Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

1947-05-09 · 49 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:258, Angående reglering av sockernäringen i riket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

1

Är 258.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket m. m.; given Stockholms slott

den 9 maj 1947.

Kungl. Maj it vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 9 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet

Sträng i egenskap av särskilt förordnad föredragande.

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd genom särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med år

1932 ha dessa åtgärder inneburit, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats

ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser och

Ilihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 258.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

bestämmelser. Sedan år 1940 garanterar staten därjämte industrien täckning

av vissa med sockertillverkningen förbundna kostnader, mot det att

sockerindustrien är redovisningsskyldig för sina på grund av sockertillverkningen

erhållna inkomster. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag. Under år 1936 inträdde en förändring såtillvida,

att Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

De nuvarande bestämmelserna, grundade å ett kontrakt

mellan sistnämnda bolag och staten, ha tillkommit i överensstämmelse

med beslut av 1946 års riksdag (prop. nr 243, r. skr. nr 259) och gälla för

tiden till och med den 31 juli 1947.

De allmänna grunderna beträffande nu tillämpade åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande m. m.

Genom förordning den 24 maj 1946 (nr 226) har förordningen den 22

februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken förordning

trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt särskilda förordningar

skulle gälla till och med den 31 juli 1946, givits förlängd giltighet för

tiden till och med den 31 juli 1947. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker

(tulltaxenummer 119 och 120) icke till riket införas av annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt. Detta stadgande har

dock ej avseende å transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor

provianteringsfrilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel. Jämlikt

1 § förordningen den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av införselförbjudna

varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr

252/1935, har stadgandet ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den,

åt vilken Kungl. Maj:t överlåter införselrätt av vara, som avses i förordningen

nr 30/1932, äger att lämna annan tillstånd till införsel därav. Vara, som

på grund av bestämmelserna i denna förordning icke får införas, må, därest

densamma icke är enligt lagen om straff för olovlig varuinförsel att anse såsom

olovligen införd, åter utföras, under de villkor och i den ordning, som

tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med Svenska sockerfabriksaktiebolaget innehåller följande.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §■

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller proviante
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

3

ringsfrilager av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

\ ad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom eu

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m.m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1946 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procents sockerhalt skall

utgöra 4 kronor 65 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1946 tecknar kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

utgå ett areal tillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor,

dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall

utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån

förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings,

Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma

grunder, som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget förbinder sig tillse, att eu var betodlare, som ingår eller övertager

betodlingskontrakt för 1946, till statens sockernämnd erlägger en avgift

av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling

sagda år. För del av hektar reduceras avgiften i proportion till arealen. Avgiften,

vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Maj:t, skall innehållas

å betodlaren tillkommande betlikvid. Sålunda innehållna belopp skall bolaget,

på anfordran, redovisa till nämnden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

4 §.

ljolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Maj:t.

5 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1946—31 juli 1947 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning, som

följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av bolagets

för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid skola

särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

körsel, vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot

det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,15 öre för varje under

räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning, kolkranen,

cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1947 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,15 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,15 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ö8-

5

ställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få

dessa kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna

och alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1947, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan —• med antagande av att den utgående lagerbehåliningen av

varan till storleken sammanfallande med den ingående — åsätla ett dylikt

normallager samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager

och lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1947 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1947 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanliavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, alt rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av lagret.

I syfte alt återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst

anskaffa för att I rygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

bolaget berättigat att nedskriva dessä varor till en prisnivå, som motsvarar

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normal
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-58.

lagret och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

helopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet än som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Därest

enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i

detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det

statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall dylik tvistefråga

avgöras av skiljemän enligt lag.

3 inom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1946/47 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett helopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl i-affineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Md kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj:t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande ä övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunffl. Maj.ts proposition nr 258.

i

taga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj:t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelser i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj:t. Innan Kungl. Maj:t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj:t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Maj:t närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj:t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Delta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1946 till och

med den 31 juli 1947 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-58.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna,

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941 skall

gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock fjärde stycket å s. 42 i prop.

nr 245/1945).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimporl, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj:t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid bestämmandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av

17,15 öre förutsatts, dels att bolaget självt, utan vidare anspråk på staten,

svarar för de ökade löneutgifter, som till följd av löneförhandlingar kunna

uppstå under den tid, som återstår tills kontraktet 1946/1947 utlöper, dels

att de nuvarande kvaliteterna å socker i huvudsak bibehållas oförändrade,

d. v. s. att beloppet 17,15 hänför sig till s. k. krisraffinad, dels ock att vidare

reglering av det i nu löpande kontrakt bestämda motsvarande beloppet (17,33

öre) icke skall ske av den anledning, att övergång under kontraktsåret 1945/

1948 skett till krisraffinering.

I brev till generaltullstyrelsen den 24 maj 1946 angående åtgärder till sockerbetsodlingens

uppehållande (SFS nr 227) har Kungl. Maj:t tillkännagivit,

att Kungl. Maj:t å Svenska sockerfabriksaktiebolaget för tiden från och med

den 1 augusti 1946 till och med den 31 juli 1947 överlåtit rätt att till riket

införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1932—1946.

Såsom förut nämnts ha statsmakterna för odlingsåren 1932—1946 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att

vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna

priser och bestämmelser.

Vad särskilt angår betpriset har under tiden 1932—1939 enligt överenskommelser

mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regel,

att till grund för beräkning av betpriset för visst år skulle läggas medelpriset

å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars

det år, betorna odlats, till den 28 februari nästföljande år, sedan därifrån

dragits den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av

bruttopriset. Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skulle utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med

16 procent sockerhalt skulle priset utgöra 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).

För varje 1/10 procent ökning eller minskning i medelsockerhalten

skulle betpriset röna ett tillägg eller avdrag med Vico av grundpriset. Till följd

av statsmakternas åtgärder hade för 1932—1939 års betodling denna regel

om betprisets fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

9

odlaren — oberoende av sockerprisets eventuella växlingar — garanterades

ett visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnade sådan

förbindelse rörande betarbetarlöner som förut omnämnts. Ifrågavarande minimipris,

som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt, undergick senare höjning och utgjorde för

1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre. För 1940 års odling tillämpades

en ny beräkningsgrund av innebörd att priset på sockerbetor skulle bestämmas

med hänsyn till variationerna i medelhektarskörden. För 1941 års odling

bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

till 4 kronor 10 öre, därest den totala uppmätta betarealen uppgick till

eller översteg 85 procent av 1940 års odling, och till 3 kronor 80 öre vid en

uppmätt areal understigande 85 procent av samma odling. Beträffande odlingen

under åren 1942—1944 bestämdes grundpriset för 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt till 4 kronor 50 öre. För odlingen under

åren 1945 och 1946 sattes grundpriset till 4 kronor 65 öre, varjämte odlarna,

inom vissa områden erhållit ett arealtillägg.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. under den tid, införselmonopol

å socker varit gällande, torde följande uppgifter få meddelas.

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

Betskörd, inköpt

vikt

Socker-

halt

%

Grund- pris för

16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa |

Hela

riket

ton

Deciton

per

hektar

1932/33 ....

40 681

1 540 398

380

16-95

230-00

13-66

243-66

1933/34 ....

50 574

1 839 914

364

18-16

225-00

30-38

—

255-38

1934/35 ....

50 572

1 861 939

368

16-39

225-00

5-48

—

230-48 1

1935/36 ....

50 640

1 865 930

369

17-52

225-00

2T38

4-00

250-38

1936/37 ....

51368

1 799 565

350

18-19

225-00

30-80

12 00

267-80 i

1937/38 ....

55 241

2 076 740

376

18-11

255-00

33-63

—

288-63

1938/39 ....

50 760

1834 081

361

17-58

270-00

26-66

—

296’6

1939/40 ....

60 750

1 902 212

375

17-69

270-00

28-62

—

298-52 1

1940/41 ....

54 439

1 859 635

341

17-82

310-00

35-26

—

345-26

1941/42 ....

53 403

J 843 680

345

18-07

410-00

53-04

—

463-04 ,

1942/43 ....

53 255

i 733 660

325

1689

450-00

25-03

—

475-03

1943/44 ....

50 335

1 868 260

371

17-10

450-00

30-80

—

480-80

1944/45 ____

54 979

1 803 350

328

17-04

450-00

29-12

—

479-12

1945/46 ....

54 586

1 814 414

332

17-51

465"00

43-88

—

1 508-88

1946/47 ....

54 664

1 777 062

325

17-50

465-0 0

43-59

—

1 508-59

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Tillverkat Tillverkad

Kampanjar råsocker, ton raffinad, ton

1932/33 ..................... 233 593 228 398

1933/34 ..................... 304 310 250 738

1934/35 ..................... 270 063 251 488

1 Därjämte har till betodlare som åren 1945 och 1946 tecknat kontrakt med Mörbylånga,

Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik utgått arealtillägg, som — utslaget på dessa

odlares betskörd — utgjorde 8 33 öre per deciton för år 1945 och 7’96 öre per deciton för år 1946.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

Kampanjår

Tillverkat

råsocker, ton

Tillverkad

raffinad, ton

1935/36 ...........

.......... 293 053

262 659

1936/37 ...........

.......... 298 278

258 093

1937/38 ...........

.......... 345 428

292 127

1938/39 ...........

.......... 292 359

272 764

1939/40 ...........

.......... 308 411

343 727

1940/41 ...........

.......... 300 263

263 782

1941/42 ...........

262 650

1942/43 ............

.......... 263 983

237 237

1943/44 ...........

.......... 290 907

239 641

1944/45 ...........

.......... 278 829

273 575

1945/46 ...........

.......... 294 405

233 778

1946 47 ...........

.......... 290 500

254 000

Försäljningen av socker inom riket m. m.

Under tiden 1932—1939 gällde i avseende å sockerindustriens prissättning

å socker i huvudsak följande bestämmelser. Sockerbolagets priskurantpris

å krossmelis (K 5) skulle vara normerande för priskurantprisema å övriga

sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljdes

av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.

Priset å K 5 bestämdes enligt samma grunder som dittills efter världsmarknaden,

varvid dock skulle gälla, att lägre pris för sagda sockersort ej behövde

tillämpas än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande

tablå varierat under de olika monopolåren.

Monopolåret Fastställda minimipriset å K 5

73 1932—28/a 1933 .................. 31 öre per kg

l/s 1933—88/a 1934. f31 Öre per kg för tiden Va—57» 1933

130 öre per kg därefter

1/3 1934—28/2 1935 .................. 30 öre per kg

Va 1935—29/2 1936 .................. 30 öre per kg

l/s 193K 28/o 1QQ7 j31 öre Per k§ för tiden Va —27ii 1936

'''' “ 130 öre per kg därefter

73 1937—28/2 1938 .................. 32 öre per kg

1/3 1938—29/ä 1940 .................. 32 öre per kg

Med hänsyn till läget utomlands kunde detta system ej tillämpas på sockerproduktionen

under monopolåret 1940/41. På sätt framgår av vad förut

anförts har under denna tid och därefter ett sådant system tillämpats, att

staten med viss inskränkning garanterat bolaget täckning för de med sockertillverkningen

förbundna kostnaderna mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster. Det

har förutsatts, att priserna skola av Kungl. Maj:t så avvägas, att den staten

åvilande garantien principiellt och i stort sett infrias genom bolagets sockerförsäljningar,

en princip som emellertid under de senaste åren, i syfte

att förebygga höjd prisnivå, icke ansetts böra följas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2ö8.

11

Rörande de under monopoltiden faktiskt tillämpade priserna å socker av

de viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Tidsperiod

*8/2

1932—28/s

1932

*■>/*

1932-ls/9

1932

U/9

1932 -37&

1933

7«

1933— 7 As

1933

8/s

1933— 8/9

1933

9/9

1933—19/9

1933

20/9

1933—*2/n

1933

23/u

1933—*V1

1934

»S/i

1934— «/s

1934

7*

1934—29/2

1936

73

1936—19/n

1936

20/ll

1936—27/i

1937

28/i

1937—274

1939

23/4

1939— 3/ö

1939

4/s

1939—23/7

1939

24/?

1939-so/7

1939

31/i

1939— «/12

1939

7/l2

1939—»i/s

1940

i/4

1940—28/2

1941

i/3

1941— 4/n

1941

ä/u

1941—12/7

1942

13/7

1942— 1/1

1947

2/l

75

1947— «/5

1947—

1947

Priskurantpriserna i öre per kg enligt

sockerbolagets noteringar

Krossmelis

........................... 31

Bitsocker

37

Toppsoc

38

............................ 32

38

39

............................ 31

37

38

............................ 30

36

37

............................ 31

37

38

............................ 32

38

39

............................ 31

37

38

............................ 30

36

37

............................ 31

37

38

............................ 30

36

37

............................ 31

37

38

............................ 30

36

37

............................ 32

38

39

............................ 33

39

40

............................ 34

40

41

............................ 33

39

40

............................ 32

38

39

............................ 34

40

41

............................ 38

44

45

............................ 41

47

48

............................ 45

51

52

............................ 49

55

56

............................ 60

66

............................ 63

69

—

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker ha under de senaste

räkenskapsåren, ett vart omfattande tiden från och med den 1 augusti ena

året till och med den 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter.

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944 45

1945/46

273 835 ton

270 106 »

271812 »

293 221 »

326 387 »

252 023 »

245 954 »

264 752 »

228 423 »

276 275 »

245 977 »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till

normalt ungefär 270 000 ton per år. Den för året 1938/39 angivna siffran

innebär en ökad expedition av drygt 20 000 ton, till stor del förorsakad av

vissa av krislidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika förekommo

i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets försäljning av

socker under femmånadersperioden augusti—december 1939 med icke mindre

än cirka 40 000 ton översteg den för samma månader normala försälj
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

ningen. Lagringsköpen fortforo in på året 1940, till dess ransonering infördes

den 10 april sistnämnda år. Sedan den 3 november 1940 ingår även sirap i

ransoneringen. Vid ransoneringen har man utgått ifrån en beräknad raffinadförbrukning

av omkring 250 000 ton per år. Den låga försäljningssiffran för

1943/44 beror på att under den våren och försommaren 1944 rådande strejken

i sockerfabrikerna intet socker kunde expedieras från fabrikerna.

Statens sockernämnds verksamhet in. m.

Sedan Kungl. Maj: t den 19 april 1940 i enlighet med riksdagens beslut

godkänt det i propositionen nr 189/1940 L intagna kontraktet mellan staten

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utfärdade Kungl. Maj:t den 10 maj

1940 (SFS nr 377) ny instruktion för statens sockernämnd att lända till

efterrättelse från och med den 1 juni 1940. I samband därmed erhöll statens

sockemämnd från sistnämnda dag ändrad sammansättning. Enligt den

nya ordningen är sockernämndens viktigaste uppgift att granska sockerbolagets

verksamhet, vartill komma vissa andra uppdrag såsom att utöva upplysningsverksamhet

beträffande arbetslöner m. m. ävensom, enligt särskild

författning, att fördela statsanslag och statslån till enskilda järnvägar för

utförande av lastningsanordningar för sockerbetor. Nämnden har slutligen på

särskilt uppdrag ägt att utöva tillsynen över den av bolaget på statens uppdrag

bedrivna sockerimporten.

I skrivelse den 10 april 1947 har statens sockernämnd lämnat en redogörelse

för sin verksamhet under det senaste året.

I skrivelsen har nämnden till en början upptagit en redogörelse för

granskningen av socker b olagets verksamhet. Härutinnan

anföres följande.

Sockerbolagets verksamhet, i vad den avser sockerrörelsen och dess biprodukter

samt statens förhållande därtill, har alltsedan den nuvarande sockernämndens

tillkomst, alltså för åren 1939/40—1946/47, reglerats genom av riksdagen

årligen godkända kontrakt mellan staten och bolaget, innebärande

bland annat, att staten för de båda första kontraktsåren helt och för de därefter

följande åren i nedan angiven begränsad utsträckning svarat för täckning

av bolagets kostnader för sockrets och dess biprcfdukters tillverkning

och försäljning ävensom för åren 1939/40—1942/43 visst vinstbelopp (kapitalränta),

mot det att bolaget varit redovisningsskyldigt för sina inkomster av

samma rörelse, allt enligt vissa i kontrakten närmare angivna bestämmelser.

Frånsett de två första åren ha avtalens giltighet begränsats till ett år, men

ha avtalen efter förhandlingar årligen förnyats, varje gång med vissa ändringar,

förestavade av det senast gångna kontraktsårets erfarenheter. De ursprungliga

bestämmelserna ändrades sålunda i 1941 års kontrakt bland annat

därutinnan, att vissa fasta kostnadsposter utbrötos ur statsgarantien och fastlåstes

vid ett visst fixerat belopp — 4,45 öre — per kilogram tillverkat råsocker

oavsett tillverkningens storlek. I 1942 års kontrakt medgavs vid i stort

sett oförändrade bestämmelser i övrigt en höjning av den på angivet sätt låsta

kostnadsposten från 4,46 till 5,22 öre, beroende på den genom krisen förorsakade

kostnadsstegringen å löner och material. I 1943 års kontrakt utsträcktes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 25S.

den låsta kostnadsposten att omfatta förutom de tidigare däri ingående kostnadsposterna

flertalet av bolagets övriga kostnader för sockrets tillverkning

och försäljning ävensom förräntning av bolagets eget kapital (vinst). Utanför

den låsta posten kommo huvudsakligen att ligga sådana på förhand mera

svårfixerbara kostnader såsom betkostnader, bränsleutgifter, emballage, räntor

och frakter. I samband härmed höjdes den låsta kostnadsposten från

5,22 till 17,22 öre per kilogram tillverkat råsocker, siffran baserad dels på en

råsockertillverkning av 272 000 ton eller samma som tidigare år, dels på den

före prisstoppet den 1 november 1942 rådande löne- och kostnadsnivån.

Från och med 1943 års kontrakt är bolaget'' sålunda hänvisat till att inom

den låsta posten finna förräntning av holagets i sockerrörelsen investerade

kapital, vilket givetvis för bolaget innebär utsikter till såväl vinster som förluster,

växlande allt efter skördeutfallet och bolagets möjligheter att sänka de

inom den låsta posten liggande kostnaderna. I 1944 års kontrakt bibehölls

den låsta posten oförändrad och även i övriga avseenden gällde i stort sett

samma bestämmelser som i föregående års kontrakt, dock med den avvikelsen,

att staten garanterade bolaget att till visst pris få avyttra det lager av

melass, som vid kontraktsårets utgång översteg ett till 2 500 ton beräknat

normallager, varjämte vissa uttalanden gjordes rörande ifrågasatt avveckling

av rekonstruktionsfonderna, i vad bestämmelserna hänförde sig till mindre

betydande förnödenheter. 1945 års kontrakt innefattade i huvudsak samma

bestämmelser som det närmast föregående, dock med avvikelser i två avseenden.

Sålunda höjdes den låsta posten från 17,22 till 17.33 öre per kilogram

tillverkat råsocker, därigenom att i denna post för enkelhetens skull inräknades

ett belopp av cirka 300 000 kronor (= cirka 0,11 öre per kg råsocker),

vilket belopp genom Kungl. Maj ds sommaren 1944 meddelade beslut garanterats

bolaget för täckande av dettas merkostnader till följd av den då träffade

avtalsuppgörelsen i lönekonflikten. Härjämte intogs på hemställan av

bolaget en ny bestämmelse i kontraktet, enligt vilken bolaget på i kontraktet

närmare angivna villkor medgavs rätt att nedskriva ersättnings- och surrogatvaror

för bränsle och emballage till en prisnivå, som motsvarade bolagets

bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor. Vad slutligen

angår innevarande verksamhetsår, alltså 1946/47, gälla samma bestämmelser

som i 1945 års kontrakt med endast den avvikelsen, att den låsta posten

sänkts från 17,33 till 17,15 öre per kilogram tillverkat råsocker. Det nu gällande

kontraktet utgår den 31 juli 1947. dock med vissa övergångsstadganden

rörande lagerdispositioner och lagervärderingar samt rörande salupriset å

utgående socker- och melasslager.

Beträffande den av bolaget på statens uppdrag bedrivna importverksamheten

finnas i kontrakten alltsedan 1942 intagna vissa grundläggande bestämmelser,

enligt vilka bland annat importverksamheten skall bedrivas såsom

en från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse,

reglerad genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som

äro förenade med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna

rörelse investerat kapital), lagring, försäljning in. in., skola därför icke

ingå under statens garanti enligt kontrakten, utan gäller angående dylika

utgifter liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande

inkomsterna vad därom i särskild ordning överenskommes mellan

staten och bolaget. 1 det i anslutning härtill mellan Kungl. Maj:t och bolaget

ingångna särskilda avtalet om sockerköp från utlandet stadgas bland annat,

all importsockret skall användas för ändamål och enligt anvisningar och

bestämmelser om pris in. in., som må vara meddelade av Kungl. Maj:t eller

den myndighet, åt vilken Kungl. Maj:t därtill lämnar behörighet. Staten

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

åtager sig å sin sida att svara för täckning av bolagets nödiga kostnader för

uppdragets utförande, mot det att bolaget gentemot staten redovisar sina

samtliga inkomster å samma rörelse.

Nämnden har jämlikt sin instruktion utövat en fortlöpande tillsyn över

sockerbolagets verksamhet, i vad denna beröres av gällande kontrakt och

avtal, och har vid fullgörandet av denna uppgift ägnat särskild uppmärksamhet

åt frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § i kontraktet, avseende

bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster samt statens åtagande

att svara för täckning av bolagets kostnader. I sådant syfte har

nämnden i likhet med vad fall-et varit tidigare år och efter enahanda grunder,

som omnämnts i tidigare verksamhetsberättelser, granskat bolagets

verksamhet, tagit del av bolagets protokoll samt genom auktoriserad revisor

och en biträdande revisor fortlöpande och ingående genomgått och

granskat såväl huvudkontorets som brukens räkenskaper. Resultaten av

granskningsarbetet ha framlagts för nämnden i form av rapporter och ingående,

hela sockerrörelsen berörande analyser av bolagets balans- samt

vinst- och förlusträkningar. Härigenom ävensom ur handlingar i övrigt

berörande sockerrörelsen och dess biprodukter, genom fortlöpande överläggningar

med bolagets ledning, genom förhandsinformationer samt genom

inspektion av bruk och andra anläggningar har nämnden följt och bildat

sig en uppfattning om de viktigare affärshändelserna. Slutligen har

nämnden för fullgörande av sina åligganden jämlikt § 5 e i instruktionen

genom periodvis upprättade räkenskapssammandrag för huvudkontor och

bruk ävensom genom kalkyler och kostnadsberäkningar för den ej tilländalupna

tiden av kontraktsåret följt tillverkningskostnaderna och deras förändringar

i fråga om socker och dess biprodukter, vilket föranlett anmälan

till Kungl. Maj:t rörande differensen mellan sockrets tillverkningskostnader

och dess försäljningspris.

Rörande granskningen av sockerbolagets verksamhet under tiden den 1

augusti 1955—31 juli 1946 har nämnden anfört.

Sockerbolagets senast föreliggande bokslut och verksamhetsberättelse avser

tiden Vs 1945—1946 och har nämndens granskningsarbete under det

gångna kalenderåret därför huvudsakligen kommit att omfatta detta verksamhetsår.

De allmänna betingelserna för betodling och sockerproduktion under här

förevarande verksamhetsår ha varit gynnsamma och förete en väsentlig förbättring

gentemot närmast föregående år. Betarealen företedde visserligen

någon sänkning men betskörden per hektar en mindre ökning, ehuru den

fortfarande var låg eller endast 33 240 kilogram per hektar. I övrigt voro

kampanjsiffrorna för såväl betodlare som sockerbolaget gynnsamma. För

jordbrukets del motverkades det låga arealutbytet av en från 17,04 till 17,51

procent ökad sockerhalt, vidare av det för året med 15 öre per deciton höjda

betpriset ävensom av det på grund av den ökade sockerhalten med ungefär

enahanda belopp höjda tilläggspriset. Totala betpriset ökades härigenom från

479,12 öre år 1944/45 till 508,88 öre år 1945/46 eller med cirka 6 procent, det

högsta hittills under statsregleringsperioden uppnådda. Härtill kom sedan det

betodlarna i ytterområdena i 1945 års kontrakt tillförsäkrade särskilda arealtillägget,

cirka 177 000 kronor, varigenom det totala genomsnittliga betpriset

ökades till 510,10 öre per deciton. Betinkomsten i kronor per hektar blev

härigenom trots det minskade arealutbytet cirka 7,5 procent bättre än närmast

föregående år. För sockerbolaget innebar givetvis den relativa minskningen

i betkvantiteten vid en icke oväsentligt högre sockerhalt en fabrika
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

15

tionsfördel, åtminstone i tillverkningsprocessens början. Råsockerskörden

per hektar ökades på grund av den högre sockerhalten med cirka 6 procent

och den tillverkade råsockermängden från 278 829 till 294 521 lon med de

fördelar, den större driften innebär. Härjämte ha ytterligare fördelar ernåtts

genom lägre undervikt och renare betor. Undervikt och smutsprocent

utgjorde sålunda respektive 0,61 och 11,52 procent mot respektive 1,47 och

13,62 procent närmast föregående år. Den tillverkade råsockermängden motsvarade

efter avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga råsockerkvantiteten

en raffinadtillverkning å cirka 258 400 ton, vilken kvantitet överstiger

landets behov vid nuvarande ransonering och därför även föranledde

ökning i sockerlagren i senaste bokslut.

Beträffande själva sockertillverkningen har raffinadproduktionen trots

den stora råsockertillverkningen under året väsentligt nedgått från 273 575

till 233 778 ton, därmed under de fasta kostnadernas påverkan fördyrande

produktionskostnaderna per kg raffinad räknat. Då den i kontraktet låsta

posten beräknats på en mot råsockerproduktionen svarande raffinadtillverkning,

ha emellertid samtidigt de rörliga kostnader, vilka skulle ha påvilat

differensen mellan denna senare produktion och årets verkliga raffinadtillverkning,

i förbättrande riktning kommit att påverka bolagets för året

redovisade driftsresultat. Den under året låsta posten har liksom de två närmast

föregående åren omfattat kostnadsposterna underhåll, avskrivningar,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria förfogande stående

medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntningen av bolagets eget kapital

(vinst). Bolaget har haft att självt täcka dessa kostnader mot det att

bolaget oavsett råsockerproduktionens storlek fått tillgodräkna sig 17,15 öre

för varje under räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Nämnden

har ingående granskat såväl de låsta som de garanterade kostnadernas

utveckling och har nämndens granskningsarbete härvid fortgått efter enahanda

linjer, som angivits i tidigare års berättelser. När så ansetts önskvärt

eller erforderligt har nämnden härjämte föranstaltat om utredningar och

undersökningar rörande olika sidor i bolagets ekonomiska och industriella

verksamhet. Dylika undersökningar och utredningar ha verkställts rörande

över- och undervikter vid bruken och den därav betingade råsockervolymen

och dennas omräkning i förkrigstillverkning, rörande inköp och försäljning

av importsocker ävensom rörande bolagets torv- och vedomkostnader,

merkostnader för hantering av svenska kol, oljeomkostnader in. m. Genom

utredningen rörande råsockervolymen har med tillämpande av i tidigare

verksamhetsberättelser angivna grunder för fastställande av över- och

undervikter vid bruken och för de nuvarande kvaliteternas omräknande i

råsocker i avtalets mening den råsockerkvantitet, som skall ligga till grund

för beräkningen av det belopp, bolaget enligt kontraktets 5 § 1 mom. äger

tillgodoräkna sig för täckandet av de låsta kostnaderna, fastställts utgöra

2 944 053 deciton mot i bokslutet angivna 2 945 215 deciton. Statsregleringen

kommer därför att i innevarande års bokslut gottskrivas ett belopp av

20 137 kronor 46 öre. Även övriga verkställda utredningar ävensom granskningen

av bolagets räkenskaper och verksamhet i övrigt komma sannolikt

att under innevarande år föranleda icke obetydliga korrigeringar å statsregleringens

konto, i övervägande antalet fall till dennas förmån.

Beträffande de mera betydande statsgaranterade kostnaderna kan nämnas,

att nämnden granskat inköps-, förbruknings- och lagervärden samt kostnader

å de viktigare förnödenheterna, särskilt bränsle och emballage.

Bränslekostnaderna per deciton råsocker och raffinad, vilka 1944/45 väsent
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-58.

10

ligt fördyrades, för råsockerbruken med 17,7 och för raffinaderierna med

20,5 procent, beroende huvudsakligen på det med 25,6 procent höjda förbrukningspriset

ä stenkolen, ha under 1945/46 gentemot närmast föregående år

trots den ökade användningen av kristidsbränslen nedgått för råsockerbruken

med 3,0 procent och för raffinaderierna med 17,7 procent, nedgången

föranledd, förutom av de mera allmänt verkande orsakerna såsom den fortgående

rationaliseringen och för raffinaderierna den under hela året skärpta

krisraffineringen, huvudsakligen av det från 56 kronor 64 öre till 42 kronor

99 öre per ton eller med 24,1 procent sänkta förbrukningspriset å stenkolen.

Nedgången är likväl delvis skenbar, beroende på att den ökade stenkolskostnaden

1944/45 huvudsakligen föranleddes av den detta år väsentligt utökade

rekonstruktionen av stenkolslagren, varvid rekonstruktionen av försiktighetsskäl

och på grund av svårigheten att erhålla utländska kol skedde i svenska

stenkol med ett till 72 kronor per ton omräknat rekonstruktionspris. Den nedgång

i stenkolskostnaden, som härutöver förefinnes, trots den under året

ökade användningen av dyrare och sämre svenska kol, kan tillskrivas den utländska

stenkolens från 3 630 till 4 508 kalorier förbättrade kvalitet, varigenom

förbrukningspriset nedgått från 11 kronor 19 öre till 9 kronor 52 öre

per 1 000 ve. Rekonstruktionsskulden har härigenom trots en ökning av

bristkvantileten med 9 112,69 ton under året minskat med 454 943 kronor

36 öre, genom att rekonstruktionen, som 1944/45 gjordes helt i svenska stenkol

till ett dagsvärde av 72 kronor, senaste bokslut skett till 80 procent i

utländska kol till ett värde av 64 kronor 4 öre och med resterande 20 procent

i svenska kol till ett värde av 70 kronor 64 öre, allt per ton. Inköpskostnaderna

för flertalet kristidsbränslen ha under året varit i fallande, samtidigt

som kostnaderna, omräknade att avse bränsle å 7 000 kalorier, varit i nästan

genomgående stigande, ett uttryck för den prissänkningen överstigande kvalitetsförsämringen

av dessa bränslen. Undantag härifrån utgöra iikväl leveranserna

av frästorv från bolagets torvmosse, vilka i kvalitetshänseende förete

förbättring. Leveranserna av frästorv under året till bruken ha utgjort 9 435,24

ton, vilka debiterats bruken i enlighet med av priskontrollnämnden föreslagna

och av sockernämnden godkända grunder. Bränslekontot har liksom

tidigare år påförts alla med eldningen av kristidsbränslen förknippade merkostnader

ävensom kostnaderna för omändringarna av raffinaderierna i

Göteborg, Lidköping och Stockholm till oljeeldning, allt med den reservationen

likväl, att, för den händelse de vidtagna kristidsanordningarna senare helt

eller delvis kunde påvisas ha ett för bolaget mera bestående värde, detta värde

skulle krediteras statsregleringen. Enligt avtalets 5 § 2 mom. 3 hade bolaget

på sätt och villkor, som i avtalet närmare angivas, varit berättigat att nedskriva

brännmaterialier och emballage av ersättnings- och surrogatkaraktär

till en prisnivå, som motsvarar bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen

ingående varor. Dylik nedskrivning har skett i bokslutet beträffande

de i den redovisade totala kolkvantiteten ingående svenska stenkolen

men däremot i arbetsbesparande syfte icke ifråga om övriga ersättningsbränslen.

Hade så skett även beträffande dessa senare, hade årets bränslekostnad

ökat. — På grund av den under året rådande allvarliga bränslesituationen

och för motverkande av stegringar i bränslekostnaderna har bolaget

från och med den 1 augusti 1945 övergått till framställning av en ytterligare

bränslebesparande krisraffinad, s. k. skärpt krisraffinering. Den nya

metoden har icke medfört någon ändring av K 5-sockrets kvalitet men föranlett,

då omsmältning icke äger rum, att E-socker icke längre tillverkas.

Bolaget har härigenom enligt beräkning inbesparat cirka 10 000 ton kol å

7 000 kalorier, varjämte även en del andra besparingar kunnat göras, sär
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

17

skilt i fråga om arbetskraften, där eu kostnadsminskning beräknats föreligga

ä cirka 550 000 kronor, vilken jämlikt avtalet kommit bolaget till godo.

Av övriga statsgaranterade kostnader förete emballagekostnaderna fortfarande

nedgång, för det gångna året hänförande sig till den genom Esockrets

bortfallande minskade paketförsäljningen ävensom till expeditionen

från beredskapslagren, där paketkostnaden redan påförts tidigare år. Bolagets

sjötransporter av råsocker och melass, delvis även raffinad, äger huvudsakligen

rum med egna eller dotterföretags båtar. Särskilt fraktsatserna ha

därför underlegat granskning, varvid de egna fraktdebiteringama konstaterats

icke överstiga de i marknaden gällande fraktsatserna. De totala fraktkostnaderna

ha under året nedgått, beroende huvudsakligen på genom den

mindre raffineringen minskad framstransport av råsocker till raffinaderi

ävensom på avvecklingen av beredskapslagren. Kostnaderna för den av

livsmedelskommissionen under krigsåren anbefallda spridningen av sockerlagren,

den s. k. beredskapslagringen, ha under hela beredskapstiden enligt

nämnda kommissions anvisningar påförts sockerrörelsen, där de bokförts å

frakters konto. Inneliggande beredskapslager hade vid 1945/46 års ingång

nedgått till 12 160 ton och voro vid verksamhetsårets slut helt avvecklade.

Samtliga kostnader för beredskapslagringen under hela beredskapstiden ha

utgjort 1 338 241 kronor 32 öre och äro innefattade i de å statsregleringens

konto årligen redovisade underskotten å sockerrörelsen.

Nämnden har liksom tidigare år med uppmärksamhet följt eventuellt förekommande

investeringar av kapital i nya rörelsegrenar, liggande utanför

sockerrörelsen, varigenom ökade räntekostnader respektive minskade ränteintäkter

kunna komma att tillskyndas statsregleringen. Någon större dylik

investeringsverksamhet har likväl under året icke ägt rum, utan har snarare

genom ordinarie och extra avskrivningar och genom innehållna vinstmedel

ett icke obetydligt återflöde av investeringsmedel ägt rum, ägnat att minska

sidorörelsemas behov av främmande finansieringsmedel. För råsockerbruken

ha däremot betydande anslag tagits i anspråk för de under året fortgående

om- och tillbyggnadsarbetena vid bruken i Hasslarp och Köpingebro, för

iståndsättande av det temporärt nedlagda bruket i Svedala ävensom för tillgodoseende

av det under de senare åren allt mera framträdande behovet av

välfärdsanordningar särskilt vid råsockerbruken. De allt mera ökade svårigheterna

att anskaffa nödig och duglig personal för råsockerkampanjerna ha

sålunda tvingat bolaget att i ökad utsträckning uppföra arbetarkaserner och

kampanjhem samt ombygga och modernisera äldre dylika ävensom att i

ökad utsträckning tillgodose tjänstemannapersonalens bostadsbehov. Anslagen

enbart för här senast angivna ändamål ha det senast gångna året utgjort

cirka 3 000 000 kronor.

Bolagets likviditetsställning har under det senast gångna året ytterligare

förbättrats, i det de främmande skulderna, som under år 1944/45 minskade

med cirka 15 000 000 kronor samtidigt som de lätt realiserbara tillgångarna

ökade med cirka 27 500 000 kronor, under det senast gångna året ytterligare

minskat med cirka 12 900 000 kronor samtidigt som de lätt realiserbara tillgångarna

endast minskat med cirka 6 600 000 kronor vid eu ökning av lagertillgångarna

med cirka 9 000 000 kronor. Om man sammanställer samtliga

främmande skulder, däri inräknade även risk- och pensionsfonderna, med

enbart de lätt realiserbara tillgångarna, utgör likviditetsförbättringen de senaste

två åren trots den väsentligt ökade lagerhållningen av råsocker sistlidet

år cirka 49 000 000 kronor, beroende på den fortgående konsolideringen,

nedgången i lagren av svenskt och danskt raffinerat socker, samt i lagren axvissa

förnödenheter, främst kol, ävensom på förekommande mindre förskjut
Bihang

till riksdagens protokoll 19t7. t sand. Nr 2''jX. «

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kurtgl. Maj:ts proposition m 2-58.

ningar i tillgångs- och skuldposterna i övrigt. En följd av den förbättrade

likviditetsställningen har även blivit, att den bolaget tillförsäkrade krediten i

riksbanken endast tillfälligtvis behövt tagas i anspråk. Kreditavtalet mellan

riksbanken och bolaget tillkom i november 1942 på sockemämndens initiativ.

Enligt detta avtal skulle banken tillhandahålla bolaget den kredit, som erfordrades

för täckande av kostnaderna för sockerimporten från Danmark

ävensom av den genom det otillräckliga sockerpriset uppkommande förlusten

å sockerrörelsen. Bolaget ägde för detta ändamål diskontera växlar till ett

disconto av en procent per annum och till belopp, som vid varje tid kunde

anses erforderliga för täckande av det närmaste halvårets förutsebara behov.

Avtalet förnyades flera gånger, men sedan år 1944 förefinnes intet formellt

avtal. Vid förefallande behov diskonterar emellertid bolaget fortfarande växlar

på enahanda villkor som tidigare, frånsett att räntan numera utgår med

endast 0,5 procent. Under år 1945/46 har som nämnts endast tillfälligtvis riksbankskredit

behövt tagas i anspråk — när den var som högst cirka 17 000 000

kronor — medan bolagets normala löpande kreditbehov, även detta förhållandevis

ringa, på vanligt sätt täckts hos bolagets normala bankförbindelse.

Beträffande uträknandet av rekonstruktionsfonderna å låsta konti har bolaget

enligt tidigare överenskommelse med nämnden även i det gångna årets

bokslut liksom de tvenne senare åren inskränkt sig till att konstatera värdeförändringarna

inom normallagret gentemot närmast föregående ar, varvid

vid eventuell ökning eller minskning motsvarande justeringar ägt rum i de

utgående rekonstruktionsskuldema.

Beträffande sockerimporten från utlandet kan nämnas att samtliga import-

och försäljningsuppdrag inom landet och till utlandet, som under verksamhetsåren

1941/42—1944/45 lämnats bolaget, helt avvecklats per den 31

december 1945. Bolaget har därför i redovisningshänseende behandlat denna

tid såsom en enda och avslutad redovisningsperiod. Rörande sina utgifter

och inkomster i samband med förevarande uppdrag skall bolaget enligt del

mellan staten och bolaget träffade avtalet föra särskilda räkenskaper. Bolaget

bär därför avlämnat särskild redovisning för sin förevarande verksamhet

under angivna tidsperiod, vilken redovisning utan erinran granskats

inom nämnden. A sockerimporten hade per nämnda dag uppstått ett överskott

å 1 737 859 kronor 56 öre, vilket belopp krediterats statsregleringens

konto i 1945/46 års räkenskaper. Beloppet kan komma att ytterligare öka

med 102 348 kronor 20 öre, om sökt tullrestitution beviljas å en kvantitet

om 1 033 850 kilogram socker, vilken kvantitet från heredskapslager reexporterats

till Norge. För täckande av bolagets interna kostnader för distribution

av intill 30 000 ton danskt socker, vilket försålts till industriella förbrukare

från och med den 1 augusti 1943, har bolaget enligt särskilt Kungl.

Maj:ts beslut medgivits rätt att tillgodoräkna sig 1 öre per kilogram på den

svenska marknaden försålt socker. Under år 1946 har ny sockerimport kunnat

åvägabringas och har utgående lagret av detta socker i bokslutet värdesatts

efter enahanda principer som tidigare år eller inköpspriset + havda

kostnader med avdrag för den vid försäljningen uppkommande differensen

mellan självkostnaden och det av livsmedelskommissionen fastställda försäljningspriset.

Överskottet å denna import redovisas sålunda tills vidare icke.

Sockerbolagets bokslut för verksamhetsåret Vs 1945—31/r 1946 företer, sedan

de under det låsta beloppet 17,15 öre per kilogram tillverkat råsocker

innefattade kostnaderna och kapitalränta ävensom de garanterade kostnaderna

blivit täckta, en statsregleringens skuld till sockerbolaget å 21 504 547

kronor och 51 öre. A statsregleringens konto inbalanserades vid verksamhetsårets

början, alltså den 1 augusti 1945. en statsregleringens fordran å

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

19

bolaget med 4 8(56 787 kronor 65 öre. Då konto! under året krediterats för

det å sockerimporten uppkomna överskottet 1 737 859 kronor 56 öre ävensom

för undervikt å sockerlagret ‘27 706 kronor 98 öre bär sålunda å sockerrörelsen

under året uppkommit eu förlust å 28 136 901 kronor 70 öre mot en

förlust de två närmast föregående åren å respektive 21 114 478 kronor 14

öre och 18 925 284 kronor 49 öre, beloppen utgörande kostnader, vilka icke

kunnat täckas av respektive års inkomster å försäljningen av socker och

dess biprodukter. Orsaken härtill har givetvis varit, att socker- och sirapspriserna

icke fått höjas i samma mån, som priserna för betornas inköp

och förädling stigit. Att törlusten sistlidet år gentemot de två närmast föregående

åren väsentligt ökat, kan huvudsakligen tillskrivas förutom ökade

tillverkningskostnader framför allt den starkt minskade exporten till Finland

och Norge samt den betydande ökningen i råsockerproduktionen, varigenom,

då försäljnings- och lagerpriserna väsentligt understiga tillverkningskostnaderna,

statens ersättningsbelopp givetvis ökades. Statens vid räkenskapsårets

ingång förefintliga fordran å bolaget å 4 866 787 kronor 66 öre

har därför som nämnts vid dess utgång förvandlats i en skuld å 21 504 547

kronor 51 öre, vilken i bokslutet överförts till nästkommande år, på grund

av att i motsats till vad tidigare år varit fallet den av nämnden preliminärt

beräknade förlusten icke av statskontoret inbetalats till bolaget före räkenskapsårets

utgång. På hemställan av nämnden har emellertid Kungl. Maj:t

begärt och riksdagen beviljat ett reservationsanslag å 22 000 000 kronor för

täckande av denna förlust. Utbetalningen skulle likväl ske först å tidpunkt,

som nämnden efter överenskommelse med bolaget hade att med hänsyn

tagen till bolagets behov av likvida medel bestämma. På grund av bolagets

goda likviditetsställning har beloppet utbetalats först i slutet av oktober

1946, alltså innevarande räkenskapsår. Ä statsregleringens konto finnes sålunda

för närvarande en statens fordran å bolaget å 495 452 kronor 49 öre.

Statens bär angivna fordran å bolaget är givetvis ej heller för det gångna

året definitiv utan kommer att öka med belopp, vilka kunnat gottskrivas

statsregleringen först i innevarande års räkenskaper. Den till grund för den

låsta posten, 17,15 öre, liggande råsockerkvantiteten har sålunda i bokslutet

på grund av framkomna undervikter beräknats 1 162 deciton för hög, vilket

i innevarande års räkenskaper kommer att föranleda en kreditering av statsregleringens

konto med 20 137 kronor 46 öre. Kontot kan härjämte såsom

redan omnämnts komma att krediteras med 102 348 kronor 20 öre, om den

av bolaget begärda tullrestitutionen beviljas. Å kontot danskt socker förefinnes

härjämte ett icke obetydligt överskott, vilket likväl för närvarande

ej redovisas synligt, varjämte vid nämndens fortgående granskning av bolagets

verksamhet sannolikt framkomma poster, vilka komma att påverka

.statens för närvarande förefintliga fordran å bolaget.

Beträffande verksamhetsåret 1946/47 har nämnden anfört följande.

Gentemot närmast föregående år utvisar arealen en mindre ökning till

54 664 hektar, medan betskörden per hektar sjunkit och utgör den lägsta

hittills under statsregleringsperioden förekommande eller endast 32 509 kilogram

per hektar. I övrigt äro emellertid liksom närmast föregående år

kampanjsiffrorna närmast gynnsamma för såväl betodlare som sockerbolaget.

För jordbrukets del motverkas sålunda det låga arealutbytet av den

alltjämt höga sockerhalten, 17,5 procent, och det av denna anledning alltjämt

höga betpriset. Detta har enligt föreliggande kalkyler endast nedgått

från 508,88 öre år 1945/46 till 508,59 öre per deciton innevarande år och be

finner sig sålunda alltjämt på 1945/46 års toppnivå. Härtill kommer sedan det

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 258-

särskilda arealtillägget vid vissa bruk, varigenom det genomsnittliga betpriset

torde komma att öka i ungefär samma proportion som föregående år.

Hetinkomsten i kronor per hektar blir härigenom trots det minskade arealutbytet

endast cirka 2,1 procent lägre än föregående år. För sockerbolaget

innebära givetvis kampanjsiffrorna en minskning i tillverkningen och därmed

i årsresultatet. Råsockertillverkningen beräknas likväl endast minska

med cirka 4 000 ton eller från 294 500 ton år 1945/46 till 290 500 ton innevarande

år eller med 1,2 procent. Den tillverkade råsockerkvantiteten motsvarar

efter avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga råsockerkvantiteten

en raffinadtillverkning å cirka 254 000 ton, vilken tillverkningskvantitet

torde få anses för bolaget tillfredsställande och något överstigande

landets behov vid nu rådande ransonering. I fabrikationshänseende

bär bolaget härjämte liksom närmast föregående år erhållit fördelar genom

en förhållandevis tillfredsställande smutsprocent.

Om resultatet av 1946 års betodling sålunda för närvarande kan överblickas

och för såväl betodlare som för sockerbolaget liksom närmast föregående

år får anses såsom förhållandevis tillfredsställande, är det givetvis

vanskligt att, när endast halva verksamhetsåret tilländagått, göra några bestämdare

uttalanden rörande årets sockertillverkning och dess ekonomiska

slutresultat. Råsockerkampanjen är emellertid avslutad och bokslut föreligger

per den 14 december 1946, varjämte nämnden genom förkalkyler och kostnadssammanställningar

sökt bilda sig en uppfattning om det sannolika utfallet

av årets sockerrörelse. Beträffande raffinadtillverkningens omfattning

torde den som nämnts vid raffinering av hela årsproduktionen av råsocker

— 290 500 ton — och efter avdrag av den för sirapstillverkningen erforderliga

råsockerkvantiteten komma att utgöra cirka 254 000 lon, vilket torde

komma att innebära en något ökad lagerhållning. Beträffande tillverkningskostnaderna

komma de i den låsta posten innefattade kostnaderna att

nedgå från 17,33 till 17,15 öre per kilogram tillverkat råsocker, då denna

post underkastades motsvarande sänkning i 1946 års avtal. Av de garanterade

kostnaderna torde den ojämförligt största och betydelsefullaste kostnaden

— betkostnaden — komma att förete en mindre sänkning. Grundpriset är

oförändrat sedan föregående år eller 4 kronor 65 öre per deciton 16-procentiga

betor, medan tilläggspriset för högre soekerhalt företer en mindre nedgång

från 43,88 till 43,59 öre. För odlare som tecknat kontrakt med Mörbylånga,

Roma, Linköpings och Lidköpings sockerbruk tillkommer härjämte även

innevarande år arealtillägget av 20 kronor per hektar. Totalt torde betutgiften

komma att minska med cirka 2 000 000 kronor, medan betkostnaden per

kilogram råsocker räknat torde komma att förete endast obetydlig förändring.

Av övriga statsgaranterade kostnader kommer emballagekostnaden att

väsentligt öka, beroende på större raffinadtillverkning, högre pris å träemballaget

och procentuellt större tillverkning av märken, krävande dyrare

emballage, ökningar förete även raffinadfrakter och räntor. Stegringen av

de förra är emellertid endast skenbar, enär dessa frakter närmast föregående

år voro osedvanligt låga. beroende på att nämnda år cirka 12 000 ton

raffinad expedierats från beredskapslager, för vilket socker fraktkostnaderna

burits av tidigare år. Räntorna åter förete stegring beroende på ökade

lager och import av utländskt socker. Nedgång förete däremot hetfrakterna,

föranledd huvudsakligen av bortfallandet av merkostnaderna förra året för

transport av Svedalabrukets betor till andra bruk ävensom av riksdagens

beslut att från och med den 1 augusti 1946 införa 15-tons i stället för tidigare

10-tons tariff för godsbefraktning, genom vilket beslut den sammanlagda

betfrakten beräknas nedgå med cirka 170 000 kronor. Beträffande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 2öS.

21

slutligen bränslekostnaderna är ovisshet rörande kostnadsläget här liksom

tidigare år framträdande. Föregående år minskades bränslekostnaden väsentligt

bland annat genom införandet av skärpt krisraffinad. För innevarande

år har beräknats en ytterligre nedgång med cirka 1 250 000 kronor på grund

av dels oljeeldning vid vissa bruk och mindre användning av ersättningsbränslen,

dels en synnerligen stor nedgåg i merkostnaden för hantering av

detta bränsle. Efter kostnadskalkylens uppgörande har emellertid priset på

polska kol höjts från 60 till 65 kronor per ton, varigenom kostnadsposten i

kalkylen blivit för lågt beräknad med cirka 640 000 kronor. Nedgången i

bränslekostnaden för året torde således kunna beräknas utgöra cirka

600 000 kronor. Skulle härjämte under året övergång till fredsraffinering

visa sig önskvärd, kommer nedgången ytterligare att minska.

Gestaltningen av sockerindustriens tillverkningskostnader under statsregleringsperioden

framgår av följande av nämnden uppgjorda sammanställning

över kostnadsutvecklingen per deciton tillverkad raffinad. Såsom basår

har nämnden därvid valt förkrigsåret 1938/39, då kostnaderna ännu icke

påverkats av kristidens prisförhöjningar och svårigheter med material- och

förnödenhetsanskaffningen. Nämnden har emellertid framhållit, att raffinadtillverkningen

då utgjort 272 764 ton, under det att genomsnittsproduktionen

för hela statsregleringsperioden varit väsentligt lägre eller 264 913

ton. De fasta kostnadernas inverkan på kostnadsgestaltningen borde därför

ihågkommas vid bedömandet av kostnaderna under de olika krisåren med

deras kvantitativt starkt varierande tillverkningssiffror. 1938/39 års kostnader

ha i sammanställningen upptagits till 100.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42,1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Betor ......................

ICO

996

117-0

148-5

167-3

166-2

166-6

168-7

Avlöningar.................

100

94-0

119-5

121-3

144-8

131-5

137-6

137-5

Materialier:

förbrukningsartiklar.......

100

118''5

137-0

146-3

161-1

150-0

161-1

159-3

emballage ................

100

111-8

157-4

191-2

223-5

217-6

194-1

204-4

Bränsle.....................

100

166-2

238-4

207-9

260-9

259-6

315-9

294-7

Underhåll ..................

100

101-3

147-1

109-8

128-8

148-4

128-1

161-4

Råsockerfrakter.............

100

125-3

165-3

157 3

173-3

158-7

150-7

158-7

Raffinadfrakter.............

100

112-8

143-6

130-8

171-8

139-7

138 5

128-2

Skatter..................

100

256-5

148-4

174-2

200-0

221-0

182-3

262-9

Räntor.....................

100

13 6

_

77-3

136-4

100-0

72-7

45-9

Avskrivningar..............

100

89-9

110-1

134-8

144-3

165-8

139-9

141-1

Kapitalränta (vinst).........

100

78-6

87-8

86-0

98-8

97-1

94-2

101-7

Övriga .....................

100

100-9

105-fi

140-2

197-2

213-1

174-8

186-0

Summa kostnader

100

103 3

123 2

141 8

1(54 0

162-3

1613

164-9

Härav:

Betkostnad...............

100

99-fi

1170

148-5

167-3

166-2

166-6

168-7

Övriga kostnader.........

100

108-1

131-5

133-2

159-7

157-4

1544

160-0

Tillverkning

Råsocker ton.............

292 359

308 411

300 263

308 162

263 983

290 907

278 668

294 405

Raffinad ton..............

272 764

343 727

263 782

262 650

237 237

239 641

273 575

233 778

I anslutning till sammanställningens innehåll har nämnden anfört.

Den nedgående tendens, kostnadsutvecklingen åren 1943/44 och 1944/45

företett, har det senast gångna verksamhetsåret förvandlats i en markerad

stegring av tillverkningskostnaden, den högsta hittills under statsreglerings
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 2öH.

perioden uppnådda. De kostnadsförändringar, som flertalet siffror det senaste

verksamhetsåret visa, kunna tillskrivas dels den osedvanligt låga raffinadtillverkningens

stegrande inverkan på de fasta kostnadernas gestaltning,

dels givetvis faktiska ökningar och minskningar i kostnaderna. Den för sockerprisets

höjd mest avgörande kostnadsposten — betkostnaden, utgörande

senaste verksamhetsåret 77,9 procent av råsockerkostnaden och 58,2 procent

av totala raffinadkostnaden — har på grund av det för året med 15

öre per deciton betor ökade betpriset stegrats till 168,7 procent av 1938/39

års kostnadsnivå. Beträffande kostnadsposterna underhåll, skatter, kapitalränta

och avskrivningar kan kostnadsökningen för de tre första posterna delvis

och för avskrivningarna helt tillskrivas den låga raffinadtillverkningen.

Ökningen av underhållskostnaden har härjämte påverkats bland annat av

ut- och ombyggandet av bruken i Köpingebro och Hasslarp, iståndsättandet

av det under året nedlagda bruket i Svedala ävensom nedskrivningen med

800 000 kronor av mera kristidsbetonade materialier och förnödenheter. Ökningen

i skattekostnaden har vidare ytterligare påverkats av att, då det ansetts

önskvärt, att skattereserven lämnades orörd, årets drift fått bära icke

endast samtliga under räkenskapsåret utbetalda skatter utan även den vid

1946 års slut förfallande kronoskatten. Kapitalräntan (vinsten), liggande inom

den låsta posten, 17,15 öre, har ökat även absolut taget, en följd av årets

stora råsockertillverkning och låga raflinadproduktion. Emballagekostnaden

slutligen har senaste året stegrats på grund av utrangering av material ävensom

ökade priser å emballage, särskilt lådbräder. Råsockerfrakterna äro

tämligen oförändrade, ehuru de förete en skenbar ökning på grund av den

låga raffinadproduktionen. Oförändrad är även lönekostnaden och har bolaget

här genom rationalisering och förenklade tillverkningsmetoder kunnat

neutralisera den under året inträffade löneökningen. Övriga kostnader förete

övervägande nedgång. Nedgången för raffinadfrakterna är likväl även här

skenbar och föranledd huvudsakligen av expedition av 12 160 ton från beredskapslagren,

för vilken expedition frakterna redan burits av tidigare år.

Nedgången i räntekostnaderna är eu följd av bolagets genom avvecklingen

av sockerimporten och minskade lager starkt ökade likviditet ävensom av

att räntan å det av riksbanken vid förefallande behov tillhandahållna finansieringskapitalet

nedsatts till 0,5 procent. Nedgång företer slutligen även

bränslekostnaden, en av de större och för bolaget mera betydelsefulla. Denna

kostnad har senaste året nedgått från 315,9 till 294,7 procent men är fortfarande

i det närmaste tredubblad gentemot förkrigskostnaden. Nedgången

har som redan nämnts föranletts, förutom av de mera allmänt verkande orsakerna

såsom den fortgående rationaliseringen och den under året skärpta

krisraffineringen, av ett lägre förbrukningspris på stenkolen ävensom av såväl

de utländska som de svenska kolens för året bättre kvalitet, varjämte lagerrekonstruktionen

ansetts kunna ske övervägande i utländska kol i stället för

såsom närmast föregående år i dyrare och sämre svenska kol. Totalt har

tillverkningskostnaden senaste verksamhetsår ökat från 161,3 till 164,9, varav

betkostnaden ökat från 166,6 till 168,7 och övriga kostnader från 154,4

tiil 160.o. allt i procent av förkrigskostnaden.

Differensen mellan tillverkningskostnaderna och bolagets medelförsäljningspris

framgår av följande sammanställning, vari siffrorna för förkrigsåret

1938/39 upptagits till 100.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

23

1938/

1939/

1940/

1941/

1942/

1943/

1944/

1945/

39

40

41

42

43

44

45

46

Betkostnad .....................

100

99''6

117-0

148-5

167-3

1662

166-6

1

168-7

Övriga tillverkningskostnader____

100

108-1

131-5

133-2

159-7

157''4

154-4

160-0

Summa tillverkningskostnader

100

103-3

1233

141-8

164-0

102-3

161-3

164 9

Biprodukter, sirap och fraktdiffe-

100

102-4

123-2

174-7

137-7

135-5

115-1

93-1 !

Summa tiilverkn.kostnader

•/. biprodukter.........

100

105-1

1253

141o

169-2

167-5

168-4

174* 5 !

Medelförsäljningspris i Sverige....

100

105-3

119-4

132-7

147-2

148-1

147-4

146-2

Medelförsäljningspris inkl. export.

100

148-7

146-3 |

Beträffande ifrågavarande differens har nämnden anfört.

Försäljningspriserna ha såsom av sammanställningen framgår icke följt

kostnadsstegringen under de statsreglerade åren utan differensen mellan dem

har fortgående ökat med undantag likväl för åren 1943/44 och 1944/45, då

genom nedgången i tillverkningskostnaderna spänningen mellan kostnadspris

och försäljningspris något minskades. Om hänsyn jämväl tages till intäkterna

av biprodukter, sirap och fraktdifferenser och tillverkningskostnaderna

redovisas med avdrag för dessa intäkter, vidgas nämnda differens mellan

kostnadspris och försäljningspris ytterligare, beroende på de senare årens

minskade intäkter dels av biprodukterna på grund av minskad tillverkning

och lägre pris, dels av sirapen på grund av att försäljningspriset ej fått följa

stegringen i tillverkningskostnaderna. Sockerpriset liksom även sirapspriset

har under i sammanställningen angivna år bibehållits oförändrat allt sedan

stegringen den 13 juli 1942. De mindre ändringar, som medelförsäljningspriset

utvisar under de tidigare statsreglerade åren, äro helt föranledda av förskjutningar

i försäljningen av dyrare och billigare sockerkvaliteter. Förskjutningen

i priset nedåt är särskilt framträdande de båda senaste åren. Prisnedgången

dessa år beror på den starka minskningen i paketsockerförsäljningen

ävensom på det av den förenklade tillverkningen betingade bortfallandet av

det dyrare E-sockret. För innevarande år ha enligt statsmakternas beslut i

samband med omsättningsskattens avveckling produktionskostnaderna ansetts

böra slå igenom i konsumentpriserna. Priserna å socker och sirap ha

därför från och med den 2 januari 1947 höjts med respektive 11 öre och 7

öre per kilogram. Nämnden har i sitt i ärendet avgivna yttrande framhållit,

att de till grund för prisökningarna liggande beräkningarna vore approximativa,

då de avgivits vid en tidpunkt, då råsockerkampanjen ännu ej avslutats

och då ännu åtta månader återstode av löpande räkenskapsår. Genom de angivna

prisförhöjningarna och under förutsättning av oförändrade kostnader

för betinköp och sockerproduktion, bibehållna ransoner och oförändrade

kvaliteter beräknade nämnden, att det under åren 1942/43—1945/46 på grund

av det i förhållande till produktionskostnaderna allt för låga priset framkomna

underskottet å genomsnittligt 22 125 000 kronor skulle för verksamhetsåret

1946/47 nedgå till uppskattningsvis cirka 1 300 000 kronor. För innevarande

år skulle därför ett prisregleringsanslag å sagda belopp bliva erforderligt,

därest beloppet icke skulle överbalanseras till år 1947/48 att då täckas

av den för sistsagda år påräkneliga inkomsten. Genom de från och med

innevarande års början ikraftträdda prisförhöjningarna kommer den i sammanställningen

belysta spänningen mellan kostnadspris och försäljningspris

att vid oförändrad kostnadsnivå och under eljest lika förhållanden i huvudsak

bortfalla.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Rörande den av 1946 års riksdag begärda utredningen rörande

detalj h andelspriset å socker har nämnden anfört.

Genom Kungl. Maj:ts brev den 24 maj 1946 uppdrogs åt sockernämnden

att — med beaktande av vad i bevillningsutskottets av riksdagen godkända

utlåtande nr 31 anförts — i samråd med statens priskontrollnämnd verkställa

utredning rörande möjligheten att åstadkomma ett enhetligt eller i varje

fall mera enhetligt detaljhandelspris å socker. Efter samråd med priskontrollnämnden

har sockernämnden anmodat sockerbolaget att till nämnden

inkomma med förberedande utredning, vilken bland annat borde avse sådant

försäljningssätt och sådan prissättning å socker, att a) ett för hela riket

enhetligt detaljhandelspris ernåddes eller b) sockerpriserna i så måtto utjämnades,

att genom fraktbidrag eller på annat sätt ett enhetligt partihandelspris

ernåddes vid försäljning å ett flertal mera betydande avsättningsorter

eller vid leveranser överhuvud taget i hela vagnslaster. På grund av starkt

varierande fraktkostnader till småorterna, samlastning, returer m. m. ävensom

ansenligt varierande detaljhandelsavanser borde likväl utredningens

tyngdpunkt läggas på det senare alternativet. Då bolaget emellertid förklarat

sig sakna för den förberedande utredningens utförande lämplig personal, har

utredningen av bolaget anförtrotts Affärsekonomiska forskningsinstitutet. Utredningen

koncentreras först på det förut angivna alternativet b) men skola

därefter jämväl övriga alternativ och frågor bliva föremål för utredning.

Från sockerbolagets sida har framhållits, att det är ett bolagets intresse, att utredningen

bleve så omfattande, att svar kunde länmas på samtliga i ämnet

framkommande frågor. Den förberedande utredningen väntas i sin första del

föreligga färdig i en snar framtid, varefter frågan kommer att återupptagas

för närmare överväganden inom nämnden.

I fråga om den s. k. betavgiften och nämndens befattning

med frågor angående arbetslöner har nämnden anfört.

Enligt såväl nu gällande som tidigare kontrakt mellan staten och sockerbolaget

har det ålegat varje betodlare att till statens sockernämnd avgiva förbindelse,

enligt vilken betodlaren åtog sig att för täckande av vissa kostnader

erlägga en avgift för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling. De

genom avgifterna erhållna medlen, vilka genom sockerbolagets försorg skulle

innehållas å odlarens betlikvider samt redovisas till sockernämnden, skulle

enligt bestämmande av Kungl. Maj:t användas till vissa kostnader, som betodlingen

i gemen kunde ha gagn av, såsom kontroll vid betleveranser, försöksverksamhet

på sockerbetsodlingens område e. d.

Den för 1945 års betodling ifrågakommande betavgiften blev av Kungl.

Maj:t den 23 augusti 1945 fastställd till 4 kronor för varje uppmätt hektar

av varje betodlares odling nämnda år. Sockerbolaget inlevererade den 21 februari

1946 till sockernämnden avgiftsmedel för år 1945 med tillhopa 218 346

kronor. Den 6 september 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t sockernämnden att

till bestridande av utgifter till betodlingens gagn till Sveriges betodlares centralförening

utbetala ett belopp av 218 346 kronor att av centralföreningen

användas enligt följande uppställning.

För centralföreningens egen verksamhet.............. kronor 94 779: 66

För de till centralföreningen anslutna lokalföreningarnas

verksamhet ..............................j__.123 566: 34

Summa kronor 218 346:00

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2öS.

25

Sedan sistnämnda belopp utanordnats återstår ett från tidigare års betavgiftsmedel

resterande belopp av 51 kronor 76 öre.

Enligt 3 § i nu gällande kontrakt mellan staten och sockerbolaget åligger

det betodlarna att förbinda sig att till sockernämnden erlägga en avgift

av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlingen. Den 6 september 1946

fastställde Kungl. Maj:t betavgiften till sist sagda belopp. Avgifterna ha i

vanlig ordning inkasserats av sockerbolaget, som den 25 februari 1947 till

sockemämnden inlevererat de influtna avgiftsmedlen 218 741 kronor 72 öre.

Till fördelning innevarande år står härefter tillgängligt ett belopp av 218 793

kronor 48 öre.

Under eu följd av år har sockemämnden utövat tillsyn över att varje

betodlare, som önskade erhålla bestämt betpris, i enlighet med av honom

till sockernämnden avgiven förbindelse utgav ersättning till den för betornas

skötsel och upptagning lejda arbetskraften enligt i förbindelsen närmare angivna

grunder ävensom handlagt tvister mellan odlare och betarbetare rörande

dylik ersättning. Genom Kungl. Maj ds kungörelse den 28 juni 1946 (nr

515) om ändring i vissa delar av nämndens instruktion den 10 maj 1940

har nämndens befattning med hithörande tvister från och med 1946 års betkampanj

upphört och nämndens verksamhet å ifrågavarande område inskränkts

till utövande av den upplysningsverksamhet beträffande arbetslöner,

som nämnden kan finna erforderlig. I överensstämmelse härmed har

sockemämnden stått betarbetare till tjänst med besvarande av förfrågningar

rörande olika ersättningsfrågor såsom angående kvantitetstillägg, semesterersättning

och dylikt. Antalet hos nämnden under året gjorda förfrågningar i

ämnet, övervägande flertalet gällande kvantitetstillägg för betupptagning, ha

uppgått till cirka 400. Ett mindre antal tvister, avseende ersättning för under

tidigare år utfört betarbete, ha under året handlagts av nämnden.

Beträffande bidrag till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor vid enskilda järnvägar har nämnden

anfört.

Enligt nämndens den 14 mars 1946 till Kungl. Maj:t avgivna berättelse

för sin verksamhet hade nämnden till sitt förfogande för statsbidrag till lastnings-

och lossningsanordningar för sockerbetor till 1945 års betkampanj

dels en reservation å 14 643 kronor av det för budgetåret 1943/1944 anvisade

reservationsanslaget, dels ock ett av 1945 års riksdag anvisat reservationsanslag

för budgetåret 1945/1946 å 65 000 kronor eller ett sammanlagt belopp

av 79 643 kronor. Av nämnda belopp beviljade nämnden den 28 april 1945

fyra enskilda järnvägsföretag statsbidrag för anläggningar till 1945 års betkampanj

med tillhopa 58 090 kronor. Dessutom hade nämnden genom beslut

den 22 november 1944 beviljat Gotlands jämvägsaktiebolag uppskov till

1945 års betkampanj med anläggningar, till vilka nämnden år 1944 preliminärt

beviljat ett bidrag å 8 000 kronor. Sistnämnda bidrag till Gotlands järnvägsaktiebolag

fastställdes efter avsyning av de därmed avsedda anläggningarna

den 11 juli 1946 slutgiltigt till 5 940 kronor. Vidare har under 1946

av 1945 års preliminärt beviljade anslag slutgiltigt fastställts anslag till

Ölands järnvägsaktiebolag med 4 000 kronor, till Slile—Roma järnvägsaktiebolag

med 10 965 kronor och till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag med

7 305 kronor eller med tillhopa 22 270 kronor. Av olika anledningar kunde

vissa av anläggningarna, för vilka anslag beviljades år 1945, icke utföras

under nämnda år, varför nämnden på framställning av vederbörande järnvägsförvallningar

beviljade uppskov med dessa anläggningars färdigställande

till 1946 års betkampanj. De för angivna anläggningar preliminärt beviljade

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

anslagsbeloppen uppgå till 36 505 kronor. Bidragen i fråga ha ännu icke blivit

av nämnden slutgiltigt fastställda. — Under år 1946 har Klintehamn—Roma

jämvägsaktiebolag beviljats anslag å 5 700 kronor för lastnings- och lossningsanordningar

vid Sanda järnvägsstation. Nämnda belopp har ännu ej fastställts

till sitt slutgiltiga belopp. Om hänsyn tages till de bidrag, som beviljats

men ännu ej till sitt slutgiltiga belopp fastställts, kan beräknas att å anslaget

kommer att restera ett belopp å 9 228 kronor.

Förslag till avtal med Svenska sockerfabriksaktiebolaget m. m.

Genom beslut den 25 oktober 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens

sockernämnd att i samråd med statens livsmedelskommission och statens

priskontrollnämnd vidtaga de förberedande åtgärder med avseende å sockerbetsodling

och sockertillverkning samt därmed sammanhängande frågor, som

ansågos påkallade för möjliggörande av att avtal i god tid skulle kunna träffas

rörande 1947 års sockerproduktion m. in. Med anledning därav ha förenämnda

myndigheter verkställt erforderliga utredningar i ämnet samt förhandlat

med Svenska sockerfabriksaktiebolaget och Sveriges betodlares

centralförening rörande villkoren för 1947 års sockerproduktion och betodling.

I skrivelser den 13 mars samt den 11 och 21 april 1947 har ordföranden

i statens sockernämnd redogjort för det bedrivna arbetet samt vid förhandlingarna

erhållna resultat ävensom framlagt vissa förslag rörande sockerproduktionen

under år 1947.

Rörande den hittillsvarande statsregleringen och frågan

om dess bibehållande har i skrivelsen den 13 mars 1947 anförts

följande.

Sockerbolagets tillverkning och försäljning av socker och vissa biprodukter

samt statens förhållande till denna verksamhet har för de åtta verksamhetsåren

1939/40—1946/47 reglerats genom av riksdagen godkända kontrakt

mellan staten och bolaget, innehållande bland annat vissa regler rörande

täckning av bolagets kostnader för sockrets och vissa biprodukters framställning

och försäljning inklusive visst vinstbelopp (kapitalränta) samt en

bestämmelse om att bolaget är redovisningsskyldigt för sina inkomster å

samma rörelse. De för de fyra åren 1943/44—1946/47 gällande kontrakten

inneburo bland annat, att bolaget för en serie utgiftsposter (skatter, underhåll,

avskrivningar, löner, omkostnader, förbrukningsartiklar, försäkringar

in. in. samt kapitalränta — tillsammans benämnda den låsta kostnadsposten)

tillerkänts ett fixerat belopp per kilogram råsocker. Däremot ligga sådana

på förhand mera svårfixerade poster som betkostnader, bränsleutgifter, emballage

m. m. under direkt statsgaranti och -kontroll.

Vid de innevarande år med sockerbolaget förda underhandlingarna — därvid

nämnderna och kommissionen liksom föregående år ansett anledning

saknas frångå det för sockerindustrien tillämpade reglerings- och prissättningssystemet

— har särskilt ingående behandlats den låsta kostnadsposten.

Det belopp, som bolaget fått tillgodoräkna sig för täckande av de i den låsta

posten ingående utgifterna, har för ett vart av regleringsåren 1943/44 och

1944/45 fastställts till 17,22 öre per kilogram råsocker, medan beloppet för

1945/46 höjdes till 17,33 öre genom att i den låsta posten inräknades jämväl

det merlönebelopp — inemot 300 000 kronor — som bolaget vid avtalsupp
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

27

görelsen sommaren 1944 efter lönekonflikten fick vidkännas och vilket bolaget

enligt beslut av Kungl. Maj:t tillerkändes rätt att i särskild ordning

få täckt. För regleringsåret 1946/47 fastställdes förenämnda multipel för

den låsta posten till 17,15 öre per kilogram råsocker, därvid såsom förutsättningar

gällde å ena sidan alt bolaget självt, utan vidare anspråk på staten,

hade att svara för de ökade löneutgifter, som till följd av löneförhandlingar

kunde uppstå tills kontraktet 1946/47 utlöpte, samt å andra sidan dels att

kvaliteterna å socker bibehölles oförändrade, d. v. s. att beloppet 17,15 öre

hänförde sig till den något mindre kostnadskrävande skärpta krisraffineringen,

dels att reglering till statens förmån av det i kontraktet för 1945/46 bestämda

motsvarande beloppet icke skulle ske på grund av den övergång, som

under sistnämnda regleringsår skett till skärpt krisraffinering. Rörande de

beräkningar, som under de olika åren legat till grund för bestämmandet av

sagda belopp, 17,22, 17,33 respektive 17,15 öre, hänvisas till i ämnet tidigare

år lämnade redogörelser (se prop. nr 188/1943 s. 31—33, nr 195/1944 s.

31—32, nr 245/1945 s. 30—31 och nr 243/1946 s. 28—29).

För frågans bedömande i nuvarande läge ha nämnderna och kommissionen,

i likhet med vad som skett de tidigare åren, från sockerbolaget införskaffat

erforderligt siffermaterial rörande berörda poster, vilket utredningsmaterial

efter granskning legat till grund för förhandlingarna. Rörande innebörden

av den av bolaget för verksamhetsåret 1947/48 gjorda kalkylen, i

vad den avser den s. k. lasta posten, ha nämnderna och kommissionen hänvisat

till följande i skrivelsen återgivna tablå, däri till jämförelse även intagits

vissa uppgifter, avseende motsvarande kostnadsposter innevarande och

de närmast föregående åren.

j

Enligt sockerbolagets bokslut

Enligt sockerbolagets

kalkyler januari 1947

P''ör

För

För

För

För

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

Underhåll ..............

4 778 000

7 485 000

5 506 000

7 405 000

6 015 000

6 000 000

Avskrivningar ..........

*5 540 000

6 981 000

5 926 000

5 966 000

6 516 000

6 522 000

Skatter.................

3 000 000

3 540 000

3 000 000

4 192 000

3 000 000

3 000 000

Till fri disposition.......

300 000

300 000

300 000

300 000

300 000

300 000

Avlöningar.............

18 679 000

18 020 000

19 436 000

18 912 000

21 165 000

21806 000

Pensioner...............

1 250 000

1 231000

1 203 000

1211000

1 200 000

1 200 000

Förbrukningsartiklar----

2 115 000

2 188 000

2 275 000

2 319 000

2 501 000

2 644 000

Omkostnader ...........

2 565 000

2 148 000

2 362 000

2 590 000

2 448 000

2 500 000

Körsel..................

686 000

336 000

356 000

366 000

305 000

350000

Vagnshyra..............

58 000

59 000

65 000

93 000

93 000

93 000

Betfrö..................

2 029 000

2 462 000

2 302 000

2 331 000

2 470 000

2 470 000

Försäkringar............

1 271 000

1021 000

1 025 000

811000

758 000

792 000

Bolagets kapitalränta....

4 100 000

4 323 000

4 258 000

4 523 000

3 050 000

4 100 000

Hegleringskonto.........

—

-

—

22 000

—

—

40 371000

50094 000

48 014 000

Öl 041000

49 821000

51 777 000

Kvantitet tillverkat rå-

socker (ton)...........

264 057

290 908

278 82!)

294 522

290 500

285 000

Öre per kg råsocker.....

17-66

17-22

17-22

17-83

17-16

18-17

1 Härtill skulle för erhållande av rättvisande jämförelse de olika åren emellan läggas 166 000

kronor, som avförts å andra konton än avskrivningskontot.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 25S.

Angående förhandlingarna med sockerbolaget om den

låsta kostnadsposten har i skrivelsen den 13 mars 1947 anförts i

huvudsak följande.

Verksamhetsåren 1943/44 och 1945/46 ha på grund av gynnsam råsockerkvalitet

för bolaget medfört goda ekonomiska resultat. För det nu löpande

verksamhetsåret beräknas förhållandet emellertid bliva ett annat. Detta beror

icke på låg råsockermängd eller eljest ogynnsamma tillverkningsförhållanden,

utan framför allt på stor stegring i lönekontot, där merkostnaden i förhållande

till vad som kalkylerades i fjol vid denna tid nu beräknas bliva

1 165 000 kronor på grund av redan inträdda lönestegringar (nämligen dels

löneuppgörelsen våren 1946, dels höjningen i tjänstemannalöner 1946 och

dels höjningen under våren 1947 av index med ytterligare 5 enheter). I denna

lönestegringssumma är icke inräknat något belopp för eventuell lönehöjning

från 1 februari 1947 såsom följd av nu pågående löneförhandlingar. Då därjämte

andra kostnadsposter såsom omkostnader och förbrukningsartiklar

förete viss stegring, har, trots att råsockermängden år 1946 var ganska gynnsam,

det fastställda beloppet av 17,15 öre per kilogram råsocker icke medgivit

bolaget att för året 1946/47 räkna med det under hela regleringstiden

fixerade beloppet för bolagets kapitalränta, 4 100 000 kronor, utan med ett

till 3 050 000 kronor sänkt vinstbelopp. I den mån nu pågående löneförhandlingar

medföra lönehöjningar, vilka i så fall få tillämpning även under de

sex månaderna februari—juli 1947 och avtalsenligt skola bäras av bolaget,

reduceras sistnämnda belopp ytterligare.

Vad angår verksamhetsåret 1 augusti 1947—31 juli 1948, framgår av förut

återgivna kalkyl, att bolaget — med utgångspunkt från hittills gällande löner

och kostnader samt på basis av en antagen råsockerkvantitet av 285 000 ton

— ansett, att en till 18,17 öre per kilogram råsocker förhöjd multipel för den

låsta posten skulle vara erforderlig. Skulle pågående löneförhandlingar leda

till lönehöjningar har bolaget, som gjort gällande, att lönehöjningar borde

få slå igenom i priset, yrkat på motsvarande ytterligare höjning av multipeln

18,17 öre per kilogram råsocker. Beträffande råsockerkvantiteten har bolaget

framhållit, att om denna skulle nedgå, t. ex. till 265 000 ton råsocker, komme

multipeln 18,17 öre att stiga till 19,11 öre per kilogram råsocker. Ytterligare

har från bolagets sida framhållits, att beräkningarna verkställts med utgångspunkt

från att skärpt krisraffinad tillverkades även under året 1947/48. Skulle

man övergå till fredsraffinad, varvid antalet arbetstimmar och till följd därav

lönekostnaderna ävensom underhållet stegrades, tillkomme ytterligare

kostnader, vilka ej upptagits i förenämnda uppgifter.

Vid granskningen av bolagets kostnadsberäkningar för 1947/48 samt vid

förhandlingarna om multipelns storlek för sagda år ha nämnderna och kommissionen

undersökt olika utvägar att undvika allt för betydande höjning av

multipeln. Härom har ordföranden i sockernämnden anfört.

Medan ett stort antal kostnadsposter — såsom löner, pensioner, förbrukningsartiklar,

hetfrö m. m. — icke kunna göras till föremål för inknappningar

eller erinringar, ha nämnderna och kommissionen däremot ägnat särskild

uppmärksamhet åt posterna underhåll, avskrivningar, skatter och kapitalränta.

Att minska underhållskontot har ansetts icke lämpligen böra ske,

enär ett nedsatt underhåll på längre sikt måste verka ofördelaktigt även ur

allmän synpunkt. Posten kapitalränta har under hela regleringstiden så anpassats

(till 4 100 000 kronor årligen) att detta belopp jämte vad bolaget påräknar

från sina utanför sockerrörelsen liggande sidogrenar (jordbruk, re
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 258.

29

deri, kalktillverkning, bctfortillverkning m. m.) möjliggör behållande av

samma utdelning, 3 kronor 50 öre per aktie, som hittills förekommit och som

motsvarar 5,&3 procent å aktiernas nominella värde och 3,39 procent å deras

kursvärde. Med hänsyn tagen jämväl till det förhållandet, att bolagets i sockerrörelsen

insatta egna kapital uppskattas till ett värde, som väl närmar

sig 200 miljoner kronor, synes tillräcklig anledning ej föreligga att frångå

hittills tillämpade beräkningar i sockerkalkylen om bolagets kapitalränta. —

Däremot föreligga enligt nämndernas och kommissionens uppfattning bärande

skäl att nedräkna kalkylens belopp för avskrivningar och skatter. 1 avskrivningsbeloppet

har under regleringsåren inräknats — förutom dels tabellenliga,

normala avskrivningar, framkomna med utgångspunkt från de olika

anläggningsföremålens anskaffningsvärde och sannolika livslängd, dels kvarstående

värden av under året utrangerade föremål med avdrag för vad som

influtit vid dessa föremåls avyttring — även ett visst belopp för omedelbar

avskrivning av kristidens merkostnad å årets nyanläggningar. Sålunda medgavs

bolaget de två första regleringsåren att avskriva 3/4 av krismerkostnaden

samt därefter hälften av krismerkostnaden. Meddelas må, att under de

sju regleringsåren 1939/40—1945/46 kristidens merkostnader i nyanläggningar

uppgått till icke mindre än cirka 8 miljoner kronor, därav cirka 4,3 miljoner

kronor på antytt sätt fått avskrivas. Då nyavskrivningarna för närvarande

beräknas uppgå till cirka 7 å 8 miljoner kronor per år — vilket höga

belopp visar, att sockerbolaget under innevarande tid bedriver eu betydande

investeringsverksamhet — samt cirka 2 miljoner kronor därav beräknas utgöra

krismerkostnader, rör sig detta extra avskrivningsbelopp för närvarande

om i runt tal en miljon kronor årligen. Nämnderna och kommissionen ha

kommit till den uppfattningen, att medgivandet att i kalkylen inräkna dylik

extra avskrivning nu bör bortfalla. Huruvida man måste räkna med nedgång

till förkrigstidens värden ligger ju helt utanför den säkra bedömningens

gränser. Ytterligare är att märka, att bolaget redan har sina fabriksanläggningar

med maskiner o. d. lågt nedskrivna, att sagda värden, trots nöjaktigt

underhåll, som snarare höjt kapaciteten och effekten, och trots högst betydande

nyanskaffningar senaste åren, ingalunda bokföringsmässigt stigit under

regleringsåren utan från tiden för regleringens början den 1 augusti 1939

till senaste bokslut den 31 juli 1946 sänkts från 66,2 miljoner kronor till 63,7

miljoner kronor, samt att det ej kan ur folkförsörjningens och det allmännas

synpunkt vara nödvändigt eller ens motiverat att låta en livsmedelsindustri

av monopolkaraktär fortlöpande uttaga konsumentpriser, vari inläggas

belopp för konsolidering eller för minskning av framtida avskrivningsbehov.

Nämnderna och kommissionen ha alltså ansett, att posten avskrivningar

bör kunna från och med året 1947/48 minskas med beloppet för bortskrivning

av halva krismerkostnaden. — Vidare synes skattebeloppet kunna nedsättas

från 3 miljoner kronor till 2,7 miljoner kronor. Det tidigare beloppet

har inrymt dels vad som med hittillsvarande bolagsskatt erfordrats för att

bolaget skulle å sockerrörelsen utfå ett netto av 4,1 miljoner kronor, dels ock

cirka 300 000 kronor för avsättning till skattereserv för gäldande av efterlöpande

skatter. Enär numera till följd av uppbördsreformen dylik avsättning

ej vidare erfordras samt anledning ej synes föreligga att redan nu och

innan nytt skatteförslag antagits omräkna procentsatsen — skulle denna

höjas, synes bolaget härför skäligen kunna anlita medel ur sin skattereserv

_ha nämnderna och kommissionen ansett, att skattebeloppet i den nya kalkylen

kan nedsättas till 2,7 miljoner kronor.

Även om med hänsyn till vad nu anförts anledning föreligger att nedräkna

den för 1947/48 uppgjorda kalkylens belopp med i runt tal 1,3 miljoner

kronor, ha nämnderna och kommissionen dock velat såsom i motsatt riktning

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 238.

verkande omständigheter beakta framför allt vad bolaget anfört i''örande nu

pågående löneförhandlingar ävensom i andra band ovissheten om årets betareal

och råsockerkvantitet. På grund härav ha nämnderna och kommissionen

ansett sig kunna förorda, att multipeln för den låsta posten för året

1947/48 sättes till 18,17 öre per kilogram råsocker. Därvid förutsättes, att

bolaget självt, utan vidare anspråk på staten, svarar för de ökade löneutgifter,

som till följd av löneförhandlingar eller eljest kunna uppslå under den

lid, som återstår tills kontraktet 1947/48 utlöper, att de nuvarande kvaliteterna

å socker i huvudsak bibehållas oförändrade, d. v. s. att beloppet 18,17

öre hänför sig till s. k. krisraffinad, att beloppet står oförändrat vid skilda

råsockerkvantiteter, samt att vid beräkningen av råsockerkvantiteten skall

iakttagas de detaljregler, som upptagits i en promemoria den 6 februari 1947

angående råsockervolymens bestämmande, vilken för sockernämndens räkning

granskats av laboratorn Karl-Ivar Skärblom i försvarets forskningsanstalt.

I skrivelsen den 13 mars 1947 har ordföranden i sockernämnden vidare

meddelat, att sockerbolaget icke ansett sig kunna godtaga nämndernas och

kommissionens förslag. Ordföranden i sockernämnden har därefter i skrivelsen

den 11 april 1947 anfört att, sedan förhandlingarna om nytt löneavtal

för sockerindustrien lett till uppgörelse, nämnderna och kommissionen

framlagt nytt förslag till avtal rörande villkoren för sockertillverkningen

m. m. under regleringsåret 1947/48. Härom har i sistnämnda skrivelse yttrats

följande.

Genom det nya löneavtalet ha räknat från den 1 februari 1947 timlönerna

höjts med 15 öre, varjämte tillägg eller höjda tillägg beslutats för nattskifts-,

eftermiddagsskifts- och söndagsarbete m. in. Enligt anteckning vid ingåendet

av det för året 1946/47 gällande kontraktet mellan staten och sockerbolaget

har bolaget att självt svara för lönestegringen i vad gäller tiden för

sagda kontrakts giltighet. Vad däremot angår året 1947/48, varom förhandlingar

med bolaget nu pågå, belöper sig merkostnaden på grund av det nya

löneavtalet till ett beräknat belopp av 1 861 000 kronor per år vid tillverkning

av krisraffinad. Ytterligare har bolaget nu uppgivit, att för sagda tid

måste räknas med en ny utgiftsstegring av 144 000 kronor på grund av ökade

utgifter för pensioner. Bestridas kan ej, att utöver de kostnader, som

åberopats för multipelns bestämmande till 18,17 öre, alltså nu tillkommit ett

belopp av (1 861 000 + 144 000=) 2 005 000 kronor. Om härifrån, såsom

nämnderna och kommissionen alltjämt anse berättigat ehuru bolaget bestritt

detta, dragés det belopp av 1 300 000 kronor, som förut omnämnts såsom

avdrag å posterna avskrivningar och skatter, skulle ett belopp av i runt tal

700 000 kronor återstå, vilket bolaget bör få tillgodoräkna sig för höjande av

multipeln 18,17. Vid en råsockerkvantitet av 285 000 ton motsvarar sagda

tilläggsbelopp i runt tal 0,25 öre per kilogram råsocker, vilket leder till multipelns

höjande till 18,42 öre per kg råsocker.

Ordföranden i sockernämnden har vidare i skrivelsen den 11 april 1947

meddelat, att nämnderna och kommissionen, efter ytterligare förhandlingar

med sockerbolaget och i syfte att ernå uppgörelse, den 3 april 1947 för bolaget

framlagt följande förslag till överenskommelse rörande villkoren för

sockertillverkningen m. in. under regleringsåret 1947/48.

1. Det till propositionen nr 243/1946 fogade förslaget till kontrakt mellan

svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertill
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

31

verkningen in. in. förnyas att gälla för tiden 1 augusti 1947—31 juli 1948,

därvid i det nya kontraktet skola gälla följande under 2—6 angivna ändrade

bestämmelser.

2. Vad i det äldre kontraktet säges om tiden Vs 1946—sl/7 1947 skall i

stället gälla tiden Va 1947—n/7 1948 liksom vad i det äldre kontraktet säges

rörande förhållandena den 31/7 1947 i stället skall avse den 31/7 1948.

3. Beträffande det i 2 § omnämnda betpriset skall i stället gälla vad som

efter slutförda förhandlingar mellan statsdelegerade och styrelsen för Sveriges

betodlares centralförening må varda överenskommet.

4. 3 § utgår i nya kontraktet.

5. Den i 5 § 1 mom. angivna multipeln 17,15 höjes till 18,43.

6. Beträffande »allmänna uttalanden från förhandlingarna» skall punkten

3 erhålla följande ändrade lydelse. »Det har vid bestämmandet av det

i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av 18,43 öre förutsatts, dels att bolaget självt,

utan vidare anspråk på staten, svarar för de ökade löneutgifter, som kunna

uppstå under den tid, som återstår tills kontraktet 1947/48 utlöper, dels ock

att beloppet 18,43 hänför sig till s. k. skärpt krisraffinad.»

7. Från statsdelegerades sida förutsättes, att sockerbolaget medverkar till

att uppgörelse ernås med betodlarföreningen, dels i den s. k. smutsprocentfrågan,

dels i frågan om avstående från propaganda i betarealfrågan.

I skrivelsen den 11 april 1947 har ytterligare anförts följande.

Från sockerbolaget har den 9 april 1947 lämnats det svaret, att bolaget

trots starka betänkligheter ansett sig böra godkänna förenämnda förslag,

därvid bolaget i huvudsak förutsatt, att betarealen ej genom föreskrifter begränsades

i vidare mån än som angåves å s. 33 i propositionen nr 243/1946

samt att sådan överenskommelse uppnåddes med betodlarföreningen, att en

tillfredsställande betareal kunde påräknas år 1947.

Härmed torde avtalsläget vara klart vad sockerbolaget beträffar. Det nya

avtalsförslaget torde böra underställas riksdagen, varjämte gällande införselmonopol

å socker torde böra utsträckas att gälla till och med dag, som

Ivungl. Maj:t bestämmer, dock senast den 31 januari 1949.

Beträffande förhandlingarna med Sveriges betodlares

centralförening om socker betspriset och övriga o dlingsvillkor

har i skrivelserna den 13 mars och den 11 april 1947 anförts

bland annat följande.

Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt, som under

åren 1942—1944 varit 4 kronor 50 öre, höjdes för år 1945 till 4 kronor 65 öre,

varjämte odlarna i Öster- och Västergötland samt på Gotland och Öland sistnämnda

år tillerkändes ett arealtillägg av 10 kronor per påbörjat halvt hektar,

dock att arealtillägget begränsades till 5 kronor för odlingar, ej överstigande

ett kvarts hektar. Till grundpriset har enligt gängse regler kommit tillägg för

sockerhalt över 16 procent. Beträffande 1946 års odling blev efter ingående

och långvariga förhandlingar betpriset detsamma som för år 1945 med bibehållet

arealtillägg, men tillerkändes odlarna, såsom ytterligare förmåner till

följd av ackordslönehöjningen i fjol, dels sänkning av priset å 300 kilogram

chilesalpeter per hektar med 4 kronor per decilon, dels ytterligare rabatt åt

odlarna tillkommande melass med 2 öre per kilogram vid tilldelning av 2 fat

melass per hektar eller med 4 öre om blott ett fat om 250 kilogram lämnades.

Dessa särskilda förmåner motsvarade ungefär 6,5 öre per deciton betor.

Vid de i år med belodlarföreningens styrelse bedrivna förhandlingarna ha

odlarna bland annat begärt, alt grundpriset per 100 kilogram betor skulle

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 25S.

höjas till 5 kronor 20 öre samt att odlingsarealen skulle så begränsas, att

svårigheterna med arbetskraft ej bleve för allvarliga. Vidare har påyrkats

ändring av bestämmelserna rörande smutsprocenten samt tilldelning av och

rabatt å melass i enlighet med vad som hittills regelmässigt varit bestämt. 1

fråga om kvävegödselmedel ha odlarna önskat 500 kilogram per hektar, varvid

priset borde bibehållas vid 19 kronor per deciton eller förra årets prisreduktionsbelopp

inarbetas i betpriset. Odlarna ha vidare begärt bland annat,

att den sedan många år utgående betodlaravgiften skulle bortfalla från och

med år 1947 samt att statsanslag med 156 500 kronor skulle beviljas till inrättande

under år 1947 av betlastningsanordningar och att åtgärder skulle

vidtagas för att de i fjol beslutade motsvarande anläggningarna bleve utförda.

Till stöd för yrkandet om betprisets höjning ha odlarna framhållit, att fjolårs

priset varit för odlarna ogynnsamt, att svårigheterna att erhålla arbetskraft

gjorde många betodlare rätt obenägna att odla betor med mindre betalningen

bleve fullt tillfredsställande, att erfarenheten tycktes visa att betskördarna

per hektar vore i avtagande, samt att höjningen av arbetslönerna borde

få slå igenom i belpriset. Kostnadsstegringarna ha av betodlarna beräknats till

101 kronor 38 öre per hektar, motsvarande 30 öre per deciton betor vid eu

betskörd av 328 deciton per hektar, vilket utgör det senaste treårsmedeltalet.

Därjämte borde f jolårspriset — enligt odlarna kalkylerat på ett tidigare treårsmedeltal

av 340 deciton per hektar, vilket nu ausåges för högt — omräknas

på basis av en hektarskörd av allenast 328 deciton, varigenom förra årets

grundpris 4 kronor 65 öre ökades till 4 kronor 84 öre. Summan av sistnämnda

belopp samt nyssangivna kostnadsstegring av 30 öre och fjolårsrabatterna å

chilesalpeter och melass eller 6 öre, utgjorde det av odlarna framförda nya

grundpriset, 5 kronor 20 öre.

Nämnderna och kommissionen ha vid betprisförhandlingarna haft att hålla

sig till särskilda av statens livsmedelskommissions utredningsbyrå nu utförda

beräkningar rörande produktionskostnaderna för sockerbetor av 1946 och

1947 års skörd. Dessa beräkningar grunda sig bland annat på nya representativa

undersökningar hos ett stort antal sockerbetsodlare. Bearbetningen och

sammanställningen ha delvis måst ske under den tid, förevarande förhandlingar

pågått, därvid livsmedelskommissionens utredningsbyrå sökt samråda

med representanter för betodlarföreningen för att få eventuella skiljaktigheter

i antaganden om å-pris m. m. uppklarade. Av beräkningarna framgår

dels att fjolårets betpris, som vid medelsockerhalten uppgick till 5 kronor

12 öre per deciton, ganska avsevärt översteg den enligt undersökningen

framräknade produktionskostnaden inklusive kapitalränta, vilken kostnad

vid fjolårets faktiska medelskörd uträknats till 4 kronor 74 öre, dels ock att

en jämförelse mellan produktionskostnaden åren 1946 och 1947 giver vid

handen, att kostnadsstegringen stannar vid i runt tal 2 procent. Ytterligare

kan ur beräkningarna framläsas, att den antagliga produktionskostnaden för

1947 års sockerbetsodling blir. därest hektarskörden nedsättes till senaste treårsmedeltal

eller 328 deciton, i runt tal 4 kronor 75 öre per deciton. Mot bakgrunden

av dessa belopp ha nämnderna och kommissionen, även under hänsynstagande

till att kalkyler av förevarande art alltid måste betraktas såsom

i någon mån osäkra men dock i stort sett vägledande, omöjligt kunnat giva

vitsord åt odlarnas beräkningar och yrkande i avseende å betprisets höjd.

Odlarna å sin sida ha vid genomgång av livsmedelskommissionens utredningsbyrås

beräkningar anmärkt på vissa poster, därvid de — efter att tidigare

ha ansett uppgifterna om fastighetskapitalet och antalet manstimmar

för låga — till sist särskilt anmärkt på att avgångsposten betmassa och blast

vore för högt beräknad. Enbart på denna grund borde enligt deras uppfattning

företagas en uppräkning av produktionskostnaden 4 kronor 75 öre med

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

33

15 öre. Vad angår den mellan åren 1946 och 1947 upprättade jämförande kalkylen

har vid förhandlingarna den av hetodlarna anlitade och åberopade bokföringsexperten

vitsordat, att jämförelsen vore rättvisande och att kostnadsstegringen,

där särskilt arbetslönerna verkade i uppgående men konstgödselpriserna

i nedgående riktning, från år 1946 till år 1947 alltså stannade vid i

runt tal 2 procent.

Enär förhandlingarna på grund av de olika utgångspunkterna svårligen

kunde komma in i ett skede, där uppgörelse kunde skymtas, avbrötos förhandlingarna.

Sedan nämnderna och kommissionen i vissa specialfrågor förhandlat

med sockerbolaget och andra av ärendet berörda, återupptogos emellertid

förhandlingarna mellan nämnderna och kommissionen samt styrelsen

för betodlarföreningen den 9 och 10 april 1947. Därvid kunde enighet uppnås

beträffande andra förhandlingsfrågor än betpriset, varefter det slutliga

förhandlingsarbetet koncentrerades å prisfrågan. Från odlarnas sida betonades,

att den sena våren med för sådden ogynnsam väderlek i hög grad försämrat

skördeutsiktema för sockerbetor år 1947. Detta samt svårigheterna

att erhålla van arbetskraft i förening med fjolårets enligt odlarnas mening

ogynnsamma betpris hade medfört, att intresset för betodlingen i år väsentligt

nedgått. Skulle en någorlunda tillfredsställande odlingsareal kunna uppnås

samt betodlarnas stämma tänkas antaga odlingsvillkoren, måste betpriset

enligt betodlarnas uppfattning avsevärt höjas. Styrelsen kunde för stämman

förorda ett grundpris av 5 kronor 10 öre per deciton. Därutöver skulle

fjolårets extra rabatter å chilesalpeter och å melass kvarstå.

De villkor i avseende å 1947 års betodling, som nämnderna

och kommissionen slutligen förordat, framgå av följande

vid förenämnda sammanträde den 10 april 1947 framlagda förslag i

ämnet.

1. Grundpriset för 100 kilogram betor med 16 procent sockerhalt bestämmes

till 5 kronor. Dessutom erhålla de odlare, som år 1947 teckna kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, ett

areal tillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock

att för odling, som ej överstiger en kvarts hektar, arealtillägget skall utgå

med allenast 5 kronor.

2. Prisbestämmelserna å sockerbetor i övrigt behållas oförändrade från

år 1946.

3. Det förutsättes, att vad som närmast föregående år överenskoms och

uttalades om hetarealen och teckningsrätten för eu var odlare behålles oförändrat

för år 1947. Alltså lämnas odlingen i princip så till vida fri, att en

var odlare får själv bestämma den areal han år 1947 vill teckna, men därjämte

skall särskilt iakttagas, att odlingen i Västergötland och Östergötland

ävensom de åren 1944—1947 nytillkommande odlingarna samt odlingar, där

teckningen år 1947 ej överstiger 2 hektar, lämnas helt fri, medan sammanlagda

teckningen år 1947 från andra odlare än nyss nämnda ej får överstiga

den areal, som sistnämnda grupp odlare sammanlagt odlat år 1942. Vad beto

d 1 a rf ö reni ngen s styrelse den 1 mars 1944 uttalat mot propaganda för arealminskning

och för uppnående av 1942 års areal skall gälla även beträffande

teckningen år 1947 med iakttagande tillika av vad som år 1946 överenskoms

därom, alt funktionärer inom betodlarorganisationer ej vore betagna

rätten att lämna rent sakliga uppgifter och därpå grundade åsikter om hetodlingen

och betingelsenia härför. — Det förutsättes, alt sockerbolaget ej

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2-78. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

självt eller genom sina funktionärer å sin sida bedriver propaganda beträffande

betarealema; dock att ej heller bolaget skall vara betaget rätten att

låta framföra sakliga synpunkter och därpå grundade åsikter rörande för

odlingen betydelsefulla frågor, varjämte det undantaget gäller, att hinder ej

möter för bolaget att propagera för säkerställande av en för bruken i Karlshamn,

Lidköping och Linköping erforderlig areal (för Karlshamn dock endast

beträffande odlingar utanför Skåne) samt för återvinnande av den areal,

som bortfallit på Gotland.

4. Den i 5 § betodlingskontrakten nu förefintliga bestämmelsen rörande

fraktbetalning, då smutsprocenten överstiger 10 men icke 25, ändras sålunda:

»Om smutsprocenten i genomsnitt för en odlares totala betleverans på

järnväg eller av sockerbolaget befraktad bil under kampanjen överstiger

12 procent men icke 25 procent av betornas bruttovikt, är leverantören skyldig

att ensam betala hela frakten för överstigande jord.»

5. Beträffande frågan om rätt för odlare att i särskilda fall plöja upp besått

betfält, har sockerbolaget utlovat att skyndsamt behandla dylika frågor.

6. Här ej särskilt nämnda bestämmelser i gällande betodlingskontrakt

behållas jämväl för år 1947 under iakttagande tillika av vad som överenskommits

vid de direkta förhandlingarna mellan betodlarföreningen och sockerbolaget.

7. I enlighet med begäran av odlarna skall den sedan flera år utgående

betodlaravgiften av intill 4 kronor per hektar för 1947 års odling bortfalla.

8. Beträffande melasstilldelningen år 1947 erhåller betodlare ett fat om

cirka 250 kilogram per påbörjat hektar till ett pris av 3 öre per kilogram

beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram

beträffande därefter uttagen kvantitet. Uttages mer än ett fat per hektar, betalas

överstigande del efter 14 öre per kilogram.

9. Beträffande tilldelningen av kvävegödselmedel antecknas, att betodlarna

enligt vad statens livsmedelskommission meddelat komma att år 1947

tilldelas 500 kilogram dylika gödselmedel, därav 400 kilogram chilesalpeter

per hektar (den senare till ett pris av 23 kronor per 100 kilogram).

10. Beträffande frågan om gumimihjulsutrustningen för betkörningsvagnarna

antecknas, att statens industrikommission ställt i utsikt lika välvillig

behandling som i fjol.

11. I avseende å traktortågen antecknas, att den intill den 1 april 1947

gällande dispensförordningen nu förlänats förlängd giltighet.

12. Betodlarnas ■ önskemål om bibehållande för år 1947 av vad hittills

gällt om visst statsbidrag till kockahushåll för betarbelare samt reseersättning

för dylika arbetare torde, enligt vad som inhämtats från statens arbetsmarknadskommission,

bliva tillgodosedda.

13. Det förutsättes, att arbetsförmedlingsmyndighetema effektivt medverka

till att erforderlig arbetskraft för betornas skötsel och upptagning finnes

till förfogande.

14. Liksom skett åren 1943—1946 vilja statsdelegerade förorda, att någon

fraktfördyring icke heller år 1947 kommer till stånd för betor eller betrnassa,

vare sig vid statens eller enskilda järnvägar. Att märka är dock att inom

järnvägsstyrelsen pågår viss utredning om utjämnande av frakterna å betmassa,

därvid delegerade förutsätta, att järnvägsstyrelsen i ämnet samråder

med bland annat betodlarföreningen.

15. Statsdelegerade förorda, att höjning av frakter för betor eller betmassa,

där transporten genom sockerbolagets försorg skedde per bil eller båt,

ej vidtages för nästa kampanj.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

35

16. Beträffande betlastningsanordningarna antecknas dels att statens sockemämnd

tillstyrkt statsanslag år 1947 för inrättande av dylika anläggningar

(vid Harplinge, Vitaby, Skottorp, Charlottenlund, önnestad och Strö stationer)

samt till vissa nockspel, dels att statsdelegerade sökt påskynda erforderliga

leveranser för samt uttalar sig för önskvärdheten av färdigställande

till i höst av de i fjol beslutade motsvarande anläggningarna (för ett

anslag av 328 800 kronor till betlastningsanordningar vid Näsbyholm, VolLsjö,.

Harlösa, Hunneberg, Tomelilla, Skytts-Tomarp, Kungstorp och Spannarp stationer

jämte vissa nockspel).

17. Det i detta förslag (vilket är ett sammanhängande helt) angivna betpriset

är det sista och yttersta bud, vartill statsdelegerade erhållit regeringens

bemyndigande att få gå. Delegerade vädja därför till betodlarföreningen

att antaga förevarande förslag, varå svar önskas senast den 19 innevarande

april.

I skrivelsen den 21 april 1947 har ordföranden i statens sockernämnd anfört

i huvudsak följande.

När nämnderna och kommissionen i sitt förslag den 10 april 1947 satte

betpriset till 5 kronor per deciton, skedde detta bland annat i syfte att söka

säkerställa sockerbetsodlingens uppehållande, vilket i nuvarande läge å importmarknaden

och med hänsyn till sockrets betydelse för folkhushållet

måste vara av stor vikt. Den föreslagna höjningen av betpriset från 4 kronor

65 öre till 5 kronor per deciton motsvarar eu faktisk prisförbättring av

ungefär 32 öre per deciton, enär fjolårets extra prisrabatt å chilesalpeter icke

bibehållits. Å andra sidan innebär årets förslag i avseende å fraktkostnaderna

för jord i betorna en till ett öre per deciton uppskattad förmån för odlarna.

Denna prishöjning täcker mer än väl hela den lönestegring, som under året

inträder för betodlingen. Nämnderna och kommissionen hade även anledning

utgå från att samtliga de i förhandlingarna den 10 april 1947 deltagande

ledamöterna i styrelsen för betodlarföreningen till sist ansågo sig böra vid

framläggandet av förslaget för föreningens stänmia förorda detta till antagande.

Emellertid har nu stämman, som avhållits i Malmö den 19 april 1947, efter

votering avslagit förslaget samt förklarat sig kunna godkänna odling endast

till ett grundpris av 5 kronor 20 öre per deciton och på av nämnderna och

kommissionen föreslagna villkor i övrigt, under förutsättning att statsmakterna

godkände detta stämmans förslag senast den 26 april 1947.

Med anledning av den ståndpunkt betodlarföreningen sålunda intagit har

betodlingsfrågan kommit i ett mycket allvarligt och betänkligt läge. Visserligen

är det av synnerligen stor vikt, att landets försörjning med socker under

nästa konsumtionsår kan uppehållas i tillfredsställande omfattning genom

inhemsk produktion. Da emellertid det av nämnderna och kommissionen föreslagna

betpriset, som framkommit efter synnerligen omfattande och grandliga

överväganden, måste anses skäligt avvägt samt det synes uteslutet att

efterkomma stämmans efter votering uppställda krav på ytterligare betydande

höjning av betpriset, ha nämnderna och kommissionen nödgats förklara

sig intet ytterligare kunna åtgöra eller förorda i årets betodlingsfråga.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

Infriande av statens garanti till Svenska sockerfabriks
aktiebolaget.

Som förut framhållits är Svenska sockerfabriksaktiebolaget enligt avtal

med svenska staten tillförsäkrat ensamrätt i fråga om införsel av socker mot

skyldighet att vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa

vissa angivna priser och bestämmelser. I avtalet stadgas tillika, att bolaget

gentemot staten är redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund

av tillverkningen och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter. Å andra sidan har staten enligt avtalet

åtagit sig att, med viss inskränkning, svara för täckning av bolagets för samma

tillverkning och försäljning havda kostnader. Därest vid avtalstidens utgång

skulle kvarstå något under statens garanti ingående kostnadsbelopp,

varför täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits, skall staten — om

annan uppgörelse ej träffas — till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår.

I skrivelse den 12 augusti 1946 har statens sockernämnd anmält, att därest

någon ändring icke skedde i sockerpriset ett belopp av 25 500 000 kronor syntes

erforderligt för infriande av statens garanti till Svenska sockerfabriksaktiebolaget

för verksamhetsåret 1946/47. Sedermera har sockernämnden

dels i skrivelse den 19 november 1946 framlagt förslag om viss höjning av

priserna å socker och sirap, dels ock, såsom av den föregående redogörelsen

framgår, i skrivelse den 10 april 1947 uttalat, att, sedan priserna å socker och

sirap höjts från och med den 2 januari 1947, för innevarande regleringsår

skulle erfordras ett prisregleringsanslag av ungefär 1 300 000 kronor, därest

detta belopp icke ansåges böra överbalanseras till regleringsåret 1947/48 för

att då täckas av den för sistnämnda år påräkneliga inkomsten.

För täckande av de ökade kostnaderna i anledning av de av statens sockernämnd,

statens livsmedelskommission och statens priskontrollnämnd

framlagda, i det föregående återgivna förslagen rörande betpris och avtal

med sockerbolaget för regleringsåret 1947/48 har i förut omförmälda skrivelse

den 11 april 1947 förordats en höjning av sockerpriset med tre öre per

kilogram raffinerat socker och sirap. Härom har i sistnämnda skrivelse anförts

följande.

Föreliggande förslag om höjt betpris och höjd multipel för täckande av

den låsta posten vid sockertillverkningen föranleda behov av höjning av priserna

å socker och sirap. Höjningen av priset per deciton betor med 16 procent

sockerhalt uppgår till 35 öre, vilket för ett deciton betor av medelsockerhalt

motsvarar i runt tal 37 öre. Då ett deciton betor med inedelsockerhalt

lämnar i runt tal 15 kilogram raffinad och sirap tillhopa, torde den föreslagna

betprishöjningen motsvara ungefär 2,5 öres höjning av priserna å

socker och sirap. Härtill kommer höjningen av multipeln för den låsta posten

för industrien eller 1,28 öre per kilogram råsocker, vilket motsvarar i

runt tal 1,4 öre per kilogram raffinad och sirap. Uträknat på nu antytt sätt

skulle alltså priserna å socker och sirap behöva höjas med 4 öre per kilogram,

därest höjningen begränsas att avse jämnt ett år och endast lägges å

den myckenhet, som beräknas säljas under sagda tid.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

37

Lämpligare synes emellertid vara, att — vilket nu är möjligt — fördela

höjningens effekt å en något längre tid än ett år. Sålunda synes höjningen

kunna begränsas till 3 öre per kilogram raffinad och sirap, om den företages

redan den 1 maj 1947 i stället för vid det nya kontraktsårets ingång

den 1 augusti 1947. Ytterligare är att märka, att enligt 5 § 3 mom. av kontraktet

mellan staten och sockerbolaget en prishöjning å sockret i mellanhavandet

mellan staten och bolaget skall föranleda motsvarande uppskrivning

av värdet å utgående sockerlager, vilket leder till ett tillgodohavande

för staten, som i någon mån kompenserar en eljest större prishöjning. I betraktande

av att höjningen av betpriset medför en kostnadsstegring av cirka

6 700 000 kronor och ökningen av multipeln för den låsta posten av cirka

3 700 000 kronor eller alltså en sammanlagd kostnadsstegring av i runt tal

10,4 miljoner kronor, medan å andra sidan försäljningen av raffinad och

sirap beräknas komma att uppgå till i runda tal 70 000 ton under tiden

Vs—“Vt 1947 och 250 000 ton under tiden Vs 1947—31/? 1948 samt sockerlagret

den 3,/7 1948 beräknas till cirka 105 000 ton, kan uträknas, att om prishöjningen

företages redan den 1 maj 1947 denna kan begränsas till 3 öre

per kilogram raffinerat socker och sirap. Härigenom komma priskurantpriserna

för partihandeln att bliva för krossmelis 63 öre, för bitsocker 69 öre

och för sirap 56 öre, allt per kilogram. Sockernämnden, som jämväl härom

samråt 1 med priskontrollnämnden och livsmedelskommissionen, tillåter sig

hemställa om dylik höjning vid bifall i övrigt till vad nämnderna och kommissionen

i ärendet föreslagit.

Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor.

I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor ha sedan år 1940

särskilda åtgärder vidtagits genom byggande vid olika järnvägsstationer inom

betdistrikten av arbetsbesparande anordningar för lastning och lossning av

betor. För ändamålet ha anvisats dels till Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor tillhopa 1 250 000 kronor, dels till Anordningar

för lastning och lossning av sockerbetor vid statens järnvägar sammanlagt

4 515 000 kronor, dels ock till Lån till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor 400 000 kronor. Från statens järnvägars dispositionsanslag

ha dessutom tagits i anspråk 823 800 kronor för dylika anordningar vid

statens järnvägar. Kungl. Maj:t har den 21 juni 1940 utfärdat kungörelse

(nr 547) angående bidrag och lån av statsmedel till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor, vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen

nr 199/1943.

I skrivelse den 29 augusti 1946 har Sveriges betodlares central förening —

under framhållande av den avgörande betydelse tillfredsställande lastningsanordningar

numera hade för en rationellt bedriven sockerbetsodling -—

hemställt, att vissa lastningsanordningar för sockerbetor måtte komma till

stånd inom II och III distrikten vid statens järnvägar.

över denna skrivelse ha yttranden avgivits av statskontoret, järnvägsstyrelsen,

statens arbetsmarknadskommission, statens industrikommission och

statens sockernämnd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 258.

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande framhållit, att distriktschefen vid III

distriktet låtit verkställa utredning om kostnaderna för de av föreningen

önskade nya eller förbättrade betlastningsanordningama. Genomförandet av

dessa arbeten skulle medföra en kostnad av 189 500 kronor. Härmed avsåges

följande arbeten.

Nyanläggningar.

Anskaffning av mekanisk betlastningsapparat och i förekommande

fall därav betingad komplettering av spårsystem

och tillfartsvägar vid stationerna Harplinge, Vitaby

och Skottorp för en kostnad av ...................... kronor 110 000

Utbyte.

Utbyte av befintlig lastningsanordning jämte därav föranledda

kompletteringsarbeten vid stationen Charlottenlund

för en kostnad av ............................ » 38 500

Kompletteringar och ändringar.

Uppsättning av 10 elektriska nockspel för framdragning av

vagnar för en kostnad av .........................■ » 38 000

Ändring av betelevatorer vid stationerna Önnestad och Strö

för en kostnad av ........................ 8_3 OM

Summa kronor 189 000.

Järnvägsstyrelsen har vidare framhållit, att distriktschefen ansett, att i de

fall, där så läte sig göra utan olägenhet, begagnade men efter översyn fullt

brukbara lastningsapparater borde komma till användning, varvid anläggningskostnaderna

skulle kunna nedbringas till 157 000 kronor. För det fall

att statsmakterna ansåge sig böra bevilja ytterligare medel till betlastningsanordningar,

ville styrelsen för sin del förorda vad distriktschefen föreslagit.

Beträffande frågan huruvida ytterligare anslag överhuvud taget borde

utgå för ändamålet, avskrivning av beviljade medel genom anslag å driftbudgeten

och skäbg motprestation från betodlarnas sida i form av utfästelse

att i största möjliga utsträckning anlita järnvägarna för bettransporter har

järnvägsstyrelsen hänvisat till sitt i propositionen nr 243/1946 återgivna yttrande

över en av centralföreningen den 27 september 1945 gjord framställning.

Statskontoret har framhållit, att ämbetsverket i yttrande den 19 oktober

1945 över en av centralföreningen den 27 september samma år gjord framställning

uttalat, att de huvudsakligen folkhushållningspolitiska skäl, som

kunnat motivera att staten helt bekostat utförandet av ifrågavarande anordningar,

icke längre hade samma giltighet och att, såvitt statskontoret hade

sig bekant, alltjämt saknades garantier för att järnvägarna även sedan fullt

normala förhållanden inom kommunikationsväsendet inträtt skulle kcmma

att anlitas för bettransporter i större omfattning. Därest ytterligare anordningar

för lastning och lossning av betor skulle anses behövliga, borde kostnaderna

därför fördelas mellan staten, föreningen och eventuellt sockerbolaget,

förslagsvis på så sätt att statsbidraget begränsades till högst hälften

av kostnaderna. I anslutning härtill har statskontoret anfört, att föreva
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

39

rande framställning från centralföreningen icke föranledde annat yttrande

från statskontorets sida än att de nyss återgivna synpunkterna numera gjorde

sig gällande med ökad styrka.

Statens arbetsmarknadskommission har förklarat, att kommissionen ansåge

sig böra tillstyrka framställningen under villkor, att vid arbetena sysselsattes

allenast de arbetstagare, som vederbörande länsarbetsnämnd bestämde

sedan nämnden funmt dem icke lämpligen böra sysselsättas i annan

verksamhet i trakten eller anvisas arbete i annan del av landet. Det borde

vidare ankomma på länsarbetsnämnden att med hänsyn till förhållandena

å arbetsmarknaden besluta om tid för påbörjandet av företagen samt, i den

mån nämnden funne det erforderligt, om avbrott i arbetena.

Statens industrikommission har uttalat, att kommissionen icke hade något

att erinra mot att erforderliga medel ställdes till förfogande för utförande

av de av föreningen ifrågasatta arbetena. Kommissionen har emellertid framhållit,

att anläggningarna knappast kunde väntas bliva färdiga förrän till

betkampanjen år 1948, enär stor orderanhopning rådde hos verkstäderna

samt avsevärda svårigheter med materielanskaffningen förelåge.

Statens sockernämnd har i sitt den 19 september 1946 dagtecknade yttrande

anfört, att kostnaderna för ifrågavarande anläggningar syntes kunna

nedbringas till 156 500 kronor. Nämnden har vidare uttalat, att nämnden

ansåge anläggningarna vara av den betydelse icke minst med hänsyn till

knappheten på arbetskraft att de borde komma till stånd. Enligt nämndens

åsikt vore det emellertid skäligt, alt kostnaderna för anläggningarna fördelades

mellan statens järnvägar och betodlarna.

Föredraganden.

Under en följd av år ha statsmakterna genom avtal med såväl sockerindustrien

som betodlarna reglerat sockernäringen i landet. Huvudprincipen

för regleringen har varit, att staten enligt vissa bestämmelser tillförsäkrat

Svenska sockerfabriksaktiebolaget ensamrätt till import av socker mot det

att bolaget åtagit sig att inbjuda till teckning av kontrakt om sockerbetsodling

i enlighet med av staten godkända grunder, varjämte till och med år

1945 gällt, att odlingskontrakt med det bestämda betpriset icke skulle få slutas

med mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna. Sedan

fem år tillbaka garanterar staten därjämte bolaget täckning av vissa med

sockertillverkningen förbundna kostnader, mot det att bolaget är redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster.

I huvudsak synas även för nästa tillverkningsår samma principer som hittills

tillämpats böra gälla för sockernäringens reglering. Ett avtal mellan staten

och sockerbolaget rörande sockerproduklionen bör alltså även i år genomföras.

Vid förhandlingar mellan å ena sidan statens sockernämnd, statens livsmedelskommission

och statens priskontrollnämnd samt å andra sidan repre
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 25S.

sentanter för Sveriges betodlares centralförening ha nämnderna och kommissionen

framlagt förslag rörande villkoren för sockerbetsodlingen under

år 1947. Dessa villkor ha sedermera godkänts vid föreningsstämma den 29

april 1947. Enligt villkoren för 1947 års odling skall grundpriset bliva 35

öre högre än för 1946 års odling eller 5 kronor för 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt. Dessutom skall till odlare, som år 1947 tecknar

kontrakt med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik,

utgå ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar

odlade betor. För odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, skall arealtilllägget

dock utgå med allenast 5 kronor. Reglering av priset efter sockerhalt

skall ske enligt tidigare tillämpade grunder. I fråga om melasstilldelningen

skall gälla, att betodlare skall erhålla ett fat melass om ungefär 250 kilogram

per påbörjat hektar odlade sockerbetor till ett pris av 3 öre per kilogram

beträffande före den 1 december uttagen kvantitet och 4 öre per kilogram

beträffande därefter uttagen kvantitet. Därest mer än ett fat per hektar

uttages, skall den överstigande delen betalas efter 14 öre per kilogram. Tilldelningen

av kvävegödselmedel skall fastställas till 500 kilogram, därav 400

kilogram chilesalpeler, per hektar. Priset å denna kvantitet chilesalpeter har

satts till 23 kronor per 100 kilogram eller 4 kronor högre än föregående år.

Den sedan flera år tillbaka utgående betodlaravgiften av intill 4 kronor per

hektar skall bortfalla. I den mån intet särskilt omnämnts i det av nämnderna

och kommissionen framlagda förslaget skall gälla vad förra året tillämpades.

De sålunda upptagna villkoren rörande sockerbetsodlingen under år

1947 synas böra godtagas.

Härefter torde jag till behandling få upptaga frågan om nytt avtal mellan

staten och sockerbolaget. Enligt det gällande avtalet omfattar statens kostnadsgaranti

ej avskrivningar, underhåll, skatter, visst mindre belopp till

bolagsstyrelsens fria disposition, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar,

omkostnader, körsel, vagnshyra, betfrö, försäkringar samt förräntning av

bolagets eget kapital (vinst), utan bolaget får för täckande av dessa poster

tillgodoräkna sig ett belopp av 17,15 öre per kilogram tillverkat råsocker.

I det av myndigheterna framlagda förslaget har förordats, att denna låsta

kostnadspost skulle höjas med 1,28 öre till 18,43 öre. Vad myndigheterna sålunda

föreslagit har godtagits av bolaget. Därvid har förutsatts, att bolaget

självt utan vidare anspråk på staten svarar för de ökade löneutgifter, som

kunna uppstå under tiden tills kontraktet utlöper samt att beloppet 18,43 öre

hänför sig till s. k. skärpt krisraffinad. Även jag finner mig kunna tillstyrka,

att den låsta kostnadsposten bestämmes till 18,43 öre.

I anslutning till det anförda har utarbetats ett förslag till kontrakt mellan

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. under tiden den 1 augusti 1947 — den 31 juli 1948 med därtill fogade

allmänna uttalanden från förhandlingarna (bilaga t). Förslaget ansluter sig

utom i vad avser den låsta kostnadsposten och betpriset i det väsentliga till

nu gällande kontrakt, dock har i anslutning till vad jag förut anfört den

ändringen vidtagits, att bolaget icke vidare skall vara skyldigt att tillse att

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

41

betodlare, som ingår eller övertager betodlingskontrakt för år 1947, till statens

sockernämnd erlägger betodlaravgift. I övrigt tillåter jag mig hänvisa

till kontraktsförslagets lydelse, som ej synes tarva ytterligare motivering.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen i huvudsak böra gälla under

tiden den 1 augusti 1947—den 31 juli 1948. Såsom framgår av avtalets innehåll

komma emellertid vissa av bestämmelserna att få giltighet även efter

sistnämnda tidpunkt.

Grunderna för avtalet böra underställas riksdagen. Med hänsyn till rådande

ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under avtalstiden

vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att avtalsgrundema prövats

av riksdagen ej skall utgöra hinder för Kungl. Maj:t att, därest så av väsentligt

ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen fattar beslut, att för tiden från den 31

januari 1948, då nu gällande importmonopol utgår, till och med viss framtida

tidpunkt rätt att till riket införa socker icke skall tillkomma annan än

staten eller den, åt vilken Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt. Meddelande av

erforderliga närmare föreskrifter torde få ankomma på Kungl. Maj:t. Det

bör givetvis iakttagas, att importrätten lämnas fri beträffande de i 1 § andra

och tredje styckena av kontraktet avsedda fallen. Beträffande den tidpunkt

då införselmonopolet skall utlöpa, är att märka, att, ehuru avtalet med bolaget

är avsett att utgå den 31 juli 1948, det med hänsyn till statens garanti

rörande bolagets vid sagda dag förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att

riksdagens beslut om införselmonopolet får den innebörd, att Kungl. Maj:t

har möjlighet att utsträcka giltighetstiden för detsamma intill dess garantien

infriats genom lagrets försäljning, vilket kan antagas ha skett vid ingången

av februari månad 1949.

Av vad sockernämnden uppgivit framgår, att för sockerbolaget i anledning

av sockerregleringen uppstått en förlust, som för verksamhetsåret 1946/47,

sedan priserna å socker höjts från och med den 2 januari 1947 i anslutning

till omsättningsskattens avveckling, av sockernämnden uppskattats till

1 300 000 kronor. Enligt avtalet med bolaget är staten skyldig att täcka

denna förlust. I anslutning till vad sockernämnden anfört synes emellertid

detta belopp böra balanseras över till verksamhetsåret 1947/48. Något anslag

för täckande av ifrågavarande beräknade förlust synes därför icke nu böra

äskas. Jag torde i detta sammanhang få erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 2 maj 1947 i överensstämmelse med myndigheternas hemställan förordnat

om höjning av sockerpriset med 3 öre per kilogram raffinerat socker

och sirap från och med den 7 i samma månad.

Tillika torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t tidigare denna dag bemyndigat

järnvägsstyrelsen att av statens järnvägars dispositionsanslag taga i anspråk

högst 156 500 kronor för vidtagande av ytterligare betlastningsanordningar

vid statens järnvägar. Frågan om avskrivning av investeringsbeloppet lärer

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ds proposition nr 258.

framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet. Vid bedömandet av

denna fråga torde hänsyn böra tagas till att betlastningsanordningamas utförande

ingår såsom ett led i den med betodlarna träffade uppgörelsen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1948

till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1949, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade undantag

icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken

Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förut

anfört.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

43

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1947—31 juli 1948.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §■

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 9 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning in. in., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 4 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter

liksom rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 258-

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1947 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall

utgöra 5 kronor. Dessutom skall till odlare, som år 1947 tecknar kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, utgå

ett arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor,

dock att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall

utgå med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas erinran om den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn

till sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär

att förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån

förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande'' av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Maj:t.

4 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1947—31 juli 1948 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning, som

följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning av bolagets

för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid skola

särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

45

körsel, vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot

det att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 18,43 öre för varje under

räkenskapsåret i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkning, kolkranen,

cistemvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1948 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 18,43 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan

vara av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning

verkställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle ha framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa

kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under år 1940 tillämpade utdelningen till bolagets

aktieägare ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1948, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående —- åsätta ett dylikt

normallager samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager

och lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfahrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1948 till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 258.

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1948 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktions fond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 -— med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året —- allenast för återställning av lagret.

I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är, skall

bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockemämnd eller

annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har förråd

av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst anskaffa

för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvarar

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normallagret

och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet än som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Däresl

enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i

detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det

statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen, skall dylik tvistefråga

avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 258.

47

räkenskapsåret 1947/48 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanharandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj:t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

A mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatfen och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas, i sockerrörelsen.

5 mom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp

ej ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

C mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvudtaget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens ga
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj.ts proposition nr 258.

ranti ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse

om beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget

erhållit i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

5 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

6 §■

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderliga för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Maj:t uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

7 §■

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 4 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Maj:t. Innan Kungl. Maj:t fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Maj:t att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 4 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Maj:t närmare

föreskrifter.

8 §.

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Maj:t i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 258.

49

9 §•

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1947 till och

med den 31 juli 1948 eller, i den män det av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941 skall

gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock sista stycket å s. 40 i prop.

nr 243/1946).

2. Rörande de närmare vilkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Maj:t och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid bestämmandet av det i 4 § 1 mom. avsedda beloppet av

18,43 öre förutsatts, dels att bolaget självt, utan vidare anspråk på staten,

svarar för de ökade löneutgifter, som kunna uppstå under den tid, som återstår

tills kontraktet 1947/48 utlöper, dels ock att beloppet 18,43 öre hänför

sig till s. k. skärpt krisraffinad.

lUltang til) riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 25$,

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m. a1 i texten
  2. BevU 1947:37 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen i riket m. m. s. 1 i texten