Sök i Ratio Lex

Angående anslag till jordbrukets byggnadsstudiekoinmitté

1947-05-09 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:271, Angående anslag till jordbrukets byggnadsstudiekoinmitté

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 271.

1

Nr 271.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till jordbrukets

byggnadsstudiekoinmitté; given Stockholms

slott den 9 maj 1947.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Skörd, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på hemställan av statsrådet

Bihnng till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 371. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Mossberg under femte huvudtiteln, punkten 267, föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Jordbrukets byggnadsstudiekommitté

för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 250 000

kronor.

Jag anhaller nu att till fortsatt behandling få upptaga förevarande anslagsfråga.

Jordbrukets byggnadsstudiekommitté tillkallades den 15 oktober 1943

med uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för

jordbrukets behov. Enligt de meddelade direktiven skulle kommittén —

bland annat genom arbetsstudier — söka finna vägar för ett sådant rationaliserat

arbetsförfarande med avseende på landsbygdens byggenskap, att kostnaderna

därför kunde nedbringas, varjämte en fast grundval borde skapas för

en sådan avvägning av de med sagda byggenskap sammanhängande ackordsprisema,

som av alla intresserade parter kunde godkännas som riktiga. Vidare

skulle kommittén som en första åtgärd utarbeta en fullständig plan för

verksamhetens bedrivande.

Sedan en sådan plan framlagts av kommittén i en den 15 februari 1944

dagtecknad promemoria bemyndigades kommittén den 22 februari 1944 att

fortsätta arbetet i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits

i promemorian. Enligt planen skulle kommitténs fortsatta arbete icke

enbart avse en översyn av gällande ackordspriser beträffande jordbrukets

byggnader utan fastmer inriktas på att skapa förutsättningar för rationellare

och billigare byggnadsmetoder samt förbilligad materialanskaffning. Under

en första etapp av kommitténs arbete skulle sålunda undersökningar verkställas

rörande nu tillämpade byggnadsmetoder och försök göras att i olika

hänseenden rationalisera dessa, medan man i verksamhetens andra skede

skulle lägga huvudvikten vid insamlande av material såsom underlag för

kommande förhandlingar om lämpliga ackordspriser.

Kommitténs undersökningar påbörjades under sommaren 1944. För arbetet

härmed har inom kommittén inrättats en särskild utredningsavdelning,

som för närvarande består av två civilingenjörer i ledande ställning, nio tekniska

assistenter samt biträdcspersonal. Kommittén har beräknat, att arbetsstudiema

och försöken att i olika avseenden rationalisera ifrågavarande

byggnadsverksamhet omkring den 1 juli 1947 skola ha fortskridit så långt,

att kommittén då kan anses i sådan omfattning ha slutfört det första skedet

av sitt arbete, att tillräckligt underlag vunnits för igångsättande av arbetets

andra skede, nämligen de egentliga ackordsstudierna.

I samband med den av statsrådet och chefen för finansdepartementet beordrade

översyn av det statliga kommittéväsendet, som under år 1946 verkställdes

av borgmästaren K. E. Rosander, blevo även de inom byggnadsstudiekommittén

föreliggande arbetsuppgifterna föremål för granskning. Därvid

anfördes bland annat den synpunkten, att de rationaliseringsförsök, som

inom kommittén bedreves med avseende på jordbrukets byggnader borde

kunna få ökad betydelse, om de utvidgades till att omfatta även bebyggelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

3

av annat slag. I sin efter slutfört uppdrag den 28 september 1946 avgivna

berättelse anför utredningsmannan bland annat följande om byggnadskommitténs

verksamhet:

Vad beträffar det första, nu pågående skedet av kommitténs arbete har

detta redan givit vissa värdefulla resultat, och man synes ha anledning att

räkna med att ytterligare resultat av betydelse för en blivande byggnadsverksamhet

på landsbygden skola vinnas under det fortsatta arbetet under detta

skede. Nämnda omständighet talar för att kommitténs verksamhet under det

nu pågående första skedet av densamma får fortsätta. De resultat, som äro

att vänta av kommitténs arbete i denna del, kunna för övrigt, i varje fall i

vad de avse bostadsbyggandet på landsbygden, vara av visst värde jämväl

för annan kommande husbyggnadsverksamhet. Behovet av en samordning

av det statligt understödda arbetet för att ur produktionssynpunkt förenkla

och förbilliga nämnda verksamhet föreligger emellertid fortfarande. Frågan

härom torde emellertid komma att närmare övervägas av de sakkunniga,

som den 29 juni 1946 tillkallats för att utreda frågan om inrättandet av ett

centralt organ för samordning av den tekniska och ekonomiska forskningsverksamheten

på husbyggandets område. I avvaktan på resultatet av dessa

sakkunnigas arbete torde det nu pågående skedet av jordbrukets byggnadsstudiekommittés

arbete böra få fortgå.

Vad härefter beträffar det skede av kommitténs arbete, som skall börja

efter den 1 juli 1947, skulle detta avse arbetsstudier med syfte att åstadkomma

ett sakligt underlag för förhandlingar rörande ackordssättning vid byggnadsarbete

för jordbrukets behov. I fråga om denna del av kommitténs uppdrag

synes det ej vara uteslutet, att de skäl, som föranledde kommitténs tillsättande,

skulle kunna åberopas för vidtagande av liknande undersökningar

även beträffande annan byggnadsverksamhet än den, som avser att tillgodose

jordbrukets behov.

Utredningsmannen uttalar därför den åsikten, att om byggnadsstudiekommitténs

verksamhet skulle fortsätta efter den 1 juli 1947 och alltså omfatta

jämväl det andra skedet av dess arbetsuppgifter, det måhända borde övervägas,

om ej verksamheten borde utvidgas att omfatta även den byggnadsverksamhet,

som nu icke innefattas i kommitténs uppdrag. Vanskligt vore

emellertid att bedöma det framtida värdet av de resultat, som kunde komma

att uppnås under det andra skedet av kommitténs arbete. Värdet härav syntes

sålunda i betydande utsträckning bli beroende av dess inverkan på kommande

avtalsförhandlingar. På grund härav företrädde utredningsmannen

den uppfattningen, att kommittén icke utan närmare övervägande från vederbörande

departementschefs sida borde igångsätta det andra skedet av sitt

arbete.

Slutligen vill jag i delta sammanhang erinra om att förenämnda den 29

juni 1946 tillkallade sakkunniga — 1946 års utredning för byggnadsfrågor

— numera slutfört sitt uppdrag genom avlämnande av ett den 19 december

1946 dagtecknat betänkande med förslag om inrättande av ett centralt utredningsorgan

för husbyggnadsfrågor. Organet i fråga — under den föreslagna

benämningen statens byggnadsinstitut — föreslås skola träda i funktion

med ingången av budgetåret 1948/49, i samband varmed detsamma bland

annat skulle övertaga väsentliga delar av de uppgifter, vilka nu åvila jordbrukets

byggnadsstudiekommitté. De av byggnadsstudiekommitténs uppgif
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

ler, som ej skulle övertagas av institutet, avses enligt förslaget överförda till

statens forskningskommitté för lantmannabyggnader. Förslaget räknar sålunda

med att byggnadsstudiekommittén skall komma att upplösas med

ingången av budgetåret 1948/49.

Verksamheten inom jordbrukets byggnadsstudiekommitté. I årets statsverksproposition

under den förenämnda punkten 267 uttalades — under erinran

om att en första etapp av kommitténs arbete beräknades vara slutförd

omkring mitten av år 1947 — att resultaten av det hittills utförda arbetet

inom kommittén vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke

förelåge så redovisade, att ett bedömande kunde ske, om och i vilken omfattning

arbetet borde fullföljas. I syfte att lämna hållpunkter för ett dylikt

ställningstagande har kommittén efter anmodan med skrivelse den 10 april

1947 överlämnat en promemoria i ärendet jämte vissa övriga handlingar,

ägnade att belysa kommitténs arbetsprogram och arbetsresultat.

I promemorian lämnas till en början en allmän orientering rörande de

faktorer, som påverka jordbrukets byggnadskostnader. Dessa faktorer särskiljas

av kommittén i två huvudgrupper. Till den ena av dessa hänför kommittén

frågor om byggnadernas utformning (byggnadskroppar och byggnadsdelar)

och till den andra de frågor, som sammanhänga med produktionen

av byggnaderna (byggnadsmaterial samt verksamheten på byggnadsplatsen,

innefattande spörsmål om arbetsledning och mekanisering av arbetet in. m.).

Mot bakgrunden av den sålunda lämnade orienteringen övergår kommittén

till en redogörelse för sin verksamhet. I avseende å kommitténs arbetssätt

och arbetsmetodik anföres bland annat följande.

Redan före den egentliga utredningsverksamhetens början sökte kommittén

kontakt med de övriga myndigheter och institutioner, vilka arbeta

med frågor rörande rationalisering av byggnadsverksamheten. Avsikten med

denna kontakt var dels att inhämta erforderliga uppgifter rörande utförda

och pågående arbeten, så att dubbelarbete ej skulle behöva förekomma, dels

att inleda ett fortsatt kontinuerligt samarbete i och för utbytande av erfarenheter.

Bland de frågor, kommittén sökt bilda sig en uppfattning om vid dessa

förberedande diskussioner, är frågan om i vilken riktning byggnadsproduktionsmetodema

kunna väntas utveckla sig och hur snabbt denna utveckling

kan anses ske. Man har därvid tyckt sig kunna konstatera hurusom användandet

av fabriksframställda byggnadselement blir allt mera vanligt. Särskilt

gäller detta bostadshusen av enfamiljstyp, rörande vilka man på flera

håll arbetar med att söka åstadkomma ett i huvudsak mekaniserat framställningssätt.

Att döma av de numera uppnådda resultaten torde också inom en

icke avlägsen framtid det rent hantverksmässiga uppförandet av dylika hus

komma att efter hand undanträngas av fabriksmässiga nykonstruktioner. I

fråga om ekonomibyggnaderna är en sådan utveckling icke lika trolig. Visserligen

användes även här i ökad utsträckning fabriksframställda byggnadsoch

inredningselement, men huvuddelen av de i ekonomibyggnaderna ingående

konstruktionerna äro så tunga och skrymmande samt i övrigt av sådan

beskaffenhet, att det hantverksmässiga byggandet synes ha utsikter att hävda

sig under åtskillig tid framåt.

Ovannämnda iakttagelser ha påverkat kommitténs arbetsprogram såtill
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

vida, att verksamheten främst ansetts böra inriktas på de problem, som

sammanhänga med ekonomibyggnaderna. Bostadshusen ha alltså fatt komma

i andra hand, ehuru dock vissa studier ägnats även dessa. En del av de

undersökta frågorna är givetvis av sadan karaktär, att studieobjektets art

blir av underordnad betydelse. Därav följer att vissa resultat, som uppnäs

vid ett studium av ekonomibyggnader även äga tillämpning med avseende pa

bostadshus. ..

I den mån de med byggnadernas utformning sammanhangande tragorna

äro avhängiga av byggnadernas funktioner eller allmängiltiga grundproblem

av byggnadsteknisk art, har det icke ansetts böra ankomma pa byggnadsstudiekommittén

att utreda desamma. Däremot har kommittén ansett sig

böra pröva vissa av dessa tekniska frågor ur ekonomisk synpunkt. Ett antal

teknisk-ekonomiska utredningar — särskilt med avseende på byggnadernas

konstruktiva utformning — ha sålunda gjorts i kommitténs regi, varvid fortlöpande

samråd ägt rum med de organ i övrigt, vilka syssla med hithörande

spörsmål.

Den med själva byggnadsproduktionen sammanhängande mycket viktiga

frågan om anskaffning av byggnadsmaterial har varit föremål för överläggningar

inom kommittén. För att kunna komma fram till förslag rörande

praktiskt genomförbara åtgärder fordras dock omfattande specialutredningar,

vilka det icke tillkommit kommittén att gå in på.

Fortsättningsvis framhåller kommittén, att huvudinriktningen av dess arbete

hade gällt verksamheten på själva byggnadsplatsen. Undersökningarna

hade därvid huvudsakligen bedrivits såsom arbetsstudier i anslutning till

pågående byggnadsföretag på gårdar i olika delar av landet. I vissa fall hade

också, utan samband med ifrågavarande byggen, modellförsök i liten och

i full skala utförts med avseende på enstaka byggnadsdetaljer. Det egentliga

syftet med dessa undersökningar hade varit att klarlägga olika byggnadsmetoders

och byggnadskonstruktioners ekonomi. Därvid hade som ett led i

arbetet kostnadsanalyser utförts i och för utrönande av, hur byggnadskostnaderna

fördelade sig med avseende pa hela byggnaden och de olika byggnadsdelarna

samt hur kostnaderna sammanhängde med olika omständigheter.

Genom kontinuerligt insamlande av detaljerade uppgifter i fråga om materialförsörjning,

arbetstidsåtgång, arbetsmängder, arbetsledningens funktion

o. s. v. hade erforderligt underlag skapats för kostnadsbearbetningen. Fördelningen

av kostnaderna hade därvid utförts efter möjligast konsekventa

och logiska principer. Då kommittén började sin verksamhet, saknades enhetliga

principer för byggnadsindustriens självkostnadsberäkningar, medan

man inom industrien i övrigt sedan länge ägnat denna fråga stort intresse.

Det hade därigenom blivit nödvändigt att inom kommittén pröva sig fram

till ett kalkylsystem, som tillfredsställde de önskade anspråken, och arbetet

härmed vore nu i det närmaste slutfört.

Samtidigt med nämnda undersökningar rörande byggnadskostnaderna

hade metodstudier med avseende på enskilda arbetsförlopp utförts. Dessa studier

hade avsett att klarlägga och jämföra olika arbetsmetoder, varvid byggna

ds delens konstruktiva utformning, hjälpmedlens beskaffenhet och arbetarnas

dispositioner varierats, allt i syfte att för olika arbeten finna den me
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

tod, som ställde sig fördelaktigast. Den del av arbetsstudieverksamheten, som

kunde betecknas som ackordsstudier, hade fortlöpande behandlats i samband

med metodstudiema. Ackordsstudierna avsåge nämligen att utröna den normala

tidsåtgången för ett visst arbetsförlopp under allmängiltiga förhållanden,

vilket i viss mån vore fallet även vid metodstudiema. Det från dessa senare

studier inhämtade materialet måste dock helt naturligt kompletteras i avsevärd

grad för att det skulle bli tillräckligt representativt för de skiftande förhållandena

vid olika arbetsplatser. Kommittén avsåge, att för några viktiga

arbetsförlopp genom mer omfattande ackordsstudier belysa hur mycket studiematerial,

som borde insamlas för att det skulle bli så representativt, att

det kunde utnyttjas som bas för ackordsförhandlingar mellan arbetsmarknadens

parter.

Rörande de allmänna åtgärder av byggnadsteknisk eller

produktionsteknisk art, som varit föremål för kommitténs överväganden,

erinrar kommittén till en början om att inom byggnadstekniken

i allmänhet utförliga regler och anvisningar finnas utarbetade för konstruktiv

utformning av byggnadsverk. Exempelvis utfärda kommunikationsverken

gemensamt s. k. statliga normer för dels betong- och dels järnkonstruktioner.

Vad anginge träkonstruktioner, vilka för jordbrukets byggnader vore

de viktigaste, liade vid den tidpunkt, då kommittén började sin verksamhet

inga sadana anvisningar framkommit och överhuvud taget vore byggnadsteknikerna

knappast på det klara med de grundförutsättningar, enligt vilka

träkonstruktionerna borde utformas. Med anledning härav överenskoms vid

årsskiftet 1944/45 med övriga på området verksamma organ, att kommittén

skulle ställa sig i spetsen för en sammanfattning och bearbetning av hittills

framkomna erfarenheter rörande de konstruktionsprinciper, som vore

aktuella med avseende på jordbrukets byggnader. Arbetet skulle i första

hand gälla träkonstruktionerna men även beröra avsnitt av den allmänna

byggnadstekniken, så att en överarbetad sammanställning av för jordbruksbyggnadema

erforderliga konstruktionsregler erhölles. Arbetet hade slutförts

och granskats i maj 1945, då vid ett gemensamt sammanträde med ovannämnda

organ överenskommelse träffades om publicering av resultaten under

rubriken »Rekommendationer för konstruktiv beräkning av jordbruksbyggnader».

Publikationen syntes ha väl fyllt det avsedda ändamålet, då

ifrågavarande konstruktionsregler numera tillämpades av de i överenskommelsen

deltagande organen. En andra upplaga av publikationen vore under

färdigställande. Bland däri intagna tillägg kunde nämnas vissa helt nya synpunkter

på frågan om säkerhetsproblemet i en byggnadskonstruktion, vilka

i huvudsak innebure, att sannolikhetslärans principer tillämpades på frågan

om materialets hållfasthet och uppträdande av olika belastningar.

En för industriell tillverkning mycket viktig fråga — framhålles det vidare

— vore den om standardisering. Kommittén hade på nära håll följt

byggstandardiseringens arbete och i sin verksamhet ägnat uppmärksamhet

åt fragan om standardiseringens ekonomiska konsekvenser samt möjlighe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

7

terna att därigenom rationalisera arbetet på byggnadsplatserna. Efter hand

som de i jordbruksbyggnaderna ingående detaljerna bleve föremål för åtgärder

inom byggstandardiseringen, syntes vissa av kommitténs arbetsresultat

bli till omedelbar nytta i standardiseringsverksamheten.

I fråga om möjligheterna att få till stånd en reducering av de på byggnadsmaterial

och tjänster av utomstående belöpande byggnadskostnaderna nämnes,

att kommittén i samband med studier på byggnadsplatsen undersökt vissa

utvägar att nedbringa den relativt stora kostnadspost, som spillvirket utgjorde.

Beträffande inköpspriserna för byggnadsmaterial diskuterar kommittén frågan

om åstadkommande av en samköpsverksamhet för ernående av en fördelaktigare

prissättning. Vad speciellt virkesanskaffningen beträffade, hade

inom kommittén igångsatts utredningar i syfte att belysa möjligheterna att

genom sågning av byggnadsvirke i anslutning till byggnadsplatsen nedbringa

virkeskostnaderna. Pågående undersökningar avsåge att ytterligare klarlägga

denna fråga. Vidare upplyser kommittén om att den i vissa andra frågor

rörande virkesdistribution och handel med sågade trävaror samarbetar med

samarbetskommittén för byggnadsfrågor, där man till behandling tagit upp

problem, som syftade till förbilligande av distributionen genom begränsning

av antalet lagerförda dimensioner och längder. Vidare undersöktes där lönsamheten

av att använda extremt långa virkeslängder i en träkonstruktion

jämfört med att skarva kortare längder genom spikning eller på annat sätt.

Resultatet av dessa senare undersökningar komme direkt att påverka sättet

för utformningen av de enskilda byggnadselementen i jordbrukets byggnader.

I avseende å företagsformerna vid byggande för jordbruket anmäler kommittén,

att dess verksamhet i ämnet inriktats på att söka utröna de ekonomiska

förutsättningarna för några i princip olika företagsformer, därvid även

frågan om totalentreprenad gentemot delad entreprenad undersökes. Kommittén

fortsätter.

De nuvarande företagsformerna kunna givetvis beräknas bli ändrade i

samma mån som förutsättningarna för deras verksamhet ändras. Så t. ex. undergår

arbetskraftens lokalisering väsentliga förändringar genom den avflyttning

som årligen sker från den egentliga landsbygden. I den mån denna avflyttning

berör de yrkesutbildade byggnadsarbetarna får frågan ökad aktualitet.

Samtidigt fortgår det fackliga organiserandet av byggnadsarbetarna på

landsbygden, varjämte arbetet i ökad utsträckning utföres mot ackord. Kostnaderna

för arbetskraften håller också på att ändras genom allmänna lönerörelser

och andra förhållanden. Vidare ställa de moderna konstruktionsmetoderna

och myndigheternas fordringar högre krav på det kvalitativa utförandet.

Slutligen pågår en utveckling som innebär att det hantverksmässiga arbetet

in! byggnadsplatsen i vissa avseenden utbyts mot montage av fabrikstillverkade

element. Vissa av dessa omständigheter synas ge impuls till centrala

företag med hög sysselsättningsgrad, och kommittén anser det vara av intresse

att undersöka, vad en sådan utveckling kan tänkas få för konsekvenser

med avseende på jordbrukets byggande åtminstone för vissa delar av landet.

Kommittén övergår härefter till de frågor, som ha samband med arbetsledning

och planering. Det framhålles, att man vid industriell verksamhet i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr ''271.

allmänhet syntes vara av den bestämda uppfattningen, att en omfattande planering

lönade sig ekonomiskt och att direkt arbetsledning på arbetsplatsen

vore en nödvändig förutsättning för arbetenas utförande. I fråga om jordbrukets

byggenskap vore detta förhållande enligt kommitténs mening icke

utan vidare tillämpligt, eftersom byggnadsobjekten voro små till sin omfattning

och arbetsstyrkan relativt liten. Kommittén hade därför funnit det angeläget

att få till stånd jämförelser mellan å ena sidan vinsterna av arbetsledning

och planering samt å andra sidan kostnaderna härför.

Vidkommande arbetsmetoderna förklarar sig kommittén inledningsvis ha

eftersträvat en allmän förbättring av arbetsförhållandena, innan några speciella

arbetsmetoder studerats. Sålunda utfördes under det första arbetsåret

förberedande studier i avsikt att söka uppspåra de väsentliga förlustorsakerna

vid byggandet. Denna undersökning, vilken formats som en spilltidsundersökning,

hade sedermera i viss utsträckning fortsatts och finge nu anses vara

i det närmaste avslutad för kommitténs del. I detta sammanhang erinrar kommittén

om att man inom kommittén — förutom att över huvud i olika avseenden

anvisa vägar för mera rationell arbetsmetodik — intresserat sig för

att åstadkomma lämpliga hjälpmedel. Sålunda hade hos kommittén konstrue:

rats en sågmaskin, som särskilt anpassats efter behoven vid tillverkning av

byggnadselement till ekonomibyggnader. För läggning av takplattor hade en

särskild uppfordringsanordning för plattorna framställts. För uppsättning

av väggpanel hade särskilda ställningsanordningar bestående av flyttbara

konsoler utförts och prövats. Vidare hade inom kommittén utarbetats en

metod att med användning av hjälpmast resa takstolarna. I övrigt hade ett

flertal verktyg och hjälpmedel provats vid olika tillfällen.

Rörande frågan om avlöningsformerna inom jordbruket anmäler kommittén,

att gängse uppfattning vore, att ackordslönesystemet i de flesta fall vore

att föredraga framför tidlönesystem vid byggnadsarbete även för jordbruket.

Diskussionen kring lönefrågan hade däremot gällt de nuvarande prislistornas

tillämplighet vid jordbruksbyggnader. Det studiematerial, som kommittén

fortlöpande insamlade, vore ägnat att belysa sistnämnda fråga. Kommittén

förklarar, att det ännu vore för tidigt att uttala sig om resultatet av pågående

bearbetningar men anför följande allmänna synpunkter.

Vid tillämpningen av de nuvarande prislistorna på speciellt jordbrukets

ekonomibyggnader uppstå ofta tolkningssvårigheter i större utsträckning än

vad som kan anses vanligt vid deras tillämpning på annap bebyggelse. Detta

iorde sammanhänga med att avtalen icke i första hand tillkommit med tanke

på det förra slaget av byggnader och det synes önskvärt, att erforderliga förtydliganden

kunna åstadkommas. Med avseende på enskilda punkier i prislistorna

må vidare framhållas, att ett och samma ackordspris tillämpas för

arbeten under de mest skilda förhållanden utan hänsyn till hur arbetstiden

påverkas, när förhållandena ändras. Det är visserligen förenat med praktiska

svårigheter att i en prislista taga hänsyn till alla tänkbara varianter i fråga

om metoder och utförande, men kommittén har för avsikt att med vissa typiska

exempel till en början åskådliggöra, hur ackordspriser, där hänsyn tages

till sådana variationer, lämpligen kunna byggas upp i förhållande till var
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 271.

9

andra. Den framtida omfattningen av detta arbete bör efter eu sådan exemplifiering

kunna tagas upp till förnyat övervägande. Det kan tilläggas, att en sådan

anpassning av ackordspriserna efter lämpliga metoder i många fall redan

har skett och torde efterhand komma att genomföras även i fortsättningen.

Efter att ha påpekat nödvändigheten att överväga formerna för eu förbättrad

yrkesutbildning bland landsbygdens byggnadsarbetare kommer kommittén

slutligen i förevarande sammanhang in på frågan om behovet av en säsongutjämning

vid landsbygdens byggenskap. Kommittén säger sig härvid

främst syfta på att kunna klarlägga de tekniska och ekonomiska förutsättningarna

för byggande vintertid på landsbygden. Hittills hade kommittén varit

i tillfälle att bedriva arbetsstudier vid ett sådant vinterbygge och ägde i detta

arbetsmaterial visst underlag för slutsatser rörande tekniska svårigheter vid

detta slag av byggande samt om den ökning av byggnadskostnadema, som

bleve en följd härav. Kommittén avsåge att fortsättningsvis ägna frågan ytterligare

uppmärksamhet.

Avslutningsvis lämnar kommittén uppgifter om några av sina återstående

arbetsuppgifter. I denna del anföres i huvudsak följande.

I fråga om byggnadernas utformning pågår utarbetandet av typritningar

till takstolar för ekonomibyggnader samt dimensioneringstabeller för takåsar.

Rörande bjälklag och väggar skola de framkomna erfarenheterna sammanfattas,

så att de bli lättillgängliga för projekteringsorganen. När det slutligen

gäller grundläggningsfrågorna samt vissa enstaka byggnadsdelar har problemställningen

klarlagts, medan det mera detaljerade utredningsarbetet till större

delen kvarstår.

I fråga om produktionen av byggnaderna pågår bearbetning och sammanfattning

av det insamlade grundmaterialet rörande arbetsmetoder och hjälpmedel.

I vissa fall återstår därvid kompletterande arbetsstudier och kostnadsanalyser

för att närmare verifiera de framkomna resultaten. Vissa ytterligare

arbetsoperationer, framför allt dem som sammanhänga med grundläggningsoch

inredningsfrågorna, torde därjämte böra närmare studeras. Ritningar och

årbetsinstruktioner böra utarbetas rörande de av kommittén utformade arbetsmetoderna

med därtill hörande hjälpmedel, såsom i fråga om tillverkning

och resning av takstolar, läggning av takplattor, uppsättning av väggpanel

m. in.

Rörande sådana frågor av allmän art som dem om materialanskaffning,

företagsformer, arbetsledning och planering m. m., avser kommittén att ur

det föreliggande arbetsstudiematerialet söka erhålla synpunkter på de ekonomiska

sammanhangen och i vissa fall föra fram dessa till praktiska anvisningar.

Vad sedan beträffar frågan om ackordsstudier, har denna betecknats såsom

en andra etapp i kommitténs arbete. Någon klar gräns mellan det föregående

arbetet och eu sådan etapp förefinnes dock i själva verket icke.

Förhållandet har här belysts i den föregående redogörelsen, där det uttalats

att ackordsstudierna kunna anses ha fortlöpande behandlats i samband med

metodstudierna. Det fortsatta arbetet bör alltså avse att komplettera materialet

i enlighet med vad som där tidigare sagts.

Som en särskild fråga förtjänar nämnas, att kommittén förvärvat vissa

erfarenheter, som icke direkt kunna komma de byggande till del men som

ändock synas vara så värdefulla, att de förtjäna att varaktigt redovisas.

Itiliang till riksdagens protokoll 19i7. 1 sand. Kr 271. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 271.

Detta gäller främst själva arbetsstudiemetodiken, vilken i viss utsträckning

lått utformas av kommittén själv, allteftersom verksamheten fortskridit,

samt vissa frågor sammanhängande med sättet att göra självkostnadsberäkningar.

Kommittén avser därför att sammanfatta dessa sina erfarenheter

såsom eu vägledning för dem, som komma att syssla med dylika studier i

framtiden.

Promemorian utmynnar i ett uttalande, att de återstående aktuella arbetsuppgifterna

icke kunde slutföras med mindre kommitténs verksamhet finge

fortsättas även under budgetåret 1947/48.

Medelsbehovet. Kostnaderna för verksamheten inom kommittén ha för

tiden intill den 1 februari 1946 bestritts från femte och nionde huvudtitlarnas

kommittéanslag. Under tiden därefter har till kommittén anvisats dels för

budgetåret 1945/46 å tilläggsstat ett reservationsanslag av 90 000 kronor, dels

ock för innevarande budgetår ett reservationsanslag av 250 000 kronor. Rörande

de föreskrifter, som meddelats för dispositionen av sistnämnda anslag

hänvisas till statsliggaren s. 377.

1 sin i årets statsverksproposition under punkten 267 anmälda skrivelse

den 8 oktober 1946 har kommittén uttalat, att utredningsuppdragets fullgörande

i enlighet med erhållna direktiv under budgetåret 1947/48 syntes

kräva en organisation efter samma linjer som för innevarande budgetår.

Från denna utgångspunkt har kommittén i nämnda skrivelse hemställt om

anvisande av ett anslag av samma storlek som för budgetåret 1946/47 eller

250 000 kronor. Sedermera har emellertid kommittén i skrivelsen den 10

april 1947 beräknat sitt medelsbehov under nästa budgetår till omkring

220 000 kronor. Då kommittén räknar med att reservationer å tidigare anslag

skola vid utgången av innevarande budgetår uppgå till omkring 90 000

kronor, skulle för nästa budgetår följaktligen krävas ett anslag av 130 000

kronor.

Departementschefen. Såsom jag i det föregående anfört beräknades i årets

statsverksproposition anslaget till jordbrukets byggnadsstudiekommitté endast

preliminärt, enär kommitténs arbetsresultat vid tiden för samma propositions

avlåtande icke förelågo så redovisade, att ett bedömande kunde ske, om

och i vilken omfattning kommitténs utredningsarbete borde fullföljas under

nästa budgetår. Vid statsverkspropositionen utarbetande räknades även med

att det förslag, som förväntades från 1946 års utredning för byggnadsfrågor,

kunde komma att påverka frågan om byggnadsstudiekommitténs framtida

ställning.

Det betänkande, som framlagts av utredningen under senare hälften av december

1946 går ut på inrättandet av ett centralt organ för husbyggnadsfrågor

— ett statens byggnadsinstitut — vilket skulle träda i funktion från och med

budgetåret 1948/49. I samband därmed skulle byggnadsstudiekommitténs arbetsuppgifter

i väsentliga delar övertagas av det tillämnade byggnadsinstitn
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 271.

11

tet och i övrigt av annat nu befintligt utredningsorgan. Ett upplösande av

byggnadsstudiekommittén före den 1 juli 1948 har däremot icke ifrågasatts.

Betänkandet är efter avslutad remissbehandling föremål för prövning inom

socialdepartementet. Det har emellertid icke visat sig görligt att till 1947

års riksdag framlägga på denna utredning grundade förslag. Under sådana

omständigheter finner jag, att frågan om kommitténs fortsatta verksamhet

under nästa budgetår bör bedömas oberoende av de åtgärder, som kunna

föranledas av ifrågavarande utredningsförslag.

Jag anser mig därvid till en början böra erinra om att kommitténs tillsättande

i oktober 1943 får ses mot bakgrunden av den i början på 1940-talet

förda diskussionen om gällande ackordsprislistors tillämplighet med avseende

å jordbrukets byggnader. De för kommittén ursprungligen meddelade direktiven

togo främst sikte på en undersökning av arbetskostnaderna. Under utformandet

av det arbetsprogram för verksamheten, varom kommittén enligt

direktiven skulle inkomma med förslag, framstod det för kommittén som

önskvärt ur ekonomisk och teknisk synpunkt, att undersökningarna icke bleve

begränsade till enbart arbetskostnadsfrågan utan utvidgades till att omfatta

även övriga kostnadspåverkande faktorer. Kommitténs arbetsprogram fastställdes

också i enlighet härmed. En första huvuduppgift för kommittén har

därför blivit att söka skapa de tekniska förutsättningarna för ett billigare

byggande vid jordbruket. Uppmärksamheten har därvid bl. a. ägnats åt en

teknisk-ekonomisk överarbetning av byggnadernas utformning och konstruktion,

undersökning av lämpliga former för materialanskaffning och förbättrande

av arbetsorganisation, arbetsmetoder och hjälpmedel. Såsom kommitténs

andra huvuduppgift framstår att med utgångspunkt från de sålunda

vunna resultaten söka skapa underlag för en ackordsprissättning som av alla

intresserade parter kan erkännas som riktig.

Av den redogörelse som kommittén nu lämnat rörande utredningsarbetets

bedrivande och planering samt av vad jag i övrigt inhämtat framgår, att kommitténs

arbete fortskridit så långt, att den första av de båda nämnda huvuduppgifterna

till större delen slutförts och att åtskilliga värdefulla resultat

kunnat uppnås. Det återstår emellertid för kommittén att efter viss komplettering

av förenämnda undersökningar kring byggnadskonstruktioner och

arbetsmetoder m. m. framlägga sina undersökningsresultat. Vad arbetsstudierna

beträffar återstår för kommittén såsom en väsentlig uppgift att med

utgångspunkt från redan genomförda byggnads- och arbetstekniska förbättringar

insamla ytterligare material rörande tidsåtgångarna vid olika arbetsförlopp

i syfte att åstadkomma underlag för ackordsförhandlingar mellan

arbetsmarknadens parter.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit finner jag mig böra förorda, att

anslag till kommittén får utgå även under instundande budgetår. Medelsbehovet

— av kommittén beräknat till 130 000 kronor — uppskattar jag till

120 000 kronor. Beloppet bör såsom reservationsanslag alltjämt anvisas under

femte huvudtiteln.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 271.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under V huvudtiteln till Jordbrukets byggnadsstudiekommitté

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ................................. kronor 120 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

M. Silfverstolpe.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukets byggnadsstudiekommitté. a1 i texten
  2. SU 1947:175 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till jordbrukets byggnadsstudiekommitté. s. 21 i texten