Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1947\48
1947-05-16 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:278, Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1947\48
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
1
Nr 278.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till civilförsvaret
för budgetåret 1947\48; given Stockholms slott
den 16 maj 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.
Under Hans Maj ds
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över socialärenden hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet å Stockholms
slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
statsrådet Mossberg.
I årets statsverksploposition bar Kungl. Maj:t, på min hemställan, under
femte huvudtiteln, punkterna 243—253, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna följande
anslag till civilförsvaret, nämligen
Biliang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 278.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Anslag.
Kronor
Civilförsvarsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag ................................... 715 000
Omkostnader, förslagsanslag ................................. 200 000
Civilförsvaret:
Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade
av länsstyrelserna, förslagsanslag ...................... 125 000
Bidrag till riksluftskyddsförbundet ........................... 126 500
övnings- och försöksverksamhet, förslagsanslag ................ 95 000
Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, förslagsanslag ........ 75 000
Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag . . 280 000
Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa arvoden m. m., förslagsanslag
............................................... 300 000
Bidrag till kommuner för utbildning m. in., förslagsanslag....... 700 000
Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar och materiel
m. m., förslagsanslag...................................... 50 000
Kostnader för avveckling av civilförsvarsberedskapen, förslagsanslag
................................................... 50 000.
Jag hänvisade i nämnda sammanhang till att jag med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 tillkallat åtta sakkunniga för att
verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret och framlägga
därav föranledda förslag. Definitiv ställning till anslagen rörande civilförsvaret
ansåg jag mig kunna taga först sedan de sakkunnigas utredning framlagts.
På grund härav föreslog jag, att i förslaget till riksstat för budgetåret
1947/48 anslagen till civilförsvaret endast borde uppskattas preliminärt, därvid
anslagen fingo upptagas till samma belopp som för innevarande budgetår.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga förevarande
spörsmål.
Inledning.
De förut omnämnda sakkunniga, vilka antagit benämningen 1945 års
civilförsvarsutredning, ha utgjorts av ledamoten av riksdagens första kammare,
numera landshövdingen Th. Bergquist, ordförande, ledamoten av riksdagens
andra kammare docenten E. W. Håstad, överstelöjtnanten C. F. R.
Lemmel, ledamoten av riksdagens första kammare redaktören S. H. Linderot,
byråchefen S. V. Lundquist, ledamoten av riksdagens första kammare
fru Gärda Svenson samt ledamöterna av riksdagens andra kammare verkstadsarbetaren
G. F. Thapper och kassörskan Märta Öberg. De sakkunniga
ha numera avgivit ett den 10 januari 1947 dagtecknat betänkande med förslag
rörande civilförsvarets organisation m. m. (SOU 1947: 10).
Kungl. Alaj:ts proposition nr 278.
3
över civilförsvarsutredningens betänkande ha, efter remiss, yttranden avgivits
av överbefälhavaren efter försvarsgrenschefernas, militärbefälhavarnas,
hemvärnschefens, försvarets sjukvårdsförvaltnings och arméns fortifikationsförvaltnings
hörande, krigsmaterielverket, försvarets forskningsanstalt,
1945 års försvarskommitté, samtliga länsstyrelser — i några fall efter hörande
av vissa statliga eller kommunala myndigheter eller av särskilda sammanslutningar
inom länet — medicinalstyrelsen, bevakningsinspektören,
statens byggnadslånebyrå, statens arbetsmarknadskommission, civilförsvarsstyrelsen,
riksbrandinspektören, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vägocli
vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,
allmänna lönenämnden, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,
statens industrikommission, statens livsmedelskommission, statens
reservförrådsnämnd, statens trafikkommission, riksnämnden lör ekonomisk
försvarsberedskap, ett trettiotal stads- och landskommuner av olika
storlek och betydelse ur civilförsvarssynpunkt, svenska stadsförbundet,
svenska landskommunernas förbund, landsorganisationen i Sverige, svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges fastighetsägareförbund,
hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund
u. p. a., svenska brandskyddsföreningen, svenska brandkårernas riksförbund,
svenska brandbefälsförbundet, Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund,
svenska skorstensfejeriarbetareförbundet, centralkommittén folk
och försvar, hemvärnsrådet, överstyrelsen för svenska röda korset, riksluftskyddsförbundet,
Sveriges folkskollärarförbund, föreningen Sveriges polismästare,
föreningen Sveriges landsfiskaler, svenska civilförsvarets tjänstemannaförening,
högerns centrala kvinnoråd, folkpartiets kvinnoförbund och
svenska landsbygdens kvinnoförbund.
På grund av ärendets omfattning och svårbedömbara natur har remissbehandlingen
av föreliggande betänkande blivit avsevärt fördröjd. Även andra
omständigheter ha bidragit till att ärendets beredning inom departementet
icke kunnat slutföras inom avsedd lid. Då en forcering med detta betydelsefulla
ärendes avgörande på ett sent stadium av årets riksdag synes böra
undvikas, har jag funnit mig böra överväga, huruvida och i vad mån ett
uppskov till nästa års riksdag med framläggande av proposition i anledning
av betänkandet kunde vara förenat med allvarliga olägenheter. Jag har
därvid kommit till den uppfattningen, att sådana olägenheter icke torde behöva
befaras, därest vissa jämkningar i nuvarande organisation vidtagas.
Det synes mig ock sannolikt alt man genom ett uppskov med ställningstagandet
till civilförsvarsutredningens förslag kan erhålla säkrare hållpunkter för
ett bedömande av civilförsvarets allmänna omfattning och organisation under
fredstid. Jag har därför vid beräkning av civilförsvarets anslagsbehov
för nästa budgetår utgått från nuvarande organisation och däri allenast
föreslagit sådana jämkningar, som jag ansett vara av trängande natur.
Föredragan
den.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Vissa allmänna synpunkter.
För bedömandet av det erforderliga anslagsbehovet för civilförsvaret under
nästkommande budgetår torde till en början vissa frågor av allmän betydelse
för civilförsvarets verksamhet böra beröras. Såsom bakgrund härtill
lämnas i det följande en kortfattad redogörelse för dels de bestämmelser
som för närvarande interimistiskt gälla på olika områden av civilförsvarets
verksamhet, dels ock huvudpunkterna i civilförsvarsutredningens förslag.
Vad först angår de interimistiskt gällande bestämmelserna för civilförsvarets
verksamhet i olika hänseenden torde här böra behandlas planläggningsverksamheten,
utbildningsverksamheten och skyddsrumsbyggandet.
Såvitt gäller planläggningen må erinras om att jämlikt 10 § civilförsvarslagen
de grundläggande bestämmelserna rörande civilförsvarets omfattning
och beskaffenhet inom varje civilförsvarsområde skola upptagas i en organisationsplan.
Med hänsyn till pågående överväganden om civilförsvarets
fortsatta verksamhet har det ansetts lämpligt att vidtaga vissa förenklingar
vid dessa planers uppgörande. Sålunda har Kungl. Maj:t den 18 oktober
1946 meddelat vissa bestämmelser i förevarande hänseende av innebörd,
bland annat, att planerna skola uppgöras utan eljest föreskrivet hörande av
kommunernas beslutande organ samt att i överensstämmelse härmed planerna
ej skola fastställas av länsstyrelsen med för kommun förpliktande
verkan. Upprättandet av organisationsplanerna pågår för närvarande och
arbetet därmed torde på de flesta håll komma att fortgå in på budgetåret
1947/48.
Omfattningen av civilförsvarsplikten för utbildnings- och övningsändamål
har, jämlikt 12 § 3 mom. civilförsvarslagen, av Kungl. Maj:t reglerats
för kalenderåren 1945 och 1946. De för år 1946 gällande bestämmelserna
inneburo, att skyldighet att genomgå grundläggande civilförsvarsutbildning
under högst tio timmar skulle åligga dels civilförsvarspliktig man eller
kvinna, som under året uppnådde 16 års ålder och hade stadigvarande bostad
eller sysselsättning inom anläggning eller byggnad, för vilken särskilt
civilförsvar skulle vara organiserat, dels ock civilförsvarspliktig kvinna, som
under året uppnådde 18 års ålder och hade stadigvarande bostad eller sysselsättning
som nyss sagts. I sistnämnda fall skulle utbildningen utgöras av
sjukvårdsutbildning, avsedd att komplettera tidigare genomgången grundläggande
utbildning. Föreskrift meddelades härjämte om utbildningsplikt
för vissa under år 1945 utbildningsskyldiga, vilka på grund av uppskov eller
annan anledning icke fullgjort denna skyldighet under nämnda år. Slutligen
stadgades skyldighet för den, som inskrivits såsom befäl inom civilförsvaret
eller såsom ersättare för dylikt befäl att, om han icke genomgått sådan utbildning,
som kunde vara föreskriven för befälsbefattningen, undergå särskild
utbildning, omfattande högst tjugufem timmar, där fråga vore om be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
5
fattning inom hemskydd, och eljest högst fyrtio timmar. — För år 1947 ha
bestämmelser om utbildningsplikten hittills icke utfärdats.
Beträffande slutligen anordnandet av skyddsrum ha genom särskilda beslut
betydande inskränkningar vidtagits. För närvarande byggas enskilda
skyddsrum endast i samband med nybyggnader, varvid generell dispens
lämnats beträffande anskaffning av skyddsrumsdörrar, skyddsrumsiuckor,
luftrenare och viss annan inredning. Den sålunda medgivna dispensen beräknas
nedbringa kostnaderna för anordnande av skyddsrum med omkring
hälften.
Huvudpunkterna i civilförsvarsutredningens förslag äro följande.
I fråga om civilförsvarets allmänna ställning i framtiden
säger sig utredningen ha kommit till den uppfattningen, att möjligheterna
att i ett eventuellt kommande krig i högre grad än under det
senaste kunna hålla civilbefolkningen utanför krigshandlingarna äro mycket
små. Under alla förhållanden kommer enligt utredningens uppfattning
även i framtida krigsfall ett lands produktionsapparat — och härvid troligen
ej blott den påtagliga krigsproduktionen utan även försörjningsproduktionen
i vidsträckt bemärkelse -— att utgöra ett eftertraktat anfallsobjekt.
Utredningen anser vidare, att utvecklingen och framtidsutsikterna
icke för närvarande ge anledning att göra avsteg från kravet på beredskap
inom något av de tre områden — militärförsvaret, civilförsvaret och den
ekonomiska försvarsberedskapen — varmed är att räkna inom det totala
försvaret. Snarare understryker enligt utredningens mening utvecklingen
det ofrånkomliga behovet av ett komplement av civil karaktär till militärförsvaret.
Vad angår civilförsvarets verksamhetsgrenar innebär utredningens
förslag i stort sett ett bibehållande av den koncentration av åtgärderna
på hemortsförsvarets område, som genomfördes genom 1944 års
civilförsvarslagstiftning. Det nuvarande sambandet mellan å ena sidan civilförsvaret
samt å andra sidan polis- och brandväsendena förutsättes likaledes
skola bestå. Utredningen förordar, att till civilförsvaret ytterligare hänföres
den bevakningstjänst, som under krigsåren ombesörjts av landstormspolisorganisationen,
samt att ledningen av den allmänna civila trafikledningen i
krig i viss utsträckning anknytes till civilförsvarets ledningsorgan.
Vidkommande härefter den förberedelseverksamhet, som under fred bör
äga rum inom civilförsvaret, har utredningen funnit densamma böra omfatta
en såväl centralt som lokalt bedriven planläggning. I den centrala
verksamheten har ansetts böra ingå bland annat försöks- och forskningsarbete,
avseende såväl inhemska som utländska erfarenheter. Den lokala
planläggningen förutsättes av utredningen skola inbegripa uppgörande
och vidmakthållande av organisationsplaner för de särskilda civilförsvars
-
6
Kmigl. Muj.ts proposition nr 278.
områdena samt upprätthållande i anslutning till dessa planer av uttagningen
för civilförsvaret av personal, lokaler och fordon m. m.
Till den fredsmässiga verksamheten inom civilförsvaret anser utredningen
vidare böra höra utbildning och övning av personal. Sådan utbildning
och övning finner utredningen, som härutinnan samrått med företrädare
för det frivilliga arbetet på civilförsvarets område, icke kunna
komma till stånd enbart på frivillig väg. Den grundläggande utbildning,
som under åren 1945 och 1946 jämlikt särskilda av Kungl. Maj:l med stöd
av 12 § civilförsvarslagen utfärdade kungörelser ägt rum med vissa årsklasser
civilförsvarspliktiga, föreslås ersatt med en till folkskolans eller fortsättningsskolans
sista klass eller däremot svarande klass i högre läroanstalt förlagd
utbildning i brandskydd och olycksfallsvård, vilken i likhet med den
hittillsvarande grundläggande utbildningen avses omfatta högst 10 timmar.
För 18-åriga kvinnor med stadigvarande hemvist eller sysselsättning
inom ort, där särskilt civilförsvar organiseras, föreslås vidare, i överensstämmelse
med vad under åren 1945 och 1946 gällt, tilläggsutbildning i sjukvård
under högst 10 timmar. För den manliga delen av befolkningen förordas
viss utbildning i civilförsvar under rekryttjänstgöringen samt under
efterutbildningsövningar för värnpliktiga. Särskild utbildning samt repetitionsutbildning
föreslås härjämte för de mera betydelsefulla, särskilt inskrivna
personalkategorierna inom civilförsvaret. Övningar anses böra anordnas
med vissa års mellanrum, förslagsvis så, att under en tioårsperiod
på samtliga i civilförsvarshänseende mera betydelsefulla orter en övning
äger rum. Ersättning under deltagande i utbildning och övning bör enligt
utredningens förslag i viss utsträckning utgå till inskriven personal.
De förberedande åtgärderna inom civilförsvaret under fred böra enligt
utredningens förslag inbegripa visst hänsynstagande till civilförsvarssynpunkter
på samhällsbyggandets område. Utredningen.
som understryker den ökade betydelsen av förebyggande åtgärder i
detla sammanhang med hänsyn till nuvarande metoder på krigföringens område,
anför härvid vissa synpunkter beträffande siadsplanering och industrilokalisering
samt i fråga om utformningen ur byggnadsteknisk synpunkt av
enskilda anläggningar och byggnader. Vad först angår stadsplaneringen,
där på grundval av gällande föreskrift om beaktande vid denna planering
av civilförsvarets synpunkter visst samarbete föreligger mellan bland annat
byggnadsstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen, utlalar sig utredningen för en
översyn av de normer, vilka i civilförsvarshänseende befunnits önskvärda.
Härjämte räknar utredningen med att vid de överväganden, som i annat
sammanhang äga ram på närliggande områden, bland annat genom markutredningen,
civilförsvarets intressen i vederbörlig grad beaktas. På liknande
sätt förutsättes att i fråga om industriens lokalisering civilförsvarssynpunkterna
komma att beaktas i samband med annan utredning. Beträffande
slutligen utformningen i tekniskt hänseende av enskilda anläggningar
7
Kiwgl. Maj.ts proposition nr 278.
och byggnader ifrågasätter utredningen, bland annat, huruvida icke bergverkstäder
borde inrättas i större omfattning än vad hittills varit fallet. Obligatoriska
föreskrifter i detta hänseende förordas emellertid icke.
Vad angår anordnande av skyddsrum framlägger utredningen
till en början vissa rön angående förutsättningarna för att vid användning
av nu kända anfallsmedel erbjuda civilbefolkningen skydd genom byggande
av skyddsrum. Härvid framhålles, bland annat, att de s. k. fullträffsäkra
konstruktioner, vilka hittills i begränsad utsträckning kommit till användning,
innebära ett skydd av mycket hög klass även mot atombomber, att
bergskyddsrum anses motstå samtliga kända skadeverkningar av dylika
bomber, att jämväl skyddsrum av den typ, som jämlikt civilförsvarslagens
bestämmelser hittills allmänt kommit till användning — s. k. normalskyddsrum
— beräknas erbjuda ett betydande mått av skydd mot verkningar av
atombomber jämfört med vistelse i det fria, att möjligheterna till förvarning
äro otillfredsställande vid nu tillämpat luftbevakningssystem men bli gynn»ammare,
därest övergång sker till bevakning med anlitande av ekoradio,
samt att kostnaderna för skyddsrumsbyggande — för bostäder, industrioch
allmänna skyddsrum — vid en årlig bostadsproduktion av 100 000 eldstäder
beräknas uppgå till omkring 9 miljoner kronor, vilket belopp anses
utgöra omkring 0,9 procent av byggnadskostnaderna för den ärligen tillkommande
bostadsvolymen.
Det byggnadsprogram, som av utredningen mot bakgrunden av nu angivna
förhållanden föreslås, innebär i huvudsak följande. Såvitt gäller
skyddsrum för civilbefolkningen skola enskilda skyddsrum alltjämt byggas
i nybyggnader enligt gällande lagbestämmelser. Skyddsrumsskyldigheten
skall härvid i territoriellt hänseende såsom hittills vara begränsad till områden,
för vilka särskilt civilförsvar planeras, d. v. s. i allmänhet orter med
större befolkningstäthet. Gränsen för den generella skyldigheten att anordna
skyddsrum i bostadsfastigheter inom dylika områden föreslås lagd vid en
sammanlagd lägenhetsyta av 360 kvadratmeter. De sålunda för nybyggnader
avsedda skyddsrummen, vilka såsom hittills förutsättas utförda av fastighetens
ägare eller innehavare, anses av utredningen böra fullt färdigställas,
och efter krigsslutet meddelad generell dispens med anskaffning
av’ skyddsrumsdörrar, luckor och luftrenare jämte viss annan inredning
föreslås upphävd. Skyddsrum i äldre bebyggelse, vilka ullörts enligt numera
föråldrade konstruktionsbestännnelser och efter krigsslutet fått i betydande
utsträckning avvecklas, anses icke böra åter iståndsättas. Fn ytterligare
demontering bör dock undvikas. Källarmursgenombrott i iildre bebyggelse
förordas utförda, så snart läget pa arbetsmarknaden det medger.
För civilbefolkningen föreslås härutöver att i orter med mer än 30 000
invånare, där behov av ökat skydd anses föreligga på grund av risken för
användning av atombomber, friliggande fullträffsäkra anläggningar utföras
genom det allmännas försorg enligt eu plan, innefattande utbyggnad av
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
skyddsrum för 10—20 procent av befolkningen till en kostnad av omkring
150 miljoner kronor, varav minst 60 miljoner beräknas utgöra det kapitaliserade
värdet av anläggningarnas fredsanvändning såsom garage, lagerlokaler
m. in.
Allmänna skyddsrum, vilka avses för de i 22 § civilförsvarslagen angivna
ändamål (civilförsvarscentraler, skyddsrum för aktiv civilförsvarspersonal
och för trafikanter, vissa anstalter m. in.) förutsättas av utredningen utbyggda
i enlighet med det behov, som framkommer jämlikt de för civilförsvarsområdena
upprättade organisationsplanerna. Med tillämpning av liknande
grunder beträffande konstruktionskraven, som avses för friliggande
skyddsrum för civilbefolkningen, beräknas det erforderliga byggnadsprogrammet
innefatta en kostnad av omkring 100 miljoner kronor, varav 20
miljoner skulle utgöra det kapitaliserade värdet av anläggningarnas fredsanvändning.
Såväl de friliggande skyddsrummen för civilbefolkningen som de allmänna
skyddsrummen beräknas av utredningen utförda under en tioårsperiod,
varvid på grund av materiel- och arbetskraftssvårigheter kvoten för
de närmaste åren förutsättes avsevärt mindre än under periodens senare del.
Den nuvarande organisationen inom civilförsvaret föreslås av utredningen
skola i princip bibehållas. Organisationen skall sålunda även i
fortsättningen vara av civil karaktär, med erforderligt militärt inflytande
under högsta grad av civilförsvarsberedskap tillgodosett genom direktivrätt.
En .särskild civilförsvarsstyrelse anses alltjämt skola finnas, varvid efter viss
beskärning av personalorganisationen det nuvarande med några få undantag
tillämpade arvodessystemet föreslås ersatt med en reglerad personalstat. I
fråga om den inre organisationen förordas vissa förändringar, innebärande
bland annat begränsning av antalet byråer och avdelningar samt införande
av viss lekmannarepresentation i styrelsen. Statens brandinspektion förutsättes
skola alltjämt äga viss anknytning till civilförsvarsstyrelsen.
Inom länen anses ledningen av civilförsvaret alltjämt skola åvila länsstyrelserna.
Särskilda försvarsavdelningar vid länsstyrelserna under ledning
av civilförsvarsdirektörer förutsättas härvid även fortsättningsvis erforderliga.
Civilförsvarsdirektörerna, av vilka vissa föreslås överförda till ordinarie
stat, böra enligt utredningen, i den mån civilförsvarsgöromålen så tillåta,
anförtros andra uppgifter inom länsstyrelsernas arbetsområde. Utöver civilförsvarsdirektörerna
skola, på sätt nu gäller, militärassistenter tjänstgöra å
försvarsavdelningarna, varvid deltidstjänstgöring inom krigsmakten föreslås
i viss omfattning.
Den lokala indelningen i civilförsvarsområden anses på sätt nu gäller
böra i princip ansluta till polischefsdistrikten. Nuvarande skyldighet för befattningshavare
vid polis- och brandväsendet att mottaga uppdrag såsom
civilförsvarschef eller ställföreträdare för dylik föreslås utvidgad till annan
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
9
befattningshavare i statlig eller kommunal tjänst, i den mån hinder för uppdragets
fullgörande icke kan antagas föreligga på grund av värnplikt.
Vittgående förändringar förordas av civilförsvarsutredningen i fråga om
bestridandet av kostnaderna för civilförsvarets upprätthållande.
Den nuvarande skyldigheten för kommun att primärt, med
statsbidragsrätt, svara för kostnaderna för det allmänna civilförsvarets och
till viss del även för det särskilda civilförsvarets (hemskydd och verkskydd)
upprätthållande föreslås sålunda ersatt med principen att statsverket direkt
svarar för huvudparten av ifrågavarande kostnader. Kommuns medverkan
anses böra begränsas till vissa i civilförsvarslagen uttömmande angivna fall,
där dylik medverkan påkallas av huvudsakligen praktiskt-organisatoriska
skäl. Dessa undantag gälla, bland annat, kostnader för deltagandet i civilförsvaret
av vissa kommunala kårer, exempelvis brand- och poliskårer, samt
för utförande och underhåll av allmänna skyddsrum och vissa andra anordningar
av byggnadsteknisk natur. I fråga om kostnader för utförande
av nu nämnda skyddsrum och anordningar föreslås gällande statsbidragsandel,
två tredjedelar, höjd till tre fjärdedelar. Bland kostnader, vilka enligt
gällande kostnadsbestämmelser i regel helt stannat på kommun men
enligt förslaget skola bestridas av statsmedel, märkas kostnader för administration
och förrådsförvaring inom civilförsvarsområdena.
Vissa kostnadsberäkningar, avseende budgetåret 1947/48, ingå i civilförsvarsutredningens
betänkande. Dessa beräkningar sluta å ett sammanlagt
belopp av drygt 10,3 miljoner kronor. Som jämförelse kan nämnas, att för
budgetåret 1946/47 anvisats omkring 2,7 miljoner kronor, vartill komma
vissa medel för nya ändamål, som disponeras under äldre anslag. Av ökningen
hänför sig en betydande del, mellan 3 och 4 miljoner kronor, till kostnader,
som tidigare helt eller delvis bestritts av kommunerna. En nytillkommande
kostnadspost om 1 miljon kronor föranledes av utredningens förslag
om ersättning till vissa deltagare i utbildning och övning. Slutligen saknas i
årets stat motsvarighet till ett av utredningen för budgetåret 1947/48 beräknat
medelsbchov om 4 miljoner kronor för statsbidrag till kommuner till
kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum och vissa andra byggnadstekniska
anordningar.
Frågan om civilförsvarets framtida organisation och verksamhet har såsom
framgår av det föregående nyligen varit föremål för prövning genom
1945 års civilförsvarsutredning. I utredningen ha —• förutom militär och
civilförsvarstelcnisk sakkunskap — varit företrädda samtliga i riksdagen
representerade politiska partier. De sakkunnigas betänkande är, bortsett
från vissa detaljspörsmål i samband med den föreslagna utbildningen inom
civilförsvaret, enhälligt.
I betänkandet konstateras att den utveckling mot det totala kriget, som
kännetecknar det andra världskriget, medfört alt civilbefolkningen på ett
Föredragan
den.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
sätt och i en omfattning, som tidigare ej kunnat förutses, kommit att beröras
av den direkta krigföringen. Möjligheterna att i ett eventuellt kommande
krig i högre grad än under det senaste kunna hålla civilbefolkningen utanför
krigshandlingarna äro enligt utredningens uppfattning mycket små. Utredningen
finner i konsekvens härmed nödvändigt att alltfort räkna med
behovet av ett komplement av civil karaktär till det militära försvaret samt
framlägger förslag angående den förberedelseverksamhet i olika avseenden,
som kräves för upprätthållandet av erforderlig beredskap inom civilförsvaret.
Jag biträder helt den allmänna uppfattning, varåt civilförsvarsutredningen
sålunda givit uttryck. I likhet med utredningen finner jag även, att därest
civilförsvaret skall kunna fullgöra sina uppgifter i krig, viss förberedelseverksamhet
erfordras under fred, samt att härför kräves vidmakthållandet
av en organisation av viss omfattning. Framhållas må, att denna uppfattning
överensstämmer med vad som förutsatts vid genomförandet år 1944
av den nu gällande lagstiftningen och organisationen på civilförsvarets område.
Bland de myndigheter och organisationer, som avgivit yttranden över
civilförsvarsutredningens betänkande, råder även enighet om det allmänna
behovet av civilförsvarsåtgärder och av en civilförsvarsorganisation.
Tidigare har jag angivit skälen till att med framläggandet av ett på civilförsvarsutredningens
betänkande grundat förslag bör anstå till nästkommande
års riksdag. Ställning bör därför nu endast tagas till frågan om anslag
till civilförsvaret under budgetåret 1947/48, för vilket budgetår medelsbehovet
i statsverkspropositionen beräknats endast preliminärt. Vid prövningen
av anslagsfrågorna bör givetvis tillses, att det slutliga ståndpunktstagandet
till utredningens förslag icke föregripes.
Vid nu angivna förhållanden finner jag icke anledning att närmare ingå
på civilförsvarsutredningens förslag. I huvudsak synes verksamheten under
nästkommande budgetår få bedrivas i de former, som gälla under det nu
innevarande. Jag har emellertid funnit det lämpligt att i detta sammanhang
anföra vissa synpunkter av allmän betydelse för anslagsbeviljandet.
Civilförsvarets planläggningsverksamhet bör tillsvidare fortgå
efter nu gällande riktlinjer. Det pågående arbetet med uppgörande av organisationsplaner
bör sålunda fullföljas med iakttagande av de begränsningar,
som av Kungl. Maj:t föreskrivits den 18 oktober 1946.
Vad angår utbildnings- och övningsverksamheten må till
en början erinras om att det under innevarande kalenderår hittills icke ansetts
lämpligt att utfärda kungörelse härom på sätt skett för kalenderåren
1945 och 1946. Anledningen härtill har varit pågående överväganden angående
civilförsvaret. Vid ett uppskov med det slutliga ställningstagandet
till de med civilförsvarets fredsorganisation sammanhängande frågorna
torde föreskrifter om den under mellantiden erforderliga utbildningsverksamheten
böra utfärdas av Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som gällt under år 1946.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
11
Vidkommande härefter anordnandet av skyddsrum innebär
civilförsvarsutredningens förslag, pa sätt närmare utvecklats i det föregående,
en betydande utvidgning av verksamheten på området. Därest ställningstagandet
till civilförsvarsutredningens förslag uppskjutes, torde någon
ändring i vad för närvarande gäller icke böra vidtagas under nästkommande
budgetår. De hittills genomförda inskränkningarna på detta område böra
sålunda alltjämt iakttagas.
Inom organisationen böra i avvaktan på det slutliga ställningstagandet
till civilförsvarsutredningens förslag inga väsentliga ändringar vidtagas.
Sedan det nu pågående arbetet med uppgörande av organisationsplaner
för civilförsvarsområdena slutförts, synas särskilt inom den lokala administrationen
vissa inskränkningar bli möjliga. Jag förutsätter, att dylika
möjligheter beaktas. Såvitt gäller civilförsvarsstyrelsen föreslår jag i det
följande vissa åtgärder, vilka kunna utan föregripande av det slutliga ställningstagandet
till frågan om styrelsens organisation vidtagas för förbättring
av personalens anställningsförhållanden.
Vad slutligen angår gäldandet av kostnaderna för civilförsvaret
föreligga särskilda skäl att beträffande de kommunerna åvilande
kostnader, som äga samband med förrådshållning av civilförsvarsmateriel,
överflytta desamma å statsverket i överensstämmelse med de av civilförsvarsutredningen
föreslagna allmänna riktlinjerna för kostnadsregleringen
inom civilförsvaret. Härom avser jag att återkomma i det följande. I övrigt
torde civilförsvarskostnaderna böra bestridas i gällande ordning.
Civilförsvarsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.
För budgetåret 1946/47 har under ifrågavarande rubrik å riksslaten anvisats
ett förslagsanslag å 715 000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 15 juli 1944 fastställt följande av riksdagen godkända
personalförteckning för civilförsvarsstyrelsen:
1. Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar.
Befattning
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
I.önegrad
1 generaldirektör ......
2 civilförsvarsinspektörer
C 12
A 26
Tjänsteman å övergångsstat.
1 överdirektör
C 8
Enligt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1945 meddelade bestämmelser gäller
rörande civilförsvarsstyrelsens organisation bland annat följande.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Göromålen inom civilförsvarsstyrelsen handläggas å fem byråer och tre
avdelningar, nämligen en administrativ-kameral byrå (första byrån), eu organisationsbyrå
(andra byrån), en utbildnings- och övningsbyrå (tredje byrån),
en social byrå (fjärde byrån) samt en teknisk byrå (femte byrån), en
brandteknisk avdelning (riksbrandinspektörens avdelning), en bevakningsavdelning
(bevakningsinspektörens avdelning) samt generaldirektörens avdelning.
Den närmare fördelningen av de särskilda grupperna av ärenden mellan
byraerna och avdelningarna ankommer på civilförsvarsstyrelsen.
Beträffande undanförselärenden äro av Kungl. Maj:t utsedda representanter
för chefen för försvarsstaben, krigsmaterielverket, statens reservförrådsnämnd,
statens industrikommission, statens livsmedelskommission, statens
bränslekommission och statens trafikkommission adjungerade ledamöter
av styrelsen. Bevakningsinspektören är såsom chef för bevakningsavdelningen
adjungerad ledamot i styrelsen beträffande de ärenden som handläggas
å denna avdelning. Tillika äro civilförsvarsöverläkaren och militärassistenten
adjungerade ledamöter i styrelsen, den förstnämnde beträffande
ärenden, som röra civilförsvarets sjukvårdstjänst och därmed sammanhängande
frågor, och den sistnämnde beträffande ärenden, som avse civilförsvarets
förhållande till det militära försvaret eller beröra militär verksamhet
under fred eller krig eller eljest äro av militär natur.
Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t fastställt följande avlöningsstat
för civilförsvarsstyrelsen att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 46 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t ............................................ » 460 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 182 000
4. Börligt tillägg, förslagsvis .......................... » 26 500
Summa kronor 715 000.
Vidare förklarade Kungl. Maj:t, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
skulle under budgetåret 1946/47 disponeras sålunda:
Arvoden till fem byråchefer, envar efter 14 700 kronor för
år, tillhopa........................................ kronor 73 500
Arvode till en t. f. civilförsvarsinspektör efter 13 140 kronor
för år ............................................ » 13 140
Arvode till en förste assistent efter 12 540 kronor för år » 12 540
Arvode till en förste byråingenjör efter 12 540 kronor för år » 12 540
Arvode till en förste byråsekreterare efter 12 540 kronor
för år ............................................ » 12 540
Arvoden till två förste byråinspektörer efter 12 060 kronor
för år ............................................ » 24 120
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
13
Arvode till eu förste byråsekreterare efter 11 660 kronor
för år ............................................ kronor 11 660
Arvode till en förste byråingenjör efter 11 460 kronor för år » 11 460
Arvode till en förste byråinspektör efter 11 460 kronor
för år ............................................ * 11 460
Arvode till en byråintendent efter 11 460 kronor för år ... . » 11 460
Arvode till bevaluiingsinspektören efter 1 200 kronor för år » 1 200
Arvode till en civilförsvarsöverläkare efter 6 000 kronor
för år ............................................ * 6 000
Arvode till en militärassistent efter 1 080 kronor för år . . » 1 080
Arvoden till övriga arvodestjänstemän hos civilförsvarssty
relsen,
högst ...................................... * 232 400
Arvoden och ersättningar för mistade kontanta avlöningsförmåner
till inkvarteringschefer och representanter i mi
litärbefälsstaber,
högst.............................. » 21900
Arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigs
skyddsnämnden
för kraftanläggningar . ..:........... »_3 000
Summa kronor 460 000.
1 arvodena till ovan särskilt angivna arvodestjänstemän har i förekommande
fall inräknats avlöningstillägg motsvarande provisoriskt lönetillägg.
Kungl. Maj:t bemyndigade vidare civilförsvarsstyrelsen att — med gäldande
av kostnaderna härför från det i berörda anslagspost till arvoden och
särskilda ersättningar upptagna beloppet å 232 400 kronor, i den mån beloppet
därtill försloge — dels från och med den 1 juli 1946 tills vidare till och
och med den 30 juni 1947 anställa följande arvodestjänstemän, nämligen
1 byråinspektör, 7 byråingenjörer, 1 byråsekreterare, 14 assistenter eller
amanuenser, 2 ingenjörer, 1 kansliskrivare, 2 bokhållare och 1 montör,
samtliga med vissa angivna maximiarvoden, dels å tekniska byrån under en
tid av sex månader under budgetåret 1946/47 anställa eu byråingenjör med
visst maximiarvode, dels ock under samma budgetår använda ett belopp av
5 000 kronor till ersättning åt personer, som av styrelsen anlitas för uppehållande
av kontakt med press, film och radio.
Framhållas må att de sålunda medgivna maximiarvodena för år räknat
innefatta en kostnad, som med 25 320 kronor överstiger berörda belopp om
232 400 kronor, varför samtliga maximiarvoden icke kunna utnyttjas samtidigt.
Kungl. Maj:t meddelade därjämte föreskrifter angående arvoden och
andra ersättningar till inkvarteringschefer innebärande, bland annat, att arvode
finge utgå med högst 50 kronor i månaden.
Från avlöningsanslaget bestrides icke kostnaden för avlöning av personal,
som anställts särskilt för civilförsvarets flyktingverksamhet.
Med utgångspunkt från att ett på 1945 års civilförsvarsutrednings betänkande
grundat förslag angående civilförsvarsstyrelsens fredsorganisation
icke komme att föreläggas 1947 års riksdag har civilförsvarsstyrelsen i en
den 18 april 1947 dagtecknad promemoria lämnat vissa uppgifter till led
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
ning för beräkningen av anslagen till civilförsvaret under budgetåret 1947/48.
Civilförsvarsstyrelsen förutsätter härvid, alt för instundande budgetår några
mera väsentliga förändringar rörande styrelsens personalorganisation icke
skola företagas. Styrelsen finner dock angeläget att vissa förändringar
komma till stånd.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår sålunda en reglering av vissa arvoden
inom administrativ-kamerala byråns kamerala
sektion. Denna sektion har tidigare stått under ledning av en byråintendent.
Befattningen är förenad med ett årsarvode å It 460 kronor. Civilförsvarsstyrelsen
upplyser, att byråintendentsbefattningen stått vakant under
den hittills förflutna delen av innevarande budgetår samt att de med befattningen
förenade göromålen bestridas av en tidigare å sociala byrån placerad
förste byråinspektör med ett årsarvode av 12 060 kronor. På sektionen
vore vidare vakant en assistentbefattning med ett årsarvode av högst
9 060 kronor. Den senaste innehavaren av denna befattning, en civilekonom,
avlönades numera från anslaget till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
m. m. efter 10 800 kronor för år. Ifrågavarande befattningshavare
hade att leda styrelsens kvarvarande flyktingverksamhet samt biträda
vid en inom styrelsen pågående omfattande översyn av civilförsvarsmaterielens
förrådshållning. Denna översyn omfattade generalinventering av
materielen, framförande av lagerbokföringen till nuläget, centralisering av
förläggningsmaterielen samt undersökningar rörande en rationellare förvaring
av den materiel, för vilkens vård kommunerna för närvarande bära
ansvaret. Ett liknande förfaringssätt beträffande nämnda befattningshavares
avlönande kunde icke tillämpas under budgetåret 1947/48, enär styrelsen
räknade med att dess flyktingverksamhet skulle kunna vara avslutad med
utgången av innevarande budgetår.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att under budgetåret 1947/48 samtliga befattningar
å kamerala sektionen bibehållas med undantag av förenämnda
assistentbefattning med ett årsarvode av högst 9 060 kronor. Den förut omnämnde
förste byråinspektören borde liksom hittills förordnas att med åtnjutande
av egen lön bestrida intendentens göromål. Härigenom skulle intendentsarvodet
komma att stå oanvänt. För att möjliggöra fortsatt arbete med
översyn av förrådshållningen hemställer styrelsen, att intendentens arvode
får utnyttjas för en biträdande intendent. Vidare erfordras enligt styrelsen
i anledning av statens övertagande av kommunernas förpliktelser rörande
vården av materiel ytterligare eu assistent med årsarvode efter 6 060
kronor.
Civilförsvarsstyrelsen har vidare behandlat behoyet av administrativa
amanuenser och deras löneställning. Styrelsen anför härom:
I avlöningsstaten för innevarande budgetår är upptaget medel till två extra
ordinarie amanuenser å första byrån i lönegrad Eo 18, löneklass il, en
amanuens å andra byrån och en å fjärde byrån, envar med årsarvode efter
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
8 460 kronor motsvarande bruttolönen i löneklass 17, samt en amanuens a
riksbrandinspektörens avdelning med årsarvode efter 7 980 kronor, motsvarande
bruttolönen i löneklass 16. Sedan innehavaren av sistnämnda befattning
lämnat sin anställning, fullgöras med befattningen förenade göromål av
amanuensen å andra byrån med uppbärande av lön å egen befattning.
Civilförsvarsstyrelsen finner oundgängligt, att samtliga nu nämnda befattningar
bibehållas under nästkommande budgetar. Civilförsvarsstyrelsen beräknar
i detta förslag samma utgifter för amanuenspersonalen under budgetåret
1947/48 som under innevarande budgetår, dock att årsarvodet för amanuensen
å brandtekniska avdelningen måste för att locka sökande till befattningen
höjas till 8 460 kronor. — Emellertid förutsätter styrelsen, att
amanuenspersonalen skall komma i åtnjutande av förmåner, motsvarande
dem, som reglerad befordringsgång innebär.
Vad härefter angår biträdespersonalen framhåller civilförsvarsstyrelsen,
att denna personal bör, oaktat styrelsens personal i övrigt ej inpassas
i lönesystem, beredas ordinarie och extra ordinarie anställning, samt
uttalar, att därest så icke blir fallet den nuvarande personalen ej torde
kunna behållas eller nyrekrytering äga ram. Styrelsen föreslår därför följande
befattningar för biträ despersonal:
l kontorist ........................... Eo 9
9 kanslibiträden....................... Eo 7
9 kontorsbiträden ..................... A 4
8 kontorsbiträden ..................... Eo 4
1 förste expeditionsvakt ................ Eo 7
1 expeditionsvakt ..................... A 5
2 expeditionsvakter .................... Eo 5
Härjämte räknar styrelsen för nästkommande budgetår med ett behov av
ytterligare fem kontorsbiträden för inventeringsuppgifter och lagerbokföring
samt eu expeditionsvakt, samtliga arvodesavlönade, lör eu sammanlagd
årlig kostnad av 22 740 kronor.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits har civilförsvarsstyrelsen beräknat
medelsbehovet till avlöningar under budgetåret 1947/48 såsom följer.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
upptager styrelsen till samma belopp som för innevarande budgetår eller
46 500 kronor.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj: t, bar styrelsen till avlöningar åt arvodesavlönad
personal beräknat ett belopp av 436 100 kronor. Därav belöpa
å administrativa amanuenser 25 380 kronor. Vidare ingår ett arvode å
6 660 kronor för år, vilket för närvarande bestrides trån anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Arvodet uppbäres av eu å utbildnings-
och övningsbyrån tjänstgörande pensionerad officer (överste),
vilken huvudsakligen handlägger ärenden rörande vapenfria värnpliktigas
utbildning i civilförsvarstjänst.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Vidare föreslår styrelsen, att medel liksom hittills upptagas för årsarvode
åt bevakningsinspektören med 1 200 kronor, civilförsvarsöverläkaren med
6 000 kronor och militärassistenten med 1 080 kronor. Till arvoden och ersättningar
för mistade kontanta avlöningsförmåner åt inkvarteringschefer
och representanter i militärbefälsstaber beräknar styrelsen 10 000 kronor.
För arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden
för kraftanläggningar beräknas 3 000 kronor samt till ersättning åt personal,
som av styrelsen anlitas för uppehållande av kontakt med press, film
och radio m. m., 5 000 kronor.
Tillhopa beräknar styrelsen sålunda medelsbehovet under nu ifrågavarande
anslagspost till 462 380 kronor.
Under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal har styrelsen för grundlöner till de två befintliga extra ordinarie
amanuenserna (Ko 18) avsett It 268 kronor samt till grundlön för registratorsbefattningen
(Ex 11) 4 208 kronor. Till grundlöner åt hiträdespersonal
beräknar styrelsen 95 454 kronor samt till arvoden åt dylik personal
22 740 kronor. Ett belopp av 15 000 kronor avses för extra utgifter för tillfällig
kontorspersonal m. m. För avlöningar åt förrådspersonal vid styrelsens
centralförråd i Stockholm beräknas 37 000 kronor.
Vidare begär styrelsen, att ett belopp av 20 000 kronor skall anvisas till
sakkimniga, och anför till stöd härför:
Styrelsen avser att under nästkommande budgetår intensifiera sin verksamhet
i fråga om översyn av gällande anvisningar. För detta ändamål erfordras
stundom att särskilda experter tillkallas. Erfarenheten har visat, att
utarbetande av anvisningar är ett synnerligen mångskiftande arbete, som i
viss utsträckning fordrar kunskaper å specialiserade områden. Styrelsens
egna tjänstemän kunna icke ensamma överspänna alla de kunskapsområden,
varom här är fråga. Det är därför oundgängligen nödvändigt, att experter
eller sakkunniga få tillkallas.
Tillhopa skulle sålunda enligt styrelsens beräkning för den nu ifrågavarande
anslagsposten erfordras 205 670 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg upptager civilförsvarsstyrelsen
till 22 300 kronor.
Styrelsen har härjämte föreslagit, att under särskild anslagspost skall beräknas
ett belopp av förslagsvis 15 000 kronor till bestridande av kostnaderna
för löneklass uppfinningar för arvodesper.sonal.
Styrelsen har erinrat om att huvuddelen av nämnda personal från och med
den 1 oktober 1947 varit i tjänst oavbrutet under tre år. Det är enligt styrelsens
mening skäligt, att befattningshavarna i fråga beredes mot löneklassuppflyttning
svarande arvodesförhöjning.
Vid framläggande av förenämnda beräkningar har civilförsvarsstyrelsen
icke tagit hänsyn till de löneökningar, som från och med den 1 juli 1947
skola tillkomma statliga befattningshavare i allmänhet. Styrelsen förklarar
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
17
sig emellertid förutsätta, att styrelsens arvodesanställda befattningshavare
icke skola undandragas förmånen av nämnda löneökningar. Vid kostnadsberäkningarnas
uppgörande ha vidare icke medtagits kostnadsökningar på
grund av tillämpning av reglerad befordringsgång för amanuenspersonal.
Enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar skulle sålunda medelsbehovet
under avlöningsanslaget, med tillämpning av gällande lönebestämmelser,
uppgå till (46 500 + 462 380 + 205 670 + 22 300 + 15 000) 751 850 kronor,
vilket belopp av styrelsen avrundats till 752 000 kronor.
över civilförsvarsstyrelsens promemoria ha yttranden avgivits av statskontoret
och allmänna lönenämnden.
Statskontoret har anfört, att därest 1945 års civilförsvarsutrednings förslag
till civilförsvarets organisation m. m. icke bleve föremål för prövning
vid innevarande års riksdag, det syntes ligga närmast till hands att låta den
nuvarande organisationen vara i stort sett oförändrad även under budgetåret
1947/48. Vissa ändringar i den nuvarande personalorganisationen syntes
dock vara av beskaffenhet att böra genomföras redan nu. Sålunda borde
för amanuens- och biträdespersonalen vidtagas de löneförbättringar, som
bleve en följd av den av riksdagen godkända befordringsgången. Därjämte
ville statskontoret icke heller motsätta sig inrättande av en befattning i lönegrad
Eo 7 som förste expeditionsvakt och två expeditionsvaktstjänster i lönegraden
Eo 5. Likaså syntes skäligheten bjuda, att styrelsens förslag om en
kontoristbefattning i lönegrad Eo 9 bifölles.
Statskontoret finner sig däremot icke kunna tillstyrka förslaget att en biträdande
intendent får uppbära det för intendentstjänsten å administrativkamerala
byrån avsedda arvodet, motsvarande 24 lönegraden. Detta arvode
bör enligt statskontoret uppbäras av den förste byråinspektör, som uppehåller
befattningen, varvid det för sistnämnda tjänst uppförda arvodet bör indragas.
Statskontoret finner uteslutet, att den arvodist (arvode 9 060 kronor),
som för erhållande av högre arvode en tid varit överförd på flyktingsanslaget,
då han nu överföres till avlöningsanslaget, gives ett ytterligare
förhöjt arvode. Likaså avstyrker statskontoret de för denna byrå begärda
personalförstärkningarna. — Vad angår behovet av sakkunniga, för vilka
styrelsen begärt ett anslagsbelopp å 20 000 kronor, finner statskontoret detsamma
i väsentlig mån undandraga sig statskontorets bedömande. Ämbetsverket
finner dock sannolikt, att det begärda beloppet kan avsevärt beskäras.
Allmänna lönenämnden uttalar beträffande de av civilförsvarsstyrelsen
föreslagna förbättringarna i personalens anställningsförhållanden följande:
Enligt lönenämndens mening vore det önskvärt, att de arvodesanställda
befattningshavarna i allmänhet erhölle pensionsberättigande tjänster. Med
hänsyn till den förestående omorganisationen av styrelsen torde det emellertid
knappast vara lämpligt att för budgetåret 1947/48 inrätta dylika tjänster
i någon större utsträckning. Vid bedömande av löneställningen för tjänste
Hiliang
till riksdagens protokoll 1047. 1 sand. Nr 278. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
män med avlöning i form av arvode må emellertid beaktas, alt 1945 års
lönekommitté i sitt nyligen avgivna betänkande med förslag till statens allmänna
avlöningsreglemente (S. O. U. 1947:23) uttalat, att anställning mot
arvode i största möjliga utsträckning borde undvikas och avvecklas för heltidsanställd
personal. Därest de sakkunnigas förslag vinner statsmakternas
bifall, torde en omprövning av anställningsvillkoren för förevarande tjänstemän
komma till stånd. Vid denna omprövning synes kunna ifrågasättas, om
icke för budgetåret 1947/48 befattningshavarna, i den mån desamma icke —
i enlighet med vad nedan anföres — erhålla pensionsgrundande tjänster, i
det nya avlöningssystemet böra erhålla ställning som extra tjänstemän. Frågan
om till vilka lönegrader respektive befattningar böra hänföras, anser sig
lönenämnden dock icke kunna bedöma med ledning av i ärendet lämnade
uppgifter.
Vidkommande den arvodesanställda amanuenspersonalen anser lönenämnden
hinder icke böra möta mot att dessa tjänstemän erhålla lönegradsplacerade
befattningar och att den för amanuenspersonalen beslutade befordringsgången
gives tillämplighet å dem. Lönenämnden vill ej heller framställa erinran
mot att — på sätt civilförsvarsstyrelsen föreslagit —- biträdes- och expeditionsvaktpersonalen
erhålla ordinarie och extra ordinarie tjänster, varvid
frågan om inplacering i högre löneklass än begynnelselöneklassen torde böra
bedömas på grundval av det nya avlöningsreglementets bestämmelser.
Vidare bör nämnas, att civilförsvarsstyrelsens personalförening i en den
21 april 1947 ingiven skrivelse framfört vissa synpunkter på frågan om
anställningsförhållandena inom civilförsvarsstyrelsen. Under framhållande
av de olägenheter, som äro förbundna med ett uppskov beträffande den av
civilförsvarsutredningen föreslagna regleringen av styrelsens avlöningsförhållanden,
anför föreningen, att förslag till en fastare organisation för civilförsvarsstyrelsen
borde kunna föreläggas årets lagtima riksdag utan att
riksdagen beredes tillfälle taga ställning till civilförsvarets framtida organisation
i dess helhet. Föreningen finner nämligen ostridigt, att ytterligare
reglerade befattningar — utöver dem som redan finnas — äro erforderliga
för civilförsvarsstyrelsens verksamhet även under en längre fredsperiod.
Därest vissa befattningar, som föreslagits överförda å ordinarie eller extra
ordinarie stat från och med budgetåret 1947/48, alltjämt komma att kvarstå
som arvodesbefattningar, böra enligt föreningens mening arvodena för dessa
befattningar utgå med belopp, som skulle utgått om befattningarna inplacerats
i det statliga lönesystemet i enlighet med civilförsvarsutredningens
förslag. Härvid anser föreningen hänsyn böra tagas till i civilförsvarsstyrelsens
utlåtande och i personalföreningens därvid fogade skrivelse föreslagna
ändringar i organisationen. Vidare anser personalföreningen, att de
befattningshavare inom styrelsen, vilka den 1 oktober 1947 innehaft oförändrade
arvoden i tre år, böra jämställas med sådana, som inneha ordinarie
eller extra ordinarie anställningar. Befattningshavarna böra därför
enligt föreningen vara berättigade att från och med 1 oktober 1947 erhålla
ett förhöjt arvode. Slutligen säger sig personalföreningen utgå från att samtliga
befattningshavare hos styrelsen komma i åtnjutande av den allmänna
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
19
löneökning, som statstjänstemän enligt riksdagens beslut komma att erhålla
från och med den 1 juli 1947.
I det föregående har jag förordat ett uppskov med prövningen av civil- pöredraganförsvarsutredningens
förslag rörande civilförsvarets framtida organisation dentill
1948 års riksdag. I anslutning härtill har jag framhållit som min mening,
att i avvaktan på det slutliga ställningstagandet till utredningens förslag
inga väsentliga ändringar borde vidtagas beträffande civilförsvarets
organisation.
Vad sålunda anförts torde i princip böra gälla även personalorganisationen
inom civilförsvarsstyrelsen. Det oaktat äro emellertid anställningsförhållandena
inom civilförsvarsstyrelsen sådana, att de motivera vissa jämkningar
i den nuvarande organisationen. Av styrelsens den 1 april 1947
heltidsanställda personal, som uppgår till ett 80-tal tjänstemän, frånsett ett
antal med avvecklingen av styrelsens flyktingverksamhet sysselsatta befattningshavare,
inneha sålunda endast tre befattningshavare ordinarie anställning,
varjämte extra ordinarie anställningsform förekommer i tretton fall,
därav elva avseende lönegrad Eo 7 eller lägre. I övrigt tillämpas, bortsett från
viss personal med kollektivavtalsreglerad anställning, arvodesanställning
eller anställning som extra befattningshavare. Anledningen till att sistnämnda
båda anställningsformer kommit att tillämpas i angivna omfattning är att
frågorna rörande personalorganisationen för civilförsvarsstyrelsen icke ansetts
böra lösas förrän förutsättningar erhållits för att pröva frågan om
civilförsvarets verksamhet i fred. Med hänsyn till nu angivna förhållanden
förordar jag i det följande vissa förbättringar beträffande särskilda personalgruppers
anställningsförhållanden. Även i övrigt förordar jag vissa jämkningar,
vilka synas kunna företagas utan att därmed det slutliga ställningstagandet
till styrelsens organisation föregripes.
Jag övergår härefter att närmare behandla de frågor, vilka beröras i civilförsvarsstyrelsens
promemoria.
Civilförsvarsstyrelsen har anmält, att å den administrativ -kamerala
byråns kamerala sektion äro vakanta två befattningar som
byråintendent och assistent med arvoden efter respektive 11 460 kronor och
högst 9 060 kronor för år. Byråintendentens göromål bestridas av en från
sociala byrån överflyttad förste byråinspektör med årsarvode om 12 060 kronor.
Den tidigare innehavaren av assistentbefattningen, som tillika har att
leda styrelsens kvarvarande flyklingverksamhet, avlönas numera från anslaget
till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning in. m. med ett
till 10 800 kronor förhöjt årsarvode. Civilförsvarsstyrelsen, som förutsätter
att förste byråinspektören jämväl under nästa budgetår bör förordnas att
med åtnjutande av det med nämnda befattning förenade arvodet bestrida
intendentsgöromålen, föreslår alt del härigenom alltjämt vakania intendentsarvodet
får utnyttjas för eu biträdande intendent samt att assistentarvodet
20
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 278.
om högst 9 060 kronor för år indrages. I stället skulle tillkomma en befattning
som assistent med årsarvode efter 6 060 kronor.
I likhet med statskontoret anser jag, att den befattningshavare, som fullgör
byråintendentens arbetsuppgifter, bör uppbära det med intendentstjänsten
förenade arvodet och att befattningen som förste byråinspektör sålunda
kan indragas. Arvodet för byråintendenten bör härvid jämkas till överensstämmelse
med det arvode, som nu uppbäres av byråinspektören, eller till
12 060 kronor för år. Någon befattning som biträdande intendent kan jag
icke tillstyrka. Det nuvarande assistentarvodet om högst 9 060 kronor torde
emellertid böra höjas till 10 800 kronor. Detta föranledes av de ökade göromål
å sektionen, som sammanhänga med den förutsatta utvidgade statliga
förrådsverksamheten. Av samma skäl har jag icke heller något att erinra
mot att en ny assistentbefattning med arvode efter högst 6 060 kronor för
år inrättas. De sålunda förordade ändringarna innebära en kostnadsminskning
av omkring 4 000 kronor.
I frågan om tillämpning av reglerad befordringsgång för
amanuenspersonalen må erinras, att hos civilförsvarsstyrelsen finnas
sammanlagt fem befattningar för administrativa amanuenser, av vilka
två äro placerade i lönegrad Eo 18 och övriga äro förenade med arvoden
efter respektive 8 460, 8 460 och 7 980 kronor för år. Civilförsvarsstyrelsen
har förutsatt, att amanuenspersonalen skall komma i åtnjutande av förmåner,
motsvarande dem som den beslutade reglerade befordringsgången medför.
Såväl statskontoret som allmänna lönenämnden ha anslutit sig till förslaget
om tillämpning av den reglerade befordringsgången för berörda amanuenspersonal.
Icke heller jag finner hinder föreligga att beträffande ifrågavarande amanuenser
tillämpa de grunder för reglerad befordran av amanuenspersonal,
varom statsmakterna fattat beslut. Vad nu sagts torde böra gälla såväl de
båda amanuensbefattningarna i lönegrad Eo 18 som de hittills arvodesreglerade
befattningarna. Den härav betingade kostnadsökningen kan under nästa
budgetår beräknas till cirka 3 200 kronor, inberäknat samtliga tillägg.
Reglerad befordringsgång har ifrågasatts även för viss
biträdespersonal m. in. hos civilförsvarsstyrelsen. För närvarande
finnas elva biträdes- och expeditionsvaktsbefattningar å extra ordinarie stat
(4 kanslibiträden i Eo 7, 6 kontorsbiträden i Eo 4 och 1 expeditionsvakt i
Eo 5). Några ordinarie befattningar för nu ifrågavarande personal finnas
icke hos styrelsen. Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att tillhopa trettioen
befattningar för biträdes- och expeditionsvaktspersonal skola placeras på
ordinarie eller extra ordinarie stat i vissa angivna lönegrader. Förslaget sammanhänger
delvis med de beslutade grunderna för reglerad befordringsgång
för biträdespersonal men avser tillika tjänster, som icke omfattas av nämnda
reglering.
På samma sätt som gäller amanuenspersonalen finner jag ej anledning till
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
21
erinran mot tillämpning av den beslutade reglerade befordringsgången å
styrelsens biträdespersonal. Enligt vad jag inhämtat leder eu sådan tillämpning
till inrättande, bland annat, av tolv befattningar i lönegraden A 4. Vad
angår styrelsens övriga i förevarande sammanhang framförda förslag, vilka
tillstyrkts av allmänna lönenämnden helt och av statskontoret i fråga om
vissa befattningar, synas icke heller betänkligheter behöva möta mot att
ifrågavarande tjänster i begränsad omfattning uppföras på ordinarie och
extra ordinarie stat utöver vad som följer av den reglerade befordringsgången.
Sålunda förordar jag inrättande i enlighet med styrelsens förslag
av en kontoristbefattning i lönegrad Eo 9, en befattning som förste expeditionsvakt
i lönegrad Eo 7, en befattning som expeditionsvakt i lönegrad A 5
och en expeditionsvaktsbefattning i lönegrad Eo 5. Av de av styrelsen föreslagna
fem nya kanslibiträdesbefattningarna i lönegrad Eo 7 anser jag mig
tills vidare böra tillstyrka endast en. Till lönegrad Eo 11 (kansliskrivare)
torde tillika böra överföras en för närvarande på Ex-plan upptagen registratorsbefattning.
Den sammanlagda kostnadsökningen för biträdespersonalen
på grund av vad nu föreslagits kan, inberäknat samtliga tillägg, uppskattas
till 7 400 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat kommer, enär den högre tjänstemannapersonalen
inom civilförsvarsstyrelsen alltjämt förutsättes vara till
huvudsaklig del arvodesanställd, en markerad skillnad att föreligga i fråga
om anställningsformerna i högre och lägre grader. Med hänsyn till vad styrelsen
anfört om angelägenheten ur rekryteringssynpunkt av förbättrade anställningsförhållanden
i de lägre graderna samt då svårigheter ej torde föreligga
att vid behov överflytta framdeles eventuellt övertalig sådan personal
till andra grenar av statsförvaltningen, finner jag emellertid angivna skillnad
ej böra tillmätas avgörande betydelse.
Civilförsvarsstyrelsen har vidare hemställt om medel till anställande av
dels ytterligare fem kontorsbiträden för uppgifter i samband med inventering
och lagerbokföring av materiel ävensom en expeditionsvakt, dels
ock av särskilda sakkunniga intill ett belopp av 20 000 kronor för biträde
vid översyn av gällande anvisningar för civilförsvarets verksamhet.
Då ett tillfälligt behov under nästa budgetår av biträdespersonal torde
föreligga främst i anledning av de ökade arbetsuppgifter för civilförsvarsstyrelsen,
som föranledas av den avsedda rationaliseringen av förrådshållningen
av lokalt förvarad materiel samt statsverkets övertagande av kostnaderna
för kommunernas nuvarande förrådshållning, anser jag mig böra
biträda styrelsens framställning i denna del. Beträffande framställningen om
medel för särskilda sakkunniga vill jag erinra om att styrelsen organiserats
med tanke på att inom densamma i huvudsak skall finnas representerad sakkunskap
på de områden, som sammanhänga med civilförsvarets verksamhet.
Särskilt forskningsanslag står härjämte till styrelsens förfogande. Det
behov av expertis, som icke kan tillgodoses inom ramen av sålunda lörelig
-
22
Kungl. Maj-.ts proposition nr 27S.
gande anslag, torde vara relativt begränsat. Med hänsyn härtill anser jag
att medelsbehovet i denna del torde kunna begränsas till 15 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen har härjämte förutsatt, att styrelsens arvodesanställda
befattningshavare icke skola undandragas förmånen av de al 1- männa löneökningar, som från och med den 1 juli 1947 avses skola
tillkomma statstjänstemän å löneplan. Styrelsen har vidare ansett, att de
arvodesanställda befattningshavare, vilka den 1 oktober 1947 varit med
oförändrat arvode i tjänst oavbrutet under tre år, bör beredas mot löneklassuppflyttning
svarande arvodesförhöjning.
I likhet med civilförsvarsstyrelsen finner jag rimligt, att de löneökningar,
som föranledas av den allmänna löneregleringen, i skälig omfattning komma
jämväl den arvodesanställda personalen vid styrelsen tillgodo. Härvid bör
emellertid beaktas, att arvodena i vissa fall ha avvägts under huvudsakligt
hänsynstagande till lönenivån på allmänna arbetsmarknaden, i vilket fall behovet
av kompensation torde vara mindre än där arvode direkt eller indirekt
fastställts i anslutning till lönenivån för jämförlig befattning på löneplan.
Sedan de allmänna avlöningsbestämmelserna för tiden från och med den
1 juli 1947 fastställts, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, i
vad mån därav böra föranledas jämkningar i fråga om de avlöningsförmåner,
som tillkomma innehavare av oreglerade tjänster inom civilförsvarsstyrelsen.
Därvid torde jämväl frågan om förmåner motsvarande löneklassuppflyttningar
böra upptagas till prövning.
Jag övergår härefter till beräkning av de särskilda posterna under avlöningsanslaget.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
är för innevarande budgetår upptagen med 46 500 kronor. Vid bifall till
mina i det föregående framlagda förslag om inrättande av tolv ordinarie
kontorsbiträdesbefatlningar och en ordinarie expeditionsvaktsbefattning
skulle för nästkommande budgetår under nu ifrågavarande post erfordras
ytterligare 38 500 kronor med tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser.
Då emellertid vissa ordinarie kontorsbiträden kunna beräknas
komma att uppehålla högre icke-ordinarie befattningar, torde uppräkningen
av anslagsposten kunna begränsas till ett belopp av 21 000 kronor. Anslagsposten
skulle i enlighet härmed uppgå till (46 500 + 21 000) 67 500 kronor.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj: t, har för innevarande budgetår anvisats
tillhopa 460 000 kronor. Härav belöper ett belopp av 435 100 kronor
på befattningshavare hos styrelsen, inberäknat bevakningsinspektören, civilförsvarsöverläkaren
och militärassistenten ävensom personer, vilka av styrelsen
anlitas för uppehållande av kontakt med press, film och radio m. m.
Beloppet 435 100 kronor understiger som tidigare nämnts med 25 320 kronor
den årliga summan av de av Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1946
fastställda arvodena. För arvoden, motsvarande dem som innevarande budgetår
skola bestridas från beloppet å 435 100 kronor, har civilförsvarsstyrel
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
23
sen beräknat en kostnad av 442 720 kronor under budgetåret 1947/48. Då jag
icke kan tillstyrka anvisande av högre belopp för ifrågavarande befattningar
än som stått till förfogande innevarande budgetår, anser jag att det av
civilförsvarsstyrelsen beräknade beloppet bör nedsättas till 435 100 kronor.
Från angivna belopp bör dragas kostnadssumman för de tre amanuensbefattningar,
vilka enligt mitt i det föregående framlagda förslag skola lönegradsplaceras
med tillämpning av reglerna om befordringsgång för amanuenspersonal.
Beloppet bör med anledning härav minskas med 25 380
kronor.
Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att ett arvode å 6 660 kronor, vilket
för närvarande bestrides från anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal och uppbäres av en å utbildnings- och övningsbyrån
tjänstgörande pensionerad officer, under nästa budgetår skall bestridas från
nu ifrågavarande anslagspost. Häremot har jag icke något att erinra. Anslagsposten
bör sålunda uppräknas med angivna belopp.
För innevarande budgetår har till arvoden och ersättningar för mistade
kontanta avlöningsförmåner till inkvarteringschefer och representanter i militärbefälsstaber
anvisats ett belopp av 21 900 kronor. Till arvoden till ledamöter,
suppleanter och sekreterare i krigsskvddsnänmden för kraftanläggningar
har anvisats ett belopp av 3 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsen har
för nästkommande budgetår beräknat motsvarande belopp till 10 000 respektive
3 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsens beräkningar i denna del torde böra
godtagas.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, skulle enligt dessa beräkningar uppgå till (435 100 — 25 380 + 6 660
+ 10 000 + 3 000) 429 380 kronor.
Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har
för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 182 000 kronor. Av propositionen
294/1946 framgår, att härav ett belopp av 37 000 kronor avsetts för
avlöningar till förrådspersonal. Civilförsvarsstyrelsen har beräknat medelsbehovet
under ifrågavarande post till 205 670 kronor, varav å förrådspersonal
belöpa 37 000 kronor och å sakkunniga 20 000 kronor.
Jag beräknar medelsbebovet till grundlöner enligt nu gällande avlöningsbestämmelser
till fem amanuenser, å vilka reglerna om befordringsgång för
dylik personal enligt mitt förslag skola tillämpas, till 30 300 kronor under
nästkommande budgetår. Kostnaderna för grundlöner till biträdespersonal
beräknar jag till 59 800 kronor, vartill kommer ett belopp av 22 740 kronor
för avlöning av tillfällig biträdespersonal.
Till ersättningar åt sakkunniga beräknar jag, såsom jag tidigare anfört, ett
belopp av 15 000 kronor, och till avlöningar till förrådspersonal anser jag böra
upptagas samma belopp som för innevarande budgetår eller 37 000 kronor.
Med hänsyn till vad jag anfört vid behandlingen av anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän bör vidare nu ifrågavarande anslagspost
uppräknas med 15 000 kronor.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skulle sålunda
utgöra (30 300 + 59 800 + 22 740 + 15 000 + 37 000 + 15 000)
179 840 kronor. För avlöningar till vikarier vid sjukdom m. in. torde angivna
belopp böra uppräknas till 190 000 kronor.
Kostnaderna för rörligt tillägg beräknar jag till 25 400 kronor.
Enligt vad jag sålunda förordat skulle vid tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser
avlöningsstaten för civilförsvarsstyrelsen sluta å ett
belopp av (67 500 + 429 380 + 190 000 + 25 400) 712 280 kronor.
Anslagsposterna böra härefter omräknas med anledning av den allmänna
löneregleringen, varvid de torde böra upptagas med följande belopp.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 97 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis .................................. > 475 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 265 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 13 000
Summa kronor 850 000
Vid den uppräkning av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, som sålunda ägt rum, har viss hänsyn
även tagits till de arvodeshöjningar, motsvarande löneklassuppflyttningar,
vilka kunna komma i fråga. Då emellertid en exakt beräkning av medelsbehovet
för detta ändamål liksom för de arvodesförhöjningar, som föranledas
av den allmänna löneregleringen, icke kan nu verkställas, torde anslagsposten
för nästa budgetår böra upptagas med förslagsvis beräknat belopp.
Med beaktande härav torde anslaget i dess helhet böra uppföras med
850 000 kronor för budgetåret 1947/48.
2. Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader.
Till ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1946/47 upptaget
ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1946 fastställt följande omkostnadsstat för
civilförsvarsstyrelsen att tillämpas under budgetåret 1946/47.
Omkostnadsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 1 500
2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 55 000
3. Expenser, förslagsvis .............................. » 94 000
4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 45 000
5. Omkostnader för representanter i militärbefälsstaber,
förslagsvis ....................................... » 2 500
6. Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar,
förslagsvis ........ » 2 000
Summa kronor 200 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
25
Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit,
att anslagsposterna till reseersättningar, publikationstryck och omkostnader
för representanter i militärbefälsstaber icke må utan Kungl. Maj:ts med
-
givande överskridas,
samt att av anslagsposten till expenser må för nedan angivna ändamål
tagas i anspråk följande belopp, nämligen
1. Expenser för eget behov
a) lyse, förslagsvis .......................
b) övriga expenser, högst .................
2. Expenser för annat än eget behov, förslagsvis
kronor 2 000
» 67 000
» 25 000.
I sin promemoria den 18 april 1947 beräknar civilförsvarsstyrelsen i huvudsak
samma belopp för omkostnader under budgetåret 1947/48 som under
innevarande budgetår, dock att delposten till reseersättningar med hänsyn
till den ökade reseverksamhet, som påkallas av statens övertagande av förrådshållningen
av civilförsvarsmateriel, och ökade traktamentskostnader anses
böra höjas till 60 000 kronor, varemot delposten till omkostnader för
representanter i militärbefälsstaber beräknas kunna sänkas till 500 kronor.
I enlighet härmed uppskattar styrelsen det totala anslagsbehovet för omkostnader
under nästkommande budgetår till 203 000 kronor.
Statskontoret anser att omkostnadsanslaget icke bör uppföras med högre
belopp än 200 000 kronor.
I huvudsak finner jag mig kunna godtaga civilförsvarsstyrelsens beräk- Föredraganning
av ifrågavarande anslag. Enligt vad jag inhämtat synes emellertid med
ledning av den hittillsvarande belastningen under innevarande budgetår av
anslagsposten till expenser för annat än eget behov (cirka 6 000 kronor för
tre kvartal) en begränsning av nämnda anslagspost till förslagsvis 12 000
kronor vara möjlig. Med beaktande härav beräknar jag medelsbehovet
under ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår till 190 000 kronor.
Övriga anslag för civilförsvaret.
3. Civilförsvaret: Utbildning vid statens eivilförsvarsskola samt vid kurser,
anordnade av länsstyrelserna.
För budgetåret 1946/47 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag
av 125 000 kronor.
Från anslaget bestridas, förutom rena kurskostnader, vissa ersättningar
till i utbildning deltagande personal. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
15 februari 1946 skall sålunda till befattningshavare inom civilförsvaret, som
icke är landsfiskal eller landsfiskalsassistent, under deltagande i ulbildningskurs,
som för flera civilförsvarsområden anordnas av civilförsvarsstyrelsen
eller länsstyrelsen eller på dessa myndigheters föranstaltande utgå viss rese
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
och traktamentsersättning. Rörande det närmare innehållet av sagda beslut
hänvisas till propositionen 1946:294 (s. 34—35).
Genom Kungl. Maj ds beslut den 29 juni 1946 ha härjämte meddelats vissa
bestämmelser, avseende ersättning för mistad arbetsinkomst. Föreskrifterna
gälla icke civilförsvarschef eller ställföreträdare för dylik eller statsavlönad
befattningshavare vid polisväsendet, som är befattningshavare inom allmänna
civilförsvarets ordningstjänst eller distriktschef, civilförsvarsfogde
eller ersättare för dem, i vilket hänseende motsvarande spörsmål reglerats i
annat sammanhang, ej heller i fall där deltagande jämlikt 20 § civilförsvarslagen
skall anses ske i kommunal anställning. Enligt beslutet äger deltagare
i utbildningskurs, som för flera civilförsvarsområden anordnas av civilförsvarsstyrelsen
eller länsstyrelse eller på föranstaltande av sådan myndighet,
uppbära ersättning för arbetsinkomst, varom han på grund härav går miste.
Ersättning må utgå allenast om och i den mån inkomstminskningen överstiger
den lön, som för den tid inkomstminskningen avser tillkommer vederbörande
enligt det för personal i det allmänna civilförsvaret gällande avlöningsreglementet,
samt må i intet fall vare sig utgå med högre belopp än
efter 12 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda löneförmåner,
som för motsvarande tid uppbäras av den högst avlönade befattningshavaren
vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet.
I sitt tidigare omförmälda yttrande den 7 mars 1947 över civilförsvarsutredningens
betänkande har civilförsvarsstyrelsen framhållit, att det belopp
— 60 000 kronor — av innevarande budgetårs anslag, som avsetts för utbildning
vid statens civilförsvarsskola, medgåve avhållandet av endast 11
kurser, samtliga av förhållandevis kort varaktighet. Med hänsyn till kravet
pa befälspersonalens utbildning i anslutning till det för närvarande pågående
organisationsarbetet syntes det emellertid önskvärt, att under nästkommande
budgetår åtminstone 15 kurser avhölles. Den ökning av medelsbehovet
för civilförsvarsskolan, som härigenom uppstode, beräknade styrelsen
till i runt tal 30 000 kronor. För utbildningen vid statens civilförsvarsskola
erfordrades sålunda enligt styrelsens beräkningar under nästkommande
budgetår ett belopp av sammanlagt 90 000 kronor. Härvid hade styrelsen
utgått från att ersättningar för förlorad arbetsinkomst till deltagare
i utbildning vid civilförsvarsskolan skulle liksom för närvarande bestridas
av de medel, vilka ställdes till förfogande för länsstyrelsernas kursverksamhet.
I sin den 18 april 1947 avgivna promemoria upprepar civilförsvarsstyrel
sen sitt anslagsäskande, såvitt gäller civilförsvarsskolan. I fråga om läns
styrelsernas kursverksamhet anför styrelsen, att länsstyrelserna beräknat sitt
medelsbehov till cirka 131 000 kronor. Av ekonomiska skäl funne civilförsvarsstyrelsen
behovet av medel för länsstyrelsernas del böra uppskattas till
85 000 kronor. Slutligen beräknar civilförsvarsstyrelsen 25 000 kronor för
inspelning av undervisningsfilm.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår sålunda, att det sammanlagda medelsbehovet
under ifrågavarande anslag beräknas till (90 000 + 85 000 + 25 000)
200 000 kronor.
Statskontoret anser, att anslaget bör bibehållas vid nuvarande belopp
125 000 kronor.
Vid anmälan av civilförsvarets anslagsfrågor för innevarande budgetår Föredraganerinrade
jag rörande nu ifrågavarande anslag bland annat om att civilförsvarsplikten
för utbildnings- och övningsändamål för år 1946 — vad angår
i civilförsvaret inskriven personal — inskränkts till att omfatta dem, som
voro inskrivna för befälsbefattning, och att det vid sådant förhållande syntes
för upprätthållande av civilförsvarets effektivitet nödvändigt, att ökad
vikt lades vid den vid statens civilförsvarsskola och av länsstyrelserna bedrivna
centi-ala utbildningsverksamheten. På grund härav tillstyrkte jag en
höjning av anslaget för innevarande budgetår från 100 000 till 125 000 kronor.
Denna höjning godkändes av statsmakterna.
Civilförsvarsstyrelsen har för nästkommande budgetår hemställt om en
höjning av anslaget till 200 000 kronor, varav 90 000 kronor för den av styrelsen
centralt bedrivna verksamheten vid statens civilförsvarsskola, 85 000
kronor för den av länsstyrelserna bedrivna verksamheten samt 25 000 kronor
för inspelning av undervisningsfilm.
Det synes vara av största vikt för möjligheten att upprätthålla en begränsad
beredskap inom civilförsvarets kärnorganisation, att den högre befälspersonalen
inom civilförsvarsområdena erhåller viss utbildning. Det ligger
i sakens natur, att behovet av sådan utbildning ökats sedan numera en tid
förflutit efter upphörandet av krigsårens mera omfattande utbildningsverksamhet
för befälspersonalen. Den mest kvalificerade utbildningen erhålles
otvivelaktigt vid de av civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna anordnade
kurserna. Med hänsyn till begränsningen av de utbildningspliktigas antal
lärer det vidare mångenstädes te sig mindre lämpligt att inom de skilda
civilförsvarsområdena anordna lokala kurser. På grund härav anser jag
mig böra för nästkommande budgetår förorda en höjning av anslaget till
den av civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna anordnade kursverksamheten.
Höjningen torde dock kunna begränsas till 25 000 kronor.
Jag förutsätter, att ersättningar till den i utbildningen deltagande personalen
skola utgå i enlighet med nu gällande bestämmelser samt att dessa
ersättningar skola bestridas direkt av statsmedel utan kommun såsom mellanhand.
Härvid utgår jag från att kurserna med hänsyn till bland annat
situationen på arbetsmarknaden förläggas på sådant sätt, att ersättning för
mistad arbetsinkomst kommer i fråga endast i den mån så är oundgängligen
nödvändigt.
Den förskjutning av utbildningsverksamheten mot central utbildning, som
blir följden av det nu sagda, medför att staten tar på sig kostnader, som
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
kommunerna eljest skulle ha fått bidraga till. Då denna konsekvens överensstämmer
med vad civilförsvarsutredningen föreslagit om överflyttande i
betydande utsträckning av kostnaderna för civilförsvaret å statsverket men
å andra sidan icke innefattar något föregripande av det slutliga ställningstagandet
i denna fråga, finner jag mig böra godtaga densamma.
Civilförsvarsstyrelsen har upprepat sin framställning från föregående år
om anvisande av 25 000 kronor till inspelning av undervisningsfilm för civilförsvaret.
Denna skulle avse att dels åskådliggöra den grundläggande utbildningen,
dels ock giva befäls- och specialistpersonal inom civilförsvaret
en kompletterande undervisning i vissa detaljer av deras tjänst. I avbidan
på resultatet av den då pågående civilförsvarsutredningen ansåg jag mig
vid behandlingen av föregående års framställning icke kunna biträda densamma.
Numera synes mig läget hava såtillvida klarnat, att några större
förändringar beträffande innehållet i den grundläggande utbildningen icke
torde vara att förvänta. Vid sådant förhållande synes det mig lämpligt, att
under nästa budgetår åtgärder efter Kungl. Maj:ts beprövande kunna vidtagas
för inspelning av en film, avsedd för sistnämnda utbildning. Kostnaderna
härför, som icke kunna nu närmare angivas, torde få bestridas från
förevarande anslag.
Jag föreslår sålunda, att ifrågavarande anslag för budgetåret 1947/48 upptages
med 150 000 kronor.
4. Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet.
För budgetåret 1946/47 har till bidrag till riksluftskyddsförbundet anvisats
ett anslag av 126 500 kronor.
Genom beslut den 18 oktober 1946 har Kungl. Maj:t föreskrivit följande
disposition av anslaget.
Ändamål Kronor
A. Riksförbundets verksamhet.
Bidrag till kanslipersonalens avlöningar, högst .............. 10 000
» » lokalhyra, högst............................... 4 000
» » centrala instruktörskurser, högst................. 25 000
» » upplysnings- och propagandaverksamheten, högst. . 5 400
Ersättning till en av Kungl. Maj:t utsedd revisor ............ 600
B. Länsförbundens verksamhet.
Bidrag till avlöning av chefsinstruktörer och sekreterare (kassaförvaltare),
högst ............................. 30 000
» » expenser, högst ............................... 6 500
» » utbildnings- och repetitionskurser för instruktörer,
högst ........................................ 20 000
» » resekostnadsersättningar och traktamenten till chefsinstruktörer,
högst............... 25 000
Summa kronor 126 500.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
I skrivelse den 11 februari 1947 har riksluftskyddsförbundet, under hänvisning
till vad civilförsvarsutredningen anfört i sitt betänkande, anhållit
om statsbidrag till verksamheten under budgetåret 1947/48 med ett till
186 500 kronor förhöjt belopp. Av den föreslagna ökningen hänför sig ett
belopp av 15 000 kronor till ytterligare instruktörsutbildning samt ett belopp
av 45 000 kronor till ifrågasatta arvoden till s. k. områdesinstruktörer.
Civilförsvarsstyrelsen har i sin promemoria den 18 april 1947 för budgetåret
1947/48 upptagit samma belopp som för innevarande budgetår eller
126 500 kronor. I promemorian erinrar civilförsvarsstyrelsen vidare om en
av styrelsen i yttrande över civilförsvarsutredningens betänkande gjord hemställan,
att 15 000 kronor måtte anvisas för budgetåret 1947/48 till bidrag
till andra organisationer än riksluftskyddsförbundet för utbildning av allmänna
civilförsvarets personal. I nämnda yttrande hade styrelsen framhållit,
att fråga om medverkan vid sådan utbildning uppkommit, såvitt anginge
lottarörelsen och Sveriges kvinnliga bilförares riksförbund. Härvid hade
förutsatts, att statsbidrag skulle för ändamålet utgå till nämnda organisationer.
överläggningar förestode om de närmare formerna för deras medverkan
i berört hänseende, varför fasta hållpunkter icke förelåge för beräknandet
av kostnaderna för ifrågavarande utbildning. Styrelsen föreslår, att
sagda utbildningsverksamhet får försöksvis i begränsad omfattning komma
till stånd under instundande budgetår samt att nyssnämnda belopp å 15 000
kronor anvisas härför.
Riksluftskyddsförbundets uppgifter iigga dels på upplysningens och pro- Föredragcmpagandans,
dels ock på utbildningens område. I båda hänseendena utgör
förbundets och dess underorganisationers verksamhet ett värdefullt komplement
till de statliga civilförsvarsorganens verksamhet.
Den omständigheten, att jag förordat ett uppskov med det närmare fastställandet
av civilförsvarets fredstida organisation och verksamhet i särskilda
hänseenden, föranleder icke någon minskning av den betydelse riksluftskyddsförbundets
verksamhet har för främjande av det frivilliga civilförsvarsintresset.
Då jag icke heller förutsatt någon begränsning av den obligatoriska utbildningen
under nästa budgetår, komma förbundets uppgifter jämväl på
detta område alt kvarstå. Härjämte utgår jag från att instruktörsutbildningen
fullföljes efter hittills tillämpade riktlinjer.
De betydelsefulla uppgifter, som sålunda komma att föreligga för riksluftskyddsförbundets
del även under nästkommande budgetår, föranleda
enligt min mening, att någon minskning av det statliga bidraget till förbundets
verksamhet icke bör ske. Å andra sidan torde den ökning av statsbidragsgivningen,
som av förbundet ifrågasatts med utgångspunkt från civilförsvarsutredningens
förslag, i del nu inträdda läget icke heller böra ifrågakomma.
30
Kungl. Maj-.ts proposition nr 278.
Föredragan
den.
Bidraget till riksluftskyddsförbundet beräknar jag sålunda även för nästkommande
budgetår till 120 500 kronor.
Jag finner mig vidare icke böra framställa någon erinran mot civilförsvarsstyrelsens
förslag om upptagande i riksstaten av ett anslag å 15 000
kronor för bidrag till andra frivilliga organisationer för medverkan vid utbildning.
I händelse av bifall till vad jag sist förordat torde benämningen å förevarande
anslag böra ändras till Bidrag till vissa frivilliga organisationer. Det
sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande anslag beräknar jag enligt
det ovan sagda till (126 500 + 15 000) 141 500 kronor.
5. Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet.
Å riksstaten för budgetåret 1946/47 har till ifrågavarande ändamål anvisats
ett förslagsanslag av 95 000 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t för samma budgetår
fastställt följande stat för användningen av ifrågavarande anslag.
Stat.
1. Kostnader för försöksverksamhet ävensom — i begränsad
omfattning -—- övningar anordnade av civilförsvarsstyrelsen
eller länsstyrelserna enligt civilförsvarsstyrelsens
anvisningar, högst ................................. kronor 90 000.
2. Kostnader för gasskyddslaboratorier (arvoden och materiel),
högst ........................................ » 5 000.
Summa kronor 95 000.
Civil/örsvarsstyrelsen föreslår i promemorian den 18 april 1947, att för
budgetåret 1947/48 anvisas oförändrat belopp.
I rådande läge finner jag det angeläget, att försöks- och forskningsverksamheten
på hithörande område kan fortsättas i syfte att klarlägga de tekniska
spörsmål, som sammanhänga med civilförsvarets verksamhet. Jag tillstyrker
därför civilförsvarsstyrelsens förslag om anvisning av samma belopp
härtill som för innevarande budgetår eller högst 90 000 kronor.
Civilförsvarsövningar i obligatorisk form torde icke böra ifrågakomma
under budgetåret 1947/48. På samma sätt som under innevarande budgetår
bör emellertid givas möjlighet att av nyssnämnda belopp, 90 000 kronor, taga
i anspråk en mindre del för sådana på frivilligt deltagande grundade övningar,
som kunna befinnas önskvärda exempelvis i samband med militära
övningar.
Till kostnader för gasskyddslaboratorier synes jämväl böra avses oförändrat
belopp, 5 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 27S. 31
Sammanlagt bör alltså under ifrågavarande anslag anvisas (90 000 +
5 000) 95 000 kronor.
6. Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel.
Förevarande anslag tillgodoföres jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober
1945 inkomsterna vid försäljning av viss civiiförsvarsmateriel. Då
dessa inkomster beräknats täcka medelsbehovet för nya anskaffningar under
budgetåret 1946/47, har anvisning av medel för nämnda budgetår ej
skett. Enligt vad civilförsvarsstyrelsen uppgiver uppgick behållningen å anslaget
den 31 mars 1947 till i runt tal 3 665 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen hänvisar i sin promemoria den 18 april 1947 till ett
av 1945 års civilförsvarsutredning i dess betänkande framlagt förslag om
ytterligare anskaffning av alarmeringsanordningar. Enligt förslaget bör till
alarmeringsanläggningar inom orter, där sådana anläggningar nu icke finnas,
beräknas 165 000 kronor. Till komplettering av befintliga anläggningar
in. m. beräknas 50 000 kronor. Slutligen erfordras enligt styrelsen 210 000
kronor till utrustning för telefonalarmering. Det totala medelsbehovet angives
sålunda till (165 000 + 50 000 + 210 000) 425 000 kronor.
Vid antagandet av gällande civilförsvarslagstiftning förutsattes, att viss an- Föredraganskaffning
av materiel för civilförsvaret skulle ske direkt på statsverkets be- denkostnad.
Efter civilförsvarsberedskapens upphörande har nämnda anskaffning
starkt begränsats. Under innevarande år ha sålunda under förevarande
anslag medel disponerats allenast för utbyggnad av alarmeringsanordningar
samt för ett av särskilda övergångsförhållanden motiverat inköp av
skyddsrumsmateriel.
För budgetåret 1947/48 har civilförsvarsstyrelsen som nämnts hemställt
att få disponera sammanlagt 425 000 kronor för anskaffning och installerande
av ytterligare alarmeringsanordningar in. m. Av nämnda belopp avser
165 000 kronor anskaffning av alarmeringsanläggningar för nya orter,
50 000 kronor komplettering av befintliga anläggningar m. m. samt 210 000
kronor anskaffning av utrustning för telefonalarmering. För motsvarande
ändamål innevarande år har beviljats respektive 50 000, 50 000 och 72 000
kronor.
I fråga om anskaffningen av alarmeringsanordningar anfördes i samband
med anslagsbeliandlingen för innevarande budgetår, att behovet av dylika
anordningar syntes bliva bestående, även om civilförsvarets verksamhetsformer
eljest underkastades förändring, samt att beträffande åtgärderna för
telefonalarmering därjämte ekonomiska skäl talade för åtgärdernas vidtagande
i samband med planerad automatisering av telefonnätet. Dessa skäl,
vilka alltjämt torde äga giltighet, böra enligt min mening föranleda en fortsatt
anskaffning av alarmeringsutrustning även under budgetåret 1947/48.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Föredragan
den.
Jag är dock icke beredd att tillstyrka en utvidgning av anskaffningen i den
omfattning som civilförsvarsstyrelsen föreslagit.
Vad först angår anskaffningen av alarmeringsanläggningar för nya orter
har jag inhämtat, att för 165 000 kronor samtliga orter med mer än 1 000
innevånare, för vilka särskilt civilförsvar planerats, skulle bliva försedda
med alarmeringsanordningar. Enligt min mening bör under nästa budgetår
inköp icke ske i större omfattning än under det innevarande och förty härför
beräknas allenast 50 000 kronor. Mot styrelsens förslag om upptagande
av ett oförändrat belopp av 50 000 kronor till komplettering av befintliga
anläggningar m. m. har jag intet att erinra. Vad slutligen beträffar utrustning
för telefonalarmering finner jag sådan böra anskaffas endast i
samband med automatisering av nya telefonstationer eller utvidgning av
redan automatiserade stationer, där tidigare angivna ekonomiska synpunkter
göra sig gällande. Däremot bör tillsvidare anstå med anskaffning av
larmutrustning vid redan befintliga automatstationer, vilka sakna sådan utrustning.
Enligt vad jag inhämtat erfordras för en sålunda begränsad anskaffning
i runt tal 180 000 kronor.
Jag föreslår sålunda, att för anskaffning av alarmeringsanordningar för
budgetåret 1947/48 må under ifrågavarande anslag disponeras (50 000 +
50 000 + 180 000) 280 000 kronor. Då den beräknade behållningen å anslaget
kommer att avsevärt överstiga angivna medelsbehov, erfordras ej
nyanvisning av medel.
7. Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel.
För detta ändamål har för budgetåret 1946/47 anvisats ett förslagsanslag
å 75 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår att för budgetåret 1947/48 beräknas enahanda
belopp.
Från förevarande anslag bestridas kostnader för anskaffning av viss förbrukningsmateriel,
huvudsakligen avsedd för den lokala civilförsvarsutbildningen
samt för övningar.
Med hänsyn till den förhållandevis ringa belastning av anslaget, som enligt
vad jag inhämtat förekommit under innevarande budgetår, torde en
icke oväsentlig begränsning av medelsanvisningen för budgetåret 1947/48
vara möjlig.
Jag föreslår, att för budgetåret 1947/48 anvisas 50 000 kronor till ifrågavarande
ändamål.
8. Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. m.
Under ifrågavarande rubrik har för budgetåret 1946/47 anvisats ett förslagsanslag
av 280 000 kronor. Anslaget är avsett att tagas i anspråk för
i huvudsak följande ändamål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 33
Verksamheten vid centralförrådet i Stockholm in. in.....kronor 20 000
Förvaring och underhåll av materiel för internatförlägg
ningar
............................................ » 60 000
Kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel ...... » 20 000
Transport av materiel ................................ » 30 000
Underhåll och reparation av viss materiel............. » 150 000
Summa kronor 280 000.
Civilförsvarsstyrelsen har i framställning till Kungl. Maj:t den 15 februari
1947 framlagt resultatet av en utredning angående förutsättningarna för
att till statliga förråd indraga den till kommunerna utlämnade statliga civilförsvarsmaterielen.
Kommunernas förrådskostnader uppgingo enligt en av
styrelsen redovisad undersökning för år 1945 till omkring 735 000 kronor,
varav cirka 475 000 kronor för förrådslokaler och 260 000 kronor för förrådspersonal.
I fråga om nu rådande förhållanden på området anför civilf
örsvarsstyrelsen:
Förhållandena inom de olika länen skifta i förevarande avseende. Inspektionsresor,
som företagits av befattningshavare hos civilförsvarsstyrelsen, ha
utvisat, att inom vissa län i allo tillfredsställande lagringsförhållanden kunnat
åstadkommas med riktigt utnyttjande av lokala resurser till relativt begränsade
kostnader. I andra län åter ha helt tillfredsställande sådana förhållanden
ej varit för handen. I stort sett har dock anledning till me^a betydande
anmärkningar ej förekommit, ehuru dock vissa svårigheter förelegat,
särskilt å mindre orter, att erhålla lämpliga förrådsutrymmen. Å större
och medelstora orter ha sådana svårigheter kunnat med god vilja från vederbörande
kommuns sida övervinnas. Jämväl å mindre orter ha, i den mån
nybyggnad för offentliga ändamål (skolbyggnad, kommunalhus) ägt rum,
lämpliga utrymmen kunnat reserveras för civilförsvarsmaterielen. Kvar står
emellertid, att i vissa fall fullt tillfredsställande förrådslokaler icke kunnat
erhållas. Effektiviteten i fråga om översyn och kontroll av materielen har
varierat å olika orter. Där förrådsförvaltare erhållit erforderlig vägledning
i ämnet, ha i allmänhet goda förhållanden rått i förevarande hänseende.
Sedan civilförsvarsstyrelsen under hösten 1946 uppdragit åt länsstyrelserna
att utöva den närmaste statliga kontrollen över materielvården, lämnas sådan
vägledning nu i ökad omfattning.
Av det anlörda framgar, yttrar civilförsvarsstyrelsen, att materielen numera
i huvudsak förvarades på ett ur materielvårdssynpunkt tillfredsställande
sätt men alt dock vässa brister förefunnes i fråga om materielvården.
Då härtill komrne, att en decentraliserad förvaring i vissa fall kunde ställa
sig mer kostnadskrävande än eu centraliserad, hade civilförsvarsstyrelsen
upptagit till prövning, huruvida ett lämpligare förvaringssätt kunde ernås
genom materielens centralisering till statliga förråd. Emellertid förutsatte
civilförsvarsstyrelsen, att under alla förhållanden övningsförråd och i viss
mindre utsträckning mobiliseringsförråd måste finnas å de olika orterna.
Beträffande centralisering av materiel i övrigt kunde i huvudsak två olika
former för centraliseringen komma i fråga. Materielen kunde sammanföras
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sarnl. Nr 278. o
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
antingen till ett eller ett par centralförråd inom varje län (alternativ I)
eller ock till ett eller ett begränsat antal centralförråd för hela riket (alternativ
II).
Civilförsvarsstyrelsen redovisar härefter de tekniska och ekonomiska förutsättningarna
för centralisering enligt något av de båda alternativen. Styrelsen
har härvid på grund av rådande lokalbrist funnit en centralisering
icke kunna ske annat än efter nybyggnad av förrådslokaler. Kostnaderna
härför beräknas till 2 850 000 kronor enligt alternativ I och 2 606 000 kronor
enligt alternativ II, ersättningar för tomtmark oberäknade. Kostnaderna
för materielens försändande till centralförråden, inklusive emballage, uppskattas
till i förra fallet cirka 200 000 kronor och i senare fallet omkring
240 000 kronor. Kostnaderna för förrådspersonal under normala förhållanden,
sedan ett övergångsbehov av extra arbetskraft upphört, uppgå enligt
styrelsens beräkningar till 276 000 kronor för år vid alternativ I och 147 000
kronor vid alternativ II. Civilförsvarsstyrelsen fortsätter:
Civilförsvarsmaterielen är lokalt bunden, d. v. s. den är avsedd att i första
hand komma till användning inom bestämt, avgränsat område. Uppenbart
är, att betydande fördelar ur beredskaps- och transportsynpunkt vinnas genom
att förvara materielen å de orter, där densamma är avsedd att komma
till användning. Nu angivna förhållande, som talar för en decentraliserad
förvaring av materielen men mot en alltför centraliserad förvaringsform,
bör enligt civilförsvarsstyrelsens mening tillmätas stor betydelse. En uppläggning
av samtlig materiel i ett eller ett fåtal för hela riket gemensamma
förråd innebär vidare — därest fullträffsäkra förradslokaler ej användas
— mycket stora risker ur beredskapssynpunkt. Erinras må, att civilförsvarsstyrelsen
— i enlighet med gällande lagstiftning — eftersträvar en spridning
av för landets försvarskraft viktiga förråd. Civilförsvarsstyrelsen bör ej
själv utan starka skäl för civilförsvarsmaterielens del eftersätta de principer
i förevarande hänseende, vilka styrelsen önskar se förverkligade.
Till följd av vad sålunda anförts finner civilförsvarsstyrelsen alternativ
II ej böra ifrågakomma, därest icke betydande ekonomiska och tekniska
fördelar kunna vinnas därmed. Såvitt nu kan bedömas, är enligt styrelsens
mening så icke fallet. Civilförsvarsstyrelsen vill icke heller för närvarande
förorda en allmän övergång från nuvarande system till centralisering länsvis
och anför härom:
En sådan övergång erfordrar omfattande nybyggnader av förrådslokaler.
Då den nuvarande förrådshållningen kan anses i huvudsak tillfredsställande
i fråga om materielens vård, synes det med hänsyn till rådande brist
å materiel och arbetskraft icke lämpligt att nu sätta i gång så omfattande
byggnadsarbeten, varom fråga är. Civilförsvarsstyrelsen anser, att i fråga
om nybyggnad av förrådslokaler viss återhållsamhet bör iakttagas jämväl
med hänsyn därtill, att för närvarande är ovisst, i vilken utsträckning civilförsvarsmateriel
i framtiden skall hållas lagrad. För övrigt kunna i ej ringa
mån försvars- och beredskapssynpunkterna åberopas jämväl mot en allmän
centralisering länsvis. Emellertid synes centralisering av materielen böra
ske inom sådana län, där tillfredsställande förrådslokaler ej eljest kunna
Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 35
erhållas ävensom då de totala förvaringskostnaderna kunna genom centraliseringen
avsevärt nedbringas.
I enlighet med vad sålunda anförts finner civilförsvarsstyrelsen, att frågan
om upprättande av centralförråd inom länen bör prövas från fall till
fall. Förutsättningen för cn dylik centralisering torde dock vara, att kommunernas
nuvarande ekonomiska förpliktelser beträffande materielen överföras
på statsverket. Eljest skulle en centralisering till statliga förråd av
materielen i vissa län av kommuner inom övriga län uppfattas såsom en
orättvisa mot dem. Ej heller förelåge för närvarande fasta hållpunkter för
bedömande av den kostnadsminskning, som i de särskilda fallen kunde
komma att uppstå. En jämförelse mellan nuvarande kommunala kostnader
och de kostnader, som skulle uppkomma för ett centralförråd, kunde nämligen
i många fall bli missvisände. På många orter kunde troligen rationaliseringsåtgärder
vidtagas — exempelvis genom överföring av materiel
från ett förråd till andra närbelägna förråd — varigenom nuvarande kostnader
skulle kunna nedbringas. Å andra sidan hade erfarenheten ådagalagt,
att eu decentraliserad effektiv materielvård komme att ställa sig dyrbarare
å vissa orter än nu tillgängliga siffror utvisade. Därest emellertid kostnaderna
för materielvården helt överfördes på staten, torde en anpassning
såväl ekonomiskt som tekniskt kunna lättare genomföras i fråga om materielens
förvaring samt betingelserna för en rationalisering på förevarande
område bättre kunna bedömas.
Slutligen framlägger civilförsvarsstyrelsen vissa synpunkter beträffande
den materiel, som upplagts i av statsverket bekostade läns- eller kommunförråd
(utrustning för internatförläggningar för evakuerade). Härvid framhålles,
att betingelserna för denna materiels centralisering vore delvis andra än beträffande
övrig materiel, enär densamma dels vore oöm och kunde förvaras
i kallförråd, dels icke vore med hänsyn till den tillämnade användningen
lokalt bunden. Styrelsen beräknar, att sammanföringen av denna materiel
kan vara avslutad under hösten 1947.
Beträffande anslagsbehovet under budgetåret 1947/48 har civilförsvarsstyrelsen
i promemorian den 18 april 1947 för nästa budgetår beräknat oförändrat
belopp eller 280 000 kronor till förvaring av materiel genom statens
försorg i hittillsvarande omfattning. Därest i enlighet med civilförsvarsutredningens
förslag kommunernas nuvarande förpliktelser för förvaring av
materiel överföras å staten, finge särskilda medel anvisas härför. Utredningen
har uppskattat kostnaderna härför till 730 000 kronor. Styrelsen
fortsätter:
Uppenbarligen föreligga stora svårigheter alt ens tillnärmelsevis beräkna
utgifterna för här avsedda ändamål för budgetåret 1947/48. Styrelsen erinrar
sålunda därom, att, såsom styrelsen anmält i skrivelse den 15 februari 1947,
rationaliserings- och centraliseringsåtgärder kunna bliva i viss utsträckning
erforderliga i fråga om den för närvarande kommunförvarade materielen.
Kostnaderna härför kunna icke med någon större säkerhet beräknas.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Föredragan
den.
Civilförsvarsstyrelsen begränsar sig till att föreslå, att för här angivna
ändamål anvisas ett förslagsanslag å 1 000 000 kronor för budgetåret
1947/48. Av skäl som ovan sagts bör anslaget beräknas förslagsvis.
Statskontoret anser frågan om statens övertagande av kommunernas förpliktelser
rörande vården av civilförsvarsmaterielen böra upptagas till övervägande
först i samband med prövningen av organisationen i sin helhet.
I kommuns allmänna uppgift jämlikt civilförsvarslagen ingår jämväl skyldighet
att ombesörja förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel. Statsbidrag
till kostnader härför utgår icke.
Viss förrådshållning bestrides likväl av statsverket. Den materiel, varom
här är fråga, utgöres huvudsakligen av gasskyddsmateriel, som förvaras
centralt i Stockholm, samt materiel för internatförläggningar, som upplagts
i speciella läns- eller kommunförråd. Kostnaderna härför liksom för viss
kontroll, efterbesiktning, underhåll och reparation av materiel bestridas
från förevarande anslag.
Det torde här böra framhållas, att anskaffningsvärdet av den statliga
civilförsvarsmaterielen efter vissa försäljningar enligt uppgift av civilförsvarsstyrelsen
i framställningen den 15 februari 1947 utgör cirka 38,1 miljoner
kronor, varav omkring 23 miljoner kronor belöpa å gasmasker och
behållare till sådana. Viss del förvaras såsom redan nämnts i styrelsens
huvudförråd i Stockholm, medan den övriga och ojämförligt största delen
av materielen huvudsakligen förvaras å cirka 400 olika orter i riket.
På sätt framgår av det tidigare anförda har civilförsvarsstyrelsen verkställt
utredning angående möjligheterna att centralisera förrådshållningen
av sådan civilförsvarsmateriel, som nu är utlämnad till det lokala civilförsvaret
och för vars förvaring kommunerna alltså äro ansvariga. Styrelsen
har därvid, under framhållande bland annat av att en fullständigt eller
länsvis genomförd centralisering skulle kräva omfattande nybyggnader av
förrådslokaler, uttalat sig för att frågan om sammanförande av materiel
inom länen prövas från fall till fall och tillstyrker en centralisering endast
inom sådana län, där tillfredsställande förrådslokaler ej eljest kunna erhållas,
ävensom då de totala förvaringskostnaderna kunna genom centraliseringen
avsevärt nedbringas.
I likhet med civilförsvarsstyrelsen finner jag, att en sådan fullständig
centralisering av den statliga civilförsvarsmaterielen, som kräver omfattande
nybyggnader, i nuvarande läge icke bör ske. Häremot tala såväl kostnadssynpunkter
som de rådande materiel- och arbetskraftssvårigheterna. I stort
sett synas även de nuvarande förvaringsförhållandena motsvara rimliga anspråk.
Sammanförande av materiel bör därför endast ske, där förhållandena
på grund av lokalsvårigheter m. m. äro mindre tillfredsställande eller där
ur ekonomisk synpunkt ett dylikt sammanförande eljest ter sig rationellt.
Redan i samband med redogörelsen för de allmänna frågor, vilka sam
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
37
marihänga med civilförsvarets verksamhet under instundande budgetår, har
jag framhållit, att särskilda skäl tala för att de kommunerna åvilande kostnader,
som äga samband med förrådshållningen av statlig civilförsvarsmateriel,
överföras å statsverket. Dessa skäl sammanhänga med den förordade
rationaliseringen av förrådsförvaringen, vilken, även om därmed avses en
endast i begränsad omfattning genomförd centralisering till statliga förråd,
kommer att befria vissa kommuner från förvaringskostnader av nu avsett
slag. Rättvisesynpunkter tala för att statsverket övertager kostnaderna jämväl
för förvaringen av den materiel, som kommer att kvarbliva på sina nuvarande
uppläggningsplatser. Det torde få erinras om alt den lättnad för
kommunernas del, som vinnes med den förordade och av materielvårdssynpunkter
betingade överflyttningen av ansvaret för förrådsförvaringen, överensstämmer
med civilförsvarsutredningens förslag om fördelningen av kostnaderna
för civilförsvaret.
Ett icke obetydligt ökat medelsbehov under nu förevarande anslag blir
följden av den föreslagna kostnadsöverflyttningen. Kommunernas förvaringskostnader
under år 1945 uppgingo till i runt tal 730 000 kronor. Då
vissa besparingar böra kunna påräknas i samband med rationaliseringsåtgärderna
men å andra sidan kostnadsökningar på sina håll kunna uppkomma
på grund av utbyte av olämpliga lokaler och transporter i anslutning därtill,
anser jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen det ökade medelsbehovet
böra beräknas med utgångspunkt från angivna belopp. Anslaget till den redan
nu av staten ombesörjda förrådshållningen uppgår innevarande budgetår
till 280 000 kronor och någon begränsning av kostnaderna härför synes
icke böra äga rum.
I anledning av vad nu anförts beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet
under förevarande anslag för budgetåret 1947/48 till ett till 1 000 000
kronor avrundat belopp. Anslaget bör liksom nu vara av förslagsanslags
natur.
9. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m.
Tijl och med budgetåret 1945/46 ha till statsbidrag till kommuner för anordnande
av allmänna skyddsrum in. in. anvisats anslag om tillhopa
24 300 000 kronor. Med ingången av budgetåret 1946/47, för vilket budgetår
nya medel icke anvisats, har därjämte till anslaget överförts behållningen
ä ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat reservationsanslag
å 500 000 kronor till Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott
i sammanhängande kvartersbebyggelse.
Anslaget är avsett för utbetalning av statsbidrag dels i enlighet med av
Kungl. Maj:t den 24 november 1944 meddelade generella bestämmelser om
statsbidrag för anordnande av skyddsrum, dels i enlighet med av Kungl.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Föredragan
den.
Maj:t för varje särskilt fall meddelade beslut om statsbidrag för anordnande
av radio för civilförsvarsändamål, dels ock för planläggning av källarmursgenombrott.
Civilförsvarsstyrelsen har i sitt yttrande den 7 mars 1947 över civilförsvarsutredningens
förslag anfört bland annat följande:
Av nämnda 24 300 000 kronor ha intill den 1 mars 1947 disponerats cirka
22 900 000 kronor. Emellertid förelågo vid sagda tidpunkt framställningar
om statsbidrag för allmänna .skyddsrum och skolskyddsrum till ett sammanlagt
belopp av cirka 3 300 000 kronor. Härav belöpte å skolskyddsrum
cirka 700 000 kronor. Statsbidrag för anordnande av skyddsrummen skall
vid bifall till framställningarna utgå med två tredjedelar eller i runt tal 2,2
miljoner kronor. Vidare har civilförsvarsstyrelsen förhandsgranskat ritningar
till ett antal anläggningar, för vilkas anordnande framställningar om
statsbidrag framdeles kunna förväntas. Kostnaderna för dessa anläggningar
uppskattas till cirka 600 000 kronor, till vilka kostnader, därest utredningens
förslag om statsbidragets ökning till tre fjärdedelar godtages, kan beräknas
utgå statsbidrag med 450 000 kronor. Slutligen beräknar civilförsvarsstyrelsen,
att statsbidrag å 1 000 000 kronor erfordras under nästkommande
budgetår för ytterligare anläggningar. Det sammanlagda behovet av medel
för statsbidrag till anordnande av allmänna skyddsrum och skolskyddsrum
uppskattar civilförsvarsstyrelsen sålunda till 3 650 000 kronor eller efter avdrag
av befintlig behållning (1 400 000 kronor) 2 250 000 kronor.
Av de medel, som böra nyanvisas för statsbidrag till skyddsrum, beräknar
civilförsvarsstyrelsen 1 000 Ö00 kronor vara erforderliga för skolskyddsrum.
Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag automatiskt till kostnader
för anordnande av skolskyddsrum; dock skola dylika skyddsrum enligt de
i proposition nr 320/1945 uppdragna riktlinjerna endast anordnas i nybyggda
undervisningsanstalter. Självfallet föreligga stora svårigheter att
förutse, i vilken utsträckning undervisningsanstalter komma att nyinrättas,
och därmed behovet av medel för skyddsrum åt dem. Med hänsyn härtill
finner civilförsvarsstyrelsen erforderligt, att medelsanvisning för detta ändamål
behandlas fristående från övriga skyddsrum samt att särskilt förslagsanslag
årligen anvisas för anordnande av skolskyddsrum.
I promemorian den 18 april 1947 vidhåller civilförsvarsstyrelsen sitt anslagsäskande
i förevarande del.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår sålunda, att under reservationsanslaget Bidrag
till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret
1947/48 anvisas 1 250 000 kronor samt att för samma budgetår upptages
ett förslagsanslag med benämning Bidrag till kommuner för anordnande
av skolskyddsrum å 1 000 000 kronor. Härjämte föreslår civilförsvarsstyrelsen,
att under förstnämnda anslag bör, i enlighet med ett av 1945
års civilförsvarsutredning avgivet förslag, beräknas en särskild anslagspost
om 3 000 000 kronor för bidrag till kostnader för civilförsvarsåtgärder vid
kommunala tekniska verk.
Från förevarande anslag bestridas som nämnts kostnader för statsbidrag
till kommuner för dels skyddsrumsändamål, dels civilförsvarsradio och dels
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
planläggning av källarmursgenombroit i sammanhängande kvartersbebyggelse.
Civilförsvarsstyrelsens framställning för nästa budgetår avser anvisning
av medel för statsbidrag till skyddsrum samt för ett nytillkommande
ändamål, nämligen civilförsvarsåtgärder vid kommunala tekniska verk. Däremot
påkallas icke medel till eivilförsvarsradio och planläggning av källarmursgenombrott.
Vad först angår frågan om anslag till civilförsvarsåtgärder vid kommunala
tekniska verk — varmed åsyttas exempelvis utförande av vitala delar
av vattenledningsverk på fullträflsäkert sätt — vill jag icke bestrida angelägenheten
ur civilförsvarssynpunkt av att anordningar vidtagas för säkerställande
av de för befolkningen även under krig viktiga leveranserna av
vatten, gas, elektricitet m. in. Spörsmålet angående omfattningen under
fred av dylika åtgärder inom civilförsvarets ram bör emellertid enligt min
uppfattning bedömas samtidigt med de allmänna frågorna om civilförsvarets
fredsorganisation. Jag anser mig därför icke böra förorda civilförsvarsstyrelsens
framställning härutinnan.
Vidkommande härefter medelsbehovet för statsbidrag till skyddsrumsändamål
har jag i samband med tidigare redogörelse för allmänna frågor
utgått från att hittills vidtagna inskränkningar på skyddsrumsbyggandets
område skola tillsvidare bestå. Dessa inskränkningar innebära, att skyddsrum
anordnas endast i samband med nybyggnader samt att utförandet begränsas
till sådana delar av skyddsrummen, vilka av tekniska skäl böra
anordnas samtidigt med fastighetens uppförande.
De skyddsrum, till vilkas anordnande bidrag utgår till kommun från förevarande
anslag, utgöras av dels allmänna skyddsrum, vilka avses för de i
22 § civilförsvarslagen angivna ändamål, och dels sådana skyddsrum för
undervisningsanstalt, för hamn eller annat trafikföretag av vikt för den allmänna
samfärdseln än järnväg eller flyglinje, vilka icke äro allmänna
skyddsrum. Omfattningen av de allmänna skyddsrummen bestämmes i organisationsplanerna
för civilförsvarsområdena. Då sådana planer icke fastställts
eller avses skola fastställas under budgetåret 1947/48, följer att allmänna
skyddsrum under nästa budgetår komma att anordnas endast efter
frivilligt åtagande från kommuns sida. Övriga nu ifrågavarande skyddsrum
— s. k. skol- och trafikskyddsrum — anordnas på grund av direkt
föreskrift i civilförsvarslagen. Då medelsbehovet lör statsbidragsgivningen
till .skyddsrum i skolor sammanhänger med nybyggnadsverksamheten och
därför svårligen kan beräknas, har civilförsvarsstyrelsen föreslagit att för
ändamålet skall beräknas ett särskilt förslagsanslag. Då emellertid i samband
med det slutliga ställningstagandet till frågan om civilförsvarets fredsorganisation
andra omläggningar kunna erfordras beträffande anslagen å
riksstaten till civilförsvaret, finner jag lämpligast att statsbidrag till skolskyddsrum
bestridas från förevarande anslag jämväl under budgetåret
1947/48.
Föredragande
n.
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Civilförsvarsstyrelsen har beräknat medelsbehovet till 1 250 000 kronor
för allmänna skyddsrum samt 1 000 000 kronor för skolskyddsrum. I betraktande
av den ringa omfattning, vari nya allmänna skyddsrum kunna
förväntas anordnade, torde enligt min uppfattning en icke oväsentlig begränsning
av medelsanvisningen vara möjlig. Jag föreslår, att för budgetåret
1947/48 ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor anvisas för hithörande
ändamål.
10. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel m. m.
För innevarande budgetår har anvisning av medel ej skett under ifrågavarande
reservationsanslag. Å anslaget finnes emellertid en icke obetydlig
behållning, huvudsakligen avseende medel, som överförts till anslaget med
ingången av budgetåret 1945/46. Vid sistnämnda tidpunkt överfördes sålunda
dels kvarstående belopp av för budgetåret 1944/45 under anslaget till
Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum anvisade
medel om 5 000 000 kronor för statsbidrag till anordnande av källarmursgenombrott
och dels av behållningarna å reservationsanslagen till Civilt
luftskydd: Gasskyddsutrustning, Förberedande åtgärder för mottagande av
evakuerad civilbefolkning m. m. och Anskaffande av utrustning till luftsky
ddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter m. m. ett belopp av
1 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp avsågs hälften till anskaffning av
materiel för blockorganisationen och hälften till viss materielanskaffning i
samband med organisationsplanernas fastställande. Behållningen å anslaget
uppgick vid ingången av budgetåret 1946/47 till i runt tal 5,9 miljoner
kronor.
Anslaget är avsett för bestridande av statsbidrag till anordnande av källarmursgenombrott
ävensom för anskaffande av materiel för blockorganisationen
samt för viss annan materielanskaffning m. m. i enlighet med fastställda
organisationsplaner. Härjämte disponeras anslaget för utgivande, jämlikt
punkten 6 i övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen, av statsbidrag
till kommuner för materiel, utrustning eller annan egendom för civilförsvarsändamål,
som anskaffats före lagens ikraftträdande.
Civilförsvarsstyrelsen har i promemorian den 18 april 1947 anfört, att
annan nyanvisning av medel under ifrågavarande anslag icke erfordrades
under budgetåret 1947/48 än som kunde föranledas av en den 25 september
1946 av styrelsen avlåten skrivelse angående statsbidrag till Stockholms
stad för vissa före civilförsvarslagens ikraftträdande havda luftskyddskostnader.
Under ifrågavarande anslag ha sammanförts kostnader för statsbidrag till
kommuner för materielanskaffning och andra åtgärder av engångsnatur.
Sålunda avses från anslaget skola utgå statsbidrag till kommuner till kost
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
41
nader för källarmursgenombrotl, för anskaffande av materiel för blockgrupper
eller eljest i enlighet med fastställda organisationsplaner samt för
vissa kostnader från tiden före civilförsvarslagens ikraftträdande.
Vad först angår medelsbehovet för bidrag till kommuner för anordnande
av källarmursgenombrott uttalade jag vid behandlingen av motsvarande
anslag för innevarande budgetår, att man borde framgå med stor försiktighet
vid verkställande av sådana åtgärder och iakttaga en avvaktande hållning,
där så kunde anses ske. Liknande återhållsamhet finner jag böra iakttagas
under nästkommande budgetår.
Anskaffning av materiel torde icke böra ifrågakomma under budgetåret
1947/48. Jag erinrar härvid om att organisationsplaner för civilförsvarsområdena
icke avses skola fastställas under budgetåret.
Vidkommande slutligen behovet av medel för statsbidrag jämlikt punkten
6 av övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen till vissa äldre
civilförsvarskostnader har för innevarande budgetår närmast avsetts att för
ändamålet ianspråktaga den del av anslaget, ursprungligen 1 000 000 kronor,
som beräknats för statsbidrag till anskaffning av materiel för blockgrupper
samt för viss materielanskaffning in. m. i enlighet med fastställda organisationsplaner.
Ansökningar om statsbidrag jämlikt sagda övergångsbestämmelse
äro för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning och ytterligare
sådana torde komma att ingivas. I den mån så erfordras torde för
tilldelande av statsbidrag av förevarande slag få användas jämväl den del
av anslaget, som avsetts för källarmursgenombrott. Vad angår prövningen
av ansökningar jämlikt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen
har jag, därest riksdagen ej framställer erinran häremot, för avsikt
föreslå Kungl. Maj:t att denna prövning skall, i den mån så visar sig
lämpligt, uppdragas åt civilförsvarsstyrelsen i enlighet med av Kungl. Maj:t
fastställda allmänna grunder.
It. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till kostnaderna
för vissa arvoden m. m.
För budgetåret 1946/47 har till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till
kostnaderna för vissa arvoden in. m. anvisats ett förslagsanslag av 300 000
kronor. Anslaget är avsett till statsbidrag för arvoden och annan ersättning
till civilförsvarschefer, ställföreträdare för civilförsvarschef och civilförsvarspliklig
personal. Statsbidrag utgår jämlikt 47 § 3 mom. a) civilförsvarslagen
med kostnadens hela belopp i vad avser avlöning och annan ersättning
till civilförsvarschef och ställföreträdare. Under lid, då civilförsvarsberedskap
icke råder, utgår på grund av stadgandet i 47 § 1 mom.
nämnda lag statsbidrag till ersättning åt annan personal än civilförsvarschef
och ställföreträdare med 2/s av kostnaden.
Föreskrifter angående arvode m. m. åt sådan civilförsvarschef och ställ
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
företrädare för dylik, vilken icke är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,
äro givna i kungörelsen den 22 december 1944, nr 817. Häri
stadgas bland annat, att civilförsvarsstyrelsen skall indela civilförsvarsområdena
i fem grupper. 1 var och en av dessa grupper skall arvode under
tid, då civilförsvarsberedskap icke råder, utgå med ett för gruppen bestämt
belopp, som stiger från 360 kronor för år i lägsta gruppen till 1 800 kronor
för år i högsta gruppen. Till sådan ställföreträdare för civilförsvarschef,
som förordnats att självständigt fullgöra vissa på civilförsvarschefen eljest
ankommande uppgifter, skall, där fråga icke är om statsavlönad befattningshavare
vid polisväsendet, utgå arvode med belopp, som bestämmes av
länsstyrelsen. Arvodet må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande bestämmas
till högre belopp än hälften av det belopp som må utgå till civilförsvarschefen
i civilförsvarsområdet, därest denne icke är statsavlönad befattningshavare
vid polisväsendet. I kungörelsen finnas härjämte bestämmelser
om ersättning för minskad arbetsinkomst till civilförsvarschef och ställföreträdare.
Genom beslut den 8 februari 1946 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser
rörande arvode till sådan civilförsvarschef och ställföreträdare för dylik,
som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet. Bestämmelserna
ha genom beslut den 22 november 1946 förlängts att gälla intill dess arbetet
med upprättande av förslag till organisationsplaner inom civilförsvarsområdena
i det väsentliga slutförts, dock längst till och med den 30 juni 1947.
Enligt ifrågavarande bestämmelser äger civilförsvarschef erhålla arvode
med högst hälften av arvodet för den grupp civilförsvarsområdet tillhör.
Beträffande arvode till ställföreträdare gälla bestämmelser motsvarande de
i förenämnda kungörelse intagna.
För civilförsvarscheferna i Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden
gälla särskilda bestämmelser, meddelade av Kungl. Maj:t den
22 december 1944 och den 16 januari 1946.
Beträffande avlöning och annan ersättning till övrig personal inom allmänna
civilförsvaret gäller avlöningsreglementet den 15 juli 1944, nr 546.
Civilförsvarsstyrelsen anför i fråga om anslagsbehovet under budgetåret
1947/48 följande:
För budgetåret 1947/48 uppskattar civilförsvarsstyrelsen kostnaderna för
arvoden åt civilförsvarschefer och ställföreträdare åt dessa till 215 000 kronor.
Sålunda utgöra årsarvoden för civilförsvarschefer, som icke äro statsavlönade
befattningshavare vid polisväsendet, cirka 125 000 kronor samt
årsarvoden enligt nu gällande grunder till övriga civilförsvarschefer cirka
68 000 kronor. I fråga om sistnämnda civilförsvarschefer förutsätter civilförsvarsstyrelsen,
att särskilt arvode skall utgå jämväl under hela nästkommande
budgetår, även om arbetet med upprättande av förslag till organisationsplaner
hinner dessförinnan avslutas. Länsstyrelserna ha uppskattat utgifterna
för rese- och traktamentsersättning samt ersättning för mistade inkomster
enligt 3 § kungörelsen 1944/817 åt civilförsvarschefer till cirka
43
Kungl. \Iaj:ts proposition nr 278.
33 000 kronor samt avlöningar och andra ersättningar till personal i det
allmänna civilförsvaret till cirka 231 000 kronor. Å sistnämnda belopp utgår
statsbidrag med två tredjedelar och å övriga belopp utgår fullt stats
Enligt
ovan gjorda beräkningar skulle salunda erfordras (215 000 H33
000 + 231 000) 402 000 kronor.
Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna vill civilförsvarsstyrelsen
föreslå, att för budgetåret 1947/48 till ifrågavarande ändamål anvisas ett
förslagsanslag å 350 000 kronor.
Statskontoret framhåller, att för bedömandet av förslaget om fortsatt
arvode åt civilförsvarscheferna erfordrades närmare utredning om de arbetsuppgifter,
som komme att åvila dessa befattningshavare.
På sätt av den föregående redogörelsen framgår bestridas från 1''öreva- Fore^W''"1
rande anslag statsbidrag till kommuner för arvoden och andra ersättningar,
som utgivas till civilförsvarschefer och ställföreträdare för dylika ävensom
till viss annan civilförsvarspliktig personal. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 22 november 1946 må arvoden, varom här är fråga och till vilka fullt
statsbidrag utgår, av länsstyrelse utbetalas direkt till vederbörande befattningshavare.
Såvitt gäller civilförsvarschefer och ställföreträdare, vilka innehava statsavlönad
befattning vid polisväsendet, har rätten till arvode hittills reglerats
genom särskilda av Kungl. Maj:t meddelade, tidsbegränsade beslut. I vad
avser tiden fram till den 1 juni 1945, då civilförsvarsberedskap rådde, grundades
dylikt beslut på ett av riksdagen lämnat bemyndigande för Kungl.
Maj:t att efter verkställd utredning av behovet ur synpunkten av civilförsvarsuppgifternas
tillfredsställande fullgörande under civilförsvarsberedskap
tillägga dylika civilförsvarschefer (ställföreträdare) arvoden med högst
samma belopp, som skulle utgå till civilförsvarschef (ställföreträdare), vilken
ej vore statsavlönad befattningshavare. Sedan beslut om civilförsvarsbei edskapens
upphörande i huvudsaklig del från och med den 1 juni 1945 meddelats,
framhölls i propositionen 1945:320, under hänvisning till att betydande
uppgifter av organisatorisk natur kvarstode för civilförsvarscheferna
och deras ställföreträdare, att nyssnämnda bemyndigande borde utsträckas
att äga tillämpning jämväl för tid, då civilförsvarsberedskap icke rådde.
Riksdagen framställde icke erinran häremot. Sasom tidigare angivits utga
för närvarande intill dess arbetet med upprättande av förslag till organisationsplaner
inom civilförsvarsområdena i det väsentliga slutförts, dock längst
till och med den 30 juni 1947, arvoden med högst hälften av arvodesbeloppet
för den grupp civil försvarsområdet tillhör.
Arbetet med organisationsplanernas uppgörande kan, på sätt jag i annat
sammanhang påpekat, väntas inom flertalet civilförsvarsområden sträcka
sig in på budgetåret 1947/48. Under hela budgetåret kunna vidare andra
organisatoriska uppgifter, avseende bland annat upprätthållande av perso
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
nalorganisationen i enlighet med planerna, förutses komma att i icke obetydlig
mån betunga civilförsvarscheferna. Jag har därför, därest ej riksdagen
framställer invändning däremot, för avsikt föreslå Kungl. Maj:t att
tillerkänna civilförsvarschefer och ställföreträdare, som äro statsavlönade
befattningshavare vid polisväsendet, arvoden med nu utgående belopp jämväl
under hela nästföljande budgetår.
Arvoden till civilförsvarschefer och ställföreträdare böra vid det förhållandet,
att fullt statsbidrag utgår till kommun härför, av praktiska skäl alltjämt
utbetalas direkt av statsmedel utan kommun som mellanhand.
Mot civilförsvarsstyrelsens medelsberäkningar under ifrågavarande anslag
finner jag i och för sig icke anledning till invändning. Med hänsyn till den
jämväl av styrelsen framhållna osäkerheten av beräkningarna föreslår jag
likväl, att för budgetåret 1947/48 under anslaget upptages allenast samma
belopp som för innevarande budgetår eller 300 000 kronor.
12. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. in.
Under rubriken Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. m.
har å riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagits ett förslagsanslag å
700 000 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t fastställt följande stat
för användningen av anslaget:
Stat.
1. Bidrag till kostnader för viss kommunerna åvilande
lokal utbildning och övning av personal för civilförsvarsändamål,
förslagsvis .......................... kronor 300 000
2. Bidrag till administrationskostnader för inkvartering
och därmed sammanhängande sociala åtgärder, förslagsvis
.......................................... » 100 000
3. Bidrag till övriga löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena med undantag
av ersättningar till civilförsvarspersonal, förslagsvis . . » 300 000
Summa kronor 700 000.
Civilförsvarsstyrelsen anför i promemorian den 18 april 1947 beträffande
anslagsbehovet för nästkommande budgetår följande:
Vad angar kostnaderna för lokal utbildning anser civilförsvarsstyrelsen,
att utbildningen under budgetåret 1947/48 dels skall bedrivas i samma omfattning
som under år 1946. dels ock därutöver bör omfatta jämväl sådan
annan inskriven personal än befäl, som ej tidigare genomgått erforderlig
utbildning. Sker ej sådan utökning, kommer allmänna civilförsvaret — där
i sa fall under cirka 2% år ej skulle komma att bedrivas annan utbildning
än av befäl — att till mycket stor del bestå av nyinskriven, helt outbildad
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
45
personal. Ett sådant tillstånd är, icke minst ur organisatorisk synpunkt,
synnerligen betänkligt. Under angivna förutsättningar beräknar civilförsvarsstyrelsen
utbildningskostnaderna till cirka 700 000 kronor. Statsbidrag
skall utgå med två tredjedelar eller cirka 470 000 kronor.
Administrationskostnaderna för inkvartering och därmed sammanhängande
sociala åtgärder ha av länsstyrelserna beräknas till 140 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen har ej anledning till erinran mot nämnda beräkning.
Statsbidrag skall utgå med hela beloppet.
Till löpande kostnader hänföras i huvudsak ersättningar till fastighetsägare
för intrång genom att allmänna skyddsrum bibehållas helt eller delvis,
driftskostnader för alarmeringsanläggningar samt abonnemangsavgifter
för telefoner i centraler, gruppstationer m. fl. Ersättningarna till fastighetsägare
ha av länsstyrelserna beräknats till cirka 90 000 kronor och driftskostnader
för alarmeringsanläggningar till cirka 75 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsen
har ingen anledning till erinran mot de gjorda beräkningarna.
Till abonnemangsavgifter och övriga löpande kostnader beräknar civilförsvarsstyrelsen
erforderliga 190 000 kronor. Statsbidrag skall utgå med två
tredjedelar av här angivna belopp eller cirka 235 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen beräknar alltså kostnaderna för nu berörda ändamål
till (470 000 + 140 000 + 235 000) 845 000 kronor, vilket belopp styrelsen
avrundat nedåt till 800 000 kronor.
I förevarande sammanhang torde få anmälas en den 14 januari 1946 av
civilförsvarsstyrelsen gjord framställning om förordnande jämlikt
47 § 3 mom. b) civilförsvarslagen. Enligt nämnda lagrum äger
kommun erhålla statsbidrag med kostnadernas hela belopp, i vad avser inkvartering
och därmed sammanhängande åtgärder av social natur, med rätt likväl
för Konungen att, så framt åtgärderna avse allenast civilförsvarsområdets
egna invånare, bestämma statsbidraget till endast två tredjedelar. Civilförsvarsstyrelsen
framhåller svårigheten att uppdraga en skarp gräns mellan
å ena sidan kommuner, där åtgärder av förevarande slag avse allenast
civilförsvarsområdets egna invånare, och å andra sidan övriga kommuner
samt föreslår, att statsbidragsrätten enligt 47 § 3 mom. b) civilförsvarslagen
begränsas för tillhopa ett 70-tal kommuner. Härvid har styrelsen låtit vägleda
sig av den planerade organisationens huvudsakliga inriktning i omförmält
hänseende.
Av det tidigare anförda framgår, att jag under nästa budgetår räknar Föredraganmed
en utbildningsverksamhet av i huvudsak samma omfattning som jämlikt
särskilda bestämmelser gällt för det senaste året. Jag föreslår därför,
att anslagsposten för utbildning beräknas till oförändrat belopp eller
300 000 kronor.
Emot civilförsvarsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för statsbidrag
till kommunala kostnader för administration av inkvartering och därmed
sammanhängande .sociala åtgärder, 140 000 kronor, och för övriga löpande
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
Föredragan
den.
kostnader för civilförsvarets verksamhet av visst slag, 235 000 kronor, finner
jag ej anledning till erinran.
Vad angår civilförsvarsstyrelsens framställning om begränsning jämlikt
47 § 3 mom. b) civilförsvarslagen av vissa kommuners statsbidragsrätt för
inkvartering och därmed sammanhängande åtgärder av social natur, har beslut
i anledning härav hittills ej ansetts böra fattas i avvaktan på civilförsvarsutredningens
arbete. Utredningens numera föreliggande förslag går
beträffande kostnaderna för civilförsvaret ut på en överflyttning till väsentlig
del av dessa kostnader från kommunerna på statsverket. Då ett förordnande
enligt civilförsvarsstyrelsens framställning sålunda skulle komma att gå i
motsatt riktning till vad utredningen föreslagit, torde med prövning av
nämnda framställning böra anstå i avbidan på statsmakternas ställningstagande
till utredningens förslag. Något undantag från civilförsvarslagens
statsbidragsbestämmelser synes alltså för närvarande ej böra meddelas utan
fullt statsbidrag utgå.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Bidrag till kommuner
för utbildning m. m. för budgetåret 1947/48 beräknar jag sålunda till
(300 000 + 140 000 + 235 000) 675 000 kronor.
13. Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar
och materiel m. m.
För budgetåret 1946/47 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag
av 50 000 kronor. Anslaget avses för utbetalning av dels statsbidrag
i enlighet med av Kungl. Maj:t den 24 november 1944 meddelade
bestämmelser till enskilda för anordnande av sådana skyddsrum för undervisningsanstalter,
för hamnar eller andra trafikföretag av vikt för den allmänna
samfärdseln än järnväg eller flyglinje, vilka icke äro allmänna
skyddsrum, dels sådan gottgörelse av staten, som jämlikt bestämmelserna i
7 kapitlet civilförsvarslagen utgår till ägare eller innehavare av egendom
eller den, som driver industriell eller annan verksamhet av väsentlig betydelse
för försvaret eller folkförsörjningen, dels ock gottgörelse, varom
Kungl. Maj:t kan komma att i särskilt fall besluta.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller i sin promemoria av den 18 april 1947,
att länsstyrelserna beräknat motsvarande utgifter för budgetåret 1947/48 till
2 700 kronor, samt föreslår att för ändamålet anvisas ett förslagsanslag å
10 000 kronor.
Mot vad civilförsvarsstyrelsen föreslagit har jag icke något att erinra.
Framhållas må emellertid, att Kungl. Maj:t med stöd av 29 § civilförsvarslagen
ålagt aktiebolaget Stockholms spårvägar att i anslutning till byggandet
av ny tunnelbana i Stockholm anordna fullträffsäkra skyddsrum vid
vissa stationer för tunnelbanans trafikanter. I anledning härav kan förvän
-
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
tas, att en icke obetydlig belastning av förevarande anslag framdeles uppkommer.
Då emellertid frågan om gottgörelse till bolaget icke med säkerhet
kan beräknas uppkomma under nästa budgetår, torde uppräkning av anslaget
icke nu böra ske.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
I. godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrel
-
sen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 97 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 475 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. * 265 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_13 000
Summa förslagsanslag kronor 850 000
II. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidiaga de ändringar i
personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen, som påkal
-
las av vad jag i det föregående förordat,
III. för budgetåret 1947/48 anvisa
dels till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar
ett förslagsanslag av .............. kronor 850 000
dels till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
ett förslagsanslag av ............ » 190 000
dels till Civilförsvaret: Utbildning vid
statens civilförsvarsskola samt vid kurser
anordnade av länsstyrelserna ett förslagsanslag
av ............................ » 150 000
dels till Civilförsvaret: Bidrag till vissa
frivilliga organisationer ett anslag av ... . » 141 500
dels till Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet
ett förslagsanslag av . .. » 95 000
dels till Civilförsvaret: Anskaffning av
viss förbrukningsmateriel ett förslagsanslag
av .............................. 5 50 000
48
Kung!. Maj:ts proposition nr 278.
dels till Civilförsvaret: Förvaring och
underhåll av viss materiel in. m. ett för
-
slagsanslag av ........................ »
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner
för anordnande av allmänna
skyddsrum in. m. ett reservationsanslag av »
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner
till kostnaderna för vissa arvoden
m. m. ett förslagsanslag av............ »
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner
för utbildning m. m. ett förslagsanslag
av ............................ »
dels ock till Civilförsvaret: Gottgörelse
till fastighetsägare m. fl. för anordningar
och materiel m. m. ett förslagsanslag av »
1 000 000
1 500 000
300 000
075
10
Summa kronor 4 961 5
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Högh
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga till detta pro
koll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
S. Rönström.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
716819
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, m. m., såvitt p s. 8 i texten
- SU 1947:200 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till civilförsvaret. s. 42 i texten