Sök i Ratio Lex

Angående vissa ägoutbyten och fastig hetsförsäljning ar

1947-03-19 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:252, Angående vissa ägoutbyten och fastig hetsförsäljning ar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

1

Nr 252.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

ägoutbyten och fastig hetsförsäljning ar; given Stockholms

slott den 25 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet å Stockholms slott den 25 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, frågor om vissa

ägoutbyten och fastighetsförsäljningar samt anför därvid följande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom i propositionen 1946: 198 framlagda

förslag har riksdagen i skrivelse 1946: 151 bemyndigat Kungl. Maj:t, bland

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 252. ioig 47 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

annat, att under budgetåret 1946/47 utan riksdagens samtycke i varje särskilt

fall besluta om försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet

eller det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet å egendomen

uppgår till högst 25 000 kronor. Vidare förklarade riksdagen, att vad

sålunda medgivits rörande försäljning av kronan tillhörig fast egendom skulle

gälla jämväl beträffande byte av sådan egendom. Därjämte har riksdagen

lämnat utan erinran ett i propositionen framfört förslag, att i avvaktan på

resultatet av särskild utredning rörande statens försäljningspolitik beträffande

fastigheter för bostadsbyggnadsändamål Kungl. Maj:t skulle tills vidare

erhålla befogenhet att vid försäljning jämlikt nyssberörda bemyndigande av

dylika fastigheter göra avsteg — där så befunnes påkallat och garantier funnes

för att det lägre försäljningspriset icke föranledde enskild spekulationsvinst

-— från den allmänna regeln, att priserna skola ur affärssynpunkt vara så fördelaktiga

för staten som möjligt. Nämnda förslag var föranlett av en framställning

av statens byggnadslånebyrå, som påtalat, att vissa myndigheter vid

försäljning och värdering av mark, tillämpade principer, vilka icke stode i

överensstämmelse med statsmakternas intresse av att underlätta bostadsproduktionen

och förhindra stegring av hyresnivån.

Järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen

ha nu i skilda skrivelser anmält vissa ärenden angående ägoutbyten

eller fastighetsförsäljningar, för vilka med hänsyn till köpeskillingens storlek

riksdagens godkännande erfordras. Jag kommer att behandla de olika frågorna

under särskilda punkter i det följande.

l:o.

Med skrivelse den 6 mars 1947 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett den 27 februari 1947 dagtecknat, mellan statens järnvägar,

å ena, samt Luleå stad, å andra sidan, upprättat avtal, enligt vilket

staden av kronan förvärvat ett markområde om 51 615 m2 av stadsägan nr 400

i staden med därå uppförda bostadshus samt staden till kronan överlåtit vissa

markområden om tillhopa samma areal vid Notvikens station samt mellan Notviken

och staden.

Avtalet torde såsom bilaga (Bilaga A) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Järnvägsstyrelsen anför i sin förenämnda skrivelse, att sedan Luleå stad

hos styrelsen gjort framställning om att få förvärva visst statens järnvägar

tillhörigt område av stadsägan nr 400 i Luleå, hade efter förda förhandlingar

mellan statens järnvägars distriktschef och staden ett avtal träffats, vilket för

stadens del godkänts genom stadsfullmäktiges beslut den 27 februari 1947.

Det område, som skulle överlåtas till staden, vore, fortsätter styrelsen, avsett

att utnyttjas för bostadsändamål. Brist rådde på för bostadsbebyggelse

lämpliga markområden, och här ifrågavarande mark skulle väl lämpa sig för

dylik bebyggelse. De å området belägna byggnaderna innehölle sammanlagt

20 bostadslägenheter, vilka för närvarande utnyttjades såsom bostäder åt vid

statens järnvägar anställd personal. För byggnaderna skulle staden erlägga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

275 000 kronor samt tillförsäkra befattningshavare vid statens järnvägar, så

länge statens järnvägar så önskade, dock högst 20 år, företrädesrätt att hyra

2- och 3-rumslägenheter, sammanlagt 40 stycken, i hus, som koinme att uppföras

på det avsedda bebyggelseområdet, samt i de överlåtna husen så länge

dessa kvarstode å sin nuvarande plats. Sistnämnda hus finge icke nedrivas

eller flyttas, förrän minst motsvarande antal lägenheter ställts till förfogande

i de nya husen.

Den mark, som statens järnvägar skulle erhålla, utgjordes, anför styrelsen

vidare, dels av vissa områden vid Notvikens station och dels av områden,

som erfordrades för anordnande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Luleå

och Notviken. Någon mellanavgift för marken skulle icke utgå.

Med hänsyn till att staden önskade förvärva det statens järnvägar tillhöriga

området för att erhålla möjlighet att tillgodose behovet av bostäder

hade järnvägsstyrelsen icke ansett det erforderligt eller lämpligt att utbjuda

området till försäljning på offentlig auktion.

Under hänvisning till det anförda och då styrelsen funne villkoren vara

för statens järnvägar antagbara, hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att godkänna det träffade avtalet.

Ifrågavarande avtal, enligt vilket Luleå stad skulle erhålla tomtmark om Departemcnts51

615 in2 av stadsägan nr 400 i staden med därå uppförda fyra bostadshus chefen''

mot det att staden till kronan erlägger ett belopp av 275 000 kronor

samt därjämte överlämnar markområden om tillhopa samma areal, belägna

vid Notvikens station samt utefter järnvägssträckan Notviken—Luleå,

har tillkommit främst i syfte att möjliggöra uppförande av nya bostadshus i

kommunal regi i Luleå och därigenom lindra den i staden rådande bostadsbiisten.

Behovet av bostäder för statens järnvägars personal synes i vederbörlig

mån ha blivit beaktat genom i avtalet intagna bestämmelser. Statens

by§§na(Llånebyrå, som under hand hörts i ärendet, har icke framställt någon

erinran mot avtalet.

Med hänsyn till här angivna förhållanden och då de ifrågasatta ägoregleringarna

torde innebära vissa fördelar även för statens järnvägar, finner jag

avtalet böra godtagas.

Avtalet har genom numera lagakraftvunnet beslut den 27 februari 1947 godkänts

av stadsfullmäktige i Luleå.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifragavarande under järnvägsstyrelsens förvaltning stående

markområde av stadsägan nr 400 i Luleå jämte därå uppförda

fyra bostadshus må, för förvärv genom ägoutbyte av vissa Luleå

stad tillhöriga markområden på de villkor, som angivas i det vid

statsrådsprotokollet fogade avtalet, lämnas i utbyte till staden.

2:o.

I samband mod ombyggnad av Södertälje kanal har Södertälje stad, genom

ett mellan staden och vattenfallsstyrelsen ingånget, den 29 maj och den 11

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

juli 1917 dagtecknat s. k. huvudavtal, förbundit sig att utan ersättning med

full äganderätt till kronan överlämna vissa markområden.

För att möjliggöra en utvidgning av kanalen har sedermera träffats ett den

5 juli 1922 dagtecknat tilläggsavtal om utbyte mellan kronan och staden av

viss mark.

Slutligen har vattenfallsstyrelsen och staden träffat två, den 28 juni 1945

dagtecknade bytesavtal, avsedda att utgöra överlåtelsehandlingar enligt bestämmelserna

i förenämnda båda avtal. Vattenfallsstyrelsens avsikt synes därvid

ha varit att i möjligaste man sammanföra kronans fastigheter till en enhet.

I skrivelse den 11 februari 1947 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som

från och med den 1 juli 1945 övertagit förvaltningen av Södertälje kanal, meddelat,

att styrelsen vid granskning av avtalet av den 28 juni 1945 funnit, att

fastigheterna i kontrakten icke angivits på ett ur lagfartssynpunkt fullt ändamålsenligt

sätt. För att underlätta lagfartsbehandlingen hade därför mellan

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och staden uppgjorts ett den 28 januari och

den 11 februari 1947 dagtecknat avtal, avsett att ersätta avtalen av den 28

juni 1945.

Enligt det sist upprättade avtalet — vilket torde såsom bilaga (Bilaga B) få

fogas till dagens statsrådsprotokoll — överlämnade staden till kronan mark med

en sammanlagd areal av 132 102,6 0 m2, medan kronan till staden överlämnade

10 059,95 m2. Värdet utgjorde, för den mark, som överlämnades till kronan,

528 410 kronor 40 öre och för den mark, som lämnades till staden, 40 239

kronor 80 öre.

Under åberopande av det anförda hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte godkänna det den 28 januari och den 11 februari

1947 dagtecknade avtalet.

Förenämnda den 28 januari och den 11 februari 1947 dagtecknade avtal avser

att reglera de äganderättsförhållanden, som uppstått till följd av tidigare

fastighetstransaktioner mellan kronan och Södertälje stad. Vid det avtalade

fastighetsbytet utgår ingen mellanavgift. Jag tillstyrker, att avtalet godkännes.

Enligt vad jag inhämtat ha stadsfullmäktige i Södertälje vid sammanträde

den 12 februari 1947 för sin del beslutat godkänna avtalet. Beslutet har vunnit

laga kraft.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att ifrågavarande under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning

stående markområden i Södertälje må, för förvärv

genom ägoutbyte av vissa Södertälje stad tillhöriga markområden,

på de villkor, som angivas i det vid statsrådsprotokollet

fogade avtalet, lämnas i utbyte till staden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

5

3:o.

Med skrivelse den 19 mars 1947 har vattenfallsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett den 18 och 19 mars 1947 dagtecknat, mellan styrelsen och

Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening i Trollhättan u. p. a. (HSB)

upprättat köpekontrakt, enligt vilket styrelsen mot en köpeskilling av 154 900

kronor till föreningen försålt ett markområde om cirka 13 330 m2 av stadsägan

nr 434 + 435 + 436 + 498 + 499 + 500 + 501 + 502 + 523 i Trollhättan,

vilket enligt fastställd stadsplan utgör kvarteret Näktergalen i staden.

Kontraktet torde såsom bilaga (Bilaga C) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

I sin förenämnda skrivelse anför vattenfallsstyrelsen till en början, att

ifrågavarande tomtmark låge inom det s. k. Skrällebergsområdet, som vore beläget

på de av styrelsen förvaltade egendomarna Lilla Hojum och Stavered

och för vilket stadsplan — fastställd enligt Kungl. Maj ds beslut den 18

oktober 1946 — och exploateringsplaner nyligen uppgjorts.

Beträffande priset i här ifrågavarande fall liksom för övriga tomter inom

Skrällebergsområdet rådde, fortsätter styrelsen, viss meningsskiljaktighet

mellan styrelsen och statens byggnadslånebyrå. Att åsikterna rörande tomtprisen

icke kunde bringas till samstämmighet berodde dels på utvecklingen i

vissa hänseenden, dels på att skilda intressen gjorde sig gällande. Styrelsen

eftersträvade ett affärsmässigt riktigt resultat av styrelsens markexploatelingar

vid Trollhättan. De områden, som styrelsen disponerade för sådant

ändamål, lämnade en direkt avkastning, som nätt och jämnt täckte de rena

driftutgifterna. För ersättning av ursprungliga markvärden jämte därpå belöpande

ränteförluster stode icke annan inkomst till förfogande än de överskott

utöver exploateringskostnader, som köpeskillingarna vid tomtförsäljningarna

lämnade. Under 1910- och 1920-talen och långt in på 1930-talet hade

försäljningarna haft så begränsad omfattning, att avsevärda ränteförluster

uppkommit. Sedermera hade markavsättningen stigit. De senaste årens nivå

samt den, som väntades för de närmast kommande åren, måste emellertid förutsättas

representera den maximala omfattning, som någonsin komme att uppnås.

Under denna tid måste därför köpeskillingsöverskotten, ifall rörelsen

skulle gå ihop, vara så stora, att de icke endast täckte ursprungligt värde

av den försålda marken och ränta på återstående markvärde utan även räckte

till att förränta och kompensera de tidigare uppkomna ränteförlusterna.

Statens byggnadslånebyrå syntes, framhåller styrelsen, bedöma tomtpriset

närmast med hänsyn till hyresnivån för de lägenheter, som skulle tillkomma.

Trollhättans stad åter önskade, att nya områden skulle till förhållandevis stor

del avses för villabebyggelse och hade genomdrivit detta önskemål vid stadsplanens

fastställande. Styrelsen hade i och för sig full förståelse för nämnda

önskemål, men då tomtpriset bleve lägre vid villabebyggelse än vid sluten

bebyggelse, minskades därigenom utrymmet för ett med hänsyn till förräntning

m. m. önskvärt överskott. Om behovet av lägre tomtpris framträtt tidigare,

hade det kanske framstått som lämpligt att möjliggöra sådant genom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

ökning av den slutna bebyggelsens anpart. Att nu på nytt ändra stadsplanen

kunde näppeligen ifrågakomma med hänsyn till att Skrällebergsområdet

behövdes omedelbart för nödvändig nybyggnad av bostadshus. Slutligen

hade på senare tid exploateringskostnaderna stigit, beroende bland annat på

stegrade arbetslöner, vilket om tomtpriserna det oaktat skulle bibehållas oförändrade,

minskade möjligheterna för ett affärsmässigt riktigt resultat av tomtrörelsen.

I detta sammanhang framhåller styrelsen, att de ekonomiska resonemang,

som låge till grund för styrelsens ställningstagande beträffande tomtprisen

inom Skrällebergsområdet, berörde endast de styrelsens markområden inom

Trollhättans stad, vilka kunde förutsättas bli använda för bostadsbebyggelse

och småindustri. Under statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning sorterade

för närvarande även andra tillgångar vid Trollhättan. Styrelsen anför

härom.

Även för dessa motsvara löpande intäkter i stort sett icke mer än driftutgifterna,

så att någon förräntning av anskaffningskostnad och hittills uppkomna

ränteförluster icke kan påräknas. Hit höra en del öar i Göta älv samt

bergs- och skogsområdena på Trollhättefallens västra strand, sammanfattningsvis

kallade naturparken, vilka icke komma att till någon del försäljas. Ett

annat sådant tillgångskomplex är de för storindustri avsedda industriområdena

vid Stallbacka och Malöga jämte därtill hörande spårsystem och hamn.

Utmed älven nordost om nämnda industriområden har styrelsen ett par jordbruksegendomar,

vilka delvis ligga utanför stadens område och vilka anskaffats

väsentligen med tanke på profilregleringen av Göta älv. Beträffande

samtliga dessa objekt gäller, att det är i viss mån motiverat att med hänsyn

till ändamålen hänföra dem till kraftverket, så att fastighetsförvaltningens för

dem föreliggande bokföringsmässiga förluster icke böra belasta tomtförsäljningarna

för bostadsändamål. Angelägenheten av att åtminstone sistnämnda

lämna ett affärsmässigt resultat accentueras emellertid av den undernormala

avkastningen av fastighetsförvaltningens övriga verksamhet vid Trollhättan.

Till den fastighetsförvaltningens verksamhet vid Trollhättan, som omfattade

försäljning av tomter för bostäder och småindustri, hade sålunda, anför

styrelsen vidare, i detta sammanhang hänförts endast jordbruksegendomarna

i stadens östra, södra och västra delar samt därifrån redan avskilda

bostads- och industriområden. Taxeringsvärdet för detta tillgångskomplex

vore sammanlagt 2 060 000 kronor. Det hittills med ränta på ränta ackumulerade

nettovärdet av anskaffningskostnader, driftöverskott eller driftunderskott

samt försäljningsinkomster vore något lägre. Redan för förräntning av nämnda

värde krävdes även vid nuvarande låga räntefot, att tomtförsäljningarna gåve

ett överskott utöver exploateringskostnaderna av omkring 60 000 kronor per

år. Med hänsyn till att försäljningarna nu torde ligga vid maximalt uppnåeligt

värde, så att en nedgång framdeles kunde förutses, samt till den omständigheten,

att i första hand de för exploatering lämpligaste delarna av

markområdena toges i anspråk, vore styrelsen nödsakad att utgå ifrån att försäljningsintäkterna

skulle motsvara icke endast nedlagda exploateringskostnader,

ursprunglig anskaffningskostnad för den försålda marken och förränt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

ning av tillgångskomplexets totalvärde utan även rimliga belopp för nedskrivning

av nämnda värde. Verkan därav på tomtprisen berodde i hög grad på den

omfattning av tomtförsäljningen, varmed man vågade räkna för de närmaste

åren.

Angående beräkningen av det pris, som styrelsen vid försäljning av tomtmark

i Trollhättan borde erhålla, samt omfattningen av och prissättningen

för redan gjorda försäljningar har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Enligt av statens byggnadslånebyrå företagen utredning beräknas Trollhättans

folkmängd, som för närvarande uppgår till 22 100, komma att växa

till 33 000 å 37 000 personer vid 1975 års utgång. Detta motsvarar en ökning

av i genomsnitt 450 personer per år och motsvarande behov av nya bostäder

kan uppskattas till 450 rumsenheter per år. Härtill kommer, att bostadsunderskott

nu föreligger, varjämte viss sanering av äldre bostadsbebyggelse

i staden är behövlig. Stadens myndigheter räkna därför med en bostadsproduktion

motsvarande 1 200 rumsenheter per år under de närmaste fem

åren och därefter ca 600 rumsenheter per år. Den härför erforderliga arealen

tomtmark beräknas till cirka 83 000 respektive 42 000 m2 per år.

Förutom den av styrelsen vid Trollhättan disponerade marken står för

nybebyggelse till förfogande dels av staden anskaffad mark, dels sådan, som

mnehaves av enskilda. Styrelsens mark är emellertid relativt välbelägen i

förhållande till stadens centralare delar. Man bör kunna räkna med, att styrelsen

får försälja åtminstone hälften av den för nybebyggelse erforderliga

tomtmarken, och detta särskilt om hänsyn tages jämväl till den bebyggelse

för småindustri, som torde komma att ske utöver bostadsutbyggandet. Å

andra sidan äro alla förutsägelser rörande befolkningsutveckling, sanering

av äldre bostadsbebyggelse och dylikt mycket vanskliga, då åtskilliga nu

okända faktorer kunna komma att inverka. Ytterligare osäkerhet föreligger

beträffande den andel av nybebyggelsen, som kan komma att ske på vattenfallsstyrelsens

mark. Styrelsen vågar därför icke basera kalkylerna på större

årlig tomtförsäljning än 30 000 å 35 000 m2 per år i genomsnitt under de

kommande tio åren. Under den senast förflutna tioårsperioden har styrelsens

försäljning av tomter vid Trollhättan omfattat i genomsnitt cirka 29 700 m2

per år och för de senaste fem åren utgör medeltalet cirka 38 200 m2 per år.

På grundval av den angivna förutsägelsen rörande de närmaste årens

tomtförsäljningar har styrelsen kommit till ett råmarksvärde av 2 kronor 50

öre per m2 tomtmark som absolut minimum för vad som bör inräknas i tomtpriset

för täckning av tomternas ursprungliga anskaffningskostnad och åstadkommande

av skälig förräntning och amortering för hela verksamheten. Styrelsen

har därvid tagit hänsyn till möjlig gynnsam inverkan på ekonomien

av att inom det äldsta planlagda området och inom vissa senare iordningställda

bostadsområden ett antal tomter återstå oförsålda, för vilka marginalen mellan

ernåeliga tomtpris och exploateringskostnader är större än inom Skrällebergsområdet

och de områden, som kunna väntas bli exploaterade i fortsättningen.

Skrällebergsområdet, som ligger invid Nossebrobanan öster om järnvägsstationerna,

har en total areal av 482 000 in2. Därav utgör enligt stadsplanen

301 690 m2 tomtmark. En huvudpart härav, nämligen 186 000 in2, är avsedd

för bebyggelse med tvåfamiljsvillor. Av återstoden avses 32 600 m2 för radhusbebyggelse

och större fristående byggnader samt 79 750 m2 för lamellhusbebyggelse,

varjämte smärre områden komma att användas för garageoch

biiservicebyggnader. Exploateringskostnaderna ha beräknats till i genomsnitt

7 kronor 20 öre per in2 tomtmark. Med inräknande av förut angivna

råmarksvärde av 2 kronor 50 öre per in2 tomtmark och med den avvägning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 252.

mellan tomter av olika slag, som styrelsen anser lämplig, ha följande tomtpriser

ernåtts:

Kronor

per m11

för tomter med lamellhusbebyggelse vilket motsvarar 20 kronor

per m2 våningsyta ......................................................... 11:90

för tomter med radhusbebyggelse eller större fristående byggnader

........................................................................... 10: —

för tomter med villabebyggelse .......................................... 8: 50

Styrelsen anför härefter, att försäljningen till Hyresgästernas sparkasseoch

byggnadsförening avsåge tomter för lamellhusbebyggelse samt att köpeskillingen

vore baserad på det angivna priset 20 kronor per m2 våningsyta

för bostadsändammål och 40 kronor per m2 våningsyta för affärsändamål.

Ytterligare en del försäljningar från Skrällebergsområdet, omfattande så

stora områden, att köpeskillingen överstege 25 000 kronor, vore nära förestående,

ehuru några kontrakt ännu icke uppgjorts. Det syntes med hänsyn

härtill kunna övervägas, att Kungl. Maj:t utverkade riksdagens bemyndigande

att framdeles godkänna försäljningar från Skrällebergsområdet oberoende av

köpeskillingens storlek.

I detta sammanhang framhåller styrelsen, att Trollhättans stad förklarat

sig önska förhandla om inköp av de styrelsens fastigheter vid Trollhättan,

som passade för bostadsbebyggelse. En sådan transaktion framstode ur flera

synpunkter som rationell med hänsyn till att staden vid nuvarande storlek

borde vara väl i stånd att omhändertaga markexploateringen och då denna

verksamhet låge något vid sidan av vad som numera blivit styrelsens huvuduppgift.

I avvaktan på utredningar om stadens framtida utveckling hade förhandlingarna

ännu icke kommit i gång. Det vore emellertid tydligt, att de

tomtpris, som visade sig ernåeliga nu och under den kommande förhandlingstiden,

komme att inverka i fråga om den betalning, som kunde ernås

vid överlåtelse av bostadsmarken till staden.

över vattenfallsstyrelsens framställning har statens byggnadslånebyrå

avgivit utlåtande den 14 april 1947 och därvid hänvisat till innehållet i en

vid utlåtandet fogad promemoria.

I promemorian framhålles gentemot vad vattenfallsstyrelsen anfört rörande

beräkningen av råmarksvärdet, att ett sådant icke konstituerades av de av

styrelsen åberopade faktorerna utan av den avkastning, som kunde erhållas

av marken. Ifrågavarande mark hade ett ringa jordbruks- och skogsvärde. Det

latenta tätbebyggelsevärde marken hade konstituerades av det värde tomterna

borde åsättas vid beaktande av hyresstrukturen för samhället.

En värdering av marken måste för byråns vidkommande ske från den utgångspunkten,

att tomtpriserna i enlighet med de direktiv, som gällde för

byråns verksamhet, icke skulle överstiga den för orten år 1935 gällande tomtprisnivån.

Denna prisnivå hade för Trollhättan konstaterats vara något under

20 kronor per m2 våningsyta för hyreshusbebyggelsen. Denna prisnivå avsåge

dock mark, som vore mera centralt belägen än den nu till försäljning före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

slagna; i vissa fall avsåge den mark inom de mest centrala delarna av staden.

Med hänsyn härtill finge det anses angeläget ur hyressynpunkt att den nu

aktuella marken, som icke hade samma fördelaktiga läge som den mark som

styrelsen tidigare försålt inom Trollhättan, åsattes ett något lägre värde än

det, som konstaterats vara genomsnittet för hittillsvarande försäljningar. Detta

syntes desto mera befogat som den nu aktuella marken bestode delvis av berg

och delvis av jord, som icke tålde normal belastning, varigenom i båda fallen

uppkomme kostnader utöver normalt för grundläggning för byggnaderna inom

området. Även av dessa skäl syntes det angeläget, att tomtkostnaderna för

hyreshusen inom området hölles lägre än medeltalet för hittillsvarande försäljningar.

Med ledning av byråns erfarenhet syntes denna lägesskillnad

böra vara minst 3 kronor per m2 våningsyta och tomtkostnaderna motsvara

17 kronor per m2 våningsyta.

För den mark, som enligt stadsplanen finge bebyggas med radhus och

villor, hade styrelsen föreslagit, att priserna skulle motsvara 10 kronor per

m2 respektive 8 kronor och 50 öre per m2 tomtyta. Ur byråns synpunkt finge

jämväl dessa priser anses höga. Trollhättans stad hade tidigare försålt tomter

inom ett intilliggande område för i genomsnitt 7 kronor per m2 tomtyta. Med

hänsyn härtill och då för nu aktuella villatomter undergrundens beskaffenhet

komme att medföra extraordinära kostnader, borde marken för villabebyggelsen

icke åsättas högre pris än 7 kronor per m2. I relation härtill borde

marken för radhusbebyggelse icke åsättas högre pris än 8 kronor per m2.

I promemorian anföres härefter, att enligt en av vattenfallsstyrelsen tidigare

till byrån under hand översänd exploateringskalkyl för området i fråga

hade administrationskostnaderna upptagits till 10 % av inkomsterna av exploateringen.

Så vitt kunde bedömas med ledning av byråns egen erfarenhet och

efter samråd med annat statligt verk torde dock administrationskostnaderna

icke behöva uppgå till så stora belopp, allrahelst som tomtköparna — vilket

framginge av avtalet med HSB — själva skulle erlägga tomtmätningskostnaderna.

Administrationskostnaderna torde sannolikt icke komma att uppgå

till mera än 3 % av köpeskillingarna för tomtmarken. I övrigt torde icke

finnas anledning till erinran från byråns sida mot de av styrelsen i den

under hand till byrån överlämnade exploateringskalkylen upptagna exploateringskostnaderna.

Med de avvikelser från styrelsens värden som förut redovisats skulle en

värderingskalkyl ur byggnadslånebyråns synpunkter giva följande resultat.

Inkomster av exploateringen. Kronor

Mark för hyreshus (husbredd 11,o m) (46 000 m2 vy ä 17 kr./m2 vy) 782 000

Mark för radhus (13 500 m2 å 8 kr./m2) .............................. 108 000

Mark för villabebyggelse (199 400 m2 ä 7 kr./m2) .................... 1 396 000

Mark för garage- och affärsändamål (uppskattningsvis).............. 40 000

Summa inkomster 2 326 000

Exploatering skostnader.

Kostnader för utförda gator och avloppsledningar.................. 189 000

Kostnader för övriga gator och avloppsledningar .................. 1 340 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

Kronor

Kostnadsökning på grund av nytt löneavtal för stadens arbetare

(10 % å 1 340 000 kr.)

Oförutsett och diverse............................

Administrationskostnader (3 % å 2 326 000 kr.)

134 000

101 000

70 000

Summa utgifter 1 834 000

Inkomsterna överstiga sålunda utgifterna enligt denna kalkyl med (2 326 000

—1 834 000) 492 000 kronor, vilket utgör råmärkens värde.

Det område som kalkylen omfattar har en total areal enligt styrelsen av

482 000 m2, varav 302 000 m2 utgöra tomtmark.

ocl

Motsvarande värden enligt styrelsens förslag äro 1 krona och 50 öre per

m2 respektive 2 kronor 50 öre per m2.

Angående bestämmandet av köpeskillingen vid den av styrelsen föreslagna

markförsäljningen erinras i promemorian, att styrelsen, med utgångspunkt

från det av styrelsen föreslagna priset, 20 kronor per m2 våningsyta, och

under angivande av att å kvarteret finge uppföras bostadsbyggnader i tre

våningar med en byggnadsyta av 2 508 m2 eller 7 524 m2 våningsyta och dessutom

vissa affärslokaler, föreslagit en köpeskilling av 154 900 kronor.

Enligt av HSB upprättade och av statens byggnadslånebyrå godkända ritningar

hade HSB för avsikt att å kvarteret uppföra bostadslägenheter med

sammanlagt 2 603,7 m2 bebyggd yta och 7 812 m2 våningsyta och dessutom

affärslokaler med 110 m2 våningsyta.

By rån förordar därför, att köpeskillingen, i enlighet med vad förut anförts,

beräknas efter 17 kronor per m2 våningsyta för bostäderna och i enlighet

med styrelsens förslag efter dubbla priset för affärslokalerna eller till

(7 812 x 17) 132 800 kronor + (110 X 34) 3 700 kronor, alltså tillhopa 136 500

Beträffande de av styrelsen föreslagna köpevillkoren i övrigt anföres i

promemorian följande.

Enligt § 5 i det föreliggande kontraktet får köparen icke inom kvarteret

uppföra större sammanlagd bebyggd yta för bostäder än 2 508 m2 och dessutom

ej annan byggnad med större bebyggd yta än 110 m2. Styrelsen förbehåller

sig rätt för all framtid, att, därest dessa villkor icke iakttages, återköpa

tomtmarken. Till säkerhet härför skall inteckning med bästa rätt meddelas

i fastigheten.

Detta innebär att nu föreliggande byggnadsplaner ej kunna genomföras

och att om vederbörande kommunala och statliga myndigheter framdeles besluta

respektive fastställa planer, som innebära ett ökat utnyttjande av marken

i förhållande till nu gällande stadsplan, så kunna dessa planer icke genomföras

utan styrelsens medgivande. Därvid kunna krav tänkas komma att uppställas

från styrelsens sida om ytterligare kompensation för marken. Då detta

förbehåll sålunda är ägnat att komplicera handläggningen av frågor, som i

492 000''

Det sålunda framräknade råmarksvärdet motsvarar alltså

1 krona

482 000

4Q9 nnn

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts proposition nr 252.

administrativ ordning skola prövas av kommunala och statliga myndigheter,

bör ifrågavarande förbehåll utgå.

I promemorian framhålles slutligen i anledning av vad vattenfallstyrelsen

anfört rörande bemyndigande för Kungl. Maj:t att framdeles godkänna försäljningar

av mark inom Skrällebergsområdet oberoende av köpeskillingens

storlek, att produktionen av bostäder i Trollhättan för de närmaste åren

vore i huvudsak hänvisad till den mark som förvaltades av styrelsen. För

produktionen av bostäder för år 1947, i den omfattning som gällande kvottilldelning

möjliggjorde, stode erforderlig mark till förfogande. Under 1948

däremot torde icke mera än 150—200 lägenheter kunna produceras, om icke

ett sådant bemyndigande kunde erhållas. Då Trollhättan under 1948 kunde

förväntas erhålla samma byggnadskvot som för år 1947, 340 lägenheter, skulle

eljest en betydande eftersläpning med därav följande ytterligare skärpt bostadsläge

komma att uppstå.

Byrån föreslår därför, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande

att försälja tomter inom Skrällebergsområdet till de priser, som i enlighet

med vad förut anförts vore skäliga och ur bostadssocial synpunkt önskvärda.

Med anledning av byggnadslånebyråns yttrande har vattenfallsstyrelsen

i utlåtande den 24 april 1947 gjort vissa ytterligare uttalanden i ämnet.

Styrelsen framhåller, att resultatet av de av byggnadslånebyrån ifrågasatta

sänkningarna av markpriserna skulle bli en nedsättning av totala försäljningssumman

från 2 928 000 kronor till 2 326 000 kronor, alltså med 602 000

kronor. Detta belopp hade följande sammansättning.

Kronor

Av byggnadslånebyrån angiven minskning av råmarksvärdet från

2 kronor 50 öre till 1 krona 63 öre per in2 tomtmark.................. 263 000

Minskning av posten för administrationskostnader från 10 till 3 % 223 000

Slopande av avdraget för fördröjd och försvårad försäljning av vissa

tomter .............................................................................. Hd 090

Summa kronor 602 000

Enligt vattenfallsstyrelsens mening hade emellertid varken sänkningen av

administrationskostnaderna eller slopandet av fördröjningsavdraget någon

realitetsgrund. Byggnadslånebyråns förslag innebure sålunda en nedsättning

av råmarksvärdet med hela beloppet 602 000 kronor. Detta motsvarade en

minskning med i det närmaste 2 kronor per in2 tomtmark, och återstående

råmarksvärdet skulle sålunda bli endast 50 öre per m2 tomtmark. Ett så lågt

värde vore med styrelsens utgångspunkter oantagbart.

Vattenfallsstyrelsen framhåller vidare, att den av byggnadslånebyrån förordade

prissättningen innebure ett statligt understödjande av bostadsproduktionen.

Även om ett sådant understödjande i och för sig vore motiverat, anser

sig vattenfallsstyrelsen icke kunna taga ansvaret för att det redovisningsmässigt

belastade den av styrelsen omhänderhavda fastighetsrörelsen i Trollhättan.

Det vore möjligt, anför styrelsen, att administrationskostnaderna bleve re
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

lativt begränsade för Skrällebergsområdet under de kommande år, då försäljning

påginge, men i dem borde inräknas alla tidigare kostnader för stadsplaneläggning,

granskning av exploateringsplaner m. m. motsvarande vad styrelsen

måste påtaga sig i sådana kostnader för nya områden under de närmaste

åren. Beaktades detta, vore redan siffran 10 % för dem i underkant.

Under senare tid Hade administrationskostnader, som vid en omsorgsfull uppdelning

finge anses belöpa på här ifrågavarande del av fastighetsrörelsen vid

Trollhättan, legat mellan 25 000 och 55 000 kronor per år. Endast en mindre

del härav härrörde från förvaltningen av jordbruks- och skogsområdena.

De avdrag, som styrelsen gjort för försvårad försäljning för en del av

tomterna, hade bland annat den bakgrunden, att tomtmark på sammanlagt

16 000 m2 vore utarrenderad till försvarsmyndigheterna till lågt arrende och

för lång tid framåt. Därjämte vore vissa tomter så besvärliga i terränghänseende,

att man finge räkna med dröjsmål innan de bleve försålda.

Vattenfallsstyrelsen framhåller slutligen, att exploateringskostnaderna icke

kunde förutses exakt. Om lönerna vid dessa arbeten stege ytterligare, bleve

de nu beräknade kostnaderna överskridna. Stort sådant överskridande erfordrades

icke, förrän inkomsten för råmarken helt försvunne vid den av byggnadslånebyrån

förordade prissättningen för tomterna.

Den markförsäljning, varom i förevarande fall närmast är fråga, gäller ett

antal tomter inom det av vattenfallsstyrelsen förvaltade Skrällebergsområdet

i Trollhättan. Tomterna i fråga, vilka tillsammans utgöra kvarteret Näktergalen,

ha en sammanlagd areal av cirka 13 330 m2 och ha under förbehåll av

Kungl. Maj:ts godkännande försålts till Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening

i Trollhättan u. p. a. för en köpeskilling av 154 900 kronor, motsvarande

ett pris per m2 våningsyta av 20 kronor för bostadsändamål och 40

kronor för affärsändamål.

I anslutning till sitt förslag om godkännande av köpeavtalet har vattenfallsstyrelsen

lämnat en närmare redogörelse för den försäljningspolitik, som

enligt styrelsens mening bör tillämpas vid den fortsatta exploateringen av

styrelsens för bostäder och småindustri avsedda markområden i Trollhättan,

varav Skrällebergsområdet utgör en del. Enligt styrelsens uttalande bör eftersträvas

ett affärsmässigt riktigt resultat av ifrågavarande exploateringsverksamhet.

Denna hade hittills lämnat en direkt avkastning, som nätt och jämnt

täckte de rena driftutgifterna. Styrelsen räknar med att markförsäljningarna

under de närmaste åren komma att få den största omfattning, som någonsin

kommer att uppnås. Med hänsyn härtill böra markpriserna enligt styrelsens

uppfattning bestämmas så, att de motsvara icke blott exploateringskostnaderna

och de ursprungliga anskaffningsvärdena utan även förräntning av tillgångskomplexets

totalvärde, vilket framräknats såsom ett med ränta på ränta

ackumulerat nettovärde av anskaffningskostnader, driftöverskott eller driftunderskott

samt försäljningsinkomster, ävensom viss nedskrivning av nyssnämnda

totalvärde.

Med utgångspunkt härifrån och under antagande att de årliga tomtförsälj
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

ningarna under de närmaste tio åren komma att omfatta 30 000 å 35 000 m2,

har styrelsen kommit fram till ett genomsnittligt råmarksvärde av 2 kronor

50 öre per m2 tomtyta. Exploateringskostnaderna ha beräknats till genomsnittligt

7 kronor 20 öre per m2 tomtmark. Med den avvägning mellan tomter

av olika slag, som styrelsen ansett lämplig, har styrelsen för Skrällebergsområdet

räknat med följande tomtpriser, nämligen för mark för hyreshus

20 kronor per m2 våningsyta samt för tomter med radhus- eller villabebyggelse

10 kronor respektive 8 kronor 50 öre per m2 tomtyta.

I likhet med byggnadslånebyrån anser jag, att den dominerande ställning,

staten i förevarande fall har såsom markexploatör, icke bör utnyttjas för

att uttaga större ersättning för marken än vad som betingas av den avkastning,

som marken vid tillämpning av principerna för den allmänna statliga

bostadspolitiken kan beräknas giva. En prissättning enligt sådana normer,

vilka tillämpas eller i varje fall äro avsedda att tillämpas även för kommunal

och privat markexploatering, kan uppenbarligen icke anses innebära någon

subvention av bostadsproduktionen i den meningen att vattenfallsverket skulle

få underkasta sig ofördelaktigare villkor än vad som gäller för dylik exploateringsverksamhet

i allmänhet. Med denna utgångspunkt har jag efter närmare

övervägande av byggnadslånebyråns beräkningar funnit de av byrån

föreslagna sänkningarna av priserna för exploaterad mark till IT kronor per

m2 våningsyta för hyreshus samt 8 kronor och 7 kronor per m2 tomtyta för

radhus respektive villabebyggelse böra godtagas.

I överensstämmelse härmed förordar jag, att i enlighet med byggnadslånebyråns

förslag köpeskillingen i det nu aktuella fallet nedsättes från 154 900

kronor till 136 500 kronor.

Vad angår den av byrån berörda frågan om den i § 5 av det föreliggande

köpekontraktet intagna bestämmelsen om återköpsrätt för säljaren, därest

vissa i paragrafen närmare angivna villkor av stadsplanemässig natur icke

iakttagas, anser jag mig med hänsyn till vad byggnadslånebyrån anfört i ämnet

böra föreslå, att denna bestämmelse får utgå ur avtalet.

Jag torde slutligen till behandling få upptaga det förslag, som framlagts

av vattenfallsstyrelsen i fråga om ordningen för statsmakternas fortsatta

prövning av försäljningsärenden beträffande mark inom Skrällebergsområdet.

Med förmälan att ytterligare försäljningar vore nära förestående inom nämnda

område och avsåge så stora delar, att köpeskillingen i varje särskilt fall komme

att överstiga 25 000 kronor, har styrelsen ifrågasatt, huruvida icke Kungl.

Maj:t borde utverka riksdagens bemyndigande att framdeles utan riksdagens

samtycke i varje särskilt fall få besluta om försäljningar från detta område

oberoende av köpeskillingens storlek. Styrelsens förslag har tillstyrkts av

byggnadslånebyrån. Skälet för en dylik utvidgning av Kungl. Maj:ts befogenhet

är närmast det, att en behandling av hithörande ärenden i nuvarande

ordning torde komma att medföra en stagnation av bostadsproduktionen

i Trollhättan under år 1948. Byggnadsproduktionen i staden är nämligen i

väsentlig mån beroende av ifrågavarande försäljningar, och behovet av mark

för bostadsbyggnadsändamål är samtidigt så trängande, att beslutet om fortsatta

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

försäljningar icke utan väsentliga olägenheter lärer kunna uppskjutas till nästa

års riksdag. Med hänsyn härtill och då det icke torde kunna ifrågakomma

att framlägga ytterligare en proposition i ämnet till innevarande års riksdag,

har jag funnit mig böra tillstyrka vattenfallsstyrelsens sålunda framlagda

förslag. Vid ifrågavarande försäljningar torde Kungl. Maj:t böra, i likhet med

vad som nu gäller beträffande försäljning av fastigheter med ett värde av högst

25 000 kronor, äga befogenhet att göra avsteg — där så med hänsyn till den

statliga bostadspolitiken befinnes påkallat och garantier finnas för att det

lägre försäljningspriset icke föranleder enskild spekulationsvinst — från den

allmänna regeln, att priserna skola ur affärssynpunkt vara så fördelaktiga för

staten som möjligt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

dels att förenämnda under vattenfallsstyrelsens förvaltning

stående markområde inom kvarteret Näktergalen i Trollhättan

må försäljas på de villkor, som angivas i det vid statsrådsprotokollet

fogade köpekontraktet, dock med de ändringar däri, som

i det föregående förordats,

dels och att Kungl. Maj:t må tills vidare utan riksdagens samtycke

i varje särskilt fall försälja ytterligare fastigheter från

det under vattenfallsstyrelsens förvaltning ställda Skrällebergsområdet

i Trollhättan, oavsett att sådan fastighets taxeringseller

uppskattningsvärde överstiger 25 000 kronor, samt vid dessa

försäljningar i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det

föregående angivna riktlinjer föreskriva de former och villkor,

under vilka försäljningarna skola äga rum.

Till vad föredragande departementschefen under punkterna

l:o—3:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Sigurdson.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 252.

15

Bilaga A.

Avtal.

Mellan Statens järnvägar, bär nedan benämnd SJ, å ena, och Luleå stad,

här nedan benämnd staden, å andra sidan, angående byte av mark, försäljning

av bostadshus in. m.

1. SJ överlåter till staden från och med den 1 april 1947 det område av

stadsägan nr 400 i Luleå stad, som finnes redovisat å en av stadsingenjören

Erik Kinnman den 25 september 1919 upprättad karta över avstyckning

från 3/64 mantal Björsbyn nr 6 och som förvärvats av SJ enligt köpebrev

med staden den 23 december 1919, jämte den mark, som genom upplandning

må hava tillförts området. Med överlåtelsen följa på området befintliga

bostadshus 9 G, 9 H, 9 I och 9 J.

2. Staden förbinder sig att senast den 31 december 1949 till SJ gravationsfria

överlåta de områden inom Luleå stad om tillhopa femtioentusensexhundrafemton

(51 615) m2, som med blå färg angivits å bilagda ritningar,

märkta Baningenjören, Luleå, n:ris 1446 A och B, vilka områden motsvara

vad SJ enligt punkt 1 till staden överlåtit.

3. För överlåtelserna gälla följande villkor:

a) Samtliga kostnader för avstyckning av den mark, som innefattas i

detta avtal, skola åvila staden. Erforderliga ändringar av stadsplanen skola

ombesörjas och bekostas av staden.

b) Skatter och onera, som förfalla till betalning efter tillträdesdagen

skola gäldas av den nye ägaren. Tillträdesdagen för det av staden förvärvade

området anses vara den 1 april 1947, och för de av SJ förvärvade

områdena den 1 januari 1950.

c) Det område, som staden genom detta avtal förvärvat av SJ, skall användas

i huvudsak till uppförande av bostadshus och vara bebyggt med

minst 20 nya bostadslägenheter färdiga för inflyttning före den 1 juli 1949.

d) Staden tillförsäkrar befattningshavare vid SJ, så länge SJ så önskar,

dock högst 20 år, företrädesrätt att hyra 2-, och 3-rumslägenlieter, sammanlagt

40 lägenheter, i hus, som komma att uppföras på det avsedda bebyggelseområdet,

samt i ovannämnda hus 9 G, 9 H, 9 I och 9 J så länge dessa

kvarstå å sin nuvarande plats. Sistnämnda hus få icke nedrivas eller flyttas,

förrän minst motsvarande antal lägenheter ställts till förfogande i de nya

husen. Hyran i de nu befintliga husen skall vad gäller SJ befattningshavare

icke höjas utöver nuvarande hyresbelopp, såvida icke gjorda förbättringar

motivera högre hyra. Hyrorna för SJ befattningshavare i de nya

husen skola icke överstiga årliga hyreskostnaderna för andra hyresgäster i

motsvarande lägenheter i husen. Företrädesrätten innebär skyldighet för

staden att till distriktschefen vid Y distriktet anmäla ledigblivna lägenheter

av ifrågavarande slag, varefter inom en månad svar skall lämnas, huruvida

befattningshavare vid SJ önska förhyra lägenheten.

Lägenhetsinnehavarna i de redan befintliga husen skola äga rätt att i

likhet med lägenhetsinnehavarna i alla de nybyggda husen och på samma

villkor, som gälla för dessa, använda de för gemensamt bruk för sistnämnda

hus vidtagna anordningarna.

e) För bostadshusen 9 G, 9 H, 9 I ocli 9 J skall staden å tillträdesdagen

till SJ i köpeskilling erlägga ett belopp av tvåhundrasjuttiofemtusen

(275 000) kronor. Någon särskild mellanskillnad för markbyte utgår icke.

f) SJ skall äga rätt att på sedvanliga villkor ansluta för SJ bostadshus

och anläggningar å Svartön behövliga vatten- och avloppsledningar till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

stadens för bebyggelseområdet avsedda nya huvudledningar, dock att staden

icke skall vara skyldig att vidkännas kostnaderna för extra anordningar,

som kunna visa sig behövliga för dylik anslutning.

g) SJ förbinder sig att så snart ske kan efter det i punkt e) omnämnda

beloppet erlagts, tillhandahålla staden köpebrev å området, som möjliggör

för staden eller dess rättsinnehavare att erhålla lagfart å detsamma.

4. Staden tillförsäkras rätt att, för den händelse staden tillhöriga, nu

befintliga vatten- och avloppsledningar å sträckan Luleå—Notviken efter

genomförandet av den i punkt 2 avsedda överlåtelsen komma att ligga i

SJ tillhörig mark, hava dessa ledningar kvarliggande. Därest det framdeles

skulle för SJ bliva erforderligt att ledningarna helt eller delvis omläggas,

förstärkas eller eljest ändras inom SJ område, skall detta efter anfordran

utan dröjsmål vidtagas och bekostas av staden.

Av detta avtal, som för SJ del träffas under förutsättning av Kungl.

Maj:ts och för stadens del under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande,

äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.

Luleå den 27 februari 1947.

STATENS JÄRNVÄGAR

V. DISTRIKTET

DISTRIKTSCHEFEN

LULEA STAD

DESS DRÄTSELKAMMARE

E. P. Lantz

G. Lindvall

E. Markland

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 252.

17

Avtal.

Bilaga B.

Emellan Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för Kungl. Maj:t och

Kronan, å ena, samt drätselkammaren i Södertälje stad för staden, å andra

sidan, har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stadsfullmäktiges

i Södertälje godkännande — följande avtal träffats.

A.

Staden överlåter till Kronan med full äganderätt:

1) följande stadsägor inom Södertälje stads östra område:

Nr

406

med

en

areal

av

375

kvm.

»

418 B

»

»

»

»

15,7

»

»

419 B

»

»

»

0,3

»

»

444 S

»

»

»

»

1 132

»

»

464 A

»

■»

»

23 364

»

»

464 B

»

■t’

»

10 798

»

»

464 C

»

»

»

209

2>

»

466 A

»

»

»

12 089

»

»

589 A

»

»

»

»

2 644

»

»

589 B

»

»

»

»

61

»

»

589 C

»

»

»

»

3 594

»

619

»

»

»

742

620

»

»

»

»

4816

»

621

»

»

»

»

1253

»

»

622

»

»

»

»

283

i>

623

»

»

»

1033

»

»

624

»

»

»

»

588

»

»

625

»

»

»

»

937

»

626

»

»

»

»

1393

»

»

627

»

»

»

15

»

»

628

»

»

»

2 536

»

T>

631

»

»

»

»

4182

»

632

»

»

219

»

»

633

»

»

»

»

2 278

»

»

688

»

»

29

»

»

706

»

»

»

95

»

»

707

»

244

»

»

708

»

»

»

671

»

»

709

»

»

»

»

18

»

»

710

»

»

1983

»

2) följande stadsägor inom Södertälje stads

västra område

Nr 518 B

med

en

areal

av

10 213

kvm.

''/>

549 A

»

»

»

4 378

»

563

1>

»

»

»

4 318

»

»

564

»

»

»

69

»

»

565

»

y>

»

634

»

566

»

»

»

»

49

»

»

567

;•>

»

»

31 608

»

»

568

»

»

• »

»

51

»

569

»

»

»

25

»

»

570

7

»

i »

571

»

»

»

»

2

»

Bihantj till riksdagen:

s protokoll 1247.

1 sand. .

Nr 252.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.ts proposition nr 252.

3) följande tomtdelar i Södertälje:

Av Orion nr

3

ett

område

om

1 178 kvm.

» Sirius nr

1

»

»

112 »

» Siken nr

1

»

»

»

146 »

» Jaguaren

nr

4

>»

»

»

938 »

» Jaguaren

nr

5

»

»

»

273 »

4) följande markområden i övrigt inom Södertälje stad.

Av Mälarparken litt. io .................. 190 kvm.

» Mälaren litt. hj..................................................... 50 »

(= förutvarande stadsägan nr 619 A, östra området om 240 m2)

Svängbrogatan litt. gu................................... 93,3 »

» Yegagatan litt. gv .................................................. 171,3 »

B.

Kronan överlåter till Staden med full äganderätt:

1) följande stadsägor inom Södertälje stads östra område:

Nr

420 B

med

en areal

av

424

kvm.

»

421 A

»

» »

»

598

»

»

463 A

»

» »

»

152,

7 »

»

608

»

» »

»

33

»

»

684 A

»

» »

»

2 609

»

»

685 A

»

» »

»

1 290

»

»

686 A

»

» »

»

1 056

»

»

687 A

«

» »

»

119

»

»

690 A

»

» »

»

490

»

»

704 A

»

» »

»

35

»

705 A

»

» »

»

575,

7 »

2) följande tomtdelar, enligt gällande stadsplan avsedda att utläggas till

ga tumark i Södertälje:

Av Jaguaren nr 3 ett område om 1 855,3 5 kvm.

» Silen nr 2 » » » 822,2 »

C.

Vid bytet utgår ingen mellanavgift. Till följd härav skall avtalet anses

som gåva i den mån värdet av den Kronan tillfallande marken överstiger

värdet av Staden tillskiftad mark. Fastigheterna hava redan tillträtts av

Kronan respektive Staden. Vardera kontrahenten ombesörjer och bekostar

lagfart å sitt fång.

Av detta avtal hava tvenne likalydande exemplar upprättats och utväxlats.

Stockholm den 11 februari 1947. Södertälje den 28 januari 1947.

KUNGL. VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN
Nils

Bolinder

E. G. Braune

För Södertälje stad genom dess

drätselkammare:

G. John Spjut

/ Nils Dahlström

Egenhändiga namnteckningarna

bevittna:

M. Lindström

Karin Anderson

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kurgl. Majrts proposition nr 252.

19

Bilaga C.

Köpekontrakt.

Kung "V attenfallsstyrelsen, bär nedan kallad Styrelsen, överlåter och försäljer

härmed till Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening i Trollhättan

u. p. a., här nedan kallad Köparen, den del av stadsägan nr 434+

435 + 436 + 498 + 499 + 500+ 501+502 + 523 i Trollhättans stad, vilken enligt

gällande stadsplan skall utgöra kvarteret Näktergalen, innehållande en areal

av cirka 13 330 m2.

Överlåtelsen sker på följande villkor.

§ 1.

Köpeskillingen utgör etthundrafemtiofyratusenniohundra (154 900) kronor

och erlägges senast den 1 juli 1947.

§ 2.

Tillträde sker så snart köpeskillingen erlagts.

§ 3.

Det åligger Köparen att betala alla skatter och onera för det försålda

området, så snart detsamma blivit särskilt för sig taxerat.

§ 4.

Ersättning för gatumark ävensom bidrag till kostnaderna för iordningställande

av gata och avloppsledning, som enligt stadsplanelagen och nu

gällande gatukostnadsbestämmelser komma att åvila ägare av tomt inom det

försålda kvarteret vid nu gällande stadsplans genomförande, vidkännas av

Styrelsen.

§ 5.

Vid bebyggande av kvarteret Näktergalen skall för all framtid gälla, att

bostadshus icke må uppföras med mera än tre våningar utan inredd vind

eller med större sammanlagd byggnadsyta än 2 508 m2. Annan byggnad än

bostadshus må uppföras med endast en våning och med en byggnadsyta av

högst 110 m2.

Det åligger Köparen att hava fullbordat bebyggelsen av kvarteret senast

den 1 oktober 1950.

Styrelsen förbehåller sig för all framtid rätt att, därest förestående villkor

beträffande bebyggande av kvarteret icke iakttagas, återköpa detsamma. Till

säkerhet för den sålunda föreskrivna återköpsrättens bestånd må utan

Köparens vidare hörande inteckning med bästa rätt meddelas i den försålda

egendomen.

§ 6.

Köparen skall ensam betala alla kostnader dels för kvarterets lagliga avskiljande

och upprättande av karta över detsamma, dels för lagfart å detta

fång, dels för inteckning av den i § 5 omförmälda återköpsrätten, dels ock

för gravationsbevis.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 252.

§ 7-

Detta köpekontrakt förfaller, därest icke Kungl. Maj:t godkänt detsamma

senast den 15 juni 1947. _

Härav äro två likalydande exemplar upprättade.

Trollhättan den 18 mars 1947. Stockholm den 19 mars 1947.

HSB Hyresgästernas Sparkasse- och

Byggnadsförening i Trollhättan u. p. a.

Carl A. Carlsson Dan Alfredson

Bevittnas:

Sven Johansson JK Särenholm

KUNGL. VATTENFALLSSTYRELSEN

Åke Rusck

Karl Tjulander

Axel Ander

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ägoutbyten och fastighetsförsäljningar. s. 4 i texten
  2. SU 1947:163 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ägoutbyten och fastig hetsförsäljning ar. s. 1 i texten