Angående bidrag till vissa erkända alkoholistanstalter för täckande av förluster under åren 1940—1945
1947-03-21 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:218, Angående bidrag till vissa erkända alkoholistanstalter för täckande av förluster under åren 1940—1945
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition m 218.
\
Nr 218.
Kungl. Mctj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till vissa
erkända alkoholistanstalter för täckande av förluster
under åren 1940—1945; given Stockholms slott den
21 mars 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen aU bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigsle Herres och Konungs frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms
slott den 21 mars 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss. Sköld,
Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
statsrådet Mossberg följande.
I årets statsverksproposition bar Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 75, föreslagit riksdagen att till bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader m. m. för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor.
I samband med behandlingen av nämnda anslagsfråga — vilken utmynnar
i förslag om en förhållandevis kraftig förbättring per den 1 januari 1947
av bidragen till driften av erkända och enskilda alkoholistanstalter — anmälde
jag, bland annat, att interimsstyrelsen för de erkända alkoholistanstalternas
centralorganisation i skrivelse den 17 september 1940 hemställt, att
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 218. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 218.
vissa erkända alkoholistanstalter måtte tillerkännas engångsbidrag för täckande
av förluster å driften under åren 1940—1946. Interimsstyrelsen hade
föreslagit, att sådant engångsbidrag för räkenskapsåren 1940—1945 skulle
utgå till erkända alkoholistanstalterna Arbetshemmet Björknäs, Dagöholm,
Holmahemmet, Holmforshemmet och Vårnäshemmet med respektive 70 000,
18 000, 21 000, 40 000 och 17 000 kronor. Då styrelsen räknade med underskott
för vissa anstalter jämväl under år 1946, hade styrelsen därjämte hemställt,
att ett belopp av 60 000 kronor måtte anvisas för läckande av anstalternas
driftförluster under detta år. Socialstyrelsen hade tillstyrkt de av
interimsstyrelsen för de olika anstalterna föreslagna beloppen, dock att till
Arbetshemmet Björknäs för de till och med år 1945 lidna förlusterna borde
utgå allenast 50 000 kronor. Därjämte hade socialstyrelsen föreslagit, att
— utöver nu nämnda anstalter — jämväl erkända alkoholistanstalten Kurön
skulle erhålla ersättning för de före år 1946 lidna förlusterna med 27 000
kronor. Även framställningen om ersättning för underskott under år 1946
hade tillstyrkts av socialstyrelsen, som emellertid uppskattat medelsbehovet
för dylika ersättningar till 50 000 kronor.
Beträffande förevarande ersättningsfråga anförde jag följande.
Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande anstalternas ekonomiska
situation torde interimsstyrelsens anhållan och socialstyrelsens förslag
icke sakna fog. Emellertid vill jag i detta sammanhang erinra, att jag med
stöd av Kungl. Maj:ts den 27 september 1946 lämnade bemyndigande tillkallat
sakkunniga för utredning rörande alkoholistvården. Frågan om ett
engångsbidrag avseende täckning av uppkomna förluster synes böra upptagas
till prövning först då berörda utredning fortskridit så långt att huvuddragen
av den framtida anstaltsorganisationen kunna överblickas. Emellertid
kan det visa sig att någon eller några anstalter även efter genomförandet
av i det föregående förordad förstärkning av driftbidragen befinna sig
i sa trängt ekonomiskt läge att den vid anstalten lämnade vården icke kan
uppehållas vid skälig standard. I sådant fall torde särskilt engångsbidrag
kunna ifrågakomma. Socialstyrelsen bör med vaksamhet följa utvecklingen
beträffande ifrågavarande anstalter och avgiva de förslag som kunna vara
påkallade.
I skrivelse den 25 februari 1947 har socialstyrelsen anmält, att styrelserna
för samtliga i det föregående nämnda alkoholistanstalter inkommit till socialstyrelsen
med förnyade framställningar i ämnet. Vissa kompletterande
uppgifter hava av styrelserna för Holmforshemmet, Vårnäshemmet och
Kurön meddelats socialdepartementet i skrivelser den 8, 11 respektive
19 mars 1947, varjämte socialstyrelsen i skrivelse sistnämnda dag förebragt
ytterligare utredning i ärendet. Av det föreliggande materialet inhämtas beträffande
de skilda anstalternas ekonomiska ställning i huvudsak följande.
Arbetshemmet Björknäs. Det under åren 1941—1945 uppkomna underskottet
kan beräknas till 50 374 kronor, varav 37 774 kronor avse bokföringsmässigt
underskott och 12 600 kronor utgöra för löpande utgifter an
-
3
Kurigl. Maj:ts proposition nr 218.
vända brandstodsmedel. Bokslutet för år 1946 var vid liden för anstaltsstyrelsens
framställning — den 8 februari 1947 — ännu icke färdigt, men
styrelsen uttalar, att även år 1946 torde ha medfört avsevärda förluster.
Den 31 december 1946 häftade anstalten för kortfristiga skulder till ett
belopp av 120 927 kronor. Kassabehållning och fordringar utgjorde samma
dag tillhopa 24 279 kronor. I början av år 1947 utbetalade socialstyrelsen
till anstalten följande belopp, nämligen 20 460 kronor i beläggningsbidrag
för sista kvartalet 1946, 4 367 kronor i vissa ersättningar för samma kvartal
jämlikt 4 § gällande bidragskungörelse (SFS 567/1944) samt 16 200 kronor
i garantibidrag för första kvartalet av år 1947. Med bortseende från sistnämnda
belopp, vilket är avsett för bestridande av en del av anstaltens kostnader
under första kvartalet 1947, uppgingo således de för de kortfristiga
skuldernas gäldande tillgängliga medlen till (24 279 + 20 460 + 4 367)
49 106 kronor. För fullständig likvidering av de kortfristiga skulderna hade
alltså erfordrats ytterligare (120 927 —49 106) 71 821 kronor.
Enligt uppgift från anstaltsstyrelsen hade hela det i början av januari
1947 utbetalade statsbidraget — således även garantibidraget för första kvartalet
1947 — förbrukats redan den 22 i samma månad, varefter kassaförvaltaren
nödgats anskaffa erforderliga medel genom personliga borgensförbindelser.
Anstaltsstyrelsen anhåller om ett engångsbidrag å 50 000 kronor för täckande
av förlusterna under tiden t. o. m. år 1945.
Dagöholm. Det sammanlagda underskottet under åren 1940—1945 uppgick
vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm till 18 204 kronor. Beträffande
1946 års förluster anför anstaltsstyrelsen bland annat följande.
I december 1946 inköpte anstalten av domänverket skog på rot från
kronoegendomen Dagöholm för en summa av 13 159 kronor. Avsikten var
att avverka den inköpta skogen och därefter försälja densamma med skälig
vinst. För att bereda köparen möjlighet att bestämma apteringen såldes skogen
redan före avverkningen till aktiebolaget Walla tröskmaskiner, varvid
16 571 kronor 80 öre av bolaget erlades i förskott. Den domänverket tillkommande
köpeskillingen har ännu icke erlagts. Emellertid har anstalten
måst använda förskottslikviden å avverkningen för att kunna betala absolut
nödvändiga utgifter. Därest engångsersättning icke tillerkännes anstalten för
de gångna årens förluster, saknas medel att betala skulden till domänverket.
Ett preliminärt bokslut för år 1946 utvisar en förlust: under detta år av
11 434 kronor, vari dock inräknats vissa avskrivningar å fastigheter och inventarier.
Styrelsen uppskattar den verkliga förlusten under nämnda år —
sedan vinsten å nyssnämnda skogstransaktion påförts år 1946 — till omkring
8 000 kronor.
Anstalten redovisade vid årsskiftet 1946—1947 kort! ristiga skulder till ett
belopp av 80 598 kronor. Kassabehållning och fordringar uppgingo till
17 423 kronor, beläggningsbidraget för sista kvartalet 1946 till 8 976 kronor
och de särskilda ersättningarna enligt 4 § bidragskungörelsen för nämnda
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 218.
kvartal till 1 261 kronor. Det vid årsskiftet tillgängliga beloppet utgjorde
sålunda (17 423 + 8 976 + 1 261) 27 660 kronor, vartill kom ett belopp av
7 200 kronor, utgörande garantibidrag för första kvartalet 1947. Därest icke
sistnämnda belopp tages i betraktande vid bedömandet av likviditetsställningen
per den 1 januari 1947, saknade anstalten således medel för täckande
av kortfristiga skulder till ett belopp av (80 598 — 27 660) 52 938 kronor.
Likviditeten hade — uttalar anstaltsstyrelsen — under flera år ständigt
förorsakat bekymmer. Vid flera tillfällen hade inträffat, att anstalten saknat
medel till löner åt personalen, som i vissa fall fått vänta tre månader på
lönernas utbetalande. Genom att utnyttja tillgängliga förskott och tillfälliga
lån hade styrelsen dock lyckats hålla anstaltens ekonomi flytande, men då
situationen förvärrats för varje år ansåge styrelsen, att nedläggande av anstalten
allvarligt måste övervägas, därest denna icke erhölle antingen statsbidrag
eller lån. Den senare utvägen borde icke ifrågakomma, då det icke
kunde anses riktigt, att enskilda personer måste ikläda sig borgensförbindelser
för att anskaffa medel till anstaltens verksamhet.
Anstaltsstyrelsen anhåller om ersättning för driftförluster med dels
18 000 kronor för åren 1940—1945, dels 8 000 kronor för år 1946.
Holmahemmet. Under åren 1940—1945 uppstod vid denna anstalt ett
underskott å 21 130 kronor. Förlusten under år 1946 uppgick till 7 802
kronor.
Då anstaltens räkenskapsår avslutades den 15 januari 1947, hava uppgifter
rörande likviditeten erhållits per nämnda dag. De kortfristiga skulderna
uppgingo till 41 146 kronor, varemot svarade 13 227 kronor i kassabehållning
och utestående fordringar. I anstaltens kassa hade vid denna
tidpunkt redan influtit de belopp som anstalten haft att utfå av socialstyrelsen,
varför dessa icke torde här erfordra redovisning. Det torde dock böra
särskilt understrykas, att i tillgångarna medräknats jämväl det utbekomna
garantibidraget för första kvartalet 1947. För en rättvisande jämförelse med
de övriga anstalterna bör därför av detta bidrag, vilket uppgick till 10 440
kronor, den del som avser tiden 16 januari—31 mars 1947 eller cirka 9 000
kronor, avdragas å tillgångarna, 13 227 kronor. Vid tillämpning av nu
nämnda beräkningsgrunder saknades alltså den 15 januari 1947 likvida medel
vid denna alkoholistanstalt för täckande av kortfristiga skulder till ett
belopp av [41 146 — (13 227 — 9 000)] 36 919 kronor.
Anstaltsstyrelsen anhåller om ett engångsbidrag å 28 932 kronor, varav
21 130 kronor avse förluster under åren 1940—1945 och 7 802 kronor förluster
under år 1946.
Holmforshemmet. Denna anstalt redovisade för åren 1940—1944 ett underskott
å tillhopa 29 374 kronor. Under år 1945 såg sig anstaltsstyrelsen
nödsakad att för anskaffande av medel till anstaltens drift göra stora uttag
ur den till anstalten hörande skogen. Med hänsyn härtill nedskrevs fastig
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Kungi. Maj-.ts proposition nr 218.
hetens värde med 53 220 kronor till det vid 1945 års fastighetstaxering åsätta
värdet, ökat med värdet av en nyuppförd verkstadsbyggnad. Den för anstalten
under nämnda år redovisade förlusten uppgick till 40 162 kronor.
Enligt socialstyrelsens mening bör anstalten anses ha lidit förluster under
krigsåren med i runt tal 40 000 kronor. Vad beträffar förlusterna under år
1946 kunna dessa, enligt anstaltsstyrelsens uppgifter, preliminärt beräknas
till 10 000—15 000 kronor.
Anstaltens kortfristiga skulder uppgingo vid årsskiftet 1946—1947 till
13 290 kronor. I kassabehållning och utestående fordringar kunde anstaltsstyrelsen
tillgodoräkna sig ett belopp av 2 416 kronor. Beläggningsbidraget
för sista kvartalet 1946 uppgick till 7 167 kronor och de särskilda ersättningarna
enligt 4 § bidragskungörelsen för nämnda kvartal till 1 71/ kronor.
I garantibidrag för första kvartalet av år 1947 erhöll anstalten 8 640 kronor.
Med bortseende från sistnämnda belopp förfogade anstaltsstyrelsen således
över (2 416 + 7 167 -1- 1 717) 11 300 kronor, medan för slutlig likvidering
av de kortfristiga skulderna erfordrades ytterligare (13 290— 11 300) 1 990
kronor.
Anstaltsstyrelsen — som framhåller, att densamma för att kunna kontinuerligt
finansiera driften nödgats hos socialstyrelsen göra framställning om
utbetalande av beläggningsbidraget månadsvis i efterskott i stället för kvartalsvis
i efterskott — anhåller om engångsersättning för de under åren 1940
—1945 uppkomna förlusterna med 40 000 kronor.
Vårnåshemmet redovisar ett driftunderskott å 16 992 kronor för tiden från
slutet av år 1942, då anstalten började sin verksamhet, till och med år 1945.
Preliminärt bokslut för år 1946 utvisar ett underskott för detta år å något
över 9 000 kronor.
Anstalten häftade den 31 december 1946 för kortfristiga skulder till ett
belopp av 31 402 kronor. Häremot svarade i kassabehållning och utestående
fordringar 456 kronor, i beläggningsbidrag för fjärde kvartalet 1946 ett belopp
av 10 434 kronor och i särskilda ersättningar enligt 4 § bidragskungörelsen
för samma kvartal 1 842 kronor. Garantibidraget för första kvartalet
1947 utgjorde 7 560 kronor. Därest hänsyn icke tages till sistnämnda belopp,
uppgingo således anstaltens tillgängliga medel till (456 + 10 434 + 1 842)
12 732 kronor och de för full likvidering av de kortfristiga skulderna felande
medlen till (31 402 — 12 732) 18 670 kronor.
Beträffande likviditeten anför anstaltsstyrelsen bland annat följande.
Under senare lid bar sådan brist på likvida medel förekommit, att befattningshavarna
stundom icke kunnat utfå sina avlöningar i rätt tid. Vid
några tillfällen ha befattningshavarna måst förskoltera vissa för anstalten
erforderliga medel. Garantibidraget, som normalt skall täcka utgifterna
under det kommande kvartalet, är i realiteten förbrukat redan vid kvartalets
början. Anstaltsstyrelsen bar därför sett sig nödsakad att ingå till social
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 218.
styrelsen med framställning om förskott å beläggningsbidraget för januari
månad 1947, vilken ansökan socialstyrelsen funnit sig böra bifalla.
Styrelsen hyser allvarliga bekymmer för läget. Det är nödvändigt med
hänsyn till personalrekryteringen att befattningshavarnas löner utbetalas i
rätt tid. Vad vårdstandarden beträffar har denna endast genom långt gående
inskränkningar på andra områden kunnat undgå att sänkas, men styrelsen
är medveten om att icke heller de intagna i längden kunna undgå att
beröras av svårigheterna.
Anstaltsstyrelsen hemställer om ersättning för de till och med år 1945
uppkomna förlusterna med 17 000 kronor.
Kurön. Driftunderskottet vid denna anstalt under tiden från det anstalten
år 1943 blev erkänd alkoholistanstalt till årsskiftet 1945—1946 uppgick till
27 839 kronor. Det preliminära bokslutet för år 1946 utvisar enligt anstaltsstyrelsens
uppgift ett underskott under nämnda år av 52 010 kronor.
Anstaltens kortfristiga skulder den 31 december 1946 — samtliga utgörande
lån hos frälsningsarmens högkvarter — uppgingo till 57 639 kronor.
Tillgängliga medel uppgingo till 15 038 kronor i kassabehållning och utestående
fordringar, 13 551 kronor i beläggningsbidrag för sista kvartalet av
år 1946 och 575 kronor i särskilda ersättningar enligt 4 § bidragskungörelsen
för sistnämnda kvartal. Garantibidraget för första kvartalet 1947 utgjorde
13 500 kronor. De för likvidering av de kortfristiga skulderna tillgängliga
medlen kunde således med bortseende från sistnämnda belopp beräknas
till (15 038 + 13 551 + 575) 29 164 kronor. För att kunna helt likvidera
alla kortfristiga skulder erfordrades således för denna anstalt vid
årsskiftet ett ytterligare belopp av (57 639 — 29 164) 28 475 kronor.
Anstaltsstyrelsen anhåller om ersättning för de lidna förlusterna med lägst
27 000 kronor och därjämte ett belopp, som kunde eliminera 1946 års underskott,
eller om detta icke vore möjligt, ett sammanlagt ersättningsbelopp av
60 000 kronor.
Socialstyrelsen finner snar hjälp vara av nöden till de i det föregående berörda
anstalterna och föreslår, att dessa erhålla ersättning för de under åren
1940—1945 lidna förlusterna med tillhopa 173 000 kronor, fördelade på sätt
styrelsen i sitt i statsverkspropositionen (V ht., s. 101) omnämnda utlåtande
föreslagit. Styrelsen upprepar sitt tidigare förslag, att anstalterna skola erhålla
ersättning jämväl för de under år 1946 uppkomna underskotten och
föreslår i detta hänseende, att ett belopp av 60 000 kronor avses för ändamålet.
Med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge överblicka det
ekonomiska utfallet av verksamheten under år 1946 har styrelsen emellertid
framhållit, att driftförlusterna under nämnda år kunde komma att överskrida
sistnämnda belopp.
KunyI. Maj:ts proposition nr 218.
7
I årets slatsverksproposition har Kungl. Maj:t på min föredragning böredraganmed
hänsyn till vad socialstyrelsen och interimsstyrelsen för de erkända
alkoholistanstalternas centralorganisation upplyst rörande de erkända och
enskilda alkoholistanstalternas ekonomiska förhållanden -— funnit sig böra
föreslå riksdagen en väsentlig höjning av driftbidragen till nämnda anstalter,
att gälla retroaktivt från och med den 1 januari 1947. \ ad däremot angår
en av interimsstyrelsen och socialstyrelsen i samband härmed väckt fråga
om engångsbidrag till följande erkända alkoholistanstalter, nämligen Arbetshemmet
Björknäs, Dagöholm, Holmahemmet, Holmforshemmet, Vårnäshemmet
och Kurön, för täckning av driftförluster under åren 1940—1946 fann
jag, att denna fråga borde upptagas till prövning först då 1946 års alkoholistvårdsutredning
fortskridit så långt att huvuddragen av den framtida anstaltsorganisationen
kunde överblickas. Jag uttalade emellertid, att det kunde visa
sig att någon eller några anstalter även efter förstärkning av driftbidragen befunne
sig i så trängt ekonomiskt läge att skälig vårdstandard icke kunde uppehållas.
I sådant fall torde — framhöll jag — särskilt engångsbidrag kunna
ifrågakomma. På framställningar från styrelserna för angivna sex anstalter
har socialstyrelsen nu återupptagit frågan om ett statligt engångsbidrag till
dessa anstalter för täckande av de senaste årens driftförluster.
Med utgångspunkt från den ställning som Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
på mitt förslag intagit till förevarande fråga synes en förnyad prövning
av frågan innan alkoholistvårdsutredningen lämnat erforderligt material
för ett grundligare bedömande förutsätta, att de skilda anstalternas ställning
i likviditetshänseende klarlägges. Endast genom ett dylikt tillvägagångssätt
kan nämligen en någorlunda rättvisande bild erhållas av i vad
mån risk för standardförsämring på grund av ekonomiska svårigheter föreligger
beträffande vederbörande anstalt. Den utredning, som låg till grund
för mitt tidigare ställningstagande i ämnet, bildade icke tillräckligt underlag
för en bedömning ur denna synpunkt av frågan om engångsbidrag för driftförluster.
Såsom nämnts har den föreslagna höjningen av driftbidragen förutsatts
skola tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 1947. Med hänsyn
till storleken av den föreslagna höjningen torde grundad anledning föreligga
att antaga, att efter nämnda dag anstalterna icke skola nödgas vidkännas
förluster å driften, bortsett från en viss tillfällig försämring under första
halvåret 1947, innan den för delta halvår avsedda förstärkningen kan
komma att utbetalas. Det synes då lämpligast all anknyta en likviditetsgranskning
till ställningen vid årsskiftet 1946—1947. Såsom likvida tillgångar
torde böra upptagas kassabehållning och utestående kortfristiga
fordringar samt de vid årsskiftet vederbörande anstalt tillkommande statliga
bidrags- och ersättningsbeloppen. Härvid torde dock garantibidraget för
första kvartalet av år 1947 — vilket bidrag utbetalats i förskott strax efter
årsskiftet — icke böra medräknas, då detta är avsett för täckning av drift
-
8 Kung!. Maj.ts proposition nr 218.
kostnaderna för den närmaste framtiden. Å debetsidan böra endast kortfristiga
skulder upptagas, enär övrig gäld icke torde innebära samma fara
för anstaltens likviditet.
Granskas det nytillkomna materialet från dessa utgångspunkter, visar det
sig till en början att för arbetshemmet Björknäs, Dagöholm, Holmahemmet
och Vårnäshemmet de kortfristiga skulderna överstiga de omedelbara tillgångarna
med avsevärda belopp. Detta förhållande har övertygat mig om
att för dessa anstalter den ekonomiska situationen numera innebär en akut
fara för en försämring av vårdstandarden. Vad beträffar Holmforshemmet
kunna de tillgängliga uppgifterna icke sägas påvisa en lika prekär ställning
som för nyssnämnda fyra anstalter. Jag vill emellertid framhålla, att, enligt
vad jag inhämtat från socialstyrelsen, vårdstandarden vid Holmforshemmet
redan nu på grund av medelsbrist sjunkit till en lägre nivå än som
kan anses skälig. För att säkra en tillfredsställande vård vid dessa fem anstalter
torde sålunda särskilt statsbidrag böra utgivas redan i nuvarande
läge. Bland de fördelar som en förbättrad likviditet innebär för anstalterna
må nämnas, att dessa kunna lösgöra sig från eventuellt olämpliga leverantörer
och komma i åtnjutande av med kontantköp förenade rabatter. — Vad
däremot angår erkända alkoholistanstalten Kurön vill jag erinra, att denna
anstalt tillhör frälsningsarmén, som genom lån till anstalten hållit dess ekonomi
flytande. Med hänsyn härtill torde driftförlusterna beträffande Kurön
icke innebära samma risk för standardsänkning som beträffande övriga angivna
anstalter. Jag är därför icke nu beredd att förorda ett särskilt engångsbidrag
till Kurön.
Först sedan klarhet genom 1946 års alkoholistvårdsutredning vunnits rörande
den framtida anstallsorganisationen synes en slutlig ekonomisk reglering
böra förekomma mellan staten och de privata alkoholistanstalterna,
varvid huvudmännen för de anstalter, vilka eventuellt befinnas böra nedläggas
eller övertagas av staten, torde komma att i någon form hållas skadeslösa
genom statens försorg. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att
Arbetshemmet Björknäs, Dagöholm, Holmahemmet och Vårnäshemmet nu
erhålla ersättning allenast för de under åren 1940—1945 lidna förlusterna
med respektive 50 000, 18 000, 21 000 och 17 000 kronor. Dessa ersättningar
understiga de belopp som skulle ha erfordrats för att anstalterna per den
31 december 1946 skulle ha kunnat helt frigöra sig från kortfristiga skulder.
Holmforshemmet, som för fullständig likviditet per nämnda dag skulle ha
behövt allenast omkring 2 000 kronor, synes med hänsyn till vad som upplysts
rörande dess nuvarande standardnivå böra tilldelas ett engångsbidrag
av 15 000 kronor för möjliggörande av trängande reparationer, nyanskaffningar
o. dyl. Sistnämnda belopp torde i vart fall väsentligt understiga förlusterna
å driften under åren 1940—1945.
De av mig förordade engångsersättningarna uppgå således till (50 000 -f-’
18 000 + 21 000 + 17 000 + 15 000) 121 000 kronor.
Kungt. Maj:ts proposition nr 218. 9
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen,
att till Bidrag till vissa erkända alkoholistanstalter för täckande
av förlaster under åren 1940—1945 för budgetåret
1947/48 under V a huvudtiteln anvisa ett
anslag av ............................. kronor 121 000.
Med bifall till vad föredragande statsrådet sålunda
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet
Ivronprinsen-Regenten, alt proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Sigurdson.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 218.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1947/48 till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanst s. 13 i texten
- SU 1947:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1947/48 till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftko s. 10 i texten