Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1947/48 till skolöverstyrelsen

1947-03-07 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:205, Angående anslag för budgetåret 1947/48 till skolöverstyrelsen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

1

Nr 205.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1947/48 till skolöverstyrelsen; given Stockholms

slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut.

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 152, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, beräkna för budgetåret 1947/48

dels till Skolöverstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 600 000

kronor;

dels ock till Skolöverstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 350 000

kronor.

Sedan dessa ärenden numera fiirdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla

desamma.

1 — llihanrj till riksdagens protokoll 191)7. 1 samt. Nr 206.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

I. Förslagsanslaget till Skolöverstyrelsen:

Avlöningar.

Detta anslag är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 838 200

kronor. Kungl. Maj:t har den 14 juni 1946 fastställt personalförteckning för

skolöverstyrelsen ävensom följande avlöningsstat, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......kronor 423 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis................................. » 29 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer och

sakkunniga biträden m. m., förslagsvis .............. » 22 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 266 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... » 96 700

Summa kronor 838 200.

Med skrivelse den 31 augusti 1946 har skolöverstyrelsen framlagt förslag

rörande medelsbehovet för nästa budgetår, därvid överstyrelsen upptagit

anslaget till 1 062 200 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 224 000

kronor. Den begärda ökade medelsanvisningen betingas huvudsakligen därav,

att överstyrelsen funnit sig böra föreslå en betydande förstärkning av sin

personalorganisation, dels genom förbättrad löneställning för åtskilliga befattningshavare,

dels ock genom inrättande av ett flertal nya befattningar.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Med avseende å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har

överstyrelsen föreslagit följande förändringar i personalorganisationen:

1) inrättande av tre nya befattningar som undervisningsråd (A 30);

2) uppflyttning av befattningen som bibliotekskonsulent i lönegraden A 21

till lönegraden A 24 samt förändring av befattningen som bibliotekskonsulent

i lönegraden Eo 21 till ordinarie befattning i lönegraden A 24;

3) uppflyttning av befattningen som gymnastikkonsulent i lönegraden

A 21 till lönegraden A 24;

4) förändring av befattningen som konsulent för husligt arbete i lönegraden

Eo 23 till en ordinarie befattning i lönegraden A 26;

5) inrättande av en befattning som förste byråsekreterare (A 26) och två

befattningar som byråsekreterare (A 21) i stället för tre amanuensbefattningar;
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

6) ordinariesättning av tre kanslibiträdesbefattningar (Eo 7) och en kontorsbiträdesbefattning

(Eo 4) samt nyinriittande av en registratorsbefattning

(A 14) och en kansliskrivarbefattning (All);

7) inrättande av en befattning som materialförvaltare (A 7).

I fråga om här berörda förslag inhämtas av handlingarna i ärendet bland

annat följande.

Undervisningsrådsbefattningar. De föreslagna tre nya

befattningarna iiro alla avsedda för läroverksavdelningen. Överstyrelsen har

framhållit, att en förstärkning av denna avdelnings arbetskrafter vore nödvändig

i främsta rummet med hänsyn till det påtagliga behovet av att för

det högre skolväsendet skapa en central ledning, som icke alltför mycket

tyngdes ned av rena förvaltningsbestyr utan kunde taga aktiv del i lösandet

av de pedagogiska arbetsuppgifter, som kommit i förgrunden under innevarande

århundrades snabba utveckling och som kunde väntas komma att

spela en viktig roll vid de närmaste årtiondenas framstegsarbete. Därjämte

har överstyrelsen betonat önskvärdheten av en överflyttning från folkskolavdelningen

till läroverksavdelningen av ärenden angående de praktiska mellanskoloma,

vissa högre folkskolor samt specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola.

En sådan överflyttning skulle medföra en synnerligen önskvärd arbetslättnad

för folkskolavdelningen samt även ur andra synpunkter vara förmånlig.

Dess genomförande förutsatte emellertid ytterligare förstärkning av läroverksavdelningens

arbetskrafter.

Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

_ Mer än 40 år ha gått, sedan det högre skolväsendet fick sin centrala ledning.

Denna tidrymd kännetecknas av en livlig utveckling inom hela arbetsområdet,

en starkt ökad lärjungetillströmning till de högre skolorna och som

konsekvens därav en mångdubbling av förvaltningsärendenas antal. Personalen

inom ämbetsverket har med nödvändighet måst ökas, men detta har skett

uteslutande genom anställning av rent administrativ personal, mest i ickeordinarie

ställning, medan antalet tjänstemän med skolmannaerfarenhet på

skolöverstyrelsens läroverksavdelning alltjämt är detsamma, som det var år

1905 inom överstyrelsen för rikets allmänna läroverk.

Tiden bör nu vara inne att ompröva läroverksavdelningens organisation i

de delar, där den längst varit oförändrad. Överstyrelsen vill framhålla att

överstyrelsens huvuduppgift är av pedagogisk natur. Insikten om att så bör

vara förhållandet är icke ny, ehuru de praktiska konsekvenserna därav icke

alltid dragits. Sålunda anförde föredragande departementschefen i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet vid tillsättandet av 1936 års sakkunniga angående

skolöverstyrelsens organisation bland annat, att den bärande tanken vid

tillskapandet av 1904 års läroverksöverstyrelse varit, att denna överstyrelse

skulle verka i främsta rummet såsom en pedagogisk överledning, medan dess

verksamhet som administrativ överledning skulle vara den sekundära.

Sedan läroverksöverstyrelsen inrättades, ha emellertid de administrativa

ärendena kommit att lägga beslag på allt större del av ledamöternas arbetstid.

En jämförelse mellan åren 1905 och 1945 visar en ökning i antalet diarieförda

ärenden med 233 procent. Likaså har antalet skolor, som äro under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr %05.

ställda läroverksavdelningen, antalet elever och ämneslärare i dessa skolor

ävensom antalet examinander i real- och studentexamina starkt ökat. Därtill

kommer att skolöverstyrelsens uppgift som remissinstans i skolärenden medför

ett betydande utredningsarbete, som särskilt under vissa perioder utgjort

en av de mest omfattande och tidskrävande arbetsuppgifterna för verket.

Ett avsevärt och alltmer ökande arbete för undervisningsråden redovisas

aldrig i några diarier: den konsultativa verksamheten vid telefonsamtal och

personliga besök samt genom korrespondens.

Omfattningen av de pedagogiska uppgifterna är visserligen icke direkt proportionell

mot ökningen i antalet diarieförda ärenden, eller antalet skolor,

elever o. s. v., men det är dock uppenbart, att det pedagogiska arbetet ökar,

då de angivna storheterna öka. Antalet arbetskrafter med skolmannaerfarenhet

på läroverksavdelningen är emellertid nu liksom år 1905 endast fem.

Det har under dessa förhållanden icke kunnat undvikas, att de pedagogiska

uppgifterna blivit eftersatta och att avdelningen i synnerhet icke kunnat j

tillräcklig utsträckning medverka vid och främja den fria utvecklingen på

området.

Till och med de i överstyrelsens instruktion angivna pedagogiskt betonade

arbetsuppgifterna ha i alltför stor utsträckning måst tillbakasättas. Sålunda

visar ett studium av inspektionsverksamhetens omfattning, att inspektion av

varje skola under åren 1905—1909 ägde rum i medeltal vart fjärde år, under

åren 1933—1937 i medeltal vart sjunde år men under åren 1941—1945 i

medeltal endast vart trettonde å fjortonde år.

Överstyrelsen erinrar om att en särskild administrativ avdelning år 1944

upprättades inom överstyrelsen under ledning av en byråchef med juridisk

utbildning samt anför i anslutning härtill bland annat följande.

Avdelningen trädde i verksamhet i början av september 1944 och övertog

bland annat de avlönings- och pensionsärenden, som tidigare handlagts inom

överstyrelsens läroverksavdelning. Nedgången i antalet diarieförda ärenden

på läroverksavdelningen var dock icke alltför stor. Såsom efterföljande tabell

giver vid handen, torde man ha skäl att antaga, att tillströmningen av ärenden

redan om ett par år kommer att överskrida det maximital, som registrerades

omedelbart före den administrativa avdelningens inrättande.

Registrerade ärenden under tiden

Antal

V» 1942—sl/s 1943 ................

10120

V. 1943—31/s 1944 ................

10 941

V» 1944 31/8 1945 ................

9 382

''/» 1945 s,/8 1946 ................

9 912

Vid den administrativa avdelningens start överfördes dit de ärenden, som

ansågos kunna helt beredas och slutligt avgöras av förvaltningstjänstemän

utan personlig erfarenhet av skolornas arbete. En del av de kvarvarande

ärendena ansågos kunna förberedas och föredragas av kanslitjänstemän. Flertalet

av dessa anförtroddes åt förste byråsekreteraren på läroverksavdelningen,

som föredrager sina ärenden inför generaldirektören eller avdelningschefen i

regel utan att något av undervisningsråden deltager. Övriga ärenden befun
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts -proposition nr SOS.

nos böra. kvarstå på rotlarna. Även om de i viss utsträckning kunna förberedas

av kanslitjänstemän, torde de dock nästan genomgående vara av den

natur, att arbetet med deras beredning bör ledas av en person med skolmannaerfarenhet

och det slutliga avgörandet träffas i en krets av skolmän. Det är

icke att vänta, att man genom att fortsätta på den år 1944 beträdda vägen

skall kunna frigöra undervisningsråden för pedagogiska arbetsuppgifter i

avsevärt större utsträckning än som skett, i varje fall icke så mycket att

antalet behövliga under v i s n i n gsrå d därigenom påverkas.

Redan om man önskade återföra inspektionsfrekvensen till den från början

avsedda, måste, anför överstyrelsen vidare, därför läroverksavdelningens skolmannauppsättning

ytterligare ökas, och detta bleve givetvis ännu mera fallet,

om man ville bereda rum för helt nya arbetsuppgifter eller för personligt

färgade insatser. Överstyrelsen ville med hänsyn härtill föreslå, att två nya

befattningar som undervisningsråd inrättades. Därtill komme, att den av

överstyrelsen förordade överföringen av vissa ärenden från folkskolavdelningen

till läroverksavdelningen medförde behov av ytterligare en undervisningsrådsbefattning

på sistnämnda avdelning. Sammanlagt borde sålunda tre nya

ordinarie undervisningsrådsbefattningar inrättas.

I detta sammanhang vill jag nämna, att överstyrelsen i syfte att möjliggöra

en genomförd fackinspektion förutom inrättande av nya undervisningsrådsbefattningar

föreslagit anställande försöksvis av särskilda ämneskonsulenter.

Härtill återkommer jag i det följande.

Jag torde här vidare få anmäla en underdånig framställning från läroverkslärarnas

riksförbund och Sveriges yngre läroverkslärares förening, i vilken de

båda lärarsammanslutningarna framhållit som en brist i överstyrelsens nuvarande

organisation, att överstyrelsens ledamöter icke hade tillräcklig praktisk

erfarenhet från förhållandena vid de långt över 100 samrealskolorna och deras

motsvarigheter, de kommunala mellanskoloma. De båda lärarsammanslutningama

ha föreslagit inrättandet av så många nya undervisningsrådstjänster,

att läroverksavdelningen dels skulle kunna få bättre tillfällen att ägna tid

åt den pedagogiska sidan av sin uppgift, bland annat inspektionen, dels också

skulle kunna förskaffa sig tillgång till praktisk erfarenhet från realskolan, fristående

eller såsom del av högre allmänt läroverk.

Statskontoret, som icke ansett sig böra biträda överstyrelsens förslag om

inrättande av nya befattningar som undervisningsråd, har i första hand förordat

en översyn av överstyrelsens organisation och i andra hand — därest

omedelbara åtgärder erfordrades — inrättandet av två nya extra ordinarie

administrativa byråchefstjänster. Statskontoret har anfört:

Såvitt statskontoret kunnat finna, har den år 1944 inrättade administrativa

avdelningen otvivelaktigt varit till betydande gagn för överstyrelsens verksamhet.

Arbetsuppgifternas omfattning synes (lock ha medfört svårigheter

att göra avdelningen fullt effektiv. Detta torde icke få anses förvånansvärt

med tanke därpå att 1936 års sakkunniga angående skolöverstyrelsens organisation

(stat. off. utr. 1938: 14) förordade två administrativa byråchefer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Erinras må även, att statskontoret i sitt utlåtande i ämnet den 7 november

1938 icke ens fann detta förslag tillfredsställande. Statskontoret framhöll

nämligen, att ämbetsverket kommit till den uppfattningen att, vad som

framförallt krävdes, vore en sådan omläggning av överstyrelsens organisation,

att densamma bleve mera ägnad att motsvara de krav, som styrelsens tyngande

administrativa uppgifter ställde. Först om så skedde kunde överstyrelsens

pedagogiskt ledande krafter i högre grad frigöras för att mera odelat

ägna sig åt den pedagogiska ledningen och omvårdnaden av den svenska

skolan i dess olika former. En dylik omläggning förutsatte emellertid ett

väsentligt djupare ingrepp i organisationen än de sakkunnigas förslag innebure.

Antydningsvis framhöll statskontoret, att organisationen i första hand

borde bygga på en uppdelning av överstyrelsens arbete efter dess båda huvuduppgifter

— den pedagogiska och den förvaltningsmässiga — så att inom

varje av överstyrelsens avdelningar inrättades ett antal byråer av vartdera

slaget.

Statskontoret hyser fortfarande den uppfattningen, att vid lösmngen av

överstyrelsens organisationsfråga de nyss anförda synpunkterna borde vara

vägledande. Statskontoret kan därför icke biträda överstyrelsens nu gjorda

uttalande, att det icke är att vänta att man genom att fortsätta på den år

1944 beträdda vägen skall kunna frigöra undervisningsråden för pedagogiska

uppgifter i avsevärt större utsträckning än som skett. Det föreliggande problemet

är emellertid av den natur, att en lösning knappast kan uppnås utan

ytterligare utredning. Statskontoret får för den skull fororda en översyn av

överstyrelsens organisation, innan förslag framläggas för riksdagen om inrättande

av nya undervisningsrådstjänster och anställande av särskilda åmneskonsulenter.

En sådan översyn torde icke få anses opåkallad med hänsyn till

de förändringar, som ägt rum sedan 1936 års sakkunnigförslag avgavs. Skulle

emellertid situationen finnas erfordra omedelbara åtgärder, anser statskontoret

för sin del starkare skäl tala för inrättandet av nya administrativa byråchefstjänster

än av ytterligare undervisningsrådsbefattningar. ^ Förslagsvis

kunde i sådant fall administrativa avdelningen förstärkas med två extra ordinarie

byråchef stjänster, avsedda att bereda arbetslättnad för läroverks- och

folkskolavdelningen.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig vilja i allt väsentligt ansluta sig

till vad statskontoret i nu ifrågavarande hänseende anfört. Lönenämnden har

sålunda funnit, att en förstärkning av överstyrelsen med administrativa byråchefstjänster

i första hand borde övervägas.

Biblioteks- och gymnastikkonsulenterna. Å personalförteckningen

för skolöverstyrelsen äro nu uppförda — förutom en befattning

i lönegraden A 27 såsom förste bibliotekskonsulent och en befattning i

samma lönegrad såsom förste gymnastikkonsulent — två befattningar såsom

bibliotekskonsulent, den ena i lönegraden A 21 och den andra i lönegraden

Eo 21, samt en befattning i lönegraden A 21 såsom gymnastikkonsulent.

Skolöverstyrelsen har till stöd för sitt nu ånyo (jfr 1946 års åttonde huvudtitel,

sid. 218 ff.) framställda förslag om uppflyttning av biblioteks- och

gymnastikkonsulentbefattningarna till lönegraden A 24 anfört bland annat

följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Vad beträffar bibliotelcskonsulentema har överstyrelsen tidigare erinrat om

deras ledande verksamhet inom biblioteksväsendet och framhållit att den av

överstyrelsen för dem föreslagna löneställningen är lämpligt avvägd till den

för förste bibliotekskonsulenten avvägda, nämligen A 27.

Bibliotekskonsulenternas uppgifter iiro i huvudsak av administrativ karaktär

och icke jämförliga med de uppgifter, som åligga bibliotekarierna vid de

lärda verken. För dem gälla icke heller — och böra icke heller gälla —

några krav på teoretisk kompetens av samma art, som gälla för innehavarna

av biblioteksbefattningar vid de vetenskapliga biblioteken. Då bibliotekskonsulentorganisationen

ursprungligen tillkom, jämställdes å andra sidan bibliotekskonsulenterna

i lönehänseende med vissa befattningshavare vid de

vetenskapliga biblioteken. Det låg vid den tidpunkten nära till hands. Sedan

dess har — under bibliotekskonsulentinstitutionens medverkan — vid de

kommunala biblioteken tillkommit en betydande tjänstemannakår, inom vilken

bibliotekskonsulenterna i princip torde böra rekryteras. Som skolöverstyrelsen

tidigare framhållit, bör bibliotekskonsulenternas lönefråga bedömas

i jämförelse med löneställningen för denna kår och då främst löneställningen

för bibliotekarierna vid centralbiblioteken.

Fn utgångspunkt för en jämförelse i kompetenshänseende mellan centralbibliotekarierna

och bibliotekskonsulenterna lämnar gällande biblioteksförfattning.

Vid sidan av den inspektion av den statsunderstödda biblioteksverksamheten

som bibliotekskonsulenterna förrätta, ha centralbibliotekarierna

att i län, där centralbibliotek finnas, förrätta inspektion i fråga om bibliotek

med mindre än G 000 kronor i årligt statsunderstöd. Avsikten med här

angiven begränsning av den lokala inspektionsrätten, varigenom inspektion

av bibliotek med mer än 6 000 kronor i årligt statsunderstöd förbehålles bibliotekskonsulenterna,

är givetvis den, att dessa förutsatts skola äga större

sakkunskap och större erfarenhet än centralbibliotekarierna. Det vore under

dessa omständigheter naturligt, att lönesättningen för bibliotekskonsulenterna

vore sådan, att dessa kunde rekryteras bland de mera erfarna centralbibliotekarierna.

Med nuvarande lönesättning är emellertid detta icke möjligt. Vid de sexton

centralbibliotek, som för närvarande iiro upprättade, iiro bibliotekariebefattningarna

med ett enda undantag placerade i lönegrader, som lägst motsvara

21 lönegraden i den statliga löneskalan. Undantaget är centralbiblioteket i

Luleå, som med sin placering i 18 lönegraden, befinner sig i absolut särklass.

Vid elva av centralbiblioteken äro bibliotekariebefattningarna uppförda i lägst

22 lönegraden och vid nio av dessa bibliotek i liigst 23. Till ytterligare jämförelse

kan nämnas, att 1946 års riksdag anvisat medel för avlönande av en

bibliotekarie vid försvarsstabens personalvårdsavdelning med avlöning i lönegrad

MEx 23. Ifrågavarande tjänsteman har att utöva kontroll och rådgivning

gentemot truppförbandsbiblioteken, d. v. s. exakt samma uppgifter som

åligga bibliotekskonsulenterna gentemot samtliga statsunderstödda bibliotek.

Till belysning av de svårigheter, som den nuvarande lönegradsplaceringen

av bibliotekskonsulen t befattningarna medfört, kan nämnas, att dä den ena

av de båda konsulentbefattningarna ledigförklarades hösten 1945, den endast

lockade två sökande. Den ena av dessa innehade en underordnad assistentbefattning

vid ett centralbibliotek och hade en förhållandevis mycket begränsad

erfarenhet av folkbiblioteksarbete. Den andra sökanden, som var bibliotekarie

vid ett centralbibliotek, utnämndes till befattningen. Ilan hade sökt denna

under antagande, att skolöverstyrelsens förslag om högre lönesättning skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 205.

kunna genomföras. Då så icke skedde, begärde och erhöll han avsked, innan

han tillträdde tjänsten. Motiveringen var, att hans löneförmåner som centralbibliotekarie

vore avsevärt förmånligare. Då utsikterna att erhålla andra,

lämpliga sökande med nuvarande lönesättning äro obetydliga, har befattningen

icke ledigförklarats på nytt.

Även beträffande gymnastikkonsulenten gäller att befattningshavarens

uppgifter och den för förste gymnastikkonsulenten bestämda löneställningen

motivera uppflyttning i 24 lönegraden.

Gymnastikkonsulenten är nämligen under förste gymnastikkonsulentens

ofta förekommande frånvaro från roteln för inspektionsresor i regel ensam

föredragande av rotelns ärenden. Men även under förste gymnastikkonsulentens

närvaro föredragas av gymnastikkonsulenten enligt arbetsordningen för

skolöverstyrelsens läroverksavdelning »ärenden rörande friluftsverksamhet

vid kommunala flickskolor och enskilda högre flickskolor samt sådana ärenden

angående friluftsverksamhet vid allmänna läroverk och enskilda saanskolor,

som endast gälla de kvinnliga lärjungarna». Därutöver sker även föredragning

av gymnastikkonsulenten av vissa ärenden såsom ärenden rörande

simning och hållningsrättande gymnastik.

Inspektionen av undervisningen i gymnastik med lek och idrott samt av

lokaler, redskap m. m. vid alla under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter

samt de överstyrelsen för yrkesutbildning underställda skolorna

handhaves vidare av gymnastikkonsulenten i samma utsträckning som av

förste gymnastikkonsulenten. Detsamma gäller de resor i sällskap med folkskolinspektörerna

inom deras inspektionsområden, vid vilka konsulenterna

följa undervisningen i ämnet samt giva råd och anvisningar, inspektera de

s. k. instruktionsgymnasterna i deras kursverksamhet samt granska gymnastiklokaler,

redskap m. m. Efter inspektioner och resor avlåtas P. M. i ärendena

till vederbörande skolmyndighet.

Därjämte utarbetar gymnastikkonsulenten planer för och leder självständigt

kurser och möten såväl för lärare vid de allmänna läroverken som för

folk- och småskolans lärare.

Statskontoret har icke ansett sig kunna biträda förslaget om uppflyttning

av biblioteks- och gymnastikkonsulentbefattningarna i högre lönegrad.

Allmänna lönenämnden har erinrat, att frågan om löneställningen för biblioteks-

och gymnastikkonsulentbefattningarna varit föremål för prövning

vid 1946 års riksdag. Vid sådant förhållande och då några nya skäl icke syntes

ha tillkommit, vilka kunde motivera den föreslagna uppflyttningen, har

lönenämnden icke ansett sig böra biträda överstyrelsens ifrågavarande förslag.

Konsulenten för husligt arbete. Överstyrelsen har upprepat

ett tidigare framlagt förslag, att denna befattning skulle placeras i

lönegraden A 26, vilken placering överstyrelsen funnit lämplig särskilt med

hänsyn till den omfattning befattningshavarens åligganden redan nu antagit.

Till överstyrelsens förslag har svenska skolkökslärarinnornas förening i en

särskild underdånig framställning anslutit sig.

Statskontoret och allmänna lönenämnden ha däremot båda förklarat sig

icke kunna biträda den föreslagna uppflyttningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Byråsekreterarbefattningar. Överstyrelsen har framhållit

vikten av att åstadkomma en riktigare proportion än den som nu föreligger

mellan antalet icke-ordinarie och ordinarie tjänstemän inom överstyrelsen.

Vad anginge amanuenser och byråsekreterare hade en viss förbättring inträtt

genom inrättandet från och med innevarande budgetår av tre nya byråsekreterarbefattningar,

men förhållandet mellan antalet icke-ordinarie tjänstemän

och hela antalet tjänstemän av ifrågavarande slag vore det oaktat så ogynnsamt

som 27/37. Befordringsförhållandena inom ämbetsverket vore till följd

därav så dåliga, att det med den närvarande rådande stora efterfrågan på

akademiskt utbildad arbetskraft kunde komma att uppstå svårigheter för

överstyrelsen såväl att behålla nuvarande personal som att erhålla kvalificerade

sökande till behövliga amanuenstjänster. Med hänsyn härtill ävensom

till den utökning av antalet undervisningsråd, som överstyrelsen föreslagit,

hemställer överstyrelsen om inrättande av en ny befattning som förste byråsekreterare

i lönegraden A 26 och två befattningar som byråsekreterare i lönegraden

A 21 i stället för tre nuvarande amanuensbefattningar.

Förslaget om inrättande av två nya byråsekreterartjänster har icke föranlett

erinran från statskontorets sida. Däremot har ämbetsverket förklarat sig

icke kunna förorda inrättandet av en ny befattning som förste byråsekreterare,

därest administrativa byråchefstjänster skulle tillkomma. Då i ärendet

icke angivits de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på befattningshavaren,

syntes för övrigt, anför statskontoret, högre löneställning än 24 lönegraden

icke kunna ifrågakomma.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Lönenämnden finner sig icke böra framställa erinran mot förslaget, att

två amanuenstjänster skola omändras till byråsekreterartjänster i A 21. I

anledning av överstyrelsens hemställan om inrättande av en ny förste byråsekreterarbefattning

i A 26 får lönenämnden uttala, att nämnden icke vill

motsätta sig inrättandet av en dylik befattning i A 24, å vars innehavare

förutsättes skola ankomma att verkställa föredragning av ärenden, vilka

äro av sådan natur, att de eljest normalt icke pläga föredragas av byråsekreterare

eller amanuenser.

Ordinariesättning av kansli- och kontorsbiträ,- desbefattningar samt nyinrättande av registrators-

och kansliskrivarbefattningar. Överstyrelsen kar

även till stöd för den föreslagna ordinariesättningen av tre kanslibiträdestjänster

och en kontorsbiträdestjänst främst åberopat den rådande ogynnsamma

proportionen mellan antalet icke-ordinarie tjänster och hela antalet

tjänster av ifrågavarande slag — beträffande kanslibiträden 11/15 och beträffande

kontorsbiträden 12/17.

Vad angår nyinrättandet av en registratorstjänst och en kansliskrivartjänst

har överstyrelsen framhållit, att det inom ämbetsverket för närvarande

endast funnes en befattning som registrator i lönegraden A 14.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts yr oposition nr SOS.

Innehavaren av denna tjänstgjorde såsom registrator på läroverksavdelningen.

Motsvarande göromål på folkskolavdelningen fullgjordes av en

kansliskrivare (A 11), medan de på den administrativa avdelningen bestredes

av ett extra ordinarie kanslibiträde. Med hänsyn till den starka och

fortgående ökningen av antalet ärenden på folkskolavdelningen, som vore

den största inom verket, från 5 114 år 1930 till 9 608 år 1945 syntes goda

skäl föreligga för att en registratorstjänst (A 14) inrättades även för folkskolavdelningen.

För den administrativa avdelningen syntes det vara lika

påkallat att i samband härmed inrättas en kansliskrivartjänst (A 11).

Statskontoret, som icke funnit anledning till erinran mot den ifrågasatta

omvandlingen av icke-ordinarie biträdestjänster till ordinarie, har däremot

funnit bärande skäl saknas för inrättande av en ny befattning som registrator

och en som kansliskrivare. Statskontoret har anfört:

I anledning av överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare en

registratorstjänst i 14 lönegraden må erinras, att vägledande för statsmakternas

beslut att hänföra den nu förefintliga registratorsbefattningen till

sagda lönegrad synes ha varit, att innehavaren av befattningen skulle

fungera som verksregistrator (se tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande

stat. off. utr. 1941: 17 sid. 53—56). Den omständigheten, att befattningen

i fråga placerats å läroverksavdelningen kan givetvis icke medföra,

att den förvandlats till en byrå- eller avdelningsregistratorstjänst. Uppenbarligen

saknas därför bärande skäl för överstyrelsens förslag att inrätta

likartad befattning å folkskolavdelningen. De i ärendet lämnade uppgifterna

giva statskontoret anledning framhålla, att enligt ämbetsverkets

mening verksregistratorn, med placering å administrativa avdelningen, bör

sköta — förutom speciella registreringsuppgifter å denna avdelning — för

verkets olika avdelningar gemensamma registratorsgöromål, och att förekommande

registreringsuppgifter på läroverks- och folkskolavdelningarna

i överensstämmelse med de av tjänsteförteckningssakkunniga angivna principerna

böra anförtros befattningshavare i 9 eller högst It lönegraden.

Överstyrelsens förslag om nya registrators- och kansliskrivartjänster

torde således icke böra vinna tillmötesgående på annat sätt, än att medel

beräknas för uppflyttning av ett extra ordinarie kanslibiträde (nu placerad

som registrator å administrativa avdelningen) till extra ordinarie kontorist

eller eventuellt extra ordinarie kansliskrivare. Tillika förutsätter statskontoret,

att till verksregistratorns förfogande ställes erforderlig biträdeshjälp.

Allmänna lönenämnden har, då hos skolöverstyrelsen funnes inrättad en

befattning såsom registrator i lönegraden A 14 — vilkens innehavare enligt

de allmänna grunderna för registratorsbefattningarnas lönegradsplacering

avsetts skola tjänstgöra såsom verksregistrator — icke ansett sig kunna

tillstyrka bifall till förslaget om inrättande av ytterligare en dylik registratorstjänst.

Med anledning av förslaget om inrättande av en kansliskrivartjänst

i lönegraden All för handhavande av registratorsgöromålen å administrativa

avdelningen har lönenämnden uttalat, att nämnden funnit en

placering som kontorist i lönegraden A 9 tillfyllest för denna befattning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Materialförvaltare. I arbetsuppgifterna för överstyrelsens kamrerare

ingå inköp av inventarier, papper, kuvert, kontors- och skrivmateriel,

handhavande av material och utlämnande till vederbörande tjänsteman

vad han behöver därav för sitt arbete. Överstyrelsen har föreslagit, att för

dessa arbetsuppgifter, som toge i anspråk en icke ringa del av kamrerarens

överbelastade arbetstid, skulle inrättas en särskild befattning som materialförvaltare

i lönegraden A 7.

Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kung l. M a j : t.

Under denna anslagspost har skolöverstyrelsen beräknat ökat medelsbehov

för följande ändamål:

1) en ny befattning som biträdande skolöverläkare;

2) en ny befattning som konsulent för manlig slöjd;

3) en ny befattning som konsulent för teckningsundervisningen;

4) ökade arvoden åt konsulenten för musikundervisningen, inspektören

för blindundervisningen och folkhögskolinspektören.

I fråga om det under 3) omförmälda förslaget om inrättande av en konsulentbefattning

för teckningsundervisningen torde jag få anmäla, att teckningsläramas

riksförbund gjort framställning hos Kungl. Maj:t i enahanda

syfte.

Beträffande motiveringen till de under 4) upptagna förslagen, vilka innebära

en upprepning av förra året gjorda framställningar, vilka ej vunno

statsmakternas bifall, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Biträdande skolöverläkare. Även i denna del innebär

skolöverstyrelsens förslag en upprepning av en i anslagsäskandena för innevarande

budgetår gjord framställning, som icke vann statsmakternas bifall.

Till stöd för nämnda framställning hade överstyrelsen främst åberopat,

att skolöverläkarens arbete bland annat genom utbyggnaden av skolhälsovården

vid folkskolor och högre kommunala skolor blivit avsevärt större

än vad som förutsetts då tjänsten inrättades. Då överstyrelsen nu ånyo

föreslagit inrättandet av en befattning som biträdande skolöverläkare, har

överstyrelsen därutöver framhållit, att den statliga och statligt understödda

skolhygieniska verksamheten nu ytterligare utvidgats och även omfattade

läroanstalterna för blinda och dövstumma, nomadskolorna och folkhögskolorna.

Arbetsbelastningen på skolöverläkarens rotel hade ökat i motsvarande

omfattning, och hans rådgivande verksamhet rörande organisatoriska

och medicinska frågor omspände nu samtliga under överstyrelsens

inseende stående läroanstalter.

Överstyrelsen har vidare anfört följande.

Skolöverläkarens arbetsuppgifter ha under de första verksamhetsåren till

övervägande del omfattat rent organisatoriska uppgifter men allt efter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

det den hälsovårdande organisationen byggts upp vid de olika skolformerna

övergått till att huvudsakligen avse registrering och bedömning av skolläkarnas

iakttagelser. Detta sker bland annat genom bearbetning av skolläkarnas

årsberättelser. En central uppgift blir härvid att genom utnyttjande

av de erfarenheter, som den hälsovårdande verksamheten skänker

vid de olika läroanstalterna, skapa en grundval för en intensifierad verksamhet

inom den förebyggande skolhälsovården över huvud taget. Den

medicinska och statistiska bearbetningen av de läkarredogörelser, som inkomma

till överstyrelsen från i stort sett rikets samtliga statliga och statligt

understödda läroanstalter, kan emellertid ej medhinnas av honom utan

att han till sitt förfogande erhåller ett biträde med medicinsk skolning.

Detta synes särskilt nödvändigt med hänsyn till vikten av att sagda bearbetning

göres i så nära anslutning som möjligt till den tidsperiod, under

vilken skolläkarna gjort sina iakttagelser, för att om så erfordras snara

åtgärder skola kunna vidtagas.

Vid sidan av sin centrala uppgift att vidmakthålla, leda, övervaka och

intensifiera det skolhygieniska arbetet har skolöverläkaren ett stort antal

nu aktuella, särskilda arbetsuppgifter, av vilka följande iiro mera tidskrävande,

nämligen utredningar rörande periodiskt återkommande och obligatorisk

undersökning av lärare med avseende på tuberkulos under deras

tjänstetid, angående lämpliga åtgärder till beredande av vård och fostran

åt blinda barn i förskolåldern (utföres av skolöverstyrelsen i samråd med

medicinalstyrelsen och socialstyrelsen), rörande vinterkolonier för skolungdom

(utföres av skolöverstyrelsen i samråd med socialstyrelsen), beträffande

de hygieniska förhållandena särskilt i landsbygdens folkskolor,

i fråga om den hygieniska verksamheten i yrkesskolorna och rörande elevernas

arbetsbelastning i de tekniska läroverken.

Vidare har skolöverläkaren att planlägga och leda överstyrelsens numera

ganska omfattande kursverksamhet för lärare, skolläkare och skolsköterskor

i skolhygien.

En biträdande skolöverläkare skulle på lämpligt sätt deltaga i arbetet

med nu nämnda uppgifter samt i viss utsträckning biträda vid handläggningen

av löpande ärenden. I detta sammanhang må nämnas, att under

budgetåret 1943/44 det totala antalet ärenden som handlades vid skolöverläkarens

rotel var 805. Motsvarande siffra för året 1944/45 var 1 329 och

för 1945/46 1 869.

Överstyrelsen har föreslagit, att arvode till den biträdande skolöverläkaren

skulle utgå med 11 000 kronor för år.

Statskontoret har icke ansett sig kunna biträda förslaget om inrättande

av en befattning som biträdande skolöverläkare, medan allmänna lönenämnden

uttalat, att nämnden, därest behov av en dylik befattning befunnes

föreligga, icke hade något att erinra mot att befattningen förenades

med ett arvode av 9 000 kronor för år.

Konsulent för manlig slöjd och konsulent för

tecknings undervisning. Överstyrelsen har erinrat om att det

tidigare inom överstyrelsen funnits konsulentbefattningar i ett flertal övningsämnen.

Dessa befattningar indrogos emellertid av 1923 års riksdag

och ha sedermera återinförts endast beträffande musik och kvinnlig slöjd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %05.

Överstyrelsen har nu ansett sig böra föreslå, att konsulentbefattningar för

manlig slöjd och för teckningsundervisning åter inrättas. För dessa båda

befattningar har överstyrelsen föreslagit ett årligt arvode av 3 000 kronor

respektive 4 400 kronor. Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Betydelsen av konsulentverksamheten är för övningsämnena måhända

ännu större än för läroämnena. Den konsulent, som hos överstyrelsen företräder

ett övningsämne, kan väntas bliva en ledande och sammanhållande

kraft inom sitt ämne. Kommer uppdraget i de rätta händerna, blir konsulenten

för lärarna ute på arbetsfältet den förfarne och vidsynte hjälparen

och rådgivaren, till vilken de kunna vända sig med de spörsmål, som möta

dem i arbetet. Särskilt inom ämnen som slöjd och teckning, där mycket

olika meningsriktningar mötas, kan en konsulent, med den överblick han

förvärvar över vad som i praktiken är möjligt med det elevklientel skolorna

faktiskt förfoga över, mildra metodiska ensidigheter, förebygga misstag,

som oerfarna lärare lätt riskera, och utöva en allmän ledning, som måste

skattas mycket högt. Inom överstyrelsen kan han vid tillsättning av

lärartjänster inom sitt område, vid prövningen av dispens- och behörighetsfrågor,

vid granskning av planerade byggnadsföretag och vid handläggningen

av ämnets pedagogiska specialspörsmål bliva en mycket värdefull

tillgång. Om dessa allmänna vinster av en god konsulentorganisation

lärer ingen tvekan kunna råda. De erfarenheter, som gjorts av den existerande

konsulentorganisationen för övningsämnen, äro i detta avseende vägledande

och övertygande.

Statskontoret har icke ansett sig kunna biträda förslaget om inrättande

av nu ifrågavarande konsulentbefattningar.

Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m.

I denna anslagspost ingår ett belopp om 8 000 kronor, ursprungligen

avsett för den centrala ledningen av värntjänstutbildningen och för organisationsarbete

inom denna verksamhetsgren. Numera användes beloppet

huvudsakligen till avlönande av en sakkunnig, som jämte gymnastikkonsulenterna

behandlar ärenden angående friluftsdagarnas

användning. Överstyrelsen har framhållit, att stort

behov alltjämt föreligger av att den sakunnige står till förfogande för handläggning

av en mängd dylika ärenden ävensom för medverkan vid utgivandet

av nya »anvisningar» av olika slag för gymnastikundervisningen.

Överstyrelsen anhåller därför, att ifrågavarande belopp måtte beräknas

även för nästa budgetår. Vidare har överstyrelsen hemställt, att under förevarande

anslagspost måtte till arbetshjälp åt överstyrelsens

arkitekt beräknas 12 000 kronor (nu 9 000 kronor, vilket belopp

dock jämlikt nådigt beslut den 28 juni 1940 må överskridas med

högst 8 000 kronor), till tillfälligt anlitande av sakkunn

i ga 7 000 kronor (nu 5 000), till ytterligare en konsulent för

husligt arbete 10 000 kronor samt till ersättning åt de tand
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr %05.

vårdsinspektörer inom folktandvården, som inspektera den tandvårdande

verksamheten vid läroanstalterna för blinda och dövstumma, 600

kronor. Överstyrelsen har härvid erinrat, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 28 juni 1946 medgivit, att ifrågavarande anslagspost finge för budgetåret

1946/47 överskridas med högst 10 000 kronor för anställande av ytterligare

en konsulent för husligt arbete och skolmåltider.

Statskojitoret har visserligen funnit betänkligheter möta mot att under

ytterligare ett budgetår ställa förutnämnda beloDp av 8 000 kronor till

överstyrelsens förfogande men har dock icke velat motsätta sig att för

slutförandet av arbetet med uppläggningen av anvisningar för gymnastikundervisningen

medel för ändamålet anvisas jämväl under nästa budgetår.

Fortlöpande modernisering av tidigare utarbetade handledningar på området

borde däremot enligt ämbetsverkets mening få verkställas utan anlitande

av extra arbetskraft. Till arbetshjälp åt överstyrelsens arkitekt har

statskontoret ansett, att ett belopp av 9 000 kronor borde vara tillräckligt.

Såsom i det föregående omnämnts har skolöverstyrelsen för att ytterligare

höja inspektionsfrekvensen föreslagit inrättandet av en kompletterande

ämneskonsulentorganisation vid undervisningsrådens

sida — till att börja med dock endast i försökssyfte och till följd

därav i begränsad omfattning. För detta ändamål har överstyrelsen under

förevarande anslagspost beräknat ett belopp av 21 300 kronor, varav

9 900 kronor till avlönande av en under läsåret heltidsanställd konsulent

och återstoden till avlönande av två för kortare perioder engagerade konsulenter.

Såväl statskontoret som allmänna lönenämnden ha uttalat, att, därest

såsom en försöksanordning ämneskonsulenter skulle befinnas böra anställas,

detta borde ske genom att medgivande lämnades överstyrelsen att

i viss utsträckning dubblera undervisningsrådsbefattningar.

Avlöningar till övrig i c k e - o r din ar i e personal.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under denna anslagspost har

överstyrelsen räknat med att en avsevärd personalförstärkning vore erforderlig.

Överstyrelsen har sålunda beräknat ökat medelsbehov för följande

ändamål:

1) inrättande av en ny befattning som undervisningsråd i lönegraden

Eo 30, avsedd för folkskolavdelningen;

2) inrättande av en befattning som biträdande arkitekt i lönegraden

Eo 28;

3) inrättande av fyra nya amanuensbefattningar i lönegraden Eo 15, 7

nya kanslibiträdesbefattningar i lönegraden Eo 7 och en ny kontorsbiträdesbefattning

i lönegraden Eo 4;

4) inrättande av en ny befattning som pressombudsman.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Ny undervisningsrådsbefattning. Den föreslagna nya

befattningen är avsedd för rotel V av folkskolavdelningen, som handlägger

ärenden rörande byggnader för folkskoleväsendet. Arbetskrafterna å

denna rotel ha från och med innevarande budgetår förstärkts genom inrättande

av en extra ordinarie undervisningsrådstjänst. Överstyrelsen anser

emellertid behov föreligga av en ytterligare förstärkning. Till belysande

härav har överstyrelsen anfört följande.

o Arbetsbelastningen å rotel V har under senast förflutna budgetår varit

så stor, att det för arbetets utförande krävts extra arbetshjälp. Sålunda

voro två folkskolinspektörer, en under större delen av budgetåret och en

under en tid av omkring 2 månader förordnade såsom föredragande i

skolbyggnadsärenden med lön såsom vikarierande undervisningsråd. Detta

oaktat har det ej varit möjligt att utan alltför långa dröjsmål handlägga

alla de till överstyrelsen inkomna byggnadsärendena. En betydande arbetsbalans

har på grund härav uppkommit. Antalet oavgjorda byggnadsärenden

uppgick sålunda den 15 augusti 1946 till omkring 300, varav omkring

80 ansökningar om statsbidrag.

Byggnadsärendenas antal visar en bestämd tendens att öka. Härtill bidraga

i viss mån de nya bestämmelserna om fria skolmåltider, i det att

skoldistrikten i stor omfattning äro i behov av nya skolmåltidslokaler.

För att det utrednings- och granskningsarbete, som är förenat med byggnadsärendena,

inom rimlig tid skall kunna fullgöras, komma tre föredragande

att vara stadigvarande sysselsatta med dessa och övriga till roteln

hörande ärenden. Visserligen kan såsom hittills tillfälligt skett en extra

föredragande förordnas. Överstyrelsen anser dock övervägande skäl tala för

att jämväl den tredje föredraganden å roteln gives fastare anställning, särskilt

som en sådan anordning medför betydligt mindre utgifter för statsverket

än om extra föredragande förordnas.

Biträdande arkitekt. Överstyrelsen har anfört huvudsakligen

följande.

Under budgetåret 1945/46 var den verkliga arbetstiden för överstyrelsens

arkitekt, numera heltidsanställd inom överstyrelsen, i stort sett densamma,

som den det åligger heltidsanställd statlig befattningshavare att

fullgöra. Därjämte var under större delen av budgetåret en arkitekt anställd

som biträde åt arkitekten med en arbetstid ungefär motsvarande

halvtidsanställd befattningshavares. För utförande av ritningsarbeten, vissa

kostnadsberäkningar och dylikt anlitades dessutom en arkitekt ’ samt

experter.

Av redan gjorda erfarenheter finner överstyrelsen klarlagt, att för att

enbart^ de med byggnadsärendenas handläggning nödvändiga arkitektgöromålen

skola kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt i fortsättningen

tva arkitekter bliva fullt sysselsatta. Framhållas bör att jämväl för

handläggningen av läroverksavdelningens byggnadsfrågor erfordras regelbunden

tillgång till arkitekthjälp. Överstyrelsen anser därför, att i stället

för den nuvarande anordningen med extra arbetshjälp åt överstyrelsens

arkitekt en extra ordinarie befattning som biträdande arkitekt inom överstyrelsen

bör inrättas. För att det skall bliva möjligt att för en dylik befattning

erhålla en väl kvalificerad kraft, synes det överstyrelsen nödvändigt,

att befattningen hänföres till lönegraden Eo 28.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Statskontoret har tillstyrkt, att ytterligare en heltidsavlönad arkitekt

upptages å personalstaten, men förklarat sig icke kunna förorda högre löneställning

för denne än 24 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Därest behov får anses föreligga av ytterligare en heltidsanställd arkitekt

hos överstyrelsen, synes denne icke böra placeras i högre lönegrad än

Eo26. Lönenämnden får härutinnan erinra, att slutlönen i den för arkitekten

ifrågasatta lönegraden, Eo 28, sammanfaller med lönen för överstyrelsens

ordinarie arkitekt, vilken är placerad i C 4, samt att efter ett

genomförande av den beslutade löneregleringen slutlönen i den Eo 28 motsvarande

lönegraden (Ce 31) kommer att ej oväsentligt överstiga lönen i

den C 4 motsvarande lönegraden (Cp 7).

Nya amanuens- och biträdest jänster. Till stöd för

sitt förslag om utökning av amanuens- och biträdespersonalen har överstyrelsen

framhållit den fortgående ökningen av arbetsbördan, särskilt på

folkskolavdelningens rotel V samt på läroverksavdelningen och den statistiska

avdelningen.

Statskontoret har anfört:

Önskemålet om förstärkning av överstyrelsens icke-ordinarie personal

torde böra tillgodoses genom att bibehålla icke-ordinarie-posten oförändrad

i samband med inrättandet av de ifrågasatta nya ordinarie byråsekreterarsamt

kansli- och kontorsbiträdestjänsterna. Statskontoret vill emellertid

fästa uppmärksamheten vid att då vid jämförelse med andra ämbetsverk

en oproportionerligt stor del av biträdespersonalen (16 av 36) tillhör kanslibiträdesgraden,

behovet av nya biträden företrädesvis bör tillgodoses genom

inrättande av befattningar i lägre lönegrad (jfr 1944 års personalutrednings

betänkande, del I, stat. off. utr. 1946:66).

Pressombudsman. Överstyrelsen har framhållit, att en uppräkning

av icke-ordinarieposten vore önskvärd också för åstadkommande av

en avlastning i avdelningschefernas och rotelchefernas konsultativa verksamhet

genom anställande av en pressombudsman för verket. Överstyrelsen

har härom anfört:

En dylik pressombudsman finnes sedan budgetåret 1945/46 anställd hos

medicinalstyrelsen och statens institut för folkhälsan.

Överstyrelsen vore synnerligen betjänt av att ha en sådan ombudsman

till sitt förfogande för lämnande av upplysningar om beslut i ärenden av

ömtålig art eller av principiell betydelse och för meddelande av råd och

anvisningar i anslutning till skrivelser, cirkulär och författningar. Olämpliga

och vilseledande pressdiskussioner skulle därigenom förebyggas. Allmänheten

skulle få sakliga informationer utan tidsutdräkt och erhålla kännedom

på ett intresseväckande sätt om innebörden av beslut och projekt

av större räckvidd inom de pedagogiskt-administrativa, pedagogiskt-sociala

och pedagogiskt-medicinska områdena.För att fylla sin uppgift måste pressombudsmannen

ha, utom journalistisk färdighet, insikter i radions och filmens

propagandateknik för anlitande vid behov av de senare hjälpmedlen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Helt naturligt måste han ta emot direktiv av generaldirektören, avdelningschef

eller rotelchef. Kostnaderna för ändamålet torde kunna begränsas

till 5 000 kronor.

Statskontoret har förklarat sig icke vara övertygat om angelägenheten

av att ställa medel till förfogande för anställande av en pressombudsman,

medan allmänna lönenämnden för sin del funnit frågan härom böra upptagas

till prövning i samband med ett mera allmänt övervägande av frågan

om inrättande i andra verk av liknande befattningar.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla en av 191^6 års skolkommission

gjord framställning angående lekmannarepresentanter i skolöverstyrelsen.

Skolkommissionen har — efter att ha erinrat om att vid olika

tillfällen förslag väckts om inrättande av en skolombudsmannainstitution

motsvarande J. O. och M. O. — uttalat som sin uppfattning, att vägar

måste sökas för att undvika, respektive bilägga konflikter mellan å ena

sidan lärarna, å andra sidan lärjungarna och dessas målsmän samt för att

åstadkomma ökad förståelse och gemenskap mellan dessa parter.

Kommissionen har anfört i huvudsak följande.

Skola och hem ha grundläggande gemensamma uppgifter vid barnens

fostran. Ett på ömsesidigt förtroende grundat samarbete dem emellan är

förutsättningen för en framgångsrik fostrargärning, medan misstroende försvårar

båda parternas möjligheter. Den å sina håll existerande spänningen

mellan målsmän och skola torde ofta bero på rena missförstånd, som relativt

lätt kunna skingras genom intimare kontakt mellan skola och hem.

Otvivelaktigt skänka föräldramöten och liknande institutioner goda möjligheter

till sådana kontakter. Även om dessa möten kunna skapa en

atmosfär av samförstånd och förståelse, är det emellertid uppenbart, att de

äro föga lämpade att rätta till eventuella missförhållanden, som kunna

råda inom skolan. En för båda parterna verkligt betydelsefull samverkan

torde icke kunna skapas utan att målsmännens inflytande över skolan ökas.

1 vår folkskola har lekmannainflytandet betydande möjligheter att göra

sig gällande genom skolråden och skolstyrelserna. Det är av vikt, att vid

den kommande skolreformen dessa möjligheter utvidgas och stärkas för

hela vårt skolväsende.

Även om skolan lokalt erhåller ökad rörelsefrihet, kommer emellertid den

centrala ledningen med nödvändighet att sätta sin prägel på skolans utveckling.

Vill man därför öka lekmannainflytandet inom skolan, lär man

inte kunna undgå att åt den myndighet, som utgör skolväsendets högsta

ledning — skolöverstyrelsen — skänka ett visst lekmannainflytande. Insättes

i skolöverstyrelsen två eller flera lekmannarepresentanter och erhålla

dessa en tillräckligt stark ställning, vinnes härigenom på ett naturligare sätt

de syftemål, som föresvävat förslagsställarna till en skolombudsmannainstitution.

Skolkommissionen, som torde få tillfälle att återkomma till frågan

om skolväsendets ledning, vill redan på detta stadium föreslå, att såsom

ett experiment från och med budgetåret 1947/48 till skolöverstyrelsen

knytes två lekmannarepresentanter, vilka vid vissa frågors behandling böra

inträda som ledamöter i överstyrelsen. Kommissionen anser, att ett försök

bör göras att på detta sätt låta den högsta skolmyndigheten få förankring

hos en vaken lekmannaopinion.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19^7. 1 sand. Nr 205.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts -proposition nr SOS.

En råd av frågor, som skolöverstyrelsen har att handlägga, äro av den

art, att lekmannasynpunkten vid handläggningen kunde vara till nytta. Det

är uppenbart, att detta gäller disciplinmål ifråga om lärare, frågor rörande

lärarnas rättsliga ställning och om förflyttning av lärare samt frågor som

röra lärjungarnas uppförande och ordning, lärjunges förvisning, intagning

och flyttning av lärjungar, godkännande av lärjungar som underkänts i

real- eller studentexamen, befrielse från skolplikt och över huvud taget

frågor rörande förhållandet lärare—lärjungar och skola—hem och rörande

lärjungarnas psykologiskt riktiga behandling. Men det gäller också om undervisnings-

och uppfostringsfrågor av allmän natur och om frågor av principiell

art rörande upprättandet av nya skolor, utvidgande, centralisering

och nedläggande av skolor, undervisningens allmänna anordning vid skolorna,

skolbyggnader, skolinredning och övrig skolutrustning, läroböcker,

skolradio och skolfilm, korrespondensundervisning och det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet, skolhygien, skolmåltider, skolskjutsar, inackordering

av skolbarn, hemgårdar och studiehem, skolsparkasseverksamhet,

ferie- och studieresor och fritidens användning. Även vid uppgörandet av

skolöverstyrelsens riksdagspetita borde lekmannarepresentanterna inträda

som ledamöter av överstyrelsen. Då här föreslagen lekmannarepresentation

inom skolöverstyrelsen tills vidare måste ha försökskaraktär, torde erfarenheten

få giva vid handen, vilka ytterligare frågor som lämpa sig för

behandling på detta sätt.

De till skolöverstyrelsen knutna lekmannarepresentanterna böra av

Kungl. Maj:t förordnas endast på viss tid.

Över skolkommissionens förslag har yttrande avgivits av skolöverstyrelsen,

som därvid anfört bland annat följande.

Det torde vara på sin plats att erinra om att anordningar liknande den

föreslagna lekmannarepresentationen redan tidigare kommit till användning

inom statsförvaltningen. Det är emellertid att märka, att ordet lekman

här fattas uteslutande såsom motsats till tjänstemännen, icke såsom

utmärkande frånvaron av särskild sakkunskap. Tvärtom är det i många

fall just åsyftat att förvärva sådan speciell sakkunskap och erfarenhet, varöver

statsförvaltningen i övrigt ej i tillräcklig grad förfogar. De föreslagna

lekmannarepresentanterna inom skolöverstyrelsen, vilka vid behandlingen

av vissa frågor skulle inträda som ledamöter av överstyrelsen, skulle också

få en ställning överensstämmande med den, som på vissa andra håll inom

förvaltningen intages av lekmannaelement. Med hänsyn till omfattningen

av lekmannarepresentanternas uppgifter synes emellertid skolkommissionens

förslag innebära en nyhet. Det lärer nämligen knappast kunna göras

gällande, att det här är fråga om att tillföra verket erforderlig speciell

sakkunskap och erfarenhet. Fastmera synes avsikten vara att tillskapa

en motvikt mot eventuellt byråkratiskt betraktelsesätt vid utövandet av

överstyrelsens ämbetsbefogenheter samt åstadkomma ökad förståelse för

den stora allmänhetens, enkannerligen målsmännens synpunkter på handhavandet

av särskilt det statliga skolväsendet.

I fråga om kontakten med allmänheten bör erinras om att överstyrelsens

verksamhet endast ofullständigt återspeglas i skrift. Fn väsentlig

del av densamma utövas nämligen genom muntlig konsultation, huvudsakligen

genom besvarande av direkta telefonförfrågningar av allmänheten,

som sålunda har möjlighet att mera personligt framföra sina önskemål. In
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. May.ts proposition nr 205. 19

spektionsresorna ge vidare goda möjligheter för överstyrelsens tjänstemän

f .. ,,er j . °roedelbar kännedom om föreliggande förhållanden. Och betraliande

önskemål, som återgivas i tidningspressen, är det sörjt för att

genom pressurklipp, vilka systematiskt ordnas inom överstyrelsen tjänstemannen

fortlöpande kunna erhålla underrättelse om aktuella spörsmål på

undervisningsväsendets område, av praktiskt taget samtliga de arter, vilka

angivas i den föreliggande framställningen.

Det är emellertid en fullt naturlig följd av det växande intresset ute i

landet för undervisningsfrågor, att lekmannaopinionen söker sig nya vägar

att, göra s!g hörd inom överstyrelsen. Även för överstyrelsens del vore det

värdefullt att under ämbetsutövningen äga möjlighet till fortlöpande personlig

kontakt med representanter för lekmannaopinionen.

Ehuru överstyrelsen sålunda uttalat sig för en ökad kontakt mellan överstyrelsen

och lekmannaopinionen, har överstyrelsen dock funnit det föga

sannolikt, att skolkommissionens förslag skulle kunna med fördel realiseras

i just den form vari det framlagts. Överstyrelsen befarar nämligen, att den

nya anordningen kan komma att verka hindrande och försenande för överstyrelsens

arbete särskilt med hänsyn till det betydande antal ärenden, vid

vilkas avgörande lekmannarepresentanterna skulle medverka. Överstyrelsen

har därför ifrågasatt, om man icke skulle kunna lättare tillgodose lekmannaintresset

inom skolöverstyrelsen genom inrättandet av en lekmannanämnd.

Härom har överstyrelsen anfört följande.

Ser man lekmännens betydelse främst ur den synpunkten, att det för

överstyrelsen vore av värde att i vissa ömtåliga och för föräldrar och allmänhet

särskilt betydelsefulla frågor kunna konsultera härför tillgängliga

lekmannarepresentanter, skulle detta syfte kunna vinnas genom att man

gave representationen formen av en lekmannanämnd, bestående av ett anj

förslagsvis 5 ä 8 — intresserade och erfarna målsmän. Även om

dessa således icke skulle få direkt inflytande på de enskilda löpande ärendenas

behandling, skulle de kunna vara överstyrelsen till nytta vid samråd

saval i principiella frågor som i konkreta fall. Ett sådant samråd skulle

aga rum vid sidan av den vanliga, mera rutinmässiga och ofta brådskande

behandlingen av de löpande ärendena. Sammanträden med en så organiserad

nämnd skulle kunna planläggas på längre sikt, kanske till antal och

tidpunkter fixeras för ett ar i sänder, vilket ur arbetsorganisatorisk synpunkt

skulle vara till fördel både för överstyrelsen och för lekmannarepresentanterna

själva. 1

Mot överstyrelsens beslut reserverade sig föredraganden, avdelning schefen

Wejle, vilken anförde bland annat följande.

Jag anser, att överstyrelsens utlåtande bör utmynna i tillstyrkande av

bifall till framställningen i sak, dock under tillkännagivande, att enli°t

överstyrelsens mening antalet lekmannarepresentanter bör vara* minst fyra

och att för dessa böra utses suppleanter till det antal Kungl. Mai:t må

finna erforderligt.

Det av majoriteten förordade alternativet att lekmannarepresentanterna

skulle organiseras såsom eu nämnd, vars verksamhet skulle begränsas till

frågor av allmänt principiell och pedagogisk natur, synes mig nämligen

icke mera tillfredsställande än skolkommissionens förslag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.

Enligt min mening kan det hinder för överstyrelsens arbete, som den av

kommissionen föreslagna anordningen kan befaras komma att medföra,

hjälpligt undanröjas därigenom, att antalet lekmannarepresentanter bestämmes

såsom nyss angivits.

Vidare anser jag det mest ändamålsenligt, att representanterna inträda

som ledamöter i överstyrelsen vid behandlingen av de frågor, i vilkas handläggning

de skola deltaga. Det av majoriteten förordade alternativet synes

mig icke ägnat att så verksamt, som kommissionen torde ha avsett, låta

lekmannaopinionen komma till tals vid avgörandet av vissa för lekmännen

betydelsefulla frågor och icke heller att ge överstyrelsens beslut i dessa

frågor den styrka, som kan vinnas om lekmannarepresentanterna få deltaga

i besluten såsom ledamöter av överstyrelsen.

Mindre betungande för arbetet inom överstyrelsen än den av kommissionen

föreslagna anordningen torde ej heller den av majoriteten förordade

bli.

I reservationen instämde skolöverläkaren Berlitz.

Befattningen såsom generaldirektör och chef för skolöverstyrelsen är nu

placerad i lönegraden B 3 och tillsättes således genom fullmakt. Sedan befattningen

hösten 1946 blivit ledig, har den uppehållits på förordnande. Jag

anser mig böra förorda, att befattningen ombildas till förordnandetjänst

och tillsättes medelst förordnande för viss tid. Löneställningen bör bliva

densamma som för förordnandetjänsterna i nuvarande lönegraden C 12.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skolöverstyrelsen föreslagit

en väsentlig utökning av överstyrelsens personalorganisation. Därvid

har bland annat särskilt framhållits behovet av en förstärkning av läroverksavdelningens

pedagogiskt skolade arbetskrafter i syfte att möjliggöra

dels en utvidgning av den hittills nödtvunget eftersatta inspektionsverksamheten,

dels ock ett överförande till nämnda avdelning av vissa nu till

folkskolavdelningens handläggning hörande ärenden. Överstyrelsen har salunda

föreslagit inrättande av tre nya ordinarie undervisningsrådsbefattningar,

knutna till läroverksavdelningen, ävensom anställande försöksvis

av särskilda ämneskonsulenter med inspektionsverksamhet såsom huvuduppgift.

Även för folkskolavdelningen har överstyrelsen med hänsyn till

arbetsbelastningen å den rotel inom avdelningen, som handlägger byggnadsärenden,

föreslagit en ny undervisningsradsbefattning, placerad i lönegraden

Eo 30.

Frågan om en omorganisation av skolöverstyrelsen har länge varit

aktuell, och sedan 1938 föreligger ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag

i ämnet. Efter nämnda tidpunkt har överstyrelsen undergått vissa

ändringar i organisatoriskt avseende. Sålunda har yrkesavdelningen utbrutits

och bildat ett särskilt ämbetsverk, varjämte inom överstyrelsen från

den 1 juli 1944 inrättats en administrativ avdelning under ledning av en

byråchef. Sistnämnda ändring skedde efter en av särskilda utredningsmän

utförd organisationsundersökning i syfte att genom rationalisering av det

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts •proposition nr 205.

inre arbetet ernå besparingar och ökad effektivitet. Vid denna undersökning

kommo utredningsmännen till den uppfattningen, att överstyrelsens

dåvarande personalorganisation icke medgåve en så praktisk arbetsfördelning,

som vore önskvärd. De framhöllo också angelägenheten av att undervisningsråden

avlastades arbetsuppgifter, vilka icke krävde pedagogisk

sakkunskap.

Med anledning av nu föreliggande förslag om inrättande av nya undervisningsradsbefattningar

och anställande av särskilda ämneskonsulenter

har statskontoret i första hand förordat en översyn av överstyrelsens organisation,

innan ett dylikt förslag framlades för riksdagen. Därest omedelbara

åtgärder ansåges erforderliga har statskontoret för sin del funnit starkare

skäl tala för inrättande av nya administrativa byråchefstjänster än

av ytterligare undervisningsrådsbefattningar. Jämväl allmänna lönenämnden

har ansett, att en förstärkning av överstyrelsen med administrativa

byråchefstjänster i första hand borde övervägas för beredande av möjlighet

för undervisningsråden å läroverksavdelningen att i ökad omfattning ägna

sig åt inspektionsverksamhet. Därest särskilda ämneskonsulenter befunnes

böra anställas, har såväl statskontoret som lönenämnden ansett, att detta

borde ske genom att medgivande lämnades överstyrelsen att i viss utsträckning

dubblera undervisningsrådsbefattningar.

Jag delar för egen del statskontorets uppfattning om behovet av en översyn

av överstyrelsens organisation. En dylik översyn torde, såsom statskontoret

framhållit, icke få anses opåkallad med hänsyn till de förändringar,

som ägt rum sedan det av särskilda sakkunniga utarbetade förslaget

avgavs. Jag vill även i detta sammanhang erinra om att riksdagen i

skrivelsen 1946: 212 under punkten 12 anhållit, att Kungl. Maj:t ville

efter erforderlig utredning taga under övervägande åtgärder i syfte att till

en kameral avdelning inom skolöverstyrelsen centralisera utbetalandet av

de anslag till undervisningsväsendet, vilka hänföra sig till överstyrelsens

verksamhetsområde. Jämväl med hänsyn härtill torde vid lägligt tillfälle

en översyn av överstyrelsens hela organisation böra företagas.

Behovet av att skapa en central ledning, som icke alltför mycket tynges

av rena förvaltningsbestyr, är emellertid enligt min mening så stort, att

omedelbara åtgärder erfordras härför. Efter övervägande av de olika förslag,

som i nyssnämnda syfte framlagts, har jag stannat för att förorda

inrättande av dels två nya undervisningsrådsbefattningar, avsedda för läroverksavdelningen,

dels ock en ny administrativ byråchefstjänst. Befattningarna

torde i avvaktan på översynen av överstyrelsens organisation

böra inrättas såsom extra ordinarie tjänster med placering i lönegraden

Eo JO. Jämväl den av mig förut denna dag i annat sammanhang tillstyrkta,

för en folkbildningsrotel inom överstyrelsen avsedda undervisningsrådsbefattningen

torde tills vidare böra placeras i lönegraden Eo 30.

Överstyrelsens förslag om inrättande av en befattning som förste byrå
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.

sekreterare anser jag mig böra tillstyrka, dock med den förändringen att

befattningen med hänsyn till vad remissmyndigheterna anfört synes böra

placeras i lönegraden A 24. Likaså biträder jag förslaget om inrättande av

två nya befattningar såsom byråsekreterare i lönegraden A 21. Däremot

kan jag i likhet med statskontoret och lönenämnden icke tillstyrka överstyrelsens

förslag om inrättande av ytterligare en registratorsbefattning i

lönegraden A 14. Överstyrelsens förslag om inrättande av en kansliskrivartjänst

i lönegraden All för handhavandet av registratorsgöromålen på

administrativa avdelningen anser jag mig endast på så sätt kunna biträda,

att jag förordar inrättande av en kontoristbefattning i lönegraden Eo 9 i

stället för en kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7.

Överstyrelsens förslag om ordinariesättning av ett antal kanslibiträdestjänster

torde med hänsyn till pågående utredning beträffande vissa bitr

ädestjänster icke nu böra upptagas till slutligt avgörande. Förslaget om

inrättande av en befattning såsom materialförvaltare i lönegraden A 7 anser

jag mig icke för närvarande kunna biträda.

Under hänvisning till vad som i årets statsverksproposition under rubriken

För flera huvudtitlar gemensamma frågor anförts om reglering av befordringsgången

för biträdespersonal förordar jag, att två extra ordinarie

kontorsbiträdesbefattningar i 4 lönegraden ordinariesättas. Därjämte bör

den nu å överstyrelsens personalförteckning uppförda skrivbiträdesbefattningen

i lönegraden A 2 föras å övergångsstat.

Biblioteks- och gymnastikkonsulentbefattningarna äro nu placerade i 21

lönegraden. Skolöverstyrelsen har vid upprepade tillfällen gjort framställning

om uppflyttning av befattningarna i högre lönegrad, och allmänna

lönenämnden har även tidigare tillstyrkt, att befattningarna placeras i 23

lönegraden. Överstyrelsens förslag om uppflyttning av befattningarna i 24

lönegraden och tillika ordinariesättning av den nuvarande extra ordinarie

bibliotekskonsulentbefattningen kan jag icke biträda. Däremot vill jag icke

motsätta mig en uppflyttning av gymnastikkonsulentbefattningen till lönegraden

A 23 samt av den ordinarie bibliotekskonsulentbefattningen till lönegraden

A 23 och av den extra ordinarie bibliotekskonsulentbefattningen

till lönegraden Eo 23.

Jag har förut denna dag i annat sammanhang förordat inrättande av två

konsulentbefattningar för allmän folkbildning utan att därvid taga ställning

till frågan om befattningarnas lönegradsplacering. Jag anser mig böra förorda,

att dessa befattningar i likhet med biblioteks- och gymnastikkonsulentbefattningarna

placeras i 23 lönegraden. Av befattningarna torde den

ena böra inrättas såsom ordinarie och den andra såsom extra ordinarie

tjänst.

Förslaget om uppflyttning av den från och med innevarande budgetår

inrättade befattningen i lönegraden Eo 23 såsom konsulent för husligt arbete

till lönegraden A 26 kan jag i likhet med statskontoret och allmänna

lönenämnden icke tillstyrka.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

Med hänsyn till den omfattning, som skolöverläkarens arbete numera

tagit, tillstyrker jag, att en med deltidstjänstgöring förenad arvodesbefattning

såsom biträdande skolöverläkare inrättas. Arvodet torde böra utgå

med högst 9 000 kronor för år.

Skolöverstyrelsens nu ånyo framförda förslag om inrättande av en arvodesbefattning

som konsulent för manlig slöjd och en dylik befattning såsom

konsulent för teckningsundervisningen anser jag mig böra förorda.

Däremot är jag icke beredd tillstyrka överstyrelsens förslag om höjning av

arvodet vid vissa konsulentbefattningar. Befattningen såsom konsulent

för manlig slöjd torde böra förenas med samma arvode som befattningen

såsom konsulent för kvinnlig slöjd eller 3 000 kronor och befattningen såsom

konsulent för teckningsundervisningen med samma arvode som befattningen

såsom konsulent för musikundervisningen eller 3 400 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m. har sedan flera år tillbaka beräknats

ett belopp av 8 000 kronor, ursprungligen avsett för den centrala ledningen

av värntjänstutbildningen m. m. men sedermera disponerat för visst biträde

å gymnastikroteln. Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört vill

jag icke motsätta mig att nämnda belopp under ytterligare ett år ställes

till överstyrelsens förfogande för visst biträde å gymnastikroteln. Medelsbehovet

under nu ifrågavarande anslagspost har överstyrelsen för nästa

budgetår beräknat till 58 900 kronor, varav 21 300 kronor för den föreslagna

ämneskonsulentverksamheten. Mot beräkningen har jag icke funnit

anledning till annan erinran, än att det beräknade medelsbehovet bör

minskas med sistnämnda belopp, och anslagsposten sålunda uppföras med

(58 900 — 21 300 =) 37 600 kronor.

Överstyrelsens förslag om inrättande av en befattning såsom biträdande

arkitekt anser jag mig i likhet med statskontoret böra understödja. Med

hänsyn till vad allmänna lönenämnden anfört torde befattningen böra placeras

i lönegraden Eo 26.

Jag har förut denna dag i annat sammanhang framhållit, att en viss

förstärkning av skolöverstyrelsens amanuens- och biträdespersonal syntes

bliva erforderlig vid bifall till de av mig förordade åtgärderna till främjande

av folkbildningsarbetet. Med hänsyn härtill och till vad skolöverstyrelsen

anfört till stöd för de av överstyrelsen i anslagsäskandena för nästa

budgetår framställda förslagen om inrättande av nya amanuens- och biträdesbefattningar

synes en väsentlig förstärkning av den icke-ordinarie

personalen vara påkallad. Jag har i det föregående förordat inrättande av

en ordinarie förste byråsekreterarbefattning och två ordinarie byråsekreterarbefattningar

samt ordinariesättning av två extra ordinarie kontorsbiträdestjänster.

Vid bifall härtill torde anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal komma att avlastas utgifter å i runt tal

25 000 kronor, varigenom behovet av amanuens- och biträdespersonal kan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

i viss mån tillgodoses. Jag förordar därjämte, att icke-ordinarieposten för

ändamålet uppräknas med 20 000 kronor. I anslutning till vad statskontoret

anfört angående den nuvarande proportionen mellan biträdespersonal

i kanslibiträdesgraden och annan biträdespersonal vill jag framhålla angelägenheten

av att överstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på frågan,

i vad mån amanuenspersonal med hänsyn till arbetsuppgifterna kan ersättas

av billigare arbetskraft och om behovet av nya biträden kan tillgodoses

genom anställandet av biträden i lägre lönegrad än kanslibiträdesgraden.

För beredande av medel till stadgade ålderstillägg torde icke-ordinarieposten

böra uppräknas med 4 000 kronor.

Vad överstyrelsen anfört till stöd för sitt förslag om anställande av en

pressombudsman för verket har jag funnit värt beaktande. Otvivelaktigt

är, att skolan och dess förhållanden inom vida kretsar omfattas med ett

betydande intresse. Icke minst med hänsyn härtill är det av vikt, att en god

kontakt mellan allmänheten och skolans högsta ledning åvägabringas. Härigenom

torde i många fall risken för missförstånd kunna förebyggas och

vilseledande pressdiskussioner undvikas. Som överstyrelsen framhållit, erfordras

i många fall från överstyrelsens sida upplysningar om beslut i

ärenden av ömtålig art eller av principiell betydelse, råd och anvisningar

i anslutning till skrivelser, cirkulär och författningar, sakliga informationer

av olika slag o. s. v. Jag tillstyrker därför överstyrelsens förslag om anvisande

av ett belopp av 5 000 kronor till anställande försöksvis under budgetåret

1947/48 av en pressombudsman i överstyrelsen. Jag erinrar tillika

om att en dylik pressombudsman sedan budgetåret 1945/46 finnes anställd

såväl hos medicinalstyrelsen som hos statens institut för folkhälsan.

Det av 1946 års skolkommission framlagda förslaget, att till skolöverstyrelsen

skulle knytas ett visst antal för bestämd tid förordnade lekmannarepresentanter,

synes mig ävenledes böra vinna bifall. Som kommissionen

framhållit, är en av grundförutsättningarna för en framgångsrik

fostran av det uppväxande släktet, att det råder ett gott och förtroendefullt

samarbete mellan skola och hem, mellan lärarna å ena sidan och eleverna

och deras målsmän å den andra. Skolväsendet bör omfattas av allmänhetens

förtroende. Detta förtroende bör emellertid gälla ej blott den

lokala skolan utan sträcka sig ända till skolväsendets högsta ledning —

skolöverstyrelsen. I syfte att skapa ökade förutsättningar härför har kommissionen

framlagt sitt förslag om lekmannarepresentanter, som vid behandlingen

av vissa ärenden skulle inträda som ledamöter i överstyrelsen.

I yttrande över detta förslag har skolöverstyrelsen — ehuru instämmande

i förslagets syfte — framfört vissa betänkligheter mot förslaget och i

stället föreslagit en avvikande anordning med en lekmannanämnd. För

egen del anser jag emellertid, som jag redan nämnt, att ett försök bör

göras att på det av kommissionen föreslagna sättet låta den högsta skolmyndigheten

få förankring hos en vaken lekmannaopinion.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 205.

De ifrågasatta lekmannarepresentanterna torde böra vara två till antalet

och utses av Kungl. Maj:t för en tid av tre år. Lämpligt synes vara,

att den ene närmast företräder landsbygdens och folkskolornas synpunkter

samt den andre städernas och de högre skolornas. För representanterna

böra finnas av Kungl. Maj:t utsedda personliga suppleanter, vilka vid förfall

för vederbörande lekmannarepresentant äga deltaga i överläggningar

och beslut. Skolkommissionen har angivit åtskilliga typer av ärenden, vid

vilkas handläggning lekmannarepresentanter ansetts böra deltaga. Vad

kommissionen därvid anfört, har icke givit mig anledning till erinran. Jag

vill endast ytterligare understryka, att lekmannarepresentanterna endast

böra deltaga i handläggningen av ärenden, som äro av principiell natur

och där lekmannens synpunkter kunna vara av värde. I fråga om de ärenden

i vilkas handläggning de deltaga, böra de ha samma ställning som

överstyrelsens övriga ledamöter. Man torde kunna räkna med att lekmannarepresentanterna

komma att behöva deltaga i ett sammanträde var fjortonde

dag. Arvode till vardera av de ordinarie lekmannarepresentanterna

torde böra utgå med 800 kronor för år. Därjämte torde de böra äga åtnjuta

dagarvode för varje sammanträdes dag i enlighet med bestämmelserna

i kommittékungörelsen. Suppleant bör för deltagande i sammanträde

åtnjuta ett arvode av 25 kronor för varje sammanträdesdag. Nu nämnda

arvoden torde böra bestridas ur anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Medelsbehovet härför under nästa

budgetår uppskattar jag till 2 400 kronor. I förekommande fall bör även

resekostnads- och traktamentsersättning utgå enligt klass I A i allmänna

resereglementet. För detta ändamål torde medel böra beräknas under överstyrelsens

omkostnadsanslag.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän är nu uppförd med

423 700 kronor. Vid bifall till mitt förslag i det föregående om inrättande

av nya ordinarie tjänster och uppflyttning av dylika tjänster i högre lönegrad

bör anslagsposten, beräknat efter nuvarande löner, uppräknas med

44 300 kronor till 468 000 kronor. Den allmänna löneregleringen påkallar

en ytterligare höjning av anslagsposten med 206 000 kronor till 674 000

kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, som nu är uppförd med 29 100 kronor, bör vid bifall till förslaget

om inrättande av en befattning såsom biträdande skolöverläkare och två

nya konsulentbefattningar, en för manlig slöjd och en för teckningsundervisning,

höjas med (9 000 + 3 000 + 3 400 =) 15 400 kronor. Till'' arvoden

åt lekmannarepresentanter inom skolöverstyrelsen bör vidare enligt vad jag

nyss anfört under denna anslagspost beräknas 2 400 kronor. 1 annat sammanhang

har jag förut denna dag föreslagit, att de genom val utsedda

ledamöterna av den folkbildningsnämnd, som enligt vad jag förordat skall

knytas till skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, skola åtnjuta dagarvode

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 205.

enligt kommittékungörelsen. Medel för ändamålet torde böra beräknas

under nu före varande anslagspost. Medelsbehovet för nästa budgetår uppskattar

jag till 300 kronor. Under arvodesposten är nu uppfört ett arvode

å 9 500 kronor åt extra föredragande å folkskolavdelningen. Å arvodet

utgår för innevarande budgetår provisoriskt arvodestillägg med 660 kronor.

Medel härför äro icke beräknade under arvodesposten. Med hänsyn

till den i årets statsverksproposition under rubriken För flera huvudtitlar

gemensamma frågor förordade arvodesregleringen bör nyssnämnda arvode

å 9 500 kronor höjas med 1 108 kronor till 10 608 kronor. Delposten till

vikariatsersättningar m. m., nu 900 kronor, torde för avrundning av arvodespostens

slutsumma böra minskas med 8 kronor till 892 kronor. Förevarande

anslagspost bör sålunda för nästa budgetår uppföras med (29 100 +

+ 15 400 + 2 400 + 300 + 1 108 — 8 =) 48 300 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m. har av mig i det föregående beräknats till

37 600 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är nu uppförd

med 266 700 kronor. Vid bifall till förslagen om inrättande av tre

undervisningsrådsbefattningar i lönegraden Eo 30, en byråchefstjänst i

samma lönegrad, en befattning såsom biträdande arkitekt i lönegraden

Eo 26 och en befattning såsom konsulent för allmän folkbildning i lönegraden

Eo 23 samt om uppflyttning av den extra ordinarie bibliotekskonsulentbefattningen

till lönegraden Eo 23 ävensom om utbyte av en kanslibiträdesbefattning

i lönegraden Eo 7 mot en befattning som kontorist i lönegraden

Eo 9 bör icke-ordinarieposten höjas med 62 000 kronor. I enlighet

med vad jag förut förordat bör denna anslagspost vidare höjas med 20 000

kronor för möjliggörande av en förstärkning av överstyrelsens amanuensoch

biträdespersonal, med 4 000 kronor för beredande av medel till stadgade

ålderstillägg och med 5 000 kronor för anställande av en pressombudsman.

Regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal

medför en ökning av icke-ordinarieposten med i runt tal 30 000

kronor. Denna anslagspost borde sålunda, beräknat efter nuvarande löner,

för nästa budgetår uppföras med (266 700 + 62 000 -f- 20 000 + 4 000 -f-f-

5 000 -f- 30 000 =) 387 700 kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder

en ytterligare höjning av anslagsposten med 212 300 kronor till

600 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde för nästa budgetår böra upptagas

med 76 600 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör sålunda uppföras med (674 000 -f-j-

48 300 + 37 600 -f- 600 000 -f- 76 600 =) 1 436 500 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 598 300 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %05.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som

föranledas av vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .......................kronor 674 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis

............................. » 48 300

3. Arvoden och särskilda ersättningar

till inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis............. » 37 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal......................... » 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_76 600

Summa kronor 1 436 500;

dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 1 436 500.

II. Förslagsanslaget till Skolöverstyrelsen:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 213 500 kronor.

Genom beslut den 14 juni 1946 har Kungl. Maj:t fastställt följande omkostnadsstat

för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .......................kronor 6 500

2. Reseersättningar, förslagsvis....................... » 40 000

3. Tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd,

förslagsvis.............................. » 8 000

4. Expenser, förslagsvis.............................. » 129 000

5. Publikationstryck, förslagsvis............. » 30 000

Summa kronor 213 500.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj ds •proposition nr 205.

Av anslagsposten till expenser må till bränsle, lyse och vatten tagas i

anspråk ett belopp av förslagsvis 19 000 kronor och till övriga expenser

ett belopp av 110 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ökning av anslagsposten

till reseersättningar med 10 000 kronor, av anslagsposten till

tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd med 15 000

kronor och av anslagsposten till publikationstryck med 10 000 kronor samt

av delposten till övriga expenser med 25 000 kronor.

Den föreslagna höjningen av anslagsposterna till reseersättninga

r och till tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande

undervisningsråd har motiverats med att ett bifall

till överstyrelsens förslag om inrättande av nya undervisningsråds- och

konsulentbefattningar komme att medföra en avsevärt starkare belastning

än hittills av dessa poster.

Publikationstryck. Överstyrelsen har föreslagit ökad medelsanvisning

under denna anslagspost främst för att möjliggöra publicering

av en statistisk berättelse rörande folkskolorna och de högre folkskolorna.

Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Jämlikt gällande instruktion 7 § tillkommer det skolöverstyrelsen att på

grundval av insamlat statistiskt primärmaterial utarbeta och från trycket

utgiva fortlöpande statistiska berättelser beträffande samtliga de grenar av

undervisningsväsendet, som stå under överstyrelsens inseende. Då emellertid

av statsfinansiella skäl anslag till tryckning tidvis icke beviljats, har alltsedan

överstyrelsens tillkomst någon regelbunden publicering av undervisningsstatistiska

berättelser icke kunnat komma till stånd. Enligt överstyrelsens

mening böra emellertid statistiska berättelser rörande samtliga

grenar av undervisningsväsendet publiceras årligen, i likhet med vad som

i regel sker beträffande publikationer i serien Sveriges officiella statistik.

Endast härigenom kunna i möjligaste mån aktuella siffror städse föreligga

i tryck. Överstyrelsen är emellertid icke beredd att redan nu hemställa om

anslag till tryckning av mer än en av ifrågakommande berättelser. På

grund av den avsevärda tidrymd, som förflutit sedan utgivandet av de

senaste statistiska redogörelserna, komma de till en början utkommande

publikationerna, vilka måste innehålla en översikt över hela den sedan

senaste berättelse förflutna tidrymden, att bliva mycket omfattande och

arbetskrävande beträffande såväl text som tabeller. Endast en berättelse

kan därför tänkas utkomma under budgetåret 1947/48.

Den berättelse, som härvid främst kommer i fråga, är redogörelsen för

folkskolorna och de högre folkskolorna. Den senaste tryckta berättelsen

rörande förstnämnda läroanstalter avser redovisningsåret 1929/30, rörande

de sistnämnda redovisningsåret 1926/27. Den nya berättelsen bör lämna

en översikt över den tid, som därefter förflutit, varjämte utförligare siffror

böra meddelas för det senast bearbetade året.

För den nu ifrågasatta publikationen anser sig överstyrelsen böra räkna

med kostnader å 14 000 kronor. Överstyrelsen får därvid särskilt framhålla,

att detta belopp till väsentlig del är att betrakta såsom en engångskostnad,

betingad av de stora besparingar, som under de senaste 15 åren

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts -proposition nr 305.

åstadkommits genom att tryckningen av folkskolestatistiken helt inställts.

I jämförelse med de sammanlagda kostnaderna för en liknande berättelse

i Sveriges officiella statistik, vilken under nämnda tidsperiod årligen kunnat

befordras till trycket, är detta belopp mycket lågt.

Ett ytterligare skäl för ökning av anslagsposten till publikationstryck

är att denna även under budgetåret 1947/48 kommer att belastas med utgifter

för färdigställande av typmatsedlar och andra anvisningar rörande

skolmåltidernas sammansättning. I detta hänseende har överstyrelsen genom

nådigt brev den 28 juni 1946 anbefallts vidtaga åtgärder.

Övriga expenser. Överstyrelsen har funnit en höjning av denna

delpost erforderlig på grund av belastningen samt med hänsyn till den

beräknade utvidgningen av överstyrelsens organisation och den fortgående

ökningen av överstyrelsens arbetsuppgifter.

Statskontoret har funnit delposten böra upptagas med oförändrat belopp

med hänsyn till att den för innevarande budgetår höjts med 22 procent.

Belastningen å anslagsposten till reseersättningar, vilken nu är uppförd

med 40 000 kronor, har under de två senast förflutna budgetåren i avrundade

tal utgjort 37 700 kronor, respektive 32 200 kronor. Ett ökat medelsbehov

under denna anslagspost är att emotse vid bifall till mitt förslag

om inrättande av nya undervisningsråds- och konsulentbefattningar samt

med hänsyn till den vidtagna höjningen av traktamentsersättningarna.

Från anslagsposten böra dessutom i fortsättningen i förekommande fall

utgå resekostnads- och traktamentsersättningar åt lekmannarepresentanterna

i skolöverstyrelsen och åt medlemmarna av folkbildningsrådet. Med

hänsyn till nämnda omständigheter förordar jag, att nu ifrågavarande

anslagspost höjes med 15 000 kronor till 55 000 kronor.

Å anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande undervisningsråd,

vilken post nu är upptagen med 8 000 kronor, har belastningen

under de två senast förflutna budgetåren utgjort omkring 19 200 kronor,

respektive 22 000 kronor. Med hänsyn härtill och delvis av samma skäl,

som anförts till stöd för den förordade höjningen av anslagsposten till reseersättningar,

torde anslagsposten till tjänstgöringstraktamenten åt vikarierande

undervisningsråd böra uppräknas med 17 000 kronor till 25 000

kronor.

Delposten till övriga expenser utgör nu 110 000 kronor. Belastningen har

under budgetåren 1944/46 uppgått till cirka 138 400 kronor, respektive

128 100 kronor. I beloppet 138 400 kronor ingå utgifter för publikationstryck,

för vilket ändamål cn särskild anslagspost uppförts i omkostnadsstaten

från och med budgetåret 1945/46. Sistnämnda belopp torde därför

enligt av skolöverstyrelsen lämnade uppgifter böra reduceras till omkring

111 000 kronor. Med hänsyn till belastningen samt den förordade utökningen

av skolöverstyrelsens personalorganisation och dess växande arbetsuppgifter

biträder jag överstyrelsens förslag om höjning av delposten till övriga

expenser med 25 000 kronor till 135 000 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr %05.

Anslagsposten till publikationstryck belastas nu huvudsakligen av utgifter

för standardiserade prov för betygssättningen i folkskolan. För detta

ändamål erfordras medel jämväl för nästa budgetår. I enlighet med skolöverstyrelsens

förslag torde under anslagsposten även böra beräknas medel

för utgivande av en statistisk berättelse rörande folkskolorna och de högre

folkskolorna. Med hänsyn härtill och till av överstyrelsen i övrigt angivna

skäl torde ifrågavarande anslagspost i enlighet med överstyrelsens av statskontoret

utan erinran lämnade förslag böra höjas med 10 000 kronor. Jag

erinrar vidare, att jag förut denna dag i annat sammanhang i enlighet

med 1944 års folkbildningsutrednings förslag förordat, att genom skolöverstyrelsens

försorg skulle utgivas, dels en förteckning över bildningsfilmer,

dels en broschyr rörande folkbildningsarbetet, dels ock en förteckning över

föreläsare och föreläsningsämnen. För dessa ändamål torde i enlighet med

utredningens förslag böra beräknas 8 000 kronor. Förevarande anslagspost,

som nu är uppförd med 30 000 kronor, torde alltså för nästa budgetår böra

höjas med (10 000 rf- 8 000 =) 18 000 kronor till 48 000 kronor.

Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande omkostnadsstaten

för nästa budgetår, bör ifrågavarande anslag höjas med (15 000 +

+ 17 000 + 25 000 + 18 000 =) 75 000 kronor till (213 500 + 75 000 =)

288 500 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 288 500.

Vad departementschefen sålunda under punkterna I och

II hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

Stockholm 1947 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

471031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1917/18 till skolöverstyrelsen. s. 8 i texten