Sök i Ratio Lex

Angående förbättrad lönestatistik

29 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:225, Angående förbättrad lönestatistik

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 225.

1

Nr 225.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förbättrad lönestatistik;

given Stockholms slott den 11 april 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst W ig för ss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 april 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga

om en förbättrad lönestatistik samt anför därvid följande.

Inledning.

önskemål om förbättringar i den officiella löpande lönestatistiken beträffande

arbetar- och förvaltningspersonal inom industri och samfärdsel m. m.

ha framkommit i olika sammanhang. Denna statistik, som utarbetas inom

socialstyrelsen, är grundad på frivilliga uppgifter från arbetsgivarna. I fråga

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 225.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 225.

om industriarbetare m. fl. avse uppgifterna den totala lönesumman under

året, antalet utgjorda arbetstimmar och medeltalet arbetare per avlöningstillfälle,

allt med fördelning på män, kvinnor och minderåriga samt på tidlön,

ackordslön, övertidstillägg m. fl. förmåner. Olika brister vidlåda den på

detta material grundade statistiken, i främsta rummet att den ger en relativt

ofullständig belysning av lönestrukturen inom den svenska industrien. För de

större och medelstora företagen inom den egentliga industrien är materialet

visserligen representativt, trots att uppgiftslämnandet varit grundat på frivillig

överenskommelse. I övrigt förekomma däremot betydande luckor. Viktigare

är dock att denna statistik på grund av materialets natur icke kan

lämna några uppgifter om löneförhållandena för skilda yrkesgrupper inom

en och samma bransch eller överhuvud taget uppgifter om de individuella

lönevariationerna inom branscherna. De beräknade medelårslönerna för olika

branscher — vilka erhållas genom att lönesummorna divideras med medeltalet

arbetare per avlöningstillfälle — utgöra icke heller några säkra mått

på samtliga arbetares genomsnittliga ekonomiska standard utan återge närmast

medelinkomsten inom branschen för de arbetare, som varit sysselsatta

hela året vid respektive företag eller den del av året, då företagen varit i gång.

Såsom en brist kan jämväl framhållas, att bearbetningen av materialet vanligen

medfört en sådan tidsutdräkt, att användbarheten av statistiken väsentligen

minskats.

Frågan om en förbättring av denna lönestatistik har tidigare varit föremål

för utredning. Efter uppdrag av Kungl. Maj:t den 9 november 1928 verkställde

socialstyrelsen utredning i ämnet och framlade i oktober 1931 förslag om

vissa förbättringar (SOU 1931:32). Förslaget föranledde emellertid ingen åtgärd

från statsmakternas sida.

Sedan landsorganisationen i Sverige i en den 7 mars 1944 dagtecknad

framställning hemställt, att Kungl. Maj:t måtte igångsätta en utredning

om en förbättring av ifrågavarande lönestatistik under beaktande av vissa

i skrivelsen framhållna synpunkter och önskemål, tillstyrkte socialstyrelsen

förslaget om en utredning i ämnet. På basis av då föreliggande

material för frågans bedömande ansåg jag icke lämpligt att tillsätta en särskild

sakkunnigutredning med representanter för arbetsmarknadens olika

parter utan anmodade i stället socialstyrelsen att i samråd med de hos arbetsmarknadsparterna

anställda statistikerna verkställa en preliminär undersökning

av vissa spörsmål av betydelse för den ifrågasatta förbättringen av

lönestatistiken. I skrivelse den 8 oktober 1945 lämnade styrelsen en redovisning

för detta uppdrag, och härigenom erhöllos förbättrade utgångspunkter

för igångsättande av en utredning i ämnet. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 18 januari 1946 har jag tillkallat särskilda sakkunniga för att inom

finansdepartementet biträda med utredning angående förbättrad lönestatistik,

nämligen ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen Th. E.

N. Bergquist, tillika ordförande, direktören E. H. Brodén, sekreteraren L. G.

Rehn, direktören G. A. Styrman, statistikföraren G. /. H. Svensson och ledamoten

av riksdagens första kammare, direktören O. V. Åman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

3

1 direktiven för de sakkunniga angavs, att vid utredningen i främsta rummet

borde prövas, huruvida vissa av socialstyrelsen preliminärt angivna riktlinjer

för lönestatistikens utveckling tillgodosåge de anspråk, som borde ställas

på den officiella lönestatistiken, och kunde realiseras inom en rimlig kostnadsram.

Vid bedömandet av den rimliga kostnadsramen för en utvidgad

lönestatistik borde beaktas, i vad mån ett utbyggande av den statliga lönestatistiken

kunde förväntas medföra en begränsning av den statistik, som

fackorganisationerna på arbetsmarknaden för närvarande upprätta var för

sig, samt om en sådan utbyggnad även möjliggjorde begränsningar i avseende

å annan statistik beträffande inkomster, som för närvarande utarbetas.

I direktiven uttalades vidare, att frågan om arbetsgivarnas medverkan vid

uppgiftslämnandet borde lösas i samråd med de utredningsmän, som chefen

för justitiedepartementet den 31 december 1945 bemyndigats tillkalla för att

verkställa en förberedande utredning om ökad offentlig redovisning av företagens

ekonomiska förhållanden. I övrigt uppdrogos i direktiven vissa närmare

riktlinjer för utredningsarbetets bedrivande.

De sakkunniga — vilka antagit benämningen 1946 års lönestatistiksakkunniga

— ha avgivit ett den 11 december 1946 dagtecknat betänkande i

ämnet (SOU 1946: 90). De sakkunniga ha med utgångspunkt från verkställda

undersökningar och inhämtade yttranden diskuterat behovet av och formerna

för en utvidgning av den offentliga lönestatistiken, ävensom härmed förknippade

organisatoriska spörsmål. Härvid har förutsatts, att den offentliga

lönestatistiken jämväl framdeles skulle i huvudsak handhavas av socialstyrelsen

samt att detaljerade planer beträffande denna statistiks omfattning

och utformning skulle utarbetas av socialstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens

partsorganisationer.

I enlighet med sina direktiv ha de sakkunniga haft överläggningar med de

utredningsmän, som chefen för justitiedepartementet den 31 december 1945

tillkallat för att verkställa en förberedande utredning om ökad offentlig redovisning

av företagens ekonomiska förhållanden.

Den nordiska expertkommittén för samordning av lönestatistiken, vilken

kommitté konstituerats vid sammanträde i Köpenhamn i juni 1946, har informerats

om de sakkunnigas arbete.

över betänkandet ha infordrade utlåtanden avgivits av 1943 års sekretessutredning,

försvarets fabriksstyrelse, socialstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission,

socialvårdskommittén, generalpoststyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret,

statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden,

konjunkturinstitutet, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium,

överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus

samt Göteborgs och Bohus län, varjämte följande organisationer avgivit

yttranden, nämligen bankernas förhandlingsorganisation, föreningen

skogsarbeten, handelns arbetsgivarorganisation, svenska lantarbetareförbundet,

landsorganisationen i Sverige, målarmästarnas riksförening i Sverige,

svenska arbetsgivareföreningen, svenska landskommunernas förbund, svenska

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 225.

landstingsförbundet, svenska lantarbetsgivareföreningen, statstjänarkartellen,

svenska stadsförbundet, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges

redareförening, Sveriges segelfartygsförening, Sveriges skogsägareförbund,

tidningarnas arbetsgivareförening, tjänstemännens centralorganisation, Värmlands

och Västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening.

Jag övergår härefter till att redogöra för de spörsmål, som behandlas i

lönestatistiksakkunnigas betänkande.

Den offentliga lönestatistikens uppgifter.

Lönestatistiksakkunniga framhålla beträffande de krav, som böra ställas

på den offentliga lönestatistiken, att denna statistik lämpligen borde kunna

praktiskt utnyttjas såsom informationsmaterial dels för förhandlingar om

löneavtal, dels för den allmänna ekonomiska och sociala politiken. Vid förhandlingar

om arbetsavtal och överläggningar beträffande lönepolitiska frågor

vore det sålunda önskvärt, att arbetsmarknadens parter och det allmännas

organ hade tillgång till en lönestatistik, som gåve möjlighet att bedöma

det aktuella löneläget och som åtnjöte samtliga parters förtroende. Ur den

allmänna ekonomiska och sociala politikens synpunkt vore det enligt de sakkunnigas

uppfattning av vikt, att förändringar i olika löntagargruppers inkomstläge

snabbt kunde registreras samt att den offentliga statistiken gåve en

i möjligaste mån aktuell och detaljerad bild av lönestrukturen inom näringslivet.

Lönestatistiken borde vidare kunna giva kunskap icke blott om de

genomsnittliga löneinkomsterna inom olika näringsgrenar för vissa huvudgrupper

av arbetstagare, utan i viss utsträckning därjämte om de individuella

lönevariationerna och om de skiljaktigheter i löneinkomst, som stode i samband

med levnadsålder och yrkesspecialitet. En sålunda differentierad statistik

torde enligt de sakkunniga vara nödvändig för ett mera exakt bedömande

av verkningarna på inkomstutvecklingen av ändringar i löneavtal;

kännedom om de individuella löneinkomsternas spridning och om löneläget

för olika yrkesgrupper inom en och samma bransch vore således erforderlig

för att man med större bestämdhet skulle kunna förutse effekten av ett visst

avtal på företagens samlade löneutbetalningar och på olika gruppers lönestandard.

De sakkunniga påpeka vidare, att en differentierad statistik över

löneinkomsterna skulle kunna giva dels ökade möjligheter att utforma avtal

på så sätt, att vissa bestämda önskemål rörande det relativa löneläget för

olika grupper kunde tillgodoses, dels ock detaljerade upplysningar i förhandlingsarbetets

intresse om löneförhållandena vid särskilda företag. De sakkunniga

finna emellertid, att de praktiska behov, som den offentliga lönestatistiken

enligt vad nu sagts borde fylla, endast kunde tillgodoses genom en

betydande utvidgning av den statliga lönestatistiken.

De sakkunniga erinra i detta sammanhang, att frågan om vidgad upplysning

beträffande företagens ekonomiska förhållanden med hänsyn till bland

annat arbetstagarorganisationernas intresse av informationsmaterial för kol
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 225.

5

lektivavtalsförhandlingar behandlats av de av chefen för justitiedepartementet

den 31 december 1945 tillkallade sakkunniga, vilka haft att verkställa

en förberedande undersökning beträffande insyn i företagens ekonomiska

förhållanden, åsyftande att möjliggöra en bedömning av vilka huvudpunkter

som borde upptagas till en mera ingående utredning. Dessa ha vid en

sammanfattning av de frågor, som synts böra upptagas till behandling vid

den slutliga utredningen angående insyn i företagens ekonomiska förhållanden,

bland annat framhållit att de olika insynsintressena — representerade

av staten, arbetstagarorganisationerna och de anställda — kunde tillgodoses

genom en utvidgning av företagens skyldighet att avge publik redovisning,

utvidgning av företagens skyldighet att till offentlig myndighet lämna uppgifter

rörande sina ekonomiska förhållanden, särskilt som underlag för ekonomisk

statistik, fastställande av upplysningsplikt rörande sådana förhållanden

som äro av betydelse för arbetstagarorganisationer vid kollektivavtalsförhandlingar

och fastställande av informationsplikt för det enskilda företaget

i förhållande till dess anställda.

Insynsproblemets ändamålsenliga lösning torde dock enligt sistnämnda sakkunniga

kräva utnyttjande av samtliga dessa former av redovisning. Därvid

vore det av stor vikt, att de olika redovisningsformerna avvägdes och anpassades

i förhållande till varandra så, att de befogade insynsintressena effektivt

och rationellt tillgodosåges, utan att skada eller onödigt arbete förorsakades

näringslivet.

Bland lönestatistiksakkunniga ha två ledamöter, herrar Brodén och Styrman,

i särskilt yttrande anmält avvikande mening bland annat beträffande

den offentliga lönestatistikens allmänna betydelse. De anse det sålunda icke

av behovet påkallat att för arbetsmarknaden i dess helhet upprätta en på individuella

arbetstids- och löneuppgifter grundad redovisning, som syftar till

att kartlägga icke blott de genomsnittliga löneinkomsterna inom olika näringsgrenar

och enskilda företag utan även individuella lönevariationer av

olika slag och för olika levnadsåldrar och yrkesspecialiteter. Reservanterna

kunna icke vitsorda sakkunnigmajoritetens uppfattning, att en ingående kännedom

om de individuella löneinkomsternas spridning skulle vara nödvändig

för arbetsmarknadens parter vid förhandlingar om nya avtal. En blick på

våra kollektivavtal gåve enligt deras mening vid handen, att lönebestämmelserna

nästan genomgående hade en generell karaktär, varav följde att dessa

bestämmelser, som i allmänhet regleras vid centrala förhandlingar, icke kunde

influeras av individuella variationer i timförtjänsterna. Därtill komme,

att dessa lönebestämmelser i mycket stor utsträckning icke vore utslagsgivande

för arbetarnas timförtjänster, vilka på flertalet områden betingades av arbete

på ackord. Ackordspriserna fastställdes i övervägande omfattning vid

lokala förhandlingar, vid vilka båda parterna både tillgång till förstahandskännedom

om ackordsläget. Tanken, att man till tjänst vid dylika lokala

förhandlingar skulle utarbeta och tillhandahålla en detaljerad offentlig statistik

över de individuella förtjänstvariationerna i olika hänseenden vid de enskilda

företagen, syntes utgå från en övertro på de praktiska möjligheterna

att nyttiggöra en dylik statistik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Departements
chefen.

Remissmyndigheterna ha, i den mån de berört frågan om syftet med den

offentliga lönestatistiken, i regel funnit det ur såväl den allmänna ekonomiska

och sociala politikens som förhandlingsarbetets synpunkt önskvärt att erhålla

ett ökat och förbättrat upplysningsmaterial rörande den aktuella lönestrukturen.

I några fall har dock värdet av den offentliga lönestatistiken

ifrågasatts på i huvudsak samma grunder, som angivits av reservanterna

bland de sakkunniga. En närmare redogörelse för remissmyndigheternas synpunkter

torde få lämnas i samband med behandlingen av de sakkunnigas

förslag om utvidgning och förbättring av den nuvarande lönestatistiken.

Vad majoriteten av de lönestatistiksakkunniga anfört om den offentliga lönestatistikens

uppgifter föranleder icke någon erinran från min sida. Lönestatistiken

bör sålunda enligt min mening utformas på sådant sätt, att den

kan tjäna såsom informationsmaterial för den allmänna ekonomiska och sociala

politiken och utnyttjas vid förhandlingar om löneavtal på arbetsmarknaden.

Även om en ingående kännedom om de individuella löneinkomsternas

spridning, såsom de två reservanterna inom utredningen framhållit, icke är

nödvändig för kollektivavtalsförhandlingarna, torde svårligen kunna förnekas

att det måste vara till fördel för förhandlingarna, om dessa kunna bygga

på ett sakligt sett tillfredsställande, väl differentierat material, vars objektiva

karaktär erkännes av båda parter.

Det är givet, att den offentliga lönestatistiken även kan bidraga till att ge

en förbättrad kunskap om olika företags ekonomiska förhållanden och såtillvida

ingår såsom en betydelsefull detalj i det problemkomplex, som aktualiserats

genom riksdagens begäran om utredning angående möjligheterna

att skapa en bättre allmän insyn i företagens ekonomiska förhållanden. Lönestatistiken

har emellertid så självständiga och omfattande uppgifter i förhållande

till sistnämnda, hittills blott preliminärt utredda problem, att jag

funnit angeläget att redan nu till fristående behandling upptaga frågan om

vissa åtgärder för skapande av en förbättrad lönestatistik. De av mig i det

följande förordade åtgärderna kunna icke i någon mån vara ägnade att försvåra

tillgodoseendet av de syften, som föranlett riksdagens hemställan om

utredning rörande en ökad insyn i företagens ekonomiska förhållanden.

Riktlinjer för lönestatistikens förbättring.

Den offentliga och privata lönestatistiken i Sverige.

Regelbundet återkommande lönestatistiska undersökningar verkställas

för närvarande av vissa offentliga organ samt av några av arbetsmarknadens

intresseorganisationer.

Socialstyrelsen verkställer sålunda årligen statistiska undersökningar beträffande

löneförhållandena för arbetare inom jordbruk, trädgårdsodling

och skogsbruk, för vägarbetare samt för arbetstagare inom industri och

hantverk, handel och transportväsen, allmän tjänst m. m. Dessutom inhämtar

socialstyrelsen årligen genom de offentliga arbetsförmedlingarna vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

uppgifter om löneförhållandena för sjöfolk, hotell- och restaurangpersonal

samt hembiträden.

Socialstyrelsens årliga lönestatistik är i huvudsak baserad på frivilligt

lämnade uppgifter från arbetsgivare, varjämte socialstyrelsen från vissa offentliga

organ (revirförvaltningar och arbetsförmedlingar) inhämtar upplysningar

om löneläget för vissa grupper av löntagare, vilka upplysningar

dock ej kunna betecknas som statistiskt primärmaterial i egentlig mening.

Uppgifter från arbetsgivare lämnas beträffande lantarbetare och trädgårdsarbetare

i form av nominativa primäruppgifter, d. v. s. i form av uppgifter

om enskilda löntagares arbetstids- och löneförhållanden, under det att summariska

uppgifter, differentierade efter yrkesgrupper, lämnas beträffande

vägarbetare och privatanställda. Summariska uppgifter med fördelning på arbetande

förmän, vuxna män, vuxna kvinnor och minderåriga lämnas även

beträffande den största i lönestatistiken redovisade gruppen, nämligen arbetare

inom industri och angränsande verksamhetsområden.

Jämväl vid socialstyrelsens sysselsättningsstatistik insamlas och bearbetas

numera kvartalsvis vissa löneuppgifter, nämligen angående utbetalda lönesummor

och antalet arbetstimmar under en avlöningsperiod.

Förutom den av socialstyrelsen utarbetade lönestatistiken förekomma även

andra former av statlig lönestatistik. Riksräkenskapsverket har sålunda låtit

verkställa en statistisk undersökning beträffande i statens tjänst anställda

personer samt viss kommunal lärarpersonal m. fl. Försvarets fabriksstyrelse,

järnvägsstyrelsen, telegrafverket, vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

utarbeta årligen intern statistik över arbetarpersonalens

löneförhållanden. Den år 1945 inrättade kommunikationsverkens avtalsnämnd

har gjort vissa sammanställningar av från de anslutna verken inhämtade

lönestatistiska uppgifter.

Av arbetsgivarorganisationerna utarbetar svenska arbetsgivareföreningen

årligen intern statistik över löneförhållandena för arbetare vid till föreningen

anslutna företag. Denna statistik grundar sig, i likhet med socialstyrelsens

statistik över arbetarlönerna inom industri m. m., på summariska uppgifter

om arbetstidens och den utbetalda lönesummans olika beståndsdelar. I allmänhet

fördelas de redovisade arbetarna på arbetande förmän samt vuxna

och minderåriga män och kvinnor. Primäruppgifterna avse i flertalet fall ett

år; beträffande byggnadsverksamhet och byggnadsämnesindustri inhämtas

dock uppgifter för varje kvartal. Arbetsgivareföreningen har dessutom för

vissa år upprättat lönestatistik beträffande andra anställda än kroppsarbetare,

vilken grundats på nominativa uppgifter.

Vid sidan av denna centralt organiserade statistik utarbeta vissa av de till

arbetsgivareföreningen anslutna yrkesförbunden en egen fortlöpande statistik

eller verkställa specialundersökningar med vissa års mellanrum. I de

fall, där så låter sig göra, tjäna de av förbunden infordrade uppgifterna direkt

eller i bearbetat skick som material för föreningens årliga statistik.

Statistik över löneförhållandena för arbetare och tjänstemän utarbetas jämväl

av flera arbetsgivarorganisationer, som ej äro anslutna till svenska arbetsgivareföreningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 225.

Flera av de till landsorganisationen anslutna fackförbunden utarbeta en

intern lönestatistik, vilken i flertalet fall grundar sig på individuella uppgifter,

som arbetarna avlämna till respektive avdelning på av förbundet tillhandahållna

blanketter. Det förekommer även, att arbetsgivarna överlämna

kopior av avlöningsbesked och dylikt till de enskilda arbetarna eller fackorganisationerna.

Av de till tjänstemännens centralorganisation anslutna organisationerna

utarbeta flera likaledes en intern statistik grundad på uppgifter från medlemmarna.

En närmare översikt beträffande de nu nämnda lönestatistiska undersökningarnas

omfattning och uppläggning samt en redogörelse för lönestatistiken

i de nordiska grannländerna och för arbetet inom den nordiska expertkommittén

för samordning av lönestatistiken lämna de sakkunniga i sitt betänkande,

till vilket jag här får hänvisa.

Företagens bokföring av löner och arbetstid m. m.

Med utgångspunkt från att uppgiftsskyldighet för de berörda arbetsgivarna

och standardisering av arbetsgivarnas lönebokföring vore nödvändig för att

en lönestatistik av det slag, de sakkunniga förordat, skulle kunna bli fullt

tillförlitlig, ha de sakkunniga undersökt i vad mån arbetsgivare redan nu genomfört

en differentierad, för varje arbetstagare upplagd bokföring av löner

och arbetstid. De sakkunniga ha därvid uppmärksammat, att enligt gällande

föreskrifter vissa kategorier av arbetsgivare vore skyldiga att meddela

uppgifter eller föra anteckningar om enskilda arbetstagares löne- och arbetstidsförhållanden.

De sakkunniga anföra beträffande omfattningen av denna

uppgiftsskyldighet bland annat följande.

Enligt taxeringsförordningen den 28 september 1928 skola arbetsgivare

med vissa undantag utan anmaning till taxeringsmyndigheterna meddela

uppgift beträffande varje person, som hos arbetsgivaren innehaft anställning

eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av arbetsgivaren

åtnjutit pension, angående hans förmåner under nästföregående år i avlöning,

arvode eller annan ersättning för utfört arbete eller i pension.

Föreskrifter om förande av övertidsjournal ingå i lagen om arbetstidens

begränsning den 16 maj 1930, sjöarbetstidslagen den 30 september 1938,

arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli 1942, arbetstidslagen för hotell,

restauranger och kaféer den 30 juni 1944 och lantarbetstidslagen den 8 juni

1945.

Enligt lagen om aktiebolag den 14 september 1944 skall i aktiebolags förvaltningsberättelse

uppgivas medelantalet under räkenskapsåret anställda arbetare

samt medelantalet övriga i bolagets tjänst anställda personer. I förvaltningsberättelsen

eller i vinst- och förlusträkningen skola vidare utbetalade

löner redovisas i tre poster, nämligen löner till dels arbetare, dels styrelsen,

verkställande direktör och andra företagsledare, dels ock övriga befattningshavare

i bolaget.

Enligt lagen om semester den 29 juni 1945 skall lön utgå under semester.

Arbetstagare, som är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre

tidsenhet, äger uppbära den å semestertiden belöpande lönen. För annan arbetstagare

skall lönen för varje semesterdag utgå med belopp, motsvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

9

hans genomsnittliga dagsinkomst under de dagar av kvalifikationsåret, å

vilka han utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Hänsyn skall därvid icke

tagas till sådant tillägg till lönen, som utgått för tid utöver den för arbetstagaren

normala arbetstiden (övertidstillägg). Vid beräkning av lön under semester

skall hänsyn tagas till tid, då arbetstagare på grund av vissa i lagen

angivna orsaker varit frånvarande från arbetet. För arbetstagare, som icke

är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsperiod, må överenskommelse

om annan beräkning av semesterlönen än den i lagen föreskrivna

träffas i form av kollektivavtal, vilket även må tillämpas beträffande

arbetstagare, som icke omfattas av kollektivavtalet men sysselsättes i sådant

arbete, för vilket avtalet gäller.

Enligt uppbördsförordningen den 31 december 1945 skall arbetsgivare, som

enligt lag är skyldig föra handelsböcker, hava sin bokföring så ordnad att

därav framgå arbetstagares namn, utbetald lön samt löneavdrags belopp.

De sakkunniga framhålla vidare, att ett stort antal arbetsgivare dels för

interna behov, dels med hänsyn till den av myndigheter och organisationer

utarbetade statistiken ha upprättat en bokföring av enskilda arbetstagares

löne- och arbetstidsförhållanden, vilken bokföring vore mera detaljerad än

vad de anförda författningsbestämmelserna i och för sig krävde. En stor

del av de företag, som regelbundet insände summariska eller nominativa uppgifter

till socialstyrelsens och arbetsgivarorganisationernas lönestatistik, hade

även genomfört en bokföring av enskilda arbetstagares löner och arbetstid

med fördelning på olika löneformer m. m. i anslutning till de formulär, som

användes för nyss nämnda statistik.

Enligt de sakkunniga torde vid den här berörda bokföringen, vad beträffar

arbetare inom industri m. m., som regel å de individuella avlöningskorten

noteras dels det antal arbetstimmar, som utgjorts under varje avlöningsperiod,

dels de löner, som utbetalats vid varje avlöningstillfälle. Denna bokföring

torde dock ej enligt de sakkunniga i de fall, då ett ackordsarbete sträckte

sig över flera avlöningsperioder, kunna läggas till grund för en exakt redovisning

av den lönesumma, som svarade mot ett visst antal arbetstimmar,

utan måste en dylik redovisning baseras på ackordsräkningar och dylikt. De

sakkunniga, vilka funnit det vara av vikt att erhålla kännedom om förekomsten

av långvarigare ackordsarbeten inom olika näringsgrenar såsom

stöd för ett bedömande av förutsättningarna för en på nominativa uppgifter

för en kortare tidsperiod baserad lönestatistik, ha av inhämtade upplysningar

funnit att s. k. »långa ackord», d. v. s. ackordsarbeten, som sträckte sig över

flera avlöningsperioder och för vilka ersättningen delvis utginge i efterskott,

spelade en betydande roll inom vissa yrken, under det att dylika arbeten

inom andra yrken vore mer sällsynta.

Arbetsmarknadsorganisationernas önskemål betratfande den oftentliga lönestatistiken.

Till ledning för bedömandet i vad mån ett utbyggande av den statliga lönestatistiken

kunde förväntas medföra en begränsning av den statistik, som

fackorganisationerna på arbetsmarknaden för närvarande upprätta var för

sig, ha de sakkunniga genom en rundskrivelse till arbetsgivare- och lönta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 225.

{^•organisationer begärt dels uttalanden om deras synpunkter och önskemål

beträffande en eventuell omläggning av den offentliga lönestatistiken, dels

redogörelser beträffande den lönestatistik, som för närvarande utarbetas inom

organisationerna.

Flertalet av de tillskrivna arbetsgivarorganisationerna och en del löntagarorganisationer

ha därvid antingen förklarat sig icke ha några önskemål

med avseende på lönestatistikens omläggning eller underlåtit att besvara

skrivelsen i detta hänseende.

De sakkunniga anföra sammanfattningsvis beträffande av vissa organisationer

uttalade önskemål följande.

Uppgiftsskylclighet. Ett flertal fackförbund, ett par tjänstemannaorganisaLioner

och två arbetsgivarorganisationer anse det önskvärt, att den offentliga

lönestatistiken baseras på uppgiftsskyldighet för berörda arbetsgivare. Vissa

organisationer rekommendera beträffande sina verksamhetsområden uppgiftsskyldighet

för alla (eller »praktiskt taget alla») arbetsgivare. Andra organisationer

rekommendera uppgiftsskyldighet för företag över en viss storleksgräns,

varierande mellan 4 och 24 anställda.

Primärmaterialets beskaffenhet och materialets gruppering. Flertalet av de

fackförbund, som besvarat skrivelsen, synes förutsätta, att lönestatistiken

baseras på nominativa primäruppgifter eller att i varje fall primärmaterialet

utformas så, att det möjliggör en starkare differentiering av statistiken

med avseende på olika yrkesgrupper, åldersgrupper o. d. Några tjänstemannaorganisationer

önska, att statistiken skall innehålla såväl spridningstal som

medeltal, vilket tydligen förutsätter nominativa primäruppgifter. Tidningarnas

arbetsgivareförening anser det nödvändigt att lönestatistiken beträffande

tidningarnas personal grundas på nominativa uppgifter.

I fråga om arbetare uttala några fackförbund, att statistiken bör avse årsinkomster.

Två av dessa (fastighetsarbetareförbundet och sjöfolksförbundet)

synas anse en sådan statistik tillfyllest, under det att övriga förbund torde

förutsätta, att statistiken skall giva upplysning om genomsnittliga timförtjänster.

Flera fackförbund anse, att genomsnittsförtjänsterna på ordinarie

arbetstid (oberäknat övertidsersättning, skiftersättning, semesterlön o. d.) böra

redovisas särskilt.

Några fackförbund rekommendera en starkare differentierad redovisning

efter näringsgrenar. Åtskilliga förbund önska specificerad statistik beträffande

olika yrkesspecialiteter eller slag av arbeten. Några förbund rekommendera

redovisning i anslutning till de grupperingar, som förekomma i gällande

kollektivavtal, efter dyrortsgrupper och åldersgrupper. Önskemål ha vidare

framförts om särredovisning av arbetsförtjänsterna vid tidlöns- och ackordsarbete

eller för tidlöns- och ackordsarbetare.

Lantarbetsgivareföreningen önskar en specificering av timlönestatistiken

för lantarbetare på gårdar med och utan kollektivavtal. Fastighetsarbetareförbundet

önskar en motsvarande differentiering av den föreslagna årslönestatistiken

för fastighetsarbetare (jfr ovan).

För arbetarpersonalens vidkommande ha tämligen skiftande önskemål

framförts beträffande längden av den period, som primäruppgifterna böra

avse. En del fackförbund föreslå, att primäruppgifter, avseende ett kvartal

eller en avlöningsperiod, skola insamlas varje kvartal. Andra förbund rekommendera

inhämtande av primäruppgifter en eller två gånger om året

för en avlöningsperiod eller ett kvartal eller av uppgifter för ett kalenderår.

Metallindustriarbetareförbundet föreslår, att primäruppgifterna skola avse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

11

en avlöningsperiod, men i förekommande fall justeras med hänsyn till

»långa ackord». Ett par förbund rekommendera preliminära undersökningar

på grundval av uppgifter för årets första månader, vilka skulle kunna färdigställas

under samma år. Lantarbetsgivareföreningen föreslår en preliminär

statistik beträffande utbetalda löner och tillämpade avlöningsformer,

vilken bör föreligga i september under löpande avtalsår och grundas på uppgifter

för exempelvis tiden 1 november—15 juli; primäruppgifterna för den

slutliga statistiken böra avse månadslöner. Tidningarnas arbetsgivareförening

föreslår inhämtande av primäruppgifter avseende ett kalenderår.

I fråga om tjänstemän gälla de framställda önskemålen genomgående en

statistik angående årslöner. Vissa organisationer ha föreslagit, att primäruppgifter

skola inhämtas en gång om året eller vart femte år. Det har även föreslagits,

att materialet skall redovisas efter åldersgrupper, yrkesspecialiteter,

ställning i yrket och dyrortsgrupper.

Metallindustriarbetareförbundet anser, att den offentliga lönestatistiken bör

innefatta såväl periodiska löneräkningar som årliga snabbundersökningar,

vilka böra avse såväl arbetare som tjänstemän. Förbundet anser det önskvärt

att jämförelser mellan olika löntagarkategorier underlättas, t. ex. genom

att man för samtliga kategorier beräknar veckolöner.

Tiden för statistikens färdigställande. Flera organisationer ha anfört, att

den nuvarande offentliga lönestatistiken icke färdigställes med sådan snabbhet,

att den kan bli till större nytta i förhandlingsarbetet, och uttalat önskemål

om en snabbare bearbetning.

En del organisationer föreslå, att primäruppgifter beträffande löneläget

under löpande kalenderår insamlas under första halvåret och bearbetas i

sådan takt, att resultaten kunna föreligga före årets slut. Andra organisationer

föreslå, att primäruppgifterna skola avse ett helt år och att resultaten

skola föreligga under första hälften av följande år. Skogs- och floltningsarbetareförbundet

önskar, att statistik för närmast löregaende arbetssäsong skall

färdigställas till omkring den t juli. Textilarbetareförbundet föreslår, att primäruppgifter

inhämtas varje kvartal och att resultaten färdigställas under

följande kvartal; uppgifter för hela året böra föreligga under första hälften

av följande år. Försäkringstjänstemannaförbundet önskar, att primäruppgifterna

inhämtas omkring i juli och att resultaten föreligga i början av påföljande

år. . .

Sekretess. Några fackförbund ha uttalat önskemal om en redovisning av

lönestatistiska uppgifter för särskilda företag, vilka uppgifter skulle ställas

till de fackliga organisationernas förfogande. Metallindustriarbetareförbundet

föreslår sådan ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma

allmänna handlingar, att kollektivavtalsbunden arbetsmarknadspart medgives

rätt att erhålla lönestatistiska uppgifter beträffande enskilda företag. De

förenade förbunden föreslå, att primäruppgifterna skola kontrolleras av arbetarparten.

Gruvindustriarbetareförbundet anser, att fackföreningarnas representanter

böra erhålla avskrilter av primäruppgifterna samt att de skola

ha rätt att erhålla »förtjänstuppgifter för arbete, varom förhandlingar kunna

vara förestående»; som ett alternativ till en utvidgad offentlig lönestatistik

ifrågasätter förbundet en lagstiftning »innebärande skyldighet för arbetsgivarna

att till arbetarparten överlämna sammanställning över utbetalda avlöningar».

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 225.

Lönestatistiksakkunnigas förslag.

De sakkunniga giva inledningsvis en sammanfattning av de olägenheter,

som vidlåda den nu förefintliga lönestatistiken, samt framhålla i sådant hänseende

beträffande den av socialstyrelsen utarbetade statistiken att, bortsett

från lantarbetare och trädgårdsarbetare, de från arbetsgivarna inhämtade

uppgifterna endast tilläte beräkningar av genomsnittliga löneinkomster för

grupper av löntagare, men icke undersökningar av de individuella lönevariationerna,

varför de sålunda beräknade medeltalen dolde stora variationer i

löneinkomsterna, betingade av yrkesspecialitet, ålder, anställningstid, personliga

förutsättningar m. m. Då de redovisade gruppernas sammansättning i

här antydda avseenden icke vore känd, kunde man icke med säkerhet bedöma

orsakerna till de olikheter i genomsnittligt löneläge, som konstaterades

olika näringsgrenar emellan, eller till de förändringar i de genomsnittliga löneinkomsterna,

som registrerades år för år. Så t. ex. gåve primärmaterialet

ingen möjlighet att avgöra, i vad mån en konstaterad höjning av medeltimförtjänsterna

för en viss grupp berodde på en höjning av de individuella

timförtjänsterna eller på en ändrad ålders- och yrkessammansättning inom

vederbörande löntagargrupp. Vidare framhålla de sakkunniga, att då arbetsgivarnas

uppgifter i regel avsåge ett helt år, lönestatistiken — vad angår

tack med ettåriga avtal — icke kunde möjliggöra ett bedömande av verkningarna

pa löneinkomsterna av de avtal, som gällde då bearbetningen slutförts.

Vad beträffar den lönestatistik, som utarbetas av arbetsmarknadens partsorganisationer,

påpeka de sakkunniga, att denna statistik beträffande vissa

grupper gåve en mera detaljerad bild av löneläget än socialstyrelsens statistik,

men att hithörande undersökningar hittills i förhandlingsarbetet hade plägat

utnyttjas blott av den part, som utarbetat statistiken. Vidare vore den av

partsorganisationema utarbetade statistiken behäftad med vissa brister och

ofullständigheter, varjämte den icke torde kunna tillgodose behovet av en

statistik, som av samtliga intresserade parter omfattades med förtroende.

Enligt de sakkunnigas uppfattning borde socialstyrelsens lönestatistik i

första hand utvidgas dels så, att man verkställde årliga snabbundersökningar

av det aktuella löneläget, baserade på nominativa primäruppgifter för en

kortare period än ett ar och färdigställda så snabbt, att de kunde utnyttjas

i det aktuella förhandlingsarbetet, dels ock så, att man med vissa års mellanrum

verkställde löner ökningar, baserade på nominativa primäruppgifter

för ett helt år, vilka möjliggjorde en mera ingående belysning av löneförhållandena

inom olika närings- och yrkesgrupper m. m.

De sakkunniga framhålla, att behovet av tillförlitlig statistisk information

rörande löneförhållandena för olika yrkes- och åldersgrupper och rörande

spndmngen i de individuella löneinkomsterna ej kunde tillgodoses på annat

sätt än genom inhämtande av uppgifter från vederbörande arbetsgivare rö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 225.

13

rande enskilda löntagares arbetstids- och löneförhållanden. I den mån den

offentliga lönestatistiken skulle baseras på dylika uppgifter, syntes det därför

de sakkunniga ofrånkomligt, att skyldighet stadgades för arbetsgivare

att på anmodan från socialstyrelsen lämna sådana uppgifter.

Socialstyrelsen borde enligt de sakkunnigas uppfattning antingen med stöd

av en mera generell författning, på sätt de sakkunniga för verkställande av

en förberedande undersökning beträffande insyn i företagens ekonomiska

förhållanden ifrågasatt, eller med stöd av särskilda föreskrifter beredas möjlighet

att för sin löne- och sysselsättningsstatistik från arbetsgivare infordra

uppgifter beträffande anställda personers löne- och arbetstidsförhållanden.

De sakkunniga förutsätta, att socialstyrelsen vid urvalet av uppgiftslämnare

och utformningen av frågeformulär för löne- och sysselsättningsstatistiken

beaktar de för olika kategorier av arbetsgivare skiftande möjligheter att

lämna statistiska uppgifter, vilka betingas av lönesystemets utformning, formerna

för arbetstidens reglering m. m., samt att socialstyrelsen vid planläggningen

av här ifrågavarande statistiska undersökningar skall rådföra sig

med de närmast intresserade partsorganisationerna.

Genom snabbundersökningar, grundade på primäruppgifter för en kortare

period än ett år, avse de sakkunniga att tillgodose behovet av statistisk information

rörande det under ett visst år aktuella löneläget. Vid dessa undersökningar

borde redovisningsperiodens längd och förläggning för olika

närings- och yrkesgrupper bestämmas med hänsyn tagen till sådana omständigheter

som lönesystemets karaktär, den för primärmaterialets sammanställning

och bearbetning erforderliga tiden och förhandlingsarbetets förläggning.

I första hand borde snabbundersökningama avse löneinkomsten på

ordinarie arbetstid, alltså oberäknat övertidstillägg, semesterersättning, sjuklön

m. m., men inberäknat dyrtidstillägg och, där så befunnes ändamålsenligt,

naturaförmåner. Snabbundersökningarna borde därjämte giva en differentierad

bild av löneförhållandena för män och kvinnor samt för olika åldersgrupper

och yrkesspecialiteter, ävensom av de individuella lönevariationerna

inom olika näringsgrenar.

De sakkunniga framhålla emellertid, att de inedeltal och spridningstal,

vilka beräknades på grundval av primäruppgifter för en kortare period, med

hänsyn till säsongvariationer och andra omständigheter kunde förete mer

eller mindre betydande avvikelser från de resultat man skulle ha erhållit på

grundval av primäruppgifter, avseende ett helt år, på grund av att snabbundersökningar,

verkställda under ett och samma år, icke kunde förväntas

giva en fullt säker grundval för ett bedömande av det relativa löneläget inom

olika närings- och yrkesgrupper. De missvisningar, som i detta avseende

kunde vidlåda snabbundersökningarna, borde belysas vid de tid efter

annan återkommande löneräkningarna.

Den snabbstatistiska undersökningsmetoden vore emellertid enligt de sakkunniga

behäftad med särskilda redovisningstekniska svårigheter beträffande

sådana ackordsarbeten, som sträckte sig över längre tidrymder och del
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

vis betalades i efterskott. Det torde sålunda som regel icke vara möjligt att

inhämta uppgifter om den lön, som utbetalats, och den arbetstid, som åtgått

för ett »långt ackord», direkt ur företagens löpande bokföring av löner

och arbetstid. Därest man vid snabbundersökningarna önskade verkställa

exakta beräkningar rörande timförtjänsterna vid långvarigare ackordsarbeten,

vore det därför nödvändigt att antingen från arbetsgivarna inhämta särskilda

primäruppgifter om lön och arbetstid vid sådana arbeten eller, om detta

av praktiska skäl skulle befinnas ogenomförbart, i varje fall beträffande

fack eller företag, där »långa ackord» spelade någon mera avsevärd roll, inhämta

primäruppgifter för en relativt lång period. De arbetare, som utfört

långvariga ackordsarbeten, borde därjämte, såvitt möjligt, redovisas separat

i statistiken.

I syfte att åstadkomma en säkrare grund för jämförelser rörande lönenivån

för arbetstagare inom olika närings- och yrkesgrupper och för bedömande

av den snabbstatistiska metodens tillförlitlighet och praktiska användbarhet

ha de sakkunniga föreslagit, att tid efter annan skulle verkställas

lönestatistiska undersökningar, baserade på individuella uppgifter för ett

helt år (löneräkningar). Löneräkningarna skulle ej direkt tillgodose det aktuella

förhandlingsarbetets behov utan giva en sådan differentierad bild av

löneläget för olika grupper av arbetstagare, att man kunde anställa rättvisande

jämförelser beträffande lönenivå och lönespridning inom skilda näringsgrenar,

åldersgrupper och yrkeskategorier.

De sakkunniga framhålla, att vid insamlingen av primäruppgifter till såväl

löneräkningar som snabbundersökningar en och samma nomenklatur

borde tillämpas beträffande grupperingen efter individualyrken. De sakkunniga,

som ej till realprövning upptagit frågan om berörda yrkesnomenklatur,

påpeka, att en sådan nomenklatur måste bli synnerligen omfattande

och baseras på ingående undersökningar av yrkesstruktur och yrkesterminologi

inom olika näringsgrenar. Som riktlinjer för ett kommande arbete

med färdigställande av en enhetlig nomenklatur angiva de sakkunniga, att

vid en gruppering efter individualyrken som indelningsgrunder kunde väljas

dels arbetsuppgifternas tekniska beskaffenhet och krav på utbildning, dels

de i kollektivavtal, reglementen etc. förekommande grupperingarna, därvid

hänsyn dock borde tagas dels till förhandlingsarbetets behov, dels till önskvärdheten

av jämförbarhet mellan olika branscher, yrkesgrupper m. m., dels

ock till den omständigheten att det icke förelåge något enhetligt språkbruk

beträffande individualyrken.

I detta sammanhang erinra de sakkunniga, att den nordiska expertkommittén

för samordning av lönestatistiken vid sitt möte i Stockholm den 18—

19 november 1946 diskuterat frågan om en yrkesnomenklatur för industriarbetare

och privatanställda.

De sakkunniga förutsätta, att såväl snabbundersökningarna som löneräkningarna

i första hand borde ge en differentierad bild av de ordinarie löneinkomsterna

per tidsenhet (timförtjänsterna för industriarbetare, dagsinkomsterna

för skogsarbetare, månadsinkomsterna för tjänstemän o. s. v.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi Maj:ts proposition nr 225.

15

Löneräkningarna borde därjämte ge en fullständig bild av de olika i löneinkomsten

ingående elementen. Vid löneräkningarna skulle det även bli möjligt

att verkställa beräkningar rörande de inkomster, som varje redovisad

arbetstagare under året uppburit hos en och samma arbetsgivare.

De sakkunniga ha framhållit, att omfattningen och planeringen av snabbundersökningarna

i allmänhet år för år borde bestämmas med hänsyn till

förhandlingsarbetets intressen, därvid socialstyrelsen för bedömande av behovet

av dylika undersökningar lämpligen borde bereda arbetsmarknadens

partsorganisationer tillfälle att framlägga sina önskemål. De sakkunniga påpeka

dock, att vid den tidpunkt, då en snabbundersökning måste planeras, det

icke alltid kunde förutses, inom vilka fack lönerörelser komme att bedrivas.

Med hänsyn till att för parterna inom ett visst fack bedömningen av lönefrågorna

icke enbart torde betingas av löneutvecklingen inom det egna facket,

finna de sakkunniga det icke osannolikt, att önskemål om snabbundersökningar

kunde komma att framställas varje år åtminstone beträffande flertalet

arbetargrupper inom den egentliga industrien, varvid dock inom vissa fack

det bär antydda behovet av informationsmaterial torde kunna tillgodoses

genom representativa undersökningar av relativt begränsad omfattning.

De lönestatistiksakkunniga ha ansett, att, därest beslut om en effektivisering

av lönestatistiken kunde fattas vid 1947 års riksdag, en allmän löneräkning

borde verkställas under år 1948. De sakkunniga, som icke gjort något

uttalande om de lämpliga intervallerna mellan löneräkningarna i framtiden,

ha förslagsvis tänkt sig dem böra genomföras vart tredje eller vart

femte år, beroende på erfarenheterna från den första löneräkningen.

För att främja det allmänna förtroendet för den offentliga lönestatistiken

ha de sakkunniga föreslagit, att de anställda vid varje företag skulle äga

rätt att genom utsedda representanter under en viss begränsad tid — förslagsvis

en vecka — taga del av det primärmaterial, som vore avsett att insändas

till socialstyrelsen. Stadganden härom skulle meddelas i samband

med utfärdandet av bestämmelser om uppgiftsskyldighet till den offentliga

lönestatistiken. De sakkunniga erinra i detta sammanhang om att enligt lagen

den 16 maj 1930 om arbetstidens begränsning (8 §, 2 stycket) arbetarna

äga rätt att genom utsedd representant på anfordran erhålla del av övertidsjournalen.

För att det lönestatistiska materialet skall kunna till fullo utnyttjas i förhandlingsarbetets

intresse borde enligt de sakkunnigas mening socialstyrelsen

beredas möjlighet att efter framställning från partsorganisation, förlikningsman

eller myndighet verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande

särskilda företag. De sakkunniga förutsätta härvid, att undersökningen

icke gjordes så detaljerad, att enskilda arbetstagares löneförhållanden

röjdes, samt att undersökningarna i förekommande fall finansierades av de

organisationer, som framställt önskemål om deras verkställande. Socialstyrelsen

borde även i övrigt enligt de sakkunnigas mening äga möjlighet att

efter framställning från arbetsmarknadens partsorganisationer verkställa av

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

vederbörande organisationer bekostade specialbearbetningar av lönestatistikens

primärmaterial.

Enligt lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma

allmänna handlingar (sekretesslagen), 16 §, må för statlig och kommunal

statistik lämnade uppgifter, som avse namngivna enskilda personer, bolag

eller enskilda samfälligheter, ej utlämnas förrän tjugo år från uppgiftens

datum förflutit, därest ej den som däri avses samtycker till ett tidigare utlämnande,

eller ock, med hänsyn till uppgiftens natur eller det ändamål för

vilket den åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara

för handen, att utlämnandet ej kommer att missbrukas till hans skada. Förslaget

om utlämnande av lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda

företag torde enligt de sakkunnigas mening strida mot grunderna för

nyssnämnda stadgande. De sakkunniga anse, att för ett genomförande av de

sakkunnigas förslag i detta hänseende erforderlig ändring borde vidtagas i

sekretesslagen, men ha icke framlagt ett närmare förslag till sådan ändring

utan förutsatt att nu anförda spörsmål tagas upp till övervägande i annat

sammanhang.

De sakkunniga föreslå inrättandet av en rådgivande nämnd, som socialstyrelsen

har att samråda med vid handläggning av frågor rörande utarbetandet

av lönestatistik. Denna nämnd skulle bland annat ha till uppgift att

yttra sig över framställningar från partsorganisationema rörande specialbearbetningar

och att dryfta planläggningen av materialets bearbetning, särskilt

med tanke på behovet av att i tid få fram informationsmaterial för

förhandlingsarbetet. Såsom ledamöter i denna nämnd, vars arbete borde ledas

av chefen för socialstyrelsen och vid vars sammanträden byråchefen å

socialstyrelsens utredningsbyrå borde närvara, föreslå de sakkunniga tre

representanter för arbetsgivarorganisationer, två representanter för landsorganisationen

i Sverige och en representant för tjänstemännens centralorganisation.

För ledamöterna i nämnden borde därjämte utses suppleanter.

De lönestatistiksakkunniga ha föreslagit vissa kompletteringar av socialstyrelsens

lönestatistik rörande lantarbetare och trädgårdsarbetare, innebärande

en tillämpning av nuvarande undersökningsmetod på ett kvantitativt

utökat primärmaterial, samt en fullständig omläggning av skogsarbetarstatistiken,

vilken enligt de sakkunniga borde baseras på nominativa uppgifter

från vissa arbetsgivare. Även beträffande vägarbetare föreslå de sakkunniga

en årlig statistik, grundad på nominativa uppgifter. Vad beträffar arbetare

och tjänstemän inom industri och angränsande verksamhetsområden, ange

de sakkunniga vissa riktlinjer för snabbundersökningar och för en allmän

löneräkning. Arbetare inom industri och hantverk, tjänstemän och sjöfolk

skulle sålunda i viss utsträckning beröras av snabbundersökningar på grundval

av nominativa primäruppgifter. De allmänna löneräkningama skulle

grundas på nominativa uppgifter beträffande samtliga här nämnda grupper

av arbetstagare jämte hotell- och restaurangpersonal. Vid den första löneräkningen

skulle den årliga lönestatistiken beträffande lantarbetare, trädgårdsarbetare,

skogsarbetare och vägarbetare i vissa avseenden utvidgas. Be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

17

träffande närmare detaljer i dessa hänseenden torde jag få hänvisa till betänkandet.

De sakkunniga framhålla emellertid, att varken snabbundersökningama

eller löneräkningarna kunde förväntas ersätta socialstyrelsens nuvarande

summariska statistik för industrien och angränsande verksamhetsområden,

utan torde sistnämnda statistik även framdeles bli av betydelse för

bedömande av den allmänna lönenivåns utveckling år från år.

Som tidigare nämnts ha de sakkunniga föreslagit, att den första löneräkningen

skulle avse år 1948, därvid den enligt de sakkunnigas beräkning

skulle komma att gälla omkring 1 540 000 i enskild eller allmän tjänst sysselsatta

personer, därav 485 000 förvaltningspersonal och 1 055 000 arbetare.

Även snabbundersökningama skulle börja år 1948, men i detta fall anse de

sakkunniga, då erfarenhet av dylika undersökningar saknades, önskvärt, att

snabbundersökningarnas omfattning första gången begränsades till ett representativt

urval av omkring 300 000 arbetare.

Kostnaderna för löneräkningen år 1948 beräknas av de sakkunniga till

omkring 1 545 000 kronor och för snabbundersökningarna samma år till

cirka 350 000 kronor. I dessa summor inginge, förutom personalkostnaderna,

som utgjorde huvudsakliga delen, även kostnaderna för hålkortsmaskiner,

formulär, kuvert och hålkort men icke utgifter för räkne- och skrivmaskiner,

ej heller lokalkostnader eller kostnader för skrivmateriel, papper

och tryckningskostnader m. m. Däremot inginge i kalkylen för löneräkningen

utgifterna för den föreslagna utökningen av socialstyrelsens lantarbetarstatistik

samt omläggningen av styrelsens lönestatistik för skogs- och vägarbetare,

vilka utgifter under år, då löneräkning ej ägde rum, av de sakkunniga

beräknats till 35 000 kronor.

Beträffande organisationen av de lönestatistiska undersökningarna ha de

sakkunniga funnit, att undersökningarna lämpligast borde förläggas till socialstyrelsens

utredningsbyrå. Det statistiska arbetet borde därvid organiseras

på en avdelning för löneräkningen och en avdelning för snabbundersökningarna;

till den sistnämnda borde anknytas en serviceavdelning för de ifrågasatta

specialbearbetningama av lönestatistikens primärmaterial. Undersökningarnas

förberedelsearbeten — omfattande färdigställande av yrkesnomenklaturen

samt utsändande till vederbörande arbetsgivare av frågeformulär

för de berörda undersökningarna i så god tid före årsskiftet 1947/48

att möjlighet förefunnes för en anpassning av löne- och arbetstidsbokföring
en_borde

enligt de sakkunnigas mening påbörjas av undersökningsledarna

vid ingången av budgetåret 1947/48. De sakkunniga räkna med att organisationen

utbygges efter hand som materialet för de årliga snabbundersökningama

börjar inkomma, varvid full personalstyrka, omkring 250 personer, skulle

uppnås omkring den 1 april 1949. De sakkunniga uppskatta det sammanlagda

antalet arbetsmånader för biträdespersonalen till 2 950 för löneräkningen

och 000 för snabbundersökningama.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 225. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Reservanterna, herrar Brodén och Styrman, ha avstyrkt att arbetsgivarna

genom lag eller författning skulle åläggas nya uppgiftsskyldigheter, så länge

uppgiftslämningen i fråga om löner fungerade tillfredsställande på frivillig

grund. Reservanterna ha icke heller ansett sig kunna ansluta sig till majoritetens

förslag om en omläggning och utvidgning av den offentliga lönestatistiken.

De sakkunnigas majoritet hade förutsatt en differentiering av lönestatistiken

efter individualyrken utan att frågan om genomförandet av en

härför erforderlig enhetlig nomenklatur realprövats. Redan uppläggningen

av en dylik yrkesnomenklatur vore ett problem, som krävde omfattande förarbeten,

för vilka det mötte de största svårigheter att nu avdela arbetskraft.

Även om det ginge att åstadkomma en nomenklatur återstode den avgjort

än mer betydelsefulla frågan, hur en dylik enhetlig yrkesnomenklatur skulle

bringas ut i praktisk tillämpning.

Reservanterna påpeka, att det icke torde möta svårigheter att genomföra

sådan ändring av socialstyrelsens statistiska arbete, att dess nuvarande årliga

lönestatistik kunde föreligga färdig så tidigt, att anmärkningen, att

denna statistik saknade aktualitet, finge mindre bärkraft. Under mera normala

förhållanden voro förändringarna på lönebildningens område under

loppet av ett år icke så omfattande, att en statistik, som avsåge närmast

bakomliggande år, kunde betecknas som inaktuell.

Reservanterna framhålla, att behovet av en allmän yrkesspecificerad lönestatistik

icke gjort sig gällande på industriens område, enär en sådan lönestatistik

endast förekomme inom ett fåtal av de yrkesförbund inom svenska

arbetsgivareföreningen, vilka var för sig utarbetade lönestatistik vid sidan

av den summariska statistik föreningen centralt framställde. Med utgångspunkt

härifrån syntes det reservanterna vara anledning att framför alternativet

om en hela näringslivet omfattande yrkesdifferentierad offentlig lönestatistik

undersöka i vad mån mellan dessa yrkesförbund och motsvarande

fackförbund överenskommelser kunde komma till stånd om gemensamt tillgodogörande

av ifrågavarande förbundsstatistik. Enligt reservanterna torde

så redan ha skett i viss mindre utsträckning.

Reservanterna framhålla vidare, att den av de sakkunniga beräknade kostnaden

för en allmän löneräkning år 1948 och vissa under samma år planerade

snabbundersökningar icke vore uttömmande bland annat i det hänseendet,

att beräkningen endast berörde socialstyrelsens kostnader. Det vore

emellertid uppenbart, att arbetet med att färdigställa och inleverera ett så

omfattande material, som det här skulle bli fråga om, även representerade

mycket stora kostnader.

Slutligen påpeka reservanterna, att den rådande bristen på arbetskraft på

alla områden medförde att sträng sparsamhet med arbetskraft vore av nöden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

19

Yttranden över förslaget.

Betydande meningsskiljaktigheter ha framträtt i de avgivna yttrandena

över de lönestatistiksakkunnigas förslag.

Klart tillstyrkande utlåtanden ha givits av socialstyrelsen och socialvårdskommittén.

Landsorganisationen i Sverige, statstjänarkartellen och

svenska lantarbetareförbundet ha vidare tillstyrkt förslaget, överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Stockholms län ha lämnat detsamma utan

erinran.

Behovet av en utvidgad och förbättrad lönestatistik

såsom informationsmaterial för förhandlingar om löneavtal eller för den allmänna

ekonomiska och sociala politiken har i allmänhet vitsordats av remissmyndigheterna.

Statens arbetsmarknadskommission anmäler ur sin synpunkt behov av en

mera allsidig kännedom om den aktuella lönestrukturen, bland annat vid arbetsförmedlings-

och yrkesvägledningsarbetet, därvid i främsta rummet skiljaktigheterna

i löneinkomst mellan olika yrkesspecialiteter vore av intresse.

Jämsides härmed förelåge vid det planläggningsarbete, som i olika hänseenden

åvilade kommissionen, även behov av en mera ingående kunskap om

de regionala skiljaktigheterna i löneläget, än vad som för närvarande kunde

erhållas av den officiella lönestatistiken.

Socialstyrelsen framhåller, bland annat, att en mera ingående kunskap

om olika yrkes- och åldersgruppers löneinkomster och om spridningen i

dessa skulle vara av stort värde som underlag för utformningen av samhällets

understödsverksamhet och socialförsäkringens olika grenar. Styrelsen

påpekar, att bristerna i den nuvarande lönestatistiken sålunda vid flera tillfällen,

bland annat under förarbetena till den obligatoriska sjukförsäkringen,

hade nödvändiggjort särskilda, relativt omfattande inkomststatistiska undersökningar.

Landsorganisationen uttalar, att de önskemål, som organisationen framfört

i sin skrivelse till chefen för socialdepartementet den 7 mars 1944 angående

förbättring av den offentliga lönestatistiken, vid ett genomförande

av de sakkunnigas förslag i stort sett skulle tillgodoses, samt förklarar sig

därför livligt vilja tillstyrka, att förslaget genomföres i full utsträckning.

Socialvårdskommittén vitsordar betydelsen ur socialpolitiska synpunkter

av en förbättrad lönestatistik samt anför bland annat följande.

Skall samhället pa ett rationellt sätt kunna avväga olika socialpolitiska

åtgärder måste viss kunskap föreligga rörande de ekonomiska betingelser,

varunder de enskilda medborgarna leva. Dessa belysas utan tvivel bäst

genom en väl utbyggd statistik över medborgarnas inkomster. Inkomststatistiken

måste enligt sakens natur bygga på självdeklarationema och, i den

mån dylika icke avgivits, på taxeringslängdemas uppgifter om till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt taxerade belopp. Taxeringsuppgifterna återspegla

emellertid endast ofullständigt de verkliga inkomsterna. Genom löne

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 225-

statistiken erhåller man möjligheter att bättre belysa de ekonomiska betingelser

under vilka löntagare leva, något som är av stort värde eftersom större

delen av befolkningen har ställning som löntagare. En förbättrad och utvidgad

lönestatistik kan utan tvivel underlätta ett rationellt avvägande av

olika socialpolitiska åtgärder.

Värdet av en förbättrad och utvidgad lönestatistik vid löneavtalsförhandlingar

har dock ifrågasatts av några remissinstanser.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förklarar sig vara tveksam om

genom förslagets genomförande kunde vinnas de åsyftade praktiska fördelarna

för löneavtalsförhandlingar.

Järnvägsstyrelsen framhåller för sin del, att en sådan ingående kännedom

om de individuella löneinkomsternas spridning, som erhölles av nominativa arbetstids-

och löneuppgifter, icke vore nödvändig för statens järnvägar, där

avtalen hade en påtaglig generell karaktär.

Sveriges redareförening förklarar, att det syntes som om man överskattat

och i viss mån överdrivit betydelsen av att vid löneförhandlingarna äga tillgång

till en så omfattande lönestatistik som de sakkunniga föreslagit. Ur den

allmänna ekonomiska och sociala politikens synpunkt finner föreningen att

det endast är en mycket begränsad krets som kunde ha något intresse av att

ha tillgång till en detaljerad lönestatistik för samtliga arbetsgrenar. Föreningen

finner på grund härav det vara onödigt att omlägga och utvidga statistiken

på sätt föreslagits.

Bankernas förhandlingsorganisation finner det knappast nödvändigt att

för tillgodoseendet av kravet på ett tillfredsställande informationsmaterial för

förhandlingar om löneavtal göra en så betydande utvidgning och omläggning

av den nuvarande statistiken, som de sakkunniga föreslagit.

Svenska landskommunernas förbund förklarar sig, på grund av de erfarenheter

förbundet gjort i fråga om lönestatistiken och förhandlingsverksamheten,

ha svårt för att inse värdet av de sakkunnigas förslag i vad det avser

landskommunernas arbetstagare. Svenska landstingsförbundet har beträffande

sitt förvaltningsområde anfört liknande synpunkter.

Föreningen skogsarbeten hyser den uppfattningen, att en tillförlitlig och

väl utvecklad lönestatistik ur många synpunkter skulle vara värdefull, men

att erfarenheten lärde, att de lönestatistiska uppgifternas betydelse vid förhandlingar

om löneavtal icke borde överdrivas, enär det ofta vore andra faktorer

som inverkade vid avtalsförhandlingar. Även mycket noggranna och

tillförlitliga lönestatistiska uppgifter finge ett begränsat värde såsom informationsmaterial

vid avtalsförhandlingarna, varför en noggrann prövning, huruvida

arbetet och kostnaden för tillskapandet av en dylik statistik motsvarade

den praktiska nyttan av denna, vore på sin plats.

Några remissinstanser ha ställt sig välvilliga till förslagets huvudgrunder

men ifrågasatt om icke med dess genomförande borde få anstå tills

vidare. Uttalandena ha i regel motiverats med den rådande bristen på

arbetskraft i nuvarande läge. De dryga kostnaderna för genomförande av förslaget

ävensom den ännu olösta frågan om en enhetlig yrkesnomenklatur ha

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

21

även föranlett tveksamhet om lämpligheten att nu genomföra förslaget. Till

de remissinstanser, vilka på grund av något eller några av nu nämnda skäl

funnit ett anstånd med förslagets genomförande böra äga rum, höra generalpoststyrelsen

och länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bland annat framhållit följande.

Vid övervägande av för- och nackdelar med det av de sakkunniga framlagda

förslaget har länsstyrelsen icke kunnat frigöra sig från tanken, att de

uppgifter varom här är fråga kunna vara av intresse och nytta för såväl arbetsgivare

som arbetstagare jämväl ur andra synpunkter än de, som för de

sakkunniga varit normgivande. Under sådana förhållanden torde det merarbete

och de kostnader, som uppgiftslämnandet onekligen måste förorsaka,

kanske icke vara helt så avskräckande som reservanterna anse. Länsstyrelsen

är därför för sin del beredd att principiellt tillstyrka förslaget. Det enda

avseende i vilket länsstyrelsen egentligen ställer sig något tveksam är tidpunkten

för förslagets genomförande. Det kan icke bestridas att för närvarande

finnes en ganska kännbar brist på administrativ arbetskraft och med

hänsyn bland annat till de stora sociala reformer, som äro förestående, kan

det heller icke antagas, att denna brist inom en snar framtid skulle bliva

hävd. Med den erfarenhet länsstyrelsen har, vill länsstyrelsen i allt fall varna

för att forcera fram reformen inom en alltför snävt utmätt tidrymd och vill

såsom sin mening hava uttalat, att med hänsyn till det omfattande arbete nomenklaturens

färdigställande skulle medföra, det under alla omständigheter

torde vara ogörligt att medhinna förslagets realiserande till år 1948.

Från några håll har därjämte föreslagits, särskilt med hänsyn till att frågorna

om en enhetlig yrkesnomenklatur samt om lönestatistikens samordnande

med annan förekommande statistik ännu icke vunnit sin lösning, att

en förnyad utredning rörande det lönestatistiska arbetets organisation

och innehåll borde verkställas.

Konjunkturinstitutet påpekar sålunda, att lönestatistikens förhållande till

andra pågående eller planerade statistiska undersökningar överhuvud taget

icke blivit berörd av de sakkunniga. Institutet erinrar att för närvarande —

utöver insamlandet av sedvanlig löpande statistik — påginge en bearbetning

av 1945 års folkräkning och bostadsräkning, samt att en allmän företagsräkning

planerats till 1948 ävensom att vissa andra undersökningar påyrkats

av institutet. Det statistiska arbetet borde enligt institutets mening bli föremål

för en allmän översyn, därvid en avvägning borde komma till stånd i

fråga om angelägenhetsgraden av de planerade utvidgningarna och de nya

undersökningarna. Utvidgningarna och undersökningarna borde vidare samordnas

på ett sådant sätt, att erforderliga resurser bleve jämnt utnyttjade och

arbetena icke komme att ohämmat konkurrera med varandra om kvalificerad

arbetskraft. Även i fråga om de statistiska uppgifternas innehåll borde

en samordning komma till stånd, så att arbetet för uppgiftslämnarna underlättades

och resultaten av de olika undersökningarna bleve jämförbara. Konjunkturinstitutet

understryker vidare vikten av att de statistiska undersökningarna

planerades så, att resultaten kunde föreligga inom sådan tid att de

ägde aktuellt intresse. Det vore sålunda enligt institutets mening icke rimligt,

att den föreslagna löneräkningen erhölle en sådan omfattning, att resultaten

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Iiungl. Maj.ts proposition nr 225.

icke kunde föreligga förrän tre år efter det år, undersökningen avsåge. Institutet

föreslår med hänsyn till vad nu anförts, att de av de sakkunniga föreslagna

förbättringarna i lönestatistiken toges upp i sammanhang med en

enligt institutets mening nödvändig allmän översyn av vår ekonomiska statistik.

Riksräkenskapsverket framhåller, att de sakkunnigas utredning i väsentliga

stycken vore ofullständig. Frågan om möjligheterna till en koordinering

av lönestatistiken eller viss del därav med andra former av statistik (folkräkning,

företagsräkning eller intensivundersökning av inkomst och förmögenhet)

vore icke berörd av de sakkunniga. Huruvida och i vad mån vid bifall till de

sakkunnigas förslag inskränkningar vore möjliga i den lönestatistik, som för

närvarande utarbetades av partsorganisationerna på arbetsmarknaden och

av olika statliga myndigheter, vore icke heller utrett. Den för lönestatistikens

utarbetande grundläggande yrkesnomenklaturen vore endast ytligt berörd. De

av de sakkunniga avgivna kostnadsberäkningarna vore icke uttömmande.

Riksräkenskapsverket hade på grund härav funnit det nödvändigt, att en

förnyad utredning verkställdes rörande det lönestatistiska arbetets innehåll

och organisation.

Försvarets fabriksstyrelse och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt handelns

arbetsgivareorganisation framhålla att fastställandet av enhetlig yrkesnomenklatur

vore av grundläggande betydelse för hela frågans lösning, varför,

så länge någon klarhet icke vunnits på denna punkt, något avgörande icke

torde kunna träffas.

Några myndigheter ha uttalat en viss tveksamhet beträffande lämpligheten

av en utbyggnad av den offentliga lönestatistiken i den omfattning, som de

sakkunniga föreslagit. I några utlåtanden har i samband därmed frågan

huruvida lönestatistiken borde bli i huvudsak av allmän eller representativ karaktär,

upptagits till behandling.

Järnvägsstyrelsen, kommerskollegium och lantbruksstyrelsen ifrågasätta,

huruvida utbyggnaden av den nuvarande lönestatistiken från början och på en

gång borde erhålla en så långtgående och ingripande karaktär, som de sakkunniga

föreslagit. Statskontoret och telegrafstyrelsen anföra i huvudsak liknande

synpunkter, därvid styrelsen tillika, med hänsyn till de många osäkra

faktorer, som föreligga, och till den arbetsökning, som förslaget medför, anser

förslaget böra underkastas en revision i syfte att förenkla och begränsa

detsamma till vad som kunde anses oundgängligen nödvändigt. Kommerskollegium

har vidare, i likhet med tidningarnas arbetsgivareförening, ansett försöksundersökningar

först böra verkställas under ett eller ett par år, för att

säkrare erfarenheter skola erhållas rörande lönestatistikens lämpligaste anordning.

Statistiska centralbyrån påpekar, att såväl den allmänna löneräkningen

som snabbundersökningarna förefalla vara upplagda efter en mera omfattande

plan än vad som med hänsyn till deras syfte torde vara nödvändigt.

Ämbetsverket anför bland annat följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 225.

Det synes enligt centralbyråns uppfattning vara skäl undersöka, huruvida

det icke är möjligt att få till stånd en tillfredsställande lönestatistik även med

mindre medel. Möjligheterna härför synas centralbyrån störa. Den allmanna

löneräkningen torde, med hänsyn till sin art och sitt ändamål, väl lämpa sig

för en avsevärd begränsning av materialet med anlitande av den representativa

metoden. Huru stort urvalet skulle behöva göras, måste underkastas närmare

prövning, men om uppgifter införskaffas från högst 20 ®/o av samtliga

arbetsgivare — eller i fråga om större företag för högst var femte anställd —

skulle, under förutsättning att urvalet sker fullt slumpmässigt, det sålunda

insamlade materialet med säkerhet kunna giva en fullt tillförlitlig och tillräckligt

detaljerad bild av de individuella lönevariationerna samt de skiljaktigheter

i löneinkomst, som stå i samband med levnadsålder och yrkesspecialitet,

ävensom de övriga lönefaktorer, som man önskar få belysta genom en allmän

lönträkning. Härigenom skulle arbete och kostnader för uppgiftslämnarna

och för den centrala bearbetningen avsevärt nedbringas, på samma gång

som räkningen skulle kunna genomföras på betydligt kortare tid. Skulle emellertid

avsikten dessutom vara att möjliggöra undersökningar av de enskilda

företagen, är den representativa metoden mindre användbar, men dylika undersökningar

falla utom ramen för den egentliga statistikens område. Även

de årliga snabbundersökningarna torde kunna genomföras med hjälp av ett

mindre urval än det för 1948 års undersökning föreslagna.

Riksräkenskapsverket framhåller, att den allmänna löneräkningen med

hänsyn till sin art och sitt ändamål syntes kunna begränsas med anlitande

av den representativa metoden på sätt statistiska centralbyrån föreslagit, varigenom

rn betydande besparing skulle kunna erhållas i såväl tid som kostnader.

En motsvarande begränsning borde också enligt verkets uppfattning

kunna genomföras beträffande de årliga snabbundersökningama.

De lönestatistiksakkunnigas förslag har avstyrkts av målarmästarnas

riksförening i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges hantverksoch

småindustriorganisation, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redareförening

och Sveriges segelfartygsförening samt svenska landskommunernas förbund

med motiveringar i huvudsak av samma innehåll som reservanterna

bland de sakkunniga anfört.

De sakkunnigas förslag rörande lönestatistik för skogsarbetare har

avstyrkts av domänstyrelsen, föreningen skogsarbeten, svenska lantarbetsgivareföreningen,

Sveriges skogsägareförbund samt Värmlands och Västra Bergslagens

skogsarbetsgivareförening.

Vad angår de mer speciella frågorna i förslaget har den föreslagna obligatoriska

upp giftsskyldig heten för arbetsgivare berörts, förutom

såsom redan nämnts av länsstyrelsen i Malmöhus län, även av några andra

remissmyndigheter.

Riksräkenskapsverket anför i detta sammanhang att om, såsom verket

ifrågasatt, lönestatistiken begränsades efter en representativ metod, vikten

av reservanternas invändning mot uppgiftspliktens införande minskades.

Statistiska centralbyrån finner i likhet med de sakkunniga att den föreslagna

utvidgningen av lönestatistiken torde förutsätta införande av skyldig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kung!. Maj:ts proposition nr 225.

het för arbetsgivarna att lämna de för densamma erforderliga uppgifterna,

för vilket ändamål skulle erfordras en viss standardisering av bokföringen

rörande löner och arbetstid.

Lantbrnksstyr elsen finner det vara lämpligast, att lönestatistiken även i

fortsättningen bygges på frivilligt uppgiftslämnande.

Socialstyrelsen finner det önskvärt, att lönestatistiken i större utsträckning

än hittills baseras på nominativa primäruppgifter, inhämtade från vederbörande

arbetsgivare. Därigenom erhölles möjlighet att belysa de individuella

löneolikheterna och de skiljaktigheter i löneinkomst, som stode i samband

med levnadsålder och yrkesspecialitet. Skulle en utvidgning av lönestatistiken

i denna riktning komma till stånd, syntes det dock styrelsen ofrånkomligt

att, såsom de sakkunniga föreslagit, skyldighet stadgades för arbetsgivare

att på anmodan från socialstyrelsen lämna uppgifter om enskilda löntagares

arbetstids- och löneförhållanden.

Generalpoststyrelsen framhåller, att då uppgiftsskyldighet skulle åligga alla

statliga organ och dessutom enskilda företag, förslagets tillämpning icke

skulle kunna undgå att få vissa återverkningar i form av minskad tillgång

på arbetskraft.

Vattenfallsstyrelsen anför, att såväl snabbundersökningar som löneräkningar

beträffande företag med egen fortlöpande lönestatistik borde baseras

på företagens statistik, sedan denna i erforderlig mån standardiserats,

i stället för på nominativa primäruppgifter.

De synpunkter, som reservanterna bland de sakkunniga anfört som motivering

till sitt avstyrkande av förslaget om införande av obligatorisk uppgiftsskyldighet

för arbetsgivare, ha i huvudsak rönt instämmanden av flertalet

hörda arbetsgivarorganisationer.

Ett flertal remissmyndigheter framhålla, att utarbetandet av en enhetlig

yrkesnomenklatur, som utgjorde grunden för den föreslagna utvidgningen

av lönestatistiken, med hänsyn till alla därmed förknippade svårigheter

måste i och för sig draga en avsevärd tid.

Ur statens arbetsmarknadskommissions yttrande må följande anföras.

De sakkunniga ha som en särskild svårighet framhållit, att till grund för en

utvidgad och mera differentierad lönestatistik måste läggas en synnerligen

omfattande yrkesnomenklatur, baserad på ingående undersökningar av yrkesstruktur

och yrkesterminologi inom olika näringsgrenar. Kommissionen

vill härvidlag hänvisa till det omfattande utredningsarbete, som för närvarande

pågår inom kommissionen i samband med utarbetandet av ett yrkeskartotek.

Detta kartotek täckte den 31 december 1946 något över en miljon

yrkesutövare eller omkring 37 °/o av samtliga. Hela kartotekets första upplaga

beräknas vara färdig med utgången av 1948, men redan dessförinnan

komma de flesta större yrkesområden att vara genomarbetade. Uppgifterna

i detta kartotek, det använda primärmaterialet samt den erfarenhet, som

samlats genom kartotekundersökningama torde kunna underlätta uppgörandet

av en relativt differentierad nomenklatur och en naturlig avvägning

mellan olika grupperingsprinciper. Det synes därför vara lämpligt, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

ett samarbete på denna punkt inledes mellan det organ, som handhar utarbetandet

av lönestatistiken, och kommissionen. Kommissionen vill i detta

sammanhang även understryka betydelsen av att, om en allmän löneräkning

kommer till stånd, dess primärmaterial utnyttjas för en undersökning beträffande

antalet löntagare, tillhörande olika yrkesspecialiteter.

Statistiska centralbyrån framhåller, att vid arbetet på enhetlig yrkesnomenklatur

om möjligt hänsyn borde tagas till den vid folkräkningen använda

yrkesgrupperingen.

Bankernas förhandlingsorganisation påpekar att statistikmaterialet borde redovisas

gemensamt endast för sådana företag, som tillhörde samma verksamhetsområden

och hade samma arbetsuppgifter. Inom varje sådan grupp torde,

med utgångspunkt från arbetsförhållandena inom bankerna, uppdelningen

därefter kunna begränsas till ett särskiljande av befattningshavarna i två huvudgrupper,

dels direkt befordrade (chefstjänstemän) dels övrig personal, som

komrne att omfatta den övervägande delen av de redovisade. Möjligen skulle

man i sistnämnda grupp kunna urskilja en undergrupp, nämligen rutinpersonal

med enklare arbetsuppgifter.

I några remissyttranden har frågan, huruvida och i vad mån de sakkunnigas

förslag kunde giva möjlighet till inskränkning i annan nu förefintlig

statistik, upptagits till behandling.

Försvarets fabriksstyrelse ävensom våg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhålla

härutinnan, att den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av socialstyrelsens

lönestatistik icke torde medföra någon inskränkning i den

lönestatistik, som för närvarande utarbetades inom styrelserna, med hänsyn

till att den egna statistiken icke vore av intresse endast vid kollektivavtalsförhandlingar

utan även vore av stor betydelse för styrelsernas löpande arbetsuppgifter,

exempelvis offertarbete, kostnadsberäkning och planering överhuvud.

Generalpoststyrelsen framhåller, att den nu av statens avtalsnämnd utarbetade

lönestatistiken för den kollektivavtalsanställda personalen — till huvudsaklig

del bestående av arbetare vid postverkets industrier, postdiligenspersonal,

städningspersonal och fastighetsarbetare — skulle kunna ersättas av

den föreslagna lönestatistiken, men att den av postverket förda lönestatistik,

som redan nu för internt bruk upprättas beträffande denna personal, måste

bibehållas oförändrad.

Bankernas förhandlingsorganisation, handelns arbetsgivareorganisation och

svenska landstingsförbundet kunna icke finna, att den föreslagna offentliga

lönestatistiken skulle kunna ersätta organisationernas egen statistik.

Frågan om de ändringar i sekretesslagen, som föranledas

av de sakkunnigas förslag, har behandlats i yttranden avgivna av 1943 års

sekretessutredning, kommerskollegium, lanlbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket,

socialstyrelsen och statistiska centralbyrån. En närmare redogörelse

härför torde senare komma att lämnas av chefen för justitiedepartementet vid

anmälan av proposition angående vissa ändringar i sekretesslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 225.

De sakkunnigas förslag om inrättande av en rådgivande nämnd

har tillstyrkts av kommerskollegium, socialstyrelsen, statistiska centralbyrån,

landsorganisationen i Sverige samt tjänstemännens centralorganisation.

Landsorganisationen har därvid, med hänsyn till de mångskiftande förhållandena

inom landsorganisationens verksamhetsområde, uttalat önskemål

att erhålla tre representanter i nämnden i stället för föreslagna två.

Riksräkenskapsverket har ifrågasatt behovet av den rådgivande nämnden

vid socialstyrelsens sida. Ämbetsverket erinrar, att denna fråga berörde

spörsmålet om den offentliga statistikens allmänna organisation, i vilket ämne

verket avgivit utlåtande den 25 september 1943. I avbidan på statsmakternas

ställningstagande i denna fråga borde det synas möjligt för socialstyrelsen

alt få erforderlig och allsidig kontakt med de för det lönestatistiska arbetet

intresserade myndigheterna och enskilda utan att för ändamålet skulle

behöva inrättas en särskild nämnd.

Frågan om möjligheterna till ett lönestatistiskt samarbete

mellan partsorganisationerna på arbetsmarknaden har varit föremål för behandling

i några remissyttranden.

Svenska landskommunernas förbund och tidningarnas arbetsgivareförening

ansluta sig till det av reservanterna bland de sakkunniga framlagda förslaget

om en undersökning i vad mån parterna inom respektive avtalsområden

skulle kunna träffa överenskommelse om gemensamt tillgodogörande av det

lönestatistiska materialet.

Landsorganisationen i Sverige uttalar, att en allomfattande offentlig lönestatistik

icke kan ersättas av en av arbetsmarknadsorganisationerna på varje

särskilt område upprättad statistik samt framhåller därvid följande.

I den av herrar Brodén och Styrman framförda reservationen till betänkandet

anföres att den av majoriteten föreslagna utvidgningen av den offentliga

lönestatistiken icke bör genomföras och att arbetsmarknadspartema i

stället skulle gemensamt tillgodogöra sig den statistik, som utarbetas inom

en del av Svenska arbetsgivareföreningens yrkesförbund. önskemål om gemensam

statistik har tidigare framförts från fackföreningsrörelsens sida,

men detta har då avvisats av arbetsgivarorganisationerna. Även om inställningen

i detta avseende sålunda ändrats måste det framhållas, att ingen av

arbetsmarknadsorganisationerna på varje särskilt område upprättad statistik

kan ersätta en mera allomfattande offentlig lönestatistik. Denna skall icke

endast ge upplysning om löneförhållandena inom de områden som täckas

av organisationerna utan också visa löneläget för icke organiserade arbetare

eller hos icke organiserade arbetsgivare. Den skall även ge möjlighet till rättvisande

jämförelser från det ena yrkesområdet till det andra. Landsorganisationen

måste därför framhålla, ad: reservanternas förslag icke kan vara tillfyllest.

De sakkunnigas förslag till organisation av de lönestatistiska undersökningarna

har behandlats i några remissvar.

Allmänna lönenämnden finner det i betänkandet framlagda materialet icke

utgöra tillräckligt underlag för bedömande av vare sig behovet av personal

vid de planerade lönestatistiska undersökningarna eller personalens lönegradsplacering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 225.

27

Socialstyrelsen framhåller, att en utvidgning av den offentliga lönestatistiken

enligt de sakkunnigas förslag komme att ställa mycket stora anspråk på

den arbetsledande personalen. Då de erfarenheter och specialkunskaper,

som efter hand förvärvades under arbetet med dylika undersökningar, utan

tvivel komme att bli av stor betydelse för möjligheten att hastigt och med

lägsta möjliga kostnader fullfölja ifrågavarande undersökningar, vore det

enligt socialstyrelsens uppfattning av stor vikt, att de tjänstemän, som knötes

till denna statistik, bereddes sådana lönevillkor och avancemangsmöjligheter,

att deras erfarenhet under en längre följd av år kunde utnyttjas för

genomförandet av lönestatistiska undersökningar.

Statskontoret uttalar, att högre tjänsteställning än som förste aktuarie i

26 lönegraden icke syntes ämbetsverket motiverad för de befattningshavare,

som avsetts skola fungera som ledare för de lönestatistiska undersökningarna.

Landsorganisationen i Sverige ifrågasätter, huruvida icke lönestatistiken

borde hänföras till det arbetsområde, som komme att höra under ett blivande

permanent ämbetsverk för arbetsmarknadsfrågor.

Departementschefen.

I likhet med de lönestatistiksakkunniga finner jag önskvärt, att en utvidgning

och förbättring av den offentliga lönestatistiken kommer till stånd

för att lönestatistiken på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla sina

huvuduppgifter, nämligen att tjäna dels såsom informationsbas för den ekonomiska

och sociala politiken, dels ock såsom underlag vid förhandlingar om

löneavtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Även om jag således i princip

är ense med de sakkunniga om behovet av en utvidgning och förbättring

av den offentliga lönestatistiken, anser jag mig likväl för närvarande icke

beredd att förorda en sådan omläggning av lönestatistiken, som de sakkunniga

föreslagit. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle onekligen

i avseende å uppgiftslämnandet medföra ett icke oväsentligt ökat kameralt

arbete för näringslivets företag, vilkas kamerala resurser ännu i betydande

grad tagas i anspråk av övergångssvårigheterna vid källskattereformen, och

skulle i avseende å bearbetningen medföra en avsevärt vidgad administrativ

apparat. På grund härav synes man vid nu rådande brist pa arbetskraft

böra iakttaga viss försiktighet vid utbyggnad av lönestatistiken. Kravet på

försiktighet i dagens läge accentueras även av det förhållandet, att vissa för

den offentliga lönestatistikens omläggning betydelsefulla frågor ännu icke

vunnit en tillfredsställande lösning. Enligt min mening tarvar frågan om

samordningen av lönestatistiken med annan ekonomisk statistik ytterligare

utredning, likaså frågan huruvida uppgiftsinsamlingen för lönestatistiken

behöver omfatta samtliga arbetstagare eller kan begränsas till ett representativt

urval. I avbidan på ett närmare klarläggande av dessa problem finner jag

lämpligt att avgörandet angående den offentliga lönestatistikens framtida omfattning

och organisation uppskjutes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj.ts proposition nr 22-5.

Det är emellertid angeläget att reformen av lönestatistiken icke härigenom

förskjutes alltför långt i framtiden utan att förutsättningarna för genomförandet

av en förbättrad lönestatistik, i den mån så kan ske, redan nu skapas

och de förberedelsearbeten, som för närvarande kunna vidtagas, också komma

till stånd.

För att den offentliga lönestatistiken skall kunna fylla sina huvuduppgifter

utgår jag, i likhet med de sakkunniga, såsom självklart ifrån, att denna

statistik, åtminstone såvitt angar flertalet näringsområden, måste grundas

på nominativa primäruppgifter rörande arbetstid och löneinkomster, inhämtade

från vederbörande arbetsgivare. Blott på basis av uppgifter av sådan art

synes möjligt att erhålla en lönestatistik, som — i motsats till socialstyrelsens

nuvarande lönestatistik för industriarbetare m. fl. — belyser spridningen

av löneinkomsterna och de skiljaktigheter i inkomst, som betingas av levnadsålder

och yrkesspecialitet. För att en statistik av detta slag med säkerhet

skall bli fullt representativ och tillförlitlig och icke komma att påverkas

av godtyckliga faktorer, har jag i likhet med de sakkunniga funnit

det vara ofrånkomligt att den baseras på obligatorisk uppgiftsskyldighet för

de berörda arbetsgivarna. Denna uppgiftsskyldighet bör givetvis, när den

tages i anspråk, utformas i nära samråd med arbetsgivarorganisationerna och

under beaktande av de inom olika näringsområden skiftande förhållandena.

Man torde kunna räkna med att, sedan källskattereformen genomförts, det

administrativa merarbetet för företagarna på grund av den uppgiftsskyldighet,

som kan komma i fråga, skall bli relativt begränsat. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare

att på anmodan av socialstyrelsen lämna uppgifter om anställda

personers arbetstids- och löneförhållanden.

De sakkunniga ha föreslagit, att socialstyrelsen skulle beredas möjlighet

att efter framställning från partsorganisation, föriikningsman eller annan

myndighet verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda

företag eller att till sådan organisation eller myndighet i samband med avtalsförhandlingar

utlämna lönestatistik beträffande särskilt företag. Det är

givet att en sådan anordning kan vara av stort värde ur förhandlingsarbetets

synpunkt, och jag vill tillstyrka att möjligheter härför tillskapas. De ändringar

i sekretesslagen, som föranledas härav, torde senare komma att anmälas

av chefen för justitiedepartementet.

De sakkunniga ha förordat, att de hos respektive företag anställda skulle

genom ombud erhålla tillfälle, förslagsvis under någon vecka, att granska de

uppgifter, som arbetsgivaren avsåge att lämna till lönestatistiken. Jag delar

uppfattningen, att en anordning i sådant syfte är ägnad att skapa ökat förtroende

från partsorganisationernas sida för den offentliga lönestatistiken.

Jag utgår emellertid ifrån, att arbetsgivarna i allmänhet icke ha anledning att

motsätta sig en dylik anordning utan finna det naturligt att bereda ombud

för sina egna arbetare tillfälle till sådan granskning av uppgifterna, innan

de avlämnas till socialstyrelsen. Därest någon företagare skulle av särskilda

skäl avböja detta, bör det stå honom fritt att direkt insända uppgifterna till

styrelsen. Möjlighet bör dock i sådant fall föreligga för myndigheten att efter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 225.

29

Kungl. Majrts anvisningar pröva de anförda skälen emot ett utlämnande av

de insända uppgifterna och att sålunda, där granskning finnes erforderlig,

utställa uppgifterna till granskning av ombud för de anställda. Vid behandling

av den nyss berörda frågan om ändring i sekretesslagen torde jämväl

detta önskemål komma att beaktas.

Därest av partsorganisation hos socialstyrelsen begäres utförandet av en

särskild lönestatistisk utredning, som eljest icke skulle av styrelsen ha uttörts,

förutsätter jag i likhet med de sakkunniga att de särskilda kostnaderna för

bearbetningen gäldas av vederbörande partsorganisation. I övrigt kommer

omfattningen av de lönestatistiska undersökningar, som av styrelsen framdeles

skola verkställas, att bestämmas av ramen för medel, som riksdagen

varje år anvisar för ändamålet. Av skäl som tidigare anförts är jag icke beredd

att för nästa budgetår äska några medel för nya lönestatistiska undersökningar.

Ett betydelsefullt förberedelsearbete för reformen av lönestatistiken torde

emellertid redan under nästa budgetår böra utföras inom socialstyrelsen. De

sakkunniga ha framhållit att färdigställandet av en enhetlig yrkesnomenklatur,

med hänsyn till alla därmed förknippade svårigheter, i och för sig måste

komma att draga en avsevärd tid. Det förhållandet, att de sakkunniga icke

verkställt en realprövning av denna fråga ulan ställt arbetet på en enhetlig

yrkesnomenklatur på framtiden, har vid remissen ofta åberopats som

skäl för ett uppskov med hela förslaget om förbättrad lönestatistik. För min

del finner jag det angeläget att arbetet med färdigställandet av en enhetlig

yrkesnomenklatur snarast igångsättes inom socialstyrelsen. Därvid bör beaktas

den inom statens arbetsmarknadskommission pågående utredningsverksamheten

för utarbetande av ett yrkeskartotek till hjälp vid yrkesvägledningen.

Den erfarenhet, som erhållits vid arbetet på detta kartotek, torde

i olika hänseenden vara av värde vid uppgörandet av en yrkesnomenklatur.

Det synes mig därför lämpligt att socialstyrelsen erhåller i uppdrag att i

samarbete med statens arbetsmarknadskommission färdigställa den för den

offentliga lönestatistiken erforderliga yrkesnomenklaturen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de av mig i det

föregående angivna förberedande åtgärderna för förbättring

av den officiella lönestatistiken.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. K1LU 1947:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmän s. 12 i texten