Sök i Ratio Lex

Angående pension åt vissa förutvarande bilbesiktningsmän m. fl

1947-04-11 · 13 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:221, Angående pension åt vissa förutvarande bilbesiktningsmän m. fl

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 221.

1

Nr 221.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående pension åt vissa

förutvarande bilbesiktningsmän m. fl.; given Stockholms

slott den 11 april 1947.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt

under punkterna l:o och 2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 11 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Statsrådet Ericsson anmäler uppkomna frågor om pension åt vissa förutvarande

bilbesiktningsmän ävensom efterlevande till dylika besiktningsmän

och anför därvid till en början i fråga om anställnings- och avlöningsförhållandena

för bilbesiktningsmännen ävensom dessas ställning i pensionshänseende

följande.

De för bilbesiktningsmännen för närvarande gällande anställnings- och avlöningsbestämmelserna

avvika väsentligt från de grunder, som tillämpas för

statstjänstemän i allmänhet. Besiktningsmännen — vilka ulsetts av Kungl.

Maj:t för en tid av högst sex år efter gemensamt förslag av väg- och vatten
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Ar 221.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Å Kung!. Ma[:ts proposition nr 221.

byggnadsstyrelsen samt vederbörande länsstyrelse — åtnjuta icke fast lön,

utan ersättningen till dem utgår på sådant sätt, att de äga tillgodogöra sig viss

del av de avgifter, som för olika slag av förrättningar upptagas av allmänheten,

och de ha därvid att själva bestrida sina kontors- och övriga omkostnader

ävensom i vissa fall kostnaderna för vikarier. På grund av att arbetsmängden

enligt nuvarande organisation varit mycket ojämnt fördelad mellan

besiktningsmännen hava inkomsterna för olika besiktningsmän växlat i

hög grad. Tillika ha för en och samma besiktningsman inkomsterna kunnat

variera betydligt år från år alltefter växlingarna i konjunkturer m. m.

Såsom följd av den hittills tillämpade anställningsformen för bilbesiktningsmännen

hava dessa icke haft någon genom statens försorg ordnad pensionsrätt.

Det torde hava förutsatts, att befattningshavarna skulle med anlitande

av dem tillfallande inkomster själva sörja för såväl ålders- som familjepensionering.

I en den 7 mars 1947 dagtecknad proposition, nr 183, har framlagts förslag

angående omorganisation från och med den 1 januari 1948 av bilbesiktningsmannainstitutionen

m. m. Förslaget grundar sig på ett av 1945 års bilbesiktningsutredning

den 22 november 1946 avgivet betänkande med förslag

till omorganisation av besiktningsväsendet för motorfordon m. m.

Enligt det i propositionen framlagda omorganisationsförslaget, vilket bland

annat åsyftar en utjämning av arbetsmängden de olika besiktningsmännen

emellan, skulle den nya organisationen — bortsett från assistent- och biträdespersonal

omfatta följande i lönegrad enligt del allmänna statliga lönesystemet

inordnade befattningshavare, nämligen 9 förste bilinspektörer, därav

2 placerade i lönegraden A 26 och 7 hänförda till lönegraden A 24, samt 38

bilinspektörer, samtliga placerade i lönegrad A 22.

De besiktningsmän, som komma att bliva innehavare av lönegradsplacerad

tjänst inom den sålunda föreslagna nya organisationen, komma självfallet i

åtnjutande av pensionsrätt enligt för statstjänstemän i allmänhet gällande

regler. Det torde kunna förutsättas, att dylika befattningshavare efter prövning

av Kungl. Maj:t skola erhålla rätt att såsom tjänstår i pensionshänseende

tillgodoräkna viss del av tjänstgöring såsom bilbesiktningsman före den

nya organisationens ikraftträdande den 1 januari 1948.

Frågan om pension åt bilbesiktningsmän, anställda enligt hittills gällande

anställningsform, ävensom åt efterlevande till dylika besiktningsmän har tidigare

i några fall varit föremål för prövning av statsmakterna. Sålunda har

Kungl. Maj:t genom särskilda beslut den 23 februari 1940, den 23 maj 1941,

den 13 mars 1942 och den 3 mars 1944 funnit framställningar om sådan pension

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I anledning av väckt motion

förehade vidare 1943 års riksdag till prövning frågan om pension åt en bilbesiktningsman.

Bankoutskottet hemställde i utlåtande nr 31, p. 13, vilket

utlåtande godkändes av riksdagen (riksd. skr. nr 146), att motionen icke

matte till någon riksdagens åtgärd föranleda, samt anförde såsom motivering

för sin berörda hemställan i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 221.

3

Med hänsyn till de för bilbesiktningsmännen gällande anställningsförhållandena

torde dessa befattningshavare icke vara att hänföra till sådan personal,

för vilken pension bör utgå vid avgång ur tjänst. Emellertid synes det

utskottet i betraktande av de göromål, som äro förenade med besiktningsmannauppdraget,

icke kunna bestridas, att vissa sakliga skäl tala för att

ifrågavarande befattningshavargrupp tillförsäkras förmånen av en ordnad

pensionering genom statens försorg, i varje fall där uppdraget blir av längre

varaktighet. Frågan härom torde dock icke kunna bringas till sin lösning,

förrän en reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena genomförts.

Det synes böra ankomma på Kungl. Maj :t att taga initiativ till de åtgärder,

som kunna anses påkallade i förevarande hänseende. Vid sådant förhållande

kan utskottet icke tillstyrka, att åtgärder nu vidtagas i anledning av den föreliggande

motionen.

I skrivelser till Kungl. Maj:t den 28 januari och den 21 juni 1944 anhöll

därefter automobilbesiktningsmännens förening, att en provisorisk lösning av

pensionsfrågan måtte i enlighet med i skrivelserna angivna grunder åvägabringas

med tillämpning från och med den 1 januari 1945. Vidare inkommo

under åren 1944 och 1945 till Kungl. Maj :t ansökningar om pension dels från

fem förutvarande eller i tjänst varande bilbesiktningsmän och dels från efterlevande

till sex avlidna bilbesiktningsmän. Genom beslut den 12 oktober och

den 21 december 1945 fann Kungl. Maj:t nu berörda skrivelser och ansökningar

— över vilka utlåtanden avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt statskontoret — icke föranleda annan åtgärd än att Kungl. Maj:t förordnade,

att handlingarna i ärendena skulle överlämnas till 1945 års bilbesiktningsutredning

för att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget.

I särskild skrivelse förenämnda den 22 november 1946 har därefter 1945

års bilbesiktningsutredning framlagt förslag om utverkande av pension åt

vissa förutvarande bilbesiktningsmän ävensom åt vissa efterlevande till avlidna

besiktningsmän.

Beträffande de förslag, som sålunda framlagts av bilbesiktningsutredningen,

anför föredraganden följande.

1 :o.

Pensioner dt vissa förutvarande bilbesiktningsmän. 1945 års bilbesiktningsutredning

har ansett det skäligt, att jämväl de före den föreslagna omorganisationen

avgångna besiktningsmännen erhålla pensioner från staten samtidigt

med att pensionsförmånerna regleras för deras yngre kolleger. Utredningen

har härvid anfört följande.

Även om det hade varit önskvärt, att besiktningsmännen — på sätt vid tidigare

utredningar förutsatts skola ske — själva genom frivillig pensionsförsäkring

eller annorledes tryggat sin försörjning under ålderdomen, har detta

i flertalet fall faktiskt icke skett. Påfrestningarna under krigsåren, som för

besiktningsmännen i allmänhet inneburit icke endast nominellt minskade

intäkter utan även stegrade levnadskostnader-, vilka icke kompenserats genom

rörliga tillägg eller kristillägg, ha starkt begränsat möjligheterna för

dem ail ordna för ålderdomsförsörjningen. Den ekonomiska situationen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

de besiktningsmän, som avgått ur tjänst under åren 1937—1944, ävensom

för efterlevande till förutvarande besiktningsmän har merendels varit brydsam

och i flera fall ömmande. Även för de besiktningsmän, som senare avgått

eller avgå före den nya organisationens ikraftträdande, är läget i stort

sett sådant, att behov av bidrag till ålderdomsförsörjningen föreligger.

I anslutning härtill har bilbesiktningsutredningen föreslagit, att Kungl.

Maj:t måtte hos riksdagen utverka pensioner åt sådana förutvarande

besiktningsmän, som avgått på grund av ålder eller sjukdom och haft besiktningsmannauppdrag

såsom huvudsaklig sysselsättning under minst 15 år.

Beträffande de grunder, efter vilka sålunda ifrågasatta tjänstepensioner

borde bestämmas, har utredningen anfört i huvudsak följande.

Vid avvägningen av pensionerna torde kunna ifrågakomma ett val mellan

att antingen taga till utgångspunkt pensionsunderlaget i den för vanlig besiktningsman

föreslagna lönegraden, A 22, och fastställa grundbeloppet för

pensionen efter ett antal tjänstår, motsvarande ~j3 av den tid, besiktningsarbetet

varit vederbörandes huvudsakliga sysselsättning (alternativ I), eller att

utgå från genomsnittet av besiktningsmannens nettoinkomster i tjänsten för

ett icke alltför ringa antal år, exempelvis de fem sista tjänståren, och med

ledning därav fastställa den lönegrad på Eo-löneplanen, i vilken beloppet i

högsta löneklassen å vederbörandes stationeringsort närmast motsvarar nämnda

genomsnitt (alternativ 11). Grundbeloppet för pensionen skulle i detta senare

fall bestämmas efter pensionsunderlaget i den sålunda beräknade Eolönegraden

och det faktiska antal tjänstår, varunder arbetet utgjort vederbörandes

huvudsakliga sysselsättning, dock med sedvanlig 10 procents reduktion

av det så erhållna grundbeloppet med hänsyn till att vederbörande icke

haft att vidkännas pensionsavdrag. Såsom ett tredje alternativ kunde möjligen

ifrågakomma den linje, som av statskontoret skisserats i ett tidigare avgivet

utlåtande rörande pensionering av vissa bilbesiktningsmän, nämligen

att pensioneringen enbart skulle avse besiktningsmän, som haft så låga inkomster

av uppdraget — trots att detta varit deras huvudsyssla — att de

icke kunna anses ha varit i stånd att nöjaktigt sörja för egen- och familjepensionering.

För genomförande av detta alternativ skulle enligt ämbetsverkets

mening erfordras en allmän utredning angående samtliga besiktningsmäns

inkomstförhållanden m. m. under tiden från och med år 1921.

Vad först angår sistnämnda alternativ anser besiktningsutredningen sig

av flera skäl icke böra förorda detsamma. I den mån inkomsterna varit

högre för en besiktningsman än för en annan, har anledningen i regel varit,

att hans arbete haft större omfattning, i det att antalet förrättningar inom

det distrikt, han tilldelats, varit större. Den nytta, han gjort åt staten, har

alltså varit större, och det synes då knappast vara motiverat att av sådan anledning

utesluta honom från erhållande av pension. Om det gällde att hjälpa

blott ett fåtal förutvarande besiktningsmän, kunde en dylik understödsnorm,

som innebär att pensionerna skulle utgå endast till dem, vilkas arbete haft

den minsta omfattningen (utan att förlora karaktären av heltidssyssla), möjligen

ifrågakomma. Som förut anförts föreligger emellertid bland de avgångna

besiktningsmännen, särskilt efter de nu förflutna krigsåren, ett relativt

allmänt behov av stöd på ålderdomen. Därest besiklningsväsendet omorganiseras

enligt det av utredningen framlagda förslaget, torde de skäl, som

talade för detta av statskontoret angivna alternativ, ha fått minskad bärkraft.

och denna linje icke längre framstå såsom sakligt motiverad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

I valet mellan de två först nämnda alternativen har utredningen ansett en

anknytning i enlighet med alternativ I till den för besiktningsmännen i allmänhet

föreslagna lönegraden vara naturlig. En sådan anknytning synes ge

ett resultat, som svarar mot rättvisa och billighet, om man gör en jämförelse

med de pensioner, som de till den nya organisationen överförda besiktningsmännen

skulle erhålla, i vissa fall kanske efter endast relativt kort tjänstgöring

efter omorganisationen. Till förmån för en bestämning av pensionerna

med utgångspunkt från vederbörandcs nettoinkomster i enlighet med alternativ

li __ vilket ansluter sig till den vanliga beräkningsgrunden vid bestämmande

av riksdagspensioner åt arvodesavlönad personal ta^.r a ai}~ra

sidan, att pensionerna skulle ställas i relation till icke endast tjänstetiden

utan även omfattningen av den därunder utförda arbetsprestationen. För en

sådan beräkning är emellertid den principiella förutsättningen, att besiktningsmännens

nettoinkomst, som ju närmast har karaktären av sportelinkomst,

skulle jämställas med av Kungl. Maj:t eller underordnad myndighet

fastställt arvode. Det kan givetvis göras gällande, att de statliga arvodena

i regel äro mera snävt tillmätta och samtidigt mera fast tillförsäkrade an

sportelinkomster, varför den angivna beräkningsgrunden kan sägas vara alltför

förmånlig för de före omorganisationen avgångna besiktningsmannen.

Utredningen har emellertid verkställt en beräkning av de grundbelopp för

pensioner, som skulle erhållas i enlighet med alternativ II, alltså under förutsättning

av full jämförbarhet mellan besiktningsmännens nettoinkomster och

statligt bestämda arvoden. Därvid har räknats med ett genomsnitt av nettoinkomsterna

under de fem sista tjänstaren för vederbörande besiktningsman,

och detta genomsnittsbelopp har sedan — för bestämmande av den Eo-lonegrad,

efter vilken pension skulle utgå — reducerats med hänsyn till det rörliga

tillägg och kristillägg, som skulle ha utgått å nyreglerad lön vid det

under de fem åren gällande genomsnittliga levnadskostnadsindextalet.

Bilbesiktningsutredningens nu föreliggande utredning avser 13 förutvarande

besiktningsmän, av vilka dock en numera avlidit. Följande sammanställning

utvisar i kol. 1—4 de 12 i livet varande befattningshavarnas namn och

senaste ståtioneringsort samt födelseår, den sammanlagda tjänstetid, varunder

uppdraget såsom bilbesiktningsman utgjort befattningshavarens huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla, ävensom det år, då uppdraget frånträtts.

Kol. 5 angiver genomsnittliga nettoinkomsten av uppdraget, därvid räknats

med de senaste fem årens inkomster, därest icke särskilda omständigheter

föranlett annan beräkning, och kol. 6 utvisar den Eo-lönegrad, som denna

nettoinkomst motsvarar enligt av bilbesiktningsutredningen angivna grunder.

Kol. 7 och 8 slutligen angiva pensionsbelopp (utom rörligt tillägg och kristillägg),

uträknade enligt de av bilbesiktningsutredningen såsom alternativ I

respektive alternativ II betecknade beräkningsgrunderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

1

2

1 3

4

5

6

7 | 8

Namn och stationeringsort

Fö-

delse-

år

Tjänste-

tid

Av-

gick

Netto-

in-

komst

Nettoink.

i kol. 5

motsvarar

Eo-löne- grad

Pensions-

belopp

enligt

alt. I 1 alt. II

;

j Arvén, Arvid; Sala ............

1881

18 år 1 m.

1946

10 301

22

2 220 2 808

Bratt, Erland Axel; Stockholm. .

1874

14 år 9 m.

1937

12 042

28

1 812 3 108 j

Carlson, Arvid Gustaf; Eskils-

tu na.........................

1876

11 år 23 dgr

1941

8 904

22

1368 1740

1 Claesson, Axel Fredrik; Stock-

holm........................

1880

25 år

1945

11588

22

3036 3852 !

j Eklund, Åke Witus; Göteborg ..

1884

17 år

1940

14 584

1

2 088 ■ 1

■ Eriksson, Anders Elof; Sveg____

1878

22 år 7 m.

1944

2 664

1

2 772 1152

Lignell, Bror Mauritz; Söder-

hamn .......................

1879

18 år 7 m.

1945

7 586

17

2 268 | 2 248

\ Nordlund, Oscar Leonard;

Haparanda...................

1878

25 år

1944

9106

18

3 036 3 180

i Stiernswärd, Carl Georg; Norr-

tälje.......................

1880

18 år

1945

7 478

16

2184 2 040

Thorburn, Henry Franklin; Udde-

valla.......................

1875

20 år

1939

13 307

1

2 448 1 I

Weidling, Livius Fredrik Vilhelm;

1

Malmö .....................

1872

16 år 9 m.

1937

2

2

2 040 2

Wiberg, August Fredrik; Söder-

1

1 I

tälje ........................

1871

20 år 2 m.

1937

9 760|

25

2 448 | 3 672 j

Beträffande storleken av pensionsbeloppen har bilbesiktningsutredningen

vidare anfört bland annat följande.

Enligt alternativ II variera beloppen avsevärt mera än enligt alternativ I

uppnå i ett par fall — på grund av nettoinkomsternas storlek — en sådan

höjd, att pensionsbeloppen skulle överstiga den pension, som en till den nya

organisationen övergången, efter några år pensionerad besiktningsman med

motsvarande tjänstetid skulle erhålla. En sådan lösning framstår såsom orimlig.

Det synes utredningen klart, att de i vissa besiktningsmannadistrikt tidigare

förekommande höga nettoinkomsterna icke kunna sägas vara jämförbara

med statliga arvoden för motsvarande arbete och att nettoinkomsterna i

dessa fall icke lämpligen böra läggas till grund för pensionernas bestämmande.

På grund av angivna omständigheter anser utredningen sig icke kunna

föreslå, att pensionerna till tidigare avgångna besiktningsmän bestämmas enligt

alternativ II, utan får hemställa, att pensioner åt ifrågavarande förutvarande

befattningshavare måtte beviljas i enlighet med alternativ I. Därest besiktningsmannen

på grund av föregående militär verksamhet är berättigad

till pension i sin förut innehavda officersbeställning, torde antingen Kungl.

Maj:t i vanlig ordning böra meddela beslut om den reduktion, som befattningshavaren

skall vidkännas på grund av sammanträffandet av pensionerna,

eller ock bör den pension, som riksdagen beviljar, redan innefatta en dylik

reduktion.

1 Nettoinkomsten överstiger högsta lönebelopp enligt Eo-löneplanen.

2 Nettoinkomsten har ej kunnat exakt fastställas. Dock så hög, att pensionen enligt alt. II

skulle avsevärt överstiga pension enligt alt. I.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liar i utlåtande den 14 januari 1947 över

bilbesiktningsutredningens förslag förklarat sig i likhet med utredningen icke

kunna förorda det av utredningen såsom tredje alternativ upptagna förslaget

av statskontoret av innebörd, att pensioneringen enbart skulle avse besiktningsmän,

som haft så låga inkomster av uppdraget — trots att detta varit

deras huvudsyssla — att de icke kunde anses hava varit i stånd att själva nöjaktigt

sörja för sin och familjens pensionering. För egen del har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig böra tillstyrka det av bilbesiktningsutredningen

såsom alternativ I framförda förslaget.

Statskontoret har i utlåtande den 18 februari 1947 antört i huvudsak följande.

Statskontoret kan vad gäller frågan om beredande av pension åt avgångna

besiktningsmän för sin del icke finna att genom den framlagda utredningen

sådana särskilda omständigheter framkommit, som böra föranleda ämbetsverket

frångå sin tidigare intagna ståndpunkt till detta spörsmål. Statskontoret

vidhåller därför sin principiella uppfattning, att statsverket bör sörja

för pensionering av avgången besiktningsman respektive efterlevande efter

sådan allenast i sådana fall, där besiktningsmannauppdraget — oaktat att

detta varit vederbörandes huvudsyssla — givit så låga inkomster, att besiktningsmannen

ej ägt möjlighet att själv ombesörja sin och sina efterlevandes

pensionering.

Därest en pensionering av besiktningsmän, som avgått före blivande omorganisation

av bilbesiktningsväsendet, skulle anses böra genomföras enligt

de riktlinjer, som utredningen uppdragit, anser sig statskontoret dock böra

bestämt vidhålla, att för pensionering endast bör ifrågakomma besiktningsman,

för vilken besiktningsmannauppdraget varit hans huvudsakliga sysselsättning

och förvärvskälla. Av de besiktningsmän, som upptagas i besiktningsutredningens

förslag, skulle av sådana skäl kunna uteslutas A. E. Eriksson,

vars huvudsyssla enligt vad han själv under hand uppgivit varit befattning

såsom skogsinspektor, samt A. F. Wiberg, som enligt inhämtad uppgift intill

den 1 oktober 1935 varit brandchef i Södertälje, för vilken befattning han

åtnjuter årlig pension å 3 400 kronor jämte tilläggsförmåner. Statskontoret

finner det tveksamt, huruvida besiktningsmannen Arvén, som den 3 juni 1932

avgick från beställning såsom kapten på frivillig övergångsstat med rätt till

årlig pension å för närvarande 5 364 kronor jämte tilläggsförmåner, bör erhålla

pension för besiktningsmannauppdraget. I varje fall synes sådan pension

icke böra utgå med större belopp än att hans sammanlagda pensionsförmåner

högst komma att motsvara full pension för kapten a aktiv stat enligt

1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller alltså 5 712 kronor lör år

jämte tilläggsförmåner. En efter dessa grunder bestämd tilläggspension åt

Arvén skulle belöpa sig till (5 712 — 5 364 =) 348 kronor för år.

Det synes statskontoret riktigast, alt bestämmandet av de ifrågasatta tjänstepensionernas

storlek sker i huvudsak efter de grunder, som av utredningen angivits

i det såsom alternativ I betecknade förslaget. Enligt statskontorets mening

bör dock högre pensionsunderlag än som gäller för befattning i lönegrad

Eo 20 icke läggas till grund vid fastställande av här if rågakommande

pensionsbelopp. Härför talar främst den omständigheten att genomsnittsinkomsten

för de för pensionering ifrågasatta besiktningsmännen icke ligger

högre än löneläget för tjänsteman i slutlöneklassen av angivna lönegrad.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka, att — i huvudsaklig överensstämmelse

med den av bilbesiktningsutredningen intagna principiella stånd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 221.

punkten — pension av statsmedel beredes sådana förutvarande bilbesiktningsmän,

som avgått på grund av ålder eller sjukdom och haft besiktningsmannauppdraget

såsom huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla under

en tid av minst 15 år. I likhet med utredningen anser jag, att i intet av de

fall, varom nu är fråga, storleksordningen av den inkomst, som åtnjutits av

besiktningsmannauppdraget, bör utesluta vederbörande från pension, i den

mån villkoren för pensions erhållande eljest äro uppfyllda. Angivna förutsättningar

för utverkande av pension synas mig emellertid icke vara för

handen beträffande fyra av de ifrågavarande besiktningsmännen, nämligen

Bratt, Carlson, Eriksson och Wiberg. För Bratt och Carlson understiger den

tid, varunder de haft besiktningsmannauppdraget såsom huvudsaklig sysselsättning

och förvärvskälla, den av bilbesiktningsutredningen föreslagna minimitiden

av 15 år. För Eriksson och Wiberg synes pension icke böra ifrågakomma

av skäl, som åberopats av statskontoret. Beträffande Arvén förordar

jag, att denne på grund av besiktningsmannauppdraget får komma i åtnjutande

av tilläggspension i enlighet med vad statskontoret ifrågasatt. För

övriga sju besiktningsmän — sålunda Claesson, Eklund, Lignell, Nordlund,

Stiernswärd, Thorburn och Weidling — synas mig pensionerna böra bestämmas

efter de grunder, som av utredningen betecknats såsom alternativ I,

dock att i överensstämmelse med statskontorets förslag och på skäl, som

statskontoret anfört, till utgångspunkt för pensionsberäkningen bör tagas

tjänstepensionsunderlaget för lönegrad Eö 20 eller alltså 4 500 kronor. Efter

dessa grunder uträknad pension utgör för en var av Claesson och Nordlund

2 520 kronor, för Eklund 1 728 kronor, för Lignell 1 884 kronor, för Stiernswärd

1 800 kronor, för Thorburn 2 028 kronor och för Weidling 1 692

kronor.

Pensionerna synas böra bestridas från anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. och få åtnjutas från och med den 1 juli 1947. Å desamma

böra utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt vanliga grunder.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att förre bilbesiktningsmannen Arvid Arvén må, räknat

från och med den 1 juli 1947, under sin återstående livstid

uppbära — utöver honom författningsenligt tillkommande

pension på grund av tidigare anställning såsom kapten

på frivillig övergångsstat — tilläggspension från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. till belopp av 348

kronor för år,

dels ock att följande förutvarande bilbesiktningsmän må,

räknat från och med den 1 juli 1947, under återstående livstiden

från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära årliga pensioner med belopp, som i det följande

angivas, nämligen envar av Axel Fredrik Claesson och Oscar

Leonard Nordlund 2 520 kronor, Åke Witus Eklund 1 728

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

kronor, Bror Manritz Lignell 1 884 kronor, Carl Georg Stiernswärd

1 800 kronor, Henry Franklin Thorburn 2 028 kronor

och Livius Fredrik Vilhelm Weidling 1 692 kronor.

2:o.

Pensioner åt efterlevande till vissa bilbesiktningsmän. 1945 års bilbesiktningsutredning

har i sin förberörda skrivelse den 22 november 1946 anfört,

att utredningen av enahanda skål, som aberopats såsom stöd för förslaget om

tjänstepensioner åt före omorganisationens genomförande avgångna bilbesiktningsmän,

förordade, att understöd utverkades jämväl åt sådana efterlevande

till dylika besiktningsmän, vilka vore i behov därav. I anslutning

härtill har bilbesiktningsutredningen framlagt förslag om familjeunderstöd i

form av änkepensioner ävensom uppfostringsbidrag åt minderåriga barn i

följande fall, nämligen beträffande

bilbesiktningsmannen Eskil Yngve Bergströms änka Berta Maria Beigström,

född Hamberg,

bilbesiktningsmannen Adolf Gunnar af Ekenstams änka Signe Maria Matilda

af Ekenstam, född Petersson,

bilbesiktningsmannen Gösta Viktor Georg Homeys änka Elsa Maria Horney,

född Andersson,

bilbesiktningsmannen Karl Emil Karlssons änka Anna Maria Elisabet

Karlsson, född Höglund, och minderårige son Karl Lennart,

bilbesiktningsmannen Otto Herman Kinnanders änka Anna Gustafva Kinnander,

född Norstedt, samt

bilbesiktningsmannen Johan Leo NoiTboms änka Elsa Maria Viola Norrbom,

född Nordström, och minderårige son Bo Leo.

I följande sammanställning lämnas uppgift angående den avlidne besiktningsmannens

födelse- och dödsår, den tid, varunder han intill frånfället

haft besiktningsmannauppdraget såsom huvudsaklig sysselsättning och förvärvskälla,

hans genomsnittliga nettoinkomst av sagda uppdrag under de

fem sista tjänstgöringsåren, änkornas och de minderåriga barnens födelsedata

samt de av bilbesiktningsutredningen föreslagna pensionsbeloppen.

Besiktningsmannens

Änkas och

minderåriga

Pensions-

belopp

namn

#

födelseår

dödsår1

tjänstetid

nettoinkomst

data

Bergström......

1882

193»

12 år 10 m.

10 000

M/» 1886

240

af Kkenstam ....

1878

1938

12 . 6 >

12 000

uh 1879

600

Horney.........

1887

1940

12 > 1

10 000

12/9 1889

480

Karlsson........

1874

1942

18 > 9 >

11700

ä “/s 1892

s 15/u> 1934

480

384

Kinnander......

1876

1939

15 > 4 >

8 500

14/e 1878

480

Norrbom ......

1895

1943

12 > 4 >

5 600

ä •/» 1897

s Vs 1929

480

384

1 Samtliga nu ifrågavarande befattningshavare utom Karlsson innehade besiktningsmannauppdraget

intill frånfället. Karlsson frånträdde uppdraget den 30 september 1938.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 221.

Beträffande principerna för bedömande av den föreliggande frågan om

beviljande av familjepension ävensom angående beräkningen av pensionsbeloppen

har bilbesiktningsutredningen anfört i huvudsak följande.

Utredningen anser, att det skulle vara mest tilltalande, om famil jepensioner

kunde beviljas i samtliga fali med belopp, motsvarande vad som skulle

ha utgått, därest bilbesiktningsmannen vid sin död varit inplacerad i lönegrad

A 22 och ägt att i familjepensionshänseende tillgodoräkna 2/s av föregående

tjänstetid och av den vid dödsfallet återstående tiden, intill dess att

han uppnått 65 år. Till förmån för en sådan beräkningsgrund talar — bortsett

från det förhållandet att de i regel behövande änkorna efter besiktningsmännen

därigenom skulle erhålla ett mindre snävt tillmätt understöd — att

denna grund principiellt skulle stå i analogi med den föreslagna beräkningen

av ålderspensionerna. Med hänsyn till den restriktiva praxis, som av statsmakterna

plägar iakttagas vid beviljande av familjepensioner vid sidan av

gällande bestämmelser, har utredningen dock icke ansett sig böra framställa

yrkande av sådan innebörd.

Utredningen har för sin del utgått ifrån att i förevarande fall endast kunde

ifrågakomma, att understöd beviljas efter behovsprövmng enligt eljest

tillämpade regler, innefattande relativt stränga krav beträffande anställningstid,

änkans ålder eller arbetsoförmåga och ekonomiska förhållanden. Med

denna utgångspunkt har utredningen granskat de olika fallen och efter övervägande

av de särskilda omständigheterna avgivit sitt förslag i fråga om pensionsbeloppens

storlek.

De av utredningen föreslagna pensionsbeloppen äro beräknade i anslutning

till den hittills tillämpade grundnivån för av riksdagen beviljade understöd

och utan hänsynstagande till den omreglering av äldre familjepensioner från

och med den 1 juli 1946, som beslutats av 1946 års riksdag. Utredningen

har förutsatt, att de av utredningen ifrågasatta beloppen skulle underkastas

dylik omreglering. Härigenom komme de föreslagna beloppen 240, 384, 480

och 600 kronor att höjas till respektive 396. 630, 786 och 990 kronor, å vilka

belopp utgå rörligt tillägg och kristillägg.

Bilbesiktningsutredningen har i bilaga till sin skrivelse den 22 november

1946 lämnat en närmare redogörelse för de omständigheter, på vilka utredningen

grundat sitt förslag i de olika fallen. Av denna redogörelse och i

övrigt tillgänglig utredning inhämtas beträffande de efterlevandes förhållanden,

att bouppteckningarna efter Bergström, af Ekenstam, Horney och Karlsson

utvisade brist i dödsboen, under det att i bouppteckningarna efter Kinnander

och Norrbom redovisats behållning å 2 800 respektive 12 200 kronor,

att Bergströms änka vid ingivande år 1944 av ansökning om pension enskilt

var ägare till ett kapital å närmare 8 000 kronor och en fastighet, taxeringsvärderad

till 4 000 kronor,

att Bergström, Horney, Karlsson och Kinnander efterlämnade — jämte

efterlevande, för vilka nu föreslagits familjeunderstöd — även vuxna barn,

vilka emellertid icke äro i tillfälle att mera verksamt bidraga till moderns

uppehälle,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

11

samt att änkorna Bergström, af Ekenstam, Kinnander och Norrbom på

grund av sjukdom hava nedsatt arbetsförmåga och att enligt läkarintyg änkefru

Karlssons krafter icke torde räcka till för förvärvsarbete utom hemmet.

Änkefru Norrbom har i ansökan om pension framhållit, att mannen under

de sista åren företett symptom på gengasförgiftning, som nedsatt hans krafter

och minskat hans motståndskraft mot den sjukdom — lunginflammation

— som ändat hans liv.

Beträffande änkefru Bergström har bilbesiktningsutredningen med hänsyn

till hennes tillgångar och till att hennes barn i viss utsträckning borde

kunna bidraga till hennes försörjning föreslagit, att pensionen måtte bestämmas

till lägre belopp än för övriga nu ifrågavarande efterlevande. Med hänsyn

till att för änkefru af Ekenstam enligt bilbesiktningsutredningens uppfattning

förelåge särskilt ömmande omständigheter har utredningen för henne

förordat högsta möjliga belopp.

Statskontoret har i utlåtande över bilbesiktningsutredningens nyss återgivna

förslag om pensionering av vissa efterlevande efter avlidna besiktningsmän

framhållit, att då fråga vore om beviljande av understöd åt efterlevande

hustru efter icke familjepensionsberättigad anställningshavare i statens tjänst

krävdes, att änkan antingen uppnått hög ålder — som då ej finge understiga

60 år — eller att hennes arbetsförmåga eljest vore nedsatt genom sjukdom

eller av annan anledning. Enligt ämbetsverkets mening uppfyllde änkorna

Horney, Karlsson och Norrbom icke angivna förutsättningar och borde

därför icke ifrågakomma för pension. Statskontoret har vidare föreslagit,

att understödet till änkefru Kinnander måtte bestämmas till 384 kronor (omreglerat

630 kronor). Därest famiijeunderstöden skulle anses böra utgå

redan innan den nya organisationen trädde i kraft, ansåge statskontoret tidigare

tidpunkt än den 1 januari 1947 icke böra ifrågakomma.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande i ärendet i första

hand förordat, att till grund för beräkningen av familjepensionema måtte

läggas familjepensionsunderlaget för befattning i lönegraden A 22. Därest

med hänsyn till den återhållsamhet, som statsmakterna plägat iakttaga vid

beviljande av familjepensioner i liknande fall, styrelsens nu nämnda förslag

icke skulle vinna beaktande, ville styrelsen hemställa, att famiijeunderstöden

bestämdes enligt de grunder och till de belopp, som föreslagits av bilbesiktningsutredningen.

Även jag förordar, att efter prövning av förhållandena i varje särskilt fall

pension må beredas efterlevande etter bilbesiktningsmän, som avgatt före

ikraftträdandet av omorganisationen av bilbesiktningsväsendel. Efter övervägande

av omständigheterna i de fall, som nu föreligga till avgörande, anser

jag mig i likhet med 1945 års bilbesiktningsutredning också kunna tillstyrka,

att familjeunderstöd beviljas i samtliga dessa fall. I anledning av att

statskontoret avstyrkt pension åt änkorna Horney, Karlsson och Norrbom

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mcij:ts proposition nr 221.

vill jag framhålla, att beträffande de två sistnämnda genom läkarintyg får

anses styrkt, att deias arbetsförmåga är nedsatt. Vid bedömande av frågan

om beredande av pension åt änkefru Norrbom synes även böra beaktas det

förhållandet, att skäl föreligga för antagande att sjukdom (gengasförgiftning),

som mannen ådragit sig under utövning av besiktningsmannauppdraget,

varit bidragande orsak till hans frånfälle. Vad änkefru Horney beträffar

har jag med hänsyn till hennes ålder och ekonomiska förhållanden

icke velat motsätta mig, att jämväl hon får komma i åtnjutande av pension.

I fråga om avvägningen av beloppen av pensioner och uppfostringsbidrag

har jag icke funnit skäl till annan erinran mot bilbesiktningsutredningens

förslag än att pensionen åt änkefru Bergström synes böra bestämmas till 384

(omreglerat 630) kronor. Änkepensionerna och uppfostringsbidragen synas

i samtliga fall böra utgå från och med den 1 juli 1947.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att i det följande angivna änkor efter avlidna bilbesiktningsmän

må, envar från och med den 1 juli 1947 under

återstående livstiden, så länge hon förblir änka, från anslaget

till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära årliga

pensioner med följande belopp, nämligen Eskil Yngve

Bergströms änka Berta Maria Bergström, född Hamberg,

630 kronor, Adolf Gunnar af Ekenstams änka Signe Maria

Matilda af Ekenstam, född Petersson, 990 kronor, samt envar

av Gösta Viktor Georg Homeys änka Elsa Maria Horney,

född Andersson, och Otto Herman Kinnanders änka

Anna Gustafva Kinnander, född Norstedt, 786 kronor,

dels att bilbesiktningsmannen Karl Emil Karlssons änka

Anna Maria Elisabet Karlsson, född Höglund, och makarnas

minderårige son Karl Lennart må från och med den 1 juli

1947 från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära, änkan en årlig pension av 786 kronor, så länge hon

förblir änka, samt sonen ett uppfostringsbidrag å 630 kronor

för ar till och med utgången av det kalenderår, varunder han

uppnår 18 års ålder,

dels ock att bilbesiktningsmannen Johan Leo Norrboms

änka Elsa Maria Viola Norrbom, född Nordström, och makarnas

minderårige son Bo Leo må från och med den 1 juli

1947 från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

uppbära, änkan en årlig pension av 786 kronor, så länge hon

förblir änka, samt sonen ett uppfostringsbidrag å 630 kronor

för år till och med utgången av det kalenderår, varunder

han uppnår 18 års ålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Vad föredraganden ovan under punkterna l:o och 2:o

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skali avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:315 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni 1944 a1 i texten
  2. BU 1947:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pension åt vissa förutvarande bilbesiktningsmän m. fl. s. 1 i texten