Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tilllåggsstat ll till riksstaten för budgetåret 1946/47

1947-01-03 · 80 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 79 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:2, Angående utgifter å tilllåggsstat ll till riksstaten för budgetåret 1946/47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllåggsstat

ll till riksstaten för budgetåret 1946/47; given

Stockholms slott den 3 januari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst W ig for ss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Statsregleringen har under senare år karakteriserats av att riksstaterna, sådana

de ursprungligen fastställts av riksdagen, senare kompletterats med

öppna tilläggsstater, över vilka reglerats uppkomna merkostnader och överskridanden

samt även anvisats anslag för nya ändamål. Så har skett även

under det löpande budgetåret, i det att 1946 års riksdag vid dess höstsession

anvisat anslag å tilläggsstat I för olika ändamål.

Vissa anmälda ytterligare anslagsbehov ha befunnits påkalla framställning

till 1947 års riksdag om anslag för det löpande budgetåret.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I år liksom föregående år böra till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet

nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat,

där ej särskilda omständigheter annat föranleda, anmälas i två propositioner,

en avgiven vid slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot

slutet av riksdagen. Sistnämnda proposition bör avses för avskrivning av å

tilläggsstat äskade investeringsanslag.

De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som ansetts böra i detta sammanhang föreläggas riksdagen,

ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om

förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande

föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—

12) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om sammanlagt

3 miljoner kronor å driftbudgeten och 33 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—12) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 19^7.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

A. Försvarsdepartementet.

[1.] 3. Försvarsdepartementet: Utrustning och inredning av nya lokaler,

reservationsanslag. I det under uppförande varande kanslihusannexet i Stockholm

iordningställas lokaler för försvarsdepartementet. Vid anmälan i statsverkspropositionen

till 1946 års riksdag (bilagan fjärde huvudtiteln s. 12) av

medelsbehovet för budgetåret 1946/47 framhöll jag, att i samband med försvarsdepartementets

inflyttning i de nya lokalerna erfordrades anskaffning

av möbler, gardiner, armatur och annan utrustning, att därmed förenade

kostnader icke kunde för det dåvarande till beloppet angivas men att möjligheter

syntes föreligga att till en del bestrida ifrågavarande utgifter från

vederbörligt för armén anvisat anslag till anskaffning av intendenturmateriel

samt i övrigt från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Numera bär, delvis med biträde av befattningshavare inom statens organisationsnämnd,

verkställts utredning rörande de med försvarsdepartementets

inflyttning i de nya lokalerna sammanhängande kostnaderna för anskaffning

av möbler, mattor, gardiner, armatur och tekniska hjälpmedel. Därvid har

förutsatts, att inom försvarsdepartementets nuvarande lokaler använda möb
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 2.

ler (textilier) i lämplig omfattning skola utnyttjas även inom de nya lokalerna.

Det är emellertid uppenbart, att åtskilliga nyanskaffningar — icke minst

med hänsyn till att löpande ny- eller ersättningsanskaffning för departementets

del sedan lång tid i avvaktan på överflyttningen hållits tillbaka —- nu äro ofrånkomliga. Härtill kommer, att särskilda medel synas böra beräknas

för erforderliga renoveringar och direkta flyttningskostnader. Inom departementet

verkställd överslagsberäkning har givit vid handen, att här avsedda

kostnader torde kunna hållas inom en ram av 100 000 kronor. Då, enligt

vad jag inhämtat, dessa kostnader icke torde kunna rymmas inom ramen

för av riksdagen anvisade materielanskaffningsanslag, har jag ansett mig

böra förorda att — i likhet med vad som skett för finansdepartementets del

-— för ändamålet erforderliga medel anvisas under ett särskilt anslag av reservationsanslags

natur.

Ifrågavarande anslag synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsdepartementet: Utrustning och inredning av

nya lokaler å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av........kronor 100 000.

C. Förs varskraft erna.

Marinen.

Sjukvård.

[2.] 71 a. Marinen: Bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona,

reservationsanslag. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1943:207

har riksdagen (skrivelse nr 336) dels beslutat, att marinens sjukhus i Karlskrona

skall nedläggas och sjukhusets uppgifter övertagas av ett till länslasarettet

i Karlskrona förlagt samarbetssjukhus, dels bemyndigat Kungl. Maj:t

att med Blekinge läns landsting träffa erforderliga avtal rörande ej mindre

utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona till samarbetssjukhus i enlighet med

vissa i propositionen angivna riktlinjer än även de mellan landstinget och

staten föreliggande ekonomiska och rättsliga frågorna i samband med vården

av militära patienter å länslasarettet, dels ock till bidrag till utbyggnad

av ifrågavarande länslasarett för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under

fjärde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Genom beslut den 20 augusti 1943 har Kungl. Maj:t godkänt ett av marinförvaltningen

ingivet förslag till avtal med landstinget, enligt vilket — på

sätt i propositionen förutsatts — Kungl. Maj:t och kronan förbundit sig att

med ett sammanlagt belopp av 3 125 000 kronor deltaga i kostnaderna för

om- och tillbyggnad av länslasarettet ävensom att deltaga i kostnaderna för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

5

vissa inventarier, inberäknat linoleummatlor m. m. Vid bestämmandet av

förenämnda belopp hade såsom utgångspunkt tagits en beräknad total kostnad

för om- och tillbyggnaden av 5 060 000 kronor. Återstående belopp eller

(5 060 000 — 3 125 000 =) 1 935 000 kronor skulle landstinget svara för.

Därest de sammanlagda kostnaderna för om- och tillbyggnaden komme att

överstiga eller understiga det belopp, som beräknats för företaget i dess helhet,

skulle kronans andel i byggnadskostnadema jämkas med hänsyn såväl

till kronans beräknade delaktighet i byggnadskostnadema som ock till eventuella

ändringar i byggnadsprogrammet. Genom samma beslut har Kungl.

Maj:t vidare förordnat ledamöter och suppleanter i den byggnadskommitté,

som skulle handhava genomförandet av ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten.

Sedermera har 1944 års riksdag (skrivelsen nr 4) efter förslag av Kungl.

Maj:t i 1944 års statsverksproposition (s. 140) till bidrag till utbyggnad av

ifrågavarande länslasarett för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag

av 2 625 000 kronor.

Såsom bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona har riksdagen

sålunda hittills anvisat tillhopa (500 000 + 2 625 000 =) 3 125 000 kronor,

d. v. s. det i berörda avtal angivna beloppet.

I skrivelse den 26 september 1946 har byggnadskommittén för länslasarettet

i Karlskrona anfört i huvudsak följande.

En första byggnadsetapp beträffande utbyggnaden av länslasarettet hade

i det närmaste färdigställts. I denna etapp hade ingått bland annat epidemisjukhusbyggnader

samt personalbostäder. Kostnaderna för denna etapp hade

tidigare beräknats till 1 743 300 kronor. De verkliga kostnaderna hade emellertid

uppgått till 2 062 583 kronor. Merkostnaderna för denna etapp uppginge

sålunda till 319 283 kronor. Härav hänförde sig 50 700 kronor till golvbeläggningar,

vilka slutligt skulle gäldas från särskilt anslag. Av övriga merkostnader

hänförde sig ett belopp av 82 082 kronor till omändrings- och

utvidgningsarbeten för tillgodoseende av vårdplatser åt militärpatienter under

tiden för ombyggnadsarbetena, till vilka kostnader hänsyn icke tagits vid

uppgörandet av de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Återstående merkostnader

hänförde sig till prisstegring sedan tiden för uppgörandet av kostnadsberäkningarna

under år 1942, vilken prisstegring kunde beräknas till

i runt tal 12 %>.

Kostnaderna för kvarvarande byggnadsarbeten hade tidigare beräknats till

(5 060 000 — 1 743 300 =) 3 316 700 kronor. Sedan byggnadsprogrammet

fastställdes, hade emellertid landstinget vid urtima möte den 5 februari 1945

beslutat, att den planerade tvättinrättningen i sjukhuset skulle utbyggas till

centraltvätt för landstingets anstalter samt anvisat för utvidgningen erforderliga

medel. Vid den närmare utformningen av programmet hade krav

från läkarhåll framkommit på vissa ändringar och utökningar, vilka byggnadskommittén

ansett sig i vissa delar böra beakta. Slutligen hade byggnadskommittén

funnit, att vissa omdispositioner och utvidgningar borde vidtagas

såväl ur anläggnings- och driftssynpunkt som ock med hänsyn till de stegrade

krav, som på grund av den medicinska utvecklingen icke kunnat avvisas.

På grund härav hade byggnadskommittén låtit företaga en översyn beträffande

det återstående byggnadsprogrammet samt därvid uppgjort en

kostnadsberäkning, vilken utvisade, att kostnaderna för programmet kunde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förutses bli högre än de beräknade. Höjningarna hänförde sig givetvis till stor

del till inträffade prisstegringar men även till de ändringar i byggnadsprogrammet,

som ansetts böra vidtagas.

Den största ökningen orsakades av den föreslagna omändringen av byggnad

XIII, som skulle innehålla lasarettets specialavdelningar och de medicinska

avdelningarna för militärfall. Sjukhuskorridorerna i byggnaden borde

utökas från 2 meter till 2,30 meter. Vidare borde särskilda mottagningslokaler

för chefsläkaren å den medicinska avdelningen för militära fall anordnas,

varjämte en utökning av utrymmena för det till byggnaden förlagda

centrallaboratoriet borde äga rum. Enligt det reviderade förslaget komme

antalet vårdplatser för medicinska fall att nedgå från 91 till 87, vilket antal

emellertid finge anses fullt tillräckligt. Genom de föreslagna omdispositionerna

och utökningarna komme byggnadsvolymen att ökas från 19 240 kubikmeter

till 21 775 kubikmeter. Merkostnaden för denna byggnad uppginge till

530 000 kronor, varav 288 000 kronor hänförde sig till prisstegringar och

242 000 kronor till andra kostnadsökningar. Övriga större merkostnader hänförde

sig till op era tionspa vil jongen (byggnad III) och panncentralen (byggnad

XII), där kostnadsökningarna utgjorde 164 090 kronor respektive 310 800

kronor. Å andra sidan hade kostnaderna för ombyggnadsarbetena i mottagningsbyggnaden

(byggnaderna IV, V och XI) på grund av vissa omdispositioner

kunnat nedbringas med 112 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för såväl utförda som återstående byggnadsarbeten

beräknades av byggnadskommittén uppgå till 6 523 710 kronor. För

ändamålet hade riksdag och landsting anvisat 5 060 000 kronor, varjämte ett

belopp av 109 050 kronor i särskild ordning av landstinget ställts till förfogande

för utökning av lasarettets tvättinrättning m. m. Merkostnaderna för

byggnadsprogrammets genomförande kunde sålunda beräknas till (6 523 710

— 5 060 000 — 109 050 =) 1 354 660 kronor, varav 693 370 kronor hänförde

sig till prisstegringar och 661 290 kronor å utökningar utöver det ordinarie

programmet.

För gäldande av merkostnaderna borde kronan tillskjuta ett belopp av

877 080 kronor samt landstinget ett belopp av 477 580 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning bär i yttrande framhållit, bland annat,

att en översyn av det militära vårdplatsbehovet vid lasarettet borde företagas

med ledning av de erfarenheter, som kunde ha framkommit efter beredskapens

upphörande. Det förefölle icke uteslutet, att en minskning av platsantalet

skulle kunna ske och att byggnadskostnadema för byggnad XIII härigenom

skulle kunna förbilligas. Byggnadskommittén hade under hand förklarat

sig icke ha något att erinra mot en dylik utredning. Vid sådant förhållande

ansåge sig sjukvårdsförvaltningen icke i förevarande läge böra avge

yttrande över den nu föreslagna utformningen av byggnad XIII. Vad beträffade

den övriga delen av det utökade byggnadsprogrammet syntes detta innebära

en väsentlig förbättring i drifts- och vårdtekniskt hänseende i jämförelse

med det ursprungliga programmet. Sjukvårdsförvaltningen finge för

sin del tillstyrka, att kronan påtoge sig de merkostnader, som belöpte på

kronan i vad det gällde det nu återstående byggnadsprogrammet, dock med

undantag för byggnad XIII, samt att beträffande sistnämnda byggnadsprojekt

en omprövning borde ske genom byggnadskommitténs försorg i samråd

med sjukvårdsförvaltningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

7

Sedan byggnadskommittén med anledning härav under hand erhållit i

uppdrag att i samråd med sjukvårdsförvaltningen verkställa den ifrågavarande

utx-edningen rörande det militära vårdplatsbehovet vid länslasarettet,

ha kommittén och sjukvårdsförvaltningen i gemensamt yttrande anfört i

huvudsak följande.

Sjukvårdsförvaltningen hade till kommitténs förfogande ställt uppgifter

dels rörande beläggningen med militära patienter å den militärmedicinska

avdelningen, vilken i provisoriska lokaler varit i verksamhet alltsedan marinens

sjukhus nedlades i juli 1945, dels angående beläggningen å truppförbandssjukhusen

vid i Karlskrona förlagda förband (örlogsstationen, flottans

sjömansskola och Karlskrona kustartilleriregemente). Uppgifterna, som avsåge

tiden 1 oktober 1945—30 september 1946, utvisade beträffande den militärmedicinska

avdelningen å lasarettet, att under en period av omkring tre

månader från mitten av januari till mitten av april 1946 mellan 60 och 90

sängar, därunder en kortare tid mer än 90 sängar, varit belagda med militära

patienter. Under återstående delen av den tid uppgifterna avsåge hade de

militära patienterna uppgått till omkring 60, och tidvis — särskilt under sommarmånaderna

—- icke obetydligt understigit denna siffra. Beträffande truppförbandssjukhusen

framginge av uppgifterna, att beläggningen, frånsett en

period av ökad sjuklighet under början av 1946, icke uppgått till sjukhusens

fulla kapacitet.

Sjukvårdsförvaltningen hade med ledning av nämnda beläggningsuppgifter

ifrågasatt en minskning av antalet vårdplatser å den militärmedicinska

avdelningen från 87 — vartill antalet platser å avdelningen bestämts enligt

byggnadskommitténs senaste förslag -—- till 58, innebärande en reducering

med en vårdenhet om 29 sängar. Sjukvårdsförvaltningen hade härvid erinrat

om att för militärt behov disponerades, förutom den militärmedicinska

avdelningen, 40 sängar å kirurgisk avdelning, 15 sängar å specialavdelningar,

80 sängar i en beredskapsavdelning samt 80 sängar i två nu färdigställda

baracker, förlagda i anslutning till lasarettet. Under förutsättning att beläggningen

på den militärmedicinska avdelningen under ovan berörda tidsperiod

kunde läggas till grund för beräkningen av vårdsplatsbehovet under kommande

tid, borde sålunda avdelningen utan olägenhet kunna begränsas till

58 sängar. Det vore emellertid tänkbart, att speciella omständigheter under

den angivna tidsperioden möjligen kunde ha föranlett en mindre beläggning

på den militärmedicinska avdelningen än som under vanliga förhållanden borde

beräknas. För att få denna fråga belyst hade beläggningsuppgiftema underställts

chefen för marinen, som emellertid av bland annat beredskapsskäl

avstyrkt en reducering av antalet vårdplatser på militärmedicinska avdelningen.

Även om vissa skäl för en reducering av avdelningens vårdplatsantal syntes

föreligga, utgjorde dock den hittills vunna erfarenheten ej tillräcklig grund

för ett definitivt ställningstagande i frågan.

Kostnaden för den vårdenhet, som ifrågasatts skola utgå, hade beräknats

till cirka 4 500 kronor per vårdplats eller tillhopa cirka 127 000 kronor. Till

detta belopp kunde besparingen för kronans del beräknas, om vårdenheten i

fråga icke byggdes. Om vårdenheten under större delen av året icke skulle

bli tagen i anspråk för militärmedicinskt bruk, komme densamma med till

visshet gränsande sannolikhet att utnyttjas för civilt behov. Med hänsyn till

den relativt ringa kostnaden för vårdenheten syntes det därför angeläget,

att avdelningen komme till stånd. Kommittén hade med anledning härav

övervägt möjligheten att erbjuda landstinget vårdenheten till ett uris av

127 000 kronor. Emellertid ville kommittén, under beaktande av chefens för

marinen yttrande, icke för närvarande förorda detta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Med hänvisning till det anförda finge byggnadskommittén och sjukvårdsförvaltningen

föreslå, att den planerade militärmedicinska avdelningen utbyggdes

i planerad omfattning.

Landstingets förvaltningsutskott har sedermera i särskild skrivelse förklarat,

att utskottet å landstingets vägnar förbunde sig att, därest det efter

fem år skulle visa sig, att kronan icke behövde disponera ifrågavarande sjukvårdsenhet,

upptaga förhandlingar angående inlösen av densamma till självkostnadspris,

beräknat till 127 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj:t och kronan

såsom bidrag till kostnaderna för om- och tillbyggnad av länslasarettet

i Karlskrona tillskjutit ett belopp av 3 125 000 kronor. Enligt det av Kungl.

Maj:t med riksdagens bemyndigande träffade avtalet med Blekinge läns

landsting skulle, därest de sammanlagda kostnaderna för om- och tillbyggnaden

komme att över- eller understiga det belopp, som beräknats för företaget

i dess helhet, kronans andel i byggnadskostnaderna jämkas med hänsyn

såväl till kronans beräknade delaktighet i byggnadskostnaderna som ock

till eventuella ändringar i byggnadsprogrammet. Sedan nu en första etapp

av byggnadsprogrammet färdigställts och slutliga planer utarbetats beträffande

återstående arbeten, har det visat sig, att de tidigare beräknade kostnaderna

för byggnadsprogrammet i dess helhet komma att ökas med omkring

1 355 000 kronor. Av kostnadsökningen hänföra sig i avrundade tal

695 000 kronor till prisstegringar och 660 000 kronor till utökningar utöver

det tidigare avsedda programmet.

De ursprungliga kostnadsberäkningarna uppgjordes år 1942. Prisstegringen

sedan dess har beräknats till 12 %. Gentemot beräkningen av merkostnaderna

i denna del har jag intet att erinra.

Beträffande merkostnaderna i övrigt ha utförts vissa undersökningar beträffande

möjligheterna att nedbringa det ytterligare medelsbehovet genom

att utesluta en vårdavdelning om 29 sängar å den militärmedicinska avdelningen.

Härigenom skulle en kostnadsbesparing av 127 000 kronor uppnås

för kronan. För egen del är jag, med hänsyn till numera föreliggande erfarenheter,

benägen antaga att den militärmedicinska avdelningen överdimensionerats

och att man följaktligen redan nu kan räkna med att, om programmet

fullföljes i beslutad omfattning, det blir civila patienter och icke militära

som komma att belägga ett ej obetydligt antal platser i den militärmedicinska

avdelningen. Med landstinget ha därför skett överläggningar vilka lett till ett

uttalande från landstingets sida av innebörd att landstinget vore villigt att

träda i förhandlingar om inlösen av den förutnämnda vårdavdelningen om

29 sängar, därest det efter fem år skulle visa sig att kronan icke behöver

disponera densamma. Då överskottsplatserna kunna ställas till sjukvårdens

förfogande för ett exceptionellt lågt pris — omkring 4 500 kronor per vårdplats

— och ett stort behov av dessa platser torde föreligga för den civila

sjukvården, lärer det icke vara välbetänkt att nu överväga en reduktion av

byggnadsprogrammet på den grund att landstinget icke i detta sammanhang

gäldar merkostnaderna. Jag förordar därför, att den militärmedicinska av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9

delningen utbygges till avsedd storlek och att statsverket bestrider kostnaderna

jämväl till den del de belöpa på de överskjutande platserna, varvid

dock förutsättes, att frågan om bestridandet slutligt av de sistnämnda kostnaderna

blir föremål för förhandlingar framdeles med landstinget. De ändringar

i byggnadsprogrammet i övrigt som föreslagits synas vara ändamålsenliga

och lämpliga, varför jag förordar, att för ändamålet erforderliga ytterligare

medel ställas till förfogande.

Byggnadskommittén har uppgjort förslag till uppdelning av merkostnaderna,

enligt vilket kronan skall tillskjuta ett belopp av 877 080 kronor och

landstinget ett belopp av 477 580 kronor. Då den föreslagna uppdelningen av

kostnaderna — med nyss angiven reservation — icke givit mig anledning

till huvudsaklig erinran, beräknar jag för gäldande av nu ifrågavarande merkostnader

ett belopp av i avrundat tal 880 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Marinen: Bidrag till utbyggnad av länslasarettet i

Karlskrona å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av........kronor 880 000.

Flygvapnet.

Flygmateriel m. m.

[3.] Viss materielanskaffning för flygvapnet. Sedan 1945 års riksdag (proposition

nr 79, punkt 2; riksdagens skrivelse nr 100) å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 250 000 kronor

till inköp av ett sjöflygplan, har för flygvapnets räkning, såsom komplettering

av den tidigare ambulansflygmaterielen, anskaffats ett för räddningstjänst

avsett tremotorigt sjöflygplan av typen Dornier Do 24.

Med erinran härom hemställde flygförvaltningen i sin skrivelse den 20

augusti 1946 med medelsäskanden för budgetåret 1947/48 om anvisande av

medel, 5 000 000 kronor, för anskaffning av ytterligare ett antal för räddningstjänst

lämpliga flygplan. Till stöd för förslaget framhölls, att det för

ett land med Sveriges topografi — omflutet av vatten, rikt på sjöar och stora

otillgängliga vildmarksområden -— vore av vikt att under såväl fred som

krig förfoga över en snabbt arbetande organisation, som kunde utöva räddningstjänst

för att bispringa människor, vilka genom nöd hamnat i havet

eller i vildmark. En sådan räddningstjänst syntes främst böra organiseras

för flygvapnets behov med beaktande av att även den civila luftfartens och

sjöfartens liksom eljest inträdande behov av hjälpåtgärder skulle kunna tillgodoses.

Den åsyftade anskaffningen avsåg i första hand tio för räddningstjänst

lämpade sjöflygplan.

I skrivelse den 6 september 1946 har nu flygförvaltningen hemställt om

bemyndigande att med i anspråk ta gande av tillgängliga medel inköpa lyra

sjöflygplan för räddningstjänst jämte reservdelar för högst 1 800 000 kronor.

Till stöd för förslaget bar ytterligare anförts i huvudsak följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Den flygande personalen vore så dyrbar, att inga åtgärder, som kunde bidraga

till dess räddning ur nödläge, finge försummas. Även ur psykologisk

synpunkt vore en räddningsorganisation värdefull. Enligt samstämmiga erfarenheter

från deltagarna i det nu avslutade kriget stärktes i hög grad den

flygande personalens anda genom vetskapen att vid haveri eller nödlandning

en effektiv räddningsorganisation snabbt trädde i funktion. Även för den

civila luft- och sjöfarten vore en effektiv räddningsorganisation av stort

värde. Den internationella sammanslutningen för reglering av civil lufttrafik

hade i sina rekommendationer framhållit värdet av en effektiv räddningstjänst

inom anslutna länder. Möjlighet syntes nu föreligga att för fördelaktigt

pris förvärva ett antal amerikanska sjöflygplan med lämpliga egenskaper

— lång flygtid, god lastförmåga och stor sjövärdighet. Genom den

föreslagna anskaffningen skulle vinnas en välbehövlig förstärkning av den

fåtaliga och föråldrade räddningsmaterielen, varjämte erfarenheter av värde

för den fortsatta utbyggnaden av räddningsorganisationen skulle kunna erhållas.

Flygförvaltningen bär vidare i skrivelse den 25 oktober 1946 hemställt

om bemyndigande att för högst 775 000 kronor inköpa två eller tre stabsoch

transportflygplan samt till stöd för denna framställning anfört i huvudsak

följande.

I samband med de senaste arens omfattande utbyggnad av flygvapnet hade

behovet av transportflygplan ökats. Transporter luftledes inom och utom

landet förekomme numera vid flygvapnet i stor utsträckning — större övningar

och inspektioner samt hämtning av i utlandet inköpta flygplan m. m.

Tid efter annan hade flygvapnet därjämte att verkställa transportflygning

för överbefälhavarens och de andra försvarsgrenarnas räkning. Framdeles

syntes man också få räkna med att civila myndigheter komme att göra anspråk

på transport luftledes genom flygvapnets försorg. Flygvapnet disponerade

för närvarande ett enda transportflygplan. Då det ökade transportbehovet

icke kunde tillgodoses med anlitande av detta flygplan, funne flygförvaltningen

det vara erforderligt, att ämbetsverket bereddes möjlighet att

anskaffa två eller tre för ändamålet lämpliga flygplan.

Flygförvaltningen har föreslagit, att kostnaderna för sistnämnda anskaffning

skola bestridas av tillgänglig behållning av det för budgetåret 1940/41

anvisade reservationsanslaget av 50 450 000 kronor till Materielanskaffning

för jaktflottiljer m. m.

Överbefälhavaren har tillstyrkt, att de föreslagna anskaffningarna komma

till stånd.

Det enligt 1945 års riksdags beslut anskaffade sjöflygplanet har medfört

en avsevärd förbättring av flygvapnets möjligheter att vid inträffade eller

befarade olyckor i luften eller till sjöss organisera en effektiv spanings- och

räddningstjänst. Denna räddningstjänst är i första hand avsedd för flygvapnets

behov. Emellertid torde den vara av stort värde även för civila ändamål,

främst sjöfarten. Det redan anskaffade sjöflygplanet — likisom de

flygplan, som nu föreslås till anskaffning —- äro nämligen mycket lämpliga

för bispringande av nödställda på öppna havet, även i hård sjö.

Om en godtagbar beredskap i detta hänseende skall kunna upprätthållas

för hela landet — för både civila och militära behov — synes en utbyggnad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

av organisationen ofrånkomlig. Då möjlighet nu föreligger att på goda villkor

förvärva för ändamålet lämpliga flygplan, föreslår jag, att denna beredskapsorganisation

utbygges. Jag kan emellertid icke tillstyrka, att för ändamålet

avses större belopp än 1 200 000 kronor. Det torde böra ankomma på

Kungl. Maj:t att efter förslag av flygförvaltningen inom ramen för detta belopp

besluta om anskaffningens omfattning. Då närmare erfarenheter böra

avvaktas, innan flygvapnets bestånd av större räddningsplan ytterligare förstärkes,

räknar jag med att det av flygförvaltningen för nästa budgetår äskade

beloppet för utbyggnad av räddningstjänsten skall kunna nedbringas med

omkring 3 500 000 kronor.

Flygvapnets tillgång på transportflygplan är uppenbarligen otillfredsställande,

och jag tillstyrker därför, att flygförvaltningen bemyndigas anskaffa

sådana plan inom ramen för det av ämbetsverket angivna beloppet, 775 000

kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för här ifrågavarande materielanskaffningar

skulle enligt det föregående utgöra (1 200 000 + 775 000 =) i runt

tal 2 000 000 kronor. Från flygförvaltningen inhämtade uppgifter utvisa, att

å det av ämbetsverket omnämnda anslaget till materielanskaffning för jaktflottiljer

m. m. finnes en odisponerad behållning av omkring 2 300 000 kronor.

Jag föreslår, att av detta belopp högst 2 000 000 kronor må disponeras

för den av mig tillstyrkta materielanskaffningen. Då det är önskvärt, att

ifrågavarande anslag snarast möjligt slutredovisas, föreslår jag, att nyssberörda

belopp, 2 000 000 kronor, överföres till reservationsanslaget till anskaffning

av flygmateriel. Härav följer, att beloppet, i den man det ej tages

i anspråk för den i det föregående angivna anskaffningen, enligt Kungl.

Maj :ts bestämmande kan användas för andra med sistnämnda anslag avsedda

ändamål.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att av behållningen å det för budgetåret 1940/

41 anvisade reservationsanslaget Materielanskaffning för

jaktflottiljer m. m. ett belopp av 2 000 000 kronor må överföras

till reservationsanslaget Flygvapnet: Anskaffning av

flygmateriel att disponeras på sätt i det föregående angivits.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. F. von Horn.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

194-7.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Mossberg

anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47, statsrådet Möller beträffande punkten 1 och statsrådet Mossberg

beträffande punkterna 2 och 3. Föredragandena yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] Försäkringsrådet: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för försäkringsrådet

är upptagen bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal å 76 500 kronor.

Genom beslut den 18 maj 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t försäkringsrådet

att förordna två befattningshavare hos rådet i lägre lönegrad än den 24 :e att

vara tillfälliga föredragande med rätt för envar av dem att — utöver lön å

egen befattning — härför uppbära en särskild ersättning motsvarande vad

som skulle hava tillkommit honom vid vikariat å förste byråsekreterartjänst

hos rådet. Vidare förklarade Kungl. Maj:t hinder icke möta för rådet att —

utöver förut befintlig amanuenspersonal — anställa ytterligare två amanuenser.

Dessa voro avsedda att inom amanuensgruppen ersätta de två befattningshavare,

som med bibehållande av lön å egen befattning förordnades

såsom tillfälliga föredragande. — För berörda anordning äro medel beräknade

under rådets icke-ordinariepost.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Sedermera har emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 14 juni 1946

medgivit, att två tjänstemän med lön enligt civila avlöningsreglementet eller

1 avd. civila icke-ordinariereglementet, vilka efter förordnandets kungörande

till ansökning i den ordning, som vore stadgad för tillsättande av extra ordinarie

förste byråsekreterarbefattning (Eo 24) hos försäkringsrådet, förordnades

att bestrida göromål, vilka eljest ankomme på extra ordinarie förste

byråsekreterare, finge uppbära vikariatslön enligt härutinnan gällande bestämmelser.

Detta medgivande avsåg att ersätta den i beslutet den 18 maj 1945

avsedda anordningen.

Sedan ifrågavarande två förordnanden i vederbörlig ordning kungjorts till

ansökan lediga och till rådet inkomna ansökningar överlämnats till Kungl.

Maj:t, har Kungl. Maj:t genom beslut den 11 oktober 1946 förordnat två hos

försäkringsrådet anställda befattningshavare att tills vidare inom rådet bestrida

göromål, som eljest ankomme på extra ordinarie förste byråsekreterare

hos rådet, samt förklarat, att ifrågavarande befattningshavare på grund

av Kungl. Maj ds beslut den 14 juni 1946 under tiden för förordnandena

skulle äga uppbära vikariatslön.

I skrivelse den 29 november 1946 har försäkringsrådet hemställt, att ifrågavarande

anslagspost måtte för budgetåret 1946/47 få överskridas med 3 750

kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan kostnaden för vikariatslön enligt

beslutet den 14 juni 1946 för två tjänstemän under tiden 12 oktober 1946

—30 juni 1947 eller 12 350 kronor å ena sidan och kostnaden under samma

tid för den i beslutet den 18 maj 1945 avsedda anordningen eller 8 595 kronor

å andra sidan.

Försäkringsrådet har under hand upplyst, att icke-ordinarieposten för rådet

icke lämnar utrymme för täckande helt eller delvis av merkostnaden för

två tillfälliga föredragande hos rådet enligt beslutet den 14 juni 1946. Jag

tillstyrker därför, att riksdagens medgivande inhämtas till att denna anslagspost

för löpande budgetår överskrides med högst 3 750 kronor, och hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för försäkringsrådet upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 3 750 kronor.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[2.] 68 a. Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor, förslagsanslag.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i samband med äskande

av anslag för budgetåret 1947/48 till vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor

(1947 års statsverksproposition, V. punkt 179) hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

15

att till Vissa utbildning skur ser för distriktsbarnmorskor å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av ........................ kronor 60 000.

G. Diverse.

[3.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett

reservationsanslag av 800 000 kronor. Vid budgetårets ingång fanns å anslaget

en reservation av cirka 22 800 kronor, varför det för budgetåret disponibla

beloppet utgör 822 800 kronor.

Utgifterna för ändamålet uppgingo för budgetåret 1945/46 till inalles

1 111 243 kronor. De mest kostnadskrävande kommittéerna voro socialvårdskommittén,

1941 års befolkningsutredning, statens sjukhusutredning av år

1943, parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden

och säkerhetstjänst, bostadssociala utredningen och kommittén för partiellt

arbetsföra. Samtliga nyssnämnda kommittéer ha fortsatt sitt arbete

under innevarande budgetår. Förevarande anslag har till följd härav blivit

starkt belastat. Förbrukningen till och med utgången av november 1946 har

utgjort i runt tal 570 000 kronor. Även om vissa av de nu arbetande utredningarna

kunna beräknas komma att avsluta eller inskränka sitt arbete under

första halvåret 1947, torde genom ökade utgifter för andra redan tillsatta

kommittéer samt behov av att igångsätta ytterligare utredningar någon

nedgång i de sammanlagda utgifterna knappast vara att förvänta. Det för

kommittéer och utredningar genom sakkunniga erforderliga tilläggsanslaget

torde med hänsyn härtill kunna beräknas till 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 500 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Sundkler.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

17

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 samt anför därvid följande.

A. Kommunikationsdepartementet.

[1.] Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. Jag har i annat sammanhang

denna dag förordat vissa utökningar av personalen inom kommunikationsdepartementet.

Beträffande skälen härför torde jag få hänvisa

till den i statsverkspropositionen (Bil. 8, punkt 1) lämnade redogörelsen. Redan

innevarande budgetår har emellertid ökningen av arbetsbördan blivit

så betydande, att en förstärkning av personalen befunnits oundgängligen

nödvändig. Under senare hälften av 1946 ha sålunda ytterligare en amanuensaspirant,

en vaktmästare och ett skrivbiträde måst nyanställas. Vidare

har ett ordinarie kanslibiträde befordrats till extra ordinarie kansliskrivare.

Härigenom kommer belastningen på anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal att ökas på ett sätt, som icke varit förutsett vid

anslagsberäkningen hösten 1945. ökningen torde kunna beräknas till i runt

tal 12 500 kronor. Kungl. Maj:t torde böra utverka riksdagens bemyndigande

att medgiva överskridande av posten med nämnda belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 2. »

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för kommunikationsdepartementet

uppförda anslagsposten Avlöningar till ickeordinarie

personal må under budgetåret 1946/47 överskridas

med högst 12 500 kronor.

H. Diverse.

[2.] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i

statsverkspropositionen (Bil. 8, punkt 87) av frågan om anslag till förevarande

ändamål för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

alt till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 200 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

19

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 500 000 kronor. Inom finansdepartementet pågår för närvarande ett

antal relativt kostnadskrävande utredningar. Härvid märkes i första hand

1945 års lönekommitté jämte därtill anslutna speciallöneulredningar. Belastningen

på anslaget uppgick vid årsskiftet till i runt tal 400 000 kronor, om

man bortser från kostnaderna för 1944 års nykterhetskommitté, för vilken

jag under nästkommande punkt äskar särskilt anslag. Inberäknat reservation

från budgetåret 1945/46 återstår endast ett belopp av omkring 150 000 kronor.

Då det synes erforderligt att de arbetande kommittéerna, särskilt då

lönekommittén, beredas tillfälle att med oförändrad arbetstakt fullfölja sina

utredningsuppgifter under innevarande budgetår synes anslaget nu böra förstärkas.

Med hänsyn till belastningen å anslaget synes denna förstärkning

icke kunna sältas till lägre belopp än 300 000 kronor.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

atl till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten lör budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 300 000.

[2.j 7 a. 1944 års nykterhelskommitté, reservationsanslag. I skrivelse den

28 juni 1943 (nr 455) anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

en förutsättningslös och allsidig utredning angående den svenska nykterhetslagstiftningens

framtida innehåll och utformning. 1 anledning härav

tillsattes med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 17 november 1944

en kommitté för utredning av nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och

utformning, vilken antagit benämningen 1944 ars nykterhetskommitté.

Kommittén har efter vederbörligt tillstånd igångsatt ett flertal utredningar

och undersökningar och bland annat påbörjat en undersökning angående

alkoholvanornas omfattning och verkningar samt deras samband med gällande

restriktionssystem, vilken har beräknats komma draga eu kostnad

av omkring 170 000 kronor. Om denna undersökning har nykterhetskommittén

i skrivelse den 23 oktober 1946 anfört i huvudsak följande.

Undersökningen avser att tillsammans med en redan verkställd gallupundersökning

utgöra den grundläggande allmänna utredning om alkoholbrukets

olika verkningar i vårt land, som kommittén anser nödvändig för atl

klarlägga av vilken storleksordning alkoholproblemet för närvarande är, i

vilken växelverkan alkoholens skadegörelser står till andra sociala företeelser

och vilka möjligheter samhället äger att genom olika ingripanden påverka

utvecklingen. Uen avser dessutom att belysa restriktionssystemets verkningar

och praktiska tillämpning samt att ge hållpunkter för ett närmare

bedömande av bakgrunden till ungdomens alkoholvanor.

Undersökningen är avsedd att utföras på det urval av befolkningen, omfattande

ca 140 000 personer (motsvarande ca 40 000 hushåll), som statistiska

centralbyrån utvalt ur 1945 års folkräkning för vissa statistiska undersökningar

(den s. k. bottensamplingen). För dessa personer skulle bearbetas

uppgifter, som insamlats från folkräkningen och allmänna bostadsräkningen,

ävensom särskilt införskaffade uppgifter ur straffregistret och de

kommunala socialregistren. De grundläggande uppgifterna om rusdrycksinköp

och nykterhetsanmärkningar skulie inhämtas ur systembolagens registermaterial,

vilkas i sitt slag unika uppgifter härigenom för första gången

skulle göras till föremål för en mera ingående bearbetning. För ungdomens

del erhålles dessutom uppgifter genom direkt utfrågning.

Vad kommittén med ledning av de nämnda uppgifterna väntar sig få utrett,

kan sammanfattas i sju punkter:

1. Alkoholvanornas omfattning och utformning hos olika samhällsgrupper.

2. Alkoholkonsumtionens förändringar hos olika samhällsgrupper under

de senaste femton åren. Denna del av undersökningen är avsedd att utföras

endast på en mindre del av materialet.

3. Alkoholproblemet ur social synpunkt med särskild hänsyn till hur samhällets

hjälpverksamhet fördelar sig på de olika alkoholvanegrupperna.

4. Alkoholutgiftema hos olika samhällsgrupper.

5. Restriktionssystemets effektivitet och praktiska tillämpning.

6. Den socialpsykologiska bakgrunden till ungdomens alkoholvanor.

7. Orsakerna till att vissa ungdomar hemfalla åt missbruk.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21

Eu provundersökning på samma uppgiftsmaterial har företagits under ledning

av professor Gunnar Dahlberg. Erfarenheterna från denna har varit föremål

för ytterligare utredning genom kommitténs sekretariat, varvid möjligheterna

till en detaljerad bearbetning ingående diskuterats.

Uppgifterna från systembolagens registermaterial kan i huvudsak endast

ge upplysningar angående personer över 25 år. Då emellertid flertalet personer,

som erhåller motbok, redan tidigare torde ha förvärvat alkoholvanor av

viss omfattning och fått sin inställning till alkoholbruk och nykterhetslagstiftning

bestämd, är det nödvändigt alt ägna särskild uppmärksamhet åt

ungdomens alkoholvanor mot bakgrunden av dess fritidssysselsättningar,

uppfostrings- och hemförhållanden. Erforderliga uppgifter härom synes endast

kunna erhållas genom direkt utfrågning. Denna särskilda undersökning

är avsedd att av kostnadsskäl begränsas till hälften av de i den s. k. bottensamplingen

ingående personerna mellan 17 och 26 år, eller ca 10 000 personer.

Beträffande dessa personer kan uppgifterna ur folkräkningen, bostadsräkningen,

straffregistret, systembolagsregislren och socialregistren sammanställas

med intervjuledes inhämtade uppgifter, vilket innebär att materialet

kan användas för en ingående bearbetning. Intervjuarna har kommittén för

avsikt att utvälja genom länsnykterhetsnämndernas ombudsmän i samarbete

med de ledande personerna inom de politiska ungdomsorganisationernas

lokalavdelningar. Vid planerandet har hänsyn tagits till en mindre provundersökning

som företagits av kommitténs sekretariat.

För att få ytterligare belysning av ungdomsfylleriets och även alkholismens

orsakssammanhang avser kommittén att dessutom inhämta motsvarande

intervjuuppgifter från ca 2 000 ungdomsfyllerister och unga brottslingar

och — för att få jämförelsematerial av annan art —- från ca 1 000

folkhögskoleelever. I dessa fall skulle uppgifterna inhämtas genom nykterhets-

och barnavårdsnämnder, resp. genom anstalter och skolor.

Kostnaderna för undersökningen kan inte exakt angivas, då några helt

jämförbara utredningar inte tidigare torde ha företagits. Kommittén har förutsatt

att inga särskilda kostnader behöver beräknas för systembolagens,

nykterhetsnämndernas och socialregistrens medverkan och inte heller för inhämtande

av uppgifter från ungdomsvårdens yrkesskolor, fångvårdsanstaltema

och folkhögskolorna. Vid beräkningen har kommittén vidare utgått

ifrån att inhämtande och granskning av uppgifter från socialregister och

nykterhetsnämnder samt maskinbearbetningen skulle utföras av socialstyrelsens

statistiska byrå till självkostnadspris. Enligt vad kommittén under

hand inhämtat synes möjligheter härtill finnas.

Under ovan angivna förutsättningar har kommitténs ungefärliga beräk
-

ning givit följande resultat.

Urval, formulär, utsändning........................... kronor 25 600

Uppgifter från socialregistren (socialstyrelsens kostnader) . . » 2 700

Kostnader för intervjuer (2 kr. per intervju till intervjuania,

resekostnader, kostnader för länsnykterhetsnämndema

m. in.) ............................................ » .''it 200

Granskning och kodiliering av uppgifter ................ 26 300

Maskinbearbetning (socialstyrelsens kostnader) .......... 31 100

Tabulering och maskinskrivning....................... 5 300

Arbetsledare, IV2 år .................................. » 20 000

Amanuens, 1 år ...................................... - 6 000

Ofömtsedda kostnader................................ » 14 000

Summa kronor 172 200.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Genom beslut den 22 november 1946 har Kungl. Maj:t anvisat ett belopp

av 15 000 kronor för undersökningens påbörjande.

Det synes angeläget, att nykterhetskommitlén erhåller möjlighet att fullfölja

denna undersökning. Riksdagen torde emellertid med hänsyn till kostnadernas

omfattning böra erhålla tillfälle att taga ställning till frågan.

Kostnaderna för kommittén ha hittills avförts å sjunde huvudtitelns reservationsanslag

för kommittéer och utredningar genom sakkunniga. De utgjorde

för budgetåret 1945/46 närmare 44 000 kronor och beräknas inklusive

de sammanlagda kostnaderna för förenämnda undersökning under innevarande

budgetår uppgå till ca 250 000 kronor. Med hänsyn till storleken av

ifrågavarande kostnader och utredningens speciella karaktär synes det lämpligt,

att särskilda medel anvisas för bestridande av kostnaderna för löpande

budgetår. För ändamålet torde böra å tilläggsstat till riksstaten uppföras ett

reservationsanslag å 250 000 kronor. Från detta anslag bör ersättning tillföras

sjunde huvudtitelns kommittéanslag för redan bestridda utgifter för

kommittén, såvitt de avse budgetåret 1946/47. I fråga om anslag för nästa

budgetår har framställning gjorts vid anmälan av sjunde huvudtiteln i

statsverkspropositionen.

På grund av det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till 1944 års nykterhetskommitté å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 250 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds proposition nr 2.

23

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 7947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[l.J Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I samband med den vid 1942

års riksdag beslutade tjänsteförteckningsrevisionen (1942 års statsverksproposition,

bilagan Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma

frågor och bilagan åttonde huvudtiteln, s. 212 f.; riksdagens skrivelse nr 16

och nr 8, punkten 85) uppflyttades från och med den 1 juli 1942 bland annat

två laboratorsbefaltningar vid farmacevtiska institutet från lönegraden A 22

till lönegraden Eo 24. Förändringen av ifrågavarande tjänster föranledde,

vid en tillämpning av de av Kungl. Maj:t genom cirkulär den 5 juni 1942

(nr 362) meddelade bestämmelserna angående löneklassplacering i vissa fall

av befattningshavare, som med anledning av tjänsteförteckningsrevisionen

inom allmänna civilförvaltningen övergått till befattning inom högre lönegrad,

ingen omedelbar löncklassuppflyttning för deras innehavare. Med stöd

av ett därom av 1943 års riksdag fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 331)

föreskrev Kungl. Maj:t emellertid sedermera — med ändring av omförmälda

tidigare bestämmelser — genom cirkulär den 30 juni 1943 (nr 580), att de i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet meddelade

föreskrifterna om löneklassplacering vid befordran skulle, räknat från och

med den 1 juli 1942, äga tillämpning i de med nyssnämnda bestämmelser

åsyftade fallen.

Sedan styrelsen för farmacevtiska institutet i skrivelse den 12 november

1946 — med förmälan att förberörda två laboratorer genom förbiseende av

bestämmelserna i 1943 års cirkulär icke kommit i åtnjutande av den löneklassplacering,

vartill de enligt dessa varit berättigade — hemställt, att den

under avlöningsstaten för institutet upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig ieke-ordinarie personal måtte för utbetalande av dem efter löneklassuppflyttning

tillkommande avlöningsmedel få överskridas med visst belopp,

har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 december 1946 medgivit, att omförmälda

anslagspost finge för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1946/47 överskridas med högst 4 400 kronor.

Det sålunda medgivna överskridandet har jag ansett böra anmälas för

riksdagen.

H. Allmänna läroverken m. m.

[2.] 25 a. Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

förslagsanslag. I 1946 års åttonde huvudtitel, s. 253 ff. och 278 ff.,

förordades i anslutning till av 1944 års lönekommitté för privatläroverken

framlagda förslag en viss förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen för

kvinnliga heltidsanställda föreståndare och ämneslärare vid privatläroverken

samt heltidsanställda lärarinnor och timlärarinnor vid handarbetsseininariema,

fackskolan i Uppsala och skolköksseminariema i Stockholm och

Göteborg. I en rid 1946 års riksdag väckt motion (11:330) hemställdes, att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 3 angående provisorisk förbättring

av löneställningen för statstjänare måtte besluta, att denna även

skulle avse personalen vid det statsunderstödda högre skolväsendet. I anledning

av motionen framhöll statsutskottet (uti. 1946: 8) bland annat, att utskottet

visserligen funnit vad motionären anfört äga ett visst berättigande,

men att utskottet icke funne sig berett att föreslå en ändring av de av departementschefen

förordade grunderna för den tillfälliga löneförbättringen. Det

syntes böra ankomma på 1944 års lönekommitté för privatläroverken att

taga förevarande fråga under närmare omprövning och för Kungl. Maj:t

framlägga det förslag, vartill omständigheterna kunde giva anledning.

Motionen föranledde ingen riksdagens åtgärd. Riksdagen biföll Kungl.

Maj:ts förslag om viss förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen.

Skolöverstyrelsen har i samband med sina anslagsäskanden beträffande

privatläroverken för nästa budgetår överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd,

till överstyrelsen ingiven framställning om provisorisk avlöningsförstärkning

till timlärare vid de statsunderstödda privatläroverken i Stockholm och i anslutning

därtill anfört följande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition nr 2.

25

Enligt överstyrelsens mening kunna bärande skäl anföras för ökat statsbidrag

även till timlärare. Den ifrågasatta ökningen bör emellertid även avse

övningslärare och givetvis tim- och övnings lä rare vid samtliga statsunderstödda

privatläroverk. Med anledning av statsutskottets uttalande vid behandlingen

av motionen II: 330 torde det närmast ankomma på 1944 års lönekommitté

att överväga och framlägga förslag om en uppräkning av statsbidraget

till lärarlönema vid dessa läroverk. Därvid torde även tim- och övningslärarnas

löner bliva föremål för omprövning. Med hänsyn härtill tillåter sig överstyrelsen

föreslå, att förevarande underdåniga framställning överlämnas till

kommittén för beaktande vid avgivandet av berörda förslag.

Sedan 1944 års lönekommitté anmodats avgiva yttrande i ärendet, har

kommittén i två särskilda skrivelser den 16 november 1946 avgivit förslag

dels rörande särskilt lönetillägg för lärarpersonalen vid ifrågavarande läroanstalter

under budgetåret 1946/47, vartill medel borde anvisas å tilläggsstat

för nämnda budgetår, dels ock rörande liknande tillägg för budgetåret 1947/

48. Till sistnämnda förslag har jag tagit ställning under punkten 179 i årets

åttonde huvudtitel. I förevarande sammanhang skall sålunda beröras förslaget

om särskilt lönetillägg för innevarande budgetår.

Kommittén framhåller, att när kommittén den 12 november 1945 avgav

sitt förslag om förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen den icke hade

kännedom om att förslag skulle komma att framläggas om tillfälligt lönetillägg

för första halvåret 1946 och provisoriskt lönetillägg för budgetåret

1946/47 åt befattningshavare bland annat vid statliga läroverk och högre

kommunala skolor och icke heller om att ersättningarna till timlärare i läroämnen

och övningsämnen vid nämnda läroanstalter sknlle komma att höjas.

Genom nämnda åtgärder hade den av kommittén åsyftade förbättringen av

lönerna i relation till lärarlönerna vid statliga och högre kommunala läroanstalter

icke emåtts. Del vore därför angeläget, att åtgärder i sådant syfte

nu vidtoges. Kommittén framhåller därvid att, enär kommittén vore beroende

av andra utredningars arbetsresultat, den icke för närvarande ansåge

sig kunna framlägga något förslag till definitiv lönereglering för privatläroverkens

lärare.

Kommittén funne sig icke kunna ifrågasätta, att ändring med retroaktiv

giltighet vidtoges av de belopp, som efter beslut av 1946 års riksdag utgå i

tillfällig löneförbättring för innevarande budgetår. Kommittén har därför

föreslagit, att utjämning av skillnaden i löneläge sker i form av ett särskilt

lönetillägg, anvisat å tilläggsstat.

Beträffande storleken av lönetillägget anför kommittén.

För att fullt motsvara den avlöningsförbättring, lärarna vid de statliga

och högre kommunala skolorna erhållit för budgetåret 1946/47, skulle lönetillägget

utgå med belopp, motsvarande, vad beträffar befattningshavare med

årsavlöning, i kungörelsen 1946:356 angivet belopp, vad beträffar timlärare

i läsämne, skillnaden mellan ersättningsbelopp för veckotimme i teoretiskt

läroämne enligt kungörelsen 1946:404 och motsvarande ersättningsbelopp

enligt kungörelsen 1943:526 samt, vad beträffar timlärare i övningsämne,

skillnaden mellan arvodesbelopp enligt kungörelsen 1946:406 och motsvarande

arvodesbelopp enligt kungörelsen 1943:613. Beloppen skulle då bliva

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

följande: för befattningshavare med årsavlöning vid läroanstalt på A—C-ort

720 kronor för år, på D—F-ort 690 kronor för år samt på G—I-ort 660

kronor för år, för timlärare i läsämne 25, 26 eller 27 kronor per veckotimme,

beroende på ortsgrupp och lärarens kompetens, samt för timlärare

i övningsämne 20, 21 eller 22 kronor per veckotimme, beroende på ortsgrupp

och lärarens undervisningsämne. Kommittén har emellertid begränsat

sig till att föreslå, att lönetillägget bestämmes till det lägsta av de för respektive

lärarkategori angivna differentierade beloppen.

Kommittén föreslår i anslutning härtill, att det särskilda lönetillägget

skall utgå med följande belopp, nämligen

för föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring vid privatläroverken

och heltidsanställd lärarinna vid de privata handarbets- och skolköksseminariema

660 kronor för år,

för timlärare i läsämne vid privatläroverken 25 kronor per veckotimme.

för övningslärare vid privatläroverken och timlärarinna i övningsämne

vid de ifrågavarande seminarierna 20 kronor per veckotimme.

Dyrtidstillägg och kristillägg förutsättas ej skola utgå på särskilt lönetillägg.

Vidare förutsätter kommittén, att ifrågavarande lönetillägg skall

komma vederbörande befattningshavare tillgodo utan minskning i övriga,

från staten eller från annat håll utgående löneförmåner.

I anslutning till vad som gäller för den tillfälliga löneförbättringen har

kommittén funnit eu maximeringsregel nödvändig även i fråga om det nu

föreslagna tillägget. Kommittén anför härom följande.

I fråga om kvinnlig föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring

vid privatläroverk, som åtnjuter minimiavlöning enligt kungörelsen 1909:

154, gäller enligt kungörelsen 1946: 548, att tillfällig löneförbättring må utgå

allenast i den mån löneförbättringen, tillsammans med vederbörandes

övriga löneförmåner vid tjänsten, vid av skolöverstyrelsen verkställd prövning

befunnits icke uppgå till högre belopp än avlöningen till kvinnlig rektor

respektive ämneslärare i motsvarande åldersgrupp och på samma dyrort

vid jämförlig kommunal flickskola. Befattningshavare, som på grund

av denna maximeringsregel ej uppbär tillfällig löneförbättring eller uppbär

sådan med reducerat belopp, bör givetvis ej komma i åtnjutande av särskilt

lönetillägg.

I fråga om annan föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring

vid privatläroverk gäller enligt kungörelsen 1946: 548, att tillfällig löneförbättring

må utgå med högst 2 500 kronor, då Kungl. Maj:t efter prövning

av vederbörande skolas ekonomiska förhållanden finner särskilt vägande

skäl därtill föranleda. I den mån befattningshavarens avlöning med en sådan

förhöjd tillfällig löneförbättring ungefär motsvarar avlöningen för jämiörlig

befattningshavare vid statligt läroverk, synes särskilt lönetillägg ej

böra utgå. Sådant lönetillägg bör ej heller utgå till en lärare som, utan nyss

nämnd förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen, uppbär högre eller

ungefär lika hög avlöning som eu lärare i motsvarande tjänsteställning vid

allmänt läroverk på samma dyrort.

Den erforderliga maximeringsregeln synes böra utformas på motsvarande

sätt som den ovan refererade regeln. Kommittén föreslår således, att särskilt

lönetillägg skall utgå till föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring

vid privatläroverk allenast i den mån det särskilda lönetillägget, tillsammans

med vederbörandes övriga löneförmåner vid tjänsten, icke upp
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Karigl. Maj:ts proposition nr 2.

27

går till högre belopp än, vad beträffar kvinnlig föreståndare och ämnestärare

med full tjänstgöring, som åtnjuter minimiavlöning enligt kungörelsen

1909: 154, avlöningen till kvinnlig rektor respektive ämneslärare med

motsvarande kompetens och tjänsteställning i motsvarande åldersgrupp och

på samma dyrort vid jämförlig kommunal flickskola samt, vad beträffar

annan föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring, avlöningen till

rektor respektive ämneslärare med motsvarande kompetens och tjänsteställning

i motsvarande åldersgrupp och på samma dyrort vid jämförligt allmänt

läroverk. Kommittén föreslår vidare, att det uppdrages åt skolöverstyrelsen

att verkställa prövning angående ifrågavarande rätt till särskilt

lönetillägg.

Kommittén har beräknat kostnaderna för ett genomförande av

förslaget sålunda:

Privatläroverken.

Högre goss- och samskolor .......................... kronor 110 000

Högre flickskolor .................................. * 58 000

Enskilda mellanskolor .............................. » 12 000

Summa kronor 180 000.

De privata handarbets- och skolköksseminarierna.

Vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig

slöjd .......................................... kronor 4 000

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.............. » 18 500

Utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål .... » 1 500

Summa kronor 24 000

Total summa kronor 204 000.

I syfte att i någon mån utjämna skillnaden i löneläge mellan lärarna vid Departementstatsunderstödda

enskilda läroanstalter och motsvarande lärare vid statliga

och statsunderstödda kommunala läroanstaler beslöt 1946 års riksdag viss

förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen för kvinnliga heltidsanställda

föreståndare och ämneslärare vid privatläroverken samt heltidsanställda lärarinnor

och timlärarinnor vid liandarbetsseminarierna, fackskolan i Uppsala

och skolköksseminarierna i Stockholm och Göteborg. Genom samma

riksdags beslut om provisoriskt lönetillägg för befattningshavare vid bland

annat statliga läroverk och högre kommunala skolor samt det därpå följande

beslutet om höjd ersättning till timlärare i läro- och övningsämnen vid nämnda

läroanstalter kom emellertid den sålunda eftersträvade utjämningen i löneläget

icke till stånd i den utsträckning som åsyftats. Det synes därför angeläget,

alt åtgärder nu vidtagas för en ytterligare förbättring av lärarlönema

vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna.

Det förslag i nämnda hänseende, som framlagts av 1944 års lönekommitté

för privatläroverken, synes mig innebära en både rimlig och ur teknisk synpunkt

enkel lösning. Jag anser mig därför böra tillstyrka bifall till detta

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förslag, som innebär, att för innevarande budgetår skall utgå ett särskilt lönetillägg

— varå dyrtidstillägg och kristillägg ej skola beräknas — med 660

kronor till föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring vid privatläroverken

och heltidsanställd lärarinna vid de privata handarbets- och skolköksseminariema,

med 25 kronor för veckotimme till timlärare i läsämne

vid privatläroverken samt med 20 kronor för veckotimme till övningslärare

vid privatläroverken och timlärarinna i övningsämne vid nyssnämnda seminarier.

I likhet med kommittén finner jag en maximeringsregel erforderlig

och har icke funnit anledning till erinran mot vad kommittén i sådant hänseende

anfört.

Förslaget har av kommittén beräknats draga en kostnad av sammanlagt

204 000 kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran mot denna beräkning

och får därför förorda, att ifrågavarande medel anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att särskilt lönetillägg må för budgetåret

1946/47 utgå till lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det

föregående förordat,

dels ock till Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 204 000.

J. Yrkesundervisningen.

[3.] 40. Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik, reservationsanslag.

Under åberopande av vad jag under punkten 290 i bilagan åttonde

huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 13 700

N. Diverse.

[4 ] 12. Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, reservationsanslag.

Under en följd av år har å riksstaten anvisats anslag till »Främjande

av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte». Sålunda

fanns å riksstaten för budgetåret 1945/46 uppfört ett reservationsanslag av

12 000 kronor för detta ändamål. Därjämte anvisades å tilläggsstat I till

riksstaten för samma budgetår ett reservationsanslag av 200 000 kronor till

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

29

»Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studieresor in. m.»

I riksstaten för innevarande budgetår hava dessa båda anslag sammanförts

till ett gemensamt reservationsanslag benämnt »Främjande av internationelltkulturellt

samarbete» och uppförts med 125 000 kronor. Därav hava 25 000

kronor särskilt avsetts för s. k. studentutbytesstipendier, medan återstoden

av anslaget avsetts skola disponeras av Kungl. Maj:t dels till reseunderstöd

och studiestipendier för såväl svenskar som utlänningar, varvid anslagsmedlen

ansetts böra komma till användning icke enbart till stipendier i hävdvunnen

mening utan även i mera fria former, som smidigare kunde i de särskilda

fallen anpassas efter föreliggande behov, dels ock till ett allsidigt

främjande av internationellt-kulturellt samarbete även på annat sätt.

Återknytandet av vårt lands kulturella förbindelser med utlandet efter Departementskrigsårens

isolering är otvivelaktigt en angelägenhet av högsta vikt. De möj- chefen.

ligheter, som utnyttjandet av hittills beviljade anslag till främjande av internationellt-kulturellt

samarbete i sådant avseende givit, ha också inom vida

kretsar mottagits med stort intresse. Uppenbart är, att inom en mängd av

kulturlivets områden föreligger ett starkt behov av ökat internationellt-kulturellt

umgänge med allt vad ett sådant kan giva av värdefulla erfarenheter

och impulser. Vid anmälan av frågan om beviljande av anslag till ifrågavarande

ändamål för innevarande budgetår förelåg icke några säkra hållpunkter

för beräknandet av storleken av de anslagsmedel, som borde anvisas

för studieresor in. in. Erfarenheten har emellertid numera visat, att hittills

anvisade medel långt ifrån täckt det förefintliga behovet. Hittills anvisade

anslag å tillhopa 300 000 kronor ha numera så gott som helt disponerats

till reseunderstöd m. in. åt svenskar för studier i utlandet och — i mindre

omfattning — för bidrag till utländska vetenskapsmäns studiebesök i Sverige.

Jag anser mig därför böra förorda, att till ifrågavarande ändamål för

nästa budgetår anvisas 225 000 kronor. Därjämte torde å tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår böra anvisas ett förstärkningsanslag av

75 000 kronor. I delta sammanhang hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av ..................kronor 75 000.

[5.J 16. Extra utgifter, reservationsanslag. Åttonde huvudtitelns anslag till

detta ändamål var för budgetåret 1939/40 uppfört med 150 000 kronor men

sänktes under krigsåren till 100 000 kronor. För budgetåret 1945/46 anvisades

å riksstaten ett anslag för ändamålet av 100 000 kronor och å tilläggsstat

II till riksstaten ett förstärkningsanslag av 25 000 kronor. För innevarande

budgetår är anslaget uppfört med 125 000 kronor. Den enligt budgetredovisningen

vid ingången av sistnämnda budgetår kvarstående reservationen

av omkring 37 300 kronor var endast skenbar, enär dispositionsbeslut

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tidigare meddelats beträffande nämnda anslagsmedel, ehuru utbetalning ej

skett före budgetårsskiftet. I realiteten har sålunda sedan den 1 juli 1946 icke

stått högre belopp än 125 000 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande. Sistnämnda

belopp har intill utgången av sistlidna december månad i det närmaste

helt tagits i anspråk för en rad olika ändamål av mycket skiftande art. Anslaget

belastas regelmässigt av vissa årligen återkommande utgifter av skilda

slag, vilka icke ansetts vara av sådan natur, att särskilda anslagsmedel för

ändamålet bort anvisas under åttonde huvudtiteln, och därjämte av en mängd

tillfälliga utgifter av engångsanslags karaktär, ofta av så brådskande art eller

eljest av sådan beskaffenhet, att riksdagens medverkan icke ansetts böra

ifrågasättas. Flera framställningar av dylik karaktär äro för närvarande beroende

på Kungl. Maj:ts prövning.

Med hänsyn till det starkt ökade behov av medel till ifrågavarande ändamål,

som efter kriget framträtt, synes en väsentlig anslagsförstärkning erforderlig

och jag förordar i sådant hänseende ett belopp av 75 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 75 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Bäck.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

31

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, och statsrådet Sträng

anmäla härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47,

statsrådet Sköld beträffande punkterna 1, 2, 6 och 8 samt statsrådet Sträng

beträffande punkterna 3—5 och 7. Föredragandena yttra därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.

[1.] 18 a. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Täckande av

vissa utgifter vid Alnarps mejeri. I skrivelse den 16 augusti 1946 har styrelsen

för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt om

medgivande att av för Alnarps mejeri tillgängliga rörelsemedel utbetala i

runt tal 39 000 kronor såsom gottgörelse till vissa av mejeriets mjölkleverantörer,

som under åren 1940—1944 erhållit lägre mjölkpris än andra leverantörer

till mejeriet, över framställningen ha remissyttranden avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, statens livsmedelskommission och Svenska mejeriernas

riksförening.

I institutsstyrelsens skrivelse och en av föreståndaren för institutets mejeriavdelning

upprättad promemoria har framhållits bland annat följande.

För övningar och demonstrationer vid mejeriskolan och högre mejerikursen

samt för mejeritekniska försök och undersökningar ävensom för praktiska

prov vid statens maskin- och redskapsprovningsanstalters mejeriavdelning

behöves en mjölkmängd av omkring 12 000 kilogram om dagen. Härt ill

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

kommer, att Alnarps mejeri måste förse statens mejeriförsök med erforderliga

mängder mjölk. Under åren närmast före 1939 uppgick den vid mejeriet

invägda mjölken emellertid till allenast omkring 6 000 kilogram om dagen.

År 1940 upplöstes Fjelie mejeriförening, vars verksamhetsområde gränsade

till Alnarpsmejeriets. För att erhålla ökad mjölkmängd övertog Alnarps

mejeri hälften av föreningens mjölkleverantörer. Därigenom tillfördes mejeriet

ytterligare omkring 5 500 kilogram mjölk om dagen. Emellertid måste

institutet förbinda sig att under tiden den 1 november 1940—den 31 oktober

1948 till de av Fjelie mejeriförenings medlemmar, som överginge till att

leverera mjölk till Alnarps mejeri, tillämpa samma villkor som Lundaortens

mejeriförening komme att tillämpa för sina medlemmar. Vid denna tidpunkt

erlade Alnarps mejeri praktiskt taget samma pris till leverantörerna

i Fjelie som till sina tidigare leverantörer i Lomma. På grund av mjölkprisregleringen

under krigsåren blev emellertid användandet av mjölk för direkt

konsumtion fördelaktigare än begagnandet av mjölk till produktberedning.

Företag med stor konsumtionsmjölkförsäljning, såsom Lundaortens mejeriförening,

kunde därför betala sina leverantörer högre priser än mejerier, som

huvudsakligen ägnade sig åt produktberedning. Till följd av den år 1940

ingångna förbindelsen måste Alnarps mejeri därför erlägga högre mjölkpris

till sina leverantörer i Fjelie än till sina leverantörer i Lomma. Från och

med år 1945 betalar mejeriet dock samma pris till sina samtliga leverantörer.

Mejeriets 43 leverantörer i Lomma ha numera till institutet framfört

krav att för åren 1940—1944 erhålla samma betalning för den av dem levererade

mjölken som leverantörerna i Fjelie erhållit. Dessa krav avse ett belopp

av sammanlagt 39 003 kronor 78 öre. Då institutsstyrelsen anser ifrågavarande

leverantörers anspråk berättigade, hemställer styrelsen om medgivande

att av tillgängliga rörelsemedel utbetala nämnda belopp.

Den under senare år alltmer ökade bristen på arbetskraft har föranlett

många lantbrukare i trakten att trots höjda mjölkpriser avsevärt inskränka

eller helt upphöra med mjölkproduktionen. Detta har medfört, att dagsinvägningen

vid Alnarps mejeri minskat. På grund härav har avtal träffats

med Veberöds mejeri om leverans av 2 500 kilogram om dagen. Priset för

denna mjölk synes komma att ligga något över det som Alnarps mejeri nu

betalar sina egna leverantörer.

Av remissyttrandena må här återgivas följande.

Svenska mejeriernas riksförening har anfört, att såsom allmän regel inom

mejerihanteringen gällde, att alla leverantörer till ett och samma mejeri erhölle

samma mjölkpris. På grund härav ansåge föreningen det riktigt, att

gottgörelse för åren 1940—1944 utbetalades till Alnarpsmejeriets leverantörer

i Lomma.

Statens livsmedelskommission har vitsordat, att inom mejerihanteringen

gällde såsom allmän regel, att samtliga leverantörer av mjölk till samma

mejeri erhölle betalning efter enhetliga grunder. Enligt vad kommissionen

inhämtat hade Alnarpsmejeriets leverantörer i Lomma icke förrän under hösten

1945 erhållit kännedom om institutsstyrelsens förbindelse av år 1940.

Under budgetåren 1939/40—1944/45 hade mejeridriften vid Alnarp lämnat

ett överskott av 57 229 kronor. Med hänsyn till det anförda ville kommissionen

icke göra någon erinran mot bifall till institutsstyrelsens framställning.

Lantbruksstgrelsen har uttalat, att styrelsen funnit sig böra tillstyrka bifall

till framställningen.

Statskontoret har avstyrkt framställningen och därvid anfört, att ämbetsverket

icke kunnat finna, att i ärendet anförts några skäl för tillmötesgående

av framställningen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

33

Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha under senare år uppstått

vissa svårigheter för Alnarps mejeri att anskaffa de kvantiteter mjölk,

som erfordras för övningar och demonstrationer vid mejeriskolan och högre

mejerikursen, samt försök och undersökningar vid skilda vid Alnarp belägna

institutioner. På grund härav har institutsstyrelsen funnit sig nödsakad att

år 1940 förbinda sig att till vissa nya leverantörer till Alnarps mejeri erlägga

samma mjölkpris, som kunde komma att tillämpas av Lundaortens mejeriförening.

Då denna förenings priser av skäl som institutsstyrelsen anfört

småningom stigit, har institutet kommit att erlägga ett högre mjölkpris till

dessa nya leverantörer än till de tidigare leverantörerna. De sistnämnda, vilkas

antal uppgår till 43, ha nu framställt anspråk på att för tiden den 1 november

1940—den 31 december 1944 erhålla samma mjölkpris som Alnarpsmejeriets

övriga leverantörer erhållit. Härför skulle erfordras ett belopp av i runt

tal 39 000 kronor. Med hänsyn till gällande praxis att samtliga leverantörer

till samma mejeri erhålla betalning efter enhetliga grunder och i betraktande

av svårigheterna för mejeriet att anskaffa erforderliga kvantiteter mjölk vill

jag icke motsätta mig, att ifrågavarande leverantörer till Alnarps mejeri erhålla

gottgörelse för angivna tid med i runt tal 39 000 kronor. Emellertid

torde ett särskilt anslag böra anvisas för ändamålet. Jag förutsätter härvid,

att institutets styrelse för framtiden ordnar mjölktillförseln på sådant sätt,

att anspråk av förevarande art icke komma att framställas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Täckande av vissa utgifter vid Alnarps mejeri å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av ............................ kronor 39 000.

[2.] 37 a. Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Enligt ett den

15 mars 1932 dagtecknat kontrakt mellan lantbruksstyrelsen å statens vägnar,

å ena, samt Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

läns hushållningssällskap, å andra sidan, har styrelsen under vissa

närmare angivna villkor upplåtit till sällskapen från och med den 1 januari

1932 till och med den 31 december 1951 nyttjanderätten till vissa fastigheter

under Söråker nr 5 i Hässjö socken, Västernorrlands län. Å fastigheterna

skulle genom sällskapens försorg enligt av lantbruksstyrelsen godkänd plan

inrättas och under kontraktstiden underhållas en trädgårdsskola, benämnd

Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Sällskapen berättigades att disponera

över visst donationsbelopp, ett av Västernorrlands läns hushållningssällskap

för ändamålet till förfogande ställt belopp och ett skolan av lolleriinedel tilldelat

belopp samt ägde dessutom all under den lid, överenskommelsen gällde,

för skolans upprätthållande årligen uppbära statsunderstöd med 16 000 kronor.

Därest med skolegendomens underhåll och skötsel samt skolans upprätthållande

förenade kostnader icke helt täcktes av donationsbeloppet och

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2.

Departements
chefen.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

statsunderstöd samt av trädgårdsrörelsen eller eljest inflytande inkomster,

skulle bristen gäldas till en sjättedel av ett vart av Gävleborgs, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens hushållningssällskap och till två sjättedelar av

Västemorrlands läns hushållningssällskap. Skulle det arliga statsunderstödet

indragas eller minskas eller befinnas otillräckligt för driftens upprätthållande,

ägde sällskapen var för sig uppsäga kontraktet att upphöra att gälla

den 1 januari efter minst sexton månader dessförinnan skedd uppsägning.

Bidrag av statsmedel ha härefter årligen utgått till skolan. Jag torde få

erinra, att Kungl. Maj:t senast genom beslut den 30 december 1946 bemyndigat

lantbruksstyrelsen att, såvitt nu är i fråga, av medel, som anvisats till

Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor (1946/47: IX. D. 32

och 33), till styrelsen för skolan utbetala dels såsom bidrag till avlöningar

26 350 kronor, dels såsom bidrag till driftkostnader i grundbidrag 5 400

kronor och i tilläggsbidrag 5 kronor för elev och manad, som trädgardskurs

påginge. För rätten att tillgodonjuta dessa statsbidrag till avlöningar och

driftkostnader ha föreskrivits vissa villkor.

Särskilt bidrag har dessutom utbetalats för täckande av underskott å skolans

verksamhet. Vid 1944 års riksdag (prop. nr 253; r. skr. 399) beviljades

sålunda skolan från reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område statsbidrag med 30 000 kronor till täckande av de förluster,

som under åren 1939—1941 uppstått vid driften av skolan.

I skrivelse den 28 september 1946 har styrelsen för Norrlands trädgårdsskola

i Söråker hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av tillgängliga medel, förslagsvis

av medel, som avsetts till produktionsfrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands

län, anvisa ett belopp av 59 000 kronor till täckande av ett per den 31 december

1945 balanserat underskott å skolverksamheten.

Beträffande underskottets fördelning å de olika åren må hänvisas till följande

uppställning:

Balanserat underskott för år 1941 och tidigare ........ 35 883:46

Statsbidrag till täckande av detta underskott .......... 30 000: — 5 883: 46

Underskott för år 1942 .............................. 23 388:96

» > » 1943 19 340:97

» » » 1944 5 877:50

» » » 1945 4 554:24

Summa kronor 59 045: 13.

I framställning om bidrag till täckande av 1939—1941 års förluster uppgav

skolans styrelse, att dessa förluster till övervägande delen berott på de

osedvanligt ogynnsamma väderleksförhållandena nämnda år. I förevarande

skrivelse har styrelsen beträffande orsakerna till det per den 31 december

1945 balanserade underskottet hänvisat till sin tidigare framställning samt

dessutom anfört i huvudsak följande.

Utgifterna för bränsle och lyse ha under perioden 1942—1945 i genomsnitt

uppgått till något mer än 27 000 kronor för år, under det att motsvarande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

35

utgifter före senaste världskriget utgjorde drygt 8 000 kronor om året. Skolan

är i fråga om bränsleförsörjningen hänförd till industrigruppen och får

följaktligen icke inköpa bränsle i den allmänna marknaden. Enär den tillhandahållna

veden ofta varit av alltför dålig kvalitet samt dessutom värmepannorna

icke äro avsedda för vedeldning, har värmeeffekten blivit mycket

låg. Nämnda förhållanden ha icke endast medfört en abnormt stor förbrukning

av bränsle utan även åsamkat skolan förluster genom försämrade växtkulturer

och genom infrysningar. Eldningsarbetet har även ställt sig betydligt

dyrare än förut.

De årliga underskotten har skolan efter hand fått balansera i form av

lån, varför driften belastats med ej ringa räntekostnader. Leverantörernas

kreditmöjligheter ha även utnyttjats längre än vad som ur affärsmässig

synpunkt varit lämpligt.

över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen

och statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande anfört i huvudsak följande.

Det arbete, som nu under femton år bedrivits med uppodling från grunden

av en nästan fullständigt stenbunden överårig betesvall till i olika avseenden

förebildliga odlingar av för Norrland anpassade trädgårdsväxter, är

synnerligen förtjänstfullt. I väsentlig mån har skolan varit vägledande för

den moderna norrländska trädgårdsodlingens utveckling. Skolan måste anses

ha efter måttet av sina ekonomiska resurser arbetat på ett mycket tillfredsställande

sätt. Styrelsen får därför tillstyrka bifall till framställningen.

Statskontoret har framhållit, att enligt kontraktet den 15 mars 1932 skulle

hushållningssällskapen svara för den förlust, som efter avdrag av utgående

statsunderstöd kunde uppkomma på verksamheten. Med hänsyn därtill och

enär år 1944 ett avsevärt statsbidrag lämnats till täckande av tidigare driftsunderskott,

förefölle det ämbetsverket synnerligen tveksamt, om tillräckliga

skäl förelåge för ett tillmötesgående av framställningen. Därest emellertid

Kungl. Maj:t i betraktande av de norrländska hushållningssällskapens ekonomiska

läge skulle finna skäl därför, torde ärendet i vart fall böra underställas

riksdagens prövning.

Såsom statskontoret framhållit äro ifrågavarande hushållningssällskap en- Departementsligt

det upprättade kontraktet ansvariga för den uppkomna förlusten om chelendrygt

59 090 kronor. Med hänsyn till sällskapens mindre goda ekonomiska

ställning vill jag emellertid tillstyrka, att statsbidrag utlämnas för täckande

av förlusten. Såsom villkor härför torde dock böra föreskrivas, att berörda

kontrakt uppsäges, så att frågan om skolans framtida ställning kan

närmare utredas och ordnas på sådant sätt att förluster av förevarande slag

i görligaste mån undvikas. För bidraget erforderligt belopp, 59 000 kronor,

synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i

form av ett obetecknat anslag, benämnt Bidrag till Norrlands trädgårdsskola

i Söråker. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med här angivna grunder bestämma de närmare villkoren för bidragets

erhållande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av................................kronor 59 000.

F. Veterinärväsendet m. m.

[3.] 7 a. Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.

1944 års riksdag (prop. 188; skr. 402) bemyndigade Kungl. Maj:t

att låta igångsätta byggnadsarbeten för veterinärinrättningen i Skara och

anskaffa inventarier till inrättningen samt att till ett belopp av högst 500 000

kronor disponera de till statens hästexportberedning inflytande hästförsäljningsmedlen.

Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten och för inredning och

utrustning m. m. vid inrättningen beräknades uppgå till 622 100 kronor, varav

328 600 kronor avsågo klinikavdelningen och 293 500 kronor försöksavdelningen.

Sistnämnda belopp skulle enligt särskilt åtagande bestridas av

Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget. De för klinikavdelningen beräknade

kostnaderna, av vilka 305 600 kronor hänförde sig till byggnadsarbeten

och 23 000 kronor till utrustning m. m., skulle enligt riksdagens medgivande

till ett belopp av omkring 300 000 kronor gäldas från hästexportmedlen och

till ett belopp av 34 900 kronor av behållna försäljningsmedel av vissa velerinärinrättningens

fastigheter.

Enligt en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 24 september 1945 gjord sammanställning

av kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattades dessa vid

denna tidpunkt till ett 127 100 kronor högre belopp än vad som ursprungligen

beräknats i förenämnda proposition. Den på försöksavdelningen belöpande

kostnadsökningen har Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget utfäst

sig att ersätta.

Genom beslut den 12 oktober 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med veterinärinrättningens i Skara nämnd för en kostnad

av högst 485 000 kronor låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten utom

vad angår den till klinikavdelningen hörande huvudbyggnaden och smedjan,

varjämte Kungl. Maj:t för bestridande av byggnadskostnaderna för sistnämnda

avdelning ställde ett belopp av högst 265 000 kronor av hästexportberedningens

medel till styrelsens förfogande. Vidare anbefallde Kungl. Maj:t

byggnadsstyrelsen att i samråd med nämnden verkställa utredning rörande

ombyggnaden av huvudbyggnaden och smedjan i syfte att i möjligaste mån

nedbringa kostnaderna under de i byggnadsstyrelsens sammanställning angivna

beloppen. I denna hade kostnaderna för ombyggnad av huvudbyggnaden

och smedjan upptagits till 119 000 kronor.

I skrivelse den 17 juli 1946 har byggnadsstyrelsen inkommit med den anbefallda

utredningen. Enligt denna skulle kostnaderna för ifrågavarande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

ombyggnadsarbeten uppgå till lägst ett omkring 2 800 kronor högre belopp

än det av byggnadsstyrelsen tidigare beräknade. Styrelsen har i detta sammanhang

redogjort för ett alternativt förslag att förlägga de bostäder, som

skulle inrymmas i huvudbyggnaden, till två nya bostadshus. Byggnadskostnaderna

enligt detta alternativ skulle med tillägg för kostnaderna för vissa

av veterinärinrättningens nämnd begärda komplettei-ande arbeten stiga till

171 000 kronor. Byggnadsstyrelsen, som förordat sistnämnda alternativ, har

i skrivelsen anfört bland annat följande.

Ytterligare undersökning av huvudbyggnadens beskaffenhet har utvisat,

att betydande sättningar uppstått ; byggnadens grund och stomme samt att

byggnaden är i behov av grundförstärkning. Kostnaderna härför beräknas

uppgå till 9 500 kronor. Med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde

har styrelsen inhämtat yttranden angående denna åtgärd från riksantikvarieämbetet

och byggnadsnämnden i Skara. Riksantikvarieämbetet har uttalat

betänkligheter mot förslaget och byggnadsnämnden har avstyrkt detsamma,

samtidigt som nämnden förordat en undergjutning av byggnadens grundmurar,

varigenom dessa skulle komma att ligga på frostfritt djup under

marknivån utan att nivån förhöjdes. En sådan åtgärd för grundförstärkning

blir med hänsyn till lämningar av en klosterkyrka i byggnadens källarvåning

av betydande storleksordning och bör i sin detaljutformning ske i samråd

med landsantikvarien. Kostnaden för densamma beräknar styrelsen överslagsvis

komma att uppgå till inemot 20 000 kronor. Sedan nya förslag till

omändring av huvudbyggnaden och smedjan inkommit från Lantbruksförbundets

byggnadsförening får byggnadsstyrelsen anmäla, att kostnaderna

för förslagens förverkligande uppgå för huvudbyggnaden till 75 500 kronor,

vartill bör läggas 9 500 kronor, alternativt 20 000 kronor, för grundförstärkning,

och för ombyggnaden av smedjan till 36 800 kronor. Kostnaderna för

ifrågavarande ombyggnadsarbeten stiga sålunda lägst till cirka 2 800 kronor

högre belopp än de tidigare beräknade och ha följaktligen icke kunnat nedbringas,

beroende till väsentlig del på behovet av grundförstärkningsåtgärder.

I samråd med Skara veterinärinrättnings nämnd har Lantbruksförbundets

byggnadsförening framlagt ett alternativt förslag att i stället för att inrymma

två bostäder i huvudbyggnaden uppföra två nya bostadshus, vilka

beräknas betinga en sammanlagd kostnad av 100 000 kronor. En omändring

av huvudbyggnaden skulle i så fall icke nu komma till stånd, utan byggnaden

reserveras för kommande utrymmesbehov. Styrelsen anser sig för sin del

böra förorda sistnämnda alternativ.

Skara veterinärinrättnings nämnd har framhållit behovet av vissa kompletterande

arbeten, avseende bland annat anordnande av en gemensam tvättlokal

för samtliga familjer inom veterinärinrättningen samt av fem nya badrum.

Kostnaderna för dessa arbeten ha uppskattats till 21 500 kronor. Det

sammanlagda kostnadsbehovet skulle sålunda uppgå till (100 000 + 36 800

+ 21 500 =) 158 300 kronor, vartill bör läggas ett belopp av 12 700 kronor

för ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.

Styrelsen för veterinärhögskolan har med eget utlåtande den 26 augusti

1946 överlämnat en den 1 augusti 1946 dagtecknad framställning från nämnden

för veterinärinrättningen i Skara angående bestridande av kostnaderna

för förevarande byggnadsarbeten. Nämnden har däri förklarat, att den av

byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman, 171 000 kronor, enligt nämndens

mening kunde minskas till 165 300 kronor. Nämnden har föreslagit, att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före
draganden.

dessa kostnader skulle bestridas dels med 62 000 kronor av de hästförsäljningsmedel,

som enligt beslut vid 1944 års riksdag ställts till Kungl. Maj:ts

disposition, dels med 34 900 kronor, utgörande vissa försäljningsmedel, som

enligt nämnda beslut avsetts skola användas för detta ändamål, dels ock

genom anlitande av behållningen, omkring 68 400 kronor, å professor Hernqvists

donationsfond, vilken av styrelsen för veterinärhögskolan förvaltas

för veterinärinrättningen. Styrelsen för veterinärhögskolan har i sitt utlåtande

förklarat, att styrelsen icke hade något att erinra mot nämndens förslag

till täckande av ifrågavarande byggnadskostnader under förutsättning

att fonden även framdeles redovisades såsom särskild fond och fonden bereddes

skälig ränta å det i byggnaderna investerade kapitalet.

Statskontoret har i remissutiåtande den 11 oktober 1946 uttalat, att anledning

knappast förefunnes att räkna med en sådan utvidgning av verksamheten

vid inrättningen inom närmaste tiden, att ytterligare utrymmesbehov

uppstode. Statskontoret ansåge sig därför knappast kunna tillstyrka den föreslagna

ändringen av det ursprungliga byggnadsprogrammet. Vad angår finansieringen

av byggnadsföretaget har statskontoret förklarat, att hinder

icke borde möta att för bestridande av kostnaderna för arbetena å huvudbyggnaden

och smedjan taga i anspråk återstoden av de medel, som ställts

till Kungl. Maj ds förfogande av inflytande hästförsäljningsmedel. Jämväl

de bibehållna försäljningsmedlen av vissa veterinärinrättningens fastigheter

borde kunna disponeras för ändamålet. Av sistnämnda medel disponibelt belopp

kunde beräknas till 46 750 kronor. Vidare mötte enligt ämbetsverkets

mening icke hinder att för täckande av de ytterligare kostnader, som kunde

befinnas erforderliga för byggnadsarbetenas genomförande, anlita tillgångar

å professor Hernqvists donationsfond under förutsättning att fonden gottgjordes

ränta å det kapital, som komme att tagas i anspråk. Räntegottgörelsen

till fonden borde motsvara gällande inteckningsränta.

I utlåtande den 26 november 1946 har justitiekanslersämbetet anfört, att

ämbetet icke hade något att erinra mot att tillgångar ur professor Hernqvists

donationsfond i mån av behov toges i anspråk för ifrågavarande byggnadsarbeten

i den ordning statskontoret föreslagit under förutsättning att fonden

bokfördes såsom professor Hernqvists donationsfond, att fonden gottgjordes

ränta, motsvarande gällande inteckningsränta, å det kapital som komme att

tagas i anspråk, samt att, därest veterinärinrättningen i Skara nedlades, till

fonden redovisades nyssnämnda kapital jämte ett belopp, motsvarande det

kapitaliserade värdet av en tiondel av den årliga avkastningen.

Såsom av det föregående framgår ha kostnaderna för den år 1944 beslutade

moderniseringen och utbyggnaden av kliniken vid veterinärinrättningen, i

Skara visat sig komma att betydligt överskrida den ursprungligen angivna

kostnadsramen. Byggnadskostnaderna skulle sålunda enligt byggnadsstyrelsens

senast gjorda beräkningar uppgå till 386 100 alternativt 396 600 kronor,

medan desamma i propositionen nr 188/1944, som legat till grund för riksdagens

beslut i ämnet, uppskattats till 305 600 kronor. Härtill har i någon

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Mai:ts proposition nr 2.

mån medverkat, att huvudbyggnaden vid en ombyggnad befunnits bora

grundförstärkas. Med hänsyn bland annat till omfattningen av de åtgärder,

som därvid ifrågasatts, anser jag mig i likhet med byggnadsstyrelsen bora

förorda, att försöksledaren och klinikchefen ej beredas bostäder i huvudbyggnaden

utan att i stället två nya bostadshus uppföras för dessa befattningshavare.

Jag vill icke heller motsätta mig att de av veterinärinrättningens

nämnd begärda kompletterande arbetena, bestående av bland annat anordnande

av tvättrum och badrum, komma till utförande. Enligt av bygg

nadsstyrelsen gjorda kostnadsberäkningar, vilka synas böra godtagas, skulle

i så fall de sammanlagda byggnadskostnaderna för klinikavdelningen stiga

till 435 300 kronor. Hittills ha till byggnadsarbetena vid klinikavdelningen

anvisats 265 000 kronor av det belopp å 500 000 kronor av inflytande hästförsäljningsmedel,

som i anslutning till beslutet om veterinärinrättningens

omorganisation ställts till Kungl. Maj :ts förfogande. Vidare ha av samma

medel 23 000 kronor beviljats till inredning och utrustning av kliniken. Då av

hästförsäljningsmedlen 150 000 kronor avsetts skola användas till forskningar

rörande hästsjukdomar, återstår att disponera ett belopp av 62 000 kronor,

vilket torde böra tagas i anspråk för ifrågavarande byggnadsarbeten. Vidare

böra, såsom förutsatts i propositionen nr 188/1944, de behallna försäljningsmedlen

av vissa veterinärinrättningens fastigheter disponeras för ändamålet.

Det härför disponibla beloppet utgör nu, i enlighet med vad statskontoret

upplyst, 46 750 kronor. För täckande av byggnadskostnaderna skulle sålunda

erfordras ytterligare (435 300 — 265 000 — 62 000 — 46 750 =) i runt tal

61 500 kronor. Förslaget att härför anlita tillgångar ur professor Hemqvists

donationsfond, varvid fonden skulle gottgöras ränta, motsvarande gällande

inteckningsränta, å det kapital, som komme att tagas i anspråk, finner jag

icke ändamålsenligt. Jag förordar, att i stället ett särskilt anslag av 61 500

kronor för täckande av de återstående byggnadskostnaderna äskas å riksstaten.

Med hänsyn till önskvärdheten att byggnadsprogrammet för veterinärinrättningen

genomföres utan dröjsmål synes anslaget, som bör givas reservationsanslags

karaktär, böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande

budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 61 500.

[4.] 9 a. Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för viss förlust.

I skrivelse den 17 juni 1946 har styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt

— under förmälan att avlöningsmedel till ett belopp av 10 708 kronor

63 öre gått förlorade genom stöld vid anstalten vid något tillfälle under tiden

den 30 juni—2 juli 1945 — hemställt, att ett belopp av sagda storlek måtte

ställas till anstaltens förfogande för täckande av den sålunda uppkomna förlusten.

över framställningen, därvid fogats bland annat polisutredning i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ärendet, ha utlåtanden avgivits av justitiekanslersämbetet den 24 september

1946 och statskontoret den 28 oktober 1946.

Anstaltsstyrelsen har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande.

Av den företagna polisutredningen ävensom av i övrigt för anstaltsstyrelsen

kända förhållanden framgår bland annat, att anstaltens kanslivaktmästatare

den 29 juni 1945 hos riksbanken avhämtat ett belopp av 68 121 kronor

46 öre, vilket enligt anstaltens utanordningsbeslut skulle utbetalas till anstaltens

befattningshavare i form av avlöning för juni månad 1945. Pengarna

hade å anstaltens kassakontor omhändertagits av ett därstädes anställt kvinnligt

kontorsbiträde, som under sjukdom för ordinarie kontoristen tjänstgjorde

såsom t. f. kontorist vid anstalten. Efter kontrollräkning av de mottagna

penningarna hade kontoristen med biträde av annan befattningshavare

å kassakontoret inlagt avlöningsmedlen i avlöningskuvert för anstaltens olika

befattningshavare. Därefter hade utbetalningen påbörjats. Vid arbetstidens

slut hade de kvarvarande avlöningskuverten inlagts i det av kontoristen disponerade

kassaskåpet å kassakontoret, till vilket skåp finnas två enkelaxiga

nycklar vilka båda omhänderhades av henne. Den ena av dessa nycklar hade

hon haft fästad å sin privata nyckelknippa och den andra hade hon förvarat

i ett mindre kassaskrin, som brukade hållas inlåst i kassaskåpet. Under lördagen

den 30 juni hade utbetalningen av avlöningsmedel fortsatt. Då arbetet

på kassakontoret avslutats, hade emellertid fortfarande en bunt med 23 avlöningskuvert,

innehållande tillhopa 10 708 kronor 63 öre, kvarstått i kassan.

Åtskilliga av dessa kuvert voro avsedda för befattningshavare, vilka vid tillfället

i fråga åtnjöto semesterledighet. Nämnda 23 avlöningskuvert hade kontoristen

inlagt i det av henne disponerade kassaskåpet, vilket hon därefter

som vanligt låst med den nyckel, som var fästad vid hennes nyckelknippa.

Ej förrän måndagen den 2 juli omkring klockan 11.30 hade kontoristen därefter

låst upp sitt kassaskåp. Hon hade därvid genast saknat de på lördagen

inlagda avlöningskuverten. Dessa hade ej heller senare kunnat återfinnas. Å

kassaskåpet hade icke funnits tecken på åverkan eller spår efter användande

av dyrk. Ej heller eljest hade något kunnat förmärkas som tydde på att stöld

förövats vare sig i kassalokalen eller inom anstalten i övrigt. De till kansliets

lokaler ledande dörrarna syntes ha vederbörligen låsts av kanslipersonalen

lördagen den 30 juni. Dörrarna hade även varit låsta när personalen anlände

dit den 2 juli på morgonen.

Huru vid ifrågavarande stöld tillgått har icke blivit utrett. Ej heller har

tidpunkten för brottets begående kunnat närmare bestämmas. Varken genom

polisutredningen eller eljest torde det ha ådagalagts, att något visst slarv

eller någon särskild försummelse möjliggjort stölden. Med hänsyn till det

tillgripna beloppets storlek utgör spörsmålet om dess eventuella ersättande

en synnerligen allvarlig fråga för därav berörda befattningshavare. Vid bedömande

av frågan om eventuell ersättningsskyldighet synes böra beaktas,

att det icke kunnat tillförlitligt utredas, att någon befattningshavare gjort

sig skyldig till sådan försummelse, som möjliggjort stölden. Vid sådant förhållande

synes det anstaltsstyrelsen otillfredsställande att utpeka någon viss

person som direkt ansvarig för den inträdda förlusten. Vidkommande t. f.

kontoristen, som närmast haft att svara för kassan, må även framhållas,

att hon för sitt förordnande erhållit endast ringa ersättning, nämligen med

endast omkring en krona om dagen såsom vikariatsersättning. Efter övervägande

av frågan har anstaltsstyrelsen ansett starka billighetsskäl tala för

att ersättningsskyldighet icke må drabba ifrågavarande befattningshavare eller

annan person vid anstalten. Ifrågavarande förlust torde i stället få stanna å

statsverket. För möjliggörande härav synes ett anslagsbelopp av 10 708 kro
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

nor 63 öre böra ställas till anstaltens förfogande för täckande av den brist,

som uppkommit för anstalten genom stölden.

Justitiekanslersämbetet har förklarat, att den utredning som företagits i

anledning av tillgreppet av penningmedlen syntes ha utförts med tillbörlig

omsorg. Enligt ämbetets mening kunde utredningen icke anses klart ådagalägga,

att tillgreppet möjliggjorts genom försummelse av någon befattningshavare

vid anstalten, varför någon ersättningstalan icke torde med framgång

kunna föras. Ämbetet har med hänsyn härtill funnit sig kunna tillstyrka

bifall till anstaltsstyrelsens framställning.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot att medel anvisades för

täckande av den brist, som uppkommit genom ifrågavarande tillgrepp. För

ändamålet borde anlitas förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Då riksdagen

för närvarande vore samlad, syntes ärendet enligt ämbetsverkets mening

böra underställas denna.

Såsom framgår av det förut anförda ha de undersökningar, vilka såväl

genom anstaltsstyrelsens som polismyndighetens försorg verkställts rörande

ifrågavarande tillgrepp, icke lett till något resultat. Det har sålunda icke visat

sig möjligt att utröna vare sig vem som förövat tillgreppet eller huru därvid

närmare tillgått. Såsom justitiekanslersämbetet framhållit, kan utredningen

ej heller anses ha klart ådagalagt, att tillgreppet möjliggjorts genom

försummelse av någon befattningshavare vid anstalten. På grund härav och

med hänsyn till vad ytterligare i ärendet förekommit vill jag icke motsätta

mig, att den genom tillgreppet uppstådda förlusten får stanna å statsverket.

Jag förordar sålunda, att ett belopp av 10 700 kronor ställes till förfogande

för anstaltsstyrelsen till täckande av förlusten. Beloppet synes böra anvisas å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form av ett obetecknat

anslag, benämnt Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för viss förlust.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för

viss förlust å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av .... kronor 10 700.

I. Fiskeriväsendet.

[5.] 17 a. Kostnader för komplettering av vissa säkerhetsanordningar till

ledning för fiskefartyg, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag

förut denna dag anfört under nionde huvudtiteln, punkten 179, hemställer

jag, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för komplettering av vissa säkerhetsanordningar

till ledning för fiskefartgg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 27 000.

Föredragande!i.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

J. Skogsväsendet.

[6.] 22 a. Provisorisk skogsskolekurs, reservationsanslag. Genom beslut

den 18 januari 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen

att gemensamt verkställa utredning rörande behovet av en utökning

av antalet statliga skogsskolor. T gemensam skrivelse den 6 december 1946 ha

domänstyrelsen och skogsstyrelsen —- under framhållande av att redan det

förberedande utredningsarbetet utvisat, att det förelåge behov av ett ökat antal

skogvaktare — hemställt om ett anslag av 46 000 kronor för inrättande

och drift under ett år av en provisorisk skogsskola vid Kratte Masugn i Gävleborgs

län.

I fråga om resultaten av de hittills vid utredningen företagna undersökningarna

rörande det framtida behovet av personal med skogsskoleutbildning

m. m. ha ämbetsverken i förenämnda skrivelse anfört bland annat följande.

Under femårsperioderna 1943/48, 1948/53 och 1953/58 torde ersättare komma

att behövas för i runda tal 460, 480 och 500 helårsanställda skogsskoleutbildade

befattningshavare, som avgå med pension, på grund av dödsfall

eller av annan anledning. Härförutom måste man räkna med att relativt

snabbt utbilda minst något hundratal skogvaktare för att möta det aktuella

behovet av ökat antal skogsskoleutbildade främst inom skogsvårdsstyrelseorganisationen

och det enskilda skogsbruket.

Skogvaktarutbildning sker för närvarande vid fyra statliga skogsskolor

och vid Jemkontorets skogsskola i Gammelkroppa. Statens skogsskolor äro

utbyggda och organiserade för ett elevantal av tillhopa 70. Vid Gammelkroppa

skola undervisas normalt 16 elever. Hela elevantalet vid ifrågavarande skogsskolor

är alltså normalt 86. För närvarande äro emellertid samtliga skolor

mer eller mindre överbelagda. Antalet elever är sålunda vid nuvarande årskurser

97. Man kan räkna med att från de befintliga skogsskolorna sammanlagt

omkring 465 elever komma att utexamineras under femårsperioden 1943/

48. Utbildningen skulle alltså i stort sett hålla jämna steg med avgången genom

pensionering, dödsfall m. m„ dock endast under förutsättning av fortsatt

överbeläggning å skolorna. Något tillskott för att möta utvidgningsbehovet

synes icke vara att påräkna med nuvarande utbildningsmöjligheter. För

nästa femårsperiod skulle de utexaminerade icke ens räcka till för att fylla

ersättningsbehovet.

Domänstyrelsen och skogsstyrelsen anse sig därför redan på detta stadium

av utredningen kunna bestämt uttala, att utbildningsmöjligheterna vid landets

skogsskolor måste ökas i icke oväsentlig grad. Några svårigheter att erhålla

kvalificerade sökande till eventuella nya skogsskolor föreligga ej. Antalet sökande,

som uppfylla de formella kompetensfordringama för inträde vid

skogsskola, har under de senaste tio åren stigit från omkring 100 till över

250, varav endast 90—100 kunnat beredas elevplatser.

Vid överläggningar med domän styrelsen och skogsstyrelsen ha representanter

för Föreningen Sveriges skogsvårdsstyrelser, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund och Sveriges skogsägareförbund uttalat, att behov av

ytterligare skogsskolor förelåge.

Genom ämbetsverkens försorg undersökes därför nu behovet av en eller

flera nya skogsskolor, den lämpliga geografiska förläggningen, huru lokalfrågan

bör ordnas m. m. Innan förslag i dessa avseenden färdigställts och av

statsmakterna behandlats, anslag anvisats och erforderliga skolbyggnader

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

uppförts, torde emellertid avsevärd tid förflyta. I bästa fall synes man våga

räkna med att den nya skolan eller skolorna kunna börja sin verksamhet

hösten 1948 och den första årskursen alltså utexamineras hösten 1949.

Ämbetsverken ha i förenämnda skrivelse anfört, att två vägar att snarast

möjligt provisoriskt öka utbildningsmöjligheterna diskuterats, nämligen att

tillfälligt öka antalet elever vid de nuvarande skolorna eller att inrätta en

särskild provisorisk skogsskola. Den förstnämnda vägen vore enligt ämbetsverkens

mening olämplig, emedan de tillbyggnadsarbeten och den utökning

av personalen, som erfordrades, bleve dyrbara, varjämte risk förelåge, att undervisningsresultatet

skulle bliva lidande, om ännu större kurser infördes.

Att för en provisorisk skogsskola finna disponibla, användbara lokaler och

bostäder, belägna i närheten av lämpliga övningsskogar, vore enligt vad ämbetsverken

upplyst för närvarande icke lätt. Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs

län hade emellertid förklarat sig villig att tillfälligt ställa vissa utrymmen på

dess nyinrättade skogsvårdsskola vid Kratte Masugn till förfogande för ändamålet.

Enär domänstyrelsen och skogsstyrelsen funnit lokaler och andra förhållanden

på denna plats lämpliga för en provisorisk skola för 16 elever,

tillstyrkte de, att den möjlighet till frågans lösning, som här yppats, utnyttjades.

Ämbetsverken ville dock understryka, att denna anordning endast vore

att betrakta såsom ett provisorium och att den provisoriska skolans geografiska

förläggning icke vore avsedd att bliva prejudicerande för en mera permanent

ny skola.

Beträffande den närmare utformningen av den föreslagna skogsskolekursen

och de beräknade kostnaderna för denna ha domänstyrelsen och skogsstyrelsen

i förenämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.

Den provisoriska skogsskolekursen bör påbörjas så snart detta ur praktiska

synpunkter är möjligt. Med hänsyn till den tid, som erfordras för förberedelser,

torde kursen icke kunna igångsättas förrän den 1 mars 1947.

Kursen skulle pågå ett år. För kursen böra i tillämpliga delar gälla Kungl.

Maj:ts stadga för statens skogsskolor. Undervisningen bör helt motsvara den,

som meddelas vid de ordinarie skolorna. Genomgång av denna kurs skulle

sålunda i alla avseenden medföra samma kompetens som genomgången

skogsskola. Inträdesprov vid kursen synas icke behöva hållas, då ett trettiotal

av de sökande till statens skogsskolor år 1946 blevo godkända vid inträdesproven

utan att sedan kunna få plats vid skolorna, och dessa sökande

böra beredas tillfälle att genomgå den provisoriska kursen. Skulle flera än

16 av dessa vilja komma i fråga, torde man med ledning av den gradering,

som skedde vid inträdesproven, kunna utvälja de bäst kvalificerade.

Enligt en med skogsvårdsstyrelsen träffad överenskommelse skall skogsvårdsstyrelsen

upplåta erforderliga lokaler till en statlig provisorisk .skogsskola.

Skogsvårdsstyrelsens skogliga demonstrationsmateriel skall få utnyttjas

av skogsskolan liksom i viss utsträckning redskap och instrument. Elever

och lärare vid skogsskolan skola få deltaga i skogsvardsskolans elevhushall

mot självkostnadsersättning för mathållningen, inberäknat andel i lön till husmor

och kökspersonal. Demonstrationer, övningar och praktiska arbeten

skola få utföras å skogsvårdsstyrelsens skog. För denna upplåtelse bär överenskommits

en ersättning av 12 000 kronor i ett för allt. Häri inräknas då

ersättning för uppvärmning, lyse och städning samt andel i vaktmästares lön.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

Departements■

chefen.

Emedan undervisningen vid den provisoriska skolan icke skall kombineras

med förvaltning av skolrevir, torde endast två heltidsanställda lärare — lämpligen

en föreståndare och en yrkeslärare — erfordras mot tre vid de nuvarande

skolorna. För planläggnings- och organisationsarbete måste lärarna

träda i tjänst i god tid före kursens början, föreståndaren en och en halv

månad och yrkesläraren en månad i förväg. Under vissa övningar är det

emellertid önskvärt med flera lärarkrafter. Skogsvårdsstyrelsen har ställt i

utsikt att någon lämplig länsskogvaktare med lokalkännedom får biträda

under kortare perioder, sammanlagt två månader. Ersättning till denne skulle

utgå för rese- och traktamentskostnader. Överhuvud taget torde det komma

att visa sig lämpligt med ett visst utbyte av lärarkrafter mellan skogsskolan

och styrelsens skogsvårdsskola. Liksom vid övriga skogsskolor måste speciallärare

tillkallas i vissa ämnen. Föreståndaren och yrkesläraren synas böra

erhålla ersättning med arvoden motsvarande lön i 26 respektive 15 löneklassen

av civila avlöningsreglementet.

Vid skogsvårdsskolan finnas rätt omfattande naturaliesamlingar och annat

undervisningsmaterial. Vissa dyrbarare instrument och redskap torde kunna

ställas till förfogande från den närbelägna Bjurfors skogsskola. En hel del

mindre redskap, instrument, skriv- och räknemaskiner, kartritningsattiralj

m. m. måste emellertid nyanskaffas för en beräknad kostnad av 2 500 kronor.

Kostnaderna för kursen beräknas enligt följande sammanställning till 46 000

kronor.

Lokalstyrelse.......................................... kronor 300

Löner: Föreståndare, löneklass 26, 13 V2 månader (16/i 1947—

29/2 1948) .................................... » 12 700

Yrkeslärare, löneklass 15, 13 månader ............ » 6 750

Rese- och traktamentsersättningar ...................... » i 700

Arvoden och resekostnader för speciallärare.............. » l 200

Elevstipendier (16 elever å 300 kr.) ...................... » 4 800

Hyror och övrig ersättning till skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs

län för disposition av erforderliga lokaler i Kratte

Masugns skogsvårdsgård.............................. » 12 000

Inventarier ........................................... » 2 500

Tidskrifter och böcker ................................ » 500

Telefon och telegram .................................. » 400

Hantlangning vid de praktiska övningarna................ » 600

Studieresor ........................................... >, 1 200

Övriga expenser....................................... » 1 350

Summa kronor 46 000.

Såsom framgår av de av domänstyrelsen och skogsstyrelsen företagna undersökningarna

råder för närvarande brist på skogsskoleutbildad personal.

De nuvarande utbildningsmöjligheterna äro emellertid starkt begränsade

och motsvara icke behovet av dylik personal. Trots att samtliga skogsskolor

för närvarande mottaga flera elever än vad skolorna äro organiserade för,

ha ett stort antal sökande, som godkänts vid inträdesprov, icke kunnat beredas

plats. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka, att i avbidan på resultatet

av det åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen meddelade utredningsuppdraget

en provisorisk skogsskolekurs anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

ämbetsverkens förslag. I likhet med ämbetsverken vill jag understryka, att

åtgärden har karaktär av ett provisorium. Den kan därför icke anses före
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

gripa ställningstagandet till de förslag, nyssnämnda utredning kan föranleda.

Ämbetsverkens beräkningar av kostnaden för kursen, vilka sluta å 46 000

kronor, ha icke föranlett någon erinran från min sida. På grund av genomförandet

av den allmänna löneregleringen för befattningshavare i statens

tjänst m. fl. synas emellertid de för löner till föreståndare och yrkesläraren

avsedda heloppen böra höjas med sammanlagt 2 000 kronor. Till bestridande

av kostnaderna för kursens anordnande skulle sålunda erfordras ett belopp

av 48 000 kronor. Jag förordar, att ett anslag av denna storlek med reservationsanslags

karaktär nu äskas å tilläggsstat, och hemställer sålunda, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Provisorisk skogsskolekurs å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................... kronor 48 000.

K. Lantmäteriväsendet.

[7.] 21. Undersökningar rörande fotograminetrisk kartläggning för lantmäteriändamål,

reservationsanslag. I skrivelse den 3 juni 1946 har lantmåteristyrelsen

■—• med överlämnande av en framställning i ämnet från byråchefen

i rikets allmänna kartverk P. Tham och byrådirektören hos styrelsen

M. Glifberg — hemställt, att till styrelsens förfogande måtte ställas ett belopp

av 20 000 kronor för genomförande av vissa undersökningar rörande fotogrammetrisk

kartläggning för lantmäteriändamål. Till stöd för framställningen

har lantmäteristyrelsen anfört i huvudsak följande.

Det torde numera få anses klarlagt, att de väntade rationaliseringsåtgärderna

inom jordbruket i första hand måste inriktas på en förbättring av den

bestående fastighetsindelningen. Den härvid nödvändiga omarronderingen

torde i stor utsträckning icke kunna genomföras utan att formliga omskiften

efter nya principer måste tillgripas. Dessa rationaliseringsåtgärder komma att

ställa stora krav på lantmäteriorganisationen. De erforderliga lantmäteriförrättningama

måste kunna genomföras snabbt och till rimliga kostnader. På

grund av den betydande personalbrist, som för närvarande råder inom lantmäteriorganisationen,

torde stora svårigheter kunna förväntas uppstå att tillgodose

dessa krav. Det synes därvid främst bliva svårt att snabbt få fram

erforderligt kartmaterial till grund för lantmäteriförrättningarna. Undersökningar

för utprovande av nya metoder, med vilkas hjälp ett godtagbart kartmaterial

kan erhållas på kortare tid än vad nu är möjligt och ändock med

rimlig personaltillgång, äro därför av behovet oundgängligen påkallade och

synas med det snaraste böra komma till stånd.

Mätning och kartläggning för lantmäteriändamål ha hitintills skett uteslutande

medelst terrestra metoder. Lantmäteristyrelsen har emellertid med

uppmärksamhet följt utvecklingen på fotogrammetriens område. Fotogrammetrien

har i vårt land särskilt efter omorganisationen år 1937 av rikets allmänna

kartverk genomgått en snabb utveckling. Framför allt har denna utveckling

kommit till synes i upprättandet av fotokartan i skala 1 : It) 000 och

av kartor i mindre skalor. Forskningar och försök med kartläggning i större

skalor såsom 1 :4 000, 1 : 2 000 och l : 1 000 ha dock förekommit. De härvid

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

vunna resultaten låta förmoda, att fotogrammetrisk kartläggning i de vid

lantmäteriet använda skalorna ej blott kan ske med i stort sett samma noggrannhet,

som erhålles vid nu använda terrestra metoder, utan även på väsentligt

kortare tid än dessa metoder erfordra. De gjorda forskningarna och

undersökningarna ha emellertid berört relativt små arealer och ha icke kunnat

göras så allsidiga, att av de därvid gjorda rönen med tillräcklig säkerhet

kan avgöras, under vilka förutsättningar och efter vilka metoder fotogrammetrisk

kartläggning för lantmäteriändamål kan och lämpligast bör ske.

Ej heller har genom de gjorda undersökningarna kunnat vinnas någon erfarenhet

om kostnaderna för fotogrammetrisk kartläggning. De undersökningar,

till vilkas genomförande byråchefen Tham och byrådirektören Glifberg

hemställt om medel, äro planerade att ske genom fotogrammetrisk kartläggning

efter olika metoder av dels två områden i Mora socken, Kopparbergs

län, dels ett område inom Bromölla köping, Kristianstads län, dels ock Odensbackens

byggnadsplaneområde i Örebro län. Försöksområdena i Mora socken

äro föremål för laga skiftesförrättningar enligt Dalalagen och kartläggning

av områdena pågår för närvarande. Undersökningar beträffande dessa områden

skola avse den noggrannhet som vid olika bildskalor och fotogrammetriska

metoder kan uppnås, vilka metoder som under olika förhållanden

lämpligast böra användas, hur de fotogrammetriska och de terrestra geodetiska

metoderna böra samordnas och hur på grund härav fotogrammetrisk

kartläggning för lantmäteriändamål organisatoriskt kan tänkas böra ordnas.

De synas lantmäteristyrelsen vara väl planlagda och ägnade att giva

en allsidig belysning av de aktuella spörsmålen. Undersökningen beträffande

Odensbackens byggnadsplaneområde samt del av Bromölla köping avse att

få utrönt frågan om användningen av fotogrammetriskt underlag för upprättandet

av grundkarta för byggnadsplane- och stadsplaneändamål. Även denna

fråga är av stor betydelse för vinnandet av tid och besparing av kostnader

i avseende å arbetena med grundkartor för samhällsplanering.

Enligt den för undersökningarna gjorda kostnadsberäkningen har sammanlagda

ersättningen till rikets allmänna kartverk för flygfotografering, restitution

av bilder, bildkartor och diapositiv beräknats till 9 880 kronor. För avlöning

av medhjälpare vid stereobearbetningar och vissa beräkningar ha avsetts

sammanlagt 4 200 kronor. Såsom rese- och traktamentsersättningar åt

byråchefen Tham vid resor för undersökningarna har räknats med ett belopp

om inalles 1 000 kronor. För signalering och markmätningar ha kostnaderna

beräknats till sammanlagt 1 770 kronor. Emot sagda kostnader om

sammanlagt 16 850 kronor har lantmäteristyrelsen icke funnit anledning till

någon erinran. Den återståede delen av det begärda anslaget eller 3 150 kronor

avser hyra för den försvarsstabens fotoanstalt tilldeiade stereoautografen

Wild A 5, som är avsedd att begagnas vid undersökningarna.

över lantmäteristyrelsens framställning har rikets allmänna kartverk den

25 juni 1946 avgivit infordrat utlåtande. Kartverket har däri anfört bland annat,

att frågan om utnyttjande av moderna flygfotografiska och fotogrammetriska

metoder vid framställning av kartmaterial även för lantmäteriändamål

utan tvivel vore av största betydelse för lantmäteriets fortsatta verksamhet

och att det därför vore att hälsa med tillfredsställelse att lantmäteristyrelsen

nu upptagit denna fråga till utredning. Kartverket har vidare förklarat,

att de kostnader, som upptagits för arbeten vilka avsåges skola utföras

av kartverket, överensstämde med kartverkets beräkningar.

s. 47 Kontrollera mot PDF

K in tgl. Maj:ts proposition nr 2.

47

Såsom lantmäteristyrelsen anfört synas resultaten av hittills företagen fotogrammetrisk

kartläggning ha givit anledning till förmodan, att dylik kartläggning

kan ske icke blott med i stort sett samma noggrannhet, som erhålles

vid nu använda markmätningar, utan även på väsentligt kortare tid än

sistnämnda mätningsmetoder erfordra. De undersökningar, för vilkas genomförande

medel begärts, avse, bland annat, att pröva olika fotogrammetriska

metoder och möjliggöra en jämförelse beträffande den noggrannhet,

som erhålles vid kartframställning enligt fotogrammetriska metoder och

enligt markmätningsmetoder. Då närmare erfarenhet om användbarheten av

fotogrammetriska metoder vid kartläggning för lantmäteriändamål synes

önskvärd, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande undersökningar komma till

stånd. Lantmäteristyrelsens kostnadsberäkning, vilken slutar å 20 000 kronor,

föranleder icke någon erinran från min sida. Då undersökningarna torde

böra slutföras snarast möjligt, synes ett anslag av denna storlek med reservationsanslags

karaktär nu böra äskas å tilläggsstat. Jag får således hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undersökningar rörande fotogrammetrisk kartläggning

för lantmäteriändamål å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 20 000.

N. Diverse.

[8.] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

För detta ändamål ha för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisats

300 000 kronor respektive 375 000 kronor. Belastningen å anslaget under

nämnda budgetår har utgjort 323 630 kronor och 446 870 kronor. För innevarande

budgetår är anslaget å riksstaten upptaget med 475 000 kronor, varjämte

vid ingången av sistnämnda budgetår förelåg en reservation å i runt tal

57 200 kronor. Enligt vad jag inhämtat från statskontoret uppgick medelsåtgången

å anslaget till mitten av december 1946 till omkring 288 500 kronor.

Orsaken till denna i förhållande till tidigare budgetår betydligt ökade belastning

å kommittéanslaget är att finna däri, att under år 1946 tillsatts ett flertal

nya utredningar inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde, medan

däremot blott få eller mindre kostsamma utredningar avslutat sin verksamhet

under samma år. Då utbetalningarna från anslaget under återstående

del av löpande budgetår torde kunna beräknas få minst samma omfattning

som hittills, skulle följaktligen de under anslaget disponibla medlen icke

komma att förslå. Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå att å tillläggsstat

äskas ett förstärkningsanslag för ifrågavarande ändamål. Storleken

av nämnda anslag synes böra bestämmas till 125 000 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Före- i

draganden.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 125 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Holmgren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

49

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 7947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.

[1.] Kommerskollegium: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag anfört

i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln, under punkten 4 hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den i avlöningsstaten för kommerskollegium

uppförda anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1946/47 överskridas med

högst 4 900 kronor.

[2.] Fartygsinspektionen: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag anfört

i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln, under punkten 12 hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den i avlöningsstaten för fartygsinspektionen

uppförda anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1946/47 överskridas med högst

2 100 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

F. Diverse.

[3.] 3 a. Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag. Under

hänvisning till vad jag anfört i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln,

under punkten 91 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av.........................kronor 6 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl Gustaf Gyllenhaal.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

51

Bilaga 8.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetslond.

[1.] 5 a. Nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd. Genom beslut den 28

juni 1946 har Kungl. Maj:t förordnat, att kronoegendomen Smälteryd i Sätila

socken skulle från och med den 1 juli 1946 disponeras av fångvårdsstyrelsen

för en till centralfängelset å Härianda anknuten fångkoloni för avtjänande

av straffarbete och fängelsestraff. Samtidigt anvisade Kungl. Maj:t

för inköp av byggnader, som tillhörde dåvarande arrendatom av Smälteryd,

samt för ersättning åt denne för vissa förbättrings- och anläggningsarbeten

å egendomen ett belopp av 6 400 kronor från det å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisade anslaget till förvärv av fångkolonier.

Bebyggelsen å ifrågavarande koloniegendom utgöres av, förutom ekonomibyggnader,

dels en mangårdsbyggnad, innehållande i nedre våningen fyra

rum, kök och hall samt i övre våningen två gavelrum och vind, dels en flygelbyggnad,

innehållande i nedre våningen tre rum, bakstuga, kök, förstuga

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

och tambur samt i övre våningen fyra rum, två kök och en hall, dels ock en

mindre stuga om ett rum och kök.

I skrivelse den 6 november 1946 har fångvårdsstyrelsen begärt anslag för

uppförande av ett nytt bostadshus vid Smälteryd. Såsom motivering åberopas,

att bostadsfrågan för befattningshavarna vid kolonien icke kan tillfredsställande

ordnas på annat sätt. Sålunda anföres:

Enligt Kungl. Maj ds brev den 28 juni 1946 må vid kolonien anställas en

koloniföreståndare, en överkonstapel, fyra vaktkonstaplar och ett ekonomibiträde.

Den personal, som hittills anställts vid kolonien utgöres av en koloniföreståndare,

en överkonstapel och tre vaktkonstaplar. Dessutom är en

arbetare tillfälligt anställd för tillsyn av koloniens körslor samt för vården

och användningen av egendomens jordbruksmaskiner in. in. Denne har tidigare

varit anställd å egendomen.

Nuvarande bostadsutrymmen vid kolonien disponeras på följande sätt.

I mangårdsbyggnadens nedre våning är ett rum reserverat såsom expeditionsrum

och tre rum och kök bebos av överkonstapeln vid kolonien — den

förre arrendatom G. H. Källqvist med hustru och tre barn. Av de två gavelrummen

i övre våningen disponeras det ena av koloniföreståndaren och det

andra delas av två vaktkonstaplar.

Lokalerna i flygelbyggnadens bottenvåning användas för närvarande huvudsakligen

till kök och matsal; utrymmet i övre våningen disponeras för

förråd. Flygelbyggnaden kommer framdeles, efter utförande av erforderliga

ändringsarbeten, att tagas i anspråk såsom bostad för intagna. För närvarande

bo dessa i baracker.

Den ovan nämnda mindre stugan om ett rum och kök disponeras av den

tillfälligt anställde arbetaren.

I skrivelse den 6 juni 1946 framhöll styrelsen, att bostad för en å två familjer

framdeles kunde behöva uppföras, därest ej befattningshavare å kolonien

kunde förhyra bostäder i samhället, varom något bestämt uttalande då

icke kunde givas. Av befattningshavarna bor, som nämnts, överkonstapeln

med familj i mangårdsbyggnaden samt förutnämnde arbetare i den mindre

stugan; en av de andra befattningshavarna har lyckats erhålla familjebostad

i Sätila, 20 minuters väg från kolonien. Föreståndaren har ej kunnat beredas

familjebostad och lämplig bostad finnes ej för övriga två vaktkonstaplar

eller för ekonomibiträdet.

Av det anförda framgår, att bostadsfrågan för befattningshavarna vid kolonien

icke är tillfredsställande ordnad. Såsom styrelsen tidigare haft tillfälle

framhålla, är det av största vikt för verksamheten vid en koloni, att

familjebostad i största möjliga utsträckning kan beredas befattningshavarna.

Förslag till nytt bostadshus har, efter hänvändelse från fångvårdsstyrelsen,

avgivits av domänstyrelsen. Enligt detta förslag skulle det nya bostadshuset

rymma två lägenheter, vardera om tre rum och kök, samt draga en

kostnad av 46 600 kronor. Efter granskning av förslaget har fångvårdsstyrelsens

arkitekt G. Birch-Lindgren förordat, att det föreslagna bostadshuset

kompletteras med w. c. och ett för lägenheterna gemensamt badrum. För

egen del anser fångvårdsstyrelsen domänstyrelsens förslag med angiven komplettering

lämpligt. Kostnaderna härför ha av arkitekten Birch-Lindgren beräknats

på följande sätt.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

53

Enligt domänstyrelsens beräkningar:

Byggnadskostnader, inkl. målning, sanitära och värmetekniska

installationer .................................. kronor 45 000

Elektriska installationer ................................ » 1 600

Tillkommer (enligt arkitekten Bircli-Lindgren):

Diverse byggnadsarbeten i källaren för bad- och pannrum . . »

Yttre ledningar:

vattenledning ...........................kronor 3 100

avloppsledning .......................... » 900 ,

Sanitära installationer m. m.

Hoffmanbrunn .........................kronor 600

Hydrofor ............................... » 350

W. C. i bostad .......................... » 400

Tvättställ i 2 rum........................ » 400

Avlopp och tappkran i tvätt- och pannrum » 250

Panna, tvättbassäng i tvättrum, mangel .... » 500

Inredning av badrum .................... » 500 »

Elektriska installationer.

Ljuspunkter m. m. i källare .......................... »

Planeringsarbeten, väg m. m........................... »

Särskild arbetskostnad1 ................................ »

Transportkostnader .................................... »

Oförutsett, kontroll, ritningar, arbetsledning .............. »

500

4 000

3 000

100

1 000

4 300

4 000

6 500

Summa kronor 70 000.

I enlighet härmed har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att för uppförande av bostadshus vid fångkolonien å Smälteryd

bevilja ett investeringsanslag å 70 000 kronor. Enär behovet av familjebostäder

vid kolonien vore trängande, föreslår styrelsen, att anslag för ändamålet

i första hand äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/47.

Byggnadsstyrelsen har, efter remiss, lämnat fångvårdsstyrelsens framställning

utan erinran.

Det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisade anslaget till Departementsförvärv

av fångkolonier har beräknats med utgångspunkt från ett genom- chefensnittligt

inköpspris av 75 000 kronor för varje koloniegendom. Genom att kolonien

Smälteryd inrättats på en kronoegendom ha de omedelbara kostnaderna

för egendomens övertagande för fångvårdsändamål blivit obetydliga.

En besparing har därför uppstått å nyssnämnda anslag. Då beslut fattades

om inrättande av en fångkoloni på Smälteryd, förutsattes emellertid, att ett

nytt bostadshus eventuellt skulle behöva uppföras därstädes. Med hänsyn

till vad som nu blivit upplyst angående behovet av en dylik byggnad tillstyrker

jag, att medel för ändamålet anvisas. Då anslaget till förvärv av fång
-

1 Lönetillägg på vissa byggnadsarbetarlöner.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

kolonier icke kan anlitas i detta fall, torde, såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit,

ett särskilt anslag böra anvisas å tilläggsstat till innevarande års

riksstat.

Kostnaderna för fångvårdsstyrelsens förslag ha beräknats med utgångspunkt

från att för arbetena skulle anlitas fri arbetskraft. Därest i stället

fångarbetskraft kunde komma till användning, skulle kostnaderna kunna

reduceras. Med hänsyn till omfattningen av de arbeten, som för närvarande

bedrivas i fångvårdens regi, är det emellertid osäkert om fångarbetskraft

skall finnas att tillgå för nu ifrågavarande byggnadsarbeten. Anslaget torde

därför böra beräknas i enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag. Fångarbetskraft

bör dock såvitt möjligt komma till användning vid arbetenas utförande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Nytt bostadshus vid kolonien Smiilteryd å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av..........................kronor 70 000.

[2.] 5 b. Värmeledning in. in. i bostadshus vid kolonien Sörbyn. I skrivelse

den 26 augusti 1946 har fångvårdsstyrelsen gjort framställning om anslag

till värmeledning samt vatten- och avloppsledningar i vissa bostadshus

vid fångkolonien Sörbyn. Styrelsen anför bland annat:

Sedan fångvården övertagit den av statsverket inköpta egendomen Sörbyn

i Hömefors socken av Västerbottens län, ha förbättrings- och reparationsarbeten

utförts å huvudbyggnaden med anlitande av härför anvisat anslag.

I sin skrivelse den 8 januari 1945, däri styrelsen gjorde framställning om

inköp av egendomen Sörbyn, lämnade fångvårdsstyrelsen en beskrivning på

de byggnader som funnos å egendomen och anmärkte därvid bland annat

dels att värmeledning saknades i rättarebostaden och dels beträffande en som

arbetarbostadshus betecknad byggnad, att denna saknade vatten, avlopp och

värmeledning samt erfordrade rätt genomgripande arbeten för framtida användning

till tjänstebostäder.

Direktören vid centralfängelset i Härnösand, som har tillsynen över kolonien

Sörbyn, har nu hos fångvårdsstyrelsen anmält, att det visat sig vara förenat

med betydande svårigheter att skaffa tillfredsställande bostäder för personalen,

som — förutom föreståndare och rättare — består av 4 vaktkonstaplar

och en första vaktfru. Direktören har anfört att arbetarbostadshuset,

som avsetts till personalbostad, vore gammalt, kallt och fuktigt. Det hade

visat sig svårt att få tjänstemän till Sörbyn. Fångvårdsstyrelsen har på grund

av vad sålunda förekommit funnit det särskilt angeläget att arbetarbostadshuset

sättes i gott stånd.

Kostnaderna för ytterligare reparation av rättarebostaden samt iståndsättande

av arbetarbostadshuset ha av fångvårdsstyrelsens arkitekt Gustaf

Birch-Lindgren beräknats till 82 500 kronor. Även om styrelsen räknar med

att kunna något begränsa arbetena och reducera beloppet, återstå arbeten

som enligt fångvårdsstyrelsens mening måste utföras. Huvuddelen av kostnaderna

för sistnämnda arbeten torde kunna bestridas av till styrelsens förfogande

stående medel, men fångvårdsstyrelsen får efter samråd med domänstyrelsen

hemställa, att särskilt anslag under domänfonden måtte anvisas för

värmeledning samt vatten- och avloppsledningar i rättarebostaden och arbetarbostadshuset.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

55

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten uppgå enligt arkitekten G. BirchLindgrens

beräkning till sammanlagt 27 000 kronor enligt följande fördelning.

Värme, vatten och avlopp i rättarebostaden .............. kronor 10 500

d:o i arbetarbostadshuset............................. » 12 500

Byggnadsarbeten i samband därmed in. m............... » 4 000

Summa kronor 27 000.

På grund av vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt om ett

anslag för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/47 å

27 000 kronor.

I infordrat utlåtande över fångvårdsstyrelsens framställning har statskontoret

anfört följande.

Vad beträffar egendomen Sörbyn vill statskontoret erinra om att föredragande

departementschefen vid anmälan av frågan om förvärv för fångvårdens

räkning av denna egendom (prop. 163/1945 s. 55) tillstyrkte ett belopp

av 20 000 kronor för förbättring av huvudbyggnaden och rättarebostaden

samt uttalade, att de arbeten, som i övrigt kunde erfordras för iståndsättande

av personalbostäder m. m., i enlighet med vad fångvårdsstyrelsen framhållit,

finge utföras efter hand, och att särskilda anslag härför icke krävdes.

I övrigt finner statskontoret, som saknar nödiga hållpunkter för en mera ingående

granskning av framställningen, icke anledning till annat uttalande än

att ämbetsverket vill framhålla angelägenheten av att alla åtgärder till byggnadskostnadernas

begränsande vidtagas.

Byggnadsstyrelsen har, efter remiss, lämnat fångvårdsstyrelsens framställning

utan erinran.

Med anledning av vad statskontoret i sitt yttrande anfört har fångvårdsstyrelsen

i en under hand ingiven promemoria anfört bland annat:

Under tiden sedan kolonien kommit i verksamhet, har det visat sig dels

att det är svårare än man befarat att få befattningshavare till denna nordligt

och avsides belägna anstalt och dels att de reparationer, som behöva vidtagas,

äro mera omfattande än man räknade med vid egendomens förvärvande.

Det har sålunda vid de reparationsarbeten, som redan vidtagits, visat

sig, att man ej kan komma ifrån att leda in värmeledning i rättarbostaden

och att bristerna i arbetarbostadshuset äro betydligt större än man från

början ansett. Det må härvid nämnas, att den nu tillsatta föreståndaren,

som har små barn, klagat över att rättarbostaden, där han har sin bostad,

är kall och svår att värma upp. Då man efter koloniens startande undersökt

möjligheterna att skaffa familjebostäder åt befattningshavarna -—- något som

är av största betydelse för att få behålla dem å en anstalt som Sörbyn —

har direktören vid centralfängelset i Härnösand, som har tillsyn över kolonien,

påyrkat, alt nytt bostadshus skulle uppföras. Sedan han numera flera

gånger besökt Sörbyn, riktar han avsevärda anmärkningar mot arbetarbostadshuset.

Styrelsen har emellertid stannat för att söka reparera detta. Det

anslag å 27 000 kronor, som begärts i den underdåniga skrivelsen den 26

augusti 1946, avser endast en del — värmeledning samt vatten- och avloppsledningar

-— av de reparationer som befunnits nödvändiga.

Då förslag framlades om förvärv för fångvårdens räkning av egendomen DcpartementsSörbyn,

förutsatte fångvårdsstyrelsen, att särskilda medel icke skulle bliva chefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

erforderliga för reparations- och förbättringsarbeten på egendomen. På Kungl.

Maj ds förslag anvisades likväl ett belopp av 20 000 kronor för sådant ändamål

(jfr prop. 163/1945 s. 52, 55). På grund härav kan det synas tveksamt

huruvida ytterligare medel nu böra anvisas för dylika arbeten; erinras må,

att erforderliga reparations- och förbättringsarbeten tidigare ansetts kunna

utföras med anlitande av medel, som eljest stå till fångvårdsstyrelsens förfogande.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört vill jag emellertid icke motsätta

mig, att särskilt anslag anvisas för ändamålet. Det begärda beloppet

torde böra anvisas å tilläggsstat samt upptagas under statens allmänna fastighetsfond.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen

att till Värmeledning m. m. i bostadshus vid kolonien Sörbyn

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av ............ kronor 27 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majd Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 2.

57

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

I egenskap av särskilt förordnad föredragande anmäler statsrådet Sköld

härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering och anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Flygvapnets delfond.

[1.] Utökning av flygverkstaden vid Svea flygflottilj. Efter förslag av

Kungl. Maj:t i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 3 s. 97)

anvisade riksdagen (skrivelse nr 206) inom ramen för de för flygvapnet för

femårsperioden 1942/47 beräknade byggnadskostnaderna ett belopp av

185 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för uppförande av en förrådshangar

vid Svea flygflottilj.

Av en i propositionen 1946: 121 (s. 91) inlagen sammanställning av byggnadsprogrammet

för flygvapnet för femårsperioden 1942/47 framgår, att en

reserv av 716 000 kronor kvarstår under de för flygvapnet anvisade investeringsanslagen

(kvotanslagen) för byggnadsprogrammets genomförande, benämnda

Vissa byggnadsarbeten m. m.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 7 september 1946 har flygförvaltningen framlagt förslag till

utökning av flygverkstaden vid Svea flygflottilj samt i anslutning härtill anfört

i huvudsak följande.

Den nuvarande flygverkstaden, som uppfördes år 1938, hade cn monteringshall

med dimensionerna 25 X 25 meter. Vid de senast tillkomna jaktflottiljerna

vore motsvarande hall 60 X 20 meter. Skillnaden i yta utgjorde

sålunda (1 200 — 625 =) 575 kvadratmeter. Flygflottiljen hade tidigare haft

jaktplan av typ J 22 men komme nu att tillföras jaktplan av typ J 21 med

dubbla stjärtbommar. Dimensionerna vore för J 22 10 X 7,8 meter och för

J 21 11,60 X 10,50 meter. Genom att J 21 hade noshjul, kunde planen icke

ställas så tätt som plan med stjärthjul eller sporre. Utöver flottiljens egna

flygplan skulle flygverkstaden jämväl betjäna de till ett 30-tal uppgående

flygplan, som tilldelats flygledningen m. fl. Bristen på utrymme för monterings-

och översynsarbete komme att bli täckt sedan den av 1946 års riksdag

beslutade förrådshangaren, vilken avsåges skola förläggas i direkt anslutning

till befintlig flygverkstad, uppförts. Vissa andra utrymmen motsvarade

emellertid icke moderna krav. Detta gällde i första hand signalverkstaden och

utrymmena för sprutmålning. Sedan de nu tillämpade utrymmesnormerna

för signalverkstäder fastställts, hade radiomaterielen undergått en snabbare

utveckling än som kunnat förutses. Sålunda hade ekoradiostationer och radiostationer

för ultrakorta vågor tillkommit. Överhuvud taget hade kraven

på utrymmen inom verkstaden avsevärt ökats. Vad anginge utrymmen för

sprutmålning, vore dessa icke tillräckligt stora för att tillåta intagande av

flygplan för målning, varför större målningsarbeten måste utföras i monteringshallama,

vilket ur olika synpunkter vore olägligt. Enligt flygförvaltningens

förslag skulle den vid flottiljen befintliga signalverkstaden utökas

samt en ny sprutmålningshall in. m. tillbyggas. Sprntmålningshallen skulle

få en golvyta av 14 X 11.5 meter. Nuvarande signalverkstaden skulle övertagas

av instrumentverkstaden, medan nuvarande sprutmålningsrummet skulle

användas såsom förråd. I samband med de föreslagna arbetena borde förrådshangaren

kompletteras beträffande installationer och transportanordningar

in. in. Vidare borde anordnas uppställningsplaner av betong med en

yta av 1 700 kvadratmeter. Utökningen av verkstaden medförde slutligen behov

av vissa kompletteringar av den värmecentral, som försåge verkstaden

med värme, ävensom viss utökning av yttre värmeledningar m. m. Kostnaderna

för de föreslagna arbetena uppginge, inklusive administration, till ett

belopp av 196 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. För täckande av

detta medelsbehov kunde tagas i anspråk förenämnda reserv av 716 000 kronor,

som kvarstode inom femårsplanens kostnadsram för flygvapnets byggnadsarbeten

m. m.

Före
draganden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är den nuvarande flygverkstaden

vid Svea flygflottilj i behov av utökning. 1946 års riksdag har anvisat

medel för uppförande av en förrådshangar, som är avsedd att förläggas i

direkt anslutning till den befintliga verkstaden. Härigenom kommer behovet

av utrymme för monterings- och översynsarbeten att fyllas. Därutöver erfordras

emellertid utökning av signalverkstaden och tillbyggnad av en sprutmalningsverkstad.

Da del är ekonomiskt fördelaktigt att i ett sammanhang

utföra samtliga de nu aktuella arbetena — såväl uppförandet av förrådshangaren

som övriga föreslagna arbeten — anser jag mig böra tillstyrka, att

medel nu beräknas för ändamalet. I samband härmed böra medel jämväl

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

59

beräknas för de angivna kompletteringsarbetena i förrådshangaren. De av

flygförvaltningen uppskattade kostnaderna ha icke givit mig anledning till

erinran, varför jag förordar, att för ändamålet anvisas ett belopp av, inklusive

administration, 196 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1946. Kostnaderna

synas, på sätt flygförvaltningen föreslagit, böra bestridas med anlitande

av den reserv å 716 000 kronor, som kvarstår inom femårsplanens

kostnadsram för flygvapnets byggnadsarbeten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att i det föregående angivna byggnadsarbeten må komma

till utförande med anlitande av det för budgetåret 1946/47

för flygvapnet anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m. av 28 500 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj:l Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. F. von Horn.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

61

Bilaga tO.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

D. Statens vattenfallsverk.

[1.] 5. Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande

anslagsfråga (Bil. 27, punkt 91) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Kraftstation vid Harsprånget å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 8 000 000.

[2.] 7 a. Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation. Under åberopande av

vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av

förevarande anslagsfråga (Bil. 27, punkt 87) hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ng ångpanna i Västerås ångkraftstation å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av........................kronor 1 000 000.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[3.] 12. Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Under åberopande

av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av

förevarande anslagsfråga (Bil. 27, punkt 99) hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av ..................kronor 3 000 000.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[4.] Anordnande av häradsskrivarkontor. Med bifall till Kungl. Maj:ts

därom i propositionen 1946:311 (Bil. 12, punkt 12) framlagda förslag anvisade

1946 års riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av 600 000 kronor

till Anordnande av vissa förvaltningslokaler. Av anslaget beräknades ca

400 000 kronor för arbeten i Stockholm och 200 000 kronor för arbeten i

landsorten

I skrivelse den 3 december 1946 har byggnadsstyrelsen till en början erinrat,

att av anslaget disponerats 118 500 kronor redan före avlåtandet av styrelsens

förevarande skrivelse samt att styrelsen i skrivelser den 22 oktober

och 5 november 1946 föreslagit ytterligare inredningsarbeten för en sammanlagd

kostnad av 415 000 kronor. Styrelsen avsåge att inom den närmaste tiden

inkomma med ytterligare förslag till åtgärder, som med den största

skyndsamhet borde vidtagas. Kostnaderna för dessa arbeten beräknades till

sammanlagt 71 250 kronor.

De kostnader, som skulle komma att påföras det för innevarande budgetår

anvisade anslaget, skulle sålunda uppgå till (118 500 + 415 000 + 71 250)

604 750 kronor, varför anslaget redan nu vore otillräckligt.

Under sådana förhållanden och med hänsyn till nödvändigheten att snabbt

kunna tillgodose oförutsedda behov av ombyggnads- och reparationsarbeten,

som ej kunde påföras fastighetsfondens underhållskostnadsanslag, syntes,

anför styrelsen, ytterligare medel böra ställas till förfogande för detta ändamål.

Styrelsen erinrar härefter om att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 under statens allmänna fastighetsfond anvisats ett investeringsanslag

av 2 500 000 kronor till Anordnande av häradsskrivarkontor samt att

av detta anslag dittills endast 93 400 kronor disponerats. Såvitt styrelsen nu

kunde bedöma, torde större delen av anslaget icke behöva användas för avsett

ändamål. På grund härav ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke anslaget

lämpligen borde stå till förfogande jämväl för anordnande av förvaltningslokaler

inom av styrelsen omhänderhavda byggnader.

Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1947 års riksdag

att bemyndiga Kungl. Maj:t att disponera ifrågavarande anslag å

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

63

2 500 000 kronor jämväl för bestridande av kostnader för anordnande av

förvaltningslokaler inom av styrelsen omhänderhavda byggnader.

Anslaget till Anordnande av vissa förvaltningslokaler torde inom kort bliva Departements.

i sin helhet disponerat för avsett ändamål. De behov, som hösten 1946 föran- chd«nledde

anslagets anvisande, lära emellertid även efter ianspråktagande av

nämnda anslag komma alt göra sig gällande. Med hänsyn härtill finner jag

i likhet med byggnadsstyrelsen angeläget, att ytterligare medel snarast möjligt

ställas till förfogande för här avsedda ändamål.

Styrelsens förslag, att det för budgetåret 1945/46 anvisade anslaget till Anordnande

av häradsskrivarkontor skulle få tagas i anspråk jämväl för anordnande

av andra förvaltningslokaler, finner jag utgöra en lämplig lösning

av denna fråga. Med hänsyn till den begränsning av användningen av sistnämnda

anslag, vilken innefattas i riksdagens beslut om medelsanvisningen,

torde Kungl. Maj:t dock böra inhämta riksdagens bemyndigande att på föreslaget

sätt använda anslaget för ett nytt ändamål.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att investeringsanslaget till Anordnande av

häradsskrivarkontor må tagas i anspråk jämväl för anordnande

av andra förvaltningslokaler.

[5.] 15. Anordnande av lokaler för Svea hovrätt. Under åberopande av

vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av

förevarande anslagsfråga (Bil. 27, punkt 110) hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för Svea hovrätt å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av .................... kronor 160 000.

[6.] 17. Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige. Med bifall till

Kungl. Maj ds i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 5, punkterna

118 och 119) därom framlagda förslag anvisade riksdagen för budgetåret

1946/47 till Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige 925 000

kronor samt till Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland 650 000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t den 22 mars 1946 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med vederbörande myndigheter upprätta och till Kungl. Maj:t

inkomma med ritningar till sagda nybyggnader, har styrelsen i skrivelse den

17 oktober 1946 med överlämnande av ritningarna underställt dessa Kungl.

Maj:ts prövning samt hemställt om ytterligare anslag för byggnadsföretagen.

Genom beslut den 25 oktober 1946 har Kungl. Maj it bemyndigat styrelsen

dels att i samråd med vederbörande myndigheter och i huvudsaklig överensstämmelse

med de ingivna ritningarna låta uppföra ifrågavarande domstolsbyggnader,

dels ock att för ändamålet taga i anspråk de anvisade investeringsanslagen

av 925 000 kronor och 650 000 kronor. Beträffande ytterligare

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

anslag för nu ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t förklarat Sig framdeles

vilja meddela beslut. Jag torde nu ånyo få anmäla sistnämnda fråga.

I sin skrivelse den 17 oktober 1946 anför byggnadsstyrelsen beträffande

behovet av ytterligare anslag till enhovrättsbyggnad i Göteborg,

att det under ritningsarbetet visat sig lämpligt att bland annat öka måtten

med avseende å vissa delar av byggnaden för att därigenom erhålla möjligheter

att tillgodose ökade lokalbehov, som framdeles förväntades uppkomma.

Tillgodoseendet av en sådan reserv i samband med byggnadens utförande

komme givetvis att ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än en senare utvidgning.

Andra ändringar och utvidgningar hade gjorts i avsikt att tillgodose

vissa vid detaljbearbetningen av programmet uppkomna önskemål från de

särskilda sakkunnigas sida. Det hade också visat sig ekonomiskt fördelaktigt

att — vilket av kostnadsskäl ursprungligen icke varit tänkt — redan från

början verkställa utsprängning och inreda källare under hela byggnaden för

att på längre sikt bereda erforderligt utrymme åt arkivalier m. m. Dessa direkta

ökningar i volymen hade medfört en tilläggskostnad av 190 000 kronor.

Vid de slutliga avvägningar och borrningar som skett på tomten hade vidare

visat sig, att å vissa delar av tomten, där större utfyllnader tidigare blivit

gjorda, mera omfattande grundarbeten måste ske. Delta medförde, att

kostnaderna för grundarbetena behövde uppräknas med 45 000 kronor.

På grund av det framträdande läge som hovrättsbyggnaden komme att erhålla

hade även önskemål framkommit, att större omsorg måtte ägnas den

del av tomten som icke komme att bebyggas. De yttre arbeten som man här

borde räkna med bleve av något större omfattning än som förutsatts beträffande

den ursprungliga tomten. Merkostnaden härför hade beräknats

till 25 000 kronor.

Slutligen hade den fortgående prisstegringen föranlett en ökning av de

beräknade kostnaderna med 75 000 kronor. Det totala anslagsbehovet för

hovrättsbyggnaden i Göteborg i enlighet med här framlagt förslag skulle

sålunda uppgå till (925 000 + 190 000 + 45 000 + 25 000 + 75 000)

1 260 000 kronor eller 335 000 kronor mer än vad som hittills anvisats.

Beträffande hovrättsbyggnaden i Sundsvall anför styrelsen,

att jämväl i fråga om detta byggnadsföretag under ritningsarbetet sådana omständigheter

framkommit, som medförde ökningar i den beräknade byggnadskostnaden.

Sålunda hade även här källaren ansetts böra redan nu i

sin helhet utgrävas. Härigenom erhölles ökade möjligheter att tillgodose hovrättens

framtida behov av förvaringslokaler för arkivaliebeståndet. Vidare

måste, sedan beslut fattats om nedläggande av kronohäktet i Sundsvall, lokaler

i hovrättsbyggnaden anordnas för häktade jämväl för de häradsrätter som

hade tingsställe i staden. På vinden, som enligt det ursprungliga förslaget ej

avsåges att tagas i anspråk, hade nu mot gaveln förlagts två reservrum, varjämte

vindsvåningen givits mått och konstruktion, som utan nämnvärda kostnader

möjliggjorde ett framtida inredande av ytterligare rum därstädes. Kostnaderna

för den volymökning, som till följd av dessa olika åtgärder skulle

erhållas, hade styrelsen beräknat till 200 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vidare vore, såsom i 1946 års statsverksproposition förulsetts såsom möjligt,

vissa ytterligare grundförstärkningsarbeten för den nya hovrättssbyggnaden

erforderliga. De ytterligare provborrningar på tomten, som numera

verkställts, hade nämligen visat, att grundförhållandena komme att nödvändiggöra

förstärkningsarbeten av större omfattning än tidigare beräknats.

Det i statsverkspropositionen för detta ändamål uppgivna beloppet av 50 000

kronor komme därför icke att förslå utan måste ökas till 70 000 kronor.

Slutligen måste även beträffande hovrättsbyggnaden i Sundsvall de beräknade

byggnadskostnadema ökas på grund av numera inträffade prisstegringar.

Ökningen beräknades till 60 000 kronor.

Sammanlagt uppginge sålunda det totala medelsbehovet för hovrättsbyggnaden

i Sundsvall till (650 000 + 200 000 + 70 000 + 60 000) 980 000 kronor

eller 330 000 kronor mer än vad som hittills anvisats för ändamålet.

Styrelsen hemställer, att till nybyggnaderna för hovrätterna för Västra

Sverige och Nedre Norrland måtte anvisas ytterligare (335 000 + 330 000)

665 000 kronor.

Till hovrättsbyggnader i Göteborg och Sundsvall har 1946 års riksdag an- Dep^^nta~

visat sammanlagt 1 575 000 kronor. Städerna ha till kronan utan kostnad c € en''

upplåtit tomter för ändamålet samt utfäst sig att bidraga till kostnaderna för

hovrättshusen med ett belopp av vardera 200 000 kronor.

Sedan ritningar till domstolsbyggnadema numera utarbetats, har byggnadsstyrelsen

hemställt om ytterligare anslag av 665 000 kronor för ändamålet.

Såsom framgår av styrelsens redogörelse hänför sig kostnadsökningen

till utvidgningen av de ursprungligen beräknade lokalerna för beredande av

vissa reservutrymmen samt till vissa ytterligare grundarbeten. Jämväl den

sedan kalkylernas upprättande inträffade prisstegringen har medfört ökning

i de ursprungligen beräknade byggnadskostnadema.

Jag tillstyrker att de av byggnadsstyrelsen äskade medlen anvisas å tillläggsstat

för budgetåret 1946/47. Jag avser att under nästa punkt hemställa om

anslag med 330 000 kronor till Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland.

Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av ................ kronor 335 000.

[7.] 18. Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland. Under hänvisning

till vad jag under näst föregående punkt anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 330 000.

Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 1 saml. Nr 2. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

V. Statens utläningsfonder.

[8.] 5 a. Luftfartslånefonden. Under åberopande av vad jag tidigare denna

dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga

(Bil. 27, punkt 123) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Luftfartslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av ...................... kronor 19 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

67

Bilciga 11.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal.

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, dock att

ministern för utrikes ärendena Undén icke deltog i behandlingen av det

under punkten 1 omförmälda ärendet.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[!•] 42 b. Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet vid universitetet

i Uppsala. Efter framställning av det större akademiska konsistoriet

har kanslern för rikets universitet hemställt om anvisande av ett engångsanslag

av 130 000 kronor till inköp av fastigheten å tomten nr 17 i kvarteret

Svea i Uppsala för beredande av lokaler för amerikanska seminariet vid

universitetet.

Av handlingarna inhämtas bland annat.

Angående lokalbehovet för amerikanska seminariet

har föreståndaren för seminariet professorn S. B. Liljegren anfört huvudsakligen

följande.

Som bekant ha engelska och amerikanska institutionerna vid Uppsala universitet

utvecklats mycket starkt under de senaste åren. Jag erinrar om

engelskans frammarsch i vårt skolväsen och om det livliga intresset för att

var undervisning måtte i högre grad än hittills beakta Förenta Staternas

srT?k k*.,ltur- Ett tillgodoseende av dessa synnerligen befogade önskemal

nödvändiggör att helt andra krav måste ställas på universitetsundervisningen

i berörda hanseende.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj ds proposition nr 2.

I de båda institutionerna råder för närvarande ett provisorium, som ej

längre kan upprätthållas, med avseende på utrymme. De förfoga över fem

mindre rum, där allt hyllutrymme är så upptaget att böckerna måste placeras

ovanför hyllorna, utom normalt räckhåll för de studerande. För den nu

inköpta eller skänkta litteraturen i engelska seminariet samt för det mer än

tvådubbla antalet böcker och tidskrifter o. a. (ca 6 000), som utgör resultatet

av det nu etablerade samarbetet med USA för amerikanska institutets räkning,

saknas plats. Vidare kan ingen fonetisk träning bedrivas, så länge rum

härför saknas. Anskaffad apparatur står inlåst i skåp till föga nytta. För

nödvändigt geografiskt, fonetiskt eller annat av ämnena betingat åskådningsmaterial

saknas väggutrymme. Endast vid sammanträngning kunna arbetsplatser

till ett antal av 41 i engelska och 21 i amerikanska seminariet beredas

de omkring 250, som enligt officiell uppgift nu studera ämnena i Uppsala.

Varken för mig, amanuens, lektorer eller arkivarbetare finnes arbetsrum.

Sammanträdeslokal för större proseminarier saknas även, så att proseminarier

måst hållas i lärosalar på universitetet utan tillgång till de nödvändiga

handböckerna.

Genom att följa annonserna i ortspressen och på annat sätt har jag förvissat

mig om att lokalfrågan ej kan lösas genom att våning hyres. Dylik

står ej att uppdriva för ändamålet. Det synes mig då ej finnas annan utväg

än att utredning göres om möjlighet för universitetet att genom inköp av

privathus eller villa anskaffa de nödiga lokalerna.

Humanistiska sektionen har yttrat hland annat:

Om universitetsundervisningen i engelska framdeles skall kunna tillmötesgå

det icke minst från studenthåll uttalade önskemålet om en mera filologisk

och kulturhistorisk inriktning av studierna så att de studerande erhålla

mera djupgående insikt i de anglosachsiska ländernas kulturella, sociala och

politiska liv samt deras historiska utveckling, kommer helt andra krav att

ställas på det nuvarande seminariebiblioteket i engelska. Detsamma kommer

under liknande förutsättningar att bliva fallet även beträffande andra språk.

Sektionen finner, att en utveckling av studierna i antydd riktning närmast

skulle kräva mera fristående komplement till de nuvarande mera strängt

lingvistiska seminariebiblioteken och skulle med glädje hälsa tillkomsten av

flera dylika institut.

Då nu genom professor Liljegrens initiativ och genom ett markerat och

för universitetets vidkommande synnerligen glädjande intresse från amerikanskt

håll ett dylikt institut börjat sin verksamhet, anser sektionen den av

professor Liljegren begärda utredningen om ökade lokalutrymmen för hans

ämne lämpligen böra bli begränsad till lokal för ett amerikanskt institut, varvid

sektionen även har skäl att antaga, att det intresse för detta som redan

visats från amerikanskt håll skall ökas och att Uppsala universitet för sin

undervisning skall kunna räkna med en institution för främjande av kännedomen

om och förbindelserna med den amerikanska kulturen. Under åberopande

av nu anförda omständigheter vill sektionen varmt tillstyrka den av

professor Liljegren begärda utredningen.

Efter företagen utredning har byggnadsstyrelsen föreslagit, att nya lokaler

skulle beredas seminariet i fastigheten å tomten nr 17 i kvarteret

Svea i Uppsala. Denna fastighet, som är en villa i två plan inom Kåbo villastad,

skulle enligt byggnadsstyrelsens mening i huvudsak i befintligt skick

kunna användas till förläggning av seminariet. Fastigheten har av byggnadsstyrelsen

värderats till 130 000 kronor, för vilket belopp ägaren förklarat sig

villig att försälja densamma.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Föreståndaren för seminariet har förklarat sig finna den till inköp föreslagna

fastigheten utomordentligt väl lämpad för det avsedda ändamålet.

Vederbörande universitetsmyndigheter ha jämväl anslutit sig till det av

byggnadsstyrelsen framlagda förslaget till lösning av seminariets lokalfraga.

Behovet av ökade lokalutrymmen för det amerikanska seminariet vid uni- Departementsversitetet

i Uppsala finner jag med hänsyn till den förebragta utredningen

styrkt. Då det icke synts möjligt att bereda seminariet erforderligt utrymme

inom någon universitetets fastighet eller genom förhyrande av lokaler, har

av byggnadsstyrelsen verkställts utredning angående möjligheterna av att för

ändamålet inköpa en fastighet i Uppsala. Såsom resultat av den verkställda

utredningen har förslag framlagts om förvärvande för seminariets räkning

av en villafastighet inom Kåbo villastad i Uppsala. I likhet med vederbörande

universitetsmyndigheter finner jag det av byggnadsstyrelsen framlagda

förslaget utgöra en lämplig lösning av seminariets lokalfråga. Det värde, som

av byggnadsstyrelsen åsatts fastigheten, 130 000 kronor, synes icke giva anledning

till erinran. Jag förordar, att å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår såsom kapitalinvestering anvisas ett anslag å nämnda belopp

till inköp av ifrågavarande fastighet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet

vid universitetet i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 130 000.

[2.] 55. Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseininarierna. Efter av Kungl.

Maj:t i propositionen 1946: 242 framlagt förslag anvisade 1946 års riksdag

(skrivelsen nr 366) å riksstaten för budgetåret 1946/47 till byggnadsarbeten

vid vissa folkskoleseminarier ett investeringsanslag av 1 709 000 kronor, varav

416 000 kronor för seminariet i Gävle, 63 000 kronor för seminariet i

Karlstad och 188 000 kronor för seminariet i Uppsala. Genom beslut den 28

juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att ombesörja utförandet

av ifrågavarande byggnadsarbeten.

I skrivelse den 28 november 1946 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

av ytterligare anslag av 215 000 kronor till byggnadsarbetena vid

nämnda tre folkskoleseminarier. Till stöd härför bar anförts följande.

Folkskoleseminariet i Gävle. I det förslag för ombyggnad av

dövslumskolan i Gävle för folkskoleseminariets räkning, som framlagts för

1946 års riksdag, upptogs endast ett rum för barnbespisning. Sedermera ha

emellertid tillkommit av staten fastställda normer angående organiserandet

av de kostnadsfria skolmåltiderna, varigenom ytterligare lokaler blevo erforderliga

för ifrågavarande ändamål. Det befanns härvid lämpligt att de två

vaktmästarlägenbeterna i skolbyggnaden, vilka för övrigt till följd av sin

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

belägenhet delvis under jord icke kunde anses vara fullgoda bostäder, efter

vissa ombyggnadsarbeten toges i anspråk för bambespisningen. För beredande

av andra bostäder åt vaktmästarpersonalen har det därför blivit nödvändigt

att uppföra en särskild nybyggnad. Med anledning av berörda ökning

av lokalbehovet samt fortsatt kostnadsstegring äro de till byggnadsarbeten

vid Gävle folkskoleseminarium anvisade medlen icke tillräckliga utan

erfordras ett ytterligare anslag av 114 000 kronor.

Folkskoleseminariet i Karlstad. Verkställandet av de beräkningar,

som låge till grund för medelsanvisningen till de vid detta folkskoleseminarium

planerade ombyggnadsarbetena måste på grund av ärendets

brådskande art bedrivas med största skyndsamhet. Den fortsatta mera

noggranna utredningen har givit vid handen, att särskilt utökningen av värmecentralen

och ledningssystemet kommer att draga större kostnader än

som ursprungligen beräknats samt vidare att byggnaden erfordrar vissa

konstruktiva förändringar. Sedan huvudritningarna färdigställts, har det

därför visat sig att de med ombyggnadsarbetena vid Karlstads folkskoleseminarium

förenade kostnaderna icke kunna sättas lägre än 116 000 kronor,

motsvarande en ökning i förhållande till tidigare beräknat kostnadsbelopp

av 53 000 kronor.

Folkskoleseminariet i Uppsala. För de vid folkskoleseminariet

i Uppsala planerade byggnadsåtgärderna ha anvisats 188 000 kronor.

På grund av sedan tiden för kostnadsberäkningens uppgörande inträffad

prisstegring samt att inredningen av nya klassrum i vindsvåningen blivit

mera arbetskrävande än som beräknats, ha kostnaderna för byggnadsarbetena

vid folkskoleseminariet i Uppsala stigit med 48 000 kronor.

Med anledning av berörda ökning av byggnadskostnadema, som delvis är

att hänföra till inträffad prisstegring, får byggnadsstyrelsen hemställa att

Kungl. Maj:t ville ställa till styrelsens förfogande ytterligare (114 000 +

53 000 + 48 000) 215 000 kronor för utförande av byggnadsarbetena vid folkskoleseminarierna

i Gävle, Karlstad och Uppsala.

Totalkostnaderna för de ombyggnadsarbeten vid folkskoleseminariema i

Gävle, Karlstad och Uppsala, vartill 1946 års riksdag anvisat medel, beräknades

i samband med medelsanvisningen till sammanlagt 667 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har nu hemställt om anvisande av ett belopp av 215 000

kronor till täckande av beräknade merkostnader för byggnadsföretagens genomförande,

huvudsakligen föranledda av viss utökning av byggnadsprogrammen

för seminarierna i Gävle och Karlstad samt inträffade prisstegringar.

Då den av byggnadsstyrelsen begärda ytterligare medelsanvisningen

synes erforderlig, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminariema å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av....................kronor 215 000.

[3.] 60 a. Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Lycksele.

Till detta ändamål har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisat

ett investeringsanslag av 400 000 kronor, motsvarande de då beräknade kostnaderna

för byggnadsföretaget. Såsom av propositionen 1944: 51 framgår av
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

71

såg ifrågavarande byggnadsföretag dels uppförande av en nybyggnad norr

om den nuvarande seminariebyggnaden och förenad med denna genom en

övertäckt gång och dels ombyggnad av vissa delar av seminariebyggnaden och

elevhemmet. Nybyggnaden skulle huvudsakligen inrymma i en souterrängvåning

lokaler för manlig slöjd samt pannrum, i bottenvåningen tre klassrum

och i den övre våningen lokaler för kvinnlig slöjd samt skolkök. Till

byggnaden skulle med entré från souterrängvåningen anslutas en i ett plan

uppförd samlingssal med 275 platser jämte två mindre lokalutrymmen i en

flygel till denna. Ombyggnadsarbetena skulle omfatta inredande inom södra

delen av seminariebyggnadens bottenvåning av en ny rektorsexpedition med

tillhörande lokaler samt å vinden inom samma byggnad ett överspelningsrum.

Inom elevhemmet skulle det nuvarande skolköket förändras till kök

för elevhushållet, medan dettas nuvarande kök skulle anordnas till serverings-

och diskrum, varjämte rektorsexpeditionen i byggnadens övre våning

skulle ombyggas till elevrum.

Byggnadsstyrelsen har nu i skrivelse den 14 oktober 1946 gjort framställning

om anvisande för budgetåret 1946/47 av ytterligare 199 000 kronor till

ifrågavarande byggnadsföretag enligt följande specifikation.

a) anordnande av musikundervisningslokal m. m.........kronor 20 000

b) omläggning av värmeledningssystemet m. m........... » 75 000

c) anskaffande av viss fast utrustning för köken och tvätt
stugorna

...................................... * 30 000

d) anordnande av fasta cykelställ m. m. ..............» 6 000

e) planering av det nya tomtområdet .................. * 10 000

f) ökade materiel- och arbetspriser m. m........ » 58 000

Summa kronor 199 000.

Byggnadsstyrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Genom beslut den 7 september 1945 har Kungl. Maj:t meddelat byggnadstillstånd

för utförande av de beslutade ombyggnadsarbetena samt för uppförande

av nybyggnaden med undantag för samlingssalen med tillhörande

lokaler. De byggnadsarbeten, för vilka byggnadstillstånd lämnats, igångsattes

under november månad 1945 och ha numera fortskridit sa långt, att byggnadsstommen

för nybyggnaden i huvudsak fullbordats och att ombyggnadsarbetena

inom seminariebyggnaden kunna beräknas bli färdigställda under

innevarande år. Arbetena ha icke oväsentligt hindrats och försenats genom

svårigheten att anskaffa materialier ävensom därigenom att den av styrelsen

anställde byggnadsentreprenören råkat på obestånd och arbetena måst övertagas

av hans borgensmän.

Under arbetenas fortgång har från skolmyndigheternas sida framkommit

förslag till vissa ändringar i byggnadsplanen för ett bättre tillgodoseende av

undervisningen och för bättre utnyttjande av olika lokaliteter, varjämte vissa

tekniska förbättringar framhållits såsom önskvärda.

Beträffande de föreslagna ändringarna i byggnadsplanen får byggnadsstyrelsen

anföra följande.

Avsikten vid byggnadsplanens utarbetande var att den nya aulan skulle

begagnas som musikundervisningsrum, enär något klassrum icke fanns att

förfoga över för ändamålet. Seminariets rektor har emellertid framhållit

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att det skulle vara mindre lämpligt att aulan kommer till användning i sådant

syfte, dels emedan lokalen är för stor för att med fördel kunna begagnas

som undervisningsrum och dels av det skäl att bränsleutgifterna för

seminariet härigenom skulle komma att icke oväsentligt ökas, då den stora

lokalen vintertid måste hållas vid relativt hög temperatur dagligen, sålunda

icke allenast vid de tillfällen, när densamma utnyttjas som samlingssal. Förslag

har därför framkommit, att den till aulan anslutna flygeln skulle utökas

från cirka 35 till cirka 70 in2 yta och inredas till musikundervisningslokal

jämte tillhörande kapprum m. m. Förslaget bör enligt styrelsens mening

av anförda skäl komma till utförande. Härigenom skulle hyggnadskostnaderna

ökas med i runt tal 20 000 kronor.

Inom seminariet finnas för närvarande tre pannrum, nämligen ett i elevhemmet,

avsett för denna byggnad och en intilliggande mindre del av seminariebyggnaden,

ett i gymnastikhuset, avsett för denna byggnad och återstående

del av seminariebyggnaden, och ett i lärarebostadshuset, jämväl avsett

för rektorsbostaden. Enligt byggnadsplanen skall ytterligare ett pannrum inredas

inom den nya skolbyggnaden, avsett för denna byggnad och aulan. De

till sistnämnda pannrum och till pannrummen inom elevhemmet och bostadshuset

anslutna värmeledningarna äro anordnade för varmvatten och den till

pannrummet inom gymnastikhuset anslutna för lågtrycksånga. Särskilt sistnämnda

värmeledningssystem har under senaste år icke visat sig tillfredsställande,

i det värmetillförseln till lokalerna varit ojämn, vartill kommer att

systemet, i all synnerhet ångpannorna, på grund av ålder, är förbrukat och

tarvar ombyggnad. Även värmesystemen i övrigt äro i viss mån bristfälliga,

icke allenast på grund av ålder utan jämväl med hänsyn till stark påfrestning

vid vedeldning under de senaste stränga vintrarna. I samband med ombyggnad

och reparationer av anläggningarna skulle under sådana förhållanden

en centralisering av eldningsplatsema vara synnerligen välbetänkt.

Förutom den ekonomiska vinst, som ernås genom den bränslebesparing, som

uppstår vid eldning i endast en panncentral, torde även viss besparing i utgifter

ernås genom minskat behov av arbetskraft. Om eldningen förlägges

till en gemensam panncentral, torde eljest erforderlig ytterligare arbetskraft

utöver den redan anställda värmeledningsskötaren för ändamålet icke vara

behövlig.

Styrelsen anser sig sålunda böra föreslå, att en för seminariets värmeledningssystem

gemensam panncentral anordnas och förlägges till gymnastikhusets

källare samt att värmeledningssystemet för lågtrycksånga helt ombygges

för varmvatten, varigenom enhetlighet inom värmesystemen vinnes. De

härigenom uppkommande merkostnaderna, inneslutande jämväl kostnader

för byggnadsarbeten vid anordnandet av pannrummet och ny pannskorsten

in. m„ belöpa sig till omkring 75 000 kronor, vilket belopp torde komma att

väl förräntas genom ovannämnda besparingar.

Genom att ur byggnadsplanen utesluta pannrummen i elevhemmets källare

och i nybyggnadens souterrängvåning kunna dessa utrymmen göras användbara

för andra ändamål. I samråd med skolans rektor får styrelsen föreslå

följande omdisposition av dessa våningsplaner. Inom elevhemmets källarvåning

bibehålies och utvidgas skolans tvättstuga med tork- och mangelrum

och i samma våningsplan anordnas en mindre tvättstuga för elevernas handtvätt

med tillhörande tork- och strykrum. Det frigjorda utrymmet i nybyggnadens

souterrängvåning utnyttjas lämpligen som samlingsrum för eleverna

vid raster och måltidsuppehåll samt till föreningsrum. Några ökade kostnader

för byggnadsföretaget utöver ursprungligen beräknade uppstå icke genom

denna omdisposition av våningsplanerna, enär några arbeten av större

mått hittills icke kommit till utförande, vilka kunna fördyra genomförandet

av föreslagna ändringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

n

Även frågan angående anskaffning av ny fast utrustning inom köken och

tvättstugorna synes i detta sammanhang böra lösas. Den inom dessa lokaler

befintliga inredningen är i stort sett försliten. Kostnaderna för den nya utrustningen

uppgå inom köken till 25 000 kronor och inom tvättstugorna till

5 000 kronor eller till sammanlagt 30 000 kronor.

Rektor vid seminariet har vidare framhållit behovet av 130 stycken fasta

cykelställ under skyddstak samt av att ett förvaringsrum för cyklar vintertid

anordnas inom den befintliga uthusboden. Cykelställen äro huvudsakligen

avsedda för elever, som bo utanför seminariet, och för skolbarn, som åtnjuta

undervisning därstädes. Kostnaderna uppskattas till sammanlagt 6 000

kronor.

Det nya tomtområde, över vilket seminariet äger förfoga, bör planeras och

grusas eller på annat lämpligt sätt ordnas. Härför erforderliga medel, 10 000

kronor, böra i detta sammanhang ställas till förfogande.

Merkostnader ha uppstått på grund av den stegring av material- och arbetspriser,

som ägt rum, sedan december 1943, då de kostnadsberäkningar

utarbetades, på vilka medelsanvisningen för byggnadsföretaget grundar sig.

Dessa merkostnader kunna uppskattas till omkring 35 000 kronor. Genom att

arbetena måste utföras i två etapper, vilket nämnda kostnadsberäkningar

icke förutsatte, uppstår dessutom en merkostnad å omkring 23 000 kronor.

Av nu angivna orsaker uppkomna merkostnader kunna sålunda beräknas till

omkring 58 000 kronor.

Det utöver redan anvisat investeringsanslag erforderliga medelsbehovet för

byggnadsföretagets slutförande på sätt styrelsen ovan föreslagit utgör följaktligen

(20 000 + 75 000 + 30 000 + 6 000 + 10 000 + 58 000 =) 199 000

kronor.

Vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och föreslagit har icke givit mig an- Departementsledning

till erinran. Jag förordar därför, att till ifrågavarande byggnadsföre- chelentag

anvisas ytterligare 199 000 kronor. Anslag för ändamålet bör uppföras å

tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Lycksele å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 199 000.

[4.] 61. Nybyggnader för nomadskolorna. Till förevarande ändamål ha

under budgetåren 1939/40 och 1941/47 anvisats anslag med tillhopa 2 980 000

kronor. Genom särskilda beslut har Kungl. Maj:t föreskrivit, att av nämnda

belopp 2 293 500 kronor skulle disponeras för utförande av nomadskolanläggningar

i Jukkasjärvi, Gällivare, Jokkmokk, Lannavaara, Karesuando och

Arjeplog inom Norrbottens län.

Nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens län har nu — med förmälan

att de tidigare anvisade anslagsmedlen visat sig otillräckliga — gjort

framställning om anvisande å tilläggsstat av ytterligare 195 000 kronor såsom

kapitalinvestering för färdigställande av nomadskolanläggningarna.

Skolöverstyrelsen har icke framställt annan erinran mot den begärda medelsanvisningen

än alt överstyrelsen ansett det begärda beloppet böra minskas

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

med 19 000 kronor, avseende en skuld till en leverantör av trävaror, vilkens

fordran enligt kommitténs uppgift vore tvistig och under prövning av domstol.

Det må här anmärkas, att betalningsskyldighet för nämnda skuld ålagts

Kungl. Maj:t och Kronan genom nu föreliggande lagakraftägande dom.

Nomadskolbyggnadskommittén har vidare, efter förslag av nomadskolinspektören,

gjort framställning om anvisande av ett anslag av 26 000 kronor

till uppförande i undervisningssyfte av lappläger vid förutnämnda nomadskolor

inom Norrbottens län och till stöd härför anfört bland annat följande.

Under den tid uppförandet av nomadskolanläggningar pågått, har från

lärarpersonalens sida då och då framhållits önskvärdheten av att å skoltomtema

finge uppföras sådana byggnader och anordningar för renskötseln, som

plägade förekomma i ett lappläger. Från början har kommittén ställt sig avvisande

till de framställda önskemålen, då det hela fölle utom ramen för den

uppgift, kommittén fått sig förelagd. Under sin fortsatta verksamhet och

framför allt på grund av iakttagelser kommittén kunnat göra vid sina besök

vid nomadskolorna under tid, då undervisning pågått, har kommittén

emellertid bibragts den uppfattningen, att ett tillgodoseende av lärarpersonalens

önskemål i hög grad skulle underlätta undervisningen i ämnet nomadkunskap

samt dessutom i icke ringa mån bidraga till att hos nomadbarnen

bibehålla den håg för nomadlivet och renskötseln förutan vilken nomadbefolkningens

fortbestånd i framtiden måste äventyras.

Domkapitlet i Luleå har livligt förordat, att erforderligt anslag för ändamålet

måtte utverkas.

Skolöverstyrelsen har instämt i de uttalanden, som gjorts av nomadskolinspektören

och nomadskolbyggnadskommittén, och tillstyrkt, att medel ställas

till förfogande för ändamålet.

En viss ytterligare medelsanvisning synes erforderlig för färdigställande av

nomadskolanläggningama inom Norrbottens län. Då emellertid viss utgift,

som nomadskolbyggnadskommittén räknat med vid sin uppskattning av medelsbehovet,

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1946 skall bestridas

i annan ordning, torde medelsanvisningen för ändamålet kunna begränsas

till ett belopp av 176 000 kronor. Vägande skäl ha enligt min mening

anförts till stöd för förslaget om uppförande av lappläger vid ifrågavarande

nomadskolor. För ändamålet torde böra beräknas 26 000 kronor. Anslag för

här ifrågavarande ändamål bör anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår och anslaget uppföras med (176 000 + 26 000=)

202 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Nybyggnader för nomadskolorna å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av.............................. kronor 202 000.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

75

[5.] 63. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstuinskolorna. På därom av

Kungl. Maj:t i propositionen nr 269 framlagt förslag beslöt 1943 års riksdag

inköpa egendomen Mogård i Finspångs köping för att vårdanstalten för

dövstumma med komplicerat lyte*skulle kunna förläggas till en jordbruksegendom.

I propositionen framhölls, att anstaltens förflyttning kunde ske

först sedan vissa byggnadsarbeten utförts, i främsta rummet en nybyggnad

för inkvartering av skolhemmets elever och arbetshemmens skyddslingar. För

utförande av dessa byggnadsarbeten anvisades i anledning härav under rubriken

»Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstuinskolorna» för budgetåret

1943/44 ett investeringsanslag av 375 000 kronor. Sedan byggnadsstyrelsen

anmält, att det till utförande av nämnda byggnadsarbeten beviljade anslaget

visat sig otillräckligt, anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 ytterligare 75 000 kronor för ändamålet. Med bifall till ett av Kungl.

Maj:t i propositionen nr 184 framlagt förslag anvisade härefter 1946 års

riksdag å riksstaten för innevarande budgetår till Om- och nybyggnadsarbeten

vid dövstumskoloma ett investeringsanslag av 390 000 kronor, varav ett

belopp av 312 500 kronor beräknades för ytterligare om- och nybyggnadsarbeten

å Mogård i enlighet med ett av byggnadsstyrelsen i framställning till

Kungl. Maj:t därom framfört förslag. Sistnämnda byggnadsarbeten avsågo

— på sätt av sistnämnda proposition närmare framgår — dels ombyggnad

av huvudbyggnaden å egendomen Mogård, dels vissa reparationer å trädgårdsmästarbostaden

därstädes, dels ock uppförande av nybyggnad för kvinnliga

skyddslingar å sagda egendom.

I skrivelse den 19 augusti 1946 har nu byggnadsstyrelsen — med förmälan

att utgifterna för ombyggnad och renovering av huvudbyggnaden jämte vissa

andra med ifrågavarande byggnadsföretag förenade utgifter visat sig överstiga

därför tidigare beräknade kostnader — hemställt om utverkande för

ändamålet av ett ytterligare investeringsanslag för innevarande budgetår av

120 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har därvid i huvudsak anfört följande.

Det av styrelsen till Kungl. Maj:t tidigare ingivna förslaget till ombvagnad

av huvudbyggnaden hade på styrelsens uppdrag uppgjorts å länsarkitektkontoret

i Linköping, där ävenledes de för arbetena erforderliga kostnaderna

beräknats. 1 samband med utarbetandet därefler av de för dessa ombyggnadsarbeten

behövliga arbetsritningar och beskrivning bar emellertid framkommit,

att utöver de i länsarkitektkontorets kostnadsberäkning upptagna

utgiftsposterna medel erfordras för vissa ytterligare arbeten. Sålunda har

länsarkitektkontoret i mars innevarande år till styrelsen anmält, att vissa

brister kunnat konstateras beträffande bjälklaget mellan bottenvåningen och

våningen 1 trappa upp. vilka föranlett icke oväsentliga sättningar i ovanför

varande väggar. Enligt styrelsens mening kan vid en ytterligare undersökning

av bjälklagen i samband med pågående arbeten behov av vissa ytterligare

förstärkningsåtgärder visa sig föreligga. Fönstren äro bristfälliga och

otäta, och vid den omfattande renovering av byggnaden, som nu i var io fält

skall ske. svnes det ändamålsenligt, att de nuvarande utåt- och inåtgående

bågarna i fönstren ersättas med kopplade inåtgående bågar.

Panncentralen inom nybyggnaden måste utökas med två pannor för att

kunna tillgodose värmebehovet inom byggnaderna samt behovet av ånga för

köks- och tvättavdelningarna. De befintliga värme- och sanitetstekniska samt

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 2

Departements
chefen.

elektriska installationerna inom huvudbyggnaden måste förnyas och utvidgas

i avsevärd omfattning. Ventilationsanläggningen bör väsentligt utbyggas

för att bliva tillfredsställande. Fettavskiljare bör anbringas å avloppsledningarna

och det utvändiga römätet kompletteras.

För att möjliggöra en rationell drift av den relativt stora anläggningen synes

viss ytterligare nyanskaffning av apparater böra ske till den nya köksavdelningen.

Eu ny agaspis samt ett stekskåp avses sålunda att anskaffas

samt tre kokapparater, hämtade från dövstumskolan i Gävle, att uppsättas.

En vid nämnda skola befintlig kylanläggning beräknas att kunna utnyttjas

för köksavdelningen. Likaså böra tvättapparater anskaffas i erforderlig omfattning.

Härjämte har anordnandet av en för behovet fullt tillräcklig brunnsanläggning

med hydrofor och pumpar till följd av prisstegringar visat sig

kräva högre kostnader än tidigare beräknats. Ytterbelysning av vägar och

gårdsplaner torde i viss omfattning vara erforderlig.

Byggnadsstyrelsen vill därjämte framhålla det mindre rationella i styrelsens

byggnadsverksamhet på platsen, som föranledes därav att byggnadstillstånd

för de olika byggnaderna lämnats successivt, vilket medfört icke oväsentliga

merkostnader beträffande såväl arbetsledning och kontroll samt övrig

administration som även vad gäller materialanskaffning m. m. Stegrade

avtalslöner under byggnadstiden ha även bidragit till att öka kostnaderna.

De medel, som anvisats för ombyggnad och renovering av huvudbyggnaden

samt för vissa andra ovan angivna arbeten, bliva på grund av nyss angivna

orsaker följaktligen icke tillräckliga för fullbordandet av arbeten och

anskaffningar i den omfattning, som numera visat sig erforderlig. Kostnaderna

för dessa åtgärder uppgå enligt nu uppgjorda beräkningar och inkom
-

na anbud till följande belopp, för

byggnadsarbeten...................................... kronor 90 000

utvidgning av pannanläggning......................... » 11 500

värme- och sanitetstekniska samt ventilationsanläggningar.. » 43 000

köks- och tvättapparater samt kylanläggning ............ » 19 000

brunnsanläggning .................................... » 6 500

elektriska installationsarbeten, transformator och ytterbelysning

............................................ » 21000

administration och oförutsedda arbeten................. » 29 000

Summa kronor 220 000

tillgängligt anslag för huvudbyggnaden . .... ........... » 100 000

Sammanlagd merkostnad kronor 120 000.

De beräknade kostnaderna för nybyggnaden för kvinnliga skyddslingar

och föreslagna reparationsarbeten inom trädgårdsmästarebostaden ha vid

förnyad prövning visat sig tillräckliga.

Styrelsen vill slutligen framhålla det trängande behovet för driften vid anstalten,

att ombyggnadsarbetena inom huvudbyggnaden fullbordas snarast

möjligt. Byggnadsstyrelsen har med hänsyn härtill ansett sig böra igångsätta

desamma och beräknar, att byggnaden skall kunna tagas i anspråk för sitt

ändamål vid årsskiftet 1946/47.

Såsom av det anförda framgår ha kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag

å egendomen Mogård av byggnadsstyrelsen nu befunnits icke

oväsentligt komma att överstiga de tidigare beräknade, vilket främst föranledes

av ökade utgifter för ombyggnaden och renoveringen av huvudbygg
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

77

naden. Härtill komma vissa andra med byggnadsföretaget förenade utgifter

och kostnader, med vilka man tidigare icke räknat.

Ehuru det framstår som beklagligt, att de tidigare kostnadsberäkningarna

icke kunnat hållas, bär jag likväl funnit de nu ifrågasatta byggnadsarbetena

m. m. ofrånkomliga. Byggnadsstyrelsens uppskattning av medelsbehovet härför

har ej givit mig anledning till erinran. Jämväl den apparatur av olika

slag, som omfattas av den begärda medelsanvisningen är enligt vad jag under

hand inhämtat av beskaffenhet att böra bestridas av medel av investeringsanslags

natur. Det synes vidare angeläget att ifrågavarande byggnadsföretag

snarast slutföres. Jag förordar att framställning om medelsförstärkning

nu göres med av byggnadsstyrelsen äskat belopp, 120 000 kronor. Beloppet

torde böra anvisas såsom investeringsanslag å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av ................ kronor 120 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Bäck.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

79

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1947.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

jordbruksdepartementet hörande ärende angående kapitalinvestering å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.

IX. Diverse kapitalfonder.

[1-] 20. Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. Inkomster

och utgifter för statens lagerhus upptagas å en särskild inkomstoch

utgiftsstat för förevarande fond, vilken stat fastställes av Kungl. Maj:t

för varje budgetår. Det belopp, varmed inkomsterna för ett visst budgetår

överstiga utgifterna under samma budgetår, tillgodoföres den å riksstaten

under driftbudgeten upptagna inkomsttiteln Diverse kapitalfonder. Genom

beslut den 12 juli 1946 har Kungl. Maj:t fastställt inkomst- och utgiftsstat

för fonden för tiden den 1 juli 1946—30 juni 1947. I staten beräknas ett

överskott för sagda tid av i runt tal 41 000 kronor.

I skrivelse den 26 oktober 1946 har statens lagerhus- och fryshusstyrelse

hemställt, att ett belopp av 360 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande

för bestridande av kostnaderna för anordnande av torkanläggningar

vid samtliga statliga spannmålslagerhus. Till stöd för framställningen har

styrelsen i förenämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.

Under de senare åren ha s. k. skördetröskor i stor utsträckning anskaffats

inom jordbruket. Direkttröskning, d. v. s. tröskning utan föregående torkning

pa fältet, har även blivit allt vanligare. Härigenom har del emellertid

blivit nödvändigt, att tillgång finnes till moderna och tidsenliga torkinrättningar,

där den nyskördade spannmålen kan undergå lämplig behandling.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Innevarande år med dess osedvanligt regniga skördetid har visat, att redan

nu antalet torkanläggningar är för litet. Vid statens spannmålslagerhus till

exempel ha icke kunnat emottagas de kvantiteter spannmål som odlare,

spannmålshandlare och kvarnar önskat få torkade. Samma förhållande torde

ha varit rådande även vid övriga lagerhus. Om skördetröskning och direkttröskning

komma att bliva vanliga, vilket får anses som säkert, blir behovet

av torkningsmöjligheter så stöld, att de nuvarande spannmålslagerhusen,

statliga såväl som enskilda, även i tider med gynnsammare bärgningsväder

på långt när ej kunna tillfredsställa efterfrågan. Anläggandet av moderna

torkanläggningar med stor kapacitet vid statens lagerhus skulle enligt

styrelsens uppfattning bliva till betydande nytta, oavsett hur lagerhusen för

framtiden komma att disponeras.

Behovet av större torkanläggningar gör sig alldeles särskilt gällande vid

lagerhusen i Linköping, Eslöv, Tomelilla och Klagstorp, varför dessa lagerhus

i första hand böra ifrågakomma. Även vid lagerhusen i Åstorp och

Hallsberg ha emellertid moderna torkanläggningar en stor uppgift att fylla.

Styrelsen har med hänsyn härtill verkställt en utredning rörande kostnaden

för anskaffande av ytterligare en torkanläggning för varje spannmålslagerhus.

Den typ av torkanläggning, som för närvarande står till förfogande,

är den av Aktiebolaget svenska fläktfabriken tillverkade s. k. S.F.-torksilo.

En dylikt torkinrättning med en kapacitet av fem ton i timmen vid en nedtorkning

av 4—5 procent vatten kostar, försedd med förvärmare, värmepanna

och dubbel skopelevator, inberäknat fullständig montering av torkapparaten

och elevatorn 35 800 kronor. Härtill komma kostnaderna för

två mindre silos, vardera rymmande cirka 500 deciton spannmål, samt montering

av värmepanna, rörledningar, elektrisk installation m. m. Dessa kostnader

beräknas till cirka 15 000 kronor. Vid spannmålslagerhuset i Linköping

skulle därför kunna utföras en torkanläggning för en kostnad^ av

cirka 50 000 kronor. Vid lagerhusen i Eslöv, Tomelilla och Klagstorp måste

däremot viss mindre tillbyggnad företagas för att bereda rum åt torkanläggningen.

Kostnaden härför beräknas till cirka 15 000 kronor för varje lagerhus.

Vid lagerhusen i Klagstorp, Hallsberg och Åstorp erfordras dessutom

nybyggnad av pannhus eller ombyggnad av det förutvarande. Kostnaden

härför beräknas till 5 000 kronor för varje lagerhus. För inrättande av moderna

torkanläggningar vid samtliga statens sex spannmålslagerhus skulle

kostnaden sålunda uppgå till sammanlagt 360 000 kronor.

Med stöd av de erfarenheter styrelsen fått av den torkningsverksamhet,

som bedrivits vid de statliga spannmålslagerhusen under de senaste 15 åren

och det ekonomiska utbyte denna torkningsverksamhet lämnat, anser styrelsen

för sin del, att förenämnda anläggningskostnader böra kunna förräntas

och amorteras inom härför lämplig och skälig tidsrymd.

Över förevarande framställning har statens livsmedelskommission den 9

december 1946 avgivit remissutlåtande, varvid kommissionen överlämnat

ett från Svenska spanmålsaktiebolaget infordrat yttrande i ärendet. Spannmålsaktiebolaget

har däri anfört, att enär industrien på grund av materialbrist

icke hade möjlighet att före skörden 1947 leverera det antal torkanläggningar,

som med hänsyn till den väntade utvecklingen inom jordbruket

bleve erforderliga, det vore nödvändigt att reglera leveranserna av nya torkanläggningar

så att de områden tillgodosåges, där behovet av dylika anläggningar

vore störst. Ehuru torkanläggningarna vid samtliga statliga lagerhus

otvivelaktigt behövde kompletteras, borde i nuvarande läge nya lokaler en
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

81

dast anordnas vid de lagerhus, som kunde beräknas komma att göra den

största insatsen i fråga om omhändertagandet av jordbrukarnas spannmål.

Dessa lagerhus vore enligt bolagets mening de i Linköping, Tomelilla och

Klagstorp. Livsmedelskommissionen har i sitt utlåtande förklarat, att kommissionen

biträdde bolagets uppfattning, att utbyggnad för torkning nu borde

ske endast av lagerhusen i Linköping, Tomelilla och Klagstorp. Då kostnaderna

för dessa anläggningar kunde beräknas till sammanlagt i runt tal

187 000 kronor, tillstyrkte kommissionen, att för ändamålet högst nämnda

belopp ställdes till förfogande för statens lagerhus- och fryshusstyrelse.

Genom att direkttröskning bland annat med användande av skördetröskor Departementsblivit

allt vanligare inom det svenska jordbruket har behovet av anläggning- eÄ«/eBar

för torkning av spannmål ökat. Under de senaste årens osedvanligt nederbördsrika

skördetid och därmed sammanhängande otjänliga bärgningsförhållanden

har detta behov varit särskilt starkt framträdande. Då de statliga

lagerhusen icke äro tillräckligt rustade i detta hänseende, skulle erfordras

att torkanläggningarna vid de flesta av dessa utbyggdes. På grund av rådande

materialknapphet är emellertid det antal dylika anläggningar, som

kan färdigställas före hösten 1947, begränsat. Med hänsyn härtill böra endast

de statliga lagerhus, som i förhållande till beräknad tillförsel av direkttröskad

spannmål äro sänrst utrustade, nu komma i fråga för eu dylik

utbyggnad. I enlighet med vad livsmedelskommissionen föreslagit förordar

jag därför, att nya torkanläggningar inredas vid de statliga lagerhusen i

Linköping, Tomelilla och Klagstorp. Mot den gjorda beräkningen av kostnaderna

härför, vilken slutar å 187 000 kronor, har jag icke något att erinra.

För ändamålet torde ett investeringsanslag av denna storlek böra äskas

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till bonden för anordnande av spannmål slag er hus och

kglhus å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 187 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Holmgren.

Biliang till riksdagens protokoll l''J''i7. 1 sand. Nr 2.

<5

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

83

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Försvarsdepartementet:

A: 3 Utrustning och inredning av nya lokaler, reservationsanslag 100 000

Sjukvård:

C: 71 a Bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona,

reservationsanslag................................... 880 000

980 0Ö0

V. Socialdepartementet.

Barnmorskeläroanstalterna:

C: 68 a Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor, förslagsanslag

............................................ 60 000

G: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 500 000

560 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

H: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 200 000

VII. Finansdepartementet.

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 300 000

E: 7 a 1944 års nykterhetskommitté, reservationsanslag.......... 250 000

550 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

H: 25 a Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag........................... 204 000

J: 40 Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik, reservationsanslag

.......................................... 13 700

N: 12 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, reservationsanslag

.......................................... 75 000

N: 16 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 75 000

367 700

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kronor

IX. Jordbruksdepartementet.

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

D: 18 a Täckande av vissa utgifter vid Alnarps mejeri......... 39 000

D: 37 a Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker............ 59 000

Veterinärinrättningen i Skara:

F: 7 a Byggnadsarbeten, reservationsanslag.................... 61 500

Statens veterinärmedicinska anstalt:

F: 9 a Ersättning för viss förlust............................ 10 700

I: 17 a Kostnader för komplettering av vissa säkerhetsanordningar

till ledning för fiskefartyg, reservationsanslag........... 27 000

J: 22 a Provisorisk skogsskolekurs, reservationsanslag............ 48 000

K: 21 Undersökningar rörande fotogrammetrisk kartläggning för

lantmäteriändamål, reservationsanslag.................. 20 000

N: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 125 000

390 200

X. Handelsdepartementet.

F: 3 a Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag.. 6 000

Säger för driftbudgeten 3 053 900

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

D. Statens vattenfallsverk.

Kommunikationsdepartementet:

5 Kraftstation vid Harsprånget......................... 8 000 000

7 a Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation............... 1 000 000

12 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.............. 3 000 000

12000 000

III. Statens allmänna fastighets fond.

■Justitiedepartementet:

5 a Nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd............... 70 000

5 b Värmeledning m. m. i bostadshus vid kolonien Sörbyn.. 27 000

Kommunikationsdepartementet:

15 Anordnande av lokaler för Svea hovrätt............... 160 000

17 Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige........... 335 000

18 Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland.......... 330 000

Ecklesiastikdepartementet:

42 b Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet vid universitetet

i Uppsala................................ 130 000

55 Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna....... 215 000

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2. 85

Kronor

60 a Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i

Lycksele.......................................... 199 000

61 Nybyggnader för nomadskolorna...................... 202 000

63 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna..... 120 000

1 788 000

V. Statens utlåningsfonder.

Kommunikationsdepartementet:

5 a Luftfartslånefonden.................................. 19 000 000

IX. Diverse kapitalfonder.

Jordbruksdepartementet:

20 Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus 187 000

Säger för kapitalbudgeten 32 975 000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (18)

18 kopplingar.

  1. SU 1947:239 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1947:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1947/48 till luftfartslånefon a1 i texten
  3. SU 1947:109 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 till luftf artslånefonden. a1 i texten
  4. Rskr. 1947:29 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilldggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen a1 i texten
  5. Rskr. 1947:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilldggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen s. 15 i texten

Visa alla 18