Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens provningsanstalt

1947-04-25 · 18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:254, Angående anslag till statens provningsanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr 264.

1

>r 2f>4.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

provningsanstalt; given Stockholms slott den 25

april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 25 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres.

I årets statsverksproposition, tionde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t under

punkterna 30 och 31 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Statens provningsanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag av 891 100

kronor;

dels ock till Statens provningsanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag av

137 500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 254.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av ifrågavarande punkter yttrade

min företrädare i ämbetet bland annat, att frågan om anslag till statens provningsanstalt

för budgetåret 1947/48 borde upptagas till prövning samtidigt

med ett av särskild utredningsman utarbetat förslag rörande den statliga

provningsverksamhetens organisation. I anslutning till det sålunda anförda

torde jag till en början få erinra om följande.

Riksdagens år 1944 församlade revisorer förordade i sin granskningsberättelse

den 15 december 1944, § 33, en översyn av den statliga provningsverksamhetens

organisation. Revisorernas hemställan synes närmast ha föranletts

därav, att de kunnat konstatera, att en omfattande provningsverksamhet förekomme

vid ett par institutioner vid tekniska högskolan i Stockholm, och att

denna verksamhet delvis bedreves i affärsmässig form i direkt konkurrens

med verksamheten vid statens provningsanstall. Med anledning av revisorernas

uttalande anhöll riksdagen i skrivelse den 16 juni 1945, nr 352, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa den förordade utredningen. Riksdagen påpekade

därvid, att provningsanstaltens rörelse årligen medfört betydande underskott,

samt ifrågasatte huruvida det kunde anses ekonomiskt eller ändamålsenligt

att utrusta ett flertal institutioner med provningsmaskiner av likartat slag.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 26 oktober 1945 givna bemyndigande tillkallade

min företrädare i ämbetet en utredningsman för att verkställa den av

riksdagen begärda utredningen.

Utredningsmannen har i ett den 28 augusti 1946 dagtecknat, otryckt betänkande

avgivit förslag i ämnet. Förslaget syftar väsentligen till att koncentrera

för statens räkning bedriven provningsverksamhet, särskilt sådan

verksamhet av rutinmässig karaktär, till vissa statliga och enskilda provningsanstalter

och provningslaboratorier, att åvägabringa inrättande av tre

nya statliga provningslaboratorier vid vissa tekniska läroanstalter i landsorten

samt att öka omfattningen av den statliga provningsverksamheten genom

införande av föreskrifter om obligatorisk provning vid leverans till staten

eller till statsunderstött företag.

Över betänkandet ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter och

sammanslutningar in. fl. I ett flertal yttranden ha på väsentliga punkter

invändningar rests mot utredningsmannens förslag. Styrelsen för tekniska

högskolan i Stockholm har anmält, att styrelsen numera meddelat sådana

föreskrifter, alt den av riksdagsrevisorerna påtalade rutinprovningsverksamheten

vid vissa av högskolans institutioner upphört.

Med hänsyn till den i yttrandena framförda kritiken har jag funnit det

nödvändigt att på grundval av det föreliggande materialet inom departementet

låta verkställa förnyad utredning av frågan. Arbetet härmed har ännu

icke kunnat slutföras, och förslag i ämnet kan sålunda icke nu framläggas.

Frågan om statens provningsanstalts anslag för budgetåret 1947/48 torde

emellertid nu böra upptagas till behandling.

I riksstaten för innevarande budgetår är statens provningsanstalts avlöningsanslag

upptaget till 560 000 kronor och dess omkostnadsanslag till

132 500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition in 254. 3

Kungl. Maj:t har den 17 maj 1946 fastställt dels personalförteckning för

anstalten (statsliggaren s. 881), dels följande avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......kronor 215 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 131 300

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.......... » 162 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 50 000

Summa kronor 560 000.

Samma dag har Kungl. Maj:t även fastställt omkostnadsstat för anstalten,

upptagande bland annat en post till reseersättningar, förslagsvis beräknad

till 10 000 kronor.

I skrivelse den 12 oktober 1946 har styrelsen för statens prov ning sanstalt

hemställt, att för budgetåret 1947/48 anstaltens avlöningsanslag måtte upptagas

till 702 600 kronor och dess omkostnadsanslag till 137 500 kronor.

Beträffande avlöningsans laget har styrelsen begärt förbättrad

lönegradsplacering av vissa ordinarie befattningar, överflyttning av en del

extra ordinarie befattningar till ordinarie stat, inrättande av ett antal nya befattningar

m. m. Flertalet önskemål i dessa hänseenden framfördes redan i

styrelsens petitaskrivelse för budgetåret 1946/47.

Vad först angår anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän har styrelsen hemställt om överföring till 7 lönegraden å

löneplan C av de fem avdelningschefsbefattningarna i lönegraden A 29 samt

om uppflyttning dels av de fyra befattningarna som förste avdelningsingenjör

från lönegraden A 24 till lönegraden A 26, dels av befattningen såsom

kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20 till befattning såsom kamrerare

i lönegraden A 24, dels ock av expeditionsvaktsbefattningen i lönegraden

A 6 till befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegraden A 7. Styrelsen

har därjämte hemställt om överflyttning till ordinarie stat av följande befattningar,

nämligen i lönegraden A 26 av befattningen såsom förste avdelningsingenjör

i lönegraden Eo 24, i lönegraden A 9 såsom förste provberedare av

en provberedarbefattning i lönegraden Eo 7 samt i lönegraden A 8 av en

provberedarbefattning i lönegraden Eo 7 och en i lönegraden Eo 8. Vidare

har styrelsen hemställt om inrättande av följande nya ordinarie befattningar,

nämligen tre befattningar såsom ingenjör i lönegraden A 20, en befattning

såsom instrumentmakare i lönegraden A 12, en kontoristbefattning i lönegraden

A 9 och två kanslibiträ desbefattningar i lönegraden A 7.

Enligt styrelsens beräkningar skulle vid bifall till de gjorda framställningarna

utgifterna å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

öka med i runt tal 77 500 kronor, vartill skulle komma en ytterligare ökning

med i runt tal 1 500 kronor för löneklassuppflyttningar och för höjning av

det för vikariatsersättningar avsedda beloppet. Anslagsposten skulle följaktligen

uppräknas med 79 000 kronor till 294 500 kronor.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. M a j : t har

styrelsen upptagit till oförändrat belopp, 1 200 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har styrelsen hemställt om medel för inrättande av

dels en befattning såsom förste avdelningsingenjör i lönegraden Eo 24, dels

nio nya befattningar för ingenjörer och likställda, varav fyra i lönegraden

Eo 18 och fem i lönegraden Eo 17, samt för uppflyttning av en befattning

såsom laboratoriebiträde i lönegraden Eo 7 till befattning såsom expeditionsföreståndare

i lönegraden Eo 12. Däremot borde medel icke längre beräknas

för följande nu befintliga befattningar, nämligen fyra för personal med lägre

teknisk utbildning i lönegraden Eo 15 samt en för provberedare i lönegraden

Eo 8 och två i lönegraden Eo 7.

Anslagsposten skulle med anledning av de av styrelsen föreslagna personaländringarna

enligt dess beräkningar uppräknas med i runt tal 19 700

kronor samt på grund av löneklassuppflyttningar ökas med ytterligare i runt

tal 1 400 kronor till 152 400 kronor. Tillika har styrelsen föreslagit att anslagsposten,

som hittills varit obetecknad, skulle uppföras förslagsvis, vilket

skett med motsvarande poster i avlöningsstaterna för patent- och registreringsverket,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. fl. verk.

Styrelsen har slutligen föreslagit uppräkning av anslagsposten till avlöningar

till tillfälliga biträden med 28 000 kronor till 190 000

kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med 14 500 kronor till

64 500 kronor.

Beträffande de föreslagna ändringarna såvitt de angå den tekniska

personalens anställningsförhållanden har styrelsen bland annat anfört

följande.

Avdelningscheferna borde överflyttas från lönegraden A 29 till lönegraden

C 7, emedan den alltjämt fortgående utvecklingen av svensk industri till allt

högre kvalitet och större precision ställde ökade anspråk på provningsanstaltens

medverkan och i hög grad hade stegrat fordringarna på den ledande

personalens tekniska och vetenskapliga sakkunskap. Anstaltens intyg och ut

låtanden tjänade i avsevärd omfattning som sakkunnigutlåtanden vid rättsförhandlingar,

och de måste därför vara mycket tillförlitliga. Det under senare

år intensifierade vetenskapliga forskningsarbete, som med stöd av statsanslag

bedreves på provningsanstaltens olika avdelningar, ställde även ökade

krav på avdelningschefernas kompetens. Industrien betalade män i motsvarande

ställning vida högre löner än de, som nu tillkomme avdelningscheferna

vid provningsanstalten.

De nu befintliga befattningarna såsom förste avdelningsingenjör borde uppflyttas

från 24 till 26 lönegraden, enär innehavarna av dessa befattningar

måste äga sådana kvalifikationer, att de när som helst kunde träda i avdelningschefernas

ställe. Samma skäl som anförts för en förbättring av löne

ställningen för sistnämnda befattningshavare kunde sålunda åberopas för en

omprövning av löneställningen för förste avdelningsingenjörerna. Ökningen

av anstaltens personal ställde också allt större krav på deras förmåga som

arbetsledare. Vid andra statliga verk vore motsvarande befattningshavare

placerade i någon av lönegraderna A 26 eller A 27, och även vid de nyin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

5

rättade tekniska forskningsinstituten hade jämförliga befattningshavare en

högre löneställning än vid anstalten.

Såväl avdelningschefen som förste avdelningsingenjören å bergskemiska

avdelningen komme inom några år att uppnå pensionsåldern. Tillgången till

skickliga analytici vore för närvarande mycket knapp. Det hade emellertid

nyligen lyckats styrelsen att såsom tillfälligt biträde på avdelningen anställa

en akademiker, vilken inom kort kunde väntas avlägga filosofie licentiatexamen.

För att tillförsäkra anstalten en kvalificerad kraft för någon av förutnämnda

båda befattningar, borde för hans räkning inrättas en ny befattning

såsom förste avdelningsingenjör i lönegraden Eo 24.

De föreslagna ordinarie ingenjörsbefattningarna i 20 lönegraden, vilka erfordrades

för att bereda befordringsmöjligheter för vissa ingenjörer med

lägre teknisk utbildning, avsåges bliva förlagda till mekaniska, byggnadstek - niska och kemiskt-tekniska avdelningarna. I fråga om behovet av befattningarna

vid de båda förstnämnda avdelningarna har anstaltsstyrelsen anfört

följande.

Enligt de inom kort utkommande normerna för svetselektroder skola

elektroderna indelas i vissa klasser, och klassindelningen skall ske under

kontroll av statens provningsanstalt och Chalmers provningsanstalt. Varje

år skall därefter varje godkänd elektrodkvalitet undergå förnyad kontroll.

För detta ändamål behöver mekaniska avdelningen en svetskunnig ingenjör

med sådan anställning, att han kan väntas kvarstå i tjänsten under längre tid.

Mekaniska avdelningen har vidare att årligen utföra kontroll av ett stort

antal provningsmaskiner vid bruk och verkstäder. Härför kräves en ingenjör

med mångårig erfarenhet inom detta område. Hittills har detta senare arbete

till huvudsaklig del utförts av den på övergångsstat satte avdelningsingenjören

i 21 lönegraden. Denne uppnår emellertid om några år pensionsåldern.

Det är då av vikt att äga tillgång till den dugande ingenjör, som

ägnar sig åt svetsproven, vilken redan nu har erfarenhet av kontrollen av

provningsmaskiner och som senare bör kunna övertaga även denna kontroll.

Byggnadstekniska avdelningen, som är anstaltens största avdelning, hade

år 1943—44 en debiterad inkomst av 180 300 kronor mot 39 600 kronor för

år 1920. Personalens antal har under samma tidrymd stigit från 5 till 32;

antalet ordinarie befattningshavare var 3 år 1920. Sedan dess har endast en

ordinarie provberedarbefattning tillkommit. Ett antal exlra-ordinarie befattningar

ha emellertid under senare år inrättats, bland annat en i Eo 17

och två i Eo 15. Befattningarna i Eo 17 och Eo 15 uppbäras av ingenjörer

med lägre teknisk examen. För arbetets behöriga gång samt med hänsyn

till anstaltens ekonomi är det av vikt att kunna bjuda sådan lön och tjänsteställning,

att för provningsanstalten särskilt önskvärda ingenjörer vilja kvarstå

i anstaltens tjänst. Styrelsen ansluter sig till den av Statens provningsanstalts

tjänstemannaförening uttalade uppfattningen, att befattningar i 20

lönegraden böra inrättas på denna avdelning, men anser att för närvarande

endast en sådan befattning bör förekomma.

Efter förhandlingar med Statsverkens ingenjörsförbund hade provningsanstaltens

styrelse överenskommit med förbundet att anstalten, under förutsättning

att medel i tillräcklig omfattning anvisades, från och med den 1 juli

1947 skulle tillämpa följande befordringsgång för icke högskoleutbildad

ingenjörspersonal vid anstalten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

Läroverks-

Instituts-

ingenjörer

och likställda

ingenjörer

Löne- Löne-

Löne-

Löne-

grad klass

grad

klass

Arvode vid anställningstidens början

____ — 11

—

8

Arvode efter ett års anställning......

— 12

—

9

Lön efter två års anställning........

.... Eo 15 14

—

10

Lön efter fyra års anställning ......

Eo 17 16

Eo 15

14

Lön efter sex års anställning ......

. . . . - -

Eo 17

16

De överenskomna normerna skulle avse minimiavlöning.

Särskilt förtjänta

ingenjörer samt ingenjörer med för

provningsanstalten

värdefull

praktik

skulle efter styrelsens beprövande kunna erhålla högre begynnelselön och

befordras hastigare.

Om den föreslagna befordringsgången genomfördes, skulle detta medföra

behov av medel till inrättande av tre av de fem i det föregående nämnda nya

extra ordinarie befattningarna i lönegraden Eo 17. I samband med att dessa

befattningar och de tre ingenjörsbefattningarna i lönegraden A 20 inrättades,

kunde fyra extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 15 indragas.

Befordringsnormerna, vilka skulle komma att medföra avsevärt förbättrad

löneställning för den yngre ingenjörspersonalen, syntes styrelsen av rättvisehänsyn

böra återverka på lönesättningen för viss annan laboratoriepersonal,

som under lång anställningstid i anstaltens tjänst utan att ha avlagt

ingenjörsexamen förvärvat mycket goda insikter i arbetet. Förste verkmästaren

i lönegraden A 15, assistenten å kemiskt-tekniska avdelningen i samma

lönegrad och två förste laboratoriebiträden i lönegraden A 11 borde, med

bibehållande av sin ordinarie anställning, förordnas att uppehålla var sin

av de fyra av styrelsen föi''eslagna nya extra ordinarie befattningarna i lönegraden

Eo 18, varjämte instrumentmakaren å elektriska avdelningen i lönegraden

A 14 och ett av de nuvarande laboratoriebiträdena i lönegraden A 7,

likaledes med bibehållande av sin ordinarie anställning, borde förordnas att

uppehålla var sin extra ordinarie befattning i lönegraden Eo 17. Vad särskilt

anginge den nuvarande innehavaren av befattningen såsom förste verkmästare,

hade denne blivit betrodd med arbetsuppgifter, som eljest skulle

ankomma på en ingenjör i vida högre löneställning. Å nyssnämnda sex befattningshavares

ordinarie tjänster borde såsom vikarier förordnas befattningshavare

i lägre lönegrader med mångårig anställning vid provningsanstalten.

I samband med den pågående moderniseringen av utrustningen vid anstaltens

mekaniska avdelning, till vilken medel beviljats av 1945 och 1946

års riksdagar, borde å avdelningen inrättas en instrumentmakarbefattning i

lönegraden A 12. Enligt erfarenheter från statens väginstitut vore det icke

möjligt att erhålla en förstklassig instrumentmakare, om befattningen placerades

i lägre lönegrad än den föreslagna.

Laboratoriebiträdet i lönegraden Eo 7 å byggnadstekniska avdelningen

borde placeras såsom expeditionsföreståndare i lönegraden Eo 12, emedan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

av innehavaren av denna befattning, som hade att ombesörja det ständigt

ökade arbetet med avdelningens expeditionstjänst och korrespondens, krävdes

teknisk utbildning.

De av anstaltsstyrelsen föreslagna förändringarna med avseende å vissa

provberedarbefattningar borde genomföras för att förebygga, att provberedarna

vid anstalten sökte sig över till vaktmästarbefattningar vid tekniska

högskolan och tekniska läroverket i Stockholm, där ett betydande antal dylika

befattningar placerats i lönegraden A 9.

I fråga om de föreslagna ändringarna beträffande kanslipersonalen

har anstaltens styrelse bland annat anfört.

Vid ett verk av provningsanstaltens storlek och art förekomme ofta viktiga

frågor av administrativ och ekonomisk natur. Provningsanstaltens chef

hade teknisk utbildning och måste ägna huvuddelen av sitt arbete åt provningsanstaltens

ledning och utveckling i tekniskt avseende. För samråd i

administrativa och ekonomiska frågor hade han att tillgå innehavaren av

befattningen såsom kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20. Varken

tjänstebenämning eller lönegradsplacering för denne befattningshavare gåve

ett riktigt uttryck för det arbete och det ansvar, som åvilade honom. Befattningen

borde därför erhålla tjänstebenämningen kamrerare och placeras i

lönegraden A 24.

Provningsanstalten hade under senare år i mycket hög grad haft svårigheter

att anskaffa personal till kontorsarbetet. En av anledningarna härtill

hade varit, att befordringsgång för skriv- och kontorsbiträden nästan helt

saknats. Vid provningsanstalten borde därför inrättas en kontoristbefattning

i lönegraden A 9 och två kanslibiträdesbefattningar i lönegraden A 7. Innehavaren

av kontoristbefattningen skulle föra intygsjournal samt kortregister

över uppdragsgivare och därjämte sköta anstaltens bibliotek. Dessa ansvarsfulla

arbetsuppgifter ombesörjdes nu av ett extra ordinarie kanslibiträde i

lönegraden Eo 7 efter att tidigare ha åvilat innehavaren av en numera indragen

kansliskrivarbefattning i 11 lönegraden.

I fråga om behovet av de båda nya kanslibiträdesbefattningama har provningsanstalten

i en den 18 april 1947 dagtecknad promemoria anfört.

Skrivcentralen är på grund av lokala förhållanden delad i två avdelningar.

Som ledare för skrivarbetet på vardera av dessa erfordras biträden med stor

erfarenhet om de speciella arbetsförhållandena inom provningsanstalten. Befattningarna

böra vara så lönegradsplacerade, att duktiga biträden vilja

kvarstå i tjänst. Provningsanstalten har förlorat högklassig personal under

senare tid på grund av dåliga befordringsförhållanden på kontoret. Biträden

i Eo 4 ha sökt och erhållit bättre platser.

En av de begärda befattningarna i A 7 är avsedd för kontorsbiträde i A 4,

anställd sedan 1918. Den andra befattningen i A 7 är avsedd för ett högt

kvalificerat biträde, som nu överflyttat till annan anställning mot lön, motsvarande

7 lönegraden, men som önskar återgå till provningsanstalten, om

befattning i A 7 kan erhållas. En sådan anordning vore av synnerlig betydelse

för arbetet på anstaltens kontorsavdelning.

Med provningsanstaltens tillväxt hade arbetet för anstaltens expeditionsvakl

ökat avsevärt. Förutom vanliga vaktmästargöromål hade han numera

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

bland annat till uppgift att ansvara för laboratoriepersonalens överdragskläder,

att utöva tillsyn över anstaltens förråd av skrivmateriel in. in. samt att

i vissa fall ombesörja inköp till förrådet. Hans befattning borde därför uppflyttas

från lönegraden A 6 till lönegraden A 7.

Med avseende på omkostnadsanslaget har provningsanstaltens styrelse

icke föreslagit annan ändring än att anslagsposten till reseersättningar

med hänsyn till belastningen å posten under det senaste budgetåret

måtte höjas med 5 000 kronor till 15 000 kronor.

Över skrivelsen den 12 oktober 1946 ha infordrade utlåtanden avgivits av

statskontoret, riksräkenskapsverket och allmäna lönenämnden.

Statskontoret har erinrat därom, att ämbetsverket i utlåtande över framställning

från styrelsen för statens provningsanstalt om medelsanvisning för

budgetåret 1946/47 redan fattat ställning till vissa av de spörsmål, som berörts

i skrivelsen den 12 oktober 1946. I de båda utlåtandena har statskontoret

anfört i huvudsak följande.

Frågan om ändrad löneställning för de till lönegrad A 29 hänförda befattningarna

som avdelningschefer vid anstalten upptogs av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

(SOU 1942: 30 s. 112), som ansågo, att befattningarna

voro av den karaktär, att det borde övervägas att utbyta dem mot befattningar

i löneplanen C, tillsatta medelst förordnande på viss tid. Härför talade

enligt de sakkunniga främst den konkurrens, som från enskild företagsamhet

obestridligen gjorde sig gällande beträffande kvalificerade teknici å

förevarande område. Vid sin prövning av spörsmålet om den lönegrad, befattningarna

borde tillhöra, stannade de sakkunniga för lönegrad C 5.

Det huvudsakliga skäl som sålunda anförts för eu förändring av berörda

fullmaktstjänster till befattningar med förordnande på viss tid torde mot

bakgrunden av den lönereglering, varom förslag nu föreligger, knappast kunna

tillmätas samma tyngd som tidigare. Vid ett flertal tillfällen under senare år

har statskontoret också, då förslag väckts om inrättande av nya C-tjänster,

främst med hänsyn till de särskilda förmåner i pensionshänseende, varmed

dessa tjänster äro förenade, ställt sig avvisande till förslagen. Beträffande

här ifrågavarande tjänster är statskontoret för sin del tveksamt, om fullgoda

skäl föreligga för en överflyttning till C-löneplan. Därest befattningarna bibehållas

å A-löneplanen, torde anledning icke finnas till ändring av lönegradsplaceringen.

Mot uppflyttning av de ordinarie befattningarna såsom förste avdelningsingenjör

från 24 till 26 lönegraden ville statskontoret icke framställa någon

erinran. Vad däremot anginge den ifrågasatta ändringen av löneställningen

för den extra ordinarie förste avdelningsingenjören å byggnadstekniska avdelningen

syntes icke klart framgå, att de honom åvilande göromålen i kvalitativt

hänseende helt kunde jämställas med de arbetsuppgifter, som fullgjordes

av den ordinarie förste avdelningsingenjören å samma avdelning. Befattningen

borde därför tills vidare bibehållas å extra ordinarie stat i 24 lönegraden.

Frågan om löneställningen för övrig teknisk personal vid provningsanstalten

borde närmare utredas av 1944 års personalutredning. Det syntes

sålunda statskontoret uppenbart, att förslaget om en särskild befordrings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 254.

9

gång för ingenjörer med lägre teknisk utbildning icke borde upptagas till

övervägande, förrän resultatet av nämnda utredning förelåge. Vid sådant

förhållande kunde ämbetsverket icke för det dåvarande förorda den som en

följd av den föreslagna befordringsgången påyrkade omregleringen av löneställningen

för verkmästare och laboratoriebiträden m. fl. I och för sig

syntes emellertid goda skäl tala för en förbättring av befordringsgången för

förtjänta ingenjörer med lägre teknisk utbildning genom inrättande av befattningar

i 20 lönegraden. Vad särskilt anginge den föreslagna befattningen i

20 lönegraden å mekaniska avdelningen vore att märka, att de arbetsuppgifter,

som avsåges skola utföras av innehavaren av denna tjänst, fullgjordes

av den på övergångsstat satte avdelningsingenjören i 21 lönegraden, vilken

först efter några år komme att uppnå pensionsåldern. Med inrättandet

av den föreslagna befattningen å sistnämnda avdelning borde därför i vart

fall tills vidare anstå.

Om behovet av en ny instrumentmakarbefattning i lönegraden A 12 har

statskontoret anfört följande.

Förslaget om inrättande av eu befattning såsom instrumentmakare å mekaniska

avdelningen synes närmast ha föranletts därav, att den i tjänsten

äldste mekanikern å avdelningen, som vid förste verkmästarens frånvaro skall

leda arbetet på avdelningen samt utöva tillsyn över den maskinella utredningen,

avsetts framdeles genom den planerade moderniseringen av maskinerna

kunna utnyttjas för ökat precisionsarbete och för intern tillverkning

av instrument i större utsträckning än hittills. Allenast en del av de för

denna modernisering erforderliga medlen ha hittills anvisats. Inrättandet av

denna befattning, som till en början torde böra uppföras å extra ordinarie

stat, är sålunda väsentligen beroende av huruvida och vid vilken tidpunkt

ytterligare medel komma att ställas till förfogande för ändamålet.

Mot överförande till ordinarie stat av vissa befattningar såsom provberedare

hos anstalten ville statskontoret med hänsyn till befattningshavarnas

långa anställningstid icke framställa någon erinran. Det vore enligt ämbetsverkets

mening mindre tillfredsställande, att befattningarna hänfördes till

två intill varandra liggande lönegrader. En lämplig befordringsgång skulle

erhållas, om befattningarna placerades i 6 och 8 lönegraderna. Innan ytterligare

befattningar såsom provberedare uppfördes å ordinarie stat, borde

löneställningen för provberedare och laboratoriebiträden närmare utredas av

1944 års personalutredning.

Den nuvarande, relativt höga löneställningen för innehavaren av befattningen

såsom kassör och räkenskapsförare syntes enligt statskontorets mening

motivera, att befattningshavaren — förutom kamerala göromål — i

viss utsträckning svarade för arbetsuppgifter jämväl av administrativ art.

En jämförelse med löneställningen för motsvarande befattningshavare vid

andra statliga institutioner med likartad medelsförvaltning gåve vid handen,

att någon uppflyttning av befattningen icke kunde anses motiverad. Något

hinder mot att befattningshavaren erhölle tjänstebenämningen kamrerare syntes

icke böra möta.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mcij:ts proposition nr 254.

Med avseende på kanslipersonalen i övrigt kunde statskontoret endast tillstyrka,

att en exira ordinarie kanslibiträdes- och en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst

utbyttes mot två ordinarie kanslibiträdesbefattningar.

Statskontoret avstyrkte slutligen förslaget om uppflyttning av befattningen

såsom expeditionsvakt hos anstalten från 6 till 7 lönegraden.

Även allmänna lönenämnden har erinrat därom, att nämnden redan i utlåtande

över provningsanstaltens styrelses framställning om medelsanvisning

för budgetåret 1946/47 behandlat vissa av de frågor, som upptagits

i styrelsens skrivelse den 12 oktober 1946. I sitt tidigare utlåtande hade

nämnden bland annat förklarat sig icke finna anledning till erinran mot att

avdelningschef sbefattningarna placerades i lönegraden C 5 och icke heller

mot uppflyttning av fyra ordinarie och en extra ordinarie befattning såsom

förste avdelningsingenjör i 24 lönegraden till lönegraden A 26, av befattningen

såsom kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20 till befattning

sasom kamrerare i lönegraden A 22 samt mot inrättande av en instumentmakarbefattning

i lönegraden A 10. Lönenämnden hade vidare i nyssnämnda

utlåtande avstyrkt förslaget om uppflyttning av expeditionsvaktsbefattningen

till befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegraden A 7. Mot

detta beslut hade emellertid ledamoten av nämnden herr Andersson reserverat

sig. Vad provningsanstaltens styrelse anfört i skrivelsen den 12 oktober

1946 föranledde icke lönenämnden att frångå sin uppfattning i de berörda

lönespörsmålen. Herr Andersson ansåge dock alltjämt, att nämnden bort tillstyrka

den föreslagna uppflvttningen av expeditionsvaktstjänsten.

Lönenämnden har vidare i sitt yttrande över den nu ifrågavarande framställningen

anfört följande.

I anledning av förslagen om inrättande av tre befattningar i A 20, avsedda

för förtjänta befattningshavare med lägre teknisk utbildning, samt tre

tjänster i Eo 17 för beredande av skälig befordringsgång för befattningshavare

med dylik utbildning får lönenämnden uttala, att med prövningen av

frågan om inrättande av de föreslagna tjänsterna torde anstå i avvaktan på

resultatet av den översyn av befordringsförhållandena för teknisk personal

inom statsförvaltningen, som ingår i det åt 1944 åm personalutredning lämnade

utredningsuppdraget. 1 avvaktan på resultatet av personalutredningens

arbete böra enligt lönenämndens förmenande ej heller förslagen om uppflyttning

av ett laboratoriebiträde i Eo 7 till expeditionsföreståndare i Eo 12

samt av två provberedare i Eo 7, den ena till A 8 och den andra till A 9,

för närvarande föranleda någon åtgärd. Däremot anser sig lönenämnden

kunna tillstyrka förslaget om överförande å ordinarie stat av en provberedarbefattning

i Eo 8.

Lönenämnden finner tveksamt om den innevarande år å bergskemiska avdelningen

såsom aspirant för högre ordinarie befattning anställde, vetenskaphgt

utbildade tjästemannen redan från och med nästkommande budgetår

bör erhålla inplacering i Eo 24.

Förslagen om uppflyttning av två förste laboratoriebiträden i A 11 till

ingenjöi er i Eo 18 samt av en instrumentmakare i A 14 och ett laboratoriebiträde

i A 7 till ingenjörer i Eo 17 finner sig lönenämnden — under hänvisning

till det 1944 års personalutredning lämnade uppdraget — böra avstyrka.

Däremot får lönenämnden förorda förslaget, att förste verkmästaren i A 15,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai.ts proposition nr 254.

11

vilken på grund av sina särskilda kvalifikationer synes ha tagits i anspråk

för ingenjörsmässiga arbetsuppgifter, uppflyttas i Eo 18. Härvid bör vikarie

icke få förordnas å förste verkmästarbefaltningen. Jämväl assistenten i A 15 å

kemiskt-tekniska avdelningen synes ha tagits i anspråk för arbetsuppgifter

av så kvalificerad natur, att en uppflyttning till Eo 18 får anses motiverad.

Ej heller i detta fall torde vikarie böra få förordnas å den ordinarie befattningen.

Förslaget om inrättande av en kontoristtjänst i A 9 samt två kanslibiträdesbefattningar

i A 7 föranleder ej annan erinran från lönenämndens sida än att

allenast en av de avsedda kanslibiträdesbefattningama torde böra ifrågakomma

till inrättande. Vid bifall till förslaget, i vad detsamma avser kontoristtjänsten,

synes en kanslibiträdesbefattning i Eo 7 böra indragas.

I övrigt har den remitterade framställningen icke givit lönenämnden anledning

till särskilt uttalande.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att en uppflyttning av befattningen såsom

kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20 till högre lönegrad vore

motiverad, men att ämbetsverket för det dåvarande icke kunde tillstyrka, att

befattningen placerades i högre lönegrad än 22. Med en sådan lönegradsplacering

borde befattningen i anstaltens personalförteckning uppföras med

tjänstebenämningen kamrer are. Byråchefen Murray har reservationsvis uttalat,

att ämbetsverket bort tillstyrka, att vid anstalten inrättades en kamrerarbefattning

i 24 lönegraden.

I särskild skrivelse den 12 oktober 1948 har styrelsen för statens provning

sanstalt vidare hemställt, att ett reservationsanslag å 40 000 kronor måtte

ställas till provningsanstaltens förfogande till förbättring av belysningen i

anstaltens lokaler. Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört följande.

Den nuvarande belysningen i huvudbyggnaden och maskinflygeln fyller

icke ens mycket lågt ställda anspråk vare sig beträffande belysningsstyrka

eller jämnhet i ljusfördelningen. Provningsarbetet försvåras härigenom och

blir onödigt ansträngande och tidsödande, varför en förbättring av belysningen

nu synes vara nödvändig. Att med nuvarande belysningsanläggning åstadkomma

en tillfredsställande belysning på alla arbetsplatser är icke möjligt.

Någon förbättring skulle kunna åstadkommas genom uppsättning av större

armatur med kraftigare lampor, om ledningsnätet varit kraftigare dimensionerat.

Ledningsnätet, som är för likström 2 X 220 volt, är emellertid redan

nu fullbelastat, och Stockholms elverk tillåter icke någon ytterligare utökning.

Om anslutningseffekten för belysningen skall ökas, måste åtminstone

det nytillkommande effektbehovet levereras i form av växelström. Det befintliga

likströmsnätet är emellertid icke användbart för växelström. Härför

skulle erfordras en relativt dyrbar omläggning av huvudledningar och centraler,

omdragning av i dåligt skick befintliga gruppledningar och ett utbyte av

vägguttag mot sådana av den särskilda typ, som ur säkerhetssynpunkt fordras

vid växelström. Härtill kommer att de nuvarande vägguttagen för likström

behövas för vissa laboratorieändamål. Det synes därför vara mest

ändamålsenligt att bibehålla det befintliga likströmsnätet och i laboratorielokalerna

använda detta för vägguttag, platsbelysningar och belysning i dragskåp

samt att för allmänbelysningen upplägga ett nytt ledningsnät för växelström.

Härigenom vinnes även fördelen, att allmänbelysningen kan anordnas

med lysämneslampor och väsentligen förstärkas utan ökning av energiålgången.

Vid uppläggning av ett nytt ledningsnät kan man även tillgodose eu

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition m 254.

lämpligare placering av ljuspunkterna, anpassad efter den fördelning arbetsplatserna

nu erhållit inom lokalerna. Belysningen skulle sålunda lämpligen

ordnas så, att den befintliga belysningsanläggningen för likström bibehålies i

korridorer, trapphus, förrådsrum och toaletter samt för vägguttag och en

del platsbelysning i laboratorielokalema samt att allmänbelysningen i laboratorielokaler

och expeditionsrum nyinstalleras i huvudsak med användning

av lysämnesrör.

Inom laboratorielokalema föreligger därjämte ett trängande behov av

kraftuttag för växelström. Detta behov bör tillgodoses i samband med installationen

av växelström för belysning. För kraftuttagen erfordras särskilda

gruppledningar, anslutna till gruppcentraler för kraft.

Kostnaderna för ovan angivna arbeten ha beräknats bliva

för belysningsinstallation för växelström inklusive belysningsarmatur

och lysämnesrör.................... kronor 30 000

för reparation och iordningställande av befintliga belysningsanläggningen

för likström .................. » 5 000

för installation av kraftuttag för växelström........ » 5 000

Summa kronor 40 000.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande över framställningen anfört,

att styrelsen funne det för reparation och iordningställande av befintlig belysningsanläggning

för likström begärda beloppet, 5 000 kronor, något högt.

Däremot syntes den beräknade kostnaden å 5 000 kronor för installation av

kraftuttag för växelström skälig med hänsyn till anstaltens ökade verksamhet.

Styrelsen kunde icke tillstyrka bifall till anstaltsstyrelsens framställning

om anvisande av 30 000 kronor för installation för växelström med lysämnesrör,

då en tillfredsställande lösning av belysningsfrågan kunde erhållas

genom installation av växelström med glödlampor för en kostnad, som icke

behövde överstiga 10 000 kronor.

Styrelsen för statens provning sanstalt har i infordrat yttrande över byggnadsstyrelsens

utlåtande anfört följande.

Som byggnadsstyrelsen framhåller är kostnaden för armaturer för lysämnesrör

många gånger större än för glödlampsarmaturer. Detta medför, att

anläggningskostnaden blir avsevärt högre för anläggning med lysämnesrör.

Provningsanstalten har icke förbisett detta förhållande. Vid den föreslagna

anläggningen utgör armaturkostnaden enligt ett då föreliggande kostnadsförslag

omkring 20 000 kronor. Den beräknade kostnaden för ledningsinstallationen

är omkring 10 000 kronor. Armaturkostnaden för en motsvarande

anläggning med glödlampor kan uppskattas till 3 å 4 000 kronor. Provningsanstalten

ansåg emellertid, att användningen av lysämnesrör skulle medföra

fördelar i flera hänseenden, vilka väl skulle motivera användningen, trots

den högre anläggningskostnaden. Fördelarna med lysämnesrör bestå i föreliggande

fall däri att den nödvändiga förbättringen av belysningen ernås

utan ökning av den nuvarande energiåtgången, att lysämnesrören lämpa sig

bättre än glödlampor för att åstadkomma en för de vid provningsanstalten

bedrivna arbetena behövlig mera likformig och skuggfri belysning utefter

de i regel långsträckta arbetsborden samt att lysämnesrör finnas med olika

färg, vilket ger möjlighet till en viss anpassning efter de krav, som ställas

av olikartade arbetsuppgifter.

Om förbättringen av belysningen i stället utföres med användning av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

13

glödlampor, som byggnadsstyrelsen förordar, kommer det att medföra en

ökning av energiåtgången. Den årliga merkostnaden kan beräknas till omkring

4 000 kronor vid nuvarande utnyttjande av lokalerna och nuvarande

energipris. Den angivna summan inkluderar även kostnaden för ersättning

av utbrända lampor. Den föreslagna lysämnesrörbelysningen är således trots

den högre anläggningskostnaden fördelaktigare än glödlampsbelysningen även

ur ekonomisk synpunkt.

Med stöd av det anförda har styrelsen vidhållit sin framställning.

Slutligen har styrelsen för statens provningsanstalt i skrivelse den 24 januari

hemställt, att ett anslag av 3 000 kronor måtte ställas till byggnadsstyrelsens

förfogande för installerande i anstaltens snickarverkstad av aggregat

för tillförsel av förvärmd friskluft.

Av skrivelsen framgår, att yrkesinspektionen i första distriktet i skrivelse

till provningsanstalten framhållit, att utsugningsanordningarna vid maskinerna

i anstaltens snickarverkstad förorsakade ett undertryck av omkring 25

mm vattenpelare, vilket momentant upphävdes så snart en dörr till verkstaden

öppnades. Dessa variationer i lufttrycket syntes ha förorsakat vissa sjukdomssymptom

hos den i verkstaden sysselsatte snickaren. Härtill komme

att bullret från maskinerna förefölle att vara betydligt starkare än vad som

vore vanligt i dylika verkstäder. För avhjälpande av dessa brister borde tillförsel

av vid behov förvärmd friskluft anordnas. Dessutom borde möjligheterna

att anordna ljudisolering eller ljudabsorbering undersökas.

Med anledning av yrkesinspektionens begäran hade provningsanstalten

tillskrivit byggnadsstyrelsen med anhållan, att de begärda åtgärderna skulle

vidtagas genom byggnadsstyrelsens försorg.

I svarsskrivelse till provningsanstalten hade byggnadsstyrelsen uttalat, att

styrelsens värmetekniska avdelning föreslagit, alt snickarverkstaden skulle

förses med aggregat för tillförsel av förvärmd friskluft, och att taket i anslutning

härtill borde ljudisoleras för att dämpa bullret i lokalen, allt för en

sammanlagd kostnad av 4 000 kronor. Byggnadsstyrelsen hade vidare förklarat,

att de föreslagna åtgärderna, därest de komme till utförande, borde

bekostas av medel, som stode till provningsanstaltens förfogande. Ämbetsverket

hade emellertid funnit, att det kunde ifrågasättas, huruvida lokalen med

hänsyn till den låga takhöjden överhuvud kunde anses lämplig till snickarverkstad,

och hade föreslagit, att provningsanstalten i första hand borde låta

undersöka möjligheten att förlägga snickarverkstaden till lämpligare lokal,

innan aggregatinstallationen verkställdes.

Provningsanstaltens styrelse har vidare anfört följande.

Provningsanstalten disponerar icke någon annan lämpligare lokal och även

om så vore fallet skulle de ifrågasatta åtgärderna vara lika behövliga även

i den nya lokalen. Flyttningen av maskinutrustningen skulle även draga avsevärda

kostnader. Avsikten är att snickarverkstaden framdeles skall flyttas

till den nybyggnad för byggnadstekniska avdelningen, som upptagits som

investeringsreserv och för vilken planläggning nu pågår. Tidpunkten när

en sådan överflyttning kan ske är det icke möjligt att nu bedöma med någon

säkerhet, men det torde i varje fall dröja några år.

Enligt en av provningsanstalten utförd ljudmätning och beräkning skulle

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

De partementschefen.

beklädnad av taket med ljuddämpande material endast i mycket obetydlig

grad minska bullret från maskinerna, som för övrigt icke torde skilja sig

från vad som förekommer i många snickarverkstäder med liknande maskinutrustning.

Ifrågasatt beklädnad av taket torde därför icke böra ifrågakomma.

Kostnaden för enbart installerande av aggregat för tillförsel av förvärmd

friskluft har av byggnadsstyrelsen beräknats till 3 000 kronor. Styrelsen

anser, att man med hänsyn till yrkesinspektionens yrkande icke kan låta

bero med vidtagande av åtgärder för att installera sådant aggregat tills snickarverkstaden

kan överflyttas till planerad nybyggnad.

Vid anmälan av statens provningsanstalts avlöningsanslag i 1946 års slatsverksproposition,

tionde huvudtiteln, förklarade sig min företrädare i ämbetet

förhindrad att till närmare prövning upptaga de förslag till personaländringar

vid anstalten, som dess styrelse framlagt i sin petitaskrivelse för budgetåret

1946/47. Han hänvisade därvid till pågående utredningar, dels rörande

den statliga provningsverksamhetens organisation, dels beträffande statliga

befattningshavares anställnings- och avlöningsförmåner.

Frågan om den statliga provningsverksamhetens organisation är, såsom

jag inledningsvis anfört, fortfarande under utredning. Emellertid anser jag

mig redan nu kunna konstatera, att de förslag, vartill utredningen kan föranleda,

icke komma att medföra någon minskning av statens provningsanstalts

arbetsvolym, men sannolikt icke heller någon mera betydande ökning

därav. Även om en sådan ökning på lång sikt kan väntas av andra anledningar,

anser jag mig kunna räkna med att verksamheten vid anstalten under

det kommande budgetåret i stort sett kommer att fortgå i oförändrad omfattning.

Den omständigheten att frågan om den statliga provningsverksamhetens

framtida organisation ännu är olöst synes mig icke längre kunna åberopas

som skäl för att ånyo uppskjuta ett ställningstagande till de nu aktuella

personalfrågorna vid statens provningsanstalt.

Alltjämt pågå emellertid utredningar, bland annat av 1944 års personalutredning,

vilka beröra anställnings- och avlöningsförhållandena för viss del av

anstaltens personal. Av denna anledning ser jag mig nödsakad att föreslå, att

prövningen av frågorna om en ordnad befordringsgång för anstaltens lägre

ingenjörspersonal samt för dess laboratoriebiträden och provberedare ävensom

vissa med den lägre ingenjörspersonalens anställningsförhållanden sammanhängande

befordringsfrågor ställas på framtiden liksom även frågan om

inrättandet av en ny kontoristbefattning i lönegraden A 9.

Vad angår avdelningschefsbefattningarna kan jag icke finna, att de äro av

sådan natur, att det kan vara motiverat att överföra dem från A- till C-plan.

Ej heller är jag för närvarande beredd att förorda uppflyttning av dessa befattningar

i högre lönegrad.

Av skäl som anförts av provningsanstaltens styrelse tillstyrker jag, att fyra

ordinarie befattningar såsom förste avdelningsingenjör i 24 lönegraden med

bibehållen tjänstebenämning uppflyttas till lönegraden A 26 samt att en

extra ordinarie förste avdelningsingenjörsbefattning i lönegraden Eo 24 överflyttas

till ordinarie stat i 26 lönegraden av löneplan A. Däremot kan jag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

13

icke finna, att styrelsen framlagt tillräckliga skäl för förslaget om inrättande

av en ny befattning såsom förste avdelningsingenjör i lönegraden Eo 24.

Ehuru jag icke nu är beredd att närmare pröva anstaltsstyrelsens förslag

om en ordnad befordringsgång för den lägre ingenjörspersonalen, synes mig

den pågående utredningen icke böra lägga hinder i vägen för inrättande av

de tre föreslagna ingenjörsbefattningarna i 20 lönegraden. Dessa befattningar

torde dock tills vidare böra inrättas såsom extra ordinarie. I samband härmed

torde en befattning i lönegraden Eo 17 och två i lönegraden Eo 15 böra

indragas.

I likhet med allmänna lönenämnden finner jag vidare anledning föreligga

att inrätta två extra ordinarie befattningar i lönegraden Eo 18 för att

bereda skälig avlöningsförstärkning åt innehavarna av befattningarna såsom

assistent och förste verkmästare i lönegraden A 15. Jag förutsätter därvid,

att vikarier icke komma att förordnas å sistnämnda båda befattningar.

Moderniseringen av utrustningen vid anstaltens mekaniska avdelning har

nu fortskridit så långt, att en för avdelningen avsedd instrumentmakarbefattning

bör inrättas. Befattningen torde böra placeras i 10 lönegraden och tills

vidare erhålla extra ordinarie karaktär.

Styrelsens begäran om uppflyttning i lönegraden Eo 12 såsom expeditionsföreståndare

av en befattning såsom laboratoriebiträde i lönegraden Eo 7

anser jag mig så till vida böra tillstyrka, som jag förordar, att sistnämnda

befattning utbytes mot en extra ordinarie kansliskrivarbefattning i lönegraden

Eo 11.

I fråga om provberedarbefattningarna synes nu ingen annan ändring böra

vidtagas, än att två dylika befattningar uppflyttas från lönegraden Eo 7

till lönegraden Eo 8.

Jag delar allmänna lönenämndens och riksräkenskapsverkets åsikt att befattningen

såsom kassör och räkenskapsförare i lönegraden A 20 bör omändras

till en kamrerarbefattning i lönegraden A 22.

Beträffande övrig personal vid kansliavdelningen kan jag endast så till vida

tillmötesgå anstaltsstyrelsens önskemål, att jag förordar att en ny kanslibiträdesbefattning

i lönegraden A 7 inrättas och en kontorsbiträdesbefattning i

lönegraden A 4 uppflyttas till kanslibiträdesbefattning i lönegraden A 7.

I likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden kan jag icke finna,

att tillräckliga skäl blivit anförda för en uppflytlning av expeditionsvaktsbefattningen

i lönegraden A 6 till befattning såsom förste expeditionsvakt i

lönegraden A 7.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat, skulle posten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän undergå följande ändringar.

Uppflyttningen av fyra ordinarie förste avdelningsingenjörsbefattningar i

lönegraden A 24 till lönegraden A 26, överförandet till ordinarie stat i sistnämnda

lönegrad av en extra ordinarie dylik befattning i lönegraden Eo 24,

uppflyttningen av befattningen såsom kassör och räkenskapsförare i lönegraden

A 20 till befattning såsom kamrerare i lönegraden A 22, inråttan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 254.

det av eu ny kanslibiträdesbefattning i lönegraden A 7 och uppflyttningen av

en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden A 4 till kanslibiträdesbefattning i

lönegraden A 7 medföra en ökning av posten med (4 X 897 + 9 327 +

783 + 3 474 + 519=) 17 691 kronor. Vakanssättningen av två befattningar

i lönegraden A 15 föranleder å andra sidan en minskning av posten

med (2 X 5 019 =) 10 038 kronor. I enlighet med styrelsens förslag torde

posten vidare böra uppräknas med i runt tal 1 500 kronor för löneklassuppflyttningar

samt för höjning av det belopp, som avsetts för vikariatsersättningar,

och sålunda enligt hittillsvarande beräkningsgrunder upptagas

till (215 500 + 17 691 — 10 038 + 1 500=) i runt tal 224 700 kronor.

Regleringen av befordringsgången för biträdespersonal — vilken föranleder

överförande till ordinarie stat såsom kontorsbiträde i lönegraden A 4 av ett

skrivbiträde i lönegraden Eo 2 — medför en ytterligare uppräkning av posten

med i runt tal 3 100 kronor till 227 800 kronor och den allmänna löneregleringen

en ökning med 100 200 kronor till 328 000 kronor.

Anslagsposten till arvode, bestämt av Kungl. Maj: t, torde böra

upptagas med oförändrat belopp, 1 200 kronor.

I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal skulle av mig föreslagna åtgärder medföra följande

förändringar. Överflyttningen av en förste avdelningsingenjörsbefattning till

ordinarie stat skulle minska posten med 7 992 kronor. Uppflyttningen av en

ingenjörsbefattning i lönegraden Eo 17 och två i lönegraden Eo 15 till lönegraden

Eo 20 skulle föranleda en ökning därav med (1 137 + 2 X 1 642 =)

4 421 kronor, inrättandet av två nya befattningar i lönegraden Eo 18 för

assistenten och förste verkmästaren i lönegraden A 15 en ökning med (2 X

5 634=) 11 268 kronor, inrättandet av en instrumentmakarbefattning i lönegraden

Eo 10 en ökning med 3 816 kronor, omändringen av en laboratoriebiträdesbefattning

i lönegraden Eo 7 till en kansliskrivarbefattning i lönegraden

Eo 11 en ökning med 684 kronor och uppflyttningen av två provberedarbefattningar

i lönegraden Eo 7 till lönegraden Eo 8 en ökning med (2 X

174 =) 348 kronor. Härjämte torde posten med hänsyn till väntade löneklassuppflyttningar

böra uppräknas med föreslagna 1 400 kronor. Enligt

hittills tillämpade beräkningsgrunder skulle anslagsposten följaktligen upptagas

till (131 300 — 7 992 + 4 421 + 11 268 + 3 816 + 684 + 348 +

1 400=) i runt tal 145 200 kronor. Regleringen av befordringsgången för

biträdespersonal medför å ena sidan en minskning av anslagsposten med i

runt tal 3 000 kronor genom omändringen av en extra ordinarie skrivbiträdesbefattning

i lönegraden Eo 2 till en ordinarie kanslibiträdesbefattning

samt å andra sidan en ökning av posten med i runt tal 4 800 kronor genom

inplacering i lönegraden Ex 2 av två skrivbiträden, vilka nu avlönas från

anslagsposten till avlöningar till tillfälliga biträden. Anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal skulle med hänsyn härtill uppräknas

med 1 800 kronor till 147 000 kronor. Då den allmänna löneregleringen

föranleder en ytterligare ökning av anslagsposten med 81 000 kronor, skulle

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 254.

17

posten upptagas med (147 000 + 81 000=) 228 000 kronor. Anslagsposten

torde liksom hittills böra upptagas såsom obetecknad.

Två skrivbiträden, vilka nu uppbära avlöning från anslagsposten till a vlöningar

till tillfälliga biträden med tillhopa omkring 6 600

kronor för år, komma, såsom nyss anmärkts, på grund av regleringen av befordringsgången

för biträdespersonal under nästa budgetår att uppbära lön

från annan anslagspost. Bland annat med hänsyn härtill föreslår jag, att den

av anstaltsstyrelsen föreslagna uppräkningen av förstnämnda anslagspost begränsas

till 20 000 kronor samt att posten således upptages till 182 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde upptagas med 33 300 kronor.

Jag biträder anstaltsstyrelsens förslag om höjning med 5 000 kronor av

den under omkostnadsanslaget upptagna anslagsposten till reseersättningar.

Anslaget bör följaktligen beräknas till 137 500 kronor.

En förbättring av belysningen i provningsanstaltens lokaler synes erforderlig.

På grund av de särskilda skäl, som anstaltens styrelse anfört, torde

därvid lysämnesrör böra komma till användning. För ändamålet torde i enlighet

med styrelsens beräkningar ett belopp av 40 000 kronor bliva erforderligt.

Även den begärda installationen av ett aggregat för tillförsel av förvärmd

friskluft till anstaltens snickarverkstad synes böra komma till utförande.

Enligt den verkställda kostnadsberäkningen, mot vilken jag icke har

något att erinra, bör för ändamålet avses ett belopp av 3 000 kronor. För tillgodoseende

av dessa båda anslagsbehov torde å riksstaten för budgetåret

1947/48 under tionde huvudtiteln böra upptagas ett reservationsanslag av

43 000 kronor, betecknat Statens provningsanstalt: Viss utrustning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens provningsanstalt, som betingas

av vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens provnings
-

anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

........................... kronor 328 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ...... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

........................... » 228 000

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis

.......................... » 182 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 33 300

Summa kronor 772 500;

tf

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 254.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

dels till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 772 500;

dels till Statens provningsanstalt: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av .. kronor 137 500;

dels ock till Statens provningsanstalt: Viss utrustning för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 43 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siegmund Vogel.

477683. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till täckning av vissa vid skifferoljeverket vid Kinne-K s. 6 i texten
  2. SU 1947:177 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till statens provningsanstalt. s. 4 i texten