Angående utgifter å tilllåggsstat ll till riksstaten för budgetåret 1946/47
1947-01-03 · 80 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 79 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:2, Angående utgifter å tilllåggsstat ll till riksstaten för budgetåret 1946/47
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
1
Nr 2.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllåggsstat
ll till riksstaten för budgetåret 1946/47; given
Stockholms slott den 3 januari 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst W ig for ss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Statsregleringen har under senare år karakteriserats av att riksstaterna, sådana
de ursprungligen fastställts av riksdagen, senare kompletterats med
öppna tilläggsstater, över vilka reglerats uppkomna merkostnader och överskridanden
samt även anvisats anslag för nya ändamål. Så har skett även
under det löpande budgetåret, i det att 1946 års riksdag vid dess höstsession
anvisat anslag å tilläggsstat I för olika ändamål.
Vissa anmälda ytterligare anslagsbehov ha befunnits påkalla framställning
till 1947 års riksdag om anslag för det löpande budgetåret.
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 2.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
I år liksom föregående år böra till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet
nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat,
där ej särskilda omständigheter annat föranleda, anmälas i två propositioner,
en avgiven vid slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot
slutet av riksdagen. Sistnämnda proposition bör avses för avskrivning av å
tilläggsstat äskade investeringsanslag.
De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga
anslagsäskanden, som ansetts böra i detta sammanhang föreläggas riksdagen,
ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om
förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande
föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—
12) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om sammanlagt
3 miljoner kronor å driftbudgeten och 33 miljoner kronor å kapitalbudgeten.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—12) fattat
beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Sandberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
3
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 19^7.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.
A. Försvarsdepartementet.
[1.] 3. Försvarsdepartementet: Utrustning och inredning av nya lokaler,
reservationsanslag. I det under uppförande varande kanslihusannexet i Stockholm
iordningställas lokaler för försvarsdepartementet. Vid anmälan i statsverkspropositionen
till 1946 års riksdag (bilagan fjärde huvudtiteln s. 12) av
medelsbehovet för budgetåret 1946/47 framhöll jag, att i samband med försvarsdepartementets
inflyttning i de nya lokalerna erfordrades anskaffning
av möbler, gardiner, armatur och annan utrustning, att därmed förenade
kostnader icke kunde för det dåvarande till beloppet angivas men att möjligheter
syntes föreligga att till en del bestrida ifrågavarande utgifter från
vederbörligt för armén anvisat anslag till anskaffning av intendenturmateriel
samt i övrigt från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Numera bär, delvis med biträde av befattningshavare inom statens organisationsnämnd,
verkställts utredning rörande de med försvarsdepartementets
inflyttning i de nya lokalerna sammanhängande kostnaderna för anskaffning
av möbler, mattor, gardiner, armatur och tekniska hjälpmedel. Därvid har
förutsatts, att inom försvarsdepartementets nuvarande lokaler använda möb
-
4
Kungl. Maj ds proposition nr 2.
ler (textilier) i lämplig omfattning skola utnyttjas även inom de nya lokalerna.
Det är emellertid uppenbart, att åtskilliga nyanskaffningar — icke minst
med hänsyn till att löpande ny- eller ersättningsanskaffning för departementets
del sedan lång tid i avvaktan på överflyttningen hållits tillbaka —- nu äro ofrånkomliga. Härtill kommer, att särskilda medel synas böra beräknas
för erforderliga renoveringar och direkta flyttningskostnader. Inom departementet
verkställd överslagsberäkning har givit vid handen, att här avsedda
kostnader torde kunna hållas inom en ram av 100 000 kronor. Då, enligt
vad jag inhämtat, dessa kostnader icke torde kunna rymmas inom ramen
för av riksdagen anvisade materielanskaffningsanslag, har jag ansett mig
böra förorda att — i likhet med vad som skett för finansdepartementets del
-— för ändamålet erforderliga medel anvisas under ett särskilt anslag av reservationsanslags
natur.
Ifrågavarande anslag synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarsdepartementet: Utrustning och inredning av
nya lokaler å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av........kronor 100 000.
C. Förs varskraft erna.
Marinen.
Sjukvård.
[2.] 71 a. Marinen: Bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona,
reservationsanslag. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1943:207
har riksdagen (skrivelse nr 336) dels beslutat, att marinens sjukhus i Karlskrona
skall nedläggas och sjukhusets uppgifter övertagas av ett till länslasarettet
i Karlskrona förlagt samarbetssjukhus, dels bemyndigat Kungl. Maj:t
att med Blekinge läns landsting träffa erforderliga avtal rörande ej mindre
utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona till samarbetssjukhus i enlighet med
vissa i propositionen angivna riktlinjer än även de mellan landstinget och
staten föreliggande ekonomiska och rättsliga frågorna i samband med vården
av militära patienter å länslasarettet, dels ock till bidrag till utbyggnad
av ifrågavarande länslasarett för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under
fjärde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Genom beslut den 20 augusti 1943 har Kungl. Maj:t godkänt ett av marinförvaltningen
ingivet förslag till avtal med landstinget, enligt vilket — på
sätt i propositionen förutsatts — Kungl. Maj:t och kronan förbundit sig att
med ett sammanlagt belopp av 3 125 000 kronor deltaga i kostnaderna för
om- och tillbyggnad av länslasarettet ävensom att deltaga i kostnaderna för
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
5
vissa inventarier, inberäknat linoleummatlor m. m. Vid bestämmandet av
förenämnda belopp hade såsom utgångspunkt tagits en beräknad total kostnad
för om- och tillbyggnaden av 5 060 000 kronor. Återstående belopp eller
(5 060 000 — 3 125 000 =) 1 935 000 kronor skulle landstinget svara för.
Därest de sammanlagda kostnaderna för om- och tillbyggnaden komme att
överstiga eller understiga det belopp, som beräknats för företaget i dess helhet,
skulle kronans andel i byggnadskostnadema jämkas med hänsyn såväl
till kronans beräknade delaktighet i byggnadskostnadema som ock till eventuella
ändringar i byggnadsprogrammet. Genom samma beslut har Kungl.
Maj:t vidare förordnat ledamöter och suppleanter i den byggnadskommitté,
som skulle handhava genomförandet av ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten.
Sedermera har 1944 års riksdag (skrivelsen nr 4) efter förslag av Kungl.
Maj:t i 1944 års statsverksproposition (s. 140) till bidrag till utbyggnad av
ifrågavarande länslasarett för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag
av 2 625 000 kronor.
Såsom bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona har riksdagen
sålunda hittills anvisat tillhopa (500 000 + 2 625 000 =) 3 125 000 kronor,
d. v. s. det i berörda avtal angivna beloppet.
I skrivelse den 26 september 1946 har byggnadskommittén för länslasarettet
i Karlskrona anfört i huvudsak följande.
En första byggnadsetapp beträffande utbyggnaden av länslasarettet hade
i det närmaste färdigställts. I denna etapp hade ingått bland annat epidemisjukhusbyggnader
samt personalbostäder. Kostnaderna för denna etapp hade
tidigare beräknats till 1 743 300 kronor. De verkliga kostnaderna hade emellertid
uppgått till 2 062 583 kronor. Merkostnaderna för denna etapp uppginge
sålunda till 319 283 kronor. Härav hänförde sig 50 700 kronor till golvbeläggningar,
vilka slutligt skulle gäldas från särskilt anslag. Av övriga merkostnader
hänförde sig ett belopp av 82 082 kronor till omändrings- och
utvidgningsarbeten för tillgodoseende av vårdplatser åt militärpatienter under
tiden för ombyggnadsarbetena, till vilka kostnader hänsyn icke tagits vid
uppgörandet av de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Återstående merkostnader
hänförde sig till prisstegring sedan tiden för uppgörandet av kostnadsberäkningarna
under år 1942, vilken prisstegring kunde beräknas till
i runt tal 12 %>.
Kostnaderna för kvarvarande byggnadsarbeten hade tidigare beräknats till
(5 060 000 — 1 743 300 =) 3 316 700 kronor. Sedan byggnadsprogrammet
fastställdes, hade emellertid landstinget vid urtima möte den 5 februari 1945
beslutat, att den planerade tvättinrättningen i sjukhuset skulle utbyggas till
centraltvätt för landstingets anstalter samt anvisat för utvidgningen erforderliga
medel. Vid den närmare utformningen av programmet hade krav
från läkarhåll framkommit på vissa ändringar och utökningar, vilka byggnadskommittén
ansett sig i vissa delar böra beakta. Slutligen hade byggnadskommittén
funnit, att vissa omdispositioner och utvidgningar borde vidtagas
såväl ur anläggnings- och driftssynpunkt som ock med hänsyn till de stegrade
krav, som på grund av den medicinska utvecklingen icke kunnat avvisas.
På grund härav hade byggnadskommittén låtit företaga en översyn beträffande
det återstående byggnadsprogrammet samt därvid uppgjort en
kostnadsberäkning, vilken utvisade, att kostnaderna för programmet kunde
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
förutses bli högre än de beräknade. Höjningarna hänförde sig givetvis till stor
del till inträffade prisstegringar men även till de ändringar i byggnadsprogrammet,
som ansetts böra vidtagas.
Den största ökningen orsakades av den föreslagna omändringen av byggnad
XIII, som skulle innehålla lasarettets specialavdelningar och de medicinska
avdelningarna för militärfall. Sjukhuskorridorerna i byggnaden borde
utökas från 2 meter till 2,30 meter. Vidare borde särskilda mottagningslokaler
för chefsläkaren å den medicinska avdelningen för militära fall anordnas,
varjämte en utökning av utrymmena för det till byggnaden förlagda
centrallaboratoriet borde äga rum. Enligt det reviderade förslaget komme
antalet vårdplatser för medicinska fall att nedgå från 91 till 87, vilket antal
emellertid finge anses fullt tillräckligt. Genom de föreslagna omdispositionerna
och utökningarna komme byggnadsvolymen att ökas från 19 240 kubikmeter
till 21 775 kubikmeter. Merkostnaden för denna byggnad uppginge till
530 000 kronor, varav 288 000 kronor hänförde sig till prisstegringar och
242 000 kronor till andra kostnadsökningar. Övriga större merkostnader hänförde
sig till op era tionspa vil jongen (byggnad III) och panncentralen (byggnad
XII), där kostnadsökningarna utgjorde 164 090 kronor respektive 310 800
kronor. Å andra sidan hade kostnaderna för ombyggnadsarbetena i mottagningsbyggnaden
(byggnaderna IV, V och XI) på grund av vissa omdispositioner
kunnat nedbringas med 112 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för såväl utförda som återstående byggnadsarbeten
beräknades av byggnadskommittén uppgå till 6 523 710 kronor. För
ändamålet hade riksdag och landsting anvisat 5 060 000 kronor, varjämte ett
belopp av 109 050 kronor i särskild ordning av landstinget ställts till förfogande
för utökning av lasarettets tvättinrättning m. m. Merkostnaderna för
byggnadsprogrammets genomförande kunde sålunda beräknas till (6 523 710
— 5 060 000 — 109 050 =) 1 354 660 kronor, varav 693 370 kronor hänförde
sig till prisstegringar och 661 290 kronor å utökningar utöver det ordinarie
programmet.
För gäldande av merkostnaderna borde kronan tillskjuta ett belopp av
877 080 kronor samt landstinget ett belopp av 477 580 kronor.
Försvarets sjukvårdsförvaltning bär i yttrande framhållit, bland annat,
att en översyn av det militära vårdplatsbehovet vid lasarettet borde företagas
med ledning av de erfarenheter, som kunde ha framkommit efter beredskapens
upphörande. Det förefölle icke uteslutet, att en minskning av platsantalet
skulle kunna ske och att byggnadskostnadema för byggnad XIII härigenom
skulle kunna förbilligas. Byggnadskommittén hade under hand förklarat
sig icke ha något att erinra mot en dylik utredning. Vid sådant förhållande
ansåge sig sjukvårdsförvaltningen icke i förevarande läge böra avge
yttrande över den nu föreslagna utformningen av byggnad XIII. Vad beträffade
den övriga delen av det utökade byggnadsprogrammet syntes detta innebära
en väsentlig förbättring i drifts- och vårdtekniskt hänseende i jämförelse
med det ursprungliga programmet. Sjukvårdsförvaltningen finge för
sin del tillstyrka, att kronan påtoge sig de merkostnader, som belöpte på
kronan i vad det gällde det nu återstående byggnadsprogrammet, dock med
undantag för byggnad XIII, samt att beträffande sistnämnda byggnadsprojekt
en omprövning borde ske genom byggnadskommitténs försorg i samråd
med sjukvårdsförvaltningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
7
Sedan byggnadskommittén med anledning härav under hand erhållit i
uppdrag att i samråd med sjukvårdsförvaltningen verkställa den ifrågavarande
utx-edningen rörande det militära vårdplatsbehovet vid länslasarettet,
ha kommittén och sjukvårdsförvaltningen i gemensamt yttrande anfört i
huvudsak följande.
Sjukvårdsförvaltningen hade till kommitténs förfogande ställt uppgifter
dels rörande beläggningen med militära patienter å den militärmedicinska
avdelningen, vilken i provisoriska lokaler varit i verksamhet alltsedan marinens
sjukhus nedlades i juli 1945, dels angående beläggningen å truppförbandssjukhusen
vid i Karlskrona förlagda förband (örlogsstationen, flottans
sjömansskola och Karlskrona kustartilleriregemente). Uppgifterna, som avsåge
tiden 1 oktober 1945—30 september 1946, utvisade beträffande den militärmedicinska
avdelningen å lasarettet, att under en period av omkring tre
månader från mitten av januari till mitten av april 1946 mellan 60 och 90
sängar, därunder en kortare tid mer än 90 sängar, varit belagda med militära
patienter. Under återstående delen av den tid uppgifterna avsåge hade de
militära patienterna uppgått till omkring 60, och tidvis — särskilt under sommarmånaderna
—- icke obetydligt understigit denna siffra. Beträffande truppförbandssjukhusen
framginge av uppgifterna, att beläggningen, frånsett en
period av ökad sjuklighet under början av 1946, icke uppgått till sjukhusens
fulla kapacitet.
Sjukvårdsförvaltningen hade med ledning av nämnda beläggningsuppgifter
ifrågasatt en minskning av antalet vårdplatser å den militärmedicinska
avdelningen från 87 — vartill antalet platser å avdelningen bestämts enligt
byggnadskommitténs senaste förslag -—- till 58, innebärande en reducering
med en vårdenhet om 29 sängar. Sjukvårdsförvaltningen hade härvid erinrat
om att för militärt behov disponerades, förutom den militärmedicinska
avdelningen, 40 sängar å kirurgisk avdelning, 15 sängar å specialavdelningar,
80 sängar i en beredskapsavdelning samt 80 sängar i två nu färdigställda
baracker, förlagda i anslutning till lasarettet. Under förutsättning att beläggningen
på den militärmedicinska avdelningen under ovan berörda tidsperiod
kunde läggas till grund för beräkningen av vårdsplatsbehovet under kommande
tid, borde sålunda avdelningen utan olägenhet kunna begränsas till
58 sängar. Det vore emellertid tänkbart, att speciella omständigheter under
den angivna tidsperioden möjligen kunde ha föranlett en mindre beläggning
på den militärmedicinska avdelningen än som under vanliga förhållanden borde
beräknas. För att få denna fråga belyst hade beläggningsuppgiftema underställts
chefen för marinen, som emellertid av bland annat beredskapsskäl
avstyrkt en reducering av antalet vårdplatser på militärmedicinska avdelningen.
Även om vissa skäl för en reducering av avdelningens vårdplatsantal syntes
föreligga, utgjorde dock den hittills vunna erfarenheten ej tillräcklig grund
för ett definitivt ställningstagande i frågan.
Kostnaden för den vårdenhet, som ifrågasatts skola utgå, hade beräknats
till cirka 4 500 kronor per vårdplats eller tillhopa cirka 127 000 kronor. Till
detta belopp kunde besparingen för kronans del beräknas, om vårdenheten i
fråga icke byggdes. Om vårdenheten under större delen av året icke skulle
bli tagen i anspråk för militärmedicinskt bruk, komme densamma med till
visshet gränsande sannolikhet att utnyttjas för civilt behov. Med hänsyn till
den relativt ringa kostnaden för vårdenheten syntes det därför angeläget,
att avdelningen komme till stånd. Kommittén hade med anledning härav
övervägt möjligheten att erbjuda landstinget vårdenheten till ett uris av
127 000 kronor. Emellertid ville kommittén, under beaktande av chefens för
marinen yttrande, icke för närvarande förorda detta.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
Med hänvisning till det anförda finge byggnadskommittén och sjukvårdsförvaltningen
föreslå, att den planerade militärmedicinska avdelningen utbyggdes
i planerad omfattning.
Landstingets förvaltningsutskott har sedermera i särskild skrivelse förklarat,
att utskottet å landstingets vägnar förbunde sig att, därest det efter
fem år skulle visa sig, att kronan icke behövde disponera ifrågavarande sjukvårdsenhet,
upptaga förhandlingar angående inlösen av densamma till självkostnadspris,
beräknat till 127 000 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj:t och kronan
såsom bidrag till kostnaderna för om- och tillbyggnad av länslasarettet
i Karlskrona tillskjutit ett belopp av 3 125 000 kronor. Enligt det av Kungl.
Maj:t med riksdagens bemyndigande träffade avtalet med Blekinge läns
landsting skulle, därest de sammanlagda kostnaderna för om- och tillbyggnaden
komme att över- eller understiga det belopp, som beräknats för företaget
i dess helhet, kronans andel i byggnadskostnaderna jämkas med hänsyn
såväl till kronans beräknade delaktighet i byggnadskostnaderna som ock
till eventuella ändringar i byggnadsprogrammet. Sedan nu en första etapp
av byggnadsprogrammet färdigställts och slutliga planer utarbetats beträffande
återstående arbeten, har det visat sig, att de tidigare beräknade kostnaderna
för byggnadsprogrammet i dess helhet komma att ökas med omkring
1 355 000 kronor. Av kostnadsökningen hänföra sig i avrundade tal
695 000 kronor till prisstegringar och 660 000 kronor till utökningar utöver
det tidigare avsedda programmet.
De ursprungliga kostnadsberäkningarna uppgjordes år 1942. Prisstegringen
sedan dess har beräknats till 12 %. Gentemot beräkningen av merkostnaderna
i denna del har jag intet att erinra.
Beträffande merkostnaderna i övrigt ha utförts vissa undersökningar beträffande
möjligheterna att nedbringa det ytterligare medelsbehovet genom
att utesluta en vårdavdelning om 29 sängar å den militärmedicinska avdelningen.
Härigenom skulle en kostnadsbesparing av 127 000 kronor uppnås
för kronan. För egen del är jag, med hänsyn till numera föreliggande erfarenheter,
benägen antaga att den militärmedicinska avdelningen överdimensionerats
och att man följaktligen redan nu kan räkna med att, om programmet
fullföljes i beslutad omfattning, det blir civila patienter och icke militära
som komma att belägga ett ej obetydligt antal platser i den militärmedicinska
avdelningen. Med landstinget ha därför skett överläggningar vilka lett till ett
uttalande från landstingets sida av innebörd att landstinget vore villigt att
träda i förhandlingar om inlösen av den förutnämnda vårdavdelningen om
29 sängar, därest det efter fem år skulle visa sig att kronan icke behöver
disponera densamma. Då överskottsplatserna kunna ställas till sjukvårdens
förfogande för ett exceptionellt lågt pris — omkring 4 500 kronor per vårdplats
— och ett stort behov av dessa platser torde föreligga för den civila
sjukvården, lärer det icke vara välbetänkt att nu överväga en reduktion av
byggnadsprogrammet på den grund att landstinget icke i detta sammanhang
gäldar merkostnaderna. Jag förordar därför, att den militärmedicinska av
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
9
delningen utbygges till avsedd storlek och att statsverket bestrider kostnaderna
jämväl till den del de belöpa på de överskjutande platserna, varvid
dock förutsättes, att frågan om bestridandet slutligt av de sistnämnda kostnaderna
blir föremål för förhandlingar framdeles med landstinget. De ändringar
i byggnadsprogrammet i övrigt som föreslagits synas vara ändamålsenliga
och lämpliga, varför jag förordar, att för ändamålet erforderliga ytterligare
medel ställas till förfogande.
Byggnadskommittén har uppgjort förslag till uppdelning av merkostnaderna,
enligt vilket kronan skall tillskjuta ett belopp av 877 080 kronor och
landstinget ett belopp av 477 580 kronor. Då den föreslagna uppdelningen av
kostnaderna — med nyss angiven reservation — icke givit mig anledning
till huvudsaklig erinran, beräknar jag för gäldande av nu ifrågavarande merkostnader
ett belopp av i avrundat tal 880 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Marinen: Bidrag till utbyggnad av länslasarettet i
Karlskrona å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av........kronor 880 000.
Flygvapnet.
Flygmateriel m. m.
[3.] Viss materielanskaffning för flygvapnet. Sedan 1945 års riksdag (proposition
nr 79, punkt 2; riksdagens skrivelse nr 100) å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 250 000 kronor
till inköp av ett sjöflygplan, har för flygvapnets räkning, såsom komplettering
av den tidigare ambulansflygmaterielen, anskaffats ett för räddningstjänst
avsett tremotorigt sjöflygplan av typen Dornier Do 24.
Med erinran härom hemställde flygförvaltningen i sin skrivelse den 20
augusti 1946 med medelsäskanden för budgetåret 1947/48 om anvisande av
medel, 5 000 000 kronor, för anskaffning av ytterligare ett antal för räddningstjänst
lämpliga flygplan. Till stöd för förslaget framhölls, att det för
ett land med Sveriges topografi — omflutet av vatten, rikt på sjöar och stora
otillgängliga vildmarksområden -— vore av vikt att under såväl fred som
krig förfoga över en snabbt arbetande organisation, som kunde utöva räddningstjänst
för att bispringa människor, vilka genom nöd hamnat i havet
eller i vildmark. En sådan räddningstjänst syntes främst böra organiseras
för flygvapnets behov med beaktande av att även den civila luftfartens och
sjöfartens liksom eljest inträdande behov av hjälpåtgärder skulle kunna tillgodoses.
Den åsyftade anskaffningen avsåg i första hand tio för räddningstjänst
lämpade sjöflygplan.
I skrivelse den 6 september 1946 har nu flygförvaltningen hemställt om
bemyndigande att med i anspråk ta gande av tillgängliga medel inköpa lyra
sjöflygplan för räddningstjänst jämte reservdelar för högst 1 800 000 kronor.
Till stöd för förslaget bar ytterligare anförts i huvudsak följande.
10
Kungi. Maj:ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
Den flygande personalen vore så dyrbar, att inga åtgärder, som kunde bidraga
till dess räddning ur nödläge, finge försummas. Även ur psykologisk
synpunkt vore en räddningsorganisation värdefull. Enligt samstämmiga erfarenheter
från deltagarna i det nu avslutade kriget stärktes i hög grad den
flygande personalens anda genom vetskapen att vid haveri eller nödlandning
en effektiv räddningsorganisation snabbt trädde i funktion. Även för den
civila luft- och sjöfarten vore en effektiv räddningsorganisation av stort
värde. Den internationella sammanslutningen för reglering av civil lufttrafik
hade i sina rekommendationer framhållit värdet av en effektiv räddningstjänst
inom anslutna länder. Möjlighet syntes nu föreligga att för fördelaktigt
pris förvärva ett antal amerikanska sjöflygplan med lämpliga egenskaper
— lång flygtid, god lastförmåga och stor sjövärdighet. Genom den
föreslagna anskaffningen skulle vinnas en välbehövlig förstärkning av den
fåtaliga och föråldrade räddningsmaterielen, varjämte erfarenheter av värde
för den fortsatta utbyggnaden av räddningsorganisationen skulle kunna erhållas.
Flygförvaltningen bär vidare i skrivelse den 25 oktober 1946 hemställt
om bemyndigande att för högst 775 000 kronor inköpa två eller tre stabsoch
transportflygplan samt till stöd för denna framställning anfört i huvudsak
följande.
I samband med de senaste arens omfattande utbyggnad av flygvapnet hade
behovet av transportflygplan ökats. Transporter luftledes inom och utom
landet förekomme numera vid flygvapnet i stor utsträckning — större övningar
och inspektioner samt hämtning av i utlandet inköpta flygplan m. m.
Tid efter annan hade flygvapnet därjämte att verkställa transportflygning
för överbefälhavarens och de andra försvarsgrenarnas räkning. Framdeles
syntes man också få räkna med att civila myndigheter komme att göra anspråk
på transport luftledes genom flygvapnets försorg. Flygvapnet disponerade
för närvarande ett enda transportflygplan. Då det ökade transportbehovet
icke kunde tillgodoses med anlitande av detta flygplan, funne flygförvaltningen
det vara erforderligt, att ämbetsverket bereddes möjlighet att
anskaffa två eller tre för ändamålet lämpliga flygplan.
Flygförvaltningen har föreslagit, att kostnaderna för sistnämnda anskaffning
skola bestridas av tillgänglig behållning av det för budgetåret 1940/41
anvisade reservationsanslaget av 50 450 000 kronor till Materielanskaffning
för jaktflottiljer m. m.
Överbefälhavaren har tillstyrkt, att de föreslagna anskaffningarna komma
till stånd.
Det enligt 1945 års riksdags beslut anskaffade sjöflygplanet har medfört
en avsevärd förbättring av flygvapnets möjligheter att vid inträffade eller
befarade olyckor i luften eller till sjöss organisera en effektiv spanings- och
räddningstjänst. Denna räddningstjänst är i första hand avsedd för flygvapnets
behov. Emellertid torde den vara av stort värde även för civila ändamål,
främst sjöfarten. Det redan anskaffade sjöflygplanet — likisom de
flygplan, som nu föreslås till anskaffning —- äro nämligen mycket lämpliga
för bispringande av nödställda på öppna havet, även i hård sjö.
Om en godtagbar beredskap i detta hänseende skall kunna upprätthållas
för hela landet — för både civila och militära behov — synes en utbyggnad
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
11
av organisationen ofrånkomlig. Då möjlighet nu föreligger att på goda villkor
förvärva för ändamålet lämpliga flygplan, föreslår jag, att denna beredskapsorganisation
utbygges. Jag kan emellertid icke tillstyrka, att för ändamålet
avses större belopp än 1 200 000 kronor. Det torde böra ankomma på
Kungl. Maj:t att efter förslag av flygförvaltningen inom ramen för detta belopp
besluta om anskaffningens omfattning. Då närmare erfarenheter böra
avvaktas, innan flygvapnets bestånd av större räddningsplan ytterligare förstärkes,
räknar jag med att det av flygförvaltningen för nästa budgetår äskade
beloppet för utbyggnad av räddningstjänsten skall kunna nedbringas med
omkring 3 500 000 kronor.
Flygvapnets tillgång på transportflygplan är uppenbarligen otillfredsställande,
och jag tillstyrker därför, att flygförvaltningen bemyndigas anskaffa
sådana plan inom ramen för det av ämbetsverket angivna beloppet, 775 000
kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för här ifrågavarande materielanskaffningar
skulle enligt det föregående utgöra (1 200 000 + 775 000 =) i runt
tal 2 000 000 kronor. Från flygförvaltningen inhämtade uppgifter utvisa, att
å det av ämbetsverket omnämnda anslaget till materielanskaffning för jaktflottiljer
m. m. finnes en odisponerad behållning av omkring 2 300 000 kronor.
Jag föreslår, att av detta belopp högst 2 000 000 kronor må disponeras
för den av mig tillstyrkta materielanskaffningen. Då det är önskvärt, att
ifrågavarande anslag snarast möjligt slutredovisas, föreslår jag, att nyssberörda
belopp, 2 000 000 kronor, överföres till reservationsanslaget till anskaffning
av flygmateriel. Härav följer, att beloppet, i den man det ej tages
i anspråk för den i det föregående angivna anskaffningen, enligt Kungl.
Maj :ts bestämmande kan användas för andra med sistnämnda anslag avsedda
ändamål.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att medgiva, att av behållningen å det för budgetåret 1940/
41 anvisade reservationsanslaget Materielanskaffning för
jaktflottiljer m. m. ett belopp av 2 000 000 kronor må överföras
till reservationsanslaget Flygvapnet: Anskaffning av
flygmateriel att disponeras på sätt i det föregående angivits.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C. F. von Horn.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
13
Bilaga 2.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
194-7.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Mossberg
anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47, statsrådet Möller beträffande punkten 1 och statsrådet Mossberg
beträffande punkterna 2 och 3. Föredragandena yttra därvid följande.
B. Sociala verk och inrättningar.
[1.] Försäkringsrådet: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för försäkringsrådet
är upptagen bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal å 76 500 kronor.
Genom beslut den 18 maj 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t försäkringsrådet
att förordna två befattningshavare hos rådet i lägre lönegrad än den 24 :e att
vara tillfälliga föredragande med rätt för envar av dem att — utöver lön å
egen befattning — härför uppbära en särskild ersättning motsvarande vad
som skulle hava tillkommit honom vid vikariat å förste byråsekreterartjänst
hos rådet. Vidare förklarade Kungl. Maj:t hinder icke möta för rådet att —
utöver förut befintlig amanuenspersonal — anställa ytterligare två amanuenser.
Dessa voro avsedda att inom amanuensgruppen ersätta de två befattningshavare,
som med bibehållande av lön å egen befattning förordnades
såsom tillfälliga föredragande. — För berörda anordning äro medel beräknade
under rådets icke-ordinariepost.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
Sedermera har emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 14 juni 1946
medgivit, att två tjänstemän med lön enligt civila avlöningsreglementet eller
1 avd. civila icke-ordinariereglementet, vilka efter förordnandets kungörande
till ansökning i den ordning, som vore stadgad för tillsättande av extra ordinarie
förste byråsekreterarbefattning (Eo 24) hos försäkringsrådet, förordnades
att bestrida göromål, vilka eljest ankomme på extra ordinarie förste
byråsekreterare, finge uppbära vikariatslön enligt härutinnan gällande bestämmelser.
Detta medgivande avsåg att ersätta den i beslutet den 18 maj 1945
avsedda anordningen.
Sedan ifrågavarande två förordnanden i vederbörlig ordning kungjorts till
ansökan lediga och till rådet inkomna ansökningar överlämnats till Kungl.
Maj:t, har Kungl. Maj:t genom beslut den 11 oktober 1946 förordnat två hos
försäkringsrådet anställda befattningshavare att tills vidare inom rådet bestrida
göromål, som eljest ankomme på extra ordinarie förste byråsekreterare
hos rådet, samt förklarat, att ifrågavarande befattningshavare på grund
av Kungl. Maj ds beslut den 14 juni 1946 under tiden för förordnandena
skulle äga uppbära vikariatslön.
I skrivelse den 29 november 1946 har försäkringsrådet hemställt, att ifrågavarande
anslagspost måtte för budgetåret 1946/47 få överskridas med 3 750
kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan kostnaden för vikariatslön enligt
beslutet den 14 juni 1946 för två tjänstemän under tiden 12 oktober 1946
—30 juni 1947 eller 12 350 kronor å ena sidan och kostnaden under samma
tid för den i beslutet den 18 maj 1945 avsedda anordningen eller 8 595 kronor
å andra sidan.
Försäkringsrådet har under hand upplyst, att icke-ordinarieposten för rådet
icke lämnar utrymme för täckande helt eller delvis av merkostnaden för
två tillfälliga föredragande hos rådet enligt beslutet den 14 juni 1946. Jag
tillstyrker därför, att riksdagens medgivande inhämtas till att denna anslagspost
för löpande budgetår överskrides med högst 3 750 kronor, och hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för försäkringsrådet upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 3 750 kronor.
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
[2.] 68 a. Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor, förslagsanslag.
Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört i samband med äskande
av anslag för budgetåret 1947/48 till vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor
(1947 års statsverksproposition, V. punkt 179) hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
15
att till Vissa utbildning skur ser för distriktsbarnmorskor å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 60 000.
G. Diverse.
[3.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett
reservationsanslag av 800 000 kronor. Vid budgetårets ingång fanns å anslaget
en reservation av cirka 22 800 kronor, varför det för budgetåret disponibla
beloppet utgör 822 800 kronor.
Utgifterna för ändamålet uppgingo för budgetåret 1945/46 till inalles
1 111 243 kronor. De mest kostnadskrävande kommittéerna voro socialvårdskommittén,
1941 års befolkningsutredning, statens sjukhusutredning av år
1943, parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden
och säkerhetstjänst, bostadssociala utredningen och kommittén för partiellt
arbetsföra. Samtliga nyssnämnda kommittéer ha fortsatt sitt arbete
under innevarande budgetår. Förevarande anslag har till följd härav blivit
starkt belastat. Förbrukningen till och med utgången av november 1946 har
utgjort i runt tal 570 000 kronor. Även om vissa av de nu arbetande utredningarna
kunna beräknas komma att avsluta eller inskränka sitt arbete under
första halvåret 1947, torde genom ökade utgifter för andra redan tillsatta
kommittéer samt behov av att igångsätta ytterligare utredningar någon
nedgång i de sammanlagda utgifterna knappast vara att förvänta. Det för
kommittéer och utredningar genom sakkunniga erforderliga tilläggsanslaget
torde med hänsyn härtill kunna beräknas till 500 000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 500 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Lennart Sundkler.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
17
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Sjätte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 samt anför därvid följande.
A. Kommunikationsdepartementet.
[1.] Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. Jag har i annat sammanhang
denna dag förordat vissa utökningar av personalen inom kommunikationsdepartementet.
Beträffande skälen härför torde jag få hänvisa
till den i statsverkspropositionen (Bil. 8, punkt 1) lämnade redogörelsen. Redan
innevarande budgetår har emellertid ökningen av arbetsbördan blivit
så betydande, att en förstärkning av personalen befunnits oundgängligen
nödvändig. Under senare hälften av 1946 ha sålunda ytterligare en amanuensaspirant,
en vaktmästare och ett skrivbiträde måst nyanställas. Vidare
har ett ordinarie kanslibiträde befordrats till extra ordinarie kansliskrivare.
Härigenom kommer belastningen på anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal att ökas på ett sätt, som icke varit förutsett vid
anslagsberäkningen hösten 1945. ökningen torde kunna beräknas till i runt
tal 12 500 kronor. Kungl. Maj:t torde böra utverka riksdagens bemyndigande
att medgiva överskridande av posten med nämnda belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 2. »
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för kommunikationsdepartementet
uppförda anslagsposten Avlöningar till ickeordinarie
personal må under budgetåret 1946/47 överskridas
med högst 12 500 kronor.
H. Diverse.
[2.] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen (Bil. 8, punkt 87) av frågan om anslag till förevarande
ändamål för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
alt till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 200 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
19
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för hudgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.
E. Diverse.
[1.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 500 000 kronor. Inom finansdepartementet pågår för närvarande ett
antal relativt kostnadskrävande utredningar. Härvid märkes i första hand
1945 års lönekommitté jämte därtill anslutna speciallöneulredningar. Belastningen
på anslaget uppgick vid årsskiftet till i runt tal 400 000 kronor, om
man bortser från kostnaderna för 1944 års nykterhetskommitté, för vilken
jag under nästkommande punkt äskar särskilt anslag. Inberäknat reservation
från budgetåret 1945/46 återstår endast ett belopp av omkring 150 000 kronor.
Då det synes erforderligt att de arbetande kommittéerna, särskilt då
lönekommittén, beredas tillfälle att med oförändrad arbetstakt fullfölja sina
utredningsuppgifter under innevarande budgetår synes anslaget nu böra förstärkas.
Med hänsyn till belastningen å anslaget synes denna förstärkning
icke kunna sältas till lägre belopp än 300 000 kronor.
Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
atl till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten lör budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 300 000.
[2.j 7 a. 1944 års nykterhelskommitté, reservationsanslag. I skrivelse den
28 juni 1943 (nr 455) anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
en förutsättningslös och allsidig utredning angående den svenska nykterhetslagstiftningens
framtida innehåll och utformning. 1 anledning härav
tillsattes med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 17 november 1944
en kommitté för utredning av nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och
utformning, vilken antagit benämningen 1944 ars nykterhetskommitté.
Kommittén har efter vederbörligt tillstånd igångsatt ett flertal utredningar
och undersökningar och bland annat påbörjat en undersökning angående
alkoholvanornas omfattning och verkningar samt deras samband med gällande
restriktionssystem, vilken har beräknats komma draga eu kostnad
av omkring 170 000 kronor. Om denna undersökning har nykterhetskommittén
i skrivelse den 23 oktober 1946 anfört i huvudsak följande.
Undersökningen avser att tillsammans med en redan verkställd gallupundersökning
utgöra den grundläggande allmänna utredning om alkoholbrukets
olika verkningar i vårt land, som kommittén anser nödvändig för atl
klarlägga av vilken storleksordning alkoholproblemet för närvarande är, i
vilken växelverkan alkoholens skadegörelser står till andra sociala företeelser
och vilka möjligheter samhället äger att genom olika ingripanden påverka
utvecklingen. Uen avser dessutom att belysa restriktionssystemets verkningar
och praktiska tillämpning samt att ge hållpunkter för ett närmare
bedömande av bakgrunden till ungdomens alkoholvanor.
Undersökningen är avsedd att utföras på det urval av befolkningen, omfattande
ca 140 000 personer (motsvarande ca 40 000 hushåll), som statistiska
centralbyrån utvalt ur 1945 års folkräkning för vissa statistiska undersökningar
(den s. k. bottensamplingen). För dessa personer skulle bearbetas
uppgifter, som insamlats från folkräkningen och allmänna bostadsräkningen,
ävensom särskilt införskaffade uppgifter ur straffregistret och de
kommunala socialregistren. De grundläggande uppgifterna om rusdrycksinköp
och nykterhetsanmärkningar skulie inhämtas ur systembolagens registermaterial,
vilkas i sitt slag unika uppgifter härigenom för första gången
skulle göras till föremål för en mera ingående bearbetning. För ungdomens
del erhålles dessutom uppgifter genom direkt utfrågning.
Vad kommittén med ledning av de nämnda uppgifterna väntar sig få utrett,
kan sammanfattas i sju punkter:
1. Alkoholvanornas omfattning och utformning hos olika samhällsgrupper.
2. Alkoholkonsumtionens förändringar hos olika samhällsgrupper under
de senaste femton åren. Denna del av undersökningen är avsedd att utföras
endast på en mindre del av materialet.
3. Alkoholproblemet ur social synpunkt med särskild hänsyn till hur samhällets
hjälpverksamhet fördelar sig på de olika alkoholvanegrupperna.
4. Alkoholutgiftema hos olika samhällsgrupper.
5. Restriktionssystemets effektivitet och praktiska tillämpning.
6. Den socialpsykologiska bakgrunden till ungdomens alkoholvanor.
7. Orsakerna till att vissa ungdomar hemfalla åt missbruk.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
21
Eu provundersökning på samma uppgiftsmaterial har företagits under ledning
av professor Gunnar Dahlberg. Erfarenheterna från denna har varit föremål
för ytterligare utredning genom kommitténs sekretariat, varvid möjligheterna
till en detaljerad bearbetning ingående diskuterats.
Uppgifterna från systembolagens registermaterial kan i huvudsak endast
ge upplysningar angående personer över 25 år. Då emellertid flertalet personer,
som erhåller motbok, redan tidigare torde ha förvärvat alkoholvanor av
viss omfattning och fått sin inställning till alkoholbruk och nykterhetslagstiftning
bestämd, är det nödvändigt alt ägna särskild uppmärksamhet åt
ungdomens alkoholvanor mot bakgrunden av dess fritidssysselsättningar,
uppfostrings- och hemförhållanden. Erforderliga uppgifter härom synes endast
kunna erhållas genom direkt utfrågning. Denna särskilda undersökning
är avsedd att av kostnadsskäl begränsas till hälften av de i den s. k. bottensamplingen
ingående personerna mellan 17 och 26 år, eller ca 10 000 personer.
Beträffande dessa personer kan uppgifterna ur folkräkningen, bostadsräkningen,
straffregistret, systembolagsregislren och socialregistren sammanställas
med intervjuledes inhämtade uppgifter, vilket innebär att materialet
kan användas för en ingående bearbetning. Intervjuarna har kommittén för
avsikt att utvälja genom länsnykterhetsnämndernas ombudsmän i samarbete
med de ledande personerna inom de politiska ungdomsorganisationernas
lokalavdelningar. Vid planerandet har hänsyn tagits till en mindre provundersökning
som företagits av kommitténs sekretariat.
För att få ytterligare belysning av ungdomsfylleriets och även alkholismens
orsakssammanhang avser kommittén att dessutom inhämta motsvarande
intervjuuppgifter från ca 2 000 ungdomsfyllerister och unga brottslingar
och — för att få jämförelsematerial av annan art —- från ca 1 000
folkhögskoleelever. I dessa fall skulle uppgifterna inhämtas genom nykterhets-
och barnavårdsnämnder, resp. genom anstalter och skolor.
Kostnaderna för undersökningen kan inte exakt angivas, då några helt
jämförbara utredningar inte tidigare torde ha företagits. Kommittén har förutsatt
att inga särskilda kostnader behöver beräknas för systembolagens,
nykterhetsnämndernas och socialregistrens medverkan och inte heller för inhämtande
av uppgifter från ungdomsvårdens yrkesskolor, fångvårdsanstaltema
och folkhögskolorna. Vid beräkningen har kommittén vidare utgått
ifrån att inhämtande och granskning av uppgifter från socialregister och
nykterhetsnämnder samt maskinbearbetningen skulle utföras av socialstyrelsens
statistiska byrå till självkostnadspris. Enligt vad kommittén under
hand inhämtat synes möjligheter härtill finnas.
Under ovan angivna förutsättningar har kommitténs ungefärliga beräk
-
ning givit följande resultat.
Urval, formulär, utsändning........................... kronor 25 600
Uppgifter från socialregistren (socialstyrelsens kostnader) . . » 2 700
Kostnader för intervjuer (2 kr. per intervju till intervjuania,
resekostnader, kostnader för länsnykterhetsnämndema
m. in.) ............................................ » .''it 200
Granskning och kodiliering av uppgifter ................ 26 300
Maskinbearbetning (socialstyrelsens kostnader) .......... 31 100
Tabulering och maskinskrivning....................... 5 300
Arbetsledare, IV2 år .................................. » 20 000
Amanuens, 1 år ...................................... - 6 000
Ofömtsedda kostnader................................ » 14 000
Summa kronor 172 200.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
Genom beslut den 22 november 1946 har Kungl. Maj:t anvisat ett belopp
av 15 000 kronor för undersökningens påbörjande.
Det synes angeläget, att nykterhetskommitlén erhåller möjlighet att fullfölja
denna undersökning. Riksdagen torde emellertid med hänsyn till kostnadernas
omfattning böra erhålla tillfälle att taga ställning till frågan.
Kostnaderna för kommittén ha hittills avförts å sjunde huvudtitelns reservationsanslag
för kommittéer och utredningar genom sakkunniga. De utgjorde
för budgetåret 1945/46 närmare 44 000 kronor och beräknas inklusive
de sammanlagda kostnaderna för förenämnda undersökning under innevarande
budgetår uppgå till ca 250 000 kronor. Med hänsyn till storleken av
ifrågavarande kostnader och utredningens speciella karaktär synes det lämpligt,
att särskilda medel anvisas för bestridande av kostnaderna för löpande
budgetår. För ändamålet torde böra å tilläggsstat till riksstaten uppföras ett
reservationsanslag å 250 000 kronor. Från detta anslag bör ersättning tillföras
sjunde huvudtitelns kommittéanslag för redan bestridda utgifter för
kommittén, såvitt de avse budgetåret 1946/47. I fråga om anslag för nästa
budgetår har framställning gjorts vid anmälan av sjunde huvudtiteln i
statsverkspropositionen.
På grund av det anförda får jag hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till 1944 års nykterhetskommitté å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 250 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
B. Sandberg.
Kungi. Maj ds proposition nr 2.
23
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 7947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
samt anför därvid följande.
E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
[l.J Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I samband med den vid 1942
års riksdag beslutade tjänsteförteckningsrevisionen (1942 års statsverksproposition,
bilagan Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma
frågor och bilagan åttonde huvudtiteln, s. 212 f.; riksdagens skrivelse nr 16
och nr 8, punkten 85) uppflyttades från och med den 1 juli 1942 bland annat
två laboratorsbefaltningar vid farmacevtiska institutet från lönegraden A 22
till lönegraden Eo 24. Förändringen av ifrågavarande tjänster föranledde,
vid en tillämpning av de av Kungl. Maj:t genom cirkulär den 5 juni 1942
(nr 362) meddelade bestämmelserna angående löneklassplacering i vissa fall
av befattningshavare, som med anledning av tjänsteförteckningsrevisionen
inom allmänna civilförvaltningen övergått till befattning inom högre lönegrad,
ingen omedelbar löncklassuppflyttning för deras innehavare. Med stöd
av ett därom av 1943 års riksdag fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 331)
föreskrev Kungl. Maj:t emellertid sedermera — med ändring av omförmälda
tidigare bestämmelser — genom cirkulär den 30 juni 1943 (nr 580), att de i
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet meddelade
föreskrifterna om löneklassplacering vid befordran skulle, räknat från och
med den 1 juli 1942, äga tillämpning i de med nyssnämnda bestämmelser
åsyftade fallen.
Sedan styrelsen för farmacevtiska institutet i skrivelse den 12 november
1946 — med förmälan att förberörda två laboratorer genom förbiseende av
bestämmelserna i 1943 års cirkulär icke kommit i åtnjutande av den löneklassplacering,
vartill de enligt dessa varit berättigade — hemställt, att den
under avlöningsstaten för institutet upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig ieke-ordinarie personal måtte för utbetalande av dem efter löneklassuppflyttning
tillkommande avlöningsmedel få överskridas med visst belopp,
har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 december 1946 medgivit, att omförmälda
anslagspost finge för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1946/47 överskridas med högst 4 400 kronor.
Det sålunda medgivna överskridandet har jag ansett böra anmälas för
riksdagen.
H. Allmänna läroverken m. m.
[2.] 25 a. Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,
förslagsanslag. I 1946 års åttonde huvudtitel, s. 253 ff. och 278 ff.,
förordades i anslutning till av 1944 års lönekommitté för privatläroverken
framlagda förslag en viss förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen för
kvinnliga heltidsanställda föreståndare och ämneslärare vid privatläroverken
samt heltidsanställda lärarinnor och timlärarinnor vid handarbetsseininariema,
fackskolan i Uppsala och skolköksseminariema i Stockholm och
Göteborg. I en rid 1946 års riksdag väckt motion (11:330) hemställdes, att
riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 3 angående provisorisk förbättring
av löneställningen för statstjänare måtte besluta, att denna även
skulle avse personalen vid det statsunderstödda högre skolväsendet. I anledning
av motionen framhöll statsutskottet (uti. 1946: 8) bland annat, att utskottet
visserligen funnit vad motionären anfört äga ett visst berättigande,
men att utskottet icke funne sig berett att föreslå en ändring av de av departementschefen
förordade grunderna för den tillfälliga löneförbättringen. Det
syntes böra ankomma på 1944 års lönekommitté för privatläroverken att
taga förevarande fråga under närmare omprövning och för Kungl. Maj:t
framlägga det förslag, vartill omständigheterna kunde giva anledning.
Motionen föranledde ingen riksdagens åtgärd. Riksdagen biföll Kungl.
Maj:ts förslag om viss förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen.
Skolöverstyrelsen har i samband med sina anslagsäskanden beträffande
privatläroverken för nästa budgetår överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd,
till överstyrelsen ingiven framställning om provisorisk avlöningsförstärkning
till timlärare vid de statsunderstödda privatläroverken i Stockholm och i anslutning
därtill anfört följande.
Kungl. Moj:ts proposition nr 2.
25
Enligt överstyrelsens mening kunna bärande skäl anföras för ökat statsbidrag
även till timlärare. Den ifrågasatta ökningen bör emellertid även avse
övningslärare och givetvis tim- och övnings lä rare vid samtliga statsunderstödda
privatläroverk. Med anledning av statsutskottets uttalande vid behandlingen
av motionen II: 330 torde det närmast ankomma på 1944 års lönekommitté
att överväga och framlägga förslag om en uppräkning av statsbidraget
till lärarlönema vid dessa läroverk. Därvid torde även tim- och övningslärarnas
löner bliva föremål för omprövning. Med hänsyn härtill tillåter sig överstyrelsen
föreslå, att förevarande underdåniga framställning överlämnas till
kommittén för beaktande vid avgivandet av berörda förslag.
Sedan 1944 års lönekommitté anmodats avgiva yttrande i ärendet, har
kommittén i två särskilda skrivelser den 16 november 1946 avgivit förslag
dels rörande särskilt lönetillägg för lärarpersonalen vid ifrågavarande läroanstalter
under budgetåret 1946/47, vartill medel borde anvisas å tilläggsstat
för nämnda budgetår, dels ock rörande liknande tillägg för budgetåret 1947/
48. Till sistnämnda förslag har jag tagit ställning under punkten 179 i årets
åttonde huvudtitel. I förevarande sammanhang skall sålunda beröras förslaget
om särskilt lönetillägg för innevarande budgetår.
Kommittén framhåller, att när kommittén den 12 november 1945 avgav
sitt förslag om förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen den icke hade
kännedom om att förslag skulle komma att framläggas om tillfälligt lönetillägg
för första halvåret 1946 och provisoriskt lönetillägg för budgetåret
1946/47 åt befattningshavare bland annat vid statliga läroverk och högre
kommunala skolor och icke heller om att ersättningarna till timlärare i läroämnen
och övningsämnen vid nämnda läroanstalter sknlle komma att höjas.
Genom nämnda åtgärder hade den av kommittén åsyftade förbättringen av
lönerna i relation till lärarlönerna vid statliga och högre kommunala läroanstalter
icke emåtts. Del vore därför angeläget, att åtgärder i sådant syfte
nu vidtoges. Kommittén framhåller därvid att, enär kommittén vore beroende
av andra utredningars arbetsresultat, den icke för närvarande ansåge
sig kunna framlägga något förslag till definitiv lönereglering för privatläroverkens
lärare.
Kommittén funne sig icke kunna ifrågasätta, att ändring med retroaktiv
giltighet vidtoges av de belopp, som efter beslut av 1946 års riksdag utgå i
tillfällig löneförbättring för innevarande budgetår. Kommittén har därför
föreslagit, att utjämning av skillnaden i löneläge sker i form av ett särskilt
lönetillägg, anvisat å tilläggsstat.
Beträffande storleken av lönetillägget anför kommittén.
För att fullt motsvara den avlöningsförbättring, lärarna vid de statliga
och högre kommunala skolorna erhållit för budgetåret 1946/47, skulle lönetillägget
utgå med belopp, motsvarande, vad beträffar befattningshavare med
årsavlöning, i kungörelsen 1946:356 angivet belopp, vad beträffar timlärare
i läsämne, skillnaden mellan ersättningsbelopp för veckotimme i teoretiskt
läroämne enligt kungörelsen 1946:404 och motsvarande ersättningsbelopp
enligt kungörelsen 1943:526 samt, vad beträffar timlärare i övningsämne,
skillnaden mellan arvodesbelopp enligt kungörelsen 1946:406 och motsvarande
arvodesbelopp enligt kungörelsen 1943:613. Beloppen skulle då bliva
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
följande: för befattningshavare med årsavlöning vid läroanstalt på A—C-ort
720 kronor för år, på D—F-ort 690 kronor för år samt på G—I-ort 660
kronor för år, för timlärare i läsämne 25, 26 eller 27 kronor per veckotimme,
beroende på ortsgrupp och lärarens kompetens, samt för timlärare
i övningsämne 20, 21 eller 22 kronor per veckotimme, beroende på ortsgrupp
och lärarens undervisningsämne. Kommittén har emellertid begränsat
sig till att föreslå, att lönetillägget bestämmes till det lägsta av de för respektive
lärarkategori angivna differentierade beloppen.
Kommittén föreslår i anslutning härtill, att det särskilda lönetillägget
skall utgå med följande belopp, nämligen
för föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring vid privatläroverken
och heltidsanställd lärarinna vid de privata handarbets- och skolköksseminariema
660 kronor för år,
för timlärare i läsämne vid privatläroverken 25 kronor per veckotimme.
för övningslärare vid privatläroverken och timlärarinna i övningsämne
vid de ifrågavarande seminarierna 20 kronor per veckotimme.
Dyrtidstillägg och kristillägg förutsättas ej skola utgå på särskilt lönetillägg.
Vidare förutsätter kommittén, att ifrågavarande lönetillägg skall
komma vederbörande befattningshavare tillgodo utan minskning i övriga,
från staten eller från annat håll utgående löneförmåner.
I anslutning till vad som gäller för den tillfälliga löneförbättringen har
kommittén funnit eu maximeringsregel nödvändig även i fråga om det nu
föreslagna tillägget. Kommittén anför härom följande.
I fråga om kvinnlig föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring
vid privatläroverk, som åtnjuter minimiavlöning enligt kungörelsen 1909:
154, gäller enligt kungörelsen 1946: 548, att tillfällig löneförbättring må utgå
allenast i den mån löneförbättringen, tillsammans med vederbörandes
övriga löneförmåner vid tjänsten, vid av skolöverstyrelsen verkställd prövning
befunnits icke uppgå till högre belopp än avlöningen till kvinnlig rektor
respektive ämneslärare i motsvarande åldersgrupp och på samma dyrort
vid jämförlig kommunal flickskola. Befattningshavare, som på grund
av denna maximeringsregel ej uppbär tillfällig löneförbättring eller uppbär
sådan med reducerat belopp, bör givetvis ej komma i åtnjutande av särskilt
lönetillägg.
I fråga om annan föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring
vid privatläroverk gäller enligt kungörelsen 1946: 548, att tillfällig löneförbättring
må utgå med högst 2 500 kronor, då Kungl. Maj:t efter prövning
av vederbörande skolas ekonomiska förhållanden finner särskilt vägande
skäl därtill föranleda. I den mån befattningshavarens avlöning med en sådan
förhöjd tillfällig löneförbättring ungefär motsvarar avlöningen för jämiörlig
befattningshavare vid statligt läroverk, synes särskilt lönetillägg ej
böra utgå. Sådant lönetillägg bör ej heller utgå till en lärare som, utan nyss
nämnd förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen, uppbär högre eller
ungefär lika hög avlöning som eu lärare i motsvarande tjänsteställning vid
allmänt läroverk på samma dyrort.
Den erforderliga maximeringsregeln synes böra utformas på motsvarande
sätt som den ovan refererade regeln. Kommittén föreslår således, att särskilt
lönetillägg skall utgå till föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring
vid privatläroverk allenast i den mån det särskilda lönetillägget, tillsammans
med vederbörandes övriga löneförmåner vid tjänsten, icke upp
-
Karigl. Maj:ts proposition nr 2.
27
går till högre belopp än, vad beträffar kvinnlig föreståndare och ämnestärare
med full tjänstgöring, som åtnjuter minimiavlöning enligt kungörelsen
1909: 154, avlöningen till kvinnlig rektor respektive ämneslärare med
motsvarande kompetens och tjänsteställning i motsvarande åldersgrupp och
på samma dyrort vid jämförlig kommunal flickskola samt, vad beträffar
annan föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring, avlöningen till
rektor respektive ämneslärare med motsvarande kompetens och tjänsteställning
i motsvarande åldersgrupp och på samma dyrort vid jämförligt allmänt
läroverk. Kommittén föreslår vidare, att det uppdrages åt skolöverstyrelsen
att verkställa prövning angående ifrågavarande rätt till särskilt
lönetillägg.
Kommittén har beräknat kostnaderna för ett genomförande av
förslaget sålunda:
Privatläroverken.
Högre goss- och samskolor .......................... kronor 110 000
Högre flickskolor .................................. * 58 000
Enskilda mellanskolor .............................. » 12 000
Summa kronor 180 000.
De privata handarbets- och skolköksseminarierna.
Vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig
slöjd .......................................... kronor 4 000
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.............. » 18 500
Utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål .... » 1 500
Summa kronor 24 000
Total summa kronor 204 000.
I syfte att i någon mån utjämna skillnaden i löneläge mellan lärarna vid Departementstatsunderstödda
enskilda läroanstalter och motsvarande lärare vid statliga
och statsunderstödda kommunala läroanstaler beslöt 1946 års riksdag viss
förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen för kvinnliga heltidsanställda
föreståndare och ämneslärare vid privatläroverken samt heltidsanställda lärarinnor
och timlärarinnor vid liandarbetsseminarierna, fackskolan i Uppsala
och skolköksseminarierna i Stockholm och Göteborg. Genom samma
riksdags beslut om provisoriskt lönetillägg för befattningshavare vid bland
annat statliga läroverk och högre kommunala skolor samt det därpå följande
beslutet om höjd ersättning till timlärare i läro- och övningsämnen vid nämnda
läroanstalter kom emellertid den sålunda eftersträvade utjämningen i löneläget
icke till stånd i den utsträckning som åsyftats. Det synes därför angeläget,
alt åtgärder nu vidtagas för en ytterligare förbättring av lärarlönema
vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna.
Det förslag i nämnda hänseende, som framlagts av 1944 års lönekommitté
för privatläroverken, synes mig innebära en både rimlig och ur teknisk synpunkt
enkel lösning. Jag anser mig därför böra tillstyrka bifall till detta
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
förslag, som innebär, att för innevarande budgetår skall utgå ett särskilt lönetillägg
— varå dyrtidstillägg och kristillägg ej skola beräknas — med 660
kronor till föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring vid privatläroverken
och heltidsanställd lärarinna vid de privata handarbets- och skolköksseminariema,
med 25 kronor för veckotimme till timlärare i läsämne
vid privatläroverken samt med 20 kronor för veckotimme till övningslärare
vid privatläroverken och timlärarinna i övningsämne vid nyssnämnda seminarier.
I likhet med kommittén finner jag en maximeringsregel erforderlig
och har icke funnit anledning till erinran mot vad kommittén i sådant hänseende
anfört.
Förslaget har av kommittén beräknats draga en kostnad av sammanlagt
204 000 kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran mot denna beräkning
och får därför förorda, att ifrågavarande medel anvisas å tilläggsstat
för innevarande budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att särskilt lönetillägg må för budgetåret
1946/47 utgå till lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det
föregående förordat,
dels ock till Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 204 000.
J. Yrkesundervisningen.
[3.] 40. Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik, reservationsanslag.
Under åberopande av vad jag under punkten 290 i bilagan åttonde
huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 13 700
N. Diverse.
[4 ] 12. Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, reservationsanslag.
Under en följd av år har å riksstaten anvisats anslag till »Främjande
av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte». Sålunda
fanns å riksstaten för budgetåret 1945/46 uppfört ett reservationsanslag av
12 000 kronor för detta ändamål. Därjämte anvisades å tilläggsstat I till
riksstaten för samma budgetår ett reservationsanslag av 200 000 kronor till
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
29
»Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studieresor in. m.»
I riksstaten för innevarande budgetår hava dessa båda anslag sammanförts
till ett gemensamt reservationsanslag benämnt »Främjande av internationelltkulturellt
samarbete» och uppförts med 125 000 kronor. Därav hava 25 000
kronor särskilt avsetts för s. k. studentutbytesstipendier, medan återstoden
av anslaget avsetts skola disponeras av Kungl. Maj:t dels till reseunderstöd
och studiestipendier för såväl svenskar som utlänningar, varvid anslagsmedlen
ansetts böra komma till användning icke enbart till stipendier i hävdvunnen
mening utan även i mera fria former, som smidigare kunde i de särskilda
fallen anpassas efter föreliggande behov, dels ock till ett allsidigt
främjande av internationellt-kulturellt samarbete även på annat sätt.
Återknytandet av vårt lands kulturella förbindelser med utlandet efter Departementskrigsårens
isolering är otvivelaktigt en angelägenhet av högsta vikt. De möj- chefen.
ligheter, som utnyttjandet av hittills beviljade anslag till främjande av internationellt-kulturellt
samarbete i sådant avseende givit, ha också inom vida
kretsar mottagits med stort intresse. Uppenbart är, att inom en mängd av
kulturlivets områden föreligger ett starkt behov av ökat internationellt-kulturellt
umgänge med allt vad ett sådant kan giva av värdefulla erfarenheter
och impulser. Vid anmälan av frågan om beviljande av anslag till ifrågavarande
ändamål för innevarande budgetår förelåg icke några säkra hållpunkter
för beräknandet av storleken av de anslagsmedel, som borde anvisas
för studieresor in. in. Erfarenheten har emellertid numera visat, att hittills
anvisade medel långt ifrån täckt det förefintliga behovet. Hittills anvisade
anslag å tillhopa 300 000 kronor ha numera så gott som helt disponerats
till reseunderstöd m. in. åt svenskar för studier i utlandet och — i mindre
omfattning — för bidrag till utländska vetenskapsmäns studiebesök i Sverige.
Jag anser mig därför böra förorda, att till ifrågavarande ändamål för
nästa budgetår anvisas 225 000 kronor. Därjämte torde å tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår böra anvisas ett förstärkningsanslag av
75 000 kronor. I delta sammanhang hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Främjande av internationellt-kulturellt samarbete å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av ..................kronor 75 000.
[5.J 16. Extra utgifter, reservationsanslag. Åttonde huvudtitelns anslag till
detta ändamål var för budgetåret 1939/40 uppfört med 150 000 kronor men
sänktes under krigsåren till 100 000 kronor. För budgetåret 1945/46 anvisades
å riksstaten ett anslag för ändamålet av 100 000 kronor och å tilläggsstat
II till riksstaten ett förstärkningsanslag av 25 000 kronor. För innevarande
budgetår är anslaget uppfört med 125 000 kronor. Den enligt budgetredovisningen
vid ingången av sistnämnda budgetår kvarstående reservationen
av omkring 37 300 kronor var endast skenbar, enär dispositionsbeslut
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
tidigare meddelats beträffande nämnda anslagsmedel, ehuru utbetalning ej
skett före budgetårsskiftet. I realiteten har sålunda sedan den 1 juli 1946 icke
stått högre belopp än 125 000 kronor till Kungl. Maj:ts förfogande. Sistnämnda
belopp har intill utgången av sistlidna december månad i det närmaste
helt tagits i anspråk för en rad olika ändamål av mycket skiftande art. Anslaget
belastas regelmässigt av vissa årligen återkommande utgifter av skilda
slag, vilka icke ansetts vara av sådan natur, att särskilda anslagsmedel för
ändamålet bort anvisas under åttonde huvudtiteln, och därjämte av en mängd
tillfälliga utgifter av engångsanslags karaktär, ofta av så brådskande art eller
eljest av sådan beskaffenhet, att riksdagens medverkan icke ansetts böra
ifrågasättas. Flera framställningar av dylik karaktär äro för närvarande beroende
på Kungl. Maj:ts prövning.
Med hänsyn till det starkt ökade behov av medel till ifrågavarande ändamål,
som efter kriget framträtt, synes en väsentlig anslagsförstärkning erforderlig
och jag förordar i sådant hänseende ett belopp av 75 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 75 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Bäck.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
31
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, och statsrådet Sträng
anmäla härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47,
statsrådet Sköld beträffande punkterna 1, 2, 6 och 8 samt statsrådet Sträng
beträffande punkterna 3—5 och 7. Föredragandena yttra därvid följande.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.
[1.] 18 a. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Täckande av
vissa utgifter vid Alnarps mejeri. I skrivelse den 16 augusti 1946 har styrelsen
för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt om
medgivande att av för Alnarps mejeri tillgängliga rörelsemedel utbetala i
runt tal 39 000 kronor såsom gottgörelse till vissa av mejeriets mjölkleverantörer,
som under åren 1940—1944 erhållit lägre mjölkpris än andra leverantörer
till mejeriet, över framställningen ha remissyttranden avgivits av statskontoret,
lantbruksstyrelsen, statens livsmedelskommission och Svenska mejeriernas
riksförening.
I institutsstyrelsens skrivelse och en av föreståndaren för institutets mejeriavdelning
upprättad promemoria har framhållits bland annat följande.
För övningar och demonstrationer vid mejeriskolan och högre mejerikursen
samt för mejeritekniska försök och undersökningar ävensom för praktiska
prov vid statens maskin- och redskapsprovningsanstalters mejeriavdelning
behöves en mjölkmängd av omkring 12 000 kilogram om dagen. Härt ill
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
kommer, att Alnarps mejeri måste förse statens mejeriförsök med erforderliga
mängder mjölk. Under åren närmast före 1939 uppgick den vid mejeriet
invägda mjölken emellertid till allenast omkring 6 000 kilogram om dagen.
År 1940 upplöstes Fjelie mejeriförening, vars verksamhetsområde gränsade
till Alnarpsmejeriets. För att erhålla ökad mjölkmängd övertog Alnarps
mejeri hälften av föreningens mjölkleverantörer. Därigenom tillfördes mejeriet
ytterligare omkring 5 500 kilogram mjölk om dagen. Emellertid måste
institutet förbinda sig att under tiden den 1 november 1940—den 31 oktober
1948 till de av Fjelie mejeriförenings medlemmar, som överginge till att
leverera mjölk till Alnarps mejeri, tillämpa samma villkor som Lundaortens
mejeriförening komme att tillämpa för sina medlemmar. Vid denna tidpunkt
erlade Alnarps mejeri praktiskt taget samma pris till leverantörerna
i Fjelie som till sina tidigare leverantörer i Lomma. På grund av mjölkprisregleringen
under krigsåren blev emellertid användandet av mjölk för direkt
konsumtion fördelaktigare än begagnandet av mjölk till produktberedning.
Företag med stor konsumtionsmjölkförsäljning, såsom Lundaortens mejeriförening,
kunde därför betala sina leverantörer högre priser än mejerier, som
huvudsakligen ägnade sig åt produktberedning. Till följd av den år 1940
ingångna förbindelsen måste Alnarps mejeri därför erlägga högre mjölkpris
till sina leverantörer i Fjelie än till sina leverantörer i Lomma. Från och
med år 1945 betalar mejeriet dock samma pris till sina samtliga leverantörer.
Mejeriets 43 leverantörer i Lomma ha numera till institutet framfört
krav att för åren 1940—1944 erhålla samma betalning för den av dem levererade
mjölken som leverantörerna i Fjelie erhållit. Dessa krav avse ett belopp
av sammanlagt 39 003 kronor 78 öre. Då institutsstyrelsen anser ifrågavarande
leverantörers anspråk berättigade, hemställer styrelsen om medgivande
att av tillgängliga rörelsemedel utbetala nämnda belopp.
Den under senare år alltmer ökade bristen på arbetskraft har föranlett
många lantbrukare i trakten att trots höjda mjölkpriser avsevärt inskränka
eller helt upphöra med mjölkproduktionen. Detta har medfört, att dagsinvägningen
vid Alnarps mejeri minskat. På grund härav har avtal träffats
med Veberöds mejeri om leverans av 2 500 kilogram om dagen. Priset för
denna mjölk synes komma att ligga något över det som Alnarps mejeri nu
betalar sina egna leverantörer.
Av remissyttrandena må här återgivas följande.
Svenska mejeriernas riksförening har anfört, att såsom allmän regel inom
mejerihanteringen gällde, att alla leverantörer till ett och samma mejeri erhölle
samma mjölkpris. På grund härav ansåge föreningen det riktigt, att
gottgörelse för åren 1940—1944 utbetalades till Alnarpsmejeriets leverantörer
i Lomma.
Statens livsmedelskommission har vitsordat, att inom mejerihanteringen
gällde såsom allmän regel, att samtliga leverantörer av mjölk till samma
mejeri erhölle betalning efter enhetliga grunder. Enligt vad kommissionen
inhämtat hade Alnarpsmejeriets leverantörer i Lomma icke förrän under hösten
1945 erhållit kännedom om institutsstyrelsens förbindelse av år 1940.
Under budgetåren 1939/40—1944/45 hade mejeridriften vid Alnarp lämnat
ett överskott av 57 229 kronor. Med hänsyn till det anförda ville kommissionen
icke göra någon erinran mot bifall till institutsstyrelsens framställning.
Lantbruksstgrelsen har uttalat, att styrelsen funnit sig böra tillstyrka bifall
till framställningen.
Statskontoret har avstyrkt framställningen och därvid anfört, att ämbetsverket
icke kunnat finna, att i ärendet anförts några skäl för tillmötesgående
av framställningen.
Kungi. Maj:ts proposition nr 2.
33
Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha under senare år uppstått
vissa svårigheter för Alnarps mejeri att anskaffa de kvantiteter mjölk,
som erfordras för övningar och demonstrationer vid mejeriskolan och högre
mejerikursen, samt försök och undersökningar vid skilda vid Alnarp belägna
institutioner. På grund härav har institutsstyrelsen funnit sig nödsakad att
år 1940 förbinda sig att till vissa nya leverantörer till Alnarps mejeri erlägga
samma mjölkpris, som kunde komma att tillämpas av Lundaortens mejeriförening.
Då denna förenings priser av skäl som institutsstyrelsen anfört
småningom stigit, har institutet kommit att erlägga ett högre mjölkpris till
dessa nya leverantörer än till de tidigare leverantörerna. De sistnämnda, vilkas
antal uppgår till 43, ha nu framställt anspråk på att för tiden den 1 november
1940—den 31 december 1944 erhålla samma mjölkpris som Alnarpsmejeriets
övriga leverantörer erhållit. Härför skulle erfordras ett belopp av i runt
tal 39 000 kronor. Med hänsyn till gällande praxis att samtliga leverantörer
till samma mejeri erhålla betalning efter enhetliga grunder och i betraktande
av svårigheterna för mejeriet att anskaffa erforderliga kvantiteter mjölk vill
jag icke motsätta mig, att ifrågavarande leverantörer till Alnarps mejeri erhålla
gottgörelse för angivna tid med i runt tal 39 000 kronor. Emellertid
torde ett särskilt anslag böra anvisas för ändamålet. Jag förutsätter härvid,
att institutets styrelse för framtiden ordnar mjölktillförseln på sådant sätt,
att anspråk av förevarande art icke komma att framställas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Täckande av vissa utgifter vid Alnarps mejeri å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av ............................ kronor 39 000.
[2.] 37 a. Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Enligt ett den
15 mars 1932 dagtecknat kontrakt mellan lantbruksstyrelsen å statens vägnar,
å ena, samt Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
läns hushållningssällskap, å andra sidan, har styrelsen under vissa
närmare angivna villkor upplåtit till sällskapen från och med den 1 januari
1932 till och med den 31 december 1951 nyttjanderätten till vissa fastigheter
under Söråker nr 5 i Hässjö socken, Västernorrlands län. Å fastigheterna
skulle genom sällskapens försorg enligt av lantbruksstyrelsen godkänd plan
inrättas och under kontraktstiden underhållas en trädgårdsskola, benämnd
Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Sällskapen berättigades att disponera
över visst donationsbelopp, ett av Västernorrlands läns hushållningssällskap
för ändamålet till förfogande ställt belopp och ett skolan av lolleriinedel tilldelat
belopp samt ägde dessutom all under den lid, överenskommelsen gällde,
för skolans upprätthållande årligen uppbära statsunderstöd med 16 000 kronor.
Därest med skolegendomens underhåll och skötsel samt skolans upprätthållande
förenade kostnader icke helt täcktes av donationsbeloppet och
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2.
Departements
chefen.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
statsunderstöd samt av trädgårdsrörelsen eller eljest inflytande inkomster,
skulle bristen gäldas till en sjättedel av ett vart av Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens hushållningssällskap och till två sjättedelar av
Västemorrlands läns hushållningssällskap. Skulle det arliga statsunderstödet
indragas eller minskas eller befinnas otillräckligt för driftens upprätthållande,
ägde sällskapen var för sig uppsäga kontraktet att upphöra att gälla
den 1 januari efter minst sexton månader dessförinnan skedd uppsägning.
Bidrag av statsmedel ha härefter årligen utgått till skolan. Jag torde få
erinra, att Kungl. Maj:t senast genom beslut den 30 december 1946 bemyndigat
lantbruksstyrelsen att, såvitt nu är i fråga, av medel, som anvisats till
Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolor (1946/47: IX. D. 32
och 33), till styrelsen för skolan utbetala dels såsom bidrag till avlöningar
26 350 kronor, dels såsom bidrag till driftkostnader i grundbidrag 5 400
kronor och i tilläggsbidrag 5 kronor för elev och manad, som trädgardskurs
påginge. För rätten att tillgodonjuta dessa statsbidrag till avlöningar och
driftkostnader ha föreskrivits vissa villkor.
Särskilt bidrag har dessutom utbetalats för täckande av underskott å skolans
verksamhet. Vid 1944 års riksdag (prop. nr 253; r. skr. 399) beviljades
sålunda skolan från reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område statsbidrag med 30 000 kronor till täckande av de förluster,
som under åren 1939—1941 uppstått vid driften av skolan.
I skrivelse den 28 september 1946 har styrelsen för Norrlands trädgårdsskola
i Söråker hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av tillgängliga medel, förslagsvis
av medel, som avsetts till produktionsfrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands
län, anvisa ett belopp av 59 000 kronor till täckande av ett per den 31 december
1945 balanserat underskott å skolverksamheten.
Beträffande underskottets fördelning å de olika åren må hänvisas till följande
uppställning:
Balanserat underskott för år 1941 och tidigare ........ 35 883:46
Statsbidrag till täckande av detta underskott .......... 30 000: — 5 883: 46
Underskott för år 1942 .............................. 23 388:96
» > » 1943 19 340:97
» » » 1944 5 877:50
» » » 1945 4 554:24
Summa kronor 59 045: 13.
I framställning om bidrag till täckande av 1939—1941 års förluster uppgav
skolans styrelse, att dessa förluster till övervägande delen berott på de
osedvanligt ogynnsamma väderleksförhållandena nämnda år. I förevarande
skrivelse har styrelsen beträffande orsakerna till det per den 31 december
1945 balanserade underskottet hänvisat till sin tidigare framställning samt
dessutom anfört i huvudsak följande.
Utgifterna för bränsle och lyse ha under perioden 1942—1945 i genomsnitt
uppgått till något mer än 27 000 kronor för år, under det att motsvarande
Kungl. Maj:ts proposition nr 2-
35
utgifter före senaste världskriget utgjorde drygt 8 000 kronor om året. Skolan
är i fråga om bränsleförsörjningen hänförd till industrigruppen och får
följaktligen icke inköpa bränsle i den allmänna marknaden. Enär den tillhandahållna
veden ofta varit av alltför dålig kvalitet samt dessutom värmepannorna
icke äro avsedda för vedeldning, har värmeeffekten blivit mycket
låg. Nämnda förhållanden ha icke endast medfört en abnormt stor förbrukning
av bränsle utan även åsamkat skolan förluster genom försämrade växtkulturer
och genom infrysningar. Eldningsarbetet har även ställt sig betydligt
dyrare än förut.
De årliga underskotten har skolan efter hand fått balansera i form av
lån, varför driften belastats med ej ringa räntekostnader. Leverantörernas
kreditmöjligheter ha även utnyttjats längre än vad som ur affärsmässig
synpunkt varit lämpligt.
över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen
och statskontoret.
Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande anfört i huvudsak följande.
Det arbete, som nu under femton år bedrivits med uppodling från grunden
av en nästan fullständigt stenbunden överårig betesvall till i olika avseenden
förebildliga odlingar av för Norrland anpassade trädgårdsväxter, är
synnerligen förtjänstfullt. I väsentlig mån har skolan varit vägledande för
den moderna norrländska trädgårdsodlingens utveckling. Skolan måste anses
ha efter måttet av sina ekonomiska resurser arbetat på ett mycket tillfredsställande
sätt. Styrelsen får därför tillstyrka bifall till framställningen.
Statskontoret har framhållit, att enligt kontraktet den 15 mars 1932 skulle
hushållningssällskapen svara för den förlust, som efter avdrag av utgående
statsunderstöd kunde uppkomma på verksamheten. Med hänsyn därtill och
enär år 1944 ett avsevärt statsbidrag lämnats till täckande av tidigare driftsunderskott,
förefölle det ämbetsverket synnerligen tveksamt, om tillräckliga
skäl förelåge för ett tillmötesgående av framställningen. Därest emellertid
Kungl. Maj:t i betraktande av de norrländska hushållningssällskapens ekonomiska
läge skulle finna skäl därför, torde ärendet i vart fall böra underställas
riksdagens prövning.
Såsom statskontoret framhållit äro ifrågavarande hushållningssällskap en- Departementsligt
det upprättade kontraktet ansvariga för den uppkomna förlusten om chelendrygt
59 090 kronor. Med hänsyn till sällskapens mindre goda ekonomiska
ställning vill jag emellertid tillstyrka, att statsbidrag utlämnas för täckande
av förlusten. Såsom villkor härför torde dock böra föreskrivas, att berörda
kontrakt uppsäges, så att frågan om skolans framtida ställning kan
närmare utredas och ordnas på sådant sätt att förluster av förevarande slag
i görligaste mån undvikas. För bidraget erforderligt belopp, 59 000 kronor,
synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i
form av ett obetecknat anslag, benämnt Bidrag till Norrlands trädgårdsskola
i Söråker. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med här angivna grunder bestämma de närmare villkoren för bidragets
erhållande.
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
anslag av................................kronor 59 000.
F. Veterinärväsendet m. m.
[3.] 7 a. Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.
1944 års riksdag (prop. 188; skr. 402) bemyndigade Kungl. Maj:t
att låta igångsätta byggnadsarbeten för veterinärinrättningen i Skara och
anskaffa inventarier till inrättningen samt att till ett belopp av högst 500 000
kronor disponera de till statens hästexportberedning inflytande hästförsäljningsmedlen.
Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten och för inredning och
utrustning m. m. vid inrättningen beräknades uppgå till 622 100 kronor, varav
328 600 kronor avsågo klinikavdelningen och 293 500 kronor försöksavdelningen.
Sistnämnda belopp skulle enligt särskilt åtagande bestridas av
Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget. De för klinikavdelningen beräknade
kostnaderna, av vilka 305 600 kronor hänförde sig till byggnadsarbeten
och 23 000 kronor till utrustning m. m., skulle enligt riksdagens medgivande
till ett belopp av omkring 300 000 kronor gäldas från hästexportmedlen och
till ett belopp av 34 900 kronor av behållna försäljningsmedel av vissa velerinärinrättningens
fastigheter.
Enligt en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 24 september 1945 gjord sammanställning
av kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattades dessa vid
denna tidpunkt till ett 127 100 kronor högre belopp än vad som ursprungligen
beräknats i förenämnda proposition. Den på försöksavdelningen belöpande
kostnadsökningen har Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget utfäst
sig att ersätta.
Genom beslut den 12 oktober 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med veterinärinrättningens i Skara nämnd för en kostnad
av högst 485 000 kronor låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten utom
vad angår den till klinikavdelningen hörande huvudbyggnaden och smedjan,
varjämte Kungl. Maj:t för bestridande av byggnadskostnaderna för sistnämnda
avdelning ställde ett belopp av högst 265 000 kronor av hästexportberedningens
medel till styrelsens förfogande. Vidare anbefallde Kungl. Maj:t
byggnadsstyrelsen att i samråd med nämnden verkställa utredning rörande
ombyggnaden av huvudbyggnaden och smedjan i syfte att i möjligaste mån
nedbringa kostnaderna under de i byggnadsstyrelsens sammanställning angivna
beloppen. I denna hade kostnaderna för ombyggnad av huvudbyggnaden
och smedjan upptagits till 119 000 kronor.
I skrivelse den 17 juli 1946 har byggnadsstyrelsen inkommit med den anbefallda
utredningen. Enligt denna skulle kostnaderna för ifrågavarande
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
37
ombyggnadsarbeten uppgå till lägst ett omkring 2 800 kronor högre belopp
än det av byggnadsstyrelsen tidigare beräknade. Styrelsen har i detta sammanhang
redogjort för ett alternativt förslag att förlägga de bostäder, som
skulle inrymmas i huvudbyggnaden, till två nya bostadshus. Byggnadskostnaderna
enligt detta alternativ skulle med tillägg för kostnaderna för vissa
av veterinärinrättningens nämnd begärda komplettei-ande arbeten stiga till
171 000 kronor. Byggnadsstyrelsen, som förordat sistnämnda alternativ, har
i skrivelsen anfört bland annat följande.
Ytterligare undersökning av huvudbyggnadens beskaffenhet har utvisat,
att betydande sättningar uppstått ; byggnadens grund och stomme samt att
byggnaden är i behov av grundförstärkning. Kostnaderna härför beräknas
uppgå till 9 500 kronor. Med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde
har styrelsen inhämtat yttranden angående denna åtgärd från riksantikvarieämbetet
och byggnadsnämnden i Skara. Riksantikvarieämbetet har uttalat
betänkligheter mot förslaget och byggnadsnämnden har avstyrkt detsamma,
samtidigt som nämnden förordat en undergjutning av byggnadens grundmurar,
varigenom dessa skulle komma att ligga på frostfritt djup under
marknivån utan att nivån förhöjdes. En sådan åtgärd för grundförstärkning
blir med hänsyn till lämningar av en klosterkyrka i byggnadens källarvåning
av betydande storleksordning och bör i sin detaljutformning ske i samråd
med landsantikvarien. Kostnaden för densamma beräknar styrelsen överslagsvis
komma att uppgå till inemot 20 000 kronor. Sedan nya förslag till
omändring av huvudbyggnaden och smedjan inkommit från Lantbruksförbundets
byggnadsförening får byggnadsstyrelsen anmäla, att kostnaderna
för förslagens förverkligande uppgå för huvudbyggnaden till 75 500 kronor,
vartill bör läggas 9 500 kronor, alternativt 20 000 kronor, för grundförstärkning,
och för ombyggnaden av smedjan till 36 800 kronor. Kostnaderna för
ifrågavarande ombyggnadsarbeten stiga sålunda lägst till cirka 2 800 kronor
högre belopp än de tidigare beräknade och ha följaktligen icke kunnat nedbringas,
beroende till väsentlig del på behovet av grundförstärkningsåtgärder.
I samråd med Skara veterinärinrättnings nämnd har Lantbruksförbundets
byggnadsförening framlagt ett alternativt förslag att i stället för att inrymma
två bostäder i huvudbyggnaden uppföra två nya bostadshus, vilka
beräknas betinga en sammanlagd kostnad av 100 000 kronor. En omändring
av huvudbyggnaden skulle i så fall icke nu komma till stånd, utan byggnaden
reserveras för kommande utrymmesbehov. Styrelsen anser sig för sin del
böra förorda sistnämnda alternativ.
Skara veterinärinrättnings nämnd har framhållit behovet av vissa kompletterande
arbeten, avseende bland annat anordnande av en gemensam tvättlokal
för samtliga familjer inom veterinärinrättningen samt av fem nya badrum.
Kostnaderna för dessa arbeten ha uppskattats till 21 500 kronor. Det
sammanlagda kostnadsbehovet skulle sålunda uppgå till (100 000 + 36 800
+ 21 500 =) 158 300 kronor, vartill bör läggas ett belopp av 12 700 kronor
för ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.
Styrelsen för veterinärhögskolan har med eget utlåtande den 26 augusti
1946 överlämnat en den 1 augusti 1946 dagtecknad framställning från nämnden
för veterinärinrättningen i Skara angående bestridande av kostnaderna
för förevarande byggnadsarbeten. Nämnden har däri förklarat, att den av
byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman, 171 000 kronor, enligt nämndens
mening kunde minskas till 165 300 kronor. Nämnden har föreslagit, att
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Före
draganden.
dessa kostnader skulle bestridas dels med 62 000 kronor av de hästförsäljningsmedel,
som enligt beslut vid 1944 års riksdag ställts till Kungl. Maj:ts
disposition, dels med 34 900 kronor, utgörande vissa försäljningsmedel, som
enligt nämnda beslut avsetts skola användas för detta ändamål, dels ock
genom anlitande av behållningen, omkring 68 400 kronor, å professor Hernqvists
donationsfond, vilken av styrelsen för veterinärhögskolan förvaltas
för veterinärinrättningen. Styrelsen för veterinärhögskolan har i sitt utlåtande
förklarat, att styrelsen icke hade något att erinra mot nämndens förslag
till täckande av ifrågavarande byggnadskostnader under förutsättning
att fonden även framdeles redovisades såsom särskild fond och fonden bereddes
skälig ränta å det i byggnaderna investerade kapitalet.
Statskontoret har i remissutiåtande den 11 oktober 1946 uttalat, att anledning
knappast förefunnes att räkna med en sådan utvidgning av verksamheten
vid inrättningen inom närmaste tiden, att ytterligare utrymmesbehov
uppstode. Statskontoret ansåge sig därför knappast kunna tillstyrka den föreslagna
ändringen av det ursprungliga byggnadsprogrammet. Vad angår finansieringen
av byggnadsföretaget har statskontoret förklarat, att hinder
icke borde möta att för bestridande av kostnaderna för arbetena å huvudbyggnaden
och smedjan taga i anspråk återstoden av de medel, som ställts
till Kungl. Maj ds förfogande av inflytande hästförsäljningsmedel. Jämväl
de bibehållna försäljningsmedlen av vissa veterinärinrättningens fastigheter
borde kunna disponeras för ändamålet. Av sistnämnda medel disponibelt belopp
kunde beräknas till 46 750 kronor. Vidare mötte enligt ämbetsverkets
mening icke hinder att för täckande av de ytterligare kostnader, som kunde
befinnas erforderliga för byggnadsarbetenas genomförande, anlita tillgångar
å professor Hernqvists donationsfond under förutsättning att fonden gottgjordes
ränta å det kapital, som komme att tagas i anspråk. Räntegottgörelsen
till fonden borde motsvara gällande inteckningsränta.
I utlåtande den 26 november 1946 har justitiekanslersämbetet anfört, att
ämbetet icke hade något att erinra mot att tillgångar ur professor Hernqvists
donationsfond i mån av behov toges i anspråk för ifrågavarande byggnadsarbeten
i den ordning statskontoret föreslagit under förutsättning att fonden
bokfördes såsom professor Hernqvists donationsfond, att fonden gottgjordes
ränta, motsvarande gällande inteckningsränta, å det kapital som komme att
tagas i anspråk, samt att, därest veterinärinrättningen i Skara nedlades, till
fonden redovisades nyssnämnda kapital jämte ett belopp, motsvarande det
kapitaliserade värdet av en tiondel av den årliga avkastningen.
Såsom av det föregående framgår ha kostnaderna för den år 1944 beslutade
moderniseringen och utbyggnaden av kliniken vid veterinärinrättningen, i
Skara visat sig komma att betydligt överskrida den ursprungligen angivna
kostnadsramen. Byggnadskostnaderna skulle sålunda enligt byggnadsstyrelsens
senast gjorda beräkningar uppgå till 386 100 alternativt 396 600 kronor,
medan desamma i propositionen nr 188/1944, som legat till grund för riksdagens
beslut i ämnet, uppskattats till 305 600 kronor. Härtill har i någon
39
Kungl. Mai:ts proposition nr 2.
mån medverkat, att huvudbyggnaden vid en ombyggnad befunnits bora
grundförstärkas. Med hänsyn bland annat till omfattningen av de åtgärder,
som därvid ifrågasatts, anser jag mig i likhet med byggnadsstyrelsen bora
förorda, att försöksledaren och klinikchefen ej beredas bostäder i huvudbyggnaden
utan att i stället två nya bostadshus uppföras för dessa befattningshavare.
Jag vill icke heller motsätta mig att de av veterinärinrättningens
nämnd begärda kompletterande arbetena, bestående av bland annat anordnande
av tvättrum och badrum, komma till utförande. Enligt av bygg
nadsstyrelsen gjorda kostnadsberäkningar, vilka synas böra godtagas, skulle
i så fall de sammanlagda byggnadskostnaderna för klinikavdelningen stiga
till 435 300 kronor. Hittills ha till byggnadsarbetena vid klinikavdelningen
anvisats 265 000 kronor av det belopp å 500 000 kronor av inflytande hästförsäljningsmedel,
som i anslutning till beslutet om veterinärinrättningens
omorganisation ställts till Kungl. Maj :ts förfogande. Vidare ha av samma
medel 23 000 kronor beviljats till inredning och utrustning av kliniken. Då av
hästförsäljningsmedlen 150 000 kronor avsetts skola användas till forskningar
rörande hästsjukdomar, återstår att disponera ett belopp av 62 000 kronor,
vilket torde böra tagas i anspråk för ifrågavarande byggnadsarbeten. Vidare
böra, såsom förutsatts i propositionen nr 188/1944, de behallna försäljningsmedlen
av vissa veterinärinrättningens fastigheter disponeras för ändamålet.
Det härför disponibla beloppet utgör nu, i enlighet med vad statskontoret
upplyst, 46 750 kronor. För täckande av byggnadskostnaderna skulle sålunda
erfordras ytterligare (435 300 — 265 000 — 62 000 — 46 750 =) i runt tal
61 500 kronor. Förslaget att härför anlita tillgångar ur professor Hemqvists
donationsfond, varvid fonden skulle gottgöras ränta, motsvarande gällande
inteckningsränta, å det kapital, som komme att tagas i anspråk, finner jag
icke ändamålsenligt. Jag förordar, att i stället ett särskilt anslag av 61 500
kronor för täckande av de återstående byggnadskostnaderna äskas å riksstaten.
Med hänsyn till önskvärdheten att byggnadsprogrammet för veterinärinrättningen
genomföres utan dröjsmål synes anslaget, som bör givas reservationsanslags
karaktär, böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande
budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 61 500.
[4.] 9 a. Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för viss förlust.
I skrivelse den 17 juni 1946 har styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt
— under förmälan att avlöningsmedel till ett belopp av 10 708 kronor
63 öre gått förlorade genom stöld vid anstalten vid något tillfälle under tiden
den 30 juni—2 juli 1945 — hemställt, att ett belopp av sagda storlek måtte
ställas till anstaltens förfogande för täckande av den sålunda uppkomna förlusten.
över framställningen, därvid fogats bland annat polisutredning i
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
ärendet, ha utlåtanden avgivits av justitiekanslersämbetet den 24 september
1946 och statskontoret den 28 oktober 1946.
Anstaltsstyrelsen har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande.
Av den företagna polisutredningen ävensom av i övrigt för anstaltsstyrelsen
kända förhållanden framgår bland annat, att anstaltens kanslivaktmästatare
den 29 juni 1945 hos riksbanken avhämtat ett belopp av 68 121 kronor
46 öre, vilket enligt anstaltens utanordningsbeslut skulle utbetalas till anstaltens
befattningshavare i form av avlöning för juni månad 1945. Pengarna
hade å anstaltens kassakontor omhändertagits av ett därstädes anställt kvinnligt
kontorsbiträde, som under sjukdom för ordinarie kontoristen tjänstgjorde
såsom t. f. kontorist vid anstalten. Efter kontrollräkning av de mottagna
penningarna hade kontoristen med biträde av annan befattningshavare
å kassakontoret inlagt avlöningsmedlen i avlöningskuvert för anstaltens olika
befattningshavare. Därefter hade utbetalningen påbörjats. Vid arbetstidens
slut hade de kvarvarande avlöningskuverten inlagts i det av kontoristen disponerade
kassaskåpet å kassakontoret, till vilket skåp finnas två enkelaxiga
nycklar vilka båda omhänderhades av henne. Den ena av dessa nycklar hade
hon haft fästad å sin privata nyckelknippa och den andra hade hon förvarat
i ett mindre kassaskrin, som brukade hållas inlåst i kassaskåpet. Under lördagen
den 30 juni hade utbetalningen av avlöningsmedel fortsatt. Då arbetet
på kassakontoret avslutats, hade emellertid fortfarande en bunt med 23 avlöningskuvert,
innehållande tillhopa 10 708 kronor 63 öre, kvarstått i kassan.
Åtskilliga av dessa kuvert voro avsedda för befattningshavare, vilka vid tillfället
i fråga åtnjöto semesterledighet. Nämnda 23 avlöningskuvert hade kontoristen
inlagt i det av henne disponerade kassaskåpet, vilket hon därefter
som vanligt låst med den nyckel, som var fästad vid hennes nyckelknippa.
Ej förrän måndagen den 2 juli omkring klockan 11.30 hade kontoristen därefter
låst upp sitt kassaskåp. Hon hade därvid genast saknat de på lördagen
inlagda avlöningskuverten. Dessa hade ej heller senare kunnat återfinnas. Å
kassaskåpet hade icke funnits tecken på åverkan eller spår efter användande
av dyrk. Ej heller eljest hade något kunnat förmärkas som tydde på att stöld
förövats vare sig i kassalokalen eller inom anstalten i övrigt. De till kansliets
lokaler ledande dörrarna syntes ha vederbörligen låsts av kanslipersonalen
lördagen den 30 juni. Dörrarna hade även varit låsta när personalen anlände
dit den 2 juli på morgonen.
Huru vid ifrågavarande stöld tillgått har icke blivit utrett. Ej heller har
tidpunkten för brottets begående kunnat närmare bestämmas. Varken genom
polisutredningen eller eljest torde det ha ådagalagts, att något visst slarv
eller någon särskild försummelse möjliggjort stölden. Med hänsyn till det
tillgripna beloppets storlek utgör spörsmålet om dess eventuella ersättande
en synnerligen allvarlig fråga för därav berörda befattningshavare. Vid bedömande
av frågan om eventuell ersättningsskyldighet synes böra beaktas,
att det icke kunnat tillförlitligt utredas, att någon befattningshavare gjort
sig skyldig till sådan försummelse, som möjliggjort stölden. Vid sådant förhållande
synes det anstaltsstyrelsen otillfredsställande att utpeka någon viss
person som direkt ansvarig för den inträdda förlusten. Vidkommande t. f.
kontoristen, som närmast haft att svara för kassan, må även framhållas,
att hon för sitt förordnande erhållit endast ringa ersättning, nämligen med
endast omkring en krona om dagen såsom vikariatsersättning. Efter övervägande
av frågan har anstaltsstyrelsen ansett starka billighetsskäl tala för
att ersättningsskyldighet icke må drabba ifrågavarande befattningshavare eller
annan person vid anstalten. Ifrågavarande förlust torde i stället få stanna å
statsverket. För möjliggörande härav synes ett anslagsbelopp av 10 708 kro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
41
nor 63 öre böra ställas till anstaltens förfogande för täckande av den brist,
som uppkommit för anstalten genom stölden.
Justitiekanslersämbetet har förklarat, att den utredning som företagits i
anledning av tillgreppet av penningmedlen syntes ha utförts med tillbörlig
omsorg. Enligt ämbetets mening kunde utredningen icke anses klart ådagalägga,
att tillgreppet möjliggjorts genom försummelse av någon befattningshavare
vid anstalten, varför någon ersättningstalan icke torde med framgång
kunna föras. Ämbetet har med hänsyn härtill funnit sig kunna tillstyrka
bifall till anstaltsstyrelsens framställning.
Statskontoret har icke haft något att erinra mot att medel anvisades för
täckande av den brist, som uppkommit genom ifrågavarande tillgrepp. För
ändamålet borde anlitas förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Då riksdagen
för närvarande vore samlad, syntes ärendet enligt ämbetsverkets mening
böra underställas denna.
Såsom framgår av det förut anförda ha de undersökningar, vilka såväl
genom anstaltsstyrelsens som polismyndighetens försorg verkställts rörande
ifrågavarande tillgrepp, icke lett till något resultat. Det har sålunda icke visat
sig möjligt att utröna vare sig vem som förövat tillgreppet eller huru därvid
närmare tillgått. Såsom justitiekanslersämbetet framhållit, kan utredningen
ej heller anses ha klart ådagalagt, att tillgreppet möjliggjorts genom
försummelse av någon befattningshavare vid anstalten. På grund härav och
med hänsyn till vad ytterligare i ärendet förekommit vill jag icke motsätta
mig, att den genom tillgreppet uppstådda förlusten får stanna å statsverket.
Jag förordar sålunda, att ett belopp av 10 700 kronor ställes till förfogande
för anstaltsstyrelsen till täckande av förlusten. Beloppet synes böra anvisas å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form av ett obetecknat
anslag, benämnt Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för viss förlust.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för
viss förlust å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av .... kronor 10 700.
I. Fiskeriväsendet.
[5.] 17 a. Kostnader för komplettering av vissa säkerhetsanordningar till
ledning för fiskefartyg, reservationsanslag. Under åberopande av vad jag
förut denna dag anfört under nionde huvudtiteln, punkten 179, hemställer
jag, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för komplettering av vissa säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartgg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 27 000.
Föredragande!i.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
J. Skogsväsendet.
[6.] 22 a. Provisorisk skogsskolekurs, reservationsanslag. Genom beslut
den 18 januari 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen
att gemensamt verkställa utredning rörande behovet av en utökning
av antalet statliga skogsskolor. T gemensam skrivelse den 6 december 1946 ha
domänstyrelsen och skogsstyrelsen —- under framhållande av att redan det
förberedande utredningsarbetet utvisat, att det förelåge behov av ett ökat antal
skogvaktare — hemställt om ett anslag av 46 000 kronor för inrättande
och drift under ett år av en provisorisk skogsskola vid Kratte Masugn i Gävleborgs
län.
I fråga om resultaten av de hittills vid utredningen företagna undersökningarna
rörande det framtida behovet av personal med skogsskoleutbildning
m. m. ha ämbetsverken i förenämnda skrivelse anfört bland annat följande.
Under femårsperioderna 1943/48, 1948/53 och 1953/58 torde ersättare komma
att behövas för i runda tal 460, 480 och 500 helårsanställda skogsskoleutbildade
befattningshavare, som avgå med pension, på grund av dödsfall
eller av annan anledning. Härförutom måste man räkna med att relativt
snabbt utbilda minst något hundratal skogvaktare för att möta det aktuella
behovet av ökat antal skogsskoleutbildade främst inom skogsvårdsstyrelseorganisationen
och det enskilda skogsbruket.
Skogvaktarutbildning sker för närvarande vid fyra statliga skogsskolor
och vid Jemkontorets skogsskola i Gammelkroppa. Statens skogsskolor äro
utbyggda och organiserade för ett elevantal av tillhopa 70. Vid Gammelkroppa
skola undervisas normalt 16 elever. Hela elevantalet vid ifrågavarande skogsskolor
är alltså normalt 86. För närvarande äro emellertid samtliga skolor
mer eller mindre överbelagda. Antalet elever är sålunda vid nuvarande årskurser
97. Man kan räkna med att från de befintliga skogsskolorna sammanlagt
omkring 465 elever komma att utexamineras under femårsperioden 1943/
48. Utbildningen skulle alltså i stort sett hålla jämna steg med avgången genom
pensionering, dödsfall m. m„ dock endast under förutsättning av fortsatt
överbeläggning å skolorna. Något tillskott för att möta utvidgningsbehovet
synes icke vara att påräkna med nuvarande utbildningsmöjligheter. För
nästa femårsperiod skulle de utexaminerade icke ens räcka till för att fylla
ersättningsbehovet.
Domänstyrelsen och skogsstyrelsen anse sig därför redan på detta stadium
av utredningen kunna bestämt uttala, att utbildningsmöjligheterna vid landets
skogsskolor måste ökas i icke oväsentlig grad. Några svårigheter att erhålla
kvalificerade sökande till eventuella nya skogsskolor föreligga ej. Antalet sökande,
som uppfylla de formella kompetensfordringama för inträde vid
skogsskola, har under de senaste tio åren stigit från omkring 100 till över
250, varav endast 90—100 kunnat beredas elevplatser.
Vid överläggningar med domän styrelsen och skogsstyrelsen ha representanter
för Föreningen Sveriges skogsvårdsstyrelser, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Sveriges skogsägareförbund uttalat, att behov av
ytterligare skogsskolor förelåge.
Genom ämbetsverkens försorg undersökes därför nu behovet av en eller
flera nya skogsskolor, den lämpliga geografiska förläggningen, huru lokalfrågan
bör ordnas m. m. Innan förslag i dessa avseenden färdigställts och av
statsmakterna behandlats, anslag anvisats och erforderliga skolbyggnader
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
43
uppförts, torde emellertid avsevärd tid förflyta. I bästa fall synes man våga
räkna med att den nya skolan eller skolorna kunna börja sin verksamhet
hösten 1948 och den första årskursen alltså utexamineras hösten 1949.
Ämbetsverken ha i förenämnda skrivelse anfört, att två vägar att snarast
möjligt provisoriskt öka utbildningsmöjligheterna diskuterats, nämligen att
tillfälligt öka antalet elever vid de nuvarande skolorna eller att inrätta en
särskild provisorisk skogsskola. Den förstnämnda vägen vore enligt ämbetsverkens
mening olämplig, emedan de tillbyggnadsarbeten och den utökning
av personalen, som erfordrades, bleve dyrbara, varjämte risk förelåge, att undervisningsresultatet
skulle bliva lidande, om ännu större kurser infördes.
Att för en provisorisk skogsskola finna disponibla, användbara lokaler och
bostäder, belägna i närheten av lämpliga övningsskogar, vore enligt vad ämbetsverken
upplyst för närvarande icke lätt. Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs
län hade emellertid förklarat sig villig att tillfälligt ställa vissa utrymmen på
dess nyinrättade skogsvårdsskola vid Kratte Masugn till förfogande för ändamålet.
Enär domänstyrelsen och skogsstyrelsen funnit lokaler och andra förhållanden
på denna plats lämpliga för en provisorisk skola för 16 elever,
tillstyrkte de, att den möjlighet till frågans lösning, som här yppats, utnyttjades.
Ämbetsverken ville dock understryka, att denna anordning endast vore
att betrakta såsom ett provisorium och att den provisoriska skolans geografiska
förläggning icke vore avsedd att bliva prejudicerande för en mera permanent
ny skola.
Beträffande den närmare utformningen av den föreslagna skogsskolekursen
och de beräknade kostnaderna för denna ha domänstyrelsen och skogsstyrelsen
i förenämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.
Den provisoriska skogsskolekursen bör påbörjas så snart detta ur praktiska
synpunkter är möjligt. Med hänsyn till den tid, som erfordras för förberedelser,
torde kursen icke kunna igångsättas förrän den 1 mars 1947.
Kursen skulle pågå ett år. För kursen böra i tillämpliga delar gälla Kungl.
Maj:ts stadga för statens skogsskolor. Undervisningen bör helt motsvara den,
som meddelas vid de ordinarie skolorna. Genomgång av denna kurs skulle
sålunda i alla avseenden medföra samma kompetens som genomgången
skogsskola. Inträdesprov vid kursen synas icke behöva hållas, då ett trettiotal
av de sökande till statens skogsskolor år 1946 blevo godkända vid inträdesproven
utan att sedan kunna få plats vid skolorna, och dessa sökande
böra beredas tillfälle att genomgå den provisoriska kursen. Skulle flera än
16 av dessa vilja komma i fråga, torde man med ledning av den gradering,
som skedde vid inträdesproven, kunna utvälja de bäst kvalificerade.
Enligt en med skogsvårdsstyrelsen träffad överenskommelse skall skogsvårdsstyrelsen
upplåta erforderliga lokaler till en statlig provisorisk .skogsskola.
Skogsvårdsstyrelsens skogliga demonstrationsmateriel skall få utnyttjas
av skogsskolan liksom i viss utsträckning redskap och instrument. Elever
och lärare vid skogsskolan skola få deltaga i skogsvardsskolans elevhushall
mot självkostnadsersättning för mathållningen, inberäknat andel i lön till husmor
och kökspersonal. Demonstrationer, övningar och praktiska arbeten
skola få utföras å skogsvårdsstyrelsens skog. För denna upplåtelse bär överenskommits
en ersättning av 12 000 kronor i ett för allt. Häri inräknas då
ersättning för uppvärmning, lyse och städning samt andel i vaktmästares lön.
44
Kungi. Maj:ts proposition nr 2.
Departements■
chefen.
Emedan undervisningen vid den provisoriska skolan icke skall kombineras
med förvaltning av skolrevir, torde endast två heltidsanställda lärare — lämpligen
en föreståndare och en yrkeslärare — erfordras mot tre vid de nuvarande
skolorna. För planläggnings- och organisationsarbete måste lärarna
träda i tjänst i god tid före kursens början, föreståndaren en och en halv
månad och yrkesläraren en månad i förväg. Under vissa övningar är det
emellertid önskvärt med flera lärarkrafter. Skogsvårdsstyrelsen har ställt i
utsikt att någon lämplig länsskogvaktare med lokalkännedom får biträda
under kortare perioder, sammanlagt två månader. Ersättning till denne skulle
utgå för rese- och traktamentskostnader. Överhuvud taget torde det komma
att visa sig lämpligt med ett visst utbyte av lärarkrafter mellan skogsskolan
och styrelsens skogsvårdsskola. Liksom vid övriga skogsskolor måste speciallärare
tillkallas i vissa ämnen. Föreståndaren och yrkesläraren synas böra
erhålla ersättning med arvoden motsvarande lön i 26 respektive 15 löneklassen
av civila avlöningsreglementet.
Vid skogsvårdsskolan finnas rätt omfattande naturaliesamlingar och annat
undervisningsmaterial. Vissa dyrbarare instrument och redskap torde kunna
ställas till förfogande från den närbelägna Bjurfors skogsskola. En hel del
mindre redskap, instrument, skriv- och räknemaskiner, kartritningsattiralj
m. m. måste emellertid nyanskaffas för en beräknad kostnad av 2 500 kronor.
Kostnaderna för kursen beräknas enligt följande sammanställning till 46 000
kronor.
Lokalstyrelse.......................................... kronor 300
Löner: Föreståndare, löneklass 26, 13 V2 månader (16/i 1947—
29/2 1948) .................................... » 12 700
Yrkeslärare, löneklass 15, 13 månader ............ » 6 750
Rese- och traktamentsersättningar ...................... » i 700
Arvoden och resekostnader för speciallärare.............. » l 200
Elevstipendier (16 elever å 300 kr.) ...................... » 4 800
Hyror och övrig ersättning till skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs
län för disposition av erforderliga lokaler i Kratte
Masugns skogsvårdsgård.............................. » 12 000
Inventarier ........................................... » 2 500
Tidskrifter och böcker ................................ » 500
Telefon och telegram .................................. » 400
Hantlangning vid de praktiska övningarna................ » 600
Studieresor ........................................... >, 1 200
Övriga expenser....................................... » 1 350
Summa kronor 46 000.
Såsom framgår av de av domänstyrelsen och skogsstyrelsen företagna undersökningarna
råder för närvarande brist på skogsskoleutbildad personal.
De nuvarande utbildningsmöjligheterna äro emellertid starkt begränsade
och motsvara icke behovet av dylik personal. Trots att samtliga skogsskolor
för närvarande mottaga flera elever än vad skolorna äro organiserade för,
ha ett stort antal sökande, som godkänts vid inträdesprov, icke kunnat beredas
plats. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka, att i avbidan på resultatet
av det åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen meddelade utredningsuppdraget
en provisorisk skogsskolekurs anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
ämbetsverkens förslag. I likhet med ämbetsverken vill jag understryka, att
åtgärden har karaktär av ett provisorium. Den kan därför icke anses före
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
45
gripa ställningstagandet till de förslag, nyssnämnda utredning kan föranleda.
Ämbetsverkens beräkningar av kostnaden för kursen, vilka sluta å 46 000
kronor, ha icke föranlett någon erinran från min sida. På grund av genomförandet
av den allmänna löneregleringen för befattningshavare i statens
tjänst m. fl. synas emellertid de för löner till föreståndare och yrkesläraren
avsedda heloppen böra höjas med sammanlagt 2 000 kronor. Till bestridande
av kostnaderna för kursens anordnande skulle sålunda erfordras ett belopp
av 48 000 kronor. Jag förordar, att ett anslag av denna storlek med reservationsanslags
karaktär nu äskas å tilläggsstat, och hemställer sålunda, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Provisorisk skogsskolekurs å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av ..................................... kronor 48 000.
K. Lantmäteriväsendet.
[7.] 21. Undersökningar rörande fotograminetrisk kartläggning för lantmäteriändamål,
reservationsanslag. I skrivelse den 3 juni 1946 har lantmåteristyrelsen
■—• med överlämnande av en framställning i ämnet från byråchefen
i rikets allmänna kartverk P. Tham och byrådirektören hos styrelsen
M. Glifberg — hemställt, att till styrelsens förfogande måtte ställas ett belopp
av 20 000 kronor för genomförande av vissa undersökningar rörande fotogrammetrisk
kartläggning för lantmäteriändamål. Till stöd för framställningen
har lantmäteristyrelsen anfört i huvudsak följande.
Det torde numera få anses klarlagt, att de väntade rationaliseringsåtgärderna
inom jordbruket i första hand måste inriktas på en förbättring av den
bestående fastighetsindelningen. Den härvid nödvändiga omarronderingen
torde i stor utsträckning icke kunna genomföras utan att formliga omskiften
efter nya principer måste tillgripas. Dessa rationaliseringsåtgärder komma att
ställa stora krav på lantmäteriorganisationen. De erforderliga lantmäteriförrättningama
måste kunna genomföras snabbt och till rimliga kostnader. På
grund av den betydande personalbrist, som för närvarande råder inom lantmäteriorganisationen,
torde stora svårigheter kunna förväntas uppstå att tillgodose
dessa krav. Det synes därvid främst bliva svårt att snabbt få fram
erforderligt kartmaterial till grund för lantmäteriförrättningarna. Undersökningar
för utprovande av nya metoder, med vilkas hjälp ett godtagbart kartmaterial
kan erhållas på kortare tid än vad nu är möjligt och ändock med
rimlig personaltillgång, äro därför av behovet oundgängligen påkallade och
synas med det snaraste böra komma till stånd.
Mätning och kartläggning för lantmäteriändamål ha hitintills skett uteslutande
medelst terrestra metoder. Lantmäteristyrelsen har emellertid med
uppmärksamhet följt utvecklingen på fotogrammetriens område. Fotogrammetrien
har i vårt land särskilt efter omorganisationen år 1937 av rikets allmänna
kartverk genomgått en snabb utveckling. Framför allt har denna utveckling
kommit till synes i upprättandet av fotokartan i skala 1 : It) 000 och
av kartor i mindre skalor. Forskningar och försök med kartläggning i större
skalor såsom 1 :4 000, 1 : 2 000 och l : 1 000 ha dock förekommit. De härvid
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
vunna resultaten låta förmoda, att fotogrammetrisk kartläggning i de vid
lantmäteriet använda skalorna ej blott kan ske med i stort sett samma noggrannhet,
som erhålles vid nu använda terrestra metoder, utan även på väsentligt
kortare tid än dessa metoder erfordra. De gjorda forskningarna och
undersökningarna ha emellertid berört relativt små arealer och ha icke kunnat
göras så allsidiga, att av de därvid gjorda rönen med tillräcklig säkerhet
kan avgöras, under vilka förutsättningar och efter vilka metoder fotogrammetrisk
kartläggning för lantmäteriändamål kan och lämpligast bör ske.
Ej heller har genom de gjorda undersökningarna kunnat vinnas någon erfarenhet
om kostnaderna för fotogrammetrisk kartläggning. De undersökningar,
till vilkas genomförande byråchefen Tham och byrådirektören Glifberg
hemställt om medel, äro planerade att ske genom fotogrammetrisk kartläggning
efter olika metoder av dels två områden i Mora socken, Kopparbergs
län, dels ett område inom Bromölla köping, Kristianstads län, dels ock Odensbackens
byggnadsplaneområde i Örebro län. Försöksområdena i Mora socken
äro föremål för laga skiftesförrättningar enligt Dalalagen och kartläggning
av områdena pågår för närvarande. Undersökningar beträffande dessa områden
skola avse den noggrannhet som vid olika bildskalor och fotogrammetriska
metoder kan uppnås, vilka metoder som under olika förhållanden
lämpligast böra användas, hur de fotogrammetriska och de terrestra geodetiska
metoderna böra samordnas och hur på grund härav fotogrammetrisk
kartläggning för lantmäteriändamål organisatoriskt kan tänkas böra ordnas.
De synas lantmäteristyrelsen vara väl planlagda och ägnade att giva
en allsidig belysning av de aktuella spörsmålen. Undersökningen beträffande
Odensbackens byggnadsplaneområde samt del av Bromölla köping avse att
få utrönt frågan om användningen av fotogrammetriskt underlag för upprättandet
av grundkarta för byggnadsplane- och stadsplaneändamål. Även denna
fråga är av stor betydelse för vinnandet av tid och besparing av kostnader
i avseende å arbetena med grundkartor för samhällsplanering.
Enligt den för undersökningarna gjorda kostnadsberäkningen har sammanlagda
ersättningen till rikets allmänna kartverk för flygfotografering, restitution
av bilder, bildkartor och diapositiv beräknats till 9 880 kronor. För avlöning
av medhjälpare vid stereobearbetningar och vissa beräkningar ha avsetts
sammanlagt 4 200 kronor. Såsom rese- och traktamentsersättningar åt
byråchefen Tham vid resor för undersökningarna har räknats med ett belopp
om inalles 1 000 kronor. För signalering och markmätningar ha kostnaderna
beräknats till sammanlagt 1 770 kronor. Emot sagda kostnader om
sammanlagt 16 850 kronor har lantmäteristyrelsen icke funnit anledning till
någon erinran. Den återståede delen av det begärda anslaget eller 3 150 kronor
avser hyra för den försvarsstabens fotoanstalt tilldeiade stereoautografen
Wild A 5, som är avsedd att begagnas vid undersökningarna.
över lantmäteristyrelsens framställning har rikets allmänna kartverk den
25 juni 1946 avgivit infordrat utlåtande. Kartverket har däri anfört bland annat,
att frågan om utnyttjande av moderna flygfotografiska och fotogrammetriska
metoder vid framställning av kartmaterial även för lantmäteriändamål
utan tvivel vore av största betydelse för lantmäteriets fortsatta verksamhet
och att det därför vore att hälsa med tillfredsställelse att lantmäteristyrelsen
nu upptagit denna fråga till utredning. Kartverket har vidare förklarat,
att de kostnader, som upptagits för arbeten vilka avsåges skola utföras
av kartverket, överensstämde med kartverkets beräkningar.
K in tgl. Maj:ts proposition nr 2.
47
Såsom lantmäteristyrelsen anfört synas resultaten av hittills företagen fotogrammetrisk
kartläggning ha givit anledning till förmodan, att dylik kartläggning
kan ske icke blott med i stort sett samma noggrannhet, som erhålles
vid nu använda markmätningar, utan även på väsentligt kortare tid än
sistnämnda mätningsmetoder erfordra. De undersökningar, för vilkas genomförande
medel begärts, avse, bland annat, att pröva olika fotogrammetriska
metoder och möjliggöra en jämförelse beträffande den noggrannhet,
som erhålles vid kartframställning enligt fotogrammetriska metoder och
enligt markmätningsmetoder. Då närmare erfarenhet om användbarheten av
fotogrammetriska metoder vid kartläggning för lantmäteriändamål synes
önskvärd, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande undersökningar komma till
stånd. Lantmäteristyrelsens kostnadsberäkning, vilken slutar å 20 000 kronor,
föranleder icke någon erinran från min sida. Då undersökningarna torde
böra slutföras snarast möjligt, synes ett anslag av denna storlek med reservationsanslags
karaktär nu böra äskas å tilläggsstat. Jag får således hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Undersökningar rörande fotogrammetrisk kartläggning
för lantmäteriändamål å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 20 000.
N. Diverse.
[8.] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
För detta ändamål ha för budgetåren 1944/45 och 1945/46 anvisats
300 000 kronor respektive 375 000 kronor. Belastningen å anslaget under
nämnda budgetår har utgjort 323 630 kronor och 446 870 kronor. För innevarande
budgetår är anslaget å riksstaten upptaget med 475 000 kronor, varjämte
vid ingången av sistnämnda budgetår förelåg en reservation å i runt tal
57 200 kronor. Enligt vad jag inhämtat från statskontoret uppgick medelsåtgången
å anslaget till mitten av december 1946 till omkring 288 500 kronor.
Orsaken till denna i förhållande till tidigare budgetår betydligt ökade belastning
å kommittéanslaget är att finna däri, att under år 1946 tillsatts ett flertal
nya utredningar inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde, medan
däremot blott få eller mindre kostsamma utredningar avslutat sin verksamhet
under samma år. Då utbetalningarna från anslaget under återstående
del av löpande budgetår torde kunna beräknas få minst samma omfattning
som hittills, skulle följaktligen de under anslaget disponibla medlen icke
komma att förslå. Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå att å tillläggsstat
äskas ett förstärkningsanslag för ifrågavarande ändamål. Storleken
av nämnda anslag synes böra bestämmas till 125 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Före- i
draganden.
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 125 000.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bengt Holmgren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
49
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 7947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.
B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.
[1.] Kommerskollegium: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag anfört
i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln, under punkten 4 hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva att den i avlöningsstaten för kommerskollegium
uppförda anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1946/47 överskridas med
högst 4 900 kronor.
[2.] Fartygsinspektionen: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag anfört
i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln, under punkten 12 hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva att den i avlöningsstaten för fartygsinspektionen
uppförda anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1946/47 överskridas med högst
2 100 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
F. Diverse.
[3.] 3 a. Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag. Under
hänvisning till vad jag anfört i årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln,
under punkten 91 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av.........................kronor 6 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Carl Gustaf Gyllenhaal.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
51
Bilaga 8.
Kapitalinvesteringar.
Justitiedepartementet.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt
anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetslond.
[1.] 5 a. Nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd. Genom beslut den 28
juni 1946 har Kungl. Maj:t förordnat, att kronoegendomen Smälteryd i Sätila
socken skulle från och med den 1 juli 1946 disponeras av fångvårdsstyrelsen
för en till centralfängelset å Härianda anknuten fångkoloni för avtjänande
av straffarbete och fängelsestraff. Samtidigt anvisade Kungl. Maj:t
för inköp av byggnader, som tillhörde dåvarande arrendatom av Smälteryd,
samt för ersättning åt denne för vissa förbättrings- och anläggningsarbeten
å egendomen ett belopp av 6 400 kronor från det å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisade anslaget till förvärv av fångkolonier.
Bebyggelsen å ifrågavarande koloniegendom utgöres av, förutom ekonomibyggnader,
dels en mangårdsbyggnad, innehållande i nedre våningen fyra
rum, kök och hall samt i övre våningen två gavelrum och vind, dels en flygelbyggnad,
innehållande i nedre våningen tre rum, bakstuga, kök, förstuga
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
och tambur samt i övre våningen fyra rum, två kök och en hall, dels ock en
mindre stuga om ett rum och kök.
I skrivelse den 6 november 1946 har fångvårdsstyrelsen begärt anslag för
uppförande av ett nytt bostadshus vid Smälteryd. Såsom motivering åberopas,
att bostadsfrågan för befattningshavarna vid kolonien icke kan tillfredsställande
ordnas på annat sätt. Sålunda anföres:
Enligt Kungl. Maj ds brev den 28 juni 1946 må vid kolonien anställas en
koloniföreståndare, en överkonstapel, fyra vaktkonstaplar och ett ekonomibiträde.
Den personal, som hittills anställts vid kolonien utgöres av en koloniföreståndare,
en överkonstapel och tre vaktkonstaplar. Dessutom är en
arbetare tillfälligt anställd för tillsyn av koloniens körslor samt för vården
och användningen av egendomens jordbruksmaskiner in. in. Denne har tidigare
varit anställd å egendomen.
Nuvarande bostadsutrymmen vid kolonien disponeras på följande sätt.
I mangårdsbyggnadens nedre våning är ett rum reserverat såsom expeditionsrum
och tre rum och kök bebos av överkonstapeln vid kolonien — den
förre arrendatom G. H. Källqvist med hustru och tre barn. Av de två gavelrummen
i övre våningen disponeras det ena av koloniföreståndaren och det
andra delas av två vaktkonstaplar.
Lokalerna i flygelbyggnadens bottenvåning användas för närvarande huvudsakligen
till kök och matsal; utrymmet i övre våningen disponeras för
förråd. Flygelbyggnaden kommer framdeles, efter utförande av erforderliga
ändringsarbeten, att tagas i anspråk såsom bostad för intagna. För närvarande
bo dessa i baracker.
Den ovan nämnda mindre stugan om ett rum och kök disponeras av den
tillfälligt anställde arbetaren.
I skrivelse den 6 juni 1946 framhöll styrelsen, att bostad för en å två familjer
framdeles kunde behöva uppföras, därest ej befattningshavare å kolonien
kunde förhyra bostäder i samhället, varom något bestämt uttalande då
icke kunde givas. Av befattningshavarna bor, som nämnts, överkonstapeln
med familj i mangårdsbyggnaden samt förutnämnde arbetare i den mindre
stugan; en av de andra befattningshavarna har lyckats erhålla familjebostad
i Sätila, 20 minuters väg från kolonien. Föreståndaren har ej kunnat beredas
familjebostad och lämplig bostad finnes ej för övriga två vaktkonstaplar
eller för ekonomibiträdet.
Av det anförda framgår, att bostadsfrågan för befattningshavarna vid kolonien
icke är tillfredsställande ordnad. Såsom styrelsen tidigare haft tillfälle
framhålla, är det av största vikt för verksamheten vid en koloni, att
familjebostad i största möjliga utsträckning kan beredas befattningshavarna.
Förslag till nytt bostadshus har, efter hänvändelse från fångvårdsstyrelsen,
avgivits av domänstyrelsen. Enligt detta förslag skulle det nya bostadshuset
rymma två lägenheter, vardera om tre rum och kök, samt draga en
kostnad av 46 600 kronor. Efter granskning av förslaget har fångvårdsstyrelsens
arkitekt G. Birch-Lindgren förordat, att det föreslagna bostadshuset
kompletteras med w. c. och ett för lägenheterna gemensamt badrum. För
egen del anser fångvårdsstyrelsen domänstyrelsens förslag med angiven komplettering
lämpligt. Kostnaderna härför ha av arkitekten Birch-Lindgren beräknats
på följande sätt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
53
Enligt domänstyrelsens beräkningar:
Byggnadskostnader, inkl. målning, sanitära och värmetekniska
installationer .................................. kronor 45 000
Elektriska installationer ................................ » 1 600
Tillkommer (enligt arkitekten Bircli-Lindgren):
Diverse byggnadsarbeten i källaren för bad- och pannrum . . »
Yttre ledningar:
vattenledning ...........................kronor 3 100
avloppsledning .......................... » 900 ,
Sanitära installationer m. m.
Hoffmanbrunn .........................kronor 600
Hydrofor ............................... » 350
W. C. i bostad .......................... » 400
Tvättställ i 2 rum........................ » 400
Avlopp och tappkran i tvätt- och pannrum » 250
Panna, tvättbassäng i tvättrum, mangel .... » 500
Inredning av badrum .................... » 500 »
Elektriska installationer.
Ljuspunkter m. m. i källare .......................... »
Planeringsarbeten, väg m. m........................... »
Särskild arbetskostnad1 ................................ »
Transportkostnader .................................... »
Oförutsett, kontroll, ritningar, arbetsledning .............. »
500
4 000
3 000
100
1 000
4 300
4 000
6 500
Summa kronor 70 000.
I enlighet härmed har fångvårdsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att för uppförande av bostadshus vid fångkolonien å Smälteryd
bevilja ett investeringsanslag å 70 000 kronor. Enär behovet av familjebostäder
vid kolonien vore trängande, föreslår styrelsen, att anslag för ändamålet
i första hand äskas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/47.
Byggnadsstyrelsen har, efter remiss, lämnat fångvårdsstyrelsens framställning
utan erinran.
Det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisade anslaget till Departementsförvärv
av fångkolonier har beräknats med utgångspunkt från ett genom- chefensnittligt
inköpspris av 75 000 kronor för varje koloniegendom. Genom att kolonien
Smälteryd inrättats på en kronoegendom ha de omedelbara kostnaderna
för egendomens övertagande för fångvårdsändamål blivit obetydliga.
En besparing har därför uppstått å nyssnämnda anslag. Då beslut fattades
om inrättande av en fångkoloni på Smälteryd, förutsattes emellertid, att ett
nytt bostadshus eventuellt skulle behöva uppföras därstädes. Med hänsyn
till vad som nu blivit upplyst angående behovet av en dylik byggnad tillstyrker
jag, att medel för ändamålet anvisas. Då anslaget till förvärv av fång
-
1 Lönetillägg på vissa byggnadsarbetarlöner.
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
kolonier icke kan anlitas i detta fall, torde, såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit,
ett särskilt anslag böra anvisas å tilläggsstat till innevarande års
riksstat.
Kostnaderna för fångvårdsstyrelsens förslag ha beräknats med utgångspunkt
från att för arbetena skulle anlitas fri arbetskraft. Därest i stället
fångarbetskraft kunde komma till användning, skulle kostnaderna kunna
reduceras. Med hänsyn till omfattningen av de arbeten, som för närvarande
bedrivas i fångvårdens regi, är det emellertid osäkert om fångarbetskraft
skall finnas att tillgå för nu ifrågavarande byggnadsarbeten. Anslaget torde
därför böra beräknas i enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag. Fångarbetskraft
bör dock såvitt möjligt komma till användning vid arbetenas utförande.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Nytt bostadshus vid kolonien Smiilteryd å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av..........................kronor 70 000.
[2.] 5 b. Värmeledning in. in. i bostadshus vid kolonien Sörbyn. I skrivelse
den 26 augusti 1946 har fångvårdsstyrelsen gjort framställning om anslag
till värmeledning samt vatten- och avloppsledningar i vissa bostadshus
vid fångkolonien Sörbyn. Styrelsen anför bland annat:
Sedan fångvården övertagit den av statsverket inköpta egendomen Sörbyn
i Hömefors socken av Västerbottens län, ha förbättrings- och reparationsarbeten
utförts å huvudbyggnaden med anlitande av härför anvisat anslag.
I sin skrivelse den 8 januari 1945, däri styrelsen gjorde framställning om
inköp av egendomen Sörbyn, lämnade fångvårdsstyrelsen en beskrivning på
de byggnader som funnos å egendomen och anmärkte därvid bland annat
dels att värmeledning saknades i rättarebostaden och dels beträffande en som
arbetarbostadshus betecknad byggnad, att denna saknade vatten, avlopp och
värmeledning samt erfordrade rätt genomgripande arbeten för framtida användning
till tjänstebostäder.
Direktören vid centralfängelset i Härnösand, som har tillsynen över kolonien
Sörbyn, har nu hos fångvårdsstyrelsen anmält, att det visat sig vara förenat
med betydande svårigheter att skaffa tillfredsställande bostäder för personalen,
som — förutom föreståndare och rättare — består av 4 vaktkonstaplar
och en första vaktfru. Direktören har anfört att arbetarbostadshuset,
som avsetts till personalbostad, vore gammalt, kallt och fuktigt. Det hade
visat sig svårt att få tjänstemän till Sörbyn. Fångvårdsstyrelsen har på grund
av vad sålunda förekommit funnit det särskilt angeläget att arbetarbostadshuset
sättes i gott stånd.
Kostnaderna för ytterligare reparation av rättarebostaden samt iståndsättande
av arbetarbostadshuset ha av fångvårdsstyrelsens arkitekt Gustaf
Birch-Lindgren beräknats till 82 500 kronor. Även om styrelsen räknar med
att kunna något begränsa arbetena och reducera beloppet, återstå arbeten
som enligt fångvårdsstyrelsens mening måste utföras. Huvuddelen av kostnaderna
för sistnämnda arbeten torde kunna bestridas av till styrelsens förfogande
stående medel, men fångvårdsstyrelsen får efter samråd med domänstyrelsen
hemställa, att särskilt anslag under domänfonden måtte anvisas för
värmeledning samt vatten- och avloppsledningar i rättarebostaden och arbetarbostadshuset.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
55
Kostnaderna för ifrågavarande arbeten uppgå enligt arkitekten G. BirchLindgrens
beräkning till sammanlagt 27 000 kronor enligt följande fördelning.
Värme, vatten och avlopp i rättarebostaden .............. kronor 10 500
d:o i arbetarbostadshuset............................. » 12 500
Byggnadsarbeten i samband därmed in. m............... » 4 000
Summa kronor 27 000.
På grund av vad sålunda anförts har fångvårdsstyrelsen hemställt om ett
anslag för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/47 å
27 000 kronor.
I infordrat utlåtande över fångvårdsstyrelsens framställning har statskontoret
anfört följande.
Vad beträffar egendomen Sörbyn vill statskontoret erinra om att föredragande
departementschefen vid anmälan av frågan om förvärv för fångvårdens
räkning av denna egendom (prop. 163/1945 s. 55) tillstyrkte ett belopp
av 20 000 kronor för förbättring av huvudbyggnaden och rättarebostaden
samt uttalade, att de arbeten, som i övrigt kunde erfordras för iståndsättande
av personalbostäder m. m., i enlighet med vad fångvårdsstyrelsen framhållit,
finge utföras efter hand, och att särskilda anslag härför icke krävdes.
I övrigt finner statskontoret, som saknar nödiga hållpunkter för en mera ingående
granskning av framställningen, icke anledning till annat uttalande än
att ämbetsverket vill framhålla angelägenheten av att alla åtgärder till byggnadskostnadernas
begränsande vidtagas.
Byggnadsstyrelsen har, efter remiss, lämnat fångvårdsstyrelsens framställning
utan erinran.
Med anledning av vad statskontoret i sitt yttrande anfört har fångvårdsstyrelsen
i en under hand ingiven promemoria anfört bland annat:
Under tiden sedan kolonien kommit i verksamhet, har det visat sig dels
att det är svårare än man befarat att få befattningshavare till denna nordligt
och avsides belägna anstalt och dels att de reparationer, som behöva vidtagas,
äro mera omfattande än man räknade med vid egendomens förvärvande.
Det har sålunda vid de reparationsarbeten, som redan vidtagits, visat
sig, att man ej kan komma ifrån att leda in värmeledning i rättarbostaden
och att bristerna i arbetarbostadshuset äro betydligt större än man från
början ansett. Det må härvid nämnas, att den nu tillsatta föreståndaren,
som har små barn, klagat över att rättarbostaden, där han har sin bostad,
är kall och svår att värma upp. Då man efter koloniens startande undersökt
möjligheterna att skaffa familjebostäder åt befattningshavarna -—- något som
är av största betydelse för att få behålla dem å en anstalt som Sörbyn —
har direktören vid centralfängelset i Härnösand, som har tillsyn över kolonien,
påyrkat, alt nytt bostadshus skulle uppföras. Sedan han numera flera
gånger besökt Sörbyn, riktar han avsevärda anmärkningar mot arbetarbostadshuset.
Styrelsen har emellertid stannat för att söka reparera detta. Det
anslag å 27 000 kronor, som begärts i den underdåniga skrivelsen den 26
augusti 1946, avser endast en del — värmeledning samt vatten- och avloppsledningar
-— av de reparationer som befunnits nödvändiga.
Då förslag framlades om förvärv för fångvårdens räkning av egendomen DcpartementsSörbyn,
förutsatte fångvårdsstyrelsen, att särskilda medel icke skulle bliva chefen.
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
erforderliga för reparations- och förbättringsarbeten på egendomen. På Kungl.
Maj ds förslag anvisades likväl ett belopp av 20 000 kronor för sådant ändamål
(jfr prop. 163/1945 s. 52, 55). På grund härav kan det synas tveksamt
huruvida ytterligare medel nu böra anvisas för dylika arbeten; erinras må,
att erforderliga reparations- och förbättringsarbeten tidigare ansetts kunna
utföras med anlitande av medel, som eljest stå till fångvårdsstyrelsens förfogande.
Med hänsyn till vad styrelsen anfört vill jag emellertid icke motsätta
mig, att särskilt anslag anvisas för ändamålet. Det begärda beloppet
torde böra anvisas å tilläggsstat samt upptagas under statens allmänna fastighetsfond.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen
att till Värmeledning m. m. i bostadshus vid kolonien Sörbyn
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av ............ kronor 27 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majd Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Kung}. Maj:ts proposition nr 2.
57
Bilaga 9.
Kapitalinvesteringar.
Försvarsdepartementet.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
I egenskap av särskilt förordnad föredragande anmäler statsrådet Sköld
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering och anför därvid följande.
IV. Försvarets fonder.
A. Försvarets fastighetsfond.
Flygvapnets delfond.
[1.] Utökning av flygverkstaden vid Svea flygflottilj. Efter förslag av
Kungl. Maj:t i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 3 s. 97)
anvisade riksdagen (skrivelse nr 206) inom ramen för de för flygvapnet för
femårsperioden 1942/47 beräknade byggnadskostnaderna ett belopp av
185 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för uppförande av en förrådshangar
vid Svea flygflottilj.
Av en i propositionen 1946: 121 (s. 91) inlagen sammanställning av byggnadsprogrammet
för flygvapnet för femårsperioden 1942/47 framgår, att en
reserv av 716 000 kronor kvarstår under de för flygvapnet anvisade investeringsanslagen
(kvotanslagen) för byggnadsprogrammets genomförande, benämnda
Vissa byggnadsarbeten m. m.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
I skrivelse den 7 september 1946 har flygförvaltningen framlagt förslag till
utökning av flygverkstaden vid Svea flygflottilj samt i anslutning härtill anfört
i huvudsak följande.
Den nuvarande flygverkstaden, som uppfördes år 1938, hade cn monteringshall
med dimensionerna 25 X 25 meter. Vid de senast tillkomna jaktflottiljerna
vore motsvarande hall 60 X 20 meter. Skillnaden i yta utgjorde
sålunda (1 200 — 625 =) 575 kvadratmeter. Flygflottiljen hade tidigare haft
jaktplan av typ J 22 men komme nu att tillföras jaktplan av typ J 21 med
dubbla stjärtbommar. Dimensionerna vore för J 22 10 X 7,8 meter och för
J 21 11,60 X 10,50 meter. Genom att J 21 hade noshjul, kunde planen icke
ställas så tätt som plan med stjärthjul eller sporre. Utöver flottiljens egna
flygplan skulle flygverkstaden jämväl betjäna de till ett 30-tal uppgående
flygplan, som tilldelats flygledningen m. fl. Bristen på utrymme för monterings-
och översynsarbete komme att bli täckt sedan den av 1946 års riksdag
beslutade förrådshangaren, vilken avsåges skola förläggas i direkt anslutning
till befintlig flygverkstad, uppförts. Vissa andra utrymmen motsvarade
emellertid icke moderna krav. Detta gällde i första hand signalverkstaden och
utrymmena för sprutmålning. Sedan de nu tillämpade utrymmesnormerna
för signalverkstäder fastställts, hade radiomaterielen undergått en snabbare
utveckling än som kunnat förutses. Sålunda hade ekoradiostationer och radiostationer
för ultrakorta vågor tillkommit. Överhuvud taget hade kraven
på utrymmen inom verkstaden avsevärt ökats. Vad anginge utrymmen för
sprutmålning, vore dessa icke tillräckligt stora för att tillåta intagande av
flygplan för målning, varför större målningsarbeten måste utföras i monteringshallama,
vilket ur olika synpunkter vore olägligt. Enligt flygförvaltningens
förslag skulle den vid flottiljen befintliga signalverkstaden utökas
samt en ny sprutmålningshall in. m. tillbyggas. Sprntmålningshallen skulle
få en golvyta av 14 X 11.5 meter. Nuvarande signalverkstaden skulle övertagas
av instrumentverkstaden, medan nuvarande sprutmålningsrummet skulle
användas såsom förråd. I samband med de föreslagna arbetena borde förrådshangaren
kompletteras beträffande installationer och transportanordningar
in. in. Vidare borde anordnas uppställningsplaner av betong med en
yta av 1 700 kvadratmeter. Utökningen av verkstaden medförde slutligen behov
av vissa kompletteringar av den värmecentral, som försåge verkstaden
med värme, ävensom viss utökning av yttre värmeledningar m. m. Kostnaderna
för de föreslagna arbetena uppginge, inklusive administration, till ett
belopp av 196 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. För täckande av
detta medelsbehov kunde tagas i anspråk förenämnda reserv av 716 000 kronor,
som kvarstode inom femårsplanens kostnadsram för flygvapnets byggnadsarbeten
m. m.
Före
draganden.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är den nuvarande flygverkstaden
vid Svea flygflottilj i behov av utökning. 1946 års riksdag har anvisat
medel för uppförande av en förrådshangar, som är avsedd att förläggas i
direkt anslutning till den befintliga verkstaden. Härigenom kommer behovet
av utrymme för monterings- och översynsarbeten att fyllas. Därutöver erfordras
emellertid utökning av signalverkstaden och tillbyggnad av en sprutmalningsverkstad.
Da del är ekonomiskt fördelaktigt att i ett sammanhang
utföra samtliga de nu aktuella arbetena — såväl uppförandet av förrådshangaren
som övriga föreslagna arbeten — anser jag mig böra tillstyrka, att
medel nu beräknas för ändamalet. I samband härmed böra medel jämväl
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
59
beräknas för de angivna kompletteringsarbetena i förrådshangaren. De av
flygförvaltningen uppskattade kostnaderna ha icke givit mig anledning till
erinran, varför jag förordar, att för ändamålet anvisas ett belopp av, inklusive
administration, 196 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1946. Kostnaderna
synas, på sätt flygförvaltningen föreslagit, böra bestridas med anlitande
av den reserv å 716 000 kronor, som kvarstår inom femårsplanens
kostnadsram för flygvapnets byggnadsarbeten.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att i det föregående angivna byggnadsarbeten må komma
till utförande med anlitande av det för budgetåret 1946/47
för flygvapnet anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m. av 28 500 000 kronor.
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:l Konungen bifalla.
Ur protokollet:
C. F. von Horn.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
61
Bilaga tO.
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 samt anför därvid följande.
I. Statens affärsverksfonder.
D. Statens vattenfallsverk.
[1.] 5. Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande
anslagsfråga (Bil. 27, punkt 91) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Kraftstation vid Harsprånget å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 8 000 000.
[2.] 7 a. Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation. Under åberopande av
vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
förevarande anslagsfråga (Bil. 27, punkt 87) hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ng ångpanna i Västerås ångkraftstation å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av........................kronor 1 000 000.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
[3.] 12. Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Under åberopande
av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
förevarande anslagsfråga (Bil. 27, punkt 99) hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av ..................kronor 3 000 000.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[4.] Anordnande av häradsskrivarkontor. Med bifall till Kungl. Maj:ts
därom i propositionen 1946:311 (Bil. 12, punkt 12) framlagda förslag anvisade
1946 års riksdag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47
under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av 600 000 kronor
till Anordnande av vissa förvaltningslokaler. Av anslaget beräknades ca
400 000 kronor för arbeten i Stockholm och 200 000 kronor för arbeten i
landsorten
I skrivelse den 3 december 1946 har byggnadsstyrelsen till en början erinrat,
att av anslaget disponerats 118 500 kronor redan före avlåtandet av styrelsens
förevarande skrivelse samt att styrelsen i skrivelser den 22 oktober
och 5 november 1946 föreslagit ytterligare inredningsarbeten för en sammanlagd
kostnad av 415 000 kronor. Styrelsen avsåge att inom den närmaste tiden
inkomma med ytterligare förslag till åtgärder, som med den största
skyndsamhet borde vidtagas. Kostnaderna för dessa arbeten beräknades till
sammanlagt 71 250 kronor.
De kostnader, som skulle komma att påföras det för innevarande budgetår
anvisade anslaget, skulle sålunda uppgå till (118 500 + 415 000 + 71 250)
604 750 kronor, varför anslaget redan nu vore otillräckligt.
Under sådana förhållanden och med hänsyn till nödvändigheten att snabbt
kunna tillgodose oförutsedda behov av ombyggnads- och reparationsarbeten,
som ej kunde påföras fastighetsfondens underhållskostnadsanslag, syntes,
anför styrelsen, ytterligare medel böra ställas till förfogande för detta ändamål.
Styrelsen erinrar härefter om att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 under statens allmänna fastighetsfond anvisats ett investeringsanslag
av 2 500 000 kronor till Anordnande av häradsskrivarkontor samt att
av detta anslag dittills endast 93 400 kronor disponerats. Såvitt styrelsen nu
kunde bedöma, torde större delen av anslaget icke behöva användas för avsett
ändamål. På grund härav ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke anslaget
lämpligen borde stå till förfogande jämväl för anordnande av förvaltningslokaler
inom av styrelsen omhänderhavda byggnader.
Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1947 års riksdag
att bemyndiga Kungl. Maj:t att disponera ifrågavarande anslag å
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
63
2 500 000 kronor jämväl för bestridande av kostnader för anordnande av
förvaltningslokaler inom av styrelsen omhänderhavda byggnader.
Anslaget till Anordnande av vissa förvaltningslokaler torde inom kort bliva Departements.
i sin helhet disponerat för avsett ändamål. De behov, som hösten 1946 föran- chd«nledde
anslagets anvisande, lära emellertid även efter ianspråktagande av
nämnda anslag komma alt göra sig gällande. Med hänsyn härtill finner jag
i likhet med byggnadsstyrelsen angeläget, att ytterligare medel snarast möjligt
ställas till förfogande för här avsedda ändamål.
Styrelsens förslag, att det för budgetåret 1945/46 anvisade anslaget till Anordnande
av häradsskrivarkontor skulle få tagas i anspråk jämväl för anordnande
av andra förvaltningslokaler, finner jag utgöra en lämplig lösning
av denna fråga. Med hänsyn till den begränsning av användningen av sistnämnda
anslag, vilken innefattas i riksdagens beslut om medelsanvisningen,
torde Kungl. Maj:t dock böra inhämta riksdagens bemyndigande att på föreslaget
sätt använda anslaget för ett nytt ändamål.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att investeringsanslaget till Anordnande av
häradsskrivarkontor må tagas i anspråk jämväl för anordnande
av andra förvaltningslokaler.
[5.] 15. Anordnande av lokaler för Svea hovrätt. Under åberopande av
vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
förevarande anslagsfråga (Bil. 27, punkt 110) hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av lokaler för Svea hovrätt å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av .................... kronor 160 000.
[6.] 17. Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige. Med bifall till
Kungl. Maj ds i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 5, punkterna
118 och 119) därom framlagda förslag anvisade riksdagen för budgetåret
1946/47 till Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige 925 000
kronor samt till Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland 650 000 kronor.
Sedan Kungl. Maj:t den 22 mars 1946 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med vederbörande myndigheter upprätta och till Kungl. Maj:t
inkomma med ritningar till sagda nybyggnader, har styrelsen i skrivelse den
17 oktober 1946 med överlämnande av ritningarna underställt dessa Kungl.
Maj:ts prövning samt hemställt om ytterligare anslag för byggnadsföretagen.
Genom beslut den 25 oktober 1946 har Kungl. Maj it bemyndigat styrelsen
dels att i samråd med vederbörande myndigheter och i huvudsaklig överensstämmelse
med de ingivna ritningarna låta uppföra ifrågavarande domstolsbyggnader,
dels ock att för ändamålet taga i anspråk de anvisade investeringsanslagen
av 925 000 kronor och 650 000 kronor. Beträffande ytterligare
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
anslag för nu ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t förklarat Sig framdeles
vilja meddela beslut. Jag torde nu ånyo få anmäla sistnämnda fråga.
I sin skrivelse den 17 oktober 1946 anför byggnadsstyrelsen beträffande
behovet av ytterligare anslag till enhovrättsbyggnad i Göteborg,
att det under ritningsarbetet visat sig lämpligt att bland annat öka måtten
med avseende å vissa delar av byggnaden för att därigenom erhålla möjligheter
att tillgodose ökade lokalbehov, som framdeles förväntades uppkomma.
Tillgodoseendet av en sådan reserv i samband med byggnadens utförande
komme givetvis att ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än en senare utvidgning.
Andra ändringar och utvidgningar hade gjorts i avsikt att tillgodose
vissa vid detaljbearbetningen av programmet uppkomna önskemål från de
särskilda sakkunnigas sida. Det hade också visat sig ekonomiskt fördelaktigt
att — vilket av kostnadsskäl ursprungligen icke varit tänkt — redan från
början verkställa utsprängning och inreda källare under hela byggnaden för
att på längre sikt bereda erforderligt utrymme åt arkivalier m. m. Dessa direkta
ökningar i volymen hade medfört en tilläggskostnad av 190 000 kronor.
Vid de slutliga avvägningar och borrningar som skett på tomten hade vidare
visat sig, att å vissa delar av tomten, där större utfyllnader tidigare blivit
gjorda, mera omfattande grundarbeten måste ske. Delta medförde, att
kostnaderna för grundarbetena behövde uppräknas med 45 000 kronor.
På grund av det framträdande läge som hovrättsbyggnaden komme att erhålla
hade även önskemål framkommit, att större omsorg måtte ägnas den
del av tomten som icke komme att bebyggas. De yttre arbeten som man här
borde räkna med bleve av något större omfattning än som förutsatts beträffande
den ursprungliga tomten. Merkostnaden härför hade beräknats
till 25 000 kronor.
Slutligen hade den fortgående prisstegringen föranlett en ökning av de
beräknade kostnaderna med 75 000 kronor. Det totala anslagsbehovet för
hovrättsbyggnaden i Göteborg i enlighet med här framlagt förslag skulle
sålunda uppgå till (925 000 + 190 000 + 45 000 + 25 000 + 75 000)
1 260 000 kronor eller 335 000 kronor mer än vad som hittills anvisats.
Beträffande hovrättsbyggnaden i Sundsvall anför styrelsen,
att jämväl i fråga om detta byggnadsföretag under ritningsarbetet sådana omständigheter
framkommit, som medförde ökningar i den beräknade byggnadskostnaden.
Sålunda hade även här källaren ansetts böra redan nu i
sin helhet utgrävas. Härigenom erhölles ökade möjligheter att tillgodose hovrättens
framtida behov av förvaringslokaler för arkivaliebeståndet. Vidare
måste, sedan beslut fattats om nedläggande av kronohäktet i Sundsvall, lokaler
i hovrättsbyggnaden anordnas för häktade jämväl för de häradsrätter som
hade tingsställe i staden. På vinden, som enligt det ursprungliga förslaget ej
avsåges att tagas i anspråk, hade nu mot gaveln förlagts två reservrum, varjämte
vindsvåningen givits mått och konstruktion, som utan nämnvärda kostnader
möjliggjorde ett framtida inredande av ytterligare rum därstädes. Kostnaderna
för den volymökning, som till följd av dessa olika åtgärder skulle
erhållas, hade styrelsen beräknat till 200 000 kronor.
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Vidare vore, såsom i 1946 års statsverksproposition förulsetts såsom möjligt,
vissa ytterligare grundförstärkningsarbeten för den nya hovrättssbyggnaden
erforderliga. De ytterligare provborrningar på tomten, som numera
verkställts, hade nämligen visat, att grundförhållandena komme att nödvändiggöra
förstärkningsarbeten av större omfattning än tidigare beräknats.
Det i statsverkspropositionen för detta ändamål uppgivna beloppet av 50 000
kronor komme därför icke att förslå utan måste ökas till 70 000 kronor.
Slutligen måste även beträffande hovrättsbyggnaden i Sundsvall de beräknade
byggnadskostnadema ökas på grund av numera inträffade prisstegringar.
Ökningen beräknades till 60 000 kronor.
Sammanlagt uppginge sålunda det totala medelsbehovet för hovrättsbyggnaden
i Sundsvall till (650 000 + 200 000 + 70 000 + 60 000) 980 000 kronor
eller 330 000 kronor mer än vad som hittills anvisats för ändamålet.
Styrelsen hemställer, att till nybyggnaderna för hovrätterna för Västra
Sverige och Nedre Norrland måtte anvisas ytterligare (335 000 + 330 000)
665 000 kronor.
Till hovrättsbyggnader i Göteborg och Sundsvall har 1946 års riksdag an- Dep^^nta~
visat sammanlagt 1 575 000 kronor. Städerna ha till kronan utan kostnad c € en''
upplåtit tomter för ändamålet samt utfäst sig att bidraga till kostnaderna för
hovrättshusen med ett belopp av vardera 200 000 kronor.
Sedan ritningar till domstolsbyggnadema numera utarbetats, har byggnadsstyrelsen
hemställt om ytterligare anslag av 665 000 kronor för ändamålet.
Såsom framgår av styrelsens redogörelse hänför sig kostnadsökningen
till utvidgningen av de ursprungligen beräknade lokalerna för beredande av
vissa reservutrymmen samt till vissa ytterligare grundarbeten. Jämväl den
sedan kalkylernas upprättande inträffade prisstegringen har medfört ökning
i de ursprungligen beräknade byggnadskostnadema.
Jag tillstyrker att de av byggnadsstyrelsen äskade medlen anvisas å tillläggsstat
för budgetåret 1946/47. Jag avser att under nästa punkt hemställa om
anslag med 330 000 kronor till Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland.
Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av ................ kronor 335 000.
[7.] 18. Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland. Under hänvisning
till vad jag under näst föregående punkt anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 330 000.
Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 1 saml. Nr 2. 5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
V. Statens utläningsfonder.
[8.] 5 a. Luftfartslånefonden. Under åberopande av vad jag tidigare denna
dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
(Bil. 27, punkt 123) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Luftfartslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av ...................... kronor 19 000 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Kungi. Maj:ts proposition nr 2.
67
Bilciga 11.
Kapitalinvesteringar.
Ecklesiastikdepartementet.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal.
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, dock att
ministern för utrikes ärendena Undén icke deltog i behandlingen av det
under punkten 1 omförmälda ärendet.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt
anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
[!•] 42 b. Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet vid universitetet
i Uppsala. Efter framställning av det större akademiska konsistoriet
har kanslern för rikets universitet hemställt om anvisande av ett engångsanslag
av 130 000 kronor till inköp av fastigheten å tomten nr 17 i kvarteret
Svea i Uppsala för beredande av lokaler för amerikanska seminariet vid
universitetet.
Av handlingarna inhämtas bland annat.
Angående lokalbehovet för amerikanska seminariet
har föreståndaren för seminariet professorn S. B. Liljegren anfört huvudsakligen
följande.
Som bekant ha engelska och amerikanska institutionerna vid Uppsala universitet
utvecklats mycket starkt under de senaste åren. Jag erinrar om
engelskans frammarsch i vårt skolväsen och om det livliga intresset för att
var undervisning måtte i högre grad än hittills beakta Förenta Staternas
srT?k k*.,ltur- Ett tillgodoseende av dessa synnerligen befogade önskemal
nödvändiggör att helt andra krav måste ställas på universitetsundervisningen
i berörda hanseende.
68
Kungl. Maj ds proposition nr 2.
I de båda institutionerna råder för närvarande ett provisorium, som ej
längre kan upprätthållas, med avseende på utrymme. De förfoga över fem
mindre rum, där allt hyllutrymme är så upptaget att böckerna måste placeras
ovanför hyllorna, utom normalt räckhåll för de studerande. För den nu
inköpta eller skänkta litteraturen i engelska seminariet samt för det mer än
tvådubbla antalet böcker och tidskrifter o. a. (ca 6 000), som utgör resultatet
av det nu etablerade samarbetet med USA för amerikanska institutets räkning,
saknas plats. Vidare kan ingen fonetisk träning bedrivas, så länge rum
härför saknas. Anskaffad apparatur står inlåst i skåp till föga nytta. För
nödvändigt geografiskt, fonetiskt eller annat av ämnena betingat åskådningsmaterial
saknas väggutrymme. Endast vid sammanträngning kunna arbetsplatser
till ett antal av 41 i engelska och 21 i amerikanska seminariet beredas
de omkring 250, som enligt officiell uppgift nu studera ämnena i Uppsala.
Varken för mig, amanuens, lektorer eller arkivarbetare finnes arbetsrum.
Sammanträdeslokal för större proseminarier saknas även, så att proseminarier
måst hållas i lärosalar på universitetet utan tillgång till de nödvändiga
handböckerna.
Genom att följa annonserna i ortspressen och på annat sätt har jag förvissat
mig om att lokalfrågan ej kan lösas genom att våning hyres. Dylik
står ej att uppdriva för ändamålet. Det synes mig då ej finnas annan utväg
än att utredning göres om möjlighet för universitetet att genom inköp av
privathus eller villa anskaffa de nödiga lokalerna.
Humanistiska sektionen har yttrat hland annat:
Om universitetsundervisningen i engelska framdeles skall kunna tillmötesgå
det icke minst från studenthåll uttalade önskemålet om en mera filologisk
och kulturhistorisk inriktning av studierna så att de studerande erhålla
mera djupgående insikt i de anglosachsiska ländernas kulturella, sociala och
politiska liv samt deras historiska utveckling, kommer helt andra krav att
ställas på det nuvarande seminariebiblioteket i engelska. Detsamma kommer
under liknande förutsättningar att bliva fallet även beträffande andra språk.
Sektionen finner, att en utveckling av studierna i antydd riktning närmast
skulle kräva mera fristående komplement till de nuvarande mera strängt
lingvistiska seminariebiblioteken och skulle med glädje hälsa tillkomsten av
flera dylika institut.
Då nu genom professor Liljegrens initiativ och genom ett markerat och
för universitetets vidkommande synnerligen glädjande intresse från amerikanskt
håll ett dylikt institut börjat sin verksamhet, anser sektionen den av
professor Liljegren begärda utredningen om ökade lokalutrymmen för hans
ämne lämpligen böra bli begränsad till lokal för ett amerikanskt institut, varvid
sektionen även har skäl att antaga, att det intresse för detta som redan
visats från amerikanskt håll skall ökas och att Uppsala universitet för sin
undervisning skall kunna räkna med en institution för främjande av kännedomen
om och förbindelserna med den amerikanska kulturen. Under åberopande
av nu anförda omständigheter vill sektionen varmt tillstyrka den av
professor Liljegren begärda utredningen.
Efter företagen utredning har byggnadsstyrelsen föreslagit, att nya lokaler
skulle beredas seminariet i fastigheten å tomten nr 17 i kvarteret
Svea i Uppsala. Denna fastighet, som är en villa i två plan inom Kåbo villastad,
skulle enligt byggnadsstyrelsens mening i huvudsak i befintligt skick
kunna användas till förläggning av seminariet. Fastigheten har av byggnadsstyrelsen
värderats till 130 000 kronor, för vilket belopp ägaren förklarat sig
villig att försälja densamma.
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Föreståndaren för seminariet har förklarat sig finna den till inköp föreslagna
fastigheten utomordentligt väl lämpad för det avsedda ändamålet.
Vederbörande universitetsmyndigheter ha jämväl anslutit sig till det av
byggnadsstyrelsen framlagda förslaget till lösning av seminariets lokalfraga.
Behovet av ökade lokalutrymmen för det amerikanska seminariet vid uni- Departementsversitetet
i Uppsala finner jag med hänsyn till den förebragta utredningen
styrkt. Då det icke synts möjligt att bereda seminariet erforderligt utrymme
inom någon universitetets fastighet eller genom förhyrande av lokaler, har
av byggnadsstyrelsen verkställts utredning angående möjligheterna av att för
ändamålet inköpa en fastighet i Uppsala. Såsom resultat av den verkställda
utredningen har förslag framlagts om förvärvande för seminariets räkning
av en villafastighet inom Kåbo villastad i Uppsala. I likhet med vederbörande
universitetsmyndigheter finner jag det av byggnadsstyrelsen framlagda
förslaget utgöra en lämplig lösning av seminariets lokalfråga. Det värde, som
av byggnadsstyrelsen åsatts fastigheten, 130 000 kronor, synes icke giva anledning
till erinran. Jag förordar, att å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår såsom kapitalinvestering anvisas ett anslag å nämnda belopp
till inköp av ifrågavarande fastighet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet
vid universitetet i Uppsala å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 130 000.
[2.] 55. Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseininarierna. Efter av Kungl.
Maj:t i propositionen 1946: 242 framlagt förslag anvisade 1946 års riksdag
(skrivelsen nr 366) å riksstaten för budgetåret 1946/47 till byggnadsarbeten
vid vissa folkskoleseminarier ett investeringsanslag av 1 709 000 kronor, varav
416 000 kronor för seminariet i Gävle, 63 000 kronor för seminariet i
Karlstad och 188 000 kronor för seminariet i Uppsala. Genom beslut den 28
juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att ombesörja utförandet
av ifrågavarande byggnadsarbeten.
I skrivelse den 28 november 1946 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
av ytterligare anslag av 215 000 kronor till byggnadsarbetena vid
nämnda tre folkskoleseminarier. Till stöd härför bar anförts följande.
Folkskoleseminariet i Gävle. I det förslag för ombyggnad av
dövslumskolan i Gävle för folkskoleseminariets räkning, som framlagts för
1946 års riksdag, upptogs endast ett rum för barnbespisning. Sedermera ha
emellertid tillkommit av staten fastställda normer angående organiserandet
av de kostnadsfria skolmåltiderna, varigenom ytterligare lokaler blevo erforderliga
för ifrågavarande ändamål. Det befanns härvid lämpligt att de två
vaktmästarlägenbeterna i skolbyggnaden, vilka för övrigt till följd av sin
70
Departements
chefen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
belägenhet delvis under jord icke kunde anses vara fullgoda bostäder, efter
vissa ombyggnadsarbeten toges i anspråk för bambespisningen. För beredande
av andra bostäder åt vaktmästarpersonalen har det därför blivit nödvändigt
att uppföra en särskild nybyggnad. Med anledning av berörda ökning
av lokalbehovet samt fortsatt kostnadsstegring äro de till byggnadsarbeten
vid Gävle folkskoleseminarium anvisade medlen icke tillräckliga utan
erfordras ett ytterligare anslag av 114 000 kronor.
Folkskoleseminariet i Karlstad. Verkställandet av de beräkningar,
som låge till grund för medelsanvisningen till de vid detta folkskoleseminarium
planerade ombyggnadsarbetena måste på grund av ärendets
brådskande art bedrivas med största skyndsamhet. Den fortsatta mera
noggranna utredningen har givit vid handen, att särskilt utökningen av värmecentralen
och ledningssystemet kommer att draga större kostnader än
som ursprungligen beräknats samt vidare att byggnaden erfordrar vissa
konstruktiva förändringar. Sedan huvudritningarna färdigställts, har det
därför visat sig att de med ombyggnadsarbetena vid Karlstads folkskoleseminarium
förenade kostnaderna icke kunna sättas lägre än 116 000 kronor,
motsvarande en ökning i förhållande till tidigare beräknat kostnadsbelopp
av 53 000 kronor.
Folkskoleseminariet i Uppsala. För de vid folkskoleseminariet
i Uppsala planerade byggnadsåtgärderna ha anvisats 188 000 kronor.
På grund av sedan tiden för kostnadsberäkningens uppgörande inträffad
prisstegring samt att inredningen av nya klassrum i vindsvåningen blivit
mera arbetskrävande än som beräknats, ha kostnaderna för byggnadsarbetena
vid folkskoleseminariet i Uppsala stigit med 48 000 kronor.
Med anledning av berörda ökning av byggnadskostnadema, som delvis är
att hänföra till inträffad prisstegring, får byggnadsstyrelsen hemställa att
Kungl. Maj:t ville ställa till styrelsens förfogande ytterligare (114 000 +
53 000 + 48 000) 215 000 kronor för utförande av byggnadsarbetena vid folkskoleseminarierna
i Gävle, Karlstad och Uppsala.
Totalkostnaderna för de ombyggnadsarbeten vid folkskoleseminariema i
Gävle, Karlstad och Uppsala, vartill 1946 års riksdag anvisat medel, beräknades
i samband med medelsanvisningen till sammanlagt 667 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har nu hemställt om anvisande av ett belopp av 215 000
kronor till täckande av beräknade merkostnader för byggnadsföretagens genomförande,
huvudsakligen föranledda av viss utökning av byggnadsprogrammen
för seminarierna i Gävle och Karlstad samt inträffade prisstegringar.
Då den av byggnadsstyrelsen begärda ytterligare medelsanvisningen
synes erforderlig, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminariema å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av....................kronor 215 000.
[3.] 60 a. Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Lycksele.
Till detta ändamål har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisat
ett investeringsanslag av 400 000 kronor, motsvarande de då beräknade kostnaderna
för byggnadsföretaget. Såsom av propositionen 1944: 51 framgår av
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
71
såg ifrågavarande byggnadsföretag dels uppförande av en nybyggnad norr
om den nuvarande seminariebyggnaden och förenad med denna genom en
övertäckt gång och dels ombyggnad av vissa delar av seminariebyggnaden och
elevhemmet. Nybyggnaden skulle huvudsakligen inrymma i en souterrängvåning
lokaler för manlig slöjd samt pannrum, i bottenvåningen tre klassrum
och i den övre våningen lokaler för kvinnlig slöjd samt skolkök. Till
byggnaden skulle med entré från souterrängvåningen anslutas en i ett plan
uppförd samlingssal med 275 platser jämte två mindre lokalutrymmen i en
flygel till denna. Ombyggnadsarbetena skulle omfatta inredande inom södra
delen av seminariebyggnadens bottenvåning av en ny rektorsexpedition med
tillhörande lokaler samt å vinden inom samma byggnad ett överspelningsrum.
Inom elevhemmet skulle det nuvarande skolköket förändras till kök
för elevhushållet, medan dettas nuvarande kök skulle anordnas till serverings-
och diskrum, varjämte rektorsexpeditionen i byggnadens övre våning
skulle ombyggas till elevrum.
Byggnadsstyrelsen har nu i skrivelse den 14 oktober 1946 gjort framställning
om anvisande för budgetåret 1946/47 av ytterligare 199 000 kronor till
ifrågavarande byggnadsföretag enligt följande specifikation.
a) anordnande av musikundervisningslokal m. m.........kronor 20 000
b) omläggning av värmeledningssystemet m. m........... » 75 000
c) anskaffande av viss fast utrustning för köken och tvätt
stugorna
...................................... * 30 000
d) anordnande av fasta cykelställ m. m. ..............» 6 000
e) planering av det nya tomtområdet .................. * 10 000
f) ökade materiel- och arbetspriser m. m........ » 58 000
Summa kronor 199 000.
Byggnadsstyrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.
Genom beslut den 7 september 1945 har Kungl. Maj:t meddelat byggnadstillstånd
för utförande av de beslutade ombyggnadsarbetena samt för uppförande
av nybyggnaden med undantag för samlingssalen med tillhörande
lokaler. De byggnadsarbeten, för vilka byggnadstillstånd lämnats, igångsattes
under november månad 1945 och ha numera fortskridit sa långt, att byggnadsstommen
för nybyggnaden i huvudsak fullbordats och att ombyggnadsarbetena
inom seminariebyggnaden kunna beräknas bli färdigställda under
innevarande år. Arbetena ha icke oväsentligt hindrats och försenats genom
svårigheten att anskaffa materialier ävensom därigenom att den av styrelsen
anställde byggnadsentreprenören råkat på obestånd och arbetena måst övertagas
av hans borgensmän.
Under arbetenas fortgång har från skolmyndigheternas sida framkommit
förslag till vissa ändringar i byggnadsplanen för ett bättre tillgodoseende av
undervisningen och för bättre utnyttjande av olika lokaliteter, varjämte vissa
tekniska förbättringar framhållits såsom önskvärda.
Beträffande de föreslagna ändringarna i byggnadsplanen får byggnadsstyrelsen
anföra följande.
Avsikten vid byggnadsplanens utarbetande var att den nya aulan skulle
begagnas som musikundervisningsrum, enär något klassrum icke fanns att
förfoga över för ändamålet. Seminariets rektor har emellertid framhållit
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
att det skulle vara mindre lämpligt att aulan kommer till användning i sådant
syfte, dels emedan lokalen är för stor för att med fördel kunna begagnas
som undervisningsrum och dels av det skäl att bränsleutgifterna för
seminariet härigenom skulle komma att icke oväsentligt ökas, då den stora
lokalen vintertid måste hållas vid relativt hög temperatur dagligen, sålunda
icke allenast vid de tillfällen, när densamma utnyttjas som samlingssal. Förslag
har därför framkommit, att den till aulan anslutna flygeln skulle utökas
från cirka 35 till cirka 70 in2 yta och inredas till musikundervisningslokal
jämte tillhörande kapprum m. m. Förslaget bör enligt styrelsens mening
av anförda skäl komma till utförande. Härigenom skulle hyggnadskostnaderna
ökas med i runt tal 20 000 kronor.
Inom seminariet finnas för närvarande tre pannrum, nämligen ett i elevhemmet,
avsett för denna byggnad och en intilliggande mindre del av seminariebyggnaden,
ett i gymnastikhuset, avsett för denna byggnad och återstående
del av seminariebyggnaden, och ett i lärarebostadshuset, jämväl avsett
för rektorsbostaden. Enligt byggnadsplanen skall ytterligare ett pannrum inredas
inom den nya skolbyggnaden, avsett för denna byggnad och aulan. De
till sistnämnda pannrum och till pannrummen inom elevhemmet och bostadshuset
anslutna värmeledningarna äro anordnade för varmvatten och den till
pannrummet inom gymnastikhuset anslutna för lågtrycksånga. Särskilt sistnämnda
värmeledningssystem har under senaste år icke visat sig tillfredsställande,
i det värmetillförseln till lokalerna varit ojämn, vartill kommer att
systemet, i all synnerhet ångpannorna, på grund av ålder, är förbrukat och
tarvar ombyggnad. Även värmesystemen i övrigt äro i viss mån bristfälliga,
icke allenast på grund av ålder utan jämväl med hänsyn till stark påfrestning
vid vedeldning under de senaste stränga vintrarna. I samband med ombyggnad
och reparationer av anläggningarna skulle under sådana förhållanden
en centralisering av eldningsplatsema vara synnerligen välbetänkt.
Förutom den ekonomiska vinst, som ernås genom den bränslebesparing, som
uppstår vid eldning i endast en panncentral, torde även viss besparing i utgifter
ernås genom minskat behov av arbetskraft. Om eldningen förlägges
till en gemensam panncentral, torde eljest erforderlig ytterligare arbetskraft
utöver den redan anställda värmeledningsskötaren för ändamålet icke vara
behövlig.
Styrelsen anser sig sålunda böra föreslå, att en för seminariets värmeledningssystem
gemensam panncentral anordnas och förlägges till gymnastikhusets
källare samt att värmeledningssystemet för lågtrycksånga helt ombygges
för varmvatten, varigenom enhetlighet inom värmesystemen vinnes. De
härigenom uppkommande merkostnaderna, inneslutande jämväl kostnader
för byggnadsarbeten vid anordnandet av pannrummet och ny pannskorsten
in. m„ belöpa sig till omkring 75 000 kronor, vilket belopp torde komma att
väl förräntas genom ovannämnda besparingar.
Genom att ur byggnadsplanen utesluta pannrummen i elevhemmets källare
och i nybyggnadens souterrängvåning kunna dessa utrymmen göras användbara
för andra ändamål. I samråd med skolans rektor får styrelsen föreslå
följande omdisposition av dessa våningsplaner. Inom elevhemmets källarvåning
bibehålies och utvidgas skolans tvättstuga med tork- och mangelrum
och i samma våningsplan anordnas en mindre tvättstuga för elevernas handtvätt
med tillhörande tork- och strykrum. Det frigjorda utrymmet i nybyggnadens
souterrängvåning utnyttjas lämpligen som samlingsrum för eleverna
vid raster och måltidsuppehåll samt till föreningsrum. Några ökade kostnader
för byggnadsföretaget utöver ursprungligen beräknade uppstå icke genom
denna omdisposition av våningsplanerna, enär några arbeten av större
mått hittills icke kommit till utförande, vilka kunna fördyra genomförandet
av föreslagna ändringar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
n
Även frågan angående anskaffning av ny fast utrustning inom köken och
tvättstugorna synes i detta sammanhang böra lösas. Den inom dessa lokaler
befintliga inredningen är i stort sett försliten. Kostnaderna för den nya utrustningen
uppgå inom köken till 25 000 kronor och inom tvättstugorna till
5 000 kronor eller till sammanlagt 30 000 kronor.
Rektor vid seminariet har vidare framhållit behovet av 130 stycken fasta
cykelställ under skyddstak samt av att ett förvaringsrum för cyklar vintertid
anordnas inom den befintliga uthusboden. Cykelställen äro huvudsakligen
avsedda för elever, som bo utanför seminariet, och för skolbarn, som åtnjuta
undervisning därstädes. Kostnaderna uppskattas till sammanlagt 6 000
kronor.
Det nya tomtområde, över vilket seminariet äger förfoga, bör planeras och
grusas eller på annat lämpligt sätt ordnas. Härför erforderliga medel, 10 000
kronor, böra i detta sammanhang ställas till förfogande.
Merkostnader ha uppstått på grund av den stegring av material- och arbetspriser,
som ägt rum, sedan december 1943, då de kostnadsberäkningar
utarbetades, på vilka medelsanvisningen för byggnadsföretaget grundar sig.
Dessa merkostnader kunna uppskattas till omkring 35 000 kronor. Genom att
arbetena måste utföras i två etapper, vilket nämnda kostnadsberäkningar
icke förutsatte, uppstår dessutom en merkostnad å omkring 23 000 kronor.
Av nu angivna orsaker uppkomna merkostnader kunna sålunda beräknas till
omkring 58 000 kronor.
Det utöver redan anvisat investeringsanslag erforderliga medelsbehovet för
byggnadsföretagets slutförande på sätt styrelsen ovan föreslagit utgör följaktligen
(20 000 + 75 000 + 30 000 + 6 000 + 10 000 + 58 000 =) 199 000
kronor.
Vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört och föreslagit har icke givit mig an- Departementsledning
till erinran. Jag förordar därför, att till ifrågavarande byggnadsföre- chelentag
anvisas ytterligare 199 000 kronor. Anslag för ändamålet bör uppföras å
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Lycksele å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av . . kronor 199 000.
[4.] 61. Nybyggnader för nomadskolorna. Till förevarande ändamål ha
under budgetåren 1939/40 och 1941/47 anvisats anslag med tillhopa 2 980 000
kronor. Genom särskilda beslut har Kungl. Maj:t föreskrivit, att av nämnda
belopp 2 293 500 kronor skulle disponeras för utförande av nomadskolanläggningar
i Jukkasjärvi, Gällivare, Jokkmokk, Lannavaara, Karesuando och
Arjeplog inom Norrbottens län.
Nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens län har nu — med förmälan
att de tidigare anvisade anslagsmedlen visat sig otillräckliga — gjort
framställning om anvisande å tilläggsstat av ytterligare 195 000 kronor såsom
kapitalinvestering för färdigställande av nomadskolanläggningarna.
Skolöverstyrelsen har icke framställt annan erinran mot den begärda medelsanvisningen
än alt överstyrelsen ansett det begärda beloppet böra minskas
74
Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.
Departements
chefen.
med 19 000 kronor, avseende en skuld till en leverantör av trävaror, vilkens
fordran enligt kommitténs uppgift vore tvistig och under prövning av domstol.
Det må här anmärkas, att betalningsskyldighet för nämnda skuld ålagts
Kungl. Maj:t och Kronan genom nu föreliggande lagakraftägande dom.
Nomadskolbyggnadskommittén har vidare, efter förslag av nomadskolinspektören,
gjort framställning om anvisande av ett anslag av 26 000 kronor
till uppförande i undervisningssyfte av lappläger vid förutnämnda nomadskolor
inom Norrbottens län och till stöd härför anfört bland annat följande.
Under den tid uppförandet av nomadskolanläggningar pågått, har från
lärarpersonalens sida då och då framhållits önskvärdheten av att å skoltomtema
finge uppföras sådana byggnader och anordningar för renskötseln, som
plägade förekomma i ett lappläger. Från början har kommittén ställt sig avvisande
till de framställda önskemålen, då det hela fölle utom ramen för den
uppgift, kommittén fått sig förelagd. Under sin fortsatta verksamhet och
framför allt på grund av iakttagelser kommittén kunnat göra vid sina besök
vid nomadskolorna under tid, då undervisning pågått, har kommittén
emellertid bibragts den uppfattningen, att ett tillgodoseende av lärarpersonalens
önskemål i hög grad skulle underlätta undervisningen i ämnet nomadkunskap
samt dessutom i icke ringa mån bidraga till att hos nomadbarnen
bibehålla den håg för nomadlivet och renskötseln förutan vilken nomadbefolkningens
fortbestånd i framtiden måste äventyras.
Domkapitlet i Luleå har livligt förordat, att erforderligt anslag för ändamålet
måtte utverkas.
Skolöverstyrelsen har instämt i de uttalanden, som gjorts av nomadskolinspektören
och nomadskolbyggnadskommittén, och tillstyrkt, att medel ställas
till förfogande för ändamålet.
En viss ytterligare medelsanvisning synes erforderlig för färdigställande av
nomadskolanläggningama inom Norrbottens län. Då emellertid viss utgift,
som nomadskolbyggnadskommittén räknat med vid sin uppskattning av medelsbehovet,
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1946 skall bestridas
i annan ordning, torde medelsanvisningen för ändamålet kunna begränsas
till ett belopp av 176 000 kronor. Vägande skäl ha enligt min mening
anförts till stöd för förslaget om uppförande av lappläger vid ifrågavarande
nomadskolor. För ändamålet torde böra beräknas 26 000 kronor. Anslag för
här ifrågavarande ändamål bör anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår och anslaget uppföras med (176 000 + 26 000=)
202 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Nybyggnader för nomadskolorna å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av.............................. kronor 202 000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
75
[5.] 63. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstuinskolorna. På därom av
Kungl. Maj:t i propositionen nr 269 framlagt förslag beslöt 1943 års riksdag
inköpa egendomen Mogård i Finspångs köping för att vårdanstalten för
dövstumma med komplicerat lyte*skulle kunna förläggas till en jordbruksegendom.
I propositionen framhölls, att anstaltens förflyttning kunde ske
först sedan vissa byggnadsarbeten utförts, i främsta rummet en nybyggnad
för inkvartering av skolhemmets elever och arbetshemmens skyddslingar. För
utförande av dessa byggnadsarbeten anvisades i anledning härav under rubriken
»Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstuinskolorna» för budgetåret
1943/44 ett investeringsanslag av 375 000 kronor. Sedan byggnadsstyrelsen
anmält, att det till utförande av nämnda byggnadsarbeten beviljade anslaget
visat sig otillräckligt, anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 ytterligare 75 000 kronor för ändamålet. Med bifall till ett av Kungl.
Maj:t i propositionen nr 184 framlagt förslag anvisade härefter 1946 års
riksdag å riksstaten för innevarande budgetår till Om- och nybyggnadsarbeten
vid dövstumskoloma ett investeringsanslag av 390 000 kronor, varav ett
belopp av 312 500 kronor beräknades för ytterligare om- och nybyggnadsarbeten
å Mogård i enlighet med ett av byggnadsstyrelsen i framställning till
Kungl. Maj:t därom framfört förslag. Sistnämnda byggnadsarbeten avsågo
— på sätt av sistnämnda proposition närmare framgår — dels ombyggnad
av huvudbyggnaden å egendomen Mogård, dels vissa reparationer å trädgårdsmästarbostaden
därstädes, dels ock uppförande av nybyggnad för kvinnliga
skyddslingar å sagda egendom.
I skrivelse den 19 augusti 1946 har nu byggnadsstyrelsen — med förmälan
att utgifterna för ombyggnad och renovering av huvudbyggnaden jämte vissa
andra med ifrågavarande byggnadsföretag förenade utgifter visat sig överstiga
därför tidigare beräknade kostnader — hemställt om utverkande för
ändamålet av ett ytterligare investeringsanslag för innevarande budgetår av
120 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har därvid i huvudsak anfört följande.
Det av styrelsen till Kungl. Maj:t tidigare ingivna förslaget till ombvagnad
av huvudbyggnaden hade på styrelsens uppdrag uppgjorts å länsarkitektkontoret
i Linköping, där ävenledes de för arbetena erforderliga kostnaderna
beräknats. 1 samband med utarbetandet därefler av de för dessa ombyggnadsarbeten
behövliga arbetsritningar och beskrivning bar emellertid framkommit,
att utöver de i länsarkitektkontorets kostnadsberäkning upptagna
utgiftsposterna medel erfordras för vissa ytterligare arbeten. Sålunda har
länsarkitektkontoret i mars innevarande år till styrelsen anmält, att vissa
brister kunnat konstateras beträffande bjälklaget mellan bottenvåningen och
våningen 1 trappa upp. vilka föranlett icke oväsentliga sättningar i ovanför
varande väggar. Enligt styrelsens mening kan vid en ytterligare undersökning
av bjälklagen i samband med pågående arbeten behov av vissa ytterligare
förstärkningsåtgärder visa sig föreligga. Fönstren äro bristfälliga och
otäta, och vid den omfattande renovering av byggnaden, som nu i var io fält
skall ske. svnes det ändamålsenligt, att de nuvarande utåt- och inåtgående
bågarna i fönstren ersättas med kopplade inåtgående bågar.
Panncentralen inom nybyggnaden måste utökas med två pannor för att
kunna tillgodose värmebehovet inom byggnaderna samt behovet av ånga för
köks- och tvättavdelningarna. De befintliga värme- och sanitetstekniska samt
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 2
Departements
chefen.
elektriska installationerna inom huvudbyggnaden måste förnyas och utvidgas
i avsevärd omfattning. Ventilationsanläggningen bör väsentligt utbyggas
för att bliva tillfredsställande. Fettavskiljare bör anbringas å avloppsledningarna
och det utvändiga römätet kompletteras.
För att möjliggöra en rationell drift av den relativt stora anläggningen synes
viss ytterligare nyanskaffning av apparater böra ske till den nya köksavdelningen.
Eu ny agaspis samt ett stekskåp avses sålunda att anskaffas
samt tre kokapparater, hämtade från dövstumskolan i Gävle, att uppsättas.
En vid nämnda skola befintlig kylanläggning beräknas att kunna utnyttjas
för köksavdelningen. Likaså böra tvättapparater anskaffas i erforderlig omfattning.
Härjämte har anordnandet av en för behovet fullt tillräcklig brunnsanläggning
med hydrofor och pumpar till följd av prisstegringar visat sig
kräva högre kostnader än tidigare beräknats. Ytterbelysning av vägar och
gårdsplaner torde i viss omfattning vara erforderlig.
Byggnadsstyrelsen vill därjämte framhålla det mindre rationella i styrelsens
byggnadsverksamhet på platsen, som föranledes därav att byggnadstillstånd
för de olika byggnaderna lämnats successivt, vilket medfört icke oväsentliga
merkostnader beträffande såväl arbetsledning och kontroll samt övrig
administration som även vad gäller materialanskaffning m. m. Stegrade
avtalslöner under byggnadstiden ha även bidragit till att öka kostnaderna.
De medel, som anvisats för ombyggnad och renovering av huvudbyggnaden
samt för vissa andra ovan angivna arbeten, bliva på grund av nyss angivna
orsaker följaktligen icke tillräckliga för fullbordandet av arbeten och
anskaffningar i den omfattning, som numera visat sig erforderlig. Kostnaderna
för dessa åtgärder uppgå enligt nu uppgjorda beräkningar och inkom
-
na anbud till följande belopp, för
byggnadsarbeten...................................... kronor 90 000
utvidgning av pannanläggning......................... » 11 500
värme- och sanitetstekniska samt ventilationsanläggningar.. » 43 000
köks- och tvättapparater samt kylanläggning ............ » 19 000
brunnsanläggning .................................... » 6 500
elektriska installationsarbeten, transformator och ytterbelysning
............................................ » 21000
administration och oförutsedda arbeten................. » 29 000
Summa kronor 220 000
tillgängligt anslag för huvudbyggnaden . .... ........... » 100 000
Sammanlagd merkostnad kronor 120 000.
De beräknade kostnaderna för nybyggnaden för kvinnliga skyddslingar
och föreslagna reparationsarbeten inom trädgårdsmästarebostaden ha vid
förnyad prövning visat sig tillräckliga.
Styrelsen vill slutligen framhålla det trängande behovet för driften vid anstalten,
att ombyggnadsarbetena inom huvudbyggnaden fullbordas snarast
möjligt. Byggnadsstyrelsen har med hänsyn härtill ansett sig böra igångsätta
desamma och beräknar, att byggnaden skall kunna tagas i anspråk för sitt
ändamål vid årsskiftet 1946/47.
Såsom av det anförda framgår ha kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag
å egendomen Mogård av byggnadsstyrelsen nu befunnits icke
oväsentligt komma att överstiga de tidigare beräknade, vilket främst föranledes
av ökade utgifter för ombyggnaden och renoveringen av huvudbygg
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
77
naden. Härtill komma vissa andra med byggnadsföretaget förenade utgifter
och kostnader, med vilka man tidigare icke räknat.
Ehuru det framstår som beklagligt, att de tidigare kostnadsberäkningarna
icke kunnat hållas, bär jag likväl funnit de nu ifrågasatta byggnadsarbetena
m. m. ofrånkomliga. Byggnadsstyrelsens uppskattning av medelsbehovet härför
har ej givit mig anledning till erinran. Jämväl den apparatur av olika
slag, som omfattas av den begärda medelsanvisningen är enligt vad jag under
hand inhämtat av beskaffenhet att böra bestridas av medel av investeringsanslags
natur. Det synes vidare angeläget att ifrågavarande byggnadsföretag
snarast slutföres. Jag förordar att framställning om medelsförstärkning
nu göres med av byggnadsstyrelsen äskat belopp, 120 000 kronor. Beloppet
torde böra anvisas såsom investeringsanslag å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av ................ kronor 120 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Bäck.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
79
Bilaga 12.
Kapitalinvesteringar.
Jordbruksdepartementet.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1947.
Närvarande :
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
jordbruksdepartementet hörande ärende angående kapitalinvestering å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.
IX. Diverse kapitalfonder.
[1-] 20. Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. Inkomster
och utgifter för statens lagerhus upptagas å en särskild inkomstoch
utgiftsstat för förevarande fond, vilken stat fastställes av Kungl. Maj:t
för varje budgetår. Det belopp, varmed inkomsterna för ett visst budgetår
överstiga utgifterna under samma budgetår, tillgodoföres den å riksstaten
under driftbudgeten upptagna inkomsttiteln Diverse kapitalfonder. Genom
beslut den 12 juli 1946 har Kungl. Maj:t fastställt inkomst- och utgiftsstat
för fonden för tiden den 1 juli 1946—30 juni 1947. I staten beräknas ett
överskott för sagda tid av i runt tal 41 000 kronor.
I skrivelse den 26 oktober 1946 har statens lagerhus- och fryshusstyrelse
hemställt, att ett belopp av 360 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande
för bestridande av kostnaderna för anordnande av torkanläggningar
vid samtliga statliga spannmålslagerhus. Till stöd för framställningen har
styrelsen i förenämnda skrivelse anfört i huvudsak följande.
Under de senare åren ha s. k. skördetröskor i stor utsträckning anskaffats
inom jordbruket. Direkttröskning, d. v. s. tröskning utan föregående torkning
pa fältet, har även blivit allt vanligare. Härigenom har del emellertid
blivit nödvändigt, att tillgång finnes till moderna och tidsenliga torkinrättningar,
där den nyskördade spannmålen kan undergå lämplig behandling.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
Innevarande år med dess osedvanligt regniga skördetid har visat, att redan
nu antalet torkanläggningar är för litet. Vid statens spannmålslagerhus till
exempel ha icke kunnat emottagas de kvantiteter spannmål som odlare,
spannmålshandlare och kvarnar önskat få torkade. Samma förhållande torde
ha varit rådande även vid övriga lagerhus. Om skördetröskning och direkttröskning
komma att bliva vanliga, vilket får anses som säkert, blir behovet
av torkningsmöjligheter så stöld, att de nuvarande spannmålslagerhusen,
statliga såväl som enskilda, även i tider med gynnsammare bärgningsväder
på långt när ej kunna tillfredsställa efterfrågan. Anläggandet av moderna
torkanläggningar med stor kapacitet vid statens lagerhus skulle enligt
styrelsens uppfattning bliva till betydande nytta, oavsett hur lagerhusen för
framtiden komma att disponeras.
Behovet av större torkanläggningar gör sig alldeles särskilt gällande vid
lagerhusen i Linköping, Eslöv, Tomelilla och Klagstorp, varför dessa lagerhus
i första hand böra ifrågakomma. Även vid lagerhusen i Åstorp och
Hallsberg ha emellertid moderna torkanläggningar en stor uppgift att fylla.
Styrelsen har med hänsyn härtill verkställt en utredning rörande kostnaden
för anskaffande av ytterligare en torkanläggning för varje spannmålslagerhus.
Den typ av torkanläggning, som för närvarande står till förfogande,
är den av Aktiebolaget svenska fläktfabriken tillverkade s. k. S.F.-torksilo.
En dylikt torkinrättning med en kapacitet av fem ton i timmen vid en nedtorkning
av 4—5 procent vatten kostar, försedd med förvärmare, värmepanna
och dubbel skopelevator, inberäknat fullständig montering av torkapparaten
och elevatorn 35 800 kronor. Härtill komma kostnaderna för
två mindre silos, vardera rymmande cirka 500 deciton spannmål, samt montering
av värmepanna, rörledningar, elektrisk installation m. m. Dessa kostnader
beräknas till cirka 15 000 kronor. Vid spannmålslagerhuset i Linköping
skulle därför kunna utföras en torkanläggning för en kostnad^ av
cirka 50 000 kronor. Vid lagerhusen i Eslöv, Tomelilla och Klagstorp måste
däremot viss mindre tillbyggnad företagas för att bereda rum åt torkanläggningen.
Kostnaden härför beräknas till cirka 15 000 kronor för varje lagerhus.
Vid lagerhusen i Klagstorp, Hallsberg och Åstorp erfordras dessutom
nybyggnad av pannhus eller ombyggnad av det förutvarande. Kostnaden
härför beräknas till 5 000 kronor för varje lagerhus. För inrättande av moderna
torkanläggningar vid samtliga statens sex spannmålslagerhus skulle
kostnaden sålunda uppgå till sammanlagt 360 000 kronor.
Med stöd av de erfarenheter styrelsen fått av den torkningsverksamhet,
som bedrivits vid de statliga spannmålslagerhusen under de senaste 15 åren
och det ekonomiska utbyte denna torkningsverksamhet lämnat, anser styrelsen
för sin del, att förenämnda anläggningskostnader böra kunna förräntas
och amorteras inom härför lämplig och skälig tidsrymd.
Över förevarande framställning har statens livsmedelskommission den 9
december 1946 avgivit remissutlåtande, varvid kommissionen överlämnat
ett från Svenska spanmålsaktiebolaget infordrat yttrande i ärendet. Spannmålsaktiebolaget
har däri anfört, att enär industrien på grund av materialbrist
icke hade möjlighet att före skörden 1947 leverera det antal torkanläggningar,
som med hänsyn till den väntade utvecklingen inom jordbruket
bleve erforderliga, det vore nödvändigt att reglera leveranserna av nya torkanläggningar
så att de områden tillgodosåges, där behovet av dylika anläggningar
vore störst. Ehuru torkanläggningarna vid samtliga statliga lagerhus
otvivelaktigt behövde kompletteras, borde i nuvarande läge nya lokaler en
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
81
dast anordnas vid de lagerhus, som kunde beräknas komma att göra den
största insatsen i fråga om omhändertagandet av jordbrukarnas spannmål.
Dessa lagerhus vore enligt bolagets mening de i Linköping, Tomelilla och
Klagstorp. Livsmedelskommissionen har i sitt utlåtande förklarat, att kommissionen
biträdde bolagets uppfattning, att utbyggnad för torkning nu borde
ske endast av lagerhusen i Linköping, Tomelilla och Klagstorp. Då kostnaderna
för dessa anläggningar kunde beräknas till sammanlagt i runt tal
187 000 kronor, tillstyrkte kommissionen, att för ändamålet högst nämnda
belopp ställdes till förfogande för statens lagerhus- och fryshusstyrelse.
Genom att direkttröskning bland annat med användande av skördetröskor Departementsblivit
allt vanligare inom det svenska jordbruket har behovet av anläggning- eÄ«/eBar
för torkning av spannmål ökat. Under de senaste årens osedvanligt nederbördsrika
skördetid och därmed sammanhängande otjänliga bärgningsförhållanden
har detta behov varit särskilt starkt framträdande. Då de statliga
lagerhusen icke äro tillräckligt rustade i detta hänseende, skulle erfordras
att torkanläggningarna vid de flesta av dessa utbyggdes. På grund av rådande
materialknapphet är emellertid det antal dylika anläggningar, som
kan färdigställas före hösten 1947, begränsat. Med hänsyn härtill böra endast
de statliga lagerhus, som i förhållande till beräknad tillförsel av direkttröskad
spannmål äro sänrst utrustade, nu komma i fråga för eu dylik
utbyggnad. I enlighet med vad livsmedelskommissionen föreslagit förordar
jag därför, att nya torkanläggningar inredas vid de statliga lagerhusen i
Linköping, Tomelilla och Klagstorp. Mot den gjorda beräkningen av kostnaderna
härför, vilken slutar å 187 000 kronor, har jag icke något att erinra.
För ändamålet torde ett investeringsanslag av denna storlek böra äskas
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
Under åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till bonden för anordnande av spannmål slag er hus och
kglhus å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 187 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bengt Holmgren.
Biliang till riksdagens protokoll l''J''i7. 1 sand. Nr 2.
<5
Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
83
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1946/47.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
IV. Försvarsdepartementet.
Kronor
Försvarsdepartementet:
A: 3 Utrustning och inredning av nya lokaler, reservationsanslag 100 000
Sjukvård:
C: 71 a Bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona,
reservationsanslag................................... 880 000
980 0Ö0
V. Socialdepartementet.
Barnmorskeläroanstalterna:
C: 68 a Vissa utbildningskurser för distriktsbarnmorskor, förslagsanslag
............................................ 60 000
G: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 500 000
560 000
VI. Kommunikationsdepartementet.
H: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 200 000
VII. Finansdepartementet.
E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 300 000
E: 7 a 1944 års nykterhetskommitté, reservationsanslag.......... 250 000
550 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
H: 25 a Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter, förslagsanslag........................... 204 000
J: 40 Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik, reservationsanslag
.......................................... 13 700
N: 12 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete, reservationsanslag
.......................................... 75 000
N: 16 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 75 000
367 700
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 2.
Kronor
IX. Jordbruksdepartementet.
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
D: 18 a Täckande av vissa utgifter vid Alnarps mejeri......... 39 000
D: 37 a Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker............ 59 000
Veterinärinrättningen i Skara:
F: 7 a Byggnadsarbeten, reservationsanslag.................... 61 500
Statens veterinärmedicinska anstalt:
F: 9 a Ersättning för viss förlust............................ 10 700
I: 17 a Kostnader för komplettering av vissa säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg, reservationsanslag........... 27 000
J: 22 a Provisorisk skogsskolekurs, reservationsanslag............ 48 000
K: 21 Undersökningar rörande fotogrammetrisk kartläggning för
lantmäteriändamål, reservationsanslag.................. 20 000
N: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 125 000
390 200
X. Handelsdepartementet.
F: 3 a Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag.. 6 000
Säger för driftbudgeten 3 053 900
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
I. Statens affärsverksfonder.
D. Statens vattenfallsverk.
Kommunikationsdepartementet:
5 Kraftstation vid Harsprånget......................... 8 000 000
7 a Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation............... 1 000 000
12 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.............. 3 000 000
12000 000
III. Statens allmänna fastighets fond.
■Justitiedepartementet:
5 a Nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd............... 70 000
5 b Värmeledning m. m. i bostadshus vid kolonien Sörbyn.. 27 000
Kommunikationsdepartementet:
15 Anordnande av lokaler för Svea hovrätt............... 160 000
17 Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige........... 335 000
18 Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland.......... 330 000
Ecklesiastikdepartementet:
42 b Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet vid universitetet
i Uppsala................................ 130 000
55 Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna....... 215 000
Kungi. Maj:ts proposition nr 2. 85
Kronor
60 a Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Lycksele.......................................... 199 000
61 Nybyggnader för nomadskolorna...................... 202 000
63 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna..... 120 000
1 788 000
V. Statens utlåningsfonder.
Kommunikationsdepartementet:
5 a Luftfartslånefonden.................................. 19 000 000
IX. Diverse kapitalfonder.
Jordbruksdepartementet:
20 Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus 187 000
Säger för kapitalbudgeten 32 975 000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (18)
18 kopplingar.
- SU 1947:239 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47. s. 1 i texten
- Rskr. 1947:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1947/48 till luftfartslånefon a1 i texten
- SU 1947:109 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 till luftf artslånefonden. a1 i texten
- Rskr. 1947:29 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilldggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen a1 i texten
- Rskr. 1947:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilldggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen s. 15 i texten