Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om kyrkomusiker m. m

18 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:233, Med förslag till lag om kyrkomusiker m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

1

Nr 233.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

kyrkomusiker m. m.; given Stockholms slott den

18 april 1947.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag samt Kungl. Maj:ts och kyrkomötets däri

omförmälda skrivelser vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om kyrkomusiker, samt

2) lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

N. Quensel.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19b7.

1 samt.

Nr 283.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Förslag

till lag om kyrkomusiker.

Härigenom för ordnas som följer.

1 §•

För kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling

finnas anställd kyrkomusiker.

2 §.

1. Kyrkomusiker åtnjuter avlöning samt i vissa fall tjänstepension och

rätt till pension för efterlevande i enlighet med vad Konungen efter av

riksdagen godkända grunder bestämmer.

2. Kostnaderna för kyrkomusikers verksamhet gäldas, i den mån de

icke skola enligt vad särskilt stadgas annorledes utgöras, av pastorat och

församling, vardera i den utsträckning Konungen efter av riksdagen godkända

grunder bestämmer.

3. De särskilda avlöningstillgångar, som äro förenade med nuvarande

klockar- och organistbefattningar inom ett pastorat, skola för pastoratet

utgöra tillgångar för bestridande av kostnaderna för kyrkomusikers avlönande.

4. Till bestridande av de på pastorat enligt 2 mom. ankommande kostnaderna

har pastoratet att taga i anspråk,

i första hand, avkastning av avlöningstillgångar, vilka jämlikt 3 mom.

äro för detta ändamål avsedda eller eljesit därtill anvisas, ävensom förekommande

andra medel, som blivit härför tillgängliga,

samt, i andra hand, församlingsavgifter till erforderligt belopp.

Om rätt för pastorat att för kyrkomusikers avlönande åtnjuta bidrag

av allmänna medel stadgas särskilt.

5. Församlingsavgifter, som i 4 mom. avses, skola utgöras i den för församlingsavgifter

till prästerskapets avlöning stadgade ordning.

3 §.

Om kyrkomusikers anställande och kyrkomusikernas verksamhet gäller

i övrigt vad Konungen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947. Därmed upphävas:

kap. 24 §§ 30—33 kyrkolagen ävensom vad i avseende å klockare stadgas

i kap. 11 § 8, kap. 24 § 11 och kap. 26 § 1 samma lag;

lagen den 14 oktober 1898 (nr 90, sid. 2) innefattande tillägg till 15 kap.

18 § kyrkolagen;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 333.

förordningen den 2 november 1883 (nr 61, sid. 1) angaende allmänt

ordnande av klockarnes löneinkomster;

lagen den 6 april 1894 (nr 14, sid. 1) angående ändring i gällande stadganden

om tillsättning av organist- och klockarebefattningar;

lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, sid. 5) angående sättet för organistlöns

utgående;

lagen den 9 december 1938 (nr 732) angående särskilda grunder för klockar-

och organistlöns bestämmande samt om dispositionen av till klockaroch

organisttjänst hörande avlöningstillgångar; samt

angående rätt till tjänst- och nådår efter klockare eller organist meddelade

bestämmelser;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring

av sålunda upphävda författningsbestämmelser eller tillägg därtill

eller som tillkommit med stöd av samma bestämmelser;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot de

i denna lag och med stöd av densamma meddelade bestämmelserna.

Härvid skall iakttagas:

1. Intill dess kyrkomusiker enligt denna lag blivit för församling anställd,

skola — med undantag av förenämnda lag den 14 oktober 1898 —

de hittills gällande bestämmelserna om klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar

alltjämt lända till efterrättelse beträffande nuvarande i församlingen

inrättade sådana befattningar; dock att dylik äldre befattning

icke må annorledes än genom förordnande tills vidare tillsättas med ny

innehavare.

2. Genom denna lag sker icke rubbning i vad för klockar-, organist- och

kyrkosångarbefattning i icke territoriell församling må finnas föreskrivet.

Förslag

till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst.

Härigenom förordnas som följer.

Där enligt lag eller särskild författning eller bestämmelse i kyrkohandboken

kungörande skall ske i kyrka beträffande äktenskaps ingående eller

annan kungörelse skall där uppläsas eller anslås, skall, om prästen av sjukdom

eller annat hinder är urståndsatt att fullgöra vad på honom därutinnan

ankommer, detta fullgöras av ledamot eller suppleant i kyrkorådet, som

av kyrkorådet blivit därtill utsedd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler statsrådet Quensel den i statsrådsprotokollet

för den 8 november 1946 senast omförmälda frågan om en nyorganisation

av kyrkomusikertjänsterna och anför därvid följande.

I skrivelse till kyrkomötet den 8 november 1946, nr 11, begärde Kungl.

Maj:t kyrkomötets förklaring, huruvida kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2

regeringsformen för sin del, å ena sidan, godkände 1 § i ett vid skrivelsen

fogat förslag till lag om kyrkomusiker ävensom däri angiven tidpunkt för

nämnda lagrums ikraftträdande och, å andra sidan, samtyckte till upphävande,

på sätt i lagförslaget avsågs, av däri angivna äldre bestämmelser

av kyrkolags natur. Genom omförmälda skrivelse anmodades kyrkomötet

att samtidigt avgiva yttrande beträffande vissa vid ärendets föredragning

i statsrådet samma dag närmare angivna grunder för nyorganisationen av

kyrkomusikertjänsterna samt över ett vid skrivelsen fogat förslag till lag

om kungörande i kyrka vid förfall för präst.

I skrivelse den 6 december 1946, nr 27, har kyrkomötet i anledning härav

dels anmält, att kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen för sin

del godkänt 1 § i det vid Kungl. Maj:ts omförmälda skrivelse fogade förslaget

till lag om kyrkomusiker ävensom däri angiven tidpunkt för nämnda

lagrums ikraftträdande och samtyckt till upphävande, på sätt i samma lagförslag

sägs, av däri angivna bestämmelser av kyrkolags natur,

dels ock såsom yttrande beträffande grunderna i övrigt för den avsedda

nyorganisationen av kyrkomusikertjänsterna åberopat vad kyrkomötets

första särskilda utskott härutinnan anfört i sitt i ärendet avgivna betänkande,

nr 1.

Föredraganden anför vidare:

En redogörelse för den snart halvsekelgamla s. k. »klockarfrågans» nuvarande

läge har lämnats i nyssnämnda skrivelse till kyrkomötet och i

samband med den remiss till lagrådet, som föregick denna skrivelse. Jag

tillåter mig här hänvisa till denna redogörelse. I detta sammanhang torde

dock böra erinras om följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

Enligt gällande kyrkolag åligger det kyrkoförsamlingarna att efter menighetsval

anställa klockare. Dennes ställning var ursprungligen allenast en

kyrkotjänares, vilken vid vården av kyrkan och dess egendom och vid

gudstjänsternas anordnande hade att biträda kyrkoherden. Med den gamla

klockarinstitutionen sammankopplades sedermera emellanåt sysslan såsom

folkundervisare. Efter reformationen pålades klockaren flerstädes även uppgiften

att vara kyrkosångare vid gudstjänsterna. Vid sidan av klockarbefattningarna

uppstodo, efter hand som det kyrkliga musiklivet utvecklades,

självständiga befattningar vid kyrkorna dels såsom organister, dels såsom

kyrkosångare eller kantorer. Inrättandet av dessa två särskilda befattningar

var emellertid frivilligt och beroende av församlingarnas egna beslut. Där

särskild kyrkosångare ej anställdes, ålåg det i regel alltjämt klockaren att

leda sången i kyrkan. Då folkskoleväsendet under 1800-talets förra hälft

fick sin självständiga organisatoriska gestaltning, skildes klockaren — i

denna sin egenskap — helt från de med folkundervisningen förenade uppgifterna.

Enligt nu gällande stadganden kan dock befattningen såsom klockare,

liksom ock befattningen såsom organist eller kantor, efter vederbörligt

tillstånd förenas med folkskollärartjänst. Klockar-, organist- och kantorsbefattningarna

kunna även vara sinsemellan förenade. Åtskilliga av

klockarens ursprungliga uppgifter hava numera helt upphört eller ock överflyttats

på annan (t. ex. kyrkovaktmästare och ringare). Utöver skyldigheten

för klockaren att, där särskild kyrkosångare icke finnes, fullgöra en

sådans uppgifter kvarstå för närvarande i tjänsteorganisatoriskt hänseende

på själva klockarinstitutionens grund allenast de förhållandevis mindre kvalificerade

funktioner, som på sina håll ännu må tillhöra klockarna såsom

’kyrkobetjänte’ i egentlig bemärkelse. Sedan gammalt hänföras samtliga

tjänsteuppgifter vid klockar-, organist- och kantorsbefattningarna, alltså

även de till de två sistnämnda hörande rent kyrkomusikaliska, till klockarinstitutionen.

Å andra sidan räknas numera alla tre befattningarna oftast

— vad klockarbefattningen beträffar, åtminstone där den är förenad med

någon av de andra — såsom kyrkomusikertjänster.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 1 juli 1942 ledamoten av riksdagens andra kammare,

prosten Harald Hallén, kantorn Karl Georg Gustafsson, direktören för

musikhögskolan, professorn Einar Ralf, ledamoten av riksdagens andra

kammare, lantbrukaren Ernst Staxäng och kammarrådet Tom Wohlin att såsom

sakkunniga inom departementet biträda med utredning och avgiva

förslag angående en nyorganisering av klockarinstitutionen och dit hänförliga

befattningar samt vad därmed sammanhänger. Åt Hallén uppdrogs

att såsom ordförande leda utredningsarbetet och åt Wohlin att vara sekreterare.

Den 13 april 1945 avlämnade de nämnda sakkunniga — 1942 års kyrkomusikerutredning

— en första del av upprättat betänkande med förslag

till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna m. m. (stat. off. utr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds proposition nr 233.

1945: 16), innehållande riktlinjer och vissa preliminära förslag för en reform

på området. Sedan häröver avgivits yttranden av ett femtiotal statsmyndigheter,

kommunala förbund, personalsammanslutningar och andra samt

dessa yttranden ställts till kyrkomusikerutredningens förfogande, har kyrkomusikerutredningen

med skrivelse den 27 juni 1946 framlagt del II av sitt

betänkande i frågan (stat. off. utr. 1946: 50), varvid fogats förslag till ett

antal författningar, som visat sig erforderliga för ett genomförande av

reformen.

Enligt av kyrkomusikerutredningen sammanställd statistik, vilken hänför

sig till år 1943, funnos nämnda år inom församlingarna i riket såsom

klockare, organister och kantorer anställda 2 493 befattningshavare. Härav

innehade icke mindre än 1 737, i regel jämte såväl klockar- som organistbefattning,

tillika folkskollärartjänst, därav flertalet på landsbygden. Av

de till ett antal av 756 uppgående befattningshavare, vilka sålunda icke

tillika voro folkskollärare, funnos 93 som endast innehade klockarbefattning;

384 innehade såväl klockar- som organist- och kantorsbefattning.

Vid anmälan den 18 oktober 1946 av ifrågavarande ärende för remiss

till lagrådet anförde jag bland annat följande.

Frågan om en reform av kyrkomusikernas tjänstgörings- och anställningsförhållanden

har visat sig mer än vanligt invecklad och segsliten.

Reformproblemet, som gemenligen gått under den mindre egentliga beteckningen

klockarfrågan, är i själva verket snart halvsekelgammalt.

Bakom de numera av 1942 års kyrkomusikerutredning avlämnade förslagen

ligga utredningsarbeten av icke mindre än tre äldre sakkunnigberedningar,

vilkas förslag emellertid alla — av den ena eller andra anledningen

— kommit att stranda. Ett av de tidigare framkomna lösningsprojekten

nådde, år 1921, fram till riksdagen men blev — som det vill synas närmast

med hänsyn till befarade ekonomiska konsekvenser för de många svagt

ställda småförsamlingarna i riket — av riksdagen avvisat. Misslyckandet

gjorde det klart, att en tjänste- och avlöningsreglering på detta område

av den kyrkliga förvaltningen måste förbindas med en verksam skatteutjämning

de kyrkliga menigheterna emellan för hithörande samhälleliga utgifter.

År 1938 beträddes såtillvida de partiella reformernas väg som en

lagstiftning då antogs för en omedelbar avveckling av det antikverade

jordavlöningssystemet för klockare och organister (klockarboställslagen).

I övrigt och i det väsentliga ligger reformfrågan alltjämt olöst. En genomgripande

omdaning av de organisatoriska förhållandena på detta område

är emellertid av den allra största betydelse ej blott för den hithörande till

numerären talrika befattningshavarkåren utan också — och kanske i all

synnerhet —- för landets kyrkoförsamlingar och för gudstjänstlivet där. En

allsidig lösning av organisationsproblemet framstår fördenskull såsom

tvingande och kan svårligen längre uppskjutas.

Kyrkomusikerutredningens förslag utgår från förutsättningen, att de nuvarande

klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna avvecklas och

att i dessas ställe inrättas nya kyrkomusikertjänster, så anordnade att

varje församling — oberoende av folkmängd och egen ekonomisk bärkraft

— beredes tillgång till en väl kvalificerad, i tjänsten skäligt avlönad ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

övare av kyrkomusiken vid dess gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar.

Dessa utgångspunkter för den åsyftade nyorganisationen ansluta

sig helt till de riktlinjer för en reform på området, som av chefen för ecklesiastikdepartementet

uppdrogos vid utredningsuppdragets meddelande.

Grunden för den ifrågasatta nyorganisationen av ifrågavarande tjänster

måste läggas genom ett upphävande av de äldre bestämmelserna i ämnet,

vilka äro av kyrkolags natur, varigenom deras upphävande är beroende

av kyrkomötets samtycke. Ett av huvudmomenten i det uppgjorda förslaget

till lag om kyrkomusiker är i själva verket att finna i dess tillämpningsbestämmelser,

varigenom de äldre bestämmelserna sättas ur kraft,

dock endast i den mån nya tjänster med stöd av en kommande detaljreglering

inrättas. Lagförslagets första paragraf innehåller ett principiellt

stadgande av innebörd, att de äldre klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna

skola — i den mån lagen för de särskilda församlingarna

träder i kraft — ersättas med en enhetlig tjänst som »kyrkomusiker». I

övrigt innehåller lagförslaget såsom framgår av dess text — förutom hänvisningar

till en nyorganisation i enlighet med grunder, som skola godkännas

av riksdagen — i huvudsak endast, att även innehavarna av de nya tjänsterna

skola vara kommunalavlönade samt att avlöningskostnaderna härvid

skola bestridas i nära överensstämmelse med vad som gäller för församlings
-

präst erskapet.

Den för en nyorganisation av kyrkomusikertjänsterna härutöver påkallade

speciellare författningsregleringen har av kyrkomusikerutredningen

föreslagits skola omfatta, främst en kyrkomusikerstadga och ett avlömngsreglemente

jämte erforderliga pensioneringsbestämmelser, men dessutom

åtskilliga författningar, avseende dels helt ny reglering i särskilda hanseenden

såsom införande i gällande kyrkofondslag av bestämmelser om

tillskott ur kyrkofonden åt pastorat för kyrkomusikers avlöning och meddelande

av anvisningar rörande själva förfarandet vid kyrkomusikertjänsternas

inrättande, dels av nyorganisationen nödvändiggjorda jämkningar

i hittillsvarande reglering å området sasom i församlingsstyrelselagarna,

i folkskolestadgorna och folkskolans avlöningsreglemente samt beträffande

den framtida dispositionen av nuvarande klockar- och organistavlömngstill"ångar.

Förslaget till kyrkomusikerstadga innefattar bestämmelser angående

de tjänstetyper, efter vilka de nya tjänsterna skulle anordnas, och i övrigt

bestämmelser till reglerande av tjänsteuppgifter, kompetensfordringar, anställningsförfarande,

målsmanskap m. m. för tjänsterna i fråga. Förslagen

till avlöningsreglemente och pensioneringsbestämmelser äro i det väsentliga

avfattade, det förra i nära överensstämmelse med gällande bestämmelser

i civila och Övriga därmed likställda avlöningsreglementen och de senare i

enlighet med motsvarande bestämmelser dels i folkskolans tjänste- och

fannljepensionsreglementen, varunder kyrkomusiker-folkskoletjänster enligt

förslaget skulle inordnas, dels i reglementet för statens pensionsanstalt, till

vilken övriga kyrkomusikers såväl tjänste- som familjepensionenng föreslagits

skola hiinläggas. .

Enligt de sakkunnigas förslag skulle huvudtjänstetyperna lor de nya

kyrkomusikertjänsterna bliva tvä: kyrkomusiker-folkskoletjänst samt självständig

kyrkomusikertjänst, den sistnämnda antingen med fulltidstjänst
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 233.

göring eller med deltidstjänstgöring. Innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst

skulle ha att fullgöra tjänstgöring ej blott såsom kyrkomusiker

vederbörande församling utan även såsom folkskollärare eller smås

kol lärare inom ortens skoldistrikt. Innehavare av självständig kyrkomusikertjänst

skulle vid fulltidstjänstgöring endast ha att fullgöra kyrkomusikaliska

tjänsteuppgifter inom församlingen men vid deltidstjänstgöring

dessutom vara pliktig att åtaga sig viss fyllnadstjänstgöring såsom

musiklärare vid å orten befintlig allmän eller statsunderstödd enskild läroanstalt.

I de kyrkomusikaliska tjänsteuppgif terna skulle enligt förslaget

för samtliga här angivna tjänstetyper ingå, förutom åliggandet att biträda

med kyrkomusik vid gudstjänster och särskilda kyrkliga förrättningar, jämväl

skyldighet att i viss strängt begränsad utsträckning meddela s. k. fri

musikundervisning, d. v. s. kostnadsfri undervisning utanför skolan åt

ortens ungdom i sång och musik. Innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst

skulle enligt de sakkunnigas förslag åtnjuta ■— jämte stadgad avlöning

av skoldistriktet såsom ordinarie folk- eller småskollärare -— visst

särskilt pensionsgrundande avlöningstillägg (kantorstillägg) för sin kyrkomusikaliska

tjänstgöring, vilken sistnämnda avlöningspost skulle komma

att bestridas av vederbörande pastorat. För innehavare av självständig

kyrkomusikertjänst med fulltidstjänstgöring ha de sakkunniga föreslagit

ordinarie anställning med lönegradsplacering i allmänhet motsvarande lönegrad

A 23 enligt civila avlöningsreglementet, men med en lönegrad högre

lör tjänst vid stiftsstadens huvudkyrka (domkyrkan). Självständig kvrkomusikertjänst

med deltidstjänstgöring skulle i vissa fall genom därtill knuten

fyllnadstjänstgöring likaledes kunna inrättas såsom ordinarie tjänst i

A 23 men skulle i regel vara extra ordinarie i lönegrad Eo21. Avlöningskostnaderna

för självständig kyrkomusikertjänst skulle för varje fall, i vad

därav belöpte å den kyrkomusikaliska tjänstgöringen, bestridas av pastoratet

medan avlöningen för fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare skulle

bestridas av vederbörande läroanstalt eller i visst fall delvis ur kyrkofonden.

Vissa mera begränsade kostnader, såsom för anskaffning och underhåll

av musikalier för kyrkokör och för den fria musikundervisningen

samt för anställande i särskilda fall av biträde åt kyrkomusikern, skulle

enligt de sakkunniga komma att avila vederbörande lokalförsamling.

Till de på pastoratet ankommande avlöningskostnaderna skulle, såsom

redan berörts, pastoratet kunna i skatteutjämnande syfte erhålla tillskott

ur kyrkofonden enligt en i huvudsak enahanda reglering som den, som för

närvarande gäller med avseende å prästerskapets avlöning. Årskostnaden

för här angiven avlöningsreglering efter dess fullständiga genomförande har

av de sakkunniga — enligt visserligen synnerligen approximativa uträkningar

uppskattats till inalles 8,68 miljoner kronor, varav 2,9 miljoner

kronor för kyrkomusiker-folkskoletjänster och 5,78 miljoner kronor för självständiga

kyrkomusikertjänster. Av sistnämnda belopp ha dock 590 000

kronor beräknats belöpa å vederbörande läroanstalter för kyrkomusikernas

fyllnadstjänstgöring därstädes såsom musiklärare. Enligt dessa beräkningar

skulle avlöningskostnaderna för den föreslagna kyrkomusikerreformens genomförande,

i jämförelse med lokalförsamlingarnas sammanlagda kostnader

år 1943 för nuvarande kyrkomusikers avlönande sådana dessa kostnader

finnas angivna i av de sakkunniga redovisad statistik, komma att

— för pastoraten och kyrkofonden gemensamt — medföra en utgiftsökning

för år å tillhopa cirka 4 miljoner kronor. Utgiftsökningen vid ett genonn

förande av de sakkunnigas förslag till avlöningsreglering för kyrkomusi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

kerna, vilken komme att belasta pastoraten och kyrkofonden och således

endast påverka den kommunala beskattningen, torde dock med hansyn till

de för de nuvarande kyrkomusikerna under senare år lokalt genomlorda

löneregleringarna kunna i nuvarande läge antagas ha nedgått med a

minstone 10 å 15 procent eller till i avrundat tal ungefär 3,5 miljoner kronor.

Förslaget till tjänste- och avlöningsreglering för de nya kyrkomusikertjänsterna

är för närvarande föremål för överarbetning dels av 1941 års

lärarlönesakkunniga och dels av särskilda inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade utredningsmän i syfte att få till stånd en närmare samordning

med det nyligen framlagda förslaget till lönereglering för övningslärare

och en förenkling av de erforderliga författningarna.

Vid avlåtandet av Kungl. Maj:ts förenämnda skrivelse till kyrkomötet

förutsattes att, därest kyrkomötet för sin del biträdde Kungl. Maj:ts dan

framlagda förslag i de delar vari kyrkomötets samtycke begärts, reformfrågan

skulle kunna föreläggas 1947 års riksdag med slutliga förslag i alla

de delar i vilka riksdagens medverkan vore erforderlig. Denna plan föi

genomförandet av den tillämnade tjänstereformen för kyrkomusikerna

har emellertid stött på oförutsedda hinder. Detta sammanhänger i första

hand med den omständigheten att kyrkomötet — såsom jag vid detta

ärendes föredragning i statsrådet den 18 oktober 1946 hade tillfälle

att utförligare beröra — pa förevarande rättsområde intager en dubbelställning.

Kyrkomötet har sålunda beträffande den del av den för

reformen nödvändiga författningsregleringen, som berör nu gällande kyrkolag

eller befinnes böra för framtiden erhålla karaktär av dylik lag, en medbestämmanderätt

vid sidan av riksdagen men äger i övrigt och detta

gäller i själva verket den stora huvuddelen av författningsregleringen i

fråga — ingen vidsträcktare befogenhet än att därutinnan avgiva yttrande.

Dessa förhållanden ha i förevarande fall föranlett den behandlingsordningen,

att förslag i ämnet i vad avser själva grunderna för tjänstereformen,

och däribland i främsta rummet upprättat förslag till lag om

kyrkomusiker, först hänskjutits till det ar 1946 församlade kyrkomötets

prövning. Kyrkomötet har för sin del godkänt den kyrkomötet sålunda

förelagda författningsregleringen, i vad denna i enlighet med av lagrådet

avgivet utlåtande ansetts innefatta lagstiftning av kyrkolags natur. Emellertid

gå, på sätt av den föregående redogörelsen framgår, de till kyrkomötets

yttrande hänskjutna förslagen, såvitt de avse de nya kyrkomusikertjänsternas

anordnande, för vissa fall ut på ett sammanförande av de kyrkomusikaliska

tjänsteuppgifterna med tjänstgöring såsom musiklärare vid

de statliga och kommunala läroanstalterna. Organisationsförslaget på

denna betydelsefulla punkt har härigenom fått ett omedelbart samband

med regleringen av de till dessa läroanstalter hörande övningslärarnas

tjänste- och avlöningsförhållanden. En utredning i denna senare fråga har,

Föredra
ganden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

såsom jag tidigare haft anledning att erinra om, varit uppdragen åt 1941

års lärarlönesakkunniga. Då frågan om en tjänstereform för kyrkomusikerna

under föregående höst upptogs till fortsatt behandling i statsrådet, var tanken,

att denna fråga och det därmed sålunda i vissa delar sammankopplade

organisationsproblemet för övningslärarna skulle kunna erhålla en samtidig

lösning genom beslut av 1947 års riksdag. Tyvärr har det dock nu visat

sig, att någon framställning till årets riksdag i frågan om en reglering av

övningslärarnas tjänste- och avlöningsförhållanden icke medhinnes. Härigenom

har även framläggandet för årets riksdag av ett fullständigt förslag till

omorganisation av kyrkomusikertjänsterna omöjliggjorts.

Det skulle, icke minst med hänsyn till den talrika kyrkomusikerkårens

berättigade intressen, enligt min mening vara starkt att beklaga, om den

härav föranledda rubbningen i tidsschemat för kyrkomusikerfrågans behandling

skulle draga med sig ett ytterligare dröjsmål på obestämd tid med

den slutliga lösningen av denna gamla reformfråga. Jag har emellertid kommit

till den uppfattningen, att så icke behöver ske. Till stöd härför får jag

till en början fästa uppmärksamheten på följande.

Enligt den ursprungliga planen för kyrkomusikerreformens successiva

genomförande var avsett att, sedan 1947 års riksdag beretts tillfälle till

ett ställningstagande till reformen i hela dess vidd och om därvid ett positivt

beslut uppnåddes, en undersökning — församling för församling —

skulle omedelbart igångsättas till utrönande, enligt vilken tjänstetyp den

nya kyrkomusikertjänsten på varje ort lämpligen borde organiseras. Först

sedan en sådan undersökning, vilken förutsattes skola ankomma på vederbörande

domkapitel med biträde av folkskolinspektör samt församlingskyrkoråd

och skolstyrelse, företagits och därvid framkomna förslag blivit

slutligt prövade, kunde anstalter vidtagas för tillsättning av de nya tjänsterna.

Man räknade med, att ifrågavarande undersökningar skulle draga

icke så liten tid och att definitiva beslut i dessa tjänsteregleringsfrågor

knappast kunde tänkas föreligga förrän fram på våren 1948. Det befanns

med hänsyn härtill angeläget att tidpunkten för--det formella — ikraft
trädandet

av lagen om kyrkomusiker utsattes till det tidigast härför möjliga

datum eller den 1 juli 1947. Jag erinrar i detta sammanhang om att

tidpunkten för nämnda lags ikraftträdande ansetts kräva kyrkomötets

samtycke och att kyrkomötet samtyckt till att tidpunkten fastställes till

nyssnämnda datum.

Ehuru det av nyss nämnda skäl icke blivit möjligt att för närvarande

i ett sammanhang underställa riksdagen både omförmälda förslag till lag

om kyrkomusiker och definitiva förslag i övrigt beträffande de nya kyrkomusikertjänsternas

speciella anordning och dithörande befattningshavares

avlöningsförhållanden, synes mig något hinder icke böra möta att trots

detta underställa riksdagen det uppgjorda förslaget till lag om kyrkomusiker.

Detta lagförslag upptager nämligen endast vissa konstitu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

tiva stadganden för en lösning — så att säga i princip — av kyrkomusikerfrågan.

De grunder för reformen, som med ett antagande av

nämnda lagförslag jämväl från riksdagens sida skulle godkännas, sträcka

sig sålunda icke längre än att de särskilda, till den antikverade klockarinstitutionen

hänförliga befattningarna skola ersättas med en enda tjänst,

kyrkomusikertjänst, att de blivande innehavarna av denna nya tjänst

skola såsom de hittillsvarande motsvarande befattningshavarna vara kommunalavlönade,

samt att avlöningskostnaderna härvid skola bestridas i

nära överensstämmelse med vad för närvarande gäller beträffande avlöningen

till församlingspr ästerskapet. I fråga om dessa de primära förutsättningarna

för tjänstereformen föreligga, såsom jag tidigare framhållit, i

de i ärendet avgivna remissyttrandena praktiskt taget inga meningsskiljaktigheter.

Förslaget till lag om kyrkomusiker innefattar alltså i själva

verket allenast en ram, och en ram så vid, att den lämnar fullt utrymme

för varje efterföljande speciell reglering av de blivande kyrkomusikertjänsterna.

Givet är fördenskull, att detta lagförslags antagande av riksdagen

icke komme att i någon mån föregripa riksdagens fria ställningstagande till

de vidare förslag i sistnämnda hänseende, som, när förhållandena det medgiva,

böra underställas riksdagen och sålunda ej heller en förutsättningslös

prövning av de därmed förbundna kostnaderna.

Det har under detta ärendes förberedande behandling gjorts gällande,

att en sådan speciell undersökning, församling för församling, som jag i det

föregående berört och som skulle ha till sitt egentliga ändamål att utröna de

konkreta förutsättningarna på varje ort för de nya kyrkomusikertjänsternas

anordnande enligt de särskilda för dem avsedda tjänstetyperna, bort föregå

ett slutligt ståndpunktstagande till ett framlagt organisationsförslag. En

sådan förhandsundersökning, vilken väl därvid även bort innefatta en specifik

undersökning för varje pastorat rörande skatteunderlagets storlek och

förekomsten inom församlingarna av särskilda klockar- och organistlönetillgångar,

skulle tillika kunnat möjliggöra en säkrare kalkyl över de med

den åsyftade tjänsteref ormen förbundna kostnaderna. De sakkunniga, som

verkställt utredningen i ärendet, synas också, efter vad som framgar av

deras första betänkande i ämnet, på sin tid ha övervägt att hos domkapitlen

begära en dylik preliminär undersökning, vilken skulle kunna

sägas ha fått innebörden av ett slags tjänstereglering på prov. I det ovissa

läge, vari reformfrågan då befann sig, ansago de sakkunniga dock tanken

på en sådan förhandsinventering böra förfalla.

Följes den av mig nu förordade behandlingsordningen med framläggande

till 1047 års riksdag av det kyrkomötet underställda förslaget till

Tåg om kyrkomusiker och blir av riksdagen ett positivt beslut i enlighet

härmed fattat i principfrågan, har jag för avsikt att föranstalta om en forhandsundersökning

av nyss angiven beskaffenhet. Den mellantid, som

måste förflyta intill dess fullständiga förslag rörande den mera speciella

regleringen av hithörande befattningar kunna — år 1048 — föreläggas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

riksdagen, skulle pa praktiskt bästa sätt kunna utnyttjas just för en dylik

förhandsåtgärd. Med en sådan behandlingsordning torde goda utsikter förefinnas

att nagon större förskjutning i tidsschemat för kyrkomusikerreformens

slutliga genomförande, trots det nu framtvungna uppskovet med de

närmare regleringsbestämmelsernas framläggande, icke behöver uppkomma,

Om riksdagen i sinom tid jämväl kommer att godkänna de särskilda

grunder för de nya kyrkomusikertjänsternas anordnande, som i enlighet

med det anförda torde komma att framläggas för nästa års riksdag, skulle

följaktligen med en under tiden försöksvis företagen tjänstereglering ett

nödvändigt organisationsarbete vara i det väsentliga undangjort. Bleve

återigen ett Kungl. Maj:ts förslag i denna del till 1948 års riksdag av riksdagen

avvisat, torde det a en dylik förberedande undersökning nedlagda

arbetet likväl icke vara bortkastat. Detta komme nämligen att — i första

hand — giva material för en fullständig inventering av de nuvarande

kyrkomusikerbefattningarna i riket och tydligt är, att de därvid erhållna

uppgifterna maste fa sitt bestående värde för varje efterföljande försök

att komma fram till lösning av här föreliggande reformfråga.

Förslaget till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst avser en

partiell reform på här förevarande område, som uppenbarligen kan genomföras

oberoende av ett ställningstagande till frågan om den blivande specialregleringen

för de tillåmnade nya kyrkomusikertjänsterna. Förslaget till

denna författning, vilken förutsättes skola träda i kraft i omedelbart samband

med den föreslagna lagen om kyrkomusiker, torde följaktligen samtidigt

med nämnda lagförslag böra underställas riksdagens prövning.

Föredraganden hemställer härefter, att de sålunda föreliggande förslagen

till

1) lag om kyrkomusiker och

2) lag om kungörande i kyrka vid jörfall för präst

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 233.

13

BILAGOR.1

Transumt av 1946 års kyrkomötes första särskilda utskotts betänkande,

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 11,

angående nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna..... Bilaga 1.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 27, i anledning av Kungl.

Maj:ts ifrågavarande skrivelse till kyrkomötet .............. Bilaga 2.

1 Kungl. Maj.ts skrivelse, nr 11, till kyrkomötet har ansetts här kunna uteslutas, då riksdagens

tryckeriexpedition förfogar över en tryckt upplaga därav å omkring 300 exemplar. Den

tryckta upplagan innehåller även avtryck av Kungl. Maj:ts remiss i ärendet till lagrådet och

av lagrådets i ärendet förda protokoll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets betänkande nr 1.

15

Transumt.

Bilaga 1.

Nr 1.

Första särskilda utskottets betänkande i anledning av Kungl.

Maj ds skrivelse, nr 11, angående nyorganisation av

kyrkomusikerbefattningarna.

I en den 8 november 1946 dagtecknad till första särskilda utskottets

handläggning hänskjuten skrivelse, nr 11, har Kungl. Maj:t under åberopande

av skrivelsen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för den 18

oktober och den 8 november 1946 samt av protokollet i lagrådet den 2

november 1946 begärt

dels kyrkomötets förklaring, huruvida kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2

regeringsformen för sin del godkände 1 § i ett vid skrivelsen fogat förslag till

lag om kyrkomusiker ävensom däri angiven tidpunkt för nämnda lagrums

ikraftträdande och samtyckte till upphävande, pa sätt i samma lagförslag

sades, av däri angivna äldre bestämmelser av kyrkolags natur,

dels kyrkomötets yttrande beträffande de härutöver i nämnda lagförslag

och i här nedan intagna förslag till lag om kungörande i kyrka vid förfall

för präst ävensom i övrigt av föredragande statsrådet i ovannämnda bada

utdrag av statsrådsprotokollet berörda grunderna för en nyorganisation

av kyrkomusikertjänsterna.

De båda lagförslagen äro av följande lydelse:

Såsom föredragande statsrådet framhållit, har frågan om en reform av

kyrkomusikernas tjänstgörings- och anställningsförhållanden visat sig vara

synnerligen svårlöst. Bortsett från den partiella reform, som ar 1938 genomfördes

för avveckling av jordavlöningssystemet för klockare och organister,

har frågan, sedan den för snart 50 år sedan blev aktuell, ej förts

närmare sin lösning. Väl har genom domkapitlens ingripande och personalorganisationernas

arbete samt de olika församlingarnas tillmötesgående pa

senare år ställningen för kyrkomusikerna i glädjande många fall betydligt

förbättrats och blivit mera enhetlig inom de olika stiften. Det lärer likväl

ej kunna bestridas, att ifrågavarande befattningshavares löneförhållanden

mångenstädes äro otillfredsställande. Särskilt torde detta gälla de små församlingarna,

som på grund av sitt svaga ekonomiska underlag ej mäkta

att utan tillskott skäligt avlöna sin kyrkomusiker. En snar reglering av

befattningshavarnas tjänste- och avlöningsförhållanden anser utskottet

därför i hög grad påkallad. Det bör vara kyrkan angeläget att medverka

till en sådan icke blott för sitt eget och församlingarnas bästa utan även

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första särskilda utskottets betänkande nr 1.

för att därigenom visa sin uppskattning av det hängivna arbete, kyrkomusikerna

i gemen nedlägga.

I.--------------------

Av de kyrkolagsbestämmelser, som enligt förslaget skola upphävas, innehålla

kyrkolagen kap. 21+ § SO att organist skall väljas av kyrkoherden

och församlingen och avlönas av den sistnämnda, § 31 föreskrifter rörande

klockares antagande och kompetenskraven för klockare, § 32 föreskrifter

rörande klockares åligganden och § 33 föreskrifter om förfarandet, då

klockare gör sig skyldig till tjänstefel, kap. 11 § 8 att klockare skall frambära

oblater och vin, när Herrens nattvard skall begås, kap. 21+ § 11 en

numera obsolet bestämmelse om klockares befattning med barnundervisningen,

kap. 26 % 1 föreskrifter om klockares bestyr med domkyrkas

tillhörigheter samt lagen den 11+ oktober 1898 innefattande tillägg till 15

kap. 18 § kyrkolagen föreskrift, att lysning vid mässfall skall förrättas av

klockare.

Det är enligt utskottets mening beklagligt, att genom upphävande av

dessa bestämmelser klockaren, som är omnämnd redan i äldre västgötalagen,

kommer att försvinna ur kyrkolagen. Väl har klockarinstitutionen

på landsbygden i huvudsak förlorat sin betydelse, men inom många stadsförsamlingar

är den alltfort levande och fyller ett verkligt behov.

Påpekas må emellertid, att, såsom också av kyrkomusikerutredningens

uttalanden framgår, intet hinder kommer att möta för församling att för

särskilda uppgifter anställa klockare.

Utskottet har uppmärksammat, att vid nyordningen på ifrågavarande

område, som nu regleras allenast av kyrkolagens antikverade bestämmelser,

en tendens framträder att begränsa bestämmelserna av kyrkolags

natur och överföra stadgandena till allmän lag eller förordning. Det hade

enligt utskottets mening varit önskvärt, att de stycken av den gamla

kyrkolagen, som nu bortfalla, fått en ersättning i kyrkolagsrättsliga stadganden,

avpassade efter nutida förhållanden och innehållande grundläggande

bestämmelser om kyrkomusikernas uppgifter och verksamhet. Det

synes utskottet även ur andra synpunkter hava varit lämpligare, om förslaget

till lag om kyrkomusiker uppdelats i tvenne delar, den ena av kyrkolags

karaktär och innehållande förutom 1 § av det framlagda lagförslaget de

grundläggande stadgandena om kyrkomusikers verksamhet och den andra av

civilrättslig karaktär och innefattande reglerande bestämmelser rörande

kyrkomusikers avlöning m. m.

Emellertid finner utskottet det synnerligen angeläget, att frågan om nyorganisationen

med det snaraste erhåller sin lösning. Med hänsyn härtill

och da utskottet, som ovan berörts, anser det framlagda reformförslaget

antagbart i huvudsak, tillstyrker utskottet godkännande av 1 % i det framlagda

förslaget till lag om kyrkomusiker och upphävande, på sätt i samma

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets betänkande nr 1.

17

lagförslag sägs, av däri angivna äldre bestämmelser av kyrkolags natur.

Utskottet tillstyrker också godkännande av i lagförslaget angiven tidpunkt

för lagrummets ikraftträdande.

III. Utskottet övergår slutligen till att behandla förslaget till lag om

kyrkomusiker, i vad mån detsamma ej redan tidigare diskuterats, samt förslaget

till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst.

Enligt 2 § 2 mom. av förstnämnda lagförslag skola kostnaderna i gemen

för kyrkomusikers verksamhet gäldas av pastorat och församling, vardera i

den utsträckning Konungen efter av riksdagen godkända grunder bestämmer.

Utskottet anser sig böra betona angelägenheten av att kyrkomötet beredes

tillfälle att avgiva yttrande, innan avsevärda ändringar av grunderna

beslutas, enär sådana ändringar givetvis måste beröra för kyrkan och kyrkofonden

viktiga spörsmål.

Utskottet har observerat, att, då i sista stycket av 2 § 4 mom. av förslaget

till lag om kyrkomusiker talas om allmänna medel, avses ef blott bidrag

till pastoraten av kyrkofondsmedel utan även andra medel, såsom bidrag,

som pastorat erhåller från läroanstalt för avlönande av sådan kyrkomusiker,

som vid läroanstalten fullgör musiklärartjänstgöring. Utskottet vill

också erinra om att, såsom förut framhållits, kyrkomusikerutredningen och

föredragande statsrådet betonat, att medel, som skola utgå ur kyrkofonden

för ifrågavarande ändamål, helt skola anskaffas genom den allmänna kyrkoavgiften.

Med anledning av stadgandet i mom. 5 av 2 § i lagförslaget vill utskottet

erinra om vad utskottet här ovan anfört om angivande av särskilda öretal

beträffande prästlönekostnaderna och kostnaderna för kyrkomusikerna i de

årliga besluten rörande församlingsavgiftens storlek.

I fråga om förslaget till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst

vill utskottet framhålla, att sådan formulering kunnat övervägas, att bestyret

kunde utföras även av annan än ledamot eller suppleant i kyrkorådet.

Utskottet anser sig emellertid ej böra framställa något yrkande om ändring

i förslaget.

Stockholm den 30 november 194(i.

På utskottets vägnar:

YNGVE BRILIOTH.

Vid ärendets slutbehandling i utskottet hava närvarit:

herr biskop Brilioth, herr Enochsson, herrar biskopar Jonzon och Rnncslam samt herrar

Svenaeus, Göransson, Carl Ernst, Ljungdahl, Lundqvist, Magnusson och Gralén.

2 — Bihang till riksdagens yrotokoll 19^7. 1 sand. Nr 233.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kyrkomötets skrivelse nr 27.

Bilaga 2.

Nr 27.

Godkänd av kyrkomötet den 6 december 1946.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl.

Maj:ts skrivelse angående nyorganisation av kyrkomusik

er b ef attning amu.

(Första särskilda utskottets betänkande nr 1.)

Till Konungen.

I skrivelse till kyrkomötet den 8 november 1946, nr 11, har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande av skrivelsen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, begärt kyrkomötets förklaring, huruvida kyrkomötet jämlikt

§ 87 mom. 2 regeringsformen för sin del godkände 1 § i ett vid skrivelsen

fogat förslag till lag om kyrkomusiker ävensom däri angiven tidpunkt

för nämnda lagrums ikraftträdande och samtyckte till upphävande, på sätt

i samma lagförslag sades, av däri angivna äldre bestämmelser av kyrkolags

natur, ävensom inhämtat sådant särskilt yttrande av kyrkomötet i det

förevarande ärendet, varom föredraganden enligt statsrådsprotokollet

hemställt.

I ärendet har första särskilda utskottet avgivit betänkande, nr 1, varav

tryckt exemplar här bifogas.

Kyrkomötet får i underdånighet

dels anmäla, att kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen för

sin del godkänt 1 § i det vid Eders Kungl. Maj:ts förevarande skrivelse

fogade förslaget till lag om kyrkomusiker ävensom däri angiven tidpunkt

för nämnda lagrums ikraftträdande och samtyckt till upphävande, på sätt

i samma lagförslag sägs, av däri angivna äldre bestämmelser av kyrkolags

natur,

dels ock såsom yttrande beträffande de härutöver i nämnda lagförslag

och ett till lagrådet remitterat förslag till lag om kungörande i kyrka vid

förfall för präst upptagna och i övrigt av föredragande statsrådet i skrivel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kyrkomötets skrivelse nr %7.

sen bifogade utdrag av statsrådsprotokollet berörda grunderna för en nyorganisation

av kyrkomusikertjänsterna åberopa vad utskottet i dessa delar

i omförmälda betänkande, nr 1, anfört.

Stockholm den 6 december 1946.

Underdånigst

ERLING EIDEM

/G. H. Berggren

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 1LU 1947:53 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående vissa avlöningsoch pensionsförbättringar för präster m. ra. såvitt propositionen hänvisats till lagu s. 11 i texten
  2. Rskr. 1947:323 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna i 7 § sinnessjuklagen. s. 3 i texten
  3. 1LU 1947:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om kyrkomusiker m. m. s. 1 i texten