Sök i Ratio Lex

Angående anslag till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar, m. m

1947-03-07 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:177, Angående anslag till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177-

1

Nr 177.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till centrala

sjukvårdsberedningen: avlöningar, m. m.; given

Stockholms slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1947.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkten 205, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar för

budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 150 000 kronor. Den närmaste

anledningen till att ifrågavarande anslag i statsverkspropositionen

upptogs med ett endast preliminärt beräknat belopp var alt förslag framlagts

om inrättande inom beredningen av en avdelning för arbetsstudier vid

sjukhus samt att nämnda förslag vid tiden för statsverkspropositionens framläggande

ännu var föremål för remissbehandling. Sedan remissbehandlingen

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. I samt. Nr 177. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

av ärendet numera avslutats, anhåller jag att till fortsatt behandling få upptaga

hithörande spörsmål. Såsom bakgrund för bedömande av föreliggande

förslag torde jag därvid inledningsvis få lämna en kortfattad redogörelse för

centrala sjukvårdsberedningens uppgifter och organisation.

Centrala sjukvårdsberedningens uppgifter och organisation.

Centrala sjukvårdsberedningen, som tillkom genom beslut av 1943 års riksdag

och väsentligen utgör en sammanslagning av förutvarande centrala sjukhusarkivet

och sjukhusens standardiseringskommitté, har att handlägga

ärenden rörande planläggning och utrustning av sjukhus och därmed jämförliga

inrättningar, planläggning av den slutna vården inom rikets sjukvårdsområden

samt standardisering av inventarier och materiel inom hälsooch

sjukvården. Vidare åligger det beredningen att samla, registrera, systematiskt

bearbeta och arkivera uppgifter rörande hälso- och sjukvårdsväsendet

inom och utom landet i och för rationalisering på det sjukhustekniska

området. Härvid har beredningen att taga de initiativ och väcka de förslag,

som befinnas påkallade.

Till fullgörande av de nu angivna uppgifterna åligger det särskilt beredningen

att med uppmärksamhet följa utvecklingen av sjukhusväsendet inom

och utom riket, att verka för standardisering av inventarier och materiel inom

hälso- och sjukvården samt rationalisering av driften vid sjukhus och

därmed jämförliga inrättningar, att vid påfordran av medicinalstyrelsen eller

sjukhusägare medverka vid granskning av förslag rörande planläggning och

utrustning av sjukhus och därmed jämförliga inrättningar samt planläggning

av den slutna vården inom rikets sjukvårdsområden, samt att tillhandagå

myndigheter, huvudmän för sjukhus och därmed jämförliga inrättningar

ävensom, i den utsträckning så lämpligen prövas kunna ske, jämväl andra

med äskade upplysningar rörande frågor, som falla inom beredningens verksamhetsområde.

Ledningen av beredningen utövas under medicinalstyrelsens överinseende

av en styrelse, bestående av tio ledamöter, vilka utses av Kungl. Maj:t. Styrelsen

har att tillsätta ett särskilt arbetsutskott, bestående av tre av styrelsens

ledamöter. För att övervaka arbetet inom beredningen och mellan styrelsens

och arbetsutskottets sammanträden handlägga vissa ärenden finnes hos beredningen

anställd en verkställande tjänsteman.

Beredningens verksamhet bedrives å två avdelningar, standardiseringsavdelningen

och arkivavdelningen. Standardiseringsavdelningen handlägger huvudsakligen

ärenden rörande standardisering av inventarier och materiel inom

sjukvården. Arkivavdelningen handlägger huvudsakligen ärenden rörande

planläggning av sjukhus och därmed jämförliga inrättningar och skall i detta

syfte samla, registrera, systematiskt bearbeta och arkivera uppgifter och ritningar

på sjukhusväsendets område. Vardera avdelningen står under ledning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 3

av eu byrådirektör i lönegrad Eo 26, som har att organisera och leda arbetet

inom avdelningen.

För budgetåret 1946/47 har till avlöningar vid beredningen anvisats ett förslagsanslag

av 70 000 kronor. Kungl. Maj:t har den 31 maj 1946 fastställt

följande avlöningsstat för beredningen, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis.................................. kronor 6 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ » 57 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 7 000

Summa förslagsanslag kronor 70 000

Samtidigt har Kungl. Maj:t förklarat, att anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, finge tills vidare från och

med budgetåret 1946/47 disponeras på följande sätt:

Arvoden till ledamöter av styrelsen, förslagsvis ............ kronor 1 500

Arvode till en verkställande tjänsteman, högst ............ » 3 000

Arveden till av beredningen anlitade experter, högst........ » 1 500

Summa kronor 6 000

Framställningar av centrala sjukvårdsberedningen samt

yttrande däröver.

I skrivelse den 24 augusti 1946 har centrala sjukvårdsberedningens styrelse

gjort framställning rörande medelsbehovet för avlöningar vid beredningen

under nästa budgetår.

Styrelsen framhåller däri, att det för styrelsen stode klart, att omfattningen

av de arbetsuppgifter, som fölle inom beredningens verksamhetsområde,

komme att ytterligare väsentligt öka under budgetåret 1947/48. Av sjukhusens

huvudmän hade nämligen anvisats mycket stora anslag för ny-, till- och

ombyggnader av sjukvårds- och övriga sociala inrättningar. Detta komme

att medföra ett ökat arbete icke endast för beredningens arkivavdelning i fråga

om granskning av förslag till planer för lösande av dessa arbetsprojekt

utan jämväl för dess standardiseringsavdelning. Krav hade sålunda med stor

styrka framförts från sjukhusens huvudmän om forcering av ett flertal betydelsefulla

standardiseringsuppgifter för att underlätta erforderlig nyanskaffning

av utrustning till de planerade utvidgningarna. Såsom särskilt angelägna

standardiseringsuppgifter hade därvid framstått exempelvis möbelstandardiseringen,

textilstandardiseringen, standardiseringen av kvalitets- och provningsbestämmelser

för porslin och glas samt standardiseringen av strumpor,

skor och konfektionerade artiklar. De föreliggande arbetsuppgifterna skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

alltså, med hänsyn till vad som vore att vinna i ekonomiskt hänseende för

sjukhusens huvudmän, i och för sig motivera en utökning av antalet befattningshavare

hos beredningen. Då emellertid beredningen icke tilltrodde sig

kunna samtidigt upptaga alla i övrigt önskvärda arbetsprojekt, hade det i

stället synts så mycket mera angeläget att söka skyndsammast slutföra de

ur ekonomisk synpunkt mest betydelsefulla. Under anslagsposten till a vlöningar

till övrig icke-ordinarie personal hade för löpande

budgetår beräknats ett belopp av 5 000 kronor för möbelstandardiseringen.

Det syntes emellertid ovisst, om denna hunne slutföras i avsedd omfattning

under innevarande budgetår. För att slutföra möbelstandardiseringen och

vissa av de förut angivna mest angelägna standardiseringsuppgifterna hemställer

styrelsen om anvisande av ett med 5 000 kronor till 10 000 kronor förhöjt

belopp till avlöning av för dessa arbetsuppgifter erforderlig arbetskraft.

I enlighet härmed har styrelsen beräknat ifrågavarande anslagspost till

(57 000 + 5 000) 62 000 kronor.

I fråga om anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj: t, har styrelsen föreslagit en höjning

av delposten till arvoden till av beredningen anlitade experter med 500

kronor till 2 000 kronor. Till stöd härför har åberopats dels utgifterna för

ändamålet under föregående budgetår, 2 058 kronor, dels ock den ökade konsultation

av experter, som måste förutsättas äga rum vid den förut omnämnda

ytterligare forceringen av beredningens arbete. Posten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har styrelsen alltså uppskattat

till (6 000 + 500) 6 500 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg har styrelsen beräknat till oförändrat

belopp, 7 000 kronor.

Enligt styrelsens förslag skulle alltså anslaget i sin helhet för nästa budgetår

uppföras med (6 500 + 62 000 + 7 000) 75 500 kronor.

Härefter har beredningens styrelse i skrivelse den 13 december 1946 hemställt

om anvisande av medel för nästa budgetår för anställande av ytterligare

arkitektutbildad personal på beredningens arkivavdelning.

Styrelsen framhåller, att den i styrelsens petitaskrivelse omnämnda ökningen

av arbetsuppgifterna komme att till stor del åvila arkivavdelningen.

Styrelsen hade dock vid avlåtandet av sin petitaskrivelse ansett sig böra avvakta

ännu någon tid, innan framställning gjordes om ökade medel för ifrågavarande

ändamål. Sedan det emellertid visat sig icke möjligt att skjuta

dessa och vissa ytterligare nytillkommande arbetsuppgifter på framtiden,

hade beredningen blivit nödsakad att redan för innevarande budgetår anhålla

om ett tilläggsanslag för tillfällig anställning av arkitektutbildad personal på

arkivavdelningen. Det vore enligt styrelsens mening ställt utom allt tvivel,

att för ett fullföljande av dessa arbetsuppgifter behovet av arkitektutbildad

personal komme att kvarstå jämväl under budgetåret 1947/48, varför styrelsen

ansåge sig böra göra framställning om ökning för nämnda ändamål

av beredningens anslag. Därest det skulle bli möjligt att förvärva tillräckligt

kvalificerad arbetskraft, finge löneförmånerna icke tillmätas alltför knappt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

5

Styrelsen ansåge ett arvode av 1 050 kronor för månad nödvändigt och hade

därvid avvägt beloppet jäinväl med hänsyn till den avlöning, som beräknades

komma att efter den 1 juli 1947 utgå till befattningshavare i lönegrad motsvarande

nuvarande Eo 24. Därest det icke skulle visa sig möjligt att för

nämnda arvode erhålla lämplig heltidsanställd person, syntes i stället två personer

med deltidstjänstgöring böra anställas.

Under hänvisning till det anförda hemställer styrelsen, att den i avlöningsstaten

för beredningen uppförda anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår måtte upptagas

till (62 000 + 12 600) 74 600 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande över styrelsens framställningar icke

haft något att erinra mot de av styrelsen begärda anslagsökningarna.

Framställning av statens sjukhusutredning av år 1943 samt

yttranden däröver.

I skrivelse den 13 december 1946 har statens sjukhusutredning av år 1943

framlagt förslag om provisorisk anslutning till centrala sjukvårdsberedningen

av en avdelning för arbetsstudier vid sjukhus. Utredningen anför till en början

följande.

Sedan år 1944 har utredningen efter medgivande av chefen för socialdepartementet

genom särskilt anställda ingenjörer bedrivit arbetsstudier vid

kropps- och sinnessjukhus. Enligt av departementschefen den 31 december

1945 senast fastställd plan skola dessa studier vara avslutade den 30 juni

1947.

De arbetsstudier, som hittills bedrivits, ha i huvudsak omfattat dels s. k.

veckostudier vid ett antal vårdavdelningar och kök vid sjukhus, avseende att

klarlägga förekomsten och den kvantitativa betydelsen för arbetsbelastningen

av skilda arbetsmoment, dels s. k. frekvensstudier avseende att belysa hur

ofta personalen förflyttar sig mellan lokalerna på vårdavdelningarna, de olika

arbetsställena i köket o. s. v., dels slutligen specialstudier av transportanordningar,

tvättinrättningar m. in. Slutligen ha på några sjukhus anordnats experiment

avseende att belysa effekten av förbättrade arbetsmetoder, inredningsdetaljer

och dylikt. Under dessa studier har ett betydande material insamlats,

vilket sjukhusutredningen har för avsikt att framdeles redovisa.

Emellertid har ett antal sjukhushuvudmän visat intresse att för egen del

anordna undersökningar rörande sjukhusens arbets- och organisationsförhållanden.

Enligt sjukhusutredningens uppfattning torde dylika undersökningar

vara av stort värde för de därav berörda sjukvårdsanstalterna, särskilt om

för desamma kunde anlitas de arbetsstudieingenjörer, som i utredningens

tjänst förvärvat erfarenheter och undersökningsrutin på området. Andra i

fråga om sjukhusdrift erfarna arbetsstudiemän torde nämligen icke finnas

att tillgå. Utredningen är därför angelägen medverka till sådana anordningar,

att de på sjukhusdriften inriktade arbetsstudieingenjörerna få möjlighet att

även i fortsättningen slå till statens och övriga sjukhushuvudmäns förfogande.

Det är dock knappast troligt, att den efterfrågan på arbetsstudier vid sjukhus,

som sålunda redan föreligger eller kan tänkas uppstå i en nära framtid, av

sig själv kommer att taga sådan form, att dessa arbetsstudieingenjörer där
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

igenom kunna beredas kontinuerlig sysselsättning. Den sannolika utvecklingen

blir därför — om utredningens arbetsstudieingenjörer skingras efter den 30

juni 1947 — att dessa övergå till verksamhet inom andra områden, eventuellt

efter något enstaka, tillfälligt uppdrag vid sjukhus. En sådan utveckling

synes sjukhusutredningen böra undvikas, vilket lämpligen sker på så sätt, att

ett centralt organ erhåller uppdrag att samla efterfrågan, fördela arbetsuppgifterna

och garantera arbetsstudieingenjörerna kontinuerlig sysselsättning.

Sjukhusutredningen anför vidare, att utredningen ansåge ifrågavarande undersökningsverksamhet

vara av den allmännyttiga karaktär, att det vore motiverat,

att den sammanhållande funktionen ålades ett statligt organ. Såsom

ett på sjukhusdriftens rationalisering inriktat organ syntes centrala sjukvårdsberedningen

vara den statliga institution, som i detta fall borde komma

ifråga.

Arbetsstudieingenjörerna borde — fortsätter utredningen — lämpligen utgöra

en särskild avdelning inom centrala sjukvårdsberedningen, tills vidare

närmast underställd beredningens verkställande ledamot. På beredningen

skulle därvid ankomma att bland sjukhushuvudmännen sprida kännedom om

metoderna för arbetsstudierna, kostnaderna härför och de möjliga resultaten,

att på sätt som med hänsyn till huvudmännens speciella önskemål och vad

som ur det allmännas synpunkt kunde anses mest givande organisera det

arbete, som avdelningen på framställning av huvudmännen — däri inbegripet

staten — hade att utföra vid visst sjukhus eller inom visst sjukvårdsområde,

att inkassera och till statsverket inleverera de avgifter, som eventuellt

bestämdes skola uppbäras av huvudmännen för detta biträde, samt att därutöver

på lämpligt sätt för eget utrednings- och planeringsarbete utnyttja

avdelningen under tider, då den ej vore upptagen av fältarbete. Under den

tid, som sjukhusutredningens verksamhet påginge, borde utredningen äga rätt

utnyttja arbetsstudieavdelningens tjänster för eventuella kompletteringar av

utredningens egna undersökningar.

Utredningen framhåller slutligen, att arbetsstudieavdelningen tills vidare

syntes böra givas provisorisk karaktär. Enligt utredningens uppfattning borde

den under en försökstid, omfattande ett år, bestå av en teknisk ledare

och ytterligare högst två arbetsstudieingenjörer. Arvodena till dessa syntes

med beaktande av den allmänna lönerevision för statstjänstemän, som avsåges

träda i kraft den 1 juli 1947, böra sättas till för den tekniske ledaren

1 050 kronor och för övriga arbetsstudieingenjörer högst 900 kronor för månad

räknat.

Över utredningens förslag har centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott

avgivit utlåtande, varefter statskontoret och medicinalstyrelsen yttrat

sig i ärendet.

Centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott upplyser inledningsvis, att

utskottet berett styrelsen för svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundets

sjukvårdsdelegation tillfälle att avgiva yttrande i ärendet och

därvid anhållit, att i yttrandet måtte särskilt angivas i vilken utsträckning

den ifrågasatta organisationen kunde komma att utnyttjas av landstingens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

7

respektive städernas utanför landstingen sjukhus. Såväl landstingsförbundets

styrelse som stadsförbundets sjukvårdsdelegation hade framhållit, att

från deras sida intresse ägnats åt besparings- och rationaliseringsfrågor inom

sjukvården. Stora förhoppningar hade därvid knutits till resultatet av de utredningar,

som verkställts av statens sjukhusutredning. Icke minst gällde

detta resultatet av de arbetsstudier, som utredningen låtit verkställa.

Landstingsförbundets styrelse, som i sin tur inhämtat yttranden från

landstingens förvaltningsutskott, hade för sin del betonat, att värdet av arbetsstudier

och organisationsundersökningar å sjukvårdens område för främjandet

av en rationell sjukhusdrift framstode först, sedan sjukhusutredningen

framlagt resultatet av hittills verkställda utredningar på detta område.

Med hänsyn till de positiva uttalanden för inrättandet av en arbetsstudieavdelning,

som förvaltningsutskotten givit uttry ck åt, hade styrelsen emellertid

ansett det värdefullt, att den nuvarande organisationen tills vidare bibehölles.

Landstingsförbundets styrelse hade i anslutning härtill tillstyrkt det framlagda

förslaget. Stadsförbundets sjukvårdsdelegation hade anfört, att man

från städernas sida syntes vilja avvakta resultatet av sjukhusutredningens

arbetsstudier och andra undersökningar, innan man vore beredd att för de

olika sjukhusens del göra upp mera konkreta planer för nya arbetsstudier.

Delegationen hade emellertid vitsordat, att bland sjukhusens huvudmän intresse

funnes för arbetsstudier, och hade ansett, att tillkomsten av eu mera

permanent arbetsstudieavdelning ansluten till centrala sjukvårdsberedningen

måste hälsas med tillfredsställelse.

För egen del har beredningens arbetsutskott anfört i huvudsak följande.

Det skulle även för beredningen ha varit av värde vid ett ställningstagande

till det nu framlagda förslaget, om resultaten av sjukhusutredningens

arbetsstudier — helt eller till vissa delar — förelegat publicerade. Med

hänsyn till det intresse, som deklarerats från sjukhushuvudmännens sida,

anser emellertid beredningen önskvärt, att de arbetsstudiemän, som i sjukhusutredningens

tjänst förvärvat erfarenhet och undersökningsrutin på området,

fortsättningsvis kunna stå till förfogande. Enligt beredningens mening

torde arbetet framdeles böra bedrivas mindre i form av tidsstudier och mera

såsom rena organisationsundersökningar. Beredningen vill även framhålla,

att det för såväl arkivavdelningens som standardiseringsavdelningens arbetsuppgifter

skulle vara av stort värde att för specialundersökningar ha tillgång

till en arbetsstudieavdelning. Såsom sjukhusutredningen i sin skrivelse

berört kommer under den tid utredningens verksamhet pågår, arbetsstudieavdelningen

att behöva utnyttjas för eventuella kompletteringar av utredningens

egna undersökningar.

Med hänsyn till det intresse för en organisation som den föreslagna, som

sålunda föreligger från sjukhushuvudmännen, centrala sjukvårdsberedningen

och statens sjukhusutredning, vill beredningen tillstyrka, att till centrala

sjukvårdsberedningen provisoriskt under budgetåret 1947/48 anslutcs eu avdelning

för arbetsstudier vid sjukhus.

Arbetsutskottet framhåller vidare, alt vid ell bifall till den gjorda framställningen

den föreslagna arbetsstudieavdelningen borde organiseras såsom

eu särskild avdelning inom beredningen och merkostnaderna för densamma

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

bestridas genom ett särskilt anslag för nämnda verksamhet. Då ifrågavarande

verksamhet måste anses vara av allmännyttig karaktär och, i avvaktan

på sjukhusutredningens resultat, måste betraktas såsom en försöksverksamhet,

framstode som naturligt, att de fasta kostnaderna bestredes av statsmedel.

Det hade vidare ansetts angeläget, att innan värdet av arbetsstudier

blivit klarlagt, ersättningen för sådana arbetsstudier, som vore avsedda att

verkställas på begäran av sjukhusens huvudmän, icke fastställdes så, att den

avhölle huvudmännen från att anlita arbetsstudieavdelningen. Med hänsyn

härtill borde under den föreslagna försökstiden huvudmännen endast debiteras

rese- och traktamentsersättningar i samband med lokala undersökningar.

Vid arbetsstudier eller undersökningar å sådan ort, att resekostnads- och

traktamentsersättning enligt resereglementet ej skulle komma att utgå, exempelvis

i Stockholm, borde huvudmännen erlägga ett mot beräknad rese- och

traktamentsersättning svarande belopp.

Arbetsutskottet har slutligen beträffande kostnaderna för arbetsstudieavdelningens

verksamhet anfört följande.

Sjukhusutredningen har utgått ifrån att arbetsstudieavdelningen skulle omfatta

en teknisk ledare och två arbetsstudieingenjörer. Dessa ha förutsatts

skola vara arvodesavlönade. Sammanlagda arvodesbeloppen beräknas till

högst 34 200 kronor för år. För avdelningens verksamhet torde jämväl erfordras

ett kontorsbiträde med arvode beräknat till 4 700 kronor. För resej

kostnader och traktamentsersättningar torde böra beräknas ett belopp

av 12 000 kronor. Beredningen har härvid räknat med att arbetsstudiemännen

komma att under sammanlagt omkring 100 dagar ägna sig åt fältarbete,

därav halva tiden för statens sjukhusutredning och centrala sjukvårdsberedningen

samt halva tiden för uppdrag från sjukhushuvudmännen. Av beredningen

förskotterade reseersättningar i anledning av sistnämnda arbeten —

omkring 6 000 kronor — skulle komma att inflyta till beredningen med samma

belopp. Beredningen har förutsatt, att arbetsstudiemännen komma att

åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass II B i allmänna

resereglementet. För expenser torde böra upptagas 3 100 kronor. Något belopp

för lokaler synes icke komma att erfordras, då beredningen utgår från

att statens sjukhusutredning jämväl under budgetåret 1947/48 kommer att

disponera sina nuvarande lokaler och att arbetsstudieavdelningen då även

skulle kunna nyttja dessa. Kostnaderna för arbetsstudieavdelningen har beredningen

sålunda beräknat till (34 200 + 4 700 + 12 000 + 3 100 — 6 000)

48 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har för sin del intet haft att erinra mot bifall till det

framlagda förslaget.

Statskontoret anför, att förslaget syntes vara ägnat att inge vissa betänkligheter.

Värdet av arbetsstudier och organisationsundersökningar å sjukvårdens

område för främjande av en rationell sjukhusdrift syntes nämligen, såsom

framhållits bland annat av landstingsförbundets styrelse, kunna bedömas

först sedan sjukhusutredningen framlagt resultatet av hittills verkställda

utredningar på detta område. Statskontoret ville emellertid icke motsätta

sig, att såsom ett provisorium under budgetåret 1947/48 en arbetsstudieavdelning

inrättades vid centrala sjukvårdsberedningen. Med ledning av resultatet

av verksamheten under detta år syntes frågan om avdelningens bibe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 177.

9

hållande framdeles få bedömas. I fråga om den ersättning, som skulle erläg-''

gas av vederbörande huvudmän för verkställda undersökningar för deras

räkning, har statskontoret för sin del ansett, att huvudmännen av sjukvårdsberedningen

borde debiteras ett visst belopp, förslagsvis 30 kronor, för varje

tjänstgöringsdag, som erfordrades för undersökningarna. En dylik anordning

skulle innebära större rättvisa de olika huvudmännen emellan än de

av beredningen föreslagna ersättningsgrunderna.

Föredraganden.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen planeras för närvarande i

landet omfattande ny-, till- och ombyggnader av sjukhus och därmed jämförliga

inrättningar. Nämnda förhållande har medfört, att ökade anspråk

ställts på centrala sjukvårdsberedningens arkivavdelning, som har till uppgift

att på begäran av vederbörande sjukhusägare biträda med granskning

av de planerade företagen. Då för de avsedda sjukhusutvidgningama även

kräves omfattande nyanskaffning av utrustning av olika slag, ha vidare från

sjukhushuvudmännens sida rests krav på forcering av arbetet rörande standardisering

av sjukvårdsmateriel i syfte att underlätta nyanskaffningen och

nedbringa kostnaderna härför. Härigenom ha arbetsuppgifterna ökat även

för beredningens standardiseringsavdelning. För att tillgodose det omedelbara

behovet av den förstärkning av arkivavdelningens arbetskrafter, som

påkallats av de ökade arbetsuppgifterna, har Kungl. Maj:t genom beslut den

20 december 1946 ställt medel till beredningens förfogande för anställande

under innevarande budgetår av viss arkitektutbildad expertis. I likhet med

beredningen räknar jag med att en liknande förstärkning kommer att vara

erforderlig även under nästa budgetår. Jag anser mig för den skull böra tillstyrka

beredningens framställning om anvisande för ändamålet av ett belopp

av 12 600 kronor. Ej heller mot beredningens förslag om höjning med 5 000

kronor till 10 000 kronor av det för möbelstandardisering m. in. avsedda beloppet

och med 500 kronor till 2 000 kronor av den för arvoden till experter

uppförda delposten har jag funnit något att erinra.

Vad härefter beträffar det av statens sjukhusutredning framförda förslaget

om inrättande vid beredningen hv en provisorisk avdelning för arbetsstudier

framgår av den lämnade redogörelsen, att de arbetsstudier, som sedan

år 1944 bedrivits av utredningen, slå inför sin avslutning. Det under studierna

samlade materialet är föremål för bearbetning inom utredningen. Resultatet

av utredningens överväganden torde dock, enligt vad jag under hand

inhämtat, icke vara alt förvänta förrän under första halvåret 1948. I detta

läge har utredningen ansett angeläget, att en av dess arbetsstudiegrupper

icke skingrades utan alltfort stode till förfogande för staten och övriga sjukhushuvudmän.

Från olika huvudmäns sida har också uttalats intresse för eu

dylik anordning. Oaktat svårigheter möta alt nu bedöma värdet av arbetsstadier

och organisationsundersökningar å sjukvårdens område, anser jag

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 177.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

i likhet med utredningen praktiska skäl tala för att vissa av utredningens

arbetsstudieingenjörer, i avvaktan på utredningens förslag, tills vidare kvarhållas

i det allmännas tjänst. Jag vill härvid särskilt erinra om att ingenjörerna

i fråga erhållit sin utbildning på sjukhusområdet i utredningens tjänst

och att risk föreligger för att den erfarenhet och rutin i fråga om arbetsstudier

och organisationsundersökningar på sjukvårdens område, som dessa

förvärvat, eljest går förlorad för det allmänna.

Med hänsyn till de uppgifter, som ankomma på centrala sjukvårdsberedningen,

synes det vara naturligt, att denna närmast kommer i fråga för

övertagande av arbetsstudieingenjörerna från sjukhusutredningen. Jag förordar

därför, att ingenjörerna, på sätt i ärendet föreslagits, anslutas såsom

en särskild provisorisk avdelning till beredningen. Avdelningen torde böra

omfatta en teknisk ledare och två arbetsstudieingenjörer. De föreslagna arvodena

för dessa befattningshavare, eller 1 050 kronor för månad för den

tekniske ledaren och högst 900 kronor för månad för envar av arbetsstudieingenjörema,

synas mig lämpligt avvägda. För kontorsgöromål åt avdelningen

torde vidare böra avses ett belopp av 5 000 kronor. Härjämte torde vissa

belopp böra anvisas för reseersättningar och för expenser. För lokala

undersökningar, som utföras på begäran av huvudmän för andra sjukhus än

statens, torde böra utgå särskild ersättning, vilken lämpligen i enlighet med

statskontorets förslag synes kunna bestämmas till 30 kronor för tjänstgöringsdag.

Med hänsyn till avdelningens provisoriska karaktär torde kostnaderna

för dess verksamhet tills vidare lämpligen böra bestridas från ett särskilt

anslag, förslagsvis benämnt centrala sjukvårdsberedningen: arbetsstudier.

Jag övergår härefter till beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår.

Vad först angår anslaget till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar bör

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj : t, enligt av mig förordat förslag höjas med

500 kronor till 6 500 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal bör, vid bifall till vad jag förordat om anvisande av medel till

extra arbetskraft för möbelstandardisering in. m. och för arkitektutbildad

personal, uppräknas med sammanlagt (5 000 + 12 600) 17 600 kronor. Den

allmänna löneregleringen medför vidare en ökning av medelsbehovet under

posten med 28 400 kronor. Posten torde alltså för nästa budgetår böra upptagas

till (57 000 + 17 600 + 28 400) 103 000 kronor.

Till rörligt tillägg torde böra avses 5 500 kronor.

Anslaget i sin helhet skulle alltså uppgå till (6 500 + 103 000 + 5 500)

115 000 kronor.

Under det nya anslaget till centrala sjukvårdsberedningen: arbetsstudier

böra för arvoden till en teknisk ledare och till två arbetsstudieingenjörer upptagas

[(12 X 1 050) + (2 X 12 X 900)] 34 200 kronor. Vidare bör för kontorsgöromål

upptagas ett belopp av 5 000 kronor. För reseersättningar beräknar

jag i enlighet med centrala sjukvårdsberedningens förslag 12 000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 177.

It

medan beloppet för expenser torde kunna begränsas till 2 800 kronor. Vidare

skulle avgå ersättningar från huvudmännen, vilka torde kunna uppskattas

till 4 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle sålunda

uppgå till (34 200 + 5 000 + 12 000 + 2 800 —4 000) 50 000 kronor.

De båda anslagen torde böra anvisas under huvudtiteln V a. Inrikesdepartementet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. kronor 6 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................ » 103 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 500

Summa förslagsanslag kronor 115 000;

dels ock för budgetåret 1947/48 under V a huvudtiteln anvisa
1.

till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar ett förslagsanslag

av ......................... kronor 115 000;

2. till Centrala sjukvårdsberedningen: Arbetsstudier ett

förslagsanslag av ........................ kronor 50 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4774n0. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar m. m. s. 14 i texten
  2. SU 1947:105 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar m. m. s. 27 i texten