Sök i Ratio Lex

Angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget

1947-04-11 · 11 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:219, Angående anslag till teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 219.

1

NT 219.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till teckning

av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget;

given Stockholms slott den 11 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Myrdal.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal,

I Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkliushållningsdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal.

I skrivelse den 18 februari 1946 föreslog styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget,

att vissa nya anläggningar skulle uppföras vid bolagets skifferoljeverk

vid Kvarntorp, varjämte styrelsen framlade plan för en finansiell

rekonstruktion av bolaget. Syftet med de nya anläggningarna skulle vara

dels att i vissa hänseenden rationalisera den redan igångsatta produklionen

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 219. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

vid verket dels ock att öka produktionen genom utvinning av vissa biprodukter.

Utbyggnadsprogrammet omfattade bland annat en anläggning för produktion

av gasol (flaskgas). I första hand skulle gasolen användas för bränsleändamål.

Bolaget avsåg emellertid att verkställa utredning i syfte att utröna

huruvida gasolen därutöver kunde användas för tillverkning av kemisk-tekniska

produkter. Det omedelbara kapitalbehovet för genomförande av utbyggnadsprogrammet

uppskattade styrelsen till 10 700 000 kronor, varav

6 500 000 kronor beräknades belöpa på gasolanläggningen. För bestridande

av bland annat kostnaderna för anläggningarna hemställde styrelsen, att

ett belopp å sammanlagt 16 000 000 kronor måtte tillföras bolaget genom nyteckning

av aktier. I anledning av framställningen föreslog Kungl. Maj :t, på

min hemställan, i propositionen 1946:304, riksdagen att under kapitalbudgeten,

fonden för statens aktier, för ändamålet anvisa ett investeringsanslag

av 16 000 000 kronor. Med godkännande av utbyggnadsprogrammet anvisade

riksdagen det begärda anslaget (r. skr. nr 440). Jag torde för närmare kännedom

om de beslutade nyinvesteringarna och om planen för den finansiella

rekonstruktionen samt för upplysning om tidigare till bolaget anvisade anslag

få hänvisa till den redogörelse, som lämnats i propositionen 1946: 304.

I detta sammanhang må endast nämnas, att sedan den finansiella rekonstruktionen

av bolaget numera företagits bolagets aktiekapital uppgår till

20 000 000 kronor.

I skrivelser den 7 och 26 februari 1947 har nu styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget

framlagt plan för en distribution i egen regi av gasol

samt utredning om utbyggnad av en kemisk-teknisk industri för tillverkning

av högvärdiga produkter med vissa i gasolen ingående s. k. omättade kolväten

såsom utgångsmaterial. Vid skrivelserna ha fogats vissa bilagor.

Med hänsyn till ärendets natur torde en mera fullständig redogörelse av

bolagets framställningar icke böra lämnas i detta sammanhang. Handlingarna

i ärendet komma emellertid att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Beträffande planen för en distribution i egen regi av gasol

må av styrelsens skrivelse den 7 februari 1947 jämte därtill fogade bilagor

återgivas följande.

Ett rationellt utnyttjande av de stora kvantiteter icke kondenserbara gaser,

som erhållas vid skifferoljedestillationen, är av avgörande betydelse för bolagets

målsättning att göra driften vid anläggningarna i Kvarntorp lönsam.

Dessa gaser innehålla bland annat högvärdiga kolväten såsom propån, butan,

propylen och butylen, vilka om de isoleras kunna under tryck förvaras i flytande

form på flaskor och andra behållare. Sådan under tryck förvarad

gas — gasol eller flaskgas — kan distribueras för användning i hushåll och

industrier, där tillgång till lysgas saknas. Gasolen är ur flera synpunkter väsentligt

överlägsen lysgasen, huvudsakligen på grund av att gasolen har

ett högt värmevärde och dessutom är giftfri. Gasol har också vunnit stor avsättning,

särskilt i Amerikas förenta stater men även i England, Frankrike,

Belgien och Holland.

I anledning av riksdagens godkännande av propositionen 1946:304 beslöt

styrelsen den 1 juli 1946, att den i propositionen föreslagna gasolanläggningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 219.

snarast möjligt skulle utföras. Entreprenad för anläggningen har placerats

hos ett amerikanskt företag. Anläggningen beraknas varaf fuJJ*JSLen

tagas i drift i mitten av år 1948. Enligt en uppgjord prognos för ProdukUonen

av gasol kommer produktionskapaciteten i slutet av ar 194J atj uppgå t

omkring 10 000 ton per år för att därefter successivt stiga till full kapacitet,

12 000 ton per år, i slutet av år 1952. Produktionen beraknas iordela sug pa

följande förbrukningsområden, nämligen hushall, industrier, expoit och t

verkning inom bolaget av komisk-tekniska produkter. . r. ,

Förbrukningen i Sverige av gasol har i motsats till förut angivna iander

hittills varit mycket obetydlig. Detta har berott dels pa att någon tillverkning

av gasol ej funnits inom landet dels ock pa att transoceana transporter a

gasol dragit höga kostnader. Därtill kommer, att utvecklingen pa detta område

ägt rum under de senaste tio åren och alt Sverige under större delen av

denna tid varit avstängt från import. .... .

Distributionen av gasol, framför allt när leveranserna avse försäljning hH

hushåll och mindre industrier, nödvändiggör en omfattande distnbutronsannarat

med högt driven distributionsservice. Avsättningen av de vol>mer,

varonf här är frååa, kan vidare icke erhållas på en gång. Marknaden maste

först bearbetas och distributionsmatenel anskaffas Ett utmärkt stort intreHe

och en latent mycket stor marknad finnes likväl for gasolen. En företagen

marknadsanalys visar, att full avsättning för de kvantiteter, som beraknas

kunna tillverkas för ifrågavarande ändamål, kan uppnäs först omkring f> a

år efter anläggningens igångsättande. Det är därför av största vikt or - laget, att försäljningsverksamheten upptages sa snart som möjligt och

all erforderlig utrustning för distributionen finnes tillgänglig för en snabb

utveckling av försäljningsverksamheten. Vid beräkningen av behovet av

distributionsmatenel, vilken skulle omfatta flaskor, järnvagstankvagnar, tankbilar

och fyllnadsstationer samt komplettenngsutrustnmg, har bolaget utgått

från att verksamheten bör inriktas på ett program, som möjliggör största

möjliga avsättning av tillverkad gasol inom kortast möjliga hd efter det

driften vid anläggningen igångsatts. Detta betyder, att bolaget redan vid

starten bör förfoga över en distributionsmatenel, som ar väsentligt större

än den som vid motsvarande tid varit avsedd enligt det av statsmakterna ar

1946 godtagna u tbyggnad sp ro gr amm et. Av distributionsmatenelen beraknas

viss del komma att försäljas till förbrukarna av gasolen.

De fördelar som bolaget skulle erhålla vid en distribution av gasol i eBen

regi bestå i möjligheterna att genomföra en sådan prissättning, vilken underlättar

den ökning av gasolomsättningen, som bolaget eftersträvar och som

samtidigt tillförsäkrar landets konsumenter av gasol de gynnsammaste m
k°BoIage

ts*6 to tala kapitalbehov för distributionsmaterielen beräknas under

perioden 1948—1949 att uppgå till omkring 3 500 000 kronor samt i slutet

av år 1952 till omkring 4 000 000 kronor. Denna investering innebär, att icke

fullt hälften av den för distributionen erforderliga flaskutrustningen kommer

att befinna sig i bolagets ägo.

Angående den av styrelsen framlagda utredningen om utbyggnad av

en kemisk-teknisk industri anför styrelsen i skrivelsen den

26 februari 1947 i huvudsak följande.

Den kemisk-tekniska industri och do kemiska produkter, varom nu är

fråga äro i stort sett resultatet av landvinningar inom den kenusk-tekniska

forskningen under det sista decenniet. Industrien omfattar tillverkning av

högvärdiga värdefulla produkter, vilka i sin tur bilda utgangsmatenal tor

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

SSÄ-*1 amta hÄSf6rädIade ™r”'' "•««* »r »lika an
Av

den kvantitet gasol, som beräknas kunna framställas vid bolagets gasolan

aggning, beraknas cirka 3 000 ton per år utgöras av s. k. omättade kolv^I-d1''

?6SSa-ha vls.serllg(:n v!d användning såsom bränsle fullständigt samma

a..dL, SOom ovnfa 1 gasolen ingående kolväten, men lämpa sig dessutom utmärkt

såsom ravara for en kemisk-teknisk industri på grund av sin stora

i-oIv; nnS hna^inh ra0*'' pr,odukter’ som kunna erhållas ur dessa omättade

koJvaten, ha icke tidigare kunnat tillverkas i Sverige, enär dessa kolväten

förut icke varit tillgängliga här i landet. Sverige skulle alltså, om utbyggnatdl

Stfnn ett mycket tidigt stadium tillförsäkras en verk„

WPr ^n’ n1? S-kuIle Iigga |,a toppen av den kemisk-tekniska industriella

I)(i ar u.PPenbart, att det under sådana förhållanden är otillfredsställande

att använda dessa värdefulla kolväten såsom bränsle, även

om det såsom i detta fall galler högvärdiga förbränningsändamål. Med häns}n

till marknadssituationen är det av betydelse att tillverkningen av de planeraae

kemisk-tekmska produkterna upptages snarast möjligt.

id toradlmgen av de omättade kolvätena kunna tre tillvägagångssätt väljas,

nämligen den s. k. alkoholvägen, klorvägen och salpetervägen. Med hänsyn

till att vid användning av alkoholvägen inga främmande råvaror krävas,

har bolagets forsknmgsavdelning först koncentrerat sitt intresse på att genomarbeta

de problem, som måste lösas för att det skall vara möjligt att på

denna väg genomfora tillverkning i industriell skala. Då detta forskningsarbete

i laboratone- och halvstor skala nu är färdigt, anser sig styrelsen

lumnä foresia en utbyggnad. För närvarande sysslar forskningsavdelningen

med försök angående en tillverkning enligt klor- och salpetervägama. Så

snart de tekniska och ekonomiska förutsättningarna klarlagts, kommer frågan

om fortsatt utbyggnad att bliva aktuell. Denna utbyggnad kommer i sin

lur att krava ytterligare kapitalinvesteringar. Det är nämligen ur olika hänseenden

nödvändigt att vid en tillverkning i industriell skala behärska hela

den produktserie, som omspännes av åtminstone alkohol- och klorvägarna

De produkter, som bolaget avser att tillverka, ha ett mycket vittomfattande

anvandmngsomrade, t. ex. såsom lösningsmedel och såsom utgångsmaterial

mom tvättmedelsindustrien. Förhållandena framför allt i Amerikas

foienta stater visa också, att forskningen och den industriella utvecklingen

mom hithörande område omfattas med det största intresse. Marknadspriserna

pa dessa varor, vilka överhuvud taget äro mycket svåra att uppbringa äro

.or närvarande höga och variera från fall till fall. Man kan dock utgå ifrån

att det nuvarande prisläget kommer att sjunka väsentligt, men även när så

sker anser sig bolaget kunna påräkna ett genomsnittspris som väl täcker produktionskostnaderna

och ger ett tillfredsställande driftsresultat.

1 -.nfuKVi?** dtbyggnadsetappen (alkoholvägen) har kostnadsberäknats till

1 500 000 kronor Kostnaderna för nästa utbyggnadsetapp (klorvägen) kunna

prehmmart beraknas till ytterligare 2 000 000 å 2 500 000 kronor inklusive

erforderlig klor-alkah-anlaggnmg. Den tredje utbyggnadsetappen (salpetervagen)

bennner sig för närvarande på utredningsstadiet. Denna utbyggnad

kommer att till sm storleksordning kunna jämföras med den andra utbyggnadsetappen.

Den föreslagna produktionen omfattar så många olika möjligheter, att det

ar ]nyck<,t _svart att från början fastställa ett för många år fixerat utbvg0''- nads- och tillverkningsprogram. Det är emellertid givetvis av största värde, att

de olika utbyggnadsetapperna gripa in i varandra på ett rationellt och tekniskt

riktigt sätt. Styrelsen menar härmed, att det ur kapitalkostnadssyn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 219.

5

punkt är viktigt att vid utbyggnaden helst planera för samtliga de produktionsuppgifter,

som slutgiltigt skola genomföras. Samtidigt är det också till

fördel för bolaget att så tidigt som möjligt kunna förse marknaden med

största möjliga antal kemisk-tekniska produkter. Efterfrågan på dessa är

nämligen ofta kombinerad. Styrelsen anser därför, att man i utbyggnadsprogrammet

bör samtidigt i varje fall inkludera en tillverkning enligt såväl

alkoholvägen som klorvägen. Under utbyggnadstiden för den första etappen,

som kan beräknas till l1/2 å 2 år, kan nämligen förutsättas, att de problem

av anläggnings- och tillverkningsteknisk art som föreligga beträffande den

andra etappen bliva helt lösta. Det är då riktigt att ha möjlighet att kombinera

de båda första tillverkningsvägarna, vilket — förutom kapitalkostnadssynpunkterna

— även kommer att underlätta anskaffningen av materiel och

maskinell utrustning med långa leveranstider. Beträffande den tredje tillverkningsetappen

däremot anser sig styrelsen icke kunna för närvarande

framlägga ett definitivt förslag.

Styrelsen övergår härefter i sin skrivelse den 26 februari 1947 att behandla

spörsmålet om finansieringen av såväl den planerade distributionen

i egen regi av gasol som den ifrågasatta utbyggnaden för den kemisk-tekniska

industrien. Styrelsen erinrar om att kapitalbehovet för gasoldistributionen

beräknas till omkring 4 000 000 kronor i slutet av år 1952 samt att kostnaderna

för utbyggnaden av den kemisk-tekniska industrien uppskattas för första

utbyggnadsetappen till 1 500 000 kronor och för andra utbyggnadsetappen

till 2 000 000—2 500 000 kronor. Det sammanlagda kapitalbehovet skulle således

uppgå till 8 000 000 kronor. Styrelsen förklarar sig anse det riktigt, att

kapitalanskaffningen finge ske genom upplåning och att frågan om aktiekapitalets

ökning upptoges till avgörande först då man mera definitivt kunde

överblicka i vilken utsträckning en dylik ökning vore erforderlig. Styrelsen

hemställer därför om medgivande att upptaga lån å 8 000 000 kronor

för finansieringen av den planerade gasoldistribulionen samt av första och

andra utbyggnadsetappen beträffande den kemisk-tekniska tillverkningen.

Därjämte anhåller styrelsen alt, sedan ytterligare utredning verkställts rörande

den tredje utbyggnadsetappen, i mån av behov jämväl få upptaga lån

för genomförandet av denna etapp. Det härför erforderliga lånebeloppet uppskattas

av styrelsen till 2 500 000 kronor. Slutligen hemställer styrelsen att,

om så befunnes erforderligt, såsom säkerhet för upplåningen lå pantförskriva

inteckningar i bolagets egendom.

Över bolagets framställningar ha, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

kommerskollegium, fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäl dskon toret.

Statskontoret, som förklarar sig sakna möjlighet alt bedöma de föreslagna

utvidgningarna ur teknisk och driftekonomisk synpunkt, framhåller, att därest

utvidgningarna ansåges böra komma till stånd frågan därom borde underställas

riksdagens prövning och erforderliga kapitalmedel anvisas å riksstaten.

Intill dess storleken av det kapitalbelopp, som slutligen borde tillskjutas

såsom aktiekapital, kunde bestämmas, borde de ertorderliga medlen anvisas

i form av lån under fonden för låneunderstöd. Ämbetsverket ansage

sig sålunda icke kunna tillstyrka bifall till bolagets hemställan om medgi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

vande att för berörda ändamål få upptaga lån och härför pantförskriva inteckningar

i bolagets egendom.

Kommerskollegium säger sig beträffande den av styrelsen framlagda planen

angående distributionen av gasol finna troligt, att en ej obetydlig avsättning

av gasol borde kunna uppammas, särskilt i många tätorter, där servicestationer

bleve lätt åtkomliga, men att dock en viss konkurrens med importerade

eller inom landet av importerad nativ olja framställda produkter

antagligen skulle göra sig gällande. — Angående den ifrågasatta tillverkningen

av kemisk-tekniska produkter framhåller kollegium bland annat, att samma

eller liknande produkter framställdes i Sverige av flera företag. Inhemsk

konkurrens på området kunde således förväntas, liksom utan tvivel även utländsk.

En viss försiktighet till undvikande av att allt för stor industriell

kapacitet tillskapades vore därför påkallad. Kollegium funne det emellertid

skäligt, att bolaget bereddes möjlighet att utveckla en förädlingsindustri med

skifferoljeprodukter som utgångsmaterial. Det torde dock vara påkallat att

framgå med en viss försiktighet till undvikande av felaktiga eller alltför stora

investeringar. Det föreliggande utredningsmaterialet medgåve icke en mera

ingående granskning av skäligheten av de ifrågasatta beloppen. Kollegium

funne emellertid icke skäl till erinran mot bifall till bolagets framställningar.

Fullmäktige i riksbanken yttra, att vad styrelsen anfört beträffande finansieringen

av de planerade utbyggnaderna icke i och för sig föranlett någon

erinran från fullmäktiges sida. Fullmäktige ansåge det emellertid icke möjligt

att på grundval av den förebragta utredningen taga ståndpunkt till de

tekniska och ekonomiska sidorna av de framlagda förslagen. Fullmäktige

förutsatte därför, att förslagen i dessa avseenden kompletterades och gjordes

till föremål för en ingående granskning i andra instanser. Helt allmänt måste

dock allvarliga betänkligheter hysas mot att i nuvarande läge, då en begränsning

av investeringsvolymen framstode som nödvändig, igångsätta utbyggnader

av den betydande omfattning förslagen åsyftade. Med avseende å investeringarna

för distributionsändamål borde endast på mycket starka skäl

ifrågakomma att nu göra nyanläggningar. Vad anginge de föreslagna anläggningsarbetena

för den av styrelsen planerade kemisk-tekniska tillverkningen

förbisåge fullmäktige icke, att en inhemsk produktion av denna art kunde

te sig önskvärd av olika skäl. Fullmäktige hade emellertid även på denna

punkt velat understryka vikten av att frågan huruvida anläggningsarbetena

borde igångsättas i nuvarande läge i vederbörande instanser särskilt prövades

mot bakgrunden av vad fullmäktige nu anfört rörande nödvändigheten

av att tills vidare begränsa investeringsvolymen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret erinra till en början om sitt år 1946 avgivna

yttrande över styrelsens förslag till finansiell rekonstruktion av bolaget.

Fullmäktige hade då ställt sig tveksamma i fråga om anvisande av ett så

stort belopp, som då föreslagits för bolagets rekonstruktion (16 000 000 kronor),

enär det ej kunde anses uteslutet, att ytterligare kapitalinsatser framdeles

skulle komma att visa sig nödvändiga. Fullmäktige framhålla, att det

visserligen för närvarande ej vore fråga om anvisande av nya anslagsmedel,

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj.ts proposition nr 219.

utan om medgivande för bolaget att genom upplåning anskaffa erforderliga

belopp. Vid ett genomförande av de nu föreslagna anskaffningarna och anläggningarna

kunde man emellertid inom en tämligen snar framtid motse

framställning om anslag för ökande av bolagets aktiekapital. Den utredning,

som förelåge i remissakten, gåve vidare ej möjlighet tor iullmäktige att me

någon säkerhet bedöma det ekonomiska utfallet av ifrågavarande kapitalinvesteringar.

Fullmäktige ställde sig därför mycket tveksamma även till den

nu föreliggande framställningen.

Vid olika tillfällen har jag haft anledning framhålla, att de statliga in- DepartemrUsdustriföretagen

böra drivas efter samma affärsmässiga principer som privata

företag. De statliga företagen böra sålunda inrikta sig på att bli ekonomiskt

bärkraftiga utan subventioner från det allmänna. Men för att de skola kunna

fylla detta krav, måste deras ledning i likhet med ledningen för de privata

företagen ha en betydande självständighet och rörelsefrihet. Ett uttryck härför

är, att de statliga företagen organiserats såsom bolag med en gentemot

aktieägaren-staten ansvarig styrelse som ledare av företaget. Särskilt under

nuvarande betingelser med plötsliga förändringar i marknadsförhållanden

och priser, vilka ofta kunna vara omöjliga att förutse, kräves det snabba

avgöranden av företagens ledning. Även under normala tider kunna sådana

situationer uppstå, då hastiga ingripanden äro erforderliga. Omläggningar av

produktionen och upptagande av nya tillverkningar måste sålunda kunna

beslutas med kort varsel, om icke gynnsamma leverans- och avsättningsmöjligheter

skola försittas. Om i dylika fall ledningen för ett statligt företag

skall vara nödsakad att avvakta riksdagens beslut för att vidtaga åtgärder

eller för att göra ändringar i tidigare av riksdagen godkänt program angående

företagets verksamhet, kan en gynnsam utveckling av företaget äventyras.

Det framstår därför såsom ett önskemål, att företagsledningen beredes ett

visst mått av frihet att företaga dispositioner av brådskande natur, så länge

ledningen håller sig inom den allmänna ramen för den verksamhet, som riksdagen

godkänt. Om företagen kunna finansiera utvidgningar och omläggningar

med eget kapital, torde de redan nu anses ha en dylik frihet. Samma

frihet bör enligt min uppfattning gälla, om företagen kunna upptaga lån mot

egna säkerheter, förutsatt att upplåningen kan anses förenlig med sunda

finansieringsprinciper. Jag förutsätter därvid, att företagsledningen i fråga

om större dispositioner inhämtar Kungl. Maj:ts godkännande.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget har nu i sina tidigare återgivna

skrivelser framlagt förslag angående distribution i egen regi av den vid oljeverket

i Kvarntorp fiomställda gasolen och angående viss utvidgning av anläggningarna

därstädes för tillverkning av kemisk-tekniska produkter. De

härför nödvändiga investeringarna skulle enligt styrelsens förslag till en början

finansieras medelst lån mot egna säkerheter.

Det må då först nämnas, att styrelsen vid framläggandet år 194fi av sitt

förslag om uppförandet vid oljeverket i Kvarntorp av bland annat en anläggning

för produktion av gasol icke tagit ställning till frågan om distributionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

av gasolen. Detta hade sin grund däri, att styrelsen på grund av långa leveranstider

för viss i gasolanläggningen ingående materiel ansåg det vara angeläget

att beslut om anläggningens uppförande fattades redan under förra

årets vårriksdag. Den mera ingående marknadsanalys, som behövde verkställas

för planering av distributionen, hade därför icke medhunnits vid förslagets

framläggande. Likaså hade styrelsen icke haft tid att undersöka, vilka

kemisk-tekniska produkter som lämpligast kunde framställas ur gasolen. Styrelsen

använde sig därför i sina då framlagda beräkningar rörande gasolanläggningen

av den arbetshypotesen, att gasolen endast skulle användas såsom

bränsle samt att den skulle säljas fritt Kvarntorp till ett pris, som täckte

produktionskostnaderna och lämnade skälig vinst.

Vad beträffar styrelsens förslag, att bolaget självt skall omhänderha

distributionen av gasolen ha riksbanksfullmäktige med hänsyn till rådande

läge framfört betänkligheter mot en investering för detta ändamål. Riksgäldsfullmäktige

ha under framhållande av svårigheten att bedöma det

ekonomiska utfallet av en investering sådan som denna jämväl ställt sig

tveksamma till förslaget. Jag vill i anledning härav understryka, att enär

gasolanläggningen enligt föreliggande planer beräknas stå färdig att leverera

gasol i mitten av år 1948 en distributionsapparat för gasolen sålunda

senast vid denna tidpunkt måste finnas tillgänglig. Enligt vad jag under

hand inhämtat, finnes för närvarande inom landet icke någon utrustning

av det speciella utförande, som erfordras för en dylik distribution. Ny utrustning

för ändamålet måste därför under alla förhållanden anskaffas.

Med hänsyn till att det gäller att på den svenska marknaden introducera

en i stort sett ny produkt, är det av största vikt för bolaget att redan från

början behärska prissättningen av gasolen i detaljhandeln, så att icke höga

mellanhandsmarginaler förhindra en snabb utbyggnad av marknaden och

ett fullt utnyttjande av gasolanläggningens kapacitet. Även ur konsumenternas

synpunkt är det angeläget att priset på gasolen icke sättes för högt.

Särskilt för hushållen på landsbygden är det betydelsefullt att kunna erhålla

ett billigt och arbetsbesparande hushållsbränsle. De utomstående företag,

som för närvarande kunna tänkas komma i fråga att omhändertaga

gasoldistributionen, kunna givetvis icke ha samma intresse som skifferoljebolaget

att hålla nere priset på gasolen. Nu angivna skäl tala således för

att skifferoljebolaget handhar gasoldistributionen i egen regi.

I detta sammanhang vill jag även erinra om att oljeutredningen 1945

föreslagit, att ett statligt monopolbolag skall bildas för handeln med till

en början brännoljor men sedermera även eventuellt smörjoljor samt att

detta bolag skall vara skyldigt att inlösa oljeföretagens egendom. Oljeutredningen

har vidare framhållit, att spörsmålet i vilken utsträckning andra

produkter än bränn- och smörjoljor borde ingå i monopolbolagets verksamhet,

borde bli föremål för övervägande av bolagets styrelse. Till oljeutredningens

förslag har ståndpunkt ännu icke fattats. Det är uppenbart,

att det under sådana förhållanden icke är lämpligt, att förhandlingar nu

upptagas med ett eller flera företag inom oljebranschen angående överta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

9

gande av gasoldistributionen. På grund av de långa leveranstiderna på ifrågavarande

materiel kunna emellertid beställningarna icke uppskjutas till

dess ställning tagits till oljeutredningens förslag. För närvarande synes det

enda praktiska alternativet därför vara att skifferoljebolaget snarast vidtager

åtgärder i syfte att omhändertaga gasoldistributionen i egen regi.

Skulle det senare visa sig önskvärt, att gasoldistributionen överlåtes till

monopolbolaget eller eventuellt annat företag, kan detta med fördel övertaga

den av skifferoljebolaget beställda materielen.

Med hänvisning till vad jag anfört ansluter jag mig till styrelsens förslag

att bolaget skall omhänderha gasoldistributionen i egen regi.

Det totala kapitalbehovet för genomförande av styrelsens förslag har

uppskattats till omkring 4 000 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat torde,

därest materielen beställes inom den närmaste tiden, större delen av det

beräknade beloppet erfordras under loppet av nästa budgetår.

Vad härefter angår styrelsens förslag beträffande utvidgning av anläggningarna

vid Kvarntorp för tillverkning av kemisk-tekniska produkter må erinras

om att kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering redan i utlåtande

den 7 februari 1945 över en av styrelsen gjord framställning rörande den

fortsatta driften vid Kvarntorp framhållit, att exploaterandet av skiffertillgångarna

kunde ge vårt land stora möjligheter på det kemisk-tekniska området,

vilka på nuvarande stadium vore svåra att överblicka. Jag vill även

framhålla angelägenheten av att skifferoljeaktiebolaget beredes möjlighet att

snarast upptaga tillverkningen på ifrågavarande område. En sådan tillverkning

skulle tillföra marknaden värdefulla produkter, som ha ett mycket vidsträckt

användningsområde och för närvarande äro svåra att uppbringa.

Av utredningen i ärendet får anses framgå att goda utsikter finnas för ett tillfredsställande

ekonomiskt utfall av tillverkningen. Med hänsyn till det sålunda

anförda synes det önskvärt att även i rådande investeringsläge överväga

den utbyggnad, som styrelsen föreslagit.

Inom bolaget har forskningsarbetet på det kemisk-tekniska området nu

kommit så långt, att styrelsen för bolaget ansett sig böra föreslå en utbyggnad

enligt elt program, som innefattar två framställningsmetoder. Det är styrelsens

avsikt att senare framlägga definitivt förslag om ytterligare utvidgning,

baserad på en tredje tillverkningsmetod. Jag har inledningsvis framhållit

önskvärdheten av att ett statligt företags ledning beredes ett visst mått av

frihet att vidtaga dispositioner av brådskande natur. Den kemisk-tekniska industrien

befinner sig på snabb frammarsch. Om bolaget skall kunna hävda

sig i konkurrensen, måste dess ledning givas sådana möjligheter till självständigt

handlande, att bolaget icke hämmas i sin utveckling på området. Såsom

styrelsen framhållit är det ur kapitalkostnadssynpunkt av största värde att

de olika utbyggnadsetapperna gripa in i varandra på ett rationellt och tekniskt

riktigt sätt. Jag vill därför, även om styrelsen icke nu kan framlägga

detaljerade utbyggnadsplaner, förorda att en utbyggnad kommer till stånd i

huvudsaklig överensstämmelse med de av styrelsen angivna riktlinjerna. .lag

förutsätter emellertid, alt styrelsen innan den fattar beslut rörande utbygg
Bihanq

till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 210.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

nåd enligt de olika utbyggnadsetapperna inhämtar Kungl. Maj:ts godkännande

därav. Kostnaderna för samtliga tre utbyggnadsetapper uppskattas av

styrelsen till i runt tal 6 000 000 kronor.

Bolagets sammanlagda kapitalbehov för genomförande av de av styrelsen

nu framlagda förslagen kan således beräknas till i runt tal (4 000 000 +

6 000 000 =) 10 000 000 kronor. En del av de föreslagna investeringarna

måste anses ha anläggningskaraktär. Denna del torde därför i princip böra

tillskjutas i form av aktiekapital, medan återstoden bör finansieras i första

hand med egna medel och i andra hand genom upptagande av lån. Styrelsen

har såsom tidigare nämnts föreslagit, att finansieringen av de ifrågasatta investeringarna

tills vidare skulle ske genom upplåning mot pantförskrivning

av inteckningar i bolagets egendom samt att frågan om aktiekapitalets ökning

skulle upptagas till avgörande vid en senare tidpunkt, då bättre kunde överblickas

i vilken utsträckning en dylik ökning vore erforderlig. Då bolaget befinner

sig i en rekonstruktionsperiod och därför icke bör belastas med en

alltför tyngande upplåning, anser jag emellertid lämpligt, att finansieringen

för närvarande icke sker enbart genom upplåning utan att redan nu en viss

del av det erforderliga beloppet tillskjutes i form av aktiekapital. Det är givetvis

vanskligt att nu mera exakt bestämma denna del, bland annat med

hänsyn till att gasoldistributionen i en framtid möjligen kan komma att

överföras till annat företag. Ökningen av aktiekapitalet bör därför icke vara

för stor. Å andra sidan bör aktieteckningen anpassas så, att låneskulden

icke blir oproportionerligt stor i förhållande till det egna kapitalet. Detta utgör

efter rekonstruktionen 1946 20 000 000 kronor i aktiekapital, vartill kommer

en reservfond på 5 500 000 kronor. Vid en avvägning av angivna synpunkter

anser jag mig böra förorda, att höjningen av aktiekapitalet bestämmes till

3 000 000 kronor. Vad beträffar återstoden av kapitalanskaffningen anser jag

att bolaget, i enlighet med vad jag inledningsvis anfört rörande de statliga

företagens verksamhet, bör äga rätt att i den mån egna medel icke stå till

förfogande upptaga lån mot pantförskrivning av inteckningar i bolagets

egendom för genomförandet av det av styrelsen framlagda programmet. Frågan

om en konsolidering av låneskulden kan lämpligen anstå, till dess att

bolagets vid förra årets riksdag beslutade rationaliseringsprogram genomförts

och erfarenhet vunnits rörande gasoldistributionen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget

under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier,

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 3 000 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 219.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivan Eckersten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:381 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till teckning av ytterligare aktier i Svenska skifferolj s. 10 i texten
  2. SU 1947:191 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 194-7/48 till teckning av ytterligare aktier i Svenska slcifferoljeaktiebolage s. 10 i texten