Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet to. to

1947-03-07 · 106 sidor, varav 106 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 106 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:204, Angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet to. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

1

Nr 204.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder för

främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

to. to.; given Stockholms slott den 7 mars

1947.

Kungl Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

samt t. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng

anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

Under åttonde huvudtiteln, punkterna 14, 291 och 293, har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1947/48 beräkna

dels till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag av

80 000 kronor;

dels till Understöd åt folkbiblioteksväsendet ett förslagsanslag av

2 800 000 kronor;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 191)7. 1 samt. Nr 204.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 6204-

dels till Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän ett anslag av

25 000 kronor;

dels till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, ett anslag av 575 000 kronor;

dels till Understöd åt studiecirkelverksamhet ett anslag av 1 200 000

kronor;

dels till Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser ett

anslag av 150 000 kronor;

dels till Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader

ett anslag av 500 000 kronor;

dels till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag av 30 000

kronor;

dels till Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag av 30 000

kronor;

dels ock till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande ett anslag av 450 000 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr WJf.

3

I. Åtgärder för främjande av det fria och

frivilliga folkbildningsarbetet.

1. Inledning.

1944 års riksdag anhöll, i anledning av väckta motioner (11:187 och

11:253), hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

angående grunderna för understödjandet av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning.

Genom beslut den 13 oktober och den 15 december 1944 bemyndigade

Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla utredningsmän

för att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag

rörande grunderna för statens understödjande av det fria och frivilliga bildningsarbetet

jämte därmed sammanhängande frågor. Med stöd av nämnda

bemyndigande ha den 13 oktober 1944 såsom utredningsmän tillkallats

dåvarande föredragschefen hos aktiebolaget radiotjänst C. I. Andersson,

tillika ordförande, verkställande ledamoten i folkbildningsförbundet, konsulenten

i skolöverstyrelsen E. I. Bolin, riksstudieledaren hos arbetarnas

bildningsförbund G. G. Hirdman, ledamoten av riksdagens första kammare,

egnahemsdirektören B. A. Nilsson, dåvarande ledamoten av riksdagens

andra kammare, studierektorn E. G. Sundqvist, ledamoten av riksdagens

andra kammare, sekreteraren A. V. Wallentheim och rektorn vid Katrinebergs

folkhögskola T. G. Åberg samt genom beslut den 23 mars 1945 fru

Helga Kristina Sjöstrand. Sundqvist har sedermera den 17 maj 1946 entledigats

från utredningsuppdraget.

Utredningen, vilken antagit benämningen 1944 års folkbildning sutredning,

har med skrivelse den 12 oktober 1946 framlagt första delen av sitt

betänkande, omfattande utredning och förslag rörande det allmänna folkbildningsarbetet.

En andra del, behandlande frågor rörande folkbildningsarbetet

inom musikens, konstens och teaterns områden, beräknar utredningen

kunna överlämna under innevarande år.

Det nu föreliggande betänkandet (stat. off. utr. 1946:68) innehåller efter

en historisk översikt över det allmänna folkbildningsarbetet samt en kartläggning

och statistik över folkbildningsverksamhetens nuvarande omfattning

en sammanfattande redogörelse för folkbildningsarbetets allmänna förutsättningar,

brister och svagheter. Mot bakgrunden av denna granskning

drager utredningen därefter upp riktlinjerna för folkbildningsarbetets framtida

gestaltning. I betänkandet understrykes, att statens uppgift främst

är att giva studiearbetet i dess olika former hjälp till självhjälp och därvid

stödja förefintliga tendenser i riktning mot ett kvalitativt studiearbete.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr S04.

Genom ekonomiskt stöd bör staten vidare enligt utredningens mening i

görligaste mån undanröja de svårigheter, som för närvarande framkallas

av sociala, ekonomiska och regionala förhållanden. Bildningsarbetet bör

därtill sättas i tillfälle att bliva uppsökande och initiativtagande på nya

områden. Statens stöd får emellertid enligt betänkandet icke leda till att

bildningsarbetets frihet inskränkes. Genom en byråkratisering skulle, framhåller

utredningen, en av de viktigaste förutsättningarna för det fria bildningsarbetet

ryckas undan. I enlighet härmed utgår utredningen från att

bildningsverksamheten såsom hittills i första hand kommer att omhänderhavas

av enskilda organisationer, som lämnas en förhållandevis stor frihet

vid användningen av de föreslagna statsunderstöden. Om föreskrift meddelas,

att medel för de ändamål, till vilka statsunderstöd utgår, jämväl skola

tillskjutas av kommuner, organisationer eller enskilda, vinnes enligt utredningens

mening nödig begränsning av statens bidrag.

Ett genomförande av utredningens förslag har av utredningen beräknats

medföra en sammanlagd kostnadsökning för statsverket av i runt tal

2 380 000 kronor. Omkring hälften av kostnadsökningen är att hänföra till

av utredningen framlagt förslag om statsunderstöd till studiecirkelverksamhet.

Över utredningens förslag ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter

och organisationer. Den analys och värdesättning av folkbildningsarbetet,

som utredningen lämnat, och den nyss antydda grundsyn, som utredningen

anlagt, ha genomgående vunnit de hörda remissinstansernas

gillande.

Arbetarnas bildning sförbund uttalar sin tillfredsställelse med att utredningen

i sitt förslag ansett sig kunna bygga på fullt förtroende för de anslagsmottagande

studieförbundens förvaltning av de statliga bidragen.

Statskontoret framhåller, att någon mera genomgripande kontroll av

verksamheten icke synes möjlig eller önskvärd att genomföra.

Enligt ämbetsverkets mening bör emellertid såsom en grundläggande

regel för beviljande av statsbidrag för de olika grenarna inom folkbildningsarbetet

föreskrivas, att — såsom för närvarande redan gäller beträffande

den statsunderstödda biblioteks- och föreläsningsverksamheten — bidrag

utgår jämväl från kommunalt eller enskilt håll. Det finnes skäl att antaga,

att vederbörande kommun under sådana förhållanden i eget intresse skall

komma att tillse, att anvisade medel användas under iakttagande av tillbörlig

sparsamhet.

Landsorganisationen understryker, att det allmännas stöd åt verksamheten

bör förenas med så litet av formella föreskrifter som möjligt. Liknande

synpunkter framläggas bland annat av högerns ungdomsförbund, som

framhåller angelägenheten av att redovisning och nödiga kontrollföreskrifter

utformas så enkelt och smidigt som det över huvud taget är möjligt. Till

liknande tankegångar ansluter sig skolöverstyrelsen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 20It.

Ungdomsvårdskommittén påpekar, att en ledande princip i folkbildningsntredningens

betänkande övervägande synes ha varit att åstadkomma en

kvalitativ förbättring av bildningsarbetet, särskilt vad beträffar studiecirklarna.

Kommittén fortsätter:

Mot önskvärdheten av en allmän standardhöjning måste risken av försvårad

rekrytering vägas. Det är framför allt ungdomen, som skall intresseras

för ett målmedvetet studiearbete, för att en önskvärd, kontinuerlig

rekrytering skall äga rum. Med alltför höga intellektuella krav komma stora

grupper av ungdomen att avskräckas från deltagande i studiecirklarna.

En väsentlig orsak till de brister och svagheter, som vidlåda folkbildningsarbetet,

torde vara att söka i ekonomiska förhållanden. Det synes mig under

sådana omständigheter angeläget, att staten lämnar bildningsarbetet ett

avsevärt ökat stöd, och jag kommer i det följande att i anslutning till utredningens

förslag framlägga dels förslag om ökning av redan utgående

statsunderstöd, dels ock förslag till nya stödåtgärder. Jag delar utredningens

uppfattning, att stödet i första hand bör avse det kvalitetsbetonade studiearbetet,

men finner det å andra sidan av vikt — icke minst av hänsyn till

ungdomen — att understödsbestämmelserna icke formuleras så snävt, att

en utbyggnad på bredden omöjliggöres. I likhet med utredningen finner jag

det riktigt, att staten bygger sina stödåtgärder på förtroende för de organisationer,

som handhava bildningsverksamheten. De kontrollåtgärder, som

bliva nödvändiga, böra i enlighet härmed utformas så, att bildningsarbetets

frihet icke kringskäres.

Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för utredningens olika

förslag och följer därvid i huvudsak betänkandets uppställning.

2. Folkbildningsarbetets uppgifter och mål.

Utredningen understryker, att folkbildningsarbetet skall vara fritt och

frivilligt. Den framhåller, att så länge skolväsendet ännu icke nått sin fulla

utveckling, kommer en betydande del av det bildningsarbete, som måste

betraktas som skolans uppgift, att ligga inom det frivilliga bildningsarbetets

råmärken. Vidare räknar utredningen till bildningsarbetets uppgifter att

meddela fackbetonad bildning men anser det vara riktigt att draga en klart

markerad gränslinje mellan yrkesutbildning och fackbetonad bildning och

hänvisar därvid till att statsmakterna under de senaste decennierna mera

målmedvetet sörjt för yrkesutbildningen. Bildningsarbetets främsta uppgift

angives vara att uppväcka medborgarnas sinne för andliga värden och

i olika avseenden medverka till vårt folks demokratiska fostran. Till den

medborgerliga bildningen räknar utredningen även heinbygdskunskap och

hembygdsvård. Som det fria och frivilliga bildningsarbetets yttersta mål

och syfte betecknas personlighetsbildningen.

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Mot den gränsdragning, som i betänkandet göres mellan faekbetonad bildning

och yrkesutbildning, ha erinringar framställts av N. K. I.-skolan och

Hermods korrespondensinstitut. N. K. I.-skolan anför:

Det är visserligen riktigt, att statsmakterna under senare år visat stort

intresse för yrkesutbildningen, men det i sammanhanget viktiga och avgörande

är dock det faktiska förhållandet, att ett utomordentligt stort antal

yngre samhällsmedlemmar alltjämt sörja för sin utbildning eller fortbildning

genom frivilliga studier utan något som helst stöd av staten. Ofta

är det särskilda personliga förhållanden, såsom avlägsen bostadsort, tidig

försörjningsplikt etc., som göra de frivilliga studierna på fritiden till den

enda utvägen att öka kunskaperna och fackkunnigheten. Den av utredningen

gjorda hänvisningen till statsåtgärder i annat sammanhang är alltså

icke tillräcklig som skäl för att utestänga den frivilliga yrkesutbildningen

från folkbildningsverksamhetens arbetsområde. — Som en enklare, rättvisare

och bättre utväg förordar N. K. I.-skolan därför att till det fria folkbildningsarbetet

räknas alla sådana frivilliga studier, som ha bildningsvärde

och anses förtjänstfulla ur medborgerlig synpunkt men icke i annat

sammanhang åtnjuta understöd från statens sida.

Hermods korrespondensinstitut yttrar:

Det är praktiskt taget omöjligt att skilja mellan cirklar för allmänbildning

och cirklar för yrkesutbildning. Medlemmarna i en studiecirkel tillhöra

ofta olika yrken. Det synes t. ex. vara orimligt, att i en cirkel av arbetare

och tjänstemän i ett ämne, som tillhör tjänstemännens men icke arbetarnas

yrkesutbildning, göra skillnad mellan de olika deltagarna. Detta synes utredningen

heller icke ha avsett, men exemplet visar, att uppdelningen är

irrationell. Institutet föreslår därför, att gränsdragningen mellan yrkesbildning

och allmän bildning utgår. För det legitima behov av vidgade

yrkeskunskaper, som icke kan tillgodoses av de offentliga yrkesskolorna

utan bland annat söker sig till korrespondensinstituten, bör det allmänna

skapa samma anslagsmöjligheter, som föreslås komma s. k. faekbetonad

bildning och elementära studier till del. Är detta icke möjligt inom ramen

för folkbildningsverksamheten, måste någon annan bidragsform skapas för

de tusentals bildningssökande det här är fråga om.

Utredningens uttalanden om folkbildningsarbetets uppgifter och mål ge

mig icke anledning till erinringar. Vad angår gränsdragningen mellan fackbetonad

bildning och yrkesutbildning, är det tydligt, att en sådan kan

erbjuda svårigheter. I princip finner jag emellertid en gränsdragning befogad

och utgår liksom utredningen från att studier, som avse yrkesutbildning,

icke skola understödjas i de former, som kunna komma att gälla för

det fria bildningsarbetet. Jag förutsätter likväl, att understöd kommer att

utgå i de fall, då tveksamhet kan råda om studierna avse faekbetonad bildning

eller yrkesutbildning. Till frågan om på vad sätt och i vilken utsträckning

staten i andra former skall lämna sitt stöd åt studier, som avse yrkesutbildning,

är jag icke beredd att taga ställning i detta sammanhang.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 804-

7

3. Politiska och religiösa frågor.

Utredningen framhåller, att statsunderstött bildningsarbete på det

politiska och religiösa området måste syfta till objektiv upplysning. Garantier

mot missbruk bör enligt betänkandet ligga i föreläsarnas sakliga kompetens

och personliga vederhäftighet. Utredningen understryker, att kraven

i dessa speciella fall på intet sätt skilja sig från de allmänna krav, som måste

ställas på kunskapsmeddelaren i allt folkbildningsarbete.

För närvarande gäller, att åhörarna vid en föreläsning rörande politiska

och religiösa frågor icke äga rätt att på sätt, som är medgivet vid föreläsningar

i andra ämnen, framställa frågor och anhålla om förklaring i anslutning

till föreläsningen. Utredningen, som finner, att något hinder ej bör

föreligga för att en föreläsning i ett politiskt eller religiöst ämne följes av

en frågetimme, föreslår, att detta förbud borttages. I fråga om studiecirklarna

föreslår utredningen, att även där politiska och religiösa ämnen

skola få behandlas. Garantien mot missbruk ligger enligt utredningens förmenande

dels i det förtroende, som man kan hysa för bildningsorganisationerna,

dels i de inspektionsmöjligheter, som bliva en följd av det föreslagna

statsunderstödet.

Skolöverstyrelsen understryker starkt den stora betydelse, som en objektivt

bedriven politisk upplysning har i en demokratisk stat, och finner utredningens

förslag väl avvägda. Överstyrelsen fortsätter:

Den kontroll, som ligger i föreläsningarnas offentlighet, saknas visserligen,

då det gäller studiecirklar, men riskerna för åsidosättande av objektivitetens

krav vid cirkelstudierna kunna endast förebyggas genom en detaljmässig

och rigorös kontroll, som är folkbildningsarbetets anda helt främmande.

I likhet med utredningen anser jag, att staten bör understödja bildningsarbete

på det politiska och religiösa området enligt samma grunder, som

gälla för annat bildningsarbete. Det synes mig vara ett statligt intresse att

främja en politisk och religiös upplysningsverksamhet, som icke har karaktär

av propaganda för den ena eller andra riktningen. Därest missbruk skulle

förekomma, torde även med de begränsade kontrollmöjligheter, som utredningen

föreslagit, erforderlig rättelse kunna vinnas.

4. Metoder.

Utredningen framhåller, att folkbildningsarbetet ständigt måste förnya

sina metoder att meddela kunskaper och färdigheter. I detta syfte föreslår

utredningen, att ett årligt belopp å 5 000 kronor ställes till förfogande för

psykologisk-pedagogiska institutet i Stockholm att av detta användas för

forskningsarbete rörande folkbildningsarbetets metoder. Utredningen räknar

därvid med att beloppet av institutet skall kunna användas antingen för bc
-

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt.

stridande av tryckningskostnaderna för lämpliga arbeten eller som understöd

åt forskare på området.

Skolöverstyrelsen understryker starkt de synpunkter, som utredningen

framfört angående vikten av att folkbildningsarbetets metodiska frågor

ägnas uppmärksamhet. Överstyrelsen anför:

Såsom utredningen framhåller, ha de metodiska frågorna i jämförelse

med organisationsfrågorna hittills ägnats en förhållandevis ringa uppmärksamhet

i folkbildningsarbetet. Från dessa synpunkter skulle överstyrelsen

närmast vara beredd att tillstyrka ett utökat anslag till dylik forskning.

Det synes emellertid överstyrelsen naturligt, att intresset för metodiska

frågor får utvecklas organiskt, varför överstyrelsen finner det vara ändamålsenligt,

att man nu börjar verksamheten i mindre skala.

Humanistiska sektionen vid Uppsala universitet betonar vikten av fortsatt

vetenskaplig forskning på detta område och förutsätter, att nödiga

medel härför ställas till universitetens och högskolornas förfogande.

I örslaget att ett årligt anslag å 5 000 kronor skall ställas till förfogande

för psykologisk-pedagogiska institutet tillstyrkes vidare av 1945 års universitetsberedning

samt av institutets styrelse. Styrelsen yttrar:

Med folkskolans förlängda skoltid torde i de högsta klasserna i viss utsträckning

de i det fria folkbildningsarbetet utnyttjade metoderna med fördel

kunna komma till användning, varför resultaten av de genom berörda

anslag befrämjande forskningarna även komma folkskolan tillgodo.

Statskontoret anför, att, därest en förbättring av undervisningsmetoderna

skulle befinnas påkallad och till följd härav skäl skulle anses föreligga att

tillmötesgå förslaget om anvisande av ett årligt belopp av 5 000 kronor för

vetenskaplig forskning rörande folkbildningsarbetets pedagogik, syntes

medel för ändamålet böra beräknas under det särskilda anslaget till psykologisk-pedagogiska

institutet.

I likhet med utredningen finner jag ett stöd för vetenskaplig forskning

rörande folkbildningsarbetets metoder motiverat. Jag har icke något att

erinra mot storleken av det av utredningen föreslagna beloppet å 5 000

kronor. Medel för ändamålet torde lämpligen, såsom statskontoret föreslagit,

böra anvisas under det å åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till psykologisk-pedagogiska institutet. Då Kungl. Maj:t redan

underställt riksdagen frågan om anslag till institutets verksamhet för budgetåret

1947/48, torde emellertid med anvisandet av medel för nu ifrågavarande

ändamål kunna anstå till ett följande budgetår.

5. Korrespondensundervisning.

Utredningen anser, att understöd till sådan korrespondensundervisning,

som försiggår i studiecirkelns form, bör utgå enligt samma grunder, som

utredningen föreslår för annan studiecirkelverksamhet. I fråga om enskilt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr W4-

bedrivna korrespondensstudier förordar utredningen en begränsning av

statens under stödsverksamhet. Sålunda föreslås, att understöd för enskilda

korrespondensstudier endast skall kunna utgå till personer, som ansöka

om understöd genom något godkänt studieförbund, varigenom en önskvärd

kontroll över verksamheten vinnes. Utredningen framhåller därvid, att

enligt dess mening det studiearbete, som erhåller statligt stöd, i första hand

bör organiseras som grupparbete, medan understöd till enskilt studiearbete

i princip bör förekomma endast i sådana fall, där det icke visat sig möjligt

att anordna en studiecirkelverksamhet i vederbörande ämne. Utredningen

förutsätter, att studieförbunden, innan de godtaga en ansökan om stöd

till enskilda korrespondensstudier, undersöka, huruvida studiecirkelarbete i

ämnet förekommer på orten eller kan tänkas bli anordnat där.

De personer, som i första hand synas böra erhålla understöd till enskilda

korrespondensstudier, torde, anför utredningen, vara att söka bland medborgargrupper,

som på grund av arbets- eller lokalförhållanden icke ha

möjlighet att deltaga i andra former av studiearbete, t. ex. skiftarbetare,

sjöfolk, skogsarbetare.

Utredningen föreslår vidare, att understödsbeloppen maximeras såväl

med avseende på det belopp, som må utgå till enskild studerande, som med

avsende på det sammanlagda anslagsbeloppet för enskilda studier. För att

garantera korrespondensstudiernas kvalitet föreslås i betänkandet, att de

korrespondensinstitut, vilkas kurser utnyttjas i den statsunderstödda bildningsverksamheten,

ställas under inspektion av skolöverstyrelsen.

Mot utredningens förslag ha erinringar framställts av N. K. I.-skolan och

Hermods korrespondensinstitut, varjämte statskontoret avstyrkt förslaget

om understöd till enskilda korrespondensstudier med hänsyn till att det

föreslagna statsbidraget enligt ämbetsverkets uppfattning saknar större betydelse

i ekonomiskt avseende för den enskilde studeranden och då garantier

för studiernas fullföljande icke stå att erhålla. N. K. 1.-skolan framhåller,

att det icke torde vara berättigat att ge studiecirkelverksamheten den företrädesställning

i förhållande till andra studieformer, speciellt då enskilda

korrespondensstudier, som skett i betänkandet, samt anför vidare:

Alldeles särskilt olämpligt synes det av utredningen framlagda förslaget

vara, att understöd för enskilda korrespondensstudier endast skulle utgå

till personer, som ansöka om understöd genom något godkiint studieförbund,

samt att i princip sådant understöd endast borde förekomma, då det

visat sig omöjligt att anordna en studiecirkelverksamhet i ämnet på orten

i fråga. Denna föreslagna tvångsinmatning av de studieintresserade i studiecirklar

synes föga passa ihop med den i direktiven för utredningen klart

uttryckta meningen, att friheten och det enskilda initiativet är den fria

folkbildningsverksamhetens livsluft. Därtill kommer, att den av utredningen

planerade anordningen måste medföra ett upprepat remissförfarande i fråga

om den studerandes anslagsansökan. — Med verklig förvåning har N. K. T.-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

skolan tagit del av utredningens förslag, att folkbildningsarbete genom enskilda

korrespondenskurser skulle anses legitimt och värt att understödja

endast då det gäller skiftarbetare, sjöfolk, skogsarbetare.

N. K. I.-skolan förordar, att bidrag enligt likartade grunder utgå såväl

till deltagare i studiecirklar som till sådana studerande, som bedriva enskilda

korrespondensstudier. Mot en inspektion från skolöverstyrelsens sida

har N. K. I.-skolan intet att erinra.

Hermods korrespondensinstitut finner det svårt att i praktiken genomföra

det föreslagna villkoret, att studieförbund, innan ansökan om bidrag

till enskilda korrespondensstudier godtages, skall undersöka, om studiecirkel

i ämnet på orten finnes eller kan tänkas bli anordnad där. Vad den

föreslagna inspektionen beträffar, erinrar institutet, att det senast i skrivelse

den 26 november 1946 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

begärt en statlig inspektion.

Ej heller kooperativa förbundet har något att erinra mot att dess undervisning

ställes under skolöverstyrelsens inspektion. Förbundet tillstyrker

vidare förslaget, att enskilt studiearbete endast i undantagsfall skall erhålla

stöd och då endast i form av undervisning per korrespondens. Förbundet

fortsätter:

En specialutredning, som verkställts av Brevskolan beträffande avslutningsfrekvensen

för studerande per korrespondens, ger klart vid handen, att

cirklarna förete relativt bättre tal för avslutade kurser än enskilda studerande.

Brevskolans undersökningar visa även, att större cirklar i regel äro

lättare att slutföra än de mindre, vilket bland annat förklaras därav, att de

förra ha större bärkraft vid frånfall av deltagare under arbetets gång. Om

det likväl kan anses befogat, att i vissa fall (t. ex. till studieintresserade

skiftarbetare, sjömän och andra, som på grund av sitt yrke ha svårigheter

att ansluta sig till cirklar) utdela anslag även till enskilda studerande, bör

utbetalningen ske i sådana former, att garanti ges för att kursmaterialet

verkligen effektivt utnyttjas och att korrespondensskolorna fullgöra vissa

prestationer. Statens anslag bör icke utbetalas, förrän eleven själv erlagt

sin del av kursavgiften till skolan och denna är i stånd att redovisa, att

eleven avancerat så långt i sina studier, att det av staten i utsikt ställda

beloppet kan sägas ha börjat tagas i anspråk.

Ungdomsvårdskommittén förklarar, att den icke kan dela folkbildningsutredningens

synpunkt, att anslag till enskilda studier enbart skall sökas

genom studieförbunden och göras beroende av att icke kollektiv verksamhet

finnes i detta ämne. I varje fall bör möjlighet att söka anslag genom

direkt hänvändelse till skolöverstyrelsen beredas ungdom under 18 år, varvid

till ansökan lämpligen bör fogas intyg av den anslagssökandes tidigare

lärare.

Skolöverstyrelsen framhåller:

Utredningens förslag, att de korrespondensinstitut, vilkas kurser komma

att utnyttjas i den statsunderstödda bildningsverksamheten, ställas under

inspektion av skolöverstyrelsen, synes draga med sig ganska vittsyftande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 804-

åtgärder. Det kan synas önskvärt, att därest korrespondensinstitutens kursmaterial,

på sätt utredningen i olika sammanhang föreslår, med hjälp av

statsmedel skall ställas till folkbildningsarbetets förfogande, en offentlig

kontroll av dessa institutioner kommer till stånd. Överstyrelsen vill emellertid

påpeka, att en dylik inspektion i praktiken kan skapa flera svårlösta

problem. Det synes önskvärt, att en kontroll icke endast skall omfatta

kursmaterial och undervisning utan också ägna uppmärksamhet åt de pris,

som korrespondensinstituten åsätta sina prestationer. Viktigt är också, att

klara riktlinjer föreligga för korrespondensinstitutens befogenhet att i reklamsyfte

utnyttja överstyrelsens namn, därest de ställas under överstyrelsens

överinseende.

Överstyrelsen erinrar vidare om den av Hermods korrespondensinstitut

åberopade framställningen av den 26 november 1946 men anser sig icke

kunna taga ställning till frågan på grundval av den utredning, som hittills

föreligger. Överstyrelsen fortsätter:

För genomförande av folkbildningsutredningens förslag, att statsbidrag

skall kunna utgå till såväl cirklar som enskilda studerande, vilka

studera korrespondensinstitutens kurser, synes en statskontroll icke heller

erforderlig. Överstyrelsen vill erinra om att statsstipendier redan kunna

utgå till sådana elever, som studera per korrespondens med real- eller

studentexamen som mål, utan att ifrågavarande korrespondensinstitut därför

ställts under skolmyndigheternas överinseende.

Skolöverstyrelsen föreslår under sådana omständigheter, att förutsättningarna

för en inspektion genom myndigheterna av de enskilda korrespondensinstituten

göras till föremål för en utredning, varvid även frågan om

upprättande av ett statligt korrespondensinstitut borde prövas.

Jag delar utredningens mening att statsunderstöd till enskilda korrespondensstudier

endast bör utgå i undantagsfall. Jag förutsätter, att den omständigheten,

att enskild studerande ansöker om statsunderstöd genom

något godkänt studieförbund, icke behöver medföra, att han tvångsvis

anslutes till studieförbundet. Jag utgår vidare ifrån att studieförbunden vid

sin prövning av dylika ansökningar skola kunna finna former, som möjliggöra,

att prövningen verkställes utan vidlyftigare remissförfaranden. Till

frågan om storleken av understödsbeloppen för enskilda studier tager jag

ställning under ett följande avsnitt. Vad angår den föreslagna inspektionen

av korrespondensinstitutens verksamhet torde frågan härom böra göras

till föremål för ytterligare överväganden i annat sammanhang.

6. Filmen.

Utredningen föreslår, att förteckningar över förefintliga bildningsfilmer

utgivas genom skolöverstyrelsens försorg och att de olika centralbyråerna

för förmedling av föreläsningar skola tjäna som upplysningscentraler i detta

avseende. Vidare understryker utredningen ett av ungdomsvårdskommittén

Departe
mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

12 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204-

framfört önskemål om en uppmjukning av gällande förbud mot nedkopiering

av spelfilm till smalfilm.

Utredningen erinrar om att ett statligt stöd för inköp av filmapparater

tidigare utgick till föreläsningsförbundens riksorganisation, varvid som

villkor föreskrevs, att vederbörande föreläsningsanstalt själv skulle tillskjuta

hälften av kostnaderna för apparat inköpet. Enligt utredningens

mening böra medel för detta ändamål på nytt ställas till förfogande att

utgå under samma villkor som tidigare. Bidraget avses skola gälla inköp av

ljudfilmsapparater för smalfilm, och anslagsbehovet beräknas till 10 000

kronor. I övrigt förutsätter utredningen, att i skolor och samlingslokaler

befintliga filmapparater ställas till bildningsarbetets förfogande i så stor

utsträckning som möjligt.

Med hänsyn till att en smalfilmsapparat betingar ett pris av 2 500—3 000

kronor anser landsorganisationen, att det av utredningen förordade anslaget

å 10 000 kronor icke förslår långt, om det inom rimlig tid skall kunna skapas

förutsättningar för att använda filmen i bildningsarbetet. Liknande synpunkter

anföras av tjänstemännens bildningsverksamhet.

Arbetarnas bildning sförbund föreslår, att bidrag ur anslaget även skall

kunna beviljas till studieförbunden, eventuellt med direkt anknytning till

den av dessa bedrivna föreläsnings verksamheten. Samma önskemål framlägges

av godtemplarordens studieförbund. Under åberopande av arbetarnas

bildningsförbunds yttrande föreslår skolöverstyrelsen en höjning av anslaget

till 20 000 kronor. Anslaget skulle vidare enligt överstyrelsens förslag ställas

till överstyrelsens förfogande för att av överstyrelsen fördelas bland bidragssökande

organisationer.

Ungdom sv år dsko mmitt én understryker värdet av kunskapsstoffets illustrering

och hänvisar till den utförliga behandling av filmproblemet, som

förekommer i kommitténs betänkande rörande ungdomens nöjesliv.

Jag biträder, vad utredningen föreslagit i fråga om utgivandet av förteckningar

över bildningsfilmer. Medel för ändamålet torde böra beräknas under

skolöverstyrelsens omkostnadsanslag. Vad angår frågan om nedkopiering

av spelfilm till smalfilm, synas de från folkbildnings- och ungdomsvårdshåll

framlagda önskemålen i viss mån ha blivit tillgodosedda genom en

i december 1946 träffad överenskommelse inom svenska film- och biograffacket.

Enligt överenskommelsen har nedkopiering medgivits även i fråga

om nöjesfilm, som emellertid i smalfilmskopior får uthyras eller försäljas

endast till biografer eller orter, som ej direkt eller indirekt konkurrera med

ordinarie biografer, som förevisa normalfilm. Dock må enligt överenskommelsen

underhållningsfilm, som är av direkt folkuppfostrande karaktär och

samtidigt äger högt konstnärligt värde samt därför ur det allmännas synpunkt

kan anses förtjänt av en vidare spridning, efter medgivande av en

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr SO4.

särskild nämnd enligt särskilda bestämmelser göras tillgänglig för visning

inom föreningar och sammanslutningar, varvid nämnden äger infordra yttrande

från de samverkande bildningsförbunden.

I övrigt förordar jag på av skolöverstyrelsen åberopade skäl, att ett belopp

om 20 000 kronor ställes till förfogande som bidrag till inköp av ljudfilmsapparater

för smalfilm att av överstyrelsen disponeras för därmed

avsett ändamål. Jag förutsätter, att med bidrag av statsmedel inköpta

apparater även få begagnas för skolundervisningen, där så utan olägenhet

kan ske.

7. Anknytningen till annat bildningsarbete.

Utredningen betonar å ena sidan sambandet mellan folkbildning och

skola och å andra sidan mellan folkbildning och universitetsbildning. Den

understryker vikten av att skolan orienterar eleverna angående det fria

bildningsarbetet och framhåller, att bildningsarbetets metoder torde i betydande

omfattning kunna komma till användning inom folkskolans högstadium

liksom inom läroverk och yrkesskolor. Icke minst angelägen är

enligt betänkandet anknytningen mellan folkhögskolan och det fria bildningsarbetet.

Utredningen understryker skolbibliotekets roll för anknytningen

mellan skola och fritt bildningsarbete. Vad särskilt folkskolan angår,

föreslår utredningen, att en särskild broschyr angående bildningsarbetet

utarbetas och tillställes samtliga elever i folkskolans högsta klass. Den

framhåller vidare, att det bör tillses, att de läroböcker i medborgarkunskap,

som godkännas för användning inom de olika skolformerna, meddela uppgifter

angående det frivilliga bildningsarbetet.

I fråga om universitetens medverkan i det fria bildningsarbetet framhåller

utredningen, att det är av synnerlig vikt, att universiteten och dess lärare

även i fortsättningen aktivt medverka i folkbildningsarbetet, och hänvisar

till sitt förslag angående understöd till universitetscirklar. Indirekt böra

universiteten medverka genom att i viss utsträckning sörja för utbildningen

av föreläsare, studiecirkellärare och studiecirkelledare, i vilket syfte en

särskild utbildningskurs i folkbildningsarbetets metodik föreslås anordnad

vid universiteten. Utredningen berör även frågan om tillträde till universiteten

för medborgargrupper, som genom självstudier skapat sig del av en

högre bildning. Enligt utredningens mening kan frågan för närvarande

knappast ens göras till föremål för ingående diskussion men torde få anses

ha den betydelse särskilt med hänsyn till den framtida utvecklingen, att

den ej kan förbigås i detta sammanhang.

Utredningen diskuterar även, huruvida och i vilken utsträckning personer,

som genom frivilligt bildningsarbete förskaffat sig kunskaper och färdigheter,

skola få sina prestationer värdesatta. Utredningen avvisar därvid

eu direkt betygsättning i anslutning till studiecirklar och kurser, men framhåller,

att detta icke utgör hinder för en liirare eller ledare att utfärda

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

intyg om deltagande i studiecirkel eller kurs, liksom det bör stå deltagare

fritt att efter studiearbetets avslutande avlägga kunskapsprov inför lämplig

person.

Skolöverstyrelsen instämmer i vad utredningen anfört. 1945 års universitetsberedning

instämmer i utredningens allmänna uppfattning, att universiteten

själva måste ansvara för folkbildningsarbetet och medverka i dess

fortsatta utveckling. Beredningen fortsätter:

Det vore synnerligen lyckligt, om den folkliga och den akademiska bildningsverksamheten

ej för framtiden kunde uppfattas som representerande

två sinsemellan fristående och konkurrerande utbildningsvägar, avpassade

för skilda samhällsklasser. Detta innebär emellertid icke, att universitetens

och högskolornas lärare i princip böra engageras i folkbildningsarbetet annat

än genom frivilliga insatser, delvis organiserade vid universiteten och högskolorna

själva och delvis knutna till folkbildningsorganisationerna. I annat

fall är det fara värt, att universitetslärarnas forsknings- och akademiska

undervisningsarbete kan lida avbräck.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet anför:

De sakkunniga upptaga i sitt betänkande frågan om beredande av ökade

möjligheter för speciellt studiebegåvad ungdom utan studentexamen att

komma i åtnjutande av universitetsundervisning utöver de offentliga föreläsningarna.

Något förslag framföres dock icke i betänkandet. Sektionen

ställer sig förstående för tanken att dylika specialbegåvningar i besittningav

genom självstudium, deltagande i studiecirklar el. dyl. förvärvade erforderliga

kunskaper få tillfälle att bli delaktiga av universitetsbildningens fördelar.

En utredning av denna fråga synes sektionen önskvärd.

Frågan om anknytningen mellan skolan och det fria bildningsarbetet är

enligt min mening av synnerlig vikt, och jag förutsätter, att den kommer

att ägnas tillbörlig uppmärksamhet vid den blivande skolreformen. En av

de ledande synpunkterna vid denna måste vara att ungdomen vid skoltidens

slut icke skall mista kontakten med de bildningsvärden, till vilka den erhållit

tillgång genom skolan. Vad angår den av utredningen berörda frågan

om villkoren för tillträde till universiteten lärer även denna komma att

beaktas vid den pågående översynen av skolväsendet.

Till frågan om utarbetande av en broschyr om folkbildningsarbetet liksom

till frågorna om understöd till universitetscirklar och anordnandet av

en särskild utbildningskurs i folkbildningsarbetets metodik vid universiteten

återkommer jag i det följande. Vad beträffar frågan om skolbibliotekets

ställning, erinrar jag om att jag med vederbörligt tillstånd tillkallat särskilda

sakkunniga med uppgift bland annat att verkställa översyn avgällande

bestämmelser rörande understöd till skolbibliotek.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt.

15

8. Ungdomen och folkbildningsarbetet.

I detta avsnitt av betänkandet lämnas en sammanfattande redogörelse

för de förslag, som utredningen i olika sammanhang gör i syfte att främja

ungdomens deltagande i bildningsarbetet. I betänkandet betonas skolans

och radions betydelse för att väcka ungdomens intresse och framhålles å

andra sidan vikten av att bildningsarbetet i större utsträckning än för närvarande

inriktar sig på ungdomen. I detta sammanhang återkommer utredningen

till sitt förslag om en upplysande reklambroschyr rörande folkbildningsarbetet.

Den föreslås skola dels utdelas till eleverna i folkskolans avgångsklasser

och dels därutöver tillhandahållas olika ungdomsorganisationer.

Enligt förslaget skall den utarbetas inom skolöverstyrelsen och med lämpligt

tidsmellanrum överses och kompletteras.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag i fråga om en broschyr

rörande folkbildningsarbetet.

I likhet med skolöverstyrelsen tillstyrker jag förslaget om utarbetande av

en broschyr rörande folkbildningsarbetet. Medel för ändamålet torde böra

anvisas under skolöverstyrelsens omkostnadsanslag.

9. Landsbygd och städer.

De svårigheter, som folkbildningsarbetet har att brottas med på landsbygden,

ha föranlett utredningen att diskutera, huruvida statens stöd till

landsbygdens bildningsverksamhet borde utformas principiellt annorlunda

än motsvarande stöd till städernas bildningsarbete. Det har därvid synts

utredningen riktigare att så vitt möjligt avväga understöden efter samma

grunder för landsbygd och städer, men vid avvägningen taga hänsyn till

de verkliga kostnaderna för bildningsarbetet. I enlighet härmed har stödet

till studiecirkelverksamheten liksom till studieförbunden för organisationsoch

administrationskostnader utformats. I sådana fall, då statens understöd

tänkes utgå icke i relation till kostnaderna utan med ett bestämt belopp

för varje prestation, innebär utredningens förslag, att landsbygden kompenseras

för i första hand den merkostnad, som kan föranledas av de långa avstånden

från kulturcentra. När det gäller föreläsnings- och folkbildningskursverksamheten

föreslår utredningen därvid ett särskilt anslag för bestridande

av föreläsarnas resekostnader. Vad folkbildningskurserna angår,

räknar utredningen vidare med att vid kursanslagets fördelning det av utredningen

föreslagna maximibeloppet förbehålles kurser i isolerade och glest

befolkade bygder.

Utredningen har i detta sammanhang uppmärksammat en vid 1946 års

riksdag väckt motion (11:97) om utredning rörande statsbidrag till resekostnader

åt deltagare i föreläsnings-, studie- och semesterkurser. IJtred
-

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204-

ningen framhåller, att de framlagda önskemålen enligt utredningens förslag

komma att bli tillgodosedda vad angår av studieförbunden anordnade instruktionskurser

liksom kurser, till vilka understöd kan komma att utgå

ur det särskilda anslag till nya bildningsformer, som utredningen föreslår.

Resekostnader för deltagarna i dessa avses skola få medtagas bland de utgifter,

till vilka statsunderstöd föreslås skola utgå. I fråga om kurser och

föreläsningar med huvudsakligen lokalt deltagande torde enligt utredningens

förmenande samma behov av bidrag till åhörares och deltagares resekostnader

icke föreligga. I fråga om icke statsunderstödda kurser finner utredningen

något resekostnadsbidrag icke böra utgå.

Utredningens förslag om bidrag till inköp av radioapparater för samlingslokaler,

om understöd för enskilda studier samt om ökat stöd åt centraloch

landsbiblioteken taga, framhåller utredningen vidare, även sikte på att

främja landsbygdens förhållanden.

Utredningen har även diskuterat, om icke ett särskilt landsbygdsbidrag

borde utgå för bildningspropaganda inom glest befolkade och i kulturhänseende

mindre gynnade orter. Utredningen har emellertid funnit, att det

ändamål, som härigenom kunde vinnas, skulle utan några särskilda stadganden

kunna tillgodoses genom utredningens förslag om bidrag till de olika

studieförbunden för avlönande av instruktörer och konsulenter. En annan

möjlighet att på ett verksamt sätt propagera för bildningsarbetet utan att

gå utanför ramen för de anslagsformer, som utredningen i övrigt förordar,

har den funnit folkbildningskurserna erbjuda. Enligt vad erfarenheten visat,

hade dessa haft betydande förmåga att stimulera till fortsatta studier. Ett

särskilt statsunderstöd för bildningspropaganda på landsbygden förefaller

under sådana omständigheter utredningen knappast erforderligt. Den framhåller,

att det måste anses principiellt riktigt, att landsbygden ej utskiljes

ur det större sammanhanget, i den mån det är möjligt att tillgodose dess

särbehov inom gemensamma, enhetliga bestämmelsers ram.

I fråga om städernas bildningsarbete framhåller utredningen, att det

enligt dess mening icke är möjligt att genom statliga åtgärder övervinna

de svårigheter, som bildningsarbetet där får vidkännas. Den propaganda,

som kräves, är, framhålles det, främst studieförbundens sak, även om utredningen

räknar med att den upplysningsbroschyr, som i annat sammanhang

föreslagits, skall kunna vara av en viss betydelse. När det gäller förorterna,

framhåller utredningen, att en större förståelse för bildningsarbetet

och dess behov kräves från de kommunala myndigheternas sida.

Frågan om ett särskilt bidrag för bildningspropaganda på landsbygden

har tagits upp av flera av de hörda remissinstanserna. Svenska landsbygdens

studieförbund framhåller sålunda, att utredningen själv gått utanför de

enhetliga bestämmelsernas ram genom att föreslå ett särskilt bidrag om

17 300 kronor till arbetarnas bildningsförbund för instruktionskurser och

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

anställande av folkbildningsinstruktörer för sjömän. Under sådana förhållanden

finner förbundet den principiella invändningen mot nämnda

landsbygdsbidrag för bildningspropaganda icke hållbar. Förbundet anför

vidare:

1 sin övriga motivering mot ett särskilt landsbygdsbidrag för bildningspropaganda

framhåller utredningen dels de föreslagna anslagen till studieförbunden

för instruktörer och konsulenter, dels de folkbildningskurser, som

folkbildningsförbunden anordna. Mot de nämnda motiveringarna få vi

framhålla, att anslagen till studieförbunden för instruktörer och konsulenter

ej torde räcka för mer än uppehållande och en ganska måttlig successiv

utvidgning av studiecirkelverksamheten inom områden, som redan berörts

av denna verksamhet. Vad folkbildningskurserna beträffar, så är deras

organisationsform icke avpassad för en bildningspionjär verksamhet av

det slag, som kräves för att organisera och uppehålla studiecirkelverksamhet

på ifrågavarande orter.

Svenska landsbygdens studieförbund har under innevarande höst tack

vare bidrag från lotterimedelsfonden anordnat bildningspropaganda i

huvudsakligen övre Norrland. Denna bildningskampanj, som omfattat 140

föredrag ute i byarna och nio 2-dagars studieledarekurser, har visat, att det

finns mycket goda förutsättningar för studiecirkelverksamhet i avlägset

belägna och i kulturellt avseende i hög grad missgynnade norrlandsbyar,

om för denna uppgift lämpliga personer sändas dit för att informera befolkningen

om studiecirklarnas uppgift och arbetsmetoder. Nämnda bildningspropaganda,

för vars genomförande förbundet i höst använt hälften

av det beviljade lotterimedelsanslaget, kostade omkring 21 000 kronor.

Den av förbundet sålunda bedrivna bildningspropagandan, som främst

syftade till att organisera studiecirklar, har givit oss en inblick i dels vad

det kostar att organisera bildningsverksamhet på orter, där avstånden äro

så stora, dels hur mycket det återstår att göra på de väldiga områden

framförallt i Norrland, som ännu icke nåtts av den fria bildningsverksamheten.

Med utgångspunkt härifrån föreslår förbundet ett bidrag för bildningspropaganda

på landsbygden å 50 000 kronor per år. Anslaget föreslås skola

ställas till skolöverstyrelsens förfogande, att av överstyrelsen utanordnas i

förskott till på landsbygden verksamma studieförbund, sedan plan för tillämnad

bildningspropaganda ingivits till och godkänts av överstyrelsen.

Förslag av samma eller liknande karaktär ha framställts av Sveriges lantbruksförbund,

riksförbundet landsbygdens folk samt svenska landsbygdens

ungdomsförbund.

Skolöverstyrelsen framhåller i anslutning till yttrandet från svenska

landsbygdens studieförbund, att folkbildningsarbetet möter särskilda

problem i avlägset belägna landsbygder med dessas stora avstånd och bristfälliga

kommunikationer. Överstyrelsen erinrar emellertid om att utredningen

under rubriken Nya bildningsforiner framlagt förslag om ett anslag,

som bland annat skulle möjliggöra folkbildningsarbetets utvidgning till

nya områden. Enligt överstyrelsens mening bör även det nu ifrågavarande

behovet tillgodoses inom detta anslags ram.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19^7. 1 saml. Nr SOj.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr W4-

Av vad svenska landsbygdens studieförbund m. fl. landsbygdsorganisationer

anfört finner jag mig övertygad om önskvärdheten av ett särskilt

bidrag för bildningspropaganda på landsbygden, i första hand avsett för

propagandaverksamhet inom glest befolkade och i kulturhänseende mindre

gynnade orter. För ändamålet förordar jag, att ett anslagsbelopp å 15 000

kronor ställes till skolöverstyrelsens förfogande. Beloppet torde i likhet med

det i skolöverstyrelsens yttrande berörda anslaget för nya bildningsformer

böra uppföras som delanslag under det av folkbildningsutredningen föreslagna

anslaget till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m.m.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser

i fråga om anslagsmedlens användande.

10. Försvaret och folkbildningsarbetet.

I anslutning till det betänkande, som på sin tid framlagts av försvarets

upplysningsutredning (stat. off. utr. 1945:21), har folkbildning sutredning en

understrukit vikten av att det militära bildningsarbetet i så stor utsträckning

som möjligt samverkar och samordnas med det bildningsarbete, som

uppbäres av medborgarna i allmänhet. Utredningen betonar vikten av en

ömsesidig god kontakt mellan de institutioner, som ha att svara för det

militära bildningsarbetet, och de civila bildningsorganisationerna. I detta

sammanhang finner utredningen det önskvärt, att man vid utseendet av

de civila ledamöterna i bildningsråden i större utsträckning än vad som nu

är fallet tager hänsyn till de krav på aktiv insats från ledamöternas sida,

som man har rätt att ställa. Den framhåller, att arvodet till personalvårdsassistenterna

vid truppförbanden bör avvägas så, att kvalificerade krafter

kunna erhållas. Den finner det vidare av vikt, att personal vårdsofficerarna

— och även den övriga befälskåren — erhålla kännedom om folkbildningsarbetet,

dess organisation och metoder, samt förutsätter, att undervisning

härom kommer att lämnas vid de militära läroanstalterna.

Chefen för försvarsstaben framhåller, att det med hänsyn till den militära

utbildningsverksamheten ofta blir svårt, för att icke säga omöjligt, för

militär personal att kontinuerligt deltaga i civil studiecirkelverksamhet på

förläggningsorten och att ungefär samma synpunkter bli aktuella med avseende

på civila deltagare i militära studiecirklar. Enligt hans mening få

emellertid de här anförda förhållandena ej leda till det militära folkbildningsarbetets

isolering från det civila. Han finner det tvivelaktigt, huruvida

önskvärd effektivisering av bildningsråden kan vinnas därigenom, att

mindre prominenta personer inom folkbildningsrörelsen tagas i anspråk

som civila ledamöter i bildningsråden. Mot utredningens förslag, att undervisning

rörande folkbildningsarbetet och dess metoder lämnas vid vissa

militära utbildningsanstalter, framhåller han, att det av flera skäl — främst

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204-

den militära utbildningens omfattning i förhållande till disponibel tid —

icke torde vara lämpligt eller möjligt att infoga en mera ingående undervisning

om folkbildningsarbetets metodik i den ordinarie undervisningen

vid officers- och underofficersskolorna, samt anför vidare:

_ I stället torde, i den mån medel härför ställas till förfogande, denna undervisning

böra ingå i de kurser, som anordnas för utbildning av militära lärare

i medborgarkunskap för värnpliktiga. Åt vissa officerare borde också kunna

beredas plats i de akademiska kurser i det fria bildningsarbetets metoder,

som utredningen rekommenderar som en utväg att lösa lärar-(ledar-)frågan.

Försvarsväsendets personalvårdsnämnd framhåller, att bildningsråden,

så vitt nämnden kunnat finna, allmänt taget utfört ett givande arbete och

i flera fall lyckats organisera och genomföra en omfattande och ändamålsenlig

fritidsundervisning. I andra fall finner den dock bildningsrådens betydelse

för den frivilliga fritidsundervisningen ha varit mindre än för personalvården

över huvud. Nämnden anför vidare:

Den omständigheten, att bildningsrådens civila ledamöter i vissa fall utgjorts

av mera framträdande personer inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet,

vilka även i övrigt varit i hög grad arbetsbelastade, torde

dock icke ha minskat bildningsrådens betydelse. Nämnden, som har att

avgiva förslag till chefen för försvarsstaben rörande civila ledamöter av

bildningsråden och dessas suppleanter, har icke ansett sig böra intaga en

negativ hållning, då förslag förelegat att till ledamot av bildningsråd utse

person, som intagit en mera framskjuten plats inom det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet. Nämnden har härvid tagit hänsyn till att ledamotskap

av bildningsråd är ett frivilligt uppdrag, icke förenat med arvode, till vilket

icke någon torde vilja anmäla sig utan att vara besjälad av vilja att göra

en fullgod insats.

Att den militära personalen i vissa skolor (företrädesvis vissa officersoch

underofficersskolor) erhåller undervisning rörande det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet och dess metoder finner nämnden lämpligt.

Nämnden anser sig emellertid icke kunna bedöma, huruvida en sådan

undervisning kan i önskvärd omfattning inrymmas i de för berörda skolor

fastställda undervisningsplanerna utan att intrång härigenom göres på

andra och måhända viktigare ämnesområden. Den nämnda undervisningen

synes emellertid ha sin givna plats i de kurser, vilka anordnas för utbildning

av militära lärare i medborgarkunskap för de värnpliktiga.

Fredrika-Bremer-jörbundet delar utredningens uppfattning, att den

bristande effektiviteten hos bildningsråden delvis sammanhänger med att

de civila ledamöterna ofta utsetts bland personer, som äro betungade med

så många andra uppdrag, att de icke ha tid eller tillfälle att ägna sig åt den

militära bildningsuppgiften med någon större intensitet. Förbundet framhåller,

att denna synpunkt borde beaktas iiven vid val av kontaktpersoner

inom enskilda sammanslutningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 804-

En nära kontakt mellan det civila och det militära bildningsarbetet synes

mig böra eftersträvas. Det är därvid icke minst angeläget, att företrädarna

för det civila bildningsarbetet uppmärksamma de möjligheter till samarbete

och samverkan, som kunna erbjuda sig. Vad utredningen i övrigt anfört

under denna punkt, torde, i den mån särskilda åtgärder äro påkallade,

komma att anmälas av chefen för försvarsdepartementet.

11. Lokalfrågan.

Folkbildning sutredning en understryker, att lokalbehovet inom såväl studiecirkelverksamheten

som övriga grenar av folkbildningsarbetet är avsevärt,

samt framhåller, att en lösning kan tänkas efter skilda linjer. Utredningen

erinrar om att 1945 års riksdag efter motioner av herrar Allard m. fl. anhållit

om utredning angående statligt stöd åt s. k. fritidscentra och andra lokaler

för fritidsverksamhet och förutsätter, att folkbildningsarbetets behov

och önskemål uppmärksammas vid en blivande utredning av frågan. I betänkandet

erinras vidare om det stöd för anordnande av allmänna samlingslokaler,

som tillkommit genom beslut vid 1942 års riksdag. Det framhålles

som önskvärt, att varje med offentliga medel uppförd samlingslokal inrymmer

lokaler för i första hand studiecirklar men i mån av behov även för

föreläsningar och bibliotek. Utredningen har vidare särskilt uppmärksammat

frågan om skollokalernas utnyttjande för det fria och frivilliga bildningsarbetet

och erinrar om att enligt nu gällande bestämmelser skoldistrikt, som tillerkänts

statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, för åtnjutande

av statsbidraget är pliktigt att enligt vissa grunder upplåta lokalerna

för ortens frivilliga bildningsverksamhet och liknande fostrande verksamhet

bland ungdomen. Utredningen framhåller som önskvärt, att det fria bildningsarbetet

erhölle en så erkänd ställning, att man toge hänsyn till dess

behov vid såväl planeringen som inredningen av nya skolbyggnader. Med

hänsyn till vikten av att det fria bildningsarbetets metoder komme till användning

inom folkskolans övre klasser, finner utredningen det önskvärt,

att varje skola inrymde en lokal för studiecirkelsammanträden, som skulle

kunna kombineras med skolbiblioteket och anordnas så, att den utan olägenhet

kunde på tider, då skolan icke använde den, upplåtas för ortens bildningsverksamhet.

Utredningen har vidare beaktat det förhållandet, att den fortgående centraliseringen

av folkskoleväsendet medfört och torde komma att medföra

nedläggning av ett icke ringa antal skolor, som med fördel skulle kunna användas

som lokaler för det fria folkbildningsarbetet. För att möjliggöra detta

föreslår utredningen viss ändring av gällande bestämmelser angående statsbidrag

till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet. För närvarande gäller, att,

om ny- eller ombyggnad sker för att ersätta äldre skollokaler, det s. k.

bidragsunderlaget må reduceras med det belopp, som prövas motsvara de

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 20/h

äldre lokalernas värde. Enligt utredningens mening bör bestämmelsen ändras

därhän, att ifrågavarande reduktion icke skall göras i de fall, då de äldre

lokalerna genom beslut i vederbörlig ordning ställas till förfogande för ortens

frivilliga bildningsverksamhet.

I övrigt framhåller utredningen, att vederbörande kommun främst bör

sörja för det lokalbehov, som icke tillgodoses genom det nu i olika former

utgående stödet till biblioteks-, samlings- och skollokaler. I fråga om lokalernas

inredning framhåller utredningen önskvärdheten av att lokaler för

laborationer inredas i anslutning till föreläsningslokalerna, liksom lokaler, som

medgiva radiolyssning och filmförevisning.

Lokalfrågans betydelse understrykes i flera av de avgivna remissyttrandena.

Statskontoret framhåller, att det bör ankomma på vederbörande kommun

att i möjligaste mån ställa lokaler till förfogande för det fria folkbildningsarbetet,

samt anför vidare:

Såsom villkor för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet har även

i nu gällande bestämmelser föreskrivits, att skoldistrikt skall vara skyldigt

att under vissa förutsättningar upplåta skollokalerna för dylikt ändamål.

Under sådana förhållanden kan statskontoret icke finna skäl föreligga för att

skoldistrikt, som i överensstämmelse härmed förbinder sig att vid ny- eller

ombyggnad av skolbyggnad upplåta de äldre lokalerna för folkbildningsarbetet,

skulle beredas en förmånsställning i statsbidragshänseende på sätt

de sakkunniga föreslagit.

Statens nämnd för samlingslokaler ansluter sig i princip till vad utredningen

anfört angående lokalfrågan. Vad särskilt beträffar riksdagens nyssnämnda

begäran om utredning angående statligt stöd åt s. k. fritidscentra,

understryker nämnden angelägenheten av att den av riksdagen begärda utredningen

kommer till stånd.

Högerns ungdomsförbund instämmer i utredningens önskemål om hänsynstagande

till det fria folkbildningsarbetet vid byggande av nya skolor på så

sätt, att särskilda lokaler skapas för detta ändamål. Förbundet framhåller, att

det icke torde vara nödvändigt att i detta avseende avvakta den kommande

nya skolorganisationen.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund framhåller, att även behovet

av speciallokaler för praktiskt arbete såsom vävning, demonstrationer i anslutning

till undervisning i husligt arbete o. s. v. bör beaktas vid planerandet

av lokaler för bildningsarbetet.

Folkskolinspektören i Sydsmålands västra inspektionsområde framhåller,

att lokalbehovet för många orter skulle vara löst, om folkskolans naturkunnighetsrum

erhölle lämplig placering och för ändamålet anpassad inredning

samt ett generellt medgivande lämnades, att salen jämväl skulle upplåtas

för det fria folkbildningsarbetet i trakten. Liknande synpunkter anföras av

folkskolinspektören i Norrbottens norra inspektionsområde.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 20ft.

Skolöverstyrelsen understryker vikten av att planläggning av såväl skolans

som folkbildningsarbetets lokalbehov sker på sådant sätt, att det organiska

sambandet mellan dessa tvenne bildningsverksamheter understrykes. I övrigt

anför överstyrelsen:

Det är naturligt, att skolans lokaler användas även i folkbildningsarbetet,

vilket också kommit till uttryck i den nu gällande kungörelsen angående

statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, däri skoldistrikt, som

tillerkänts statsbidrag till byggnadsarbeten, förpliktigas att upplåta lokalerna

till bland annat ortens frivilliga bildningsverksamhet. Överstyrelsen anser nu

tiden vara mogen att utvidga detta upplåtande att avse även sådana skollokaler,

som icke uppförts med statsbidrag. Upplåtande av skollokaler, som

uppförts utan statsbidrag, kunde måhända göras obligatoriskt genom att bestämmelser

härom införas i § 5 av kungörelsen den 10 december 1937 angående

statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. in.

Överstyrelsen vill särskilt understryka och biträder utredningens förslag,

att den reduktion, som nu göres av bidragsunderlaget för äldre byggnader,

inte skall verkställas i de fall, då de äldre lokalerna ställas till förfogande

för ortens frivilliga bildningsverksamhet.

Vid planläggning av ny skolbyggnad bör jämväl folkbildningsarbetets behov

tillgodoses, vilket torde kunna ske med större hänsynstagande till ekonomiska

faktorer, om dessa tvenne behov tillgodoses i en byggnad än om

särskilda byggnader för folkbildningsarbetets behov skola uppföras, ofta då

i närheten av skolan. I likhet med inspektören i Bohusläns inspektionsområde

vill överstyrelsen förorda, att nya skolmåltidslokaler skola så anordnas,

att de under kvällarna kunna disponeras för det frivilliga folkbildningsarbetets

behov. Därigenom skulle dessa lokaler komma att mera effektivt

utnyttjas, än om de endast skola reserveras för skolmåltidsverksamheten.

Även vid möbelanskaffningen till skolmåltidsverksamheten bör hänsyn tagas

till folkbildningsarbetets behov. Såsom utredningen vidare framhåller, är det

redan för skolans egna behov numera önskvärt, att särskilda gruppstudierum

inläggas i skolbyggnaden. Dessa rum kunna med fördel på kvällarna användas

av folkbildningsorganisationerna. Skolöverstyrelsen vill emellertid också

understryka önskvärdheten av att en förenkling av det nuvarande ansökningsförfarandet

för statsbidrag, då statsbidraget skall sökas både till skolbyggnaden

och samlingslokaler, kunde genomföras. För närvarande måste i

sådant fall ansökningshandlingar gå till tvenne myndigheter: dels till skolöverstyrelsen

och dels till statens nämnd för samlingslokaler. Skolöverstyrelsen

får hemställa, att ifrågavarande spörsmål genom Kungl. Majds försorg

göres till föremål för särskild utredning.

Utan tvivel är lokalfrågan av grundläggande betydelse för bildningsarbetets

möjligheter till fortsatt utveckling. I likhet med utredningen anser jag,

att en lösning av frågan i första hand bör sökas i lokaler, gemensamma för

bildningsarbetet och annat arbete av kulturell eller allmänt fostrande karaktär.

Vad särskilt skollokalerna beträffar, är det uppenbart, att dessa i icke

ringa omfattning torde kunna utnyttjas av det frivilliga bildningsarbetet.

Statsmakterna ha redan i princip godtagit en sådan uppfattning genom föreskriften,

att skoldistrikt, som erhållit byggnadsbidrag, enligt vissa grunder

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

skall vara skyldigt att upplåta de med bidraget uppförda lokalerna för ortens

frivilliga bildningsverksamhet. Jag är emellertid icke för närvarande beredd

att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, förorda, att även lokaler, som uppförts

utan statsbidrag, skola på liknande sätt upplåtas, men finner det synnerligen

önskvärt, att en sådan upplåtelse kommer till stånd på frivillighetens väg,

där detta kan ske utan men för skolans arbete. Jag förutsätter i övrigt, att

den inom 1946 års skolkommission tillsatta delegationen för skolbyggnadsfrågor

kommer att uppmärksamma frågan om skollokalernas utnyttjande

för den fria bildningsverksamheten, däri inbegripet det av utredningen framlagda

förslaget om ändrade grunder för bestämmande av det s. k. bidragsunderlaget

i de fall, då äldre skollokaler upplåtas för frivilligt bildningsarbete.

Även det av skolöverstyrelsen i dess remissyttrande framförda önskemålet

om en förenkling av det nuvarande ansökningsförfarandet för statsbidrag,

då statsbidrag sökes både till skolbyggnaden och samlingslokaler,

synes böra beaktas av delegationen.

12. Hemgårdar och studiehem.

För närvarande utgår bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem

från två särskilda under åttonde huvudtiteln uppförda anslag. Vartdera

anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.

Folkbildningsutredningen har beträffande frågan om understöd till verksamheten

vid hemgårdar och studiehem anfört följande.

I utredningens direktiv framhålles, att hemgårdarna i viss mån ha lyckats

att förverkliga tanken på en samverkan mellan å ena sidan bildningsarbetet

med dess krav på intellektuell anspänning och å andra sidan ungdomens intressen

för nöjesliv och sport. Utan tvivel är det också ur bildningsarbetets

synpunkt angeläget, att hemgårdarna även i fortsättningen erhålla ett statligt

stöd för sina strävanden. Detsamma gäller om studiehemmen.

Den verksamhet, som bedrives inom hemgårdarnas ram, är endast i begränsad

omfattning att hänföra till folkbildningsarbete i egentlig mening. En

betydande del av verksamheten har i första hand en social inriktning: hemgårdarna

vilja enligt sitt program vara sociala arbetscentra med syfte att

verka för gemenskap och förståelse liksom för personlig utveckling. Hemgårdarnas

betydelse i detta avseende har gjort, att ungdomsvårdskommittén

uppmärksammat frågan om stöd åt hemgårdsrörelsen. Enligt vad utredningen

underhand erfarit, har ungdomsvårdskommittén för avsikt att föreslå statligt

stikl till verksamheten vid s. k. fritidsgårdar, i vilket begrepp kommittén

inbegriper icke endast hemgårdar utan även sådana studiehem, som fylla

vissa krav i fråga om allsidighet, kontinuitet hos verksamheten in. in. Kommittén

utgår därvid från att fritidsgårdarna utöver detta särskilda statliga

stöd skola erhålla bidrag till sin studieverksamhet i enlighet med de grunder,

som folkbildningsutredningen föreslår för övrig studieverksamhet av liknande

slag.

De studiecirklar, som förekomma inom hemgårdar och studiehem, iiro som

regel anslutna till något av studieförbunden och komma i denna egenskap

att erhålla del av det understöd till studieförbundens studiecirkelverksamhet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 4■

som utredningen nedan föreslår. Även för sådana cirklar, som arbeta fristående,

komma enligt utredningens förslag att finnas understödsmöjligheter.

Det kan i detta sammanhang påpekas, att utredningens förslag i båda fallen

innefatta särskilt gynnsamma understödsvillkor för cirklar med deltagare i

åldern 14—18 år. Statsunderstöd torde även i viss utsträckning kunna utgå

till föreläsningsverksamhet vid hemgårdar och studiehem, i det att föreläsningsförbunden

även fortsättningsvis komma att ha möjlighet att anordna

föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas, eller genom

andra organisationer än dylika anstalter.

Gentemot ungdomsvårdskommitténs förslag, att fritidsgårdarna utöver

dessa understöd för bildningsverksamheten skola erhålla ett särskilt stöd för

sin allmänna verksamhet, har folkbildningsutredningen intet att erinra. Det

synes utredningen icke nödvändigt att ingå på de villkor, som därvid skola

uppställas. Från folkbildningsarbetets synpunkt är det emellertid angeläget,

att fritidsgårdarnas möjlighet att fritt gestalta sin verksamhet lika litet beskäres

som det fria bildningsarbetets överhuvud.

Enligt ungdomsvårdskommitténs förslag skall fritidsgård ha till syfte att

främja ungdomens allsidiga utveckling och trivsel. För förverkligandet härav

bör enligt förslaget i fritidsgård bedrivas såväl intellektuell som praktisk och

rekreativ verksamhet, varjämte s. k. öppen verksamhet även bör förekomma.

Vissa av de studiehem, som för närvarande åtnjuta statsunderstöd, torde icke

fylla de här uppställda villkoren. Utredningen har under sådana omständigheter

diskuterat, huruvida utöver stödet till studiecirkelverksamhet ett särskilt

statsunderstöd borde utgå till dessa studiehem såsom bidrag till deras

allmänna omkostnader. Då emellertid dessa i huvudsak torde utgöras av

lokalkostnader och understöd till lokalkostnader av detta slag enligt utredningens

mening främst bör lämnas av vederbörande kommun, synes något

särskilt anslag för här ifrågavarande ändamål icke påkallat.

Skolöverstyrelsen anser sig icke kunna taga ställning till frågan, i vilken

utsträckning statsbidrag i fortsättningen bör utgå till verksamheten vid hemgårdar

och studiehem, innan ungdomsvårdskommitténs betänkande föreligger.

Överstyrelsen har därför föreslagit oförändrade anslag för nästa budgetår

till bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem.

Ungdomsvårdskommittén har nyligen framlagt betänkande (stat. off. utr.

1947: 12) angående ungdomens fritidsverksamhet. Kommittén föreslår däri

statsbidrag till verksamheten vid s. k. fritidsgårdar, i vilken benämning kommittén

inbegriper såväl hemgårdar som sådana studiehem, som fylla vissa

krav på allsidighet, kontinuitet hos verksamheten in. m. Då remissbehandlingen

av betänkandet icke kommer att vara avslutad inom sådan tid, att

något därå grundat förslag kan underställas 1947 års riksdag, förordar jag i

enlighet med skolöverstyrelsens förslag, att anslagen till bidrag till verksamheten

vid hemgårdar och studiehem för nästa budgetår uppföras med oförändrade

belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204-

13. Utbildning av lärare och ledare.

Folkbildningsutredningen framhåller, att en av de viktigaste frågorna inom

folkbildningsarbetet och en nödvändig förutsättning för att detta skall erhålla

en högre grad av stabilitet och effektivitet är frågan om utbildning av

ledare och lärare för studiecirklar. Enligt utredningens mening bör behovet

av utbildning av studiecirkelledare i första hand liksom hittills tillgodoses

genom studieorganisationerna och kostnaderna för denna utbildning bestridas

genom de administrationsanslag, som ställas till dessas förfogande. För att

även folkbildningsförbunden, d. v. s. de länsorganisationer, som anordna folkbildningskurser

(flyttande folkhögskolekurser), skola få tillfälle att bedriva

ledarutbildning, föreslår utredningen vidare, att årligen ett visst antal folkbildningskurser

skall få anordnas som studieledarkurser. För att tillgodose behovet

av ledarutbildning utanför studieorganisationernas ram föreslår utredningen

ett årligt anslag å 15 000 kronor och räknar därvid med att för detta

belopp tre kurser skola kunna anordnas. Utredningen erinrar om att kurser

av detta slag anordnades under budgetåren 1937/38—1939/40 med anlitande

av ett för ändamålet särskilt beviljat statsanslag å 5 000 kronor för varje

budgetår. Utredningen räknar med att anslaget liksom tidigare ställes till

skolöverstyrelsens förfogande och utgår från att kurserna bland annat skola

uppmärksamma ungdomscirklarnas problem. Vidare föreslår utredningen, att

ledarutbildning i ökad omfattning skall bedrivas vid folkhögskolorna, samt

räknar med att en viss ledarutbildning även skall kunna förekomma vid folkskoleseminarierna

och vissa militära utbildningsanstalter.

Det synes utredningen jämväl böra övervägas, huruvida icke en kurs i det

fria bildningsarbetets metoder regelbundet skulle kunna anordnas vid universitet

och högskolor, svarande mot t. ex. den kurs i pedagogik, som för

närvarande kräves för filosofisk ämbetsexamen. Denna kurs borde, enligt

vad utredningen föreslår, få kombineras med filosofisk ämbetsexamen, filosofie

kandidatexamen, statsvetenskaplig ämbetsexamen samt teologie kandidatexamen.

Den skulle även stå öppen för jurister och medicinare liksom för

icke-akademiker, verksamma inom folkbildningsarbetet. Utredningen framlägger

icke några detaljerade förslag för uppläggningen av en sådan kurs,

men föreslår, att ett belopp å 2 000 kronor anvisas för anordnande av en

kurs vid vartdera universitetet i Uppsala och Lund. Beloppen avses som

arvode till ledarna av kurserna och föreslås skola uppföras under avlöningsanslagen

för vederbörande universitet.

För att tillgodose behovet av utbildning av föreläsare föreslår utredningen

vidare, att de föreslagna folkpedagogiska kurserna vid universiteten uppmärksamma

den populärvetenskapliga föreläsningsmetoden, samt förutsätter,

att föreläsarfrågan beaktas vid planläggandet av de föreslagna utbildningskurserna

för studieledare. Utredningen hänvisar även till de konferenser mellan

föreläsare, som av utredningen i annat sammanhang föreslås.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

Utredningens uppfattning om vikten av en systematisk ledarutbildning

understrykes i de olika remissvaren. Sålunda framhåller landsorganisationen,

att folkbildningsarbetet utan en mera omfattande och bättre studieledarutbildning

icke kan få den bredd och kvalitativa förstärkning, som erfordras.

Mot förslaget att kostnaderna för den genom studieorganisationerna bedrivna

utbildningen av studieledare och lärare skola bestridas genom vederbörande

studieförbunds administrationsanslag, ha erinringar icke framställts.

Förslaget, att folkbildningsförbunden skola få anordna vissa folkbildningskurser

som studieledarkurser, har icke heller väckt gensagor.

Förslaget att ett belopp å 15 000 kronor skall ställas till skolöverstyrelsens

förfogande för anordnande av utbildning av ledare utanför studieorganisationernas

ram tillstyrkes av skolöverstyrelsen.

Styrelsen för psykologisk-pedagogiska institutet framhåller, att den här avsedda

ledarutbildningen väl skulle kunna infogas i institutets psykologiskpedagogiska

kurser för lärare av skilda kategorier.

Genom anlitande av en redan verksam statlig organisation skulle kostnaderna

kunna nedbringas. Psykologisk-pedagogiska institutet kunde vid anordnandet

av dylika ledarkurser samarbeta med skilda studie- och bildningsförbund,

som därigenom finge sina krav i möjligaste mån tillgodosedda.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation framhåller, att det enligt

organisationens förmenande får anses angeläget, att ledarutbildningen i större

utsträckning anordnas gemensamt för flera förbund, och finner ur dessa synpunkter

det föreslagna anslaget å 15 000 kronor alltför knappt tilltaget.

Ungdomsvårdskommittén understryker, att speciella utbildningskurser för

ledare av ungdomscirklar äro önskvärda, och framhåller, att ett antal kurser

för ledare av sådana ungdomscirklar bör anordnas genom skolöverstyrelsens

försorg. Kommittén fortsätter:

Eventuellt kan anordnandet av dessa kurser inrymmas i det anslag, som

utredningen föreslagit för ledarutbildningskurser utanför studieförbunden.

Ungdomsvårdskommittén hävdar för sin del, att anslaget bör ökas till det

dubbla, 30 000 kronor, och att det bör stipuleras, att hälften av kurserna

direkt skall avse utbildning av ledare för ungdomscirklar.

Vad angår förslaget, att viss ledar- och lärarutbildning skall bedrivas vid

vid folkhögskolorna, tillstyrker statskontoret, att ledarkurser försöksvis och

i mindre omfattning anordnas vid folkhögskolorna, men framhåller, att frågan

om dessa kursers regelmässiga inordnande i folkhögskolornas program lärer

böra upptagas till närmare övervägande i samband med den inom 1946 års

skolkommission pågående utredningen angående dessa läroanstalters ställning

och uppgifter inom skolväsendet.

Ungdomsvårdskommittén understryker kravet på att bestämmelserna för

s. k. fortsättningskurser vid folkhögskolorna ändras därhän, att dessa kurser

må kunna anordnas som studieledarkurser, men finner lämpligt, att vid en

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr S04.

sådan ändring även behovet av ungdomsledarutbildning i vidare mening tillgodoses,

så att fortsättningskurserna kunna anordnas som ungdomsledarkurser,

studieledarkurser etter som en kombination av båda kurstyperna.

Rörande utbildningen vid folkskoleseminarierna framhåller Sveriges folkskollärarförbund,

att det synes som om de sakkunniga icke i tillräcklig grad

betonat betydelsen av att seminariernas elever icke bara erhålla en fördjupad

kunskap om det fria bildningsarbetets metoder och mål utan även få praktisk

utbildning till studieledare. Förbundet understryker, att det för landsbygdens

vidkommande måste vara av stor betydelse för bildningsverksamheten, att

läraren äger kunskaper om och intresse för det fria folkbildningsarbetet, allra

helst som läraren på många orter är den ende kvalificerade kraft man har att

tillgå för folkbildningsarbetet. Skolöverstyrelsen framhåller i anslutning till

folkskollärarförbundets yttrande, att det åsyftade målet lämpligen nås genom

att en kortare kurs anordnades för seminariernas avslutningsklasser, och förutsätter,

att 1946 års skolkommissions delegation för lärarutbildningen ägnar

uppmärksamhet åt detta spörsmål och framlägger förslag i ämnet.

Vad beträffar den föreslagna kursen vid universiteten i folkbildningsmetodik

har förslaget härom tillstyrkts av teologiska och jilosofiska fakulteterna

vid universitetet i Lund samt lärarrådet vid Göteborgs högskola, som likväl

finner det mindre lämpligt, att kurserna skola kunna kombineras med och

ingå i akademiska examina, och därför föreslår, att intyg av samma typ utfärdas

för samtliga i kursen deltagande såväl akademiker som icke-akademiker.

Humanistiska sektionen vid Uppsala universitet finner en närmare utredning

behövlig, innan sektionen kan taga ställning till frågan om möjligheten

av att vid universitetet anordna kurs enligt utredningens förslag, men

framhåller, att en dylik kurs förutsätter en utökning av den nuvarande Uirarstaben

och med all sannolikhet kommer att draga betydligt större kostnader

än utredningen tänkt sig. Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid universitetet

i Uppsala föreslår inrättandet av en särskild biträdande lärartjänst

för ledandet av en dylik kurs. Stockholms högskolas lärarråd finner, att ett

ställningstagande till förslaget torde vara möjligt först sedan detta närmare

preciserats. Kanslern för rikets universitet anför:

I likhet med humanistiska sektionen vid universitetet i Uppsala håller jag

före, att innan ställning kan tagas till utredningens förslag en närmare utredning

bör komma till stånd beträffande såväl frågan angående de ifrågasatta

praktiska övningarnas anordnande och de krav, som dessa övningar komma

att ställa på kursledarens kompetens såväl med hänsyn till erfarenhet från

praktiskt folkbildningsarbete som till teoretiska kunskaper i psykologi och

pedagogik. Jag är även ense med sektionen därom, att, därest kompetent

person skall kunna erhållas som kursledare, kursen med all sannolikhet

kommer att draga betydligt större kostnader än vad utredningen tänkt sig.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet har ifrågasatt

inrättandet av eu särskild biträdande lärartjänst för ändamålet.

Jämväl spörsmålet om behovet av lärarkrafter för berörda ändamål torde

enligt min mening kräva en ytterligare utredning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘20If.

1945 års universitetsberedning erkänner i princip önskvärdheten av att här

ifrågavarande kurser framdeles komma till stånd men anser icke, att kurserna

böra kombineras med någon akademisk examen. Frågan om pedagogisk kursundervisning

för blivande studiecirkelledare och populärföreläsare bör enligt

beredningens mening först prövas i samband med nu pågående utredningar

rörande pedagogisk utbildning av blivande lärare, innan åtgärder kunna vidtagas

för anordnande av dylik undervisning.

Folkuniversitetets nämnd understryker önskvärdheten av att utbildningskurser

av universitetskaraktär anordnas. De böra emellertid enligt nämndens

mening arrangeras ej blott vid statsuniversiteten utan även vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg, där möjlighet finnes att nå betydligt flera för

folkbildningsarbetet intresserade personer än vad fallet är i de båda universitetsstäderna.

Föreningen musikfrämjandet framhåller nödvändigheten av att former skapas

för utbildning av pedagoger till det fria och frivilliga musikbildningsarbetet

och påpekar, att dessa lärare för närvarande icke erhålla annan pedagogick

utbildning än den de kunna förvärva genom egna erfarenheter i sin

verksamhet.

I likhet med de hörda remissinstanserna kan jag ansluta mig till utredningens

förslag, att ledarutbildningen i första hand skall tillgodoses genom

de olika studieorganisationerna och bestridas genom studieförbundens administrationsanslag.

Jag har heller ingen erinran att göra mot förslaget,

att folkbildningsförbunden årligen skola få anordna högst två folkbildningskurser

såsom instruktionskurser för studieledare. Likaledes biträder

jag utredningens förslag om ett anslag å 15 000 kronor till utbildningav

ledare utanför studieorganisationerna. Kurserna synas på sätt som tidigare

skett böra anordnas av skolöverstyrelsen. I likhet med utredningen förutsätter

jag, att vid kurserna ägnas uppmärksamhet åt de särskilda problem, som

ledandet av studiecirklar för ungdom kan innefatta. Frågan om särskilda kurser

för ungdomsledare torde däremot böra upptagas i samband med frågan

om en fastare organisation av ungdomsverksamheten. Jag förutsätter vidare,

att frågan om ledarutbildningen vid folkhögskolorna och seminarierna uppmärksammas

av de av 1946 års skolkommission tillsatta delegationerna för

frågor rörande folkhögskolorna och lärarutbildningen.

Liksom de hörda universitetsmyndigheterna finner jag i princip önskvärt,

att årliga kurser rörande folkbildningsarbetets metoder anordnas vid universitet

och högskolor. Då emellertid ytterligare utredning angående kursernas

anordning synes erforderlig, är jag icke för närvarande beredd att föreslå medelsanvisning

för detta ändamål.

Vad angår det av föreningen musikfrämjandet framlagda önskemålet om

utbildning av ledare för det musikaliska folkbildningsarbetet, utgår jag från

att denna fråga kommer att uppmärksammas i annat sammanhang.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr %0/f .

29

14. Olika lärarkategoriers utnyttjande i

folkbildningarbetet.

Utredningen, som enligt sina direktiv har övervägt, om och på vad sätt

tillfälle bör beredas docenter vid universitet och högskolor samt läroverksoch

folkhögskollärare att i ökad utsträckning medverka i det frivilliga

bildningsarbetet, finner det vara av största betydelse, om olika lärarkategorier

kunna beredas möjlighet att som lärare eller instruktörer deltaga i

detta arbete, och framhåller, att en sådan anordning även för de berörda

lärarkategorierna skulle innebära en pedagogisk stimulans. I fråga om

universitetslärarna hänvisar utredningen till sitt förslag i annat sammanhang

om statsunderstöd till universitetscirklar. I syfte att underlätta läroverkslärarnas

medverkan i bildningsarbetet föreslås, att läroverkslärare,

som erhåller tjänstledighet för medverkan i statsunderstödd föreläsningsverksamhet,

statsunderstödda folkbildningskurser eller statsunderstödd

studiecirkelverksamhet, skall få vidkännas allenast B-avdrag för tjänstledighetstiden,

dock högst 15 dagar av ett och samma kalenderår. Enligt

utredningens mening bör vidare allmänna tjänste- och pensionsreglementena

ändras därhän, att läroverkslärare, liksom annan lärare i statstjänst,

skall som tjänstår få tillgodoräkna sig tid, varunder han fullgjort arbete

som studierektor, instruktör eller konsulent inom det fria bildningsarbetet.

Likaså föreslår utredningen en föreskrift, att tid, varunder läroverkslärare

tjänstgjort som studierektor, instruktör eller konsulent, skall få inräknas i

den tid, som erfordras för behörighet till ordinarie tjänst. Vad angår utländska

infödda språklärare, framhåller utredningen, att en samverkan,

som möjliggör för språkcirklar att erhålla medverkan av de infödda språklärare,

som undervisa vid läroverken, är av stor betydelse. I fråga om folkhögskollärarna

föreslår utredningen, att bestämmelser utfärdas angående

de grunder, efter vilka vid statsunderstödda folkbildningskurser fullgjord

tjänstgöring må anses likvärdig med tjänstgöring vid under offentlig kontroll

stående folkhögskola. I nu gällande kungörelse angående understöd till

flyttande folkshögskolekurser hänvisas till sådana bestämmelser, som emellertid

icke utfärdats. I fråga om folkhögskolliirarna föreslår utredningen

vidare, i likhet med vad som föreslagits i fråga om läroverkslärare, att folkhögskollärare,

som erhållit tjänstledighet för medverkan i statsunderstödd

föreläsningsverksamhet, statsunderstödda folkbildningskurser eller statsunderstödd

studiecirkelverksamhet, endast skall avstå en tredjedel av sin lön

under tjänstledighetstiden, dock högst 15 dagar av ett och samma kalenderår.

Utredningen erinrar slutligen om att enligt skolöverstyrelsens anvisningar

rörande meritvärdering vid tillsättande av folk- och småskollärartjänster

hänsyn skall tagas bland annat till lärares insatser inom det frivilliga

folkbildningsarbetet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204-

Utredningens förslag har föranlett erinringar från statskontoret och 1946

års skolkommission.

Statskontoret finner med hänsyn till rådande avsevärda brist på lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter tillräckliga skäl icke föreligga

för vidtagande av de ändringar i gällande avlöningsbestämmelser

m. m., vilka föreslagits i syfte att underlätta dessa lärares utnyttjande i

folkbildningsarbetet.

1946 års skolkommission uttalar, att den väl behj ärtar strävanden att i

ökad utsträckning tillförsäkra folkbildningsarbetet medverkan från de angivna

lärarkategorierna, men att den med hänsyn till skolans och undervisningens

intressen ändock icke finner det lämpligt att åtgärder vidtagas,

vilka direkt kunde uppmuntra lärarna till ökad frånvaro från undervisningen

och verka störande och splittrande på denna.

Läroverkslärarnas riksförbund tillstyrker livligt förslaget om B-avdrag

vid viss tjänstledighet samt rätt att räkna tjänstår vid ledighet för fullgörande

av uppdrag som studierektor, instruktör eller konsulent. Samtidigt

påpekar förbundet, att vid sidan av sådan medverkan, för vilken tjänstledighet

förutsättes, betydande möjligheter finnas för läroverkslärare att

vid sidan av sin tjänst göra en insats i sin orts eller bygds folkbildningsarbete.

Skolöverstyrelsen anför:

Enligt skolöverstyrelsens mening är de olika lärarkategoriernas medverkan

i det frivilliga folkbildningsarbetet utomordentligt betydelsefull. En

sådan medverkan är värdefull icke endast för det fria folkbildningsarbetets

organisationer utan även för den skola, vari läraren i fråga fullgör sin ordinarie

tjänstgöring. Ett utbyte av erfarenheter från olika skol- och bildningsformer

måste, anser överstyrelsen, verka i hög grad befruktande på lärarens

gärning.

Från dessa utgångspunkter tillstyrker överstyrelsen, att tjänstledighetsoch

tjänstårsberäkningar så utformas, att de olika lärarkategorierna icke

avhållas från att deltaga i det frivilliga folkbildningsarbetet utan tvärtom

stimuleras till detta, under förutsättning att icke det ordinarie skolarbetet

försvåras. Överstyrelsen tillstyrker utredningens förslag, som den finner i

stort sett väl avvägda, men anser dock, att tid, varunder läroverkslärare,

folkhögskollärare och folkskolans lärare tjänstgjort som studierektor, instruktör

eller konsulent väl bör få tillgodoräknas vid ansökan till tjänst

men däremot icke inräknas i den tid, som erfordras för behörighet till ordinarie

tjänst. I anslutning till ett yrkande från centralstyrelsen för Sveriges

småskollärarinneförbund föreslår överstyrelsen vidare, att möjligheten till

tjänstledighet med B-avdrag för högst 15 dagar under samma kalenderår

jämväl bör gälla för folkskolans lärare.

Beträffande ett av läroverkslärarnas riksförbund i dess yttrande över

utredningens betänkande framlagt förslag att medverkan i folkbildnings
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt.

arbetet skall räknas som merit såväl vid tillsättande av tjänster vid läroverken

som vid hänvisning till genomgående av provårskurs finner överstyrelsen

särskilda bestämmelser icke erforderliga, då hänsyn till sådan

medverkan redan tages.

Med anledning av utredningens förslag, att statsanställd lärare skulle

få såsom tjänstår i pensionsavseende tillgodoräkna sig tid, varunder han

fullgjort arbete såsom studierektor, instruktör eller konsulent inom det

fria bildningsarbetet, vill jag erinra, att Kungl. Maj:t med stöd av 17 §

3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet äger avgöra om och i vad

mån arbete utom statens tjänst må tillgodoräknas såsom tjänstår. Enligt

vad jag inhämtat är frågan om en översyn av de hittills tillämpade principerna

för dylik tillgodoräkning för närvarande aktuell. Vid denna översyn

torde folkbildningsutredningens nyssnämnda förslag böra tagas under närmare

övervägande.

Utredningens förslag att tid, varunder läroverkslärare tjänstgjort som

studierektor, instruktör eller konsulent inom folkbildningsarbetet, skulle få

inräknas i den tid, som erfordras för behörighet till ordinarie tjänst, kan

jag i likhet med skolöverstyrelsen icke tillstyrka.

Vad angår förslaget om B-avdrag vid tjänstledighet för medverkan i

statsunderstödd föreläsningsverksamhet, statsunderstödda folkbildningskurser

eller statsunderstödd studiecirkelverksamhet finner jag visserligen

de motiv, som åberopats för detsamma, beaktansvärda men anser mig av

skäl, som anförts av statskontoret och 1946 års skolkommission, icke kunna

tillstyrka vad utredningen i detta avseende föreslagit. Av samma skäl avstyrker

jag förslaget, att folkhögskollärare skulle under motsvarande tjänstledighet

få avstå endast en tredjedel av sin lön. Även utan de föreslagna

tjänstledighetsbestämmelserna torde, såsom läroverkslärarnas riksförbund

framhållit, betydande möjligheter finnas för här ifrågavarande lärarkategorier

att lämna sin medverkan i det fria bildningsarbetet.

Frågan angående de grunder, efter vilka vid statsunderstödda folkbildningskurser

fullgjord tjänstgöring må anses likvärdig med tjänstgöring vid

under offentlig kontroll stående folkhögskola, torde böra utredas av skolöverstyrelsen.

15. Bokförsörjningsfrågan.

I fråga om bokförsörjningsfrågan framhåller utredningen, att man från

folkbildningsarbetets sida kan ställa krav dels på lämplig och billig litteratur

för studiearbetet, dels på att litteraturen göres tillgänglig för lån genom

biblioteken och för inköp genom en tillräckligt vittförgrenad bokhandelsorganisation.

Några särskilda åtgärder för att åstadkomma lämplig litteratur

för studiearbetet finner utredningen icke erforderliga. Däremot finner den

angeläget, att åtgärder vidtagas för att åstadkomma billiga bokpriser, sär
-

Depar temen

tschefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

skilt då på sådan litteratur, som är av betydelse för folkbildningsarbetet.

Det synes utredningen önskvärt, att 1945 års lärobokskommitté vid sin

prövning av hithörande frågor även uppmärksammar folkbildningsarbetets

behov av billigare litteratur. Utredningen instämmer i detta sammanhang

i de av en rad bildningsorganisationer framförda önskemålen om en utredning

rörande bokproduktionen och bokpriserna. Till frågan om bibliotekens

möjligheter att tillhandahålla litteratur för bildningsarbetet återkommer

utredningen i annat sammanhang. Vad slutligen bokhandelsdistributionen

angår, framhåller utredningen möjligheten av att folkbildningsorganisationerna

i samarbete med förlagen ordna en försäljningsorganisation,

som gör böckerna tillgängliga för varje medborgare på varje plats.

Utredningen har även — i anslutning till sina direktiv — berört frågan

om utgivandet av en svensk klassikerserie. Utredningen hänvisar därvid till

att för närvarande olika prisbilliga samlingar av svenska klassiker föreligga,

liksom till att våra klassiska författares mera betydande verk i ganska

stor utsträckning föreligga i prisbilliga upplagor. Några särskilda statliga

åtgärder för åstadkommande av en svensk klassikerserie finner utredningen

alltså för närvarande icke motiverade.

I sitt yttrande framhåller 1945 års lärobokskommitté, att i lärobokskommitténs

direktiv ingår en undersökning av möjligheterna att genom

eventuella statliga åtgärder förbilliga läroböckerna. Enligt kommittén förefaller

det möjligt, att denna undersökning kan ge värdefulla uppslag även

för den av folkbildningsutredhingen framförda frågan om ett förbilligande

av för folkbildningsarbetet behövlig litteratur.

Skolöverstyrelsen har intet att erinra mot att 1945 års lärobokskommitté

vid sin prövning av frågan om ett förbilligande av kostnaderna för läroböcker

även uppmärksammar folkbildningsarbetets behov av billigare litteratur,

samt tillstyrker en utredning rörande bokproduktionen och bokpriserna.

Jag kan i stort sett ansluta mig till de av folkbildningsutredningen anförda

synpunkterna. Vad särskilt beträffar det av utredningen berörda

spörsmålet om förbilligande av för folkbildningsarbetet behövlig litteratur

hänvisar jag till vad 1945 års lärobokskommitté därutinnan anfört. Till

frågan om verkställande av en utredning rörande bokproduktionen och bokpriserna

är jag icke beredd att i nu förevarande sammanhang taga ställning.

16. Föreläsningar.

Nuvarande ordning.

För närvarande regleras statens understöd till den populärvetenskapliga

föreläsningsverksamheten genom kungörelsen 1929:239 (ändrad genom

1932: 163). Enligt kungörelsen kan lokal föreläsningsanstalt erhålla högst

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr S04-

3 000 kronor och lägst 200 kronor i understöd för budgetår. Som villkor

gäller, att från kommunalt eller enskilt håll skall tillskjutas minst lika

stort belopp som statsunderstödet. Minst 10 föreläsningar skola anordnas

under året, varvid föreläsare och föreläsningsämnen skola väljas ur särskilda

förteckningar, uppgjorda av de s. k. centralbyråerna för föreläsningsverksamheten,

eller eljest vara godkända av skolöverstyrelsen. I samband

med den starka reduktion, som statsunderstödet undergått från och med

budgetåret 1940/41, har den angivna minimisiffran, 200 kronor, nedsatts

till 75 kronor, varjämte antalet föreläsningar, som en lokal föreläsningsanstalt

minst skall anordna för att erhålla statsunderstöd, nedsatts från 10

till 4. Vidare har skolöverstyrelsen som regel icke ansett sig kunna bevilja

statsunderstöd till anstalter, som genomsnittligt haft mindre än 50 åhörare

på sina föreläsningar.

Utöver nyssnämnda statsunderstöd kan till anstalter på avlägset liggande

och ekonomiskt mindre bärkraftiga orter utgå ett särskilt statsunderstöd

för ersättande av föreläsares resekostnader. Understödet kan utgå med

högst tre fjärdedelar av det belopp, varmed resekostnad, bestående av utgifter

för järnvägs- och ångbåtsbiljetter samt för skjutslega, i genomsnitt för

varje föreläsning under budgetåret överstigit 4 kronor.

Till sammanslutning av föreläsningsanstalter inom ett större område

(föreläsningsförbund) liksom till de förutnämnda centralbyråerna utgå

särskilda statsunderstöd. De härför avsedda medlen liksom anslagsmedlen

till föreläsningsanstalterna fördelas av skolöverstyrelsen. Föreläsningsförbunden

och centralbyråerna ha till huvudsakligaste uppgift att förmedla

föreläsningar.

Till föreläsningsverksamhet inom försvarsväsendet äro särskilda medel

anslagna, vilka fördelas av chefen för försvarsstaben. För anordnande av

föreläsningsserier och kurser i samband med studiecirkelarbete utgår understöd

till riksförbund för studiecirkelverksamhet. Understödet utbetalas till

arbetarnas bildningsförbund, som efter överenskommelse mellan 6 av riksförbunden

handhar verksamheten. I fråga om dessa föreläsningar gäller, att

den lokale anordnaren skall tillskjuta ett minst lika stort belopp som statsunderstödet.

Från och med budgetåret 1944/45 ha vidare särskilda medel anvisats

för anordnande av föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter

icke finnas, eller genom andra organisationer än dylika anstalter. Anslagsmedlen

ha av skolöverstyrelsen fördelats mellan centralbyråerna och föreläsningsförbunden,

vilka omhänderhaft denna föreläsningsverksamhet.

Ytterligare kan nämnas, att understöd utgår för utgivande av Tidskrift

för föreläsningsverksamheten.

3 — Bihang till riksdagens ''protokoll 19^7. 1 samt. Nr SO4.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr W4-

Utredningens förslag.

Utredningen framhåller, att såväl den enstaka föreläsningen som föreläsningsserien

ha betydelsefulla uppgifter att fylla i bildningsarbetet. I fråga

om föreläsningsserierna föreslår utredningen en utökning av verksamheten

och finner en ökning av statsunderstödet påkallad även med hänsyn till

önskvärdheten av att nedbringa kostnaderna för de anordnande organisationerna.

Det nu gällande villkoret, att dessa serier skola anordnas i samband

med studiecirkelarbete, föreslås omformulerat för att möjliggöra, att

föreläsningsserier även anordnas i anslutning till annat lokalt organiserat

bildningsarbete.

När det gäller den vid föreläsningsanstalterna bedrivna verksamheten

— som i huvudsak har formen av enstaka föreläsningar — påpekar utredningen,

att den redan i sin översikt över folkbildningsarbetets brister fäst

uppmärksamheten vid den tendens i riktning från kunskapsmeddelelse till

underhållning, som föreläsningsverksamheten kan uppvisa. Utan att på

något sätt vilja förringa värdet av en kulturell förströelse av allmänbildande

innehåll finner utredningen angeläget, att man söker på allt sätt

understödja de försök, som från föreläsningsorganisationernas sida gjorts

och göras för att vidmakthålla den kunskapsgivande karaktären hos föreläsningsverksamheten.

Detta förutsätter enligt utredningens mening ökade

statsunderstöd och en förnyelse av föreläsningsverksamhetens former och

metoder.

Som ett medel att höja kvaliteten hos föreläsningsverksamheten förordar

utredningen en utjämning av kostnaderna för föreläsarnas resor, i det att

den framhåller, att hänsynen till resekostnaderna många gånger tvingar

föreläsningsanstalterna att nöja sig med mindre kvalificerade föreläsare, bosatta

i närheten av föreläsningsorten. En utjämning skulle även innebära

ett rättvist tillgodoseende av landsbygdens intressen. Det nu utgående särskilda

understödet till föreläsningsanstalter, belägna i avlägset liggande

och ekonomiskt mindre bärkraftiga kommuner, för av dem havda resekostnader

för föreläsare har enligt utredningens mening icke visat sig svara

mot sitt syfte.

Även en kvantitativ utökning av föreläsningsverksamheten föreslås. Utredningen

framhåller, att det synes angeläget, att ökade möjligheter beredas

för föreläsningsverksamhet på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke

finnas, eller genom andra organisationer än dylika anstalter. Enligt utredningens

mening har denna form av föreläsningsverksamhet en mycket stor

uppgift att fylla som grund för blivande föreningar och kanske i ännu högre

grad som inledning och komplement till folkbildningskurser. Även enskilda

organisationer kunna genom detta anslag få möjlighet att bedriva bildningsverksamhet

i form av föreläsningar.

Förutom de redan berörda ökningarna av anslagsmedlen till föreläsningsserier

och till föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr "204.

icke finnas, innebär utredningens förslag ökat understöd till centralbyråer

och föreläsningsförbund samt en omläggning av grunderna för understöden

till föreläsningsanstalterna.

Vad först angår anslagsmedlen till understöd åt centralbyråer föreslår

utredningen, att ur dessa skall utgå understöd jämväl till arbetarnas bildningsförbunds

centralbyrå, som handhar förmedlingen av föreläsningsserierna.

I övrigt motiveras ökningen av anslagsmedlen till centralbyråerna

med det ökade arbete, som ett genomförande av utredningens olika förslag

kommer att medföra för dessa, varjämte utredningen finner en allmän

justering påkallad av vid centralbyråerna utgående löner till överensstämmelse

med vad som på den allmänna arbetsmarknaden anses skäligt

i fråga om befattningar av motsvarande karaktär. Som skäl för den föreslagna

höjningen av anslagsmedlen till understöd åt föreläsningsförbund

åberopas de låga arvoden, som utgå till dessas föreståndare. Som villkor för

det ökade statsunderstödet bör enligt utredningens förslag föreskrivas, att

avgifter för förmedling av föreläsningar fortsättningsvis icke få utgå.

I fråga om de lokala föreläsningsanstalterna innebär utredningens förslag,

att statsunderstödet skall utgå med ett visst belopp för varje anordnad

föreläsning. Av ekonomiska skäl torde emellertid enligt utredningens

mening anstalterna icke kunna tillerkännas samma understöd för

ett obegränsat antal föreläsningar. Utredningen finner det därvid rimligt,

att statsunderstödet bestämmes till ett sådant belopp, att de mindre anstalterna

allenast få vidkännas kostnaderna för föreläsarnas resor och traktamenten,

föreläsningslokal, reklam samt administration. Med gängse föreläsararvode

av 30—40 kronor skulle detta innebära, att statsunderstödet

skulle utgå med i medeltal 35 kronor per föreläsning. Med hänsyn till den

av utredningen förordade utjämningen av kostnaderna för föreläsarnas

resor föreslås emellertid, att nämnda belopp skall minskas med ett belopp

motsvarande den beräknade medelkostnaden för den reseersättning, som

kan ifrågakomma, eller enligt utredningens beräkning 10 kronor. I gengäld

skola föreläsarnas resekostnader bestridas ur ett för ändamålet särskilt

anvisat anslag. I enlighet härmed föreslår utredningen, att statsunderstödet

till de lokala föreläsningsanstalterna fastställes till 25 kronor för varje

av vederbörande anstalt anordnad föreläsning upp till ett antal av 10 för

år. Understödet skulle därefter reduceras till 10 kronor för varje föreläsning

utöver 10. Resekostnadsersättning föreslås skola utgå för högst 30

föreläsningar och avse ersättning för resa i andra klass å järnväg och för

hyttplats å fartyg enligt de närmare grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Utredningen räknar därvid med att vederbörande föreläsare skall genom

centralbyrån för det område, till vilket den anordnande föreläsningsanstalten

är att hänföra, erhålla en rekvisition av färdbiljett, mot vilken

därefter biljett utlämnas vid vederbörande station. För erhållande av likvid

skulle sedan rekvisitionerna genom vederbörande kontrollkontors för
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

sorg insändas till skolöverstyrelsen. För att i görligaste mån nedbringa

resekostnaderna bör det enligt förslaget åligga centralbyrå att aktgiva på

att föreläsningarna i största möjliga utsträckning anordnas som turnéer.

Utredningens förslag innebär vidare, att den nu som villkor för statsunderstöd

till föreläsningsanstalt gällande föreskriften, att föreläsningarnas

antal för budgetår räknat icke bör understiga 10, skall bibehållas. Den

under krisåren gällande provisoriska nedsättningen till 4 skulle alltså upphöra.

Något minimiantal åhörare bör enligt utredningens mening icke bestämmas

som villkor för statsunderstöd. Utredningen förutsätter dock, att

anstalter med alltför lågt åhörarantal icke tilldelas statsunderstöd.

För att bereda föreläsarna möjlighet att vid konferenser utbyta tankar

och erfarenheter föreslår utredningen, att ett belopp å 3 000 kronor anvisas

till resestipendier åt deltagare i dylika konferenser. Dessa konferenser föreslås

skola anordnas genom skolöverstyrelsens försorg.

Utredningen räknar slutligen med att de förteckningar över föreläsare

och föreläsningsämnen, som för närvarande utges av de olika centralbyråerna,

skola sammanföras till en gemensam förteckning, som skolöverstyrelsen

skulle utgiva. Utredningen framhåller, att detta givetvis icke innebär

något hinder för centralbyråerna och föreläsningsförbunden att utgiva

mera lokalt begränsade kataloger.

Med avseende å medelsanvisningen för här ifrågavarande ändamål föreslår

utredningen, att anslaget till resekostnadsersättningar åt föreläsare

skall givas förslagsanslags karaktär med hänsyn till svårigheten att på

förhand beräkna medelsbehovet.

Y ttr anden.

Den föreslagna omläggningen av grunderna för statsunderstödet till de

lokala föreläsningsanstalterna har icke mötts av några erinringar. Även

förslaget om ett särskilt förslagsanslag för gäldande av föreläsarnas resekostnader

har i stort sett mötts med gillande.

Skolöverstyrelsen framhåller, att den föreslagna utjämningen av resekostnaderna

utan tvivel kommer att möjliggöra en kvalitativ höjning av

föreläsnings verksamheten och verka i hög grad utjämnande mellan landsbygdens

och tätorternas möjligheter på detta viktiga bildningsområde. Enligt

överstyrelsens mening är det nödvändigt, att anslaget till resekostnadsersättningar

åt föreläsare i enlighet med utredningens förslag uppföres såsom

förslagsanslag, om detsamma skall få avsedd verkan.

Sveriges lantbruksförbund framhåller, att utjämningen av resekostnaderna

måste avse såväl egentliga resekostnader som traktamentsersättning.

Liknande uttalanden göras av jordbrukarungdomens förband samt riksförbundet

landsbygdens folk. Svenska landsbygdens ungdomsförbund framhåller,

att den föreslagna utjämningen icke är tillräcklig, och föreslår, att åtminstone

hälften av kostnaderna för föreläsarnas traktamenten bestrides

av statsmedel.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204-

Statskontoret, som icke har något att erinra mot att understödet får

utgå med 25, respektive 10 kronor per föreläsning, avstyrker förslaget om

ett särskilt förslagsanslag för bidrag till resekostnaderna under framhållande

av att någon möjlighet icke föreligger för statsverket att kontrollera,

att föreläsarnas reseplaner uppgjorts med iakttagande av nödig sparsamhet.

Ämbetsverket anför vidare:

Det synes sannolikt, att förfarandet vid rekvisition av biljetter, vid utbetalning

av bidrag m. m. kommer att bliva alltför administrativt betungande.

Ämbetsverket vill därför förorda, att det nuvarande resebidragssystemet

bibehålies och att sålunda ett tilläggsunderstöd — utöver

ovan angivna bidrag å 25, respektive 10 kronor för föreläsning — får utgå

till anstalter på avlägsna och ekonomiskt mindre bärkraftiga orter med

högst %-delar av resekostnaderna. Enahanda grunder torde böra tillämpas

jämväl beträffande resebidrag till lärarna vid folkbildningskurserna.

Mot utredningens förslag rörande resekostnadsersättning ha detaljanmärkningar

framställts av flera remissinstanser. Föreläsningsförbundens

riksorganisation framhåller sålunda, att möjlighet till ersättning bör finnas

även i de fall, då föreläsare färdas i egen bil eller då bilskjuts överhuvud

måste anlitas, samt föreslår, att föreläsningsförbunden i stället för centralbyråerna

skola utfärda biljettrekvisitioner. Liknande synpunkter anföras

bland annat av centralbyrån i Land för populära vetenskapliga föreläsningar.

Skolöverstyrelsen framhåller, att erinringarna förtjäna att närmare

övervägas, men finner icke skäl att nu diskutera dessa detalj spörsmål.

Med anledning av förslaget, att såsom villkor för statsunderstöd till

föreläsningsanstalt skall krävas, att anstalten årligen anordnar minst 10

föreläsningar, har från landsbygdens organisationer framhållits önskvärdheten

av att antalet nedsättes. Svenska landsbygdens studieförbund föreslår

ett minimikrav av 6 föreläsningar. Samma antal föreslås av riksförbundet

landsbygdens folk, svenska landsbygdens ungdomsförbund samt

västra Sveriges folkbildningsförbund. Sveriges lantbruksförbund föreslår en

minimisiffra av 5 föreläsningar. Föreläsnings förbundens riksorganisation

framhåller däremot, att siffran 10 bör bibehållas och yttrar därvid:

På platser, där man icke anser sig kunna anordna så stort antal föreläsningar

som 10 under ett år, kan verksamheten lämpligen bedrivas med

stöd av föreläsningsförbunden, tack vare till förbunden utgående anslag

för föreläsningar utanför de statsunderstödda föreläsningsanstalterna.

Skolöverstyrelsen framhåller, att värdet av en föreläsningsanstalts insats

i de flesta fall står i direkt proportion till det antal föreläsningar, den

under en säsong anordnar. Med hänsyn till i synnerhet förhållandena på

landsbygden föreslår överstyrelsen emellertid, att minimiantalet föreläsningar

fastställes till 8 per verksamhetsår samt att överstyrelsen medgives

rätt att, då särskilda förhållanden det påfordra, för viss anstalt nedsätta

detta antal till (i.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majrts ''proposition nr 204-

Vad utredningens förslag i övrigt angår, har Fredrika-Bremer-förbundet

funnit beklagligt, att utredningen ej i större utsträckning än som skett

ansett sig kunna tillgodose önskemålen om möjligheter till statsunderstöd

för den bildningsverksamhet i form av föreläsningar, som bedrives av andra

organisationer än föreläsningsanstalter. Med hänsyn till det stora antal

organisationer, som anordna dylika föreläsningar, anser förbundet, att det

av utredningen för ändamålet föreslagna anslagsbeloppet å 25 000 kronor

borde höjas väsentligt.

I flera av remissvaren har frågan om föreläsarnas arvoden berörts. Utredningen

har, som förut nämnts, utgått från det föreläsningsarvode av

30—40 kronor, som för närvarande är gängse, men framhållit, att detta

icke betyder, att den finner en ökning av arvodet omotiverad. Under nuvarande

förhållanden har emellertid utredningen av denna grund icke ansett

sig kunna föreslå en ytterligare ökning av understödet till föreläsningsanstalterna.

I likhet med flera av de hörda remissinstanserna framhåller

kanslern för rikets universitet, att de föreslagna föreläsningsarvodena förefalla

väl knappt tillmätta för möjliggörande av akademiska lärares medverkan

i föreläsningsarbetet. Filosofiska fakulteten vid universitetet i Lund

anser, att statsunderstöd bör beräknas efter ett väsentligt höjt föreläsningsarvode,

och erinrar om att motsvarande minimitaxa i Danmark utgör 67

kronor 50 öre. Om en ökning av totalanslaget icke ansåges möjlig, borde

antalet föreläsningar som en nödfallsutväg reduceras. 1945 års universitetsberedning

uttalar, att nuvarande normalarvoden för populärföreläsningar

ej äro ens tillnärmelsevis tillräckliga för att locka förstklassiga akademiska

föreläsare. Sveriges hantverks- och småindustriorganisation framhåller,

att rekryteringen till föreläsningsverksamheten försvåras av de låga

arvodena och att detta speciellt gäller de arvoden, som utgå vid föreläsningsserierna.

I anslutning till utredningens förslag om understöd till föreläsningsverksamheten

framhåller landsorganisationen, att förslaget utelämnat den gren

av föreläsningsverksamheten, som förekommer i samband med av organisationer

anordnad central kursverksamhet. Organisationen anför:

Inom fackföreningsrörelsen förekommer en omfattande dylik kursverksamhet,

dels vid landsorganisationens skola och dels vid förbundsskolan i

Bommersvik. Kurserna pågå i regel två veckor och ämnesvalet omfattar

fackliga, sociala, ekonomiska och folkbildande ämnen. De föreläsare som

anlitas äro av arbetarnas bildningsförbunds föreläsningsnämnd godkända

och de anlitas i stor utsträckning för föreläsningar på de lokala platserna.

Förmedlingen av föreläsningar sker på organisationernas egen bekostnad.

Landsorganisationen har svårt att förstå, varför en verksamhet av detta

slag, som utan tvekan utgör ett starkt stöd för bildningsverksamheten,

skall undantagas från möjligheten att erhålla statsbidrag till den del av

denna verksamhet som inte avser direkt instruktion i fackföreningsarbetet

utan har en allmänbildande karaktär. Så som förhållandena nu äro få fack
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

förbunden helt bestrida utgifterna även för föreläsningar som gälla bildningsarbetet

och dess metodik. Det kan inte anses rimligt, att statsbidrag

skall utgå i det ena fallet men inte i det andra till föreläsare, som föreläsa

i samma ämne, enbart av den anledningen att inbjudan till kursen i det

ena fallet riktas till allmänheten, i det andra till organisationens medlemmar.

Med den omfattning, som fackföreningsrörelsen har, skulle knappast

flera söka sig till dessa kurser. Även om kursens föreläsningar skulle annonseras

som offentliga, skulle inga andra ha möjlighet att bevista föreläsningarna,

då dessa pågå på dagen. Att här av formella skäl upprätthålla

en gränsdragning, som inte existerar i praktiken, synes landsorganisationen

inte påkallat.

Landsorganisationen förordar, att anslagsmedlen till föreläsningsverksamheten

för detta ändamål höjas med 20 000 kronor, att skolöverstyrelsen

fördelar detta belopp på de studieförbund, till vilka de anordnande

organisationerna äro anslutna och att förmedlingen av föreläsare sker genom

de studieförbund, som vederbörande organisation tillhör. Genom denna

anordning erhålles enligt landsorganisationens mening erforderlig kontroll

och garanti för att bidraget inte kommer sådan föreläsningsverksamhet till

godo, som bedrives av jämförelsevis små och starkt gruppbetonade organisationer.

Föreläsningsjörbundens riksorganisation framhåller önskvärdheten av att

anslaget till föreläsningsverksamheten får formen av förslagsanslag såsom

1920 års folkbildningssakkunniga på sin tid föreslogo.

Hos Kungl. Maj:t har Minerva, förening för Sveriges vetenskapliga och

populärvetenskapliga författare, hemställt om en sådan höjning av anslaget

till populärvetenskapliga föreläsningar, att statsbidrag må utgå med

75 kronor per föreläsning.

Enligt vad som framgår av utredningens framställning, som i detta avseende

icke mötts av några gensagor, är föreläsningsverksamheten — både

i form av enstaka föreläsningar och föreläsningsserier — alltjämt att räkna

som en betydelsefull faktor i det folkliga bildningsarbetet. I anslutning till

den tidigare diskussionen rörande förhållandet mellan radions föreläsningsverksamhet

och den föreläsningsverksamhet, som bedrives vid de lokala

föreläsningsanstalterna, kan det särskilt förtjäna framhållas, att utredningen

ansett sig kunna konstatera, att radioföreläsningen icke innebär

någon konkurrens i förhållande till föreläsningsanstalternas föreläsningar

utan snarast stimulerar till ett ökat besökarantal vid dessa. Samtidigt är

utredningen icke blind för de svagheter, som föreläsningsverksamheten kan

uppvisa, och föreslår åtgärder för en förbättring och — på vissa punkter —

utökning av verksamheten.

Jag kan i stort sett biträda utredningens nu ifrågavarande förslag. Jag

förordar sålunda, såsom närmare framgår av anslagsberäkningarna i det

följande, vissa ökningar av de nu utgående understöden till föreläsningar

Departementschefen

.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr %04-

i samband med studiecirkelarbete (föreläsningsserier) och till föreläsningar

på orter, där lokala föreläsningsanstalter saknas, eller genom andra organisationer

än dylika anstalter. Förstnämnda föreläsningar torde, i enlighet

med vad utredningen föreslagit, böra benämnas »föreläsningar i anslutning

till lokalt organiserat studiearbete». Likaså finner jag på av utredningen

anförda skäl en ökning motiverad av anslagsmedlen till understöd åt centralbyråer

och åt föreläsningsförbund. Ur anslagsmedlen till understöd åt

centralbyråer torde i fortsättningen böra utgå bidrag jämväl till arbetarnas

bildningsförbunds centralbyrå. Till frågan om anslagsbeloppens storlek

tager jag ställning i det följande.

Vad angår understödet till de lokala föreläsningsanstalterna, förordar

jag i likhet med utredningen och remissinstanserna, att statsunderstödet

utgår i förhållande till det antal föreläsningar, som anstalten anordnar. Jag

har också blivit övertygad om behovet av en utjämning av kostnaderna

för föreläsarnas resor. En dylik utjämning skulle innebära avsevärda fördelar

framför nu gällande system, icke minst med hänsyn till landsbygdens

intressen. Däremot är jag icke beredd att nu — såsom i några remissyttranden

påyrkats — föreslå åtgärder i syfte att åstadkomma en utjämning

jämväl av kostnaderna för traktamentsersättningar åt föreläsare. I

fråga om understödsbeloppens storlek tillstyrker jag utredningens förslag,

att statsunderstödet skall utgå med 25 kronor för varje av anstalten anordnad

föreläsning upp till ett antal av 10 för år samt med 10 kronor för

varje föreläsning därutöver. Utredningen har vid avgivandet av sitt förslag

utgått från ett föreläsningsarvode av 30—40 kronor för föreläsning. Enligt

vad jag under hand erfarit, ha föreläsningsorganisationerna numera höjt

arvodet till 45 kronor för föreläsning. Som följd härav skulle med ett statsunderstöd

av 25 kronor per föreläsning och en resekostnadsersättning av

— enligt utredningens beräkning — i medeltal 10 kronor per föreläsning

de mindre föreläsningsanstalterna icke — såsom i betänkandet förutsättes

— komma i åtnjutande av ett sammanlagt bidrag ungefärligen motsvarande

föreläsningsarvodet. Även om jag i och för sig finner en ökning

av det tidigare gällande föreläsningsarvodet rimlig, är jag emellertidl icke

beredd att nu av denna orsak förorda en ökning av de av utredningen föreslagna

understödsbeloppen, detta så mycket mindre som det icke synes

uteslutet, att resekostnadsersättningen i medeltal kan komma att överstiga

10 kronor per föreläsning.

Utredningens förslag, att som villkor för understöd till lokal föreläsningsanstalt

skall gälla, att föreläsningarnas antal för år icke bör understiga

10, har mötts av erinringar från landsbygdshåll. Jag finner invändningarna

bärande och förordar i likhet med skolöverstyrelsen, att antalet nedsättes

till 8, med rätt för överstyrelsen att medgiva ytterligare nedsättning, då

särskilda förhållanden sådant påfordra. Någon undre gräns för skolöverstyrelsens

dispensrätt synes mig icke erforderlig.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj ds proposition nr 20.j.

Utjämningen av kostnaderna för föreläsarnas resor torde i enlighet med

utredningens förslag böra genomföras på så sätt, att resekostnaderna ersättas

ur ett särskilt för ändamålet anvisat anslag av förslagsanslags natur,

vilket torde böra ställas till skolöverstyrelsens förfogande. Resekostnadsersättning

av statsmedel torde vid varje anstalt böra utgå för högst 30

föreläsningar per år. Den torde böra beräknas enligt reseklass II i allmänna

resereglementet. En utbetalning efter av vederbörande föreläsare utställd

reseräkning torde vara att föredraga framför det av utredningen föreslagna

förfaringssättet. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga bestämmelser i fråga om utbetalningsförfarandet. För att nödig

sparsamhet skall iakttagas torde böra föreskrivas, att anstalt för förmedling

av föreläsningar skall aktgiva på att längre föreläsningsresor såvitt möjligt

anordnas i form av turnéer.

Jag biträder utredningens förslag om anvisande av 3 000 kronor till resestipendier

åt deltagare i av skolöverstyrelsen anordnade konferenser för

föreläsare och om utgivande genom överstyrelsens försorg av förteckningar

över föreläsare och föreläsningsämnen.

Landsorganisationen har i sitt remissyttrande föreslagit, att 20 000 kronor

måtte anvisas till föreläsningar i samband med central kursverksamhet,

anordnad av till studieförbund anslutna organisationer. Förslaget innebär

såtillvida ett avsteg från hittills följda principer för den statsunderstödda

föreläsningsverksamheten som ifrågavarande föreläsningar beräknas

icke vara offentliga utan enbart rikta sig till organisationens egna medlemmar.

Det synes mig emellertid uppenbart, att den verksamhet, som här

avses, har ett bildningsvärde, som väl kan jämföras med de offentliga

föreläsningarnas. Med hänsyn härtill vill jag icke motsätta mig ett statligt

stöd till den föreläsningsverksamhet, som här är i fråga. Som villkor torde

böra föreskrivas, att föreläsningarna skola vara av allmänbildande karaktär

och icke avse den anordnande organisationens egna förhållanden samt

att föreläsare och föreläsningsämnen skola väljas ur av skolöverstyrelsen

utgivna eller godkända förteckningar eller också eljest vara på förhand

godkända av skolöverstyrelsen. Mot storleken av det föreslagna anslagsbeloppet

har jag intet att erinra. Det torde böra ställas till skolöverstyrelsens

förfogande att av överstyrelsen fördelas på liknande sätt som anslagsmedlen

till föreläsningsverksamhet i anslutning till lokalt organiserat

studiearbete.

Det av föreläsningsförbundens riksorganisation framlagda förslaget, att

föreläsningsanslaget i dess helhet skall erhålla karaktären av förslagsanslag

kan jag icke biträda.

17. Folkbildningskurser.

För anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)

har statsunderstöd utgått från och med budgetåret 1928/29. Kurserna ha

ett relativt betydande omfång: minst 30 timmar, varav 10 timmar föreläs
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 264-

ningar. De skola bedrivas med minst 10 undervisningstimmar i veckan,

dock med rätt för skolöverstyrelsen att medgiva nedsättning såväl beträffande

timantalet i dess helhet som beträffande antalet veckotimmar. En

sådan nedsättning har medgivits i fråga om antalet timmar per vecka, dock

i allmänhet ej längre än till 6 timmar i veckan. Storleken av det statsunderstöd,

som kan utgå till varje kurs, är icke författningsvis fastställt.

Enligt praxis utgår för varje kurs ett understöd av omkring 400 kronor.

Såsom understödsvillkor gäller, att kommuner och enskilda skola till arvode

åt lärare vid elementär undervisning i folkskolans ämnen tillskjuta minst

tre gånger så stort belopp och till övriga utgifter minst lika stort belopp

som statsunderstödet.

Enligt utredningens förslag bör statsunderstöd utgå förutom till den hittillsvarande

typen av folkbildningskurser — vilket namn utredningen anser

böra ersätta benämningen flyttande folkhögskolekurser — jämväl till kortare

kurser, s. k. ämneskurser. I fråga om de längre kurserna, de egentliga

folkbildningskurserna, förordar utredningen, att dylik kurs i regel skall omfatta

högst tre olika ämnen eller ämnesgrupper. I övrigt ifrågasättas inga

andra ändringar i fråga om kursernas anordnande än en begränsning i normalfall

av timantalet per vecka till 6, med bibehållen möjlighet för skolöverstyrelsen

att nedsätta såväl timantalet i dess helhet som timantalet

per vecka. Beträffande understödets storlek föreslår utredningen, att denna

fixeras samt att förutnämnda bestämmelse, att kommuner eller enskilda

i vissa fall skola tillskjuta minst tre gånger så stort belopp som statsunderstödet,

skall utgå och lokalt bidrag i intet fall krävas till högre belopp än

statsunderstödet. Med hänsyn till den allmänna höjning av folkbildningsarbetets

kvalitet, som i betänkandet anges som önskvärd, finner utredningen

ett belopp av 500 kronor per kurs motiverat. Då emellertid även

här viss resekostnadsersättning beräknas skola utgå, föreslås understödet

skola utgöra högst 400 kronor per kurs om 30 timmar med tillägg av 10

kronor för överskjutande timme upp till 60 timmar. Maximibeloppet anses

i första hand böra utgå för kurser i avlägset liggande och ekonomiskt mindre

bärkraftiga orter. Av beloppet avses 100 kronor utgöra bidrag till bestridande

av folkbildningsförbundens kostnader för kursverksamhetens organisation.

Vad resekostnaderna angår bör enligt utredningens mening ersättning

av statsmedel utgå för den kostnad, som belöper å de föreläsningstimmar

intill 10, som ingå i kursen. Ersättningen föreslås skola utgå

ur samma förslagsanslag som övriga resekostnadsersättningar åt föreläsare.

För de kortare kurserna, ämneskurserna, föreslås i tillämpliga delar skola

gälla samma villkor som för de egentliga folkbildningskurserna. De böra

enligt utredningens mening begränsas till att omfatta ett eller högst två

ämnen alltefter kursernas längd och omfatta högst 20 och minst 10 timmar,

fördelade med minst 5 timmar i veckan. Omfattar en kurs mindre än

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr SO4.

20 timmar, anses den som regel böra omfatta endast ett ämne. Statsbidragets

storlek föreslås skola utgöra högst 15 kronor för timme räknat. Då

kurserna torde få karaktären av ortskurser, anses någon resekostnadsersättning

icke böra utgå. Av understödsbeloppet avses 3 kronor utgöra bidrag

till bestridande av folkbildningsförbundens kostnader för kursverksamhetens

organisation.

Till folkbildningsförbunden, vilka anordna kurserna, utgår för närvarande

icke något statsunderstöd. För att möjliggöra kursernas administration

beräknar utredningen, såsom framgår av det föregående, att en viss

del av understödet för kursernas anordnande skall användas för organisationskostnader.

För att möjliggöra en konsulentverksamhet i anslutning

till folkbildningskurserna föreslår utredningen vidare ett särskilt understöd

för detta ändamål, avsett att täcka halva kostnaden för konsulentverksamheten.

Då det för närvarande icke anses nödvändigt med konsulenter för

alla län, förordas, att understödet utgår till Folkbildningsförbundet i dess

egenskap av samarbetsorgan för länens folkbildningsförbund att av detta

fördelas på lämpligt sätt.

Skolöverstyrelsen tillstyrker till alla delar utredningens förslag.

Folkbildning sförbundet framhåller, att det blivit allt svårare att tillgodose

kraven på föreläsare vid folkbildningskurserna. Samtidigt ställdes

även för dessa kurser fordringar på höjd standard. Med de på alla punkter

ökade omkostnaderna är det enligt förbundet fara för standardsänkning,

om ej det av utredningen föreslagna högsta understödet per kurs

höjes från 400 till 500 kronor. Förbundet föreslår vidare, att resekostnadsersättning

icke skall begränsas till ett visst högsta antal föreläsningar utan

till ett visst antal föreläsare, t. ex. 5. I fråga om ämneskurserna föreslår

förbundet även statsbidrag till reseersättning för föreläsare, förslagsvis för

högst 3 föreläsare per kurs.

Svenska fiskarenas studieförbund framhåller, att kursverksamheten har

en mycket stor uppgift att fylla i fiskarenas studieverksamhet. Under studieåren

1945—46 hade 27 kortare kurser varit anordnade. Dessa kurser

kunna enligt studieförbundet hänföras till betänkandets kortare kurser,

ehuru de inom förbundet benämnas fiskaredagar eller informationsdagar.

Förbundet anhåller, att det även i fortsättningen skall kunna få anordna

dylika kurser och erhålla samma stöd som folkbildningsförbunden.

Svenska landsbygdens ungdomsförbund finner förslaget om att folkbildningsförbunden

i viss omfattning skola erhålla statsbidrag för anställande

av bildningskonsulenter i länen icke vara välbetänkt. Enligt förbundets

mening böra de uppgifter, som ansetts skola tillkomma dessa tjänstemän,

i stället handhavas av de olika studieförbundens distriktsledningar.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20jf.

Erfarenheten har visat, att folkbildningskurserna äro ett av de värdefullaste

inslagen i folkbildningsarbetet. Från olika håll bestyrkes kursernas

förmåga att samla en hel bygd kring studiet av betydelsefulla ämnen. Under

sådana omständigheter finner jag det angeläget, att staten ger denna

del av folkbildningsarbetet ett verksamt stöd.

Utredningens förslag angående de egentliga folkbildningskursernas anordning

ger mig icke anledning till erinringar. Jag biträder jämväl förslaget,

att understödet skall utå med högst visst belopp för varje kurs. Vad Folkbildningsförbundet

anfört torde ej böra föranleda ett frångående av utredningens

förslag. Jag förordar alltså, att bidraget fastställes till högst

400 kronor per kurs om 30 timmar, med tillägg av 10 kronor för överskjutande

timme upp till 60 timmar. Därjämte torde resekostnadsersättning

böra utgå i den omfattning, som utredningen föreslagit. Jag biträder

vidare utredningens förslag, att statsunderstöd jämväl skall utgå till kortare

kurser av samma typ som de hittillsvarande folkbildningskurserna och

har intet att erinra mot de föreslagna understödsgrunderna.

Med anledning av det av svenska fiskarenas studieförbund framlagda

förslaget, att jämväl detta förbund skulle få med statsunderstöd anordna

kurser av samma typ som de kortare folkbildningskurserna, vill jag framhålla,

att utredningen förutsatt, att visst understöd alltjämt skall utgå till

förbundet från anslag under nionde huvudtiteln. Den kursverksamhet, som

av studieförbundet åsyftas, torde få anses tillgodosedd genom det i riksstatsförslaget

för nästa budgetår under nyssnämnda huvudtitel uppförda

anslaget å 15 000 kronor till Bidrag till Svenska fiskarenas studieförbund.

Utredningens förslag om understöd till Folkbildningsförbundet för konsulentverksamhet

finner jag befogat. Till frågan om understödets storlek

tager jag ställning i det följande. Med anledning av vad svenska landsbygdens

ungdomsförbund anfört, vill jag framhålla, att den konsulentverksamhet,

som här åsyftas, icke är avsedd att ingripa i den bildningsverksamhet,

som de olika studieorganisationerna anordna, utan avser att stödja

den kursverksamhet, som länens folkbildningsförbund organisera.

18. Studiecirklar.

Utredningens förslag.

Utredningens mest genomgripande förslag avser statsunderstöd till studiecirkelverksamheten

.

Studiecirkeln definieras som en kamratkrets för gemensamma teoretiska

eller praktiska studier över ett angivet ämne efter en på förhand uppgjord

plan. För att en dylik cirkel skall erhålla statsunderstöd, måste den enligt

utredningens mening fylla vissa minimikrav. I stället för en detaljerad kontroll

av studiearbetet från de statliga myndigheternas sida föreslås därvid,

att garantier skapas för att studiearbetet har en erforderlig standard. Härför

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204. 45

måste enligt utredningens mening vissa krav uppställas i fråga om lärares

och ledares kvalifikationer, i fråga om korrespondenskurser samt i fråga om

de studieplaner och s. k. grundböcker, som komma till användning i cirkelarbetet.

Kontrollen av lärares och ledares kvalifikationer överlåtes enligt utredningens

förslag i fråga om studiecirklar, anslutna till studieförbund, åt dettas

ledning, varvid förutsättes, att förbundet har tillgång till en av skolöverstyrelsen

godkänd studierektor. I fråga om fristående studiecirklar föreslås

däremot lärarnas och ledarnas kompetens skola prövas av skolöverstyrelsen.

Till ledning för förbunden vid prövning av vederbörandes kompetens anses

vissa allmänna kompetenskrav böra uppställas, i fråga om lärarna i syfte

att garantera, att dessa besitta erforderliga kunskaper inom den ämnesgrupp,

som studiecirkelarbetet omfattar, och lämplighet för uppgiften. I

fråga om korrespondenskurser förordar utredningen, som förut nämnts, att

vederbörande korrespondensinstitut skola ställas under inspektion av skolöverstyrelsen.

För kontroll av studieplaner och grundböcker föreslår utredningen

slutligen bestämmelser liknande dem, som föreslagits beträffande

ledare och lärare.

Utöver nämnda krav i fråga om lärare, ledare, korrespondenskurser,

studieplaner och grundböcker uppställas vissa krav med avseende å det

ämne, som studiecirkeln behandlar. Statsunderstöd föreslås sålunda icke

skola utgå till cirklar, som behandla ämnen, avseende den egna organisationens

interna förhållanden. Enligt den definition, som utredningen använder

i det kungörelseförslag, som är bifogat betänkandet, skall understöd

i övrigt utgå till cirklar, som behandla elementära ämnen av grundläggande

karaktär samt ämnen av allmänt bildande karaktär. Slutligen uppställas

vissa krav i fråga om studietidens längd och antalet medlemmar i studiecirkeln.

Utredningen räknar därvid med fyra olika typer av cirklar: grundcirklar,

som behandla elementära ämnen (ämnen inom folkskolans kursplan,

moderna språk, bokföring, maskinskrivning, stenografi, yrkesval),

bildningscirklar, som behandla ämnen av allmänt bildande karaktär

(kultur- och bildningsfrågor, medborgarfrågor, språk, praktiska ämnen

med bildande syfte), ungdom scirklar, som ha medlemmar i åldern

14—18 år och behandla grundcirkelns och bildningscirkelns ämnen på ett

för ungdomen särskilt tillrättalagt sätt, samt universitetscirklar,

som behandla bildningscirkelns ämnen och ledas av genom högre akademiska

studier kvalificerade lärare. Studietiden anses böra utgöra för

grundcirklar minst 24 studietimmar samt för bildningscirklar och ungdomscirklar

minst 1 (5 studietimmar. För universitetscirklarna, som beräknas

samla eliten av de bildningsintresserade, räknar utredningen med en studietid

av 9(i studietimmar, fördelade på två år. Den liingre studietiden för

grundcirklarna motiveras med att den huvudsakliga delen av studiearbetet

beräknas vara förlagd till cirkclsammankomsterna, medan utredningen i

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 90Jf.

fråga om bildningscirklarna räknar med att dessa kräva ett avsevärt mått

av hemarbete och en större personlig insats av deltagaren. Minimiantalet

deltagare anses böra utgöra 10 för grundcirklar, ungdomscirklar och universitetscirklar.

För bildningscirklar, som enligt utredningens mening genomsnittligt

torde stå betydligt högre i kvalitativt hänseende än grundcirklarna,

finner utredningen ett minimum av 5 deltagare kunna godtagas. I fråga

om såväl deltagarnas antal som studietidens längd förutsätter utredningen,

att skolöverstyrelsen skall kunna medgiva dispens i sådana fall, där avstånd

eller deltagarnas arbetsförhållanden göra sådan motiverad. I fråga om

musikcirklar räknar utredningen med statsunderstöd vid övningar med

ända ned till 2 deltagare.

Medan grundcirkeln har formen av lärarcirkel eller korrespondenscirkel,

har man enligt utredningen i fråga om bildningscirkeln att räkna med ett

mera differentierat studiesätt. Vid sidan av korrespondenscirkeln förekomme

såväl lärarcirkel och lyssnargrupp som samtalscirkel. Nära lyssnargruppen

stode föreläsningscirkeln sådan den förekomme inom de flesta studieförbund

i anslutning till de av arbetarnas bildningsförbunds centralbyrå

anordnade föreläsningsserierna. Utmärkande för föreläsningscirkeln vore,

att den hela tiden arbetade under ledning av en föreläsare. Utredningen

anser att även den vanliga bildningscirkeln vid vissa tillfällen skulle med

fördel kunna anordnas som föreläsningscirkel, och utredningen föreslår därför,

att bildningscirkel skall få rätt att i begränsad omfattning tillkalla

föreläsare.

I fråga om statsunderstödets storlek föreslår utredningen, att detta

sättes i relation till cirklarnas kostnader för lärare, ledare, föreläsare, korrespondenskurser,

studieplaner och grundböcker. Däremot bör enligt utredningens

mening understöd till lokalkostnader icke utgå. Statens andel av

nyss angivna kostnader föreslås skola principiellt fastställas till hälften av

studiecirklarnas verkliga utgifter för ifrågavarande ändamål med den begränsning,

som kan ligga däri, att maximibelopp bestämmas för arvoden

till lärare och ledare, för korrespondenskurser och för kostnaderna per cirkeldeltagare

för studieplaner och grundböcker. Under hänvisning till att staten

har ett särskilt ansvar för att de bildningsmöjligheter, som grundcirklarna

representera, beredas envar, som anser sig ha behov därav, föreslås likväl,

att bidraget i fråga om dessa cirklar skall utgå med tre fjärdedelar av kostnaderna

för lärare och ledare, respektive korrespondenskurser men med

hälften av kostnaderna för studieplaner och grundböcker. Samma bidragsgrunder

föreslås för ungdomscirklarna i syfte att främja ungdomens deltagande

i cirkelarbetet. Å andra sidan räknar utredningen i fråga om bildningscirklarna

med högre lärararvoden och högre kostnader för studieplaner

och grundböcker. I fråga om grundcirklar och ungdomscirklar räknar utredningen

med ett högsta lärararvode av 4 kronor per timme och i fråga om

bildningscirklar med ett arvode av 6 kronor per timme. I båda fallen skulle

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr SO4.

sålunda statens andel utgöra högst 3 kronor per timme. Utredningen räknar

vidare med ett högsta ledararvode av 2 kronor per timme, varav statens

andel alltsa skulle utgöra 1 krona 50 öre, respektive 1 krona. Kostnaderna

för korrespondenskurs maximeras till 80 kronor per kurs (statens andel

60 kronor, respektive 40 kronor) och kostnaderna för studieplaner och

grundböcker till 5 kronor per deltagare för grundcirklar och ungdomscirklar

och 10 kronor för bildningscirklar (statens andel 2 kronor 50 öre och 5

kronor).

I fråga om universitetscirklarna innebär utredningens förslag, att lärarkostnaderna

helt skola bestridas av statsmedel. Som ledare räknar utredningen

i första hand med stipendierade docenter. Utredningen framhåller,

att den diskuterat, om ledandet av universitetscirklar bör vara att betrakta

som ett åtagande från enskilda universitetslärares sida jämsides med den

undervisning, som dessa ha att lämna som akademiska lärare, eller om

denna verksamhet skall betraktas som en normal uppgift för universiteten.

Utredningen förklarar sig närmast böjd för den senare linjen och föreslår

i enlighet härmed, att innehavare av docentstipendium skall kunna fullgöra

den med stipendiet förenade undervisningsskyldigheten genom att leda en

eller flera universitetscirklar. För att möjliggöra en sådan anordning föreslår

utredningen, att två nya docentstipendier inrättas, ett i Uppsala och

ett i Lund, varvid utredningen avser, att vederbörande universitet genom

förvärvet av det nya stipendiet skall ikläda sig skyldigheten att avstå från

en eller flera docenters tjänstgöring i en omfattning, som sammanlagt motsvarar

en docents stadgade tjänstgöringsskyldighet. Om erfarenheterna

skulle visa sig goda, föreslår utredningen, att stipendiernas antal efter hand

ökas och att högskolorna i Stockholm och Göteborg därvid även komma i

åtanke.

För ledande av universitetscirklar böra enligt betänkandet även läroverkslärare

med docentkompetens kunna komma i fråga i viss begränsad

omfattning. För detta ändamål föreslår utredningen ett särskilt anslag.

Utredningen räknar därvid med ett arvode av 50 kronor per dubbeltimme.

Härutöver borde lärarna i förekommande fall erhålla ersättning för resa och

vivre. Denna ersättning syntes dock böra erläggas av cirkeldeltagarna. Från

anslaget till universitetscirklar anses även böra utgå understöd till cirkeldeltagarna

för inköp av erforderlig litteratur av grundbokskaraktär. Beloppet

föreslås maximerat till 20 kronor per deltagare, varav statens andel

beräknas utgöra 10 kronor.

I fråga om medelsanvisningen för understöd åt studiecirkclverksamheten

i allmänhet framhåller utredningen, att ett tillämpande av de förordade

principerna som konsekvens snarast skulle kräva, att anslaget för ändamålet

erhölle karaktär av förslagsanslag. Därigenom skulle cn studieorganisation

vid uppgörandet av sina studieplaner kunna riikna med att erhålla

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.f.

erforderligt statsunderstöd för alla cirklar, som fyllde de uppställda villkoren,

vilket onekligen skulle medföra en i och för sig önskvärd stabilitet

i bildningsarbetet. Av statsfinansiella skäl har utredningen emellertid ansett

sig böra föreslå, att anslaget uppföres såsom obetecknat.

Beslut om tilldelande av understöd för studiecirkelverksamhet bör enligt

utredningens förslag meddelas av skolöverstyrelsen. Ansökningar om understöd

föreslås skola göras hos skolöverstyrelsen före den 15 november det

budgetår ansökningen avser. Utredningen framhåller, att ansökningarna

vid denna tidpunkt givetvis icke kunna upptaga annat än den ungefärliga

kostnaden för verksamheten. Vid studiesäsongens slut skulle studieförbunden

och de enskilda studiecirklarna inkomma med redovisning för understödets

utnyttjande. Hade beräknat antal studiecirklar icke kunnat anordnas

i avsedd omfattning eller hade kostnaderna för cirklarna understigit

beräknat belopp, borde medel, som icke tagits i anspråk, återlämnas till

statsverket. För de enskilda studiecirklarna borde särskilda kontrollföreskrifter

meddelas.

Y ttranden.

Utredningens förslag, att understöd skall utgå till studiecirklar, har

lämnats utan erinran av de hörda remissinstanserna. Mot detaljer i förslaget

ha däremot invändningar gjorts.

Vad först angår de föreslagna garantierna för bildningsarbetets kvalitet,

har landsorganisationen framhållit, att en föreskrift, att skolöverstyrelsen

skall avgöra kompetensen hos den studierektor, som vederbörande studieförbund

utser, kan innebära hinder vid besättandet av en dylik plats med

mest lämpliga person. Det torde vara fullt tillräckligt, framhåller organisationen,

om i detta fall samma regler tillämpas som beträffande kompetensen

för lärare i studiecirklar, d. v. s. att vederbörande genom kunskapsprov

och vunnen praktisk erfarenhet styrker sin kompetens inför den styrelse,

som har att utse vederbörande. I fråga om lärarnas kompetens föreslår

N. K. I.-skolan, att granskning av studiecirkellärares eller ledares kompetens

i fråga om korrespondenscirklar icke skall prövas av studieförbunden utan

av vederbörande korrespondensinstitut, som i tveksamma fall bör äga rätt

att hänskjuta frågan till skolöverstyrelsen. Sveriges husmodersföreningars

riksförbund framhåller önskvärdheten av att fordringarna på lärares och

studiecirkelledares kompetens i avsevärd grad mildras. Å andra sidan har

ett par av de hörda instanserna framlagt förslag om en ökad kontroll

av studiecirkelverksamheten. Folkskolinspektören i Bohusläns inspektionsområde

framhåller sålunda lämpligheten av att studiearbetet på en plats

övervakas av en särskilt utsedd inspektor på orten, väl förtrogen med det

frivilliga studiearbetet. Ett liknande förslag har framlagts av centralbyrån

i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar, som förmenar, att ett hela

landet omfattande riksförbunds cirkelverksamhet icke effektivt kan kon
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘204-

trolleras av en studierektor. Kooperativa förbundet finner starka skäl tala

för att studieplaner och grundböcker, som användas av anslagssökande

studiecirklar, skola ha godkänts av skolöverstyrelsen, för att cirklarna skola

kunna tilldelas anslag. Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag.

Den av utredningen föreslagna indelningen av studiecirklarna i vissa

grupper med olika bestämmelser rörande statsunderstödets storlek samt

minimiantal deltagare och sammankomster har avstyrkts i flera av de avgivna

remissvaren.

Arbetarnas bildningsförbund har sålunda framhållit, att en uppdelning

av studiecirklar på sätt de sakkunniga föreslagit kommer att möta vissa

svårigheter i den praktiska tillämpningen. Det komme alltid att föreligga

svårigheter att avgöra, om vissa cirklar skulle räknas till den ena eller

andra gruppen. Förbundet framhåller, att sådana tolkningssvårigheter böra

undvikas, eftersom det måste anses önskvärt, att villkoren för statsbidrag

äro så enkelt och klart utformade, att de lokala krafterna vid planeringen

och kostnadsberäkningen icke behöva tveka om bidragsmöjligheternas storlek.

Likartade invändningar göras av godtemplarordens studieförbund, jordbrukarungdomens

förbund, nationaltemplarordens studieförbund, svenska

landsbygdens studieförbund och kooperativa förbundet. Svenska landsbygdens

studieförbund framhåller emellertid, att, då enligt dess förmenande

staten har ett särskilt ansvar för de elementära bildningsmöjligheterna,

det tillägget bör göras, att cirkel, som studerar vissa av skolöverstyrelsen

angivna skolämnen av särskild betydelse, skall erhålla understöd efter gynnsammare

villkor än andra. Sveriges lantbruksförbund, riksförbundet landsbygdens

folk samt svenska landsbygdens ungdomsförbimd anlägga synpunkter

liknande de av svenska landsbygdens studieförbund anförda.

Ungdomsvårdskommittén finner uppdelningen på två huvudgrupper,

grundcirklar och bildningscirklar, träffande men anser det icke påkallat

att ställa olika krav på de båda cirkeltyperna i fråga om deltagarantal och

studietidens längd.

Skolöverstyrelsen finner den föreslagna gränsdragningen svår att genomföra

i praktiken och föreslår, att grundcirklar och bildningscirklar sammanföras

till en grupp, benämnd studiecirklar. Liksom flertalet av de

hörda remissinstanserna anser överstyrelsen emellertid, att ungdomscirklar

böra bibehållas som en särskild grupp liksom universitetscirklar.

Vad angår utredningens krav i fråga om antalet sammankomster i en

cirkel och antalet deltagare i sammankomsterna ha i första hand de på

landsbygden verksamma studieförbunden framhållit, att de uppställda

villkoren icke låta förena sig med de verkliga förhållandena. Godtemplarordens

studieförbund meddelar, att de föreslagna kraven i fråga om grundcirklar

och bildningscirklar skulle uppfyllas av endast 25, respektive 50

procent av de till förbundet anslutna cirklarna. Vad svenska landsbygdens

4 — Biliang till riksdagens protokoll 191/7. 1 sand. Nr 20//.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 304-

studieförbund angår, skulle i fråga om grundcirklarna endast 18 procent

fylla kraven. Sistnämnda förbund anför:

Då förhållandena beträffande andra bildningsorganisationers studiecirklar

på ren landsbygd knappast torde vara annorlunda skulle de krav,

som utredningen uppställt för grundcirklarna, alltså medföra, att studiecirklar

på landsbygden, som önska komplettera bristerna i folkskolundervisningen,

praktiskt taget bleve utan statsunderstöd. Utredningen har

visserligen uttalat, att en viss dispensmöjlighet skulle finnas, men ett

system, som kräver dispens till över 90 procent, är icke försvarligt. För

övrigt skulle ett sådant system med därav följande osäkerhet angående

eventuellt statsbidrag vara av mycket ringa värde för ifrågavarande

studiecirklar. För tätorternas studiecirklar är det däremot mycket lätt

att uppfylla de av utredningen uppställda kraven för grundcirklar. De bestämmelser

för statsbidrag, som utredningen föreslagit för grundcirklar,

äro därför ägnade att på tätorterna, som ha den bästa folkskolundervisningen,

stimulera cirklarna att välja skolämnen, under det att på glesorterna,

som ha den svagaste folkskolan, cirkelstudier i dessa ämnen motverkas.

De nämnda organisationerna ha under sådana omständigheter framställt

förslag om en sänkning av såväl minimiantalet studietimmar som minimiantalet

deltagare i cirklarna och förorda därvid, att minimiantalet deltagare

sättes till 5 för såväl grundcirklar, bildningscirklar som ungdomscirklar och

antal studietimmar till 16, fördelade på 8 sammankomster. Samma förslag

göres av ungdomsvårdskommittén. Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

föreslår för grundcirklarna 8 deltagare och 20 studietimmar,

fördelade på 10 sammankomster. Kooperativa förbundet förordar 8 deltagare

och 16 studietimmar, fördelade på 8 sammankomster. Skolöverstyrelsen

anför:

Visserligen förutsattes ett dispensförfarande, varigenom studiecirklar med

lägre antal sammankomster och deltagare än det föreslagna skulle kunna

komma i åtnjutande av ett statsbidrag, men enligt överstyrelsens mening

kommer ett dispensförfarande, som från början skulle vara nödvändigt att

tillgripa för mer än hälften av vissa förbunds studiecirklar, att utgöra en

orimlighet och åstadkomma en svår merbelastning på överstyrelsens arbete.

Vid övervägande av det lämpliga antalet sammankomster och cirkeldeltagare

har det förefallit överstyrelsen vara större möjligheter att åstadkomma

flera sammanträden i en redan verksam cirkel än att samla flera

deltagare till cirklarna. Överstyrelsen vill därför stanna vid att föreslå 10

sammankomster och 8 deltagare i sammankomsterna under i övrigt samma

villkor som utredningen föreslår. Dessa siffror synas överstyrelsen böra

gälla såväl studiecirklar som ungdomscirklar. Överstyrelsen räknar med

att dispensmöjlighet fortfarande skall finnas, varvid hänsyn bör kunna

tagas såväl till avstånd och kommunikationsförhållanden som till studiernas

karaktär. Därigenom skulle det vara möjligt att bereda såväl landsbygdens

studiearbete som det kvalificerade studiearbete, som utredningen velat

gynna genom införande av begreppet bildningscirklar, förhållandevis gynnsamma

understödsvillkor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204.

I anledning av skolöverstyrelsens yttrande ha sedermera godtemplarordens

studieförbund, nationaltemplarordens studieförbund samt svenska

landsbygdens studieförbund i skrivelse av den 28 januari 1947 framhållit,

att även skolöverstyrelsens minimikrav, minst 8 deltagare på minst 10 sammankomster,

skulle, om det genomfördes, utestänga flertalet av de på den

egentliga landsbygden nu befintliga studiecirklarna från statsunderstöd,

såvida icke ett för studiecirklarna osäkert dispensförfarande skulle givas

orimliga proportioner. Förbunden framhålla vidare, att det icke är endast

avstånd och kommunikationsförhållanden, som lägga hinder i vägen för

landsbygdens studiecirkelverksamhet och bland annat nödvändiggöra

ganska små cirklar. Arbetsförhållandena inom jordbruket medförde, att

cirklar, som hade deltagare från denna stora yrkesgrupp, först ganska sent

på hösten kunde börja sin verksamhet. I skogsbygder orsakade dessutom

skogsarbetena, i synnerhet i Norrland, avbrott i studiearbetet under årets

första månader, då skogsarbetet vore mest intensivt. Nämnda arbetsförhållanden

inom jord- och skogsbruk medförde, att landsbygdens studiecirklar

i allmänhet finge en kort studiesäsong. Under sådana omständigheter

hemställes, att minimikravet, åtminstone för landsbygdens vidkommande,

måtte fastställas till minst 5 deltagare vid minst 8 sammankomster. I en

till skrivelsen fogad bilaga framhåller godtemplarordens riksstudieledning,

att kravet på minst 10 sammankomster måste anses vara för högt tilltaget.

Studieledningen fortsätter:

Ännu svårare skulle det vara för våra landsbygdscirklar att fylla ett krav

på 8 medlemmar närvarande vid minst 10 sammankomster, vilket skulle

betyda minst 10 medlemmar i cirkeln. Att inte mindre än 55 procent av

hela antalet cirklar icke nu fyller ett sådant villkor, visar tillräckligt tydligt,

att ett sådant krav är att anse som oskäligt högt.

I en särskild skrivelse, likaledes av den 28 januari 1947, instämmer jordbrukarungdomens

förbund utan reservation i syftet med nyssnämnda av

godtemplarordens studieförbund m. fl. ingivna skrivelse.

Vad angår de av utredningen föreslagna maximibeloppen för arvoden till

lärare och ledare har arbetarnas bildningsförbund framhållit, att det på

många platser torde vara omöjligt att erhålla kvalificerade lärare för de

angivna högsta arvodena. För att uppnå en smidigare anpassning efter

vunna erfarenheter föreslår förbundet, att bestämmelser i ämnet icke intagas

i en blivande kungörelse utan i stället regleras genom skolöverstyrelsens

tillämpningsföreskrifter.

Jordbrukarungdomens förbund föreslår, att understöden till studiecirkelstudier

såväl beträffande bidragen till lärarkostnader, ledarkostnader, kostnader

för korrespondenskurser som kostnader för studieplaner och grundböcker

utgå efter samma grunder till samtliga studiecirklar, dock med det

undantaget, att bidragen ökas med 50 procent i samma utsträckning som

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

de till cirkeln anslutna medlemmarna uppnå en ålder av högst 18 år det år,

studierna av resp. ämne påbörjats, såvida icke det statliga stödet exempelvis

till cirklar, vilka ledas av lärare med docentkompetens, gives en sådan

omfattning, att ett ökat stöd till en viss del av studiecirkelverksamhetens

klientel göres överflödigt.

Skolöverstyrelsen föreslår, att statsbidraget till lärararvoden sättes till

högst hälften av verkliga kostnaden, dock högst 3 kronor per studietimme.

För arvode till studieledare föreslås likaledes ett bidrag med högst hälften

av kostnaden, dock högst en krona per studietimme. Vidare föreslås bidrag

med högst hälften av kostnaden för korrespondenskurs, dock högst 50

kronor, och högst hälften av kostnaderna för studieplaner och grundböcker,

dock högst 5 kronor för varje medlem i cirkeln. Överstyrelsen påpekar, att

utredningen räknat med en medelkostnad av 80 kronor för korrespondenskurs

i cirkel, men då cirklar med mer än 12 medlemmar icke äro sällsynta

och tillkomsten av sådana bör uppmuntras, bör beloppet höjas till 100

kronor. För ungdomscirklarna föreslår överstyrelsen ett statsbidrag med

tre fjärdedelar av kostnaderna för lärare, ledare och korrespondenskurs,

dock högst 4 kronor 50 öre per studietimme i lärararvode, en krona 50 öre

per studietimme i ledararvode och 75 kronor för korrespondenskurs. Bidraget

till studieplaner och grundböcker föreslås även här till hälften av

kostnaden, dock högst 5 kronor för varje medlem. Vidare förordar överstyrelsen,

att det av utredningen föreslagna bidraget till föreläsningar i

anslutning till studiecirkelarbete skall kunna utgå till samtliga studiecirklar

för vuxna.

Landsorganisationen föreslår, att statsunderstödet för samtliga cirklar

skall utgå med tre fjärdedelar av de verkliga kostnaderna. Med den begränsning,

som föreslås i fråga om lärararvoden, blir detta ändock, framhåller

organisationen, inte stort mer än hälften av kostnaderna, åtminstone

för de större städernas vidkommande, där lärararvodet i exempelvis

språkcirklarna är betydligt högre än vad som av utredningen förutsättes.

Jordbrukarungdomens förbund föreslår, att möjligheterna till erhållande

av bidrag till föreläsningskostnader göras uteslutande beroende av studieämnets

natur och icke av cirkelmedlemmarnas ålder.

Statskontoret framhåller, att statsbidraget för samtliga studiecirklar torde

böra begränsas till högst hälften av de av utredningen föreslagna maximibeloppen

för lärar- och ledararvoden in. m.

Utredningens förslag om särskilt stöd åt universitetscirklar har i princip

vunnit remissinstansernas gillande. Gentemot utformningen av förslaget ha

likväl erinringar framställts från olika håll. Av de hörda universitetsmyndigheterna

ha sålunda endast teologiska och filosofiska fakulteterna i Lund tillstyrkt

förslaget, att docent skall få utbyta sin undervisningsskyldighet mot

skyldighet att leda universitetscirklar, varvid de båda fakulteterna före
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kiingl. Maj:ts proposition nr Wf
slagit,

att särskilda till folkbildningsarbetet knutna docent stipendier skola

inrättas. Stipendierna föreslås skola stå öppna för docenter ur alla fakulteter

och lämplig person kunna erhålla stipendium, även om han tidigare under

sju år innehaft docentstipendium. Vidare föreslås bland annat, att docentstipendiat

skall kunna förordnas till innehavare av dylikt stipendium mot

det att han under tiden för detta förordnande avstår från docentstipendiet,

vilket under samma tid skulle kunna tilldelas annan docent.

Kanslern för rikets universitet avstyrker förslaget om utbyte av docentstipendiaternas

undervisningsskyldighet mot skyldighet att leda universitetscirklar

och framhåller, att den omständigheten, att ytterligare ett docentstipendium

inrättades vid vartdera universitetet, icke ersätter förlusten

av en stipendierad docents undervisning, eftersom det nya stipendiets innehavare

i regel icke kan ersätta den, som under läsåret ägnar sig åt universitetscirkeln.

Han förordar i stället, att ett belopp, motsvarande två docentstipendier,

eller i runt tal 22 000 kronor ställes till skolöverstyrelsens förfogande

för anordnande av universitetscirklar vid universiteten eller högskolorna

i Stockholm och Göteborg.

Liknande synpunkter anföras av flera av de hörda universitetsmyndigheterna.

Lärarrådet vid Göteborgs högskola föreslår därvid, att det av utredningen

begärda anslaget, helst utökat med ett belopp, motsvarande

ytterligare två docentstipendier, fördelas mellan universiteten och högskolorna.

Nationaltemplarordens studieförbund understryker likaledes behovet

av universitetscirklar jämväl i Stockholm och Göteborg. Centralbyrån

i Lund för populär a vetenskapliga föreläsningar framlägger ett förslag,

som i stort sett överensstämmer med det av teologiska och filosofiska fakulteterna

i Lund framlagda, Centralbyrån framhåller vidare, att ersättningen

för resekostnader och vivre, som enligt utredningens förslag skall erläggas

av cirkeldeltagarna, kan bli betungande, om deltagarna icke äro flera än

det föreskrivna minimiantalet 10, om en längre resa jämte övernattning erfordras.

Under sådana omständigheter föreslår centralbyrån, att av statsmedel

bekostas den del av resekostnaden, som överstiger 10 kronor per gång.

Ledararvodet föreslås vidare böra ökas till 60 kronor för dubbeltimme. Folkuniversitetets

nämnd avstyrker förslaget om att genom docentstipendier få

till stånd universitetscirklar och föreslår i stället ett anslag å 20 000 kronor

för anordnande av cirklar med lärarkrafter av kvalifikationer motsvarande

docentkompetens. Ledararvodet föreslås till minst 75 kronor per dubbeltimme.

1945 års universitetsberedning anför:

Beredningen hälsar med tillfredsställelse förslaget om ett återupplivande

av universitetscirklarna och en vidare utveckling av denna undervisningsform.

Däremot kan den ej obetingat biträda utredningens förslag, att innehavare

av docentstipendium skall kunna fullgöra den med stipendiet förenade

undervisningsskyldigheten genom att leda universitetscirklar. En docentstipendiats

främsta uppgift är att bedriva forskning under det begränsade

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 201,..

antal år hans stipendium varar; hans undervisning bör i största möjliga utsträckning

stimulera hans forskningsarbete och framför allt icke verka

hämmande på detta. Härav följer, att den undervisning, vartill en docentstipendiat

är pliktig, i främsta rummet bör vara vetenskaplig undervisning.

I vissa fall kan det emellertid vara befogat att göra unda.ntag från denna

regel och låta en docentstipendiat fullgöra sin undervisningsskyldighet

genom att meddela elementär undervisning. Ur denna synpunkt och under

den självklara förutsättningen, att universitetens egen undervisning icke

lider intrång, har beredningen inga mera betydande erinringar mot utredningens

förslag om inrättande av ett docentstipendium vid vartdera universitetet,

avsett att möjliggöra, att innehavare av docentstipendium skulle

kunna fullgöra sin undervisningsskyldighet genom att leda en eller flera

universitetscirklar. En lämpligare väg att nå vad utredningen avsett vore

emellertid enligt beredningens mening, att i stället för nämnda stipendier

ett årligt kursanslag av 10 000 kronor ställdes till vartdera universitetets

förfogande för bestridande av arvoden till universitetscirkelledare. Samma

belopp borde då enligt beredningens mening ställas till Stockholms och

Göteborgs högskolors förfogande, varvid det borde vara universiteten och

högskolorna obetaget att till universitetscirkelledare kalla vetenskapligt

skolade krafter, som ej höra till vederbörande lärosätes egna lärare.

Statskontoret avstyrker förslaget, i vad det avser inrättande av docentstipendier,

under framhållande av att undervisningen vid de planerade

universitetscirklarna icke torde få samma vetenskapliga karaktär som den

undervisning, som vid universiteten bestrides av innehavare av docentstipendium.

Vad angår det av utredningen begärda anslaget för anordnande av universitetscirklar

med anlitande av läroverkslärare och för understöd till inköp

av studieplaner och grundböcker vid universitetscirklar framhåller

filosofiska fakulteten i Lund, att även i tjänst varande eller f. d. ordinarie

universitetslärare eller docenter böra kunna komma i fråga som ledare.

Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar intager samma

ståndpunkt.

Ett flertal av de hörda instanserna ha avstyrkt utredningens förslag, att

anslaget till Understöd åt studiecirkelverksamhet skulle uppföras såsom

obetecknat. Sålunda ha bland andra Sveriges småskollärarinneförbund,

arbetarnas bildningsförbund, godtemplarordens studieförbund, svenska landsbygdens

studieförbund och samverkande bildningsförbunden yrkat, att anslaget

uppföres såsom förslagsanslag. Svenska landsbygdens studieförbund

har därvid framhållit, att de principer i fråga om statsunderstödets beräkning,

som utredningen förordar, kräva som konsekvens, att statsunderstödet

får karaktären av förslagsanslag. Förbundet yttrar bland annat:

Det kan knappast vara något statsfinansiellt intresse att giva statsunderstödet

till studiecirkelverksamheten en sådan karaktär, att beräkningarna

av anslagsbehovet måste ske på ganska lösa grunder och därtill försätta

studieförbunden i en synnerligen svår eller rent av ohållbar situation, om

de begärda anslagsbeloppen icke räcka till för samtliga enligt författningen

anslagsberättigade cirklar.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj ds ''proposition nr 20/{.

Skolöverstyrelsen har för sin del framhållit, att det i praktiken torde möta

oöverstigliga svårigheter att administrera verksamheten, både från överstyrelsens

och från studieförbundens sida, om man icke kan utgå från att

de cirklar, som under föreslagna villkor skulle erhålla statsbidrag, verkligen

komma att åtnjuta detsamma. Överstyrelsen anför:

Från studieförbundens sida kommer problemet givetvis att te sig i hög

grad olika, om dessa kunna garantera statsbidrag till statsunderstödsberättigade

cirklar eller om de endast hypotetiskt kunna ställa sådana i utsikt.

Utredningen framhåller själv, hur viktigt det är, att folkbildningsarbetet

blir »uppsökande», d. v. s. strävar att utvidga ramen för folkbildningsarbetets

verksamhet. Denna strävan omöjliggöres emellertid i praktiken,

om man inte till de nya och helt naturligt i början svaga cirklarna kan

garantera hjälp i form av statsbidrag. Om vidare årliga justeringar av anslaget

skola göras med hänsynstagande till verksamhetens omfattning, bli

de budgettekniska fördelarna av ett obetecknat anslag förhållandevis obetydliga

i jämförelse med de administrativa nackdelarna. Från de pedagogiska,

organisatoriska och administrativa synpunkter, som överstyrelsen

i förevarande sammanhang har att företräda, får överstyrelsen därför föreslå,

att anslaget »understöd åt studiecirkelverksamhet» gives karaktär av

förslagsanslag.

I fråga om den i betänkandet föreslagna tidpunkten för ingivande av

ansökningar om statsunderstöd till studiecirkelverksamheten har arbetarnas

bildning sförbund framhållit, att ansökningstiden måste framflyttas, om

lokala ansökningar skulle erfordras. Finge förbunden beräkna behovet av

understöd utan att behöva bygga på direkta ansökningar, hade förbundet

däremot intet att erinra. I fråga om den föreslagna redovisningstiden föreslår

förbundet, att en preliminär redovisning skall anses tillräcklig, då ett

reviderat bokslut icke kan föreligga klart förrän omkring den 1 september.

Jordbrukarungdomens jörbund vill icke föreslå ändring i den angivna tidpunkten

för ingivande av ansökning, men anser det oundgängligen nödvändigt,

att varje studieförbund erhåller möjlighet att inom ramen av det

beviljade anslaget efter skolöverstyrelsens godkännande företaga lämpliga

förändringar vid utnyttjande av detsamma. Folkuniversitetets nämnd framhåller

önskvärdheten av att vid medelsfördelningen hänsyn tages ej blott

till de preliminära beräkningarna utan även till det antal cirklar, som under

föregående budgetår kommit till stånd.

Om man bortser från det anslag, som under åren 1924/25—1939/40

utgick för anordnande av universitetscirklar, har studiecirkelverksamheten

hittills endast erhållit statligt stöd i den formen, att riksförbund för studiecirkelverksamhet

(studieförbund) erhållit statsunderstöd för folkbiblioteksverksamhet

i sammanhang med studiecirkelarbete. Att studiecirklarna

det oaktat kunnat utvecklas till en så omfattande och betydelsefull gren

av folkbildningsarbetet är ett otvetydigt vittnesbörd om å ena sidan studiecirkelmetodens

värde och å andra sidan den starka idealitet, som burit

Departe
mentschefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr SOJh

upp och alltjämt bär upp det folkliga bildningsarbetet. Detta betyder

emellertid icke, att ett statligt stöd är opåkallat. Såsom av utredningen

framhållits kunna såväl de cirklar, som syssla med elementära ämnen som

de som ägna sig åt ämnen av allmänt bildande karaktär, från olika utgångspunkter

göra gällande, att ett främjande av deras verksamhet ligger i statens

intresse.

Jag förordar därför ett statligt stöd till studiecirkelverksamheten. I betraktande

av studiecirkelverksamhetens stora betydelse torde stödet böra

givas en förhållandevis vid omfattning.

För att en studiecirkel skall kunna erhålla statsunderstöd, bör den fylla

vissa krav i fråga om studiearbetets standard. Jag är ense med utredningen

om att dessa krav icke få innebära en ingående statlig kontroll av verksamheten.

Jag kan därvid ansluta mig till utredningens uppfattning, att

kontrollen av lärarnas och ledarnas kvalifikationer m. in., när det gäller

cirklar, anslutna till studieförbund, i största möjliga utsträckning bör kunna

anförtros åt vederbörande studieförbund, under förutsättning att detta har

tillgång till kvalificerad bedömare (studierektor). Då det blir denne, som

gentemot de statliga myndigheterna kommer att bära ansvaret för bildningsarbetets

kvalitet, synes det mig rimligt, att hans kompetens, på sätt

utredningen föreslagit, prövas av skolöverstyrelsen. I anledning av vad

landsorganisationen i detta avseende anfört må framhållas, att den ifrågasatta

kompetensprövningen givetvis icke får innebära uppställandet av

kompetenskrav, som äro oförenliga med eller främmande för folkbildningsarbetets

egenart. I fråga om studiecirklar, som icke äro anslutna till något

studieförbund, torde kontrollen i enlighet med utredningens förslag böra

handhavas av skolöverstyrelsen.

Med hänsyn till kraven i fråga om deltagarantal och studietid samt grunderna

för statsunderstödets beräkning föreslås i betänkandet en uppdelning

av cirklarna i grundcirklar, bildningscirklar, ungdomscirklar och universitetscirklar.

Av remissyttrandena framgår, att uppdelningen i grundcirklar

och bildningscirklar visserligen ur vissa synpunkter kan anses befogad,

men att den i praktiken torde komma att erbjuda betydande svårigheter.

Under sådana omständigheter synes mig dylik uppdelning, innebärande

skilda krav i fråga om deltagarantal och studietid samt olika understödsgrunder,

böra undvikas. Vad ungdomscirklarna angår, kan det vara

motiverat att tillerkänna dessa en särställning i understödshänseende. Ä

andra sidan synes det icke nödvändigt att i fråga om studietid och deltagarantal

ställa andra krav på dessa cirklar än på cirklar, som ha övervägande

vuxna medlemmar. Utredningens definition av ungdomscirkeln

torde emellertid för undvikande av att cirklar med övervägande vuxna

medlemmar söka understöd som ungdomscirklar böra kompletteras med en

föreskrift, att cirkelns medlemmar skola till övervägande del och till minst

det antal, som föreskrives som minimum för cirkeln, bestå av personer i

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts ''proposition nr SO4-

åldern 14—18 år. Med den speciella karaktär, som universitetscirklarna

ha, torde det vara riktigt att ställa särskilda krav i fråga om dessas deltagare.

Jag utgår således från att samma krav i fråga om studietidens längd

och antal deltagare i sammankomsterna skola ställas på alla studiecirklar,

bortsett från universitetscirklarna. Det synes mig därvid skäligt att göra

en bestämd skillnad mellan krav på studietidens längd och krav på ett

visst minimiantal deltagare. Medan det förra kravet är ett kvalitetskrav,

är det senare kravet närmast en fråga om hur långt statens ekonomiska

stöd bör sträcka sig.

Enligt utredningens förslag skulle för grundcirklar krävas ett minimum

av 24 studietimmar, fördelade på 12 sammankomster, och för bildningsoch

ungdomscirklar ett minimum av 16 studietimmar, fördelade på 8 sammankomster.

I båda fallen har skolöverstyrelsen ansetts böra kunna medgiva

nedsättning. Skolöverstyrelsen har i sitt remissyttrande som ett gemensamt

minimum förordat 20 studietimmar, fördelade på 10 sammankomster.

Från landsbygdsorganisationernas sida har gjorts gällande, att

även ett minimum om 20 studietimmar ingåve allvarliga betänkligheter.

Ett minimum av 16 studietimmar, fördelade på 8 sammankomster, har angivits

som det strängaste krav, som kan uppställas för landsbygdens vidkommande.

För egen del kan jag helt ansluta mig till vad av de olika remissinstanserna

yttrats angående vikten av att landsbygdens studiearbete främjas.

Det synes mig också tydligt, att landsbygdens kommunikations- och arbetsförhållanden

kunna göra avvikelser från en huvudregel nödvändiga. Å

andra sidan finner jag det angeläget, att det studiearbete, som erhåller

statsunderstöd, har karaktären av verkliga studier. En garanti för detta

synes mig ligga i studietidens längd. Särskilt när det gäller studier i elementära

ämnen måste studierna ha en icke alltför obetydlig omfattning, om

något resultat skall nås. Under sådana omständigheter förordar jag i likhet

med skolöverstyrelsen, att som villkor för understöd kräves minst 20 studietimmar,

fördelade på 10 sammankomster. Jag förutsätter dock, att

dispens lämnas i alla sådana fall, där kommunikationer och arbetsförhållanden

göra en dispens motiverad. Likaså utgår jag från att dispens skall

kunna medgivas i fråga om studiecirklar, som syssla med mera kvalificerade

ämnen och där hemarbetet kan väntas vara av betydande omfattning.

Det synes mig angeläget, att dispensförfarandet icke blir alltför omständligt.

Lämpligen torde skolöverstyrelsen böra lämna studieförbunden

meddelande angående de generella villkoren för dispens.

I fråga om kravet på ett visst minimiantal deltagare har, såsom av den

lämnade redogörelsen för remissyttrandena framgått, skolöverstyrelsen föreslagit

en minimisiffra av 8 deltagare, medan från landsbygdsorganisationernas

sida framhållits, att ett minimikrav av 5 deltagare är det strängaste,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts -proposition nr 204-

som kan ifrågakomma för studiecirkel verksamheten på landsbygden. Som

jag redan antytt, är det här fråga om en avvägning av det statliga understödets

omfattning. Under sådana omständigheter finner jag mig kunna

biträda, vad landsbygdsorganisationerna föreslagit, och förordar, att minimiantalet

deltagare fastställes till 5. Jag förordar likaså de av utredningen

förutsatta dispensmöjligheterna i fråga om bland annat musikcirklar.

När det gäller att fastställa de grunder, efter vilka understödet till studiecirkelverksamheten

skall utgå, finner jag det riktigt att, såsom utredningen

föreslagit, låta understödets storlek bestämmas i förhållande till de

verkliga kostnaderna för cirkelverksamheten. Jag kan också ansluta mig

till förslaget, att understödet i princip skall utgå med hälften av cirklarnas

verkliga utgifter för av utredningen angivna ändamål med den begränsning,

som kan ligga däri, att maximibelopp fastställas för de statliga bidragen

till lärare, ledare och korrespondenskurser samt för kostnaderna per

cirkeldeltagare för studieplaner och grundböcker. Jag förordar likaledes, att

ungdomscirklar erhålla ett förhållandevis högre bidrag än cirklar för vuxna

och har intet att erinra mot att bidraget bestämmes till tre fjärdedelar

av kostnaderna för lärare, ledare och korrespondenskurser samt till hälften

av kostnaderna för studieplaner och grundböcker. Det av jordbrukarungdomens

förbund i detta sammanhang framlagda förslaget, att bidragen till

studiecirklarna skulle ökas med 50 procent i samma utsträckning som cirkelmedlemmarna

äro under 18 år, torde i praktiken leda till ett invecklat

redovisningsförfarande, som bör undvikas.

I fråga om de särskilda bidragsbeloppens storlek ansluter jag mig till

vad skolöverstyrelsen föreslagit. Jag förordar alltså en maximer ing av

statsbidraget till 3 kronor per studietimme i fråga om lärararvodet, till en

krona per studietimme i fråga om ledararvodet, till 50 kronor i fråga om

korrespondenskurs och till 5 kronor per cirkelmedlem i fråga om kostnaderna

för studieplaner och grundböcker. För ungdomscirklarna böra dock motsvarande

maximibelopp utgöra 4 kronor 50 öre, en krona 50 öre, 75 kronor

samt 5 kronor.

Utredningen har föreslagit, att bildningscirkel skulle få rätt att med

bidrag av statsmedel i begränsad omfattning anlita föreläsare. Med det

sammanförande av grundcirklar och bildningscirklar, som här har förordats,

torde denna förmån, i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit,

böra beredas samtliga studiecirklar för vuxna. Däremot synes mig icke

tillräckliga skäl föreligga för att, såsom jordbrukarungdomens förbund förordar,

utsträcka rätten till att gälla även ungdomscirklar.

Enligt utredningens förslag skall understöd till annan studiecirkelverksamhet

än universitetscirklar utgå från ett särskilt å riksstaten uppfört

obetecknat anslag. Utredningen har emellertid framhållit, att ett tillämpande

av de av utredningen förordade principerna skulle som konsekvens

kräva ett förslagsanslag. Ett stort antal av de hörda remissinstanserna har

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 20A.

i enlighet härmed föreslagit, att anslaget uppföres som förslagsanslag. I

dessa förslag har skolöverstyrelsen instämt under framhållande av att de

budgettekniska fördelarna av ett obetecknat anslag bleve förhållandevis

obetydliga i jämförelse med de administrativa nackdelarna. Jag kan ansluta

mig till denna skolöverstyrelsens uppfattning. Det synes mig uppenbart,

att det stöd till studiecirkelverksamheten, som avses med här ifrågavarande

anslag, icke når sitt fulla värde, om icke den studiecirkel, som

planerar sitt arbete, på förhand kan veta, att ett statsunderstöd av en viss

omfattning kommer att utgå under förutsättning, att cirkeln fyller vissa

villkor. Jag förordar alltså, att anslaget till understöd åt studiecirkelverksamhet

uppföres som förslagsanslag.

Som framgår av vad jag redan yttrat tillstyrker jag, att understöd på

nytt utgår till universitetscirklar. Jag delar utredningens uppfattning om

värdet av denna kontakt mellan eliten inom folkbildningsarbetet och företrädare

för den vetenskapliga forskningen. I likhet med flertalet av de hörda

universitetsmyndigheterna kan jag emellertid icke förorda utredningens

förslag, att stipendierad docent skall få utbyta sin undervisningsskyldighet

mot skyldighet att leda universitetscirklar och att i samband därmed medel

skola anvisas för inrättande av två nya docentstipendier vid universiteten

i Uppsala och Lund. I stället torde ur det särskilda anslag till understöd

åt universitetscirklar, som enligt utredningens förslag skall ställas till skolöverstyrelsens

förfogande för bland annat anordnandet av studiecirklar,

ledda av läroverkslärare med docentkompetens, böra bestridas lärarkostnaderna

jämväl för av universitetslärare ledda cirklar. Vad utredningen i

övrigt föreslagit med avseende å understödsgrunderna anser jag mig i huvudsak

kunna godtaga. Det synes mig dock skäligt, att — såsom i ett par

av remissyttrandena föreslagits — bidrag av statsmedel jämväl utgår till

bestridande av lärarnas rese- och traktamentskostnader, där sådana förekomma.

Ifrågavarande cirklar torde böra kunna anordnas i anslutning till

såväl universiteten som de båda högskolorna i Stockholm och Göteborg.

Såsom ledare. böra kunna anlitas nuvarande och förutvarande universitetslärare

liksom andra lärare med docentkompetens.

Till frågan om medelsanvisningen för nästa budgetår till ifrågavarande

ändamål tager jag ställning i det följande.

19. Radio.

Utredningen berör radions möjligheter till insatser i bildningsarbetet och

uppdrar vissa allmänna riktlinjer för radions bildningsverksamhet. I anslutning

härtill föreslår utredningen, att staten i sådana fall, då radion tillämnas

en regelbunden plats i det lokala bildningsarbetet, lämnar stöd till anskaffande

av radioapparater för studielokalcrna, och framhåller som önskvärt,

att apparaterna ej förbehållas den ena eller andra organisationen utan

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

att alla på orten befintliga bildningsorganisationer, liksom även eventuellt

förefintliga oorganiserade studiecirklar, gemensamt skola få utnyttja apparaterna.

Förslaget innebär, att bildningsorganisationerna, förutsatt att de

på en ort gemensamt löst lokalfrågan, skola, efter gemensam framställning

av ortens studieorganisationer eller efter framställning av ortens lokala

bildningsråd, erhålla stöd intill halva kostnaden för inköp av radioapparat

för studielokalen. Liksom i fråga om filmapparater i skola och samlingslokaler

förutsätter utredningen i fråga om där befintliga radioapparater, att

de, i den utsträckning det är möjligt, ställas till bildningsarbetets förfogande.

Radiotjänsts styrelse tillstyrker förslaget.

Arbetarnas bildningsjörbund framhåller, att där studieförbundens lokala

organisationer bedriva en så omfattande verksamhet, att de bevisligen äro i

behov av egna lokaler, böra dessa lokaler inte ställas i sämre ställning än

andra lokaler. Statsbidrag till radioapparater borde därför kunna utgå till

studielokaler oavsett ägare.

Jag finner det rimligt, att bildningsorganisationerna på sätt utredningen

föreslagit erhålla stöd för inköp av radioapparater till studielokaler. Till

frågan om storleken av det anslagsbelopp, som för ändamålet bör anvisas

för nästa budgetår, tager jag ställning i det följande. I anslutning till vad

arbetarnas bildningsförbund anfört, förutsätter jag, att understöd skall

kunna utgå för inköp av apparater jämväl till av enskilda studieorganisationer

ägda lokaler, och räknar därvid med att apparaterna — i den mån

det är möjligt — skola ställas även till andra på orten befintliga organisationers

förfogande.

20. Bibliotek.

För att främja i första hand bokförsörjningen på landsbygden föreslår

utredningen ett ökat stöd åt central- och landsbiblioteken. Bland de åtgärder,

som dessa bibliotek skulle kunna vidtaga, om deras resurser ökades,

nämner utredningen ökad vandringsbiblioteksverksamhet (bland annat till

fiskare och till pensionärs- och ålderdomshem), utsändande av startbibliotek

som lån till kommuner utan bibliotek, ökad rådgivning och hjälp åt

småbiblioteken bland annat med katalogisering, utsändande av studiebibliotek

i anslutning till förekommande studieplaner samt anskaffande av

bokbilar, avsedda att möjliggöra en direkt utlåning till bibliotek och andra

låntagare på landsbygden.

För närvarande utgår bidrag av statsmedel till centralbiblioteken med

10 000 kronor per år och bibliotek. Av beloppet, som fastställdes 1929, beräknas

3 000 kronor skola tagas i anspråk för bokinköp. Av återstoden skall

utgå avlöning till en s. k. centralbiblioteksassistent samt dessutom ersätt
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts -proposition nr Sotning

för lokaler, transporter o. s. v. Utredningen föreslår, att anslaget höjes

till 25 000 kronor, och räknar därvid med att höjningen skall möjliggöra

anställandet av ännu en centralbiblioteksassistent för en beräknad årskostnad

av 7 000—8 000 kronor samt en ökning av bokinköpsbeloppet från

3 000 till 6 000 kronor. Återstoden avses för bokbilsverksamhet samt väglednings-

och upplysningsarbete.

Vid stifts- och landsbiblioteken, som för närvarande äro två till antalet,

bestrider statsverket kostnaderna för avlönande av bibliotekarie, amanuens

och vaktmästare samt lämnar ett årligt tillskott till bokinköp och omkostnader.

Övrig personal bekostas av vederbörande stad, som även tillhandahåller

erforderliga lokaler. Ur folkbiblioteksanslaget utgår därutöver ett

understöd å 3 000 kronor årligen till vartdera landsbiblioteket för upprättande

och underhåll av vandringsbiblioteksförråd. Utredningen föreslår

i fråga om dessa bibliotek, att medel anvisas för anställande av ännu en

amanuens vid vartdera landsbiblioteket samt att anslagsposten till vand^

ringsbiblioteksförråd ökas till 10 000 kronor per bibliotek, varav 6 000 kronor

avses för bokinköp och resten för bokbils- samt väglednings- och upplysningsverksamhet.

I samband därmed föreslår utredningen, att anslagsposten

benämnes »Bidrag till vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid

landsbiblioteken».

I övrigt framställer utredningen icke några specificerade förslag i fråga

om folkbiblioteksväsendet utan hänvisar till ett av utredningen inledningsvis

framställt önskemål om en allmän översyn av gällande bestämmelser

rörande understöd åt folkbiblioteksväsendet.

Utredningens förslag om ökade anslag till central- och landsbiblioteken

har genomgående vunnit de hörda remissinstansernas gillande.

Styrelsen för Eskilstuna centralbibliotek framhåller, att den föreslagna

höjningen av beloppet för bokinköp till vandringsbiblioteken samt inrättande

av ytterligare en centralbiblioteksassistenttjänst måste hälsas med

tillfredsställelse, men att det föreslagna anslaget, 25 000 kronor, måste

betraktas som otillräckligt.

1945 års universitetsberedning understryker, att folkbildningsutredningens

förslag om ökat stöd åt centralbiblioteken skulle lända ej blott folkbildningsarbetet

utan även den vetenskapliga utbildningen till gagn, då

dessa bibliotek måste anlitas av ute i landet bosatta akademiker. Liknande

synpunkter anföras av Stockholms högskolas lärarråd.

Styrelserna för stifts- och landsbiblioteken i Linköping och Skara tillstyrka

förslaget i fråga om landsbiblioteken.

I ett par av remissyttrandena föreslås, att lån av vandringsbibliotek skola

vara helt avgiftsfria. Svenska fiskarenas studieförbund påpekar sålunda,

att avgifter inom vissa centralbiblioteksområden få betalas för lån av

vandringsbibliotek, och föreslår, att alla dylika avgifter och fraktkostnader

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2f)Jh

slopas, varigenom landsbygdens befolkning i detta hänseende skulle komma

i samma läge som andra, d. v. s. erhålla fria boklån från de allmänna biblioteken.

Samma förslag framlägges av styrelsen för XJmeå centralbibliotek.

I anslutning till vad utredningen anfört beröras i flera av yttrandena

förslag och åtgärder rörande fofkbiblioteksväsendet i allmänhet. Bland

annat framhålles av styrelsen för Borås centralbibliotek, att det i ytterligare

några avseenden föreligger behov, som böra med det snaraste tillgodoses.

Styrelsen finner sålunda, att anslagsmedlen till resekostnads- och traktamentsersättning

vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek

böra höjas, att tidskriften Biblioteksbladet bör få ökat ekonomiskt stöd

för att kunna lämna en aktuell och kontinuerlig upplysningstjänst vid

bokurvalet samt att behovet av ytterligare kurser för utbildning av bibliotekspersonal

framstår som ett trängande önskemål. Även styrelsen för

Eskilstuna centralbibliotek finner en avsevärd höjning av anslagsmedlen

för inspektionsresor önskvärd.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag och framhåller i anledning

av vad styrelsen för Eskilstuna centralbibliotek anfört om det föreslagna

anslagsbeloppets otillräcklighet, att överstyrelsen räknar med att

även landstingens bidrag till centralbiblioteksverksamheten fortsättningsvis

komma att ökas. Överstyrelsen anför vidare:

Ett par av de hörda biblioteksstyrelserna ha framhållit vikten av att

det höjda centralbiblioteksanslaget får förhållandevis fritt disponeras av

vederbörande bibliotek. Överstyrelsen förutsätter, att så blir fallet och att

det belopp, som icke erfordras för bokinköp och avlöning till centralbiblioteksassistent,

kommer att stå till fri disposition för centralbiblioteksverksamheten.

I likhet med bland annat svenska fiskarenas studieförbund finner

överstyrelsen det vidare riktigt, att som villkor för det högre centralbiblioteksanslaget

föreskrives, att lånen av vandringsbibliotek, som för närvarande

inom vissa centralbibliotekslän äro avgiftsbelagda, skola vara helt

kostnadsfria. Av några av de hörda instanserna har framhållits, att en intensifiering

av centralbiblioteks verksamheten kräver ökade anslag jämväl

för centralbibliotekens inspektionsverksamhet. Överstyrelsen delar denna

uppfattning och erinrar om att den i sina anslagsäskanden till 1947 års

riksdag hemställt om en ökning av det nu utgående anslaget till resekostnads-

och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion från lands- och

centralbibliotek. I den mån personalförhållandena vid centralbiblioteken

komma att möjliggöra en ökad inspektionsverksamhet, torde en ytterligare

ökning av anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar böra

ifrågakomma.

Utredningens förslag i fråga om landsbiblioteken biträdes likaledes av

överstyrelsen, som framhåller, att lånen av vandringsbibliotek böra vara

kostnadsfria även vid dessa bibliotek. I övrigt hänvisar överstyrelsen till

att särskilda sakkunniga tillkallats för utredning av grunderna för statsunderstöd

till folkbiblioteksväsendet och förutsätter, att dessa komma att

uppmärksamma de synpunkter, som folkbildningsutredningen anfört angående

folk- och skolbiblioteks verksamheten i övrigt.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Mai ds proposition nr £04 ■

Statskontoret påpekar, att särskilda sakkunniga tillkallats för utredning

av grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet. I avvaktan

å utredningsresultatet borde enligt ämbetsverkets mening kunna anstå med

en höjning av understöden till central- och landsbiblioteken.

Det är påtagligt, att de nuvarande understöden till centralbiblioteken,

vilkas belopp fastställdes år 1929, icke längre äro tillräckliga för sitt ändamål.

En omedelbar ökning av understöden är angelägen även med hänsyn

till behovet av en intensifiering av centralbiblioteksverksamheten, och en

dylik ökning torde icke föregripa den nu pågående utredningen angående

grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet. I fråga om ökningens

storlek biträder jag utredningens förslag. Likaledes tillstyrker jag utredningens

förslag med avseende å stifts- och landsbiblioteken i Linköping

och Skara.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag torde böra föreskrivas, att lån

av vandringsbibliotek skola vara helt kostnadsfria. Vidare förordar jag på

sätt, som närmare framgår av anslagsberäkningarna i det följande, ökad

medelsanvisning till resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion

från lands- och centralbibliotek samt — i likhet med vad

utredningen föreslagit beträffande övriga folkbildningstidskrifter — en

ökning av det nu utgående understödet till tidskriften Biblioteksbladet.

Vad angår övriga i betänkandet och remissyttrandena berörda frågor

förutsätter jag, att de komma att beaktas vid den pågående utredningen

rörande folkbiblioteksväsendet.

21. Enskilda studier.

Understöd för enskilda studier bör enligt utredningens mening lämnas i

mycket begränsad omfattning och uteslutande avse genomgående av korrespondenskurs

samt endast utgå till personer, som ansöka om understöd

genom något godkänt studieförbund. Utredningen föreslår, att understödsbeloppet

begränsas till högst en tredjedel av kostnaden för kursen samt

att till en och samma person skall utgå högst 25 kronor under samma år.

Det sammanlagda anslagsbeloppet föreslås skola utgöra 10 000 kronor och

fördelas av skolöverstyrelsen mellan de studieförbund, som anmäla sig vilja

ifrågakomma vid fördelningen.

Folkskolinspektören i Gotlands inspektionsområde och Sveriges småskollärarinnejörbund

framhålla, att det förordade anslagsbeloppet är för

lågt. Skolöverstyrelsen påpekar med anledning härav, att den föreslagna

understödsverksamheten är helt ny och anser, att den bör prövas, innan

man ifrågasätter en utvidgning av densamma. Under sådana omständigheter

tillstyrker överstyrelsen förslaget, men föreslår som ytterligare villkor,

att understöd till enskilda studier icke må utgå till personer, som på

annan väg erhålla statsbidrag till sina studier.

Departe
mentschefen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20/t.

I det föregående har jag i princip anslutit mig till utredningens förslag

om statsunderstöd till enskilda korrespondensstudier. Mot utredningens nu

ifrågavarande förslag beträffande understödsbeloppens storlek har jag icke

funnit anledning till erinran. I avvaktan på närmare erfarenheter angående

omfattningen av den studieverksamhet, varom här är fråga, förordar

jag, att anslag för ifrågavarande ändamål uppföres med av utredningen

föreslaget belopp, 10 000 kronor. Mot det av skolöverstyrelsen förordade

särskilda villkoret för understöds utgående har jag intet att erinra.

22. Nya bildningsformer.

Utredningen finner det vara av vikt, att stödmöjligheter skapas för det

fria bildningsarbete, som ännu befinner sig i växande och måhända just

börjat söka sin form genom experiment. Det måste vidare enligt utredningen

skapas möjligheter att stödja försök, som syfta till att utvidga det folkliga

bildningsarbetets område, nyrekrytera dess klientel och nyskapa dess former.

Enligt utredningens mening är det angeläget, att det statliga stöd,

som utredningen finner påkallat för att på här antytt sätt motverka

slentrian på det folkliga bildningslivets område, möta nya behov och stimulera

till nya insatser, gives under så obundna former som möjligt.

För ändamålet föreslår utredningen, att ett anslagsbelopp å 10 000 kronor

skall ställas till skolöverstyrelsens förfogande.

Jordbrukarungdomens jörbund föreslår, att anslagsbeloppet skall utgöra

25 000 kronor, och understryker därvid angelägenheten av att möjligheter

skapas att utvidga det folkliga bildningsarbetets område. Förbundet framhåller,

att dess studieledning sedan länge uppmärksammat detta problem

och särskilt bearbetat frågan om studiecirkelarbetet bland landsbygdens

uppväxande ungdom samt studiet av landsbygdens sociala och kulturella

frågor.

Skolöverstyrelsen erinrar att överstyrelsen i annat sammanhang framhållit,

att den borde ha möjligheter att understödja initiativ för speciell

verksamhet i avlägset belägna landsbygder. Överstyrelsen föreslår, att

20 000 kronor anvisas härför och till stöd åt nya bildningsformer.

Statskontoret framhåller, att, därest behov av medel för särskild experimentverksamhet

anses föreligga, torde frågan om tilldelande av bidrag för

ändamålet i varje särskilt fall böra prövas av Kungl. Maj:t.

Jag delar utredningens uppfattning angående värdet av särskilda anslagsmedel

till stöd för nya initiativ inom folkbildningsarbetet. Icke minst

viktigt synes det mig vara, att folkbildningsarbetets arbetsområde utvidgas

till att omfatta nya samhällsgrupper och nya samhällsskikt. Jag har tidigare

förordat, att särskilda medel anvisas för bildningspropaganda på landsbygden.

Under sådana omständigheter förordar jag, att för här ifråga
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 20/f.

varande ändamål i övrigt anvisas det av utredningen föreslagna beloppet å

10 000 kronor. Då det icke torde vara erforderligt att för den begränsade

understöds verksamhet, varom här är fråga, påkalla Kungl. Maj:ts prövning

i varje särskilt fall, förordar jag, att anslagsmedlen, såsom utredningen

föreslagit, ställas till skolöverstyrelsens disposition.

23. Studieförbund.

För närvarande är under åttonde huvudtiteln uppfört ett särskilt anslag

till bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.

Ur detta anslag utgå nu bidrag till arbetarnas bildningsförbund,

svenska landsbygdens studieförbund, tjänstemännens bildnings verksamhet,

studieförbundet medborgarskolan samt folkuniversitetets nämnd. Därjämte

åtnjuta godtemplarorden, nationaltemplarorden och Sveriges blåbandsförening

understöd för sin studieverksamhet från anslaget till undervisningsoch

upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande. Under

nionde huvudtiteln är upptaget ett anslag till bidrag till svenska fiskarenas

studieförbund, avseende bland annat detta studieförbunds bildningsverksamhet.

Från samma huvudtitel utgår understöd till jordbrukarungdomens

förbund, men detta understöd användes enligt förbundets uppgift icke till

dess bildningsverksamhet. Till Sveriges kristliga bildningsförbund utgå

icke några direkta anslag av statsmedel.

Utredningen föreslår, att bidrag till studieförbundens organisations- och

administrationskostnader i fortsättningen endast skall utgå från ett under

åttonde huvudtiteln uppfört anslag till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader. För att studieförbund skall komma

i åtnjutande av här avsett understöd bör det enligt utredningens

mening fylla vissa villkor. Utredningen föreslår, att det skall omfatta

minst 10 000 medlemmar, som huvuduppgift bedriva studie- och bildningsverksamhet

av riksomspännande karaktär och under föregående år haft

utgifter för folkbildningsarbete å minst 2 000 kronor. Förbundets bildningsverksamhet

skall vidare enligt utredningens förslag stå under överinseende

av en av förbundet utsedd studierektor, vars kompetens för befattningen

skall vara godkänd av skolöverstyrelsen. Som studieförbund må enligt

utredningen undantagsvis kunna godkännas organisation, som har en verksamhet

av liknande karaktär och omfattning som övriga förbund utan att

dock vara uppbyggd på medlemskap, t. ex. folkuniversitetets nämnd. Även

organisationer av sistnämnda karaktär föreslås skola ha studielcdare, som

av skolöverstyrelsen godkänts för ifrågavarande verksamhet. Utredningens

förslag innebär, att intresseorganisationer av politisk, ekonomisk eller

religiös karaktär icke kunna ifrågakomma till understöd för administrationen

av inom organisationernas ram bedriven bildningsverksamhet.

Enligt utredningens mening bör varje studieförbund, som fyller de så
5

— Bihang till riksdagens protokoll 19If7. 1 sand. Nr SO//.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 20Jh

lunda uppställda villkoren, kunna erhålla understöd för sina organisationsoeh

administrationskostnader. Understödet föreslås utgå med högst hälften

av kostnaden för förbundets utgifter för studieändamål, däri inräknade

kostnader för av förbundet anordnade studieledarkurser samt utgifter för

av förbundet anställda distriktsinstruktörer, respektive ämneskonsulenter.

Bidrag borde icke utgå till sådana ändamål, som i annan ordning vore föremål

för statsunderstöd, t. ex. biblioteks- eller allmän föreläsnings verksamhet,

ej heller till sådan verksamhet, som hade kommersiell karaktär, t. ex.

förlagsverksamhet. Vid studieledarkurser borde bidrag utgå — förutom

till kostnader för kursernas anordnande — till deltagarnas kostnader för

resor men ej för kost och logi. Utredningen har diskuterat, om icke understöd

till studieledarkurser borde utgå efter en högre procentsats med hänsyn

till dessa kursers betydelse för bildningsarbetets kvalitet men icke

funnit tillräckliga skäl för att tillerkänna dem en särställning. Ett undantag

göres likväl för studieledarkurser för sjöfolk, vilka liksom de båda instruktörer,

som för närvarande arbeta bland sjöfolket, i överensstämmelse

med beslut av 1946 års riksdag föreslås helt skola bekostas av statsmedel.

Anslaget till studieförbundens administrations- och organisationskostnader

förutsättes skola fördelas av skolöverstyrelsen.

Vad angår de föreslagna villkoren för att studieförbund skall godkännas

som berättigat till understöd för administrationskostnader, framhåller

Sveriges husmodersföreningars riksförbund, att detta förbund enligt utredningens

definition icke skulle kunna rubriceras som studieförbund. Förbundet

fortsätter:

Husmodersförbundet bedriver utan tvekan en riksomspännande bildningsverksamhet,

utan att det dock vare sig kan eller vill sätta denna som

sin huvuduppgift. Den är endast en punkt men en viktig sådan på förbundets

vittomfattande program. Att å andra sidan avskilja förbundets

studiecirklar till ett särskilt studieförbund skulle utan tvivel verka splittrande

på arbetet. — Enligt förbundets uppfattning borde en sammanslutning

sådan som Sveriges husmodersföreningars riksförbund kunna erhålla

statsbidrag utan att ombildas till ett särskilt studieförbund.

Förbundet framhåller, att det skulle behöva statsbidrag till föreläsningsoch

cirkelverksamhet, till inköp av projektionsapparater och grammofonskivor.

N. K. I.-skolan anser det föreslagna villkoret om 10 000 medlemmar

vara i högsta grad odemokratiskt och syfta till att stärka de stora förbundens

monopolställning och försvåra uppkomsten av nya studieförbund

och studieorganisationer. Humanistiska sektionen vid Uppsala universitet

framhåller, att förhållandet mellan en riksorganisations medlemmar och

aktiva i bildningsarbetet deltagande personer torde vara svårt att fastställa.

Sektionen finner det rimligt, att även lokala organisationer komma

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.].

i åtnjutande av statsbidrag till sina organisationskostnader. Liknande synpunkter

anföras av jolkuniv er sitetets nämnd. Å andra sidan föreslår

högerns ung doms] örbund en höjning av medlemsantalet till förslagsvis

25 000. Den av utredningen föreslagna medlemssiffran kommer enligt förbundet

att främja bildandet av nya studieförbund, varigenom anslagen

till centrala administrationskostnader komma att öka.

Utredningens förslag i fråga om principerna för statsunderstödets beräkning

har lämnats utan erinran av flertalet av de hörda remissinstanserna.

Studie förbundet medborgarskolan finner förslaget om statsbidrag med

50 procent vara det ur både praktisk och principiell synpunkt rätta och

riktiga.

Kooperativa förbundet anser metoden att lämna stöd med visst belopp

per redovisad studiecirkel, respektive redovisat studiecirkelbibliotek obetingat

att föredraga framför utredningens förslag och yrkar, att det statliga

stödet till studieförbunden ställes i relation till omfattningen av den bildningsverksamhet,

som bedrives inom förbunden.

Landsorganisationen understryker, att det föreslagna understödet kommer

att bli en god hjälp åt folkbildningsarbetet, men anser, att det i särskilt

två avseenden är otillräckligt och därför bör höjas. Organisationen föreslår,

att studieledarkurser helt bekostas av statsmedel samt att kostnaderna

för av studieförbunden anställda instruktörer och konsulenter bestridas

på samma sätt. För att förhindra att en höjning av bidragen skulle

leda till att studieförbunden anställde för många instruktörer och konsulenter

kan enligt landsorganisationens mening lämpligen en reglering

ske genom att skolöverstyrelsen fastställer det antal, som är erforderligt

för varje studieförbund.

Statskontoret motsätter sig bestämt ett genomförande av utredningens

förslag beträffande bidrag till studieförbundens organisations- och administrationskostnader.

Ämbetsverket framhåller, att någon möjlighet icke föreligger

att kontrollera, att förbunden vidtaga erforderliga åtgärder i syfte

att hålla sina administrationskostnader nere. Statskontoret finner vidare

systemet synnerligen otillfredsställande, då statsunderstöd skulle komma

att utga i relation till bokförda utgifter och icke under hänsynstagande

till förbundens faktiska, ekonomiska läge. Ämbetsverket fortsätter:

Därest medel i ökad utsträckning skulle anses böra ställas till förfogande

föi ändamalet torde - - mom ramen av anvisade medel — organisationerna

böra tilldelas bidrag med de belopp, som med hänsyn till i varje särskilt

fall föreliggande omständigheter kunna befinnas skäliga.

Arbetarnas bildningsförbund och nationaltemplarordens studieförbund

ha föreslagit, att jämväl kursdeltagarnas kostnader för kost och logi skulle

få inräknas i de belopp, som ligga till grund för administrationsbidragen.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag i dess helhet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

Jag anser det lämpligt att de nu från olika huvudtitlar och anslag utgående

understöden till studieförbunden för organisations- och administrationskostnader

i enlighet med utredningens förslag sammanföras och i fortsättningen

utgå från ett under åttonde huvudtiteln uppfört anslag till

Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

I anledning härav bör viss minskning ske av det under åttonde huvudtiteln

uppförda anslaget till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

in. in. för nykterhetens främjande, ur vilket anslag understöd

för studieverksamhet för närvarande utgår till godtemplarordens studieförbund,

nationaltemplarordens studieförbund och Sveriges blåbandsförening.

Jag återkommer till denna fråga i samband med anslagsberäkningarna.

Däremot synes vad jag nyss förordat icke böra föranleda någon

minskning av det under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till Bidrag

till Jordbrukarungdomens förbund, eftersom sistnämnda anslag i allmänhet

synes ha tagits i anspråk för andra ändamål än förbundets bildningsverksamhet.

Vad angår anslaget under samma huvudtitel till Bidrag till Svenska

fiskarenas studieförbund har utredningen vid bifall till dess nu förevarande

förslag ifrågasatt en nedsättning av detta anslag, som nu är uppfört med

15 000 kronor, med 5 000 kronor till 10 000 kronor. Jag erinrar emellertid

om att lantbruksstyrelsen, såsom framgår av årets statsverksproposition,

hemställt, att detta anslag för budgetåret 1947/48 måtte uppföras med

25 000 kronor. I avvaktan på resultatet av då pågående utredning rörande

frågan om fiskets undervisningsproblem har Kungl. Maj:t emellertid föreslagit,

att anslaget för nästa budgetår skulle uppföras med oförändrat belopp,

15 000 kronor. Under sådana omständigheter torde någon förändring

av anslagets belopp icke nu böra ifrågasättas.

De av utredningen föreslagna villkoren för att ett studieförbund skall

erhålla understöd för organisations- och administrationskostnader fmner

jag väl avvägda. Det synes mig salunda riktigt, att understöd för detta

ändamål utgår endast till organisationer med studie- och bildningsverksamhet

som sin huvuduppgift. Detta hindrar givetvis icke, att även organisationer,

som ha andra huvuduppgifter, kunna erhålla bidrag till inom förbundet

anordnade studiecirklar. Även till av sådana organisationer anordnad

föreläsningsverksamhet kan bidrag utgå med anlitande av de särskilda

anslagsmedlen till föreläsningsverksamhet på orter, där lokala föreläsningsanstalter

icke finnas, eller genom andra organisationer än dylika anstalter.

Jag finner det vidare lämpligt, att ett icke alltför litet minimiantal

medlemmar kräves. Ur praktiska och organisatoriska synpunkter är det

icke önskvärt, att studiearbetet splittras på ett oproportionerligt stort antal

organisationer. Å andra sidan synes mig medlemssiffran icke böra sättas

så högt, att mindre organisationer skulle nödsakas uppgå i större, med

vilka de sakna organisatoriskt sammanhang.

När det gäller att avväga grunderna för statsunderstödet till studieför
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts ''proposition nr S04.

bunden, synes det mig riktigt att låta understöden utgå i förhållande till

bildningsverksamhetens omfattning. Att — såsom i ett av remissyttrandena

föreslagits — som en mätare på denna omfattning använda antalet av

organisationen redovisade studiecirklar och studiecirkelbibliotek torde emellertid

av praktiska skäl vara mindre lyckligt med hänsyn till svårigheten

att erhålla användbara statistiska uppgifter. Med en beräkningsgrund som

den sålunda ifrågasatta skulle exempelvis ett förbund, som redovisar två

studiecirklar med fem medlemmar vardera, bliva gynnsammare ställt än

om förbundet redovisade endast en cirkel med tio medlemmar, trots att

studiearbetet i de båda fallen torde vara likvärdigt.

En riktigare mätare av studieförbundens verksamhet torde vara att

finna i förbundens utgifter för bildningsverksamheten. Genom att, såsom

utredningen föreslagit, högst halva kostnaden för denna verksamhet skall

bestridas av statsmedel, torde man kunna utgå från att organisationerna i

eget intresse skola komma att tillse, att erforderlig sparsamhet iakttages.

Jag förutsätter vidare, att det föreslagna maximibidraget i mån av medelstillgång

endast beviljas, därest skolöverstyrelsen, som i enlighet med föreliggande

förslag torde böra pröva och avgöra ansökningar om bidrag för

ifrågavarande ändamål, finner vederbörande studieförbunds organisationsoch

administrationskostnader stå i rimligt förhållande till studieverksamhetens

omfattning.

Med anledning av den mot utredningens förslag av statskontoret framställda

anmärkningen, att statsunderstöd skulle komma att utgå i relation

till bokförda utgifter och icke under hänsynstagande till förbundens faktiska

ekonomiska läge, må framhållas, att förbundens inkomster i huvudsak

utgöras av medlemsavgifter och att syftet med det föreslagna statsunderstödet

i första hand torde få anses vara att nedbringa organisationers

och enskildas kostnader för här ifrågavarande ändamål.

De gjorda yrkandena om förmånligare understödsgrunder än de av utredningen

föreslagna anser jag mig icke böra förorda, utan jag biträder

jämväl härutinnan utredningens förslag. Till frågan om medelsanvisningen

för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål tager jag ställning i det

följande.

24. Samverkan inom folkbildningsarbetet.

Enligt utredningens mening bör ett lokalt samarbete inom bildningsarbetet

eftersträvas. Ett obligatoriskt organ anses emellertid icke för närvarande

böra komma till stånd. Det anses riktigare, att behovet får växa

fram av sig självt. Enligt utredningens övertygelse kommer ett sådant

behov att göra sig allt starkare gällande, icke minst om utredningens förslag

angående ökat statligt stöd till bildningsverksamheten blir förverkligat.

Utredningen framhåller, att det bör ligga i varje kommuns egen hand att

avgöra, vilken form för samarbete som bäst passar kommunen. Först när*

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 20Jh

större erfarenhet vunnits, torde det vara möjligt att överblicka, i vad

mån några normerande bestämmelser äro erforderliga. Utredningen räknar

i det avseendet med att bildningsorganisationerna själva skola ha sin uppmärksamhet

fäst på saken och vidtaga de åtgärder, som kunna ankomma

på dem.

Även om utredningen förmenar, att ett fastare lokalt samarbete icke bör

uppställas som villkor för statsunderstöd till bildningsverksamheten, finner

den nu gällande föreskrifter om samarbete i fråga om föreläsnings- och

folkbildningskursverksamhet böra utvidgas. Utredningen föreslår sålunda,

att samarbete skall sökas icke endast med de statsunderstödda folkbildningsorganisationerna

utan även med andra inom kommunen verksamma

folkbildningsorganisationer liksom med övriga organisationer, som ha bildningsverksamhet

på sitt program.

Som samarbetsorgan för studieförbundens huvudorganisationer fungerar

Samverkande bildningsförbunden. I organisationen ingå de nio nuvarande

studieförbunden. Annan bildningsverksamhet är däremot ej representerad.

Organisationen avser att vara en kontaktorganisation för att undvika

att olika arrangemang och aktioner kollidera och samtidigt en organisation

för lösande av sådana frågor, som bättre lösas samfällt än av varje delorganisation

för sig. I utgivandet av tidskriften P olklig kultur har Samverkande

bildningsförbunden en av sina huvuduppgifter. Däremot har organisationen

icke fattat som sin uppgift att samordna bildningssträvandena

inom de olika förbunden. Enligt utredningens mening bör Samverkande

bildningsförbunden även framgent betraktas icke som en bildningsorganisation

vid sidan av andra utan som ett samarbetsorgan. Såsom sådant bör

organisationen enligt utredningens mening icke erhålla något särskilt administrationsanslag.

Utredningen framhåller, att det som hittills bör ankomma

på de i Samverkande bildningsförbunden ingående organisationerna

att finansiera samarbetsorganisationen med hjälp av de medel i form

av bland annat statligt understöd, som dessa disponera. Denna syn på förhållandena

utesluter icke enligt utredningens mening, att statsunderstöd

för särskilda ändamål skulle kunna utgå till Samverkande bildningsförbunden.

Vidare förutsätter utredningen, att understöd liksom hittills kommer

att utgå till tidskriften Folklig kultur; med hänsyn till de stegrade tryckningskostnaderna

och vikten av att bildningsarbetet förfogar över ett slagkraftigt,

stimulerande och samlande organ föreslår utredningen en ökning

av understödet från 3 500 kronor till 4 500 kronor. Samma ökning bör enligt

utredningens mening komma den andra statsunderstödda folkbildningstidskriften,

Studiekamraten, till del.

Även Folkbildningsförbundet, som utgör samarbetsorgan för bland annat

länens föreläsnings- och folkbildningsförbund, bör enligt utredningens uppfattning

finansieras genom tillskott från dess olika medlemmar. Utredningens

förslag om ett anslag till förbundet för möjliggörande av en konsulent
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 .f.

verksamhet i anslutning till folkbildningskurserna utgör enligt utredningens

mening icke något avsteg från denna princip utan innebär endast, att förbundet

av praktiska skäl får fördela anslaget bland de anslutna organisationerna.

Vad utredningen anfört i fråga om Samverkande bildningsförbunden,

har föranlett erinringar från godtemplarordens studieförbund, som framhåller,

att Samverkande bildningsförbunden med säkerhet skulle ha betydligt

större utsikter att kunna fylla sin uppgift på ett tillfredsställande sätt,

om organisationen vore självförsörjande.

Samverkande bildningsförbunden anför:

_ Utredningen har hänvisat till, att studieförbunden genom de av utredningen

föreslagna ökningarna av deras administrationsbidrag även i fortsättningen

böra finansiera samarbetsorganet och även få bättre möjligheter

att göra detta än hittills. Principen kan synas väl motiverad och det förefaller

i sak mindre viktigt, om administrationsanslaget till Samverkande

bildningsförbunden går via studieförbunden eller direkt. De anslutna medlemsorganisationerna

torde under alla omständigheter få lämna årliga tillskott

utöver ett eventuellt statsbidrag. Mot detta förslag talar dock den

omständigheten, att ett av de i Samverkande bildningsförbunden ingående

studieförbunden, Sveriges kristliga bildningsförbund, icke åtnjuter statsbidrag.

Vidare har Samverkande bildningsförbunden kommit att anlitas såsom

kontaktorgan åt olika håll för uppgifter, som icke direkt kan sägas

beröra de anslutna organisationernas verksamhet men likväl torde vara av

vikt för bildningsrörelsen i dess helhet. Som exempel kan nämnas, att Samverkande

bildningsförbundens sekretariat under de gångna åren haft ett

mycket intimt samarbete med centralrådet för religiös och kulturell upplysningsverksamhet

inom försvaret (sedermera försvarsväsendets personalvårdsnämnd)

och försvarsstabens personalvårdsavdelning. Det vore otvivelaktigt

av värde, om dessa förbindelser kunde vidareutvecklas och bildningsrörelsen

på det sättet mera direkt engagerades i denna viktiga verksamhet.

Under tiden efter fredsslutet har Samverkande bildningsförbunden

också svarat för en del kontakter och informationstjänst till utländska besökare

av olika kategorier. Vid de stora folkbildningsstämmor, som anordnats

under senare år av Samverkande bildningsförbunden, ha inbjudningar

utsänts till samtliga organisationer och institutioner, som haft bildningsarbete

på sitt program, och bland annat har folkbildningsutredningen

haft tillfälle att inför dessa församlingar få betydelsefulla frågor diskuterade.

Ett direkt statsbidrag till Samverkande bildningsförbunden borde''

verka stimulerande på studieförbundens insatser i dylika allmänna bildningsuppgifter.

Skolöverstyrelsen tager i sitt utlåtande över betänkandet ställning till en

av Samverkande bildningsförbunden före betänkandets avlämnande hos

Kungl. Maj:t gjord framställning, som remitterats till skolöverstyrelsen

för yttrande, i vilken hemställes om statsbidrag för organisationens administrationskostnader

med 5 000 kronor för nästkommande budgetår. Överstyrelsen

avstyrker denna framställning och ansluter sig jämviil i övrigt

till vad utredningen föreslagit.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Departe
mentschefen.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 20 Jt.

För att främja lokalt samarbete i kommunerna föreslår centralbyrån i

Lund för populära vetenskapliga föreläsningar, att årligen på lämplig tid en

konferens hålles mellan bildningsorganisationerna inom en kommun för

dryftande av åtgärder i samarbetets tecken.

En samverkan inom bildningsarbetet är angelägen ur praktiska och ekonomiska

synpunkter men har även ett ideellt värde, som icke bör underskattas.

Jag delar emellertid utredningens uppfattning, att något obligatoriskt

organ för det lokala samarbetet icke bör tillskapas. Liksom utredningen

förutsätter jag, att bildningsorganisationerna själva taga de initiativ,

som kunna vara erforderliga. Jag utgår från att de därvid även uppmärksamma

det behov av årliga konferenser, som centralbyrån i Lund

för populära vetenskapliga föreläsningar betonat.

Mot utredningens förslag om vissa ändringar i gällande föreskrifter om

samarbete i fråga om föreläsnings- och folkbildningskursverksamheten har

jag intet att erinra.

Beträffande Samverkande bildningsförbunden framhåller utredningen, att

denna organisation även framgent bör betraktas icke som en bildningsorganisation

vid sidan av andra utan som ett samarbetsorgan och som

sådant finansieras av sina huvudmän, studieförbunden. I likhet med skolöverstyrelsen

kan jag ansluta mig till denna uppfattning, som förutsätter,

att studieförbunden få medräkna sina bidrag till samarbetsorganet i de utgifter,

som skola läggas till grund vid beviljandet av bidrag till förbundens

administrationskostnader. Jag biträder även utredningens förslag om en

höjning av understödet till vardera av tidskrifterna Folklig kultur och Studiekamraten

med 1 000 kronor till 4 500 kronor.

25. Tillsynsmyndighet.

Utredningen understryker, att en av de viktigaste grundvalarna för det

fria folkbildningsarbetet skulle ryckas undan genom en byråkratisering av

bildningsverksamheten. Å andra sidan finner utredningen det uppenbart,

att statsmakterna ha både rätt och skyldighet att kräva en viss kontroll

rörande användningen av de förhållandevis stora belopp, varom här är

fråga. Enligt utredningens mening kan en dylik kontroll, som beaktar

bildningsarbetets fria karaktär och förenas med en rådgivande verksamhet,

innebära ett stimulerande inslag i folkbildningsarbetet.

Utredningen föreslår, att skolöverstyrelsen även i fortsättningen skall

vara tillsynsmyndighet för det fria folkbildningsarbetet. Med de väsentligt

ökade understöd till bildningsarbetet, som utredningen funnit behövliga,

finner utredningen en förstärkning av arbetskrafterna inom skolöverstyrelsen

vara nödvändig.

För närvarande handläggas frågor rörande allmän folkbildning av fjärde

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr S04.

roteln inom skolöverstyrelsens folkskolavdelning. Till samma rotel höra

ärenden angående kommunala folkskolinspektörer och överlärare, dövstumundervisning,

folkhögskolor, specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och

skogsstuderande, nykterhetsundervisning, skolbarnsbespisning, skolradio,

skolfilm och skolsparkasseverksamhet, tidskrifter och årsböcker. Till roteln

äro knutna ett undervisningsråd som rotelchef, två amanuenser, av vilka

den ene, som är halvtidsanställd, är föredragande för frågor angående föreläsningar

och folkbildningskurser, samt ett likaledes halvtidsanställt e. o.

kanslibiträde. De båda halvtidsanställda tjänstemännen ha under tre

månader om året heltidstjänst.

Utredningen föreslår, att frågorna rörande allmän folkbildning i fortsättningen

handläggas av en särskild folkbildningsrotel inom överstyrelsens

folkskolavdelning. På grund av det nära sambandet mellan folkbildningsarbetet

och folkhögskolorna föreslås, att även ärenden rörande dessas verksamhet

skola handläggas av denna rotel liksom ärenden rörande nykterhetsundervisningen

och rörande allmän ungdomsvård. I detta avseende erinrar

utredningen om att ungdomsvårdskommittén i skilda sammanhang föreslagit

skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet. Ärenden rörande folk- och

skolbibliotek böra däremot enligt utredningens mening såsom hittills handläggas

av biblioteksroteln.

Utredningen ingår icke närmare på den ändrade arbetsfördelningen inom

överstyrelsens folkskolavdelning, som blir en följd av utredningens förslag

om inrättande av en folkbildningsrotel. Den minskning av den nuvarande

fjärde rotelns arbetsbörda, som folkbildningsärendenas överflyttning till en

särskild rotel innebär, torde enligt utredningens uppfattning komma att till

stor del uppvägas av den ökning som är att emotse beträffande andra under

roteln hörande ärenden, framför allt frågorna rörande tillsättandet av överlärartjänster

samt skolmåltidsverksamheten. Till roteln anses vidare kunna

överföras ett antal ärenden från andra särskilt arbetsbelastade rotlar inom

folkskolavdelningen. Utredningen utgår följaktligen från att fjärde roteln

bibehålies, om än med viss minskning av den till roteln knutna personalen.

Såsom chef för folkbildningsroteln räknar utredningen med ett undervisningsråd

och förutsätter därvid, att vid befattningens tillsättande den

största hänsyn tages till vederbörandes förtrogenhet med folkbildningsarbetets

särskilda problem. Vid undervisningsrådets sida anses böra ställas

två konsulenter för allmän folkbildning med den arbetsfördelning dem

emellan, som skolöverstyrelsen kan komma att bestämma. Konsulenterna

föreslås inplacerade i lönegraden A 24, d. v. s. samma lönegrad som skolöverstyrelsen

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår funnit sig böra

föreslå för överstyrelsens nu i 21 lönegraden placerade biblioteks- och

gymnastikkonsulenter. Om konsulentorganisationen skall kunna innebära

den stimulans, som utredningen avsett, finner utredningen det vara av vikt,

att löneställningen blir sådan, alt dugande krafter kunna förvärvas. I

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 20/+.

huvudsak beräknas den ene av konsulenterna komma att syssla med frågor

rörande föreläsningar och kurser och den andre med frågor rörande studiecirklar.

Utredningen har övervägt, huruvida ytterligare en konsulent borde

anställas, närmast för rådgivning i anslutning till korrespondensundervisning

av olika slag, men har icke funnit behovet av en sådan konsulent för

närvarande tillräckligt styrkt. Till folkbildningsroteln anses vidare böra

knytas konsulenten för nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning

samt folkhögskolinspektören, båda arvodesavlönade. Utredningen räknar

därjämte med att en byråsekreterare knytes till roteln som biträde vid

handläggningen av förekommande ärenden. Till roteln anses slutligen från

nuvarande fjärde roteln böra överföras den halvtidsanställde av de båda

amanuenserna liksom det likaledes halvtidsanställda kanslibiträdet, vilkas

arbetskraft för närvarande i huvudsak tages i anspråk för handläggning av

ärenden rörande föreläsningar och bildningskurser. Med hänsyn till de

väsentligt vidgade arbetsuppgifterna räknar utredningen med att båda befattningarna

ombildas till heltidstjänster.

Vid sidan av den föreslagna folkbildningsroteln inom skolöverstyrelsen

föreligger enligt utredningens mening ett uppenbart behov av ett rådgivande

och initiativtagande organ, så sammansatt, att det kan sägas representera

hela det frivilliga bildningsarbetet i vårt land. Något sådant organ

finnes icke för närvarande. För ändamålet föreslår utredningen, att en

statens folkbildningsnämnd, knuten till skolöverstyrelsens folkbildningsrotel,

tillsättes. En sådan nämnd skulle enligt utredningens mening betyda

ett kraftigt stöd för rotelns rådgivande verksamhet; den skulle genom

att själv taga initiativ på folkbildningsområdet kunna verksamt befordra

bildningsarbetets utveckling; den skulle kunna ingripa mot eventuella

osunda tendenser, vare sig dessa taga sig uttryck i statlig byråkrati eller

organisationbunden likriktning; den skulle slutligen, om så befanns lämpligt,

kunna höras i samband med att skolöverstyrelsen avgav sina riksdagspetita

rörande folkbildningsfrågor.

Som ordförande i nämnden föreslås chefen för folkbildningsroteln skola

fungera och som sekreterare lämplig person bland rotelns övriga personal.

Vad angår nämndens sammansättning i övrigt, har utredningen diskuterat,

huruvida ledamöterna skola utses av Kungl. Maj:t eller av vederbörande

organisationer. Med hänsyn till att nämnden skall vara ett representativt

organ, har utredningen stannat för det senare alternativet. De organisationer,

som enligt förslaget skola representeras i nämnden genom vardera

en representant utsedd för en tid av två år äro följande: vart och ett av

de statsunderstödda studieförbunden, föreläsningsförbundens riksorganisation,

folkbildningsförbundet, envar av de statsunderstödda centralbyråerna

för förmedling av föreläsningar, svenska folkhögskolans lärarförening, AB

radiotjänst, Sveriges allmänna biblioteksförening, försvarsstaben, riksförbundet

för bildande konst, amatörteaterns riksförbund och musikfrämjan
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £04■

det. Därjämte föreslås, att universiteten skola representeras genom en av

universitetskanslern för samma tid utsedd ledamot. För varje ledamot skall

i samma ordning utses suppleant.

Enligt utredningens mening bör folkbildningsnämnden normalt sammanträda

endast en gång om året, varvid chefen för folkbildningsroteln skulle

lämna en översikt över folkbildningsarbetets utveckling under det gångna

året. Om skolöverstyrelsen så funne lämpligt eller tio av nämndens ledamöter

det begärde, skulle nämnden kunna sammankallas även mellan de

årliga sammanträdena för behandling av viss fråga.

Förslaget om en särskild rotel inom skolöverstyrelsen för handläggning

av frågor rörande folkbildningsarbetet tillstyrkes av skolöverstyrelsen, som

finner förslaget vara väl avvägt och erforderligt för att kunna möta de behov,

som omedelbart inställa sig vid ett genomförande av vad utredningen

i övrigt förordat. Skulle emellertid utredningens förslag om korrespondensinstitutens

ställande under överstyrelsens inspektion redan nu vinna statsmakternas

bifall, finner överstyrelsen ytterligare en konsulent erforderlig.

Även ungdomsvårdskommittén finner en tredje konsulent böra komma i

fråga. Kommittén anför bland annat:

Det kan ifrågasättas, om de allmänt ungdomsvårdande uppgifter, som tidigare

föreslagits hänvisade till skolöverstyrelsen, kunna tillgodoses vid sidan

om folkbildningsärendena, såvida icke en särskild konsulent får handlägga

dem. Förr eller senare torde också i någon form ett stöd åt ungdomens föreningsliv

bli aktuellt. — Det förslag om stöd åt verksamheten vid fritidsgårdar,

som ungdomsvårdskommittén inom kort framlägger, ökar ytterligare

arbetsuppgifterna inom ungdomsvårdens område. Med hänsyn härtill

anser ungdomsvårdskommittén alla skäl tala för att den av utredningen

föreslagna folkbildningsroteln får karaktär av folkbildnings- och ungdomsvårdsrotel

och att utom föreslagna konsulenter jämväl tillsättes en konsulent

med uppgift att handha allmänt ungdomsvårdande angelägenheter,

ärenden rörande fritidsgårdar, korrespondensundervisning och eventuellt

sådana fritidssysselsättningar för ungdom, som icke faller under beteckningen

studiecirklar.

Statskontoret framhåller, att behovet av en utökning av personalen hos

skolöverstyrelsen icke kan bedömas av föreliggande utredning. Frågan bör

enligt ämbetsverket upptagas till prövning i samband med den av statskontoret

vid tidigare tillfällen förordade översynen av överstyrelsens organisation.

De föreslagna nya konsulentbefattningarna anser statskontoret böra

tills vidare placeras i nuvarande 21 lönegraden.

Den föreslagna folkbildningsnämnden har tillstyrkts av de hörda remissinstanserna.

Landsorganisationen betonar dock, att nämnden icke bör få

karaktären av en övervakande nämnd. Samverkande bildnings för bunden

framhåller, att eu viss kontinuerlig kontakt mellan skolöverstyrelsen och

bildningsrörelsen helt visst kan vara av värde men att det starkt kan ifråga
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

sättas, om denna nämnd bör få den exekutiva karaktär, utredningen tydligen

tänkt sig, då den i betänkandet anför nämndens möjliga arbetsuppgifter.

Organisationen anför vidare:

Skall en sådan nämnd komma till stånd, bör den enligt Samverkande

bildningsförbundens mening ha en rent rådgivande karaktär och dess beslut

skall icke kunna betraktas såsom bindande för de organisationer, som utse

representanter i nämnden. Detta förbehåll synes stå i samklang med utredningens

i övrigt starkt understrukna uppfattning, att den fria bildningsverksamheten

alltjämt bör vara fri och frivillig.

Skolöverstyrelsen finner det självklart, att nämnden endast skall ha rådgivande

uppgifter och sålunda icke ha att fatta beslut å de representerade

organisationernas vägnar. Enligt överstyrelsens mening bör nämnden givetvis

icke kunna etablera sig som ett representativt organ för folkbildningsarbetets

övriga uppgifter.

Vad nämndens sammansättning beträffar, uttalar Sveriges folkskollärarförbund

önskemålet, att folkskolans lärare bliva företrädda i nämnden.

Skolöverstyrelsen finner det motiverat, att de olika lärarkategorierna bliva

företrädda, och föreslår, att nämnden utökas med en representant för vardera

federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening och läroverkslärarnas

riksförbund.

N. K. I.-skolan framhåller önskvärdheten av att korrespondensinstituten

representeras i nämnden eller också att en särskild nämnd organiseras för

frågor i samband med korrespondensundervisningen. Hermods korrespondensinstitut

uttalar önskemål om att institutet blir företrätt i nämnden.

I fråga om nämndens arbetssätt föreslår jordbrukarungdomens förbund,

att antalet ordinarie sammanträden ökas till fyra och att nämnden dessutom

sammanträder, så snart skolöverstyrelsen eller fem ledamöter så begära.

Samma önskemål om fyra sammanträden årligen framlägges av Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation. Nåtionaltemplarordens studieförbund

ifrågasätter, huruvida icke nämnden inom sig bör få utse ordförande

och sekreterare, vilka mellan de sällan återkommande sammanträdena skulle

kunna stå folkbildningsrotelns chef till tjänst med erforderliga upplysningar

och kontakter.

Den ökade omfattning, som statsunderstödet till folkbildningsarbetet

kommer att få vid bifall till vad jag i det föregående förordat, gör en förstärkning

av skolöverstyrelsens arbetskrafter oundgänglig. I likhet med utredningen

och remissinstanserna finner jag det därvid angeläget, att överstyrelsen

sättes i stånd att vid sidan av nödig kontroll över statsunderstödens

användning bedriva en rådgivande och stimulerande verksamhet.

Jag förordar förslaget om inrättande av en särskild folkbildningsrotel

inom skolöverstyrelsen med ett undervisningsråd såsom chef. Jag kan även

biträda utredningens förslag om inrättandet av två konsulentbefattningar

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

för allmän folkbildning. Härutöver torde en viss förstärkning av överstyrelsens

biträdes- och amanuenspersonal bliva erforderlig vid bifall till

de av mig förordade åtgärderna till främjande av folkbildningsarbetet. Till

frågan härom och till spörsmålet om lönegradsplaceringen av de nya konsulentbefattningarna

tager jag ställning vid anmälan denna dag av frågan om

skolöverstyrelsens anslagsbehov för nästa budgetår.

Med avseende å den föreslagna folkbildningsnämnden kan jag i huvudsak

biträda vad utredningen föreslagit. Jag delar utredningens uppfattning,

att en dylik nämnd skulle betyda ett värdefullt stöd för folkbildningsrotelns

verksamhet. Liksom skolöverstyrelsen förutsätter jag, att nämnden

uteslutande skall vara ett rådgivande organ. Nämnden synes mig, såsom

överstyrelsen förordat, böra utökas med en representant för federationen

Sveriges allmänna folkskollärarförening och en för läroverkslärarnas riksförbund.

Däremot är jag icke beredd att nu tillstyrka en ytterligare utökning

av nämnden i förhållande till utredningens förslag för att möjliggöra

en representation för korrespondensinstituten. Folkbildningsrotelns chef

torde, såsom utredningen föreslagit, böra tjänstgöra såsom ordförande vid

nämndens sammanträden. Erfarenheterna torde få utvisa, om det kan anses

tillfyllest, att nämnden normalt sammanträder endast en gång per år. Mot

förslaget, att nämnden skall sammanträda, då minst fem ledamöter så önska,

har jag icke något att erinra. Nämndens genom val utsedda ledamöter torde

vid deltagande i sammanträde med nämnden böra äga åtnjuta dagarvode

enligt kommittékungörelsen samt resekostnads- och traktamentsersättning

enligt rese- och trakt amentsklass IA i allmänna resereglementet. Till

medelsanvisningen härför tager jag ställning i annat sammanhang.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204-

Departe
mentschefen.

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Stifts- och landsbiblioteken:

Avlöningar.

Detta anslag är för närvarande uppfört med 42 500 kronor. Personalförteckning

och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser äro införda

på sid. 470 i statsliggaren.

Biblioteksstyrelsen i Linköping har hemställt om en mindre höjning av

bibliotekets medel till avlöningar till icke-ordinarie personal, medan biblioteksstyrelsen

i Skara hemställt om oförändrad medelsanvisning.

I det föregående har jag tillstyrkt 1944 års folkbildningsutrednings förslag

om anställande av ytterligare en amanuens vid vartdera av biblioteken

i Linköping och Skara.

Anställandet av dessa amanuenser samt regleringen av befordringsgången

för amanuenspersonalen kunna beräknas påkalla en höjning av

icke-ordinarieposten med 9 800 kronor till 22 100 kronor och av posten

till rörligt tillägg med 1 400 kronor till 7 200 kronor.

Den allmänna löneregleringen medför en höjning av ordinarieposten med

13 900 kronor till 38 300 kronor och av icke-ordinarieposten med 15 500

kronor till 37 600 kronor, medan den nyss till 7 200 kronor beräknade

anslagsposten till rörligt tillägg kan minskas med 2 600 kronor till 4 600

kronor.

Ifrågavarande anslag bör alltså uppföras med (38 300 -f 37 600 +

+ 4 600 =) 80 500 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 38 000

kronor.

2. Förslagsanslaget till Understöd åt folkbiblioteksväsendet.

Detta anslag är nu uppfört med 2 341 000 kronor och är fördelat på

följande sätt:

1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus-, truppförbands
och

sjömansbibliotek, förslagsvis..................kronor 2 116 900

2. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet, förslagsvis

........................................ » 13 000

3. Centralbibliotek ................................ » 170 000

4. Vandringsbiblioteksförråd vid stifts- och landsbib
liotek

......................................... » 6 000

5. Resekostnads- och traktamentsersättningar vid bib
lioteksinspektion

från lands- och centralbibliotek ... » 7 100

6. Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek ....... » 6 000

7. Tillägg till grundkatalog ........................ » 4 500

8. Tidskrifter .................................... » 10 500

9. Bibliotekskurser ................................ » 7 000

Summa kronor 2 341 000.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 20/+.

Vid min anmälan i det föregående av 1944 års folkbildningsutrednings

betänkande har jag tagit ställning till vissa anslagsfrågor rörande posterna

3, 4 och 8.

Skolöverstyrelsen har i sina den 31 augusti 1946 dagtecknade anslagsäskanden

för nästa budgetår hemställt om höjning av samtliga anslagsposter

utom posterna 2, 4, 6 och 7 med sammanlagt 186 000 kronor. Överstyrelsen

har därvid anfört i huvudsak följande.

I o 1 k-, studiecirkel-, s k o 1-, s j u k h u s-., truppförbands-

och sjöman sbibliotek. Vid anslagsberäkningen har

överstyrelsen, i likhet med föregående år, utgått från de understöd, som

anvisats för närmast föregående kalenderår. För kalenderåret 1945 uppgingo

de av överstyrelsen anvisade statsunderstöden, vilka belastat anslaget

för budgetåret 1945/46, till inalles omkring 2 255 500 kronor, alltså ett belopp,

som med icke fullt 140 000 kronor överstiger det för innevarande

budgetåret förslagsvis uppförda. Ökningen vittnar om att de lokala biblioteksanslagen,

vilka ligga till grund för statsunderstöden, fortsatt att stiga.

Vad enbart de kommunala och med dem likställda folkbiblioteken samt

folkskolebiblioteken angår, visar en närmare undersökning, att, medan

dessa bibliotek år 1941 i lokala bidrag uppburo sammanlagt 3 797 233 kronor

och år 1943 4 574 015 kronor, motsvarande belopp för år 1945 uppgår

till 5 195 231 kronor. Siffrorna visa, att kommunerna åtagit sig avsevärt

ökade kostnader för biblioteksverksamheten. .Mot den ovannämnda ökningen

av statsunderstöden till samtliga bibliotekstyper om 140 000 kronor

svarar en ökning av de lokala bidragen enbart till de nu nämnda bibliotekstyperna

om mer än 350 000 kronor.

Vid anslagsberäkningen bör vidare hänsyn tagas till den höjning av

understödet till svenska sjömansbiblioteket, som 1946 års riksdag beslutat.

Den härav föranledda ökningen av anslagsbehovet uppgår till 15 000 kronor.

Då för närvarande inga andra utgångspunkter än de här anförda föreligga

i fråga om statsanslagets beräkning, har överstyrelsen stannat vid

att för nästa budgetår föreslå anslagspostens uppförande med (2 255 500 -f+

15 000 =)_2 270 500, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en ökning med 153 600 kronor.

C e n t r a 1 b i b 1 i o t e k. För närvarande finnas centralbibliotek inrättade

i sammanlagt 16 län, vartill komma landsbibliotek med centralbiblioteksuppgifter

i ytterligare två län. Genom beslut vid 1946 års riksdag

ha medel anvisats för inrättande av ytterligare två centralbibliotek från

och med ingången av år 1947.

För budgetåret 1947/48 hemställer överstyrelsen om anslag till två nya

centralbibliotek och förutsätter därvid, att biblioteken träda i verksamhet

från och med ingången av år 1948. Sedan de av 1946 års riksdag beslutade

nya centralbiblioteken trätt i verksamhet, sakna fyra län central- eller

landsbibliotek. Överstyrelsen har tidigare ansett sig böra tillstyrka förslag

om upprättande av landsbibliotek dels i Växjö och dels i Västerås. Då enligt

gällande föreskrifter centralbibliotek icke må upprättas i liin, där landsbibliotek

finnes, skulle alltså vid ett bifall till överstyrelsens förslag centralbiblioteksorganisationen

vara slutligt genomförd från och med ingången

av år 1948. Överstyrelsen vill i detta sammanhang icke underlåta att understryka

vikten av att de bada landsbiblioteken i Växjö och Västerås sna
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj ds proposition nr 20J+.

rast möjligt komma till stånd, varigenom samtliga län skulle vara försedda

med central- eller landsbibliotek. Vad angår de av överstyrelsen nu föreslagna

nya centralbiblioteken torde det ankomma på Kungl. Maj:t att i

sinom tid i den ordning biblioteksförfattningen föreskriver pröva frågan

om bibliotekens förläggning.

Resekostnads- och traktamentsersättningar vid

bibliotek sinspektion från lands- och centralbibliotek.

Denna anslagspost har för innevarande budgetår höjts från

6 300 kronor till 7 100 kronor. Ökningen sammanhänger med den fortsatta

utbyggnaden av centralbiblioteksorganisationen.

Då 18 lands- och centralbibliotek komma att vara i verksamhet under

hela budgetåret och ytterligare två från och med ingången av år 1947, motsvarar

anslagsposten ett belopp av icke fullt 375 kronor för varje landsoch

centralbibliotek. Före budgetåret 1940/41 utgick anslaget med i genomsnitt

600 kronor för år och län men nedsattes av besparingsskäl vid

1940 års riksdag. Sedan numera möjligheterna att företaga inspektionsresor

ökats i samband med återgången till en mera normal buss- och biltrafik,

synes det angeläget, att anslaget åter utgår i enlighet med de grunder,

som gällde före 1940/41. Länder förutsättning att ytterligare två centralbibliotek

inrättas från och med ingången av år 1948, kommer i sådant

fall det erforderliga anslagsbehovet under denna post att uppgå till (20 X

X 600 -f 2 X 300 =) 12 600 kronor, vilket i förhållande till innevarande

budgetår innebär en ökning av 5 500 kronor.

Förmedlingsanstalter för v and ringsbibliotek.

Enligt vid kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) angående understödjande

av folkbiblioteksväsendet fogade övergångsbestämmelser må understöd

av statsmedel utgå till en eller flera förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek

intill dess att central- eller landsbibliotek upprättats i minst

20 av rikets län. I enlighet härmed har riksdagen under en följd av år föt

vandringsbiblioteksverksamhet inom den del av landet, som ej är täckt av

central- eller landsbibliotek, årligen anvisat ett belopp av 6 000 kronor, som

i sin helhet utgått till folkbildningsförbundet i Stockholm. Sedan 1946 års

riksdag anvisat medel för upprättande av ytterligare två centralbibliotek

från och med den 1 januari 1947, komma 20 av rikets län att vara försedda

med central- eller landsbibliotek från och med ingången av sistnämnda år.

För budgetåret 1947/48 skulle alltså med tillämpning av nämnda övergångsbestämmelser

något anslag för här ifrågavarande ändamål icke erfordras.

Ett totalt nedläggande av folkbildningsförbundets vandringsbiblioteksverksamhet

skulle emellertid försätta de län, som icke äro försedda

med central- eller landsbibliotek, i ett sämre läge än förut. För att undvika

detta finner överstyrelsen det påkallat, att anslag för här ifrågavarande

ändamål alltjämt utgår. Anslagsposten synes dock kunna nedsättas till

5 000 kronor.

Tidskrifter. Överstyrelsen hemställer, att understödet till varje

tidskrift beräknas till 4 000 kronor, vilket belopp utgick före kriget.

Biblioteks k urser. För bibliotekskurser ha anslag alltsedan 1920

utgått årligen med undantag för krisåren 1933/35 samt 1940/42 och

1943/44. För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av 7 000 kronor

för anordnande av dels en s. k. biblioteksskola, dels en kurs för folkbibliotekarier

med biblioteksarbetet som bisyssla.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

För budgetåret 1947/48 föreligger icke behov av medel för anordnande

av biblioteksskola, då sådan plägar anordnas endast vartannat år. Däremot

synes det önskvärt, att medel jämväl under nästa budgetår anvisas

för anordnande av en kurs för folkbibliotekarier med biblioteksarbetet som

bisyssla. Det behov av utbildning, som föreligger efter kursverksamhetens

tillfälliga upphörande under krisåren, är alltjämt mycket betydande. Kostnaden

för en sådan kurs om cirka två veckors längd och 25 deltagare, alternativt

två något kortare kurser med ett något lägre deltagarantal i varje

kurs, beräknar överstyrelsen till 3 700 kronor. Vid beräkningen av kostnaderna

har överstyrelsen utgått från att liksom tidigare vissa reseersättningar

samt dagtraktamenten utgå. Överstyrelsen räknar därvid med att

dagtraktamentet, som tidigare utgjort 5 kronor, utgår med 7 kronor om

dagen i överensstämmelse med vad som gäller för ett antal andra kurser.

Överstyrelsen hemställde för innevarande budgetår om anslag till vissa

kurser för bibliotekarier vid folkskolor och allmänna läroverk. För anordnande

av en kurs för skolbibliotekarier om en veckas längd och cirka 40 deltagare

begärde överstyrelsen ett anslag om 3 000 kronor. Vidare hemställde

överstyrelsen om medel för anordnande av kurser om 2—3 dagar rörande

skolbibliotek och dess utnyttjande i undervisningen. För anordnande av

dessa senare kurser, vilket skulle ske i samarbete mellan statens folkskolinspektörer

och vederbörande centralbibliotek, beräknades ett anslag av

2 000 kronor, för vilket belopp 4—5 kurser av detta slag enligt överstyrelsens

mening skulle anordnas. Överstyrelsen utgick därvid från att reseersättningar

och dagtraktamenten icke komme att utgå till deltagarna.

Överstyrelsens förslag upptogs emellertid icke av Kungl.Maj:t.Med anledning

av en inom riksdagens andra kammare väckt motion (II: 241), i vilken

hemställdes om anslag till skolbibliotekariekurser i enlighet med överstyrelsens

förslag, fann statsutskottet (utlåtandet nr 8) det visserligen behjärtansvärt,

att åtgärder vidtoges i syfte att ernå ett riktigt utnyttjande

av skolbiblioteken i skolans dagliga arbete men ansåg sig likväl

— med beaktande av de av Kungl. Maj:t föreslagna betydande höjningarna

av anslagen för undervisningsändamål — icke nu böra biträda det i

motionen framställda yrkandet. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl.

Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på det i motionen berörda spörsmålet.

Riksdagen följde utskottets förslag (skrivelsen nr 8). Under hänvisning

till vad statsutskottet sålunda yttrat och med åberopande av de

ytterligare skäl, som anförts i den omnämnda motionen, hemställer överstyrelsen

nu på nytt om anslag för här ifrågavarande ändamål. Kostnaderna

beräknas till 3 700 kronor för den längre kursen, i det överstyrelsen

även här räknar med eu förhöjning av dagtraktamentet till 7 kronor. För

de kortare kurserna beräknas kostnaderna till 2 000 kronor.

Den grundläggande biblioteksutbildning, som meddelas vid biblioteksskolan,

kan endast i relativt begränsad utsträckning tillgodose behovet av

utbildning för bibliotekarier med mera speciella arbetsuppgifter. Utan tvivel

vore det önskvärt, att utbildningen kunde kompletteras med specialutbildning

inom vissa områden. I Danmark, som ju i många avseenden

är ett föregångsland på folkbiblioteksväsendets område, har man under de

senare åren vid elt par tillfällen anordnat fortbildningskurser för bibliotekarier

vid ungdomsbibliotek av olika slag. Utan tvivel föreligger även

inom vårt land behov av en sådan fortbildningskurs, och förslag därom

har vid flera tillfällen framlagts av olika intresserade parter. Den stora

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1 sand. Nr 20/f.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

82 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 20xf.

vikt, som man har anledning att fästa vid biblioteksarbetet bland ungdom,

gör det angeläget, att de bibliotekarier, som äro sysselsatta i detta

arbete, ha grundlig kännedom om ungdomsbibliotekens arbetsmetoder, ungdomslitteraturen

och de psykologiska förutsättningarna för ungdomens läsning.

En utbildningskurs av här antytt slag torde liksom i Danmark

böra få en omfattning av cirka två månader och vara tillgänglig för

bibliotekarier, som genomgått biblioteksskolan och som därutöver ha några

års erfarenhet av biblioteksarbete bland ungdom. Även bibliotekarier vid

skolbibliotek torde böra beredas möjlighet att deltaga. Någon särskild

kursavgift synes icke böra utgå; å andra sidan synes resekostnads- och

traktamentsersättning icke böra förekomma. Man kan förutsätta, att kursdeltagarna

erhålla ledighet för deltagande i kursen utan att behöva avstå

från dem eljest tillkommande avlöningsförmåner. Kostnaderna för kursens

anordnande kunna beräknas till 4 000 kronor. Till jämförelse kan nämnas,

att kostnaderna för biblioteksskolan, som hittills omfattat cirka 5 månader,

uppgå till sammanlagt 12 000 kronor, därav 4 000 kronor i statsunderstöd

och 8 000 kronor i deltagaravgifter.

Det sammanlagda anslagsbehovet under denna punkt beräknar överstyrelsen

alltså till (3 700 + 3 700 + 2 000 + 4 000 =) 13 400 kronor.

Ungdomsbibliotekariernas sektion av Sveriges allmänna biblioteksförening

har i en underdånig skrivelse livligt tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag

om medelsanvisning för anordnande av en kurs för utbildning av

ungdomsbibliotekarier.

. ,i,; , 1^''PPfr- XX-'' !;r

Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört angående belastningen

av anslagsposten till understöd åt folkbibliotek torde posten böra uppräknas

med 153 600 kronor till 2 270 500 kronor.

I det föregående har jag tillstyrkt folkbildningsutredningens förslag om

höjning av det nu utgående årliga understödet till centralbiblioteken från

10 000 kronor till 25 000 kronor per bibliotek. I likhet med skolöverstyrelsen

tillstyrker jag vidare, att medel nu anvisas för inrättande från och med

den 1 januari 1948 av två nya centralbibliotek. Anslagsposten till centralbibliotek

bör vid angivna förhållanden uppföras med sammanlagt (18 X

X 25 000 + 2 X 12 500 =) 475 000 kronor, vilket innebär en höjning med

305 000 kronor. Kungl. Maj:t torde framdeles i vanlig ordning böra pröva

frågan om förläggningen av de nya centralbiblioteken.

Beträffande anslagsposten till vandringsbiblioteksförråd vid stifts- och

landsbibliotek har jag i det föregående tillstyrkt, att sagda anslagspost

under den ändrade benämningen »Bidrag till vandringsbiblioteksverksamhet

m. m. vid landsbiblioteken» uppföres med 20 000 kronor, innebärande

en höjning med 14 000 kronor.

I samband med centralbibliot eksorganisationens utbyggande bör anslagsposten

till resekostnads- och traktamentsersättningar undergå därav betingad

höjning, varjämte anslagsposten i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag bör uppräknas till förkrigsnivån. Medelsbehovet kan beräknas till

12 600 kronor, innebärande en höjning med 5 500 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr W4.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag mig böra förorda, att medel till

förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek anvisas jämväl för nästa budgetår.

Anslagsposten för ifrågavarande ändamål synes emellertid, såsom

skolöverstyrelsen föreslagit, kunna nedsättas med 1 000 kronor till 5 000

kronor.

Ur anslagsposten till tidskrifter utgår nu understöd till de tre tidskrifterna

Biblioteksbladet, Folklig kultur och Studiekamraten med 3 500 kronor

till envar. I enlighet med av folkbildningsutredningen framlagt förslag

torde understöd till tidskrifterna Folklig kultur och Studiekamraten i fortsättningen

böra utgå ur det av utredningen föreslagna anslaget till Utbildning

av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. Jag erinrar om

att jag i det föregående förordat en höjning av understödet till vardera av

de två sistnämnda tidskrifterna med 1 000 kronor till 4 500 kronor. Samma

höjning torde understödet till tidskriften Biblioteksbladet böra undergå.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande anslagspost för

nästa budgetar uppföras med 4 500 kronor, innebärande en minskning

med 6 000 kronor.

För innevarande budgetår har under anslagsposten till bibliotekskurser

anvisats 7 000 kronor till en s. k. biblioteksskola samt till en kurs för folkbibliotekarier

med biblioteksarbetet som bisyssla. För nästa budgetår föreligger

icke behov av medel för någon biblioteksskola, då dylik plägar anordnas

allenast vartannat år. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om

anvisande av 3 700 kronor för anordnande jämväl under nästa budgetår

av en kurs för folkbibliotekarier med biblioteksarbetet som bisyssla. Vidare

anser jag mig böra tillstyrka överstyrelsens nu ånyo gjorda förslag om anvisande

av medel till en kurs om en vecka för skolbibliotekarier och 4 å 5

kortare kurser rörande skolbibliotek. Kostnaderna härför torde i enlighet

med överstyrelsens förslag böra beräknas till 3 700 kronor för den längre

kursen och sammanlagt 2 000 kronor för de kortare kurserna. Jämväl överstyrelsens

förslag om anvisande av medel, 4 000 kronor, till en fortbildningskurs

för bibliotekarier vid ungdomsbibliotek finner jag mig böra biträda.

Anslagsposten till bibliotekskurser bör vid bifall till vad jag sålunda

förordat uppföras med (3 700 + 3 700 + 2 000 + 4 000 =) 13 400

kronor, vilket innebär en höjning med 6 400 kronor.

Inalles förordar jag alltså en höjning av förevarande anslag med

(153 600 + 305 000 +14 000 + 5 500 — 1 000 — 6 000 + 6 400 =) 477 500

kronor till (2 341 000 + 477 500 =) 2 818 500 kronor.

3. Anslaget till Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän.

För detta ändamål har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett

anslag av 25 000 kronor. Genom beslut den 14 juni 1046 har Kungl. Maj:t

föreskrivit, att anslaget skall under budgetåret 1946/47 fördelas på följande

sätt:

s. 84 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 20J+.

1. Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för:

a. anordnande av en instruktionskurs för

sjömän, vilka vilja utbilda sig till studiecirkelledare

..................kronor 4 500

b. anställande av två folkbildningsinstruk
törer,

en i Göteborg och en i Hälsingborg

.......................... » 12 800

c. främjande av studiecirkelverksamhet

ombord på fartyg i huvudsak enligt

de grunder, som föreslagits av 1937

års sakkunniga för utredning rörande

sjöfolkets bildningsfråga..........._»_2 700 kronor 20 000

2. Bidrag till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse för

den instruktörs- och studiecirkel verksamhet bland sjömän,

som bedrives av sjömansvårdsstyrelsens utskott

för sjömansvård i hemlandet.................... * 5 000

Summa kronor 25 000.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat i fråga om understöd till

studiecirkelverksamheten erfordras icke längre någon särskild medelsanvisning

till främjande av studiecirkel verksamhet ombord på fartyg. Enligt

folkbildningsutredningens av mig biträdda förslag bör vidare bidrag till

kostnader för ledarutbildning och instruktionsverksamhet utgå från det

föreslagna anslaget till Bidrag till studieförbund för organisations- och

administrationskostnader. Under nu förevarande anslag torde under dylika

omständigheter medel endast böra beräknas till det särskilda bidraget till

svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse. Då detta bidrag torde böra utgå

med oförändrat belopp under nästa budgetår, bör förevarande anslag uppföras

med 5 000 kronor.

4. Anslaget till Understöd åt anstalter och föreningar, som

anordna populärvetenskapliga föreläsningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 274 800 kronor.

Av anslaget skola användas högst 18 000 kronor till understöd åt centralbyråer

för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst 10 000

kronor till understöd åt föreläsningsförbund, högst 5 000 kronor till understöd

åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för

föreläsare, högst 75 000 kronor till anordnande av populärvetenskapliga

föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet, högst 22 800 kronor

till föreläsningsverksamhet inom försvarsväsendet, minst 20 000 kronor till

anordnande av .föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke

finnas, eller genom andra organisationer än dylika anstalter samt 1 500

kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Återstoden av anslaget är avsedd som understöd åt de lokala före
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt.

läsningsanstalterna. Under förutsättning att de nyssnämnda understöden

utgå med angivna maximi- och minimibelopp, komma sammanlagt 122 500

kronor att stå till dessa anstalters förfogande.

Folkbildning sutredning eu har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår

under förevarande anslag till 428 100 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 153 300 kronor. Utredningen har därvid anfört följande.

Utredningen har föreslagit, att understöd till föreläsningsanstalter skall

utgå med 25 kronor för varje av anstalten anordnad föreläsning intill 10

samt därutöver med 10 kronor för varje föreläsning. Om ifrågavarande bestämmelser

varit gällande under budgetåret 1944/45 skulle det erforderliga

statsunderstödet ha uppgått till 109 850 kronor. Till grund för beräkningen

ligger antagandet, att de anstalter, som under året anordnat mindre än 10

föreläsningar, skulle till följd av understödsbestämmelsemas förmånligare

utformning ha uppnått minimiantalet 10 föreläsningar för år. I en del fall

torde så icke kunnat ske. Ä andra sidan kan man räkna med eu viss expansion

av föreläsningsverksamheten. Utredningen anser sig på denna grund

kunna beräkna det erforderliga anslaget till 170 000 kronor. Härutöver skall

enligt utredningens förslag särskild ersättning av statsmedel utgå för föreläsarnas

resekostnader.

Centralbyråernas ökade arbetsuppgifter och de låga arvoden, som utgå

till de inom dessa anställda tjänstemännen, motivera en höjning av anslagsmedlen

till centralbyråer. Utredningen beräknar det ökade anslagsbehovet

till 16 000 kronor, vilket bland annat torde möjliggöra en utökning av

arbetskrafterna vid centralbyråerna i Stockholm och Lund. Ur anslagsposten

bör vidare utgå anslag till arbetarnas bildningsförbunds centralbyrå,

som omhänderhar förmedlingsverksamheten för föreläsningar i anslutning

till lokalt organiserat studiearbete. Enligt från centralbyrån infordrade uppgifter

beräknas de årliga kostnaderna för denna förmedlingsverksamhet till

26 000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehovet för understöd åt centralbyråer

skulle alltså uppgå till (18 000 + 16 000 + 26 000 =) 60 000 kronor.

Understödet åt föreläsningsförbunden torde jämväl böra ökas. Föreståndarnas

arvode utgör i medeltal omkring 480 kronor. Fn ökning av

arvodet till i medeltal 1 000 kronor synes utredningen motiverad. Vidare

torde ett visst belopp böra avses för omkostnader i samband med verksamheten.

Med utgångspunkt härifrån torde anslagsposten böra beräknas till

25 000 kronor eller i medeltal något mer än 1 300 kronor per förbund.

Anslagsposten till föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet,

som fortsättningsvis torde böra avse föreläsningar i anslutning till lokalt

organiserat studiearbete, beräknar utredningen till 110 000 kronor mot nuvarande

75 000 kronor. Utredningen räknar med att ökningen skall möjliggöra,

förutom någon utvidgning av verksamhetens omfattning, en minskning

av de anordnande organisationernas kostnader med omkring en femtedel.

Vid beräkningen bär vidare hänsyn tagits till utredningens förslag att bildningscirkel

skall erhålla rätt att i viss utsträckning anlita föreläsare.

I fråga om den nu utgående posten för föreläsningsverksamhet inom försvarsväsendet

ifrågasätter utredningen icke någon annan ändring än den

ökning med 300 kronor, varom skolöverstyrelsen anhållit i sina anslagsäskanden

till 1947 års riksdag. Utredningen uppför alltså posten med 23 100

kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204.

För anordnande av föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter

icke finnas, eller genom andra organisationer än dylika anstalter räknar utredningen

med ett belopp av 25 000 kronor. Utredningen förutsätter, att

understöd till dessa föreläsningar skola utgå enligt samma grunder, som föreslås

skola gälla för de föreläsningar som anordnas av de lokala föreläsningsanstalterna,

dock att understödet — frånsett resekostnadsersättning — må

utgå med 25 kronor per föreläsning oavsett antalet anordnade föreläsningar.

För konferenser mellan föreläsare bör i enlighet med utredningens förslag

ett belopp av 3 000 kronor ställas till skolöverstyrelsens förfogande. Som

bidrag till inköp av filmapparater bör vidare ett belopp av 10 000 kronor

utgå till Föreläsningsförbundens riksorganisation.

Understödet för utgivandet av Tidskrift för föreläsningsverksamheten

torde böra höjas från 1 500 till 2 000 kronor för att möjliggöra en ökning av

tidskriftens omfång.

Ur anslaget utgår för närvarande ett särskilt belopp till understöd åt vissa

anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare. Som

följd av utredningens förslag, att samtliga föreläsares resekostnader skola

bestridas ur ett särskilt anslag, ifrågasätter utredningen icke under denna

anslagspost något anslag för detta ändamål.

Det sammanlagda anslagsbehovet för understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, beräknar utredningen alltså

till (170 000 + 60 000 +25 000 +110 000 + 23 100 + 25 000 + 3 000 +

+ 10 000 + 2 000 —) 428 100 kronor, vilket i förhållande till nu utgående

anslag betyder en ökning med sammanlagt 153 300 kronor.

Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar och Västra

Sveriges folkbildning sförbund ha framhållit, att understödet till centralbyråerna

måste avsevärt höjas, om centralbyråerna skola kunna åtaga sig

de uppgifter, som enligt folkbildningsutredningens förslag skulle åligga dem.

Skolöverstyrelsen föreslår av denna anledning, att anslagsmedlen till

centralbyråerna höjas med 3 000 kronor utöver vad utredningen föreslagit

och att för ändamålet således beräknas 63 000 kronor.

Folkbildningsutredningens beräkningar av medelsbehovet under förevarande

anslag utmynna i ett anslagskrav å 428 100 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 153 300 kronor. Vad utredningen i detta sammanhang

föreslagit anser jag mig i huvudsak kunna biträda. Jag erinrar emellertid,

att jag i det föregående förordat ett bidrag å 20 000 kronor till inköp

av filmapparater mot av utredningen föreslagna 10 000 kronor. Medel härför

liksom för det av mig förordade bidraget till inköp av radioapparater för

studielokaler torde lämpligen böra anvisas under ett gemensamt särskilt

anslag av reservationsanslags natur. Jag har vidare i det föregående tillstyrkt,

att 20 000 kronor anvisas till föreläsningar i samband med central

kursverksamhet, anordnad av till studieförbund anslutna organisationer.

Medel härför böra beräknas under nu förevarande anslag. Med biträdande

av skolöverstyrelsens förslag förordar jag vidare, att till understöd åt centralbyråer

beräknas högst 63 000 kronor mot av utredningen föreslagna

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

60 000 kronor. Då jag i övrigt anser mig kunna godtaga utredningens beräkningar,

bör det av utredningen föreslagna anslagsbeloppet, 428 100 kronor,

å ena sidan minskas med 10 000 kronor och å andra sidan höjas med

23 000 kronor. Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande anslag

för nästa budgetår uppföras med (428 100 — 10 000 + 23 000 =)

441 100 kronor, vilket belopp dock torde böra avrundas till 440 000 kronor.

5. Anslag till Understöd för anordnande av folkbildnings
kurser

m. m.

Till Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser är för

innevarande budgetår uppfört ett anslag av 90 000 kronor. Såsom förut

nämnts har folkbildning sutredning en förordat, att beteckningen flyttande

folkhögskolekurser såsom numera oegentlig ersättes av benämningen folkbildningskurser.

Sistnämnda anslagsrubrik har till följd härav ansetts böra

erhålla ändrad lydelse. Utredningen föreslår, att under anslagsrubriken

Understöd för anordnande av folkbildningskurser anvisas ett anslag av

155 000 kronor, varav 30 000 kronor till understöd åt Folkbildningsförbundet

för konsulentverksamhet. Utredningen har därvid anfört följande.

Det nuvarande anslaget å 90 000 kronor torde böra ökas med hänsyn till

utredningens förslag om understöd jämväl till kortare folkbildningskurser.

Även med hänsyn till de egentliga folkbildningskurserna torde någon ökning

vara motiverad. Utredningen uppskattar denna senare ökning till 10 000

kronor, varigenom årligen sammanlagt 250 längre folkbildningskurser skulle

kunna anordnas. För anordnande av kortare kurser (ämneskurser) beräknar

utredningen ett belopp av 25 000 kronor, varigenom 80—160 kortare kurser

skulle kunna komma till stånd.

Från ifrågavarande anslag bör även det av utredningen föreslagna understödet

till Folkbildningsförbundet för konsulentverksamhet utgå. Utredningen

beräknar detta understöd till 30 000 kronor, vilket belopp torde

kunna förslå till bestridande av hälften av kostnaderna för sex konsulentbefattningar.

Det sammanlagda anslagsbehovet uppgår således till (90 000 + 10 000 +

+ 25 000 + 30 000 =) 155 000 kronor, vilket i förhållande till nu utgående

anslag innebär en ökning med 65 000 kronor.

Mot utredningens förslag har jag i huvudsak icke funnit anledning till

erinran. Med hänsyn till att ur ifrågavarande anslag i enlighet med utredningens

förslag torde böra utgå understöd — förutom för anordnande av

folkbildningskurser — jämväl till Folkbildningsförbundet för konsulentverksamhet

torde anslaget dock lämpligen böra upptagas under rubriken

Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. in. Jag tillstyrker, att

anslaget i enlighet med utredningens förslag uppföres med 155 000 kronor,

varav 30 000 kronor böra avses för understöd till Folkbildningsförbundet

för konsulentverksamhet.

Departe
mentschefen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

88 Kungl. May.ts proposition nr WJ+.

6. Förslagsanslag till Resekostnadsersättningar åt föreläsare.

Folkbildning sutredning en har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår

till resekostnadsersättningar åt föreläsare till 110 000 kronor och

därvid anfört följande.

Enligt utredningens förslag skola resekostnaderna för föreläsare vid de

lokala föreläsningsanstalterna gäldas av statsverket vid de föreläsningar,

till vilka anslag av statsmedel utgår, dock högst 30 vid varje anstalt. Med

ledning av siffrorna för budgetåret 1944/45 kan antalet föreläsningar, för

vilka resekostnaderna skola bestridas av statsmedel, beräknas till 8 500.

Med utgångspunkt från en beräknad medelkostnad av 10 kronor för varje

resa erfordras för här ifrågavarande ändamål ett belopp av 85 000 kronor.

Även vid de längre folkbildningskurserna skola enligt utredningens förslag

vissa resekostnader betalas av statsmedel. Reseersättning bör sålunda utgå

för i kurserna ingående föreläsningstimmar intill ett antal av 10 per kurs.

Med utgångspunkt från samma medelpris, som nyss angivits, kan kostnaden

för dessa resor beräknas till 25 000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehovet

skulle alltså uppgå till (85 000 -j- 25 000 =) 110 000 kronor.

I det föregående har jag tillstyrkt de av folkbildningsutredningen föreslagna

grunderna för resekostnadsersättning åt föreläsare. I avvaktan på

närmare erfarenheter beträffande medelsbehovet torde anslag för ifrågavarande

ändamål böra uppföras med av utredningen föreslaget belopp,

110 000 kronor. Anslaget, som torde böra uppföras under förut angivna

rubrik, bör i enlighet med vad jag tidigare tillstyrkt givas förslagsanslags

natur.

7. Förslagsanslag till Understöd åt studiecirkelverksamhet.

Folkbildningsutredningen har beräknat anslagsbehovet för understöd

åt studiecirkelverksamheten till 1 200 000 kronor. Vid sin beräkning av

medelsbehovet har utredningen utgått från å ena sidan det antal studiecirklar,

som redovisats för budgetåret 1944/45, och å andra sidan det

understöd, som lägst kommer att utgå till den studiecirkel av ena eller

andra slaget, som uppfyller de av utredningen uppställda minimikraven

i fråga om deltagarantal och antal studietimmar och samtidigt uppvisar

maximibelopp i fråga om lärar- och ledararvoden samt kostnader för

korrespondenskurser och för studieplaner och grundböcker. Antalet studiecirklar

utgjorde 1944/45 i runt tal 17 000. Av dessa beräknar utredningen,

att 4 250 voro grundcirklar, därav 2 250 korrespondenscirklar och

återstoden lärarcirklar. Av bildningscirklarna, sammanlagt 12 750, voro

enligt utredningens antaganden 4 500 korrespondenscirklar och 4 000 lärarcirklar.

Återstoden, eller 4 250 cirklar, beräknades tillhöra andra cirkeltyper

(diskussions- eller läsecirklar). Enligt utredningens beräkningar

skulle till grundcirkel med lärare, med en studietid av 24 studietimmar,

med 10 medlemmar och med en kostnad för studieplaner och grundböcker

av minst 5 kronor per medlem utgå ett understöd av (24 X 3 -j- 10 X

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

X 2: 50 =) 97 kronor. För grundcirkel, som begagnade sig av korrespondenskurs,

skulle motsvarande belopp, ledararvode inräknat, utgöra (60 +

+ 24 X 1: 50 =) 96 kronor. För bildningscirkel, anordnad som lärarcirkel,

med en studietid av 16 studietimmar, med 5 medlemmar och med en kostnad

förstudieplaner och grundböcker av minst 10 kronor per medlem, skulle

understödet uppgå till (16 X 3 + 5 X 5 =) 73 kronor. Bildningscirkel,

som begagnade sig av korrespondenskurs, skulle under i övrigt samma förutsättningar

erhålla, ledararvode inräknat, (40 + 16 X 1 —) 56 kronor.

Bildningscirkel, som arbetade som diskussions- eller läsecirkel, skulle enligt

dessa grunder erhålla ett ledararvode om 16 kronor samt understöd för

studieplaner och grundböcker om (5X5 —) 25 kronor eller sammanlagt

41 kronor.

Från de sålunda angivna utgångspunkterna uppskattar utredningen det

sammanlagda anslagsbehovet för de till Samverkande bildningsförbunden

anslutna studiecirklarna till 1 128 250 kronor. Utredningen är medveten

om att beräkningsgrunderna äro osäkra. Å ena sidan kunde ett förhållandevis

ganska stort antal av de för 1944/45 redovisade cirklarna beräknas

icke ha fyllt de av utredningen uppställda kraven. Ej heller kunde man

räkna med att samtliga cirklar komme att uppvisa maximibelopp för läraroch

ledararvoden, korrespondenskurser samt studieplaner och grundböcker.

Å andra sidan hade ett betydande antal av cirklarna haft högre antal sammankomster

och större antal deltagare än de minimisiffror utredningen

räknat med.

Utöver de till Samverkande bildningsförbunden nu anslutna studieförbunden

räknar utredningen med att ytterligare studieförbund komma att

godkännas och därigenom erhålla understöd för sin studiecirkelverksamhet.

Enligt utredningens förslag skall vidare understöd utgå till fristående studiecirklar.

Utredningen finner det svårt att bedöma, vilken omfattning

denna nu endast delvis redovisade studiecirkelverksamhet kommer att få.

Det synes utredningen icke osannolikt, att den kommer att vara förhållandevis

betydande. Bland annat räknar utredningen med att ett icke

oväsentligt antal ungdomscirklar skall komma till stånd. Med hänsyn till

att antalet studiecirklar enbart inom de till folkuniversitetets nämnd anslutna

organisationerna samt inom Sveriges husmodersföreningars riksförbund

enligt senaste uppgifter uppginge till 1 100 anser utredningen det

sammanlagda anslagsbehovet för understöd till studiecirklar även vid en

försiktig beräkning icke kunna uppskattas lägre än till 1 200 000 kronor.

Jag har i det föregående förordat, att någon uppdelning mellan grundcirklar

och bildningscirklar icke skall ske. Med tillämpning av de av mig i

övrigt förordade grunderna för statsunderstödets utgående kommer studiecirkel,

som är anordnad som lärarcirkel och har en studietid av 20 studietimmar,

ett medlemsantal av 5 och kostnader för studieplaner och grund
-

Departe
mentschefen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 20^.

böcker av minst 10 kronor per medlem, att erhålla ett statsunderstöd av

(20 X 3 -f 5 X 5 —) 85 kronor. Studiecirkel, som begagnar sig av korrespondenskurs,

erhåller i understöd, ledararvode inräknat, (50 -f- 20 X

X 1 =) 70 kronor. Studiecirkel, som arbetar som diskussions- eller läsecirkel,

erhåller ett ledararvode om 20 kronor samt understöd för studieplaner

och grundböcker om (5X5 =) 25 kronor eller sammanlagt 45 kronor. Med

utgångspunkt från dessa cirkeltyper skulle understödet för sammanlagt

6 000 lärarcirklar uppgå till (6 000 X 85 =) 510 000 kronor, för 6 750 korrespondenscirklar

till (6 750 X 70 =) 472 500 kronor samt för 4 250 diskussions-

eller läsecirklar till (4 250 X 45 =) 191 250 kronor. Med tillämpning

av utredningens beräkningsgrunder skulle sålunda det sammanlagda

anslagsbehovet för till Samverkande bildningsförbunden anslutna cirklar

uppgå till (510 000 + 472 500 + 191 250 =) 1 173 750 kronor. I förhållande

till utredningens beräkning innebär detta en merkostnad av omkring

45 000 kronor.

I fråga om såväl utredningens beräkning som den av mig här gjorda är

att märka, att hänsyn därvid icke tagits till eventuellt förekommande

ungdomscirklar med dessas något fördelaktigare understödsgrunder. Enligt

utredningens av mig förordade förslag kommer vidare understöd att utgå

dels till studiecirkelverksamhet inom andra organisationer än de nu till

Samverkande bildningsförbunden anslutna, dels till fristående studiecirklar.

Utredningen har med hänsyn härtill uppskattat det sammanlagda anslagsbehovet

till 1 200 000 kronor. Vid bifall till de av mig förordade understödsgrunderna

skulle, såsom framgår av vad jag nyss anfört, beloppet behöva

ökas med omkring 45 000 kronor. Därest anslaget för här ifrågavarande

ändamål i enlighet med vad jag tidigare förordat erhåller karaktär av förslagsanslag,

anser jag emellertid med hänsyn till osäkerheten i de beräkningsgrunder,

som i ett fall som detta måste komma till användning, icke

tillräckliga skäl föreligga för att frångå utredningens uppskattning av anslagsbehovet.

Jag förordar därför, att anslaget uppföres med 1 200 000

kronor.

8. Reservationsanslag till Understöd för anordnande av

s. k. universitetscirklar.

Enligt jolkbildningsutredningens i det föregående återgivna förslag skulle

såsom lärare vid de s. k. universitetscirklarna anlitas docentstipendiater

och till följd därav två nya docentstipendier inrättas, ett vid vartdera universitetet

i Uppsala och Lund. Kostnaderna härför ha av utredningen

beräknats till i runt tal 22 000 kronor. Medel för ändamålet skulle enligt

utredningens förslag beräknas under respektive universitets avlöningsanslag.

För att möjliggöra, att även läroverkslärare med docentkompetens

skulle kunna anlitas som ledare för universitetscirklar, har utredningen

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 Jh

räknat med ett belopp av 6 000 kronor, varigenom fem dylika cirklar enligt

utredningens beräkningar skulle kunna anordnas. Såsom bidrag till kostnaderna

för studieplaner och grundböcker har utredningen beräknat ett

belopp av 1 000 kronor. Bortsett från de kostnader, som belöpa å de två

föreslagna docentstipendierna, uppgår sålunda enligt utredningens beräkningar

anslagsbehovet till 7 000 kronor. Nämnda belopp skulle enligt utredningens

förslag ställas till skolöverstyrelsens förfogande.

Jag har i det föregående icke ansett mig böra biträda utredningens förslag

om inrättande av två nya docentstipendier utan förordat, att ur det

särskilda anslaget till understöd för anordnande av universitetscirklar skulle

utgå ersättning åt lärare vid såväl av universitetslärare ledda cirklar som

cirklar ledda av andra lärare med docentkompetens. Ur samma anslag böra

vidare, i anslutning till vad jag tidigare föreslagit, utgå resekostnads- och

traktamentsersättningar åt sådana lärare, som äro bosatta å annan ort

än den, där cirkeln hålles, samt — i enlighet med utredningens förslag —

bidrag till cirkeldeltagarnas kostnader för studieplaner och grundböcker intill

halva kostnaden, dock högst med 10 kronor per deltagare. Resekostnads-

och traktamentsersättningen torde böra utgå enligt rese- och traktamentsklass

II B i allmänna resereglementet.

Vad angår lärararvodets storlek har utredningen i fråga om de av läroverkslärare

ledda cirklarna utgått från ett arvode av 50 kronor per dubbeltimme.

Beträffande det sålunda föreslagna arvodet har enligt min mening

icke utan fog gjorts gällande, att detsamma vore för lågt. Jag förordar därför,

att lärararvodet bestämmes till 60 kronor per dubbeltimme. De årliga

lärarkostnaderna för en universitetscirkel, som bör omfatta minst 24 dubbeltimmar

per år, skulle i så fall komma att uppgå till lägst 1 440 kronor.

Jag förordar, att anslag för här ifrågavarande ändamål anvisas med

30 000 kronor. Härigenom torde det bliva möjligt att anordna 14—16

universitetscirklar årligen. Anslaget torde i likhet med det tidigare för ändamålet

å riksstaten uppförda anslaget böra erhålla reservationsanslags natur.

Det torde lämpligen i enlighet med utredningens förslag böra disponeras

av skolöverstyrelsen.

9. Reservationsanslag till Utbildning av studieledare

för folkbildningsarbetet m. m.

Jag har i det föregående förordat en medelsanvisning av dels 15 000

kronor för anordnande genom skolöverstyrelsens försorg av utbildningskurser

för studieledare, dels 10 000 kronor för nya bildningsformer inom det

folkliga bildningsarbetet, dels 15 000 kronor för bildningspropaganda på

landsbygden, dels 10 000 kronor såsom bidrag till enskilda studier genom

korrespondens, dels ock 9 000 kronor till understöd med 4 500 kronor till

Departe
mentschefen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

vardera av tidskrifterna Folklig kultur och Studiekamraten. För dessa ändamål

torde å riksstaten böra uppföras ett särskilt anslag under förut angivna

rubrik. Anslaget, som torde böra erhålla reservationsanslags natur, bör alltså

uppföras med (15 000 + 10 000 + 15 000 + 10 000 + 9 000 =) 59 000

kronor.

10. Reservationsanslag till Bidrag till inköp av film- och radioapparater

för föreläsnings- och studielokaler.

Under ett anslag med nämnda rubrik torde i anslutning till vad jag tidigare

förordat böra beräknas dels 20 000 kronor såsom bidrag till inköp av

filmapparater, dels ock 10 000 kronor såsöm bidrag till inköp av radioapparater.

Anslaget bör sålunda uppföras med 30 000 kronor.

11. Anslag till Bidrag till studieförbund för organisationsoch

administrationskostnader.

Från det å riksstaten för innevarande budgetår under åttonde huvudtiteln

uppförda anslaget å 82 000 kronor till Bidrag till vissa bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader utgå nu bidrag till

dylika kostnader med 55 000 kronor till arbetarnas bildningsförbund, med

12 000 kronor till svenska landsbygdens studieförbund, med 7 000 kronor

till tjänstemännens bildnings verksamhet, med 3 000 kronor till studieförbundet

medborgarskolan och med 5 000 kronor till folkuniversitetets

nämnd.

I enlighet med vad jag tidigare förordat bör i stället för nyssnämnda

anslag å riksstaten för nästa budgetår uppföras ett anslag till Bidrag till

studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

Folkbildning sutredning en har vid bifall till de av utredningen förordade,

av mig i det föregående tillstyrkta grunderna för bidrag från sistnämnda

anslag föreslagit, att anslaget uppföres med 500 000 kronor. Utredningen

har därvid anfört bland annat följande.

Enligt utredningens förslag skall till studieförbunden för organisationsoch

administrationskostnader utgå statsunderstöd med högst hälften av förbundets

utgifter för studieverksamheten, däri inräknade utgifter för av förbunden

anordnade studieledar- och instruktionskurser samt av förbunden

anställda instruktörer och konsulenter. För att kunna beräkna det härför

erforderliga statsunderstödets storlek har utredningen anmodat de till Samverkande

bildningsförbunden anslutna studieförbunden att till utredningen

inkomma med preliminära statförslag för budgetåret 1947/48, uppgjorda

under förutsättning att utredningens här nämnda förslag kommer att genomföras.

De ingivna utgiftsstaterna framgå av följande sammanställning,

som endast upptager sådana utgiftsposter, till vilka understöd enligt utredningens

mening bör kunna ifrågakomma.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr WJf.

93

Studieförbund

Studierektor,

allmänna

omkostnader

Instruktörer

Studieledar-

kurser

Summa

Arbetarnas bildningsförbund.......

134 000

226 000

81 000

441 000

Godtemplarordens studieförbund.....

20 200

5 500

5 900

31 600

Jordbrukareungdomens förbund .....

23 280

—

24 730

48 010

Nationaltemplarordens studieförbund . .

18 500

4 000

5 500

28 000

Studieförbundet medborgarskolan ....

38 000

29 000

27 400

94 400

Svenska landsbygdens studieförbund . . .

61000

26 000

32 000

119 000

Sveriges blåbandsförening.........

1 530

2 000

7 170

10 700

Sveriges kristliga bildningsförbund ....

11 700

24 000

37 000

72 700

Tjänstemännens bildningsverksamhet . .

25 000

25 000

20 000

70 000

Summa kronor

333 210

341 500

240 700

915 410

Sammanlagt kunna alltså de nio nuvarande studieförbundens utgifter för

bildningsverksamheten under budgetåret 1947/48 beräknas till 915 410

kronor. Statsunderstödet för förbundens organisations- och administrationskostnader

skulle alltså komma att utgöra 457 705 kronor. Utöver det belopp,

som i enlighet med sammanställningen kan komma att utgå till arbetarnas

bildningsförbund, torde till detta på samma sätt som nu böra utgå

bidrag för anordnande av instruktionskurser för sjömän samt för anställande

av folkbildningsinstruktörer för sjömän. Detta bidrag torde liksom

under innevarande budgetår böra utgå med 17 300 kronor. Vid beräkningen

av anslagets storlek bör vidare hänsyn tagas till att ytterligare studieförbund

torde komma att godkännas och därigenom bliva berättigade till understöd

för sina organisations- och administrationskostnader. Utredningen

erinrar om att folkuniversitetets nämnd redan nu åtnjuter statsunderstöd.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter synes anslaget böra beräknas

till 500 000 kronor.

I samband med att kostnaderna för nykterhetsorganisationernas studieverksamhet

överföras till denna anslagspost, torde anslaget Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

kunna minskas med sammanlagt 15 000 kronor. Hela understödet till studieverksamhet

under detta anslag uppgår till 29 000 kronor; utredningen

räknar med att ur anslaget fortfarande skola bestridas vissa kostnader för

förbundens studieverksamhet i nykterhetsfrågor.

I sina yttranden över utredningens förslag ha flera av studieförbunden

framhållit, att de av dem till utredningen ingivna statförslagen varit mycket

preliminära. Svenska landsbygdens studieförbund har uppgjort ett nytt

statlorslag, som slutar på en utgiftssumma av 198 000 kronor mot 119 000

kronor i det tidigare förslaget.

Jag anser mig böra godtaga utredningens beräkning av medelsbehovet

och förordar alltså, att ifrågavarande anslag uppföres med 500 000 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 204-

12. Anslagen till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och till

Bidrag till verksamheten vid studiehem.

Dessa två anslag, som för innevarande budgetår äro uppförda vartdera

med 30 000 kronor, böra i enlighet med vad jag i det föregående förordat

för nästa budgetår upptagas med oförändrade belopp.

13. Anslaget till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande.

Detta anslag har under budgetåren 1938/47 varit uppfört med följande

belopp:

1938/39 ........................ kronor 383 500

1939/40 ........................ » 378 3001

1940/41 ............. » 239 800

1941/42 ........................ » 229 800

1942/43 ........................ » 242 100

1943/44 ........................ » 262 100

1944/45 ........................ » 284 400

1945/46 ........................ » 331 000

1946/47 ........................ » 355 700.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslaget

med 107 200 kronor. Överstyrelsen har inledningsvis anfört bland annat

följande.

De av de olika organisationerna begärda anslagsökningarna ha i de flesta

fall motiverats med den ökade prisnivån. I allmänhet ha de sökande organisationerna

anhållit om en kompensation med 30 procent, ehuru de påpekat,

att de ökade omkostnaderna för dem på grund av penningvärdets

fall ökats med 40—45 procent. Endast i några fall har ökning dessutom begärts

på grund av speciella omständigheter, såsom av de kristna samfundens

nykterhetsrörelse, svenska läkarnas nykterhetsförening och motorförarnas

helnykterhetsförbund för att möjliggöra en utvidgning och intensifiering

av respektive organisationers arbete.

Konsulenten för nykterhetsundervisningen har föreslagit en generell höjning

med 30 procent av de anslags belopp, som utgingo före kristiden. Ehuru

överstyrelsen med hänsyn till konsekvenserna på andra områden av en dylik

höjning icke anser sig kunna förorda densamma, vill överstyrelsen livligt

vitsorda nödvändigheten av att nykterhetsrörelsen för utförandet av sin

samhällsgagnande insats utrustas med tillräckliga medel, för så vitt dessa

härflyta ur anslag från staten. Överstyrelsen vill erinra om att den största

ekonomiska insatsen i nykterhetsorganisationernas verksamhet göres av

medlemmarna själva och att det frivilliga oavlönade arbete dessa utföra

representerar en värdefull tillgång och väl är förtjänt av det allmännas

uppmuntran. Denna arbetsinsats är så mycket mera nödvändig, som det

allmänna nykterhetstillståndet, speciellt bland ungdomen, under senare

1 Härav togs dock ett belopp av 25 000 kronor, avsett till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m., icke i anspråk (jfr proposition nr 79 till 1939

års urtima riksdag, sid. 47).

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

ar varit karakteriserat av en fortgående försämring. Under den övergångstid

efter världskriget, vari vi nu befinna oss, kräva ungdomsvårdens problem

skärpt uppmärksamhet. Överstyrelsen har vid flera tillfällen haft att

taga ställning till denna fråga och till olika föreslagna åtgärder. Den har

därvid icke kunnat undgå att konstatera, att nykterhetsrörelsens arbete

är av stor betydelse och just från dessa synpunkter bör stödjas av det

allmänna.

Anslagsäskandena framgå av följande sammanställning:

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1947/48

Anslagets ändamål

begärt

bidrag

av överstyrelsen

1939/40

1946/47

tillstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

kronor

kronor

kronor

1. Anordnande av en allmän ut-

bildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare

m. fl...............

11000

11000

11000

11000

2. Föreläsnings- och instruktions- verksamhet för nykterhetens

främjande m. m.........

140 000

90 000

130 000

120 000

3. Fortbildningskurs för lärare vid

( + 30 000)

högre skolor..........

4. Undersökning av effektiviteten

8 000

8 000

8 000

av olika former för upplys- ningsverksamhet i alkoholfrå-

gan...............

—

—

5 000

—

5. Anskaffande av upplysnings-

filmer i alkoholfrågan.....

—

—

15 000

15 000

6. Främjande av centralförbun-

(+15 000)

dets för nykterhetsundervisning

verksamhet...........

50 000

50 800

68 000

65 000

7. Främjande av de kristna sam-

(+14 200)

fundens nykterhetsrörelses

verksamhet...........

5 000

10 000

20 000

12 400

8. Främjande av Svenska sällska-

(+ 2 400)

pets för nykterhet och folkupp- fostran verksamhet......

3 425

2 000

2 000

2 000

9. Främjande av Sveriges stor-

loges av I. 0. G. T. studie- och

ungdomsverksamhet......

33 000

35 000

46 000

46 000

10. Främjande av Sveriges god-

( + 11 000)

templares ungdomsförbunds

verksamhet...........

2 000

2 000

5 600

3 000

It. Främjande av Sveriges blå-

(+ 1000)

bandsförenings studie- och ung- domsverksamhet ........

10 000

10 000

13 000

12 000

12. Främjande av Nationaltemp-

(+ 2 000)

larordens studie- och ungdoms- verksamhet ...........

11 500

11 500

20 000

14 000

(+ 2 500)

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1947/48

Anslagets ändamål

1939/40

kronor

1946/47

kronor

begärt

bidrag

kronor

av överstyrelsen

tillstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

13. Främjande av nykterhetsorga- nisationen Verdandis studie-

6 500

6 000

(+ 1000)

och ungdomsverksamhet....

14. Främjande av Sveriges stude- rande ungdoms helnykterhets-

5 000

5 000

förbunds verksamhet.....

15. Främjande av nykterhetsför- eningen Vita Bandets upplys-

8 000

8 500

11000

11 000

(+ 2 500)

nings- och ungdomsverksamhet

16. Främjande av Sveriges lärares

6 000

6 000

6 500

6 000

nykterhetsförbunds verksamhet

17. Främjande av Svenska läkarnas

8 500

8 500

11000

10 000

(+ 1500)

nykterhetsförbunds verksamhet

18. Främjande av järnvägsmännens

3 000

3 000

10 000

6 000

(+ 3 000)

nykterhetsförbunds verksamhet

19. Främjande av Sveriges polis- mäns helnykterhetsförbunds

5 000

4 900

7 500

6 000

(+ 1100)

verksamhet...........

20. Främjande av Svenska tull- männens helnykterhetsförbunds

1 000

verksamhet...........

21. Främjande av motorförarnas

helnykterhetsförbunds verk-

500

23 000

(+ 4 000)

samhet.............

22. Bidrag till uppehållande av in- ternationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande

(Bureau internationale contre

19 000

19 000

30 000

1’alcoolisme) verksamhet....

23. Instruktörer för nykterhetsupp-

3 500

5 500

5 500

5 500

lysning .............

24. Anordnande av instruktions- kurser för lärare för nykter-

42 000

60 000

73 000

72 500

( + 12 500)

hetsundervisningen.......

25. Främjande av Kvinnoförening- arnas samarbetskommittés för

7 500

nykterhetsfrågor verksamhet .

26. Främjande av nykterheten på

andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenska-

ej bestämt

belopp

1000

(+ 1000)

pens följder...........

3 375

5 000

7 500

(+ 2 500)

Summa kronor

378 300

355 700

504 600

462 900

(+107 200)

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 204-

Beträffande de olika bidragen har skolöverstyrelsen anfört bland annat

följande (numren hänvisa till tabellen).

2. Centralförbundet för nykterhetsundervisning har liksom under de

senaste åren anhållit om en anslagshöjning till 130 000 kronor, vilken höjning

konsulenten på det livligaste tillstyrker. Den vida formulering, som

rubriken till denna anslagspost fått, innebär enligt överstyrelsens uppfattning,

att instruktionsverksamheten ej nödvändigtvis behöver bedrivas genom

föreläsningar utan även att en del material och dylikt, som behövs

för detta ändamål, bör kunna bekostas av anslaget i fråga, liksom även

annan upplysnings- och studieverksamhet i alkoholfrågan, som centralförbundet

önskar anordna. Ur denna anslagspost böra även medel kunna

erhållas för förberedande åtgärder och undersökningar över huru föreläsningar

och instruktioner bäst och mest effektivt skola anordnas. Centralförbundet

har anhållit (se punkt 4) om ett statsbidrag på 5 000 kronor

för undersökning om effektiviteten hos olika former för upplysningsverksamheten

i alkoholfrågan. Därvid skulle undersökas resultaten i olika hänseenden

av enstaka föreläsningar jämförda med föreläsningar i serier eller

kursform, vilka slag av föreläsningar, som äro mest ägnade att gynnsamt

påverka publiken, hur man skall nå den publik, som icke förut är nykterhetsintresserad

m. m. Som alla dessa undersökningar kunna bli av största

betydelse för ett rationellt och effektivt utnyttjande av anslagsmedlen till

föreläsningar, är det av betydelse, att centralförbundet får möjlighet att

utföra dem och att pengarna kunna tagas ur nu ifrågavarande anslagspost.

För att dessa ökade arbetsuppgifter ej menligt skola inverka på möjligheterna

att anordna föreläsningar, kurser m. m., är det nödvändigt, att

denna post höjes. Föregående år tillstyrkte överstyrelsen en höjning till

100 000 kronor. Med hänsyn till de nya uppgifter, som vid bifall till överstyrelsens

förslag skulle inrymmas under anslagsposten, vill överstyrelsen

förorda, att denna för budgetåret 1947/48 sättes till 120 000 kronor.

4. Såsom under punkten 2 anförts, föreslår överstyrelsen, att medel för

ifrågavarande undersökning anvisas under anslagsposten till föreläsningsoch

instruktions verksamhet m. m.

5. För anskaffande av upplysningsfilmer i alkoholfrågan anhåller centralförbundet

om ett bidrag på 15 000 kronor. Konsulenten tillstyrker med

framhållande av den stora roll som filmen spelar i den moderna upplysningsverksamheten

.

För egen del vill skolöverstyrelsen understryka det stora värde som väl

gjorda filmer kan ha även i nykterhetsupplysningens tjänst. I anslutning

till ett yttrande över ett förslag från ungdomsvårdskommittén har skolöverstyrelsen

tidigare tillstyrkt anslag av statsmedel till en filmverksamhet

av här ifrågavarande slag. De stora kostnader, som filmproduktion drar

med sig, göra det inte möjligt att för det föreslagna beloppet framställa

någon längre film av den kvalitet som måste fordras. Enligt vad överstyrelsen

inhämtat kan däremot en kortfilm av god kvalitet framställas för

detta belopp. Överstyrelsen vill därför föreslå, att för inspelningsverksamhet

ett anslag av 15 000 kronor ställes till centralförbundets förfogande

under budgetåret 1947/48. Överstyrelsen förutsätter att den får tillfälle

att granska filmmanuskriptet före inspelningen.

6. Konsulenten har tillstyrkt den begärda höjningen, 17 200 kronor, av

bidraget till centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet.

7 — Bihang till riksdagens protokoll 101/7. 1 samt. Nr 20Tf.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 20^.

Höjningen hänför sig huvudsakligen till lönekontot, som från omkring

45 000 kronor budgetåret 1939/40 beräknas stiga till cirka 03 000 kronor

för budgetåret 1947/48. Överstyrelsen finner en anslagshöjning motiverad

men anser, att den bör kunna begränsas till 14 200 kronor.

7. De kristna samfundens nykterhetsrörelse (DKSN) begär en höjning

av bidraget från 10 000 till 20 000 kronor. Av sistnämnda belopp avser

DKSN disponera 5 000 kronor till sin barn- och ungdomsverksamhet, 7 000

kronor till sin allmänna upplysningsverksamhet, 2 000 kronor för anordnande

av en speciell instruktionskurs för ungdoms- och församlingsledare,

2 000 kronor till speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade

samt 4 000 kronor såsom bidrag till inspelning av en ny upplysningsfilm

i nykterhetsfrågan. Konsulenten föreslår, att bidraget höjes med 2 400

kronor till 12 400 kronor så att DKSN erhåller 6 500 kronor för sin allmänna

upplysningsverksamhet, 3 900 kronor för sin ungdomsverksamhet

och 2 000 kronor för den planerade instruktionskursen för ungdoms- och

församlingsledare. Det begärda beloppet å 2 000 kronor till speciella länskurser

för kommunalt och socialt engagerade anser sig konsulenten ej kunna

tillstyrka. Att DKSN anordnar en sommarkurs för präster och predikanter

m. fl., således åhörare hämtade ur dess egna led, anser konsulenten motiverat

på grund av de speciella synpunkter, DKSN önskar få företrädda.

Vad länskurserna beträffar, till vilka skulle inbjudas förutom representanter

från de kristna samfunden även andra för kursprogrammet intresserade,

finner konsulenten, att DKSN inkräktar alltför mycket på de arbetsområden,

som uppdragits åt centralförbundet för nykterhetsundervisning,

och finner ett dylikt dubbelarbete ej rationellt och lämpligt. Vore DKSN

i behov av någon speciell dylik kurs, kunde denna enligt konsulentens mening

med större utbyte anordnas i samarbete med centralförbundet. Ej

heller de 4 000 kronor, som begäras som bidrag till inspelning av en ny

upplysningsfilm i nykterhetsfrågan, anser sig konsulenten kunna tillstyrka,

utan förordar att anslag för detta ändamål lämnas till centralförbundet

för nykterhetsundervisning.

Med instämmande i konsulentens synpunkter får skolöverstyrelsen för

budgetåret 1947/48 tillstyrka ett anslag till DKSN på 12 400 kronor, varav

6 500 kronor för DKSN:s upplysningsverksamhet, 3 900 kronor för dess

ungdomsverksamhet och 2 000 kronor för anordnande av en sommarkurs

för präster, predikanter m. fl.

9. Sveriges storloge av I. O. G.T. har begärt ett med 11 000 kronor

till 46 000 kronor förhöjt bidrag. Konsulenten har tillstyrkt den begärda

höjningen och föreslagit, att bidraget fördelas med 26 000 kronor till studieverksamheten,

18 000 kronor till ungdomsverksamheten och 2 000 kronor

till verksamheten vid militära förband. Skolöverstyrelsen ansluter sig

till konsulentens förslag.

10. Sveriges godtemplares ungdomsförbund anhåller om en anslagshöjning

med 3 600 kronor för anordnande av en serie konferenser över ämnet

Ungdomen och fritiden, därvid särskilt alkoholens roll skulle belysas. Överstyrelsen

tillstyrker i likhet med konsulenten en höjning av bidraget med

1 000 kronor.

11. Överstyrelsen tillstyrker en höjning med 2 000 kronor till 12 000

kronor, varav 3 500 kronor böra avses för Sveriges blåbandsförenings studieverksamhet

och 8 500 kronor för dess ungdomsverksamhet.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 201).

12. Det av överstyrelsen tillstyrkta beloppet, 14 000 kronor, bör fördelas

med 7 500 kronor till nationaltemplarordens studieverksamhet, 5 000 kronor

till dess ungdomsverksamhet och 1 500 kronor till föreningen Heimdals

verksamhet.

13. Av det av överstyrelsen tillstyrkta bidraget å 6 000 kronor till nykterhetsorganisationen

Verdandi böra 2 500 kronor avses för studieverksamheten

och 3 500 kronor för ungdomsverksamheten.

14. Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund söker ett med

2 500 kronor till 11 000 kronor förhöjt statsbidrag. Överstyrelsen tillstyrker

höjningen med hänsyn till de nya och utökade arbetsuppgifter förbundet

tagit upp genom tävlingar i samhällskunskap.

15. Konsulenten tillstyrker den av nykterhetsföreningen Vita Bandet

begärda anslagshöjningen med 500 kronor. Överstyrelsen förordar oförändrat

bidrag.

16. Konsulenten tillstyrker den av Sveriges lärares nykterhetsförbund

gjorda framställningen om ett bidrag å 11 000 kronor. Överstyrelsen, som

anser, att förbundets verksamhet hör till de viktigaste på nykterhetsupplysningens

område, tillstyrker ett bidrag å 10 000 kronor.

17. Svenska läkarnas nykterhetsförening anhåller om ett med 7 000 kronor

till 10 000 kronor ökat anslag. Konsulenten, som tillstyrkt höjningen,

har framhållit, att svenska läkarnas nykterhetsförening finge anses som en

av de viktigaste och mest betydelsefulla föreningar, som arbetade för nykterhetsfrågans

positiva lösning, dels genom den inverkan föreningen kunde

utöva på läkarna, dels genom de många vetenskapliga insatser dess medlemmar

kunde göra på området. Då föreningen nu lagt upp ett program i

avsikt att ytterligare intensifiera sitt arbete, vore det av största värde, om

den kunde tilldelas ökat bidrag för sitt arbete.

Överstyrelsen delar konsulentens uppfattning om vikten av svenska läkarnas

nykterhetsförenings verksamhet och finner den arbetsplan förbundet

uppgjort mycket värdefull. Det torde emellertid vara ändamålsenligt,

att densamma förverkligas successivt, varför överstyrelsen för nästa budgetår

vill tillstyrka ett anslag på G 000 kronor.

18. Konsulenten har tillstyrkt det av järnvägsmännens nykterhetsförbund

begärda bidraget å 7 500 kronor. Överstyrelsen tillstyrker 6 000 kronor,

innebärande en höjning med 1 100 kronor.

21. Av det begärda bidraget, 30 000 kronor, till motorförarnas helnykterhetsförbunds

verksamhet tillstyrker konsulenten 25 000 kronor och överstyrelsen

23 000 kronor.

23. För närvarande utgår statsbidrag till envar av nio heltidsanställda

instruktörer med 5 500 kronor och till två halvtidsanställda instruktörer

med 6 000 kronor respektive 4 500 kronor. De olika organisationerna, som

ha instruktörer anställda, ha hemställt om höjning av instruktörernas arvoden.

Överstyrelsen föreslår, att bidraget till de heltidsanställda instruktörerna

höjes till 6 000 kronor och till de halvtidsanställda till 7 000 kronor

respektive 5 500 kronor. — Vidare har Sveriges storloge av T. O. G. T., som

nu har två heltidsanställda instruktörer, upprepat sin framställning från

föregående år om bidrag till anställande av ytterligare en dylik instruktör.

Överstyrelsen tillstyrker sistnämnda framställning.

25. Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor bildades

på en konferens å Tollare 1943 av representanter för ett flertal av lan
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 20.f.

dets större kvinnoorganisationer. Beträffande kommitténs verksamhet har

konsulenten anfört: Under de år, som gått, har denna kommitté visat sig

ytterst verksam och redan uträttat en hel del av värde. En dylik samarbetskommitté

har säkerligen en mycket stor betydelse för nykterhetsarbetet,

och av särskilt värde är, att till denna kommitté äro anslutna även kvinnoorganisationer,

som ej ha nykterhetsfrågan på sitt program. Därigenom

har kommittén möjlighet att nå ut i mycket vida kretsar och även träffa

personer, som i annat fall endast med svårighet skulle kunna nås av någon

nykterhetsupplysande verksamhet. Förutom genom konferenser ute i landet

med de olika kvinnoföreningarnas distrikts- och lokalorganisationer

arbetar kommittén även med utgivande av värdefulla ströskrifter och

dylikt.

Kommittén har hemställt om anslag till icke fixerat belopp och anför,

att den för att kunna fortsätta att utvidga sitt arbete är i behov av ekonomiskt

stöd (särskilt resekostnaderna till de olika konferenserna anses betungande).

Konsulenten tillstyrker 2 000 kronor. Överstyrelsen vill för sin

del, med hänsyn till att organisationen ännu är relativt ny, föreslå ett till

1 000 kronor begränsat anslag.

26. Överstyrelsen tillstyrker den av konsulenten föreslagna anslagshöjningen

med 2 500 kronor, vilken bland annat avser att möjliggöra svenskt

deltagande i till utlandet förlagda konferenser i alkoholfrågan.

De kristna samfundens nykterhetsrörelse har i skrivelse den 13 januari

1947 framhållit önskvärdheten av att organisationen erhölle högre bidrag

till sin upplysnings- och ungdomsverksamhet än skolöverstyrelsen föreslagit.

Organisationen har därvid framhållit, att den icke kunde godtaga

de skäl, som från överstyrelsens sida anförts mot det begärda bidraget för

anordnande av speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade.

De olika nykterhetssällskapen hade sedan flera år tillbaka anordnat ett

flertal liknande kurser utan att detta mött något hinder, trots att dessa i

olikhet mot organisationen tillhörde centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Detta förbunds allmänna upplysningskurser kunde icke anses motsvara

organisationens önskemål.

I skrivelsen framhålles vidare, bland annat, att en jämförelse mellan de

bidrag, som utginge till de olika organisationerna, visade, att de kristna

samfundens nykterhetsrörelse, vars ungdomsrörelse vore en av landets allra

största, åtnjöte ett väsentligt mindre understöd för sin barn- och ungdomsverksamhet

än de övriga organisationerna.

I förevarande sammanhang torde jag få anmäla, att ungdomsvårdskommittén

i sitt betänkande av den 7 maj 1945 angående ungdomen och nöjeslivet

(stat. off. utr. 1945: 22) hemställt, bland annat, att ett anslag å

60 000—80 000 kronor måtte ställas till centralförbundets för nykterhetsundervisning

förfogande för framställning av tre till fem filmer med uppgift

att för ungdomen framställa betydelsen av att tränga tillbaka alkoholbruket.

Förslaget har tillstyrkts av, bland andra, skolöverstyrelsen och

centralförbundet för nykterhetsundervisning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj ds proposition nr 20 4-

Förevarande anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört med

378 300 kronor, sänktes därefter under de två följande budgetåren till

229 800 kronor, med vilket belopp anslaget alltså var uppfört för budgetåret

1941/42. Anslaget har därefter successivt höjts till det nuvarande beloppet,

355 700 kronor. De till de särskilda nykterhetsorganisationerna utgående

bidragen uppgå nu i stort sett till samma belopp som före kriget.

Däremot är den betydelsefulla anslagsposten till föreläsnings- och instrulctionsverksamhet

för nykterhetens främjande in. m. alltjämt starkt beskuren.

Denna post, som för budgetåret 1939/40 var upptagen med 140 000

kronor, är nu uppförd med 90 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu föreslagit en höjning av anslaget för nästa

budgetår med 107 200 kronor. Härav belöpa 30 000 kronor å nyssnämnda

anslagspost till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m. och 15 000 kronor å en ny anslagspost, avseende bidrag

till centralförbundet för nykterhetsundervisning för anskaffande av upplysningsfilmer

i alkoholfrågan. Den föreslagna anslagshöjningen i övrigt

avser huvudsakligen bidragen till de särskilda nykterhetsorganisationerna

och har främst motiverats med de ökade utgifterna på grund av penningvärdets

försämring men även i viss mån med beräknade ökade utgifter

för utvidgning och intensifiering av vederbörande organisationers verksamhet.

Jag anser mig böra biträda överstyrelsens förslag med i det följande angivna

förändringar. De kristna samfundens nykterhetsrörelse har för nästa

budgetår begärt en höjning av det till organisationen nu utgående bidraget

med 10 000 kronor till 20 000 kronor. Av sistnämnda belopp ha 2 000 kronor

beräknats såsom bidrag till anordnande av speciella länskurser för

kommunalt och socialt engagerade och 4 000 kronor såsom bidrag till inspelning

av en upplysningsfilm i nykterhetsfrågan. Skolöverstyrelsen har

avstyrkt medelsanvisning för sistnämnda två ändamål. Då jag icke kan

finna de skäl bärande, vilka av överstyrelsen åberopats till stöd för dess

avstyrkande av det begärda bidraget till anordnande av nämnda kurser,

anser jag mig böra förorda, att bidrag för ändamålet anvisas med begärt

belopp. Den film, för vilken bidrag begärts, är nu inspelad. Jag har varit i

tillfälle att se filmen och har därvid funnit den vara värdefull. Jag anser

mig därför böra tillstyrka, att 4 000 kronor beräknas såsom bidrag till

kostnaderna för dess inspelning. Då de kristna samfundens under de senaste

åren starkt utvidgade nykterhetsrörelse även med den av överstyrelsen

förordade höjning av bidraget till organisationen synes intaga en 1

jämförelse med andra större nykterhetsorganisationer missgynnad ställning

i statsbidragshänseende i fråga om dess allmänna upplysnings- och

ungdomsverksamhet, anser jag mig vidare böra förorda, att såsom bidrag

till dessa ändamål beräknas 12 000 kronor mot av överstyrelsen föreslagna

Departe
mentschefen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

10 400 kronor för samma ändamål. Vad jag sålunda förordat innebär en

anslagshöjning i förhållande till skolöverstyrelsens förslag med 7 600 kronor.

Från förevarande anslag åtnjuta nu, såsom förut nämnts, godtemplarorden,

nationaltemplarorden och Sveriges blåbandsförening understöd till

sin studieverksamhet. Enligt folkbildningsutredningens förslag, som jag

anser mig böra biträda, böra de nu till nämnda organisationer utgående

bidragen till studieverksamheten minskas med sammanlagt 15 000 kronot

vid bifall till utredningens av mig i det föregående tillstyrkta förslag i fråga

om bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

Ifrågavarande anslag bör vid bifall vad jag under denna punkt förordat

för nästa budgetår uppföras med (355 700 + 107 200 + 7 600 — 15 000 =)''

455 500 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 99 800 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

103

III. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. medgiva, att bidrag av statsmedel må utgå till det

fria och frivilliga folkbildningsarbetet i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat;

2. godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .........................kronor 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . » 37 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 4 600

Summa kronor 80 500;

3. till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av...................................kronor 80 500;

4. till Understöd, åt folkbiblioteksväsendet för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 2 818 500;

5. till Bidrag till bildningsverksamliet bland sjömän för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av . . kronor 5 000;

6. till Understöd åt anstalter och föreningar, som an
ordna

populärvetenskapliga föreläsningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av............kronor 440 000:

7. till Understöd för anordnande av folkbildningskurser

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av..................................kronor 155 000;

8. till Resekostnadsersättning åt föreläsare för budget
året

1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av.................................. kronor 110 000;

9. till Understöd åt studiecirkelverksamhet för budget
året

1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 1 200 000;

10. till Understöd för anordnande av s. k. universitets
cirklar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av..............................kronor 30 000;

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Majits proposition nr 20/f.

11. till Utbildning av studieledare för folkbildningsar
betet

m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 59 0Ö0;

12. till Bidrag till inköp av film- och radioapparater för

föreläsnings- och studielokaler för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av............kronor 30 000;

13. till Bidrag till studieförbund för organisations- och

administrationskostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av ............................kronor 500 000;

14. till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av .... kronor 30 000;

15. till Bidrag till verksamheten vid studiehem för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av .... kronor 30 000;

16. till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverk
samhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av............kronor 455 500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20li.

105

INN EHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

.................................................. 3

1. Inledning............................................. 3

2. Folkbildningsarbetets uppgifter och mål.................. 5

3. Politiska och religiösa frågor............................ 7

4. Metoder.............................................. 7

5. Korrespondensundervisning ............................. 8

6. Filmen.............................. n

7. Anknytningen till annat bildningsarbete.................. 13

8. Ungdomen och folkbildningsarbetet...................... 15

9. Landsbygd och städer ................................. 15

10. Försvaret och folkbildningsarbetet ...................... 18

11. Lokalfrågan........................................... 20

12. Hemgårdar och studiehem.............................. 23

13. Utbildning av lärare och ledare.......................... 25

14. Olika lärarkategoriers utnyttjande i folkbildningsarbetet . . 29

15. Bokförsörjningsfrågan .................................. 31

10. Föreläsningar ......................................... 32

17. Folkbildningskurser.................................... 41

18. Studiecirklar .......................................... 44

19. Radio................................................ 59

20. Bibliotek ......................................... 39

21. Enskilda studier....................................... 63

22. Nya bildningsformer................................... 34

23. Studieförbund......................................... 35

24. Samverkan inom folkbildningsarbetet .................... 69

25. Tillsynsmyndighet ..................................... 72

11. Anslagsberäkningar ....................................... 78

1. Förslagsanslaget till Stifts- och landsbibiioteken: Avlöningar 78

2. Förslagsanslaget till Understöd åt folkbiblioteksväsendet . . 78

8 Hihaiig till riksdagens protokoll 1 sand. Nr SO,j.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition nr VO/h

Sid.

3. Anslaget till Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän . . 83

4. Anslaget till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar................. 84

5. Anslag till Understöd för anordnande av folkbildningskurser

in. m................................................. 87

6. Förslagsanslag till Resekostnadsersättning åt föreläsare .... 88

7. Förslagsanslag till Understöd åt studiecirkelverksamhet .... 88

8. Reservationsanslag till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar ..................................... 90

!). Reservationsanslag till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

m. m.................................. 91

10. Reservationsanslag till Bidrag till inköp av film- och radioapparater

för föreläsnings- och studielokaler.............. 92

11. Anslag till Bidrag till studieförbund för organisations- och

administrationskostnader ............................... 92

12. Anslagen till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och till

Bidrag till verksamheten vid studiehem.................. 94

13. Anslaget till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

in. m. för nykterhetens främjande ................ 94

III. Hemställan .............................................. 103

Stockholm 1947 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

470894

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1947:157 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till skolöverstyrelsen jämte i ämnet väckta motioner. s. 29 i texten