Sök i Ratio Lex

Angående uppdelning av professuren i radioteknik vid Chalmers tekniska högskola

1947-03-07 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:176, Angående uppdelning av professuren i radioteknik vid Chalmers tekniska högskola

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 176.

1

Nr 176.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppdelning av

professuren i radioteknik vid Chalmers tekniska högskola;

given Stockholms slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne frågan om uppdelning

av professuren i radioteknik vid Chalmers tekniska högskola samt anför därvid

följande.

Vid Chalmers tekniska högskola finnes för närvarande endast en professur

inom svagströmsteknikens område, nämligen den professur i radioteknik, som

jämlikt statsmakternas beslut vid 1945 års riksdag inrättades från och med

budgetåret 1945/46 (propositionen nr 326; riksdagens skrivelse nr 485). Genom

beslut den 30 november 1945 har Kungl. Maj:t utnämnt och förördnat

dåvarande docenten vid nämnda högskola, civilingenjören O. E. H. Rydbeck

till innehavare av ifrågavarande professur. Vidare inrättades från och med

Bihang till riksdagens protokoll 7.917. 1 sand. Nr 176. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 176.

budgetåret 1946/47 två befattningar som biträdande lärare, underställda professuren

i radioteknik, nämligen en i elektronik och en i ultrakortvågsteknik

(propositionen 1946: 244; riksdagens skrivelse nr 455). Envar av dessa båda

befattningar är för närvarande förenad med ett årligt arvode av 2 250 kronor.

Slutligen finnes vid högskolan en befattning som speciallärare i telegrafi och

telefoni, vilken lärartjänst inrättats från och med budgetåret 1945/46 (propositionen

1945: 326; riksdagens skrivelse nr 485) och för närvarande är förenad

med ett årligt arvode av 2 550 kronor. I anslutning härtill må erinras,

att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln,

punkten 142) förelagt riksdagen förslag om en höjning av sistnämnda arvode

från och med nästa budgetår till 4 050 kronor i samband med en utökning

av den med befattningen förenade undervisningsskyldigheten. Frånsett ett

antal assistenttjänster finnas vid högskolan inom svagströmsteknikens område

för närvarande inga andra lärarkrafter än de här nämnda.

Vid tekniska högskolan i Stockholm åter finnas tre svagströmsprofessurer,

nämligen en professur i telegrafi och telefoni, en i radioteknik samt en i elektronik.

Sistnämnda professur, som har karaktären av forskningsprofessur,

inrättades från och med budgetåret 1945/46 genom beslut vid 1945 års riksdag.

Vid denna högskola finnas vidare — förutom assistenter — en befattning

som biträdande lärare i radioteknik med ett årsarvode av 3 000 kronor,

ävensom en extra lärare i elektronik, vilken avlönas av medel, som för

ändamålet ställts till förfogande från industrihåll till och med utgången av

innevarande budgetår. I årets statsverksproposition (bilagan åttonde huvudtiteln,

punkten 135) har Kungl. Maj:t förelagt riksdagen förslag om inrättande

från och med nästa budgetår av en befattning som biträdande lärare

i elektronik med ett årligt arvode av 2 100 kronor.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har nu — med överlämnande av

en därom av högskolans lärarkollegium gjord framställning — i skrivelse den

14 februari 1947 hemställt om en uppdelning senast från och med den 1 juli

1948 av den vid högskolan förefintliga professuren i radioteknik i två professurer,

varav en i radioteknik och en i elektronik.

I omförmälda framställning har lärarkollegiet till stöd härför anfört i huvudsak

följande.

Svagströmselektrotekniken befinner sig just nu i mycket kraftig utveckling

samtidigt som dess betydelse för det moderna samhället ständigt tilltar.

I centrum för intresset stå för närvarande framför allt ultrakortvåg- eller

mikrovågtekniken samt elektroniken, d. v. s. vetenskapen om elektricitetens

gång genom gaser och i vakuum samt denna vetenskaps tekniska tillämpning

på konstruktionen av elektronrör, gasurladdningsrör m. m. Mikrovågtekniken

och den tekniskt inriktade elektroniken äro intimt förknippade med varandra

och ligga bland annat till grund för den såväl för fredlig navigation till

sjöss och i luften som för krigstekniken revolutionerande ekoradion. Andra

tillämpningar äro televisionen samt långdistanstelefonien, på vilket sistnämnda

område mikrovågtekniken ävenledes synes komma att bli av revo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

lutionerande betydelse. På denna teknik bygga även de experimentella metoderna

inom den för radions utnyttjande till kommunikationsändamål

väsentliga jonosfärforskningen, d. v. s. studiet av de övre skikt i atmosfären,

som utnyttjas vid radioförbindelse på längre och längsta distanser.

Det nyss tilländalupna världskriget har även på här nämnda områden verkat

som en mäktigt pådrivande faktor; man anser, att de allierade radioteknikerna

på fem år uträttat vad som under fredliga förhållanden skulle tagit

minst tjugufem. Det är mot bakgrunden härav, som man får se det faktum,

att ännu 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen i sitt år

1943 avgivna betänkande tilldelade radiotekniken och speciellt elektroniken

en mycket blygsam roll. Det var icke lätt att förutse det plötsliga jättesteg,

som utvecklingen skulle komma att taga. I vårt land råder för närvarande

stor brist på ingenjörer och vetenskapsmän inom radioområdet, speciellt inom

mikrovågtekniken och elektroniken. Samtidigt väller den i de f. d. krigförande

länderna ackumulerade tekniska utvecklingen in över oss som en stormflod.

Sverige står i detta nu inför hotet att bli hopplöst efter i utvecklingen

med allt vad detta kan medföra av olägenheter. Vi riskera, att vår svagströmsindustri

får svårt att reda sig i konkurrensen med utlandet, vi riskera

också, att vårt försvar blir ineffektivt.

Detta läge har uppkommit trots att viss elektronikundervisning nu införts

vid de tekniska högskolorna. Högskolan har haft lyckan att få sin professur

i radioteknik besatt med en av såväl radioteknikens som elektronikens allra

främsta företrädare i vårt land, professor Olof Rydbeck. Professor Rydbeck

uträttade redan som speciallärare i teleteknik åren 1940—1945 ett oegennyttigt

och framgångsrikt arbete vid högskolan. Han påtog sig bland annat utan

ersättning en undervisningsbörda avsevärt utöver den avsedda. Såsom torde

framgå av det följande har han även som professor, för att på bästa sätt

tillgodose utvecklingens krav, påtagit sig undervisning och administration

vida utöver vad man rimligen kunnat fordra.

Föregående år infördes vid högskolan elektronik som ett särskilt läroämne.

I överensstämmelse med de högskolesakkunnigas intentioner uppdelades

vidare undervisningen inom elektrotekniska avdelningens fjärde årskurs på

eu stark- och en svagströmslinje, i samband varmed såväl i radioteknik och

elektronik som i övriga elektrotekniska tillämpningsämnen en uppdelning

gjordes i allmänna kurser och fortsättningskurser. Undervisningen i de båda

läroämnena radioteknik och elektronik omfattar för närvarande sammanlagt

10 timmar föreläsningar och 7 timmar övningar under höstterminen samt

10 timmar föreläsningar och 13 timmar övningar under vårterminen. Rydbeck

handhar hela denna undervisning med bistånd endast av två biträdande

lärare. Hans egen föreläsningsbörda utgör G timmar under såväl höst- som

vårterminen. Det bör härvid observeras, att dessa timmar samtliga hänföra

sig till de bägge krävande fortsättningskurserna i radioteknik och i elektronik.

Med stöd av anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och gåvor

in natura från den svenska elektroindustrien, allt till ett värde av sammanlagt

närmare 100 000 kronor, har vidare, med början sommaren 1944 inrättats

ett elektroniklaboratorium i högskolans gamla lokaler vid Storgatan. Detta

laboratorium iir fullt modernt, men till följd av lokalbrist tyvärr alltför litet.

Endast en del av den skänkta och på annat sätt erhållna materielen kan för

niirvarande uppställas och utnyttjas. I laboratoriet pågår emellertid en liv
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

lig och för landet betydelsefull forskningsverksamhet, bland annat avseende

nyaste typer av mikrovågrör, varjämte laborationskurser inrättats för de studerande,

omfattande bland annat tillverkning och provning av olika typer

av högvakuum- och gasurladdningsrör. Till den i laboratoriet bedrivna elektronikforskningen

beviljade riksdagen föregående år ett anslag om 30 000

kronor. I årets statsverksproposition finnes för samma ändamål ett lika stort

belopp upptaget under tionde huvudtiteln.

Sammanfattningsvis kan sägas, att högskolan för närvarande realiter tack

vare Rydbecks stora entusiasm och skicklighet samt hans förmåga att påtaga

sig en mycket stor arbetsbörda, inom ramen av professuren för radioteknik

har en undervisning och en forskning, som i det närmaste motsvara vad man

kan kräva av två professurer, en i radioteknik och en i elektronik. Ett sådant

tillstånd är helt naturligt icke i längden hållbart, detta redan därför att

en professor rent principiellt icke kan under längre tid utnyttjas så som nu

sker med Rydbeck. Men även för att hans stora kapacitet skall kunna tillfullo

utnyttjas, är det nödvändigt att hans arbetsbörda minskas såväl i fråga

om undervisning som administrativa plikter. Flera skäl tala för att så sker

med det snaraste. Med tanke på den bild, som nyss givits av radioteknikens

nuvarande läge i vårt land, torde det ej vara för mycket sagt, att den svenska

svagströmselektroteknikens utveckling ut ur det kritiska läge, vari den nu

befinner sig, kommer att i icke ringa grad bero såväl av antalet och kvaliteten

av de ingenjörer och forskare, som utbildas under Rydbecks ledning,

som av resultaten av den forskning, han själv bedriver.

Kravet på ändring har under det sista halvåret framträtt med ständigt ökad

styrka, bland annat emedan resultaten av Rydbecks under förra sommaren

företagna studieresa till Förenta staterna börjat framträda. Till följd av sina

tidigare goda förbindelser i Förenta staterna kunde Rydbeck under denna

resa såväl göra sig mycket intimt förtrogen med den senaste vetenskapliga

utvecklingen som ock hemföra en samling modern radioteknisk materiel, som

för ögonblicket torde vara helt enastående icke blott i Sverige utan i hela

Skandinavien. Såväl Rydbecks erfarenheter som den av honom anskaffade

materielen måste ovillkorligen på bästa sätt utnyttjas. Detta kräver en snabb

förbättring av hans arbetsförhållanden.

Enligt lärarkollegiets åsikt finnes endast eu rimlig lösning, nämligen att

professuren i radioteknik så snart ske kan uppdelas i två, den ena i radioteknik

och den andra i elektronik. Lärarkollegiet förutsätter, att Rydbeck i sä

fall överflyttas till professuren i elektronik, en anordning, som torde överensstämma

med hans egna önskemål.

Uppdelningen kommer icke att innebära några extra kostnader för byggnader

eller utrustning. Den ifrågasatta elektronikprofessuren kommer ej heller

att innebära en exakt duplicering, utan tvärtom en förmånlig komplettering

av motsvarande professur vid tekniska högskolan i Stockholm, i det att

Rydbeck i sin forskning är speciellt inriktad på elektronikens radiotekniska

tillämpningar. En uppdelning skulle även möjliggöra för Rydbeck att mera

intensivt ägna sig åt den forskningsgren — jonosfärforskningen — där hans

namn har en mycket god internationell klang och där goda forskningsmöjligheter

föreligga vid högskolan tack vare den institution för jonosfärforskning,

som Rydbeck från och med 1941 uppbyggt vid högskolan och som bland

annat omfattar ett observatorium på högskolans nya område vid Gibraltargatan,

en fältstation vid Askim och en fältvagn.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Med hänsyn till den tidsutdräkt, som är förenad med professorstillsättningar,

har lärarkollegiet uttalat önskvärdheten av att ett beslut om den

här ifrågasatta uppdelningen av professuren i radioteknik fattas redan vid

innevarande års riksdag, även om professuren icke skulle komma att inrättas

förrän med ingången av budgetåret 1948/49.

Lärarkollegiet har vidare framlagt ett detaljerat program för undervisningen

i de svagströmstekniska ämnena vid högskolan vid ett genomförande

av den föreslagna uppdelningen av ifrågavarande professur. Beträffande det

närmare innehållet av detta program tillåter jag mig hänvisa till handlingarna

i ärendet. Här må endast nämnas, att undervisningen avsetts skola omfatta
en

allmän kurs i radioteknik av professorn i radioteknik om 2 föreläsningstimmar

och 1 övningstimme per vecka under höstterminen samt 2 föreläsningstimmar

och 4 övningstimmar per vecka under vårterminen, allt i 3:e

årskursen;

en fortsättningskurs i radioteknik med ultr akortvåg steknik av professorn

i radioteknik och biträdande läraren i ultr akortvåg steknik om 3 föreläsningstimmar

och 4 övningstimmar per vecka under höstterminen samt 3 föreläsningstimmar

och 1 övningstimme per vecka under vårterminen, allt i 4:e

årskursen;

en allmän kurs i telefoni av specialläraren i telegrafi och telefoni om 4 föreläsningstimmar

och 5 övningstimmar per vecka under höstterminen i 4:e årskursen;
en

allmän kurs i elektronik av professorn i elektronik och biträdande läraren

i elektronik om 2 föreläsningstimmar och 1 övningstimme per vecka under

höstterminen samt 2 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar per vecka

under vårterminen, allt i 3:e årskursen; ävensom

en fortsättningskurs i elektronik av professorn i elektronik om 3 föreläsningstimmar

och 3 övningstimmar per vecka under höstterminen samt 3

föreläsningstimmar och 4 övningstimmar per vecka under vårterminen, allt

i 4:e årskursen.

I ett den 1 mars 1947 avgivet remissyttrande har telegrafstyrelsen tillstyrkt

en uppdelning av professuren i radioteknik i en professur i elektronik

och en professur i telekommunikationsteknik eller teleteknik. Ämbetsverket

har i huvudsak anfört:

Teleteknikens olika grenar beröra en mångfald för det moderna samhällslivet

viktiga områden. Härvid åsyftas ej enbart själva telekommunikationsväsendet

utan även andra tillämpningar, exempelvis radionavigering,

ekoradio, ekolodning, fjärrmanövrering, fjärrmätning etc. I betraktande

av de stora, man kan säga revolutionerande framsteg, som särskilt

på senare år gjorts inom teletekniken, och det synnerligen utpräglade intresse,

som numera i de flesta länder ägnas hithörande problem, är det närmast

förvånande, att så relativt få professorslärostolar i denna teknik finnas

vid Sveriges båda tekniska högskolor. I särskilt hög grad gäller detta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 176.

Chalmers tekniska högskola, där ju först nyligen en enda svagströmsteknisk

professur inrättats, nämligen i radioteknik. För det stora och viktiga ämnet

telegrafi och telefoni finnes vid denna högskola fortfarande ingen professur.

Disproportionen mellan teleteknikens betydelse och fåtalet lärostolar torde

knappast ha någon motsvarighet på annat håll inom högskoleväsendet.

Telegrafstyrelsen önskar därför betona, att varje åtgärd, som medför komplettering

av lärarkrafterna inom teletekniken och därmed är ägnad att

befrämja undervisningen, är synnerligen välkommen med tanke på det

stora behovet av och den för närvarande ytterst kännbara bristen på civilingenjörer

i facket. Styrelsen önskar därför ge sin fulla anslutning till

förslaget om uppdelning av radioteknikprofessuren i två professurer. Om

härmed samtidigt kunde vinnas bibehållande vid högskolan av en så framstående

lärarkraft och forskare som Rydbeck, vore detta givetvis att hälsa

med den största tillfredsställelse.

Beträffande de båda professurernas omfattning har planerats, att den ena

skulle gälla ämnet elektronik, vari skulle ingå bland annat, elektronfysik,

de elektriska förloppen i gaser och vacuum, jonosfärforskning och elektronrörsteknik.

Härmed bleve ämnesområdet av delvis fysikaliskt-teletekniskt

grundläggande art, och professuren komme att i hög grad bli av forskningskaraktär

med tillämpningar speciellt på radioområdet. Därest nu den

andra professurens ämnesområde enligt förslaget begränsades till återstående

delar av radiotekniken, skulle enligt telegrafstyrelsens mening uppkomma

allvarlig risk för omotiverat tillbakasättande av telefonien och telegrafien.

En dylik snedförskjutning synes desto mindre befogad, som behovet

av ingenjörer med speciell inriktning dels på telefon- och telegraftekniskt

forsknings- och utvecklingsarbete, dels på projekterande och skötsel

av anläggningar inom telefonien och telegrafien är synnerligen stort. Man

måste komma ihåg, att även inom telefonien och telegrafien utvecklingen

går mycket hastigt. Som exempel må framhållas införandet av koaxialkablar

inom långdistanstelefonien, vilken teknik möjliggör anordnandet av

upp till 1 000 telefoniförbindelser per ledarpar. Vidare är att nämna tilllämpningen

inom telefonien av mångkanalsystem enligt den moderna impuls-tid-moduleringsprincipen,

som baserar sig på riktad, ej ledningsbunden

strålning av modulerade mikrovågor. Inom automattelefonien går utvecklingen

likaledes fort. Man syftar härvid till att ernå en hela landet omspännande

automatisk telefontrafik, vilket dels nödvändiggör fjärrdirigering

av en mängd funktioner, dels betingar införande av ofrånkomligen

ganska komplicerade anordningar för samtalsregistrering under hänsynstagande

till avstånd och uppkopplingsvaraktighet (tidzonräkning). Även

må framhållas den moderna abonnenttelegrafiens utveckling till en faktor

av stor teknisk och kommersiell betydelse. Ett gränsområde, som visserligen

ej direkt hör till telefonien eller telegrafien, men som på grund av sin

med automattelefonien närbesläktade karaktär bör anknytas till ämnet, är

fjärrmätnings-, fjärrmanövrerings- och fjärregistreringstekniken, vilken får

allt större användning för skilda ändamål nu för tiden. En gedigen undervisning

inom alla dessa teletekniska grenar måste ovillkorligen bibringas

vederbörande elever vid en teknisk högskola, om man ej vill riskera allvarlig

efterblivenhet vid jämförelse med vad som sker utomlands. Vidare är att

märka, att telefoni- och telegrafiundervisningen i sin grundläggande del

omfattar lednings- och fyrpolsteori, vilka områden ju äro av fundamental

betydelse för teletekniken i sin helhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts ''proposition nr 176.

För att belysa behovet av att undervisningen vid de tekniska högskolorna

även inriktas på projektering, drift och underhåll av anläggningar

inom telegrafien och telefonien må anföras, att det enbart i telegrafverket

investerade kapitalet för sådana anläggningar, exklusive byggnader, vid

slutet av år 1945 uppgick till 8(50 miljoner kronor, under det att motsvarande

belopp vid samma tidpunkt för radioanläggningar, inklusive byggnader,

var 15,6 miljoner kronor. Även om en viss förskjutning i relationen

mellan de investerade beloppen i å ena sidan telegraf- och telefonanläggningar

och å andra sidan radioanläggningar kommer att ske till förmån för

radioområdet, står det dock klart för telegrafstyrelsen, att ännu under

många decennier den obetingat största kapitalinvesteringen kommer att

ske inom telegraf- och telefonområdet. I samma riktning pekar det förhållandet,

att det dominerande företaget inom den svenska teletekniska industrien,

L. M. Ericsson-koncernen, har sin huvudsakliga produktion, även

för export, inriktad på telefonanläggningar. För skötseln av nutida och

framtida telegraf- och telefonanläggningar och för projektering av nya utrustningar

kommer således alltjämt att krävas ett mycket stort antal högskolebildade

ingenjörer med grundläggande kunskaper inom telegraf- och

telefontekniken.

Telegrafstyrelsen vill därför sätta ifråga, huruvida det ej vore lämpligt

att vid den planerade omgestaltningen av radioteknikprofessuren vid Chalmers

tekniska högskola taga under omprövning ämnesfördelningen på den

efter utbrytningen återstående professuren och på speciallärarbefattningen

i telegrafi och telefoni i sådan riktning, att telefon- och telegraftekniken

och därmed närbesläktade grenar bliva bättre tillgodosedda än enligt det

till lärarkollegiets skrivelse fogade undervisningsprogrammet. Styrelsen är

redo att, om sa önskas, biträda kollegiet vid utarbetande av förslag till

reviderat program. Förslagsvis borde ej området för den ena professuren

bindas genom benämningen »radioteknik» utan borde hellre väljas namnet

»telekommunikationsteknik» eller i korthet »teleteknik» för möjliggörande

av önskvärd elasticitet vid programvalet.

I detta sammanhang vill telegrafstyrelsen på grundval av det framlagda

förslaget till undervisningsprogram och med hänsyn till vad styrelsen ovan

anfört uttrycka farhåga för att de båda professurerna bli i alltför hög grad

forskningsbetonade. Visserligen kan det givetvis vara till fördel för upprätthållande

av hög teknisk standard att få ett antal civilingenjörer utbildade

till forskare, men å andra sidan är det ofrånkomligen nödvändigt att

även få civilingenjörer, som äro i stånd att på praktiskt och ekonomiskt

sätt projektera och utveckla teletekniska anläggningar av olika slag. Med

alltför utpräglad forskningsinriktning på för tillfället aktuella och populära

teletekniska grenar riskeras, att tillgången på civilingenjörer av den sistnämnda

kategorien blir alldeles lör knapp, vilket vore mycket ogynnsamt

och rent av skadligt för landet. Hade man ett flertal professurer inom

teletekniken, kunde måhända en del av dessa få vara i huvudsak forskningsbetonade,

medan andra kunde fä mera anläggningsteknisk inriktning.

Så som förhållandena nu ligga till, låter detta sig knappast göra. Hänsyn

härtill torde böra tagas vid den nu närmast aktuella undervisningens

planläggande.

I samband härmed må uttryckligen framhållas, att cn ökning av de teletekniska

professurernas antal inom cn nära framtid i hög grad skulle un
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 176.

derlätta iimnesfördelningen och -differentieringen. Det kan ej anses vara

välbetänkt eller rimligt att ha så få teletekniska professurer, som för närvarande

är fallet.

I skrivelse den 24 februari 1947 har vidare styrelsen för tekniska samfundet

i Göteborg förklarat sig livligt tillstyrka en uppdelning av den nuvarande

professuren i radioteknik vid högskolan i enlighet med lärarkollegiets

därom gjorda framställning.

Slutligen har svenska elektroingenjörsföreningens högskolelcommitté i

skrivelse den 2 mars 1947 anslutit sig till högskolans framställning om en

uppdelning av ifrågavarande professur och — i huvudsaklig överensstämmelse

med vad telegrafstyrelsen alternativt förordat — föreslagit benämningen

elektronik och teleteknik I å de nya professurerna. Nämnda förenings

högskolekommitté har bland annat anfört:

Det lärostoff, som numera ingår i professuren i radioteknik, har vuxit ut

till betydligt större omfattning än vad som vid professurens upprättande

beräknats och synes nu ha fått ett sådant omfång, att det professuren tillhörande

undervisnings- och forskningsarbetet svårligen kan medhinnas av

en person, även om hans kompetens sträcker sig över hela området. Möjligen

kan ett och annat moment i det framlagda undervisningsprogrammet

borttagas eller reduceras; å andra sidan må man dock komma ihåg, att utvecklingen

alltjämt går framåt, och att det åvilar professorn att noga följa

denna utveckling, och, i den mån han anser erforderligt, låta de studerande

få del av den.

Kommitterade ha därför funnit, att något måste göras för att minska

professorns arbetsbörda. De ha diskuterat möjligheten att göra detta på

annat sätt än genom uppdelning av professuren, exempelvis genom att till

professorns förfogande ställa en adjungerad lärare för övertagande av undervisningen

inom vissa delar av ämnesområdet, men ha ej ansett sig

kunna på den vägen finna en tillfredsställande lösning. Den undervisning,

som enligt programmet meddelas av professorn, kan ej gärna till någon del

anförtros åt en mindre kvalificerad lärare. Att finna lärare med tillräckligt

hög kompetens är i och för sig inte lätt, och det torde knappast bli möjligt

att fästa en dylik kraft vid högskolan, om man ej kan erbjuda honom den

fasta och självständiga ställning, som innehavet av en professur utgör. Härtill

kommer, att på hela det område, som nu handhaves av professorn i

radioteknik, ett ständigt fortgående forskningsarbete måste utföras, för

vilket ävenledes kräves hög kompetens.

I detta samband vill kommittén ej underlåta att något beröra en fråga

av stor betydelse. Det förhållandet, att nytillkomna professurer på det

teletekniska området på senare tid visat en tendens att koncentreras till de

»nya» ämnena, exempelvis elektronik, är helt självklart men får ej skymma

förståelsen för de övriga ämnesdelarnas betydelse för det svenska näringslivet.

Behovet av radioingenjörer är visserligen stort, men så är även i minst

lika hög grad fallet, då det gäller exempelvis ingenjörer för våra telegrafoch

telefonanläggningar. Med nuvarande snabba utvecklingstakt inom det

teletekniska området gäller dock, att det som i (lag anses tillhöra forskningens

senaste rön, i morgon måste ingå i driftingenjörens arbetsutrustning.

Det betydelsefulla för ett litet land som vårt är att de tekniska

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

vetenskapernas representanter arbeta intimt tillsammans med näringslivet

och med öppen blick för dess behov. Kommittén har anledning förmoda, att

även den nuvarande professorn i radioteknik, vilken, om högskolans förslag

blir av statsmakterna godkänt, skulle övertaga professuren i elektronik,

hyser samma uppfattning. Att hans intresse för forskning är stort, är kommittén

välbekant, men också att han lägger ner ett nitiskt arbete på undervisningen

och att han är en av de studerande uppskattad föreläsare. Vidare

synes han, efter hans hittillsvarande verksamhet att döma, ej betrakta

forskningen som ett självändamål utan vilja inrikta sitt arbete på sådana

problem, vars lösande kan vara av betydelse särskilt för radiotekniken men

även för telefonien. Forskningen skulle följaktligen i huvudsak kunna karakteriseras

som målforskning. Som i högskolans skrivelse omnämnts, finnes

redan vid högskolan apparatur för ett modernt laboratorium till den föreslagna

nya professuren, vilken apparatur dock först kan komma till full

användning i den nya byggnad för den elektrotekniska avdelningen, som

nu skall uppföras. Detta laboratorium har från början planerats för vad

man skulle kunna kalla teleteknisk elektronik, omfattande elektron-rören

och deras fysik, mikrovågrörens teori och fysik in. in. Ett studium av arbeten,

som utföras i laboratoriet, visar också, att dessa huvudsakligen

varit inriktade på vad som här benämnts teleteknisk elektronik.

Den nu föreslagna professuren i elektronik kommer följaktligen ej att

bli en kopia av den professur med samma namn, som för ett par år sedan

upprättades vid tekniska högskolan i Stockholm. Denna senare omfattar

hela elektroniken inklusive grundforskning, under det att professuren vid

Chalmers tekniska högskola skulle vara inriktad på studium och undervisning

beträffande sådana problem och företeelser, som kunna bli av betydelse

för teletekniken. De båda professurerna komma följaktligen att komplettera

varandra, och ett samarbete mellan högskolornas elektrotekniska

avdelningar är därför av vikt, så att rön och erfarenheter, som göras vid

den ena, kunna bliva till gagn för arbetet och studierna vid dem båda.

Av vad som ovan anförts framgår, att kommittén vid sina överväganden

kommit till den uppfattningen, att en uppdelning av professuren i radioteknik

är ofrånkomlig och bör ske så snart som möjligt genom avskiljande

av elektroniken till en särskild professur i detta ämne. Vad beträffar ämnesområdet

för denna professur, synes det i programmet föreslagna tills vidare

vara lämpligt. Då det emellertid med säkerhet kan förutses, att lärostoffet

genom nya upptäckter och rön alltjämt kommer att ökas, vilket kan ha till

följd, att omflyttning av stoff mellan professuren i elektronik och lärostolarna

i de teletekniska tillämpningsämnena kan visa sig ändamålsenlig,

håller kommittén före, att den griins för ämnesområdena, som nu kommer

att uppdragas, ej bör fixeras för någon längre tid. En omreglering av ämnesområdena

kan bli erforderlig ej blott vid infogandet av nytt lärostoff utan

även vid ombyten av lärare, då kompetensen hos dessa kan vara olika beträffande

olika delar av ämnesområdet. Det torde tillhöra arbetsuppgifterna

för det blivande avdelningsrådet vid högskolans avdelning för elektroteknik

att fortlöpande ägna denna angelägenhet sin uppmärksamhet.

För att olika utvecklingsvägar skola hållas öppna i fråga om lärarkrafter

vid högskolan på de teletekniska tillämpningsområdena, synes det kommittén

vara lämpligt, att vid avskiljandet av elektroniken till .särskild professur

benämningen på den bestående professuren ändras från professur

i radioteknik till förslagsvis professur i teleteknik I och benämningen

Bihang till riksdagens protokoll 10$7. / sand. Nr 17G.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

på den nuvarande speciallärarbefattningen i telegrafi och telefoni ändras till

speciallärarbefattning i teleteknik II, samt att, innan professuren i teleteknik

I tillsättes, frågan om uppdelningen av det teletekniska ämnesområdet

på professuren och speciallärarbefattningen upptages till prövning.

Under det senaste världskriget har forskningen inom olika grenar av

svagströmstekniken gjort revolutionerande framsteg och de resultat, som

därvid nåtts, ha vunnit praktisk tillämpning inom ett flertal för det moderna

samhällslivet viktiga områden. Såsom exempel härå må nämnas television,

ekoradio, ekolodning och fjärrmanövrering. I anslutning till denna

utveckling har också under senare år — såsom av den föregående redogörelsen

framgår — en förstärkning av lärarkrafterna på det svagströmstekniska

området vid våra tekniska högskolor kommit till stånd. Den närmare

konfrontation, som efter krigsslutet ägt rum med utvecklingen på

förevarande område utomlands, har emellertid ådagalagt, att en ytterligare

förstärkning av dessa lärarkrafter snabbt måste vidtagas, om vårt land

icke skall ohjälpligt sacka efter i denna utveckling. För närvarande synes

också hos oss råda en betydande brist på kvalificerade teletekniker.

Såsom en lämplig åtgärd till stärkande av vårt lands resurser i förevarande

avseende har nu föreslagits en uppdelning av professuren i radioteknik

vid Chalmers tekniska högskola, vilken för närvarande utgör denna högskolas

enda professur inom det svagströmstekniska området, å två professurer.

För egen del har jag av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygad

om angelägenheten av att en dylik åtgärd snarast kommer till stånd.

De ämnen, som ingå i denna professur, ha nämligen kommit att få en omfattning,

som icke längre medgiver, att tillhörande forskning och undervisning

handhaves av en enda man i professors ställning. Ehuru uppdelningen

torde böra genomföras först från och med budgetåret 1948/49 har jag

därför — med hänsyn till den tidsutdräkt varmed professorstillsättningar

ofta äro förenade — funnit frågan härom böra underställas riksdagen

redan i år.

Vid den av mig sålunda förordade uppdelningen av professuren i radioteknik

vid nämnda högskola synes mig den ena av de nya professurerna i enlighet

med det föreliggande förslaget böra benämnas professur i elektronik och

avses för nuvarande innehavaren av professuren i radioteknik. Den andra

nytillkomna professuren har jag, med hänsyn till vad telegrafstyrelsen och

svenska elektroingenjörsföreningens högskolekommitté anfört, funnit lämpligen

böra benämnas professur i teleteknik I. I anslutning härtill torde den

nuvarande speciallärartjänsten vid högskolan i telegrafi och telefoni från och

med budgetåret 1948/49 böra betecknas såsom speciallärartjänst i teleteknik

II. Vissa erinringar ha slutligen i ärendet framställts med avseende å det

av högskolans lärarkollegium framlagda förslaget till undervisningsprogram

inom den svagströmstekniska avdelningen vid högskolan efter den här för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

ordade uppdelningen av professuren i radioteknik. Jag förutsätter, att vederbörande

högskolemyndigheter beakta de synpunkter, som därvid framförts,

vid programmets slutliga utformning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att besluta, att professuren i radioteknik vid Chalmers tekniska

högskola skall från och med den 1 juli 1948 uppdelas

i en professur i elektronik och en professur i teleteknik I.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1947 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

470816

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppdelning av professuren i radioteknik vid Chalmers tekniska högskola. s. 1 i texten
  2. SU 1947:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående uppdelning av professuren i radioteknik vid Chalmers tekniska högskola. s. 3 i texten