Sök i Ratio Lex

Angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m

10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:251, Angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj ds proposition nr 251.

1

Nr 251.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statliga åtgärder

för tryggande av vedförsörjningen m. m.; given

Stockholms slott den 25 april 19 77.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

åt Stockholms slott den 25 april 1917.

Närvarande:

Statsministern Eklander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför föredraganden,

statsrådet Ericsson:

I årets statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkten 25) har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. för budgetåret

1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor. Jag torde nu

Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 251. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

få på nytt anmäla denna fråga och i samband därmed eu del andra frågor

rörande bränsleförsörjningen.

Till bestridande av kostnader för tryggande av vedförsörjningen har riksdagen

för budgetåren 1939/40—1942/43 å kapitalbudgeten beviljat särskilda

anslag å tillhopa 145 000 000 kronor, vilka sammanförts till ett investeringsanslag

under fonden för förlag till statsverket med titeln Reglering av vedproduktionen

(närmare redogörelse finnes intagen i propositionen nr 192

till 1943 års riksdag s. 13). Under samma anslagstitel anvisade 1945 års riksdag

ett investeringsanslag å 70 000 000 kronor. Totalt har sålunda

215 000 000 kronor ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för reglering av vedproduktionen.

Anslagsmedlen äro avsedda att användas för att bestrida kostnaderna

för bränslekommissionens vedinköp, för inlösen av tvångsavverkad

ved samt för utlämnande av förlagskapital till auktoriserade veduppköpare.

För budgetåret 1946/47 har till Omkostnader i samband med inköp och

inlösen av ved, in. m. anvisats ett förslagsanslag å 4 000 000 kronor, varav

1 250 000 kronor beräknats för bränslekommissionens direkta omkostnader

1 samband med vedinköp m. in., huvudsakligen kostnader för auktoriserad

mätning av ved, 250 000 kronor för kommissionens kostnader för utkörning

av ved från av kristidsnämnd upplagt centrallager i tätorter i zon 3,

2 000 000 kronor för täckande av prisförluster i de fall, då massaved tages i

anspråk för bränsleändamål och då långved tillhandahålles hushållsförbrukare

till priser, som icke täcka kommissionens självkostnader, ävensom

500 000 kronor för bidrag till skogsodling efter kalavverkning i skogsbestånd

av otillfredsställande typ inom de 17 södra länen och Gästrikland.

De åtgärder som vidtagits för att tillgodose vedbehovet

under bränsleåret 1947/4 8 äro i huvifdsak följande.

Genom beslut den 14 juni 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t bränslekommissionen

att, i syfte att stimulera intresset för ökade vedavverkningar och

för att påskynda framkörningen av veden, till vissa skogsägare och innehavare

av avverkningsrätter utbetala s. k. framkörningspremier för kastved

och långved — med undantag av långved avsedd för framställning av träkol

för industriens behov —- som avverkats för avsalu och som efter den 30

april 1946 men senast den 31 mars 1947 antingen levererats till förbrukare

eller ock framkörts till normal leveransplats och inmätts eller anmälts för

inmätning. Premien utgick med en krona för kubikmeter1 kastved och 75

öre för kubikmeter långved.

Sedan bränslekommissionen förelagt Kungl. Maj:t ett förslag till avverkningsprogram

för innevarande avverkningsår, avseende tillhopa 15 miljoner

kubikmeter ved för bränsleändamål och kolning, godkände Kungl. Maj:t genom

beslut den 28 juni 1946 av kommissionen angivna närmare riktlinjer

1 Med kubikmeter avses här och i det följande kubikmeter travat mått (m3 t.).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 251.

3

för vedanskaffningen under en första etapp av avverkningsåret, varjämte

Kungl. Maj:t bemyndigade kommissionen att föranstalta om utfärdande av

avverkningsålägganden inom de 18 södra länen. I enlighet härmed ålades

skogsägarna inom nämnda län att under tiden 1 juli—31 december 1946 avverka

i genomsnitt omkring 60 % av den kastved som beräknats möjlig att

avverka under avverkningsåret. För skogsägare med en beräknad möjlig

avverkning av kastved under hela avverkningsåret understigande 100 kubikmeter

skulle hela den för avverkningsåret beräknade kvantiteten avverkas

under tiden 1 juli 1946—28 februari 1947. Inom övriga delar av landet utfärdades

inga avverkningsålägganden, utan vedanskaffningen skulle där

främjas genom att de auktoriserade brännvedsuppköparna skulle köpa vissa

kvantiteter kastved. Genom dessa åtgärder och genom den avverkning som

i övrigt kunde väntas komma att ske beräknades att en sammanlagd avverkning

under tiden 1 juli—31 december 1946, respektive 28 februari 1947

av i runt tal 10 miljoner kubikmeter brännved skulle kunna ernås.

I november 1946 inkom bränslekommissionen med förslag till ytterligare

åtgärder för främjande av vedavverkningen under innevarande avverkningsår.

I sin skrivelse anförde kommissionen bland annat, att den uppskattade

behovet av kastved och långved för bränsleändamål under bränsleåret

1947/48 till omkring 13 miljoner kubikmeter. Det oaktat ansåge emellertid

kommissionen, med hänsyn till ovissheten rörande den kommande utvecklingen

i fråga om importen av framför allt koks, att det förut anmälda avverkningsprogrammet

på 15 miljoner kubikmeter borde fullföljas. I sådant

syfte föreslog kommissionen, att de skogsägare inom de 18 södra länen, som

tidigare erhållit avverkningsåläggande allenast beträffande viss del av den

kvantitet kastved som i upprättade avverkningslängder beräknats möjlig att

avverka under avverkningsåret, skulle erhålla åläggande att under tiden 1

januari—30 april 1947 avverka återstoden av sagda kvantitet. De totala avverkningsåläggandena

inom de 18 södra länen beräknades härigenom

komma att omfatta i det närmaste 10 miljoner kubikmeter. Inom övriga de-,

lar av landet skulle den önskvärda vedanskaffningen, omkring 5 miljoner

kubikmeter, även i fortsättningen främjas genom uppköp av kastved. Genom

beslut den 13 december 1946 medgav Kungl. Mai:!, att avverkningsålägganden

finge meddelas i huvudsaklig överensstämmelse med bränslekommissionens

förslag. I anslutning härtill medgav Kungl. Maj:t tillika, att den tid,

inom vilken ved för att berättiga till erhållande av s. k. framkörningspremie

skulle vara levererad eller framkörd, finge utsträckas till och med den

30 april 1947.

På grund av de alltjämt ovissa utsikterna i fråga om importen av fossila

bränslen förklarade Kungl. Maj:l den 21 februari 1947, ef ler förslag av

bränslekommissionen, att vedavverkningarna under innevarande bränsleår

skulle avse eu till 16 miljoner kubikmeter förhöjd kvantitet, varav 6 miljoner

kubikmeter skulle uttagas på frivillighetens väg i de sex norra länen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

I syfte att stimulera avverkningarna beslöt Kungl. Maj:t samtidigt, att till

vedproducenterna skulle utbetalas särskilda produktionspremier, vilka skulle

ersätta de dittills utgående framkörningspremierna. Produktionspremie skall

enligt beslutet utgå för ved, som avverkats för avsalu från och med den 1

juli 1946 till och med den 30 september 1947 samt antingen levererats till

förbrukare eller framkörts till normal leveransplats och inmätts eller anmälts

till inmätning före den 1 mars 1948. Premiens storlek är för kastved

två kronor 50 öre för kubikmeter och för långved, avsedd för bränsleändamål,

eu krona 75 öre för kubikmeter. I fråga om ved avverkad före den 1

juli 1946 äger bestämmelserna om framkörningspremier dock alltjämt tilllämpning.

Produktionspremierna skola liksom framkörningspremierna utgå

från bränslekommissionens vedclearingkassa men avses att täckas från kolclearingkassan.

För att underlätta erhållandet av arbetskraft till brännvedsavverkningarna

infördes vidare genom beslut av Kungl. Maj:t den 21 februari 1947 ånyo

systemet med arbetspremier m. m. till i vedavverkning sysselsatt arbetskraft.

Arbetspremie utgår endast för huggningsarbete och beräknas i förhållande

till den arbetsinkomst som uppnåtts vid huggning av kastved och långved,

avsedd för bränsleändamål eller kolning, dock icke husbehovsved. Premien,

som utgår under förutsättning att vederbörande under premieringsperioden

uppnått en sammanlagd inkomst om 100 kronor av premieberättigat arbete,

utgår med 35 procent å hela arbetsinkomsten. Premieringsperioden började

den 1 mars i södra och den 1 april i norra Sverige och varar till och med

den 30 juni 1947. Arbetstagare från annat yrkesområde än skogs- och jordbruket,

vilka ha viss försörjningsplikt, erhålla därjämte för premieberättigat

arbete som utförts på annan ort än bostadsorten ett ortstillägg med 3

kronor för arbetsdag, dock högst 75 kronor för månad. Kostnaderna för

arbetspremier och ortstillägg skola bestridas från det under femte huvudtiteln

uppförda reservationsanslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Den stränga kylan i februari och mars 1947 medförde en väsentligt ökad

bränsleförbrukning samtidigt som isspärren vållade betydande avbräck i vår

import av fossila bränslen. Till följd härav befanns det ofrånkomligt att

söka ytterligare öka vedavverkningarna. Efter förslag av bränslekommissionen

fastställde Kungl. Maj:t därför den 21 mars 1947 ett avverkningsprogram

på omkring 20 miljoner kubikmeter, varjämte produktionsplikten utsträcktes

att avse hela landet. Avverkningen skulle fördelas med 12 miljoner

kubikmeter på de 18 södra länen enligt nya avverkningsålägganden, avseende

tiden fram till den 30 september 1947, samt 8 miljoner kubikmeter

på de 6 norra länen, avseende avverkning av ved under tiden 1 juli 1946—

30 september 1947. Samtidigt härmed bemyndigade Kungl. Maj:t bränslekommissionen

att till skogsägare inom de 17 södra länen utbetala bidrag

till skogsodling efter kalavverkning i virkesrika bestånd av otillfredsstäl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

o

lande typ. För ändamålet ställdes ett belopp av högst 400 000 kronor till

kommissionens förfogande.

Kungl. Maj:t har i samband med de i det föregående nämnda besluten

om åläggande av avverkningsskyldighet meddelat bestämmelser om i vilken

utsträckning sålunda avverkad ved skall omfattas av statsgaranti på sätt i

kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser till främjande

av vedproduktionen omförmäles. Rörande innebörden av sådan statsgaranti

torde få hänvisas till en redogörelse i propositionen nr 256 till 1946

års riksdag (sid. 3). Beträffande de genom Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut

meddelade närmare föreskrifterna må vidare hänvisas till Kungl. Maj:ts brev

till bränslekommissionen den 28 juni och den 13 december 1946 samt den

21 mars 1947, vilka brev i transumerade delar intagits i svensk författningssamling,

nr 434/1946, 754/1946 och 118/1947.

Vad bränntorven beträffar räknar man med att under den kommande

sommaren framvinna omkring 50 000 ton på de statliga mossarna. I syfte

att stimulera torvtillverkningen på enskilda mossar har Kungl. Maj:t den

13 december 1946 beslutat, att statsgaranti för bränntorv må meddelas även

för tillverkningssäsongen 1947. Garanti må meddelas å en sammanlagd myckenhet

om 350 000 ton maskin torv. För innebörden av statsgarantin har en

redogörelse lämnats i den förut nämnda propositionen nr 256 till 1946 års

riksdag (sid. 4 och 5). Beträffande de närmare bestämmelser som av Kungl.

Maj:t meddelats för tillverkningssäsongen 1947 må hänvisas till Kungl.

Maj:ts brev till bränslekommissionen den 13 december 1946, vilket brev i

transumerade delar intagits i svensk författningssamling nr 753/1946.

I fråga om regleringen av vedförbrukningen tillämpas i

huvudsak samma regleringssystem som tidigare. Beträffande innebörden av

detta torde få hänvisas till de redogörelser härför som finnas intagna i propositionerna

nr 192 till 1943 års riksdag (sid. 8 tf.) och 294 till 1945 års riksdag

(sid. 7). Jämväl i fråga om de clea ringförfar anden som tillämpas

för ved och torv samt kol och koks torde få hänvisas till sistnämnda

proposition nr 294 (sid. 8 ff.).

Beträffande behovet av ved för bränsleåret 1948/49 har

bränslekommissionen i en den 17 april 1947 dagtecknad promemoria till en

början påpekat, att de senast meddelade avverkningsåläggandena avse tiden

fram till den 30 september, varför nästa avverkningssäsong får beräknas

börja först den 1 oktober 1947. 1 fråga om vedavverkningarna efter denna

dag, erforderliga för tryggande av bränslebehovet under bränsleåret 1948/49,

har kommissionen anfört:

Då kommissionen i juni 1946 hade anledning att laga ställning till nu

löpande vedavverkningsprogram, avvaktade kommissionen resultatet av vedinventeringen

den 1 maj 1946, som ansågs giva viss ledning för bedömning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 251.

av utvecklingen. I år är vedinventeringen avsedd att inläggas den 1 juli. Dess

resultat och tendensen i vedavverkningarna, sedan de nu beslutade stödåtgärderna

hunnit göra verkan, bör även denna gång tjäna till viss ledning.

Väsentligen är emellertid vedbehovet och därmed avverkningarnas omfattning

beroende på utvecklingen av importen av fossila bränslen. Kommissionen

har fortlöpande måst uppställa prognoser om denna import. Med den

osäkerhet, som av kända skäl måste vidlåda sådana prognoser, då de skola

avse förhållanden så långt fram i tiden som under bränsleåret 1948/49, anser

kommissionen den nu möjliga bedömningen av vedbehovet för sagda

bränsleår böra göras relativt schematisk med utgående från den påräknade

importen under bränsleåret 1947/48 och de tendenser i importens utveckling

i stort, som nu anses sannolika.

Vad importen av stenkol och olja beträffar, anser sig kommissionen tills

vidare böra förutsätta, att denna import under bränsleåret 1948/49 skall bli

av sådan omfattning och sammansättning, att industriernas och övriga större

förbrukares behov av dessa bränslen skall kunna i allt väsentligt tillgodoses

utan att kastved eller långved såsom ersättningsbränsle för sådana förbrukare

skall behöva komma i fråga. Beträffande koksimporten anser kommissionen

sig icke kunna räkna med en lika gynnsam utveckling. Särskilt för

bostadsuppvärmningen anser kommissionen, att stora svårigheter komma att

uppstå, då det gäller koksen. Även om man räknar med dels en vass ökad

övergång till oljeeldning, vilken omställning dock torde begränsas av den

knappa tillgången på aggregat och distributionstekniska svårigheter, dels

möjligheterna att för kokseldade pannor använda även antracit m. in., torde

en icke oväsentlig brist på koks för bostadsuppvärmning böra förutses även

under bränsleåret 1948/49. Denna brist anses nu böra uppskattas till ca 1

milj. ton.

Med dessa allmänna utgångspunkter synes vedbehovet (utom för husbehov)

för nämnda bränsleår kunna summariskt angivas sålunda:

Normalved för hushåll, statens och landstingens inrättningar

samt industrier .............................. 8,0 milj. m3t.

Ersättningsved, motsvarande en brist i koksimporten på ca

1 milj. ton, utföres med ............................ 6,0 » »

Summa 14,0 milj. m3t.

Härav kan täckas med ribbved och bakar .............. 1,5 » »

Behov av kastved och långved exkl. ved för kolningsändamål 12,5 milj. m3t.

Den sålunda gjorda bedömningen av vedavverkningarnas omfattning får

anses preliminär. Under nu föreliggande förhållanden och med den nu löpande

produktionsperioden fram till den 1 oktober 1947 torde det, enligt

kommissionens förmenande, få anses lämpligt, att vedavverkningsprogrammet

för tiden därefter närmare utformas under sensommaren, så att förslag

i ämnet kan framläggas av kommissionen före den 1 september 1947. Om de

nu beslutade stödåtgärderna skola giva sådan effekt, att vedproduktionen

kan återupptagas i nöjaktig omfattning, vilket kommissionen vill hoppas,

bör man inrikta sig på sådana åtgärder i fortsättningen, som möjliggöra

största möjliga kontinuitet i vedproduktionen. Då den nya produktionsperioden

börjar den 1 oktober 1947, är det nämligen naturligt, att vedavverkningarna

då fortsätta och icke hämmas. Erforderliga åtgärder i sådant syfte —- om vilkas art och omfattning kommissionen f. n. icke anser sig böra göra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

7

närmare uttalanden — böra således, enligt kommissionens förmenande, sättas

in redan vid början av den nya här aktuella vedproduktionen.

En fortsatt vedproduktion efter den 1 oktober 1947 i direkt anslutning till

den nu pågående torde böra baseras, liksom nu, på ålägganden enligt lagen

om skyldighet att avverka ved till avsalu. Huruvida sådana ålägganden böra

meddelas i etapper eller för hela den nya avverkningsperioden, som synes

böra fastställas till 1 oktober 1947—30 juni 1948, anser kommissionen böra

avgöras först sedan avverkningsprogrammet omprövats före den 1 september

1947.

Kommissionen avser att nnder sommaren vidtaga vissa förberedande åtgärder

för nya avverkningsålägganden, varvid kristidsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna

på nytt komma att undersöka, vilka förutsättningar för

vedavverkningar efter den 1 oktober 1947, som föreligga med hänsyn till den

starkt minskade tillgången på vedskog, särskilt inom de mellersta och södra

delarna av landet.

Anslagsbehovet för budgetåret 1947/48 till Omkostnader

i samband med inköp och inlösen av ved, m. m. har, såsom inledningsvis

påpekats, i årets statsverksproposition beräknats till 2 000 000 kronor. Därav

ha 1 250 000 kronor avsetts för bränslekommissionens direkta omkostnader

för vedinköp, 250 000 kronor för utkörning av ved från centrallager i tätorter

i zon 3 och 500 000 kronor för prisförluster på massaved och långved.

För bidrag till skogsodling efter kalavverkning ha särskilda medel icke ansetts

erforderliga för nästa budgetår.

I skrivelse den 2 april 1947 har bränslekommissionen anfört, att på grund

av de ovissa importmöjligheterna i fråga om olika slag av bränslen vedbehovet

för bränsleåret 1947/48 numera måste antagas bliva större än vad man

förut räknat med. Avverkningsprogrammet hade därför utvidgats, vilket i

sin tur medfört att de tidigare gjorda beräkningarna i fråga om medelsbehovet

måst i vissa avseenden omarbetas. Härom har kommissionen anfört:

Någon ändring i de uppskattade kostnaderna för mätning, 1 250 000 kronor,

och utkörning av ved från centrallager, 250 000 kronor, anses ej erforderlig.

Däremot måste av nyss anförda skäl beräkningarna ändras i fråga

om uppkommande prisförluster för massaved och långved. Det belopp å

500 000 kronor, som beräknats för detta ändamål under budgetåret 1947/48,

avsåg förluster på grund av dispositioner, som vidtagits så sent under innevarande

budgetår, att desamma beräknats bliva slutligen reglerade först under

nästa budgetår. De svårigheter, som föreligga att genomföra det utökade

vedavverkningsprogrammet, komma emellertid sannolikt att medföra att under

nästa budgetår även massaved tages i anspråk såsom bränsle, varjämte

långved torde komma att ingå i hushållens bränsleförsörjning i relativt stor

omfattning. Under sådana förhållanden torde prisförluster på massaved och

långved icke kunna undvikas under nästa budgetår. För massaveden torde

förlusterna komma att hålla sig omkring 1 miljon kronor, medan för långveden

förlusterna torde kunna beräknas till 2 miljoner kronor. Sammanlagt

uppgår prisförlusterna enligt denna beräkning till 3 miljoner kronor.

För att stimulera till ökade vedavverkningar har genom brev den 21

mars 1947 bland annat medgivits, alt kommissionen såsom bidrag till skogs
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ls proposition nr 251.

Föredragan
den.

odling vid kalavverkning av årets anslag finge använda 400 000 kronor

utöver de genom brev den 18 oktober 1946 anvisade 100 000 kronor

för skogsodlingsbidrag, som beviljats under avverkningsåret 1945/46. Då

avverkningstiden nu utsträckts till den 30 september 1947, kommer avverkningen

av sådana bestånd att kunna fortgå över budgetårsskiftet, varför under

nästa budgetår medel för sådana bidrag böra finnas tillgängliga. Dessutom

torde man numera ha anledning räkna med, att kalavverkningar

komma att bedrivas även under budgetåret 1947/48. De bidrag till skogsodling,

som sålunda torde komma att utbetalas under nästa budgetår, beräknas

uppgå till 500 000 kronor.

Anslaget till omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved, m. m.

bör sålunda enligt kommissionens beräkningar upptagas till 1 250 000 +

250 000 + 3 000 000 + 500 000 = 5 000 000 kronor.

Importen av fossila bränslen har hittills under innevarande bränsleår varit

icke obetydligt mindre än man vid årets början ansåg sig kunna räkna

med. Bland anledningarna härtill må nämnas gruvarbetare- och sjöfolksstrejker

i Förenta staterna, en stuveriarbetarestrejk i Belgien samt svårigheter

med landtransporterna i Polen. En bidragande orsak har givetvis också

varit den stränga vintern, som under lång tid förhindrade all sjöfart i

Östersjön. Den sålunda uppkomna eftersläpningen i importen tillika med

den på grund av kölden stegrade bränsleförbrukningen har lett till, att man

med all sannolikhet nödgas börja nästa bränsleår med mycket små lager av

stenkol och koks.

Hur importen kommer att gestalta sig i fortsättningen är svårt att med

någon större säkerhet bedöma. Beträffande importen från Polen, som för

närvarande är landets största kolleverantör, har dock viss klarhet nåtts genom

det nyligen ingångna handelsavtalet. Enligt detta skall det svenska

folkhushållet under ett år, räknat från den 1 april 1947, erhålla 2,75 miljoner

ton stenkol och 0,25 miljoner ton koks. Vad det övriga Europa beträffar

synes man kunna räkna med import i mindre omfattning från Holland

och Belgien samt från Ruhr. För kolimporten är vårt land i övrigt hänvisat

till Förenta staterna, varifrån såvitt nu kan bedömas en import av mellan

1,8 och 2,4 miljoner ton per år torde kunna påräknas. Importen från Ruhr

och Förenta staterna är dock beroende av den tilldelning, som Sverige kan

erhålla genom den europeiska kolorganisationen i London. Man torde emellertid

kunna hysa berättigade förhoppningar om att importen under nästkommande

bränsleår skall uppnå en totalkvantitet av omkring 5,5 miljoner

ton.

Enligt beräkningar av bränslekommissionen skulle bränslebehovet under

nästa bränsleår, utöver vad som tillgodoses med husbehovsved och avfallsbränslen,

komma att uppgå till omkring 11,5 miljoner ton, räknat i stenkol.

Om importen av eldningsolja kan fortgå utan störningar och nå ungefär

samma omfattning som under 1946, torde man kunna räkna med att er
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

9

sätta omkring 2 miljoner ton kol med sådan olja. Tillhopa skulle sålunda

omkring 7,5 miljoner stenkolston komma att täckas genom import av kol och

olja, varefter skulle återstå i runt tal 4 miljoner ton att tillgodose med inhemska

bränslen. Antager man att produktionen av svenska kol och koks

samt torv tillsammans kan komma att motsvara 0,8 miljoner stenkolston,

blir den del som måste ersättas med ved omkring 3,2 miljoner ton, motsvarande

i runt tal 20 miljoner kubikmeter ved.

Avverkningsprogrammet för innevarande avverkningsår avsåg, såsom

framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen, från början omkring

15 miljoner kubikmeter ved, men har på grund av inträdda importsvårigheter

och den ökade bränsleförbrukningen måst successivt höjas till 20 miljoner

kubikmeter. Fram till den 1 april i år hade enligt en preliminär beräkning

avverkningarna av kastved och långved för bränsleändamål nått

upp till endast omkring 7,5 miljoner kubikmeter. De olika åtgärder som vidtagits

för att stimulera vedavverkningarna — en avsevärd höjning av premierna

till skogsägare, införande av arbetspremier till huggarna samt utbetalande

av skogsodlingsbidrag efter kalavverkning av virkesrika bestånd —

ha visserligen satts in relativt sent under avverkningsåret med hänsyn till

att man icke velat försvåra avverkningen av gagnvirke men torde ändock

komma att bidraga till en ökad vedavverkning under våren och sommaren.

Man synes därför kunna hysa förhoppningar om att avverkningsprogrammet

i stort sett skall kunna genomföras.

I den prognos som bränslekommissionen uppställt rörande vedbehovet under

bränsleåret 1948/49 har kommissionen räknat med tillfredsställande import

av kol och olja men fortfarande brist i fråga om koks. Denna brist, som

uppskattas till ungefär 1 miljon ton, beräknar kommissionen skola täckas

med 6 miljoner kubikmeter ersättningsved. Med inräknande av normalveden

men med frånräknande av vad som kan täckas med ribbved och bakar har

bränslekommissionen stannat för att uppskatta vedbehovet under bränsleåret

1948/49 till 12,5 miljoner kubikmeter. Denna beräkning är visserligen

mycket preliminär, då många av de faktorer som spela in ännu äro osäkra,

men jag anser den likväl kunna godtagas som grundval för bedömandet av

vedavverkningsbehovet under nästa avverkningsår. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att fastställa avverkningsprogrammet och Kungl. Maj:t bör

då även äga att, om förhållandena ändras, vidtaga justeringar i programmet.

Det är angeläget att vedavverkningarna äga rum så tidigt som möjligt

under avverkningsåret, då det är önskvärt att ved finnes att tillgå redan

vid bränsleårets början och då vedhuggningen i möjligaste mån bör begränsas

under vintern, då gagnvirkesavverltningarna pågå.

På samma sätt som för närvarande bör det få ankomma på Kungl. Maj:t

alt meddela erforderliga administrativa bestämmelser för tillämpningen av

statsgaranti för ved.

liihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 251.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 251.

Det nu gällande systemet för reglering av vedhandeln och vedförbrukningen

torde böra tillämpas även under nästa bränsleår med de ändringar som

kunna be lingas av omständigheterna.

Vad bränntorv beträffar bör möjlighet finnas för Kungl. Maj:t att, om så

anses lämpligt, meddela avsättningsgaranti även för 1948 års produktion.

För den händelse uppfyllande av torvgarantin skulle påkallas under nästa

budgetår, synas de medel som ställts till bränslekommissionens förfogande

för inköp av ved böra få användas för sådant ändamål.

I sina beräkningar av anslagsbehovet för Omkostnader i samband med

inköp och inlösen av ved, m. m. för nästa budgetår har bränslekommissionen

för täckande av prisförluster på massaved upptagit ett belopp av 1

miljon kronor. Användandet av massaved som bränsle synes emellertid i

görligaste mån böra undvikas. Jag finner mig därför icke böra beräkna något

särskilt belopp för täckande av prisförluster på dylik ved. Skulle ett

dylikt medelsbehov likväl uppstå, torde anslaget med hänsyn till dess karaktär

av förslagsanslag få överskridas med erforderligt belopp. Mot bränslekommissionens

beräkningar av medelsbehovet i övrigt har jag intet att erinra.

Anslaget torde alltså böra upptagas med 4 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna, att Kungl. Maj:t vidlager erforderliga åtgärder

för tryggande av bränsleförsörjningen i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1947/48 till Omkostnader i samband

med inköp och inlösen av ved, in. in. under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 4 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Ivronprinsen-Regenten, att proposition av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

716792

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m. a1 i texten