Sök i Ratio Lex

Angående ändrad redovisning av luftfartsfonden m. in

1947-03-14 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:194, Angående ändrad redovisning av luftfartsfonden m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrad redovisning

av luftfartsfonden m. in.; given Stockholms slott

den 14 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 14 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres,

Danielson, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson,

fråga angående ändrad redovisning av luftfartsfonden m. in. samt anför

därvid följande.

För redovisning av statens med den civila lufttrafiken förenade tillgångar

och skulder, inkomster och utgifter inrättades från och med den 110 juni UUIS

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 194.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

luftfartsfonden. I samband med inrättande från och med den 1 juli 1945

av luftfartsstyrelsen, varom förslag framlades för 1945 års riksdag i proposition

nr 262, skedde en viss omläggning av redovisningen av här ifrågavarande

inkomster och utgifter i syfte, bland annat, att i större utsträckning än

förut samla kostnaderna för den civila luftfarten å fonden.

Å fonden redovisas för närvarande i statens flygfält ingående markområden

och byggnader samt staten tillhöriga, för luftfartslederna avsedda belysnings-

och radiofyranläggningar. Vidare upptagas i fondens räkenskaper de

av staten ägda aktierna i aktiebolaget Aerotransport. De till flygfälten hörande

radioanläggningar, vilka förvaltas av telegrafverket, redovisas däremot

å telegrafverkets fond. De å riksstaten för innevarande budgetår samt tidigare

anvisade anslagen under luftfartsfonden med undantag av anslagen till

markinköp och till aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport ha helt avskrivits.

Beträffande de av 1946 års riksdag under höstsessionen å tilläggsstat I

till riksstaten för innevarande budgetår samt av 1947 års riksdag å riksstaten

för nästa budgetår såsom kapitalinvestering i fonden anvisade och för andra

ändamål än markinköp avsedda anslagen har avskrivningsfrågan lämnats

öppen i avbidan på närmare utredning rörande avskrivningsgrunderna.

Å luftfartsfondens stat upptagas numera å utgiftssidan särskilda poster till

avlöningar och till omkostnader för luftfartsstyrelsen och för flygplatsorganisationen.

Vidare upptagas å staten kostnader för underhåll och drift av

luftfartsleder, hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och arrenderade

områden, kostnader för projektering av flygplatser samt ersättning

till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten.

A statens inkomstsida upptagas hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och områden, trafikinkomster, utdelning å aktier i aktiebolaget

Aerotransport, ersättning för väderleksobservationer samt diverse inkomster.

Den brist, som uppkommer å staten för luftfartsfonden, avföres såsom underskott

å riksstatens driftbudget under rubrik Utgifter för statens kapitalfonder.

I skrivelse den 30 september 1946 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag

angående ombildande från och med den 1 juli 1947 av luftfartsfonden till en

affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett af färsdrivande verk, varjämte

styrelsen gjort framställning om fastställande av stat för luftfartsfonden

för budgetåret 1947/48.

Vid anmälan i 1947 års statsverksproposition av de frågor som sammanhänga

med luftfartsfonden förklarade jag mig ha för avsikt att framdeles efter

ytterligare beredning anmäla de i luftfartsstyrelsens skrivelse upptagna

principspörsmålen samt frågorna om antalet av och löneställningen för luftfartsstyrelsens

och flygplatsorganisationens personal. I avbidan härpå beräknades

i riksstatsförslaget för budgetåret 1947/48 för luftfartsfonden ett underskott

av 100 kronor.

Innan jag närmare ingår på luftfartsstyrelsens förslag torde jag få erinra

därom att någon sammanfattande benämning å luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen

ännu icke fastställts. Efter samråd med luftfartsstyrel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

3

sens chef förordar jag benämningen luftfartsverket, vilken benämning kommer

att användas i det följande.

Luftfartsverkets ställning och redovisning å riksstaten.

Luftfartsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse inledningsvis erinrat om

att styrelsen inrättades den 1 juli 1945 och sålunda verkat något över ett

år. Detta år hade karakteriserats av en betydande utveckling av flygtrafiken i

samband med omställningen till fredsförhållanden. För luftfartsstyrelsens

del hade härvid arbetet i hög grad fått sin prägel av nödvändigheten att deltaga

i det internationella samarbetet för skapande av enhetliga tekniska normer

och politisk-ekonomiska överenskommelser rörande flygtrafiken. Jämsides

med detta arbete hade det varit nödvändigt att utarbeta och bringa i

provisorisk tillämpning svenska bestämmelser i avbidan på de blivande internationella

normerna. Det hade vidare gällt att planlägga utbyggnaden av

de svenska flygplatserna och därmed sammanhängande tekniska anordningar,

även här med hänsynstagande till principer som kunde antagas bliva internationellt

vedertagna.

Den period med understöd åt trafikflyget, som karakteriserat krigs- och

den närmaste efterkrigstiden, hade, fortsätter styrelsen, numera börjat avvecklas,

vilket förhållande för vårt lands vidkommande tagit sig det första

uttrycket vid årsskiftet 1945/46, då aktiebolaget Aerotransport på eget initiativ

avstått från det direkta statsunderstöd bolaget dittills åtnjutit. Det understöd

som bibehållandet av de nuvarande låga flygplatstaxoma under ytterligare en

tid måste anses innebära borde bereda flygbolagen möjlighet att använda en

del av sitt överskott till förnyelse av flygplanparken och organisationens uppbyggnad

överhuvud.

Det vore emellertid tydligt, att även i vårt land luftfarten för framtiden

måste lämna bidrag av helt annan storleksordning än hittills för flygplatser

och administration. Ett led i denna utveckling vore det förslag angående nya

flygplatstaxor, som luftfartsstyrelsen avsåge att framlägga. För nästa budgetår

torde det dock ej bliva möjligt alt erhålla full täckning för luftfartens

kostnader, men ett steg i denna riktning borde kunna tagas. Enligt luftfartsstyrelsens

mening borde målet vara, att luftfarten i princip skulle bära sina

egna kostnader, däri inbegripet förräntning och amortering av en viss del av

det i flygplatserna från och med budgetåret 1947/48 nedlagda kapitalet.

För att det nyss angivna målet — förräntning och amortering av det kapital,

som ej från början avskrivits — skulle kunna nås, vore det, framhåller

styrelsen, nödvändigt, att byggandet och förvaltandet av flygplatserna

ävensom tillhandahållandet av säkerhetstjänst kunde omhänderhavas enligt

fullt affärsmässiga grunder. Så vore dock vid nuvarande organisation icke

till alla delar fallet. Såsom en oundgänglig första åtgärd betraktade styrelsen

därför genomförandet av en budgetteknisk reform, varigenom en överblick

över luftfartens verkliga kostnader möjliggjordes. Fn fullt affärsmässig uppläggning

i förevarande avseende krävde dessutom, att luftfartsstyrelsen er
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

hölle en högre grad av rörlighet beträffande sina medelsdispositioner än styrelsen

för närvarande hade.

På grundval av dessa och andra överväganden har luftfartsstyrelsen föreslagit,

att luftfartsfonden ombildas till en affärsverksfond och luftfartsstyrelsen

till ett affärsdrivande verk.

I anslutning härtill har luftfartsstyrelsen uttalat bland annat, att i fonden

investerat kapital borde, i den mån detsamma icke från början avskreves,

bestridas med lånemedel och i princip förräntas, förslagsvis efter 3 %. överskottet

borde tillföras riksstaten. Om och så länge fondens avkastning icke

försloge till bestridande av utgifterna inklusive ränta och amortering, borde

å sjätte huvudtiteln anvisas ett särskilt anslag, förslagsvis benämnt Bidrag till

luftfartsfondens driftkostnader, vilket anslag skulle ersätta den för närvarande

direkt å riksstaten uppförda regleringsposten Underskott å luftfartsfonden.

Posterna skulle upphöra att vara förslagsposter men överskott på en

post borde få användas för att täcka underskott på en annan. I princip borde

inkomster och utgifter täcka varandra och ökningar av organisation och

driftkostnader borde medgivas allenast i den mån flygtrafikens ökning medförde

större inkomster. Hos riksgäldskontoret borde slutligen för styrelsen

öppnas en rörlig kredit å förslagsvis 3 000 000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 21 november 1946 erinrat, att ämbetsverket

i sitt yttrande över 1944 års flygplatsutrednings betänkande angående

utbyggnad av civila flygplatser m. in. anslutit sig till utredningens uppfattning,

att den civila luftfarten rent principiellt borde i allt väsentligt bära

sina egna kostnader och att det vore angeläget, att samtliga kostnader för

luftfarten redovisades å luftfartsfonden, så att en samlad överblick över luftfartsväsendets

ekonomi kunde erhållas.

Statskontoret säger sig vidare ha funnit goda skäl tala för att luftfartsfonden

ombildades efter de principer, som tillämpats i fråga om statens affärsverksfonder.

Detta borde emellertid innebära, att i fondens nettobalans

redovisades allenast sådana kapitaltillgångar, vilka ansetts vara produktiva

och ställts till luftfartsstyrelsens förfogande för dess verksamhet, ävensom

att fonden icke belastades med andra nettoutgifter än sådana, som hänförde

sig till kapitaltillgångarnas förvaltning för de ändamål, till vilka de anslagits.

Endast under förutsättning att så skedde, vunnes möjlighet att direkt ur

fondens räkenskaper utläsa i vad mån luftfartsstyrelsen förmått tillgodose

uppställda förräntningskrav.

Från angivna utgångspunkter borde, fortsätter statskontoret, statens aktieinnehav

i aktiebolaget Aerotransport (ABA) icke upptagas bland luftfartsfondens

tillgångar utan redovisas under fonden för statens aktier. Vidare torde

ej böra ifrågakomma att å fonden — genom att medel överfördes från driftbudgeten

— uppkonstruerades ett överskott, som ej hade sin motsvarighet i

verkligheten. I stället borde skillnaden mellan utgifterna för verksamheten

och driftsinkomsterna upptagas såsom underskott i fondens stat och detta

underskott täckas med anslag under utgifter för statens kapitalfonder.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 194.

5

I utlåtande den 15 november 1946 har statens organisationsnamnet såsom

sin mening uttalat, att det — på grund av den civila luftfartens stegrade betydelse

såsom trafikmedel och de stora kapitalinvesteringar, som måste göras

för tillgodoseende av denna trafiks behov — vore av största vikt, att luftfartsstyrelsens

redovisning erhölle sådan form, att den kunde ge en klar

bild av luftfartsväsendets ekonomi. Sådan omläggning ur budgetteknisk synpunkt

av den nuvarande redovisningsformen, som vore erforderlig härför,

borde därför företagas.

Riksräkenskapsverket, som den 16 november 1946 utlåtit sig över luftfartsstyrelseus

framställning, har i nu förevarande delar erinrat, att den form för

redovisning av kostnaderna för luftfarten, som genomfördes vid 1945 års

riksdag, avsett att luftfartens samtliga kostnader, inklusive kostnaderna för

luf tf artsstyrelsen, skulle redovisas över luf tf artsfonden. Den därvid genomförda

redovisningsformen grundades i huvudsak på ett av riksräkenskapsverket

framlagt förslag. I skrivelse i ärendet den 5 mars 1945 hade riksräkenskapsverket

framhållit, att luftfartsstyrelsen såsom förvaltare av luftfartsfonden

med å denna redovisade tillgångar och skulder skulle få en ställning,

analog med styrelsens för ett affärsdrivande verk. Skötseln av flygplatserna

och luftfartsledema skulle då få karaktären av en statlig affärsverksamhet,

vid vilken utgifterna i görligaste mån skulle täckas med flygplatsernas inkomster

och avkastningen av statens egna flyglinjer. Den av riksräkenskapsverket

då förordade samt av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade lösningen

hade ansetts stå i god överensstämmelse med chefens för finansdepartementet

uttalande rörande luftfartsfonden i 1938 års statsverksproposition, enligt

vilket fonden till sin konstruktion skulle vara analog med affärsverksfonderna.

Med den vid 1945 års riksdag framlagda och beslutade lösningen hade

man även avsett att vinna den enhetlighet med avseende på redovisningen av

statens utgifter för luftfartsväsendet, som vid luftfartsfondens inrättande år

1938 betraktades såsom det framlida önskemålet.

Riksräkenskapsverket uttalar vidare, att luftfartsfonden enligt ämbetsverkets

uppfattning redan nu vore att anse såsom en affärsverksfond. Skillnaden

mellan de stora affärsverksfonderna och luftfartsfonden berodde på att luftfartsfonden

för närvarande vore eu underskottsfond, medan affärsverksfonderna

redovisade överskott. Även en underskottsfond kunde emellertid mycket

väl givas karaktär av affärsverksfond. Resultatet av en affärsverksfonds

verksamhet framkomme såsom ett saldo mellan fondens samtliga inkomster

och samtliga utgifter. Om överskott uppkomme, borde detta redovisas å riksstaten

och likaså borde ett eventuellt underskott täckas å riksstaten. Eftersom

de stora affärsverken regelbundet redovisade överskott, tillfördes dessa överskott

i den mån de inlevererades riksstatens inkomstsida. Skulle eu sådan

fond tillfälligtvis visa ett underskott — och detta hade vid vissa tillfällen varit

fallet, exempelvis för statens kanalverk — borde underskottet redovisas

under vederbörlig inkomsttitel i den mån underskottet icke kunde balanseras

å fonden. För luftfartsfonden, vars verksamhet hittills resulterat i underskott,

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti

Kungl Mcij:ts proposition nr 194.

Departements
chefen.

hade upplagts en särskild titel på riksstatens utgiftssida för underskottets

täckning. Så snart luftfartsfondens inkomster nått sådan nivå, att ett överskott

kunde förväntas, borde denna titel överflyttas till inkomstsidan och

uppföras såsom en inkomsttitel under rubriken Statens affärsverksfonder.

De affärsdrivande verken ansåges böra förränta det i affärsverksamheten

investerade kapitalet. Ränteförpliktelsen uträknades statistiskt men komme

icke till uttryck i bokföringen. Däremot lämnades i årsstatistiken en jämföxelse

mellan ränteförpliktelsen och det redovisade överskottet. Den faktiska

förräntningen erhölles genom att överskottet i årsstatistiken angåves i procent

av det i medeltal disponerade kapitalet. På samma sätt borde enligt riksräkenskapsverkets

mening i framtiden förfaras med avseende å luftfartsfonden.

Ämbetsverket hade därför icke kunnat biträda luftfartsstyrelsens förslag

till den del detta avsåge ett bidrag till luftfartsfonden, beräknat så stort att

det skulle möjliggöra redovisning över riksstaten av ett överskott motsvarande

viss ränta å i luftfartsfonden investerat kapital. Snarare ansåge ämbetsverket,

att en sådan ordning skulle innebära ett med konstlade medel tillskapat

överskott, som för luftfartsfondens del skulle vara ägnat att beröva

fonden dess ställning såsom affärsverksfond.

Riksräkenskapsverket har slutligen berört frågan om det underskott å luftfartsfondens

verksamhet, som kunde behöva täckas från anslag på driftbudgeten.

Detta borde icke, såsom luftfartsstyrelsen förordat, redovisas inom ett

bidragsanslag under sjätte huvudtiteln utan, på samma sätt som nu skedde,

hänföras till avdelningen utgifter för statens kapitalfonder. Underskottet torde

emellertid kunna beräknas bli avsevärt lägre än luftfartsstyrelsen räknat

med. Det vore ock möjligt, att detta underskott förbyttes i överskott. Med

hänsyn till den ovisshet som för närvarande rådde rörande det framtida avskrivningsbehovet

vore riksräkenskapsverket ännu icke berett förorda, att

någon inkomsttitel för luftfartsfonden uppfördes på riksstatens inkomstsida.

Ämbetsverket förordade därför, att anslaget för underskott på luftfartsfonden

tills vidare bibehölle sin nuvarande placering samt beräknades till ett

formellt belopp av 100 kronor. Den nya ordningen för luftfartsfondens redovisning

torde förutsätta, att för luftfartsstyrelsen, på sätt styrelsen förordat,

i riksgäidskontoret öppnades en rörlig kredit av 3 miljoner kronor.

Enligt för luftfartsstyrelsen gällande instruktionsbestämmelser ankommer

det på styrelsen i huvudsak att handhava civilflygets markorganisation samt

att utöva viss inspektionsverksamhet. Verket skall däremot icke bedriva någon

trafikrörelse i egentlig mening utan denna förutsättes skola utövas av

de svenska och utländska trafikföretag vilkas linjer beröra vårt land. På sjöfartens

område föreligger en liknande uppdelning i det att anläggande av

hamnar, säkerhetsanstalter m. m. i huvudsak ankommer på statliga eller

kommunala myndigheter, medan själva trafikrörelsen utövas av särskilda

företag. Järnvägsdriften har däremot ansetts såsom en enhet, om än vissa

kontrollerande uppgifter tillagts eu särskild inspektionsmyndighet. Enligt

min mening äro förhållandena på luftfartens område av den art, att man,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 19i.

7

såvitt nu kan bedömas, bör i huvudsak bibehålla luftfartsverket vid de uppgifter

som nu ankomma på detsamma och att man även i ekonomiskt avseende

kan och bör särhålla denna verksamhet från lufttrafikföretagens. Detta

bör enligt min mening även gälla beträffande aktiebolaget Aerotransport.

Ehuru detta företag nästan helt äges av staten bör det icke i ekonomiskt

hänseende behandlas på annat sätt än andra lufttrafikföretag. De vinster och

förluster som kunna uppkomma på detta bolags trafikrörelse skola — såsom

statskontoret framhållit — i princip särhållas från luftfartsverkets ekonomiska

resultat och det bör icke ifrågakomma, att avkastningen å statens kapitalinvesteringar

i bolaget skola användas för att möjliggöra en allmän sänkning

av avgifterna för de tjänster markorganisationen lämnar åt trafikflyget.

I konsekvens härmed och då enligt min mening endast sådana kapitaltillgångar

som ställts till luftfartsstyrelsens förfogande för dess verksamhet

böra redovisas å luftfartsfonden, finner jag mig, i likhet med statskontoret,

böra förorda att statens aktieinnehav i aktiebolaget Aerotransport överföres

från luftfartsfonden till fonden för statens aktier. Därest riksdagen ej finner

anledning till erinran mot en dylik överflyttning, torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela de beslut som må föranledas härav.

Utvecklingen på luftfartens område efter kriget har, såsom luftfartsstyrelsen

framhållit, karakteriserats därav, att tidigare utgående understöd till

trafikflyget börjat avvecklas. Sålunda har aktiebolaget Aerotransport numera

avstått från den subvention, som bolaget enligt avtal med staten varit

tillförsäkrat, och ett flertal nya lufttrafikföretag ha bildats, vilka upptagit

trafik utan anspråk på direkta subventioner från det allmännas sida. I detta

läge är det naturligt att även frågan om täckningen av kostnaderna för den

av luftfartsverket bedrivna verksamheten, sådan jag i det föregående angivit

densamma, upptagits till prövning och att krav rests på en affärsmässig uppläggning

i detta hänseende. Såsom riksräkenskapsverket framhållit har emellertid

luftfartsfonden redan nu en konstruktion som är analog med affärsverksfondernas

och luftfartsstyrelsen en ställning analog med styrelsens för

ett affärsdrivande verk. Någon saklig ändring av luftfartsfondens konstruktion

är därför enligt min mening icke påkallad, utom såvitt avser bokföringen

av statens kapitalinvesteringar i aktiebolaget Aerotransport samt avkastningen

härå, men däremot bör, såsom luftfartsstyrelsen framhållit, redovisningen

å fonden ändras i syfte att möjliggöra en mera rättvisande överblick

(iver luftfartens verkliga kostnader. Härtill återkommer jag i det följande i

samband med behandlingen av luftfartsverkets driftkostnadsstat.

Vad som i förevarande sammanhang kan övervägas är huru det ekonomiska

resultatet av luftfartsverkets verksamhet bör redovisas å riksstaten.

Luftfartsstyrelsen — som utgått från att ränta å investerat kapital skulle upptagas

såsom utgift å fonden samt tillföras riksstatens inkomstsida under eu

särskild titel — har för sin del ansett, att uppkommande överskott borde tillföras

riksstaten, medan däremot underskott borde täckas från ett å sjätte

huvudtiteln anvisat särskilt anslag, benämnt Bidrag till luftfartsfondens

driftkostnader, vilket skulle ersätta den nuvarande under utgifter för sta
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

tens kapitalfonder uppförda utgiftstiteln Underskott å luftfartsfonden. Statskontoret

har ansett det icke böra ifrågakomma, att ett överskott uppkonstrueras

å luftfartsfonden genom överföring av medel från driftbudgeten, och riksräkenskapsverket

är av den uppfattningen, att en sådan ordning skulle vara

ägnad att beröva luftfartsfonden dess ställning såsom affärsverksfond. 1 likhet

med remissmyndighetema anser jag mig icke kunna biträda luftfartsstyrelsens

förslag i förevarande del. Enligt min mening bör sålunda något

bidragsanslag icke uppföras å driftbudgeten, och ränteförpliktelsen bör liksom

för affärsverken uträknas statistiskt för att sedan jämföras med det redovisade

nettoresultatet av verksamheten.

Mellan de stora affärsverksfonderna och luftfartsfonden föreligger för närvarande

den skillnaden, att de förra redovisa överskott medan luftfartsfonden

utgör en underskottsfond. Vid anmälan av propositionen 1946: 379 angående

byggande av en storflygplats m. m. uttalade jag, i anslutning till vissa

av flygplatsekonomisakkunniga framlagda driftskalkyler för flygets markorganisation,

att flyget inom en nära framtid sannolikt komme att kunna

gälda samtliga i annan ordning icke finansierade kostnader för en markorganisation,

omfattande en storflygplats men i övrigt mindre kapitalkrävande och

av mindre storleksordning än den varå flygplatsekonomisakkunniga grundat

sina beräkningar. Vid den tidpunkt då full kostnadstäckning kan komma att

inträda bör enligt min mening å riksstatens inkomstsida uppföras en särskild

inkomsttitel för luftfartsverket, varigenom luftfartsverket även i formellt

hänsende skulle bli helt likställt med de stora affärsverken. I avbidan härpå

synes den hittillsvarande ordningen böra bibehållas och resultatet av luftfartsverkets

verksamhet sålunda i enlighet med statskontorets och riksräkenskapsverkets

förslag redovisas under avdelningen Utgifter för statens kapitalfonder.

Med hänsyn till ovissheten rörande utvecklingen av inkomster

och utgifter å fonden under den närmaste framtiden synes anslagstiteln Underskott

å luftfartsfonden böra upptagas med allenast ett formellt belopp av

100 kronor. Härom gör jag hemställan i det följande.

Den nya ordningen för luftfartsfondens redovisning torde, såsom riksräkenskapsverket

framhållit, förutsätta, att för luftfartsstyrelsen öppnas en

rörlig kredit i riksgäldskontoret, vilken i enlighet med styrelsens förslag torde

böra bestämmas till 3 000 000 kronor. Jag avser att i det följande hemställa

härom.

Luftfartsstyrelsen har slutligen såsom väsentliga förutsättningar för den

affärsmässiga uppläggningen av verksamheten angivit dels fastställande av

nya flygplatstaxor, dels en ökad rörlighet beUäffande styrelsens medelsdispositioner

in. m. Jag vill i detta sammanhang först anmärka, att syftet med

luftfartsverkets affärsdrivande verksamhet bör vara att genom god planläggning

av investeringarna i flygfält m. m. samt rationell drift av markorganisationen

hålla kostnaderna för verksamheten så låga som det med hänsyn

till trafiksäkerhetens krav och skäliga anspråk på en i övrigt god service

är möjligt. Taxesättningen bör under beaktande härav ske på sådant sätt att,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj-.ts proposition nr 194.

9

i den mån internationella förhållanden ej lägga hinder i vägen, täckning för

kostnaderna jämte skälig förräntning av till luftfartsverkets förfogande ställda

kapitaltillgångar erhålles. För att detta syfte skall nås, böra, såsom luftfartsstyrelsen

framhållit, de nuvarande flygplatsavgifterna höjas. En sådan höjning

bör emellertid företagas med viss försiktighet, så att trafikflygets utveckling

och begagnandet av de svenska flygplatserna icke härigenom hämmas.

Det är därför möjligt, att man åtminstone under en övergångsperiod

måste räkna med att full kostnadstäckning måhända ej kan erhållas.

Fastställandet av flygplatstaxorna ankommer på Kungl. Maj:t och jag förutsätter,

att Kungl. Maj:t skall äga rätt att till luftfartsstyrelsen delegera

beslutanderätten i taxefrågor i den utsträckning så må befinnas lämpligt.

Att luftfartsstyrelsen för verksamhetens ändamålsenliga och ekonomiska

bedrivande är i behov av ett betydande mått av rörelsefrihet framstår för

mig såsom otvivelaktigt. Jag avser att i det följande tillstyrka vissa lättnader

i den nuvarande bundenheten och kommer därvid i huvudsak att ansluta

mig till de regler som gälla för fastställande av affärsverkens driftkostnads-,

investerings- och personalstater.

Luftfartsverkets driftkostnadsstat.

Den för innevarande budgetår fastställda staten för luftfartsfonden upptar

följande inkomst- och utgiftsposter.

Inkomster.

1. Hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och områden.

2. Trafikinkomster.

3. Utdelning å aktier i aktiebolaget

Aero transport.

4. Ersättning för väderleksobservationer.

5. Diverse inkomster.

Utgifter.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar.

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader.

3. Flygplatsorganisationen: Avlö
ningar.

4. Flygplatsorganisationen: Omkost
nader.

5. Underhåll och drift av luftfartsleder.

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m.

för förhyrda lokaler och arrenderade

områden.

7. Projektering av flygplatser.

8. Ersättning till telegrafverket för

radiotjänst åt luftfarten.

Samtliga utgiftsposter äro betecknade förslagsvis.

Luftfartsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse anfört, att styrelsen vid

utarbetandet av sitt förslag till stat för luftfartsfonden sökt ernå eu såvitt

möjligt fullständig redovisning över fonden av alla kostnader för den civila

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

luftfarten. Med hänsyn till behovet av en överblick över luftfartens verkliga

kostnader syntes det styrelsen nödvändigt att i väsentliga avseenden vidtaga

förändringar i fondens uppställning.

Beträffande förändringarna å utgiftssidan har styrelsen anfört i huvudsak

följande.

Posten Projektering av flygplatser kan såsom förslagspost icke kvarstå å

affärsverksfonden. Dess ändamål bör tillgodoses medelst inrättandet av ett

kapitalökningsanslag, vilket även bör ersätta kapitalanslaget Ersättningsanskaffningar

och ersättningsarbeten.

Ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten bör likaledes utgå.

Kostnaderna ha i vad de avse personal inarbetats i vederbörande avlönings-

och omkostnadsposter i anledning av förslaget om överflyttning av

viss radiopersonal till luftfartsstyrelsen.

Vissa ersättningar till telegrafstyrelsen för hyra av telefoner och direkta

telefonledningar, radiomateriel m. m. böra bokföras å en anslagspost förslagsvis

benämnd Förbindelsetjänst.

Avsättning till värdeminskningskonto tillkommer. Avsättningen bör motsvara

verkliga värdeminskningen av redan utförda anläggningar. Posten kommer

att öka högst väsentligt i det följande. Det har ansetts rimligt och praktiskt

att påbörja avskrivning först sedan en anläggning helt eller till större

delen tagits i bruk. Posten motsvarar delvis det nuvarande anslaget Ersättningsanskaffningar

och ersättningsarbeten. Avsättningen till värdeminskningskonto

återkommer som tillgångspost i investeringsstaten, där den kommer

att minska investeringsbemyndigandet.

I styrelsens förslag till stat ha avsättningarna till värdeminskningskonto

grundats på bokföringsmässigt beräknade ingångsvärden. Vid bifall titt förslaget

torde, på sätt skett i fråga om övriga affärsverksfonder, en nyvärdering

i sinom tid böra ske för att erhålla mera rättvisande utgångspunkter för

eu beräkning av såväl nu förevarande post som ränteposten.

Pensionskostnader. Såsom ett nytt verk har luftfartsstyrelsen ännu inga

pensioner att utgiva. Pensionsåtagandena för den ordinarie och icke-ordinarie

personalen innebära emellertid en belastning för framtiden. För att redovisningen

av utgifterna under luftfartsfonden skall bliva rättvisande torde

krävas, att 11 % av lönekostnaden avsättes för pensionsändamål. Beloppet

bör tills vidare, i den mån det ej erfordras för pensionsutgifler, användas

för extra avsättning till värdeminskningskonto.

Ersättning till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för väderlekstjänst

åt luftfarten. Denna post har ansetts böra uppföras med det belopp

institutet för nästa budgetår beräknar erforderligt för väderlekstjänst

åt luftfarten.

Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond, byggnadsstyrelsens delfond.

En rättvisande redovisning av kostnaderna för luftfarten kräver, att

kostnaderna för styrelsens lokaler redovisas å luftfartsfonden.

Ersättning till postverket för tjänstepost. Beräkningen av denna post bör

grundas på en statistisk kalkyl, vilken torde böra utföras av postverket.

Ränta å investerat kapital. En avkastning av tre procent å det i luftfartsfonden

investerade kapitalet torde få anses rimlig. Posten kommer att återfinnas

å riksstaten såsom avkastning av luftfartsfonden.

Beträffande erforderliga ändringar av luftfartsfondens inkomstsida erinrar

styrelsen till en början hurusom uppskattningen av luftfartsfondens inkomstposter

erbjöde avsevärda svårigheter, bland annat på grund av att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 194.

11

beräkningarna måste grunda sig på ett bedömande av flygtrafikens omfattning

om ett å två år. Styrelsen bade vid sina beräkningar utgått från att

förvaltningen av Bromma flygplats överfördes till styrelsen från och med

den 1 januari 1947. Styrelsen anför beträffande de olika delposterna i huvudsak

följande.

Hyror och arrenden. Styrelsen bar med bensin- och oljebolagen fört förhandlingar

i svfte att förmå dessa bolag att erlägga förhöjda avgifter för

rätten att å flygplatserna distribuera bensin — i förekommande fall — för

den av styrelsens personal omhänderhavda distributionen. Dessa förhandlingar

ha numera lett till att vissa avtal ingåtts.

Styrelsen räknar jämväl med inkomster av hangarhyror m. m., vilka

böra upptagas på förevarande inkomsttitel.

Posten Trafikinkomster innefattar landningsavgifter, belysningsavgifter

samt parkeringsavgifter.

Vid bifall till luftfartsstyrelsens förslag om höjning av flygplatsavgifterna

avser styrelsen att lämna privatflygare vissa nedsätlningar i nämnda taxor.

Dessa rabatter äro att anse såsom understöd åt privatflyget,^ och styrelsen

bör genom ett särskilt anslag, förslagsvis benämnt Rabatter åt privatflyget,

erhålla ersättning härför.

Beträffande posten Utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport må

framhållas, att styrelsen, sedan luftfartsinspektörens befattning såsom rådgivare

och granskningsman åt aktiebolaget Aerotransport indragits, förlorat

den fortlöpande kontakten med bolagets ekonomi. Styrelsen bär sålunda

icke för närvarande möjlighet att bedöma, huruvida bolaget kan lämna ytterligare

bidrag till täckande av kostnaderna för luftfarten. Med stöd av sin

allmänna kännedom om den exceptionellt höga utnyttjningsgraden av bolagets

flygplanpark och de avgifter, som betingas å särskilt utländska linjer,

finner styrelsen icke uteslutet att utdelningen skulle kunna höjas. Alternativt

kan övervägas, att bolaget i stället för att höja utdelningen till luftfartsstyrelsen

efter hand återbetalar åtnjutet statsunderstöd.

Posten Ersättning för väderleksobservationer kvarstår oförändrad.

Luftfartsstyrelsen kommer i annat sammanhang att framlägga förslag

rörande omorganisation av förfarandet i avseende å besiktning av flygplanmateriel.

Den nuvarande besiktningsmannaorganisationen skall enligt förslaget

ersättas med fast anställda besiktningsmän, därvid besiktningsavgifterna

— Som för närvarande i allmänhet utgöra ersättning till besiktningsmännen

— skola inlevereras till luftfartsstyrelsen. Styrelsen föreslår i anslutning

härtill, att för budgetåret 1947/48 upptages en ny rubrik, betecknad

Besiktningsavgifter.

En post Diverse inkomster bör slutligen upptagas å staten.

De inkomst- och utgiftsposter som enligt luftfartsstyrelsens förslag skola

upptagas på staten för nästa budgetår framgå av följande sammanställ
-

ning.

Inkomster.

Utgifter.

1. Hyror och arrenden.

2. Trafikinkomster.

3. Rabatter åt privatflyget.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar.

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader.

3. Flygplatsorganisationen: Avlö
-

ningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

Inkomster. Utgifter.

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader.

5. Underhåll och drift av luftfartsleder.

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m.

7. Förbindelsetjänst.

8. Avsättning till värdeminskningskonto.

9. Pensionskostnader.

10. Utgifter för värderlekstjänst.

11. Statens allmänna fastighetsfond,

byggnadsstyrelsens delfond.

12. Tjänstepost.

13. Ränta å investerat kapital.

Riksräkenskcipsverket har i sitt förutnämnda utlåtande förklarat sig berett

tillstyrka de förslag luftfartsstyrelsen framlagt, till den del de avse redovisning

över luftfartsfonden av sådana kostnader för luftfarten, som vid genomförandet

av 1945 års organisationsförslag icke upptogos till redovisning

å fonden.

I vad avser uppställningen av utgiftssidan i förslaget till driftkostnadsstat

för luftfartsfonden har riksräkenskapsverket icke funnit anledning till någon

erinran annat än beträffande den förutnämnda posten Ränta å investerat

kapital, vilken borde utgå. Ämbetsverket förutsätter sålunda, att kostnaderna

för telegraf- och radiopersonalen, för tjänstepost och för lokalhyra

skulle bestridas från vederbörliga, för dessa ändamål avsedda poster å utgiftssidan.

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond för av luftfartsstyrelsen

disponerade lokaler borde i staten för luftfartsfonden behandlas

som vanlig hyreskostnad, varför den i statförslaget uppförda posten Statens

allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond borde utgå.

Inkomstsidan i styrelsens statförslag hade icke givit riksräkenskapsverket

anledning till annan formell erinran, än att posten Bidrag till luftfartsfondens

driftkostnader, borde utgå och ersättas med en post, betecknad underskott.

Underskottet borde upptagas till ett belopp, motsvarande skillnaden

mellan inkomster och utgifter.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket uttalat hland annat, att de

väsentligaste inkomsterna för luftfartsfonden utgjordes av trafikinkomsterna,

med vilka inkomster av hyror och arrenden delvis vore jämställda, samt

utdelningen å aktier i aktiebolaget Aerotransport. Dessa tre inkomstposter

tillhopa kunde anses motsvara den faktiska inkomsten av lufttrafiken. I fråga

om dessa inkomster måste särskild betydelse tillmätas utdelningen å aktierna

i aktiebolaget Aerotransport. Aerotransports uppgift vore nämligen numera

att omhänderha de statsägda lufttrafiklinjerna. Det statliga lufttrafikväsendet

kunde alltså anses vara uppdelat på två organisationer, dels ett aktiebo
-

4. Utdelning å aktier i aktiebolaget

Aerotransport.

5. Ersättning för väderleksobservationer.

6. Besiklningsavgifter.

7. Diverse inkomster.

8. Bidrag till luftfartsfondens driftkostnader.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

13

lag, som omhänderhade trafiken å de statliga flyglinjerna ävensom vissa delar

av drifttjänsten, och dels luftfartsstyrelsen, som omhänderhade huvuddelen

av marktjänsten och administrationen samt i övrigt vore ägare till aktierna

i trafikbolaget. Ur denna synpunkt måste det enligt ämbetsverkets mening,

anses anmärkningsvärt, att luftfartsstyrelsen, såsom styrelsen också i den

remitterade skrivelsen framhållit, numera förlorat den fortlöpande kontakten

med aktiebolagets ekonomi samt att luftfartsstyrelsen icke för närvarande

hade möjlighet att bedöma, huruvida bolaget kunde lämna ytterligare

bidrag till täckande av kostnaderna för luftfarten. Organisationen av det

statliga lufttrafikväsendet vore i detta avseende icke ordnad på ett tillfredsställande

sätt.

Riksräkenskapsverket framhåller slutligen, att den nuvarande driftkostnadsstaten

för luftfartsfonden i motsats till motsvarande stater för de äldre

affärsdrivande verken vore fastställd av riksdagen samt uppförd såsom bilaga

till riksstaten. Utgiftsposterna och därmed även underskottsbeloppet

hade hittills varit svårberäkneliga och hade även vid flera tillfällen måst överskridas.

Luftfartsstyrelsen kunde emellertid nu anses ha fått en så fast utformning

och beräkningarna rörande utgifterna torde ha nått en sådan stadga,

att det kunde ifrågasättas, om det längre funnes anledning att fastställa

stat för luftfartsfonden i annan ordning än driftkostnadsstaterna för de äldre

affärsdrivande verken.

Statskontoret har i sitt utlåtande i förevarande del uttalat, alt kostnaderna

för exempelvis besiktning och typgranskning av flygplan m. fl. till luftfartsinspektionen

hörande ärenden icke borde få påverka fondens driftresultat.

Sistnämnda spörsmål hade tidigare uppmärksammats i samband med luftfartsstyrelsens

inrättande år 1945. Då propositionen härom framlades, framhöll

nämligen föredragande departementschefen (prop. nr 262, s. 95) med

anslutning till vissa av riksräkenskapsverket gjorda förslag, att goda skäl

syntes tala för såväl att ersättning för den statliga inspektionsverksamheten

beträffande flygmateriel bereddes luftfartsfonden i form av ett särskilt anslag

å sjätte huvudtiteln — varvid motsvarande belopp borde upptagas såsom en

inkomstpost å luftfartsfondens stat — som att besiktningsavgiftema redovisades

brutto å denna stat. Departementschefen hade likväl funnit lämpligast,

att därmed finge anstå i avbidan på en allmän översyn av fondens

konstruktion. Om luftfartsinspektionen skulle sortera under luftfartsslyrelsen

även efter eu eventuell omorganisation av detta ämbetsverk till affärsverk,

borde enligt statskontorets mening ersättning tillföras luftfartsfonden

för alla med inspektionen förenade kostnader på sätt som departementschefen

sålunda angivit. Förslaget till stat för luftfartsfonden borde överarbetas i

enlighet med det anförda.

Statens organisationsnamnet har framhållit, att luftfartsstyrelsen i sitt statförslag

upptagit en post, Utgifter för väderlekstjänst, motsvarande vad statens

meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1947/48 begärt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl Maj.ts proposition nr 194.

De pa rtementschejen.

i anslag till de lokala flygväderlekstjänsterna. Institutet hade emellertid därutöver,

under åberopande av bland annat luftfartens krav på ökad service,

påyrkat anslag för inrättandet av en flygväderleksbyrå samt utökning av

personalen å institutets aerologiska avdelning och å andra avdelningar inom

institutets centrala organisation. En ej oväsentlig del av sistnämnda belopp

torde få anses hänföra sig till kostnader för den civila luftfarten. För att

erhålla en rättvisande redovisning av luftfartsväsendets ekonomi, borde följaktligen

utgifterna för väderlekstjänsten ökas med lämplig andel av ifrågavarande

belopp.

Luftfartsstyrelsens förslag beträffande redovisningen av luftfartsverkets

driftkostnader har i huvudsak ej givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker

sålunda att i princip alla statsverkets kostnader för den civila luftfarten,

däri inbegripna utgifterna för luftfartsinspektionen, upptagas till redovisning

över luftfartsfonden. Den av statskontoret berörda frågan om besiktningsväsendets

organisation och redovisningen av besiktningsavgifterna

har jag funnit böra lösas så, att kostnaderna för organisationen bestridas från

luftfartsfonden och att avgifterna uppbäras hos luftfartsverket med bruttobeloppen.

Detta bör från och med hudgetåret 1947/48 även gälla sådana besiktningar

och prov m. m. som avses i kungörelsen (SFS 85/1928) med vissa

bestämmelser rörande tillämpningen av luftfartsförordningen. Vid bifall till

detta förslag torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela härav föranledda

beslut rörande regleringen av dispositionsrätten till anslaget till Extra

besiktningar av luftfartyg m. m.

■ Vad angår de särskilda utgiftsposterna torde jag här få förutskicka, att

jag icke har för avsikt att för närvarande föreslå någon överflyttning av

markradiopersonalen från telegrafverket till luftfartsverket, varför erforderligt

belopp för ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten även

i fortsättningen synes böra upptagas i driftkostnadsstaten.

Beträffande luftfartsverkets ersättningsskyldighet gentemot Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut har luftfartsstyrelsen föreslagit att

denna skulle begränsas till kostnaderna under institutets anslagstitel Väderlekstjänst

för luftfarten, vilken avser den lokala flygväderlekstjänsten. Organisationsnämnden

har ansett, att även viss del av institutets kostnader för

den centrala flygväderlekstjänsten samt för sådana personalutökningar i övrigt

som föranledas av luftfartens krav på ökad service borde bestridas från

luftfartsfonden. Jag torde i anslutning härtill få erinra, att flygplatsekonomisakkunniga

vid uppgörande av sina flygplatskalkyler ansett dessa icke böra

belastas med andra utgifter än dem, som äro knutna till väderlekstjänsten

vid de särskilda flygplatserna. Skulle det emellertid visa sig att av säkerhetsskäl

anspråken på väderlekstjänst från luftfartens sida skulle bli oproportionerligt

stora i förhållande till de anspråk som ställas från andra näringsgrenar

borde enligt de sakkunnigas mening denna fråga upptagas till förnyad

prövning. De sakkunniga ha därvid i första hand pekat på de kostnader för

väderlekstjänst å fartyg i Atlanten, som kunde komma att drabba Sverige.

För egen del anser jag mig böra i huvudsak ansluta mig till de sakkunnigas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

15

uppfattning. Luftfartsfonden bör sålunda enligt min mening tills vidare belastas

med allenast belopp, motsvarande institutets utgifter för väderlekstjänsten

vid de särskilda flygplatserna, ökat med lämplig andel, förslagsvis

hälften, av kostnaderna för Sveriges bidrag till en väderleksstation i Nordatlanten.

Under posten till pensionskostnader böra redovisas endast utbetalda pensioner,

varför posten för nästa budgetår kan upptagas med ett formellt belopp.

Den del av beräknade pensionskostnader, som avser i framtiden utfallande

pensionsförpliktelser, bör i likhet med vad som sker för övriga affärsverk

ingå såsom en kollektiv avskrivningspost i avsättningen till värdeminskningskonto.

Någon räntepost bör av förut anförda skäl icke upptagas å driftkostnadsstaten.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit bör icke heller någon särskild

post till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond upptagas i staten.

Å utgiftssidan torde slutligen, utöver de av luftfartsstyrelsen föreslagna

posterna, jämväl upptagas kostnaderna för Sveriges bidrag till internatio-- nella luftfartsorganisationen ävensom för deltagande i övrigt i organisationens

arbete. Vid bifall härtill kommer belastningen å sjätte huvudtitelns anslag

till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. m. att minska

i motsvarande mån.

Luftfartsstyrelsens uppläggning av inkomstsidan i staten har icke givit

mig anledning till erinran utom beträffande posterna Rabatter åt privatflyget

samt Utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport. Enligt min mening

böra rabatterna till privatflyget lämnas efter fullt affärsmässiga grunder. Jag

anser mig därför icke kunna tillstyrka, att ett särskilt bidragsanslag motsvarande

rabatterna uppföres å driftbudgeten, och någon inkomstpost bör således

icke heller upptagas hos luftfartsverket.

Till frågan om bokföringen av statens aktier i aktiebolaget Aerotransport

och redovisningen av inkomsterna av denna investering har jag tagit ståndpunkt

i det föregående i samband med avgränsningen av området för luftfartsverkets

affärsdrivande verksamhet. Med anledning av vad luftfartsstyrelsen

och riksräkenskapsverket i detta sammanhang anfört vill jag framhålla

vikten av att luftfartsstyrelsen erhåller möjlighet att bedöma i vad mån

lufttrafikföretagen genom erläggande av höjda avgifter kunna lämna bidrag

till täckande av kostnaderna för luftfarten. Härvid böra givetvis de privatägda

företagens förhållanden uppmärksammas i samma mån som aktiebolaget

Aerotransports. Jag är icke nu beredd att taga ståndpunkt till frågan,

på vilket sätt en effektiv insyn i företagen lämpligen bör komma till stånd,

utan förutsätter att luftfartsstyrelsen härvidlag begagnar de möjligheter som

stå till buds och i övrigt framlägger de förslag till ytterligare åtgärder som

må befinnas påkallade.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat skulle å luftfartsverkets

driftkostnadsstat tills vidare komma att uppföras avlöningar och omkostnader

för luftfartsverket, kostnader för underhåll och drift av luftfartsleder,

hyres- och arrendeavgifter in. m., förbindelsetjänst, avsättning till värdeminskningskonto,

pensionskostnader, utgifter för väderlekstjänst samt Ijäns
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

tepost. Mot dessa utgifter skulle svara hyror och arrenden, trafikinkomster,

ersättning för väderleksobservationer, besiktningsavgifter samt diverse in-''

komster.

Den nuvarande driftkostnadsstaten för luftfartsfonden är såsom riksräkenskapsverket

framhållit i motsats till motsvarande stater för de äldre affärsdrivande

verken fastställd av riksdagen samt uppförd såsom bilaga till

riksstaten. Fastställande av stat för luftfartsfonden synes i samband med att

den nu förordade omläggningen träder i kraft böra ske genom beslut av

Kungl. Maj:t i samma ordning som gäller för övriga affärsdrivande verk.

Jag förutsätter emellertid därvid att regleringsbestämmelserna i avbidan på

närmare erfarenhet rörande den ekonomiska utvecklingen till en början skola

komma att erhålla en något mera detaljerad utformning än beträffande de

äldre affärsverken.

Luftfartsverkets investeringsstat.

I sin skrivelse den 30 september 1946 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag

om vissa ändringar i kapitalbudgetens uppställning såvitt angår luftfartsfonden.

Detta förslag har anmälts i 1947 års statsverksproposition (Bil.

27, s. 167 ff.). Frågan om avskrivning av investeringarna i luftfartsfonden

lämnades dock vid detta tillfälle öppen.

Luftfartsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande avskrivningsfrågan

framhållit, att det beredde åtskilliga svårigheter att avväga hur stor

del av investeringarna, som med hänsyn till olika omständigheter borde

i''edan från början avskrivas med skattemedel. Till en början vore det tydligt,

att ett väl utbyggt system av flygplatser och därtill börande markorganisation

vore ett framträdande militärt intresse, framför allt i krig men även

i fredstid. Styrelsen räknade icke med att militära eller andra statsägda flygplan,

som ej användes i yrkesmässig luftfart, annat än i särskilda undantagsfall

— såsom då en civil flygplats upplåtes för militärt brak för viss tid —

skulle erlägga avgifter för begagnande av den civila markflygorganisationen.

Redan denna omständighet vore ett skäl att nedräkna det räntepliktiga kapitalet.

Även jämförelser med anstalterna för sjöfarten ävensom det naturliga

i att civilflyget under den närmaste utvecklingsperioden erhölle ett visst

statligt stöd med hänsyn till det allmänintresse det tillgodosåge, gjorde det

skäligt, att en del av det investerade kapitalet ej gjordes räntepliktigt. Utvecklingen

vid järnvägarna, exempelvis betraktelsesättet vid tillkomsten av

inlandsbanan, kunde även anföras såsom stöd för en sådan anordning.

I avbidan på närmare erfarenheter har styrelsen med hänsynstagande

till olika på spörsmålet inverkande omständigheter stannat vid att föreslå

att 40 % av det för nästa budgetår beräknade sammanlagda investeringsbeloppet

skulle omedelbart avskrivas med skattemedel. Utarbetade förslag

till avskrivningsgrunder skulle framläggas senare med hänsynstagande till

flygplatsekonomisakkunnigas blivande förslag i ämnet.

I anslutning härtill har luftfartsstyrelsen föreslagit, att å riksstatens sjätte

huvudtitel anvisas ett särskilt anslag, benämnt Extra ersättning till luftfarts
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj.ts proposition nr 194.

17

fondens värdeminskningskonto, samt att å investeringsstaten upptages en

motsvarande titel, benämnd Avskrivningsmedel från riksstaten.

Riksräkenskapsverket har riktat erinringar mot luftfartsstyrelsens förslag

samt anfört i huvudsak följande.

Om avskrivningsanslag skola anvisas, höra sådana uppföras under avskrivningshuvudtiteln

och icke under riksstatens sjätte huvudtitel. Det kan emellertid

ifrågasättas, om det är riktigt att anvisa avskrivningsanslag på den

motivering luftfartsstyrelsen förordat. Givetvis hör man med avseende på

luftfartsfonden, på samma sätt som sker vid övriga affärsverksfonder, anvisa

anslag för avskrivning av sådana anläggningar som tillkomma av enbart

militära skäl. De medel, varom nu är fråga, avse emellertid civila flygfältsbyggen

för i främsta rummet civil flygtrafik. Sådana anläggningar torde

böra i vanlig ordning avskrivas över driftkostnadsstaten. De nu planerade

flygfälten kunna icke heller i avskrivningshänseende jämföras med exempelvis

inlandsbanan. En dylik jämförelse skulle möjligen kunna vara tilllämplig

å vissa flygfält, som redan äro uppförda, men dessas anläggningar

äro också i sin helhet redan avskrivna. Däremot anser riksräkenskapsverket,

att det kan anses skäligt, att luftfartsstyrelsen erhåller viss ersättning för

flygvapnets rätt att utnyttja de civila flygfälten, varvid hänsyn även bör

tagas till den rätt som kan tillkomma utländska militära och andra statliga

flygplans rätt att landa utan avgift. Den ersättning, som enligt detta resonemang

skulle kunna tänkas tillkomma luftfartsfonden, bör i så fall utbetalas

från driftbudgetens utgiftssida över ett anslag, som beräknas schablonmässigt

på ungefär samma sätt som ersättningsanslaget till postverket för tjänstebil

samt uppföras under sjätte eller eventuellt fjärde huvudtiteln. I så fall

bör dock även flygvapnet respektive försvarets fastighetsfond (flygvapnets

delfond) erhålla ersättning, när militära flygfält användas för civil trafik.

Riksräkenskapsverket har slutligen förklarat, att luftfartsstyrelsens förslag

till investeringsstat icke givit riksräkenskapsverket anledning till annan erinran,

än att posten Avskrivningsmedel från riksstaten borde utgå.

Flygplatsekonomisakkunniffa ha i sitt såsom bilaga till propositionen

1946: 379 fogade betänkande framhållit, bland annat, att de sakkunniga

i sina driltkalkyler inräknat ränta på mark, som upplåtits av kommunerna

till staten samt ränta och avskrivningar på sådana i statens ägo befintliga

anläggningar, vilka redan avskrivits i kommunernas och statens böcker. Det

funnes emellertid enligt de sakkunnigas mening knappast anledning kräva,

att luftfarten, innan dess ställning inom kommunikationsväsendet blivit fastare

grundad, skulle återbära delta bidrag genom flygplatsavgifter, som vore

högre än som behövdes för att täcka driftsutgifterna och de årliga kostnaderna

lör de nya anläggningar, som nu visade sig behövliga.

\ id anmälan av luftfartsstyrelsens förslag till ändring av kapitalbudgetens Departementsuppställning,

såvitt avser luftfartsfonden, har jag i huvudsak anslutit mig till <''hplcnvad

styrelsen föreslagit beträflande uppställningen av investeringsanslagen

in. in. Jag har sålunda bland annat tillstyrkt, att å luftfartsfonden uppföres

ett särskilt dispositionsanslag, konstruerat enligt samma principer som de

affärsdrivande verkens motsvarande anslag. Härigenom har möjlighet öppnats

lör luftfartsstyrelsen att erhålla samma rörelsefrihet beträffande dispositionen

Bihang till riksdagens protokoll 19\7. / sand. Nr 194.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

av investeringsmedel som för närvarande tillkommer de äldre affärsdrivande

verken.

Avskrivningsfrågorna ha däremot såsom förut nämnts lämnats öppna. Sedan

luftfartsstyrelsen avgav sitt förslag, ha dessa frågor kommit i ett delvis nytt

läge genom de utredningar som verkställts av flygplatsekonomisakkunniga

samt de överväganden som i anslutning därtill gjorts vid statsmakternas prövning

av frågan om anläggande av en storflygplats vid Halmsjön. De investeringar

i luf tf artsfonden, som beslutats av 1946 års höstriksdag, och de av mig

i statsverkspropositionen tillstyrkta ytterligare investeringarna äro enligt min

mening av sådan ekonomisk betydelse för flyget, att de icke böra avskrivas

annorledes än genom sedvanliga avsättningar till värdeminskningskonto. Det

torde ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av luftfartsstyrelsen besluta

om grunderna för sådan avskrivning. Därest beslut framdeles skulle fattas

om utförande av icke räntabla investeringar i flygfält, torde avskrivning i enlighet

med riksräkenskapsverkets förslag böra ske över avskrivningshuvudtiteln

och icke medelst anslag anvisade under sjätte huvudtiteln.

Vad angår de äldre investeringarna i luftfartsfonden ha flygplatsekonomisakkunniga

visserligen medräknat dessa vid sina räntabilitetskalkyler men ha

å andra sidan ansett det knappast kunna krävas, att luftfarten, innan dess

ställning inom kommunikationsväsendet blivit fastare grundad, skulle förränta

jämväl dessa investeringar. För egen del har jag vid anmälan av frågan

om byggande av en storflygplats uttalat, att man vid bestämmandet av

förräntningsplikten åtminstone tills vidare borde kunna bortse från de kapitalkostnader

som hänförde sig till redan gjorda investeringar.

Luftfartsstyrelsen har vid sin behandling av avskrivningsfrågorna jämväl

upptagit spörsmålet om den ersättning, som borde utgå för militära och

andra statliga flygplan, vilka begagna den civila markorganisationen. Styrelsen

— som ansett avgifter för sådana plan böra utgå endast i särskilda undantagsfall

— har ansett skäl föreligga att av denna anledning nedräkna det räntepliktiga

kapitalet. Riksräkenskapsverket har däremot ifrågasatt, att ersättningsspörsmålet

borde lösas genom anvisande av ett särskilt ersättningsanslag

å driftbudgeten. Enligt min mening bör man tills vidare kunna anse

detta spörsmål löst därigenom att krav icke uppställas på förräntning av

huvudparten av de äldre investeringarna. Jag förutsätter emellertid därvid att

såsom luftfartsstyrelsen framhållit avgifter under särskilda förhållanden

böra kunna uttagas, då militära myndigheter taga den civila markorganisationen

i anspråk. Därest förhållandena framdeles skulle väsentligt ändras

kan ersättningsfrågan givetvis upptagas till ny prövning.

Fastställande av investeringsstat för luftfartsfonden torde böra ske på samma

sätt som beträffande övriga affärsdrivande verk.

Luftfartsverkets personalstat.

1 förevarande sammanhang torde jag först få anmäla, att luftfartsstyrelsen

i sin skrivelse den 30 september 1946 hemställt om överförande i dess tjänst

av telegrafverkets vid markradiostationerna tjänstgörande personal. Ett

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 194.

19

förslag från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av denna innebörd var på sin

tid föremal för prövning i samband med behandlingen av frågan om luftfartsstyrelsens

inrättande men vann ej statsmakternas bifall. Luftfartsstyrelsens

nu föreliggande förslag i ämnet har tillstyrkts av riksräkenskapsverket, medan

telegrafstyrelsen och statens organisationsnämnd motsatt sig detsamma. Därjämte

har telegrafverkets radiotelegrafisters förening i skrivelse den 14 november

1946 hemställt, att luftfartsstyrelsens framställning icke måtte föranleda

någon åtgärd. För egen del har jag, såsom redan förut antytts, icke

kunnat finna, att några avgörande skäl nu skulle föreligga för ändring av det

tidigare ståndpunktstagandet i denna fråga. Jag är således ej beredd att tillstyrka

luftfartsstyrelsens ifrågavarande förslag.

Vid inordnande av luftfartsverket bland de affärsdrivande verken torde i

enlighet med de principer, som tillämpas för dessa, frågor rörande antalet

befattningar i lägre lönegrader av löneplan A än 21 ävensom rörande antalet

icke-ordinarie befattningshavare och löneställningen för dessa för luftfartsverkets

del icke behöva underställas riksdagen.

För kommunikationsverken och domänverket gäller, att dessa verk utan

tillstånd av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall äga inrätta extra ordinarie befattningar

i högst 27 lönegraden. För luftfartsverkets vidkommande anser jag

mig emellertid böra förorda, att i avvaktan på ytterligare erfarenhet luftfartsstyrelsens

befogenhet att inrätta extra ordinarie tjänster åtminstone tills vidare

icke utsträckes utöver vad därutinnan nu gäller. Frågor om inrättande av

dylika tjänster vid verket torde sålunda, i den mån luftfartsstyrelsen icke enligt

gällande generella bestämmelser äger meddela beslut i ämnet, få hänskjutas

till Kungl. Maj:ts prövning.

Jag övergår härefter — i anslutning till luftfartsstyrelsens anslagsäskanden

— till behandlingen av de förslag rörande inrättande av nya ordinarie befattningar

vid luftfartsverket, vilka äro av beskaffenhet att i enlighet med vad i

det föregående anförts böra underställas riksdagens prövning. I detta sammanhang

torde jag först få erinra om att luftfartsstyrelsen för närvarande är

organiserad på följande fyra avdelningar, nämligen luftfartsinspektionen, trafikavdelningen,

marktjänstbyrån och kanslibyrån. Vardera av marktjänst- och

kanslibyråerna förestås av en byråchef i Ko 30, medan de båda förstnämnda

avdelningarna stå under ledning av en luftfartsinspektör i C 6 respektive

en trafikdirektör i C 4.

Uppflyttning av trafikdirektören från C 4 till C 6. 1 sin petitaskrivelse den

30 september 1946 har luftfartsstyrelsen, efter att ha lämnat eu redogörelse för

trafikavdelningens organisation och arbetsuppgifter, uttalat, alt denna avdelning

nu borde jämställas med styrelsens övriga byråer och att trafikdirektören

därvid borde erhålla en förbättrad löneställning. Styrelsen föreslår i delta

sammanhang, att befattningen uppflyttas till lönegraden G 5.

Sedermera har styrelsen med ändring av detta förslag i skrivelse den 2

december 1946 hemställt, att befattningen såsom trafikdirektör måtte uppflyt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Mcij:ts proposition nr 194.

tas till lönegraden C 6. Till stöd härför har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Luftfartsstyrelsen har vid ett flertal tillfällen halt anledning framhålla,

att utvecklingen inom den civila luftfartens verksamhetsområde för närvarande

är i hög grad oberäknelig. Helt nyligen har erfarits, att aktiebolaget

Aerotransport (ABA) har för avsikt att inköpa 10 flygplan av typ Douglas

DG 6 samt att Svensk Interkontinental Lufttrafik-Aktiebolag (SILA) och darmed

samtrafikerande bolag beslutat inköp av 7 flygplan av samma typ. I

samband därmed är en väsentlig utökning av flygbolagens organisation att

förutse och ytterligare hangarer och verkstadsutrymmen bliva nödvändiga.

Den sålunda beslutade utvidgningen av det svenska trafikflygets kapacitet

är av sådan storleksordning att i stort sett en fördubbling av nuvarande flygtrafik

till och från landet möjliggöres enbart med svenska flygplan. Man

torde ha anledning räkna med att även utländska flygbolag komma att i

betydligt ökad utsträckning bedriva trafik på Sverige. ABA räknar med att

förstärkningen i flygplanflottan skall inträda redan under nästkommande

budgetår.

Rekryteringen av den för trafikbolagen erforderliga personalen måste naturligen

ske från sådana personalkategorier inom Sverige som överhuvud

taget sysslat med luftfart, nämligen från övriga civila flygbolag och flygklubbar,

från flygvapnet samt från luftfartsstyrelsen. Brist på lämplig personal

föreligger emellertid, och såväl SILA som ABA har i stor utsträckning

måst fylla icke bara ledande befattningar utan även befattningar långt ner

i graderna med utländska medborgare, varvid löner väsentligt överstigande

motsvarande svenska lönenivå måst betalas. Som exempel härpå kan nämnas,

att pilotlönerna för de transatlantiska linjerna ligga i en storleksordning

av 25 000 kronor och att en av SILA till luftfartsstyrelsens förfogande vid

PIGAO :s regionalmöte i Paris innevarande höst ställd expert av utländskt

ursprung uppbär en lön av 24 000 kronor.

Ojämnheten i avlöningsförhållandena torde vara den direkta anledningen

till de avgångar som under det senaste året ägt rum från luftfartsstyrelsen,

trots att styrelsen är nyorganiserad och oaktat befordringsmöjlighetema

inom verket i allmänhet bedömas såsom gynnsamma. De avgående ha i flera

fall vitsordat, att de högst ogärna lämna sin verksamhet inom styrelsen men

att ekonomiska synpunkter varit avgörande.

Luftfartsstyrelsen har icke kunnat undgå att med oro för framtiden iakttaga

nu berörda tendenser, och även om en ändring härutinnan är att förutse

i och med att förhållandena stabiliseras och den nuvarande våldsamma

expansionen inom civilflygets områden övergår till en mera jämn utveckling,

anser sig styrelsen för sin del böra framhålla nödvändigheten av att lönerna

redan nu avpassas i möjligaste mån med hänsyn till den inom luftfartens

område speciellt hårda konkurrensen på arbetsmarknaden. Detta gäller i all

synnerhet sådana befattningshavare som förestå för flygsäkerheten betydelsefulla

tekniska specialgrenar inom styrelsens verksamhetsområde.

Luftfartsstyrelsen, som i sina medelsäskanden för nästa budgetår bl. a.

föreslagit di lönegradsuppflyttning från C 4 till C 5 för trafikdirektören, anser

sig på grund av sedermera inträffade, här åberopade omständigheter

böra, med ändring av sitt ifrågavarande förslag, hemställa om ytterligare

lönegradsuppflyttning beträffande ifrågavarande befattning.

Allmänna lönenämnden har i yttrande den 23 januari 1947 över luftfartsstyrelsens

skrivelse den 2 december 1946 anfört följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj:ts proposition nr 194.

Av luftfartsstyrelsens petitaskrivelse den 30 september 1946 framgick bland

annat, att arbetsuppgifterna för trafikavdelningen (flygsäkerhetsavdelningen)

hos styrelsen ökat i snabbt tempo samt att avdelningen numera uppdelats

på två sektioner under var sin trafikinspektör. Av dessa sektioner handhade

den ena huvudsakligen frågor rörande flygsäkerheten och den andra ärenden

angående trafikledarpersonalen m. m. Beträffande nyssnämnda personal

framgick av petitaskrivelsen, att denna enligt 1945 års riksdagsbeslut rörande

omorganisation av luftfartsväsendet förutsattes skola omfatta tillhopa

25 befattningshavare men att berörda personal sedermera måst på grund av

flygtrafikens hastiga utveckling väsentligt ökas. 1 framställningen förutsattes,

att trafikledarorganisationen under budgetåret 1947/48 skulle omfatta

sammanlagt 95 befattningshavare. Enligt från luftfartsstyrelsen under hand

inhämtad uppgift har sagda personalorganisation genom anställande på senare

tid av ett antal arvodister redan nu kommit att omfatta ungefärligen

sistnämnda antal befattningshavare.

Med hänsyn till den avsevärda utvidgning av trafikledningens arbetsuppgifter

och ökning av trafikpersonalens antal, som sålunda ägt rum och som

därutöver väntas inträda till följd av lufttrafikens fortgående utveckling,

finner lönenämnden motiverat, att trafikdirektören hos luftfartsstyrelsen —

vilkens arbetsuppgifter såsom chef för trafikledningen få anses, icke minst

med hänsyn till flygsäkerhetstjänstens handhavande, vara av synnerligen

krävande och ansvarsfull natur -— på sätt av styrelsen i den nu remitterade

framställningen föreslagits, i lönehänseende jämställes med byråchef och

placeras i C 6.

Med hänsyn till den alltmera ökade omfattning och betydelse, som trafikavdelningens

arbetsupgifter erhållit, anser jag mig i likhet med allmänna

lönenämnden böra biträda luftfartsstyrelsens förslag om att trafikdirektören

i lönehänseende jämställes med byråchef och placeras i C 6. Vid bifall till

detta förslag torde benämningen å trafikavdelningen böra ändras till trafikbyrån.

Inrättande av 3 befattningar såsoin biträdande luftfartsinspektör i C 4.

I förenämnda skrivelse den 30 september 1946 bar luftfartsstyrelsen framlagt

förslag om viss omorganisation av luftfartsinspektionen.

Den civila luftfartens utveckling, bland annat i tekniskt avseende, hade,

anför styrelsen, haft till följd, alt för inspektionens vidkommande helt nya

arbetsområden tillkommit. Sålunda hade flvgplanmaterielen blivit alltmera

komplicerad till sin konstruktion, och helt nya flygplantyper hade börjat

användas för civilt bruk, vilket förhållande ställde nya krav på teknisk expertis

beträffande såväl typgranskning och periodiska besiktningar som i

fråga om kontinuerlig tillsyn av materielens underhåll in. ni. Det pågående

intensiva internationella samarbetet på den civila luftfartens område ställde

vidare stora krav på speciell teknisk sakkunskap.

I anslutning till vad sålunda anförts framhåller styrelsen, att luftfartsinspektionens

arbetsuppgifter — vilkas betydelse särskilt ur säkerhetssynpunkt

icke finge underskattas — fått eu sådan omfattning, att eu personalförstärkning

inom den nuvarande organisationens ram icke vore tillfyllest. Eu fördelning

av arbetet på flera underavdelningar vore sålunda nödvändig. Hittills

Departements
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

vunna erfarenheter gåve vid handen, att följande sektioner erfordrades, nämligen

en materielsektion, en drift sek tion och en utbildningssektion.

Varje sektion borde förestås av en högt kvalificerad befattningshavare

med vilja att laga ansvar och förmåga att fullt självständigt

handlägga under sektionen hörande ärenden. Med hänsyn till arbetets karaktär

syntes det lämpligt, att sektionscheferna — i likhet med luftfartsinspektören

— anställdes för viss tidsperiod, varför sektionscheferna borde hänföras till

löneplan G i civila avlöningsreglementet. Styrelsen föreslår, att befattningarna

i fråga placeras i lönegraden C 4 med tjänstebenämningen biträdande

luftfartsinspektör. Vid bifall härtill skulle följande befintliga tjänster

kunna indragas, nämligen en befattning såsom biträdande luftfartsinspektör

med ett årsarvode av 17 000 kronor (driftsektionen) samt en i Eo 27 placerad

befattning såsom luftfartsingenjör (materielsektionen).

Beträffande den ifrågasatta befattningen såsom chef för utbildningssektionen

har luftfartsstyrelsen anfört bland annat följande:

Såsom chef för utbildningssektionen bör anställas en ny befattningshavare,

helst en erfaren trafik- eller militärflygare, bland annat för övervakning av

med utbildning av flyg- och markpersonal sammanhängande frågor. Styrelsen

får i detta sammanhang erinra om att den civila flygutbildningen i stort

sett legat nere under kriget på grund av bensinrestriktioner. Flera motorflygskolor

ha nu återupptagit verksamheten. Vidare får man räkna med en kontinuerlig

trafikflvgarutbildning för skolning av trafikpiloter. Med hänsyn därtill

bör chefen för utbildningssektionen själv kunna pröva aspiranter, vilka

söka certifikat såsom trafikflygare. För detta ändamål har hittills anlitats

personal utanför inspektionen. Vidare skall sektionschefen kunna deltaga i

internationella konferenser angående certifikat- och utbildningsfrågor.

Av en inom luftfartsstyrelsen upprättad, den 28 januari 1947 dagtecknad

promemoria angående luftfartsinspektionens arbetsuppgifter och personalbehov

inhämtas beträffande arbetsfördelningen mellan de angivna sektionerna

inom inspektionen, att på materielsektionen skulle ankomma handläggningen

av luftvärdighetsfrågor och det därmed sammanhängande internationella

samarbetet (PICAO), på driftsektionen handläggningen av

ärenden rörande tillstånd till yrkesmässig luftfart och till yrkesmässig verkstadsrörelse

för luftfarten ävensom kontroll av olika flygplanstypers lämplighet

för viss tjänst samt av luftfartygs utrustning in. in., ärenden rörande

flygklubbsverksamhet, inspektioner av flyglinjer och flygföretag, utredningar

rörande haverier och driftstörningar in. m. samt på utbildningssektionen

handläggningen av ärenden rörande luftfartscertifikat, ävensom certifikatkontroll,

kontroll av flygskolor in. in.

Statskontoret har i utlåtande den 21 november 1946 över luftfartsstyrelsens

petita i förevarande sammanhang anfört följande.

Luftfartsstyrelsen har föreslagit, att tre biträdande luftfarlsinspektörsbefattningar

i lönegraden C 4 skola inrättas å luftfartsinspektionen samt att viss

ingenjörspersonal inom den föreslagna fasta besiklningsmannaorganisationen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

skall såsom besiktningsingenjörer placeras i lönegraden C 3. Huruvida den

föreslagna löneställningen är rätt avvägd med hänsyn till kompetenskrav, arbetsuppgifternas

beskaffenhet m. m. kan statskontoret på grundval av föreliggande

utredning icke bedöma. Statskontoret vill allenast erinra om sin tidigare

vid flera tillfällen uttalade uppfattning, att antalet förordnandetjänster med

lön enligt löneplan G i möjligaste mån bör begränsas med hänsyn till att dessa

tjänster särskit ur pensionssynpunkt ställa sig dyrbara för statsverket. I anslutning

härtill må även framhållas, att de fyra lägsta lönegraderna inom ifrågavarande

löneplan hittills använts i ett jämförelsevis ringa antal fall.

Allmänna lönenämnden, som den 20 november 1946 avgivit utlåtande över

luftfartsstyrelsens anslagsäskanden, har icke funnit anledning till särskilt uttalande

beträffande den nu behandlade organisationsfrågan.

I likhet med luftfartsstyrelsen finner jag angeläget, att luftfartsinspektio- Departementsnens

personalorganisation avväges så, att de betydelsefulla flygsäkerhetstek- chefen.

niska uppgifter, som åvila inspektionen, icke behöva eftersättas. Den utveckling

på den civila luftfartens område, som inträtt sedan luftfartsstyrelsen

inrättades, har medfört en väsentlig förändring i fråga om de förutsättningar,

under vilka luftfartsinspektionens nuvarande organisation utformades; en förstärkning

av densamma synes nu vara nödvändig. Med hänsyn till här angivna

förhållanden har jag ansett mig icke böra motsätta mig styrelsens förslag

om inrättande av 3 ordinarie sektionschefsbefattningar å avdelningen. Ej

heller har jag funnit anledning till erinran mot den föreslagna löneställningen

och tjänstebenämningen för befattningarna i fråga. Jag tillstyrker alltså, att 3

befattningar såsom biträdande luftfartsinspektör i C 4 inrättas. Befattningarna

böra tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Vid bifall till förevarande förslag torde det få ankomma på Kungl. Maj:t

att besluta om avförande ur styrelsens personalförteckning av 1 befattning

som luftfartsingenjör i Eo 27.

Uppflyttning av kamreraren från A 22 till A 24, Under hänvisning till det

alltmera ökade omfånget av styrelsens ekonomiska verksamhet har luftfartsstyrelsen

föreslagit, att styrelsens kamrerarbefattning, vilken är uppförd i

\ 22, måtte uppflyttas till A 26. Till närmare motivering av sitt förslag, har

styrelsen anfört följande.

Redan i samband med styrelsens inrättande framhöll riksräkenskapsverket

i remissyttrande över de sakkunnigas förslag, att det snart nog syntes

kunna bliva anledning att placera denna befattning i lönegraden A 24. Departementschefen

(prop. 1945:262, s. 66) ansåg sig emellertid för det dåvarande

icke böra avvika från sakkunnigförslaget. Erfarenheterna från den tid

styrelsen varit i funktion utvisa, att eu avsevärd arbetsbörda och ett betydande

ekonomiskt ansvar måste åvila kamreraren. I och med statens övertagande

av Stockholm/Bromma flygplats samt i samband med den överflyttning

av förrådsverksamheten för luftfarlsväsendet från väg- och vatlenbyggnadsverket,

som enligt styrelsens förslag skulle ske vid ingången av nästa

budgetår, är eu ytterligare ökning av kamrerarens arbete att förutse.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj ds proposition nr 19 i.

Departements - chefen.

Departements
chefen.

Allmänna lönenämnden har med anledning av förevarande förslag uttalat,

att lönenämnden funne det motiverat, att kamrerarbefattningen erhölle höjd

lönegradsplacering. Nämnden ville emellertid förorda, att tjänsten i avvaktan

på närmare erfarenheter — bland annat i vad anginge styrelsens omhänder - havande av förrådsverksamheten -— uppfördes i A 24.

Även jag anser skäl föreligga för en uppflyttning i lönegrad av styrelsens

kamrerarbefattning. Uppflyttningen torde dock i enlighet med allmänna lönenämndens

förslag böra begränsas till A 24.

Inrättande av en befattning såsom förste byråsekreterare i A 24. I personalförteckningen

för luftfartsstyrelsen finnas upptagna, bland andra, befattningar

för en förste byråsekreterare i Eo 24 och en byråsekreterare i A 21.

Med hänsyn till befordringsgången inom styrelsen anser luftfartsstyrelsen

önskvärt, att nämnda förste byråsekreterarbefattning uppföres på ordinarie

stat i A 24. Härom gör styrelsen hemställan.

Styrelsens förslag har icke givit allmänna lönenämnden anledning till särskilt

uttalande.

Mot luftfartsstyrelsens här ifrågavarande framställning har jag icke funnit

något att erinra. Jag tillstyrker alltså, att en befattning såsom förste

byråsekreterare i A 24 inrättas hos styrelsen. Vid bifall till detta förslag torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut om indragning av

motsvarande nu befintliga extra ordinarie befattning.

Inrättande av 3 befattningar såsom besiktningsingenjör i C 3. I sin petitaskrivelse

den 30 september 1946 har luftfartsstyrelsen jämväl framlagt förslag

om viss omorganisation i avseende å förfarandet vid besiktning av

flygmateriel. Dylika besiktningar utfördes för närvarande, yttrar styrelsen,

av särskilt förordnade, utanför styrelsen stående besiktningsmän, vilka anlitades

från fall till fall. Styrelsen har funnit det svårt att med detta system

åstadkomma verklig kontinuitet i besiktningsförfarandet. Det vore vidare ej

tillfyllest att flygmaterielen, såsom nu vore fallet, kontrollerades endast en

eller två gånger årligen; ur säkerhetssynpunkt vore det nödvändigt att besiktningarna

-—- åtminstone på för yrkesmässig luftfart godkända flygplatser

—• kombinerades med en löpande kontroll av underhållstjänsten. I och med

att den civila flygtrafiken ökat i omfattning — en ökning som i än högre

grad kunde beräknas komma att göra sig gällande under de kommande

åren -— anser luftfartsstyrelsen ur säkerhetssynpunkt motiverat, att en organisation

av fast anställda besiktningsmän nu inrättas. Därest styrelsens förslag

i ämnet bifölles, vore det styrelsens mening att senare framlägga förslag

om slopande av de för närvarande vid flygplanens registrering utgående

stämpelavgifterna samt om en ej oväsentlig höjning av besiktningsavgifterna.

Styrelsen, som gjort en uppskattning av antalet segel- och motorflygplan per

den 1 januari 1948 och som vidare utgått från att samtliga skolflygplan och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

25

flygplan för yrkesmässig befordran av passagerare skola besiktigas två gånger

om året, har ansett sig, under angivna förutsättningar, kunna approximativt

uppskatta inkomsterna av besiktningarna under budgetåret 1947/48 till

165 000 kronor.

Den av luftfartsstyrelsen sålunda planerade besiktningsmannaorganisationen,

vilken beräknats skola ersätta de nuvarande, utanför luftfartsinspektionen

stående besiktningsmännen i vad avser löpande besiktningar i samband

med förlängning av luftvärdighetsbevis m. m., skulle enligt styrelsens organisationsplan

i fullt utbyggt skick få följande sammansättning:

Distrikt

Bromma

Torslanda

Bulltofta

Norrköping

Luleå

Personal

Besiktningsingenjör

Motoringenjör

Instrumentingenjör

Verkmästare

Skrivbiträde

Besiktningsingenjör

Verkmästare

Besiktningsingenjör

Verkmästare

Besiktningsingenjör

Besiktningsingenjör

Med hänsyn till rådande svårigheter vid personalanskaffning samt önskvärdheten

av en viss övergångstid föreslår styrelsen, att den fasta besiktningsmannaorganisationen

uppbygges i etapper. I första hand borde därvid

besiktningspersonal stationeras å Bromma flygplats, där styrelsen räknar

med ett oundgängligt behov av fast personal, bland annat med hänsyn till

att besiktningen av och tillsynen över flygplan tillhörande Scandinavian Airlines

System till övervägande delen komme att förläggas till Stockholm. En

såvitt möjligt fullständig besiktningsmannainstitution borde därför redan

från och med budgetåret 1947/48 inrättas vid Bromma. Såsom grund för en

hela landet omfattande besiktningsmannaorganisation föreslår styrelsen vidare,

att från och med nyssnämnda budgetår en besiktningsingenjör anställes

vid vardera av Malmö/Bulltofta och Göteborg/Torslanda flygplatser.

Avsikten vore, att de fast anställda besiktningsmännen skulle, förutom besiktningar

å själva flygplatsen, jämväl fullgöra besiktningsuppdrag samt utöva

löpande inspektionsverksamhet inom respektive trafikdistrikt. De borde

därjämte vid behov kunna tagas i anspråk för haveriutredningar m. m., varigenom

luftfartsinspektionens arbete kunde underlättas.

För att rätt fylla sin avsedda funktion borde, framhåller luftfartsstyrelsen

vidare, besiktningspersonalen i lönehänseende erhålla en sådan placering, att

eu rekrytering av högt kvalificerade tekniker möjliggjordes. Besiktningsingenjörerna,

som själva måste flyga och som sålunda icke borde kvarstanna i sina

befattningar längre än de fyllde denna fordran, syntes böra hänföras till

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl Maj.ts proposition nr 194.

Departements
chefen.

löneplan C, medan övriga befattningshavare till en början torde böra erhålla

extra ordinarie anställning (motor- och instrumentingenjörerna i Eo 26). Styrelsen

föreslår, att besiktningsingenjörerna placeras i lönegraden C 3.

Luftfartsstyrelsens förslag rörande befattningarna såsom besiktningsingenjör

har icke givit allmänna lönenämnden anledning till särskilt uttalande.

Beträffande ett av statskontoret i fcrevarande sammanhang gjort uttalande

torde jag få hänvisa till den redogörelse, som i det föregående lämnats i samband

med förslaget om inrättande av vissa befattningar såsom biträdande

luftfartsinspektör.

Statens organisationsnämnd har i utlåtande den 15 november 1946 anfört

följande.

Den av luftfartsstyrelsen föreslagna besiktningsorganisationen med vid de

större flygplatserna stationerade besiktningsingenjörer och övrig personal får

anses vara riktig, enär en fortlöpande kontroll av flygplanen måste företagas.

Denna underlättas av att flygplanen under pågående reparationer i viss

utsträckning äro nedmonterade, så att detaljerade undersökningar av konstruktioner

och slitage kunna företagas. Eftersom besiktningsorganisationen

har förutsatts skola bliva ur ekonomisk synpunkt självbärande, synes icke

något vara att invända mot att den kommer till stånd. Att såsom luftfartsstyrelsen

föreslår utbygga besiktningsorganisationen etappvis med början på

Bromma med fullständig personaluppsättning, medan vid Torslanda och

Bulltofta endast en besiktningsman placeras på vartdera stället, förefaller

att vara ett lämpligt tillvägagångssätt. Om den för ändamålet begärda personalen

är den verkligt erforderliga, kan ej bedömas utan organisationsundersökning.

För utövandet av sin flygsäkerhetstekniska kontrollverksamhet är luftfartsstyrelsen

för närvarande huvudsakligen hänvisad att anlita utanför organisationen

stående experter såsom förrättningsmän. Av den lämnade redogörelsen

synes framgå, att denna ordning icke längre är tillfredsställande

med hänsyn till de ökade krav, som numera ställas på ifrågavarande verksamhet.

Jag anser mig därför böra biträda styrelsens förslag om inrättande

av en fast besiktningsmannaorganisation för ändamålet. Styrelsens motivering

för uppförande av de föreslagna befattningarna såsom besiktningsingenjör

i lönegraden C 3 förefaller bärande, och jag har heller icke något

att erinra mot att antalet sådana befattningar nu bestämmes till tre. Jag

tillstyrker alltså, att å flygplatsorganisationens personalförteckning uppföras 3

befattningar såsom besiktningsingenjör i C 3. Befattningarna torde böra tillsättas

medelst förordnande på viss tid. Vidkommande de förslag i övrigt

beträffande besiktningsmannaorganisationen, som luftfartsstyrelsen framlagt,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut i annat sammanhang.

Inrättande av ytterligare en befattning såsom flygplatschef i A 25.

Genom beslut den 30 december 1946 har Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande

(propositionen 1946: 378) med vissa kompletteringar å kronans väg
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl Mcij.ts proposition nr 194.

27

nar godkänt ett den 12 september 1946 dagtecknat, av Stockholms stadsfullmäktige

den 14 oktober 1946 godkänt förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t

och kronan, å ena, samt Stockholms stad, å andra sidan, angående upplåtelse

av Bromma flygplats till kronan och av Ladugårdsgärde till staden

in. m. Enligt § 5 första stycket i avtalet skola vissa vid Bromma flygplats

anställda befattningshavare, vilka finnas upptagna i en till avtalet fogad

bilaga, äga rätt att den 1 januari 1947 övergå i kronans tjänst utan minskning

i då innehavda löneförmåner.

I skrivelse den 29 november 1946 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag

rörande övertagande av personalen vid Bromma flygplats. Styrelsen har därvid

förutsatt, att personalen i fråga i förekommande fall skulle inordnas i

det statliga lönesystemet först vid ingången av budgetåret 1947/48. I enlighet

med styrelsens förslag har Kungl. Maj:t den 30 december 1946 meddelat

bestämmelser av innebörd, att personalen under tiden den 1 januari—

den 30 juni 1947 bibehålies i huvudsak vid de anställningsvillkor, som skulle

ha varit gällande, därest personalen under nämnda tid kvarstått i Stockholms

stads tjänst.

Vid tillämpning av den ordning för behandlingen av luftfartsverkets personalfrågor,

som i det föregående förordats, skulle luftfartsstyrelsens förslag

rörande inrättande av befattningar för den från Stockholms stad övertagna

personalen vid Bromma flygplats behöva underställas riksdagens prövning

endast i vad avser befattningen såsom flygplatschef. Den nuvarande flygplatschefen

vid Bromma flygplats åtnjuter en lön av 10 272 kronor jämte

kristillägg därå med för närvarande 62 °/o. Luftfartsstyrelsen föreslår, att

befattningen i likhet med motsvarande tjänster vid Bulltofta och Torslanda

flygplatser uppföres i lönegraden A 25.

Allmänna lönenämnden, som den 11 december 1946 avgivit utlåtande över

luftfartsstyrelsens förenämnda framställning den 29 november 1946, har icke

funnit anledning till särskilt uttalande beträffande styrelsens nu behandlade

förslag.

Luftfartsstyrelsens ifrågavarande förslag har icke givit mig anledning till Departementeerinran.

Jag tillstyrker alltså, att i personalförteckningen för flygplatsorga- äiefen.

nisationen uppföres ytterligare en befattning såsom flygplatschef i A 25,

avsedd för Bromma flygplats. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela de övergångsbestämmelser i lönehänseende, som äro erforderliga

med hänsyn därtill att den nuvarande flygplalschefen vid Bromma jämlikt

förenämnda avtal mellan kronan och Stockholms stad är tillförsäkrad oförminskad

avlöning vid övergång till statlig befattning.

Övriga förslag. I skrivelse den 19 februari 1947 har luftfartsstyrelsen hemställt,

att hos styrelsen måtte inrättas ytterligare en befattning i C 6, avsedd

för eu högt kvalificerad flygtekniker, vilken skulle tjänstgöra bl. a. såsom

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl Maj:ts proposition nr 194.

Departements
chefen.

teknisk rådgivare samt såsom föredragande i vissa PICAO-frågor och övriga

internationella tekniska ärenden.

Slutligen är i förevarande sammanhang att nämna, att styrelsen i sin skrivelse

den 30 september 1946 gjort framställning om uppflyttning av en förste

byråingenjör å marktjänstbyrån från A 26 till byrådirektör i A 28.

Statskontoret har beträffande det sistberörda förslaget förklarat, att den

föreliggande utredningen icke övertygat ämbetsverket om att tillräckliga motiv

förelåge för den föreslagna uppflyttningen. Från allmänna lönenämndens

sida har nämnda förslag icke föranlett särskilt uttalande.

Vad först angår förslaget om inrättande av ytterligare en befattning i C 6

anser jag mig icke på grundval av den i luftfartsstyrelsens skrivelse framlagda

motiveringen kunna tillstyrka inrättande av någon ordinarie tjänst

för ändamålet.

Beträffande den ifrågasatta förbättringen av löneslällningen för en förste

byråingenjör synes mig ytterligare erfarenhet böra avvaktas, innan denna

fråga upptages till slutligt avgörande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för ändrad redovisning av luftfartsfonden;

2:o) för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1947/48

upptaga ett underskott av 100 kronor;

3:o) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande

av rörelsekapital åt luftfartsverket tillhandahålla en

rörlig kredit av 3 000 000 kronor;

4:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att—A överensstämmelse med

vad i sådant hänseende gäller beträffande kommunikationsverken

— bestämma angående antalet befattningar inom lönegraderna

A 1—20 vid luftfartsverket samt angående inrättande

av icke-ordinarie befattningar vid verket;

5:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckningen

för luftfartsstyrelsen dels utbyta en befattning såsom trafikdirektör

i lönegrad C 4 mot en sådan befattning i lönegrad

C 6 samt en befattning såsom kamrerare i lönegrad A 22 mot

en dylik befattning i lönegrad A 24, dels å förteckningen uppföra

följande ytterligare befattningar, nämligen tre befattningar

såsom biträdande luftfartsinspektör i lönegrad C 4 och

en befattning såsom förste byråsekreterare i lönegrad A 24

ävensom å personalförteckningen för flygplatsorganisationen

uppföra följande ytterligare befattningar, nämligen tre be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

29

fattningar såsom besiklningsingenjör i lönegrad G 3 samt en

befattning såsom flygplatschef i lönegrad A 25; samt

6:o) förklara, att förenämnda befattningar såsom trafikdirektör

i lönegrad C 6, biträdande luftfartsinspektör i lönegrad

C 4 samt besiktningsingenjör i C 3 skola tillsättas medels

förordnande på viss tid.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Salomonson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

471030

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:254 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten. s. 11 i texten