Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av överståthdllarämbetet m. m

106 sidor, varav 98 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 98 av 106 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:192, Angående omorganisation av överståthdllarämbetet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 192.

1

Nr 192.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av överståthdllarämbetet m. mgiven Stockholms slott

den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, kommunikationsoch

finansdepartementen anmäler statsrådet Mossberg fråga om omorganisation

av överståthållarämbetet in. in. samt anför därvid följande.

Under femte huvudtiteln äro i riksstaten för budgetåret 1946/47 för överståthållarämbetet

anvisade tre anslag: till avlöningar ett förslagsanslag å

411 000 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag å 59 500 kronor och till

ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning åt exekutionsbetjäningen

in. m. ett anslag å 23 700 kronor.

Vid tidpunkten för avlålande av 1947 års statsverksproposition var frågan

om överståthållarämbetets organisation ännu föremål för övervägande

lllhang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 192. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:t.s'' proposition nr 102.

inom departementet. Då medelsbenovet för överståthållarämbetet borde

prövas i samband med frågan om ämbetets omorganisation, förordade jag,

att ifrågavarande tre anslag i riksstatsförslaget uppfördes med allenast preliminärt

beräknade belopp. Kungl. Maj:t föreslog på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 208—210, riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna de tre anslagen för

överståthållarämbetet till samma belopp som för innevarande budgetår.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga frågan om överståthållarämbetets

omorganisation och därmed sammanhängande anslagsfrågor.

I. Överståthållarämbetets allmänna ställning och uppgifter.

Historiska översikter beträffande överståthållarämbetet — som i likhet

med länsstyrelserna tillkommit genom 1634 års regeringsform — lämnas i

1924 års landsstatslönesakkunnigas betänkande (SOU 1928: 12) samt i det

till 300-årsminnet av överståthållarämbetets tillkomst utgivna verket »överståthållarämbetet

1634 16/10 1934». En ur dessa källor hämtad sammanfattning

finnes intagen i betänkanden avgivna av 1940 års förhandlingskommission

(SOU 1940:28) och överståthållarämbetskommittén år 1941

(i huvudsak intagen i proposition nr 115/1942).

Överståthållarämbetet är Kungl. Maj ds befallningshavande i Stockholms

stad och har således en länsstyrelses funktioner. Ämbetet fungerar emellertid

ej allenast såsom länsstyrelse i ett län. Genom att i Stockholm »länet»

(överståthållarämbetets verksamhetsområde) och kommunen (Stockholms

stad) helt sammanfalla har nämligen överståthållarämbetet kommit att anförtros

ett flertal uppgifter, som i andra magistratsstäder ankomma på fristående,

kommunalt bekostade organ. Så fullgör överståthållarämbetet huvudparten

av de uppgifter, som i nämnda städer handhavas av magistraten.

Magistratens allmänna administrativa befogenhet i Stockholm är praktiskt

taget begränsad till dess befattning med allmänna val. Överståthållarämbetet

handhar vidare uppgifter, som i övriga städer, där poliskammare finnes,

ankomma på denna. I Stockholm finnes visserligen poliskammare men

denna intager icke som övriga poliskammare en självständig ställning utan

utgör endast en avdelning av överståthållarämbetet. Ytterligare har överståthållarämbetet

att taga befattning med sådana göromål, som i städer

med egen uppbördsförvaltning efter införandet av den nya ordningen för

folkbokföringen och uppbördsväsendet utföras av den lokala skattemyndigheten,

d. v. s. kronokamreraren. Till sistnämnda ärenden äro i främsta

rummet att räkna mantalsskrivning samt debitering, uppbörd och redovisning

av utskylder. Ämbetet verkställer även indrivning av utskylder och

böter, vilken uppgift i övriga magistratsstäder handliaves av en magistraten

underställd stadsfogde. Slutligen handlägger överståthållarämbetet ett

antal ärenden, som i andra städer ankomma på domstol (ärenden angående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

3

lösöreköp) eller kommunal förvaltningsmyndighet (vissa ärenden angående

brandväsendet och hissar).

överståthållarämbetet har även att taga befattning med vissa under ämbetet

lydande fristående institutioner, nämligen — förutom Stockholms

polisdistrikt — stadsfogdekontoret, fastighetsregisterkontoret, rannsakningsfängelset,

åklagarmyndigheten och civilförsvarschefen i Stockholms

civilförsvarsområde. Stadsfogde- och fastighetsregisterkontorens verksamhet

tillhöra väsentligen magistratsförvaltningens område, vilket även får

anses gälla handhavandet av rannsakningsfängelset. Åklagarmyndigheten

är i vad avser handläggningen av åtalsfrågor ställd under justitiekanslersämbetets

tillsyn men i administrativt hänseende i övrigt huvudsakligen

underordnad överståthållarämbetets beslutanderätt. Vad angår civilförsvarschefens

verksamhetsområde må erinras, att det enligt civilförsvarslagen

åligger kommunerna att ekonomiskt och materiellt svara för upprätthållandet

av del allmänna civilförsvaret.

II. 1942 års omorganisation av överståthållarämbetet.

Dä den nu föreliggande frågan om överståthållarämbetets organisation

får anses anknyta till den partiella omorganisation av ämbetet, som trädde

i kraft den 1 januari 1943, och de skäl, vilka då framlades för en ändring

i syfte att ernå större överensstämmelse med förhållandena i övriga

städer, i mycket fortfarande äro aktuella, anser jag mig böra lämna en

kortfattad översikt över innebörden av denna omorganisation och de utredningar,

som föregingo densamma (en ingående redogörelse finnes intagen

i proposition nr 115/1942).

Enligt Kungl. Maj:ts då gällande instruktion för överståthållarämbetet

den 9 september 1938 var ämbetet uppdelat på tre avdelningar: överståthållarämbetets

kansli (kansliavdelningen), överståthållarämbetet för skatteärenden

(skatteavdelningen) och överståthållarämbetet för polisärenden

(polisavdelningen), till vilken sistnämnda avdelning överståthållarens avdelning

för polisärenden, poliskammaren och polisdomstolen hörde. Kansliavdelningen

var av ålder uppförd på riksstaten, medan skatteavdelningen

och polisavdelningen voro upptagna på stadens stat och de på avdelningarna

placerade tjänstemännen underkastade kommunala avlöningsreglementen.

Å det kommunalt bekostade skatteverket handlades — jämte de kommunala

uppgifterna angående mantalsskrivning samt uppbörd och indrivning

av utskylder — ett stort antal ärenden, som beträffande övriga magislratsstäder

ankommo på länsstyrelsernas landskontor, främst ärenden

rörande taxeringsväsendet. Till polisavdelningen hörde likaledes ett flertal

åligganden, vilka i nämnda städer tillkommo länsstyrelsen, medan kansliavdelningen

å sin sida hade att avgöra — förutom uppgifter av ren länsstvrelsenalur

även vissa ärenden, som i andra städer åvilade magistraten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 192.

I anledning av eu framställning till Kungl. Maj:t från stadskollegiet i

Stockholms stad den 4 april 1940 om vidtagande av erforderliga åtgärder

för upptagande av förhandlingar med staden rörande överståthållarämbetets

uppförande å kronans stat och en reglering av de frågor, i vilka staden

i jämförelse med andra städer intoge eu särställning i förhållande till staten,

tillsattes eu för staten och Stockholms stad gemensam kommission — 1940

drs förhandlingskommission — som den 30 oktober 1940 framlade ett betänkande

i frågan (SOU 1940:28).

Kommissionen framhöll olika olägenheter i då rådande förhållanden,

vilka talade för en förändring av kronans och stadens deltagande i kostnaderna

för överståthållarämbetet. Dessa olägenheter angåvos i huvuddrag

vara följande:

1) Det finge anses principiellt oriktigt, att överståthållarämbetet såsom

överordnat organ i anslagshänseende skulle vara beroende av den underordnade

kommunen.

2) För de kommunala myndigheterna frainstode den dåvarande ordningen

som otillfredsställande i det avseendet, att vanliga normer för kommunalt

anslagsbeviljande ej tillämpades. Kommunen saknade befogenhet

och möjlighet att taga befattning med ämbetets verksamhet, den handhade

icke genom egna organ förvaltningen av de lämnade anslagen och den

kunde ej heller genom kommunal revision följa anslagsanvändningen.

3) Systemet med slatsavlönade och kommunalavlönade befattningshavare

vid ett och samma verk finge anses som organisatoriskt olyckligt, enär därigenom

naturliga och lämpliga omflyttningar av personalen mellan avdelningarna

försvårades liksom det minskade befattningshavarnas eljest möjliga

befordringsutsikter.

4) Ett ytterligare och enligt kommissionens mening avgörande skäl för

en förändring vore slutligen att söka däri, att Stockholms stad pålagts kostnader

för den statliga lokalförvaltningen, till vilken motsvarighet saknades

i övriga städer.

Förhandlingskommissionens förslag till frågans lösning gick i korthet

ut på att överståthållarämbetet —- med bibehållande av sin ställning som

ett samlat ämbetsverk för lokalförvaltningen — jämte vissa underlydande

organ skulle helt uppföras å riksstaten men att Stockholms stad skulle ersätta

kronan kostnaderna för ämbetet i den mån verksamheten hänförde

sig till sådana ärenden, som i övriga magistratsstäder ankommo på kommunalt

bekostade organ.

I anledning av vissa statliga myndigheters anmärkningar mot förslaget

tillkallades enligt Kungl. Maj ds bemyndigande sakkunniga för en överarbetning

av förslaget. De sakkunniga — överståthdllarämbetskommittén —

avgåvo den 19 september 1941 betänkande rörande överståthållarämbetets

uppförande å riksstaten m. m.

Med hänsyn till de statliga remissmyndigheternas uttryckligen framställda

önskemål om begränsning av de myndigheter, som skulle uppföras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

D

å riksstaten, ävensom till förestående utredning rörande beskattningsnämndernas

organisation m. in. föreslog kommittén, att för det dåvarande å

riksstaten uppfördes allenast sådana avdelningar inom överståthållarämbetet,

som väsentligen handlade länsstyrelseärenden. I enlighet med denna

princip framlade kommittén förslag till en del förändringar i arbetsfördelningen

mellan vissa av ämbetets avdelningar i syfte att statsavlönade befattningshavare

skulle sysselsättas med länsstyrelseuppgifter och kommunalavlönade

befattningshavare med magistratsgöromål.

Beträffande skatteavdelningen uttalade kommittén, att det med

hänsyn till det omfattande utbyte av personal mellan olika underavdelningar,

som förekomme vid skilda perioder under året, ur allmän synpunkt

vore ett oeftergivligt krav, att avdelningen icke uppsplittrades på olika verk

eller uppdelades på sådant sätt, att vissa underavdelningar uppfördes å

riksstaten medan andra bibehölles såsom kommunalavlönade. Ehuru vissa

skäl kunde anföras till förmån för ett fullföljande av förhandlingskommissionens

förslag om hela skatteavdelningens upptagande å kronans stat,

borde det med hänsyn till den förestående utredningen rörande taxeringsförfarandet

i dåvarande läge icke vidtagas några åtgärder, som kunde föregripa

denna utredning, utan skatteavdelningen borde tills vidare i sin helhet

bibehållas som ett kommunalavlönat verk.

Även överståthållarämbetets kansli föreslogs skola bestå

i huvudsakligen oförändrad form, då de här förekommande magistratsärendena

— i första hand anteckningar i handels- och näringsregistren

samt överexekutorsgöromålen — vore av sådan natur, att de icke lämpligen

kunde överföras till annan, kommunalt bekostad avdelning. Vissa

nya arbetsuppgifter av länsstyrelsenatur skulle dock tillföras kansliet.

Beträffande polisavdelningen förordade kommittén, att en ny

avdelning, politiavdelningen, skulle inrättas, som skulle träda i stället för

överståthållarens avdelning för polisärenden och även övertaga vissa ärenden

från poliskannnaren. Politiavdelningen skulle helt bekostas av statsverket.

Enligt förslaget skulle huvuddelen av länsstyrelseärendena handläggas a

kansliavdelningen och politiavdelningen. Till dessa avdelningar skulle av

praktiska skäl hänvisas jämväl vissa magistrats- och poliskannnarärenden,

som på grund av sitt nära samband med länsstyrelseärendena borde handläggas

gemensamt med dessa. Huvudparten av magistrats- och poliskanunarärendena

jämte vissa därmed sammanhängande länsstyrelseärenden skulle

däremot avgöras i den till översiålhållarämbetet såsom siirskild underavdelning

hörande poliskammaren.

Kommittén framlade ett fullständigt förslag till fördelning av överstathållarämbetets

arbetsuppgifter på kansliavdelningen, politiavdelningen och

poliskammaren. EU flertal ärenden av länsstyrelsenatur överflyttades härvid

från polisavdelningen till politiavdelningen. överförandet blev dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kuni/I. Mai:ls proposition nr 192.

ingalunda fullständigt utan åtskilliga länsstyrelseärenden föreslogos av

förut angivna skäl fortfarande skola handläggas å poliskammaren. Detta

kom främst att gälla ett stort antal trafikärenden, såsom automobilregistrets

förande, utfärdande av kör- och trafikkort samt beviljande av tillstånd

till yrkesmässig beställningstrafik för godsbefordran. Ett flertal magistratsärenden

blevo av samma anledning tilldelade politiavdelningen.

Därjämte framlade kommittén förslag till avsevärt utökade personalstater

för kansli- och politiavdelningarna med avlöningar enligt de statliga

avlöningsreglemenlena ävensom förslag till övergångsanordningar för sådan

personal å kommunens stat, som överfördes till de statliga avdelningarna.

I fråga om fördelningen av kostnaderna mellan kronan och staden efter

införandet av den nya organisationen och ärendesfördelningen föreslog

kommittén, att kostnaderna under verksamhetens första tid skulle kvittas.

Särskild kostnadsfördelning skulle alltså för det dåvarande icke företagas,

utan kronan skulle helt svara för kostnaderna för kansliet och politiavdelningen

medan staden skulle bekosta den å kommunens stat uppförda poliskammaren.

När framdeles etl tillförlitligt underlag kunde erhållas för bedömande

av kronans kostnader för handläggning av magistrats- och poliskammarärenden

och stadens kostnader för handläggning av länsstyrelseärenden,

borde frågan om avräkning mellan kronan och staden upptagas

till prövning.

1 proposition till riksdagen nr 115/1942 anslöt sig chefen för socialdeparte

men te t till det av kommittén framlagda förslaget till omorganisation av

överslålhållarämbetet och ärendenas fördelning på de olika avdelningarna.

Beträffande spörsmålet om fördelningen av kostnaderna mellan kronan

och Stockholms stad fann emellertid departementschefen, att såvitt anginge

verksamheten vid kansliavdelningen, politiavdelningen och poliskammaren

borde för enkelhetens skull och till förekommande av framtida

tvister definitivt fastslås, att kostnaderna för kansli-och politiavdelningarna

skulle åvila kronan medan kostnaderna för poliskammaren skulle bestridas

av staden utan rätt till framtida gottgörelse från någondera sidan. Någon

senare avräkning skulle med en dylik anordning icke behöva komma till

stånd.

Riksdagen godkände ett utvidgat förstatligande av ämbetet i enlighet med

propositionen. Av riksdagen föreslogs, att de båda statliga avdelningarna

skulle benämnas första och andra kansliavdelningen.

III. Överståthållarämbetets nuvarande organisation.

1 anslutning till den sålunda beslutade omorganisationen av överståthållarämbetet

utfärdade Kungl. Maj:t den 27 november 1942 ny instruktion

för ämbetet (SFS 919: 1942, ändrad 494/1943, 763/1943, 950/1943, 652/1944)

med ikraftträdande från och med den 1 januari 1943.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

/

Ur denna nu gällande instruktion må i korthet lämnas töljande uppgifter.

Den statliga administrationen över Stockholms stad är anförtrodd åt

överståthållaren, vilken utövar densamma med underståthållaren såsom

ställföreträdare och med biträde av andra befattningshavare (Kungl. Maj:ts

befallningshavande, överståthållarämbetet).

överståthållaren äger att ensam besluta i alla ärenden, som handläggas

av honom. Under ståthållaren förestår överståthållarens ämbete när detta

är ledigt eller överståthållaren åtnjuter tjänstledighet eller är hindrad av

förfall. Därjämte åligger det underståthållaren att jämväl i övrigt bestrida

vissa av överståthållarens åligganden.

Till överståthållarämbetet hörande ärenden handläggas å följande fem

huvudavdelningar:

första kansliavdelningen,

andra kansliavdelningen med försvarsavdelningen,

skatteverket,

poliskammaren och

polisdomstolen.

Chef för vardera kansliavdelningen är en kanslidirektör, för skatteverket

skattedirektören, för poliskammaren polismästaren och för polisdomstolen

polisdomaren.

överståthållaren äger att åt skattedirektören och polismästaren med vissa

undantag uppdraga beslutanderätten i ärenden, som tillhöra skatteverket

respektive poliskammaren. Sådant uppdrag har lämnats i stor utsträckning.

Beträffande ärenden i poliskammaren, vilka överståthållaren sålunda

ej handlägger, utövas beslutanderätten, om polismästaren ej linner skäl att

själv taga befattning med ärendet, av polisintendenten på den avdelning

inom poliskammaren till vilken ärendet hör enligt fastställd arbetsordning.

Instruktionen anger ärendenas fördelning på de fem huvudavdelningarna.

En förteckning över ärendesfördelningen mellan kansliavdelningarna och

poliskammaren torde som bilaga få fogas till detta protokoll.

Under överståthållarämbetet lyda, i de avseenden och i den omfattning

instruktionen och eljest meddelade föreskrifter närmare bestämma, stadsfogdekontoret,

rannsakningsfängelset, fastighetsregisterkontoret, åklagarmyndigheten,

statspolisintendenten, polispersonalen och civilförsvarschefen.

I särskilda av ämbetet utfärdade arbetsordningar för avdelningarna meddelas,

utöver vad som är stadgat i instruktionen, bestämmelser om de olika

avdelningarnas närmare organisation och ärendesfördelningen inom avdelningarna

samt de skilda befattningshavarnas åligganden.

IV. Fördelningen av kostnaderna för överståthållarämbetet och

underlydande institutioner.

Medan övriga länsstyrelser äro uppförda å kronans stat och kostnaderna

för deras verksamhet således bestridas av statsmedel, gäller detta allenast

i vissa hänseenden i fråga om överståthållarämbetet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Överståthållaren och under ståthållaren åtnjuta lön av kronan. Staden lämnar

emellertid till dessa ämbetsmän särskilda bidrag, som i realiteten hava

karaktär av avlöningsanslag. Bidragen uppgå till, för överståthållaren 10 250

kronor och för underståthållaren 4 550 kronor. Härtill kommer dyrtidstilllägg.

Staden tillhandahåller även tjänstebostad åt överståthållaren.

Kansliavdelningarna äro uppförda å riksstaten. Avlöningarna till den å

avdelningarna anställda personalen utgå enligt de för statens befattningshavare

gällande bestämmelserna. Ett mindre antal befattningshavare, som

vid 1942 års omorganisation överfördes från den kommunalavlönade polisavdelningen,

kvarstå dock på kommunens stat och kommunala avlöningsreglementen

tillämpas beträffande dem enligt vissa övergångsbestämmelser,

för vilkas innehåll redogörelse kommer att lämnas i ett senare sammanhang.

Kronan ersätter emellertid staden den avlöning, som enligt de

statliga avlöningsreglementena skulle utgå till motsvarande statliga befattningshavare.

Skatteverket är upptaget på kommunens stat. Till staden utgå emellertid

vissa statsbidrag, avseende kostnader för skatteverket. Sålunda erhåller

staden från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget till ersättning

till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning åt exekutionsbetjäningen

m. m. ett belopp av 11 472 kronor utgörande bidrag för kronouppbördsverket

i staden. Från det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget

till kostnader för årlig taxering utgå dels ersättning för taxeringskostnader

med 680 000 kronor för varje kalenderår under åren 1944—1948, dels ersättning

för personal och andra kostnader för iordningställandet av vissa

statistiska uppgifter rörande taxeringsförfarandet med visst belopp, vilket

för år 1945 uppgick till 21 257 kronor, och dels bidrag till kostnaderna för

vissa anställningsregister, under år 1946 uppgående till 15 000 kronor. Av

sistnämnda anslag plägar jämväl till överståtliållarämbetets förfogande

ställas dels ett belopp för beredande av ersättning till ordförande och vissa

kronoombud i taxeringsnämnderna, vilket för bestyret med 1946 års taxering

fastställts till 308 097 kronor 30 öre, dels ett belopp för bestridande av

vissa kostnader i samband med omsättningsskatten, vilket för andra halvåret

1946 bestämts till högst 132 782 kronor, dels ett belopp till täckande av

kostnaderna för kupongskattekontoret, under budgetåret 1946/47 fastställt

till högst 62 800 kronor, dels bidrag till kostnader för taxeringsarbeten av

betydelse för riket i dess helhet (tryckning av aktievärdesförteckningar),

för år 1947 2 000 kronor, och dels medel för bestridande av kostnader i samband

med taxeringen till krigskonjunkturskatt, för 1945 års taxering belöpande

till 82 198 kronor.

Även poliskammaren och polisdomstolen äro uppförda på Stockholms

stads stat och avdelningarna bekostas i sin helhet av staden.

Beträffande de överståtliållarämbetet underlydande institutionerna bär

staden ensam kostnaderna för rannsakningsfängelset, fastighetsregisterkon
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192. 9

toret, åklagarmyndigheten och — i enlighet med polislagen — för polispersonalen.

Vad stadsfogdekontoret angår, är detsamma upptaget på stadens stat men

staden erhåller från det förut nämnda anslaget under femte huvudtiteln

bidrag till avlöning åt exekutionsbetjäningen med 12 200 kronor. Den civilförsvarschefen

underställda civilförsvarsbyrån är likaledes uppförd på kommunens

stat. Statsverket gottgör dock staden i viss utsträckning kostnaderna

för löner till på byrån tjänstgörande aktiv civilpersonal, bland annat

civilförsvarschefen. Statspolisintendenten erhåller sin avlöning av staden

men beloppet ersättes i sin helhet av statsmedel.

Avlöningarna till de på stadens stat uppförda befattningshavarna utgå

enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 29 april 1938 fastställda avlöningsreglementen

för ordinarie och icke ordinarie tjänstemän, uppgjorda efter

förebild av 1921 och 1935 års statliga avlöningsförfattningar men med vissa

olikheter i förhållande till dessa, bland annat beträffande grunden för dyrtidskompensationens

beräknande samt i fråga om skyldigheten att vidkännas

pensionsavdrag. Till ordinariereglementet hör en tjänsteförteckning,

angivande de olika befattningshavarnas lönegradsplacering. Löneplanen B

i detta reglemente svarar mot löneplanen A i 1939 års avlöningsreglemente

för ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen, medan löneplanen

A i det kommunala reglementet motsvarar löneplanen B i det statliga

reglementet. Den ordinarie lönestaten för de av kommunen bekostade delarna

av ämbetet har fastställts av Kungl. Maj:t, dock ej i fråga om befattningar

i lönegraden B 12 och därunder.

V. Beslut om utredningar angående överståthållarämbetets definitiva

uppdelning på en statlig avdelning (Kungl. Maj:ts befallningshavande,

överståthållarämbetet) och från ämbetet skilda, kommunal
avlönade

organ.

Skatteverket.

överståthållarämbetet hemställde den 27 oktober 1945 hos Kungl. Maj:t

och den 7 november samma år hos stadskollegiet i Stockholm att för kronans

respektive stadens del sakkunniga måtte utses för att biträda överståthållarämbetct

vid utarbetande av förslag till omorganisation av skatteverket.

Ämbetet framhöll härvid, att vid utredningen syntes höra undersökas

om icke för skatteverkets vidkommande — liksom vid omorganisationen

1942 av överståthållarämbetets kansliavdelningar — eu uppdelning mellan

stat och kommun borde äga rum beträffande handhavandet av statliga

och kommunala uppgifter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 192.

Kungl. Maj:t utsåg den 2 november 1945 ledamoten av riksdagens andra

kammare G. Falla och landskamreraren A. Wigert att såsom statsverkets

representanter biträda överståthållarämbetet vid utredningen. Från stadens

sida tillkallades likaledes två representanter.

Överståthållarämbetet hemställde därefter den 22 januari 1946 — med

hänsyn till att under utredningen starka skäl framkommit för en total uppdelning

av skatteverket — om nya direktiv för utredningsarbetet. Genom

beslut den 1 februari 1946 förklarade sig Kungl. Maj:t finna det vara lämpligt,

att den av ämbetet påbörjade utredningen rörande skatteverkets organisation

bedreves med sikte närmast på en organisatorisk uppdelning av

verkets arbetsuppgifter mellan statliga och kommunala på i huvudsak sådant

sätt, som motsvarade arbetsfördelningen mellan å ena sidan länsstyrelser

samt å andra sidan magistrater jämte dem underställda organ ävensom

uppbördsverken i sådana rikets magistratsstäder, som enligt den av

Kungl. Maj:t den 18 januari 1946 fastställda fögderiindelningen för riket

ej vore avsedda att ingå i fögderi. Kungl. Maj:t uppdrog samtidigt åt ämbetet

att anmoda stadskollegiet i Stockholm att med beaktande härav uppgöra

förslag rörande de organisatoriska åtgärder, som skulle behöva vidtagas

för stadens vidkommande, därest uppgifterna avseende folkbokföring

och mantalsskrivning ävensom debitering, uppbörd, redovisning och im

drivning av utskylder i Stockholm skulle komma att helt anförtros åt särskilda

utanför ämbetet stående och av staden bekostade organ. Vidare anbefallde

Kungl. Maj:t ämbetet att med biträde av de båda av Kungl. Maj:t

utsedda sakkunniga fullfölja och avsluta utredningen i vad avsåge överförandet

till en statlig avdelning inom ämbetet av de bestyr med taxeringsarbetet

och därmed sammanhängande uppgifter, vilka i länen såvitt gällde

nämnda magistratsstäder ankomme på länsstyrelserna.

Överståthållarämbetet har den 9 augusti 1946 avgivit betänkande med förslag

till inrättandet av en statlig taxeringsavdelning vid ämbetet in. m.

En av stadskollegiet i Stockholm tillsatt kommitté om sju personer — 1946

års kommunala skatteverkskommitté — framlade den 5 oktober 1946 betänkande

med förslag till organisation av folkbokföring och mantalsskrivning

ävensom debitering, uppbörd, redovisning och indrivning av utskylder

i Stockholm därest taxeringsarbetet inordnas som en statlig avdelning i

överståthållarämbetet (stadskollegiets utlåtanden och memorial år 1946, bihang

nr 65).

över överslåtliållarämbetets betänkande ha yttranden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket och allmänna lönenämnden samt Stockholms

stadsfullmäktige, vilka sistnämnda samtidigt yttrat sig över den kommunala

kommitténs förslag. Därjämte ha inkommit dels yttranden från

pcrsonalsammanslutningar vid skatteverket, dels utlåtande häröver av överståthållarämbetet,

dels ock yttrande från föreningen taxeringsnämndsordförande

i Stockholm.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Muj:ts proposition nr 192.

Överståthållarämbetet i övrigt.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni 1946 anförde överståthållarämbetet,

att det syntes ämbetet önskvärt och lämpligt, att man i anslutning till

den pågående utredningen rörande skatteverkets organisation undersökte

möjligheterna att jämväl beträffande ämbetets övriga avdelningar fullfölja

den uppdelning efter länsstyrelse- och magistratsuppgifter, som påbörjats

genom den från och med den 1 januari 1943 genomförda partiella omorganisationen

av ämbetet. Därjämte syntes böra undersökas, huruvida icke

poliskammaren borde givas ställning av ett fristående kommunalt organ i

huvudsaklig överensstämmelse med de föreslagna kommunala mantals- och

skatteverken. Likställighet skulle därigenom vinnas med förhållandena i

övriga städer, där poliskammare funnes. Utredningen behövde icke omfatta

polisdomstolen, enär denna skulle komma att upphöra i och med den

beslutade rättegångsreformens genomförande.

I anledning av framställningen bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut

den 21 juni 1946 chefen för socialdepartementet att tillkalla en sakkunnig

ätt inom departementet verkställa utredning angående dels den definitiva

uppdelningen av överståthållarämbetet efter länsstyrelse- och magistratsuppgifter,

dels poliskammarens ställning efter en sådan uppdelning. Departementschefen

tillkallade den 1 juli 1946 assessorn G. Boethius att verkställa

utredningen i fråga.

Utredningsmannen har den 30 september 1946 framlagt resultatet av utredningen.

Över utredningen ha yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

allmänna lönenämnden, Stockholms stadsfullmäktige, Stockholms

rådhusrätt. Stockholms stads byggnadsnämnd samt överståthållarämbetet.

VI. Föreliggande utredningar med avseende å principerna för överståthållarämbetets

uppdelning och ämbetets blivande organisation.

A. SKATTEVERKET.

Innan jag övergår att redogöra för överstålhällarämbetcls förslag ber jag

alt få lämna eu översikt (iver skatteverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter

samt eu jämförelse mellan taxeringsarbetets bedrivande i

Stockholm och i länen.

1. Skatteverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter.

År 1936 genomfördes eu omfattande omorganisation av överståthållariimbetets

avdelning för uppbördsärendcn in. in. 1 samband därmed ändra
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ktingl. Maj:ts proposition nr 192.

des avdelningens namn till »överståthållarämbetcts avdelning för skatteärenden»,

vilket namn år 1938 utbyttes till »överståthållarämbetet för skatteärenden»

och år 1942 till »skatteverket».

Skatteverkets arbetsuppgifter handläggas dels å tre i instruktionen för

överståthållarämbetet omnämnda huvudavdelningar, nämligen mantalsavdelningen,

taxeringsavdelningen och uppbördsavdelningen, dels å en provisoriskt

inrättad avdelning, debiteringsavdelningen, och dels å skattedirektörens

expedition. Därjämte sorterar under skatteverket kupongskattekontoret.

Mantalsavdelningen (mantalskontoret), som förestås av mantalsintendenten,

har att handlägga ärenden, vilka angå den löpande bokföringen av

Stockholms stads invånare, förrättande av mantalsskrivning och upprättande

av mantalslängd, utfärdande av mantalsskrivningsbevis, upprättande

av det s. k. allmänna registret över i Stockholm mantalsskrivna personer

över 17 år, upprättande av röstlängder, upprättande av arbetsgivarförteckning

för riksförsäkringsanstalten m. in. Mantalskontoret fungerar såsom

länsbyrå för folkbokföringen i enlighet med vad därom stadgas i folkboklor

ingsför ordningen.

Ärenden angående besvär över kyrkobokföring och mantalsskrivning

handläggas å första kansliavdelningen.

Taxeringsavdelningen förestås av taxeringsintendenten, vilken handhar

ledningen av och tillsynen över taxeringsarbetet. Ä avdelningens personal

eller av överståthållarämbetet förordnade kronoombud ankomma alla de

uppgifter, som enligt taxeringsförordningen samt övriga taxerings- och

skatteförfattningar åligga taxeringsintendent, taxeringskonsulent, av länsstyrelse

förordnad ledamot i fastighetstaxeringsnämnd samt kronoombud

i taxeringsnämnd. Därjämte har avdelningen att fullfölja sådana arbetsuppgifter

i samband med taxeringsnämndernas verksamhet, som i magistratsstäder

i övrigt skola eller må fullgöras av tjänsteman, som kommun

ställer till förfogande. Avdelningen verkställer slutligen granskning av de

skattskyldigas bokföring. Själva taxeringen verkställes i Stockholm liksom

annorstädes av taxeringsnämnder och prövningsnämnd. Såsom biträde åt

vissa av nämnderna äro emellertid anställda särskilda tjänstemän vid avdelningen,

vilka förordnas såsom kronoombud i taxeringsnämnderna samt

i övrigt biträda med olika uppgifter i samband med prövningsnämndsarbetet.

Taxeringsavdelningen är indelad i sju kontor, nämligen fem lokala

taxeringskontor, av vilka ett även tager befattning med särskild fastighetstaxering,

ett bolagskonlor och ett bokgranskningskontor.

Uppbärdsavdelningen, som förestås av uppbördsintendenten, har till uppgift

att ombesörja dels indrivning och redovisning av skatt i enlighet med

vad därom stadgas i uppbördsförordningen, dels ock kontroll över att arbetsgivarna

verkställa föreskrivna löneavdrag samt i behörig ordning redovisa

desamma. Avdelningen har även att verkställa föreskriven huvudredo
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

13

visning av influtna uppbördsmedel. Avdelningen är indelad i fyra sektioner,

nämligen en bokföringsavdelning, en införselavdelning, eu inkassoavdelning

och en exekutivavdelning. Föreståndare för envar av sektionerna

är en uppbördskommissarie. Föreståndarna för inkasso-, införsel- och exekutivavdelningarna

äro tillika stadsfogdar och utmätningsmän. Härutöver

finnas vid avdelningen ett kassakontor, en nöjes- och hundskatteexpedition,

en liandräckningsexpedition och eu omsättningsskatteexpedition. Vid avdelningen

föres även registret över anmälningar om arbetsanställningar, det

s. k. anställningsregistret.

Dcbiteringsavdelningen ledes närmast under skattedirektören av en föreståndare,

åt vilken även uppdragits att fullgöra vissa uppgifter, vilka ankomma

på skatteverket såsom lokal skattemyndighet. Avdelningen ombesörjer

främst angivande av skattetabell för preliminär A-skatt, debitering

av B-skatt, C-skatt, slutlig och kvarstående skatt samt tillkommande skatt

ävensom utfärdande av debetsedlar. Avdelningen, som provisoriskt inrättades

i juli 1946, är organiserad på en central expedition, en rådfrågningsoch

upplysningsavdelning samt tre underavdelningar.

Ä skattedirektörens expedition handläggas i huvudsak ärenden rörande

skatteverkets organisation, personal och ekonomi samt angående till skatteverkets

disposition ställda medel, utfärdande av uppbördsorder, upprättande

av uppbördsredogörelser, restitution av skatt och stämpelavgifter,

avkortning och avskrivning av skatt, besvär över beslut angående preliminär

taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering och jämkning

av sådan skatt, verkställande av löneavdrag eller anstånd med inbetalning

av skatt, ävensom besvär rörande nöjesskatt, stämpelfrihet för

värdepapper, utfärdande av vissa bevis samt övriga skatteverket tillhörande

ärenden, som ej ankomma å mantals-, taxerings-, debiterings- eller uppbördsavdelningarna.

Kupongskattckontoret har jämlikt 3 § kupongskatteförordningen den 12

februari 1943 att handlägga ärenden rörande kupongskatt å aktieutdelning.

2. Jämförelse i vissa hänseenden mellan taxeringsförfarandet i Stockholm

och i länen.

Omorganisationen av skatteverket år 1936 medförde möjlighet att effektivisera

taxeringsarbetet. De taxeringsavdelningar, vilka på grundval av

beskattningsorganisationssakkunnigas år 1943 avgivna betänkande inrättades

vid länsstyrelserna år 1944, organiserades ehuru i förminskad skala

med skatteverkets taxeringsavdelning som förebild.

Taxeringsnämnderna i Stockholm — bortsett från nämnderna för aktiebolag,

ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och fonder samt den

för riket gemensamma taxeringsnämnden — äro indelade i lokala och

s ä r s k i 1 d a nämnder. Till de sistnämnda hänföras deklarationer från

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kitngl. Maj:ts proposition nr 192.

rörelseidkare och från skattskyldiga med bruttoförmögenhet överstigande

100 000 kronor samt deklarationer av eljest mera besvärlig beskaffenhet.

Vid den årliga taxeringen de år, då allmän fastighetstaxering icke förrättas,

finnas ett antal taxeringsnämnder för särskild fastighetstaxering. Härjämte

ha fyra särskilda taxeringsnämnder inrättats för behandling av deklarationer

från läkare, tandläkare, advokater, revisorer, konstnärer, arkitekter,

konsulterande ingenjörer och handelsresande.

Taxeringsnämndernas arbete i Stockholm ledes och övervakas fortlöpande

av vissa tjänstemän vid skatteverkets taxeringsavdelning medan

andra tjänstemän vid avdelningen såsom ett tjänsteåliggande under ordinarie

arbetstid fullgöra uppdrag såsom kro noom bud i vissa taxeringsnämnder.

Härigenom ha taxeringsdistrikten kunnat göras betydligt större och

omfatta ett avsevärt högre antal deklarationer än eljest skulle ha varit

möjligt, i följd varav antalet nämnder och ordförande kunnat nedbringas.

Då arbetet i taxeringsnämnderna är förlagt endast till första halvåret utses

— för att förebygga risken att den fasta personalen icke skall hava tillräckliga

arbetsuppgifter under senare halvåret — ett visst antal kronoombud

bland skatteverket utomstående personer. Dessas antal — vilket år 1936 beräknades

till tolv personer — har år för år måst ökas med hänsyn till det

ständigt växande antalet deklarationer. Sålunda tjänstgjorde som kronoombud

år 1946 utomstående personer i 31 och extra tjänstemän samt personal

i biträdesgrad vid skatteverket i 24 lokala taxeringsnämnder. I de

särskilda taxeringsnämnderna däremot med deras svårare granskningsuppgifter

tjänstgöra regelmässigt vid taxeringsavdelningen anställda kvalificerade

befattningshavare såsom kronoombud.

Huvudparten av utredningsarbetet inom taxeringsnämnderna åvilar kronoombuden.

I de särskilda taxeringsnämnderna, vilka vardera ha att granska

mellan 1 600 och 2 000 deklarationer, fullgöres granskningen sålunda,

att ordföranden granskar 500 deklarationer i första hand och kronoombudet

resten. Härefter genomgår ordföranden de av kronoombudet granskade

deklarationerna samt kronoombudet de deklarationer, som ordföranden

i första hand granskat. I de lokala taxeringsnämnderna, som vardera

ha att behandla mellan 6 000 och 8 000 deklarationer, granskas 1 500 deklarationer

av endast ordföranden och resten av endast kronoombudet.

Ordföranden genomgår dock jämväl de deklarationer, beträffande vilka

kronoombudet föreslagit avvikelse. I vissa av de största distrikten har ett

s. k. biträdande kronoombud — alltid en utom verket stående person —

förordnats att biträda kronoombudet med granskningen.

Sortering av deklarationer och kontrolluppgifter, ^prickning i taxeringslängderna

av inkomna deklarationer samt numrering och kontrollsummering

av dessa ävensom uträkning av beskattningsbara inkomster och beskattningsbara

belopp samt längdföring utföras av biträdespersonal å taxeringsavdelningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)2.

15

I länen fuilgöres uppdraget som kronoombud i taxeringsnämnderna alltid

såsom bisyssla. Detta gäller även då tjänstemän vid länsstyrelserna samt

häradsskrivare förordnas att utföra dessa uppdrag. Beskattningsorganisationssakkunniga

föreslogo, att för länens del efter förebild från Stockholm

särskilda taxeringsnämnder skulle inrättas för behandling av deklarationer,

avgivna av aktiebolag och andra juridiska personer — dock icke oskifta

dödsbon och familjestiftelser — samt övriga större rörelseidkare. En sådan

organisation kom dock blott delvis till stånd. För behandling av deklarationer,

avgivna av aktiebolag och andra juridiska personer med nämnda

undantag, ha inrättats särskilda taxeringsnämnder, medan deklarationer

från övriga rörelseidkare — såväl större som mindre — alltjämt granskas

av de lokala nämnderna, därvid dock särskilda för ändamålet kvalificerade

taxeringskonsulenter biträda vid granskningen. Konsulenterna biträda även

de lokala nämnderna med granskningen av andra deklarationer av mera

invecklad beskaffenhet. Även taxeringskonsulenterna fullgöra sina uppdrag

som bisysslor. På många håll inneha dock tjänstemän vid länsstyrelserna

samt häradsskrivare uppdrag som taxeringskonsulenter.

De vid länsstyrelserna inrättade särskilda taxeringsavdelningarna handha

uppsikten över och ledningen av taxeringsarbetet samt utföra vissa sakkunniguppdrag.

Befattningshavarna vid taxeringsavdelningarna utföra däremot

icke — såsom i Stockholm — arbete inom taxeringsnämnderna som

tjänsteåliggande.

Enligt taxeringsförordningen har taxeringsnämndens ordförande att

ordna avlämnade deklarationer, uppgifter och andra handlingar. Med detta

arbete samt med längdföring erhålla emellertid ordförandena i större städer

i regel biträde av särskilt förordnade kommunala tjänstemän. I landskommuner

och mindre städer torde däremot sådant biträde endast undantagsvis

förekomma. På landet åligger det häradsskrivaren att uträkna och införa

beskattningsbara inkomster och beskattningsbara belopp i taxeringslängd.

Överståthållarämbetet erinrar i sitt betänkande därom, att beskattningsorganisationssakkunniga

i samband med frågan om ändrad organisation

av taxeringsnämnderna framhållit, att det skulle medföra uppenbara fördelar,

om varje taxeringsnämnd erhölle biträde av en särskild tjänsteman

— lämpligen fungerande som kronoombud — vilken skulle verkställa utredningar

av olika slag. Av ekonomiska och praktiska skäl ansågs dock en

dylik ordning icke kunna föreslås. I länen med deras geografiskt vitt

spridda taxeringsdistrikt skulle också — framhåller ämbetet — för Stockholms

del obefintliga svårigheter möta, om man önskade ålägga länsstyrelsernas

tjänstemän alt utföra arbete inom taxeringsnämnderna såsom tjänsteåliggande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:Is proposition nr 192.

3. Överståthållaränibetets förslag.

Skäl för en uppdelning av skatteverket.

Överståthållarämbetet framhåller, att under det förberedande utredningsarbetet

skälen för en uppdelning av skatteverket gjorde sig allt starkare gällande,

samt anför härutinnan i huvudsak följande.

Sedan länge har överståthållarämbetet liaft anledning uppmärksamma

det skäl för uppdelning, som ligger däri, att olika befattningshavare vid

skatteverket ha att på eget ansvar fatta beslut, varöver sedan besvär kunna

anföras hos ämbetet. Detta är särskilt påfallande beträffande uppbördsavdelningen,

där uppbördsintendenten intager ställningen som självständigt

beslutande organ under överståthållarämbetet samtidigt som han är befattningshavare

vid ämbetet. Motsvarande förhållande gäller emellertid

också i fråga om mantalsintendenten beträffande mantalsskrivningen, samt

i fråga om taxeringsinspektörerna beträffande debiteringen. Olägenheterna

kunna förväntas öka efter omläggningen av uppbördsförfarandet.

Härtill komma nu andra skäl, som med växande styrka synas tala för eu

uppdelning av skatteverkets uppgifter på olika, från varandra jämförelsevis

fristående verk. Främst framträder härvid verkets snabba tillväxt.

Redan nu synes skatteverket, med eu personal av omkring 800 befattningshavare,

i storlek icke överträffas av något av de centrala ämbetsverken.

Administrationen av elt ämbetsverk av sådan storleksordning, vilket dessutom

befinner sig i snabb utveckling, kan icke undgå att erbjuda många

besvärligheter, som icke behöva förekomma vid de mindre förvaltningsorganen.

Svårigheterna ökas därigenom, att skatteverket i sin verksamhet

har att tillämpa många skilda avsnitt inom den svenska lagstiftningen,

såsom skattelagar, bestämmelser om folkbokföring och mantalsskrivning,

uppbördsförfattningar, stadganden om exekutionsväsendet in. m., samt att

skatteverkets befattningshavare mera än i måhända någon annan gren av

vår förvaltning lia att stå i personlig kontakt med allmänheten, ofta nog i

ömtåliga och grannlaga frågor.

För en uppdelning av skatteverket talar jämväl, att det med hänsyn till

de direkta skatternas alltmer växande betydelse måste vara ett allt större

statligt intresse, att statsmakterna äga besluta om taxeringsväsendets utbyggnad

i huvudstaden likaväl som i länen. Frågan om taxeringsarbetets

effektivitet i rikets viktigaste län, Stockholm, bör icke vara beroende av en

kommunal myndighets anslagsbeviljande.

Förut har mot eu uppdelning ansetts tala den omständigheten, att en viss

utjämning av toppbelastningen å mantals- och taxeringsavdelningarna kan

åstadkommas genom en överflyttning av arbetskrafter från den ena avdelningen

till den andra samt att en sådan utjämning synes lättare kunna

genomföras, därest avdelningarna stå under samma ledning. Med den fördelning

av arbetsuppgifterna, som efter uppbördsreformens genomförande

i de större magistratsstäderna gäller mellan stat och kommun, komma

emellertid av taxerings- och mantalsavdelningarnas uppgifter att till den

kommunala delen föras bland annat debitering och mantalsskrivning eller

de av avdelningarnas uppgifter, beträffande vilka variationerna i arbetsbördan

främst göra sig gällande. Fn motsvarande uppdelning av skatte
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

1\ it ngt. Maj:ts proposition nr 192.

17

verket kommer sålunda att allenast i mindre grad verka försvårande för en

utjämning av arbetsbördan genom att den minskar möjligheterna att förflytta

arbetskrafter från en statlig till en kommunal avdelning.

Arbetsuppgifter för eu ny statlig avdelning vid överståthållarämbetet.

Av de arbetsuppgifter, som före den nya ordningen beträffande folkbokföring

och uppbörd handlades å skatteverket, böra vid en uppdelning av

verket enligt överståthållarämbetets förslag följande uppgifter överföras till

den nya statliga avdelningen, nämligen:

1. Ledningen av och tillsynen över taxeringsarbetet.

2. Utfärdande av uppbördsorder samt upprättande av debiteringsrapporter

och uppbördsredogörelser, såvitt avser kronoutskylder, avskrivning

och avkortning av kronoutskylder, upprättande av månadsräkningar

samt redovisning av pensionsavgifter till pensionsstyrelsen, olycksfallsförsäkringsavgifter

till riksförsäkringsanstalten och skogsvårdsavgifter

till statskontoret ävensom avlåtande av skrivelser till svenska beskickningar

och konsulat angående restskyldiga, som vistas å känd ort utom

riket.

3. Besvär över debitering.

4. Utfärdande av vederhäftighetsbevis.

5. Ansökningar om befrielse från nöjesskatt samt besvär över beslut om

ålagd nöjesskatt.

6. Restitution av kronoutskylder.

7. Restitution av stämpelavgifter samt återbetalning av arvs- och gåvoskatt.

8. Ärenden rörande stämpelfrihet för värdepapper.

9. Ärenden rörande skatt å vissa för drivande av automobil använda

brännoljor.

10. Ärenden rörande skatteverkets centrala medelsförvaltning.

11. Protokoll- och längdföring hos prövningsnämnden.

12. Taxering, debitering och uppbörd av allmän omsättningsskatt i den

mån ärenden rörande denna kvarstå vid en eventuell omorganisations

ikraftträdande.

13. Ärenden som ankomma på kupongskattekontoret.

Sedan — som nu skett — de nya förordningarna om folkbokföring och

uppbörd trätt i kraft böra enligt överståthållarämbetet ytterligare följande

arbetsuppgifter hänföras till den nya avdelningen:

14. Besvär över den lokala skattemyndighetens beslut i fråga om jämkning

och preliminär taxering m. m.

15. Kontroll — med biträde av den lokala skattemyndigheten — av att

arbetsgivarna fullgöra sina skyldigheter enligt den nya uppbördsförordningen.

16. Restitution av för mycket crlagd preliminär skatt.

Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 192.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

17. Utbetalning till kommunerna av dem tillkommande skattebelopp samt

restitution, avkortning och avskrivning av kommunalutskylder.

18. Åtgärder, som enligt nya folkbokföringsförordningen ankomma på

länsstyrelse (utom ärenden som tillkomma länsbyrå), därvid ärenden angående

besvär över kyrkobokföring och mantalsskrivning böra överföras

från första kansliavdelningen.

överståthållarämbetet föreslår därjämte, att till skatteavdelningen från

första kansliavdelningen skola överflyttas:

19. Ärenden angående arvsskatt och gåvoskatt, i den mån dessa ej förut

åvila skatteverket.

Ämbetet framhåller, att samtliga uppräknade ärenden — utom sådana

som röra kupongskattekontoret, vilket endast finnes inrättat vid överståthållarämbetet

— i länen handläggas å länsstyrelsernas landskontor.

Då såväl skatteverket som första kansliavdelningen handha olika delar

av överståthållarämbetets centrala medelsförvaltning, har ämbetet haft frågan

under övervägande, huruvida skatteverkets och första kansliavdelningens

medelsförvaltningsuppgifter böra sammanföras. Ämbetet finner det i

så fall ligga närmast till hands att anförtro hela medelsförvaltningen åt den

nya avdelningen. Med hänsyn till att skatteverkets och första kansliavdelningens

medelsförvallningar omspänna skilda områden föreligga emellertid

enligt ämbetets uppfattning ej några tvingande skäl för deras sammanförande

till en avdelning.

Avdelningens organisation.

överståthållarämbetet framhåller, att den nya statliga avdelningen kommer

att väsentligen motsvara de delar av landskontoret vid en länsstyrelse,

vilka ha att taga befattning med ärenden angående mantalsskrivning, taxering,

debitering och uppbörd. Med hänsyn till arten av de uppgifter, som

skola förekomma på avdelningen, föreslår ämbetet, att den benämnes skatteavdelningen.

I det följande användes denna beteckning å avdelningen.

I sitt förslag till organisation för skatteavdelningen gör överståthållarämbetet

med utgångspunkt från organisationen vid länsstyrelsernas landskontor

en uppdelning mellan å ena sidan taxeringsavdelningen och å andra sidan

skatteavdelningen utom taxeringsavdelningen.

T axeringsavdelningen.

De kvalificerade arbetsuppgifter, som komma att åvila taxeringsavdelningen,

kunna enligt överståthållarämbetet indelas i följande huvudgrupper:

ledning av taxeringsarbetet,

verkställande av utredningar och upprättande av yttranden i anledning

av skattskyldigas besvär till prövningsnämnden och skattedomstolarna,

granskning av skattskyldigas räkenskaper,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

biträde vid taxeringen i de särskilda taxeringsnämnderna samt

eftergranskning av deklarationer och upprättande av yrkanden till prövningsnämnden

om ändring av taxering.

I betänkandet erinras, att skatteunderlaget i Stockholm för den statliga

inkomst- och förmögenhetsskatten uppgår till drygt 25 procent av skatteunderlaget

för hela riket och alltså i genomsnitt motsvarar det sammanlagda

skatteunderlaget i mera än åtta län. Summan av debiterad statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, värnskatt samt särskild skatt å förmögenhet

i Stockholm utgör drygt 28 procent av det debiterade beloppet för hela

riket, d. v. s. nämnda direkta statsskatter uppgå till i genomsnitt högre belopp

än i 9 län tillsammantagna.

Med hänsyn till taxeringsmaterialets i Stockholm stora omfattning finner

överståthållarämbetet nödvändigt, att taxeringsavdelningen liksom nu

är förhållandet uppdelas på taxeringskontor. Ämbetet har med hänsyn till

kostnadsfrågan undersökt, huruvida behovet av lokala taxeringskontor

skulle kunna tillgodoses om det nuvarande antalet minskades från fem till

fyra samt antalet särskilda taxeringsnämnder nedbringades från fyrtio till

trettio. Härom anföres.

Gentemot en dylik nedskärning av organisationen ha allvarliga erinringar

framförts från skatteverkets ledning under framhållande av att det icke

syntes tillrådligt att i Stockholm — dit en så avsevärd del av landets näringsliv

vore koncentrerad — ersätta den nuvarande taxeringsorganisationen

med en som måste befaras leda till en mindre effektiv deklarationskontroll.

Vidare påpekades den snabba tillväxten av Stockholm under det

senaste decenniet, vilken kunde förväntas fortsätta år från år under den

närmaste tiden. Under tiden 1937—1945 hade antalet deklarationer ökat

med i medeltal 14 500 stycken per år. Med samma ökning under åren 1940

till 1950 komme antalet deklarationer sistnämnda år, alltså endast ett eller

annat år efter omorganisationens ikraftträdande, att utgöra cirka 524 000.

Troligt vore dock att deklarationsantalet komme alt vara ännu högre.

Därest den ifrågasatta inkorporeringen av Spånga socken och Hesselby villastads

köping komme till stånd, hade man sålunda alt räkna med en icke

obetydlig ökning av deklarationsmaterialet utöver den förut beräknade

normala ökningen.

överståthållarämbetet förklarar sig icke kunna undgå att beakta de sålunda

framförda erinringarna. Därest beräkningarna om folkmängdens

fortsatta ökning i Stockholm visa sig riktiga kommer — framhåller överståthållarämbetet

— redan ett eller två år efter en beskuren organisations

genomförande hela organisationsfrågan att behöva upptagas på nytt. Då

en sådan situation måste undvikas föreslår ämbetet, att taxeringsavdelningen

organiseras på fem lokala taxeringskontor, ett bolagstaxeringskontor

och ett bokgranskningskontor. Bokgranskningskontoret bör befrias från den

befattning med den gemensamma taxeringsnämnden och de särskilda taxeringsnämnderna

för vissa fria yrkesutövare, vilken tillkommer del nuva
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 192.

rande bokgranskningskontoret, för att uteslutande kunna syssla med bokgranskningsarbeten.

Dessa särskilda taxeringsnämnder böra i stället sortera

under bolagstaxeringskontoret. Taxeringsavdelningens befattning med

särskild fastighetstaxering bör liksom hittills koncentreras till ett av de

lokala taxeringskontoren. År 1948, då omorganisationen enligt vad överståthållarämbetet

beräknar tidigast kan vara genomförd, komma enligt

förenämnda beräkningar på ettvart av de lokala taxeringskontoren cirka

94 000 deklarationer och på bolagstaxeringskontoret omkring 27 000 deklarationer.

Antalet besvär till prövningsnämnden anses komma att överstiga

1 100 per taxeringskontor. Härtill kommer som nämnts för ett av de

lokala taxeringskontoren handläggningen av ärenden rörande särskild fastighetstaxering.

Antalet ny- och omtaxeringar av fastigheter i Stockholm

år 1944 uppgick till cirka 3 200 och antalet besvär över dylik taxering samt

ansökningar om åsättande av preliminära taxeringsvärden å fastigheter

samma år till sammanlagt omkring 100.

överståthållarämbetet framhåller vidare, att man med hänsyn till att

deklarationsmaterialet i Stockholm i genomsnitt är av väsentligt större svårighetsgrad

än i flertalet av länen på grund av näringslivets koncentration

till huvudstaden kan räkna med att arbetsbördan å varje taxeringskontor

kommer att avsevärt överstiga arbetsbördan — bortsett från bokgranskningskontoret

— för taxeringsavdelningen vid en medelstor länsstyrelse.

Då — såsom nämnts — de debiterade direkta statsskatterna i Stockholm

utgjorde drygt 28 procent av det debiterade beloppet för hela riket, utdebiteras

således inom varje taxeringskontors område lika mycket i direkta

statsskatter som i genomsnitt inom ett och ett halvt län. Arbetsbördan för

taxeringskontoren jämfört med taxeringsavdelningarna i länen blir större

också därigenom att man i Stockholm på grund av de lokala förhållandena

har att räkna med rådfrågning vid personliga besök i sällsport stor

omfattning.

Skatteavdelningen utom taxeringsavdelningen.

Till denna del av skatteavdelningen — vilken närmast motsvarar den

nuvarande skattedirektörens expedition — böra enligt överståthållarämbetet

av de förut under n:ris 1—19 uppräknade på skatteavdelningen förekommande

ärendena hänföras de som upptagits under n:ris 2—11 och

14—19. Ämbetet påpekar särskilt den ökning av ärendena, som föranletts

av den nya uppbördsreformen, främst besvär över den lokala skattemyndighetens

beslut rörande jämkning och anstånd m. m., vilka enligt ämbetets

uppfattning torde komma att uppgå till ett betydande antal för Stockholms

vidkommande.

överståthållarämbetet anser, att även kupongskattekontoret bör inordnas

under skatteavdelningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj.ts proposition nr 192.

21

4. 1946 års kommunala skatteverkskommittés förslag till organisation av

folkbokföring och mantalsskrivning samt debitering, uppbörd, redovisning

och indrivning av utskylder i Stockholm.

Förslagets huvuddrag äro i korthet följande.

Det omedelbara handhavandet av och ansvaret för de arbetsuppgifter,

som i magistratsstad med egen uppbördsförvaltning ankomma på den lokala

skattemyndigheten (kronokamreraren), skall i Stockholm med hänsyn

till uppgifternas omfattning uppdelas på två tjänstemän, vilka skola utses

av staden men förordnas av överståthållarämbetet. På den ena skall ankomma

mantalsskrivningen och folkbokföringen, på den andra lokal skattemyndighets

övriga åligganden. En tredje tjänsteman skall ha de funktioner,

som enligt uppbördsförordningen tillkomma utmätningsmannen, d. v. s.

i magistratsstad stadsfogden. Samtliga dessa tre tjänstemän förutsättas

vara självständiga förvaltningsmyndigheter. De för myndigheternas verksamhet

anslagna medlen skola handhavas av en för myndigheterna gemensam

kommunal direktion såsom organ för den kommunala finansförvaltningen,

vilken även har att representera stadens arbetsgivareintressen och

således äga att tillsätta personalen vid myndigheterna samt disponera över

en för myndigheterna gemensam rörlig personalkader. Såsom tillsynsmyndighet

över de kommunala skatteverken kommer överståthållarämbetet att

fungera.

Såsom benämning på de olika myndigheterna föreslår kommittén mantalsverket,

uppbördsverket och indrivningsverket. Cheferna för verken skola

benämnas respektive mantalsdirektör, uppbördsdirektör och exekutionsdirektör.

Den kommunala direktionen skall erhålla benämningen direktionen

för Stockholms stads mantals- och uppbördsverk och chefen för

direktionens kansli erhålla titeln ekonomidirektör.

Kommittén framlägger förslag till personalstater för de nya verken med

befattningshavarna inplacerade i de för överståthållarämbetets kommunalavlönade

tjänstemän gällande löneplanerna.

B. ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETET UTOM SKATTEVERKET.

Utredningsmannens förslag.

Utredningen har av överståthållarämbetets underavdelningar omfattat de

båda kansliavdelningarna samt poliskammaren jämte vissa ämbetet underlydande

myndigheter. Utredningsmannen har icke ansett sig böra beröra

polisdomstolen, då densamma vore avsedd att upphöra i och med den nya

rättegångsbalkens ikraftträdande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Omprövning av ärendenas uppdelning d kansliavdelningarna och poliskammaren

eller eventuellt annan myndighet.

Utredningsmannen erinrar om att den ledande principen vid 1942 års

omorganisation av överståthållarämbetet — nämligen att kansliavdelningarna

skulle handlägga länsstyrelseärenden och poliskammaren magistrats-

och poliskammarärenden — av olika skäl icke fullständigt genomfördes.

Sålunda ha kansliavdelningarna enligt instruktionen för ämbetet

fortfarande att handlägga åtskilliga såväl magistrats- som poliskammarärenden

liksom poliskammaren å sin sida handlägger ett avsevärt antal

länsstyrelseärenden. Ett ärendes karaktär av länsstyrelse-, magistrats- eller

poliskammarärende har härvid av utredningsmannen bedömts med hänsyn

till den myndighet, som enligt vederbörande författning i övriga städer med

magistrat och poliskammare har att handlägga ärendet i fråga.

Utredningsmannen övergår härefter att behandla de allmänna principerna

för ärendenas fördelning på kansliavdelningarna och poliskammaren

samt anför härom i huvudsak följande.

Det hittillsvarande sammanförandet av länsstyrelse- samt magistratsoch

poliskammarärendena i Stockholm hos en enda myndighet är otvivelaktigt

av en viss fördel ur olika synpunkter. Härigenom kan undvikas

dubbelbehandling av ett länsstyrelse- och ett poliskammarärende, vilka ha

ett nära samband med varandra, genom att de behandlas gemensamt på

samma avdelning. För allmänheten uppstår genom en sådan åtgärd bland

annat den lättnaden, att endast en expedition behöver lösas i ärendet. Så

är förhållandet med exempelvis tillstånd till dans i samband med utskänkning

av rusdrycker eller tillstånd till försäljning å allmän plats i samband

med utsträckt affärstid. Även i organisatoriskt hänseende vinnas vissa fördelar,

vilket framför allt torde göra sig gällande beträffande trafikärendena.

Gentemot dessa fördelar bör dock ställas den avsevärda vinst, som

genomförandet av en för riket i dess helhet enhetlig och konsekvent ärendesfördelning

i lagar och författningar måste anses innebära för såväl myndigheter

som allmänhet. Dessutom kommer det nära grannskapet mellan

de tilltänkta lokalerna för överståthållarämbetet i garnisonssjukhuset och

lokalerna för poliskammaren i polishuset att undanröja de huvudsakliga

olägenheterna för allmänheten av en uppdelning av ärendena i fråga. Förhållandena

vid behandlingen av dessa ärenden bli för övrigt icke annorlunda

än vad fallet är i samtliga övriga residensstäder med poliskammare.

Vid uppgörande av förslag till fördelning av ärendena mellan kansliavdelningarna

å ena, och poliskammaren eller annan kommunal myndighet,

å andra sidan, har utredningsmannen i stort sett låtit följande två

huvudprinciper vara vägledande vid fördelningen, nämligen

1) de båda myndigheterna skola icke erhålla någon särställning i jämförelse

med övriga länsstyrelser och poliskammare och

2) den i det övriga landet gällande förvaltnings-ekonomiska grundsatsen,

att kostnaderna för handläggningen av länsstyrelseärenden skola betalas

av statliga och kostnaderna för handläggningen av magistrats-, poliskammare-

och rent kommunala ärenden av kommunala medel, bör gälla även

beträffande Stockholm.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts proposition nr 192.

23

Utredningsmannen framhåller härefter, att de angivna principerna med

hänsyn till de för Stockholm speciellt rådande förvaltningsrättsliga förhållandena

ansetts icke helt kunna genomföras. Utredningsmannen fortsätter.

Beträffande länsstyrelseärendena och poliskammarärendena böra nämnda

huvudprinciper undantagslöst kunna tillämpas så att de förra helt handläggas

av kansliavdelningarna och de senare helt av poliskammaren. Härmed

vinnes beträffande dessa ärenden full överensstämmelse med vad förhållandet

är i övriga städer med poliskammare.

Annorlunda ställa sig emellertid förhållandena med magistratsårendena,

d. v. s. de göromål, som i övriga poliskammarestäder förbehållits magistraten.

Magistratsuppgifterna kunna i stort sett indelas i två huvudgrupper,

kommunala och statliga. Magistratens kommunala uppgifter hänföra sig

väsentligen till utövandet av ett visst i lagen om kommunalstyrelse i stad

den 6 juni 1930 stadgat överinseende över de rent kommunala förvaltningsorganen

ävensom till vissa valfunktioner. De statliga uppgifterna finnas

angivna i ett stort antal författningar på specialpolitins område, berörande

allmän ordning och säkerhet, socialvård, hälsovård, näringsväsende, kommunikationsväsende

m. m. Härjämte är magistraten enligt utsökningslagen

överexekutor.

Att återgå till en särskild magistratsförvaltning för Stockholms vidkommande,

på vilken skulle överföras av överståthållarämbetet nu handlagda

magistratsärenden, torde för närvarande få anses uteslutet. Frågan om

magistraternas blivande ställning är icke klar. Förslag har tidigare avgivits

om upphävande överhuvud av magistraten såsom självständigt organ

och om överförande av uppgifterna på statliga eller rent kommunala myndigheter.

Magistratens ställning har behandlats av bland annat de s. k.

ekonomisakkunniga (SOU 1928:20) samt 1928 års kommunalförvaltningssakkunniga

(SOU 1930: 13).

Utredningsmannen har emellertid endast ansett sig kunna och böra räkna

med den nu rådande lokalförvaltningsorganisationen på detta område. Då

något organ, på vilket överståthållarämbetets nuvarande magistratsuppgifter

av kommunal natur kunna överföras, icke finnes, måste därför — så

länge den .statliga uppsiklen över kommunalförvaltningen föreligger —

dessa uppgifter fortfarande åvila överståthållarämbetet. Detsamma bör

även gälla vissa statliga magistratsärenden av administrativt betonad karaktär,

vilka i andra städer icke anförtrotts åt poliskammaren, såsom bland

annat överståthållarämbetets utövande av överexekutorsämbetet och förande

av handels- och näringsregistren samt vissa magistratsuppgifter enligt ordningsstadgan

för rikets städer.

Vad åter angår de statliga magistratsärenden, som äro av mera allmän

polisiär natur — vilket i slor utsträckning får anses vara förhållandet —

böra dessa med hänsynstagande till ovannämnda huvudprinciper handläggas

av poliskammaren. Ett stöd för en dylik åtgärd kan hämtas av det förhållandet,

alt Kungl. Maj:t beträffande flera städer förordnat, att poliskammaren

skall handlägga vissa ärenden enligt ordningsstadgan, vilka enligt

stadgans föreskrifter eljest skulle ankomma på magistraten. Därtill

kommer, att poliskammaren i Stockholm såsom en under överståthållarämbetet

i slor utsträckning självständigt arbetande avdelning av ålder haft

att handlägga åtskilliga ärenden, som i andra städer med poliskammare

ligga under magistratens beslutanderätt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

De ärenden, som nu handläggas av överståthållarämbetet men vilkas avgörande

i andra städer ankommer på domstol eller kommunal förvaltningsmyndighet,

böra enligt utredningsmannen överföras från överståthållarämbetet

till Stockholms rådhusrätt respektive vederbörande kommunala

organ.

Beträffande överståthållarämbetels blivande befattning med de ämbetet

underlydande myndigheterna anför utredningsmannen följande.

Utöver ovannämnda ärenden har överståthållarämbetet — i de avseenden

och i den omfattning ämbetets instruktion och eljest meddelade föreskrifter

närmare bestämmer -— att fullgöra vissa uppgifter beträffande de enligt

instruktionen ämbetet underlydande organen, nämligen stadsfogdekontoret,

rannsakningsfängelset, fastighetsregisterkontoret, åklagarmyndigheten,

statspolisintendenten, polispersonalen samt civilförsvarschefen. Dessa

uPP»ifter äro av blandad länsstyrelse- och magistratsnatur och härröra sig

delvis av de för Stockholm rådande speciella förvaltningsrättsliga förhållandena.

överståthållarämbetets befattning med nämnda myndigheter torde

tills vidare alltjämt böra bestå även i de fall denna ej följer av ämbetets

ställning såsom länsstyrelse. Ett eventuellt framtida överflyttande av tillsynen

över något eller några av dessa organ å annan myndighet — kommunal

förvaltningsmyndighet eller särskild tillsatt styrelse — behöver ej

möta några svårigheter och bibehållandet av ämbetet såsom tillsynsmyndighet

kan icke anses komma att rubba ramen för det blivande rent statliga

överståthållarämbetet.

Utredningsmannen framlägger härefter förslag till samtliga de på kansliavdelningarna

och poliskammaren för närvarande handlagda ärendenas

fördelning efter genomförandet av den ifrågasatta uppdelningen av ämbetet.

För att fastställa ett ärendes natur av länsstyrelse-, magistrats- eller

poliskammarärende bar utredningsmannen med huvudsaklig ledning av

i instruktionen för överståthållarämbetet och ämbetets arbetsanordningar

upptagna förteckningar över å nämnda avdelningar förekommande ärenden

(se till detta protokoll fogad bilaga) genomgått samtliga de författningar,

vilka avdelningarna ha att tillämpa i sin verksamhet. Utredningsmannen

har framlagt en sammanfattning av förslaget i den mån detta innebär

dels ändring i ärendenas nuvarande fördelning å kansliavdelningarna

och poliskammaren och dels fortsatt handläggning vid kansliavdelningarna

av magistratsärenden. Sammanfattningen är av följande innehåll.

1. Från poliskammaren överföras till överståthållarämbetet följande ärenden:

a) Samtliga länsstyrelseärenden.

Tävlingar å allmän väg och gata med motorfordon eller cykel.

Användande av barn vid offentliga tillställningar.

Undantag för visst tillfälle från förbud att använda barn vid försäljning-^
Utskänkning

av rusdrycker i samband med offentlig tillställning samt

under utsträckt tid för tillfälligt behov.

Anmälan om transport av explosiva varor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Åtgärder enligt 75 § fattigvårdslagen.

Tillstånd till innehav av större förråd film.

Ärenden, som enligt eldbegängelsekungörelsen ankomma på länsstyrelse,

samt flyttning av gravsatt lik.

Föreläggande enligt lagen om arbetarskydd för hälsovårdsnämnd i

egenskap av kommunalt tillsynsorgan.

Ärenden, som enligt olika författningar ankomma på länsstyrelse i

vad avser dödsfall utan föregående sjukdom.

Tillstånd för utlänning enligt § 26 mom. 3 näringsfrihetsförordningen

att under kringresande eller kringvandrande idka hantverk eller annan

hantering.

Samtliga ärenden, som enligt olika trafikförfattningar ankomma på

länsstyrelse. Bland dessa ärenden märkas i främsta rummet:

Registrering av motorfordon.

Utfärdande av körkort och trafikkort.

Tillstånd till yrkesmässig trafik med motorfordon i vad avser beställningstrafik

för godsbefordran samt uthyrningsrörelse.

Debitering, avkortning och avskrivning samt restitution av aulomobilskatt.

Uppbörd och bokföring av automobilskatt samt registreringsavgifter

för motorfordon.

Ärenden, som enligt 2 kap. lagen den 21 december 1945 om verkställighet

av frihetsstraff m. m. ankomma på länsstyrelse.

b) Av magistratsärenden:

Handel med apoteksvaror.

2. Från kansliavdelningarna överföras till poliskammaren följande ärenden:

a) Samtliga poliskammarärenden.

Från första kansliavdelningen:

Anmälan av föreståndaren för främmande trossamfund om begagnande

av gudstjänstlokal.

Från andra kansliavdelningen:

Utfärdande av trafikföreskrifter enligt vägtrafikstadgan och motorfordonsförordningen,

i den mån detta i andra städer med poliskammare

ankommer på denna.

Förordnande, varom förmäles i 17 § 3 mom. lagen den 20 juni 1924

med särskilda bestämmelser angående olovlig befattning med spritdrycker

och vin.

Meddelande av förbud enligt 27 § 2. och 3. förordningen den 11 juli

1919 angående försäljning av pilsnerdricka samt 14 § 2. förordningen

den 8 maj 1925 angående försäljning av alkoholfria och därmed

jämförliga drycker, i den mån förbudsrätten i andra städer med

poliskammare ankommer på denna.

Utfärdande av nordiskt resekort.

Ärenden angående utvandraragenter och deras ombud, i den mån

ärendena ankomma på polismyndighet.

Rapporter angående till sjukhus överförda sinnessjuka.

Tillstånd till innehav av explosiva varor i tillfälligt magasin.

Anmälan enligt § 4 hotell- och pensionatstadgan den 8 juni 1917.

Förordnande av besiktningsmän för utskänkningslokaler.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Här bör anmärkas, att ingivande av ansökan om innehav av vapen

m. m. enligt vapenkungörelsen den 22 juni 1934, vilket enligt kungörelsen

skall ske till polismyndigheten, föreslagits skola fortfarande

äga rum direkt till överståthållarämbetet.

b) Samtliga magistrats ärenden av huvudsakligen

polisiär natur.

Från första kansliavdelningen:

Intyg för förlagsinteckning.

Statistiska uppgifter från näringsidkare i den mån handläggningen i

andra magistratsstäder ankommer på magistrat.

Från andra kansliavdelningen:

Utfärdande av parkeringsföreskrifter enligt § 2 ordningsstadgan för

rikets städer.

Tillstånd till försäljning enligt § 2 första stycket ordningsstadgan för

rikets städer (då ansökningen avser jämväl tillstånd till utsträckt

affärstid enligt bulikstängningslagen).

Anmälan om innehav av förråd av samt handel med eldfarliga oljor.

Ärenden angående giftiga ämnen med undantag av tillstånd enligt

23 § giftstadgan den 26 november 1943.

Ärenden angående hotell- och pensionatrörelse, som enligt hotell- och

pensionatstadgan i andra städer med över 20 000 invånare ankomma

på magistrat.

Statistiska uppgifter rörande fargaltar.

c) Övriga ärenden.

Från andra kansliavdelningen:

Elektriska svagströmsledningar.

Insamlingar å allmän plats.

Förordnande av distriktsinspektörer över elektriska anläggningar.

3. Från överståthållarämbetet överföras till domstol eller statlig eller kommunal

förvaltningsmyndighet följande ärenden:

Från första kansliavdelningen:

Lösöreköp (till Stockholms rådhusrätt).

Från andra kansliavdelningen:

Ärenden angående sotningsväsendet i den mån de enligt brandstadgan

icke ankomma på länsstyrelse (till brandchefen eller den kommunala

myndighet, som förvaltar brandförsvarets angelägenheter).

Förordnande av hissbesiktningsmän (till byggnadsnämnden).

Från poliskammaren:

Elektriska hissar (till byggnadsnämnden eller — i vad angår statsverkets

byggnader — den statliga myndighet, som svarar för byggnadsarbetet

eller förvaltar byggnaden).

4. Till handläggning å överståthållarämbetet kvarbliva följande magistratsärenden:
Å

första kansliavdelningen:

Ärenden av magistratsnatur enligt lagen om kommunalstyrelse i Stockholm.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

27

Ärenden av magistratsnatur beträffande vissa överståthållarämbetet

underlydande organ.

Medling i äktenskapstvister.

Ärenden angående byggnadsväsendet, som i andra magistratsstäder ankomma

på magistrat, med undantag av utseende utav ledamot och ersättare

i byggnadsnämnden.

Ärenden angående fastighetsbildning, som i andra magistratsstäder ankomma

på magistrat,

överexekutorsärenden.

Anteckning i handels- och näringsregistren.

Arvoden åt förundersökare i brottmål.

Ersättningar till vittnen och rättegångsbiträden i brottmål, vittnen enligt

lagen om fri rättegång, tolkar och sakkunniga i sjömål.

Å andra kansliavdelningen.

Utfärdande av allmänna föreskrifter enligt ordningsstadgan för rikets

städer, vilka enligt stadgan ankomma på magistrat, med undantag av

parkeringsbestämmelser. Nuvarande praxis att vissa föreskrifter utfärdas

av överståthållarämbetet såsom länsstyrelse enligt § 20 i stadgan bibehålies.

Ombesörjande av kungörande m. in. av enligt § 20 ordningsstadgan utfärdade

ordningsföreskrifter.

Utfärdande av reglementen och taxor enligt § 23 ordningsstadgan.

Kungörande av fastställd brandordning.

Spårvägstrafiken i den mån den kan anses utgöra magistratsärende.

Ombesörjande av kungörande in. in. av enligt 30 § hälsovårdsstadgan

utfärdade hälsovårdsföreskrifter.

Vissa uppgifter med avseende å stadsläkarna.

Poliskammarens och polisverkets framtida ställning.

Utredningsmannen förutsätter, att poliskammaren i och med en definitiv

uppdelning av överståthållarämbetet skall utbrytas ur ämbetet och i princip

erhålla samma ställning som poliskamrarna i övriga städer samt anför

härom i huvudsak följande.

Generella föreskrifter saknas beträffande poliskamrarnas allmänna organisation.

Vägledning härutinnan får sökas i de för poliskamrarna eller

polismästarna i vederbörande städer av Kungl. Maj:t fastställda instruktionerna,

vilka sinsemellan äro mycket skiljaktiga och till en del av mycket

ålderdomligt datum. I stort sett får poliskammaren huvudsakligen anses

som en myndighet för handläggning av administrativa ärenden av polisiär

natur, medan de uppgifter, som sammanhänga med ledningen av själva

polisarbetet, handhas av polismästaren i hans egenskap av polischef. Polismästaren

är i samtliga fall ensam ledamot av och beslutande i poliskammaren.

Kostnaderna för poliskamrarna åvila respektive städer.

Beträffande poliskamrarnas ställning i förhållande till länsstyrelserna

stadgas i 4 § landshövdingeinslruktionen, att poliskammare jämte en del

övriga uppräknade lokala myndigheter lyda under länsstyrelserna på sätt

särskilda författningar och instruktioner närmare beslämma. Poliskamrarna

torde emellertid i sin verksamhet som administrativa myndigheter

för handläggning av ärenden, vilka icke beröra polislagens område, få anses

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

självständiga i förhållande till länsstyrelserna, och länsstyrelsens inverkan

på avgörandena inskränka sig till dess egenskap av besvärsinstans för överklagande

av poliskammarens beslut. I poliskamrarnas instruktioner har

emellertid länsstyrelsen som regel tillagts avgörandet beträffande tillsättning

av viss chefspersonal vid poliskammaren. I ekonomiskt hänseende

sortera poliskamrarna direkt under vederbörande kommunala myndigheter.

Utredningsmannen framhåller, att stadsfullmäktige ha att antaga instruktion

för poliskammaren samt underställa instruktionen Kungl. Maj:ts

fastställelse.

Beträffande polisverkets framtida ställning i förhållande till överståthållarämbetet

uttalar utredningsmannen, att upprätthållandet av polisväsendet

enligt 1925 års polislag är en kommunal angelägenhet, som det i

Stockholm åligger Stockholms polisdistrikt att ombesörja. Överståthållarämbetet

utövar härvid de befogenheter, som enligt polislagen tillkomma

länsstyrelse. Ämbetet är enligt sin instruktion liksom länsstyrelserna enligt

landshövdingeinstruktionen högsta polismyndighet, medan polismästaren

är polischef enligt polislagen. Den nya organisationen kommer icke att

medföra någon ändring i ämbetets ställning härvidlag. Utredningsmannen

framhåller emellertid, att en viss olikhet i uttryckssättet i överståthållarämbetets

instruktion i förhållande till landshövdingeinstruktionen i avseende

å överståthållarämbetets och länsstyrelsernas befogenheter såsom

högsta polismyndighet inom sina administrativa arbetsområden bör försvinna

i den nya instruktionen för ämbetet för att borttaga varje tvekan

angående ämbetets ställning i dessa hänseenden.

Slutligen uttalar utredningsmannen, att besvär över poliskammarens beslut,

vilka för närvarande på grund av poliskammarens ställning som en

avdelning inom överståthållarämbetet anföras direkt hos Kungl. Maj:t,

efter poliskammarens utbrytande ur överståthållarämbetet böra anföras

hos ämbetet i likhet med vad som enligt allmän praxis är fallet med övriga

poliskammares beslut. Även besvär över polismästarens i Stockholm beslut

i hans egenskap av polischef och vilka icke röra disciplinmål böra i likhet

med övriga polischefers beslut anföras hos överståthållarämbetet i stället

för hos Kungl. Maj:t som nu är föreskrivet i polislagen och polisreglementet.

Yttranden.

Beträffande principerna för överståthållarämbetets uppdelning

och blivande organisation framhåller statskontoret, att

förslaget om poliskammarens utbrytande ur överståthållarämbetet överensstämde

med de riktlinjer för en omorganisation av ämbetet, som statskontoret

tidigare förordat i sitt utlåtande över överståthållarämbetskommitténs

förslag angående 1942 års partiella omorganisation.

Beträffande den föreslagna skatteavdelningen ifrågasätter statskontoret,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds proposition nr 192.

huruvida icke denna borde övertaga benämningen »skatteverket» från den

nuvarande organisationen och att den del av densamma, som icke utgjordes

av taxeringsavdelningen, borde benämnas »allmänna avdelningen».

Riksräkenskapsverket har förklarat sig icke ha något att erinra mot den

föreslagna uppdelningen av överståthållarämbetet efter länsstyrelse- och

magistratsuppgifter. Ämbetsverket erinrar emellertid om att utanför Stockholms

stad medelsförvaltningsärenden i betydande omfattning handlades

av länsstyrelserna, medan inom Stockholm motsvarande ärenden till väsentlig

del handlades av statskontoret. För vinnande av en önskvärd likformighet

i fråga om överståthållarämbetets och länsstyrelsernas arbetsuppgifter

ifrågasätter riksräkenskapsverket om icke en förflyttning från statskontoret

till överståthållarämbetet borde komma till stånd beträffande åtminstone

vissa av de medel, som i länen utbetalades av länsstyrelserna. Om överflyttningen

begränsades till utbetalningar å anslag under andra och femte

huvudtitlarna, torde överflyttningen icke behöva medföra något ökat behov

av arbetskraft för överståthållarämbetets del. I anledning härav föreslår

riksräkenskapsverket att följande utbetalningar överflyttas från statskontoret

till överståthållarämbetet, nämligen beträffande andra huvudtiteln

från anslagen till avlöningar och omkostnader för krigsrätterna

samt från anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter av ersättning,

som enligt 188 § konkurslagen i visst fall tillkommer konkursdomare.

Beträffande femte huvudtiteln borde överflyttas utbetalningarna rörande

mödrahjälp, mödralijälpsnämnderna, bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem,

bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen

m. m. samt vissa bidrag till lasarett in. m.

Stockholms stadsfullmäktige, som i ärendet åberopat yttranden av stadens

tjänstenämnd, kammarkontor, drätselnämnd, borgarrådsberedning och

stadskollegium ävensom vice stadsjuristen och 1946 års kommunala skatteverkskommitté,

har tillstyrkt en uppdelning av överståthållarämbetet efter

länsstyrelse- och magistratsuppgifter i enlighet med de riktlinjer, som uppdragits

vid de verkställda utredningarna. Fullmäktige ha dock förklarat

sig vilja understryka, att det beträffande ärendesfördelningen mellan överståthållarämbetet

och poliskammaren samt vissa därmed sammanhängande

frågor icke varit möjligt att i alla punkter taga ställning till den gränsdragning

mellan ämbetets och de kommunala organens kompetensområden,

som angivits, och att denna gränsdragning därför icke borde betraktas

såsom definitiv.

Föredragande borgarrådet anför i fråga om den av utredningsmannen föreslagna

fördelningen av ärendena mellan överståthållarämbetet och poliskammaren

bland annat följande.

Även ur andra synpunkter än de ekonomiska synas fördelarna av en

uppdelning vara övervägande. I några fall inträda dock ur allmänhetens

synpunkter nackdelar av den nya gränsdragningen mellan poliskammaren

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

och överståthållarämbetet i det att ärenden, som nu behandlas av poliskammaren,

komma att avgöras till en del hos överståthållarämbetet och

till en annan av polismyndigheten, vilket även kan leda till ökade kostnader

för expeditionslösen. Det bör förutsättas att dessa spörsmål skola

bliva föremål för närmare undersökning och att man kan vinna en lösning,

som tillgodoser det allmännas och de sökandes givetvis samstämmiga önskemål

om enklast möjliga handläggning.

Stockholms radhusrätt har förklarat sig icke ha något att erinra mot den

av utredningsmannen föreslagna överflyttningen till rådhusrätten av ärenden

angående lösöreköp. Stockholms stads byggnadsnämnd har tillstyrkt

det föreslagna överförandet till byggnadsnämnden av ärenden rörande hissar.

Överståthållarämbetet har tillstyrkt den av utredningsmannen föreslagna

uppdelningen av ärendena mellan kansliavdelningarna samt poliskammaren

och andra myndigheter liksom poliskammarens utbrytande ur ämbetet

till en fristående myndighet med samma ställning som poliskamrarna i

övriga städer.

Ämbetet behandlar vidare i remissutlåtandena framförda farhågor för att

den föreslagna uppdelningen skulle medföra vissa nackdelar för allmänheten,

bland annat genom att vissa ärenden, som för närvarande på grund av

deras nära samband med varandra behandlades på samma avdelning, i fortsättningen

skulle komma att avgöras av'' skilda myndigheter, samt anför

härom följande.

De sålunda gjorda uttalandena kunna endast gälla ett mycket begränsat

antal ärenden. Ihågkommas bör även att härutinnan förhållandena endast

bh desamma som i större städer i övrigt, och såvitt för överståthållarämbetet

är känt har den omständigheten, att allmänheten i vissa fall måst begära

tillstånd såväl hos länsstyrelsen som hos magistraten eller poliskammaren

icke känts som något särskilt betungande för allmänheten i andra

städer. Fördelarna för allmänheten av överståthållarämbetets nuvarande

organisation, som innebär att den lokala statsförvaltningen sammanförts

till ett enhetligt verk, böra därför icke överdrivas. I många fall kan detta

förhållande tvärtom medföra olägenheter för allmänheten. Av naturliga

skäl måste överståthållarämbetet med de skiftande arbetsuppgifter, som nu

ankomma på ämbetet, arbeta på ett flertal jämförelsevis självständiga avdelningar,

vilka oftast äro inrymda i olika lokaler. En person, som har

att i ett visst ärende vända sig till överståthållarämbetet, känner många

gånger icke till, på vilken avdelning ärendet skall handläggas, något som

ju i regel icke framgår av de olika författningarna utan endast av överståthållarämbetets

instruktion och arbetsordningar. Följden härav blir, att

han måste underkasta sig besväret med en telefonförfrågan, innan besök

kan göras eller ansökan insändas, eller också att han icke sällan hänvänder

sig till orätt avdelning för att därifrån bliva hänvisad till den rätta avdelningen,

som kan vara belägen i en annan del av staden.

Beträffande den av stadsfullmäktige gjorda erinringen, att den föreslagna

gränsdragningen mellan överståthållarämbetets och poliskammarens

kompetensområden icke borde betraktas som definitiv, framför överståthållarämbetet

följande synpunkter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

31

överståthållarämbetet anser sig böra framhålla, att av principiella skäl

någon ändring i den föreslagna uppdelningen av länsstyrelse- och poliskammarärendena

icke bör ske, såvida icke genom för hela riket gällande

författningar vissa ärenden överföras från länsstyrelsen till vederbörande

myndighet eller tvärtom. Uppdelningen av de egentliga magistratsärendena

mellan kansliavdelningarna och poliskammaren har däremot icke kunnat

ske efter samma principiella linjer som beträffande övriga ärenden. Därest

erfarenheten skulle giva vid handen, att en jämkning i den föreslagna uppdelningen

av magistratsärendena mellan kansliavdelningarna och poliskammaren

skulle medföra fördelar ur arbetssynpunkt, synes därför en

sådan jämkning böra komma till stånd. Skulle åter i övriga magistratsstäder

magistratens ställning som förvaltningsmyndighet upphöra och dess

arbetsuppgifter överflyttas till andra statliga eller kommunala organ, bör

givetvis för Stockholms vidkommande motsvarande förändringar vidtagas

beträffande överståthållarämbetet och detsamma underställda organ.

överståthållarämbetet påpekar vidare, att då 1925 års polislag icke innehölle

några andra särbestämmelser för Stockholm än beträffande besvärsrätten

— vilka enligt utredningsmannen skulle upphävas — komme

ämbetets förhållande till polisverket icke att påverkas av den föreslagna

uppdelningen.

Beträffande organiserandet av handläggningen av trafikärendena — vilka

med undantag av den med dem sammanhängande medelsförvaltningen

borde handläggas på andra kansliavdelningen — förordar överståthållarämbetet

efter förslag av trafikpolisintendenten, att för dessa ärenden inrättas

en särskild avdelning med egen avdelningschef. Denna trafikavdelning

skulle dock icke vara sidoordnad med de båda nu befintliga kansliavdelningarna

utan borde, som fallet vore med civilförsvarsavdelningen,

vara ansluten till andra kansliavdelningen, varvid avdelningschefen vid

trafikavdelningen skulle vara underställd kanslidirektören vid denna kansliavdelning.

Som skäl för den sålunda föreslagna organisationen åberopar

överståthållarämbetet, att ifrågavarande ärenden vore till antalet synnerligen

betydande samt utgjorde en i förhållande Ull övriga ärenden naturligt

avgränsad grupp, som krävde speciell sakkunskap.

1946 års kommunala skatteverkskommittés förslag

till organisation av de kommunala skatteverken har i princip godkänts av

Stockholms stadsfullmäktige. Även överståthållarämbetet har förklarat sig

icke hava något att erinra mot förslaget. Ämbetet framhåller, att en förutsättning

för en uppdelning av skatteverket i enlighet med ämbetets förslag

vore, att en tillfredsställande organisation tillskapades för handläggningen

av de arbetsuppgifter, som även i fortsättningen skulle bekostas av kommunen.

Denna förutsättning syntes enligt ämbetets mening vara uppfylld genom

skatteverkskommitténs förslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ta proposition nr 192.

F öredraganden.

överståthållarämbetel fungerar ej allenast som länsstyrelse i Stockholms

stad utan har av ålder dessutom handhaft ett flertal uppgifter, som i övriga

större städer ankomma på fristående, kommunalt bekostade organ. En följd

i ekonomiskt hänseende av detta förhållande har varit att kostnaderna för

överståthållarämbetet delats av staten och Stockholms stad. Kostnadsfördelningen

har emellertid varit sådan att staden bestritt kostnaderna ej

blott för ärenden, som annorstädes ankommit på kommunen, utan även för

vissa grupper av ärenden, som i landet i övrigt åvila länsstyrelserna. Å andra

sidan har staten svarat för kostnaderna för åtskilliga ärenden, som i andra

städer handläggas av kommunala organ.

Det har sedan länge varit ett önskemål från Stockholms stads sida, att

staden måtte befrias från skyldigheten att deltaga i kostnaderna för sådana

delar av överståthållarämbetet, som ha att handlägga uppgifter, vilka i övriga

magistratsstäder ankomma på länsstyrelserna. Stadskollegiet i Stockholms

stad hemställde den 4 april 1940, att förhandlingar måtte upptagas

med staden om en reglering av de frågor, i vilka staden i jämförelse med

andra städer intoge en särställning i förhållande till staten. En för detta ändamål

tillsatt, för staten och staden gemensam kommission, 1940 års förhandlingskommission,

framlade ett förslag, som i huvudsak inskränkte sig till en

normering av kostnadsfördelningen mellan staten och staden. Detta förslag

vilade på principen att av kostnaderna för överståthållarämbetet och detta

underställda organ staten skulle svara för vad som belöpte å länsstyrelseärenden

och staden för kostnaderna i övrigt. I organisatoriskt avseende innebar

förslaget, att överståthållarämbetet jämte vissa underlydande verk skulle

helt uppföras på riksstaten och att Stockholms stad skulle ersätta kronan

kostnaderna för ämbetet i den mån verksamheten hänförde sig till sådana

ärenden, som i övriga magistratsstäder ankomma på kommunalt bekostade

organ. Förslaget överarbetades sedermera av särskilda, år 1941 tillkallade

sakkunniga, överståthållarämbetskommittén. Denna kommitté föreslog i princip,

att allenast sådana avdelningar inom överståthållarämbetet, som väsentligen

handhade länsstyrelseärenden, skulle för det dåvarande uppföras på

riksstaten. I enlighet med denna princip förordades en del förändringar i

arbetsfördelningen mellan vissa av ämbetets avdelningar.

Kommitténs förslag lades till grund för en år 1942 beslutad omorganisation

av överståthållarämbetet, vilken trädde i kraft den 1 januari 1943. På

grund av den då pågående, omläggningen av taxeringsorganisationen i landet

lämnades emellertid det på kommunens stat uppförda skatteverket med uppgifter

av såväl statlig som kommunal natur helt utanför omorganisationen.

Även i fråga om överståthållarämbetets övriga avdelningar genomfördes av

olika skäl en kostnadsfördelning i nämnd riktning endast i begränsad omfattning.

De på riksstaten uppförda kansliavdelningarna kommo emellertid

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 192.

33

i huvudsak atl handlägga länsstyrelseärenden och den på kommunens stat

upptagna poliskammaren tilldelades väsentligen ärenden, som i andra

magistratsstäder tillkomma kommunalt bekostade organ. I organisatoriskt

hänseende bibehölls således överståthållarämbetet som eu sammanfattande

enhet för lokalförvaltningen.

Ett fullföljande av den lörvaltningsreform, som påbörjades 1942, har sedermera

aktualiserats i samband med den av uppbördsreformen föranledda

omorganisationen av skatteverket. Härvid har till övervägande upptagits ett

tidigare av statskontoret framfört förslag, att helt från överståthållarämbetet

avskilja i dess nuvarande organisation inordnade kommunala förvaltningsorgan.

Ett realiserande av detta förslag innebär att åt överståthållarämbetet

såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholm — alltjämt med benämningen

överståthållarämbetet — anförtros i princip endast länsstyrelseuppgifter

medan övriga uppgifter utbrytas och övertagas av fristående kommunala

myndigheter.

I anslutning till denna princip förklarade Kungl. Maj:t den 1 februari 1946,

att en inom överståthållarämbetet redan tidigare igångsatt utredning om

skatteverkets omorganisation skulle bedrivas med sikte närmast på en organisatorisk

uppdelning av verkets arbetsuppgifter mellan statliga och kommunala

på i huvudsak sådant sätt, som motsvarade arbetsfördelningen mellan

å ena sidan länsstyrelser samt å andra sidan magistrater jämte dem underställda

organ ävensom uppbördsverken i övriga städer med egen uppbördsförvaltning.

Den 1 juli 1946 tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

eu särskild utredningsman beträffande omorganisationen av överståthållarämbetet

i övrigt. Enligt direktiven för sistnämnda utredning skulle

densamma inrikta sig på dels den definitiva uppdelningen av ämbetet efter

länsstyrelse- och magistratsuppgifter och dels poliskammarens ställning

efter en sådan uppdelning. Resultatet av dessa båda utredningsarbeten ligger

till grund för nu förevarande framställning.

Under det utredningsarbete, som föregick 1942 års omorganisation, framhölls

att bibehållandet av överståthållarämbetet som en gemensam förvaltningsorganisation

innebure vissa fördelar på grund av huvudstadens särskilda

förhållanden. Som skäl mot en uppdelning åberopades vidare bland

annat, att åtgärden skulle föra med sig omfattande lag- och författningsändringar

samt nödvändiggöra inrättandet av en ny besvärsinstans för mål

och ärenden av magistratsnatur. Beträffande skatteverket betonades särskilt

betydelsen av atl en utjämning av den periodvis förekommande toppbelastningen

på verkets olika avdelningar lättare kunde åstadkommas därest hela

skatteverket stode under en gemensam ledning.

Jag anhåller att nu få upptaga dessa frågor till behandling. Vad till eu

början beträffar överståthållarämbetet som förvaltningsorganisation, vill jag

erinra om att ämbetet för närvarande — bortsett från polispersonalen och

Rihang till riksdagens protokoll 1947. t sand. Nr 192. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

underlydande institutioner — sysselsätter en personal på över 1 200 personer.

Administrationen av ett ämbetsverk av denna storlek måste medföra avsevärda

organisatoriska och praktiska svårigheter av olika slag. På grund av

Stockholms stads fortgående tillväxt måste förutsättas, att ytterligare utbyggnad

av organisationen blir erforderlig. Fördelarna för allmänheten av

att överståthållarämbetet bibehålies såsom en formell enhet torde med hänsyn

till denna storlek vara mera skenbara än verkliga. Om ämbetet skall

bestå såsom en sådan enhet måste nämligen — såsom redan nu sker — arbetet

inom detsamma bedrivas på ett flertal, relativt självständiga avdelningar,

vilka även svårligen kunna lokalt sammanföras. Allmänheten har

sig ofta endast bekant att ett ärende sorterar under överståthållarämbetet

utan att äga närmare kännedom till vilken avdelning inom ämbetet ärendet

hör. Vid en organisation på flera fristående verk kan i vederbörande författning

direkt angivas vilket av dessa som har att taga befattning med de

olika ärendena. Vad särskilt angår skatteverket vill jag såsom skäl för en

uppdelning av detsamma efter ifrågavarande linjer hänvisa till de av överslåthållarämbetet

påtalade och efter det nya debiteringssystemets införande

alltmera framträdande olägenheterna av att vissa av skatteverkets befattningshavare

ha att på eget ansvar fatta beslut, vilka överståthållarämbetet

i händelse av anförda besvär har att pröva såsom besvärsmyndighet. Det

tidigare framförda argumentet mot en sådan uppdelning — att utjämning

av den periodvis förekommande toppbelastningen inom verkets olika avdelningar

därigenom försvårades — har sedan debiteringsarbetet efter införandet

av uppbördsreformen överförts till den lokala skattemyndigheten väsentligt

förlorat sin betydelse.

Förslagets genomförande nödvändiggör otvivelaktigt ganska omfattande

lag- och författningsändringar. Arbetet med dessa ändringar blir emellertid

enbart av formell natur. Tillskapandet av en besvärsinstans under Kungl.

Maj:t i de magistrats- och poliskammarmål, om vilka här blir fråga och

vilka som regel få anses vara av mindre betydenhet, synes mig snarast vara

till fördel.

På grund av vad nu anförts finner jag övervägande skäl tala för att frågan

om överståthållarämbetets framtida ställning löses efter de linjer, som Kungl.

Maj:t anvisat i direktiven för de verkställda utredningarna, d. v. s. på det

sätt att ur ämbetet utbrytas sådana delar, som handha kommunala uppgifter

— nämligen skatteverkets mantals-, uppbörds- och debiteringsavdelningar

samt poliskammaren — och att kvarstående delar bilda ett i sin helhet på

riksstaten uppfört överståthållarämbete med i stort sett samma uppgifter

som en länsstyrelse. I samband därmed böra — i den mån icke särskilda

skäl tala däremot — även vidtagas vissa överflyttningar av ärenden, särskilt

mellan kansliavdelningarna och poliskammaren, allt efter ärendenas natur

av länsstyrelse-, magistrats- eller poliskammarärenden.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att den förutsättning för förslagets

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

35

genomförande, som för anses ligga i kravet på en godtagbar organisation av

de ur skatteverket utbrutna kommunala delarna, enligt min mening förefinnes

genom skatteverkskommitténs av stadsfullmäktige och överståthållarämbetet

i princip godkända förslag till sådan organisation. Beträffande poliskammaren

torde dennas inre organisation icke i större mån komma att skilja

sig från den nuvarande. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa

instruktioner för nu ifrågavarande myndigheter sedan sådana blivit antagna

av stadsfullmäktige.

Det torde i detta sammanhang böra anmälas, att här förordade förslag till

omorganisation kommer att medföra kostnadsökningar för statsverket. Kostnadsfördelningen

står emellertid i överensstämmelse med den av 1940 års

förhandlingskommission framlagda, av remissmyndigheterna utan erinran

lämnade grundprincipen, att av kostnaderna för överståthållarämbetet och

detta underställda organ kronan skulle svara för vad som belöpte å länsstyrelseärenden

och staden för kostnaderna i övrigt. Till denna regel anslöt

sig i princip 1941 års överståthållarämbetskommitté, vars förslag låg till

grund för statsmakternas beslut i frågan är 1942. Jag anhåller att beträffande

kostnaderna få hänvisa till mina anslagsberäkningar under kap. X.

Jag övergår härefter till frågan om överståthållarämbetets blivande organisation

och närmare arbetsuppgifter.

Den nya avdelningen av skatteverket finner jag såsom överståthållarämbetet

föreslagit böra benämnas skatteavdelningen, varigenom dess speciella

karaktär gentemot de båda kansliavdelningarna framträder. Jag förutsätter

att skatteavdelningen erhåller de arbetsuppgifter, som ämbetet föreslagit.

Densamma kommer då att i stort sett motsvara de delar av landskontoret

vid en länsstyrelse, vilka ha att taga befattning med ärenden angående

folkbokföring, taxering, debitering och uppbörd. Från första kansliavdelningen

böra överflyttas ärenden angående besvär över kyrkobokföring och

mantalsskrivning samt ärenden rörande arvsskatt och gåvoskatt. Övriga på

ett landskontor förekommande uppgifter skola i den mån de ankomma på

överståthållarämbetet fortfarande tillhöra första kansliavdelningens handläggning.

Härigenom kommer visserligen ämbetets centrala medelsförvaltning

att vara delad på två olika huvudavdelningar i stället för att som fallet

är i länen vara koncentrerad hos en avdelning, nämligen landskontoret. Såsom

överståthållarämbetet framhåller synes dock icke föreligga något praktiskt

hinder för eu dylik uppdelning även i fortsättningen.

Skatteavdelningen bör organiseras på i huvudsak samma sätt som ett

landskontor med en under särskild ledning stående taxeringsavdelning.

Under skatteavdelningen bör även sortera kupongskaltekonloret. Taxeringsarbetet

bör enligt min mening i likhet med vad nu gäller vara uppdelat

på fem lokala taxeringskontor, ett bolagstaxeringskontor och ett bokgranskningskontor.

Någon minskning av den nuvarande organisationen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

härvidlag anser jag mig — ej minst med hänsyn till stadens starka befolkningstillväxt

— icke kunna tillråda.

Arbetet på överståthållarämbetet utom skatteavdelningen finner jag

böra bedrivas på två huvudavdelningar, de nuvarande första och andra

kansliavdelningarna, vilka alltså fortfarande skulle komma att bestå.

Utredningsmannen har i sitt förslag till fördelning av de nu förekommande

ärendena på kansliavdelningarna och poliskammaren undantagslöst

hänfört länsstyrelseärendena till de statliga kansliavdelningarna, d. v. s.

överståthållarämbetet, och poliskammarärendena till den kommunalt bekostade

poliskammaren. Beträffande åter magistratsärendena har utredningsmannen

föreslagit, att de ärenden, vilka av honom betecknats såsom

varande av kommunal eller statligt administrativ natur, skola handläggas

å kansliavdelningarna, medan magistratsärenden av mera utpräglat polisiär

natur tilldelats poliskammaren. Genom en dylik gruppering av ärendena

har utredningsmannen sökt åstadkomma överensstämmelse med förhållandena

i övriga städer med poliskammare, så långt detta låtit sig göra med

hänsyn till att Stockholm saknar magistrat i den bemärkelse denna intager

i andra magistratsstäder. Vid avgörandet av till vilken av nämnda ärendesgrupper

ett ärende skall räknas har utredningsmannen låtit vederbörande

författningsföreskrifter om ärendenas handläggning i andra magistratsoch

poliskammarstäder än Stockholm vara vägledande. Med samma utgångspunkt

har utredningsmannen även föreslagit, att ett mindre antal

ärenden skola överföras till vissa utanför överståthållarämbetet stående

myndigheter.

Jag ansluter mig i princip till den av utredningsmannen tillämpade fördelningsgrunden

av ärendena mellan kansliavdelningarna och poliskammaren.

Emellertid ämnar jag föreslå vissa ändringar i fördelningen. Likaså

biträder jag förslaget att från överståthållarämbetet överföra ett mindre

antal ärenden till andra myndigheter för att erhålla överensstämmelse med

förhållandena i landet i övrigt. Sålunda böra ärenden angående lösöreköp

överföras till Stockholms rådhusrätt, vissa ärenden angående sotningsväsendet

till brandchefen eller den kommunala myndighet, som förvaltar

brandförsvarets angelägenheter, och ärenden angående hissar till byggnadsnämnden

eller — i vad angår statsverkets byggnader — till den statliga

myndighet, som svarar för byggnadsarbetet eller förvaltar byggnaden.

Utredningsmannen har påpekat vissa olägenheter, som särskilt för allmänhetens

vidkommande komma att följa av den av honom tillämpade

principen att undantagslöst låta de för övriga städer gällande bestämmelserna

vara avgörande för frågan om överståthållarämbetet eller poliskammaren

skall äga avgöra visst ärende. En sådan olägenhet är att dubbelbehandling

kan förekomma beträffande ett ärende, som ur allmänhetens synpunkt

måste anses utgöra en sammanhängande enhet men vilket enligt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 192.

37

vederbörande författningar delvis skall avgöras av länsstyrelse och delvis

av polismyndighet, d. v. s. poliskammare där sådan finnes. En annan olägenhet

uppkommer därigenom, att ärenden av likartad natur och följande

samma författning kunna bliva föremål för behandling av olika myndigheter

med hänsyn till att författningen såsom handläggande myndighet i

vissa fall anger länsstyrelse och i andra polismyndighet.

Gentemot dessa olägenheter ha utredningsmannen och överståthållarämbetet

framhållit fördelen av att enhetliga normer för handläggningen

komma att gälla för riket i dess helhet samt erinrat om att förhållandena

icke komma att gestalta sig annorlunda än i övriga residensstäder med

poliskammare. Förhållandena i Stockholm synas mig emellertid icke i

detta fall vara fullt jämförbara med förhållandena i andra städer. Genom

att i huvudstaden »länets» och stadens områden helt sammanfalla torde

öppnas möjligheter till förenkling i ärendenas handläggning, vilken ej kan

genomföras för länsstyrelserna med deras såväl land som stad omfattande

verksamhetsområde.

För att undanröja de mest framträdande av nämnda olägenheter anser

jag vissa avvikelser böra göras från utredningsmannens förslag till fördelning

av ärendena mellan överståthållarämbetet och poliskammaren. Hänsyn

torde härvid även böra tagas till framlagda eller pågående utredningar,

enligt vilka en annan ärendesfördelning föreslagits eller kan förväntas

komma att föreslås mellan länsstyrelserna och polismyndigheterna än den,

som gäller enligt nu tillämpliga bestämmelser.

Jag upptager först till behandling de länsstyrelseärenden,

vilka jag av nämnda skäl anser böra handläggas av poliskammaren.

Ärenden angående yrkesmässig beställningstrafik med motorfordon för

godsbefordran samt uthyrningsrörelse handläggas för närvarande i poliskammaren.

Så torde fortfarande böra vara förhållandet, då ärendena icke

lämpligen böra skiljas från handläggningen av yrkesmässig beställningstrafik

för personbefordran (drosktrafik), som författningsenligt ankommer

på poliskammare.

Utfärdandet av den årliga trafik- och parkeringskungörelsen i Stockholm

har föreslagits skola överföras till poliskammaren, med undantag av förordnande

enligt vägtrafikstadgan om skyldighet att på viss väg föra belysning

på hästskjutsar, vilket även i städerna ankommer på länsstyrelsen. Av

praktiska skäl synes det lämpligt att poliskammaren meddelar även dylika

förordnanden.

Poliskammaren handlägger för närvarande ärenden angående tillstånd

till användande av barn till offentlig tillställning samt undantag för visst

tillfälle från förbud att använda barn vid försäljning. I ett framlagt betänkande

angående arbetarskyddslagstiftningen har handläggningen av dylika

ärenden föreslagits skyla tillkomma polismyndigheten. I anledning härav

torde ärendena fortfarande böra ankomma på poliskammaren.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Ansökningar om tillstånd till utskänkning av rusdrycker i samband med

offentlig tillställning samt under utsträckt tid för tillfälligt behov — vilka

ärenden ehuru av länsstyrelsenatur nu prövas av poliskammaren — förekomma

som regel i förening med ansökan om anordnande av restaurangdans,

till vilken enligt § 13 ordningsstadgan för rikets städer tillstånd skall

meddelas av polismyndigheten. Då nu nämnda ärenden i sin helhet böra

handläggas av samma myndighet föreslår jag, att poliskammaren även i

fortsättningen handhar handläggningen av rusdrycksärendena.

Poliskammaren handlägger för närvarande samtliga ärenden angående

dödsfall utan föregående sjukdom samt ärenden enligt eldbegängelsekungörelsen.

Dessa ärenden äro av blandad länsstyrelse- och poliskammarnatur.

Så har bland annat länsstyrelse att meddela förordnande om obduktion

och poliskammare att meddela tillstånd till eldbegängelse. Medicinalstyrelsen

torde enligt vad jag inhämtat komma att föreslå, att samtliga dessa

ärenden skola tillkomma polismyndighetens avgörande. Jag föreslår, att

ärendena i sin helhet fortfarande skola ankomma på poliskammaren.

Samtliga ärenden enligt giftstadgan med undantag av tillstånd till utläggande

av fosfor i avsikt att döda djur tillhöra poliskammares handläggning.

Även sistnämnda ärende torde av praktiska skäl böra tilldelas poliskammaren.

Jag övergår därefter att behandla de poliskam marärenden eller

magistratsärenden av polisiär natur, vilka jag finner böra

tillkomma överståthållarämbetet.

Meddelande av tillstånd till försäljning från stånd eller bord enligt § 2

förslå stycket ordningsstadgan tillkommer i andra städer magistraten och

handläggas i Stockholm av poliskammaren. I den mån ärendena — såsom

synnerligen ofta är fallet — äro förenade med ansökan om utsträckt affärstid

enligt butikstängningslagen handläggas de på andra kansliavdelningen

med hänsyn till att prövningen enligt nämnda lag tillhör länsstyrelse. Då

nämnda ärenden i samtliga fall böra handläggas av samma myndighet finner

jag anledning föreslå att de i sin helhet förläggas till överståthållarämbetet.

Enligt förordningen om eldfarliga oljor ankomma en del ärenden på länsstyrelse

och en del på magistrat. Då ärendena — som för närvarande samtliga

handläggas på andra kansliavdelningen — även i fortsättningen böra

behandlas av en och samma myndighet, föreslår jag att överståthållarämbetet

även tilldelas de eljest på magistrat ankommande oljeärendena.

Även beträffande ärenden om innehav av film förekommer i vederbörande

författning en uppdelning av handläggningen på olika myndigheter,

nämligen länsstyrelse och polismyndighet. Ärendena handläggas för närvarande

helt av poliskammaren. Med hänsyn till sitt nära samband med ärenden

angående eldfarliga oljor och explosiva varor, viljca föreslagits skola behandlas

av överståthållarämbetet med undantag av poliskammarärendet

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

39

om tillstånd till innehav av explosiv vara i s. k. tillfälligt magasin, torde

ärendena om innehav av film böra behandlas gemensamt med olje- och

sprängämnesärendena och alltså förläggas till överståthållarämbetet. Beträffande

uppdelningen av ärendena om explosiva varor på såväl överståthållarämbetet

som poliskammaren må framhållas, att ärenden om innehav

av explosiv vara i tillfälligt magasin som regel äro kombinerade med ansökan

om bergsprängning, som enligt ordningsstadgan skall prövas av polismyndigheten

och för närvarande behandlas i poliskammaren. Någon

ändring av fördelningen av ärenden rörande explosiva varor torde emellertid

icke böra företagas, då det icke synes lämpligt att överföra tillståndsgivningen

beträffande bergsprängning till överståthållarämbetet.

t

Jag föreslår vidare i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag, att från

statskontoret till överståthållarämbetet i samband med omorganisationen

överflyttas de utbetalningar under andra och femte huvudtitlarna, vilka i

länen verkställas av länsstyrelserna, dock med undantag av utbetalningarna

till krigsrätterna, vilka torde komma att avvecklas inom den närmaste

framtiden.

Överståthållarämbetet har föreslagit, att under andra kansliavdelningen

i ungefärlig överensstämmelse med försvarsavdelningen måtte inrättas en

särskild trafikavdelning med egen avdelningschef för handläggning av trafikärenden.

Med hänsyn till den avsevärda omfattning trafikärendena

komma att intaga på nämnda kansliavdelning och dessa ärendens speciella,

starkt samhöriga natur finner jag mig böra tillstyrka inrättandet av en

dylikt trafikavdelning under andra kansliavdelningen.

Enligt de av mig förut framlagda förslagen skulle alltså överståthållarämbetet

efter omorganisationen bestå av tre huvudavdelningar jämte vissa

underavdelningar, nämligen

första kansliavdelningen,

andra kansliavdelningen med försvarsavdelningen och trafikavdelningen

samt

skatteavdelningen med taxeringsavdelningen och kupongskattekontoret.

I fråga om överståthållarämbetets befattning med de ämbetet underlydande

institutionerna delar jag utredningsmannens uppfattning, att någon

ändring härutinnan för närvarande icke bör vidtagas. Inom överståthållarämbetet

och Stockholms stad pågå visserligen utredningar rörande den

framtida organisationen av dessa verk. Dessa utredningar torde dock endast

beröra verkens inre organisation och det kommunala ekonomiska inflytandet

men ej avse åstadkommande av rubbning av överståthållarämbetets

ställning som överordnad tillsynsmyndighet.

Såsom jag redan antytt kommer den föreslagna uppdelningen av överståthållarämbetet

och ärendenas omfördelning att kräva vissa lag- och författningsändringar.

Dessa frågor torde jag få anmäla särskilt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

VII. Personalfrågor.

A. ÖVERSTÅTHÅLLAREN OCH UNDERSTÅTHÅLLAREN.

Såsom jag lidigare nämnt uppbära överståthållaren och underståthållaren

lön både av kronan och Stockholms stad. Staden tillhandahåller även

tjänstebostad åt överståthållaren i det s. k. Tessinpalatset vid Slottsbacken 4.

Anledningen till dessa förhållanden är att söka i överståthållarämbetets nuvarande

ställning av såväl stats- som kommunalavlönat verk.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1946 har överståthållarämbetet

väckt förslag att kronan i samband med en eventuell uppdelning av

ämbetet i enlighet med de av Kungl. Maj:t givna direktiven för nu framlagda

utredningar måtte helt övertaga kostnaderna för avlöningen åt överståthållaren

och underståthållaren samt därvid framhållit, att en dylik åtgärd

förutsatte vissa överläggningar mellan kronan och staden rörande överståthållarens

nuvarande tjänstebostad. Chefen för socialdepartementet har

förklarat sig icke ha något att erinra mot att överståthållaren och borgarrådsberedningens

ordförande upptoge frågan till förhandlingar och inkomme

med förslag till uppgörelse i saken.

Efter slutförda förhandlingar ha sistnämnda personer den 16 november

1946 framlagt följande avtalsförslag:

Förslag till avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Stockholms stad, å andra sidan,

angående avlöning för framtiden av överståthållaren och underståthållaren.

§ 1.

Kungl. Maj:t och kronan befriar Stockholms stad från den skyldighet, som

må åvila Stockholms stad att bidraga till kontanta avlöningen av överståthållaren

och underståthållaren.

§ 2.

Så länge Stockholms stad befrias från skyldighet alt hålla överståthållaren

med tjänstebostad berättigas Kungl. Maj:t och kronan att mot underhåll

av överståthållarhuset, det s. k. Tessinpalatset, använda nämnda fastighet

för ändamål som av Kungl. Maj:t må finnas skäligt.

§ 3.

Detta avtal träder i kraft vid nuvarande överståthållarens avgång ur

tjänsten.

Vid förslaget är fogad en motivering, ur vars innehåll må anföras följande.

Tessinpalatset har alltsedan 1775 disponerats såsom tjänstebostad för

överståthållaren. Fastigheten överläts av Gustaf III åt Stockholms stad »att

i evärderliga tider såsom stadens egendom nyttjas och brukas till överståt
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

41

hållarens boställe». En inom stadens finansförvaltning verkställd undersökning

har givit vid handen, att staden inköpt fastigheten för ett pris, vilket

sannolikt icke understeg fastighetens då beräknade värde. Med hänsyn till

det vid försäljningen fästade villkoret kan dock frågan om fastighetens användande

för annat än det angivna ändamålet icke lösas utan ömsesidig

överenskommelse mellan kronan och staden.

Vad angår frågan om orsaken till stadens åtagande att fastigheten skulle

nyttjas och brukas till överståthållarens bostad, har någon klarhet icke kunnat

vinnas. Framhållas bör att staden före förvärvet av fastigheten icke

hållit överståthållaren med bostad. I äldre tider hade nämligen såväl denne

som understålhållaren bostadsrum å kungl. slottet. Då dessa rum år 1666

upplätos till krigs- och kammarkollegium, erhöllo överståthållaren och underståthållaren

hyresersättning av kronan. Ej heller är innebörden av stadens

skyldighet att tillhandahålla Tessinpalatset såsom tjänstebostad åt

överståthållaren klar och otvetydig. Huruvida detta åtagande innebär annat

än ett medgivande att fastigheten skulle upplåtas för ändamålet kan ifrågasättas.

Oomtvistligt synes emellertid vara, att staden icke har skyldighet att

annorstädes eller i annan form tillhandahålla tjänstebostad åt överståthållaren.

Och genom det välvilliga sätt, varpå staden tolkat sin utfästelse, har

den säkerligen visat större tillmötesgående än som rätteligen torde hava

åvilat densamma.

Vid förberedande förhandlingar, som på förekommen anledning förts mellan

överståthållaren och borgarrådsberedningens ordförande, har emellertid

rättsfrågan ansetts icke böra ställas under debatt. Däremot har borgarrådsberedningens

ordförande i likhet med tidigare överståthållarämbetet ansett

det naturligt att i den mån en uppdelning av överståthållarämbetet i en statlig

och en »magistral» del komme till stånd, staden också befriades från

kostnaden för avlöning även av cheferna för den statliga avdelningen, d. v. s.

överståthållaren och underståthållaren.

Emellertid har borgarrådsberedningens ordförande, under hävdande av

alt staden vid förvärvandet av Tessinpalatset betalat detta till dess fulla

värde, förklarat sig anse önskvärt att staden lämnade en positiv medverkan

till avlöningsfrågans avveckling under förutsättning att därvid samtidigt

vunnes en för den minnesrika byggnaden lämplig och värdig användning.

I sådant syfte har han förklarat sig vilja förorda att så länge staden befrias

från skyldigheten att hålla överståthållaren med tjänstebostad, Kungl.

Maj:t berättigas att använda Tessinpalatset för ändamål, som av Kungl.

Maj:t må finnas skäligt. Ett sådant medgivande från stadens sida innebär

sålunda alt, därest kronan alltjämt skulle vilja begagna Tessinpalatset som

överståthållarbostad, intet hinder förefinnes därför, givetvis med skyldighet

för kronan att bära de kostnader i fråga om uppvärmning, underhåll o. d.,

som beträffande landshövdingarnas tjänstebostäder ute i landet redan åvila

kronan. Men den innebär därjämte det för kronan värdefulla medgivandet

att, om annan och mera betydelsefull användning för Tessinpalatset skulle

av statsmakterna anses önskvärd, staden lämnar sitt medgivande även

därtill.

Vid förhandlingarna har icke ansetts böra i avtalsform föreslås några bestämmelser

rörande arten av don framtida användningen. Framhållas må

emellertid att om denna användning blir av sådan art, att allmänheten kan

i skälig omfattning beredas tillträde till fastigheten, del varit vid förhandlingarna

förutsatt att staden även i fortsättningen skulle svara för själva

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj-.ts proposition nr 192.

trädgårdens underhåll. Likaså har det varit förutsatt att grundförstärkningar

och andra liknande arbeten, berörande själva byggnadsstommen,

skulle ankomma å staden. Detta har ansetts komma till uttryck genom avfattningen

av avtalsförslagets § 2 att kronan »mot underhåll av överståthållarhuset»

finge använda fastigheten.

Eftersom byggnaden även i fortsättningen kommer att vara stadens egendom,

har det förutsatts såsom självfallet att ändringsarbeten icke finge verkställas

å eller i byggnaden annat än i samförstånd med stadens byggnadsoch

fastighetsnämnder. Detta har ansetts så självfallet, att bestämmelse

därom icke ansetts behöva intagas i avtalsförslaget.

Med avseende å ikraftträdandet av ett eventuellt avtal, synes den lämpliga

tidpunkten vara den, då nya löne- och pensionsbestämmelser kunna antagas

bliva tillämpliga å överståthållaren, d. v. s. vid nuvarande överståthållarens

avgång ur tjänsten. Denna tidpunkt har ansetts lämplig jämväl ur den synpunkten

att statsmakterna till dess kunna ha träffat avgörande angående

bySgnaclens framtida användande och eventuellt ordnat med annan tjänstebostad

för överståthållaren.

Slutligen bör här antecknas att vid förhandlingarna, vilka förts under

ömsesidigt förtroende och önskan till samförstånd, å ömse sidor varit förutsatt,

att Kungl. Maj:t skall för fastigheten finna den värdigaste och bästa

användningen samtidigt som beaktande gives åt allmänhetens önskan att i

all skälig omfattning få bese fastigheten. Det har ock varit förutsatt att densamma

skall vårdas med all den omsorg, som icke blott byggnadsverkets

skönhetsvärde påfordrar utan även betingas av stadens förtroendefulla upplåtande

av nyttjanderätten.

Stadskollegiet i Stockholm har tillstyrkt avtalsförslagets godkännande,

sedan kollegiet erfarit att Tessinpalatset vid bifall till förslaget vore avsett

att disponeras icke för ämbetsändamål utan för statliga representativa uppgifter

samt att palatset komme att i största möjliga utsträckning hållas tillgängligt

för allmänheten.

Avtalsförslaget har ännu icke varit föremål för Stockholms stadsfullmäktiges

prövning.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot att kronan

för framtiden tillförsäkrades dispositionsrätten till det ur kulturhistorisk

synpunkt värdefulla Tessinpalatset för att av kronan disponeras för

ändamål, som Kungl. Maj:l funne skäligt. Styrelsen erinrar emellertid om,

att upplåtelsen jämlikt bestämmelserna i lagen om nyttjanderätt till fast

egendom endast torde gälla för en tid av 25 år. Kostnaderna för fastighetens

underhåll uppskattades av styrelsen till omkring 29 000 kronor årligen,

därav för yttre och inre underhåll 15 000 kronor, vari inginge även underhåll

av trädgården, för uppvärmning 9 000 kronor och för avlöning till portvakt,

tillika värmeledningsskötare, 5 000 kronor.

Stockholms stads fastighetskontor har beräknat kostnaderna för underhåll

av den till palatset hörande trädgården till omkring 2 500 kronor för

år. Upplysningsvis må vidare nämnas, att fastigheten är åsatt ett taxeringsvärde

av 780 000 kronor, varav byggnadsvärde 380 000 och tomtvärde

400 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

43

Föredraganden.

I och med uppdelningen av överståthållarämbetet torde kronan böra

åtaga sig hela kostnaden för överståthållarens och underståthållarens löner.

Enligt det framlagda förslaget till avtal mellan kronan och Stockholms stad

skulle emellertid staden hava att intill nuvarande överståthållarens avgång

ur tjänsten fortfarande svara för sin nu utgående andel i dennes och underståthållarens

avlöningar.

Genom kronans övertagande av avlöningarna för överståthållaren och underståthållaren

erfordras utfärdande av nya avlönings- och pensionsbestämmelser

för dessa ämbetsmän. Bestämmelserna komma dock, därest avtalet

godkännes, icke att tillämpas förrän vid nuvarande överståthållarens avgång.

Utredning om de nya lönevillkoren torde böra verkställas genom

Kungl. Maj:ts försorg.

Vad angår Tessinpalatset skulle staden enligt det framlagda förslaget till

avtal vid nuvarande överståthållarens avgång ur tjänsten upplåta fastigheten

med nyttjanderätt till kronan för användning till det ändamål, som kronan

funne skäligt, mot att kronan åtoge sig underhållet av densamma. Dock

skulle staden i sin egenskap av ägare till fastigheten fortfarande svara för

eventuella kostnader för grundförstärkningar och andra liknande arbeten

berörande själva byggnadsstommen. Under villkor att användningen av

byggnaden bleve av sådan art, att allmänheten i skälig omfattning bereddes

tillfälle att bese fastigheten, skulle vidare staden själv bestrida utgifterna för

trädgårdens underhåll.

Under förutsättning att staden för sin del godkänner avtalsförslaget föreslår

jag, att statsverket mottager det gjorda erbjudandet att disponera över

denna såväl med hänsyn till sin kulturhistoriska betydelse som sitt läge för

kronan värdefulla byggnad samt i och med tillträdet åtager sig att svara för

fastighetens underhåll enligt de grunder, som framlagts i motiven till avtalsförslaget.

Jag förutsätter härvid, att fastigheten i fortsättningen kommer

att användas antingen till tjänstebostad för överståthållaren eller annat statligt

representativt ändamål. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att

närmare besluta om bruket av byggnaden.

Till nyssnämnda åtaganden från statsverkets sida beträffande överståthållarens

och underståthållarens avlöningar samt Tessinpalatset bör riksdagens

medgivande inhämtas.

B. ÖVERSTÅTHÅLLAltÄM BETETS SKATTEAVDELNING,

övcrståthållariimbclets förslag.

Chefen för skatteavdelningen.

överståthållarämbetet framhåller, att chefen för skatteavdelningen skall

tjänstgöra icke blott såsom avdelningschef inom överståthållarämbetet utan

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

även som ordförande i stadens prövningsnämnd. Enligt taxeringsförordningen

är prövningsnämndens ordförande föredragande inom nämden, där

icke för vissa mål och ärenden annan föredragande utses. Ämbetet påpekar,

att dylika förordnanden givetvis erfordras i ganska stor utsträckning i Stockholm

med dess särskilt omfattande prövningsnämndsarbete.

överståthållarämbetet har icke tagit ståndpunkt till frågan om befattningshavarens

benämning. Ämbetet har nämligen ansett, att denna fråga borde

anstå i avvaktan på en eventuell omprövning av benämningen å de nuvarande

kansliavdelningarna och deras chefer. Därjämte borde även avvaktas

stadskollegiets förslag till organisation av den lokala skattemyndigheten,

vilket icke förelåg då ämbetet avgav sitt betänkande.

I särskilt yttrande har skattedireklören uttalat, att chefen för den nya

skatteavdelningen alltjämt borde benämnas skattedirektör och icke kanslidirektör.

Skattedirektören åberopar härvid bland annat den genomgående

skillnad, som av ålder uppehållits vid länsstyrelserna mellan landskansli och

landskontor samt mellan benämningarna å cheferna för dessa avdelningar.

Vid en omorganisation, som åsyftade att i görlig mån vinna likformighet

mellan organisationen vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna, borde

förhållandena vid länsstyrelserna icke frångås i denna del.

1 fråga om löneställningen för skatteavdelningens chef föreslår överståthållarämbetet,

att denne i likhet med kanslidirektörerna vid ämbetet och

landskamrerarna vid länsstyrelserna placeras i lönegraden A 34. Med hänsyn

särskilt till de maktpåliggande uppgifter, vilka komma att åvila avdelningschefen

såsom ordförande i Stockholms stads prövningsnämnd, förordar ämbetet,

att han i likhet med landskamrerarna i de tre största länen erhåller

avlöningsförstärkning med 1 000 kronor.

Taxeringsavdelningen.

Beträffande personalbehovet på taxeringsavdelningen anför överståthållarämbetet

till en början följande allmänna synpunkter.

När det gäller att lösa ett ämbetsverks organisationsfrågor föreligga i vanliga

fall i lag och författning så preciserade arbetsuppgifter för verket, att

det blir möjligt att med ledning av vad sålunda angivits i jämförelse med

tidigare års arbetsbörda tämligen exakt beräkna erforderlig personal. I fråga

om taxeringsavdelningen är läget i viss mån annorlunda. Visserligen föreligga

flera grupper av ärenden, beträffande vilka omfattningen är given av

yttre omständigheter, t. ex. besvär över taxeringsnämndernas beslut. För

dessa grupper gäller det, liksom vid en omorganisation i allmänhet, att beräkna

erforderlig personal med ledning av erfarenheterna från tidigare år.

Men till stor del är arbetsmängden för taxeringsavdelningen flytande och beror

på storleken av den personal, som statsmakterna vilja bekosta för att få

arbetet så grundligt utfört, som anses påkallat vid ett övervägande mellan,

å ena sidan, kostnaderna för avdelningen och, å andra sidan, de fördelar som

genom ett intensifierat arbete stå att vinna från allmänna synpunkter sett.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Exempel härpå äro arbetena med granskning av rörelseidkande skattskyldigas

räkenskaper och kontrollen i övrigt av självdeklarationer. Särskild

betydelse härvid har eftergranskningen av självdeklarationer, d. v. s. den

granskning som utföres efter det taxeringsnämndernas arbete avslutats men

innan prövningsnämndsarbetet slutförts. För dessa arbetsuppgifter har

överståthållarämbetet icke ansett tillrådligt alt räkna med mindre personal

än som erfordras för att taxeringsarbetets nuvarande effektivitet ej skall

förminskas och allmänheten förlora tilltro till taxeringsmyndigheternas förmåga

att åstadkomma en rättvis och likformig taxering. Ämbetet vill härvid

särskilt nämna betydelsen av arbetet i de särskilda taxeringsnämnderna,

för vilket kvalificerade taxeringstjänstemän äro nödvändiga. Ämbetet vill

vidare med hänsyn till de direkta skatternas växande betydelse understryka

angelägenheten av att bokgranskning och eftergranskning bedrives i ej alltför

ringa utsträckning. Däremot anser sig ämbetet böra utgå från den förutsättningen,

att befattningshavare vid taxeringsavdelningen icke efter omorganisationen

skola biträda de lokala taxeringsnämnderna såsom kronoombud,

då dessa nämnder endast ha att behandla förhållandevis enkla deklarationer.

Huvudstadens snabba tillväxt, som år från år kommer att öka omfattningen

av avdelningens arbete, måste också beaktas. Personalen bör från

början icke tilltagas så knapp, att beslut om personalförstärkning måste

fattas redan ett eller ett par år efter omorganisationens ikraftträdande. Vid

jämförelse med länsstyrelsernas taxeringsavdelningar måste beaktas, att personalen

å dessa även med de relativt begränsade uppgifter, som tilldelats

dem, redan i början av deras verksamhet visade sig vara alltför knappt tillmätt.

Landskamrerarna i länen hava i en år 1945 till Kungl. Maj:t avlåten

skrivelse härom framhållit, att den pressande arbetsbelastning, som rått och

råder inom landskontorens taxeringsavdelningar, innebure utnyttjande av

befintliga arbetskrafter långt över vad som vore skäligt och rimligt, och att

härav föranletts att tillgänglig kvalificerad arbetskraft, som icke stode i

proportion till arbetsuppgifternas alltmera stegrade omfattning, måste under

ett betydande övertidsarbete söka fullgöra de uppgifter, som bort kunna inrymmas

inom den ordinarie arbetstidens ram. I skrivelsen framhölls även,

att betydande svårigheter därjämte flerstädes mött att med personal utom

landskontoren rekrytera de viktiga och betydelsefulla befattningarna som

taxeringskonsulenter. Den med dessa befattningar avsedda förstärkningen

av landskontorens arbetskrafter hade därför flerstädes uteblivit, enär därtill

måst utnyttjas förut fast anställd personal, vars arbetskraft därigenom dragits

bort från andra viktiga arbetsuppgifter.

överståthållarämbetet upptager därefter frågan om behovet av befattningar

såsom taxeringsintendenter. Ämbetet påpekar, alt taxeringsarbetet i

varje län står under ledning av en taxeringsintendent samt fortsätter.

I de större länen har härjämte varit nödvändigt att under vissa tider av

året — huvudsakligen då arbetet i prövningsnänmderna bedrivits som intensivast

— förordna biträdande taxeringsintendenter. År 1945 voro sålunda

i länen 18 biträdande intendenter förordnade. Vid skatteverkets taxeringsavdelning

har förutom taxeringsintendenten hela året funnits eu och tidvis

två biträdande taxeringsintendenter. Vidare har å föreståndarna för taxeringskontoren

— taxeringsinspektörerna — ankommit alt leda och övervaka

arbetet i taxeringsnämnderna, varjämte dessa befattningshavare under prövningsnämndsarbetet

i viss utsträckning haft att fullgöra å taxeringsintendent

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

eljest ankommande göromål jämlikt Kungl. Maj ds bemyndigande (SFS

272: 1936).

För ledningen av arbetet å ettvart av de lokala taxeringskontoren och bolagtaxeringskontoret,

vilket arbete överstiger arbetet inom taxeringsavdelningen

i ett medelstort län, föreslår ämbetet inrättandet av 6 befattningar

som taxeringsintendenter. A dylik taxeringsintendent bör huvudsakligen ankomma

att leda och övervaka arbetet i taxeringsnämnderna, att bereda besvären

till prövningsnämnden, framställa de yrkanden till prövningsnämnden,

vartill eftergranskning av deklarationer givit anledning, samt att avgiva

yttranden över besvär till skattedomstolarna, allt såvitt rör hans taxeringskontors

verksamhetsområde.

För ledningen av taxeringsavdelningens arbete erfordras en dessa taxeringsintendenter

överordnad befattningshavare, en förste taxeringsintendent.

Denne bör ha att tillse, att taxeringarna bliva likformiga de olika taxeringskontoren

emellan. För sådant ändamål bör han regelbundet hålla överläggningar

med taxeringsintendenterna om aktuella taxeringsspörsmål samt i

övrigt meddela dem råd och anvisningar i tjänsten. Taxeringsintendenterna

böra vara skyldiga att underställa honom ärenden av principiell eller eljest

viktigare beskaffenhet och han bör äga rätt att själv taga hand om ärende,

som han finner vara av större betydelse. Det skall vidare åligga förste taxeringsintendenten

tillse, att personalen å taxeringskontoren med insikt och

omsorg fullgör sina åligganden. Taxeringsintendents anmaningsrätt enligt

32 § 3 mom., 35 § 2 mom. 2 st. och 35 § 3 mom. taxeringsförordningen skall

ankomma på honom liksom taxeringsintendents åliggande enligt 92 §

nämnda förordning. Å honom bör även ankomma avgörandet, huruvida anmälan

för brott mot skattestrafflagen skall göras till allmän åklagare. Likaså

synes åt honom böra förbehållas rätt att avgöra, om från det allmännas sida

föreligger anledning att anföra besvär över prövningsnämndens eller kammarrättens

utslag. Kammarrättens utslag måste alltså delgivas förste taxeringsintendenten.

Slutligen skulle på honom ankomma taxeringsintendents

åligganden enligt omsättnings- och kupongskatteförordningarna, varjämte

han skulle ha att — givetvis i närvaro av skatteavdelningens chef — föredraga

taxeringsavdelningens personalärenden.

Enligt förslaget skulle alltså inrättas 1 tjänst som förste taxeringsintendent

och 6 tjänster som taxeringsintendent.

överståthållarämbetet övergår härefter att behandla frågan om erforderlig

kvalificerad personal för prövningsnämndsarbetet. Härvid framhålles, att

den personal, som skall syssla med utredningar och upprättande av förslag

till taxeringsintendenternas yttranden över de skattskyldigas besvär till prövningsnämnden

samt skattedomstolarna, bör placeras å lokalt taxeringskontor

eller å bolagstaxeringskontoret. Med utgångspunkt från att det huvudsakliga

arbetet med av skattskyldiga hos prövningsnämnden anförda besvär

skall bedrivas från och med augusti till och med slutet av november månad

under taxeringsåret beräknar ämbetet personalen i fråga enligt följande

grunder.

Antalet besvär till Stockholms stads prövningsnämnd över inkomst- eller

förmögenhetstaxering utgjorde år 1945 i runt tal 6 100, varav cirka 5 700

inkommo under senaste halvåret. Någon minskning av antalet besvär inom

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

47

#V" ...

den närmaste framtiden torde icke kunna förväntas. Det antal besvär, som

eu befattningshavare vid taxeringsavdelningen kan hinna avarbeta per dag,

växlar naturligtvis efter besvärsmålens svårighetsgrad. Besvär av aktiebolag,

föreningar och stiftelser kräva som regel mera arbete än besvär från andra

skattskyldiga. Av personalen vid taxeringsavdelningen har under utredningsarbetet

framhållits, att man icke torde kunna beräkna, att en befattningshavare

med hänsyn till det utredningsarbete, som i många fall måste

verkställas innan målen äro slutberedda, skall kunna på ordinarie arbetstid

medhinna mera än i medeltal 4 besvärsmål per dag. Då överståthållarämbetet

emellertid förutsätter, att komplettering av besvärsmålen med taxeringslängdsutdrag

och deklarationer skall verkställas av biträdespersonal,

har ämbetet efter samråd med taxeringsintendenten vid skatteverket ansett

sig kunna räkna med att en befattningshavare skall kunna medhinna i medeltal

5 besvärsmål per dag, utom såvitt gäller besvär av aktiebolag, föreningar

och stiftelser, där medeltalet får sättas lägre. Givet är, att ett icke

obetydligt antal besvär är av så enkel natur, att flera än 5 kunna medhinnas

per dag, men många äro å andra sidan av sådan beskaffenhet, att endast

ett mindre antal kan medhinnas. Utredningar genom förfrågningar hos

skattskyldiga och hos arbetsgivare m. fl. laga en avsevärd tid. Vidare måste

undersökas, huruvida prövningsnämnden eller skattedomstol tidigare haft

liknande spörsmål till bedömande för klaganden eller annan. Det utredningsarbete,

varom nu är fråga, kan också omfatta granskning av räkenskaper,

nämligen när dessa äro av enklare beskaffenhet.

För att avarbeta huvudparten av omkring 5 700 besvärsmål till slutet av

november under taxeringsåret skulle sålunda erfordras, för besvär av fysiska

personer och oskifta dödsbon, ca 4 900, minst 10 kvalificerade befattningshavare

och för besvär av aktiebolag, föreningar och stiftelser, ca 800,

minst 3 kvalificerade befattningshavare. Taxeringsintendenterna kunna

under den tid arbetet för prövningsnämnden huvudsakligen pågår icke medhinna

den omedelbara utredningen av besvärsmål i större utsträckning.

För att biträda taxeringsintendenterna med angivna ärenden beräknar

överståthållarämbetet sålunda minst 13 kvalificerade befattningshavare.

Nämnda befattningshavare förutsättas under den del av hösthalvåret, då

de icke på angivet sätt biträda med utredningen av prövningsnämndsbesvären,

vara huvudsakligen sysselsatta med de besvärsmål till prövningsnämnden,

som icke hunnit behandlas före november månads utgång, samt med

upprättande av förslag till taxeringsintendenternas yttranden över besvären

till skattedomstolarna. Under vårhalvåret böra de, i den mån de icke behövas

för arbetsuppgifter av sistnämnda slag eller för att biträda taxeringsintendenterna

vid övervakningen av taxeringsnämndernas arbete, tjänstgöra

som kronoombud i särskilda taxeringsnämnder.

Utöver de föreslagna 13 befattningshavarna för prövningsnämndsarbetet

beträffande inkomst- och förmögenhetstaxering erfordras enligt överståthållarämbetet

för handläggning av motsvarande ärenden rörande särskild fastighetstaxering

1 kvalificerad befattningshavare.

Beträffande personalbehovet för taxeringsavdelningens befattning med

taxeringsnrimndsarbetet anför överståthållarämbetet i huvudsak följande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Såsom förut framhållits fullgöras uppdragen såsom kronoombud i de särskilda

taxeringsnämnderna för närvarande av kvalificerade tjänstemän vid

verket och anlitas som kronoombud i de lokala taxeringsnämnderna såväl

befattningshavare vid taxeringsavdelningen som utomstående personer. Ämbetet

anser sig böra föreslå alt efter omorganisationen tjänstemän vid taxeringsavdelningen

icke skola i tjänsten biträda de lokala taxeringsnämnderna

såsom kronoombud. Härigenom vinnes möjlighet att nedbringa kostnaderna

för taxeringsavdelningen. Uppdragen som kronoombud i de lokala taxeringsnämnderna

torde kunna fullgöras som bisysslor av härför lämpliga

personer.

Beträffande de särskilda taxeringsnämnderna, inberäknat den för riket

gemensamma taxeringsnämnden samt taxeringsnämnderna för aktiebolag,

föreningar och stiftelser, med deras ofta komplicerade taxeringsproblem anser

överståthållarämbetet däremot nödvändigt att till kronoombud förordnas

tjänstemän, vilka äro synnerligen väl förtrogna med skatteförfattningarna

och deras tillämpning. Någon annan utväg att tillgodose detta behov

än att härtill anlita vid taxeringsavdelningen anställda kvalificerade befattningshavare

kan ämbetet icke finna. De ifrågavarande befattningshavarna

böra fullgöra deklarationsgranskningen inom nämnderna såsom ett tjänsteåliggande,

således ej som en bisyssla. Den i länen för motsvarande arbete

tillämpade, år 1943 införda taxeringskonsulentorganisationen har enligt

landskamreraren i Stockholms län, vilken såsom sakkunnig biträtt överståthållarämbetet

vid utredningen, icke visat sig vara tillfyllest.

Antalet särskilda taxeringsnämnder i huvudstaden uppgick år 1945 till 40,

i vilka 41 kronoombud tjänstgjorde. Överståthållarämbetet räknar med

samma antal även i fortsättningen och har bedömt avdelningens personalbehov

därefter.

Som kronoombud i taxeringsnämnderna för särskild fastighetstaxering anser

ämbetet, att den å taxeringsavdelningen för handläggning av ärenden

rörande dylik taxering föreslagna befattningshavaren skall tjänstgöra.

Av den personal, som överståthållarämbetet tidigare beräknat vara erforderlig

under hösthalvåret för arbete med besvären till prövningsnämnden

m. in., anses under våren 7 befattningshavare kunna frigöras från arbete

å taxeringskontoren för tjänstgöring som kronoombud i särskilda taxeringsnämnder.

Härutöver erfordras alltså 34 befattningshavare vid taxeringsavdelningen

för de särskilda taxeringsnämnderna.

Överståthållarämbetet framhåller, att huvuddelen av de nämnda 34 befattningshavarna

under hösthalvåret äro erforderliga för eftergranskning av

deklarationer och upprättande av förslag till taxeringsintendenlemas ändringsyrkanden

beträffande granskade taxeringar (anmärkningsmål). Ämbetet

framför beträffande eftergranskningen i huvudsak följande synpunkter.

Eftergranskning har tidigare förekommit i såväl Stockholm som länen. 1

länen är behovet av kontroll från länsstyrelsernas sida över taxeringsnämndsordförandenas

arbete ofrånkomligt. Då därstädes tjänstemän vid

länsstyrelserna icke — såsom hittills i Stockholm — i tjänsten utföra arbete

inom taxeringsnämnderna måste länsstyrelserna i denna form förskaffa sig

kännedom om vederbörandes sätt att sköta sina uppgifter. Granskningens

största betydelse är emellertid dess inverkan på skattekontrollen, dels in
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 192.

49

direkt, genom att vetskapen om densamma sporrar ordförandena till större

nit och dels direkt genom höjda taxeringar. Den fiskaliska betydelsen av

granskningen har vid upprepade tillfällen och i olika sammanhang framhållits

från länsstyrelsernas sida. Arbetet med eftergranskningen har emellertid

— tidigare på grund av otillräcklig organisation och under senare år på

grund av att arbetet med krigskonjunkturskatten visat sig synnerligen personalkrävande

— icke kunnat göras så omfattande som önskvärt varit. Eu

undersökning beträffande eftergranskningen i Stockholms län under prövningsnämndsperioderna

åren 1940 och 1942, då eftergranskningen utfördes

på övertid, visar emellertid, att om de övertidstimmar, under vilka granskningsarbete

utförts, omräknas till arbetsveckor om 42 timmar, eftergranskning

år 1940 skulle ha sysselsatt 7 heltidsanställda befattningshavare och år

1942 8 heltidsanställda befattningshavare. Antalet deklarationer i Stockholms

län uppgår endast till något mer än tredjedelen av deklarationsantalet

i Stockholms stad.

Eftergranskningen av deklarationer i Stockholm har tidigare bedrivits i

relativt stor utsträckning. För att eu försämring av taxeringskontrollen ej

skall ske, måste även i fortsättningen en väsentlig del av deklarationsmaterialet

eftergranskas, särskilt som arbetet i de lokala nämnderna efter omorganisationen

förutsättes skola fullgöras av taxeringsavdelningen utomstående

personal. En betydelsefull del av eftergranskningen är anordnad som

en jämförande kontroll av näringsidkare inom en och samma bransch

(kategorigranskning).

I en av landskamreraren i Stockholms län gjord förberedande utredning

har räknats med att minst 24 kvalificerade befattningshavare skulle erfordras

för eftergranskningsuppgifter. Det år från år växande deklarationsmaterialet

torde dock relativt snart kräva än större personal för ändamålet.

Likaså torde man få räkna med att efter några år flera kvalificerade befattningshavare

komma atl erfordras för utredningar och upprättande av yttranden

över besvär till prövningsnämnden. 1 den mån befattningshavarna

som under vårhalvåret skulle tjänstgöra såsom kronoombud icke skulle

kunna under hösthalvåret beredas erforderliga arbetsuppgifter å taxeringsavdelningen

— arbetsmaterialets storlek och svårighetsgrad ger dock vid

handen atl arbetsuppgifter icke komma att saknas — synas de lämpligen

kunna förordnas att tjänstgöra vid mellankommunala prövningsnämnden.

Ämbetet erinrar om att personal vid skatteverket sedan länge biträder å den

mellankommunala prövningsnämndens kontor.

Utöver den angivna personalen å de lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret

erfordras enligt överståthållarämbetet dylik personal å

nämnda kontor för tjänstgöring vid befattningshavares ledighet för sjukdom

in. in. samt för rekrytering. Ämbetet beräknar härtill 6 befattningshavare,

vilka normalt förutsättas under våren skola biträda kronoombuden i de .särskilda

taxeringsnämnderna samt under hösten deltaga i eftergranskningen

av deklarationer.

överståthållarämbetet behandlar vidare frågan om erforderlig personal

på bokgranskningskontoret för granskning (in skattskghligas bokföring samt

anför härutinnan i huvudsak.

Arbetet med bokföringsgranskningar är av mycket stor betydelse för ett

effektivt taxeringsväsen. Den kvalificerade personal, som hittills stått till

llihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 192. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

förfogande i Stockholm för denna arbetsuppgift, har varit alltför liten —

förutom arbetsledning tio bokföringssakkunniga befattningshavare —- och

endast ca 500 bokföringsgranskningar ha kunnat företagas per år. Antalet

skattskyldiga i Stockholm, som kunna bliva föremål för sådan granskning,

torde utgöra omkring 30 000. Med hänsyn härtill och om härjämte beaktas,

att ett stort antal av våra större rörelseidkare äro verksamma i Stockholm

eller ha Stockholm som hemortskommun, är en utökning av bokföringsgranskningspersonalen

i högsta grad erforderlig.

För bokföringsgranskningen räknar överståthållarämbetet med ett personalbehov

av minst 25 kvalificerade befattningshavare, inberäknat en arbetsledare

och rekryteringspersonal. Som jämförelse nämnes, att i Stockholms

län, där antalet skattskyldiga, som kunna bliva föremål för bokföringsgranskning,

uppgår till mellan 7 000 och 8 000, finnas å länsstyrelsens

taxeringsavdelning anställda fyra befattningshavare för bokföringsgranskningar.

Enligt vad ämbetet inhämtat medhinna dessa emellertid icke erforderligt

antal bokföringsgranskningar utan de vid omsättningsskatteavdelningen

anställda kontrollanterna ha måst tagas i anspråk för vissa bokgranskningsuppgifter

även vid inkomsttaxeringen.

För det förut beräknade antalet tjänstemän, som å de lokala taxeringskontoren

samt bolagstaxeringskontoret skola biträda taxeringsintendenterna

med besvärsärenden och .skattekontroll m. m., föreslår överståthållarämbetet

inrättande av följande befattningar, nämligen 18 förste taxeringsinspektörer,

22 taxeringsinspektörer och It amanuenser. För bokgranskningspersonalen

föreslår ämbetet 1 revisionsintendent, vilken skall tjänstgöra som

föreståndare för bokgranskningskontoret, 6 förste taxeringsrevisorer, 12

taxeringsrevisorer och 6 amanuenser.

överståthållarämbetets förslag innebär alltså, att vid taxeringsavdelningen

skola finnas anställda 6’6‘ kvalificerade befattningshavare. Till jämförelse

nämner ämbetet, att vid skatteverkets taxeringsavdelning under år 1945 varit

anställda 115 dylika befattningshavare (taxeringsintendent, biträdande taxeringsintendent,

taxeringsinspektörer, förste revisorer, revisorer, kammarskrivare,

amanuenser och amanuensaspiranter). Under vissa tider av året har

emellertid en del av dessa befattningshavare tjänstgjort å mantalsavdelningen.

Överståthållarämbetet understryker svårigheten att tillförlitligt avgöra

i vad mån denna personal sysselsatts med »statliga» uppgifter (inberäknat

uppdrag såsom kronoombud i taxeringsnämnder) och i vad mån den

sysselsatts med »kommunala» uppgifter. Ämbetet anser sig dock kunna beräkna,

att för statliga uppgifter i genomsnitt för hela år 1945 sysselsatts 95

kvalificerade befattningshavare å taxeringsavdelningen. Ämbetet framhåller,

att dess förslag således innebär en nedskärning av den kvalificerade personalen

å taxeringsavdelningen i förhållande till 1945 års personalstat. Denna

nedskärning har enligt vad ämbetet anger möjliggjorts därigenom, att ämbetet

ansett sig böra utgå ifrån att uppdragen som kronoombud i de lokala

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

51

taxeringsnämnderna eller omorganisationen skola liksom i länen fullgöras

som bisysslor av härför lämpliga personer.

Beträffande erforderligt antal biträdespersonal och expeditionsvakter på

taxeringsavdelningen anför överståthållarämbetet följande.

För registrering av till taxeringsavdelningen inkommande ärenden och av

utgående expeditioner in. in. samt till biträde åt förste taxeringsintendenten

anser överståthållarämbetet böra beräknas 1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde

och 1 kontorsbiträde.

A ettvart av de lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret synes

för längdföring hos prövningsnämnden samt för biträde åt de kvalificerade

befattningshavarna kunna beräknas 1 kansliskrivare och 7 kontorsbiträde.

För utskrifter av föredragningspromemorior till prövningsnämndens ledamöter,

av redogörelser för bokföringsgranskningar och av utdrag av prövningsnämndens

protokoll in. m., för att verkställa utdrag av taxeringslängderna

samt för kontrollsummeringar av räkenskapsböcker och kollationering

av verifikationer i samband med bokföringsgranskningar in. m. torde

erfordras 20 kontorsbiträden. Dessa böra sammanföras till en skrivcentral

med 7 kanslibiträde som föreståndare.

1 Stockholms län sysselsättas å taxeringsavdelningen i genomsnitt 6 personer

med dylikt arbete under året. Med hänsyn till den utvidgade organisation

som föreslås för Stockholms del och med hänsyn till skillnaden beträffande

arbetets omfattning — sålunda utgjorde exempelvis antalet besvär

till prövningsnämnden år 1945 över taxering för inkomst eller förmögenhet

i Stockholms stad 6 127 mot 2 877 i Stockholms län — synes det föreslagna

antalet befattningshavare, 21 stycken, vara skäligt.

Arkiv för deklarationer och taxeringslängder synes böra inrättas vid varje

taxeringskontor, då ett gemensamt sådant arkiv måste bliva alltför tungarbetat.

Å vart och ett av de lokala taxeringskontorens arkiv torde 2 befattningshavare

erfordras för ut- och inplockning av deklarationer m. m. Å bolagstaxeringskontorets

arkiv, som kommer att innehålla avsevärt färre

deklarationer än de lokala kontorens, synes 7 befattningshavare vara tillräcklig.

De nu avsedda befattningshavarna förutsättas visserligen skola fullgöra

expeditionsvaktsgöromål i den mån de icke äro sysselsatta med arbete

i arkiven. Ytterligare 2 expeditionsvakter måste dock antagas bliva erforderliga

å taxeringsavdelningen för s. k. yttre tjänst, budskickning, postärenden,

mottagande av rättssökande m. m.

överståthållarämbetet anser det nödvändigt alt taxeringsavdelningen erhåller

en egen telefonväxel. Under vissa tider av året måste man nämligen

räkna med eu stor anhopning av telefonsamtal till taxeringsavdelningen, och

om samtalen till denna avdelning skulle gå genom en för ämbetet gemensam

växel, skulle mera angelägna telefonsamtal till ämbetets övriga avdelningar

hindras. För skötseln av taxeringsavdelningens telefonväxel beräknar

ämbetet 2 telefonister.

De uppgifter, som enligt bestämmelserna i 33 § kungörelsen den 28 september

1928 med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet varje år

före den 15 september skola lämnas til! statistiska centralbyrån angående

sammanräknad nettoinkomst för de skattskyldiga, grupperade efter yrkesbeteckningar,

kunna icke beräknas hinna färdigställas av den här ovan beräknade

biträdespersonalen. För denna arbetsuppgift måste därför tillfällig

personal anlitas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Muj.ts proposition nr W2.

Överståthållarämbetet berör härefter frågan om sortering och längdföring

in. in. åt taxeringsnämnderna samt anför härom.

Sortering av deklarationer och löneuppgifter samt längdföring åt taxeringsnämnderna

utiöres nu i Stockholm av vid taxeringsavdelnmgen anställd

kvinnlig personal. 1 andra större magistratsstäder utföras dessa arbetsuppgifter

som regel av personal, vilken för detta ändamål ställts till

taxeringsnämndernas förfogande av magistraterna.

För att biträda beskattmngsnämnderna i första instans med mottagande

och ordnande av deklarationer och andra uppgifter till ledning vid taxering

samt för att i övrigt, i den mån så erfordras, lämna ordförande i sådan

nämnd biträde vid fullgörande av hans åligganden må i annan stad än

Stockholm drätselkammaren efter hörande av den lokala skattemyndigheten

till förfogande ställa en eller flera av kommunens tjänstemän, som därtill

godkännas av länsstyrelsen. Vid uppläggandet och kompletterandet av de

längder, som skola föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxeringsnämnd

i stad med egen uppbördsförvaltmng, skall erforderligt biträde lämnas av

uppbörds- eller annan tjänsteman som i annan stad än Stockholm ställes

till förfogande av den lokala skattemyndigheten (15 § taxeringsförordningen).

Då den nu ifrågasatta omorganisationen av skatteverket kommer att innebära

en uppdelning av verket och inrättande av lokal skattemyndighet i

Stockholm, synes 15 § taxeringsförordningen böra erhålla sådan lydelse, att

vad där stadgas för magistratsstäder med egna uppbördsverk i allmänhet

även kommer att gälla för Stockholm.

Överståthållarämbetet finner ur administrativ synpunkt lämpligt, att ovannämnda

bestyr —- sortering av deklarationer m. in. och längdföring åt taxeringsnämnderna

— samt dessutom kontrollsummering av deklarationer och

uträkning av beskattningsbara belopp efter omorganisationen omhänderhaves

av personal hos den lokala skattemyndigheten. Vid överläggningar

med delegerade för den kommitté, som av stadskollegiet tillsatts för att utreda

frågan om organisationen av de verk, vilka skola övertaga skatteverkets

kommunala uppgifter, har av de delegerade framhållits, att staden

gärna skulle vilja ställa personal till förfogande för ifrågavarande bestyr.

Det syntes emellertid kunna befaras, att svårigheter skulle möta vid anskaffandet

av erforderlig arbetskraft. De delegerade ifrågasatte därför, huruvida

icke personal för dessa uppgifter kunde erhållas från de centrala ämbetsverken.

De delegerade förklarade sig vara villiga att föreslå stadens kommunala

representation att ställa ett belopp av högst 200 000 kronor årligen

till förfogande för ifrågavarande arbetsuppgifter under förutsättning att omorganisationen

bleve genomförd senast den 1 juli 1948. På vilket sätt frågan

än löses, påverkas dock ej personalberäkningarna för den statliga taxeringsavdelningen.

I fråga om lönegradsplaceringen för personalen på taxeringsavdelningen

anför överståthållarämbetet följande beträffande förste taxeringsintendenten

samt taxeringsintendenterna och revisionsintendenten.

Taxeringsintendenterna i länen äro placerade i lönegrad A 29, med undantag

för taxeringsintendenten i Gotlands län, vilken är placerad i lönegrad

A 27. Visserligen bliva taxeringsintendenternas i Stockholm arbetsuppgifter

icke helt motsvarande taxeringsintendenternas i länen, men å andra sidan

måste beaktas, att deklarationsmaterialet i Stockholm — såsom förut på
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

53

pekats — genomsnittligt är av större svårighetsgrad än i flertalet av länen.

Det arbete, som kommer att åligga en taxeringsintendent i Stockholm, torde

sålunda komma att bliva minst lika krävande som det, som åvilar taxeringsintendent

i län. Det torde här ännu en gång få erinras om vad tidigare anförts

om skatteunderlaget i Stockholm jämfört med länen. Ämbetet anser

sålunda, att taxeringsintendenterna i Stockholm måste placeras i samma

lönegrad som taxeringsintendenterna i flertalet län eller således i lönegrad

A 29. För en sådan placering talar även den omständigheten, att en lägre

löneställning för taxeringsintendenterna i Stockholm kunde medföra, att

dessa vid uppkommande ledigheter å taxeringsintendentsbefattningar i länen

söka sig ut till dessa, något som med hänsyn till nödvändigheten av att bevara

skattearbetet i Stockholm vad en hög standard skulle verka nedbrytande.

Det må ock påpekas, att slutlönen för en ordinarie taxeringsinspektör vid

skatteverkets taxeringsavdelning med utgående dyrtidstillägg väsentligen

överstiger slutlönen för en statlig befattningshavare med placering i 29 lönegraden.

Ehuru lönerna till personalen å skatteverkets taxeringsavdelning

för närvarande således få anses jämförelsevis höga, ha dock några av befattningshavarna

funnit det förmånligt att övergå till privat tjänst, överståthållarämbetet

kan på grund härav icke undgå att betona vikten av att en så

relativt förmånlig löneställning som möjligt beredes personalen å skatteavdelningen

och framför allt taxeringsintendenterna, så att för uppgifterna

skickade personer icke alltför lätt lockas att lämna statstjänsten.

Förste taxeringsintendenten bör av lönetekniska skäl erhålla en löneställning,

som med minst två lönegrader överstiger taxeringsintendenternas. Då

hans arbetsuppgifter emellertid komma att bliva synnerligen krävande, vill

överståthållarämbetet förorda, att han placeras i lönegraden A 32.

Revisionsintendenten föreslås placerad i samma lönegrad som taxeringsintendenterna,

således lönegraden A 29. Med hänsyn till de stora krav, som

måste ställas på ifrågavarande befattningshavare i fråga om skicklighet och

kunnighet i såväl skatteförfattningarna som i bokföring, samt de krävande

och ofta nog ömtåliga arbetsuppgifter, som ankomma på bokgranskningskontoret,

synes det överståthållarämbetet icke böra ifrågasättas, att föreståndaren

för detta stora kontor — med avseende å såväl omfattning som

arbetsuppgifter får kontoret anses sakna motsvarighet i länen — gives en

lägre löneställning än föreståndarna för taxeringskontoren.

Beträffande lönesättningen för den övriga personalen på taxeringsavdelningen

uttalar sig överståthållarämbetet på i huvudsak föl jande sätt.

Förste taxeringsinspektörerna skola förbereda de mera kvalificerade besvärsärendena

till prövningsnämnden och skattedomstolarna, tjänstgöra som

kronoombud i de särskilda taxeringsnämnder, som handha de svåraste deklarationerna,

samt utöva den omedelbara ledningen av igångsatta särskilda

undersökningar (kategorigranskningar). Förste taxeringsrevisorerna avses

skola handha bokföringsgranskningar hos de största företagen, exempelvis

koncerner, och i övrigt anförtros de mera krävande bokgranskningsuppgifterna.

Befattningarna som förste taxeringsinspektörer och förste taxeringsrevisorer

föreslås placerade i lönegrad A 24, medan befattningarna som taxeringsinspektörer

och taxeringsrevisorer föreslås placerade i lönegrad A 21.

Enligt överståthållarämbetets uppfattning vore del önskvärt, att några av

inspektörs- och revisorsbefattningarna placerades i 27 lönegraden, men då

motsvarande befattningshavare i länen icke placerats i nämnda lönegrad,

har ämbetet ansett sig icke böra framställa något yrkande härom.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

För de 20 befattningshavare, som beräknats för utförande av utskriftsarbeten

å taxeringsavdelningen, böra inrättas 10 ordinarie kontorsbiträdesbefattningar

i lönegraden A 4 och 10 icke-ordinarie kontorsbiträdesbefattningar.

Kansliskrivarna, kanslibiträdena och de kontorsbiträden, vilka avses skola

tjänstgöra å förste taxeringsintendentens expedition eller å taxeringskontor,

föreslås samtliga erhålla ordinarie anställning med placering i respektive

lönegraderna All, A 7 och A 4.

Av de 11 befattningshavare, som beräknats erforderliga å de lokala laxeringskontorens

och bolagstaxeringskontorets arkiv för vården av deklarationer

m. m., torde en å varje arkiv, eller således 6 stycken, böra erhålla

ordinarie anställning som expeditionsvakt med placering i lönegraden A 5.

Envar av de övriga 5 befattningshavarna synes böra antagas som extra

expeditionsvakt med placering till en början högst i lönegraden Ex 5. Dylik

befattningshavare, som tjänstgjort tre år i sistnämnda lönegrad, bör få antagas

till extra ordinarie expeditionsvakt med placering högst i lönegraden

Eo 5.

De 2 expeditionsvakter å taxeringsavdelningen, som beräknats för s. k.

yttre tjänst, föreslås skola erhålla ordinarie anställning, den ene som förste

expeditionsvakt med placering i lönegraden A 7 och den andre som expeditionsvakt

i lönegraden A 5.

Skatteavdelningen atom taxeringsavdelningen.

Överståthållarämbetet anför följande beträffande det erforderliga behovet

av juridiskt utbildad personal för biträde åt avdelningschefen.

I samtliga län ha nya assessorstjänster inrättats för att möta behovet av

kvalificerad arbetskraft vid länsstyrelserna med anledning av uppbördsreformen.

Den närmaste föredragningen av besvär över lokal skattemyndighets

beslut är nämligen avsedd att verkställas av en befattningshavare i

nämnda ställning. Föredragningen skall ske inför landskamreraren (d. v. s.

för Stockholms del chefen för skatteavdelningen) därest icke landshövdingen

påkallar att föredragningen skall ske inför honom.

I de tre största länen finnas för närvarande tre assessorer å landskontoret.

Dessa handlägga bl. a. i stor utsträckning medelsförvaltningsuppgifter och

åtskilliga andra ärenden, vilkas motsvarigheter icke förutsättas komma att

handläggas inom den nya skatteavdelningen. Härutöver ha de att biträda

landskamreraren med arbetet i prövningsnämnden och att syssla med föredragning

av uppbördsärenden. Då Stockholms stads större folkmängd och

befolkningens större rörlighet i Stockholm måste medföra ett avsevärt större

antal besvär över beslut av lokal skattemyndighet samt betydligt mer omfattande

och krävande arbete i prövningsnämnden, måste de å assessorer

i Stockholm ankommande arbetsuppgifterna väntas bliva avsevärt större

än i något län oaktat assessorerna i länen ha att syssla med vissa ärenden,

som icke skulle komma att handläggas inom skatteavdelningen. Det beräknade

antalet assessorer synes sålunda icke kunna sättas lägre än till 3.

Å nuvarande skattedirektörens expedition tjänstgör för närvarande en

notarie, vilken är fullt sysselsatt med restitutionsärenden samt protokollföring

hos prövningsnämnden. Med sistnämnda arbetsuppgift biträder jäm
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

55

väl en å mantalsavdelningen tjänstgörande juridisk amanuens. Mantalsskrivningsärenden

upptaga nu ej fullt halva arbetstiden för en byråsekreterare

å vederbörande kansliavdelning, medan ärenden angående gåvoskatt

för närvarande helt sysselsätta en amanuens därstädes. Antalet gåvoskatteärenden

är emellertid för närvarande exceptionellt stort och torde komma

att efterhand nedgå. Normalt synes man böra räkna med att sistnämnda

ärenden komma att taga en juridisk befattningshavares halva arbetstid

i anspråk.

Det är knappast möjligt att exakt bedöma den kommande arbetsmängden

på avdelningen. Siffermässiga beräkningar äro härvid uteslutna. Å ena sidan

är det angeläget, att personalen från början icke tillmätes för knapp, men

å andra sidan bör naturligtvis tillses, att organisationen icke blir lör stor.

Såvitt nu kan bedömas, torde man icke behöva riskera en för stor organisation

om utöver de tre assessorerna tre juristbefattningar inrättas, nämligen

1 förste byråsekreterare, 1 byråsekreterare och 1 extra notarie.

Angående behovet av kanslister, biträdespersonal och expeditionsvakt gör

överståthållarämbetet följande uttalande.

Även behovet av kanslister och biträdespersonal å den nya avdelningen

är vanskligt att bedöma, k skattedirektörens expedition tjänstgöra nu förutom

kvinnliga biträden tre kammarskrivare, av vilka minst två kunna anses

vara fullt sysselsatta med statliga uppgifter. Beträffande en del av de

statliga uppgifter, som handläggas å skattedirektörens expedition, utföres

det förberedande arbetet nu å uppbördsavdelningen.

För den nya avdelningen torde erfordras åtminstone .5 kanslister, 1 kansliskrivare,

1 kanslibiträde och 8 kontorsbitråden. För bokförings- och andra

medelsförvaltningsuppgifter beräknas då 1 kanslist och 2 kontorsbitråden,

för uppbördsärenden 2 kanslister och 2 kontorsbitråden samt för registrering

m. m. 1 kansliskrivare och 1 kanslibiträde. För rena utskriftsarbeten

å avdelningen har ämbetet icke ansett sig kunna räkna med mindre personal

än i biträden.

Härjämte erfordras 1 expeditionsvakt.

Enligt den nya uppbördsförordningen skall, om den erlagda preliminära

skatten överstiger motsvarande slutliga skatt, länsstyrelse aterbetala det

överskjutande beloppet, därest detta uppgår till minst fem kronor. I magistratsstad

med eget uppbördsverk åligger det denna att till länsstyrelsen

insända förteckning över de skattskyldiga, som sålunda äro berättigade att

återbekomma skatt, med angivande av de belopp, som böra återbetalas. Antalet

dylika restitutioner kan för Stockholms vidkommande väntas bliva

betydande. Till denna arbetsuppgift, som återkommer endast en gång årligen,

har hänsyn icke tagits vid beräkningen av personalbehovet a den nya

avdelningen. Då uppgiften är säsongbetonad, torde den lämpligast lösas med

tillhjälp av tillfälligt anställd biträdespersonal.

Beträffande kupong skattekontor et omförmäler överståthållarämbetet, att

på detsamma för närvarande tjänstgöra 1 förste revisor såsom föreståndare

samt 9 biträden och en expeditionsvakt. Ämbetet föreslår följande personal,

nämligen / förste taxeringsinspektör som föreståndare, 1 kanslibiträde, 8

kontorsbiträden och / expeditionsvakt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

I fråga om lönegradsplaceringen av personalen på skatteavdelningen utom

taxeringsavdelningen föreslår överståthållarämbetet följande.

Av assessorerna på skatteavdelningen föreslås 2 erhålla ordinarie anställning

med placering i lönegraden A 27. Den tredje assessorn synes — i anslutning

till vad som tillämpats inom landsstaten då det ansetts vanskligt

att bedöma arbetsmängden för vederbörande — tills vidare böra anställas

som extra ordinarie med placering i lönegraden Eo 27.

Förste byråsekreteraren och byråsekreteraren böra liksom motsvarande

befattningshavare å första och andra kansliavdelningarna vid överståthållarämbetet

placeras i lönegraderna A 24 respektive A 21.

Av de 3 kanslisterna föreslås 2 erhålla ordinarie anställning med placering

i samma lönegrad som landskontoristerna vid landskontoren, A 17.

Den tredje kanslisttjänsten synes däremot tills vidare böra uppföras som ickeordinarie.

För denna icke-ordinarie befattningshavare bör samma löneställning

gälla som för rekryteringspersonalen till landskontoristbefattning.

Kansliskrivaren, kanslibiträdet, expeditionsvakten och 4 kontorsbiträden

föreslås placerade i resp. lönegraderna A 11, A 7, A 5 och A 4. Övriga 4 kontorsbiträden

torde böra erhålla icke-ordinarie ställning.

Beträffande personalen å kupongskattekontoret föreslår överståthållarämbetet,

att förste taxeringsinspektören placeras i lönegraden A 24, kanslibiträdet

i lönegraden A 7 och 4 kontorsbiträden i lönegraden A 4. Återstående

4 kontorsbiträden å avdelningen synas böra anställas som icke-ordinarie.

Även expeditionsvakten föreslås erhålla icke-ordinarie anställning. För

honom bör då gälla samma avlöningsbestämmelser som för de icke-ordinarie

expeditionsvakterna å taxeringskontorens arkiv.

Sammanfattning av överståthållarämbetets förslag till personalstat för

skatteavdelningen.

Ordinarie tjänstemän Icke-ordinarie tjänstemän.

1 avdelningschef .......... A 34

+ 1 000: —

Taxeringsavdelningen.

1 förste taxeringsintendent .

. A 32

20 amanuenser

6 taxeringsintendenter .....

. A 29

5 expeditionsvakter .

. Ex 5—Eo 5

1 revisionsintendent .......

. A 29

10 kontorsbiträden

18 förste taxeringsinspektörer A 24

2 telefonister

6 förste taxeringsrevisorer .

. A 24

22 taxeringsinspektörer .....

. A 21

12 taxeringsrevisorer .......

. A 21

7 kansliskrivare...........

. All

2 kanslibiträden ..........

. A 7

1 förste expeditionsvakt ...

. A 7

7 expeditionsvakter .......

. A 5

17 kontorsbiträden .........

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

57

Skatteavdelningen i övrigt (utom kupongskattekontoret).

2 assessorer .............

. . A 27

1 assessor .........

........ Eo 27

1 förste byråsekreterare . .

. . A 24

1 extra notarie

1 byråsekreterare ........

. . A 21

1 kanslist ........

. . Ex 4—-Eo 15

2 kanslister..............

. . A 17

4 kontorsbiträden

1 kansliskrivare .........

. . All

1 kanslibiträde ..........

. . A7

1 expeditionsvakt ........

. . A5

4 kontorsbiträden ........

. . A4

Kupongskattekontoret.

1 förste taxeringsinspektör . . A 24 1 expeditionsvakt .... Ex 5—Eo 5

1 kanslibiträde ............ A7 4 kontorsbiträden

4 kontorsbiträden .......... A 4

överståthållarämbetet finner det lämpligast, att blivande personalförteck
ning

för ämbetet uppdelas på, å ena sidan de båda nuvarande kansliavdelningarna

och å andra sidan skatteavdelningen. Beträffande avlönings- och

omkostnadsstater anser ämbetet det nödvändigt, att särskilda stater upprättas

för skatteavdelningen.

För behörighet till de kvalificerade befattningarna vid skatteavdelningen

i vad avser avlagda examina anser överståthållarämbetet samma kompetenskrav,

som för närvarande äro fastställda för motsvarande befattningar

vid landskontoren, böra gälla. Särskilda dispensbestämmelser anses dock

böra utfärdas beträffande de nuvarande tjänsteinnehavarna.

Yttranden.

Statskontoret framhåller beträffande den föreslagna löneställningen för

chefen för skatteavdelningen, att denne i organisatoriskt avseende icke

komme att vara helt jämställd med landskamrerare. Statskontoret kunde

därför icke tillstyrka, att avdelningschefen i lönehänseende likställdes med

landskamrerarna i de tre största länen, utan förordar samma löneställning

som gäller för kanslidirektörerna vid ämbetet, eller lönegrad A 34 utan avlöningsförstärkning.

Statskontoret uttalar vidare, att prövningen av förslaget beträffande taxeringsavdelningen

försvårades därigenom, att betänkandet icke gåve hållpunkter

för en jämförelse med organisationen av den nuvarande taxeringsavdelningen.

Ämbetsverket säger sig vidare icke kunna finna, att den föreslagna

organisationen av taxeringsavdelningen anslöte sig till den organisationsform,

som gällde för länsstyrelserna, och ej heller till den, som utmärkte

de centrala förvaltningsorganen i allmänhet, samt anför i fortsättningen

härom i huvudsak följande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Ehuru arbetsmängden är synnerligen skiftande vid de olika länsstyrelsernas

taxeringsavdelningar, ha de likväl ansetts kunna organiseras efter

en enhetlig modell. Salunda förestås dessa avdelningar även i de största

länen av en taxeringsintendent i lönegrad A 29 (i Gotlands län dock A 27).

Med hänsyn till arbetsmängden i Stockholm i jämförelse med de största

länen (skatteunderlaget för statsskatter 1945 i Stockholm 2 468, i Malmöhus

län 1 212 och i Göteborgs och Bohus län 1 196 miljoner kronor), synes

försvarligt att inrätta två tjänster i denna lönegrad i Stockholm, varav den

ena förslagsvis som chef för bokgranskningskontoret och den andra som

chef för taxeringsavdelningen i övrigt.

Föreståndarna för kontoren (utom bokgranskningskontoret) skulle vid

en tillämpning av principerna från länsstyrelserna såsom taxeringsintendenten

närmast underordnade hänföras till 24 lönegraden. Organisationen

av taxeringsarbetet på skilda kontor och göromålens mängd måste emellertid

medföra en mer självständig ställning vid handläggning av skilda ärenden,

varför en högre löneställning förefaller påkallad. Statskontoret, som

uppmärksammat att 26 lönegraden icke tagits i anspråk vid länsstyrelserna,

förordar 27 lönegraden för dessa tjänstemän.

I anslutning till länsstyrelseorganisationen torde befattningarna som förste

taxeringsrevisor, föreslagna i lönegrad A 24, böra hänföras till lönegrad A 25.

Inom ämbetsverket har även övervägts, huruvida icke befattningarna vid

taxeringsavdelningen i Stockholm i stället borde lönegradsplaceras efter det

schema, som är vanligt inom de centrala verken. Ehuru statskontoret här

velat redovisa detta alternativ, vill ämbetsverket förorda en lönegradsplacering

av länsstyrelsetyp såväl av det skälet, att taxeringsavdelningen i Stockholm

etter förstatligandet icke bör i lönehänseende bibehålla någon särtyp

bland de lokala taxeringsavdelningarna, som med hänsyn till gällande löiiegradsplaceringar

vid överståthållarämbetets övriga avdelningar.

Lnder 21 lönegraden synes efter förebild från taxeringsavdelningarna i

länen böra inrättas tjänster motsvarande befattningarna såsom landskontorist

och taxeringsassistent. För övriga tjänster under nämnda lönegrad böra

gälla de grunder för befordringsgång och lönegradsplacering, som efter prövning

av personalutredningens förslag i ämnet må bliva antagna för statsförvaltningen

i övrigt.

överståthållarämbetets förslag i fråga om antal befattningar i 21 och

högre lönegrader förefaller icke stå i rimligt förhållande till organisationen

av taxeringsavdelningarna i länen. I jämförelse med den nuvarande taxeringsavdelningen

i Stockholm innebär det — bortsett från personalökningen

på bokgranskningskontoret — icke någon större minskning, trots att avdelningen

genom omorganisationen frikopplas från betydande arbetsuppgifter.

Statskontoret, som saknar andra utgångspunkter för bedömning av personalbehovet

än de nu antydda, ifrågasätter huruvida icke en inknappning av

förslaget i denna del är möjlig, eventuellt genom inrättande av ökat antal

befattningar i lägre lönegrader.

Antalet förste taxeringsinspektörer synes statskontoret vara väl högt i förhållande

lil! antalet taxeringsinspektörer.

Beträffande den föreslagna organisationen av skatteavdelningen utom

taxeringsavdelningen framhåller statskontoret, att densamma innebure en

avsevärd förstärkning i jämförelse med nuvarande organisation av skattedirektörens

expedition, därvid det dock undandroge sig statskontorets be
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

59

dömande i vad mån förstärkningen kunde anses motiverad av uppbördsreformen

och behovet av ökat biträde åt skatteavdelningens chef för föredragning

inför prövningsnämnden.

Slutligen uttalar statskontoret, att ett större antal tjänster än vad som

föreslagits tills vidare torde böra inrättas såsom extra ordinarie i avbidan

på erfarenheter om den nya organisationen och dess blivande arbetsuppgifter.

En statskommissarie har i särskilt yttrande förklarat sig anse, att den

nya organisationen av skatteavdelningen lämpligen borde utformas enligt

de principer, som vore vedertagna inom de centrala verken, vilken organisationstyp

vore att föredraga framför den främst för andra uppgifter utbildade

organisationsform, som vunnit tillämpning vid länsstyrelserna och vars provisoriska

utbyggnad på skatteområdet knappast torde komma att visa sig

i längden fylla måttet.

Riksräkenskapsverket har icke funnit skäl till erinran mot det framlagda

förslaget.

Allmänna lönenämnden framhåller inledningsvis, att det, såsom i betänkandet

antytts, icke synts ha varit möjligt att mera exakt beräkna behovet

av personal å skatteavdelningen. Vid sådant förhållande torde det framlagda

förslaget icke få anses innebära en lösning på längre sikt av frågan

om avdelningens personaluppsättning. Spörsmålet syntes enligt lönenämndens

förmenande få upptagas till förnyad prövning, sedan någon tids erfarenhet

vunnits rörande verksamheten å avdelningen.

Beträffande de föreslagna löneplaceringarna anför lönenämnden följande. ''

I vad avser frågan om löneställningen för skatteavdelningens chef, finner

sig lönenämnden böra biträda överståthållarämbetets förslag, att denne befattningshavare

i likhet med ämbetets kanslidirektörer och länsstyrelsernas

avdelningschefer skall inplaceras i A 34 samt att han härutöver, på sätt som

redan nu gäller beträffande landskamrerarna i de tre största länen, skall

tillerkännas avlöningsförstärkning med 1 000 kronor för år.

Ej heller vill lönenämnden motsätta sig förslaget, att de sex taxeringsintendenterna

-— vilka såsom föreståndare för taxeringskontoren förutsättas

bliva med hänsyn till dem åvilande arbetsuppgifter i huvudsak jämställda

med taxeringsintendenterna i länen — skola placeras i den för sistnämnda

taxeringsintendenter normalt gällande lönegraden, d. v. s. A 29. Med beaktande

härav synes motiverat, att den föreslagna förste taxeringsintendenlen

i egenskap av föreståndare för hela taxeringsavdelningen, på sätt i betänkandet

förordats, uppföres i A 32. Föreståndaren lör bokgranskningskontoret

synes i likhet med övriga taxeringskontorsföreståndare böra erhålla

inplacering i A 29 under benämningen taxeringsintendent.

I motsats till vad som för närvarande gäller vid skatteverket, föreslås

taxeringsavdelningens befattningshavare i 24 och 21 lönegraderna skola

uppdelas på två skilda grupper, avsedda för tjänstgöring, den ena å de

egentliga taxeringskontoren — såsom förste taxeringsinspektörer och taxeringsinspektörer

-— och den andra å bokgranskningskontoret — såsom

förste taxeringsrevisorer och taxeringsrevisorer. Såvitt lönenämnden kan

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Mcij:ts proposition nr 192.

finna, saknas tillräckliga skäl för en dylik efter mönster av länsstyrelsernas

taxeringsavdelningar genomförd kategoriklyvning av ifrågavarande personal.

Lönenämnden iår fördenskull förorda, att vid taxeringsavdelningen inrättas

befattningar dels såsom förste taxeringsinspektörer i A 24, dels såsom

taxeringsinspektörer i A 21, vilka befattningshavare skola kunna indelas till

tjänstgöring antingen a de egentliga taxeringskontoren eller å bokgranskningskontoret.

Vidkommande härefter överslåthållarämbetets hemställan om inrättande

å skatteavdelningen av tva kanslistbefattningar i A 17, finner lönenämnden,

med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter, som avses skola åvila ifrågavarande

kanslister, ett uppförande av befattningarna i den föreslagna lönegraden

motiverat. Lönenämnden får i förevarande sammanhang hänvisa

till vad nämnden i sitt denna dag avgivna utlåtande över en inom socialdepartementet

verkställd utredning angående uppdelning av överståthållarämbetet

efter länsstyrelse- och magistratsuppgifter anfört rörande inplaceringen

i lönegrad av vissa föreslagna kanslistbefattningar vid ämbetets kansliavdelningar.

Å skatteavdelningen föreslås vidare skola inrättas bland annat fyra kanslibiträdesbefattningar

i A 7. Detta antal för mera kvalificerade biträdesuppgifter

avsedda befattningar synes lönenämnden väl lågt, särskilt i betraktande

av att antalet i förslaget upptagna ordinarie och icke-ordinarie kontorsbiträdestjänster

utgör tillhopa 43. Lönenämnden får i detta sammanhang

erinra, att nämnden i utlåtande den 30 oktober 1946 över 1944 års personalutrednings

betänkande rörande kontors- och amanuenspersonalens anställningsförhållanden

(SOU 1946: 66) framhållit, att en ej alltför snäv bedörnning

av förutsättningarna för inrättande av kanslibiträdestjänster vore önskvärd

för att skapa bättre befordringsmöjligheter för kontorspersonalen.

Slutligen förutsätter lönenämnden beträffande de föreslagna lönegradsplaceringarna

för viss icke-ordinarie personal, nämligen 1 notarie, 20 amanuenser,

18 kontorsbiträden och 2 telefonister, att ifrågavarande befattningshavare

bliva inordnade i den befordringsgång för amanuens- respektive biträdespersonal,

som kunde komma att fastställas på grundval av 1944 års

perscnalulrednings förslag i ämnet.

Skatteverkets personalföreningars samorganisation och skatteverkets befattningshavares

förening ha i särskilda skrivelser till överståthållarämbetet

framhållit, att personalbehovet enligt deras uppfattning över huvud beräknats

väl snävt, samt ha vidare avgivit vissa förslag ägnade att åstadkomma

en förbättrad ställning för personalen. Så föreslås i organisatoriskt hänseende,

att antalet lokala taxeringskontor ökas från fem till sex med hänsyn

till förortskontorets överbelastning, att en särskild upplysningsavdelning inrättas

samt att åtgärder vidtagas för alt minska kronoombudens arbetsbörda

antingen genom eu ökning av antalet särskilda nämnder eller genom tillsättande

av biträdande kronoombud i dessa. Beträffande personalbeståndet

hemställa personalsammanslutningarna särskilt, att ett större antal befattningshavare

tillsättas för de särskilda taxeringsnämnderna för att förhindra

minskning av den fasta personalen på taxeringskontoren under tiden för

nämndernas taxeringsarbete, att befordringsmöjligheterna för biträdesperso
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr i0‘2.

Öl

nalen — vilka vore synnerligen oförmånliga i jämförelse med länsstyrelserna

— ökas, att fastighetstaxeringsavdelningen och bokgranskningskontoret

tilldelas vardera ett kanslibiträde, att föreståndaren för skrivcentralen

erhåller ett kanslibiträde som ställföreträdare samt att en tjänst som materialförvaltare

i lönegrad A 10 och två förste expeditionsvakter i stället för

eu inrättas. Föreningarna önska vidare ett bibehållande av de nuvarande

tjänstetitlarna förste revisor och revisor samt göra följande framställningar

beträffande löneplaceringar, nämligen att en förste taxeringsinspektör (respektive

förste taxeringsrevisor) å varje laxeringskontor jämte den å fastighetstaxeringsavdelningen

tjänstgörande samt föreståndaren för kupongskattekontoret

placeras i lönegrad A 27, att de ordinarie expeditionsvakterna placeras

i en högre lönegrad än den som föreslagits, att de extra och extra

ordinarie expeditionsvakter, som innehaft tre års tjänst i skatteverket, placeras

i lönegrad Eo 5 medan övriga placeras i lönegrad Ex 5, intill dess de

på enahanda grunder uppnått tre års tjänst, samt att ersättning genom personliga

lönetillägg beredes befattningshavare, som under längre tid varit

förordnad på högre befattning, framför allt på grund av att lediga tjänster

icke återbesatts sedan frågan om verkets omorganisation blivit aktuell. Slutligen

framhålles betydelsen ur arbetsbesparande synpunkt av att bil anskaffas

för de tidsödande transporterna av olika slag.

Al befattningshavare vid skatteverket, vilka år 1946 tjänstgjort som kronoombud

i de särskilda taxeringsnämnderna, ha betonat nödvändigheten av

alt arbetsbördan för kronoombuden i dessa nämnder lindrades, då kronoombuden

för närvarande under laxeringsperioderna tvingades utnyttja snart

sagt hela sin fritid, varigenom ett flertal allvarliga sjukdomsfall och frånvaron

av normalt familjeliv blivit följden, något som uppenbart även måste

inverka på arbetets kvalitet.

I anledning av personalorganisationernas framställning har överståthållarämbetet

framhållit, att ämbetet vid sitt förslag haft att mot varandra väga

behovet av en så effektiv organisation som möjligt samt vikten av att kostnaderna

icke bleve oproportionerligt höga. Ämbetet skulle emellertid givetvis

med tacksamhet se, om statsmakterna ansåge sig för ernående av en

verkligt effektiv taxering i rikets huvudstad kunna sträcka sig utöver vad

ämbetet föreslagit i organisatoriskt hänseende. Beträffande biträdespersonalens

och expeditionsvakternas löneplacering torde, såsom från personalens

sida framhållits, befordringsmöjligheterna för denna personal komma att

ställa sig väsentligt sämre än för motsvarande befattningshavare vid länsstyrelserna,

vilket finge förklaras därav att man i ett större ämbetsverk med

möjligheter till rationell arbetsfördelning kunde räkna med ett proportionsvis

mindre antal befattningshavare än i ämbetsverk med mindre personal.

Ämbetet betonar särskilt expeditionsvaktpersonalens ytterst ringa utsikter

till befordran till förste expeditionsvakt. Beträffande titelfrågan hade ämbetet

eftersträvat samma benämningar som gällde för länsstyrelsernas be
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

fattningshavare. Vad slutligen anginge kronoombudens i de särskilda taxeringsnämnderna

framställning vitsordade ämbetet den ytterst tunga arbetsbörda,

som åvilat och även i framtiden komme att åvila dessa befattningshavare.

Ämbetet framhåller även i denna del, att ett bifall till befattningshavarnas

framställning utan tvivel skulle bidraga till en ökning av taxeringsarbetets

effektivitet samt bereda ifrågavarande befattningshavare lindring

i deras hittillsvarande hårda arbetsbelastning.

Föreningen tnxeringsnämndsordfärande i Stockholm anser, att kravet på

att taxeringsavdelningen erhåller en för åstadkommande av en rättvis, likformig

och effektiv taxering tillräcklig personal icke tillräckligt beaktats

vid förslagets uppgörande. Föreningen framför härutöver följande i korthet

angivna förslag, nämligen att för sortering och längdföring samt kontrollsummering

och uträkning av beskattningsbara belopp anlitas vid det kommunala

uppbördsverket anställd personal, att nämndsordförande befrias från

eu del manuellt arbete varigenom ordföranden skulle kunna beredas möjlighet

att granska samtliga deklarationer, att endast fullt kvalificerade personer

förordnas till kronoombud vid de lokala nämnderna, att antalet av

de lokala taxeringskontoren ökas från fem till sex samt att sådant dispensförfarande

stipuleras, att kunniga och lämpliga personer ej utestängdes från

befattningar å taxeringsavdelningen av den orsak att de ej avlagt viss föreskriven

examen, utan att som behörighetsvillkor för dylika befattningar

först och främst borde krävas dokumenterad teoretisk och praktisk skolning

i taxeringsspörsmål helt oberoende av om viss examen avlagts eller icke.

Föredraganden.

överståthållarämbetet har såsom jag förut berört upptagit till behandling

frågan om stadens medverkan vid sortering och längdföring m. m. i samband

med taxeringsarbetet. Ämbetet har därvid ansett, att samma förfaringssätt

bör komma till tillämpning beträffande Stockholm som enligt taxeringsförordningen

gäller för övriga städer med egen uppbördsförvaltning. Jag

anser mig i princip böra biträda denna uppfattning. Från stadens sida har

emellertid föreslagits, att den i taxeringsförordningen förutsatta personella

medverkan må avlösas med ett årligt bidrag från staden, vilket av denna

uppskattats till 200 000 kronor. Frågan om formen för stadens medverkan

i dessa avseenden torde fördenskull''tills vidare böra lämnas öppen och få

bliva föremål för ytterligare överväganden i samband med den fortsatta

utredningen rörande organisationen av de kommunala skatteorganen i Stockholm.

Jag anhåller att få återkomma till denna fråga i samband med anmälan

om förslag till författningsändringar. Därest frågan löses i den riktningen,

att staden kommer att utgiva ett årligt bidrag till statsverket för

taxeringsarbetet i fråga, torde statsverkets inkomster och utgifter i dessa

delar böra redovisas över det under sjunde huvudtiteln upptagna anslaget

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

63

till kostnader för årlig taxering, llnr nu förevarande spörsmål än löses,

kommer detsamma emellertid icke att påverka skatteavdelningens fasta

personalbehov.

Chefen för skatteavdelningen anser jag böra placeras i samma lönegrad

som kanslidirektörerna eller A 34. Med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifter,

som komma att åvila honom, föreslår jag att han i likhet med

landskamrerarna i de tre största länen därjämte erhåller avlöningsförstärkning

med 1 000 kronor. Befattningshavaren torde även i fortsättningen höra

benämnas skattedirektör.

Vad angår taxeringsavdelningen har jag tidigare biträtt överståthållarämbetets

förslag att arbetet inom denna avdelning skall bedrivas på fem

lokala taxeringskontor, ett bolagstaxeringskontor och ett bokgranskningskontor.

Enligt vad utredningen i ärendet utvisar kommer å varje taxeringskontor

att vila en arbetsmängd, som torde överstiga arbetsbördan för taxeringsavdelningen

vid en medelstor länsstyrelse. Den befattningshavare, vilken

avses att förestå vart och ett av dessa kontor, bör med hänsyn härtill erhålla

ställning såsom taxeringsintendent samt placeras i samma lönegrad som

taxeringsinlendenterna i länen eller A 29. Jag förutsätter därvid, att några

biträdande taxeringsintendenter icke skola förordnas. Chefen för bokgranskningskontoret,

vilken torde böra erhålla den föreslagna benämningen revisionsintendent,

anser jag böra hänföras till samma lönegrad som taxeringsintendenterna.

I likhet med överståthållarämbetet finner jag erforderligt, att

en särskild befattning såsom chef för taxeringsavdelningen i dess helhet inrättas

med placering enligt ämbetets förslag i lönegrad A 32.

Beträffande behovet av kvalificerade befattningshavare i övrigt för taxeringsarbetet

har överståthållarämbetet räknat med att som kronoombud i de

särskilda nämnderna liksom nu är fallet böra fungera tjänstemän vid skatleavdelningen

medan däremot i de lokala nämnderna enbart böra förordnas

utom verket stående personer. Detta innebär i viss mån en skillnad mot

vad för närvarande gäller, i del att i en del lokala nämnder verkets egna

befattningshavare tjänstgöra som kronoombud. A andra sidan föreslår ämbetet

eu avsevärd ökning av personalen för bokgranskningsarbetet. I allt

medför ämbetets förslag eu minskning av antalet kvalificerade befattningshavare

i jämförelse med förhållandena år 1945. Det sålunda föreslagna

personalbehovet skulle omfatta å taxeringskontoren 18 förste taxeringsinspektörer

(A 24), 22 taxeringsinspektörer (A 21) och 14 amanuenser samt

å bokgranskningskontoret 6 förste taxeringsrevisorer (A 24), 12 laxeringsrevisorer

(A 21) och 6 amanuenser.

Det föreslagna antalet befattningshavare kan — såsom statskontoret framhållit

— förefalla högt tilltaget vid en jämförelse med länsstyrelserna. Den

av överståthållarämbetet framlagda redogörelsen för de olika befattningshavarnas

åligganden synes mig emellertid ge vid handen, att den angivna

personalen är erforderlig för att trygga eu effektiv taxering i Stockholm med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Mnj.ts proposition nr 192.

(54

dess stora skatteunderlag samt omfattande och svåra deklarationsmaterial.

•tag anser därför att ämbetets förslag beträffande personalbehovet bör följas.

1 likhet med allmänna lönenämnden och under hänvisning till vad personalsammanslutningarna

anfört rörande arbetsbelastningen förutsätter jag emellertid,

att frågan om personalbehovet upptages till förnyad prövning sedan

närmare erfarenhet vunnits om avdelningens arbetsförhållanden.

Med hänsyn till att motsvarande befattningshavare vid länsstyrelserna vid

den år 1944 genomförda organisationen av länsstyrelsernas taxeringsavdelningar

i avvaktan på prövningen av den nya organisationens ändamålsenlighet

endast uppfördes på extra ordinarie stat, har jag haft under övervägande

att föreslå samma ställning för nu ifrågavarande personal vid överståthållarämbetets

taxeringsavdelning. Organisationen av sistnämnda avdelning

bygger emellertid på redan föreliggande erfarenheter av verksamheten

vid skatteverket. Efter den prövning jag ägnat frågan har jag kommit till

den uppfattningen, att samtliga föreslagna ordinarie befattningar äro behövliga

för uppgifter av stadigvarande karaktär. Då därjämte en stor del

av den nuvarande personalen i motsvarande befattningar, ehuru uppförd

på kommunens stat, innehar ordinarie befattning vid överståthållarämbetet,

anser jag mig böra biträda ämbetets förslag att för samtliga befattningshavare

utom amanuenserna inrättas ordinarie tjänster.

överståthållarämbetets förslag i fråga om befattningshavarnas fördelning

pa lönegrader finner jag i huvudsak väl avvägt. Då taxeringsrevisorerna

vid länsstyrelserna äro uppförda i 25 lönegraden föreslår jag dock den avvikelsen,

att motsvarande befattningar vid överståthållarämbetet, nämligen

förste taxeringsrevisorerna, placeras i lönegrad A 25 i stället för. såsom

ämbetet förordat, A 24.

För täckande av behovet av juridiskt utbildad personal på skatteavdelningen

utom taxeringsavdelningen föreslår överståthållarämbetet inrättandet

av följande befattningar, nämligen 3 assessorer — av vilka två i lönegrad

A 27 och en i Eo 27 — 1 förste byråsekreterare (A 24), 1 byråsekreterare

(A 21) och 1 extra notarie. Även detta förslag kan jag i stort sett

biträda. Jag vill dock förorda att två av assessorerna upptagas på extra

ordinarie stat med hänsyn till rådande ovisshet rörande omfattningen av

det arbete, som kommer att föranledas av besvär över den lokala skattemyndighetens

beslut. Vidare bör den extra notarietjänsten utbytas mot en

amanuensbefattning.

Föreståndaren för kupongskattekontoret bör i enlighet med överståthållarämbetets

förslag erhålla ställningen som förste taxeringsinspektör (A 24).

I fråga om behovet av kanslistbefattningar vid skatteavdelningen biträder

jag överståthållarämbetets förslag om inrättandet av 3 sådana befattningar,

av vilka två å ordinarie och en å icke-ordinarie stat. Med hänsyn till tjänsteåliggandenas

art böra de ordinarie kanslisterna i likhet med länsstyrelsernas

landskontorister placeras i 17 lönegraden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

(tf

Vad angår skatteavdelningens behov av biträdespersonal och personal för

expeditionsvaktgöromål samt personalens lönegradsplacering ansluter jag

mig till överståthållarämbetets förslag med den avvikelsen, att jag finner

mig för förbättrande av personalens befordringsmöjligheter böra föreslå en

ökning av de högre tjänsterna i karriären med 4 kanslibiträdesbefattningar

(A 7) och 1 förste expeditionsvaktbefattning (A 7). Vid bifall härtill bör motsvarande

minskning vidtagas av det föreslagna antalet lägre biträdes- respektive

expeditionsvaktbefattningar.

Jag vill slutligen framhålla, att amanuenser och biträdespersonal i högst

kontorsbiträdes ställning automatiskt komma i åtnjutande av samma befordringsgång

som —- i anledning av personalulredningens förslag — blir

gällande för annan statlig personal i motsvarande grader. Med hänsyn härtill

böra — enligt av mig under kap. X närmare angivna grunder — 10 ordinarie

kontorsbiträdestjänster inrättas. Beträffande de icke-ordinarie kanslist-

och expeditionsvaktstjänsterna bör samma befordringsgång tillämpas

som för länsstyrelsernas motsvarande personal.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle skatteavdelningen omfatta

följande personal:

Ordinarie tjänstemän.

1 skattedirektör ........... A 34

+ 1 000: —

1 förste taxeringsintendent . . A 32

6 taxeringsintendenter ...... A 29

1 revisionsintendent ........A 29

1 assessor................. A 27

6 förste taxeringsrevisorer . . A 25

1 förste byråsekreterare .... A 24

19 förste taxeringsinspektörer. . A 24

1 byråsekreterare .......... A21

12 taxeringsrevisorer ........ A 21

22 taxeringsinspektörer ......A 21

2 kanslister ...............A17

8 kansliskrivare............ All

8 kanslibiträden ........... A 7

2 förste expeditionsvakter . . A 7

7 expeditionsvakter ........ A 5

10 kontorsbiträden .......... A 4

Icke-ordinarie tjänstemän.

2 assessorer .............. Eo 27 * 1 kanslist .......... Ex 4—Eo 15

<. r i

21 amanuenser 6 expeditionsvakter . . Ex 5—Eo 5

Dessutom skulle å skatteavdelningen vara anställda högst 31 icke-ordinarie

biträden i högst 4 lönegraden.

c. Överståthållarämbetets kansliavdelningar.

t. Utredningsmannens förslag.

Utredningsmannen.

Vid bedömandet av verkningarna i personalhänseende för kansliavdelningarna

av den föreslagna ärendesfördelningcn har utredningsmannen anItihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 192. 5

‘ev*-**-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Sfi

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

sett sig behöva räkna enbart med de konsekvenser, som föranledas av trafikärendenas

omflyttning. Övriga föreslagna omflyttningar av ärenden såväl

från poliskammaren till kansliavdelningarna som omvänt, vilka för det

mesta beröra ärenden av mindre kvalificerad natur, äro — framhåller utredningsmannen

— så pass jämnt fördelade, att nytillkomna och överflyttade

ärenden i stort sett kunna anses kompensera varandra. Vidare anses

överflyttningen av ett fåtal ärenden från kansliavdelningarna till andra myndigheter

medföra så obetydlig arbetsminskning, att personalbehovet icke

påverkas därav. Däremot kan enligt utredningsmannen ifrågasättas, huruvida

icke genomförandet av förslaget, att överståthållarämbetet skall i stället

för Kungl. Maj:t pröva besvär över poliskammarens och polischefens beslut,

borde föranleda viss personalförstärkning, allra helst som dessa besvärsärenden

kunna antagas komma att öka om överståthållarämbetet blir mellaninstans

mellan nämnda myndigheter och Kungl. Maj:t. På grund av svårigheten

att nu beräkna i vad mån besvärsärendena komma att stegra arbetsbördan

finner sig utredningsmannen emellertid för närvarande icke böra

föreslå någon personalökning för dessa ärendens handläggning.

Enligt utredningsmannens förslag skola från poliskammaren till kansliavdelningarna

överföras samtliga trafikärenden, vilka enligt vederbörande

författningar ankomma på länsstyrelse. Från andra kansliavdelningen skall

å andra sidan liil poliskammaren överflyttas ärenden rörande utfärdande

av allmänna trafik- och parkeringsföreskrifter. Av de från poliskammaren

överförda trafikärendena böra enligt utredningsmannen samtliga utom uppbörds-

och bokföringsärendena handläggas å andra kansliavdelningen och

sammanföras med på avdelningen förut förekommande ärenden av trafiknatur,

medan uppbörds- och bokföringsärendena böra vara förlagda till

första kansliavdelningen, som handhar den på kansliavdelningarna ankommande

ekonomiska förvaltningen.

Så gott som samtliga de ärenden, vilka föreslagits skola överföras till

andra kansliavdelningen, handläggas för närvarande på poliskammarens

trafikexpedition. Arbetet på denna expedition fördelar sig för närvarande på

tre avdelningar, nämligen allmänna avdelningen med yrkestrafikavdelningen.

automobilregistret och körkortsregistret. Behovet av personal i olika lönegrader

för handläggningen av de trafikärenden, som skola överföras från

trafikexpeditionen, har utredningsmannen beräknat med ledning av det

nuvarande personalbeståndet å trafikexpeditionen, sådant detta gestaltar sig

enligt en nyligen i rationaliseringssyfte genomförd reglering av expeditionens

personal. Utredningsmannen påpekar emellertid, att vissa svårigheter

föreligga vid beräkningen, i första hand därigenom att trafikexpeditionen har

att handlägga åtskilliga ärenden av poliskammarnatur, vilka i fortsättningen

skola kvarbliva hos poliskammaren. Detta gäller alla ärenden, som enligt

trafikförfattningarna ankomma på polismyndighet, bland annat den yrkesmässiga

drosktrafiken samt ett polismyndigheten åvilande vidlyftigt utred
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

67

ningsarbete. Vidare är antalet Irafikärenden för närvarande med hänsyn till

den efter kriget frigjorda motortrafiken avsevärt högre än vad som kan förväntas

bliva fallet sedan förhållandena på detta område stabiliserats. Utredningsmannen

har även framlagt uppgifter rörande storleken av den personal,

som vid de tre största länsstyrelserna är sysselsatt med handläggning

av trafikärenden, samt anför härefter i huvudsak följande.

Utredningsmannen har haft ingående överläggningar med trafikpolisintendenten

för beräknandet av det erforderliga stadigvarande personalbehovet

efter inträdet av mera normala förhållanden för handläggningen enbart av

de ärenden, som från trafikexpeditionen föreslagits skola överflyttas till

andra kansliavdelningen. Därvid har utredningsmannen kommit till den slutsatsen,

att den erfarenhet som vunnits vid trafikexpeditionen måste bliva

vägledande framför en jämförelse med personalförhållandena inom länsstyrelserna,

å vilka personalorganisationen är mycket växlande. Det nuvarande

synnerligen effektivt arbetande organisationssystemet på trafikexpeditionen

bör så långt möjligt tillämpas även i fortsättningen. Hänsyn måste även

tagas till Stockholms snabba tillväxt, vilken torde kunna väntas fortsätta

under åtskilliga år framåt.

Vid beräkning av personalbehovet på andra kansliavdelningen för handläggning

av trafikärenden böra de redan nu på avdelningen förekommande

trafikärendena av länsstyrelsenatur sammanläggas med de från poliskammaren

överförda ärendena och i personalhänseende behandlas såsom en

gemensam ärendesgrupp. Med handläggningen av trafikärenden äro för närvarande

på nämnda kansliavdelning till ungefär halva beräknade arbetstiden

sysselsatta följande befattningshavare, nämligen en assessor (A 27),

en kanslist (Eo 14, av överståthållarämbetet i statförslaget för budgetåret

1947/48 föreslagen uppflyttad till Eo 15) och ett kontorsbiträde (A 4).

Det av utredningsmannen med utgångspunkt från ovan angivna principer

beräknade stadigvarande personalbehovet på andra kansliavdelningen för

handläggning av samtliga efter genomförandet av den nya organisationen

på avdelningen förekommande trafikärenden och personalens lönegradsplacering

framgår av följande sammanställning:

Gemensam personal:

1 assessor................. A 27

1 förste byråsekreterare .... A 24

1 expeditionsvakt .......... A 5

Allmänna ärenden och grkesmässig

trafik:

1 kanslist ................. A17

1 kanslibilräde ............ A 7

1 kontorsbiträde........... A 4

1 » .... Ex 2—Eo 4

Automobilregistret:

1 kanslist ................. A 17

3 kanslibiträden ........... A 7

5 kontorsbiträden .......... A 4

6 » ... Ex 2—Eo 4

Körkortsregistret:

1 kanslist ................. A 17

1 kanslibiträde ............ A 7

2 kontorsbiträden .......... A 4

1 » ... Ex 2—Eo 4

Beträffande de föreslagna kanslisttjänsterna framhåller utredningsmannen

bland annat följande.

I likhet med vad förhållandet är beträffande nu rådande personalstat å

trafikexpedilionen har utredningsmannen ansett sig böra föreslå en kanslist

såsom föreståndare för envar av de tre sektioner, på vilka arbetet kan in
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 192.

68

delas. Den minskning i dessa kanslisters arbetsbörda, som må följa av utbrytandet

av poliskammarärendena, får i stort sett anses uppvägd genom

tillförandet av de på andra kansliavdelningen redan förekommande trafikärendena.

Befattningarna få vidare anses ställa stora krav på sina innehavare

ej minst med hänsyn till det relativt ringa antal juristtjänster, som utredningsmannen,

ehuru med viss tvekan, funnit sig kunna stanna vid. Kanslisttjänsterna

ha föreslagits placerade i lönegrad A 17 i likliet med vad som

gäller för landskanslister och till vilken lönegrad överståthållarämbetet i sitt

senaste statförslag föreslagit uppflvttning av de nuvarande ordinarie kanslistbefattningarna

i lönegrad A 15.

Utredningsmannen bär undersökt i vilken utsträckning det föreslagna personalbehovet

kan fyllas av de tre befattningshavare, som enligt vad förut

angivits redan nu delvis handlägga trafikärenden på andra kansliavdelningen,

samt uttalar härom följande.

Assessorn, vars arbetsbörda kommer att minskas genom överflyttandet

till poliskammaren av ärenden angående allmänna trafik- och parkeringsföreskrifter,

bör kunna tagas i anspråk för den föreslagna assessorstjänsten

om vissa honom nu åliggande ärenden av annan natur än trafikärenden

överflyttas till andra befattningshavare, vilket synes kunna genomföras om

man räknar med för andra kansliavdelningen avsedd fulltalig juristpersonal,

däri inbegripet civilförsvarsdirektören och normalt antal icke ordinarie notarietjänster.

Någon ny assessorsbefattning skulle därigenom icke erfordras.

Kanslisten och kontorsbiträdet å sin sida böra kunna placeras på eu av de

föreslagna kanslist- respektive ordinarie kontorsbiträdesbefattningarna under

förutsättning att i stället en ny tjänst inrättas för att handlägga övriga av

nämnda befattningshavare nu utförda göromål. Denna föreslås placerad såsom

kansliskrivare i lönegrad All. En dylik befattning synes nämligen med

hänsyn till det avsevärda antalet nya tjänster i de lägre lönegraderna nödvändig

för höjande av befordringsmöjligheterna för denna personal, detta

så mycket mer som å båda kansliavdelningarna tillsammans för närvarande

finnes endast en kansliskrivaretjänst. Genom den föreslagna anordningen

skulle den nuvarande kanslisttjänsten i lönegrad Eo 14 omändras till ordinarie

i lönegrad A 17. Samtliga övriga för handläggning av trafikärenden

föreslagna tjänster böra nyinrättas.

Beträffande personalbehovet på första kansliavdelningen för handläggning

av uppbörden och bokföringen av automobilskatt och registreringsavgifter

m. m. — vilka ärenden för närvarande ankomma på poliskammarens

poliskamrerarkontor — anför utredningsmannen.

Dessa ärenden behandlas på poliskamrerarkontoret gemensamt med övriga

förekommande liknande ärenden och ej mindre än sju befattningshavare

-— förutom poliskamreraren — ha för närvarande att taga del i ärendenas

behandling i ett eller annat avseende. En jämförelse med poliskamrerarkontoret

bereder därför i än högre grad än vad fallet är beträffande

trafikexpeditionen svårigheter vid beräkning av erforderlig personal för enbart

dessa ärendens handläggning. Utredningsmannen har i första hand

undersökt i vad mån första kansliavdelningens nuvarande personal kan tagas

i anspråk för utförande av de överförda arbetsuppgifterna. Detta torde kunna

ske i viss utsträckning om — såsom av överståthållarämbetet i dess utred
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

69

ning angående skatteverket föreslagits — ärenden angående arvs- och gåvoskatt

överflyttas från första kansliavdelningen till den nya statliga skatteavdelningen.

Personalutökningen synes vid sådant förhållande kunna inskränkas

till en kassör och ett biträde på bokföringsavdelningen. Kassören

bör vara placerad lägst såsom kansliskrivare i lönegrad A 11 och bokföringsbiträdet

såsom kontorsbiträde i lönegrad A 4.

Enligt utredningsmannens förslag skulle alltså sammanfattningsvis följande

nya befattningar inrättas vid överståthållarämbetets kansliavdelningar:

Extra och extra ordinarie

Ordinarie tjänstemän: tjänstemän:

1 förste byråsekreterare .....A 24 8 kontorsbiträden......Ex 2—Eo 4

2 kanslister ................ A17

2 kansliskrivare ............ All

5 kanslibiträden ............ A 7

1 expeditionsvakt ...........A 5

8 kontorsbiträden ..........A 4

En extra ordinarie kanslisttjänst i lönegrad Eo 14 föreslås dessutom omändrad

till ordinarie i lönegrad A 17.

Yttranden.

Från statskontorets sida ha de föreslagna ändringarna av personalstaten

för kansliavdelningarna ej föranlett annan erinran än att bärande motivering

enligt ämbetsverkets mening saknades för inrättandet av en befattning

såsom kansliskrivare på andra kansliavdelningen. Vad av utredningsmannen

anförts angående arbetsuppgifterna å den föreslagna befattningen gåve

icke tillräckligt underlag för ett bedömande av löneställningen för densamma.

Riksräkenskapsverket har icke framfört erinran mot utredningsmannens

förslag.

Allmänna lönenämnden uttalar beträffande den föreslagna löneplaceringen

av kanslistbefattningama, att de göromål, som avsåges skola handhavas av

befattningarnas innehavare, syntes vara av så kvalificerad natur att befattningarnas

uppförande i lönegrad A 17 kunde anses motiverat. Lönenämnden

ville därför icke motsätta sig, att befattningarna placerades i nämnda lönegrad

utan att resultatet av en utav nämnden förordad undersökning rörande

de nuvarande kanslisternas vid överståthållarämbetet arbetsåligganden m. m.

avvaktades. Beträffande de föreslagna icke-ordinarie kontorsbiträdena förutsatte

lönenämnden, att de bleve inordnade i den befordringsgång för biträdespersonal,

som kunde komma att fastställas i anslutning till av 1944 års

personalutredning framlagt förslag i ämnet.

Överståthållarämbetet påpekar till en början, att ämbetet förutom avgörandet

av besvär över poliskammarens och polischefens beslut efter omorganisationen

kommc alt belastas även med remisser i anledning av besvär

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungi. Maj:ts proposition nr 192.

till Kungl. Maj:t över ämbetets egna beslut i dessa besvärsärenden, vilka

för närvarande föredroges inför överståthållaren av poliskammarens personal.

Även om några invändningar icke syntes kunna göras mot utredningsmannens

ståndpunkt att på grund av svårigheten att bedöma arbetets

omfattning icke räkna med någon personalökning för dessa ärendens handläggning,

borde man vid beräkningen av personalbehovet i övrigt uppmärksamma,

att någon särskild arbetskraft icke komme att stå till förfogande

för dessa nya arbetsuppgifter.

överståthållarämbetet förklarar sig vidare sakna anledning att för närvarande

föreslå någon avvikelse från det av utredningsmannen framlagda

förslaget till utökad personalstat, såvitt detsamma anginge biträdespersonalen.

Beträffande den juridiskt utbildade personalen

framstode dock enligt ämbetets mening redan nu en utökning i förhållande

till utredningsmannens förslag såsom ofrånkomlig. Härvid hänvisas

till att ämbetet föreslagit inrättande av en särskild trafikavdelning under

andra kansliavdelningen. Trafikavdelningens speciella karaktär och den

förhållandevis stora personal, som vore erforderlig för trafikärendenas handläggning,

nödvändiggjorde enligt ämbetets uppfattning tillsättandet av en

särskild avdelningschef med självständigt ansvar för arbetets behöriga fortgång.

Härefter anför överståthållarämbetet.

I likhet med civilförsvarsdirektören bör chefen för trafikavdelningen i

lönehänseende placeras högre än assessor. En placering i 28 :e lönegraden

torde dock icke vara tillfyllest utan överståthållarämbetet föreslår en placering

i lönegrad A 30. En sådan placering synes motiverad icke blott av

det med befattningen förenade ansvaret utan även med hänsyn därtill att

denna befattningshavare, oaktat de stora krav som måste ställas på hans

duglighet, på grund av önskvärdheten av största möjliga kontinuitet vid

trafikärendenas handläggning knappast torde kunna påräkna några förordnanden

å högre tjänst. Utom avdelningschefen torde erfordras minst två

befattningshavare med juridisk utbildning, nämligen en förste byråsekreterare

i lönegrad A 24 och en byråsekreterare i lönegrad A 21. Som jämförelse

må nämnas, att trafikpolisintendenten för närvarande som biträden

vid trafikärendenas handläggning har två notarier av första klass, placerade

i lönegrad B 24 i den för personalen vid överståthållarämbetets kommunalavlönade

avdelningar tillämpade löneplanen, en placering som medför avlöningsförmåner

närmast jämförliga med dem som tillkommer en statlig befattningshavare

i lönegrad A 30. Visserligen skola enligt förslaget icke alla

trafikärenden överflyttas till kansliavdelningarna utan en del av dem fortfarande

handläggas å poliskammaren. Men å andra sidan bör uppmärksammas,

att de redan nu å andra kansliavdelningen handlagda trafikärendena

uppgå till ett betydande antal och för närvarande kunna beräknas

sysselsätta en av assessorerna till hälften. Behovet av tre juristbefattningar

å trafikavdelningarna måste därför redan nu anses styrkt. Trafikpolisintendenten,

med vilken utredningsmannen tidigare samrått, har också i yttrande

till överståthållarämbetet förklarat, att det numera syntes honom tveksamt,

om det vore möjligt att bemästra handläggningen av den stora mängden

ärenden med endast två juristbefattningar.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

71

Behovet av juristbefattningar å trafikavdelningen kan emellertid icke till

någon del fyllas genom att redan befintliga befattningar vid kansliavdelningarna

överföras dit. Utredningsmannen har visserligen räknat med att

den assessor, som nu är till hälften sysselsatt med trafikärenden, skulle

kunna efter befrielse från övriga göromål svara för handläggningen av

samtliga trafikärenden med biträde av en förste byråsekreterare, vars befattning

skulle nyinrättas i samband med omorganisationen. Gentemot detta

förslag erinrar överståthållarämbetet om, att den nuvarande personalstaten

för kansliavdelningarna grundar sig på de beräkningar, som verkställdes av

den under år 1941 verksamma överståthållarämbetskommittén, vars förslag

i enlighet med en av Kungl. Maj:t framlagd proposition godkändes av 1942

års riksdag. Sedan dessa beräkningar gjordes har Stockholms folkmängd

ökat med närmare 100 000 personer, vilket givetvis medfört en betydande

utökning av överståthållarämbetets arbetsbörda utan att dock några nya

befattningar inrättats vid kansliavdelningarna, bortsett från befattningen

som civilförsvarsdirektör.

Av det nu anförda torde framgå, att det icke är möjligt att låta eu av

assessorstjänsterna tagas i anspråk för trafikavdelningen. I stället bör en

helt ny befattning som avdelningschef inrättas. Därest den assessor, som

nu är delvis sysselsatt med trafikärenden, på detta sätt blir befriad från eu

del av sina arbetsuppgifter, skulle överståthållarämbetet erhålla möjlighet

att bereda övriga assessorer en välbehövlig lättnad i deras nu alltför hårda

arbetsbelastning. Härtill kommer att såsom redan framhållits en del nya

arbetsuppgifter tillföras kansliavdelningarna, för vilka någon utökning av

arbetskraften icke föreslagits. — Sammanfattningsvis får överståthållarämbetet

sålunda hemställa, att utöver de av utredningsmannen föreslagna

befattningarna för trafikärendenas handläggning inrättas en befattning som

avdelningschef för trafikavdelningen, placerad i lönegrad A 30, samt en befattning

som byråsekreterare, placerad i lönegrad A 21.

Föredraganden.

Utredningsmannen har vid bedömandet av i vad mån den föreslagna

ärendesfördelningen bör föranleda ändringar i fråga om den nuvarande

personalen på kansliavdelningarna ansett sig behöva taga hänsyn endast till

de från poliskammaren överflyttade trafikärendena och räknat med att

övriga omflyttningar i stort sett kunde anses kompensera varandra. Även

enligt min mening kunna vid den av utredningsmannen föreslagna fördelningen

av arbetsuppgifterna andra ärenden än trafikärendena i huvudsak

lämnas åsido vid uppskattningen av personalbehovet. I ett fall har jag dock

såsom av det följande framgår ansett överflyttningen av vissa ärenden från

första kansliavdelningen till skatteavdelningen böra påverka den förra avdelningens

personalbehov. .lag har tidigare förordat viss jämkning i utredningsmannens

förslag rörande fördelningen på överståthållarämbetet och

poliskammaren även av uppgifter av annan natur än trafikärenden. Då

denna jämkning med hänsyn till eu viss jämnhet i fördelningen av ärendena

mellan de båda myndigheterna icke torde i nämnvärd mån komma att

påverka omfattningen av arbetsuppgifterna på kansliavdelningarna, torde

därav icke påkallas någon ändring av personalbeslåndct.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Jag hur förut biträtt överståthållarämbetets förslag om inrättandet av en

särskild trafikavdelning under andra kansliavdelningen. Ämbetet har föreslagit

att avdelningen skulle förestås av en befattningshavare i lönegrad

A 30. Då emellertid andra lönegrader än de som redan tillämpas vid ämbetets

kansliavdelningar och länsstyrelsernas landskanslier icke lämpligen

böra komma till användning och en placering som assessor bör anses vara

tillfyllest för innehavaren av befattningen i fråga, föreslår jag att en ny befattning

såsom assessor (A 27) inrättas för föreståndaren för trafikavdelningen.

Den assessor, vilken för närvarande delvis handlägger trafikärenden

på andra kansliavdelningen, torde ej minst till följd av den ökade arbetsbelastning,

som följer av Stockholms befolkningstillväxt och de genom

poliskammarens utbrytning tillkomna besvärsärendena, alltjämt vara erforderlig

för handläggning av andra på kansliavdelningen i fråga förekommande

ärenden.

Den av mig föreslagna fortsatta handläggningen hos poliskammaren av

ärenden rörande beställningstrafik för godsbefordran och uthyrningsrörelse

måste medföra eu viss minskning av det utav utredningsmannen och överståthållarämbetet

beräknade personalbehovet för handläggning av de från

poliskammaren överflyttade trafikärendena. Juristbehovet på trafikavdelningen

uppskattar jag således till — utöver föreståndaren — endast en

förste byråsekreterare (A 24). Den övriga av utredningsmannen föreslagna

personalen för dessa ärendens handläggning torde böra reduceras med en

kanslist och ett kontorsbiträde. Med nu angivna jämkning biträder jag

utredningsmannens förslag beträffande nya befattningar vid kansliavdelningarna.

Jag anser således, att de två kanslisterna med hänsyn till tjänsternas

kvalificerade natur och den föreslagna organisationen av arbetet på

trafikavdelningen böra placeras i lönegrad A 17. I fråga om befordringsgången

för den lägre biträdespersonalen hänvisar jag till vad jag yttrat om

motsvarande befattningshavare vid skatteavdelningen. I enlighet härmed

böra i personalförteckningen upptagas 10 nya kontorsbiträdestjänster.

Jag har vidare tidigare förordat överståthållarämbetets förslag, att från

första kansliavdelningen skola till skatteavdelningen överföras ärenden rörande

besvär över kyrkobokföring och mantalsskrivning samt ärenden angående

arvs- och gåvoskatt. Utredningsmannen har icke räknat med någon

därav betingad minskning av kansliavdelningens personal. Enligt överståthållarämbetets

beräkningar torde emellertid dessa ärenden under normala

förhållanden taga en juridiskt utbildad befattningshavare i lägre lönegrad

tullt i anspråk. Jag finner därför att motsvarande minskning bör inträda

beträffande första kansliavdelningen och föreslår att en av avdelningens

nuvarande amanuensbefattningar indrages. I den av mig föreslagna personalstaten

för skatteavdelningen är juristpersonalen beräknad med hänsyn

lagen till dessa ärendens handläggning.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192. 73

Vid bifall till mitt förslag skulle vid kansliavdelningarna inrättas följande

nya ordinarie befattningar i högre lönegrad än den fjärde:

1 assessor (föreståndare för trafikavdelningen) ...... A 27

1 förste byråsekreterare ............................ A 24

2 kanslister (varav eu omändrad från Eo 14) .......... A 17

2 kansliskrivare ................................... All

5 kanslibiträden ................................... A 7

1 expeditionsvakt .................................. A 5

10 kontorsbiträden ................................. A 4

Dessutom skulle anställas högst 5 icke-ordinarie biträden i högst 4 lönegraden.

2. Av överståthållarämbetet gjorda framställningar i statförslaget

för budgetåret 1947/1948.

Överståthållarämbetet.

Överståthållarämbetet har i skrivelse den 29 augusti 1946 begärt anslagsmedel

för budgetåret 1947/48 samt därvid gjort vissa framställningar om

ändrade löneplaceringar och utökning av den icke-ordinarie biträdespersonalen.

Den 4 november samma år har ämbetet framlagt förslag i anledning

av den nya befordringsgången för amanuens- och biträdespersonal.

Vid överståthållarämbetet finnas — framhåller ämbetet — inrättade bland

andra dels 3 befattningar som e. o. assessor i lönegrad Eo 27, dels 7 befattningar

som kanslist i lönegrad A 15 och dels 2 befattningar som e. o. kanslist

i lönegrad Eo 14.

överståthållarämbetet hemställer, att de extra ordinarie assessorerna

måtte uppföras på ordinarie stat. Härvid erinrar ämbetet om, att assessorsbefattningarna

i fråga inrättades i samband med omorganisationen år 1942

i syfte att göra överståthållarämbetets kansliavdelningar jämställda med de

mera arbetstyngda landskanslierna. I avvaktan på erfarenhet om varaktigheten

av behovet av befattningarna kunde det då anses vara i sin ordning

med placering å extra ordinarie stat. Emellertid ha numera de extra ordinarie

länsassessorsbefattningarna vid nämnda landskanslier ändrats till ordinarie.

Ämbetet finner uppenbart, att varaktigt behov numera föreligger av assessorsbefattningarna

vid kansliavdelningarna. Till stöd härför åberopar ämbetet

bland annat Stockholms snabba tillväxt i det att befolkningen från

slutet av år 1941, som var vägledande befolkningssiffra vid omorganisationen,

till slutet av år 1945 vuxit med över 70 000 personer och att befolkningssiffran

visar tendens till alltjämt fortskridande ökning.

Vidare finner överståthållarämbetet angeläget att i likhet med vad förhållandet

är vid länsstyrelserna de ordinarie kanslistbefattningarna bliva

uppförda i lönegrad A 17 och att de två extra ordinarie kanslisterna medgivas

placering i lönegrad Eo 15. Ämbetet framhåller, att arten av arbets
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

åliggandena väl måste anses motivera omgraderingen av befattningarna.

Vidare erinrar ämbetet om att kansliavdelningarnas sammanlagda antal

kanslister trots avdelningarnas stora, stadigt växande arbetsbelastning ej är

större än antalet landskanslister i lönegrad A 17 vid länsstyrelserna i

Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län samt en mindre än antalet sådana

kanslister vid länsstyrelsen i Stockholms län, vilka länsstyrelser dessutom

ha ett antal landskanslister å övergångsstat. Ämbetet påpekar därjämte,

att antalet juristbefattningar vid kansliavdelningarna är så pass beskuret,

att arbetet ej kan bemästras av dem utan biträde i avsevärd omfattning

från kanslisterna, vilka måste tagas i anspråk av juristerna för uppgifter,

som stundom ställa betydande krav på dem i fråga om kunnighet och

omdöme.

Vad angår biträdespersonalen bör i anledning av den ändrade befordringsgången

ett extra ordinarie kontorsbiträde erhålla ordinarie tjänst. Främst

på grund av den stora ansvällningen av passärenden anser sig ämbetet härutöver

böra räkna med 13 icke-ordinarie biträden förutom en telefonist.

Yttranden.

Statskontoret erinrar om att 1945 års lönekommitté uttalat, att omfattningen

av ordinarie tjänster borde prövas i samband med av riksdagen begärd

utredning om innebörden av ordinariebegreppet. Med hänsyn härtill

vore det i viss mån tveksamt huruvida nya ordinarie tjänster för närvarande

borde inrättas. Ämbetsverket hade emellertid icke i och för sig något att

erinra mot att ifrågavarande assessorsbefattningar uppfördes på ordinarie

stat.

Allmänna lönenåmnden har ingen erinran mot förslaget om assessorernas

överförande på ordinarie stat och de extra ordinarie kanslisternas uppflyttning

i lönegrad. Beträffande den föreslagna höjningen av löneställningen

för de ordinarie kanslisterna anför lönenämnden följande.

Lönenåmnden finner befogat, att de kanslister i A 15, vilka handha mera

kvalificerade arbetsuppgifter, i avlöningshänseende likställas med ordinarie

landskanslister och landskontorister. Den nu föreliggande framställningen

synes dock icke utgöra tillräckligt underlag för bedömande av i vilken utsträckning

dessa kanslister böra beredas höjd lönegradsplacering. Lönenämnden

erinrar om, att till grund för den år 1943 beslutade löneregleringen

för landskanslister och landskontorister låg ett av särskilt tillkallade

sakkunniga avgivet betänkande rörande löneförhållandena för ifrågavarande

tjänstemän samt att åtskilliga av länsstyrelsernas kanslister i samband

med löneregleringen uppfördes å övergångsstat i 15 lönegraden. Under

sådana förhållanden synes en uppflyttning till A 17 av ämbetets kanslister

först böra ske, sedan genom särskilda utredningsmän undersökning verkställts

beträffande kanslisternas arbetsåligganden m. m.

Föredraganden.

överståthållarämbetets förslag i vad avser uppförandet av de tre assessorstjänsterna

i lönegrad Eo 27 på ordinarie stat samt uppflyttning av en av

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

75

kanslisterna i Eo 14 till Eo 15 biträdes av mig. Den andra e. o. kanslisttjänsten

har jag förut ansett böra omändras till eu ordinarie kanslistbefattning

i lönegrad A 17 vid den föreslagna nyinrättade trafikavdelningen.

Beträffande den begärda uppflyttningen av ämbetets nuvarande 7 ordinarie

kanslistbefattningar i lönegrad A 15 till A 17 får jag till en början erinra

om de principer, som fastställdes vid motsvarande uppflyttning år 1943

av landskanslisttjänsterna. Därvid bestämdes, att vid samtliga länsstyrelser

skulle anordnas arbetsdetaljer med en landskanslist såsom föreståndare.

Ändamålet härmed var att åstadkomma en rationalisering av det arbete inom

länsstyrelserna, som icke borde vara förbehållet den juridiskt utbildade personalen.

Undantag gjordes för överståthållarämbetet, då dess statliga avdelningar

erhållit ny organisation så sent som den 1 januari 1943. Samtliga de

ordinarie landskanslister, som skulle finnas i den nya organisationen, erhöllo

placering i lönegraden A 17. Ordinarie landskanslist, vilken icke vore lämplig

som föreståndare för arbetsdetalj eller bleve övertalig inom den nya organisationen,

skulle uppföras å övergångsstat i sin innehavda lönegrad

(A 15) och en befattning i lönegrad All eller lägre vakanssättas.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som enligt nuvarande arbetsfördelning

inom överståthållarämbetets kansliavdelningar åvila de ordinarie

kanslisterna, anser jag mig för närvarande icke böra föreslå att flera än 4

kanslistbefattningar placeras i lönegrad A 17, nämligen de på vilka ankomma

handläggningen av i huvudsak medelsförvaltningen, handels- och föreningsregistren,

personalärenden och fattigvårdsärenden. Beträffande dessa tjänster

torde nämligen få anses föreligga sådan organisation på arbetsdetaljer,

som vid länsstyrelserna utgjort förutsättning för inrättandet av kanslistbefattningar.

I övrigt finner jag mig — bortsett från att jag tidigare föreslagit

inrättandet av två dylika befattningar i lönegrad A 17 vid trafikavdelningen

— för närvarande icke böra taga ställning till frågan om behovet

av kanslisttjänster vid kansliavdelningarna. Frågan härom torde böra upptagas

till förnyad behandling i samband med prövningen av överståthållarämbetets

stat för budgetåret 1948/49 sedan undersökning verkställts, i vad

mån ytterligare behov av dylika tjänster må föreligga efter en eventuellt

företagen reglering av övriga arbetsuppgifter på sådana arbetsdetaljer, som

förut nämnts.

Regleringen av befordringsgången medför inrättandet av en ny kontorsbiträdestjänst

i A 4. Mot anställandet av ytterligare 4 icke-ordinarie biträden

har jag intet att erinra.

Nu föreslagna förändringar i personalens ställning synas böra träda i

kraft den 1 juli 1947. Beträffande formerna för tillsättning av de fyra ordinarie

kanslisttjänsterna i lönegrad A 17 torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att efter framställning av överståthållarämbetet medgiva ämbetet rätt

alt utan föregående kungörelseförfarande besätta vissa eller samtliga tjänster

med därtill lämpliga ordinarie kanslister. I den män så icke sker böra

tjänsterna kungöras i vanlig ordning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

3. Personalsammanfattning för kansliavdelningarna.

Föredraganden.

Därest mina nyss anförda förslag vinna bifall, skulle följande befattningar

finnas inrättade vid kansliavdelningarna:

Ordinarie tjänstemän.

v,-''1/» 47 Vi-*% 48

Kanslidirektörer ........

......... A 34

2

2

Assessorer .............

......... A 27

5

6

Förste byråsekreterare . ..

......... A 24

2

3

Byråsekreterare .........

......... A 21

4

4

Kanslister ..............

......... A 17

4

6

Kanslister ..............

......... A 15

3

3

Kansliskrivare ..........

......... All

1

3

Kanslibiträden..........

......... A 7

5

10

Förste expeditionsvakt . ..

......... A 7

1

1

Expeditionsvakter .......

......... A 5

3

4

Kontorsbiträden ........

......... A 4

11

21

Icke-ordinarie tjänstemän.

Civilförsvarsdirektör .....

Eo 28

1

1

Amanuenser............

4

3

Barnavårdsassistent .....

Eo 17

1

1

Kanslister ..............

2

1

Expeditionsvakt ........

.. . Ex 5—Eo 5

1

1

De 3 kanslistbefattningarna i A 15 skulle bli föremål för omreglering från

och med den 1 juli 1948.

Dessutom skulle finnas anställda under tiden 1/7—31/12 1947 högst 14

och under tiden 1/1—30/6 1948 högst 19 icke-ordinarie biträden i högst

4 lönegraden.

VIII. Ersättningsfrågor mellan kronan och staden.

Överståthållarämbetet påpekar, att skatteverkets uppdelning kommer

att medföra, att av förut omtalade statsbidrag till Stockholms stad, som

utgå från det å riksstatens sjunde huvudtitel uppförda anslaget till kostnader

för årlig taxering, böra följande upphöra, nämligen dels ersättningen om

680 000 kronor för varje kalenderår under åren 1944—1948 för taxeringsarbetet

och dels ersättningen för iordningställandet av vissa statistiska uppgifter

rörande taxeringsförfarandet, för år 1945 uppgående till 21 257 kronor.

Å andra sidan synes staden enligt ämbetets mening böra erhålla viss

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj.ts proposition nr 192.

77

gottgörelse för den lokala skattemyndighetens biträde vid taxeringsarbetel,

varvid ämbetet kalkylerar med ett approximativt årligt belopp av 80 000

kronor.

Beträffande eventuella kostnadsfrågor mellan kronan och staden i följd

av poliskammarens utbrytning ur överståthållarämbetet och den därav föranledda

ändrade fördelningen av ärendena mellan kansliavdelningarna och

poliskammaren har utredningsmannen ansett, att några särskilda ekonomiska

uppgörelser icke skola behöva förekomma mellan kronan och staden,

utan att kronan helt bör bära kostnaderna för kansliavdelningarna och staden

för poliskammaren. Utredningsmannen ifrågasätter emellertid i detta

sammanhang, huruvida icke den tidigare berörda, från anslag under femte

huvudtiteln utgående ersättningen från statsverket till staden om 12 200

kronor om året för avlöning åt stadens exekutionsbetjäning bör bortfalla i

samband med ämbetets uppdelning.

Statskontoret ifrågasätter om icke staden — utöver indragningen av nyssnämnda

ersättning om 12 200 kronor från kronan för avlöning åt exekutionsbetjäningen

— borde lämna kronan gottgörelse med belopp motsvarande

kostnaden för överståthållarämbetets handläggning av återstående

magistratsärenden, eftersom av staden bekostade organ helt befriades från

länsstyrelseärenden. Ett bestämt förbehåll borde under alla förhållanden

göras för att vad som kunde bliva föreskrivet i fråga om gottgörelse av

magistratsstad vid kronans framtida övertagande av vissa magistratsgöromål

också borde gälla Stockholm, även om vid nämnda tillfälle någon överflyttning

av arbetsuppgifter från stadens till statens organ ej förekomme.

Vidare anför statskontoret följande.

Såsom villkor för att kronan i samband med uppbördsreformen övertog

kostnaden för mantalsskrivning och uppbörd i de mindre magistratsstäderna

ansågs böra gälla, att sådan stad för all framtid avstode från ersättning för

förlorade tullfriheter, indragna ränte- och tiondeanslag samt mantalspenningar

(se proposition nr 382/1945, s. 67 f.). Dessa ersättningar utgå från

förslagsanslaget till städers friheter. Ett framtida övertagande av vissa magistratsuppgifter,

främst överexekutorsgöromålen, torde komma att förbindas

med motsvarande villkor beträffande övriga magistratsstäder, varigenom

samtliga ifrågavarande ersättningar skulle komma att upphöra. Den ersättning

för förlorade tullfriheter, som Stockholms stad uppbär från samma anslag,

avser källarfriheter för 110 åmar rhenskt vin, 36 pipor spanskt vin

och 70 oxhövden franskt vin, vilken förmån vid gällande tulltaxa har ett

värde av 24 564 kronor 7 öre. Det förtjänar att övervägas, huruvida icke redan

vid nu ifrågavarande omorganisation bör föreskrivas såsom villkar för

länsstyrelseärendenas övertagande, att staden för all framtid avstår från

nämnda förmån.

Stockholms stadsfullmäktige hemställa, att spörsmålet om städernas särskilda

rättigheter och skyldigheter snarast måtte upptagas till utredning och

att därvid borde eftersträvas en lösning, varigenom kommunerna helt befriades

från kostnader för utgifter av statlig natur.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Mcij:ts proposition nr 192.

Föredraganden.

Genom skatteverkets uppdelning och statsverkets övertagande av kostnaderna

för taxeringsavdelningen komma de nu från anslag under sjunde

huvudtiteln utgående statsbidragen till staden för kostnader i samband med

taxeringen att bortfalla. Å andra sidan torde statsverket böra till staden utgiva

ersättning för sådant biträde, som det enligt taxeringsförordningen åligger

den lokala skattemyndigheten att lämna vid taxeringsarbetet.

Såsom tidigare nämnts utgår till staden från ett för överståthållarämbetet

upptaget anslag under femte huvudtiteln ersättning »för kronouppbördsverket

i staden» med It 472 kronor om året. Sådan ersättning har utgått sedan

år 1716. Ersättningen fixerades år 1816 till 7 648 riksdaler banko, vilket

motsvarar det nu utgående beloppet. Då befattningen med uppbörden av

utskylder i samtliga städer med egen uppbördsförvaltning åvilar städerna

utan ersättning från kronans sida, föreslår jag, att bidraget i och med omorganisationens

genomförande måtte upphöra att utgå. En dylik åtgärd står

i överensstämmelse med den för kostnadsfördelningen mellan kronan och

staden eftersträvade huvudprincipen om åstadkommande av största möjliga

likställighet med förhållandena i övriga städer.

Genom de av mig föreslagna avvikelserna från utredningsmannens förslag

i vad avser fördelningen av ärendena mellan kansliavdelningarna och

poliskammaren komma kansliavdelningarna att handlägga en del ärenden

av poliskammarnatur medan poliskammaren å sin sida tilldelas vissa länsstyrelseärenden.

Vid beräknandet av personalbehovet har jag ansett dessa

ärenden i huvudsak kompensera varandra. Vissa trafikärenden av länsstyrelsenatur,

som jag föreslagit förlagda hos poliskammaren, motsvaras dock

icke av ärenden av poliskammarnatur vid kansliavdelningarna. Denna åtgärd

har föranlett mig att något minska den personal, vilken eljest skulle ha

erfordrats på kansliavdelningarna. Emellertid torde motsvarande personalökning

icke komma att inträda för poliskammaren, enär denna även bortsett

från avgöranderätten måste räkna med personal för det utredningsarbete

beträffande ärenden av denna natur, som ankommer på poliskammaren

i egenskap av polismyndighet. Vid bedömandet av kostnadsfrågan

bör även tagas i beräkning, att statsverket — liksom redan nu är fallet —

kommer att bära kostnaderna för ett flertal ärenden av magistratsnalur,

främst överexekutors- och firmaärenden. Någon ersättning från stadens sida

för dessa ärenden — vilken ifrågasatts av statskontoret — anser jag ej böra

ifrågakomma, i varje fall icke i detta sammanhang. Skulle däremot, vid ett

eventuellt framtida övertagande från kronans sida av vissa magistratsgöromål

från städerna över huvud, fråga uppkomma om viss ersättning från

städernas sida till statsverket, bör spörsmålet om Stockholms stads ersättningsskyldighet

kunna upptagas till en förutsättningslös prövning oavsett

att kronan redan tidigare haft att svara för kostnaderna för vissa av dessa

ärenden.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

79

Såsom utredningsmannen och statskontoret föreslagit synes även den till

staden under femte huvudtiteln utgående ersättningen om 12 200 kronor om

året för »avlöning åt stadens exekutionsbetjäning» böra upphöra att utgå i

och med den nya organisationens ikraftträdande. Beträffande skälen för indragandet

av statsbidraget — vilket tillkom år 1885 i samband med att staden

övertog kostnaderna för stadsfogdekontoret — hänvisar jag i tillämpliga

delar till vad jag nyss anfört beträffande bortfallandet av ersättningen för

kronouppbördsverket.

Jag föreslår alltså att — med undantag av indragning utav vissa nu till

staden utgående statsbidrag — omorganisationen av överståthållarämbetet

icke må föranleda några ersättningar mellan kronan och staden utan att

kostnaderna för överståthållarämbetet skola helt åvila statsverket samt kostnaderna

för de föreslagna mantals-, uppbörds- och indrivningsverken ävensom

poliskammaren helt bestridas av staden.

IX. Övergångsanordningar m. m.

1. Avlönings- och pensionsförhållanden.

Förslag.

överståthållarämbetet framhåller, att särskilda övergångsanordningar i

fråga om avlönings- och pensionsförmåner erfordras för den personal, som

kommer att övergå från nuvarande anställning å kommunens stat till den

nya statliga skatteavdelningen. Ämbetet erinrar härvid om vad

överståthållarämbetskommittén anförde i fråga om sådana övergångsanordningar

vid 1942 års omorganisation. Kommittén uttalade härutinnan

följande.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 april 1938, med tillämpning från

och med den 1 april 1938, fastställt ordinarie lönestat för överståthållarämbetet

samt Stockholms magistrat och rådhusrätt, dock ej i fråga om befattningar

i lönegraden B 12 och därunder, ävensom avlöningsreglementen1

för ordinarie samt icke-ordinarie tjänstemän vid vissa av överståthållarämbetets

avdelningar och överståthållarämbetet underlydande institutioner samt

vid Stockholms magistrat och rådhusrätt. Sedermera har Kungl. Maj:t genom

beslut den 9 september 1938 förordnat, att ordinarie lönestaten och

tjänsteförteckningen för överståthållarämbetet för polisärenden skulle från

och med den 1 oktober 1938 erhålla viss ändrad lydelse. Vidare har Kungl.

Maj:t genom beslut den ö maj 1938, med tillämpning från och med den 1

april 1938, fastställt tjänste- och familjepensionsreglementen1 för samma

myndigheter.

Någon skyldighet för personal, underkastad nyssnämnda reglementen, att

övergå till statsanställning, torde icke föreligga. Däremot torde befattningshavare

inom överståthållarämbetet vara pliktig att med bibehållen kommunal

avlöning tjänstgöra å motsvarande befattning inom de å riksstaten upp
-

1 Gälla fortfarande.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

lagnu avdelningarna av överslåthållarämbelet. Vidare nia nämnas, att vissa

föreskrifter meddelats beträffande skyldighet för de ordinarie befattningshavarna

att underkasta sig sådana ändringar i avlöningsreglementet, som

genomföras i enlighet med nuvarande statliga lönebestämmelser, dock med

viss begränsning i denna skyldighet för tjänsteman, som vid utgången av

mars månad 1938 innehade ordinarie befattning. Därest sådan tjänsteman

kvarstår i den befattning, han innehade den 31 mars 1938, är han tillförsäkrad

fortgående stigande avlöning (däri inbegripet dyrortstillägg och rörligt

tillägg) enligt 1938 års avlöningsbestämmelser. Befordras sådan tjänsteman

efter nyssnämnda tidpunkt till högre befattning, är han likväl tillförsäkrad

nyssnämnda förmåner enligt 1938 års bestämmelser i sin äldre ordinarie

befattning. Tjänsteman, som blivit ordinarie efter mars månads utgång 1938,

samt extra ordinarie eller extra tjänsteman har icke erhållit några garantier

beträffande avlöningen enligt nuvarande reglemente.

Enligt de sakkunnigas mening är det önskvärt att beträffande polisavdelningens1

personal erhålla så lättillämpliga avlöningsföreskrifter som möjligt.

Enligt vad nyss framhållits torde såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare,

som vid genomförandet av den nya organisationen tillträder

befattning vid politiavdelningen, äga rätt att välja, huruvida han vill underkasta

sig de statliga avlönings- och pensionsbestämmelserna eller kvarbliva

å stadens motsvarande föreskrifter. Därest han väljer det förstnämnda alternativet,

böra de statliga bestämmelserna gälla för honom utan annan inskränkning

än att han skäligen bör för uppflyttning till högre löneklass

enligt de statliga avlöningsbestämmelserna tillgodoföras sådan tjänstgöring,

som tillgodoräknats eller skulle tillgodoräknats honom för avlöningsförhöjningar

i den vid övergången till statstjänst innehavda tjänsten inom överståthållarämbetet.

Likaså bör befattningshavaren i pensionshänseende få tillgodoräkna

sin dittillsvarande anställning inom överståthållarämbetet, dock

icke i vidare män än att befattningshavare, som tillika äger uppbära uppskjuten

livränta från staden, högst må komma i åtnjutande av så stor

pension av statsmedel, som erfordras för att denna jämte livräntan

skall uppgå till full pension enligt de .statliga bestämmelserna. Med en dylik

anordning torde något bidrag från stadens sida till pensioneringskostnaderna

icke böra krävas.

För den händelse befattningshavaren föredrager att även i fortsättningen

vara underkastad de kommunala avlönings- och pensionsbestämmelserna,

skall han formellt kvarstå å kommunens stat och den för honom avsedda

befattningen å riksstaten bör hållas vakant, så länge han innehar sin omedelbart

före omorganisationens ikraftträdande innehavda kommunala befattning.

I dylikt fall bör staten årsvis till Stockholms stad utbetala ett belopp

motsvarande vad staten skulle hava utgivit till befattningshavaren i fråga,

därest denne i stället varit underkastad de statliga löne- och pensionsbestämmelserna.

Det synes lämpligt att i anmärkning till personalförteckningen

intages föreskrift i nu angivna hänseende. Denna rätt att kvarbliva å de nuvarande

kommunala avlönings- och pensionsbestämmelserna bör givetvis endast

tillkomma befattningshavarna i samband med ikraftträdandet den 1

januari 1943 av den föreslagna omorganisationen. Uppkommer efter nämnda

tidpunkt fråga om tillsättande av befattning vid politiavdelningen, bör avsteg

från de statliga löne- och pensionsbestämmelserna icke ifrågakomma i

1 Under riksdagsbehandlingen av omorganisationsförslaget ändrades avdelningens namn

till andra kansliavdelningen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 192.

81

vidare mån än att även i delta fall lillgodoräkning i pensionshänseende bör

medgivas enligt samma grunder som förut förordats för den som övergår

på de statliga bestämmelserna redan vid nyssnämnda tidpunkt. Ej heller i

detta fall ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att ersättning från stadens

sida skall utgå till staten för pensioneringskostnaderna.

Beträffande de av kommittén sålunda föreslagna övergångsanordningarna

anförde chefen för socialdepartementet (proposition nr 115/1942).

I princip böra befattningshavarna å politiavdelningen bliva i avlöningsoch

pensionshänseende underkastade de bestämmelser, som i allmänhet gälla

för befattningshavare i statens tjänst. För den personal, som övergår från

nuvarande anställning å kommunens stat till befattning å politiavdelningen,

bliva emellertid vissa särskilda övergångsbestämmelser erforderliga.

1 likhet med vad de sakkunniga föreslagit förordar jag, att såväl ordinarie

som icke ordinarie befattningshavare, vilken vid genomförandet av

den nya organisationen tillträder befattning vid politiavdelningen, tillerkännes

rätt att välja om han vill underkasta sig de statliga avlönings- och

pensionsbestämmelserna eller om han vill kvarstå å kommunens stat. I förra

fallet böra rörande rätt att tillgodoräkna dels tjänstetid för uppflyttning i

högre löneklass dels ock tidigare anställning i överståthållarämbetet för erhållande

av pension gälla de bestämmelser i ämnet, som de sakkunniga föreslagit.

I det senare fallet bör han kvarstå å kommunens stat och den för

honom avsedda befattningen å riksstaten hållas vakant så länge han innehar

Sin omedelbart före omorganisationens ikraftträdande innehavda kommunala

befattning. I detta fall bör staten årsvis till staden gälda ett belopp

motsvarande lön, rörligt tillägg och kristillägg under hela året för en befattningshavare

i motsvarande lönegrad och löneklass i statens tjänst.

Därest befattningshavare, som kvarstår å kommunens stat, förordnas att

uppehålla högre statlig befattning, bör vikariatsersättning beräknas på

samma sätt, som om den högre tjänsten tillhört motsvarande lönegrad i det

kommunala avlöningsreglementet.

Rätten alt kvarstå å kommunens stat bör — såsom de sakkunniga föreslagit

— blott tillkomma befattningshavare i samband med ikraftträdandet

av den nya organisationen. För den, som vid senare tidpunkt tillträder befattning

vid politiavdelningen, böra vanliga avlönings- och pensionsbestämmelser

gälla, dock med det undantag att även i sådant fall vederbörande

bör få i pensionshänseende tillgodoräkna sig sin dittillsvarande anställning

i överståthållarämbetet efter samma grunder som den, vilken redan vid organisationens

ikraftträdande övergår på de statliga bestämmelserna.

Mot vad departementschefen föreslagit framställdes ingen erinran från

riksdagens sida.

överståthållarämbetet förordar, att nu angivna övergångsanordningar erhålla

motsvarande tillämpning beträffande den personal, vilken vid skatteverkets

omorganisation från nuvarande anställning å kommunens stat övergår

till befattning vid den nya skatteavdelningen.

För att undanröja eventuellt uppkommande tvekan om vilka tjänster, som

skola anses motsvara varandra i vad angår taxeringsavdelningen, där nya

Bihnng till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 192. ö

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

tjänstetitlar föreslagits i stor utsträckning, åberopar överståthållarämbetet

nedanstående tablå:

Befattning å skatteverkets

avdelning.

Taxeringsintendent

Taxeringsinspektör

Förste revisor

Revisor

Kammarskrivare

Amanuens

Amanuensaspirant

Utredningsmannen framhåller, att ett avsevärt antal av de på kansliavdelningarna

föreslagna nyinrättade befattningarna för handläggning av de trafikärenden,

som överflyttats från poliskammaren, torde komma att besättas

med från poliskammaren till kansliavdelningarna överförd personal. Beträffande

erforderliga övergångsanordningar för den personal, som sålunda

övergår från nuvarande anställning å kommunens stat till det statliga överståthållarämbetet,

förordar utredningsmannen enahanda övergångsbestämmelser,

som föreslagits av överståthållarämbetet för skatteverkets personal.

Yttranden.

Stockholms stads tjänstenämnd anför bland annat följande.

Nämnden anser, att den rätt till visst statsbidrag, som synes böra tillkomma

staden i de fall, då under de kommunala bestämmelserna kvarstående

tjänsteman avgår med rätt till tjänstepension eller livränta eller då

familjepension efter dylik tjänsteman kommer att fastställas, i någon form

bör komma till uttryck i övergångsbestämmelserna. Sådant bidrag bör enligt

nämndens mening med tillämpning av statliga bestämmelser beräknas

med hänsyn tagen till den tid, varunder tjänstemannen fullgjort tjänst vid

den statliga skatteavdelningen.

1946 års kommunala skatteverks kommitté upptager till behandling frågan

om skyldigheten för skatteverkets personal att i och med tillkomsten

av den statliga skatteavdelningen och de av kommittén föreslagna, ur överståthållarämbetet

utbrutna kommunala verken övergå från nuvarande anställning

till befattningar vid den nya avdelningen och de nya verken. Kommittén

anför härom bland annat följande.

Befattningarna i skatteverket äro upptagna å kommunens stat men befattningshavarna

äro anställda vid överståthållarämbetet. I sitt betänkande

ansluter sig ämbetet till den uppfattningen, att någon skyldighet för personalen

att underkasta sig de statliga avlönings- och pensionsbestämmelserna

taxerings- Motsvarande befattning vid den statliga

taxeringsavdelningen.

Förste taxeringsintendent

Taxeringsintendent

Förste taxeringsinspektör

Förste taxeringsrevisor

Taxeringsinspektör

Taxeringsrevisor

Amanuens.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

83

icke föreligger, överståthållarämbetet uttalar sig emellertid icke om den

för staden lika betydelsefulla frågan om personalen är skyldig att övergå

till motsvarande tjänst inom de kommunala verken. Kommittén delar den

meningen atl personalen icke är skyldig underkasta sig de statliga avlönings-

och pensionsbeslämmelserna men ifrågasätter, huruvida skyldighet

föreligger för personalen att övergå till motsvarande tjänst inom de kommunala

verken. Om sistnämnda skyldighet icke föreligger för personalen,

förutsätter kommittén emellertid, att befattningshavare är pliktig att med

bibehållen kommunal avlöning och anställningsvillkor i övrigt tjänstgöra

å motsvarande befattning såväl inom den i riksstaten upptagna avdelningen

av överståthållarämbetet som inom de kommunala verken. Hur denna skyldighet

lämpligen bör ordnas torde av Kungl. Maj:t böra bestämmas genom

tillägg till de av ämbetet föreslagna övergångsbestämmelserna.

En ledamot av kommittén anser skyldighet icke föreligga för befattningshavare

vid skatteverket att vid uppdelning av detsamma övergå till motsvarande

befattning inom de kommunala verken och ifrågasätter därför, huruvida

Kungl. Maj:t ägde ålägga befattningshavare att tjänstgöra å sådan befattning.

I sitt yttrande över den kommunala skatteverkskommitténs betänkande

har överståthållarämbetet även berört frågan om skyldigheten för personalen

vid skatteverket att tjänstgöra vid de kommunala verken. Ämbetet anför

bärutinnan följande.

Frågan torde ha praktisk betydelse endast beträffande de ordinarie befattningshavarna

vid skatteverket. Dessa äro i den mån de kvarstå på äldre

stat underkastade bestämmelserna i det den 29 april 1938 av Kungl. Maj:t

fastställda avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän vid vissa av överståthållarämbetets

avdelningar och ämbetet underlydande institutioner samt

vid Stockholms magistrat och rådhusrätt. Enligt 15 § i reglementet skall

tjänsteman vara underkastad såväl de för verket gällande föreskrifterna som

ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som kan bliva honom ålagd i behörig ordning, samt vara skyldig att låta

sig förflyttas till annan befattning, varå reglementet är tillämpligt. I själva

reglementet angives icke, vilka avdelningar av överståthållarämbetet eller

vilka underlydande institutioner reglementet är avsett för, men detta framgår

av den vid reglementet fogade tjänsteförteckningen, som dock i första

hand har till syfte att angiva, till vilken lönegrad varje särskild befattning

hör. Denna tjänsteförteckning kan givetvis ändras genom i vederbörlig ordning

tillkomna beslut, och det finns icke något som antyder, att skyldigheten

enligt 15 § icke skulle gälla även sådana nyinrättade befattningar.

Huruvida den befattning, dit befattningshavare skall förflyttas, tillhör överståthållarämbetet

eller någon under ämbetet lydande institution saknar betydelse

enligt reglementet, som förutsätter att en förflyttning även skall

kunna ske från överståthållarämbetet till magistraten eller rådhusrätten och

omvänt. De föreslagna mantals-, uppbörds- och indrivningsverken torde visserligen

lika litet som de kommunala uppbördsverken i övriga större

magistratsstäder kunna betraktas som magistratsverk men de komma dock

att vara underställda överståthållarämbetet i dess egenskap av länsstyrelse.

Detta torde hland annat framgå av de bestämmelser, som finnas utfärdade

angående länsstyrelsernas tillsyn (iver kronokamrerarna.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kanyl. Maj:ts proposition nr 192.

Föredraganden.

För den ordinarie och icke ordinarie personal, vilken vid överståthållarämbetets

omorganisation övergår från anställning å kommunens stat vid

skatteverket eller poliskammaren till befattning vid det statliga överståthållarämbetet,

bliva vissa övergångsbestämmelser erforderliga. Jag föreslår i

likhet med överståthållarämbetet och utredningsmannen, att enahanda bestämmelser

härvid komma till tillämpning, som för motsvarande fall fastställdes

vid 1942 års omorganisation av ämbetet. Den rätt som då tillerkändes

befattningshavare, vilken valde att underkasta sig de statliga avlöningsoch

pensionsbestämmelserna, att tillgodoräkna sig tidigare tjänstetid för uppflyttning

i högre löneklass bör även gälla för uppflyttning i högre lönegrad,

i den mån reglerad befordringsgång förekommer eller införes.

I likhet med tjänstenämnden finner jag, att beräkningen av staden tillkommande

statsbidrag för pension åt tjänsteman, som kvarstår under de

kommunala pensionsbestämmelserna, bör med tillämpning av statliga bestämmelser

beräknas med hänsyn till den tid, varunder tjänstemannen fullgjort

tjänst vid det .statliga överståthållarämbetet. Det torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda närmare erforderliga föreskrifter härom.

Beträffande slutligen den av tjänstenämnden och överståthållarämbetet

upptagna frågan om skyldigheten för personal på kommunens stat att övergå

till motsvarande befattning inom de ur överståthållarämbetet utbrutna

kommunala verken vill jag endast uttala, att det enligt min uppfattning

icke torde kunna ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser i detta

hänseende.

2, Tidpunkten för genomförandet av omorganisationen.

Överståthållarämbetet anser naturligast, att omorganisationen av skatteverket

äger rum vid ett årsskifte. Sedan statsmakterna fattat eventuellt beslut

om omorganisationen —- vilken av ämbetet förutsattes kunna bliva föremål

för behandling av 1947 års riksdag -— erfordras, att instruktionen för

ämbetet omarbetas, att ändrade bestämmelser utfärdas om ämbetets medelsförvaltning

samt att ny arbetsordning utarbetas för ämbetet. Dessa åtgärder

anser överståthållarämbetet böra kunna vidtagas så snart, att arbetet härmed

icke skall hindra att den nya organisationen träder i kraft redan den

1 januari 1948. Ämbetet påpekar emellertid, att organisationen av de ur

överståthållarämbetet utbrutna kommunala delarna av skatteverket måste

föreligga färdig vid ikraftträdandet.

Överståthållarämbetet framhåller även, att tiden och sättet för lösandet

av ämbetets lokalfråga äger betydelse för fastställandet av tidpunkten för

den nya organisationens tillämpning. Ämbetet hänvisar härvid till en framställning

hos Kungl. Maj:t om vidtagande av åtgärder för att garnisonssjuk
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

85

husbyggnaden i Stockholm skulle kunna tagas i anspråk för ämbetets samtliga

statliga avdelningar.

Därest det skulle anses böra komma i fråga att låta den föreslagna omorganisationen

träda i kraft redan innan lokalfrågan blivit slutligen löst

framhåller ämbetet, att det icke är möjligt att inrymma skatteavdelningen

i huset Beridarebansgatan 17, dit ämbetets båda kansliavdelningar nu äro

förlagda. Det synes ämbetet under sådana förhållanden icke finnas annat

val än att skatteavdelningen —- i avbidan på de nya lokalernas färdigställande

— inrymmes i de lokaler, som nu disponeras av skatteverket och i

första hand belägna i det av Stockholms stad ägda huset Slottsbacken 6.

Därvid måste avtal träffas med staden om förhyrande av lokalerna. Ämbetet

framhåller dock, att dessa lokaler äro synnerligen otillfredsställande och att

vissa av dem rätteligen icke borde användas som arbetslokaler, ehuru lokalbristen

nödgat därtill. Behörig hänsyn till personalen påkallar därför en

snar ändring i förhållandena, vilket även konstaterats av chefen för medicinalstyrelsen

vid en för några år sedan verkställd inspektion.

Utredningsmannen framhåller, att nya instruktioner för överståthållarämbetet

och poliskammaren bland annat måste föreligga utarbetade före

ikrafträdandet av poliskammarens utbrytande ur ämbetet. Detta ai''bete —- vilket i vad avser poliskammaren bör fullgöras genom stadens försorg —

torde enligt utredningsmannens uppfattning kunna föreligga färdigt till

den av överståthållarämbetet föreslagna tidigaste tidpunkten för ikraftträdandet

av skatteverkets omorganisation eller den 1 januari 1948. Utredningsmannen

påpekar emellertid, att tidpunkten för omorganisationens genomförande

i viss mån är beroende av lösningen av ämbetets lokalfråga, då

de av kansliavdelningarna nu disponerade lokalerna i huset Beridarebansgatan

17 icke äro tillräckliga för att inrymma den nya personal, som föreslagits

för handläggning av de från poliskammaren överflyttade trafikärendena.

Föredraganden.

Jag föreslår, att överståthållarämbetets omorganisation träder i kraft den

1 januari 1948. De åtgärder i fråga om instruktioner, arbetsordningar, personaltillsättningar

in. in., som behöva vidtagas för den närmare organisationen

av ämbetet samt de kommunala skatteverken och poliskannnaren, böra

kunna föreligga färdiga till nämnda lid. Jag förutsätter emellertid, att sådana

befattningshavare, vilkas medverkan är nödvändig för alt förbereda

organisationens genomförande, kunna få tillträda sina befattningar vid tidigare

tidpunkt under budgetåret.

Såsom framgår av propositionen nr 352/194(1 är del avsett all överslåthållarämbetet

efter omorganisationen skall erhålla ämbetslokaler å garnisonssjukliusområdet

på Kungsholmen. Samtliga ämbetets avdelningar utom taxeringsavdelningen

skulle därvid inrymmas i den nuvarande sjukhusbyggna
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Mcij:ts proposition nr 192.

den medan för taxeringsavdelningen skulle uppföras en eller två nybyggnader

inom sjukhusområdet. Riksdagen har för uppgörande av ritningar

och påbörjande av nybyggnadsarbetet å tilläggsstat I för budgetåret

1946/47 anvisat ett investeringsanslag av eu miljon kronor.

Med hänsyn till att några ytterligare utrymmen icke kunna beredas i de

av kansliavdelningarna nu disponerade lokalerna i statsverkets byggnad Beridarbansgatan

17 torde det vara nödvändigt, att de delar av skatteverket

(skattedirektörens expedition, taxeringsavdelningen och kupongskattekontoret)

samt poliskammaren (bilregister- och körkortsavdelningarna), vilka

skola överföras till överståthållarämbetet, tills vidare provisoriskt inrymmas

i de av dem för närvarande disponerade lokalerna. Dessa tillhöra delvis

Stockholms stad, som under hand förklarat sig villig att ställa lokalerna till

förfogande i avbidan på färdigställandet av överståthållarämbetets nya ämbetshus.

Hyresavtal måste under mellantiden för statsverkets räkning träffas

med vederbörande ägare till lokalerna. Det torde ankomma på byggnadsstyrelsen

att träffa närmare dispositioner härom.

X. Anslagsberäkningar för budgetåret 1947/48.

1 :o) Överståthållarämbetet: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har den 31 maj 1946 fastställt följande avlöningsstat för

överståthållarämbetet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren...... It 681: 45

!

Lön

Tj änstgörings- penningar

Summa

4 681:45

5 000: —

2 000: —

4 681: 45

7 000: —

Summa

—

-

11 681:45

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 207 800:—-

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ..................................... 5 600:—-

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. 129 100:—■

5. Särskilda löneförmåner till överståthållaren och underståthållaren:
a.

Taffelpenningar till överståthållaren ........ 2 001: —

b. Lönetillökning till överståthållaren .......... 2 317:55

c. Tillfällig löneförbättring till överståthållaren

och underståthållaren ...................... 7 600:— 11 918:55

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 45 000: —

Summa kronor 411 100:—-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Från posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, bestrides utgående arvode till den hos överståthållarämbetet anställde

militärassistenten.

I skrivelse den 29 augusti 1946 har överståthållarämbetet gjort framställning

om anvisande av anslag till ämbetet (kansliavdelningarna) för avlöningar

under budgetåret 1947/48.

Ämbetet föreslår härvid, att anslagsposterna till avlöningar till

överståthållaren och underståthållaren, arvoden och

särskilda ersättningar samt särskilda löneförmåner

till överståthållaren och underståthållaren upptagas

med oförändrade belopp eller respektive 11681 kronor 45 öre, 5600 kronor

och 11918 kronor 55 öre.

Anslagsposten till avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän

beräknas av ämbetet till 244 974 kronor, ökningen i förhållande till

innevarande budgetår betingas av — förutom löneklassuppflyttningar

att ämbetet i enlighet med sitt av mig tidigare berörda förslag upptagit 3

extra ordinarie assessorer på ordinarie stat samt samtliga ordinarie kanslister

i lönegraden A 17.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal hemställer överståthållarämbetet om avlöning till ytterligare

4 kontors- och skrivbiträden under hänvisning till den stora ansvällningen

av antalet passärenden. Ämbetet framhåller, att under maj, juni och

juli månader 1944 utgjorde antalet sådana ärenden respektive 130, 138 och

89 och under samma månader 1945 respektive 1 046, 1 624 och 1 243 medan

de för motsvarande månader 1946 ökat till respektive 5 142, 10 249 och

6 937. Av samma skäl begär ämbetet anslag till 7 tillfälliga biträden för

passgöromål mot endast 3 för innevarande budgetar ävensom för anställande

av extra hjälp för utskrift av pass på beting. Till avlöning åt vikarier

räknas med ett belopp av 19 875 kronor mot 12 000 kronor för innevarande

budgetår. Med hänsynstagande härtill samt till det förhållandet att tidigare

på detta anslag upptagna avlöningar åt 3 extra ordinarie assessorer numera

upptagits å den ordinarie lönestaten, beräknar ämbetet anslagsposten i sin

helhet till 139 682 kronor.

För rörligt tillägg räknar ämbetet med ett belopp av 60 000 kronor.

Enligt ämbetets statförslag skulle alltså till avlöningar för budgetåret erfordras

ett belopp av 473 856 kronor.

Utredningsmannen har företagit en uppskattning av de ökade lönekostnader

som årligen komma alt föranledas av det av honom angivna nya personalbehovet

på kansliavdelningarna för handläggning av de från poliskammaren

överflyttade trafikärendena.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän har utredningsmannen

räknat med ett belopp av 85 800 kronor och för avlöningar åt

icke-ordinarie tjänstemän med 24 800 kronor, varav 2 500 kronor

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungi. Maj:ts proposition nr 192.

Föredragan

den.

för avlöning av tillfällig personal. För rörligt tillägg har upptagits

17 000 kronor och för kristillägg 18 100 kronor.

Den totala kostnadsökningen för kansliavdelningarna skulle således enligt

utredningsmannens beräkningar komma att utgöra (85 800 + 24 800 +

+ 17 000 + 18 100) 145 700 kronor.

Öv er ståt hållar ämbetet har i sitt betänkande om skatteverkets omorganisation

framlagt beräkningar rörande det årliga anslagsbehovet för den nya

statliga skatteavdelningen efter det den av ämbetet föreslagna organisationen

av avdelningen trätt i kraft.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän bär upptagits ett

belopp av 848 200 kronor, inberäknat den föreslagna avlöningsförstärkningen

till chefen för skatteavdelningen, och för avlöningar till ickeordinarie

tjänstemän ett belopp av 242 100 kronor, varav 30 000

kronor avsetts till avlöning åt tillfällig personal.

För rörligt tillägg har beräknats 164 200 kronor och för kristillägg

175 200 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för skatteavdelningen har således uppskattats

till (848 200 -f 242 100 + 164 200 -f 175 200) 1 429 700 kronor.

Överståthållarämbetet framhåller, att vid beräkning av den nettokostnadsökning

för statsverket, som omorganisationen av skatteverket skulle medföra,

böra följande belopp om tillhopa 757 757 kronor avdragas, nämligen

dels det belopp om 680 000 kronor, som statsverket för varje kalenderår

under åren 1944—1948 utbetalar till Stockholms stad för taxeringskostnader,

dels ett likaledes till staden utgående belopp för kostnaderna för vissa

statistiska uppgifter i samband med taxeringen, vilket för år 1945 uppgick

till 21 257 kronor, och dels de av statsmedel bestridda kostnaderna för kupongskattekontoret,

för vilket för budgetåret 1945/46 anvisats högst 56 500

kronor. Å andra sidan räknar överståthållarämbetet med en ökning av statsverkets

kostnader för arvoden till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna

på grund av förslaget att uppdragen som kronoombud i de lokala

taxeringsnämnderna uteslutande skola fullgöras såsom bisysslor. Denna

kostnad beräknas till 50 000 kronor. Vidare bör Stockholms stad erhålla viss

gottgörelse för det biträde vid taxeringen, som enligt taxeringsförordningen

åligger den lokala skattemyndigheten. Härför kalkylerar överståthållarämbetet

med ett approximativt belopp av 80 000 kronor. Allt som allt räknar

således överståthållarämbetet beträffande avlöningar för skatteavdelningen

med en årlig nettokostnadsökning för statsverket av i runt tal 800 000

kronor.

Ännu föreligger icke definitivt förslag till nya bestämmelser i anledning

av den utav statsmakterna i princip beslutade allmänna löneregleringen, som

är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1947. Såsom skett i statsverkspropositionen

torde därför även i förevarande proposition vid beräkningen av an
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

89

slagsposterna i de nya avlöningsstaterna de i statsverkspropositionen angivna

provisoriska grunderna böra följas.

I det föregående har jag tillstyrkt, att en omorganisation av överståtliållarämbetet

genomföres från och med den 1 januari 1948. I följd härav böra

olika personalstaler och avlöningsstater få gälla för tiden 1 juli—31 december

1947 och för tiden 1 januari—30 juni 1948. I enlighet med överståthållarämbetets

förslag torde för den senare perioden särskilda stater böra upprättas

för kansliavdelningarna, å ena, och skatteavdelningen, å andra sidan.

Därav följer, att särskild avlöningsstat måste upprättas för överståthållaren

och underståthållaren.

Avlöningsstaten för överståthållarämbetet (kansliavdelningarna) för tiden

1 juli—31 december 1947 beräknar jag på följande sätt.

För avlöningar till överståthållaren och underståthållaren

bör efter halvering upptagas samma belopp som för närvarande

gäller eller 5 840 kronor 72 öre.

Posten till avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän är

för innevarande budgetår beräknad till 207 800 kronor. Förslaget om uppförandet

av 3 extra ordinarie assessorer på ordinarie stat samt uppflyttning

av 4 kanslistbefattningar från lönegraden A 15 till A 17 ävensom behovet av

medel till täckandet av kostnaderna för löneklassuppflyttningar medföra,

att posten med utgångspunkt från gällande lönesystem bör ökas med 33 500

kronor till 241 300 kronor. Regleringen av befordringsgången för biträ despersonalen

medför en höjning av posten med 3 100 kronor för avlönande

av ett kontorsbiträde. På grund av den allmänna löneregleringen bör posten

ytterligare ökas med 107 600 kronor. I enlighet härmed bör posten för helt

budgetår upptagas till (241 300 + 3 100 + 107 600) 352 000 kronor. För

tiden 1 juli—31 december 1947 bör alltså anvisas hälften eller 176 000

kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 januari 1947 skall nuvarande militärassistenten

vid överståthållarämbetet åtnjuta ett arvode, motsvarande skillnaden

mellan å ena sidan lön efter löneklassen Oa 12 med pensionsavdrag i

ortsgrupp I jämte rörligt tillägg och kristillägg, som tillkommer befattningshavare

i lönegrad Oa 4 i militära avlöningsreglementet, och å andra sidan

till honom utgående pensionsförmåner jämte kristillägg för beställningshavare

i nyssnämnda lönegrad. Arvodet uppgår med denna beräkningsgrund

till 8 500 kronor. I anledning härav bör posten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. M a j : t, för helt

budgetår beräknas till nämnda belopp, varav här upptages hälften eller i

avrundat tal 4 300 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

är för löpande budgetår upptagen till 129 100 kronor. Posten bör emellertid

ökas i anledning av förut framlagda förslag om uppflyttning av 2 kanslister

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

från lönegrad Eo 14 till Eo 15 samt inrättande av 4 nya biträdesbefattningar

i högst 4 lönegraden. Härför erfordras ett belopp av 10 200 kronor. Härjämte

torde — med bifall till överståthållarämbetets hemställan om anslagsökning

för tillfälliga biträden och vikarier, för vilka i staten för innevarande

budgetår upptagits ett belopp av 21 900 kronor — böra anvisas ett med 23 000

kronor förhöjt belopp. Å andra sidan bör anslagsposten med hänsyn till

förslaget om överförande på ordinarie stat av 3 assessorer minskas med

30 200 kronor. Posten skulle alltså för helt budgetår böra upptagas

till (129 100 + 10 200 + 23 000 — 30 200) 132 100 kronor. Regleringen av

befordringsgången för amanuens- och biträdespersonal föranleder enligt

gjorda beräkningar för angivna tid ett ökat medelsbehov av cirka 4 000

kronor. Den allmänna löneregleringen påkallar en ytterligare höjning med

74 900 kronor. Posten bör alltså för hela budgetåret uppskattas till ett belopp

av (132 100 + 4 000 + 74 900) 211 000 kronor eller för tiden 1 juli—31 december

1947 till 105 500 kronor.

Särskilda löneförmåner till överståthållaren och underståthållaren

torde i första hand få beräknas till samma belopp

som för innevarande budgetår eller efter halvering 5 959 kronor 28 öre,

därav 1 000 kronor 50 öre för taffelpenningar till överståthållaren, 1 158

kronor 78 öre för löneökning till överståthållaren och 3 800 kronor för tillfällig

löneförbättring till överståthållaren och underståthållaren. Såsom

kompensation för dyrtiden erhålla överståthållaren och underståthållaren

dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg. Kostnaderna härför

bestridas från de under femte huvudtiteln upptagna särskilda anslagen för

sådana tillägg. Från och med nästa budgetår torde medel för dessa utgifter

i stället böra anvisas å överståthållarämbetets avlöningsanslag. För detta

ändamål bör under anslagsposten upptagas en särskild delpost, betecknad

tilläggsför måner till överståthållaren och underståthållaren.

Tilläggsförmånerna uppgå för närvarande till sammanlagt

10 956 kronor för helt år räknat. Med hänsyn till den allmänna löneregleringen

böra förmånerna för en var av befattningshavarna ökas med 1 740

kronor för år. Å delposten bör alltså för helt år anvisas ett belopp av

(10 956 + 1 740 + 1 740) 14 436 kronor, varav här upptages hälften eller

7 218 kronor. Anslagsposten i sin helhet skulle således belöpa sig till

(5 959: 28 + 7 218) 13 177 kronor 28 öre.

För rörligt tillägg bör beräknas 17 000 kronor.

Avlöningsstaten för tiden 1 juli—31 december 1947 skulle alltså enligt

mina beräkningar komma att sluta på (5 840:72 + 176 000 + 4 300 +

105 500 + 13 177: 28 + 17 000) 321 818 kronor.

För tiden 1 januari—30 juni 19 }8 beräknar jag avlöningsstaten enligt

följande.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 192.

91

Överståthållaren och underståthållaren.

Posterna till avlöningar till överståthållaren och underståthållaren

samt särskilda löneförmåner till överståthållaren

och underståthållaren upptagas till samma belopp som

för första hälften av budgetåret eller (5 840: 72 + 13 177: 28) 19 018 kronor.

Kansliavdelningarna.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har

jag för första hälften av''budgetåret beräknat till 176 000 kronor. Jag har

emellertid förut föreslagit, bland annat, att i och med omorganisationen en

kanslistbefattning i lönegraden Eo 15 omändras till ordinarie i lönegraden

A 17. Härför bör beräknas ett belopp av 4 100 kronor, därvid hänsyn tagits

till den löneförhöjning, som betingas av den allmänna löneregleringen. Anslagsposten

bör därför ökas till 180 100 kronor. Den av mig föreslagna nya

personalen torde komma att i huvudsak rekryteras från poliskammaren.

Enligt av mig förordade övergångsanordningar skola befattningshavare, som

övertagas från staden, äga att för lönegrads- och löneklassplacering tillgodoräkna

sig den tid de varit anställda i kommunens tjänst. Med ledning av

under hand inhämtade upplysningar angående tjänstetiden för den biträdespersonal,

som enligt vad nu kan överblickas kommer att överföras till överståthållarämbetet,

torde 10 av de 15 föreslagna biträdena med tillämpning

av de nya reglerna för biträdespersonalens befordringsgång kunna antagas

bli berättigade att den 1 januari 1948 erhålla ordinarie tjänst i lönegraden

A 4. Då flertalet av övriga befattningshavare, som komma att övertagas från

kommunen, vid övergåendet torde ha en längre tjänstgöring hos staden

bakom sig, synas lönerna lämpligen böra beräknas efter näst högsta löneklassen

i vederbörlig lönegrad. Med dessa utgångspunkter uppskattar jag

medelsbehovet för avlöningar till den föreslagna nya ordinarie personalen

till 47 800 kronor. Av den allmänna löneregleringen påkallas en ökning med

21 000 kronor. Till avlöningskostnader för den nyanställda personalen bör

alltså i sin helhet beräknas 68 800 kronor. Nu förevarande anslagspost bör

således upptagas till (180 100 + 68 800) 248 900 kronor.

För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. M a j : t, bör anvisas samma belopp som för första hälften av budgetåret

eller 4 300 kronor.

Beträffande anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal har jag för lörsta hälften av budgetaret föreslagit

eu medelsanvisning ä 105 500 kronor. Av den under denna tid anställda

personalen skulle emellertid enligt vad jag förut föreslagit eu befattning

såsom amanuens indragas i och med omorganisationens genomförande. Avlöningen

till amanuensen beräknas till 3 000 kronor. Posten bör därför

minskas med 3 000 kronor till 102 500 kronor. Den nya icke-ordinarie per
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungi. Maj:ts proposition nr 192.

sonalen kommer uteslutande att bestå av bilrädespersonal, vilkens antal med

ledning av nyssnämnda uppgifter angående den beräknade ordinarie biträdespersonalen

i 4 lönegraden kommer att uppgå till 5. Under hänvisning till

vad jag anfört beträffande beräknandet av löneklass för den ordinarie personalen

torde lönerna för nu ifrågavarande personal böra beräknas efter

lägsta löneklassen i lönegraden Ko 4. Till avlöningar för de 5 biträdena erfordras

med denna beräkning ett belopp av 7 000 kronor. För kostnaderna

för tillfällig personal torde beloppet böra ökas med 1 300 kronor till 8 300

kronor. Med hänsyn till allmänna löneregleringen forde för de nya biträdena

böra beräknas ytterligare 3 900 kronor. För anslagsposten bör således i sin

helhet anvisas ett belopp av (102 500 + 8 300 + 3 900) 114 700 kronor.

För rörligt tillägg beräknar jag 21 800 kronor.

Kansliavdelningarnas avlöningsstat skulle alltså för tiden 1 januari—

30 juni 1948 enligt anförda beräkningar komma att belöpa sig till (248 900

+ 4 300 + 114 700 + 21 800) 389 700 kronor.

Skatteavdelningen.

Under posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra

enligt av mig under hand inhämtade upplysningar rörande tjänsteåldern för

de biträden, som skulle övertagas från staden, avlöningar beräknas för bland

andra 10 ordinarie kontorsbiträdesbefattningar från och med den 1 januari

1948. Med iakttagande härav och med utgångspunkt från att lönerna till

samtliga befattningshavare böra beräknas efter näst högsta löneklassen i

vederbörande lönegrad uppskattar jag anslagsposten till 400 700 kronor. Av

den allmänna löneregleringen påkallas en ökning med 176 300 kronor. I sin

helhet bör alltså anvisas ett belopp av (400 700 + 176 300) 577 000 kronor.

Vid uppskattandet av anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal räknar jag bland annat med ett antal av 31 biträden

i 4 eller lägre lönegrad. Under åberopande av tidigare anförda skäl

torde lönerna för samtliga befattningshavare lämpligen böra beräknas efter

lägsta löneklassen i högsta vederbörliga lönegrad. Med dessa utgångspunkter

bör för avlöningar till den av mig föreslagna icke-ordinarie personalen

upptagas ett medelsbehov av 126 800 kronor. För erforderliga kostnader till

tillfällig personal torde beloppet böra höjas med 15 000 kronor till 141800

kronor. Posten bör med hänsyn till allmänna löneregleringen ökas med ytterligare

78 000 kronor. Vid mina beräkningar har jag ansett mig icke behöva

räkna med kostnader för särskild personal för handläggning av ärenden

rörande allmän omsättningsskatt. I sin helhet får alltså anslagsposten

beräknas till (141 800 + 78 000) 219 800 kronor.

För rörligt tillägg bör upptagas 47 800 kronor.

Med dessa beräkningar skulle alltså skatteavdelningens avlöningsstat för

tiden 1 januari—30 juni 1948 komma att uppgå till (577 000 + 219 800

+ 47 800) 844 600 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

93

Sammanlagda medelsbehovet till avlöningar vid övers tå thållarämbetet för

budgetåret 1947/48 uppskattar jag således till (321 818 + 19 018 + 389 700

+ 844 600) 1 575 200 kronor.

2:o) Överståthållaränibetet: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har beträffande användningen av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget den 31 maj 1946 fastställt följande omkostnadsstat

att tillämpas under budgetåret 1946/47:

1.

2.

3.

4.

Sjukvård m. m., förslagsvis

Reseersättningar, förslagsvis

Expenser, förslagsvis ......

Publikationstryck, förslagsvis

.............. 2 000: —

.............. 500: —

.............. 55 500: —

............... 1 500: —

Summa kronor 59 500:-—

Av det för expenser upptagna beloppet ha 10 000 kronor avsetts för

bränsle, lyse och vatten samt 45 500 kronor för övriga expenser.

Överståthållaränibetet bar i skrivelse den 29 augusti 1946 gjort framställning

om anslag till ämbetets omkostnader för budgetåret 1947/48. Ämbetet

har härvid föreslagit endast den förändringen i förhållande till gällande omkostnadsstat,

att anslagsposten för expenser för tillgodoseende av det växande

behovet av papper och annan skrivmateriel, blanketter och bokbindning bör

höjas med 2 500 kronor.

Utredningsmannen har föreslagit, att anslaget för omkostnader för kansliavdelningarna

i och med omorganisationens genomförande ökas med ett årligt

belopp av 8 500 kronor, därav för sjukvård in. in. 1 000 kronor, för

expenser 7 000 kronor och för publikationstryck 500 kronor. Därjämte har

utredningsmannen för nyanskaffning av möbler beräknat 10 000 kronor

samt för inköp av 17 skrivmaskiner och en räknemaskin 9 000 kronor.

Beträffande skatteavdelningen har överståthållaränibetet i sitt betänkande

räknat med ett sammanlagt årligt anslagsbehov av 102 000 kronor. För sjukvård

har beräknats 5 000 kronor, för reseersättningar 500 kronor, för expenser

96 000 kronor — därav för bränsle, lyse och vatten 16 000 kronor —

samt för publikationstryck 500 kronor. Ämbetet räknar vidare med att nya

möbler samt skriv- och räknemaskiner måste inköpas för skatteavdelningen

med undantag för kupongskattekontoret. Nu använda möbler på skattedirektörens

expedition och taxeringsavdelningen tillhöra nämligen Stockholms

stad och torde komma att erfordras för de kommunala skatteverken.

Beträffande maskinbehovet räknar ämbetet med 38 skrivmaskiner, 11 additionsmaskiner,

10 multiplikationsmaskiner och 2 dupliceringsmaskiner.

Härav kunna emellertid efter omsättningsskattens avveckling från omsättningsskatteexpeditionen

övertagas 4 skrivmaskiner, 4 additionsmaskiner och

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Föredragan

den.

1 multiplikationsmaskin. Intill dess torde motsvarande antal maskiner böra

förhyras. Engångskostnaderna för inköp av möbler beräknar överståthållarämbeiet

till 150 000 kronor och för inköp av maskiner till 31 000 kronor.

Olika omkostnadsstater torde böra beräknas för tiden 1 juli—31 december

1947 och för tiden 1 januari—30 juni 1948. Därjämte böra, i likhet med

vad som föreslagits beträffande personal- och avlöningsstaterna, för andra

budgethalvåret särskilda stater beräknas för, å ena sidan, kansliavdelningarna

och, å andra sidan, skatteavdelningen.

Omkostnaderna för överståthållarämbetet (kansliavdelningarna) för tiden

1 juli—31 december 1947 beräknar jag enligt samma grunder som för innevarande

budgetår, med undantag av att posten till övriga expenser i enlighet

med ämbetets hemställan torde böra höjas med 2 500 kronor till 48 000

kronor för helt budgetår räknat. Omkostnadsanslaget skulle alltså efter

halvering upptagas till följande belopp:

1.

2.

3.

4.

Sjukvård m. in., förslagsvis .

Reseersättningar, förslagsvis .

Expenser, förslagsvis......

Publikationstryck, förslagsvis

.............. 1 000: —

.............. 250: —

.............. 29 000: —

.............. 750: —

Summa kronor 31 000: —

Av det för expenser upptagna beloppet äro 5 000 kronor beräknade för

bränsle, lyse och vatten samt 24 000 kronor för övriga expenser.

Beträffande omkostnaderna för tiden 1 januari—30 juni 1948 får jag till

en början anföra följande.

Såväl överståthållarämbetet som utredningsmannen ha räknat med engångskostnader

för inköp av möbler och maskiner. Dessa beräkningar torde

dock ha gjorts under förutsättning att de delar av skatteverket och poliskammaren,

som skola ingå i det statliga överståthållarämbetet, komma att

avflytta från små nuvarande lokaler till överståthållarämbetets nya ämbetshus.

Såsom jag förut nämnt har jag emellertid utgått från att ifrågavarande

delar av överståthållarämbetet, intill dess de nya ämbetslokalerna bliva färdigställda,

alltjämt skola kvarbliva i sina nu innehavda lokaler. Någon flyttning

före nästa budgetårs utgång torde under alla förhållanden icke kunna

äga rum. Av avdelningarna brukade möbler och maskiner ägas av Stockholms

stad. Jag förutsätter, att avdelningarna under övergångstiden fortfarande

skola äga bruka dessa inventarier, eventuellt mot särskild hyresersättning.

Eventuell ersättning för nyttjandet av möblerna torde böra ingå i lokalhyran,

för vilken medel böra utgå i annan ordning. Jag har därför med

hänsyn till nämnda förhållanden endast beräknat anslagsmedel för maskinhyra.

Vid beräkning av omkostnaderna behandlar jag kansliavdelningama

och skatteavdelningen var för sig.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10''/.

95

Kansliavdelningarna.

Anslagsposten till sjukvård in. in. torde böra upptagas till 1500

kronor.

För reseersättningar beräknar jag samma belopp som för första

budgethalvåret eller 250 kronor.

För bränsle, lyse och vatten bör upptagas samma belopp som för första

hälften av budgetåret eller 5 000 kronor. Det för nämnda period upptagna

beloppet till övriga expenser torde i enlighet med utredningsmannens förslag

böra höjas med 3 500 kronor till 27 500 kronor. Därjämte torde komma

att erfordras ett belopp för hyra av maskiner, vilket jag uppskattar till

2 000 kronor. För expenser skulle alltså i sin helhet böra beräknas

(5 000 + 27 500 + 2 000) 34 500 kronor.

Slutligen uppskattar jag utgifterna för publikationstryck till

1 000 kronor.

Omkostnadsanslaget för kansliavdelningarna skulle alltså få beräknas i

enlighet med följande sammanställning:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .

2. Reseersättningar, förslagsvis .

3. Expenser, förslagsvis.......

4. Publikationstryck, förslagsvis

Summa kronor 37 250: —

1 500

250

34 500

1 000

Skatteavdelningen.

För sjukvård m. m. torde böra upptagas 2 500 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar beräknar jag till 250 kronor.

Posten till expenser uppskattar jag i enlighet med överståthållarämbetets

beräkningar till 48 000 kronor, varav för bränsle, lyse och vatten

8 000 kronor och för övriga expenser 40 000 kronor. Härutöver bör emellertid

upptagas ett belopp för hyra av maskiner, vilket jag beräknar till

6 000 kronor.

1 sin helhet bör således anslagsposten uppgå till 54 000 kronor.

För publikationstryck slutligen torde få avses ett belopp av

250 kronor.

Anslaget till omkostnader för skatteavdelningen skulle alltså enligt mitt

förslag beräknas sålunda:

1.

2.

3.

4.

Sjukvård m. in., förslagsvis .

Reseersättningar, förslagsvis .

Expenser, förslagsvis......

Publikationstryck, förslagsvis

2 500: —

250: —

54 000: —

250: —

Summa kronor 57 000: —

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Föredraganden.

Det sammanlagda anslaget för omkostnader skulle alltså enligt dessa beräkningar

för budgetåret 1947/48 böra upptagas till (31 000 + 37 250 -j57

000) 125 300 kronor.

3:o) Överståthållarämbetet: Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader

för avlöning åt exekutionsbetjäningen m. m.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 31 maj 1946 skall anslaget tills vidare

disponeras på följande sätt:

Ersättning till Stockholms stad för avlöning åt stadens exekutions
betjäning

enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1885 ........ 12 200: —

Ersättning till Stockholms stad för kronouppbördsverket i staden

enligt Kungl. Maj:ts brev den 17 januari 1816 .............. 11 472: —

Summa kronor 23 672: —

Jag har förut föreslagit, att ifrågavarande ersättningar till Stockholms

stad skola upphöra i och med ikraftträdandet av överståthållarämbetets

omorganisation den 1 januari 1948. Ersättningarna böra därför utgå endast

för tiden 1 juli—31 december 1947 med hälften av ovannämnda belopp eller

respektive 6 100 och 5 736 kronor.

Anslaget torde alltså för budgetåret 1947/48 böra beräknas till 11 836

kronor eller i avrundat tal 11 900 kronor.

XI. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i olika hänseenden anfört

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I) godkänna, att överståthållarämbetet den 1 januari 1948

erhåller ändrad organisation i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förut angivna riktlinjer;

II) under förutsättning av Stockholms stadsfullmäktiges

godkännande, för sin del godkänna det mellan överståthållaren

och ordföranden i borgarrådsberedningen i Stockholm

den 16 november 1946 framlagda förslaget till avtal mellan

kronan och Stockholms stad, enligt vilket statsverket åtager

sig att vid nuvarande överståthållarens avgång ur tjänsten

svara för dels överståthållarens och underståthållarens

avlöningar, dels ock underhållet av det s. k. Tessinpalatset

mot att staten erhåller dispositionsrätten till fastigheten;

III) medgiva, att personalförteckningen för överståthållarämbetet

må ändras enligt av mig i det föregående framlagda

förslag;

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t.t proposition nr 192.

97

IV) godkänna följande avlöningsstat för överståthållarämbetet

att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1947:

1. Avlöningar till överståthållaren och

underståthållaren:

a. Lön till överståthållaren...... 2 340:72

b. Lön till underståthållaren .... 2 500: —

c. Tjänstgöringspenningar till underståthållaren

.............. 1 000:— 5 840:72

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.............................. 176 000: —

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 4 300: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 105 500: —

5. Särskilda löneförmåner till överståthållaren

och underståthållaren:

a. Taffelpenningar till överståthållaren

....................... 1 000:50

b. Lönetillökning till överståthållaren

....................... 1158:78

c. Tillfällig löneförbättring till

överståthållaren och underståthållaren

.................... 3 800: —

d. Tilläggsförmåner till överståthållaren

och underståthållaren 7 218:— 13 177:28

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 17 000: —

Summa kronor 321 818:—;

V) godkänna följande avlöningsstat för överståthållarämbetet

att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1948:

Överståthållaren och under st åt hållar en.

1. Avlöningar:

a. Lön till överståthållaren...... 2 340:72

b. Lön till underståthållaren .... 2 500: —

c. Tjänstgöringspenningar till underståthållaren

.............. 1 000:— 5 840:72

2. Särskilda löneförmåner:

a. Taffelpenningar till överståthållaren

....................... 1 000:50

b. Lönetillökning till överståthållaren

...................... 1 158:78

nihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 192. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

c. Tillfällig löneförbättring till

överståthållaren och underståthållaren

.................... 3 800: —

d. Tilläggsförmåner till överståthållaren

och underståthållaren 7 218:— 13 177:28;

Summa kronor 19 018:—;

Kansliavdelningarna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 248 900: —

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 4 300: —

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 114 700: —

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 21 800: —

Summa kronor 389 700: —

Skatteavdelningen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 577 000: —

Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 219 800: —

Rörligt tillägg, förslagsvis............... 47 800: —

Summa kronor 844 600:—;

VI) under V a huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa

dels till överståthållaråmbetet: Avlöningar ett förslagsanslag

av.......................... kronor 1 575 200: —

dels till överståthållaråmbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av........................... kronor 125 300: —

dels ock till Överståthållaråmbetet: Ersättning till Stockholms

stad för vissa kostnader för avlöning till exekutionsbetjäningen

m. m. ett anslag av........ kronor 11 900:—.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj.t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

1.

2.

3.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

99

Bilaga.

Förteckning.

över ärendenas fördelning mellan överståthållarämbetets kansliavdelningar

och poliskammare.

Enligt Kungl. Maj:ts instruktion för överståthållarämbetet den 27 november

1942 och av ämbetet utfärdade arbetsordningar gäller följande ärendesfördelning

mellan första och andra kansliavdelningarna samt poliskammaren.

Första kansliavdelningen.

Till handläggning å första kansliavdelningen höra de ärenden, som angå:

1. Kronans rätt såsom part i rättegångsmål.

2. Riksdagsmannaval.

3. Ändring av huvudstadens område eller den kyrkliga indelningen inom

huvudstaden.

4. Åtgärder, vilka enligt lagarna om kommunalstyrelse i Stockholm och

församlingsstyrelse därstädes åligga överståthållarämbetet.

5. överståthållarämbetets befattning med stadsfogdekontoret, rannsakningsfängelset,

fastighetsregisterkontoret och medlare i äktenskapstvister.

6. Reglementen för auktionsverk och föreningar av näringsidkare.

7. Sparbanker.

8. Jordbrukets kreditkassor.

9. Erkända skatteförmedlingskassor.

10. Stadsplane- och byggnadsväsendet (byggnadsärenden, som huvudsakligen

avse tillämpning av gällande bestämmelser om civilt luftskydd tillhöra

andra kansliavdelningen).

11. Fastighetsbildning och åtgärder enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område.

12. Folkpensionering.

13. Allmänna arvsfonden.

14. överståthållarämbetets åligganden såsom överexekutor.

15. Fattigvård med undantag av ärenden rörande omhändertagande enligt

02 § andra stycket lagen om fattigvården samt åtgärder enligt 72 eller

75 § samma lag (tillhöra poliskammaren).

10. Besvär rörande vidtagen eller underlåten mantalsskrivningsåtgärd.

17. Ersättning av kostnad för vård enligt barnavårdslagen ävensom förskottering

av underhållsbidrag till barn.

18. Barn utom äktenskap.

19. Häktade.

20. Straffs befordran till verkställighet samt avlämnande av förteckningar

över häktade och fångar.

21. Expropriation.

22. Fördelning av medel, som nedsatts enligt vattenlagen, lagen om återköpsrätt

till fast egendom och lagen om inteckningshavares rätt till betalning

ur ersättning, som utgår på grund av brandförsäkringsavtal.

23. Lösöreköp.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

24. Anteckning i handels-, närings-, försäkrings- och föreningsregistren.

25. Anmälningar om anläggning eller övertagande av boktryckeri samt

gårdfarihandel.

26. Intyg om förlagsinteckning.

27. Statistiska uppgifter från näringsidkare.

28. Sliftelseurkund för aktiebolag.

29. Främmande trosbekännare och deras religionsutövning.

30. Förvärv av fastighet för utländsk undersåte, bolag, förening eller stiftelse.

31. Förvärv åt eller avliändelse från staten eller allmän inrättning aväganderätt

bil fastighet.

32. Tillsyn över stiftelser.

33. Arvsskatt och gåvoskatt.

34. Fullföljdsavgift och kostnadsersättning för fullföljd av talan mot hovrätts

utslag eller beslut.

35. Arvoden åt förundersökare i brottmål och övervakare över villkorligt

dömda.

36. Böter i rättegångsmål, förbrutna medel och allmänna avgifter, som i

sammanhang med straff ådömas.

37. Ersättningar till vittnen och rättegångsbiträde! i brottmål, vittnen enligt

lagen om fri rättegång, tolkar, jurymän, sakkunniga i sjömål samt

vittnen i mål, anhängigt vid utländsk domstol.

38. Statsverket tilldömd ersättning av part i mål, där fri rättegång varit

beviljad.

39. Påförande av, befrielse från samt uppdebitering och redovisning av böter

enligt värnpliktslagen.

40. Bidrag och ersättningar av statsmedel till Stockholms polisdistrikt.

41. Andra utanordningar av statsmedel, som icke ankomma på skatteverket

eller poliskammaren.

42. Medelsförvaltningen i övrigt, såvitt berör kansliavdelningarnas verksamhetsområden.

43. Vård av uppbördssäkerhet.

44. Kontroll å stämpelförsäljning.

45. Valkretsindelningen.

46. Bidrag och lån av statsmedel för anordnande av offentliga samlingslokaler.

47. Namn å kvarter och gator samt adressnumrering.

48. Värnpliktslån.

49. Familjebidrag och familjeunderstöd åt värnpliktiga.

50. Notarius publicus.

51. Förordnande av följande ombud och ledamöter:

a) Ombud hos Stockholms stadshypoteksförening.

b) Ombud hos Stockholms stads bostadskreditförening.

c) Ledamöter i värnpliktslånenämnden.

Andra kansliavdelningen.

Till handläggning å andra kansliavdelningen höra de ärenden, som angå:

1. Allmänna föreskrifter angående ordning, trafik och säkerhet samt reglementen

och taxor enligt § 23 ordningsstadgan för rikets städer.

2. Personal- och organisationsfrågor, som länsstyrelse enligt lagstiftningen

om polisväsendet i riket har att behandla.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

101

3. överståthållarämbetets befattning med Stockholms magistrat och rådhusrätt

samt åklagarmyndigheten.

4. Brandväsendet samt vägväsendet utom beträffande tillämpningen av

gatuläggningsordningen för Stockholm (tillhör poliskammaren).

5. Linjetrafik med motorfordon, spårvägstrafik samt besiktningsmän för

motorfordon.

0. Sjö- och lufttrafik.

7. Hälsovård och sjukvård.

8. Barnavård, i den mån handläggningen ej ankommer å första kansliavdelningen

och ärendet icke avser polismyndighet åliggande handräckning

enligt barnavårdslagen.

9. Åtgärder enligt värnpliktslagen, vilka icke ankomma å annan avdelning.

It). Åtgärder enligt inskrivningsförordningen.

11. Försvarsväsendet, civilförsvaret och därmed sammanhängande frågor.

12. Busdrycker, utom såvitt angår utskänkningstidens förlängning för tillfälligt

behov och utskänkning i samband med offentlig tillställning (tillhöra

poliskammaren).

13. Pilsnerdricka och alkoholfria drycker.

14. Lotterier med undantag av sådana, som avses i 2 § och 3 § a) lotteriförordningen

(tillhöra poliskammaren).

15. Tillämpning av butikstängningslagen.

16. Utlännings rätt att här i riket vistas, i den mån handläggningen ej enligt

vad särskilt är stadgat åligger den intendent, som förestår kriminalpolisen,

ävensom utlämning av förbrytare.

17. Bätt för utlänning att inom landet idka handel eller annat näringsyrke.

18. Svenskt medborgarskap.

19. Pass för resa utom riket.

20. Utvandraragenter och deras ombud.

21. Återkallelse av körkort och trafikkort.

22. Alkoholister, sinnessjuka och villkorligt frigivna fångar.

23. Eldfarliga oljor.

24. Giftiga ämnen.

25. Skjutvapen och ammunition samt handel med explosiva varor.

26. Handel med preventivmedel.

27. Handel med vissa begagnade föremål och idkande av pantlånerörelse,

hotell- och pensionatrörelse.

28. Elektriska svagströmsledningar.

29. Jakt och fiske i den män befattning därmed ej tillkommer annan avdelning.

30. Fornminnen och naturminnesmärken.

31. Arbetslöshet.

32. Yrkesmässig utbildning av motorfordonsförare.

33. Förordnande, varom förmäles i 8 § lag 12 maj 1933 om vissa tvångsmedel

i brottmål.

34. Beslut om tillstånd till åtal eller beslag, varom förmäles i 8 § 2 mom.

förordningen 3 mars 1916 om straff för olovlig varuutförsel in. m. och

2 § lag 13 juni 1941 om förverkande i vissa fall av spritdrycker och vin.

35. Insamlingar å allmän plats, såframt ej insamlingarna skola ske vid tillställningar,

till vilka polismyndighetens tillstånd erfordras.

36. Statistiska uppgifter från innehavare av fargaltar.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 192.

37. Förordnande av följande inspektörer, besiktningsmän m. fl.:

a) Ångslupsinspektör.

b) Sakkunniga för verkställande av förhör för erhållande av behörighet

som befälhavare eller befälhavares närmaste man å vissa handels-

och fiskefartyg.

c) Besiktningsmän för utskänkningslokaler.

d) Hissbesiktningsmän.

e) Inspektörer över elektriska anläggningar.

f) Besiktningsläkare för minderåriga industriarbetare.

g) Skorstensfejare.

h) Kontrollant över explosiva varor.

i) Polismän, vilka skola utöva tillsyn å motorfordonsbeståndet.

Poliskammaren.

Till handläggning å de av poliskammarens härefter upptagna underavdelningar,

vilka handhava uppgifter av länsstyrelse-, magistrats- eller poliskammarnatur,

höra de ärenden, som angå:

Polismästarens expedition:

1. Offentliga tillställningar och förevisningar, däri inbegripet tävlingar å

allmän väg och gata med motorfordon eller cykel.

2. Tillstånd för utlänningar att giva eller medverka vid offentliga tillställningar.

3. Bevillningsavgifter vid vissa offentliga tillställningar.

4. Användande av barn vid offentliga tillställningar.

5. Användande av barn vid viss försäljning.

6. Tillämpning av gatuläggningsordningen för Stockholm.

7. Utskänkning av rusdrycker under utsträckt tid för tillfälligt behov.

8. Utskänkning av rusdrycker i samband med offentlig tillställning.

9. Lotterier, som avses i 2 § och 3 § a) lotteriförordningen.

10. Anmälan om transport av explosiva varor.

Kansli polisintendentens expedition:

1. Lösdrivare och bettlare.

2. Omhändertagande av egendom enligt 62 § fattigvårdslagen samt åtgärder

enligt 72 ''§ eller 75 § samma lag.

3. Verkställighet av hemsändningsbeslut i fattigvårdsmål.

4. Polismyndighet åliggande handräckning enligt barnavårdslagen och

fattigvårdslagen.

5. Upplag å gata eller annan allmän plats.

6. Handel med apoteksvaror.

7. Offentliga samlingslokaler och icke offentliga filmförevisningar.

8. Isupptagning.

9. Bergsprängning.

10. Innehav av film.

11. Eldbegängelse och flyttning av gravsatt lik eller av aska efter eldbegängelse.

12. Arbetarskydd.

13. Anmälan om olycksfall i arbete.

14. Dödsfall utan föregående sjukdom.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

103

15. Skyddskoppympning.

16. Skyltar.

17. Elektriska hissar.

18. Kartrekvisitioner.

19. Rekvisitioner om inköp av vissa kemikalier.

20. Intyg om vandel m. m.

21. Hemställan om handräckning, som ej skall verkställas av annan avdelning.

22. Tillstånd för utlänning att under kringresande eller kringvandring idka

hantverk eller annan hantering.

23. Hittegods.

Trafikexpeditionen:

1. Registrering av motorfordon.

2. Utfärdande av körkort och trafikkort.

3. Tillstånd till annan yrkesmässig trafik med motorfordon än linjetrafik.

4. Stadsbudsväsendet.

5. Debitering, avkortning och avskrivning samt restitution av automobilskatt.

6. Övriga å poliskammaren ankommande åtgärder enligt Irafikförfattningarna,

i den mån handläggningen icke åligger annan underavdelning

inom poliskammaren.

7. Tillämpning av bestämmelserna angående reglering av försäljningen

och förbrukningen av flytande bränslen och smörjoljor.

Poliskamrerarkontoret:

1. Förvaltningen av kommunala medel, som äro anslagna till poliskammaren

och polisdomstolen.

2. Poliskammarens personalärenden.

3. Uppbörd och bokföring av

a) automobilskatt,

b) registreringsavgifter för motorfordon,

c) nedsatta belopp för besiktnings- och skatteskyltar,

d) bevillningsavgifter av utländska handlande och handelsexpediter

samt för utlänningars medverkan vid offentliga föreställningar,

e) jaktvårdsavgifter och lösen för jaktpass samt

f) depositionsmedel.

4. Uppbörd av lösen- och stämpelmedel.

5. Framställningar och yttranden till Stockholms stads polisnämnd och

tjänstenämnd i ekonomiska ärenden rörande polisdistriktet.

6. Upprättande av polisdomstolens saköreslängd.

7. Fördelning av vissa böter m. m. enligt 7 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen

in. fl. författningar.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. överståthållarämbetets allmänna ställning och uppgifter ............ 2

II. 1942 års omorganisation av överståthållarämbetet.................. 3

III. överståthållarämbetets nuvarande organisation.................... 6

IV. Fördelningen av kostnaderna för överståthållarämbetet och underlydande

institutioner .............................................. 7

V. Beslut om utredningar angående överståthållarämbetets definitiva uppdelning

på en statlig avdelning (Kungl. Maj:ts befallningshavande,

överståthållarämbetet) och från ämbetet skilda, kommunalavlönade

organ.................................................... 9

VI. Föreliggande utredningar med avseende å principerna för överståthållarämbetets

uppdelning och ämbetets blivande organisation .......... 11

A. Skatteverket.............................................. 11

1. Skatteverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter ...... 11

2. Jämförelse i vissa hänseenden mellan taxeringsförfarandet i Stock
holm

och i länen...................................... 13

3. Överståthållarämbetets förslag ............................ 16

4. 1946 års kommunala skatteverkskommittés förslag till organisation

av folkbokföring och mantalsskrivning samt debitering, uppbörd,

redovisning och indrivning av utskylder i Stockholm.......... 21

B. överståthållarämbetet utom skatteverket ...................... 21

Utredningsmannens förslag.................................. 21

Yttranden.................................................. 28

Föredraganden .............................................. 32

VII. Personalfrågor .............................................. 40

A. överståthållaren och underståthållaren ........................ 40

Förslag.................................................. 40

Yttranden................................................ 42

Föredraganden............................................ 43

B. Överståthållarämbetets skatteavdelning........................ 43

Överståthållarämbetets förslag .............................. 43

Sammanfattning av överståthållarämbetets förslag till personalstat

för skatteavdelningen .................................... 56

Yttranden .............................................. 57

Föredraganden............................................ 62

C. överståthållarämbetets kansliavdelningar...................... 65

1. Utredningsmannens förslag................................ 65

Yttranden ............................................ 69

Föredraganden ........................................ 71

2. Av överståthållarämbetet gjorda framställningar i statförslaget för

budgetåret 1947/48 .................................... 73

Yttranden ............................................ 74

Föredraganden ........................................ 74

3. Personalsammanfattning för kansliavdelningarna.............. 76

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 192. 105

Sid.

VIII. Ersättningsfrågor mellan kronan och staden ...................... 76

Överståthållarämbetet och utredningsmannen...................... 76

Yttranden.................................................. 77

Föredraganden .............................................. 78

IX. Övergångsanordningar m. m................................... 79

1. Avlönings- och pensionsförhållanden .......................... 79

Överståthållarämbetet och utredningsmannen .................. 79

Yttranden................................................ 82

Föredraganden............................................ 84

2. Tidpunkten för genomförandet av omorganisationen.............. 84

Överståthållarämbetet och utredningsmannen .................. 84

Föredraganden............................................ 85

X. Anslagsberäkningar för budgetåret 1947/48 ........................ 86

l:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar .......................... 86

2:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader ........................ 93

3:o) Överståthållarämbetet: Ersättning till Stockholms siad för vissa

kostnader för avlöning åt exekutionsbetjäningen in. m......... 96

XI. Hemställan ................................................ 96

Bilaga:

Förteckning över ärendenas fördelning mellan överståthållarämbetets

kansliavdelningar och poliskammare .......................... 99

Itilumg till riksdagens protokoll 194-7. / samt. Nr 192. 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iduns tryckeri, Esselle ab. Stockholm 191

716318

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit. s. 2 i texten
  2. 1LU 1947:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1—3 §§ förordningen den 20 november 18A5 s. 2 i texten
  3. BevU 1947:49 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i taxering sförordning en den 28 september 1928 s. 20 i texten