Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m

1947-04-18 · 63 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:236, Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 236

i

Nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förändring i

avseende å löneställning och antal beträffande vissa

ordinarie befattningar vid kommunikationsverken

m. m.; given Stockholms slott den 18 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsiådcn

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Wei.ine, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmälei

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, föreliggande

framställningar om ändring i avseende å löneställning och antal beträffande

vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken in. m. samt anför

därvid följande.

Ilihang till riksdagens protokoll 1S47. i samt. Nr 236.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Knngl. Maj:ts proposition nr 236.

Postverket.

Arbetsledande personal vid postkontoren. Denna personals arbetsuppgifter

och löneställning ha varit föremål för undersökning av ett inom postverket

tillsatt utredningsorgan, 1945 års postkontorsutredning. I skrivelse den

29 november 1946 har generalpoststyrelsen redovisat resultatet av undersökningen

samt framlagt av densamma föranledda förslag. Sammanfattningsvis

gå dessa ut på ökning av antalet befattningar såsom överkontrollör i A 24

och förste kontrollör i A 22 samt inrättande av befattningar såsom förste

postassistent i A 18 och förste postexpeditör i A 13.

Postkontorsutredningen har bestått av en postdirektör, ordförande, samt

fyra andra posttjänstemän. Av dessa voro två representanter för posttjänstemännens

förening och en representant för postverkets kansli- och kontorsbiträdeskårers

centralorganisation. Utredningens förslag ha varit föremål för

förhandlingar mellan styrelsen och posttjänstemännens förening.

De av styrelsen på grundval av utredningens undersökningar framförda

förslagen böra ses mot bakgrunden av den kraftiga ökning av postverkets

rörelse, som ägt rum under de senaste tio åren och som icke visat tendens

att minska efter krigets slut. Av företedda statistiska uppgifter för tiden

1935—1945 framgår, att antalet brevförsändelser ökat med 52 %, antalet

paket med 86 % och antalet nummerexemplar av postabonnerade tidningar

med 44 %>. I postgirorörelsen har antalet inbetalningskort ökat med 134 %,

antalet utbetalningskort med 220 % och de i rörelsen omsatta beloppen med

463 %>. Antalet insättningar respektive uttagningar i postsparbanken har

vuxit med 273 respektive 103 °/o och de insatta respektive uttagna beloppen

med 214 respektive 179 °/o.

Poströrelsens starka stegring har under nämnda tid påkallat en viss ökning

av personalen. Antalet befattningar i löpande expeditionsarbete vid lokalförvaltningen

har sålunda ökat med 25 #/o. Däremot har den arbetsledande och

kontrollerande personalen, d. v. s. befattningshavare i 15 och högre lönegrader,

nedgått med 1 %. Detta förklaras av en ständigt fortgående arbetsdifferentiering,

genom vilken mindre krävande arbetsuppgifter efterhand

överflyttas på befattningshavare i lägre löneställning, men vidare av ökade

krav på personalens prestationsförmåga och arbetsvillighet.

Styrelsen framhåller, att den arbetslindring för befälspersonalen, som icke

längre låter sig uppskjutas, kan ernås antingen genom en betydande ökning

av denna personal eller också genom en ytterligare arbetsdifferentiering, varigenom

personalökningen skulle kunna i viss utsträckning begränsas till befattningar

i lägre lönegrader. Liksom postkontorsutredningen förordar styrelsen

den senare utvägen. Huvudlinjerna i förslaget äro:

1) överflyttning av mindre väsentliga arbetsuppgifter från befälspersonalen

till befattningshavare i lägre lönegrader, främst till tjänstemän inom den

s. k. kontorskarriären (kontorsbiträden, kanslibiträden, kontorister),

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

3

2) ökad differentiering mellan administrativa arbetsuppgifter och räkenskapsgöromål,

bland annat genom att postmästarna i större utsträckning än

för närvarande befrias från redogörarskapet, samt

3) förstärkning och effektivisering av driftledningen vid de större postkontoren,

i första hand genom att särskilda souschefsbefattningar inrättas,

till vilka vissa av postmästarnas åligganden och befogenheter delegeras.

Vidare föreslås överflyttning av vissa arbetsuppgifter, som för närvarande

åvila postassistenterna, till andra befattningshavargrupper.

De föreslagna förändringarna avses skola träda i kraft den 1 juli 1947.

Beträffande överflyttningen a v in i n d r e v ti s e ntl ig a a rbetsupp

gifter från befälspersonalen till befattningshavare

i lägre lönegrader föreslås i första hand överflyttning till

personal inom kontorskarriären av sådana arbetsuppgifter, som utgöra fyllnadsgöromål

för befälspersonalen. Hit höra exempelvis uträkning av avlöning

och ersättning till personal av olika slag, personalbokföring, förande av

inventarieräkenskaper samt vissa mera rutinbetonade kontrollåtgärder. Något

förslag rörande den av överflyttningen erforderliga ökningen av antalet ordinarie

befattningar inom kontorskarriären framlägges icke. Med hänsyn till

bland annat att vissa göromålsförskjutningar kunna befinnas nödvändiga vid

förslagets genomförande, anser styrelsen lämpligt, att de nya befattningarna

tills vidare tillsättas på förordnande, med rätt dock för innehavarna att åtnjuta

vikariatslön. Styrelsen framhåller, att definitivt förslag i förevarande

hänseende bör göras beroende på särskild arbetstidsundersökning.

De göromål, som sammanhänga med den första kontrollen och revisionen

beträffande den interna redovisningen av in- och utbetalade medel, utföras i

allmänhet av tjänstemän i lägst förste postassistents grad (A 17). Vid eu del

postkontor ha emellertid dessa arbetsuppgifter anförtrotts åt överpostexpeditörer

(A 15). Styrelsen föreslår, att ifrågavarande konlrollgöromål i största

möjliga utsträckning överflyttas å överpostexpeditörer. Då dessa befattningshavare

i allmänhet äga tillräckliga kvalifikationer för att bestrida upplysningstjänsten,

d. v. s. att lämna allmänheten råd och upplysningar i postala

frågor, föreslår styrelsen, att hithörande göromål, som för närvarande i regel

åvila tjänstemän i 17 lönegraden, överflyttas å öve vp os te x p ed i törem a.

I fråga om differ e n tier i n g e n in el la n a d in i n i s trativa

arbets n p p g i f t e r och r ti k c n s k a p s g ö r o in å I framhåller styrelsen,

att redogörarskapet innefattar åliggande att handha postkontorets huvudförrad

av värdetecken, att svara för postkontorets räkenskaper ävensom

att till styrelsen avge redovisning för all postuppbörd samt vid postkontoret

och underlydande postanstalter in- och utbetalade medel av olika slag.

Redogörarskapet handbaves för närvarande av tjänstemän i kontrollörs

grad (A 20) vid samtliga postkontor av överpostmästarklass och klass 1 A

samt vid flertalet postkontor av klass 1 B. Vid tio postkontor av sistnämnda

klass (Borlänge, Eksjö, Katrineholm, Lidköping, Ludvika, Mariestad, Oskars
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

hamn, Skara, Södertälje och Äppelviken) samt vid samtliga postkontor avklass

2, 3 och 4 är postmästaren redogörare.

Styrelsens förslag innebär, att redogörare i A 20 bibehållas vid samtliga

postkontor, vid vilka de nu finnas. Såsom skäl härför framhålles bland annat

den ökning av redogörarnas arbete och ansvar, som skatteuppbördsreformen

kommer att medföra. Emellertid har styrelsen för avsikt att sedan

erfarenhet vunnits om uppbördsreformens inverkan på arbetet vid postkontoren

undersöka, huruvida vissa av de i A 20 placerade redogörarbefattningarna

kunna sänkas till A 18, vilket postkontorsutredningen för sin del ifrågasatt.

Vid förut omnämnda tio postkontor av klass 1 B, vid vilka postmästaren

är redogörare, föreslås inrättande av befattningar såsom redogörare och

souschef. Förslaget utvecklas närmare i det följande.

Vid ett flertal postkontor av klass 2 är postmästarens arbetsbelastning så

stor, att tillräcklig lättnad icke kan vinnas enbart genom avlastning av mindre

kvalificerade göromål. Postkontorsutredningens förslag går ut på att

postmästarna vid dessa postkontor helt avkopplas från redogörarskapet och

därmed förenat ansvar. Med anledning härav föreslås, att göromålen överllyttas

på befattningshavare, vilka skola fungera som redogörare samt postmästarens

närmaste man och ställföreträdare. För ändamålet böra särskilda

befattningar i A 18 inrättas i samband varmed motsvarande antal befattningar

såsom förste postassistent i A 17 kunna indragas. Styrelsen anför i

anslutning härtill följande.

Förslaget om differentiering av redogörarbefattningarna i A 20 och A 18

förutsätter, att i tjänsteförteckningen för postverket införes en ny befattning

i A 18. I denna lönegrad är för närvarande endast upptagen postmästare av

klass 4. Ny befattning i A 18 erfordras även för föreståndarna för vissa skatteavdelningar.

Sistnämnda befattningar böra erhålla samma benämning som

de nya redogörarbefattningarna i A 18. Postkontorsutredningen förordar, att

för de nya redogörarna i A 18 fastställes samma tjänstetitel som för de nuvarande

redogörarna i A 20, nämligen kontrollör. Därest spaltning av kontrollörsgraden

icke skulle anses önskvärd, föreslår utredningen, att i A 18

införes befattningen överpostassistent.

Posttjänstemännens förening har bestämt påyrkat, att titeln kontrollör

jämväl i fortsättningen skall förbehållas befattningshavare i 20 lönegraden.

Föreningen har ej heller velat acceptera benämningen överpostassistent utan

föreslagit, att den nya befattningen i A 18 skall benämnas förste postassistent,

vilken tjänstetitel redan finnes upptagen i A 17. Därvid har bl. a. hänvisats

till den differentiering uppåt, som skedde genom införande av postiljon

i A 7 och förste postiljon i Ä 9.

Styrelsen har ställt sig tveksam till föreningens förslag om införande av

benämningen förste postassistent i A 18. Inrättandet av den nya befattningen

i A 18 kan icke sägas innebära någon spaltning av förste postassistentbefattningar.

Det är i stället fråga om en differentiering av redogörarbefattningarna

på så sätt, alt de mest kvalificerade bibehållas i A 20, medan de

mindre krävande sänkas till A 18. Det kan därför synas ligga nära till hands,

att även i A 18 placerade redogörare erhålla titeln kontrollör. Denna titei

lämpar sig även för skatteavdelningsföreståndare.

Befattningen kontrollör finnes emellertid vid telegrafverket upptagen i A

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

20, vid statens järnvägar i A 21 och vid statens vattenfallsverk i såväl A 20

som A 21. Det kan därför ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att för

postverkets del införa benämningen kontrollör i lägre lönegrad än A 20. Då

styrelsen ansett sig böra frångå postkontorsutredningens förslag om införande

av kontrollör i A 18, har emellertid styrelsen främst tagit hänsyn till den

berörda personalens bestämda motstånd mot detta förslag.

Den alternativt föreslagna benämningen överpostassistent står visserligen

i full överensstämmelse med titlarna överpostiljon, överpostexpeditör och

överkontrollör, men synes icke särskilt lämplig för de befattningar — avsedda

för redogörare och skatteavdelningsföreståndare — varom bär är fråga.

Samma invändning kan måhända även göras mot titeln förste postassistent,

men då personalen förklarat sig bestämt föredra denna titel framför titeln

överpostassistent, har styrelsen icke ansett sig böra motsätta sig personalens

önskemål. Härigenom undvikes även en ytterligare differentiering av tjänstetitlarna

för skatteavdelningsföreståndare.

Styrelsen föreslår alltså, att benämningen förste postassistent införes i

tjänsteförteckningen jämväl i A 18. I den nya tjänstegraden skulle enligt

styrelsens förslag inplaceras redogörare-souscheferna vid 29 postkontor av

klass 2 samt föreståndarna för skatteavdelningarna vid 6 postkontor.

Vid de mindre postkontoren av klass 2 ävensom vid postkontoren av klass

3 och 4 äro redogörargöromålen icke av sådan omfattning, att det ansetts

nödvändigt att helt överflytta redogörarskapet från postmästaren till annan

tjänsteman. Däremot böra ifrågavarande postmästare befrias från uppdraget

att handha postkontorets huvudförråd av värdetecken, vilket åliggande i

många fall varit hinderligt för deras administrativa och inspekterande verksamhet.

Den nuvarande anordningens främsta nackdelar äro av revisionsteknisk

art. I samband med att till styrelsen avgivas redogörelser över värdetecknens

förvaltning (för kvittenskuponger kvartalsvis och för övriga värdetecken

månadsvis), skall i kontrollsyfte företagas en uppräkning av behållningen

i huvudförrådet. Uppräkningen verkställes av postmästaren och honom

underordnad tjänsteman, vilken har att i redogörelserna teckna intyg

om behållningen. Detta kontrollsystem strider onekligen mot gängse revisionspraxis,

enligt vilken den kontrollerande icke bör inta en underordnad

ställning i förhållande till den, som skall kontrolleras.

I fråga om de postkontor av klass 3 eller 4, där förste postassistents- eller

överpostexpeditörsbefattning är erforderlig för kontrollgöromål och andra

kvalificerade arbetsuppgifter, föreslår styrelsen i överensstämmelse med postkontorsutredningens

förslag, att med sådan befattning förenas uppdraget att

handha huvudförrådet av värdetecken. Vid övriga postkontor bör detta förråd

övertagas av en kassatjänsteman. Kassatjänst vid postkontoren bestrides

huvudsakligen av postexpeditörer (A 11) men i viss omfattning även av postassistenter

(A 15). Postassistenter lagas emellertid i stor utsträckning i anspråk

för vikariat och andra uppdrag och tjänstgöra därför i allmänhet endast

under kortare tidsperioder å med kassatjänst förenad befattning. Det

synes för den skull mindre ändamålsenligt att överflytta liandhavandet av

värdeteckensförrådet till befattning, å vilken postassistent är placerad. Detta

uppdrag synes lämpligen böra anförtros åt kassatjänsteman med postexpedi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

törsutbildning. Befattning, med vilken förenas dels kassatjänst dels förtroendeuppdraget

att handha liuvudförrådet av värdetecken och att fullgöra därmed

förknippade göromål, blir mycket ansvarsfull och krävande. Det synes

därför styrelsen ofrånkomligt, att innehavare av sådan befattning erhåller

förste postexpeditörs tjänsteställning. Att befattningen hänföres till befordrad

tjänstegrad är icke blott ägnat att minska ombytena och därigenom skänka

ökad kontinuitet och stadga. Det medför även, att som vikarier å befattningen

företrädesvis komma att anlitas mera erfarna tjänstemän och att

sålunda vid sidan av postmästaren alltid kommer att finnas åtminstone en

väl kvalificerad tjänsteman.

börste postexpeditörerna äro för närvarande placerade i A 12. Med hänsyn

till de kvalificerade göromål, som avses för här berörda förste postexpeditörer,

föreslår styrelsen, att de uppflyttas från A 12 till A 13. Styrelsen

anser emellertid, att samtliga förste postexpeditörer i A 12 böra uppflyttas

till A 13 samt anför härutinnan följande.

blertalet förste postexpeditörer tjänstgöra såsom föreståndare för tidningsexpeditioner

vid de större postkontoren. Innehavarna av 10 vid olika postkontor

i Stockholm inrättade förste postexpeditörsbefattningar ha emellertid

till uppgift att fullgöra särskilt ansvarsfull kassatjänst.

Enligt styrelsens mening bör i enlighet med postkontorsutredningens förslag

flertalet av de å tidningsexpeditionerna placerade förste postexpeditörsbefattningama

indragas. De med föreståndarskap för tidningsexpedition förenade

kvalificerade arbetsuppgifterna skola i allmänhet fullgöras av överpostexpeditör

(A 15), som i övrigt sysselsättes med kontrollgöromål och

upplysningstjänst. De mera rutinbetonade tidningsgöromål, vilka huvudsakligen

som fyllnadsarbete utförts av å tidningsexpedition placerad förste postexpeditör,

överföras på personal i kontorskarriären.

De nuvarande förste postexpeditörsbefaltningamas lönegradsplacering medför,

att urvalet vid tillsättande av dessa befattningar blir alltför ringa, och

att de icke alltid kunna besättas med så kvalificerade tjänstemän, som vore

önskvärt med hänsyn till göromålens art. På grund av den ringa löneskillnaden

mellan postexpeditör (A 11) och förste postexpeditör (A 12) föredraga

nämligen postexpeditörerna i allmänhet den mera regelbunda kassatjänstgöringen

framför att söka befordran till de ur olika synpunkter mera påfrestande

förste postexpeditörsbefattningarna. Det har till och med inträffat,

att ingen sökande anmält sig till förste postexpeditörsbefattning i större stad.

Förste postexpeditöremas inplacering i A 13 synes även motiverad ur löneteknisk

synpunkt, enär denna lönegrad ligger mitt emellan postexpeditör

(A 11) och överpostexpeditör (A 15).

Den ifrågasatta höjningen från A 12 till A 13 bör — icke minst med

hänsyn till de olägenheter ur tjänstens synpunkt, som den nuvarande lönegradsplaceringen

medför — avse även de redan förefintliga förste postexpeditörsbefattningar,

vilka icke beröras av den av postkontorsutredningen föreslagna

omorganisationen. Med fyra av dessa äro förenade särskilt kvalificerade

göromål i den utrikes tidningsutväxlingen (vid utväxlingspostanstaltema

Stockholms bangårdspostkontor och Malmö 1), vilka göromål måste anses

vara av samma krävande och ansvarsfulla karaktär som sortering av post

till utlandet. Två förste postexpeditörer skulle bibehållas som föreståndare

för tidningsexpedition (Borås 1 och Ystad) och sålunda fullgöra arbetsuppgifter,

som i övrigt ansetts böra anförtros åt överpostexpeditör. Till A 13 böra

även uppflyttas de 10 förste postexpeditörsbefattningar, vilkas innehavare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 236.

7

fullgöra kassatjänst vid vissa postkontor i Stockholm. Ifrågavarande törste

postexpeditörer äro placerade i specialkassor för in- och utbetalning av postanvisnings-

och postgiromedel. Dessa kassor fungera även som uppsamlingskassor,

d. v. s. mottaga penningleveranser från övriga kassor för vidare befordran

till redogöraren eller postgirokontoret. Penningomslutningen uppgår

till mycket betydande belopp.

Slutligen anser generalpoststyrelsen det skäligt, att från höjningen till A 13

icke undantagas de i generalpoststyrelsen placerade förste postexpeditörsbefattningama.

Styrelsen föreslår sålunda, att samtliga förste postexpeditörsbetattningar

placeras i A 13. Vid bifall härtill bör emellertid befattningen förste postexpeditör

i A 12 bibehållas å övergångsstat. Det kan nämligen bliva nödvändigt

att från och med den 1 juli 1947 till övergångsstat överföra någon eller

några förste postexpeditörer.

Beträffande effektiviseringen av driftledningen genom inrättande a o

särskilda s o us chef sb ef åt t ning ar framhåller styrelsen, att postmästarna

vid samtliga postkontor av överpostmästarklass och klass 1 A

samt de flesta postkontoren av klass 1 B redan äro helt sysselsatta med

kvalificerade administrativa och driftledande göromål. För att postmästama

skola beredas erforderlig arbetslindring är det nödvändigt, att en del av dessa

göromål överflyttas på souschef i ansvarig ställning.

Vid fyra postkontor av överpostmästarklass, nämligen Göteborg 1, Malmö

1, Stockholm 1 och Stockholms bangårdspostkontor, fungerar för närvarande

en förste kontrollör (A 22) såsom souschef. Vid övriga postkontor av överpostmästarklass

och samtliga postkontor av klass 1 A är postmästarens närmaste

man och ställföreträdare kontroller (A 20). Dessa befattningshavare

ha med nuvarande organisation huvudsakligen afl lullgöra arbetsuppgifter

såsom personalledare, vaktföreståndare eller vid ett mindre antal postkontor

av klass 1 A såsom redogörare. De kunna följaktligen icke i erforderlig

utsträckning biträda postmästaren med driftledningen. Styrelsen föreslår nu

att de befrias från mindre kvalificerade åligganden och i stället från postmästaren

övertaga och självständigt handlägga en del av dennes arbetsuppgifter.

Styrelsen anför följande.

Souschefen vid postkontoren av överpostmästarklass och klass 1 A bör —

förutom de uppgifter som tillkomma honom i egenskap av postmästarens

närmaste man och ställföreträdare — i första hand svara för den interna

administrationen och driftledningen inom själva postkontoret, medan postmästaren

företräder postkontoret utåt, uppdrager de allmänna riktlinjerna

för ernående av god driftekonomi och handhar administrationen och driftledningen

inom postområdet i dess helhet med alla därinom befintliga postanordningar.

Souschef bör övertaga postmästarens befogenheter att bevilja

underlydande personal ledigheter, alt förordna vikarier och att föranstalta

om personalförstärkning och övertidstjänstgöring.

I egenskap av driflledare närmast under postmästaren bör souschefen bl. a.

ha till åliggande att utöva daglig tillsyn över arbetets gång inom postkontorets

olika avdelningar, att avpassa personalstyrkan efter tillfälliga växlingar

i arbetsmängden, att tillse att gällande allmänna expeditions-, kon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

iroil- och säkerhetsföreskrifter åtlydas och att rationella arbetsmetoder tilllämpas,

att planlägga större säsongbetonade arbeten och dylikt samt att utarbeta

förslag till de ändringar i fråga om personal och postanordningar,

som erfordras på grund av poströrelsens utveckling.

På souschef måste ställas höga krav i fråga om allmän erfarenhet, duglighet,

initiativkraft, vilja att ta ansvar samt förmåga att dels organisera, planera

och leda arbetet, dels förtroendefullt samarbeta med såväl över- som

underordnade. Det synes därför motiverat, att souschefsbefattningen placeras

i relativt hög lönegrad, något som även är angeläget för att undvika alltför

täta ombyten. Vid inplacering på löneskalan bör hänsyn också tagas till

löneställningen dels för postkontorets chef (A 26 för överpostmästare och

A 25 för postmästare av klass 1 A), dels för övrig befälspersonal vid postkontoret.

För souschefens auktoritet är det nödvändigt, att han erhåller högre

tjänsteställning än de befattningshavare som skulle stå närmast under honom

ti allmänhet kontrollörer i A 20; vid postkontoren Göteborg 1, Stockholm 1

och Stockholms bangårdspostkontor förste kontrollörer i A 22).

I anslutning härtill föreslår styrelsen, att souschefsbefattningama vid postkontoren

Göteborg 1, Malmö 1, Stockholm 1 och Stockholms bangårdspostkontor

placeras i A 24 samt att övriga souschefsbefattningar vid postkontoren

av överpostmästarklass och klass 1 A placeras i A 22. Rörande de fyra förstnämnda

postkontoren anför styrelsen följande.

Den högre lönegraasplaceringen för souscheferna vid postkontoren Göteborg

1, Malmö 1, Stockholm 1 och Stockholms bangårdspostkontor är motiverad

av den särställning, som dessa fyra postkontor intaga och som ingalunda

enbart beror på deras dominans i fråga om frankoteckensuppbördens storlek.

Särskilt på grund av det stora antalet underlydande befattningshavare

och postanordningar äro vid dessa postkontor de med administrationen och

driftledningen sammanhängande arbetsuppgifterna betydligt mera omfattande

och krävande än vid de större postkontoren i allmänhet.

Ett kvalitativt bedömande av de uppgifter, som åvila ledningen för eu

större underlydande personal inom postverket, kan ingalunda utan vidare

baseras på en jämförelse med antalet befattningshavare inom andra verksamhetsområden,

där större persona Igrupper i många fall under arbetsled

ningens omedelbara uppsikt sysselsättas med i stort sett ensartade göromål.

Man måste taga med i beräkningen, att varje funktionär i den egentliga posttjänsten

har att efter ett av arbetsledningen för honom till tid och rum i

detalj planlagt och utformat arbetsprogram fullgöra ett flertal olikartade arbetsuppgifter,

av vilkas riktiga och rättidiga utförande försändelsernas behandling

och framkomst till varje enskild adressat är helt beroende.

Överpostmästarna vid postkontoren Göteborg 1 och Malmö 1 ha bl. a.

t ill åliggande att centralt handlägga vissa frågor, som beröra samtliga inom

dessa städer belägna postkontor, såsom ordnande av postutdelning och posltransporter,

postkontorens öppethållande, anskaffning och deponering av reservpersonal.

Under postkontoret Stockholm 1 lyder ett synnerligen vidsträckt

postområde, vilket bl. a. omfattar Stockholms skärgård, vars komplicerade trafikförhållanden

ställa synnerligen stora krav på postkontorsledningens skicklighet

och initiativkraft i fråga om åtgärder för skärgårdens i kommunika

tionshänseende ofta missgynnade befolkning. Även den inre administrationen,

som huvudsakligen måste åvila souschefen, är synnerligen krävande, vilkel

bl. a. belyses av det faktum, att Stockholm 1 har större frankoteckensuppbörd

än rikets övriga postkontor med undantag för Stockholms bangårdspostkonlor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

Till Stockholms bangårdspostkontor har i största möjliga utsträckning

centraliserats behandlingen av den avgående posten från Stockholm. Vid

detta specialkontor företer arbetsmängden betydligt större fluktuationer än

annorstädes i postverket. En ur kostnadssynpunkt ändamålsenlig avvägning

av personalbehovet efter den dag för dag skiftande arbetsvolvmen är följaktligen

i särskilt hög grad beroende av arbetsledningens planerings- och organisationsförmåga

och kontinuerliga arbetskontroll. På souschefen vid detta

postkontor ställas därför stora och speciella krav.

Nya förste kontrollörsbefattningar i A 22 skulle enligt styrelsens förslag

inrättas vid postkontoren av överpostmästarklass Borås 1, Uppsala 1 och

Örebro 1 samt postkontoren av klass 1 A Halmstad 1, Hälsingborg 1, Karlskrona

1, Kristianstad, Växjö, Karlstad 1, Eskilstuna 1, Jönköping 1, Kalmai

1, Linköping 1, Norrköping 1, Visby7 1, Stockholm 3, Stockholm 5, Stockholm

(>’, Stockholm 7, Stockholm 12, Stockholm 16, Falun, Gävle 1, Västerås 1,

Sundsvall 1, Östersund 1 och Umeå 1. Sammanlagt skulle alltså 27 förste

kontrollörsbefattningar inrättas.

Även postmästarna vid postkontoren av klass 1 B föreslås skola beredas

arbetslindring genom alt den självständiga handläggningen av vissa driftledande

arbetsuppgifter överflyttas till souschef. De göromål, som skola överflvttas

å souschefen, äro dock icke av sa kvalificerad beskaffenhet, att säiskilda

souschefsbefattningar för närvarande erfordras vid dessa postkontor.

I stället föreslås, att kontrollören-redogöraren vid de postkontor av klass 1 B,

vid vilka sådan befattning tinnes, befrias från vissa mindre väsentliga åligganden

samt med bibehållande av redogörarskapet övertager de nya och

kvalificerade göromål, som skola förenas med souschefskapet. Vid de tio

postkontor av klass 1 B, vid vilka enligt den förut lämnade redogörelsen särskild

redogörare skulle inrättas, föreslås souschefskapet kombinerat med

redogörarskapet. Med hänsyn härtill anser styrelsen, att befattningarna böra

placeras såsom kontrollörer i A 20 i samband varmed en förste postassistentbefattning

i A 17 kan indragas vid vart och ett av dessa postkontor.

Vad angår frågan om överflyttning av vissa arbetsuppgifter

frän post ris s ist e n t e r n a erinrar styrelsen, alt postassistentkårens

uppgift främst är att vara rekryteringsgrupp för tjänster i 17 och högre

lönegrader. Postassistenterna anlitas i första hand såsom vikarier å sådana

befattningar. Då de icke tagas i anspråk för vikariat, uppehålla de antingen

befattningar, med vilka huvudsakligen är förenad kassatjänst och för vilka

endast erfordras postexpeditörsutbildning, eller också egentliga postassistentbefattningar,

vilka förbehållits postassistentutbildade tjänstemän.

Vid ett mindre antal postkontor äro de med postassistentbefattning förenade

göromålen av så kvalificerad art, att befattningarna ansetts böra utbytas

mot förste postassistentbefattningar i A 17, varvid befattningarna även tillförts

en del administrativa göromål från postmästaren eller annan befälspersonal.

I ett fåtal fall föreslås, att postassistentbefattningarna genom ändring

i arbetsfördelningen ersättas med befattningar i 11 eller lägre lönegrader.

Vidare föreslås, att de postassistenter, vilka vid vissa postkontor i Stockholm

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 236.

biträda med arbetsledningen å brevbärarexpedition, utbytas mot förste expe

ditionsförmän i A 15. Ej heller anses, att fullständig postassistentutbildning

är erforderlig för sortering av post till utlandet. Denna arbetsuppgift bör i

stället överflyttas pa postexpeditörsutbildad personal, som genomgått eu

kompletteringskurs i utländsk postgeografi. Styrelsen föreslår därför, att de

postassistenter, vilka uteslutande sysselsättas med sortering av post till utlandet,

utbytas mot förste postexpeditörer i A 13. För övriga göromål i samband

med utlandspostens behandling bör däremot fortfarande anlitas postassistentutbildad

personal.

Egentliga postassistentbefattningar skulle alltså endast finnas hos styrelsen,

vid postdirektionerna samt vid vissa fasta eller ambulanta utväxlingspostanstalter

för mera kvalificerade göromål i den utrikes postutväxlingen. 1 övrigt

skola postassistenterna, då de icke anlitas för vikariat å högre befattning eller

uppdrag i egen grad, huvudsakligen sysselsättas med kassagöromål. Fördelen

härav består bland annat i att postassistenterna utan svårighet kunna ersättas

med postexpeditörer, då de behöva anlitas för att biträda befälspersonalen

med bi''ådskande och arbetskrävande administrativa uppgifter.

Styrelsen hemställer slutligen i enlighet med postkontorsutredningens förslag,

att föreståndaren för postgiro a vdel ningen vid postkontoret

Göteborg 1 uppflyttas från kontrollör i A 20 till förste kontrollör

i A 22. Till stöd härför anför styrelsen följande.

Den nuvarande lönegradsplaceringen fastställdes med hänsyn till verksamhetens

omfattning under år 1931. Sedan dess har rörelsen avsevärt utvidgats.

Antalet till avdelningen anslutna postgirokonton har från 1931 till 1944 ökat

med 156%, antalet gireringar med 297 % och antalet utbetalningar med

488%. Denna utveckling har medfört eu sådan ökning av föreståndarens

arbete och ansvar, att hans nuvarande löneställning måste anses alltför låg,

särskilt med tanke på de speciella egenskaper och förutsättningar, som han

måste besitta för att med gott resultat fullgöra sina självständiga och ofta

grann laga arbetsuppgifter i förbindelse med postgirots kunder. Med hänsyn

härtill bär styrelsen uppdragit åt ifrågavarande tjänsteman att från och med

den 1 januari 1946 tills vidare bestrida göromål, som eljest ankomma på

förste kontrollör (A 22). Efter studiebesök å avdelningen och jämförelse med

andra befälstjänster har postkontorsutredningen funnit föreståndarens arbetsuppgifter

vara av så kvalificerad art och ställa sådana krav på honom, att en

definitiv uppflyttning till förste kontrollörsgrad synes fullt befogad.

Vid bifall till förslaget kan eu kontrollörsbefattning i A 20 indragas.

Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande över generalpoststyrelsens

framställning den 28 januari 1947.

Lönenämnden har därvid framhållit, alt vissa av styrelsens förslag — inrättande

av redogörarbefattning i A 18 och uppflyttning av förste postexpeditör

från A 12 till A 13 — äro av den art, att de bort komma under omprövning

i ett vidare sammanhang. Med beaktande av vad styrelsen anfört har lönenämnden

emellertid icke velat framställa yrkande om uppskov med ett

ställningstagande till förslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 2o6.

Beträffande differentieringen av redogörarbefättningarna anför lönenämnden

följande.

Lönenämnden måste för sill del ställa sig i viss man tveksam gentemot förslaget

om en differentiering av redogörarbefattningarna efter deras placering

å postkontor av olika klass, eftersom klassificeringen även grundar sig på

faktorer, som icke lia något direkt samband med postkontorets medelsrörelse.

Differentieringen borde i stället grunda sig på en undersökning rörande föreliggande

skiljaktigheter i fråga om medelsrörelsens sammansättning och omfattning.

Lönenämnden är emellertid icke beredd att framlägga nagot förslag

i detta hänseende.

Förslaget att redogörarsysslorna vid postkontoren normalt skola vara att

hänföra till 18 lönegraden finner lönenämnden i och för sig godtagbart. Erinras

må, att vid de tre andra kommunikationsverken finnas inrättade förste

bokhållarebefattningar i A 18. Lönenämnden vill vidare erinra, att efter genomförandet

från och med den 1 juli 1947 av den nya löneregleringen befattningarna

såsom förste postassistent i A 17, den nya befattningen i A 18 och

kontrollörsbefattningen i A 20 komma att tillhöra tre omedelbart på varandra

följande lönegrader Ca 21, Ca 22 och Ca 23. Den gradering av göromål av i

huvudsak samma slag på flera intill varandra liggande lönegrader, som härigenom

blir erforderlig, synes lönenämnden töga rationell. Därtill kommei,

att berörda anordning kaii medföra vissa ojämnheter i löneklassplaceringshänseende,

eftersom — enligt vad lönenämnden under hand inhämtat — befordringsgången

kan tänkas komma att variera för olika befattningshavare

på så sätt, att en del befordras från Ca 21 till Ca 22 och därifrån till Ca 23.

medan andra befordras direkt från Ca 21 till Ca 23. De förra kunna hangenom

erhålla en gynnsammare ställning i löneklassplaceringshänseende.

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot att för souschefsbefattningarna

utnyttjas de av styrelsen föreslagna tjänstegraderna. Lönenämnden

är emellertid icke övertygad om lämpligheten av att låta souschefens

löneställning bestämmas av postkontorets klass. Enligt lönenämndens

mening borde göromålens art och omfattning i det särskilda fallet vara avgörande

för souschefens tjänstegrad.

Ej heller har lönenämnden velat motsätta sig förslaget om uppflyttning av

förste postexpeditörerna från A 12 till A 13. Härvid har lönenämnden beaktat,

att en viss förbättring av befordringsmöjligheterna inom postexpeditörskarriären

synes önskvärd. Styrelsens förslag omfattar även förste poslexpeditörsbefattningarna

inom styrelsen, för närvarande fyra. För dessa anser

sig lönenämnden icke kunna tillstyrka någon uppflyttning. Vid bifall härlill

skulle alltså dessa befattningar lills vidare uppföras å övergångsstat.

De förslag, som generalpoststyrelsen framlagt på grundval av 1945 års postkontorsutrednings

undersökningar, syfta till en rationell arbetsfördelning. Vid

Departement

chefen.

undersökningen har nämligen kunnat konstateras, att befälspersonalen vid

postkontoren måste ägna den väsentligaste delen av arbetstiden åt handlägg
-

ning av löpande ärenden, särskilt räkenskapsgöromål och redovisningskontroll.

Befälspersonalen har därför icke i erforderlig utsträckning kunnat ägna

sig åt så betydelsefulla arbetsuppgifter som allmän tillsyn över posttrafiken,

arbetsledning, driftkontroll och kundtjänst. Särskilt betydelsefullt är att post
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

mästarna få tillräcklig tid över för initiativ och utredningar i trafikfrågor,

icke minst med tanke på möjligheterna att förbättra landsbygdens postförhållanden.

Den av styrelsen föreslagna rationaliseringen av arbetsfördelningen har

främst sikte på en differentiering mellan administrativa arbetsuppgifter och

räkenskapsgöromål samt förstärkning och effektivisering av driftledningen

genom att särskilda souschefsbefattningar inrättas. Därjämte föreslås, att

mindre väsentliga arbetsuppgifter överflyttas från befälspersonalen till befattningshavare

i lägre lönegrad samt att vissa arbetsuppgifter, som för närvarande

fullgöras av postassistenter, överflyttas till andra befattningshavare

eller befattningshavargrupper.

Vad styrelsen sålunda föreslagit föranleder icke någon erinran från min

sida. De nya grunderna böra i enlighet med styrelsens förslag tillämpas från

och med den 1 juli 1947.

Den i förhållande till gällande tjänsteförteckning mest iögonenfallande

förändringen, som styrelsens förslag innebär, består i att förste postassistent,

som nu förekommer i A 17, skulle införas även i A 18 samt att förste postexpeditör

skulle uppflyttas från A 12 till A 13. Liksom allmänna lönenämnden

arrser jag, att det hade varit önskvärt, att dessa spörsmål blivit föremål för

bedömning i ett vidare sammanhang. De skäl, som styrelsen anfört för de ifrågasatta

förändringarna, synas mig emellertid övertygande. Jag förutsätter

dock, att förändringarna icke komma att åberopas såsom prejudicerande för

a ndra befattningshavarkategorier.

Den av styrelsen föreslagna löneställningen för redogörar- och souschefsbefattningarna

anser jag mig liksom lönenämnden böra tillstyrka. Förslaget

utmynnar i denna del, såvitt angår den av riksdagen fastställda personalförteckningen,

i att 4 befattningar såsom förste kontrollör uppflyttas från A 22

till överkontrollör i A 24 samt att 27 befattningar såsom kontrollör uppflyttas

från A 20 till förste kontrollör i A 22. Jag har ej heller funnit anledning till

erinran mot uppflyttning av befattningen såsom föreståndare för postgiroavdelningen

vid postkontoret Göteborg 1 från kontrollör i A 20 till förste

kontrollör i A 22.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle antalet befattningar såsom

överkontrollör ökas från 10 till 14 och antalet befattningar såsom förste kontrollör

ökas från 16 till 40. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att framdeles

meddela beslut rörande de förändringar beträffande den för befattningshavare

i högst A 20 gällande personalförteckningen, som föranledas av styrelsens

förslag, samt rörande det antal befattningar såsom förste postexpeditör i A 12.

som bör uppföras å övergångsstat.

Uppflyttning av föreståndaren för biankcttryckoriet från förste intendent

i A 27 till byrådirektör i A 28. Föreståndaren för blankettryckeriet erhöll

sin nuvarade löneställning den 1 juli 1945.

Till stöd för den föreslagna uppflyttningen har general poststyrelsen anfört i

huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

13

Postverkets blankettryckeri torde för närvarade vara ett av landets största

civiltryckerier. Det framställer alla postverkets blanketter — med undantag

av kuvert — samt utför praktiskt taget allt annat tryck ävensom allt bindningsarbete

för postverkets behov. Tryckeriets maskinella utrustning utgöres

för närvarande av 47 tryckpressar (därav 2 rotationstryckpressar), It skärmaskiner

och 4 sättmaskiner samt ett 40-tal bokbindermaskiner. Ytterligare

t rotationstryckpress och 5 andra tryckpressar samt 1 sättmaskin äro inköpta

för leverans inom den närmaste tiden. Antalet anställda uppgår för närva
-

rande till 247 personer.

Från och med den 1 november 1945 har all upphandling för postverkets

blankettförråd (kuvert, omslagspapper, tidningsremsor in. in.), vilken tidigare

omhänderhafts av styrelsens lörrådsavdelning. överflyttats på tryckeriforeståndaren.

Det är vidare avsett, att denne skall tilldelas nya viktiga arbetsuppgifter

i samband med tillämpningen från och med den 1 januari 1947 av

Kungl. Maj ds cirkulär med bestämmelser rörande inköp och användning av

vissa slag av papper, kuvert och läskpapper för statens behov. Enligt nämnda

cirkulär skall det bl. a. ankomma på styrelsen att medgiva statsmyndigheterna

undantag från vissa föreskrifter angående format m. in.

Från 1946 års början har tryckeriet övertagit kontrollen och distributionen

av för postgirots kunder framställda blanketter till giro- och utbetalningskort.

På grund härav har vid tryckeriet upprättats en särskild s. k. häfteskontroll
-

avdelning, som sysselsätter 15 personer.

Skatteuppbördsreformen har under år 1946 tillfört tryckeriet avsevart okat

arbete och nya viktiga uppgifter. Postverkets utvidgade uppbördsorganisation

kräver en betydande mängd blanketter. Ett 70-tal blanketter ha tillkommit,

av vilka några måste tryckas i miljonupplagor. Vidare har tryckeriet, som

alltsedan 1918 levererat blanketter till debetsedlar för kronoskatteuppbörden

på landsbygden, fått sig ålagt att anskaffa för hela riket utom Stockholms stad

erforderliga blanketter till debetsedlar å preliminär skatt, fastighetsskatt, slutlig

skatt och tillkommande skatt. Debetsedlarna för preliminär skatt och slutlig

skatt skola tryckas i särskilda upplagor för varje uppbördsdistrikt. Medan

antalet tidigare levererade debetsedlar icke översteg 3 miljoner per år, har

tryckeriet för skatteuppbörden under år 1947 framställt eller i viss utsträckning

från andra tryckerier anskaffat — omkring 7,5 miljoner debetsedlar

När från och med år 1948 även debetsedlar a slutlig skatt komma att

utfärdas, torde det antal debetsedlar, som tryckeriet har att leverera, komma

att uppgå till över 12 miljoner per år. Sedan den bestallda rotationstryckpressen

erhållits, är det avsett, att samtliga dessa debetsedlar skola framstallas

å postverkets tryckeri. . ... . ,

Det är uppenbart, att tryckeriets arbete med framställning av miljontals

debetsedlar — ofta under stark forcering och jämsides med andra stora

beställningar — ställer synnerligen höga krav på föreståndarens förmaga av

planläggning och arbetsledning. Det är på honom det främst beror, att leverans

av debetsedlar till vederbörande myndigheter sker utan försening och

att statsverkets kostnader för debetsedlarnas framställning hallas sa laga som

möjligt.

Styrelsen föreslår sålunda, att befattningen uppflyttas till A 28, därvid

tjänstetiteln byrådirektör synes lämplig särskilt med hänsyn till foreståndarens

uppgift att företrada företaget utat.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till den utveckling, blankettiyckeriet

genomgått, icke velat motsätta sig styrelsens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kanyl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements

chefen.

Även jag anser mig böra tillstyrka generalpoststyrelsens förslag. Jag har

därvid liksom allmänna lönenämnden särskilt fäst mig vid den utveckling av

blankettryckeriets rörelse, som ägt rum, och de uppgifter av delvis kvalificerad

art, som föreståndaren för tryckeriet under senare år tillförts.

Uppflyttning av föreståndaren för postmuseum från aktuarie i A 21 till

intendent i A 24. Befattningen inrättades den 1 juli 1936. I fråga om den

löreslagna uppflyttningen anför generalpoststyrelsen följande.

Under de 10 år, som förflutit, sedan museet erhöll sin mera självständiga

organisatoriska ställning, har verksamheten inom detsamma väsentligt utökats

och komplicerats. Detta gäller särskilt arbetet inom den filatelistiska

avdelningen, vilken numera växt ut till den största .statliga frimärkssamlingen

i världen. Härtill kommer, att den nyligen kompletterats med ett synnerligen

omfattande filatelistiskt bibliotek, till vilket någon motsvarighet ej

heller finnes vid statligt museum annorstädes i världen. Frimärkssamlingens

värde uppskattades år 1935 till närmare en miljon kronor men torde för närvarande

ligga avsevärt över detta belopp. Enbart det ekonomiska ansvaret

för museets föreståndare är således mycket stort, vartill kommer, att han

måste vara synnerligen väl förtrogen med filatelien och dess olika verksamhetsformer.

^Även avdelningen för de historiska samlingarna har under de

gångna tio åren i hög grad utökats och kompletterats.

De förändringar, som postmuseum genomgått sedan föreståndartjänstens

tillkomst, framgå icke minst av de ökade utrymmen, som efter hand erfordrats

för museets räkning. Under det att museet under år 1936 förfogade över

en golvyta av endast omkring 800 in2, disponerar det för närvarande en sammanlagd

golvyta av omkring 2 000 m2. Utvecklingen belyses även därav, att

antalet besökande i museet företett en ganska jämn stegring och nu är mer

än dubbelt så stort som år 1936.

Museiföreståndarens uppgifter inskränka sig emellertid icke till arbete inom

själva museet, utökning, ordnande och vård av dess samlingar m. m. På

grund av den ingående kännedom, han måste äga i filatelistiska spörsmål,

har det fallit sig naturligt, att han i stor utsträckning anlitas för att uppehålla

den i flera hänseenden värdefulla kontakten med organisationerna inom

filatelien. Detta sker bl. a. genom föredrag samt ordnande av frimärksutställningar

både inom postmusei lokaler och hos filatelistföreningar runt om

i landet. Även planering för postverkets deltagande i andra utställningar och

ordnandet av utställningsmaterialet hör helt naturligt till museiföreståndarens

åligganden. Med det betydande intresse, som postverkets avdelning på

en utställning kan påräkna hos allmänheten, och den allt större vikt, som

denna form av upplysningsverksamhet : fråga om postverkets funktioner

med all rätt tillmätes, är det uppenbart, att stora fordringar på kunnighet ej

endast i museala hänseenden måste ställas på museiföreståndaren.

Allmänna lönenämnden har för prövning av förslaget avlagt besök vid

museet. Vad därvid inhämtades har icke övertygat lönenämnden om att de

med föreståndarskapet förenade arbetsuppgifterna i och för sig och under

alla förhållanden motivera tjänstens placering i ä 24. Lönenämnden erhöll

emellertid det intrycket, att tjänsten under den upporganisation av museet,

som pågått under senare år och ännu ej avslutats, ställt och kommer att

ställa stora krav på innehavaren. Då den nuvarande föreståndaren därjämte

under mångårig verksamhet inom museet förvärvat särskilda kvalifikationer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 236.

15

för liandhavandet av samlingarna, i främsta rummet den stora och värdefulla

frimärkssamlingen, vill lönenämnden icke motsätta sig att föreståndartjänsten

nu uppflyttas till A 24. I samband härmed bör dock föreskrivas, att

när den nuvarande föreståndaren lämnar befattningen, frågan om dess lönegradsplacering

skall tagas upp till omprövning.

Liksom allmänna lönenämnden anser jag i viss mån tveksamt, huruvidat>epartem«n<?- de med befattningen såsom föreståndare för postmuseum förenade arbetsuppgifterna

motivera en så pass hög löneställning som A 24. På de skäl, lönenämnden

anfört, vill jag dock icke motsätta mig den föreslagna uppflyttningen.

Jag förutsätter dock, att befattningens inplacering på löneskalan

upptages till omprövning vid inträffande vakans.

Inrättande av 1 postmästarbefattning av klass 2 i A 22 och 1 byråsekreterarbefattning

i A 21 å andra byråns fastighetsavdelning. Postmästarbefattningen

är avsedd för postkontoret Göteborg 12 i stadsdelen Majorna. Postkontoret

har inrättats såsom tillfälligt postkontor av klass 2 och trätt i verksamhet

den 25 november 1946. Andra byråns fastighetsavdelning förestås av

en förste byråsekreterare i A 24. Den nya byråsekreterarbefattningen, vilken

uppehållits såsom tillfällig sedan den 1 januari 1946, skulle främst utnyttjas

för att bereda föreståndaren lättnad i hans arbetsbörda.

General poststyrelsen anför följande.

Till p o s t k o n to r e t G ö teborg 12 ha från postkontoret Göteborg 1

överflyttats 11 brevbärarförmän och 39 brevbärare, vilka fullgöra brevbäring

inom Majorna, Kungsladugård, Sannaområdet och Nya Varvet. Dessutom

har postkontoret tillförts 5 brevbärare och 15 brevbärarbiträden. Personalen

i övrigt utgöres, frånsett postmästaren, för närvarande av 2 förste

postassistenter, 6 postexpeditörer, 1 förste expeditionsförman i A 12, 2 förste

postiljoner i A 9, 3 postiljoner i A 7 samt 1 kontorsbiträde. På grund av sitt

läge torde det nya postkontoret komma att anlitas av ett mycket stort antal

korrespondenter. Rörelsen beräknas bli av minst samma omfattning som vid

de postkontor inom Göteborg, vilka tillhöra klass 2. Då det nya postkontoret

med hänsyn till utdelningsområde och bxevbärarstyrka blir det största i Göteborg

näst efter postkontoret Göteborg 1, råder det ingen tvekan om att

det mer än väl kommer att fylla fordringarna för inplacering i klass 2. Därtill

kommer, att rörelsen kan väntas bli än större under de närmaste åren

på grund av den livliga byggnadsverksamheten inom de områden, som betjänas

av det nya postkontoret.

Förste byråsekreterarbefattningen å andra byråns fastighetsavdelning

inrättades den 1 juli 1939. Arbetsmängden inom fastighetsavdelningen

hade nämligen då nått eu sådan omfattning, att det visat sig nödvändigt

alt anställa en befattningshavare med uppgift att vid sidan av den

direkta handläggningen av viktigare ärenden leda arbetet inom avdelningen

samt självständigt meddela beslut beträffande vissa grupper av ärenden. Sedan

dess har arbetsmängden inom fastighetsavdeln ingen fortsatt att växa.

Orsaken härtill är framför allt att söka i den ständiga ökningen av fastighetsbeståndet.

Denna utveckling har medfört en synnerligen kraftig arbetsbelastning

för förste byråsek re lera ren, vartill kommer att del varit nödvändigt

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Dt partementschefen.

att överflytta åtskilliga uppgifter från byråchefen till förste byråsekreteraren.

Icke minst till följd härav äro hans arbetsuppgifter numera så omfattande och

ansvarsfulla, att det ter sig oundgängligen nödvändigt att bereda honom

arbetslättnad. Detta synes lämpligast böra ske genom att åt annan tjänsteman

anförtros att självständigt handlägga i första hand en del av de ärenden,

som hänföra sig till vicevärdskapet för postverkets fastigheter i Stockholm.

Förvaltningen av de miljonvärden, som äro nedlagda i dessa fastigheter, till

vilka inom en nära framtid komma att ansluta sig planerade posthusbyggnader

i Bromma, Årsta, Hägersten och Gärdesstaden, bör givetvis ske med

största omsorg, om ej det ekonomiska utbytet av fastighetsinnehavet skall

äventyras. Ifrågavarande tjänsteman skulle därjämte biträda vid större utredningsarbeten

och i övrigt handlägga löpande, ärenden. Med hänsyn till

arten av de göromål, som sålunda skulle åvila honom, bör han icke placeras

i lägre lönegrad än A 21.

Allmänna lönenämnden har lämnat styrelsens ifrågavarande förslag utan

erinran.

Vad generalpoststyrelsen föreslagit föranleder ej heller från min sida någon

erinran. Jag tillstyrker alltså, att en postmästarbefattning av klass 2 i

A 22 och en byråsekreterarbefattning i A 21 uppföras å ordinarie stat.

Inrättande av 3 förste kontroHörsbefattningar i A 22 i anledning av uppbördsreformen.

I enlighet med generalpoststyrelsens förslag, vilket av allmänna

lönenämnden lämnats utan erinran, tillstyrker jag, att 3 förste kontrollörsbefattningar

i A 22 inrättas, avsedda för föreståndarna för skatteavdelningarna

vid postkontoren Malmö 1 och Göteborg 1 samt den vid styrelsen

inrättade s. k. skatterevisionen. Vid bifall härtill och till vad jag i det

föregående förordat beträffande den arbetsledare personalen vid postkontoren

bör antalet befattningar såsom förste kontrollör i A 22 bestämmas

till 43.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Generalpoststyrelsen

har vidare föreslagit uppflyttning av följande befattningar, nämligen förste

revisorn å medelsrevisionen från A 24 till A 26, 1 förste kontrollör å medelsbokhållarekontoret

från A 22 till förste revisor i A 24, 1 kontrollör å bankavdelningens

korrespondensavdelning från A 20 till förste kontrollör i A 22

samt 1 kontrollör å samma avdelnings kansli från A 20 till byråsekreterare

i A 21.

Beträffande de olika befattningshavarnas arbetsuppgifter har generalpoststyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Förste revisorn å medelsrevisionen är föreståndare för

avdelningen. Revisionsarbetet har företett en oavbruten ökning. Föreståndaren

för medelsrevisionen har till uppgift att planlägga, leda och övervaka

den övriga revisionspersonalens arbete. Han har därjämte att själv handlägga

viktigare anmärkningsärenden, i förekommande fall avgiva påminnelser

i dylika ärenden samt, då under granskningsarbetets gång gjorts iakttagelser,

som anses vara av beskaffenhet att böra föranleda särskild åtgärd från sty
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

17

relsens sida eller eljest komma till dess kännedom, därom avlåta anmälningar

och framställningar. Vissa förenklingar i revisionsarbetet ha genomförts

på förslag av besparingsberedningens kontorsutredning. Dessa förenklingar

ha medfört, att den ständigt ökade arbetsvolymen kunnat avverkas utan personalökning.

Omläggningen har vidare medfört visst utbyte av personal i

högre lönegrader mot billigare arbetskraft. Detta har emellertid i sin tur lett

till skärpta krav på föreståndaren. I likhet med konlorsutredningen anser

därför styrelsen, att befattningen bör placeras i A 26.

Förste kontrollören å medelsbok håll a re kontoret är

föreståndare för kontoret. Sedan den 1 juli 1939 har befattningen varit placerad

i A 22. A kontoret bokföras postverkets samtliga inkomster och utgifter

samt upprättas postverkets bokslut. Den kraftiga ökningen av postverkets

rörelse har givetvis inverkat på kontorets och dess föreståndares ansvar och

arbetsuppgifter. Föreståndaren har att handlägga, leda och övervaka arbetet

inom kontoret. Det åligger honom dessutom att föra postverkets huvudbok,

som omfattar medel tillhörande postverkets driftsbudget och kapitalbudget

ävensom omhänderhavda medel, såsom postanvisnings-, postgiro-, tidnings-,

radiolicens-, folkpensions- och obligationsmedel. Han har därjämte att upprätta

postverkets bokslut och således svara för riktigheten av det överskottsbelopp

av poströrelsen, som framkommit på grund av huvudbokföringen,

ävensom för riktigheten av postverkets i bokslutet balanserade tillgångar och

skulder. Han har jämväl att fastställa och svara för riktigheten av de belopp

för försålda statsstämplar och radiolicenstecken, som skola levereras till

statsverket respektive telegrafstyrelsen. Föreståndaren har vidare att upprätta

och till vissa departement, riksräkenskapsverket m. fl. avgiva uppgifter

och rapporter avseende postverkets räkenskaper och ekonomiska förhållanden.

Till honom såsom chef för postverkets centrala räkenskapsväsende vända

sig redogörama vid postanstalterna med förfrågningar, då tveksamhet råder

rörande bokföringen eller då stämning icke erhålles i räkenskaperna.

Kontrollören å bank av delningens korrespondens

avdelning förestår avdelningen. Den nuvarande löneställningen fastställdes

år 1930. Skriftväxlingsarbetet och vad därmed sammanhänger är oftast

mycket forcerat. Ankommande skrivelser skola om möjligt besvaras på dagen.

I fråga om samtliga ärenden gäller, att föreståndaren måste under en

begränsad tid utan föregående koncept för avdelningens stenografer direkt

diktera skrivelser i ofta besvärliga spörsmål. Det inses härav, att föreståndaren

mås le icke endast besitta god förmåga att uttrycka sig snabbt och ledigt

utan även vara grundligt förtrogen med bankavdelningens hela verksamhetsfält.

Bankavdelningens korrespondensavdelning torde i mångt och mycket

fullgöra ett byråkanslis uppgifter men fyller dessutom ungefär samma funktion

som en motsvarande avdelning inom ett privat företag. Därtill kommer

korrespondensavdelningens befattning med utlandslikviderna. Föreståndaren

för denna avdelning fullgör ett kvalificerat arbete, som är förenat med desto

större ansvar som han på grund av arbetets beskaffenhet måste handla förhållandevis

självständigt. Till följd av postgiro- och postsparbanksrörelsernas

kraftiga expansion har omfattningen av korrespondensen år för år ökat

samtidigt som skriftväxlingen komplicerats.

Kontrollören å b ank av d cl ni ng c n s kansli har till uppgift

att jämte en förste byråsekreterare i A 24 biträda postsparbankschefen med

handläggningen av större ärenden av organisatorisk och ekonomisk art, att

upprätta förslag till nya eller ändrade författningsbestämmelser samt cirkulärmeddelanden

angående postsparbanken och postgirot ävensom att utarbeta

samt vid behov granska och komplettera bankavdelningens interna or
Bihang

till riksdagens protokoll 1047. 1 samt. Nr 236. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

der och arbetsföreskrifter. Åt kontrollören har uppdragils att självständigt

verkställa utredningar och upprätta förslag till skrivelser och utlåtanden.

Det åligger honom dessutom bland annat att uppgöra inkomst- och utgiftsberäkningar

beträffande postsparbanken och postgirorörelsen, att upprätta

avräkningar med riksgäldskontoret beträffande försäljningen av svenska

statens sparobligationer och inlåning på s. k. rikskonton, att bereda ärenden

avseende ersättning till postverket för vissa av postsparbanken och postgirokontoret

utförda bestyr vid sidan av den egentliga postsparbanks- och postgirorörelsen

samt att bereda ärenden avseende postsparbankens sparavtalsrörelse.

Allmänna lönenämnden har lämnat styrelsens ifrågavarande förslag utan

erinran.

Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag äro grundade på den kvalitativa

skärpning av de med befattningarna förenade arbetsuppgifternas art och

omfattning, som inträffat efter det befattningarna erhållit sin nuvarande lönegradsplacering.

I vissa fall bero förändringarna på organisatoriska omläggningar

inom berörda arbetsområden. Liksom allmänna lönenämnden finner

jag icke anledning till erinran mot att de av styrelsen föreslagna justeringarna

av lönesättningen vidtagas.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om

minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20 med 2.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen ökning

av antalet byrådirektörer i A 28 från 4 till 5, minskning av antalet förste

intendenter i A 27 från 2 till 1, införande av 1 förste revisor i A 26, ökning

av antalet intendenter i A 24 från 2 till 3, ökning av antalet överkontrollörer

i A 24 från 10 till 14, ökning av antalet förste kontrollörer i A 22 från 16

till 43, ökning av antalet postmästare av klass 2 i A 22 från 58 till 59, minskning

av antalet aktuarier i A 21 från 3 till 2 samt ökning av antalet byråsekreterare

i A 21 från 14 till 16.

I tjänsteförteckningen skulle införas förste revisor i A 26, förste postassistent

i A 18 och förste postexpeditör i A 13, varjämte till förste postexpeditör

i A 12 skulle fogas anteckning om att befattningen endast förekommer å

övergångsstat.

Telegrafverket.

Uppflyttning av 1 överinspektör å driftsbyrån från A 28 till trafikdirebtör

i C 6. Befattningshavaren förestår avdelningen för trafiktjänsten.

I skrivelse den 7 januari 1947 har telegrafstyrelsen till stöd för uppflyttningen

anfört följande.

Å avdelningen för trafiktjänsten handläggas följande ärenden, nämligen

allmänna frågor rörande den in- och utländska telefon- och telegraftrafiken,

prövning ur trafiksynpunkt av behovet och lämpligheten av nya anlägg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

19

ningar och byggnader samt ändringar av dem, löpande kontroll och inspektion

av personal- och materielhushållningen vid distriktens trafikavdelningar,

instruktioner och tjänsteföreskrifter rörande trafiken, antagning, befordring

och placering av högre personal vid trafikavdelningarna, trafikpersonalens

utbildning, avtalsfrågor rörande kollektivavtalsavlönade telefonister samt avlöningsbestämmelser

för telegrambärare och kontraktsanställda understationsföreståndare

m. m.

Förslag om uppflyttning av befattningen framfördes även i fjol, men förslaget,

som tillstyrktes av allmänna lönenämnden, vann icke statsmakternas

bifall. Styrelsen framhöll därvid, att innehavaren av den ifrågavarande tjänsten

svarar för ett vidsträckt och synnerligen viktigt arbetsområde, samt betonade

särskilt den direkta ekonomiska betydelsen för telegrafverkets rörelse

av en kvalificerad och effektiv ledning av avdelningens verksamhet. I betraktande

av de krav, som måste ställas på befattningshavaren, samt med hänsyn

till det med arbetsuppgifterna följande ansvaret ävensom till den ställning,

han intager i förhållande till distriktsbefälet, fann styrelsen befattningshavarens

tjänsteställning vara för låg. Styrelsen omnämnde även, att på grund

av den snabba och oavlåtliga stegringen av telegrafverkets rörelse arbetsbördan

för överdirektören å driftsbyrån blivit så stor, att denne måst till trafikavdelningens

föreståndare för självständig handläggning och avgörande överlåta

ett flertal av överdirektören tidigare handlagda ärendesgrupper.

Med hänsyn till betydelsen, särskilt i driftsekonomiskt hänseende, av de

med här omhandlade befattning förenade göromålen samt till det i detta fall

med särskild styrka framträdande kravet på en kvalificerad och effektiv insats

från befattningshavarens sida, ansåg styrelsen tjänsten i fråga böra tillsättas

medelst förordnande för viss tid och sålunda överföras från löneplan

A till löneplan C. Enligt styrelsens mening vore en placering i C 7 lämplig

och skälig. Då emellertid avdelningsdirektörstjänsterna å tekniska byrån,

med vilka befattningar den här aktuella tjänsten närmast vore jämförbar,

placerats i C 6, inskränkte sig styrelsen tills vidare till att föreslå befattningens

hänförande till sistnämnda lönegrad.

Utvecklingen sedan förslaget i fjol framfördes har ytterligare skärpt behovet

av att befattningshavarens tjänsteställning revideras, och styrelsen finner

det angeläget, att frågan icke uppskjutes längre.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 20 februari 1947 erinrat om

att motsvarighet till ifrågavarande befattningshavare finnes i generalpoststyrelsen

och järnvägsstyrelsen. Föreståndaren för avdelningen för trafiktjänsten

i telegrafstyrelsen synes emellertid i visst avseende intaga en särställning.

På grund av telegrafverkets fortgående tekniskt betonade utveckling kommer

nämligen chefen för driftsbyrån i regel att hämtas från teknikernas led.

Den för trafiktjänsten ansvarige avdelningsföreståndaren kommer härigenom

att intaga en mycket självständig ställning, vilket synes motivera, att

han erhåller en viss löneförbättring. Lönenämnden framhåller dock, att det

kan ifrågasättas, huruvida icke en förbättring av löneställningen borde åstadkommas

genom att överinspektörstjänsten utbytes mot en befattning såsom

förste byrådirektör i A 30. Då emellertid förståndarna för tekniska byråns

stations- och transmissionsavdelningar enligt beslut av 1945 års riksdag äro

placerade såsom avdelningsdirektörer i C 6, har lönenämnden ansett sig böra

tillstyrka styrelsens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mcij.ts proposition nr 236.

Departementschef

en.

Den utveckling, som telegrafverkets rörelse undergått och som ytterligare

torde vara att motse, synes mig utgöra skäl för att nu till slutligt avgörande

upptaga frågan om löneställningen för föreståndaren för avdelningen för trafiktjänsten.

Liksom allmänna lönenämnden anser jag, att den speciella ställning

som föreståndaren intar motiverar en viss löneförbättring. Jag tillstyrker

alltså, att befattningen under benämningen trafikdirektör uppflyttas till

C 6. Liksom övriga befattningar å C-planen vid telegrafverket bör befattningen

tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av verkstadsöveringenjören vid huvudverkstaden i Nynäshamn

från C 5 till C 6. Befattningen inrättades den 1 juli 1942. Den är avsedd

för föreståndaren för tillverkningsavdelningen.

Telegrafstyrelsen erinrar om att styrelsen vid befattningens inrättande föreslagit,

att den skulle placeras i C 6. Styrelsen anför därefter följande.

Med telegrafverkets verkstadsavdelning äro numera införlivade de tidigare

till vederbörande distrikt hörande reparationsverkstäderna i Stockholm och

Göteborg. Den senare är för närvarande under ombyggnad för upptagande av

en del nytillverkningar. En ny större verkstad har tillkommit, förlagd till

Vänersborg. Denna sysselsätter för närvarande cirka 300 personer och väntas

inom de närmaste åren få sin personalstyrka fördubblad. Ytterligare en

stor verkstad är beslutad att förläggas till Sundsvall. I första utbyggnaden

skall denna dimensioneras för 600 arbetare, vid full utbyggnad för 1 000

arbetare. Produktions- och verkstadsplaneringen för Sundsvallsverkstaden är

i full gång.

Jämsides med denna utveckling av telegrafverkets verkstadsrörelse ha verkstadsöveringenjörens

arbetsuppgifter avsevärt utvidgats. Tillverkningsavdelningarna

vid samtliga verkstäder ha förlagts under hans ledning, och han har

även att svara för den drifts- och verkstadsmässiga planeringen av de nytillkomna

och de under ny- eller utbyggnad varande verkstäderna. Under

honom sortera, förutom de till ett 20-tal uppgående tillverkningsavdelningarna,

följande särskilda avdelningar, nämligen arbetsstudieavdelning med

ackordsregister, avdelning för personal- och avtalsfrågor, planeringsavdelning

med leveranskontor, verktygsritkontor, serviceavdelning för den inre

tjänsten, maskinritkontor, tillverkningskontrollavdelning samt verkstadsskola.

Den verkstadsöveringenjören underordnade personalen uppgår för närvarande

till omkring 185 tjänstemän och 1 500 arbetare.

Styrelsen framhåller, att den nuvarande lönegradsplaceringen med hänsyn

till det betydligt utökade ansvarsområdet måste anses för låg. De med tjänsten

förenade förmånerna understiga i allt för hög grad de villkor, som för

likvärdigt arbete erbjudas inom den privata industrien.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden vid befattningens inrättande

tillstyrkt dess placering i G 5. Därefter har verkstadsöveringenjörens

arbetsområde vidgats. Vidare lärer verkstadsdirektören i allt större utsträckning

komma att tagas i anspråk av sådana göromål, som sammanhänga med

hans befattning såsom chef för telegrafverkets verkstadsbyrå, vilket medfört

att verkstadsöveringenjören erhållit en mera självständig ställning. Lönenämnden

tillstyrker därför styrelsens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

21

De ökade och kvalitativt sett förändrade arbetsuppgifter, som numera Departements

tillkomma verkstadsöveringenjören vid huvudverkstaden i Nynäshamn, synas chefen.

mig motivera, att befattningen i enlighet med telegrafstyrelsens av allmänna

lönenämnden tillstyrkta förslag uppflyttas från C ä till C 6.

Uppflyttning av 6 distriktsingenjörer och 5 trafikinspektörer från A 26

till A 28. Telegrafverkets lokalförvaltning är fördelad på sex distrikt. I fjol

föreslog telegrafstyrelsen, att en distriktsingenjör och en trafikinspektör vid

ett vart av distrikten uppflyttades från A 26 till A 28 antingen med bibehållen

benämning eller med benämningen ändrad till byrådirektör. Styrelsen

upprepar nu förslaget utom beträffande distriktsbyrån i Stockholm, där

i stället numera av skäl, som i det följande anföras, föreligger behov av

ytterligare en trafikinspektörsbefattning i A 26.

Till stöd för förslaget anför telegrafstyrelsen följande.

Styrelsen framhöll i fjol, att den utveckling, som telegrafverket genomgått

och alltfort genomgår såväl i kvantitativt avseende genom den starka tillväxten

av rörelsen som i kvalitativt hänseende genom den pågående tekniska

omdaningen, har medfört en kraftig ökning av distriktsledningens arbetsuppgifter,

vilka efterhand även blivit mer och mer kvalificerade. I samband härmed

har det visat sig nödvändigt att, för att distriktschefen skall kunna ägna

erforderlig tid åt de största och mest betydelsefulla frågorna rörande distriktets

förvaltning och utveckling, undan för undan tilldela hans närmaste medhjälpare,

främst då distriktsingenjören och trafikinspektören, allt större befogenheter

i fråga om handläggandet och avgörandet av å distriktsbyrån förekommande

ärenden samt beträffande inspektion och kontroll m. m. Denna

successiva ökning av dessa befattningshavares befogenheter och därmed även

av deras ansvar kan med visshet förutses komma att ytterligare fortgå.

Med hänsyn till de starkt ökade fordringarna på distriktsingenjörerna och

trafikinspektörerna å distriktsbyråerna samt till deras ansvar för ifrågavarande

stora och betydelsefulla arbetsområden fann styrelsen deras nuvarande

lönegradsplacering vara för låg.

Utvecklingen under det gångna året har bestyrkt behovet av en snar uppflyttning

av ifrågavarande befattningar.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden i fjol tillstyrkte styrelsens

förslag. Lönenämnden tilläde dock, att en sådan åtgärd syntes kunna

få konsekvenser för motsvarande personal vid statens järnvägars distriktskanslier.

Vad därefter förekommit i frågan har icke föranlett något ändrat

ställningstagande från lönenämndens sida i annan mån, än som föranledes av

att telegrafstyrelsen icke längre vidhåller förslaget om uppflyttning av trafikinspektören

å distriktsbyrån i Stockholm.

Vid behandlingen av telegrafstyrelsens motsvarande förslag i fjol förkla- Departements

rade jag mig icke beredd att tillstyrka detsamma. Den av rörelsens fortgå- cAe/cwende

utveckling föranledda överflyttningen på distriktschefemas närmaste

män av handläggningen och avgörandet av betydelsefulla ärenden får emeltid

numera anses ha nått en sådan omfattning och vara av så pass bestående

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

karaktär, att jag finner mig böra frånfalla mina betänkligheter från i fjol.

Att den föreslagna uppflyttningen kan komma att vid likartade betingelser

föranleda motsvarande åtgärd inom annat område av statens affärsdrift, synes

mig icke böra lägga hinder i vägen. Jag tillstyrker alltså i likhet med

allmänna lönenämnden styrelsens förslag. Även efter uppflyttningen torde

befattningarna böra bibehållas vid sina nuvarande benämningar.

Uppflyttning av 1 byråingenjjäir å tekniska byrån från A 26 till förste

byråingenjör i A 27 oeh 1 radioingenjör vid radioexpeditionen i Göteborg

från A 26 till förste radioingenjör i A 27. Förstnämnde befattningshavare

tjänstgör å tekniska byråns stationsavdelning. Radioingenjören åter tjänstgör

som föreståndare för radioexpeditionen i Göteborg.

Telegrafstyrelsen anför följande.

Den sektion å tekniska byråns stationsavdelning, för vars

föreståndare förste byråingenjörsbefattningen är avsedd, är en av de större

och vikligare inom nämnda avdelning. Sektionens arbetsuppgifter omfatta

i huvudsak planläggning och utbyggnad av de äldre manuellt betjänade telefonstationerna

av alla storleksgrader samt planläggning, konstruktion och

specificering av nya utrustningar för manuellt expedierad telefontrafik vid

automatiserade centraltelefonstationer. Sektionens arbete har undan för undan

kraftigt ökats, särskilt till följd av den efter världskrigets slut inträdda

starka stegringen av rikstrafiken. Mycket stora krav måste ställas på sektionens

föreståndare ur såväl teknisk som administrativ synpunkt.

Radioexpeditionen i Göteborg inrättades, då uthyrningen av

fartygsradiostationer i Sverige år 1919 lades i telegrafverkets händer. Dess ursprungliga

arbetsuppgift var att ombesörja nyinstallering av fartygsstationer

ävensom att utföra underhålls- och reparationsarbeten av stationer på fartyg

— såväl svenska som utländska — som anlöpa hamnar i västra Sverige. Till

expeditionens åligganden höra numera även arbeten för kust- och markstationerna

på västkusten. Sedan sjöfarten efter fredsslutet åter kommit i full

gång, har radioexpeditionens arbete avsevärt ökats i vad avser såväl nyinstallering

av fartygsstationer som underhållet av dessa. Arbetet med uppförandet

av den stora kustradiostationen i Vallda och Onsala för en beräknad kostnad

av 2 500 000 kronor, vilken är avsedd att ersätta den föråldrade kustradiostationen

vid Nya Varvet, handhaves av radioexpeditionen. Meningen är att

stationens tekniska drift efter färdigställandet skall ombesörjas av radioexpeditionen

såsom nu redan sker i fråga om kustradiostationen vid Nya

Varvet och markstationen i Torslanda. Med hänsyn till omfattningen och

arten av de göromål, som sålunda kommit att åvila föreståndaren för radioexpeditionen

i Göteborg, har styrelsen ansett hans lönegradsplacering för

låg. Styrelsen har därför förordnat honom att bestrida göromål, som eljest

ankomma på tjänsteman i A 27. Styrelsen finner det nödvändigt, att ifrågavarande

förordnande nu utbytes mot ordinarie tjänst i den högre lönegraden.

Allmänna lönenämnden har icke funnit förslagen föranleda någon erinran

från lönenämndens sida.

Departements- Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot telegrafstyrelsens förslag.

chefen. Jag förordar alltså, att en byråingenjör å tekniska byråns stationsavdelning

uppflyttas till förste byråingenjör. Vidare tillstyrker jag, att befattningen

förste radioingenjör i A 27 införes vid telegrafverket samt att föreståndaren

för radioexpeditionen i Göteborg uppflyttas till denna tjänstegrad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Uppflyttning av 1 ingenjör från A 24 och 5 ingenjörer från A 20 till linjeingenjörer

i A 26. Ifrågavarande ingenjörer tjänstgöra å olika sektioners

ingenjörskontor. Ingenjören i A 24 har tilldelats förordnande att bestrida

göromål såsom ingenjör i A 26 och de 5 ingenjörerna i A 20 inneha extra

ordinarie befattningar i 26 lönegraden.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna anför telegrafstyrelsen följande.

Till sektionen för Stockholms stationer är knuten en ingenjör i A 24, vilken

tjänstgör som stationsingenjör för de 5 stora automatstationerna Norra Vasa,

Södra Vasa, Kungsholmen, Söder och Östermalm, till vilka stationer den 1

januari 1946 voro anslutna sammanlagt inemot 140 000 huvudabonnemang

med totalt ca 165 000 telefonapparater. 1 sin egenskap av stationsingenjör har

den här omhandlade befattningshavaren att ansvara för den tekniska driften

å berörda stationer samt för nya utbyggnader av dessa. Därutöver biträder

han förste sektionsingenjören med ärenden rörande montagearbeten på samtliga

stationer inom sektionen.

I fjol föreslog styrelsen bland annat, att ett antal ingenjörer i lägre lönegrader

än A 26, vilka samtliga hade sig anförtrodda sådana kvalificerade

arbetsuppgifter, att en inplacering av vederbörande i lägst A 26 måste

anses väl motiverad, skulle beredas ordinarie anställning i nämnda lönegrad.

Bland omhandlade ingenjörer funnos 11 stycken, som voro placerade vid

ingenjörskontor såsom respektive sektionsföreståndares ställföreträdare och

närmaste män. Styrelsen anförde beträffande dessa befattningshavare, att

sektionernas utveckling ävensom det förhållandet att sektionsföreståndarens

tid till stor del tages i anspråk för tjänsteresor inom sektionen har nödvändiggjort

överflyttning för självständig handläggning genom de biträdande ingenjörernas

försorg av en betydande del av föreståndarens arbetsuppgifter. Berörda

tjänstemän måste vara fullt insatta i alla de å tjänstestället förekommande

göromålen. Statsmakterna biföllo styrelsens förslag i fråga om 5 av

de berörda ingenjörerna å sektionerna, och dessa 5 ingenjörer ha sålunda

numera erhållit befordran till A 26. De av styrelsen tidigare anförda skälen för

befordran till A 26 även av de 6 återstående av de omhandlade ingenjörerna

å sektionerna framträda nu med ökad styrka. En av dessa ingenjörer torde,

vid bifall till styrelsens förslag om uppdelning av Södertälje sektion och inrättande

i samband därmed av en ny sektionsingenjörstjänst i A 26, vinna befordran

till denna lönegrad.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden i fjol beträffande förslaget

om uppflyttning av vissa ingenjörer å sektionernas ingenjörskontor

från A 20 till linjeingenjörer i A 26 framhöll, att en placering i A 26 syntes

motiverad för de ingenjörer, vilka tjänstgöra vid sektioner, där arbetsfördelningen

mellan sektionsföreståndaren och hans närmaste man är helt genomförd,

så att de praktiskt taget omhänderhava var sitt arbetsområde.

Förslaget om uppflyttning av ingenjören i A 24 vid sektionen för Stockholms

stationer har icke föranlett något uttalande från lönenämndens sida.

Vid behandlingen i fjol av motsvarande förslag beträffande närmaste männen

till sektionsföreståndarna framhöll jag, att jag saknade utgångspunkter

för ett bedömande av den utsträckning, i vilken uppflyttning borde ske. Jag

förordade därför, att förslagsvis fem ingenjörer uppflyttades från A 20

till linjeingenjörer i A 26. Detta förslag vann statsmakternas bifall. Enligt vad

av telegrafstyrelsens framställning framgår, synes den av allmänna lönenämn
-

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

den ifrågasatta arbetsfördelningen numera ha genomförts i en sådan omfattning,

att jag anser mig böra tillstyrka styrelsens förslag.

Jag har ej heller något att erinra mot att ingenjören i A 24 vid sektionen

för Stockholms stationer uppflyttas till linjeingenjör i A 26.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde å Kungl. Maj:t få ankomma

att meddela beslut om minskning av antalet ingenjörer i A 20 med 5.

Inrättande av 2 förste byråingenjörstjänster i A 27, 1 sektionsingenjörstjänst

i A 26, 1 trafikinspektörstjänst i A 26, 1 förste byråsekreterartjänst i

A 24 och 1 byråsekreterartjänst i A 21. Av förste byråingenjörsbefattningarna

avses en för distriktsbyrån i Göteborg och en för kabelkontoret. Sektionsingenjörstjänsten

avses för Södertälje sektion, trafikinspektörstjänsten för

distriktsbyrån i Stockholm, förste byråsekreterartjänsten för driftsbyrån och

byråsekreterartjänsten för radiobyrån.

Till stöd för förslagen har telegrafstyrelsen anfört följande.

Å varje distriktsbyrå tjänstgör en ingenjör — i regel i linjeingenjörs tjänsteställning

(A 26) — med uppdrag att närmast under distriktschefen handlägga

distriktets ärenden inom det automattekniska området. I den mån dessa befattningshavares

arbetsuppgifter utvecklas, finner styrelsen motiverat, att de

beredas förste byråingenjörs tjänsteställning. Styrelsen vill emellertid för närvarande

ifrågasätta inrättandet av sådan tjänst endast vid distriktsbyrån

i Göteborg. Å denna byrå finns för närvarande ingen ordinarie

befattning för nämnda arbetsuppgifter; en lörste sektionsingenjör (A 27),

innehavare av befattningen såsom föreståndare för sektionen Göteborgs stationer,

har emellertid sedan två år tillbaka varit förordnad att å byrån i

fråga fullgöra berörda arbetsuppgifter för andra distriktets vidkommande,

och under tiden bär föreståndarskapet för den nämnda sektionen uppehållits

av annan tjänsteman på förordnande. Det framstår såsom ett starkt önskemål,

att detta provisorium beträffande befattningen såsom distriktsautomatingenjör

i andra distriktet ersättes med en fastare ordning och att sålunda

en ordinarie befattning för de ovan omhandlade arbetsuppgifterna inom

distriktet inrättas.

Vid kabel kontoret tjänstgör en linjeingenjör å övergångsstat (A 26)

såsom föreståndare för den s. k. anläggningsavdelningen. De arbeten, som

ifrågavarande avdelning har att utföra, äro fördelade på ett antal arbetskontor,

för närvarande 7, av vilka 3 svara för de egentliga rikskabelarbetena,

d. v. s. nyanläggning av sådana kablar. Av de övriga arbetskontoren ombesörjer

ett avpupinisering och ombalansering av befintliga kabelanläggningar,

ett nypupinisering av sådana anläggningar, ett stakningar och andra förberedande

arbeten för planerade anläggningar samt ett vägarbeten. Under de

tider, då ifrågavarande arbeten pågå i full utsträckning, uppgår avdelningens

arbetsstyrka till 900 å 1 000 man. Nämnde linjeingenjör å övergångsstat

har med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila

honom, av styrelsen från och med den 1 juli 1945 tilldelats förordnande

i A 27. Enär befattningen med visshet kan beräknas bli permanent behövlig

för framtiden, finner styrelsen det önskvärt, att befattningshavaren nu uppföres

å ordinarie stat.

Södertälje sektion omfattar för närvarande Flens, Gnesta, Mariefreds,

Strängnäs, Södertälje och Visby redovisningsområden, av vilka det sistnämnda

innesluter hela Gotland. Detta senare områdes geografiskt och ur

kommunikationssynpunkt avskilda läge i förhållande till den övriga delen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

25

av sektionen medför stora olägenheter med avseende å ledningen och överinseendet

från sektionsföreståndarens sida av underhålls-, förnyelse- och anläggningsarbetena

inom området. Dessa olägenheter framträda självfallet allt

skarpare ju större omfattning dessa arbeten inom området få. Med den

rekordartat snabba tillväxt, som verkets rörelse undergått och alltjämt undergår

å Gotland, ha arbetena nu nått den storleksordning, att styrelsen

finner det angeläget att, för att ledningen av arbetena där skall i fortsättningen

kunna besörjas på fullgott sätt, Visby redovisningsområde avskiljes

från Södertälje sektion och organiseras som en självständig sektion. Med

hänsyn till arlen och omfattningen av de göromål, som komma att åvila den

nya sektionens föreståndare, bör denne givas sektionsingenjörs tjänsteställning.

Inom fjärde distriktet, som omfattar Stockholms redovisningsområde, uppgår

för närvarande antalet trafikpersonal i expeditions- och kontorstjänst å

telegraf- och telefonstationerna (stationer, vars skötsel upplåtits åt person

medelst kontrakt, undantagna) samt å di s t ri kt sb y rån i Stockholm

till sammanlagt inemot 4 000, varav något över 300 manliga och återstoden

kvinnliga befattningshavare. På grund av de speciella förhållanden beträffande

tillgången på arbetskraft m. m., som råda inom detta distrikt och

framför allt dess centralort Stockholm, föreligga inom distriktet särskilda,

delvis synnerligen svårbemästrade problem beträffande bland annat rekryteringen,

utbildningen och dispositionen av den berörda personalen samt rörande

personalvården i övrigt. De svårigheter, som i dessa hänseenden uppstå,

framträda givetvis med än större styrka under nuvarande läge å arbetsmarknaden.

Som följd av de rådande förhållandena har det visat sig nödvändigt

att inom fjärde distriktet tillsätta en personalchef med uppgift att närmast

under distriktschefen självständigt svara för på distriktsmyndigheten ankommande

ärenden rörande all trafikpersonal inom distriktet, med undantag för

personalen vid sådana understationer, vilkas skötsel upplåtits på entreprenad.

I sådant syfte har — i avvaktan på att ordinarie tjänst erhålles — en överkontrollör

(A 24) från annat håll beordrats att i nämnda egenskap tjänstgöra

vid distriktet. Styrelsen har därvid meddelat honom förordnande att

bestrida göromål, som eljest ankomma på trafikinspektör. Styrelsen finner det

emellertid angeläget, att en ordinarie tjänst nu inrättas för här avsedda

ändamål. För denna tjänst kan — i betraktande av arten och omfattningen

av de arbetsuppgifter, som innehavaren har att fullgöra, samt icke minst med

hänsyn till den tjänsteställning, som föreståndarna för de olika tjänsteställena

inom distriktet inneha — placering i lägre lönegrad än A 2G icke rimligen

ifrågakomma.

A driftsbyrån handläggas personalärendena av en aktuarie (A 21),

vilken till sitt förfogande bär elt antal biträdande tjänstemän, för närvarande

12. Aktuarietjänsten tillhör ursprungligen ekonomibyrån men har kunnat tillfälligt

disponeras för nu ifrågavarande arbetsuppgifter å driftsbyrån. Den befattningshavare

å driftsbyrån, det här gäller, har att närmast under överinspektörerna

å avdelningen för den tekniska tjänsten respektive ä avdelningen

för trafiktjänsten svara för behandlingen av hl. a. följande frågor, nämligen

beredning av personalstater för driftsavdelningen, ärenden angående individuell

antagning, befordran och placering av å driftsavdelningen tjänstgörande

högre personal samt telegrafutbildad lägre personal ävensom angående befordran

och förflyttning av tjänstemän i telefonist- och andra lägre grader, i

den mån distriktsförvaltningarna icke medgivits befogenhet fatta avgörande

härulinnan, uppsättandet av förslag till utlåtanden till Kungl. Maj:t i anledning

av eventuellt anförda besvär över styrelsens beslut i t.jänstetillsättningsfrågor

ävensom behandlingen av hos styrelsen anförda besvär över distriktsförvallningarnas

motsvarande beslut i fråga om viss lägre personal m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

Med hänsyn till omfattningen av de göromål, som åvila denna befattningshavare,

samt till de stora fordringar, som i olika avseenden ställas på honom

vid arbetsuppgifternas fullgörande, är hans nuvarande tjänsteställning uppenbart

för låg. Styrelsen har på denna grund meddelat honom förordnande att

från och med den 1 januari 1946 bestrida göromål, som eljest ankomma på

förste byråsekreterare i A 24. Styrelsen anser det emellertid angeläget, att befattningshavaren

nu beredes en ordinarie tjänst, som bättre än hans nuvarande

svarar mot arbetsuppgifternas art och omfattning. Tjänst i lägre lönegrad

än A 24 kan härvid enligt styrelsens mening icke rimligen ifrågakomma.

Vid sådant förhållande och då behov nu föreligger att å ekonomibyrån använda

aktuarietjänsten för sitt ursprungligen avsedda ändamål, föreslår styrelsen,

att en ny förste byråsekreterartjänst i A 24 inrättas å driftsbyrån.

Ökningen i arbetsuppgifter å radiobyrån för rundradioavdelningen

har självfallet gjort sig gällande icke endast så, att de tekniska ärendena ökat

i omfattning, utan har även påverkat arbetsmängden för de tjänstemän å

avdelningen, som handlägga de skiftande uppgifter av mera förvaltningsmässig

natur, vilka förekomma på avdelningen jämsides med de tekniska

frågorna. Till ökningen av ifrågavarande arbetsuppgifter har även bidragit, att

styrelsen, allt eftersom avdelningens arbete vuxit och knappheten på högre

teknisk personal gjort sig kännbar, funnit det vara riktigt och ändamålsenligt

att från de tekniska tjänstemännen söka avlasta sådana göromål, som förutsätta

snarare administrativ än teknisk förfarenhet. Under sådana förhållanden

har emellertid behovet anmält sig av eu ny tjänst för vissa bär avsedda arbetsuppgifter.

I betraktande av de krav, som böra ställas på innehavaren av

denna tjänst och arten och omfattningen av de göromål, som åvila vederbörande,

bör tjänsten vara byråsekreterartjänst (A 21).

Allmänna lönenämnden har funnit styrelsens förevarande förslag icke föranleda

något uttalande från lönenämndens sida.

Då behovet av de av telegrafstyrelsen föreslagna nya tjänsterna får anses

styrkt, har jag icke funnit anledning till erinx-an mot styrelsens förslag. Vid

bifall härtill torde å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om minskning

av antalet ingenjörer i A 20 med 1.

Inrättande av 1 förste byråsekreterarbefattning i A 26 å försvarsbyrån.

Huvudparten av de ärenden, som röra civilförsvaret, handlägges för närvarande

å en till driftsbyrån hörande särskild avdelning, benämnd civilförsvarsavdelningen.

Avdelningen i fråga har provisoriskt ställts under ledning av den

förste byråsekreterare i A 24, som är föreståndare för driftsbyråns allmänna

avdelning. För handläggning av frågor rörande telegrafverkets förhållande

till försvarsväsendet (militära frågor) finnes enligt organisationsplanen för

styrelsen ett militärkontor med en regementsofficer ur signalregementet såsom

chef och föredragande. Chefen för militärkontoret, vilken är direkt underställd

generaldirektören, ingår vid handläggning av nyssnämnda frågor

såsom ledamot av styrelsen. Mil. tär kontoret är alltsedan dess tillkomst såsom

självständig avdelning den 1 juli 1941 organiserat såsom militärbyrå.

Arbetet å civilförsvarsavdelningen bedrives i nära samråd med militärbyrån.

I skrivelse den 11 december 1946 har telegrafstyrelsen anfört i huvudsak

följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Ehuru civilförsvarsavdelningen i dess nuvarande organisationsform ^ och

med dess nuvarande förläggning hittills i stort sett fungerat väl och nagon

egentlig olägenhet icke visat sig förenad med den nuvarande ordningen, vill

styrelsen dock icke ställa sig avvisande till önskemal, som framförts från försvarsstaben,

om ett intimare samordnande av de skilda försvarsfrågorna inom

styrelsens verksamhetsområde. Styrelsen är för den skull beredd att till

militärbyrån överflytta huvudparten av civilförsvarsärendena och tillstyrker,

under förutsättning att sådan överflyttning kommer till stånd, att det nuvarande

militärkontoret inom styrelsen ombildas till en försvarsbyrå.

Från styrelsens sida måste dock härvid förutsättas, att civilförsvarsavdelningen

får en relativt självständig ställning inom den blivande försvarsbyrån.

Vid krig eller krigsfara torde den militäre byråchefens tid komma att

så gott som helt tagas i anspråk för de militära frågornas handläggning och

för samråd med militära myndigheter. Det är då av synnerlig vikt, att civilförsvarsavdelningens

chef kan i möjligaste mån självständigt besluta och beordra

verkställande åtgärder inom civilförsvarets område. Organisationen i

fred bör vara inriktad härpå.

Av enahanda skäl och med hänsyn till de relativt täta ombytena av försvarsbyråchef

bör vidare så ordnas, att befattningen såsom chef för civilförsvarsavdelningen

ej för ofta byter innehavare. Civilförsvaret inom telegrafverket

omspänner så stora områden och kräver så ingående kännedom

om verkets drift och tekniska utrustning, att en avsevärd tid måste förflyta,

innan en nytillträdande innehavare av befattningen i tillräcklig grad behärskar

sitt arbetsområde. Styrelsen anser sig för den skull böra föreslå, att befattningen

såsom chef för civilförsvarsavdelningen inom en blivande försvarsbyrå

placeras i A 26, lämpligen under benämningen förste byråsekreterare.

Befattningen i fråga bör inrättas såsom ny tjänst.

Allmänna lönenämnden har i sitt förenämnda utlåtande uttalat, att lönenämnden,

därest militärkontoret omorganiserades till en försvarsbyrå med

särskild civilförsvarsavdelning, i och för sig icke funnit något att erinra mot

att för föreståndaren för denna avdelning avses en förste byråsekreterarbefattning

i A 26. Lönenämnden har emellertid erinrat, att 1945 års civilförsvarsutredning

framlagt förslag rörande civilförsvarets organisation (SOU

1947: 10).

Enligt vad jag inhämtat, torde frågan om inrättande av en försvarsbyrå Departementsinom

telegrafstyrelsen kunna bedömas utan samband med prövningen av c^fen.

1945 års civilförsvarsutrednings förslag. Vid sådant förhållande och då vad

telegrafstyrelsen anfört icke föranleder någon erinran från min sida, anser

jag mig böra tillstyrka, att en försvarsbyrå i enlighet med styrelsens förslag

organiseras från och med den 1 juli 1947. Styrelsens förslag att för föreståndaren

för civilförsvarsavdelningen inom den nya byrån inrättas en förste

byråsekreterarbefattning i lönegraden A 26 föranleder ej heller någon erinran

från min sida.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen bär

vidare föreslagit uppflyttning av dels 1 förste byråsekreterare å radiobyråns

förvaltningsavdelning från A 24 till A 26, dels 1 byråsekreterare å förrådsbyrån

från A 21 till förste byråsekreterare i A 24, dels 4 förste kontrollörer,

en vid envar av stationerna i Gävle, Norrköping och Örebro samt Malmö

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

telefonstation, från A 22 till överkontrollörer i A 24, dels ock 4 kontrollörer,

en vid envar av stationerna i Jönköping. Kalmar, Karlstad och Västerås,

från A 20 till förste kontrollörer i A 22.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har telegrafstyrelsen anfört

följande.

Såsom föreståndare för radiobyrdns förvaltnings av delning

tjänstgör en förste byråsekreterare i A 24. Denne har till uppgift alt svara

för handläggningen dels av å byrån förekommande göromål av mera administrativ

natur och dels av ärenden rörande byråns och radiodistriktets personal.

Han har sålunda att uppsätta expeditioner till å radiobyrån behandlade

och avgjorda ärenden av skiftande art, att redigera instruktioner för radiostationerna,

ait svara för de uppgifter till den internationella fjärrförbindelseunionens

byrå i Bern rörande svenska radiostationer, som äro avsedda att

intagas i dess radiopublikationer, att deltaga i det förberedande arbetet med

ärenden, som skola föreläggas internationella radiokonferenser, att handlägga

ärenden rörande sådana tillstånd att innehava och nyttja radioanläggning,

som skola meddelas av Kungl. Maj :t, att handlägga frågor rörande vissa

radiotaxor, att uppsätta kontrakt med rederierna angående uthyrande av fartygsradiostationer,

tillståndsbevis för dessa stationer, ävensom certifikat för

radiotelegrafister och radiotelefonister samt att sköta uthyrningen av bostadsfastigheterna

vid radiostationerna. Antalet av den till radiobyrån och

radiodistriktet hörande personalen har under de senaste 10 åren stigit från

260 till 525. Det åligger förste byråsekreteraren, förutom att bereda och för

byråns chef föredraga personalärendena, att noga följa alla i ämnet utfärdade

föreskrifter samt att deltaga i förhandlingar med de olika personalorganisationerna.

Den livliga utveckling telegrafverkets radioväsende uppvisat

de senaste åren har inneburit en betydande ökning av de på radiobyrån förekommande

ärenden, vilkas behandling enligt ovan åvilar berörda befattningshavare.

Enligt vad som nu kan skönjas, synes denna utveckling komma

att fortsätta i än snabbare takt.

I fjol föreslog styrelsen, att föreståndaren för den avdelning av förrådsbyrån,

som handhar inköp av blanketter in. m., skulle höjas från byråsekreterare

i A 21 till förste byrå sekret era re i A 24. Allmänna lönenämnden

ställde sig tveksam inför uppflyttningen och förslaget vann icke statsmakternas

bifall. Till avdelningens aibete hör, förutom inköp, lagerhållning och

distribution av blanketter, trycksaker och skrivmateriel m. in., att ansvara

för och övervaka den tekniska framställningen av rikstelefonkatalogen. Det

senare arbetet, som helt åvilar avdelningsföreståndaren personligen, är synnerligen

omfattande och av stor betydenhet. I detsamma ingår uppgörande

av förslag till avtal angående tryckning och bindning av katalogen, angående

leverans av papper för densamma samt utövande av fortlöpande kontroll över

att de kontrakterade arbetena och leveranserna fullgöras avtalsenligt. Avdelningsföreståndaren

har vidare att uppgöra förslag till avtal angående annonsanskaffning

för katalogen, att verkställa granskning av de anskaffade

annonsernas utformning och innehåll med hänsyn till lämpligheten för deras

intagande i katalogen samt att verkställa debitering och avräkning beträffande

annonserna i katalogen. Till katalogarbetet hör även att redigera i

katalogen förekommande kartverk och liknande. Slutligen åligger det avdelningsföreståndaren

att utöva ledning av arbetet å den till förrådsbyrån hörande

dupliceringsavdelningen. Frånsett den ökade arbetsbörda, som ovan

påvisade rent kvantitativa ökning i och för sig medfört för avdelningsföreståndaren,

ha dennes arbetsuppgifter under senare år även kvalitativt blivit

allt mera maktpåligganae. Telefonkatalogens alltjämt växande omfång har

praktiskt taget bundit framställningen till de två privata företag, ett för

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

tryckningen och ett för bindningen, som under årens lopp byggt ut sina officiner

för detta arbete. För att under dessa förhållanden kunna driva fram

de rationaliseringar i tillverkningen, som katalogens kraftiga årliga tillväxt

nödvändiggjort och oupphörligt påkalla, dels i förbilligande syfte, dels för att

hålla utgivningstiderna inom önskade gränser, är det nödvändigt att inom

verket äga tillgång till egen fackkunskap på området. Avdelningsföreståndaren

har därför fått ägna ingående och oavlåtlig uppmärksamhet åt katalogframställningens

tekniska utveckling ej blott inom landet utan även genom

studieresor i Danmark, Tyskland och England, varvid han fått sina tidigare

fackkunskaper inom hithörande område fördjupade och utvidgade.

Vid envar av stationerna i Gävle, Norrköping och Örebro

är såsom befäl för telefontjänsten närmast under telegraf kommissarien

anställd en tjänsteman i förste kontrollörs grad (A 22). Dessa stationer, vilka

samtliga tillhöra landets största förmedlingsstationer för rikssamtal, ha på

senare år genomgått en stark utveckling. De fordringar, som ställas på ovanberörda

befattningshavare, ha i samband därmed kraftigt stegrats såväl i

kvalitativt som i kvantitativt hänseende, och styrelsen finner deras nuvarande

lönegradsplacering vara avgjort för låg i betraktande av arten och omfattningen

av dem nu åvilande arbetsuppgifter.

Riksavdelningen vid Malmö telefonstation förestås för närvarande

av en tjänsteman i förste kontrollörs grad. Trafiken vid denna avdelning

har under de gångna åren så kraftigt utvecklats och som följd därav avdelningsföreståndarens

ansvar och arbete så väsentligt ökats, att en höjning av

ifrågavarande befattning till överkontrollörs grad är starkt motiverad.

Vid envar av stationerna i Jönköping, Kalmar, Karlstad

och Västerås är såsom befäl vid telefontjänsten närmast under telegrafkommissarien

anställd en kontrollör. Dessa stationer ha nu nått den storlek,

att en höjning till förste kontrollörs grad (A 22) av ifrågavarande kontrollörsbefattningar

är starkt påkallad.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till den fortsatta utvecklingen av

verksamheten inom förrådsbyråns avdelning för inköp av blanketter m. m.

icke velat motsätta sig uppflyttning av föreståndarbefattningen i enlighet med

styrelsens förslag.

Det föreslagna utbytet å envar av stationerna i Gävle, Norrköping och

Örebro av en förste kontrollörstjänst mot överkontrollörstjänst har i och för

sig icke föranlett någon erinran från lönenämndens sida. Lönenämnden har

dock framhållit, att hittills för stationer av klass 1 A icke avsetts befattningshavare

i högre lönegrad än A 22 såsom närmaste man till den i A 26 placerade

telegrafkommissarien. Lönenämnden tillägger emellertid, att enligt generalpoststyrelsens

i det föregående redovisade förslag m. m. souschefsbefattningar

i överkontrollörsgrad (A 24) från och med den 1 juli 1947 skulle inrättas

vid överpostmästarkontoren Göteborg 1, Malmö 1, Stockholm 1 och

Stockholms bangårdspostkontor, vilka skulle stå under ledning av överpostmästare

i A 26. Sistnämnda förslag har icke föranlett någon erinran av lönenämnden.

I övrigt har styrelsens förevarande förslag icke föranlett något uttalande

från lönenämndens sida.

Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag äro föranledda av de senaste årens Depariemmtsutveckling

av telegrafverkets rörelse. Den kvalitativa förändring av berörda chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

befattningshavares arbetsuppgifter, som därvid ägt rum och som i flertalet

fall sammanhänger med organisatoriska förändringar inom respektive arbetsområden,

synes mig motivera de föreslagna uppflyttningarna. Jag tillstyrker

alltså styrelsens förslag.

Jag vill tillägga, att förslaget om uppflyttning av vissa förste kontrollörsbefattningar

till överkontrollörsbefattningar nära ansluter sig till generalpoststyrelsens

av mig förut tillstyrkta förslag om inrättande av souschefsbefattningar

vid vissa postkontor av överpostmästarklass.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde å Kungl. Maj:t få ankomma

att meddela beslut om minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20

med 4.

Utbyte av 1 aktuariebefattning i A 21 å ekonomibyrån mot byråsekreterarbefattning

i A 21. I enlighet med telegrafstyrelsens förslag tillstyrker

jag, att en aktuariebefattning i A 21 å ekonomibyråns ekonomiavdelning med

hänsyn till göromålens art utbytes mot en befattning såsom byråsekreterare

i samma lönegrad.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag

i det föregående redogjort, har telegrafstyrelsen hemställt om uppflyttning av

dels följande ingenjörsbefattningar hos styrelsen, vid distrikten samt vid huvudverkstaden

i Nynäshamn och televerkstaden i Vänersborg, nämligen 7

byråingenjörer från A 26 till förste byråingenjörer i A 27, 1 linjeingenjör från

A 26 till förste byråingenjör i A 27, 4 sektionsingenjörer från A 26 till förste

sektionsingenjörer i A 27, 1 ingenjör från A 20 till byråingenjör i A 26, 7

ingenjörer från A 22 till A 24 och 15 ingenjörer från A 20 till A 22, dels ock

1 kontrollör å Malmö telegrafstation från A 20 till förste kontrollör i A 22.

Styrelsen har vidare hemställt dels om införande av verkmästare i A 18 och

uteslutning av befattningen i A 15, dels om införande av verkstadsmästare

i A 14, dels ock om särskilt arvode till föreståndaren för husbyggnadsavdelningen.

Allmänna lönenämnden har funnit styrelsens förslag beträffande ingenjörsbefattningarna

utgöra ett uttryck för rådande allmänna tendens till uppvärdering

av tekniska befattningar. Övriga förslag bär lönenämnden antingen

avstyrkt eller uttalat tvekan inför.

Slutligen har kvinnliga telefontjänstemannaföreningarnas centralförening

i skrivelse den 19 november 1946 hemställt om en förutsättningslös omvärdering

av telefonisternas lönegradsplacering, därvid telefonister, som handha

expeditionen av avgiftsbelagd samtalstrafik, borde placeras i samma lönegrad

som rikstelefonister och övriga telefonister i lägst A 5 respektive Eo 5.

Såväl telegrafstyrelsen i utlåtande den 4 januari 1947 som allmänna lönenämnden

i sitt förenämnda utlåtande ha avstyrkt centralföreningens framställning.

Vid lönenämndens utlåtande har fogats ett av suppleanten Hultare

avgivet särskilt yttrande, enligt vilket lönenämnden bort tillstyrka framställningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

31

Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida Departementsän

att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka de gjorda framställ- chefenningarna.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande

av 1 trafikdirektör och 1 verkstadsöveringenjör i C 6, uteslutning av

1 verkstadsöveringenjör i C 5, införande av 6 distriktsingenjörer och 5 trafikinspektörer

i A 28, minskning av antalet överinspektörer i A 28 från 2 till 1,

ökning av antalet förste byråingenjörer i A 27 från 11 till 14, införande av

1 förste radioingenjör i A 27, minskning av antalet byråingenjörer i A 26

från 25 till 24, uteslutning av 6 distriktsingenjörer i A 26, ökning av antalet

förste byråsekreterare i A 26 från 5 till 7, ökning av antalet linjeingenjörer i

A 26 från 22 till 28, minskning av antalet radioingenjörer i A 26 från 6 till 5,

ökning av antalet sektionsingenjörer i A 26 från 11 till 12, minskning av antalet

trafikinspektörer i A 26 från 10 till 6, ökning av antalet förste byråsekreterare

i A 24 från 15 till 16, minskning av antalet ingenjörer i A 24 från 9 till

8, ökning av antalet överkontrollörer i A 24 från 8 till 12, minskning av

antalet aktuarier i A 21 från 3 till 2 och ökning av antalet byråsekreterare i

A 21 från 9 till 10.

I tjänsteförteckningen skulle trafikdirektör och verkstadsöveringenjör införas

i G 6, verkstadsöveringenjör uteslutas i C 5, distriktsingenjör och trafikinspektör

införas i A 28, förste radioingenjör införas i A 27 och distriktsingenjör

uteslutas i A 26.

Statens järnvägar.

Uppflyttning av 7 byråchefer från A 30 till statsbanedirektörer i C 8. Av

statens järnvägars byråchefer äro följande sex placerade å C-planen, nämligen

överdirektören i C 11 (chef för drifttjänstbyrån), verkstadsdirektören

i C 9 (chef för verkstadsbyrån), en överingenjör i C 9 (chef för bantekniska

byrån), förrådsdirektören i C 8 (chef för förrådsbyrån) och två överingenjörer

i C 8 (chefer för elektrotekniska respektive maskintekniska byråerna).

Sju byråchefer äro placerade i A 30, nämligen cheferna för kansli-, ekonomi-,

godstrafik-, persontrafik-, godstaxe-, persontaxe- och biltrafikbyråerna. Chefen

för militärbyrån är uppförd på försvarsstabens stat.

I skrivelse den 27 januari 1947 har järnvägsstyrelsen hemställt om uppflyttning

av de i A 30 placerade byråcheferna till C 8. Styrelsen har därvid

anfört följande.

Frågan om beredande av förbättrad löneställning åt byråcheferna i järnvägsstyrelsen

har vid ett flertal tillfällen sedan år 1930 varit föremål för

övervägande och behandling. Styrelsen tillåter sig att härutinnan aberopa

vad styrelsen därom anfört i skrivelse den 15 december 1945.

I nämnda skrivelse erinrade styrelsen bl. a., att i en till ordföranden i

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga den 23 december 1941 avlämnad

promemoria framhållits, att en allmän förbättring av löneställningen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

samtliga styrelsens byråchefer vore väl motiverad och från verkets synpunkt

fördelaktig men att, därest en differentiering likväl skulle anses ofrånkomlig,

en ändrad lönegradsplacering borde ske så, att chefen för drifttjänstbyrån

inplacerades som överdirektör i C 11, chefen för bantekniska byrån som överingenjör

i C 10, cheferna för elektrotekniska och maskintekniska byråerna

som överingenjörer i C 9 samt chefen för ekonomibyrån i G 8. Därjämte borde

verkstadsdirektören hänföras till C 10 och förrådsdirektören till C 9.

Vidare påvisade styrelsen med vissa sifferuppgifter, hurusom banlängden,

trafiken och personalen vid statens järnvägar sedan år 1930 undergått en synnerligen

kraftig ökning, vilket i sin tur medfört en så avsevärt ökad arbetsbelastning

för de olika byråerna inom styrelsen, att det vore angeläget att

genomföra en allmän nppflyttning i lönehänseende av samtliga byråchefer i

enlighet med de yrkanden, som sedan lång tid tillbaka framförts av styrelsen.

Med hänsyn till det arbete och ansvar, som åvilade dessa chefer, syntes det

styrelsen som om en allmän övergång till förordnandesystem vore enda lösningen

och att jämväl de byråchefer, som icke i nämnda promemoria föreslagits

till inplacering å C-planen, måtte placeras i C 8.

Allmänna lönenämnden avgav den 1 februari 1946 utlåtande över styrelsens

skrivelse den 15 december 1945 och einrade därvid bl. a. om att vissa

inom statens järnvägar aktuella problem, såsom det fortgående förstatligandet

av enskilda järnvägar, elektrifieringsarbetena, strävandena att höja tåghastigheten

samt utökningen av biltrafiken otvivelaktigt tillfört styrelsen nya

och utvidgade arbetsuppgifter. Dessa förhållanden hade ökat arbetsbördan

för styrelsens samtliga byråer i såväl kvantitativt som kvalitativt avseende,

varigenom allt större krav kommit att ställas på cheferna för dessa byråer.

I sitt utlåtande föreslog lönenämnden att byråcheferna å bantekniska,

elektrotekniska och maskintekniska byråerna skulle placeras i C 9, eller två

lönegrader under chefen för drifttjänstbyrån, vilken redan blivit inplacerad i

C It. Samma löneställning förordades för verkstadsdirektören men för förrådsdirektören

ansåg sig lönenämnden icke kunna tillstyrka någon förbättrad

lönegradsplacex-ing. Dessutom förklarade sig lönenämnden biträda styrelsens

förslag, att samtliga chefer för styrelsens byråer borde upptagas å C-planen

samt förordade i anslutning härtill inplacering i C 8 av de återstående 7 byråcheferna.

I enlighet med i propositionen nr 239/1946 framlagt förslag uppflyttades

verkstadsdirektören från C 8 till C 9, byråchefen å bantekniska byrån från

A 30 till överingenjör i C 9 samt byråcheferna å elektrotekniska och maskintekniska

byråerna från A 30 till överingenjörer i C 8. Vad beträffar frågan

om förbättrad löneställning för övriga i lönegrad A 30 placerade byråchefstjänster

förklarade sig föredragande departementschefen finna därför anförda

skäl beaktansvärda men ansåg likväl att med prövning av detta spörsmål

borde få anstå, till dess resultat av pågående utredning rörande allmän

lönereglering för statstjänstemännen förelåge.

De skäl som i tidigare sammanhang åberopats för en förbättrad löneställning

för de i A 30 kvarstående byråcheferna i järnvägsstyrelsen äga alltjämt

giltighet och ha i och med den fortgående kraftiga expansion, som kännetecknar

statsbaneföretaget mer än andra statens verk, vunnit ytterligare i

styrka. Arbetsbördan för dessa byråchefer har nu ökat i sådan grad, att rättvisa

och billighet kräva en omedelbar reglering av deras löneställning. Styrelsen

finner för sin del de speciella förhållandena vid statens järnvägar vara

sådana, att en sammankoppling av denna fråga med motsvarande spörsmål

inom statsverket i övrigt icke kan anses motiverad. I allt fall anser styrelsen

synnerligen angeläget, att frågan icke längre undanskjutes utan löses i sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 236.

33

band med den i det föregående omnämnda allmänna löneregleringen, som är

avsedd att genomföras den 1 juli 1947.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 28 februari 1947 erinrat, att

lönenämnden, såsom järnvägsstyrelsen i sin förenämnda skrivelse framhållit,

i utlåtande den 1 februari 1946 tillstyrkt styrelsens framställning.

Av vad järnvägsstyrelsen anfört framgår, att de befattningshavare, varom Departementshär

är fråga, äro att anse mera såsom chefer för verkstyrelseavdelnmgar än thel^nbyråchefer

i vedertagen bemärkelse. Utöver de synpunkter, som anförts

av styrelsen, anser jag mig böra framhålla, att de fördelar förordnandesystemet

innebär kunna bliva av betydelse, då det gäller att vid inträffande vakans

eller av annan anledning för tjänsterna förvärva dem som bäst äro skickade

att befrämja statsbanornas insats icke minst med tanke på den konkurrens

med övriga trafikmedel, som med ökad skärpa torde vara att motse. Jag

tillstyrker därför, att de sju befattningar, varom nu är fråga, överflyttas till

G-planen och därvid i enlighet med styrelsens av lönenämnden tillstyrkta förslag

placeras i C 8.

Under hand har ifrågasatts, att befattningarnas benämning efter det de

överförts till C-planen borde ändras till statsbanedirektör. Ehuru lämpligheten

av denna benämning kan diskuteras, anser jag mig dock efter samråd med

chefen för finansdepartementet böra tillstyrka den ifrågasatta förändringen.

Liksom övriga befattningar å C-planen vid statens järnvägar böra befattningarna

såsom statsbanedirektör tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av 2 förste verkstadsingenjörer från A 27 till verkstadsöveringenjörer

i C 5. Ifrågavarande befattningshavare förestå den ene huvudverkstaden

i Göteborg och den andre huvudverkstaden i Malmö.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har järnvägsstyrelsen anfört

följande.

Huvudverkstaden i Göteborg tillfördes den 1 juli 1940 två filial verkstäder,

en i Borås numera inrättad för reparation av ånglok och en i Varberg för

reparation av personvagnar. Personalantalet vid verkstaden i Göteborg, som

år 1938 utgjorde 453 man fördelade på reparations- och ändringsarbeten å

person- och godsvagnar, är för närvarande, inberäknat personalen vid verkstäderna

i Borås och Varberg, 680 man fördelade på reparations- och ändringsarbeten

å person- och godsvagnar samt ånglok.

Huvudverkstaden i Malmö tillfördes år 1945 en filialverkstad i Ystad, inrättad

för reparation av ånglok. Personalantalet vid verkstaden i Malmö, som

år 1938 utgjorde 727 man fördelade på reparations- och ändringsarbeten å

elektrolok och personvagnar, är för närvarande inberäknat personalen vid

verkstaden i Ystad 881 man, fördelade på arbeten å elektrolok, personvagnar

och ånglok.

Sammanförandet av de ovannämnda verkstäderna till större enheter har

enligt den erfarenhet, som numera föreligger, skapat bättre möjligheter för

ett rationellt utnyttjande av verkstadsresurserna. Å andra sidan ha dessa

organisatoriska förändringar helt naturligt fört med sig eu betydande ansvällning

av de berörda verkstadsföreståndarnas arbetsuppgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 236.

n

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

På grund av det anförda och då ifrågavarande verkstadsföreståndare böra

erhålla förordnandeställning hemställer styrelsen, att de uppflyttas till G 5.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till utvecklingen av verkstadsrörelsen

vid huvudverkstäderna i Göteborg och Malmö ansett sig böra tillstyrka

styrelsens förslag.

Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot den av järnvägsstyrelsen

föreslagna uppflyttningen. Vid bifall härtill böra de nya verkstadsöveringenjörsbefattningarna

i C 5 i likhet med övriga befattningar å C-planen vid

statens järnvägar tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av 4 förste byråingenjörer och 2 förste byråsekreterare från

A 27 till byrådirektörer i A 28 samt inrättande av 1 byrådirektörsbefattning

i A 28. Förste byråingenjörerna tjänstgöra en å bantekniska byråns värmeoch

sanitetstekniska avdelning, en å elektrotekniska byråns ledningsavdelning,

en å maskintekniska byråns godsvagnsavdelning och en å verkstadsbyrån.

Av förste byråsekreterarna tjänstgöra en å godstaxebyråns utrikesavdelning

och en å godstrafikbyrån. Den nya byrådirektörsbefattningen är avsedd

för persontrafikbyrån.

Rörande de ifrågasatta uppflyttningarna har järnvägsstyrelsen anfört i

huvudsak följande.

Bantekniska byråns värme- och sanitetstekniska

avdelning förestås av en förste byråingenjör. På honom ankommer i

första hand ansvaret för uppgörande av konstruktioner och programhandlingar

för värme- och sanitära anläggningar inom samtliga statens järnvägars

byggnader, som skola undergå modernisering eller helt nybyggas. Vid dessa

anläggningars utförande handhar avdelningen dessutom kontroll och besiktningsverksamhet.

Den av statsmakterna föreskrivna bränslekontrollen vid

samtliga statens järnvägars värmeanläggningar handhaves av ifrågavarande

avdelning liksom även övervakning enligt gällande föreskrifter av alla vattenförsörjningsanläggningar.

Nämnda arbetsuppgifter ha i avsevärd grad utökats

under senare år och komma att i än högre grad öka, dels genom

övertagandet av enskilda järnvägar, dels också genom kravet på modernisering

av statens järnvägars stora bostadsbestånd.

Föreståndaren för elektrotekniska byråns ledningsavdelning

har inom styrelsen det närmaste ansvaret för konstruktions-, nybyggnads-

och förnyelsearbeten gällande kontaktledningsnätet, övriga högspända

kraftledningar samt vissa till nämnda ledningar anslutna anläggningar.

I någon mån belysande för arbetets omfattning är ledningarnas sammanlagda

längd, vilken f. n. utgör för kontaktledningama omkring 7 500 km

och för de övriga kraftledningarna omkring 5 200 km. Det motsvarande anläggningsvärdet

är ca 104 resp. 16 milj. kronor. Nybyggnads- och förnyelsearbetena

ha i medeltal under de senaste åren dragit en kostnad av omkring

7 milj. kx-onor. Då anläggningarna expandera och numera till stora

delar nått den ålder, vid vilken behovet av förnyelse gör sig starkt gällande,

måste man räkna med ytterligare ökning av de avdelningsföreståndaren påvilande

ai-betsuppgifterna. Till dennes åligganden hör också att utarbeta in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 236.

35

struktioner för ledningspersonal, att handlägga ärenden angående elektriska

olycksfall och deras förebyggande samt att i sådana ärenden vara den som

närmast samarbetar med kommerskollegium.

M a s 1c inte k n i s ko byråns godsvagns a v delning, som har

en personalstyrka av 19 personer, förestås av en förste byråingenjör. På

honom ankommer, förutom handläggning av de ärenden, som direkt l>eröra

den rena godsvagnsparken, att leda och övervaka arbeten, vilka avse

boggier med löpverk, specialvagnar, kylvagnar, cisternvagnar och kranvagnar

samt snöplogar, ballastjusterare och liknande tyngre skengående fordon,

ävensom ärenden rörande standardisering av den rullande materielen

och svetsningsfrågor in. in. Därtill komma ärenden av internationell karaktär

beträffande vagnarnas tekniska utförande och i samband därmed

deltagande i internationella konferenser samt korrespondens med vederbörande

internationella järnvägssammanslutningar.

Inom ver k stad sbyrån, som utgör, ett sammanhållande tekniskt och

ekonomiskt organ för verkstadsdriften vid statens järnvägar, ha arbetsuppgifterna

under de senaste åren undergått betydande förändringar i första

hand till följd av övertagandet av nya verkstäder i samband med järnvägsförstatligandet.

I slutet av år 1938 utgjorde antalet huvudverkstäder vid statens

järnvägar fem med en sammanlagd personalstyrka uppgående till 3 550

man. Två av huvudverkstäderna hade vid samma tid vardera en ansluten

filialverkstad. Antalet huvudverkstäder har efter hand ökats och utgör för

närvarande åtta med sammanlagt 4 640 anställda. Till en av huvudverkstäderna

äro anslutna två filialverkstäder och till ytterligare tre huvudverkstäder

vardera en filialverkstad. Denna kraftiga utveckling av verkstadsväsendet

har helt naturligt medfört att verkstadsbyrån fått sina arbetsuppgifter

ökade i betydande omfattning. Den oavlåtligt fortgående rationaliseringen

av verkstadsdriften och den forcerade utvecklingen på det tekniska området

har dessutom medfört eu kvalitativ utökning av arbetsuppgifterna i sådan

grad, att — förutom efter hand vidtagen utökning av personaluppsättningen

— en omprövning av förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning

för vissa befattningshavare på verkstadsbyrån nu är ofrånkomlig. I enlighet

med järnvägsstyrelsens förslag inrättades år 1936 på verkstadsbyrån en förste

byråingenjörsbefattning, vars innehavare skulle fungera som assistent till och

ställföreträdare för verkstadsdirektören. Den här relaterade och alltjämt,

fortgående utvecklingen inom verkstadsväsendet har medfört en väsentlig

kvalitativ och kvantitativ ökning av denna befattningshavares arbetsuppgifter,

i synnerhet vad gäller den honom anförtrodda mera självständiga handläggningen

av vissa ärenden och den inspektion, som verkstadsdirektören till

följd av rörelsens utökning nu i högre grad än tidigare måste anförtro honom.

Såsom arbetsledare å godst a xebyråns ut r i k e sa v d el n i n g

tjänstgör en förste byråsekreterare i A 27, vilken tillika är byråchefens närmaste

man och ställföreträdare. Sedan numera trafiken med utlandet kommit

i gång, har antalet ärenden å avdelningen avsevärt ökats och framför allt

har arbetet blivit i hög grad kvalificerat. Det gäller nu all återuppbygga

och vidare utveckla den under världskriget, särskilt mot dess slut, avbrutna

trafiken med utlandet bl. a. i vad den avser .godstaxor och allt vad till dessa

hör. För detta ändamål erfordras i stor omfattning direkta, muntliga förhandlingar,

skriftliga sådana skulle i de flesta fall icke inom rimlig tid föra

till målet. Dessa förhandlingar föras till största delen i utlandet och med

ringa eller oftast ingen möjlighet för den förhandlande all hinna sätta sig

i förbindelse med hemlandet. Före ulresan kunna visserligen vissa riktlinjer

för förhandlingarna fastställas, men mycket ofta uppstå under förhandlingarnas

gång helt oförutsedda problem — representanter från utlandet fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Mnj:ts proposition nr 236.

komma med nya förslå" eller fordringar — och det gäller då för den förhandlande

att enligt eget omdöme och på eget bevåg fatta beslut, vilka kunna

vara och också ofta äro av betydande räckvidd och icke gärna kunna

rubbas efter hemkomsten, därest man vill ha viss fråga ordnad. Dessa förhandlingar

föras i den utsträckning det är byråchefen möjligt av honom

själv men eljest, och detta blir och har i stor utsträckning blivit fallet, av

förste byråsekreteraren. På grund av byråchefens stora arbetsbörda torde

handläggningen av utrikes godstaxeärendena i stor och säkerligen alltmer ökad

omfattning komma att av byråchefen överlämnas att möjligast självständigt

avgöras av nämnde byråsekreterare. Detta kommer att än mera bliva fallet, då

fraktnedsättningsärendena i inrikes trafik vid tilltagande konkurrens från

andra transportmedel öka i antal och bliva så svårbedömbara, att de i stor utsträckning

kunna slutbehandlas först efter inhämtande av byråchefens åsikt

eller avgöras av byråchefen efter föredragning av arbetsledare på fraktnedsättningsa

vdelningen. Fraktncdsäitningsärendena i utrikes trafik kunna

även väntas så småningom tilltaga i antal och bliva av mera komplicerad

och svårbedömbar natur. De torde komma att, i erforderliga fall efter inhämtande

av byråchefens åsikt, handläggas och slutbehandlas av arbetsledaren

för utrikesavdelningen, i den mån de icke efter föredragning av arbetsledaren

avgöras av byråchefen.

Den sedan före kriget nära tredubblade godstrafiken ställer mycket stora

krav på godstr a fikbyrån, vilken svarar för organisationen av denna

trafik. Som närmaste man till och ställföreträdare för byråchefen har den i

A 27 placerade förste byråsekreteraren en betungande, svår och ansvarsfull

uppgift. Han måste ingående behärska hela det stora och mångsidiga arbetsområde,

som är byråns, känna till godstrafikens struktur å olika linjer och

under olika årstider samt fullständigt vara insatt i godstågsplanen och transportplanerna

över hela statsbanenätet. Detta förutsätter bland annat en god

kännedom om och kontakt med landets näringsliv. I mån som förstatligandet

av enskilda järnvägar fortskridit, har byråns arbetsområde blivit allt mer

omfattande och såväl kvalitativt som kvantitativt ställt allt större krav på

innehavaren av nämnda förste byråsekreterarbefattning. Det fortsatta förstatligandet

kommer att än ytterligare öka arbetsuppgifterna och ansvaret. I

den av sammanträden och förrättningar av olika slag mycket i apspråk tagne

byråchefens frånvaro från byrån måste hans närmaste man fatta ställning

till viktiga spörsmål. Denne måste jämväl kunna användas för inspektioner

inom byråns verksamhetsområde samt för konferenser såväl med trafikanter

som med linjemyndigheler. Vidare är han föredragande inför byråchefen i

ärenden, som röra byråns personal och administration. Förste byråsekreteraren

tjänstgör dessutom som föreståndare för en av byråns båda avdelningar,

f. n. vagnavdelningen. Han har då närmast att svara för den viktiga godsvagnsfördelningen,

vars riktiga uppläggning på lång sikt och dagliga genomförande

är av den största ekonomiska betydelse för verket. Det ankommer

på honom att självständigt besluta i de många men icke desto mindre viktiga

detaljspörsmål av olika slag, som uppstå i godsvagnsfördelningen. Ur

trafikanternas synpunkt är det ävenledes av största vikt, att vagnfördelningsdispositionerna

äro kloka och väl avpassade efter det aktuella läget, och det

ankommer mycket på vagnfördelningsledaren, om det skall bli ett gott förhållande

mellan järnvägen och godstrafikanterna. I synnerhet under tider, då

vagntillgången såsom nu är knapp, är fördelningen av godsvagnarna i landet

en mycket ömtålig, ansvarsfull och svårskött uppgift. Föreståndaren för

vagnsavdelningen har vidare att under byråchefen planera nyanskaffningen

av godsvagnar och att överhuvud som expert taga ställning till frågor om

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:Is proposition nr 236.

vagnparkens sammansättning och dess disposition tör olika ändamål, vilka

frågor äro av mycket stor ekonomisk räckvidd. Med hänsyn till de uppgifter,

som påvila nämnde förste byråsekreterare, anses skäligt, att befattningen

höjes till byrådirektör i 28 lönegraden. Förste byråsekreterarbefattningen i

A 27 föreslås bibehållen för transportavdelningen, vars betydelse och arbetsbörda

väl motivera denna tjänsteställning för avdelningens föreståndare.

Samtidigt kan en förste byråsekreterarbefattning i A 26 indragas.

Den i augusti 1941 vidtogs å persontrafikbyrån i samband med

dittillsvarande förste sekreterarens avgång ur tjänsten en betydelsefull ändring

av byråns organisation, som i det väsentliga innebar, alt funktionen som

byråchefens närmaste man och ställföreträdare (förste byråsekreterare i

A 27) sammankopplades med föreståndarskapet för byråns tidtabellsavdelning,

vilken närmast dessförinnan föreståtts av en sekreterare i A 24. Den

sistnämnde befattningshavaren hade också med vissa undantag föredragit

avdelningens ärenden för byråchefen. Även om det rent sakliga syftet med

denna förändring var att tillförsäkra de krävande och viktiga tidtabellsärendena

en mer kvalificerad handläggning — tiden ansågs då ännu ej mogen för

inrättande av en befattning i A 27 enbart för tidtabellsavdelningen — låter

sig å andra sidan ej förnekas, att anordningen fick karaktären av en improvisation,

betingad i icke ringa grad av vissa då aktuella personalförhållanden.

År 1940 var antalet tjänstemän på tidtabellsavdelningen 8 men är nu

17, föreståndaren för avdelningen inbegripen. Denna mer än hundraprocentiga

ökning av personalnumerären, som för övrigt är symtomatisk för byrån

i dess helhet — personalstyrkan där har från år 1940 ökats från 26 till 46

tjänstemän — visar på ett påtagligt sätt den ökning i arbetsbördan för avdelningen

och därmed också för föreståndaren, som ägt rum under de senaste

sex åren. För att denna utveckling ännu icke är avslutad borgar bl. a. den

omständigheten, att förstatligandet av enskilda järnvägar, som varit den väsentligaste

anledningen till ökningen i arbetsbördan, ännu långt ifrån är slutförd.

Avdelningens föreståndare är visserligen numera befriad ifrån att föredraga

vissa tidtabellsärenden, men oavsett detta måste han givetvis i sin egenskap

av avdelningsföreståndare vara förtrogen med samtliga arbetsuppgifter

på avdelningen. Såsom nämnts, var det sakliga syftet med 1911 års organisationsändring

att tillförsäkra tidtabellsärendena en mer kvalificerad handläggning,

men man var då ännu inte beredd att föreslå en ny befattning i

A 27 för detta ändamål. Den organisationsändring, som då vidtogs, kan följaktligen

med fog betraktas som resultatet av en kompromiss, vilken då kunde

vara befogad men som, sedan verksamheten svällt ut såsom nu skett, ej

längre rimligen kan bibehållas. De arbetsuppgifter, som numera påvila föreståndaren

för tidtabellsavdelningen, äro av sådan art och omfattning, att de

utan att behöva kombineras med andra viktiga arbetsuppgifter mer än väl

motivera eu befattning i 27 lönegraden. Ofrånkomligt är, att arbetet på den

nu hårt belastade tidtabellsavdelningen i icke ringa grad blir lidande på, att

föreståndaren, som fallet nu är, nödgas ägna en betydande del av sin lid

och sin uppmärksamhet åt eu mångfald utanför avdelningen liggande tidskrävande

arbetsuppgifter. Ännu allvarligare är, att byråchefens närmaste

man och ställföreträdare skall behöva ägna sig åt den detaljernas mångfald,

som föreståndarskapet för tidtabellsavdelningen ofrånkomligen för med sig,

samtidigt som många stora och för byrån vitala arbetsuppgifter angeläget

vänta på att bli ägnade betydligt större uppmärksamhet, än vad som nu överhuvud

tagel är möjligt. F. n. ha byråns härför kvalificerade krafter icke tid

och tillfälle att ägna sådana frågekomplex som tågföringsproblemet, övervakning

av persontransporlljänsten in. in. den uppmärksamhet, som deras

vikt och betydelse kräver. Att få till stånd eu god tåglöring och en förslklas
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj.ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

sig persontransporttjänst i övrigt äro uppgifter av den allra största betydelse

för statens järnvägars framtida good-will hos den resande allmänheten. Att

vidtaga åtgärder för en kontinuerlig övervakning och inspektion av persontransporttjänsten,

inbegripet tågföringen, synes i det sammanhanget vara en

beredskapsåtgärd av fundamental betydelse. Att låta längre anstå därmed är

icke tillrådligt. Här ifrågavarande arbetsuppgifter böra lämpligen anförtros

åt byråchefens närmaste man, vilken dessutom bör efter byråchefens närmare

anvisningar självständigt få handlägga vissa löpande ärenden av icke principiell

natur, för att byråchefen på detta sätt må få möjlighet att ägna byråns

många, stora och betydelsefulla problem nödig omsorg. Med hänsyn till de

arbetsuppgifter, som sålunda skulle tillkomma byråchefens närmaste man,

bör han placeras i A 28. Förste byråsekreterarbefattningen i A 27 föreslås

bibehållen för tidtabellsavdelningen, vars betydelse och arbetsbörda, som redan

nämnts, måste anses mer än väl motivera en dylik tjänsteställning för

föreståndaren.

Allmänna lönenämnden har ansett sig icke böra framställa någon erinran

mot styrelsens förslag.

Järnvägsstyrelsens förevarande förslag innebär såtillvida en nyhet, att byrådirektörsbefattningar

tidigare icke tagits i anspråk för administrativ personal

inom styrelsen. Då emellertid sådana befattningar finnas inom andra områden

av statsförvaltningen föranleder förslaget i denna del ej någon erinran

från min sida. Även i övrigt anser jag mig böra tillstyrka vad styrelsen

föreslagit. Vid bifall härtill kan, såsom styrelsen framhållit, eu befattning

såsom förste byråsekreterare i A 26 indragas.

Uppflyttning av 1 förste byråsekreterare å drifttjänstbyrån från A 26 till

A 27. Förslag härom framfördes av järnvägsstyrelsen i fjol men föranledde

icke någon åtgärd. Frågan har nu ånyo upptagits av styrelsen, som därvid

föreslår, att befattningshavaren, som förestår drifttjänstbyråns allmänna avdelning,

placeras såsom byrådirektör i A 28.

Till stöd för förslaget har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Vid drifttjänstbyråns tillkomst i juli 1932 utgjorde personalantalet vid

den byrån underställda drift savdelningen — omfattande distriktskanslierna,

ban-, maskin- och trafikavdelningarna inom samtliga distrikt — omkring

27 800 man. Motsvarande antal utgjorde i september 1945 omkring 55 500

man, vilket innebär, att en fördubbling av antalet personal ägt rum under

dessa 13 år. Personalökningen hade framförallt orsakats av det fortlöpande

inlemmandet i SJ-nätet av enskilda järnvägar. I och med genomförandet av

riksdagens beslut om ytterligare förstatliganden av enskilda järnvägar kommer

personalantalet alt öka ytterligare. Fn högst betydande ökning av arbetsbördan

— såväl kvantitativt som kvalitativt — har därför uppkommit för

den allmänna avdelningen inom drifttjänstbyrån, som handlägger personalärendena,

vilka beröra personalfrågor, personalstat och personaluppsättning,

tjänstgöringsföreskrifter, besvärsärenden, tillämpningsföreskrifter och en

mångfald andra ärenden. Härvid är särskilt att märka, att personalärendenas

natur alltmer kompliceras, ju flera enskilda järnvägar som övertagas.

Även förhandlingsinstitutionens införande på senare år har medfört en icke

oväsentlig utökning av arbetet vid personalärendenas handläggning. Vid över
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

läggningarna med personalförbunden företrädes drifttjänstbyrån i många fall

av allmänna avdelningens föreståndare, som måste yara expert på alla driftsavdelningens

personalangelägenheter. Han måste salunda vara väl förtrogen

med alla förordningar och bestämmelser rörande personal-, löne- och tjänstetidsförhållanden

vid ban-, maskin- och trafikavdelningarna, inklusive vad

som rör tågfärjepersonalen och kollektivavtalsanställda arbetare vid driftsavdelningen

ävensom vara väl underrättad om äldre författningar och föreskrifter

samt om tillämpad praxis på de områden, varom här är fråga.

Enligt statistiken för augusti 1946 har antalet personal vid driftsavdelningen

sedan september 1945 ökat med ytterligare omkring 3 000 man. Det

torde vidare vara ovedersägligt, att arbetsbördan å drifttjänstbyråns allmänna

avdelning såväl kvantitativt som kvalitativt ökar mer än vad en

direkt proportion mellan antalet personal vid driftsavdelningen vid olika

tidpunkter angiver. Vid inlemmandet av enskilda järnvägar uppstå t. ex.

alltid en mängd nya spörsmål, som kräva ingående utredningar och förhandlingar,

innan de kunna slutligt avgöras. Detsamma gäller i fråga om de

under driftsavdelningen sorterande kollektivavtalen, som numera så gott som

undantagslöst äro kortfristiga, och beträffande vilka tolknings- och tillämpningsfrågor

ofta förekomma. En annan grupp av ärenden, som ökat i oproportionerlig

grad och som förtjänar nämnas i detta sammanhang, är besvärsärendena,

viika samtliga i vad rör driftsavdelningen handläggas å den allmänna

avdelningen. Dessa ärenden kräva en särskild grad av omsorg och

objektivitet och ställa därför stora krav på avdelningens föreståndare.

Under angivna förhållanden anser styrelsen, att den arbetsbörda och det

ansvar, som åvila föreståndaren för drifttjänstbyråns allmänna avdelning,

numera äro av den art, att en inplacering i 28 lönegraden kan anses väl motiverad.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden i fjol lämnat styrelsens

då framförda förslag utan erinran. Enligt lönenämndens mening bör befattningen

icke placeras i högre lönegrad än A 27.

Med hänsyn till den ytterligare utveckling i såväl kvalitativt som kvan- DepartemenUititativt

hänseende av arbetsbördan för föreståndaren för drifttjänstbyråns cfte/en.

allmänna avdelning, som under det senaste året ägt rum, anser jag mig

böra frånfalla mina betänkligheter från i fjol mot en uppflyttning av befattningshavaren

i högre lönegrad. I likhet med allmänna lönenämnden anser

jag mig dock icke böra tillstyrka högre placering än i A 27.

Uppflyttning av 1 maskiningenjör från A 26 till förste maskiningenjör i

A 27, inrättande av 3 ingenjörsbefattningar i A 24 och 2 ingenjörsbcfattningar

i A 22 samt uppflyttning av 1 ingenjör från A 20 till A 22. Innehavaren

av den till uppflyttning föreslagna maskiningenjörsbefattningen förestår

31 maskinsektionen med huvudort i Västerås. Av de tre ingenjörsbefattningarna

äro två avsedda för bantekniska byråns husbyggnadsavdelning och en

för samma byrås värme- och sanitetstekniska avdelning. Den ena av de nya

ingenjörsbefattningarna i A 22 är avsedd för bantekniska byråns broavdelning

och den andra för elektrotekniska hyrans allmänna avdelning, medan

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

den till uppflyttning till A 22 föreslagna ingenjörsbefattningen är placerad

på verkstadsbyrån.

Till stöd för ifrågavarande förslag har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak

följande.

För alt få eu utgångspunkt vid bedömandet av löneställningen för niaskinsektionsföreståndarna

vid statens järnvägar verkställde 1938 års personalkommission

vid statens järnvägar på sin tid eu siffermässig värdering av

sektionernas inbördes storleksordning. Sedan kommissionen slutfört sitt uppdrag,

har maskinsektionernas antal ökat från 11 till 15 genom inlemmande

i statens järnvägar av enskilda järnvägar. Beträffande tre av de sålunda

nytillkomna fyra maskinsektionerna med huvudorter i Växjö, Ystad

och Borås har bestämts, att föreståndaren skulle vara placerad i A 27

som förste maskiningenjör. Den fjärde av berörda sektioner, 3 1 maskinsektionen

med huvudort i Västerås, tillkom 1 juli 1945 genom

övertagandet av Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar. Som föreståndare

för denna fungerar en maskiningenjör. För beräkning av denna sektions

storlek i jämförelse med övriga maskinsektioner har styrelsen låtit verkställa

en ny värdering efter samma principer, som på sin tid tillämpades

av personalkommissionen, men byggd på siffror och faktorer för tiden 1

juli 1945—30 juni 1946, d. v. s. de mest aktuella siffror som stått till buds.

Därvid har befunnits, att Västeråssektionen har en sådan omfattning, att

den intager nionde platsen bland statens järnvägars nuvarande 15 maskinsektioner.

Den starka anhopning av arbetsuppgifterna å bantekniska byråns

husbyggnads (indelning, som blivit en följd av statsbanenätets utveckling

under de senare åren, har medfört ett avsevärt ökat behov av arbetskraft,

samtidigt som det under nu rådande högkonjunktur inom husbyggnadsfacket

visat sig allt svårare att rekrytera kvalificerade husbyggnadstekniker

i de lönegrader, som tidigare tillämpats. Ej minst gäller detta

högskolebildade arkitekter. På grund härav och med stöd av 1938 års personalkommissions

uttalande angående inrättande av ingenjörsbefattningar i

A 24 för befattningshavare med mera kvalificerade tekniska arbetsuppgifter

anser sig styrelsen böra föreslå, att för husbyggnadsavdelningen inrättas

två ingenjörsbefattningar i A 24, vilka närmast äro avsedda för arkiteklutbildade

befattningshavare, som nu innehava extra ordinarie tjänst i 24 lönegraden,

och av vilka varaktigt behov föreligger.

Som närmaste man och ställföreträdare åt föreståndaren för bantekniska

byråns värme- och sa ni t e t stek nisk a avdelning

tjänstgör sedan flera år tillbaka en ingenjör i A 22. De alltmer stegrade kraven

på värmelednings- och sanitära anläggningar tillika med den fortgående

utökningen av statsbanenätets omfattning ha förorsakat en betydande ökning

av nämnda avdelnings arbetsuppgifter, vilket i sin tur medfört, att förenämnda

ingenjör i allt större omfattning måst påläggas tekniskt krävande uppgifter.

På grund av de fordringar i avseende på teknisk kunnighet och erfarenhet

inom fackområdet, som numera måste ställas på innehavaren av ifrågavarande

tjänst, finner styrelsen en uppflyttning till högre lönegrad väl

motiverad och hemställer fördenskidl om inrättande för ändamålet av en

ingenjörsbefattning i A 24. Med hänsyn till behovet å avdelningen av kvalificerad

arbetskraft i övrigt anses den nuvarande ingenjörsbefattningen i A 22

dock böra bibehållas.

Vad styrelsen tidigare anfört beträffande nu föreliggande svårigheter att

rekrytera kvalificerad teknisk arbetskraft för de alltmer ökade arbetsupp
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

gifterna gäller även bantekniska b y r d n s bro avdelning. Under

senare tid har det även i ökad omfattning förekommit, att å avdelningen

tjänstgörande högskolebildade ingenjörer sökt sig över till andra verksamhetsområden,

där löneförmåner och befordringsgång ansetts vara gynnsamma.

För att i någon mån underlätta möjligheterna att anställa och bibehålla

kvalificerade högskoleingenjörer anser styrelsen det vara erforderligt,

att en ny ingenjörsbefattning i A 22 inrättas för förenämnda broavdelning.

Närmast vore det avsett, att blivande innehavare av denna befattning skulle

sysselsättas med konstruktionsarbeten m. m. för rörliga broar, d. v. s. krävande

uppgifter av mera speciellt slag, för vilka erfordras kunskaper ej endast

inom väg- och vattenbyggnadsfacket utan även i viss utsträckning i fråga

om maskin- och elektrotekniken. Styrelsen finner det angeläget att kunna erbjuda

tillräckligt goda anställningsvillkor för ingenjör, som är avsedd att tagas

i anspråk för dessa uppgifter, särskilt med hänsyn till vikten av att i

möjligaste mån undvika allt för täta personombyten på denna post.

Signaltekniken har under senare år snabbt utvecklats. I säkerhetens och

rationaliseringens intresse måste dessa möjligheter tillvaratagas. Elektriska

ställverk för smärre och medelstora stationer samt automatiska blocksignalanläggningar

— de senare av ny och effektivare typ — maste salunda införas

i betydligt större omfattning än tidigare, vartill icke minst bidrager det fortgående

införlivandet av enskilda järnvägar med statens järnvägar. Den övervägande

delen av ifrågavarande arbeten faller på elek tro tekniska

byråns allmänna avdelning, som bl. a. har till uppgift att praktiskt

genomföra de förslag, vilka framläggas av 1944 års signalkommitté.

Härför erfordras nu närmast en konstruktör, som kan speciellt ägna sig åt

de automatiska blocksignalanläggningarna. Med hänsyn till detta arbetes krävande

natur anses befattningen böra placeras i 22 lönegraden.

Å verkstadsbyrån har för beredning av ärenden rörande upphandling

av arbetsmaskiner och övriga inventarier, fördelning och inbeordring av

lok för reparation vid de olika verkstäderna samt besiktning av vissa kranar

och ångpannor vid huvudverkstäderna tidigare tjänstgjort en ingenjör i A 20.

Göromålen ha under de senare åren handlagts av en på verkstadsbyrån tjänstgörande

maskininspektor på övergångsstat. Den kraftiga utveckling, som

verkstadsväsendet undergått särskilt på grund av tillkomsten av nya verkstäder

i samband med järnvägsförstatligandet, har för denne befattningshavare

medfört en avsevärd utökning av arbetsuppgifterna. Styrelsen anser

därför, att en ingenjörsbefattning i A 22 nu bör inrättas för detta ändamål,

vilket även är i överensstämmelse med 1938 års personalkommissions förslag.

Vid bifall härtill kan eu ingenjörsbefattning i A 20 indragas.

Allmänna lönenämnden har funnit ifrågavarande förslag icke föranleda

något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Då de skäl, järnvägsstyrelsen anfört till stöd för ifrågavarande förslag, synas

mig övertygande, anser jag mig böra tillstyrka desamma. Vid bifall härtill

torde å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om minskning av antalet

ingenjörsbefattningar i A 20 hos styrelsen med en.

Inrättande av 4 byråsckreterar- och 2 expcditionsföreståndarbefattningar

i A 21. Ifrågavarande byråsekreterarbefattningar äro avsedda, en för driftijänstbyråns

organisationsavdelning, en för godstrafikbyrån, en för persontrafikbyråns

tidtabellsavdelning och eu för biljett- och blankettkontoret. Av

Departements
chefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

expeditionsföreståndarbefattningarna är den ena avsedd för godsexpeditionen

i Nässjö och den andra för fraktgodsexpeditionen vid Östersund C.

Beträffande ifrågavarande förslag har järnvägsstyrelsen anfört följande.

De organisationsundersökningar och arbetsstudier inom trafikavdelningen,

som bedrivas av drifttjänstbyråns organisations av deln

i n g, ha efter hand blivit av allt större omfattning och betydelse och röra

sig inom områden, där såväl undersökningarna som de framlagda förslagen

föranleda täta och betydelsefulla överläggningar in. m. med olika instanser

inom styrelsen och på linjen ävensom med representanter för enskilda järnvägar

och firmor. För att närmast leda och övervaka dessa undersökningar

m. m., vilka för närvarande ombesörjas av tills vidare sex trafiktekniska assistenter

och vid behov erforderligt antal ingenjörer, tillfördes avdelningen i

fråga den f mars 1946 efter ledigförklarande en äldre, inom trafikavdelningens

skilda områden väl förfaren tjänsteman, vilken erhöll extra ordinarie

byråassistentbefattning i 20 lönegraden. Denne tjänsteman, som måste besitta

mångsidig rent trafikteknisk fackkunskap, ledarförmåga, initiativkraft

och förhandlingsvana, bör för framtiden knytas fastare till avdelningen och

därför erhålla ordinarie tjänst. På grund av arbetsuppgifternas art, stora betydelse

och omfattning synes det väl motiverat, att denna befattning placeras

i 21 lönegraden.

Den utländska godstrafiken, som under kriget hämmades väsentligt, har

nu åter kommit i gång och dess planläggning och skötsel ger godstrafikbgrån

större uppgifter än någonsin tidigare. Utlandsärendena ha tidigare

varit fördelade på flera händer på byrån, och behovet av en sammanhållande

kraft på detta område inom byrån har blivit allt mer uppenbart. Från den 1

juli 1946 vidtogs därför denna organisatoriska förändring och en extra ordinarie

byråsekreterarbefattning inrättades för ändamålet. Anordningen har

visat sig mycket lämplig. Det har ålegat denne tjänsteman att i första hand

svara för planeringen av utlandstrafiken, i den mån den faller inom godstrafikbyråns

arbetsområde, och att handlägga sådana mera kvalificerade utlandsärenden,

som icke anförtros åt tjänstemän i bokhållares eller lägre grader.

Han har särskilt att. ofta självständigt, företräda byrån å konferenser

här och i utlandet, där frågor om godstrafiken med utlandet behandlas. Med

hänsyn till de stora krav arbetet i fråga ställer på innehavaren av tjänsten,

anses dess placering i lägst A 21 vara väl motiverad.

1938 års personalkommission vid statens järnvägar har i sitt betänkande,

del IV, uttalat, att frågan om tjänstegraden för ledarna för vissa arbetsgrupper

inom person trafik byråns tid tabells avdelning borde

framdeles upptagas till omprövning. Dessa arbetsgrupper förestodos vid tiden

för kommissionens undersökning av tjänstemän i bokhållares grad (A 17).

Efter denna tidpunkt har arbetet på tidtabellsavdelningen ökat avsevärt såväl

kvantitativt som kvalitativt. Genom förstatligandet av enskilda järnvägar

ha statens järnvägar sålunda under tiden januari 1942—juli 1946 ökat från

10 257 till 12 304 bankilometer. Antalet körda tågkilometer var under januari

1942 5 947 600 och under januari 1946 8 764 200, Styrelsen har på grund av

det ökade arbetet och med stöd av personalkommissionens ovannämnda uttalande

funnit sig böra dels inrätta en extra ordinarie byråsekreterarbefattning

från och med den 1 september 1945, dels meddela ett förordnande i 21

lönegraden från och med den 15 mars 1946 för ledarna å berörda arbetsgrupper.

Innehavaren av extra ordinarie byråsekreterarbefattningen erhöll

för övrigt redan den 1 februari 1943 förordnande som byråsekreterare. Ehuru

styrelsen finner synnerligen väl motiverat, att båda här berörda befattningar,

med hänsyn till innehavarnas arbetsuppgifter och ansvar, placeras på ordi
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungi. Maj.ts proposition nr 236.

narie stat, vill styrelsen dock för det närvarande endast begära en byråsekreterarbefattning.

Å biljett- och blankettkontoret har verksamheten under de

senare åren utvecklats högst avsevärt. Anledningen till ökningen har givetvis

först och främst varit förstatligandet av enskilda järnvägar, bil- och busslinjer

men även andra av den allmänna utvecklingen föranledda förhållanden

ha medverkat. Kontoret förestås av en intendent i A 26. Såsom dennes

närmaste man och ställföreträdare fungerar en byråassistent i A 20, vilken

är intendentens medarbetare i alla viktigare frågor rörande kontoret och

dess arbeten. På grund av det ansvar och den betydande arbetsbörda, som

åvilar byråassistenten, synes det skäligt, att befattningen uppflyttas till byråsekreterare.

Det må även framhållas, att närmaste männen till övriga kontorschefer

i 26 lönegraden äro placerade i lägst 21 lönegraden. Befattningen

som byråassistent i A 20 anses böra bibehållas för arbetsledaren för biljettavdelningen

och biljettryckeriet.

Enligt gällande normer för enhetlig personaluppsättning bör expeditionsföreståndare

i A 21 finnas såsom föreståndare för godsexpeditioner med 100

poäng eller däröver, frånsett de allra största expeditionerna, där föreståndare

i A 22 bör finnas. Godsexpeditionen i Nässjö och fr ak t godsexpeditionen

i Östersund C uppnådde år 1938, vilket års trafik

legat till grund för 1938 års personalkommissions förslag till befälsuppsättning

in. m. vid olika tjänsteställen, poängtalen 89 resp. 90. Antalet expeditioner

har därefter ökat med i det närmaste 70 procent vid Nässjö och 60 procent

vid Östersund C. På grundval av antalet expeditioner under år 1945 kan

poängtalet vid de båda platserna för närvarande uppskattas till mellan 140

och 150. Ehuru den konstaterade trafikökningen till viss del är att hänföra

till krisårens högtrafik, saknas dock anledning antaga, att godstrafiken vid

de båda stationerna skall nedgå så avsevärt, att expeditionerna i fråga icke

framgent skulle komma att fylla fordringarna för föreståndartjänsternas

hänförande till A 21.

Allmänna lönenämnden har funnit vad styrelsen föreslagit icke föranleda

något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag betingas av nytillkomna eller öka- Departementsde

arbetsuppgifter. Då den ifrågasatta löneställningen för de nya befattning- c^eB''

arna synes väl avvägd i förhållande till arbetsuppgifternas art och omfattning,

anser jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag.

Uppflyttning av banförmännen från A 7 till A 8. I skrivelse den 2 april

1946 har Sveriges järnvägars banmästareförenings centralstyrelse under hänvisning

till att banvakterna i bevakningstjänst uppflyttats till A 6 hemställt

om uppflyttning av banförmännen från A 7 till A 9.

I anslutning till förslag av järnvägsstyi elsen och allmänna lönenämnden,

vilka avgivit utlåtande över framställningen den 23 maj respektive den 19

juni 1946, tillstyrker jag, att banförmännen uppflyttas från A 7 till A 8.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har

vidare föreslagit uppflyttning av dels 1 trafikinspektör å godstrafikbyrån

från A 26 till förste irafikinspektör i A 27, dels 2 trafikinspektörer, förestån
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

dare för 31 trafikseklionen med huvudort i Västerås och 32 trafiksektionen

med huvudort i Halmstad, från A 26 (t. f. A 27) till förste trafikinspektörer i

A 27, dels 1 byråsekreterare och 1 bokhållare å persontaxebyråns avdelning

för trafik med utlandet från A 21 (Eo 24) respektive A 17 (t. f. A 21) till

förste byråsekreterare i A 24 respektive byråsekreterare i A 21, dels 1 byråassistent

å distriktskansliet vid IV distriktet från A 20 till A 21, dels 1 byråassistent

vid huvudverkstaden i Örebro från A 20 till A 21, dels 1 förste bokhållare

å ver k s l a ds by rån från A 18 (Eo 21) till byråsekreterare i A 21, dels

1 förste bokhållare å reklamationskontoret från A 18 (t. f. A 21) till byråsekreterare

i A 21, dels ock 1 byråassistent å statistiska kontorets avdelning

för varu- och tariffstatistik från A 20 (t. f. A 21) till byråsekreterare i A 21.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har järnvägsstyrelsen anfört i

huvudsak följande.

För att närmast leda och ansvara för arbetet med godstågsplanens utformning

och därmed sammanhängande ärenden ävensom för arbetet med den

av godstågsplanen nära beroende transportplanen för vagnslastgodset och

för den godstrajikbyrån åvilande inspektionsverksamheten finnes

f. n. en trafikinspektör placerad på denna byrå. Det åligger nämnde trafikinspektör

att utforma och föredraga ärenden rörande godstågstidtabellen,

ett arbete, som blivit allt mer omfattande och krävande i den mån förstatligandet

av enskilda järnvägar fortskridit och som för statens järnvägar är av

den största ekonomiska betydelse för att järnvägen skall på ett framgångsrikt

sätt kunna hävda sig i den konkurrens med andra transportmedel, som

redan nu gör sig gällande och som i fortsättningen kan förutses bliva allt allvarligare.

Innehavaren av ifrågavarande tjänst måste för den skull äga god

kännedom om godstrafikens struktur å olika linjer ävensom om andra trafikmedels

konkurrensmöjligheter inom olika områden. För att framgångsrikt

kunna utföra detta arbete måste han stå i ständig kontakt med såväl

linjemyndigheter som trafikanter. Det åligger honom även att företaga inspektionsresor

för att övervaka och kontrollera de omfattande godstransporternas

skötsel, det viktiga vagnomloppet, godstågsföringen, godsvagnsväxlingens

fördelning på olika bangårdar, godstågsplanens ändamålsenlighet

m. m., kort sagt allt vad som sammanhänger med tillsynen över att den för

verkets ekonomi så betydelsefulla godstransporttjänsten skötes på bästa möjliga

sätt.

I samband med statsförvärvet av Stockholm—Västerås—Bergslagens och

Halmstad—Nässjö järnvägar inrättades från och med den 1 juli 1945 t v d

nya trafiksektioner nämligen den 31 med huvudort i Västerås och

den 32 med huvudort i Halmstad. Förstnämnda trafiksektion gavs därvid i

huvudsak samma omfattning, som Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar

haft, och den andra tillfördes Halmstad—Nässjö järnvägars linjer

jämte ett par kortare sträckor från angränsande sektioner. Var och en av de

nya trafiksektionerna ställdes under ledning av en trafikinspektör i A 26 i

avvaktan på trafikutvecklingen m. m. i statens järnvägars regi. Ganska snart

efter sektionernas inrättande stod det emellertid klart för styrelsen, att de

i fråga om trafiken och arbetsområdets omfattning för sektionsföreståndarnas

del voro jämförbara med de trafiksektioner vid statens järnvägar, vilka

ha förste trafikinspektörer såsom föreståndare. De ha därför också båda

tillerkänts vikariatsersättning som förste trafikinspektörer. Den trafik, som

avvecklas på nämnda båda trafiksektioner, liksom även övriga faktorer, vil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

45

ka inverka på sektionsföreståndarens arbetsbörda, äro av sådan storleksordning,

att föreståndarna enligt styrelsens mening rättvisligen böra uppflyttas

till A 27.

Arbetsuppgifterna på personiaxebyråns avdelning för t r af

i k in ed utlandet ha alltsedan krigets slut oavlåtligt ökats, allt efter

som kontakten med utlandet kunnat återknytas. Denna fortgående ökning

avser icke blott uppgifternas antal utan även svårighetsgraden hos dessa, förorsakad

av de genomgripande förändringar i den internationella trafiken,

som uppstått efter kriget. För att kunna bemästra den sålunda uppkomna situationen

har det varit nödvändigt att öka personaluppsättningen på ifrågavarande

avdelning, som nu räknar ett större antal tjänstemän än före kriget.

Det har därjämte ansetts skäligt att bereda avdelningens föreståndare en

ställning, som kan anses svara mot de arbetsuppgifter och de krav på fackkännedom,

språkkunnighet och förhandlingsvana, som måste ställas på honom.

Ifrågavarande tjänsteman, som är ordinarie byråsekreterare, har sålunda

med hänsyn till ovan anförda förhållanden av styrelsen förordnats att

innehava befattning som förste byråsekreterare i Eo 24. Frågan om föreståndarens

tjänsteställning har redan tidigare varit under omprövning. Sålunda

anförde 1938 års personalkommission i sitt i januari 1942 avgivna betänkande

följande: »På grund av den minskade utlandstrafiken äro denna avdelnings

arbetsuppgifter för närvarande icke så omfattande som tidigare. Med

hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen har kommissionen

icke velat påyrka ändring i fråga om här befintliga tjänster. Därest utlandstrafiken

åter når den tidigare omfattningen, bör emellertid enligt kommissionens

mening här placerade befattningshavares tjänsteställning tagas under

övervägande, därvid närmast kan ifrågasättas en uppflyttning av notariebefattningen

på avdelningen till 24 lönegraden.» De förutsättningar, under vilka

en uppflyttning i högre tjänstegrad av här ifrågavarande föreståndare bör

ifrågakomma, kunna nu anses mer än väl fyllda.

Såsom närmaste man till och ersättare för förenämnda befattningshavare

tjänstgör en bokhållare, vilken bl. a. fungerar som arbetsledare vid taxekommissionerna

för nordisk person-, resgods- och expressgodssamtrafik. Denne

tjänsteman bereder dessutom ärenden angående taxefrågor för utlandstrafiken

och frågor beträffande de internationella järnvägssammanslutningama

och har i samband därmed att deltaga i konferenser och kommissioner, ofta

förlagda till utlandet. På grund av arbetets kvalificerade art har nämnde

bokhållare från och med den 1 juni 1946 tilldelats förordnande som byråsekreterare.

De arbetsuppgifter, som sålunda åligga innehavaren av ifrågavarande

befattning, ha numera på grund av den ökade utlandstrafiken blivit a\

så betydande omfattning och så krävande, att de i enlighet med uttalande av

1938 års personalkommission böra ankomma på tjänsteman i 21 lönegraden.

I sitt förslag till personalstat för år 1946 upptog styrelsen bl. a. en byråassistentbefattning

i A 20, avsedd för den tjänsteman, som handlägger bilärenden

på distrikt s k a n s lic t vid I V d i s t rikte t. För de tjänstemän,

som bestredo motsvarande tjänst på I, II, III och VI distrikten, upptogos

av styrelsen i det den 21 december 1945 ingivna förslaget om inrättande

av vissa högre tjänster vid statens järnvägar byråassistentbefattningar i A

21. Båda förslagen vunno Kungl. Maj:ts bifall. Såsom skäl lör förslaget att

placera ovannämnde tjänsteman på IV distriktet en lönegrad lägre än motsvarande

tjänstemän på övriga ifrågakommande distrikt anlörde styrelsen,

att biltrafiken å förstnämnda distrikt var av något mindre omfattning än på

de sydligare distrikten. De förhållanden, som under en följd av år verkat

hämmande på biltrafikens utveckling, äro numera i stort sett icke för bauden.

Detta bar för statens järnvägars biltrafik medfört en utvidgning av ro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

relsen, som även på IV distriktet blivit av sådan omfattning, att styrelsen

finner det skäligt, att byråassistenten därstädes beredes samma löneställning

som byråassistenterna på övriga distrikt. Härutöver må anföras, att bilrörelsen

inom IV distriktet står inför en avsevärd utvidgning, dels på grund av

planerat inköp av ytterligare enskilda biltrafikföretag inom distriktets verksamhetsområde,

dels på grund av den utav styrelsen planerade ökningen av

trafiken med lastbilar i linje- och heställningstrafik.

Den kamerala avdelningen vid huvudverkstaden i Örebro förestås

för närvarande av en byråassistent i A 20. Denne har förutom ledningen

och fördelningen av arbetet på verkstadskontoret att handlägga och för verkstadsföreståndaren

föredraga huvudparten av de ärenden, som icke äro av

teknisk art. På grund av att verkstaden bl. a. genom järnvägsförstatligandet

tillförts en mångfald nya arbetsuppgifter, har omfattningen av de kamerala

arbetsuppgifterna ökats och därjämte blivit mera komplicerade, särskilt i vad

gäller ärenden angående de beställningsarbeten, som verkstaden i allt större

omfattning har att utföra för statens järnvägars övriga verkstäder och avdelningar.

Värdet av de beställningsarbeten, som utfördes vid huvudverkstaden

Örebro för andra statens järnvägars avdelningar, uppgick år 1945 till

6,3 miljoner kronor eller till lika stort belopp som vid samtliga övriga huvudverkstäder

tillsammans. Därjämte må nämnas, att antalet personal vid verkstaden,

som år 1938 var 1 343, för närvarande uppgår till omkring 1 460

samt att de bokförda utgifterna ökats från 11,7 miljoner kronor år 1938 till

17,2 miljoner kronor år 1945.

År 1942 inrättades på verkst ad sbyrån en förste bokhållarbefattning

närmast avsedd för handläggning av avtals- och personalärenden, lönestatistik

m. m. berörande verkstadsarbetare. Innehavaren av denna befattning

är direkt underställd verkstadsdirektören och i nämnt avseende således

föredragande. Till följd av ökat antal verkstäder och utökad personalstock

har arbetet med avtals- och personalärendenas handläggning under de senaste

åren oavlåtligt tilltagit. I lika hög grad gäller detta bokföringsärendena. Styrelsen

har i anledning härav funnit lämpligt att överflytta de personalärenden,

som tidigare ålegat den på byrån placerade verkstadskamreraren till

nämnde förste bokhållare, vilken i samband därmed förordnats till extra

ordinarie byråsekreterare. Härigenom har vunnits dels behövlig avlastning

av verkstadskamrerarens arbetsuppgifter, så att denne kan helt ägna sig åt

de alltmer omfattande och betydelsefulla kamerala arbetena, dels ock en ur

rationell synpunkt nödvändig koncentration av samtliga personalärenden

på en föredragande. I betraktande av vikten och omfattningen av de arbetsuppgifter,

som ankomma på förenämnde extra ordinarie byråsekreterare,

anser styrelsen, att befattningen bör uppföras å ordinarie stat.

Under den gångna krigstiden har till r e k l a in a t i o n s k o n t o r e t inkommit

ett stort antal ersättningsanspråk för förlust av och skada å i internationell

trafik expedierade sändningar. Av dessa voro vid 1946 års början

anspråk till ett sammanlagt belopp av omkring en halv miljon kronor ännu

oavgjorda. I och med återupptagandet av trafiken med kontinenten under

förra hälften av 1946 ha på grund av det där alltjämt rådande onormala

tillståndet förluster av och skador å gods inträffat i eu omfattning, som mera

motsvarar förhållandena under den förutvarande krigstiden än normala fredsförhållanden.

Behandlingen av de med anledning härav väckta ersättningsanspråken

har på grund av olika förhållanden blivit betydligt svårare och

mera komplicerad än tidigare. Ärenden rörande dessa ersättningsanspråk

handläggas för närvarande av en förste bokhållare, vilken på grund av arbetets

kvalificerade art fr. o. m. den 1 april 1946 tilldelats förordnande som

byråsekreterare. Även om det nuvarande läget å kontinenten, som medför en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 236.

47

alltjämt stigande förlust- och skadefrekvens, samt den allmänna tendensen i

utvecklingen av förhållandena där skulle snart nog förbytas i tillstånd, som

liknar tidigare fredsförhållanden, måste dock innehavaren av nämnda tjänst

under alla förhållanden och tidslägen äga författningskännedom, förmåga

att klarlägga frakträttsliga förhållanden samt språkkunskaper i en omfattning,

som motiverar placering i 21 lönegraden. Styrelsen anser därför fullt

motiverat, att för detta ändamål inrättas en byråsekreterarbefattning, varvid

förste bokhållarbefattningen kan indragas.

Arbetsledaren å statistiska kontorets avel el ni ny för var uoch

t a r i f f s t åt i s t i k är för närvarande byråassistent i A 20. Det huvudsakliga

arbetet å denna avdelning, vars personalstyrka uppgår till 16 å 17

personer, utgöres av statistisk bearbetning av de från stationerna till kontrollkontoret

månatligen insända redovisningshandlingarna i godstrafik, vilken

bearbetning avser transporternas fördelning på tariffer, varuslag och avstånd

m. m. Dessa statistiska data inflyta sedermera i statens järnvägars årsberättelse

ävensom i en vart femte år utkommande publikation upptagande

varuslagens avsändnings- och destinationsområden m. in. Arbetsbördan å

ifrågavarande avdelning har under de senare åren undergått en ständig stegring

dels i anledning av den stora ökningen i godstrafiken, dels till följd av

det pågående förstatligandet av enskilda järnvägar, dels slutligen på grund

av att avdelningen fr. o. m. år 1940 utför vissa arbeten för kontrollkontorets

redovisningskontroll. Till belysning av den ökade arbetsomfattningen kan

meddelas, att antalet arbetstimmar å avdelningen uppgick till 11 400 år 1938

och till 34 800 år 1944. Arbetsmängden, mätt i timmar, hade således under

denna tid tredubblats. Givet är att denna ökning ställt och ställer ökade krav

ej minst på arbetsledaren, vilken av denna anledning tillerkänts vikariatsersättning

å befattning i 21 lönegraden fr. o. m. maj månad 1945. Under år

1945 ökade arbetet ytterligare och krävde nämnda år ej mindre än ca 40 000

arbetstimmar. Vidare bar under föregående år från annat håll till avdelningen

överflyttats ytterligare en del med godstrafikstatistiken sammanhängande

arbetsuppgifter. Slutligen är att framhålla dels det ökade arbete, som

för avdelningens vidkommande är att motse som följd av det fortsatta förstatligandet

av landets enskilda järnvägar, av vilka vissa utpräglade godstrafikbanor

ännu ej övertagits, dels den omständigheten att avdelningen liksom

tidigare torde komma att få sig ålagd omfattande utredningar för taxeändamål.

Även om någon minskning av godstrafiken skulle inträda, torde arbetsuppgifterna

sålunda både med hänsyn till kvantitet och kvalitet väl motivera

att arbetsledaren å ifrågavarande avdelning placeras i 21 lönegraden.

Allmänna lönenämnden bar funnit styrelsens ifrågavarande förslag icke

föranleda något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag böra ses mot bakgrunden av det Departementsfortgående

förstatligandet av enskilda järnvägar samt den utveckling av ut- c,‘''!enlandstrafiken,

som efter kriget ägt rum. Det av nämnda förhållandet aktualiserade

behovet av förbättrad löneställning för vissa befattningshavare föranleder

icke någon erinran från min sida. .lag är alltså beredd tillstyrka

styrelsens förslag.

Vid bifall härtill bör å Kungl. Maj:t ankomma att meddela beslut om minskning

vid styrelsen av antalet befattningar såsom byråassistent i A 20 med en,

antalet befattningar såsom förste bokhållare med två och antalet befattningar

såsom bokhållare med eu, vid distriktskanslierna av antalet befattningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

såsom byråassistent i A 20 med en samt vid huvudverkstäderna av antalet

befattningar såsom byråassistent i A 20 med en.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag

i det föregående redogjort, har järnvägsstyrelsen hemställt om inrättande av

en byråchefsbefattning i C 8, vars innehavare skulle avses för s. k. järnvägspolitiska

ärenden.

Allmänna lönenämnden har lämnat förslaget utan erinran.

Vidare ha distriktscheferna vid statens järnvägar i skrivelse den 1 februari

1947 hemställt om uppflyttning av distriktschefsbefattningama från C 9 till

C 11.

Såväl järnvägsstyrelsen som allmänna lönenämnden ha i utlåtanden den 13

respektive den 28 februari 1947 tillstyrkt uppflyttning till C 10.

Vad sålunda förekommit föranleder icke annat uttalande från min sida

än att jag för närvarande icke är beredd att tillstyrka de gjorda framställningarna.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle beträffande

personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande

av 7 statsbanedirektörer i C 8, införande av 2 verkstadsöveringenjörer

i G 5, uteslutning av 7 byråchefer i A 30, ökning av antalet byrådirektörer i

A 28 från 12 till 19, minskning av antalet förste byråingenjörer från 10 till 6,

ökning av antalet förste maskiningenjörer från 18 till 19, ökning av antalet

förste trafikinspektörer från 26 till 29, minskning av antalet förste

verkstadsingenjörer från 4 till 2, minskning av antalet förste byråsekreterare

i A 26 från 6 till 4, minskning av antalet maskiningenjörer i A 26 från

3 till 2, minskning av antalet trafikinspektörer i A 26 från 8 till 5, ökning av

antalet förste byråsekreterare i A 24 från 13 till 14, ökning av antalet ingenjörer

i A 24 från 19 till 22, ökning av antalet ingenjörer i A 22 från 59 till

62, ökning av antalet byråassistenter i A 21 från 37 till 39, ökning av antalet

byråsekreterare i A 21 från 31 till 38 samt ökning av antalet expeditionsföreståndare

i A 21 från 24 till 26.

I tjänsteförteckningen skulle statsbanedirektör och verkstadsöveringenjör

införas i C 8 respektive C 5, byråchef uteslutas i A 30 samt banförman införas

i A 8 och uteslutas i A 7.

Statens vattenfalls verk.

Förbättrad löneställning för vissa befattningar å valtenbyggnadstekniska

byrån m. m. Nämnda byrå förestås av 1 överingenjör i C 10. Byrån är uppdelad

på följande avdelningar och kontor, nämligen 1) vattenbyggnadstekniska

konstruktionsavdelningen, benämnd vattenbyggnadsavdelningen, med 1

förste byrådirektör i A 30 som föreståndare, 2) regleringsavdelningen med

1 förste byrådirektör i A 30 som föreståndare, 3) förprojektavdelningen med

1 byrådirektör i A 28 som föreståndare, 4) mekaniska avdelningen med 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

49

förste byråingenjör i Eo 27 som föreståndare, 5) kontoret för turbinfrågor

med 1 förste byråingenjör i A 27 som föreståndare, 6) kontoret för betongfrågor

med 1 förste byråingenjör i A 27 som föreståndare, 7) kontoret för

arbetsmaskiner (byggnadsmaskinförrådet) med 1 extra byrådirektör som

föreståndare samt 8) personalkontoret med 1 bokhållare i A 17 som föreståndare.

Dessutom har påbörjats organiserandet av en allmän avdelning.

Vattenbyggnadsavdelningen är uppdelad i fem konstruktionskontor med

förste byråingenjör eller byråingenjör som föreståndare.

I skrivelse den 15 januari 1947 har vattenfallsstyrelsen såsom ett provisorium

för en tid av 6 år föreslagit uppflyttning av överingenjören från C

10 till överdirektör i C 12 och chefen för en planerad konstruktionsavdelning,

i vilken skulle ingå såväl vattenbyggnadsavdelningen som mekaniska

avdelningen och turbinkontoret, från förste byrådirektör i A 30 till överingenjör

i C 9. Under tiden skulle 1 överingenjörsbefattning i C 10 och 1 förste

byrådirektörsbefattning i A 30 hållas vakanta.

Till stöd för förslaget anför styrelsen i huvudsak följande.

Vattenbyggnadstekniska byrån är numera icke längre någon byrå i egentlig

mening utan ett förvaltningsorgan, som dels omfattar ett flertal centrala

avdelningar, av vilka ett par ha sådan storlek, att de skulle kunna betraktas

såsom särskilda byråer, dels utövar ledningen av lokala förvaltningar av

betydande omfattning vid byggnadsplatserna.

Om man kunde med säkerhet förutse, att omfattningen av den sammanlagda

nybyggnads-, ombyggnads- och underhållsverksamheten skulle framdeles

bli lika stor som för närvarande, vilket i och för sig förefaller troligt,

så borde man redan nu göra en permanent omorganisation av större mått

än styrelsen nu ifrågasätter. Det föreligger emellertid teoretiskt den möjligheten,

att verksamheten kan minska. Den nuvarande högkonjunkturen kan

nämligen komma att om några år avmattas. Även om man torde kunna räkna

med att i ett sådant läge beredskapsarbeten komma att igångsättas, avseende

en fortsatt utbyggnad av vattenkraft, kan det hända, att även nämnda

utbyggnad måste minskas om några år, ifall nämligen kraftkonsumtionen

stagnerar eller ökas i långsam takt och det befinnes, att mycket stora kraftanläggningar

bli utan användning. Under sådana förhållanden och för att

minska den tveksamhet, som möjligen eljest skulle uppstå inför styrelsens

äskanden, har styrelsen funnit det lämpligt att beträffande chefsbefattningarna

för vattenbyggnadstekniska byrån och för dess konstruktionsavdelning

föreslå ett provisorium för 6 år framåt.

Enligt organisationsplanen skall överdirektören själv ha band om ledningen

av de lokala byggnadsföretagen, i vilken egenskap han skall till sin

hjälp ha ett särskilt centralt byggnadskontor. Styrelsen bär sålunda icke

fullföljt den tanke, som eljest ligger nära till hands, nämligen att en särskild

överingenjör skulle under byggnadsöverdirektören ha det närmaste ansvaret

för byggnadsföretagen vid arbetsplatserna. De nya kraftstationer, som

nu byggas eller stå inför sin början vid Forsmo, Hölleforsen, Harsprånget

och Kilforsen, äro, i synnerhet de tre senaste, av betydande storlek, och vissa

av de i anläggningarna ingående arbetena äro ur teknisk synpunkt mycket

svårartade. Det är av största betydelse, att chefen för vattenbyggnadstekniska

byrån får tillfälle att utöva en ofta återkommande och intensiv övervakning

av arbetsplatserna, vilka på grund av de rådande förhållandena i

nihany till riksdagens protokoll /JM7. I samt. AV 230. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

allmänhet drivas med mycket ungt befäl. Chefen för vattenbyggnadstekniska

byrån torde i övrigt komma att tagas starkt i anspråk för såväl de

stora regleringsfrågorna som även de viktiga och omfattande förprojekten.

Det blir en nödvändighet, att konstruktionsavdelningen ledes praktiskt

taget självständigt. Det skulle ur den synpunkten kunnat ifrågasättas, att

konstruktionsavdelningen skulle utbrytas till en fristående byrå, men styrelsen

har avstått från denna tanke för att i varje fall tillsvidare få en koordination

av samtliga vattenbyggnadstekniska frågor genom byggnadsöverdirektören.

Det är emellertid avsikten, att chefen för konstruktionsavdelningen

skall själv inför generaldirektören och styrelsen föredraga alla större frågor,

givetvis såvitt möjligt i byggnadsöverdirektörens närvaro. Chefen för konstruktionsavdelningen

bör dessutom erhålla en rätt långt gående befogenhet

att på egen hand avgöra konstruktiva frågor. Därför bör chefen för konstruktionsavdelningen

erhålla samma tjänsteställning, som om denna avdelning

vore en fristående byrå, och styrelsen har funnit, att den då lämpligen

bör placeras i C 9.

I skrivelse den 22 juli 1946 har vattenfallsstyrelsen vidare föreslagit, att

eu befattning såsom byrådirektör i C 5 inrättas för föreståndaren för mekaniska

avdelningen. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Personalen å mekaniska avdelningen utgjordes vid tiden för styrelsens omorganisation

år 1939 av endast 4 personer. Vid det upphandlingssystem, som

då tillämpades, åtnöjde sig styrelsen med att för den mekaniska utrustningen

vid kraftverksanläggningarna utarbeta program och allmänna projektritningar

och överlämnade åt leverantörerna att själva utföra detaljkonstruktionsarbetet.

Sedermera har det befunnits lämpligt för styrelsen att i mycket

stor omfattning själv utföra detaljkonstruktionerna för den mekaniska utrustningen.

För turbiner, pumpar och traverser, vilka levereras av specialfirmor,

utföras dock detaljkonstruktionerna fortfarande i allmänhet av leverantörerna,

men för så gott som alla övriga mekaniska utrustningar och järnkonstruktioner

utföras numera detalj ritningarna av styrelsen.

Arbetsuppgifterna för den mekaniska avdelningen ha härigenom avsevärt

ökats trots de icke oväsentliga lättnader, som ernåtts genom en inom avdelningen

systematiskt bedriven standardisering. De ha vidare ökats dels genom

det utvidgade byggnadsprogrammet för kraftstationer och sjöregleringar,

dels på grund av behovet att komplettera och modernisera de äldre

anläggningarna, som även blivit allt flera, dels ock genom att till den mekaniska

avdelningen småningom överflyttats olika stålkonstruktioner, som

tidigare utförts på andra avdelningar. Sådan överflyttning har skett både

för avlastning av dessa avdelningar och för konstruktionernas fulländning

samt erhållande av önskvärd standardisering.

Personalen vid den mekaniska avdelningen har efter hand ökats så att

den nu utgör 40 tjänstemän.

Genom att utföra konstruktionerna i egen regi vid den mekaniska avdelningen,

som även sköter upphandlingarna av all mekanisk utrustning (utom

turbiner och pumpar), har styrelsen, trots nuvarande stora svårigheter att

erhålla lämpligt material, lyckats åstadkomma bättre konstruktioner, som

därjämte kunnat erhållas till väsentligt lägre kostnad än eljest, ehuru i kostnaderna

inlagts rikligt tillägg för styrelsens ökade personalutgifter. Styrelsen

är icke längre hänvisad till ett fåtal stora leverantörer (med egna ritkontor)

utan har i stor utsträckning kunnat anlita även mindre firmor.

Det har för styrelsen, som utför sina byggnadsarbeten i egen regi, visat

sig önskvärt att omhändertaga även montaget av luckor med spel, kranar och

dylikt, bl. a. för erhållande av lägre kostnader och bättre kontinuitet i ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 236.

betena, och den mekaniska avdelningen har därför fått sköta även montagearbetena.

Med hänsyn till omfånget av arbetsuppgifterna inom den mekaniska avdelningen,

arbetsuppgifternas svårighetsgrad samt ansvaret såväl för konstruktionernas

utformning och funktionerande som för handläggandet av

motsvarande upphandlingsärenden erfordras det en högt kvalificerad ingenjör

som ledare. Den nuvarande förste byråingenjörsbefattningen för föreståndaren

är alldeles för låg för att det skulle vara möjligt att bibehålla respektive

anställa en person med erforderliga kvalifikationer.

Slutligen har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 30 december 1946 föreslagit

clcls inrättande av 1 by rådiyek tör sbef a t tning i A 28 och 1 byrådirektörsbefattning

i Eo 28, avsedda för föreståndarna för vattenbyggnadsavdelningens

bägge största konstruktionskontor, dels uppflyttning av 1 ingenjör

å förprojektavdelningen från A 22 (Eo 24) till A 24, dels ock uppflyttning

av 3 ingenjörer, en å vardera av vattenbyggnads-, reglerings- och förprojektavdelningarna,

från A 20 (Eo 22) till A 22.

Beträffande ifrågavarande förslag har styrelsen anfört följande.

I arbetsuppgifterna för vattenbyggnads av del ningens konstruktionskontor

ingår bl. a. att utarbeta definitiva förslag för utbyggande

av vattenfallen inom den kontoret tilldelade älvsträckan med dit

hörande anläggningar för vattenreglering, flottning och fiskens vandring, allt

under samarbete med byråns mekaniska avdelning och regleringsavdelning,

elektrobyggnadsbyrån och driftbyrån; att upprätta kostnadsförslag för anläggningarna

med ledning av bland annat de definitiva förslagsritningarna

och verkställda efterkalkvler för färdiga och pågående anläggningar; att utarbeta

för vattendomstolarnas behandling av ^byggnadsfrågor behövliga

ritningar jämte tekniska beskrivningar; att utföra hållfasthetsberäkningarna

och detaljritningarna för byggnadsarbetena under samarbete dels med byråns

lurbinkontor och mekaniska avdelning beträffande turbiner, traverser,

pumpar och dammluckor jämte spel, dels med byråns betongkontor i betongfrågor,

dels med elektrobyggnadsbyrån beträffande generatorer, transformatorer

och övrig elektrisk utrustning, dels med styrelsens arkitektkontor beträffande

den arkitektoniska utformningen, dels ock med byråns regleringsavdelning

i frågor om vattenavbördning och flottning; att i samband med

konstruktionsarbetet utföra beräkningar angående valet av mest ekonomiska

dimensioner för vattenvägar o. d. med hänsyn till inverkan på fallförlusterna

och därmed på kraftproduktionen in. in.

Av konstruktionskontoren för nya kraftstationer m. m. syssla ett med anläggningar

vid Lule älv, för närvarande Harsprångets kraftstation och utvidgning

av Porjus kraftstation, ett med anläggningar vid Indalsälven, för

närvarande Hölleforsens kraftstation och utvidgning av Stadsforsens kraftstation,

samt ett med Nämforsens kraftstation och ett med Forsmo kraftstation

vid Ångermanälven. Styrelsen räknar med att dessa konstruktionskontor

sedermera skola få fortsätta med ytterligare utbyggnader i motsvarande

älvar eller närliggande vattendrag.

De båda konstruktionskontoren för anläggningarna vid Lule älv respektive

Indalsälven förestås vartdera av eu ordinarie respektive en extra ordinarie

förste byråingenjör. För vart och ett av dessa kontor erfordras intill 20 ingenjörer

och ritare. Vartdera av de båda konstruktionskontoren för anläggningarna

vid Ångermanälven förestås av eu extra ordinarie byråingenjör samt

omfattar eu 10 ingenjörer och ritare. Konstruktionskontoret för underhålls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

och ändringsarbeten vid befintliga anläggningar, vilket kontor för närvarande1

är av mindre omfattning, förestås av en ordinarie byråingenjör.

De två största av ifrågavarande konstruktionskontor ha så stora och viktiga

arbetsuppgifter, att mycket stora krav måste ställas på föreståndarna

för desamma. Med de ökade arbeten, som nu föreligga för den vattenbyggnadstekniska

konstruktionsavdelningen, måste man på dessa poster ha synnerligen

kunniga och erfarna ingenjörer, vilka kunna arbeta relativt självständigt.

Styrelsen anser det därför vara nödvändigt, att dessa två befattningshavare

erhålla tjänsteställningar såsom byrådirektörer i 28 lönegraden.

Då emellertid arbetsuppgifterna eventuellt kunna komma att variera, kan

det vara lämpligt, att endast en av ifrågavarande byrådirektörstjänster nu

inrättas såsom ordinarie, under det att den andra tills vidare får vara extra

ordinarie. Nämnda ordinarie byrådirektörstjänst är jämväl motiverad av behovet

att ha en väl kvalificerad vattenbyggnadsingenjör såsom ställföreträdare

för förste byrådirektören vid vattenbyggnadsavdelningen.

Vid förprojektavdelningen finns 1 ingenjör i A 22 med förordnande

att inneha extra ordinarie befattning i 24 lönegraden. Denne ingenjör

utför närmast under byrådirektören utredningar beträffande dämningsverkan,

tekniska skador och dylikt i samband med förprojekteringen av nya

vattenkraftstationer, upprättar handlingar att ingivas till vattendomstolarna

samt biträder vid kraftstationsmålens vidare handläggning. Han deltager

även i behandlingen av remisser från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

järnvägsstyrelsen angående väg- och broföretag samt järnvägsbyggnader, som

kunna tänkas försvåra vattenkraftens tillgodogörande i fallsträckor, vare sig

de tillhöra staten eller enskilda. Dessutom deltager han i granskningen av

förslag till vattenkraftanläggningar, framlagda av enskilda, som taga i anspråk

staten tillhöriga vattenfall eller delar av sådana, samt i behandlingen

av remisser beträffande ansökningar om lån från vattenkraflslånefonden.

Av de till uppflyttning föreslagna ingenjörerna i A 20 (Eo 22) å vattenbyggnads-,

reglerings- och förprojekt avdelningar na verkställer

den förstnämnde utredningar beträffande kraftstationers utformning

samt utför konstruktioner och beräkningar för i desamma ingående betongkonstruktioner

m. m. Han är för närvarande placerad vid konstruktionskontoret

för Harsprångsanläggningen och leder där en grupp av 4 man,

vilkas arbeten han även granskar. Tidigare har han deltagit i konstruktionsoch

utredningsarbeten för ett flertal andra kraftstationsbyggen. Ingenjören

vid regleringsavdelningen verkställer utredningar i hydrologiska frågor, utför

beräkningar rörande regleringarnas inverkan på vattenförhållandena och

upprättar handlingar att beträffande regleringsföretagen ingivas till vattendomstolarna.

Dessa ärenden äro nu mycket viktiga, sedan man börjat genomföra

omfattande regleringar i flera av de större älvarna. Ingenjören vid

förprojektavdelningen slutligen handhar arbetsledningen på de olika undersökningsplatserna

för ifrågasatta vattenkraftanläggningar, varvid han har

att bedöma undersökningarnas behövliga omfattning samt leda utförandet av

erforderliga kartläggningar, sektioneringar och borrningar ävensom sammanställandet

av mätningsresultaten till underlag för utarbetandet av utbyggnadsförslag

och upprättandet av vissa domstolshandlingar.

Allmänna lönenåmnden har i särskilda utlåtanden den 11 februari 1947

framhållit, att av vad vattenfallsstyrelsen anfört och lönenämnden under

hand erfarit skäl föreligga för en omedelbar förbättring av löneställningen

för vattenbyggnadstekniska byråns chef och vattenbyggnadsavdelningens chef

i hans egenskap av chef för de till en konstruktionsavdelning sammanförda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

53

vattenbyggnads- och turbinavdelningarna samt mekaniska avdelningen. Lönenämnden

anför följande.

Det skulle härvid kunna ifrågasättas, om icke denna förbättring borde

åstadkommas genom att innehavarna av befattningarna tillerkändes särskilda

tilläggsarvoden. Vissa olägenheter äro emellertid alltid förbundna med en

dylik anordning. Vid sådant förhållande har lönenämnden icke velat motsätta

sig, att den förbättrade löneställningen åstadkommes genom en ändring

av befattningarnas placering i lönegrad. Det vill emellertid synas lönenämnden,

som om de av styrelsen föreslagna lönegra dsplaceringama för tjänsterna

på vattenbyggnadstekniska byrån äro väl höga, även med beaktande av

att vattenfallsverkets högre tekniska personal hittills ansetts böra erhålla en

förhållandevis förmånligare löneställning än dylik personal inom statsförvaltningen

i övrigt. Lönenämnden vill därför — under erinran tillika om att

cheferna för vattenbyggnadstekniska byrån och elektrobyggnadsbyrån nu äro

jämställda i lönehänseende —- ifrågasätta, huruvida icke en placering i C It

av båda nämnda chefer och i C 8 av föreståndaren för vattenbyggnadsavdelningen

tillsvidare vore tillfyllest. Lönenämnden förutsätter härvid, att efter

utgången av en förordnandetid å sex år löneställningen för samtliga dessa

befattningar skall tagas under omprövning.

Lönenämnden har under hand inhämtat, att stora svårigheter visat sig

föreligga att i konkurrens med enskilda företag förvärva och bibehålla en

person med sådan yrkeserfarenhet, som föreståndaren för vattenbyggnadstekniska

byråns mekaniska avdelning måste besitta. Med hänsyn härtill synes

lämpligt, att denna föreståndarbefattning inrättas såsom förordnandetjänst.

Lönenämnden har icke heller ansett sig böra framställa någon erinran

mot styrelsens förslag, att tjänsten ifråga placeras i 5 lönegraden av nuvarande

löneplan C.

I övrigt har styrelsens förevarande förslag icke föranlett något särskilt

uttalande från lönenämndens sida.

Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, har vattenbyggnadstekniska byrån Departementsnärmast

karaktären av ett förvaltningsorgan, som omfattar ett flertal cen- c1ielentrala

avdelningar och utövar ledningen av lokala förvaltningar av betydande

storleksordning. Den omfattning, som nybyggnads-, ombyggnads- och under - hållsverksamhet vid statens vattenfallsverk numera erhållit, har självfallet

återverkat såväl kvalitativt som kvantitativt på arbetsbördan för byråns chef.

Liksom allmänna lönenämnden är jag därför av den uppfattningen, att skäl

föreligga för en omedelbar förbättring av dennes löneställning. I likhet med

lönenämnden anser jag dock, att förbättringen för närvarande bör begränsas

till en uppflyttning av befattningen från C 10 till G 11, d. v. s. til! samma

löneställning som jag i det följande förordar för elektrobyggnadsbyråns chef.

Vid bifall härtill torde befattningen böra bibehållas vid sin nuvarande benämning

överingenjör.

Även chefen för vattenbyggnadsavdelningen synes med hänsyn till uppgiften

alt fungera som chef för de till en konstruktionsavdelning sammanförda

vattenbyggnads- och turbinavdelningarna samt mekaniska avdelningen

böra beredas bättre löneställning. Liksom lönenämnden anser jag dock,

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

att förbättringen bör begränsas till en uppflyttning av befattningen från förste

byrådirektör i A 30 till överingenjör i C 8.

Jag delar styrelsens uppfattning om att de sålunda ifrågasatta förändringarna

böra givas karaktären av ett provisorium för en tid av sex år. Under

denna tid böra följaktligen 1 överingenjörsbefattning i C 10 och 1 befattning

såsom förste byrådirektör i A 30 hållas vakanta.

Styrelsens förslag om inrättande av en byrådirektörsbefattning i C 5 för

föreståndaren för mekaniska avdelningen anser jag mig i likhet med lönenämnden

böra tillstyrka. Liksom övriga befattningar å C-planen vid statens

vattenfallsverk bör den nya befattningen tillsättas medelst förordnande på

viss tid.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot förslaget om inrättande av

ytterligare 2 byrådirektörsbefattningar, den ena i A 28 och den andra i Eo

28, liksom ej heller mot de föreslagna uppflyttningama av 1 ingenjör från

A 22 till A 24 och 3 ingenjörer från A 20 till A 22. Vid bifall härtill torde

å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om minskning av antalet

ingenjörer i A 20 med 3.

Uppflyttning av chefen för elektrobyggnadsbyrån från C 10 till C 11. Ifrågavarande

chefsbefattning är i tjänste- och personalförteckningarna upptagen

under benämningen överingenjör. Arbetet å elektrobyggnadsbyrån är

fördelat på en allmän avdelning, ett upphandlingskontor, ett apparatkontor,

tre stationskontor, ett husbyggnadskontor, ett arkitektkontor samt ett linjekontor

med därtill anslutet skogstelcniskt kontor. Dessutom höra till byrån

en provningsanstalt i Älvkarleby och en till Åsbro förlagd anstalt för impregnering

av kraftledningsstolpar och annat trävirke. Under chefen för byrån

sorterar även en central stationsmontageavdelning.

Till stöd för den föreslagna uppflyttningen har vattenfallsstyrelsen i sin

skrivelse den 30 december 1946 anfört följande.

Sedan år 1938, då elektrobyggnadsbyrån fick sin nuvarande organisation

med en överingenjör som chef, har byråns arbetsuppgifter och personalstyrka

oavlåtligt ökats. Dels har den ökade omfattningen av verkets rörelse

medfört motsvarande ökning av arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsområde,

som anvisades elektrobyggnadsbyrån enligt 1938 års organisationsplan,

dels har byrån måst ta upp arbete inom nya områden antingen

på grund av den tekniska utvecklingen eller på grund av organisatoriska

åtgärder, genom vilka byrån övertagit arbetsuppgifter från andra håll.

Exempel på nya arbetsuppgifter, som tillkommit genom teknikens och

rörelsens utveckling, äro frågor beträffande storkraftöverföring med högspänd

växelström och högspänd likström och de frågor, som sammanhänga

med att verket i ökad omfattning konstruerar och på egna verkstäder tillverkar

lednings- och ställverksmateriel. Exempel på arbetsuppgifter, som

tillkommit genom organisatoriska åtgärder, äro de frågor rörande fastigheterna

i Stockholm, tjänstebostadshyror in. in., vilka överflyttats till elektrobyggnadsbyrån

i samband med att den tidigare kanal- och fastighetsbyrån

indragits, vidare redskaps- och verktygsfrågor, vilka tidigare haft en

begränsad omfattning och handlagts på annan avdelning inom verket, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 236.

55

slutligen de nja linjekonstruktionsfrågor, som tillkommit genom att enligt

statsmakternas beslut vattenfallsverket ensamt skall bygga landets stamledningar

för 200 kV och högre spänningar.

Utvecklingen av arbetsuppgifterna återspeglas i ökningen av antalet kontor

och antalet anställda. Sålunda funnos i 1938 års organisationsplan av

de nuvarande nio kontoren endast fem, nämligen upphandlingskontoret, två

stationskontor, husbyggnadskontoret och linjekontoret. Övriga kontor, sålunda

allmänna avdelningen, apparatkontoret, ett av stationskontoren (tertiärstationskontoret)

samt arkitektkontoret, ha tillkommit därefter. Antalet anställda

vid elektrobyggnadsbyrån, som år 1938 utgjorde 81, har nu stigit till 185.

Erfarenheten har visat, att det är olämpligt, att överingenjören vid elektrobyggnadsbyrån

har lägre tjänsteställning än kraftverksdirektörema vid de

båda största lokalförvaltningarna.

Allmänna lönenämnden har, såsom framgår av redogörelsen för styrelsens

förslag beträffande vattenbyggnadstekniska byrån, lämnat förevarande förslag

utan erinran.

Den betydande utveckling av verksamheten å elektrobyggnadsbyrån, som Departemenuägt

rum efter det byrån år 1938 erhöll sin nuvarande organisation, synes CÄe/eremig

motivera en omprövning av lönesfällningen för byråns chef. Såsom jag

förut framhållit anser jag mig i likhet med allmänna lönenämnden böra

tillstyrka, att befattningen under bibehållande av benämningen överingenjör

uppflyttas från C 10 till C 11. Liksom hittills bör befattningen tillsättas

medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av distriktsingenjörsbcfattningarna från A 27 till C 5. Antalet

distriktsingenjörsbefattningar utgör för närvarande sju. Samma förslag

framfördes i fjol men vann icke statsmakternas bifall.

I sin skrivelse den 30 december 1946 framhåller vattenfallsstyrelsen, att de

numera i princip beslutade löneförmånerna för 27 lönegraden icke äro tillfyllest

för att styrelsen skall i konkurrens med privata kraftverk och kommunala

elektricitetsverk kunna för distriktsingenjörsbefattningarna förvärva och

bibehålla personer med de för dessa befattningar erforderliga speciella kvalifikationerna.

Det är angeläget, att frågan om distriktsingenjörstjänsternas

uppflyttning till C 5 omedelbart vinner sin lösning, bl. a. därför att av de nuvarande

distriktsingenjörerna två uppnå pensionsåldern under år 1947 respektive

år 1949.

Allmänna lönenämnden erinrar, att lönenämnden redan i fjol tillstyrkte

styrelsens framställning.

Vid min anmälan i fjol av vattenfallsstyrelsens förslag om uppflyttning

av distriktsingenjörerna från A 27 till G 5 framhöll jag, alt frågan borde chefen.

upptagas till förnyat bedömande, sedan då pågående utredning rörande eu

allmän lönereglering för statstjänstemännen slutförts. Då riksdagen numera,

efter det löneregleringsarbetet i denna del slutförts, fattat beslut rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

de nya löneplanernas allmänna konstruktion, synes spörsmålet om ifrågavarande

befattningshavares löneställning böra upptagas till slutligt avgörande.

För min del är jag därvid på skäl, som styrelsen angivit, beredd tillstyrka,

att befattningshavarna givas den av styrelsen föreslagna löneställningen.

Vid bifall härtill böra de nya befattningarna liksom övriga befattningar

å C-planen vid statens vattenfallsverk tillsättas medelst förordnande

på viss tid.

Inrättande av 1 byrådirektörsbefattning i C 5 för handläggning av ångtekniska

frågor. Till stöd för förslaget har vattenfallsstyrelsen i sin skrivelse

den 30 december 1946 anfört följande.

Styrelsen har för närvarande icke inom styrelsen någon särskild ångteknisk

sakkunskap annat än generaldirektörens. Ångkraftfrågorna handläggas

vid lokalförvaltningen i Västerås. Det har varit en livlig omsättning

av chefspersonalen vid denna förvaltning. Den förste driftchefen tillträdde

en chefsbefattning vid Stockholms elektricitetsverk, varifrån han sedermera

övergick till Krångede aktiebolag. Den andre driftchefen blev inom vattenfallsverket

småningom överdirektör men övergick därefter till privat tjänst

och är nu ordförande i bränslekommissionen. Den tredje driftchefen, som

fick en personlig kraftverksdirektörsbefattning, övergick trots detta till sydsvenska

kraftaktiebolaget. Samtliga dessa liksom den fjärde, nuvarande innehavaren

av driftchefsbefattningen voro respektive äro elektroingenjörer,

som även förvärvat sig ingående kännedom om ångkraften. Deras arbete faller

ju i viss grad inom det elektrotekniska området, och därjämte handhar

driftchefen den icke obetydliga verkstadsrörelsen i Västerås.

Den ende ångkraftingenjör, som nu finns kvar vid Västerås kraftverk, är

förste byråingenjören, vilken emellertid under kriget måste utlånas till svenska

gengasaktiebolaget och där fungerade som dess tekniske chef. Han är

en ångtekniker av hög rang.

Andra ingenjörer, som varit anställda vid ångkraftverket i Västerås som

driftsingenjörer eller i annan egenskap, ha successivt lämnat detsamma för

andra och bättre befattningar. Så ogynnsam är icke ställningen på andra håll

inom verket, men vad som här sagts visar svårigheten för att inte säga

ohållbarheten med nuvarande avlöningssystem.

Vattenfallsstyrelsen måste under 1950-talet utbygga ett nytt och större

ångkraftverk vid västkusten, sannolikt i närheten av Göteborg. Dessutom

undergår nu Västeråsverket stora utvidgningar. Beträffande storleken av

ångkraftbehovet i Sverige och inom vattenfallsverket må anföras följande.

Trots att vattenkraften ligger till grund för den svenska kraftförsörjningen

och nu tillgodoser ungefär 95 % av denna, kommer det alltid att vid sidan

av denna erfordras ångkraft. Eu del av denna ångkraft kommer att

liksom nu alstras hos de industrier, som behöva stora ångkraflmängder för

uppvärmningsändamål; ångan utnyttjas därvid först i turbiner och sedan

för uppvärmning. I större städer kommer måhända en del av ångkraftproduktionen

att kombineras med ångvärmecentraler för bostadsuppvärmning.

Vad effektbeloppet beträffar, torde emellertid det största behovet komma

att koncentreras i ångreservcentraler liknande dem, som redan finnas i Sverige,

de största i Västerås (100 MW), Stockholm (100 MW), Malmö (70 MW),

Ormastorp (20 MW), Göteborg (15 MW), Varberg (15 MW) med en sammanlagd

effekt av drygt 300 MW.

Om man räknar med oförändrad fördelning av produktionen mellan vattenkraft

och ångkraft samt anser, att för närvarande 1/3 av landets vatten
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

kraft utnyttjas, så torde det framdeles behövas en tredubbling även av ångreservverken.

Av nytillkommande ångkraft kommer sannolikt hälften alt

förläggas till det planerade statliga ångkraftverket vid västkusten. Lägges

därtill, att Västeråsverket kommer att utvidgas med 50 %>, så har man att

räkna med en statlig ångkraftproduktion, som blir inemot fem gånger större

än den nuvarande, och de för denna erforderliga anläggningarna böra projekteras

under den närmaste framtiden.

Styrelsen utgår ifrån att såsom hittills konsulterande ingenjörskraft kommer

att anlitas inom ångkraftområdet, men styrelsen måste dock^ behärska

de ifrågavarande spörsmålen och kunna framdeles liksom hittills astadkomma

de speciallösningar, som äro behövliga för de säregna arbetsförhållandena

vid vattenfallsverket, där ångkraften visserligen användes under mycket

kort tid, men där den skall vid behov kunna snabbt mobiliseras.

Det måste därför inom vattenfallsverket skapas en ångteknisk organisation

av större mått än den nuvarande. Tills vidare synes den lämpliga lösningen

vara den, att man inom styrelsens elektrobyggnadsbyrå anordnar en ångkraftavdelning

med en byrådirektör såsom föreståndare och föredragande i

styrelsen. Med hänsyn till såväl bristen på kontorslokaler i Stockholm som

arbetets huvudsakliga koncentration till Västerås under den närmaste tiden

bör emellertid nämnda ångkraftavdelning, ehuru tillhörande elektrobyggnadsbyrån,

tills vidare vara placerad i Västerås. För att det skall bliva möjligt

att besätta ifrågavarande byrådirektörsbefattning med fullt kompetent

ingenjör bör densamma placeras i C 5.

Allmänna lönenämnden har ansett sig icke böra framställa någon erinran

mot styrelsens förslag.

Mot vattenfallsstyrelsens förslag om anordnande av en ångkraftavdelningDepartemc-,

inom elektrobyggnadsbyrån samt att avdelningen förlägges till ångkraftverket

i Västerås synes icke vara något att erinra. Jag anser mig liksom allmänna

lönenämnden ej heller böra rikta någon erinran mot att sasom föreståndare

för avdelningen avses en byrådirektör i C 5. Den nya befattningen bör liksom

övriga befattningar å C-planen vid statens vattenfallsverk tillsättas medelst

förordnande på viss tid.

Uppflottning av 1 förste kontrollör vid Trollhätte kraftverk från A 22 till

kamrer i A 24 och 1 kontrollör vid Älvkarleby kraftverk från A 21 till förste

kontrollör i A 22. För närvarande finnas sju lokala kraftverksförvaltningar.

Vid varje sådan lokalförvalinings huvudkontor finns en kameral avdelning.

Såsom föreståndare för dessa kamerala avdelningar tjänstgöra vid Trollhätte

kraftverk 1 förste kontrollör i A 22, vid vartdera av Älvkarleby, Västerås,

Motala och Övre Norrlands kraftverk 1 kontrollör i A 21 samt vid vartdera

av Mellersta Norrlands och Norrbottens kraftverk 1 kontrollör i Lo 20.

Vattenfallsstyrelsen föreslår, att för ifrågavarande föreståndare inrättas

kontorschefsbefattningar i A 24, A 22 och A 21, därvid skulle avses för Trollhätte

kraftverk en befattning i A 24, för ett vart av Älvkarleby, Västerås och

Motala kraftverk befattning i A 22 samt för ett vart av Mellersta Norrlands,

övre Norrlands och Norrbottens kraftverk befattning i A 21.

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Till stöd för förslaget har vattenfallsstyrelsen i sin skrivelse den 30 december

1946 anfört i huvudsak följande.

De kamerala avdelningsföreståndarna vid kraftverkens huvudkontor äro

närmast jämförliga med kontorschefer vid privata affärsföretag av motsvarande

storleksordning. De handhava ledningen av allt kameralt arbete inom

vederbörande huvudkontor, sortera direkt under kraftverkets chef och föredraga

inför denne de till den kamerala avdelningen hörande ärendena samt ha

i viss utsträckning befogenhet att attestera utbetalningshandlingar. Med hänsyn

till arten av de göromål, som åligga ifrågavarande befattningshavare, äro

de för dessa hittills begagnade tjänstetitlarna förste kontrollör och kontrollör

icke alls adekvata. Styrelsen föreslår därför, att desamma utbytas mot

tjänstetiteln kontorschef, fördelad på olika lönegrader. Tjänstebenämningarna

förste kontrollör och kontrollör böra däremot bibehållas för föreståndarna

för vissa kraftdebiteringskontor samt för förrådskontrollören hos styrelsen.

De hittillsvarande lönegradsplaceringarna för ifrågavarande kamerala avdelningsföreståndare

äro enligt styrelsens mening genomgående alltför låga

i förhållande till deras mångsidiga och krävande arbetsuppgifter, vilka under

de senare åren ökats avsevärt både kvantitativt och kvalitativt bland annat

genom kraftverksförvaltningarnas tillväxt, tillkomsten av nya författningar,

berörande deras verksamhetsområde, samt de för arbetarpersonalen gällande

kollektivavtalens alltmer komplicerade natur och kortvariga giltighetstid.

De särskilda kraftverken förete sådana inbördes olikheter såväl i fråga

om storleksordning som beträffande vissa andra faktorer, vilka påverka de

kamerala avdelningsföreståndarnas arbetsuppgifter, att en uppdelning av dessas

befattningar på olika lönegrader är motiverad.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att vad styrelsen anfört icke lämnade

tillräcklig ledning för ett bedömande av styrelsens förslag. Lönenämnden

hade därför under hand inhämtat vissa kompletterande upplysningar,

avsedda att belysa arten och omfattningen av de göromål, som ankomma på

ifrågavarande föreståndare. Lönenämnden anför därefter följande.

Av de lämnade uppgifterna framgår, att de kamerala göromålen ha betydligt

större omfattning vid Trollhätte kraftverk än vid de övriga kraftverken.

En jämförelse mellan de nu lämnade uppgifterna och dem, som lågo till

grund för inrättandet av den nuvarande förste kontrollörsbefattningen vid

Trollhätte kraftverks kamerala avdelning (prop. 1939:240, s. 70—71), ger

därjämte vid handen, att den kamerala avdelningen utvidgats betydligt. Med

hänsyn härtill vill lönenämnden icke framställa någon erinran mot uppflyttning

av föreståndaren för kamerala avdelningen vid Trollhätte kraftverk till

A 24. Motsvarande befattningar vid övriga kraftverk borde enligt lönenämndens

mening lämpligen differentieras å 20 och 22 lönegraderna. Lönenämnden

är emellertid icke beredd att på grundval av den föreliggande

utredningen taga slutlig ställning till hur de särskilda föreståndarbefattningama

böra fördelas å nämnda lönegrader. För närvarande

anser sig lönenämnden höra inskränka sig till att förorda en uppflyttning av

föreståndaren för den kamerala avdelningen vid Älvkarleby kraftverk till

A 22 samt inrättande av befattningar i A 20 för föreståndarna vid Mellersta

Norrlands och Norrbottens kraftverk. Vad angår benämningarna å ifrågavarande

befattningshavare kan lönenämnden icke finna tillräckliga skäl vara

anförda för införandet av tjänstebenämningen kontorschef. Enligt lönenämndens

mening höra för ifrågavarande befattningar utnyttjas i vattenfallsverkets

tjänsteförteckning redan befintliga benämningar, nämligen kamrer i A 24,

förste kontrollör i A 22 samt kontrollör i A 21 och A 20.

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

Kunyl. Maj.ts proposition nr 236.

För egen del har jag vid prövningen av vattenfallsstyrelsens fö re va rande Departementsförslag

ansett mig böra ansluta mig till allmänna lönenämndens uppfattning.

Jag tillstyrker alltså, att föreståndaren för kamerala avdelningen vid Trollhätte

kraftverk uppflyttas från förste kontrollör i A 22 till kamrer i A 24

samt att föreståndaren för motsvarande avdelning vid Älvkarleby kraftverk

uppflyttas från kontrollör i A 21 till förste kontrollör i A 22. I övrigt torde

för närvarande icke böra vidtagas andra förändringar än att föreståndarna

för de kamerala avdelningarna vid Mellersta Norrlands och Norrbottens

kraftverk beredas ordinarie anställning såsom kontrollörer i A 20. I sistnämnda

avseende torde få ankomma a Kungl. Maj :t att meddela beslut.

Uppflyttning av linjemästare från A 14 till A 15 samt uteslutning av linjemästare

i A 12. I enlighet med vattenfallsstyrelsens i dess skrivelse den 30

december 1946 framlagda förslag, vilket av allmänna lönenämnden lämnats

utan erinran, tillstyrker jag, att befattningen såsom linjemästare uppflyttas

från A 14 till A 15 samt att motsvarande befattning i A 12 utgår ur tjänsteförteckningen.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Vattenfallsstyi elsen bär

vidare föreslagit uppflyttning av dels 2 förste byråingenjörer å elektrobyggnadsbyrån

från A 27 till byrådirektörer i A 28, dels 1 ingenjör å samma byrå

från A 20 (Eo 22) till A 24, dels 1 förste driftsingenjör å driftbyrån från

A 27 till byrådirektör i A 28, dels 1 byråingenjör å förrådsbyrån från A 26

till förste byråingenjör i A 27, dels 1 förste byråsekreterare å samma byrå

från A 24 till A 26, dels 1 byråsekreterare å juridiska byrån från A 21 till

förste byråsekreterare i A 24, dels ock 6 ingenjörer, fem å elektrobyggnadsbyrån

och en å kommersiella byrån, från A 20 (Eo 22) till A 22.

Beträffande de föreslagna uppflyttningarna har vattenfallsstyrelsen i sin

skrivelse den 30 december 1946 anfört i huvudsak följande.

Inom el e let r o b y g g nåd sb y rån är arbetet med planering, kostnadsberäkning

och konstruktion av den elektriska utrustningen i kraftstationerna

och i de större understationerna (sekundärstationerna) sedan år 1938

uppdelat på två s. k. stationskontor. Dessutom finnes ett tredje mindre stationskontor

för motsvarande arbete med de minsta, i viss utsträckning standardiserade

understationerna (tertiärstationerna). Som föreståndare för de

båda större stationskontoren fungera två ordinarie förste byråingenjörer. Arbetsfördelningen

mellan de två större stationskontoren är i stort sett sådan,

att till det ena kontoret höra stationsanläggningarna i Norrland, inom Älvkarleby

kraftverks norra område och Västerås kraftverk, medan till det andra

kontoret höra stationsanläggningarna inom Älvkarleby kraftverks södra

område samt inom Trollhätte och Motala kraftverk. Gränsdragningen mellan

kontorens arbetsområden kan variera något beroende på föreliggande arbetsuppgifter

m. m. Arbetena vid de bada kontoren avse såväl anläggning a\

nya stationer som utvidgning, förnyelse och ombyggnad av befintliga stationer.

Till följd av dels den starkt ökade kraftavsättningen, dels ökade anspråk

på driftsäkerheten har behovet både av nya stationer och av till- och

ombyggnader av befintliga stationei" under senare ar vuxit i snabb takt. Häl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO

Kungl. Mcij.ts proposition nr 236.

igenom ha stationskontorens arbetsuppgifter oavlåtligt ökats såväl i omfat tning

som i betydelse. På föreståndarna för stationskontoren ställas höga

krav beträttande både tekniska kunskaper och arbetsledaregenskaper. I och

med den i det föregående berörda allmänna ökningen av elektrobyggnadsbyråns

arbetsuppgifter måste de olika kontorsföreståndarna i större utsträckning

än tidigare träffa självständiga avgöranden i vissa frågor utan att underställa

desamma byråns chef. Detta gäller i synnerhet beträffande föreståndarna

för de största kontoren, nämligen linjekontoret, som förestås av

en byrådirektör, och de två större stationskontoren.

Vid elektrobyggnadsbyråns törsta stationslcontor finns 1 ingenjör i A 20

(Do 22). Denne ingenjör biträder föreståndaren för nämnda stationskontor

med ledningen av arbetet inom samtliga de till kontoret hörande fem konstruktionsgrupperna,

vilka lörestås av ingenjörer i 17 lönegraden, varvid han

även under kontorsföreståndarens närvaro självständigt handlägger vissa

frågor. Dessutom fungerar han såsom ställföreträdare för kontorsföreståndaren

under dennes frånvaro. På grund av den ansvarsfulla ställning, som

ifrågavarande ingenjör har och som är motiverad av hans kvalifikationer,

anser styrelsen, att hans befattning bör höjas till A 24.

Ä driftbyrån lörestås driftkontoret av 1 förste driftsingenjör i A 27.

Föreståndaren för driftkontoret åvilar att handha de med drifttjänsten sammanhängande

arbetsuppgifterna vid byrån. För detta ändamål är kontoret

uppdelat på två avdelningar, nämligen en för den direkta driftledningen, i

vilken avdelning kontrollrummet med ständig driftövervakning genom vakthavande

ingenjörer ingår, och en reläavdelning. Till den förra delen av verksamheten

hör samordningen av driften vid de statliga kraftverken. Häri ingår

planerandet av produktionen vid kraftstationerna, så att största utbyte

av kraft erhålles med bästa möjliga ekonomi. Vid samkörningen mellan verkets

kraftstationer kräves särskild omsorg om utnyttjandet av vattenmagasinen

för flerårs-, års- samt dygns- och veckoreglering. Fn viktig uppgift härvid

för driftkontorets föreståndare är att taga initiativ till de ändringar i

krafthushållningen, som betingas av lägets växlingar. Målet är härvid att

tillfullo och på lämpligaste sätt utnyttja vattnet i magasinen och att hålla

den erforderliga ångkraftproduktionen vid lägsta lämpliga nivå. I samband

med krafthushållningen har driftkontoret att rekvirera inmatning av kraft

från andra samkörande företag i den mån denna kan komma till användning

för vattenfallsverket. Den avräkning och debitering, som samkörningen med

de större samkörande kraftföretagen kräver, utlöres av driftkontoret. I och

med att samkörningen utökats genom sammankoppling mellan vattenfallsverkets

centralblock och norrlandsblock och successivt med allt flera enskilda

kraftföretag samt genom utbyggnaden och det gemensamma utnyttjandet av

200 kV stamlinjenätet från Norrland till mellersta Sverige, ha de därmed förknippade

arbetsuppgifterna för driftkontorets föreståndare starkt ökats.

Detta gäller icke minst de frågor, som sammanhänga med driftsäkerheten

på överföringslinjerna, i vilket avseende han har att uppgöra och revidera de

driftstörningsinstruktioner, som gälla för de centrala och lokala driftställena

och som skola möjliggöra ett snabbt avhjälpande av avbrott vid inträffade

störningar. Driftkontorets föreståndare är ställföreträdare för driftdirektören;

detla gäller även i dennes egenskap av chef för riksdriltbyrån inom den

centrala driftledningen för landets samtliga kraftföretag.

Vid förrådsbyrån finns en ordinarie byråingenjör, som föreslår byråns

avdelning för materielkontroll med underavdelning vid huvudförrådet i

Västerås. Organiserandet av nämnda avdelning i dess nuvarande form med

centralisering av materielkontrollen till förrådsbyrån och huvudförrådet påbörjades

under år 1937. Därefter har avdelningen successivt byggts ut till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

61

sin nuvarande omfattning i samband med att dess arbetsuppgifter kraftigt

ökats under de senare åren. För närvarande har byråingenjören sig underställda

3 ingenjörer och 1 kvinnligt biträde vid förrådsbyrån ävensom 2

ingenjörer, 1 verkmästare, 1 kvinnligt biträde samt 9 reparatörer och arbetare

vid huvudförrådet i Västerås. De arbetsuppgifter, som handläggas å avdelningen

för materielkontroll, äro i huvudsak följande: utarbetande av tekniska

bestämmelser för tillverkning och kontroll av olika materielslag; verkställande

av materielkontroll, innefattande undersökning av utgångsmaterial,

leveransprovning och avsyning; teknisk rådgivning och tekniska utredningar

i samband med upphandlingsverksamheten; samt konsulterande verksamhet

gentemot styrelsens tekniska byråer. Föreståndaren för avdelningen för materielkontroll

måste äga goda tekniska kunskaper och ingående erfarenhet

inom förevarande verksamhetsområde. Ifrågavarande byråingenjörsbefattning

blir vakant fr. o. m. den 1 januari 1947 på grund av den nuvarande innehavarens

övergång till annan statstjänst. För att det skall bli möjligt att för

denna befattning förvärva och bibehålla en tillräckligt kvalificerad ingenjör

bör befattningens tjänsteställning höjas, vilket även är motiverat med hänsyn

till arbetsuppgifterna.

Upphandlingsavdelningen inom förrådsbyrån förestås av en förste byråsekreterare

i A 24, vilken därjämte handlägger administrativa ärenden och

personalärenden beträffande såväl nämnda byrå som huvudförrådet i Västerås

samt biträder förrådsdirektören med diverse utredningar. Till belysande

av den omfattning, som förrådsbyråns verksamhet har, kan anföras, att antalet

tjänstemän vid byrån är 53 och vid huvudförrådet 48, vartill komma

ca 40 arbetare vid nämnda förråd. Värdet av den materiel, som inköpts genom

förrådsbyrån, har under åren 1939—1945 uppgått till i medeltal ca 16

miljoner kronor per år. På grund av den stegrade byggnadsverksamheten beräknas

inköpen för år 1946 komma att stiga till ett värde av ca 40 miljoner

kronor. Hittills har byråingenjören vid förrådsbyrån fungerat såsom förrådsdirektörens

ställföreträdare. Förrådsdirektörens arbetstid är emellertid till

största delen upptagen av kommersiella ärenden, vilka förberedas eller övervakas

av förste byråsekreteraren. Byråingenjören, som förestår förrådsbyråns

och huvudförrådets avdelningar för materielkontroll, handlägger däremot så

gott som uteslutande tekniska ärenden. Då byråingenjören är fullt sysselsatt

härmed och ofta befinner sig på tjänsteresor, har han icke möjlighet att deltaga

i de kommersiella frågornas behandling i den utsträckning, som erfordras

för att vara fullt insatt i dessa. På grund härav är det lämpligare, att

förste byråsekreteraren är ställföreträdare för förrådsdirektören, varför styrelsen

har för avsikt att vidtaga en sådan anordning.

En av byråsekreterarna å jur icl i ska byrån har följande arbetsuppgifter,

nämligen att handlägga skatteärenden, avseende fastighets- och inkomsttaxeringar

för statens vattenfallsverk, inklusive Motala ströms kraftaktiebolag

och Västra Dalslands elektriska distributionsförening, samt granska

motsvarande debetsedlar och kontrollera inflytandet av verket tillkommande

skalteutjämningsmedcl; att handlägga köpeskillingslikvider jämte lagfarts- och

inteckningsärendcn rörande förvärvade vattenfallsfastigheter; samt att ansvara

för förandet av statens vattenlallsverks fastighetsregister utom i vad

angår lanImäterifrågor. Alltsedan statens vattenfallsverk år 1921 ålades skatteplikt

bar nämnde byråsekreterare handlagt skatteärendena under en självständigt

föredragande förste byråsekreterare i A 27, vilken därjämte i övervägande

grad haft andra arbetsuppgifter. Sedan denne förste byråsekreterare pensionerats

fr. o. in. den 1 oktober 1946, ha vissa ändringar i arbetsfördelningen

inom juridiska byrån vidtagits. Därvid bar nämnde förste byråsekreterares

föredragningsskyidighet överflyttats på byråchefen, under vilken ifrågava
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Departements
chefen.

rande byråsekreterare numera sorterar direkt. På grund av den stora arbetsbörda,

byråchefen redan förut hade, kommer byråsekreteraren att i större

utsträckning än tidigare självständigt handlägga skatteärenden. Dessa ärenden

inom styrelsen äro delvis av speciell natur och förutsätta ingående kännedom

om kraftverksrörelsen. Med hänsyn till den starkt ökade omfattningen

och den kvalificerade arten av de göromål, som åligga ifrågavarande byråsekreterare,

måste hans tjänsteställning numera anses vara alltför låg.

Av de till uppflyttning till A 22 föreslagna ingenjörerna å e l e k t r o byggnad

sb y r ån och kommersiella byrån har en till uppgift att dels

ombesörja inköp av olika slag av till ställverksutrustningarna hörande apparater

och materiel såsom t. ex. krafttransformatorer, mättransformatorer,

strömbrytare, kompressorutrustningar, reläautomatiker m. m., med undantag

av större dylika apparater, dels utöva tillsyn över utfärdandet av rekvisitioner

å sådan dithörande materiel, som successivt uttages enligt kontrakt med leverantörer

eller eljest skall upphandlas genom förrådsbyrån. Vid elektrobyggnadsbyråns

andra stationskontor är det i regel två ingenjörer, som biträda

kontorets föreståndare med ledningen av arbetet inom de till kontoret hörande

sex konstruktionsgrupperna, vilka förestås av ingenjörer i 17 lönegraden.

En av dessa befattningshavare har särskild kännedom om och erfarenhet av

automatiska kontrollanläggningar samt tages därför i egenskap av specialist

i anspråk även av första stationskontoret. Ingenjören vid elektrobyggnadsbyrånis

husbyggnadskontor bär i samband med ökningen av göromålen vid

detta kontor fått övertaga mera krävande konstruktionsuppgifter. Han utför

sålunda hållfasthetsberäkningar och konstruktionsritningar för till- och ombyggnadsarbeten

vid primär- och sekundärstationer samt för större verkstadsoch

förrådsbyggnader. Därjämte verkställer han besiktningar och kontroll av

husbyggnadsarbeten. Två ingenjörer vid elektrobyggnadsbyråns linjekontor

förestå konstruktionsgrupper om vardera fyra underordnade ingenjörer och

ritare, vilka grupper syssla med hållfasthetsberäkningar och ritningar för

stolp- och tornkonstruktioner av trä respektive stål för kraftledningar och

utomhusställverk. En ingenjör vid kommersiella byråns kraftförsäljningsavdelning

har följande huvudsakliga arbetsuppgifter, nämligen granskning av

från kraftverken inkomna förslag till kraftleveranskontrakt; diverse utredningar

angående krafttaxorna och deras tillämpning; kostnadsutredningar för

debitering av levererad andelskraft; utgivande av samlingar av föreskrifter

rörande krafttaxor och kraftkontraktsformuleringar; samt handläggning av

blankettfrågor beträffande kraftförsäljningen.

Allmänna lönenämnden har funnit styrelsens förevarande förslag icke föranleda

något särskilt uttalande från lönenämndens sida.

Ej heller jag har funnit anledning till erinran mot de av vattenfallsstyrelsen

för ifrågavarande befattningshavare föreslagna löneställningarna. Jag tillstyrker

därför de av styrelsen ifrågasatta uppflyttningarna. Vid bifall härtill torde

få ankomma å Kungl. Maj :t att framdeles efter förslag från styrelsen meddela

beslut om minskning av antalet ingenjörer i A 20.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande

av 2 överingenjörer i C 11, minskning av antalet överingenjörer i C 10

från 2 till 1, införande av 1 överingenjör i C 8, införande av 2 byrådirektörer

i C 5, införande av 7 distriktsingenjörer i C 5, ökning av antalet byrådirektörer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

63

i A 28 från 2 till 6, uteslutning av 7 distriktsingenjörer i A 27, minskning av

antalet förste byråingenjörer i A 27 från 15 till 14, minskning av antalet

förste driftsingenjörer i A 27 från 4 till 3, minskning av antalet byråingenjörer

i A 26 från 10 till 9, ökning av antalet förste byråsekreterare i A 26

från 3 till 4, ökning av antalet ingenjörer i A 24 från 5 till 7, ökning av antalet

kamrerare i A 24 från 1 till 2, ökning av antalet ingenjörer i A 22 från 4 till 12,

minskning av antalet byråsekreterare i A 21 från 6 till 5 samt minskning av

antalet kontrollörer i A 21 från 7 till 6. Vidare bör införas 1 byrådirektör i

Eo 28 samt till personalförteckningen fogas anteckning om att 1 överingenjörsbefattning

i C 10 och 1 förste byrådirektörsbefattning i A 30 skola hållas

vakanta så länge 1 överingenjörsbefattning i C 11 och 1 överingenjörsbefattning

i C 8 uppehållas.

I tjänsteförteckningen skulle överingenjör införas i C 11 och G 8, byrådirektör

och distriktsingenjör i C 5 samt linjemästare i A 15. Dessutom skulle

linjemästare uteslutas i A 14 och A 12.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

l:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de av riksdagen godkända

personalförteckningarna för post- och telegrafverken,

statens järnvägar samt statens vattenfallsverk vidtaga de ändringar,

jag i det föregående förordat;

2:o) förklara, att befattningarna såsom trafikdirektör i C 6

och verkstadsöveringenjör i C 6 vid telegrafverket, statsbanedirektör

i C 8 och verkstadsöveringenjör i C 5 vid statens

järnvägar samt överingenjör i C 11 och C 8, byrådirektör i

C 5 och distriktsingenjör i C 5 vid statens vattenfallsverk

skola tillsättas medelst förordnande på viss tid;

3 ro) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av mig

i det föregående förordade ändringar;

4:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförandet av förberörda förslag må

erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagmur Jägcrstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1947:237 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommuni s. 1 i texten