Sök i Ratio Lex

Angående anslag till aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport

1947-03-14 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:195, Angående anslag till aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till aktieteckning

i aktiebolaget Aerotransport; given Stockholms

slott den 14 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres,

Danielson, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

Enligt bolagsordningen för aktiebolaget Aerotransport skall bolagets aktiekapital

utgöra lägst 10 000 000 kronor och högst 30 000 000 kronor. Varje

Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 195.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kunrjl. Maj:ts proposition nr 195.

aktie skall lyda å nominellt 100 kronor och aktierna skola utgöras av två

slag, aktier av serien A och aktier av serien B. Aktier av sistnämnda slag kunna

utgivas till belopp av högst 584 000 kronor. Mellan de båda grupperna aktieägare

förefinnes viss skillnad i fråga om rätten att utse styrelseledamöter

och revisorer, medan aktierna av de båda serierna i övrigt äro sinsemellan

likaberättigade. Vid ökning av aktiekapitalet medelst teckning mot penningar

ha A-aktieägama företrädesrätt framför B-aktieägarna att teckna nya A-aktier

och B-aktieägama företrädesrätt framför A-aktieägarna att teckna nya

B-aktier. I bolagsordningen är vidare föreskrivet, att bestämmelserna i densamma

icke må ändras utan tillstånd av Kungl. Maj:t.

Det hittills tecknade aktiekapitalet, vilket är till fullo inbetalt, uppgår till

11 084 000 kronor, varav 10 500 000 kronor i A-aktier och 584 000 kronor i

B-aktier. B-aktierna ha sålunda utgivits till det högsta belopp, som enligt bestämmelserna

i bolagsordningen må förekomma. Samtliga A-aktier ägas av

svenska staten, medan B-aktierna ägas till ett belopp av 354 300 kronor av

svenska staten och till övrig del av svenska företag och enskilda personer.

I skrivelse den 26 februari 1947 har aktiebolaget Aerotransport anfört, att

bolaget för den större och modernare flygmateriel, som bolaget beställt och

avsåge att insätta i trafik under våren 1948, samt den utrustning i form av

hangar-, verkstads- och andra byggnader, som erfordrades för skötseln av

denna flygmateriel och handhavandet i övrigt av den utökade trafiken, hade

betydande kapitalutgifter. I detta hänseende hänvisade bolaget till följande

promemoria.

P. M. beträffande aktiebolaget Aerotransports kapitalbehov.

1. Växelskulder.

Växelskulderna per 31/i2 1946 uppgå till ............ kronor 21 625 000

Härav avses för likvidering av första betalningen på

DC 6-kontraktet 10 125 000 kronor och för inköp av

reservmateriel till DC 4 och DC 3 flygplan samt investeringar

i DC 4 och DC 3 flygplan samt byggnader

11 500 000 kronor.

Under januari och februari 1947 har betalats redan

beställd DC 6-materiel med .................... kronor 3 000 000

Härefter uppgå växelskuldema per 24/2 1 947 till . . kronor 24 625 000

2. Betalningar under 1947 och 1948.

a. Byggnader.

För redan beslutade och projekterade byggnader å

Bromma flygplats kan under 1947—48 beräknas

följande kapitalbehov

Kontorsbyggnad .................. 1 415 000

Hangar III ...................... 4 105 000

Verkstadsbyggnad ................ 2 000 000

Personalrestaurant ............... 900 000 kronor 8 420 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

3

b. Flygmateriel m. m.

Kvarstående betalningar på DC 6-kontraktet uppgå

till ................................ 13 995 000

Reservmateriel till DC 6, DC 4 och DC 3

flygplan............................ 8 500 000

Allmänt materiel samt verkstads- och

lagerutrustning, inventarier o. d....... 5 500 000 kronor 27 995 000

3. Län att lyfta under 1947 och 1948.

För likvidering under 1947—48 av under punkt 2

upptagna anläggningar och materiel, som delvis

redan betalats med växelkrediten enligt punkt 1,

beräknas följande lånetransaktioner bliva genomförda:
Byggnaderna

belånas i fria marknaden intill 45 °/o av

byggnadsvärdet

För återstoden av byggnadskostnaderna upp till 2/3 av

desamma upptages lån i luftfartslånefonden med ..

DC 6 flygplanen samt motorer till desamma belånas i

luftfartslånefonden till 90 % av inköpsvärdet med.

4. Kapitalbehov.

Skillnaden i kapitalbehov mellan betalningar under

1947—48 enligt punkt 2 och tillgängliga lånemöjligheter

enligt punkt 3 eller 5 965 000 kronor beräknas

bliva täckt genom vinstmedel under 1947—48

(3,5 miljoner) och frigjorda investeringar i reservdelar

för DC 6, DC 4 och DC 3 (3,5 miljoner).

Bolagets permanenta kapitalbehov under de närmaste

åren utöver lån enligt punkt 3 motsvara salunda de

nuvarande växelskulderna och uppgår till ca

Till täckande av detta kapitalbehov föreslås en ökning

av aktiekapitalet med . ..................•„••••.•

Härefter kommer aktiekapitalet att uppgå till

25 000 000 kronor.

Bolaget avser ingå till Kungl. Maj:t med ett förslag att

lån ur luftfartslånefonden må kunna beviljas för

byggnader intill 90 °/o av värdet, d. v. s. med samma

procent som för flygplan och motorer. Detta förslag

innebär ytterligare lånemöjligheter med ca ... .

Återstoden av kapitalbehovet ca 6 000 000 kronor täckes

genom banklån............................ kronor 6 000 000

kronor

36 415 000

kronor 4 150 000

2 000 000

»

24 300 000

kronor

30 450 000

kronor

24 000 000

13 916 000

kronor

10 084 000

kronor

4 000 000

5. Sammanställning

Efter genomförandet av förenämnda transaktioner

skulle bolagets skulder uppgå till:

Luftfartslånefonden.

Redan lyfta lån för DC 4 och DC 3 ...... 9 220 000

Redan lyfta lån för Hangar I och II...... 1 580 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Nya lån för DC 6 enligt punkt 3 ........ 24 300 000

Nya lån för byggnader enligt punkt 3 .... 2 000 000

Nya lån för bygnader enligt punkt 4 . ... 4 000 000 kronor 41 100 000

Inteckning slån i fria marknaden.

Redan lyfta lån för Hangar I och Hangar II 2 440 000

Nya lån för byggnader enligt punkt 3 ... . 4 150 000 » 6 590 000

Bankkredit enligt punkt 4 ................ » 6 000 000

Summa kronor 53 690 000

Aktiekapital enligt punkt 4 ...................... kronor 25 000 000

Av promemorian framginge, anför bolaget, att bolagets nu beräknade kapitalbehov

för de närmaste två åren uppginge till ca 24 miljoner kronor utöver

dels de lån å ca 4,1 miljoner kronor, som bolaget avsåge att emot inteckningar

i byggnader upptaga i fria marknaden, dels ock de lån å ca 26,3 miljoner

kronor, som bolaget enligt för luftfartslånefonden nu gällande bestämmelser

hade möjlighet att upplåna ur densamma. Av nämnda 24 miljoner

kronor hade bolaget bland annat med hänsyn till de erinringar, som från luftfartsstyrelsens

och riksräkenskapsverkets sida på senare tid gjorts beträffande

relationen mellan bolagets skulder och dess aktiekapital, ansett att ett belopp

av ca 14 miljoner kronor borde täckas genom ökning av bolagets aktiekapital,

medan bolaget tänkt sig att återstoden, ca 10 miljoner kronor, skulle dels

— efter ändring av bestämmelserna för luftfartslånefonden, så att byggnader

bleve belåningsbara intill 90 % av anläggningskostnaden — anskaffas genom

upplåning i sagda fond av 4 miljoner kronor, dels ock täckas genom banklån

å 6 miljoner kronor.

I anslutning härtill meddelar bolaget, att styrelsen för bolaget den 24 februari

1947 beslutat enhälligt föreslå bolagsstämman, att bestämmelserna i bolagsordningens

4 och 5 §§ skulle under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande

ändras så, att ifrågavarande bestämmelser finge följande nya

lydelse.

»§ 4.

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst tio miljoner (10 000 000) kronor

och högst trettio miljoner (30 000 000) kronor.

Nedsättning av aktiekapitalet, dock ej under minimikapitalet, må kunna

efter beslut av bolagsstämma äga rum genom aktiers inlösen enligt i § 5 angivna

grunder.

§ 5.

Aktie skall lyda å ett hundra (100) kronor, och skola aktiebreven ställas till

viss man.

Aktierna skola vara av två slag, aktier av serien A och aktier av serien B.

Av A-aktierna skola 105 000 st. nr 1—105 000 icke vara föremål för inlösen,

under det att övriga A-aktier skola vara inlösningsbara enligt i nästföljande

stycke angivna grunder. Aktier av serien B skola kunna utgivas till belopp

av högst femhundraåttiofyratusen (584 000 kronor).

Vid ifrågakommande inlösen av A-aktier skall lösebeloppet utgöras av akties

parivärde jämte 4 %> ränta från det kalenderårs början, under vilket in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

5

lösen ifrågakommer, till den dag lösebeloppet erlägges. Lösas icke alla inlösningsbara

A-aktier samtidigt, skall genom lottning bestämmas vilka av dem

som skola lösas.

A-aktiema och B-aktierna skola i fråga om val av styrelse och revisorer

medföra den rätt, som omförmäles i §§ 9 och 11. I övrigt skola aktierna av

de båda serierna vara sinsemellan likaberättigade.»

Vidare beslöt styrelsen enhälligt, att därest den föreslagna ändringen av

bolagsordningen bleve vederbörligen beslutad och registrerad, bolagets aktiekapital

skulle, likaledes under förutsättning av bolagsstämmans godkännande,

ökas med högst 13 916 000 kronor förmedelst utgivande av 139 160 inlösningsbara

A-aktier, å nominellt 100 kronor på villkor

att den företrädesrätt att teckna de nya aktierna, som tillkomme A-aktieägarna

enligt bestämmelserna i bolagsordningen, skulle begagnas inom sex

månader från det ökningsbeslutet blivit vederbörligen kungjort,

att de nya aktierna skulle betalas med nominella beloppet kontant senast

den 1 oktober 1947,

att överteckning ej finge ske,

att de nya aktierna skulle vara likställda med förutvarande A-aktier i

bolaget med det undantag, att de nya aktierna skulle vara inlösningsbara enligt

§§ 4 och 5 av bolagsordningen sådan denna komme att lyda efter genomförande

av den ändring, styrelsen beslutat föreslå bolagsstämman, samt medföra

delaktighet i bolagets tillgångar och vinst från och med räkenskapsåret

1948,

samt att föreskriven stämpel å de nya aktierna skulle gäldas av tecknaren.

Under åberopande av vad bolaget sålunda anfört har bolaget hemställt

dels att, under förutsättning att bolagsstämman antoge de ändringar i bolagsordningen,

som bolagets styrelse beslutat föreslå, Kungl. Maj:t måtte godkänna

desamma,

dels ock att Kungl. Maj:t måtte, under förutsättning att bolagsstämman

godkände den beslutade ökningen av aktiekapitalet, vidtaga erforderliga åtgärder

för teckning och inbetalning av det nya aktiekapitalet, 13 916 000 kronor.

Bolaget har slutligen hemställt, att enär bolaget nu avsåge att ur luftfartslånefondcn

upplåna sammanlagt ca 30,3 miljoner kronor, oavsett den nu beslutade

ökningen av bolagets aktiekapital, luftfartslånefonden måtte tillföras

det av bolaget tidigare föreslagna kapitaltillskottet till sagda fond å tillhopa

36 miljoner kronor.

över framställningen ha utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket den 3

mars 1947, av statskontoret den 4 mars 1947 och av luftfartsstyrelsen den 6

mars 1917.

Riksräkenskapsverket förklarar, att framställningen icke givit ämbetsverket

anledning till annan erinran, än alt nyteckningen av aktier, syntes vara väl

låg i förhållande till bolagets behov av lånemedel. Med hänsyn till bolagets

nuvarande stora kapitalbehov kunde ock ifrågasättas, om det högsta belopp,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kunol. Maj.ts proposition nr 195.

vartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen finge uppgå, icke borde fixeras

till ett något högre belopp än 30 miljoner kronor.

Statskontoret — som icke ingått i saklig prövning av bolagets behov av kapital

—- har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot att bolagets

kapitalförsörjning ägde rum genom dels ökning av aktiekapitalet, dels upptagande

av lån ur luftfartslånefonden eller i fria marknaden. Med hänsyn till

säkerhetens beskaffenhet och lånetidens utsträckning ansåge sig statskontoret

emellertid ej kunna biträda förslaget om en sådan ändring av bestämmelserna

för lån ur luftfartslånefonden, att byggnader skulle bliva belåningsbara intill

90 %> av anskaffningskostnaden. Lån för anordnande av flygplats eller för

anskaffande av för sådan plats nödig utrustning borde således enligt ämbetsverkets

mening alltjämt endast beviljas intill två tredjedelar av anläggningskostnaden.

Den kapitalförstärkning bolaget alltså räknat med kunna erhålla

gencm ytterligare lån ur luftfartslånefonden på 4 000 000 kronor med byggnadsvärdet

intill 90 % såsom säkerhet, syntes i stället böra anvisas genom

ytterligare ökning av aktiekapitalet, varigenom det egna kapitalet i första

hand komme att tagas i anspråk för de mest riskfyllda investeringarna.

Med hänsyn till framdeles eventuellt uppkommande nya lånebehov syntes

ett genomförande av statskontorets förslag till reglering av bolagets kapitalbehov

icke böra föranleda någon ändring av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

gjorda hemställan om anvisning av investeringsanslag till luftfartslånefonden.

Det i bolagets skrivelse framlagda förslaget till ändring av bolagsordningen

hade icke föranlett något uttalande från statskontorets sida.

Luftfartsstyrelsen — som den 30 oktober 1946 i anledning av en framställning

av aktiebolaget Aerotransport om ökning av luftfartslånefonden med

27 miljoner kronor avgivit förslag om anvisande av anslag till nämnda fond

samt sedermera den 12 december 1946 utlåtit sig över en av samma bolag

gjord framställning om anvisande av ytterligare 9 miljoner kronor till fonden

— har i sitt nu föreliggande utlåtande erinrat om att styrelsen i utlåtandet

den 12 december 1946 framhållit, att ur viss synpunkt en ökning av

aktiekapitalet vore att föredraga framför ytterligare lån ur luftfartslånefonden.

Beträffande den föreslagna ökningen av bolagets aktiekapital har luftfartsstyrelsen

anfört, att bolagets nu redovisade kapitalbehov med i runt

tal 12 miljoner kronor överstege det av bolaget tidigare beräknade. Enligt

promemorian hänförde sig en stor del av det nu aktuella kapitalbehovet till

förvärvet av DC 6-planen jämte motorer och reservdelar till dessa. Härutöver

hade medel beräknats för reservmaterial till nu befintliga DC 3- och

DC 4-plan, vartill komme vissa beslutade eller projekterade nybyggnader

ävensom verkstads- och lagerutrustning m. m. Såsom av det följande närmare

framginge torde emellertid ytterligare kapitaltillskott emellertid komma

att erfordras inom en icke avlägsen framtid. Med hänsyn därtill hade

det enligt luftfartsstyrelsens mening varit önskvärt, om en ekonomisk plan

på något längre sikt nu kunnat framläggas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

7

Luftfartsstyrelsen framhåller vidare att bolaget i sin promemoria angående

kapitalbehovet utgått från att lån ur luftfartslånefonden skulle beviljas upp

till 90 % av värdet av såväl flygplanmaterial som byggnader. Frågan härom

torde få prövas i annan ordning, men luftfartsstyrelsen ville redan i detta

sammanhang framhålla, att lånen sålunda beräknats med utgångspunkt

från en mycket hög lånegräns.

Beträffande flygplanförvärven framhåller styrelsen, att styrelsen icke hade

någon anledning att ifrågasätta det till inköp föreslagna DC 6-planets goda

driftstekniska och driftsekonomiska egenskaper. Inrikestrafiken och övrig

trafik på relativt korta sträckor inom Europa torde dock icke bliva helt tillgodosedd

genom ett dylikt förvärv, varför det enligt styrelsens uppfattning

torde bliva nödvändigt för bolaget att anskaffa nya tvåmotoriga flygplan

såsom ersättning för det i vissa avseenden något föråldrade DC 3-planet.

Luftfartsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om gällande bestämmelser

för lån ur luftfartslånefonden (SFS 490/1927), där bland annat stadgades, att

vid bestämmandet av lånebeloppet, då fråga vore om inköp av flygplan eller

motorer, hänsyn i första hand skulle tagas till i vad mån tillverkningen helt

eller delvis skett eller till rimligt pris kunnat ske i Sverige. Det syntes styrelsen

beklagligt, att den utredning som legat till grund för bolagets ställningstagande

givit till resultat, att hela beställningen måst placeras utomlands

— med därav följande utförsel av svensk valuta — i stället för att till

någon del kunna utläggas inom landet.

Vad bolaget anfört rörande ökning av aktiekapitalet genom utgivande av

inlösningsbara aktier föranledde i och för sig icke någon erinran från luftfartsstyrelsens

sida. I årets statsverksproposition respektive i propositionen

1947:2 hade förslag framlagts avseende upptagande å riksstaten för nästa

budgetår av ett belopp av 17 miljoner kronor och å tilläggsstat för innevarande

budgetår av ett belopp av 19 miljoner kronor, för att — om förutsättningar

i övrigt föreligga för utlåning — tillgodose uppkommande lånebehov.

Bolagets hemställan att luftfartslånefonden, oavsett eventuell ökning av aktiekapitalet,

måtte tillföras ett belopp av sammanlagt 36 miljoner kronor,

föranledde med hänsyn därtill, utöver vad i styrelsens utlåtande i övrigt anförts,

icke något yttrande från luftfartsstyrelsens sida.

Luftfartsstyrelsen har i detta sammanhang jämväl erinrat om vad styrelsen

i sitt förutnämnda remissutlåtande den 12 december 1946 uttalat i fråga om

de luftfartstekniska och luftfartspolitiska förutsättningarna för den planerade

utvidgningen av aktiebolaget Aerotransports verksamhet. I utlåtandet anförde

styrelsen hland annat följande.

Luftfartsstyrelsen vill till en början framhålla, att en av de viktigaste förutsättningarna

för de ur styrelsens synpunkt mest angelägna kraven på linjefarten,

nämligen säkerhet och regidaritet, är en i alla avseenden fullgod

flygplanmateriel. Styrelsen är angelägen understryka, att beträffande såväl

den flygande materielen som resurserna för dess översyn och reparation

ABA ständigt kunnat erbjuda det bästa som överhuvud taget stått till buds.

Utvecklingen på trafikflygets område går för närvarande utomordentligt has
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 195.

tigt, sammanhängande med att under kriget gjorda uppfinningar och förbättringar

inom militärflyget nu komma den civila flygindustrien till godo.

Nya flygplantyper avlösa varandra och säkrare, komfortablare och snabbare

— och därmed även mera ekonomiska — modeller ersätta de äldre. Den nu

ifrågavarande utvidgningen av ABA:s verksamhet innebär, att de hittills av

bolaget använda och delvis nyanskaffade flygplantyperna Douglas DC 3 och

DC 4 planeras bliva ersatta av större och snabbare plan av typen Douglas DC 6.

Sistnämnda plan har en maximivikt av 42 ton och tager 52 sittande passagerare

samt är försedd med tryck-kabin. Luftfartsstyrelsen har för sin del

godkänt typvalet ur teknisk synpunkt men samtidigt framhållit, att de enda

svenska flygplatserna, som tills vidare kunna ifrågakomma för trafik med

detta plan, äro Bromma och Torslanda med banorna i Norrköping och

Uppsala såsom reserv. Med tanke på banornas bärighet kunde emellertid

icke medgivas högre totalvikt än 38,5 ton och detta — i vad avsåg Bromma —

endast under förutsättning att en av styrelsen planerad förstärkning av

huvudbanan — varom styrelsen i underdånig skrivelse den 7 oktober 1946

gjort framställning — komme till stånd. I yttrande till statsrådsprotokollet

vid anmälan av propositionen nr 1946:379 angående byggande av en storflygplats

med mera har emellertid föredragande departementschefen icke

ansett sig kunna tillstyrka att medel användes för nämnda ändamål. I samband

med att typvalet underställdes luftfartsstyrelsens prövning ingav bolaget

ett preliminärt trafikprogram för 1948, varav framgår, att typen DC 6

avsåges skola trafikera ett antal utomeuropeiska samt längre europeiska flyglinjer.

Luftfartsstyrelsen, som sålunda icke haft anledning till erinran mot flygplantypen

som sådan, vill här ytterligare understryka dess stora lämplighet

å långa sträckor och där flygning å stor höjd är önskvärd. Styrelsen får även

framhålla, att luftfartsfonden torde komma att tillföras betydande inkomster

i form av landningsavgifter med mera då de nya planen insättas i trafik.

Med hänsyn till att, enligt styrelsens mening, uppehållandet av trafik på

relativt korta och medellånga sträckor inom Europa är av största betydelse

— trafik till centraleuropeiska flygplatser torde t. ex. bliva möjlig inom en

ej alltför avlägsen framtid —• ställer sig styrelsen dock i någon mån tveksam

till lämpligheten av att i nuvarande läge anskaffa ett relativt stort antal flygplan

av typen DC 6. Styrelsen kan ej heller bortse ifrån att en utökning av

den svenska flygplanparken med ett antal flygplan av denna storleksordning

såsom nämnts ställer mycket stora krav på flygplatser och på markorganisationen

överhuvud taget. Härtill kommer, att flygtrafiken enligt de luftfartsavJal

som träffats länderna emellan ej är helt fri från restriktioner, varför

svårigheter av olika slag kunna uppstå, om större tonnage än vad som motsvarar

verkliga behovet insättes. Inrikestrafikens behov tillgodoses icke genom

anskaffning av plan av typen DC 6 och då ej heller typen DC 4 torde

vara lämpad för sådan trafik utgår styrelsen från att härför tills vidare avses

DC 3, senare eventuellt ersatt av ett modernare plan. Styrelsen vill särskilt

iran)bålla önskvärdheten av att trafikbehovet inom landet tillgodoses i största

möjliga utsträckning och får i detta sammanhang erinra om att ett svenskt

flygplan av en storleksordning motsvarande Douglas DG 3 för närvarande

är under byggnad vid svenska aeroplanaktiebolaget.

Luftfartsstyrelsen har i sitt nu föreliggande förslag ytterligare berört frågan

om de ökade krav å flygplatser, som enligt styrelsens mening borde ställas,

därest den planerade anskaffningen av DC 6-plan komme till stånd. Styrelsen

anför härom följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

9

Enligt skrivelse till aktiebolaget Aerotransport har styrelsen ansett sig

kunna medgiva att Bromma och Torslanda flygplatser finge trafikeras med

flygplan av nyssnämnda typ — med en maximivikt av 38,5 ton — i av bolaget

avsedd omfattning, nämligen på Bromma högst 20 och på Torslanda

högst 6 flygplanrörelser per dag. Beträffande Bromma gjordes emellertid det

förbehållet, att tillståndet gällde endast under förutsättning att en förstärkning

av huvudbanan komme till stånd. I fråga om Torslanda gavs medgivandet

med viss tvekan, beroende på att sprickbildning i banbeläggningen kunde

väntas uppstå.

Medel för den av styrelsen föreslagna förstärkningen av huvudbanan på

Bromma flygplats ha hittills ej beviljats. För närvarande pågå inom luftfartsstyrelsen,

med biträde av bland andra statens väginstitut, vissa undersökningar

av banan i syfte att klargöra, huruvida ifrågavarande trafik

skulle kunna äga rum även om förstärkningen ej komme till utförande. I en

den 27 februari 1947 dagtecknad redogörelse för hittills utförda belastningsförsök

har väginstitutet sammanfattningsvis anfört, att till följd av den beräknade

tämligen höga trafikintensiteten vissa skador å banbeläggningen

kunde befaras uppstå.

På Torslanda ha belastningsprov, ehuru i mindre omfattning, utförts under

hösten 1945. En jämförelse mellan provningsresultaten å de båda flygplatserna

utvisar, att den del av Torslandabanan, där proven utförts har något

sämre bärighet än Brommabanan. På grund av den lägre trafikintensiteten

på Torslanda kunna emellertid skadeverkningarna därstädes beräknas bli

av ungefär samma omfattning som på Bromma. Dock bör framhållas, att

risken för skadeverkningar skulle väsentligt minskas, om flygplatsen, i likhet

med vad som avses bliva fallet på Bromma, försåges med bärkraftig förbindelsebana

i anslutning till huvudbanan. De största påkänningama uppstå

nämligen i samband med att planen före start och efter landning långsamt

förflyttas på banan.

Ehuru styrelsen sålunda med ledning av föreliggande undersökningsmateriel

bedömt, att den trafik med flygplan av typ Douglas DC 6 som bolaget

planerat kan medgivas på Bromma och Torslanda flygplatser, bör dock framhållas,

att vissa skador komma att uppstå med måhända betydande reparationer

— till men för trafikregulariteten — såsom följd. Detta torde i synnerhet

bliva fallet om trafik skall pågå på dessa banor under en längre tidsperiod.

Såsom alternativlandningsplatser till Bromma komma flygplatserna i

Norrköping och Uppsala i fråga. Enligt verkställda beräkningar kan den s. k.

atlantbanan i Norrköping beräknas hålla för nu ifrågavarande flygplanvikter.

Beträffande Uppsalabanan har full klarhet härutinnan ännu ej vunnits.

Styrelsen vill slutligen framhålla, alt trafikregulariteten på Bromma och

Torslanda flygplatser kommer att röna inverkan av att endast en bana på

vardera flygplatsen är användbar för flygplan av typ DC 6.

Aktiebolaget Aerotransports bokförda tillgångar uppgingo vid slutet av Departemmtsåren

1944, 1945 och 1946 till i runt tal 18,6, 28,4 respektive 49,!) miljoner chelenkronor.

Ökningen under år 1945 har föranletts av en nyanskaffning av tre

4-motoriga flygplan av typ DC 4 (43 passagerare), medan ökningen under

år 1946 i huvudsak föranletts av kontraktering av tio 4-motoriga flygplan

av typ DC 6 (48—52 passagerare). Bolaget har finansierat tillgångsposterna

med anlitande av dels egna medel, dels inleckningslån i öppna marknaden

och lån ur luftfartslånefonden, dels ock växellån och andra utestå
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 195.

ende skulder. Det egna kapitalet, vilket år 1946 ökades genom en aktieemission

från i runt tal 3 miljoner till i runt tal 11 miljoner kronor har varit

litet i jämförelse med det totala kapitalet i bolagets verksamhet. Bolaget har

nu framlagt en utredning för de närmaste två åren rörande bolagets kapitalbehov.

Av denna utredning framgår, att bolaget, om de närmast planerade

anskaffningarna fullföljas, vid utgången av år 1948 skulle komma att ha ett

sammanlagt kapitalbehov, oavsett rörelsemedel, av i runt tal 78,7 miljoner

kronor.

Av den i årets statsverksproposition (bil. 27, punkt 123) lämnade redogörelsen

för behovet av kapitalinvesteringar i luftfartslånefonden framgår,

att aktiebolaget Aerotransport hösten 1946 övervägt en ökning av aktiekapitalet

men då stannat för att söka tillgodose kapitalbehovet genom upplåning.

Av bolagets nu föreliggande framställning framgår, att bolaget i anledning

av de erinringar som från luftfartsstyrelsens och sedermera även från

riksräkenskapsverkets sida riktats mot bolagets finansieringspolitik, ansett sig

böra öka bolagets aktiekapital med cirka 14 miljoner kronor genom utgivande

av inlösningsbara A-aktier. Av bolagets promemoria rörande kapitalbehovet

framgår vidare, att bolaget numera räknar med ett större kapitalbehov

än i höstas i huvudsak för anskaffning av reservmateriel. De ytterligare beställningar

som sålunda verkställts avse, enligt vad jag inhämtat, reservmateriel

för omkring 9 000 000 kronor, och beställningarna ha föranletts avförväntade

prisstegringar. På giund härav kommer behovet av lånemedel ur

luftfartslånefonden att efter en ökning av aktiekapitalet minska med allenast

omkring 5 000 000 kronor.

Förslaget om aktiekapitalets ökning har ej föranlett erinran från remissmyndigheternas

sida, i vidare mån än att riksräkenskapsverket och statskontoret

ifrågasatt om icke ökningen bort vara större. Storleken av bolagets

aktiekapital bör emellertid bedömas icke enbart med hänsyn till den skuldbelastning,

som omedelbart inträder vid en engångsförnyelse av bolagets

luftflotta. Härvid uppkommer nämligen en relativt kortfristig toppbelastning,

vilken kan antagas komma att under de närmaste åren successivt

minska på grund av avskrivningar. Ur denna synpunkt kunde en mindre

kapitalökning ha varit motiverad. Då de nya aktierna skola vara inlösningsbara

finnes emellertid möjlighet att om så skulle visa sig lämpligt åter

minska aktiekapitalet. Å andra sidan kan det antagas, att bolaget behöver

förnya även de 2- och 3-motoriga planen i sin luftflotta. Det kapitalbehov

som härvid uppkommer kan tänkas framtvinga en ytteiligare ökning av

aktiekapitalet. Det torde dock vara för tidigt att nu grunda något beslut om

aktiekapitalets storlek på de kapitalbehov som senare kunna bli aktuella.

Denna fråga får upptagas till prövning vid en senare tidpunkt då förhållandena

bättre kunna överblickas. Jag har därför ansett bolagets förslag beträffande

aktiekapitalets ökning böra kunna tills vidare godtagas.

Kapitalökningen uppgår till 13 916 000 kronor. Föreskriven stämpel å de

nya aktierna, 139 1 60 kronor, skola enligt teckningsvillkoren gäldas av teck
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

11

naren. För genomförande av aktieteckningen erfordras sålunda för statsverkets

vidkommande anvisande av tillhopa 14 055 160 kronor eller avrundat

14 055 200 kronor. Jag tillstyrker, att sistnämnda belopp anvisas å riksstaten

för nästa budgetår. Anslaget torde i enlighet med vad jag vid anmälan av

fråga om ändrad redovisning av luftfartslonden tidigare i dag förordat böra

upptagas under fonden för statens aktier.

Efter genomförande av ifrågavarande kapitalökning skulle, såsom jag i

det föregående påpekat, ökningen av kapitaltillskottet till luftfartslånefonden

kunna, såvitt avser aktiebolaget Aerotransports lånebehov, begränsas till 31

miljoner mot föreslagna 36 milj. kronor. Remissmyndigheterna ha emellertid

icke haft något att erinra mot att fonden tillföres det högre beloppet.

Med hänsyn härtill och då det synes fördelaktigt att en reserv finnes tillgänglig

för att möta oförutsedda ytterligare lånebehov från bolaget eller

från andra lufttrafikföretag anser jag mig icke böra föreslå någon ändring

i de förslag som tidigare förelagts årets riksdag beträffande kapitalinvesteringar

i luftfartslånefonden.

I sin nu föreliggande framställning har aktiebolaget Aerotransport jämväl

upptagit frågan om viss ändring av villkoren för utlåning från luftfartslånefonden.

Bolaget har i sådant hänseende föreslagit, att belåningsgränsen för

byggnader skulle höjas från 2/s till 7io- Härigenom skulle bolaget få möjlighet

att placera lån på omkring 4 miljoner kronor hos luftfartslånefonden

i stället för i bank. Då statskontoret motsatt sig en ändring av bestämmelserna

på denna punkt och ifrågavarande lånebehov sannolikt icke blir aktuellt

förrän nästa år, anser jag mig icke nu böra underställa frågan riksdagens

prövning. Jag har emellertid för avsikt att efter ytterligare utredning

framdeles framlägga förslag till nya bestämmelser för luftfartslånefonden.

Luf tf artsstyrelsen har i anslutning till bolagets framställning ansett sig

böra upptaga vissa frågor rörande bolagets val av flygplantyp, bolagets trafikprogram

samt behovet av en förstärkning av huvudrullbanan på Bromma

flygplats till diskussion.

Vad angår valet av flygplantyp har styrelsen uttalat sin tveksamhet beträffande

lämpligheten att i nuvarande läge anskaffa ett relativt stort antal

flygplan av typen DO 6 och har därvid framhållit, att en sådan utökning

ställde mycket stora krav på flygplatser och markorganisation samt att

flygtrafiken mellan länderna ej vore helt fri från restriktioner, varför svårigheter

kunde uppstå om större tonnage än som motsvarade behovet insattes.

I anledning härav må framhållas, alt anskaffningen av de tio flygplanen

av typen DC 6 synes vara avsedd för att täcka behovet av flygmateriel

dels för bolagets dagliga, europeiska huvudlinjer, på vilka en motsvarande

passagerare- och fraktfrekvens är att emotse, samt dels för vissa europeiska

långlinjer eventuellt framdragna till närliggande utomeuropeiska orter, på

vilka linjer flygplantypens speciella egenskaper skola bemästra nuvarande

hinder och även erbjuda en sådan passagerarekomfort och lastkapacitet, att

ekonomisk drift är möjlig även med en glesare trafikfrekvens. Denna upp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

handling är alltså avsedd ersätta bolagets nuvarande tre 4-motoriga flygplan

av typ Douglas DC 4, vilka, enligt vad jag inhämtat från bolaget, äro avsedda

att försäljas, samt att utöka tillgången av stora, moderna 4-motoriga

flygplan till tio stycken, vilket antal uppgivits vara erforderligt för det trafikprogram,

som planerats och som i annat sammanhang framlagts. Denna

DC 6-upphandling synes alltså icke ha sammanhang med en eventuell förnyelse

av bolagets nuvarande flotta av 2-motoriga flygplan av typen DC 3

och 3-motoriga flygplan av typen Ju 52, vilka avsetts för bolagets övriga

europatrafik samt inrikestrafiken. Då, såsom luftfartsstyrelsen själv påpekat,

de 4-motoriga planen icke äro avsedda för inrikestrafiken, kommer den

för dessa plan erforderliga markorganisationen i Sverige att koncentreras

till Stockholm/Bromma och Göteborg/Torslanda, vilka flygplatser äro utrustade

för att mottaga sådana flygplan med i bolagets trafik förekommande startvikter.

Vad styrelsen anfört rörande restriktionerna för ullandstrafiken är

enligt min mening värt uppmärksamhet, såväl då fråga är om europeisk som

interkontinental trafik. Det bör för aktiebolaget Aerotransport gälla att trots

rådande svårigheter bevara och om möjligt utvidga sitt nuvarande trafikområde.

Det är tänkbart, att detta på grund av internationella förhållanden kan

misslyckas och man i en sådan situation kan bli nödsakad att minska bolagets

luftflotta. Jag är emellertid icke beredd att på grundval av de ovissa

framtidsutsikterna taga avstånd från bolagets program och det framgår även

av luftfartsstyrelsens uttalanden, att styrelsen icke velat draga några bestämda

slutsatser av sina överväganden.

Luftfartsstyrelsen har i samband med sin behandling av frågan om typvalet

beklagat, att hela beställningen av flygplan måst placeras utomlands

i stället för att till någon del kunna utläggas inom landet. Vad först angår

anskaffningen av stora 4-motoriga plan må framhållas, att byggandet av sådana

plan i avsaknad av tillräckligt omfattande erfarenheter av trafikflygplans

tillverkning ännu ej kunnat genomföras i Sverige. Vad beträffar anskaffning

av 2-motoriga plan har aktiebolaget Aerotransport såsom förut

påpekats ännu icke påbörjat förnyelsen av sina 2- och 3-motoriga plan och

några nya beställningar av sådana plan ha sålunda ännu icke gjorts i utlandet.

Bolaget har icke heller utlagt några sådana beställningar hos svenska

aeroplanaktiebolaget. Att så icke skett sammanhänger därmed att aeroplanaktiebolaget

icke förrän i början av mars i år erhållit provisoriskt typcertifikat

på sitt nya Scandia-plan och att aktiebolaget Aerotransport ännu icke

haft möjlighet att självt bedöma den nya typens lämplighet såsom trafikflygplan

eller dess driftsekonomi. Jag kan icke här ingå på ett bedömande,

huruvida det ur ekonomisk synpunkt varit fördelaktigare att anskaffa 2- motoriga plan på de linjer där bolaget ansett sig böra insätta 4-motoriga

plan, men, om så skulle varit fallet, hade bolaget — såsom framgår av det

föregående — likväl icke haft möjlighet att inom landet utlägga beställningar

på 2-motoriga plan och än mindre att insätta dem i trafik så tidigt som de nu

beställda 4-motoriga planen. Medan DC 6-planen enligt senast tillgängliga

uppgifter kunna levereras redan före årsskiftet, torde Scandia-maskiner av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

13

den typ som kan vara lämplig för bolagets trafik icke kunna levereras förrän

tidigast omkring 1 */2 år efter beställning.

Beträffande inrikestrafiken har luftfartsstyrelsen framhållit önskvärdheten

av att trafikbehovet inom landet tillgodoses i största möjliga utsträckning

samt påpekat, att inrikestrafiken icke torde bli helt tillgodosedd genom

anskaffning av DG 6-plan. Jag är ense med styrelsen om det angelägna i att

inrikestrafikens behov bli tillgodosedda. Av vad jag förut anfört torde emellertid

framgår, att anskaffningen av DC 6-planen endast utgör en första etapp

i förnyelsen av aktiebolaget Aerotransports luftflotta och att denna anskaffning

sålunda icke syftar till ett eftersättande av inrikestrafiken. Jag har även

utvecklat vissa skäl, varför nya plan för inrikestrafiken ännu ej anskaffats.

Här må tilläggas, att anskaffningen av sådana plan även är beroende av takten

i utbyggnaden av den svenska markorganisationen. Det är här av vikt att

en samordning äger rum mellan luftfartsstyrelsens och bolagets planer och

att därvid beaktas vilka praktiska möjligheter som föreligga att i nuvarande

konjunkturläge utföra erforderliga anläggningsarbeten.

Luftfartsstyrelsen har slutligen erinrat om dels att styrelsen tidigare medgivit,

att Bromma och Torslanda flygplatser finge trafikeras med DC 6-plan

med en maximalvikt av 38,5 ton, beträffande Bromma dock under förutsättning

att en förstärkning av huvudbanan komme till stånd, dels att jag vid anmälan

av propositionen 1946: 379 angående byggande av en storflygplats

in. m. icke ansett mig kunna tillstyrka att medel anvisades för ifrågavarande

förstärkning. Beträffande skälen för mitt ståndpunktstagande i denna fråga

får jag hänvisa till nämnda proposition (s. 50). Luftfartsstyrelsen har nu

meddelat, att styrelsen låtit verkställa vissa undersökningar av banan i syfte

att klargöra huruvida nyssnämnda trafik skulle kunna äga rum även om förstärkningen

ej utfördes. Styrelsen förklarar sig med ledning av föreliggande

undersökningsmaterial bedöma läget så, att den planerade trafiken med DC 6- plan kan medgivas, därvid styrelsen dock framhåller att vissa skador kunna

uppstå på banorna. Denna eventualitet har även jag räknat med och häri

ligger enligt min mening icke hinder för genomförande av nu ifrågavarande

anskaffning av flygplan. Luftfartsstyrelsen synes vara av samma uppfattning.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport å kapitalbudgeten

under fonden för statens aktier för budgetåret 1947/

48 anvisa ett investeringsanslag av .... kronor 14 055 200.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Salomonson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

471081

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. Rskr. 1947:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1947/48 till luftfartslånefon a1 i texten
  3. Rskr. 1947:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1947/48 till luftfartslånefon a1 i texten
  4. SU 1947:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport jämte i ämnet räckta motioner. s. 1 i texten
  5. SU 1947:108 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1947/48 till iuftfartslånefonden. • . a1 i texten

Visa alla 6