Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74-) om bankrörelse m. m

1947-02-28 · 55 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:228, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74-) om bankrörelse m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

1

Nr 228.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74-) om

bankrörelse m. m.; given Stockholms slott den 18 april

1947.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed

dels jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse;
3)

lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag;

samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet,

dels ock föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till

5) förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående

försäljning av rusdrycker.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 7,917. 7 samt. Nr 228.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 22 a, 23, 251 och 252 §§ samt bestämmelsen

i 260 § 4 mom. under 3) lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i samma lag skall

införas en ny paragraf av nedan angivet innehåll och betecknad 23 a.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

22 a §.

Har aktiebrev--------in blanco.

Förvärvaren skall-----— — därtill föreligger.

Vad nu------dylik handling.

Har den, som till grund för förvärv

av aktiebrev åberopar annat fång än

överlåtelse'', blivit införd i aktieboken,

skall vid senare överlåtelse eller pantsättning

av aktiebrevet vad förut i

denna paragraf är stadgat äga tillämpning

jämväl med avseende å förstnämnda

fång.

överlåtelse eller pantsättning av aktiebrev

vare ej gällande mot överlåtarens

eller pantsättarens borgenärer,

med mindre den till vilken överlåtelse

eller pantsättning skett fått handlingen

i besittning.

23 §.

Å bankaktiebolags huvudkontor

skall styrelsen över bolagets samtliga

aktier ofördröjligen upplägga en aktiebok.

I denna skola genom styrelsens

försorg aktierna upptagas med uppgift

å de ursprungliga ägarna, så ock

ofördröjligen antecknas de hos styrel- i

23 §.

över bankaktiebolags samtliga aktier

har styrelsen att ofördröjligen

upplägga en aktiebok. Denna må bestå

av betryggande lösblads- eller

kortsystem. I aktieboken skola genom

styrelsens försorg aktierna upptagas

i nummerföljd med uppgift å de ur
-

i Senaste lydelse, se beträffande 22 a och 260 §§ SFS 1936:93 samt beträffande 251 och

252 §§ SFS 1937:523.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

S

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

sprungliga ägarna. Av förvårvare vid

konstituerande stämman eller hos

styrelsen anmälda och styrkta förändringar

i äganderätten till aktie

skola ofördröjligen införas i aktieboken,

där ej hinder möter av stadgandet

i 17 §. Om förvärv av aktie ägt

rum annorledes än genom överlåtelse,

skall, om förvärvet ej införts i aktieboken,

införing därav ske, när senare

förvärv av aktien införes. Har förvärv

av aktie ägt rum annorledes än genom

överlåtelse, skall fångets beskaffenhet

anmärkas i aktieboken. I denna

skall antecknas dagen då införing

sker.

Det åligger---anmälningstidens utgång.

Styrelsen åligger att låta envar, som

sådant önskar, å bankaktiebolagets

huvudkontor taga kännedom om aktieboken

å de tider, banken hålles öppen

för allmänheten, ävensom, mot

avgift, erhålla till riktigheten av vederbörande

tjänsteman styrkt utdrag

därur.

sen styrkta förändringar i äganderätten

till aktie, för vilka hinder ej möter

av stadgandet i 17 §. I aktieboken

skall ock anmärkas dagen, då anteckning

skett.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken

såsom ägare införa den, som företer

aktiebrev, försett med behörigen

sammanhängande och till honom fortgående

följd av överlåtelser.

23 a §.

Där hinder ej möter av stadgandet

i 17 §, må styrelsen ej vägra att i aktieboken

såsom ägare införa den som

företer aktiebrev, såframt han kan till

stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen

av sammanhängande, till honom

fortgående skriftliga överlåtelser.

AV sista överlåtelsen tecknad in blanco,

må införing ej ske med mindre

namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga

motsvarande tillämpning vid införing

av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse

av aktiebrev, om förvärvet skett

efter förvärv som ägt rum annorledes

än genom överlåtelse och sistnämnda

fång blivit infört i aktieboken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:)

Ej vare den, till vilken aktie övergått,

gentemot bolaget att anse såsom

aktieägare, innan han blivit införd i

aktieboken.

Styrelsen dligger att låta en var, som

sådant önskar, taga kännedom av aktieboken

å de tider, banken hålles öppen

för allmänheten, ävensom, mot

avgift, erhålla till riktigheten av vederbörande

tjänsteman styrkt utdrag

därur.

(Föreslagen lydelse:)

Ej vare den till vilken aktie övergått

gentemot bolaget att anse såsom

aktieägare, innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken,

skall brevet förses med påskrift

om införingen med angivande

av dagen därför, klar förvärvet skett

annorledes än genom överlåtelse, skall

tillika fångets beskaffenhet anmärkas

i påskriften.

251 §.

Med böter-------fängelse straffes

1) stiftare, som —- —-----oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller ——-— oriktig uppgift;

3) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i skriftlig

handling, som framlägges å bolagsstämma

eller annorledes hålles till
-

3) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i skriftlig

handling, som framlägges å bolagsstämma

eller annorledes hålles till
-

gänglig för bolagets delägare, rörande gänglig för bolagets delägare, rörande

bolagets angelägenheter meddelar

oriktig uppgift eller mot bättre vetande

vare sig låter i aktiebok göra

anteckning i strid med bestämmelserna

i 23 § 1 och 3 mom. eller underlåter

ombesörja att förändring i äganderätt

till aktie varder jämlikt 23 § 1,

2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

bolagets angelägenheter meddelar

oriktig uppgift eller mot bättre vetande

vare sig låter i aktieboken verkställa

införing i strid mot bestämmelserna

i 23 § 1 mom. eller 23 a § 1 och 2

mom. eller underlåter att ombesörja,

att förändring i äganderätt till aktie

varder jämlikt 23 § 1 och 2 mom.

eller 23 a § J och 2 mom. införd i ak
-

tieboken;

4) styrelseledamot eller---till delägare;

5) styrelseledamot, som---i 43 §;

6) styrelseledamot eller--— lämna upplysning

7) revisor, där---honom granskats;

7 a) revisor, där —-—— andra personalstiftelser;

8) revisor, som,---hans uppdrag;

9) en var,---■ —--i 71 §.

Ej må — —----strängare straff.

252 §.

Bryter någon---— ---finnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i eller underlåter styrelseledamot i

annat fall, än i 251 § under 3) avses, annat fall, än i 251 § under 3) avses,

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

att iakttaga föreskrift, som är medde- att iakttaga föreskrift, som är meddelad

i 23 § 1,2 och 3 inom., lad i 23 § 1 och 2 mom. eller 23 a §

1 och 2 mom.;

eller underlåter styrelseledamot att eller underlåter styrelseledamot att

iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23 § iakttaga föreskrift, som i 21 §, 23 §

sista momentet, 30 §, 32 §, 33 § 4 sista momentet, 23 a § sista momen
mom,

36 § 1 mom., 38 § sista mo- tet, 30 §, 32 §, 33 § 4 mom., 36 §

mentet, 39 a § 3 mom. andra punkten, 1 inom., 38 § sista momentet, 39 a §

39 b § 1 mom. fjärde punkten eller 3 mom. andra punkten, 39 b § 1

4 mom., 59 §, 65 §, 69 § 1 inom., 73 § mom. fjärde punkten eller 4 inom.,

1 eller 4 mom. eller 87 § är meddelad, 59 §, 65 §, 69 § 1 inom., 73 § 1 eller

4 mom. eller 87 § är meddelad,

eller försummar —------å förteckningen,

eller bryter--------är stadgat,

straffes med------hundra kronor.

Samma lag-------punkten åligger.

Förseelse mot —-----delägare däri.

260

3) I fråga om de bankaktiebolag,

som hava utelöpande aktier, ställda

till innehavaren, skola bestämmelserna

i 22 a §, 23 § 1, 2, 3 och 4 mom.

71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna samt

81 § 2 mom. icke gälla för dylika

aktier.

I fråga om de bankaktiebolag, som

hava utelöpande aktier, ställda till innehavaren,

skola bestämmelserna i

22 a § 1—4 mom., 23 § 1 och 2 mom.,

23 a §, 71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna

samt 81 § 2 mom. icke gälla för

dylika aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1948, därvid dock skall iakttagas

vad nedan stadgas.

I fall, då införing i aktieboken skett

innan lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna

i 22 a § 4 mom. och 23 a §

2 mom. icke tillämpning. Har den,

som åberopar annat förvärv av aktiebrev

än överlåtelse, blivit i aktieboken

införd före lagens ikraftträdande,

och har ej, inom tre år efter det lagen

trädde i kraft, ansökan gjorts om

aktiebrevets dödande eller talan mot

innehavaren instämts om bättre rätt

till aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse

eller pantsättning därefter sker,

vad i nämnda lagrum är stadgat äga

motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kandi. Maj:ts proposition nr 228-

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 21 a, 22, 258 och 259 §§ lagen den 25 maj

1917 om försäkringsrörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels ock att i samma lag skall införas en ny paragraf av nedan angivet

innehåll och betecknad 22 a.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

21 a S.

Har aktiebrev -----— in blanco.

Förvärvaren skall — —----därtill föreligger.

Vad nu------dylik handling.

Har den, som till grund för förvärv

av aktiebrev åberopar annat

fång än överlåtelse, blivit införd i

aktieboken, skall vid senare överlåtelse

eller pantsättning av aktiebrevet

vad förut i denna paragraf är stadgat

äga tillämpning jämväl med avseende

å förstnämnda fång.

överlåtelse eller pantsättning av

aktiebrev vare ej gällande mot överlåtarens

eller pantsättarens borgenärer,

med mindre den till vilken överlåtelse

eller pantsättning skett fått

handlingen i besittning.

22 §. 22 §.

över försäkringsaktiebolags samt- Över försäkringsaktiebolags samtlig?

aktier har styrelsen att ofördröj- liga aktier har styrelsen att ofördröjligen

upplägga en aktiebok. I denna ligen upplägga en aktiebok. Denna

skola genom styrelsens försorg aktier- må bestå av betryggande lösbladsna

upptagas med uppgift å de ur- eller kortsystem. I aktieboken skola

sprungliga ägania samt hos styrelsen genom styrelsens försorg aktierna

1 Senaste lydelse, se beträffande 21 a § SFS 1936:92 samt beträffande 258 och 259 §§ SFS

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

i

(Nuvarande lydelse:)

styrkta förändringar i äganderätten

till aktie ofördröjligen antecknas;

dock att, där lösningsrätt enligt 44 §

1 inom. tillkommer förutvarande aktieägare,

anteckning ej må ske förr än

sig visat, att lösningsrätten ej begagnas.

I aktieboken skall ock anmärkas

dagen, då anteckning skett.

Det åligger

(Föreslagen lydelse:)

upptagas i nummerföljd med uppgift

d de ursprungliga ägarna. Av förvårvare

vid konstituerande stämman eller

hos styrelsen anmälda och styrkta

förändringar i äganderätten till

aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken;

dock att, där lösningsrätt

enligt 44 § 1 mom. tillkommer förutvarande

aktieägare, införing ej må

ske förr än sig visat, att lösningsrätten

ej begagnas. Om förvärv av aktie ägt

rum annorledes än genom överlåtelse,

skall, om förvärvet ej införts i aktieboken,

införing därav ske, när senare

förvärv av aktien införes. Har förvärv

av aktie ägt rum annorledes än genom

överlåtelse, skall fångets beskaffenhet

anmärkas i aktieboken. I denna

skall antecknas dagen då införing

sker.

anmälnings tidens utgång.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken

tillgänglig för envar som vill taga

kännedom om densamma.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken

såsom ägare införa den, som

företer aktiebrev, försett med behörigen

sammanhängande och till honom

fortgående följd av överlåtelser.

22 a §.

Där hinder på grund av lösningsrätt

ej möter mot införing i aktieboken,

må styrelsen ej vägra att såsom

ägare införa den som företer aktiebrev,

såframt han kan till stöd för sin

rätt till aktien åberopa lydelsen av

sammanhängande, till honom fortgående

skriftliga överlåtelser. Är sista

överlåtelsen tecknad in blanco, må införing

ej ske med mindre namnet utsättes

i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga

motsvarande tillämpning vid införing

av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse

av aktiebrev, om förvärvet

skett efter förvärv som ägt rum annorledes

än genom överlåtelse och

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:)

Med det undantag, varom i M § 3

mom. stadgas, vare den, till vilken

aktie övergått, ej gent emot bolaget

att anse såsom aktieägare, innan han

blivit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken

tillgänglig för en var, som vill

taga kännedom om densamma.

(Föreslagen lydelse:)

sistnämnda fång blivit infört i aktieboken.

Ej vare den till vilken aktie övergått

gentemot bolaget att anse såsom

aktieägare, innan han införts i

aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken,

skall brevet förses med påskrift

om införingen med angivande

av dagen därför. Har förvärvet skett

annorledes än genom överlåtelse, skall

tillika fångets beskaffenhet anmärkas

i påskriften.

258 §’

Med böter--—---fängelse straffes

1) stiftare, som---oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller--—- oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med — — — ej angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator, 4) styrelseledamot eller likvidator,

där han mot bättre vetande i skrift- där han mot bättre vetande i skriftlig

handling, som framlägges å bo- lig handling, som framlägges å bolagsstämma

eller annorledes hålles lagsstämma eller annorledes hålles

tillgänglig för aktieägarna eller del- tillgänglig för aktieägarna eller delägarna

eller röstberättigade, som ej ägarna eller röstberättigade, som ej

äro delägare, rörande bolagets angelä- äro delägare, rörande bolagets angelägenheter

meddelar oriktig uppgift eller genheter meddelar oriktig uppgift eller

mot bättre vetande vare sig låter i mot bättre vetande vare sig låter i

försäkringsaktiebolags aktiebok göra försäkringsaktiebolags aktiebok verkanteckning

i strid med bestämmel- ställa införing i strid mot bestämmelserna

i 22 § 1 och 3 mom. eller un- serna i 22 § 1 mom. eller 22 a § 1 och

derlater ombesörja, att förändring i 2 mom. eller underlåter att ornbeäganderätt

till aktie varder jämlikt sörja, att förändring i äganderätt till

22 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i ak- aktie varder jämlikt 22 § 1 och 2

tieboken; mom. eller 22 a § 1 och 2 mom. in
förd

i aktieboken;

5) styrelseledamot eller — — — eller garant;

6) styrelseledamot, som ---- — eller 149 §;

V) revisor, där---honom granskats;

7 a) revisor, där---andra personalstiftelser;

8) revisor, som —---hans uppdrag;

9) den, som------4) sägs;

10) en var,-------67 §2 mom.

Ej må------strängare straff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

9

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

259 g.

Bryter någon------linnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i eller underlåter styrelseledamot i

annat fall, än i 258 § under 4) avses, annat fall, än i 258 § under 4) avses,

att iakttaga föreskrift, som är med- att iakttaga föreskrift, som är meddelad

i 22 § 1,2 och 3 mom., delad i 22 § 1 och 2 mom. eller

22 a § 1 och 2 inom.,

eller underlåter styrelseledamot att eller underlåter styrelseledamot att

iakttaga föreskrift, som i 20 § 1 inom., iakttaga föreskrift, som i 20 § 1 inom.,

22 § sista momentet, 28 §, 31 §, 33 §, 22 § sista momentet, 22 a § sista mo35

§ 4 mom., 38 § 1 inom., 40 § sista mentet, 28 §, 31 §, 33 §, 35 § 4 mom.,

momentet, 57 §, 61 §, 65 § 1 inom., 38 § 1 mom, 40 § sista momentet

69 § 1 eller 4 mom, 85 §, 158 §, 162 §, 57 §, 61 §, 65 § 1 mom, 69 § 1 eller

166 § 1 mom, 169 § 3 mom, 183 §, 4 mom, 85 §, 158 §, 162 §, 166 § 1

184 § 2 mom, 226 §, 227 § 1 mom, mom, 169 § 3 mom, 183 §, 184 §

229 § eller 242 § 1 mom. 2 eller 3 2 mom, 226 §, 227 § 1 mom, 229 §

punkten är meddelad, eller 242 § 1 mom. 2 eller 3 punkten

är meddelad,

eller försummar--- — å förteckningen,

eller bryter------ — är stadgat,

straffes med--- — femhundra kronor.

Samma lag---punkten åligger.

Bryter någon-----— 1 mom. sägs.

Förseelse mot — — — —--eller garant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1948, därvid dock skall iakttagas

vad nedan stadgas.

I fall, då införing i aktieboken skett

innan lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna

i 21 a § 4 mom. och 22 a §

2 mom. icke tillämpning. Har den,

som åberopar annat förvärv av aktiebrev

än överlåtelse, blivit i aktieboken

införd före lagens ikraftträdande, och

har ej, inom tre år efter det lagen

trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets

dödande eller talan mot innehavaren

instämts om bättre rätt till

aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse

eller pantsättning därefter sker,

vad i nämnda lagrum är stadgat äga

motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 228-

Förslag1

till

Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 5 och 7 §§ lagen den 22 juni 1911 om järnvägsaktiebolag1

skola erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

3

Å järnvägsaktiebolags ordning skall

sökas Konungens stadfästelse. Konungen

prövar bolagsordningens överensstämmelse

med denna lag samt lag

och författningar i övrigt, så ock om

eljest från det allmännas sida hinder

mot meddelande av stadfästelse icke

möter. Å ändring i bolagsordning för

järnvägsaktiebolag skall Konungens

stadfästelse ock sökas.

§•

Göres för registrering av järnvägsaktiebolag

ansökan om godkännande

av stiftelsehandlingar efter vad i lagen

om aktiebolag är stadgat'', och finner

registreringsmyndigheten hinder icke

möta mot godkännande av handlingarna,

skall den med eget yttrande underställa

Konungen förslaget till bolagsordning.

Konungen prövar bolagsordningens

överensstämmelse med lag

och författning så ock om eljest från

det allmännas sida hinder icke föreligger

mot meddelande av godkännande.

I bolagsordning, som godkänts av

Konungen, må ändring ej vidtagas

utan att Konungens godkännande erhållits.

5 §.

4 S.

Ej må annan än här i riket bosatt svensk medborgare vara ledamot eller

suppleant i styrelsen eller berättigas att teckna bolagets firma.

4 §.

Finner Konungen skäl att meddela

den sökta stadfästelsen, skall registrering

ske efter ty i lagen om aktiebolag

5 §■

Konungen äger medgiva järnvägsaktiebolag

undantag, helt eller delvis,

från vad i lag stadgas rörande skyl
-

1 Senaste lydelse av 7 § se SFS 1930:268.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl Maj.ts proposition nr 228.

11

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

är stadgat. Ansökning om bolagets re- dighet för aktiebolag att verkställa avgistrering

må av registreringsmyndig- sättning av vinstmedel med hänsyn

heten ej upptagas, där ej Konungens till förhållandet mellan bolagets skulbeslut

om meddelad stadfästelse å bo- der och summan av aktiekapitalet, relagsordningen

ingives; ej heller må servfonden och skuldregleringsfond,

ändring i bolagsordningen registreras,

med mindre den styrkes vara av Konungen

stadfäst.

7 §•

Järnvägsaktiebolag må vid beräkning

av förlust, varom förmäles i 98 §

i lagen om aktiebolag den 12 augusti

1910, såsom tillgång upptaga belopp,

som jämlikt lagen om bokföring vid

enskild järnväg påförts kontot »kostnader

att framdeles täcka». Tillgångar,

avsedda till stadigvarande bruk

för bolaget, må vid dylik beräkning

upptagas till anläggningsvärdet med

avdrag för sådana avsättningar till

fömyelsefond, vilka icke föras inom

linjen. Anståndsränta å statslån, som

föres inom linjen, må åsido lämnas.

Jämvägsaktiebolag må vid beräkning

av brist, varom förmäles i 142 §

lagen om aktiebolag, såsom tillgång

upptaga belopp, som jämlikt lagen

om bokföring vid enskild järnväg påförts

kontot »kostnader att framdeles

täcka». Tillgångar, avsedda till stadigvarande

bruk för bolaget, må vid

dylik beräkning upptagas till anläggningsvärdet

med avdrag för sådana

avsättningar till förnyelsefond, vilka

icke föras inom linjen. Anståndsränta

å statslån, som föres inom linjen,

må åsido lämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:Is proposition nr 228.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 16 maj 1919 om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

5 §•

Aktiebolag, som ---— ----det allmänna.

Erhålles tillstånd ----aktiekapitalet inbetalats.

Tillsynsmyndigheten äger i samband

med tillstånds meddelande eller

sedermera medgiva bolaget undantag,

helt eller delvis, från vad i lag stadgas

rörande skyldighet för aktiebolag att

verkställa avsättning av vinstmedel

med hänsyn till förhållandet mellan

bolagets skulder och summan av aktiekapitalet,

reservfonden och skuldregleringsfond.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

13

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr ±3(>) angående försäljning

av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 3 § 2 mom. samt 6 kap. 5, 6 och 19 §§

förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

2 kap.

3 § 2

Av den vinst som å partihandelsbolagets

rörelse årligen uppstår må

bolaget enligt Konungens medgivande

använda viss del till avskrivningar

och avsättning till fonder. Återstoden

skall, sedan utdelning till aktieägarna

ägt rum, efter varje kalenderårs slut

inom påföljande juni månads utgång

insättas å statsverkets checkräkning i

riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

6

mom.

Av partihandelsbolagets årsvinst

skall avsättning verkställas till reservfond

enligt 71 § lagen om aktiebolag.

Vad i 72 § nämnda lag föreskrives

om avsättning av årsvinst

skall däremot icke äga tillämpning å

bolaget.

Efter Konungens medgivande må

bolaget därutöver använda viss del

av årsvinsten till avsättning till fonder

samt till avskrivningar.

Återstoden av årsvinsten skall, sedan

utdelning till aktieägarna ägt

rum, efter varje kalenderårs slut

inom påföljande juni månads utgång

insättas å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning.

6 kap.

5 §•

Dd stiftelseurkunden ingives till Göres för registrering av systemlänsstyrelsen,

skall vid densamma bolag ansökan om godkännande av

1 Beträffande 6 kap. 19 § se SFS 1945: 173.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:)

vara fogat förslag till bolagsordning

som underställes länsstyrelsen för

godkännande.

Varder ej å konstituerande bolagsstämman

förslaget till bolagsordning

utan ändring antaget, vare frågan om

bolagets bildande förfallen.

Ansökning om bolagets registrering,

vid vilken ansökning skall finnas fogat

bevis om länsstyrelsens godkännande

av bolagsordningen ävensom

förteckning över dem som erhållit

länsstyrelsens tillstånd att vara aktieägare,

må göras av den ledamot av

bolagets styrelse som utsetts å bolagsstämma;

och skall i avseende å

delta ärende vad i lagen om aktiebolag

är stadgat om styrelsen och styrelseledamöterna

gälla den av stämman

valda ledamoten.

Sedan övriga styrelseledamöter och

suppleanter utsetts samt beslut fattats

rörande befogenheten att teckna

bolagets firma, skall styrelsen ofördröjligen

göra anmälan härom för registrering.

(Föreslagen lydelse:)

stiftelsehandlingar efter vad i lagen

om aktiebolag är stadgat, och finner

registreringsmyndigheten hinder icke

mota mot godkännande av handlingarna,

skall den underställa förslaget

till bolagsordning länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen skall därefter med

eget yttrande återställa handlingarna

till registreringsmyndigheten.

Vid ansökning om bolagets registrering

skall finnas fogad förteckning

över dem som erhållit länsstyrelsens

tillstånd att vara aktieägare.

6 §■

Systembolags räkenskapsår skall vara kalenderår.

Av systembolags utdelningsbara årsvinst

må till aktieägare utdelas högst

fem procent å aktiebeloppet.

Utöver vad i lagen om aktiebolag år

föreskrivet om avsättning till reservfond

skall avsättning till fonder och

avskrivningar företagas i enlighet med

kontrollstyrelsens föreskrifter.

Systembolags årsvinst skall, i den

man densamma ej skall användas till

avsättning till reservfonden eller andra

fonder, till avskrivningar i enlighet

A aktierna i systembolag må årligen

utdelas högst fem procent å aktiebeloppet.

Av systembolags årsvinst skall avsättning

verkställas till reservfond enligt

71 § lagen om aktiebolag. Vad i

72 § nämnda lag föreskrives om avsättning

av årsvinst skall däremot

icke äga tillämpning å sådant bolag.

Avsättning till fonder och avskrivningar

skola därutöver ske i enlighet

med kontrollstyrelsens föreskrifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 228-

(Nuvarande lydelse:)

med vad i nästföregående stycke sägs

eller till utdelning åt aktieägarna, tillkomma

statsverket och skall inom utgången

av juni månad näst påföljande

år insättas å statsverkets checkräkning

i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning.

(Föreslagen lydelse:)

Återstoden av årvinsten skall efter

varje kalenderårs slut inom påföljande

juni månads utgång insättas å

statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning.

Det överskott — —- — tillkomma statsverket.

19 §.

Av den vinst som å restaurangbolagets

rörelse årligen uppstår må bolaget

enligt Konungens medgivande

använda viss del till avskrivningar,

överföring till pensionsstiftelse och

avsättning till fonder samt till inlösen

av preferensaktier eller till avsättning

för sådant ändamål. Återstoden

skall, sedan utdelning till aktieägarna

ägt rum, efter varje kalenderårs slut

inom påföljande juni månads utgång

insättas å statsverkets checkräkning i

riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

Av restaurangbolagets årsvinst skall

avsättning verkställas till reservfond

enligt 71 § lagen om aktiebolag. Vad

i 72 § nämnda lag föreskrives om avsättning

av årsvinst skall däremot icke

äga tillämpning å bolaget.

Efter Konungens medgivande må

bolaget därutöver använda viss del av

årsvinsten till avsättning till fonder,

avskrivningar, överföring till pensionsstiftelse

samt till inlösen av preferensaktier

eller till avsättning för

sådant ändamål.

Återstoden av årsvinsten skall, sedan

utdelning till aktieägarna ägt

rum, efter varje kalenderårs slut

inom påföljande juni månads utgång

insättas å statsverkets checkräkning i

riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

Vad i första stycket stadgas skall

äga tillämpning jämväl i fråga om

dotterbolag till restaurangbolaget.

Denna förordning träder i kraft den

1 januari 1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg,

Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans-,

jordbruks- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, fråga om vissa ändringar i den speciella bolagslagstiftningen

med anledning av den nya lagen om aktiebolag m. m. samt anför

följande.

Inledning.

Den 14 september 1944 har utfärdats ny lag om aktiebolag (nr 705), vilken

enligt därom i särskild promulgationslag meddelad bestämmelse skall träda i

kratt den 1 januari 1948. Vid lagens tillkomst förutsattes, att den nya lagen

borde föranleda ändringar i lagstiftningen om bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag

ävensom att till övervägande skulle upptagas frågan, huruvida

de i jämförelse med 1910 års aktiebolagslag tillkomna nya eller skärpta

lagbestämmelserna borde gälla även för aktiebolag som regleras av speciell

lagstiftning vid sidan av den allmänna aktiebolagslagen. Denna innehåller en

erinran om dylik speciallagstiftning. I den nya lagen 228 § (1910 års lag

139 §) förklaras nämligen, att särskilt är stadgat om järnvägsaktiebolag

och försäkringsaktiebolag ävensom om bankaktiebolag och andra aktiebolag

som ha till ändamål att driva lånerörelse. Tillika uttalas i nämnda lagrum,

att vad i aktiebolagslagen finnes stadgat ej skall gälla, i den mån i lag eller

författning särskilda bestämmelser givas beträffande aktiebolag för verksamhet

av visst slag. Med sistnämnda föreskrift åsyftas bolagsrättsliga regler

exempelvis i lagen om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

samt i rusdrycksförsäljningsförordningen.

I detta sammanhang må nämnas, att spörsmålet om tillämpningen av den

nya aktiebolagslagens bestämmelser å aktiebolag, beträffande vilka särskilda

föreskrifter givas i speciallagstiftning, redan lösts för ett visst slags bolag,

nämligen aktiebolag som ha till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt men i vilkas verksamhet bankrörelse icke ingår. Detta har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

17

skett genom tillkomsten av lagen den 14 juni 1946 (nr 313) om hypoteksaktiebolag.

ifrågavarande bolag hänfördes tidigare under lagen den 22 juni

1911 (nr 53 s. 2) om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse; sedan de utbrutits

ur nämnda lag och blivit föremål för särskild lagstiftning, omfattar

samma lag allenast aktiebolag som ha till ändamål att driva pantlånerörelse

men i vilkas verksamhet bankrörelse icke ingår.

Vidare må erinras därom att förslag till ny lag om försäkringsrörelse —

innefattande jämväl en omarbetning av lagen om försäkringsrörelse i syfte

att bringa nämnda lag i överensstämmelse med den nya aktiebolagslagen —

framlagts den 1 april 1946 och för närvarande är föremål för behandling

inom handelsdepartementet.

Det är ej endast lagstiftningen för vissa speciella slag av aktiebolag som

röner inverkan av nya aktiebolagslagen. Denna lag föranleder att ändring

bör ske även i vissa andra författningar. Sålunda erfordras komplettering av

bestämmelserna angående inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna

handlingar samt en omarbetning av reglerna rörande aktiebolagsregistrets

förande. Jämväl en del andra spörsmål böra uppmärksammas i samband

med nya aktiebolagslagens ikraftträdande.

Verkställd utredning.

En undersökning rörande frågan vilka åtgärder som i förut angivna hänseenden

synas påkallade har verkställts inom justitiedepartementet och såsom

resultat härav föreligger en av revisionssekreteraren Erik Hagb

e r g h avgiven, den 30 november 1946 dagtecknad promemoria angående

vissa ändringar, som i anledning av den nya aktiebolagslagen erfordras i annan

associationslagstiftning, m. m., jämte därvid fogade författningsförslag.

I promemorian behandlas till en början frågan om tillämpningen av den

nya aktiebolagslagstiftningen å vissa typer av aktiebolag som regleras av särskild

lagstiftning, nämligen 1) bankaktiebolag, 2) aktiebolag som driva pantlånerörelse

men i vilkas verksamhet bankrörelse icke ingår, 3) järnvägsaktiebolag,

4) aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse (och ej äro bankaktiebolag)

samt 5) s. k. systembolag och andra bolag varom stadgas i rusdrycksförsäljningsförordningen.

Förslag till ändringar i den för vederbörande

bolag gällande speciallagstiftningen ha utarbetats. Jag skall i det följande

lämna en redogörelse för de framlagda förslagen men kommer därvid

att endast i korthet beröra bankaktiebolagen och pantlåneaktiebolagen, enär

det synes mig lämpligt — av skäl som senare angivas — att tillsvidare låta

anstå med frågan om ändrad lagstiftning för dessa bolag.

liankakticbolag.

Vad först angår bankaktiebolagen uttalas i departementspromemorian, att

lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse i åtskilliga delar är utformad

efter mönster av 1910 års aktiebolagslag samt att den överensstämmelse mellan

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 228

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

lagarna som föreligger skulle gå förlorad, därest ej för bankaktiebolagen genomföras

vissa lagändringar i anslutning till nya aktiebolagslagens regler.

Tillika erinras, att lagberedningen vid framläggande av förslaget till ny

aktiebolagslag utgick från att sådana ändringar skulle komma till stånd och

träda i kraft samtidigt med nya aktiebolagslagen. Härefter anföres i promemorian

följande.

Spörsmålet om ändringar i banklagen har emellertid kommit i ett annat

läge sedan lagberedningen framlade sitt betänkande rörande ny aktiebolagslagstiftning.

År 1945 tillsattes nämligen en kommitté för utredning av vissa

frågor på kreditväsendets område, däribland rörande bankernas verksamhet

och organisation (1945 års bankkommitté). Denna utredning, vars arbete

lärer beräknas vara avslutat under 1947 eller 1948, har icke fått sig anförtrott

att ägna uppmärksamhet åt bolagsrättsliga eller andra legislativa spörsmål.

Det torde dock kunna tagas för givet, att utredningen kommer att leda till

att ändringar i banklagstiftningen bliva påkallade inom de närmaste åren.

På grund härav kunde det synas lämpligast att tills vidare låta anstå med vidtagande

även av sådana ändringar i banklagen som böra föranledas av nya

aktiebolagslagen.

I departementspromemorian åberopas vissa omständigheter som synas

tala för att man tillsvidare borde lämna banklagen helt oändrad. Det uttalas

sålunda, att på grund av den statliga tillsynen över bankerna det knappast

torde ur saklig synpunkt uppstå några olägenheter genom att banklagen avviker

från aktiebolagslagen. Då emellertid konsekvensen i lagstiftningen syntes

kräva, att på vissa punkter banklagen anpassades efter aktiebolagslagens nya

bestämmelser, bl. a. med hänsyn till tredje mans rättsställning (godtrosförvärv

av aktier, styrelsens behörighet), hade i upprättat förslag till lag angående

ändring i lagen om bankrörelse upptagits de bestämmelser i nya aktiebolagslagen,

vilka ansetts böra vinna tillämpning på bankaktiebolagen från och

med den dag, nya aktiebolagslagen träder i kraft, eller den 1 januari 1948.

Vid förslagets upprättande hade den vägledande tanken varit att i nuvarande

läge söka i möjligaste mån undvika ändringar.

Beträffande de i banklagen föreslagna nya bestämmelserna förtjänar särskilt

nämnas att viss komplettering förordas av de i samband med 1936 års

skuldebrevslagstiftning i banklagen (22a§) införda föreskrifterna rörande legitimation

vid förvärv av aktiebrev genom överfåtelse. De nuvarande föreskrifterna

innebära, att om den som har aktiebrev i sin besittning överlåter

aktiebrevet och besittningen övergår till förvärvaren, denne är skyddad av

god tro i fall överlåtaren var formellt legitimerad, d. v. s. kunde till stöd

för sin rätt åberopa lydelsen av sammanhängande, till honom fortgående

skriftliga överlåtelser, till viss man eller in blanco. Ett avbrott i överlåtelsekedjan

genom annat mellanliggande fång än skriftlig överlåtelse, främst arv,

testamente eller bodelning (familjerättsligt fång), medför emellertid att detta

fång måste särskilt styrkas. I syfte att befria aktieomsättningen från nödvändigheten

att låta ett aktiebrev åtföljas av handlingar innefattande bevis

om sådant fång ha enligt nya aktiebolagslagen reglerna om legitimation vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

19

förvärv genom överlåtelse utsträckts att omfatta jämväl familjerättsliga fång

(36 § 2 inom.). Vidare har, i anslutning härtill, nya aktiebolagslagen upptagit

föreskrift dels att familjerättsligt förvärv, som icke tidigare införts i aktieboken,

skall däri införas i samband med att senare förvärv införes (39 §

1 mom. tredje stycket) dels ock därom att familjerättsligt fång efter införingen

i aktieboken skall, då fråga är om styrelsens skyldighet att i aktieboken

införa förvärv på grund av skriftlig överlåtelse som skett efter införingen

av familjerättsligt fång, i legitimationsavseende äga samma verkan

som en skriftlig överlåtelse (39 § 2 mom. andra stycket).

Motsvarighet till aktiebolagslagens omförmälda nya bestämmelser ha i det

förevarande lagförslaget upptagits i 22 a §, såsom ett nytt fjärde stycke, samt

bland banklagens stadganden rörande aktiebok. En del andra övervägande

formella jämkningar ha förordats, varjämte föreskrifterna i sistnämnda ämne,

som nu återfinnas i 23 §, uppdelats på två paragrafer, 23 och 23 a §§.

Bland övriga i banklagen ifrågasatta ändringar må nämnas att efter förebild

av nya aktiebolagslagen 220 § i lagförslaget (23 b §) upptagits vissa bestämmelser

om aktier, som omfattas av testamentarisk nyttjande- och avkomsträtt

eller som tillkomma blivande ägare. De nuvarande föreskrifterna

om styrelse och firmateckning ha vidare undergått vissa jämkningar. Sålunda

föreslås ändring i reglerna om styrelsens beslutförhet och om verkan

av ställföreträdares överskridande av sin befogenhet vid företagande av rättshandling.

I en ny paragraf (74 a §) har införts aktiebolagslagens stadgande

om begränsning till fem år av giltigheten av fullmakt att företräda aktieägare

på bolagsstämma. Likvidationsreglerna ha kompletterats bl. a. med föreskrifter

om obligatorisk kontroll under likvidationen genom likvidationsrevisorer

och om likvidatorernas redovisning.

Pantlåneaktiebolag.

Aktiebolag, som ha till ändamål att driva pantlånerörelse men i vilkas

verksamhet bankrörelse icke ingår, lyda — som förut nämnts — under lagen

den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag som driva lånerörelse. Enligt denna

lag gälla vissa särskilda bestämmelser som avvika från den allmänna aktiebolagslagen.

Sålunda skall Kungl. Maj:ts stadfästelse sökas å bolagsordning

för ifrågavarande bolag. Kungl. Maj:t prövar bl. a. huruvida med avseende

på vidden och beskaffenheten av bolagets rörelse särskilda bestämmelser må

erfordras. A ändring i bolagsordning skall likaledes sökas Kungl. Maj:ts stadfästelse.

Vidare föreskrives att ansökning om bolagets registrering ej må

upptagas av registreringsmyndigheten, där ej Kungl. Maj:ts beslut om stadfästelse

å bolagsordningen ingives. Ej heller må ändring av bolagsordningen

registreras, med mindre den styrkes vara stadfäst av Kungl. Maj:t.

I departementspromemorian erinras om att socialstyrelsen den 8 mars

1943 framlagt förslag rörande åtgärder för borttagande eller minskande av

pantlånerörelsens sociala nackdelar, innefattande förslag till ny förordning

angående idkande av pantlånerörelse — avsedd att ersätla den nu gällande

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 22S.

förordningen av den 28 maj 1918 — att häri förordats bl. a. införande även

fortlöpande tillsyn över företag, som driva pantlåneverksamhet, samt en

begränsning av rätten för pantlåneaktiebolag att utdela å rörelsen uppkommen

vinst, men att socialstyrelsens förslag ej föranlett lagstiftningsåtgärd.

Vidare uttalas att avsikten torde vara att med pantlånerörelsen sammanhängande

spörsmål skola upptagas till behandling, så snart en inom handelsdepartementet

pågående utredning av frågan om revision av förordningen

angående handel med vissa begagnade föremål m. m. slutförts, samt

att, då en utredning rörande pantlånerörelsen knappast kunde antagas fullbordad

under 1947, det synts nödvändigt att till separat behandling upptaga

spörsmålet om pantlånebolagens inordnande under bestämmelserna i nya

aktiebolagslagen resp. vilka avvikelser från bestämmelserna som kunna erfordras

för sagda bolag.

Den undersökning i nyss berörda hänseenden, som departementspromemorian

innehåller, utmynnar i ett förslag till lag om aktiebolag som driva pantlånerörelse,

däri upptagits de stadganden som vid sidan av den allmänna

aktiebolagslagen ansetts påkallade för dessa bolag. Då, såsom tidigare nämnts,

anledning synes tala för att tillsvidare låta anstå med frågan om ändrad lagstiftning

för pantlånebolagen, skall någon närmare redogörelse icke lämnas

för lagförslaget. Detsamma innefattar endast i två avseenden en reglering för

pantlånebolagen utöver vad som följer av den allmänna lagen. Den ena sammanhänger

med nya aktiebolagslagens system för bolagsbildningen med en

förberedande granskning och godkännande genom registreringsmyndigheten

av handlingarna rörande bolagsbildningen, däribland förslag till bolagsordning,

(de s. k. stiftelsehandlingarna) och innebär att registreringsmyndigheten,

innan dess godkännande meddelas, skall med eget yttrande underställa förslaget

till bolagsordning Kungl. Maj:ts godkännande. Kungl. Maj:t skall härefter,

på i huvudsak samma sätt som för närvarande gäller enligt 1911 års lag,

pröva bolagsordningens överensstämmelse med lag och författning samt

huruvida därutöver med avseende å omfattningen och beskaffenheten av

bolagets verksamhet särskilda föreskrifter böra intagas i bolagsordningen.

Vid godkännande av förslag till bolagsordning skall Kungl. Maj:t äga föreskriva,

att bolaget ej utan särskilt medgivande av Kungl. Maj:t må driva

verksamheten längre än viss tid. I lagförslaget ha vidare upptagits föreskrifter

som i vissa situationer gör det möjligt för det allmänna att framtvinga

upplösning av pantlåneaktiebolag. De angivna stadgandena ansluta sig helt

till motsvarande bestämmelser i lagen om hypoteksaktiebolag (2 och 3 §§).

Frågan om tillämpningen å pantlåneaktiebolag av den nya aktiebolagslagens

konsolidering sregler behandlas utförligt i promemorian. Beträffande

nämnda regler må erinras, att årlig avsättning till reservfond med tio procent

av årsvinsten skall äga rum till dess reservfonden uppgår till tjugu procent

— för närvarande tio procent — av aktiekapitalet (71 §). Därjämte har

i nya lagen upptagits ett helt nytt stadgande av innebörd, att samma

årliga avsättning till reservfonden eller en skuldregleringsfond skall fortsätta

i bolag med viss relativt stark skuldsättning, nämligen i bolag vars skulder

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

enligt balansräkningen överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden och

skuldregleringsfonden (bolagets bundna kapital). För bolag med dylik skuldsättning

skall även gälla den begränsningen i rätten att utdela vinst, att utdelningen

icke får överstiga fem procent av bolagets behållna förmögenhet,

med mindre ett lika stort belopp som det vilket därutöver utdelas avsättes

till reservfonden eller skuldregleringsfonden (72 § 1 inom.). Vid beräkningen

av den skuldsumma, som skall jämföras med bolagets bundna kapital, skall

emellertid bortses från sådan skuldsättning som är tryggad genom vissa

värdesäkra tillgångar, främst gäld för vilken lämnats säkerhet av inteckning

i viss fast egendom upp till sextio procent av taxeringsvärdet (72 § 2 mom.).

I promemorian erinras om att i lagen den 14 juni 1946 om hypoteksaktiebolag

upptagits en dispensregel, enligt vilken Kungl. Maj:t äger medgiva sådana

bolag undantag, helt eller delvis, från aktiebolagslagens bestämmelser

om avsättning av medel i skuldregleringssyfte. Vidare uttalas att de skäl, som

ansetts tala för hypoteksbolagens fritagande från denna avsättningsplikt,

icke syntes kunna åberopas i fråga om pantlåneaktiebolagen. Därvid har

framhållits, att bolagsordningarna för dessa bolag — i motsats till vad som

plägade vara fallet i fråga om hypoteksbolagen — saknade bestämmelser rörande

begränsning av bolagens rätt att för verksamheten upplåna medel

ävensom att pantlånebolagens verksamhet icke vore jämförlig med hypoteksbolagens.

Tillika har åberopats att skyldigheten att ställa sig aktiebolagslagens

ifrågavarande regler till efterrättelse icke torde komma att över hövan betunga

pantlånebolagen. I lagförslaget hade förty icke upptagits någon föreskrift angående

undantag från samma regler. Ytterligare anföres i detta ämne:

Därest en utredning av spörsmål sammanhängande med pantlånerörelsen

skulle leda till införande av en fortlöpande ekonomisk kontroll över pantlånebolagen

och en begränsning av det enskilda vinstintresset i bolagen, torde

frågan om bolagens skyldighet att vara underkastade de nya konsolideringsreglerna

komma i ett nytt läge. I en sådan situation lärer en dispensregel,

såsom den för hypoteksbolagen godtagna, måhända vara pakallad och

detta främst ur den lånesökande allmänhetens intresse, enär uppsamlande

av ett stort eget kapital kan leda till viss fördyring av bolagens verksamhet.

.1 ärnvägsaktiebolag.

För järnvägsaktiebolag meddelas vissa speciella föreskrifter dels i lagen

den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag dels ock i lagen den 3

juli 1930 (nr 267) om bokföring vid enskild järnväg. I övrigt äro den allmänna

aktiebolagslagens bestämmelser tillämpliga på dessa bolag.

Enligt lagen den 22 juni 1911 (1 §) förstås med jämvägsaktiebolag sådant

bolag, som har till ändamål alt för allmän trafik bygga eller använda järnväg,

ävensom aktiebolag för förvärvande och förvaltande av aktier eller andra

andelar i bolag med nyss nämnt ändamål. De från den allmänna aktiebolagslagen

avvikande regler, som givas i sagda lag, återfinnas i lagens 3 7 §§.

Enligt 3 § skall Kungl. Majils stadfästelse sökas å bolagsordning för järnvägsaktiebolag.

Kungl. Maj:t prövar bolagsordningens överensstämmelse med

1911 års lag samt lag och författningar i övrigt så ock om eljest från del all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kanyl. Maj.ts proposition nr 22S.

mannas sida hinder mot meddelande av stadfästelse icke möter. Stadfästelse

skall sökas jämväl å ändring i bolagsordning. Först efter meddelad stadfästelse

kan registrering ske av bolaget resp. av ändring i bolagsordningen

(4 §). 1 5 § uppställes krav å att styrelseledamöter m. fl. skola vara här i riket

bosatta svenska medborgare. Vissa restriktioner i avseende å rätten att utdela

vinst stadgas i 6 §. Slutligen innehåller 7 § bl. a. en regel om redovisning

i visst fall av tillgångar avsedda till stadigvarande bruk för bolaget.

Lagen om bokföring vid enskild järnväg, varunder icke falla aktiebolag för

förvärvande och förvaltande av aktier eller andra andelar i bolag med ändamål

att för allmän trafik bygga eller använda järnväg, innefattar bestämmelser

som i olika avseenden innebära tillägg till eller avvikelser från de

för näringsidkare i allmänhet och aktiebolag särskilt gällande lagstadgandena

rörande bokföring och redovisning. Den motiverades på sin tid med att det

för det allmänna vore en angelägenhet av stor vikt att få säkra och jämförbara

uppgifter om de enskilda järnvägsföretagens ekonomiska ställning särskilt

med hänsyn till bedömandet av taxefrågor och om företagens möjlighet

att fullgöra de med erhållande av statsunderstöd förknippade skyldigheterna.

Det kan i detta sammanhang erinras, att över enskilda järnvägar utövas

viss statlig kontroll enligt kungl. kungörelsen den 8 april 1938 (nr 152). Denna

kontroll är av övervägande teknisk art.

I departementspromemorian uttalas, att när det gäller att undersöka i vad

mån järnvägsbolagen böra vara underkastade den nya aktiebolagslagens föreskrifter

eller i vad mån avvikelser därifrån äro påkallade, man icke gärna

kan underlåta att fästa avseende vid det jämlikt statsmakternas år 1939 fattade

beslut pågående förstatligandet av enskilda järnvägsföretag. Härom anföres

i promemorian:

Vid 1937 års utgång funnos 275 koncessioner för järnvägstrafik, sammanförda

i 98 järnvägsbolag. Vid 1945 års utgång uppgingo antalet ännu bestående

järnvägsbolag till omkring 50. Det torde kunna antagas, att av dessa

bolag ett ytterligare antal under de närmaste åren blir föremål för förstatligande.

En nybildning av enskilda järnvägsbolag lärer väl icke vara att

vänta. En successiv minskning av de enskilda järnvägsbolagen kommer sålunda

med sannolikhet att inträda. Däremot kan åtminstone ej för närvarande

antagas att denna bolagsart kommer att helt försvinna, enär tidigare

utredningar och beslut rörande järnvägsförstatligandet utgått från att vissa

enskilda järnvägar av mindre vikt för det allmänna fortfarande skulle bestå

i sin nuvarande form.

Med hänsyn till den omdaning som pågår beträffande de enskilda järnvägsföretagen

lärer det vara angeläget att undvika sådana ändringar i de nu

för järnvägsaktiebolagen gällande reglerna, som icke kunna anses absolut

nödvändiga. I synnerhet torde detta gälla bokföringen och redovisningen

inom järnvägsaktiebolagen, på vilka områden införandet av nya principer

synes vara ägnat att vålla svårigheter av skilda slag. Det är just i dessa ämnen

som den nya aktiebolagslagen innehåller avsevärda nyheter i jämförelse

med den ännu gällande allmänna aktiebolagslagstiftningen, genom utvidgade

och detaljerade regler i fråga om värderingen av tillgångar, årsredovisningen

m. m. (100 o. följ. §§). Redan den nuvarande avfattningen av 2 § i 1911

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

23

års lag torde emellertid leda till det i förevarande hänseende önskvärda resultatet,

enär nämnda stadgande innebär att den allmänna aktiebolagslagstiftningen

icke skall komma till tillämpning å järnvägsaktiebolagen, såvitt särskilda

föreskrifter givas i 1911 års lag eller 1930 års järnvägsbokföringslag.

Och i sistnämnda lag 2 § stadgas vidare, att beträffande sättet för bokföringen

bos järnvägsförvaltning föreskrifterna i bokföringslagen och den allmänna

aktiebolagslagen skola gälla allenast i den mån avvikande bestämmelser

ej givas i 1930 års lag.

Bland andra betydelsefulla nyheter i nya aktiebolagslagen nämnes i departementspromemorian,

att registreringsmyndigheten skall verkställa en förberedande

granskning av stiftelsehandlingarna, däribland förslag till bolagsordning,

innan beslut fattas om bolagsordningens antagande och bolagets

bildande, samt att kraven på avsättning till fonder skärpts, i synnerhet genom

föreskrifterna om avsättning av medel till s. k. skuldregleringsfond. Vissa

avvikelser härutinnan syntes böra ske för järnvägsaktiebolagens vidkommande

och hade upptagits i ett vid promemorian fogat förslag till lag om

ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 om järnvägsaktiebolag.

I övrigt ansågs, att nya aktiebolagslagen icke påkallade några specialbestämmelser

i 1911 års lag och att ej heller ändring krävdes av 1930 års lag om

bokföring vid enskild järnväg.

Den föreslagna ändringen av 3 § i 1911 års järnvägsbolagslag hänför sig

till nya aktiebolagslagens system med en förberedande granskning genom

registreringsmyndigheten av vissa handlingar som upprättas vid bolagsbildningen.

I paragrafen stadgas sålunda, att om för registrering av järnvägsaktiebolag

ansökan göres om godkännande av stiftelsehandlingar efter vad

i lagen om aktiebolag är stadgat, och registreringsmyndigheten finner hinder

icke möta mot godkännande av handlingarna, myndigheten skall med eget

yttrande underställa Kungl. Maj:t förslaget till bolagsordning. Kungl. Maj:t

skall pröva bolagsordningens överensstämmelse med lag och författning

så ock om eljest från det allmännas sida hinder icke föreligger mot godkännande

av förslaget till bolagsordning (första stycket). Vidare stadgas, att i

bolagsordning, som godkänts av Kungl. Maj:t, ändring ej må vidtagas utan

att Kungl. Maj:ts godkännande erhållits (andra stycket).

Med den avfattning 1911 års lag 3 § erhållit blir föreskriften i lagens 4 §

rörande registrering av järnvägsaktiebolag obehövlig. Under 4 § av lagförslaget

har upptagits en bestämmelse — överensstämmande med vad som

gäller för hypoteksaktiebolag enligt 4 § lagen om dessa bolag den 14 juni

1946 — av innebörd att Kungl. Maj:t äger medgiva järnvägsaktiebolag undantag,

helt eller delvis, från nya aktiebolagslagens stadganden i 72 § rörande

avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte.

Beträffande innebörden av aktiebolagslagens föreskrifter i nyssnämnda

avseende hänvisas till vad förut anförts härom. Frågan om tillämpningen

av dessa föreskrifter å särskilda slag av aktiebolag uppmärksammades redan

i samband med den nya lagens tillkomst. I departementspromemorian påpekas,

att reglernas inverkan pä järnvägsaktieholagen sålunda berördes i det

yttrande, som av Svenska järnvägsföreningen avgavs över lagberedningens

förslag till ny aktiebolagslag. Däri anfördes hl. a. följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Enligt lagen om bokföring vid enskild järnväg och kungörelsen med till - lämpningsföreskrifter i anslutning till denna lag regleras i detalj järnvägsbolags

bokföring, avskrivningsskyldighet och därmed sammanhängande

fondbildning. Därjämte stadgas i 6 § lagen om järnvägsakliebolag j-estriktioner

med avseende å rätten att utdela vinst. Dessa bestämmelser tjäna bl. a.

de syften, som ligga till grund för bestämmelserna om skuldregleringsfond.

Därjämte syfta bestämmelserna om avsättningar till förnyelsefond jämväl

att åstadkomma vårdande av järnvägsegendomen. Med hänsyn till den detaljerade

reglering av järnvägsbolags bokföring och fondbildning samt den

nyssnämnda restriktionen i rättigheten att disponera över vinst, som statsmakterna

genomfört med avseende å järnvägsaktiebolag, synes intet skäl

föreligga att å dessa bolag tillämpa bestämmelserna om skuldregleringsfond.

En tillämpning av bestämmelserna skulle för järnvägsbolagen bliva synnerligen

betungande eller rent av medföra orimliga konsekvenser.

Järnvägsföreningen hemställde på anförda grunder att järnvägsaktiebolagen

icke skulle vara underkastade den allmänna aktiebolagslagens bestämmelser

om skuldregleringsfond. Detta yrkande innefattade ej att vinstutdelningsbegränsningsregeln

i nya lagen 72 § 1 mom. andra stycket icke skulle

vinna tillämpning å järnvägsaktiebolag utan endast att vid prövning av utdelningsrätten

jämförelse skulle ske mellan summan av aktiekapitalet och reservfonden,

å ena, samt bolagets skulder, å andra sidan. Vid utdelning utöver

fem procent av bolagets behållna förmögenhet skulle avsättning i förekommande

fall ske till reservfonden. I andra hand yrkade järnvägsföreningen att

gäld mot säkerhet av järnvägsinteckning icke skulle — på samma sätt som

gäld mot säkerhet av fastighetsinteckning av viss beskaffenhet — tagas i beräkning

vid tillämpning av reglerna om avsättning till skuldregleringsfond.

I departementspromemorian yttras i förevarande ämne vidare:

Vad järnvägsföreningen anfört lärer klart giva vid handen, att nyssnämnda

regler i varje fall ej oförändrade kunna tillämpas på järnvägsbolagen. Ett

undantag bör förty stadgas i järnvägsbolagslagen och valet står mellan att

antingen helt utesluta reglernas tillämpning på dessa bolag eller införa en

dispensmöjlighet. Att stadga undantag för järnvägsintecknad gäld — helt

eller till viss del av den intecknade egendomens värde — torde stöta på vissa

praktiska svårigheter. Att helt utesluta tillämpning å järnvägsbolagen av aktiebolagslagens

bestämmelser om fondering av medel i skuldregleringssyfte

torde knappast vara önskvärt eller behövligt — exempelvis i järnvägsaktiebolag,

som icke självt driver järn vägsrörelsen (jfr 1911 års lag 1 §), torde

bestämmelserna i allmänhet böra lända till efterrättelse. Och den i skuldregleringssyfte

givna regeln om viss begränsning av rätten att utdela vinst

torde, på sätt järnvägsföreningen framhålit, böra i princip vinna tillämpning

å järnvägsaktiebolag. En dispensregel synes förty vara att förorda och medgiver

ett hänsynstagande till inom bolagen föreliggande speciella förhållanden.

Aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse.

Enligt lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse och

fondbörsverksamhet fordras särskilt tillstånd för att driva fondkommissionsrörelse,

varmed förstås yrkesmässigt idkad verksamhet som avser köp och

försäljning i kommission av aktier och andra delaktighetsbevis i bolag samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 228.

25

obligationer (fondpapper). Sådant tillstånd meddelas i fråga om bankaktiebolag

av Kungl. Maj:t och eljest av den för riket gemensamma myndighet,

som enligt lagen skall utöva tillsyn över fondhandeln och fondbörsverksamheten,

d. v. s. bank- och fondinspektionen (2 §). Tillsynsmyndigheten har

att övervaka, att fondkommissionär efterlever bestämmelserna i 1919 års lag

(22 §). Fondkommissionär åligger bl. a. att hålla tillgångar och räkenskapshandlingar

tillgängliga för granskning av tillsynsmyndigheten, att meddela

denna äskade upplysningar, att ställa sig till efterrättelse av myndigheten

beträffande bokföringen meddelade föreskrifter, som funnits nödiga för myndighetens

granskningsuppgift, samt att årligen till tillsynsmyndigheten insända

redovisningshandlingar (24 §).

Fondkommissionsrörelse utövades vid 1946 års ingång av 37 fondkommissionärer,

därav 19 bankaktiebolag, 7 aktiebolag, 1 kommanditbolag samt 10

enskilda personer och andra handelsbolag än kommanditbolag.

I departementspromemorian framhålles, att spörsmålet, huruvida nya aktiebolagslagens

bestämmelser borde i allo vinna tillämpning på aktiebolag

som driva fondkommissionsrörelse, var föremål för uppmärksamhet vid tillkomsten

av den nya lagen. Frågan gällde främst de sju aktiebolag, som icke

äro bankaktiebolag, enär bankaktiebolagen ej äro underkastade den allmänna

aktiebolagslagstiftningen. Det var endast i ett hänseende som undantag från

aktiebolagslagens regler ansågs påkallat, nämligen i fråga om den nyinförda

skyldigheten att verkställa avsättning av medel till skuldregleringsfond. Beträffande

innebörden av aktiebolagslagens bestämmelser i detta ämne hänvisas

till vad förut anförts.

Tillika erinras i promemorian att förevarande spörsmål berördes i några

yttranden över lagberedningens förslag till ny aktiebolagslag. Härom anföres

följande.

Svenska fondhandlareföreningens styrelse framhöll, att enligt praxis bankoch

fondinspektionen medgåve att fondkommissionärs skulder finge uppgå

till fem gånger det egna kapitalet. Reglerna i aktiebolagslagen 72 § skulle

leda till en avsevärd skärpning av denna praxis, vilken befunnits fullt tillfredsställande.

Därtill konune, att de fondkommissionärer som vore aktiebolag

skulle bli avsevärt strängare behandlade än såväl bankaktiebolagen

som de fondkommissionärer som icke äro aktiebolag. Med hänsyn till den

kontroll som av inspektionen utövades över fondkommissionärerna syntes

ej heller ifrågavarande bestämmelser erforderliga och det hemställdes, att desamma

icke skulle gälla aktiebolag, som erhållit vederbörligt tillstånd att idka

fondkommissionsrörelse. Styrelsen för Stockholms fondbörs uttalade, att den

funne den av svenska fondhandlareföreningen gjorda hemställan beaktans
Bank-

och fondinspektionen framhöll, att ett tillämpande av aktiebolagslagens

ifrågavarande regler otvivelaktigt skulle medföra svårigheter för aktiebolag,

som bedriver fondkommissionsrörelse. Inspektionen anförde ytterligare

: Ått en så hög skuldsättning för fondkommissionärer som fem gånger

det egna kapitalet kunnat av inspektionen anses försvarlig, beror på de speciella

förhållandena inom denna bransch. Sedan gammalt har det nämligen

varit brukligt, att fondkommissionärer belåna fondpapper åt sina kunder.

Kapitalet härför förskaffar sig fondkommissionären huvudsakligen genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

rebelåning hos banker eller andra kreditgivare. Då inspektionen tillser, att belåningen

i regel icke sker till högre kurser än de av bankerna tillämpade, har

inspektionen ansett, att fordringarna på fondkommissionärens eget kapital

i förhållande till skuldsättningen kunnat sätlas förhållandevis lågt.

Sedan i promemorian påpekats alt, enligt uttalande av vederbörande departementschef

i propositionen med förslag till ny aktiebolagslag, de undantagsbestämmelser

som föranleddes av de framställda anmärkningarna lämpligen

borde erhålla plats i lagen om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet,

uttalas vidare i promemorian:

Ett undantag i någon form från aktiebolagslagens bestämmelser om avsättning

av medel i skuldregleringssyfte lärer vara påkallat för aktiebolag

som driva fondkommissionsrörelse. Frågan synes endast gälla huruvida ett

mer eller mindre långt gående avsteg från bestämmelserna bör direkt lagfästas

eller om, pa sätt skett i fråga om hypoteksaktiebolagen, en dispensregel

är att lörorda. För en regel, som helt generellt undantoge fondkommissionsbolagen

från bestämmelserna om skuldregleringsfond, synes kunna åberopas

att för bankerna icke lärer böra uppställas motsvarighet till samma bestämmelser

och vidare att bolagen stå under statlig tillsyn. Mot ett sådant förfaringssätt

torde emellertid tala principiella skäl. Vid en undersökning av de

ifrågavarande sju bolagens omslutning finner man för övrigt att i några

fall aktiebolagslagens bestämmelser icke skulle medföra någon ökad fonderingsplikt.

På grund härav synes en generell undantagsbestämmelse icke vara att förorda.

Fn annan utväg vore att upptaga ett stadgande, som anknöte till det

för ifrågavarande bolag så att säga normala sättet att anskaffa medel till

verksamheten, d. v. s. genom belåning av fondpapper (aktier och andra delaktighetsbevis

i bolag samt obligationer). Ett sådant stadgande kunde, i viss

analogi med föreskrifterna i aktiebolagslagen 72 § 2 mom., gå ut på att

vid tillämpning av aktiebolagslagens regler om avsättning i skuldregleringssyfte

bland bolagets skulder ej skall inräknas gäld, för vilken bolaget lämnat

säkerhet av fondpapper, intill viss del (exempelvis hälften) av fondpapperens

marknadsvärde (börsnoterat värde resp. värde fastställt av taxeringsmyndigheterna)

balansdagen. Att lagfästa en dylik princip torde dock vara

förenat med risker: tillsynsmyndigheten bleve starkt bunden vid sin kontroll

av bolagen.

Det sagda synes tala för att mest ändamålsenligt är att för de ifrågavarande

bolagen införa en möjlighet till dispens, helt eller delvis, från aktiebolagslagens

regler om avsättning av medel till skuldregleringsfond. Med hänsyn

till att bolagen sta under tillsyn av bank- och fondinspektionen torde på

denna myndighet lämpligen böra ankomma att meddela dispens.

Under åberopande av det anförda föreslås att, jämlikt upprättat förslag till

lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet, till nämnda paragraf göres ett tillägg av

innehåll alt tillsynsmyndigheten, i samband med meddelande av tillstånd för

aktiebolag att driva fondkommissionsrörelse eller sedermera, äger medgiva

bolaget undantag, helt eller delvis, från skyldigheten att verkställa avsättning

av vinstmedel med hänsyn till förhållandet mellan bolagets skulder

och summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

27

Aktiebolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen.

I förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker

finnas bestämmelser rörande vissa slag av aktiebolag (partihandelsbolag,

systembolag, restaurangbolag). Vad systembolagen angår givas särskilda

föreskrifter rörande bolagens bildande. När, enligt bestämmelse i

1910 års aktiebolagslag, stiftelseurkunden ingives till länsstyrelsen, skall vid

densamma vara fogat förslag till bolagsordning som underställes länsstyrelsen

för godkännande; vid ansökningen om registrering av systembolag

skall fogas bevis om länsstyrelsens godkännande (6 kap. 5 §). Jämväl andra

bolagsrättsliga särbestämmelser uppställas för systembolagen, exempelvis

rörande stiftare av och aktieägare i sådant bolag, utseendet av styrelse samt

dispositionen över årsvinsten (6 kap. 3, 4 och 6 §§).

Även för restaurangbolagen gälla vissa speciella regler, såsom att staten

skall ha beretts övervägande inflytande å bolagets ledning och att bolaget

skall vara underkastat statlig kontroll ävensom i fråga om dispositionen

över årsvinsten (6 kap. 16 och 19 §§ i lagrummens lydelse enligt lag den

18 maj 1945). Liknande regler uppställas för partihandelsbolag (2 kap. 2

och 3 §§).

Under förarbetena till nya aktiebolagslagen uppmärksammades att lagens

system med en förberedande granskning genom registreringsmyndigheten

av de s. k. stiftelsehandlingarna, innan beslut fattats om bolagets bildande,

påkallade speciella föreskrifter för bl. a. systembolagen vilkas bolagsordningar

skola godkännas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens godkännande ansågs

skola föregå registreringsmyndighetens godkännande av stiftelsehandlingama

och nödiga bestämmelser härom borde lämnas i speciallagstiftningen.

Vid tillkomsten av aktiebolagslagen berördes vidare frågan om tillämpningen

av den nya lagens bestämmelser om avsättning av vinstmedel till

s. k. skuldregleringsfond (72 §), vilka bestämmelser syfta till att bolagets

främmande (upplånade) kapital principiellt icke bör överstiga bolagets eget

hos bolaget bundna kapital (aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond).

Lagberedningen uttalade i motiven till nya aktiebolagslagen att dessa bestämmelser

icke borde bliva tillämpliga å systembolagen med hänsyn till arten

av den kredittagning som äger rum på grund av bolagens rörelse. I

I departementspromemorian har till undersökning upptagits frågan, vilka

avvikelser från den nya aktiebolagslagstiftningen, som kunna vara erforderliga

beträffande bolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen. Därvid

har först behandlats spörsmålet om skyldighet att avsätta vinstmedel

till skuldregleringsfond, vilket har en mera allmän räckvidd för de förevarande

bolagen. I delta ämne anföres till en början beträffande systembolagen

följande.

Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen är partihandeln med rusdrycker

samt utminuteringen anförtrodd åt särskilda organ, ett partihandelsbolag

för hela riket (Aktiebolaget Vin- & spritcentralen) samt systembolagen

(för närvarande omkring 40). De driva rörelsen för det allmännas räkning

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

och det allmänna har avgörande inflytande på ledningen och verksamheten.

Försäljningsorganen — systembolagen — stå under kontroll av central statlig

myndighet, kontrollstyrelsen.

Systembolagen äro regelmässigt bildade på grundval av ett ringa eget kapital.

Aktiekapitalet plägar utgöra 10 000 kronor och reservfonden har uppbringats

till den i 1910 års aktiebolagslag stadgade storleken — tio procent

"7“ därav. Det egna kapitalet är endast en bråkdel av omslutningen. Bolagen

ligga med störa lager av varor och häfta i skuld för avsevärda belopp till

Aktiebolaget Vin- & spritcentralen. Enligt detta bolags balansräkning per den

dl december 1945 ägde sålunda bolaget fordran hos systembolagen å nära

42 milj. kr.

Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen 6 kap. 6 § må av systembolags

utdelningsbara årsvinst till aktieägare utdelas högst fem procent. I den mån

årsvinsten icke skall användas till avsättning till reservfonden eller till avsättning

till andra fonder eller avskrivningar, vilket skall ske i enlighet med

kontrollstyrelsens föreskrifter, eller till utdelning åt aktieägarna, skall vinsten

tillkomma statsverket.

Med hänsyn till det anförda förordas i promemorian, att nya aktiebolagslagens

regler om avsättning av medel till skuldregleringsfond icke skola tilllämpas

å systembolagen och att stadgande härom bör inflyta i rusdrycksförsäljningsförordningen.

Däremot torde anledning saknas — uttalas vidare

i promemorian — att ej å systembolagen tillämpa den nya lagens ökade krav

på avsättning av medel till reservfonden, nämligen att fonden skall uppbringas

till tjugu procent av aktiekapitalet (71 §).

I promemorian förordas, att undantag från skyldigheten att avsätta medel

till skuldregleringsfond bör uppställas jämväl för övriga i rusdrycksförsäljningsförordningen

särskilt omförmälta bolag. Härom yttras:

Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen må partihandelsbolag ej bereda

aktieägare vinning utöver skälig ränta å de av honom tillskjutna kontanta

medel. Av årsvinsten må enligt Kungl. Maj:ts medgivande viss del användas

till avskrivningar och avsättning till fonder. Återstoden skall, sedan utdelning

till aktieägarna ägt rum, inlevereras till statsverket. Aktiebolaget Vin- &

spritcentralen har ett aktiekapital å 15 milj. kr., därav 14,6 milj. kr. i preferensaktier.

Enligt balansräkningen per den 31 december 1945 ägde bolaget

vidare reservfond å 20 milj. kr., vinst- och prisregleringsfond å 10 milj. kr.

samt dispositionsfond å 6 milj. kr. Bolagets verkliga skulder utgjorde cirka

43 milj. kr. därav till statskontoret omkring 27 milj. kr.: omslutningen var

cirka 127 milj. kr. En tillämpning å bolaget av aktiebolagslagens regler om avsättning

av medel i skuldregleringssyfte torde sålunda icke för närvarande

vålla bolaget nämnvärda olägenheter — det skulle endast nödga bolaget att

till reservfonden eller till en skuldregleringsfond från någon av de andra

fonderna överföra omkring 8 milj. kr. I likhet med vad förut sagts rörande

systembolagen synas emellertid de för partihandelsbolags verksamhet i

1937 års förordning fastslagna principerna tala för att även sådant bolag

befrias från skyldighet att avsätta medel till skuldregleringsfond.

Med restaurangbolag förstås enligt rusdrycksförsäljningsförordningen 3

kap. 15 § andra stycket aktiebolag som av Kungl. Maj:t godkänts för bedrivande

av restaurangrörelse av visst slag. Jämlikt de vid 1945 års riksdag

beslutade ändringar i förordningen har den av de förutvarande fem allmänna

restaurangbolagen under kontrollstyrelsens överinseende bedrivna verksamheten

överflyttats på en från kontrollstyrelsen helt fristående aktiebolags
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kanot. Maj:ts proposition nr 228.

organisation, bestående av ett centralbolag med de tidigare restaurangbolagen

såsom dotterbolag. I rusdrycksförsäljningsförordningen stadgas numera,

att såsom restaurangbolag må godkännas endast sådant bolag, som

genom bestämmelse i bolagsordningen eller på annat betryggande satt berett

staten övervägande inflytande å bolagets ledning och som förbundit sig

att driva sin restaurangrörelse genom dotterbolag; restaurangbolaget skall

därutöver vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll

från statens sida som Kungl. Maj:t prövar nödig (6 kap. 16 §). Särskilda

inskränkningar föreskrivas i rätten att äga aktier i saväl restauiangbolaget

som dess ifrågavarande dotterbolag (6 kap. 17 §). Restaurangbolaget

eller dotterbolagen må ej i någon form bereda aktieägare ekonomisk fördel

utöver utdelning å aktie (6 kap. 18 §). I den mån årsvinsten i restaurangbolag

icke åtgår till avskrivningar, avsättning till fonder e. d. eller till utdelning

åt aktieägare, skall den tillkomma statsverket (6 kap. 19 §).

I bolagsordningen för det år 1945 bildade Sveriges centrala restaurangaktiebolag

har utdelningen till aktieägare begränsats till fem procent. För

de fem dotterbolagen ha antagits nya bolagsordningar. Enligt dessa variera

bolagens aktiekapital (maximikapital) mellan 750 000 kr. och 6 milj. kr ,

därav övervägande delen utgöres av preferensaktiekapital och en mindre del

(20 000 kr.) av stamaktiekapital. Preferensaktierna i dotterbolagen ägas^ av

det centrala restaurangbolaget och det är förutsatt alt dotterbolagens aisvinster

i huvudsak skall utdelas till moderbolaget. Utdelningen å stamaktierna

är maximerad till fem procent.

Spörsmålet om tillämpningen av skyldigheten att verkställa avsattnmg

av medel till skuldregleringsfond å restaurangbolag, som avses i 1937 ars

förordning, lärer böra besvaras på samma sätt som för system- och partihandelsbolag,

d. v. s. denna skyldighet bör icke åvila restaurangbolag. Mera

tvivelaktigt synes vara om detsamma bör gälla de dotterbolag till restaurangbolag

som åsyftas i förordningen. Såsom dotterbolagen,° enligt vad förut

nämnts, äro uppbyggda torde desamma närmast framstå som delar i en

gemensam organisation. De bli i hög grad beroende av moderbolaget. Detta

skall tillgodoföras deras vinst och lärer komma att svara för eventuella förluster.

Övervägande skäl synas tala för att i förevarande avseende jämställa

dotterbolagen med moderbolaget.

I överensstämmelse med det anförda har i upprättat förslag till förordning

om ändring i förordningen angående försäljning av rusdrycker bland de för

bolagen å skilda ställen givna föreskrifterna rörande vinstutdelning, fondavsättning

m. m. (2 kap. 3 § samt 6 kap. 6 och 19 §§) införts tillägg av innehåll,

att vad i aktiebolagslagen stadgas rörande avsättning av vinstmedel

skall gälla endast såvitt angår avsättning till reservfond enligt 71 §.

Ifrågavarande författningsförslag upptager även vissa ändringar av förordningens

bestämmelser i 6 kap. 5 $ rörande bildande av systembolag. Föi

närvarande gäller såsom förut sagts, att när, enligt 1910 års aktiebolagslag,

stiftelseurkunden ingives till länsstyrelsen, vid densamma skall vara fogat

förslag till bolagsordning som underställes länsstyrelsen tör godkännande

(nämnda paragraf första stycket). Vid ansökningen om systembolags registrering

skall finnas fogat bevis om länsstyrelsens godkännande av bolagsordningen

samt förteckning över dem som erhållit länsstyrelsens tillstånd att

vara aktieägare (tredje stycket). Med hänsyn till den i nya aktiebolagslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

införda ordningen med förberedande granskning och godkännande genom

registreringsmyndigheten av stiftelseurkunden, förslag till bolagsordning och

andra stiftelsehandlingar ha omförmälta stadganden föreslagits skola ersättas

med dels föreskrift, att om för registrering av systembolag ansökan

göres om godkännande av stiftelsehandlingar och registreringsmyndigheten

finner hinder icke möta mot godkännande av handlingarna, den skall med

eget yttrande underställa förslaget till bolagsordning länsstyrelsens prövning

i5 § första stycket), dels ock bestämmelse att vid ansökning om bolagets registrering

skall finnas fogad förteckning över dem som erhållit länsstyrelsens

tillstånd att vara aktieägare (5 § andra stycket).

Rusdrycksförsäljningsförordningen innehåller i 6 kap. 5 § ytterligare en del

speciella föreskrifter i fråga om systembolags bildande. Enligt departements

promemorian ha de ansetts kunna uteslutas såsom obehövliga. Så är till en

början fallet med stadgandet i paragrafens nuvarande andra stycke, att om

ej å konstituerande bolagsstämman förslaget till bolagsordning antages utan

ändring, frågan om bolagets bildande är förfallen. Härom yttras i promemorian:
Aktiebolagslagen

innehåller i 23 § bestämmelser om beslut å konstituerande

stämma dels om bolagsordningens antagande dels ock huruvida bolaget skall

komma till stånd. Paragrafens 2 mom. förutsätter att ändringar i förslaget

till bolagsordning kunna beslutas i den ordning som gäller för beslut om bolagsordningsändring

efter bolagets registrering. Rusdrycksförsäljningsförordningen

stadgar i 7 § andra stycket att ändring av bolagsordningen må beslutas

av bolagsstämman i den ordning som är föreskriven i aktiebolagslagen

men för att bliva gällande skall godkännas av länsstyrelsen; ändringen får ej

registreras, med mindre sådant godkännande föreligger. Enligt aktiebolagslagen

192 § 1 mom. skall registrering av bolag vägras bl. a. om hinder mot

registrering möter på grund av föreskrifter i lag eller författning. Med hänsyn

till de nämnda bestämmelserna har föreskriften i rusdrycksförsäljningsförordningen

6 kap. 5 § andra stycket ansetts kunna utgå.

De övriga bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen 6 kap. 5 §,

som ansetts kunna utgå, äro stadgandena i tredje och fjärde styckena att

registreringsansökan må göras av den ledamot av styrelsen som enligt 4 §

utses av bolagsstämman, att i avseende å detta ärende vad i aktiebolagslagen

äi stadgat om styrelsen och styrelseledamöterna skall gälla den av stämman

valda ledamoten samt att, sedan övriga styrelseledamöter och suppleanter utsetts

(av kontrollstyrelsen, länsstyrelsen och landstinget) samt beslut fattats

rörande befogenheten att teckna bolagets firma, styrelsen härom ofördröjligen

skall göra anmälan för registrering. 1 promemorian anföres härom:

Det angivna förfaringssättet har motiverats med att ansökan om bolags registrering

enligt aktiebolagslagen skall göras av bolagets styrelse och innehålla

bl. a. uppgifter om styrelseledamöter och firmatecknare (nya lagen 32 §)

men att, sedan bolagsbildningen fortskridit så långt att sådan ansökan kan

göras, vissa svårigheter kunna uppstå, därest de olika myndigheter och korporationer,

som skola utse styrelseledamöter i systembolaget, av någon anledning

ännu icke gjort detta.

Nya aktiebolagslagen stadgar, att ansökan om bolags registrering skall ske

senast sex månader efter utgången av den tid inom vilken konstituerande stäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

31

ma skall hållas enligt teckningslistan (32 §) samt att, om så ej sker, registreringsmyndigheten

skall till det stiftarombud, som enligt aktiebolagslagen

(14 §) skall finnas i varje bolag, ofördröjligen rikta anmaning att låta vidtaga

åtgärder för registrerings vinnande. Sökes ej registrering inom tre månader

därefter, skall myndigheten förklara frågan om bolagets registrering förfallen

(191 §). Trots aktiebolagslagens sistberörda bestämmelser synas de i

rusdrycksförsäljningsförordningen givna speciella föreskrifterna beträffande

systembolags registrering knappast fylla ett praktiskt behov. De ha därför

icke bibehållits i förslaget.

I departementspromemorian framhålles slutligen följande.

Bolagsrättsliga bestämmelser utöver de förut behandlade finnas på några

ställen i rusdrycksförsäljningsförordningen men de torde ej tarva någon ändring

i anledning av nya aktiebolagslagen. Anmärkas må att stadgandet i 1

kap. 5 § 1 mom. att omyndig ej må vara styrelseledamot i bolag, varom förmäles

i förordningen, blir obehövligt på grund av den allmänna kvalifikationsregeln

i aktiebolagslagen 79 §, men då hänvisning till stadgandet sker i

fråga om vissa andra personer (föreståndare m. fl.; jfr 5 § 3 och 4 mom. samt

3 kap. 20 §) har detsamma ansetts kunna kvarstå oförändrat.

Bland nyheter i aktiebolagslagen, som icke berörts i det föregående, må

nämnas de utvidgade reglerna beträffande värdering av tillgångar och årsredovisning

(98 o. följ. §§) ävensom revisionen (105 o. följ. §§) och vidare de

nya föreskrifterna rörande moder- och dotterbolag (koncernbolag), särskilt

koncernredovisningen (104 §). Någon anledning att dessa bestämmelser icke

skulle gälla för de bolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen lärer

icke föreligga.

Kontrollstyrelsen har utfärdat vissa cirkulär med anvisningar rörande ifrågavarande

bolags bokföring och förvaltning samt revisionen inom desamma

Det bör beaktas, huruvida dessa anvisningar böra omarbetas i anledning

av den nya aktiebolagslagen. Vidare bör uppmärksammas, huruvida bolagsordningarna

behöva undergå jämkning för vinnande av överensstämmelse med

sagda lag.

Övriga frågor.

Som tidigare nämnts föranleder den nya aktiebolagslagstiftningen att ändring

bör ske, förutom i lagstiftningen för vissa speciella slag av bolag, jämväl

i vissa andra författningar; även en del andra spörsmål böra uppmärksammas

i samband med nya aktiebolagslagens ikraftträdande. I den mån

förslag, som i dessa hänseenden framställas i departementspromemorian,

äro av den natur, att de för sitt genomförande icke kräva riksdagens medverkan,

lärer jag sakna anledning att nu redogöra för desamma. Nämnas må

dock att enligt promemorian föreslås, att Kungl. Maj:t, med stöd av bemyndigande

i aktiebolagslagen 72 § 2 mom. a), meddelar förordnande, varigenom

i samma lagrum stadgade undantag från bestämmelserna om avsättning av

vinstmedel med hänsyn till bolagets skuldsättning utvidgas att omfatta gäld

som tryggats genom inteckning inom sextio procent av taxeringsvärdet för

fastighet därå finnes elektriskt kraftverk av viss större kapacitet.

Promemorian berör vidare frågan om ändringar i stämpelförordningen

och vissa skattespörsmål. Dessa frågor torde komma att upptagas i annat

sammanhang.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Beträffande två i promemorian behandlade frågor kräves att ett ställningstagande

nu sker. Den första rör frågan, huruvida nya aktiebolagslagens bestämmelser

angående fusion av aktiebolag bör föranleda ändring av gällande

regler angående inskränkning i bolags rätt att förvärva fast egendom, nämligen

i den riktningen att aktiebolag, som genom fusion övertager ett annat

aktiebolag, vilket äger fast egendom, icke skulle behöva utverka nytt tillstånd

till förvärvet av den fasta egendomen. Det må först erinras därom, att

enligt nya aktiebolagslagen fusion kan ske antingen genom att ett dotterbolag,

vars samtliga aktier ägas av moderbolaget, sålunda uppgår i moderbolaget

att dotterbolaget utan likvidation upplöses samt att alla dess tillgångar

och skulder övertagas av moderbolaget (174 §) eller ock därigenom att ett

aktiebolags alla tillgångar och skulder övertagas av ett annat aktiebolag mot

vederlag i penningar eller aktier i det övertagande bolaget (175 §).

Omförmälda spörsmål uppmärksammades i samband med tillkomsten av

den nya aktiebolagslagen. I propositionen med förslag till den nya lagen uttalade

vederbörande departementschef därom följande.

Vad angår spörsmålet rörande innehav av fast egendom torde, när dotterbolag

äger dylik egendom, i regel i dess bolagsordning finnas sådant förbehåll

som avses i 2 § andra stycket 1916 års inskränkningslag, och samma

förbehåll måste finnas i moderbolagets bolagsordning för att moderbolaget

skall kunna övertaga egendomen. Det lärer vara ytterligt sällsynt, att dotterbolag,

i vars bolagsordning förbehåll saknas, på grund av särskilt tillstånd

enligt 2 § första stycket nämnda lag äger fast egendom. I sådant fall bör

Kungl. Maj :ts tillstånd inhämtas, innan fusion företages. Vad 1925 års förbudslag

beträffar torde det framdeles böra övervägas, om någon bestämmelse

utöver den som givits i 5 § samma lag kan anses erforderlig.

I promemorian anföres i förevarande ämne:

Det synes till en början klart att vanlig fusion enligt 175 g saknar betydelse

för tillståndfrågan, d. v. s. nytt tillstånd måste utverkas för det övertagande

bolaget. Och vad angår moderbolags övertagande av helägt dotterbolag,

som med vederbörligt tillstånd förvärvat fast egendom, torde av departementschefens

nyssnämnda yttrande framgå att något tillägg ej bör

ske till 1916 års lag.

Enligt 1925 års förbudslag 3 § gäller att bolag, förening eller stiftelse utan

tillstånd äger förvärva fast egendom, som av länsstyrelsen prövas äga sitt

huvudsakliga värde i åbyggnaden eller huvudsakligen vara avsedd till tomt,

upplagsplats, idrottsplats e. d. eller att nyttjas till stenbrott, grustag m. m.

Tillstånd för juridisk person som avses i lagen att förvärva fast egendom av

annan beskaffenhet än nu sagts äger Kungl. Maj:t giva i vissa i lagens 4 §

uppräknade fall. I 5 § stadgas, att om i andra fall än i 4 § omförmälas bolag,

förening eller stiftelse prövas på grund av särskilda omständigheter böra

medgivas rätt att förvärva fast egendom av annan beskaffenhet än i 3 §

sägs, Kungl. Maj:t äger giva tillstånd därtill. Beträffande förvärv7 som göres

av vissa av de juridiska personer som avses i lagen, dock ej bolag, skola

såsom »särskilda omständigheter» anses vissa i 5 g angivna förhållanden.

Därest ett moderbolag genom fusion övertager ett helägt dotterbolag, som

jämlikt föreskrifterna i 1925 års lag förvärvat fast egendom, sker i realiteten

ej någon ändring i fråga om bestämmanderätten över den fasta egendomen.

Och moderbolagets genom fusionen gjorda förvärv av den fasta egendomen

lärer icke böra förhindras på grund av berörda föreskrifter. Det kunde därför

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

33

ifrågasättas, att i 5 § av sagda lag borde införas en bestämmelse antingen att

i nu avsedda fall nytt tillstånd till fastighetsförvärvet icke vore erforderligt

eller att förvärv genom fusion enligt aktiebolagslagen 174 § skall anses såsom

en sådan omständighet som enligt 1925 års lag 5 § medför att Kungl.

Maj :t skall äga giva tillstånd till fastighetsförvärv. Det synes emellertid knappast

behövligt att överhuvud vidtaga någon ändring i 1925 års lag, enär den

nuvarande avfattningen av 5 § som regel torde åt Kungl. Maj:t få anses inrymma

en befogenhet att medgiva moderbolaget rätt till fastighetsförvärv

varom här är fråga.

Promemorian utgår från att ändring ej heller bör ske av 1945 års jordförvärvslag.

Det andra i promemorian behandlade spörsmål som nu kräver ett avgörande

rör frågan om en komplettering av gällande sekretessbestämmelser i

anslutning till stadgandet i nya aktiebolagslagen 101 § 2 mom. om möjlighet

för ett aktiebolag att av Kungl. Maj:t erhålla tillåtelse att, där det ur allmän

och enskild synpunkt finnes påkallat, i balansräkningen redovisa aktier i andra

bolag i gemensamma poster (s. k. klumpredovisning). Promemorian upptager

förslag till tillägg till kungörelsen den 4 januari 1939 (nr 7) med förordnande

på civilförvaltningens område jämlikt lagen den 28 maj 1937 (nr 249)

om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, av innebörd

att visst sekretesskydd skulle beredas åt handlingar i ärenden angående dylikt

tillstånd. I promemorian uttalas bl. a., att kravet på tillstånd av Kungl.

Maj:t att använda sådan redovisning torde få anses innebära en statlig kontroll

med avseende å näringslivet, i följd varav 21 § sekretesslagen torde kunna

tillämpas på ifrågavarande handlingar, att enligt detta stadgande däri avsedda

handlingar ej bleve omedelbart hemliga utan att härför erfordrades

särskilt förordnande av Kungl. Maj:t samt att den sekretess, som vore påkallad

för de förevarande handlingarna, lämpligen syntes kunna komma till

stånd genom tillägg till omförmälda kungörelse. Det föreslagna tillägget

medför, att handlingarna i vad de innefatta sådana upplysningar om enskilda

företags eller sammanslutningars affärs- eller driftförhållanden, vilkas offentliggörande

kan lända vederbörande företag eller sammanslutning till men,

icke utan samtycke från företagets eller sammanslutningens sida må utlämnas

förrän tjugu år förflutit från handlingens datum. I promemorian

anmärkes, att därest denna tid ansåges alltför kort för ifrågavarande sekretesskydd,

ett tillägg måste ske i 1937 års lag.

Slutligen må nämnas, att i promemorian uttalas, att den nya aktiebolagslagen

icke torde påkalla ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag,

varjämte erinras att särskild utredning pågår för översyn av den efter förebild

av 1910 års aktiebolagslag i åtskilliga hänseenden utformade lagstiftningen

om ekonomiska föreningar.

Yttranden över promemorian.

Yttranden över departementspromemorian och däri innefattade förslag ha

efter remiss avgivits av kommerskollegium, patent- och registreringsverket

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 228.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

samt bank- och fondinspektionen, av socialstyrelsen, överståthållarämbetei,

länsstyrelsen i Malmöhus län samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län,

såvitt avser föreslagna ändringar i lagstiftningen om aktiebolag som driva

pantlånerörelse, av kontrollstyrelsen, såvitt avser föreslagna ändringar i lagstiftningen

om aktiebolag varom förmäles i rusdrycksförsäljningsförordningen,

samt av järnvägsstyrelsen och svenska järnvägsföreningen, såvitt avser

föreslagna ändringar i lagstiftningen om järnvägsaktiebolag. Vidare ha

yttranden avgivits av svenska bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges

industriförbund, svenska fondhandlareföreningen och styrelsen för

Stockholms fondbörs samt -—- såvitt avser förslag till kungörelse med förordnande

rörande tillämpningen av aktiebolagslagens bestämmelser om skuldregleringsfond

— av vattenfallsstyrelsen och svenska vattenkraftföreningen.

Kommerskollegium har överlämnat yttranden av Östergötlands och Södermanlands

handelskammare, Skånes handelskammare, handelskammaren i Göteborg,

handelskammaren i Karlstad och handelskammaren i Gävle.

Vidare l)a överlämnats, av överståthållarämbetei yttranden från poliskammaren

och kriminalpolisintendenten i Stockholm, av länsstyrelsen i Malmöhus

län yttranden från poliskamrarna i Malmö och Hälsingborg samt av länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län yttranden från magistraten och poliskammaren

i Göteborg ävensom handelskammaren därstädes.

I den mån yttrandena beröra frågor, vilka utan dröjsmål kräva ett avgörande

som fordrar riksdagens medverkan, skall jag lämna en redogörelse

för det väsentliga innehållet av yttrandena. I yttrande, som i det följande ej

särskilt omnämnes, har icke förekommit något uttalande i angivna frågor eller

ock ha härutinnan i promemorian framlagda förslag lämnats utan erinran.

Beträffande till en början frågan om ändringar i lagen om bankrörelse

har bank- och fondinspektionen anslutit sig till den i promemorian

uttalade uppfattningen, att ändringar i banklagen i möjligaste mån böra

undvikas med hänsyn till den pågående utredningen om kreditväsendets organisation.

Inspektionen har förklarat sig i stort sett icke ha något att erinra

mot de från denna utgångspunkt framlagda ändringsförslagen. Beträffande

några detaljer har emellertid inspektionen framfört vissa synpunkter. Dessa

beröra sådana ämnen som jag — av skäl som skall senare utvecklas — anser

obehövligt att för närvarande upptaga till behandling, varför anledning

torde saknas att i nu förevarande sammanhang närmare ingå härpå.

Vad nu sagts gäller i huvudsak jämväl uttalanden som av svenska bankföreningen

och Sveriges advokatsamfund göras beträffande banklagstiftningen.

Svenska bankföreningen anför bl. a. följande.

Det kan ifrågasättas, om icke åtskilliga av de i det remitterade förslaget

upptagna ändringarna kunna sägas vara av den mera formella natur, att med

deras genomförande utan olägenhet kunde anstå i avvaktan på den mera omfattande

revision av banklagen som kan komma att föranledas av bankkommitténs

förslag. I själva verket synas egentligen endast de nya bestämmelserna

om förvärv av aktiebrev i fall då i överlåtelsekedjan ingår annat förvärv

än överlåtelse samt om överlåtelses eller pantsättnings giltighet i för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

35

hållande till överlåtarens eller pantsättarens borgenärer (22 a, 23 och 23 a §§)

vara av den materiellt rättsliga betydelse, att deras införande i banklagen

framstår som nödvändigt. Å andra sidan har bankföreningen icke anledning

att motsätta sig, att jämväl de föreslagna ändringarna i övrigt redan nu genomföras,

därest så anses lämpligt.

I fråga om lagstiftningen rörande aktiebolag som driva

pantlånerörelse har det framlagda lagförslaget tillstyrkts eller lämnats

utan erinran. Dock har i några yttranden — av kommerskollegium, länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län, magistraten i Göteborg och handelskammaren

i Göteborg — framhållits, att bestämmelserna i nya aktiebolagslagen

rörande avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte, vilka bestämmelser

vore avsedda att ovillkorligen tillämpas på pantlånebolagen, skulle

medföra vissa svårigheter för en del av dessa bolag. Det förordades därför,

att sådana föreskrifter utfärdades att möjlighet bereddes nu befintliga dylika

bolag till dispens från sagda bestämmelser, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som redan gäller beträffande hypoteksaktiebolag. Vidare har

uttalats, att anledning syntes föreligga att i avbidan på den nya reglering

av pantlånerörelsen, som torde vara att vänta, iakttaga en viss försiktighet

i fråga om genomförande beträffande nu existerande pantlånebolag av sådana

föreskrifter i aktiebolagslagstiftningen som alltför ogynnsamt kunde

påverka företagens ekonomi.

Handelskammaren i Göteborg anför i detta ämne ytterligare följande.

För de större pantlånebolagen torde en tillämpning av reglerna om skuldregleringsfond

icke spela någon vidare roll, då dessa företag redan synas vara

konsoliderade på sådant sätt, att särskilda avsättningar till nämnda fond ej

behöva göras. En del av de mindre företagen synas däremot ha en sådan ställning,

att tvånget att avsätta medel till skuldregleringsfond kommer att bereda

dem svårigheter. Det har också från deras sida framhållits, alt pantlånerörelsen

för närvarande icke har någon god konjunktur, varför i Göteborg

fyra företag i branschen under det senaste året lära ha nedlagt sin verksamhet.

I detta sammanhang må nämnas, att socialstyrelsen förklarat sig ej ha

något att erinra mot att den nya aktiebolagslagens regler om avsättning till

reservfond och skuldregleringsfond komma att gälla för pantlåneaktiebolagen.

Liknande ståndpunkt intages av överståthållarämbetet, under framhållande

att spörsmålet om införande av en möjlighet till dispens från dessa regler

syntes, såsom i promemorian framhålles, böra upptagas till omprövning

för den händelse nya bestämmelser komma att utfärdas i fråga om ekonomisk

kontroll över pantaktiebolag och begränsning av enskilt vinstintresse i

sådana bolag.

Socialstyrelsen har vidare — i anslutning till uttalanden i promemorian

rörande styrelsens år 1943 framlagda utredning angående åtgärder för borttagande

eller inskränkande av pantlånerörelsens sociala nackdelar — anfört,

att frågan om ny lagstiftning rörande pantlånerörelsen torde kunna bli föremål

för prövning tidigast vid 1948 års riksdag samt alt styrelsen funne det

lämpligast, att i avvaktan på genomförandet av en dylik lagstiftning pantlånebolagens

bolagsordningar liksom hittills skulle underställas Kungl. Maj:ts

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

prövning. Styrelsen tillstyrkte därför förslaget, att tills vidare skulle erfordras

Kungl. Maj:ts stadfästelse å bolagsordningarna. Med erinran att enligt nu

gällande praxis stadfästelse i allmänhet meddelas för viss tidrymd och under

hänvisning till en eventuell ny lagstiftning om pantlånerörelse, har styrelsen

betonat önskvärdheten av att tillstånd till bedrivande av ifrågavarande verksamhet

tills vidare icke måtte lämnas för längre tid än ett år i taget.

Ytterligare må nämnas, att överståthållarumbetet — med förmälan att

kriminalpolisintendenten och poliskammaren i Stockholm i avgivna yttranden

betonat vikten av att den föreståndare för en av ett bolag driven pantlånerörelse,

som enligt 1918 års förordning angående idkande av pantlånerörelse

alltid skall finnas och vara ansvarig för rörelsens behöriga utövande,

intager en oberoende ställning i förhållande till bolagsledningen — uttalat att

berörda spörsmål borde uppmärksammas men icke upptagas till prövning i

förevarande sammanhang utan göras till föremål för närmare övervägande

vid den förebådade utredningen av spörsmål, som sammanhöra med pantlåneverksamhetens

bedrivande. Överståthållarämbetet har i anslutning härtill

framhållit angelägenheten av att frågan om en revision av 1918 års förordning

bringades till definitiv lösning så snart ske kunde.

Beträffande härefter förslaget till ändringar i lagen om järnvägsak

t i e b o 1 a g har detsamma tillstyrkts av järnvägsstyrelsen.

Svenska jårnvågsföreningen har, i fråga om det föreslagna stadgandet angående

rätt för Kungl. Maj:t att medgiva järnvägsaktiebolag dispens från nya

aktiebolagslagens bestämmelser om avsättning till skuldregleringsfond, förordat,

att i lagen borde fastslås att järnvägsaktiebolagens obligationslån icke

skulle vid tillämpningen av sagda bestämmelser medräknas bland bolagets

skulder. Vid sidan därav borde dispensmöjligheten hållas öppen. Jämvägsföreningen

har vidare anfört:

pen säkerhet, som ligger till grund för ett järnvägsföretags obligationslån,

måste vara väl så god som en inteckning i jordbruksfastighet inom sextio

procent av taxeringsvärdet. Dylik intecknad gäld godkännes av lagen generellt

utan skyldighet till individuell prövning såsom privilegierad skuld, vilken

icke behöver tagas i beaktande vid avvägningen emellan, å ena sidan, bolagets

aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond samt, å andra sidan,

bolagets skulder. Emellertid kan en jordbruksfastighets taxeringsvärde i synnerligen

väsentlig män avse annat värde än jordbruksvärde trots att hela

taxeringsvärdet hänföres till jordbruksfastighet och icke till »annan fastighet».

Så är numera fallet exempelvis beträffande jordbruksegendomar invid

större städer. Vid senaste fastighetstaxering pålades dylika egendomar i betydande

omfattning ett tomtexploaterings värde, som måste innefatta en

diskontering av framtida försäljningsmöjligheter. Någon motsvarande disaY

framtidsvärden ifragakommer icke vid den uppskattning av

järnvägsfastighet, som måste föregå emitterande av ett obligationslån baserat

på järnvägsinteckningar.

En undersökning av faktiskt nu utelöpande järnvägsobligationslån skulle

bekräfta, att desamma utan risk skulle kunna privilegieras på samma sätt

som de i allmänna aktiebolagslagens 72 § 2 mom. omförmälda skuldformer
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 228.

37

na. Vad åter angår nya dylika obligationslån, kunna sådana med hänsyn till

det fortskridande järnvägsförstatligandet ifrågakomma endast i begränsad

omfattning; och med hänsyn till den kritiska granskning, som numera är förbunden

med emitterandet av ett obligationslån, förefinnes uppenbarligen

ingen risk för att hypoteket icke skulle vara jämbördigt med en fastighetsinteckning

inom sextio procent av taxeringsvärdet. Ur de synpunkter, som

ligga till grund för allmänna aktiebolagslagens 72 §, bör även ihågkommas,

att obligationslån genomgående äro långfristiga och förbundna med viss

amorteringsplan. Uppenbarligen är det av stor vikt och av största intresse

såväl för företagen som för de kreditorer och intressenter, vilkas rätt skall

tillvaratagas genom aktiebolagslagen 72 §, att man med lätthet skall kunna

överblicka företagets möjligheter till utdelning och skyldighet att verkställa

fonderingar. Sådan överblick förhindras, därest frågan från fall till fall skall

avgöras genom ett dispensförfarande.

Beträffande härefter det föreslagna tillägget till lagen den 16 maj

1919 om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamh

e t —■ innebärande att aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse skulle

av tillsynsmyndigheten kunna beviljas dispens från nya aktiebolagslagens

stadganden rörande avsättning av vinstmedel i skuldregleringssyfte — har

bank- och fondinspektionen anfört, att inspektionen funne det motiverat,

att nämnda stadganden icke bliva tillämpliga å ifrågavarande bolag, samt att

inspektionen icke hade något att erinra mot det sätt på vilket undantagsbestämmelsen

närmare utformats.

Svenska fondhandlareföreningen har förordat, att i lagen den 16 maj 1919

infördes, i stället för den föreslagna bestämmelsen, ett generellt stadgande,

att aktiebolagslagens berörda föreskrifter icke skulle vara tillämpliga på aktiebolag

som driva fondkommissionsrörelse. Härom yttrar fondhandlareföreningen

följande.

I den föreliggande promemorian citeras bank- och fondinspektionens yttrande,

däri inspektionen framhållit — förutom att inspektionen ansett en

skuldsättning fem gånger det egna kapitalet vara för fondkommissionärer

försvarlig — att inspektionen tillser, att fondkommissionärs belåning i regel

icke sker till högre kurser än de av bankerna tillämpade. Härigenom synes

också fullt betryggande säkerhet erhållas. Fondhandlareföreningens styrelse

anser sig med hänsyn härtill böra avstyrka, att ett speciellt och kanske till

äventyrs i praktiken skärpt kontrollförfarande införes för de fondkommissionärer,

som driva sin rörelse i aktiebolagsform. Då för bankerna icke anses

erforderligt att uppställa någon motsvarighet till nu ifrågavarande bestämmelser,

torde detta icke heller vara erforderligt för aktiebolag, som driva

fondkommissionsrörelse, med hänsyn till att tillsynsmyndigheten är densamma.

Är avsikten, att ett generellt dispens förfäran de skall ifrågakomma, torde

detta komma att sakna all betydelse och endast förorsaka såväl de aktiebolag,

som driva fondkommissionsrörelse, som bank- och fondinspektionen ett i

sig självt onödigt besvär, och är det avsett, att en speciell prövning skall

ifrågakomma, vilket synes framgå av de använda orden »undantag helt

eller delvis», måste ju detta komma att innebära, att de fondkommissionärer,

som driva sin rörelse i aktiebolagsform, kunna komma att bliva underkastade

ett rent subjektivt bedömande, som icke förekommer beträffande övriga fond
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

kommissionärer, där endast tillsynsmyndighetens regler skola iakttagas utan

hänsyn till den i aktiebolagslagens 72 § angivna relationen mellan det egna

kapitalet, inklusive skuldregleringsfonder, och bolagets skulder.

I promemorian angives, att en undersökning av de sju aktiebolagens omslutning

givit vid handen, att i några fall aktiebolagslagens bestämmelser

icke skulle medföra någon ökad fonderingsplikt. Detta måste emellertid bero

på rent tillfälliga förhållanden, som kunna tid efter annan snabbt förändras,

och man torde nog äga förutsätta, att om den ifrågasatta lagändringen genomföres,

detta kommer att innebära, att de fondkommissionärer, som driva

sin rörelse i aktiebolagsform, generellt komma att ansöka om dispens; skulle

sådan icke erhållas, utan prövning från fall till fall anses erforderlig, kommer

detta att medföra tidsödande och även onödigt arbete med hänsyn till

tillsynsmyndighetens angivna fortlöpande och generella kontroll av samtliga

fondkommissionärer.

Slutligen må jämväl framhållas, att den i promemorian till diskussion upptagna

utvägen att införa ett stadgande, gående ut på att vid tillämpningen av

aktiebolagslagens regler om avsättning i skuldregleringssyfte bland bolagets

skulder ej skall inräknas gäld, för vilken bolaget lämnat säkerhet av fondpapper

intill viss del av dessas marknadsvärde, även den skulle komma att

medföra en speciell och med hänsyn till bank- och fondinspektionens övervakande

verksamhet icke erforderlig inskränkning för de fondkommissionärer,

som driva sin rörelse i aktiebolagsform, men lämna övriga fondkommissionärers

belåning oberörd.

Vad slutligen angår de ifrågasatta ändringarna i rusdrycksförsäljningsförordningen

ha de i promemorian framställda förslagen tillstyrkts

av kontrollstyrclsen, dock har ett förtydligande ansetts påkallat i 6

kap. 19 § så att det bleve fullt klart att jämväl restaurangbolagets dotterbolag

skulle fritagas från skyldigheten att avsätta vinstmedel till skuldregleringsfond.

Kontrollstyrelsen har vidare anfört bl. a.:

Enligt nya aktiebolagslagen 101 § 1 mom. B V skall vid uppställande av

aktiebolags balansräkning såsom särskild post upptagas »oguldna, på grund

av taxering under räkenskapsåret eller något föregående år utgående skatter

och det beräknade beloppet av de skatter som därutöver belöpa på tiden

före balansdagen». Den skatteskuld, som systembolagen på grund av denna

bestämmelse skulle få upptaga i sina balansräkningar, torde under nuvarande

förhållanden enbart i form av ogulden preliminärskatt belöpa sig till 3 å

4 milj. kr. årligen. Till följd härav skulle systembolagens inleverans av vinstmedel

under det första budgetåret efter den nya aktiebolagslagens ikraftträdande

komma att minskas med minst angivna belopp. Kontrollstyrelsen

vill, utan att framställa något yrkande i ämnet, fästa uppmärksamheten på

att ett undantag för systembolagens del från nyssnämnda stadgande skulle

göra det möjligt att under ifrågavarande budgetår undgå berörda minskning

i inleveransen av vinstmedel.

Beträffande härefter frågan om tillstånd till fastighetsförvärv

i samband med fusion av aktiebolag har Sveriges industriförbund

förklarat sig ej ha något att erinra mot vad i promemorian anförts,

såvitt gäller tillämpningen av 1916 års inskränkningslag. Beträffande utta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

39

landena rörande 1925 års förbudslag har industriförbundet invänt, att även

om den i promemorian förordade tolkningen av sagda lag 5 § vore riktig,

det syntes för de ifrågavarande bolagen värdefullt, att möjligheten till fastighetsförvärv

i samband med fusion av helägt dotterbolag icke gjordes beroende

av prövning i varje särskilt fall utan att sådant förvärv på skål som

anförts i promemorian förklarades få äga rum utan särskilt tillstånd. Industriförbundet

förordade därför att i 1925 års lag infördes en bestämmelse av

innebörd, att i nu avsedda fall nytt tillstånd till fastighetsförvärvet icke vore

erforderligt.

Enahanda yrkande göres av handelskammaren i Gävle, med instämmande

av kommerskollegium.

Vad slutligen angår det enligt promemorian förordade tillägget till kungörelsen

den 4 januari 1939 med förordnande på civilförvaltningens område

jämlikt lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar, har Sveriges industriförbund

förklarat sig instämma i ett under riksdagsbehandlingen av förslaget till ny

aktiebolagslag gjort uttalande, att det för vinnande av det med klumpredovisningen

av aktier avsedda syftet vore ett oeftergivligt villkor, att ansökningar

om tillstånd till sådan redovisning bleve omgärdade med erforderlig

sekretess. Industriförbundet ansåge fördenskull bestämmelser i den riktning

som föreslagits i promemorian önskvärda. Förbundet har vidare anfört:

Den föreslagna sekretesstiden, tjugu år, torde emellertid få anses alltför

knappt tilltagen, om önskemålet om sekretess skall effektivt tillgodoses. Sådana

aktier, varom här är fråga, bruka nämligen utgöra fasta tillgångar hos

bolagen, som i regel icke avyttra dem, varför ett offentliggörande av här avsedd

handling — även om det sker först efter tjugu år — merendels torde

giva mycket god ledning för bedömande av bolagens nuvarande aktieinnehav.

Departementschefen.

Vid tillkomsten av nya aktiebolagslagen förutsattes att lagen skulle medföra

behov av vissa kompletterande lagstiftningsåtgärder, vilka borde genomföras

till den tidpunkt då den nya lagen träder i kraft eller den 1 januari

1948. Bland de hithörande spörsmål, som nu blivit föremål för utredning, är

det närmast frågan om ändringar i den speciella bolagslagstiftningen som

kräver sin lösning.

En särställning intaga härvid bankaktiebolagen och försäkringsaktiebolagen,

enär för dessa bolagstyper gives en fullständig reglering i vederbörande

speciallagstiftning, nämligen i lagen om bankrörelse och lagen om försäkringsrörelse.

Vad först angår bankaktiebolagen bör, såsom i departementspromemorian

erinras, beaktas att för närvarande pågår en utredning rörande vissa

frågor på kreditväsendets område, däribland angående bankernas verksam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

het och organisation. Denna utredning torde kunna antagas inom de närmaste

aren påkalla ändringar i banklagstiftningen. Vid detta förhållande och med

hänsyn till att den statliga tillsynen över bankaktiebolagen gör det obehövligt

att i banklagen efterbilda åtskilliga av de i nya aktiebolagslagen införda kontrollföreskrifterna,

har jag funnit övervägande skäl tala för att tillsvidare låta

anstå med vidtagande av sådana ändringar i banklagen att densamma, där så

finnes ändamålsenligt, bringas i överensstämmelse med aktiebolagslagen.

På några punkter har jag emellertid ansett att en dylik överensstämmelse

bör omedelbart åvägabringas. Det gäller främst de i nya aktiebolagslagen

upptagna reglerna rörande förvärv av namnaktiebrev i fall då i överlåtelsekedjan

ingår annat förvärv än överlåtelse (familjerättsligt fång) samt bestämmelserna

om införing i aktieboken av förvärv av aktiebrev genom familjerättsligt

fång. I dessa hänseenden torde en komplettering av banklagen böra

ske. Mot vad härutinnan föreslagits i departementspromemorian ha invändningar

icke rests i remissvaren. Ändringarna innebära, att bestämmelserna i

22 a § angående överlåtelse och pantsättning av aktiebrev utökats med dels

en regel att införing i aktieboken av förvärv av aktiebrev genom familjerättsligt

fång tillerkännes legitimerande betydelse dels ock ett stadgande rörande

överlåtelses och pantsättnings giltighet i förhållande till överlåtarens och

pantsätlarens borgenärer. Vidare ha föreskrifterna om aktieboken, vilka

uppdelats i två paragrafer, 23 och 23 a §§, kompletterats med vissa bestämmelser

i fråga om införingen i aktieboken av förvärv av aktiebrev genom familjerättsligt

fång (23 § första stycket femte och sjätte punkterna samt 23 a §

andra stycket). Därjämte ha en del övervägande redaktionella jämkningar

vidtagits. De nu berörda ändringarna ha föranlett vissa ändrade hänvisningar

i bl. a. straffbestämmelserna i 251 och 252 §§.

Den verkställda utredningen har icke omfattat frågan om anpassningen

av de för försäkringsaktiebolagen gällande lagreglerna till den nya

aktiebolagslagen, enär detta spörsmål beaktats i 1942 års försäkringsutrednings

förslag till ny lag om försäkringsrörelse. Förslaget är för närvarande

föremål för överarbetning inom handelsdepartementet. Såsom framgår av vad

chefen för handelsdepartementet senare i dag uttalar i annat ärende, nämligen

beträffande frågan om fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945

(nr 845) om vissa inskränkningar i rätten att driva försäkringsrörelse, torde

proposition på grundval av nämnda förslag icke kunna föreläggas den nu

pågående riksdagen. Vid sådant förhållande har det icke kunnat undgås att

till prövning upptaga frågan om ändringar i 1917 års lag om försäkringsrörelse

i vissa hänseenden där en omedelbar anpassning till aktiebolagslagen

framstår såsom angelägen. Härvid har jag funnit, att man — av i huvudsak

samma skäl som åberopats rörande banklagstiftningen -—- kan inskränka

sig till de nya reglerna angående förvärv av aktiebrev genom familjerättsligt

fång och införingen i aktieboken av dylika fång. Jag har därför

låtit upprätta förslag till ändring i lagen om försäkringsrörelse, av samma

innebörd som förslaget beträffande lagen om bankrörelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kunffl. Maj:ts proposition nr 228.

I promemorian förordas att, med upphävande av lagen den 22 juni 1911 om

vissa aktiebolag som driva lånerörelse, i vad densamma ännu är gällande, en

särskild lagstiftning genomföres beträffande aktiebolag, som driva

pantlånerörelse. Såsom i promemorian uttalas torde med pantlanerörelsen

sammanhängande spörsmål komma att upptagas till behandling, sedan

en inom handelsdepartementet pågående utredning för revision av förordningen

angående handel med vissa begagnade föremål m. m. slutförts. Med

hänsyn härtill och då de för pantlånebolagen ifrågasätta bolagsrättsliga särbestämmelserna,

vilka angå förfarandet vid bolagsbildningen och sammanhänga

med den enligt nya aktiebolagslagen införda ordningen med förberedande

granskning och godkännande genom registreringsmydigheten av de

s. k. stiftelsehandlingarna, synas vara av den natur att med desammas lagfästande

utan olägenhet kan anstå någon tid efter den 1 januari 1948, har jag

funnit frågan om särskild lagstiftning för ifrågavarande bolag kunna tillsvidare

vila. Med anledning av vad socialstyrelsen yttrat rörande den stadfästelse

av bolagsordningar för pantlåneaktiebolag, som erfordras enligt 1911 ars lag,

vill jag framhålla att, till dess frågan om ny lagstiftning rörande pantlånerörelsen

vunnit sin lösning, anledning symes föreligga att begränsa stadfästelsebesluten

att gälla allenast viss kortare tid.

Det har i några remissyttranden förordats, att för pantlåneaktiebolagen

borde införas en möjlighet att erhålla dispens från den i nya aktiebolagslagen

stadgade skyldigheten för bolag, vars skulder överstiga bolagets bundna

kapital, att av vinstmedel verkställa avsättning till reservfonden eller en särskild

s. k. skuldregleringsfond. Jag anser emellertid av skäl, som åberopas

i promemorian, att anledning saknas att för närvarande beträffande pantlånebolagen

medgiva avvikelse från de i aktiebolagslagen härutinnan uppställda

reglerna.

De föreslagna ändringarna i den speciella lagstiftning, som gäller för järnvägsaktiebolag,

aktiebolag som driva fondkommission srörelse

och aktiebolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen,

ha i allmänhet tillstyTkts eller lämnats utan erinran

i de avgivna remissvaren. Beträffande motiveringarna för dessa ändringar

hänvisas till vad förut anförts. Ändringarna innefatta bestämmelser angående

undantag från aktiebolagslagens nyssnämnda föreskrifter om avsättning av

vinstmedel i skuldregleringssyfte ävensom en anpassning, i vad avser jämvägsaktiebolag

och systembolag, till den nya aktiebolagslagens regler rörande

bolagsbildningen. Med anledning av invändningar i två remissvar mot utformningen

för järnvägsbolagen och fondkommissionsbolagen av sagda undantagsbestämmelser

anföres följande.

Svenska järnvägsföreningcn har hemställt, att stadgande borde upptagas

att vid tillämpning av nämnda föreskrifter järnvägsaktiebolagens obligationslån

icke skola medräknas bland skulderna; vid sidan därav borde, på sätt i

promemorian föreslagits, möjligheten till dispens Iran samma föreskrifter

hållas öppen. Att utan vidare medgiva undantag i förevarande hänseende för

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 228.

obligationslån skulle emellertid icke stå i samklang med de principer som

uppbära aktiebolagslagens bestämmelser om avsättning till skuldregleringsfond.

För ett generellt undantag måste krävas att den skuldsättning, varom

fråga är, tryggats genom vissa värdesäkra tillgångar. Väl torde regelmässigt

järnvägsinteckningar utgöra säkerhet för järnvägsbolagens obligationslån.

Några normer för fastställande av järnvägsanläggnings värde finnas dock

icke och utgångspunkt saknas sålunda för att bestämma beskaffenheten å de

järnvägsinteckningar som skulle kunna godtagas som säkerhet för skuldsättning

varifrån finge bortses vid tillämpningen av föreskrifterna om skuldregleringsfond.

Därest skuldsättning mot säkerhet av jämvägsinteckning av viss

beskaffenhet icke skulle tagas i beräkning vid tillämpning av aktiebolagslagens

bestämmelser om avsättning till skuldregleringsfond, borde detta givetvis

gälla oberoende av sättet för upplåningen. Främst borde statslånen till

enskilda järnvägar komma i betraktande. Dessa lån äro numera av underordnad

betydelse. Och i övrigt bör märkas, att av de befintliga järnvägsaktiebolagen

ett relativt ringa antal torde ha upplånat medel genom utgivande av

obligationer i sådan omfattning att bolagets verkliga skulder kommit att överstiga

summan av aktiekapitalet och reservfonden.

På grund av det anförda har jag ansett övervägande skäl tala för den

ståndpunkt promemorian intager i förevarande ämne, nämligen att i järnvägsbolagslagen

allenast införa en möjlighet till dispens från aktiebolagslagens

föreskrifter rörande skuldregleringsfond. Den föreslagna dispensregeln

synes tillfyllest för att bereda järnvägsbolagen erforderlig lättnad i fråga om

konsolideringsplikten enligt allmänna aktiebolagslagen.

Vad angår de aktiebolag som driva fondkommissionsrörelse har svenska

fondhandlareföreningen påyrkat, att ett direkt undantag från skyldigheten

att avsätta medel till skuldregleringsfond måtte lagfästas. För ett sådant förfarande

kunna åberopas vissa skäl. Jag har emellertid ej heller på denna

punkt ansett anledning föreligga att avvika från det i promemorian förordade

samt av bank- och fondinspektionen i dess yttrande gillade tillvägagångssättet,

nämligen att uppställa en dispensregel. Det bör förutsättas att denna

kommer att tillämpas så att de av fondhandlareföreningen framställda önskemålen

i tillbörlig omfattning tillgodoses.

Beträffande slutligen de aktiebolag som avses i rusdrycksförsäljningsförordningen

ha de enligt promemorian föreslagna bestämmelserna angående

undantag från aktiebolagslagens föreskrifter rörande skyldigheten att avsätta

vinstmedel i skuldregleringssyfte kompletterats så att därav tydligt framgår

att jämväl de dotterbolag till restaurangbolaget, varigenom detta driver restaurangrörelse,

skola vara fritagna från sådan skyldighet.

Vad av kontrollstyrelsen anförts rörande redovisning av systembolagens

skatteskulder lärer icke böra föranleda att för dessa bolag uppställes en särbestämmelse

i angivna hänseende. I

I promemorian har uppmärksammats frågan, huruvida den nya aktiebolagslagens

regler om fusion av aktiebolag påkalla ändring i gällande före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

43

skrifter rörande inskränkning i rätten för bolag att förvärva fast

egendom. Enligt promemorian kan så ej anses vara fallet. I några remisssvar

har yppats tvekan härutinnan och förordats att i 5 § lagen den 18 juni

1925 angående förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva

fast egendom måtte införas en bestämmelse därom att vid fusion av moderbolag

och helägt dotterbolag tillstånd för moderbolaget icke skulle erfordras

för förvärv av dotterbolagets fasta egendom. Då jag utgår från att i det åsyftade

fallet Kungl. Maj :t skall med stöd av nuvarande lagbestämmelser regelmässigt

lämna tillstånd till den i realiteten mera formella förändringen i

äganderätten till egendomen, samt det synes mindre ändamålsenligt att införa

en särbestämmelse för det fall att det överlåtande bolagets samtliga

aktier ägas av annat bolag, har jag ansett att 1925 års lag kan lämnas oändrad.

Ej heller lärer ändring böra ske i 1916 års inskränkningslag eller 1945

års jordförvärvslag.

Den enligt nya aktiebolagslagen åt Kungl. Maj:t inrymda befogenheten att

under vissa förutsättningar tillåta att ett aktiebolag i balansräkningen redovisar

aktier i andra bolag i gemensamma poster medför, såsom påpekats

under riksdagsbehandlingen av förslaget till ny aktiebolagslag, behov av

sekretesskydd för handlingar i ärenden angående tillstånd till dylik redovisning.

I promemorian har förordats, att erforderliga bestämmelser härom

böra givas i kungörelsen den 4 januari 1939 med förordnande på civilförvaltningens

område jämlikt lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att

utbekomma allmänna handlingar. Den härigenom föreslagna sekretesstiden

omfattar en tidrymd av tjugu år. Sveriges industriförbund har funnit denna

tid alltför knappt tillmätt, därest önskemålet om erforderlig sekretess skall

effektivt tillgodoses. Berörda erinran torde ha fog för sig. Fall kunna tänkas

där sekretesskydd är påkallat för en längre tidrymd. Jag har på grund

härav funnit att — då en bestämmelse inom ramen för 1939 års kungörelse

icke kan sträcka sina verkningar utöver en period av tjugu år — ett tillägg

bör ske till 1937 års lag, av innebörd att åt ifrågavarande handlingar beredes

sekretesskydd för en tid av intill femtio år. I det förslag till ändringar i 1937

års sekretesslag, som jag i annat sammanhang ämnar föreslå skola genom

proposition föreläggas den pågående riksdagen, kommer sådant tillägg att

införas i lagens 20 §. Det må i detta sammanhang erinras, att riksdagen

genom skrivelse den 2 maj 1945 (nr 169) begärt utredning rörande en ur samhällelig

synpunkt önskvärd, förbättrad kunskap om företagens ekonomiska

förhållanden. En sådan utredning kan tänkas giva anledning till att det

nu berörda spörsmålet bör upptagas till omprövning. I

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74J om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse;
3)

lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1)

om järnvägsaktiebolag;

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fond

kommissionsrörelse och fondbörsverksamhet; samt

5) förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående

försäljning av rusdrycker.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över de fyra

förstnämnda lagförslagen, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1

måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans

Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen. 1

1 Lagförslagen under 4) och 5), vilka äro likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen,

ha här uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Mafcts proposition nr 228.

45

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 22 a, 23, 251, 252 och 260 §§ lagen den 22

juni 1911 om bankrörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels ock att i samma lag skall införas en ny paragraf av nedan angivet

innehåll och betecknad 23 a.

22 a §.

Har aktiebrev---in blanco.

Förvärvaren skall---därtill föreligger.

Vad nu---dylik handling.

Har den, som till grund för förvärv av aktiebrev åberopar annat fång än

överlåtelse, blivit införd i aktieboken, skall vid senare överlåtelse eller pantsättning

av aktiebrevet vad förut i denna paragraf är stadgat äga tillämpning

jämväl med avseende å förstnämnda fång.

överlåtelse eller pantsättning av aktiebrev vare ej gällande mot överlåtarens

eller pantsättarens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse

eller pantsättning skett fått handlingen i besittning.

23 §.

över bankaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen efter

bolagets bildande upplägga en aktiebok. Denna må bestå av betryggande lösblads-

eller kortsystem. I aktieboken skola genom styrelsens försorg aktierna

upptagas i nummerföljd med uppgift å aktietecknarna. Av förvärvare vid konstituerande

stämman eller hos styrelsen anmälda och styrkta förändringar i

äganderätten till aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken, där ej hinder

möter av stadgandet i 17 §. Om förvärv av aktie ägt rum annorledes än genom

överlåtelse, skall, om förvärvet ej införts i aktieboken, införing därav ske, när

senare förvärv av aktien införes. Har förvärv av aktie ägt rum annorledes

än genom överlåtelse, skall fångets beskaffenhet anmärkas i aktieboken. I

denna skall antecknas dagen då införing sker.

> Senaste lydelse, se beträffande 22 a och 260 §§ SFS 1936:93 samt beträffande 251 och

252 §§ SFS 1937:523.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

Det åligger---anmälningstidens utgång.

Styrelsen aligger att lata envar, som sådant önskar, å bankaktiebolagets

huvudkontor taga kännedom om aktieboken å de tider, banken hålles öppen

för allmänheten, ävensom, mot avgift, erhålla till riktigheten av vederbörande

tjänsteman styrkt utdrag därur.

23 a §.

Där hinder ej möter av stadgandet i 17 §, må styrelsen ej vägra att i aktieboken

såsom ägare införa den som företer aktiebrev, såframt han kan till

stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen av sammanhängande, till honom

fortgående skriftliga överlåtelser. Är sista överlåtelsen tecknad in blanco, må

införing ej ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid införing

av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse av aktiebrev, om förvärvet skett

efter förvärv som ägt rum annorledes än genom överlåtelse och sistnämnda

fång blivit infört i aktieboken.

Ej vare den till vilken aktie övergått gentemot bolaget att anse såsom aktieägare,

innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken, skall brevet förses med påskrift

om införingen med angivande av dagen därför. Har förvärvet skett

annorledes än genom överlåtelse, skall tillika fångets beskaffenhet anmärkas

i påskriften.

251 §.

Med böter---fängelse straffes

1) stiftare, som----oriktig uppgift;

21 styrelseledamot eller---oriktig uppgift;

3) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i skriftlig

handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig

för bolagets delägare, rörande bolagets angelägenheter meddelar oriktig uppgift

eller mot bättre vetande vare sig låter i aktieboken verkställa införing i

strid mot bestämmelserna i 23 § 1 mom. eller 23 a § 1 och 2 mom. eller

underlåter att ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt

23 § 1 och 2 mom. eller 23 a § 1 och 2 mom. införd i aktieboken;

4) styrelseledamot eller---till delägare;

5) styrelseledamot, som---i 43 §;

6) styrelseledamot eller---lämna upplysning;

7) revisor, där —--honom granskats;

7 a) revisor, där---andra personalstiftelser;

8) revisor, som,---hans uppdrag;

9) en var,---i 71 §.

Ej må---strängare straff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 228.

47

252 §.

Bryter någon---finnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 251 § under 3) avses,

att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 23 § 1 och 2 mom. eller 23 a § 1 och

2 mom.,

eller underlåter---är meddelad,

eller försummar---å förteckningen,

eller bryter — — — är stadgat,

straffes med---fem hundra kronor.

Samma lag vare---1 punkten åligger.

Förseelse mot---—- delägare däri.

260 §.

3) I fråga om de bankaktiebolag, som hava utelöpande aktier, ställda till

innehavaren, skola bestämmelserna i 22 a § 1—4 mom., 23 § 1 och 2 mom.,

23 a §, 71 § 1 mom. 2 och 4 punkterna samt 81 § 2 mom. icke gälla för

dylika aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, därvid dock skall iakttagas

vad nedan stadgas.

I fall, då införing i aktieboken skett innan lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna

i 22 a § 4 mom. och 23 a § 2 mom. icke tillämpning. Har den, som

åberopar annat förvärv av aktiebrev till viss man än överlåtelse, blivit i aktieboken

införd före lagens ikraftträdande, och har ej, inom tre år efter det

lagen trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets dödande eller talan mot

innehavaren instämts om bättre rätt till aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse

eller pantsättning därefter sker, vad i nämnda lagium är stadgat äga

motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 228.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 21 a, 22, 258 och 259 §§ lagen den 25 maj

1917 om försäkringsrörelse1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels ock att i samma lag skall införas en ny paragraf av nedan angivet

innehåll och betecknad 22 a.

21 a §.

Har aktiebrev---in blanco.

Förvärvaren skall---därtill föreligger.

Vad nu---dylik handling.

Har den, som till grund för förvärv av aktiebrev åberopar annat fång än

överlåtelse, blivit införd i aktieboken, skall vid senare överlåtelse eller

pantsättning av aktiebrevet vad förut i denna paragraf är stadgat äga tilllämpning

jämväl med avseende å förstnämnda fång.

överlåtelse eller pantsättning av aktiebrev vare ej gällande mot överlåtarens

eller pantsättarens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelse

eller pantsättning skett fått handlingen i besittning.

22 §.

över försäkringsaktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen

efter bolagets bildande upplägga en aktiebok. Denna må bestå av betryggande

lösblads- eller kortsystem. I aktieboken skola genom styrelsens försorg aktierna

upptagas i nummerföljd med uppgift å aktietecknarna. Av förvärvare

vid konstituerande stämman eller hos styrelsen anmälda och styrkta förändringar

i äganderätten till aktie skola ofördröjligen införas i aktieboken; dock

att, där lösningsrätt enligt 44 § 1 mom. tillkommer förutvarande aktieägare,

införing ej må ske förr än sig visat, att lösningsrätten ej begagnas. Om förvärv

av aktie ägt rum annorledes än genom överlåtelse, skall, om förvärvet

ej införts i aktieboken, införing därav ske, när senare förvärv av aktien införes.

Har förvärv äv aktie ägt rum annorledes än genom överlåtelse, skall

1 Senaste lydelse, se beträffande 21 a § SFS 1936: 92 samt beträffande 258 och 259 §§ SFS

1937: 524.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228. 49

fangets beskaffenhet anmärkas i aktieboken, f denna skall antecknas dagen

då införing sker.

Det åligger —--anmälningstidens utgång.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för envar som vill taga

kännedom om densamma.

'' 22 a §.

Där hinder på grund av lösningsrätt ej möter mot införing i aktieboken, må

styrelsen ej vägra att såsom ägare införa den som företer aktiebrev, såframt

han kan till stöd för sin rätt till aktien åberopa lydelsen av sammanhängande,

till honom fortgående skriftliga överlåtelser. Är sista överlåtelsen tecknad in

blanco, må införing ej ske med mindre namnet utsättes i överlåtelsen.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid införing

av förvärv på grund av skriftlig överlåtelse av aktiebrev, om förvärvet skett

efter förvärv som ägt rum annorledes än genom överlåtelse och sistnämnda

fång blivit infört i aktieboken.

Ej vare den till vilken aktie övergått gentemot bolaget att anse såsom aktieägare,

innan han införts i aktieboken.

När ny ägare av aktie införes i aktieboken, skall brevet förses med påskrift

om införingen med angivande av dagen därför. Ilar förvärvet skett

annorledes än genom överlåtelse, skall tillika fångets beskaffenhet anmärkas

i påskriften.

t

258 §.

Med böter---fängelse straffes

1) stiftare, som ■—--oiäktig uppgift;

2) styrelseledamot eller ----— oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med---ej angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i skriftlig

handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig

för aktieägarna eller delägarna eller röstberättigade, som ej äro delägare, rörande

bolagets angelägenheter meddelar oriktig uppgift eller mot bättre velande

vare sig låter i försäkringsaktiebolags aktiebok verkställa införing i

strid mot bestämmelserna i 22 § 1 mom. eller 22 a § t och 2 mom. eller

underlåter att ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie varder jämlikt

22 8 1 och 2 mom. eller 22 a 8 1 och 2 mom. införd i aktieboken;

5) styrelseledamot eller — —- — eller garant;

6) styrelseledamot, som----eller 149 8;

7) revisor, där---— honom granskats;

7 a) revisor, där--- — andra personalstiftelser;

8) revisor, som, —--- hans uppdrag;

9} den, som---4) sägs;

10) en var,--- 67 8 2 mom.

Ej må---strängare straff.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 22S.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 22S.

259 §.

Bryter någon--— finnes stadgat,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 258 § under 4) avses, att

iakttaga föreskrift, som är meddelad i 22 § t och 2 mom. eller 22 a § 1 och

2 mom.,

eller underlåter---är meddelad,

*

eller försummar---å förteckningen,

eller bryter---—är stadgat,

straffes med--— femhundra kronor.

Samma lag vare — — — 1 punkten åligger.

Bryter någon ----- l mom. sägs.

Förseelse mot ---eller garant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, därvid dock skall iakttagas

vad nedan stadgas.

f fall, då införing i aktieboken skett innan lagen trätt i kraft, äga bestämmelserna

i 21 a § 4 mom. och 22 a § 2 mom. icke tillämpning. Har den, som

åberopar annat förvärv av aktiebrev till viss man än överlåtelse, blivit i aktieboken

införd före lagens ikraftträdande, och har ej, inom tre år efter det

lagen trädde i kraft, ansökan gjorts om aktiebrevets dödande eller talan mot

innehavaren instämts om bättre rätt till aktiebrevet, skall dock, när överlåtelse

eller pantsättning därefter sker, vad i hämnda lagrum är stadgat äga

motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kmif/I. Maj.ts proposition nr 228.

51

F ö r s I a u

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 11)11 (ur 53 s. 1)

om järnvägsaktiebolag.

Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 om järnvägsaktiebolag

skola erhålla följande ändrade lydelse.

3 §•

Göres för registrering av järnvägsaktiebolag ansökan om godkännande

av stiftelsehandlingar efter vad i lagen om aktiebolag är stadgat, och finner

registreringsmyndigheten hinder icke möta mot godkännande av handlingarna,

skall den med eget yttrande underställa Konungen förslaget till bolagsordning.

Konungen prövar bolagsordningens överensstämmelse med lag

och författning så ock om eljest från det allmännas sida hinder icke föreligger

mot meddelande av godkännande.

I bolagsordning, som godkänts av Konungen, må ändring ej vidtagas utan

all Konungens godkännande erhållits.

4 §\

Konungen äger medgiva järnvägsaktiebolag undantag, helt eller delvis, från

vad i lag stadgas rörande skyldighet för aktiebolag att verkställa avsättning

av vinstmedel med hänsyn till förhållandet mellan bolagets skulder och summan

av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfond.

Denna lag träder i kraft den t januari 1943.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kunul. Maj.ts proposition nr 228.

Utdrag av protokollet, hdllet i Kungl. Maj.ts lagråd den 11 april

1917.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 31 mars 1947 tillhandakoinmet utdrag av protokoll

över justitiedeparlementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 28 februari 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse;
3)

lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1)

om järnvägsaktiebolag; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

revisionssekreteraren E. Hagbergh.

Förslagen föranledde följande yttrande av lagrådet.

1. Förslaget till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om

bankrörelse.

252 §.

Sista stycket i 23 a § enligt det remitterade förslaget har sin motsvarighet

i 39 § 2 mom. sista stycket nya aktiebolagslagen. Underlåtenhet att iakttaga

föreskriften i sistnämnda stycke medför enligt 216 § första stycket 1 samma

lag straffpåföljd i form av dagsböter. För underlåtenhet att iakttaga förstnämnda

stadgande föreslås däremot intet straff. För följdriktighetens skull

hemställes om en bestämmelse därom i förevarande paragraf.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiuiffl. Maj.ts proposition nr 228

53

2. Förslaget till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 om

försäkringsrörelse.

259 §.

Vad lagrådet anfört beträffande 252 S lagen om bankrörelse äger här motsvarande

tillämpning beträffande underlåtenhet att iakttaga föreskriften i

22 a § sista stycket i det remitterade förslaget. Straff lör sådan underlåtenhet

synes böra stadgas i nu förevarande paragraf.

3. Förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni

1911 om järnvägsaktiebolag.

Den i 4 § föreslagna nya bestämmelsen synes böra byta plats med sladgandet

i lagens 5 §.

I lagens 7 § finnes en hänvisning till 98 § gällande aktiebolagslag. Det synes

lämpligt att hänvisningen med någon redaktionell jämkning ändras att i

stället avse 142 § nya aktiebolagslagen. .

EU iakttagande av vad här förordats föranleder ändring i förslagets rubrik

och ingress.

4. Förslaget till lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919

om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Detta förslag lämnas utan erinran.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 228-

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i

statsrådet å Stockholms slott den 18 april 7.917.

Naiv a rande:

Statsministern Erlander, ministern lör utrikes ärendena Undén, statsråden

^igforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler, efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

samt t. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Danielson,

lagrådets den 11 april 1947 avgivna utlåtande över de den 28 februari 1947

till lagrådet remitterade förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse;

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse;
3)

lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1)

om järnvägsaktiebolag; samt

4) lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet.

Etter redogörelse för utlåtandet anför föredraganden följande.

De av lagrådet förordade kompletteringarna av straffbestämmelserna i

de två förstnämnda lagförslagen lära böra vidtagas, varjämte i samma förslag

torde böra ske vissa smärre redaktionella jämkningar. Vad lagrådet

anfört beträffande förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 och 4 §§ lagen

om järnvägsaktiebolag torde även böra beaktas. I enlighet härmed ha sagda

lagförslag undergått omarbetning.

Föredraganden hemställer härefter, alt Kungl. Maj:t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse

2) lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 (nr 257) om försäkringsrörelse;
3)

lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag;
4)

lag om ändrad lydelse av 5 § lagen den 16 maj 1919 (nr 240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 228.

55

5) förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1987 (nr 136) angående

försäljning av rusdrycker.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Ivronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Nord vall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. K1LU 1947:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmän s. 13 i texten
  2. Rskr. 1947:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 a1 i texten