Sök i Ratio Lex

Med begäran om bemyndigande att träffa avtal med Malmö stad angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret för staden

9 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:213, Med begäran om bemyndigande att träffa avtal med Malmö stad angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret för staden

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

1

Nr 213.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med begäran om bemyndigande

att träffa avtal med Malmö stad angående

villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande

registret för staden; given Stockholms slott den It

april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den It april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal,

Zetterrerg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga angående

överföring å Malmö stad av det tryckande registret för staden samt anför

därvid.

Med bifall till förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 20 april 1945 (nr

282) angående omorganisation av folkbokföringen beslöt 1945 års riksdag

bl. a. att adressmaskinanläggningar skulle införas för folkbokföringen. An
Bihang

titt riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 213.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

läggningarna skulle förläggas till länsstyrelserna. Där med hänsyn till förhållandena

i viss stad synnerliga skäl därtill vore skulle emellertid Konungen

äga att med stadens medgivande förordna, att det »tryckande registret», såvitt

anginge staden, skulle föras hos mantalsskrivningsförrättaren därstädes.

— Sedermera hava i 56 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr

469) meddelats bestämmelser angående de tryckande registren, vilka överensstämma

med nyssnämnda beslut.

Vid anmälan i statsrådet den 20 april 1945 av frågan angående en omorganisation

av folkbokföringen anförde jag bl. a. att beslut om registrens överförande

i kommunal ägo i första hand torde ifrågakomma med avseende å

Göteborg och Malmö. Ett dylikt beslut måste emellertid föregås av underhandlingar

med städerna angående bl. a. de ekonomiska frågor som därvid

uppkomme. Man syntes därför tillsvidare böra utgå ifrån att de tryckande

registren även i dessa städer anlades genom statens försorg. Underhandlingar

med städerna om registrens överförande i kommunal ägo borde emellertid

upptagas snarast möjligt.

Vidare framhöll jag, att kostnaderna för adresseringsmaskinerna borde bäras

av statsverket. Med hänsyn till att ansvaret för mantalsskrivningen och

uppbörden i magistratsstäderna åvilade dessa städer syntes emellertid dessa

städer böra gottgöra statsverket tryckningskostnaderna för de längder m. in.,

vilka avsetts skola tillhandahållas städerna av länsbyråerna i stället för att

som nu utskrivas av städernas befattningshavare. Vad åter anginge kostnaderna

för adressmaskinanläggning, som överförts i kommunal ägo, borde en

fördelning ske mellan statsverket och vederbörande stad. Magistratsstädernas

ansvar för mantalsskrivningen och uppbörden syntes nämligen ej kunna

motivera att det ålades sådan stad att gälda hela kostnaden för maskinanläggningen

och dess drift. Anläggningarna tjänade nämligen även statliga uppgifter

vid sidan av mantalsskrivningen och uppbörden. En rättvis avvägning

erbjöde emellertid svårigheter och dessa ökades ytterligare därigenom,

att anläggningarna kunde och borde utnyttjas även för rent kommunala ändamål.

Storleken av detta kommunala intresse kunde vara olika i skilda städer,

varför det näppeligen läte sig göra att fastslå en generell norm för kostnadsfördelningen.

Vid underhandlingarna med vederbörande stad borde under

hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis avvägning

som möjligt.

Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.

Vid anmälan i statsrådet den 12 april 1946 av förslag till folkbokföringsförordning

m. m. (se prop. nr 255) förordade jag bl. a. införande av medborgarkort,

vilka skulle tryckas av länsbyråerna. Jag tillstyrkte vidare, att

pastorsämbetena, de lokala skattemyndigheterna, länsbyråerna och riksbyrån

skulle utrustas med olika register, bestående av avtryckskort, d. v. s. kort

med text som avtryckts från plåt i tryckande register. Kortregistren skulle

föras fortlöpande på det sätt, att vid inträffad förändring nytt avtryckskort,

utvisande förändringen, upprättades av länsbyrån och insattes i registret.

I fråga om mantalsskrivningen föreslog jag, att stommar till mantalslängder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

3

och de slutliga längderna skulle tryckas av länsbyråerna. Vad sålunda föreslagits

godkändes av riksdagen. Bestämmelser i berörda hänseenden hava

intagits i folkbokföringsförordningen.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 april 1946 erinrade jag

vidare om att enligt det av folkbokföringskommittén avgivna betänkandet

länsbyråerna skulle trycka bl. a. stommar till taxeringslängder, pensionsavgiftsförteckningar,

röstlängder, uppbördsböcker och debetsedlar. För egen

del uttalade jag, att länsbyråernas arbetsuppgifter i huvudsak syntes bliva

de i betänkandet angivna. I detta sammanhang framhöll jag även, att 1945

års riksdag uttalat bl. a. att den aviseringsskyldighet, som enligt gällande

stadganden åvilade pastorsämbetena, i princip borde överföras på länsstyrelserna.

Bestämmelser härom föreslogos ej till införande i folkbokföringsförordningen

utan förutsattes skola meddelas av Kungl. Maj:t i administrativ

ordning. Jag framhöll därvid, att förhållandena för närvarande med hänsyn

till pågående eller väntade reformer på skilda områden inom förvaltningen

vore svåra att överblicka, och att nya anspråk på länsbyråerna i detta hänseende

under de närmaste åren vore att förvänta. Dessa uttalanden lämnades

av riksdagen utan erinran.

I anslutning till de föreslagna bestämmelserna i folkbokföringsförordningen

upptog jag även vissa kostnadsfrågor till behandling. Jag anförde därvid,

att mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 20 april 1945, att kostnaderna

för adresseringsmaskinerna borde bäras av statsverket, självfallet borde gälla

kostnaderna för länsbyråernas verksamhet överhuvud taget. Enligt de av

1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten

och kommunerna skulle församlingarna ansvara för kyrkobokföringskostnaderna.

Emellertid borde kostnaderna för avtryckskort till pastorsämbetenas

kortregister åvila statsverket. Sådana kort borde nämligen tillställas

pastor för kontroll av personplåtarnas text och översändandet av dylika

kort utgjorde sålunda ett led i skötseln av de tryckande registren. Vad anginge

frågan om skyldighet för magistratsstäderna att gottgöra statsverket

tryckningskostnaderna för längder m. m., vilken fråga tidigare lämnats

öppen, syntes denna fråga numera äga aktualitet endast med avseende å

sådana magistratsstäder, vilka skulle hava egen uppbördsförvaltning, d. v. s.

de större magistratsstäderna. Det torde nämligen icke skäligen böra ifrågasättas

att de magistratsstäder, vilka enligt den nya uppbördsorganisationen

skulle ingå i fögderiförvaltningen, skulle i förevarande hänseende intaga

en annan ställning än övriga fögderikommuner. Det principiellt riktiga

syntes vara att de ifrågavarande magistratsstäderna betalade statens självkostnadspris.

Detta pris kunde emellertid ej utan avsevärda svårigheter exakt

beräknas. Av praktiska skäl torde därför beräkningen böra schematiseras

och ersättningsskyldigheten böra begränsas till de mera direkta kostnaderna,

därvid för åstadkommande av förenkling endast blankett- och personalkostnaderna

torde böra medräknas. Det syntes vara lämpligt att priset bestämdes

av Kungl. Maj:t på grundval av kostnadsberäkningar som uppgjordes av

länsstyrelserna. Närmare föreskrifter därutinnan torde böra meddelas av

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Kungi. Maj:t, därvid länsstyrelserna borde åläggas att höra vederbörande

städer över de gjorda kostnadsberäkningarna. Kostnaderna för de lokala

skattemyndigheternas avtryckskortregister torde jämväl för ifrågavarande

städers vidkommande böra helt bestridas av statsmedel. De sålunda förordade

ersättningsreglerna torde — såsom utformade i syfte att åvägabringa

erforderlig förenkling i mellanhavandet mellan staten och kommunerna på

nu förevarande område — icke böra anses prejudicerande för kostnadsfördelningen

mellan staten och de städer, vilka avsetts skola hava egna tryckande

register. Beträffande dessa städer ansåge jag mig allenast böra hänvisa

till mitt tidigare uttalande, att vid underhandlingarna med städerna

borde under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis

avvägning som möjligt.

Dessa uttalanden lämnades av andra särskilda utskottet i dess av riksdagen

godkända utlåtande (nr 1) utan erinran. Beträffande mitt uttalande rörande

kostnaderna för länsbyråernas verksamhet ansåg sig utskottet böra — såvitt

anginge de fall då tryckande register fördes hos mantalsskrivningsförrättare

i viss stad — till förebyggande av missförstånd erinra om att enligt de

av 1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen kostnaderna

för anläggningen och dess drift skulle delas mellan statsverket och

vederbörande stad. Det torde icke vara avsett att föreslå ändring härutinnan.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att Kungl. Maj:t genom

proposition den 27 september 1946 (nr 340) föreslog riksdagen att bemyndiga

Kungl. Maj:t att med Göteborgs stad träffa avtal angående villkoren för

överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av särskilda sakkunniga upprättat förslag.

Sedan riksdagen i skrivelse den 5 november 1946 (nr 483) anmält, att nämnda

proposition bifallits, har Kungl. Maj:t med stöd av det givna bemyndigandet

träffat avtal i ämnet med Göteborgs stad.

I en den 14 februari 1947 dagtecknad skrivelse har länsstyrelsen i Malmöhus

län anmält, att länsstyrelsen med hänsyn till de betydande organisatoriska

svårigheter, som vore förbundna med förandet av det tryckande registret,

såvitt anginge Malmö stad, i samband med registret för länet i övrigt,

underhandlat med representanter för staden angående stadens övertagande

av sagda bestyr. Underhandlingarna hade lett till ett förslag till avtal

angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret

för staden. Förslaget överensstämde i huvudsak med det mellan Kungl. Maj:t

och kronan samt Göteborgs stad träffade avtalet. Då länsstyrelsen funne det

otvivelaktigt, att förhållandena i Malmö stad utgjorde skäl för förordnande

om registrets förande hos staden, hemställde länsstyrelsen att, därest staden

lämnade sitt medgivande, Kungl. Maj:t måtte utfärda dylikt förordnande

samt tillika träffa avtal med staden i enlighet med ifrågavarande förslag.

Vid skrivelsen fanns fogat ett förslag till avtal av följande lydelse:

Sedan det ur skilda synpunkter befunnits mest ändamålsenligt att del

tryckande registret, såvitt anginge Malmö stad, tillsvidare från och med den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 213.

5

1 oktober 1946 fördes hos den lokala skattemyndigheten där, få undertecknade

föreslå, att mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och staden, å andra

sidan, träffas nedanstående

AVTAL

angående villkoren för överföring å Malmö stad av det tryckande registret

för staden.

Sedan Kungl. Maj:t den.............. — med stöd av 56 § folkbokfö
ringsförordningen

och med Malmö stads medgivande — förordnat att det

tryckande registret, såvitt anginge staden, tillsvidare fr. o. m. den 1 oktober

1946 skulle föras hos den lokala skattemyndigheten därstädes samt riksdagen

därefter den .............. (skriv, nr . .. .) bemyndigat Kungl. Maj:t

att med Malmö stad träffa avtal angående villkoren för registrets överförande

till staden, har mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och staden, å

andra sidan, följande avtal träffats.

1 §•

I ersättning för anläggnings- och uppläggningskostnader skall staden till

statsverket (Statistiska centralbyrån) efter detta avtals fastställelse utgiva

26 000 kr. I övrigt bestridas anläggnings- och uppläggningskostnaderna av

statsverket.

Länsstyrelsen skall tillhandahålla erforderlig personal för utförande av de

vid anläggningens överlämnande återstående aktualiseringsåtgärderna beträffande

förändringar i befolkningsförhållandena i staden. Beträffande övriga

vid anläggningens överlämnande återstående kompletteringsarbeten skall

statens bidragsskyldighet, enligt riksbyråns för folkbokföringen bestämmande,

fullgöras antingen i form av kontant ersättning eller genom att statsverket

tillhandahåller erforderlig personal m. m. för arbetets utförande.

2 §.

Erfordras efter övertagandet till följd av stadens tillväxt eller utökad användning

av registret för rent kommunala ändamål utökning av maskinparken

utöver vad som angives i bifogade uppställning (Bil. 1) och av inventariebeståndet,

skola kostnaderna härför åvila staden.

3 §.

Staden äger av statsverket undfå gottgörelse för nedannämnda kostnader

för anläggningens drift, nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och

sådana personalkostnader, vilka avse arbetsledning samt aktualisering av

plåt- och kortregister, med 30 %> av det belopp, vartill kostnaderna visas

hava uppgått, samt för personalkostnader för tryckning av medborgarkort

och avtryckskort med hela det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått.

Staden äger därjämte på statsverkets bekostnad utfå erforderliga blanketter

till medborgarkort och avtryckskort.

I övrigt skola driftskostnaderna åvila staden, dock att i fråga om stadens

rätt att kostnadsfritt från statsverket utbekomma blanketter till vissa längder

skall äga tillämpning vad därom i vederbörliga författningar är eller kan

varda stadgat.

4 §■

Ersättningsbelopp, som enligt denna överenskommelse tillkommer staden,

utbetalas årligen efter den 30 juni för det nästföregående kalenderåret.

Det åligger staden att senast den 31 mars varje år till finansdepartementet

inkomma med behörigen verifierad uppgift å det belopp, som för nästföregående

år tillkommer staden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

5 §•

Denna överenskommelse skall efter utgången av år 1948 ersättas av ett

nytt avtal. I detta avtal skola förhållandena, även såvitt angår den förflutna

tiden, upptagas till ny reglering på grundval av de erfarenheter, som vunnits

vid tillämpningen av förevarande överenskommelse. Denna omprövning

må avse såväl frågan om parternas andelar i de årliga driftskostnaderna som

fördelningen av engångskostnaderna och de belopp, vartill dessa kostnader

beräknats.

Malmö den 18 januari 1947.

För länsstyrelsen i Malmöhus län

S. DAHLRUP.

Bengt Holming.

Malmö den 3 februari 1947.

För Drätselkammarens i Malmö första

avdelning:

S. A. JOHANSSON.

Enligt den i 2 § i avtalsförslaget åberopade bilagan skulle statsverket tillhandahålla

staden två elektriska tryckmaskiner av typ G, en elektrisk tryckmaskin

av typ F samt tre präglingsmaskiner.

Statistiska centralbyrån har den 11 mars 1947 efter remiss avgivit utlåtande

över länsstyrelsens ifrågavarande skrivelse.

I utlåtandet anföres, att det tryckande registret för Malmö stad genom en

under hand träffad överenskommelse mellan länsstyrelsen i Malmö och staden

i september 1946 faktiskt överförts till stadens lokaler och alltsedan dess

förts genom stadens försorg, ehuru ansvaret för registrens förande givetvis

även efter överflyttningen kvarlegat hos länsstyrelsen i dess egenskap av

länsbyrå för folkbokföringen. Genom det sålunda vidtagna arrangemanget,

vilket torde hava varit till fördel för uppläggningsarbetets behöriga fortgång,

hade en välbehövlig arbetslättnad kunnat beredas länsstyrelsens folkbokföringsavdelning.

Vid företagen inspektion hade statistiska centralbyrån funnit

den verkställda uppdelningen av det tryckande registret mellan staden och

länsstyrelsen ändamålsenlig samt ägnad att underlätta registrens fortsatta

förande. Centralbyrån finge med anledning därav tillstyrka, att det tryckande

registret för Malmö överfördes till staden. Centralbyrån funne ej anledning

till erinran mot att överföringen, på sätt föreslagits, räknades ha kommit till

stånd från och med den 1 oktober 1946.

Vad anginge de föreslagna villkoren för registrets överföring, vore desamma

utformade i huvudsaklig överensstämmelse med de av 1946 års riksdag godkända

grunderna för överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret

för staden. Förslaget föranledde på grund därav i denna del icke någon

erinran från centralbyråns sida. Centralbyrån ville emellertid framhålla, att

av det antal maskiner, som enligt remisskrivelsen ansetts erforderliga för

Malmö stad — eller tillhopa tre präglingsmaskiner, två elektriska signaltryckmaskiner

(typ G) samt en elektrisk tryckmaskin (typ F), vartill torde böra

läggas en hand tryck maskin (typ K) — till staden icke kunde överföras flera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

7

statsverket tillhöriga maskiner än en präglingsmaskin, en signaltryckmaskin

(typ G) samt en handtryckmaskin (typ K). Övriga enligt beräkningarna erforderliga

maskiner, eller två präglingsmaskiner, en signaltryckmaskin (typ

G) samt en elektrisk tryckmaskin (typ F), måste av statsverket inköpas och

överlämnas till staden. Kostnaderna för sistnämnda maskiner torde — därest

f. n. för folkbokföringsändamål förhyrda präglingsmaskiner inköptes, i vilket

fall statsverket ägde å köpeskillingen tillgodonjuta avdrag för den hyreslikvid,

som för maskinerna erlagts — kunna beräknas till tillhopa 14 225 kronor.

Det belopp, som av Malmö stad borde erläggas till statsverket i ersättning för

anläggnings- och uppläggningskostnader, borde vid sådant förhållande upptagas

till 28 600 kronor och icke såsom i det till remisskrivelsen fogade avtalsförslaget

angivits, 26 000 kronor. De på statsverket kvarstannande anläggnings-

och uppläggningskostnaderna skulle, enligt centralbyråns beräkningar,

utgöra 154 500 kronor samt de årliga driftskostnaderna, av centralbyrån

upptagna till 55 400 kronor, fördela sig på statsverket med 13 900 kronor

och på staden med 41 500 kronor.

I centralbyråns utlåtande fanns vidare intagen följande tablå över fördelningen

mellan statsverket och staden av anläggnings- och uppläggningskostnaderna

samt de årliga kostnaderna för anläggningens drift enligt centralbyråns

beräkningar.

Total

kostnad

Staten

Staden

Kronor

%

Kronor

%

Kronor

Anläggnings- och uppläggningskostnader.

Komplettering av födelsenummer ............

5 700

100

5 700

—

—

Tryckning och distribuering av medb.kort ...

2 900

100

■ 2 900

—

—

Komplettering av arbetsgivareuppgift........

8 000

100

8 000

—

—

Tryckning och sortering av registerkort......

8 500

100

8 500

—

—

Extra maskinanskaffning....................

14 225

—

—

100

14 225

Övriga kostnader ..........................

143 800

90

129 420

10

14 380

Summa anläggnings- och ''uppläggningskost-

nader

1S3125

154 520

2S(S05

Årliga driftskostnader.

Lokalkostnader..............................

4 500

30

1350

70

3150

Personalkostnader:

tryckning av avtryckskort och medb.kort ..

3 200

100

3 200

—

—

tryckning av längder och debetsedlar m. m.

6 800

—

—

100

6 800

aktualisering av plåt- och kortregister......

8 200

30

2 500

70

5 700

arbetsledning vid stadens register..........

Summa personalkostnader

12 000

30 200

30

3 600

9 300

70

8 400

20 900

Diverse driftskostnader ......................

4 500

—

2 200

2 300

Kapitalkostnader (avskrivningar) ............

3 500

30

1 050

70

2 450

Blanketlkostnader ..........................

Summa årliga driftsKOStnader

12 700

55 400

13 900

KO

12 700

41 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 213.

Departements
chefen.

I anslutning till tablån anför centralbyrån, att av den under rubriken »Anläggnings-

och uppläggningskostnader» upptagna delposten »övriga kostnader»,

lydande å 143 800 kronor, 68 000 kronor utgjorde anläggningskostnader,

samt återstoden kostnader för verkställda uppläggningsarbeten (71 200

kr.) ävensom för vissa, den 1 oktober 1946 alltjämt kvarstående aktualiseringsarbeten

(4 600 kr.). Centralbyrån ville framhålla att kostnadsberäkningarna

vore verkställda efter samma grunder som beträffande Göteborgs stad

och liksom dessa i hög grad approximativa, i synnerhet såvitt det gällde uppläggnings-

och driftskostnader. Vad driftskostnaderna anginge, vore lokaloch

personalkostnader allenast beräknade och angåve således icke stadens

faktiska kostnader för lokaler och personal. Med hänsyn härtill hörde, på

sätt i 5 § av avtalsförslaget funnes angivet, en reglering i efterhand av statsverkets

kostnadsandel kunna ske på grundval av senare vunna erfarenheter.

Skyldighet torde vidare böra åligga staden att styrka de faktiska driftskostnaderna,

innan statsbidrag till dessa utanordnades. Enligt avtalsförslaget

skulle statsverkets bidrag till stadens kostnader för anläggningens drift under

ett visst år utbetalas efter den 30 juni under det nästföljande kalenderåret.

Därest det tryckande registret för staden skulle räknas överfört till staden

från och med den 1 oktober 1946, torde utbetalning av statsbidrag alltså

enligt förslaget böra ske första gången eller den 30 juni år 1947. Till statsbidragets

gäldande torde böra anvisas säl skilda medel; för ändamålet torde

för helt budgetår enligt de av centralbyrån verkställda beräkningarna tillsvidare

böra räknas med ett belopp av förslagsvis 14 000 kronor.

Lika med länsstyrelsen och statistiska centralbyrån anser jag att det tryckande

registret för Malmö stads vidkommande bör föras hos den lokala skattemyndigheten

i staden. Jämlikt 56 § folkbokföringsförordningen äger Kungl.

Maj:t, under förutsättning av stadens medgivande, förordna att registret skall

föras på sätt nyss sagts. Emellertid förutsätter registrets överförande till staden

en ekonomisk uppgörelse mellan staten och staden, vilken torde böra

underställas riksdagens prövning.

Det av länsstyrelsen framlagda avtalsförslaget innebär i huvudsak att staden

skall till statsverket utgiva 26 000 kronor, utgörande i runt tal 14 %

av anläggnings- och uppläggningskostnaderna. Staden skall å sin sida äga

att av statsverket undfå gottgörelse för vissa driftskostnader nämligen för

lokalkostnader, kapitalkostnader och sådana personalkostnader, vilka avse

arbetsledning samt aktualisering av plåt- och kortregister, med 30 °/o av det

belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått, samt för personalkostnader

för tryckning av medhorgarkort och avtrvckskort med hela det belopp, vartill

kostnaderna visas hava uppgått. Staden skall därjämte äga på statsverkets

bekostnad utfå erforderliga blanketter till medborgarkort och avtryckskort.

I övrigt skola driftskostnaderna åvila staden. Vid den ekonomiska uppgörelsen

skall så anses som om staden övertagit anläggningen redan den 1

oktober 1946. Avtalet förutsättes skola efter utgången av år 1948 ersättas

med ett nytt avtal, i vilket ersättningsfrågorna, även såvitt angår den för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 213. 9

flutna tiden, skola upptagas till ny reglering på grundval av dåmera vunna

erfarenheter.

Avtalsförslaget, vilket biträtts av drätselkammarens i Malmö första avdelning,

är i stort sett utformat enligt samma grunder som det avtal, som träffats

med Göteborgs stad.

Förslaget synes kunna i huvudsak godtagas för statsverkets vidkommande.

Emellertid torde, såsom framgår av statistiska centralbyråns utlåtande, stadens

övertagande av registret, till den del registret avser staden, icke minska

länsstyrelsens maskinbehov i så stor omfattning som man synes hava räknat

med vid förslagets upprättande, utan torde för tillgodoseende av stadens

anspråk på maskinpark erfordras extra maskinanskaffning för en kostnad,

som med 2 600 kronor överstiger den enligt förslaget beräknade. Lika med

centralbyrån anser jag därför att det belopp, som staden enligt 1 § i förslaget

skall utgiva till1 statsverket, bör höjas från 26 000 kronor till 28 600

kronor.

Ersättningsbelopp, som staden enligt förslaget äger utbekomma av statsverket,

avses skola årligen efter den 30 juni utbetalas för det nästföregående

kalenderåret. Staden tillkommande ersättning för driftskostnader kan beräknas

till i runt tal 14 000 kronor för år. Enligt förslaget skall ersättning utgå

från och med den 1 oktober 1946. För den del av år 1946, varom nu är fråga,

kan ersättningen sålunda beräknas till 3 500 kronor.

Ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att träffa avtal med staden angående

villkoren för överföring av registret å staden torde få anses innebära jämväl

ett bemyndigande att, på sätt i avtalsförslaget angives, efter utgången av år

1948 träffa nytt avtal, i vilket ersättningsbestämmelserna underkastas den

jämkning, som av dåmera vunna erfarenheter kan föranledas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

1) att bemyndiga Kungl. Maj:t att med Malmö stad träffa

avtal angående villkoren för det tryckande registrets överförande

till staden i huvudsaklig överensstämmelse med det

föreliggande förslaget, samt

2) att till Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stöd för

vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av ................ kronor 3 500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Ivronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Bibang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 213.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.