Angående anslag till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar, m. m
1947-03-07 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:177, Angående anslag till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 177-
1
Nr 177.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till centrala
sjukvårdsberedningen: avlöningar, m. m.; given
Stockholms slott den 7 mars 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.
GUSTAF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars
1947.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
statsrådet Mossberg.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkten 205, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar för
budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 150 000 kronor. Den närmaste
anledningen till att ifrågavarande anslag i statsverkspropositionen
upptogs med ett endast preliminärt beräknat belopp var alt förslag framlagts
om inrättande inom beredningen av en avdelning för arbetsstudier vid
sjukhus samt att nämnda förslag vid tiden för statsverkspropositionens framläggande
ännu var föremål för remissbehandling. Sedan remissbehandlingen
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. I samt. Nr 177. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
av ärendet numera avslutats, anhåller jag att till fortsatt behandling få upptaga
hithörande spörsmål. Såsom bakgrund för bedömande av föreliggande
förslag torde jag därvid inledningsvis få lämna en kortfattad redogörelse för
centrala sjukvårdsberedningens uppgifter och organisation.
Centrala sjukvårdsberedningens uppgifter och organisation.
Centrala sjukvårdsberedningen, som tillkom genom beslut av 1943 års riksdag
och väsentligen utgör en sammanslagning av förutvarande centrala sjukhusarkivet
och sjukhusens standardiseringskommitté, har att handlägga
ärenden rörande planläggning och utrustning av sjukhus och därmed jämförliga
inrättningar, planläggning av den slutna vården inom rikets sjukvårdsområden
samt standardisering av inventarier och materiel inom hälsooch
sjukvården. Vidare åligger det beredningen att samla, registrera, systematiskt
bearbeta och arkivera uppgifter rörande hälso- och sjukvårdsväsendet
inom och utom landet i och för rationalisering på det sjukhustekniska
området. Härvid har beredningen att taga de initiativ och väcka de förslag,
som befinnas påkallade.
Till fullgörande av de nu angivna uppgifterna åligger det särskilt beredningen
att med uppmärksamhet följa utvecklingen av sjukhusväsendet inom
och utom riket, att verka för standardisering av inventarier och materiel inom
hälso- och sjukvården samt rationalisering av driften vid sjukhus och
därmed jämförliga inrättningar, att vid påfordran av medicinalstyrelsen eller
sjukhusägare medverka vid granskning av förslag rörande planläggning och
utrustning av sjukhus och därmed jämförliga inrättningar samt planläggning
av den slutna vården inom rikets sjukvårdsområden, samt att tillhandagå
myndigheter, huvudmän för sjukhus och därmed jämförliga inrättningar
ävensom, i den utsträckning så lämpligen prövas kunna ske, jämväl andra
med äskade upplysningar rörande frågor, som falla inom beredningens verksamhetsområde.
Ledningen av beredningen utövas under medicinalstyrelsens överinseende
av en styrelse, bestående av tio ledamöter, vilka utses av Kungl. Maj:t. Styrelsen
har att tillsätta ett särskilt arbetsutskott, bestående av tre av styrelsens
ledamöter. För att övervaka arbetet inom beredningen och mellan styrelsens
och arbetsutskottets sammanträden handlägga vissa ärenden finnes hos beredningen
anställd en verkställande tjänsteman.
Beredningens verksamhet bedrives å två avdelningar, standardiseringsavdelningen
och arkivavdelningen. Standardiseringsavdelningen handlägger huvudsakligen
ärenden rörande standardisering av inventarier och materiel inom
sjukvården. Arkivavdelningen handlägger huvudsakligen ärenden rörande
planläggning av sjukhus och därmed jämförliga inrättningar och skall i detta
syfte samla, registrera, systematiskt bearbeta och arkivera uppgifter och ritningar
på sjukhusväsendets område. Vardera avdelningen står under ledning
Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 3
av eu byrådirektör i lönegrad Eo 26, som har att organisera och leda arbetet
inom avdelningen.
För budgetåret 1946/47 har till avlöningar vid beredningen anvisats ett förslagsanslag
av 70 000 kronor. Kungl. Maj:t har den 31 maj 1946 fastställt
följande avlöningsstat för beredningen, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis.................................. kronor 6 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal............ » 57 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 7 000
Summa förslagsanslag kronor 70 000
Samtidigt har Kungl. Maj:t förklarat, att anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, finge tills vidare från och
med budgetåret 1946/47 disponeras på följande sätt:
Arvoden till ledamöter av styrelsen, förslagsvis ............ kronor 1 500
Arvode till en verkställande tjänsteman, högst ............ » 3 000
Arveden till av beredningen anlitade experter, högst........ » 1 500
Summa kronor 6 000
Framställningar av centrala sjukvårdsberedningen samt
yttrande däröver.
I skrivelse den 24 augusti 1946 har centrala sjukvårdsberedningens styrelse
gjort framställning rörande medelsbehovet för avlöningar vid beredningen
under nästa budgetår.
Styrelsen framhåller däri, att det för styrelsen stode klart, att omfattningen
av de arbetsuppgifter, som fölle inom beredningens verksamhetsområde,
komme att ytterligare väsentligt öka under budgetåret 1947/48. Av sjukhusens
huvudmän hade nämligen anvisats mycket stora anslag för ny-, till- och
ombyggnader av sjukvårds- och övriga sociala inrättningar. Detta komme
att medföra ett ökat arbete icke endast för beredningens arkivavdelning i fråga
om granskning av förslag till planer för lösande av dessa arbetsprojekt
utan jämväl för dess standardiseringsavdelning. Krav hade sålunda med stor
styrka framförts från sjukhusens huvudmän om forcering av ett flertal betydelsefulla
standardiseringsuppgifter för att underlätta erforderlig nyanskaffning
av utrustning till de planerade utvidgningarna. Såsom särskilt angelägna
standardiseringsuppgifter hade därvid framstått exempelvis möbelstandardiseringen,
textilstandardiseringen, standardiseringen av kvalitets- och provningsbestämmelser
för porslin och glas samt standardiseringen av strumpor,
skor och konfektionerade artiklar. De föreliggande arbetsuppgifterna skulle
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
alltså, med hänsyn till vad som vore att vinna i ekonomiskt hänseende för
sjukhusens huvudmän, i och för sig motivera en utökning av antalet befattningshavare
hos beredningen. Då emellertid beredningen icke tilltrodde sig
kunna samtidigt upptaga alla i övrigt önskvärda arbetsprojekt, hade det i
stället synts så mycket mera angeläget att söka skyndsammast slutföra de
ur ekonomisk synpunkt mest betydelsefulla. Under anslagsposten till a vlöningar
till övrig icke-ordinarie personal hade för löpande
budgetår beräknats ett belopp av 5 000 kronor för möbelstandardiseringen.
Det syntes emellertid ovisst, om denna hunne slutföras i avsedd omfattning
under innevarande budgetår. För att slutföra möbelstandardiseringen och
vissa av de förut angivna mest angelägna standardiseringsuppgifterna hemställer
styrelsen om anvisande av ett med 5 000 kronor till 10 000 kronor förhöjt
belopp till avlöning av för dessa arbetsuppgifter erforderlig arbetskraft.
I enlighet härmed har styrelsen beräknat ifrågavarande anslagspost till
(57 000 + 5 000) 62 000 kronor.
I fråga om anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj: t, har styrelsen föreslagit en höjning
av delposten till arvoden till av beredningen anlitade experter med 500
kronor till 2 000 kronor. Till stöd härför har åberopats dels utgifterna för
ändamålet under föregående budgetår, 2 058 kronor, dels ock den ökade konsultation
av experter, som måste förutsättas äga rum vid den förut omnämnda
ytterligare forceringen av beredningens arbete. Posten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har styrelsen alltså uppskattat
till (6 000 + 500) 6 500 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg har styrelsen beräknat till oförändrat
belopp, 7 000 kronor.
Enligt styrelsens förslag skulle alltså anslaget i sin helhet för nästa budgetår
uppföras med (6 500 + 62 000 + 7 000) 75 500 kronor.
Härefter har beredningens styrelse i skrivelse den 13 december 1946 hemställt
om anvisande av medel för nästa budgetår för anställande av ytterligare
arkitektutbildad personal på beredningens arkivavdelning.
Styrelsen framhåller, att den i styrelsens petitaskrivelse omnämnda ökningen
av arbetsuppgifterna komme att till stor del åvila arkivavdelningen.
Styrelsen hade dock vid avlåtandet av sin petitaskrivelse ansett sig böra avvakta
ännu någon tid, innan framställning gjordes om ökade medel för ifrågavarande
ändamål. Sedan det emellertid visat sig icke möjligt att skjuta
dessa och vissa ytterligare nytillkommande arbetsuppgifter på framtiden,
hade beredningen blivit nödsakad att redan för innevarande budgetår anhålla
om ett tilläggsanslag för tillfällig anställning av arkitektutbildad personal på
arkivavdelningen. Det vore enligt styrelsens mening ställt utom allt tvivel,
att för ett fullföljande av dessa arbetsuppgifter behovet av arkitektutbildad
personal komme att kvarstå jämväl under budgetåret 1947/48, varför styrelsen
ansåge sig böra göra framställning om ökning för nämnda ändamål
av beredningens anslag. Därest det skulle bli möjligt att förvärva tillräckligt
kvalificerad arbetskraft, finge löneförmånerna icke tillmätas alltför knappt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
5
Styrelsen ansåge ett arvode av 1 050 kronor för månad nödvändigt och hade
därvid avvägt beloppet jäinväl med hänsyn till den avlöning, som beräknades
komma att efter den 1 juli 1947 utgå till befattningshavare i lönegrad motsvarande
nuvarande Eo 24. Därest det icke skulle visa sig möjligt att för
nämnda arvode erhålla lämplig heltidsanställd person, syntes i stället två personer
med deltidstjänstgöring böra anställas.
Under hänvisning till det anförda hemställer styrelsen, att den i avlöningsstaten
för beredningen uppförda anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår måtte upptagas
till (62 000 + 12 600) 74 600 kronor.
Statskontoret har i avgivet utlåtande över styrelsens framställningar icke
haft något att erinra mot de av styrelsen begärda anslagsökningarna.
Framställning av statens sjukhusutredning av år 1943 samt
yttranden däröver.
I skrivelse den 13 december 1946 har statens sjukhusutredning av år 1943
framlagt förslag om provisorisk anslutning till centrala sjukvårdsberedningen
av en avdelning för arbetsstudier vid sjukhus. Utredningen anför till en början
följande.
Sedan år 1944 har utredningen efter medgivande av chefen för socialdepartementet
genom särskilt anställda ingenjörer bedrivit arbetsstudier vid
kropps- och sinnessjukhus. Enligt av departementschefen den 31 december
1945 senast fastställd plan skola dessa studier vara avslutade den 30 juni
1947.
De arbetsstudier, som hittills bedrivits, ha i huvudsak omfattat dels s. k.
veckostudier vid ett antal vårdavdelningar och kök vid sjukhus, avseende att
klarlägga förekomsten och den kvantitativa betydelsen för arbetsbelastningen
av skilda arbetsmoment, dels s. k. frekvensstudier avseende att belysa hur
ofta personalen förflyttar sig mellan lokalerna på vårdavdelningarna, de olika
arbetsställena i köket o. s. v., dels slutligen specialstudier av transportanordningar,
tvättinrättningar m. in. Slutligen ha på några sjukhus anordnats experiment
avseende att belysa effekten av förbättrade arbetsmetoder, inredningsdetaljer
och dylikt. Under dessa studier har ett betydande material insamlats,
vilket sjukhusutredningen har för avsikt att framdeles redovisa.
Emellertid har ett antal sjukhushuvudmän visat intresse att för egen del
anordna undersökningar rörande sjukhusens arbets- och organisationsförhållanden.
Enligt sjukhusutredningens uppfattning torde dylika undersökningar
vara av stort värde för de därav berörda sjukvårdsanstalterna, särskilt om
för desamma kunde anlitas de arbetsstudieingenjörer, som i utredningens
tjänst förvärvat erfarenheter och undersökningsrutin på området. Andra i
fråga om sjukhusdrift erfarna arbetsstudiemän torde nämligen icke finnas
att tillgå. Utredningen är därför angelägen medverka till sådana anordningar,
att de på sjukhusdriften inriktade arbetsstudieingenjörerna få möjlighet att
även i fortsättningen slå till statens och övriga sjukhushuvudmäns förfogande.
Det är dock knappast troligt, att den efterfrågan på arbetsstudier vid sjukhus,
som sålunda redan föreligger eller kan tänkas uppstå i en nära framtid, av
sig själv kommer att taga sådan form, att dessa arbetsstudieingenjörer där
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
igenom kunna beredas kontinuerlig sysselsättning. Den sannolika utvecklingen
blir därför — om utredningens arbetsstudieingenjörer skingras efter den 30
juni 1947 — att dessa övergå till verksamhet inom andra områden, eventuellt
efter något enstaka, tillfälligt uppdrag vid sjukhus. En sådan utveckling
synes sjukhusutredningen böra undvikas, vilket lämpligen sker på så sätt, att
ett centralt organ erhåller uppdrag att samla efterfrågan, fördela arbetsuppgifterna
och garantera arbetsstudieingenjörerna kontinuerlig sysselsättning.
Sjukhusutredningen anför vidare, att utredningen ansåge ifrågavarande undersökningsverksamhet
vara av den allmännyttiga karaktär, att det vore motiverat,
att den sammanhållande funktionen ålades ett statligt organ. Såsom
ett på sjukhusdriftens rationalisering inriktat organ syntes centrala sjukvårdsberedningen
vara den statliga institution, som i detta fall borde komma
ifråga.
Arbetsstudieingenjörerna borde — fortsätter utredningen — lämpligen utgöra
en särskild avdelning inom centrala sjukvårdsberedningen, tills vidare
närmast underställd beredningens verkställande ledamot. På beredningen
skulle därvid ankomma att bland sjukhushuvudmännen sprida kännedom om
metoderna för arbetsstudierna, kostnaderna härför och de möjliga resultaten,
att på sätt som med hänsyn till huvudmännens speciella önskemål och vad
som ur det allmännas synpunkt kunde anses mest givande organisera det
arbete, som avdelningen på framställning av huvudmännen — däri inbegripet
staten — hade att utföra vid visst sjukhus eller inom visst sjukvårdsområde,
att inkassera och till statsverket inleverera de avgifter, som eventuellt
bestämdes skola uppbäras av huvudmännen för detta biträde, samt att därutöver
på lämpligt sätt för eget utrednings- och planeringsarbete utnyttja
avdelningen under tider, då den ej vore upptagen av fältarbete. Under den
tid, som sjukhusutredningens verksamhet påginge, borde utredningen äga rätt
utnyttja arbetsstudieavdelningens tjänster för eventuella kompletteringar av
utredningens egna undersökningar.
Utredningen framhåller slutligen, att arbetsstudieavdelningen tills vidare
syntes böra givas provisorisk karaktär. Enligt utredningens uppfattning borde
den under en försökstid, omfattande ett år, bestå av en teknisk ledare
och ytterligare högst två arbetsstudieingenjörer. Arvodena till dessa syntes
med beaktande av den allmänna lönerevision för statstjänstemän, som avsåges
träda i kraft den 1 juli 1947, böra sättas till för den tekniske ledaren
1 050 kronor och för övriga arbetsstudieingenjörer högst 900 kronor för månad
räknat.
Över utredningens förslag har centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott
avgivit utlåtande, varefter statskontoret och medicinalstyrelsen yttrat
sig i ärendet.
Centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott upplyser inledningsvis, att
utskottet berett styrelsen för svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundets
sjukvårdsdelegation tillfälle att avgiva yttrande i ärendet och
därvid anhållit, att i yttrandet måtte särskilt angivas i vilken utsträckning
den ifrågasatta organisationen kunde komma att utnyttjas av landstingens
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
7
respektive städernas utanför landstingen sjukhus. Såväl landstingsförbundets
styrelse som stadsförbundets sjukvårdsdelegation hade framhållit, att
från deras sida intresse ägnats åt besparings- och rationaliseringsfrågor inom
sjukvården. Stora förhoppningar hade därvid knutits till resultatet av de utredningar,
som verkställts av statens sjukhusutredning. Icke minst gällde
detta resultatet av de arbetsstudier, som utredningen låtit verkställa.
Landstingsförbundets styrelse, som i sin tur inhämtat yttranden från
landstingens förvaltningsutskott, hade för sin del betonat, att värdet av arbetsstudier
och organisationsundersökningar å sjukvårdens område för främjandet
av en rationell sjukhusdrift framstode först, sedan sjukhusutredningen
framlagt resultatet av hittills verkställda utredningar på detta område.
Med hänsyn till de positiva uttalanden för inrättandet av en arbetsstudieavdelning,
som förvaltningsutskotten givit uttry ck åt, hade styrelsen emellertid
ansett det värdefullt, att den nuvarande organisationen tills vidare bibehölles.
Landstingsförbundets styrelse hade i anslutning härtill tillstyrkt det framlagda
förslaget. Stadsförbundets sjukvårdsdelegation hade anfört, att man
från städernas sida syntes vilja avvakta resultatet av sjukhusutredningens
arbetsstudier och andra undersökningar, innan man vore beredd att för de
olika sjukhusens del göra upp mera konkreta planer för nya arbetsstudier.
Delegationen hade emellertid vitsordat, att bland sjukhusens huvudmän intresse
funnes för arbetsstudier, och hade ansett, att tillkomsten av eu mera
permanent arbetsstudieavdelning ansluten till centrala sjukvårdsberedningen
måste hälsas med tillfredsställelse.
För egen del har beredningens arbetsutskott anfört i huvudsak följande.
Det skulle även för beredningen ha varit av värde vid ett ställningstagande
till det nu framlagda förslaget, om resultaten av sjukhusutredningens
arbetsstudier — helt eller till vissa delar — förelegat publicerade. Med
hänsyn till det intresse, som deklarerats från sjukhushuvudmännens sida,
anser emellertid beredningen önskvärt, att de arbetsstudiemän, som i sjukhusutredningens
tjänst förvärvat erfarenhet och undersökningsrutin på området,
fortsättningsvis kunna stå till förfogande. Enligt beredningens mening
torde arbetet framdeles böra bedrivas mindre i form av tidsstudier och mera
såsom rena organisationsundersökningar. Beredningen vill även framhålla,
att det för såväl arkivavdelningens som standardiseringsavdelningens arbetsuppgifter
skulle vara av stort värde att för specialundersökningar ha tillgång
till en arbetsstudieavdelning. Såsom sjukhusutredningen i sin skrivelse
berört kommer under den tid utredningens verksamhet pågår, arbetsstudieavdelningen
att behöva utnyttjas för eventuella kompletteringar av utredningens
egna undersökningar.
Med hänsyn till det intresse för en organisation som den föreslagna, som
sålunda föreligger från sjukhushuvudmännen, centrala sjukvårdsberedningen
och statens sjukhusutredning, vill beredningen tillstyrka, att till centrala
sjukvårdsberedningen provisoriskt under budgetåret 1947/48 anslutcs eu avdelning
för arbetsstudier vid sjukhus.
Arbetsutskottet framhåller vidare, alt vid ell bifall till den gjorda framställningen
den föreslagna arbetsstudieavdelningen borde organiseras såsom
eu särskild avdelning inom beredningen och merkostnaderna för densamma
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
bestridas genom ett särskilt anslag för nämnda verksamhet. Då ifrågavarande
verksamhet måste anses vara av allmännyttig karaktär och, i avvaktan
på sjukhusutredningens resultat, måste betraktas såsom en försöksverksamhet,
framstode som naturligt, att de fasta kostnaderna bestredes av statsmedel.
Det hade vidare ansetts angeläget, att innan värdet av arbetsstudier
blivit klarlagt, ersättningen för sådana arbetsstudier, som vore avsedda att
verkställas på begäran av sjukhusens huvudmän, icke fastställdes så, att den
avhölle huvudmännen från att anlita arbetsstudieavdelningen. Med hänsyn
härtill borde under den föreslagna försökstiden huvudmännen endast debiteras
rese- och traktamentsersättningar i samband med lokala undersökningar.
Vid arbetsstudier eller undersökningar å sådan ort, att resekostnads- och
traktamentsersättning enligt resereglementet ej skulle komma att utgå, exempelvis
i Stockholm, borde huvudmännen erlägga ett mot beräknad rese- och
traktamentsersättning svarande belopp.
Arbetsutskottet har slutligen beträffande kostnaderna för arbetsstudieavdelningens
verksamhet anfört följande.
Sjukhusutredningen har utgått ifrån att arbetsstudieavdelningen skulle omfatta
en teknisk ledare och två arbetsstudieingenjörer. Dessa ha förutsatts
skola vara arvodesavlönade. Sammanlagda arvodesbeloppen beräknas till
högst 34 200 kronor för år. För avdelningens verksamhet torde jämväl erfordras
ett kontorsbiträde med arvode beräknat till 4 700 kronor. För resej
kostnader och traktamentsersättningar torde böra beräknas ett belopp
av 12 000 kronor. Beredningen har härvid räknat med att arbetsstudiemännen
komma att under sammanlagt omkring 100 dagar ägna sig åt fältarbete,
därav halva tiden för statens sjukhusutredning och centrala sjukvårdsberedningen
samt halva tiden för uppdrag från sjukhushuvudmännen. Av beredningen
förskotterade reseersättningar i anledning av sistnämnda arbeten —
omkring 6 000 kronor — skulle komma att inflyta till beredningen med samma
belopp. Beredningen har förutsatt, att arbetsstudiemännen komma att
åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass II B i allmänna
resereglementet. För expenser torde böra upptagas 3 100 kronor. Något belopp
för lokaler synes icke komma att erfordras, då beredningen utgår från
att statens sjukhusutredning jämväl under budgetåret 1947/48 kommer att
disponera sina nuvarande lokaler och att arbetsstudieavdelningen då även
skulle kunna nyttja dessa. Kostnaderna för arbetsstudieavdelningen har beredningen
sålunda beräknat till (34 200 + 4 700 + 12 000 + 3 100 — 6 000)
48 000 kronor.
Medicinalstyrelsen har för sin del intet haft att erinra mot bifall till det
framlagda förslaget.
Statskontoret anför, att förslaget syntes vara ägnat att inge vissa betänkligheter.
Värdet av arbetsstudier och organisationsundersökningar å sjukvårdens
område för främjande av en rationell sjukhusdrift syntes nämligen, såsom
framhållits bland annat av landstingsförbundets styrelse, kunna bedömas
först sedan sjukhusutredningen framlagt resultatet av hittills verkställda
utredningar på detta område. Statskontoret ville emellertid icke motsätta
sig, att såsom ett provisorium under budgetåret 1947/48 en arbetsstudieavdelning
inrättades vid centrala sjukvårdsberedningen. Med ledning av resultatet
av verksamheten under detta år syntes frågan om avdelningens bibe
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 177.
9
hållande framdeles få bedömas. I fråga om den ersättning, som skulle erläg-''
gas av vederbörande huvudmän för verkställda undersökningar för deras
räkning, har statskontoret för sin del ansett, att huvudmännen av sjukvårdsberedningen
borde debiteras ett visst belopp, förslagsvis 30 kronor, för varje
tjänstgöringsdag, som erfordrades för undersökningarna. En dylik anordning
skulle innebära större rättvisa de olika huvudmännen emellan än de
av beredningen föreslagna ersättningsgrunderna.
Föredraganden.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen planeras för närvarande i
landet omfattande ny-, till- och ombyggnader av sjukhus och därmed jämförliga
inrättningar. Nämnda förhållande har medfört, att ökade anspråk
ställts på centrala sjukvårdsberedningens arkivavdelning, som har till uppgift
att på begäran av vederbörande sjukhusägare biträda med granskning
av de planerade företagen. Då för de avsedda sjukhusutvidgningama även
kräves omfattande nyanskaffning av utrustning av olika slag, ha vidare från
sjukhushuvudmännens sida rests krav på forcering av arbetet rörande standardisering
av sjukvårdsmateriel i syfte att underlätta nyanskaffningen och
nedbringa kostnaderna härför. Härigenom ha arbetsuppgifterna ökat även
för beredningens standardiseringsavdelning. För att tillgodose det omedelbara
behovet av den förstärkning av arkivavdelningens arbetskrafter, som
påkallats av de ökade arbetsuppgifterna, har Kungl. Maj:t genom beslut den
20 december 1946 ställt medel till beredningens förfogande för anställande
under innevarande budgetår av viss arkitektutbildad expertis. I likhet med
beredningen räknar jag med att en liknande förstärkning kommer att vara
erforderlig även under nästa budgetår. Jag anser mig för den skull böra tillstyrka
beredningens framställning om anvisande för ändamålet av ett belopp
av 12 600 kronor. Ej heller mot beredningens förslag om höjning med 5 000
kronor till 10 000 kronor av det för möbelstandardisering m. in. avsedda beloppet
och med 500 kronor till 2 000 kronor av den för arvoden till experter
uppförda delposten har jag funnit något att erinra.
Vad härefter beträffar det av statens sjukhusutredning framförda förslaget
om inrättande vid beredningen hv en provisorisk avdelning för arbetsstudier
framgår av den lämnade redogörelsen, att de arbetsstudier, som sedan
år 1944 bedrivits av utredningen, slå inför sin avslutning. Det under studierna
samlade materialet är föremål för bearbetning inom utredningen. Resultatet
av utredningens överväganden torde dock, enligt vad jag under hand
inhämtat, icke vara alt förvänta förrän under första halvåret 1948. I detta
läge har utredningen ansett angeläget, att en av dess arbetsstudiegrupper
icke skingrades utan alltfort stode till förfogande för staten och övriga sjukhushuvudmän.
Från olika huvudmäns sida har också uttalats intresse för eu
dylik anordning. Oaktat svårigheter möta alt nu bedöma värdet av arbetsstadier
och organisationsundersökningar å sjukvårdens område, anser jag
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 177.
2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 177.
i likhet med utredningen praktiska skäl tala för att vissa av utredningens
arbetsstudieingenjörer, i avvaktan på utredningens förslag, tills vidare kvarhållas
i det allmännas tjänst. Jag vill härvid särskilt erinra om att ingenjörerna
i fråga erhållit sin utbildning på sjukhusområdet i utredningens tjänst
och att risk föreligger för att den erfarenhet och rutin i fråga om arbetsstudier
och organisationsundersökningar på sjukvårdens område, som dessa
förvärvat, eljest går förlorad för det allmänna.
Med hänsyn till de uppgifter, som ankomma på centrala sjukvårdsberedningen,
synes det vara naturligt, att denna närmast kommer i fråga för
övertagande av arbetsstudieingenjörerna från sjukhusutredningen. Jag förordar
därför, att ingenjörerna, på sätt i ärendet föreslagits, anslutas såsom
en särskild provisorisk avdelning till beredningen. Avdelningen torde böra
omfatta en teknisk ledare och två arbetsstudieingenjörer. De föreslagna arvodena
för dessa befattningshavare, eller 1 050 kronor för månad för den
tekniske ledaren och högst 900 kronor för månad för envar av arbetsstudieingenjörema,
synas mig lämpligt avvägda. För kontorsgöromål åt avdelningen
torde vidare böra avses ett belopp av 5 000 kronor. Härjämte torde vissa
belopp böra anvisas för reseersättningar och för expenser. För lokala
undersökningar, som utföras på begäran av huvudmän för andra sjukhus än
statens, torde böra utgå särskild ersättning, vilken lämpligen i enlighet med
statskontorets förslag synes kunna bestämmas till 30 kronor för tjänstgöringsdag.
Med hänsyn till avdelningens provisoriska karaktär torde kostnaderna
för dess verksamhet tills vidare lämpligen böra bestridas från ett särskilt
anslag, förslagsvis benämnt centrala sjukvårdsberedningen: arbetsstudier.
Jag övergår härefter till beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår.
Vad först angår anslaget till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar bör
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj : t, enligt av mig förordat förslag höjas med
500 kronor till 6 500 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal bör, vid bifall till vad jag förordat om anvisande av medel till
extra arbetskraft för möbelstandardisering in. m. och för arkitektutbildad
personal, uppräknas med sammanlagt (5 000 + 12 600) 17 600 kronor. Den
allmänna löneregleringen medför vidare en ökning av medelsbehovet under
posten med 28 400 kronor. Posten torde alltså för nästa budgetår böra upptagas
till (57 000 + 17 600 + 28 400) 103 000 kronor.
Till rörligt tillägg torde böra avses 5 500 kronor.
Anslaget i sin helhet skulle alltså uppgå till (6 500 + 103 000 + 5 500)
115 000 kronor.
Under det nya anslaget till centrala sjukvårdsberedningen: arbetsstudier
böra för arvoden till en teknisk ledare och till två arbetsstudieingenjörer upptagas
[(12 X 1 050) + (2 X 12 X 900)] 34 200 kronor. Vidare bör för kontorsgöromål
upptagas ett belopp av 5 000 kronor. För reseersättningar beräknar
jag i enlighet med centrala sjukvårdsberedningens förslag 12 000 kronor,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds proposition nr 177.
It
medan beloppet för expenser torde kunna begränsas till 2 800 kronor. Vidare
skulle avgå ersättningar från huvudmännen, vilka torde kunna uppskattas
till 4 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle sålunda
uppgå till (34 200 + 5 000 + 12 000 + 2 800 —4 000) 50 000 kronor.
De båda anslagen torde böra anvisas under huvudtiteln V a. Inrikesdepartementet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. kronor 6 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-
sonal ............................ » 103 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 500
Summa förslagsanslag kronor 115 000;
dels ock för budgetåret 1947/48 under V a huvudtiteln anvisa
1.
till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar ett förslagsanslag
av ......................... kronor 115 000;
2. till Centrala sjukvårdsberedningen: Arbetsstudier ett
förslagsanslag av ........................ kronor 50 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hedfors.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4774n0. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar m. m. s. 14 i texten
- SU 1947:105 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till centrala sjukvårdsberedningen: avlöningar m. m. s. 27 i texten