Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda vågar

8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:160, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda vågar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

1

Nr 160.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 § lagen den 3 september 1939 (nr

608) om enskilda vågar; given Stockholms slott den

7 mars 1947.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen, att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 3 september

1939 (nr 608) om enskilda vägar.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 100.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § lagen den 3 september 1939 (nr 608)

om enskilda vägar.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 3 september 1939 om enskilda

vägar skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §.

Till väg höra vägbana och de områden därinvid, som stadigvarande tarvas

för vägbanans bestånd och underhåll, såsom slänt, bankett, dike och upplagsplats,

ävensom trumma, skyddsvärn, vägmärke och annan för vägens

bestånd eller brukande utförd anordning.

Lika med väg anses till väg ansluten brygga, bro eller färja med färjläge.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om ändrad

lydelse av 2 § lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda vägar

samt anför därvid följande.

Lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda vägar avser enskild väg,

som för en eller flera fastigheter är till nytta vare sig för utfart, hemkörslor

eller eljest. Jämlikt 2 § nämnda lag anses såsom väg även bro och färja med

färjläge. I den allmänna väglagen har på initiativ av riksdagen stadgats, att

jämväl till väg ansluten brygga skall anses lika med väg.

I skrivelse den 13 februari 1947 har 1945 års skärgårdsutredning framlagt

förslag om sådan ändring av enskilda väglagen att till enskild väg ansluten

brygga skall anses lika med väg.

Till stöd för en sådan lagändring har utredningen anfört, bland annat, att

anläggande av bryggor i skärgårdsområdena vore ett viktigt led i förbättrandet

av skärgårdarnas kommunikationer. Såvitt anginge enskilda vägar

syntes emellertid gällande lagstiftning icke på verksamt sätt kunna bidraga

till tillkomsten av sådana bryggor. Möjlighet saknades därjämte att från de

till den enskilda väghållningen anvisade anslagen erhålla statsbidrag till byggande

och underhåll av enskilda bryggor.

Efter att ha erinrat om riksdagens beslut alt till allmän väg ansluten brygga

skall anses lika med väg uttalar utredningen, att vad vid riksdagsbehandlingen

av sistnämnda fråga förevarit icke syntes giva stöd för ett antagande,

att eu skillnad mellan nämnda lagar ansetts böra upprätthållas på denna

Punkt. Det hade synts utredningen ur saklig synpunkt motiverat all nu företaga

eu motsvarande ändring i den enskilda väglagen. Det torde nämligen

icke sällan förekomma, att befolkningen i ett skärgårdsområde kunde ha ett

starkt intresse av att såsom landningsplats erhålla eu brygga vid slutet även

enskild väg, medan intressenterna i den enskilda vägen motsatte sig att i

skälig omfattning deltaga i kostnaderna för denna brygga, fastän de skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

komma att själva erhålla nytta av densamma. Det borde i sådana fall finnas

möjlighet att i den ordning den enskilda väglagen föreskreve få till stånd

en laga delning av bryggföretaget. Därest den enskilda väglagen ändrades

i enlighet därmed komme kungörelsen den 3 december 1943 (nr 800) angående

statsbidrag till enskild väghållning att bliva tillämplig jämväl å enskilda

bryggor. Efter en lagändring skulle alltså såväl byggnadsbidrag som underhållsbidrag

till enskilda bryggor kunna utgå enligt samma grunder som till

enskilda vägar.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har den 24 februari 1947 i anledning av

remiss utlåtit sig över skärgårdsutredningens framställning.

Styrelsen har därvid framhållit, att av förarbetena till lagen om enskilda

vägar framginge, att bestämmelserna i 2 § andra meningen hämtats från

1934 års lag om allmänna vägar samt att man ansett att beträffande enskild

väghållning borde — i likhet med vad som i motiven till lagen om allmänna

vägar framhållits — fråga om bryggas hänförande till väg bero på omständigheterna

i varje särskilt fall. Skärgårdsutredningens förslag kunde därför

icke anses innebära någon egentlig ändring i sak utan mera ett stadfästande

av vad lagstiftaren ursprungligen åsyftat.

Med hänsyn härtill och då 1943 års lag om allmänna vägar uttryckligen

jämställer brygga med väg samt det för undvikande av missförstånd synes

önskvärt att bestämmelserna i denna lag och i lagen om enskilda vägar i nu

förevarande fall överensstämma, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat

sig icke ha något att erinra mot den föreslagna lagändringen. Styrelsen förutsatte

emellertid, att ändringen icke skulle anses innebära att varje till enskild

väg ansluten brygga skulle räknas såsom hörande till vägen. Här borde

såsom ursprungligen avsetts och i likhet med vad som förutsatts beträffande

allmänna väglagen — alltid en prövning äga rum. Endast om bryggan vore

av betydelse för vägintressenterna, borde den anses tillhöra vägen; en motsatt

tillämpning skulle enligt styrelsens mening sta i strid med betämmelsema

i 1 § första stycket. Då skärgårdsutredningens förslag tydligen delvis

föranletts av tanken på möjligheten att erhålla statsbidrag till byggande och

underhåll av brygga, ville styrelsen erinra om anslaget Bidrag till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder, från vilket bidrag kunde utgå

jämväl till brygga.

Departements- I 2 § av 1939 års lag om enskilda vägar stadgas bland annat, att såsom

chefen. yäg skap anses j)ro och färja med färjläge. Stadgandet överensstämmer med

motsvarande bestämmelse i 2 § av 1934 års lag om allmänna vägar, med

det undantag att vad i sistnämnda lag stadgats om särskild vinterväg uteslutits.

I det förslag till lag om allmänna vägar, vilket förelädes 1943 års riksdag,

hade allenast viss redaktionell jämkning vidtagits i det berörda stadgandet i

1934 års lag. Vid anmälan av nämnda förslag uttalade föredragande departementschefen,

att det icke syntes honom tillrådligt att utvidga begreppet allmän

väg att omfatta även brygga som stode i direkt förbindelse med allmän

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

5

väg. Där brygga utgjorde färjläge komme den emellertid att hänföras till

väg. Även en brygga, som vore utgångspunkt för båttrafik av samma karaktär

som färjtrafik, kunde, enligt departementschefens mening, betraktas såsom

färjläge och följaktligen hänföras till väg. Andra särskilda utskottet vid 1943

års riksdag ansåg, att riktigheten av en sådan tolkning icke kunde ifrågasättas

och att stadgandet följaktligen måste ändras, om bryggor i större utsträckning

skulle kunna intagas till allmänt underhåll. På förslag av utskottet

beslöt riksdagen sådan ändring av 2 § av allmänna väglagen att jämväl till

allmän väg ansluten brygga skall anses lika med väg.

Då samma skäl som föranlett nyssnämnda ändring i den allmänna väglagen

kunna åberopas till stöd för en motsvarande ändring i den enskilda väglagen,

anser jag mig böra biträda 1945 års skärgårdsutrednings av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkta förslag.

Om den nu föreslagna ändringen i enskilda väglagen antages, komma övriga

bestämmelser om väg i lagen att bli tillämpliga även å brygga, som är ansluten

till väg. Detta innebär bland annat, att fastighetsägare kan påfordra

att rätt upplåtes för fastigheten att begagna befintlig enskild brygga eller att

mark upplåtes för ny sådan brygga. På fastighet kan vidare läggas skyldighet

att deltaga i anläggning av brygga och underhåll av densamma. Frågor om

rätt till brygga och skyldighet att hålla sådan skola på samma sätt som i

fråga om väg prövas vid förrättning i den ordning lagen föreskriver.

En annan konsekvens av en ändring av enskilda väglagen i enlighet med

vad jag här förordat är, såsom skärgårdsutredningen framhållit, att bestämmelserna

i kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning bli

tillämpliga jämväl på enskilda bryggor. En sådan utvidgning av området

för statsbidragsverksamheten till den enskilda väghållningen synes mig skälig.

Då statsbidrag till enskild väghållning endast utlämnas i mån av tillgång

å därtill anslagna medel och ett genomförande av lagändringen följaktligen

icke medför någon automatisk utgiftsökning, saknar jag anledning nu

ingå på de härmed sammanhängande anslagsfrågorna.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

./. O. Widman.

1 Denna bilaga, vilken är likalydandc med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kutxgl. Maj.ts proposition nr 160.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 6 mars

1947.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 4 mars 1947 tillhandakommet utdrag av protokoll över

kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

28 februari 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 3 september 1939

(nr 608) om enskilda vägar.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

e. o. förste kanslisekreteraren A. H. Winberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Äke Mossler.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

7

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 7947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, A ougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler lagrådets

den 6 mars 1947 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 28 februari

1947 remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den

3 september 1939 (nr 608) om enskilda vägar.

Föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm'' 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

470916

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:176 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 18 juli 1928 a1 i texten
  2. JoU 1947:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 3 september 1939 s. 1 i texten