Angående förbättrad lönestatistik
29 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:225, Angående förbättrad lönestatistik
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 225.
1
Nr 225.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förbättrad lönestatistik;
given Stockholms slott den 11 april 1957.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst W ig för ss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 11 april 1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och socialdepartementen
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga
om en förbättrad lönestatistik samt anför därvid följande.
Inledning.
önskemål om förbättringar i den officiella löpande lönestatistiken beträffande
arbetar- och förvaltningspersonal inom industri och samfärdsel m. m.
ha framkommit i olika sammanhang. Denna statistik, som utarbetas inom
socialstyrelsen, är grundad på frivilliga uppgifter från arbetsgivarna. I fråga
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 225.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 225.
om industriarbetare m. fl. avse uppgifterna den totala lönesumman under
året, antalet utgjorda arbetstimmar och medeltalet arbetare per avlöningstillfälle,
allt med fördelning på män, kvinnor och minderåriga samt på tidlön,
ackordslön, övertidstillägg m. fl. förmåner. Olika brister vidlåda den på
detta material grundade statistiken, i främsta rummet att den ger en relativt
ofullständig belysning av lönestrukturen inom den svenska industrien. För de
större och medelstora företagen inom den egentliga industrien är materialet
visserligen representativt, trots att uppgiftslämnandet varit grundat på frivillig
överenskommelse. I övrigt förekomma däremot betydande luckor. Viktigare
är dock att denna statistik på grund av materialets natur icke kan
lämna några uppgifter om löneförhållandena för skilda yrkesgrupper inom
en och samma bransch eller överhuvud taget uppgifter om de individuella
lönevariationerna inom branscherna. De beräknade medelårslönerna för olika
branscher — vilka erhållas genom att lönesummorna divideras med medeltalet
arbetare per avlöningstillfälle — utgöra icke heller några säkra mått
på samtliga arbetares genomsnittliga ekonomiska standard utan återge närmast
medelinkomsten inom branschen för de arbetare, som varit sysselsatta
hela året vid respektive företag eller den del av året, då företagen varit i gång.
Såsom en brist kan jämväl framhållas, att bearbetningen av materialet vanligen
medfört en sådan tidsutdräkt, att användbarheten av statistiken väsentligen
minskats.
Frågan om en förbättring av denna lönestatistik har tidigare varit föremål
för utredning. Efter uppdrag av Kungl. Maj:t den 9 november 1928 verkställde
socialstyrelsen utredning i ämnet och framlade i oktober 1931 förslag om
vissa förbättringar (SOU 1931:32). Förslaget föranledde emellertid ingen åtgärd
från statsmakternas sida.
Sedan landsorganisationen i Sverige i en den 7 mars 1944 dagtecknad
framställning hemställt, att Kungl. Maj:t måtte igångsätta en utredning
om en förbättring av ifrågavarande lönestatistik under beaktande av vissa
i skrivelsen framhållna synpunkter och önskemål, tillstyrkte socialstyrelsen
förslaget om en utredning i ämnet. På basis av då föreliggande
material för frågans bedömande ansåg jag icke lämpligt att tillsätta en särskild
sakkunnigutredning med representanter för arbetsmarknadens olika
parter utan anmodade i stället socialstyrelsen att i samråd med de hos arbetsmarknadsparterna
anställda statistikerna verkställa en preliminär undersökning
av vissa spörsmål av betydelse för den ifrågasatta förbättringen av
lönestatistiken. I skrivelse den 8 oktober 1945 lämnade styrelsen en redovisning
för detta uppdrag, och härigenom erhöllos förbättrade utgångspunkter
för igångsättande av en utredning i ämnet. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 18 januari 1946 har jag tillkallat särskilda sakkunniga för att inom
finansdepartementet biträda med utredning angående förbättrad lönestatistik,
nämligen ledamoten av riksdagens första kammare, landshövdingen Th. E.
N. Bergquist, tillika ordförande, direktören E. H. Brodén, sekreteraren L. G.
Rehn, direktören G. A. Styrman, statistikföraren G. /. H. Svensson och ledamoten
av riksdagens första kammare, direktören O. V. Åman.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
3
1 direktiven för de sakkunniga angavs, att vid utredningen i främsta rummet
borde prövas, huruvida vissa av socialstyrelsen preliminärt angivna riktlinjer
för lönestatistikens utveckling tillgodosåge de anspråk, som borde ställas
på den officiella lönestatistiken, och kunde realiseras inom en rimlig kostnadsram.
Vid bedömandet av den rimliga kostnadsramen för en utvidgad
lönestatistik borde beaktas, i vad mån ett utbyggande av den statliga lönestatistiken
kunde förväntas medföra en begränsning av den statistik, som
fackorganisationerna på arbetsmarknaden för närvarande upprätta var för
sig, samt om en sådan utbyggnad även möjliggjorde begränsningar i avseende
å annan statistik beträffande inkomster, som för närvarande utarbetas.
I direktiven uttalades vidare, att frågan om arbetsgivarnas medverkan vid
uppgiftslämnandet borde lösas i samråd med de utredningsmän, som chefen
för justitiedepartementet den 31 december 1945 bemyndigats tillkalla för att
verkställa en förberedande utredning om ökad offentlig redovisning av företagens
ekonomiska förhållanden. I övrigt uppdrogos i direktiven vissa närmare
riktlinjer för utredningsarbetets bedrivande.
De sakkunniga — vilka antagit benämningen 1946 års lönestatistiksakkunniga
— ha avgivit ett den 11 december 1946 dagtecknat betänkande i
ämnet (SOU 1946: 90). De sakkunniga ha med utgångspunkt från verkställda
undersökningar och inhämtade yttranden diskuterat behovet av och formerna
för en utvidgning av den offentliga lönestatistiken, ävensom härmed förknippade
organisatoriska spörsmål. Härvid har förutsatts, att den offentliga
lönestatistiken jämväl framdeles skulle i huvudsak handhavas av socialstyrelsen
samt att detaljerade planer beträffande denna statistiks omfattning
och utformning skulle utarbetas av socialstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens
partsorganisationer.
I enlighet med sina direktiv ha de sakkunniga haft överläggningar med de
utredningsmän, som chefen för justitiedepartementet den 31 december 1945
tillkallat för att verkställa en förberedande utredning om ökad offentlig redovisning
av företagens ekonomiska förhållanden.
Den nordiska expertkommittén för samordning av lönestatistiken, vilken
kommitté konstituerats vid sammanträde i Köpenhamn i juni 1946, har informerats
om de sakkunnigas arbete.
över betänkandet ha infordrade utlåtanden avgivits av 1943 års sekretessutredning,
försvarets fabriksstyrelse, socialstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission,
socialvårdskommittén, generalpoststyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret,
statistiska centralbyrån, riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden,
konjunkturinstitutet, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium,
överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län, varjämte följande organisationer avgivit
yttranden, nämligen bankernas förhandlingsorganisation, föreningen
skogsarbeten, handelns arbetsgivarorganisation, svenska lantarbetareförbundet,
landsorganisationen i Sverige, målarmästarnas riksförening i Sverige,
svenska arbetsgivareföreningen, svenska landskommunernas förbund, svenska
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 225.
landstingsförbundet, svenska lantarbetsgivareföreningen, statstjänarkartellen,
svenska stadsförbundet, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges
hantverks- och småindustriorganisation, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges
redareförening, Sveriges segelfartygsförening, Sveriges skogsägareförbund,
tidningarnas arbetsgivareförening, tjänstemännens centralorganisation, Värmlands
och Västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening.
Jag övergår härefter till att redogöra för de spörsmål, som behandlas i
lönestatistiksakkunnigas betänkande.
Den offentliga lönestatistikens uppgifter.
Lönestatistiksakkunniga framhålla beträffande de krav, som böra ställas
på den offentliga lönestatistiken, att denna statistik lämpligen borde kunna
praktiskt utnyttjas såsom informationsmaterial dels för förhandlingar om
löneavtal, dels för den allmänna ekonomiska och sociala politiken. Vid förhandlingar
om arbetsavtal och överläggningar beträffande lönepolitiska frågor
vore det sålunda önskvärt, att arbetsmarknadens parter och det allmännas
organ hade tillgång till en lönestatistik, som gåve möjlighet att bedöma
det aktuella löneläget och som åtnjöte samtliga parters förtroende. Ur den
allmänna ekonomiska och sociala politikens synpunkt vore det enligt de sakkunnigas
uppfattning av vikt, att förändringar i olika löntagargruppers inkomstläge
snabbt kunde registreras samt att den offentliga statistiken gåve en
i möjligaste mån aktuell och detaljerad bild av lönestrukturen inom näringslivet.
Lönestatistiken borde vidare kunna giva kunskap icke blott om de
genomsnittliga löneinkomsterna inom olika näringsgrenar för vissa huvudgrupper
av arbetstagare, utan i viss utsträckning därjämte om de individuella
lönevariationerna och om de skiljaktigheter i löneinkomst, som stode i samband
med levnadsålder och yrkesspecialitet. En sålunda differentierad statistik
torde enligt de sakkunniga vara nödvändig för ett mera exakt bedömande
av verkningarna på inkomstutvecklingen av ändringar i löneavtal;
kännedom om de individuella löneinkomsternas spridning och om löneläget
för olika yrkesgrupper inom en och samma bransch vore således erforderlig
för att man med större bestämdhet skulle kunna förutse effekten av ett visst
avtal på företagens samlade löneutbetalningar och på olika gruppers lönestandard.
De sakkunniga påpeka vidare, att en differentierad statistik över
löneinkomsterna skulle kunna giva dels ökade möjligheter att utforma avtal
på så sätt, att vissa bestämda önskemål rörande det relativa löneläget för
olika grupper kunde tillgodoses, dels ock detaljerade upplysningar i förhandlingsarbetets
intresse om löneförhållandena vid särskilda företag. De sakkunniga
finna emellertid, att de praktiska behov, som den offentliga lönestatistiken
enligt vad nu sagts borde fylla, endast kunde tillgodoses genom en
betydande utvidgning av den statliga lönestatistiken.
De sakkunniga erinra i detta sammanhang, att frågan om vidgad upplysning
beträffande företagens ekonomiska förhållanden med hänsyn till bland
annat arbetstagarorganisationernas intresse av informationsmaterial för kol
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj:ts proposition nr 225.
5
lektivavtalsförhandlingar behandlats av de av chefen för justitiedepartementet
den 31 december 1945 tillkallade sakkunniga, vilka haft att verkställa
en förberedande undersökning beträffande insyn i företagens ekonomiska
förhållanden, åsyftande att möjliggöra en bedömning av vilka huvudpunkter
som borde upptagas till en mera ingående utredning. Dessa ha vid en
sammanfattning av de frågor, som synts böra upptagas till behandling vid
den slutliga utredningen angående insyn i företagens ekonomiska förhållanden,
bland annat framhållit att de olika insynsintressena — representerade
av staten, arbetstagarorganisationerna och de anställda — kunde tillgodoses
genom en utvidgning av företagens skyldighet att avge publik redovisning,
utvidgning av företagens skyldighet att till offentlig myndighet lämna uppgifter
rörande sina ekonomiska förhållanden, särskilt som underlag för ekonomisk
statistik, fastställande av upplysningsplikt rörande sådana förhållanden
som äro av betydelse för arbetstagarorganisationer vid kollektivavtalsförhandlingar
och fastställande av informationsplikt för det enskilda företaget
i förhållande till dess anställda.
Insynsproblemets ändamålsenliga lösning torde dock enligt sistnämnda sakkunniga
kräva utnyttjande av samtliga dessa former av redovisning. Därvid
vore det av stor vikt, att de olika redovisningsformerna avvägdes och anpassades
i förhållande till varandra så, att de befogade insynsintressena effektivt
och rationellt tillgodosåges, utan att skada eller onödigt arbete förorsakades
näringslivet.
Bland lönestatistiksakkunniga ha två ledamöter, herrar Brodén och Styrman,
i särskilt yttrande anmält avvikande mening bland annat beträffande
den offentliga lönestatistikens allmänna betydelse. De anse det sålunda icke
av behovet påkallat att för arbetsmarknaden i dess helhet upprätta en på individuella
arbetstids- och löneuppgifter grundad redovisning, som syftar till
att kartlägga icke blott de genomsnittliga löneinkomsterna inom olika näringsgrenar
och enskilda företag utan även individuella lönevariationer av
olika slag och för olika levnadsåldrar och yrkesspecialiteter. Reservanterna
kunna icke vitsorda sakkunnigmajoritetens uppfattning, att en ingående kännedom
om de individuella löneinkomsternas spridning skulle vara nödvändig
för arbetsmarknadens parter vid förhandlingar om nya avtal. En blick på
våra kollektivavtal gåve enligt deras mening vid handen, att lönebestämmelserna
nästan genomgående hade en generell karaktär, varav följde att dessa
bestämmelser, som i allmänhet regleras vid centrala förhandlingar, icke kunde
influeras av individuella variationer i timförtjänsterna. Därtill komme,
att dessa lönebestämmelser i mycket stor utsträckning icke vore utslagsgivande
för arbetarnas timförtjänster, vilka på flertalet områden betingades av arbete
på ackord. Ackordspriserna fastställdes i övervägande omfattning vid
lokala förhandlingar, vid vilka båda parterna både tillgång till förstahandskännedom
om ackordsläget. Tanken, att man till tjänst vid dylika lokala
förhandlingar skulle utarbeta och tillhandahålla en detaljerad offentlig statistik
över de individuella förtjänstvariationerna i olika hänseenden vid de enskilda
företagen, syntes utgå från en övertro på de praktiska möjligheterna
att nyttiggöra en dylik statistik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
Departements
chefen.
Remissmyndigheterna ha, i den mån de berört frågan om syftet med den
offentliga lönestatistiken, i regel funnit det ur såväl den allmänna ekonomiska
och sociala politikens som förhandlingsarbetets synpunkt önskvärt att erhålla
ett ökat och förbättrat upplysningsmaterial rörande den aktuella lönestrukturen.
I några fall har dock värdet av den offentliga lönestatistiken
ifrågasatts på i huvudsak samma grunder, som angivits av reservanterna
bland de sakkunniga. En närmare redogörelse för remissmyndigheternas synpunkter
torde få lämnas i samband med behandlingen av de sakkunnigas
förslag om utvidgning och förbättring av den nuvarande lönestatistiken.
Vad majoriteten av de lönestatistiksakkunniga anfört om den offentliga lönestatistikens
uppgifter föranleder icke någon erinran från min sida. Lönestatistiken
bör sålunda enligt min mening utformas på sådant sätt, att den
kan tjäna såsom informationsmaterial för den allmänna ekonomiska och sociala
politiken och utnyttjas vid förhandlingar om löneavtal på arbetsmarknaden.
Även om en ingående kännedom om de individuella löneinkomsternas
spridning, såsom de två reservanterna inom utredningen framhållit, icke är
nödvändig för kollektivavtalsförhandlingarna, torde svårligen kunna förnekas
att det måste vara till fördel för förhandlingarna, om dessa kunna bygga
på ett sakligt sett tillfredsställande, väl differentierat material, vars objektiva
karaktär erkännes av båda parter.
Det är givet, att den offentliga lönestatistiken även kan bidraga till att ge
en förbättrad kunskap om olika företags ekonomiska förhållanden och såtillvida
ingår såsom en betydelsefull detalj i det problemkomplex, som aktualiserats
genom riksdagens begäran om utredning angående möjligheterna
att skapa en bättre allmän insyn i företagens ekonomiska förhållanden. Lönestatistiken
har emellertid så självständiga och omfattande uppgifter i förhållande
till sistnämnda, hittills blott preliminärt utredda problem, att jag
funnit angeläget att redan nu till fristående behandling upptaga frågan om
vissa åtgärder för skapande av en förbättrad lönestatistik. De av mig i det
följande förordade åtgärderna kunna icke i någon mån vara ägnade att försvåra
tillgodoseendet av de syften, som föranlett riksdagens hemställan om
utredning rörande en ökad insyn i företagens ekonomiska förhållanden.
Riktlinjer för lönestatistikens förbättring.
Den offentliga och privata lönestatistiken i Sverige.
Regelbundet återkommande lönestatistiska undersökningar verkställas
för närvarande av vissa offentliga organ samt av några av arbetsmarknadens
intresseorganisationer.
Socialstyrelsen verkställer sålunda årligen statistiska undersökningar beträffande
löneförhållandena för arbetare inom jordbruk, trädgårdsodling
och skogsbruk, för vägarbetare samt för arbetstagare inom industri och
hantverk, handel och transportväsen, allmän tjänst m. m. Dessutom inhämtar
socialstyrelsen årligen genom de offentliga arbetsförmedlingarna vissa
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
uppgifter om löneförhållandena för sjöfolk, hotell- och restaurangpersonal
samt hembiträden.
Socialstyrelsens årliga lönestatistik är i huvudsak baserad på frivilligt
lämnade uppgifter från arbetsgivare, varjämte socialstyrelsen från vissa offentliga
organ (revirförvaltningar och arbetsförmedlingar) inhämtar upplysningar
om löneläget för vissa grupper av löntagare, vilka upplysningar
dock ej kunna betecknas som statistiskt primärmaterial i egentlig mening.
Uppgifter från arbetsgivare lämnas beträffande lantarbetare och trädgårdsarbetare
i form av nominativa primäruppgifter, d. v. s. i form av uppgifter
om enskilda löntagares arbetstids- och löneförhållanden, under det att summariska
uppgifter, differentierade efter yrkesgrupper, lämnas beträffande
vägarbetare och privatanställda. Summariska uppgifter med fördelning på arbetande
förmän, vuxna män, vuxna kvinnor och minderåriga lämnas även
beträffande den största i lönestatistiken redovisade gruppen, nämligen arbetare
inom industri och angränsande verksamhetsområden.
Jämväl vid socialstyrelsens sysselsättningsstatistik insamlas och bearbetas
numera kvartalsvis vissa löneuppgifter, nämligen angående utbetalda lönesummor
och antalet arbetstimmar under en avlöningsperiod.
Förutom den av socialstyrelsen utarbetade lönestatistiken förekomma även
andra former av statlig lönestatistik. Riksräkenskapsverket har sålunda låtit
verkställa en statistisk undersökning beträffande i statens tjänst anställda
personer samt viss kommunal lärarpersonal m. fl. Försvarets fabriksstyrelse,
järnvägsstyrelsen, telegrafverket, vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
utarbeta årligen intern statistik över arbetarpersonalens
löneförhållanden. Den år 1945 inrättade kommunikationsverkens avtalsnämnd
har gjort vissa sammanställningar av från de anslutna verken inhämtade
lönestatistiska uppgifter.
Av arbetsgivarorganisationerna utarbetar svenska arbetsgivareföreningen
årligen intern statistik över löneförhållandena för arbetare vid till föreningen
anslutna företag. Denna statistik grundar sig, i likhet med socialstyrelsens
statistik över arbetarlönerna inom industri m. m., på summariska uppgifter
om arbetstidens och den utbetalda lönesummans olika beståndsdelar. I allmänhet
fördelas de redovisade arbetarna på arbetande förmän samt vuxna
och minderåriga män och kvinnor. Primäruppgifterna avse i flertalet fall ett
år; beträffande byggnadsverksamhet och byggnadsämnesindustri inhämtas
dock uppgifter för varje kvartal. Arbetsgivareföreningen har dessutom för
vissa år upprättat lönestatistik beträffande andra anställda än kroppsarbetare,
vilken grundats på nominativa uppgifter.
Vid sidan av denna centralt organiserade statistik utarbeta vissa av de till
arbetsgivareföreningen anslutna yrkesförbunden en egen fortlöpande statistik
eller verkställa specialundersökningar med vissa års mellanrum. I de
fall, där så låter sig göra, tjäna de av förbunden infordrade uppgifterna direkt
eller i bearbetat skick som material för föreningens årliga statistik.
Statistik över löneförhållandena för arbetare och tjänstemän utarbetas jämväl
av flera arbetsgivarorganisationer, som ej äro anslutna till svenska arbetsgivareföreningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 225.
Flera av de till landsorganisationen anslutna fackförbunden utarbeta en
intern lönestatistik, vilken i flertalet fall grundar sig på individuella uppgifter,
som arbetarna avlämna till respektive avdelning på av förbundet tillhandahållna
blanketter. Det förekommer även, att arbetsgivarna överlämna
kopior av avlöningsbesked och dylikt till de enskilda arbetarna eller fackorganisationerna.
Av de till tjänstemännens centralorganisation anslutna organisationerna
utarbeta flera likaledes en intern statistik grundad på uppgifter från medlemmarna.
En närmare översikt beträffande de nu nämnda lönestatistiska undersökningarnas
omfattning och uppläggning samt en redogörelse för lönestatistiken
i de nordiska grannländerna och för arbetet inom den nordiska expertkommittén
för samordning av lönestatistiken lämna de sakkunniga i sitt betänkande,
till vilket jag här får hänvisa.
Företagens bokföring av löner och arbetstid m. m.
Med utgångspunkt från att uppgiftsskyldighet för de berörda arbetsgivarna
och standardisering av arbetsgivarnas lönebokföring vore nödvändig för att
en lönestatistik av det slag, de sakkunniga förordat, skulle kunna bli fullt
tillförlitlig, ha de sakkunniga undersökt i vad mån arbetsgivare redan nu genomfört
en differentierad, för varje arbetstagare upplagd bokföring av löner
och arbetstid. De sakkunniga ha därvid uppmärksammat, att enligt gällande
föreskrifter vissa kategorier av arbetsgivare vore skyldiga att meddela
uppgifter eller föra anteckningar om enskilda arbetstagares löne- och arbetstidsförhållanden.
De sakkunniga anföra beträffande omfattningen av denna
uppgiftsskyldighet bland annat följande.
Enligt taxeringsförordningen den 28 september 1928 skola arbetsgivare
med vissa undantag utan anmaning till taxeringsmyndigheterna meddela
uppgift beträffande varje person, som hos arbetsgivaren innehaft anställning
eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av arbetsgivaren
åtnjutit pension, angående hans förmåner under nästföregående år i avlöning,
arvode eller annan ersättning för utfört arbete eller i pension.
Föreskrifter om förande av övertidsjournal ingå i lagen om arbetstidens
begränsning den 16 maj 1930, sjöarbetstidslagen den 30 september 1938,
arbetstidslagen för detaljhandeln den 18 juli 1942, arbetstidslagen för hotell,
restauranger och kaféer den 30 juni 1944 och lantarbetstidslagen den 8 juni
1945.
Enligt lagen om aktiebolag den 14 september 1944 skall i aktiebolags förvaltningsberättelse
uppgivas medelantalet under räkenskapsåret anställda arbetare
samt medelantalet övriga i bolagets tjänst anställda personer. I förvaltningsberättelsen
eller i vinst- och förlusträkningen skola vidare utbetalade
löner redovisas i tre poster, nämligen löner till dels arbetare, dels styrelsen,
verkställande direktör och andra företagsledare, dels ock övriga befattningshavare
i bolaget.
Enligt lagen om semester den 29 juni 1945 skall lön utgå under semester.
Arbetstagare, som är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre
tidsenhet, äger uppbära den å semestertiden belöpande lönen. För annan arbetstagare
skall lönen för varje semesterdag utgå med belopp, motsvarande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
9
hans genomsnittliga dagsinkomst under de dagar av kvalifikationsåret, å
vilka han utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Hänsyn skall därvid icke
tagas till sådant tillägg till lönen, som utgått för tid utöver den för arbetstagaren
normala arbetstiden (övertidstillägg). Vid beräkning av lön under semester
skall hänsyn tagas till tid, då arbetstagare på grund av vissa i lagen
angivna orsaker varit frånvarande från arbetet. För arbetstagare, som icke
är avlönad med tidlön, beräknad för vecka eller längre tidsperiod, må överenskommelse
om annan beräkning av semesterlönen än den i lagen föreskrivna
träffas i form av kollektivavtal, vilket även må tillämpas beträffande
arbetstagare, som icke omfattas av kollektivavtalet men sysselsättes i sådant
arbete, för vilket avtalet gäller.
Enligt uppbördsförordningen den 31 december 1945 skall arbetsgivare, som
enligt lag är skyldig föra handelsböcker, hava sin bokföring så ordnad att
därav framgå arbetstagares namn, utbetald lön samt löneavdrags belopp.
De sakkunniga framhålla vidare, att ett stort antal arbetsgivare dels för
interna behov, dels med hänsyn till den av myndigheter och organisationer
utarbetade statistiken ha upprättat en bokföring av enskilda arbetstagares
löne- och arbetstidsförhållanden, vilken bokföring vore mera detaljerad än
vad de anförda författningsbestämmelserna i och för sig krävde. En stor
del av de företag, som regelbundet insände summariska eller nominativa uppgifter
till socialstyrelsens och arbetsgivarorganisationernas lönestatistik, hade
även genomfört en bokföring av enskilda arbetstagares löner och arbetstid
med fördelning på olika löneformer m. m. i anslutning till de formulär, som
användes för nyss nämnda statistik.
Enligt de sakkunniga torde vid den här berörda bokföringen, vad beträffar
arbetare inom industri m. m., som regel å de individuella avlöningskorten
noteras dels det antal arbetstimmar, som utgjorts under varje avlöningsperiod,
dels de löner, som utbetalats vid varje avlöningstillfälle. Denna bokföring
torde dock ej enligt de sakkunniga i de fall, då ett ackordsarbete sträckte
sig över flera avlöningsperioder, kunna läggas till grund för en exakt redovisning
av den lönesumma, som svarade mot ett visst antal arbetstimmar,
utan måste en dylik redovisning baseras på ackordsräkningar och dylikt. De
sakkunniga, vilka funnit det vara av vikt att erhålla kännedom om förekomsten
av långvarigare ackordsarbeten inom olika näringsgrenar såsom
stöd för ett bedömande av förutsättningarna för en på nominativa uppgifter
för en kortare tidsperiod baserad lönestatistik, ha av inhämtade upplysningar
funnit att s. k. »långa ackord», d. v. s. ackordsarbeten, som sträckte sig över
flera avlöningsperioder och för vilka ersättningen delvis utginge i efterskott,
spelade en betydande roll inom vissa yrken, under det att dylika arbeten
inom andra yrken vore mer sällsynta.
Arbetsmarknadsorganisationernas önskemål betratfande den oftentliga lönestatistiken.
Till ledning för bedömandet i vad mån ett utbyggande av den statliga lönestatistiken
kunde förväntas medföra en begränsning av den statistik, som
fackorganisationerna på arbetsmarknaden för närvarande upprätta var för
sig, ha de sakkunniga genom en rundskrivelse till arbetsgivare- och lönta
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 225.
{^•organisationer begärt dels uttalanden om deras synpunkter och önskemål
beträffande en eventuell omläggning av den offentliga lönestatistiken, dels
redogörelser beträffande den lönestatistik, som för närvarande utarbetas inom
organisationerna.
Flertalet av de tillskrivna arbetsgivarorganisationerna och en del löntagarorganisationer
ha därvid antingen förklarat sig icke ha några önskemål
med avseende på lönestatistikens omläggning eller underlåtit att besvara
skrivelsen i detta hänseende.
De sakkunniga anföra sammanfattningsvis beträffande av vissa organisationer
uttalade önskemål följande.
Uppgiftsskylclighet. Ett flertal fackförbund, ett par tjänstemannaorganisaLioner
och två arbetsgivarorganisationer anse det önskvärt, att den offentliga
lönestatistiken baseras på uppgiftsskyldighet för berörda arbetsgivare. Vissa
organisationer rekommendera beträffande sina verksamhetsområden uppgiftsskyldighet
för alla (eller »praktiskt taget alla») arbetsgivare. Andra organisationer
rekommendera uppgiftsskyldighet för företag över en viss storleksgräns,
varierande mellan 4 och 24 anställda.
Primärmaterialets beskaffenhet och materialets gruppering. Flertalet av de
fackförbund, som besvarat skrivelsen, synes förutsätta, att lönestatistiken
baseras på nominativa primäruppgifter eller att i varje fall primärmaterialet
utformas så, att det möjliggör en starkare differentiering av statistiken
med avseende på olika yrkesgrupper, åldersgrupper o. d. Några tjänstemannaorganisationer
önska, att statistiken skall innehålla såväl spridningstal som
medeltal, vilket tydligen förutsätter nominativa primäruppgifter. Tidningarnas
arbetsgivareförening anser det nödvändigt att lönestatistiken beträffande
tidningarnas personal grundas på nominativa uppgifter.
I fråga om arbetare uttala några fackförbund, att statistiken bör avse årsinkomster.
Två av dessa (fastighetsarbetareförbundet och sjöfolksförbundet)
synas anse en sådan statistik tillfyllest, under det att övriga förbund torde
förutsätta, att statistiken skall giva upplysning om genomsnittliga timförtjänster.
Flera fackförbund anse, att genomsnittsförtjänsterna på ordinarie
arbetstid (oberäknat övertidsersättning, skiftersättning, semesterlön o. d.) böra
redovisas särskilt.
Några fackförbund rekommendera en starkare differentierad redovisning
efter näringsgrenar. Åtskilliga förbund önska specificerad statistik beträffande
olika yrkesspecialiteter eller slag av arbeten. Några förbund rekommendera
redovisning i anslutning till de grupperingar, som förekomma i gällande
kollektivavtal, efter dyrortsgrupper och åldersgrupper. Önskemål ha vidare
framförts om särredovisning av arbetsförtjänsterna vid tidlöns- och ackordsarbete
eller för tidlöns- och ackordsarbetare.
Lantarbetsgivareföreningen önskar en specificering av timlönestatistiken
för lantarbetare på gårdar med och utan kollektivavtal. Fastighetsarbetareförbundet
önskar en motsvarande differentiering av den föreslagna årslönestatistiken
för fastighetsarbetare (jfr ovan).
För arbetarpersonalens vidkommande ha tämligen skiftande önskemål
framförts beträffande längden av den period, som primäruppgifterna böra
avse. En del fackförbund föreslå, att primäruppgifter, avseende ett kvartal
eller en avlöningsperiod, skola insamlas varje kvartal. Andra förbund rekommendera
inhämtande av primäruppgifter en eller två gånger om året
för en avlöningsperiod eller ett kvartal eller av uppgifter för ett kalenderår.
Metallindustriarbetareförbundet föreslår, att primäruppgifterna skola avse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
11
en avlöningsperiod, men i förekommande fall justeras med hänsyn till
»långa ackord». Ett par förbund rekommendera preliminära undersökningar
på grundval av uppgifter för årets första månader, vilka skulle kunna färdigställas
under samma år. Lantarbetsgivareföreningen föreslår en preliminär
statistik beträffande utbetalda löner och tillämpade avlöningsformer,
vilken bör föreligga i september under löpande avtalsår och grundas på uppgifter
för exempelvis tiden 1 november—15 juli; primäruppgifterna för den
slutliga statistiken böra avse månadslöner. Tidningarnas arbetsgivareförening
föreslår inhämtande av primäruppgifter avseende ett kalenderår.
I fråga om tjänstemän gälla de framställda önskemålen genomgående en
statistik angående årslöner. Vissa organisationer ha föreslagit, att primäruppgifter
skola inhämtas en gång om året eller vart femte år. Det har även föreslagits,
att materialet skall redovisas efter åldersgrupper, yrkesspecialiteter,
ställning i yrket och dyrortsgrupper.
Metallindustriarbetareförbundet anser, att den offentliga lönestatistiken bör
innefatta såväl periodiska löneräkningar som årliga snabbundersökningar,
vilka böra avse såväl arbetare som tjänstemän. Förbundet anser det önskvärt
att jämförelser mellan olika löntagarkategorier underlättas, t. ex. genom
att man för samtliga kategorier beräknar veckolöner.
Tiden för statistikens färdigställande. Flera organisationer ha anfört, att
den nuvarande offentliga lönestatistiken icke färdigställes med sådan snabbhet,
att den kan bli till större nytta i förhandlingsarbetet, och uttalat önskemål
om en snabbare bearbetning.
En del organisationer föreslå, att primäruppgifter beträffande löneläget
under löpande kalenderår insamlas under första halvåret och bearbetas i
sådan takt, att resultaten kunna föreligga före årets slut. Andra organisationer
föreslå, att primäruppgifterna skola avse ett helt år och att resultaten
skola föreligga under första hälften av följande år. Skogs- och floltningsarbetareförbundet
önskar, att statistik för närmast löregaende arbetssäsong skall
färdigställas till omkring den t juli. Textilarbetareförbundet föreslår, att primäruppgifter
inhämtas varje kvartal och att resultaten färdigställas under
följande kvartal; uppgifter för hela året böra föreligga under första hälften
av följande år. Försäkringstjänstemannaförbundet önskar, att primäruppgifterna
inhämtas omkring i juli och att resultaten föreligga i början av påföljande
år. . .
Sekretess. Några fackförbund ha uttalat önskemal om en redovisning av
lönestatistiska uppgifter för särskilda företag, vilka uppgifter skulle ställas
till de fackliga organisationernas förfogande. Metallindustriarbetareförbundet
föreslår sådan ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar, att kollektivavtalsbunden arbetsmarknadspart medgives
rätt att erhålla lönestatistiska uppgifter beträffande enskilda företag. De
förenade förbunden föreslå, att primäruppgifterna skola kontrolleras av arbetarparten.
Gruvindustriarbetareförbundet anser, att fackföreningarnas representanter
böra erhålla avskrilter av primäruppgifterna samt att de skola
ha rätt att erhålla »förtjänstuppgifter för arbete, varom förhandlingar kunna
vara förestående»; som ett alternativ till en utvidgad offentlig lönestatistik
ifrågasätter förbundet en lagstiftning »innebärande skyldighet för arbetsgivarna
att till arbetarparten överlämna sammanställning över utbetalda avlöningar».
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungi. Maj.ts proposition nr 225.
Lönestatistiksakkunnigas förslag.
De sakkunniga giva inledningsvis en sammanfattning av de olägenheter,
som vidlåda den nu förefintliga lönestatistiken, samt framhålla i sådant hänseende
beträffande den av socialstyrelsen utarbetade statistiken att, bortsett
från lantarbetare och trädgårdsarbetare, de från arbetsgivarna inhämtade
uppgifterna endast tilläte beräkningar av genomsnittliga löneinkomster för
grupper av löntagare, men icke undersökningar av de individuella lönevariationerna,
varför de sålunda beräknade medeltalen dolde stora variationer i
löneinkomsterna, betingade av yrkesspecialitet, ålder, anställningstid, personliga
förutsättningar m. m. Då de redovisade gruppernas sammansättning i
här antydda avseenden icke vore känd, kunde man icke med säkerhet bedöma
orsakerna till de olikheter i genomsnittligt löneläge, som konstaterades
olika näringsgrenar emellan, eller till de förändringar i de genomsnittliga löneinkomsterna,
som registrerades år för år. Så t. ex. gåve primärmaterialet
ingen möjlighet att avgöra, i vad mån en konstaterad höjning av medeltimförtjänsterna
för en viss grupp berodde på en höjning av de individuella
timförtjänsterna eller på en ändrad ålders- och yrkessammansättning inom
vederbörande löntagargrupp. Vidare framhålla de sakkunniga, att då arbetsgivarnas
uppgifter i regel avsåge ett helt år, lönestatistiken — vad angår
tack med ettåriga avtal — icke kunde möjliggöra ett bedömande av verkningarna
pa löneinkomsterna av de avtal, som gällde då bearbetningen slutförts.
Vad beträffar den lönestatistik, som utarbetas av arbetsmarknadens partsorganisationer,
påpeka de sakkunniga, att denna statistik beträffande vissa
grupper gåve en mera detaljerad bild av löneläget än socialstyrelsens statistik,
men att hithörande undersökningar hittills i förhandlingsarbetet hade plägat
utnyttjas blott av den part, som utarbetat statistiken. Vidare vore den av
partsorganisationema utarbetade statistiken behäftad med vissa brister och
ofullständigheter, varjämte den icke torde kunna tillgodose behovet av en
statistik, som av samtliga intresserade parter omfattades med förtroende.
Enligt de sakkunnigas uppfattning borde socialstyrelsens lönestatistik i
första hand utvidgas dels så, att man verkställde årliga snabbundersökningar
av det aktuella löneläget, baserade på nominativa primäruppgifter för en
kortare period än ett ar och färdigställda så snabbt, att de kunde utnyttjas
i det aktuella förhandlingsarbetet, dels ock så, att man med vissa års mellanrum
verkställde löner ökningar, baserade på nominativa primäruppgifter
för ett helt år, vilka möjliggjorde en mera ingående belysning av löneförhållandena
inom olika närings- och yrkesgrupper m. m.
De sakkunniga framhålla, att behovet av tillförlitlig statistisk information
rörande löneförhållandena för olika yrkes- och åldersgrupper och rörande
spndmngen i de individuella löneinkomsterna ej kunde tillgodoses på annat
sätt än genom inhämtande av uppgifter från vederbörande arbetsgivare rö
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 225.
13
rande enskilda löntagares arbetstids- och löneförhållanden. I den mån den
offentliga lönestatistiken skulle baseras på dylika uppgifter, syntes det därför
de sakkunniga ofrånkomligt, att skyldighet stadgades för arbetsgivare
att på anmodan från socialstyrelsen lämna sådana uppgifter.
Socialstyrelsen borde enligt de sakkunnigas uppfattning antingen med stöd
av en mera generell författning, på sätt de sakkunniga för verkställande av
en förberedande undersökning beträffande insyn i företagens ekonomiska
förhållanden ifrågasatt, eller med stöd av särskilda föreskrifter beredas möjlighet
att för sin löne- och sysselsättningsstatistik från arbetsgivare infordra
uppgifter beträffande anställda personers löne- och arbetstidsförhållanden.
De sakkunniga förutsätta, att socialstyrelsen vid urvalet av uppgiftslämnare
och utformningen av frågeformulär för löne- och sysselsättningsstatistiken
beaktar de för olika kategorier av arbetsgivare skiftande möjligheter att
lämna statistiska uppgifter, vilka betingas av lönesystemets utformning, formerna
för arbetstidens reglering m. m., samt att socialstyrelsen vid planläggningen
av här ifrågavarande statistiska undersökningar skall rådföra sig
med de närmast intresserade partsorganisationerna.
Genom snabbundersökningar, grundade på primäruppgifter för en kortare
period än ett år, avse de sakkunniga att tillgodose behovet av statistisk information
rörande det under ett visst år aktuella löneläget. Vid dessa undersökningar
borde redovisningsperiodens längd och förläggning för olika
närings- och yrkesgrupper bestämmas med hänsyn tagen till sådana omständigheter
som lönesystemets karaktär, den för primärmaterialets sammanställning
och bearbetning erforderliga tiden och förhandlingsarbetets förläggning.
I första hand borde snabbundersökningama avse löneinkomsten på
ordinarie arbetstid, alltså oberäknat övertidstillägg, semesterersättning, sjuklön
m. m., men inberäknat dyrtidstillägg och, där så befunnes ändamålsenligt,
naturaförmåner. Snabbundersökningarna borde därjämte giva en differentierad
bild av löneförhållandena för män och kvinnor samt för olika åldersgrupper
och yrkesspecialiteter, ävensom av de individuella lönevariationerna
inom olika näringsgrenar.
De sakkunniga framhålla emellertid, att de inedeltal och spridningstal,
vilka beräknades på grundval av primäruppgifter för en kortare period, med
hänsyn till säsongvariationer och andra omständigheter kunde förete mer
eller mindre betydande avvikelser från de resultat man skulle ha erhållit på
grundval av primäruppgifter, avseende ett helt år, på grund av att snabbundersökningar,
verkställda under ett och samma år, icke kunde förväntas
giva en fullt säker grundval för ett bedömande av det relativa löneläget inom
olika närings- och yrkesgrupper. De missvisningar, som i detta avseende
kunde vidlåda snabbundersökningarna, borde belysas vid de tid efter
annan återkommande löneräkningarna.
Den snabbstatistiska undersökningsmetoden vore emellertid enligt de sakkunniga
behäftad med särskilda redovisningstekniska svårigheter beträffande
sådana ackordsarbeten, som sträckte sig över längre tidrymder och del
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
vis betalades i efterskott. Det torde sålunda som regel icke vara möjligt att
inhämta uppgifter om den lön, som utbetalats, och den arbetstid, som åtgått
för ett »långt ackord», direkt ur företagens löpande bokföring av löner
och arbetstid. Därest man vid snabbundersökningarna önskade verkställa
exakta beräkningar rörande timförtjänsterna vid långvarigare ackordsarbeten,
vore det därför nödvändigt att antingen från arbetsgivarna inhämta särskilda
primäruppgifter om lön och arbetstid vid sådana arbeten eller, om detta
av praktiska skäl skulle befinnas ogenomförbart, i varje fall beträffande
fack eller företag, där »långa ackord» spelade någon mera avsevärd roll, inhämta
primäruppgifter för en relativt lång period. De arbetare, som utfört
långvariga ackordsarbeten, borde därjämte, såvitt möjligt, redovisas separat
i statistiken.
I syfte att åstadkomma en säkrare grund för jämförelser rörande lönenivån
för arbetstagare inom olika närings- och yrkesgrupper och för bedömande
av den snabbstatistiska metodens tillförlitlighet och praktiska användbarhet
ha de sakkunniga föreslagit, att tid efter annan skulle verkställas
lönestatistiska undersökningar, baserade på individuella uppgifter för ett
helt år (löneräkningar). Löneräkningarna skulle ej direkt tillgodose det aktuella
förhandlingsarbetets behov utan giva en sådan differentierad bild av
löneläget för olika grupper av arbetstagare, att man kunde anställa rättvisande
jämförelser beträffande lönenivå och lönespridning inom skilda näringsgrenar,
åldersgrupper och yrkeskategorier.
De sakkunniga framhålla, att vid insamlingen av primäruppgifter till såväl
löneräkningar som snabbundersökningar en och samma nomenklatur
borde tillämpas beträffande grupperingen efter individualyrken. De sakkunniga,
som ej till realprövning upptagit frågan om berörda yrkesnomenklatur,
påpeka, att en sådan nomenklatur måste bli synnerligen omfattande
och baseras på ingående undersökningar av yrkesstruktur och yrkesterminologi
inom olika näringsgrenar. Som riktlinjer för ett kommande arbete
med färdigställande av en enhetlig nomenklatur angiva de sakkunniga, att
vid en gruppering efter individualyrken som indelningsgrunder kunde väljas
dels arbetsuppgifternas tekniska beskaffenhet och krav på utbildning, dels
de i kollektivavtal, reglementen etc. förekommande grupperingarna, därvid
hänsyn dock borde tagas dels till förhandlingsarbetets behov, dels till önskvärdheten
av jämförbarhet mellan olika branscher, yrkesgrupper m. m., dels
ock till den omständigheten att det icke förelåge något enhetligt språkbruk
beträffande individualyrken.
I detta sammanhang erinra de sakkunniga, att den nordiska expertkommittén
för samordning av lönestatistiken vid sitt möte i Stockholm den 18—
19 november 1946 diskuterat frågan om en yrkesnomenklatur för industriarbetare
och privatanställda.
De sakkunniga förutsätta, att såväl snabbundersökningarna som löneräkningarna
i första hand borde ge en differentierad bild av de ordinarie löneinkomsterna
per tidsenhet (timförtjänsterna för industriarbetare, dagsinkomsterna
för skogsarbetare, månadsinkomsterna för tjänstemän o. s. v.).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi Maj:ts proposition nr 225.
15
Löneräkningarna borde därjämte ge en fullständig bild av de olika i löneinkomsten
ingående elementen. Vid löneräkningarna skulle det även bli möjligt
att verkställa beräkningar rörande de inkomster, som varje redovisad
arbetstagare under året uppburit hos en och samma arbetsgivare.
De sakkunniga ha framhållit, att omfattningen och planeringen av snabbundersökningarna
i allmänhet år för år borde bestämmas med hänsyn till
förhandlingsarbetets intressen, därvid socialstyrelsen för bedömande av behovet
av dylika undersökningar lämpligen borde bereda arbetsmarknadens
partsorganisationer tillfälle att framlägga sina önskemål. De sakkunniga påpeka
dock, att vid den tidpunkt, då en snabbundersökning måste planeras, det
icke alltid kunde förutses, inom vilka fack lönerörelser komme att bedrivas.
Med hänsyn till att för parterna inom ett visst fack bedömningen av lönefrågorna
icke enbart torde betingas av löneutvecklingen inom det egna facket,
finna de sakkunniga det icke osannolikt, att önskemål om snabbundersökningar
kunde komma att framställas varje år åtminstone beträffande flertalet
arbetargrupper inom den egentliga industrien, varvid dock inom vissa fack
det bär antydda behovet av informationsmaterial torde kunna tillgodoses
genom representativa undersökningar av relativt begränsad omfattning.
De lönestatistiksakkunniga ha ansett, att, därest beslut om en effektivisering
av lönestatistiken kunde fattas vid 1947 års riksdag, en allmän löneräkning
borde verkställas under år 1948. De sakkunniga, som icke gjort något
uttalande om de lämpliga intervallerna mellan löneräkningarna i framtiden,
ha förslagsvis tänkt sig dem böra genomföras vart tredje eller vart
femte år, beroende på erfarenheterna från den första löneräkningen.
För att främja det allmänna förtroendet för den offentliga lönestatistiken
ha de sakkunniga föreslagit, att de anställda vid varje företag skulle äga
rätt att genom utsedda representanter under en viss begränsad tid — förslagsvis
en vecka — taga del av det primärmaterial, som vore avsett att insändas
till socialstyrelsen. Stadganden härom skulle meddelas i samband
med utfärdandet av bestämmelser om uppgiftsskyldighet till den offentliga
lönestatistiken. De sakkunniga erinra i detta sammanhang om att enligt lagen
den 16 maj 1930 om arbetstidens begränsning (8 §, 2 stycket) arbetarna
äga rätt att genom utsedd representant på anfordran erhålla del av övertidsjournalen.
För att det lönestatistiska materialet skall kunna till fullo utnyttjas i förhandlingsarbetets
intresse borde enligt de sakkunnigas mening socialstyrelsen
beredas möjlighet att efter framställning från partsorganisation, förlikningsman
eller myndighet verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande
särskilda företag. De sakkunniga förutsätta härvid, att undersökningen
icke gjordes så detaljerad, att enskilda arbetstagares löneförhållanden
röjdes, samt att undersökningarna i förekommande fall finansierades av de
organisationer, som framställt önskemål om deras verkställande. Socialstyrelsen
borde även i övrigt enligt de sakkunnigas mening äga möjlighet att
efter framställning från arbetsmarknadens partsorganisationer verkställa av
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
vederbörande organisationer bekostade specialbearbetningar av lönestatistikens
primärmaterial.
Enligt lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar (sekretesslagen), 16 §, må för statlig och kommunal
statistik lämnade uppgifter, som avse namngivna enskilda personer, bolag
eller enskilda samfälligheter, ej utlämnas förrän tjugo år från uppgiftens
datum förflutit, därest ej den som däri avses samtycker till ett tidigare utlämnande,
eller ock, med hänsyn till uppgiftens natur eller det ändamål för
vilket den åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara
för handen, att utlämnandet ej kommer att missbrukas till hans skada. Förslaget
om utlämnande av lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda
företag torde enligt de sakkunnigas mening strida mot grunderna för
nyssnämnda stadgande. De sakkunniga anse, att för ett genomförande av de
sakkunnigas förslag i detta hänseende erforderlig ändring borde vidtagas i
sekretesslagen, men ha icke framlagt ett närmare förslag till sådan ändring
utan förutsatt att nu anförda spörsmål tagas upp till övervägande i annat
sammanhang.
De sakkunniga föreslå inrättandet av en rådgivande nämnd, som socialstyrelsen
har att samråda med vid handläggning av frågor rörande utarbetandet
av lönestatistik. Denna nämnd skulle bland annat ha till uppgift att
yttra sig över framställningar från partsorganisationema rörande specialbearbetningar
och att dryfta planläggningen av materialets bearbetning, särskilt
med tanke på behovet av att i tid få fram informationsmaterial för
förhandlingsarbetet. Såsom ledamöter i denna nämnd, vars arbete borde ledas
av chefen för socialstyrelsen och vid vars sammanträden byråchefen å
socialstyrelsens utredningsbyrå borde närvara, föreslå de sakkunniga tre
representanter för arbetsgivarorganisationer, två representanter för landsorganisationen
i Sverige och en representant för tjänstemännens centralorganisation.
För ledamöterna i nämnden borde därjämte utses suppleanter.
De lönestatistiksakkunniga ha föreslagit vissa kompletteringar av socialstyrelsens
lönestatistik rörande lantarbetare och trädgårdsarbetare, innebärande
en tillämpning av nuvarande undersökningsmetod på ett kvantitativt
utökat primärmaterial, samt en fullständig omläggning av skogsarbetarstatistiken,
vilken enligt de sakkunniga borde baseras på nominativa uppgifter
från vissa arbetsgivare. Även beträffande vägarbetare föreslå de sakkunniga
en årlig statistik, grundad på nominativa uppgifter. Vad beträffar arbetare
och tjänstemän inom industri och angränsande verksamhetsområden, ange
de sakkunniga vissa riktlinjer för snabbundersökningar och för en allmän
löneräkning. Arbetare inom industri och hantverk, tjänstemän och sjöfolk
skulle sålunda i viss utsträckning beröras av snabbundersökningar på grundval
av nominativa primäruppgifter. De allmänna löneräkningama skulle
grundas på nominativa uppgifter beträffande samtliga här nämnda grupper
av arbetstagare jämte hotell- och restaurangpersonal. Vid den första löneräkningen
skulle den årliga lönestatistiken beträffande lantarbetare, trädgårdsarbetare,
skogsarbetare och vägarbetare i vissa avseenden utvidgas. Be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
17
träffande närmare detaljer i dessa hänseenden torde jag få hänvisa till betänkandet.
De sakkunniga framhålla emellertid, att varken snabbundersökningama
eller löneräkningarna kunde förväntas ersätta socialstyrelsens nuvarande
summariska statistik för industrien och angränsande verksamhetsområden,
utan torde sistnämnda statistik även framdeles bli av betydelse för
bedömande av den allmänna lönenivåns utveckling år från år.
Som tidigare nämnts ha de sakkunniga föreslagit, att den första löneräkningen
skulle avse år 1948, därvid den enligt de sakkunnigas beräkning
skulle komma att gälla omkring 1 540 000 i enskild eller allmän tjänst sysselsatta
personer, därav 485 000 förvaltningspersonal och 1 055 000 arbetare.
Även snabbundersökningama skulle börja år 1948, men i detta fall anse de
sakkunniga, då erfarenhet av dylika undersökningar saknades, önskvärt, att
snabbundersökningarnas omfattning första gången begränsades till ett representativt
urval av omkring 300 000 arbetare.
Kostnaderna för löneräkningen år 1948 beräknas av de sakkunniga till
omkring 1 545 000 kronor och för snabbundersökningarna samma år till
cirka 350 000 kronor. I dessa summor inginge, förutom personalkostnaderna,
som utgjorde huvudsakliga delen, även kostnaderna för hålkortsmaskiner,
formulär, kuvert och hålkort men icke utgifter för räkne- och skrivmaskiner,
ej heller lokalkostnader eller kostnader för skrivmateriel, papper
och tryckningskostnader m. m. Däremot inginge i kalkylen för löneräkningen
utgifterna för den föreslagna utökningen av socialstyrelsens lantarbetarstatistik
samt omläggningen av styrelsens lönestatistik för skogs- och vägarbetare,
vilka utgifter under år, då löneräkning ej ägde rum, av de sakkunniga
beräknats till 35 000 kronor.
Beträffande organisationen av de lönestatistiska undersökningarna ha de
sakkunniga funnit, att undersökningarna lämpligast borde förläggas till socialstyrelsens
utredningsbyrå. Det statistiska arbetet borde därvid organiseras
på en avdelning för löneräkningen och en avdelning för snabbundersökningarna;
till den sistnämnda borde anknytas en serviceavdelning för de ifrågasatta
specialbearbetningama av lönestatistikens primärmaterial. Undersökningarnas
förberedelsearbeten — omfattande färdigställande av yrkesnomenklaturen
samt utsändande till vederbörande arbetsgivare av frågeformulär
för de berörda undersökningarna i så god tid före årsskiftet 1947/48
att möjlighet förefunnes för en anpassning av löne- och arbetstidsbokföring
en_borde
enligt de sakkunnigas mening påbörjas av undersökningsledarna
vid ingången av budgetåret 1947/48. De sakkunniga räkna med att organisationen
utbygges efter hand som materialet för de årliga snabbundersökningama
börjar inkomma, varvid full personalstyrka, omkring 250 personer, skulle
uppnås omkring den 1 april 1949. De sakkunniga uppskatta det sammanlagda
antalet arbetsmånader för biträdespersonalen till 2 950 för löneräkningen
och 000 för snabbundersökningama.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 225. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
Reservanterna, herrar Brodén och Styrman, ha avstyrkt att arbetsgivarna
genom lag eller författning skulle åläggas nya uppgiftsskyldigheter, så länge
uppgiftslämningen i fråga om löner fungerade tillfredsställande på frivillig
grund. Reservanterna ha icke heller ansett sig kunna ansluta sig till majoritetens
förslag om en omläggning och utvidgning av den offentliga lönestatistiken.
De sakkunnigas majoritet hade förutsatt en differentiering av lönestatistiken
efter individualyrken utan att frågan om genomförandet av en
härför erforderlig enhetlig nomenklatur realprövats. Redan uppläggningen
av en dylik yrkesnomenklatur vore ett problem, som krävde omfattande förarbeten,
för vilka det mötte de största svårigheter att nu avdela arbetskraft.
Även om det ginge att åstadkomma en nomenklatur återstode den avgjort
än mer betydelsefulla frågan, hur en dylik enhetlig yrkesnomenklatur skulle
bringas ut i praktisk tillämpning.
Reservanterna påpeka, att det icke torde möta svårigheter att genomföra
sådan ändring av socialstyrelsens statistiska arbete, att dess nuvarande årliga
lönestatistik kunde föreligga färdig så tidigt, att anmärkningen, att
denna statistik saknade aktualitet, finge mindre bärkraft. Under mera normala
förhållanden voro förändringarna på lönebildningens område under
loppet av ett år icke så omfattande, att en statistik, som avsåge närmast
bakomliggande år, kunde betecknas som inaktuell.
Reservanterna framhålla, att behovet av en allmän yrkesspecificerad lönestatistik
icke gjort sig gällande på industriens område, enär en sådan lönestatistik
endast förekomme inom ett fåtal av de yrkesförbund inom svenska
arbetsgivareföreningen, vilka var för sig utarbetade lönestatistik vid sidan
av den summariska statistik föreningen centralt framställde. Med utgångspunkt
härifrån syntes det reservanterna vara anledning att framför alternativet
om en hela näringslivet omfattande yrkesdifferentierad offentlig lönestatistik
undersöka i vad mån mellan dessa yrkesförbund och motsvarande
fackförbund överenskommelser kunde komma till stånd om gemensamt tillgodogörande
av ifrågavarande förbundsstatistik. Enligt reservanterna torde
så redan ha skett i viss mindre utsträckning.
Reservanterna framhålla vidare, att den av de sakkunniga beräknade kostnaden
för en allmän löneräkning år 1948 och vissa under samma år planerade
snabbundersökningar icke vore uttömmande bland annat i det hänseendet,
att beräkningen endast berörde socialstyrelsens kostnader. Det vore
emellertid uppenbart, att arbetet med att färdigställa och inleverera ett så
omfattande material, som det här skulle bli fråga om, även representerade
mycket stora kostnader.
Slutligen påpeka reservanterna, att den rådande bristen på arbetskraft på
alla områden medförde att sträng sparsamhet med arbetskraft vore av nöden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
19
Yttranden över förslaget.
Betydande meningsskiljaktigheter ha framträtt i de avgivna yttrandena
över de lönestatistiksakkunnigas förslag.
Klart tillstyrkande utlåtanden ha givits av socialstyrelsen och socialvårdskommittén.
Landsorganisationen i Sverige, statstjänarkartellen och
svenska lantarbetareförbundet ha vidare tillstyrkt förslaget, överståthållarämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län ha lämnat detsamma utan
erinran.
Behovet av en utvidgad och förbättrad lönestatistik
såsom informationsmaterial för förhandlingar om löneavtal eller för den allmänna
ekonomiska och sociala politiken har i allmänhet vitsordats av remissmyndigheterna.
Statens arbetsmarknadskommission anmäler ur sin synpunkt behov av en
mera allsidig kännedom om den aktuella lönestrukturen, bland annat vid arbetsförmedlings-
och yrkesvägledningsarbetet, därvid i främsta rummet skiljaktigheterna
i löneinkomst mellan olika yrkesspecialiteter vore av intresse.
Jämsides härmed förelåge vid det planläggningsarbete, som i olika hänseenden
åvilade kommissionen, även behov av en mera ingående kunskap om
de regionala skiljaktigheterna i löneläget, än vad som för närvarande kunde
erhållas av den officiella lönestatistiken.
Socialstyrelsen framhåller, bland annat, att en mera ingående kunskap
om olika yrkes- och åldersgruppers löneinkomster och om spridningen i
dessa skulle vara av stort värde som underlag för utformningen av samhällets
understödsverksamhet och socialförsäkringens olika grenar. Styrelsen
påpekar, att bristerna i den nuvarande lönestatistiken sålunda vid flera tillfällen,
bland annat under förarbetena till den obligatoriska sjukförsäkringen,
hade nödvändiggjort särskilda, relativt omfattande inkomststatistiska undersökningar.
Landsorganisationen uttalar, att de önskemål, som organisationen framfört
i sin skrivelse till chefen för socialdepartementet den 7 mars 1944 angående
förbättring av den offentliga lönestatistiken, vid ett genomförande
av de sakkunnigas förslag i stort sett skulle tillgodoses, samt förklarar sig
därför livligt vilja tillstyrka, att förslaget genomföres i full utsträckning.
Socialvårdskommittén vitsordar betydelsen ur socialpolitiska synpunkter
av en förbättrad lönestatistik samt anför bland annat följande.
Skall samhället pa ett rationellt sätt kunna avväga olika socialpolitiska
åtgärder måste viss kunskap föreligga rörande de ekonomiska betingelser,
varunder de enskilda medborgarna leva. Dessa belysas utan tvivel bäst
genom en väl utbyggd statistik över medborgarnas inkomster. Inkomststatistiken
måste enligt sakens natur bygga på självdeklarationema och, i den
mån dylika icke avgivits, på taxeringslängdemas uppgifter om till statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt taxerade belopp. Taxeringsuppgifterna återspegla
emellertid endast ofullständigt de verkliga inkomsterna. Genom löne
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 225-
statistiken erhåller man möjligheter att bättre belysa de ekonomiska betingelser
under vilka löntagare leva, något som är av stort värde eftersom större
delen av befolkningen har ställning som löntagare. En förbättrad och utvidgad
lönestatistik kan utan tvivel underlätta ett rationellt avvägande av
olika socialpolitiska åtgärder.
Värdet av en förbättrad och utvidgad lönestatistik vid löneavtalsförhandlingar
har dock ifrågasatts av några remissinstanser.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förklarar sig vara tveksam om
genom förslagets genomförande kunde vinnas de åsyftade praktiska fördelarna
för löneavtalsförhandlingar.
Järnvägsstyrelsen framhåller för sin del, att en sådan ingående kännedom
om de individuella löneinkomsternas spridning, som erhölles av nominativa arbetstids-
och löneuppgifter, icke vore nödvändig för statens järnvägar, där
avtalen hade en påtaglig generell karaktär.
Sveriges redareförening förklarar, att det syntes som om man överskattat
och i viss mån överdrivit betydelsen av att vid löneförhandlingarna äga tillgång
till en så omfattande lönestatistik som de sakkunniga föreslagit. Ur den
allmänna ekonomiska och sociala politikens synpunkt finner föreningen att
det endast är en mycket begränsad krets som kunde ha något intresse av att
ha tillgång till en detaljerad lönestatistik för samtliga arbetsgrenar. Föreningen
finner på grund härav det vara onödigt att omlägga och utvidga statistiken
på sätt föreslagits.
Bankernas förhandlingsorganisation finner det knappast nödvändigt att
för tillgodoseendet av kravet på ett tillfredsställande informationsmaterial för
förhandlingar om löneavtal göra en så betydande utvidgning och omläggning
av den nuvarande statistiken, som de sakkunniga föreslagit.
Svenska landskommunernas förbund förklarar sig, på grund av de erfarenheter
förbundet gjort i fråga om lönestatistiken och förhandlingsverksamheten,
ha svårt för att inse värdet av de sakkunnigas förslag i vad det avser
landskommunernas arbetstagare. Svenska landstingsförbundet har beträffande
sitt förvaltningsområde anfört liknande synpunkter.
Föreningen skogsarbeten hyser den uppfattningen, att en tillförlitlig och
väl utvecklad lönestatistik ur många synpunkter skulle vara värdefull, men
att erfarenheten lärde, att de lönestatistiska uppgifternas betydelse vid förhandlingar
om löneavtal icke borde överdrivas, enär det ofta vore andra faktorer
som inverkade vid avtalsförhandlingar. Även mycket noggranna och
tillförlitliga lönestatistiska uppgifter finge ett begränsat värde såsom informationsmaterial
vid avtalsförhandlingarna, varför en noggrann prövning, huruvida
arbetet och kostnaden för tillskapandet av en dylik statistik motsvarade
den praktiska nyttan av denna, vore på sin plats.
Några remissinstanser ha ställt sig välvilliga till förslagets huvudgrunder
men ifrågasatt om icke med dess genomförande borde få anstå tills
vidare. Uttalandena ha i regel motiverats med den rådande bristen på
arbetskraft i nuvarande läge. De dryga kostnaderna för genomförande av förslaget
ävensom den ännu olösta frågan om en enhetlig yrkesnomenklatur ha
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
21
även föranlett tveksamhet om lämpligheten att nu genomföra förslaget. Till
de remissinstanser, vilka på grund av något eller några av nu nämnda skäl
funnit ett anstånd med förslagets genomförande böra äga rum, höra generalpoststyrelsen
och länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har bland annat framhållit följande.
Vid övervägande av för- och nackdelar med det av de sakkunniga framlagda
förslaget har länsstyrelsen icke kunnat frigöra sig från tanken, att de
uppgifter varom här är fråga kunna vara av intresse och nytta för såväl arbetsgivare
som arbetstagare jämväl ur andra synpunkter än de, som för de
sakkunniga varit normgivande. Under sådana förhållanden torde det merarbete
och de kostnader, som uppgiftslämnandet onekligen måste förorsaka,
kanske icke vara helt så avskräckande som reservanterna anse. Länsstyrelsen
är därför för sin del beredd att principiellt tillstyrka förslaget. Det enda
avseende i vilket länsstyrelsen egentligen ställer sig något tveksam är tidpunkten
för förslagets genomförande. Det kan icke bestridas att för närvarande
finnes en ganska kännbar brist på administrativ arbetskraft och med
hänsyn bland annat till de stora sociala reformer, som äro förestående, kan
det heller icke antagas, att denna brist inom en snar framtid skulle bliva
hävd. Med den erfarenhet länsstyrelsen har, vill länsstyrelsen i allt fall varna
för att forcera fram reformen inom en alltför snävt utmätt tidrymd och vill
såsom sin mening hava uttalat, att med hänsyn till det omfattande arbete nomenklaturens
färdigställande skulle medföra, det under alla omständigheter
torde vara ogörligt att medhinna förslagets realiserande till år 1948.
Från några håll har därjämte föreslagits, särskilt med hänsyn till att frågorna
om en enhetlig yrkesnomenklatur samt om lönestatistikens samordnande
med annan förekommande statistik ännu icke vunnit sin lösning, att
en förnyad utredning rörande det lönestatistiska arbetets organisation
och innehåll borde verkställas.
Konjunkturinstitutet påpekar sålunda, att lönestatistikens förhållande till
andra pågående eller planerade statistiska undersökningar överhuvud taget
icke blivit berörd av de sakkunniga. Institutet erinrar att för närvarande —
utöver insamlandet av sedvanlig löpande statistik — påginge en bearbetning
av 1945 års folkräkning och bostadsräkning, samt att en allmän företagsräkning
planerats till 1948 ävensom att vissa andra undersökningar påyrkats
av institutet. Det statistiska arbetet borde enligt institutets mening bli föremål
för en allmän översyn, därvid en avvägning borde komma till stånd i
fråga om angelägenhetsgraden av de planerade utvidgningarna och de nya
undersökningarna. Utvidgningarna och undersökningarna borde vidare samordnas
på ett sådant sätt, att erforderliga resurser bleve jämnt utnyttjade och
arbetena icke komme att ohämmat konkurrera med varandra om kvalificerad
arbetskraft. Även i fråga om de statistiska uppgifternas innehåll borde
en samordning komma till stånd, så att arbetet för uppgiftslämnarna underlättades
och resultaten av de olika undersökningarna bleve jämförbara. Konjunkturinstitutet
understryker vidare vikten av att de statistiska undersökningarna
planerades så, att resultaten kunde föreligga inom sådan tid att de
ägde aktuellt intresse. Det vore sålunda enligt institutets mening icke rimligt,
att den föreslagna löneräkningen erhölle en sådan omfattning, att resultaten
22
Iiungl. Maj.ts proposition nr 225.
icke kunde föreligga förrän tre år efter det år, undersökningen avsåge. Institutet
föreslår med hänsyn till vad nu anförts, att de av de sakkunniga föreslagna
förbättringarna i lönestatistiken toges upp i sammanhang med en
enligt institutets mening nödvändig allmän översyn av vår ekonomiska statistik.
Riksräkenskapsverket framhåller, att de sakkunnigas utredning i väsentliga
stycken vore ofullständig. Frågan om möjligheterna till en koordinering
av lönestatistiken eller viss del därav med andra former av statistik (folkräkning,
företagsräkning eller intensivundersökning av inkomst och förmögenhet)
vore icke berörd av de sakkunniga. Huruvida och i vad mån vid bifall till de
sakkunnigas förslag inskränkningar vore möjliga i den lönestatistik, som för
närvarande utarbetades av partsorganisationerna på arbetsmarknaden och
av olika statliga myndigheter, vore icke heller utrett. Den för lönestatistikens
utarbetande grundläggande yrkesnomenklaturen vore endast ytligt berörd. De
av de sakkunniga avgivna kostnadsberäkningarna vore icke uttömmande.
Riksräkenskapsverket hade på grund härav funnit det nödvändigt, att en
förnyad utredning verkställdes rörande det lönestatistiska arbetets innehåll
och organisation.
Försvarets fabriksstyrelse och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt handelns
arbetsgivareorganisation framhålla att fastställandet av enhetlig yrkesnomenklatur
vore av grundläggande betydelse för hela frågans lösning, varför,
så länge någon klarhet icke vunnits på denna punkt, något avgörande icke
torde kunna träffas.
Några myndigheter ha uttalat en viss tveksamhet beträffande lämpligheten
av en utbyggnad av den offentliga lönestatistiken i den omfattning, som de
sakkunniga föreslagit. I några utlåtanden har i samband därmed frågan
huruvida lönestatistiken borde bli i huvudsak av allmän eller representativ karaktär,
upptagits till behandling.
Järnvägsstyrelsen, kommerskollegium och lantbruksstyrelsen ifrågasätta,
huruvida utbyggnaden av den nuvarande lönestatistiken från början och på en
gång borde erhålla en så långtgående och ingripande karaktär, som de sakkunniga
föreslagit. Statskontoret och telegrafstyrelsen anföra i huvudsak liknande
synpunkter, därvid styrelsen tillika, med hänsyn till de många osäkra
faktorer, som föreligga, och till den arbetsökning, som förslaget medför, anser
förslaget böra underkastas en revision i syfte att förenkla och begränsa
detsamma till vad som kunde anses oundgängligen nödvändigt. Kommerskollegium
har vidare, i likhet med tidningarnas arbetsgivareförening, ansett försöksundersökningar
först böra verkställas under ett eller ett par år, för att
säkrare erfarenheter skola erhållas rörande lönestatistikens lämpligaste anordning.
Statistiska centralbyrån påpekar, att såväl den allmänna löneräkningen
som snabbundersökningarna förefalla vara upplagda efter en mera omfattande
plan än vad som med hänsyn till deras syfte torde vara nödvändigt.
Ämbetsverket anför bland annat följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 225.
Det synes enligt centralbyråns uppfattning vara skäl undersöka, huruvida
det icke är möjligt att få till stånd en tillfredsställande lönestatistik även med
mindre medel. Möjligheterna härför synas centralbyrån störa. Den allmanna
löneräkningen torde, med hänsyn till sin art och sitt ändamål, väl lämpa sig
för en avsevärd begränsning av materialet med anlitande av den representativa
metoden. Huru stort urvalet skulle behöva göras, måste underkastas närmare
prövning, men om uppgifter införskaffas från högst 20 ®/o av samtliga
arbetsgivare — eller i fråga om större företag för högst var femte anställd —
skulle, under förutsättning att urvalet sker fullt slumpmässigt, det sålunda
insamlade materialet med säkerhet kunna giva en fullt tillförlitlig och tillräckligt
detaljerad bild av de individuella lönevariationerna samt de skiljaktigheter
i löneinkomst, som stå i samband med levnadsålder och yrkesspecialitet,
ävensom de övriga lönefaktorer, som man önskar få belysta genom en allmän
lönträkning. Härigenom skulle arbete och kostnader för uppgiftslämnarna
och för den centrala bearbetningen avsevärt nedbringas, på samma gång
som räkningen skulle kunna genomföras på betydligt kortare tid. Skulle emellertid
avsikten dessutom vara att möjliggöra undersökningar av de enskilda
företagen, är den representativa metoden mindre användbar, men dylika undersökningar
falla utom ramen för den egentliga statistikens område. Även
de årliga snabbundersökningarna torde kunna genomföras med hjälp av ett
mindre urval än det för 1948 års undersökning föreslagna.
Riksräkenskapsverket framhåller, att den allmänna löneräkningen med
hänsyn till sin art och sitt ändamål syntes kunna begränsas med anlitande
av den representativa metoden på sätt statistiska centralbyrån föreslagit, varigenom
rn betydande besparing skulle kunna erhållas i såväl tid som kostnader.
En motsvarande begränsning borde också enligt verkets uppfattning
kunna genomföras beträffande de årliga snabbundersökningama.
De lönestatistiksakkunnigas förslag har avstyrkts av målarmästarnas
riksförening i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges hantverksoch
småindustriorganisation, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redareförening
och Sveriges segelfartygsförening samt svenska landskommunernas förbund
med motiveringar i huvudsak av samma innehåll som reservanterna
bland de sakkunniga anfört.
De sakkunnigas förslag rörande lönestatistik för skogsarbetare har
avstyrkts av domänstyrelsen, föreningen skogsarbeten, svenska lantarbetsgivareföreningen,
Sveriges skogsägareförbund samt Värmlands och Västra Bergslagens
skogsarbetsgivareförening.
Vad angår de mer speciella frågorna i förslaget har den föreslagna obligatoriska
upp giftsskyldig heten för arbetsgivare berörts, förutom
såsom redan nämnts av länsstyrelsen i Malmöhus län, även av några andra
remissmyndigheter.
Riksräkenskapsverket anför i detta sammanhang att om, såsom verket
ifrågasatt, lönestatistiken begränsades efter en representativ metod, vikten
av reservanternas invändning mot uppgiftspliktens införande minskades.
Statistiska centralbyrån finner i likhet med de sakkunniga att den föreslagna
utvidgningen av lönestatistiken torde förutsätta införande av skyldig
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Kung!. Maj:ts proposition nr 225.
het för arbetsgivarna att lämna de för densamma erforderliga uppgifterna,
för vilket ändamål skulle erfordras en viss standardisering av bokföringen
rörande löner och arbetstid.
Lantbrnksstyr elsen finner det vara lämpligast, att lönestatistiken även i
fortsättningen bygges på frivilligt uppgiftslämnande.
Socialstyrelsen finner det önskvärt, att lönestatistiken i större utsträckning
än hittills baseras på nominativa primäruppgifter, inhämtade från vederbörande
arbetsgivare. Därigenom erhölles möjlighet att belysa de individuella
löneolikheterna och de skiljaktigheter i löneinkomst, som stode i samband
med levnadsålder och yrkesspecialitet. Skulle en utvidgning av lönestatistiken
i denna riktning komma till stånd, syntes det dock styrelsen ofrånkomligt
att, såsom de sakkunniga föreslagit, skyldighet stadgades för arbetsgivare
att på anmodan från socialstyrelsen lämna uppgifter om enskilda löntagares
arbetstids- och löneförhållanden.
Generalpoststyrelsen framhåller, att då uppgiftsskyldighet skulle åligga alla
statliga organ och dessutom enskilda företag, förslagets tillämpning icke
skulle kunna undgå att få vissa återverkningar i form av minskad tillgång
på arbetskraft.
Vattenfallsstyrelsen anför, att såväl snabbundersökningar som löneräkningar
beträffande företag med egen fortlöpande lönestatistik borde baseras
på företagens statistik, sedan denna i erforderlig mån standardiserats,
i stället för på nominativa primäruppgifter.
De synpunkter, som reservanterna bland de sakkunniga anfört som motivering
till sitt avstyrkande av förslaget om införande av obligatorisk uppgiftsskyldighet
för arbetsgivare, ha i huvudsak rönt instämmanden av flertalet
hörda arbetsgivarorganisationer.
Ett flertal remissmyndigheter framhålla, att utarbetandet av en enhetlig
yrkesnomenklatur, som utgjorde grunden för den föreslagna utvidgningen
av lönestatistiken, med hänsyn till alla därmed förknippade svårigheter
måste i och för sig draga en avsevärd tid.
Ur statens arbetsmarknadskommissions yttrande må följande anföras.
De sakkunniga ha som en särskild svårighet framhållit, att till grund för en
utvidgad och mera differentierad lönestatistik måste läggas en synnerligen
omfattande yrkesnomenklatur, baserad på ingående undersökningar av yrkesstruktur
och yrkesterminologi inom olika näringsgrenar. Kommissionen
vill härvidlag hänvisa till det omfattande utredningsarbete, som för närvarande
pågår inom kommissionen i samband med utarbetandet av ett yrkeskartotek.
Detta kartotek täckte den 31 december 1946 något över en miljon
yrkesutövare eller omkring 37 °/o av samtliga. Hela kartotekets första upplaga
beräknas vara färdig med utgången av 1948, men redan dessförinnan
komma de flesta större yrkesområden att vara genomarbetade. Uppgifterna
i detta kartotek, det använda primärmaterialet samt den erfarenhet, som
samlats genom kartotekundersökningama torde kunna underlätta uppgörandet
av en relativt differentierad nomenklatur och en naturlig avvägning
mellan olika grupperingsprinciper. Det synes därför vara lämpligt, att
opaginerad Kontrollera mot PDF
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 225.
ett samarbete på denna punkt inledes mellan det organ, som handhar utarbetandet
av lönestatistiken, och kommissionen. Kommissionen vill i detta
sammanhang även understryka betydelsen av att, om en allmän löneräkning
kommer till stånd, dess primärmaterial utnyttjas för en undersökning beträffande
antalet löntagare, tillhörande olika yrkesspecialiteter.
Statistiska centralbyrån framhåller, att vid arbetet på enhetlig yrkesnomenklatur
om möjligt hänsyn borde tagas till den vid folkräkningen använda
yrkesgrupperingen.
Bankernas förhandlingsorganisation påpekar att statistikmaterialet borde redovisas
gemensamt endast för sådana företag, som tillhörde samma verksamhetsområden
och hade samma arbetsuppgifter. Inom varje sådan grupp torde,
med utgångspunkt från arbetsförhållandena inom bankerna, uppdelningen
därefter kunna begränsas till ett särskiljande av befattningshavarna i två huvudgrupper,
dels direkt befordrade (chefstjänstemän) dels övrig personal, som
komrne att omfatta den övervägande delen av de redovisade. Möjligen skulle
man i sistnämnda grupp kunna urskilja en undergrupp, nämligen rutinpersonal
med enklare arbetsuppgifter.
I några remissyttranden har frågan, huruvida och i vad mån de sakkunnigas
förslag kunde giva möjlighet till inskränkning i annan nu förefintlig
statistik, upptagits till behandling.
Försvarets fabriksstyrelse ävensom våg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhålla
härutinnan, att den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av socialstyrelsens
lönestatistik icke torde medföra någon inskränkning i den
lönestatistik, som för närvarande utarbetades inom styrelserna, med hänsyn
till att den egna statistiken icke vore av intresse endast vid kollektivavtalsförhandlingar
utan även vore av stor betydelse för styrelsernas löpande arbetsuppgifter,
exempelvis offertarbete, kostnadsberäkning och planering överhuvud.
Generalpoststyrelsen framhåller, att den nu av statens avtalsnämnd utarbetade
lönestatistiken för den kollektivavtalsanställda personalen — till huvudsaklig
del bestående av arbetare vid postverkets industrier, postdiligenspersonal,
städningspersonal och fastighetsarbetare — skulle kunna ersättas av
den föreslagna lönestatistiken, men att den av postverket förda lönestatistik,
som redan nu för internt bruk upprättas beträffande denna personal, måste
bibehållas oförändrad.
Bankernas förhandlingsorganisation, handelns arbetsgivareorganisation och
svenska landstingsförbundet kunna icke finna, att den föreslagna offentliga
lönestatistiken skulle kunna ersätta organisationernas egen statistik.
Frågan om de ändringar i sekretesslagen, som föranledas
av de sakkunnigas förslag, har behandlats i yttranden avgivna av 1943 års
sekretessutredning, kommerskollegium, lanlbruksstyrelsen, riksräkenskapsverket,
socialstyrelsen och statistiska centralbyrån. En närmare redogörelse
härför torde senare komma att lämnas av chefen för justitiedepartementet vid
anmälan av proposition angående vissa ändringar i sekretesslagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Kungi. Maj:ts proposition nr 225.
De sakkunnigas förslag om inrättande av en rådgivande nämnd
har tillstyrkts av kommerskollegium, socialstyrelsen, statistiska centralbyrån,
landsorganisationen i Sverige samt tjänstemännens centralorganisation.
Landsorganisationen har därvid, med hänsyn till de mångskiftande förhållandena
inom landsorganisationens verksamhetsområde, uttalat önskemål
att erhålla tre representanter i nämnden i stället för föreslagna två.
Riksräkenskapsverket har ifrågasatt behovet av den rådgivande nämnden
vid socialstyrelsens sida. Ämbetsverket erinrar, att denna fråga berörde
spörsmålet om den offentliga statistikens allmänna organisation, i vilket ämne
verket avgivit utlåtande den 25 september 1943. I avbidan på statsmakternas
ställningstagande i denna fråga borde det synas möjligt för socialstyrelsen
alt få erforderlig och allsidig kontakt med de för det lönestatistiska arbetet
intresserade myndigheterna och enskilda utan att för ändamålet skulle
behöva inrättas en särskild nämnd.
Frågan om möjligheterna till ett lönestatistiskt samarbete
mellan partsorganisationerna på arbetsmarknaden har varit föremål för behandling
i några remissyttranden.
Svenska landskommunernas förbund och tidningarnas arbetsgivareförening
ansluta sig till det av reservanterna bland de sakkunniga framlagda förslaget
om en undersökning i vad mån parterna inom respektive avtalsområden
skulle kunna träffa överenskommelse om gemensamt tillgodogörande av det
lönestatistiska materialet.
Landsorganisationen i Sverige uttalar, att en allomfattande offentlig lönestatistik
icke kan ersättas av en av arbetsmarknadsorganisationerna på varje
särskilt område upprättad statistik samt framhåller därvid följande.
I den av herrar Brodén och Styrman framförda reservationen till betänkandet
anföres att den av majoriteten föreslagna utvidgningen av den offentliga
lönestatistiken icke bör genomföras och att arbetsmarknadspartema i
stället skulle gemensamt tillgodogöra sig den statistik, som utarbetas inom
en del av Svenska arbetsgivareföreningens yrkesförbund. önskemål om gemensam
statistik har tidigare framförts från fackföreningsrörelsens sida,
men detta har då avvisats av arbetsgivarorganisationerna. Även om inställningen
i detta avseende sålunda ändrats måste det framhållas, att ingen av
arbetsmarknadsorganisationerna på varje särskilt område upprättad statistik
kan ersätta en mera allomfattande offentlig lönestatistik. Denna skall icke
endast ge upplysning om löneförhållandena inom de områden som täckas
av organisationerna utan också visa löneläget för icke organiserade arbetare
eller hos icke organiserade arbetsgivare. Den skall även ge möjlighet till rättvisande
jämförelser från det ena yrkesområdet till det andra. Landsorganisationen
måste därför framhålla, ad: reservanternas förslag icke kan vara tillfyllest.
De sakkunnigas förslag till organisation av de lönestatistiska undersökningarna
har behandlats i några remissvar.
Allmänna lönenämnden finner det i betänkandet framlagda materialet icke
utgöra tillräckligt underlag för bedömande av vare sig behovet av personal
vid de planerade lönestatistiska undersökningarna eller personalens lönegradsplacering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj.ts proposition nr 225.
27
Socialstyrelsen framhåller, att en utvidgning av den offentliga lönestatistiken
enligt de sakkunnigas förslag komme att ställa mycket stora anspråk på
den arbetsledande personalen. Då de erfarenheter och specialkunskaper,
som efter hand förvärvades under arbetet med dylika undersökningar, utan
tvivel komme att bli av stor betydelse för möjligheten att hastigt och med
lägsta möjliga kostnader fullfölja ifrågavarande undersökningar, vore det
enligt socialstyrelsens uppfattning av stor vikt, att de tjänstemän, som knötes
till denna statistik, bereddes sådana lönevillkor och avancemangsmöjligheter,
att deras erfarenhet under en längre följd av år kunde utnyttjas för
genomförandet av lönestatistiska undersökningar.
Statskontoret uttalar, att högre tjänsteställning än som förste aktuarie i
26 lönegraden icke syntes ämbetsverket motiverad för de befattningshavare,
som avsetts skola fungera som ledare för de lönestatistiska undersökningarna.
Landsorganisationen i Sverige ifrågasätter, huruvida icke lönestatistiken
borde hänföras till det arbetsområde, som komme att höra under ett blivande
permanent ämbetsverk för arbetsmarknadsfrågor.
Departementschefen.
I likhet med de lönestatistiksakkunniga finner jag önskvärt, att en utvidgning
och förbättring av den offentliga lönestatistiken kommer till stånd
för att lönestatistiken på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla sina
huvuduppgifter, nämligen att tjäna dels såsom informationsbas för den ekonomiska
och sociala politiken, dels ock såsom underlag vid förhandlingar om
löneavtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Även om jag således i princip
är ense med de sakkunniga om behovet av en utvidgning och förbättring
av den offentliga lönestatistiken, anser jag mig likväl för närvarande icke
beredd att förorda en sådan omläggning av lönestatistiken, som de sakkunniga
föreslagit. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle onekligen
i avseende å uppgiftslämnandet medföra ett icke oväsentligt ökat kameralt
arbete för näringslivets företag, vilkas kamerala resurser ännu i betydande
grad tagas i anspråk av övergångssvårigheterna vid källskattereformen, och
skulle i avseende å bearbetningen medföra en avsevärt vidgad administrativ
apparat. På grund härav synes man vid nu rådande brist pa arbetskraft
böra iakttaga viss försiktighet vid utbyggnad av lönestatistiken. Kravet på
försiktighet i dagens läge accentueras även av det förhållandet, att vissa för
den offentliga lönestatistikens omläggning betydelsefulla frågor ännu icke
vunnit en tillfredsställande lösning. Enligt min mening tarvar frågan om
samordningen av lönestatistiken med annan ekonomisk statistik ytterligare
utredning, likaså frågan huruvida uppgiftsinsamlingen för lönestatistiken
behöver omfatta samtliga arbetstagare eller kan begränsas till ett representativt
urval. I avbidan på ett närmare klarläggande av dessa problem finner jag
lämpligt att avgörandet angående den offentliga lönestatistikens framtida omfattning
och organisation uppskjutes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Kungi. Maj.ts proposition nr 22-5.
Det är emellertid angeläget att reformen av lönestatistiken icke härigenom
förskjutes alltför långt i framtiden utan att förutsättningarna för genomförandet
av en förbättrad lönestatistik, i den mån så kan ske, redan nu skapas
och de förberedelsearbeten, som för närvarande kunna vidtagas, också komma
till stånd.
För att den offentliga lönestatistiken skall kunna fylla sina huvuduppgifter
utgår jag, i likhet med de sakkunniga, såsom självklart ifrån, att denna
statistik, åtminstone såvitt angar flertalet näringsområden, måste grundas
på nominativa primäruppgifter rörande arbetstid och löneinkomster, inhämtade
från vederbörande arbetsgivare. Blott på basis av uppgifter av sådan art
synes möjligt att erhålla en lönestatistik, som — i motsats till socialstyrelsens
nuvarande lönestatistik för industriarbetare m. fl. — belyser spridningen
av löneinkomsterna och de skiljaktigheter i inkomst, som betingas av levnadsålder
och yrkesspecialitet. För att en statistik av detta slag med säkerhet
skall bli fullt representativ och tillförlitlig och icke komma att påverkas
av godtyckliga faktorer, har jag i likhet med de sakkunniga funnit
det vara ofrånkomligt att den baseras på obligatorisk uppgiftsskyldighet för
de berörda arbetsgivarna. Denna uppgiftsskyldighet bör givetvis, när den
tages i anspråk, utformas i nära samråd med arbetsgivarorganisationerna och
under beaktande av de inom olika näringsområden skiftande förhållandena.
Man torde kunna räkna med att, sedan källskattereformen genomförts, det
administrativa merarbetet för företagarna på grund av den uppgiftsskyldighet,
som kan komma i fråga, skall bli relativt begränsat. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare
att på anmodan av socialstyrelsen lämna uppgifter om anställda
personers arbetstids- och löneförhållanden.
De sakkunniga ha föreslagit, att socialstyrelsen skulle beredas möjlighet
att efter framställning från partsorganisation, föriikningsman eller annan
myndighet verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda
företag eller att till sådan organisation eller myndighet i samband med avtalsförhandlingar
utlämna lönestatistik beträffande särskilt företag. Det är
givet att en sådan anordning kan vara av stort värde ur förhandlingsarbetets
synpunkt, och jag vill tillstyrka att möjligheter härför tillskapas. De ändringar
i sekretesslagen, som föranledas härav, torde senare komma att anmälas
av chefen för justitiedepartementet.
De sakkunniga ha förordat, att de hos respektive företag anställda skulle
genom ombud erhålla tillfälle, förslagsvis under någon vecka, att granska de
uppgifter, som arbetsgivaren avsåge att lämna till lönestatistiken. Jag delar
uppfattningen, att en anordning i sådant syfte är ägnad att skapa ökat förtroende
från partsorganisationernas sida för den offentliga lönestatistiken.
Jag utgår emellertid ifrån, att arbetsgivarna i allmänhet icke ha anledning att
motsätta sig en dylik anordning utan finna det naturligt att bereda ombud
för sina egna arbetare tillfälle till sådan granskning av uppgifterna, innan
de avlämnas till socialstyrelsen. Därest någon företagare skulle av särskilda
skäl avböja detta, bör det stå honom fritt att direkt insända uppgifterna till
styrelsen. Möjlighet bör dock i sådant fall föreligga för myndigheten att efter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Mnj:ts proposition nr 225.
29
Kungl. Majrts anvisningar pröva de anförda skälen emot ett utlämnande av
de insända uppgifterna och att sålunda, där granskning finnes erforderlig,
utställa uppgifterna till granskning av ombud för de anställda. Vid behandling
av den nyss berörda frågan om ändring i sekretesslagen torde jämväl
detta önskemål komma att beaktas.
Därest av partsorganisation hos socialstyrelsen begäres utförandet av en
särskild lönestatistisk utredning, som eljest icke skulle av styrelsen ha uttörts,
förutsätter jag i likhet med de sakkunniga att de särskilda kostnaderna för
bearbetningen gäldas av vederbörande partsorganisation. I övrigt kommer
omfattningen av de lönestatistiska undersökningar, som av styrelsen framdeles
skola verkställas, att bestämmas av ramen för medel, som riksdagen
varje år anvisar för ändamålet. Av skäl som tidigare anförts är jag icke beredd
att för nästa budgetår äska några medel för nya lönestatistiska undersökningar.
Ett betydelsefullt förberedelsearbete för reformen av lönestatistiken torde
emellertid redan under nästa budgetår böra utföras inom socialstyrelsen. De
sakkunniga ha framhållit att färdigställandet av en enhetlig yrkesnomenklatur,
med hänsyn till alla därmed förknippade svårigheter, i och för sig måste
komma att draga en avsevärd tid. Det förhållandet, att de sakkunniga icke
verkställt en realprövning av denna fråga ulan ställt arbetet på en enhetlig
yrkesnomenklatur på framtiden, har vid remissen ofta åberopats som
skäl för ett uppskov med hela förslaget om förbättrad lönestatistik. För min
del finner jag det angeläget att arbetet med färdigställandet av en enhetlig
yrkesnomenklatur snarast igångsättes inom socialstyrelsen. Därvid bör beaktas
den inom statens arbetsmarknadskommission pågående utredningsverksamheten
för utarbetande av ett yrkeskartotek till hjälp vid yrkesvägledningen.
Den erfarenhet, som erhållits vid arbetet på detta kartotek, torde
i olika hänseenden vara av värde vid uppgörandet av en yrkesnomenklatur.
Det synes mig därför lämpligt att socialstyrelsen erhåller i uppdrag att i
samarbete med statens arbetsmarknadskommission färdigställa den för den
offentliga lönestatistiken erforderliga yrkesnomenklaturen.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de av mig i det
föregående angivna förberedande åtgärderna för förbättring
av den officiella lönestatistiken.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ivar Löfqvist.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- K1LU 1947:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmän s. 12 i texten