Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter d tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

1947-02-28 · 69 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 67 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:163, Angående ytterligare utgifter d tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

d tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47; given Stockholms slott den 28 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst XVigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari

1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Yougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid anmälan av propositionen den 3 januari 1947, nr 2, angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anförde jag, att i år

liksom föregående år nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat

borde såvitt möjligt sammanfattas i två propositioner, en avgiven vid

slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen.

Sistnämnda proposition borde avses för avskrivning av å tilläggsstat äskade

investeringsanslag.

De anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår, vilka ansetts i detta sammanhang böra föreläggas riksdagen, ha

tidigare denna dag anmälts. Eu sammanställning, omfattande dels de beslut,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 103.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 163.

vilka Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—11) fattat, dels ock de anslagsäskanden

å tilläggsstat II — utöver de i propositionen nr 2 sammanfattade

— som under den förflutna delen av riksdagssessionen i särskilda

propositioner framlagts för riksdagen, torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda

nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till

årets riksdag framlades, å tilläggsstat äskats 20,4 miljoner kronor å driftbudgeten

och 1,9 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Därjämte ha i ett flertal

fall frågor om överskridande av maximerade poster på avlöningsstaterna för

innevarande budgetår ansetts nu böra underställas riksdagens prövning.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—11) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Ericsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 163.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårendert, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt

anför därvid följande.

A. Justitiedepartementet m. m.

[1.] Justitiedepartementet: Avlöningar. Såsom närmare framgår av en i

årets statsverksproposition lämnad redogörelse (II ht s. 4 f) har justitiedepartementets

arbetsbörda under senare år undergått en mycket betydande

ökning. Med anledning härav har i propositionen föreslagits viss förstärkning

av justitiedepartementets personal från och med den 1 juli 1947, avseende

att möjliggöra, bland annat, att departementet från och med nästa budgetår

organiseras på tre i stället för två byråer. Den nya byrån avses för

medborgarskapsärenden. I avbidan på denna omorganisation har det varit

nödvändigt, att redan under innevarande budgetår vidtaga vissa provisoriska

anordningar för att förhindra en ytterligare ökning av den stora balansen

beträffande dessa ärenden. Denna balans uppgick vid årsskiftet till omkring

1 700 ärenden. Antalet föredragande i dylika ärenden har sålunda från och

med den 1 januari 1947 ökats till fyra och för att bereda expeditionschefen

erforderlig lättnad i arbetsbördan har samtidigt en särskild tjänsteman förordnats

att övertaga vissa av dennes åligganden med avseende å ifrågavarande

ärenden. Vidare har biträdespersonalen förstärkts. Eventuellt kan det

även bliva erforderligt att förstärka amanuenspersonalen. På grund av nu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 163.

anförda omständigheter bör, enligt vad verkställd beräkning givit vid handen,

möjlighet finnas att överskrida den i gällande avlöningsstat för justitiedepartementet

uppförda anslagsposten till icke-ordinarie personal med i runt

tal 6 000 kronor. Riksdagens bemyndigande härtill torde därför böra utverkas.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för justitiedepartementet uppförda

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må

under budgetåret 1946/47 överskridas med högst 6 000 kronor.

C. Domstolarna.

[2.] 8 a. Flyttning av Göta hovrätts arkiv. Till Flyttning av Göta hovrätts

arkiv har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisats ett

anslag av 50 000 kronor.

Genom beslut den 12 juli 1946 förordnade Kungl. Maj:t, att — i avbidan

på beslut rörande definitiv förvaring och vård av Göta hovrätts äldre arkivalier

— samma arkivalier skulle, så långt ske kunde, överflyttas från hovrättens

nuvarande arkivbyggnad till norra flygeln av kronohäktesbyggnaden

i Jönköping. Samtidigt anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att, efter

samråd med hovrätten, riksarkivet och fångvårdsstyrelsen, låta verkställa de

ändringar av fängelsebyggnaden och den anskaffning av hvllinredning m. m.,

som erfordrades.

I skrivelse den 20 januari 1947 har Göta hovrätt hemställt om tilläggsanslag

för ifrågavarande ändamål. Hovrätten har därvid anfört följande beträffande

ombyggnadsarbetenas bedrivande:

Sedan efter samråd med hovrätten och riksarkivet entreprenadritningar

m. m. uppgjorts och anbud å arbetena antagits, ha omändringsarbetena i

fängelset påbörjats i november 1946. De ha nu fortskridit sa langt, att desamma

beräknas vara färdiga under förra hälften av februari 1947. Hyllinredningen

skall enligt avtal med vederbörande tillverkare vara utförd fore

den 1 mars 1947, varefter flyttningen av arkivalierna omedelbart kan taga

sin början.

Hovrätten har vidare anfört, att enligt en av länsarkitekten i Jönköpings

län uppgjord tablå ändrings- och inredningsarbetena jämte flyttningen av

arkivalierna komme att draga större kostnader än 50 000 kronor. Genom

upplåtande av jämväl rannsakningsbyggnaden å fängelsetomten hade utrymme

beretts för hela arkivbeståndet eller omkring 800 hyllmeter utöver förut

beräknade 3 600 hyllmeter. Härigenom och genom en del oförutsedda arbeten,

som med hänsyn till brandsäkerheten eller ur annan synpunkt visat sig

nödvändiga, hade kostnaderna förhöjts med 13 000 kronor till 63 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 163.

Nämnda kostnader har länsarkitekten specificerat på följande sätt.

B

Kronor

Kronor

Byggnadsarbeten inkl. målning...............

..... 12 000

• _

12 000:—

Tillkommande byggnadsarbeten:

Dubbelflyglig branddörr i källare .........

300

—

Brandmur och branddörr på vind .........

550

—

Reparation av bjälklag i domstolsbyggnaden

225

—

Borttagning av järnfönster i fängelset .....

____ 450

—

Ökad efterlagning för el. ledningar .......

____ 360

—

Målning för d:o .........................

200

—

ökat pris för spiraltrappor ...............

350

—

Upptagning av port i plank ................

____ 150

—

2 585: —

Rörarbeten ................................

____ 2 300

—

2 300: —

Tillkommande rörarbeten:

Lagning av radiatorer ....................

---- 67

—

67: —

Elektriska arbeten ..........................

____ 3 150

—

3 150: —

Hyllor ....................................

40

24 105:40

Flyttning av arkivalier .....................

____ 10 000

—

10 000: —

54 207:40

Nya arbeten:

Flamskyddande beklädnad i korridorer . ..

____ 1 200

—

Brandalarm ............................

---- 3 310

—

4 510: —

58 717:40

Oförutsett ..............................

4 282:60

Summa kronor

63 000:—.

I enlighet härmed har hovrätten hemställt, att Kungl. Maj:t ville utverka

ett tilläggsanslag för ifrågavarande ändamål å 13 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande tillstyrkt bifall till framställningen.

Då utöver tillgängliga medel ytterligare 13 000 kronor erfordras för flytt- Departementsningens

genomförande, torde detta belopp böra anvisas å tilläggsstat till riks- cAe/e».

staten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl Maj:It måtte föreslå riksdagen

att till Flyttning av Göta hovrätts arkiv å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 13 000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

D. Rättegångsväsendet i allmänhet.

[3.] Statens rättsläkarstation i Stockholm: Avlöningar. I gällande avlöningsstat

för statens rättsläkarstation i Stockholm (statsliggaren s. 37) är anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppförd med

10 000 kronor. Denna anslagspost är till beloppet bestämd.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 11 februari 1947 har föreståndaren

för rättsläkarstationen, professorn W. Bosceus, hemställt, att å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett belopp av 4 000 kronor

till förstärkning av nämnda anslagspost. Beträffande utgifterna för icke-ordinarie

personal under tiden den 1 juli 1946—den 31 januari 1947 anföres i

skrivelsen följande.

Under tiden den 1 juli 1946—den 31 januari 1947 ha utgifterna å anslagsposten

i fråga uppgått till sammanlagt 8 034 kronor 34 öre, därav 678 kronor

14 öre för avlöning åt semestervikarier, 657 kronor 88 öre för övertidsersättningar,

avseende biträde vid förrättningar, samt 1 457 kronor 50 öre för tillfällig

skrivhjälp. Av beloppet 1 457 kronor 50 öre avse 920 kronor arvode åt

tillfälligt anställt skrivbiträde för tiden den 1 oktober 1946—den 31 januari

1947 med 230 kronor för månad med skyldighet tjänstgöra 35 timmar per

vecka. Tjänsten såsom tekniskt biträde (Eo 7) har under tiden den 1 juli 1946

—den 31 januari 1947 uppehållits på förordnande emot ett arvode av

375 kronor för månad, varigenom anslagsposten kommit att belastas med 700

kronor mer än för denna tjänst beräknats.

Härtill komma till kungl. medicinalstyrelsen ännu icke insända räkningar,

avseende ersättning för under januari månad utfört övertidsarbete (biträde

vid förrättningar), å sammanlagt 105 kronor 87 öre.

Rörande behovet av ytterligare anslag för budgetåret 1946/47 anföres:

Det för vikariatsersättningar samt tillfällig hjälp och övertidsersättningar

beräknade årliga beloppet å sammanlagt 2 250 kronor har efter sju månader

av innevarande budgetår överskridits med (2 899 — 2 250) 649 kronor eller

i runt tal 650 kronor. Härtill kommer genom att tjänsten såsom tekniskt biträde

under dessa sju månader uppehållits på förordnande en oberäknad ökning

av utgifterna å anslagsposten i fråga med 700 kronor.

Då man måste räkna med, att arbetsbördan å rättsläkarstationen kommer

att ökas ytterligare under innevarande budgetår, är det nödvändigt att under

tiden den 1 februari—den 30 juni 1947 anställes å stationen ett^ tillfälligt

skrivbiträde å heltid. I arvode härför beräknas 275 kronor för månad eller

sammanlagt 1 375 kronor. För tillfällig hjälp i övrigt och för övertidsersättningar

torde kostnaden under nyssnämnda tid böra uppskattas till omkring

600 kronor. Kostnaden under samma tid för avlöning åt semestervikarier torde

icke böra uppskattas till lägre belopp än 400 kronor. För avlöning åt vikarier

vid annan ledighet torde kostnaden kunna uppskattas till omkring 200

kronor.

Den erforderliga höjningen av anslagsposten skulle sålunda uppgå till

(650 + 700 + 1 375 + 600 + 400 + 200) 3 925 kronor eller i runt tal 4 000

kronor.

Med skrivelse den 15 februari 1947 har medicinalstyrelsen överlämnat

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

7

framställningen från rättsläkarstationens föreståndare samt därvid hemställt,

att sistnämnda belopp måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Statskontoret har i infordrat yttrande förklarat sig icke hava något att

erinra mot bifall till medicinalstyrelsens framställning.

På de av rättsläkarstationens föreståndare anförda skälen torde böra utverkas

bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva överskridande av rättsläkarstationens

icke-ordinariepost med högst 4 000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens rättsläkarstation i

Stockholm uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må under budgetåret 1946/47 överskridas

med högst 4 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen.

Departements
chefen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 163.

9

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartement särenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 3. Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen.

I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål uppfört ett anslag

av 320 000 kronor, varunder sammanföras de kostnader, som motsvara

förstärkning av utrikesdepartementets personal utöver vad som kunde anses

utgöra normal personaltillgång under tiden före kriget.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag hemställes, att ifrågavarande

anslag för nästkommande budgetår upptages med ett till

470 000 kronor förhöjt belopp. För löpande budgetår bar en motsvarande

merbelastning av anslaget icke kunnat undvikas på grund av redan hittills

ofrånkomlig personalförstärkning å de olika avdelningarna inom departementet,

framför allt inom handelsavdelningen. Extra tjänstemän ha måst

anlitas dels för tillgodoseende av de vidgade arbetsuppgifterna i allmänhet,

dels ock för vissa från krigstiden alltjämt kvarstående uppgifter. Tillhopa

representera kostnaderna för dylik extra personal omkring 70 000 kronor

utöver vad som beräknades vid framläggande av statsverkspropositionen till

förra årets riksdag. Oundgänglig nyanställning av skrivbiträdespersonal har

samtidigt medfört en kostnadsökning av 30 000 kronor. Arvodesförhöjning
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

ar för dessa olika personalkategorier ha medfört en merutgift av omkring

''15 000 kronor. Slutligen tillkommer, att radiobyråns successiva nedskärning

fördröjts utöver vad som beräknats i januari 1946, varav följt en oförutsedd

merbelastning av 14 000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av..............kronor 130 000.

D. Diverse.

[2.] 7 a. Gåva för Nationernas Förbunds byggnad i Geneve. Från Nationernas

Förbunds generalsekretariat har framställts önskemål att få i förbundets

byggnad i Geneve placera ett porträtt eller en byst av förutvarande statsministern

Hjalmar Branting såsom en uppskattning av de stora insatser denne

under en följd av år gjort inom förbundet.

Det synes vara lämpligt, att denna framställning tillmötesgås. Enligt vad

verkställda undersökningar givit vid handen skulle för ändamålet kunna

hos konstnären Carl Eldh anskaffas en replik i brons av dennes i riksdagshuset

uppställda byst av Branting. Ifrågavarande replik skulle kunna anskaffas

till en kostnad av 4 500 kronor. För bestridande av denna utgift

torde medel böra anskaffas å tilläggsstat, och jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Gåva för Nationernas Förbunds byggnad i Geneve å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av ................................ kronor 4 500.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Jan Killander.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

11

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

28 februari 7947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

[1.] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I särskilda skrivelser den 21

oktober och den 18 december 1946 har försvarets civilförvaltning gjort framställning

om anvisande av medel för merarbete, som föranledes av den nya

löneregleringen. Den inom försvaret fast anställda personalens löner granskas

å civilförvaltningens revisionsbyrå, som för ändamålet för ett kortregister

över löneklassplaceringama för samtliga befattningshavare. Civilförvaltningen

har anfört, att detta kortregister måste kompletteras, omskrivas och

moderniseras i samband med löneregleringen. Arbetet härmed hade, för att

registret skulle kunna vara färdigt att tagas i bruk i samband med övergången

till de nya avlöningsbestämmelser, som avses skola gälla från och

med den 1 juli 1947, påbörjats redan i oktober 1946. Kostnaderna för merarbetet,

som med hänsyn till arbetets art och bristen på arbetskraft beräknades

komma att i huvudsak utföras av revisionsbyråns personal och således

till största delen utgjordes av övertidsersättningar, ha lieräknats till

27 700 kronor. Då vederbörliga anslagsmedel under civilförvaltningens avlöningsanslag

icke lämnade tillgång till bestridande av dessa kostnader, har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

civilförvaltningen förutsatt, att fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter

skulle tagas i anspråk för ändamålet.

Statskontoret har förordat, att erforderliga medel antingen äskas å tillläggsstat

till riksstaten eller ock anvisas från nämnda anslag till extra utgifter,

medan riksräkenskapsverket ansett, att riksdagens medgivande till

överskridande av vederbörlig post i avlöningsstaten för civilförvaltningen

borde inhämtas.

Frågan om omfattningen av och sättet för kontrollen av löneklassplaceringar

för försvarets personal har i annat sammanhang (jfr propositionen

1946: 120) förutsatts skola beaktas vid de organisationsundersökningar som

bli erforderliga i samband med pågående utredning rörande försvarets centrala

förvaltningsorganisation. Under nuvarande förhållanden torde revisionsbyråns

kortregister vara nödvändigt såsom underlag vid kontroll av löneklassplaceringarna

i samband med övergången till det nya avlöningsreglemente,

som förutsättes skola komma att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1947.

Jag vill därför tillstyrka, att medel i enlighet med framställningarna anvisas

för komplettering och modernisering av registret. Kostnaderna, vilka av

skäl som civilförvaltningen anfört huvudsakligen belöpa på övertidsersättningar,

böra enligt min mening bestridas från civilförvaltningens avlöningsanslag.

Då anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal icke lämnar tillgång

härtill, torde riksdagens medgivande böra inhämtas till överskridande

av posten med högst 30 000 kronor. Jag förutsätter, att arbetet så bedrives,

att registret är i huvudsak färdigställt under innevarande budgetår. Till

nästa budgetår eventuellt kvarstående kostnader böra kunna bestridas av

nämnda budgetårs anslag utan särskild uppräkning av detsamma.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarets civilförvaltning

upptagna anslagsposten Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal må under budgetåret 1946/47 överskridas

med högst 30 000 kronor.

C. Försvarskrafterna.

Marinen.

[2.] 95 a. Bidrag till sjövärnskåren för flyttning av baraeker, reservationsanslag.

Genom beslut den 1 november 1945 uppdrogs åt överbefälhavaren att

verkställa viss utredning sammanhängande med avvecklingen av försvarets

under beredskapstiden anskaffade baracker. I skrivelse den 7 maj 1946 har,

på uppdrag av överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben — på grundval av

utredningar genom försorg av cheferna för armén och marinen — avgivit

förslag rörande disposition av ifrågavarande baracker. Chefen för försvars
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

13

staben har därvid förordat, att 18 baracker kostnadsfritt ställas till förfogande

för bland annat sjövärnskåren.

Av en inom marinförvaltningen företagen utredning inhämtas, att kostnaderna

för flyttning av här avsedda baracker till för sjövärnskårens verksamhet

lämpliga övningsplatser beräknas uppgå till omkring 80 000 kronor.

1945 års försvarslcommitté har i yttrande över chefens för försvarsstaben

förslag anfört, att ur de synpunkter försvarskommittén hade att företräda

intet vore att erinra mot att baracker kostnadsfritt ställdes till sjövärnskårens

förfogande.

Den utbildning som sjövärnskåren bedriver sommartid i kurser med elever Departement.*.

från olika flottiljer är redan nu koncentrerad till vissa övningsläger. Ytter- cAe/en.

ligare koncentration planeras. För kursverksamheten erforderliga förläggningsutrymmen

äro emellertid otillräckliga. Nu ifrågavarande förslag avser

att genom flyttning av beredskapsbaracker till övningslägren förbättra förläggningsmöjligheterna.

Ett tillgodoseende av de önskemål, som framställts

från sjövärnskårens sida, skulle betinga en flyttningskostnad av icke mindre

än omkring 80 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat föreligger icke möjlighet

att bestrida dessa kostnader av sjövärnskårens egna medel. Därest den

ifrågasatta omflyttningen skall kunna ske måste således särskilda medel

ställas till kårens förfogande. Med hänsyn till betydelsen av att kårens

aspirantutbildning kan bedrivas på ett rationellt sätt — antalet aspiranter

beräknas våren 1947 uppgå till 750 — finner jag det önskvärt, att en komplettering

av utbildningslägren kommer till stånd. Det har emellertid synts

mig angeläget att i syfte att minska kostnaderna undersöka möjligheterna

till begränsning av programmet. Från chefen för sjövärnskåren har därvid

inhämtats, att ett tillgodoseende av de mest aktuella önskemålen skulle

draga eu kostnad av omkring 36 000 kronor. Jag är beredd tillstyrka, att medel

äskas för flyttning av baracker inom denna kostnadsram. Medlen torde

böra anvisas som ett särskilt bidragsanslag av engångsnatur. Jag förutsätter,

att kostnaderna för underhåll av här avsedda baracker skola kunna bestridas

av sjövärnskårens medel.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till sjövärnskåren för flyttning av baracker

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av.................. kronor 36 000.

E. Diverse.

[3.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Delta anslag är i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptaget med 350 00C

kronor. Vissa av de kommittéer och utredningar, vilka bekostas från ansla

get, ha visat sig mera kostnadskrävande än som vid anslagsberäkningen för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

utsattes. Av uppgift om anslagets ställning som lämnats av försvarets civilförvaltning

framgår, att under budgetåret intill utgången av januari 1947

förbrukats omkring 247 000 kronor och att vid samma tidpunkt å anslaget

återstod i runt tal 103 000 kronor. En förstärkning av anslaget med 75 000

kronor synes erforderlig. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av..................kronor 75 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Stig Boswall.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

15

Bilaga A.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Höns Maj.t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 28

februari 19 Al.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Statsrådet Mossberg anmäler härefter under socialdepartementets handläggning

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför härvid följande.

A. Socialdepartementet.

[1.] Socialdepartementet: Avlöningar. Den 31 maj 1946 har Kungl. Maj:t

fastställt avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1946/47. Staten upptager, bland annat, en anslagspost

till avlöningar till icke-ordinarie personal å 115 000 kronor.

Berörda anslagspost har beräknats med hänsyn till utgifterna för två extra

ordinarie och en tillfällig föredragande i regeringsrätten, en extra ordinarie

förste kanslisekreterare samt ett visst antal icke-ordinarie befattningshavare

i amanuens- och biträdesställning. Under budgetåret 1946/47 har inträtt en

vid beräkningen av anslagsposten icke förutsedd stegring av utgifterna. I

samband med att handläggningen av arbetsmarknadsärendena den 1 november

1946 utbrutits ur departementets sociala byrå och uppdragits åt en

person, som tidigare tjänstgjort såsom .sakkunnig inom departementet, har

sålunda kostnaden för dennes avlönande — 1 250 kronor för månad — överförts

från departementets kommittéanslag till förevarande anslagspost. Vidare

har med hänsyn till den fortskridande ökningen av departementets arbetsbörda

amanuens- och biträdespersonal måst anställas i större omfattning

än den för vilken ifrågavarande anslagspost beräknats. Sedan hösten

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.

1946 har slutligen länsstyrelsejurister tjänstgjort inom departementet under

tremånadersperioder för utbildning och såsom arbetsförstärkning. För dessa

tjänstemän har från departementets icke-ordinariepost bestritts lön å egen

befattning jämte vikariatsersättning till förste kanslisekreterartjänst. Utgifterna

från anslagsposten under tiden 1 juli 1946—31 januari 1947 ha uppgått

till omkring 88 000 kronor. Med utgångspunkt från medelsåtgången under

januari månad 1947 — omkring 13 000 kronor — skulle motsvarande

utgifter under återstoden av budgetåret komma att utgöra inemot 65 000

kronor, vilket belopp med hänsyn till att antalet amanuenser och biträden

torde behöva ytterligare något ökas svnes böra uppräknas med 2 000 kronor

till 67 000 kronor. Fn förstärkning av ifrågavarande anslagspost med (88 000

+ 67 000 — 115 000) 40 000 kronor synes sålunda erforderlig. Jag får därför

tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas att överskrida posten

med högst detta belopp.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för socialdepartementet upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 40 000 kronor.

B. Sociala verk och inrättningar.

[2.] Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen äro upptagna, bland annat, en

anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, å förslagsvis 16 000 kronor och en högstberäknad anslagspost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal å 518 500 kronor. Under förstnämnda

anslagspost har, såvitt nu är i fråga, till ersättningar till sakkunniga

personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt beräknats ett

belopp av 8 200 kronor (1946 års statsverksproposition, V ht s. 23).

I skrivelse den 28 november 1946 har socialstyrelsen hemställt, att utöver

sistnämnda belopp måtte för arkitektarvoden anvisas 6 075 kronor 89 öre. I

detta hänseende har styrelsen anfört i huvudsak följande.

De typritningar för barnkolonier, som hittills varit tillgängliga, upprättades

år 1936 och motsvara icke de krav, som numera ställas på en kolonianläggning.

Socialstyrelsen har därför låtit sin sakkunnige arkitekt utarbeta

nya sådana ritningar, varvid medicinalstyrelsen erhållit tillfälle att yttra

sig i saken. Kolonianordnare, som tagit del av de nya ritningarna, ha funnit

dem ändamålsenliga.

Kostnaderna för ritningarna uppgå till 6 075 kronor 89 öre. I anslagsäskandet

för innevarande budgetår har icke inräknats denna utgift.

I skrivelse den 11 februari 1947 har styrelsen vidare hemställt, att ickeordinarieposten

må för innevarande budgetår förstärkas med 45 500 kronor.

Detta belopp motsvarade kostnaden för avlöning åt icke-ordinarie be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

17

fattningshavare, vilka vore anställda hos styrelsen under budgetåret utan

att hänsyn härtill tagits vid postens beräkning.

Styrelsen har till en början erinrat, att Kungl. Maj:t genom beslut den

28 juni och den 30 december 1946 medgivit, att hos styrelsen iinge såsom

förstärkning av personalen å styrelsens socialvårdsbyrå under liden 1 juli

1946—30 juni 1947 finnas anställd en befattningshavare med uppgift att biträda

med tillsynen över de utländska barn, som vistas i riket. För hela

budgetåret komme icke-ordinarieposten att för detta ändamål belastas med

sammanlagt 9 181 kronor.

Vidare har styrelsen upplyst, att avlöningskostnaden för den personal hos

styrelsen som biträder vid handläggningen av ärenden rörande fria barnresor

och husmoderssemester uppgår till 25 479 kronor för innevarande budgetår.

Härom har styrelsen anfört i huvudsak följande.

1 propositionen nr 233 till 1946 års riksdag angående åtgärder för beredande

av vila och rekreation åt mödrar och barn anförde föredragande statsrådet,

att socialstyrelsen för fullgörandet av de nya och vidgade arbetsuppgifter,

som vid bifall till i propositionen framlagda förslag komme att anförtros

styrelsen, syntes vara i behov av personalförstärkning, samt att detta

behov i avbidan på närmare erfarenhet av arbetsuppgifternas omfattning

finge tillgodoses genom att Kungl. Maj:t medgåve styrelsen rätt att anställa

erforderlig amanuens- och biträdespersonal samt i viss omfattning mera kvalificerad

personal, vilken tills vidare finge avlönas med arvode. Därav föranlett

behov av förstärkning för budgetåret 1946/47 av styrelsens icke-ordinariepost

borde i särskild ordning få anmälas för riksdagen.

För handläggningen av berörda frågor ha hos styrelsen från och med juli

månad 1946 varit anställda dels eu befattningshavare, för vars avlönande

icke-ordinarieposten under hela budgetåret belastas med 9 396 kronor, dels

en kamrerare och eu kansliskrivare och registrator, vilkas avlöningar under

hela budgetåret, sammanlagt 16 083 kronor, likaledes bestridas från ickeordinarieposten.

Fn viss minskning av medelsåtgången å ordinarieposten har

dock inträtt genom att styrelsens registrator och kassör i lönegrad A 14 förordnats

såsom kamrerare utan att vikarie förordnats å den ordinarie tjänsten.

Slutligen finner styrelsen eu förstärkning av icke-ordinarieposten med

10 822 kronor erforderlig med anledning av Kungl. Maj:ts åt styrelsen den

14 december 1945 lämnade uppdrag att låta utarbeta en ny upplaga av publikationen

»Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige». 1 samband härmed

hade styrelsen bemyndigats att förordna en särskild befattningshavare att

fullgöra med publikationens utarbetande förenade göromål och att längst fölen

tid av ett år till nämnde befattningshavare utbetala ett årsarvode av 11 200

kronor. Ifrågavarande förordnande hade av styrelsen meddelats från och

med den 1 februari 1946. I skrivelse den 31 januari 1947 hade styrelsen hemställt

om bemyndigande att förlänga förordnandet under ytterligare åtta månader.

Vid bifall till denna framställning komme icke-ordinarieposten att för

detta ändamål belastas med nämnda belopp, 10 822 kronor.

Vad först angår socialstyrelsens hemställan, att den under anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, upptagna

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. AV 103.

Före
draganden.

V

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

delposten till ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden

samt till arkitekt må för ett engångsändamål — utarbetande av typritningar

för barnkolonier — överskridas med cirka 6 100 kronor, vill jag

anmäla, att jag har för avsikt att, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot,

föreslå Kungl. Maj:t att medgiva överskridande under innevarande

budgetår av delposten med det av socialstyrelsen angivna beloppet.

Beträffande härefter anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal vill jag erinra, att riksdagen icke anmält avvikande mening mot vad

i propositionen nr 233/1946 angående åtgärder för beredande av vila och

rekreation för mödrar och barn anförts rörande anställande hos socialstyrelsen

av särskild personal för handläggning av de i propositionen berörda åtgärder,

vilka ankomma på styrelsen. Socialstyrelsens beräkning av kostnaderna

för avlöning åt dels den hos styrelsen för detta ändamål anställda personalen,

dels en befattningshavare för tillsyn av de utländska barn som vistas i riket,

dels ock en befattningshavare för utarbetande av en publikation om sociallagstiftning

och socialt arbete i Sverige föranleder ingen erinran från min

sida. Ifrågavarande kostnader beräknar jag således till (25 479 + 9 181 +

10 822) 45 482 kronor. Då ifrågavarande anslagspost icke torde komma att

förslå för bestridande av dessa utgifter, till vilka hänsyn icke tagits vid

postens beräknande, tillstyrker jag, att riksdagens medgivande inhämtas till

överskridande av posten med högst ett till 45 500 kronor jämkat belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 45 500

kronor.

[3.] 28. Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag. För

rubricerade ändamål är för innevarande budgetår å driftbudgeten under

femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 9 miljoner kronor.

I skrivelse den 11 februari 1947 har statens bgggnadslånebyrå hemställt om

ett tilläggsanslag å 3 500 000 kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem

för innevarande budgetår. Till stöd härför har byrån anfört följande.

Medelsefterfrågan under den hittills gångna delen av budgetåret har varit

avsevärt större än byrån vid sina anslagsäskanden för budgetåret haft anledning

räkna med. Sålunda ha ansökningar om bidrag till inrättande av pensionärshem,

representerande ett belopp av 7 130 000 kronor, av byrån med

tillstyrkande överlämnats till Kungl. Maj:t. Detta innebär, att å anslaget återstår

ett belopp av (9 000 000 — 7 130 000) 1 870 000 kronor. För närvarande

inneligga hos byrån bidragsansökningar om tillhopa 1 920 000 kronor. Sedan

angivna belopp å 1 870 000 kronor tagits i anspråk, skulle byrån sålunda till

följd av medelsbrist icke kunna tillstyrka ansökningar om bidrag till inrättande

av pensionärshem under återstoden av budgetåret.

Under sådana förhållanden måste byrån låta ansökningarna vila i avbidan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

19

på att medel anvisas för nästa budgetår. Ett sådant förfaringssätt skulle medföra

en onormalt stor balans vid utgången av innevarande budgetår. Härjämte

skulle anslaget för nästa budgetår komma att i så hög grad belastas

för tillgodoseende av äldre ansökningar, att anslaget till stor del icke skulle

kunna tagas i anspråk för de ansökningar, för vilka det i första hand avses.

Härtill kommer, att ett längre avbrott i en verksamhet av så hög social angelägenhetsgrad

som den ifrågavarande knappast kan anses välbetänkt.

Vid bedömande av det erforderliga beloppets storlek har byrån — ehuru

anslagsbehovet under månaderna mars—juni 1946 uppgick till cirka 4 miljoner

kronor — funnit sig icke böra göra framställning om anvisande av högre

belopp än 3 500 000 kronor.

Den bostadsförsörjning för mindre bemedlade åldringar och invalider, som

avses med ifrågavarande anslag, är av den sociala angelägenhetsgrad, att ett

avbrott i bidragsgivningen för detta ändamål på grund av uppkommande medelsbrist

bör undvikas. I likhet med bvggnadslånebvrån uppskattar jag behovet

av ytterligare medelsanvisning för det löpande budgetåret till ett belopp

av omkring 3 500 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 3 500 000.

[4.] Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Den 21 juni 1946 har Kungl.

Maj:t fastställt avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47. Staten upptager, bland annat, en

anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 1 685 000 kronor.

I skrivelse den 12 februari 1947 har riksförsäkringsanstalten hemställt, att

anslagsposten finge för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 305 000

kronor.

Anstalten erinrar till en början, att anstalten vid sina anslagsäskanden för

innevarande budgetår räknat med att skaderegleringsarbetet jämlikt olycksfalls-

och yrkessjukdomsförsäkringslagarna komme att få i huvudsak oförändrad

omfattning under budgetåret, medan däremot en minskning beräknats

inträda i fråga om miltärersättningsärenden. I övrigt hade anstalten räknat

med i huvudsak oförändrat personalbehov.

Under budgetåret hade emellertid, upplyser anstalten, personalbehovet undergått

en icke oväsentlig ökning på grund av dels vissa allmänna förhållanden

på arbetsmarknaden, dels stegring av arbetsbördan inom vissa grenar

av anstaltens verksamhet.

I förstnämnda avseende framhåller anstalten, att ell ökat personalbehov

föranletts av den vid nu rådande läge å arbetsmarknaden starka omsättningen

av personal, vilken medfört att antalet befattningshavare med bristande

rutin och till följd därav otillräcklig effektivitet vore betydligt större än

Föredragandett.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

tidigare. Såsom en icke oväsentligt bidragande orsak till behovet av medelsförstärkning

kunde vidare framhållas de avsevärt höjda begynnelselöner,

som vid rådande arbetskraftsbrist måste betalas vid nyanställning.

Arbetsbördans stegring hänförde sig i förslå hand till skaderegleringsarbetet

jämlikt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringslagama. Anstaltens

uppgifter i detta avseende torde få redovisas i följande tahlå.

1944

1945

1946

Anmälningar om olycksfall från enskilda arbetsgivare

127 072

135 580

148 197

Anmälningar om olycksfall, som drabbat arbetare i

22 470

25 253

23 931

Summa

149 542

160833

172128

Anstalten anför ytterligare, att 1946 ars ändringar i olycksfallsförsäkringslagen

medfört ett betydande merarbete med åtföljande avsevärd personalökning

å anstaltens försäkringsbyrå, något som anstalten icke kunnat taga

hänsyn till vid sina för innevarande budgetår gjorda anslagsberäkningar.

Vad beträffar arbetsbördan å militärersättningsbyrån hade antalet därstädes

ingivna framställningar, enligt vad anstalten meddelar, nedgått från

9 958 år 1944 och 6 453 år 1945 till 3 165 år 1946. Emellertid kvarstode —

uttalar anstalten — alltjämt ett stort antal av de under beredskapstiden anmälda

skadefallen i form av livränteärenden, vilka oftast vore av beskaffenhet

att böra omprövas med korta mellantider och således avsevärt mera arbetskrävande

än övriga ärenden. En väsentlig minskning av personalbeståndet

å byrån hade dock kunnat göras. Ä andra sidan hade emellertid byråns

personal tillfälligt måst förstärkas med bland annat ett tiotal skrivbiträden

för genomförandet av de av 1946 ars riksdag beslutade provisoriska förbättringarna

av ersättningar till beredskapsinvalider. Kostnaden för denna personalförstärkning

hade ej varit beräknad i samband med anstaltens anslagsäskanden

för budgetåret 1946/47.

Belastningen å anslagsposten för tiden 1 juli 1946 31 januari 1947 ut
gjorde,

enligt vad anstalten upplyser, 1 115 289 kronor. Den månatliga medelsåtgången

under posten uppginge vid tiden för framställningens avlåtande

till 164 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle således enligt

anstaltens beräkningar för hela budgetåret 1946/47 komma att belöpa sig

till (1 115 289 + 5 X 164 000) 1 935 289 kronor. Med ett anvisat belopp å

1 685 000 kronor innebure detta ett ytterligare medelsbehov av omkring

250 000 kronor.

Anstalten förutser emellertid härutöver en ytterligare kostnadsökning och

anför härom i huvudsak följande.

Löneklassuppflyttningar från och med den 1 april 1947 kunna förväntas

draga en kostnad av något mer än 1 000 kronor. Härtill kommer en kostnad

av omkring 7 000 kronor, för avlöningar till vissa befattningshavare, som

anställts men ännu icke börjat sin tjänstgöring hos anstalten. För att förebygga

befarade uppsägningar från den erfarna, lägre biträdespersonalens

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

21

sida har anstalten vidare sett sig nödsakad att från och med den 1 april

1947 förordna omkring 25 skrivbiträden till extra ordinarie kontorsbiträden.

Det rör sig här om personal, som varit anställd hos anstalten eller annan

statlig myndighet i minst tre år. Kostnaden härför under budgetårets sista

kvartal kan beräknas uppgå till omkring 2 000 kronor. På grund av den starka

arbetsanhopningen å arbetarskyddsbyrån har det befunnits nödvändigt med

en omedelbar förstärkning av de tekniska arbetskrafterna å denna byrå.

Kostnaderna härför kunna beräknas till omkring 6 000 kronor för återstoden

av budgetåret. Även viss annan nyrekrytering måste företagas. För återstoden

av budgetåret kan kostnaden härför beräknas till omkring 14 000 kronor. Till

semestervikarier under budgetårets sista månader torde slutligen få avses

omkring 25 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för innevarande budgetår under ifrågavarande

anslagspost har sålunda av anstalten uppskattats till (1 935 000 +

1 000 + 7 000 + 2 000 + 6 000 + 14 000 + 25 000) 1 990 000 kronor, varför

ett överskridande av posten skulle erfordras med (1 990 000 — 1 685 000)

305 000 kronor.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen torde för

budgetåret 1946/47 medelsbehovet å riksförsäkringsanstaltens icke-ordinariepost

komma att avsevärt överstiga det belopp varmed posten upptagits i

gällande avlöningsstat. Till en del torde de ökade personalkostnaderna bero

på nuvarande läge på arbetsmarknaden, som medfört, att anstalten nödgats

höja begynnelselönerna och söka motväga bristande rutin hos den nyanställda

personalen, vilken på grund av nuvarande starka omsättning på arbetskraft

har en relativt mera betydande storleksordning än tidigare, genom att

hålla en större personalkader än som eljest bort vara erforderlig. Det ökade

medelsbehovet förklaras vidare av en oförutsedd stegring av skaderegleringsarbetet

enligt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringslagama och av att

arbetsbördan å militärersättningsbyrån icke minskat i beräknad omfattning.

Med nuvarande medelsåtgång för månad beräknar anstalten, att anslagsposten

kommer att behöva överskridas med 250 000 kronor. Med hänsyn till

löneklassuppflytlningar, behov av semestervikarier, viss ytterligare nyrekrytering

m. m. förutser anstalten en ytterligare kostnadsökning av 55 000

kronor.

I det föregående anförda förhållanden torde nödvändiggöra ett överskridande

av förevarande anslagspost. Fn viss osäkerhet i anstaltens beräkningar

torde dock motivera att överskridandet begränsas till högst 300 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst

300 000 kronor.

Före
dragandfn
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

22 Kunql. Maj:ts proposition nr 163.

[5.] Yrkesinspektionen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för yrkesinspektionen

är upptagen, bland annat, en anslagspost till avlöningar till

icke-ordinarie personal å 155 000 kronor.

I skrivelse den 15 februari 1947 har riksförsäkringsanstalten hemställt, att

sagda anslagspost måtte få överskridas med 11 000 kronor samt till stöd härför

anfört i huvudsak följande.

I anslagspostens belopp ingå ej avlöningar till tre distriktsingenjörer med

placering i lönegrad Ex 21, vilka enligt beslut av Kungl. Maj:t den 28 juni

och den 18 oktober 1946 fortfarande under budgetåret 1946/47 få vara anställda

vid yrkesinspektionen. I beloppet ingå ej heller avlöningar till en assistent

hos skogs- och flottledsinspektören samt två kvinnliga konsulenter

med uppgift att verka för förbättrad mathållning och hygien i skogsarbetarförläggningarna

i landet, vilkas anställande under budgetåret medgivits av

Kungl. Maj :t den 24 maj och den 18 oktober 1946. Arvodena till dessa tre

befattningshavare ha av Kungl. Maj:t fastställts till 755 kronor för assistenten

och 505 kronor för envar av konsulenterna för månad räknat.

Avlöningskostnaderna torde — frånsett olika lönetillägg till distriktsingenjörema

—- kunna beräknas till, för distriktsingenjörerna omkring 13 600

kronor, för assistenten omkring 3 100 kronor och för konsulenterna omkring

8 800 kronor eller tillhopa omkring 25 500 kronor. Å anslagsposten torde

emellertid en besparing av omkring 14 500 kronor uppstå, varför en förstärkning

av allenast li 000 kronor torde bliva erforderlig.

I propositionen nr 123/1946 angående anslag till arbetsrådet och yrkesinspektionen

för budgetåret 1946/47 förutsattes, att det finge ankomma på

Kungl. Maj ds prövning, om och i vad mån behovet av särskild gengasinspektion

eller omfattningen av yrkesinspektionens allmänna arbetsuppgifter påkallade

bibehållande av tre för gengasinspektionen avsedda distriktsingenjörstjänster

efter utgången av budgetåret 1945/46. Kungl. Majd har funnit

erforderligt att under innevarande budgetår förstärka den allmänna yrkesinspektionen

med ifrågavarande tre distriktsingenjörer. Vad angår medgivandet

att anställa en assistent hos skogs- och flottledsinspektören och två

konsulenter för förbättrad mathållning och hygien i skogsarbetarförläggningar

vill jag erinra, att denna anordning bestått under senare år och med hänsyn

till betydelsen av densamma för huggarkursverksamheten med ovana

skogsarbetare till och med budgetåret 1945/46 bekostats av anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering. Då anordningen befunnits vara till

betydande gagn för skogs- och flottledsinspektionens ordinarie verksamhet,

har även efter det huggarkursverksamheten avvecklats med utgången av

budgetåret 1945/46 medgivande lämnats att alltjämt ha ifrågavarande befattningshavare

anställda inom yrkesinspektionen. Samtidigt har förordnats,

att befattningshavarna tillkommande arvoden skola bestridas från inspektionens

icke-ordinariepost. Vid beräkningen av denna anslagspost ha avlöningskostnaderna

för de i det föregående angivna befattningshavarna icke

beaktats.

Med hänsyn till det anförda föreligger behov att för budgetåret 1946/47

överskrida ifrågavarande anslagspost med ett belopp som med frånräkning

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

23

av viss förutsedd besparing uppgår till It 000 kronor. Riksdagens medgivande

till ett sådant överskridande torde böra inhämtas. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för yrkesinspektionen upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 11 000 kronor.

[6.] Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för

länsnykterhetsnämnderna har upptagits, bland annat, en anslagspost till avlöningar

till icke-ordinarie personal å 122 000 kronor.

I skrivelse den 17 december 1946 har socialstyrelsen hemställt om förstärkning

av ifrågavarande anslagspost för innevarande budgetår dels för

höjning av vissa ombudsmannaarvoden, dels för avlönande av semestervikarier

för ombudsmän och dels för tillgodoseende av ett ökat behov av

skrivhjälp åt länsnykterhetsnämnderna.

I förstnämnda avseende erinrar styrelsen, att styrelsen i skrivelse den 5

december 1946 hemställt, att det till ombudsmannen hos länsnykterhetsnämnden

i Kristianstads län utgående arvodet finge från och med den 1 januari

1947 höjas från 325 kronor till 575 kronor för månad. Vid bifall till

nämnda framställning vore nämnden i behov av ytterligare 1 500 kronor.

Vidare har styrelsen hemställt om höjning av arvodet till ombudsmannen

hos länsnykterhetsnämnden i Västmanlands län från 250 kronor till 325

kronor för månad. I denna del har styrelsen anfört, att ombudsmannen samtidigt

vore ombud åt pensionsstyrelsen och i denna egenskap uppbure ett arvode

å 275 kronor för månad. Då sysslan såsom ombudsman hos länsnykterhetsnämnden

vore ojämförligt mera arbetskrävande än den såsom pensionsstyrelsens

ombud men ändock honorerades med ett lägre arvode, funne

styrelsen en höjning av ombudsmannaarvodet motiverad. För detta ändamål

erfordrades ett tilläggsbelopp av 450 kronor. — För höjning av arvoden till

deltidsanställda ombudsmän har styrelsen alltså beräknat ytterligare sammanlagt

1 950 kronor.

Beträffande behovet av ytterligare medel till avlönande av vikarier för

ombudsmännen — 300 kronor — har socialstyrelsen motiverat sin framställning

i denna del med att ombudsmännen torde komma att uttaga del av

1947 års semester redan före den 1 juli 1947.

Vad slutligen angår behovet av ytterligare medel till skrivhjälp har styrelsen

anfört, att styrelsen för innevarande budgetår kunnat för detta ändamål

inom anslagspostens ram disponera ett belopp av 19 300 kronor. Fjorton

länsnykterhetsnämnder hade emellertid anmält behov av ytterligare medel

till avlönande av dylik arbetskraft med tillhopa 7 327 kronor. Det sammanlagda

medelsbehovet till skrivhjälp under budgetåret skulle sålunda komma

att uppgå till 26 627 kronor. Styrelsen har uttalat, att nämnderna vore i

behov av skrivhjälp i avsevärt större omfattning än som hittills kunnat med
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

givas, främst för att avlasta ombudsmännen rutinarbete såsom renskrivning

och registrering och härmed bereda dessa tillfälle att odelat ägna sig åt

mera kvalificerade uppgifter. Styrelsen har fördenskull tillstyrkt nämndernas

framställningar om ytterligare medel till skrivhjälp.

Enligt styrelsens beräkningar skulle sålunda icke-ordinarieposten för länsnykterhetsnämnderna

behöva för innevarande budgetår förstärkas med

(1 950 + 300 + 7 327) 9 577 kronor, vilket belopp föreslagits avrundat till

9 500 kronor.

Före- Vad till en början angår socialstyrelsens framställning om höjning av

åraganden. arvociena till ombudsmännen hos länsnykterhetsnämnderna i Kristianstads

och Västmanlands län torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut

den SO december 1946 bifallit styrelsens i det föregående nämnda särframställning

rörande arvodeshöjningen för den förstnämnde ombudsmannen.

Av socialstyrelsen nu anförda skäl för höjning av arvodet till ombudsmannen

i Västmanlands län däremot finner jag icke övertygande. För ombudsmannaarvoden

bör sålunda för innevarande budgetår avses ett tilläggsbelopp

av 1 500 kronor.

Överskridande av anslagsposten på grund av ökat medelsbehov för avlöning

till semestervikarier torde icke böra ifrågakomma.

Vad härefter beträffar kostnaderna för skrivhjälp åt länsnykterhetsnämnderna

vill jag erinra, att socialstyrelsen i petita för budgetåret 1947/48 under

åberopande av i huvudsak samma skäl som de, vilka i det föregående

angivits, hemställt om en väsentlig uppräkning av de för detta ändamål

avsedda medlen. Vid behandlingen av frågan i 1947 års statsverksproposition

(V ht, p. 79) fann jag mig emellertid icke böra biträda framställningen,

enär jag hade för avsikt att låta undersöka, huruvida icke ombudsmännen

kunde erhålla biträdeshjälp genom anknytning av länsnykterhetsnämndernas

kanslier till andra å kansliorterna befintliga organ. En undersökning i

detta avseende har påbörjats inom socialdepartementet. Då några positiva

resultat av densamma ännu icke vunnits, finner jag mig böra förorda, att

för innevarande budgetår ytterligare medel ställas till socialstyrelsens förfogande

för avlönande av skrivhjälp. överskridandet av icke-ordinarieposten

för detta ändamål synes emellertid kunna begränsas till 7 000 kronor.

Det sammanlagda behovet av ytterligare medel för budgetåret 1946/47

under länsnykterhetsnämndernas icke-ordinariepost beräknar jag alltså till

(1 500 + 7 000) 8 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för länsnykterhetsnämnderna

upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 8 500

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

25

[7.] Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården.

Å riksstaten för innevarande budgetår har under förevarande rubrik upptagits

ett reservationsanslag av 195 000 kronor.

Enligt de beräkningar, som framlades i 1946 års statsverksproposition (V

ht. punkt 99), avsågs av förevarande anslag för en kompletteringskurs för

personal inom den halvöppna barnavården ett belopp av 25 000 kronor, varav

5 000 kronor till stipendier för kursdeltagare. Gentemot denna beräkning

anmälde riksdagen icke avvikande mening (skr. nr 1946: 5, punkt 62).

Jämlikt Kungl. Maj ds beslut den 20 december 1946 har den här avsedda

kompletteringskursen förlagts till Norrköping och omfattar utbildning av 30

lekskolelärarinnor. Kursen kommer att pågå under en tid av närmare 9 månader

av innevarande kalenderår.

I skrivelse den 16 januari 1947 har socialstyrelsen anfört, att det för stipendier

till deltagarna i den ifrågavarande kursen avsedda beloppet visat sig

otillräckligt samt yttrat i huvudsak följande.

De elever, som uttagits till kursen, ha i de allra flesta fall på grund av sin

låga löneställning icke kunnat göra några besparingar och det är därför synnerligen

svårt för dem att utan tillräckligt stipendium genomgå denna kurs.

Detta förutsätter nämligen, att eleverna under ett år äro lediga från sina anställningar,

varvid de i regel ej åtnjuta någon löneinkomst. Det har visat sig

att 25 av de 30 eleverna äro i trängande behov av stipendium, vilket för 13

av dem synes böra utgå med 60 kronor, för 7 med 50 kronor och för 5 med

40 kronor per månad.

För att täcka behovet av stipendier torde komma att erfordras sammanlagt

12 000 kronor eller ett belopp som med 7 000 kronor överstiger det för

ändamålet tillgängliga. Sålunda uppkommet ytterligare medelsbehov torde

kunna täckas från den reservation, som vid utgången av budgetåret 1945/46

förelåg å anslaget. Reservationen utgjorde 18 699 kronor och har ännu ej

till någon del tagits i anspråk.

Styrelsen hemställer om tillstånd att av nämnda reserverade medel få använda

högst 7 000 kronor för ytterligare stipendier till deltagare i nämnda

kurs.

Vad socialstyrelsen anfört har övertygat mig om att behov föreligger av

ytterligare omkring 7 000 kronor till stipendier till deltagare i berörda kompletteringskurs

för personal inom den halvöppna barnavården. Ifrågavarande

medelsbehov kan i sin helhet täckas av vissa besparingar å anslaget. Ytterligare

medel för stipendier torde emellertid icke kunna tagas i anspråk utan

riksdagens medgivande. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att till stipendier till deltagare i en under år 1947 anordnad

kompletteringskurs för personal inom den halvöppna

barnavården må av reservationsanslaget till Bidrag till utbildning

av personal inom den halvöppna barnavården ianspråktagas

— utöver tidigare avsedda medel - - högst 7 000

kronor.

Före
draganden.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[8.] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal är fastställd till 375 000 kronor.

I skrivelse den 14 februari 1947 har medicinalstyrelsen anmält, att det belopp,

varmed posten upptagits, icke komme att förslå för täckande av erforderliga

utgifter under posten. Styrelsen upplyser, att belastningen å posten

den 31 december 1946 utgjorde 238 415 kronor. För återstående hälft av

budgetåret kunde med ianspråktagande av den personal, som styrelsen efter

noggrann prövning funnit nödvändig för göromålens behöriga gång, utgifterna

under posten icke beräknas till lägre belopp än 254 855 kronor, vilket skulle

innebära, att vid budgetårets slut posten komme att överskridas med (238 415

+ 254 855 — 375 000) 118 270 kronor eller i runt tal 118 000 kronor.

Det väntade överskridandet hade sin grund i skilda omständigheter, vilka

i stort sett kunde hänföras till tre grupper, nämligen dels av Kungl. Maj:t

anbefallda eller eljest ofrånkomliga större utredningsuppdrag, dels vissa

tillfälliga förhållanden, vilka medfört en icke förutsedd belastning av ickeordinarieposten,

dels ock den snabbt fortgående utvecklingen av hälso- och

sjukvårdsväsendet, som medfört att styrelsens arbetskrafter vore otillräckliga

för att bemästra den löpande arbetsbördan.

I fråga om de utredningsuppdrag, som nödvändiggjort anställande

av särskild arbetskraft, anför medicinalstyrelsen i huvudsak följande.

Kungl. Maj:t hade uppdragit åt styrelsen att verkställa viss fortsatt utredning

rörande rättsmedicinalväsendets organisation och att i samband därmed

inleda förhandlingar med Göteborgs stad rörande dels frågan om beredande

av lokal för en rättsläkarstation i Göteborg och dels frågan om eventuell förening

av rättsläkarbefattningen vid denna station med en kommunal läkartjänst

ävensom att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill förhandlingarna

gåve anledning. Då den medlem av styrelsens vetenskapliga

råd, som anförtrotts ifrågavarande utredningsuppdrag, för fullgörande därav

visat sig vara i behov av juridiskt biträde, hade styrelsen förordnat en av

sina äldre amanuenser att tjänstgöra på halvtid såsom sekreterare vid utredningen.

Med hänsyn till utredningens omfattning hade det emellertid blivit

nödvändigt för styrelsen att anmoda ifrågavarande amanuens, som icke kunnat

helt befrias från sina vanliga arbetsuppgifter, att mot övertidsersättning

fullgöra det utredningsarbete, som icke kunnat medhinnas på fastställd arbetstid.

övertidsersättningen kunde uppskattas till 185 kronor i månaden.

Till en halvtidsanställd vikarie för den som sekreterare tjänstgörande amanuensen

utginge ett arvode av 250 kronor i månaden. För avlönande av

skrivhjälp åt utredningen beräknades vidare ett belopp av minst 800 kronor

bli erforderligt under budgetåret. Då av budgetåret en tid av nio månader

beräknades bliva tagen i anspråk för utredningen, räknade styrelsen

med att densamma komme att förorsaka en merbelastning å styrelsens ickeordinariepost

av [9 X (185 + 250) + 800] 4 715 kronor eller i runt tal 4 700

kronor.

Efter uppdrag av Kungl. Maj:t påginge vidare inom styrelsen utredning

rörande den öppna vården vid av landsting eller kommun drivna sjukhus.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

27

För fullgörandet av delta utredningsuppdrag, som kommit att taga stor omfattning

och kunde beräknas taga i anspråk tiden intill den 1 juli 1947,

hade styrelsen måst förordna en av sina amanuenser till sekreterare för utredningen.

För skrivgöromål räknade styrelsen med behov av dels ett biträde

under hela budgetåret, dels ock ett biträde därutöver under fyra månader.

Då styrelsen i månadsarvode tillerkänt vikarien för nämnda amanuens 500

kronor och då för skrivbiträdena utginge ett genomsnittligt arvode av 275

kronor för månad, beräknades icke-ordinarieposten av nämnda anledningar

under budgetåret komma att belastas med [(12 X 500) + (16 X 275)] 10 400

kronor. För anlitande av en statistiker för utredningens räkning hade vidare

posten belastats med 1 100 kronor under innevarande budgetår.

Styrelsens chef hade därjämte av Kungl. Maj:t meddelats partiell tjänstledighet

under tiden 1 september—31 december 1946 för att bliva i tillfälle

att utföra nyssnämnda jämte annat utredningsuppdrag. Såsom vikarie för

det medicinalråd, som i anledning därav inträtt i utövningen av generaldirektörens

åligganden, hade Kungl. Maj:t förordnat en lasarettsläkare, för

vilken arvode och ersättning för mistade löneförmåner skulle utgå från ickeordinarieposten.

Sistnämnda anordning komme att medföra en ökad belastning

å posten av i runt tal 7 300 kronor. För deltagande i berörda utredning

av den öppna vården hade vidare t. f. byråchefen å kameralbyrån av Kungl.

Maj:t beviljats partiell tjänstledighet under tiden 1 september 1946—31 mars

1947. Styrelsen ansåge sig böra räkna med att det bleve nödvändigt att bereda

denne fortsatt tjänstledighet för samma ändamål intill utgången av innevarande

budgetår. Nämnda ledigheter beräknades medföra en belastning å

icke-ordinarieposten av cirka 5 000 kronor för anställande av en tillfällig

amanuens i succession å kameralbyrån.

Sammanlagt beräknades alltså utredningen rörande den öppna vården under

budgetåret 1946/47 komma att medföra en merbelastning av icke-ordinarieposten

på (10 400 + 1 100 + 7 300 + 5 000) 23 800 kronor.

Styrelsen hade vidare den 31 maj 1946 av Kungl. Maj:t erhållit i uppdrag

att underställa Kungl. Maj:t förslag till inrättande från och med 1 januari

1947 av tjugo samt senast från och med 1 april 1947 av ytterligare trettio

nya provinsialläkardistrikt. Kungl. Maj:t hade därefter för tiden 1 juli 1946

—30 juni 1947 befriat chefen för styrelsens medicinalbyrå från handläggning

av de på honom ankommande ärenden rörande provinsialläkardistriktsindelningen

samt förordnat en ordinarie förste byråsekreterare hos styrelsen

att under nämnda tid handlägga ifrågavarande ärenden. I successionen efter

nämnde vikarie hade en tillfällig amanuens måst anställas mot ett arvode av

500 kronor för månad. För att lämna erforderligt biträde vid berörda uppdrags

fullgörande måste styrelsen härjämte under hela budgetåret ha en tillfällig

amanuens anställd mot ett arvode som nyss nämnts. Ifrågavarande

uppdrag komme sålunda att medföra en ökad belastning å icke-ordinarieposten

av 12 000 kronor.

Nödvändigheten att för särskilda, förut ej angivna uppdrag bevilja två

andra befattningshavare partiell tjänstledighet — under sammanlagt något

över två månader — hade medfört en ytterligare merbelastning av ifrågavarande

anslagspost å sammanlagt 1 320 kronor för avlönande av vikarie respektive

en tillfällig amanuens under ledigheterna. För lämnat biträde å styrelsens

medicinalbyrå vid eu förberedande utredning angående utländska läkares

utnyttjande inom den svenska sjukvården hade styrelsen slutligen

utbetalat ersättning till eu legitimerad läkare med i runt tal 500 kronor.

Samtliga utredningsuppdrag, vilka nödvändiggjort tilltälligt anställande av

extra personal, kunde sålunda uppskattas till (4 700 + 23 800 + 12 000 +

1 320 + 500) 42 320 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Såsom inledningsvis anförts ha jämväl vissa tillfälliga o in ständigheter

föranlett en icke förutsedd belastning av icke-ordinarieposten. f

detta hänseende framhåller styrelsen huvudsakligen följande.

Kungl. Maj:t hade bemyndigat styrelsen att förordna en förste läkare vid

statens sinnessjukhus att under tiden 1 juli—3 augusti 1946 uppehålla befattningen

såsom biträdande föredragande i rättspsykiatriska ärenden. Styrelsen

hade vidare hemställt om bemyndigande att lörordna samme läkare

alt jämväl under liden 17 februari—30 juni 1947 uppehålla nyssnämnda befattning.

Genom dessa förordnanden komme merbelastningen å icke-ordinarieposten

att ökas med tillhopa 6 700 kronor. Därjämte hade Kungl. Maj:t

genom särskilda beslut förordnat viss stadsveterinär att under tiden 1 juli

1946—31 mars 1947 uppehålla en vakant befattning såsom statsinspektör

över köttkontrollen i riket. Då förlängt förordnande syntes komma att meddelas

nämnde stadsveterinär intill den 1 juli 1947, kunde de i anledning av

ifrågavarande förordnanden utgående ersättningsbeloppen från icke-ordinarieposten

beräknas till 15 000 kronor.

En av styrelsens ordinarie befattningshavare i lönegraden A 28 hade fungerat

såsom ledamot av, tillika sekreterare hos 1944 års lönekommitté, avseende

sjukvårds- och ekonomipersonal. För fullgörande av berörda uppdrag

hade denne tjänsteman under budgetåret 1946/47 åtnjutit tjänstledighet från

sin ordinarie befattning under två och en halv månader. Samme befattningshavare

hade av chefen för finansdepartementet anmodats att inom sagda

departement biträda med utredning beträffande löneställningen för laboratoriebiträden

och därmed jämförlig personal i statens tjänst. För sistnämnda

uppdrags fullgörande syntes vederbörande under innevarande budgetår

få beräknas bliva i behov av tjänstledighet omkring två månader. Såsom ersättare

i succession efter ifrågavarande befattningshavare måste en tillfällig

amanuens anställas med ett arvode av 500 kronor för månad. Sagda ledigheter

för kommittéarbete beräknades sålunda föranleda en merbelastning på

icke-ordinarieposten av 2 250 kronor.

En av medicinalstyrelsen bifallen ansökning av styrelsens kassör i lönegrad

A 11 om tjänstledighet för enskilda angelägenheter under månaderna

juli 1946—mars 1947 hade medfört ytterligare belastning av icke-ordinarieposten,

hänförande sig till behovet av tillfälligt anställt skrivbiträde såsom

ersättare i succession. Då styrelsen räknade med fortsatt tjänstledighet för

kassören under tiden april—juni 1947, borde för nämnda skrivbiträdes avlönande

efter ett månadsarvode av 275 kronor beräknas ett belopp av 3 300

kronor.

Det borde framhållas, att de fyra sistberörda överskridandena av ickeordinarieposten

väl kompenserades av besparingar å anslagsposterna till avlöningar

till ordinarie tjänstemän samt till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, varför dessa överskridanden endast vore av bokföringsteknisk

natur.

Byråinspektören i styrelsen hade av chefen för socialdepartementet tillkallats

att såsom expert biträda 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen

och hade därvid måst ställas till kommitténs förfogande i sådan utsträckning,

att en sjuksköterska tillfälligt måst anställas med halvtidstjänstgöring

för att å lasarettsbyrån biträda vid handläggningen av ärenden rörande

sjuksköterskeväsendet. Då behovet av nämnda tillfälliga hjälp syntes

få beräknas omfatta cirka tio månader av innevarande budgetår, skulle merutgiften

härför efter ett genomsnittligt arvode av 300 kronor för månad uppgå

till 3 000 kronor.

Vidare hade styrelsen för tekniskt biträde vid utredning inom styrelsen

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 163.

29

av en vid Röda korsets sjukhem i Stockholm inträffad explosion från ickeordinarieposten

utgivit ersättning med 500 kronor.

Slutligen borde nämnas, att tjänstledighet för havandeskap under innevarande

budgetår beviljats för en amanuens under två månader samt för eu

extra ordinarie kansliskrivare, ett extra ordinarie kanslibiträde och ett extra

skrivbiträde under fyra månader vardera. Intill den 1 juli 1947 syntes ytterligare

tjänstledighet avr samma anledning bliva behövlig för en extra amanuens

under två och en halv månader, för ett extra ordinarie kontorsbiträde

under fyra månader och för ett extra kontorsbiträde under en och en halv

månad. Såsom esättare måste anställas tillfälliga amanuenser och biträden

mot månadsarvode av 500 kronor respektive 275 kronor. Av nu berörda orsak

konune icke-ordinarieposten att vidkännas en merbelastning av omkring

6 000 kronor.

Angivna tillfälliga omständigheter kunde sålunda beräknas föranleda eu

merbelastning på icke-ordinarieposten med tillhopa (6 700 + 15 000 + 2 250

+ 3 300 + 3 000 t 500 + 6 000) 36 750 kronor.

Till överskridandet av icke-ordinarieposten har — enligt vad medicinalstyrelsen

inledningsvis framhållit — slutligen medverkat, att styrelsens a rbetskrafter

trots den förstärkning, som enligt statsmakternas beslut

medgivits från och med innevarande budgetår, visat sig otillräckliga för de

löpande uppgifternas fullgörande. Styrelsen uttalar, att styrelsens arbetsuppgifter

visade en fortgående stegring, vilket medfört ett oundgängligt behov

av att anställa tillfällig personal. Styrelsen anför vidare i huvudsak följande.

Genom särskilda beslut hade Kungl. Maj:t medgivit, att styrelsen av ifrågavarande

anslagspost finge använda dels ett belopp av högst 4 300 kronor

för anställande av ytterligare en apotekarassistent med halvtidstjänstgöring

å styrelsens apoteksbyrå under tiden 1 oktober 1946—30 juni 1947, dels ock

ett belopp av högst 1 000 kronor för anställande hos styrelsen under tiden

1 januari—30 juni 1947 av en legitimerad veterinär såsom veterinäramanuens

med uppgift att ur veterinärmedicinsk synpunkt utöva kontroll av pågående

verksamhet för artificiell insemination å kreatur samt meddela råd

och anvisningar beträffande densamma. Kungl. Maj:t hade vidare bemyndigat

styrelsen att med anlitande av samma anslagspost anställa dels eu medicinalrådsassistent

å styrelsens sinnessjukvårdsbyrå intill utgången av juni

1947 mot ett arvode av högst 5 300 kronor för år, dels överläkaren vid sinnessjukavdelningen

å Håga såsom extra föredragande i rättspsykiatriska ärenden

hos styrelsen under tiden 1 januari—30 juni 1947 med en arbetstid av

minst två timmar per söckendag och mot ett arvode av 300 kronor för månad,

dels ock under tiden 1 januari—30 juni 1947 en farmacevtiskt utbildad apoteksinspcktör

mot ell arvode av 1 100 kronor för månad och ett biträde åt

denne mot ett arvode av högst 390 kronor för månad. Kostnaderna för de

med stöd av Kungl. Maj ds nämnda beslut anställda befattningshavarna kunde

beräknas uppgå till omkring 17 000 kronor under innevarande budgetår.

På grund av angelägenheten av att inom kortare lid än förut kunna färdigställa

styrelsens berättelse över allmän hälso- och sjukvård hade styrelsen

ansett nödvändigt att från och med 1 augusti 1946 till budgetårets utgång

ha tillfälligt anställt ett statistiskt utbildat biträde med ett månadsarvode av

400 kronor intill 1 januari 1947 och med hänsyn till nedsatt tjänstgöringstid

100 kronor för tiden därefter. För statistisk bearbetning av abort- och steriliseringsrapporter

för år 1945 hade det därutöver visat sig erforderligt alt

under cirka två månader anlita eu läkare mot ett arvode av 450 kronor för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj.ts nroposition nr 163.

Före
draganden.

månad. Kostnaderna för nu nämnd statistisk hjälp uppgå sålunda till [(5 X

400) + (6 X 100) + (2 X 450) ] 3 500 kronor.

Vidare hade det visat sig behövligt tillföra styrelsens apoteksbyrå tillfällig

arbetskraft under två månader för poängberäkning och granskning av ansökningar

till apotekselevsantagning med mera, vilket medfört en utgift å

700 kronor.

Till stor del avsåge behovet av extra arbetskrafter skrivhjälp. I den mån

tillgång på skrivbiträden ej funnits, hade styrelsen måst beordra övertidsarbete,

som måste ersättas. Kostnaderna i förevarande avseenden hade under

första hälften av innevarande budgetår uppgått till närmare 13 000 kronor.

För hela budgetåret syntes för dylikt ändamål med hänsyn till de ständigt

ökande arbetsuppgifterna få räknas med ett belopp av minst 30 000 kronor.

Den merbelastning å icke-ordinarieposten, som föranletts av att medicinalstyrelsens

personal visat sig otillräcklig för de löpande uppgifterna, kunde

sålunda för budgetåret 1946/47 beräknas till sammanlagt (17 000 + 3 500 +

700 + 30 000) 51 200 kronor.

En i viss grad bidragande orsak till det behövliga anslagsöverskridandet

vore att styrelsen i samband med statsmakternas beslut om provisoriskt lönetillägg

funnit sig böra något jämka arvodesbeloppen för viss tillfälligt anställd

personal.

Kostnaderna under budgetåret 1946/47 för samtliga de utgiftsändamål, för

vilka i det föregående redogjorts, har styrelsen sålunda uppskattat till (42 320

+ 36 750 + 51 200) 130 270 kronor. Styrelsen erinrar emellertid om att ickeordinarieposten

för innevarande budgetår uppräknats med ett belopp av

12 000 kronor med hänsyn till styrelsens behov av extra personal, varvid särskilt

räknats med nödvändigheten av att medgiva cheferna för medicinaloch

kameralbyråerna partiell tjänstledighet under stora delar av budgetåret.

Om nämnda belopp frånräknades kvarstode 118 270 kronor. Styrelsen framhåller

vidare, att överskridandet till en del betingades av sådana omständigheter,

som avsåges i riksdagens skrivelse nr 16/1946 angående bemyndigande

för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva överskridande av maximerade anslagsposter.

Det hade dock synts styrelsen av praktiska skäl lämpligt att

framlägga förslag om anvisande av ett tilläggsanslag, motsvarande bristens

hela belopp. Då det syntes uteslutet att på andra håll göra besparingar på

icke-ordinarieposten, såge styrelsen sig nödsakad att begära en förstärkning

av posten med i runt tal 118 000 kronor. Styrelsen tillägger, att sagda belopp

beräknats med så smal marginal, att oförutsedda omständigheter kunde göra

det nödvändigt för styrelsen att framdeles hemställa om ytterligare förstärkning

av anslagsposten.

Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att å tiiläggsstat

för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett belopp av 118 000 kronor till förstärkning

av den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen uppförda anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Såsom medicinalstyrelsens framställning närmare utvisar, torde ett betydande

överskridande av medicinalstyrelsens anslagspost till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal, som för innevarande budgetår är upptagen

med 375 000 kronor, icke kunna undvikas. Orsakerna härtill äro huvudsak
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

31

ligen att tillskriva dels vissa större utredningsuppdrag, som anförtrotts åt

styrelsen, dels vissa tillfälliga omständigheter, som icke kunnat förutses vid

anslagspostens beräknande, dels ock den snabbt fortskridande utvecklingen

av hälso- och sjukvården, som medfört ökat behov av personal för de löpande

göromålen. Med hänsyn till dessa förhållanden har jag ansett mig böra

godtaga styrelsens framställning om förstärkning av anslagsposten. Härvid

förutsätter jag emellertid, att styrelsen i fortsättningen så disponerar under

anslagsposten tillgängliga medel, att ytterligare överskridande av densamma

undvikes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst

118 000 kronor.

[9.] 18. Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag. För ifrågavarande

ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 300 000 kronor. Såsom framgår av propositionen nr 177/

1946, vari förslag framlades om anvisande av nämnda anslag, hade medicinalstyrelsen

hemställt om anvisande av medel för löpande budgetår för utrustning

av det till Säters sjukhus anslutna sekundärsjukhuset i Grangärde.

Kostnaderna härför hade av styrelsen beräknats till i runt tal 180 000 kronor.

Då emellertid å tidigare till utrustning av nya sinnessjukhus anvisade

medel beräknats uppstå en besparing av 70 000 kronor, vilken besparing

enligt styrelsens‘mening borde få disponeras för utrustningen av sekundärsjukhuset

i Grangärde, kunde det nytillkommande anslagsbehovet för ändamålet

beräknas till 110 000 kronor. Sistnämnda belopp ingår i förenämnda

reservationsanslag å 300 000 kronor.

Genom beslut den 21 juni 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen att

med anlitande av berörda anslag och till detsamma från föregående budgetår

överförd reservation låta för en kostnad av högst 180 000 kronor anskaffa

utrustning till sekundärsjukhuset i Grangärde.

I skrivelse den 31 januari 1947 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande

av ytterligare medel för utrustning av ifrågavarande sekundärsjukhus.

Styrelsen framhåller, att sedan förslaget till utrustning av sjukhuset upprättats

år 1945, prisändringar inträtt å vissa inventarier. Vidare hade från

Säters sjukhus inkommit förslag till viss komplettering av det ursprungliga

utrustningsförslaget, avseende köksmaskiner m. in. Med anledning därav

hade styrelsen översänt ärendet till centrala sjukvårdsberedningen för granskning.

I skrivelse till styrelsen den 26 november 1946 hade beredningen, under

hänvisning till innehållet i en över granskningen upprättad promemoria,

framhållit, att enligt beredningens mening ett belopp av 238 200 kronor syn
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Före
draganden*
-

tes erforderligt för ifrågavarande utrustning. Beloppet kunde emellertid i

och med omsättningsskattens slopande reduceras med 10 400 kronor till

227 800 kronor. Vid beredningens skrivelse hade fogats ett under granskningen

upprättat detaljerat utrustningsförslag. I detsamma hade vissa ändringar

verkställts i förhållande till det vid Säters sjukhus upprättade förslaget

både i fråga om kvantitet och kvalitet å vissa inventarier för uppnående

av vanlig sjukhusstandard. 1 följd därav ävensom med hänsyn till att så

lång tid förflutit, sedan sjukhusets förslag upprättats, hade åtskiliiga ändringar

vidtagits av kostnadsberäkningarna. Av beredningens utrustningsförslag,

vilket gåve bättre möjlighet att överblicka inventariebehovet än det

vid Säters sjukhus upprättade mera summariskt uppställda förslaget, framginge,

att för ernående av en sjukhusstandard, som motsvarade nutida fordringar,

kostnaderna för anskaffningen icke kunde hållas inom ramen för

redan anvisade medel. Med anledning härav ville styrelsen hemställa, att ett

ytterligare belopp å (227 800 — 180 000) 47 800 kronor måtte anvisas till

utrustning av ifrågavarande sekundärsjukhus.

Mot medicinalstyrelsens förslag om anvisande av ett ytterligare belopp å

47 800 kronor för utrustning av det till Säters sjukhus anslutna sekundärsjukhuset

i Grangärde har jag intet att erinra. Beloppet torde böra upptagas

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under rubriken Utrustning

av nya sinnessjukhus.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa .ett reservationsanslag

av .............................. kronor 47 800.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

[10.] överståthållarämbetet: Avlöningar. Den 31 maj 1946 fastställde

Kungl. Maj:t av riksdagen godkänd avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47. Denna stat upptager

bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

å 129 100 kronor.

I skrivelse den 26 februari 1947 har överståthållarämbetet hemställt, att

ytterligare ett belopp av 65 000 kronor måtte ställas till ämbetets disposition

för avlöningar till icke-ordinarie personal. Ämbetet upplyser, att utgifterna

under ifrågavarande anslagspost för tiden 1 juli 1946—31 januari 1947 utgjort

111 100 kronor och för återstående delen av innevarande budgetår uppskattades

till 83 000 kronor. Då belastningen å anslagsposten sålunda beräknades

komma att uppgå till 194 100 kronor förelåge behov av ytterligare

(194 100 — 129 100) 65 000 kronor för avlöning av den icke-ordinarie personalen.

Rörande anledningarna till det ökade medelsbehovet anföres.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts nroposition nr 163.

33

I anslagsposten är ett belopp av 9 900 kronor beräknat för avlöning åt tre

extra biträden vid passavdelningen, därvid det räknats med alt månadslönen

skulle kunna hållas nere vid 275 kronor. Antalet passärenden under tiden

juli 1945—januari 1946 uppgick till 12 000 och under tiden juli 1946—

januari 1947 till 17 575. Under hela år 1946 utgjorde antalet 40 618. I stämpelavgift

för passen torde staten för sistnämnda år ha tillförts en inkomst

av omkring 225 000 kronor. Personalen har på grund härav måst utökas.

Under juli månad 1946 måste anlitas extra personal till ett antal av omkring

25, varjämte då liksom senare utskrivning av pass i stor utsträckning måst

utlämnas som ackordsarbete. Vidare har det visat sig icke vara möjligt att

erhålla biträden efter lägre månatlig avlöning än 305 kronor. Följden har

blivit, att för avlöningar åt extra personal vid passavdelningen under tiden

juli 1946—januari 1947 måst — utöver förenämnda belopp å 9 900 kronor

— tagas i anspråk omkring 26 400 kronor eller i medeltal månatligen 5 200

kronor. Åtminstone 4 000 kronor torde i medeltal behövas under envar av

resterande fem månader. Sammanlagt skulle alltså utöver det anvisade beloppet

åtgå 46 400 kronor.

Vidare har under de första sju månaderna av budgetåret anställts ett

extra skrivbiträde till hjälp åt trafikledaren för Stockholm. Trafikledaren

har anmält sig hava behov av biträdet under ytterligare minst två månader.

Efter en månadslön av 304 kronor 90 öre åtgår då i runt tal 610 kronor utöver

det belopp, som redan tagits i anspråk, 2 126 kronor 22 öre. För ifrågavarande

ändamål, gällande en sammanlagd utgift av inemot 2 750 kronor,

är ingen hänsyn tagen vid beräkning av anslaget.

På grund av ledigheter för vissa ordinarie tjänstemän, för vilka ickeordinarie

befattningshavare förordnats såsom vikarier, har till utgången av

januari månad åtgått ett icke beräknat belopp av 4 595 kronor och torde

för resten av budgetåret behövas ytterligare 4 400 kronor. I runt tal erfordras

således 9 000 kronor.

Slutligen har ämbetet varit nödsakat från anslaget bestrida avlöning till

vikarier för ordinarie befattningshavare, som åtnjutit eller åtnjuta ledighet

för havandeskap och barnsbörd. Ej heller härtill har hänsyn tagits vid bestämmandet

av anslaget. För ändamålet har till utgången av januari utgivits

3 180 kronor. För återstoden av budgetåret beräknas ytterligare 1 700

kronor. Merbelastningen uppgår alltså till 4 900 kronor.

Ämbetet hemställer, att ett till 65 000 kronor avrundat belopp må ytterligare

ställas till ämbetets disposition för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

Vad överståthållarämbetet anfört till stöd för framställningen om medgivande

att överskrida ifrågavarande anslagspost föranleder ingen erinran

från min sida. Ehuru Kungl. Maj:t torde äga befogenhet att medgiva överskridanden

av icke-ordinarieposten i den mån så föranledes av tjänstledighet

på grund av havandeskap in. in., föreslår jag, att riksdagens bemyndigande

inhämtas att överskrida förevarande post med hela det av överståthållarämbetet

äskade beloppet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

alt den i avlöningsstaten för överståthållarämbetet upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst

65 000 kronor.

Före
draganden.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 163.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

[11.] Länsstyrelserna: Avlöningar. Den 28 juni 1946 fastställde Kungl.

Maj:t av riksdagen godkänd avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47. Staten upptager bland annat

en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 5 415 000

kronor.

Genom beslut nyssnämnda dag fördelade Kungl. Maj:t beloppet mellan

de olika länsstyrelserna, därvid landskanslierna, landskontoren utom taxeringsavdelningama

samt taxeringsavdelningarna sammanlagt erhöllo respektive

1 621 800, 1 848 400 och 1 944 800 kronor. Samtidigt föreskrev Kungl.

Maj:t, att de utgifter, som under budgetåret 1946/47 kunde komma att göras

med stöd av det av Kungl. Maj-.t i 16 § kungörelsen den 24 september 1943

(nr 708) givna bemyndigandet att anställa tillfälliga befattningshavare vid

länsstyrelserna, skulle tills vidare redovisas under särskild rubrik under anslagsposten.

Kungl. Maj:t förklarade Sig vilja framdeles meddela beslut om

sättet för täckande av utgifter, som sålunda orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.

Den 29 januari 1947 ha länsstyrelserna anmodats att till socialdepartementet

inkomma med dels uppgift angående utgifterna under tiden 1 juli

1946—31 januari 1947 från ifrågavarande anslagspost och dels en beräkning

av de belopp, som ansåges komma att för återstående del av budgetåret åtgå

till de med anslagsposten avsedda ändamålen.

Med särskilda skrivelser ha länsstyrelserna i anledning härav överlämnat

begärda uppgifter och beräkningar. En sammanställning av de inkomna uppgifterna

ger vid handen, att — med bortseende från utgifterna för avlönande

av de med stöd av förenämnda bemyndigande anställda tillfälliga befattningshavarna

men med inräknande av utbetald övertidsersättning — för

avlöning av icke-ordinarie personal vid länsstyrelserna för tiden 1 juli 1946

—31 januari 1947 utanordnats 3 754 500 kronor, varav 1 084 500 kronor

komma på landskanslierna, 1 435 800 kronor på landskontoren utom taxeringsavdelningarna

och 1 234 200 kronor på taxeringsavdelningarna. Det av

rådande krisförhållanden påkallade anställandet av tillfälliga befattningshavare

vid länsstyrelserna har under samma tidrymd medfört en ytterligare

total utgift av 342 600 kronor. Detta belopp fördelar sig med 316 200 kronor

å landskanslierna och 26 400 kronor på landskontoren.

Vidare ha länsstyrelserna beräknat kostnaderna för avlöning och övertidsersättning

åt för mera ordinära uppgifter avsedd personal under tiden 1

februari—30 juni 1947 till sammanlagt 2 763 700 kronor, varav 817 100 kronor

för landskanslierna, 1 048 300 kronor för landskontoren utom taxeringsavdelningarna

och 898 300 kronor för taxeringsavdelningarna. Vad slutligen

angår den s. k. krispersonalen beräkna länsstyrelserna de sammanlagda kostnaderna

för denna personal under sistnämnda tid till 197 000 kronor, av vilket

belopp 184 100 kronor falla på landskanslierna och 12 900 kronor på landskontoren.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Under krigsåren ha stora krav ställts på länsstyrelserna dels i samband

med den administrativa försvarsberedskapen, dels oek på grund av den väsentliga

stegring, som ägt rum i länsstyrelsernas mera ordinära arbetsuppgifter.

Som följd härav har en betydande utökning av länsstyrelsernas ickeordinarie

arbetskrafter måst företagas. Även om den i avlöningsstaterna för

länsstyielserna upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

gjorts till föremål för höjning, har dock för varje budgetår under kriget

ytterligare förstärkning av dessa anslagsmedel under budgetårets senare

del visat sig erforderlig. Länsstyrelsernas uppgifter av kriskaraktär torde redan

under föregående budgetar ha efter hand minskats. Under innevarande

budgetår ha dessa göromål ytterligare nedgått i omfattning. En viss eftersläpning

av uppgifterna torde dock av naturliga skäl ha gjort sig gällande.

Samtidigt har återgången till fredsförhållanden ökat redan förut inträdd

stegring av de ordinära uppgifterna. Helt nya åligganden ha tillförts länsstyrelserna

genom folkhokföringsreformen. För tiden den 30 juni 1946 _

den 31 januari 1947 har krispersonalens avlöning dragit en kostnad av

342 600 kronor. Kostnaderna för avlöning av den icke-ordinarie personalen

för de mera ordinära arbetsuppgifterna ha för samma tid uppgått till

3 754 500 kronor.

Länsstyrelserna beräkna medelsbehovet för avlöningar under tiden 1 febmari

30 Juni 1947 åt den för mera stadigvarande uppgifter avsedda ickeordinarie

personalen till 2 763 700 kronor och åt den tillfälligt anställda krispersonalen

till 197 000 kronor. Mot dessa beräkningar synes intet vara att

erinra.

Ifrågavarande anslagspost är i gällande avlöningsstat upptagen till 5 415 000

kronor. Enligt här gjorda kalkyler uppgår medelsbehovet till (342 600 +

3 754 500 + 2 763 700 + 197 000) 7 057 800 kronor. Med hänsyn härtill är

att räkna med att posten måste överskridas med (7 057 800 _ 5 415 000)

1 642 800 kronor eller i avrundat tal 1 650 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att

den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 1 650 000 kronor.

[12.| Landsfiskalerna in. fl.: Avlöningar. Den 28 juni 1946 har Kungl.

Maj:t fastställt av riksdagen godkänd avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl.

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47. Staten upptager

bland annat eu anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å

- 132 000 kronor. Denna anslagspost är avsedd för avlönande av dels extra

ordinarie och extra tjänstemän, dels ock sådana tillfälliga befattningshavare

och andra tillfälliga arbetsbiträden i landsfiskalsdislrikten, vilka erfordras

löi fullgörande av mera stadigvarande arbetsuppgifter.

Före
draganden.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 163-

Före
draganden.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni 1945 bestämt antalet extra

ordinarie tjänster i de olika landsfiskalsdistrikten samt medgivit, att länsstyrelserna

på vissa villkor utan Kungl. Maj:ts vidare hörande finge, i anledning

av de nuvarande onormalt omfattande kamerala arbetsuppgifterna, i landsfiskalsdistrikten

anställa extra biträdespersonal i viss angiven utsträckning.

Den 28 juni 1946 har Kungl. Maj:t anvisat medel till avlönande under budgetåret

1946/47 av omförmäld icke-ordinarie personal i landsfiskalsdistrikten.

I samband härmed har Kungl. Maj:t föreskrivit, att de utgifter, som

under budgetåret 1946/47 kunde komma att göras med stöd av de av Kungl.

Maj:t i beslut den 8 september 1939 och i 16 § kungörelsen den 24 september

1943, nr 708, givna bemyndigandena att förordna behövligt antal landsfiskalsassistenter

och andra tjänstebiträden hos landsfiskalerna för den s. k.

administrativa försvarsberedskapen, skulle tills vidare redovisas under särskild

rubrik under ifrågavarande anslagspost. Kungl. Maj:t har förklarat sig

framdeles vilja meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som under

budgetåret orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.

På anmodan ha länsstyrelserna inkommit med vissa uppgifter angående

utgifterna under anslagsposten till icke-ordinarie personal. En sammanställning

av uppgifterna ger vid handen, att utgifterna för avlöning av icke-ordinarie

personal, avsedd för fullgörande av stadigvarande arbetsuppgifter, för

tiden 1 juli 1946—31 januari 1947 uppgått till 1 352 800 kronor, medan utgifterna

för avlöning av personal, som anställts på grund av rådande krisförhållanden,

under samma tid uppgått till 215 800 kronor. Länsstyrelserna

ha vidare för tiden 1 februari—30 juni 1947 beräknat kostnaderna för avlöning

åt den för mera ordinära uppgifter avsedda personalen till 1 028 800

kronor och för avlöning åt krispersonalen till 159 100 kronor.

Enligt länsstyrelsernas beräkningar skulle utgifterna för avlöningar till

den icke-ordinarie personal hos landsfiskalerna, som erfordras för mera stadigvarande

arbetsuppgifter, och till den tillfälligt anställda krispersonalen

uppgå till (1 352 800 + 1 028 800) 2 381 600 kronor respektive (215 800 +

159 100) 374 900 kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.

Då ifrågavarande anslagspost i gällande avlöningsstat är upptagen med

2 132 000 kronor och enligt här gjorda beräkningar medelsbehovet för ändamålet

skulle komma att uppgå till (2 381 600 + 374 900) 2 756 500 kronor,

är det att räkna med att posten måste överskridas med (2 756 500 —- 2 132 000) 624 500 kronor eller avrundat 625 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att

den i avlöningsstaten för landsfiskalerna m. fl. upDtagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 625 000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

37

E. Polisväsendet.

[13.] Poliskåren i Boden: Avlöningar. Den 31 maj 194(5 fastställde Kungl.

Maj:t av riksdagen godkänd avlöningsstat för poliskåren i Boden att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47. Staten upptager bland

annat en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 20 600

kronor. Anslagsposten är avsedd för avlönande av fyra extra ordinarie konstaplar,

en extra konstapel och en biträdande hästskötare samt för bestridande

av vissa kostnader för vikariatsersättningar.

I skrivelse den 22 februari 1947 har t. f. polischefen i Boden hemställt,

att sagda anslagspost måtte få överskridas med 5 500 kronor. Av skrivelsen

inhämtas följande.

Under budgetåret åtnjuta 2 ordinarie polismän tjänstledighet med C-avdrag

för uppehållande av militära arvodesbefattningar. Som vikarier för dessa

polismän tjänstgöra 2 extra ordinarie polismän med vikariatslön. De 2 extra

ordinarie befattningarna uppehållas av 2 extra polismän med lön efter Ex 7

och föreskriven yikariatsersättning. Under juli månad 1946 åtnjöt skrivbiträdet

tjänstledighet för havandeskap. Under tiden från och med den 31

augusti 1946 till och med den 30 april 1947 har en ordinarie polisman beviljats

tjänstledighet för genomgång av statens polisskolas överkonstapelsklass.

Under tiden från och med den 8 november 1946 intill budgetårets slut är en

ordinarie kriminalkonstapel såsom landsfiskalselev tjänstledig med C-avdrag.

De ledigheter, som åtnjutas av de 2 ordinarie befattningshavarna, vilka

tjänstgöra på militära arvodesbefattningar, hava förutsetts vid beräkningen

av anslagsposten i fråga, däremot icke övriga ledigheter. Kostnaderna för

vikarier å dessa senare ledigheter kunna beräknas enligt följande uppställ
-

ning.

Arvode till vikarie för skrivbiträdet 1/7—31/? 1946 .......... kronor 200

Arvode till vikarie för en ordinarie polisman 31/s 1946—30/3

1947 ............................................... » 2 800

Arvode till vikarie för en ordinarie kriminalkonstapel 8/lt

1946—30/0 1947 ...................................... , 2 500

Summa kronor 5 500.

I detta sammanhang kan framhållas, att besparing motsvarande lön till

ordinarie kriminalkonstapel under tiden 8/n 1946—30/6 1947 eller omkring

3 500 kronor, kommer att göras å anslaget avlöningar till ordinarie personal,

varför överskridandet i realiteten kommer att röra sig om ca 2 000 kronor.

Det av polischefen anmälda behovet att överskrida den i avlöningsstaten

för poliskåren upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

föranledes väsentligen av förut omförmälda omfattande ledigheter

bland personalen. Då anledning till erinran ej synes föreligga mot den av

polischefen gjorda uppskattningen av medelsbehovet, vill jag tillstyrka, att

riksdagens medgivande inhämtas att få överskrida ifrågavarande anslagspost

med högst det av polischefen äskade beloppet, 5 500 kronor.

Jag hemställer alltså, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för poliskåren i Boden upptagna

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för

budgetåret 1946/47 överskridas med högst 5 500 kronor.

Före
draganden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Före
draganden.

G. Diverse.

[14.) 9 a. Hemtransport av finska barn, reservationsanslag. I skrivelse den

12 december 1946 har hjälpkommittén för Finlands barn anhållit om ett

statsanslag å 712 500 kronor för bekostande av transport till Finland av i Sverige

kvarvarande finska barn och till stöd härför anfört i huvudsak följande.

Hjälpkommittén har efter den 1 juni 1946, då antalet i Sverige kvarvarande

finska barn var ungefär 17 000, intill den 1 oktober 1946 återtransporterat

6 800 barn. Under samma period ha, intill dess transporterna från

Finland upphörde, omkring 300 sjuka barn anlänt till Sverige, varför det

sammanlagda antalet härstädes kvarvarande barn sistnämnda dag uppgick

till ungefär 10 500. Kommittén räknar med att av dessa barn omkring 1 000

komma att kvarstanna i Sverige antingen adopterade av svenska fosterföräldrar

eller för att genom fosterföräldrarna erhålla uppfostran och skolgång

i riket. För hemtransport i det senare fallet skola fosterföräldrarna

själva svara. Den på kommittén ankommande hemtransporten skulle således

omfatta omkring 9 500 barn. Då transportkostnaderna per barn uppgå

till 75 kronor skulle således återtransporterna komma att draga en sammanlagd

kostnad av 712 500 kronor.

Den verksamhet för omhändertagande här i landet av finska barn som

bedrivits under och efter kriget är för närvarande under avveckling. Detta

innebär beträffande de friska barnen, vilka omhändertagits i privata hem,

att de vid den första tidpunkt som med hänsyn till förhållandena i föräldrahemmet,

barnens skolgång, transportmöjligheter o. dyl. befinnes lämplig återföras

till hemlandet samt beträffande de sjuka barn som överförts till Sverige

för vård att barnen återföras efter tillfrisknandet och att ytterligare överföring

av sjuka barn icke förekommer. Huvudman för ifrågavarande verksamhet

i Sverige är hjälpkommittén för Finlands barn. De direkta kostnaderna

för verksamheten ha av kommittén bestritts dels med insamlade medel, dels

med medel som ställts till förfogande av staten. För sjukvård för finska barn

ha särskilda anslag anvisats, senast å tilläggsstat I för innevarande budgetår

under sjunde huvudtiteln och samlingsrubriken Bidrag till internationellt

återuppbyggnadsarbete ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor. För återtransport

av barnen ha medel hittills ställts till kommitténs förfogande från

anslaget till bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. Kommittén

hemställer nu om en medelsanvisning av 712 500 kronor för hemtransport

av de återstående 9 500 barnen efter en beräknad kostnad av 75

kronor för barn. Enligt vad jag inhämtat förfogar kommittén icke över medel

för ifrågavarande ändamål. Jag biträder därför kommitténs framställning,

dock att kostnaden synes kunna begränsas till 700 000 kronor. Detta belopp

synes böra anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Hemtransport

av finska barn.

Under åberopande av det anförda hemställer jag sålunda, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

39

att till Hemtransport av finska barn å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 700 000.

[15.] 10 a. Vissa kostnader för transport från Tyskland till Sverige av

svenska medborgare ni. m. I en till utrikesdepartementet ställd, den 28 juni

1946 dagtecknad skrivelse, vilken i dagarna överlämnats till socialdepartementet,

har överstyrelsen för svenska röda korset meddelat, att överstyrelsen

på framställning av utrikesdepartementet från och med den 8 februari 1945

ställt till svenske beskickningschefens i Berlin förfogande en transportkolonn,

bestående av en chef, en ställföreträdande chef och 9 bilförare samt en personbil,

2 bussar och en lastbil. Kolonnens uppgift hade varit att enligt beskickningschefens

bestämmande transportera svenskar och vissa andra personer

från Tyskland till Sverige. Uppdraget hade slutförts de sista dagarna i

april månad 1945 och kolonnen hade återvänt till Sverige den 30 i samma

månad, varefter den omedelbart avrustats. — Vidare hade överstyrelsen, likaledes

på framställning av utrikesdepartementet, under augusti månad 1944

ställt två från arméns förråd såsom lån utbekomna kokvagnar med utrustning

till beskickningschefens förfogande.

I berörda skiivelse har överstyrelsen hemställt om ersättning med 50 811

kronor 34 öre för vissa med nyssnämnda verksamhet förenade utgifter och

härom anfört i huvudsak följande.

För transportkolonnens organiserande och verksamhet har överstyrelsen

bestritt följande utgifter, nämligen

för personalens utrustning, avlöning, försäkring samt rese
-

och traktamentsersättning ........................ kronor 32 422: 16

för hyra av motorfordon samt för drivmedel.......... » 7 725: 54

för livsmedel, medicin, sjukvårdsmateriel, rengöringsma
teriel

och tobaks varor............................. » 5121:73

för expeditionsmateriel och diverse .................. »_1 460: 91

Summa kronor 46 730: 34

Vad beträffar kokvagnarna ha, trots omfattande efterspaningar efter krigets

slut, blott delar av den ena kunnat återfinnas och hemtransporteras. Arméförvaltningens

tyg- och intendenturavdelningar hava därför avkrävt överstyrelsen

ersättning med 4 081 kronor för den felande materielen och för

den återställda materielens iståndsättande. Överstyrelsen har till arméförvaltningen

inbetalt sistnämnda belopp.

överstyrelsen har således för transportkolonnens organiserande och verksamhet

samt för kokmateriel utbetalt ett sammanlagt belopp å 50 811 kronor

34 öre.

Under de sista månaderna före Tysklands sammanbrott våren 1945 pågick

ett från svensk sida organiserat överförande från Tyskland till Sverige av

svenska medborgare samt svenskfödda kvinnor, som av någon anledning

förlorat sitt svenska medborgarskap, jämte dessas minderåriga barn. För

Föredragande

n.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

transporternas genomförande hade svenska berlinlegationen upprättat ett

etappställe i Lubeck, där de av transporterna berörda fingo uppehålla sig

i avvaktan på utresetillstånd. Den i det föregående nämnda, av svenska röda

korset till svenska beskickningschefens i Berlin förfogande ställda transportkolonnen

hade till uppgift att föra ifrågakommande personer från olika

platser i Tyskland till Lubeck och härifrån alltefter det utresetillstånd utverkades

till en ort i södra Danmark, där ett annat detachement övertog

transporten. Antalet genom kolonnens förmedling till Sverige överförda personer

torde ha uppgått till omkring 500. Härtill kommer att vid kolonnens

avtransport från Tyskland åtskilliga personer, vilka av kolonnen förts till

Lubeck, fortfarande vistades därstädes i väntan på utresetillstånd. — Vad

beträffar de båda kokvagnar, som av svenska röda korset ställts till beskickningschefens

förfogande, hade dessa ursprungligen till uppgift att betjäna

svenska medborgare i Berlin och trakten däromkring med undantag för

legationens egen personal.

Av det sagda framgår, att svenska röda korset genomfört sin berörda

transport och utspisningsverksamhet på begäran av representanter för svenska

staten. Det synes därför riktigt att av statsmedel utgiva ersättning för

kostnaderna i anledning av verksamheten, överstyrelsen för svenska röda

korset torde sålunda böra tillerkännas ersättning av statsmedel med tillhopa

50 811 kronor 34 öre. Det anslag, varom framställning torde böra göras till

riksdagen, bör avrundas till 50 900 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa kostnader för transport från Tyskland till

Sverige av svenska medborgare m. in. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

jjy .............................. kronor oO 900.

[16.] 13 a. Vissa förberedelser för kommunal upplysningsverksamhet, reservationsanslag.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni

1946 hava särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa utredning rörande

statsmakternas medverkan för utarbetande av handböcker och korrespondenskurser

i sociala frågor för i första hand kommunala förtroendemän och tjänstemän.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 15 november 1946 har åt de

sakkunniga uppdragits att verkställa utredning jämväl beträffande den särskilda

för kommunala förtroendemän avsedda kursverksamhet, som föranledes

av den nya kommunindelningens genomförande. Beträffande direktiven

för de sakkunniga, vilka antagit benämningen kommittén för kommunal

upplysningsverksamhet, torde hänvisning få ske till vad därutinnan nämnda

dagar anförts till statsrådsprotokollet över socialärenden (se 1947 års riksdagsberättelse,

s. 106—107).

I skrivelse den 31 januari 1947 har kommittén för kommunal upplysningsverksamhet

hemställt, att ett belopp av 15 000 kronor måtte anvisas för vissa

förberedelser för den kursverksamhet, som närmast nödvändiggöres av kom
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163. 41

munindelningsreformen. Kommittén har härutinnan anfört i huvudsak följande.

Kommittén har ännu icke tagit närmare ställning till det sätt, på vilket

denna kursverksamhet skall utformas. En relativt omfattande sådan verksamhet

torde dock utan alltför långt dröjsmål böra organiseras om förtroendemännen

i de mindre kommunerna skola lyckas med de större uppgifter, som

vänta dem efter kommunsammanslagningen.

Kursverksamheten torde böra organiseras som en kombination mellan

korrespondensundervisning och kortare konferenser, bland annat med hänsyn

till att kursdeltagarna i allmänhet icke kunna avvaras i sina hemorter under

någon längre tid. För olika delområden av den kommunala verksamheten böra

sålunda brevkurser uppläggas. Studietakten torde med hänsyn till kursdeltagarnas

sysselsättning med kommunala uppdrag eller i förvärvsverksamhet

icke bliva hög. Därest kursverksamheten skall hinna bidraga till att minska

de väntade svårigheterna vid kommunsammanslagningen torde därför planläggningen

icke kunna helt anstå, till dess statsmakterna hunnit taga ställning

till kommitténs definitiva förslag, vilket icke kan väntas föreligga förrän

tidigast i juni månad 1947. Oberoende av på vad sätt kursverksamheten i

övrigt organiseras synes utarbetandet av brevkursen kunna påbörjas redan

nu. Provisoriskt synes detta arbete böra anförtros socialinstituten och närmast

socialinstitutet i Stockholm.

Socialstyrelsen, som avgivit utlåtande över kommitténs framställning, har

i alla delar anslutit sig till vad kommittén anfört.

Oberoende av hur den blivande kursverksamheten för kommunala förtroendemän

i detalj kommer att utformas torde man redan nu kunna förutsätta,

att en väsentlig del av densamma kommer att utgöras av korrespondenskurser.

Det synes välbetänkt att snarast påbörja utarbetandet av dylika

kurser, enär detta arbete torde komma att taga avsevärd tid i anspråk.

Ett belopp av 15 000 kronor synes komma att erfordras för ändamålet.

Brevkursernas utarbetande synes i enlighet med kommitténs förslag böra

anförtros något av socialinstituten. Jag torde i detta sammanhang få erinra,

att enligt statsmakternas beslut (propositionen 1945: 153, s. 34, riksdagens

skrivelse 1945:354) socialinstituten på försök skola anordna korrespondensundervisning

för att bereda elever möjlighet till avläggande av examen på

grundval av självstudier.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa förberedelser för kommunal upplysningsverksamhet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 15 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Sigurdson.

Före
draganden.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 163.

43

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 28 februari 19V7.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] 7. Barmarksunderhållet, reservationsanslag. Med bifall till Kungl.

Maj:ts i 1946 års statsverksproposition framlagda förslag har riksdagen för

budgetåret 1946/47 till Barmarksunderhållet anvisat ett reservationsanslag av

73 700 000 kronor. Genom beslut den 10 maj 1946 har Kungl. Maj:t bemyndigat

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att av nämnda anslag taga i anspråk

ett belopp av 72 200 000 kronor. Det å anslaget återstående beloppet av

1 500 000 kronor, vilket avsetts såsom reserv för att möta oförutsedda underhållsbehov

av trängande beskaffenhet, har ställts till styrelsens disposition

genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari 1947.

I skrivelse den 11 februari 1947 bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt

om anvisande av ytterligare anslagsmedel till barmarksunderhållet för

budgetåret 1946/47.

Styrelsen erinrar i sin skrivelse till en början om att styrelsen i sin ordinarie

framställning om anslag till barmarksunderhållet för innevarande budgetår

i fråga om löne- och prisnivån framhållit, att styrelsen vid statberäk
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kunql. Maj.ts proposition nr 163.

ningen icke kunnat räkna med annan lönenivå än den som betingades av för

kalenderåren 1944 och 1945 gällande avtal ävensom att beräkningen skett under

antagande av oförändrad prisnivå, ehuru det varit för styrelsen bekant,

att en viss tendens till prisstegring alltjämt förelåge.

Det avtal mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och svenska väg- och

vattenbyggnadsarbetareförbundet avseende vägunderhållsarbeten som gällt

för år 1946 hade för budgetåret 1946/47 medfört avsevärda förhöjningar av

vägarbetamas löner och andra förmåner. Enligt inom styrelsen verkställda

beräkningar, grundade på av respektive vägförvaltningar under år 1946 gjorda

utbetalningar, innebure 1946 års avtal för budgetåret 1946/47 en kostnadsökning

av 4 930 000 kronor.

Med utgångspunkt från det antal arbetstimmar, som utförts under första

halvåret 1946, beräknar styrelsen, att 1947 års avtal komme att medföra en

ytterligare kostnadsökning för första halvåret 1947 av 3 300 000 kronor.

ökningen av kostnaderna för vägunderhållet under budgetåret 1946/47 på

grund av lönestegringar skulle enligt styrelsens beräkningar sålunda uppgå

till sammanlagt (4 930 000 + 3 300 000) 8 230 000 kronor. Härav belöpte

ca 76,5 % eller ca 6 300 000 kronor på barmarksunderhållet.

Styrelsen anför vidare, att för vissa materialier hade under budgetåret

1946/47 inträffat prisstegringar, som väsentligt inverkat på kostnaderna för

barmarksunderhållet. Sålunda hade bl. a. priset på klorkalcium höjts med 12

kronor per ton. Den i staten upptagna kostnaden för dammbindning, 7,5 + 1,5

miljoner kronor, motsvarade med 1945 års inköpspris en utspridd mängd klorkalcium

av 43 800 ton. Förenämnda ökning i inköpspriset hade sålunda medfört

en kostnadsstegring av (12 X 43 800) 525 600 kronor. Med hänsyn till

den hastiga ökningen av trafiken jämfört med den ökning som förutsattes vid

anslagsäskandet hade styrelsen funnit skäl utnyttja de möjligheter för inköp

av ytterligare klorkalcium, som marknadsläget medgivit, och ställt till vägförvaltningamas

förfogande ytterligare 8 200 ton, vilket komme att medföra

en ytterligare belastning å anslaget till Barmarksunderhållet med 1 640 000

kronor. Kostnaderna för dammbindning med klorkalcium hade sålunda under

budgetåret 1946/47 ökats med i runt tal (525 000 + 1 640 000) 2 165 000

kronor.

Sammanfattningsvis framhåller styrelsen, att anslaget till Barmarksunderhållet

under budgetåret 1946/47 komme att belastas med följande oförutsedda

kostnader:

Löneökningar m. m. på grund av 1946 och 1947 års av
-

tal .............................................. kronor 6 300 000

Ökade kostnader för dammbindning .................. » 2 165 000

Summa kronor 8 465 000.

I fråga om täckningen av dessa ytterligare medel förutsätter styrelsen, att

desamma, liksom anslaget till Barmarksunderhållet, skola avräknas mot automobilskattemedlen.

Dessa hade för budgetåret 1946/47 av riksräkenskapsver
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 163.

45

ket beräknats till sammanlagt 235 000 000 kronor, medan de i riksstaten för

budgetåret 1946/47 upptagits endast till 180 000 000 kronor.

Styrelsen hemställer, att å tilläggstat till riksstaten för budgetåret 1946/47

måtte anvisas 8 450 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmälda behovet av ytterligareDepartementsmedel

till barmarksunderhållet för innevarande budgetår är föranlett dels av chefen.

inträffade löne- och prisstegringar, vilka vid tidpunkten för anslagsberäkningen

icke kunnat överblickas, dels av ökade inköp av dammbindningsmedel,

varav ytterligare behov uppstått till följd av den hastiga stegringen av

vägtrafiken. Enligt min mening böra de av styrelsen anförda skälen för en

förstärkning av vägunderhållsanslaget godtagas. Mot styrelsens beräkning av

anslagsmedlens storlek har jag heller icke funnit något att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Barmarksunderhållet å tilläggstat II till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 8 450 000,

att avräknas mot automobilskattemedlen

H. Diverse.

[2.] 12. Extra utgifter, reservationsanslag. Sjätte huvudtitelns anslag till

Extra utgifter är för innevarande budgetår anvisat med 40 000 kronor. Vid

budgetårets ingång förelåg därjämte en reservation från nästföregående budgetår

av ca 18 500 kronor. Återknytandet av vårt lands förbindelser med utlandet

efter krigsårens isolering har medfört ett ökat behov av medel till utrikes

resor samt till representationsutgifter vid besök av representanter för

främmande nationer. Främst på grund av inträdd ökning av dylika kostnader

har förevarande anslag nu i det närmaste förbrukats. Med hänsyn härtill

och då ytterligare medel torde böra stå till förfogande under återstoden av

budgetåret, synes en anslagsförstärkning böra ske.

Anslagsmedel till bestridande av ytterligare utgifter för utrikes resor erfordras

bl. a. i följande fall. Genom beslut den 6 december 1946 har Kungl.

Maj:t bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att uppdraga åt överingenjören

B. B. Börjeson och förrådsdirektören J. E. Nelander att under år

1947 företaga en resa till Amerikas förenta staler för studier av sådana maskiner

och maskinella arbetsmetoder, vilka komma till användning vid arbeten

inom väg- och vattenbyggnadsverkets verksamhetsområde, ävensom anbefallt

statskontoret att från sjätte huvudtitelns reservationsanslag till Extra

utgifter utbetala Börjeson och Nelander enligt i samma beslut angivna grunder

tillkommande ersättning. Med hänsyn till ändamålet med ifrågavarande

resa har det nu befunnits lämpligare, att kostnaderna för densamma bestridas

från den under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag

uppförda anslagsposten till reseersättningar m. in., vilket anslag delvis av
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj:ts proposition nr 163.

räknas mot automobilskattemedlen. Jag förutsätter därför, att — försåvitt

riksdagen icke framställer erinran däremot — kostnaderna för här omförmälda

resa skola bestridas på sätt nu angives. Vid sådant förhållande torde

den för innevarande budgetår erforderliga förstärkningen av anslaget till

Extra utgifter kunna begränsas till 20 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................... kronor 20 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

J. O. Widman.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 163.

47

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari

1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng

Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför

därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1.] Kammarkollegiet: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för kammarkollegiet

upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal en obetecknad

anslagspost å 91 000 kronor. I skrivelse den 4 december 1946 har kammarkollegiet

gjort framställning om medgivande att överskrida nämnda anslagspost.

Till stöd för denna hemställan har kollegiet anfört följande. I augusti

månad 1946 påbörjade kollegiet flyttning från sina tjänstelokaler i Kungshuset

till nya lokaler i huset Vasagatan 36. I de nya lokalerna hade kollegiet

övertagit en därstädes redan förut installerad tclefonanläggning med växel

och för dennas skötande anställt en telefonist med ett månatligt arvode av

335 kronor. Då kostnaden för telefonisten, som anställts från och med den

1 september 1946, icke medräknats i den för kollegiet innevarande budgetår

anvisade anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal och denna

post icke försloge till arvodets gäldande, erfordrades härför en förstärkning

av anslagsposten med 3 350 kronor vartill komme arvode till semesfervikarie

med 130 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

I Kungshuset hade varit anställd en nattvakt gemensam för kollegiet och

Svea hovrätt och med arvode från vardera med 100 kronor i månaden. Från

och med budgetåret 1947/48 skulle denna nattvakt övertagas helt av hovrätten.

Med hänsyn till läget och beskaffenheten av kollegiets nya provisoriska

lokaler, till vilka medförts en del av kollegiets arkiv och dyrbarare inventarier,

vore behovet av en nattvakt därstädes oundgängligt. Kollegiet hade

träffat avtal om nattbevakning av de nya lokalerna för ett pris av 135 kronor

i månaden. Den nye nattvakten hade tjänstgjort hos kollegiet från och

med den 15 september 1946. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal borde till mötande av härigenom uppkommande merkostnad förstärkas

med i runt tal 340 kronor.

Kollegiet har slutligen anmält, att förstärkning av vaktpersonalen efter

flyttningen till de nya lokalerna vore erforderlig. Kollegiet hade sina nya lokaler

förlagda till två våningar. I båda dessa måste finnas vaktpersonal. Detta

jämte den omständigheten att kollegiet alltjämt hade sitt arkivkontor kvar

i Kungshuset hade medfört sådan ökad arbetsbörda för vaktpersonalen, att

denna måst från och med den 1 september 1946 utökas med en extra expeditionsvakt,

vilken anställts med ett månatligt arvode av 325 kronor. Den

förstärkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal som

på grund härav påkallades kunde beräknas till 3 250 kronor.

I följd av kammarkollegiets flyttning till nya provisoriska lokaler har ny

personal måst anställas, vilket icke kunnat förutses vid anmälan av 1946 års

statsverkspx-oposition. Jag får därför tillstyrka, att Kungl. Maj :t inhämtar

riksdagens medgivande till att kammarkollegiets icke-ordinariepost under

löpande budgetår må överskridas med ett belopp, som i överensstämmelse

med kollegiets förslag torde böra beräknas till (3 350 ~r 130 340 + 3 250 =)

avrundat 7 100 kronor, och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
-

att medgiva, att den i avlöningsstaten för kammarkollegiet

uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal

må under budgetåret 1946/47 överskridas med högst 7 100

kronor.

[2.] Statskontoret: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statskontoret

upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal en obetecknad anslagspost

å 226 000 kronor. I skrivelse den 29 januari 1947 har statskontoret gjort

framställning om medgivande att överskrida nämnda anslagspost. Anledningen

härtill är, enligt vad statskontoret upplyser, i huvudsak ökningen av ämbetsverkets

lånerörelse, pensionstagarbeståndets automatiska tillväxt, de nya

och vidgade arbetsuppgifter, som blivit en följd av källskattereformens genomförande

samt den väsentligt utökade befattning med statens tryck, som

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 163.

49

pålagts ämbetsverkets tryckeriexpedition. Ämbetsverket framhåller, att ställningen

å icke-ordinarieposten vid kalenderårsskiftet utvisade en brist i förhåilande

till den uppgjorda normalbelastningsplanen å ca 8 300 kronor, och

anför vidare följande.

Då någon personalinskränkning för närvarande icke är möjlig utan eftersättande

av statskontoret åvilande arbetsuppgifter, kan denna brist vid oförändrad

personaluppsättning beräknas komma att för helt budgetår stiga till

inemot 18 500 kronor. I denna summa har då inräknats kostnad för ytterligare

eu lialvtidsamanuens å första utgiftsbyråns kommittérotel från och

med den 1 november 1946, ca 1 700 kronor. Emellertid kommer härtill att

statskontoret under januari måst tillfälligt förstärka personalen å pensionsexpeditionen

för en kostnad av ca 1 500 kronor för att kunna bemästra övergången

till det nya skatteavdragssystemet, varjämte övertidsarbetet för den

stadigvarande personalen beräknas draga en oförutsedd kostnad av ca 3 500

kronor. Dessa merutgifter äro till stor del att hänföra till försenad leverans

av pensionsbyråns nya maskinella utrustning. Vidare liava förhållandena på

tryckeriexpeditionen utvecklat sig på ett sätt, som nödvändiggör omedelbart

anställande av en extra tryckeriassistent i avvaktan på inrättandet från och

med den 1 juli 1947 av den i statsverkspropositionen föreslagna nya befattningen

såsom e. o. tryckeriassistent i lönegrad Eo 18. Statskontoret har för

detta ändamål vidtagit åtgärder för anställande av lämplig person från och

med den 15 februari 1947 mot ett preliminärt avtalat arvode av 700 kronor för

månad, i ett för allt. Sistnämnda lönekostnad medför en opåräknad merutgift

av 3 150 kronor. Sammanlagt kunna sålunda utgifterna å icke-ordinarieposten

beräknas komma att överstiga den vid medelsanvisnmgen beräknade

belastningen med omkring (18 500 + 1 500 + 3 500 t 3 150 =26 650) 26 500

kronor.

Statskontoret har vidare framhållit att — enligt verkställda beräkningar

— av nämnda 26 500 kronor ett belopp av i runt tal 15 000 kronor kunde anses

utgöra sådana kostnader för vikarier, till vilkas bestridande Kungl. Maj:t

jämlikt riksdagens bemyndigande ägde medgiva överskridande av icke-ordinarieposten.

Vid en senare tidpunkt, då anslagsställningen kunde säkrare överblickas,

hade ämbetsverket för avsikt att inkomma med framställning om

det ytterligare överskridande, som av denna anledning kunde bliva erforderligt.

Såsom jag framhöll vid anmälan av frågan om anslag till statskontorets Departementsverksamhet

för nästa budgetår (1947 års statsverksproposition, VII ht., s. 9—- chefen.

16), har den inträdda ökningen av statsverksamhetens omfattning medfört,

att ämbetsverkets arbetsbörda för varje år blivit allt mera tyngande. För

budgetåret 1947/48 har jag därför ansett mig böra förorda viss personalökning.

På grund av den i ärendet förebragta utredningen tillstyrker jag, att

Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande till att statskontorets ickeordinariepost

under löpande budgetår må överskridas med ett belopp, som i

överensstämmelse med statskontorets förslag torde böra beräknas till (26 500

— 15 000=) 11 500 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 79-17. 1 snnil. Nr 163.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj:ts proposition nr 163.

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statskontoret

uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal

må under budgetåret 1946/47 överskridas med högst

11 500 kronor.

[3.] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i

allmänhet. Den i gällande avlöningsstat för statistiska centralbyrån upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal är fastställd till

184 000 kronor.

I skrivelse den 28 februari 1947 har statistiska centralbyrån — under erinran

att centralbyrån i sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 i avvaktan

på omorganisation av det inom centralbyrån förda centrala automobilregistret

upptagit utgiftsstaten för registret till samma belopp, som under

krigsåren utgått för detta ändamål — meddelat, att beloppet i fråga till

följd av ökningen av fordonsbeståndet icke kunde täcka den av denna ökning

föranledda utgiftsstegringen. Till belysande härav anför centralbyrån.

Medan under krigsåren registrets fordonsbestånd stabiliserades vid 125 000,

har detta sedan vuxit, så att motsvarande antal numera utgör över 300 000,

och ökningen pågår alltjämt. Det arbetskraftsbehov, som med hänsyn till

den snabba ökningen, vilken snart nog synes komma att medföra en nära

nog tredubbling av det tidigare antalet, här inställt sig, är till omfattningen

större än vid den ursprungliga uppläggningen av registret. Arbetsstyrkan

har också väsentligen utökats, ehuru bristen på lokalutrymme begränsat

möjligheterna att helt kunna tillgodose det stegrade behovet av arbetskraft.

Övertidsarbete har jämväl i viss utsträckning måst tillgripas för att i möjligaste

mån inskränka den uppkomna arbetsbalansen.

För att utan alltför stor försening kunna bearbeta det nuvarande materialet

beräknar centralbyrån för innevarande budgetår en arbetskvantitet

inklusive övertidsarbete motsvarande 224 arbetsmånader, vilket innnebär en

ökning med 152 arbetsmånader jämfört med tidigare dispositioner. Efter

en månadslön av i genomsnitt 250 kronor, medför detta ett ökat avlöningsbehov

av 38 000 kronor.

Under åberopande härav har centralbyrån hemställt om förstärkning av

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal under innevarande

budgetår med 38 000 kronor.

I detta sammanhang torde få anmälas att statistiska centralbyrån, på

uppdrag av Kungl. Maj:t, i skrivelse den 19 februari 1947 framlagt förslag

till plan för uppläggande inom centralbyrån av ett register över i Sverige begravda

utlänningar, i vilken fråga Svenska Röda Korset tidigare gjort framställning.

Kostnaderna för registrets upprättande beräknar centralbyrån till

5 500 kronor, varav 4 500 kronor avse avlöningar och 1 000 kronor expenser.

Därefter komme de löpande årliga kostnaderna för registret enligt centralbyrån

att avse endast expenser till ett belopp av cirka 200 kronor per

år. Centralbyråns ifrågavarande skrivelse utmynnar i en hemställan att

förenämnda belopp å 5 500 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande

för bestridande av kostnaderna i samband med registrets upplägg
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Muj:ts proposition nr 163.

ning. Kungl. Maj:t har tidigare denna dag anbefallt statistiska centralbyrån

att föranstalta om registrets uppläggande.

Slutligen har centralbyrån i skrivelse den 28 februari 1947 anmält, att

icke-ordinarieposten belastats med merutgifter å 44 300 kronor för personalförstärkning

under ordinarie befattningshavares tjänstledighet m. m., till

vilka kostnaders bestridande Kungl. Maj:t jämlikt riksdagens bemyndigande

ägde medgiva överskridande av icke-ordinarieposten.

Med biträdande av statistiska centralbyråns förslag förordar jag, att riks -Departementsdagens

medgivande inhämtas till överskridande av den på centralbyråns chefen.

avlöningsstat upptagna posten till icke-ordinarie personal med 38 000 kronor

för bestridande av förenämnda merkostnader för centrala automobilregistret.

Då de på innevarande budgetår belöpande avlöningskostnaderna för

upprättande av ett register över i Sverige begravda utlänningar torde böra

utgå från centralbyråns icke-ordinariepost, synes överskridandet böra beräknas

till sammanlagt i runt tal 41 000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån

uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1946/47 överskridas

med högst 41 000 kronor.

E. Diverse.

[4.] 7 b. Konsunitionsiindersökning. För budgetåren 1939/40—1945/46 ha,

efter framställningar av socialstyrelsen, särskilda anslag beviljats för verkställande

av fortlöpande statistiska undersökningar rörande livsmedelskon - sumtionen inom arbetar- och tjänstemannahushåll i städer och andra tätorter.

Sedan socialstyrelsen i skrivelse den 28 februari 1946 framlagt förslå"

om allmänna hushållsundersökningar in. m„ vilka undersökningar skulle

igangsattas under senare hälften av år 1946, ansågos de fortlöpande konsumtionsundersökningarna

kunna nedläggas från samma tid och anslag för ändamålet

äskades icke för innevarande budgetår.

I skrivelse den 31 december 1946 har socialstyrelsen framhållit, att styrelsen,

da de allmänna hushållsundersökningarna ännu ej kommit till stånd, för

de fortlöpande indexberäkningarna hade ett mycket stort behov av att få fortsätta

konsumtionsundersökningarna. Med anledning härav hade styrelsen i

samråd med indexnämnden funnit anledning att i avvaktan på lämplig tidpunkt

att igångsätta allmänna hushållsundersökningar föreslå ett återupptagande

av de fortlöpande konsumtionsundersökningarna. Den konsumtionsundersökning,

som borde komma till stånd under innevarande budgetår,

borde enligt styrelsen anordnas under februari 1947, så alt de huvudsakliga

resultaten kunde framläggas till den budgetrevision, som skulle äga rum i

början av april 1947. Dess omfattning och uppläggning borde vara densam
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

ma som vid tidigare undersökningar. Bokföringsperioden borde omfatta 14

dagar för samtliga deltagande hushåll. Kostnaderna för undersökningen, innefattande

ersättning till ombud och hushåll samt bearbetningskostnader, kunde

beräknas till 8 000 kronor.

Genom beslut den 31 januari 1947 har Kungl. Maj:t bemyndigat socialstyrelsen

att verkställa den föreslagna konsumtionsundersökningen samt föreskrivit,

att för ifrågavarande ändamål ett belopp av högst 8 000 kronor skulle

utbetalas från sjunde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.

Departements- Kostnaderna för fortlöpande konsumtionsundersökningar ha tidigare regchefen.

ierats genom särskilda anslag å riksstaten och så torde även böra ske för.

innevarande budgetår. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Konsumtionsundersökning å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 8 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Ericsson.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ts proposition nr 163.

53

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, och statsrådet Sträng

anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47, statsrådet Sköld beträffande punkten 1 och statsrådet Sträng

beträffande punkten 2. Föredragandena yttra därvid följande.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar in. ni.

[1.] 13. Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning

av ofullständiga jordbruk, reservationsanslag. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med ett belopp av 150 000 kronor. Kungl. Maj:t

har genom beslut den 24 maj 1946 föreskrivit, att av förevarande anslag må

under budgetåret 1946/47 disponeras högst 50 000 kronor till viss försöksverksamhet

för åstadkommande av bättre fastighetsarrondering i Norrland.

Beträffande bestämmelserna i övrigt för anslagets användning hänvisas till

statsliggaren s. 813.

I skrivelse den 15 februari 1947 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas ett anslag

av ytterligare 250 000 kronor för bidrag till inlösen av vissa byggnader vid

utökning av ofullständiga jordbruk. Styrelsen har därvid anfört, att det för

innevarande budgetår anvisade anslaget till följd av verksamhetens ständigt

växande omfattning visat sig alldeles otillräckligt för att tillgodose be
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

Departements
chefen.

hovet. Anslaget hade sålunda helt disponerats redan under förra delen av

budgetåret. Hos egnahemsstyrelsen förelåge dessutom för fastställelse beslut

av egnahemsnämnderna, varigenom ytterligare omkring 70 000 kronor beviljats

för ändamålet. Enligt vad styrelsen inhämtat funnes hos nämnderna

därutöver ansökningar om bidrag å högst betydande belopp. Styrelsen har

vidare framhållit, att styrelsen ansåge det synnerligen angeläget att verksamheten

finge fortgå i hittillsvarande omfattning även under senare delen av

innevarande budgetår. Enligt styrelsens beräkningar skulle erfordras, att

för ändamålet ett belopp av minst 250 000 kronor anvisades å tilläggsstat.

Jag torde få erinra, att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition föreslagit,

att förevarande anslag för nästa budgetår skulle uppföras med ett till

500 000 kronor förhöjt belopp. Jag anförde vid anmälan av denna anslagsfråga,

att därest det förslag om nya bestämmelser rörande bidrag till förstärkning

av ofullständiga jordbruk, som avsåges skola framläggas för årets

riksdag, godkändes av riksdagen ett betydligt ökat behov av medel från

förevarande anslag komme att uppstå, varför en avsevärd höjning av detsamma

syntes erforderlig.

Av egnahemsstyrelsens redogörelse framgår, att det för innevarande budgetår

för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget helt förbrukats redan under

förra delen av budgetåret. Med hänsyn till den förestående utvidgningen

av förevarande bidragsverksamhet, som är av största betydelse såsom ett led

i strävandena att skapa bärkraftiga jordbruk, vore det olyckligt om verksamheten

nu avstannade på grund av medelsbrist. Jag förordar därför, att det

av egnahemsstyrelsen angivna beloppet, 250 000 kronor, anvisas å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader

vid utökning av ofullständiga jordbruk å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 250 000.

[2.] 32. Undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer och brukningskostnader,

reservationsanslag. I skrivelse den 5 november 1946 ha professorn

L. Nanneson och agronomie doktorn S. Eriksson i egenskap av ordförande

respektive sekreterare i den s. k. båtnadskommittén hemställt, att

ett belopp av 84 000 kronor måtte anvisas till undersökningar rörande inverkan

av olika ägofigurers storlek, form och beskaffenhet på brukningskostnaderna

för desamma. Av en vid skrivelsen fogad promemoria angående

båtnadskommitténs arbete framgår bland annat följande.

Kommittén tillsattes hösten 1945 av sällskapet för agronomisk hvdroteknik

med uppgift att utreda frågan om lämpligaste sättet att beräkna båtnad

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

55

respektive brukningsbåtnad. Dessa begrepp användas såsom uttryck för förbättringar,

som uppnås vid torrläggning av mark. Med båtnad avses därvid

den direkta värdestegringen hos själva marken, som helt eller delvis torrlägges,

medan med brukningsbåtnad förstås den förbättring i de allmänna

brukningsbetingelserna som uppstå vid utökning av en jordbruksfastighets

areal. Med nämnda begrepp korrespondera beteckningarna markskada respektive

intrång, som användas för att uttrycka de skador som uppstå vid

dämning av sjöar och floder. Vattenfallsstyrelsen, som i vattenmål får utbetala

betydande belopp i ersättning för markskada och intrång, har känt bristen

på tillförlitliga metoder för värdering av dylika skador, särskilt vad gäller

intrång. Styrelsen inledde därför samarbete med båtnadskommittén. På

styrelsens bekostnad förstärktes kommittén med representanter för lantbruksslyrelsen,

lantbruksingenjörerna, arbetsstudieforskningen och vattendomstolarna

m. fl. Vidare förband sig styrelsen att svara för kostnaderna för arbetsstudier,

som igångsattes i syfte att undersöka huru den skadegörelse, som

vid sjöuppdämningar åsamkades jordbruksfastigheter, skulle kunna minskas

samt att erhålla rättvisa normer vid värdering av dylika skador. Dessa

arbetsstudier, som bedrevos under år 1946, omfattade de vanligast förekommande

fältarbetena å några mindre och medelstora jordbruk i mellersta Sverige

och i Norrland.

Såsom motivering för anslagsframställningen har i förenämnda skrivelse

bland annat anförts följande.

Det material som nu föreligger för att belysa betydelsen av jordbruksfastigheternas

arrondering för den ekonomiska bärigheten är alldeles för litet.

Sålunda saknas i huvudsak underlag för att bedöma lönsamheten av att

igenlägga öppna diken, alt verkställa stenröjning eller att medelst jordflyttning

söka åstadkomma lämplig fältform. Ett dylikt underlag kan man endast

få genom systematiska studier av huru fältarbetet kan bedrivas före respektive

efter nämnda rationaliseringsåtgärder. Det material, som frambragts vid

de av vattenfallsstyrelsen under år 1946 bekostade arbetsstadierna, bör bearbetas

så att det kan tjäna vidare syften samt fullständigas till att omfatta

även sådana problem, som icke ha något direkt intresse för styrelsen. Sålunda

bör studeras sambandet mellan ägofigurernas storlek, form och beskaffenhet

å ena sidan samt brukningskostnaderna å den andra. Med ägofigurernas

beskaffenhet avses här förekomst av öppna diken eller stenar i fälten.

Kostnaderna för att fullfölja de under år 1946 gjorda undersökningarna

och för att utnyttja redan förefintligt material beräknas till 84 000 kronor.

Häri ingår ett belopp av 10 000 kronor avseende kostnaderna för de under

år 1946 bedrivna arbetsstadierna. För arbetsstudier under år 1947 erfordras

54 000 kronor, varvid räknats med att fyra arbetssludiemän skulle sysselsättas

under nio månader och kostnaderna per arbetsstudieman och månad

uppskattats till 1 500 kronor. För bearbetning av materialet och lör sainmanIrädeskostnader

avses 15 000 respektive 5 000 kronor.

Medlen föreslås skola tilldelas endera av institutionen för agronomisk

hydroteknik och institutionen för allmän jordbrukslära vid lantbrukshögskolan,

varvid arbetet skulle ledas och övervakas av vederbörande institutionsföreståndare

i samarbete med båtnadskommittén.

Sedermera ha Nanneson och Eriksson i skrivelse den 15 januari 1947

förklarat, att jämväl institutionen för skifteslära vid tekniska högskolan eller

vattenfallsstyrelsen kunde ifrågakomma såsom medelsförvaltare.

över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret, lantbrukssty
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kunpl. Maj:ts proposition nr 163.

Före
draganden.

relsen, lantbruksakademien, Iantbrukshögskolan, tekniska högskolan, vattenfallsstyrelsen

och statens livsmedelskommission.

Statskontoret har förklarat, att det undandroge sig ämbetsverkets bedömande

huruvida de i framställningen åsyftade undersökningarna kunde leda

till praktiskt användbara resultat.

Livsmedelskommissionen har bland annat uttalat, att kommissionen funne

de i framställningen nämnda frågorna i och för sig vara väl förtjänta av ett

närmare studium. Kommissionen hade sålunda för sin del icke något att erinra

mot att bidrag lämnades till dylika undersökningar. Samtidigt önskade

emellertid kommissionen framhålla, att just i samband med frågan om jordbrukets

rationalisering jämväl andra jordbruksekonomiska spörsmål aktualiserades,

vilka syntes vara av avgjort större betydelse än de i nu förevarande

framställning berörda frågeställningarna.

I övriga remissyttranden har tillstyrkts, att medel anvisades till de i framställningen

omförmälda undersökningarna. Därvid har framhållits, att en

närmare kännedom om förevarande spörsmål vore av betydelse för den lantbruksekonomiska

forskningen. Behovet av fasta normer för tillförlitlig beräkning

av brukningsbåtnad och intrång har vidare betonats.

Statskontoret, lantbruksakademien, livsmedelskommissionen och tekniska

högskolan ha funnit de i framställningen lämnade uppgifterna icke lämna

en tillräcklig grundval för ett bedömande av storleken av det begärda beloppet.

Vidare har efterlysts en mera detaljerad plan för undersökningarnas

bedrivande. Styrelsen för tekniska högskolan, som ansett det mycket naturligt

om anslaget för ändamålet tilldelades institutionen för skifteslära vid

högskolan, har föreslagit, att medel för undersökningarna ställdes till förfogande

antingen för tekniska högskolan eller Iantbrukshögskolan sedan

högskolornas rektorer i samråd uppgjort detaljerad plan för undersökningarna.

Såsom av det föregående framgår ha undersökningar rörande den inverkan

ägofigurers storlek, form och beskaffenhet ha på kostnaderna för brukningen

hittills företagits i mycket ringa utsträckning. De nu föreslagna undersökningarna

skulle grundas å studier av arbetsåtgången vid de vanligast

förekommande arbetena å fält av olika storlek och form. Vidare skulle arbetsstudier

företagas i syfte att erhålla material för bedömande av den minskning

av arbetsåtgången, som kan vinnas genom stenröjning och igenläggning

av öppna diken. Särskilt med tanke på den förestående ökningen av

tempot i verksamheten med den inre rationaliseringen inom jordbruket är

en närmare kännedom om dessa frågor av betydelse. Därjämte böra undersökningarna

kunna giva värdefulla resultat genom att enhetliga grunder

skapas för värdesättning dels av jordförbättring, som uppkommit genom

torrläggning, och dels av intrång å fastighet, som genom överdämning får

sin areal minskad. Med hänsyn till det anförda vill jag förorda, att förevarande

undersökningar snarast möjligt igångsättas.

Ledningen för undersökningarna synes lämpligen böra uppdragas åt en sär
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

57

skild av Kungl. Maj:t utsedd kommitté, vilken torde böra utarbeta en detaljerad

plan för undersökningarnas bedrivande. Jag förutsätter därvid, att

ett nära samarbete mellan kommittén samt lantbrukshögskolan och tekniska

högskolan kommer till stånd.

För bestridande av kostnaderna för ifrågavarande undersökningar ha äskats

84 000 kronor. Häri ingår ett belopp av 10 000 kronor avseende de

arbetsstadier, som bedrivits under år 1946. Enär dessa arbetsstudier, vilka

igångsatts på vattenfallsstyrelsens initiativ, närmast haft till syfte att utreda

vissa problem sammanhängande med den skadegörelse, som vid sjöuppdämning

åsamkas jordbruksfastigheter, torde sistnämnda belopp böra

utgå från vattenfallsstyrelsens driftsmedel. Kostnaderna för fortsatta arbetsstudier

och för bearbetning av införskaffat material ävensom utgifterna för

den kommitté, som enligt vad jag förut förordat skulle utöva ledningen av

undersökningarna, torde kunna hållas inom en ram av 70 000 kronor. För

ändamålet torde böra anvisas ett särskilt anslag med reservationsanslags karaktär.

Då det synes angeläget att undersökningarna snarast komma till utförande

torde detta anslag böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer

och brukningskostnader å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 70 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

59

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför

därvid följande.

F. Diverse.

[1.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 400 000

kronor. Vid ingången av budgetåret förefanns å anslaget en reservation

av i runt tal 36 000 kronor. Behållningen å anslaget utgjorde den 15 februari

1947 i runt tal 84 000 kronor. Under den hittills förflutna delen av

budgetåret har den genomsnittliga månadsförbrukningen å anslaget utgjort

omkring 47 000 kronor.

Sedan budgetårsskiftet ha tio av de inom handelsdepartementet tillkallade

kommittéerna avslutat sin verksamhet. Av dessa ha emellertid fyra praktiskt

taget icke dragit några kostnader. Ytterligare ett antal utredningar

väntas avsluta sitt arbete inom de närmaste månaderna. Vidare ha, räknat

från och med den 1 januari 1947, kostnaderna för elkraftutredningen överflyttats

från tionde till sjätte huvudtitelns kommittéanslag. Den minskning

av utgifterna å tionde huvudtitelns kommittéanslag, som betingas av dessa

förhållanden, motväges emellertid av nytillkomna kostnader, som betydligt

överstiga minskningen. Dessa kostnader hänföra sig väsentligen till den

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

omständigheten, att åtskilliga utredningar nu befinna sig i en period av intensivt

arbete, varför dryga kostnader icke kunna undvikas. Vidare ha sedan

budgetårsskiftet sju nya utredningar tillkallats. Med hänsyn till vad

sålunda anförts samt till motsedda nya utredningskrav, som icke kunna

åsidosättas, är det ofrånkomligt att kommittéanslaget förstärkes. I sådant

syfte förordar jag att för ändamålet ett belopp av 150 000 kronor anvisas

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 150 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Lindenbaum.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

61

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholm slott

den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under elfte huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

A. Folkhushållningsdepartementet.

[1.] Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. Å riksstaten för budgetåret

1946/47 finnes upptaget ett förslagsanslag å 183 900 kronor till Folkhushållningsdepartementet:

Avlöningar. I samband med anvisande av berörda

anslag har riksdagen enligt skrivelse den 7 maj 1947 (nr 11) godkänt avlöningsstat

för departementet, upptagande bl. a. följande anslagsposter:

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor 59 300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ............................................ » 27 700

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ » 55 100

Avlöningsstaten har fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut den 17 maj

1946.

Inom departementet ha, sedan flera befattningshavare erhållit förflyttning

till andra poster inom statsförvaltningen, vidtagits vissa förändringar för att

bättre anpassa organisationen efter de aktuella förhållandena. Sålunda ha

statssekreterare- och expeditionschefsgöromålen ansetts kunna bestridas av

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

en befattningshavare. Till följd härav har, sedan förutvarande expeditionschefen

förordnats till statssekreterare med skyldighet att fullgöra jämväl

å expeditionschefen ankommande göromål, ett återbesättande av expeditionschefsbefattningen

icke ansetts erforderligt. Enahanda är förhållandet

beträffande den administrativa byråchefsbefattningen. För att i viss mån tillgodose

behovet av kvalificerad arbetskraft, särskilt för handläggning av prisfrågor,

vilka erhållit ökad betydelse, har en särskild föredragande förordnats;

avlöningen till denne befattningshavare utgår till väsentlig del ur anslagsposten

till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj:t.

Vidare har befunnits påkallat att meddela förordnanden med vikariatslön

å de båda e. o. förste kanslisekreterarbefattningarna i departementet, vilkas

innehavare fullgöra annan tjänst. För den ena av dessa befattningar äro

medel för närvarande icke tillfullo beräknade i anslagsposten Avlöningar

till icke-ordinarie personal, enär befattningen under senare tid, då dess innehavare

haft förordnande först såsom administrativ byråchef i departementet

och sedermera å annan tjänst inom statsförvaltningen, icke uppehållits i annan

mån än att en av amanuenserna i departementet förordnats att fullgöra

andre kanslisekreterares åligganden. Slutligen har viss förstärkning av biträdespersonalen

blivit erforderlig.

Genom ifrågavarande ändrade dispositioner beträffande departementets

personal torde en besparing på omkring 15 000 kronor komma att äga rum

på anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Däremot torde anslagsposterna

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

samt Avlöningar till icke-ordinarie personal icke komma att vara tillräckliga

utan behöva överskridas, den förra posten med högst 7 000 kronor och den

sistnämnda posten med högst 4 000 kronor. Då dessa anslagsposter i avlöningsstaten

icke få överskridas utan riksdagens tillstånd, synes dylikt tillstånd

böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att de å avlöningsstaten för folkhushållningsdepartementet

uppförda anslagsposterna Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, samt Avlöningar

till icke-ordinarie personal må under budgetåret 1946/

47 överskridas med 7 000 respektive 4 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

63

Bilaga 10.

Statens allmänna fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg. Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader för karolinska

sjukhuset och anför därvid följande.

[1.] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under

karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under

rubriken reparations- och underhållskostnader m. m. äro för denna delfond

i staten uppförda två anslagsposter, avseende den ena karolinska sjukhuset

och den andra serafimerlasarettet. Under dessa rubriker ha för budgetåret

1946/47 anslagits 130 000 respektive 125 000 kronor. Motsvarande

belopp utgöra för budgetåret 1947/48 150 000 respektive 100 000 kronor.

I skrivelse den 21 januari 1947 har direktionen för karolinska sjukhuset

anfört, att av förenämnda, för karolinska sjukhuset för budgetåret 1946/47

anslagna belopp å 130 000 kronor intill den 1 januari 1947 förbrukats i runt

tal 113 500 kronor samt att för budgetårets återstående del ett belopp av

42 000 kronor beräknades vara erforderligt för utförande av vissa oundgängligen

nödvändiga arbeten i enlighet med i skrivelsen gjord specifikation.

Behovet av ytterligare medel för innevarande budgetår har i enlighet härmed

beräknats till avrundat 25 000 kronor. Beträffande orsakerna till det ökade

medelsbehovet anför direktionen.

Under år 1945 uppstod läckage å takterrassen i huvudkomplexet. Detta

blev så omfattande, att tidvis flera rum måste avstängas i den kirurgiska

operationsavdelningen och en medicinsk vårdavdelning i underliggande våning

och en dyrbar reparation måste företagas, trots alt medel icke voro beräknade

för detta ändamål. Reparationen kostade med inräknande av utgifterna

för avhjälpande av de skador, som läckaget åstadkommit, ca 23 000

kronor. Följden av denna i förhållande till anslagets storlek synnerligen bety
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Departement»•

chefen.

dande utgift blev, att vid ingången till budgetåret 1946/47 räkningar å sammanlagt

ca 20 000 kronor kvarstodo oreglerade, som rätteligen bort belasta

föregående års anslag. Jämväl under innevarande budgetår ha flera betydande

utgifter, vilka icke kunnat förutses vid tiden för avgivande av statförslaget,

åsamkats sjukhuset.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har direktionen anhållit om tillläggsanslag

för budgetåret 1946/47 å 25 000 kronor för reparations- och underhållskostnader

m. m. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna

fastighetsfond.

Med biträdande av direktionens förslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den å karolinska sjukhusets delfond av

statens allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations-

och underhållskostnader m. m. må under budgetåret

1946/47 överskridas med högst 25 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Ericsson.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

65

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

28 februari 19A7.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 40. Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket. Till verkställande av

ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av byggnadsstyrelsen den 30 juli 1943 framlagt förslag anvisade riksdagen

på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 ett anslag av 440 000 kronor.

Förslaget avsåg i huvudsak åstadkommande av ökat hyllutrymme genom

inredande av ett bokmagasin i mittpartiets vindsvåning och genom tätare

hylluppställning i de befintliga magasinen, anordnande av nya hissar

och trappor, iordningställande av en hörsal med biutrymmen ävensom nya

tjänsterum, omgruppering av vissa lokaler m. in.

Efter framställning av riksbibliotekarien hemställde byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 8 oktober 1945, att medel måtte anvisas för innevarande budgetår

till utförande av nyssnämnda, av byggnadsstyrelsen den 30 juli 1943

framlagda förslag. Detta förslag, som år 1943 kostnadsberäknats till 440000

kronor, beräknades dåmera med hänsyn till inträffad stegring av byggnadskostnaderna

draga en kostnad av 460 000 kronor. Styrelsen föreslog därvid

jämväl, att byggnadsprogrammet skulle utökas med inredande av bokmaga
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 163.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

sin i de över byggnadens flyglar belägna vindsutrymmena, vilket skulle betinga

en merkostnad av 30 000 kronor per flygel eller sammanlagt 60 000

kronor.

Till utförande av de av byggnadsstyrelsen sålunda föreslagna byggnadsarbetena

anvisade 1946 års riksdag (skrivelse nr 133) för innevarande budgetår

ett investeringsanslag av 520 000 kronor. Genom beslut den 14 juni

1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att ombesörja utförandet

av ifrågavarande byggnadsarbeten.

I skrivelse den 23 januari 1947 bär nu byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

av ytterligare 120 000 kronor till ombyggnadsarbeten vid kungl.

biblioteket. Till stöd härför har anförts följande.

Vid uppgörande av detaljritningama för byggnadsarbetena ha från bibliotekets

sida framkommit önskemål om vissa ändringar i den avsedda byggnadsplanen

i syfte bland annat att vinna ytterligare magasinsutrymmen.

Styrelsen, som funnit skäl tala för ett tillmötesgående av vissa av de framkomna

önskemålen, vill föreslå, att pannanläggningen omändras från kokstill

oljeeldning, varigenom ett större utrymme, som nu användes för bränsleförvaring,

skulle kunna ställas till förfogande såsom bokmagasin. Vidare anser

styrelsen, att en för värmeledningsskötaren avsedd bostad i övre källaren

bör siopas, och att även detta utrymme tillföres bokmagasinet.

I tidigare förslag hade av sparsamhetsskäl icke räknats med genomförande

av ett av biblioteket begärt modernt belysningssystem inom bokmagasinen.

Då från bibliotekets sida krav på sådan belysning vidhålles och synes motiverat,

vill byggnadsstyrelsen, under erinran om att belysning av likartad omfattning

kommit till utförande i universitetsbiblioteken i Uppsala och i Lund,

för sin del i princip tillstyrka anordnande av ett sådant belysningssystem.

men styrelsen anser sig dock för närvarande icke böra upptaga kostnaden

härför med hänsyn till rådande svårigheter med avseende å anskaffande av

elektrisk materiel. Styrelsen har emellertid för avsikt att vid lämplig tidpunkt

underställa Kungl. Maj:t förslag till dylik belysningsanordning. Kostnaderna

härför kunna för närvarande beräknas till cirka 60 000 kronor. Biblioteket

anser dock för sin del såsom ett oavvisligt krav att belysning i magasinen

omedelbart anordnas.

Av sparsamhetsskäl hade i tidigare förslag icke upptagits två ifrågasatta

bokhissar samt utvidgning av ventilationssystemet i den planerade forskarsalen

och föreläsningssalen. Av samma skäl hade ej heller inräknats medel

för en från bibliotekets sida begärd rörpostanläggning. Därtill kommer att,

enligt vad som från elektricitetsverket blivit upplyst, omläggning från likström

till växelström blir erforderlig vid en utbyggnad av det elektriska ledningssystemet

i förutsatt omfattning.

Kostnaderna för här angivna tilläggsarbeten kunna beräknas till följande

belopp:

Omläggning från koks- till oljeeldning................... kronor 15 000

2 bokhissar........................................... * 12 000

Utvidgning av ventilationssystemet ...................... » 23 000

Rörpost .............................................. * 1*1 *100

Orpläggning av elektrisk ström................... » 5 000

Summa kronor 65 000.

Med hänsyn till de stegringar, som skett i byggnadskostnaderna, måste

dessutom för prisstegringar beräknas ett belopp av 55 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

67

I enlighet med vad här anförts skulle sålunda för byggnadsarbetena erfordras

ett tilläggsanslag av (65 000 + 55 000 =) 120 000 kronor. Om modernt

belysningssystem anses böra anordnas i bokmagasinen i samband med

nu förevarande ombyggnadsarbeten ökas anslagsbehovet till 180 000 kronor.

Då de av byggnadsstyrelsen tillstyrkta åtgärderna till ytterligare förbätt- Departementring

av kungl. bibliotekets lokalförhållanden synas ändamålsenliga, anser chelenjag

mig böra förorda, att härför erforderliga medel anvisas. Med hänsyn till

rådande svårigheter att anskaffa elektrisk materiel torde emellertid medel

för anordnande av ett modernt belysningssystem i bokmagasinen tills vidare

icke böra beräknas. Kostnaden för övriga ifrågasatta åtgärder torde i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag kunna beräknas till 65 000 kronor. För

täckande av prisstegringar beräknar jag i likhet med byggnadsstyrelsen ett

belopp av 55 000 kronor. Anslag för här ifrågavarande ändamål torde böra

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår och uppföras

med (65 000 + 55 000 =) 120 000 kronor. Jag hemställer alltså att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 120 000.

[2.] 51. Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset. Till detta ändamål

anvisade riksdagen för innevarande budgetår ett investeringsanslag av

388 000 kronor. Såsom av propositionen 1946:273, s. 463 ff., framgår har

anslaget avsetts bland annat för anordnande, för en beräknad kostnad av

150 000 kronor, av förbättrade lokaler för laboratorieverksamheten vid karolinska

sjukhusets kvinnoklinik genom påbyggnad av klinikens s. k. C-flygels

östra sektion med en fjärde våning enligt ett av arkitekten S. Ahlbom utarbetat

förslag. I nämnda proposition uttalade föredragande departementschefen,

att han icke hölle för otroligt att de beräknade kostnaderna för påbyggnaden

kunde komma att visa sig för lågt beräknade, i vilket fall riksdagen

framdeles syntes böra föreläggas förslag om ytterligare medelsanvisning.

Genom beslut den 29 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att ombesörja utförandet av ifrågavarande byggnadsföretag.

I skrivelse den 23 januari 1947 har byggnadsstyrelsen — med förmälan

att styrelsen med ledning av numera verkställt detaljplaneringsarbete beräknat

kostnaderna för påbyggnaden till 270 000 kronor — hemställt om

anvisande av ytterligare 120 000 kronor för ändamålet.

Jag förordar, att till ifrågavarande byggnadsföretag anvisas ytterligareDepartemenie120

000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras å tilläggsstat II

till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts vroposition nr 163.

att till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av .................... kronor 120 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

69

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1947 äskade eller, i förekommande

fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 utöver de i propositionen nr 2

upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kronor

Hovrätterna:

C: 8 a Flyttning av Göta hovrätts arkiv..................... 13 000

III. Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet:

A: 3 Förstärkning av personalorganisationen............... 130 000

C: 3 a Bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamen
tariska

grupps deltagande i den 36:e interparlamentariska

konferensen i Kairo i april 1947..................... 25 000

C: 6 Förenta Nationerna, förslagsanslag...................... 545 000

D: 7 a Gåva för Nationernas Förbunds byggnad i Geneve....... 4 500

704 500

IV. Försvarsdepartementet.

Bidrag och understöd:

C: 95 a Bidrag till sjövärnskåren för flyttning av baracker, reservationsanslag

........................................ 36 000

E: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 75 000

111000

V. Socialdepartementet.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:

B: 28 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag 3 500 000

Sinnessj ukvårdsanstalter:

Statens sinnessjukhus:

C: 18 Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag .... 47 800

G: 9 a Hemtransport av finska barn, reservationsanslag.......... 700 000

G: 10 a Vissa kostnader för transport från Tyskland till Sverige av

svenska medborgare m. m............................ 50 900

G: 13 a Vissa förberedelser för kommunal upplysningsverksamhet,

reservationsanslag..................................... 15 000

4 313 700

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Kronor

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen,

där kronan är väghållare:

B: 7 Barmarksunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen............................. 8 450 000

H: 12 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 20 000

8 470 000

VII. Finansdepartementet.

E: 7 b Konsumtionsundersökning.............................. 8 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E: 22 a Anskaffande av vissa mätinstrument m. m., reservationsanslag

.............................................. 18 700

E: 24 a Vissa engångskostnader för anordnande av undervisning i

oftalmiatrik vid Sabbatsbergs sjukhus, reservationsanslag 40 000

U niversitetssj ukhus:

Serafimerlasarettet:

E: 35 a Vissa om- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag ... 500 000

558700

IX. Jordbruksdepartementet.

Egnahemsbildning:

H: 13 Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning av ofullständiga

jordbruk, reservationsanslag................. 250 000

H: 32 Undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer och

brukningskostnader, reservationsanslag.................. 70 000

320 000

X. Handelsdepartementet.

F: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 150 000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

C: 4 Täckande av viss förlust hos statens reservförrådsnämnd ... 5 775 000

Säger för driftbudgeten 20 423 900

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 163.

71

Kronor

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Ecklesiastikdepartementet:

40 Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket............. 120 000

51 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset........ 120 000

240 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Utrikesdepartementet:

aa Förenta Nationernas rörelsefond...................... 1 695 000

Säger för kapitalbudgeten 1935000

opaginerad Kontrollera mot PDF

477344. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:443 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946147. s. 1 i texten
  2. SU 1947:239 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1947:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad p a1 i texten
  4. Rskr. 1947:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i råd p a1 i texten
  5. Rskr. 1947:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad p a1 i texten

Visa alla 23