Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 7 december 1931+ (nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster

60 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 58 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:26, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 7 december 1931+ (nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 26.

1

Nr 26.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag

angående ändring i lagen den 7 december 1931+ (nr

573) om tillsättning av prästerliga tjänster; given

Stockholms slott den 21+ januari 191+7.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag samt Kungl. Maj:ts och kyrkomötets däri

omförmälda skrivelser vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen

föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående

ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning avprästerliga

tjänster.

GUSTAF.

N. Quensel.

Bihang till, riksdagens -protokoll 10/+7. 1 samt Nr 26.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ti proposition nr 26.

Förslag

till

Lag

ang&ende ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om

tillsättning av prästerliga tjänster.

Härigenom förordnas, dels att 24 och 36 §§ lagen den 7 december 1934

om tillsättning av prästerliga tjänster skola upphöra att gälla dels ock att

10 § 1 mom., 13 § 2 mom., 23 § 1 och 2 mom., 25—27 §§,28 § 1 mom.,

31 § 1—3 mom., 34 §, 41 § 2 och 3 mom. samt 44 § samma lag skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives:

10 §.

1. Tjänstålder skall---sex veckor. Har ledighet åtnjutits för socialt

arbete av sådan beskaffenhet, att erfarenhet därav kan anses vara av väsentlig

betydelse för prästkallet, äge Konungen medgiva, att såsom tjänstår

må helt eller delvis tillgodoräknas tid, varunder dylik ledighet åtnjutits.

Tjänstår må icke beräknas för mer än en tjänstebefattning, där någon flera

sådana samtidigt bestritt. Konungen äge i särskilda fall medgiva, att prästerlig

verksamhet, som ej utövats inom svenska kyrkan men är med tjänstgöring

i samma kyrka jämförlig, må i fråga om tjänstårsberäkning helt

eller delvis tillgodoräknas.

13 §.

2. Finnas ej---förslaget uppförde. Är fråga om komministerstjänst,

skall domkapitlet låta å kyrkostämma inhämta församlingens yttrande,

huruvida den åtnöjes med det ofullständiga förslaget. Begäres i sådan fråga

omröstning, skall vad i 26 § 2 mom. stadgas med avseende å prästval äga

motsvarande tillämpning. Förklarar församlingen sig nöjd med förslaget,

och är endast en sökande därå uppförd, varde det förklarande lika med val

ansett; är o två sökande å förslaget uppförda, och förklarar församlingen sig

nöjd, vidtage domkapitlet i vanlig ordning de åtgärder, som för tjänstens

besättande ytterligare erfordras.

23 §.

1. Vid val till kyrkoherdetjänst vare församlingen berättigad att å frågodag

kalla fjärde provpredikant; skolande söndagen efter sista provdagen

vara frågodag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majrts proposition nr 86.

2. Har provdag infallit efter frågodag, vare ny frågodag ej erforderlig,

där ej jämlikt stadgandena i 29 § frågan om kallande av fjärde provpredikant

skall ånyo upptagas.

25 §.

1. Har frågodagsförrättning icke blivit vederbörligen kungjord, utsätte

valförrättaren ny frågodag till annan söndag.

2. Hava provdagarna ej blivit behörigen kungjorda eller har förelagt

prov icke fullgjorts eller har föreslagen präst avlidit eller blivit obehörig till

förslaget, inställe valförrättaren frågodagsförrättningen, och ankomme på

domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med denna lag överensstämmer.

26 §.

1. Rösträtt vid---och beslut.

2. Rösträtt må ej utövas av annan än den, som personligen infinner sig

vid valtillfället. Äro äkta makar båda röstberättigade, äge dock den ena av

dem genom fullmakt överlåta sin rösträtt till andra maken. Fullmakt skall

vara ställd till andra maken samt av utställaren underskriven med angivande

av den dag, underskrivandet skett, ävensom bevittnad av två personer.

Är fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är

den ogill.

3. Varje röstande äge en röst.

27 §.

Vid prästval ävensom omröstning, varom i 28 § 1 mom. sägs, skall den

röstlängd följas, som gäller för omröstning å kyrkostämma, samt jämväl i

övrigt tillämpas vad om sådan röstlängd finnes stadgat.

28 §.

1. Har vid frågodagsförrättning röstägande väckt förslag om kallande

av fjärde provpredikant, skall enligt de i 26 § stadgade grunderna omröstning

företagas sålunda, att den, som ej vill att fjärde provpredikant skall

kallas, röstar nej, och den, som önskar fjärde provpredikants kallande, på

sin röstsedel uppför namnet på den präst, han anser böra kallas. Därest vid

sådan omröstning nejrösterna ej uppgå till hälften av de avgivna rösterna,

samt röstsiffran för den präst, som erhållit högsta röstetalet, antingen uppgår

till minst en femtedel av samtliga i röstlängden upptagna röstberättigade

eller utgör minst trehundra, vare denne kallad till fjärde provpredikant.

Hava flera präster var för sig erhållit högsta röstetalet och sådan

röstsiffra, som nu är sagd, skilje lotten mellan dem. Uppgå nejrösterna till

hälften av de avgivna rösterna eller har ej tillräckligt röstetal tillfallit

någon av de präster, som varit under omröstning, vare frågan om kallande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 86.

av fjärde provpredikant förfallen. Hålles frågodagsförrättningen i två eller

flera lokaler, må omröstningen kunna uppskjutas till annan söndag, som

av valförrättaren bestämmes.

31 §.

1. Val till kyrkoherdetjänst skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen

efter* frågodag eller, där frågodagsförrättning icke ägt rum efter sista prov*

dagen, å fjortonde dagen efter sistnämnda dag. Val till annan prästerligtjänst

skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen efter sista provdagen.

Kan val ej förrättas å sålunda bestämd dag, utsätte domkapitlet annan dag.

2. Har valförrättning ej blivit behörigen utlyst, utsätte valförrättaren

ny valdag till annan söndag.

3. Har präst, som är uppförd å förslaget, avlidit eller blivit obehörig till

förslaget, inställe valförrättaren valet, och ankomme på domkapitlet att

vidtaga den åtgärd, som med denna lag överensstämmer. Samma lag vare,

vid kyrkoherde val, om provdag, som infallit efter frågodagen, ej blivit behörigen

kungjord eller prov, som skolat avläggas efter frågodagen, ej fullgjorts,

och vid annat prästval, om provdagarna ej blivit behörigen kungjorda

eller förelagt prov icke fullgjorts.

34 §.

1. Besvär över frågodagsförrättning, då jämlikt stadgandet i 13 § 2 mom.

särskild valförrättning ej tarvas, må anföras allenast av röstägande och

skola vid talans förlust hava till domkapitlet inkommit sist å tjugonde

dagen efter frågodagen eller, i de särskilda fall då fråga om kallande av

provpredikant jämlikt 28 § 3 eller 4 mom. förfallit, inom samma tid efter

erhållen underrättelse, varom där stadgas.

2. Besvär över frågodagsförrättning i andra fall, än i 1 mom. sägs, ävensom

över prästval må anföras endast av röstägande eller av präst, som vid

valet varit ställd under omröstning, och skola vid talans förlust hava till

domkapitlet inkommit sist å tjugonde dagen efter det valförrättningen

avslutats.

41 §.

2. Har vid val till kyrkoherdetjänst, där fjärde provpredikant varit

under omröstning, någon av de å förslaget uppförda erhållit mer än hälften

av de avgivna rösterna, och har minst en femtedel av samtliga i röstlängden

upptagna röstberättigade deltagit i omröstningen, äge Konungen att

till tjänsten utnämna en av de å förslaget uppförda.

3. Har vid val till kyrkoherdetjänst, varom i 2 mom. förmäles, ej någon

erhållit sådan röstövervikt, som där sägs, eller har ej av samtliga i röstlängden

upptagna röstberättigade det i 2 mom. angivna antal deltagit i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 26.

omröstningen, äge Konungen att till tjänsten utnämna antingen en av

de å förslaget uppförda eller ock någon till tjänsten behörig präst, som

jämlikt 42 § såsom sökande anmält sig hos Konungen.

44 §.

Besvär, vilka hos Konungen anföras över domkapitlets beslut i fråga om

tillsättning av prästerlig tjänst, skola vid talans förlust hava till domkapitlet

inkommit sist å tjugonde dagen från den dag, då beslutet blivit genom

anslag kungjort. Domkapitlet åligge i ty fall att med föreläggande av viss

tid och äventyr, om den tid försittes, att sådant icke föranleder uppehåll

med målets avgörande, över besvären infordra vederbörandes underdåniga

förklaring. Om klaganden eller annan tillhandahåller erforderligt antal bestyrkta

avskrifter av besvärsskriften, skall dylik förklaring infordras genom

tillställande av avskrift av besvärsskriften. Sedan förklaring inkommit eller

den därför förelagda tid tilländalupit utan att förklaring blivit avgiven,

insände domkapitlet ofördröjligen besvärshandlingarna till ecklesiastik

departementet och foge därvid eget underdånigt utlåtande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att hittills

gällande bestämmelser rörande frågodagsförrättning och prästval ävensom

beträffande vallängd för prästval skola lända till efterrättelse i sådana

fall, där frågodagsförrättning eller prästval utsatts eller med tillämpningav

berörda bestämmelser kan varda utsatt att äga rum före den 25 juli

1947.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 26.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

24 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Statsrådet Quensel anmäler, efter gemensam beredning med cheferna för

justitie- och socialdepartementen, den i statsrådsprotokollet för den 8 november

1946 senast omförmälda frågan angående vissa ändringar i lagen

den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster (prästvalslagen)

och anför därvid följande.

I skrivelse till kyrkomötet den 8 november 1946, nr 10, begärde Kungl.

Maj:t kyrkomötets förklaring, huruvida kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2

regeringsformen för sin del godkände vid skrivelsen fogade förslag till lag

angående ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av

prästerliga tjänster.

I skrivelse den 3 december 1946, nr 15, har kyrkomötet förklarat, att

kyrkomötet för sin del godkände ifrågavarande lagförslag.

Föredraganden hemställer härefter, att angivna förslag till lag angående

ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av prästerliga

tjänster måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi

trädda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 26.

7

BILAGOR

Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 10, till kyrkomötet angående ändring

i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av

prästerliga tjänster m. m.; given Stockholms slott den 8 november

1946 ...................................................

Transumt av andra särskilda utskottets betänkande, nr 3, i anledning

av Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 10, angående ändring i

lagen den 7 december 1934 om tillsättning av prästerliga tjänster

in. m....................................................

Kyrkomötets underdåniga skrivelse, nr 15, i anledning av Kungl.

Maj:ts skrivelse angående ändring i lagen den 7 december 1934

om tillsättning av prästerliga tjänster m. in.................

Bilaga 1.

Bilaga 2.

Bilaga 3.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits skrivelse nr 10.

1

Bilaga 1.

Nr 10.

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet angående ändring i lagen

den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av

prästerliga tjänster rn. m.; given Stockholms slott

den 8 november 1946.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden

för den 11 oktober 1946 och denna dag samt av protokollet

i lagrådet den 1 november 1946 vill Kungl. Maj:t härmed

dels begära kyrkomötets förklaring, huruvida kyrkomötet jämlikt § 87

mom. 2 regeringsformen för sin del godkänner bifogade förslag till lag angående

ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av

prästerliga tjänster,

dels ock inhämta kyrkomötets yttrande över bilagda förslag till kungörelse

angående ändring i stadgan den 7 december 1934 (nr 575) om

prästval.

GUSTAF.

N. Quensel

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om

tillsättning av prästerliga tjänster.

Härigenom förordnas, dels att 24 och 36 §§ lagen den 7 december 1934

om tillsättning av prästerliga tjänster skola upphöra att gälla dels ock att

10 § 1 mom., 13 § 2 mom., 23 § 1 och 2 inom., 25—27 §§, 28 § 1 mom.,

31 § 1—3 mom., 34 §, 41 § 2 och 3 mom. samt 44 § samma lag skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives:

10 §.

1. Tjänstålder skall---sex veckor. Har ledighet åtnjutits för socialt

arbete av sådan beskaffenhet, att erfarenhet därav kan anses vara av väsentlig

betydelse för prästkallet, äge Konungen medgiva, att såsom tjänstår

må helt eller delvis tillgodoräknas tid, varunder dylik ledighet åtnjutits.

Tjänstår må icke beräknas för mer än en tjänstebefattning, där någon flera

sådana samtidigt bestritt. Konungen äge i särskilda fall medgiva, att prästerlig

verksamhet, som ej utövats inom svenska kyrkan men är med tjänstgöring

i samma kyrka jämförlig, må i fråga om tjänstårsberäkning helt

eller delvis tillgodoräknas.

13 §.

2. Finnas ej---förslaget uppförde. Är fråga om komministerstjänst,

skall domkapitlet låta å kyrkostämma inhämta församlingens yttrande,

huruvida den åtnöjes med det ofullständiga förslaget. Begäres i sådan fråga

omröstning, skall vad i 26 § 2 mom. stadgas med avseende å prästval äga

motsvarande tillämpning. Förklarar församlingen sig nöjd med förslaget,

och är endast en sökande därå uppförd, varde det förklarande lika med val

ansett; äro två sökande å förslaget uppförda, och förklarar församlingen sig

nöjd, vidtage domkapitlet i vanlig ordning de åtgärder, som för tjänstens

besättande ytterligare erfordras.

23 §.

1. Vid val till kyrkoherdetjänst vare församlingen berättigad att å frågodag

kalla fjärde provpredikant; skolande söndagen efter sista provdagen

vara frågodag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts skrivelse nr 10.

2. Har provdag infallit efter frågodag, vare ny frågodag ej erforderlig,

där ej jämlikt stadgandena i 29 § frågan om kallande av fjärde provpredikant

skall ånyo upptagas.

25 §.

1. Har frågodagsförrättning icke blivit vederbörligen kungjord, utsätte

valförrättaren ny frågodag till annan söndag.

2. Hava provdagarna ej blivit behörigen kungjorda eller bär förelagt

prov icke fullgjorts eller bär föreslagen präst avlidit eller blivit obehörig till

förslaget, inställe valförrättaren frågodagsförrättningen, och ankomme på

domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med denna lag överensstämmer.

26 §.

1. Rösträtt vid---och beslut.

2. Rösträtt må ej utövas av annan än den, som personligen infinner sig

vid valtillfället. Äro äkta makar båda röstberättigade, äge dock den ena av

dem genom fullmakt överlåta sin rösträtt till andra maken. Fullmakt skall

vara ställd till andra maken samt av utställaren underskriven med angivande

av den dag, underskrivandet skett, ävensom bevittnad av två personer.

Är fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är

den ogill.

3. Varje röstande äge en röst.

27 §.

Vid prästval ävensom omröstning, varom i 28 § 1 mom. sägs, skall den

röstlängd följas, som gäller för omröstning å kyrkostämma, samt jämväl i

övrigt tillämpas vad om sådan röstlängd finnes stadgat.

28 §.

1. Har vid frågodagsförrättning röstägande väckt förslag om kallande

av fjärde provpredikant, skall enligt de i 26 § stadgade grunderna omröstning

företages sålunda, att den, som ej vill att fjärde provpredikant skall

kallas, röstar nej, och den, som önskar fjärde provpredikants kallande, på

sin röstsedel uppför namnet på den präst, han anser böra kallas. Därest vid

sådan omröstning nejrösterna ej uppgå till hälften av de avgivna rösterna,

samt röstsiffran för den präst, som erhållit högsta röstetalet, antingen uppgår

till minst en femtedel av samtliga i röstlängden upptagna röstberättigade

eller utgör minst trehundra, vare denne kallad till fjärde provpredikant.

Hava flera präster var för sig erhållit högsta röstetalet och sådan

röstsiffra, som nu är sagd, skilje lotten mellan dem. Uppgå nejrösterna till

hälften av de avgivna rösterna eller har ej tillräckligt röstetal tillfallit

någon av de präster, som varit under omröstning, vare frågan om kallande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

av fjärde provpredikant förfallen. Hålles frågodagsförrättningen i två eller

flera lokaler, må omröstningen kunna uppskjutas till annan söndag, som

av valförrättaren bestämmes.

31 §.

1. Val till kyrkoherdetjänst skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen

efter frågodag eller, där frågodagsförrättning icke ägt rum efter sista provdagen,

å fjortonde dagen efter sistnämnda däg. Val till annan prästerlig

tjänst skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen efter sista provdagen.

Kan val ej förrättas å sålunda bestämd dag, utsätte domkapitlet annan dag.

2. Har valförrättning ej blivit behörigen utlyst, utsätte valförrättaren

ny valdag till annan söndag.

3. Har präst, som är uppförd å förslaget, avlidit eller blivit obehörig till

förslaget, inställe valförrättaren valet, och ankomme på domkapitlet att

vidtaga den åtgärd, som med denna lag överensstämmer. Samma lag vare,

vid kyrkoherdeval, om provdag, som infallit efter frågodagen, ej blivit behörigen

kungjord eller prov, som skolat avläggas efter frågodagen, ej fullgjorts,

och vid annat prästval, om provdagarna ej blivit behörigen kungjorda

eller förelagt prov icke fullgjorts.

34 §.

1. Besvär över frågodagsförrättning, då jämlikt stadgandet i 13 § 2 mom.

särskild valförrättning ej tarvas, må anföras allenast av röstägande och

skola vid talans förlust hava till domkapitlet inkommit sist å tjugonde

dagen efter frågodagen eller, i de särskilda fall då fråga om kallande av

provpredikant jämlikt 28 § 3 eller 4 mom. förfallit, inom samma tid efter

erhållen underrättelse, varom där stadgas.

2. Besvär över frågodagsförrättning i andra fall, än i 1 mom. sägs, ävensom

över prästval må anföras endast av röstägande eller av präst, som vid

valet varit ställd under omröstning, och skola vid talans förlust hava till

domkapitlet inkommit sist å tjugonde dagen efter det valförrättningen

avslutats.

41 §.

2. Har vid val till kyrkoherdetjänst, där fjärde provpredikant varit

under omröstning, någon av de å förslaget uppförda erhållit mer än hälften

av de avgivna rösterna, och har minst en femtedel av samtliga i röstlängden

upptagna röstberättigade deltagit i omröstningen, äge Konungen att,

till tjänsten utnämna en av de å förslaget uppförda.

3. Har vid val till kyrkoherdetjänst, varom i 2 mom. förmäles, ej någon

erhållit sådan röstövervikt, som där sägs, eller har ej av samtliga i röstlängden

upptagna röstberättigade det i 2 mom. angivna antal deltagit i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

omröstningen, iige Konungen att till tjänsten utnämna antingen en av

de å förslaget uppförda eller ock någon till tjänsten behörig präst, som

jämlikt 42 § såsom sökande anmält sig hos Konungen.

44 §.

Besvär, vilka hos Konungen anföras över domkapitlets beslut i fråga om

tillsättning av prästerlig tjänst, skola vid talans förlust hava till domkapitlet

inkommit sist å tjugonde dagen från den dag, då beslutet blivit genom

anslag kungjort. Domkapitlet åligge i ty fall att med föreläggande av viss

tid och äventyr, om den tid försittes, att sådant icke föranleder uppehåll

med målets avgörande, över besvären infordra vederbörandes underdåniga

förklaring. Om klaganden eller annan tillhandahåller erforderligt antal bestyrkta

avskrifter av besvärsskriften, skall dylik förklaring infordras genom

tillställande av avskrift av besvärsskriften. Sedan förklaring inkommit eller

den därför förelagda tid tilländalupit utan att förklaring blivit avgiven,

insände domkapitlet ofördröjligen besvärshandlingarna till ecklesiastikdepartementet

och foge därvid eget underdånigt utlåtande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att hittills

gällande bestämmelser rörande frågodagsförrättning och prästval ävensom

beträffande vallängd för prästval skola lända till efterrättelse i sådana

fall, där frågodagsförrättning eller prästval utsatts eller med tillämpning

av berörda bestämmelser kan varda utsatt att äga rum före den 25 juli

1947.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

Förslag

till

Kungörelse

angående ändring i stadgan den 7 december 1934

(nr 575) om prästval.

Härigenom förordnas, dels att 7, 9 och 17 §§ stadgan den 7 december

1934 om prästval skola upphöra att gälla, dels ock att 6, 8, 10 och 11 §§,

14 § 1 mom., 20 §, 21 § 2 och 3 mom., 22 § 2 mom. och 23 § samma stadga1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

6 §.

Avlider föreslagen präst före provdag eller är han av laga förfall hindrad

att å förelagd dag fullgöra prov, varde det ofördröjligen anmält hos domkapitlet.

Domkapitlet underrätte därom valförrättaren, med åläggande för

denne att ofördröjligen kungöra förfallet för församlingen samt inställa

frågodagsförrättningen, där sådan skall hållas, ävensom valförrättningen,

till dess domkapitlet vidare förordnat; dock att förändring med övriga provdagar

ej må äga rum.

8 §.

Vid val till kyrkoherdetjänst skall valförrättaren i kungörelse, som å sista

provdagen bör uppläsas i den eller de kyrkor, där ledigheten är och gudstjänst

då hålles, giva församlingen tillkänna, att frågodagsförrättning näst

påföljande söndag kommer att hållas i församlingens kyrka eller, om inom

församlingen finnas flera kyrkor eller tjänsten omfattar flera församlingar,

i den kyrka, domkapitlet bestämt såsom lokal för förrättningen. Skall frågodagsförrättningen

äga rum i två eller flera lokaler, varde kungörelsen lämpad

därefter.

10 §.

1. Vid frågodagsförrättning tillspörje valförrättaren församlingen, om den

önskar, att fjärde provpredikant skall kallas, och äge då röstberättigad, som

det vill, väcka förslag om sådan kallelse, på sätt i 28 § 1 mom. lagen om

tillsättning av prästerliga tjänster sägs.

2. Om vid frågodagsförrättnings hållande i två eller flera lokaler fråga

i en av dem väckes att kalla fjärde provpredikant, skall omröstning, på sätt

i 28 § 1 mom. lagen om tillsättning av prästerliga tjänster sägs, företagas

även i den eller de övriga lokalerna. Det åligger fördenskull biträdande valförrättare

att, så fort ske kan, underrätta valförrättaren, huruvida i den

lokal, där förrättningen ledes av honom, fråga om sådan kallelse blivit

1 Senaste lydelse av 11, 20 och 23 §§, se 1941 : 952.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds skrivelse nr 10.

väckt; och ankommer det på valförrättaren att lämna den eller de biträdande

valförrättarna besked, huruvida omröstning om kallande av fjärde

provpredikant skall äga rum eller om förrättningen skall avslutas utan dylik

omröstning.

3. För fall som avses i 2 mom. må, på sätt i 28 § 1 mom. lagen om tillsättning

av prästerliga tjänster stadgas, omröstning om kallande av fjärde

provpredikant uppskjutas till annan dag; och ankommer det på valförrättaren

att därom fatta beslut.

4. Innan omröstning om kallande av fjärde provpredikant företages, skall

valförrättaren underrätta församlingen, huru vid omröstningen skall tillgå.

5. Där laga hinder mot det förestående valet icke är veterligt, give valförrättaren

tillkänna, vilken dag valet kommer att förrättas. Slutligen meddele

valförrättaren församlingen, huru jämlikt 30 och 34 §§ lagen om tillsättning

av prästerliga tjänster besvär över frågodagsförrättningen må anföras.

6. Vid frågodagsförrättningen föres protokoll, som justeras samt underskrives

vid förrättningens slut av valförrättaren, valnotarien och minst två

röstägande.

7. Vad i 1 och 4—6 mom. föreskrivits i avseende å frågodagsförrättning,

som handlägges av valförrättaren, äge motsvarande tillämpning beträffande

frågodagsförhandlingar, som äga rum under ledning av sådan biträdande

valförrättare, som avses i 22 § 3 mom. lagen om tillsättning av prästerliga

tjänster. Vid dylika förhandlingar förekommande protokoll och andra handlingar

skola omedelbart efter förrättningens slut av biträdande valförrättaren

förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka före handlingarnas

förseglande skola avtryckas å protokollet. De sålunda förseglade handlingarna

skola därefter, så fort ske kan, tillställas valförrättaren.

8. Där omröstning i fråga om kallande av fjärde provpredikant skall äga

rum vid frågodagsförrättning i två eller flera lokaler, skall sammanräkning

av rösterna verkställas av valförrättaren i närvaro av vederbörande biträdande

valförrättare å tid och rum, som vid omröstningstillfället av valförrättaren

utsättas samt av honom och vederbörande biträdande valförrättare

tillkännagivas. Ilar för dylik omröstning frågodagsförrättning uppskjutits

till annan dag, skall om tid och rum för röstsammanräkningen tillkännagivande

ske i den kungörelse om uppskov med frågodagsförrättningen,

som valförrättaren, efter vad i 14 § 1 mom. sägs, har att utfärda. Har sammanräkningen

utsatts till annan dag än själva omröstningen, skola röstsedlarna

under tiden hållas förvarade under försegling på sätt i 7 mom. sägs.

11 §.

1. Har frågodagsförrättning ägt rum, skall valförrättaren intill valdagen

hos sig förvara frågodagsprotokollet, där icke fall inträffar, som avses i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 10.

28 § 2 mom. lagen om tillsättning av prästerliga tjänster, då protokollet

genast bör insändas till domkapitlet. Bestyrkt avskrift av frågodagsprotokollet

skall till valdagen förvaras hos den, som förvaltar kyrkoherdeämbetet

i församlingen.

2. Där på grund av frågodagsförrättningens utgång särskild valförrättning

jämlikt stadgandet i 13 § 2 mom. lagen om tillsättning av prästerliga

tjänster ej tarvas, skall valförrättaren efter frågodagsförrättningens slut eller,

i de särskilda fall då fråga om kallande av provpredikant jämlikt 28 § 3 eller

4 mom. nämnda lag förfallit, efter det kungörelse, varom i 14 § 4 mom. denna

stadga sägs, blivit honom tillsänd, ofördröjligen till domkapitlet insända

bestyrkt avskrift av frågodagsprotokollet. Har förslag att kalla fjärde provpredikant

varit föremål för omröstning, skall valförrättaren tillika till domkapitlet

insända röstlängden jämte vid förrättningen avlämnade fullmakter.

Efter det frågodagsförrättningen vunnit laga kraft eller däröver anförda

besvär blivit slutligen avgjorda, skall röstlängden återställas till vederbörande.

Frågodagsprotokollets huvudskrift skall förvaras bland kyrkans handlingar.

14 §.

1. Utsättes ny frågodag eller valdag, som i 25 § 1 mom. och 31 § 2 mom.

lagen om tillsättning av prästerliga tjänster sägs, eller varder frågodagsförrättning

uppskjuten jämlikt stadgandet i 28 § 1 mom. nämnda lag, skall

valförrättaren utfärda och låta söndagen näst före frågo- eller valdagen eller

den dag, vartill frågodagsförrättningen blivit uppskjuten, uppläsa kungörelse

därom i den eller de kyrkor, där ledigheten är och gudstjänst då hålles;

underrätte ock därom domkapitlet.

20 §.

Vid frågodagsförrättning, då förslag att kalla fjärde provpredikant blir

föremål för omröstning, så ock vid valet skall i röstlängden antecknas, vilka

röstägande röstat; och äge valförrättaren föreskriva, av vilka vid förrättningen

tjänstgörande personer dessa anteckningar skola verkställas. Befogenhet

att meddela föreskrift, som nu är sagd, tillkomme jämväl sådan

biträdande valförrättare, som avses i 22 § 3 mom. lagen om tillsättning

av prästerliga tjänster.

21 §.

2. Därest vid---och tillkännagivas. Valsedlarna skola under tiden

av valförrättaren hållas förvarade under försegling på sätt i 10 § 7 mom. sägs.

3. När val —--att utfärda. Har i dylikt fall sammanräkningen

utsatts till annan dag än själva valet, skola valsedlarna under tiden hållas

förvarade under försegling på sätt i 10 § 7 mom. sägs.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

22 §.

2. Vad i---prästerliga tjänster. Vid dylika förhandlingar förekom
mande

protokoll och andra handlingar skola omedelbart efter förrättningens

slut av biträdande valförrättaren förseglas, på sätt i 10 § 7 mom. sägs, och

därefter, så fort ske kan, tillställas valförrättaren.

23 §.

Valförrättaren skall efter valets slut ofördröjligen till domkapitlet insända

dels röstlängden jämte avlämnade fullmakter dels ock bestyrkta avskrifter

av protokollet över frågodagsförrättningen, där sådan ägt rum, och av valprotokollet.

Efter det valet vunnit laga kraft eller däröver anförda besvär

blivit slutligen avgjorda, skall röstlängden återställas till vederbörande.

Protokollens huvudskrifter skola förvaras bland kyrkans handlingar.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

dock att hittills gällande bestämmelser rörande frågodagsförrättning

och prästval ävensom beträffande vallängd för prästval skola lända till

efterrättelse i sådana fall, där frågodagsförrättning eller prästval utsatts

eller med tillämpning av berörda bestämmelser kan varda utsatt att äga

rum före den 25 juli 1947.

Bihang till riksdagens protokoll 19b7. 1 samt

Nr 26.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

Utdrag av ''protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 11 oktober 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Statsrådet Quensel anmäler, efter gemensam beredning med cheferna för

justitie- och socialdepartementen, fråga angående vissa ändringar i lagen

den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster (prästvalslagen).

Föredraganden anför härvid följande.

Vid olika tillfällen ha fall förekommit, då präst, som åtnjutit tjänstledighet

för socialt arbete, hos Kungl. Maj:t anhållit att för beräkning av prästerliga

tjänstår få tillgodoräkna sig tid, varunder sådan ledighet åtnjutits.

Dylika ansökningar ha med hänsyn till de bestämmelser, som enligt prästvalslagen

för närvarande gälla angående beräkning av prästerliga tjänstår,

hittills icke kunnat bifallas. Fråga har emellertid uppkommit om sådan

ändring av nämnda bestämmelser, att tid, varunder präst åtnjutit tjänstledighet

för socialt arbete, må vid beräkning av prästerliga tjänstår kunna

helt eller delvis tillgodoräknas.

Härjämte har vid ett flertal tillfällen och i olika sammanhang fråga

uppkommit om ändring av prästvalslagens bestämmelser rörande vallängd

vid prästval i syfte att möjliggöra en sammanföring av prästvallängden

med de allmänna politiska och kommunala röstlängderna.

Nu omförmälda frågor om ändring av prästvalslagens bestämmelser i angivna

hänseenden ha varit föremål för övervägande inom ecklesiastikdepartementet,

varvid utarbetats en promemoria med därtill fogade särskilda

förslag till dels lag angående vissa ändringar i lagen den 7 december

1934 (nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster, dels kungörelse angående

vissa ändringar i stadgan den 7 december 1934 (nr 575) om prästval

och dels kungörelse angående vissa ändringar i kungörelsen den 7 december

1934 (nr 578) om särskild ordning vid tillsättning av vissa prästerliga

tjänster.

Över den inom ecklesiastikdepartementet sålunda utarbetade promemorian

jämte de därtill fogade författningsförslagen ha samtliga domkapitel, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

bcrrgs och Örebro län, kammarkollegiet och statistiska centralbyrån avgivit

infordrade utlåtanden, därvid tillika överlämnats i vissa fall inhämtade

yttranden från underlydande befattningshavare. Härjämte ha centrals tyr elsen

för allmänna svenska prästföreningen, Sveriges yngre prästers förbund,

föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän och Sveriges häradsskrivarförening

erhållit tillfälle att yttra sig över promemorian med därtill

fogade författningsförslag, och ha med anledning härav yttranden inkommit

från nämnda sammanslutningar med undantag av Sveriges yngre prästers

förbund.

Förslaget till lag angående vissa ändringar i prästvalslagen har därefter

inom ecklesiastikdepartementet gjorts till föremål för en överarbetning, varvid

några mindre väsentliga ändringar vidtagits i detsamma. De övriga förslagen,

vilka avse administrativa författningar, torde icke nu böra föranleda

vidare åtgärd, utan lärer jag sedermera få tillfälle att anmäla frågan

om ändringar i berörda administrativa författningar.

A. Frågan om ändring av gällande bestämmelser rörande beräkning

av prästerliga tjänstår.

Jag ämnar nu först till behandling upptaga frågan om beredande av möjlighet

för präst, som åtnjutit tjänstledighet för socialt arbete, att vid beräkning

av prästerliga tjänstår tillgodoräkna sig tid, varunder sådan ledighet

åtnjutits, och torde jag därvid till en början få i korthet redogöra för

de nuvarande bestämmelserna angående beräkning av prästerlig tjänstålder

ävensom erinra om prästernas befattning med det sociala arbetet inom

kommunerna.

I 10 § 1 mom. prästvalslagen stadgas, att tjänstålder skall, lika för

ordinarie och extra ordinarie befattning, räknas efter tjänstgöringstid. Vid

tjänstårsberäkningen må dock ej avdragas tid, varunder någon åtnjutit

tjänstledighet för sjukdom eller för teologiska studiers idkande eller provs

avläggande eller för fullgörande av offentligt uppdrag eller av annan därmed

jämförlig anledning. Avdrag må ej heller ske för tid, varunder ledighet

åtnjutits för hälsans vårdande eller för enskilda angelägenheter, i den mån

sådan ledighet icke under samma kalenderår överstigit sex veckor. Sistnämnda

bestämmelse, som saknade motsvarighet i den förut gällande prästvalslagen

av den 9 december 1910, upptogs i nu gällande prästvalslag av

den anledningen, att frågan om beredande av semester åt prästerskapet

ännu icke vunnit sin lösning, varvid med ifrågavarande bestämmelse avsågs,

att den tjänstledighet, i verkligheten motsvarande semester, som

— antingen den betecknades såsom ledighet för hälsans vårdande eller såsom

ledighet för enskilda angelägenheter — enligt uppgiven praxis beviljades

prästerna, icke skulle behöva avdragas vid tjänstålderns beräknande.

I 10 § 1 mom. prästvalslagen stadgas vidare, att tjänstår icke må beräknas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts skrivelse nr 10.

för mer än en tjänstebefattning, där någon samtidigt bestritt flera sådana,

varpå följer en bestämmelse av innehåll, att Konungen äger i särskilda fall

medgiva, att prästerlig verksamhet, som ej utövats inom svenska kyrkan

men är jämförlig med tjänstgöring i samma kyrka, må i fråga om tjänstårsberäkning

helt eller delvis tillgodoräknas. Denna bestämmelse, som utan

ändring upptagits från 1910 års prästvalslag, infördes i nämnda lag på

föranledande av högsta domstolen, som vid granskning av ett till högsta

domstolen år 1908 remitterat förslag till lag angående tillsättning av prästerliga

tjänster framhållit behovet därav, att i särskilda fall jämväl annan

prästerlig verksamhet än den, som ägt rum i svenska kyrkans tjänst, vid

beräkning av tjänstgöringstid tillgodoräknades, såsom t. ex. för personer,

som prästvigts inom Augustanasynoden i Amerikas förenta stater och efter

prästerlig tjänstgöring där erhållit tillstånd att inträda i svenska kyrkans

tjänst.

I 10 § 2 mom. prästvalslagen meddelas vissa bestämmelser, enligt vilka

tjänstgöring såsom lärare må kunna tillgodoräknas vid bestämmandet av

prästerlig tjänstålder. Möjligheterna för lärare att räkna prästerliga tjänstår

voro tidigare mera vidsträckta än för närvarande. I lagen den 26 oktober

1883 angående tillsättning av prästerliga tjänster stadgades sålunda, att vid

bestämmandet av tjänstålder årsberäkning såsom för prästerlig tjänst skulle

gälla även för lärarbefattning, med vilken sådan förmån vore eller bleve av

Konungen förenad, utan annan inskränkning än att ingen finge såsom

tjänstår räkna sig till godo annan tid än den, under vilken han varit medlem

av svenska kyrkan. Genom 1910 års prästvalslag, vars bestämmelser

i ämnet oförändrade upptagits i nu gällande prästvalslag, infördes emellertid

ytterligare den begränsningen i fråga om rätt för lärare att åtnjuta prästerlig

tjänstårsberäkning, att ingen finge såsom tjänstår räkna sig till godo

tid, som förflutit, innan han avlagt teologisk examen vid något av rikets

universitet eller eljest förvärvat med sådan examen förbunden behörighet.

Liksom enligt 1883 års lag angående tillsättning av prästerliga tjänster tillkommer

det alltjämt Konungen att bestämma, med vilka lärarbefattningar

prästerlig tjänstårsberäkning skall vara förenad, och närmare bestämmelser

i sådant hänseende återfinnas för närvarande i § 126 2. och 3. läroverksstadgan

den 17 mars 1933 och i § 89 stadgan för folkskoleseminarierna

den 18 juni 1937.

Prästvalslagens bestämmelser rörande beräkning av prästerliga tjänstår

avslutas med ett stadgande i 10 § 3 mom. av innehåll, att filosofie doktorsgrad

eller behörighet därtill, genom avlagda prov förvärvad vid universitet

eller högskola inom riket, skall räknas lika med tre prästerliga tjänstår.

Detta stadgande sammanhänger därmed, att enligt 9 § prästvalslagen vid

uppgörande av förslag till prästerlig tjänst lärdom i andra kunskapsämnen

än de teologiska får tagas i betraktande endast om sökandena äro jämngoda

i teologiska insikter. Även en högre filosofisk lärdomsgrad skulle där
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

för i många fall komma att sakna betydelse för förslaget, om icke berörda

stadgande funnes. Till den teologiska lärdomen, såvitt den är offentligt

ådagalagd, skall däremot alltid tagas hänsyn vid förslags uppgörande, och

denna kommer därför till sin rätt utan årsberäkning.

Prästerskapet har i vårt land av ålder deltagit i den sociala hjälpverksamheten.

Härom vittna också vissa i 1686 års kyrkolag förekommande bestämmelser,

vilka ålägga prästerskapet att ägna omsorg åt fattiga och hjälpbehövande

samt att leda och övervaka den sociala verksamheten på förevarande

område. Enligt 24 kap. 24 § kyrkolagen ålåg det sålunda kyrkoherden

att tillse, att de »husarme» i socknen ej lämnades oförsörjda, och i 28 kap.

4 § samma lag stadgades, att kyrkoherdarna i alla församlingar skulle »noga

tillse, att de penningar, som till de husfattige samlas, rättrådeligen utdelte

bliva, åt dem mest och förnämligast, som bäst behöva och äro de eländigaste».

Även efter det den sociala hjälpverksamheten upphört att vara en angelägenhet,

som handhades under kyrklig ledning, bibehölls i viss utsträckning

prästerskapets medverkan i det sociala arbetet inom kommunerna. Då i

förordningen den 25 maj 1847 angående fattigvården i riket, vilken förordning

var den första fullständiga författningen på fattigvårdslagstiftningens

område i vårt land, föreskrevs, att inom varje fattigvårdssamhälle skulle finnas

en fattigvårdsstyrelse, som å landet skulle utgöras av sockennämnden,

stadgades sålunda tillika att kyrkoherden, om än han icke vore vald till

ordförande eller ledamot i nämnden, ägde rätt att såsom ledamot deltaga i

fattigvårdsstyrelsen, då han funne sin ämbetsplikt och behovet det påkalla.

Enligt den nu gällande lagen om fattigvården av den 14 juni 1918 äger

kyrkoherden icke deltaga i fattigvårdsstyrelsens beslut under annan förutsättning

än att han blivit vald till ledamot i fattigvårdsstyrelsen. Däremot

är kyrkoherden eller hans ställföreträdare berättigad att deltaga i fattigvårdsstyrelsens

förhandlingar. I annexförsamling, där komminister finnes

anställd, äger denne eller den hans tjänst förestår nämnda befogenhet, när

kyrkoherden ej själv är tillstädes, och i fattigvårdssamhälle, som består av

två eller flera kommuner, tillkommer denna rätt kyrkoherde i till fattigvårdssamhället

ansluten församling eller den hans ställe företräder.

En icke oväsentlig utvidgning av prästernas befattning med det sociala

arbetet inom kommunerna inträdde genom tillkomsten av lagen den 13

juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade

barn. Genom nämnda lag bestämdes sålunda, att i varje skoldistrikt

skulle finnas en barnavårdsnämnd, som i regel skulle utgöras av skolrådet,

varest kyrkoherden vid berörda tid var självskriven ordförande, men även

kunde utgöras av en från skolrådet fristående nämnd, i vilken kyrkoherden

likaledes skulle vara ordförande. I det kommittébetänkande, som låg till

grund för ifrågavarande lagstiftning, hade med avseende å kyrkoherdarnas

ordförandeskap i barnavårdsnämnderna framhållits, att barnavårdsnämn
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

dernas uppgift låge så nära den verksamhet, som vore kyrkoherdarna anförtrodd

både i deras egenskap av själasörjare och såsom ordförande i kyrkooch

skolråd, att det syntes kunna förutsättas, att den mest insiktsfulla ledningen

för arbetet skulle kunna påräknas från kyrkoherdarnas sida och att

dessa skulle såsom en under ämbetsansvar dem ålagd och tillika av dem

med personligt intresse omfattad uppgift taga sig an detta arbete. Liksom

kyrkoherden numera upphört att vara självskriven ordförande i skolrådet,

har hans ställning såsom självskriven ordförande i barnavårdsnämnden icke

heller bibehållits i den nu gällande barnavårdslagen av den 6 juni 1924,

men har i denna i stället föreskrivits, att i barnavårdsnämnden skall såsom

ledamot ingå en i församlingstjänst inom kommunen anställd ordinarie

präst.

Efter det i den inom ecklesiastikdepartementet upprättade promemorian

erinrats därom att, på sätt jag inledningsvis framhållit, fall förekommit, då

präst, som åtnjutit tjänstledighet för socialt arbete, hos Kungl. Maj:t gjort

ansökning om att han måtte berättigas att vid beräkning av prästerliga

tjänstår tillgodoräkna sig tid, varunder sådan ledighet åtnjutits, anfördes

vidare i promemorian följande:

Såsom exempel på dylika ansökningar, vilka med hänsyn till prästvalslagens

nuvarande bestämmelser angående beräkning av prästerliga tjänstår

icke kunnat bifallas, må här omnämnas en av domkapitlet i Göteborg med

skrivelse den 21 oktober 1943 till Kungl. Maj:t överlämnad ansökning,

vari en extra ordinarie prästman i Göteborgs stift, vilken av domkapitlet

erhållit tjänstledighet från och med viss dag tills vidare för socialt arbete

vid barnavårdsnämnden i Göteborg och som under berörda ledighet tjänstgjort

såsom vikarierande assistent vid barnavårdsnämndens avdelning för

omhändertagande av barn och ungdom, anhållit att Kungl. Maj:t måtte

medgiva honom rätt till tjänstårsberäkning för den tjänstledighet, som han

dittills åtnjutit och framdeles komme att åtnjuta för socialt arbete vid barnavårdsnämnden.

Till stöd för ansökningen hade sökanden hänvisat till vissa

uttalanden i ett av biskopen Yngve Brilioth på offentligt uppdrag den 14

juli 1942 avgivet betänkande med förslag rörande ändring av gällande bestämmelser

i fråga om prästutbildningen (stat. off. utr. 1942: 33), i vilka uttalanden

dels framhållits behovet av sådana reformer med avseende å den

praktiska utbildningen för prästkallet, att de blivande prästerna erhölle

en vidare social orientering än som för närvarande vore förhållandet, och

dels framhållits såsom värdefullt, om varje stifts prästerskap kunde inrymma

ett antal experter på sociologiens område, varvid dock tillika anmärkts,

att i den mån ett dylikt önskemål överhuvud kunde förverkligas, det endast

syntes kunna ske genom specialutbildning efter prästvigningen. I den skrivelse,

varmed domkapitlet överlämnade ansökningen till Kungl. Maj:t, hade

domkapitlet tillstyrkt bifall till ansökningen.

Sedan genom Kungl. Maj:ts remiss den 15 november 1943 ärkebiskopen

anmodats att, efter samråd med övriga biskopar, avgiva utlåtande över ansökningen,

anförde ärkebiskopen i utlåtande den 27 januari 1944, att ärendet

varit föremål för behandling vid det i januari 1944 församlade biskopsmötet,

samt yttrade vidare bland annat följande: Biskopsmötet funne i prin
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

cip social verksamhet av här ifrågavarande art vara av så stort värde för

en senare prästerlig verksamhet, att den, i likhet med t. ex. tjänstgöring vid

läroverk, borde kunna medföra någon kompensation i form av rätt till prästerlig

tjänstårsberäkning. Biskopsmötet skulle sålunda anse det sakligt berättigat

om prästman som utfört väl vitsordat arbete av ifrågavarande slag,

efter vederbörande domkapitels hörande, kunde tillerkännas prästerlig

tjänstårsrätt med lämplig reducering av tiden och med en sammanlagd tid

av högst två år. Biskopsmötet ansåge emellertid vidare att tjänstårsrätt för

präst, som vore verksam i socialt arbete i barnavårdsnämnds eller annan

dylik institutions tjänst, ej borde beviljas förrän denna tjänstgöring avslutats

och vederbörande prästman återinträtt i prästerlig tjänst.

Då vägande skäl synts tala för en lagändring i syfte att tid, varunder

ledighet från prästerlig tjänst åtnjutits för socialt arbete, finge i viss utsträckning

tillgodoräknas vid tjänstålderns bestämmande, har i förslaget

till lag angående vissa ändringar i prästvalslagen införts en bestämmelse i

10 § 1 mom. av innebörd, att där ledighet åtnjutits för socialt arbete av

sådan beskaffenhet, att erfarenhet därav kan anses vara av väsentlig betydelse

för prästkallet, Kungl. Maj:t skall kunna medgiva, att vid bestämmandet

av tjänstålder i denna må helt eller delvis inräknas tid, varunder dylik

ledighet åtnjutits.

Förslaget att vid bestämmandet av prästerlig tjänstålder även må i viss

utsträckning tillgodoräknas tid, varunder ledighet åtnjutits för socialt arbete,

har i de avgivna yttrandena vunnit allmän anslutning. Emellertid ha

domkapitlet i Skara och centralstyrelsen för allmänna svenska prästföreningen,

vilka förklarat sig biträda den mening, som låge till grund för berörda

förslag, ifrågasatt huruvida den föreslagna bestämmelsen i 10 § 1 mom.

prästvalslagen vore behövlig samt gjort gällande att socialt arbete ävensom

annat arbete, som gåve vederbörande ökade förutsättningar att utföra framtida

prästerlig tjänst, kunde vinna tillbörligt beaktande, därest i 9 § prästvalslagen

infördes en bestämmelse av innebörd, att vid uppgörande av förslag

till prästerlig tjänst även skulle tagas i betraktande den förtjänst och

skicklighet, som sökande kunde ha förvärvat genom arbete av nu ifrågavarande

slag.

De flesta av de myndigheter, vilka tillstyrkt förslaget till ändrad lydelse

av 10 § 1 mom. prästvalslagen, ha inskränkt sig till att i korthet uttala sin

anslutning till nämnda förslag. Några av de tillstyrkande yttrandena innehålla

emellertid även mer eller mindre utförliga uttalanden i anledning av

den föreslagna nya bestämmelsen i angivna lagrum.

Domkapitlet i Uppsala anför sålunda i sitt utlåtande: Domkapitlet finner

starka skäl tala för att tid, varunder ledighet från prästerlig tjänst åtnjutits

för socialt arbete, i viss utsträckning får tillgodoräknas vid tjänstålderns

bestämmande. Uppenbart är, att social verksamhet kan vara av stort värde

för en präst i hans fortsatta prästerliga gärning. Begreppet socialt arbete

har givetvis ett mångskiftande innehåll, men med den föreslagna avfattningen

av lagtexten torde erforderliga garantier vara givna mot en alltför

vid tillämpning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Föredra
ganden.

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

Domkapitlet i Västerås uttalar, att nu gällande bestämmelser, som icke

inneslöte någon möjlighet för präst att i tjänstårsavseende få tillgodoräkna

sig tid, då han varit tjänstledig för socialt arbete, måste te sig ur prästens

synpunkt obilliga och ur allmänna synpunkter olämpliga, ett förhållande

som framträdde skarpare allt eftersom de sociala uppgifterna i samhället

finge allt större omfattning och betydelse. Domkapitlet hälsade därför med

tillfredsställelse det föreliggande förslaget till ändring av prästvalslagen i

denna punkt.

Domkapitlet i Växjö finner det vara sakligt berättigat, att präst, som utfört

väl vitsordat arbete av ifrågavarande slag, kunde tillerkännas prästerlig

tjänstårsrätt, och förordar därför den föreslagna bestämmelsen härutinnan,

dock att därtill syntes böra fogas en föreskrift om tidsbegränsning av förslagsvis

fem år.

Domkapitlet i Stockholm framhåller, att med en sådan bestämmelse i fråga

om tjänstårsberäkning, som nu föreslagits, värdefulla möjligheter kunde

beredas särskilt yngre präster till studier och iakttagelser, som kunde bli

fruktbärande i deras prästerliga gärning.

Såsom jag i det föregående erinrat, har prästerskapet i vårt land av ålder

deltagit i den sociala hjälpverksamheten och förutsättes alltjämt medverkan

från prästernas sida i väsentliga delar av socialvården. Med hänsyn härtill

är det givetvis önskvärt, att prästerna kunna erhålla lämplig utbildning för

de uppgifter, som i förevarande hänseende åvila dem. Även om i äldre tid

behovet av särskild utbildning för dylika uppgifter måhända varit mindre

framträdande, torde i allt fall i vår tid med dess i åtskilliga hänseenden

mera komplicerade förhållanden på samhällslivets område kravet på viss

skolning härutinnan för prästernas del icke kunna avvisas. I det förut omnämnda,

av biskopen Yngve Brilioth år 1942 avgivna betänkandet med förslag

rörande ändring av gällande bestämmelser i fråga om prästutbildningen

framhålles jämväl såsom en allvarlig brist i den nuvarande prästutbildningen

frånvaron av vidare social orientering, i det att de blivande prästerna

icke genom den akademiska undervisningen erhålla någon kännedom om det

nutida samhällets ekonomiska och sociala struktur. Till avhjälpande av

berörda brist föreslås, att i den praktiska prästutbildningen skall ingå en

översiktlig kurs i samhällslära. En dylik kurs i samhällslära har även förordats

av särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga

för fortsatt beredning av frågan om prästutbildningens reformering (prästutbildningssakkunniga)

i ett den 1 december 1944 i ämnet avgivet betänkande

(stat. off. utr. 1944: 67), i vilket jämväl framhållits såsom nödvändigt,

att prästerna äga god inblick i samhällets och de moderna folkrörelsernas

struktur samt i social vårdsarbetets uppbyggnad och mål.

Frågan om en revision av gällande bestämmelser rörande prästernas utbildning

har icke ännu vunnit sin lösning, men även om efter en reformering

av prästutbildningen i denna skulle komma att ingå en särskild kurs

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds skrivelse nr 10.

i samhällslära, är det givet att, därest en icke önskvärd förlängning av studietiden

för de blivande prästerna skall kunna undvikas, endast en ganska

begränsad tid kan komma att stå till förfogande för en dylik kurs och att

det därvid följaktligen icke kan bli fråga om någon mera ingående utbildning

utan allenast om en allmän orientering rörande sådana sociala spörsmål,

som kunna vara av betydelse för församlingsprästens gärning. I övrigt

torde man såsom hittills komma att få räkna med vidare utbildning efter

prästvigningen och med de möjligheter till sådan utbildning, som innefattas

i lämpligt socialt arbete. Att prästvalslagen räknar med fortsatt utbildning

på det teologiska området framgår av stadgandet i 10 § 1 mom., att vid

beräkning av tjänstår avdrag ej må ske för tid, varunder någon åtnjutit

tjänstledighet för idkande av teologiska studier, och torde det få anses skäligt,

att social utbildning, som förvärvats genom praktisk tjänstgöring, bleve

såtillvida jämställd med fortsatt utbildning på det teologiska området, att

tid, varunder ledighet åtnjutits för dylik tjänstgöring, finge åtminstone i viss

utsträckning tillgodoräknas vid tjänstålderns bestämmande.

Såsom jag i det föregående omnämnt, ha domkapitlet i Skara och centralstyrelsen

för allmänna svenska prästföreningen i sina yttranden gjort gällande,

att med socialt arbete borde i nu förevarande hänseende jämställas

även annat arbete, som gåve vederbörande ökade förutsättningar att utföra

framtida prästerlig tjänst. Jämväl kammarkollegiet har i sitt yttrande

ifrågasatt, huruvida icke även med socialt arbete jämförligt annat arbete

borde kunna tillgodoräknas präst vid tjänstålderns bestämmande. Emellertid

har i berörda yttranden icke närmare angivits vad slags arbete som vid

sidan av social verksamhet borde i förevarande hänseende komma i fråga,

och då något praktiskt behov av en bestämmelse om tillgodoräknande av

jämväl annat än socialt arbete i allt fall icke torde hittills ha gjort sig gällande,

har jag ansett vad i omförmälda yttranden anförts i angivna hänseende

icke böra nu föranleda någon åtgärd.

Med anledning av vad domkapitlet i Skara och centralstyrelsen för allmänna

svenska prästföreningen i sina yttranden anfört därom, att den föreslagna

bestämmelsen i 10 § 1 mom. prästvalslagen icke vore behövlig, om i

9 § samma lag infördes en bestämmelse av innebörd, att vid uppgörande av

förslag till prästerlig tjänst även skulle tagas i betraktande den förtjänst

och skicklighet, som sökande kunde ha förvärvat genom arbete av nu ifrågavarande

slag, torde jag få erinra om bestämmelserna i 7 § prästvalslagen,

enligt vilka bestämmelser viss tjänstålder erfordras för behörighet att, vare

sig efter ansökning i vanlig ordning eller i anledning av kallelse till fjärde

provpredikant, uppföras på förslag till kyrkoherdetjänst. Med hänsyn härtill

och då enligt 9 § prästvalslagen domkapitlen ha att vid uppgörande av

förslag till prästerlig tjänst även taga i betraktande de sökandes tjänstålder

såsom utgörande en för förslaget betydelsefull del av de sökandes förtjänst

och skicklighet, lärer det vara uppenbart, att en bestämmelse om till
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

godoräknande av tid, varunder ledighet åtnjutits för socialt arbete, måste

komma att bli av ej oväsentlig praktisk betydelse och att den icke kan

ersättas av någon bestämmelse av sådan innebörd, som angivits i berörda

yttranden.

Ehuru man torde kunna utgå ifrån att det vid tjänstledighet för socialt

arbete i regel är fråga om verksamhet inom socialvården, lärer det dock

vara mindre lämpligt att såsom villkor för att verksamheten skall kunna

vinna beaktande vid tjänstålderns beräknande föreskriva, att den skall ha

utövats på socialvårdens område. Häremot talar till en början den omständigheten,

att uttrycket socialvård, som är en språklig nybildning från senare

tid, icke ännu kan anses ha erhållit en fullt klar och entydig innebörd. Härtill

kommer, att med verksamhet inom socialvården närmast torde avses

tjänstgöring vid någon till socialvården hörande legal institution, såsom

fattigvårdsstyrelse eller barnavårdsnämnd, och att det icke synes vara berättigat

att helt utesluta tjänstgöring vid frivilliga institutioner på det

sociala området från möjlighet att vinna beaktande vid tjänstålderns beräknande.

Å andra sidan är det givet, att icke varje slag av social verksamhet

är av beskaffenhet att böra vinna beaktande i förevarande hänseende. En

lämplig bestämning av den verksamhet, som må kunna tillgodoräknas vid

fastställande av tjänstålder, torde erhållas därest, på sätt skett i det inom

ecklesiastikdepartementet upprättade lagförslaget, i prästvalslagen angives

att det skall vara fråga om socialt arbete av sådan beskaffenhet, att erfarenhet

därav kan anses vara av väsentlig betydelse för prästkallet. Att, såsom

domkapitlet i Växjö förordat i anslutning till förut omnämnda uttalande

av biskopsmötet, i detta sammanhang föreskriva, att den sociala tjänstgöring,

för vilken ledighet åtnjutits, skall vara väl vitsordad, synes icke

behöva ifrågakomma, då vid avgörandet av frågan, huruvida och i vilken

utsträckning berörda tjänstgöring må tillgodoräknas vid tjänstålderns bestämmande,

även det sätt, varpå nämnda tjänstgöring blivit fullgjord, lärer

utan särskild föreskrift därom komma att bli föremål för tillbörligt beaktande.

På sätt i det föregående omnämnts, har biskopsmötet gjort gällande, att

tid, varunder ledighet åtnjutits för social verksamhet, borde underkastas

lämplig reducering för att kunna tillgodoräknas vid tjänstålderns bestämmande

och att tjänstårsrätt i anledning av sådan verksamhet icke borde

tillerkännas vederbörande för längre tid än två år. Även domkapitlen i

Växjö och Stockholm ha uttalat sig i dylik riktning, varvid emellertid domkapitlet

i Växjö ifrågasatt en tidsbegränsning av förslagsvis fem år. Att

fastställa någon viss tid, utöver vilken det icke skulle vara tillåtet att tillgodoräkna

tjänstår i anledning av social verksamhet, synes mig dock icke

vara av behovet påkallat. Den avsevärda skillnad, som föreligger mellan

de av biskopsmötet och domkapitlet i Växjö föreslagna maximitiderna, vittnar

också om de svårigheter, som inställa sig, då det gäller att här finna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

någon lämpligt fixerad tidsbegränsning. Huruvida tid, varunder ledighet

åtnjutits för socialt arbete, må i sin helhet tillgodoräknas eller i vad mån

den bör reduceras för att kunna tillgodoräknas vid tjänstålderns bestämmande,

synes därför lämpligen böra bli beroende på omständigheterna i

varje särskilt fall. Vid ledigheter av icke alltför långvarig beskaffenhet lärer

det i regel icke behöva möta betänklighet att låta tiden i sin helhet tillgodoräknas,

under det att vid längre ledigheter en viss reduktion av tiden

skäligen torde böra äga rum. Såsom i biskopsmötets uttalande och i några av

myndigheternas yttranden framhållits, torde frågor om tillgodoräknande

av tid, varunder ledighet åtnjutits för social verksamhet, lämpligen böra

upptagas till avgörande först efter det nämnda verksamhet avslutats och

vederbörande prästman återinträtt i prästerlig tjänst.

Vidkommande spörsmålet åt vilken myndighet det bör uppdragas att

träffa avgörandet beträffande frågor om tillgodoräknande av tid, varunder

ledighet åtnjutits för socialt arbete, ha domkapitlet i Skara och centralstyrelsen

för allmänna svenska prästföreningen gjort gällande att, för den händelse

en bestämmelse om tillgodoräknande av dylik tid ansåges behövlig,

avgörandet i angivna hänseende borde uppdragas åt vederbörande domkapitel,

under det att de övriga myndigheterna i denna del icke haft något

att erinra mot det inom ecklesiastikdepartementet upprättade lagförslaget,

enligt vilket det skall ankomma på Kungl. Maj:t att träffa avgörandet härutinnan.

För egen del har jag, med hänsyn till önskvärdheten av att vinna

enhetlig praxis på förevarande område funnit, att det lämpligen bör ankomma

på Kungl. Maj:t att träffa avgörandet i nämnda hänseende. Då det

torde ligga i sakens natur, att Kungl. Maj:t, innan beslut meddelas i dylik

fråga, inhämtar yttrande av vederbörande domkapitel, lärer någon särskild

föreskrift om infordrande av sådant yttrande icke vara av behovet påkallad.

B. Frågan om en sammanföring av prästvallängden med de

allmänna röstlängderna.

Jag övergår nu till behandling av frågan om en sammanföring av prästvallängden

med de allmänna politiska och kommunala röstlängderna och

torde därvid till en början få i korthet redogöra för tidigare och nu gällande

bestämmelser angående rösträtten vid prästval och rörande vallängd vid

dylika val ävensom erinra om vad för närvarande gäller beträffande de allmänna

röstlängderna.

Gällande bestämmelser.

Prästvallängd. Enligt lagen den 26 oktober 1883 angående tillsättning

av prästerliga tjänster gällde med avseende å rösträtten vid prästval,

att denna — i likhet med vad tidigare var förhållandet beträffande den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

kommunala rösträtten — var graderad efter ekonomiska grunder och tillkom

såväl juridiska som fysiska personer. Rösträtten vid prästval var beroende

av rösträtten å kyrkostämma, så att rösträtt vid prästval tillkom envar,

som i församling, där sådant val skulle anställas, ägde rätt att deltaga i

kyrkostämmans överläggningar och beslut. Även i avseende å röstberäkning

gällde vad för kyrkostämma var stadgat, dock med den jämkning i

församling å landet att rösträtt, som tillkom någon för andra beskattningsföremål

än jordbruksfastighet, icke fick åtnjutas för mera än en femtedel

av det röstetal, vilket eljest bort tillkomma honom enligt den för omröstning

å kyrkostämma gällande röstgrunden, och att icke heller någon fick

deltaga i valet med större röstetal för jordbruksfastighet än en femtedel och

för andra beskattningsföremål än en femtiondel av församlingens hela röstetal

å kyrkostämma.

Prästvalslagen av den 9 december 1910 innehöll i 26 § 1—4 mom. beträffande

rätten att deltaga i prästval bestämmelser, som medförde avsevärda

förändringar på förevarande område. I 26 § 1 mom. uppställdes såsom regel,

att rösträtt vid prästval skulle tillkomma endast fysiska personer. Röstberättigad

skulle dock vara allenast den, som vore mantalsskriven i församlingen

och för egen del ägde rösta å kyrkostämman, så ock hustru till röstberättigad

man. I 26 § 2 mom. stadgades vidare, att medlem av icke territoriell

församling ej ägde rösträtt vid prästval inom territoriell församling.

I 26 § 3 mom. angavs i vad mån det var tillåtet att vid prästval rösta genom

ombud och reglerades rätten till fullmaktsröstning, där sådan var tillåten.

I 26 § 4 mom. stadgades slutligen, att varje röstande skulle äga en röst.

Sedan genom 1918 års rösträttsreform bestämmelser om allmän och lika

rösträtt införts i kommunalförfattningarna, ersattes genom lagändring den

10 december 1920 stadgandena i 26 § 1 mom. med en bestämmelse av innehåll,

att rösträtt vid prästval skulle tillkomma envar, som inom församlingen

ägde att deltaga i kyrkostämmans överläggningar och beslut.

Sistnämnda bestämmelse ävensom stadgandena i 26 § 2 och 4 mom. i

1910 års präst valslag blevo sedermera vid tillkomsten av nu gällande prästvalslag

av den 7 december 1934 utan ändring upptagna i 26 § 1, 2 och 4

mom. i denna lag. 26 § 3 mom. i 1934 års prästvalslag innehåller i likhet

med motsvarande lagrum i 1910 års prästvalslag bestämmelser med avseende

å rätten till fullmaktsröstning vid prästval.

Efter nyss omförmälda lagändring den 10 december 1920 förefanns icke

längre någon annan skillnad mellan rösträtten vid prästval och rösträtten

å kyrkostämma än att den som, ehuru bosatt inom en territoriell församling,

var medlem av en icke territoriell församling, icke ägde rösträtt vid

prästval men väl å kyrkostämma inom den territoriella församlingen. Även

denna skillnad bortföll emellertid sedermera genom tillkomsten av den nu

gällande lagen om församlingsstyrelse av den 6 juni 1930, i det att i 9 §

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

i nämnda lag stadgades, att den som vore medlem av icke territoriell församling

ej ägde rösträtt å kyrkostämma i annan församling.

Enligt 27 § i gällande prästvalslag skall för prästval särskild vallängd upprättas

och på frågodagen justeras. Anmärkning mot vallängden skall, för

att kunna komma under prövning, antingen före frågodagen skriftligen

avfattad ingivas till den, som förvaltar kyrkoherdeämbetet i församlingen,

eller ock framställas vid justeringen på frågodagen. I den mån mot vallängden

framställda anmärkningar godkännas, skola därav betingade rättelser

i vallängden företagas. Har ett år förflutit från justeringens avslutande,

är vallängden förfallen och skall ny längd för valet upprättas samt å

frågodag justeras.

Även enligt prästvalslagarna av den 26 oktober 1883 och den 9 december

1910 skulle för prästval särskild vallängd upprättas och på frågodagen

justeras. Den nuvarande bestämmelsen om vallängdens giltighetstid, vilken

bestämmelse utan ändring upptagits från 1910 års lag, saknade emellertid

motsvarighet i 1883 års lag. De kommitterade, som utarbetat det

förslag varå 1910 års lag i huvudsak grundade sig, framhöllo i sitt den

9 november 1907 avgivna betänkande, att ehuru de i 1883 års lag meddelade

bestämmelserna i ämnet ej vore fullt tydliga, lagens mening syntes

vara, att efter kallande av fjärde provpredikant skulle hållas ny frågodag

eller kanske rättare att frågodagsförrättningen skulle fortsättas och ny

justering av vallängden därvid verkställas, varjämte kommitterade i detta

avseende vidare anförde bland annat följande:

Det förefölle riktigare, att frågodagsförrättningen ansåges avslutad på

själva frågodagen även i det fall att fjärde provpredikant kallats. Härav

följde då också, att vallängden vore å frågodagen slutligt justerad och att

några förändringar i längden i regel ej vidare borde få företagas efter frågodagen.

Endast i det fall att under tiden mellan frågodagen och valet ny

röstlängd för församlingens kyrkostämma trätt i tillämpning inträdde ett

annat förhållande. Då rösträtten å kyrkostämma vore grundläggande för

rösträtten vid prästval, syntes det i sådan händelse, vare sig fjärde provpredikant

kallats eller icke, vara nödvändigt att även en ny längd för prästvalet

upprättades.

I anslutning till vad kommitterade sålunda anfört hade i det förslag till

lag angående tillsättning av prästerliga tjänster, vilket framlades av kommitterade,

upptagits en bestämmelse av innehåll, att därest efter frågodagen

ny röstlängd för kyrkostämma trätt i tillämpning, ny vallängd för prästvalet

skulle upprättas. Vid granskning av denna bestämmelse anmärktes

emellertid inom högsta domstolen, att det av vissa närmare angivna praktiska

skäl syntes lämpligast att tillägga den justerade vallängden oinskränkt

giltighet under en viss, i lagen bestämd tid, exempelvis ett år, från justeringens

avslutande men låta den förfalla vid denna tids utgång. I överensstämmelse

med den uppfattning, som sålunda uttalades inom högsta domstolen,

avfattades ock sedermera den i 1910 års lag förekommande bestäm
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10

melse om vallängdens giltighetstid, vilken därefter, såsom jag nyss erinrat,

oförändrad upptagits i nu gällande prästvalslag.

1907 års prästvalskommitterade upptogo även till behandling ett av riksdagen

i skrivelse den 13 april 1904 framfört förslag om vidtagande av en

lagändring i sådan riktning, att de för kyrkostämmorna granskade röstlängderna

kunde komma till användning vid prästvalen.

Kommitterade anförde härutinnan, att så länge graderad skala skulle

användas såväl vid prästval som vid omröstning å kyrkostämma och därjämte

olika rösträttsbegränsningar skulle tillämpas vid prästval och vid omröstning

å kyrkostämma, det syntes vara omöjligt att tillmötesgå yrkandet,

att kyrkostämmans röstlängder skulle begagnas vid prästval. Saken ställde

sig dock väsentligt annorlunda, därest — såsom av kommitterade föreslagits

— rösträtt vid prästval skulle tillkomma allenast fysiska personer och

graderad röstskala ej vidare skulle komma att användas vid dylika val. Då

alla röstberättigade erhölle lika röstetal, bleve vallängdens upprättande synnerligen

enkelt, och det skulle då till och med kunna ifrågasättas, huruvida

en särskild vallängd längre vore behövlig eller om ej kyrkostämmans röstlängd

skulle kunna användas vid valet efter att ha för sådant ändamål å

kyrkostämma justerats. Skillnaden mellan vallängden och kyrkostämmans

röstlängd komme ju huvudsakligen att bestå däri, att juridiska personer,

stärbhus m. fl., som ägde rösträtt å kyrkostämma, ej skulle upptagas i vallängden

och att några olika röstetal ej heller skulle införas i denna. Berörda

skiljaktigheter bleve emellertid, åtminstone i vissa församlingar, ganska

omfattande, och det förefölle också kommitterade bättre, att för prästval

upprättades särskild vallängd, vilken väsentligen finge karaktären att vara

ett utdrag av röstlängden för kyrkostämman.

Utöver vad i prästvalslagen finnes föreskrivet rörande vallängd vid prästval,

innehåller stadgan den 7 december 1934 om prästval (prästvalsstadgan)

härom ytterligare följande närmare bestämmelser. Vallängd skall upprättas

för landet och för stad, där magistrat ej finnes, av häradsskrivaren och för

annan stad av magistraten eller, där särskilda tjänstemän äro förordnade

för debitering av utskylderna till kronan, av dessa under magistratens inseende.

Vallängden skall upprättas i två exemplar enligt särskilt formulär

och vara så uppgjord, att möjlighet finnes till längdens fördelning, om frågodagsförrättning

eller val skall äga rum å skilda lokaler (7 § 1 mom.). Samtidigt

därmed att prästerlig tjänst kungöres ledig till ansökning, skall domkapitlet

anmoda den, av vilken vallängd skall upprättas, att gå i författning

därom; och åligger det honom att sist åtta veckor därefter sända båda

exemplaren av vallängden till den, som förvaltar kyrkoherdeämbetet i församlingen

(7 § 2 mom.). Denne skall sist fjorton dagar före frågodagen

sända det ena exemplaret av vallängden till valförrättaren samt framlägga

det andra exemplaret hos pastorsämbetet för att intill frågodagen vara

tillgängligt för församlingens medlemmar (7 § 3 mom.). Vid vallängdens

justering å frågodagen godkända rättelser och tillägg skola införas i båda

exemplaren av vallängden (10 § 1 mom.). Justeringen skall verkställas med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

hänsyn till de förhållanden, som äro för handen å justeringsdagen (10 § 3

mom.), och båda exemplaren av vallängden skola efter verkställd justering

förses med vederbörliga underskrifter (10 § 5 mom.). Vid frågodagsförrättning,

då förslag att kalla fjärde provpredikant blir föremål för omröstning,

ävensom vid själva valet skall i det ena exemplaret av vallängden antecknas,

vilka röstägande röstat och när äkta make avlämnat fullmakt för

andra maken (20 §). Efter valets slut eller, där enligt 13 § 2 mom. prästvalslagen

särskild valförrättning icke erfordras, efter det frågodagsförrättningen

ägt rum, skall valförrättaren till domkapitlet insända det exemplar av vallängden,

vari verkställts sådana anteckningar som nyss nämnts (23 § och

11 § 2 mom.).

De bestämmelser i prästvalsstadgan, om vilka jag nu erinrat, överensstämma

i huvudsak med de föreskrifter rörande vallängd vid prästval, vilka

funnos meddelade i den förut gällande prästvalsstadgan av den 9 december

1910. I denna hade ursprungligen också stadgats, att den som skulle upprätta

vallängd ägde att från vederbörande myndigheter infordra de uppgifter,

som, utöver mantalslängden och övriga för honom tillgängliga handlingar,

vore behövliga för vallängdens uppgörande, ävensom att en förteckning

å de församlingsmedlemmar, som häftade för oguldna kommunalutskylder

i församlingen, skulle genom vederbörande uppbördsmans försorg

å frågodagen vara tillgänglig för valförrättaren. I samband med den förut

omförmälda lagändring, varigenom rösträtten vid prästval bragtes att sammanfalla

med rösträtten å kyrkostämma med visst undantag allenast beträffande

medlemmar av icke territoriella församlingar, ersattes berörda stadganden

genom en kungörelse den 10 december 1920 om ändrad lydelse av

vissa paragrafer i 1910 års prästvalsstadga med bestämmelser av innebörd

dels att den som skulle upprätta vallängd ägde att från vederbörande myndigheter

infordra de längder och uppgifter, som vore behövliga för vallängdens

uppgörande, och dels att på valförrättarens anmodan den kommunala

röstlängden med tillhörande handlingar skulle på landet genom kommunalstämmans

ordförande och i stad genom magistratens försorg å frågodagen

vara tillgänglig för valförrättaren. Sistnämnda två bestämmelser blevo

sedermera vid tillkomsten av nu gällande prästvalsstadga av den 7 december

1934 utan ändring upptagna i respektive 7 § 1 mom. och 10 § 4 mom.

i denna stadga.

Det formulär, enligt vilket vallängd för prästval skall upprättas, innehåller

12 kolumner. Av dessa äro kol. 1—4 avsedda för angivande av de i

vallängden upptagna personernas hemvist, yrke eller titel och namn. Kol. 5

är avsedd för anteckning om hinder för rösträtt och kol. 6 för instreckning

av röstberättigade. Kol. 7 och 10 äro avsedda för anteckning om utövad

rösträtt och kol. 8 och 11 för anteckning om avlämnade fullmakter vid respektive

frågodagsförrättning och val. Kol. 9 är avsedd för hänvisningar till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

frågodagsprotokollet beträffande ändringar i vallängden och kol. 12 för

anmärkningar.

Ifrågavarande formulär till vallängd innehåller även vissa anvisningar

beträffande formulärets ifyllande, däribland en anvisning i fråga om upptagande

i vallängden av sådana i den kommunala röstlängden förekommande

personer, vilka först under det löpande kalenderåret uppnått eller

uppnå föreskriven rösträttsålder och följaktligen icke förrän efter utgången

av det löpande kalenderåret erhålla kommunal rösträtt. Berörda anvisning

tillkom på föranledande av visst uttalande i ett av kyrkolagsutskottet vid

1934 års kyrkomöte avgivet betänkande (nr 15) i anledning av ett inom

ecklesiastikdepartementet utarbetat förslag till stadga om prästval, över

vilket förslag yttrande inhämtats av kyrkomötet.

I omförmälda, av kyrkomötet godkända betänkande hade utskottet sålunda

anmärkt att, då prästvallängd upprättades under senare delen av ett

kalenderår, man följde en kommunal röstlängd, som komme att gälla även

under början av nästa kalenderår. Oaktat de personer, som först under det

vid längdens upprättande löpande året uppnådde föreskriven rösträttsålder,

ännu icke erhållit kommunal rösträtt, borde de likväl, enär vallängden måhända

komme att justeras först i början av nästa kalenderår, upptagas i

vallängden, naturligtvis med anteckning att de först efter årsskiftet erhölle

rösträtt.

Utskottet omnämnde i detta sammanhang även, att enligt vad utskottet

inhämtat en del befattningshavare vid upprättande i början av ett kalenderår

av prästvallängd icke medtoge personer, som funnes upptagna i röstlängd

men enligt vad senare upprättad mantalslängd utvisade avflyttat från

församlingen, men å andra sidan i stället i vallängden upptoge nyinflyttade

personer, som ännu icke införts i kommunens röstlängd; och uttalade utskottet

därvid tillika, att det av prästvalslagen syntes klart framgå, att ett

sådant förfarande icke vore riktigt.

Allmänna röstlängder. Gällande bestämmelser beträffande de

allmänna röstlängderna återfinnas i lagen om val till riksdagen och i kommunala

vallagen ävensom i kungörelsen den 1 juni 1945 om upprättande

av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd.

Enligt lagen om val till riksdagen skall röstlängd för val till riksdagens

andra kammare årligen upprättas för varje valdistrikt vid dylikt val. Röstlängden

skall upprättas före den 30 juni och i fråga om rösträttskvalifikationerna

avse förhållandena den 10 juni. Senast den 30 juni skall röstlängden

vara avsänd eller avlämnad på landet till ordföranden i valnämnden och

i stad till magistraten, där denna ej själv verkställt upprättandet. Från

och med den 6 till och med den 12 juli skall röstlängden vara å lämpligt

ställe inom valdistriktet framlagd för granskning, varom tillkännagivande

skall ske genom kungörelse i viss ordning. Envar i längden upptagen person,

som däri icke antecknats såsom röstberättigad, skall jämväl ofördröjligen

erhålla underrättelse därom, dock att i visst undantagsfall sådan under
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds skrivelse nr 10.

rättelse icke är behövlig. Anmärkningar mot röstlängden skola ingivas

till valnämndens ordförande eller magistraten senast den 18 juli,

och därest någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i

röstlängden upptagits såsom röstberättigad, skall denne ofördröjligen

underrättas därom. Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag

sammanträder på landet för varje valdistrikt valnämnden för prövning

av de anmärkningar, som framställts mot röstlängden. Detsamma gäller i

stad för magistraten, dock att sammanträde, som skulle hållas å måndag,

i stället äger rum nästa dag. Sedan vid sammanträdet lämnats tillfälle till

bemötande av gjorda anmärkningar, skall valnämnden eller magistraten

omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling meddela beslut över

varje i behörig tid framställd anmärkning, varefter de rättelser, som föranledas

av dessa beslut, införas i röstlängden och denna underskrives av valnämnden

eller magistraten. Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig

tid framställts, skall intyg därom av valnämndens ordförande eller magistraten

tecknas å längden. Mot valnämndens eller magistratens beslut över

anmärkningar mot röstlängden må talan föras genom besvär hos Kungl.

Maj:ts befallningshavande. Över Kungl. Maj:ts befallningshavandes beslut

må särskild klagan ej föras. Anföras besvär över valförrättning, vid vilken

Kungl. Maj:ts befallningshavandes beslut tjänat till efterrättelse, må emellertid

i sammanhang därmed talan mot beslutet fullföljas.

Enligt kommunala vallagen skall röstlängd för kommunalval och kommunala

beslut årligen upprättas för varje kommun. Äro i kommun flera

valdistrikt vid val av landstingsmän samt kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige,

skall längden uppläggas i särskilda delar, en för varje valdistrikt;

dock skall, där sådant valdistrikt omfattar två eller flera församlingar

eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige eller delar av församlingar

eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige, särskild del uppläggas för varje

församling eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Finnes inom kommun

eller valdistrikt municipalsamhälle, skall för detta särskild del uppläggas.

I röstlängden skola enligt mantalslängden för året upptagas alla inom valdistriktet

mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjuguett år, med angivande för var och en, huruvida han

äger eller saknar rösträtt i avseende å beslut å kommunalstämma eller allmän

rådstuga ävensom val av kommunal- eller stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person* om vilken upplysning ej vinnes, att han den

10 juni brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt i avseende

å kommunala beslut och val som nyss angivits, skall antecknas i

längden såsom röstberättigad, dock att i fråga om den, som först under

kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjuguett år, skall anmärkas,

att rösträtt ej tillkommer honom förr än efter utgången av löpande kalenderår.

Där en vid kommunala beslut och val av angiven beskaffenhet röstberättigad

person saknar rösträtt å kyrkostämma och vid val av kyrkofull
Bihang

till riksdagens protokoll 191*7. 1 samt. Nr °26.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

mäktige på den grund, att han är främmande religionsbekännare eller anmält

sig till utträde ur svenska kyrkan eller tillhör icke territoriell församling,

skall om förhållandet göras anteckning i längden. Senast den 30 juni

skall röstlängden vara upprättad och avsänd eller avlämnad på landet till

valnämndens ordförande och i stad till magistraten, där denna ej själv verkställt

upprättandet. Vad i lagen om val till riksdagen stadgas om röstlängds

framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse

till person, som i längden upptagits såsom icke röstberättigad, om

framställande av anmärkning mot längden och om underrättelse till den,

mot vilkens rösträtt anmärkning framställts, om prövning av sådan anmärkning

samt om längdens justering ävensom om klagan över valnämndens

eller magistratens beslut skall äga motsvarande tillämpning beträffande

den kommunala röstlängden; och skall vad i avseende å magistrat är stadgat

i lagen om val till riksdagen och i kommunala vallagen i stad utan

magistrat i tillämpliga delar gälla om den valnämnd, som skall finnas för

sådan stad.

Lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen innehålla härjämte

vissa i sak överensstämmande stadganden i fråga om de allmänna röstlängdernas

bindande verkan. Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning

framlagd, anmärkning ej förekommit eller har med anledning av framställd

anmärkning beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, gjorts

i röstlängden, gäller sålunda, att längden länder till ovillkorlig efterrättelse,

intill dess ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit till stånd. Har på klagan,

som förts i samband med besvär över valförrättning eller annan omröstning,

röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall dock, sedan beslutet

vunnit laga kraft, Kungl. Maj:ts befallningshavande, ändå att felaktigheten

ej föranlett omröstningens upphävande, låta i längden införa av förklaringen

föranledd rättelse.

Enligt föreskrifter i lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen

har hittills gällt, att de allmänna röstlängderna skola upprättas, på landet

och i stad, där magistrat ej finnes, av den tjänsteman, som verkställer debitering

av utskylder till kronan, samt i annan stad av magistraten eller, där

särskilda tjänstemän äro förordnade för nämnda debitering, av dessa under

magistratens inseende. Med föranledande av den år 1945 beslutade uppbördsreformen

ha emellertid genom lagändringar den 29 juni 1946, vilka

skola träda i kraft den 1 januari 1947, berö&da föreskrifter i lagen om val

till riksdagen och kommunala vallagen ersatts med bestämmelser, enligt

vilka de allmänna röstlängderna skola upprättas av lokal skattemyndighet.

Enligt uppbördsförordningen den 31 december 1945 skall lokal skattemyndighet

på landet och i stad utan magistrat ävensom i sådan stad med magistrat,

som enligt förordnande av Kungl. Maj:t tillhör fögderi, utgöras av

häradsskrivaren och i stad med magistrat, som icke tillhör fögderi, av kronokamreraren.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

Jämlikt kungörelsen den 1 juni 1945 om upprättande av röstlängd för val

till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd skola de allmänna

röstlängderna, upplagda i särskilda delar enligt vad i lag stadgas,

upprättas i en gemensam, i två exemplar utskriven handling. I kungörelsen

angives, att det ena exemplaret av de sålunda sammanförda röstlängderna

i regel bör användas vid val till riksdagens andra kammare och vid val av

landstingsmän och att det andra exemplaret i regel bör användas vid fullmäktigval

och vid kommunala beslut. Därest för municipalsamhälle skulle

möta svårighet att för municipalstämma erhålla tillgång till något av de

båda exemplaren av röstlängderna, äger samhället att på egen bekostnad förskaffa

sig avskrift av röstlängderna i erforderliga delar. Röstlängderna för

Stockholm skola upprättas enligt formulär, som fastställes av överståthållarämbetet,

under det att röstlängderna för annan ort än Stockholm skola

upprättas i enlighet med ett vid kungörelsen fogat formulär. Sistnämnda

formulär innehåller 22 kolumner. Av dessa äro kol. 1—7 avsedda för angivande

av de i röstlängderna upptagna personernas hemvist, yrke eller titel,

namn, födelseår och kön. I kol. 8 skall anteckning ske, då hinder för rösträtt

möter på den grund, att vederbörande är utlänning eller omyndig.

Kol. 9, 13 och 17 äro avsedda för instreckning av manliga och kol. 10, 14

och 18 för instreckning av kvinnliga röstberättigade vid respektive andrakammarval,

landstingsmannaval samt fullmäktigval och kommunala beslut.

Kol. 11, 15 och 19 äro avsedda för anteckning om utövad rösträtt av manliga

och kol. 12, 16 och 20 för anteckning om utövad rösträtt av kvinnliga

röstberättigade vid respektive andrakammarval, landstingsmannaval och

fullmäktigval. Kol. 21 är avsedd för anteckningar, som kunna vara erforderliga

vid andra omröstningar än de i kol. 9—20 angivna. Kol. 22 utgör

anmärkningskolumn. I fråga om den, som under kalenderåret, då längderna

upprättas, uppnått eller uppnår en ålder av tjugu ett år, anmärkes sålunda

i kol. 22, att han först nästföljande kalenderår är röstberättigad. Därest

någon saknar rösträtt å kyrkostämma och vid val av kyrkofullmäktige på

den grund, att han är främmande religionsbekännare eller anmält sig till

utträde ur svenska kyrkan eller tillhör icke territoriell församling, verkställes

anteckning härom likaledes i kol. 22.

Föreliggande förslag.

Bestämmelser om en sammanföring av de politiska och kommunala röstlängderna

meddelades första gången genom en kungörelse av den 29 januari

1921. Denna kungörelse grundade sig i huvudsak å ett av särskilda inom

civildepartementet tillkallade sakkunniga (konimunalförfattningssakkunniga)

utarbetat förslag till kungörelse angående upprättande av röstlängd

för vid till riksdagens andra kammare och av kommunal röstlängd in. in.,

enligt vilket förslag dessa röstlängder skulle sammanföras i en gemensam,

i två exemplar utskriven handling.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

I samband därmed att frågan om sammanförande av de politiska och kommunala

röstlängderna var föremål för utredning genom de inom civildepartementet

tillkallade kommunalförfattningssakkunniga, framfördes till

nämnda sakkunniga ett förslag om att jämväl prästvallängden skulle sammanföras

med omförmälda röstlängder. De sakkunniga, vilka den 20 januari

1920 avgå vo del I av sitt betänkande, behandlande bland annat frågan om

sammanförande av de båda röstlängderna, tillbakavisade därvid berörda förslag

om prästvallängdens sammanförande med de politiska och kommunala

längderna såsom outförbart eller i varje fall förenat med väsentliga olägenheter.

De sakkunniga anförde till stöd för denna sin ståndpunkt huvudsakligen,

att en sammanföring av prästvallängden med de politiska och kommunala

röstlängderna skulle innebära, att det för dessa längder gemensamma formuläret

måste utökas med ett flertal kolumner, vilka skulle komma till användning

endast i de i regel med många års mellanrum inträffande fall, då församlingen

hade att välja, ny präst. En sådan anordning skulle komma att

medföra ökning av pappers- och tryckningskostnader, varjämte den ifrågasatta

utökningen av röstlängdsformuläret skulle göra detta ohanterligt och

försvåra dess användning. Härtill komme, att proceduren för granskning och

komplettering av prästvallängden vore en helt annan än den, som tillämpades

beträffande de båda andra röstlängderna.

Vid anmälan av en till 1920 års riksdag avlåten proposition (nr 286),

varigenom vissa författningsförslag huvudsakligen på kommunallagstiftningens

område förelädes riksdagen, blev jämväl det av kommunalförfattningssakkunniga

framlagda förslaget till kungörelse angående upprättande

av röstlängd för val till riksdagens andra kammare och av kommunal röstlängd

m. m. föremål för omnämnande av dåvarande chefen för civildepartementet.

Departementschefen uttalade i samband därmed även, att en sammanföring

av prästvallängden med de politiska och kommunala längderna

icke lämpligen borde äga rum, varvid departementschefen beträffande motiveringen

i hithörande delar hänvisade till vad kommunalförfattningssakkunniga

därutinnan anfört.

Frågan om prästvallängdens sammanförande med de allmänna röstlängderna

upptogs sedermera ånyo av ärkebiskopen i en till chefen för ecklesiastikdepartementet

ställd skrivelse den 21 december 1936, vilken skrivelse

genom remiss den 21 maj 1937 överlämnades till 1936 års uppbördskommitté

för att av denna tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.

Nämnda kommitté, vilken den 31 oktober 1938 avgav del II av sitt betänkande

(stat. off. utr. 1938: 41), innefattande utredning och förslag rörande

folkbokföringens ordnande och vissa därmed sammanhängande frågor, uttalade

sig därvid jämväl beträffande frågan om en sammanföring av prästvallängden

med de allmänna röstlängderna.

Efter att ha erinrat därom, att i sistnämnda längder instreckning för närvarande

skedde i särskilda kolumner av alla dem, som ägde rösträtt (s. k.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kangl. Maj:ts skrivelse nr 10.

positiv instreckning), samt framhållit, att man syntes kunna inskränka instreckningen

till att avse allenast det relativa fåtal personer som icke vore

röstberättigade (negativ instreckning), uttalade sålunda kommittén, att den

ifrågasatta sammanföringen syntes kunna ske, om man överginge till negativ

instreckning av röstlängderna, enär i sådant fall erforderligt utrymme

vunnes för de kolumner, som i en sammanslagen röstlängd skulle avse prästvalet.

Frågan om sammanförande av prästvallängden med de allmänna röstlängderna

har därefter ytterligare berörts i ett av kammarkollegiet den 1 december

1943 till Kungl. Maj:t avgivet utlåtande i ärende angående ifrågasatt

förtydligande av bestämmelserna om rösträtt vid prästval med hänsyn till

ordningen för prästvallängdens upprättande. Efter att ha framhållit att

angivna bestämmelser icke syntes vara fullt tydliga därutinnan, huruvida

prästvallängden borde upprättas i anslutning till den senast justerade kommunala

röstlängden eller huruvida prästvallängden borde upprättas oberoende

av den kommunala röstlängden och därvid beträffande mantalsskrivning

och rösträttskvalifikationer avse förhållandena å frågodagen, anförde

sålunda kammarkollegiet i berörda utlåtande bland annat följande:

För framtiden torde man ha att välja mellan att förtydliga bestämmelserna

i prästvalslagen och prästvalsstadgan så, att det av dem framgår,

att vallängden skall upprättas efter vid frågodagen rådande förhållanden

även beträffande mantalsskrivningen eller också avskaffa den särskilda vallängden

och låta röstningen vid prästval ske efter den kommunala röstlängden.

För det förra förfarandet talar att rösträtten vid prästval icke tidigare

varit anknuten till de kommunala valen, prästvalens relativt stora betydelse

och sparsamma förekomst. För den särskilda vallängden talar ock att

prästvalen i motsats till de kommunala valen, som äga rum efter röstlängdens

justering, kunna förekomma under vilken tid som helst på året. Användes

däremot den kommunala röstlängden, kunna åtskilliga, materiellt sett

röstberättigade bli uteslutna från rösträtt vid valet.

Bortser man härifrån, skulle det helt visst innebära minskat arbete och

förenkling av valförfarandet, om senast justerade kommunala röstlängd finge

användas.

Såsom framgår av förut anförda yttrande av 1930 års uppbördskommitté,

förutsätter ett sammanförande av prästvallängden med de allmänna röstlängderna

vissa ändringar i nu gällande bestämmelser i fråga om instreckning

i sistnämnda längder. Framställning om en reformering av de nuvarande

bestämmelserna i angivna hänseende har även gjorts av föreningen

Sveriges städers kronouppbördstjänstemän i en till chefen för justitiedepartementet

ställd skrivelse den 14 november 1945, i vilken skrivelse föreningen

anhållit, bland annat, att instreckning av röstberättigade i samband med

upprättandet av de allmänna röstlängderna måtte slopas. Med anledning

av berörda framställning upprättades därefter en promemoria inom justitiedepartementet

angående ändringar av formuläret till röstlängd, i vilken promemoria

anfördes, bland annat:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj ds skrivelse nr 10.

S. k. positiv instreckning, utvisande att vederbörande vore röstberättigad,

syntes numera icke vara erforderlig utan borde slopas, eftersom den medförde

avsevärt arbete. Någon negativ instreckning i egentlig mening skedde

icke för närvarande, utan rösträttshindrets beskaffenhet angåves i särskild

kolumn. Att vid sidan av det angivna rösträttshindret verkställa instreckning

för dem som saknade rösträtt syntes icke vara erforderligt. Det kunde

emellertid ifrågasättas, huruvida icke i anmärkningskolumnen nu förekommande

anteckningar om att rösträtt finge utövas först under nästföljande år

eller att rösträtt ej förelåge vid kyrkliga val borde överflyttas till kolumnen

för rösträttshinder. Därigenom skulle större säkerhet ernås vid undersökning

om en person vore berättigad att rösta. Anmärkningskolumnen borde bibehållas

för, bland annat, anteckning om beslutade ändringar i röstlängden.

I ett därefter av statistiska centralbyrån den 14 januari 1946 till chefen

för justitiedepartementet avgivet yttrande över omförmälda framställning

från föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän jämte den i anledning

därav upprättade promemorian förklarade sig statistiska centralbyrån

icke ha något att erinra mot att de kolumner i röstlängden uteslötes,

som hittills begagnats för s. k. positiv instreckning beträffande rösträtten,

eller kol. 9, 10, 13, 14, 17 och 18, samt att i anmärkningskolumnen nu förekommande

anteckningar om att rösträtt finge utövas först under nästföljande

år och att rösträtt ej förelåge vid kyrkliga val överflyttades till kolumnen

för rösträttshinder, varjämte statistiska centralbyrån uttalade, att därest

ifrågavarande överflyttningar komme till stånd, någon särskild kolumn för

instreckning av rösträttshinder icke borde införas i röstlångdsformuläret,

enär detta endast skulle vara ägnat att föranleda till misstag, då det gällde

att vid valförrättning avgöra om rösträtt förelåge eller icke.

Sedan i andra yttranden över förenämnda framställning från föreningen

Sveriges städers kronouppbördstjänstemän dels överståthällarämbetet framhållit

önskvärdheten av att jämväl formuläret till prästvallängd ändrades

och dels länsstyrelsen i Västemorrlands län ifrågasatt, huruvida icke sådana

ändringar i gällande bestämmelser borde genomföras, att de allmänna röstlängderna

bleve så upprättade att de kunde användas också vid prästval,

har frågan om en sammanföring av prästvallängden med de allmänna röstlängderna

upptagits till förnyat övervägande, varvid uppmärksammats att,

jämte det förut angivna kolumner i de allmänna röstlängderna borde uteslutas,

även vissa av de nuvarande kolumnerna i prästvallängden borde

utgå.

I fråga om berörda ändringar med avseende å de allmänna röstlängderna

och prästvallängden ävensom beträffande de ändringar i bestämmelserna å

förevarande område, som i övrigt måste anses erforderliga för ett sammanförande

av prästvallängden med de allmänna röstlängderna, anfördes i den

inom ecklesiastikdepartementet upprättade promemorian följande:

Vad de allmänna röstlängderna beträffar, är det avsett, att de nuvarande,

för instreckning av röstberättigade avsedda kol. 9, 10, 13, 14, 17 och 18

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts skrivelse nr 10.

skola utgå, och vad angår prästvallängden är det avsett, att de nuvarande,

för instreckning av röstberättigade, för anteckning om avlämnade fullmakter

och för hänvisningar till frågodagsprotokollet avsedda kol. 6, 8, 9 och 11

likaledes skola utgå. Det torde vara uppenbart, att genom dessa uteslutningar

erforderligt utrymme kommer att vinnas för de kolumner, som i ett

för de allmänna röstlängderna och prästvallängden gemensamt röstlängdsformulär

skulle avse frågodagsförrättningar och prästval. Det är även avsett,

att kolumnerna för frågodagsförrättningar och prästval skola erhålla

sådan bredd, att de jämväl skola kunna användas vid flera prästval under

samma år. För sådant fall skulle nämligen utrymme finnas att anteckna

utövad rösträtt vid det första valet med siffran 1, vid det andra valet med

siffran 2 o. s. v. På detta sätt har tidigare förfarits, då i Stockholm flera

rådmansval ägt rum under samma år.

För ett sammanförande av prästvallängden med de allmänna röstlängderna

erfordras självfallet, att bestämmelserna rörande prästvallängdens

upprättande och justering bringas till huvudsaklig överensstämmelse med

de föreskrifter, som i angivna hänseenden gälla beträffande de båda andra

röstlängderna. Då ett sådant sammanförande synts innebära betydande praktiska

fördelar och de tekniska svårigheter, vilka tidigare ansetts vara förenade

med en dylik anordning, numera äro avsedda att undanröjas, ha i

förslaget till lag angående vissa ändringar i prästvalslagen de nuvarande bestämmelserna

i 27 § rörande vallängd vid prästval ersatts med föreskrifter,

som nära ansluta sig till de bestämmelser, kommunala vallagen innehåller

beträffande röstlängd för kommunalval och kommunala beslut.

De bestämmelser, prästvalsstadgan-innehåller rörande vallängd vid prästval,

ha av Kungl. Maj:t meddelats med stöd av stadgandet i 33 § prästvalslagen,

enligt vilket stadgande Kungl. Maj:t äger meddela de bestämmelser,

som utöver vad i prästvalslagen föreskrivits erfordras i avseende å provpredikanters

missiverande, frågodagsförrättning och val. Därest prästvallängden

sammanföres med de allmänna röstlängderna, torde erforderliga

administrativa föreskrifter rörande vallängd för prästval lämpligen böra

meddelas i en för såväl de allmänna röstlängderna som prästvallängden gemensam

kungörelse om upprättande av röstlängd för val till riksdagens

andra kammare samt av kommunal röstlängd och prästvallängd.

Med avseende å den i förslaget till lag angående vissa ändringar i prästvalslagen

upptagna bestämmelsen i 27 g 1 inom., att prästvallängd skall

upprättas för varje församling, anfördes i promemorian:

I nuvarande 7 § 1 mom. prästvalsstadgan föreskrives, att prästvallängden

skall vara så uppgjord, att möjlighet finnes till längdens fördelning, om

frågodagsförrättning eller val skall äga rum å skilda avdelningar i samma

lokal eller i två eller flera lokaler. Därest prästvallängden sammanföres med

de allmänna röstlängderna, torde någon dylik bestämmelse icke vara erforderlig,

då med hänsyn till den långt gående distriktsindelningen vid de allmänna

valen möjlighet alltid torde finnas till en lämplig uppdelning av vallängden

även vid prästvalen.

Såsom en följd av den föreslagna nya ordningen för prästvallängdens upprättande

och justering har i förslaget till lag angående vissa ändringar i

prästvalslagen angivits, att nuvarande 36 §, vari meddelas viss bestämmelse

beträffande klagan över beslut av valförrättare eller biträdande valförrät
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

tare i fråga om anmärkning mot vallängden, skall upphöra att gälla, varjämte

i samband med det ifrågasatta införandet i 27 § av nya bestämmelser

rörande vallängd vid prästval vissa ändringar ansetts böra vidtagas även

med avseende å 13 § 2 mom. och 26 §.

Beträffande de föreslagna ändringarna i 13 § 2 mom. anfördes i promemorian:
Enligt

13 § 2 mom. prästvalslagen skall vid ofullständigt förslag till komministerstjänst

domkapitlet låta inför kyrkostämmans ordförande höra församlingen,

huruvida den åtnöjes med det ofullständiga förslaget. Begäres

i sådan fråga omröstning, skall den verkställas enligt röstlängd, som för

ändamålet upprättas och inför kyrkostämmans ordförande justeras; och

skola därvid stadgandena i 26 och 27 §§ i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Stadgandet att omröstning skall verkställas enligt särskild för ändamålet

upprättad och justerad röstlängd, vilket stadgande utan ändring upptagits

från den förut gällande prästvalslagen av den 9 december 1910, har

tillkommit av den anledningen, att det med hänsyn till de olikheter, som

tidigare förefunnos mellan rösträtten vid prästval och rösträtten å kyrkostämma,

ansetts oegentligt att vid en i berörda fråga företagen omröstning,

som stundom motsvarar ett prästval, begagna kyrkostämmans röstlängd.

Då emellertid numera rösträtten vid prästval icke skiljer sig från rösträtten

å kyrkostämma i annan mån än såvitt angår reglerna om fullmaktsröstning

samt hinder följaktligen icke vidare föreligger att låta omröstning,

varom här är fråga, verkställas enligt den kommunala röstlängden har i förslaget

till lag om vissa ändringar i prästvalslagen stadgandet i 13 § 2 mom.,

att omröstningen skall verkställas enligt särskild röstlängd, uteslutits, varjämte

hänvisningen till 26 och 27 §§ ersatts med en hänvisning till bestämmelserna

om fullmaktsröstning i 26 § 2 mom., motsvarande nuvarande

3 mom. i 26 §. I samband därmed har stadgandets avfattning jämkats i

sådan riktning, att därav tydligare än med nuvarande avfattning framgår,

att församlingens yttrande rörande det ofullständiga förslaget skall inhämtas

å kyrkostämma.

Med avseende å 26 § anfördes i promemorian:

I 26 § stadgas dels i 1 inom., att rösträtt vid prästval tillkommer envar,

som inom församlingen äger att deltaga i kyrkostämmans överläggningar

och beslut, och dels i 2 mom. att medlem av icke territoriell församling ej

äger rösträtt vid prästval inom territoriell församling. Sistnämnda stadgande,

som utan ändring upptagits från 1910 års prästvalslag, har tillkommit av

den anledningen, att det tidigare icke förelåg något hinder för medlem av

icke territoriell församling att utöva rösträtt å kyrkostämma inom territoriell

församling. Då emellertid numera enligt 9 § lagen den 6 juni 1930

om församlingsstvrelse den som är medlem av icke territoriell församling

ej äger rösträtt å kyrkostämma i annan församling, har det nuvarande

stadgandet i 26 § 2 inom. prästvalslagen såsom oegentligt och ägnat att

leda till missförstånd ansetts böra utgå, i anledning varav jämväl en omnumrering

av nuvarande 3 och 4 mom. i 26 § blivit erforderlig.

I förslaget till lag angående vissa ändringar i prästvalslagen har vidare

ifrågasatts ändrad lydelse av 23 § 1 och 2 mom., 25 §, 28 § 1 inom., 31 §

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

1—3 mom. och 34 § 1 mom. ävensom angivits, att 24 § skall upphöra att

gälla. Med avseende å de sålunda föreslagna ändringarna i prästvalslagen

anfördes i promemorian:

Enligt 23 § 1 och 2 mom. prästvalslagen skall före varje prästval hållas

frågodag för valets beredning, och skall söndagen efter sista provdagen

vara frågodag. Å frågodagen skall enligt 9 § prästvalsstadgan valförrättaren

tillspörja församlingen, om jäv mot honom är att anföra, om domkapitlets

och valförrättarens kungörelser blivit behörigen upplästa, om provpredikanterna

fullgjort dem förelagda prov, så ock om något är att anmärka

mot de föreslagna eller de av dem avlagda proven eller annars mot

valets företagande. Yppas på frågodag mot valförrättaren eller mot sådan

biträdande valförrättare, som avses i 22 § 3 mom. prästvalslagen, jäv,

som valförrättaren eller biträdande valförrättaren finner lagligt, skall enligt

24 § prästvalslagen förrättningen uppskjutas till dess domkapitlet förordnat

om ny frågodag och annan valförrättare eller biträdande valförrättare.

Befinnes på frågodag, att provdagarna ej blivit behörigen kungjorda, eller

att förelagt prov icke fullgjorts, eller att föreslagen präst avlidit eller blivit

obehörig till förslaget, skall enligt 25 § 1 mom. prästvalslagen frågodagsförrättningen

likaledes uppskjutas, och skall det ankomma på domkapitlet

att vidtaga den åtgärd, som med prästvalslagen överensstämmer. Har frågodagssammanträdet

icke blivit vederbörligen kungjort, skall enligt 25 § 2

mom. prästvalslagen valförrättaren utsätta ny frågodag till annan söndag.

Därest intet sådant hinder, som avses i 24 och 25 §§ prästvalslagen, yppats

för fortsättning av frågodagsförrättningen, skall enligt 10 § 1 mom. prästvalsstadgan

företagas justering av vallängden. Är det fråga om val till kyrkoherdetjänst,

är församlingen därjämte enligt 28 § 1 mom. prästvalslagen

berättigad att vid frågodagsförrättningen kalla fjärde provpredikant. Enligt

31 § 1 mom. prästvalslagen skall prästval efter pålysning hållas å fjortonde

dagen efter frågodag eller, där frågodagsförrättning icke ägt rum efter

sista provdagen, å fjortonde dagen efter sistnämnda dag. Befinnes på valdagen,

att valet ej blivit behörigen utlyst, skall enligt 31 § 2 mom. prästvalslagen

valförrättaren utsätta ny valdag till annan söndag. Har frågodagsförrättning

ej hållits efter sista provdagen och befinnes å valdagen, att

provdag, som infallit efter frågodagen, ej blivit behörigen kungjord eller

att provet icke fullgjorts, skall enligt 31 ii 3 mom. prästvalslagen valförrättningen

uppskjutas, och skall det ankomma på domkapitlet att vidtaga den

åtgärd, som med prästvalslagen överensstämmer.

Därest prästvallängden kommer att upprättas och justeras i samma ordning

som de allmänna röstlängderna samt någon justering av vallängden

följaktligen icke kommer att äga rum på frågodagen, skulle vid samtliga

komministersval icke komma att återstå några andra ärenden att behandla

å frågodagen än de angelägenheter, som avses i 24 och 25 §§ prästvalslagen.

Vad angår frågan om jäv mot valförrättaren eller mot sådan biträdande

valförrättare, som avses i 22 § 3 mom. prästvalslagen, så synes det icke

nödigt, att församlingen höres rörande denna fråga. Den, som blivit förordnad

till valförrättare eller biträdande valförrättare, skall naturligtvis, om

han är jävig, vilket han bör veta själv, genast draga försorg därom, att

bestyret överflyttas å annan valförrättare eller biträdande valförrättare, såsom

ock föreskrives i 2 § 4 och (i mom. prästvalsstadgan. Vidare synes det

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

böra åligga vederbörande pastor att, då kungörelse om provdag, frågodag

— som med hänsyn till behovet av en förrättning för omröstning om fjärde

provpredikant icke torde böra avskaffas vid val till kyrkoherdetjänst —

eller valdag av någon anledning icke blir uppläst i kyrkan i behörig tid eller

utsatt prov ej avlägges, ofördröjligen underrätta valförrättaren därom. Då

denne av sådan anledning eller på grund därav, att föreslagen präst avlidit

eller blivit obehörig till förslaget, finner hinder möta mot företagande av

frågodagsförrättning eller val å bestämd dag, torde han böra genast på

lämpligaste sätt avlysa förrättningen, så att de röstägande icke behöva infinna

sig förgäves.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde frågodagen kunna avskaffas,

såvitt angår komministers val. Såsom nyss antytts, bör den däremot vid val

till kyrkoherdetjänst bibehållas för beredande av tillfälle till omröstning om

fjärde provpredikant. Ehuru förrättningen vid sådant förhållande icke kommer

att i samma mån som hittills motsvara benämningen frågodag, torde

den likväl av praktiska skäl böra bibehålla denna hävdvunna benämning.

För genomförande av nu antydda ändringar med avseende å frågodagen

erfordras:

att nuvarande 23 § 2 mom. och 24 § uteslutas;

att första punkten i 23 § 1 mom. ersättes med stadganden om rätt vid

kyrkoherdeval för församlingen att å frågodag kalla fjärde provpredikant

och om tiden, då frågodagsförrättningen skall hållas;

att — för undvikande av omnumrering av 3—5 mom. i 23 § — nuvarande

andra punkten i 23 § 1 mom. betecknas såsom 23 § 2 mom.;

att bestämmelserna i 25 § underkastas viss jämkning ävensom att — till

vinnande av överensstämmelse med motsvarande föreskrifter i 31 § 2 och

3 mom. — ordningsföljden mellan de två momenten i 25 § omkastas;

att ur nuvarande 28 § 1 mom. uteslutes vad där stadgas om rätt för församling

att kalla fjärde provpredikant;

att i 31 § 1 mom. bestämmas olika tider för kyrkoherdeval och för annat

prästval; samt

att i 31 § 2 och 3 mom. vidtagas vissa jämkningar, varvid i 3 mom. bör

angivas, att de omständigheter, som enligt 25 § 2 mom. vid kyrkoherdeval

utgöra hinder för hållande av frågodagsförrättning, vid annat prästval utgöra

hinder för själva valet. Dessa omständigheter äro, att provdagarna ej blivit

behörigen kungjorda, att förelagt prov ej avlagts och att föreslagen präst

avlidit eller blivit obehörig till förslaget. Vid kyrkoherdeval kan provdag

komma att äga rum efter frågodagsförrättningen såväl av den anledningen,

att fjärde provpredikant kallats och uppförts på förslaget, som i följd därav

att präst uppförts på förslaget i stället för annan präst, som avlidit eller

eljest avgått. Om sådan provdag icke blivit behörigen kungjord eller prov,

som å densamma skolat avläggas, ej blivit fullgjort, bör, såsom nyss anmärkts,

valförrättaren efter erhållen upplysning därom genast avlysa valet.

Detsamma gäller, om till valförrättarens kännedom kommer, att präst, som

kvarstår å förslaget, avlidit eller blivit obehörig.

I förslaget till lag angående vissa ändringar i prästvalslagen ha upptagits

de ändringar, som nu angivits såsom erforderliga till följd av frågodagens

avskaffande vid komminister sval, i samband varmed en mindre formell

jämkning även ansetts böra vidtagas i 34 § 1 mom. prästvalslagen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

De myndigheter och sammanslutningar, vilka yttrat sig över det inom

ecklesiastikdepartementet upprättade förslaget till lag angående vissa ändringar

i präst valslagen, ha därvid i allmänhet tillstyrkt en sammanföring av

prästvallängden med de allmänna röstlängderna. Endast i tva av de avgivna

yttrandena har en annan mening kommit till uttryck. Sålunda har domkapitlet

i Lund, som utgått ifrån att för en dylik sammanföring erfordrades

att den sammanförda röstlängden utskreves i tre exemplar, uttalat att det

med hänsyn till prästvalens förhållandevis sparsamma förekomst syntes

innebära onödiga kostnader att varje år för varje församling upplägga ett

för prästval avsett tredje exemplar av röstlängden och att utöka alla tre

exemplaren av röstlängden med kolumner, som endast sällan komme till

användning. I ett av länsstyrelsen i Örebro län överlämnat yttrande från

en häradsskrivare i nämnda län har därjämte uttalats, att det icke vore

tillfredsställande att, om prästval ägde rum å sådan tid på året, då ny justerad

mantalslängd förelåge men allmän röstlängd ännu ej upprättats, den

under nästföregående år upprättade röstlängden skulle läggas till grund för

prästvallängden, utan att det vore riktigare, att prästvallängden upprättades

oberoende av de allmänna röstlängderna, samt att prästvallängden därför

icke borde sammanföras med dessa längder.

Åtskilliga av de myndigheter, vilka tillstyrkt förslaget om en sammanföring

av prästvallängden med de allmänna röstlängderna, ha inskränkt sig

till att i korthet uttala sin anslutning till berörda förslag. Flera av de tillstyrkande

yttrandena innehålla emellertid också mer eller mindre utförliga

uttalanden i anledning av de föreslagna nya bestämmelserna å förevarande

område.

Domkapitlet i Uppsala anför sålunda i sitt utlåtande: Domkapitlet finner

det välmotiverat, att prästvallängden sammanföres med de allmänna röstlängderna.

En sådan sammanföring måste ur flera synpunkter anses rationell.

Frågodagsförrättningarna vid komministersval, vilka förrättningar med

nu gällande bestämmelser huvudsakligen motiveras av behovet att få vallängden

justerad, bli med föreslagen ordning överflödiga, varigenom valproceduren

kan förenklas och påskyndas.

Domkapitlet i Västerås framhåller, att det nuvarande systemet med särskilda

prästvallängder innebure ett stort slöseri med såväl arbetskraft som

materiel, samt tillstyrker livligt de föreslagna lagändringarna, varigenom

de särskilda prästvallängderna komme att avskaffas.

Domlcapitlet i Härnösand tillstyrker den ifrågasatta sammanföringen av

prästvallängden med de allmänna röstlängderna under framhållande, att fördelarna

med en dylik reform vore ur alla synpunkter så uppenbara, att den

enbart måste hälsas med tillfredsställelse.

Länsstyrelsen i Malmöhus län erinrar om att det vore förutsatt, att såväl

prästvallängder som allmänna röstlängder framdeles skulle upprättas med

hjälp av länsstyrelsernas tryckande register, samt framhåller att ett sammanförande

av prästvallängder med allmänna röstlängder otvivelaktigt inne
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Föredraganden.

36 Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

bure en ej obetydlig arbetsbesparing för länsstyrelserna, då prästvallängder

i annat fall måste tryckas separat och förmodligen ofta vid tidpunkter, då

de tryckande registren vore hårt anlitade för andra uppgifter, t. ex. tryckning

av mantalslängder och röstlängder.

Kammarkollegiet förklarar sig icke ha något att erinra mot ett sammanförande

av prästvallängden med de allmänna röstlängderna, enär ett dylikt

sammamörande skulle förenkla valförfarandet samt vara kostnadsbesparande.

Statistiska centralbyrån förklarar sig icke ha något att erinra mot förslaget

om en sammanföring av prästvallängden med de allmänna röstlängderna

samt anför vidare: Det vore avsett, att tryckning av de allmänna

röstlängderna skulle ske med tillhjälp av de tryckande register över fysiska

personer, vilka iordningställts vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar

såsom ett led i förberedelserna för folkbokföringens omorganisation,

varvid helt nytt formulär till dessa längder måste fastställas. De nya röst,

längderna vore avsedda att framställas med adressmaskintryck, och syntes

statistiska centralbyrån därvid böra i någon form beredas tillfälle att medverka

till röstlängdsformulärets utformning, såvitt det gällde dess avpassande

för adressmaskintryck.

Styrelsen för Sveriges häradsskrivarförening anför att styrelsen, som tidigare

vid olika tillfällen förordat den ifrågasatta sammanföringen’ av prästvallängden

med de allmänna röstlängderna, funne de nu föreslagna författningsändringarna

så mycket mera angelägna, som de redan av folkbokföringsreformen

måste anses direkt påkallade.

Ett sammanförande av prästvallängden med de allmänna röstlängderna

kan ur praktisk synpunkt sägas innebära, att de allmänna röstlängderna

erhålla sådan uppställning, att de kunna användas även vid prästval. Såsom

jag i det föregående erinrat, framfördes redan av 1904 års riksdag ett förslag

om lagändring i syfte, att de för kyrkostämmorna granskade röstlängderna

skulle kunna nyttjas vid prästvalen. Detta förslag blev föremål för behandling

av 1907 års prästvalskommitterade, vilka emellertid med hänsyn till

de olikheter, som då i vissa avseenden förelågo och även, enligt av kommitterade

ifrågasatt ändrad lagstiftning konmie att föreligga mellan rösträtten

vid prästval och rösträtten å kyrkostämma, ansågo att förslaget icke kunde

genomföras. Ehuru sedermera rösträtten vid prästval bragts att sammanfalla

med rösträtten å kyrkostämma, har ett sammanförande av prästvallängden

med de allmänna röstlängderna mött hinder därutinnan, att till

följd av det stora antalet kolumner i sistnämnda längder utrymme ej funnits

för ytterligare, för frågodagsförrättningar och prästval erforderliga kolumner.

Av de i de allmänna röstlängderna förekommande kolumnerna äro

icke mindre än sex avsedda för instreckning av röstberättigade. Dylik s. k.

positiv instreckning har föreskrivits i anledning därav, att rösträttsvillkoren

tidigare ej voro lika vid alla val. Sedan emellertid rösträttsvillkoren numera

blivit desamma vid alla val med vissa undantag beträffande kyrkostämma

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 10.

och val av kyrkofullmäktige samt positiv instreckning vid sådant förhållande

icke längre kan anses vara av behovet påkallad, har möjlighet beretts att ur

de allmänna röstlängderna utesluta de sex kolumner, vilka för närvarande

äro avsedda för instreckning av röstberättigade. Därest så sker och om tilllika,

på sätt närmare angivits i den inom ecklesiastikdepartementet upprättade

promemorian, vissa av de nuvarande kolumnerna i prästvallängden

uteslutas, föreligger icke vidare ur teknisk synpunkt något hinder mot ett

sammanförande av prästvallängden med de allmänna röstlängderna.

Förslaget om en sammanföring av prästvallängden med de allmänna röstlängderna

har, såsom framgår av den redogörelse jag nyss lämnat rörande

de härutinnan avgivna yttrandena, ur principiell synpunkt rönt gensägelse

allenast i ett yttrande, vari uttalats, att det icke vore tillfredsställande att,

om prästval ägde rum å sådan tid på året, då ny justerad mantalslängd förelåge

men allmän röstlängd ännu ej upprättats, den under nästföregående

år upprättade röstlängden skulle läggas till grund för prästvallängden, utan

att det vore riktigare, att prästvallängden upprättades oberoende av de allmänna

röstlängderna. I berörda yttrande förutsättes, att enligt nu gällande

bestämmelser prästvallängden icke skall upprättas i ovillkorlig anslutning

till den senast justerade kommunala röstlängden utan att avvikelser från

denna må kunna äga rum vid prästvallängdens upprättande. På sätt jag

i det föregående erinrat, har emellertid i ett av kyrkolagsutskottet vid 1934

års kyrkomöte avgivet betänkande en rakt motsatt uppfattning kommit

till uttryck. Efter det utskottet omnämnt, att enligt vad utskottet

inhämtat en del befattningshavare vid upprättande i början av ett

kalenderår av prästvallängd icke medtoge personer, som funnes upptagna

i röstlängd men enligt vad senare upprättad mantalslängd utvisade

avflyttat från församlingen, men å andra sidan i stället i vallängden upptoge

nyinflyttade personer, som ännu icke införts i kommunens röstlängd, uttalade

utskottet sålunda, att det av prästvalslagen syntes klart framgå, att

ett sådant förfarande icke vore riktigt. Utskottet syftade härvid säkerligen

på att enligt 26 § 1 mom. prästvalslagen rösträtt vid prästval tillkommer

envar, som inom församlingen äger att deltaga i kyrkostämmans överläggningar

och beslut, och att rösträtt å kyrkostämma numera anknytes till det

förhållandet, att vederbörande är antecknad såsom röstberättigad i kommunens

röstlängd, vilken äger bindande verkan. Den av mig förut omnämnda,

av 1907 års prästvalskommitterade föreslagna bestämmelsen, att därest

efter frågodagen ny röstlängd för kyrkostämma trätt i tillämpning, ny vallängd

för prästvalet skulle upprättas, vilken bestämmelse endast av vissa

lämplighetsskäl kom att ersättas med ett stadgande av annat innehåll, häntyder

också på att den kommunala röstlängden ansetts böra vara normerande

för prästvallängden. Men även om det kunde anses vara förenligt med

nu gällande bestämmelser att upprätta vallängd för prästval oberoende av

den kommunala röstlängden, lärer åtminstone i större församlingar ett så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.38

Kungl. May.ts skrivelse nr 10.

dant förfarande av praktiska skäl icke kunna tillämpas. Vallängd för prästval

upprättas därför också numera regelmässigt på sådant sätt, att den,

bortsett från de skiljaktigheter som betingas av olikheter med avseende å

kolumnindelningen, endast utgör en direkt avskrift av den senast justerade

kommunala röstlängden. Att utvecklingen kommit att gå därhän, torde jämväl

kunna sägas utgöra ett bärande skäl för att nu, då ur teknisk synpunkt

möjlighet därtill föreligger, taga steget fullt ut och låta de allmänna röstlängderna

erhålla sådan uppställning, att de kunna användas även vid prästval.

Med hänsyn vidare till de avsevärda praktiska fördelar och den icke

obetydliga kostnadsbesparing, som ett sammanförande av prästvallängden

med de allmänna röstlängderna komme att medföra, är jag ock av den uppfattningen,

att en dylik reform nu bör komma till stånd.

Såsom framhållits i den inom ecklesiastikdepartementet upprättade promemorian

erfordras för ett sammanförande av prästvallängden med de

allmänna röstlängderna, att bestämmelserna rörande prästvallängdens upprättande

och justering bringas till huvudsaklig överensstämmelse med de

föreskrifter, som i angivna hänseenden gälla beträffande de båda andra röstlängderna.

Med avseende å de bestämmelser, som i förslaget till lag angående

vissa ändringar i prästvalslagen i sådant syfte upptagits i 27 §, har

föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän anmärkt, att då det

vore avsett, att i röstlängden för närvarande upptagna kolumner för instreckning

av röstberättigade skulle bortfalla, ifrågavarande bestämmelser

syntes böra redigeras på sådant sätt, att därav klart framginge, att särskild

anteckning av röstberättigade icke vore nödvändig. Emellertid lärer i prästvalslagen

i förevarande hänseende endast böra stadgas, att i vallängden skall

angivas, huruvida däri upptagna personer äga eller sakna rösträtt, under

det att närmare föreskrifter om huru detta skall ske lämpligen torde böra

meddelas i administrativ ordning. Därest prästvallängden sammanföres med

de allmänna röstlängderna torde, på sätt i promemorian framhållits, erforderliga

administrativa föreskrifter rörande vallängd för prästval böra meddelas

i en för såväl de allmänna röstlängderna som prästvallängden gemensam

kungörelse om upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra

kammare samt av kommunal röstlängd och prästvallängd. Genom en dylik

kungörelse komme då att fastställas ett för de allmänna röstlängderna och

prästvallängden gemensamt formulär, som icke skulle innehålla några

kolumner för positiv instreckning. I stället skulle ett angivande av vilka i

längden upptagna personer som vore röstberättigade lämpligen kunna ske på

sådant sätt, att i omedelbar anslutning till överskriften till den för anteckning

om hinder för rösträtt avsedda kolumnen upptoges en förklarande anmärkning

av innebörd, att den för vilken hinder icke antecknats vore röstberättigad.

I denna kolumn för anteckning om hinder för rösträtt komme

med avseende å den som vore främmande religionsbekännare eller anmält

sig till utträde ur svenska kyrkan eller tillhörde icke territoriell församling

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

att antecknas, att han ej ägde rösträtt å kyrkostämma, vid val av kyrkofullmäktige

och vid prästval.

För en sammanföring av prästvallängden med de allmänna röstlängderna

lärer det icke, såsom en av myndigheterna antagit, vara erforderligt, att

den sammanförda längden utskrives i tre exemplar, utan synes det vara

tillräckligt att den — i likhet med vad nu är förhållandet beträffande de

allmänna röstlängderna — utskrives i två exemplar. Av dessa torde såsom

hittills det ena exemplaret i regel böra användas vid val till riksdagens

andra kammare och vid val av landstingsmän samt vid behov tillhandahållas

på landet av valnämndens ordförande och i stad av magistraten eller

valnämnden, under det att det andra exemplaret i regel lärer böra användas

vid fullmäktigval och vid kommunala beslut ävensom vid prästval och vid

omröstningar om kallande av fjärde provpredikant samt vid behov tillhandahållas

på landet av kommunalstämmans ordförande och i stad av

magistraten eller valnämnden.

I ett av överståthållarämbetet överlämnat yttrande från mantalsintendenten

vid skatteverket i Stockholm har föreslagits, att i prästvalslagen

skulle införas en bestämmelse av innebörd, att dag för frågodagsförrättning

eller val icke finge sammanfalla med dag, då allmänna val ägde rum, och

icke heller infalla under en tidsperiod av tre veckor före allmänna val,

enär vallängden då användes för utfärdande av röstlängdsutdrag. En dylik

bestämmelse synes mig dock icke vara erforderlig. Enligt prästvalslagen är

tiden för frågodagsförrättning och val beroende av tiden för provdagarna.

Dessa skola enligt föreskrift i 3 § 1 mom. prästvalsstadgan av domkapitlet

så utsättas, att första provdagen ej infaller senare än femte söndagen efter

det förslaget vunnit laga kraft eller, om besvär över förslaget anförts, underrättelse

kommit domkapitlet till handa, att dessa besvär blivit slutligen avgjorda.

Där förhållandena det påkalla, må provdagarna dock även av domkapitlet

så utsättas, att första provdagen infaller senare än nu angivits.

Med tillämpning av berörda bestämmelser torde domkapitlen ha möjlighet

att vid provdagarnas utsättande tillse, att frågodag eller valdag icke kommer

att infalla å sådan tid, att svårighet uppkommer att erhålla tillgång

till något av de två exemplaren av vallängden, och lärer man kunna taga

för givet, att domkapitlen även utan särskild föreskrift därom skola låta

sig angeläget vara att utnyttja denna möjlighet. Då det emellertid kan tänkas,

att hinder i nu berörda hänseende i något fall kan uppkomma, torde

i administrativ ordning böra föreskrivas, att därest för församling skulle

möta svårighet att för prästval eller för omröstning om kallande av fjärde

provpredikant erhålla tillgång till något av de båda exemplaren av vallängden,

församlingen skall äga att på egen bekostnad förskaffa sig avskrift av

vallängden. Såsom jag i det föregående erinrat, har i den nuvarande kungörelsen

av den 1 juni 1945 om upprättande av röstlängd för val till riksdagens

andra kammare samt av kommunal röstlängd en bestämmelse i dylik rikt
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

ning meddelats för det fall, att för municipalsamhälle skulle möta svårighet

att för municipalstämma erhålla tillgång till något av de båda exemplaren

av röstlängderna. Därest en sådan bestämmelse nu meddelas jämväl för det

fall, att för församling skulle möta svårighet att för prästval eller för omröstning

om kallande av fjärde provpredikant erhålla tillgång till något av

de båda exemplaren av vallängden, anser jag även, i motsats till den mening

varåt några myndigheter givit uttryck, någon saklig ändring icke vara erforderlig

med avseende å de nuvarande bestämmelserna i prästvalsstadgan om

skyldighet för valförrättaren att efter valets slut eller, i visst fall, efter det

frågodagsförrättning ägt rum insända vallängden till domkapitlet. Däremot

torde, på sätt en myndighet anmärkt, dessa bestämmelser böra kompletteras

med föreskrifter därom att, sedan valet eller frågodagsförrättningen

vunnit laga kraft eller däröver anförda besvär blivit avgjorda, den till domkapitlet

insända vallängden skall återställas till vederbörande.

Därest prästvallängden sammanföres med de allmänna röstlängderna

torde, på sätt i promemorian framhållits, frågodagen kunna avskaffas beträffande

val till komministerstjänst. De i anledning därav föreslagna ändringarna

i prästvalslagen ha i de avgivna yttrandena icke rönt gensägelse i

vidare mån än såvitt angår det ifrågasatta upphävandet av 24 §, vari stadgas,

att därest på frågodag mot valförrättaren eller mot sådan biträdande

valförrättare, som avses i 22 § 3 mom. prästvalslagen, yppas jäv, som valförrättaren

eller biträdande valförrättaren finner lagligt, förrättningen skall

uppskjutas till dess domkapitlet förordnat om ny frågodag och annan valförrättare

eller biträdande valförrättare. Beträffande detta lagrum har sålunda

i ett yttrande anmärkts, att behov av bestämmelser i förevarande

hänseende fortfarande kunde föreligga för det fall att valförrättaren icke

före valet uppmärksammat, att jäv föreligger, utan anmärkning därom

framställes vid valförrättning av röstberättigad och anmärkningen finnes

befogad. Att jäv mot valförrättare eller biträdande valförrättare yppas

först vid frågodagsförrättning eller vid valförrättning torde emellertid ytterst

sällan behöva inträffa. Enligt 2 § 4 mom. prästvalsstadgan skall sålunda

valförrättaren, därest han vet, att jäv är mot honom att handlägga valet,

ofördröjligen underrätta domkapitlet därom så ock den för valförrättaren

förordnade suppleanten, vilken det i sådant fall åligger att intaga valförrättarens

ställe, varjämte, därest för suppleant, som erhållit sådan underrättelse,

laga hinder inträffar så nära frågodag eller valdag, att annan valförrättare

dessförinnan ej kan hinna utses av domkapitlet, suppleanten skall

avlysa förrättningen och ofördröjligen underrätta domkapitlet därom. Beträffande

biträdande valförrättare, som avses i 22 § 3 mom. prästvalslagen,

ha motsvarande bestämmelser meddelats i 2 § 6 mom. prästvalsstadgan.

Med hänsyn till nu omförmälda bestämmelser i 2 § 4 och 6 mom. prästvalsstadgan

har jag ansett betänklighet icke möta mot det i promemorian framförda

förslaget om upphävande av 24 § prästvalslagen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj ds skrivelse nr 10.

I 34 § 1 mom. prästvalslagen stadgas, att besvär över frågodagsförrättning,

då fråga är om tillsättande av kyrkoherdetjänst och särskild valförrättning

jämlikt stadgandet i 13 § 2 mom. ej tarvas, må anföras allenast

av röstägande och att besvären skola ingivas till domkapitlet sist före klockan

tolv å tjugonde dagen efter frågodagen eller, i de särskilda fall då fråga

om kallande av provpredikant jämlikt 28 § 3 eller 4 mom. förfallit, inom

samma tid efter erhållen underrättelse, varom där stadgas. Då avfattningen

av berörda moment i 34 § förutsätter, att frågodagsförrättning skall äga

rum vid såväl kyrkoherdeval som komministersval, hade i anledning av det

ifrågasatta avskaffandet av frågodagen vid komministersval en därav betingad

jämkning av ordalagen i omförmälda moment vidtagits i det till

myndigheterna remitterade förslaget till lag angående vissa ändringar i

prästvalslagen men hade avfattningen av momentet i övrigt lämnats orubbad.

Sedermera ha emellertid bestämmelserna därom, att handling skall ha

inkommit till stats- eller kommunalmyndighet före visst klockslag å dagen,

upphävts genom lagen den 21 juni 1946 om rätt att i mål och ärenden som

tillhöra stats- eller kommunalmyndighets handläggning insända handlingar

med posten m. m. Med hänsyn härtill torde, såsom jämväl av en myndighet

anmärkts, en härav betingad ytterligare jämkning böra vidtagas med avseende

å stadgandet i 34 § 1 mom. Därest så sker, torde följdriktigheten kräva,

att motsvarande jämkningar även vidtagas i 34 § 2 mom. och 44 § prästvalslagen,

vilka lagrum likaledes innehålla bestämmelser om att besvär skola

ha inkommit till domkapitlet före visst klockslag å dagen.

Mot de föreslagna ändringarna med avseende å 13 § 2 mom. och 26 §

prästvalslagen har i de avgivna yttrandena icke framställts någon erinran,

och kan jag därför beträffande motiveringen i hithörande delar åtnöja mig

med en hänvisning till promemorian.

Vad beträffar tidpunkten för de ifrågasatta lagändringarnas trädande i

kraft, behöva de nya röstlängderna visserligen icke vara upprättade förrän

den 30 juni 1947. Dessförinnan skola emellertid stommarna till röstlängderna

tryckas och rösträttshindren införas i längderna. Tryckningen av

stommarna, som skall verkställas av länsstyrelserna, torde böra ske senast

under april månad 1947, vilket medför, att formuläret till röstlängd måste

vara fastställt så tidigt som möjligt under år 1947. Med hänsyn härtill

torde böra föreskrivas, att den föreslagna lagen angående vissa ändringar i

prästvalslagen skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, dock

med den inskränkningen att hittills gällande bestämmelser rörande frågodagsförrättning

och prästval ävensom beträffande vallängd för prästval

böra lända till efterrättelse i sådana fall, där frågodagsförrättning eller prästval

utsatts eller med tillämpning av berörda bestämmelser kan varda utsatl

att äga rum före den 25 juli 1947, då de nya röstlängderna skola justeras.

Bihang till riksdagens protokoll 19^7. 1 samt. Nr 26. 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över omförmälda förslag

till lag angående ändring i lagen den 7 december 198Jj (nr 578) om tillsättning

av prästerliga tjänster av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

43

Bilaga.

(åberopad sid. 4(2.)

Förslag t

till

Lag

angående ändring i lagen den 7 december 1984 (nr 673) om

tillsättning av prästerliga tjänster.

Härigenom förordnas, dels att 24 och 36 §§ lagen den 7 december 1934

om tillsättning av prästerliga tjänster skola upphöra att gälla dels ock att

10 § 1 mom., 13 § 2 mom., 23 § 1 och 2 mom., 25—27 §§, 28 § 1 mom.,

31 § 1—3 mom. samt 34 och 44 §§ samma lag skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives: '' ’

10 §.

1. Tjänstålder skall---sex veckor. Har ledighet åtnjutits, för socialt

arbete av sådan beskaffenhet, att erfarenhet därav kan anses vara av väsentlig

betydelse för prästkallet, äge Konungen medgiva, att vid bestämmandet

av tjänstålder i denna må helt eller delvis inräknas tid, varunder dylik

ledighet åtnjutits. Tjänstår må icke beräknas för mer än en tjänstebefattning,

där någon flera sådana samtidigt bestritt. Konungen äge i särskilda

fall medgiva, att prästerlig verksamhet, som ej utövats inom svenska kyrkan

men är med tjänstgöring i samma kyrka jämförlig, må i fråga om tjänstårsberäkning

helt eller delvis tillgodoräknas. ,

13 §.

2. Finnas ej---förslaget uppförde. Är fråga om komministerstjänst,

skall domkapitlet låta å kyrkostämma inhämta församlingens yttrande,*

huruvida den åtnöjes med det ofullständiga förslaget. Begäres i sådan fråga

omröstning, skall vad i 26 § 2 mom. stadgas med avseende å prästval äga

motsvarande tillämpning. Förklarar församlingen sig nöjd med förslaget,

och är endast en sökande därå uppförd, varde det förklarande lika med val

ansett; äro två sökande å förslaget uppförda, och förklarar församlingen sig

nöjd, vidtage domkapitlet i vanlig ordning de åtgärder, som för tjänstens

besättande ytterligare erfordras.

23 §.

1. Vid val till kyrkoherdetjänst vare församlingen berättigad att å frågodag

kalla fjärde provpredikant; skolande söndagen efter sista provdagen

vara frågodag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

2. Har provdag infallit efter frågodag, vare ny frågodag ej erforderlig,

där ej jämlikt stadgandena i 29 § frågan om kallande av fjärde provpredikant

skall ånyo upptagas.

25 §.

1. Har frågodagsförrättning icke blivit vederbörligen kungjord, utsätte

valförrättaren ny frågodag till annan söndag.

2. Hava provdagarna ej blivit behörigen kungjorda eller har förelagt prov

icke fullgjorts eller har föreslagen präst avlidit eller blivit obehörig till

förslaget, inställe valförrättaren frågodagsförrättningen, och ankomme på

domkapitlet att vidtaga den åtgärd, som med denna lag överensstämmer.

26 §.

1. Rösträtt vid---och beslut.

2. Rösträtt må ej utövas av annan än den, som personligen infinner sig

vid valtillfället. Äro äkta makar båda röstberättigade, äge dock den ena av

dem genom fullmakt överlåta sin rösträtt till andra maken. Fullmakt skall

vara ställd till andra maken samt av utställaren underskriven med angivande

av den dag, underskrivandet skett, ävensom bevittnad av två personer.

Är fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är

den ogill.

3. Varje röstande äge en röst.

27 §.

1. Prästval ävensom omröstning, varom i 28 § 1 mom. sägs, förrättas

enligt vallängd, som årligen skall för varje församling upprättas av den

lokala skattemyndigheten.

2. I vallängden skola enligt man talslängden för året upptagas alla inom

församlingen mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller under kalenderåret

uppnå en ålder av tjuguett år, med angivande för var och en, huruvida

han äger eller saknar rösträtt. Envar sådan person, om vilken upplysning

ej vinnes, att han den 10 juni brister i något av vad lag stadgar såsom villkor

för rösträtt å kyrkostämma, antecknas i längden såsom röstberättigad;

dock att i fråga om den, som först under kalenderåret uppnått eller uppnår

en ålder av tjuguett år, anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förr

än efter utgången av löpande kalenderår.

3. Vad i lagen om val till riksdagen stadgas om tid för röstlängds upprättande,

om längdens avsändande eller avlämnande till ordförande i valnämnd

eller till magistrat, om längdens framläggande till granskning och

om kungörelse därom, om underrättelse till person, som i längden upptagits

såsom icke röstberättigad, om framställande av anmärkning mot längden

och om underrättelse till den, mot vilkens rösträtt anmärkning framställts,

om prövning av sådan anmärkning samt om längdens justering ävensom om

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

klagan över beslut av valnämnd eller magistrat skall äga motsvarande tiLJlämpning

beträffande vallängd för prästval.

4. Har mot vallängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit, eller har med anledning av framställd anmärkning beslut

givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, gjorts i vallängden, länder

längden, i den mån ej enligt 5 mom. rättelse skall verkställas, till ovillkorlig

efterrättelse, intill dess ny vallängd på föreskrivet sätt kommit till stånd.

5. Har på klagan, som förts i samband med besvär över frågodagsförrättning

eller valförrättning, vallängden i någon del förklarats felaktig, skall,

sedan beslutet vunnit laga kraft, domkapitlet, ändå att felaktigheten ej

föranlett förrättningens upphävande, låta i längden införa av förklaringen

föranledd rättelse.

28 §.

1. Har vid frågodagsförrättning röstägande väckt förslag om kallande

av fjärde provpredikant, skall enligt de i 26 § stadgade grunderna omröstning

företagas sålunda, att den, som ej vill att fjärde provpredikant skall

kallas, röstar nej, och den, som önskar fjärde provpredikants kallande, på

sin röstsedel uppför namnet på den präst, han anser böra kallas. Därest vid

sådan omröstning nejrösterna ej uppgå till hälften av de avgivna rösterna,

samt röstsiffran för den präst, som erhållit högsta röstetalet, antingen upp:

går till minst en femtedel av samtliga i den justerade vallängden upptagna

röstberättigade eller utgör minst trehundra, vare denne kallad till fjärde

provpredikant. Hava flera präster var för sig erhållit högsta röstetalet och

sådan röstsiffra, som nu är sagd, skilje lotten mellan dem. Uppgå nejrösterna

till hälften av de avgivna rösterna eller har ej tillräckligt röstetal tillfallit

någon av de präster, som varit under omröstning, vare frågan om kallande

av fjärde provpredikant förfallen. Hålles frågodagsförrättningen i två eller

flera lokaler, må omröstningen kunna uppskjutas till annan söndag, som

av valförrättaren bestämmes.

31 §.

1. Val till kyrkoherdetjänst skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen

efter frågodag eller, där frågodagsförrättning icke ägt rum efter sista provdagen,

å fjortonde dagen efter sistnämnda dag. Val till annan prästerlig

tjänst skall efter pålysning hållas å fjortonde dagen efter sista provdagen.

Kan kyrkoherdeval eller annat prästval ej förrättas å sålunda för valet

bestämd dag, utsätte domkapitlet annan dag.

2. Har valförrättning ej blivit behörigen utlyst, utsätte valförrättaren

ny valdag till annan söndag.

3. Har präst, som är uppförd å förslaget, avlidit eller blivit obehörig till

förslaget, inställe valförrättaren valet, och ankomme på domkapitlet att vidtaga

den åtgärd, som med denna lag överensstämmer. Samma lag vare,

vid kyrkoherdeval, om provdag, som infallit efter frågodagen, ej blivit behö
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

rigen kungjord eller prov, som skolat avläggas efter frågodagen, ej fullgjorts,

och vid annat prästval, om provdagarna ej blivit behörigen kungjorda

eller förelagt prov icke fullgjorts.

34 §.

1. Besvär över frågodagsförrättning, då jämlikt stadgandet i 13 § 2 mom.

särskild valförrättning ej tarvas, må anföras allenast av röstägande och skola

vid talans förlust till domkapitlet ingivas sist å tjugonde dagen efter frågodagen

eller, i de särskilda fall då fråga om kallande av provpredikant jämlikt

28 § 3 eller 4 mom. förfallit, inom samma tid efter erhållen underrättelse,

varom där stadgas.

2. Besvär över frågodagsförrättning i andra fall, än i 1 mom. sägs, ävensom

över prästval må anföras endast av röstägande eller av präst, som vid

valet varit ställd under omröstning, och skola vid talans förlust till domkapitlet

ingivas sist å tjugonde dagen efter det valförrättningen avslutats.

44 §.

Besvär, vilka hos Konungen anföras över domkapitlets beslut i fråga om

tillsättning av prästerlig tjänst, skola vid talans förlust ingivas till domkapitlet

sist å tjugonde dagen från den dag, då beslutet blivit genom anslag

kungjort. Domkapitlet åligge i ty fall att med föreläggande av viss tid och

äventyr, om den tid försittes, att sådant icke föranleder uppehåll med målets

avgörande, över besvären infordra vederbörandes underdåniga förklaring.

Om klaganden eller annan tillhandahåller erforderligt antal bestyrkta avskrifter

av besvärsskriften, skall dylik förklaring infordras genom tillställande

av avskrift av besvärsskriften. Sedan förklaring inkommit eller den

därför förelagda tid tilländalupit utan att förklaring blivit avgiven, insände

domkapitlet ofördröjligen besvärshandlingarna till ecklesiastikdepartementet

och foge därvid eget underdånigt utlåtande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att hittills

gällande bestämmelser rörande frågodagsförrättning och prästval ävensom

beträffande vallängd för prästval skola lända till efterrättelse i sådana

fall, där frågodagsförrättning eller prästval utsatts eller med tillämpning

av berörda bestämmelser kan varda utsatt att äga rum före den 25 juli

1947.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10.

47

Utdrag av ■protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 1

november 1946.

Närvarande:

justi tieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 26 oktober 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll

över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 11 oktober 1946, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående ändring i Ingen den 7 december 1934

(nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

häradshövdingen S. M. Nyström.

Förslaget föranledde följande yttrande av lagrådet.

Det syftemål man vill nå med 27 § eller att samma regler skola gälla om

röstlängd såväl för kyrkostämma som vid prästval synes enklare kunna vinnas

genom en föreskrift om att vid prästval ävensom omröstning, varom

i 28 § 1 mom. sägs, den röstlängd skall följas som gäller för omröstning å

kyrkostämma samt jämväl i övrigt tillämpas vad om sådan röstlängd finnes

stadgat. Den sålunda förordade ändringen bör föranleda den jämkning i

28 § 1 mom. samt 41 § 2 och 3 mom., att uttrycket »den justerade vallängden»

utbytes mot ordet »röstlängden». Härjämte blir en komplettering av

lagens ingress erforderlig.

Bibehålies emellertid det remitterade förslagets anordning i denna de],

bör i 27 § 5 mom. vidtagas den ändring, att där avsedd rättelse i vallängd

skall ombesörjas, icke av domkapitlet utan av länsstyrelsen.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj ds skrivelse nr 10.

IJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Statsrådet Quensel anmäler, efter gemensam beredning med cheferna för

justitie- och socialdepartementen, lagrådets den 1 november 1946 avgivna

utlåtande över det den 11 oktober 1946 till lagrådet remitterade förslaget

till lag angående ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning

av prästerliga tjänster.

Föredraganden anför:

Lagrådet har i sitt utlåtande förordat, att de bestämmelser rörande vallängd

vid prästval, som i det remitterade förslaget upptagits i 27 §, måtte

utbytas mot föreskrift om att vid prästval och omröstning, varom i 28 §

1 mom. sägs, den röstlängd skall följas som gäller för omröstning å kyrkostämma

samt jämväl i övrigt tillämpas vad om sådan röstlängd finnes

stadgat.

Bestämmelserna i 27 § av det remitterade förslaget hade, såsom lagrådet

framhållit, utformats i det syftet, att samma regler skulle gälla om röstlängd

såväl för kyrkostämma som vid prästval, så att i följd därav de allmänna röstlängderna

skulle kunna nyttjas även vid prästvalen. Då härvid i 27 § intagits

fullständiga föreskrifter rörande vallängd vid prästval, hade tillämpats samma

tillvägagångssätt, som kommit till användning vid sammanförandet av

de politiska och kommunala röstlängderna. På sätt lagrådet framhållit, kan

emellertid angivna syftemål enklare vinnas genom en föreskrift av sådan

innebörd, som lagrådet förordat. Med hänsyn härtill och då enligt 26 §

1 mom. rösträtten vid prästval helt sammanfaller med rösträtten å kyrkostämma,

har jag låtit vidtaga den av lagrådet förordade ändringen av 27 §.

I samband härmed har även vidtagits av lagrådet avsedd jämkning i 28 §

1 mom. samt 41 § 2 och 3 mom., varjämte lagens ingress kompletterats i

enlighet med vad lagrådet förutsatt.

I övrigt ha några mindre redaktionella jämkningar vidtagits.

Med anledning av ändringarna i prästvalslagen torde prästvalsstadgan

böra i vissa delar ändras på sätt, som framgår av ett inom ecklesiastikdepartementet

utarbetat förslag till kungörelse angående ändring i stadgan

den 7 december 1934 (nr 575) om prästval.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts skrivelse nr 10. 49

Föredraganden hemställer, att Ivungl. Maj:t måtte genom skrivelse till

kyrkomötet

dels begära kyrkomötets förklaring, huruvida kyrkomötet

jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen för sin del godkänner

det ändrade förslaget till lag angående ändring i

lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av

prästerliga tjänster,

dels ock inhämta kyrkomötets yttrande över förslaget till

kungörelse angående ändring i stadgan den 7 december

1934 (nr 575) om prästval.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall och

förordnar, att till kyrkomötet skall avlåtas skrivelse av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Bnihn-Möller.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets betänkande nr 3.

1

T ransumt.

Bilaga

Nr 3.

Ankom till tryckeriexpeditionen den 25 november 1916 kl. 5 em.

Andra särskilda utskottets betänkande i anledning av Kungl.

Maj:ts skrivelse till kyrkomötet, nr 10, angående

ändring i lagen den 7 december 1934 om tillsättning

av prästerliga tjänster m. m.

Genom en den 8 november 1946 dagtecknad, till andra särskilda utskottet

hänskjuten skrivelse, nr 10, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 11 oktober 1946 och den 8 november 1946 samt av protokollet

i lagrådet den 1 november 1946, förklarat sig vilja dels begära kyrkomötets

förklaring, huruvida kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen för

sin del godkänner förslag till lag angående ändring i lagen den 7 december

1934 om tillsättning av prästerliga tjänster, dels ock inhämta yttrande

över förslag till kungörelse angående ändring i stadgan den 7 december

1934 om prästval.

Vid skrivelsen var fogat förslag till lag och förslag till kungörelse i ovanskrivna

ärende. Förslaget är av följande lydelse:

Beträffande frågan om tjänstårsberäkningen har föredragande statsråd

i likhet med samtliga hörda myndigheter uppmärksammat det

värde som här ifrågavarande socialt arbete kan ha för senare prästerlig

tjänst. Utskottet delar denna uppfattning och vill understryka betydelsen

av att en präst genom arbete i ett socialt sammanhang gör sig förtrogen med

samhällets sociala uppbyggnad och de olika sociala institutionernas samverkan.

I enlighet med de krav, som numera måste ställas på de blivande

prästernas praktiska utbildning, torde en temporär social verksamhet kunna

anses som en följdriktig och icke oväsentlig komplettering av prästutbildningen.

Från denna utgångspunkt synes det också utskottet sakligt berättigat,

att tjänstårsberäkning tillerkännes för dylikt arbete. Beträffande de

synpunkter, som framhållits av Skara domkapitel och centralstyrelsen för

allmänna svenska prästföreningen, delar utskottet den av statsrådet fram
-

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra särskilda utskottets betänkande nr 3.

förda meningen, att en tydlig bestämmelse bör givas i 10 § prästvallagen

för att möjliggöra behörighetsavvägning vid kallelse till fjärde provpredikant.

Utskottet instämmer också i av statsrådet framförd synpunkt att

här ifrågavarande socialt arbete icke bör begränsas till det, som inrymmes

i uttrycket socialvård. Arbete vid frivilliga institutioner bör också i

vissa fall kunna vinna beaktande. Utskottet har därvid också medräknat,

att insatser gjorda i efterkrigshjälpens internationella sammanhang, vilka

under ett flertal år kunna nödvändiggöras, likaså böra medräknas, även

om de icke äro knutna till särskild institution.

Vid omprövning av det framlagda förslaget har utskottet sett sig föranlåtet

påpeka, att vid tillämpningen av den föreslagna lagen frågor om

tillgodoräknande av tid, varunder ledighet åtnjutits för social verksamhet,

icke lämpligen böra upptagas, innan sådan verksamhet tilltriitts. Utskottet

delar emellertid icke uppfattningen, att avgörandet därför alltid bör uppskjutas

till dess nämnda verksamhet avslutats och vederbörande prästman

återinträtt i prästerlig tjänst. Detta förslag, härstammande från biskopsmötet,

torde ha föranletts av att då aktuell ansökning gällde social verksamhet,

vilken påbörjats omedelbart efter prästvigning. Det synes emellertid

utskottet uppenbart, att vid lagens tillämpning fall kunna uppkomma

då en prästman, vilken åtnjuter ledighet för socialt arbete, innan detta

ännu avslutats, önskar ingiva ansökning till prästerlig befattning eller kan

varda kallad till fjärde provpredikant. Han bör alltså kunna även under

pågående social tjänstgöring få av Kungl. Maj:t prövad sin tjänstårsrätt,

ehuru denna prövning kommer att gälla endast den redan tilländagångna

tiden av socialt arbete.

Vid längre ledigheter, åtnjutna för nämnda arbete, finner utskottet det

rimligt, att viss reduktion äger rum. Utskottet finner det önskvärt, att vid

lagens tillämpning sådan praxis utbildas, att högst fem år komma att tillgodoräknas

vid prästerlig tjänstårsberäkning. När utskottet på denna

punkt velat föreslå en något generösare beräkning än den av biskopsmötet

gjorda, vill utskottet samtidigt påpeka, att en alltför lång tjänstgöring i

annat arbete än det kyrkliga måste anses fjärma vederbörande från församlingslivet

och den prästerliga verksamhetens förhållanden.

Till sist har utskottet vid prövning av denna fråga uppmärksammat, att

inom kyrkans organisation finnas vissa prästerliga befattningar av utpräglat

social karaktär, vilkas innehavare utföra ett likartat arbete som vissa

arbetare i sociala institutioner. Dessa prästerliga befattningshavare torde

redan nu äga rätt till prästerlig tjänstårsberäkning eller från fall till fall

av Kungl. Maj:t tillerkännas sådan rätt vid befattningens tillträdande.

Övriga §§ i ovanskrivna förslag till lag och förslag till kungörelse innefatta

sådana ändringar, som sammanhänga med sammanförande av prästvallängden

med de allmänna röstlängderna. Utskottet har för sin del icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets betänkande nr 3.

3

kunnat finna att ur teknisk synpunkt något hinder mot ett sådant sammanförande

föreligger. Beträffande av Lunds domkapitel framförda synpunkter

vill utskottet hänvisa till att någon väsentlig kostnadsökning för

röstlängdens användbarhet vid prästval icke behöver befaras, då ju samma

röstlängd skall vara den för varje kyrkostämma tillgängliga.

Beträffande förut citerad farhåga om röstlängdens eventuella inaktualitet,

därest prästval ägde rum i början av ett kalenderår, har kyrkolagsutskottet

vid 1934 års kyrkomöte i avgivet betänkande framfört en rakt

motsatt uppfattning. Utskottet, som icke äger möjlighet att bedöma den

ifrågasatta sammanförda röstlängdens utseende och uppställning, då förslag

härtill icke, såvitt utskottet känner, ännu blivit offentliggjort, vill för sin

del giva uttryck åt den meningen, att väsentliga fördelar äro att förvänta

av den föreslagna anordningen. Enligt föredragande statsråds uttalande är

också att motse i administrativ ordning given föreskrift, att, därest för församling

skulle möta svårighet att för prästval erhålla tillgång till något

av de båda exemplaren av vallängden, församlingen skall äga att på egen

bekostnad förskaffa sig avskrift av vallängden.

I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förevarande skrivelse icke något uttalande

från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

l:o att kyrkomötet måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

förklara sig godkänna ifrågavarande förslag till lag angående

ändring i lagen den 7 december 1934 om tillsättning

av prästerliga tjänster; samt

2:o att kyrkomötet måtte förklara sig icke ha något att

erinra mot det med Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10 framlagda

förslaget till kungörelse angående ändring i stadgan

den 7 december 1934 om prästval.

Stockholm den 25 november 1946.

På andra särskilda utskottets vägnar:

TORSTEN YSANDER.

Närvarande i utskottet vid ärendets behandling:

herr biskop Ysander, herr Anderberg, herr biskop Cullberg, herrar Heldc, Lindroth, Ehnmark,

Jönsson, Lagerström, Staxiing och Halvar Johansson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kyrkomötets skrivelse 1946 nr 15.

1

Bilaga 3.

Nr 15.

Godkänd av kyrkomötet den 3 december 1946.

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl.

Maj:ts skrivelse angående ändring i lagen den 7

december 1934 om tillsättning av ''prästerliga tjänster

m. m.

(Andra särskilda utskottets betänkande nr 3.)

Till Konungen.

I skrivelse till kyrkomötet den 8 november 1946, nr 10, har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande av skrivelsen bilagda utdrag av protokoll, förda

i statsrådet och lagrådet, dels begärt kyrkomötets förklaring, huruvida

kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen för sin del godkände

vid skrivelsen fogat förslag till lag angående ändring i lagen den 7 december

1934 (nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster, dels ock inhämtat

kyrkomötets yttrande över skrivelsen jämväl bilagt förslag till kungörelse

angående ändring i stadgan den 7 december 1934 (nr 575) om prästval.

1 ärendet har andra särskilda utskottet avgivit betänkande, nr 3, varav

tryckt exemplar här bifogas.

Kyrkomötet får med anledning av Eders Kungl. Maj:ts före varande

.skrivelse i underdånighet förklara, att kyrkomötet för sin del godkänt

ifrågavarande förslag till lag angående ändring i lagen den 7 december

1934 om tillsättning av prästerliga tjänster samt att kyrkomötet icke har

något att erinra mot det framlagda förslaget till kungörelse angående

ändring i stadgan den 7 december 1934 om prästval.

Stockholm den 3 december 1946.

Underdånigst.

ERLING EIDEM.

G. H. Berggren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.