Angående ytterligare utgifter d tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
1947-02-28 · 69 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 67 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:163, Angående ytterligare utgifter d tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
1
Nr 163.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
d tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47; given Stockholms slott den 28 februari 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst XVigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari
1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Yougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Vid anmälan av propositionen den 3 januari 1947, nr 2, angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anförde jag, att i år
liksom föregående år nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat
borde såvitt möjligt sammanfattas i två propositioner, en avgiven vid
slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av riksdagen.
Sistnämnda proposition borde avses för avskrivning av å tilläggsstat äskade
investeringsanslag.
De anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår, vilka ansetts i detta sammanhang böra föreläggas riksdagen, ha
tidigare denna dag anmälts. Eu sammanställning, omfattande dels de beslut,
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 103.
1
2
Kungi. Maj.ts proposition nr 163.
vilka Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—11) fattat, dels ock de anslagsäskanden
å tilläggsstat II — utöver de i propositionen nr 2 sammanfattade
— som under den förflutna delen av riksdagssessionen i särskilda
propositioner framlagts för riksdagen, torde få bifogas statsrådsprotokollet
i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda
nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till
årets riksdag framlades, å tilläggsstat äskats 20,4 miljoner kronor å driftbudgeten
och 1,9 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Därjämte ha i ett flertal
fall frågor om överskridande av maximerade poster på avlöningsstaterna för
innevarande budgetår ansetts nu böra underställas riksdagens prövning.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—11) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Ericsson.
Kungi. Maj:ts proposition nr 163.
3
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårendert, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 28 februari 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt
anför därvid följande.
A. Justitiedepartementet m. m.
[1.] Justitiedepartementet: Avlöningar. Såsom närmare framgår av en i
årets statsverksproposition lämnad redogörelse (II ht s. 4 f) har justitiedepartementets
arbetsbörda under senare år undergått en mycket betydande
ökning. Med anledning härav har i propositionen föreslagits viss förstärkning
av justitiedepartementets personal från och med den 1 juli 1947, avseende
att möjliggöra, bland annat, att departementet från och med nästa budgetår
organiseras på tre i stället för två byråer. Den nya byrån avses för
medborgarskapsärenden. I avbidan på denna omorganisation har det varit
nödvändigt, att redan under innevarande budgetår vidtaga vissa provisoriska
anordningar för att förhindra en ytterligare ökning av den stora balansen
beträffande dessa ärenden. Denna balans uppgick vid årsskiftet till omkring
1 700 ärenden. Antalet föredragande i dylika ärenden har sålunda från och
med den 1 januari 1947 ökats till fyra och för att bereda expeditionschefen
erforderlig lättnad i arbetsbördan har samtidigt en särskild tjänsteman förordnats
att övertaga vissa av dennes åligganden med avseende å ifrågavarande
ärenden. Vidare har biträdespersonalen förstärkts. Eventuellt kan det
även bliva erforderligt att förstärka amanuenspersonalen. På grund av nu
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 163.
anförda omständigheter bör, enligt vad verkställd beräkning givit vid handen,
möjlighet finnas att överskrida den i gällande avlöningsstat för justitiedepartementet
uppförda anslagsposten till icke-ordinarie personal med i runt
tal 6 000 kronor. Riksdagens bemyndigande härtill torde därför böra utverkas.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för justitiedepartementet uppförda
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må
under budgetåret 1946/47 överskridas med högst 6 000 kronor.
C. Domstolarna.
[2.] 8 a. Flyttning av Göta hovrätts arkiv. Till Flyttning av Göta hovrätts
arkiv har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisats ett
anslag av 50 000 kronor.
Genom beslut den 12 juli 1946 förordnade Kungl. Maj:t, att — i avbidan
på beslut rörande definitiv förvaring och vård av Göta hovrätts äldre arkivalier
— samma arkivalier skulle, så långt ske kunde, överflyttas från hovrättens
nuvarande arkivbyggnad till norra flygeln av kronohäktesbyggnaden
i Jönköping. Samtidigt anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att, efter
samråd med hovrätten, riksarkivet och fångvårdsstyrelsen, låta verkställa de
ändringar av fängelsebyggnaden och den anskaffning av hvllinredning m. m.,
som erfordrades.
I skrivelse den 20 januari 1947 har Göta hovrätt hemställt om tilläggsanslag
för ifrågavarande ändamål. Hovrätten har därvid anfört följande beträffande
ombyggnadsarbetenas bedrivande:
Sedan efter samråd med hovrätten och riksarkivet entreprenadritningar
m. m. uppgjorts och anbud å arbetena antagits, ha omändringsarbetena i
fängelset påbörjats i november 1946. De ha nu fortskridit sa langt, att desamma
beräknas vara färdiga under förra hälften av februari 1947. Hyllinredningen
skall enligt avtal med vederbörande tillverkare vara utförd fore
den 1 mars 1947, varefter flyttningen av arkivalierna omedelbart kan taga
sin början.
Hovrätten har vidare anfört, att enligt en av länsarkitekten i Jönköpings
län uppgjord tablå ändrings- och inredningsarbetena jämte flyttningen av
arkivalierna komme att draga större kostnader än 50 000 kronor. Genom
upplåtande av jämväl rannsakningsbyggnaden å fängelsetomten hade utrymme
beretts för hela arkivbeståndet eller omkring 800 hyllmeter utöver förut
beräknade 3 600 hyllmeter. Härigenom och genom en del oförutsedda arbeten,
som med hänsyn till brandsäkerheten eller ur annan synpunkt visat sig
nödvändiga, hade kostnaderna förhöjts med 13 000 kronor till 63 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Mcij.ts proposition nr 163.
Nämnda kostnader har länsarkitekten specificerat på följande sätt.
B
Kronor
Kronor
Byggnadsarbeten inkl. målning...............
..... 12 000
• _
12 000:—
Tillkommande byggnadsarbeten:
Dubbelflyglig branddörr i källare .........
300
—
Brandmur och branddörr på vind .........
550
—
Reparation av bjälklag i domstolsbyggnaden
225
—
Borttagning av järnfönster i fängelset .....
____ 450
—
Ökad efterlagning för el. ledningar .......
____ 360
—
Målning för d:o .........................
200
—
ökat pris för spiraltrappor ...............
350
—
Upptagning av port i plank ................
____ 150
—
2 585: —
Rörarbeten ................................
____ 2 300
—
2 300: —
Tillkommande rörarbeten:
Lagning av radiatorer ....................
---- 67
—
67: —
Elektriska arbeten ..........................
____ 3 150
—
3 150: —
Hyllor ....................................
40
24 105:40
Flyttning av arkivalier .....................
____ 10 000
—
10 000: —
54 207:40
Nya arbeten:
Flamskyddande beklädnad i korridorer . ..
____ 1 200
—
Brandalarm ............................
---- 3 310
—
4 510: —
58 717:40
Oförutsett ..............................
4 282:60
Summa kronor
63 000:—.
I enlighet härmed har hovrätten hemställt, att Kungl. Maj:t ville utverka
ett tilläggsanslag för ifrågavarande ändamål å 13 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande tillstyrkt bifall till framställningen.
Då utöver tillgängliga medel ytterligare 13 000 kronor erfordras för flytt- Departementsningens
genomförande, torde detta belopp böra anvisas å tilläggsstat till riks- cAe/e».
staten för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl Maj:It måtte föreslå riksdagen
att till Flyttning av Göta hovrätts arkiv å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 13 000.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
D. Rättegångsväsendet i allmänhet.
[3.] Statens rättsläkarstation i Stockholm: Avlöningar. I gällande avlöningsstat
för statens rättsläkarstation i Stockholm (statsliggaren s. 37) är anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppförd med
10 000 kronor. Denna anslagspost är till beloppet bestämd.
I skrivelse till medicinalstyrelsen den 11 februari 1947 har föreståndaren
för rättsläkarstationen, professorn W. Bosceus, hemställt, att å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett belopp av 4 000 kronor
till förstärkning av nämnda anslagspost. Beträffande utgifterna för icke-ordinarie
personal under tiden den 1 juli 1946—den 31 januari 1947 anföres i
skrivelsen följande.
Under tiden den 1 juli 1946—den 31 januari 1947 ha utgifterna å anslagsposten
i fråga uppgått till sammanlagt 8 034 kronor 34 öre, därav 678 kronor
14 öre för avlöning åt semestervikarier, 657 kronor 88 öre för övertidsersättningar,
avseende biträde vid förrättningar, samt 1 457 kronor 50 öre för tillfällig
skrivhjälp. Av beloppet 1 457 kronor 50 öre avse 920 kronor arvode åt
tillfälligt anställt skrivbiträde för tiden den 1 oktober 1946—den 31 januari
1947 med 230 kronor för månad med skyldighet tjänstgöra 35 timmar per
vecka. Tjänsten såsom tekniskt biträde (Eo 7) har under tiden den 1 juli 1946
—den 31 januari 1947 uppehållits på förordnande emot ett arvode av
375 kronor för månad, varigenom anslagsposten kommit att belastas med 700
kronor mer än för denna tjänst beräknats.
Härtill komma till kungl. medicinalstyrelsen ännu icke insända räkningar,
avseende ersättning för under januari månad utfört övertidsarbete (biträde
vid förrättningar), å sammanlagt 105 kronor 87 öre.
Rörande behovet av ytterligare anslag för budgetåret 1946/47 anföres:
Det för vikariatsersättningar samt tillfällig hjälp och övertidsersättningar
beräknade årliga beloppet å sammanlagt 2 250 kronor har efter sju månader
av innevarande budgetår överskridits med (2 899 — 2 250) 649 kronor eller
i runt tal 650 kronor. Härtill kommer genom att tjänsten såsom tekniskt biträde
under dessa sju månader uppehållits på förordnande en oberäknad ökning
av utgifterna å anslagsposten i fråga med 700 kronor.
Då man måste räkna med, att arbetsbördan å rättsläkarstationen kommer
att ökas ytterligare under innevarande budgetår, är det nödvändigt att under
tiden den 1 februari—den 30 juni 1947 anställes å stationen ett^ tillfälligt
skrivbiträde å heltid. I arvode härför beräknas 275 kronor för månad eller
sammanlagt 1 375 kronor. För tillfällig hjälp i övrigt och för övertidsersättningar
torde kostnaden under nyssnämnda tid böra uppskattas till omkring
600 kronor. Kostnaden under samma tid för avlöning åt semestervikarier torde
icke böra uppskattas till lägre belopp än 400 kronor. För avlöning åt vikarier
vid annan ledighet torde kostnaden kunna uppskattas till omkring 200
kronor.
Den erforderliga höjningen av anslagsposten skulle sålunda uppgå till
(650 + 700 + 1 375 + 600 + 400 + 200) 3 925 kronor eller i runt tal 4 000
kronor.
Med skrivelse den 15 februari 1947 har medicinalstyrelsen överlämnat
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
7
framställningen från rättsläkarstationens föreståndare samt därvid hemställt,
att sistnämnda belopp måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.
Statskontoret har i infordrat yttrande förklarat sig icke hava något att
erinra mot bifall till medicinalstyrelsens framställning.
På de av rättsläkarstationens föreståndare anförda skälen torde böra utverkas
bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva överskridande av rättsläkarstationens
icke-ordinariepost med högst 4 000 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att den i avlöningsstaten för statens rättsläkarstation i
Stockholm uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal må under budgetåret 1946/47 överskridas
med högst 4 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karl Gustaf Grönhagen.
Departements
chefen.
Kungl. Maj ds proposition nr 163.
9
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartement särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott den 28 februari 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.
A. Utrikesdepartementet.
[1.] 3. Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen.
I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål uppfört ett anslag
av 320 000 kronor, varunder sammanföras de kostnader, som motsvara
förstärkning av utrikesdepartementets personal utöver vad som kunde anses
utgöra normal personaltillgång under tiden före kriget.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag hemställes, att ifrågavarande
anslag för nästkommande budgetår upptages med ett till
470 000 kronor förhöjt belopp. För löpande budgetår bar en motsvarande
merbelastning av anslaget icke kunnat undvikas på grund av redan hittills
ofrånkomlig personalförstärkning å de olika avdelningarna inom departementet,
framför allt inom handelsavdelningen. Extra tjänstemän ha måst
anlitas dels för tillgodoseende av de vidgade arbetsuppgifterna i allmänhet,
dels ock för vissa från krigstiden alltjämt kvarstående uppgifter. Tillhopa
representera kostnaderna för dylik extra personal omkring 70 000 kronor
utöver vad som beräknades vid framläggande av statsverkspropositionen till
förra årets riksdag. Oundgänglig nyanställning av skrivbiträdespersonal har
samtidigt medfört en kostnadsökning av 30 000 kronor. Arvodesförhöjning
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
ar för dessa olika personalkategorier ha medfört en merutgift av omkring
''15 000 kronor. Slutligen tillkommer, att radiobyråns successiva nedskärning
fördröjts utöver vad som beräknats i januari 1946, varav följt en oförutsedd
merbelastning av 14 000 kronor.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av..............kronor 130 000.
D. Diverse.
[2.] 7 a. Gåva för Nationernas Förbunds byggnad i Geneve. Från Nationernas
Förbunds generalsekretariat har framställts önskemål att få i förbundets
byggnad i Geneve placera ett porträtt eller en byst av förutvarande statsministern
Hjalmar Branting såsom en uppskattning av de stora insatser denne
under en följd av år gjort inom förbundet.
Det synes vara lämpligt, att denna framställning tillmötesgås. Enligt vad
verkställda undersökningar givit vid handen skulle för ändamålet kunna
hos konstnären Carl Eldh anskaffas en replik i brons av dennes i riksdagshuset
uppställda byst av Branting. Ifrågavarande replik skulle kunna anskaffas
till en kostnad av 4 500 kronor. För bestridande av denna utgift
torde medel böra anskaffas å tilläggsstat, och jag hemställer därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Gåva för Nationernas Förbunds byggnad i Geneve å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av ................................ kronor 4 500.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Jan Killander.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
11
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 februari 7947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.
B. Centrala förvaltningsmyndigheter.
[1.] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I särskilda skrivelser den 21
oktober och den 18 december 1946 har försvarets civilförvaltning gjort framställning
om anvisande av medel för merarbete, som föranledes av den nya
löneregleringen. Den inom försvaret fast anställda personalens löner granskas
å civilförvaltningens revisionsbyrå, som för ändamålet för ett kortregister
över löneklassplaceringama för samtliga befattningshavare. Civilförvaltningen
har anfört, att detta kortregister måste kompletteras, omskrivas och
moderniseras i samband med löneregleringen. Arbetet härmed hade, för att
registret skulle kunna vara färdigt att tagas i bruk i samband med övergången
till de nya avlöningsbestämmelser, som avses skola gälla från och
med den 1 juli 1947, påbörjats redan i oktober 1946. Kostnaderna för merarbetet,
som med hänsyn till arbetets art och bristen på arbetskraft beräknades
komma att i huvudsak utföras av revisionsbyråns personal och således
till största delen utgjordes av övertidsersättningar, ha lieräknats till
27 700 kronor. Då vederbörliga anslagsmedel under civilförvaltningens avlöningsanslag
icke lämnade tillgång till bestridande av dessa kostnader, har
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
civilförvaltningen förutsatt, att fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter
skulle tagas i anspråk för ändamålet.
Statskontoret har förordat, att erforderliga medel antingen äskas å tillläggsstat
till riksstaten eller ock anvisas från nämnda anslag till extra utgifter,
medan riksräkenskapsverket ansett, att riksdagens medgivande till
överskridande av vederbörlig post i avlöningsstaten för civilförvaltningen
borde inhämtas.
Frågan om omfattningen av och sättet för kontrollen av löneklassplaceringar
för försvarets personal har i annat sammanhang (jfr propositionen
1946: 120) förutsatts skola beaktas vid de organisationsundersökningar som
bli erforderliga i samband med pågående utredning rörande försvarets centrala
förvaltningsorganisation. Under nuvarande förhållanden torde revisionsbyråns
kortregister vara nödvändigt såsom underlag vid kontroll av löneklassplaceringarna
i samband med övergången till det nya avlöningsreglemente,
som förutsättes skola komma att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1947.
Jag vill därför tillstyrka, att medel i enlighet med framställningarna anvisas
för komplettering och modernisering av registret. Kostnaderna, vilka av
skäl som civilförvaltningen anfört huvudsakligen belöpa på övertidsersättningar,
böra enligt min mening bestridas från civilförvaltningens avlöningsanslag.
Då anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal icke lämnar tillgång
härtill, torde riksdagens medgivande böra inhämtas till överskridande
av posten med högst 30 000 kronor. Jag förutsätter, att arbetet så bedrives,
att registret är i huvudsak färdigställt under innevarande budgetår. Till
nästa budgetår eventuellt kvarstående kostnader böra kunna bestridas av
nämnda budgetårs anslag utan särskild uppräkning av detsamma.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarets civilförvaltning
upptagna anslagsposten Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må under budgetåret 1946/47 överskridas
med högst 30 000 kronor.
C. Försvarskrafterna.
Marinen.
[2.] 95 a. Bidrag till sjövärnskåren för flyttning av baraeker, reservationsanslag.
Genom beslut den 1 november 1945 uppdrogs åt överbefälhavaren att
verkställa viss utredning sammanhängande med avvecklingen av försvarets
under beredskapstiden anskaffade baracker. I skrivelse den 7 maj 1946 har,
på uppdrag av överbefälhavaren, chefen för försvarsstaben — på grundval av
utredningar genom försorg av cheferna för armén och marinen — avgivit
förslag rörande disposition av ifrågavarande baracker. Chefen för försvars
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
13
staben har därvid förordat, att 18 baracker kostnadsfritt ställas till förfogande
för bland annat sjövärnskåren.
Av en inom marinförvaltningen företagen utredning inhämtas, att kostnaderna
för flyttning av här avsedda baracker till för sjövärnskårens verksamhet
lämpliga övningsplatser beräknas uppgå till omkring 80 000 kronor.
1945 års försvarslcommitté har i yttrande över chefens för försvarsstaben
förslag anfört, att ur de synpunkter försvarskommittén hade att företräda
intet vore att erinra mot att baracker kostnadsfritt ställdes till sjövärnskårens
förfogande.
Den utbildning som sjövärnskåren bedriver sommartid i kurser med elever Departement.*.
från olika flottiljer är redan nu koncentrerad till vissa övningsläger. Ytter- cAe/en.
ligare koncentration planeras. För kursverksamheten erforderliga förläggningsutrymmen
äro emellertid otillräckliga. Nu ifrågavarande förslag avser
att genom flyttning av beredskapsbaracker till övningslägren förbättra förläggningsmöjligheterna.
Ett tillgodoseende av de önskemål, som framställts
från sjövärnskårens sida, skulle betinga en flyttningskostnad av icke mindre
än omkring 80 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat föreligger icke möjlighet
att bestrida dessa kostnader av sjövärnskårens egna medel. Därest den
ifrågasatta omflyttningen skall kunna ske måste således särskilda medel
ställas till kårens förfogande. Med hänsyn till betydelsen av att kårens
aspirantutbildning kan bedrivas på ett rationellt sätt — antalet aspiranter
beräknas våren 1947 uppgå till 750 — finner jag det önskvärt, att en komplettering
av utbildningslägren kommer till stånd. Det har emellertid synts
mig angeläget att i syfte att minska kostnaderna undersöka möjligheterna
till begränsning av programmet. Från chefen för sjövärnskåren har därvid
inhämtats, att ett tillgodoseende av de mest aktuella önskemålen skulle
draga eu kostnad av omkring 36 000 kronor. Jag är beredd tillstyrka, att medel
äskas för flyttning av baracker inom denna kostnadsram. Medlen torde
böra anvisas som ett särskilt bidragsanslag av engångsnatur. Jag förutsätter,
att kostnaderna för underhåll av här avsedda baracker skola kunna bestridas
av sjövärnskårens medel.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Bidrag till sjövärnskåren för flyttning av baracker
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av.................. kronor 36 000.
E. Diverse.
[3.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Delta anslag är i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptaget med 350 00C
kronor. Vissa av de kommittéer och utredningar, vilka bekostas från ansla
get, ha visat sig mera kostnadskrävande än som vid anslagsberäkningen för
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
utsattes. Av uppgift om anslagets ställning som lämnats av försvarets civilförvaltning
framgår, att under budgetåret intill utgången av januari 1947
förbrukats omkring 247 000 kronor och att vid samma tidpunkt å anslaget
återstod i runt tal 103 000 kronor. En förstärkning av anslaget med 75 000
kronor synes erforderlig. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av..................kronor 75 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Stig Boswall.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
15
Bilaga A.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Höns Maj.t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 28
februari 19 Al.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Statsrådet Mossberg anmäler härefter under socialdepartementets handläggning
hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför härvid följande.
A. Socialdepartementet.
[1.] Socialdepartementet: Avlöningar. Den 31 maj 1946 har Kungl. Maj:t
fastställt avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47. Staten upptager, bland annat, en anslagspost
till avlöningar till icke-ordinarie personal å 115 000 kronor.
Berörda anslagspost har beräknats med hänsyn till utgifterna för två extra
ordinarie och en tillfällig föredragande i regeringsrätten, en extra ordinarie
förste kanslisekreterare samt ett visst antal icke-ordinarie befattningshavare
i amanuens- och biträdesställning. Under budgetåret 1946/47 har inträtt en
vid beräkningen av anslagsposten icke förutsedd stegring av utgifterna. I
samband med att handläggningen av arbetsmarknadsärendena den 1 november
1946 utbrutits ur departementets sociala byrå och uppdragits åt en
person, som tidigare tjänstgjort såsom .sakkunnig inom departementet, har
sålunda kostnaden för dennes avlönande — 1 250 kronor för månad — överförts
från departementets kommittéanslag till förevarande anslagspost. Vidare
har med hänsyn till den fortskridande ökningen av departementets arbetsbörda
amanuens- och biträdespersonal måst anställas i större omfattning
än den för vilken ifrågavarande anslagspost beräknats. Sedan hösten
16
Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.
1946 har slutligen länsstyrelsejurister tjänstgjort inom departementet under
tremånadersperioder för utbildning och såsom arbetsförstärkning. För dessa
tjänstemän har från departementets icke-ordinariepost bestritts lön å egen
befattning jämte vikariatsersättning till förste kanslisekreterartjänst. Utgifterna
från anslagsposten under tiden 1 juli 1946—31 januari 1947 ha uppgått
till omkring 88 000 kronor. Med utgångspunkt från medelsåtgången under
januari månad 1947 — omkring 13 000 kronor — skulle motsvarande
utgifter under återstoden av budgetåret komma att utgöra inemot 65 000
kronor, vilket belopp med hänsyn till att antalet amanuenser och biträden
torde behöva ytterligare något ökas svnes böra uppräknas med 2 000 kronor
till 67 000 kronor. Fn förstärkning av ifrågavarande anslagspost med (88 000
+ 67 000 — 115 000) 40 000 kronor synes sålunda erforderlig. Jag får därför
tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas att överskrida posten
med högst detta belopp.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för socialdepartementet upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 40 000 kronor.
B. Sociala verk och inrättningar.
[2.] Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen äro upptagna, bland annat, en
anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, å förslagsvis 16 000 kronor och en högstberäknad anslagspost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal å 518 500 kronor. Under förstnämnda
anslagspost har, såvitt nu är i fråga, till ersättningar till sakkunniga
personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt beräknats ett
belopp av 8 200 kronor (1946 års statsverksproposition, V ht s. 23).
I skrivelse den 28 november 1946 har socialstyrelsen hemställt, att utöver
sistnämnda belopp måtte för arkitektarvoden anvisas 6 075 kronor 89 öre. I
detta hänseende har styrelsen anfört i huvudsak följande.
De typritningar för barnkolonier, som hittills varit tillgängliga, upprättades
år 1936 och motsvara icke de krav, som numera ställas på en kolonianläggning.
Socialstyrelsen har därför låtit sin sakkunnige arkitekt utarbeta
nya sådana ritningar, varvid medicinalstyrelsen erhållit tillfälle att yttra
sig i saken. Kolonianordnare, som tagit del av de nya ritningarna, ha funnit
dem ändamålsenliga.
Kostnaderna för ritningarna uppgå till 6 075 kronor 89 öre. I anslagsäskandet
för innevarande budgetår har icke inräknats denna utgift.
I skrivelse den 11 februari 1947 har styrelsen vidare hemställt, att ickeordinarieposten
må för innevarande budgetår förstärkas med 45 500 kronor.
Detta belopp motsvarade kostnaden för avlöning åt icke-ordinarie be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
17
fattningshavare, vilka vore anställda hos styrelsen under budgetåret utan
att hänsyn härtill tagits vid postens beräkning.
Styrelsen har till en början erinrat, att Kungl. Maj:t genom beslut den
28 juni och den 30 december 1946 medgivit, att hos styrelsen iinge såsom
förstärkning av personalen å styrelsens socialvårdsbyrå under liden 1 juli
1946—30 juni 1947 finnas anställd en befattningshavare med uppgift att biträda
med tillsynen över de utländska barn, som vistas i riket. För hela
budgetåret komme icke-ordinarieposten att för detta ändamål belastas med
sammanlagt 9 181 kronor.
Vidare har styrelsen upplyst, att avlöningskostnaden för den personal hos
styrelsen som biträder vid handläggningen av ärenden rörande fria barnresor
och husmoderssemester uppgår till 25 479 kronor för innevarande budgetår.
Härom har styrelsen anfört i huvudsak följande.
1 propositionen nr 233 till 1946 års riksdag angående åtgärder för beredande
av vila och rekreation åt mödrar och barn anförde föredragande statsrådet,
att socialstyrelsen för fullgörandet av de nya och vidgade arbetsuppgifter,
som vid bifall till i propositionen framlagda förslag komme att anförtros
styrelsen, syntes vara i behov av personalförstärkning, samt att detta
behov i avbidan på närmare erfarenhet av arbetsuppgifternas omfattning
finge tillgodoses genom att Kungl. Maj:t medgåve styrelsen rätt att anställa
erforderlig amanuens- och biträdespersonal samt i viss omfattning mera kvalificerad
personal, vilken tills vidare finge avlönas med arvode. Därav föranlett
behov av förstärkning för budgetåret 1946/47 av styrelsens icke-ordinariepost
borde i särskild ordning få anmälas för riksdagen.
För handläggningen av berörda frågor ha hos styrelsen från och med juli
månad 1946 varit anställda dels eu befattningshavare, för vars avlönande
icke-ordinarieposten under hela budgetåret belastas med 9 396 kronor, dels
en kamrerare och eu kansliskrivare och registrator, vilkas avlöningar under
hela budgetåret, sammanlagt 16 083 kronor, likaledes bestridas från ickeordinarieposten.
Fn viss minskning av medelsåtgången å ordinarieposten har
dock inträtt genom att styrelsens registrator och kassör i lönegrad A 14 förordnats
såsom kamrerare utan att vikarie förordnats å den ordinarie tjänsten.
Slutligen finner styrelsen eu förstärkning av icke-ordinarieposten med
10 822 kronor erforderlig med anledning av Kungl. Maj:ts åt styrelsen den
14 december 1945 lämnade uppdrag att låta utarbeta en ny upplaga av publikationen
»Sociallagstiftning och socialt arbete i Sverige». 1 samband härmed
hade styrelsen bemyndigats att förordna en särskild befattningshavare att
fullgöra med publikationens utarbetande förenade göromål och att längst fölen
tid av ett år till nämnde befattningshavare utbetala ett årsarvode av 11 200
kronor. Ifrågavarande förordnande hade av styrelsen meddelats från och
med den 1 februari 1946. I skrivelse den 31 januari 1947 hade styrelsen hemställt
om bemyndigande att förlänga förordnandet under ytterligare åtta månader.
Vid bifall till denna framställning komme icke-ordinarieposten att för
detta ändamål belastas med nämnda belopp, 10 822 kronor.
Vad först angår socialstyrelsens hemställan, att den under anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, upptagna
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. AV 103.
Före
draganden.
V
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
delposten till ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden
samt till arkitekt må för ett engångsändamål — utarbetande av typritningar
för barnkolonier — överskridas med cirka 6 100 kronor, vill jag
anmäla, att jag har för avsikt att, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot,
föreslå Kungl. Maj:t att medgiva överskridande under innevarande
budgetår av delposten med det av socialstyrelsen angivna beloppet.
Beträffande härefter anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal vill jag erinra, att riksdagen icke anmält avvikande mening mot vad
i propositionen nr 233/1946 angående åtgärder för beredande av vila och
rekreation för mödrar och barn anförts rörande anställande hos socialstyrelsen
av särskild personal för handläggning av de i propositionen berörda åtgärder,
vilka ankomma på styrelsen. Socialstyrelsens beräkning av kostnaderna
för avlöning åt dels den hos styrelsen för detta ändamål anställda personalen,
dels en befattningshavare för tillsyn av de utländska barn som vistas i riket,
dels ock en befattningshavare för utarbetande av en publikation om sociallagstiftning
och socialt arbete i Sverige föranleder ingen erinran från min
sida. Ifrågavarande kostnader beräknar jag således till (25 479 + 9 181 +
10 822) 45 482 kronor. Då ifrågavarande anslagspost icke torde komma att
förslå för bestridande av dessa utgifter, till vilka hänsyn icke tagits vid
postens beräknande, tillstyrker jag, att riksdagens medgivande inhämtas till
överskridande av posten med högst ett till 45 500 kronor jämkat belopp.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 45 500
kronor.
[3.] 28. Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag. För
rubricerade ändamål är för innevarande budgetår å driftbudgeten under
femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 9 miljoner kronor.
I skrivelse den 11 februari 1947 har statens bgggnadslånebyrå hemställt om
ett tilläggsanslag å 3 500 000 kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem
för innevarande budgetår. Till stöd härför har byrån anfört följande.
Medelsefterfrågan under den hittills gångna delen av budgetåret har varit
avsevärt större än byrån vid sina anslagsäskanden för budgetåret haft anledning
räkna med. Sålunda ha ansökningar om bidrag till inrättande av pensionärshem,
representerande ett belopp av 7 130 000 kronor, av byrån med
tillstyrkande överlämnats till Kungl. Maj:t. Detta innebär, att å anslaget återstår
ett belopp av (9 000 000 — 7 130 000) 1 870 000 kronor. För närvarande
inneligga hos byrån bidragsansökningar om tillhopa 1 920 000 kronor. Sedan
angivna belopp å 1 870 000 kronor tagits i anspråk, skulle byrån sålunda till
följd av medelsbrist icke kunna tillstyrka ansökningar om bidrag till inrättande
av pensionärshem under återstoden av budgetåret.
Under sådana förhållanden måste byrån låta ansökningarna vila i avbidan
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
19
på att medel anvisas för nästa budgetår. Ett sådant förfaringssätt skulle medföra
en onormalt stor balans vid utgången av innevarande budgetår. Härjämte
skulle anslaget för nästa budgetår komma att i så hög grad belastas
för tillgodoseende av äldre ansökningar, att anslaget till stor del icke skulle
kunna tagas i anspråk för de ansökningar, för vilka det i första hand avses.
Härtill kommer, att ett längre avbrott i en verksamhet av så hög social angelägenhetsgrad
som den ifrågavarande knappast kan anses välbetänkt.
Vid bedömande av det erforderliga beloppets storlek har byrån — ehuru
anslagsbehovet under månaderna mars—juni 1946 uppgick till cirka 4 miljoner
kronor — funnit sig icke böra göra framställning om anvisande av högre
belopp än 3 500 000 kronor.
Den bostadsförsörjning för mindre bemedlade åldringar och invalider, som
avses med ifrågavarande anslag, är av den sociala angelägenhetsgrad, att ett
avbrott i bidragsgivningen för detta ändamål på grund av uppkommande medelsbrist
bör undvikas. I likhet med bvggnadslånebvrån uppskattar jag behovet
av ytterligare medelsanvisning för det löpande budgetåret till ett belopp
av omkring 3 500 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 3 500 000.
[4.] Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Den 21 juni 1946 har Kungl.
Maj:t fastställt avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47. Staten upptager, bland annat, en
anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 1 685 000 kronor.
I skrivelse den 12 februari 1947 har riksförsäkringsanstalten hemställt, att
anslagsposten finge för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 305 000
kronor.
Anstalten erinrar till en början, att anstalten vid sina anslagsäskanden för
innevarande budgetår räknat med att skaderegleringsarbetet jämlikt olycksfalls-
och yrkessjukdomsförsäkringslagarna komme att få i huvudsak oförändrad
omfattning under budgetåret, medan däremot en minskning beräknats
inträda i fråga om miltärersättningsärenden. I övrigt hade anstalten räknat
med i huvudsak oförändrat personalbehov.
Under budgetåret hade emellertid, upplyser anstalten, personalbehovet undergått
en icke oväsentlig ökning på grund av dels vissa allmänna förhållanden
på arbetsmarknaden, dels stegring av arbetsbördan inom vissa grenar
av anstaltens verksamhet.
I förstnämnda avseende framhåller anstalten, att ell ökat personalbehov
föranletts av den vid nu rådande läge å arbetsmarknaden starka omsättningen
av personal, vilken medfört att antalet befattningshavare med bristande
rutin och till följd därav otillräcklig effektivitet vore betydligt större än
Föredragandett.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
tidigare. Såsom en icke oväsentligt bidragande orsak till behovet av medelsförstärkning
kunde vidare framhållas de avsevärt höjda begynnelselöner,
som vid rådande arbetskraftsbrist måste betalas vid nyanställning.
Arbetsbördans stegring hänförde sig i förslå hand till skaderegleringsarbetet
jämlikt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringslagama. Anstaltens
uppgifter i detta avseende torde få redovisas i följande tahlå.
1944
1945
1946
Anmälningar om olycksfall från enskilda arbetsgivare
127 072
135 580
148 197
Anmälningar om olycksfall, som drabbat arbetare i
22 470
25 253
23 931
Summa
149 542
160833
172128
Anstalten anför ytterligare, att 1946 ars ändringar i olycksfallsförsäkringslagen
medfört ett betydande merarbete med åtföljande avsevärd personalökning
å anstaltens försäkringsbyrå, något som anstalten icke kunnat taga
hänsyn till vid sina för innevarande budgetår gjorda anslagsberäkningar.
Vad beträffar arbetsbördan å militärersättningsbyrån hade antalet därstädes
ingivna framställningar, enligt vad anstalten meddelar, nedgått från
9 958 år 1944 och 6 453 år 1945 till 3 165 år 1946. Emellertid kvarstode —
uttalar anstalten — alltjämt ett stort antal av de under beredskapstiden anmälda
skadefallen i form av livränteärenden, vilka oftast vore av beskaffenhet
att böra omprövas med korta mellantider och således avsevärt mera arbetskrävande
än övriga ärenden. En väsentlig minskning av personalbeståndet
å byrån hade dock kunnat göras. Ä andra sidan hade emellertid byråns
personal tillfälligt måst förstärkas med bland annat ett tiotal skrivbiträden
för genomförandet av de av 1946 ars riksdag beslutade provisoriska förbättringarna
av ersättningar till beredskapsinvalider. Kostnaden för denna personalförstärkning
hade ej varit beräknad i samband med anstaltens anslagsäskanden
för budgetåret 1946/47.
Belastningen å anslagsposten för tiden 1 juli 1946 31 januari 1947 ut
gjorde,
enligt vad anstalten upplyser, 1 115 289 kronor. Den månatliga medelsåtgången
under posten uppginge vid tiden för framställningens avlåtande
till 164 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle således enligt
anstaltens beräkningar för hela budgetåret 1946/47 komma att belöpa sig
till (1 115 289 + 5 X 164 000) 1 935 289 kronor. Med ett anvisat belopp å
1 685 000 kronor innebure detta ett ytterligare medelsbehov av omkring
250 000 kronor.
Anstalten förutser emellertid härutöver en ytterligare kostnadsökning och
anför härom i huvudsak följande.
Löneklassuppflyttningar från och med den 1 april 1947 kunna förväntas
draga en kostnad av något mer än 1 000 kronor. Härtill kommer en kostnad
av omkring 7 000 kronor, för avlöningar till vissa befattningshavare, som
anställts men ännu icke börjat sin tjänstgöring hos anstalten. För att förebygga
befarade uppsägningar från den erfarna, lägre biträdespersonalens
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
21
sida har anstalten vidare sett sig nödsakad att från och med den 1 april
1947 förordna omkring 25 skrivbiträden till extra ordinarie kontorsbiträden.
Det rör sig här om personal, som varit anställd hos anstalten eller annan
statlig myndighet i minst tre år. Kostnaden härför under budgetårets sista
kvartal kan beräknas uppgå till omkring 2 000 kronor. På grund av den starka
arbetsanhopningen å arbetarskyddsbyrån har det befunnits nödvändigt med
en omedelbar förstärkning av de tekniska arbetskrafterna å denna byrå.
Kostnaderna härför kunna beräknas till omkring 6 000 kronor för återstoden
av budgetåret. Även viss annan nyrekrytering måste företagas. För återstoden
av budgetåret kan kostnaden härför beräknas till omkring 14 000 kronor. Till
semestervikarier under budgetårets sista månader torde slutligen få avses
omkring 25 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för innevarande budgetår under ifrågavarande
anslagspost har sålunda av anstalten uppskattats till (1 935 000 +
1 000 + 7 000 + 2 000 + 6 000 + 14 000 + 25 000) 1 990 000 kronor, varför
ett överskridande av posten skulle erfordras med (1 990 000 — 1 685 000)
305 000 kronor.
Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen torde för
budgetåret 1946/47 medelsbehovet å riksförsäkringsanstaltens icke-ordinariepost
komma att avsevärt överstiga det belopp varmed posten upptagits i
gällande avlöningsstat. Till en del torde de ökade personalkostnaderna bero
på nuvarande läge på arbetsmarknaden, som medfört, att anstalten nödgats
höja begynnelselönerna och söka motväga bristande rutin hos den nyanställda
personalen, vilken på grund av nuvarande starka omsättning på arbetskraft
har en relativt mera betydande storleksordning än tidigare, genom att
hålla en större personalkader än som eljest bort vara erforderlig. Det ökade
medelsbehovet förklaras vidare av en oförutsedd stegring av skaderegleringsarbetet
enligt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringslagama och av att
arbetsbördan å militärersättningsbyrån icke minskat i beräknad omfattning.
Med nuvarande medelsåtgång för månad beräknar anstalten, att anslagsposten
kommer att behöva överskridas med 250 000 kronor. Med hänsyn till
löneklassuppflytlningar, behov av semestervikarier, viss ytterligare nyrekrytering
m. m. förutser anstalten en ytterligare kostnadsökning av 55 000
kronor.
I det föregående anförda förhållanden torde nödvändiggöra ett överskridande
av förevarande anslagspost. Fn viss osäkerhet i anstaltens beräkningar
torde dock motivera att överskridandet begränsas till högst 300 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst
300 000 kronor.
Före
dragandfn
-
Före
draganden.
22 Kunql. Maj:ts proposition nr 163.
[5.] Yrkesinspektionen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för yrkesinspektionen
är upptagen, bland annat, en anslagspost till avlöningar till
icke-ordinarie personal å 155 000 kronor.
I skrivelse den 15 februari 1947 har riksförsäkringsanstalten hemställt, att
sagda anslagspost måtte få överskridas med 11 000 kronor samt till stöd härför
anfört i huvudsak följande.
I anslagspostens belopp ingå ej avlöningar till tre distriktsingenjörer med
placering i lönegrad Ex 21, vilka enligt beslut av Kungl. Maj:t den 28 juni
och den 18 oktober 1946 fortfarande under budgetåret 1946/47 få vara anställda
vid yrkesinspektionen. I beloppet ingå ej heller avlöningar till en assistent
hos skogs- och flottledsinspektören samt två kvinnliga konsulenter
med uppgift att verka för förbättrad mathållning och hygien i skogsarbetarförläggningarna
i landet, vilkas anställande under budgetåret medgivits av
Kungl. Maj :t den 24 maj och den 18 oktober 1946. Arvodena till dessa tre
befattningshavare ha av Kungl. Maj:t fastställts till 755 kronor för assistenten
och 505 kronor för envar av konsulenterna för månad räknat.
Avlöningskostnaderna torde — frånsett olika lönetillägg till distriktsingenjörema
—- kunna beräknas till, för distriktsingenjörerna omkring 13 600
kronor, för assistenten omkring 3 100 kronor och för konsulenterna omkring
8 800 kronor eller tillhopa omkring 25 500 kronor. Å anslagsposten torde
emellertid en besparing av omkring 14 500 kronor uppstå, varför en förstärkning
av allenast li 000 kronor torde bliva erforderlig.
I propositionen nr 123/1946 angående anslag till arbetsrådet och yrkesinspektionen
för budgetåret 1946/47 förutsattes, att det finge ankomma på
Kungl. Maj ds prövning, om och i vad mån behovet av särskild gengasinspektion
eller omfattningen av yrkesinspektionens allmänna arbetsuppgifter påkallade
bibehållande av tre för gengasinspektionen avsedda distriktsingenjörstjänster
efter utgången av budgetåret 1945/46. Kungl. Majd har funnit
erforderligt att under innevarande budgetår förstärka den allmänna yrkesinspektionen
med ifrågavarande tre distriktsingenjörer. Vad angår medgivandet
att anställa en assistent hos skogs- och flottledsinspektören och två
konsulenter för förbättrad mathållning och hygien i skogsarbetarförläggningar
vill jag erinra, att denna anordning bestått under senare år och med hänsyn
till betydelsen av densamma för huggarkursverksamheten med ovana
skogsarbetare till och med budgetåret 1945/46 bekostats av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering. Då anordningen befunnits vara till
betydande gagn för skogs- och flottledsinspektionens ordinarie verksamhet,
har även efter det huggarkursverksamheten avvecklats med utgången av
budgetåret 1945/46 medgivande lämnats att alltjämt ha ifrågavarande befattningshavare
anställda inom yrkesinspektionen. Samtidigt har förordnats,
att befattningshavarna tillkommande arvoden skola bestridas från inspektionens
icke-ordinariepost. Vid beräkningen av denna anslagspost ha avlöningskostnaderna
för de i det föregående angivna befattningshavarna icke
beaktats.
Med hänsyn till det anförda föreligger behov att för budgetåret 1946/47
överskrida ifrågavarande anslagspost med ett belopp som med frånräkning
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
23
av viss förutsedd besparing uppgår till It 000 kronor. Riksdagens medgivande
till ett sådant överskridande torde böra inhämtas. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för yrkesinspektionen upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 11 000 kronor.
[6.] Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för
länsnykterhetsnämnderna har upptagits, bland annat, en anslagspost till avlöningar
till icke-ordinarie personal å 122 000 kronor.
I skrivelse den 17 december 1946 har socialstyrelsen hemställt om förstärkning
av ifrågavarande anslagspost för innevarande budgetår dels för
höjning av vissa ombudsmannaarvoden, dels för avlönande av semestervikarier
för ombudsmän och dels för tillgodoseende av ett ökat behov av
skrivhjälp åt länsnykterhetsnämnderna.
I förstnämnda avseende erinrar styrelsen, att styrelsen i skrivelse den 5
december 1946 hemställt, att det till ombudsmannen hos länsnykterhetsnämnden
i Kristianstads län utgående arvodet finge från och med den 1 januari
1947 höjas från 325 kronor till 575 kronor för månad. Vid bifall till
nämnda framställning vore nämnden i behov av ytterligare 1 500 kronor.
Vidare har styrelsen hemställt om höjning av arvodet till ombudsmannen
hos länsnykterhetsnämnden i Västmanlands län från 250 kronor till 325
kronor för månad. I denna del har styrelsen anfört, att ombudsmannen samtidigt
vore ombud åt pensionsstyrelsen och i denna egenskap uppbure ett arvode
å 275 kronor för månad. Då sysslan såsom ombudsman hos länsnykterhetsnämnden
vore ojämförligt mera arbetskrävande än den såsom pensionsstyrelsens
ombud men ändock honorerades med ett lägre arvode, funne
styrelsen en höjning av ombudsmannaarvodet motiverad. För detta ändamål
erfordrades ett tilläggsbelopp av 450 kronor. — För höjning av arvoden till
deltidsanställda ombudsmän har styrelsen alltså beräknat ytterligare sammanlagt
1 950 kronor.
Beträffande behovet av ytterligare medel till avlönande av vikarier för
ombudsmännen — 300 kronor — har socialstyrelsen motiverat sin framställning
i denna del med att ombudsmännen torde komma att uttaga del av
1947 års semester redan före den 1 juli 1947.
Vad slutligen angår behovet av ytterligare medel till skrivhjälp har styrelsen
anfört, att styrelsen för innevarande budgetår kunnat för detta ändamål
inom anslagspostens ram disponera ett belopp av 19 300 kronor. Fjorton
länsnykterhetsnämnder hade emellertid anmält behov av ytterligare medel
till avlönande av dylik arbetskraft med tillhopa 7 327 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet till skrivhjälp under budgetåret skulle sålunda komma
att uppgå till 26 627 kronor. Styrelsen har uttalat, att nämnderna vore i
behov av skrivhjälp i avsevärt större omfattning än som hittills kunnat med
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
givas, främst för att avlasta ombudsmännen rutinarbete såsom renskrivning
och registrering och härmed bereda dessa tillfälle att odelat ägna sig åt
mera kvalificerade uppgifter. Styrelsen har fördenskull tillstyrkt nämndernas
framställningar om ytterligare medel till skrivhjälp.
Enligt styrelsens beräkningar skulle sålunda icke-ordinarieposten för länsnykterhetsnämnderna
behöva för innevarande budgetår förstärkas med
(1 950 + 300 + 7 327) 9 577 kronor, vilket belopp föreslagits avrundat till
9 500 kronor.
Före- Vad till en början angår socialstyrelsens framställning om höjning av
åraganden. arvociena till ombudsmännen hos länsnykterhetsnämnderna i Kristianstads
och Västmanlands län torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut
den SO december 1946 bifallit styrelsens i det föregående nämnda särframställning
rörande arvodeshöjningen för den förstnämnde ombudsmannen.
Av socialstyrelsen nu anförda skäl för höjning av arvodet till ombudsmannen
i Västmanlands län däremot finner jag icke övertygande. För ombudsmannaarvoden
bör sålunda för innevarande budgetår avses ett tilläggsbelopp
av 1 500 kronor.
Överskridande av anslagsposten på grund av ökat medelsbehov för avlöning
till semestervikarier torde icke böra ifrågakomma.
Vad härefter beträffar kostnaderna för skrivhjälp åt länsnykterhetsnämnderna
vill jag erinra, att socialstyrelsen i petita för budgetåret 1947/48 under
åberopande av i huvudsak samma skäl som de, vilka i det föregående
angivits, hemställt om en väsentlig uppräkning av de för detta ändamål
avsedda medlen. Vid behandlingen av frågan i 1947 års statsverksproposition
(V ht, p. 79) fann jag mig emellertid icke böra biträda framställningen,
enär jag hade för avsikt att låta undersöka, huruvida icke ombudsmännen
kunde erhålla biträdeshjälp genom anknytning av länsnykterhetsnämndernas
kanslier till andra å kansliorterna befintliga organ. En undersökning i
detta avseende har påbörjats inom socialdepartementet. Då några positiva
resultat av densamma ännu icke vunnits, finner jag mig böra förorda, att
för innevarande budgetår ytterligare medel ställas till socialstyrelsens förfogande
för avlönande av skrivhjälp. överskridandet av icke-ordinarieposten
för detta ändamål synes emellertid kunna begränsas till 7 000 kronor.
Det sammanlagda behovet av ytterligare medel för budgetåret 1946/47
under länsnykterhetsnämndernas icke-ordinariepost beräknar jag alltså till
(1 500 + 7 000) 8 500 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för länsnykterhetsnämnderna
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 8 500
kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
25
[7.] Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården.
Å riksstaten för innevarande budgetår har under förevarande rubrik upptagits
ett reservationsanslag av 195 000 kronor.
Enligt de beräkningar, som framlades i 1946 års statsverksproposition (V
ht. punkt 99), avsågs av förevarande anslag för en kompletteringskurs för
personal inom den halvöppna barnavården ett belopp av 25 000 kronor, varav
5 000 kronor till stipendier för kursdeltagare. Gentemot denna beräkning
anmälde riksdagen icke avvikande mening (skr. nr 1946: 5, punkt 62).
Jämlikt Kungl. Maj ds beslut den 20 december 1946 har den här avsedda
kompletteringskursen förlagts till Norrköping och omfattar utbildning av 30
lekskolelärarinnor. Kursen kommer att pågå under en tid av närmare 9 månader
av innevarande kalenderår.
I skrivelse den 16 januari 1947 har socialstyrelsen anfört, att det för stipendier
till deltagarna i den ifrågavarande kursen avsedda beloppet visat sig
otillräckligt samt yttrat i huvudsak följande.
De elever, som uttagits till kursen, ha i de allra flesta fall på grund av sin
låga löneställning icke kunnat göra några besparingar och det är därför synnerligen
svårt för dem att utan tillräckligt stipendium genomgå denna kurs.
Detta förutsätter nämligen, att eleverna under ett år äro lediga från sina anställningar,
varvid de i regel ej åtnjuta någon löneinkomst. Det har visat sig
att 25 av de 30 eleverna äro i trängande behov av stipendium, vilket för 13
av dem synes böra utgå med 60 kronor, för 7 med 50 kronor och för 5 med
40 kronor per månad.
För att täcka behovet av stipendier torde komma att erfordras sammanlagt
12 000 kronor eller ett belopp som med 7 000 kronor överstiger det för
ändamålet tillgängliga. Sålunda uppkommet ytterligare medelsbehov torde
kunna täckas från den reservation, som vid utgången av budgetåret 1945/46
förelåg å anslaget. Reservationen utgjorde 18 699 kronor och har ännu ej
till någon del tagits i anspråk.
Styrelsen hemställer om tillstånd att av nämnda reserverade medel få använda
högst 7 000 kronor för ytterligare stipendier till deltagare i nämnda
kurs.
Vad socialstyrelsen anfört har övertygat mig om att behov föreligger av
ytterligare omkring 7 000 kronor till stipendier till deltagare i berörda kompletteringskurs
för personal inom den halvöppna barnavården. Ifrågavarande
medelsbehov kan i sin helhet täckas av vissa besparingar å anslaget. Ytterligare
medel för stipendier torde emellertid icke kunna tagas i anspråk utan
riksdagens medgivande. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att till stipendier till deltagare i en under år 1947 anordnad
kompletteringskurs för personal inom den halvöppna
barnavården må av reservationsanslaget till Bidrag till utbildning
av personal inom den halvöppna barnavården ianspråktagas
— utöver tidigare avsedda medel - - högst 7 000
kronor.
Före
draganden.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[8.] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal är fastställd till 375 000 kronor.
I skrivelse den 14 februari 1947 har medicinalstyrelsen anmält, att det belopp,
varmed posten upptagits, icke komme att förslå för täckande av erforderliga
utgifter under posten. Styrelsen upplyser, att belastningen å posten
den 31 december 1946 utgjorde 238 415 kronor. För återstående hälft av
budgetåret kunde med ianspråktagande av den personal, som styrelsen efter
noggrann prövning funnit nödvändig för göromålens behöriga gång, utgifterna
under posten icke beräknas till lägre belopp än 254 855 kronor, vilket skulle
innebära, att vid budgetårets slut posten komme att överskridas med (238 415
+ 254 855 — 375 000) 118 270 kronor eller i runt tal 118 000 kronor.
Det väntade överskridandet hade sin grund i skilda omständigheter, vilka
i stort sett kunde hänföras till tre grupper, nämligen dels av Kungl. Maj:t
anbefallda eller eljest ofrånkomliga större utredningsuppdrag, dels vissa
tillfälliga förhållanden, vilka medfört en icke förutsedd belastning av ickeordinarieposten,
dels ock den snabbt fortgående utvecklingen av hälso- och
sjukvårdsväsendet, som medfört att styrelsens arbetskrafter vore otillräckliga
för att bemästra den löpande arbetsbördan.
I fråga om de utredningsuppdrag, som nödvändiggjort anställande
av särskild arbetskraft, anför medicinalstyrelsen i huvudsak följande.
Kungl. Maj:t hade uppdragit åt styrelsen att verkställa viss fortsatt utredning
rörande rättsmedicinalväsendets organisation och att i samband därmed
inleda förhandlingar med Göteborgs stad rörande dels frågan om beredande
av lokal för en rättsläkarstation i Göteborg och dels frågan om eventuell förening
av rättsläkarbefattningen vid denna station med en kommunal läkartjänst
ävensom att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill förhandlingarna
gåve anledning. Då den medlem av styrelsens vetenskapliga
råd, som anförtrotts ifrågavarande utredningsuppdrag, för fullgörande därav
visat sig vara i behov av juridiskt biträde, hade styrelsen förordnat en av
sina äldre amanuenser att tjänstgöra på halvtid såsom sekreterare vid utredningen.
Med hänsyn till utredningens omfattning hade det emellertid blivit
nödvändigt för styrelsen att anmoda ifrågavarande amanuens, som icke kunnat
helt befrias från sina vanliga arbetsuppgifter, att mot övertidsersättning
fullgöra det utredningsarbete, som icke kunnat medhinnas på fastställd arbetstid.
övertidsersättningen kunde uppskattas till 185 kronor i månaden.
Till en halvtidsanställd vikarie för den som sekreterare tjänstgörande amanuensen
utginge ett arvode av 250 kronor i månaden. För avlönande av
skrivhjälp åt utredningen beräknades vidare ett belopp av minst 800 kronor
bli erforderligt under budgetåret. Då av budgetåret en tid av nio månader
beräknades bliva tagen i anspråk för utredningen, räknade styrelsen
med att densamma komme att förorsaka en merbelastning å styrelsens ickeordinariepost
av [9 X (185 + 250) + 800] 4 715 kronor eller i runt tal 4 700
kronor.
Efter uppdrag av Kungl. Maj:t påginge vidare inom styrelsen utredning
rörande den öppna vården vid av landsting eller kommun drivna sjukhus.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
27
För fullgörandet av delta utredningsuppdrag, som kommit att taga stor omfattning
och kunde beräknas taga i anspråk tiden intill den 1 juli 1947,
hade styrelsen måst förordna en av sina amanuenser till sekreterare för utredningen.
För skrivgöromål räknade styrelsen med behov av dels ett biträde
under hela budgetåret, dels ock ett biträde därutöver under fyra månader.
Då styrelsen i månadsarvode tillerkänt vikarien för nämnda amanuens 500
kronor och då för skrivbiträdena utginge ett genomsnittligt arvode av 275
kronor för månad, beräknades icke-ordinarieposten av nämnda anledningar
under budgetåret komma att belastas med [(12 X 500) + (16 X 275)] 10 400
kronor. För anlitande av en statistiker för utredningens räkning hade vidare
posten belastats med 1 100 kronor under innevarande budgetår.
Styrelsens chef hade därjämte av Kungl. Maj:t meddelats partiell tjänstledighet
under tiden 1 september—31 december 1946 för att bliva i tillfälle
att utföra nyssnämnda jämte annat utredningsuppdrag. Såsom vikarie för
det medicinalråd, som i anledning därav inträtt i utövningen av generaldirektörens
åligganden, hade Kungl. Maj:t förordnat en lasarettsläkare, för
vilken arvode och ersättning för mistade löneförmåner skulle utgå från ickeordinarieposten.
Sistnämnda anordning komme att medföra en ökad belastning
å posten av i runt tal 7 300 kronor. För deltagande i berörda utredning
av den öppna vården hade vidare t. f. byråchefen å kameralbyrån av Kungl.
Maj:t beviljats partiell tjänstledighet under tiden 1 september 1946—31 mars
1947. Styrelsen ansåge sig böra räkna med att det bleve nödvändigt att bereda
denne fortsatt tjänstledighet för samma ändamål intill utgången av innevarande
budgetår. Nämnda ledigheter beräknades medföra en belastning å
icke-ordinarieposten av cirka 5 000 kronor för anställande av en tillfällig
amanuens i succession å kameralbyrån.
Sammanlagt beräknades alltså utredningen rörande den öppna vården under
budgetåret 1946/47 komma att medföra en merbelastning av icke-ordinarieposten
på (10 400 + 1 100 + 7 300 + 5 000) 23 800 kronor.
Styrelsen hade vidare den 31 maj 1946 av Kungl. Maj:t erhållit i uppdrag
att underställa Kungl. Maj:t förslag till inrättande från och med 1 januari
1947 av tjugo samt senast från och med 1 april 1947 av ytterligare trettio
nya provinsialläkardistrikt. Kungl. Maj:t hade därefter för tiden 1 juli 1946
—30 juni 1947 befriat chefen för styrelsens medicinalbyrå från handläggning
av de på honom ankommande ärenden rörande provinsialläkardistriktsindelningen
samt förordnat en ordinarie förste byråsekreterare hos styrelsen
att under nämnda tid handlägga ifrågavarande ärenden. I successionen efter
nämnde vikarie hade en tillfällig amanuens måst anställas mot ett arvode av
500 kronor för månad. För att lämna erforderligt biträde vid berörda uppdrags
fullgörande måste styrelsen härjämte under hela budgetåret ha en tillfällig
amanuens anställd mot ett arvode som nyss nämnts. Ifrågavarande
uppdrag komme sålunda att medföra en ökad belastning å icke-ordinarieposten
av 12 000 kronor.
Nödvändigheten att för särskilda, förut ej angivna uppdrag bevilja två
andra befattningshavare partiell tjänstledighet — under sammanlagt något
över två månader — hade medfört en ytterligare merbelastning av ifrågavarande
anslagspost å sammanlagt 1 320 kronor för avlönande av vikarie respektive
en tillfällig amanuens under ledigheterna. För lämnat biträde å styrelsens
medicinalbyrå vid eu förberedande utredning angående utländska läkares
utnyttjande inom den svenska sjukvården hade styrelsen slutligen
utbetalat ersättning till eu legitimerad läkare med i runt tal 500 kronor.
Samtliga utredningsuppdrag, vilka nödvändiggjort tilltälligt anställande av
extra personal, kunde sålunda uppskattas till (4 700 + 23 800 + 12 000 +
1 320 + 500) 42 320 kronor.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Såsom inledningsvis anförts ha jämväl vissa tillfälliga o in ständigheter
föranlett en icke förutsedd belastning av icke-ordinarieposten. f
detta hänseende framhåller styrelsen huvudsakligen följande.
Kungl. Maj:t hade bemyndigat styrelsen att förordna en förste läkare vid
statens sinnessjukhus att under tiden 1 juli—3 augusti 1946 uppehålla befattningen
såsom biträdande föredragande i rättspsykiatriska ärenden. Styrelsen
hade vidare hemställt om bemyndigande att lörordna samme läkare
alt jämväl under liden 17 februari—30 juni 1947 uppehålla nyssnämnda befattning.
Genom dessa förordnanden komme merbelastningen å icke-ordinarieposten
att ökas med tillhopa 6 700 kronor. Därjämte hade Kungl. Maj:t
genom särskilda beslut förordnat viss stadsveterinär att under tiden 1 juli
1946—31 mars 1947 uppehålla en vakant befattning såsom statsinspektör
över köttkontrollen i riket. Då förlängt förordnande syntes komma att meddelas
nämnde stadsveterinär intill den 1 juli 1947, kunde de i anledning av
ifrågavarande förordnanden utgående ersättningsbeloppen från icke-ordinarieposten
beräknas till 15 000 kronor.
En av styrelsens ordinarie befattningshavare i lönegraden A 28 hade fungerat
såsom ledamot av, tillika sekreterare hos 1944 års lönekommitté, avseende
sjukvårds- och ekonomipersonal. För fullgörande av berörda uppdrag
hade denne tjänsteman under budgetåret 1946/47 åtnjutit tjänstledighet från
sin ordinarie befattning under två och en halv månader. Samme befattningshavare
hade av chefen för finansdepartementet anmodats att inom sagda
departement biträda med utredning beträffande löneställningen för laboratoriebiträden
och därmed jämförlig personal i statens tjänst. För sistnämnda
uppdrags fullgörande syntes vederbörande under innevarande budgetår
få beräknas bliva i behov av tjänstledighet omkring två månader. Såsom ersättare
i succession efter ifrågavarande befattningshavare måste en tillfällig
amanuens anställas med ett arvode av 500 kronor för månad. Sagda ledigheter
för kommittéarbete beräknades sålunda föranleda en merbelastning på
icke-ordinarieposten av 2 250 kronor.
En av medicinalstyrelsen bifallen ansökning av styrelsens kassör i lönegrad
A 11 om tjänstledighet för enskilda angelägenheter under månaderna
juli 1946—mars 1947 hade medfört ytterligare belastning av icke-ordinarieposten,
hänförande sig till behovet av tillfälligt anställt skrivbiträde såsom
ersättare i succession. Då styrelsen räknade med fortsatt tjänstledighet för
kassören under tiden april—juni 1947, borde för nämnda skrivbiträdes avlönande
efter ett månadsarvode av 275 kronor beräknas ett belopp av 3 300
kronor.
Det borde framhållas, att de fyra sistberörda överskridandena av ickeordinarieposten
väl kompenserades av besparingar å anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän samt till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, varför dessa överskridanden endast vore av bokföringsteknisk
natur.
Byråinspektören i styrelsen hade av chefen för socialdepartementet tillkallats
att såsom expert biträda 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen
och hade därvid måst ställas till kommitténs förfogande i sådan utsträckning,
att en sjuksköterska tillfälligt måst anställas med halvtidstjänstgöring
för att å lasarettsbyrån biträda vid handläggningen av ärenden rörande
sjuksköterskeväsendet. Då behovet av nämnda tillfälliga hjälp syntes
få beräknas omfatta cirka tio månader av innevarande budgetår, skulle merutgiften
härför efter ett genomsnittligt arvode av 300 kronor för månad uppgå
till 3 000 kronor.
Vidare hade styrelsen för tekniskt biträde vid utredning inom styrelsen
Kanyl. Maj.ts proposition nr 163.
29
av en vid Röda korsets sjukhem i Stockholm inträffad explosion från ickeordinarieposten
utgivit ersättning med 500 kronor.
Slutligen borde nämnas, att tjänstledighet för havandeskap under innevarande
budgetår beviljats för en amanuens under två månader samt för eu
extra ordinarie kansliskrivare, ett extra ordinarie kanslibiträde och ett extra
skrivbiträde under fyra månader vardera. Intill den 1 juli 1947 syntes ytterligare
tjänstledighet avr samma anledning bliva behövlig för en extra amanuens
under två och en halv månader, för ett extra ordinarie kontorsbiträde
under fyra månader och för ett extra kontorsbiträde under en och en halv
månad. Såsom esättare måste anställas tillfälliga amanuenser och biträden
mot månadsarvode av 500 kronor respektive 275 kronor. Av nu berörda orsak
konune icke-ordinarieposten att vidkännas en merbelastning av omkring
6 000 kronor.
Angivna tillfälliga omständigheter kunde sålunda beräknas föranleda eu
merbelastning på icke-ordinarieposten med tillhopa (6 700 + 15 000 + 2 250
+ 3 300 + 3 000 t 500 + 6 000) 36 750 kronor.
Till överskridandet av icke-ordinarieposten har — enligt vad medicinalstyrelsen
inledningsvis framhållit — slutligen medverkat, att styrelsens a rbetskrafter
trots den förstärkning, som enligt statsmakternas beslut
medgivits från och med innevarande budgetår, visat sig otillräckliga för de
löpande uppgifternas fullgörande. Styrelsen uttalar, att styrelsens arbetsuppgifter
visade en fortgående stegring, vilket medfört ett oundgängligt behov
av att anställa tillfällig personal. Styrelsen anför vidare i huvudsak följande.
Genom särskilda beslut hade Kungl. Maj:t medgivit, att styrelsen av ifrågavarande
anslagspost finge använda dels ett belopp av högst 4 300 kronor
för anställande av ytterligare en apotekarassistent med halvtidstjänstgöring
å styrelsens apoteksbyrå under tiden 1 oktober 1946—30 juni 1947, dels ock
ett belopp av högst 1 000 kronor för anställande hos styrelsen under tiden
1 januari—30 juni 1947 av en legitimerad veterinär såsom veterinäramanuens
med uppgift att ur veterinärmedicinsk synpunkt utöva kontroll av pågående
verksamhet för artificiell insemination å kreatur samt meddela råd
och anvisningar beträffande densamma. Kungl. Maj:t hade vidare bemyndigat
styrelsen att med anlitande av samma anslagspost anställa dels eu medicinalrådsassistent
å styrelsens sinnessjukvårdsbyrå intill utgången av juni
1947 mot ett arvode av högst 5 300 kronor för år, dels överläkaren vid sinnessjukavdelningen
å Håga såsom extra föredragande i rättspsykiatriska ärenden
hos styrelsen under tiden 1 januari—30 juni 1947 med en arbetstid av
minst två timmar per söckendag och mot ett arvode av 300 kronor för månad,
dels ock under tiden 1 januari—30 juni 1947 en farmacevtiskt utbildad apoteksinspcktör
mot ell arvode av 1 100 kronor för månad och ett biträde åt
denne mot ett arvode av högst 390 kronor för månad. Kostnaderna för de
med stöd av Kungl. Maj ds nämnda beslut anställda befattningshavarna kunde
beräknas uppgå till omkring 17 000 kronor under innevarande budgetår.
På grund av angelägenheten av att inom kortare lid än förut kunna färdigställa
styrelsens berättelse över allmän hälso- och sjukvård hade styrelsen
ansett nödvändigt att från och med 1 augusti 1946 till budgetårets utgång
ha tillfälligt anställt ett statistiskt utbildat biträde med ett månadsarvode av
400 kronor intill 1 januari 1947 och med hänsyn till nedsatt tjänstgöringstid
100 kronor för tiden därefter. För statistisk bearbetning av abort- och steriliseringsrapporter
för år 1945 hade det därutöver visat sig erforderligt alt
under cirka två månader anlita eu läkare mot ett arvode av 450 kronor för
30
Kungi. Maj.ts nroposition nr 163.
Före
draganden.
månad. Kostnaderna för nu nämnd statistisk hjälp uppgå sålunda till [(5 X
400) + (6 X 100) + (2 X 450) ] 3 500 kronor.
Vidare hade det visat sig behövligt tillföra styrelsens apoteksbyrå tillfällig
arbetskraft under två månader för poängberäkning och granskning av ansökningar
till apotekselevsantagning med mera, vilket medfört en utgift å
700 kronor.
Till stor del avsåge behovet av extra arbetskrafter skrivhjälp. I den mån
tillgång på skrivbiträden ej funnits, hade styrelsen måst beordra övertidsarbete,
som måste ersättas. Kostnaderna i förevarande avseenden hade under
första hälften av innevarande budgetår uppgått till närmare 13 000 kronor.
För hela budgetåret syntes för dylikt ändamål med hänsyn till de ständigt
ökande arbetsuppgifterna få räknas med ett belopp av minst 30 000 kronor.
Den merbelastning å icke-ordinarieposten, som föranletts av att medicinalstyrelsens
personal visat sig otillräcklig för de löpande uppgifterna, kunde
sålunda för budgetåret 1946/47 beräknas till sammanlagt (17 000 + 3 500 +
700 + 30 000) 51 200 kronor.
En i viss grad bidragande orsak till det behövliga anslagsöverskridandet
vore att styrelsen i samband med statsmakternas beslut om provisoriskt lönetillägg
funnit sig böra något jämka arvodesbeloppen för viss tillfälligt anställd
personal.
Kostnaderna under budgetåret 1946/47 för samtliga de utgiftsändamål, för
vilka i det föregående redogjorts, har styrelsen sålunda uppskattat till (42 320
+ 36 750 + 51 200) 130 270 kronor. Styrelsen erinrar emellertid om att ickeordinarieposten
för innevarande budgetår uppräknats med ett belopp av
12 000 kronor med hänsyn till styrelsens behov av extra personal, varvid särskilt
räknats med nödvändigheten av att medgiva cheferna för medicinaloch
kameralbyråerna partiell tjänstledighet under stora delar av budgetåret.
Om nämnda belopp frånräknades kvarstode 118 270 kronor. Styrelsen framhåller
vidare, att överskridandet till en del betingades av sådana omständigheter,
som avsåges i riksdagens skrivelse nr 16/1946 angående bemyndigande
för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva överskridande av maximerade anslagsposter.
Det hade dock synts styrelsen av praktiska skäl lämpligt att
framlägga förslag om anvisande av ett tilläggsanslag, motsvarande bristens
hela belopp. Då det syntes uteslutet att på andra håll göra besparingar på
icke-ordinarieposten, såge styrelsen sig nödsakad att begära en förstärkning
av posten med i runt tal 118 000 kronor. Styrelsen tillägger, att sagda belopp
beräknats med så smal marginal, att oförutsedda omständigheter kunde göra
det nödvändigt för styrelsen att framdeles hemställa om ytterligare förstärkning
av anslagsposten.
Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att å tiiläggsstat
för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett belopp av 118 000 kronor till förstärkning
av den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen uppförda anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Såsom medicinalstyrelsens framställning närmare utvisar, torde ett betydande
överskridande av medicinalstyrelsens anslagspost till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal, som för innevarande budgetår är upptagen
med 375 000 kronor, icke kunna undvikas. Orsakerna härtill äro huvudsak
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
31
ligen att tillskriva dels vissa större utredningsuppdrag, som anförtrotts åt
styrelsen, dels vissa tillfälliga omständigheter, som icke kunnat förutses vid
anslagspostens beräknande, dels ock den snabbt fortskridande utvecklingen
av hälso- och sjukvården, som medfört ökat behov av personal för de löpande
göromålen. Med hänsyn till dessa förhållanden har jag ansett mig böra
godtaga styrelsens framställning om förstärkning av anslagsposten. Härvid
förutsätter jag emellertid, att styrelsen i fortsättningen så disponerar under
anslagsposten tillgängliga medel, att ytterligare överskridande av densamma
undvikes.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst
118 000 kronor.
[9.] 18. Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag. För ifrågavarande
ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 300 000 kronor. Såsom framgår av propositionen nr 177/
1946, vari förslag framlades om anvisande av nämnda anslag, hade medicinalstyrelsen
hemställt om anvisande av medel för löpande budgetår för utrustning
av det till Säters sjukhus anslutna sekundärsjukhuset i Grangärde.
Kostnaderna härför hade av styrelsen beräknats till i runt tal 180 000 kronor.
Då emellertid å tidigare till utrustning av nya sinnessjukhus anvisade
medel beräknats uppstå en besparing av 70 000 kronor, vilken besparing
enligt styrelsens‘mening borde få disponeras för utrustningen av sekundärsjukhuset
i Grangärde, kunde det nytillkommande anslagsbehovet för ändamålet
beräknas till 110 000 kronor. Sistnämnda belopp ingår i förenämnda
reservationsanslag å 300 000 kronor.
Genom beslut den 21 juni 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen att
med anlitande av berörda anslag och till detsamma från föregående budgetår
överförd reservation låta för en kostnad av högst 180 000 kronor anskaffa
utrustning till sekundärsjukhuset i Grangärde.
I skrivelse den 31 januari 1947 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande
av ytterligare medel för utrustning av ifrågavarande sekundärsjukhus.
Styrelsen framhåller, att sedan förslaget till utrustning av sjukhuset upprättats
år 1945, prisändringar inträtt å vissa inventarier. Vidare hade från
Säters sjukhus inkommit förslag till viss komplettering av det ursprungliga
utrustningsförslaget, avseende köksmaskiner m. in. Med anledning därav
hade styrelsen översänt ärendet till centrala sjukvårdsberedningen för granskning.
I skrivelse till styrelsen den 26 november 1946 hade beredningen, under
hänvisning till innehållet i en över granskningen upprättad promemoria,
framhållit, att enligt beredningens mening ett belopp av 238 200 kronor syn
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Före
draganden*
-
tes erforderligt för ifrågavarande utrustning. Beloppet kunde emellertid i
och med omsättningsskattens slopande reduceras med 10 400 kronor till
227 800 kronor. Vid beredningens skrivelse hade fogats ett under granskningen
upprättat detaljerat utrustningsförslag. I detsamma hade vissa ändringar
verkställts i förhållande till det vid Säters sjukhus upprättade förslaget
både i fråga om kvantitet och kvalitet å vissa inventarier för uppnående
av vanlig sjukhusstandard. 1 följd därav ävensom med hänsyn till att så
lång tid förflutit, sedan sjukhusets förslag upprättats, hade åtskiliiga ändringar
vidtagits av kostnadsberäkningarna. Av beredningens utrustningsförslag,
vilket gåve bättre möjlighet att överblicka inventariebehovet än det
vid Säters sjukhus upprättade mera summariskt uppställda förslaget, framginge,
att för ernående av en sjukhusstandard, som motsvarade nutida fordringar,
kostnaderna för anskaffningen icke kunde hållas inom ramen för
redan anvisade medel. Med anledning härav ville styrelsen hemställa, att ett
ytterligare belopp å (227 800 — 180 000) 47 800 kronor måtte anvisas till
utrustning av ifrågavarande sekundärsjukhus.
Mot medicinalstyrelsens förslag om anvisande av ett ytterligare belopp å
47 800 kronor för utrustning av det till Säters sjukhus anslutna sekundärsjukhuset
i Grangärde har jag intet att erinra. Beloppet torde böra upptagas
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under rubriken Utrustning
av nya sinnessjukhus.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa .ett reservationsanslag
av .............................. kronor 47 800.
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
[10.] överståthållarämbetet: Avlöningar. Den 31 maj 1946 fastställde
Kungl. Maj:t av riksdagen godkänd avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47. Denna stat upptager
bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
å 129 100 kronor.
I skrivelse den 26 februari 1947 har överståthållarämbetet hemställt, att
ytterligare ett belopp av 65 000 kronor måtte ställas till ämbetets disposition
för avlöningar till icke-ordinarie personal. Ämbetet upplyser, att utgifterna
under ifrågavarande anslagspost för tiden 1 juli 1946—31 januari 1947 utgjort
111 100 kronor och för återstående delen av innevarande budgetår uppskattades
till 83 000 kronor. Då belastningen å anslagsposten sålunda beräknades
komma att uppgå till 194 100 kronor förelåge behov av ytterligare
(194 100 — 129 100) 65 000 kronor för avlöning av den icke-ordinarie personalen.
Rörande anledningarna till det ökade medelsbehovet anföres.
Kungi. Maj.ts nroposition nr 163.
33
I anslagsposten är ett belopp av 9 900 kronor beräknat för avlöning åt tre
extra biträden vid passavdelningen, därvid det räknats med alt månadslönen
skulle kunna hållas nere vid 275 kronor. Antalet passärenden under tiden
juli 1945—januari 1946 uppgick till 12 000 och under tiden juli 1946—
januari 1947 till 17 575. Under hela år 1946 utgjorde antalet 40 618. I stämpelavgift
för passen torde staten för sistnämnda år ha tillförts en inkomst
av omkring 225 000 kronor. Personalen har på grund härav måst utökas.
Under juli månad 1946 måste anlitas extra personal till ett antal av omkring
25, varjämte då liksom senare utskrivning av pass i stor utsträckning måst
utlämnas som ackordsarbete. Vidare har det visat sig icke vara möjligt att
erhålla biträden efter lägre månatlig avlöning än 305 kronor. Följden har
blivit, att för avlöningar åt extra personal vid passavdelningen under tiden
juli 1946—januari 1947 måst — utöver förenämnda belopp å 9 900 kronor
— tagas i anspråk omkring 26 400 kronor eller i medeltal månatligen 5 200
kronor. Åtminstone 4 000 kronor torde i medeltal behövas under envar av
resterande fem månader. Sammanlagt skulle alltså utöver det anvisade beloppet
åtgå 46 400 kronor.
Vidare har under de första sju månaderna av budgetåret anställts ett
extra skrivbiträde till hjälp åt trafikledaren för Stockholm. Trafikledaren
har anmält sig hava behov av biträdet under ytterligare minst två månader.
Efter en månadslön av 304 kronor 90 öre åtgår då i runt tal 610 kronor utöver
det belopp, som redan tagits i anspråk, 2 126 kronor 22 öre. För ifrågavarande
ändamål, gällande en sammanlagd utgift av inemot 2 750 kronor,
är ingen hänsyn tagen vid beräkning av anslaget.
På grund av ledigheter för vissa ordinarie tjänstemän, för vilka ickeordinarie
befattningshavare förordnats såsom vikarier, har till utgången av
januari månad åtgått ett icke beräknat belopp av 4 595 kronor och torde
för resten av budgetåret behövas ytterligare 4 400 kronor. I runt tal erfordras
således 9 000 kronor.
Slutligen har ämbetet varit nödsakat från anslaget bestrida avlöning till
vikarier för ordinarie befattningshavare, som åtnjutit eller åtnjuta ledighet
för havandeskap och barnsbörd. Ej heller härtill har hänsyn tagits vid bestämmandet
av anslaget. För ändamålet har till utgången av januari utgivits
3 180 kronor. För återstoden av budgetåret beräknas ytterligare 1 700
kronor. Merbelastningen uppgår alltså till 4 900 kronor.
Ämbetet hemställer, att ett till 65 000 kronor avrundat belopp må ytterligare
ställas till ämbetets disposition för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.
Vad överståthållarämbetet anfört till stöd för framställningen om medgivande
att överskrida ifrågavarande anslagspost föranleder ingen erinran
från min sida. Ehuru Kungl. Maj:t torde äga befogenhet att medgiva överskridanden
av icke-ordinarieposten i den mån så föranledes av tjänstledighet
på grund av havandeskap in. in., föreslår jag, att riksdagens bemyndigande
inhämtas att överskrida förevarande post med hela det av överståthållarämbetet
äskade beloppet.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
alt den i avlöningsstaten för överståthållarämbetet upptagna
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst
65 000 kronor.
Före
draganden.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 163.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
[11.] Länsstyrelserna: Avlöningar. Den 28 juni 1946 fastställde Kungl.
Maj:t av riksdagen godkänd avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47. Staten upptager bland annat
en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 5 415 000
kronor.
Genom beslut nyssnämnda dag fördelade Kungl. Maj:t beloppet mellan
de olika länsstyrelserna, därvid landskanslierna, landskontoren utom taxeringsavdelningama
samt taxeringsavdelningarna sammanlagt erhöllo respektive
1 621 800, 1 848 400 och 1 944 800 kronor. Samtidigt föreskrev Kungl.
Maj:t, att de utgifter, som under budgetåret 1946/47 kunde komma att göras
med stöd av det av Kungl. Maj-.t i 16 § kungörelsen den 24 september 1943
(nr 708) givna bemyndigandet att anställa tillfälliga befattningshavare vid
länsstyrelserna, skulle tills vidare redovisas under särskild rubrik under anslagsposten.
Kungl. Maj:t förklarade Sig vilja framdeles meddela beslut om
sättet för täckande av utgifter, som sålunda orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.
Den 29 januari 1947 ha länsstyrelserna anmodats att till socialdepartementet
inkomma med dels uppgift angående utgifterna under tiden 1 juli
1946—31 januari 1947 från ifrågavarande anslagspost och dels en beräkning
av de belopp, som ansåges komma att för återstående del av budgetåret åtgå
till de med anslagsposten avsedda ändamålen.
Med särskilda skrivelser ha länsstyrelserna i anledning härav överlämnat
begärda uppgifter och beräkningar. En sammanställning av de inkomna uppgifterna
ger vid handen, att — med bortseende från utgifterna för avlönande
av de med stöd av förenämnda bemyndigande anställda tillfälliga befattningshavarna
men med inräknande av utbetald övertidsersättning — för
avlöning av icke-ordinarie personal vid länsstyrelserna för tiden 1 juli 1946
—31 januari 1947 utanordnats 3 754 500 kronor, varav 1 084 500 kronor
komma på landskanslierna, 1 435 800 kronor på landskontoren utom taxeringsavdelningarna
och 1 234 200 kronor på taxeringsavdelningarna. Det av
rådande krisförhållanden påkallade anställandet av tillfälliga befattningshavare
vid länsstyrelserna har under samma tidrymd medfört en ytterligare
total utgift av 342 600 kronor. Detta belopp fördelar sig med 316 200 kronor
å landskanslierna och 26 400 kronor på landskontoren.
Vidare ha länsstyrelserna beräknat kostnaderna för avlöning och övertidsersättning
åt för mera ordinära uppgifter avsedd personal under tiden 1
februari—30 juni 1947 till sammanlagt 2 763 700 kronor, varav 817 100 kronor
för landskanslierna, 1 048 300 kronor för landskontoren utom taxeringsavdelningarna
och 898 300 kronor för taxeringsavdelningarna. Vad slutligen
angår den s. k. krispersonalen beräkna länsstyrelserna de sammanlagda kostnaderna
för denna personal under sistnämnda tid till 197 000 kronor, av vilket
belopp 184 100 kronor falla på landskanslierna och 12 900 kronor på landskontoren.
35
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Under krigsåren ha stora krav ställts på länsstyrelserna dels i samband
med den administrativa försvarsberedskapen, dels oek på grund av den väsentliga
stegring, som ägt rum i länsstyrelsernas mera ordinära arbetsuppgifter.
Som följd härav har en betydande utökning av länsstyrelsernas ickeordinarie
arbetskrafter måst företagas. Även om den i avlöningsstaterna för
länsstyielserna upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
gjorts till föremål för höjning, har dock för varje budgetår under kriget
ytterligare förstärkning av dessa anslagsmedel under budgetårets senare
del visat sig erforderlig. Länsstyrelsernas uppgifter av kriskaraktär torde redan
under föregående budgetar ha efter hand minskats. Under innevarande
budgetår ha dessa göromål ytterligare nedgått i omfattning. En viss eftersläpning
av uppgifterna torde dock av naturliga skäl ha gjort sig gällande.
Samtidigt har återgången till fredsförhållanden ökat redan förut inträdd
stegring av de ordinära uppgifterna. Helt nya åligganden ha tillförts länsstyrelserna
genom folkhokföringsreformen. För tiden den 30 juni 1946 _
den 31 januari 1947 har krispersonalens avlöning dragit en kostnad av
342 600 kronor. Kostnaderna för avlöning av den icke-ordinarie personalen
för de mera ordinära arbetsuppgifterna ha för samma tid uppgått till
3 754 500 kronor.
Länsstyrelserna beräkna medelsbehovet för avlöningar under tiden 1 febmari
30 Juni 1947 åt den för mera stadigvarande uppgifter avsedda ickeordinarie
personalen till 2 763 700 kronor och åt den tillfälligt anställda krispersonalen
till 197 000 kronor. Mot dessa beräkningar synes intet vara att
erinra.
Ifrågavarande anslagspost är i gällande avlöningsstat upptagen till 5 415 000
kronor. Enligt här gjorda kalkyler uppgår medelsbehovet till (342 600 +
3 754 500 + 2 763 700 + 197 000) 7 057 800 kronor. Med hänsyn härtill är
att räkna med att posten måste överskridas med (7 057 800 _ 5 415 000)
1 642 800 kronor eller i avrundat tal 1 650 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att
den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 1 650 000 kronor.
[12.| Landsfiskalerna in. fl.: Avlöningar. Den 28 juni 1946 har Kungl.
Maj:t fastställt av riksdagen godkänd avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl.
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47. Staten upptager
bland annat eu anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å
- 132 000 kronor. Denna anslagspost är avsedd för avlönande av dels extra
ordinarie och extra tjänstemän, dels ock sådana tillfälliga befattningshavare
och andra tillfälliga arbetsbiträden i landsfiskalsdislrikten, vilka erfordras
löi fullgörande av mera stadigvarande arbetsuppgifter.
Före
draganden.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 163-
Före
draganden.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni 1945 bestämt antalet extra
ordinarie tjänster i de olika landsfiskalsdistrikten samt medgivit, att länsstyrelserna
på vissa villkor utan Kungl. Maj:ts vidare hörande finge, i anledning
av de nuvarande onormalt omfattande kamerala arbetsuppgifterna, i landsfiskalsdistrikten
anställa extra biträdespersonal i viss angiven utsträckning.
Den 28 juni 1946 har Kungl. Maj:t anvisat medel till avlönande under budgetåret
1946/47 av omförmäld icke-ordinarie personal i landsfiskalsdistrikten.
I samband härmed har Kungl. Maj:t föreskrivit, att de utgifter, som
under budgetåret 1946/47 kunde komma att göras med stöd av de av Kungl.
Maj:t i beslut den 8 september 1939 och i 16 § kungörelsen den 24 september
1943, nr 708, givna bemyndigandena att förordna behövligt antal landsfiskalsassistenter
och andra tjänstebiträden hos landsfiskalerna för den s. k.
administrativa försvarsberedskapen, skulle tills vidare redovisas under särskild
rubrik under ifrågavarande anslagspost. Kungl. Maj:t har förklarat sig
framdeles vilja meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som under
budgetåret orsakades av ifrågavarande personalförstärkning.
På anmodan ha länsstyrelserna inkommit med vissa uppgifter angående
utgifterna under anslagsposten till icke-ordinarie personal. En sammanställning
av uppgifterna ger vid handen, att utgifterna för avlöning av icke-ordinarie
personal, avsedd för fullgörande av stadigvarande arbetsuppgifter, för
tiden 1 juli 1946—31 januari 1947 uppgått till 1 352 800 kronor, medan utgifterna
för avlöning av personal, som anställts på grund av rådande krisförhållanden,
under samma tid uppgått till 215 800 kronor. Länsstyrelserna
ha vidare för tiden 1 februari—30 juni 1947 beräknat kostnaderna för avlöning
åt den för mera ordinära uppgifter avsedda personalen till 1 028 800
kronor och för avlöning åt krispersonalen till 159 100 kronor.
Enligt länsstyrelsernas beräkningar skulle utgifterna för avlöningar till
den icke-ordinarie personal hos landsfiskalerna, som erfordras för mera stadigvarande
arbetsuppgifter, och till den tillfälligt anställda krispersonalen
uppgå till (1 352 800 + 1 028 800) 2 381 600 kronor respektive (215 800 +
159 100) 374 900 kronor. Mot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.
Då ifrågavarande anslagspost i gällande avlöningsstat är upptagen med
2 132 000 kronor och enligt här gjorda beräkningar medelsbehovet för ändamålet
skulle komma att uppgå till (2 381 600 + 374 900) 2 756 500 kronor,
är det att räkna med att posten måste överskridas med (2 756 500 —- 2 132 000) 624 500 kronor eller avrundat 625 000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att
den i avlöningsstaten för landsfiskalerna m. fl. upDtagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 625 000
kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
37
E. Polisväsendet.
[13.] Poliskåren i Boden: Avlöningar. Den 31 maj 194(5 fastställde Kungl.
Maj:t av riksdagen godkänd avlöningsstat för poliskåren i Boden att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47. Staten upptager bland
annat en anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal å 20 600
kronor. Anslagsposten är avsedd för avlönande av fyra extra ordinarie konstaplar,
en extra konstapel och en biträdande hästskötare samt för bestridande
av vissa kostnader för vikariatsersättningar.
I skrivelse den 22 februari 1947 har t. f. polischefen i Boden hemställt,
att sagda anslagspost måtte få överskridas med 5 500 kronor. Av skrivelsen
inhämtas följande.
Under budgetåret åtnjuta 2 ordinarie polismän tjänstledighet med C-avdrag
för uppehållande av militära arvodesbefattningar. Som vikarier för dessa
polismän tjänstgöra 2 extra ordinarie polismän med vikariatslön. De 2 extra
ordinarie befattningarna uppehållas av 2 extra polismän med lön efter Ex 7
och föreskriven yikariatsersättning. Under juli månad 1946 åtnjöt skrivbiträdet
tjänstledighet för havandeskap. Under tiden från och med den 31
augusti 1946 till och med den 30 april 1947 har en ordinarie polisman beviljats
tjänstledighet för genomgång av statens polisskolas överkonstapelsklass.
Under tiden från och med den 8 november 1946 intill budgetårets slut är en
ordinarie kriminalkonstapel såsom landsfiskalselev tjänstledig med C-avdrag.
De ledigheter, som åtnjutas av de 2 ordinarie befattningshavarna, vilka
tjänstgöra på militära arvodesbefattningar, hava förutsetts vid beräkningen
av anslagsposten i fråga, däremot icke övriga ledigheter. Kostnaderna för
vikarier å dessa senare ledigheter kunna beräknas enligt följande uppställ
-
ning.
Arvode till vikarie för skrivbiträdet 1/7—31/? 1946 .......... kronor 200
Arvode till vikarie för en ordinarie polisman 31/s 1946—30/3
1947 ............................................... » 2 800
Arvode till vikarie för en ordinarie kriminalkonstapel 8/lt
1946—30/0 1947 ...................................... , 2 500
Summa kronor 5 500.
I detta sammanhang kan framhållas, att besparing motsvarande lön till
ordinarie kriminalkonstapel under tiden 8/n 1946—30/6 1947 eller omkring
3 500 kronor, kommer att göras å anslaget avlöningar till ordinarie personal,
varför överskridandet i realiteten kommer att röra sig om ca 2 000 kronor.
Det av polischefen anmälda behovet att överskrida den i avlöningsstaten
för poliskåren upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
föranledes väsentligen av förut omförmälda omfattande ledigheter
bland personalen. Då anledning till erinran ej synes föreligga mot den av
polischefen gjorda uppskattningen av medelsbehovet, vill jag tillstyrka, att
riksdagens medgivande inhämtas att få överskrida ifrågavarande anslagspost
med högst det av polischefen äskade beloppet, 5 500 kronor.
Jag hemställer alltså, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för poliskåren i Boden upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må för
budgetåret 1946/47 överskridas med högst 5 500 kronor.
Före
draganden.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Före
draganden.
G. Diverse.
[14.) 9 a. Hemtransport av finska barn, reservationsanslag. I skrivelse den
12 december 1946 har hjälpkommittén för Finlands barn anhållit om ett
statsanslag å 712 500 kronor för bekostande av transport till Finland av i Sverige
kvarvarande finska barn och till stöd härför anfört i huvudsak följande.
Hjälpkommittén har efter den 1 juni 1946, då antalet i Sverige kvarvarande
finska barn var ungefär 17 000, intill den 1 oktober 1946 återtransporterat
6 800 barn. Under samma period ha, intill dess transporterna från
Finland upphörde, omkring 300 sjuka barn anlänt till Sverige, varför det
sammanlagda antalet härstädes kvarvarande barn sistnämnda dag uppgick
till ungefär 10 500. Kommittén räknar med att av dessa barn omkring 1 000
komma att kvarstanna i Sverige antingen adopterade av svenska fosterföräldrar
eller för att genom fosterföräldrarna erhålla uppfostran och skolgång
i riket. För hemtransport i det senare fallet skola fosterföräldrarna
själva svara. Den på kommittén ankommande hemtransporten skulle således
omfatta omkring 9 500 barn. Då transportkostnaderna per barn uppgå
till 75 kronor skulle således återtransporterna komma att draga en sammanlagd
kostnad av 712 500 kronor.
Den verksamhet för omhändertagande här i landet av finska barn som
bedrivits under och efter kriget är för närvarande under avveckling. Detta
innebär beträffande de friska barnen, vilka omhändertagits i privata hem,
att de vid den första tidpunkt som med hänsyn till förhållandena i föräldrahemmet,
barnens skolgång, transportmöjligheter o. dyl. befinnes lämplig återföras
till hemlandet samt beträffande de sjuka barn som överförts till Sverige
för vård att barnen återföras efter tillfrisknandet och att ytterligare överföring
av sjuka barn icke förekommer. Huvudman för ifrågavarande verksamhet
i Sverige är hjälpkommittén för Finlands barn. De direkta kostnaderna
för verksamheten ha av kommittén bestritts dels med insamlade medel, dels
med medel som ställts till förfogande av staten. För sjukvård för finska barn
ha särskilda anslag anvisats, senast å tilläggsstat I för innevarande budgetår
under sjunde huvudtiteln och samlingsrubriken Bidrag till internationellt
återuppbyggnadsarbete ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor. För återtransport
av barnen ha medel hittills ställts till kommitténs förfogande från
anslaget till bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m. Kommittén
hemställer nu om en medelsanvisning av 712 500 kronor för hemtransport
av de återstående 9 500 barnen efter en beräknad kostnad av 75
kronor för barn. Enligt vad jag inhämtat förfogar kommittén icke över medel
för ifrågavarande ändamål. Jag biträder därför kommitténs framställning,
dock att kostnaden synes kunna begränsas till 700 000 kronor. Detta belopp
synes böra anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Hemtransport
av finska barn.
Under åberopande av det anförda hemställer jag sålunda, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
39
att till Hemtransport av finska barn å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 700 000.
[15.] 10 a. Vissa kostnader för transport från Tyskland till Sverige av
svenska medborgare ni. m. I en till utrikesdepartementet ställd, den 28 juni
1946 dagtecknad skrivelse, vilken i dagarna överlämnats till socialdepartementet,
har överstyrelsen för svenska röda korset meddelat, att överstyrelsen
på framställning av utrikesdepartementet från och med den 8 februari 1945
ställt till svenske beskickningschefens i Berlin förfogande en transportkolonn,
bestående av en chef, en ställföreträdande chef och 9 bilförare samt en personbil,
2 bussar och en lastbil. Kolonnens uppgift hade varit att enligt beskickningschefens
bestämmande transportera svenskar och vissa andra personer
från Tyskland till Sverige. Uppdraget hade slutförts de sista dagarna i
april månad 1945 och kolonnen hade återvänt till Sverige den 30 i samma
månad, varefter den omedelbart avrustats. — Vidare hade överstyrelsen, likaledes
på framställning av utrikesdepartementet, under augusti månad 1944
ställt två från arméns förråd såsom lån utbekomna kokvagnar med utrustning
till beskickningschefens förfogande.
I berörda skiivelse har överstyrelsen hemställt om ersättning med 50 811
kronor 34 öre för vissa med nyssnämnda verksamhet förenade utgifter och
härom anfört i huvudsak följande.
För transportkolonnens organiserande och verksamhet har överstyrelsen
bestritt följande utgifter, nämligen
för personalens utrustning, avlöning, försäkring samt rese
-
och traktamentsersättning ........................ kronor 32 422: 16
för hyra av motorfordon samt för drivmedel.......... » 7 725: 54
för livsmedel, medicin, sjukvårdsmateriel, rengöringsma
teriel
och tobaks varor............................. » 5121:73
för expeditionsmateriel och diverse .................. »_1 460: 91
Summa kronor 46 730: 34
Vad beträffar kokvagnarna ha, trots omfattande efterspaningar efter krigets
slut, blott delar av den ena kunnat återfinnas och hemtransporteras. Arméförvaltningens
tyg- och intendenturavdelningar hava därför avkrävt överstyrelsen
ersättning med 4 081 kronor för den felande materielen och för
den återställda materielens iståndsättande. Överstyrelsen har till arméförvaltningen
inbetalt sistnämnda belopp.
överstyrelsen har således för transportkolonnens organiserande och verksamhet
samt för kokmateriel utbetalt ett sammanlagt belopp å 50 811 kronor
34 öre.
Under de sista månaderna före Tysklands sammanbrott våren 1945 pågick
ett från svensk sida organiserat överförande från Tyskland till Sverige av
svenska medborgare samt svenskfödda kvinnor, som av någon anledning
förlorat sitt svenska medborgarskap, jämte dessas minderåriga barn. För
Föredragande
n.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
transporternas genomförande hade svenska berlinlegationen upprättat ett
etappställe i Lubeck, där de av transporterna berörda fingo uppehålla sig
i avvaktan på utresetillstånd. Den i det föregående nämnda, av svenska röda
korset till svenska beskickningschefens i Berlin förfogande ställda transportkolonnen
hade till uppgift att föra ifrågakommande personer från olika
platser i Tyskland till Lubeck och härifrån alltefter det utresetillstånd utverkades
till en ort i södra Danmark, där ett annat detachement övertog
transporten. Antalet genom kolonnens förmedling till Sverige överförda personer
torde ha uppgått till omkring 500. Härtill kommer att vid kolonnens
avtransport från Tyskland åtskilliga personer, vilka av kolonnen förts till
Lubeck, fortfarande vistades därstädes i väntan på utresetillstånd. — Vad
beträffar de båda kokvagnar, som av svenska röda korset ställts till beskickningschefens
förfogande, hade dessa ursprungligen till uppgift att betjäna
svenska medborgare i Berlin och trakten däromkring med undantag för
legationens egen personal.
Av det sagda framgår, att svenska röda korset genomfört sin berörda
transport och utspisningsverksamhet på begäran av representanter för svenska
staten. Det synes därför riktigt att av statsmedel utgiva ersättning för
kostnaderna i anledning av verksamheten, överstyrelsen för svenska röda
korset torde sålunda böra tillerkännas ersättning av statsmedel med tillhopa
50 811 kronor 34 öre. Det anslag, varom framställning torde böra göras till
riksdagen, bör avrundas till 50 900 kronor.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa kostnader för transport från Tyskland till
Sverige av svenska medborgare m. in. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
jjy .............................. kronor oO 900.
[16.] 13 a. Vissa förberedelser för kommunal upplysningsverksamhet, reservationsanslag.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni
1946 hava särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa utredning rörande
statsmakternas medverkan för utarbetande av handböcker och korrespondenskurser
i sociala frågor för i första hand kommunala förtroendemän och tjänstemän.
Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 15 november 1946 har åt de
sakkunniga uppdragits att verkställa utredning jämväl beträffande den särskilda
för kommunala förtroendemän avsedda kursverksamhet, som föranledes
av den nya kommunindelningens genomförande. Beträffande direktiven
för de sakkunniga, vilka antagit benämningen kommittén för kommunal
upplysningsverksamhet, torde hänvisning få ske till vad därutinnan nämnda
dagar anförts till statsrådsprotokollet över socialärenden (se 1947 års riksdagsberättelse,
s. 106—107).
I skrivelse den 31 januari 1947 har kommittén för kommunal upplysningsverksamhet
hemställt, att ett belopp av 15 000 kronor måtte anvisas för vissa
förberedelser för den kursverksamhet, som närmast nödvändiggöres av kom
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 163. 41
munindelningsreformen. Kommittén har härutinnan anfört i huvudsak följande.
Kommittén har ännu icke tagit närmare ställning till det sätt, på vilket
denna kursverksamhet skall utformas. En relativt omfattande sådan verksamhet
torde dock utan alltför långt dröjsmål böra organiseras om förtroendemännen
i de mindre kommunerna skola lyckas med de större uppgifter, som
vänta dem efter kommunsammanslagningen.
Kursverksamheten torde böra organiseras som en kombination mellan
korrespondensundervisning och kortare konferenser, bland annat med hänsyn
till att kursdeltagarna i allmänhet icke kunna avvaras i sina hemorter under
någon längre tid. För olika delområden av den kommunala verksamheten böra
sålunda brevkurser uppläggas. Studietakten torde med hänsyn till kursdeltagarnas
sysselsättning med kommunala uppdrag eller i förvärvsverksamhet
icke bliva hög. Därest kursverksamheten skall hinna bidraga till att minska
de väntade svårigheterna vid kommunsammanslagningen torde därför planläggningen
icke kunna helt anstå, till dess statsmakterna hunnit taga ställning
till kommitténs definitiva förslag, vilket icke kan väntas föreligga förrän
tidigast i juni månad 1947. Oberoende av på vad sätt kursverksamheten i
övrigt organiseras synes utarbetandet av brevkursen kunna påbörjas redan
nu. Provisoriskt synes detta arbete böra anförtros socialinstituten och närmast
socialinstitutet i Stockholm.
Socialstyrelsen, som avgivit utlåtande över kommitténs framställning, har
i alla delar anslutit sig till vad kommittén anfört.
Oberoende av hur den blivande kursverksamheten för kommunala förtroendemän
i detalj kommer att utformas torde man redan nu kunna förutsätta,
att en väsentlig del av densamma kommer att utgöras av korrespondenskurser.
Det synes välbetänkt att snarast påbörja utarbetandet av dylika
kurser, enär detta arbete torde komma att taga avsevärd tid i anspråk.
Ett belopp av 15 000 kronor synes komma att erfordras för ändamålet.
Brevkursernas utarbetande synes i enlighet med kommitténs förslag böra
anförtros något av socialinstituten. Jag torde i detta sammanhang få erinra,
att enligt statsmakternas beslut (propositionen 1945: 153, s. 34, riksdagens
skrivelse 1945:354) socialinstituten på försök skola anordna korrespondensundervisning
för att bereda elever möjlighet till avläggande av examen på
grundval av självstudier.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa förberedelser för kommunal upplysningsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 15 000.
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Sigurdson.
Före
draganden.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 163.
43
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 28 februari 19V7.
N ärvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 samt anför därvid följande.
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
[1.] 7. Barmarksunderhållet, reservationsanslag. Med bifall till Kungl.
Maj:ts i 1946 års statsverksproposition framlagda förslag har riksdagen för
budgetåret 1946/47 till Barmarksunderhållet anvisat ett reservationsanslag av
73 700 000 kronor. Genom beslut den 10 maj 1946 har Kungl. Maj:t bemyndigat
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att av nämnda anslag taga i anspråk
ett belopp av 72 200 000 kronor. Det å anslaget återstående beloppet av
1 500 000 kronor, vilket avsetts såsom reserv för att möta oförutsedda underhållsbehov
av trängande beskaffenhet, har ställts till styrelsens disposition
genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari 1947.
I skrivelse den 11 februari 1947 bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt
om anvisande av ytterligare anslagsmedel till barmarksunderhållet för
budgetåret 1946/47.
Styrelsen erinrar i sin skrivelse till en början om att styrelsen i sin ordinarie
framställning om anslag till barmarksunderhållet för innevarande budgetår
i fråga om löne- och prisnivån framhållit, att styrelsen vid statberäk
-
44
Kunql. Maj.ts proposition nr 163.
ningen icke kunnat räkna med annan lönenivå än den som betingades av för
kalenderåren 1944 och 1945 gällande avtal ävensom att beräkningen skett under
antagande av oförändrad prisnivå, ehuru det varit för styrelsen bekant,
att en viss tendens till prisstegring alltjämt förelåge.
Det avtal mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och svenska väg- och
vattenbyggnadsarbetareförbundet avseende vägunderhållsarbeten som gällt
för år 1946 hade för budgetåret 1946/47 medfört avsevärda förhöjningar av
vägarbetamas löner och andra förmåner. Enligt inom styrelsen verkställda
beräkningar, grundade på av respektive vägförvaltningar under år 1946 gjorda
utbetalningar, innebure 1946 års avtal för budgetåret 1946/47 en kostnadsökning
av 4 930 000 kronor.
Med utgångspunkt från det antal arbetstimmar, som utförts under första
halvåret 1946, beräknar styrelsen, att 1947 års avtal komme att medföra en
ytterligare kostnadsökning för första halvåret 1947 av 3 300 000 kronor.
ökningen av kostnaderna för vägunderhållet under budgetåret 1946/47 på
grund av lönestegringar skulle enligt styrelsens beräkningar sålunda uppgå
till sammanlagt (4 930 000 + 3 300 000) 8 230 000 kronor. Härav belöpte
ca 76,5 % eller ca 6 300 000 kronor på barmarksunderhållet.
Styrelsen anför vidare, att för vissa materialier hade under budgetåret
1946/47 inträffat prisstegringar, som väsentligt inverkat på kostnaderna för
barmarksunderhållet. Sålunda hade bl. a. priset på klorkalcium höjts med 12
kronor per ton. Den i staten upptagna kostnaden för dammbindning, 7,5 + 1,5
miljoner kronor, motsvarade med 1945 års inköpspris en utspridd mängd klorkalcium
av 43 800 ton. Förenämnda ökning i inköpspriset hade sålunda medfört
en kostnadsstegring av (12 X 43 800) 525 600 kronor. Med hänsyn till
den hastiga ökningen av trafiken jämfört med den ökning som förutsattes vid
anslagsäskandet hade styrelsen funnit skäl utnyttja de möjligheter för inköp
av ytterligare klorkalcium, som marknadsläget medgivit, och ställt till vägförvaltningamas
förfogande ytterligare 8 200 ton, vilket komme att medföra
en ytterligare belastning å anslaget till Barmarksunderhållet med 1 640 000
kronor. Kostnaderna för dammbindning med klorkalcium hade sålunda under
budgetåret 1946/47 ökats med i runt tal (525 000 + 1 640 000) 2 165 000
kronor.
Sammanfattningsvis framhåller styrelsen, att anslaget till Barmarksunderhållet
under budgetåret 1946/47 komme att belastas med följande oförutsedda
kostnader:
Löneökningar m. m. på grund av 1946 och 1947 års av
-
tal .............................................. kronor 6 300 000
Ökade kostnader för dammbindning .................. » 2 165 000
Summa kronor 8 465 000.
I fråga om täckningen av dessa ytterligare medel förutsätter styrelsen, att
desamma, liksom anslaget till Barmarksunderhållet, skola avräknas mot automobilskattemedlen.
Dessa hade för budgetåret 1946/47 av riksräkenskapsver
-
Kungl. Maj ds proposition nr 163.
45
ket beräknats till sammanlagt 235 000 000 kronor, medan de i riksstaten för
budgetåret 1946/47 upptagits endast till 180 000 000 kronor.
Styrelsen hemställer, att å tilläggstat till riksstaten för budgetåret 1946/47
måtte anvisas 8 450 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmälda behovet av ytterligareDepartementsmedel
till barmarksunderhållet för innevarande budgetår är föranlett dels av chefen.
inträffade löne- och prisstegringar, vilka vid tidpunkten för anslagsberäkningen
icke kunnat överblickas, dels av ökade inköp av dammbindningsmedel,
varav ytterligare behov uppstått till följd av den hastiga stegringen av
vägtrafiken. Enligt min mening böra de av styrelsen anförda skälen för en
förstärkning av vägunderhållsanslaget godtagas. Mot styrelsens beräkning av
anslagsmedlens storlek har jag heller icke funnit något att erinra.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Barmarksunderhållet å tilläggstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 8 450 000,
att avräknas mot automobilskattemedlen
H. Diverse.
[2.] 12. Extra utgifter, reservationsanslag. Sjätte huvudtitelns anslag till
Extra utgifter är för innevarande budgetår anvisat med 40 000 kronor. Vid
budgetårets ingång förelåg därjämte en reservation från nästföregående budgetår
av ca 18 500 kronor. Återknytandet av vårt lands förbindelser med utlandet
efter krigsårens isolering har medfört ett ökat behov av medel till utrikes
resor samt till representationsutgifter vid besök av representanter för
främmande nationer. Främst på grund av inträdd ökning av dylika kostnader
har förevarande anslag nu i det närmaste förbrukats. Med hänsyn härtill
och då ytterligare medel torde böra stå till förfogande under återstoden av
budgetåret, synes en anslagsförstärkning böra ske.
Anslagsmedel till bestridande av ytterligare utgifter för utrikes resor erfordras
bl. a. i följande fall. Genom beslut den 6 december 1946 har Kungl.
Maj:t bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att uppdraga åt överingenjören
B. B. Börjeson och förrådsdirektören J. E. Nelander att under år
1947 företaga en resa till Amerikas förenta staler för studier av sådana maskiner
och maskinella arbetsmetoder, vilka komma till användning vid arbeten
inom väg- och vattenbyggnadsverkets verksamhetsområde, ävensom anbefallt
statskontoret att från sjätte huvudtitelns reservationsanslag till Extra
utgifter utbetala Börjeson och Nelander enligt i samma beslut angivna grunder
tillkommande ersättning. Med hänsyn till ändamålet med ifrågavarande
resa har det nu befunnits lämpligare, att kostnaderna för densamma bestridas
från den under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag
uppförda anslagsposten till reseersättningar m. in., vilket anslag delvis av
-
46
Kungi. Maj:ts proposition nr 163.
räknas mot automobilskattemedlen. Jag förutsätter därför, att — försåvitt
riksdagen icke framställer erinran däremot — kostnaderna för här omförmälda
resa skola bestridas på sätt nu angives. Vid sådant förhållande torde
den för innevarande budgetår erforderliga förstärkningen av anslaget till
Extra utgifter kunna begränsas till 20 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av ..................................... kronor 20 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
J. O. Widman.
Kungi. Maj:ts proposition nr 163.
47
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari
1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng
Mossberg, Weijne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför
därvid följande.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1.] Kammarkollegiet: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för kammarkollegiet
upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal en obetecknad
anslagspost å 91 000 kronor. I skrivelse den 4 december 1946 har kammarkollegiet
gjort framställning om medgivande att överskrida nämnda anslagspost.
Till stöd för denna hemställan har kollegiet anfört följande. I augusti
månad 1946 påbörjade kollegiet flyttning från sina tjänstelokaler i Kungshuset
till nya lokaler i huset Vasagatan 36. I de nya lokalerna hade kollegiet
övertagit en därstädes redan förut installerad tclefonanläggning med växel
och för dennas skötande anställt en telefonist med ett månatligt arvode av
335 kronor. Då kostnaden för telefonisten, som anställts från och med den
1 september 1946, icke medräknats i den för kollegiet innevarande budgetår
anvisade anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal och denna
post icke försloge till arvodets gäldande, erfordrades härför en förstärkning
av anslagsposten med 3 350 kronor vartill komme arvode till semesfervikarie
med 130 kronor.
48
Kungi. Maj:ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
I Kungshuset hade varit anställd en nattvakt gemensam för kollegiet och
Svea hovrätt och med arvode från vardera med 100 kronor i månaden. Från
och med budgetåret 1947/48 skulle denna nattvakt övertagas helt av hovrätten.
Med hänsyn till läget och beskaffenheten av kollegiets nya provisoriska
lokaler, till vilka medförts en del av kollegiets arkiv och dyrbarare inventarier,
vore behovet av en nattvakt därstädes oundgängligt. Kollegiet hade
träffat avtal om nattbevakning av de nya lokalerna för ett pris av 135 kronor
i månaden. Den nye nattvakten hade tjänstgjort hos kollegiet från och
med den 15 september 1946. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal borde till mötande av härigenom uppkommande merkostnad förstärkas
med i runt tal 340 kronor.
Kollegiet har slutligen anmält, att förstärkning av vaktpersonalen efter
flyttningen till de nya lokalerna vore erforderlig. Kollegiet hade sina nya lokaler
förlagda till två våningar. I båda dessa måste finnas vaktpersonal. Detta
jämte den omständigheten att kollegiet alltjämt hade sitt arkivkontor kvar
i Kungshuset hade medfört sådan ökad arbetsbörda för vaktpersonalen, att
denna måst från och med den 1 september 1946 utökas med en extra expeditionsvakt,
vilken anställts med ett månatligt arvode av 325 kronor. Den
förstärkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal som
på grund härav påkallades kunde beräknas till 3 250 kronor.
I följd av kammarkollegiets flyttning till nya provisoriska lokaler har ny
personal måst anställas, vilket icke kunnat förutses vid anmälan av 1946 års
statsverkspx-oposition. Jag får därför tillstyrka, att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens medgivande till att kammarkollegiets icke-ordinariepost under
löpande budgetår må överskridas med ett belopp, som i överensstämmelse
med kollegiets förslag torde böra beräknas till (3 350 ~r 130 340 + 3 250 =)
avrundat 7 100 kronor, och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
-
att medgiva, att den i avlöningsstaten för kammarkollegiet
uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal
må under budgetåret 1946/47 överskridas med högst 7 100
kronor.
[2.] Statskontoret: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statskontoret
upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal en obetecknad anslagspost
å 226 000 kronor. I skrivelse den 29 januari 1947 har statskontoret gjort
framställning om medgivande att överskrida nämnda anslagspost. Anledningen
härtill är, enligt vad statskontoret upplyser, i huvudsak ökningen av ämbetsverkets
lånerörelse, pensionstagarbeståndets automatiska tillväxt, de nya
och vidgade arbetsuppgifter, som blivit en följd av källskattereformens genomförande
samt den väsentligt utökade befattning med statens tryck, som
Kungl. Maj. ts proposition nr 163.
49
pålagts ämbetsverkets tryckeriexpedition. Ämbetsverket framhåller, att ställningen
å icke-ordinarieposten vid kalenderårsskiftet utvisade en brist i förhåilande
till den uppgjorda normalbelastningsplanen å ca 8 300 kronor, och
anför vidare följande.
Då någon personalinskränkning för närvarande icke är möjlig utan eftersättande
av statskontoret åvilande arbetsuppgifter, kan denna brist vid oförändrad
personaluppsättning beräknas komma att för helt budgetår stiga till
inemot 18 500 kronor. I denna summa har då inräknats kostnad för ytterligare
eu lialvtidsamanuens å första utgiftsbyråns kommittérotel från och
med den 1 november 1946, ca 1 700 kronor. Emellertid kommer härtill att
statskontoret under januari måst tillfälligt förstärka personalen å pensionsexpeditionen
för en kostnad av ca 1 500 kronor för att kunna bemästra övergången
till det nya skatteavdragssystemet, varjämte övertidsarbetet för den
stadigvarande personalen beräknas draga en oförutsedd kostnad av ca 3 500
kronor. Dessa merutgifter äro till stor del att hänföra till försenad leverans
av pensionsbyråns nya maskinella utrustning. Vidare liava förhållandena på
tryckeriexpeditionen utvecklat sig på ett sätt, som nödvändiggör omedelbart
anställande av en extra tryckeriassistent i avvaktan på inrättandet från och
med den 1 juli 1947 av den i statsverkspropositionen föreslagna nya befattningen
såsom e. o. tryckeriassistent i lönegrad Eo 18. Statskontoret har för
detta ändamål vidtagit åtgärder för anställande av lämplig person från och
med den 15 februari 1947 mot ett preliminärt avtalat arvode av 700 kronor för
månad, i ett för allt. Sistnämnda lönekostnad medför en opåräknad merutgift
av 3 150 kronor. Sammanlagt kunna sålunda utgifterna å icke-ordinarieposten
beräknas komma att överstiga den vid medelsanvisnmgen beräknade
belastningen med omkring (18 500 + 1 500 + 3 500 t 3 150 =26 650) 26 500
kronor.
Statskontoret har vidare framhållit att — enligt verkställda beräkningar
— av nämnda 26 500 kronor ett belopp av i runt tal 15 000 kronor kunde anses
utgöra sådana kostnader för vikarier, till vilkas bestridande Kungl. Maj:t
jämlikt riksdagens bemyndigande ägde medgiva överskridande av icke-ordinarieposten.
Vid en senare tidpunkt, då anslagsställningen kunde säkrare överblickas,
hade ämbetsverket för avsikt att inkomma med framställning om
det ytterligare överskridande, som av denna anledning kunde bliva erforderligt.
Såsom jag framhöll vid anmälan av frågan om anslag till statskontorets Departementsverksamhet
för nästa budgetår (1947 års statsverksproposition, VII ht., s. 9—- chefen.
16), har den inträdda ökningen av statsverksamhetens omfattning medfört,
att ämbetsverkets arbetsbörda för varje år blivit allt mera tyngande. För
budgetåret 1947/48 har jag därför ansett mig böra förorda viss personalökning.
På grund av den i ärendet förebragta utredningen tillstyrker jag, att
Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande till att statskontorets ickeordinariepost
under löpande budgetår må överskridas med ett belopp, som i
överensstämmelse med statskontorets förslag torde böra beräknas till (26 500
— 15 000=) 11 500 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 79-17. 1 snnil. Nr 163.
4
50
Kungi. Maj:ts proposition nr 163.
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statskontoret
uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal
må under budgetåret 1946/47 överskridas med högst
11 500 kronor.
[3.] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i
allmänhet. Den i gällande avlöningsstat för statistiska centralbyrån upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal är fastställd till
184 000 kronor.
I skrivelse den 28 februari 1947 har statistiska centralbyrån — under erinran
att centralbyrån i sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 i avvaktan
på omorganisation av det inom centralbyrån förda centrala automobilregistret
upptagit utgiftsstaten för registret till samma belopp, som under
krigsåren utgått för detta ändamål — meddelat, att beloppet i fråga till
följd av ökningen av fordonsbeståndet icke kunde täcka den av denna ökning
föranledda utgiftsstegringen. Till belysande härav anför centralbyrån.
Medan under krigsåren registrets fordonsbestånd stabiliserades vid 125 000,
har detta sedan vuxit, så att motsvarande antal numera utgör över 300 000,
och ökningen pågår alltjämt. Det arbetskraftsbehov, som med hänsyn till
den snabba ökningen, vilken snart nog synes komma att medföra en nära
nog tredubbling av det tidigare antalet, här inställt sig, är till omfattningen
större än vid den ursprungliga uppläggningen av registret. Arbetsstyrkan
har också väsentligen utökats, ehuru bristen på lokalutrymme begränsat
möjligheterna att helt kunna tillgodose det stegrade behovet av arbetskraft.
Övertidsarbete har jämväl i viss utsträckning måst tillgripas för att i möjligaste
mån inskränka den uppkomna arbetsbalansen.
För att utan alltför stor försening kunna bearbeta det nuvarande materialet
beräknar centralbyrån för innevarande budgetår en arbetskvantitet
inklusive övertidsarbete motsvarande 224 arbetsmånader, vilket innnebär en
ökning med 152 arbetsmånader jämfört med tidigare dispositioner. Efter
en månadslön av i genomsnitt 250 kronor, medför detta ett ökat avlöningsbehov
av 38 000 kronor.
Under åberopande härav har centralbyrån hemställt om förstärkning av
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal under innevarande
budgetår med 38 000 kronor.
I detta sammanhang torde få anmälas att statistiska centralbyrån, på
uppdrag av Kungl. Maj:t, i skrivelse den 19 februari 1947 framlagt förslag
till plan för uppläggande inom centralbyrån av ett register över i Sverige begravda
utlänningar, i vilken fråga Svenska Röda Korset tidigare gjort framställning.
Kostnaderna för registrets upprättande beräknar centralbyrån till
5 500 kronor, varav 4 500 kronor avse avlöningar och 1 000 kronor expenser.
Därefter komme de löpande årliga kostnaderna för registret enligt centralbyrån
att avse endast expenser till ett belopp av cirka 200 kronor per
år. Centralbyråns ifrågavarande skrivelse utmynnar i en hemställan att
förenämnda belopp å 5 500 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande
för bestridande av kostnaderna i samband med registrets upplägg
-
51
Kungl. Muj:ts proposition nr 163.
ning. Kungl. Maj:t har tidigare denna dag anbefallt statistiska centralbyrån
att föranstalta om registrets uppläggande.
Slutligen har centralbyrån i skrivelse den 28 februari 1947 anmält, att
icke-ordinarieposten belastats med merutgifter å 44 300 kronor för personalförstärkning
under ordinarie befattningshavares tjänstledighet m. m., till
vilka kostnaders bestridande Kungl. Maj:t jämlikt riksdagens bemyndigande
ägde medgiva överskridande av icke-ordinarieposten.
Med biträdande av statistiska centralbyråns förslag förordar jag, att riks -Departementsdagens
medgivande inhämtas till överskridande av den på centralbyråns chefen.
avlöningsstat upptagna posten till icke-ordinarie personal med 38 000 kronor
för bestridande av förenämnda merkostnader för centrala automobilregistret.
Då de på innevarande budgetår belöpande avlöningskostnaderna för
upprättande av ett register över i Sverige begravda utlänningar torde böra
utgå från centralbyråns icke-ordinariepost, synes överskridandet böra beräknas
till sammanlagt i runt tal 41 000 kronor.
Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån
uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1946/47 överskridas
med högst 41 000 kronor.
E. Diverse.
[4.] 7 b. Konsunitionsiindersökning. För budgetåren 1939/40—1945/46 ha,
efter framställningar av socialstyrelsen, särskilda anslag beviljats för verkställande
av fortlöpande statistiska undersökningar rörande livsmedelskon - sumtionen inom arbetar- och tjänstemannahushåll i städer och andra tätorter.
Sedan socialstyrelsen i skrivelse den 28 februari 1946 framlagt förslå"
om allmänna hushållsundersökningar in. m„ vilka undersökningar skulle
igangsattas under senare hälften av år 1946, ansågos de fortlöpande konsumtionsundersökningarna
kunna nedläggas från samma tid och anslag för ändamålet
äskades icke för innevarande budgetår.
I skrivelse den 31 december 1946 har socialstyrelsen framhållit, att styrelsen,
da de allmänna hushållsundersökningarna ännu ej kommit till stånd, för
de fortlöpande indexberäkningarna hade ett mycket stort behov av att få fortsätta
konsumtionsundersökningarna. Med anledning härav hade styrelsen i
samråd med indexnämnden funnit anledning att i avvaktan på lämplig tidpunkt
att igångsätta allmänna hushållsundersökningar föreslå ett återupptagande
av de fortlöpande konsumtionsundersökningarna. Den konsumtionsundersökning,
som borde komma till stånd under innevarande budgetår,
borde enligt styrelsen anordnas under februari 1947, så alt de huvudsakliga
resultaten kunde framläggas till den budgetrevision, som skulle äga rum i
början av april 1947. Dess omfattning och uppläggning borde vara densam
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
ma som vid tidigare undersökningar. Bokföringsperioden borde omfatta 14
dagar för samtliga deltagande hushåll. Kostnaderna för undersökningen, innefattande
ersättning till ombud och hushåll samt bearbetningskostnader, kunde
beräknas till 8 000 kronor.
Genom beslut den 31 januari 1947 har Kungl. Maj:t bemyndigat socialstyrelsen
att verkställa den föreslagna konsumtionsundersökningen samt föreskrivit,
att för ifrågavarande ändamål ett belopp av högst 8 000 kronor skulle
utbetalas från sjunde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.
Departements- Kostnaderna för fortlöpande konsumtionsundersökningar ha tidigare regchefen.
ierats genom särskilda anslag å riksstaten och så torde även böra ske för.
innevarande budgetår. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Konsumtionsundersökning å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 8 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bengt Ericsson.
Kungl. Maj ts proposition nr 163.
53
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
februari 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, och statsrådet Sträng
anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47, statsrådet Sköld beträffande punkten 1 och statsrådet Sträng
beträffande punkten 2. Föredragandena yttra därvid följande.
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar in. ni.
[1.] 13. Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning
av ofullständiga jordbruk, reservationsanslag. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med ett belopp av 150 000 kronor. Kungl. Maj:t
har genom beslut den 24 maj 1946 föreskrivit, att av förevarande anslag må
under budgetåret 1946/47 disponeras högst 50 000 kronor till viss försöksverksamhet
för åstadkommande av bättre fastighetsarrondering i Norrland.
Beträffande bestämmelserna i övrigt för anslagets användning hänvisas till
statsliggaren s. 813.
I skrivelse den 15 februari 1947 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas ett anslag
av ytterligare 250 000 kronor för bidrag till inlösen av vissa byggnader vid
utökning av ofullständiga jordbruk. Styrelsen har därvid anfört, att det för
innevarande budgetår anvisade anslaget till följd av verksamhetens ständigt
växande omfattning visat sig alldeles otillräckligt för att tillgodose be
-
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Departements
chefen.
hovet. Anslaget hade sålunda helt disponerats redan under förra delen av
budgetåret. Hos egnahemsstyrelsen förelåge dessutom för fastställelse beslut
av egnahemsnämnderna, varigenom ytterligare omkring 70 000 kronor beviljats
för ändamålet. Enligt vad styrelsen inhämtat funnes hos nämnderna
därutöver ansökningar om bidrag å högst betydande belopp. Styrelsen har
vidare framhållit, att styrelsen ansåge det synnerligen angeläget att verksamheten
finge fortgå i hittillsvarande omfattning även under senare delen av
innevarande budgetår. Enligt styrelsens beräkningar skulle erfordras, att
för ändamålet ett belopp av minst 250 000 kronor anvisades å tilläggsstat.
Jag torde få erinra, att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition föreslagit,
att förevarande anslag för nästa budgetår skulle uppföras med ett till
500 000 kronor förhöjt belopp. Jag anförde vid anmälan av denna anslagsfråga,
att därest det förslag om nya bestämmelser rörande bidrag till förstärkning
av ofullständiga jordbruk, som avsåges skola framläggas för årets
riksdag, godkändes av riksdagen ett betydligt ökat behov av medel från
förevarande anslag komme att uppstå, varför en avsevärd höjning av detsamma
syntes erforderlig.
Av egnahemsstyrelsens redogörelse framgår, att det för innevarande budgetår
för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget helt förbrukats redan under
förra delen av budgetåret. Med hänsyn till den förestående utvidgningen
av förevarande bidragsverksamhet, som är av största betydelse såsom ett led
i strävandena att skapa bärkraftiga jordbruk, vore det olyckligt om verksamheten
nu avstannade på grund av medelsbrist. Jag förordar därför, att det
av egnahemsstyrelsen angivna beloppet, 250 000 kronor, anvisas å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Egnahemsbildning: Bidrag till inlösen av vissa byggnader
vid utökning av ofullständiga jordbruk å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 250 000.
[2.] 32. Undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer och brukningskostnader,
reservationsanslag. I skrivelse den 5 november 1946 ha professorn
L. Nanneson och agronomie doktorn S. Eriksson i egenskap av ordförande
respektive sekreterare i den s. k. båtnadskommittén hemställt, att
ett belopp av 84 000 kronor måtte anvisas till undersökningar rörande inverkan
av olika ägofigurers storlek, form och beskaffenhet på brukningskostnaderna
för desamma. Av en vid skrivelsen fogad promemoria angående
båtnadskommitténs arbete framgår bland annat följande.
Kommittén tillsattes hösten 1945 av sällskapet för agronomisk hvdroteknik
med uppgift att utreda frågan om lämpligaste sättet att beräkna båtnad
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
55
respektive brukningsbåtnad. Dessa begrepp användas såsom uttryck för förbättringar,
som uppnås vid torrläggning av mark. Med båtnad avses därvid
den direkta värdestegringen hos själva marken, som helt eller delvis torrlägges,
medan med brukningsbåtnad förstås den förbättring i de allmänna
brukningsbetingelserna som uppstå vid utökning av en jordbruksfastighets
areal. Med nämnda begrepp korrespondera beteckningarna markskada respektive
intrång, som användas för att uttrycka de skador som uppstå vid
dämning av sjöar och floder. Vattenfallsstyrelsen, som i vattenmål får utbetala
betydande belopp i ersättning för markskada och intrång, har känt bristen
på tillförlitliga metoder för värdering av dylika skador, särskilt vad gäller
intrång. Styrelsen inledde därför samarbete med båtnadskommittén. På
styrelsens bekostnad förstärktes kommittén med representanter för lantbruksslyrelsen,
lantbruksingenjörerna, arbetsstudieforskningen och vattendomstolarna
m. fl. Vidare förband sig styrelsen att svara för kostnaderna för arbetsstudier,
som igångsattes i syfte att undersöka huru den skadegörelse, som
vid sjöuppdämningar åsamkades jordbruksfastigheter, skulle kunna minskas
samt att erhålla rättvisa normer vid värdering av dylika skador. Dessa
arbetsstudier, som bedrevos under år 1946, omfattade de vanligast förekommande
fältarbetena å några mindre och medelstora jordbruk i mellersta Sverige
och i Norrland.
Såsom motivering för anslagsframställningen har i förenämnda skrivelse
bland annat anförts följande.
Det material som nu föreligger för att belysa betydelsen av jordbruksfastigheternas
arrondering för den ekonomiska bärigheten är alldeles för litet.
Sålunda saknas i huvudsak underlag för att bedöma lönsamheten av att
igenlägga öppna diken, alt verkställa stenröjning eller att medelst jordflyttning
söka åstadkomma lämplig fältform. Ett dylikt underlag kan man endast
få genom systematiska studier av huru fältarbetet kan bedrivas före respektive
efter nämnda rationaliseringsåtgärder. Det material, som frambragts vid
de av vattenfallsstyrelsen under år 1946 bekostade arbetsstadierna, bör bearbetas
så att det kan tjäna vidare syften samt fullständigas till att omfatta
även sådana problem, som icke ha något direkt intresse för styrelsen. Sålunda
bör studeras sambandet mellan ägofigurernas storlek, form och beskaffenhet
å ena sidan samt brukningskostnaderna å den andra. Med ägofigurernas
beskaffenhet avses här förekomst av öppna diken eller stenar i fälten.
Kostnaderna för att fullfölja de under år 1946 gjorda undersökningarna
och för att utnyttja redan förefintligt material beräknas till 84 000 kronor.
Häri ingår ett belopp av 10 000 kronor avseende kostnaderna för de under
år 1946 bedrivna arbetsstadierna. För arbetsstudier under år 1947 erfordras
54 000 kronor, varvid räknats med att fyra arbetssludiemän skulle sysselsättas
under nio månader och kostnaderna per arbetsstudieman och månad
uppskattats till 1 500 kronor. För bearbetning av materialet och lör sainmanIrädeskostnader
avses 15 000 respektive 5 000 kronor.
Medlen föreslås skola tilldelas endera av institutionen för agronomisk
hydroteknik och institutionen för allmän jordbrukslära vid lantbrukshögskolan,
varvid arbetet skulle ledas och övervakas av vederbörande institutionsföreståndare
i samarbete med båtnadskommittén.
Sedermera ha Nanneson och Eriksson i skrivelse den 15 januari 1947
förklarat, att jämväl institutionen för skifteslära vid tekniska högskolan eller
vattenfallsstyrelsen kunde ifrågakomma såsom medelsförvaltare.
över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret, lantbrukssty
-
56
Kunpl. Maj:ts proposition nr 163.
Före
draganden.
relsen, lantbruksakademien, Iantbrukshögskolan, tekniska högskolan, vattenfallsstyrelsen
och statens livsmedelskommission.
Statskontoret har förklarat, att det undandroge sig ämbetsverkets bedömande
huruvida de i framställningen åsyftade undersökningarna kunde leda
till praktiskt användbara resultat.
Livsmedelskommissionen har bland annat uttalat, att kommissionen funne
de i framställningen nämnda frågorna i och för sig vara väl förtjänta av ett
närmare studium. Kommissionen hade sålunda för sin del icke något att erinra
mot att bidrag lämnades till dylika undersökningar. Samtidigt önskade
emellertid kommissionen framhålla, att just i samband med frågan om jordbrukets
rationalisering jämväl andra jordbruksekonomiska spörsmål aktualiserades,
vilka syntes vara av avgjort större betydelse än de i nu förevarande
framställning berörda frågeställningarna.
I övriga remissyttranden har tillstyrkts, att medel anvisades till de i framställningen
omförmälda undersökningarna. Därvid har framhållits, att en
närmare kännedom om förevarande spörsmål vore av betydelse för den lantbruksekonomiska
forskningen. Behovet av fasta normer för tillförlitlig beräkning
av brukningsbåtnad och intrång har vidare betonats.
Statskontoret, lantbruksakademien, livsmedelskommissionen och tekniska
högskolan ha funnit de i framställningen lämnade uppgifterna icke lämna
en tillräcklig grundval för ett bedömande av storleken av det begärda beloppet.
Vidare har efterlysts en mera detaljerad plan för undersökningarnas
bedrivande. Styrelsen för tekniska högskolan, som ansett det mycket naturligt
om anslaget för ändamålet tilldelades institutionen för skifteslära vid
högskolan, har föreslagit, att medel för undersökningarna ställdes till förfogande
antingen för tekniska högskolan eller Iantbrukshögskolan sedan
högskolornas rektorer i samråd uppgjort detaljerad plan för undersökningarna.
Såsom av det föregående framgår ha undersökningar rörande den inverkan
ägofigurers storlek, form och beskaffenhet ha på kostnaderna för brukningen
hittills företagits i mycket ringa utsträckning. De nu föreslagna undersökningarna
skulle grundas å studier av arbetsåtgången vid de vanligast
förekommande arbetena å fält av olika storlek och form. Vidare skulle arbetsstudier
företagas i syfte att erhålla material för bedömande av den minskning
av arbetsåtgången, som kan vinnas genom stenröjning och igenläggning
av öppna diken. Särskilt med tanke på den förestående ökningen av
tempot i verksamheten med den inre rationaliseringen inom jordbruket är
en närmare kännedom om dessa frågor av betydelse. Därjämte böra undersökningarna
kunna giva värdefulla resultat genom att enhetliga grunder
skapas för värdesättning dels av jordförbättring, som uppkommit genom
torrläggning, och dels av intrång å fastighet, som genom överdämning får
sin areal minskad. Med hänsyn till det anförda vill jag förorda, att förevarande
undersökningar snarast möjligt igångsättas.
Ledningen för undersökningarna synes lämpligen böra uppdragas åt en sär
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
57
skild av Kungl. Maj:t utsedd kommitté, vilken torde böra utarbeta en detaljerad
plan för undersökningarnas bedrivande. Jag förutsätter därvid, att
ett nära samarbete mellan kommittén samt lantbrukshögskolan och tekniska
högskolan kommer till stånd.
För bestridande av kostnaderna för ifrågavarande undersökningar ha äskats
84 000 kronor. Häri ingår ett belopp av 10 000 kronor avseende de
arbetsstadier, som bedrivits under år 1946. Enär dessa arbetsstudier, vilka
igångsatts på vattenfallsstyrelsens initiativ, närmast haft till syfte att utreda
vissa problem sammanhängande med den skadegörelse, som vid sjöuppdämning
åsamkas jordbruksfastigheter, torde sistnämnda belopp böra
utgå från vattenfallsstyrelsens driftsmedel. Kostnaderna för fortsatta arbetsstudier
och för bearbetning av införskaffat material ävensom utgifterna för
den kommitté, som enligt vad jag förut förordat skulle utöva ledningen av
undersökningarna, torde kunna hållas inom en ram av 70 000 kronor. För
ändamålet torde böra anvisas ett särskilt anslag med reservationsanslags karaktär.
Då det synes angeläget att undersökningarna snarast komma till utförande
torde detta anslag böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer
och brukningskostnader å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 70 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
59
Bilaga 8.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 februari 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför
därvid följande.
F. Diverse.
[1.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 400 000
kronor. Vid ingången av budgetåret förefanns å anslaget en reservation
av i runt tal 36 000 kronor. Behållningen å anslaget utgjorde den 15 februari
1947 i runt tal 84 000 kronor. Under den hittills förflutna delen av
budgetåret har den genomsnittliga månadsförbrukningen å anslaget utgjort
omkring 47 000 kronor.
Sedan budgetårsskiftet ha tio av de inom handelsdepartementet tillkallade
kommittéerna avslutat sin verksamhet. Av dessa ha emellertid fyra praktiskt
taget icke dragit några kostnader. Ytterligare ett antal utredningar
väntas avsluta sitt arbete inom de närmaste månaderna. Vidare ha, räknat
från och med den 1 januari 1947, kostnaderna för elkraftutredningen överflyttats
från tionde till sjätte huvudtitelns kommittéanslag. Den minskning
av utgifterna å tionde huvudtitelns kommittéanslag, som betingas av dessa
förhållanden, motväges emellertid av nytillkomna kostnader, som betydligt
överstiga minskningen. Dessa kostnader hänföra sig väsentligen till den
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
omständigheten, att åtskilliga utredningar nu befinna sig i en period av intensivt
arbete, varför dryga kostnader icke kunna undvikas. Vidare ha sedan
budgetårsskiftet sju nya utredningar tillkallats. Med hänsyn till vad
sålunda anförts samt till motsedda nya utredningskrav, som icke kunna
åsidosättas, är det ofrånkomligt att kommittéanslaget förstärkes. I sådant
syfte förordar jag att för ändamålet ett belopp av 150 000 kronor anvisas
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 150 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
G. Lindenbaum.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
61
Bilaga 9.
Egentliga statsutgifter.
Elfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholm slott
den 28 februari 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under elfte huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.
A. Folkhushållningsdepartementet.
[1.] Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. Å riksstaten för budgetåret
1946/47 finnes upptaget ett förslagsanslag å 183 900 kronor till Folkhushållningsdepartementet:
Avlöningar. I samband med anvisande av berörda
anslag har riksdagen enligt skrivelse den 7 maj 1947 (nr 11) godkänt avlöningsstat
för departementet, upptagande bl. a. följande anslagsposter:
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor 59 300
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t ............................................ » 27 700
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ » 55 100
Avlöningsstaten har fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut den 17 maj
1946.
Inom departementet ha, sedan flera befattningshavare erhållit förflyttning
till andra poster inom statsförvaltningen, vidtagits vissa förändringar för att
bättre anpassa organisationen efter de aktuella förhållandena. Sålunda ha
statssekreterare- och expeditionschefsgöromålen ansetts kunna bestridas av
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
en befattningshavare. Till följd härav har, sedan förutvarande expeditionschefen
förordnats till statssekreterare med skyldighet att fullgöra jämväl
å expeditionschefen ankommande göromål, ett återbesättande av expeditionschefsbefattningen
icke ansetts erforderligt. Enahanda är förhållandet
beträffande den administrativa byråchefsbefattningen. För att i viss mån tillgodose
behovet av kvalificerad arbetskraft, särskilt för handläggning av prisfrågor,
vilka erhållit ökad betydelse, har en särskild föredragande förordnats;
avlöningen till denne befattningshavare utgår till väsentlig del ur anslagsposten
till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Ivungl. Maj:t.
Vidare har befunnits påkallat att meddela förordnanden med vikariatslön
å de båda e. o. förste kanslisekreterarbefattningarna i departementet, vilkas
innehavare fullgöra annan tjänst. För den ena av dessa befattningar äro
medel för närvarande icke tillfullo beräknade i anslagsposten Avlöningar
till icke-ordinarie personal, enär befattningen under senare tid, då dess innehavare
haft förordnande först såsom administrativ byråchef i departementet
och sedermera å annan tjänst inom statsförvaltningen, icke uppehållits i annan
mån än att en av amanuenserna i departementet förordnats att fullgöra
andre kanslisekreterares åligganden. Slutligen har viss förstärkning av biträdespersonalen
blivit erforderlig.
Genom ifrågavarande ändrade dispositioner beträffande departementets
personal torde en besparing på omkring 15 000 kronor komma att äga rum
på anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Däremot torde anslagsposterna
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
samt Avlöningar till icke-ordinarie personal icke komma att vara tillräckliga
utan behöva överskridas, den förra posten med högst 7 000 kronor och den
sistnämnda posten med högst 4 000 kronor. Då dessa anslagsposter i avlöningsstaten
icke få överskridas utan riksdagens tillstånd, synes dylikt tillstånd
böra inhämtas.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att de å avlöningsstaten för folkhushållningsdepartementet
uppförda anslagsposterna Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, samt Avlöningar
till icke-ordinarie personal må under budgetåret 1946/
47 överskridas med 7 000 respektive 4 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Curt Nordwall.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
63
Bilaga 10.
Statens allmänna fastighetsfond.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 februari 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg. Weijne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om
ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader för karolinska
sjukhuset och anför därvid följande.
[1.] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under
rubriken reparations- och underhållskostnader m. m. äro för denna delfond
i staten uppförda två anslagsposter, avseende den ena karolinska sjukhuset
och den andra serafimerlasarettet. Under dessa rubriker ha för budgetåret
1946/47 anslagits 130 000 respektive 125 000 kronor. Motsvarande
belopp utgöra för budgetåret 1947/48 150 000 respektive 100 000 kronor.
I skrivelse den 21 januari 1947 har direktionen för karolinska sjukhuset
anfört, att av förenämnda, för karolinska sjukhuset för budgetåret 1946/47
anslagna belopp å 130 000 kronor intill den 1 januari 1947 förbrukats i runt
tal 113 500 kronor samt att för budgetårets återstående del ett belopp av
42 000 kronor beräknades vara erforderligt för utförande av vissa oundgängligen
nödvändiga arbeten i enlighet med i skrivelsen gjord specifikation.
Behovet av ytterligare medel för innevarande budgetår har i enlighet härmed
beräknats till avrundat 25 000 kronor. Beträffande orsakerna till det ökade
medelsbehovet anför direktionen.
Under år 1945 uppstod läckage å takterrassen i huvudkomplexet. Detta
blev så omfattande, att tidvis flera rum måste avstängas i den kirurgiska
operationsavdelningen och en medicinsk vårdavdelning i underliggande våning
och en dyrbar reparation måste företagas, trots alt medel icke voro beräknade
för detta ändamål. Reparationen kostade med inräknande av utgifterna
för avhjälpande av de skador, som läckaget åstadkommit, ca 23 000
kronor. Följden av denna i förhållande till anslagets storlek synnerligen bety
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departement»•
chefen.
dande utgift blev, att vid ingången till budgetåret 1946/47 räkningar å sammanlagt
ca 20 000 kronor kvarstodo oreglerade, som rätteligen bort belasta
föregående års anslag. Jämväl under innevarande budgetår ha flera betydande
utgifter, vilka icke kunnat förutses vid tiden för avgivande av statförslaget,
åsamkats sjukhuset.
Under hänvisning till vad sålunda anförts har direktionen anhållit om tillläggsanslag
för budgetåret 1946/47 å 25 000 kronor för reparations- och underhållskostnader
m. m. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna
fastighetsfond.
Med biträdande av direktionens förslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den å karolinska sjukhusets delfond av
statens allmänna fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations-
och underhållskostnader m. m. må under budgetåret
1946/47 överskridas med högst 25 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bengt Ericsson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
65
Bilaga 11.
Kapitalinvesteringar.
Ecklesiastikdepartementet.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 februari 19A7.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Mossberg, Weijne.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt
anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] 40. Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket. Till verkställande av
ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av byggnadsstyrelsen den 30 juli 1943 framlagt förslag anvisade riksdagen
på beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 ett anslag av 440 000 kronor.
Förslaget avsåg i huvudsak åstadkommande av ökat hyllutrymme genom
inredande av ett bokmagasin i mittpartiets vindsvåning och genom tätare
hylluppställning i de befintliga magasinen, anordnande av nya hissar
och trappor, iordningställande av en hörsal med biutrymmen ävensom nya
tjänsterum, omgruppering av vissa lokaler m. in.
Efter framställning av riksbibliotekarien hemställde byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 8 oktober 1945, att medel måtte anvisas för innevarande budgetår
till utförande av nyssnämnda, av byggnadsstyrelsen den 30 juli 1943
framlagda förslag. Detta förslag, som år 1943 kostnadsberäknats till 440000
kronor, beräknades dåmera med hänsyn till inträffad stegring av byggnadskostnaderna
draga en kostnad av 460 000 kronor. Styrelsen föreslog därvid
jämväl, att byggnadsprogrammet skulle utökas med inredande av bokmaga
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 163.
5
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
sin i de över byggnadens flyglar belägna vindsutrymmena, vilket skulle betinga
en merkostnad av 30 000 kronor per flygel eller sammanlagt 60 000
kronor.
Till utförande av de av byggnadsstyrelsen sålunda föreslagna byggnadsarbetena
anvisade 1946 års riksdag (skrivelse nr 133) för innevarande budgetår
ett investeringsanslag av 520 000 kronor. Genom beslut den 14 juni
1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att ombesörja utförandet
av ifrågavarande byggnadsarbeten.
I skrivelse den 23 januari 1947 bär nu byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
av ytterligare 120 000 kronor till ombyggnadsarbeten vid kungl.
biblioteket. Till stöd härför har anförts följande.
Vid uppgörande av detaljritningama för byggnadsarbetena ha från bibliotekets
sida framkommit önskemål om vissa ändringar i den avsedda byggnadsplanen
i syfte bland annat att vinna ytterligare magasinsutrymmen.
Styrelsen, som funnit skäl tala för ett tillmötesgående av vissa av de framkomna
önskemålen, vill föreslå, att pannanläggningen omändras från kokstill
oljeeldning, varigenom ett större utrymme, som nu användes för bränsleförvaring,
skulle kunna ställas till förfogande såsom bokmagasin. Vidare anser
styrelsen, att en för värmeledningsskötaren avsedd bostad i övre källaren
bör siopas, och att även detta utrymme tillföres bokmagasinet.
I tidigare förslag hade av sparsamhetsskäl icke räknats med genomförande
av ett av biblioteket begärt modernt belysningssystem inom bokmagasinen.
Då från bibliotekets sida krav på sådan belysning vidhålles och synes motiverat,
vill byggnadsstyrelsen, under erinran om att belysning av likartad omfattning
kommit till utförande i universitetsbiblioteken i Uppsala och i Lund,
för sin del i princip tillstyrka anordnande av ett sådant belysningssystem.
men styrelsen anser sig dock för närvarande icke böra upptaga kostnaden
härför med hänsyn till rådande svårigheter med avseende å anskaffande av
elektrisk materiel. Styrelsen har emellertid för avsikt att vid lämplig tidpunkt
underställa Kungl. Maj:t förslag till dylik belysningsanordning. Kostnaderna
härför kunna för närvarande beräknas till cirka 60 000 kronor. Biblioteket
anser dock för sin del såsom ett oavvisligt krav att belysning i magasinen
omedelbart anordnas.
Av sparsamhetsskäl hade i tidigare förslag icke upptagits två ifrågasatta
bokhissar samt utvidgning av ventilationssystemet i den planerade forskarsalen
och föreläsningssalen. Av samma skäl hade ej heller inräknats medel
för en från bibliotekets sida begärd rörpostanläggning. Därtill kommer att,
enligt vad som från elektricitetsverket blivit upplyst, omläggning från likström
till växelström blir erforderlig vid en utbyggnad av det elektriska ledningssystemet
i förutsatt omfattning.
Kostnaderna för här angivna tilläggsarbeten kunna beräknas till följande
belopp:
Omläggning från koks- till oljeeldning................... kronor 15 000
2 bokhissar........................................... * 12 000
Utvidgning av ventilationssystemet ...................... » 23 000
Rörpost .............................................. * 1*1 *100
Orpläggning av elektrisk ström................... » 5 000
Summa kronor 65 000.
Med hänsyn till de stegringar, som skett i byggnadskostnaderna, måste
dessutom för prisstegringar beräknas ett belopp av 55 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
67
I enlighet med vad här anförts skulle sålunda för byggnadsarbetena erfordras
ett tilläggsanslag av (65 000 + 55 000 =) 120 000 kronor. Om modernt
belysningssystem anses böra anordnas i bokmagasinen i samband med
nu förevarande ombyggnadsarbeten ökas anslagsbehovet till 180 000 kronor.
Då de av byggnadsstyrelsen tillstyrkta åtgärderna till ytterligare förbätt- Departementring
av kungl. bibliotekets lokalförhållanden synas ändamålsenliga, anser chelenjag
mig böra förorda, att härför erforderliga medel anvisas. Med hänsyn till
rådande svårigheter att anskaffa elektrisk materiel torde emellertid medel
för anordnande av ett modernt belysningssystem i bokmagasinen tills vidare
icke böra beräknas. Kostnaden för övriga ifrågasatta åtgärder torde i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag kunna beräknas till 65 000 kronor. För
täckande av prisstegringar beräknar jag i likhet med byggnadsstyrelsen ett
belopp av 55 000 kronor. Anslag för här ifrågavarande ändamål torde böra
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår och uppföras
med (65 000 + 55 000 =) 120 000 kronor. Jag hemställer alltså att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av ........................ kronor 120 000.
[2.] 51. Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset. Till detta ändamål
anvisade riksdagen för innevarande budgetår ett investeringsanslag av
388 000 kronor. Såsom av propositionen 1946:273, s. 463 ff., framgår har
anslaget avsetts bland annat för anordnande, för en beräknad kostnad av
150 000 kronor, av förbättrade lokaler för laboratorieverksamheten vid karolinska
sjukhusets kvinnoklinik genom påbyggnad av klinikens s. k. C-flygels
östra sektion med en fjärde våning enligt ett av arkitekten S. Ahlbom utarbetat
förslag. I nämnda proposition uttalade föredragande departementschefen,
att han icke hölle för otroligt att de beräknade kostnaderna för påbyggnaden
kunde komma att visa sig för lågt beräknade, i vilket fall riksdagen
framdeles syntes böra föreläggas förslag om ytterligare medelsanvisning.
Genom beslut den 29 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att ombesörja utförandet av ifrågavarande byggnadsföretag.
I skrivelse den 23 januari 1947 har byggnadsstyrelsen — med förmälan
att styrelsen med ledning av numera verkställt detaljplaneringsarbete beräknat
kostnaderna för påbyggnaden till 270 000 kronor — hemställt om
anvisande av ytterligare 120 000 kronor för ändamålet.
Jag förordar, att till ifrågavarande byggnadsföretag anvisas ytterligareDepartemenie120
000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras å tilläggsstat II
till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
68
Kungl. Maj.ts vroposition nr 163.
att till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av .................... kronor 120 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lars Ekströmer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
69
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1947 äskade eller, i förekommande
fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1946/47 utöver de i propositionen nr 2
upptagna anslagen.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
II. Justitiedepartementet.
Kronor
Hovrätterna:
C: 8 a Flyttning av Göta hovrätts arkiv..................... 13 000
III. Utrikesdepartementet.
Utrikesdepartementet:
A: 3 Förstärkning av personalorganisationen............... 130 000
C: 3 a Bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamen
tariska
grupps deltagande i den 36:e interparlamentariska
konferensen i Kairo i april 1947..................... 25 000
C: 6 Förenta Nationerna, förslagsanslag...................... 545 000
D: 7 a Gåva för Nationernas Förbunds byggnad i Geneve....... 4 500
704 500
IV. Försvarsdepartementet.
Bidrag och understöd:
C: 95 a Bidrag till sjövärnskåren för flyttning av baracker, reservationsanslag
........................................ 36 000
E: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.......................................... 75 000
111000
V. Socialdepartementet.
Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:
B: 28 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag 3 500 000
Sinnessj ukvårdsanstalter:
Statens sinnessjukhus:
C: 18 Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag .... 47 800
G: 9 a Hemtransport av finska barn, reservationsanslag.......... 700 000
G: 10 a Vissa kostnader för transport från Tyskland till Sverige av
svenska medborgare m. m............................ 50 900
G: 13 a Vissa förberedelser för kommunal upplysningsverksamhet,
reservationsanslag..................................... 15 000
4 313 700
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Kronor
VI. Kommunikationsdepartementet.
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen,
där kronan är väghållare:
B: 7 Barmarksunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen............................. 8 450 000
H: 12 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 20 000
8 470 000
VII. Finansdepartementet.
E: 7 b Konsumtionsundersökning.............................. 8 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
E: 22 a Anskaffande av vissa mätinstrument m. m., reservationsanslag
.............................................. 18 700
E: 24 a Vissa engångskostnader för anordnande av undervisning i
oftalmiatrik vid Sabbatsbergs sjukhus, reservationsanslag 40 000
U niversitetssj ukhus:
Serafimerlasarettet:
E: 35 a Vissa om- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag ... 500 000
558700
IX. Jordbruksdepartementet.
Egnahemsbildning:
H: 13 Bidrag till inlösen av vissa byggnader vid utökning av ofullständiga
jordbruk, reservationsanslag................. 250 000
H: 32 Undersökningar rörande sambandet mellan ägofigurer och
brukningskostnader, reservationsanslag.................. 70 000
320 000
X. Handelsdepartementet.
F: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 150 000
XI. Folkhushållningsdepartementet.
C: 4 Täckande av viss förlust hos statens reservförrådsnämnd ... 5 775 000
Säger för driftbudgeten 20 423 900
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
71
Kronor
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
Ecklesiastikdepartementet:
40 Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket............. 120 000
51 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset........ 120 000
240 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Utrikesdepartementet:
aa Förenta Nationernas rörelsefond...................... 1 695 000
Säger för kapitalbudgeten 1935000
opaginerad Kontrollera mot PDF
477344. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (23)
23 kopplingar.
- Rskr. 1947:443 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946147. s. 1 i texten
- SU 1947:239 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47. s. 1 i texten
- Rskr. 1947:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad p a1 i texten
- Rskr. 1947:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i råd p a1 i texten
- Rskr. 1947:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad p a1 i texten