Sök i Ratio Lex

Angående anslag till utbildning av tandläkare in. m

1947-04-25 · 133 sidor, varav 128 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 128 av 133 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:253, Angående anslag till utbildning av tandläkare in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 253.

1

Nr 253.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till utbildning

av tandläkare in. m.; given Stockholms slott

den 25 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen bifalla de förslag, om vilkas

avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 25 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och statsrådet

Mossberg anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne

följande.

Under punkten 82 i 1947 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1947/48 beräkna

dels till Tandläkarinstituten: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 400 000

kronor;

dels till Tandläkarinstituten: Omkostnader ett förslagsanslag av 450 000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 253.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition nr 253.

dels till Tandläkarinstituten: Nyanskaffning och underhåll av utrustning

vid tandläkarinstitutet i Stockholm ett reservationsanslag av 106 000 kronor;

dels till Tandläkarinstituten: Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

ett förslagsanslag av 222 000 kronor;

dels till Tandläkarinstituten: Utrustning för tandläkarinstitutet i Malmö

ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor;

dels ock till Anordnande av utbildning för tandtekniker ett reservationsanslag

av 47 100 kronor.

Sedan beredningen av dessa och därmed sammanhörande frågor numera

avslutats, anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet om anslag till tandläkarutbildningen.

Till behandling i nu ifrågavarande sammanhang föreligga

dels framställning från tandläkarinstitutets i Stockholm lärarråd angående

anslag för institutets verksamhet för budgetåret 1947/48,

dels 1944 års tandläkarutbildningssakkunnigas den 10 december 1946 avgivna

betänkande i fråga om hjälpkrafterna i tandvårdsarbetet (Betänkande

om tandläkarutbildningens ordnande m. m., del II; stat. off. utr. 1946: 87),

dels samma sakkunnigas den 20 januari 1947 avgivna betänkande angående

tandläkarinstitutens organisation m. m. (Betänkande om tandläkarutbildningens

ordnande m. m., del III; stat. off. utr. 1947:9),

dels ock samma sakkunnigas skrivelser den 15 mars 1947 angående anslag

för budgetåret 1947/48 till tandläkarinstituten i Stockholm och Malmö.

I ärendet hava yttranden avgivits av de medicinska fakulteterna vid universiteten

i Uppsala och Lund, lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, tandläkarinstitutets i Stockholm lärarråd, kanslern för rikets

universitet, medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborg och Malmö,

som inhämtat yttranden från stadsfullmäktige i respektive städer, överstyrelsen

för yrkesutbildning, statens arbetsmarknadskommission, statskontoret,

allmänna lönenämnden, riksräkenskapsverket och byggnadsstyrelsen

samt norrlandskommittén och 1946 års folktandvårdssakkunniga ävensom

styrelsen för svenska landstingsförbundet, styrelsen för svenska stadsförbundet,

svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkareförbund gemensamt,

svenska läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, svenska tandteknikerförbundet,

svenska tandsköterskeförbundet, tandläkarinstitutets i Stockholm

icke-ordinarie lärares förening, Sveriges förenade studentkårer, odontologiska

föreningen vid tandläkarinstitutet i Stockholm och Sveriges dentallaboratorieägareförening,

varjämte laboratorn G. Herulf och tandläkaren

L. Åkerblom inkommit med skrifter.

I detta sammanhang vill jag anmäla, att Göteborgs och Bohus läns landsting

i en till Kungl. Maj:t inkommen skrift anhållit, att åtgärder måtte vidtagas

för inrättande av ett tandläkarinstitut även i Göteborg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 253.

3

I. Tamlläkarutbildmngsfrågornas nuvarande läge.

Med hänsyn främst till folktandvården har under senare år ett trängande

behov7 uppstått av7 en ökad utbildning av tandläkare. På grund härav beslöts

ar 1943 en omorganisation av tandläkarinstitutet i Stockholm, varigenom

dess examinationskapacitet ökades från omkring 90 till 120 tandläkare om

året. Denna ökning har sedermera icke ansetts tillräcklig. 1943 års omorganisation

grundade sig på en beräkning, som utgick från ett totalt tandläkarbehov

av 3 400 med en behandlingskapacitet av 2 400 000 patienter om året.

bör hävande av bristen på tandläkare inom folktandvården samt militäroch

privattandvården anses det sålunda numera, att en årlig examination av

tills vidare minst 180 tandläkare snarast möjligt bör komma till stånd.

Det beräknas, att i sa fall tandläkarstocken i sinom lid kommer att uppgå

till 4 800.

I anslutning härtill föreslogs i propositionen nr 381 till 1945 års riksdag,

alt ett nytt tandlåkarinstitut med eu examinationskapacitet av omkring 80

tandläkare skulle uppföras å plats, som framdeles bestämdes, i samband varmed

framhölls såsom önskvärt, att det nuvarande institutets kapacitet i sinom

tid nedbringades till högst omkring 100 tandläkare om året. Det nya institutet

avsågs att tagas i bruk från den 1 januari 1948. I den skrivelse, nr 002,

vari riksdagen anmälde sina beslut i anledning av nämnda proposition, anfördes

bland annat, att riksdagen vid sin prövning av förevarande spörsmål

— med hänsyn främst till det framtida behovet av tandläkare — kommit

till den uppfattningen, att övervägande skäl talade för att två nya institut

upprättades, och alt riksdagen därför i princip fallat beslut därom. Emellertid,

anföi des vidare, torde det — i första hand på grund av förefintlig

brist på lärarkraiter — icke låta sig göra att samtidigt igångsätta utbildningen

vid båda de nya instituten. Riksdagen ansåge därför, att till en början

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag borde å plats, som framdeles bestämdes,

upp i öras ett nytt institut, avsett att lagas i bruk från den 1 januari 1948. Då

det ur ekonomiska synpunkter — enligt vad riksdagen inhämtat — torde

ställa sig förmånligare med anordnande av ett institut med eu årlig examinalionskapacitet

av 80 i stället för 00 tandläkare, ansåge riksdagen, att in-st

i tu tet borde planläggas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen

framhöll emellertid, att det ur olika synpunkter vore t ill fördel för såväl

undervisning som forskning, all institutet icke tillloges för stort. Den årliga

examinalionskapaciteten syntes därför böra bliva högst SO tandläkare. Vid

•sill bifall till Kungl. Maj:ts förslag om ail institutet skulle planeras för ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

bildning av SO tandläkare om året hade riksdagen även beaktat nödvändigheten

av att åtgärder snarast vidtogos för ett avhjälpande av rådande allvarliga

tandläkarbrist. Sedan detta nya institut tillkommit och så snart tillgång

på lärarkrafter och övriga på frågan inverkande omständigheter

gjorde det möjligt, syntes ytterligare ett tandläkarinstitut böra uppföras å

plats och med den examinationskapacitet, som framdeles kunde komma att

bestämmas. Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen

härefter, att riksdagen beslutat, bland annat, att två nya tandläkarinstitut

skulle inrättas å platser, som framdeles bestämdes, samt att det ena av dessa

institut skulle uppföras med en årlig examinationskapacitet av högst 80

tandläkare och avsett att tagas i bruk från den 1 januari 1948.

Sedan härefter 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga avgivit betänkande

om tandläkarutbildningens ordnande (st. off. utr. 1946: 12), framlades

i anslutning till riksdagens omförmälda beslut för 1946 års riksdag proposition,

nr 241, angående anslag till tandläkarutbildningens ordnande m. m.

I denna proposition föreslogs, att det av 1945 års riksdag i princip beslutade

nya tandläkarinstitutet skulle förläggas till Malmö på en av staden till förfogande

för ändamålet ställd tomt och mot att staden till staten utgåve vissa

engångs- och årliga ersättningsbelopp. Institutet skulle planläggas för en

årlig utexaminering tills vidare av 80 tandläkare, dock att examinationskapaciteten

framdeles, sedan ytterligare ett tandläkarinstitut uppförts och det

ökade tandläkarbehovet någorlunda tillgodosetts, borde sänkas under nämnda

tal, förslagsvis till 60. Tandläkarutbildningen skulle följa en studieordning

i huvudsak överensstämmande med en av landshövdingen P. C. Jonsson

inom ecklesiastikdepartementet verkställd överarbetning av ett av omförmälda

sakkunniga framlagt förslag till femårig mj studieplan. Byggnaden för

institutet skulle anpassas till denna studieordning. I propositionen föreslogs

vidare, att för bygget, som beräknades draga en kostnad av 6 100 000

kronor, skulle för budgetåret 3946/47 anvisas ett anslag av 4 000 000 kronor

och för utrustningskostnaderna, vilka totalt angivits till 3 000 000 kronor,

ett anslag av 1 500 000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att medge, att inom

en kostnadsram av 3 000 000 kronor avtal finge träffas om leverans av

utrustning till institutet m. m., att likvideras före utgången av budgetåret

1947/48. En särskild utrustningskommitté borde tillsättas för att omhänderlia

institutets utrustningsfrågor och därmed sammanhörande spörsmål.

I enlighet med förslagen i sistnämnda proposition anvisade riksdagen (skrivelse

1946: 454) för budgetåret 1946/47 bland annat omförmälda anslag till

upprättande av ett nytt tandläkarinstitut i Malmö. Beträffande studieplanen

för tandläkarutbildningen anfördes i samband härmed att, ehuru det enligt

riksdagens mening vore beklagligt att undervisningsplanen befunnits böra

utformas så, att den normalt omfattade en till fem år utsträckt studietid,

riksdagen likväl hade kommit till den uppfattningen, att utredningsmannens

förslag innebure en lösning av förevarande spörsmål, som i princip borde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 253.

5

godtagas. Riksdagen förklarade sig dock härvid förutsätta, att Kungl. Maj:t>

innan den nya studieplanen fastställdes, läte verkställa ytterligare undersökning

med avseende å möjligheten att nedbringa studietiden under den av

utredningsmannen angivna. Riksdagen ville samtidigt allvarligt betona vikten

av att vid den nya studieplanens utarbetande tillsåges, att densamma avpassades

så, att den tidsram, som kunde bliva fastställd för studieplanen, i tilllämpningen

även komme att kunna hållas. Med bifall till vad departementschefen

härutinnan föreslagit godkände alltså riksdagen, att tandläkarinstituten

planerades på grundvalen av den studieplan, som framlagts

av utredningsmannen, innebärande bland annat, att professurer skulle

vara inrättade i proteslära, karieslära, tandkirurgi, odontologisk ortopedi

och dental röntgendiagnostik samt självständiga laboratorsbefattningar i

barntandvård, bettanalys med paradontoprotetik och tandhistopatologi. I

detta sammanhang uttalades därjämte, att riksdagen liksom departementschefen

ansåge, att en ändring borde åstadkommas i det dröjsmål för de studerande,

som förorsakades av de många ämnes- och betygskompletteringar,

vilka en student i regel måste underkasta sig för att vinna inträde vid tandläkarinstitutet,

varför riksdagen funnit det angeläget, att den av departementschefen

i propositionen i utsikt ställda utredningen rörande detta spörsmål

snarast verkställdes.

Genom beslut den 29 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt landshövdingen

Jonsson att såsom sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet verkställa den

av riksdagen begärda ytterligare undersökningen med avseende å möjligheterna

att nedbringa studietiden för tandläkarexamen. Sedan Jonsson framlagt

förslag i ämnet, innebärande att sådana studerande, som visat särskild

lämplighet för odontologiska studier och yrkesutövning, skulle från och med

den sjunde terminen följa en särskild studieplan, som möjliggjorde för dem

att avlägga tandläkarexamen redan efter nio terminers studier, ha tandläkarutbildningssakkunniga

inarbetat detta alternativ i sitt den 21 december 1946

avgivna slutliga förslag till studieplan för tandläkarutbildningen. Efter av

Kungl. Maj:t den 7 februari 1947 givet bemyndigande har kanslern för rikets

universitet den 7 mars 1947 fastställt studieplan för tandläkarkandidat- och

tandläkarexamina i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas omförmälda

förslag, att tillämpas från och med höstterminen 1947, dock att

den nu gällande undervisnings- och studieplanen skulle äga tillämpning beträffande

studerande, som före den 1 juli 1947 inskrivits för tandläkarutbildning

och påbörjat sina studier.

Beträffande den av riksdagen upptagna frågan om intag ning sb e st ämmelserna

nid tandläkarinstituten må nämnas, att tandläkarutbildningssakkunniga

den 9 december 1946 avgivit förslag till nya sådana bestämmelser.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 21 mars 1947 torde enligt vad jag

inhämtat kanslern komma att inom kort fastställa intagningsbestämmelser

i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag att tillämpas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

från och med vårterminen 1948. Bestämmelserna komma att gå ut på en

särskild poängvärdering av vitsorden i de inträdessökandes studentbetyg i

syfte att de för odontologiska studier bäst lämpade begåvningarna skola utväljas.

De nya bestämmelserna komma icke att medge s. k. betygskomplettering,

vilket ämne denna än avser. Däremot tillåtas efterprövningar i de

för inträde till tandläkarinstituten obligatoriska studentämnena (s. k. ämneskomplettering),

därest sådant ämne icke är representerat på studentbetyget,

dock att i ämneskomplettering erhållet vitsord icke må värderas

med högre poäng än det ursprungliga totala studentbetygets medelvärde.

Sistnämnda föreskrift förhindrar, att ämneskomplettering skall kunna utnyttjas

såsom betygskomplettering. Tandläkarutbildningssakkunniga ha

verkställt eu undersökning, huru intagningarna vid tandläkarinstitutet höstterminen

1946 skulle ha utfallit, om därvid de av dem föreslagna bestämmelserna

tillämpats. Det har befunnits, att dessa bestämmelser skulle ha

medfört en tidsbesparing från studentexamen till inträdet vid institutet av

i genomsnitt drygt tre terminer för varje studerande. Det må vidare nämnas,

att av de vid institutet höstterminen 1946 intagna eleverna endast 15

procent avlagt studentexamen samma år och att. därest i stället de föreslagna

intagningsbestämmelserna tillämpats vid nämnda intagning, motsvarande

tal skulle ha uppgått till 73 procent.

Utöver omorganisationen av tandläkarinstitutet i Stockholm och beslutet

om ett nytt tandläkarinstitut i Malmö, som numera är under uppförande, ha

under de senare åren ytterligare flera åtgärder vidtagits i syfte att bidraga

till radande tandläkarbrists hävande. Flertalet av dessa åtgärder äro av betydelse

vid bedömandet av de för budgetåret 1947/48 aktuella frågorna om

tandläkarutbildningen, varför i detta sammanhang en kort översikt torde

böra lämnas jämväl för dessa åtgärder.

1. Såsom närmare framgår av 1946 års förutnämnda proposition (sid. 85),

bemyndigade Kungl. Maj:t — med hänsyn till vissa förhållanden, som stodo

i samband med tamdläkarinstitutets då pågående utvidgning — institutets

lärarråd att i januari 1945 intaga en extra grupp av 60 studerande ävensom

anordna den undervisning, som kunde befinnas nödvändig för att framföra

dessa studerande till tandläkarkandidatexamen och tandläkarexamen. Enligt

den plan för denna undervisning, som bifogades lärarrådets framställning

i ämnet, erfordras för ifrågavarande ändamål viss tillfällig förstärkning

av lärarpersonalen vid institutet. För budgetåret 1946/47 ha medel härför

beräknats under en i avlöningsstaten för institutet uppförd anslagspost till

Arvoden och ersättningar vid extra undervisning. Jämväl för budgetåret

1947/48 torde så böra ske. Jag återkommer i det följande härtill.

2. Såsom likaledes framgår av nyssnämnda proposition (sid. 67), har

vidare på förslag av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga'' höstterminen

1945 antagits ett från 120 till 140 utökat antal tandläkarstuderande, vilka

för undervisning till tandläkarkandidatexamen fördelats mellan karolinska

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 253.

7

institutet och medicinska fakulteten i Lund så, att 100 studerande hänvisats

till institutet och 40 studerande till fakulteten. Ifrågavarande studerande ha

därefter höstterminen 1946 påbörjat sina propedeutiska och kliniska studier

för tandläkarexamen. Enligt den för dessa elevers studier upprättade planen

skola 120 av dem fortsätta och avsluta studierna vid tandläkarinstitutet i

Stockholm samt de återstående erhålla utbildning vid detta institut till och

med utgången av kalenderåret 1947. Sistnämnda 20 elever skola därefter

enligt planen under tre terminer fullborda sina studier vid det nya tandläkarinstitutet

i Malmö. Under tre terminer komma sålunda vissa kurser vid

tandläkarinstitutet i Stockholm att omfatta 140 elever mot eljest 120. På

grund härav har för budgetåret 1946/47 redan viss förstärkning av tandläkarinstitutets

personal skett, för vilken medel beräknats under förutnämnda i

avlöningsstaten för institutet uppförda anslagpost till Arvoden och ersättningar

vid extra undervisning. Jämväl för budgetåret 1947/48 erfordras

anslag för samma ändamål. Jag återkommer till anslagsberäkningen i det

följande.

3. På förslag av omförmälda sakkunniga anordnades vid början av vårterminen

1946 ytterligare en preklinisk tandläkarutbildningskurs vid universitetet

i Lund för 40 studerande (se förutnämnda proposition s. 70). Sedan

dessa studerande vid slutet av år 1946 avlagt tand läkarkandidatexamen, ha

de enligt den för undervisningen uppgjorda planen fortsatt sina studier i

Malmö, där i samarbete med Malmö stad provisoriska studieanordningar

vidtagits. Avsikten är, att dessa studerande skola, om möjligt från och med

vårterminen 1948, överföras till det nya tandläkarinstitutet i Malmö. Kostnaderna

för de provisoriska studieanordningarna i Malmö ha, i vad avser

tiden den 1 januari—den 30 juni 1947, beräknats under ett i riksstaten för

budgetåret 1946/47 uppfört förslagsanslag till provisoriska anordningar för

tandläkarutbildning. Till frågan om anslag för den återstående delen av

detta provisorium återkommer jag i det följande.

4. I enlighet med förslag i omförmälda proposition (s. 77) har den prekliniska

utbildningskurs, som tagit sin början vårterminen 1947, utökats

från normalt 40 till 100 elever. För 60 av eleverna liar undervisningen anordnats

genom en extra kurs vid karolinska institutet i Stockholm; de övriga

40 genomgå kursen i Lund. Avsikten är, att samtliga dessa studerande skola

efter avlagd tandläkarkandidatexamen hänvisas till det nya tandläkarinstitutet

i Malmö. För vårterminen 1947 har anslag till kostnaderna för kursen

beräknats under förenämnda för budgetåret 1946/47 uppförda förslagsanslag

till provisoriska anordningar för tandläkarutbildning. Till frågan om medelsanvisningen

för höstterminen 1947 återkommer jag i det följande.

5. För fullständighetens skull erinrar jag i detta sammanhang beträffande

den prekliniska kurs, som tagit sin början höstterminen 1946, att i enlighet

med förslag i nyssnämnda proposition (s. 77) denna kurs uppdelats så, att

80 av eleverna få sin prekliniska utbildning vid karolinska institutet och de

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

återstående 40 hänvisats till en för ändamålet anordnad extra kurs i Lund.

Anslag för sistnämnda extra kurs har anvisats för budgetåret 1946/47. Avsikten

är, att från och med höstterminen 1947 samtliga ifrågavarande studerande

skola övergå till de »ordinarie» kurserna vid tandläkarinstitutet i

Stockholm.

Efter denna inledande redogörelse för tandläkarutbildningsfrågornas nuvarande

läge övergår jag närmast till de spörsmål, som innefattas i 1944 års

tandläkarutbildningssakkunnigas betänkande om tandläkarinstitutens organisation

m. m. (del III). I det följande avser jag sålunda att under särskilda

avsnitt upptaga spörsmålen om tandläkarinstitutens yttre organisation och

personalorganisation m. m. samt institutens anslagsbehov för budgetåret

1947/48. Därjämte torde böra till behandling upptagas de sakkunnigas förslag

till åtgärder för nedbringande av studiekostnaderna vid tandläkarinstituten

ävensom de frågor, som innehållas i de sakkunnigas betänkande om

hjälpkrafterna vid tandläkarutbildningen (del II).

I detta sammanhang erinrar jag, att de sakkunnigas betänkande del III

innehåller — förutom en upprepning av förslaget den 9 december 1946 om

nya intagningsbestämmelser, till vilket Kungl. Maj:t redan tagit ställning

— jämväl förslag om examensordning m. m. vid tandläkarinstituten samt

till åtgärder för främjande av den odontologiska forskningen.

Förslaget om ny examensordning innebär inrättandet bland annat av en

odontologisk licentiatexamen och en odontologie doktorsgrad. Spörsmålen

härom äro emellertid icke av den art, att de behöva underställas riksdagens

prövning. Min avsikt är att framdeles, sedan dessa frågor underkastats ytterligare

beredning, ånyo anmäla ärendet för Kungl. Maj:t.

För främjande av den odontologiska forskningen ha de sakkunniga förordat,

dels att från och med budgetåret 1948/49 till tandläkarinstitutet i

Malmö beviljas anslag till forskning och doktorandstipendier med samma

belopp som till institutet i Stockholm, dels att för vart och ett av tandläkarinstituten

ett årligt anslag ställes till förfogande för att bereda lärare i professors

och laborators ställning befrielse från undervisningsverksamheten

för genomförande av konkreta vetenskapliga arbetsuppgifter, dels ock att

vissa docent- och forskarstipendier ställas till förfogande för instituten. Förslaget

om tjänstledighet för vetenskapligt arbete torde böra upptagas till

bedömande i ett större sammanhang och med ställningstagandet till övriga

ifrågavarande förslag torde av olika skäl böra anstå. Någon redogörelse för

förslagens närmare innebörd erfordras sålunda icke nu.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

9

II. Tandläkarmstitutens yttre organisation.

Hittillsvarande förhållanden m. in. Tandläkarinstitutet i Stockholm har

vuxit fram ur karolinska institutet och stod från början helt under dettas

styrelse och förvaltning. Enligt den första stadgan för tandläkarinstitutet

den 22 september 1899 (SFS 69: 1899) skulle karolinska institutet vid tandläkarinstitutet

anordna såväl den teoretiska och praktiska undervisning, vilken

erfordrades för utbildning av tandläkare, som ock de för vinnande av

legitimation som svensk tandläkare erforderliga examina. Karolinska institutets

lärarkollegium hade inseende över och vård om tandläkarinstitutets

såväl vetenskapliga som ekonomiska angelägenheter, uppgjorde förslag till

lärarämbetens tillsättande m. m. Vid behandling inom karolinska institutets

lärarkollegium av tandläkarinstitutets angelägenheter ägde dess inspektor

och ordinarie lärare samt dess lärare i kirurgi säte och stämma i lärarkollegiet

lika med lärarkollegiets ordinarie medlemmar. Någon egentlig

självstyrelse tillkom ej tandläkarinstitutet.

Alltefter som odontologins betydelse ökat och tandläkarinstitutet utvecklats,

har en motsvarande förändring i förhållandet mellan detta institut och

karolinska institutet ägt rum. Tandläkarinstitutets lärarråds inflytande på

institutets angelägenheter har undan för undan vidgats. Karolinska institutets

lärarkollegium har dock alltjämt betydelsefulla befogenheter i fråga om

tandläkarinstitutet. Kollegiet har sålunda att till kanslern avgiva yttrande

vid tillsättning av professor och laborator och lärare i allmän kirurgi vid

tandläkarinstitutet samt angående förslag till utgifter och inkomster vid institutet

samt angående ärenden, som äro av natur att böra underställas

riksdagens prövning. Det ankommer dessutom på lärarkollegiet att yttra sig

över förordnande av och meddela vitsord åt lärare vid undervisningskurserna

för tandläkarkandidatexamen, vilka kurser meddelas på karolinska institutets

institutioner. Karolinska institutets lärarkollegium väljer bland sina i tjänst

varande eller förutvarande ledamöter en inspektor vid tandläkarinstitutet,

vilken som styresman utövar närmaste vård och tillsyn över allt vad som rör

detta institut och i nämnda egenskap har vittgående befogenheter. Å andra

sidan äga vid behandlingen inom karolinska institutet av tandläkarinstitutets

angelägenheter deltas inspektor och professorer samt läraren i allmän kirurgi

säte och stämma i karolinska institutets lärarkollegium lika med lärarkollegiets

ordinarie medlemmar. De angelägenheter rörande tandläkarinstitutet,

som ej ankomma på karolinska institutet, handhas av dess inspektor, lärarråd,

lärarrådsnämnd och förvaltningsnämnd.

I detta sammanhang må erinras, alt det på skilda håll länge ansetts önsk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is proposition nr 253.

värt, att tandläkarutbildningen lösgöres från sitt beroende av karolinska institutet.

De år 1918 tillkallade sakkunniga rörande tandläkarundervisningen

föreslogo i sitt år 1920 avgivna betänkande en sådan organisationsändring,

att tandläkarinstitutet bleve en självständig högskola. Beroendet av karolinska

inslitutet hade verkat hindrande på tandläkarinstitutets utveckling. Det

borde givas en självständig ställning, direkt sorterande under kanslern för

rikets universitet. Det vore berättigat att karolinska institutet även i fortsättningen

finge ett visst inflytande på tandläkarinstitutets ledning, men

detta kunde åstadkommas därigenom att vissa lärare vid karolinska institutet

förordnades såsom huvudlärare i vissa ämnen vid tandläkarinstitutet

och ägde ledamotskap i tandläkarinstitutets lärarråd. Därigenom skulle detta

erhalla ett tillskott av akademiskt skolad kraft med stora vetenskapliga kvalifikationer,

vilket även måste anses vara i hög grad ägnat att utåt stärka

dess auktoritet. Förslaget om inrättande av en självständig tandläkarhögskola

biträddes av lärarrådet, lärarkollegiet vid karolinska institutet, kanslersämbetet

och medicinalstyrelsen. De båda tandläkarorganisationema

gingo ytterligare ett steg längre, i det att de förordade, att all undervisning

för de tandläkarstuderande förlädes till tandläkarinstitutet under egna lärare,

samt framställde eu fullt fri och självständig odontologisk fakultet

såsom målet för sin strävan. De sakkunnigas förslag ledde emellertid ej till

någon Kungl. Majrts åtgärd i förevarande avseende.

1944 års tandläkarutbildningssakkunniga ha — efter att först ha lämnat

en översikt över bestämmelserna angående organisationen vid universiteten

och högskolorna — uttalat, att följande tre huvudalternativ synas möjliga

i fråga om tandläkarinstitutens organisation, nämligen

att tandläkarinstituten förbindas organisatoriskt med universitet eller medicinsk

högskola (alternativ 1),

att tandläkarinstituten organiseras såsom självständiga högskolor eller institut

och sta under överstyrelse av kanslern för rikets universitet samt i

övrigt styras av ett lärarkollegium (alternativ II), samt

att tandläkarinstituten organiseras såsom självständiga högskolor eller institut

med en särskild styrelse, varvid denna antingen kan omhänderha hela

förvaltningen eller dela denna med kanslersämbetet så att styrelsen har den

ekonomiskt-administrativa förvaltningen och kanslersämbetet förvaltningen

i fråga om forskningen och undervisningen (alternativ III).

De sakkunniga ha framhållit, att nämnda schematiska indelning kan tilllämpas

så, alt man väljer samma organisationsform för samtliga tandläkarinstituten

eller för vart och ett av dessa väljer den, som från föreliggande

olika förutsättningar synes vara den bästa. De sakkunniga ha därför diskuterat

dels fördelar och nackdelar av här angivna huvudalternativ med

den utgångspunkten att det gäller att finna den bästa gemensamma organisationsformen,

dels ock problemet, huruvida det av praktiska skäl är nöd
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

11

vändigt eller icke att organisationsfrågan löses på samma sätt för de olika

tandläkarinstituten. Beträffande nämnda spörsmål ha de sakkunniga anfört

i huvudsak följande.

I fråga om det med I betecknade alternativet att tandläkarinstituten skulle

förbindas organisatoriskt med universitet eller medicinsk högskola har såsom

huvudskäl framhållits, att odontologin utgör en gren av den medicinska

vetenskapen.

Detta förhållande framträder också i tandläkarinstitutets i Stockholm

uppkomst och organisation. Härmed sammanhänger likaledes, att den prekliniska

undervisningen för tandläkarstuderande är förlagd till karolinska

institutet och medicinska fakulteten i Lund. Odontologins samhörighet med

medicinen i allmänhet blev också starkt betonad, när det nya tandläkarinstitutet

i Malmö beslutades. På förläggningsorten för ett institut borde

ställas det kravet, att för forskningsarbetet nödvändiga medicinska teoretiska

institutioner stå till förfogande. I remissyttranden hade tidigare både

medicinska fakulteten i Lund och karolinska institutets lärarkollegium framfört

dylika synpunkter; lärarkollegiet hade formulerat sin mening så, att det

förmenade, att ett nytt tandläkarinstitut för närvarande endast kunde tänkas

existera i nära förbindelse med en medicinsk fakultet, i detta fall Lunds universitets.

Även Kungl. Maj ds proposition nr 241/1946 vilade på liknande

uppfattning. Det sålunda framhävda behovet av anknytning till medicinsk

fakultet framträder givetvis tydligast i fråga om den prekliniska utbildningen

av tandläkarna. Men den stora betydelsen för odontologin av nära förbindelse

med medicinen visar sig också i fråga om de medicinskt-kliniska

ämnena. Odontologin har många viktiga beröringspunkter med dessa ämnen,

såsom intern medicin, reumatologi, oto-rhinologi, plastikkirurgi och

käkkirurgi.

Tandläkarinstitutens organisatoriska förbindelse med medicinsk fakultet

skulle alltså verka i hög grad befruktande på tandläkarutbildningen och

måste anses vara en ovillkorlig förutsättning — åtminstone för närvarande

— för ett gott odontologiskt forskningsarbete.

Om förbindelse kan ske i den formen, att de odontologie studerande

komme att vid Lunds universitet bli inskrivna vid universitetet och vederbörande

studentnation, vunnes också den fördelen, att de kunde komma i

åtnjutande av en akademisk uppfostran, som vore värdefull, liksom eljest

av förmåner, som tillkomme studenterna.

1 frågan huru denna organisatoriska förbindelse bör gestaltas kunna givetvis

skilda åsikter göra sig gällande. Att bygga på den nu för förhållandet

mellan karolinska institutet och tandläkarinstitutet i Stockholm rådande ordningen

är uteslutet. Den är olämplig i den omfattning, vari den nu tillämpas.

Al i söka överföra den å Lunds medicinska fakultet och tandläkarinstilutet

i Malmö vore orimligt. Sambandet synes i stället böra bli sådant,

afl tandläkarinstituten inordnas som delar av karolinska institutet respektive

Lunds universitet. Formen för detta inordnande torde knappast lämpligen

vara den, att tandläkarinstituten ingå som självständiga fakulteter, då

odontologin företräder ett relativt begränsat ämnesområde i jämförelse med

de ämnesgrupper, som sammanförts till de nuvarande fakulteterna vid universiteten.

1 stället synes anknytningen kunna ske så, att en odontologisk

sektion eller avdelning inrättas av de medicinska läroanstalterna. Men dessa

sektioner eller avdelningar böra äga en ganska hög grad av självständighet.

Delta är nödvändigt, enär arbetsförhållandena vid tandläkarinstituten äro

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Ma j ds proposition nr 253.

säregna i flera hänseenden, icke minst på grund av den omfattande patientvärd,

som tillhör dem, samt det är av vikt, att icke lärarna i de egentliga

medicinska ämnena vid karolinska institutet respektive medicinska fakulteten

i Lund bli alltför mycket betungade av dessa arbetsuppgifter. För

skötseln av tandläkarinstitutens angelägenheter är det, å andra sidan, ytterst

viktigt, att ett antal medicinska lärare utväljas att ingå i tandläkarinstitutens

lärarråd för att med sin erfarenhet från likartade arbetsfält förstärka dessas

kapacitet.

Huruvida denna form av anknytning skall ske under namn av sektion

eller under beteckningen avdelning kan ej vara ett avgörande spörsmål. Då

namnet sektion redan begagnas inom våra universitets organisationer med

en annan innebörd (delar av fakultet som äro helt åtskilda) än den, som

bär kan komma i fråga, synes termen avdelning vara lämpligare.

I fråga om det med II betecknade alternativet, att tandläkarinstituten skulle

utgöra självständiga högskolor under överstyrelse av kanslern för rikets universitet,

har det framhållits, att en sådan organisationsform svarade mot de

strävanden att frigöra det nuvarande institutet från beroendet av karolinska

institutet, vilka gjort sig gällande. Tandläkarinstitutet har vuxit fram ur

karolinska institutet, så småningom lösgjort sig mer och mer från det ekonomiska

beroendet av detta och skulle enligt förevarande alternativ stå som

helt självständig högskola, med en organisation, som efterliknar karolinska

institutets, och även i fortsättningen stå under överstyrelse av kanslersämbetet.

Härigenom skulle visserligen vinnas erforderlig och önskvärd anknytning

till universitetsorganisationen i dess helhet men ej det nära sambandet

med medicinsk undervisning och forskning, som de sakkunniga framhållit

som värdefullt. Bedömningen av kvalifikationerna hos de sökande till de

högre lärarbefattningarna skulle emellertid även i fortsättningen ske enligt

samma principer, som gälla för motsvarande universitetsbefattningar, varjämte

tandläkarinstitutens anslagsbehov skulle genom kanslersämbetet företrädas

inför statsmakterna.

En sådan organisationsform skulle emellertid även kunna medföra vissa

olägenheter. Tandläkarinstitutens uppgift att vara icke blott forsknings- och

utbildningsanstalter utan även anstalter med patientvårdande verksamhet

jämväl inom folktandvårdens ram, kan tänkas medföra vissa administrativa

och organisatoriska problem, för vilkas bemästrande i varje fall för närvarande

de nya lärarkårerna icke torde ha tillräcklig erfarenhet. Ej heller

vore det av rent praktiska skäl tänkbart, att universitetskanslersämbetet härvid

skulle kunna lämna erforderligt stöd. Rådande brist på kompetenta

lärare skulle i och för sig tala mot en anordning, genom vilken ansvaret och

omsorgen för institutioner av ifrågavarande storleksordning lades i händerna

på lärarkårer, som sakna stödet av en akademisk tradition för dessa uppgifter.

Det sista av de tre huvudalternativen, nämligen att tandläkarinstituten

skulle organiseras såsom självständiga högskolor eller institut med en särskild

styrelse, varvid denna antingen kan omhänderha hela förvaltningen

eller dela denna med kanslersämbetet så att styrelsen har den ekonomisktadministrativa

förvaltningen och kanslersämbetet förvaltningen i fråga om

forskningen och undervisningen, skulle kunna medföra fördelar på vissa områden.

Det har sålunda framhållits, att det vore av stor betydelse för instituten,

att deras ekonomiska och administrativa spörsmål omhänderhades

av en styrelse, som genom sin sammansättning skulle ha större möjligheter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

13

Un ett lärarkollegium att skapa kontakt med statliga och kommunala myndigheter

och över dessa förhandla om anslag åt instituten. Betydelsefullt

vore detta vidare för de nya instituten, där omfattande organisatoriska problem

komme att möta nya och oerfarna lärarkårer. I styrelsen borde bland

annat finnas en representant för den kommun, inom vilken vederbörande

tandläkarinstitut vore beläget, och en representant för folktandvården.

Det har emellertid starkt betonats, att därest det skulle anses nödvändigt

att instituten stode under ledning av en styrelse, huvudsakligen tillsatt utanför

den egentliga lärarkåren, denna styrelse likväl icke borde få inflytande

på undervisningen och det vetenskapliga området. Styrelsens verksamhet

borde sålunda gälla bestämda administrativa och ekonomiska frågor. Avgörandet

av ärenden rörande forskning, undervisning, bedömning av examina,

val av rektor, förslag beträffande tillsättning av lärartjänster och dylikt

skulle helt tillkomma lärarkollegiet.

Mot förslaget att ställa tandläkarinstituten samtidigt under ledning av

styrelser och under kanslersämbetets överinseende ha rests vissa invändningar.

Sålunda har bland annat anförts, att ledningen bleve för komplicerad,

att för många instanser skulle finnas och att svårigheter skulle uppstå att

draga gränsen mellan de göromål, som skulle ankomma på styrelsen, och de

ärenden, som skulle handläggas av kanslersämbetet eller lärarkollegiet.

Vid båda de två sista huvudalternativen uppstå särskilda svårigheter vid

organiserande och administration av den prekliniska undervisningen för

tandläkarstuderandena. Som redan påpekats, komma icke inom överskådlig

hd möjligheter att finnas att vid instituten själva ordna denna undervisning

vid egna institutioner och laboratorier. Denna utbildning kommer att bli

beroende av medverkan från de medicinska högskolorna. För ett tillfredsställande

ordnande av den äro tandläkarinstituten därlör hänvisade till bistånd

från lärare vid dessa högskolor, varvid spörsmål uppkomma samtidigt

av betydelse både för högskolorna och för tandläkarinstituten. Med dessas

organisation i förbindelse med de förra låta sig de svårigheter, som därvid

möta. jämförelsevis lätt övervinnas. Med en från dem helt fristående organisation

blir läget ett helt annat, och riskerna för friktioner måste väsentligt

ökas.

Beträffande frågan, huruvida tandläkarutbildningsanstalterna höra äga

sinsemellan likartad administration och organisation eller icke, ha de sakkunniga

slutligen erinrat, att den medicinska undervisningen är organiserad

vid universiteten enligt alternativ I samt vid karolinska institutet enligt

alternativ II. Samtliga dessa undervisningsanstalter stå under kanslerns överstyrelse.

Härav följer sålunda, att en liknande anordning efter olika alternativ

även bör vara praktiskt genomförbar i fråga om den odontologiska

undervisningen vid olika institut.

För egen del ha tandläkarutbildningssakkunniga, enär odontologin måste

anses såsom en gren av medicinen, ansett uppenbart, att den odontologiska

undervisningen bör så organiseras, alt den vinner en nära anknytning till de

medicinska högskolorna. De sakkunniga ha därför föreslagit, att forskningen

och undervisningen i den medicinska disciplin, som bildas av de odontologiska

ämnena, anförtros åt en särskild odontologisk avdelning av medicinska

fakulteten vid universitetet i Lund, såvitt angår tandläkarinstitutet i

Malmö, och åt en särskild odontologisk avdelning vid karolinska institutet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Mcii:ts proposition nr 253.

såvitt angår tandläkarinstitutet i Stockholm. Avdelningen bör utgöras av

professorerna i de odontologiska ämnena jämte tre andra till fakulteten

resp. karolinska institutet hörande, genom val med slutna .sedlar för tre

år i sänder utsedda professorer. Med hänsyn dels till omfattningen och beskaffenheten

av de ekonomiska förvaltningsuppgifter, som ifrågakomma

vid ett tandläkarinstitut, dels till den nära anknytning tandläkarinstituten

torde komma att få till folktandvården ha de sakkunniga emellertid förordat,

att tandläkarinstitutens ekonomiska förvaltning skiljes från respektive

universitets och karolinska institutets ekonomiska administration och omhänderhaves

av en särskild ekonominämnd, i vilken, såvida institutet deltar

i folktandvården, ingår representant för den kommun, inom vilken institutet

är beläget.

De sakkunniga ha härefter särskilt för tandläkarinstitutet i Malmö och

särskilt för institutet i Stockholm framlagt detaljförslag rörande den sålunda

förordade anknytningen. Härom hänvisar jag emellertid till de sakkunnigas

betänkande.

Ledamöterna av de sakkunniga von Hofsten, Lindbärg, Pålsson och Wikblad

ha i ett särskilt yttrande förklarat, att de icke kunnat biträda sakkunnigmajoritetens

förslag, i vad gäller tandläkarinstitutens administration och

organisation. De ha i stället förordat, att i vart fall för närvarande, då hinder

ansetts föreligga för att odontologin skulle kunna bilda egen universitetsfakultet,

tandläkarinstituten böra organiseras såsom självständiga högskolor,

vilka, i vad gäller forskning och undervisning, lämpligen kunna i de delar,

där kanslersämbetets medverkan kan befinnas påkallad, sortera under kanslersämbetet,

men i övrigt, i vad gäller den administrativa-ekonomiska ledningen

och tillsynen, förvaltas vart och ett av en särskild styrelse. Enligt

reservanternas mening synes odontologin vid sådant förhållande utåt få eu

självständigare och mera jämbördig ställning, än om tandläkarinstitutens

professorer skulle hänföras till en avdelning av medicinska fakulteten i Lund

respektive karolinska institutet med avvikande befogenheter i förhållande

till övriga fakultetsledamöter.

Ur motiveringen till reservanternas förslag — beträffande vilket i övrigt

hänvisas till handlingarna — må framhållas, att reservanterna anse, att den

odontologiska undervisningen snarast ansluter sig till utbildningen vid vissa

fackbetonade högskolor. Det vore av värde för utbildningen och därmed för

tandläkarstudenterna samt särskilt för den under utbyggnad varande offentliga

tandvården, att tandläkarinstituten i framtiden, bättre än vad hittills

vore fallet, komma att stå i intimast möjliga kontakt jämväl med den praktiskt-kliniska

tandvårdsverksamhetens företrädare eller sålunda med representanter

för folktandvården samt tandläkarnas egna organisationer. Karolinska

institutet torde under senare tid kunna anses i stort sett ha visat

odontologin ett ganska ringa intresse, vilket synes ha försvagat odontologins

ställning. Ett inordnande av odontologin enligt majoritetens förslag såsom

en avdelning av den medicinska fakulteten i Lund och karolinska institutet

synes icke ägnat att leda till att odontologin och dess forskning erhåller en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

15

önskvärd likställighet med övriga akademiska undervisnings- och forskningsgrenar.

Garantier saknas för att rektor, professorer och övrig lärarpersonal

vid de nya tandläkarinstituten kunna komma att besitta erforderlig

administrativ och praktisk-ekonomisk erfarenhet för att självständigt

omhänderha ledningen av institutens omfattande, jämväl folktandvården

berörande verksamhet. Redan med beaktande av dessa och övriga i reservationen

angivna omständigheter samt för eu objektiv och tillfredsställande

avvägning av det framtida personalbehovet inom institutens olika avdelningar

vore det enligt reservanternas mening välbetänkt, att tandläkarinstituten,

i vad gäller ekonomi, administration och tillsyn ställas under ledning

av en särskild styrelse. Men även det förhållandet, att vid tandläkarinstituten

kommer att bedrivas en relativt omfattande patientvårdande verksamhet

— vilken närmast kan jämföras med den verksamhet, som bedrives vid

universitetens och karolinska sjukhusets under särskilda direktioner ställda

undervisningskliniker — talar för att en motsvarande organisationsform bör

komma till användning, när det gäller tandläkarinstitutens patientvårdande

verksamhet. Reservanterna framhålla ytterligare, att gränsdragningen mellan

styrelsens befogenheter, å ena, samt kanslerns och lärarråds befogenheter,

å andra sidan, icke synes kräva mera omfattande eller ur principiell

synpunkt mera tveksamma bestämmelser, än som ansetts erforderliga för att

reglera den s. k. odontologiska avdelningens och dess underordnade organs

befogenhet i förhållande till universitetets respektive karolinska institutets

olika organ. Liksom majoriteten förutsätta reservanterna, att representanter

för de prekliniska och kliniska ämnen, i vilka undervisning delgives tandläkarstudenterna,

skola mot i majoritetsförslaget förordade arvoden tillhöra institutens

lärarråd, även om instituten organiseras såsom självständiga högskolor.

De förmena, att därigenom i realiteten uppnås en praktiskt taget lika värdefull

och kontinuerlig kontakt mellan de medicinska högskolorna och tandläkarinstituten,

som enligt majoritetsförslaget. Styrelsen bör erhålla en sådan

sammansättning, att en onödig byråkratisering inom institutens förvaltning

undvikes. Ordförande jämte förslagsvis två ledamöter, varav en lämpligen

bör representera folktandvården i riket, böra utses av Kungl. Maj:t. En ledamot

synes kunna utses av svenska tandläkaresällskapet. I övrigt bör i styrelsen

finnas en representant, utsedd av stadsfullmäktige i den stad, dit institutet

är förlagt. Vidare bär institutets rektor äga säte i styrelsen. Vare sig

organisationen sker enligt majoritetens eller reservanternas förslag kan i en

framtid, sedan det tredje institutet kommit till stånd, behov uppstå av en

överstyrelse med uppgift att samordna undervisningen och utvecklingen vid

de tre instituten.

Yttranden. Medicinska fakulteten i Uppsala. De sakkunnigas alternativ I

torde innebära såväl fördelar som nackdelar. Till de förra må räknas en

förlängning av den vetenskapliga fronten genom upptagande av odontologisk

specialforskning med åtföljande utökning av forskar- och lärarstaben.

Till nackdelarna måste hänföras, att de medicinska professorerna bli ytterligare

belastade med administrativa uppgifter liksom med handledning av

eu forskning, som vanligen kommer att ligga mycket perifert i deras vetenskapliga

intressesfär. Det invecklade förslag, som betänkandet anger för

upprättandet av eu odontologisk avdelning, bär nogsamt vittne om svårigheterna

att finna en enkel och naturlig form för eu dylik samordning. En

icke alldeles oväsentlig svaghet faller omedelbart i ögonen. De tre till medi
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

cinska fakulteten hörande professorer, som av fakulteten skola utses genom

val med slutna sedlar, äro skyldiga att under minst tvenne 3-årsperioder

fungera som ledamöter av den odontologiska avdelningen. Denna bestämmelse

är drastisk men sannolikt nödvändig för att garantera den odontologiska

avdelningen ett tillskott av ledamöter från den medicinska fakulteten

respektive högskolan. För tandläkarinstitutens del har den föreslagna

samordningen —• även om de av de sakkunniga föreslagna formerna för

densamma måste modifieras — säkerligen vissa fördelar, som icke böra

underskattas. Odontologins inlemmande i en medicinsk fakultet eller högskola

kommer sannolikt att främja odontologisk forskning och därtill på ett

naturligt sätt göra såväl de odontologiska lärarna som studenterna delaktiga

i de akademiska traditionerna. För de sakkunnigas alternativ III talar, att

tandläkarinstituten få en friare ställning, som kan tänkas innebära ökade

möjligheter till självständig utveckling. Det är möjligt, att en styrelse med

däri ingående beprövade ekonomiska krafter skulle kunna smidigare och

effektivare än en odontologisk avdelning vid en fakultet handlägga den stora

ekonomiska förvaltningsapparat, som tandläkarinstitutens patientvårdande

verksamhet utgör. Å andra sidan skulle det kunna befaras, att en styrelse

med en stark representation av det praktiska livets män skulle sakna tillbörlig

förståelse för den odontologiska forskningens betydelse. Fakulteten har

under åberopande av det sålunda anförda anslutit sig till alternativet, att

tandläkarinstituten organiseras såsom fria högskolor med lärarråd, underställda

kanslern för rikets universitet på samma sätt som karolinska institutet.

Härtill har dock fakulteten uttalat, att säkerligen det nya tandläkarinstitutet

i Malmö skulle fara väl av att under första tiden, exempelvis de

fem första åren, erhålla ett medicinskt tillskott. För handläggningen och

bedömningen av såväl vissa organisatoriska som vetenskapliga frågor vore

det fördelaktigt om hävdvunnen akademisk uppfattning så att säga inympades

på det nya institutet genom att några medlemmar av medicinska

fakulteten i Lund upptogos i institutets lärarråd, för den händelse dylika

krafter skulle kunna vinnas för en sådan provisorisk uppgift.

Medicinska fakulteten i Lund har förklarat sig helst se, att det nya tandläkarinsfitutet

i Malmö bildar en avdelning av fakulteten, enär en sådan

organisation bäst främjar den för både odontologin och medicinen värdefulla

kontakten mellan de två ämnesgrupperna. Fakulteten önskar likväl

icke ansluta sig till detta alternativ, såvida icke en ur undervisningens och

forskningens synpunkt fullgod organisation med särskilda laboratorer

respektive prosektorer i de teoretiskt-medicinska ämnena kommer till stånd.

Fakulteten har i stort sett intet att erinra mot de sakkunnigas förslag till

odontologiska avdelningens sammansättning och representation vid universitetet.

Dock är fakulteten av den bestämda uppfattningen, att prosektorerna

respektive laboratorerna i de prekliniska ämnena liksom de övriga medicinska

lärarna själva måste inom odontologiska avdelningen (enligt universitetsstatuternas

§ 47 mom. 2) svara för sina ämnen och sin undervisning.

Fakulteten finner det oriktigt att låta detta ansvar åvila avdelningens medicine

professorer, som ju icke personligen deltaga i undervisning och examination.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har framhållit, att enligt de sakkunnigas

förslag tandiäkarinstitutet i Stockholm till det yttre skulle bli en

integrerande del av karolinska institutet, vilket sålunda utåt finge bära ansvaret

för vad som tilldrager sig på tandiäkarinstitutet. Å andra sidan skulle

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

17

lärarkollegiet komma att få ett mycket litet realinflytande på tandläkarinstitutets

skötsel. Kollegiet finner det därför ur alla synpunkter bättre, att

tandläkarinstitutet organisatoriskt helt frigöres från karolinska institutet

och upprättas som en självständig högskola. Om trots alla de mycket vägande

invändningar, som från olika håll framförts mot inrättandet av den

s. k. odontologiska avdelningen, denna likväl skulle komma att genomföras,

måste kollegiet bestämt motsätta sig, att karolinska institutets professorer

åläggas att vara medlemmar av densamma. Statsmakterna ha på sistone i

högre grad än tidigare beaktat önskvärdheten av att professorerna få ägna

sig åt sin viktigaste uppgift, vetenskaplig forskning. Det vore då olämpligt

att genom ett föreläggande, sådant som det av sakkunniga föreslagna, åter

beskära dem denna möjlighet, detta så mycket mer som professorerna vid

karolinska institutet enligt förslaget skulle sakna varje kontakt med tandläkarinstitutets

studenter. De prosektorer respektive laboratorer — kollegiet

tager för givet åt! de sakkunnigas förslag om assistenter som kursledare

aldrig kommer till utförande —• som skulle omhänderha undervisningen vid

tandläkarinstitutet, borde i stället vara medlemmar av den odontologiska

avdelningen respektive ett självständigt lärarråd, och någon bärande anledning

att begränsa deras antal till tre finnes icke. Samtliga böra vara medlemmar

och ha full yttrande- och beslutsrätt samt även vara valbara såväl

till ordförandepost som till ekonomisk nämnd.

Lärarrådet vid tandläkarinstitutet i Stockholm anser odontologins utveckling

på längre sikt bli bäst främjad av en organisation i enlighet med de

sakkunnigas förslag. Av flera skäl anser lärarrådet olämpligt att engagera

flera medicine professorer för den odontologiska avdelningens verksamhet

än vad som är oundgängligen nödvändigt eller en representant för de prekliniska

och en för de kliniska ämnena. Lärarrådet föreslår härav betingad

ändring i de sakkunnigas förslag. Ledamoten av lärarrådet, professor Hammarsten

har reserverat sig mot lärarrådets beslut, varjämte ledamoten, professor

Hildebrand förordat upprättandet av självständiga odontologiska

högskolor, direkt underställda universitetskanslern. Hildebrand förutsätter

därvid, att karolinska institutet respektive medicinska fakulteten i Lund

skulle utse två av sina ledamöter till medlemmar av lärarrådet, intill dess

tillskapandet av till tandläkarinstituten knutna teoretiska institutioner med

egna lärare kan förverkligas.

Kanslern för rikets universitet — som erinrat, att han i egenskap av de

sakkunnigas ordförande deltagit i utarbetandet av de sakkunnigas betänkande

och beslutet om avlåtande av de i betänkandet gjorda framställningarna

— har funnit sig med hänsyn till den inställning, som karolinska institutets

lärarkollegium har, böra förorda, att tandläkarinstitutet i Stockholm

organiseras såsom eu fristående högskola under kanslerns överstyrelse.

Institutets styrelse och förvaltning bör handhas av rektor, lärarkollegium,

kollegienämnd och ekonominämnd. Ärenden av löpande förvaltningsnatur

böra i största möjliga utsträckning överlåtas åt rektor och kollegienämnden

att handlägga. Karolinska institutet bör dock alltjämt genom förslagsvis tre

ordinarie lärare bli företrätt i tandläkarinstitutets lärarkollegium. Detta kollegium

bör i övrigt utgöras av samtliga institutets professorer, varav en som

rektor är kollegiets ordförande. De odontologiska lärare, som utan att vara

professorer självständigt representera sitt ämne, torde böra — var och en i

frågor som beröra hans ämne — äga säte och stämma i kollegiet. Tandläkarinstitutet

i Malmö synes böra organiseras i huvudsak på sätt de sakkunniga

Hihmtg till riksdagens protokoll 19i7. 1 sand. Nr 25.V.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

föreslagit. Eu organisatorisk anknytning till medicinska fakulteten i Lund

måste vara ägnad att giva det nya institutet en önskvärd stadga, vilket synes

ur olika synpunkter lämpligt. Det förhållandet, att de två tandläkarinstituten

komma att erhålla olika organisatorisk uppbyggnad anser kanslern

icke i och för sig böra möta invändningar.

Medicinalstyrelsen har ansett sig böra med bestämdhet hävda, att tandläkarinstitutens

organiserande såsom fullt självständiga högskolor är den lösning,

som bäst främjar den odontologiska undervisningen och forskningen.

Även om odontologin i princip är alt betrakta som en medicinsk disciplin —- något som styrelsen för sin del vill kraftigt understryka —anknyter den dock

i stor utsträckning jämväl till vissa andra vetenskaper. Den bygger sålunda

bland annat på ingenjörsvetenskapens rön inom materiallära och hållfasthetslära.

Varje tandläkarhögskola bör stå under ledning av en styrelse, direkt

underställd Kungl. Maj:t. Förvaltningen i övrigt bör omhänderhas av rektor

och lärarkollegium. I lärarkollegiet böra ingå även samtliga laboratorer fprosektorerj

i de kliniska och prekliniska ämnena. En yngre lärargeneralion

skulle pa detta sätt administrativt fostras. Reglerna för kollegiets befogenheter

böra dock utformas så, alt laboratorerna och prosektorerna ej skola

äga rätt deltaga i handläggningen av ärenden om tillsättande av vissa högre

lärarbefattningar. Rektor bör, där icke särskilda skäl föranleda annat, utses

bland professorerna i de rent odontologiska ämnena. Medlemmen av medicinalstyrelsens

vetenskapliga råd, professor Thourén har uttalat skiljaktig

mening och förordat, att tandläkarinstituten organiseras såsom självständiga

högskolor under universitetskanslerns överinseende.

Statskontoret har förordat, att tandläkarinstituten erhålla eu fullt självständig

ställning gentemot universiteten och ställas under omedelbar ledning

av en styrelse. För samordnande av undervisningen synes därjämte redan nu

böra inrättas en överstyrelse för tandläkarinstituten. Härigenom skulle för

kanslersämbetet vinnas en med tanke på universitetsorganisationens utvidgning

behövlig lättnad i arbetsbördan samtidigt som de viktiga organisationsfrågorna

vid de nya tandläkarinstitutens uppbyggnad skulle kunna erhålla

sin lösning under tillbörligt beaktande av erfarenheterna vid det nuvarande

institutet.

Riksräkenskapsverket anser, att frågan om en kommunal representant i

tandläkarinstitutens ekonominämnder är av sådan beskaffenhet, att den enligt

ämbetsverkets mening bör göras till föremål lör vidare prövning.

Svenska landstingsförbundet har icke minst med hänsyn till att tandläkarinstituten

förutsättas skola ombesörja viss folktandvård ansett starka skäl

tala för att instituten böra givas ställning såsom fristående högskolor under

särskilda av Kungl. Maj:t utsedda lokalstyrelser. En dylik organisationsform

anses medgiva en mera allsidig sammansättning av institutens ledning än den

av sakkunnigmajoriteten förordade.

Svenska stadsförbundet har icke ansett förslaget om tandläkarinstituten

som en odontologisk avdelning av medicinsk fakultet tillfredsställande. Odontologin

skulle därigenom anvisas eu undanskymd plats, som ingalunda motsvarar

vare sig undervisningens omfattning eller den odontologiska vetenskapens

kvalitativa standard, kvantitativa omfattning och betydelse för folkhälsan.

Organisationen bör vara sådan, alt eu nära anknytning vinnes till

den praktiska tandvårdsorganisationen och därmed sammanhängande problem.

Då anledning finnes antaga, att undervisningen blir beroende av folktandvårdens

klientel, tarvas en lokal förankring i vad avser institutens ad
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj.ts proposition nr 253.

19

minislrativa-ekonomiska förhållanden. Förslaget om en självständig styrelse

synes därför vara att föredraga.

Svenska tand läkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund ha hestämt

avstyrkt de sakkunnigas förslag om inrättande av eu odontologisk avdelning

samt framhållit, alt de alltsedan 1920 hävdat den uppfattningen, att tandvården,

den odontologiska forskningen och tandläkarutbildningen i hög grad

skulle främjas, om tandläkarinstituten gåves ställningen såsom självständiga

högskolor. Den strävan att frigöra den odontologiska undervisningen, som

alltsedan 1920 förefinnes och som vid sagda tidpunkt biträddes av kanslersämbetet,

medicinalstyrelsen, karolinska institutets lärarkollegium och tandläkarinstitutets

lärarråd, i det att sagda instanser tillstyrkte förslaget om inrättandet

av en självständig tandläkarhögskola, övergives helt av de sakkunniga

för eu konstlad nydaning, som blott innebär en rent organisatorisk anknytning

av instituten till de medicinska lärosätena utan att denna anknytning

medför någon reell förbättring i riktning mot behovet av att instituten

medgivas rätt att självständigt företräda odontologisk forskning och undervisning.

Med den sammansättning den odontologiska avdelningen skulle få

enligt de sakkunnigas förslag blir antalet ledamöter, som icke äro odontologer,

alltför stort, vilket icke kan anses ändamålsenligt vid avgörandet av

rent odontologiska frågor. De sakkunniga ha föreslagit inrättandet av olika

nämnder. Förslaget innebär ingen minskning i professorernas åligganden utöver

undervisnings- och forskningsuppgifter, vilket allvarligt talar mot de

sakkunnigas förslag. Professorernas nuvarande belastning med dylika uppgifter

kräver en ändring. Undervisningens särart och lärarpersonalens fåtalighet

påfordrar, alt professorerna i görligaste mån befrias från dylika extra

åligganden för att kunna vinna erforderlig tid för och koncentration på de

egentliga arbetsuppgifterna. Sålunda synas ekonomiska och andra förvaltningsärenden

kunna handläggas i annan ordning. Uppnåendet av målet, att

den odontologiska forskningen och undervisningen vinner full självständighet,

skulle väl kunna vinnas med samtidig anknytning till universitet eller

medicinsk högskola men då endast i form av en särskild odontologisk fakultet,

som vore jämställd med övriga fakulteter. Då, såsom de sakkunniga

framhållit, en sådan anordning icke kan komma i fråga inom den nuvarande

universitetsorganisationen, återstår enligt organisationernas uppfattning endast

den möjligheten, att den odontologiska forskningen och undervisningen

anförtros åt självständiga högskolor. Organisationerna förorda i detta hänseende

reservanternas hos de sakkunniga förslag, dock med vissa angivna

ändringar och tillägg. Någon större svårighet att uppdela göromålen på

kanslersämbetet, styrelsen och lärarkollegiet anse organisationerna ej föreligga.

Kanslersämbetet torde i huvudsak få samma befogenhet som vid karolinska

institutet. Styrelsen bör förutom att äga uppsikten över högskolans

verksamhet, och stadgarnas efterlevnad även övertaga de förvaltningsärenden,

som hittills ålegat lärarrådet, särskilt ekonominämndens uppgifter. Lärarrådet

handhar alla undervisningsfrågor. Särskilt med hänsyn till att viss

folktandvård väntas komma all anslutas till tandläkarinstituten framstår en

uppdelning beträffande institutens förvaltning som väl motiverad, då folktandvårdens

huvudmän och den stad, dil institutet är förlagt, synas böra

ha modinflytande vid handläggningen av ärenden rörande den patientvårdande

verksamheten.

Svenska läkaresällskapet förordar, att lundläknrinslituten organiseras

såsom helt fristående högskolor med akademisk självstyrelse och direkt un
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 253.

derställda universitetskanslern. Genom dennes medverkan kan önskvärd

kontakt skapas med medicinsk högskola eller fakultet i frågor rörande både

undervisning och forskning.

Sveriges läkarförbund har i förevarande liksom i övriga avseenden anslutit

sig till vad karolinska institutets lärarkollegium anfört i ärendet.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening föreslår, att tandläkarinstituten

organiseras såsom självständiga högskolor med egna teoretiska institutioner.

Instituten skulle vara underställda universitetskanslern.

Odontologiska föreningen vid tandläkarinstitutet i Stockholm förordar eu

organisation med självständiga högskolor, underställda universitetskanslern.

Den omständigheten att odontologin är att betrakta såsom en medicinsk

disciplin utgör en väsentlig hållpunkt vid bedömandet av frågan om tandläkarinstitutens

administration. Både för undervisning och vetenskaplig

forskning är därför en nära kontakt önskvärd mellan odontologin och medicinen

i övrigt. Behovet härav har också starkt betonats i många skilda

sammanhang. Jag erinrar i detta avseende, att lärarkollegiet vid karolinska

institutet i yttrande över tandläkarutbildningssakkunnigas förslag år 1945

förmenade, att ett nytt tandläkarinstitut för närvarande endast kunde tänkas

existera i nära förbindelse med en medicinsk fakultet.

Angivna synpunkter ha lett till att majoriteten av tandläkarutbildningssakkunniga

förordat, att tandläkarinstituten skola anordnas enligt alternativ

1, d. v. s. organisatoriskt förbindas med universitets- och högskoleorganisationen

på så sätt, att de utgöra eu odontologisk, förhållandevis självständig

avdelning av medicinska fakulteten i Lund respektive karolinska

institutet, dock med egen ekonomisk förvaltning genom särskilda ekonominämnder.

I de odontologiska avdelningarna skulle ingå, förutom de odontologie

professorerna, även tre medicine professorer. Emot detta förslag

ha starka erinringar framförts i de flesta remissyttrandena. Icke minst

måste beaktas, att lärarkollegiet vid karolinska institutet i vad avser tandläkarinstitutet

i Stockholm avstyrkt förslaget, som enligt kollegiets uttalanden

skulle medföra, att karolinska institutet utåt finge bära ansvaret för

vad som tilldroge sig vid tandläkarinstitutet, trots att kollegiet komme att

få ett mycket litet realinflytande på dettas skötsel. Kollegiet har funnit

det ur alla synpunkter bättre, att tandläkarinstitutet i Stockholm organisatoriskt

helt frigöres från karolinska institutet och upprättas såsom en självständig

högskola. I varje fall har kollegiet bestämt motsatt sig, att de medicine

professorerna skola åläggas att vara medlemmar av en odontologisk

avdelning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts mot sakkunnigförslaget kan jag i

likhet med kanslern icke anse tillrådligt att detta nu genomföres, åtminstone

i vad avser tandläkarinstitutet i Stockholm. Jag har icke heller blivit

övertygad om, att den föreslagna organisatoriska anknytningen mellan

tandläkarinstituten och de medicinska undervisningsanstalterna skulle få

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

21

en reell innebörd och betydelse, som fullt svarar mot den därmed förenade

tyngande förvaltningsapparaten.

De sakkunniga ha anvisat ytterligare två alternativ för tandläkarinstitutens

administration, ehuru de på anförda skäl icke ansett sig böra förorda

något av dem. Enligt det ena av dessa (alternativ II) skulle varje institut

organiseras såsom självständig högskola under ledning av ett lärarkollegium

och under överinseende av kanslern för rikets universitet. Enligt det

andra (alternativ III), som även förutsätter självständiga högskolor, skulle

dessa ledas av särskilda lokalstyrelser, vilka antingen kunde var för sig omhänderha

hela förvaltningen eller dela denna med kanslersämbetet så, att

styrelserna hade den ekonomiskt-administrativa förvaltningen och kanslersämbetet

förvaltningen i fråga om forskningen och undervisningen. Reservanterna

hos de sakkunniga ha hävdat, att tandläkarinstituten i vart fall för

närvarande, då hinder ansetts föreligga för att odontologin skulle kunna

bilda egen universitetsfakultet, böra organiseras i enlighet med alternativ III

och med förvaltningen uppdelad mellan kanslersämbetet och styrelsen. Till

reservanternas mening ha främst medicinalstyrelsen och tandläkarorganisationerna

anslutit sig.

För egen del finner jag, att vissa i och för sig beaktansvärda skäl kunna

anföras till stöd för en styrelse i ledningen för varje tandläkarinstitut (alternativ

III). Instituten skulle därigenom på ett naturligt sätt kunna tillföras

den erfarenhet i frågor av administrativ och ekonomisk art, som ej alltid

kan påräknas bland lärarpersonalen. Måhända skulle en dylik styrelseform

även kunna främja en i och för sig önskvärd kontakt mellan tandläkarinstituten

och den praktiskt-kliniska tandvårdsverksamhetens företrädare

utanför instituten. En dylik kontakt torde emellertid kunna åvägabringas

jämväl i annan ordning än via en styrelse. Jag återkommer härtill i det

följande. Det bör i detta sammanhang även uppmärksammas, att inrättandet

av särskilda intendentstjänster vid tandläkarinstituten, vilket jag i det

följande förordar, kommer att medföra en avsevärd förstärkning av den

ekonomiskt-administrativa sakkunskapen inom instituten. Även andra och

för mig avgörande synpunkter böra emellertid anläggas vid en prövning av

den organisationsform, som betecknats såsom alternativ III. Det nära sambandet

mellan odontologin och medicinen i övrigt samt den odontologiska

undervisningens akademiska karaktär göra en anknytning av ifrågavarande

undervisnings- och forskningsanstalter till universitetsorganisationen till en

betydelsefull angelägenhet. Med hänsyn härtill ha även reservanterna hos

de sakkunniga utgått från, att i frågor, som röra forskning och undervisning,

instituten skola sortera under kanslersämbetet. För egen del kan jag

icke dela den uppfattningen, att en ändamålsenlig och effektiv organisation

av tandläkarinstituten kan åvägabringas, om förvaltningsbefogcnheterna

uppdelas mellan kanslersämbetet och särskilda lokalstyrelser. Eu uppdelning

av ärendena skulle ofrånkomligen medföra omgång och minskade

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

förutsättningar för ett överblickande av problemen i stort samt en icke

önskvärd splittring av ansvaret. Härtill kommer, att det svårligen torde

låta sig göra att draga eu rationell gräns mellan sådana ärenden, som skulle

behandlas i den ena eller den andra ordningen. Ärenden av pedagogisk

och vetenskaplig art måste sålunda bedömas och avgöras jämväl ur ekonomiska

och administrativa synpunkter och vice versa. Av denna anledning

har också, enligt vad jag inhämtat, vid det nuvarande tandläkarinstitutet

uppgifterna för förvaltningsnämnden, som enligt gällande stadga närmast

handhar institutets ekonomiska angelägenheter, i praxis huvudsakligen

inskränkts till allenast handläggning av ärenden om utanordnande

av medel; i övrigt handläggas ärendena av lärarrådsnämnden, vari förvaltningsnämndens

samtliga ledamöter ingå, och lärarrådet. Under hänvisning

till det sålunda anförda finner jag mig icke kunna tillstyrka en organisation

av tandläkarinstituten, som skulle medföra uppdelning av förvaltningsbefogenheterna

mellan kanslersämbetet och en styrelse (alternativ III).

Med hänsyn främst till den redan framhållna betydelsen av tandläkarinstitutens

anknytning till universitetsorganisationen anser jag mig icke heller

kunna förorda en organisationsform, där hela förvaltningen handhas av

lokalstyrelser. En dylik organisation skulle därjämte med säkerhet inom

kort leda till behov av en särskild överstyrelse för tandläkarinstituten,

vilket skulle innebära en utveckling, som jag av flera skäl icke anser mig

för närvarande böra främja. Till gagn för den akademiska undervisningen

och forskningen inom de medicinska disciplinerna skulle med all sannolikhet

den därmed förenade splittringen på två tillsynsmyndigheter icke bliva.

Varken alternativ I eller alternativ III synes sålunda erbjuda en ur olika

synpunkter ändamålsenlig lösning av tandläkarinstitutens organisationsfråga.

.lag finner mig därför nu böra förorda, att dessa institut organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas alternativ II, d. v. s.

såsom självständiga högskolor under ledning av rektor och lärarkollegium

samt under överinseende av universitetskanslern. Genom kanslersämbetets

förmedling erhålles den anknytning till universitetsorganisationen, som jag

finner betydelsefull. Denna anknytning blir dock icke lika stark som enligt

alternativ I och icke heller vinnes den i och för sig önskvärda kontakt med

den praktiska tandvårdsverksamheten utanför tandläkarinstituten, som

torde ha varit huvudsyftet för dem som förordat alternativ III. Enligt mitt

förmenande kunna emellertid även vid eu lösning enligt alternativ II genom

vidtagande av vissa åtgärder åvägabringas såväl en förstärkt anknytning

till de medicinska vetenskaperna som eu närmare kontakt med den praktiska

tandvårdsverksamheten. Jag erinrar i detta avseende om att medicinalstyrelseutredningen

i sitt betänkande (st. off. utr. 1946: 20) ifrågasatt,

huruvida icke en organiserad form för överläggningar borde skapas mellan

representanter för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför

undervisningssjukhusen, å ena, samt vederbörande universitetsmyndigheter,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

23

å andra sidan, i syfte att belysa av utvecklingen på hälso- och sjukvårdens

område aktualiserade behov beträffande undervisningens planläggning och

utformning. Enligt utredningens mening skulle detta eventuellt kunna ske

genom att vid universitetskanslerns sida ställdes en av Kungl. Maj:t utsedd

nämnd, bestående av representanter för de medicinska fakulteterna, karolinska

institutet, medicinalstyrelsen och tjänsteläkarorganisationerna. Sedan

kanslern —- efter hörande av vederbörande universitetsmyndigheter — tillstyrkt,

att åtgärder vidtagas för att tillskapa en dylik instans, har ärendet

remitterats till medicinalstyrelsen. I syfte att åvägabringa den nu i samband

med tandläkarinstitulens organisation aktuella förstärkta anknytningen till

de medicinska vetenskaperna och den närmare kontakten med den praktiska

tandvårdsverksamheten anser jag, alt i en eventuell dylik nämnd böra ingå

även en eller flera repx-esentanter för tandvården. Min avsikt är att så snart

sig göra låter ånyo anmäla denna fråga för Kungl. Maj:t. I detta sammanhang

vill jag framhålla, att universitetskanslersämbetet på grund av den

ökande verksamheten vid de under ämbetet lydande läroanstalterna under

senare år blivit alltmer arbetslyngt. En snar förstärkning av arbetskrafterna

torde därför vara ofrånkomlig. Det är uppenbart, att behovet av en dylik

förstärkning blir än mer trängande, när ämbetet skall omhänderha överledningen

även av den successivt svällande organisationen för tandläkarutbildning.

Det är min avsikt att i sinom tid upptaga denna fråga till närmare

övervägande.

Vid tandläkarinstitutet i Stockholm synes den nya administrativa organisationen

lämpligen böra genomföras från ingången av läsåret 1947/48

(den 1 september 1947). Dock bör den befattning med institutets ekonomiska

angelägenheter, som nu åvilar kamreraren vid karolinska institutet,

fortsätta tills vidare under budgetåret 1947/48. Vidare bör av skäl, som

framgå av det följande, nu gällande föreskrifter för avläggande av tandläkarkandidaiexamen

vid karolinska institutet och medicinska fakulteten

i Lund tillämpas även under nämnda budgetår. I fråga om det blivande

tandläkarinstitutet i Malmö bör beslut om organisationen meddelas att gälla

från den 1 januari 1948. Vissa tillfälliga anordningar synas emellertid behöva

genomföras vid delta institut. Härtill återkommer jag i det följande.

De provisoriska anordningarna för tandläkarutbildning i Malmö synas liksom

för närvarande böra stå under ledning av lärarrådet vid institutet i

Stockholm.

Beträffande vissa specialfrågor vill jag härefter framhålla följande.

Närmare bestämmelser om lärarkollegiernas vid tandläkarinslituten sammansättning

in. m. böra utfärdas av Kungl. Maj:t efter förslag av tandläkarutbildningssakkunniga.

Vid uppgörandet av ett dylikt förslag synas de sakkunniga

böra utgå från, att rektor och samtliga vid respektive institut anställda

professorer skola ingå i lärarkollegiet och att en av professorerna

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

vid institutet bör utses till rektor, övervägande skäl tala för att jämväl de

laboratorer, som inneha självständiga laboratorsbefattningar, böra vara

ledamöter av lärarkollegiet. Därjämte böra i kollegiet finnas en representant

för de teoretiska ämnen, i vilka undervisning meddelas för tandläkarkandidatexamen,

och en representant för de medicinskt-kliniska ämnen,

i vilka undervisning meddelas för tandläkarexamen. Det synes lämpligt, att

dessa representanter, vilka böra åtnjuta särskilda arvoden, lämpligen 600

kronor för år, utses av lärarkollegiet vid karolinska institutet respektive

medicinska fakulteten i Lund bland dessa institutioners medlemmar. Enär

den femåriga nya studieplanen för tandläkarutbildningen i olikhet med den

nu gällande upptager flera medicinskt-kliniska ämnen än kirurgi, synes

den nu förordade anordningen lämpligare än att, som för närvarande är

fallet, läraren i kirurgi alltid är ledamot av kollegiet. Det synes angeläget,

att en väsentlig del av de löpande förvaltningsangelägenheter, som eljest

skulle åvila kollegiet, uppdrages åt rektor och en kollegienämnd. Liksom

vid karolinska institutet bör rektor vara helt eller delvis fri från skyldigheten

att bestrida den till hans professorsbefattning hörande undervisningen

och examinationen.

Vad tandläkarinstitutet i Stockholm beträffar torde för budgetåret 1947/48.

under vilket vid detta institut varken professurer i odontologisk ortopedi

och röntgendiagnostik eller några självständiga laboratorsbefattningar

finnas inrättade, den övergångsanordningen böra genomföras, att de två

laboratorerna vid de nuvarande ortodonti- och barntandvårds- samt röntgenavdelningarna

ingå såsom ledamöter i lärarkollegiet.

De sakkunniga ha föreslagit, att den ekonomiska förvaltningen vid

respektive tandläkarinstitut skall omhänderhas av en särskild ekonominämnd.

Med hänsyn till att tandläkarinstituten förutsatts skola ombesörja

en del av folktandvården har vidare föreslagits, att såsom ledamot i varje

ekonominämnd skall ingå en representant för respektive stad. I likhet med

riksräkenskapsverket anser jag denna fråga vara av sådan beskaffenhet, att

något definitivt ställningstagande nu icke bör ske. I syfte att likväl skapa

ett organiserat samarbete mellan ledningen av respektive tandläkarinstitut

och de kommunala myndigheterna i orten synes i stället — under förutsättning

att institutet inordnats i folktandvårdsorganisationen såsom centraltandpoliklinik

— en av kommunen utsedd representant böra ha rätt att

hos institutets vederbörande organ påkalla upptagande av för kommunen

och institutet gemensamma frågor rörande folktandvården. Denne representant

bör också kallas till sådana sammanträden inom institutet, då dylika

frågor behandlas, samt äga rätt att deltaga i överläggningarna och få

sin mening antecknad till protokollet.

De sakkunniga ha vidare framhållit, att verksamheten vid det nya tandläkarinstitutet

i Malmö förutsättes börja från och med vårterminen 1948

och att institutets ledning måste träda i funktion senast från och med

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

25

nämnda tidpunkt. Även om professurerna vid detta institut skulle ledigförklaras

omedelbart, hålla de sakkunniga för troligt att det icke kommer att

bliva möjligt att utnämna ordinarie innehavare av ämbetena förrän tidigast

ett år senare. Det har därför synts de sakkunniga nödvändigt, att det uppdrages

åt ett särskilt organ att omhänderha icke endast de erforderliga åtgärderna

i samband med tillsättning och förordnanden för professorer och

övriga befattningshavare vid institutet utan även ledningen i övrigt av institutet

från och med vårterminen 1948 tills vidare. I detta syfte ha de sakkunniga

i sitt betänkande förordat, att det från och med den 1 juli 1947

tillskapas en provisorisk odontologisk avdelning av medicinska fakulteten

i Lund. Avdelningen skulle bestå av sex av universitetskanslern förordnade

ledamöter, av vilka tre tillhöra den medicinska fakulteten och tre utgöras

av professorer i odontologiska ämnen vid tandläkarinstitutet i Stockholm.

Denna provisoriska avdelning borde fungera till dess tre av professorerna

i odontologiska ämnen vid institutet i Malmö tillsatts och tillträtt sina

tjänster. Efter hand som sådant tillträde skedde, borde vederbörande ingå

i den provisoriska avdelningen och ersätta professor i motsvarande ämne

vid institutet i Stockholm.

Även enligt min mening äro vissa provisoriska anordningar erforderliga

vid det blivande tandläkarinstitutet i Malmö. En tillfällig organisation av

den innebörd, de sakkunniga förordat, överensstämmer emellertid icke med

vad jag i det föregående principiellt förordat och måste väcka betänkligheter

även ur åtskilliga andra synpunkter, ej minst med hänsyn till den

avsevärda ytterligare arbetsbelastning, som därigenom skulle påläggas professorerna

vid det samtidigt under omorganisation varande institutet i

Stockholm. För egen del anser jag därför vissa modifikationer erforderliga.

Det synes önskvärt, att de personer, som förordnas att uppehålla de ledande

lärarbefattningarna vid institutet och sålunda stå den begynnande verksamheten

därstädes närmast, också verksamt deltaga i institutets administration.

Såsom ledamöter i det blivande lärarkollegiet böra därför, i

överensstämmelse med vad som sker vid andra liknande institutioner, inträda,

förutom de av medicinska fakulteten i Lund utsedda två representanterna

för teoretiska och medicinskt-kliniska ämnen samt under de första

åren ytterligare en tredje representant för fakulteten, även de personer,

som förordnats att uppehålla professors- och självständiga laboratorsbefattningar

vid institutet. Detta lärarkollegium bör dock icke förrän professorstjänsterna

tillsatts taga befattning med ärenden om tillsättande av högre

lärarbefattningar, förslagsvis från och med avdelningstandläkarbefattningar

och uppåt. .Tåg erinrar i detta sammanhang, att enligt gällande universitetsstaluter

den, som på förordnande uppehåller professorsämbete vid universiteten,

i regel ej äger deltaga vid behandling av ärende angående tillsättande

av lärarbefattning. Eu tillämpning av denna regel å tandläkarinstitutet

i Malmö skulle innebära, att under den första tiden något i dessa iiren
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majds proposition nr 253.

den beslutmässigt lärarkollegium icke funnes. Härtill kommer, att de ifrågavarande

tillförordnade lärarna själva sannolikt samtidigt äro sökande till

tjänster vid institutet. I detta läge anser jag, att den befattning med nämnda

tillsättningsärenden, som eljest ankommer på lärarkollegiet, övergångsvis

bör påläggas någon annan myndighet. Närmast härför synes den medicinska

fakulteten i Lund vara. Då emellertid odontologisk sakkunskap bör

vara företrädd i fakulteten vid handläggning av dessa ärenden, torde det

vara lämpligt att de nuvarande tre professorerna vid tandläkarinstitutet

i Stockholm då inträda som tillfälliga medlemmar av fakulteten. Detta

skulle innebära en avsevärt mindre arbetsbelastning för dessa professorer

än om de sakkunnigas förslag genomföres. Även ur andra synpunkter synes

den nu förordade anordningen vara att föredraga. Erforderliga föreskrifter

i ämnet torde skyndsamt böra föreslås av tandläkarutbildningssakkunniga.

Ifrågavarande professorer, som jag förutsätter skola vara villiga att påtaga

sig nämnda uppdrag, böra erhålla ersättning för av uppdraget föranledda

resor enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Till frågan om

anslag härför återkommer jag i ett senare sammanhang.

I syfte att professorsbefattningarna vid tandläkarinstitutet i Malmö skola

kunna tillsättas med ordinarie innehavare snarast möjligt torde det i enlighet

med de sakkunnigas förslag böra uppdragas åt kanslersämbetet att

vidtaga åtgärder för deras ledigkungörande. Jag erinrar i detta sammanhang,

att statsmakterna år 1946 vid behandlingen av frågan om ny studieplan

för tandläkarutbildningen (jfr propositionen nr 1946: 241 och riksdagens

skrivelse nr 1946: 454) förutsatt, att vid tandläkarinstituten skola vara

inrättade professurer bland annat i odontologisk ortopedi och röntgendiagnostik.

Vid tandläkarinstitutet i Malmö föreslås i det följande, alt dessa

liksom övriga professurer inrättas från den 1 januari 1948. Med hänsyn till

den nya studieplanens successiva genomförande vid tandläkarinstitutet i

Stockholm ha de sakkunniga däremot icke räknat med någon omändring

av de nuvarande laboratorsbefattningarna i motsvarande två ämnen till

professurer redan under budgetåret 1947/48. Detta synes emellertid böra

ske från den 1 juli 1948 samtidigt som den nuvarande professuren i proteslära

och tandreglering begränsas till att avse endast proteslära. Härom synes

nu beslut böra fattas. Det är ur åtskilliga synpunkter av betydelse, att dessa

nya professurer och de motsvarande vid institutet i Malmö ledigkungöras

och sökas samtidigt. Med hänsyn härtill torde det böra uppdragas åt kanslern

att ledigkungöra dessa befattningar vid institutet i Stockholm samtidigt

med dem i Malmö. Om så sker, vinnes att det tidskrävande tillsättningsförfarandet

kan genomföras inom sådan tid, att professurerna kunna tillsättas

redan kort lid efter den 1 juli 1948.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

27

III. Personalorganisationen.

Ett nära samband råder givetvis mellan studieplanen för tandläkarutbildningen

och behovet av personal vid tandläkarinstituten. Såsom redan

berörts, framlades i propositionen nr 1946: 241 förslag till studieordning för

tandläkarutbildningen, i huvudsak överensstämmande med en av landshövdingen

P. C. Jonsson inom ecklesiastikdepartementet verkställd överarbetning

av ett av tandläkarutbildningssakkunniga utarbetat förslag till

femårig ny studieplan. I skrivelsen nr 1946: 454 i anledning av propositionen

anmälde sedermera riksdagen, att utredningsmannens förslag innebure

en lösning av förevarande spörsmål, som i princip borde godtagas.

Riksdagen förklarade sig dock härvid förutsätta, att Kungl. Maj:t, innan

den nya studieplanen fastställdes, läte verkställa ytterligare undersökning

med avseende å möjligheterna att nedbringa studietiden under den av utredningsmannen

angivna. Sedan landshövding Jonsson förordnats att verkställa

den av riksdagen begärda ytterligare undersökningen och framlagt

förslag i ämnet, ha tandläkarutbildningssakkunniga, såsom framgår av den

tidigare lämnade redogörelsen, med beaktande av de av Jonsson framlagda

utredningsresultaten avgivit slutliga förslag till studieplan för tandläkarutbildningen,

varefter kanslern för rikets universitet efter av Kungl. Maj:t

erhållet bemyndigande den 7 mars 1947 fastställt studieplan för tandläkarkandidat-

och tandläkarexamina i huvudsaklig överensstämmelse med de

sakkunnigas förslag att tillämpas successivt från och med höstterminen

1947.

På grundval av det sålunda framlagda, sedermera fastställda förslaget

till studieplan ha tandläkarutbildningssakkunniga i sitt betänkande om

tandläkarinstitutens organisation avgivit förslag till personalorganisation

för tandläkarutbildningen. Med hänsyn till utbildningens uppdelning på

preklinisk undervisning, som avses förlagd till medicinska undervisningsanstalter,

och den till tandläkarinstituten förlagda propedeutiska och kliniska

undervisningen torde det vara lämpligt att även uppdela framställningen

i del följande på två avsnitt, avseende det ena den prekliniska undervisningen

och den andra den propedeutiska och kliniska undervisningen.

A. Den prekliniska undervisningen.

Nuvarande undervisning. Enligt nu gällande studieplan är

den prekliniska undervisningen (första årets studier) helt förlagd till karolinsk:!

institutet respektive medicinska fakulteten i Lund och meddelas av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 253.

därvarande professorer, som för denna undervisning uppbära särskilda

arvoden. Undervisningen omfattar följande ämnen, nämligen anatomi, cirka

80 föreläsningar, histologi med embryologi, cirka 100 föreläsningar, kemi

med metallurgi och läkemedelslära, cirka 110 föreläsningar, fysik och fysiologi,

cirka 80 föreläsningar, samt patologi med bakteriologi, cirka 100

föreläsningar. Undervisningen meddelas uteslutande i form av föreläsningar

och demonstrationer. Några praktiska övningar i form av dissektioner och

laborationer äro de studerande icke i tillfälle att utföra. Det första studieåret

avslutas med tandläkarkandidatexamen.

Den nya studieplanen innebär i flera hänseenden en förändring

av det prekliniska studieåret. Sålunda ha de praktiskt odontologiska

kurserna i tandanatomi och i propedeutisk bettlära infogats i första studieårets

schema, medan samtidigt undervisningen i allmän patologi, i farmakologi

och i metallurgi överflyttats till den propedeutisk-kliniska studieperioden;

därjämte har en ny kurs i speciell tandhistologi inrättats. Även

beträffande sättet för undervisningens meddelande i de medicinskt-leoretiska

läroämnena har en förändring genomförts. Enligt den nya studieplanen

ha eleverna att utföra eget laboratoriearbete i form av dissektioner,

mikroskoperingsövningar samt fysiologiska och kemiska laborationer.

Med hänsyn till den tid, som anslagits till de olika ämnena, kunna dessa

lämpligen indelas i »huvudämnen» och i »specialkurser». Huvudämnena

utgöras av anatomi, fysik och fysiologi, histologi med embryologi.

samt kemi. Specialkurserna äro: speciell tandanalomi, speciell

tandhistologi, propedeutisk bettlära och allmän bakteriologi.

Undervisningen i de fyra huvudämnena samt i allmän bakteriologi och

speciell tandhistologi avses meddelad vid respektive teoretiska institutioner,

tillhörande medicinska fakulteten i Lund och karolinska institutet. Undervisningen

i propedeutisk bettlära och i speciell tandanatomi avses ske vid

respektive tandläkarinstitut och så, att undervisningen i det förra ämnet

äger rum vid avdelningen för odontologisk ortopedi, i det senare vid avdelningen

för karieslära. Vederbörande institutions- eller avdelningschef avses

bära ansvaret för att undervisningen tillfredsställande genomföres på hans

institution eller avdelning.

a. Prekliniska huvudämnen. I det nya studieschemat ha ämnena anatomi,

fysik och fysiologi samt histologi med embryologi vartdera tilldelats 75

och ämnet kemi 90 föreläsnings- och demonstrationstimmar. Härtill komma

övningstimmar för utförande av dissektioner och laborationer.

I enlighet med de synpunkter, som framförts av medicinska högskolornas

organisationskommitté, innebär den nya studieplanen, att antalet katedrala

föreläsningar starkt reduceras och i stället ersättas med demonstrationer

och handledning av studenterna i deras praktiska övningar. Enligt planen

bör sålunda antalet egentliga föreläsningar, som åhöras av eleverna samtidigt,

begränsas till 25—30 timmar, medan de återstående 50—60 till före
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kiuujl. Maj:ts proposition nr 253. 29

läsningar anslagna timmarna begagnas till demonstrationer inför mindre

grupper av elever.

h. Prekliniska specialkurser. Speciell tandhistologi bär å studieschemat

tilldelats 25 föreläsningstimmar och 42 arbetstimmar, under vilka senare

eleverna skola ägna sig dels åt förfärdigandet av slipsnitt av tänder och

käkar, dels åt mikroskoperingsövningar. En del av föreläsningstimmarna

böra liksom för huvudämnena utbytas mot demonstrationer, vilka måste

upprepas. Speciell tanclanatomi är i studieschemat tilldelat 25 föreläsningstimmar

och 83 timmar för modelleringsarbeien. Propedeutisk bettlära. Kursen

omfattar 25 föreläsningstimmar och 60 timmar för praktiska övningar.

Allmän bakieriologi. Kursen omfattar en föreläsningsserie av 30 timmar.

De sa k k un ni g a s f ö r s l a g. a. Prekliniska huvudämnen. De sakkunniga

ha inledningsvis framhållit, att det ligger i öppen dag, att en sådan

undervisning, vid vars meddelande eleverna uppdelas i små demonstrationsgrupper

och individuellt handledas i laboratorierna, kräver en helt

annan lärarorganisation än den, som är behövlig för undervisningen i form

av katedrala föreläsningar. Det lämpliga antalet elever i varje sådan demonstrationsgrupp

är i olika ämnen något olika, men man bör räkna med

att varje grupp icke skall omfatta mer än 8—10 elever. Eftersom kurserna

bestå av 40—50 elever, måste alltså varje kurs uppdelas i 4—6 demonstrationsgrupper

och varje demonstration sålunda upprepas 4—6 gånger. Härav

framgår, att när varje elev skall deltaga i 50—60 demonstrationer, detta

kräver, att lärarna förrätta 200—360 demonstrationer. Härtill kommer arbetet

med att handleda eleverna i deras praktiska övningar samt slutligen

att förrätta tentamina med de 40—50 kursdeltagarna.

Beträffande behovet av lärarpersonal ha de sakkunniga härefter anfört

följande.

Den person, som skall inträda såsom kursledare och ansvara för denna

undervisning, måste självfallet äga stora kvalifikationer. De sakkunniga ha

därför diskuterat lämpligheten av att organisera undervisningen så, att

vederbörande professor kunde inträda som kursledare. Detta torde emellertid

icke vara möjligt, eftersom de olika kurserna äro synnerligen koncentrerade

och det måste krävas, att kursledaren helt ägnar sin tid åt denna

undervisning under de tider den pågår. En rationell lösning av lärarfrågan

skulle ske, om vid var och en av de berörda institutionerna anställdes en

prosektor respektive laborator, som hade till uppgift att handhava denna

undervisning. Då emellertid statsmakterna ännu icke fattat ståndpunkt till

de förslag angående prosektorernas och laboratorernas ställning, som

medicinska högskolornas organisationskommitté framlagt, och man sålunda

ännu icke kan överblicka de konsekvenser, inrättandet av sådana

tjänster skulle medföra, anse sig de sakkunniga nu icke böra framlägga

förslag därom, även om man har skäl att antaga, att utvecklingen snart

kommer alt kräva inrättandet av sådana tjänster. De sakkunniga vilja därför

inskränka sig till att föreslå, alt såsom kursledare i vart och ett av de

fyra huvudämnena förordnas en förste assistent. Denne åligger det att

under vederbörande professors ansvar planlägga och leda undervisningen,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

att hålla föreläsningar, att förrätta demonstrationer och att övervaka de

praktiska övningarna samt att förrätta tentamen i ämnet.

Förste assistenten kan emellertid icke ensam förrätta det stora antalet

demonstrationer eller ensam handleda eleverna i deras praktiska övningar.

För detta arbete behöver han hjälp av amanuenser. De demonstrationer,

kursledaren ej själv kan giva, böra uppdragas åt eu förste amanuens, som

även deltager i arbetet å dissektionssalar och laboratorier. För detta senare

arbete erfordras ytterligare hjälp. Härför böra lämpligen tredje amanuenser

ifrågakomma. I Lund, där varje termin 40 elever skola åtnjuta undervisning,

anse de sakkunniga det tillräckligt, att det anställes en tredje amanuens,

men i Stockholm, där 50 elever varje termin undervisas, torde anställandet

av två tredje amanuenser erfordras. Förste assistent har en tjänstgöringsskyldighet

av 1 000 timmar per år, förste amanuens en sådan av

000 timmar och tredje amanuens av ca 300 timmar. Man kan räkna med

att den tid, som kräves av varje befattningshavare, för att han skall kunna

fullgöra sin del av undervisningen, uppgår till omkring halva hans tjänstgöringsskyldighet.

Den återstående tjänstgöringsskyldigheten skall han

fullgöra i form av forskningsarbete, varigenom dessa assistenter och dessa

amanuenser komma i samma ställning som vederbörande medicinska institutions

övriga assistenter och amanuenser, vilka kunna dela sin tjänstgöringsskyldighet

mellan undervisnings- och forskningsarbetet. Inrättande av

dessa tjänster för tandläkarutbildningen torde sålunda vara till gagn för

det vetenskapliga arbetet vid dessa institutioner.

De sakkunniga ha emellertid ytterligare framhållit, att för undervisningen

i kemi icke krävas endast de lärarkrafter, för vilka sålunda redogjorts,

utan jämväl tillgång till teknisk arbetskraft. De odontologie studerandena

skola nämligen ej endast begagna sig av samma laboratorier som

de medicine studerandena under förra delen av terminen utnyttjat, utan

de skola även använda samma apparater som dessa. Apparaturen, som till

stor del är synnerligen dyrbar, måste, för att ej mycket snart spolieras,

under hela kursen överses och efter kursen noga genomgås av specialkunnig

teknisk person. Dennes arbete är emellertid ej begränsat till den tid

laborationskursen pågår och tiden omedelbart dessförinnan utan han skall

under återstående delen av året nytillverka försliten och fördärvad apparatur

såsom potentiometrar, glasapparatur för mätningar etc., vilka vid

egen tillverkning ställa sig ojämförligt mycket billigare än i öppna marknaden

varigenom stora besparingar göras. Det är emellertid nödvändigt

att för detta arbete erhålla en inom yrket kunnig person. De sakkunniga

ha övervägt att föreslå en mekaniker placerad i lönegrad A 9, men vilja

till dess erfarenhet vunnits ej sträcka sig längre än till att föreslå en arvodesbefattning

med ett arvode motsvarande lönen i lönegrad Eo 9.

Under åberopande av det sålunda anförda ha de sakkunniga föreslagit,

att vid envar av de anatomiska, fysiologiska, histologiska och medicinsktkemiska

institutionerna vid medicinska fakulteten i Lund och karolinska

institutet anställas en förste assistent, en förste amanuens samt vid institutionerna

i Lund en tredje amanuens och vid karolinska institutet två tredje

amanuenser ävensom vid vartdera lärosätet en mekaniker, vilka tjänster

samtliga skulle uppföras på respektive tandläkarinstituts siat.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25,‘l.

31

De av de sakkunniga beräknade kostnaderna för nämnda tjänster framgå

av följande sammanställning:

L u

n d

S t o

c k h o 1 m

Antal

Kronor

Antal

Kronor

förste assistenter ........

4

28 800

4

28 800

förste amanuenser ......

4

14 400

4

14 400

tredje amanuenser ......

4

4 800

8

9 600

mekaniker ..............

1

4 930

1

5 680

Summa

13

52 930

17

58 480

b. Prekliniska specialkurser. Speciell tandhistologi. De sakkunniga anföra,

att för genomförandet av undervisningen kräves en kursledare, vars

undervisningstid per kurs bör uppgå till 40 timmar, vartill kommer tiden

för förrättandet av slutförhör. Man kan räkna med att förhöret av varje

elev tager i genomsnitt 1jt timme i anspråk, varför till slutförhör åtgår en

tid av, i Lund, där kursdeltagarna äro 40, 10 timmar, i Stockholm, där

kursdeltagarna äro 50, 12Va timmar. Kursledarens arbetstid per kurs skulle

alltså i Lund uppgå till 50 timmar, i Stockholm till 5272 timmar. Beträffande

ersättningen till lärarna anse sig de sakkunniga ej böra föreslå en

förändring av det arvode av 35 kronor per timme, som för närvarande utgår

till lärarna i de prekliniska odontologiska ämnena. De sakkunniga

förutsätta, att spörsmålet om en reglering av ersättningen upptages till

prövning i samband med motsvarande fråga vid andra högskolor. Med en

ersättning av 35 kronor per timme bör kursledaren således tillerkännas ett

arvode av i Lund 1 750 kronor per kurs eller 3 500 kronor per år och i

Stockholm 1 837: 50 kronor per kurs eller 3 675 kronor per år.

För genomförande av demonstrationerna och för handledningen av studenterna

behöver kursledaren hjälp av en amanuens, som lämpligen bör

vara av typen andre amanuens och sålunda ha eu tjänstgöringsskyldighet

av 400 timmar per år, varav omkring hälften kan beräknas åtgå till undervisning

och resten till forskningsarbete.

De sakkunniga föreslå sålunda, att vid histologiska institutionen vid

universitetet i Lund och vid karolinska institutet förordnas en kursledare

och en andre amanuens, vilka uppföras å respektive tandläkarinstituts stat.

Speciell tandanatomi. Ämnet är, såsom nämnts, i studieschemat tilldelat

25 föreläsningstimmar och 83 timmar för modelleringsarbeten. Den längre

tid, som här är anslagen till praktiska övningar, nödvändiggör dels att

kursledarens arbetstid per kurs ökas med 10 timmar till i Lund 60 timmar,

i Stockholm 6272 timmar, dels att två andre amanuenser anställas. Eftersom

kursen i speciell tandanatomi endast pågår omkring tio veckor vardera

terminen och då forskningsarbete inom tandanatomi icke faller inom verksamheten

för denna kurs, torde dessa amanuenser ej behöva förordnas för

längre lid än tre månader per termin eller sex månader per år.

De sakkunniga föreslå sålunda, att vid vardera av de båda tandläkarinstitutens

avdelningar för karieslära anställes eu kursledare med ett årligt

arvode av. i Malmö 4 200 kronor, i Stockholm 4 375 kronor, samt under

sex månader två andre amanuenser, vardera med ett månatligt arvode av

200 kronor, vilket betyder en kostnad av 2 400 kronor per år.

Propcdeutisk bettlära. Kursen, vilken som nämnts omfattar 25 föreläsningar

och 60 timmar för praktiska övningar, anordnas på likartat sätt som

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Mctj:ts proposition nr 253.

kursen i speciell tandanatomi, dock med den skillnaden, att de båda amanuenserna

ej behöva förordnas för längre tid än 2% månader per termin

eller fem månader per år eftersom kursen endast varar omkring åtta veckor.

De sakkunniga föreslå därför, att vid vardera av de båda tandläkarinstitutens

avdelningar för odontologisk ortopedi anstäiles en kursledare

med ett årligt arvode av i Malmö 3 500 kronor, i Stockholm 3 660 kronor,

samt under fem månader Ivå andre amanuenser vardera med ett månatligt

arvode av 200 kronor, vilket betyder en kostnad av 2 000 kronor per år.

Allmän bakteriologi. Kursen omfattar såsom nämnts en föreläsningsserie

av 30 timmar. Med samma beräkningsgrunder som tidigare använts, bör

kursledaren tillerkännas ett arvode av, i Lund (30 X 35 + 10 X 35) 1 400

kronor per kurs eller 2 800 kronor per år, i Stockholm (30 X 35 + 12x/2 X

35) 1 487: 50 kronor per kurs eller 2 975 kronor per år. För att assistera vid

föreläsningarna anstäiles vid de bakteriologiska institutionerna vid universitetet

i Lund och karolinska institutet en tredje amanuens under två månader

per år med ett månatligt arvode av 150 kronor eller 300 kronor per

år, som upptages på respektive tandläkarinstituts stat. De sakkunniga föreslå

därför, att vid bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund

och karolinska institutet anstäiles en kursledare med ett årligt arvode av

i Lund 2 800 kronor och i Stockholm 2 975 kronor samt en tredje amanuens

under två månader med ett arvode av 300 kronor.

De av de sakkunniga sålunda beräknade arvodeskostnaderna för nämnda

prekliniska specialkurser framgå av följande sammanställning:

Malmö el. Lund Stockholm

Speciell tandhistologi: Kronor Kronor

1 kursledare .................................. 3 500 3 675

1 andre amanuens ............................ 2 400 2 400

Speciell tandanatomi:

1 kursledare .................................. 4 200 4 375

2 andre amanuenser under vardera sex månader .. 2 400 2 400

Propedeutisk bettlära:

1 kursledare .................................. 3 500 3 660

2 andre amanuenser under vardera fem månader .. 2 000 2 000

Allmän bakteriologi:

1 kursledare .................................. 2 800 2 975

1 tredje amanuens, 2 månader.................. 300 300

Summa 21 100 21 785

De sammanlagda arvodeskostnaderna för den prekliniska undervisningen

uppgå enligt de sakkunnigas förslag till följande belopp, nämligen för:

Malmö el. Lund Stockholm

Kronor Kronor

52 930 58 480

21 100 21 785

prekliniska huvudämnen

prekliniska specialkurser

Summa 74 030

80 265

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kimijl. Maj:ls proposition nr 25,1.

33

Det må härjämte nämnas, att de sakkunniga i annat sammanhang beräknat

materielanslag för den prekliniska undervisningen och därvid för

den histologiska institutionen vid karolinska institutet uppfört ett belopp

av It 000 kronor, varav omkring 4 000 kronor avse kostnaderna för lahoratoriebiträdeshjälp.

Yttranden. Medicinska fakulteten i Uppsala framhåller, att den prekliniska

undervisningen ej som hittills varit fallet enbart bör bedrivas

katedralt utan också grundas på dissektioner, laboratorier och demonstrationer.

Beträffande förslaget, att ifrågavarande undervisning skall omhänderhas

av förste assistenter står det för fakulteten alldeles klart, att det

icke är möjligt alt utlämna denna grundläggande undervisning till så svagt

meriterade krafter. Dessa assistentbefattningar skulle komma att besättas

med äldre medicine kandidater eller yngre medicine licentiater med några

få års specialutbildning. Dessa personer kunna i allmänhet icke antagas

äga den erfarenhet och mognad, som måste anses oundgängligen erforderliga

för undervisningsuppgiften. Fakulteten anser det ofrånkomligt, att en

prosektor respektive laborator anställes vid de berörda institutionerna såsom

ledare för odontologernas undervisning. Dessa prosektorer och laboratorer

böra tilldelas en mycket självständig ställnirrg, och de böra äga

säte och stämma i den odontologiska avdelningen eller om fakultetens förslag

går igenom i tandläkarinstitutens lärarråd.

Medicinska fakulteten i Lund har funnit överraskande, att de sakkunniga

föreslagit att ifrågavarande undervisning skall anförtros förste assistenter.

De sakkunniga synas ha felbedömt assistentens kompetensnivå i

det att de uppfattat honom som eu färdigutbildad lärare. Fakulteten önskar

icke åtaga sig ansvaret för undervisningen, om personer utan tillräcklig

vetenskaplig lärarkompetens under beteckningen assistenter erhålla uppdraget

ad undervisa och examinera. Det torde därjämte kunna förutses, att

assistentbefattningar av föreslagen typ och med föreslagen undervisningsbörda

av hrist på sökande icke komma att besättas. Enligt fakultetens bestämda

mening måste prosektorer respektive laboratorer anställas i de fem

ämnena anatomi, fysik och fysiologi, histologi med embryologi, kemi samt

allmän patologi. Prosektorerna och laboratorerna böra ej åläggas större

undervisningsbörda än den, som enligt gällande normer åvilar dylika befattningshavare.

Fakulteten fäster därvid uppmärksamheten på de sakkunnigas

fordran att kursledaren helt ägnar sin tid åt undervisningen under

de tider den pågar. Ett dylikt långtgående och generellt uppställt krav

måste avvisas. Lärarna böra ej heller genom allt för detaljerade föreskrifter

berövas möjligheten att på mest rationellt sätt disponera sin undervisningsskyldighet.

Viss undervisning, såsom i speciell tandhistologi, anatomi

samt patologi synes vad timtalet beträffar påtagligt överdimensionerad.

Nämnda prosektorer och laboratorer på tandläkarinstitutets stat böra givetvis

liksom motsvarande befattningshavare inom medicinska fakulteten

förfoga över anslag och teknisk hjälppersonal för forskningsändamål utöver

den för undervisningen erforderliga. De sakkunniga ha med rätta understrukit

nödvändigheten av goda och allsidiga forskningsmöjligheter men

ha förbisett de praktiska konsekvenserna av dessa krav. Fakulteten finner

del möjligt att för de fyra prosektorer respektive laboratorer, vilkas verksamhet

är avsedd att förläggas till Lund, provisoriskt upplåta undervisningslokaler

och forskningslaboratorier. Fakulteten måste emellertid med

Hilumii till riksdai/cns protokoll t!)47. I samt. AV ''t.r>.''t, 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

skärpa understryka att ett snabbt genomförande av de föreliggande byggnads-

och omändringsplanerna för fakultetens teoretiska institutioner är

en förutsättning för att dessa institutioner i fortsättningen på ett tillfredsställande

sätt skola kunna mottaga den föreslagna särskilt i praktiskt avseende

utökade undervisningen. För bakteriologiska institutionen är detta

ett alldeles särskilt trängande behov.

Karolinska institutets lärarkollegium har i sitt yttrande — som utmynnar

i en hemställan om återremiss av betänkandet till de sakkunniga, varvid

om möjligt nya sakkunniga böra tillkallas — starkt kritiserat de sakkunnigas

förslag om den prekliniska undervisningens ordnande. Kollegiets yttrande

innehåller i huvudsak följande.

Efter att ha återgivit vad de sakkunniga föreslagit i fråga om förste

assistenter såsom ledare av den prekliniska undervisning, för vilken

karolinska institutet skulle svara, har kollegiet på i huvudsak samma skäl

som medicinska fakulteten i Lund bestämt motsatt sig att ansvaret — med

ett så otillfredsställande system — lastas på institutionscheferna. Skola

dessa bära ansvaret för undervisningen, måste de på ett effektivt sätt inkopplas

i densamma och även förrätta tentamina. Då det emellertid — såsom

även de sakkunniga framhålla — »är av vikt att lärarna i de egentliga

medicinska ämnena vid karolinska institutet respektive medicinska fakulteten

i Lund icke bli allt för mycket betungade av dessa arbetsuppgifter»,

är det önskvärt att särskilda lärare med vetenskaplig kompetens och undervisningsskyldighet

anställas — med andra ord prosektorer resp. laboratorer,

som då också skulle bära ansvaret för densamma. En sådan kan åläggas

en undervisningsskyldighet av 136 timmar per läsår, och han måste

därtill vid sin sida ha en förste assistent, som hiträder vid undervisningen.

Härefter har kollegiet uttalat att, om denna stora undervisning skall förläggas

till karolinska institutet, institutionernas lokaler icke komma att

räcka till. För att närmare belysa detta har kollegiet i sitt yttrande citerat

större delen av en av professorn i histologi vid institutet Häggqvist till kollegiet

såsom yttrande i ärendet ingiven skrift av följande huvudsakliga innehåll.

Gentemot de sakkunnigas uttalande, att de samrått bland annat med

professor Häggqvist i vad det gäller erforderligt antal befattningshavare

har denne inledningsvis framhållit, att förslaget icke följde vad soin skisserats

vid de överläggningar han haft med en del av de sakkunniga. Icke

heller hade frågan om behövliga lokaler för dessa befattningshavare blivit

berörd. Denna fråga vore emellertid av icke ringa betydelse. Härefter har

Häggqvist närmare redogjort för hur det ursprungligen av Kungl. Maj:t

fastställda förslaget till nybyggnad för den histologiska institutionen, som

uppgjorts med tanke på att i samband med en förestående omläggning av

tandläkarutbildningen ökade lokaler för denna skulle bli erforderliga, under

krigsåren blivit beskuret. Resultatet hade blivit, anför Häggqvist, att

histologiska institutionens nybyggnad innehölle endast lokaler, som vore

oundgängligen nödvändiga för medicinsk undervisning och forskning. Senare

hade i medicinska högskolornas organisationskommittés förslag en

utökning av institutionens personal ställts i utsikt. Enligt detta av universitetskanslern

tillstyrkta förslag skulle också prosektor Holmgren erhålla

eu professur i experimentell histologi. Lokaler måste därför anordnas för

honom och hans personal. Detta kunde endast göras därigenom, att han

finge de utrymmen, som varit avsedda för docenterna i histologi. Docenterna

finge inhysas i rum, som varit avsedda för gästande kliniska veten
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. M(ij:ts proposition in 253.

35

skapsmän och assistenten i experimentell histologi i ett för professor emeritus

avsett rum. Institutionen bleve sålunda enligt Häggqvist redan vid inflyttningen

belastad till bristningsgränsen. Någon möjlighet att vid sådant förhållande

nu bereda plats å institutionen för den personalstab, som tandläkarutbildningssakkunniga

föreslagit skola anställas, funnes icke. Den

föreslagna personalen vore större än den, som nu funnes vid den histologiska

institutionen. Härtill måste med nödvändighet komma två laboratoriebiträden.

Situationen vore sålunda enligt Häggqvist följande. Mikroskoperings-

och föreläsningssalen kunde stå till tandläkarstuderandes förfogande

halva dagen. Utrustning för densamma med mikroskop och andra

för denna undervisning behövliga instrument hade också anskaffats. Medicinarnas

kurslaboratorium vore av dem upptaget den 1 september—den 30

november respektive den 1 februari—15 maj varje år. För tandläkarstuderande

funnes sålunda endast möjlighet att utnyttja detta laboratorium under

de sista 14 dagarna varje termin eller under sommar- och julferierna.

För mikroskoperingsövningar kunde plats beredas tandläkarstuderande

inom institutionen. För slipning av tänder kunde plats beredas under terminernas

båda sista veckor, men för övriga laborationer funnes icke plats

inom institutionen. Icke heller funnes laboratorie- eller andra utrymmen

för den föreslagna personalen. Denna personal hade förutsatts skola fullgöra

halva sin tjänstgöring »i form av forskningsarbete». Den måste sålunda

ha tillgång till arbetslokaler. Förslaget måste sålunda enligt Häggqvist

förutsätta, antingen att denna personal bereddes arbetsplats annorstädes

eller att histologiska institutionen tillbyggdes. Då det knappast vore

möjligt för assistenter och amanuenser att arbeta med forskning på ett håll

och med undervisning på ett annat, vore en tillbyggnad av histologiska

institutionen ofrånkomlig, om förslaget skulle kunna realiseras. Detta hade

Häggqvist på ett tidigt stadium framhållit för ett flertal av de sakkunniga.

Angående utbyggnadens storlek avsåge Häggqvist att yttra sig, när beslut

fattats om de sakkunnigas förslag.

Härefter har karolinska institutets lärarkollegium förklarat, att även vid

de övriga institutionerna likartade förhållanden föreligga. Kollegiet har påpekat,

att med tanke på nämnda förhållanden det bör noggrant utredas,

huruvida icke dessa undervisnings- och lokalfrågor bäst lösas genom att

organisera tandläkarinstitutet såsom en självständig högskola. I varje fall

måste enligt kollegiets mening hela den prekliniska undervisningsplanen

bearbetas och ordnas på ett helt annat sätt, än som i betänkandet skett.

Karolinska institutets rektor, professor Bergstrand, med vilken professorerna

Hammarsten och Wilton instämt, har i ett särskilt yttrande anfört, att den

teoretiska undervisningen för tandläkarna bör läggas i händerna på medicinskt

vetenskapligt skolad personal med sådan utbildning och tjänsteställning,

att den kan självständigt företräda såväl forskning som undervisning,

vilket i realiteten betyder professorsställning. Dessa professorer jämte professorerna

i de kliniska odontologiska ämnena böra bilda den odontologiska

avdelningen eller sektionen. Särskild utredning bör göras angående

hur många dylika professorer, som kunna anses erforderliga. Det förefaller

nämligen möjligt, att samma professorer kunna företräda två näraliggande

ämnen såsom t. ex. anatomi och histologi. För närvarande stöter denna organisation

på svårigheten med bristen på lokaler. Lokalfrågan måste förr

eller senare lösas på ett eller annat sätt, ty det måste betecknas såsom

ganska orimligt att den teoretiska tandläkarutbildningen skall inrymmas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 25.3.

:;r>

i karolinska institutets för detta ändamål otillräckliga lokaler och därigenom

stå hindrande i vägen för en nödvändig expansion av de teoretiska

medicinska disciplinerna. Lämpligast torde vara att lokalfrågan löses genom

tillbyggnad av de teoretiska institutionerna, då man därigenom skulle

ernå, att tandläkarinstitutets och karolinska institutets teoretiska institutioner

skulle kunna ha vissa lokaler och visst instrumentarium gemensamma.

En lördel härmed skulle ock vara, att man vid de medicinska högskolorna

tvingas till närmare kontakt med de problem inom tandläkekonsten, som

äro av allmänmedicinsk betydelse. Det torde knappast kunna bestridas, att

en dylik intimare kontakt är av värde och något försummad i Sverige.

Åtminstone gäller detta vissa ämnen. Under rådande förhållanden torde

man knappast ha något annat val än att provisoriskt acceptera de sakkunnigas

förslag till undervisningens ordnande, men det bör uttryckligen understrykas,

att det här är fråga om ett icke önskvärt tillstånd, som sa fort

sig göra låter bör ändras.

Tandläkarinstitutets lärarråd har förordat, att undervisningen i de prekliniska

huvudämnena anförtros åt laboratorer och prosektorer i stället för

åt förste assistenter. Påtagligt är, att undervisningsnivån skulle komma

att sänkas, därest de sakkunnigas förslag genomföres.

Kanslern för rikets universitet har med anledning av vad som anförts i

remissyttrandena tillstyrkt, att laboratorer (prosektorer) avses för den prekliniska

undervisningen. Frågan huruvida dessa befattningshavare lämpligen

böra anknytas till de medicinska läroanstalterna eller till tandläkarinstituten

synes kräva en närmare utredning. Karolinska institutets yttrande

rörande förutsättningarna för den prekliniska undervisningens tillfredsställande

bedrivande enligt den nya undervisningsplanen kan möjligen

anses böra föranleda ytterligare överväganden särskilt i fråga om den personal,

som härför erfordras, under det att muntliga förhandlingar, som

förts beträffande lokalutrymmena, enligt kanslerns mening, tyda på att

sådana kunna omedelbart beredas om ock provisoriskt.

Medicinalstyrelsen framhåller, att frågan om lärarorganisationen för den

prekliniska undervisningen bör ytterligare utredas. Styrelsen kan icke biträda

förslaget om att förste assistenter skola omhänderha denna undervisning.

Den tanke, som diskuterats av de sakkunniga angående behovet

av ett snart inrättande av självständiga prosektors- respektive laboratorsbefattningar

synes synnerligen beaktansvärd.

Statskontoret har gentemot förslaget, att arvoden skola beräknas å tandläkarinstitutens

stater för mekaniker för undervisningen i kemi, framhållit,

att en dylik befattningshavare torde höra närmare samman med universitetsorganisationen

än med tandläkarinstituten. Därest behov av dylika

heltidsavlönade befattningshavare skulle anses föreligga, bör efter framställning

från vederbörande universitetsmyndigheter medel för ändamålet

beräknas under avlöningsstaten för Lunds universitet respektive karolinska

institutet.

Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund ha anfört,

att det knappast torde förefinnas några svårigheter afl vid tandläkarhögskolorna

anordna preklinisk undervisning genom anställande av lärare och

anskaffande av undervisningsmateriel. Med hänsyn till förefintliga lokalförhållanden

torde emellertid praktiska och ekonomiska skäl tala för att

den prekliniska undervisningen tills vidare förlägges till de medicinska institutionerna

i Lund och vid karolinska institutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Muj:ts proposition nr 253.

''37

Med hänsyn till innehållet i det av lärarkollegiet vid karolinska institutet

avgivna yttrandet torde anledning föreligga att erinra om vad som tidigare

förekommit vid behandlingen av frågan om den prekliniska undervisningens

organisation.

I sitt den 28 januari 1946 avgivna betänkande i fråga om åtgärder för en

ökad tandläkarutbildning (del I; st. off. utr. 1946: 12) framlade tandlåkarutbildningsscikkunniga

sitt första förslag till ny studieplan för tandläkarundervisningen.

Enligt detta lörslag skulle de prekliniska kurserna förenas

med praktiska laborationsövningar och liksom hittills omfatta ett år. De

skulle förläggas till medicinsk fakultet eller högskola. Såsom närmare framgår

av propositionen 1946: 241 (sid. 60 ff.) avgåvo de sakkunniga senare en

promemoria, innehållande bland annat förslag rörande den prekliniska

undervisningen i Stockholm. I yttrande över denna promemoria framhöll

lärarkollegiet vid karolinska institutet å ena sidan nödvändigheten av att

den prekliniska undervisningen förenades med praktiska övningar men, å

andra sidan, att utrymme härför icke utan särskilda tillbyggnader kunde

beredas i de planerade nybyggnaderna för karolinska institutets teoretiska

institutioner. På grund av betydande nedskärningar i de ursprungliga byggnadsplanerna

vore det uteslutet att inom den nuvarande ramen mottaga de

odontologiska prekliniska kurserna. Enligt kollegiets mening vore det därför

ändamålsenligare att i samband med det blivande tandläkarinstitutet

bygga särskilda lokaler för de praktiska övningarna för odontologie studerande.

Kollegiet ansåge det betydelsefullt, att tandläkarinstitutet utvecklades

till en fullt självständig institution, som inom egna lokaler och med egna

lärare bestrede hela den odontologiska undervisningen. I sitt yttrande över

promemorian framhöll kanslern för rikets universitet, att förslaget, att den

prekliniska undervisningen för de odontologie studerandena skulle förläggas

till tandläkarinstitutet, redan tidigare blivit noga övervägt och befunnits

olämpligt, i varje fall 4''ör närvarande.

Den härefter av landshövdingen Conrad Jonsson i egenskap av särskild

inom ecklesiastikdepartementet anlitad utredningsman verkställda, i det

föregående omnämnda utredningen omfattade även frågan om den prekliniska

undervisningens ordnande för de studerande vid tandläkarinstitutet i

Stockholm. Anledningen härtill var dels det ändrade läge, i vilket denna

Iråga kommit genom att i utredningsmannens förslag till ny studieplan de

prekliniska föreläsningarna och de därmed förenade praktiska laborationerna

starkt begränsats, dels ock den avvisande hållning, som lärarkollegiet

vid karolinska institutet intagit till ifrågavarande undervisnings förläggande

till detta institut. I sin den 4 april 1946 avgivna promemoria i ämnet meddelade

härefter landshövding Jonsson, alt han i fråga om den prekliniska

undervisningens ordnande i Stockholm haft överläggningar med rektor vid

kaiolinska institutet, professor II. bergstrand, och ämnesrepresentanterna

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kunyl. Muj:ts proposition nr 253.

professorerna U. von Euler, E. Hammarsten, G. Häggqvist och T. Petrén.

Härom anförde utredningsmannen följande.

Vad som förekommit vid överläggningarna har övertygat mig om att, såsom

ämnesrepresentanterna själva understryka, en effektiv undervisning

kräver laborationer. Tidigare ha olika synpunkter hävdats i fråga om både

möjligheten och önskvärdheten av att denna prekliniska undervisning sker

vid karolinska institutet över huvud taget. Jag anser — och har i detta hänseende

vunnit stöd för min åsikt hos rektor och ämnesrepresentanterna von

Euler, Häggqvist och Petrén — att denna undervisning kan ske på det nya

institutionsområdet på Norrbacka utan att andra kostnadskrävande lokala

anordningar behöva vidtagas än möjligen en utbyggnad av den fysiologiska

institutionen, en utbyggnad som måhända i varje fall blir nödvändig för att

tillgodose kraven på utrymme för en planerad undervisning i fysik för de

medicine studerandena. Med allt beaktande av fackmannens möjligheter att

bedöma ifrågavarande problem kan jag icke godtaga den ståndpunkt, som

professor Hammarsten intagit i fråga om möjligheterna att ordna undervisning

i kemi. Det synes mig vara ett rent organisatoriskt praktiskt problem,

som är möjligt att lösa med god vilja, att i en institution av den storleksordning

det här gäller ordna kemiundervisningen.

På grund av vad här ovan anförts och även av andra orsaker finner jag,

att en effektiviserad preklinisk undervisning av föreslagen natur —- eventuellt

med någon beskärning till omfånget — också bör äga rum vid karolinska

institutet.

Det torde föreligga behov av utrustning av den art, att medel härför behöver

äskas till innevarande riksdag. Kostnaden härför har angivits utgöra

cirka 40 000 kronor för anskaffande av mikroskop på den histologiska institutionen

och cirka 60 000 kronor för apparatur m. m. till den utvidgning

av fysiologiska institutionen, som ovan berörts.

Det har betonats under dessa överläggningar, att det kan komma att möta

svårigheter att erhålla lämplig personal för undervisningen till de arvoden,

som beräknats av de sakkunniga. Jag saknar emellertid anledning att här

föregripa de sakkunnigas kommande förslag och Kungl. Maj ds prövning.

I anledning härav och under åberopande av myndigheternas i olika sammanhang

avgivna uttalanden om lämpligheten av att anknyta den prekliniska

odontologiska undervisningen till medicinsk fakultet eller högskola

anförde min företrädare i ämbetet i nyssnämnda proposition nr 1946: 241,

att även enligt hans mening vägande skäl av skilda slag talade för att den

prekliniska odontologiska undervisningen i varje fall tills vidare meddelades

vid medicinsk fakultet eller högskola. Att så borde vara fallet även

vid karolinska institutet syntes honom givet, sedan den av landshövding

Jonsson verkställda utredningen visat, att några avgörande lokala hinder

eller andra giltiga skäl icke förefunnes mot att även i fortsättningen förlägga

undervisning av ifrågavarande slag till institutet. I sin skrivelse,

nr 454, i anledning av nyssnämnda proposition förklarade riksdagen, att

riksdagen för sin del var ense med departementschefen om att den prekliniska

odontologiska undervisningen i varje fall tills vidare bör meddelas vid

medicinsk fakultet eller högskola.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kunyl. \faj:ts proposition nr 253.

39

Spörsmålet om den av landshövding Jonsson ifrågasatta utbyggnaden av

den blivande fysiologiska institutionen vid karolinska institutet samt frågan

om anslag för viss utrustning till de histologiska och fysiologiska institutionerna

därstädes upptogos i propositionen nr 1946: 273 angående vissa anslag

till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. Förslagen i

propositionen ledde till att det av utredningsmannen för ändamålet beräknade

beloppet av 100 000 kronor beviljades av riksdagen samt att Kungl.

Maj:t den 29 november 1946 fastställde ritningar till nybyggnad för fysiologiska

institutionen vid karolinska institutet, innefattande jämväl ökade

utrymmen för den i tandläkarutbildningen ingående prekliniska undervisningen

i fysiologi.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, resulterade de överIägg-Dep°^™eTl,s''

ningar, som landshövding Conrad Jonsson våren 1946 förde med representanter

för karolinska institutet, i stort sett i, att enighet uppnåddes om att

preklinisk undervisning för tandläkarstuderande kunde förläggas till detta

instituts nya institutionsbyggnader utan andra lokala anordningar än som

sedermera beslutats. Under det utredningsarbete, som bedrivits av de medicinska

högskolornas organisationskommitté rörande den medicinska forskningens

och undervisningens organisation, ha sedan dess nya synpunkter

gjorts gällande. I enlighet härmed ha tandläkarutbildningssakkunniga föreslagit

en utökad lärarorganisation för den prekliniska undervisningen för

tandläkarstuderande. Lärarkollegiet vid karolinska institutet har vidare för

sin del bestämt hävdat att, om medicinens egna utrymmesbehov skulle

kunna tillgodoses, institutionslokalerna icke vore tillräckliga, därest preklinisk

undervisning enligt de sakkunnigas förslag skulle förläggas till institutet.

Även medicinska fakulteten i Lund har understrukit behovet av utökade

lokaler. Under sådana omständigheter finner jag det för egen del

icke möjligt att redan nu taga slutlig ställning till spörsmålet om den prekliniska

undervisningens organisation.

Jag erinrar i detta sammanhang, att den nya femåriga studieplanen för

tandläkarutbildningen fastställts att träda i tillämpning successivt från och

med höstterminen 1947. Avsikten har sålunda varit, att den av de sakkunniga

föreslagna organisationen för den prekliniska undervisningen (första

årets studier) skulle genomföras från och med budgetåret 1947/43. 1 avvaktan

på resultatet av den ytterligare utredning av hithörande spörsmål,

som synes ofrånkomlig, måste en tillfällig anordning vidtagas, om icke avbrott

i tandläkarexaminationen skall uppstå framdeles. Fn utväg vore att

uppskjuta genomförandet av den nya studieplanen ett år och under detta år

anordna den prekliniska undervisningen enligt hittillsvarande studieplan.

Med hänsyn till bristerna i den nuvarande studieordningen ej minst ur folktandvårdens

synpunkt anser jag mig dock icke vilja i första hand förorda

denna utväg. I stället synes såsom från början avsetts den nya studieplanen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kanyl. Maj:ts profnjsitUni nr ''253.

böra tillämpas från och med nästa termin, dock med den tillfälliga ändringen,

att undervisningen i de prekliniska huvudämnena samt i speciell

tandhistologi och allmän bakteriologi begränsas till de i dessa ämnen enligt

studieplanen ingående föreläsningarna och demonstrationerna under det att

de praktiska övningarna, dissektionerna och Iaborationerna bortfalla. Däremot

kan undervisningen i speciell tandanatomi och propedeutisk bettlära

redan nu helt ordnas enligt den nya studieplanen, då denna undervisning

skall vara förlagd till tandläkarinstituten. Mitt förslag innebär, alt den prekliniska

undervisningen vid såväl karolinska institutet som Lunds universitet

tillfälligt begränsas till i huvudsak samma omfattning som enligt nu

gällande studieplan eller till enbart föreläsningar och demonstrationer, varvid

antalet föreläsningstimmar i huvudsak bör överensstämma med nu gällande

ordning. För undervisningens genomförande i de ämnen, vari sådan

begränsning äger rum, erfordras liksom hittills allenast kursgivare, till vilket

vederbörande professor eller annan lämplig person bör förordnas. Liksom

nu bör professorn ha ansvaret för undervisningens genomförande. Kursgivarna

böra tillerkännas arvoden, beräknade efter samma grunder som

under innevarande budgetår. Till frågan om den erforderliga medelsanvisningen

återkommer jag i ett senare sammanhang.

Den i det föregående förutsatta utredningen torde i främsta rummet böra

avse frågan, i vilken mån den upprustning av den medicinska forskningens

och undervisningens resurser, som jag i annat sammanhang ämnar tillstyrka,

kan lägga hinder i vägen för ett inrymmande av ifrågavarande prekliniska

undervisning i de nya institutionslokalerna vid karolinska institutet samt

vilka organisatoriska och andra åtgärder, som kunna vara påkallade för att

samordna denna undervisning med verksamheten i övrigt vid institutet. En

motsvarande undersökning torde böra göras jämväl beträffånde medicinska

fakulteten i Lund. En översyn synes behövlig jämväl av den föreslagna

lärarorganisationen med beaktande av eventuellt förefintliga möjligheter till

begränsningar. I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten på att

nuvarande möjligheter för tandläkarinstitutens olika förvaltningsorgan att

utöva ledning och kontroll över denna till andra akademiska läroanstalter

förlagda undervisning och den därtill knutna relativt stora lärarpersonalen

äro begränsade. Det kan därför ifrågasättas, om icke ledningen och ansvaret

för denna undervisning borde helt förläggas till karolinska institutet

respektive medicinska fakulteten i Lund. Utan alt taga någon ställning i

frågan förutsätter jag, att jämväl detta och därmed sammanhörande spörsmål

beaktas vid utredningen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr ''253.

41

B. Den propedeutiska och kliniska undervisningen.

Tandläkarutbildniagssakkunnigas förslag innebära i viss utsträckning

ändrade anställnings- och tjänstgöringsvillkor för den till tandläkarinstituten

knutna personalen för den propedeutiska och kliniska undervisningen ävensom

en väsentlig utökning av denna personal främst med hänsyn till de

med den nya femåriga studieplanen förenade behoven. I det följande torde

eu närmare redogörelse böra lämnas för de sakkunnigas förslag i vad de

avse såväl anställnings- och tjänstgöringsförhållanden som personalökningar.

Det må erinras, att övergången till den nya studieplanen är avsedd att

ske successivt och att därför även behovet av ökad personal kommer att

framträda efter hand. Någon definitiv ställning till den slutliga personalorganisationen

behöver därför ej ske nu. En fullständig översikt torde dock

böra lämnas av förslagen jämväl i denna del.

1. Olika slag av befattningshavare,

a) Lärarpersonal.

Lärarpersonalen för den propedeutiska och kliniska undervisningen för

tandläkarstuderande utgöres av professorer, laboratorer, avdelningstandläkare,

assistenter och amanuenser. Någon ändring härutinnan föreslås icke

av de sakkunniga, som förorda, att därutöver ett antal till tandläkarinstituten

knutna docentstipendier inrättas.

Pr ofessorer.

Intill den 1 juli 1943 voro cheferna för det nuvarande tandläkarinstitutets

tre huvudavdelningar — protesavdelningen, tandkirurgiska avdelningen och

tandfyllningsavdelningen — placerade i lönegrad A 24 med benämning ordinarie

lärare. Envar av dem åtnjöt ett lönetillägg av 1 620 kronor. Från

och med budgetåret 1943/44 omorganiserades dessa tjänster till professurer

i lönegrad A 30, varvid lönetillägget bortföll och den dagliga tjänstgöringsskyldigheten

utökades från 3 å 4 timmar till 5 timmar. Samtidigt tillerkändes

professorerna rätt atl inom tandläkarinstitutet utöva privatpraktik under

högst den tid av dagen, som icke omfattas av deras tjänstgöringsskyldighet.

Härvid äga de använda den fullständiga tandläkarutrustning, som för tillgodoseendet

av tjänstens behov finnes i deras tjänsterum. För den biträdeshjälp,

som erfordras och ställes till förfogande av institutet, skall viss ersättning

lämnas.

Tandläkartitbildningssakknnniga ha anfört i huvudsak följande.

l)å professor vid tandläkarinstitutet måste vara behörig utöva tandläkarkonsten,

måste han vara legitimerad tandläkare. Beträffande professuren i

landkirurgi har den särskilde utredningsmannen landshövding Jonsson an
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

slutit sig till ett förslag om att innehavare av professur i tandkirurgi skulle

vara tandläkare och läkare, med förbehåll för dispensmöjlighet i det senare

fallet. De sakkunniga dela denna mening.

Professor i röntgendiagnostik skall liksom nuvarande laborator i ämnet

vara legitimerad läkare eller tandläkare.

Sakkunniga ha i sitt förslag till studieplan för tandläkarinstituten med

hänsyn till undervisningens krav förutsatt, att på de odontologie professorerna

bör ankomma en föreläsningsskyldighet av fyra timmar i veckan under

läsåret mot nu två. Professorerna synas böra även i detta hänseende likställas

med övriga universitetsprofessorer. De sakkunniga ansluta sig till det

förslag, som framlagts av medicinska högskolornas organisationskommitté

om evalvering av föreläsningsskyldighet till forskningsundervisning, och

föreslå sålunda, att så även bör kunna ske för de odontologie professorerna

efter förslag i varje särskilt fall av respektive lärarråd med kanslers medgivande.

I övrigt vilja de sakkunniga framhålla, att det bör stå varje professor

vid tandläkarinstituten fritt att efter lärarrådets godkännande för sin

undervisning välja den form —- katedrala föreläsningar eller kliniska demonstrationer

— som med hänsyn till föreliggande omständigheter kan beräknas

giva mest utbyte för eleverna, eller att med kanslers medgivande

utbyta föreläsningar mot seminarier.

De sakkunnigas förslag om en utökning av föreläsningsskyldigheten och

institutens inordnande i folktandvården med därav följande större patienttillströmning

torde komma att ställa ytterligare krav på professorerna i deras

egenskap av klinikchefer. Den dagliga ledningen och övervakningen av

respektive avdelning torde under dessa omständigheter ställa stora krav på

vederbörande professor.

De sakkunniga anse för sin del, att anförda skäl motivera, att professorerna

vid tandläkarinstituten — i likhet med de professorer vid karolinska

institutet, vilka tillika äro överläkare vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet

— beredas ytterligare löneförbättring så, alt rekryteringen till

dessa befattningar säkerställes, och föreslå därför, att till varje professor

skall utgå ett särskilt klinikchefsarvode om 1 500 kronor för år. Detta arvode

synes i och för sig vara väl lågt med hänsyn till det omfattande kliniska

arbetet. De sakkunniga förutsätta emellertid, att spörsmålet om professorernas

löneställning kommer att upptagas i samband med den utredning rörande

reglering av löneförmånerna för universitetsprofessorerna, som torde

vara att förvänta.

Dekanus för den odontologiska avdelningen bör vara befriad från undervisningsskyldighet

och examination i den mån, lian så finner erforderligt,

samt uppbära ett särskilt arvode å 1 800 kronor årligen. Det till den nuvarande

vice ordföranden i lärarrådet utgående arvodet, som varit av provisorisk

karaktär, torde böra upphöra.

Laboratorer.

För närvarande finnas vid tandläkarinstitutet i Stockholm sex laboratorsbefattningar.

Dessa äro placerade i lönegrad Eo 28 och nyinrättades år 1944

i samband med tandläkarinstitutets omorganisation. Innehavare av laboratorsbefatlning

i röntgendiagnostik skall vara legitimerad läkare eller tandläkare.

Innehavare av annan laboratorsbefattning skall vara legitimerad

tandläkare. För behörighet till laboratorsbefattning fordras därjämte, att ve
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 43

derbörande genom avlagt disputationsprov ådagalagt vetenskaplig skicklighet

för befattningen.

Gällande bestämmelser ålägga envar laborator en daglig tjänstgöringsskyldighet

av sex timmar. Härav avses fyra timmar för egentlig undervisningsverksamhet

och återstående tid för tandvårdsutövning i institutets tjänst.

Lärarrådet äger medgiva, att tid, som eljest är avsedd för tandvårdsverksamhet,

må användas till sådant vetenskapligt arbete, som prövas vara av

betydelse för odontologin. För tandvårdsutövningen äger laborator — utöver

honom eljest tillkommande avlöning — åtnjuta särskild ersättning, beräknad

efter fem kronor för timme utövad tandvård. Denna ersättning har

beräknats ge laboratorn eu inkomst av omkring 2 000 kronor för år. Laborator,

som av lärarrådet befriats från tandvårdsutövning för att bedriva

vetenskapligt arbete och sålunda icke uppbär dylik tandvårdsersättning,

skall äga att — utöver honom tillkommande avlöning — i stället åtnjuta

särskild ersättning, beräknad efter tvåhundra kronor för månad, dock ej

för tid, då laboratorn åtnjuter sommarferier. Ifrågavarande ersättningar bestridas

från inkomsterna av patientavgifter vid institutet.

Tandläkarutbildningssakkunniga ha inledningsvis erinrat, att riksdagen i

skrivelse nr 1944:367 ansett tveksamt, huruvida man med laboratorstjänsternas

placering i lönegrad Eo 28 kunde vinna en tillfredsställande rekrytering

av ifrågavarande betydelsefulla befattningar och förklarat, att det

borde ankomma på de särskilda sakkunniga för tandläkarutbildningen att

till omprövning upptaga denna fråga och därvid överväga, om befattningarna

borde vara ordinarie och upptagas å löneplanen A eller på sätt allmänna

lönenämnden förordat såsom förordnandetjänster å löneplan C. I

avvaktan på resultatet av denna undersökning hade riksdagen ansett sig

böra bifalla departementschefens förslag beträffande laboratorernas löneställning

(Eo28). Vidare ha de sakkunniga erinrat, att det varit på riksdagens

initiativ, som laboratorerna kommit i åtnjutande av tandvårdsersättning

även under tid, som enligt lärarrådets medgivande användes för vetenskapligt

arbete.

Härefter ha de sakkunniga redogjort för en till dem inkommen skrivelse

från de tillförordnade laboratorerna vid tandläkarinstitutet i Stockholm, i

vilken på närmare angivna skäl hemställts, att laboratorerna icke måtte belastas

med obligatorisk patientvård två timmar dagligen, ävensom alt ifrågavarande

laboratorsbefattningar måtte i tjänste- och löneavseende jämställas

med medicinska universitetslärare i samma ställning.

De sakkunniga ha efter ingående överväganden stannat för att laboratorsbefattningarna

böra vara placerade i lönegrad A 28. Beträffande tjänstgöringstidens

längd erinra de sakkunniga vidare, att densamma vid ärendets

tidigare behandling varit föremål för skiftande uppfattningar. Ur institutens

synpunkt måste emellertid krävas en daglig lärartjänstgöring av minst fyra

timmar, mot vilken minimitid berörda befattningshavare icke gjort någon

erinran. Eftersom rätt till privatpraktik på instituten för laboratorerna varken

i och för sig svnes vara önskvärd eller möjlig att utverka och samtidigt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kumjl. Maj:ts proposition nr ''253.

berörda befattningshavare med bestämdhet hävda, att privatpraktik utanför

instituten under återstående tre timmar av en normal arbetsdag icke kan i

vanliga fall vara ekonomiskt bärkraftig, synes det de sakkunniga vara en

lycklig lösning att laboratorerna uppehålla sin kliniska skicklighet genom

tandvårdsarbete på instituten. Detta bör självfallet icke avse de enkla rutinfallen,

utan laborator bör enligt de sakkunnigas mening ägna resterande

tjänstgöringstid d. v. s. två timmar åt att leda och övervaka patientbehandlingen

på amanuensklinikerna samt vid särskilt svåra fall eller där behov

eljest föreligger själv ingripa med patientbehandling. I den mån instituten

inordnas i folktandvården innebär detta, att de sakkunniga måste tillmäta

laboratorernas övervakande av och i förekommande lall biträde vid nämnda

patientbehandling en alldeles särskild betydelse. Utöver lön enligt löneplan

böra laboratorerna med särskild hänsyn till rekryteringsmöjligheterna erhålla

en till 2 000 kronor uppgående särskild ersättning, motsvarande den

ersättning, beräknad efter fem kronor för arbetstimme, för vilken redogjorts

i det föregående. För att underlätta forskningsarbete ha de sakkunniga

vidare funnit lämpligt föreslå, att laborator må med bibehållande av lön

och den till^ 2 000 kronor uppgående särskilda ersättningen kunna medgivas

befrielse från den del av den dagliga tjänstgöringen, som utgöres av två

timmars tandvårdsverksamhet i institutets tjänst, i följande fall, nämligen

efter prövning av lärarrådet under kortare tid för fullgörande av en konkret

vetenskaplig arbetsuppgift samt efter lärarrådets förslag av kansler

under perioder av högst fem år i sänder för att ägna ökad tid åt angivet

vetenskapligt arbete. Under period, då sådan tjänstledighet åtnjutes, får laborator

icke ägna sig åt privatpraktik eller annan förvärvsverksamhet.

Slutligen förorda de sakkunniga med samma motivering som framlagts

beträffande professorerna, att till laboratorerna i barntandvård och i bettanalys

med parodontoprotetik skall i deras egenskap av föreståndare för

självständiga avdelningar utgå ett särskilt klinikchefsarvode om 1 500 kronor

per år.

Ledamoten av de sakkunniga Kjellgren har i ett särskilt yttrande förordat,

att beträffande tjänstgöringsförhållandena laboratorstjänsterna jämföras

med lektorat. Tjänstgöringstiden bör fastställas till 1 000 timmar per

år. Skyldighet att därutöver fullgöra tandvård i institutens tjänst bör icke

åläggas laborator.

Docenter.

Vid tandläkarinstitutet i Stockholm ha hittills icke funnits några docenter.

De sakkunniga hemställa, att för tandläkarinstitutet i Malmö reserveras

tills vidare två och för tandläkarinstitutet i Stockholm tills vidare tre docentstipendier

i de rent odontologiska ämnena, och förorda, att kanslern för

likets universitet ma kunna till docent vid tandläkarinstitut förordna person,

vilkens anställande prövats nyttigt för den vetenskapliga forskningen

eller för undervisningen samt vilken ådagalagt erforderlig skicklighet såsom

vetenskapsidkare och lärare.

För docentstipendiaterna vid tandläkarinstituten böra enligt de sakkunnigas

mening gälla de bestämmelser i fråga om undervisningsskyldighet,

förordnande och entledigande samt ekonomiska förhållanden, som medi
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 45

cinska högskolornas organisationskommitté föreslagit i sitt betänkande del I

(s. 30, 41—43) beträffande övriga docenter vid de medicinska lärosätena.

Avdelningstandläkare.

Avdelningstandläkarbefattningarna vid det nuvarande tandläkarinstitutet

äro placerade i lönegrad Eo 18 och förenade med en tjänstgöringsskyldighet

av i genomsnitt 21 timmar per vecka.

Avdelningstandläkarna giva större delen av de för varje termin obligatoriska

undervisningskurserna inom respektive ämnen, verkställa slutförhör

och leda kursdeltagarnas tekniska och kliniska verksamhet på kliniksalar

och laboratorier samt ha överinseende över assistenters och amanuensers

arbete.

Enligt gällande bestämmelser skall innehavare av avdelningstandläkarbefattning

vid tandläkarinstitutet vara legitimerad tandläkare samt bör ha

fullgjort väl vitsordad tjänstgöring vid tandläkarinstitutet eller innehava därmed

jämförbara meriter. Vid befattningens tillsättande bör hänsyn jämväl

tagas till ådagalagd vetenskaplig skicklighet. Sökande till dylik befattning

är skyldig avlägga lärarprov, därest lärarrådet finner sådant prov önskvärt.

De sakkunniga föreslå, att ifrågavarande befattningar alltfort skola vara

placerade i lönegrad Eo 18.

Assistenter.

Assistenterna vid det nuvarande tandläkarinstitutet åtnjuta ett årligt arvode

av 5 000 kronor, vartill för budgetåret 1946/47 kommer ett provisoriskt

arvodestillägg av 330 kronor, och ha en tjänstgöringsskyldighet av 18

timmar i veckan.

Assistenterna biträda avdelningstandläkarna vid kursgivningen eller giva

själva kurser samt ersätta avdelningstandläkarna i det dagliga arbetet på

kliniksalar och laboratorier.

Innehavare av assistentbefattning skall enligt gällande bestämmelser vara

legitimerad tandläkare samt bör hava fullgjort väl vitsordad tjänstgöring vid

tandläkarinstitutet. Sökande till dylik befattning är skyldig avlägga lärarprov,

därest lärarrådet finner sådant prov önskvärt.

De sakkunniga anse, att hittillsvarande bestämmelser i fråga om kompetenskrav

in. in. böra gälla i fortsättningen. De förutsätta dock, att assistenternas

arvoden liksom frågan om deras tjänstgöringsskyldighet blir föremål

för reglering i samband med den arvodesreglering, som torde komma till

stånd i anslutning lill pågående utredningsarbete.

A in a n u ense r.

Amanuenserna vid det nuvarande tandläkarinstitutet åtnjuta arvode av

2 250 kronor, vartill för budgetåret 1946/47 kommer ett provisoriskt arvodestillägg

å 330 kronor, och ha eu tjänstgöringsskyldighet av 18 timmar i

veckan.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kangl. Maj:ts proposition nr 253.

De hittillsvarande amanuensbefattningarna vid tandläkarinstitutet äro

passageplatser närmast avsedda för specialutbildning av unga tandläkare,

som vilja pedagogiskt meritera sig inom ett område och samtidigt erhålla

den tekniska eller kliniska träning, som arbeten på kliniksalar och laboratorier

medgiva.

För att vara behörig till amanuensbefattning har hittills erfordrats att

vederbörande är legitimerad tandläkare; dock må i fall, då tandläkare ej kan

erhållas, tandläkarkandidat kunna därtill förordnas.

I fråga om amanuensbefattningarna anse de sakkunniga hittillsvarande

bestämmelser i fråga om tjänstgöringsskyldighet böra gälla i fortsättningen.

Det synes icke böra vara blott ett undantag, att odontologie kandidater förordnas

till amanuenser, då dessa platser måste betraktas som lämpliga utbildningsplatser.

Vad arvodet beträffar förorda de sakkunniga, att amanuenserna

vid tandläkarinstituten erhålla ett årligt arvode av 3 600 kronor i likhet

med förste amanuenser vid teoretisk-medicinska institutioner.

Yttranden. Tandläkarinstitutets lärarråd har understrukit, att de för

en skicklig tandläkare förmånliga ekonomiska villkoren i kommunal och

privat tandvård utgöra en påtaglig och allvarlig svårighet för lärarrekryteringen

till tandläkarinstituten. Vid organiserandet av de nuvarande laboratorsbefattningarna

har man särskilt syftat till -—- förutom att tillgodose tandläkarinstitutets

väsentliga behov — att göra befattningarna lockande för sådana

tandläkare, som ha verklig läggning och intresse för undervisning och

vetenskaplig verksamhet. Lärarrådet inser visserligen de stora fördelarna

med den av de sakkunniga föreslagna möjligheten för laborator, som vill

helt ägna sig åt vetenskapligt arbete, att erhålla längre ledighet från tandvårdsutövning

vid institutet. Men samtidigt vill lärarrådet anföra, att alltför

långa ledigheter för detta ändamål, särskilt för teoretiskt inriktad forskning,

kan befaras ofördelaktigt inverka på bibehållandet av laboratorns kliniska

skicklighet. Lärarrådet understryker vikten av att laboratorsbefattningarna

göras ur ekonomisk och andra synpunkter tillräckligt lockande, ävensom

vikten av att denna organisationsfråga snarast vinner sin definitiva lösning.

Medicinalstyrelsen anser icke den föreslagna anordningen med laboratorernas

tvångsvisa tandvårdsutövning kunna bli till gagn vare sig för undervisningen,

forskningen eller laboratorerna själva. Styrelsen anser, att i

tjänstgöringshänseende likställighet bör skapas med motsvarande befattningar

vid de medicinska undervisningsanstalterna. Frågan om docentinstitutionens

införande vid tandläkarinstituten synes böra bli föremål för närmare

utredning.

Statskontoret kan icke förorda, att en ytterligare förbättring av professorernas

avlöningsförmåner nu vidtages. En reglering av dessa befattningshavares

löneställning synes böra anstå, till dess spörsmålet om universitetsprofessoremas

avlöningsförmåner upptages till prövning. Beträffande laboratorstjänsterna

vidhåller statskontoret sitt yttrande den 24 november 1943,

att laborator, som tillika är avdelningschef, bör placeras i lönegrad A 28 och

övriga laboratorer i A 27. De böra icke äga rätt till särskild ersättning för

tandvårdsutövning i institutens tjänst eller till privat praktik. Ämbetsverket

har vidhållit sin i tidigare sammanhang uttalade uppfattning, att avdelningstandläkartjänsterna

icke böra lönegradsplaceras. 1 avvaktan på resul
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

K imf/!. Maj:ts proposition nr 253.

47

tatet av ifrågasatt utredning om militärläkarnas och försvarstandläkarnas

anställnings- och avlöningsvillkor böra ifrågavarande avdelningstandläkare

anställas mot arvode av i ett för allt 10 000 kronor för år.

Allmänna lönenämnden. De sakkunnigas förslag beträffande löneställningen

för lärarpersonalen har icke föranlett något särskilt uttalande från lönenämndens

sida.

Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund föreslå ändring

av nuvarande bestämmelse, att laborator i röntgendiagnostik skall vara

legitimerad läkare eller tandläkare därhän, att innehavaren av den blivande

professuren i ämnet skall vara legitimerad tandläkare. Professorernas lönevillkor

böra bli föremål för utredning. Beträffande laboratorsbefattningarna

ansluta sig organisationerna till det av reservanten hos de sakkunniga avgivna

förslaget, att laborator ej bör utöver undervisningsskyldigheten åläggas

tandvårdsverksamhet i institutets tjänst. Laboratorerna böra ställas i

samma ställning som motsvarande befattningshavare vid universiteten och

karolinska institutet. Organisationerna hälsa med tillfredsställelse de sakkunnigas

förslag om docenturer. Beträffande avdelningstandläkartjänsterna

föreslås en placering i lägst Eo 22. Assistenterna böra jämställas med andre

assistenterna vid de medicinska högskolorna och därför tillerkännas årliga

arvoden om 6 480 kronor. Organisationerna ifrågasätta, huruvida det för

amanuensbefattningarna föreslagna arvodet kan föranleda legitimerade tandläkare

att till erforderligt antal söka befattningarna.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening framhåller, att föreningen

ej kan finna skäl för att innehavare av professur i röntgendiagnostik

ej behöver vara legitimerad tandläkare. Professorn i ämnet bör vara fullt

inne i odontologiska frågeställningar, annars blir hans verksamhet av föga

värde för institutet. Föreningen instämmer beträffande laboratorstjänsterna

med vad reservanten hos de sakkunniga härom anfört och understryker än

ytterligare nödvändigheten av, att laboratorernas anställnings-, avlöningsoch

arbetsförhållanden regleras på helt annat sätt än som föreslagits av sakkunnigmajoriteten.

Beträffande avdelningstandläkarna framhåller föreningen

vikten av att dessa tjänster ej komma i sämre ställning än jämförbara

befattningar i den militära tandvården. Ett mindre antal assistenter på varje

avdelning bör givas extra ordinarie anställning i avsikt att härigenom binda

■dugande förmågor till instituten i avvaktan på befordringsmöjligheter.

De sakkunnigas förslag beträffande kompetensfordringar för erhållandeDepartem<>nt«- av professur samt angående undervisningsskyldigheten för professorerna

anser jag mig kunna biträda. Däremot kan jag icke för närvarande taga

.slutlig ställning till förslaget, att .särskilda klinikchef.sarvoden skola tillerkännas

professorer och innehavare av självständig laboratorsbefattning.

Frågan härom torde böra upptagas i ett annat större sammanhang. Rektorsarvode

torde böra i överensstämmelse med de sakkunnigas uttalande utgå

med 1 800 kronor för år. Arvodena till nuvarande inspektor och vice ordförande

torde, sedan rektor förordnats, böra upphöra att utgå.

Frågan om löneställningen och tjänstgöringsförhållandena för laboratorerna

har under senare år varit föremål för mycket olika uttalanden. Med

den nuvarande organisationen av tjänsterna har man sökt tillgodose å ena

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Mnj:ts proposition nr 253.

sidan laboratorernas skäliga ekonomiska intressen och å den andra tandläkarinstitutets

behov av laboratorernas kvalificerade arbetskraft. Ett tidigare

förslag, att dessa befattningshavare skulle mot en därefter avpassad

löneställning tjänstgöra endast fyra timmar dagligen ansågs från lärarhåll

icke tillfredsställande, enär det som regel icke vore möjligt för dem att under

återstående del av eu normal arbetsdag uppehålla en ekonomiskt bärkraftig

privatpraktik. Från tandläkarinstitutets sida har framhållits, att det

ur skilda synpunkter är betydelsefullt, att laboratorerna stå till förfogande

inom institutet hela arbetsdagen och samtidigt kunna uppehålla sin kliniska

skicklighet genom tandvårdsarbete där.

Då de sakkunniga efter ingående utredning stannat för att laboratorstjänsterna

alltfort böra vara organiserade i huvudsak som för närvarande

är fallet, finner jag, trots den i vissa remissyttranden framförda motsatta

uppfattningen, övervägande skäl tala för att någon större omändring av

tjänsterna nu icke vidtages. Jag ansluter mig alltså till de sakkunnigas förslag

i fråga om löneställning och dagliga tjänstgöringsförhållanden för laboratorerna.

Tjänsterna böra sålunda placeras i lönegrad A 28. Två av de

nuvarande extra ordinarie laboratorstjänsterna äro i vederbörlig ordning

tillsatta. Innehavarna av dessa tjänster torde utan ansökningsförfarande böra

av Kungl. Maj:t, därest de anmäla sig önska erhålla ordinarie laboratorsbefattning,

utnämnas å de nya befattningarna. Såsom framgår av det förut

anförda, är med de nuvarande laboratorsbefattningarna förenad skyldighet

att under en tid av i genomsnitt två timmar om dagen utöva tandvård i

institutets tjänst. Härför äger laboratorn — utöver honom eljest tillkommande

avlöning — åtnjuta särskild ersättning, beräknad efter fem kronor

för timme utövad tandvård. Denna ersättning, som avsetts skola utgå av

inflytande patientavgifter, har beräknats ge laboratorn eu inkomst av omkring

2 000 kronor för år. Jag biträder vad de sakkunniga anfört om lämpligheten

av eu sådan ändring i gällande ordning, att laboratorn erhåller eu

mera ledande och övervakande ställning vid patientvården med möjlighet

för honom att ingripa, där så för tillfället behövs, och omhändertaga särskilt

svåra och ur undervisningssynpunkt speciellt värdefulla fall. Nämnda

tandvårdsverksamhet skall givetvis åvila laboratorn såsom eu hans skyldighet

i tjänsten. Med hänsyn till det anförda bör den särskilda ersättningen

icke såsom enligt gällande bestämmelser beräknas efter visst belopp för

timme utövad tandvård. Det synes i stället lämpligt att ifrågavarande ersättning

får utgå i form av sådant arvode för särskild tjänstgöring vid vederbörande

verk, som avses i 43 § 1 mom. av 1945 års lönekommittés förslag

till statens allmänna avlöningsreglemente (se SOU 1947:23 sid. 221). Arvodet

synes böra bestämmas till 2 008 kronor för år räknat. Jag förutsätter,

att beträffande nu avsedda arvoden skola i övrigt gälla de bestämmelser,

som må komma att av Kungl. Maj:t meddelas i anslutning till lönekommitténs

omförmälda förslag. Arvodena böra bestridas från vederbörande av
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

49

löningsanslag och icke såsom de hittillsvarande ersättningarna från inflytande

patientavgifter. Till frågan om den erforderliga medelsanvisningen

återkommer jag i det följande. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att

den omläggning av laboratorernas tandvårds verksamhet vid institutet, som

jag sålunda förordat, bör innebära ökade möjligheter för dem att jämsides

med deras övriga dagliga arbete å instituten hålla i gång vetenskapliga undersökningar.

Därmed tillgodoses i viss mån de framförda kraven i fråga

om ökade möjligheter till vetenskaplig forskning.

De sakkunniga ha förordat, att laborator må med bibehållande av samtliga

löneförmåner kunna medges befrielse från den del av den dagliga

tjänstgöringen, som utgöres av två timmars tandvårdsverksamhet i institutets

tjänst, dels efter prövning av lärarrådet under kortare tid för fullgörande

av en konkret vetenskaplig arbetsuppgift, dels ock efter lärarrådets

förslag av universitetskansler under perioder av högst fem år i sänder för

att ägna ökad tid åt angivet vetenskapligt arbete, dock att under period,

då sådan längre tjänstledighet åtnjutes, laborator icke får ägna sig åt privatpraktik

eller annan förvärvsverksamhet. Förslaget, i vad det avser längre

perioder av ledighet, torde böra upplagas till prövning först i ett annat

större sammanhang. Det föranleder sålunda för närvarande icke något ställningstagande

från min sida. Vad beträffar frågan om kortare befrielser från

tandvårdsverksamheten för bedrivande av vetenskapligt arbete finner jag

icke anledning förorda någon ändring i den härför redan gällande ordningen.

Enligt vad jag erfarit, ha, sedan nuvarande laboratorstjänster inrättades

vid tandläkarinstitutet i Stockholm från och med budgetåret 1944/45,

samtliga tillförordnade laboratorer åtnjutit dylik befrielse i syfte att vetenskapligt

meritera sig till erhållande av laboratorstjänst. Ifrågavarande tandvårdsverksamhet

vid institutet har därför ännu ej kommit i gång. Sedan ett

par laboratorstjänster numera blivit i vederbörlig ordning tillsatta och ytterligare

sådana tillsättningar torde kunna förväntas inom den närmaste framtiden,

föreligga förutsättningar för tandvårdsverksamhetens igångsättande.

De sakkunniga ha i sitt betänkande anfört, alt det torde vara lärarrådets vid

institutet avsikt att medge befrielse från tandvårdsverksamheten mera sparsamt,

sedan laboratorsbefattningarna kunnat besättas med ordinarie innehavare.

Med hänsyn till betydelsen ur åtskilliga synpunkter av att ifrågavarande

tandvårdsverksamhet så snart som möjligt kommer till stånd ansluter

jag mig till lärarrådets uppfattning, att för framtiden befrielser från sådan

verksamhet böra meddelas mera sparsamt.

Frågan om docentinstitutionens införande vid tandläkarinstituten avser

jag att framdeles anmäla för Kungl. Maj:t.

Befattningarna såsom avdelning slandläkare synas i enlighet med de sakkunnigas

förslag alltjämt böra vara placerade i lönegrad Eo 18.

Beträffande befattningarna såsom assistent torde icke böra vidtagas annan

ändring, än som föranledes av den i årets statsverksproposition under

Dihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 253. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

rubriken För flera huvudtitlar gemensamma frågor förordade arvodesregleringen.

Med hänsyn härtill böra de med dessa befattningar förenade arvodena,

5 000 kronor, å vilka för innevarande budgetår utgår särskilt arvodestillägg,

höjas till 5 484 kronor.

Jag ansluter mig till de sakkunnigas förslag att amanuenserna vid tandläkarinstituten

jämställas med förste amanuenser vid teoretisk-medicinska

institutioner. Det av de sakkunniga förordade arvodet av 3 600 kronor bör

med hänsyn till nyssnämnda arvodesreglering höjas till 4 032 kronor.

b) Sköterske- och laboratoriepersonal.

Sköterske- och laboratoriepersonalen vid tandläkarinstitutet i Stockholm

utgöres av avdelningssköterskor, tandsköterskor, kontrollbiträden, tekniska

biträden, kliniskt biträde, preparatris, tandtekniker och sköterskebiträde. De

sakkunniga föreslå, att vid tandläkarinstituten skola finnas de olika slags

hithörande befattningar, som framgå i det följande.

Avdelningssköterskor m. m.

För närvarande finnas vid tandläkarinstitutet i Stockholm fem avdelningssköterskor,

nämligen på tandfyllningsavdelningen, protesavdelningen, tandkirurgiska

avdelningen och röntgenavdelningen samt en gemensam för ortodonti-

och bamtandvårdsavdelningarna. Fyra avdelningssköterskor äro placerade

i lönegrad A 7 och en i lönegrad Eo 7.

De sakkunniga ha i sitt betänkande lämnat en närmare redogörelse för

avdelningssköterskornas åligganden samt i övrigt anfört bland annat följande.

Tandläkarinstitutets lärarråd har i remissyttrande över betänkande med

utredning och förslag angående löneställningen för viss statsanställd sjukvårds-

och ekonomipersonal m. m. (SOU 67: 1946) den 29 oktober 1946

framhållit, att de angivna arbetsuppgifterna totalt ställa större krav på avdelningssköterskornas

kompetens bland annat såsom arbetsledare och i fråga

om omdöme än vad som i regel är fallet beträffande avdelningssköterska å

sjukhus. De sakkunniga vilja för sin del betona, att effektiviteten i tandläkarinstitutens

patientvårdande verksamhet, särskilt vid deras inordnande

i folktandvården, i icke ringa grad blir beroende av avdelningssköterskornas

förmåga att skapa ordning och arbetsintensitet i elevernas och tandsköterskornas

dagliga verksamhet på de olika avdelningarna.

Beträffande kompetensfordringar och löneställning föreslå de sakkunniga,

att avdelningssköterska på tandkirurgisk avdelning samt avdelningar för

karieslära och proteslära bör ha utbildning både som tandsköterska och

sjuksköterska, varvid avdelningssköterska på tandkirurgisk avdelning därjämte

bör ha tjänstgjort såsom operationssköterska, ävensom placeras i lönegrad

A 9,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition nr 253.

51

att sköterska på avdelningen för röntgendiagnostik och den internmedicinska

mottagningsavdelningen samt sköterskan för operationskursen på

tandkirurgiska avdelningen, vilka befattningshavare icke behöva tandsköterskeutbildning,

placeras i lönegrad A 7,

samt att för avdelningarna för odontologisk ortopedi, barntandvård, bettanalys

med parodontoprotetik, allmänna mottagningsavdelningen samt avdelningen

för pulpa- och rotbehandling inrättas tjänster i lönegrad A 7 såsom

avdelningstandsköterskor. För dessa befattningar borde icke krävas

sjuksköterskekompetens.

T andsköterskor.

De vid tandläkarinstitutet i Stockholm anställda tandsköterskorna äro

placerade i 6 lönegraden såsom extra ordinarie eller extra, varjämte tillfälligt

finnes ett antal arvodesanställda tandsköterskor. De sakkunniga anföra

följande.

De tandsköterskor, som kunna beräknas vara erforderliga för institutens

drift, böra knytas till instituten genom en fastare anställningsform än som

extra ordinarie. Det bör för övrigt betonas, att tandsköterskorna utföra ett

svårt och krävande dagligt arbete i sin ställning mellan å ena sidan lärare

och avdelningssköterskor och å andra sidan tandläkareleverna. Den dagliga

assistansen vid arbetsstolar, i operationsrum, injektionsrum, sterilisationsrum

och demonstrationssalar ställer större krav på dessa befattningshavares

självständiga omdöme samt förmåga att snabbt fullgöra hjälpen åt den

ovane eleven än vad det dagliga arbetet hos en rutinerad tandläkare i allmänhet

fordrar. Vid nu rådande konkurrens om kvinnlig arbetskraft torde

det heller icke vara möjligt att få kompetenta befattningshavare å dessa

tjänster, såvida icke anställnings- och avlöningsförhållanden regleras på ett

tillfredsställande sätt. En bättre avvägning av den proportion, som bör råda

för de vid tandläkarinstituten anställda tandsköterskorna i fråga om ordinarie,

extra ordinarie samt extra och arvodesanställning, måste sålunda

komma till stånd. De sakkunniga anse för sin del, att omkring 50 % av

tandsköterskorna böra beredas ordinarie, 30 % extra ordinarie samt 20 %

extra eller arvodesanställning. De sakkunniga förorda vidare, att tandsköterskorna

skola vara placerade i 6 lönegraden. Arvodesanställd sköterska

bör erhålla 3 000 kronor för år.

Kontrollbiträden.

Vid det nuvarande tandläkarinstitutet äro kontrollbiträdena, som ha till

uppgift att taga hand om patienterna m. m. och vilka böra vara utbildade

tandsköterskor, placerade i lönegrad Eo 6.

De sakkunniga föreslå, med samma motivering som i fråga om tandskötersketjänsterna,

att kontrollbiträdestjänsterna skola placeras såsom ordinanarie

eller extra ordinarie i lönegrad 6.

T c k n i s k a biträde n.

De vid tandläkarinstitutet anställda tekniska biträdena äro placerade i 6

lönegraden såsom extra ordinarie eller extra. De tekniska biträdena utgö
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ras huvudsakligen av biträden med viss tandteknisk utbildning, vilka arbeta

på laboratorierna och biträda särskilt vid fantomkurserna. Med hänsyn

till deras utbildning samt arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter

anse de sakkunniga, att den hittillsvarande placeringen i 6 lönegraden är

väl befogad, dock böra de hittillsvarande tekniska biträdena vid institutet

i Stockholm och motsvarande befattningshavare vid institutet i Malmö erhålla

ordinarie ställning. Övriga nyinrättade tjänster böra givas icke-ordinarie

ställning.

Preparat riser och laboratoriebiträden.

Preparatriser och laboratoriebiträden äro kvalificerade biträden, som böra

ha långvarig specialutbildning för utförande av preparationsarbete och kemiskt-kliniskt

arbete på laboratorier. Beskaffenheten av de göromål, som

åvila dem, synes enligt de sakkunniga vara sådan, att dessa biträden böra

beredas anställning i lönegrad A 7.

T andtekniker.

Sedan år 1944 finnes anställd en tandtekniker mot ett arvode av numera

7 700 kronor för år. De sakkunniga förorda i ett senare sammanhang inrättande

av ytterligare befattningar såsom tandtekniker för att institutens

behov av kvalificerad teknisk assistans vid den utvidgade patientbehandlingen

och vid fantomkurserna skall kunna tillgodoses, samt uttala, att

ifrågavarande befattningshavare icke, såsom hittills varit fallet, längre böra

avlönas med enbart arvoden, om instituten i konkurrens med den fria marknaden

skola kunna erhålla för arbetsuppgifterna lämpade tandtekniker. De

sakkunniga föreslå, att tandtekniker vid tandläkarinstituten skola placeras

i 14 lönegraden samt att vid vartdera institutet en tandtekniker bör beredas

ordinarie och övriga extra ordinarie eller extra anställning.

Yttranden. Tandläkarinstitutets lärarråd har anfört, att med hänsyn

till lönenivån för de hos landstingen och i enskild tjänst anställda tandteknikerna

den av de sakkunniga föreslagna löneplaceringen är för låg. För

tandläkarinstitutets protesavdeining fordras tandtekniker, som fylla mycket

höga anspråk. Åtminstone den ordinarie tandteknikerbefattningen vid protesavdelningen

och den extra ordinarie befattningen vid avdelningen för

parodontop ro tetik måste placeras i 16 lönegraden.

Medicinalstyrelsen finner icke styrkt, att det av de sakkunniga föreslagna

antalet examinerade sjuksköterskor är obetingat nödvändigt. I den mån det

verkligen är erforderligt att såsom avdelningssköterskor anställa examinerade

sjuksköterskor, böra dessa givas samma löneställning som avdelningssköterskorna

vid statligt undervisningssjukhus.

Statskontoret finner uppenbart, att riksdagens beslut, att översköterska

vid de statliga sjukhusen skall hänföras till 8 lönegraden, vilket beslut ock

synes innebära att assistentsköterska placeras i 6 lönegraden, måste återverka

på löneställningen för avdelningssköterskorna vid tandläkarinstituten,

vilka icke synas böra vara placerade i högre lönegrad än assistentsköterskor

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 253.

53

eller — i fråga om avdelningssköterskorna å avdelningarna för tandkirurgi,

karieslära och proteslära — översköterskor.

Vad beträffar tandsköterskorna, kontrollbiträdena och de tekniska biträdena

har statskontoret erinrat, att föredragande departementschefen vid anmälan

av propositionen nr 1944: 194 föreslog, att berörda befattningshavare

skulle placeras i 5 lönegraden, men alt riksdagen med hänsyn till deras utbildning

samt arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter ansåge

(■> lönegraden motiverad. 1944 års lönekommitté framhöll för sin del, att

kommittén vid en jämförelse med avdelningssköterska vid karolinska sjukhuset

måste finna, att tandsköterska, kontrollbiträde och tekniskt biträde

placerats förhållandevis högt. En lönegradsuppflyttning av avdelningssköterska

på sätt kommittén föreslagit borde därför icke föranleda ändring i

ifrågavarande befattningshavares löneställning. Under åberopande härav

kan statskontoret icke finna annat än att i konsekvens med riksdagens nu

fattade beslut om avdelningssköterskas placering tandsköterska, kontrollbiträde

och tekniskt biträde såsom departementschefen föreslog i proposition

till 1944 års riksdag böra placeras i 5 lönegraden. Vad angår löneställningen

för laboratoriebiträden och därmed jämförlig personal, kommer denna att

bli föremål för särskild utredning. Nya ordinarie tjänster för sådana befattningshavare

böra fördenskull icke nu inrättas.

Allmänna lönenämnden har med hänsyn till riksdagens nvssberörda beslut

om översköterskornas lönegradsplacering uttalat, att i nuvarande läge

skäl icke torde föreligga att placera tandläkarinstitutens avdelningssköterskor

högre än i lönegrad 8. Med ett slutligt ställningstagande till förslaget

om lönegradsplaceringen av laboratoriebiträden, preparatriser och tekniska

biträden borde tills vidare anstå, i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete

beträffande löneställningen för laboratoriebiträden och därmed

jämställda befattningshavare i statens tjänst. Under erinran att den vid

tandläkarinstitutet i Stockholm anställde tandteknikern för närvarande åtnjuter

arvode, som nära motsvarar avlöning i 17 löneklassen, samt med beaktande

av de kvalificerade arbetsuppgifter, som torde komma att åvila

innehavarna av de föreslagna tandteknikerbefattningarna, ställer sig lönenämnden

för sin del tveksam, huruvida den av de sakkunniga förordade

löneställningen i 14 lönegraden kan anses till fyllest för dessa befattningar.

Lönenämnden biträder förslaget till löneställning för sjuksköterskor, avdelningstandsköterskor,

tandsköterskor och kontrollbiträden.

Svenska landstingsförbundet bär framhållit, att enligt de sakkunnigas förslag

tandläkarinstitutens tandsköterskor skulle placeras två löneklasser

över motsvarande befattningshavare i folktandvården. Det kan ifrågasättas,

huruvida en dylik löneskillnad är motiverad med hänsyn till arbetsuppgifternas

art och omfattning. Det kan vidare ifrågasättas, huruvida icke en

differentiering av lönerna för tandteknikerna i likhet med vad som skett

inom folktandvården vore lämplig.

Svenska tandsköterslceförbundet anser lämpligt, att avdelningssköterskorna

å tandkirurgiska avdelningen samt avdelningarna för karieslära och proteslära

skola vara såväl sjuksköterske- som tandsköterskeutbildade. Det understrykes

emellertid att i händelse av brist på sökande med sådan kompetens

till sistnämnda två avdelningar det är lämpligare med en högt kvalificerad

enbart tandsköterskeutbildad person än med eu enbart sjuksköterskeutbildad.

Förbundet understryker, alt det endast bör vara tränade tandsköterskor,

som skola kunna uppehålla kontrollbiträdestjänsterna. Med hänsyn

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Departements
chefen.

till de relativt goda lönerna inom folktandvården böra samtliga kategorier

sköterskor placeras två lönegrader högre än enligt de sakkunnigas förslag.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening anser, att operationssköterskan

på tandkirurgisk avdelning även bör ha tandsköterskeutbildning

samt placeras i lönegrad A 9. Det synes ej nödvändigt med sjuksköterskeutbildning

för avdelningssköterska å röntgenavdelning.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande kompetensfordringarna för sköterskepersonalen

föranleder ingen erinran från min sida.

Såsom förordats bland annat av allmänna lönenämnden, torde avdelningssköterskorna

icke för närvarande böra placeras högre än i lönegrad 8.

Vad beträffar tandläkarinstitutet i Stockholm torde lärarrådet därstädes

böra äga att till innehavare av avdelningsskötersketjänsterna å tandkirurgiska

avdelningen och protesavdelningen utan ansökningsförfarande utnämna

de nuvarande avdelningssköterskorna å nämnda avdelningar, ehuru

dessa befattningshavare icke avlagt både sjuksköterske- och tandsköterskeexamen.

De ha emellertid innehaft de nuvarande befattningarna under en

följd av år. Tjänsten å avdelningen för karieslära vid samma institut innehaves

för närvarande av en sköterska i lönegrad Eo 7. Med hänsyn till att

flera avdelningssköterskor i 7 lönegraden finnas vid institutet synes tillfälle

böra beredas för samtliga dessa sköterskor att anmäla sig till ifrågavarande

nya tjänst i 8 lönegraden, innan densamma tillsättes. Kungl. Maj:t bör

framdeles meddela erforderliga föreskrifter härom.

I likhet med lönenämnden biträder jag förslagen till löneställning för

sjuksköterskor (avdelningssköterskor), avdelningstandsköterskor, tandsköterskor

och kontrollbiträden, vilka alltså böra placeras, sjuksköterskorna

och avdelningstandsköterskorna i 7 lönegraden samt tandsköterskorna och

kontrollbiträdena i 6 lönegraden. Arvodesanställd tandsköterska bör med

hänsyn till omförmälda arvodesreglering erhålla ett till 4 032 kronor förhöjt

arvode. Med hänsyn till pågående utredning bör slutlig ställning för

närvarande icke tagas till förslaget om lönegradsplacering av laboratoriebiträden

(kliniska biträden), preparatriser och tekniska biträden. Erforderliga

laboratoriebiträden och preparatriser torde därför böra tills vidare erhålla

icke-ordinarie anställning i 7 lönegraden och tekniska biträdena i 6 lönegraden.

Vad slutligen tandteknikerna beträffar, har i flera yttranden framhållits,

att den av de sakkunniga föreslagna placeringen i 14 lönegraden är för låg.

I anslutning till tandläkarinstitutets lärarråds yttrande vill jag förorda, att

en ordinarie tandleknikerbefattning vid protesavdelningen och en extra

ordinarie tandteknikerbefattning vid avdelningen för parodontoprotetik

placeras i 16 lönegraden. I avvaktan på närmare erfarenheter kunna de

övriga tandteknikerbefattningar, som kunna vara erforderliga, placeras i

14 lönegraden enligt de sakkunnigas förslag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kuiwjl. Mcij:ts proposition nr 253.

55

c) Administrativ personal m. m.

Under ifrågavarande rubrik ha de sakkunniga redovisat ej blott den

administrativa personalen utan även viss annan för tandläkarinstitutens

olika avdelningar gemensam personal, såsom reparatörer och hantverkare

m. fl. De sakkunniga föreslå, att vid tandläkarinstituten skola finnas de

olika slags hithörande befattningar, som framgå i det följande.

Intendent.

Om behovet av en intendentsbefattning ha de sakkunniga anfört i huvudsak

följande.

De kamerala uppgifterna vid tandläkarinstitutet handhas dels av karolinska

institutets kamrerare, som ombestyr upprättande av avlöningslistor

och bokslut m. m., dels av två vid tandläkarinstitutet anställda kassörskor.

Sedan budgetåret 1946/1947 har vidare Kungl. Maj:t ställt medel till förfogande

för anlitande av speciell sakkunskap att biträda lärarrådet och förvaltningsnämnden

vid tillsyn över den ekonomiska förvaltningen, främst

upphandlingen.

Föredragande departementschefen har i proposition nr 241/1946 anfört,

att tillsynen över den ekonomiska förvaltningen, främst upphandlingen, berörde

en fråga av betydelse, samt ansåg det vara ekonomiskt fördelaktigt,

att till institutet knötes en person med speciell sakkunskap på området. En

definitiv lösning av problemet förutsatte emellertid en närmare utredning,

vilken lämpligen borde verkställas av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga.

De sakkunniga ha ingående diskuterat, huruvida den nuvarande organisationen

med en särskild expert för tillsynen över den ekonomiska förvaltningen

alltjämt borde bibehållas eller en särskild befattningshavare

anställas för ändamålet. Med den betydande omfattning institutens ekonomiska

förvaltning kommer att få, är det uteslutet, att denna kan handhas

av en blott tillfälligt anlitad expert. De sakkunniga ha därför funnit sig

böra förorda anställandet av en särskild befattningshavare för omhänderhavandet

av kamerala och administrativa göromål.

De viktigaste arbetsuppgifterna för eu sådan befattningshavare skulle

bliva att förvalta institutens olika anslag, att ansvara för räkenskapernas

förande, att införskaffa anbud för den upphandling, som skall ske för

institutens räkning, att föra i anslutning därtill erforderliga förhandlingar

samt att för ekonominämnden framlägga förslag till upphandlingar. Vidare

skulle befattningshavaren i fråga ansvara för alla utbetalningar, som verkställas,

varjämte han borde fungera som föredragande och sekreterare i

ekonominämnden. Innehavaren av en dylik befattning bör ha ekonomisk

examen från handelshögskola eller däremot svarande utbildning samt äga

kännedom om statlig förvaltning, i all synnerhet upphandlingsfrågor. I

betraktande av de kvalifikationer, som böra förutsättas hos tjänstens innehavare,

bör denne enligt de sakkunnigas mening övertaga en del av de

göromål, som nu omhänderhas av institutets sekreterare.

Med hänsyn till de olikartade arbetsuppgifter, som således skulle åvila

den särskilde befattningshavaren för kamerala och administrativa göromål,

ha de sakkunniga funnit den riktiga benämningen böra vara intendent.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Under åberopande av vad sålunda anförts förorda de sakkunniga, att befattningen

hänföres till lönegraden A 26.

Sekreterare.

De sakkunniga ha framhållit, att med hänsyn till angelägenheten av att

instituten äga tillgång till juridiskt-administrativt skolad arbetskraft en

arvodesavlönad sekreterare bör vara anställd vid varje institut. För närvarande

åtnjuter sekreteraren vid tandläkarinstitutet i Stockholm arvode

med 2 800 kronor.

De sakkunniga ha vidare anfört följande.

Inrättandet av en intendentsbefattning torde visserligen innebära, att innehavaren

skulle övertaga en del av sekreterarens nuvarande arbetsuppgifter,

främst genom att vara sekreterare i ekonominämnden. Vid nuvarande

organisation torde emellertid motsvarande uppgifter såsom sekreterare åt

förvaltningsnämnden kräva förhållandevis liten del av sekreterarens arbetstid.

Med hänsyn till det betydligt ökade antalet lärare och övrig personal

och därav föranledd ökning i antalet ärenden torde emellertid vid

den föreslagna organisationen av instituten sekreterarens arbetsuppgifter

totalt sett höjas i icke oväsentlig grad. De sakkunniga förorda därför, att

sekreteraren vid vartdera institutet tillerkännes ett arvode av 3 600 kronor

för år.

övrig personal å institutens kansli.

Vid tandläkarinstitutets kansli tjänstgöra för närvarande fyra kvinnliga

biträden, varav ett kanslibiträde i lönegrad A 7, en kassör i lönegrad A 7,

en kassör i lönegrad Eo 7, vilken främst omhänderhar debitering och uppbörd

av patientavgifter, samt ett extra skrivbiträde med arvode.

Det torde vara uppenbart, att den planerade utvidgningen av personalen

vid tandläkarinstitutet ävensom överflyttande på institutet av dess ekonomiska

förvaltning, måste medföra en ansvällning av de kvalificerade göromålen

för berörda befattningshavare.

De sakkunniga förorda beträffande tandläkarinstitutet i Stockholm, att

den ordinarie kanslibiträdesbefattningen förändras till kansliskrivartjänst

i lönegrad All samt att den ordinarie kassörstjänsten förändras till kassörst

jänst i lönegrad All. Den e. o. kassörstjänsten bör omändras till ordinarie

kanslibiträdestjänst i lönegrad A 7.

Beträffande den nuvarande skrivbiträdestjänsten bör den av 1944 års

personalutredning nyligen förordade befordringsgången tillämpas.

För tandläkarinstitutet i Malmö böra motsvarande befattningar nyinrättas.

Bibliotekarie.

De sakkunniga ha anfört följande.

Biblioteket vid tandläkarinstitutet i Stockholm kan icke i sitt nuvarande

skick på tillfredsställande sätt stå till tjänst för institutets personal i undervisningens

och forskningens intresse. De sakkunniga föreslå därför i annat

sammanhang anvisandet av betydligt ökade medel för biblioteket. Det

ligger då i sakens natur, att boksamlingarna böra vara tillgängliga i största

möjliga utsträckning. De sakkunniga ha dock icke ansett sig kunna för
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

57

orda anställandet av en heltidstjänstgörande bibliotekarie utan inskränka

sig till att föreslå, att som föreståndare för biblioteket vid vartdera tandläkarinstitutet

anställes en deltidstjänstgörande biblioteksutbildad tjänsteman,

för vilken tjänstgöringstiden bör fastställas till minst tio timmar för

vecka. För registrering och katalogisering, närmare tillsyn över biblioteket

samt för utlåning av böcker och tidskrifter bör härjämte vid vartdera tandläkarinstitutet

finnas ett heltidsanställt kanslibiträde i lönegrad Eo 7, som

bör äga praktisk erfarenhet av biblioteksarbete. Arvode till föreståndaren

bör vid angiven tjänstgöringsskyldighet kunna bestämmas till 2 400 kronor

för år i ett för allt.

Viss annan kontorspersonal m. m.

Vid tandläkarinstitutet i Stockholm finnas tre såsom gemensam personal

redovisade skrivbiträden i lönegrad Eo 2, vilka äro placerade på avdelningarna

för tandfyllningskonst, proteslära och tandkirurgi. Beträffande

behovet av ytterligare personal ha de sakkunniga anfört huvudsakligen

följande.

Det synes de sakkunniga rationellt, att man jämväl beaktar kraven på

skriv- och kanslibiträdeshjälp så att icke för andra uppgifter kvalificerad

och specialiserad personal måste tagas i anspråk för administrativa göromål,

vilka bäst skötas av för ändamålet särskilt skolad personal. I sina

strävanden att bereda professorerna erforderlig tid för undervisning, forskning

och patientvårdande verksamhet ha de sakkunniga även funnit anledning

uppmärksamma spörsmålet, om icke särskilda biträden böra ställas

till professorernas förfogande för vissa administrativa och andra uppgifter.

De sakkunniga äro övertygade om att ett behov av kvalificerad biträdeshjälp

föreligger, men anse sig icke nu kunna förorda, att särskilda kanslibiträden

ställas till varje professors förfogande. Det torde vara lämpligare

att först pröva, huruvida icke ifrågavarande behov av biträdeshjälp kan

tillgodoses därigenom, att tre kanslibiträdesbefattningar i 7 lönegraden och

två kontorsbiträdesbefattningar i 4 lönegraden inrättas vid tandläkarinstituten

och på förslag av vederbörande lärarråd av kansler för varje läsår

fördelas till tjänstgöring hos professorerna med hänsyn till föreliggande

påvisbart behov. Befattningshavarna böra beredas extra ordinarie anställning.

För avdelningarna för odontologisk ortopedi och barnlandvård föreslås

därjämte ett för avdelningarna gemensamt skrivbiträde. För tillgodoseende

av det professorernas behov av laboratoriebiträden, som icke lämpligen

kan fyllas genom medel från särskilda forskningsanslag, förorda de

sakkunniga vidare, att vid vartdera tandläkarinstitutet anställas tre laboratoriebiträden

i lönegrad A 7 med den placering och tjänstgöring, som kansler

på förslag av lärarrådet finner skäligt bestämma med hänsyn till det

av professorerna bedrivna forskningsarbetet.

För de skrivbiträdestjänster, som i övrigt äro erforderliga, bär gälla den

befordringsgång, vilken förordas av 1944 års personalutredning.

Reparatörer o c h h ant v e r k a r e.

De sakkunniga ha anfört huvudsakligen följande.

Den omfattande och synnerligen dyrbara apparatur, med vilken instituten

utrustats, fordra reparatörer och hantverkare för vård och reparation.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungt. Maj:ts proposition nr 253.

I nuvarande personalorganisation vid tandlälcarinstitutet finnas två reparatörer

och två hantverkare samt ett laboratoriebiträde, som utför hantverkares

arbete. Av reparatörerna är den ene placerad i lönegrad A 7 och den

andre arvodesanställd. Hantverkarna äro placerade i lönegrad Eo 6.

De sakkunniga fästa särskild uppmärksamhet vid de besparingar för

statsverket, som kunna göras, om instituten förses med välutrustade mekaniska

verkstäder, där reparatörer och hantverkare kunna utföra det omfattande

reparations- och underhållningsarbetet. Om dylikt arbete i större

utsträckning måste utföras av utomstående arbetskrafter, torde detta draga

stora kostnader bland annat på grund av att det dyrbara instrumentelet i

elevernas händer ofta blir hårt slitet.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts ha de sakkunniga

föreslagit, att vid varje tandläkarinstitut skall inrättas en tjänst såsom verkmästare

i lönegrad A 10 och en tjänst såsom instrumentmakare i lönegrad

A 10, vilkens innehavare är avsedd för skötseln m. m. av instrument för

det vetenskapliga arbetet, ävensom erforderligt antal tjänster såsom hantverkare

i 6 lönegraden.

Annan personal.

De sakkunniga anföra i huvudsak följande.

Vaktmästaren vid tandläkarinstitutet i Stockholm är arvodesanställd och

uppbär ett årligt arvode om 4 100 kronor. De sakkunniga anse emellertid,

att vaktmästarna vid tandläkarinstituten böra vara placerade i lönegrad A 7.

Värmeledningsskötaren vid tandläkarinstitutet i Malmö bör anställas i lönegrad

Eo 7. De sakkunniga förorda, att för telefonisterna skall gälla den befordringsgång,

som 1944 års personalutredning föreslagit. Vidare föreslå

de sakkunniga, att tamburvakterna vid tandläkarinstituten skola erhålla

extra ordinarie anställning i 2 lönegraden enligt löneplanen i det föreslagna

nya avlöningsreglementet.

Den nya typ av städerskor, som de sakkunniga i annat sammanhang

finna skäligt föreslå under beteckningen dagstäderskor, bör liksom hittillsvarande

städerskor vara kollektivavtalsanställd.

Yttranden. Tandlåkarinstitutets lärarråd har särskilt understrukit

nödvändigheten av en förbättrad löneställning för den kvinnliga personalen

på tandläkarinstitutets kansli ävensom av en utökning av personalen enligt

de sakkunnigas förslag. Arbetsförhållandena för denna personal ha

under en lång följd av år varit i hög grad otillfredsställande. Arbetsuppgifternas

art och det självständiga ansvar, denna personal i stor utsträckning

måste påtaga sig, motivera starkt den föreslagna uppflyttningen. I stället

för de av sakkunniga föreslagna tre kanslibiträdes- och två kontorsbiträdestjänsterna

böra fem kanslibiträdesbefattningar inrättas. Lärarrådet understryker

nödvändigheten av att varje professor för sitt vetenskapliga arbete

har tillgång till ett för hans ämnesområde specialutbildat laboratoriebiträde.

Nödvändigheten av specialutbildning utesluter möjligheten av att tre laboratoriebiträden

skola kunna stå professorer i fem olika ämnen till tjänst såsom

vetenskapliga biträden. Lärarrådet har slutligen framhållit, att så

länge nuvarande innehavaren av den ordinarie laboratoriebiträdesbefattningen

vid protesavdelningen, med vilken tjänst äro förenade arbetsupp
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

59

gifter i huvudsak likvärdiga med hantverkarnas, det torde böra anstå med

inrättandet av en av de föreslagna hantverkartjänsterna. På grund av föreliggande

rekryteringssvårigheter böra de föreslagna skrivbiträdestjänsterna

redan från början placeras i 4 lönegraden.

Statskontoret har tillstyrkt förslaget om inrättande vid vartdera institutet

av en intendentsbefattning. Därest emellertid denna befattning placeras i

så hög lönegrad som A 26, bör till innehavare kunna förvärvas befattningshavare,

som är tillräckligt kvalificerad för omhändertagandet av såväl de

kamerala som de juridiskt-administrativa göromålen. Anses en deltidsanställd

sekreterare ofrånkomlig, bör enligt ämbetsverkets mening intendenten

placeras i 24 lönegraden. I organisatoriskt avseende bör biträdespersonal

såväl för kamerala uppgifter som kansligöromål (t. ex. biträden

åt professorerna) stå under tillsyn av intendenten, som på lämpligt sätt fördelar

förekommande arbetsuppgifter. För ändamålet beräknar statskontoret

följande arbetskrafter: 1 kansliskrivare, 2 kanslibiträden samt 4 befattningshavare,

å vilka den för kvinnlig biträdespersonal fastställda befordringsgången

bör tillämpas. Några särskilda laboratoriebiträden enbart för

professorernas räkning anser sig statskontoret icke kunna förorda. Därest

det antal tekniska biträden, preparatriser och laboratoriebiträden, som föreslagits

för instituten, icke skulle befinnas tillräckligt för tillgodoseende även

av professorernas behov av sådan biträdeshälp, bör erforderlig förstärkning

av denna personal kunna övervägas ulan att man avdelar vissa befattningshavare,

som uteslutande skola sysselsättas med arbeten för vederbörande

professor.

För städningsarbetets fullgörande ba de sakkunniga föreslagit anställandet

av heltidsavlönade dagstäderskor. Statskontoret förutsätter, att denna

lösning av städningsfrågan skall möjliggöra en begränsning av de hittillsvarande

synnerligen höga kostnaderna för städningsarbetet.

Allmänna lönenämnden biträder de sakkunnigas förslag rörande lönesättningen

för intendent, övrig kanslipersonal, bibliotekspersonal, kontorspersonal

samt verkmästare, instrumentmakare och hantverkare. Lönenämnden

saknar tillräckliga hållpunkter för bedömandet av frågan om

storleken av arvoden till institutens sekreterare. I anledning av förslaget,

att värmeledningsskötaren vid institutet i Malmö skall placeras i Ko 7, erinras,

att — på sätt framgår av 1947 års statsverksproposition (gemensamma

frågor, s. 70) — frågan om löneställning för maskinistpersonal i

statens tjänst avses skola bli föremål för särskild utredning. Befattningshavargrupperna

tamburvakter och dagstäderskor synas böra i fråga om

anställningsform, lönegradsplacering och tjänstebenämning jämställas med

motsvarande personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

vilken från och med budgetåret 1947/48 torde komma att under benämningen

ekonomibiträden inplaceras i Ce 2.

Riksräkenskapsverket anför, att ämbetsverket i likhet med de sakkunniga

anser vartdera tandläkarinstitutet böra tillföras eu befattningshavare med

uppgift att ombänderba de kamerala och administrativa göromålen, enär

de kunna väntas bli av så betydande omfattning, att särskilda befattningshavare

krävas härför. Ämbetsverket kan däremot icke biträda de sakkunnigas

förslag om lönegradsplaceringen för intendenterna utan föreslår, att

de i stället tills vidare hänföras till lönegrad A 24. Det synes icke vara

motiverat att i nuvarande läge hänföra dessa befattningshavare till en högre

lönegrad än den i vilken intendenten vid veterinärhögskolan är placerad

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Mcij.ts proposition nr 253.

eller som föreslagits för kamreraren i lantmäteristyrelsen. De sakkunnigas

förslag, att den ordinarie kassörstjänsten i lönegrad A 7 uppflyttas till kassörstjänst

i lönegrad All samt att kassörstjänsten i lönegrad Eo 7 omändras

till ordinarie kanslibiträdestjänst i lönegrad A 7 biträdes helt av

ämbetsverket. Tandläkarinstitutet i Malmö bör tillföras motsvarande befattningar.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening framhåller, att kanslibiträden

och laboratoriebiträden böra ställas till förfogande för samtliga

professorer vid instituten.

Odontologiska föreningen vid tandläkarinstitutet i Stockholm understryker

den mycket stora betydelsen av att institutets bibliotek blir tillgängligt i

avsevärt större utsträckning än hittills. Ett önskemål är, att föreningens

egna boksamlingar finge sammanslås med institutets.

VePch^/ennU'' 1 överensstämmelse med de sakkunnigas, av myndigheterna tillstyrkta

förslag förordar jag, att en intendentsbefattning inrättas vid vartdera tandläkarinstitutet.

Lika med statskontoret och riksräkenskapsverket anser jag,

att befattningarna böra placeras i lönegrad A 24. Såsom statskontoret framhållit,

bör i organisatoriskt avseende biträdespersonal såväl för kamerala uppgifter

som för kansligöromål (t. ex. biträden åt professorerna) stå under tillsyn

av intendenten. Då jag förutsätter, att den ekonomiska förvaltningen vid

tandläkarinstitutet i Stockholm skall under budgetåret 1947/48 omhänderhavas

på samma sätt som nu med biträde av kamreraren vid karolinska

institutet, anser jag, att intendentsbefattningen vid detta institut icke behöver

inrättas redan från början av budgetåret 1947/48. Med hänsyn till

behovet av ökad administrativ arbetskraft bör den dock tillsättas från och

med den 1 januari 1948. För befattningen vid det blivande institutet i Malmö

synas medel böra beräknas från och med budgetåret 1947/48. I fråga om

arvodet till sekreterare ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag, att detta

bestämmes till 3 600 kronor för år.

I anledning av de sakkunnigas förslag om uppflyttning av de nuvarande

kanslibiträdes- och kassörsbefattningarna i lönegrad A 7 vid tandläkarinstitutet

i Stockholm till respektive kansliskrivartjänst i lönegrad All och kassörstjänst

i lönegrad All, förordar jag bifall till förslaget, i vad avser

kansliskrivartjänsten. Däremot torde det böra för närvarande anstå med

uppllyttning av kassörstjänsten. Ä kansliskrivartjänsten torde den nuvarande

innehavaren av kanslibiträdestjänsten böra förordnas utan tjänstens

ledigförklarande, varom Kungl. Maj:t torde böra meddela föreskrift framdeles.

Jag biträder vidare de sakkunnigas förslag, att den extra ordinarie

kassörstjänsten vid samma institut omändras till ordinarie i lönegrad 7.

Jämväl nuvarande extra ordinarie kassören, som under många år varit i

institutets tjänst, bör vid bifall härtill erhålla den ordinarie tjänsten utan

ledigkungörande. I stället för arvode åt ett tillfälligt skrivbiträde böra

medel beräknas till avlönande av ett kvinnligt biträde, varå bör tillämpas

den för kvinnlig biträdespersonal fastställda befordringsgången. Motsva
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

61

rande befattningar böra inrättas vid tandläkarinstitutet i Malmö, dock att

de tills vidare böra vara extra ordinarie.

I likhet med de sakkunniga förordar jag, att arvode till bibliotekarie utgår

med 2 400 kronor för år. Till varje bibliotek bör därjämte knytas ett

kanslibiträde i lönegrad Eo 7. Jag förutsätter emellertid, att denna befattningshavare

skall kunna i mån av behov biträda med göromålen å kansliet.

Till förstärkning av kontorspersonalen vid institutet i Stockholm förordar

jag i anslutning till de sakkunnigas förslag, att tre kanslibiträdesbefattningar

i lönegrad Eo 7 och två kvinnliga biträdesbefattningar inrättas. Å

sistnämnda befattningar bör den för kvinnlig biträdespersonal fastställda

befordringsgången tillämpas. Ifrågavarande befattningshavare böra anses

såsom för institutet gemensam personal och sålunda kunna utnyttjas på

olika platser i mån av behov. Därmed torde kunna tillgodoses det behov

av arbetskraft för kontorsgöromål, som må föreligga å de andra avdelningar,

än för vilka de sakkunniga i första hand avsett dessa befattningar.

Vid institutet i Malmö böra motsvarande befattningar vara inrättade som

vid Stockholmsinstitutet.

Jag är icke nu beredd tillstyrka förslaget, att vid vartdera institutet anställas

tre laboratoriebitråden såsom biträden åt professorerna. Den utökade

personal, som föreslås för de självständiga laboratorierna vid instituten,

bör kunna tills vidare lämna professorerna den nödvändigaste biträdeshjälpen

även i deras vetenskapliga arbete.

Med hänsyn till de av de sakkunniga anförda skälen för inrättande vid

vartdera institutet av en vcrkmästar- och en instrumentmakarbefattning i

lönegrad A 10, vilken placering lönenämnden biträtt, tillstyrker jag förslaget.

Verkmästarbefattningen är vid institutet i Stockholm avsedd att ersätta den

nuvarande reparatörstjänsten i lönegrad A 7. Innehavaren av sistnämnda

befattning torde böra erhålla verkmästarbefattningen utan tjänstens ledigkungörande.

Vid instituten erforderliga hantverkarbefatlningar böra placeras

i 6 lönegraden i enlighet med de sakkunnigas av myndigheterna tillstyrkta

förslag. Så länge vid institutet i Stockholm det nuvarande i lönegrad

A 7 placerade laboratoriebiträdet, som utför en hantverkares arbete, kvarstår

i tjänst, bör antalet eljest erforderliga hantverkarbefatlningar därstädes

minskas med en.

I och för sig biträder jag vidare förslaget, att varje institut erhåller en

ordinarie vaktmästartjänst. Dessa tjänster torde dock böra placeras i A 6.

Enligt vad jag inhämtat uppehälles för närvarande den med arvode förenade

vaktmästartjänsten vid institutet i Stockholm av en förtidspensionerad

tidigare kommunalanställd befattningshavare. Då det synes vara anledning

att i varje fall under budgetåret 1947/48 utnyttja denna arbetskraft,

bör tjänsten nu behållas såsom arvodestjänst och med inrättande av en

ordinarie tjänst anstå. Med hänsyn till omförmälda arvodesreglering bör det

nuvarande arvodet, 4 100 kronor, å vilket utgår provisoriskt arvodestillägg,

höjas till 4 .‘ISO kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Värmeledningsskötarbefattningen vid institutet i Malmö bör såsom de sakkunniga

föreslagit placeras i lönegrad Eo 7.

De sakkunniga ha utgått från, att vid varje institut skola vara anställda

två telefonister, för vilka skulle gälla den för kvinnlig biträdespersonal fastställda

befordringsgången. Med stöd av erfarenheterna från tandläkarinstitutet

i Stockholm anser jag, att endast en dylik tjänst behöver finnas vid

varje institut. Då emellertid telefonväxeln anses behöva dagligen vara öppen

längre tid än som kan åläggas en telefonist att tjänstgöra, böra vid vartdera

institutet medel beräknas till arvode åt ytterligare en telefonist för omkring

fyra timmars daglig tjänstgöring. Härför bör beräknas 175 kronor för

månad.

Beträffande tamburvakterna och dagstäderskorna biträder jag allmänna

lönenämndens förslag, vilket innebär, att de såsom ekonomibiträden inplaceras

i lönegrad Ce 2 enligt det blivande avlöningsreglementet.

2. Antal befattningshavare m. m.

I samband med den åren 1943 och 1944 beslutade utvidgningen av tandläkarinstitutet

i Stockholm skedde en betydande utökning även av personalstaben

vid institutet, vilken emellertid av lärarrådet alltfort betecknas som

allt för knapp med hänsyn till elevantal m. m. Den gjorda omorganisationen

innebar icke och avsågs ej heller utgöra en lösning av de organisationsproblem,

som föreligga för att förbättra tandläkarutbildningens kvalitet. De

hittills genomförda åtgärderna ha sålunda i huvudsak allenast tagit sikte på

sådana frågor, som stå i samband med institutets examinationskapacitet. På

hösten 1945 beslöts på förslag av tandläkarutbildningssakkunniga att genom

vidtagande av vissa provisoriska anordningar vid tandläkarinstitutet i Stockholm

bereda möjlighet att därstädes under höstterminen 1946 och kalenderåret

1947 mottaga ytterligare 20 studerande. För budgetåret 1946/47 har i

anledning därav anslag beviljats till viss ytterligare ökning av personalen.

Denna personalförstärkning, som har sin omedelbara orsak i elevantalets

ökning från 120 till 140 nyintagna om året, har emellertid ansetts nödvändig

för institutets drift och undervisningens upprätthållande redan vid ett elevantal

av 120 nyintagna om året och vid i övrigt oförändrade förhållanden.

När de sakkunniga därför avge förslag till den ytterligare personalökning,

som den nya femåriga studieplanen för tandläkarutbildningen nödvändiggör,

utgå de från den lärarkader, som — frånsett viss personal för 1945 års

extra tandläkarkurs — finnes vid institutet budgetåret 1946/47.

a) Lärarpersonal.

Lärarkadern vid tandläkarinstitutet i Stockholm budgetåret 1946/47, beräknad

på sätt nyss nämnts, framgår av följande sammanställning:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

63

Lärare

Tandfyllnings- konst med under- avdelning för

rotfyllning och

barntandvård

Proteslära

med under

avdelning

för tand- reglering

Professorer ..............

Laboratorer ............

1

1 1 —

1

1 1

Avdelningstandläkare ....

3 — 1

3 —

Assistenter..............

5 2 1

8 2

Amanuenser ............

8 2 2

2 —

Tandkirurgi

med under- avdelning

för röntgen- diagnos

All-

männa

mottag-

ningen

Summa

1

3

1 1

6

3 1

It

2 2

t

23

5 4

—

23

a. Den propedeutislca och kliniska undervisningen i de odontologiska

huvudämnena. Tandläkaretbildningssakkunniga ha i samråd med lärarrepresentanter

från samtliga avdelningar vid tandläkarinstitutet i Stockholm

låtit uppgöra ett särskilt förslag till ny personalorganisation vid tandläkarinstitutet

(ämnesrepresentanternas förslag). Detta förslag skulle så avvägas,

anföra de sakkunniga, att likartade principer följdes för undervisningen i

samtliga ämnen och det föreslagna antalet lärare skulle utgöra det minimum,

som ämnesrepresentanterna ur pedagogiska synpunkter ansåge önskvärt för

undervisningen enligt den femåriga studieplanen. Till grund för detta förslag

skulle vidare ligga de principer i fråga om professorernas undervisningsskyldighet

m. m., för vilka närmare redogjorts i det föregående. Ämnesrepresentanternas

förslag är grundat på en detaljerad, i de sakkunnigas

betänkande återgiven genomgång av behoven och förhållandena vid varje

avdelning. Beträffande denna och de framförda motiveringarna torde få

hänvisas till betänkandet. Innebörden av ämnesrepresentanternas förslag

framgår av följande sammanställning.

Lärare

Karieslära

med un- deravdel- ning för

pulpa- och

rotbe- handling

Pro-

tes-

lära

Tand-

kirur-

gi

Odont.

orto-

pedi

Rönt-

gen-

diag-

nostik

Barn-

tand-

vård

Bett-

analys

och

paro-

donto-

prot.

Tand-

histo-

pato-

logi

All-

männa

mot-

tag-

ningen

Sum-

ma

Institutet i Malmö

1

1

1

1

1

5

Laboratorer......

1 + 1

1

1

1

1

1

—

7

Avdelningstandläk.

4 + 1

6

3

2

2

1

2

1

i

23

Assistenter ......

6 + 1

11

3

3

2

2

2

—

i

31

Amanuenser......

11+2

9

6

2

4

3

3

1

2

43

Institutet

i Stockholm

Professorer ......

1

1

1

1

1

—

—

—

—

5

Laboratorer......

1 + 1

1

1

—

—

1

1

1

—

7

Avdelningstandläk.

4 + 1

6

3

2

2

1

2

1

1

23

Assistenter ......

6 + 2

12

4

3

3

2

2

—

1

35

Amanuenser......

14 + 2

12

7

2

4

4

5

2

2

54

Det må nämnas, att det större antalet befattningar vid institutet i Stockholm

föranletts av det högre elevantalet därstädes.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Tandläkamtbildningssakkunniga — som i fråga om antalet professorer

och självständiga laboratorer helt bygga på vad som anförts i propositionen

1946: 241 — ha underkastat ämnesrepresentanternas förslag till personalorganisation

en ingående granskning. Beträffande avdelningstandlåkartjänsterna

ha de sakkunniga därvid anfört att, även om antalet dylika tjänster

väl kan motiveras på sätt som skett av ämnesrepresentanterna, de sakkunniga

dock icke helt kunna biträda beräkningarna. Beträffande assistenttjänsterna

anföra de sakkunniga -—• som i övrigt ansluta sig till ämnesrepresentanternas

beräkningar — att i dessa beräkningar upptagits jämväl

assistentbefattningar för särskild handledning av de studerandes arbete på

laboratoriet. Även om de sakkunniga finna skäl tala för att de kliniskt tjänstgörande

eleverna få daglig handledning i arbetet på de laboratorier, där de

utföra patientarbetena, vilja de sakkunniga icke nu upptaga dessa befattningar

på sitt förslag. Erfarenheten får visa, om behovet av dylik handledning

är så stort, att det icke kan täckas av redan förefintlig lärarpersonal,

som från kliniksalarna ger erforderliga anvisningar. Samma gäller i fråga

om det krav på två assistenter för varje fantomkurs, vilket framförts från

protesavdelningen och avdelningen för karieslära. Det synes lämpligt, att

tandläkarinstituten vart för sig i senare petita få motivera och framlägga

nya krav på dylika lärarbefattningar. Beträffande amanuenstjänsterna ha

de sakkunniga anfört bland annat följande.

Den kritik, som framförts mot den nuvarande utbildningen vid tandläkarinstitutet,

har bland annat betonat, att antalet tjänster i lägsta tjänsteställning,

nämligen amanuenserna, varit så obetydligt, att eleverna tvingats förlänga

sina studier genom att behöva vänta på handledningen vid arbetsplatserna.

I de utredningar, som föregått ämnesrepresentanternas förslag,

har man inom varje särskilt undervisningsområde sökt bestämma det antal

elever, som varje amanuens maximalt kan ha hand om under en daglig

tjänstgöringstid av tre timmar. Antalet elever växlar starkt på olika avdelningar

allt efter undervisningens form och behovet av rådfrågning och handledning

från elevernas sida. På grundval av så gjorda beräkningar har ämnesrepresentanternas

förslag upptagit 43 amanuensbefattningar vid det nya

tandläkarinstitutet i Malmö. Denna siffra överensstämmer väl med den, som

de sakkunniga angåvo i sitt preliminära förslag över antalet amanuensbefattningar

vid samma institut, nämligen 40. Detta antal finna de sakkunniga

icke skäl överskrida, eftersom ingen förändring träffar proportionen

mellan antalet amanuenser och antalet elever. Däremot kan en förskjutning

mellan avdelningarna anses befogad.

Den nytillkomna avdelningen för bettanalys med parodontoprotetik, som

fordrar två amanuenser, bör erhålla en av dessa därigenom, att antalet amanuenser

på avdelningen för proteslära sänkes med en. Den i ämnesrepresentanternas

förslag förordade ökningen i antalet amanuenser på avdelningen

för barntandvård från två till tre bör ernås därigenom, att antalet amanuenser

på avdelningen för karieslära minskas med en. Vid avvägning av antalet

amanuenser på avdelningarna för odontologisk ortopedi och röntgendiagnostik

finna de sakkunniga en utökning motiverad med en för vardera avdel
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

65

ningen. Avdelningen för tandhistopatologi synes genom förändringen av

undervisningens omfattning icke behöva mera än en amanuens.

De sakkunnigas härefter framlagda förslag till lärartjänster för den propedeutiska

och kliniska undervisningen i de odontologiska huvudämnena

kunna sammanfattas i följande tablå.

Lärare

Karieslära

med un- deravdel- ning för

pulpa- och

rotbe- handling

Pro-

tes-

lära

Tand-

kirur-

gi

Odont.

orto-

pedi

Rönt-

gen-

diag-

nostik

Barn-

tand-

vård

Bett-

analys

och

paro-

donto-

prot.

Tand-

liisto-

pato-

logi

All-

männa

mot-

tag-

ningen

Sum-

ma

Professorer ......

1

1

1

1

1

5

Laboratorer......

1 + 1

1

1

—

—

1

1

1

—

7

Avdelningstandläk.

4 + 1

5

3

1

1

1

1

1

i

19

Assistenter ......

4 + 1

6

3

3

1

2

2

—

i

23

Amanuenser......

9 + 2

8

6

3

4

3

2

1

2

40

Ytterligare amanu-

enser vid institu-

tet i Stockholm

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 5)

b. Den propedeutiska och kliniska undervisningen i övriga ämnen. Till

gruppen övriga ämnen hänföra de sakkunniga dels materiallära, dels ämnen

inom gränsområdet till medicinen, nämligen allmän patologi, topografisk

anatomi, farmakologi, allmän kirurgi, intern medicin, bakteriologi, öron-,

näs- och halssjukdomar samt social odontologi. Undervisningen i dessa ämnen

omhänderhas av särskilda speciallärare, företrädesvis arvodesanställda.

De sakkunniga, som förutsätta, att spörsmålet om en reglering av ersättningen

upptages till prövning i samband med motsvarande fråga vid andra

högskolor, vilja därför icke nu föreslå någon höjning av det arvode, beräknat

efter 35 kronor per undervisnings-förhörstimme, som hittills utgått till

lärare av denna kategori.

Materiallära. Undervisningen har koncentrerats under den 3:e terminen

och omfattar förutom föreläsningar och demonstrationer 12 dagars tjänstgöring

på laboratoriet för varje studerande. Denne utför under laboratoriearbetet

på egen hand de undersökningar och experiment, som möjliggöra en

bedömning av materialens egenskaper. Den särskilda utredningsmannen

landshövding Jonsson har förordat, att läraren i ämnet bör ha avdelningstandläkares

tjänsteställning. De sakkunniga ansluta sig till detta förslag.

Denne lärare tjänstgör halva dagen på laboratoriet och under andra halvdagsperioden

fordras sålunda eu amanuens, lämpligen tandläkare med speciellt

intresse för läroområdets teori och teknik. Då på området specialutbildade

tandläkare för närvarande icke torde slå till förfogande, bör åtminstone

till eu början läraren sökas bland experter inom materialprovning, hållfasthetslära

och dylikt. Sådan expert föreslås uppehålla befattningen mot

arvode, vilket bör motsvara avdelningstandläkares avlöning. När meriterad

tandläkare eller avlagda lärarprov kan kompetensförklaras till befattningen,

bör respektive lärarråd i petila begära befattningens överförande till avdelningstandläkar

tjänst.

IlHumg till riksdagens protokoll l!t''i 7. I samt. AV 253. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Arvode kronor

Sammanfattning. vid vartdera institutet

Kursgivare: speciallärare ............................ 7 500

Förste amanuens (tandläkare) ....................... 3 600

Allmän patologi. I likhet med vad de sakkunniga föreslagit för de fyra

huvudämnen, som ingå i det prekliniska studieåret, föreslå de sakkunniga,

att även i ämnet allmän patologi såsom kursledare förordnas en förste

assistent, som till sin hjälp i undervisningen har en förste amanuens. Till

kursen har anslagits 60 föreläsningstimmar, av vilka omkring 40 fullgöras

i form av demonstrationer, vilka anordnas på samma sätt som motsvarande

i de prekliniska ämnena. Vidare skall varje elev fem gånger deltaga i obduktioner,

vardera under cirka tre timmar. Om vid varje obduktion 8—10 elever

samtidigt närvara, betyder detta, att läraren måste ägna minst 75 timmar åt

obduktioner, eftersom kurserna omfatta 40—50 elever.

Arvode kronor

Sammanfattning. vid vartdera institutet

Kursgivare: förste assistent .......................... 7 200

Förste amanuens ................................... 3 600

Topografisk anatomi. Undervisningen i ämnet omfattar för varje elev 10

föreläsningar under 4:e terminen. Då det är omöjligt att för en kurs omfattande

40 å 50 elever för samtliga demonstrera de preparat, som avse att

levandegöra föreläsningarna, måste eleverna uppdelas i två grupper och

föreläsningarna varje termin hållas två gånger. Det årliga antalet föreläsningar

blir sålunda 40. Undervisningen skall äga rum vid anatomiska institutionen

tillhörande medicinska fakulteten vid universitetet i Lund, respektive

karolinska institutet, och ledas av professor i anatomi eller annan kompetent

lärare.

Arvode kronor

Sammanfattning. vid vartdera institutet

Kursgivare: professor i anatomi eller ersättare.

40 föreläsningar .................................. 1 400

Farmakologi. Undervisningen i farmakologi är avsedd att verkställas i

form av en föreläsnings- och demonstrationsserie för 4:e terminens elever.

Föreläsningsserien omfattar 32 föreläsningar per termin eller 64 per år. De

sakkunniga förutsätta, att denna undervisning äger rum vid farmakologisk

institution tillhörande medicinska fakulteten vid universitetet i Lund, respektive

karolinska institutet, och att den ledes av professor i ämnet eller annan

kompetent lärare. För handledning av eleverna i deras praktiska övningar

och för förrättandet av demonstrationer måste kursledaren till sin hjälp ha

en amanuens. Denne kan lämpligen utgöras av en tredje amanuens.

Arvode kronor vid institutet i

Sammanfattning. Stockholm Malmö

Kursgivare: professor i farmakologi eller ersättare.

64 föreläsningar ....................... 2 240 = 2 240

50 förhörstimmar ...................... 1 750 40 förhörstim. 1 400

3 990 3 640

Tredje amanuens ......................... 1 200 1 200

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kiuvjl. Maj:ts proposition nr 253.

67

Allmän kirurgi. Undervisningen i detta ämne har planerats fortgå under

två på varandra följande terminer på sådant sätt, att eleverna under en termin

genomgå föreläsningskursen i ämnet och under andra terminen under

lärarens ledning få närvara vid ronder på kirurgisk avdelning, varvid lämpliga

fall bland inneliggande patienter demonstreras. I kursen ingå 30 föreläsningar,

alltså 60 föreläsningar per läsår, och ronderna uppgå till 30 under

läsåret, d. v. s. 15 varje termin. De sakkunniga förutsätta, att instituten, liksom

hittills varit förhållandet vid tandläkarinstitutet i Stockholm, skola för

denna undervisning kunna förvärva någon kirurg i överläkares ställning.

Denne måste ha en kirurgisk avdelning vid anslutet eller närbeläget sjukhus.

I Malmö böra möjligheter finnas att för denna undervisning förvärva överläkaren

i kirurgi vid allmänna sjukhuset och i Stockholm på något av statens

eller stadens sjukhus. De sakkunniga vilja understryka nödvändigheten

av att vid överenskommelse och anställning av lärare i allmän kirurgi vederbörande

lärarråd träffar avtal med sjukhus om visst antal sängplatser för

tandfallens behandling. Ifrågavarande överläkare bör åtnjuta arvode enligt

följande.

Arvode kronor vid institutet i

Sammanfattning.

Stockholm

Malmö

Kursgivare: kirurg, överläkare vid anslutet

sjukhus.

60 föreläsningar .....................

2 100

= 2 100

30 ronder, därav 1 timme av varje rond

för demonstration .................

1 050

= 1 050

50 förhörstimmar ....................

1 750 40

förhörstim. 1 400

4 900

4 550

Intern medicin. Undervisningen på detta område är avsedd att bibringa

den blivande tandläkaren den allmänna översikt av internmedicinens läroområde,

som är behövlig för hans allmänmedicinska utbildning och därmed

tjäna såsom grund för hans yrkesutövning såsom tandläkare. Föreläsningsserien

omfattar 30 föreläsningar och gives under 6:e terminen. Den är förenad

med undervisning i form av ronder på internmedicinsk avdelning, vilka

beräknas till ett antal av 14 ronder å 3 timmar vardera per termin. Samtidigt

har denna lärare till uppgift att förestå institutets mottagningsavdelning

för internmedicinska fall, vilken är avsedd att tjäna såsom remissinstans

för vårdsökande klientel på institutets olika avdelningar. Man kan

beräkna, att lärare i internmedicin kan behöva tjänstgöra på mottagningsavdelningen

sex å åtta timmar i veckan. Vid det anslutna kliniska laboratoriet

skola de rutinundersökningar försiggå, som tillhöra den polikliniska

undersökningen. Laboratoriet skall därjämte i mån av behov stå till tjänst

för forskningen på institutet. Arbetet på laboratoriet beräknas för läraren

taga 4—6 timmar per vecka. Denne blir sålunda upptagen av arbetet på

mottagningsavdelningen och laboratoriet minst 2 timmar dagligen under läsåret.

Det ligger i sakens natur, att det kommer att erbjuda stora svårigheter

att få denna befattning besatt av kompetent person. De sakkunniga finna

det nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtagas för att tillförsäkra instituten

fullgod arbetskraft. Efter prövning av olika förslag och efter samråd med

representanter för direktionen för allmänna sjukhuset i Malmö föreslå de

s. 68 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

68

sakkunniga, att eu överenskommelse av följande innebörd beträffande denna

befattning träffas mellan sjukhuset och institutet i Malmö. Läraren i ämnet

anställes såsom överläkare eller extra överläkare vid Malmö sjukhus och får

där räkna tjänsteår såsom överläkare i intern medicin. Han tilldelas där en

halv avdelning med motsvarande antal enkelrum eller evalvering härför.

Detta innebär att han vid sjukhuset fullgör halva sin tjänst såsom överläkare.

Den andra halvtiden av överläkartjänsten ägnas dels vid tandläkarinstitutet

åt tjänstgöring på mottagningen dels vid den internmedicinska avdelningen

på sjukhuset åt ronder, vilka skola uppgå till 28 per läsår. För

denna arbetsprestation betalar tandläkarinstitutet arvode enligt överläkares

tjänsteställning. Därförutom äger läraren i ämnet att uppbära en arvodesersättning

för 30 föreläsningar per termin eller 60 per läsår, jämte ersättning

för 40 timmar för slutförhören.

Motsvarande överenskommelse bör träffas i Stockholm.

Arvode kronor vid institutet i

Stockholm Malmö

8 600 = 8 600

2 100 = 2 100

1 750 40 förhörstim. 1 400

12 450 12 100

Bcikteriologi. Undervisningen i detta ämne avser här den speciella bakteriologi,

som berör munhålans bakterieflora. Kursen omfattar 15 föreläsningar

med demonstrationer och gives under 9:e terminen. Eleverna måste

härvid uppdelas i två grupper, varför föreläsnings- och demonstrationsserien

varje termin måste hållas två gånger och lärarens undervisningsskyldighet

sålunda bli 60 timmar per läsår. Läraren i ämnet skall dessutom tjänstgöra

såsom chef för speciallaboratoriet för munhålans bakteriologi. Detta beräknas

taga hans tid i anspråk 6 timmar per vecka under åtta månader. Det är

för den odontologiska undervisningen och forskningen av betydelse, att en

amanuens, som är tandläkare, har utbildningsmöjligheter på detta laboratorium.

Arvode kronor

Sammanfattning. vid vartdera institutet

Kursgivare: bakteriolog ............................. 2 100

laboratorieföreståndare .................. 4 200

Förste amanuens (tandläkare) .......................• 3 600

Sammanfattning.

Kursgivare: specialist inom området, överläkare

vid anslutet sjukhus.

överläkare ersättning .................

60 föreläsningar .....................

50 förhörstimmar ....................

öron-, näs- och halssjukdomctr. Undervisningen, som förlagts till sista

terminen, har planerats äga rum såsom en föreläsnings- och demonstrationsserie.

Den kompletteras med två dagars demonstrationer och ronder på avdelning

för öron-, näs- och halssjukdomar, vilket innebär 16 ronder per

läsår. Föreläsningsserien är begränsad till sex föreläsningar. De sakkunniga

förutsätta, att överläkare på anslutet sjukhus eller annan kompetent lärare

kan åtaga sig denna undervisning mot arvode.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 25.7.

69

Arvode kronor

Sammanfattning. vid vartdera institutet

Kursgivare: specialist i ämnet, överläkare eller annan kompetent

lärare.

12 föreläsningar ................................. 420

16 ronder ...................................... 560

980

Social odontologi. Denna undervisning avser att giva eleven allmän kännedom

om de bestämmelser, som gälla för tandläkarkonstens utövning samt

för folktandvårdens organisation, arbetsmetoder och behandlingsprinciper.

Undervisningen sker genom en föreläsningsserie på åtta föreläsningar,

kompletterad med besök på för demonstrationer lämpliga folktandvårdspolikliniker.

För denna undervisning bör såsom lärare förvärvas lämplig, inom

folktandvården anställd tandläkare.

Arvode kronor

Sammanfattning. vid vartdera institutet

Kursgivare: expert på området från folktandvården.

16 föreläsningar ................................... 560

kursförhör 4 timmar ............................... 140

700

Antalet föreslagna speciallärare och amanuenser för den propedeutiska

och kliniska undervisningen i övriga ämnen framgår av följande sammanställning.

Mate-

All-

Topo-

Far-

All-

Intern

Bak-

öron-,

Sum-

ma

Lärare

rial-

lära

män

pato-

logi

grafisk

ana-

tomi

mako-

logi

män

kirur-

gi

medi-

cin

terio-

logi

näs- och

halssjuk- domar

odon-

tologi

Speciallärare ..

1

1

1

1

1

i

1

1

1

9

Amanuenser ..

1

1

—

1

—

—

1

—

—

4

För ledning av gymnastik och idrott vid vartdera institutet bör ett årligt

anslag av 3 000 kronor lämnas.

Y ttranden. Tandläkarinstitutets lärarråd framhåller, att vid den begränsning

av personalkadern, som vid bifall till de sakkunnigas förslag

skulle ske i förhållande till ämnesrepresentanternas förslag, allvarliga svårigheter

otvivelaktigt uppstå att behörigt driva avdelningarnas verksamhet

såväl i avseende å undervisningen som beträffande säkerheten för patientklientelet.

Undervisningen kräver, att de obligatoriska kurserna få den

lärarpersonal, som ämnesrepresentanterna angivit som behövlig. I detta

sammanhang har lärarrådet starkt betonat, att lärarkadern beräknats för

årsgrupper av elever av sammanlagt 100 i Stockholm och 80 i Malmö. Därest

nuvarande större årsgrupper alltjämt skulle intagas i Stockholm — vilket

ur organisatoriska och andra synpunkter icke vore lämpligt — uppstår behov

av en väsentlig ytterligare ökning av lärarkrafterna.

Medicinalstyrelsen ifrågasätter, med hänvisning till alt de sakkunnigas

förslag innebär en mycket väsentlig ökning särskilt av antalet assistenter

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

och amanuenser, huruvida icke ytterligare utredning bör verkställas, innan

definitiv ställning tages till förslaget. I alla händelser synes försiktigheten

bjuda, att organisationen utbygges successivt.

Drätselkammaren i Malmö har beträffande den undervisning, som av de

sakkunniga föreslagits skola meddelas i anslutning till allmänna sjukhuset

i Malmö, på närmare angivna skäl förklarat, att frågan härom bör göras

till föremål för ytterligare överläggningar med de sakkunniga. Staden är

icke beredd att taga slutlig ställning till förslagen rörande dessa undervisningsämnen,

förrän resultatet av sådana överläggningar föreligger.

Svenska tandläkaresällskapet och svenska tandläkarförbundet ha icke

kunnat anse, att de sakkunniga förebragt tillräckligt bärande skäl för av

dem gjorda avvikelser från ämnesrepresentanternas förslag. Ett frångående

av dessas förslag innebär risk för att en förskjutning av studieplanernas fullföljande

kan uppkomma. Den för tandläkarinstitutet i Stockholm föreslagna

ökningen av lärarkrafterna i förhållande till vid institutet i Malmö bör ske

genom inrättande av avdelningstandläkar- och assistenttjänster och icke som

enligt de sakkunnigas förslag amanuenstjänster.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening har uttalat, att det av

ämnesrepresentanterna gjorda förslaget till lärarorganisation är sakligt motiverat

och byggt på mångårig erfarenhet. Det förefaller därför föreningen

såsom det enda antagbara av alternativen.

b) övrig personal.

Antalet befattningshavare av hithörande kategorier vid tandläkarinstitutet

i Stockholm budgetåret 1946/47 — frånsett viss personal för 1945 års extra

tandläkarkurs — framgår av följande sammanställning:

Befattnings
havare
-

Avd.-sköterskor . . .

Tandsköterskor

Kontrollbiträden . .

Tekn. biträden

Klin. biträde......

Sköterskebiträde . .

Preparatris........

Laboratoriebiträde

Tandtekniker......

Kameralt biträde . .

Kanslibiträde......

Kassörer..........

Skrivbiträden......

Bibliotekarie......

Reparatörer ......

Hantverkare......

Vaktmästare......

Telefonist ........

Tamburvakt ......

Tandfyllnings-

Protes-

avdel-

ningen

Tandkirurg.

Allm.

mot-

Gemensam

avdelningen

avdelningen

personal

Sum-

tand-

fylln.-

rot-

fyll-

barn-

tän-

pro-

tes-

orto-

donti

tand-

kirurg.

rönt-

gen-

tagn.-

avd.

kansli

Övri-

ga

ma

avd.

ning

der

avd.

avd.

avd.

1

1

1

(1)

1

1

_

5

4

3

1

3

2

3

1

—

—

18

1

_

—

1

—

1

—

—

—

3

3

—

—

1

—

—

2

—

—

6

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

1

—

—•

—

1

1

2

1

1

t

i

1

1

1

1

1

2

4

1

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

2

2

—

—

—

—

—

—-

—

—

1

1

2

2

10

i

o

7

O

5

1

7

12

54

Summa

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kunijl. Mcij:ts proposition nr 253.

71

De sakkunniga ha härefter erinrat, att de i sitt första betänkande framlagt

preliminärt förslag beträffande ifrågavarande personal, upptagande befattningar

till ett antal av omkring 70. De definitiva förslagen till personalorganisation

ha emellertid, anföra de sakkunniga vidare, i hög grad påverkats

av vissa nytillkomna faktorer. Sålunda hade förslag framlagts till omorganisation

av tandsköterskeutbildningen, medförande minskad tillgång vid

instituten på landsköterskeelevers arbetskraft. Vidare hade förändringar av

byggnadsplanen för institutet i Malmö vidtagits, varigenom klinikavdelningar,

som föreslagits sammanförda, placerats i olika våningar, vilket medför

ökal personalbehov. Förändringar hade genomförts i de sakkunnigas

ursprungliga förslag till studieplan, varigenom den tekniskt-kliniska undervisningen

i vissa ämnen utökats på bekostnad av den teoretiskt-medicinska,

varjämte eu ny avdelning för parodontoprotetik tillskapats. Slutligen påverkades

personalbehovet av de framlagda förslagen om åtgärder för den odontologiska

forskningens främjande i anslutning till vad som förordats av

naturvetenskapliga forskningskommittén och medicinska högskolornas organisationskommitté.

Liksom beträffande lärarpersonalen ha de sakkunnigas förslag om organisationen

av nu ifrågavarande personal utarbetats efter samråd med lärare

på respektive avdelningar vid det nuvarande tandläkarinstitutet. De sakkunniga

framhålla dock, att deras slutliga förslag innebära en nedskärning

av det antal befattningshavare, vilket påyrkats av vederbörande ämnesföreträdare.

Härefter ha de sakkunniga gjort en ingående beräkning av det för varje

tandläkarinstitut behövliga antalet befattningar av olika slag. Beträffande

detaljerna härom torde få hänvisas till handlingarna. I fråga om behovet

av tandsköterskor, vilket sammanhänger med spörsmålet om tandsköterskeutbildningens

ordnande, ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

Tandsköterskebehovet påverkas i hög grad av tillgången på tandsköterskeelever

vid tandsköterskeutbildningen på institutets olika avdelningar. Hittills

ha vid institutet i Stockholm dessa tandsköterskeelever, som med egna avgifter

i stort sett helt betalat sin utbildning, i så stor utsräckning utnyttjats

av staten för tandsköterskearbetet på de olika avdelningarna, att dessa kunnat

drivas med ett fåtal fast anställda tandsköterskor. Under sista åren har

antalet landsköterskebefattningar ökats men denna utökning har kunnat

starkt begränsas, emedan institutet årligen haft två tandsköterskekurser, vardera

om fjorton månader och med 32 elever.

I sitt betänkande del II ha de sakkunniga förordat, att tandsköterskeutbildningen

bör omläggas bland annat därför, att institutets utnyttjande av

elevernas arbetskraft för göromål, som antingen äro undervisningen ovidkommande

eller utföras under längre tid än vad utbildningshänsyn kräver,

i längden måste inverka menligt på rekryteringen till yrket.

Efter eu ingående redogörelse för förhållandena anföra de sakkunniga

vidare, atl del är osäkert, i vilken utsträckning tandläkarinstituten i framliden

kunna räkna med att tandsköterskeelever såsom provelever fullgöra

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

sin förberedande elevtid där. Påtagligt är emellertid, att instituten få ett

avsevärt mindre antal sköterskeelever än vid nuvarande förhållanden. Den

dagliga förlusten har av de sakkunniga uppskattats till 20 tandsköterskeelever,

vilket medför ett motsvarande större behov av vid tandläkarinstituten

anställda tandsköterskor.

Innebörden av de sakkunnigas förslag beträffande sköterske- och laboratoriepersonalen

samt den administrativa personalen vid vartdera tandläkarinstitutet

framgår av följande sammanställning:

Befattningshavare

Avdelningssköterskor ....

Sjuksköterskor..........

Avdelningstandsköterskor

Tandsköterskor..........

Kontrollbiträden........

Tekniska biträden ......

Preparatriser............

Laboratoriebiträden, professors

..............

Laboratoriebiträden, övriga

................

Tandtekniker ..........

Intendent ..............

Sekreterare ............

Kansliskrivare..........

Kassör ................

Kanslibiträden, professors

Kanslibiträden..........

Bibliotekarie............

Skriv- eller kontorsbiträden

Verkmästare............

Intrumentmakare........

Hantverkare............

Telefonister ............

Vaktmästare, tillika portvakt

................

Tamburvakter..........

Avdelning för

Laboratorium

för

s

d

*0

£

CO

O

d

d

0

■sf

g so

*

0.3

d

:c3

•a

u

a

o

t

o

-d

43

>

-d 53

o «

d

d

to

CS

4->

‘G

''d

To

jo

''o

d

d

43

’5c

0

"2

0

"d

-

0

CO

ti

0>

A

g

3

E

E

a 3 C

S 2 §

a “fl

CO

U

■M

i

X

CO

‘Sb

.2

''d

d

XJ

d

d

d d

O

s

0

2

d

a

0

•4-»

CO

[d

‘C

a>

f-.

0

+->

X3

d

TJ

d

CO

d

d

C/3

S23

t/3 o

•2 3 S

(S

§

o

o

+->

d

o

to

C

:0

I

K

d 0

® ©

m ä

sd

E

d

HH

§

d

S

d

CQ

Q

E

0)

O

H

>

■Ö

ce

a

<

—H

o

1

—

1

1

1

t

1

—

3

3

G

1

4

5

G

1

3

i

1

3

1

3

1

1

—

—

—

—

—

—

5

32

1

—

1

1

l

—

1

4

3

—

1

1

1

2

—

1

—

—

1

—

—

—

—

10

2

2

3

3

1

1

—

1

1

1

—

4

1

1

1

1

1

1

3

3

2

2

1

1

1

—

1

1

1

1

3

7

1

1

1

1

4

4

2

2

1

1

2

2

Summa

98

Sammanfattningsvis må ytterligare i detta sammanhang nämnas, att de

sakkunniga med tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser beräknat

de totala avlöningskostnaderna vid tandläkarinstituten i Malmö och

1 Därutöver vid tandläkarinstitutet i Malmö en värmeledningsskötare.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

73

Stockholm vid full utbyggnad till i runda tal respektive 1 000 000 kronor

och 1 075 000 kronor, däri ej inräknade arvoden åt de medicinska ledamöterna

av de odontologiska avdelningarna och åt städerskor. Ej heller arvodena

för den prekliniska undervisningen samt för undervisningen genom

speciallärare, av de sakkunniga beräknade till 74 030 kronor respektive

59 370 kronor i Malmö och 80 265 kronor respektive 60 420 kronor i Stockholm,

ha inräknats i omförmälda avlöningskostnader vid de två landläkarinstituten.

Yttranden. Tandläkarinstitutets lärarråd framhåller, att vid institutet

redan nu föreligger en märkbar brist på tandsköterskor. De sakkunnigas

förslag innebär i avseende å de nuvarande avdelningarna en sammanlagd

ökning av endast 6 tandsköterskor samtidigt som omläggningen av tandsköterskeutbildningen

innebär en sänkning med minst 20 varje dag verksamma

tandsköterskeelever och 32 provelever. Lärarrådet kan icke finna

detta de sakkunnigas förslag rimligt. Endast om lärarrådets i yttrande den

29 januari 1947 avgivna förslag rörande tandsköterskeutbildningen vinna

bifall och det därjämte visar sig, att elevtillströmningen blir tillräcklig, finnes

möjlighet att utan avsevärd ökning av det av de sakkunniga föreslagna

antalet tandsköterskor bedriva institutets undervisnings- och praktiska verksamhet.

De krav, som lärarrådet framdeles i petita successivt kommer att

framlägga i förevarande avseende, bli alltså beroende av statsmakternas

ställningstaganden nu till tandsköterskeutbildningen. Beträffande den övriga

personalen ha från ämnesrepresentanterna vid tandläkarinstitutet krav

på ett ytterligare antal kontrollbiträdes- och andra liknande tjänster framförts.

Lärarrådet anser sig icke nu kunna understödja desamma. I mån av

blivande erfarenheter kommer dock lärarrådet att successivt i blivande petita

ånyo upptaga dessa frågor.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening påyrkar en personalorganisation

i enlighet med ämnesrepresentanternas förslag.

Såsom redan framgått, behöver utbyggnaden av personalorganisalionenDepartementsvid

tandläkarinstituten ske först i den mån den nya studieplanen genomföres

och, vad beträffar det nya institutet i Malmö, elevantalet ökar. Det är

sålunda icke erforderligt att nu taga slutlig ställning till förslagen annat än

i vad de avse personalbehovet för budgetåret 1947/48. Till frågan härom

återkommer jag i ett senare avsnitt.

Lärarrådets vid tandläkarinstitutet i Stockholm påpekande, att personalorganisationen

vid detta institut av de sakkunniga beräknats för årsgruppcr

av sammanlagt etthundra elever, föranleder mig till alt erinra om min företrädares

i ämbetet uttalande i propositionen nr 1946:241, att det ännu —

med hänsyn till rådande brist på tandläkare — måste anstå med begränsning

av institutets examinationskapacitet. Även om ur andra synpunkter

det är önskvärt att elevantalet vid institutet begränsas, anser jag i likhet med

min företrädare, att i varje fall under nästa budgetår eu intagning av omkring

etthundratjugu elever bör komma till stånd, varom Kungl. Maj:t bör

meddela föreskrift. Lör budgetåret 1947/48 påverkas härav endast kostna
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

derna för den prekliniska undervisningen. Härtill återkommer jag i annat

sammanhang.

Vad som anförts från Malmö stads sida angående den undervisning, som

avses skola förläggas till Malmö stads sjukhus, påverkar icke anslagsfrågorna

för nästa budgetår. De sakkunniga böra föra de ytterligare förhandlingar

med staden, som äro erforderliga.

Frågan om tandsköterskeutbildningen upptar jag i ett senare sammanhang.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kunyl. \laj:ts proposition nr 253.

75

IV. Studiekostnaderna för eleverna vid tandläkarinstituten.

Enligt gällande bestämmelser erlägga de studerande till tandläkarkandidat-

och tandläkarexamina i terminsavgifter till karolinska institutet för de

prekliniska terminerna 150 kronor för termin och till tandläkarinstitutet för

de propedeutiska och kliniska terminerna 200 kronor för termin. Härtill

komma examensavgifter för tandläkarkandidatexamen med 45 kronor och

för tandläkarexamen med 100 kronor.

Därjämte ha de studerande vid tandläkarinstitutet alt på egen bekostnad

hålla sig med sådant instrumentel, som icke är att betrakta såsom fast utrustning,

ävensom att själva anskaffa erforderliga förbrukningsinstrument

(såsom borr, spetsar, trissor in. in.) samt förbrukningsmaterial (såsom kofferdam,

amalgam, silikat in. m.).

I olika sammanhang ha åtgärder ansetts erforderliga till nedbringande av

studiekostnaderna för de tandläkarstuderande. Tandläkarutbildningssakkunniga

ha i sitt betänkande del III i detta hänseende förordat långt gående

åtgärder.

Beträffande studiekostnadernas storlek ha de sakkunniga inledningsvis

anfört huvudsakligen följande.

Elevernas studiekostnader vid tandläkarinstitutet i Stockholm uppskattas

enligt en av odontologiska föreningen år 1945 gjord utredning till 29 000

kronor. Även om de sakkunniga sakna möjlighet att helt verifiera denna

uppskattning, torde det vara ostridigt, att tandläkarelevernas studiekostnader

tillhöra de allra högsta för en studietid av fyra till fem år. Härtill bidraga

till en början termins- och examensavgifterna.

De kostnader för förbrukningsinstrument och förbrukningsmaterial samt

för annat instrumentel, som bestridas av eleverna, torde för närvarande

kunna uppskattas till sammanlagt omkring 4 000 kronor. Härav beräknas

3 000 kronor för förbrukningsinstrument och förbrukningsmaterial. Det bör

dock redan här framhållas, att den del av patientavgifterna, vilken för närvarande

tillfaller eleverna, avsetts i princip skola täcka dessa senare

kostnader.

De läroböcker, som erfordras för studierna, synas vara relativt dyra samt

svåra att anskaffa. Bristen på goda läroböcker utgör ett hinder för studiernas

bedrivande, och läroböckerna måste under nuvarande förhållanden ofta

ersättas med kompendier, vilka även de utgöra en förhållandevis stor utgiftspost

för eleverna. Omkostnaderna för tvätt tillhöra även de större utgiftsposterna.

Till dessa kostnader kommer så den väsentligaste posten i elevernas studiekostnader,

nämligen levnadsomkostnaderna, vilka i Stockholm torde ligga

på en avsevärt högre nivå än i övriga städer med universitet eller högskolor.

Slutligen erinra de sakkunniga om att till studiekostnaderna för tandläkar
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 25.’).

examen även böra räknas de betydande utgifter för betygs- och ämneskompletteringar,

som hittillsvarande intagningssystem medfört för eleverna vid

tandläkarinstitutet.

Efter att ha erinrat, att svenska landstingsförbundet i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 22 oktober 1946 anhållit, att terminsavgifterna vid tandläkarinstituten

måtte slopas, samt att tandläkarinstituten måtte förses med all för

undervisningen erforderlig instrumentuppsättning m. m., att med nyttjanderätt

tillhandahållas de studerande utan särskild kostnad för dem, framhålla

de sakkunniga, att de ansett sig oförhindrade att framlägga förslag till en

råd åtgärder i syfte att nedbringa studiekostnaderna vid tandläkarinstituten,

oaktat frågan om universitets- och högskolestudenternas ekonomiska och

sociala förhållanden äro föremål för utredning genom särskilt tillkallade

sakkunniga.

Härefter ha de sakkunniga föreslagit,

att från och med höstterminen 1947 eleverna vid tandläkarinstituten icke

skola erlägga några terminsavgifter,

att från och med höstterminen 1947 examensavgifterna vid tandläkarinstituten

skola fastställas till samma belopp, som utgå vid de medicinska

undervisningsanstalterna,

att kostnaderna för visst angivet instrumentet skola bestridas av statsmedel,

att kostnaderna för förbrukningsinstrument och förbrukningsmaterial

skola bestridas av staten och i första hand utgå av inflytande patientavgifter

vid instituten, samt

att medel ställas till förfogande för vissa stipendier.

Förslagen angående instrumentel och förbrukningsartiklar ha de sakkunniga

avsett skola tillämpas först successivt i den mån den nya studieplanen

genomföres.

I detta sammanhang må nämnas, att terminsavgifterna vid tandläkarinstitutet

i Stockholm budgetåret 1945/46 uppgingo till inemot 220 000 kronor,

vilket belopp tagits till uppbörd såsom inkomst å driftbudgeten: uppbörd i

statens verksamhet, att examensavgifterna för tandläkarkandidatexamen fördelas

mellan inspektor vid tandläkarinstitutet samt lärarkollegiets vid karolinska

institutet kassa och lärarrådets vid tandläkarinstitutet kassa och att av

motsvarande avgifter för tandläkarexamen ett belopp av 25 kronor av varje

avgift ingår till lärarrådets kassa och återstoden inlevereras till statsverket,

samt att avgifterna för medicine kandidat- och licentiatexamina utgöra 15

kronor för vardera.

Beträffande kostnaderna för instrument och material ha de sakkunniga

anfört huvudsakligen följande.

Vad först angår det instrumentel, som på tandläkarinstituten skall användas

vid kurser och patientbehandling och som icke är att betrakta såsom

fast utrustning eller förbrukningsinstrumentel, ha de sakkunniga i samråd

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kiiii!)l. Muj:ls proposition nr 2ö.‘f.

77

med ulrustningskommittén för tandläkarinstitutet i Malmö uppgjort en särskild

till betänkandet fogad förteckning. De sakkunniga anse, att kostnaderna

för i denna förteckning upptaget instrumentel icke lämpligen böra

åvila eleverna, utan bestridas av staten.

Följande förfaringssätt bör användas. Till varje arbetsplats inköpes en

utrustning av sådant instrumentel, vilken vid arbetets början kvitteras av

eleven. Instrumentelet märkes med lämplig code för inköpsår, avdelning och

arbetsplatsens nummer. Under kurstiden vårdas detta instrumentel av eleven

själv, som mot institutet svarar härför, men som under patientbehandlingsperioderna

får hjälp av anställda tandsköterskor med sterilisering och övrig

skötsel. Därvid bör instrumentens slitage följas med särskild uppmärksamhet.

De reparationer, som kunna utföras på institutens reparationsverkstad,

verkställas där, eljest sändas instrumenten till dentalfirmorna för nödvändiga

reparationer. Vid slutet av varje kurs eller terminstjänstgöring omhändertager

reparatören instrumentelet, genomgår detta, låter verkställa erforderliga

reparationer och föreslår för ekonominämnden till kassering sådana

instrument, som äro förslitna. Reparatören upprättar en förteckning över

behövlig nyanskaffning, vilken efter ekonominämndens godkännande sker

genom institutets försorg. På så sätt kunna eleverna vid nästa kurs eller

tjänstgöring tillförsäkras samma goda instrumentuppsättning.

De sammanlagda kostnaderna för inköp av sådana instrumentutrustningar

vid årskurser om BO å 100 elever ha de sakkunniga beräknat uppgå till

approximativt 250 000 kronor. Kostnaderna för de årliga nyinköpen påverkas

i hög grad av det sätt, på vilket eleverna hantera dessa instrumentuppsättningar.

De sakkunniga anse, att staten måste skydda sig mot att eleverna

genom vårdslöshet och slarv förstöra eller förskingra de dyrbara instrument,

som med nyttjanderätt ställts till deras förfogande. Härför tala icke endast

ekonomiska skäl, utan även nödvändigheten av att från början fostra den

blivande tandläkaren till insikt om de betydande värden, vilka han i en

framtid kommer att förvalta på egen hand eller under tjänstemannaansvar.

Det torde under sådana omständigheter icke vara tillräckligt att söka vinna

erforderlig garanti mot missbruk enbart genom judiciellt förfarande eller

genom disciplinära åtgärder. De sakkunniga föreslå, att varje elev vid tredje

terminens början ålägges hos ekonominämnden deponera eu garantisumma

av 200 kronor, genom vilken i första hand täckas kostnader för onormalt

slitage, förstöring eller förskingring av utkvitterade instrument. Om eleven

behandlar dessa varsamt, återfår han beloppet ograverat vid avlagd examen.

Föreligger onormalt Slitage, förstöring eller förskingring av instrument, uttages

ersättning härför vid slutet av varje termin i första hand av den deponerade

garantisumman, varefter eleven är skyldig att ånyo täcka heloppet

till 200 kronor.

Under förutsättning av att ifrågavarande instrumentuppsättningar användas

med omsorg och att känsla av ansvar inför det material, som staten

ställer till förfogande, bibringas eleverna, anse de sakkunniga, att de årliga

kostnaderna för ersättning av förslitna instrument torde kunna begränsas

till 100 000 kronor vid varje institut.

Vad därefter angår problemet om förbrukningsinstrument, såsom borr,

spetsar, trissor, hjul, strips in. in., samt förbrukningsmaterial, såsom kofferdam,

amalgam, silikat, cement, guld, platina, porslinsmassor, tänder, kautschuk,

konsthartser, avlrycksmedel m. in., bör detta problem i första hand

sos i sammanhang med patientavgifterna. Såsom de sakkunniga i sill be
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:Is proposition nr 253.

tänkande del 1 framhållit, inbetala patienterna till institutet efter erhållet

kostnadsförslag den del av beloppet, som skall tillfalla staten, och efter behandlingens

slutförande och godkännande den del, som tilldelas eleven. Den

senare delen utgör i medeltal tre f järdedelar av summan och avser att täcka

elevens kostnader för förbrukningsinstrument och material. Då materialkostnaderna

under senare år starkt stegrats och patienten understundom

torde underlåta fullgöra sin avgiftsskyldighet till eleven, förekommer det, att

kostnaderna för arbeten på patient i många fall delvis få vidkännas av eleven.

Detta synes icke vara en rimlig anordning. Därtill kommer, att bland

annat institutens inordning i folktandvården kan komma att medföra vissa

förändringar i institutens taxepolitik. Så t. ex. innebär för Malmöinstitutets

vidkommande den kostnadsfria behandlingen inom barntandvården, att särskilt

anslag för förbrukningsartiklar till detta institut måste beräknas för

detta ändamål. Vidare bör erinras om att undervisningen på de olika avdelningarna

mången gång fordrar, att patientbehandlingar utföras i sådan omfattning

och av sådan art, att det vårdsökande klientelet icke har möjlighet

att enligt gällande taxa betala vården. Anslag för dylika behandlingar ha

hittills icke stått till institutets förfogande.

Under dessa omständigheter anse de sakkunniga, att kostnader för förbrukningsinstrument

och -material böra bestridas av staten och att dessa

utgifter i första hand böra täckas av de vid instituten upptagna, av ekonominämnderna

förvaltade patientavgifterna. Eleverna skola icke längre äga

uppbära någon andel av dessa avgifter.

Även de förbrukningsartiklar, som användas vid fantomkurser eller vid

övriga kurser, där patientbehandling icke ingår, böra ställas till elevernas

förfogande och om möjligt bestridas av de influtna patientavgifterna. I den

mån dessa icke förslå för nämnda ändamål böra lärarråden äska anslag för

täckande av skillnaden.

De sakkunniga ha härefter ingående diskuterat fem olika alternativ för

det praktiska genomförandet av sitt förslag i vad avser förbrukningsinstrument

och förbrukningsmaterial och därvid stannat för alt förorda, att förbrukningsinstrument

och förbrukningsmaterial av staten ställas till elevernas

förfogande på så sätt, att eleverna inköpa dessa och vid slutet av varje termin

till vederbörande ekonominämnd enligt fastställda formulär insända av

vederbörande lärare bestyrkt ansökan om utbetalning av högst det för ifrågavarande

termin av ekonominämnden i viss särskild ordning bestämda beloppet,

vilket efter erforderlig granskning utbetalas av ekonominämnden. De

sakkunniga förutsätta därvid, att samtliga arbeten i ädla metaller under

fantomkurserna skola inlämnas till instituten och vara statens egendom.

Därjämte bör allt avfall från arbeten under fantomkurser och vid patientarbeten,

vilket tidigare ansetts såsom elevernas egendom, tillvaratagas och

försäljas för institutens räkning samt influtna medel förvaltas av ekonominämnderna.

Beträffande kostnaderna för ifrågavarande förbrukningsinstrument och

förbrukningsmaterial ha de sakkunniga anfört, att dessa vid institutens fulla

utbyggnad och beläggning kunna beräknas vid institutet i Stockholm med

årsgrupper om 100 elever och vid institutet i Malmö med årsgrupper om

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 25.''!.

79

80 elever för förbrukningsinstrumeut och förbrukningsmaterial uppgå till

300 000 respektive 240 000 kronor årligen. Om nuvarande taxor för patientbehandlingar

i fortsättningen kunna tillämpas, torde dessa kostnader i stort

sett täckas av de influtna patientavgifterna. Vid tandläkarinstitutet i Stockholm

uppgingo patientavgifterna budgetåret 1945/46 till i allt cirka 305 000

kronor. Med hänsyn till den inverkan en varierande taxepolitik utövar,

kunna icke nu några beräkningar lämnas över eventuellt uppkommande behov

av anslag för att täcka skillnaden mellan kostnader för instrument och förbrukningsartiklar

och influtna patientavgifter.

De sakkunniga anse slutligen, att i betyget över tandläkarexamen, respektive

odontologisk ämbetsexamen, bör lämnas vitsord om det sätt, på vilket

eleven handhaft dessa instrument in. in.

I fråga om övriga åtgärder för att främja studietidens ekonomi ha de sakkunniga

vidare anfört följande.

Såsom tidigare nämnts torde det ankomma på den särskilt tillsatta studentsociala

utredningen att närmare angiva vilka åtgärder, som böra vidtagas

för att i övrigt sänka akademikernas och därmed även tandläkarelevernas

studiekostnader.

Tandläkarutbildningssakkunniga framhålla emellertid, att elever vid tandläkarinstitutet

för närvarande ha möjlighet att erhålla räntefria studielån,

värnpliktslån och garantilån samt s. k. folktandvårdsstipendier, landstingsstipendier

och stipendier ur tandläkarinstitutets stipendiefonder. Vidare har

odontologiska föreningen eu lånefond, varur lån på 200 kronor kunna erhållas

på högst tre månader, varjämte studielån kunna erhållas i Stockholms

studentkårers kreditkassa.

Därest tandläkarinstituten i enlighet med de sakkunnigas ovan framlagda

förslag inordnas i det allmänna universitetsväsendet, kommer Kungl. Majds

reglemente för utdelning av statsstipendier vid universiteten, karolinska

mediko-kirurgiska institutet och vissa högskolor (SFS 306/1944) automatiskt

att äga tillämpning även på tandläkarinstitutens elever. Anslaget till statsstipendier

torde för detta ändamål böra höjas med 20 000 kronor.

Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl., s. k. folktandvårdsstipendier,

å 1 000 kronor årligen, kunna av medicinalstyrelsen på vissa villkor

tilldelas elever vid tandläkarinstitutet under högst fyra år. De sakkunniga

förutsätta, att medel för sådana stipendier ställas till förfogande även för

elever vid Malmöinstitutet, i den omfattning medicinalstyrelsen kan anse

erforderligt, samt att stipendium skall kunna uppbäras under fem år.

Yttranden. Tandläkarinstitutets lärarråd tillstyrker förslagen om

borttagande av terminsavgifterna och sänkning av examensavgifterna samt

bidrag till gäldande av de studerandes utgifter för förbrukningsinstrument

och förbrukningsmaterial. Beträffande undervisningsinstrumenten framhåller

lärarrådet, att tillhandahållandet, vården och nyinköpen enligt de sakkunnigas

förslag skulle vara förenade med eu omfattande och synnerligen

personalkrävande kontrollapparat utan att, såvitt kan bedömas, likväl full

garanti kan vinnas mot onödiga utgifter. Förslaget väcker förty allvarliga

betänkligheter hos lärarrådet, som i stället förordar ett bidragssystem liknande

det i fråga om förbrukningsmaterialen av de sakkunniga förordade.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kimgl. Maj:ts proposition nr 253.

Varje elev borde för studietiden erhålla av staten ett sammanlagt belopp av

1 200 kronor såsom bidrag för gäldande av kostnaderna för ifrågavarande

instrumentel. Förslaget innebär, att eleverna även i fortsättningen skola

ombesörja inköpen av instrumentelet. Uet bör emellertid härvid tillses, att

de erhålla samma inköpsvillkor som tandläkarinstituten.

Medicinalstyrelsen, som redan i tidigare sammanhang förordat terminsavgifternas

borttagande, anser, att kostnaderna för de studerandes förseende

med instrument och material enligt de sakkunnigas förslag endast med svårighet

går att överblicka. Med hänsyn härtill vill styrelsen bestämt tillråda,

att det föreslagna förfaringssättet för tillhandahållande av instrument tilllämpas

försöksvis. Under försökstiden bör överenskommelse med enskilda

firmor träffas i fråga om utförandet av reparationer och underhåll. I stället

för ökandet av anslaget till statsstipendier ifrågasätter styrelsen vidare, om

icke folktandvårdsstipendierna, nu 1 000 kronor för år, borde höjas till

2 000 kronor för år. För att samtidigt tillgodose institutionernas behov av

lärarkrafter synes böra övervägas, om icke stipendier av sistnämnda slag

jämväl skulle kunna tilldelas sådana studerande, vilka förbinda sig att efter

avlagd examen tjänstgöra minst tre år vid någon av tandläkarhögskolorna.

Statskontoret anser uppenbart, att omsorgen om ifrågavarande instrument

måste bli större, om eleverna själva få stå de ekonomiska riskerna. Därtill

kommer, att med den föreslagna ordningen risk föreligger för onödigt vidlyftig

och kostsam instrumentanskaffning för tillgodoseende av varje elevs

i och för sig naturliga önskan att få på statens bekostnad disponera över en

fullgod instrumentutrustning. Statskontoret finner sålunda förslaget i denna

del vara ur ekonomisk synpunkt mindre välbetänkt och avstyrker detsamma.

Däremot har statskontoret icke något att erinra mot den ekonomiska lättnad,

som eleverna skulle kunna beredas genom terminsavgifternas borttagande.

Särskilda medel böra beräknas å institutens omkostnadsstat för bestridande

av utgifter för förbrukuingsinstrument och förbrukningsmaterial. Inkomsterna

av patientavgifter in. m. böra redovisas å inkomstsidan i riksstaten.

För försålt avfall inflytande medel böra tagas till uppbörd å omkostnadsstaten.

Föredraganden hos statskontoret, förste byråsekreteraren Kull har

anfört, att han delar de sakkunnigas uppfattning, att kostnaderna för instrumentelet

i princip böra bestridas av staten. Givetvis böra lämpliga åtgärder

vidtagas till förhindrande av missbruk.

Svenska landstingsförbundet har med tillfredsställelse lämnat sin anslutning

till de sakkunnigas förslag.

Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund tillstyrka förslagen.

Organisationerna se med tillfredsställelse i dessa förslag en möjlighet

för att elevernas vid tandläkarinstituten utbildningskostnader icke som

hittills komma att stå i en särklass i förhållande till andra studerandes.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening framhåller det olämpliga

i att kvalificerad lärarpersonal tages i anspråk för kontrollen av de studerandes

ekonomiska mellanhavande med dentalfirmor. Genom det föreslagna

kontrollförfarandet kommer avsevärd tid att tagas från undervisningen.

Kontrollen bör åvila kameral personal. Vitsord om det sätt varpå

de studerande handhaft sitt instrumentel bör icke införas i betyget över

tandläkarexamen.

Styrelsen för Sveriges förenade studentkårer tillstyrker förslagen om avskaffande

resp. nedbringande av termins- och examensavgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 253.

SI

Odontologiska föreningen, som tillstyrker förslagen, har såsom önskemål

beträffande tillhandahållandet av instrumentet m. in. uttalat, att ett dylikt

förfarande skall kunna ske utan att de tjänstgörande lärarnas arbetsuppgifter

ytterligare betungas och att hela organisationen kan ske så smidigt

som möjligt utan att vare sig lärare eller studenter utsättas för onödig tidsspillan.

De odontologiska studierna äro för närvarande förenade med vissa ickeDepartements
°

# chejen.

oväsentliga kostnader för de studerande av den art, att de delvis icke alls

och i övrigt endast undantagsvis ha sin motsvarighet vid andra statliga

akademiska undervisningsanstalter. Detta bidrager i sin mån till att totalkostnaderna

för ifrågavarande studier bli relativt höga. Jag ansluter mig

därför principiellt till den i olika sammanhang framförda uppfattningen, att

åtgärder böra vidtagas för nedbringande av dessa studiekostnader. Icke

minst ur folktandvårdens synpunkt är det ett intresse, att de blivande tandläkarna

icke tyngas av dryga studieskulder.

De sakkunniga ha framlagt långt gående förslag i ämnet, innebärande

bland annat, att de studerande skulle befrias från sina nuvarande kostnader

för anskaffande av visst instrumentel samt för de förbrukningsinstrument

och förbrukningsmaterial, som i första hand komma till användning vid deras

arbeten å patient. Vad först instrumentelet beträffar, innebär de sakkunnigas

förslag, såsom i detalj framgår av den föregående redogörelsen, att det

skulle anskaffas och underhållas av staten. Studenternas utnyttjande av

detta instrumentel skulle enligt förslaget vara förenat med en tyngande och

personalkrävande kontroll- och underhållsapparat. De med ett dylikt system

förbundna konsekvenserna i olika avseenden synas mig emellertid allt för

litet klarlagda för att jag nu skall kunna biträda de sakkunnigas förslag.

Jag anser därför, att i stället försöksvis det bidragssystem bör prövas, som

förordats av tandläkarinstitutets i Stockholm lärarråd. Systemet innebär,

att de studerande skola av staten under sin studietid erhålla ett belopp, ungefärligen

motsvarande inköpskostnaden för instrumentelet, med skyldighet

för studenterna att själva ombesörja och bekosta underhåll och komplettering.

Bidraget torde lämpligen i enlighet med lärarrådets förslag kunna bestämmas

till 1 200 kronor för varje elevs studietid och bör utbetalas i den

mån eleven — vilket som regel torde komma att ske under det första studieåret

för tandläkarexamen —- styrker, att han nyinköpt det instrumentel,

som av vederbörande lärarkollegium anses erforderligt för hans utbildning

vid institutet. Jag förutsätter därvid, alt genom tandläkarinstitutens försorg

tillses, att eleverna så vitt möjligt erhålla samma inköpsvillkor som instituten

själva och att åtgärder vidtagas för att kostnaderna för underhållet hållas

så låga som möjligt. Även om vid genomförandet av mitt förslag alltfort

den icke så ringa kostnaden för instrumentelets underhåll och komplettering

skulle komma alt åvila studenterna, skulle dessa dock härmed erhålla eu

icke oväsentlig lättnad i sina utgifter i förevarande avseende. Av olika skäl

Fiihang till riksdagens protokoll 1047. I sand. Nr 253. (i

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

synes detta bidragssystem böra genomföras successivt från och med höstterminen

1947 på så sätt, att under budgetåret 1947/48 de studenter, som

efter avlagd tandläkarkandidatexamen fullgöra första årets studier för

tandläkarexamen bli bidragsberättigade. Detta innebär, att dylikt bidrag

skulle kunna utgå till dels de 40 studerande, som påbörjade sina prekliniska

studier vårterminen 1946, och dels de 220 studenter, som begynte dylika

studier höstterminen 1946 och vårterminen 1947. I fortsättningen torde antalet

bidragsberättigade per år bli något lägre eller omkring 200, motsvarande

den sammanlagda årliga intagningen vid de två instituten. De sakkunniga

torde böra skyndsamt utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med

förslag till bestämmelser för dessa bidrag, så att det blir möjligt att, sedan

den kamerala organisationen vid instituten utbyggts, utbetala bidragen helst

under budgetåret 1947/48. För ändamålet torde i riksstaten böra uppföras

ett särskilt anslag, benämnt Tandläkarinstituten: Bidrag till elever för anskaffande

av instrument. Anslaget torde för budgetåret 1947/48 böra uppföras

med 312 000 kronor och betecknas såsom förslagsanslag.

1 vad avser förbrukningsinstrument och förbrukningsmaterial ha de sakkunniga

inledningsvis anfört, att bruttokostnaderna härför beräknats uppgå

till omkring 3 000 kronor för elev, men att det i princip avsetts att denna

kostnad skulle helt täckas av den del av patientavgiften, som efter det behandlingen

utförts och godkänts tillfaller eleven såsom gottgörelse för hans

kostnader i samband med behandlingen. De sakkunniga framhålla emellertid,

att materialkostnaderna under senare år starkt stegrats och att patienterna

stundom underlåta att fullgöra sin avgiftsskyldighet, varför vissa kostnader

för ifrågavarande instrument och material i realiteten stanna på eleverna.

De sakkunniga ha förordat, att eleverna, mot avstående av sin andel

i patientavgifterna, skola intill vissa, i närmare angiven ordning bestämda

belopp få kostnaderna för förbrukningsinstrumenten och förbrukningsmaterielen

täckta av statsmedel. Även detta bidragssystem synes emellertid vara

förenat med en administrativ apparat, som gör att jag åtminstone för närvarande,

innan tandläkarinstituten blivit färdigorganiserade, icke kan biträda

de sakkunnigas förslag. Det är här icke fråga om någon mera betydande

kostnad för eleverna med hänsyn till att den övervägande delen av

densamma täckes av inflytande patientavgifter. Jag anser, att en åtminstone

tills vidare godtagbar lösning av detta problem kan ernås, om elevernas andel

i patientavgifterna ökas därhän, att den beräknas helt täcka deras nu ifrågavarande

kostnader i samband med behandlingen och jämväl kostnaderna

för behandling av sådan patient, som undandrager sig sin betalningsskyldighet

eller av annat skäl i vederbörlig ordning erhåller behandling avgiftsfritt

eller mot nedsatt taxa. Det torde böra ankomma på vederbörande lärarkollegium

att vidtaga de höjningar av elevernas andelar i patientavgifterna,

som föranledas av ett bifall till vad jag nu förordat.

Till frågan om borttagande av terminsavgifterna vill jag med hänsyn till

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition in 25,1

83

att den studentsociala utredningen torde komma att i sinom tid behandla

detta spörsmål icke nu taga någon principiell och slutlig ställning. Vad jag

i det föregående förordat innebär emellertid, att kostnaderna för underhåll

och komplettering av omförmälda för utbildningen nödvändiga instrumentel

tills vidare alltjämt skola åvila studenterna. Med hänsyn härtill anser jag

det påkallat att söka även på annat sätt än som i det föregående föreslagits

nedbringa studiekostnaderna för odontologerna. Utan att taga ståndpunkt

i princip vill jag därför såsom en provisorisk åtgärd förorda, att från och

med höstterminen 1947 terminsavgifter icke skola utgå för studier vid tandläkarinstituten.

Härmed vinnes att jämväl de äldre studerande, som icke

komma i åtnjutande av bidrag till anskaffande av instrumentel, få minskning

av sina studiekostnader. Till mitt ståndpunktstagande har också bidragit,

att det icke vore rationellt, om staten, samtidigt som den uppbure terminsavgifter,

till samma studerande av statsmedel skulle utge bidrag till

studiekostnadernas förbilligande.

Vad de sakkunniga förordat i fråga om nedsättning av examensavgifterna

biträder jag. Såsom sker annorstädes torde de nedsatta avgifterna i sin helhet

böra ingå till vederbörande lärarkollegiums kassa.

Frågan om ökade möjligheter till stipendier för de odontologie studerande

anser jag böra upptagas till prövning i ett annat sammanhang.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

V. Anslag till verksamheten vid tandläkarinstituten

budgetåret 1947/48.

A. Tandläkarinstitutet i Stockholm.

Såsom redan nämnts, bär tandläkarinstitutets lärarråd i vederbörlig ordning

gjort framställning angående anslag för institutets verksamhet under

budgetåret 1947/48. Sedermera ha tandläkarutbildningssakkunniga framlagt

förslag till de ändringar i lärarrådets anslagsberäkningar, som föranledas

av de i de sakkunnigas betänkande del III framlagda förslagen, varefter

universitetskanslersämbetet avgivit utlåtande.

Tandläkarinstitutet i Stockholm: Avlöningar.

Förslagsanslaget till avlöningar vid tandläkarinstitutet i Stockholm är

för budgetåret 1946/47 uppfört med 624 000 kronor och disponeras på sätt

framgår av statsliggaren sid. 544 ff.

De sakkunniga ha i sin skrivelse den 15 mars 1947 anfört bland annat,

att det successiva genomförandet av den nya femåriga studieplanen för

tandläkarutbildningen under budgetåret 1947/48 endast kommer att beröra

de prekliniska studierna. De sakkunniga ha därför för nämnda budgetår

räknat allenast med en mindre ökning av befattningshavarna vid institutet.

Däremot ha de sakkunniga beräknat, att befattningshavarna vid institutet

skola omedelbart erhålla den tjänsteställning, som föreslås i kap. 6 av de

sakkunnigas betänkande del III. Den föreslagna omorganisationen av tandsköterskeutbildningen

torde icke för budgetåret 1947/48 behöva medföra

någon ökning i antalet fast anställda tandsköterskor.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Anslagsposten är för budgetåret 1946/47 uppförd med förslagsvis 68 000

kronor.

På grundvalen av vad som anförts i det föregående samt i övrigt av lärarrådet

och de sakkunniga torde för budgetåret 1947/48 anslagsposten böra

beräknas på sätt framgår av det följande.

Anslag till avlöning åt de tre nuvarande professorerna bör beräknas med

34 335 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

KunyI. Maj ds proposition nr 253.

85

Till avlöningar åt sex laboratorer i lönegrad A 28 •— vilka hittills varit

extra ordinarie — bör beräknas 73 326 kronor, varav i runt tal 12 000 kronor

belöpa å de arvoden för särskild tjänstgöring vilka avses skola tillkomma

ifrågavarande befattningshavare och böra bestridas ur denna anslagspost.

Såsom nämnts, bör från och med den 1 januari 1948 en befattning såsom

intendent i lönegrad A 24 inrättas. Härför beräknar jag 4 215 kronor.

Den nuvarande arvodesbefattningen som tandtekniker vid protesavdelningen

har i det föregående förutsatts omändrad till ordinarie tjänst i 16

lönegraden. Jag beräknar till avlöning vid befattningen i detta sammanhang

5 271 kronor.

Till avlöningar vid den från ordinarie kanslibiträdesbefattning omändrade

kansliskrivartjänsten i lönegrad All samt vid två kassörstjänster i

lönegrad A 7, varav en omändrad från extra ordinarie, upptager jag vidare

11 907 kronor.

Den nuvarande reparatörsbefattningen har i det föregående föreslagits

omändrad till befattning såsom verkmästare i lönegrad A 10. Till avlöning

vid befattningen beräknar jag här 3 984 kronor.

Anslag till avlöningar bör vidare beräknas vid tre befattningar såsom

avdelning ssköterska i lönegrad A 8 och två dylika tjänster i lönegrad A 7,

motsvarande nuvarande fem avdelningsskötersketjänster i 7 lönegraden.

Härjämte böra två tandsköterskebefattningar omändras till avdelningstandsköterskebefattningar

i lönegrad A 7. Jag beräknar sammanlagda anslagsbehovet

vid nämnda befattningar till 28 002 kronor. De sakkunniga synas

ha förutsatt, att en av avdelningssköterskorna i lönegrad A 7 under budgetåret

skulle erhålla ett personligt lönetillägg, vilket jag dock ej finner mig

kunna biträda.

Till avlöning åt det nuvarande laboratoriebiträdet i lönegrad A 7 vid protesavdelningen

bör här beräknas 4 218 kronor. I personalförteckningen

torde böra anmärkas, att befattningen vid nuvarande innehavarens avgång

skall förändras till en hantverkarbefattning.

Vid institutet finnas budgetåret 1946/47 aderton tandsköterskebefattningar,

av vilka fjorton äro extra ordinarie eller extra samt fyra förenade

med arvoden. Två av befattningarna ha i det föregående föreslagits skola

omändras till avdelningstandskötersketjänster i lönegrad A 7. I överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag förordar jag, alt av de sexton återstående

befattningarna sex nu omändras till ordinarie i 6 lönegraden. Dessa

befattningar torde närmast böra avses, en för vardera protes-, rotfyllningssamt

ortodonti- och barntandvårdsavdelningarna och två för avdelningen

för karieslära. .Tåg beräknar här anslag vid dessa befattningar med 21 288

kronor.

1 överensstämmelse med de sakkunnigas förslag böra de tre nuvarande

kontrollbiträdesbefatlningarna i lönegrad Eo 6 omändras till ordinarie

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

tjänster i samma lönegrad. Till avlöning vid dessa befattningar beräknar

jag här 10 272 kronor.

Summan av de till avlöningar till ordinarie tjänstemän sålunda beräknade

beloppen utgör 196 818 kronor, allt beräknat efter nuvarande löner.

I jämförelse med innevarande budgetår innebär detta en ökning av 128 818

kronor. Den allmänna löneregleringen för civilförvaltningen påkallar en

ytterligare höjning av anslagsposten med 86 182 kronor till 283 000 kronor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten är för budgetåret 1946/47 uppförd med förslagsvis 182 900

kronor.

Det må i detta sammanhang erinras, att i avlöningsstaten för innevarande

budgetår upptagits en anslagspost till Arvoden och ersättningar vid

extra undervisning. Från denna post har utgått bland annat arvoden till

befattningshavare vid den s. k. 1945 års extra tandläkarkurs. Behov av medel

härför föreligger jämväl för nästkommande budgetår, vartill jag återkommer.

Från posten har därjämte bestritts arvoden till lärare m. fl. vid

undervisning för ökat studerandeantal vid institutet från och med höstterminen

1946. I anslutning till de sakkunnigas uppfattning, vilken jag biträder,

att denna förstärkning av personalen bör bibehållas till dess successivt

ett ytterligare ökat personalbehov uppstår i samband med den nya

studieplanens genomförande, beräknar jag medel till ifrågavarande personal,

som delvis bör erhålla extra ordinarie anställning och i övrigt vara

arvodesanställd, under nu ifrågavarande anslagspost samt anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

För budgetåret 1947/48 torde anslagsposten böra beräknas på sätt framgår

i det följande.

Medelsbehovet till fortsatta arvoden åt inspektor och lärarrådets vice ordförande

för tiden intill utgången av augusti 1947 samt för beredande av

arvoden åt rektor från den 1 september 1947 ävensom åt sekreterare och

bibliotekarie samt åt de båda ledamöter i lärarkollegiet, som skola utses av

karolinska institutet, beräknar jag till sammanlagt 9 284 kronor. Rektors-,

sekreterar- och bibliotekariearvodena har jag därvid beräknat till 1 800

kronor respektive 3 600 kronor och 2 400 kronor för år samt arvodet till

vardera av de båda ledamöterna av kollegiet till 600 kronor för år.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört i fråga om den prekliniska

undervisningens organisation budgetåret 1947/48 beräknar jag enligt

förut tillämpade grunder medel till arvoden till lärare vid de prekliniska

kurserna på sätt framgår av följande tabell. Jag utgår därvid från en nyintagning

läsåret 1947/48 av 120 elever, varom föreskrift i sinom tid torde

böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Kostnaderna för arvoden vid den prekliniska undervisningen böra i anslagsposten

beräknas med i nämnda tabell angivet belopp, 40 055 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 87

Ämne

Antal

kurser

Antal före- läsningar

per kurs

Lärare

Arvode

kronor

Anatomi ....................

2

80

kursgivare

7 700

Histologi ....................

2

80

»

7 700

Speciell tandhistologi..........

2

25

2 800

Kemi........................

1

110

*

4 900

Fysik och fysiologi............

H

80

»

5 775

Allmän bakteriologi ..........

1

30

*

1 575

Speciell tandanatomi..........

2

25 +

»

4 375

83 övnings-

amanuenshjälp å 200

timmar

kronor för mänad

2 400

Propedcutisk bettlära..........

1

25 +

kursgivare

1 830

60 övnings-

amanuenshjälp å 200

timmar

kronor för månad

1 000

Summa kronor

40 055

Vidare böra medel till arvode åt lärare i allmän kirurgi beräknas med

4 550 kronor.

Vid institutet finnas budgetåret 1947/48 — frånsett 1945 års extra tandläkarkurs

— 23 assistent- och 23 amanuenstjänster, vilka böra bibehållas

även budgetåret 1947/48. Härutöver ha de sakkunniga beräknat en amanuenstjänst

för mottagningsavdelningen. Då jag ej har någon erinran häremot,

beräknar jag medel till arvoden åt 23 assistenter å 5 484 kronor och

24 amanuenser å 4 032 kronor med ett sammanlagt belopp av 222 900

kronor.

Medel till ersättning åt sakkunnigt biträde för kontroll över medelsdispositionen

böra beräknas med 900 kronor för tiden intill den 1 januari 1948,

då intendentstjänsten torde vara tillsatt.

Till arvode åt ett sköterskebiträde å rotfyllningsavdelningen (3 732 kronor)

och en vaktmästare (4 380 kronor) beräknar jag ett belopp av 8 112

kronor.

För en telefonist med begränsad daglig tjänstgöring torde böra beräknas

2 100 kronor.

Lärarrådet har föreslagit, att en tidigare under ifrågavarande anslagspost

uppförd delpost till vikariatsersättningar m. m. å 1 500 kronor skall

utgå ur staten, enär det vore lämpligare, att samtliga kostnader i anledning

av vikariat å ordinarie och extra ordinarie tjänster avföras från anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Jag biträder lärarrådets

uppfattning.

Summan av de till omförmälda arvoden beräknade medlen uppgår till

287 901 kronor eller avrundat 288 000 kronor. I jämförelse med innevarande

budgetår innebär detta en ökning med 105 100 kronor.

3. Arvoden och ersättningar vid extra undervisning.

Anslagsposten är för budgetåret 1940/47 uppförd med förslagsvis 123 300

kronor. För nästkommande budgetår bör under denna post allenast be
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

räknas medel till arvoden och ersättningar vid 1945 års extra tandläkarkurs.

Enligt den av lärarrådet i skrivelse den 18 december 1944 för kursen

framlagda detaljerade planen erfordras för hela budgetåret 1947/48 följande

befattningar, med vilka böra förenas de arvoden, som framgå nedan:

protesavdelningen:

1 avdelningstandläkare ............... kronor 8 136

tandkirurgiska avdelningen:

1 assistent........................... » 5 484

1 amanuens.......................... » 4 032

röntgenavdelningen:

1 assistent........................... » 5 484

ortodoxi- och barntandvårdsavdelningen:

2 assistenter ......................... » 10 968

Härtill komma:

2 tandsköterskor ...... »____8 064

Summa kronor 42 168.

Anslagsposten till Arvoden och ersättningar vid extra undervisning bör

alltså uppföras med ett avrundat belopp av förslagsvis 43 000 kronor. I jämförelse

med innevarande budgetår innebär detta en sänkning med 80 300

kronor.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Anslagsposten är för budgetåret 1946/47 uppförd med förslagsvis 209 500

kronor.

Med beaktande av vad jag anfört under punkt 2. i det föregående i fråga

om den nuvarande för undervisning av ett ökat studerandeantal anställda

personalen beräknar jag för budgetåret 1947/48 de under nu förevarande

anslagspost erforderliga medlen på sätt framgår i det följande.

Innevarande budgetår finnas vid institutet elva avdelningstandläkartjänster,

varav sju i lönegrad Eo 18 och fyra med motsvarande arvode. I överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag förordar jag, att samtliga dessa

tjänster göras till extra ordinarie i 18 lönegraden ävensom att ytterligare

eu dylik tjänst inrättas, främst avsedd för mottagningsavdelningen. Till

avlöningar vid tolv ifrågavarande tjänster beräknar jag här ett belopp av

68 011 kronor.

I anslutning till vad jag tidigare förordat böra medel beräknas för beredande

av anställning i lönegrad Eo 7 av den nuvarande preparatrisen i lönegrad

Ex 7 och det nuvarande kliniska biträdet (laboratoriebiträdet) i 6 lönegraden.

Härför upptager jag tillhopa 6 600 kronor.

På grundvalen av de sakkunnigas förslag och vad jag tidigare anfört i

samband med frågan om laboratoriebiträden såsom arbetshjälp åt profes
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 253.

89

sorerna beräknar jag här medel för anställande vid institutets självständiga

laboratorier av två nya laboratoriebiträden i lönegrad Eo 7 med 6 600

kronor.

Såsom under punkt 1. tidigare nämnts, finnas budgetåret 1946/47 aderton

tandsköt er skebefattningar vid institutet, av vilka jag förordat att två skola

omändras till avdelningstandsköterskebefattningar och sex till ordinarie

tandsköterskebefattningar. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag

böra återstående tio befattningar vara placerade såsom extra ordinarie

eller extra i 6 lönegraden. Jag beräknar erforderliga medel till avlöning

vid sex extra ordinarie och fyra extra dylika befattningar med 30 627

kronor.

Vid institutet finnas budgetåret 1946/47 sex befattningar såsom tekniska

biträden, av vilka tre äro extra ordinarie och en extra i 6 lönegraden samt

två förenade med motsvarande arvoden. I anslutning till de sakkunnigas förslag

och med hänsyn till befattningshavarnas anställningstid beräknar jag

här medel för anställande av samtliga sex i extra ordinarie ställning med

18 756 kronor.

För närvarande äro anställda två hantverkare i lönegrad Eo 6 och en

reparatör med arvode. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag beräknar

jag medel till avlöning åt tre hantverkare i lönegrad Eo 6 med

9 378 kronor.

Vad härefter beträffar kontorspersonal in. fl. beräknar jag i anslutning

till vad jag tidigare förordat medel till avlöning vid fyra kanslibiträdestjänster

i lönegrad Eo 7, varav en å biblioteket, samt fem skriv- eller lcontorsbiträdestjänster,

varav två nyinrättade, och en telefonisttjänst med tillhopa

29 229 kronor.

För de två tamburvakterna, som för närvarande äro arvodesavlönade,

beräknar jag i enlighet med lönenämndens förslag medel till avlöning i

den nya lönegraden Ce 2 med 6 792 kronor.

För bestridande av kostnader i samband med att rektor åtnjuter befrielse

från undervisnings- och examinationsskyldighet samt till kostnaderna för

tillfälliga arbetskrafter och vikariatsersättningar i övrigt beräknar jag ett

belopp av 20 000 kronor.

Summan av de till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal sålunda

beräknade beloppen utgör 195 993 kronor. I jämförelse med innevarande

budgetår innebär detta en sänkning med 13 507 kronor. Den allmänna löneregleringen

påkallar emellertid eu höjning av anslagsposten med 107 007

kronor till 303 000 kronor.

5. Rörligt tillägg.

Anslagsposten till rörligt tillägg är för budgetåret 1946/47 beräknad till

förslagsvis 40 300 kronor. Posten torde för nästkommande budgetår böra

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

uppföras med 33 000 kronor, innebärande en sänkning i förhållande till

innevarande budgetår med 7 300 kronor.

6. Sammanfattning.

Vid bifall till mina beräkningar i det föregående bör avlöningsanslaget

i sin helhet för budgetåret 1947/48 uppföras med (283 000 + 288 000 +

43 000 + 303 000 + 33 000 =) 950 000 kronor.

Kungl. Maj:t torde böra bemyndigas att vidtaga de ändringar i gällande

personalförteckning för institutet, som föranledas av vad jag i det föregående

anfört.

Tandläkarinstitutet i Stockholm: Omkostnader.

Förslagsanslaget till omkostnader vid tandläkarinstitutet i Stockholm är

för budgetåret 1946/47 uppfört med 298 000 kronor och disponeras enligt

en omkostnadsstat, införd å sid. 547 i statsliggaren.

Tandläkarinstitutets lärarråd har föreslagit, att anslaget för budgetåret

1947/48 uppföres med ett med 18 000 kronor till 280 000 kronor sänkt belopp.

Anledningen till det beräknade minskade anslagsbehovet framgår av

följande sammanfattning av lärarrådets framställning.

I delposten till övriga expenser å 113 000 kronor har för budgetåret

1946/47 inräknats ett engångsbelopp av 15 000 kronor för kvitteringsmaskin

m. m. Med hänsyn till behovet att inköpa nya skrivmaskiner och viss annan

kontorsutrustning beräknas dock en sänkning av anslaget med endast

13 000 kronor till 100 000 kronor. Delposten till förbrukningsmateriel för

institutets praktiska verksamhet, nu 73 500 kronor, beräknar lärarrådet med

hänsyn till minskad omfattning av den provisoriska undervisningsverksamheten

behöva uppföras med allenast 68 500 kronor, innebärande en

sänkning med 5 000 kronor. Vid bifall härtill blir anslagssumman (298 000

— 13 000 — 5 000=) 280 000 kronor.

Tandläkarutbildningssakkunniga ha förordat viss ändrad anslagsberäkning,

vilken emellertid icke torde erfordras med hänsyn till den organisation

av den prekliniska undervisningen, som för budgetåret 1947/48 förordats

i det föregående.

I enlighet med lärarrådets förslag torde omkostnadsanslaget böra för

budgetåret 1947/48 uppföras med 280 000 kronor.

Tandläkarinstitutet i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning.

Reservationsanslaget till nyanskaffning och underhåll av utrustning vid

tandläkarinstitutet är för budgetåret 1946/47 uppfört med 106 000 kronor.

I enlighet med av lärarrådet vid institutet avgivet förslag bör anslaget

även för budgetåret 1947/48 uppföras med ett belopp av 106 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

91

B. Tandläkarinstitutet i Malmö.

Tandläkarinstitutets upprättande m. in.

Verksamheten vid tandläkarinstitutet i Malmö har förutsatts skola begynna

från och med vårterminen 1948. I verkligheten kommer den — även

frånsett den nuvarande provisoriska tandläkarutbildningen i Malmö —

att börja redan tidigare. Vid höstterminens början 1947 intagas sålunda

för prekliniska studier, förlagda till universitetet i Lund, en kurs, som tillhör

det nya institutet. Redan före den 1 januari 1948 böra enligt de sakkunniga

vissa lärar- och administrativa befattningar upprätthållas vid institutet.

De sakkunniga ha i sitt betänkande del III lämnat en redogörelse för

den blivande verksamheten vid institutet under budgetåret 1947/48, till

vilken torde få hänvisas.

Beträffande de prekliniska studierna läsåret 1947/48 ha de sakkunniga

anfört bland annat följande.

Höstterminen 1947 undervisas de 40 elever, som intagas vid början av

denna termin och som följa den femåriga studieplanen. Dessa elever studera

denna termin anatomi, histologi med embryologi, speciell tandanatomi

och speciell tandhistologi, varjämte undervisningen i fysik och fysiologi

påbörjas. Denna fortsättes under vårterminen 1948, då dessa elever dessutom

undervisas i kemi, propedeutisk bettlära och allmän bakteriologi.

Därjämte intagas vårterminen 1948 40 elever, som under denna termin

studera anatomi, histologi med embryologi, speciell tandanatomi och speciell

tandhistologi, varjämte undervisningen i fysik och fysiologi påbörjas.

Propedeutiska och kliniska studier komma vårterminen 1948 att bedrivas

vid det nya tandläkarinstitutet av elever, tillhörande följande grupper, nämligen
dels

den elevgrupp om 20 studerande, som vid tandläkarinstitutet i Stockholm

tillsammans med övriga till årsgruppen hörande 120 elever höstterminen

1946 påbörjat sina propedeutiska och kliniska studier,

dels den elevgrupp om 40 studerande, som vårterminen 1947 påbörjat

propedeutiska och kliniska studier vid den provisoriska tandläkarutbildningen

i Malmö,

dels ock de 100 elever, som vårterminen 1947 intagits i de prekliniska

kurserna vid universitetet i Lund och karolinska institutet.

Sammanlagt 160 studerande komma sålunda att bevista undervisningen

vid det nya institutet vårterminen 1948. Fullt utbyggt beräknas institutet,

frånsett eleverna i de prekliniska kurserna, mottaga 320 elever.

Efter en ingående redogörelse för huru dessa elevers studier under vårterminen

1948 måste fördela sig på olika avdelningar och kurser ha de sakkunniga

såsom en sammanfattning anfört, att från och med den 1 februari

1948 avdelningarna för tandkirurgi och röntgendiagnostik, allmänna mottag
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungt. Maj:ts proposition nr 253.

ningsavdelningen och de delar av avdelningarna för karieslära och proteslära,

som erfordras för fantomundervisningen, samt från tidpunkt senare

under terminen avdelningarna för odontologisk ortopedi och barntandvård

behöva vara i funktion.

Någon propedeutisk och klinisk undervisning i övriga ämnen, som företrädas

av speciallärare, kommer icke att ske under budgetåret 1947/48. Den

undervisning i allmän kirurgi, som enligt studieplanen skulle ha ägt rum

för de 20 elever, som komma från Stockholm, bör ordnas i Stockholm

under höstterminen 1947.

Beträffande möjligheterna alt inom den ännu icke färdigställda nya

institutsbyggnaden bereda ifrågavarande undervisningsgrupper erforderliga

lokalutrymmen ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

Lokaler för förenämnda grupp om 20 elever har tidigare bedömts icke

kunna stå färdiga inom det nya institutet till den 1 februari 1948, varför

en tid förutsatts, att dessa elever skola kvarstanna i Stockholm. Då det

emellertid måste anses vara av vikt, att den patientvårdande verksamheten

kan upptagas i största möjliga utsträckning redan från vårterminen 1948,

förorda dock de sakkunniga, att denna grupp elever får sin tjänstgöring

förlagd till Malmö. Skulle erforderliga lokaler inom det nya institutet icke

kunna iordningställas, bör överenskommelse träffas med Malmö stad, att

eleverna få fullgöra ifrågavarande kliniska tjänstgöring på de kommunala

tandvårdspoliklinikerna i Malmö. I de förslag de sakkunniga framlägga

utgå de sakkunniga från, att det skall bliva möjligt iordningställa ifrågavarande

lokaler i instilutsbyggnaden senast den 1 maj 1948.

För undervisning av eleverna i förenämnda grupp om 40 elever erforderliga

utrymmen beräknas enligt föreliggande planer finnas tillgängliga

från och med den 1 februari 1948 inom det nya institutet beträffande undervisningen

i tandkirurgi, röntgendiagnostik och proteslära (en fantomkurs)

samt inom hittillsvarande provisoriska lokaler på allmänna sjukhuset

i Malmö beträffande undervisningen i karieslära (fantomkurs) och

proteslära (en fantomkurs).

Beträffande slutligen 60 av de i förenämnda grupp om 100 ingående eleverna

har vid deras antagande gjorts förbehåll för det avbrott i studierna,

som kan betingas av otillräckliga lokaler. I sina förslag räkna dock de

sakkunniga med att det skall bli möjligt att provisoriskt inreda ett laboratorium

för denna kurs i nybyggnaden.

1 detta sammanhang ha de sakkunniga vidare anfört bland annat följande.

Elevgrupperna vid tandläkarinstitutet i Malmö komma under vårterminen

1948 i några fall att vara något mindre än vad som är normalt vid

full beläggning. Detta skulle i och för sig möjliggöra att i vissa fall antalet

lärare in. fl. för sista hälften av budgetåret 1947/48 beräknades något lägre.

Då det emellertid här gäller ett nytt tandläkarinstitut, vars framtida patienttillgång

i väsentlig utsträckning kommer att bestämmas av det sätt, på

vilket patienterna omhändertagas under den första tiden, och man samtidigt

måste räkna med att en del av de undervisande tandläkarna torde sakna

rutin som lärare, anse de sakkunniga, att någon beskärning icke bör äga

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

93

rum vare sig i antalet lärare eller övriga befattningshavare, som erfordras

för driften vid respektive avdelningar. De sakkunniga förutsätta, att lärare

och amanuenser under tjänstgöringstiden, i den mån de icke äro upptagna

av undervisningen, skola utan särskild ersättning ägna sig åt patientvården

vid institutet.

Härefter ha de sakkunniga ingående redogjort för de tidpunkter under

budgetåret 1947/48, från vilka vissa befattningshavare böra tillsättas vid

institutet. Beträffande lärarpersonalen ha de sakkunniga därvid framhållit,

att de avdelningstandläkare och assistenter, vilka icke tidigare innehaft

lärarförordnanden och vilka äro erforderliga för verksamheten vid institutet

under vårterminen 1948, böra — i likhet med vad som skett vid igångsättandet

av den provisoriska tandläkarutbildningen i Malmö — förordnas

från den 1 november 1947, varjämte ett särskilt anslag, vars storlek bestämmes

av antalet sådana lärare, bör ställas till förfogande för att möjlig
-

Antal befattningshavare

Lönegrad

Tid för till- sättning

1 prefekt ..................................

_

V, 1948

5 professorer................................

A 30

»

3 klinikchefsarvoden (professorer) ............

—

*

2 laboratorer......... ......................

A 28

»

1 klinikchefsarvode (laborator)................

—

»

2 ersättning (laboratorer) ....................

—

»

2 avdelningstandläkare ......................

Eo 18

»

8 » ......................

Eo 18

Vu 1947

2 assistenter ................................

—

v, 1948

13 » ................................

—

Vu 1947

2 amanuenser ..............................

—

Vj 1948

21 amanuenser ..............................

—

»

3 avdelningssköterskor........................

A 9

»

2 sjuksköterskor ............................

A 7

*

4 avdelningstandsköterskor....................

A 7

»

7 tandsköterskor ............................

A 6

»

4 * ............................

Eo 6

»

3 . ............................

Ex 6

»

2 kontrollbiträden ..........................

Eo 6

»

3 tekniska biträden..........................

Eo 6

*

1 tekniskt biträde ..........................

Ex 6

*

1 tandtekniker ..............................

Eo 14

»

1 » ..............................

Ko 14

»

1 intendent ................................

A 26

v, 1947

1 sekreterare ................................

—

»

1 kansliskrivare..............................

A 11

v, 1918

1 kassör....................................

A 11

»

1 kanslibiträde (kassör)......................

A 7

»

3 kanslibiträden (professors)..................

Eo 7

»

1 bibliotekarie ..............................

—

*

2 kontorsbiträden............................

Eo 4

»

3 skrivbiträden..............................

Ex 2

»

1 verkmästare ..............................

A 10

»/, 1947

1 instrumentmakare..........................

A 10

V, 1948

2 hantverkare ..............................

Eo 6

»

2 telefonister................................

Ex 2

»

1 vaktmästare ..............................

A 7

*

1 värmeledningsskötare ......................

Eo 7

»

2 tamburvakter..............................

(U 1)

*

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

göra den fortbildning vid tandläkarinstitutet i Stockholm, som kan anses

behövlig. Övriga befattningshavare böra utnämnas eller förordnas från den

1 januari 1948. I fråga om sköterske- och laboratoriepersonalen erfordras

enligt de sakkunnigas mening icke, att några befattningshavare förordnas

före den 1 januari 1948. Beträffande den under budgetåret 1947/48 erforderliga

administrativa personalen bör den tillsättas från den 1 januari 1948,

dock att intendenten, sekreteraren och verkmästaren böra utses redan från

den 1 juli 1947.

De sakkunnigas beräkning av personalbehovet, frånsett behovet för preklinisk

undervisning och för den provisoriska tandläkarutbildningen i

Malmö, under budgetåret 1947/48 har framlagts i omstående sammanställning,

däri jämväl tiderna för tillsättningen av tjänsterna angivits.

Departements- De åtgärder, som hittills vidtagits för åstadkommande av en ökad tandläkarutbildning,

medföra, att elevgrupper om sammanlagt 160 studerande

av normalt 320 redan från början av vårterminen 1948 kunna tillföras det

nya tandläkarinstitutet i Malmö. Ehuru de sakkunniga hyst någon tvekan,

om de härför erforderliga lokalerna i den nya institutsbyggnaden hinna

bli färdigställda i tid, ha de likväl utgått härifrån. Enligt vad jag inhämtat

från vederbörande i byggnadsstyrelsen betraktas utsikterna såsom någorlunda

gynnsamma för att dessa lokaler inom beräknad tid skola kunna

tagas i anspråk för undervisning. Leveranssvårigheter särskilt beträffande

den värmetekniska materialen kunna emellertid fördröja arbetena. Därest

försening uppkommer, torde det likväl bli möjligt att för åtminstone huvuddelen

av de studerande anordna fortsatt undervisning i provisoriska lokaler.

Kungl. Maj:t torde böra äga befogenhet att besluta om eventuellt härutinnan

erforderliga åtgärder, varvid de kostnader, som må uppkomma i samband

med dylika provisorier, böra bestridas från de till tandläkarutbildningen

beviljade anslagen. Jag förutsätter, att tandläkarutbildningssakkunniga

skola ha sin uppmärksamhet särskilt fäst vid detta spörsmål och

därest så påkallas i god lid upptaga erforderliga förhandlingar och hos

vederbörande myndigheter göra de framställningar, som må betingas av

omständigheterna. Jag vill i detta sammanhang erinra, att det förutsatts,

att meddelande skall lämnas Malmö stad före den 1 november 1947, huruvida

de nuvarande provisoriska lokalerna för tandläkarutbildning därstädes

behövas även under senare halvåret 1948. Det bör ankomma på de

sakkunniga att beakta statens intressen jämväl härutinnan.

Även om undervisningsverksamheten vid det nya tandläkarinstitutet sålunda

är avsedd att begynna först från och med vårterminen 1948, torde

av skäl, som de sakkunniga anfört, redan dessförinnan vissa befattningshavare

behöva anställas vid institutet bland annat för den nya utrustningens

mottagande och inplacering samt vidtagande av andra förberedande

åtgärder. Jag biträder därför de sakkunnigas förslag, att intendents
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25,1.

95

tjänsten samt befattningarna såsom sekreterare och verkmästare vid institutet

tillsättas snarast efter den 1 juli 1947. Tillräckliga skäl torde också

föreligga för de sakkunnigas förslag att vissa avdelningstandläkare och

assistenter, vilka tidigare ej innehaft lärarförordnanden och äro erforderliga

för undervisningen från början av vårterminen 1948, skola förordnas

redan från den 1 november 1947 för att vid tandläkarinstitutet i Stockholm

erhålla viss fortbildning. Sådana nu ifrågavarande lärare, som börja sin

tjänstgöring vid institutet först längre fram under vårterminen, böra dock

erhålla sina förordnanden från och med den senare tidpunkt, som prövas

lämplig. Ersättning för i samband med nämnda fortbildning erforderliga

resor bör utgå enligt föreskrifter, som Kungl. Maj:t framdeles utfärdar. En

motsvarande anordning vidtogs i samband med igångsättande av den provisoriska

utbildningen i Malmö. Därest särskilda åtgärder befinnas behövliga

vid tandläkarinstitutet i Stockholm för anordnande av omförmälda

fortbildning, torde på framställning av lärarkollegiet vid institutet Kungl.

Maj:t böra äga medge, att de må belasta institutets respektive anslag.

Med hänsyn till det sålunda anförda synes det lämpligt, att beslut meddelas

av Kungl. Maj:t om inrättande av det nya tandläkarinstitutet från

den 1 juli 1947. .lag avser att framdeles anmäla denna fråga för Kungl.

Maj:t.

I detta sammanhang erinrar jag, att jag i det föregående förordat, att

förvaltningen av det nya institutet närmast skall åvila rektor och lärarkollegium,

dock att ärenden om förordnande å eller tillsättande av högre lärarbefattningar

övergångsvis skola omhänderhavas av medicinska fakulteten i

Lund med adjunktion av vissa ledamöter av lärarkollegiet vid tandläkarinstitutet

i Stockholm. Då de nya professorsbefattningarna vid institutet i

Malmö komma att uppehållas först från den 1 januari 1948, kunna nämnda

förvaltningsmyndigheter vid institutet träda i verksamhet först under år

1948. I anledning härav förordar jag i fråga om samtliga dessförinnan erforderliga

lärarförordnanden, att de skola i va4 på de lokala myndigheterna

ankommer handläggas av den på nyss antytt sätt förstärkta medicinska

fakulteten. Förordnande å sekreterartjänsten liksom tillsättandet av tjänsten

såsom verkmästare torde jämväl kunna ske av den förstärkta fakulteten.

Vad intendentstjänsten beträffar bör, efter det fakulteten och om så anses

erforderligt riksräkenskapsverket yttrat sig över ansökningarna, kanslersämbetet

med eget utlåtande överlämna handlingarna till Kungl. Maj:t.

Samtliga ledigkungöranden av ifrågavarande befattningar eller förordnanden

torde böra ankomma på kanslersämbetct. Det synes angeläget att tillsättandet

särskilt av intendentsbefattningen sker snarast möjligt. Det torde

emellertid vara behövligt att före den 1 januari 1948 även andra förberedande

åtgärder vidtagas för tillsättande av tjänster, vilkas innehavare erfordras

för verksamhetens behöriga uppehållande från början av vårterminen

1948. Jag förutsätter, att efter samråd med de sakkunniga sekrete
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

raren vid institutet hos kanslersämbetet gör framställning om kungörande

av jämväl dylika befattningar.

Intill dess det nya institutets kamerala organisation träder i verksamhet

efter den 1 januari 1948, torde länsstyrelsen i Malmö ha att, efter framställning

av intendenten, verkställa förekommande utbetalningar av löner

och arvoden till befattningshavare vid institutet samt av medel till bestridande

av nödvändiga omkostnader m. m. från de till institutet anvisade

anslagen. Föreskrift härom torde böra meddelas av Kungl. Maj:t. I anledning

av vad de sakkunniga anfört i fråga om undervisning i allmän kirurgi

för omförmälda grupp av 20 elever, som komma från Stockholm, bör det

tillses, att denna undervisning anordnas vid institutet i Stockholm höstterminen

1947.

Vad härefter beträffar personalbehovet under senare hälften av budgetåret

1947/48 måste det givetvis beaktas, att tillräckliga arbetskrafter stå till

disposition för att medverka vid institutets iordningställande i skilda avseenden.

Även med beaktande härav finner jag emellertid de sakkunnigas

förslag till personalorganisation för nämnda tid tilltaget i överkant. Eu

överarbetning av förslaget har givit till resultat, att jag anser mig kunna

i det följande underlåta att för budgetåret 1947/48 beräkna anslag vid följande

av de sakkunniga föreslagna befattningar, nämligen fem assistenttjänster,

fem amanuenstjänster, en sjukskötersketjänst, tre tandskötersketjänster,

en tandteknikertjänst, instrumentmakartjänsten samt en hantverkartjänst.

Jag förutsätter därjämte, att det tillses att ingen befattning

uppehälles förrän verkligt behov av den föreligger. Ä andra sidan måste

jag räkna med, att på grund av opåräknade omständigheter behov under

budgetåret kan uppstå av någon tjänst, för vilken medel icke beräknats,

och förutsätter därför, att Kungl. Maj:t skall äga att efter vederbörlig framställning

medge inrättandet av dylik tjänst av icke-ordinarie karaktär. Lika

med de sakkunniga förutsätter jag vidare, att lärarpersonalen i den män

den icke under tjänstgöringstiden upptages av undervisning och därmed

sammanhörande göromål skall utan särskild ersättning ägna sig åt patientvärden

vid institutet.

Jag förutsätter i detta sammanhang, att det skall ankomma på de sakkunniga

att uppgöra och till kanslersämbetet ingiva framställning om anslag

till ifrågavarande institut för budgetåret 1948/49.

Jag övergår härefter närmast till beräknande av de för institutet för

budgetåret 1947/48 erforderliga avlönings- och omkostnadsanslagen.

Tandläkarinstitutet i Malmö: Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Från början synas allenast professors- och laboratorsbefattningarna samt

intendentstjänsten böra inrättas såsom ordinarie. I överensstämmelse med

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

97

de sakkunnigas förslag beräknar jag anslag vid intendentstjänsten för liela

budgetåret samt vid fem professors- och två laboratorstjänster från och

med den 1 januari 1948. Härför erfordras enligt nu gällande avlöningsbestämmelser

ett sammanlagt belopp av 45 401 kronor, varav i runt tal 2 000

kronor belöpa å de arvoden för särskild tjänstgöring, vilka avses skola tillkomma

laboratorerna och böra bestridas ur denna anslagspost. Den allmänna

löneregleringen påkallar emellertid en höjning av anslagsposten med

25 599 kronor till 71 000 kronor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.t.

Medel till arvoden från och med den 1 januari 1948 till rektor (å 1 800

kronor för år), tre av medicinska fakulteten i Lund utsedda ledamöter av

lärarkollegiet (å 600 kronor för år) och bibliotekarie (å 2 400 kronor för

år) ävensom arvode till sekreterare under hela budgetåret (3 600 kronor)

beräknar jag till sammanlagt 6 600 kronor.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört i fråga om den prekliniska

undervisningens organisation budgetåret 1947/48 beräknar jag enligt

förut tillämpade grunder medel till arvoden till lärare vid de prekliniska

kurserna på sätt framgår av det följande. I enlighet med de sakkunnigas

förslag utgår jag därvid från en nyintagning under budgetåret av sammanlagt

80 elever.

Ämne

Antal

kurser

Antal före- läsningar

per kurs

Lärare

Arvode

kronor

Anatomi ....................

2

80

kursgivare

7 000

Histologi ....................

2

80

»

7 000

Speciell tandhistologi..........

2

25

»

2 450

Kemi........................

1

110

»

4 550

Fysik och fysiologi ..........

n

80

»

5 250

Allmän bakteriologi ..........

i

30

»

1 400

Speciell tandanatomi..........

2

25 +

»

4 200

83 övnings-

amanuenshjälp ä 200

timmar

kronor för månad

2 400

Propedeutisk bettlära ........

1

25 +

kursgivare

1 750

60 övnings-

amanuenshjälp å 200

timmar

kronor för månad

1 000

Summa kronor

37 000

Kostnaderna för arvoden vid den prekliniska undervisningen böra sålunda

i anslagsposten beräknas med sistnämnda belopp, 37 000 kronor.

I anslutning till det tidigare anförda beräknar jag vidare medel till arvoden

åt tio assistenter å 5 484 kronor, därav åt åtta från den 1 november

1947 och åt två från den 1 januari 1948, samt från den 1 januari 1948 åt

aderton amanuenser å 4 032 kronor med sammanlagt 71 020 kronor.

Liksom i fråga om institutet i Stockholm beräknar jag för en telefonist

med begränsad daglig tjänstgöring ett belopp av 2 100 kronor.

Summan av de till omförmälda arvoden upptagna medlen uppgår till

liihann bil riksdagens protokoll 1947. t sand. Nr 253. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

11G 720 kronor eller avrundat 117 000 kronor, med vilket förslagsvis beräknade

belopp anslagsposten torde böra uppföras i avlöningsstaten.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I anslutning till det tidigare anförda beräknar jag under denna anslagspost

medel till avlöning åt dels tio avdelningstandläkare i lönegrad Eo 18,

därav åtta från den 1 november 1947 och två från den 1 januari 1948, dels

en verkmästare i lönegrad Eo 10 under hela budgetåret, dels ock följande befattningshavare

från den 1 januari 1948, nämligen tre avdelningssköterskor

i lönegrad Eo 8, en sjuksköterska i lönegrad Eo 7, fyra avdelningstandsköterskor

i lönegrad Eo 7, elva tandsköterskor i lönegrad Eo 6, två kontrollbiträden

i lönegrad Eo 6, fyra tekniska biträden i lönegrad Eo 6, en tandtekniker

i lönegrad Eo 16, en kansliskrivare i lönegrad Eo 11, två kassörer

i lönegrad Eo 7, tre kanslibitråden i lönegrad Eo 7, fem skrivbiträden, å vilka

den för kvinnlig biträdespersonal beslutade befordringsgången skall tillämpas,

en hantverkare i lönegrad Eo 6, en telefonist, å vilken nyssnämnda befordringsgång

skall tillämpas, en vaktmästare i lönegrad Eo 6 samt en värmelednings

sköt are i lönegrad Eo 7 ävensom två tamburvakter i den nya lönegraden

Ce 2 med ett sammanlagt belopp av 97 710 kronor.

Till kostnaderna för tillfälliga arbetskrafter och vikariatsersättningar

ävensom till de kostnader, som stå i samband med att rektor åtnjuter befrielse

från undervisnings- och examinationsskyldighet, beräknar jag ett

belopp av 5 000 kronor.

Enligt gällande redovisningsbestämmelser skola som regel kostnad för

vikarie å ordinarie tjänst belasta anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Då flertalet ordinarie tjänster vid institutet den

första tiden kommer att uppehållas med vikarier, bör framdeles av Kungl.

Maj:t meddelas föreskrift, att den förslagsvis beräknade anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, som eljest icke bör få överskridas

utan medgivande av Kungl. Maj:t, må för gäldande av dylika vikariatskostnader

utan sådant medgivande överskridas med erforderligt

belopp.

Summan av de till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknade

beloppen utgör 102 710 kronor. Den allmänna löneregleringen påkallar

emellertid en höjning av anslagsposten med 71 290 kronor till

17It 000 kronor.

4. Rörligt tillägg.

Till bestridande av kostnaderna för rörligt tillägg bör beräknas ett belopp

av 13 000 kronor.

5. Sammanfattning m. m.

Vid bifall till mina beräkningar i det föregående bör avlöningsanslaget

i dess helhet för budgetåret 1947/48 uppföras med (71 000 + 117 000 +

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

99

174 000 + 13 000=) 375 000 kronor. Samtliga poster synas böra uppföras

med förslagsvis beräknade belopp. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att fastställa

personalförteckning för institutet i överensstämmelse med vad jag

sålunda förordat.

Tandläkarinstitutet i Malmö: Omkostnader.

De sakkunniga ha med ledning av erfarenheterna vid tandläkarinstitutet

i Stockholm och med hänsyn till de särskilda, ännu delvis mycket ovissa

förhållandena vid det nya institutet sökt beräkna behovet av anslag till

omkostnader för budgetåret 1947/48.

I huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, synes för

budgetåret 1947/48 omkostnadsanslaget kunna beräknas på följande sätt.

Anslagsposten till sjukvård m. m. bör uppföras med förslagsvis 500 kronor.

Under anslagsposten till expenser torde böra beräknas till bränsle, lyse och

vatten förslagsvis 30 000 kronor samt till övriga expenser förslagsvis 40 000

kronor. Anslagsposten till publikationstryck bör uppföras med förslagsvis

500 kronor. Under anslagsposten till övriga utgifter synes för budgetåret

1947/48 icke behöva uppföras medel till biblioteket, enär ett särskilt anslag

är erforderligt för möjliggörande av nyinköp till detta. Under delposten

till förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet bör uppföras

ett belopp av förslagsvis 26 000 kronor. Till undervisnings- och åskådningsmaterial

liksom till institutets vetenskapliga laboratorier erfordras för budgetåret

1947/48 icke några medel. Under delposten till vissa ersättningar

torde böra beräknas förslagsvis 3 000 kronor.

Utöver vad de sakkunniga förordat bör i omkostnadsstaten uppföras en

anslagspost till reseersättningar, från vilken böra bestridas dels kostnader

för professorernas vid tandläkarinstitutet i Stockholm resor för bevistande

av sammanträden med medicinska fakulteten i Lund, dels resekostnader

för de av denna fakultet utsedda ledamöterna i institutets lärarkollegium

för bevistande av sammanträden i Malmö, dels ock kostnader i samband

med lärares vid institutet i Malmö bevistande av fortbildningskurs vid institutet

i Stockholm enligt vad tidigare nämnts. Jag beräknar för dessa

ändamål ett belopp av förslagsvis 5 000 kronor. Beloppet bör ej utan medgivande

av Kungl. Maj:t få överskridas. Erforderliga föreskrifter om ersättningars

utbetalning böra meddelas av Kungl. Maj:t.

Vid bifall till mina beräkningar bör omkostnadsanslaget för budgetåret

1947/48 uppföras med förslagsvis (500 + 30 000 + 40 000 + 500 + 26 000

+ 3 000 + 5 000 =) 105 000 kronor.

Tandläkarinstitutet i Malmö: Bokinköp och bokbindning in. in.

Erforderliga anslag till biblioteksändamål böra normalt beräknas under

omkostnadsanslaget. För budgetåret 1947/48 anser jag mig emellertid böra

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Mcij.ts proposition nr 253.

upptaga ett särskilt anslag för att möjliggöra nyanskaffning i större utsträckning

till institutets bibliotek ävensom av eljest nödvändig undervisnings-

och åskådningsmaterial. I likhet med de sakkunniga beräknar jag

för budgetåret 1947/48 härför ett belopp av 20 000 kronor. Anslaget bör ha

karaktären av reservationsanslag. Jag vill i detta sammanhang understryka

vikten av att särskilt prenumerationen på periodiska verk sker i samråd

med bibliotekarien vid institutet i Stockholm i syfte att undvika onödig

dubblering.

Tandläkarinstitutct i Malmö: Utrustning.

Såsom närmare framgår av propositionen nr 1946:241 (sid. 56 ff.), beräknade

på sin tid de sakkunniga kostnaderna för utrustning av det nya

tandläkarinstitutet till sammanlagt 3 000 000 kronor. 1 anledning härav

beviljades för budgetåret 1946/47 ett reservationsanslag till Utrustning av

ett tandläkarinstitut i Malmö å 1 500 000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigades

medge, att inom en kostnadsram av 3 000 000 kronor avtal träffades

om leverans av utrustning till institutet m. m. att likvideras före utgången

av budgetåret 1947/48. Bemyndigandet meddelades, enär det ansågs

ställa sig ekonomiskt förmånligare, om all eller huvuddelen av den erforderliga

utrustningen kunde kontrakteras på en gång. Såsom förutsatts i nyssnämnda

proposition, har ifrågavarande anskaffning anförtrotts åt en särskild

utrustningskommitté.

Nämnda utrustningskommitté har i skrivelse den 18 april 1947 anfört

huvudsakligen följande.

Vid de beräkningar angående utrustningsbehovet, som kommittén redan

vid början av sin verksamhet utförde, uppmärksammades vissa omständigheter,

som kunde inverka på möjligheterna att få utrustningen genomförd

inom den sålunda angivna kostnadsramen.

Kommittén har utgått ifrån, att kostnaderna för all fast inredning med

undantag av viss köksinredning i studentlokalerna skulle bestridas av byggnadsstyrelsen.

Som exempel på utrustning som sålunda borde bekostas av

byggnadsstyrelsen nämndes kompressorer, torrsterilisatorer, laboratoriebord

och överhuvudtaget apparatur med fasta ledningar för gas, elektricitet

eller tryckluft. Förhandlingar angående gränsdragningen mellan byggnadsstyrelsen

och kommittén ha förts. Emellertid har byggnadsstyrelsen

därvid förklarat sig icke kunna svara för kostnaderna för anskaffning av

bland annat fasta bänkar i aula och demonstrationssalar samt autoklaver

in. m.

Då från 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga i detta sammanhang

inhämtats, att de experter, som anlitades vid beräkningen av de approximativa

kostnaderna för det nya institutets utrustning, i dessa kostnader

icke upptagit något belopp för den fasta inredningen, finner kommittén,

som nu ser sig nödsakad verkställa upphandling av ovan nämnd inredning,

anslaget för institutets utrustning redan på denna grund otillräckligt.

En annan fråga, som inverkar på kostnaderna för utrustningen, är att

nya ritningar uppgjorts för institutet i Malmö efter tidpunkten för ansla
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

101

gets fastställande. Dessa nya ritningar ha, enligt vad som utretts, tillkommit

bland annat därför att byggnadsstyrelsen av tekniska skäl icke kunnat

godtaga arkitekternas först angivna planlösning för byggnaden. Den slutna

byggnadskropp, som arkitekterna förordat, ersättes i de nya ritningarna

av en planlösning, enligt vilken institutet bygges i två stora längor, en

Iaboratorielänga och en kliniklänga, med två sammanbindande byggnader,

av vilka den ena endast innehåller väntrummen. Redan härigenom ha flera

nya lokalutrymmen tillkommit. Vidare har den orsaken inverkat, att den

studieplan, som de sakkunniga föreslagit och som legat till grund för det

ursprungliga byggnadsförslaget och de därmed sammanhängande kostnadsberäkningarna

för utrustningen, icke fastställts i denna form utan blivit

föremål för en efterföljande bearbetning inom ecklesiastikdepartementet

av särskild tillkallad sakkunnig, landshövdingen C. Jonsson. Dennes bearbetning

medförde sådana förändringar, att en helt ny avdelning, benämnd

avdelningen för bettanalys och parodontoprotetik. tillkom, var jämte

såväl röntgenavdelningen som ortodontiavdelningen väsentligen utökades

därigenom att dessa undervisningsämnen komma att företrädas av professorer,

varvid undervisningsskyldigheten utvidgades. Det sålunda starkt

utökade lokalbehovet synes icke ha täckts av motsvarande minskning av

lokalbehovet genom borttagande av operationslokalen för käkkirurgi och

genom patologiprofessurens omändring till självständig laboratorsbefattning,

då dessa åtgärder endast obetydligt kommit att påverka lokalbehoven.

Genom samtliga dessa anordningar ha alltså flera nya lokaler tillkommit,

varigenom behovet av utrustning icke oväsentligt ökats.

Sedan 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga kommit fram till en

slutlig kostnad av tre miljoner kronor för utrustningen av det nya institutet

ha priserna på tandläkarutensilier ökat. Att redan nu bedöma denna

kostnadsökning ställer sig vanskligt, vilket särskilt gäller kostnadsökningen

å de utensilier som ännu icke anskaffats men jämväl gälla kostnadsökningen

för redan beställd utrustning, enär särskilt beträffande operationsstolar

av utländsk tillverkning i viss mån avtal med rörligt pris måst slutas.

Den genomsnittliga kostnadsökningen torde emellertid kunna beräknas till

cirka 20 procent. Jämväl dessa förhållanden medföra, att anslaget för institutets

utrustning får anses otillräckligt.

För att kunna bedöma frågan om de slutliga kostnaderna för utrustningen

av institutet är det nödvändigt, att samtliga detaljritningar beträffande

inredningsarbeten, elektrisk armatur m. m. äro slutförda. Så har

emellertid av praktiska skäl ännu icke kunnat ske, varför kommittén för

utrustning av tandläkarinstitutet i Malmö endast approximativt kan angiva

den summa, som ytterligare torde erfordras för institutets utrustning.

Kommittén har emellertid efter den noggranna prövning, som förhållandena

medgivit, funnit, att ytterligare cirka en miljon kronor torde erfordras

för utrustning av institutet i Malmö.

T anledning av vad sålunda anförts får kommittén för utrustning av tandläkarinstitutet

i Malmö hemställa, alt kommittén måtte bemyndigas att för

budgetåret 1947/48 träffa avtal om leveranser av erforderlig utrustning

för institutet inom eu kostnadsram av ytterligare eu miljon kronor utöver

tidigare medgivna tre miljoner kronor.

Jag förordar, att för budgetåret 1947/48 återstoden av det ursprungi i geiiDeporfement

. chefen

beräknade anslaget till Utrustning av ett tandläkarinstilul i Malmö beviljas

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

med 1 500 000 kronor. I anslutning till vad utrustningskommittén anfört

i sin nyssnämnda skrivelse torde Kungl. Maj:t böra äga rätt medge, att

avtal träffas om leverans av utrustning till institutet m. m. för en kostnad

— utöver hittills beräknade 3 000 000 kronor — av ytterligare 1 000 000

kronor, att likvideras före utgången av budgetåret 1948/49. Jag förutsätter,

att utrustningskommittén vid sina inköp iakttager all möjlig sparsamhet.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

103

VI. Anslag till provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

m. m.

För budgetåret 1946/47 har till Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

beviljats ett förslagsanslag av 222 000 kronor.

Från detta anslag har sedermera anvisats medel till bland annat

dels uppehållande av de i det föregående omnämnda provisoriska studieanordningarna

för tandläkarutbildning i Malmö,

dels ock till kostnaderna för de prekliniska kurser, som börjat vårterminen

1947 vid universitetet i Lund med 40 elever och vid karolinska institutet

med 60 elever.

För båda nämnda ändamål äro anslag erforderliga för första hälften av

budgetåret 1947/48.

För de provisoriska anordningarna för tandläkarutbildning i Malmö har

i enlighet med av de sakkunniga på sin tid avgivet förslag under första

halvåret 1947 varit anställda en laborator, två avdelningstandläkare, två

assistenter, två amanuenser, en tandtekniker och ett skrivbiträde, alla mot

arvoden. För andra halvåret 1947 erfordras samma personal. Den förut

omnämnda arvodesregleringen för viss statsanställd personal föranleder en

viss höjning av de hittills utgående arvodena från den 1 juli 1947. Av följande

sammanställning framgår arvodena åt och kostnaderna för ifrågavarande

personal för tiden den 1 juli—den 31 december 1947.

Arvode åt en laborator å 13 296 kronor ................ kronor 6 648

Arvoden, vartdera å 7 848 kronor, åt två avdelningstandläkare

............................................. » 7 848

Arvoden, vartdera å 5 484 kronor, åt två assistenter...... » 5 484

Arvoden, vartdera å 4 032 kronor, åt två amanuenser...... » 4 032

Arvode åt en tandtekniker å 8 244 kronor .............. » 4 122

Arvode åt ett skrivbiträde å 3 910 kronor .............. » 1955

Summa kronor 30 089

Någon mera noggrann beräkning av övriga med ifrågavarande provisorium

förenade kostnader under nämnda tid låter sig icke göra. I anslutning

till de belopp, som anvisats för motsvarande ändamål för första halvåret

1947, beräknar jag följande medelsbehov:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Vissa reseersättningar, förslagsvis ...................... kronor 1 000

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .................... » 5 000

Förbrukningsmateriel för den praktiska verksamheten, förslagsvis

............................................ » 5 000

Undervisnings- och åskådningsmateriel, förslagsvis........ » 1 500

Underhåll av utrustning, förslagsvis .................... » 2 500

Diverse utgifter, förslagsvis ............................ » 1 511

Summa kronor 16 511

Tillhopa kunna sålunda arvodes- och övriga utgifter för ifrågavarande

provisorium, i vad desamma skola falla på staten, uppskattas till (30 089 +

16 511=) 46 600 kronor.

För omförmälda prekliniska kurser i Lund och Stockholm har lärarrådet

vid tandläkarinstitutet i Stockholm i petita för budgetåret 1947/48 beräknat

de erforderliga anslagen på sätt framgår av följande sammanställning.

Lund (40 elever).

Arvoden för kurs i

fysiologi (80 timmar) ................................ kronor 3 500

patologi (100 timmar) .............................. » 4 200

Avgifter till institutionerna (500 kronor per institution) .. » 1 000

Stockholm (60 elever).

Arvoden för kurs i

fysiologi (80 timmar) ................................ » 3 850

patologi (100 timmar) .............................. » 4 550

Avgifter till institutionerna ............................ »_1 000

Summa kronor 18 100

Jag ansluter mig till beräkningen och uppför anslagsposten till ifrågavarande

prekliniska kurser med 18 100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts beräknar jag för budgetåret

1947/48 förslagsanslaget till Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

till (46 600 + 18 100=) 64 700 kronor. Kungl. Maj:t bör framdeles

meddela föreskrifter beträffande anslagets disposition.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

105

VII. Utbildning av tandtekniker och tandsköterskor.

A. Inledning.

Ursprungligen utfördes det arbete, som numera anförtros hjälpkrafterna,

av tandläkaren själv eller dennes medhjälpare. Före den statliga tandläkarundervisningens

tillkomst måste nämligen den, som önskade utbilda sig till

tandläkare, först skaffa sig en viss praktisk-leknisk erfarenhet genom att

tjänstgöra hos en tandläkare som medhjälpare i dennes laboratorium och

praktik och kunde därefter avlägga examen inför sundhetskollegium. Allteftersom

tandläkarkonsten utvecklades och tandläkarundervisningen ordnades

vid särskilda utbildningsanstalter, försvunno emellertid dessa medhjälpare

eller elever och ersattes med dels särskilda biträden i tandläkarens

laboratorier, tandtekniker, dels särskilda kvinnliga biträden i tandläkarens

behandlings- och väntrum, tandsköterskor.

Tandläkarutbildningssakkunniga ha i sitt betänkande om hjälpkrafterna

vid tandvården (del II; stat. off. utr. 1946:87) inledningsvis erinrat därom,

att tandläkarkonstens utövning regleras genom föreskrifterna i 1861 års

»Ordning för tandläkarekonstens utövning». Denna författning är, framhålla

de sakkunniga, emellertid byggd på förutsättningar, som sedan länge

förlorat sin aktualitet. Hjälpkrafterna i tandvården voro sålunda ett okänt

begrepp vid tidpunkten för författningens tillkomst; numera är självfallet

all tandvård, som eventuellt utövas utan hjälpkrafter, mindre rationell i

den meningen, att den medför ett otillräckligt utnyttjande av tandläkarens

arbetskapacitet. De sakkunniga ha understrukit, att det icke ankommit på

dem att avge förslag till de föreskrifter, vilka under nu rådande och överblickbara

förhållanden böra reglera behörigheten att utöva tandläkarkonsten

— ett spörsmål, varom för övrigt medicinalstyrelsen inom kort torde

komma att framlägga förslag. Vid framläggande av sina förslag rörande

hjälpkrafternas utbildning ha de sakkunniga emellertid funnit nödvändigt

att som utgångspunkt precisera den behörighet, som enligt de sakkunnigas

uppfattning bör tillkomma de olika kategorierna av hjälpkrafter.

Såsom tandtekniker beteckna de sakkunniga den, vilken med stöd av

tandläkarens anvisningar ocli med utgångspunkt från av denne gjorda avtryck

in. m. i laboratorium utför rent tekniska arbetsmoment vid ut form
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ning och framställning av proteser, tandregleringsapparatur och delersättning

av tänder. Tandsköterskans arbetsuppgifter böra enligt de sakkunnigas

uppfattning omfatta patientmottagningen, tillsynen över i tandläkarens

rörelse ingående utrustning och inventarier, det direkta assistansarbetet

åt tandläkaren samt skriv- och kontorsgöromål. Såsom av det följande

kommer att framgå, ha de sakkunniga framlagt förslag rörande viss försöksutbildning

av ett antal tandsköterskor till tandhygienister. De sakkunniga

ha förutsatt, att en tandhygienist skall ha till uppgift att på tandläkarens

ansvar utföra munhygienisk behandling, varmed avses profylaktiska

åtgärder såsom tandstensskrapning, tvättning, spolning, rengöring och

polering, allt å tändernas fria ytor, instruktions- och propagandaverksamhet

rörande munhygienisk hembehandling (tandköttsmassage, Fislibehandling

etc.), enklare kariesundersökning, puts och polering av fyllningar å

tandens fria ytor, näringsprofylaktisk propagandaverksamhet samt röntgenbildtagning.

B. Nuvarande utbildningsmöjligheter.

De sakkunniga ha lämnat en redogörelse för hjälpkrafternas nuvarande

utbildningsmöjligheter av i huvudsak följande lydelse.

Tandieknikeruthildningen. Den nuvarande tandteknikerutbildningen sker

så gott som uteslutande på privat väg. Sedan hösten 1944 har dock vid

tandläkarinstitutet i Stockholm årligen anordnats en kurs för utbildning av

tandtekniker (tandläkarinstitutets tandteknikerkurs). Vid denna kurs, som

bär karaktär av försöksverksamhet och är avsedd för 24 elever, ha läsåret

1944/45 utbildats 19 tekniker och läsåret 1945/46 20.

Till den första kursen var antalet inträdessökande omkring 100 och till

den andra omkring 50. Det lägre antalet sökande beror enligt vad de sakkunniga

upplyst på att man då med ledning av vunna erfarenheter från

den första kursen preciserat och skärpt inträdesfordringarna.

Kursen, som disponerar egna lokaler, förestås av en huvudlärare och

undervisningen meddelas av denne och lärare vid tandläkarinstitutet samt

av särskilt anställd tekniker. Undervisningsplanen omfattar 620 undervisningstimmar.

Läsåret omfattar tiden den 1 augusti—den 30 juni.

Kursavgiften utgör 150 kronor. Obemedlad eller mindre bemedlad kan

helt eller delvis befrias från avgift.

Omfattningen av tandteknikerutbildningen hos enskilda tandläkare kan

icke närmare preciseras. Utvecklingen i detta avseende har genom tillkomsten

av självständiga laboratorier så småningom lett till eu minskning

av antalet hos enskilda tandläkare utbildade tandtekniker. Det kan nämnas,

att Sveriges tandläkarförbund beslutat, dels att medlem icke bör åtaga

sig att mot betalning utbilda tandtekniker, dels att tandteknikerelev bör

vara berättigad till viss lön efter sex månaders elevtid.

Beträffande utbildningen vid självständiga tandtekniska laboratorier, vilka

icke driva enskild skola för tandtekniker, låter sig utbildningens omfattning

icke med säkerhet bestämmas.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 253.

107

Utöver nu nämnda former för utbildning av tandtekniker förekommer i

betydande omfattning en utbildning vid enskilda tandtekniska skolor, vilka

äro av växlande karaktär och utbildningskapacitet och vid vilka utbildningens

art och kvalitet företer stora variationer.

Tandsköterskeutbildningen. Även tandsköterskeutbildningen sker i stor

utsträckning hos enskilda tandläkare och vid enskilda skolor. Den nuvarande

tandsköterskekåren torde till bortåt 90 % bestå av tandsköterskor,

som äro utbildade av enskilda tandläkare. Utbildning av tandsköterskor

sker därutöver vid tandläkarinstitutet och Eastmaninstitutet.

Vid tandläkarinstitutets tandsköterskekurser utexaminerades 44 elever

under år 1945. Två kurser hållas årligen med 32 elever i vardera. Kursavgiften

utgör 300 kronor för varje elev. Varje tandsköterskekurs omfattar

en undervisningstid av 14 månader. Kurserna börja den 15 september

och den 15 mars. Undervisningsplanen omfattar tillhopa 90 föreläsningar

och 12 fristående demonstrationstimmar i olika ämnen samt en praktisk

elevtjänstgöring om 280 dagar jämte provtid och vissa specialkurser.

I enlighet med donationsbestämmelserna anordnas vid Eastmaninstitutet

kurser för utbildning av tandsköterskor. År 1945 utexaminerades 15 elever.

Varje kurs omfattar 18 månader, varunder eleverna erhålla såväl teoretisk

som praktisk utbildning. Första månaden räknas som provtjänstgöring.

Kursen är för elever med hemortsrätt i Stockholm avgiftsfri. Övriga erlägga

efter provmånadens slut en avgift av 350 kronor.

Efter ett halvt års tjänstgöring erhålla eleverna av institutet viss ersättning,

s. k. flitpenningar, beräknade efter 1 200 kronor per år, vilka utbetalas

månadsvis intill kursens slut. Under sista halvåret erhålla eleverna dessutom,

med hänsyn till den då förvärvade större kompetensen, förmånen av

fri lunch.

Beträffande den nuvarande utbildningen anföra de sakkunniga sammanfattningsvis

följande.

Enligt de sakkunnigas uppskattning erhålla årligen omkring 200 personer

viss utbildning som tandtekniker och 150 som tandsköterskor vid offentliga

och enskilda skolor. Därutöver förekommer utbildning av tandtekniker

och tandsköterskor hos enskilda tandläkare samt vid tandtekniska laboratorier.

Omfattningen av denna utbildning kan endast approximativt uppskattas.

De, som varit elever vid offentliga skolor, ha erhållit en utbildning, mot

vars kvalitet de sakkunniga i stort sett icke ha något att erinra. I fråga om

utbildningens organisation m. m. anse de sakkunniga emellertid, att vissa

ändringar äro påkallade, vilka beröra både tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen.

Den utbildning, som lämnas av enskilda tandläkare, är så individuellt betonad,

att självfallet något generellt omdöme icke kan givas. Icke heller utbildningskvaliteten

vid självständiga tandtekniska laboratorier låter sig bedöma.

Av de upplysningar, som inhämtats, synes emellertid framgå, att den

utbildning, som lämnas, i de flesta fall visserligen är bättre än vid enskilda

skolor, men att samtidigt eleverna i många fall utnyttjas som arbetskraft

till ensidigt utförande av enklare rutinarbete (gipsning, putsning etc.).

Vad slutligen angår de enskilda skolorna ha de sakkunniga ansett, att ett

omdöme om dessa skolor och deras verksamhet icke kan lämnas enbart på

grundval av innehållet i skolornas prospekt m. in. Dessa prospekt förefalla i

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

vissa fall giva vid handen, att undervisningen ordnats på ett sätt, som skulle

motsvara ganska högt ställda krav. Å andra sidan har det i den offentliga

diskussionen och annorstädes riktats stark kritik mot de undervisningsresultat,

som uppnås av eleverna vid sådana skolor. För den skull ha de sakkunniga

genom en delegation på ort och ställe gjort sig underrättade om förhållandena

vid de flesta av de enskilda skolor, vilka äro kända för de sakkunniga.

Därvid gjorda iakttagelser ha bibragt de sakkunniga den uppfattningen,

att den bild av undervisningen, som prospekten lämna, i allmänhet

icke motsvaras av verkligheten, och fall finnas, då prospekten måste anses

starkt missvisande. Med utgångspunkt från de krav, som de sakkunniga för

sin del anse böra ställas på undervisningen av hjälpkrafterna, äro de sakkunniga

icke beredda att anse utbildningskvaliteten vid dessa enskilda skolor

godtagbar. Så t. ex. ha elevarbeten, som företetts för representanter för de

sakkunniga, i vissa fall varit direkt felaktigt utförda, men varit godkända av

vederbörande lärare. Det är uppenbart, att många enskilda skolor meddela

undervisning utan att ha tillgång till kompetenta lärarkrafter eller med ett i

förhållande till elevantalet alltför litet antal sådana. Lärarna synas enligt de

sakkunnigas uppfattning icke sällan sakna både den teoretiska och praktiska

utbildning, som bör fordras av en lärare för att denne skall få undervisa

andra samt bedöma deras prestationer och arbeten. Vidare kunna i flera fall

med fog riktas anmärkningar mot för trånga lokaler, dålig ventilation och

en understundom otidsenlig utrustning.

C. De sakkunnigas utredning och förslag.

1. Allmänna synpunkter.

De sakkunniga ha ansett, att de stora bristerna i de nuvarande utbildningsmöjligheterna

böra föranleda till att från det allmännas sida åtgärder

vidtagas för åvägabringande av eu förbättrad utbildning. Till en början ha

de sakkunniga därvid framhållit, att det icke gärna torde böra ifrågasättas

att på en gång skapa offentliga utbildningsanstalter, som kunna tillfredsställa

landets hela utbildningsbehov. De åtgärder man i nuvarande läge

borde vidtaga vore dels eu väsentlig utvidgning av kapaciteten hos den genom

det allmänna omhänderhavda utbildningen, dels ock anordnande av

offentlig insyn och kontroll i fråga om den enskilda utbildningen. Denna

kontroll har av de sakkunniga föreslagits omfatta allenast den enskilda skolverksamheten.

Däremot ha de sakkunniga ansett det icke böra ifrågasättas,

att offentlig kontroll anordnas över de nuvarande möjligheterna för enskilda

privatpraktiserande tandläkare och för laboratorier att utan förvärvssyfte

emottaga elever för utbildning.

Beträffande spörsmålet huruvida samhällets utbildning av hjälpkrafter

bör ombesörjas av staten eller av landstingen, de senare såsom huvudmän

för folktandvården, ha de sakkunniga — under erinran bland annat att det

här gäller att tillgodose utbildningsbehovet icke endast för folktandvårdens

vidkommande utan för tandvården i riket överhuvud taget — ansett att

ifrågavarande utbildning i princip bör anordnas och bekostas av staten. För

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition nr 253.

109

den händelse emellertid ett landsting skulle finna lämpligt att själv ordna

utbildning av hjälpkrafter för lokalt behov, bör sådant kunna ske och,

under förutsättning att den statliga utbildningsplanen följes, visst statsbidrag

kunna utgå.

Beträffande de sakkunnigas närmare motivering hänvisar jag till betänkandet.

Det må här allenast tilläggas, att det av en i betänkandet given översikt

över tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen i andra länder framgår,

att denna hittills endast i relativt mindre utsträckning förlagts inom av

det allmänna för ändamålet särskilt upprättade undervisningsanstalter.

2. Tandteknikerutbildningen.

Utbildningsbehovet. Efter ingående beräkningar, till vilka torde få hänvisas,

ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att det totala utbildningsbehovet

av kompetenta tandtekniker på längre sikt kan antagas

vara minst 75 årligen samt att motsvarande siffra under den närmaste tioårsperioden

ligger väsentligt högre.

Den statliga utbildningens omfattning och allmänna anordning. De sakkunniga

framhålla, att olika uppfattningar givetvis kunna råda i fråga om

hur stor del av det uppskattade utbildningsbehovet, som staten bör tillgodose.

För sin del ha de ansett sig böra förorda, att genom statens försorg utbildning

sker av omkring 60 tandtekniker om året genom tre till skilda delar avlandet

förlagda skolor, envar med en examinationskapacitet av omkring 20

elever för år.

Under erinran, att det stundom föreslagits, att tandteknikerutbildningen

skall inordnas bland övriga under överstyrelsen för yrkesutbildning ställda

anstalter för yrkesutbildning, ha de sakkunniga i detta sammanhang anfört

bland annat följande.

De sakkunniga kunna icke dela uppfattningen om tandteknikeryrkets rent

hantverksmässiga karaktär. Mot denna talar framför allt, att tandteknikerns

arbete i laboratoriet helt måste följa proteslärans kliniska utveckling. Härav

följer, att den rent praktiska undervisningen icke lämpligen bör handhas och

ledas av uteslutande tekniker. Då det är tandläkare, som i praktiken skola

bedöma och använda resultaten av teknikerns arbete, bör en kvalificerad,

tekniskt inriktad tandläkare också leda och ha ansvaret för den praktiska

skolutbildningen. Av vad som sagts följer också, att särskilda kompetenskrav

måste uppställas å de tandläkare, som skola kunna leda en tandteknikerutbildning.

I huvudsak omfattar tandteknikernas utbildning vissa till laboratoriet begränsade

delar av tandläkarens utbildning, nämligen den protetiska och ortopediska,

och står i nära samband med dessa. Redan detta förhållande talar

starkt för att tandteknikernas utbildning icke lösbryles från de organ, som

ombesörja tandläkarutbildningen. I denna riktning tala vidare de befarade

svårigheterna att anskaffa kompetenta lärarkrafter för tandteknikerutbildningen,

liksom vissa praktisk-ekonomiska skäl. Enligt de sakkunnigas me
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ning skulle jämväl i övrigt väsentliga fördelar kunna vinnas, om tandteknikerutbildningen

ordnas i så nära anslutning till tandläkarinstituten som

möjligt. Även om så sker bör det vara möjligt att tillgodose elevernas ekonomiska

intressen på ett sätt, som svarar mot vad statsmakterna funnit skäligt

för elever vid anstalter för yrkesutbildning.

I anslutning till det sålunda anförda ha de sakkunniga förordat, att den

statliga skolutbildningen för tandtekniker i första hand ordnas i organisatorisk

anslutning till tandläkarinstituten i Stockholm och Malmö. I avvaktan

på inrättandet av ett tandläkarinstitut även i Göteborg bör enligt de

sakkunnigas mening i anslutning till Vasa sjukhus en tandteknikerskola ordnas

jämväl där.

Utbildningsplan m. m. Efter en i betänkandet närmare utförd motivering,

till vilken jag hänvisar, ha de sakkunniga föreslagit, att utbildningstiden

uppdelas i en tvåårig förberedande elevtid, en ettårig skolutbildning

och en praktikanttjänstgöring. Härtill böra komma fortsättningskurser.

Förberedande elevtid. Utbildningen under denna skall enligt de sakkunnigas

förslag förläggas till laboratorier, som auktoriserats för sådan utbildning,

främst folktandvårdslaboratorier eller andra statliga eller kommunala

tandvårdsinrättningars laboratorier, där det är lättast att ordna erforderlig

kontroll. Det bör emellertid räknas med att även självständiga tandtekniska

laboratorier och privatpraktiserande tandläkare äro villiga att på sina laboratorier

mottaga och utbilda elever under statlig kontroll. Antagning av elever

för denna förberedande utbildning bör ankomma på den, som driver

laboratoriet i fråga.

Beträffande den föreslagna utbildningsplanen under den förberedande

elevtiden hänvisas till betänkandet.

De sakkunniga ha i detta sammanhang vidare framhållit, att de äro väl

medvetna om att en tvåårig elevtid i varje fall för närvarande icke utövar

någon större lockelse på ungdom, som genom t. ex. tempoarbete i industrien

snabbt kan uppnå relativt goda inkomster. Det är därför nödvändigt, att

viss ersättning utgår under denna elevtid. Det torde icke ankomma på de

sakkunniga att avgiva preciserade förslag rörande storleken m. m. av denna

ersättning. Dock rekommendera de sakkunniga en ersättning t. ex. från

och med andra halvåret med lägst 50 kronor per månad samt under andra

elevåret med lägst 100 kronor per månad, vilket också får anses motiverat

därav, att eleven därvid bör kunna göra någon om än begränsad nytta.

Skolutbildningen. Intagning i skolorna avses ske genom ett av de sakkunniga

föreslaget centralt organ, statens nämnd för tandteknikerutbildningen.

Då man har anledning räkna med viss avgång från kurserna, förorda

de sakkunniga, att i varje skola plats beredes för 25 elever.

Läsåret föreslås omfatta tiden 1 september—30 juni.

Beträffande undervisningsplanens utformning och omfattning föreslå de

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 253.

111

sakkunniga, som understryka nödvändigheten av en riktig avvägning mellan

den teoretiska och praktiska undervisningen, att den i stort sett följer

den plan, som tillämpats vid tandläkarinstitutets teknikerkurs under läsåret

1945/46. Följande sammanställning ger en allmän översikt.

Ämne Antal timmar

Tandanatomi med tandmodellering ......................... 45

Material- och varukännedom, instrumentlära m. m............. 65

Laboratorieteknik för avtagbara proteser .................... 300

Laboratorieteknik för inlägg, kronor, stifttänder och broar .... 120

Laboratorieteknik för porslinsarbeten ....................... 45

Laboratorieteknik för tandregleringsapparatur ............... 30

Bokföring och laboratorieekonomi .......................... 15

Summa 620

Undervisningen och demonstrationerna meddelas av lärare, som äro tandläkare.

Återstående timmar ägnas laboratoriearbete under teknikers ledning.

I fråga om elevernas ekonomiska förhållanden under skoltiden föreslå de

sakkunniga, att elevavgifter icke skola uttagas. Vidare föreslås, att behovsprövade

stipendier av samma storleksordning och utdelade efter samma

grunder som de stipendier, vilka utgå till lärjungar vid anstalter för yrkesutbildning,

skola utgå till elever vid statens tandteknikerskolor. Detta innebär

enligt nu gällande regler, att stipendium skall kunna utgå med intill

90 kronor för månad. Kostnaderna härför ha de sakkunniga uppskattat till

27 000 kronor om året.

Praktikanttjänstgöring. De sakkunniga föreslå, att den statliga tandteknikerutbildningen

avslutas med en ettårig praktikanttjänstgöring. Denna

tjänstgöring bör förläggas till härför auktoriserade laboratorier, i första hand

till folktandvårdslaboratorier. Dess syfte kan också vinnas vid kvalificerade

självständiga laboratorier eller å privatpraktiserande tandläkares laboratorier.

Under detta praktikantår bör huvudvikten läggas vid att den blivande

tandteknikern genom allsidig träning i sådana arbetsuppgifter, vilka vanligen

förekomma i det praktiska livet, sättes i tillfälle förvärva sådan rutin,

att han blir kompetent att på egen hand och utan tillsyn sköta teknikersysslan

vid t. ex. ett folktandvårdslaboratorium.

Lön under praktikanttiden bör av vederbörande huvudman tillerkännas

praktikanten att utgå i viss proportion till begynnelseavlöningen för tandtekniker

i folktandvården.

Tandtekniker, vilken genomgått föreskriven utbildning vid statens tandteknikerskola

och därefter fullgjort godkänd praktikanttjänstgöring, skall

diplomeras och kallas, förslagsvis, »examinerad tandtekniker». Behörighet

att söka och inneha fast anställning som tandtekniker i .statens tjänst eller i

folktandvården föreslås tillkomma allenast på dylikt sätt examinerad tandtekniker.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Fortsättningskurser. De sakkunniga ha räknat med ett visst behov av fortsättnings-

och specialkurser. Härom ha de sakkunniga anfört följande.

Ur det allmännas synpunkt torde detta behov främst gälla de tandtekniker,

vilka på de auktoriserade laboratorierna närmast skola handleda elever

under förberedande elevutbildning och under praktikanttjänstgöring. Det

synes angeläget, att just dessa tandtekniker äro väl förtrogna med den moderna

dentala laboratorieteknikens principer och utveckling. De sakkunniga

föreslå därför, att vid tandteknikerskolorna årligen under augusti månad

ordnas fortsättningskurser. De sakkunniga förutsätta, att tandtekniker, som

äro anställda vid offentlig tandvård, av vederbörande huvudmän beviljas

tjänstledighet med bibehållna löneförmåner under den tid, som de genomgå

sådan fortsättningskurs, samt med rese- och traktamentsersättning. Åt övriga

tandtekniker böra utgå stipendier av motsvarande storlek.

Skolornas organisation in. m. I fråga om skolornas administration föreslå

de sakkunniga, att tandteknikerskolorna i Stockholm och Malmö ställas

under vederbörande tandläkarinstituts ledning. I fråga om tandteknikerskolan

i Göteborg föreslås, att, i avvaktan på att ett tandläkarinstitut inrättas

där, skolan ställes under ledning av en styrelse, bestående förslagsvis

av tre av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.

Beträffande den för skolornas uppehållande erforderliga personalen ha de

sakkunniga erinrat, att vid den nuvarande tandteknikerkursen finnas anställda

mot arvoden 1 huvudlärare (10 000 kronor), 4 speciallärare (sammanlagt

10 000 kronor, beräknat efter 20 kronor per undervisningstimme), 1

tandtekniker (8 400 kronor) och 1 tekniskt biträde tillika vaktmästare (3 900

kronor).

För envar av de nya tandteknikerskolorna ha de sakkunniga beräknat

följande befattningar, nämligen en föreståndare i lönegrad A 27, en chefstekniker

i lönegrad A 16, ett tekniskt biträde i lönegrad Eo 6 samt speciallärare

för 500 timmar å 30 kronor. För kontrollen av examina böra censorer

förordnas, vilka böra åtnjuta mindre arvoden.

Med utgångspunkt från detta personalbehov ha de sakkunniga beräknat

de årliga avlöningskostnaderna för de tre tandteknikerskolorna till sammanlagt

i runt tal 97 000 kronor, däri dock ej ingå kostnaderna för rörligt tilllägg

m. m.

Övriga årliga omkostnader ha de sakkunniga med ledning av erfarenheterna

från den nuvarande tandteknikerkursen beräknat till sammanlagt

(3 X 21 000 =) 63 000 kronor.

Lokaler. De sakkunniga ha härom anfört följande.

Det kan ur undervisningssynpunkt diskuteras, om tandteknikerutbildningen

i Stockholm och Malmö bör förläggas inom samma byggnadskropp

som tandläkarundervisningen. Utnyttjandet av institutens lärarkrafter skulle,

i den mån de ha möjlighet åtaga sig sådan extraundervisning, härigenom i

viss mån underlättas. Dock blir förhållandet i detta avseende ungefär det
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 255.

113

samma, om teknikerskolan placeras i en särskild byggnad, blott den ej ligger

för avlägset från respektive institut och står under samma administration.

Däremot kan icke någon del av det vid tandläkarinstituten använda materialet

för fantomundervisning beräknas bliva utnyttjat även vid tandteknikerutbildningen,

eftersom detta material helt måste disponeras för den löpande,

ordinarie undervisningen av tandläkare.

Vad tandteknikerskolan i Stockholm beträffar är den för närvarande inrymd

i för ändamålet provisoriskt inrättade lokaler samtidigt som tandläkarinstitutet

är mycket hårt belastat. Det finnes därför knappast vare sig skäl

för eller praktisk möjlighet till en lokal anslutning. I Malmö skulle ett förslag

i dylik riktning innebära dels att färdigställandet av tandläkarinstitutet

fördröjdes, dels att man skulle utnyttja ett för patientvårdande kliniska uppgifter

specialinrett institut för ett ändamål, som kan uppnås i lokaler av betydligt

enklare byggnadsteknisk standard.

De sakkunniga anse sålunda, att i varje fall tills vidare tandteknikerskolan

i Stockholm bör vara inrymd i sina hittillsvarande lokaler samt att skolorna

i Malmö och Göteborg böra inrymmas i för ändamålet särskilt förhyrda

lokaler.

De sakkunniga ha sedermera efter förhandlingar med Göteborgs sjukhusdirektion

och Malmö drätselkammare anmält, att för de närmaste åren lokaler

för tandteknikerskolorna i Göteborg torde kunna ställas till förfogande

av Göteborgs stad och lokaler för tandteknikerskolan i Malmö av Malmö

stad. Angående villkoren för upplåtelserna torde få hänvisas till handlingarna

och till byggnadsstyrelsens i det följande återgivna yttrande.

Utrustning. De sakkunniga ha uppskattat de ungefärliga kostnaderna för

utrustning och inredning av tandteknikerskolorna i Göteborg och Malmö till

104 000 kronor för vardera skolan. För komplettering av utrustningen vid

skolan i Stockholm ha de sakkunniga ansett ett belopp av 10 000 kronor

erforderligt. De sammanlagda utrustningskostnaderna skulle alltså uppgå

till (104 000 + 104 000 + 10 000 =) 218 000 kronor.

Genomförandet av den nya organisationen. De sakkunniga ha räknat

med att det skall bli möjligt att påbörja undervisningen i tandteknikerskolorna

redan den 1 september 1947, eventuellt med någon mindre förskjutning

beträffande Göteborg och Malmö. Intill den 1 juli 1949 skulle tillämpas

nuvarande anlagningsfordringar beträffande kravet på föregående elevtid.

VTidare ha de sakkunniga föreslagit, att på annat sätt än genom statens

försorg utbildade tandtekniker skola beredas tillfälle att avlägga examen vid

statens tandteknikerskolor.

Slutligen föreslå de sakkunniga, att medicinalstyrelsen skall tills vidare

äga meddela dispens från behörighetskravet att vara examinerad tandtekniker

för erhållande av fast anställning i statens tjänst eller vid statsbidragsberättigad

folktandvård.

ttihutvj till riksdagens protokoll 1047. I sand. AV 255.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungi. Maj.ts proposition nr 253.

3. Tiuidsknterskeutbildningen.

Utbildningsbehovet. De sakkunniga ha under förutsättning att tandläkarkårens

storlek ökas ungefär i den omfattning, de sakkunniga i annat sammanhang

utgått från, beräknat, att det totala utbildningsbehovet av tandsköterskor

utgör omkring 250 om året.

Den statliga utbildningens omfattning och allmänna anordning. De sakkunniga

föreslå, att genom statens försorg utbildning sker av omkring 200

tandsköterskor om året genom minst fem till skilda delar av landet förlagda

skolor. Tandsköterskeutbildning bör ordnas i anslutning till tandläkarinstituten

i Stockholm och Malmö samt vid de kommunala folktandvårdspoliklinikerna

i Göteborg och vid den folktandvårdspoliklinik i Norrland, som

bestämmes framdeles. Även tandsköterskeundervisningen vid Eastmaninstitutet

i Stockholm bör ordnas på samma sätt som utbildningen vid de

övriga skolorna.

Utbildningsplan in. m. Tandsköterskeutbildningen föreslås uppdelad på

en fyra månaders förberedande elevtid, en sex månaders skolutbildning och

en praktikanttjänstgöring.

Förberedande elevtid. Den förberedande elevtiden bör kunna tillbringas

icke endast vid tandläkarinstituten, Eastmaninstitutet, folktandvårdspolikliniker

och andra offentliga tandvårdsinrättningar utan enligt de sakkunnigas

mening även hos privatpraktiserande tandläkare. Tillräcklig anledning till

auktorisering av elevutbildaren synes icke föreligga. Antagning av elever till

den förberedande utbildningen bör ankomma på vederbörande institut, poliklinik

m. m.

Det torde vara nödvändigt, att elevtiden i viss utsträckning är avlönad

med hänsyn till dels att eu arbetsprestation samtidigt utföres, dels konkurrensen

om arbetskraften. De sakkunniga anse för sin del rimligt, att den

första elevmånaden såsom prövomånad är oavlönad men att för övriga tre

månader utgår en lön av lägst 50 kronor i månaden.

Skolutbildning. Intagning bör enligt de sakkunniga ske två gånger om

året. Med hänsyn till den sannolika avgången av elever bör i varje kurs

intagas 25 elever.

Kurserna börja enligt de sakkunnigas förslag årligen den 7 januari respektive

den 7 juli och fortgå under 24 veckor till den 22 juni respektive den

20 december. Härvid förutsättes den förberedande elevtiden börja omkring

den 1 mars respektive den 1 september.

Undervisningen föreslås fördelad på teoretisk undervisning och praktisk

tjänstgöring på sätt framgår av följande sammanställning.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Teoretisk undervisning.

115

Antal

Lektioner Demonstr.

Tandsköterskans allmänna uppgifter .............. 15 5

Munhålan och tänderna .......................... 10 —

Allmän kirurgi och tandkirurgi ................... 22 7

Röntgenlära ................................ 4 2

Läkemedelslära .................................. 4 —

Tandfyllnadskonst ............................... 18 2

Barntandvård ................................... 6 —

Proteslära ...................................... 18 4

Bettanalys och parodontoprotetik .................. 4 2

Tandreglering ................................... 4 2

Administrativa uppgifter .......................... 10 —

Summa 115 24

Förenämnda undervisning omfattar i medeltal ungefär 5 lektioner och

1 demonstration i veckan.

Praktisk tjänstgöring.

Tandkirurgisk avdelning ............... 9 veckor

Tandfyllnadsavdelning ................. 5 »

Protesavdelning ....................... 3 »

Barntandvård ......................... 2 »

Röntgen .............................. 2 »

Bettanalys och parodontoprotetik........ 2 »

Tandreglering ......................... 1 »

Summa 24 veckor

Därutöver följer en maskinskrivningskurs såsom kvällskurs, 50 timmar.

I fråga om elevernas ekonomiska förhållanden under skoltiden föreslå de

sakkunniga, såsom beträffande tandteknikerskolorna, att elevavgifter icke

skola utgå samt att behovsprövade stipendier inrättas. Kostnaderna för stipendier

vid fyra tandsköterskeskolor ha de sakkunniga uppskattat till omkring

42 000 kronor om året. Stipendier föreslås därjämte även för elever

vid Eastmaninstitutet.

Praktikanttjänstgöring. Denna har föreslagits omfatta åtta månader och

avses kunna äga rum vid tandläkarinstituten, Eastmaninstitutet, statliga och

kommunala tandvårdspolikliniker samt hos de privatpraktiserande tandläkare,

vilka härför godkänts av medicinalstyrelsen. Beträffande denna

tjänstgöring ha de sakkunniga vidare anfört följande.

Praktikanten skall därvid handledas av rutinerad tandsköterska och beredas

tillfälle att utföra alla de göromål, som tillhöra yrkets olika detaljer.

Det synes de sakkunniga lämpligt, att praktikanttjänstgöringen för eleverna

ordnas i samarbete med arbetsförmedlingen. Med hänsyn till tandläkarinstitutens

behov av tandsköterskor förorda de sakkunniga, att de, som

genomgått tandläkarinstitutens tandsköterskekurser, äro pliktiga fullgöra

de första sex månaderna av praktikanttjänstgöringen där, om så finnes no
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

digt för arbetet å instituten och besked därom lämnas dem i tid före kursens

avslutning. De, som åläggas fullgöra sådan praktikanttjänstgöring, böra

ha rätt att där fullgöra jämväl de övriga två månaderna av praktikanttjänstgöringen,

om de så önska.

Lön under praktikanttiden bör av vederbörande huvudman tillerkännas

praktikanten att utgå i viss proportion till begynnelseavlöningen för tandsköterska

i folktandvården.

De sakkunniga föreslå vidare på samma grunder, som anförts beträffande

tandteknikerna, att sådan tandsköterska, vilken genomgått föreskriven utbildning

vid någon av statens tandsköterskekurser och därefter fullgjort

godkänd praktikanttjänstgöring, skall erhålla diplom och kallas, förslagsvis

»examinerad tandsköterska». Behörighet att söka och inneha fast anställning

i statens tjänst eller i folktandvården föreslås tillkomma allenast på

dylikt sätt examinerad tandsköterska.

Kursernas organisation in. m. I fråga om kursernas administration föreslå

de sakkunniga, att de statliga tandsköterskekurserna vid tandläkarinstituten

i Stockholm och Malmö ställas under vederbörande instituts ledning. I Göteborg

och på den fjärde plats, som framdeles kan komma att bestämmas,

böra kurserna sortera under en lokal styrelse, utsedd av Kungl. Maj:t.

För varje tandsköterskeskola räkna de sakkunniga med följande personal,

nämligen en föreståndare-tandläkare med arvode av 2 000 kronor, en förestånderska-tandsköterska

i lönegrad A 15 samt speciallärare för 139 timmar

å 30 kronor i vardera av två kurser.

Med utgångspunkt härifrån ha de sakkunniga beräknat de årliga avlöningskostnaderna

för personalen vid tandsköterskeskolorna till sammanlagt

omkring 60 000 kronor, däri dock ej ingå kostnader för rörligt tillägg in. m.

Övriga årliga omkostnader för tandsköterskeskolorna ha de sakkunniga

beräknat till sammanlagt (4 X 2 800=) 11 200 kronor. De ha därvid framhållit,

att av tandsköterskeutbildningen föranledda krav på teknisk apparatur,

inventarier, materiel m. m. icke synas vara av annan storleksordning än

att kostnaderna härför kunna beträffande kurserna vid tandläkarinstituten

bestridas på så sätt, att institutens motsvarande anslagsposter något höjas.

Dessa kostnader kunna beräknas till omkring 70 kronor per elev och år.

För inköp av demonstrationsmaterial m. m. har beräknats ett engångsanslag

av sammanlagt (4 X 2 000 =) 8 000 kronor.

Beträffande Eastmaninstitutet ha de sakkunniga anfört bland annat

följande.

Tandsköterskekurserna vid Eastmaninstitutet skapa särskilda problem.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör utbildningen där läggas om och sålunda

följa de linjer, de sakkunniga förordat. Det synes de sakkunniga rimligt,

att staten övertager de direkta kostnader för undervisningen, som utgöras

av avlöning åt undervisande lärare, därest direktionen över Eastmaninstitutet

finner det möjligt och lämpligt att följa de sakkunnigas förslag till

undervisningens ordnande. Vid sådant förhållande bör självfallet stipendier

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 253.

117

under skoltiden helt bekostas av statsmedel, medan däremot arvode åt de

elever, vilka tillbringa praktikanttiden vid Eastmaninstitutet, bör utgå av

kommunala medel.

De sakkunniga föreslå att, om överenskommelse med Stockholms stad angående

omläggning av tandsköterskeundervisningen vid Eastmaninstitutet

kan träffas, statsbidrag till staden skall utgå med närmare angivet belopp.

Genomförandet av den nya organisationen. De sakkunniga räkna icke

med att det skall bli möjligt att under budgetåret 1947/48 organisera någon

tandsköterskeutbildning i Norrland, varemot tandsköterskeundervisningen i

övrigt enligt den föreslagna nya ordningen förutsättes kunna börja vid Eastmaninstitutet

och i Göteborg den 7 juli 1947 samt vid tandläkarinstituten i

Stockholm och Malmö den 7 januari 1948. I sina anslagsberäkningar ha de

sakkunniga räknat med en mot nämnda förhållanden svarande anslagsnedsättning

för nästa budgetår.

I fråga om antagningsfordringar, privatistexamen och behörighetskrav ha

de sakkunniga förordat vissa övergångsbestämmelser likartade med de för

tandtekniker föreslagna.

4. Försöksutbildning av tandhygienister.

För att pröva möjligheten av en ytterligare effektivisering av tandvården

föreslå de sakkunniga anordnande av en försöksutbildning av ett 20-tal

tandsköterskor till tandhygienister, vilkas praktiska användbarhet vid offentliga

tandvårdsinrättningar sedermera skulle närmare studeras.

Under hänsynstagande till amerikanska erfarenheter på området och till

de arbetsuppgifter, vilka de sakkunniga förutsatt tillkomma de svenska tandhygienisterna,

ha de sakkunniga för försöksutbildningen upprättat ett i deras

betänkande intaget preliminärt förslag till studieplan.

Som elever skulle antagas tandsköterskor, som efter kvalificerad utbildning

haft mellan två och fem års väl vitsordad tjänstgöring som tandsköterskor

i offentlig tandvård.

De sakkunniga föreslå, att undervisningen anordnas genom en under

budgetåret 1948/49 till tandläkarinstitulet i Stockholm förlagd kurs om cirka

8 månader. Kursen skulle stå under ledning av institutets lärarråd. Kostnaderna

för kursen ha av de sakkunniga approximativt uppskattats till SO 000

kronor.

För att tillförsäkra kursen specialutbildade lärarkralter föreslå de sakkunniga,

alt för budgetåret 1947/48 anslag beviljas för dels eu studieresa

under tre månader till Amerikas förenta stater för den tandläkare, som avses

bli föreståndare för kursen, dels ock en ettårig utbildning till tandhygienist

vid lämplig utbildningsanstalt i Amerikas förenta stater av en tandsköterska,

vilken avses skola tjänstgöra såsom instruktionssköterska vid

kursen. Kostnaderna härför ha emellertid icke beräknats av de sakkunniga.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

5. Central ledning och tillsyn.

De sakkunniga ha till behandling upptagit frågan om behovet av en central

ledning av den statliga utbildningen av tandtekniker och tandsköterskor

och därvid framhållit, att en sådan skulle vara motiverad icke endast av utbildningsskäl

utan även av hänsyn till rekryteringsproblem och önskvärdheten

av en central instans, som svarar för kontakten med högre myndigheter

och huvudmän för den offentliga tandvården. Enligt de sakkunnigas

mening behöver denna centrala ledning icke vara gemensam för de båda

utbildningsgrenarna och den bör i varje fall icke anta formen av en byråkratiskt,

tungt arbetande apparat.

I fråga om den centrala ledningen av tandteknikerutbildningen ha de sakkunniga

på närmare angivna skäl föreslagit, att den skall utövas av en särskild

nämnd, kallad statens nämnd för tandteknikerutbildningen. Nämnden

föreslås bestå av rektor vid ett av tandläkarinstituten såsom ordförande samt

av två lärare vid instituten, chefen för medicinalstyrelsens tandvårdsavdelning

samt en av medicinalstyrelsen utsedd tandtekniker inom folktandvården.

Nämnden skall lyda direkt under Kungl. Maj:t.

1 detta sammanhang ha de sakkunniga i fråga om den i det föregående

förordade kontrollen över de enskilda skolorna anfört:

Det synes lämpligt att Kungl. Maj:t uppdrager åt nämnden att vara det

organ, som utövar denna kontroll över enskilda skolor för tandtekniker.

Sådana skolor böra sålunda av Kungl. Maj:t åläggas anmälningsplikt, varjämte

nämnden bör äga befogenhet att inspektera de olika skolorna samt

giva dessa de förelägganden i fråga om undervisningens ordnande m. in.,

som nämnden finner vara av behovet påkallade. Uttryckliga bestämmelser

om påföljder för de skolor, som icke vilja ställa sig nämndens sålunda givna

förelägganden i fråga om undervisningens ordnande till efterrättelse, synas

åter icke för närvarande böra meddelas. Det torde få ankomma på utredningen

rörande yrkesutbildningen att avgiva förslag härom.

1 fråga om tandsköterskeutbildningen ha de sakkunniga ansett, att det

lämpligen bör uppdragas åt medicinalstyrelsen att handha de med en central

ledning och tillsyn förenade arbetsuppgifterna. Därjämte bör medicinalstyrelsen

i fråga om enskilda skolor för utbildning av tandsköterskor utöva

samma befogenheter, som föreslagits tillkomma den statliga nämnden för

tandteknikerutbildningen.

D. Yttranden.

1 det följande redovisas de avgivna yttrandena endast i den mån de avse

frågor av betydelse i förevarande sammanhang. I övrigt torde få hänvisas

till handlingarna.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 253.

119

Tandläkarinstitutets lärarråd understryker de sakkunnigas uppfattning,

att den statliga utbildningen av tandtekniker bör anordnas i organisatorisk

anslutning till tandläkarinstituten. Utbildningen av tandtekniker utgör eu

del av den tillämpade laboratorietekniska undervisningen i proteslära. Endast

genom en dylik anslutning kan utbildningen erhålla den önskvärda

kvaliteten och möjligheterna att följa proteslärans tekniska utveckling.

Lärarrådet ställer sig därför mycket tveksamt inför förslaget att inrätta en

statlig tand teknikerskola i Göteborg, innan ett tredje tandläkarinstitut där

börjat sin funktion. Utbildningsbehovet för tandtekniker bör under tiden

tillgodoses genom intagning av ökat antal elever i tandteknikerskolorna vid

tandläkarinstituten i Stockholm och Malmö.

Beträffande tandsköterskeutbildningen avstyrker lärarrådet förslaget att

ställa denna utbildning under medicinalstyrelsens ledning, enär en dylik anordning

innebure, att denna myndighet skulle få bestämma i frågor, som

röra tandläkarinstitutens inre förvaltning. Lärarrådet finner för sin del

motiverat att höja elevantalet i varje kurs till 30 och att tjänstgöringen även

under den förberedande elevtiden förlägges till tandläkarinstituten. Vidare

framhålles beträffande den sköterskeutbildning, som förlägges till tandläkarinstituten,

att det är i hög grad olämpligt med kurser som börja i juli

månad samt även olämpligt om praktikanttiden börjar den 1 januari och

den 1 juli. Kurserna där böra omfatta perioder av året, som lämpligen kunna

infogas i institutens övriga undervisning och tjänstgöring. Elevtiden bör

därför infogas i ett 14 månaders schema, som koncentrerar utbildningen till

terminerna i så hög grad som möjligt. Lärarråden böra ha fria händer att

så organisera denna undervisning, att den bäst överensstämmer med förhållandena

vid instituten och samtidigt tillmötesgår statens fordringar på god

och billig assistens från elevernas sida under terminernas tandvårdsarbete.

Jämväl sistnämnda förhållanden utgöra vägande skäl för att ifrågavarande

utbildning helt står under ledning av lärarråden.

Kanslern för rikets universitet finner önskvärt, att tandteknikerutbildningen

underlättas genom att utbildningsanstalterna erhålla en sådan lokal

förläggning, att de göras relativt lätt tillgängliga för eleverna. Detta syfte

skulle försvåras, om endast två skolor, förlagda till Stockholm och Malmö,

skulle komma till stånd. Kanslern har icke funnit anledning till erinran mot

lärarrådets förslag om ökat antal elever i tandsköterskekurserna och förläggning

jämväl av nämnda elevers förberedande elevtid till tandläkarinstituten.

Medicinalstyrelsen finner sig för närvarande böra räkna med ett utbildningsbehov

av minst 100 kvalificerade tandtekniker per år och anser, att

staten bör svara för utbildningen av 80 tekniker. I anslutning härtill föreslår

styrelsen inrättande av eu fjärde tandteknikerskola å lämplig plats i

Norrland. Styrelsen avstyrker de sakkunnigas förslag att tandläkarinstitutens

lärarråd skulle utöva ledningen av tandteknikerskolorna vid instituten.

Dylik skola bör få egen styrelse, som organiseras som en från lärarrådet

skild enhet. Förslaget om inrättande av en statlig nämnd för tandteknikerutbildningen

tillstyrkes men vissa erinringar göras mot nämndens föreslagna

sammansättning. För nämnden bör beräknas viss kansliorganisation. Vid

tandteknikerskolorna böra lokaler beräknas även för examination av privatister

och fortsättningskurser. Befallningen som föreståndare vid tandteknikerskola

bör inrättas såsom deltidstjänst, enär det är av vikt för undervisningen.

alt föreståndaren genom möjlighet att utöva tandläkarpraktik kan

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungt. Maj:ts proposition nr 253.

hålla kontakt med den praktiska verksamheten och den fortgående utvecklingen.

Styrelsen tillstyrker i princip förslagen rörande tandsköterskeutbildningen.

I fråga om tandhygienistutbildningen anser medicinalstyrelsen att,

innan försöksutbildning igångsättes, studier på ort och ställe böra ske ej

blott i Amerikas förenta stater idan även på Nya Zeeland.

Statskontoret anser sig icke kunna helt biträda de sakkunnigas förslag.

Den omständigheten att vägande erinringar kunna riktas mot den enskilda

undervisning, som nu bedrives, synes icke motivera inrättandet av statliga

skolor i sådan omfattning, att därmed behovet av hjälpkrafter blir i det

närmaste tillgodosett. Därest den enskilda undervisningen ställes under

offentlig kontroll, böra statliga skolor för hjälpkrafternas utbildning organiseras

allenast i den mån så kan ske i anslutning till tandläkarinstituten.

Den centrala ledningen och tillsynen över hjälpkrafternas utbildning bör

helt anförtros åt medicinalstyrelsen. Därest emellertid en särskild nämnd för

tandteknikerundervisningen inrättas, bör ersättning till ledamöterna utgå

enligt kommittékungörelsen. Statskontoret framför vissa erinringar mot den

av de sakkunniga föreslagna personalorganisationen för hjälpkrafternas utbildning

samt anser utrustningskostnaderna väl högt tilltagna. De uppgörelser,

som skulle behöva träffas för anskaffande av lokaler för tandteknikerskolorna

i Göteborg och Malmö, anser statskontoret mindre fördelaktiga

för statsverket.

Byggnadsstyrelsen. De sakkunniga ha föreslagit, att lokaler för tandteknikerskola

i Göteborg under de närmaste åren förhyras vid Vasa sjukhus,

där Göteborgs stad erbjudit sig att för ändamålet inreda vindsvåningen i en

av paviljongerna. Den föreslagna inredningen torde i stort sett kunna godtagas

med hänsyn till det endast 4-åriga provisorium det här är fråga om.

De till 100 100 kronor beräknade kostnaderna för lokalernas iordningställande

synas i stort sett skäliga. Dessa kostnader skola enligt förslaget fördelas

mellan Göteborgs stad och staten på så sätt, alt staden svarar för det

till 57 500 kronor beräknade beloppet för vissa allmänna byggnadsarbeten,

medan staten skulle bestrida de till 42 600 kronor uppgående kostnaderna

för den specialinredning, som erfordras, för att lokalerna skola kunna användas

för avsett ändamål. Sistnämnda kostnader skulle amorteras av staten,

under de fyra år, som provisoriet beräknas vara. I princip synes intet

att erinra mot en sådan anordning. Bland de inredningsarbeten, som skulle

bekostas av staten, ha medtagits vissa arbeten såsom målning, linoleummattor,

elektriska installationer m. in., vilka normalt brnka hänföras till

byggnadsarbeten. Kostnaderna för dessa arbeten kunna uppskattas till

12 600 kronor, vilket skulle innebära att kronans andel för lokalernas iordningställande

borde reduceras till 30 000 kronor. Det av Göteborgs stad utöver

ovannämnda amortering föreslagna hyresbeloppet 9 600 kronor per år

jämte bränsletillägg, för närvarande uppgående till 1 260 kronor per år,

synes icke giva anledning till erinran. Den av byggnadsstyrelsen föreslagna

ändringen av fördelningen av kostnaderna för lokalernas iordningställande

medför mindre ökning av hyresbeloppet, då staden räknar med amortering

av sina kostnader för lokalernas iordningställande under 10 år, men för den

avsedda kortare avtalstiden blir slutresultatet dock fördelaktigt för kronan.

Beträffande tandteknikerskola i Malmö ha de sakkunniga föreslagit, att

lokalbehovet under de närmaste åren tillgodoses genom förhyrning av lokaler,

som Malmö stad skulle ställa till förfogande i fastigheten å tomten nr 20

i kvarteret nr 37 Biet i Malmö. Med hänsyn till det provisorium under 5 år.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kiingl. Maj:ts proposition nr 25,‘i.

som det här är fråga om, synas i stort sett intet vara all erinra mot de löreslagna

lokalerna. De till 68 100 kronor beräknade kostnaderna för lokalernas

iordningställande, varav 25 500 kronor för den specialinredning, som

anses kunna överflyttas till permanenta lokaler för tandteknikerskolan och

som skall bekostas av staten, synas skäliga. De av Malmö stad erbjudna

villkoren för lokalernas upplåtelse innebära, att staten skulle ha att utöver

nämnda belopp av 25 500 kronor för specialinredning utgiva dels i grundhyra

2 280 kronor per år, dels amortering under de fem år förhyrningen

varar av hela det belopp på 42 600 kronor, staden nedlägger för lokalernas

iordningställande, dels ock för närvarande 3 000 kronor såsom ersättning

för uppvärmning av lokalerna. I jämförelse med de av Göteborgs stad erbjudna

villkoren synes detta mindre gynnsamt.

Statens arbetsmarknadskommission uttalar, att de sakkunnigas uttalanden

om förhållandena vid de enskilda skolorna för utbildning av tandtekniker

och tandsköterskor överensstämma med kommissionens egna erfarenheter.

Kommissionen tillstyrker därför de sakkunnigas förslag om anordnande av

offentlig kontroll av den i förvärvssyfte bedrivna utbildningen.

överstyrelsen för yrkesutbildning finner, att ifrågavarande utbildning

lämpligen bör förläggas i nära anslutning till tandläkarinstituten. Tillräckligt

vägande skäl att i stället förlägga den i organisatorisk anslutning till

den övriga yrkesutbildningen förefinnas icke. överstyrelsen ifrågasätter, om

icke den centrala ledningen även av tandteknikerutbildningen bör anförtros

medicinalstyrelsen.

Länsstyrelsen i Göteborg har liksom stadsfullmäktige därstädes tillstyrkt

de sakkunnigas förslag.

Stadsfullmäktige i Malmö anse, att tandsköterskeutbildningen i Malmö bör

påbörjas först då Malmöinstitutets patientvårdande verksamhet igångsättes.

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott anser, att den centrala ledningen

bör handhavas av en för båda kategorierna hjälpkrafter gemensam

nämnd, vari även landstingsförbundet och tandläkarorganisationerna skulle

vara representerade.

Länsstyrelsen i Malmö understryker de sakkunnigas uttalande att den utbildningsverksamhet,

som bedrives av enskilda skolor och tandläkare, ofta

är underhaltig och framhåller dessutom att en mer eller mindre samvetslös

exploatering av eleverna icke sällan äger rum. Den av de sakkunniga föreslagna

offentliga kontrollen hade därför bort omfatta även den av enskilda

privatpraktiserande tandläkare och enskilda laboratorier utan förvärvssyfte

bedrivna verksamheten. Tandtekniker- och tandsköterskeyrkena måste göras

ekonomiskt lockande även under elev- och praktikanttjänstgöringen. Vad

de sakkunniga föreslagit är icke tillfyllest för en önskvärd rekrytering av

ifrågavarande yrken. Inom industrien är lärlingsutbildningen reglerad genom

kollektivavtal. Frågan om en motsvarande reglering av nu ifrågavarande

elevers avlöningsförhållanden hade bort undersökas. Jämväl bör undersökas,

huruvida bestämmelserna om statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildning av lärlingar kunde erhålla en motsvarande tillämpning pa

nämnda elever.

19''rC> års folktandvårdssakkunniga anse omfattningen av den planerade

utbildningen av tandtekniker för knapp och föreslå inrättande av ytterligare

eu skola med eu examinationskapacitel av 20 elever, förlagd till Norrland.

1 den centrala nämnden för tandteknikerutbildningen böra landstingsförbundet

och tandläkarorganisationerna representeras. Ledningen av tandtekni
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 253,

kerskolorna vid instituten bör icke utövas av lärarråden utan av mindre

styrelser.

Norrlandskommittén överväger inrättande av eu central tandvårdsanstalt

i anslutning till ett planerat centralsjukhus för Norrland. Därvid har kommittén

räknat med att vid nämnda anstalt skulle kunna anordnas en tandteknikerkurs

för 20 elever. Kommittén överväger att föreslå anordnande vid

nämnda anstalt av utbildning av sammanlagt 40 tandsköterskor om året.

Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund anse, att den

centrala ledningen och tillsynen av tandteknikernas och tandsköterskornas

utbildning bör utövas av en för båda kategorierna gemensam nämnd. Den

statliga skolutbildningen av tandtekniker bör ordnas fristående från tandläkarinstituten.

Statsbidrag bör kunna utgå till för elevutbildning av tandtekniker

auktoriserat laboratorium enligt samma bestämmelser, som gälla

för praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare. Tandsköterskekurserna

böra omfatta 26 veckor i stället för de föreslagna 24 veckorna. De

sakkunnigas förslag om skyldighet för den som genomgått tandläkarinstitutets

tandsköterskekurs att fullgöra sex månaders praktikanttjänstgöring där

avstyrkes.

Svenska landstingsförbundet ifrågasätter om icke den centrala ledningen

av såväl tandtekniker- som landsköterskeutbildningen bör handhavas av

samma organ. Därest det befinnes nödvändigt att inrätta en särskild nämnd

för tandteknikerutbildningen bör övervägas, huruvida icke denna nämnd

jämväl kunde handha ledningen av tandsköterskeutbildningen.

Svenska tandteknikerförbundet, som anser att tandteknikern bör ha i visst

hänseende större behörighet än de sakkunniga föreslagit, föreslår att samhället

bör påtaga sig ansvaret för täckande av hela utbildningsbehovet i

fråga om tandtekniker och för ändamålet utöver de tre föreslagna tandteknikerskolorna

inrätta ytterligare två dylika, varav en i Norrland. Enligt förbundets

mening bör chefstekniker vid tandteknikerskola placeras i lönegrad

A 18.

Svenska tandsköterskeförbundet anser, att den förberedande elevtiden bör

omfatta minst 6 månader.

Sveriges dentallaboratorieägarförening anser, att tandteknikerskolorna

böra göras tvååriga och förläggas till tandläkarinstituten. Hela behovet av

tandtekniker bör fyllas genom statlig utbildning. Tandteknikereleverna böra

ges tillfälle att vid tandläkarinstituten få se och kritiskt granska sitt arbete

i patientens mun.

DePchefennts~ ^ehovet av hjälpkrafter inom tandvården ökar allteftersom utbyggnaden

av folktandvården fortgår. Då redan i nuvarande läge en påtaglig brist på

kompetenta tandtekniker och tandsköterskor råder, synas omedelbara åtgärder

behöva vidtagas för en effektivisering och utökning av de utbildningsmöjligheter,

som för närvarande stå till buds.

Det aktuella utbildningsbehovet av hjälpkrafter har av de sakkunniga på

längre sikt uppskattats till minst 75 tandtekniker och omkring 250 tandsköterskor

om året. Av såväl de sakkunniga som i flertalet yttranden har förutsatts,

att i varje fall tills vidare icke hela det föreliggande utbildningsbehovet

skall tillgodoses genom det allmännas försorg. De sakkunniga ha sålunda

föreslagit en utbildning av omkring 60 tandtekniker och 200 tandsköterskor

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

123

om årel; medicinalstyrelsen åler har ansett, att omkring 80 tandtekniker om

året böra utbildas i de nu föreslagna skolorna. För egen del vill jag framhålla,

att med hänsyn till många olika faktorer det för närvarande torde

vara omöjligt att med någon grad av säkerhet uppskatta det föreliggande

utbildningsbehovet i av det allmänna upprättade skolor. För en följd av år

framåt är det i varje fall betydande. Jag anser mig därför kunna i huvudsak

godtaga de sakkunnigas förslag, dock att jag i det följande avser att

föreslå en tillfällig ökning av tandteknikerexaminationen till omkring 70

om året och viss ökning även av tandsköterskeutbildningen.

Av detta ställningstagande följer, att jag i likhet med de sakkunniga och

myndigheterna anser, att i varje fall tills vidare utbildningen i enskilda skolor

och hos privatpraktiserande tandläkare av hjälpkrafter för tandvården

skall kunna fortgå. Det är emellertid angeläget med hänsyn till arten av

hjälpkrafternas arbete, att denna utbildning i lämplig utsträckning ställes

under det allmännas kontroll. Jag förutsätter, att medicinalstyrelsen lager

de initiativ härutinnan, som må anses påkallade.

I olika sammanhang har övervägts att organisatoriskt ansluta utbildningen

av ifrågavarande hjälpkrafter till de lägre kommunala yrkesutbildningsanstalterna.

I likhet med de sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning

anser jag detta icke böra ske åtminstone för närvarande. Övervägande skäl

tala i stället för att utbildningen principiellt anordnas och bekostas av staten.

För att genomföra den föreslagna utbildningen ha de sakkunniga förordat,

att tandtekniker- och tandsköterskeskolor av staten omedelbart upprättas

i Stockholm och Malmö i anslutning till tandläkarinstituten därstädes

samt i Göteborg, dit de sakkunniga förutsätta att ett tandläkarinstitut blir

förlagt inom kort. Härjämte föreslås, att en tandsköterskeskola inrättas å

plats i Norrland, som framdeles bestämmes, samt alt statsbidrag utgår till

den redan befintliga tandsköterskeutbildningen vid Eastmaninstitutet i

Stockholm.

Beträffande det under Stockholms stads myndigheter lydande Eastmaninstitutet,

där enligt gällande donationsbestämmelser kurser för utbildning

av tandsköterskor skola vara anordnade, finner jag lämpligt, att ståndpunkt

till frågan om statsbidrag till denna utbildning tages först i samband med

en blivande reglering av frågan om tandläkarinstitutets i Stockholm ställning

i förhållande till den blivande folktandvården därstädes. Enligt vad

jag inhämtat har detta spörsmål upptagits gemensamt av de sakkunniga och

de kommunala myndigheterna. Då vidare ett utformat förslag ej föreligger

angående en tandsköterskeskola i Norrland, måste ställningstagandet jämväl

till detta spörsmål anstå.

Vad beträffar förslagen i övrigt råder i huvudsak enighet om, att tandtekniker-

och tandsköterskeskolor nu böra anordnas i Stockholm och

Malmö. Däremot ställa sig tandläkarinstitutets lärarråd och statskontoret

tveksamma till förslaget i vad det särskilt avser eu tandteknikerskola i Göte
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Ruivjl. Muj:ts proposition nr 253.

borg. Lärarrådet ifrågasätter, om icke utbildningsbehovet av tandtekniker

intill dess ett tandläkarinstitut trätt i funktion i Göteborg i stället bör tillgodoses

genom intagning av ett ökat antal elever vid tandteknikerskolorna i

Stockholm och Malmö. Jag ansluter mig emellertid till vad universitetskanslern

framhållit om önskvärdheten av att dessa utbildningsanstalter erhålla

en sådan lokal förläggning, att de bli relativt lätt tillgängliga för eleverna,

samt tillstyrker därför, att en tandteknikerskola — liksom en tandsköterskeskola

— anordnas även i Göteborg.

Enligt de sakkunnigas förslag skola tandtekniker- och tandsköterskeskolorna

i Stockholm och Malmö ställas under vederbörande tandläkarinstituts

omedelbara ledning. I fråga om Göteborg föreslås att, i avvaktan på inrättandet

av ett tandläkarinstitut där, skolorna ställas under ledning av en särskild

styrelse. De sakkunniga ha därjämte ansett, att eu central ledning av

ifrågavarande utbildning bör anordnas, och i sådant avseende förordat, att

teknikerutbildningen ställes under överinseende av en särskild statens nämnd

för tandteknikerutbildningen. I fråga om tandsköterskeutbildningen borde

det, anse de sakkunniga, uppdragas åt medicinalstyrelsen att handha de med

en central ledning och tillsyn förenade arbetsuppgifterna. För egen del kan

jag med hänsyn till ifrågavarande utbildningsanordningars relativt begränsade

omfattning och till utbildningens nära anknytning till den verksamhet,

som bedrives vid tandläkarinstituten, icke anse det påkallat att för ändamålet

inrätta något särskilt centralt organ. Jag erinrar vad tandteknikerutbildningen

angår, att denna utgör en del av den tillämpade laboratorietekniska

undervisningen i proteslära för tandläkarkandidater och att utbildningen

av tandsköterskor vid tandläkarinstituten organisatoriskt måste inordnas

i den övriga verksamheten därstädes. Det är därför enligt min uppfattning

varken behövligt eller lämpligt att ställa den till tandläkarinstituten

anknutna skolutbildningen på detta område under ledning av andra organ

än dem, som ha ansvaret för tandläkarutbildningen. En dylik organisation

hindrar icke, att de åtgärder för auktorisering och kontroll av enskilda tandläkare

och tandvårdslaboratorier in. fl., hos vilka eventuell förberedande

elevtid och praktikanttjänstgöring fullgöres, omhänderhas av ett annat särskilt

organ. Härför liksom för den befattning med intagning av elever i

tekniker- och sköterskeskolorna, som möjligen bör ske centralt, synes medicinalstyrelsen

bäst lämpad. Jag förutsätter, att de sakkunniga i samråd med

medicinalstyrelsen närmare överväga hithörande spörsmål och framlägga de

förslag till bestämmelser, som kunna vara erforderliga.

Vad angår de planerade tandtekniker- och tandsköterskeskolorna i Göteborg

är givetvis, intill dess ett tandläkarinstitut trätt i funktion därstädes,

en annan administrativ organisation nödvändig än den i det föregående

förordade. Jag erinrar härutinnan, att utbildningen av tandsköterskor föreslagits

förlagd till de kommunala folktandvårdspolikiinikerna i staden och

av tandtekniker till lokaler inom Vasa sjukhus därstädes. Med hänsyn till

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

125

ilen kommunala anknytning, detta innebär, anser jag det böra övervägas,

huruvida icke övergångsvis ledningen av ifrågavarande utbildning med fördel

skulle kunna omhänderhas av ett kommunalt organ i Göteborg, förslagsvis

sjukhusdirektionen. Det torde böra ankomma på de sakkunniga att undersöka

möjligheterna härför. Jag förutsätter, att i så fall bidrag skall utgå

till engångs- och årliga kostnader för verksamheten med belopp, motsvarande

kostnaderna för skolornas upprätthållande i .statlig regi. Kungl. Maj:t

bör framdeles på förslag av de sakkunniga meddela de föreskrifter angående

dessa skolors anordnande, som äro erforderliga.

Vad de sakkunniga anfört om ifrågavarande tandtekniker- ocli tandsköterskeutbildnings

allmänna organisation (undervisningsplaner in. in.) samt

elevernas tjänstgöringsförhållanden och skyldigheter i övrigt kan jag i

huvudsak biträda. Dock utgår jag, i anslutning till vad tandläkarinstitutets

lärarråd anfört, från att sådan omarbetning av förslaget måste ske, att

tiderna för tandsköterskekurserna vid instituten på ett ändamålsenligt sätt

ansluta sig till dessa instituts övriga utbildning. Vidare synes i fråga om

dessa tandsköterskekurser även den förberedande elevtiden åtminstone som

regel böra förläggas till instituten. De sakkunniga torde böra utarbeta härav

betingade ändringsförslag. Med hänsyn till vad lärarrådet i övrigt anfört

förordar jag i syfte att tills vidare öka examinationen av tandsköterskor,

att elevantalet i varje kurs höjes till omkring 30. En motsvarande höjning

av elevantalet i tandteknikerkurserna i Malmö och Göteborg torde enligt

vad jag inhämtat med hänsyn till lokalförhållandena gå att genomföra utan

större svårigheter och kostnader. Detta synes böra ske, varigenom den årliga

examinationen av tandtekniker ökas till omkring 70. Frågan om lön

under den s. k. praktikanttiden, vilket spörsmål icke hinner bli aktuellt

under nästkommande budgetår, bör upptagas framdeles. Jag förutsätter,

att de sakkunniga inkomma med närmare utredning av frågan om lönens

skäliga storlek.

De sakkunniga lia vidare uttalat sig för eu försöksutbildning av s. k. tandhygienister

i syfte att pröva möjligheten av sådana hjälpkrafters praktiska

användbarhet vid offentliga tandvårdsinrättningar. För studier rörande dylik

utbildning utomlands ha de sakkunniga föreslagit, att en tandläkare och

en tandsköterska skulle på statens bekostnad vissa tider vistas i Amerikas

förenta stater. Medicinalstyrelsen, som tillstyrkt såväl försöksutbildning som

studieresor, har ansett att, innan utbildningen igångsättes, studier böra ske

även på Nya Zeeland. För egen del anser jag, att försök i den av de sakkunniga

föreslagna riktningen i sinom tid bör göras. Jag är emellertid för närvarande

icke beredd att taga ställning till de framlagda förslagen.

Beträffande vissa särskilda spörsmål vill jag härefter anföra följande.

I fråga om genomförandet av den nya organisationen — ett spörsmål, som

påverkar ställningstagandet till vissa i det följande berörda frågor — ha de

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

sakkunniga räknat med att de nya teknikerskolorna skola kunna börja undervisningen

den 1 september 1947, eventuellt med någon mindre förskjutning

beträffande skolorna i Göteborg och Malmö. Tandsköterskeundervisning

enligt den nya ordningen har beräknats kunna börja i Göteborg den

7 juli 1947 samt vid tandläkarinstituten i Stockholm och Malmö den 7

januari 1948.

För egen del finner jag icke något hinder för att från den 1 september

1947 anordna teknikerskolan i Stockholm i huvudsak enligt den av de sakkunniga

föreslagna studieordningen. Skolan finnes redan såsom en provisorisk

anordning. Tandskölerskeutbildning har, såsom framgått i det föregående,

länge pågått vid tandläkarinstitutet i Stockholm. Med hänsyn till

den behövliga tiden för omorganisation och andra förberedande åtgärder

synes emellertid undervisningen vid denna tandsköterskeskola även under

budgetåret 1947/48 böra bedrivas enligt nu gällande grunder. Vad härefter

angår skolorna i Göteborg och Malmö erfordras för teknikerutbildningen,

förutom förberedelser i organisatoriskt avseende, ganska omfattande arbeten

för iordningställande av lokaler. Jag finner det därför uteslutet, att skolorna

kunna, såsom de sakkunniga förutsatt, börja redan den 1 september

1947. Jag förutsätter att, sedan riksdagen fattat sitt beslut, åtgärder vidtagas

för att skyndsamt genomföra de beslutade åtgärderna. Vad tandsköterskeutbildningen

i Malmö beträffar ansluter jag mig till Malmö stads

uttalande, att den bör begynna först sedan det nya tandläkarinstitutet därstädes

igångsatt sin patientvårdande verksamhet. Ej heller i Göteborg torde

det bli möjligt att begynna utbildningen av tandsköterskor vid den av de

sakkunniga förutsatta tidpunkten.

Av det anförda framgår, att det — trots angelägenheten av att ifrågavarande

utbildning av hjälpkrafter snarast möjligt påbörjas i planerad omfattning

— ännu är ovisst i vilken utsträckning detta kommer att visa sig

möjligt under budgetåret 1947/48.

Vad härefter först beträffar lokalfrågan ha de sakkunniga utgått ifrån,

att tandteknikerskolan i Stockholm bör, i varje fall tills vidare, vara inrymd

i sina hittillsvarande lokaler samt att erforderliga utrymmen för teknikerskolorna

i Göteborg och Malmö böra provisoriskt förhyras. Såsom närmare

framgår av byggnadsstyrelsens yttrande, ha vid förhandlingar mellan de

sakkunniga och respektive städer träffats vissa preliminära överenskommelser

härutinnan. Lokaler för teknikerskolan i Göteborg skulle sålunda under

de närmaste åren förhyras i Vasa sjukhus, där vindsvåningen i en av paviljongerna

skulle inredas för ändamålet. Av den till 100 100 kronor beräknade

kostnaden härför skulle staten svara för 42 600 kronor med en fjärdedel

under ett vart av de fyra år, som provisoriet beräknas vara, eller sålunda

med 10 650 kronor om året. Härtill skulle komma ett årligt hyresbelopp av

9 600 kronor jämte bränsletillägg, för närvarande beräknat till 1 260 kronor.

För teknikerskolan i Malmö skulle lokalbehovet tillgodoses i utrym
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

127

men i kvarteret nr 37 Biet. Av de till 68 100 kronor beräknade kostnaderna

för dessa lokalers iordningställande skulle staten omedelbart bestrida 25 500

kronor, varjämte återstående 42 600 kronor skulle av staten gäldas med eu

femtedel varje år eller med 8 520 kronor om året. Härtill skulle komma eu

årlig hyra av 2 280 kronor samt ersättning för uppvärmning med belopp,

som för närvarande uppskattas till 3 000 kronor om året. Förhandlingarna

ha vidare resulterat i vissa utfästelser om leverans av vatten, elektrisk ström

och dylikt. Jag biträder förslaget om ifrågavarande lokalers förhyrande på

i huvudsak de förordade villkoren. Byggnadsstyrelsen bör anbefallas att i

samråd med de sakkunniga träffa erforderliga avtal med städerna. Därvid

böra dock upptagas förhandlingar om de jämkningar i hyresvillkoren, som

må föranledas av vad byggnadsstyrelsen anfört i sitt yttrande. Det är, såsom

redan framhållits, angeläget att inredningsarbetena igångsättas snarast möjligt.

För budgetåret 1947/48, under vilket hyra för lokalerna icke kommer

att utgå för hela året, beräknar jag det erforderliga anslagsbehovet till i runt

lal förslagsvis 55 000 kronor.

Till anskaffning av utrustning för tandteknikerskolorna ha de sakkunniga

beräknat sammanlagt 218 000 kronor, därav för komplettering av utrustningen

vid teknikerskolan i Stockholm 10 000 kronor samt till nyanskaffning

vid vardera av de två andra skolorna 104 000 kronor. För engångsanskaffning

av utrustning till tandsköterskeskolorna har vidare föreslagits 2 000

kronor för varje skola eller sammanlagt 6 000 kronor. Jag finner icke någon

erinran emot de sakkunnigas förslag och uppskattar sålunda för budgetåret

1947/48 det erforderliga anslagsbehovet för detta ändamål till förslagsvis

224 000 kronor. Utrustningskommittén för tandläkarinstilutet i

Malmö bör omhänderha anskaffningen, varom Kungl. Maj:t framdeles bör

meddela föreskrift.

Till de sakkunnigas förslag till personalorganisation för ifrågavarande skolor

— innefattande bland annat ett flertal ordinarie tjänster — är jag icke

beredd atl taga ställning, innan viss ytterligare beredning av frågan skett.

1 avvaktan därpå synas provisoriska lönebestämmelser böra gälla för befattningshavarna

vid dessa skolor. Det torde i sådant hänseende vara lämpligt

att arvoden fastställas i huvudsak överensstämmande med dem, som

för närvarande utgå till de för tekniker- och tandsköterskeundervisningen

i anslutning till tandläkarinstitutet i Stockholm anställda befattningshavarna,

dock med vissa av den allmänna arvodesregleringen och innehållet i de sakkunnigas

förslag föranledda ändringar. Med hänsyn till ovissheten i avseende

å tiden för igångsättandet och omfattningen av den blivande undervisningen

under budgetåret 1947/48 vid skolorna i Göteborg och Malmö kan

medelsbehovet nu endast uppskattningsvis beräknas. Kungl. Maj:t bör äga

alt framdeles eller förslag av de sakkunniga utfärda närmare bestämmelser.

Vad angår tandtekniker- och tandsköterskeskolorna i Stockholm, vilka

redan äro i verksamhet, beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1947/48

på följande sält.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i‘28

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

För tandteknikerskolan, beträffande vilken en definitiv reglering av befattningshavarnas

avlönings- och anställningsförhållanden bör kunna genomföras

från budgetåret 1948/49, beräknar jag följande arvoden:

arvode till huvudläraren .............................. kronor It 112

arvoden till speciallärare, 500 timmar å 20 kronor ...... » 10 000

arvode åt en tandtekniker ............................ * 9 468

arvode åt ett tekniskt biträde, tillika vaktmästare ........ » 4 668

arvode åt inspektor................................... » 500

arvoden åt två censorer ........................... *_800

Summa kronor 36 548.

I enlighet med de sakkunnigas förslag böra omkostnaderna vid denna

skola budgetåret 1947/48 beräknas till 17 000 kronor för förbrukningsmaterial,

reparationer in. m. samt 4 000 kronor för städning, telefon in. m. eller

tillhopa 21 000 kronor. Härtill komma hyreskostnader, som bestridas i annan

ordning. Del sammanlagda medelsbehovet till omkostnader uppgår sålunda

till förslagsvis 21 000 kronor. Enligt vad jag förordar i det följande,

böra avgifter ej längre uttagas av eleverna för att användas till bestridande

av kostnader för skolan. För ifrågavarande tandteknikerskola bör för budgetåret

1947/48 alltså beräknas anslag med (36 548 + 21 000=) 57 548 kronor

eller avrundat 58 000 kronor.

Beträffande tandsköterskeskolan vid tandläkarinstitutet i Stockholm må

till en början erinras, att denna hittills varit helt fristående från den övriga

verksamheten vid institutet och att de med skolan förenade kostnaderna helt

bestritts av elevavgifter å 300 kronor för elev och kurs. Jag kommer i det

följande att förorda borttagande jämväl av ifrågavarande elevavgifter. Till

följd härav böra erforderliga anslagsmedel beräknas i förevarande sammanhang

för skolans upprätthållande under budgetåret 1947/48. Enligt vad jag

under hand inhämtat kunna driftkostnaderna för skolan budgetåret 1947/48,

beräknade på samma sätt som hittills skett, uppskattas till ett belopp av

inemot 15 500 kronor. Emellertid förefinnes för närvarande enligt vad jag

likaledes inhämtat en besparing av omkring 10 700 kronor från tidigare

tandsköterskekurser. Denna besparing synes nu böra utnyttjas. Med hänsyn

härtill och då jag förutsatt att skolan även under budgetåret 1947/48

skall uppehållas på samma sätt som nu sker med den ändringen allenast,

att elevavgifter ej skola utgå, uppför jag de erforderliga anslagsmedlen till

ifrågavarande tandsköterskeutbildning med (15 500 — 10 700=) 4 800 kronor

eller avrundat 5 000 kronor.

För tandtekniker- och tandsköterskeutbildningen i Stockholm beräknar

jag sålunda anslagsbehovet för budgetåret 1947/48 till (58 000 -j- 5 000 =)

63 000 kronor.

Med ledning av det sålunda anförda synas kostnaderna för arvoden samt

övriga löpande utgifter under budgetåret 1947/48 för den tandtekniker- och

tandsköterskeutbildning, som må komma att igångsättas i Göteborg och

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

129

Malmö, kunna approximativt uppskattas till omkring 75 000 kronor. Vid

sådant förhållande skulle för nämnda budgetår till arvoden och övriga löpande

utgifter för dylik utbildning behöva beräknas ett sammanlagt belopp

av förslagsvis (63 000 -f- 75 000 =) 138 000 kronor. I detta sammanhang

vill jag nämna, att det för framtiden torde vara lämpligt att inräkna kostnaderna

för den i anslutning till tandläkarinstituten bedrivna tandteknikeroch

tandsköterskeutbildningen i de för vederbörande institut erforderliga

anslagen.

Jag finner lämpligt, att samtliga under detta avsnitt i det föregående beräknade

anslagsposter för budgetåret 1947/48 sammanföras under ett särskilt

förslagsanslag, benämnt Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor. Anslaget bör i enlighet med vad som anförts i det föregående

uppföras med (55 000 + 224 000 + 138 000 =) 417 000 kronor eller

avrundat 420 000 kronor. För anslagets disposition torde Kungl. Maj:t i

sinom tid böra meddela erforderliga föreskrifter.

Vad slutligen beträffar de ekonomiska förhållandena för eleverna i tandtekniker-

och tandsköterskeskolorna vill jag, såsom redan antytts, i likhet

med de sakkunniga och i överensstämmelse med vad jag förordat för de

till tandläkarexamen studerande förorda, att elevavgifter icke skola erläggas

vid tandtekniker- och tandsköterskeskolorna. De hittillsvarande avgifterna

av 150 kronor vid tandteknikerskolan i Stockholm och 300 kronor

‘vid tandsköterskekurserna vid tandläkarinstitutet därstädes böra sålunda

upphöra att utgå från och med de kurser, som börja efter den 1 juli 1947.

1 likhet med de sakkunniga och många av de i ärendet hörda myndigheterna

och organisationerna anser jag vidare, att vid ifrågavarande av staten

upprättade eller understödda skolor sådana elever, som börja sina studier

efter den 1 juli 1947, böra beredas möjlighet till erhållande av stipendier

av statsmedel enligt samma grunder, som gälla för stipendier vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesutbildning. Närmare föreskrifter om

stipendietilldelningen torde vid bifall till mitt förslag framdeles böra meddelas

av Kungl. Maj:t efter förslag av de sakkunniga i samråd med överstyrelsen

för yrkesutbildning. För att uppnå en enhetlig tillämpning av gällande

stipendiegrunder synes det lämpligt, att nämnda överstyrelse lager

samma befattning med dessa stipendieärenden som med dem rörande elever

vid nyssnämnda yrkesutbildningsanstalter. För ändamålet torde i riksstaten

böra uppföras ett särskilt förslagsanslag, benämnt Stipendier åt elever

vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor. Det torde icke vara möjligt

att nu mera exakt bedöma det för budgetåret 1947/48 härför erforderliga

medelsbehovet. I anslutnig till de sakkunnigas förslag beräknar jag emellertid

ett anslag av 50 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 253.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

VIII. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:l att i överensstämmelse med

vad jag i det föregående förordat fastställa personalförteckningar

för tandläkarinstituten i Stockholm och Malmö;

2. besluta, att vid tandläkarinstitutet i Stockholm skall

från och med den 1 juli 1948 inrättas dels en professur i

odontologisk ortopedi, dels ock en professur i dental röntgendiagnostik

samt alt den nuvarande professuren i proteslära

och tandreglering från och med nämnda dag skall omfatta

endast proteslära;

3. godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 283 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 288 000

3. Arvoden och ersättningar vid extra undervisning,

förslagsvis............... » 43 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..................... » 303 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 33 000

Summa kronor 950 000;

4. till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av............................. kronor 950 000;

5. till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 280 000;

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

131

6. till Tandläkarinstitutet i Stockholm: Nyanskaffning och

underhäll av utrustning för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 106 000;

7. godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet

i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 71 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 117 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... > 174 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ > 13 000

Summa kronor 375 000;

8. till Tandläkarinstitutet i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av kronor 375 000:

9. till Tandläkarinstitutet i Malmö: Omkostnader för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 105 000;

10. till Tandläkarinstitutet i Malmö: Bokinköp och bok
bindning

in. in. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ..........................kronor 20 000;

11. till Tandläkarinstituten: Bidrag till elever för anskaf
fande

av instrument för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av......................... kronor 312 000;

12. till Utrustning av ett tandläkarinstitut i Malmö för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ............................kronor 1 500 000;

13. till Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 64 700;

14. till Anordnande, av utbildning för tandtekniker och

tandsköterskor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 420 000;

15. till Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor

för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av .................. kronor 50 000.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

133

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Tandläkarutbildningsfrågornas nuvarande läge ......................... 3

II. Tandläkarinstitutens yttre organisation ................................ 9

III. Personalorganisationen .............................................. 27

A. Den prekliniska undervisningen ................................... 27

B. Den propedeutiska och kliniska undervisningen ..................... 41

1. Olika slag av befattningshavare ................................ 41

a. Lärarpersonal ............................................ 41

b. Sköterske- och laboratoriepersonal .......................... 50

c. Administrativ personal m. m............................... 55

2. Antal befattningshavare m. m.................................. 62

a. Lärarpersonal ............................................ 62

b. övrig personal ........................................... 70

IV. Studiekostnaderna för eleverna vid tandläkarinstituten .................. 75

V. Anslag till verksamheten vid tandläkarinstituten budgetåret 1947/48 ...... 84

A. Tandläkarinstitutet i Stockholm ................................... 84

B. Tandläkarinstitutet i Malmö ...................................... 91

VI. Anslag till provisoriska anordningar för tandläkarutbildning m. m....... 103

VII. Utbildning av tandtekniker och tandsköterskor ........................ 105

VIII. Hemställan ........................................................ 130

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:420 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till utbildning av tandläkare m. m. jämte i ämnet väckta s. 3 i texten