Sök i Ratio Lex

Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1947\48

1947-05-16 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:278, Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1947\48

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till civilförsvaret

för budgetåret 1947\48; given Stockholms slott

den 16 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet å Stockholms

slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

statsrådet Mossberg.

I årets statsverksploposition bar Kungl. Maj:t, på min hemställan, under

femte huvudtiteln, punkterna 243—253, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna följande

anslag till civilförsvaret, nämligen

Biliang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 278.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Anslag.

Kronor

Civilförsvarsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag ................................... 715 000

Omkostnader, förslagsanslag ................................. 200 000

Civilförsvaret:

Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade

av länsstyrelserna, förslagsanslag ...................... 125 000

Bidrag till riksluftskyddsförbundet ........................... 126 500

övnings- och försöksverksamhet, förslagsanslag ................ 95 000

Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, förslagsanslag ........ 75 000

Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag . . 280 000

Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa arvoden m. m., förslagsanslag

............................................... 300 000

Bidrag till kommuner för utbildning m. in., förslagsanslag....... 700 000

Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar och materiel

m. m., förslagsanslag...................................... 50 000

Kostnader för avveckling av civilförsvarsberedskapen, förslagsanslag

................................................... 50 000.

Jag hänvisade i nämnda sammanhang till att jag med stöd av Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 tillkallat åtta sakkunniga för att

verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret och framlägga

därav föranledda förslag. Definitiv ställning till anslagen rörande civilförsvaret

ansåg jag mig kunna taga först sedan de sakkunnigas utredning framlagts.

På grund härav föreslog jag, att i förslaget till riksstat för budgetåret

1947/48 anslagen till civilförsvaret endast borde uppskattas preliminärt, därvid

anslagen fingo upptagas till samma belopp som för innevarande budgetår.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga förevarande

spörsmål.

Inledning.

De förut omnämnda sakkunniga, vilka antagit benämningen 1945 års

civilförsvarsutredning, ha utgjorts av ledamoten av riksdagens första kammare,

numera landshövdingen Th. Bergquist, ordförande, ledamoten av riksdagens

andra kammare docenten E. W. Håstad, överstelöjtnanten C. F. R.

Lemmel, ledamoten av riksdagens första kammare redaktören S. H. Linderot,

byråchefen S. V. Lundquist, ledamoten av riksdagens första kammare

fru Gärda Svenson samt ledamöterna av riksdagens andra kammare verkstadsarbetaren

G. F. Thapper och kassörskan Märta Öberg. De sakkunniga

ha numera avgivit ett den 10 januari 1947 dagtecknat betänkande med förslag

rörande civilförsvarets organisation m. m. (SOU 1947: 10).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 278.

3

över civilförsvarsutredningens betänkande ha, efter remiss, yttranden avgivits

av överbefälhavaren efter försvarsgrenschefernas, militärbefälhavarnas,

hemvärnschefens, försvarets sjukvårdsförvaltnings och arméns fortifikationsförvaltnings

hörande, krigsmaterielverket, försvarets forskningsanstalt,

1945 års försvarskommitté, samtliga länsstyrelser — i några fall efter hörande

av vissa statliga eller kommunala myndigheter eller av särskilda sammanslutningar

inom länet — medicinalstyrelsen, bevakningsinspektören,

statens byggnadslånebyrå, statens arbetsmarknadskommission, civilförsvarsstyrelsen,

riksbrandinspektören, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

allmänna lönenämnden, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,

statens industrikommission, statens livsmedelskommission, statens

reservförrådsnämnd, statens trafikkommission, riksnämnden lör ekonomisk

försvarsberedskap, ett trettiotal stads- och landskommuner av olika

storlek och betydelse ur civilförsvarssynpunkt, svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund, landsorganisationen i Sverige, svenska

arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges fastighetsägareförbund,

hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund

u. p. a., svenska brandskyddsföreningen, svenska brandkårernas riksförbund,

svenska brandbefälsförbundet, Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund,

svenska skorstensfejeriarbetareförbundet, centralkommittén folk

och försvar, hemvärnsrådet, överstyrelsen för svenska röda korset, riksluftskyddsförbundet,

Sveriges folkskollärarförbund, föreningen Sveriges polismästare,

föreningen Sveriges landsfiskaler, svenska civilförsvarets tjänstemannaförening,

högerns centrala kvinnoråd, folkpartiets kvinnoförbund och

svenska landsbygdens kvinnoförbund.

På grund av ärendets omfattning och svårbedömbara natur har remissbehandlingen

av föreliggande betänkande blivit avsevärt fördröjd. Även andra

omständigheter ha bidragit till att ärendets beredning inom departementet

icke kunnat slutföras inom avsedd lid. Då en forcering med detta betydelsefulla

ärendes avgörande på ett sent stadium av årets riksdag synes böra

undvikas, har jag funnit mig böra överväga, huruvida och i vad mån ett

uppskov till nästa års riksdag med framläggande av proposition i anledning

av betänkandet kunde vara förenat med allvarliga olägenheter. Jag har

därvid kommit till den uppfattningen, att sådana olägenheter icke torde behöva

befaras, därest vissa jämkningar i nuvarande organisation vidtagas.

Det synes mig ock sannolikt alt man genom ett uppskov med ställningstagandet

till civilförsvarsutredningens förslag kan erhålla säkrare hållpunkter för

ett bedömande av civilförsvarets allmänna omfattning och organisation under

fredstid. Jag har därför vid beräkning av civilförsvarets anslagsbehov

för nästa budgetår utgått från nuvarande organisation och däri allenast

föreslagit sådana jämkningar, som jag ansett vara av trängande natur.

Föredragan
den.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Vissa allmänna synpunkter.

För bedömandet av det erforderliga anslagsbehovet för civilförsvaret under

nästkommande budgetår torde till en början vissa frågor av allmän betydelse

för civilförsvarets verksamhet böra beröras. Såsom bakgrund härtill

lämnas i det följande en kortfattad redogörelse för dels de bestämmelser

som för närvarande interimistiskt gälla på olika områden av civilförsvarets

verksamhet, dels ock huvudpunkterna i civilförsvarsutredningens förslag.

Vad först angår de interimistiskt gällande bestämmelserna för civilförsvarets

verksamhet i olika hänseenden torde här böra behandlas planläggningsverksamheten,

utbildningsverksamheten och skyddsrumsbyggandet.

Såvitt gäller planläggningen må erinras om att jämlikt 10 § civilförsvarslagen

de grundläggande bestämmelserna rörande civilförsvarets omfattning

och beskaffenhet inom varje civilförsvarsområde skola upptagas i en organisationsplan.

Med hänsyn till pågående överväganden om civilförsvarets

fortsatta verksamhet har det ansetts lämpligt att vidtaga vissa förenklingar

vid dessa planers uppgörande. Sålunda har Kungl. Maj:t den 18 oktober

1946 meddelat vissa bestämmelser i förevarande hänseende av innebörd,

bland annat, att planerna skola uppgöras utan eljest föreskrivet hörande av

kommunernas beslutande organ samt att i överensstämmelse härmed planerna

ej skola fastställas av länsstyrelsen med för kommun förpliktande

verkan. Upprättandet av organisationsplanerna pågår för närvarande och

arbetet därmed torde på de flesta håll komma att fortgå in på budgetåret

1947/48.

Omfattningen av civilförsvarsplikten för utbildnings- och övningsändamål

har, jämlikt 12 § 3 mom. civilförsvarslagen, av Kungl. Maj:t reglerats

för kalenderåren 1945 och 1946. De för år 1946 gällande bestämmelserna

inneburo, att skyldighet att genomgå grundläggande civilförsvarsutbildning

under högst tio timmar skulle åligga dels civilförsvarspliktig man eller

kvinna, som under året uppnådde 16 års ålder och hade stadigvarande bostad

eller sysselsättning inom anläggning eller byggnad, för vilken särskilt

civilförsvar skulle vara organiserat, dels ock civilförsvarspliktig kvinna, som

under året uppnådde 18 års ålder och hade stadigvarande bostad eller sysselsättning

som nyss sagts. I sistnämnda fall skulle utbildningen utgöras av

sjukvårdsutbildning, avsedd att komplettera tidigare genomgången grundläggande

utbildning. Föreskrift meddelades härjämte om utbildningsplikt

för vissa under år 1945 utbildningsskyldiga, vilka på grund av uppskov eller

annan anledning icke fullgjort denna skyldighet under nämnda år. Slutligen

stadgades skyldighet för den, som inskrivits såsom befäl inom civilförsvaret

eller såsom ersättare för dylikt befäl att, om han icke genomgått sådan utbildning,

som kunde vara föreskriven för befälsbefattningen, undergå särskild

utbildning, omfattande högst tjugufem timmar, där fråga vore om be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

5

fattning inom hemskydd, och eljest högst fyrtio timmar. — För år 1947 ha

bestämmelser om utbildningsplikten hittills icke utfärdats.

Beträffande slutligen anordnandet av skyddsrum ha genom särskilda beslut

betydande inskränkningar vidtagits. För närvarande byggas enskilda

skyddsrum endast i samband med nybyggnader, varvid generell dispens

lämnats beträffande anskaffning av skyddsrumsdörrar, skyddsrumsiuckor,

luftrenare och viss annan inredning. Den sålunda medgivna dispensen beräknas

nedbringa kostnaderna för anordnande av skyddsrum med omkring

hälften.

Huvudpunkterna i civilförsvarsutredningens förslag äro följande.

I fråga om civilförsvarets allmänna ställning i framtiden

säger sig utredningen ha kommit till den uppfattningen, att möjligheterna

att i ett eventuellt kommande krig i högre grad än under det

senaste kunna hålla civilbefolkningen utanför krigshandlingarna äro mycket

små. Under alla förhållanden kommer enligt utredningens uppfattning

även i framtida krigsfall ett lands produktionsapparat — och härvid troligen

ej blott den påtagliga krigsproduktionen utan även försörjningsproduktionen

i vidsträckt bemärkelse -— att utgöra ett eftertraktat anfallsobjekt.

Utredningen anser vidare, att utvecklingen och framtidsutsikterna

icke för närvarande ge anledning att göra avsteg från kravet på beredskap

inom något av de tre områden — militärförsvaret, civilförsvaret och den

ekonomiska försvarsberedskapen — varmed är att räkna inom det totala

försvaret. Snarare understryker enligt utredningens mening utvecklingen

det ofrånkomliga behovet av ett komplement av civil karaktär till militärförsvaret.

Vad angår civilförsvarets verksamhetsgrenar innebär utredningens

förslag i stort sett ett bibehållande av den koncentration av åtgärderna

på hemortsförsvarets område, som genomfördes genom 1944 års

civilförsvarslagstiftning. Det nuvarande sambandet mellan å ena sidan civilförsvaret

samt å andra sidan polis- och brandväsendena förutsättes likaledes

skola bestå. Utredningen förordar, att till civilförsvaret ytterligare hänföres

den bevakningstjänst, som under krigsåren ombesörjts av landstormspolisorganisationen,

samt att ledningen av den allmänna civila trafikledningen i

krig i viss utsträckning anknytes till civilförsvarets ledningsorgan.

Vidkommande härefter den förberedelseverksamhet, som under fred bör

äga rum inom civilförsvaret, har utredningen funnit densamma böra omfatta

en såväl centralt som lokalt bedriven planläggning. I den centrala

verksamheten har ansetts böra ingå bland annat försöks- och forskningsarbete,

avseende såväl inhemska som utländska erfarenheter. Den lokala

planläggningen förutsättes av utredningen skola inbegripa uppgörande

och vidmakthållande av organisationsplaner för de särskilda civilförsvars
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kmigl. Muj.ts proposition nr 278.

områdena samt upprätthållande i anslutning till dessa planer av uttagningen

för civilförsvaret av personal, lokaler och fordon m. m.

Till den fredsmässiga verksamheten inom civilförsvaret anser utredningen

vidare böra höra utbildning och övning av personal. Sådan utbildning

och övning finner utredningen, som härutinnan samrått med företrädare

för det frivilliga arbetet på civilförsvarets område, icke kunna

komma till stånd enbart på frivillig väg. Den grundläggande utbildning,

som under åren 1945 och 1946 jämlikt särskilda av Kungl. Maj:l med stöd

av 12 § civilförsvarslagen utfärdade kungörelser ägt rum med vissa årsklasser

civilförsvarspliktiga, föreslås ersatt med en till folkskolans eller fortsättningsskolans

sista klass eller däremot svarande klass i högre läroanstalt förlagd

utbildning i brandskydd och olycksfallsvård, vilken i likhet med den

hittillsvarande grundläggande utbildningen avses omfatta högst 10 timmar.

För 18-åriga kvinnor med stadigvarande hemvist eller sysselsättning

inom ort, där särskilt civilförsvar organiseras, föreslås vidare, i överensstämmelse

med vad under åren 1945 och 1946 gällt, tilläggsutbildning i sjukvård

under högst 10 timmar. För den manliga delen av befolkningen förordas

viss utbildning i civilförsvar under rekryttjänstgöringen samt under

efterutbildningsövningar för värnpliktiga. Särskild utbildning samt repetitionsutbildning

föreslås härjämte för de mera betydelsefulla, särskilt inskrivna

personalkategorierna inom civilförsvaret. Övningar anses böra anordnas

med vissa års mellanrum, förslagsvis så, att under en tioårsperiod

på samtliga i civilförsvarshänseende mera betydelsefulla orter en övning

äger rum. Ersättning under deltagande i utbildning och övning bör enligt

utredningens förslag i viss utsträckning utgå till inskriven personal.

De förberedande åtgärderna inom civilförsvaret under fred böra enligt

utredningens förslag inbegripa visst hänsynstagande till civilförsvarssynpunkter

på samhällsbyggandets område. Utredningen.

som understryker den ökade betydelsen av förebyggande åtgärder i

detla sammanhang med hänsyn till nuvarande metoder på krigföringens område,

anför härvid vissa synpunkter beträffande siadsplanering och industrilokalisering

samt i fråga om utformningen ur byggnadsteknisk synpunkt av

enskilda anläggningar och byggnader. Vad först angår stadsplaneringen,

där på grundval av gällande föreskrift om beaktande vid denna planering

av civilförsvarets synpunkter visst samarbete föreligger mellan bland annat

byggnadsstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen, utlalar sig utredningen för en

översyn av de normer, vilka i civilförsvarshänseende befunnits önskvärda.

Härjämte räknar utredningen med att vid de överväganden, som i annat

sammanhang äga ram på närliggande områden, bland annat genom markutredningen,

civilförsvarets intressen i vederbörlig grad beaktas. På liknande

sätt förutsättes att i fråga om industriens lokalisering civilförsvarssynpunkterna

komma att beaktas i samband med annan utredning. Beträffande

slutligen utformningen i tekniskt hänseende av enskilda anläggningar

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kiwgl. Maj.ts proposition nr 278.

och byggnader ifrågasätter utredningen, bland annat, huruvida icke bergverkstäder

borde inrättas i större omfattning än vad hittills varit fallet. Obligatoriska

föreskrifter i detta hänseende förordas emellertid icke.

Vad angår anordnande av skyddsrum framlägger utredningen

till en början vissa rön angående förutsättningarna för att vid användning

av nu kända anfallsmedel erbjuda civilbefolkningen skydd genom byggande

av skyddsrum. Härvid framhålles, bland annat, att de s. k. fullträffsäkra

konstruktioner, vilka hittills i begränsad utsträckning kommit till användning,

innebära ett skydd av mycket hög klass även mot atombomber, att

bergskyddsrum anses motstå samtliga kända skadeverkningar av dylika

bomber, att jämväl skyddsrum av den typ, som jämlikt civilförsvarslagens

bestämmelser hittills allmänt kommit till användning — s. k. normalskyddsrum

— beräknas erbjuda ett betydande mått av skydd mot verkningar av

atombomber jämfört med vistelse i det fria, att möjligheterna till förvarning

äro otillfredsställande vid nu tillämpat luftbevakningssystem men bli gynn»ammare,

därest övergång sker till bevakning med anlitande av ekoradio,

samt att kostnaderna för skyddsrumsbyggande — för bostäder, industrioch

allmänna skyddsrum — vid en årlig bostadsproduktion av 100 000 eldstäder

beräknas uppgå till omkring 9 miljoner kronor, vilket belopp anses

utgöra omkring 0,9 procent av byggnadskostnaderna för den ärligen tillkommande

bostadsvolymen.

Det byggnadsprogram, som av utredningen mot bakgrunden av nu angivna

förhållanden föreslås, innebär i huvudsak följande. Såvitt gäller

skyddsrum för civilbefolkningen skola enskilda skyddsrum alltjämt byggas

i nybyggnader enligt gällande lagbestämmelser. Skyddsrumsskyldigheten

skall härvid i territoriellt hänseende såsom hittills vara begränsad till områden,

för vilka särskilt civilförsvar planeras, d. v. s. i allmänhet orter med

större befolkningstäthet. Gränsen för den generella skyldigheten att anordna

skyddsrum i bostadsfastigheter inom dylika områden föreslås lagd vid en

sammanlagd lägenhetsyta av 360 kvadratmeter. De sålunda för nybyggnader

avsedda skyddsrummen, vilka såsom hittills förutsättas utförda av fastighetens

ägare eller innehavare, anses av utredningen böra fullt färdigställas,

och efter krigsslutet meddelad generell dispens med anskaffning

av’ skyddsrumsdörrar, luckor och luftrenare jämte viss annan inredning

föreslås upphävd. Skyddsrum i äldre bebyggelse, vilka ullörts enligt numera

föråldrade konstruktionsbestännnelser och efter krigsslutet fått i betydande

utsträckning avvecklas, anses icke böra åter iståndsättas. Fn ytterligare

demontering bör dock undvikas. Källarmursgenombrott i iildre bebyggelse

förordas utförda, så snart läget pa arbetsmarknaden det medger.

För civilbefolkningen föreslås härutöver att i orter med mer än 30 000

invånare, där behov av ökat skydd anses föreligga på grund av risken för

användning av atombomber, friliggande fullträffsäkra anläggningar utföras

genom det allmännas försorg enligt eu plan, innefattande utbyggnad av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

skyddsrum för 10—20 procent av befolkningen till en kostnad av omkring

150 miljoner kronor, varav minst 60 miljoner beräknas utgöra det kapitaliserade

värdet av anläggningarnas fredsanvändning såsom garage, lagerlokaler

m. in.

Allmänna skyddsrum, vilka avses för de i 22 § civilförsvarslagen angivna

ändamål (civilförsvarscentraler, skyddsrum för aktiv civilförsvarspersonal

och för trafikanter, vissa anstalter m. in.) förutsättas av utredningen utbyggda

i enlighet med det behov, som framkommer jämlikt de för civilförsvarsområdena

upprättade organisationsplanerna. Med tillämpning av liknande

grunder beträffande konstruktionskraven, som avses för friliggande

skyddsrum för civilbefolkningen, beräknas det erforderliga byggnadsprogrammet

innefatta en kostnad av omkring 100 miljoner kronor, varav 20

miljoner skulle utgöra det kapitaliserade värdet av anläggningarnas fredsanvändning.

Såväl de friliggande skyddsrummen för civilbefolkningen som de allmänna

skyddsrummen beräknas av utredningen utförda under en tioårsperiod,

varvid på grund av materiel- och arbetskraftssvårigheter kvoten för

de närmaste åren förutsättes avsevärt mindre än under periodens senare del.

Den nuvarande organisationen inom civilförsvaret föreslås av utredningen

skola i princip bibehållas. Organisationen skall sålunda även i

fortsättningen vara av civil karaktär, med erforderligt militärt inflytande

under högsta grad av civilförsvarsberedskap tillgodosett genom direktivrätt.

En .särskild civilförsvarsstyrelse anses alltjämt skola finnas, varvid efter viss

beskärning av personalorganisationen det nuvarande med några få undantag

tillämpade arvodessystemet föreslås ersatt med en reglerad personalstat. I

fråga om den inre organisationen förordas vissa förändringar, innebärande

bland annat begränsning av antalet byråer och avdelningar samt införande

av viss lekmannarepresentation i styrelsen. Statens brandinspektion förutsättes

skola alltjämt äga viss anknytning till civilförsvarsstyrelsen.

Inom länen anses ledningen av civilförsvaret alltjämt skola åvila länsstyrelserna.

Särskilda försvarsavdelningar vid länsstyrelserna under ledning

av civilförsvarsdirektörer förutsättas härvid även fortsättningsvis erforderliga.

Civilförsvarsdirektörerna, av vilka vissa föreslås överförda till ordinarie

stat, böra enligt utredningen, i den mån civilförsvarsgöromålen så tillåta,

anförtros andra uppgifter inom länsstyrelsernas arbetsområde. Utöver civilförsvarsdirektörerna

skola, på sätt nu gäller, militärassistenter tjänstgöra å

försvarsavdelningarna, varvid deltidstjänstgöring inom krigsmakten föreslås

i viss omfattning.

Den lokala indelningen i civilförsvarsområden anses på sätt nu gäller

böra i princip ansluta till polischefsdistrikten. Nuvarande skyldighet för befattningshavare

vid polis- och brandväsendet att mottaga uppdrag såsom

civilförsvarschef eller ställföreträdare för dylik föreslås utvidgad till annan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

9

befattningshavare i statlig eller kommunal tjänst, i den mån hinder för uppdragets

fullgörande icke kan antagas föreligga på grund av värnplikt.

Vittgående förändringar förordas av civilförsvarsutredningen i fråga om

bestridandet av kostnaderna för civilförsvarets upprätthållande.

Den nuvarande skyldigheten för kommun att primärt, med

statsbidragsrätt, svara för kostnaderna för det allmänna civilförsvarets och

till viss del även för det särskilda civilförsvarets (hemskydd och verkskydd)

upprätthållande föreslås sålunda ersatt med principen att statsverket direkt

svarar för huvudparten av ifrågavarande kostnader. Kommuns medverkan

anses böra begränsas till vissa i civilförsvarslagen uttömmande angivna fall,

där dylik medverkan påkallas av huvudsakligen praktiskt-organisatoriska

skäl. Dessa undantag gälla, bland annat, kostnader för deltagandet i civilförsvaret

av vissa kommunala kårer, exempelvis brand- och poliskårer, samt

för utförande och underhåll av allmänna skyddsrum och vissa andra anordningar

av byggnadsteknisk natur. I fråga om kostnader för utförande

av nu nämnda skyddsrum och anordningar föreslås gällande statsbidragsandel,

två tredjedelar, höjd till tre fjärdedelar. Bland kostnader, vilka enligt

gällande kostnadsbestämmelser i regel helt stannat på kommun men

enligt förslaget skola bestridas av statsmedel, märkas kostnader för administration

och förrådsförvaring inom civilförsvarsområdena.

Vissa kostnadsberäkningar, avseende budgetåret 1947/48, ingå i civilförsvarsutredningens

betänkande. Dessa beräkningar sluta å ett sammanlagt

belopp av drygt 10,3 miljoner kronor. Som jämförelse kan nämnas, att för

budgetåret 1946/47 anvisats omkring 2,7 miljoner kronor, vartill komma

vissa medel för nya ändamål, som disponeras under äldre anslag. Av ökningen

hänför sig en betydande del, mellan 3 och 4 miljoner kronor, till kostnader,

som tidigare helt eller delvis bestritts av kommunerna. En nytillkommande

kostnadspost om 1 miljon kronor föranledes av utredningens förslag

om ersättning till vissa deltagare i utbildning och övning. Slutligen saknas i

årets stat motsvarighet till ett av utredningen för budgetåret 1947/48 beräknat

medelsbchov om 4 miljoner kronor för statsbidrag till kommuner till

kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum och vissa andra byggnadstekniska

anordningar.

Frågan om civilförsvarets framtida organisation och verksamhet har såsom

framgår av det föregående nyligen varit föremål för prövning genom

1945 års civilförsvarsutredning. I utredningen ha —• förutom militär och

civilförsvarstelcnisk sakkunskap — varit företrädda samtliga i riksdagen

representerade politiska partier. De sakkunnigas betänkande är, bortsett

från vissa detaljspörsmål i samband med den föreslagna utbildningen inom

civilförsvaret, enhälligt.

I betänkandet konstateras att den utveckling mot det totala kriget, som

kännetecknar det andra världskriget, medfört alt civilbefolkningen på ett

Föredragan
den.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

sätt och i en omfattning, som tidigare ej kunnat förutses, kommit att beröras

av den direkta krigföringen. Möjligheterna att i ett eventuellt kommande

krig i högre grad än under det senaste kunna hålla civilbefolkningen utanför

krigshandlingarna äro enligt utredningens uppfattning mycket små. Utredningen

finner i konsekvens härmed nödvändigt att alltfort räkna med

behovet av ett komplement av civil karaktär till det militära försvaret samt

framlägger förslag angående den förberedelseverksamhet i olika avseenden,

som kräves för upprätthållandet av erforderlig beredskap inom civilförsvaret.

Jag biträder helt den allmänna uppfattning, varåt civilförsvarsutredningen

sålunda givit uttryck. I likhet med utredningen finner jag även, att därest

civilförsvaret skall kunna fullgöra sina uppgifter i krig, viss förberedelseverksamhet

erfordras under fred, samt att härför kräves vidmakthållandet

av en organisation av viss omfattning. Framhållas må, att denna uppfattning

överensstämmer med vad som förutsatts vid genomförandet år 1944

av den nu gällande lagstiftningen och organisationen på civilförsvarets område.

Bland de myndigheter och organisationer, som avgivit yttranden över

civilförsvarsutredningens betänkande, råder även enighet om det allmänna

behovet av civilförsvarsåtgärder och av en civilförsvarsorganisation.

Tidigare har jag angivit skälen till att med framläggandet av ett på civilförsvarsutredningens

betänkande grundat förslag bör anstå till nästkommande

års riksdag. Ställning bör därför nu endast tagas till frågan om anslag

till civilförsvaret under budgetåret 1947/48, för vilket budgetår medelsbehovet

i statsverkspropositionen beräknats endast preliminärt. Vid prövningen

av anslagsfrågorna bör givetvis tillses, att det slutliga ståndpunktstagandet

till utredningens förslag icke föregripes.

Vid nu angivna förhållanden finner jag icke anledning att närmare ingå

på civilförsvarsutredningens förslag. I huvudsak synes verksamheten under

nästkommande budgetår få bedrivas i de former, som gälla under det nu

innevarande. Jag har emellertid funnit det lämpligt att i detta sammanhang

anföra vissa synpunkter av allmän betydelse för anslagsbeviljandet.

Civilförsvarets planläggningsverksamhet bör tillsvidare fortgå

efter nu gällande riktlinjer. Det pågående arbetet med uppgörande av organisationsplaner

bör sålunda fullföljas med iakttagande av de begränsningar,

som av Kungl. Maj:t föreskrivits den 18 oktober 1946.

Vad angår utbildnings- och övningsverksamheten må till

en början erinras om att det under innevarande kalenderår hittills icke ansetts

lämpligt att utfärda kungörelse härom på sätt skett för kalenderåren

1945 och 1946. Anledningen härtill har varit pågående överväganden angående

civilförsvaret. Vid ett uppskov med det slutliga ställningstagandet

till de med civilförsvarets fredsorganisation sammanhängande frågorna

torde föreskrifter om den under mellantiden erforderliga utbildningsverksamheten

böra utfärdas av Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som gällt under år 1946.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

11

Vidkommande härefter anordnandet av skyddsrum innebär

civilförsvarsutredningens förslag, pa sätt närmare utvecklats i det föregående,

en betydande utvidgning av verksamheten på området. Därest ställningstagandet

till civilförsvarsutredningens förslag uppskjutes, torde någon

ändring i vad för närvarande gäller icke böra vidtagas under nästkommande

budgetår. De hittills genomförda inskränkningarna på detta område böra

sålunda alltjämt iakttagas.

Inom organisationen böra i avvaktan på det slutliga ställningstagandet

till civilförsvarsutredningens förslag inga väsentliga ändringar vidtagas.

Sedan det nu pågående arbetet med uppgörande av organisationsplaner

för civilförsvarsområdena slutförts, synas särskilt inom den lokala administrationen

vissa inskränkningar bli möjliga. Jag förutsätter, att dylika

möjligheter beaktas. Såvitt gäller civilförsvarsstyrelsen föreslår jag i det

följande vissa åtgärder, vilka kunna utan föregripande av det slutliga ställningstagandet

till frågan om styrelsens organisation vidtagas för förbättring

av personalens anställningsförhållanden.

Vad slutligen angår gäldandet av kostnaderna för civilförsvaret

föreligga särskilda skäl att beträffande de kommunerna åvilande

kostnader, som äga samband med förrådshållning av civilförsvarsmateriel,

överflytta desamma å statsverket i överensstämmelse med de av civilförsvarsutredningen

föreslagna allmänna riktlinjerna för kostnadsregleringen

inom civilförsvaret. Härom avser jag att återkomma i det följande. I övrigt

torde civilförsvarskostnaderna böra bestridas i gällande ordning.

Civilförsvarsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.

För budgetåret 1946/47 har under ifrågavarande rubrik å riksslaten anvisats

ett förslagsanslag å 715 000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 15 juli 1944 fastställt följande av riksdagen godkända

personalförteckning för civilförsvarsstyrelsen:

1. Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar.

Befattning

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

I.önegrad

1 generaldirektör ......

2 civilförsvarsinspektörer

C 12

A 26

Tjänsteman å övergångsstat.

1 överdirektör

C 8

Enligt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1945 meddelade bestämmelser gäller

rörande civilförsvarsstyrelsens organisation bland annat följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Göromålen inom civilförsvarsstyrelsen handläggas å fem byråer och tre

avdelningar, nämligen en administrativ-kameral byrå (första byrån), eu organisationsbyrå

(andra byrån), en utbildnings- och övningsbyrå (tredje byrån),

en social byrå (fjärde byrån) samt en teknisk byrå (femte byrån), en

brandteknisk avdelning (riksbrandinspektörens avdelning), en bevakningsavdelning

(bevakningsinspektörens avdelning) samt generaldirektörens avdelning.

Den närmare fördelningen av de särskilda grupperna av ärenden mellan

byraerna och avdelningarna ankommer på civilförsvarsstyrelsen.

Beträffande undanförselärenden äro av Kungl. Maj:t utsedda representanter

för chefen för försvarsstaben, krigsmaterielverket, statens reservförrådsnämnd,

statens industrikommission, statens livsmedelskommission, statens

bränslekommission och statens trafikkommission adjungerade ledamöter

av styrelsen. Bevakningsinspektören är såsom chef för bevakningsavdelningen

adjungerad ledamot i styrelsen beträffande de ärenden som handläggas

å denna avdelning. Tillika äro civilförsvarsöverläkaren och militärassistenten

adjungerade ledamöter i styrelsen, den förstnämnde beträffande

ärenden, som röra civilförsvarets sjukvårdstjänst och därmed sammanhängande

frågor, och den sistnämnde beträffande ärenden, som avse civilförsvarets

förhållande till det militära försvaret eller beröra militär verksamhet

under fred eller krig eller eljest äro av militär natur.

Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t fastställt följande avlöningsstat

för civilförsvarsstyrelsen att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 46 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t ............................................ » 460 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 182 000

4. Börligt tillägg, förslagsvis .......................... » 26 500

Summa kronor 715 000.

Vidare förklarade Kungl. Maj:t, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

skulle under budgetåret 1946/47 disponeras sålunda:

Arvoden till fem byråchefer, envar efter 14 700 kronor för

år, tillhopa........................................ kronor 73 500

Arvode till en t. f. civilförsvarsinspektör efter 13 140 kronor

för år ............................................ » 13 140

Arvode till en förste assistent efter 12 540 kronor för år » 12 540

Arvode till en förste byråingenjör efter 12 540 kronor för år » 12 540

Arvode till en förste byråsekreterare efter 12 540 kronor

för år ............................................ » 12 540

Arvoden till två förste byråinspektörer efter 12 060 kronor

för år ............................................ » 24 120

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

13

Arvode till eu förste byråsekreterare efter 11 660 kronor

för år ............................................ kronor 11 660

Arvode till en förste byråingenjör efter 11 460 kronor för år » 11 460

Arvode till en förste byråinspektör efter 11 460 kronor

för år ............................................ * 11 460

Arvode till en byråintendent efter 11 460 kronor för år ... . » 11 460

Arvode till bevaluiingsinspektören efter 1 200 kronor för år » 1 200

Arvode till en civilförsvarsöverläkare efter 6 000 kronor

för år ............................................ * 6 000

Arvode till en militärassistent efter 1 080 kronor för år . . » 1 080

Arvoden till övriga arvodestjänstemän hos civilförsvarssty
relsen,

högst ...................................... * 232 400

Arvoden och ersättningar för mistade kontanta avlöningsförmåner

till inkvarteringschefer och representanter i mi
litärbefälsstaber,

högst.............................. » 21900

Arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigs
skyddsnämnden

för kraftanläggningar . ..:........... »_3 000

Summa kronor 460 000.

1 arvodena till ovan särskilt angivna arvodestjänstemän har i förekommande

fall inräknats avlöningstillägg motsvarande provisoriskt lönetillägg.

Kungl. Maj:t bemyndigade vidare civilförsvarsstyrelsen att — med gäldande

av kostnaderna härför från det i berörda anslagspost till arvoden och

särskilda ersättningar upptagna beloppet å 232 400 kronor, i den mån beloppet

därtill försloge — dels från och med den 1 juli 1946 tills vidare till och

och med den 30 juni 1947 anställa följande arvodestjänstemän, nämligen

1 byråinspektör, 7 byråingenjörer, 1 byråsekreterare, 14 assistenter eller

amanuenser, 2 ingenjörer, 1 kansliskrivare, 2 bokhållare och 1 montör,

samtliga med vissa angivna maximiarvoden, dels å tekniska byrån under en

tid av sex månader under budgetåret 1946/47 anställa eu byråingenjör med

visst maximiarvode, dels ock under samma budgetår använda ett belopp av

5 000 kronor till ersättning åt personer, som av styrelsen anlitas för uppehållande

av kontakt med press, film och radio.

Framhållas må att de sålunda medgivna maximiarvodena för år räknat

innefatta en kostnad, som med 25 320 kronor överstiger berörda belopp om

232 400 kronor, varför samtliga maximiarvoden icke kunna utnyttjas samtidigt.

Kungl. Maj:t meddelade därjämte föreskrifter angående arvoden och

andra ersättningar till inkvarteringschefer innebärande, bland annat, att arvode

finge utgå med högst 50 kronor i månaden.

Från avlöningsanslaget bestrides icke kostnaden för avlöning av personal,

som anställts särskilt för civilförsvarets flyktingverksamhet.

Med utgångspunkt från att ett på 1945 års civilförsvarsutrednings betänkande

grundat förslag angående civilförsvarsstyrelsens fredsorganisation

icke komme att föreläggas 1947 års riksdag har civilförsvarsstyrelsen i en

den 18 april 1947 dagtecknad promemoria lämnat vissa uppgifter till led
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

ning för beräkningen av anslagen till civilförsvaret under budgetåret 1947/48.

Civilförsvarsstyrelsen förutsätter härvid, alt för instundande budgetår några

mera väsentliga förändringar rörande styrelsens personalorganisation icke

skola företagas. Styrelsen finner dock angeläget att vissa förändringar

komma till stånd.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår sålunda en reglering av vissa arvoden

inom administrativ-kamerala byråns kamerala

sektion. Denna sektion har tidigare stått under ledning av en byråintendent.

Befattningen är förenad med ett årsarvode å It 460 kronor. Civilförsvarsstyrelsen

upplyser, att byråintendentsbefattningen stått vakant under

den hittills förflutna delen av innevarande budgetår samt att de med befattningen

förenade göromålen bestridas av en tidigare å sociala byrån placerad

förste byråinspektör med ett årsarvode av 12 060 kronor. På sektionen

vore vidare vakant en assistentbefattning med ett årsarvode av högst

9 060 kronor. Den senaste innehavaren av denna befattning, en civilekonom,

avlönades numera från anslaget till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

m. m. efter 10 800 kronor för år. Ifrågavarande befattningshavare

hade att leda styrelsens kvarvarande flyktingverksamhet samt biträda

vid en inom styrelsen pågående omfattande översyn av civilförsvarsmaterielens

förrådshållning. Denna översyn omfattade generalinventering av

materielen, framförande av lagerbokföringen till nuläget, centralisering av

förläggningsmaterielen samt undersökningar rörande en rationellare förvaring

av den materiel, för vilkens vård kommunerna för närvarande bära

ansvaret. Ett liknande förfaringssätt beträffande nämnda befattningshavares

avlönande kunde icke tillämpas under budgetåret 1947/48, enär styrelsen

räknade med att dess flyktingverksamhet skulle kunna vara avslutad med

utgången av innevarande budgetår.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att under budgetåret 1947/48 samtliga befattningar

å kamerala sektionen bibehållas med undantag av förenämnda

assistentbefattning med ett årsarvode av högst 9 060 kronor. Den förut omnämnde

förste byråinspektören borde liksom hittills förordnas att med åtnjutande

av egen lön bestrida intendentens göromål. Härigenom skulle intendentsarvodet

komma att stå oanvänt. För att möjliggöra fortsatt arbete med

översyn av förrådshållningen hemställer styrelsen, att intendentens arvode

får utnyttjas för en biträdande intendent. Vidare erfordras enligt styrelsen

i anledning av statens övertagande av kommunernas förpliktelser rörande

vården av materiel ytterligare eu assistent med årsarvode efter 6 060

kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har vidare behandlat behoyet av administrativa

amanuenser och deras löneställning. Styrelsen anför härom:

I avlöningsstaten för innevarande budgetår är upptaget medel till två extra

ordinarie amanuenser å första byrån i lönegrad Eo 18, löneklass il, en

amanuens å andra byrån och en å fjärde byrån, envar med årsarvode efter

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

8 460 kronor motsvarande bruttolönen i löneklass 17, samt en amanuens a

riksbrandinspektörens avdelning med årsarvode efter 7 980 kronor, motsvarande

bruttolönen i löneklass 16. Sedan innehavaren av sistnämnda befattning

lämnat sin anställning, fullgöras med befattningen förenade göromål av

amanuensen å andra byrån med uppbärande av lön å egen befattning.

Civilförsvarsstyrelsen finner oundgängligt, att samtliga nu nämnda befattningar

bibehållas under nästkommande budgetar. Civilförsvarsstyrelsen beräknar

i detta förslag samma utgifter för amanuenspersonalen under budgetåret

1947/48 som under innevarande budgetår, dock att årsarvodet för amanuensen

å brandtekniska avdelningen måste för att locka sökande till befattningen

höjas till 8 460 kronor. — Emellertid förutsätter styrelsen, att

amanuenspersonalen skall komma i åtnjutande av förmåner, motsvarande

dem, som reglerad befordringsgång innebär.

Vad härefter angår biträdespersonalen framhåller civilförsvarsstyrelsen,

att denna personal bör, oaktat styrelsens personal i övrigt ej inpassas

i lönesystem, beredas ordinarie och extra ordinarie anställning, samt

uttalar, att därest så icke blir fallet den nuvarande personalen ej torde

kunna behållas eller nyrekrytering äga ram. Styrelsen föreslår därför följande

befattningar för biträ despersonal:

l kontorist ........................... Eo 9

9 kanslibiträden....................... Eo 7

9 kontorsbiträden ..................... A 4

8 kontorsbiträden ..................... Eo 4

1 förste expeditionsvakt ................ Eo 7

1 expeditionsvakt ..................... A 5

2 expeditionsvakter .................... Eo 5

Härjämte räknar styrelsen för nästkommande budgetår med ett behov av

ytterligare fem kontorsbiträden för inventeringsuppgifter och lagerbokföring

samt eu expeditionsvakt, samtliga arvodesavlönade, lör eu sammanlagd

årlig kostnad av 22 740 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits har civilförsvarsstyrelsen beräknat

medelsbehovet till avlöningar under budgetåret 1947/48 såsom följer.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

upptager styrelsen till samma belopp som för innevarande budgetår eller

46 500 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj: t, bar styrelsen till avlöningar åt arvodesavlönad

personal beräknat ett belopp av 436 100 kronor. Därav belöpa

å administrativa amanuenser 25 380 kronor. Vidare ingår ett arvode å

6 660 kronor för år, vilket för närvarande bestrides trån anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Arvodet uppbäres av eu å utbildnings-

och övningsbyrån tjänstgörande pensionerad officer (överste),

vilken huvudsakligen handlägger ärenden rörande vapenfria värnpliktigas

utbildning i civilförsvarstjänst.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Vidare föreslår styrelsen, att medel liksom hittills upptagas för årsarvode

åt bevakningsinspektören med 1 200 kronor, civilförsvarsöverläkaren med

6 000 kronor och militärassistenten med 1 080 kronor. Till arvoden och ersättningar

för mistade kontanta avlöningsförmåner åt inkvarteringschefer

och representanter i militärbefälsstaber beräknar styrelsen 10 000 kronor.

För arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigsskyddsnämnden

för kraftanläggningar beräknas 3 000 kronor samt till ersättning åt personal,

som av styrelsen anlitas för uppehållande av kontakt med press, film

och radio m. m., 5 000 kronor.

Tillhopa beräknar styrelsen sålunda medelsbehovet under nu ifrågavarande

anslagspost till 462 380 kronor.

Under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har styrelsen för grundlöner till de två befintliga extra ordinarie

amanuenserna (Ko 18) avsett It 268 kronor samt till grundlön för registratorsbefattningen

(Ex 11) 4 208 kronor. Till grundlöner åt hiträdespersonal

beräknar styrelsen 95 454 kronor samt till arvoden åt dylik personal

22 740 kronor. Ett belopp av 15 000 kronor avses för extra utgifter för tillfällig

kontorspersonal m. m. För avlöningar åt förrådspersonal vid styrelsens

centralförråd i Stockholm beräknas 37 000 kronor.

Vidare begär styrelsen, att ett belopp av 20 000 kronor skall anvisas till

sakkimniga, och anför till stöd härför:

Styrelsen avser att under nästkommande budgetår intensifiera sin verksamhet

i fråga om översyn av gällande anvisningar. För detta ändamål erfordras

stundom att särskilda experter tillkallas. Erfarenheten har visat, att

utarbetande av anvisningar är ett synnerligen mångskiftande arbete, som i

viss utsträckning fordrar kunskaper å specialiserade områden. Styrelsens

egna tjänstemän kunna icke ensamma överspänna alla de kunskapsområden,

varom här är fråga. Det är därför oundgängligen nödvändigt, att experter

eller sakkunniga få tillkallas.

Tillhopa skulle sålunda enligt styrelsens beräkning för den nu ifrågavarande

anslagsposten erfordras 205 670 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg upptager civilförsvarsstyrelsen

till 22 300 kronor.

Styrelsen har härjämte föreslagit, att under särskild anslagspost skall beräknas

ett belopp av förslagsvis 15 000 kronor till bestridande av kostnaderna

för löneklass uppfinningar för arvodesper.sonal.

Styrelsen har erinrat om att huvuddelen av nämnda personal från och med

den 1 oktober 1947 varit i tjänst oavbrutet under tre år. Det är enligt styrelsens

mening skäligt, att befattningshavarna i fråga beredes mot löneklassuppflyttning

svarande arvodesförhöjning.

Vid framläggande av förenämnda beräkningar har civilförsvarsstyrelsen

icke tagit hänsyn till de löneökningar, som från och med den 1 juli 1947

skola tillkomma statliga befattningshavare i allmänhet. Styrelsen förklarar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

17

sig emellertid förutsätta, att styrelsens arvodesanställda befattningshavare

icke skola undandragas förmånen av nämnda löneökningar. Vid kostnadsberäkningarnas

uppgörande ha vidare icke medtagits kostnadsökningar på

grund av tillämpning av reglerad befordringsgång för amanuenspersonal.

Enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar skulle sålunda medelsbehovet

under avlöningsanslaget, med tillämpning av gällande lönebestämmelser,

uppgå till (46 500 + 462 380 + 205 670 + 22 300 + 15 000) 751 850 kronor,

vilket belopp av styrelsen avrundats till 752 000 kronor.

över civilförsvarsstyrelsens promemoria ha yttranden avgivits av statskontoret

och allmänna lönenämnden.

Statskontoret har anfört, att därest 1945 års civilförsvarsutrednings förslag

till civilförsvarets organisation m. m. icke bleve föremål för prövning

vid innevarande års riksdag, det syntes ligga närmast till hands att låta den

nuvarande organisationen vara i stort sett oförändrad även under budgetåret

1947/48. Vissa ändringar i den nuvarande personalorganisationen syntes

dock vara av beskaffenhet att böra genomföras redan nu. Sålunda borde

för amanuens- och biträdespersonalen vidtagas de löneförbättringar, som

bleve en följd av den av riksdagen godkända befordringsgången. Därjämte

ville statskontoret icke heller motsätta sig inrättande av en befattning i lönegrad

Eo 7 som förste expeditionsvakt och två expeditionsvaktstjänster i lönegraden

Eo 5. Likaså syntes skäligheten bjuda, att styrelsens förslag om en

kontoristbefattning i lönegrad Eo 9 bifölles.

Statskontoret finner sig däremot icke kunna tillstyrka förslaget att en biträdande

intendent får uppbära det för intendentstjänsten å administrativkamerala

byrån avsedda arvodet, motsvarande 24 lönegraden. Detta arvode

bör enligt statskontoret uppbäras av den förste byråinspektör, som uppehåller

befattningen, varvid det för sistnämnda tjänst uppförda arvodet bör indragas.

Statskontoret finner uteslutet, att den arvodist (arvode 9 060 kronor),

som för erhållande av högre arvode en tid varit överförd på flyktingsanslaget,

då han nu överföres till avlöningsanslaget, gives ett ytterligare

förhöjt arvode. Likaså avstyrker statskontoret de för denna byrå begärda

personalförstärkningarna. — Vad angår behovet av sakkunniga, för vilka

styrelsen begärt ett anslagsbelopp å 20 000 kronor, finner statskontoret detsamma

i väsentlig mån undandraga sig statskontorets bedömande. Ämbetsverket

finner dock sannolikt, att det begärda beloppet kan avsevärt beskäras.

Allmänna lönenämnden uttalar beträffande de av civilförsvarsstyrelsen

föreslagna förbättringarna i personalens anställningsförhållanden följande:

Enligt lönenämndens mening vore det önskvärt, att de arvodesanställda

befattningshavarna i allmänhet erhölle pensionsberättigande tjänster. Med

hänsyn till den förestående omorganisationen av styrelsen torde det emellertid

knappast vara lämpligt att för budgetåret 1947/48 inrätta dylika tjänster

i någon större utsträckning. Vid bedömande av löneställningen för tjänste
Hiliang

till riksdagens protokoll 1047. 1 sand. Nr 278. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

män med avlöning i form av arvode må emellertid beaktas, alt 1945 års

lönekommitté i sitt nyligen avgivna betänkande med förslag till statens allmänna

avlöningsreglemente (S. O. U. 1947:23) uttalat, att anställning mot

arvode i största möjliga utsträckning borde undvikas och avvecklas för heltidsanställd

personal. Därest de sakkunnigas förslag vinner statsmakternas

bifall, torde en omprövning av anställningsvillkoren för förevarande tjänstemän

komma till stånd. Vid denna omprövning synes kunna ifrågasättas, om

icke för budgetåret 1947/48 befattningshavarna, i den mån desamma icke —

i enlighet med vad nedan anföres — erhålla pensionsgrundande tjänster, i

det nya avlöningssystemet böra erhålla ställning som extra tjänstemän. Frågan

om till vilka lönegrader respektive befattningar böra hänföras, anser sig

lönenämnden dock icke kunna bedöma med ledning av i ärendet lämnade

uppgifter.

Vidkommande den arvodesanställda amanuenspersonalen anser lönenämnden

hinder icke böra möta mot att dessa tjänstemän erhålla lönegradsplacerade

befattningar och att den för amanuenspersonalen beslutade befordringsgången

gives tillämplighet å dem. Lönenämnden vill ej heller framställa erinran

mot att — på sätt civilförsvarsstyrelsen föreslagit —- biträdes- och expeditionsvaktpersonalen

erhålla ordinarie och extra ordinarie tjänster, varvid

frågan om inplacering i högre löneklass än begynnelselöneklassen torde böra

bedömas på grundval av det nya avlöningsreglementets bestämmelser.

Vidare bör nämnas, att civilförsvarsstyrelsens personalförening i en den

21 april 1947 ingiven skrivelse framfört vissa synpunkter på frågan om

anställningsförhållandena inom civilförsvarsstyrelsen. Under framhållande

av de olägenheter, som äro förbundna med ett uppskov beträffande den av

civilförsvarsutredningen föreslagna regleringen av styrelsens avlöningsförhållanden,

anför föreningen, att förslag till en fastare organisation för civilförsvarsstyrelsen

borde kunna föreläggas årets lagtima riksdag utan att

riksdagen beredes tillfälle taga ställning till civilförsvarets framtida organisation

i dess helhet. Föreningen finner nämligen ostridigt, att ytterligare

reglerade befattningar — utöver dem som redan finnas — äro erforderliga

för civilförsvarsstyrelsens verksamhet även under en längre fredsperiod.

Därest vissa befattningar, som föreslagits överförda å ordinarie eller extra

ordinarie stat från och med budgetåret 1947/48, alltjämt komma att kvarstå

som arvodesbefattningar, böra enligt föreningens mening arvodena för dessa

befattningar utgå med belopp, som skulle utgått om befattningarna inplacerats

i det statliga lönesystemet i enlighet med civilförsvarsutredningens

förslag. Härvid anser föreningen hänsyn böra tagas till i civilförsvarsstyrelsens

utlåtande och i personalföreningens därvid fogade skrivelse föreslagna

ändringar i organisationen. Vidare anser personalföreningen, att de

befattningshavare inom styrelsen, vilka den 1 oktober 1947 innehaft oförändrade

arvoden i tre år, böra jämställas med sådana, som inneha ordinarie

eller extra ordinarie anställningar. Befattningshavarna böra därför

enligt föreningen vara berättigade att från och med 1 oktober 1947 erhålla

ett förhöjt arvode. Slutligen säger sig personalföreningen utgå från att samtliga

befattningshavare hos styrelsen komma i åtnjutande av den allmänna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

19

löneökning, som statstjänstemän enligt riksdagens beslut komma att erhålla

från och med den 1 juli 1947.

I det föregående har jag förordat ett uppskov med prövningen av civil- pöredraganförsvarsutredningens

förslag rörande civilförsvarets framtida organisation dentill

1948 års riksdag. I anslutning härtill har jag framhållit som min mening,

att i avvaktan på det slutliga ställningstagandet till utredningens förslag

inga väsentliga ändringar borde vidtagas beträffande civilförsvarets

organisation.

Vad sålunda anförts torde i princip böra gälla även personalorganisationen

inom civilförsvarsstyrelsen. Det oaktat äro emellertid anställningsförhållandena

inom civilförsvarsstyrelsen sådana, att de motivera vissa jämkningar

i den nuvarande organisationen. Av styrelsens den 1 april 1947

heltidsanställda personal, som uppgår till ett 80-tal tjänstemän, frånsett ett

antal med avvecklingen av styrelsens flyktingverksamhet sysselsatta befattningshavare,

inneha sålunda endast tre befattningshavare ordinarie anställning,

varjämte extra ordinarie anställningsform förekommer i tretton fall,

därav elva avseende lönegrad Eo 7 eller lägre. I övrigt tillämpas, bortsett från

viss personal med kollektivavtalsreglerad anställning, arvodesanställning

eller anställning som extra befattningshavare. Anledningen till att sistnämnda

båda anställningsformer kommit att tillämpas i angivna omfattning är att

frågorna rörande personalorganisationen för civilförsvarsstyrelsen icke ansetts

böra lösas förrän förutsättningar erhållits för att pröva frågan om

civilförsvarets verksamhet i fred. Med hänsyn till nu angivna förhållanden

förordar jag i det följande vissa förbättringar beträffande särskilda personalgruppers

anställningsförhållanden. Även i övrigt förordar jag vissa jämkningar,

vilka synas kunna företagas utan att därmed det slutliga ställningstagandet

till styrelsens organisation föregripes.

Jag övergår härefter att närmare behandla de frågor, vilka beröras i civilförsvarsstyrelsens

promemoria.

Civilförsvarsstyrelsen har anmält, att å den administrativ -kamerala

byråns kamerala sektion äro vakanta två befattningar som

byråintendent och assistent med arvoden efter respektive 11 460 kronor och

högst 9 060 kronor för år. Byråintendentens göromål bestridas av en från

sociala byrån överflyttad förste byråinspektör med årsarvode om 12 060 kronor.

Den tidigare innehavaren av assistentbefattningen, som tillika har att

leda styrelsens kvarvarande flyklingverksamhet, avlönas numera från anslaget

till Bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning in. m. med ett

till 10 800 kronor förhöjt årsarvode. Civilförsvarsstyrelsen, som förutsätter

att förste byråinspektören jämväl under nästa budgetår bör förordnas att

med åtnjutande av det med nämnda befattning förenade arvodet bestrida

intendentsgöromålen, föreslår alt del härigenom alltjämt vakania intendentsarvodet

får utnyttjas för eu biträdande intendent samt att assistentarvodet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 278.

om högst 9 060 kronor för år indrages. I stället skulle tillkomma en befattning

som assistent med årsarvode efter 6 060 kronor.

I likhet med statskontoret anser jag, att den befattningshavare, som fullgör

byråintendentens arbetsuppgifter, bör uppbära det med intendentstjänsten

förenade arvodet och att befattningen som förste byråinspektör sålunda

kan indragas. Arvodet för byråintendenten bör härvid jämkas till överensstämmelse

med det arvode, som nu uppbäres av byråinspektören, eller till

12 060 kronor för år. Någon befattning som biträdande intendent kan jag

icke tillstyrka. Det nuvarande assistentarvodet om högst 9 060 kronor torde

emellertid böra höjas till 10 800 kronor. Detta föranledes av de ökade göromål

å sektionen, som sammanhänga med den förutsatta utvidgade statliga

förrådsverksamheten. Av samma skäl har jag icke heller något att erinra

mot att en ny assistentbefattning med arvode efter högst 6 060 kronor för

år inrättas. De sålunda förordade ändringarna innebära en kostnadsminskning

av omkring 4 000 kronor.

I frågan om tillämpning av reglerad befordringsgång för

amanuenspersonalen må erinras, att hos civilförsvarsstyrelsen finnas

sammanlagt fem befattningar för administrativa amanuenser, av vilka

två äro placerade i lönegrad Eo 18 och övriga äro förenade med arvoden

efter respektive 8 460, 8 460 och 7 980 kronor för år. Civilförsvarsstyrelsen

har förutsatt, att amanuenspersonalen skall komma i åtnjutande av förmåner,

motsvarande dem som den beslutade reglerade befordringsgången medför.

Såväl statskontoret som allmänna lönenämnden ha anslutit sig till förslaget

om tillämpning av den reglerade befordringsgången för berörda amanuenspersonal.

Icke heller jag finner hinder föreligga att beträffande ifrågavarande amanuenser

tillämpa de grunder för reglerad befordran av amanuenspersonal,

varom statsmakterna fattat beslut. Vad nu sagts torde böra gälla såväl de

båda amanuensbefattningarna i lönegrad Eo 18 som de hittills arvodesreglerade

befattningarna. Den härav betingade kostnadsökningen kan under nästa

budgetår beräknas till cirka 3 200 kronor, inberäknat samtliga tillägg.

Reglerad befordringsgång har ifrågasatts även för viss

biträdespersonal m. in. hos civilförsvarsstyrelsen. För närvarande

finnas elva biträdes- och expeditionsvaktsbefattningar å extra ordinarie stat

(4 kanslibiträden i Eo 7, 6 kontorsbiträden i Eo 4 och 1 expeditionsvakt i

Eo 5). Några ordinarie befattningar för nu ifrågavarande personal finnas

icke hos styrelsen. Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att tillhopa trettioen

befattningar för biträdes- och expeditionsvaktspersonal skola placeras på

ordinarie eller extra ordinarie stat i vissa angivna lönegrader. Förslaget sammanhänger

delvis med de beslutade grunderna för reglerad befordringsgång

för biträdespersonal men avser tillika tjänster, som icke omfattas av nämnda

reglering.

På samma sätt som gäller amanuenspersonalen finner jag ej anledning till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

21

erinran mot tillämpning av den beslutade reglerade befordringsgången å

styrelsens biträdespersonal. Enligt vad jag inhämtat leder eu sådan tillämpning

till inrättande, bland annat, av tolv befattningar i lönegraden A 4. Vad

angår styrelsens övriga i förevarande sammanhang framförda förslag, vilka

tillstyrkts av allmänna lönenämnden helt och av statskontoret i fråga om

vissa befattningar, synas icke heller betänkligheter behöva möta mot att

ifrågavarande tjänster i begränsad omfattning uppföras på ordinarie och

extra ordinarie stat utöver vad som följer av den reglerade befordringsgången.

Sålunda förordar jag inrättande i enlighet med styrelsens förslag

av en kontoristbefattning i lönegrad Eo 9, en befattning som förste expeditionsvakt

i lönegrad Eo 7, en befattning som expeditionsvakt i lönegrad A 5

och en expeditionsvaktsbefattning i lönegrad Eo 5. Av de av styrelsen föreslagna

fem nya kanslibiträdesbefattningarna i lönegrad Eo 7 anser jag mig

tills vidare böra tillstyrka endast en. Till lönegrad Eo 11 (kansliskrivare)

torde tillika böra överföras en för närvarande på Ex-plan upptagen registratorsbefattning.

Den sammanlagda kostnadsökningen för biträdespersonalen

på grund av vad nu föreslagits kan, inberäknat samtliga tillägg, uppskattas

till 7 400 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat kommer, enär den högre tjänstemannapersonalen

inom civilförsvarsstyrelsen alltjämt förutsättes vara till

huvudsaklig del arvodesanställd, en markerad skillnad att föreligga i fråga

om anställningsformerna i högre och lägre grader. Med hänsyn till vad styrelsen

anfört om angelägenheten ur rekryteringssynpunkt av förbättrade anställningsförhållanden

i de lägre graderna samt då svårigheter ej torde föreligga

att vid behov överflytta framdeles eventuellt övertalig sådan personal

till andra grenar av statsförvaltningen, finner jag emellertid angivna skillnad

ej böra tillmätas avgörande betydelse.

Civilförsvarsstyrelsen har vidare hemställt om medel till anställande av

dels ytterligare fem kontorsbiträden för uppgifter i samband med inventering

och lagerbokföring av materiel ävensom en expeditionsvakt, dels

ock av särskilda sakkunniga intill ett belopp av 20 000 kronor för biträde

vid översyn av gällande anvisningar för civilförsvarets verksamhet.

Då ett tillfälligt behov under nästa budgetår av biträdespersonal torde

föreligga främst i anledning av de ökade arbetsuppgifter för civilförsvarsstyrelsen,

som föranledas av den avsedda rationaliseringen av förrådshållningen

av lokalt förvarad materiel samt statsverkets övertagande av kostnaderna

för kommunernas nuvarande förrådshållning, anser jag mig böra

biträda styrelsens framställning i denna del. Beträffande framställningen om

medel för särskilda sakkunniga vill jag erinra om att styrelsen organiserats

med tanke på att inom densamma i huvudsak skall finnas representerad sakkunskap

på de områden, som sammanhänga med civilförsvarets verksamhet.

Särskilt forskningsanslag står härjämte till styrelsens förfogande. Det

behov av expertis, som icke kan tillgodoses inom ramen av sålunda lörelig
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 27S.

gande anslag, torde vara relativt begränsat. Med hänsyn härtill anser jag

att medelsbehovet i denna del torde kunna begränsas till 15 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har härjämte förutsatt, att styrelsens arvodesanställda

befattningshavare icke skola undandragas förmånen av de al 1- männa löneökningar, som från och med den 1 juli 1947 avses skola

tillkomma statstjänstemän å löneplan. Styrelsen har vidare ansett, att de

arvodesanställda befattningshavare, vilka den 1 oktober 1947 varit med

oförändrat arvode i tjänst oavbrutet under tre år, bör beredas mot löneklassuppflyttning

svarande arvodesförhöjning.

I likhet med civilförsvarsstyrelsen finner jag rimligt, att de löneökningar,

som föranledas av den allmänna löneregleringen, i skälig omfattning komma

jämväl den arvodesanställda personalen vid styrelsen tillgodo. Härvid bör

emellertid beaktas, att arvodena i vissa fall ha avvägts under huvudsakligt

hänsynstagande till lönenivån på allmänna arbetsmarknaden, i vilket fall behovet

av kompensation torde vara mindre än där arvode direkt eller indirekt

fastställts i anslutning till lönenivån för jämförlig befattning på löneplan.

Sedan de allmänna avlöningsbestämmelserna för tiden från och med den

1 juli 1947 fastställts, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, i

vad mån därav böra föranledas jämkningar i fråga om de avlöningsförmåner,

som tillkomma innehavare av oreglerade tjänster inom civilförsvarsstyrelsen.

Därvid torde jämväl frågan om förmåner motsvarande löneklassuppflyttningar

böra upptagas till prövning.

Jag övergår härefter till beräkning av de särskilda posterna under avlöningsanslaget.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

är för innevarande budgetår upptagen med 46 500 kronor. Vid bifall till

mina i det föregående framlagda förslag om inrättande av tolv ordinarie

kontorsbiträdesbefatlningar och en ordinarie expeditionsvaktsbefattning

skulle för nästkommande budgetår under nu ifrågavarande post erfordras

ytterligare 38 500 kronor med tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser.

Då emellertid vissa ordinarie kontorsbiträden kunna beräknas

komma att uppehålla högre icke-ordinarie befattningar, torde uppräkningen

av anslagsposten kunna begränsas till ett belopp av 21 000 kronor. Anslagsposten

skulle i enlighet härmed uppgå till (46 500 + 21 000) 67 500 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj: t, har för innevarande budgetår anvisats

tillhopa 460 000 kronor. Härav belöper ett belopp av 435 100 kronor

på befattningshavare hos styrelsen, inberäknat bevakningsinspektören, civilförsvarsöverläkaren

och militärassistenten ävensom personer, vilka av styrelsen

anlitas för uppehållande av kontakt med press, film och radio m. m.

Beloppet 435 100 kronor understiger som tidigare nämnts med 25 320 kronor

den årliga summan av de av Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1946

fastställda arvodena. För arvoden, motsvarande dem som innevarande budgetår

skola bestridas från beloppet å 435 100 kronor, har civilförsvarsstyrel
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

23

sen beräknat en kostnad av 442 720 kronor under budgetåret 1947/48. Då jag

icke kan tillstyrka anvisande av högre belopp för ifrågavarande befattningar

än som stått till förfogande innevarande budgetår, anser jag att det av

civilförsvarsstyrelsen beräknade beloppet bör nedsättas till 435 100 kronor.

Från angivna belopp bör dragas kostnadssumman för de tre amanuensbefattningar,

vilka enligt mitt i det föregående framlagda förslag skola lönegradsplaceras

med tillämpning av reglerna om befordringsgång för amanuenspersonal.

Beloppet bör med anledning härav minskas med 25 380

kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att ett arvode å 6 660 kronor, vilket

för närvarande bestrides från anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal och uppbäres av en å utbildnings- och övningsbyrån

tjänstgörande pensionerad officer, under nästa budgetår skall bestridas från

nu ifrågavarande anslagspost. Häremot har jag icke något att erinra. Anslagsposten

bör sålunda uppräknas med angivna belopp.

För innevarande budgetår har till arvoden och ersättningar för mistade

kontanta avlöningsförmåner till inkvarteringschefer och representanter i militärbefälsstaber

anvisats ett belopp av 21 900 kronor. Till arvoden till ledamöter,

suppleanter och sekreterare i krigsskvddsnänmden för kraftanläggningar

har anvisats ett belopp av 3 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsen har

för nästkommande budgetår beräknat motsvarande belopp till 10 000 respektive

3 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsens beräkningar i denna del torde böra

godtagas.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, skulle enligt dessa beräkningar uppgå till (435 100 — 25 380 + 6 660

+ 10 000 + 3 000) 429 380 kronor.

Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har

för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 182 000 kronor. Av propositionen

294/1946 framgår, att härav ett belopp av 37 000 kronor avsetts för

avlöningar till förrådspersonal. Civilförsvarsstyrelsen har beräknat medelsbehovet

under ifrågavarande post till 205 670 kronor, varav å förrådspersonal

belöpa 37 000 kronor och å sakkunniga 20 000 kronor.

Jag beräknar medelsbebovet till grundlöner enligt nu gällande avlöningsbestämmelser

till fem amanuenser, å vilka reglerna om befordringsgång för

dylik personal enligt mitt förslag skola tillämpas, till 30 300 kronor under

nästkommande budgetår. Kostnaderna för grundlöner till biträdespersonal

beräknar jag till 59 800 kronor, vartill kommer ett belopp av 22 740 kronor

för avlöning av tillfällig biträdespersonal.

Till ersättningar åt sakkunniga beräknar jag, såsom jag tidigare anfört, ett

belopp av 15 000 kronor, och till avlöningar till förrådspersonal anser jag böra

upptagas samma belopp som för innevarande budgetår eller 37 000 kronor.

Med hänsyn till vad jag anfört vid behandlingen av anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän bör vidare nu ifrågavarande anslagspost

uppräknas med 15 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Kostnaderna för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skulle sålunda

utgöra (30 300 + 59 800 + 22 740 + 15 000 + 37 000 + 15 000)

179 840 kronor. För avlöningar till vikarier vid sjukdom m. in. torde angivna

belopp böra uppräknas till 190 000 kronor.

Kostnaderna för rörligt tillägg beräknar jag till 25 400 kronor.

Enligt vad jag sålunda förordat skulle vid tillämpning av nu gällande avlöningsbestämmelser

avlöningsstaten för civilförsvarsstyrelsen sluta å ett

belopp av (67 500 + 429 380 + 190 000 + 25 400) 712 280 kronor.

Anslagsposterna böra härefter omräknas med anledning av den allmänna

löneregleringen, varvid de torde böra upptagas med följande belopp.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 97 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis .................................. > 475 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 265 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 13 000

Summa kronor 850 000

Vid den uppräkning av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, som sålunda ägt rum, har viss hänsyn

även tagits till de arvodeshöjningar, motsvarande löneklassuppflyttningar,

vilka kunna komma i fråga. Då emellertid en exakt beräkning av medelsbehovet

för detta ändamål liksom för de arvodesförhöjningar, som föranledas

av den allmänna löneregleringen, icke kan nu verkställas, torde anslagsposten

för nästa budgetår böra upptagas med förslagsvis beräknat belopp.

Med beaktande härav torde anslaget i dess helhet böra uppföras med

850 000 kronor för budgetåret 1947/48.

2. Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader.

Till ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1946/47 upptaget

ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 29 juni 1946 fastställt följande omkostnadsstat för

civilförsvarsstyrelsen att tillämpas under budgetåret 1946/47.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................ kronor 1 500

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 55 000

3. Expenser, förslagsvis .............................. » 94 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 45 000

5. Omkostnader för representanter i militärbefälsstaber,

förslagsvis ....................................... » 2 500

6. Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar,

förslagsvis ........ » 2 000

Summa kronor 200 000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

25

Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit,

att anslagsposterna till reseersättningar, publikationstryck och omkostnader

för representanter i militärbefälsstaber icke må utan Kungl. Maj:ts med
-

givande överskridas,

samt att av anslagsposten till expenser må för nedan angivna ändamål

tagas i anspråk följande belopp, nämligen

1. Expenser för eget behov

a) lyse, förslagsvis .......................

b) övriga expenser, högst .................

2. Expenser för annat än eget behov, förslagsvis

kronor 2 000

» 67 000

» 25 000.

I sin promemoria den 18 april 1947 beräknar civilförsvarsstyrelsen i huvudsak

samma belopp för omkostnader under budgetåret 1947/48 som under

innevarande budgetår, dock att delposten till reseersättningar med hänsyn

till den ökade reseverksamhet, som påkallas av statens övertagande av förrådshållningen

av civilförsvarsmateriel, och ökade traktamentskostnader anses

böra höjas till 60 000 kronor, varemot delposten till omkostnader för

representanter i militärbefälsstaber beräknas kunna sänkas till 500 kronor.

I enlighet härmed uppskattar styrelsen det totala anslagsbehovet för omkostnader

under nästkommande budgetår till 203 000 kronor.

Statskontoret anser att omkostnadsanslaget icke bör uppföras med högre

belopp än 200 000 kronor.

I huvudsak finner jag mig kunna godtaga civilförsvarsstyrelsens beräk- Föredraganning

av ifrågavarande anslag. Enligt vad jag inhämtat synes emellertid med

ledning av den hittillsvarande belastningen under innevarande budgetår av

anslagsposten till expenser för annat än eget behov (cirka 6 000 kronor för

tre kvartal) en begränsning av nämnda anslagspost till förslagsvis 12 000

kronor vara möjlig. Med beaktande härav beräknar jag medelsbehovet

under ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår till 190 000 kronor.

Övriga anslag för civilförsvaret.

3. Civilförsvaret: Utbildning vid statens eivilförsvarsskola samt vid kurser,

anordnade av länsstyrelserna.

För budgetåret 1946/47 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag

av 125 000 kronor.

Från anslaget bestridas, förutom rena kurskostnader, vissa ersättningar

till i utbildning deltagande personal. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

15 februari 1946 skall sålunda till befattningshavare inom civilförsvaret, som

icke är landsfiskal eller landsfiskalsassistent, under deltagande i ulbildningskurs,

som för flera civilförsvarsområden anordnas av civilförsvarsstyrelsen

eller länsstyrelsen eller på dessa myndigheters föranstaltande utgå viss rese
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

och traktamentsersättning. Rörande det närmare innehållet av sagda beslut

hänvisas till propositionen 1946:294 (s. 34—35).

Genom Kungl. Maj ds beslut den 29 juni 1946 ha härjämte meddelats vissa

bestämmelser, avseende ersättning för mistad arbetsinkomst. Föreskrifterna

gälla icke civilförsvarschef eller ställföreträdare för dylik eller statsavlönad

befattningshavare vid polisväsendet, som är befattningshavare inom allmänna

civilförsvarets ordningstjänst eller distriktschef, civilförsvarsfogde

eller ersättare för dem, i vilket hänseende motsvarande spörsmål reglerats i

annat sammanhang, ej heller i fall där deltagande jämlikt 20 § civilförsvarslagen

skall anses ske i kommunal anställning. Enligt beslutet äger deltagare

i utbildningskurs, som för flera civilförsvarsområden anordnas av civilförsvarsstyrelsen

eller länsstyrelse eller på föranstaltande av sådan myndighet,

uppbära ersättning för arbetsinkomst, varom han på grund härav går miste.

Ersättning må utgå allenast om och i den mån inkomstminskningen överstiger

den lön, som för den tid inkomstminskningen avser tillkommer vederbörande

enligt det för personal i det allmänna civilförsvaret gällande avlöningsreglementet,

samt må i intet fall vare sig utgå med högre belopp än

efter 12 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda löneförmåner,

som för motsvarande tid uppbäras av den högst avlönade befattningshavaren

vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet.

I sitt tidigare omförmälda yttrande den 7 mars 1947 över civilförsvarsutredningens

betänkande har civilförsvarsstyrelsen framhållit, att det belopp

— 60 000 kronor — av innevarande budgetårs anslag, som avsetts för utbildning

vid statens civilförsvarsskola, medgåve avhållandet av endast 11

kurser, samtliga av förhållandevis kort varaktighet. Med hänsyn till kravet

pa befälspersonalens utbildning i anslutning till det för närvarande pågående

organisationsarbetet syntes det emellertid önskvärt, att under nästkommande

budgetår åtminstone 15 kurser avhölles. Den ökning av medelsbehovet

för civilförsvarsskolan, som härigenom uppstode, beräknade styrelsen

till i runt tal 30 000 kronor. För utbildningen vid statens civilförsvarsskola

erfordrades sålunda enligt styrelsens beräkningar under nästkommande

budgetår ett belopp av sammanlagt 90 000 kronor. Härvid hade styrelsen

utgått från att ersättningar för förlorad arbetsinkomst till deltagare

i utbildning vid civilförsvarsskolan skulle liksom för närvarande bestridas

av de medel, vilka ställdes till förfogande för länsstyrelsernas kursverksamhet.

I sin den 18 april 1947 avgivna promemoria upprepar civilförsvarsstyrel

sen sitt anslagsäskande, såvitt gäller civilförsvarsskolan. I fråga om läns

styrelsernas kursverksamhet anför styrelsen, att länsstyrelserna beräknat sitt

medelsbehov till cirka 131 000 kronor. Av ekonomiska skäl funne civilförsvarsstyrelsen

behovet av medel för länsstyrelsernas del böra uppskattas till

85 000 kronor. Slutligen beräknar civilförsvarsstyrelsen 25 000 kronor för

inspelning av undervisningsfilm.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår sålunda, att det sammanlagda medelsbehovet

under ifrågavarande anslag beräknas till (90 000 + 85 000 + 25 000)

200 000 kronor.

Statskontoret anser, att anslaget bör bibehållas vid nuvarande belopp

125 000 kronor.

Vid anmälan av civilförsvarets anslagsfrågor för innevarande budgetår Föredraganerinrade

jag rörande nu ifrågavarande anslag bland annat om att civilförsvarsplikten

för utbildnings- och övningsändamål för år 1946 — vad angår

i civilförsvaret inskriven personal — inskränkts till att omfatta dem, som

voro inskrivna för befälsbefattning, och att det vid sådant förhållande syntes

för upprätthållande av civilförsvarets effektivitet nödvändigt, att ökad

vikt lades vid den vid statens civilförsvarsskola och av länsstyrelserna bedrivna

centi-ala utbildningsverksamheten. På grund härav tillstyrkte jag en

höjning av anslaget för innevarande budgetår från 100 000 till 125 000 kronor.

Denna höjning godkändes av statsmakterna.

Civilförsvarsstyrelsen har för nästkommande budgetår hemställt om en

höjning av anslaget till 200 000 kronor, varav 90 000 kronor för den av styrelsen

centralt bedrivna verksamheten vid statens civilförsvarsskola, 85 000

kronor för den av länsstyrelserna bedrivna verksamheten samt 25 000 kronor

för inspelning av undervisningsfilm.

Det synes vara av största vikt för möjligheten att upprätthålla en begränsad

beredskap inom civilförsvarets kärnorganisation, att den högre befälspersonalen

inom civilförsvarsområdena erhåller viss utbildning. Det ligger

i sakens natur, att behovet av sådan utbildning ökats sedan numera en tid

förflutit efter upphörandet av krigsårens mera omfattande utbildningsverksamhet

för befälspersonalen. Den mest kvalificerade utbildningen erhålles

otvivelaktigt vid de av civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna anordnade

kurserna. Med hänsyn till begränsningen av de utbildningspliktigas antal

lärer det vidare mångenstädes te sig mindre lämpligt att inom de skilda

civilförsvarsområdena anordna lokala kurser. På grund härav anser jag

mig böra för nästkommande budgetår förorda en höjning av anslaget till

den av civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna anordnade kursverksamheten.

Höjningen torde dock kunna begränsas till 25 000 kronor.

Jag förutsätter, att ersättningar till den i utbildningen deltagande personalen

skola utgå i enlighet med nu gällande bestämmelser samt att dessa

ersättningar skola bestridas direkt av statsmedel utan kommun såsom mellanhand.

Härvid utgår jag från att kurserna med hänsyn till bland annat

situationen på arbetsmarknaden förläggas på sådant sätt, att ersättning för

mistad arbetsinkomst kommer i fråga endast i den mån så är oundgängligen

nödvändigt.

Den förskjutning av utbildningsverksamheten mot central utbildning, som

blir följden av det nu sagda, medför att staten tar på sig kostnader, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

kommunerna eljest skulle ha fått bidraga till. Då denna konsekvens överensstämmer

med vad civilförsvarsutredningen föreslagit om överflyttande i

betydande utsträckning av kostnaderna för civilförsvaret å statsverket men

å andra sidan icke innefattar något föregripande av det slutliga ställningstagandet

i denna fråga, finner jag mig böra godtaga densamma.

Civilförsvarsstyrelsen har upprepat sin framställning från föregående år

om anvisande av 25 000 kronor till inspelning av undervisningsfilm för civilförsvaret.

Denna skulle avse att dels åskådliggöra den grundläggande utbildningen,

dels ock giva befäls- och specialistpersonal inom civilförsvaret

en kompletterande undervisning i vissa detaljer av deras tjänst. I avbidan

på resultatet av den då pågående civilförsvarsutredningen ansåg jag mig

vid behandlingen av föregående års framställning icke kunna biträda densamma.

Numera synes mig läget hava såtillvida klarnat, att några större

förändringar beträffande innehållet i den grundläggande utbildningen icke

torde vara att förvänta. Vid sådant förhållande synes det mig lämpligt, att

under nästa budgetår åtgärder efter Kungl. Maj:ts beprövande kunna vidtagas

för inspelning av en film, avsedd för sistnämnda utbildning. Kostnaderna

härför, som icke kunna nu närmare angivas, torde få bestridas från

förevarande anslag.

Jag föreslår sålunda, att ifrågavarande anslag för budgetåret 1947/48 upptages

med 150 000 kronor.

4. Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet.

För budgetåret 1946/47 har till bidrag till riksluftskyddsförbundet anvisats

ett anslag av 126 500 kronor.

Genom beslut den 18 oktober 1946 har Kungl. Maj:t föreskrivit följande

disposition av anslaget.

Ändamål Kronor

A. Riksförbundets verksamhet.

Bidrag till kanslipersonalens avlöningar, högst .............. 10 000

» » lokalhyra, högst............................... 4 000

» » centrala instruktörskurser, högst................. 25 000

» » upplysnings- och propagandaverksamheten, högst. . 5 400

Ersättning till en av Kungl. Maj:t utsedd revisor ............ 600

B. Länsförbundens verksamhet.

Bidrag till avlöning av chefsinstruktörer och sekreterare (kassaförvaltare),

högst ............................. 30 000

» » expenser, högst ............................... 6 500

» » utbildnings- och repetitionskurser för instruktörer,

högst ........................................ 20 000

» » resekostnadsersättningar och traktamenten till chefsinstruktörer,

högst............... 25 000

Summa kronor 126 500.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

I skrivelse den 11 februari 1947 har riksluftskyddsförbundet, under hänvisning

till vad civilförsvarsutredningen anfört i sitt betänkande, anhållit

om statsbidrag till verksamheten under budgetåret 1947/48 med ett till

186 500 kronor förhöjt belopp. Av den föreslagna ökningen hänför sig ett

belopp av 15 000 kronor till ytterligare instruktörsutbildning samt ett belopp

av 45 000 kronor till ifrågasatta arvoden till s. k. områdesinstruktörer.

Civilförsvarsstyrelsen har i sin promemoria den 18 april 1947 för budgetåret

1947/48 upptagit samma belopp som för innevarande budgetår eller

126 500 kronor. I promemorian erinrar civilförsvarsstyrelsen vidare om en

av styrelsen i yttrande över civilförsvarsutredningens betänkande gjord hemställan,

att 15 000 kronor måtte anvisas för budgetåret 1947/48 till bidrag

till andra organisationer än riksluftskyddsförbundet för utbildning av allmänna

civilförsvarets personal. I nämnda yttrande hade styrelsen framhållit,

att fråga om medverkan vid sådan utbildning uppkommit, såvitt anginge

lottarörelsen och Sveriges kvinnliga bilförares riksförbund. Härvid hade

förutsatts, att statsbidrag skulle för ändamålet utgå till nämnda organisationer.

överläggningar förestode om de närmare formerna för deras medverkan

i berört hänseende, varför fasta hållpunkter icke förelåge för beräknandet

av kostnaderna för ifrågavarande utbildning. Styrelsen föreslår, att

sagda utbildningsverksamhet får försöksvis i begränsad omfattning komma

till stånd under instundande budgetår samt att nyssnämnda belopp å 15 000

kronor anvisas härför.

Riksluftskyddsförbundets uppgifter iigga dels på upplysningens och pro- Föredragcmpagandans,

dels ock på utbildningens område. I båda hänseendena utgör

förbundets och dess underorganisationers verksamhet ett värdefullt komplement

till de statliga civilförsvarsorganens verksamhet.

Den omständigheten, att jag förordat ett uppskov med det närmare fastställandet

av civilförsvarets fredstida organisation och verksamhet i särskilda

hänseenden, föranleder icke någon minskning av den betydelse riksluftskyddsförbundets

verksamhet har för främjande av det frivilliga civilförsvarsintresset.

Då jag icke heller förutsatt någon begränsning av den obligatoriska utbildningen

under nästa budgetår, komma förbundets uppgifter jämväl på

detta område alt kvarstå. Härjämte utgår jag från att instruktörsutbildningen

fullföljes efter hittills tillämpade riktlinjer.

De betydelsefulla uppgifter, som sålunda komma att föreligga för riksluftskyddsförbundets

del även under nästkommande budgetår, föranleda

enligt min mening, att någon minskning av det statliga bidraget till förbundets

verksamhet icke bör ske. Å andra sidan torde den ökning av statsbidragsgivningen,

som av förbundet ifrågasatts med utgångspunkt från civilförsvarsutredningens

förslag, i del nu inträdda läget icke heller böra ifrågakomma.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj-.ts proposition nr 278.

Föredragan
den.

Bidraget till riksluftskyddsförbundet beräknar jag sålunda även för nästkommande

budgetår till 120 500 kronor.

Jag finner mig vidare icke böra framställa någon erinran mot civilförsvarsstyrelsens

förslag om upptagande i riksstaten av ett anslag å 15 000

kronor för bidrag till andra frivilliga organisationer för medverkan vid utbildning.

I händelse av bifall till vad jag sist förordat torde benämningen å förevarande

anslag böra ändras till Bidrag till vissa frivilliga organisationer. Det

sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande anslag beräknar jag enligt

det ovan sagda till (126 500 + 15 000) 141 500 kronor.

5. Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet.

Å riksstaten för budgetåret 1946/47 har till ifrågavarande ändamål anvisats

ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t för samma budgetår

fastställt följande stat för användningen av ifrågavarande anslag.

Stat.

1. Kostnader för försöksverksamhet ävensom — i begränsad

omfattning -—- övningar anordnade av civilförsvarsstyrelsen

eller länsstyrelserna enligt civilförsvarsstyrelsens

anvisningar, högst ................................. kronor 90 000.

2. Kostnader för gasskyddslaboratorier (arvoden och materiel),

högst ........................................ » 5 000.

Summa kronor 95 000.

Civil/örsvarsstyrelsen föreslår i promemorian den 18 april 1947, att för

budgetåret 1947/48 anvisas oförändrat belopp.

I rådande läge finner jag det angeläget, att försöks- och forskningsverksamheten

på hithörande område kan fortsättas i syfte att klarlägga de tekniska

spörsmål, som sammanhänga med civilförsvarets verksamhet. Jag tillstyrker

därför civilförsvarsstyrelsens förslag om anvisning av samma belopp

härtill som för innevarande budgetår eller högst 90 000 kronor.

Civilförsvarsövningar i obligatorisk form torde icke böra ifrågakomma

under budgetåret 1947/48. På samma sätt som under innevarande budgetår

bör emellertid givas möjlighet att av nyssnämnda belopp, 90 000 kronor, taga

i anspråk en mindre del för sådana på frivilligt deltagande grundade övningar,

som kunna befinnas önskvärda exempelvis i samband med militära

övningar.

Till kostnader för gasskyddslaboratorier synes jämväl böra avses oförändrat

belopp, 5 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S. 31

Sammanlagt bör alltså under ifrågavarande anslag anvisas (90 000 +

5 000) 95 000 kronor.

6. Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel.

Förevarande anslag tillgodoföres jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober

1945 inkomsterna vid försäljning av viss civiiförsvarsmateriel. Då

dessa inkomster beräknats täcka medelsbehovet för nya anskaffningar under

budgetåret 1946/47, har anvisning av medel för nämnda budgetår ej

skett. Enligt vad civilförsvarsstyrelsen uppgiver uppgick behållningen å anslaget

den 31 mars 1947 till i runt tal 3 665 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen hänvisar i sin promemoria den 18 april 1947 till ett

av 1945 års civilförsvarsutredning i dess betänkande framlagt förslag om

ytterligare anskaffning av alarmeringsanordningar. Enligt förslaget bör till

alarmeringsanläggningar inom orter, där sådana anläggningar nu icke finnas,

beräknas 165 000 kronor. Till komplettering av befintliga anläggningar

in. m. beräknas 50 000 kronor. Slutligen erfordras enligt styrelsen 210 000

kronor till utrustning för telefonalarmering. Det totala medelsbehovet angives

sålunda till (165 000 + 50 000 + 210 000) 425 000 kronor.

Vid antagandet av gällande civilförsvarslagstiftning förutsattes, att viss an- Föredraganskaffning

av materiel för civilförsvaret skulle ske direkt på statsverkets be- denkostnad.

Efter civilförsvarsberedskapens upphörande har nämnda anskaffning

starkt begränsats. Under innevarande år ha sålunda under förevarande

anslag medel disponerats allenast för utbyggnad av alarmeringsanordningar

samt för ett av särskilda övergångsförhållanden motiverat inköp av

skyddsrumsmateriel.

För budgetåret 1947/48 har civilförsvarsstyrelsen som nämnts hemställt

att få disponera sammanlagt 425 000 kronor för anskaffning och installerande

av ytterligare alarmeringsanordningar in. m. Av nämnda belopp avser

165 000 kronor anskaffning av alarmeringsanläggningar för nya orter,

50 000 kronor komplettering av befintliga anläggningar m. m. samt 210 000

kronor anskaffning av utrustning för telefonalarmering. För motsvarande

ändamål innevarande år har beviljats respektive 50 000, 50 000 och 72 000

kronor.

I fråga om anskaffningen av alarmeringsanordningar anfördes i samband

med anslagsbeliandlingen för innevarande budgetår, att behovet av dylika

anordningar syntes bliva bestående, även om civilförsvarets verksamhetsformer

eljest underkastades förändring, samt att beträffande åtgärderna för

telefonalarmering därjämte ekonomiska skäl talade för åtgärdernas vidtagande

i samband med planerad automatisering av telefonnätet. Dessa skäl,

vilka alltjämt torde äga giltighet, böra enligt min mening föranleda en fortsatt

anskaffning av alarmeringsutrustning även under budgetåret 1947/48.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Föredragan
den.

Jag är dock icke beredd att tillstyrka en utvidgning av anskaffningen i den

omfattning som civilförsvarsstyrelsen föreslagit.

Vad först angår anskaffningen av alarmeringsanläggningar för nya orter

har jag inhämtat, att för 165 000 kronor samtliga orter med mer än 1 000

innevånare, för vilka särskilt civilförsvar planerats, skulle bliva försedda

med alarmeringsanordningar. Enligt min mening bör under nästa budgetår

inköp icke ske i större omfattning än under det innevarande och förty härför

beräknas allenast 50 000 kronor. Mot styrelsens förslag om upptagande

av ett oförändrat belopp av 50 000 kronor till komplettering av befintliga

anläggningar m. m. har jag intet att erinra. Vad slutligen beträffar utrustning

för telefonalarmering finner jag sådan böra anskaffas endast i

samband med automatisering av nya telefonstationer eller utvidgning av

redan automatiserade stationer, där tidigare angivna ekonomiska synpunkter

göra sig gällande. Däremot bör tillsvidare anstå med anskaffning av

larmutrustning vid redan befintliga automatstationer, vilka sakna sådan utrustning.

Enligt vad jag inhämtat erfordras för en sålunda begränsad anskaffning

i runt tal 180 000 kronor.

Jag föreslår sålunda, att för anskaffning av alarmeringsanordningar för

budgetåret 1947/48 må under ifrågavarande anslag disponeras (50 000 +

50 000 + 180 000) 280 000 kronor. Då den beräknade behållningen å anslaget

kommer att avsevärt överstiga angivna medelsbehov, erfordras ej

nyanvisning av medel.

7. Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel.

För detta ändamål har för budgetåret 1946/47 anvisats ett förslagsanslag

å 75 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår att för budgetåret 1947/48 beräknas enahanda

belopp.

Från förevarande anslag bestridas kostnader för anskaffning av viss förbrukningsmateriel,

huvudsakligen avsedd för den lokala civilförsvarsutbildningen

samt för övningar.

Med hänsyn till den förhållandevis ringa belastning av anslaget, som enligt

vad jag inhämtat förekommit under innevarande budgetår, torde en

icke oväsentlig begränsning av medelsanvisningen för budgetåret 1947/48

vara möjlig.

Jag föreslår, att för budgetåret 1947/48 anvisas 50 000 kronor till ifrågavarande

ändamål.

8. Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. m.

Under ifrågavarande rubrik har för budgetåret 1946/47 anvisats ett förslagsanslag

av 280 000 kronor. Anslaget är avsett att tagas i anspråk för

i huvudsak följande ändamål.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 33

Verksamheten vid centralförrådet i Stockholm in. in.....kronor 20 000

Förvaring och underhåll av materiel för internatförlägg
ningar

............................................ » 60 000

Kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel ...... » 20 000

Transport av materiel ................................ » 30 000

Underhåll och reparation av viss materiel............. » 150 000

Summa kronor 280 000.

Civilförsvarsstyrelsen har i framställning till Kungl. Maj:t den 15 februari

1947 framlagt resultatet av en utredning angående förutsättningarna för

att till statliga förråd indraga den till kommunerna utlämnade statliga civilförsvarsmaterielen.

Kommunernas förrådskostnader uppgingo enligt en av

styrelsen redovisad undersökning för år 1945 till omkring 735 000 kronor,

varav cirka 475 000 kronor för förrådslokaler och 260 000 kronor för förrådspersonal.

I fråga om nu rådande förhållanden på området anför civilf

örsvarsstyrelsen:

Förhållandena inom de olika länen skifta i förevarande avseende. Inspektionsresor,

som företagits av befattningshavare hos civilförsvarsstyrelsen, ha

utvisat, att inom vissa län i allo tillfredsställande lagringsförhållanden kunnat

åstadkommas med riktigt utnyttjande av lokala resurser till relativt begränsade

kostnader. I andra län åter ha helt tillfredsställande sådana förhållanden

ej varit för handen. I stort sett har dock anledning till me^a betydande

anmärkningar ej förekommit, ehuru dock vissa svårigheter förelegat,

särskilt å mindre orter, att erhålla lämpliga förrådsutrymmen. Å större

och medelstora orter ha sådana svårigheter kunnat med god vilja från vederbörande

kommuns sida övervinnas. Jämväl å mindre orter ha, i den mån

nybyggnad för offentliga ändamål (skolbyggnad, kommunalhus) ägt rum,

lämpliga utrymmen kunnat reserveras för civilförsvarsmaterielen. Kvar står

emellertid, att i vissa fall fullt tillfredsställande förrådslokaler icke kunnat

erhållas. Effektiviteten i fråga om översyn och kontroll av materielen har

varierat å olika orter. Där förrådsförvaltare erhållit erforderlig vägledning

i ämnet, ha i allmänhet goda förhållanden rått i förevarande hänseende.

Sedan civilförsvarsstyrelsen under hösten 1946 uppdragit åt länsstyrelserna

att utöva den närmaste statliga kontrollen över materielvården, lämnas sådan

vägledning nu i ökad omfattning.

Av det anlörda framgar, yttrar civilförsvarsstyrelsen, att materielen numera

i huvudsak förvarades på ett ur materielvårdssynpunkt tillfredsställande

sätt men alt dock vässa brister förefunnes i fråga om materielvården.

Då härtill komrne, att en decentraliserad förvaring i vissa fall kunde ställa

sig mer kostnadskrävande än eu centraliserad, hade civilförsvarsstyrelsen

upptagit till prövning, huruvida ett lämpligare förvaringssätt kunde ernås

genom materielens centralisering till statliga förråd. Emellertid förutsatte

civilförsvarsstyrelsen, att under alla förhållanden övningsförråd och i viss

mindre utsträckning mobiliseringsförråd måste finnas å de olika orterna.

Beträffande centralisering av materiel i övrigt kunde i huvudsak två olika

former för centraliseringen komma i fråga. Materielen kunde sammanföras

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sarnl. Nr 278. o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

antingen till ett eller ett par centralförråd inom varje län (alternativ I)

eller ock till ett eller ett begränsat antal centralförråd för hela riket (alternativ

II).

Civilförsvarsstyrelsen redovisar härefter de tekniska och ekonomiska förutsättningarna

för centralisering enligt något av de båda alternativen. Styrelsen

har härvid på grund av rådande lokalbrist funnit en centralisering

icke kunna ske annat än efter nybyggnad av förrådslokaler. Kostnaderna

härför beräknas till 2 850 000 kronor enligt alternativ I och 2 606 000 kronor

enligt alternativ II, ersättningar för tomtmark oberäknade. Kostnaderna

för materielens försändande till centralförråden, inklusive emballage, uppskattas

till i förra fallet cirka 200 000 kronor och i senare fallet omkring

240 000 kronor. Kostnaderna för förrådspersonal under normala förhållanden,

sedan ett övergångsbehov av extra arbetskraft upphört, uppgå enligt

styrelsens beräkningar till 276 000 kronor för år vid alternativ I och 147 000

kronor vid alternativ II. Civilförsvarsstyrelsen fortsätter:

Civilförsvarsmaterielen är lokalt bunden, d. v. s. den är avsedd att i första

hand komma till användning inom bestämt, avgränsat område. Uppenbart

är, att betydande fördelar ur beredskaps- och transportsynpunkt vinnas genom

att förvara materielen å de orter, där densamma är avsedd att komma

till användning. Nu angivna förhållande, som talar för en decentraliserad

förvaring av materielen men mot en alltför centraliserad förvaringsform,

bör enligt civilförsvarsstyrelsens mening tillmätas stor betydelse. En uppläggning

av samtlig materiel i ett eller ett fåtal för hela riket gemensamma

förråd innebär vidare — därest fullträffsäkra förradslokaler ej användas

— mycket stora risker ur beredskapssynpunkt. Erinras må, att civilförsvarsstyrelsen

— i enlighet med gällande lagstiftning — eftersträvar en spridning

av för landets försvarskraft viktiga förråd. Civilförsvarsstyrelsen bör ej

själv utan starka skäl för civilförsvarsmaterielens del eftersätta de principer

i förevarande hänseende, vilka styrelsen önskar se förverkligade.

Till följd av vad sålunda anförts finner civilförsvarsstyrelsen alternativ

II ej böra ifrågakomma, därest icke betydande ekonomiska och tekniska

fördelar kunna vinnas därmed. Såvitt nu kan bedömas, är enligt styrelsens

mening så icke fallet. Civilförsvarsstyrelsen vill icke heller för närvarande

förorda en allmän övergång från nuvarande system till centralisering länsvis

och anför härom:

En sådan övergång erfordrar omfattande nybyggnader av förrådslokaler.

Då den nuvarande förrådshållningen kan anses i huvudsak tillfredsställande

i fråga om materielens vård, synes det med hänsyn till rådande brist

å materiel och arbetskraft icke lämpligt att nu sätta i gång så omfattande

byggnadsarbeten, varom fråga är. Civilförsvarsstyrelsen anser, att i fråga

om nybyggnad av förrådslokaler viss återhållsamhet bör iakttagas jämväl

med hänsyn därtill, att för närvarande är ovisst, i vilken utsträckning civilförsvarsmateriel

i framtiden skall hållas lagrad. För övrigt kunna i ej ringa

mån försvars- och beredskapssynpunkterna åberopas jämväl mot en allmän

centralisering länsvis. Emellertid synes centralisering av materielen böra

ske inom sådana län, där tillfredsställande förrådslokaler ej eljest kunna

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 35

erhållas ävensom då de totala förvaringskostnaderna kunna genom centraliseringen

avsevärt nedbringas.

I enlighet med vad sålunda anförts finner civilförsvarsstyrelsen, att frågan

om upprättande av centralförråd inom länen bör prövas från fall till

fall. Förutsättningen för cn dylik centralisering torde dock vara, att kommunernas

nuvarande ekonomiska förpliktelser beträffande materielen överföras

på statsverket. Eljest skulle en centralisering till statliga förråd av

materielen i vissa län av kommuner inom övriga län uppfattas såsom en

orättvisa mot dem. Ej heller förelåge för närvarande fasta hållpunkter för

bedömande av den kostnadsminskning, som i de särskilda fallen kunde

komma att uppstå. En jämförelse mellan nuvarande kommunala kostnader

och de kostnader, som skulle uppkomma för ett centralförråd, kunde nämligen

i många fall bli missvisände. På många orter kunde troligen rationaliseringsåtgärder

vidtagas — exempelvis genom överföring av materiel

från ett förråd till andra närbelägna förråd — varigenom nuvarande kostnader

skulle kunna nedbringas. Å andra sidan hade erfarenheten ådagalagt,

att eu decentraliserad effektiv materielvård komme att ställa sig dyrbarare

å vissa orter än nu tillgängliga siffror utvisade. Därest emellertid kostnaderna

för materielvården helt överfördes på staten, torde en anpassning

såväl ekonomiskt som tekniskt kunna lättare genomföras i fråga om materielens

förvaring samt betingelserna för en rationalisering på förevarande

område bättre kunna bedömas.

Slutligen framlägger civilförsvarsstyrelsen vissa synpunkter beträffande

den materiel, som upplagts i av statsverket bekostade läns- eller kommunförråd

(utrustning för internatförläggningar för evakuerade). Härvid framhålles,

att betingelserna för denna materiels centralisering vore delvis andra än beträffande

övrig materiel, enär densamma dels vore oöm och kunde förvaras

i kallförråd, dels icke vore med hänsyn till den tillämnade användningen

lokalt bunden. Styrelsen beräknar, att sammanföringen av denna materiel

kan vara avslutad under hösten 1947.

Beträffande anslagsbehovet under budgetåret 1947/48 har civilförsvarsstyrelsen

i promemorian den 18 april 1947 för nästa budgetår beräknat oförändrat

belopp eller 280 000 kronor till förvaring av materiel genom statens

försorg i hittillsvarande omfattning. Därest i enlighet med civilförsvarsutredningens

förslag kommunernas nuvarande förpliktelser för förvaring av

materiel överföras å staten, finge särskilda medel anvisas härför. Utredningen

har uppskattat kostnaderna härför till 730 000 kronor. Styrelsen

fortsätter:

Uppenbarligen föreligga stora svårigheter alt ens tillnärmelsevis beräkna

utgifterna för här avsedda ändamål för budgetåret 1947/48. Styrelsen erinrar

sålunda därom, att, såsom styrelsen anmält i skrivelse den 15 februari 1947,

rationaliserings- och centraliseringsåtgärder kunna bliva i viss utsträckning

erforderliga i fråga om den för närvarande kommunförvarade materielen.

Kostnaderna härför kunna icke med någon större säkerhet beräknas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Föredragan
den.

Civilförsvarsstyrelsen begränsar sig till att föreslå, att för här angivna

ändamål anvisas ett förslagsanslag å 1 000 000 kronor för budgetåret

1947/48. Av skäl som ovan sagts bör anslaget beräknas förslagsvis.

Statskontoret anser frågan om statens övertagande av kommunernas förpliktelser

rörande vården av civilförsvarsmaterielen böra upptagas till övervägande

först i samband med prövningen av organisationen i sin helhet.

I kommuns allmänna uppgift jämlikt civilförsvarslagen ingår jämväl skyldighet

att ombesörja förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel. Statsbidrag

till kostnader härför utgår icke.

Viss förrådshållning bestrides likväl av statsverket. Den materiel, varom

här är fråga, utgöres huvudsakligen av gasskyddsmateriel, som förvaras

centralt i Stockholm, samt materiel för internatförläggningar, som upplagts

i speciella läns- eller kommunförråd. Kostnaderna härför liksom för viss

kontroll, efterbesiktning, underhåll och reparation av materiel bestridas

från förevarande anslag.

Det torde här böra framhållas, att anskaffningsvärdet av den statliga

civilförsvarsmaterielen efter vissa försäljningar enligt uppgift av civilförsvarsstyrelsen

i framställningen den 15 februari 1947 utgör cirka 38,1 miljoner

kronor, varav omkring 23 miljoner kronor belöpa å gasmasker och

behållare till sådana. Viss del förvaras såsom redan nämnts i styrelsens

huvudförråd i Stockholm, medan den övriga och ojämförligt största delen

av materielen huvudsakligen förvaras å cirka 400 olika orter i riket.

På sätt framgår av det tidigare anförda har civilförsvarsstyrelsen verkställt

utredning angående möjligheterna att centralisera förrådshållningen

av sådan civilförsvarsmateriel, som nu är utlämnad till det lokala civilförsvaret

och för vars förvaring kommunerna alltså äro ansvariga. Styrelsen

har därvid, under framhållande bland annat av att en fullständigt eller

länsvis genomförd centralisering skulle kräva omfattande nybyggnader av

förrådslokaler, uttalat sig för att frågan om sammanförande av materiel

inom länen prövas från fall till fall och tillstyrker en centralisering endast

inom sådana län, där tillfredsställande förrådslokaler ej eljest kunna erhållas,

ävensom då de totala förvaringskostnaderna kunna genom centraliseringen

avsevärt nedbringas.

I likhet med civilförsvarsstyrelsen finner jag, att en sådan fullständig

centralisering av den statliga civilförsvarsmaterielen, som kräver omfattande

nybyggnader, i nuvarande läge icke bör ske. Häremot tala såväl kostnadssynpunkter

som de rådande materiel- och arbetskraftssvårigheterna. I stort

sett synas även de nuvarande förvaringsförhållandena motsvara rimliga anspråk.

Sammanförande av materiel bör därför endast ske, där förhållandena

på grund av lokalsvårigheter m. m. äro mindre tillfredsställande eller där

ur ekonomisk synpunkt ett dylikt sammanförande eljest ter sig rationellt.

Redan i samband med redogörelsen för de allmänna frågor, vilka sam
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

37

marihänga med civilförsvarets verksamhet under instundande budgetår, har

jag framhållit, att särskilda skäl tala för att de kommunerna åvilande kostnader,

som äga samband med förrådshållningen av statlig civilförsvarsmateriel,

överföras å statsverket. Dessa skäl sammanhänga med den förordade

rationaliseringen av förrådsförvaringen, vilken, även om därmed avses en

endast i begränsad omfattning genomförd centralisering till statliga förråd,

kommer att befria vissa kommuner från förvaringskostnader av nu avsett

slag. Rättvisesynpunkter tala för att statsverket övertager kostnaderna jämväl

för förvaringen av den materiel, som kommer att kvarbliva på sina nuvarande

uppläggningsplatser. Det torde få erinras om alt den lättnad för

kommunernas del, som vinnes med den förordade och av materielvårdssynpunkter

betingade överflyttningen av ansvaret för förrådsförvaringen, överensstämmer

med civilförsvarsutredningens förslag om fördelningen av kostnaderna

för civilförsvaret.

Ett icke obetydligt ökat medelsbehov under nu förevarande anslag blir

följden av den föreslagna kostnadsöverflyttningen. Kommunernas förvaringskostnader

under år 1945 uppgingo till i runt tal 730 000 kronor. Då

vissa besparingar böra kunna påräknas i samband med rationaliseringsåtgärderna

men å andra sidan kostnadsökningar på sina håll kunna uppkomma

på grund av utbyte av olämpliga lokaler och transporter i anslutning därtill,

anser jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen det ökade medelsbehovet

böra beräknas med utgångspunkt från angivna belopp. Anslaget till den redan

nu av staten ombesörjda förrådshållningen uppgår innevarande budgetår

till 280 000 kronor och någon begränsning av kostnaderna härför synes

icke böra äga rum.

I anledning av vad nu anförts beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet

under förevarande anslag för budgetåret 1947/48 till ett till 1 000 000

kronor avrundat belopp. Anslaget bör liksom nu vara av förslagsanslags

natur.

9. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m.

Tijl och med budgetåret 1945/46 ha till statsbidrag till kommuner för anordnande

av allmänna skyddsrum in. in. anvisats anslag om tillhopa

24 300 000 kronor. Med ingången av budgetåret 1946/47, för vilket budgetår

nya medel icke anvisats, har därjämte till anslaget överförts behållningen

ä ett å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat reservationsanslag

å 500 000 kronor till Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott

i sammanhängande kvartersbebyggelse.

Anslaget är avsett för utbetalning av statsbidrag dels i enlighet med av

Kungl. Maj:t den 24 november 1944 meddelade generella bestämmelser om

statsbidrag för anordnande av skyddsrum, dels i enlighet med av Kungl.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Föredragan

den.

Maj:t för varje särskilt fall meddelade beslut om statsbidrag för anordnande

av radio för civilförsvarsändamål, dels ock för planläggning av källarmursgenombrott.

Civilförsvarsstyrelsen har i sitt yttrande den 7 mars 1947 över civilförsvarsutredningens

förslag anfört bland annat följande:

Av nämnda 24 300 000 kronor ha intill den 1 mars 1947 disponerats cirka

22 900 000 kronor. Emellertid förelågo vid sagda tidpunkt framställningar

om statsbidrag för allmänna .skyddsrum och skolskyddsrum till ett sammanlagt

belopp av cirka 3 300 000 kronor. Härav belöpte å skolskyddsrum

cirka 700 000 kronor. Statsbidrag för anordnande av skyddsrummen skall

vid bifall till framställningarna utgå med två tredjedelar eller i runt tal 2,2

miljoner kronor. Vidare har civilförsvarsstyrelsen förhandsgranskat ritningar

till ett antal anläggningar, för vilkas anordnande framställningar om

statsbidrag framdeles kunna förväntas. Kostnaderna för dessa anläggningar

uppskattas till cirka 600 000 kronor, till vilka kostnader, därest utredningens

förslag om statsbidragets ökning till tre fjärdedelar godtages, kan beräknas

utgå statsbidrag med 450 000 kronor. Slutligen beräknar civilförsvarsstyrelsen,

att statsbidrag å 1 000 000 kronor erfordras under nästkommande

budgetår för ytterligare anläggningar. Det sammanlagda behovet av medel

för statsbidrag till anordnande av allmänna skyddsrum och skolskyddsrum

uppskattar civilförsvarsstyrelsen sålunda till 3 650 000 kronor eller efter avdrag

av befintlig behållning (1 400 000 kronor) 2 250 000 kronor.

Av de medel, som böra nyanvisas för statsbidrag till skyddsrum, beräknar

civilförsvarsstyrelsen 1 000 Ö00 kronor vara erforderliga för skolskyddsrum.

Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag automatiskt till kostnader

för anordnande av skolskyddsrum; dock skola dylika skyddsrum enligt de

i proposition nr 320/1945 uppdragna riktlinjerna endast anordnas i nybyggda

undervisningsanstalter. Självfallet föreligga stora svårigheter att

förutse, i vilken utsträckning undervisningsanstalter komma att nyinrättas,

och därmed behovet av medel för skyddsrum åt dem. Med hänsyn härtill

finner civilförsvarsstyrelsen erforderligt, att medelsanvisning för detta ändamål

behandlas fristående från övriga skyddsrum samt att särskilt förslagsanslag

årligen anvisas för anordnande av skolskyddsrum.

I promemorian den 18 april 1947 vidhåller civilförsvarsstyrelsen sitt anslagsäskande

i förevarande del.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår sålunda, att under reservationsanslaget Bidrag

till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret

1947/48 anvisas 1 250 000 kronor samt att för samma budgetår upptages

ett förslagsanslag med benämning Bidrag till kommuner för anordnande

av skolskyddsrum å 1 000 000 kronor. Härjämte föreslår civilförsvarsstyrelsen,

att under förstnämnda anslag bör, i enlighet med ett av 1945

års civilförsvarsutredning avgivet förslag, beräknas en särskild anslagspost

om 3 000 000 kronor för bidrag till kostnader för civilförsvarsåtgärder vid

kommunala tekniska verk.

Från förevarande anslag bestridas som nämnts kostnader för statsbidrag

till kommuner för dels skyddsrumsändamål, dels civilförsvarsradio och dels

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

planläggning av källarmursgenombroit i sammanhängande kvartersbebyggelse.

Civilförsvarsstyrelsens framställning för nästa budgetår avser anvisning

av medel för statsbidrag till skyddsrum samt för ett nytillkommande

ändamål, nämligen civilförsvarsåtgärder vid kommunala tekniska verk. Däremot

påkallas icke medel till eivilförsvarsradio och planläggning av källarmursgenombrott.

Vad först angår frågan om anslag till civilförsvarsåtgärder vid kommunala

tekniska verk — varmed åsyttas exempelvis utförande av vitala delar

av vattenledningsverk på fullträflsäkert sätt — vill jag icke bestrida angelägenheten

ur civilförsvarssynpunkt av att anordningar vidtagas för säkerställande

av de för befolkningen även under krig viktiga leveranserna av

vatten, gas, elektricitet m. in. Spörsmålet angående omfattningen under

fred av dylika åtgärder inom civilförsvarets ram bör emellertid enligt min

uppfattning bedömas samtidigt med de allmänna frågorna om civilförsvarets

fredsorganisation. Jag anser mig därför icke böra förorda civilförsvarsstyrelsens

framställning härutinnan.

Vidkommande härefter medelsbehovet för statsbidrag till skyddsrumsändamål

har jag i samband med tidigare redogörelse för allmänna frågor

utgått från att hittills vidtagna inskränkningar på skyddsrumsbyggandets

område skola tillsvidare bestå. Dessa inskränkningar innebära, att skyddsrum

anordnas endast i samband med nybyggnader samt att utförandet begränsas

till sådana delar av skyddsrummen, vilka av tekniska skäl böra

anordnas samtidigt med fastighetens uppförande.

De skyddsrum, till vilkas anordnande bidrag utgår till kommun från förevarande

anslag, utgöras av dels allmänna skyddsrum, vilka avses för de i

22 § civilförsvarslagen angivna ändamål, och dels sådana skyddsrum för

undervisningsanstalt, för hamn eller annat trafikföretag av vikt för den allmänna

samfärdseln än järnväg eller flyglinje, vilka icke äro allmänna

skyddsrum. Omfattningen av de allmänna skyddsrummen bestämmes i organisationsplanerna

för civilförsvarsområdena. Då sådana planer icke fastställts

eller avses skola fastställas under budgetåret 1947/48, följer att allmänna

skyddsrum under nästa budgetår komma att anordnas endast efter

frivilligt åtagande från kommuns sida. Övriga nu ifrågavarande skyddsrum

— s. k. skol- och trafikskyddsrum — anordnas på grund av direkt

föreskrift i civilförsvarslagen. Då medelsbehovet lör statsbidragsgivningen

till .skyddsrum i skolor sammanhänger med nybyggnadsverksamheten och

därför svårligen kan beräknas, har civilförsvarsstyrelsen föreslagit att för

ändamålet skall beräknas ett särskilt förslagsanslag. Då emellertid i samband

med det slutliga ställningstagandet till frågan om civilförsvarets fredsorganisation

andra omläggningar kunna erfordras beträffande anslagen å

riksstaten till civilförsvaret, finner jag lämpligast att statsbidrag till skolskyddsrum

bestridas från förevarande anslag jämväl under budgetåret

1947/48.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Föredragande

n.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Civilförsvarsstyrelsen har beräknat medelsbehovet till 1 250 000 kronor

för allmänna skyddsrum samt 1 000 000 kronor för skolskyddsrum. I betraktande

av den ringa omfattning, vari nya allmänna skyddsrum kunna

förväntas anordnade, torde enligt min uppfattning en icke oväsentlig begränsning

av medelsanvisningen vara möjlig. Jag föreslår, att för budgetåret

1947/48 ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor anvisas för hithörande

ändamål.

10. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel m. m.

För innevarande budgetår har anvisning av medel ej skett under ifrågavarande

reservationsanslag. Å anslaget finnes emellertid en icke obetydlig

behållning, huvudsakligen avseende medel, som överförts till anslaget med

ingången av budgetåret 1945/46. Vid sistnämnda tidpunkt överfördes sålunda

dels kvarstående belopp av för budgetåret 1944/45 under anslaget till

Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum anvisade

medel om 5 000 000 kronor för statsbidrag till anordnande av källarmursgenombrott

och dels av behållningarna å reservationsanslagen till Civilt

luftskydd: Gasskyddsutrustning, Förberedande åtgärder för mottagande av

evakuerad civilbefolkning m. m. och Anskaffande av utrustning till luftsky

ddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter m. m. ett belopp av

1 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp avsågs hälften till anskaffning av

materiel för blockorganisationen och hälften till viss materielanskaffning i

samband med organisationsplanernas fastställande. Behållningen å anslaget

uppgick vid ingången av budgetåret 1946/47 till i runt tal 5,9 miljoner

kronor.

Anslaget är avsett för bestridande av statsbidrag till anordnande av källarmursgenombrott

ävensom för anskaffande av materiel för blockorganisationen

samt för viss annan materielanskaffning m. m. i enlighet med fastställda

organisationsplaner. Härjämte disponeras anslaget för utgivande, jämlikt

punkten 6 i övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen, av statsbidrag

till kommuner för materiel, utrustning eller annan egendom för civilförsvarsändamål,

som anskaffats före lagens ikraftträdande.

Civilförsvarsstyrelsen har i promemorian den 18 april 1947 anfört, att

annan nyanvisning av medel under ifrågavarande anslag icke erfordrades

under budgetåret 1947/48 än som kunde föranledas av en den 25 september

1946 av styrelsen avlåten skrivelse angående statsbidrag till Stockholms

stad för vissa före civilförsvarslagens ikraftträdande havda luftskyddskostnader.

Under ifrågavarande anslag ha sammanförts kostnader för statsbidrag till

kommuner för materielanskaffning och andra åtgärder av engångsnatur.

Sålunda avses från anslaget skola utgå statsbidrag till kommuner till kost
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

41

nader för källarmursgenombrotl, för anskaffande av materiel för blockgrupper

eller eljest i enlighet med fastställda organisationsplaner samt för

vissa kostnader från tiden före civilförsvarslagens ikraftträdande.

Vad först angår medelsbehovet för bidrag till kommuner för anordnande

av källarmursgenombrott uttalade jag vid behandlingen av motsvarande

anslag för innevarande budgetår, att man borde framgå med stor försiktighet

vid verkställande av sådana åtgärder och iakttaga en avvaktande hållning,

där så kunde anses ske. Liknande återhållsamhet finner jag böra iakttagas

under nästkommande budgetår.

Anskaffning av materiel torde icke böra ifrågakomma under budgetåret

1947/48. Jag erinrar härvid om att organisationsplaner för civilförsvarsområdena

icke avses skola fastställas under budgetåret.

Vidkommande slutligen behovet av medel för statsbidrag jämlikt punkten

6 av övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen till vissa äldre

civilförsvarskostnader har för innevarande budgetår närmast avsetts att för

ändamålet ianspråktaga den del av anslaget, ursprungligen 1 000 000 kronor,

som beräknats för statsbidrag till anskaffning av materiel för blockgrupper

samt för viss materielanskaffning in. m. i enlighet med fastställda organisationsplaner.

Ansökningar om statsbidrag jämlikt sagda övergångsbestämmelse

äro för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning och ytterligare

sådana torde komma att ingivas. I den mån så erfordras torde för

tilldelande av statsbidrag av förevarande slag få användas jämväl den del

av anslaget, som avsetts för källarmursgenombrott. Vad angår prövningen

av ansökningar jämlikt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen

har jag, därest riksdagen ej framställer erinran häremot, för avsikt

föreslå Kungl. Maj:t att denna prövning skall, i den mån så visar sig

lämpligt, uppdragas åt civilförsvarsstyrelsen i enlighet med av Kungl. Maj:t

fastställda allmänna grunder.

It. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till kostnaderna

för vissa arvoden m. m.

För budgetåret 1946/47 har till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner till

kostnaderna för vissa arvoden in. m. anvisats ett förslagsanslag av 300 000

kronor. Anslaget är avsett till statsbidrag för arvoden och annan ersättning

till civilförsvarschefer, ställföreträdare för civilförsvarschef och civilförsvarspliklig

personal. Statsbidrag utgår jämlikt 47 § 3 mom. a) civilförsvarslagen

med kostnadens hela belopp i vad avser avlöning och annan ersättning

till civilförsvarschef och ställföreträdare. Under lid, då civilförsvarsberedskap

icke råder, utgår på grund av stadgandet i 47 § 1 mom.

nämnda lag statsbidrag till ersättning åt annan personal än civilförsvarschef

och ställföreträdare med 2/s av kostnaden.

Föreskrifter angående arvode m. m. åt sådan civilförsvarschef och ställ
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

företrädare för dylik, vilken icke är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,

äro givna i kungörelsen den 22 december 1944, nr 817. Häri

stadgas bland annat, att civilförsvarsstyrelsen skall indela civilförsvarsområdena

i fem grupper. 1 var och en av dessa grupper skall arvode under

tid, då civilförsvarsberedskap icke råder, utgå med ett för gruppen bestämt

belopp, som stiger från 360 kronor för år i lägsta gruppen till 1 800 kronor

för år i högsta gruppen. Till sådan ställföreträdare för civilförsvarschef,

som förordnats att självständigt fullgöra vissa på civilförsvarschefen eljest

ankommande uppgifter, skall, där fråga icke är om statsavlönad befattningshavare

vid polisväsendet, utgå arvode med belopp, som bestämmes av

länsstyrelsen. Arvodet må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande bestämmas

till högre belopp än hälften av det belopp som må utgå till civilförsvarschefen

i civilförsvarsområdet, därest denne icke är statsavlönad befattningshavare

vid polisväsendet. I kungörelsen finnas härjämte bestämmelser

om ersättning för minskad arbetsinkomst till civilförsvarschef och ställföreträdare.

Genom beslut den 8 februari 1946 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser

rörande arvode till sådan civilförsvarschef och ställföreträdare för dylik,

som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet. Bestämmelserna

ha genom beslut den 22 november 1946 förlängts att gälla intill dess arbetet

med upprättande av förslag till organisationsplaner inom civilförsvarsområdena

i det väsentliga slutförts, dock längst till och med den 30 juni 1947.

Enligt ifrågavarande bestämmelser äger civilförsvarschef erhålla arvode

med högst hälften av arvodet för den grupp civilförsvarsområdet tillhör.

Beträffande arvode till ställföreträdare gälla bestämmelser motsvarande de

i förenämnda kungörelse intagna.

För civilförsvarscheferna i Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden

gälla särskilda bestämmelser, meddelade av Kungl. Maj:t den

22 december 1944 och den 16 januari 1946.

Beträffande avlöning och annan ersättning till övrig personal inom allmänna

civilförsvaret gäller avlöningsreglementet den 15 juli 1944, nr 546.

Civilförsvarsstyrelsen anför i fråga om anslagsbehovet under budgetåret

1947/48 följande:

För budgetåret 1947/48 uppskattar civilförsvarsstyrelsen kostnaderna för

arvoden åt civilförsvarschefer och ställföreträdare åt dessa till 215 000 kronor.

Sålunda utgöra årsarvoden för civilförsvarschefer, som icke äro statsavlönade

befattningshavare vid polisväsendet, cirka 125 000 kronor samt

årsarvoden enligt nu gällande grunder till övriga civilförsvarschefer cirka

68 000 kronor. I fråga om sistnämnda civilförsvarschefer förutsätter civilförsvarsstyrelsen,

att särskilt arvode skall utgå jämväl under hela nästkommande

budgetår, även om arbetet med upprättande av förslag till organisationsplaner

hinner dessförinnan avslutas. Länsstyrelserna ha uppskattat utgifterna

för rese- och traktamentsersättning samt ersättning för mistade inkomster

enligt 3 § kungörelsen 1944/817 åt civilförsvarschefer till cirka

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 278.

33 000 kronor samt avlöningar och andra ersättningar till personal i det

allmänna civilförsvaret till cirka 231 000 kronor. Å sistnämnda belopp utgår

statsbidrag med två tredjedelar och å övriga belopp utgår fullt stats
Enligt

ovan gjorda beräkningar skulle salunda erfordras (215 000 H33

000 + 231 000) 402 000 kronor.

Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna vill civilförsvarsstyrelsen

föreslå, att för budgetåret 1947/48 till ifrågavarande ändamål anvisas ett

förslagsanslag å 350 000 kronor.

Statskontoret framhåller, att för bedömandet av förslaget om fortsatt

arvode åt civilförsvarscheferna erfordrades närmare utredning om de arbetsuppgifter,

som komme att åvila dessa befattningshavare.

På sätt av den föregående redogörelsen framgår bestridas från 1''öreva- Fore^W''"1

rande anslag statsbidrag till kommuner för arvoden och andra ersättningar,

som utgivas till civilförsvarschefer och ställföreträdare för dylika ävensom

till viss annan civilförsvarspliktig personal. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 22 november 1946 må arvoden, varom här är fråga och till vilka fullt

statsbidrag utgår, av länsstyrelse utbetalas direkt till vederbörande befattningshavare.

Såvitt gäller civilförsvarschefer och ställföreträdare, vilka innehava statsavlönad

befattning vid polisväsendet, har rätten till arvode hittills reglerats

genom särskilda av Kungl. Maj:t meddelade, tidsbegränsade beslut. I vad

avser tiden fram till den 1 juni 1945, då civilförsvarsberedskap rådde, grundades

dylikt beslut på ett av riksdagen lämnat bemyndigande för Kungl.

Maj:t att efter verkställd utredning av behovet ur synpunkten av civilförsvarsuppgifternas

tillfredsställande fullgörande under civilförsvarsberedskap

tillägga dylika civilförsvarschefer (ställföreträdare) arvoden med högst

samma belopp, som skulle utgå till civilförsvarschef (ställföreträdare), vilken

ej vore statsavlönad befattningshavare. Sedan beslut om civilförsvarsbei edskapens

upphörande i huvudsaklig del från och med den 1 juni 1945 meddelats,

framhölls i propositionen 1945:320, under hänvisning till att betydande

uppgifter av organisatorisk natur kvarstode för civilförsvarscheferna

och deras ställföreträdare, att nyssnämnda bemyndigande borde utsträckas

att äga tillämpning jämväl för tid, då civilförsvarsberedskap icke rådde.

Riksdagen framställde icke erinran häremot. Sasom tidigare angivits utga

för närvarande intill dess arbetet med upprättande av förslag till organisationsplaner

inom civilförsvarsområdena i det väsentliga slutförts, dock längst

till och med den 30 juni 1947, arvoden med högst hälften av arvodesbeloppet

för den grupp civil försvarsområdet tillhör.

Arbetet med organisationsplanernas uppgörande kan, på sätt jag i annat

sammanhang påpekat, väntas inom flertalet civilförsvarsområden sträcka

sig in på budgetåret 1947/48. Under hela budgetåret kunna vidare andra

organisatoriska uppgifter, avseende bland annat upprätthållande av perso
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

nalorganisationen i enlighet med planerna, förutses komma att i icke obetydlig

mån betunga civilförsvarscheferna. Jag har därför, därest ej riksdagen

framställer invändning däremot, för avsikt föreslå Kungl. Maj:t att

tillerkänna civilförsvarschefer och ställföreträdare, som äro statsavlönade

befattningshavare vid polisväsendet, arvoden med nu utgående belopp jämväl

under hela nästföljande budgetår.

Arvoden till civilförsvarschefer och ställföreträdare böra vid det förhållandet,

att fullt statsbidrag utgår till kommun härför, av praktiska skäl alltjämt

utbetalas direkt av statsmedel utan kommun som mellanhand.

Mot civilförsvarsstyrelsens medelsberäkningar under ifrågavarande anslag

finner jag i och för sig icke anledning till invändning. Med hänsyn till den

jämväl av styrelsen framhållna osäkerheten av beräkningarna föreslår jag

likväl, att för budgetåret 1947/48 under anslaget upptages allenast samma

belopp som för innevarande budgetår eller 300 000 kronor.

12. Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. in.

Under rubriken Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. m.

har å riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagits ett förslagsanslag å

700 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t fastställt följande stat

för användningen av anslaget:

Stat.

1. Bidrag till kostnader för viss kommunerna åvilande

lokal utbildning och övning av personal för civilförsvarsändamål,

förslagsvis .......................... kronor 300 000

2. Bidrag till administrationskostnader för inkvartering

och därmed sammanhängande sociala åtgärder, förslagsvis

.......................................... » 100 000

3. Bidrag till övriga löpande kostnader för civilförsvarets

verksamhet inom civilförsvarsområdena med undantag

av ersättningar till civilförsvarspersonal, förslagsvis . . » 300 000

Summa kronor 700 000.

Civilförsvarsstyrelsen anför i promemorian den 18 april 1947 beträffande

anslagsbehovet för nästkommande budgetår följande:

Vad angar kostnaderna för lokal utbildning anser civilförsvarsstyrelsen,

att utbildningen under budgetåret 1947/48 dels skall bedrivas i samma omfattning

som under år 1946. dels ock därutöver bör omfatta jämväl sådan

annan inskriven personal än befäl, som ej tidigare genomgått erforderlig

utbildning. Sker ej sådan utökning, kommer allmänna civilförsvaret — där

i sa fall under cirka 2% år ej skulle komma att bedrivas annan utbildning

än av befäl — att till mycket stor del bestå av nyinskriven, helt outbildad

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

45

personal. Ett sådant tillstånd är, icke minst ur organisatorisk synpunkt,

synnerligen betänkligt. Under angivna förutsättningar beräknar civilförsvarsstyrelsen

utbildningskostnaderna till cirka 700 000 kronor. Statsbidrag

skall utgå med två tredjedelar eller cirka 470 000 kronor.

Administrationskostnaderna för inkvartering och därmed sammanhängande

sociala åtgärder ha av länsstyrelserna beräknas till 140 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har ej anledning till erinran mot nämnda beräkning.

Statsbidrag skall utgå med hela beloppet.

Till löpande kostnader hänföras i huvudsak ersättningar till fastighetsägare

för intrång genom att allmänna skyddsrum bibehållas helt eller delvis,

driftskostnader för alarmeringsanläggningar samt abonnemangsavgifter

för telefoner i centraler, gruppstationer m. fl. Ersättningarna till fastighetsägare

ha av länsstyrelserna beräknats till cirka 90 000 kronor och driftskostnader

för alarmeringsanläggningar till cirka 75 000 kronor. Civilförsvarsstyrelsen

har ingen anledning till erinran mot de gjorda beräkningarna.

Till abonnemangsavgifter och övriga löpande kostnader beräknar civilförsvarsstyrelsen

erforderliga 190 000 kronor. Statsbidrag skall utgå med två

tredjedelar av här angivna belopp eller cirka 235 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen beräknar alltså kostnaderna för nu berörda ändamål

till (470 000 + 140 000 + 235 000) 845 000 kronor, vilket belopp styrelsen

avrundat nedåt till 800 000 kronor.

I förevarande sammanhang torde få anmälas en den 14 januari 1946 av

civilförsvarsstyrelsen gjord framställning om förordnande jämlikt

47 § 3 mom. b) civilförsvarslagen. Enligt nämnda lagrum äger

kommun erhålla statsbidrag med kostnadernas hela belopp, i vad avser inkvartering

och därmed sammanhängande åtgärder av social natur, med rätt likväl

för Konungen att, så framt åtgärderna avse allenast civilförsvarsområdets

egna invånare, bestämma statsbidraget till endast två tredjedelar. Civilförsvarsstyrelsen

framhåller svårigheten att uppdraga en skarp gräns mellan

å ena sidan kommuner, där åtgärder av förevarande slag avse allenast

civilförsvarsområdets egna invånare, och å andra sidan övriga kommuner

samt föreslår, att statsbidragsrätten enligt 47 § 3 mom. b) civilförsvarslagen

begränsas för tillhopa ett 70-tal kommuner. Härvid har styrelsen låtit vägleda

sig av den planerade organisationens huvudsakliga inriktning i omförmält

hänseende.

Av det tidigare anförda framgår, att jag under nästa budgetår räknar Föredraganmed

en utbildningsverksamhet av i huvudsak samma omfattning som jämlikt

särskilda bestämmelser gällt för det senaste året. Jag föreslår därför,

att anslagsposten för utbildning beräknas till oförändrat belopp eller

300 000 kronor.

Emot civilförsvarsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för statsbidrag

till kommunala kostnader för administration av inkvartering och därmed

sammanhängande .sociala åtgärder, 140 000 kronor, och för övriga löpande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Föredragan
den.

kostnader för civilförsvarets verksamhet av visst slag, 235 000 kronor, finner

jag ej anledning till erinran.

Vad angår civilförsvarsstyrelsens framställning om begränsning jämlikt

47 § 3 mom. b) civilförsvarslagen av vissa kommuners statsbidragsrätt för

inkvartering och därmed sammanhängande åtgärder av social natur, har beslut

i anledning härav hittills ej ansetts böra fattas i avvaktan på civilförsvarsutredningens

arbete. Utredningens numera föreliggande förslag går

beträffande kostnaderna för civilförsvaret ut på en överflyttning till väsentlig

del av dessa kostnader från kommunerna på statsverket. Då ett förordnande

enligt civilförsvarsstyrelsens framställning sålunda skulle komma att gå i

motsatt riktning till vad utredningen föreslagit, torde med prövning av

nämnda framställning böra anstå i avbidan på statsmakternas ställningstagande

till utredningens förslag. Något undantag från civilförsvarslagens

statsbidragsbestämmelser synes alltså för närvarande ej böra meddelas utan

fullt statsbidrag utgå.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Bidrag till kommuner

för utbildning m. m. för budgetåret 1947/48 beräknar jag sålunda till

(300 000 + 140 000 + 235 000) 675 000 kronor.

13. Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar

och materiel m. m.

För budgetåret 1946/47 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag

av 50 000 kronor. Anslaget avses för utbetalning av dels statsbidrag

i enlighet med av Kungl. Maj:t den 24 november 1944 meddelade

bestämmelser till enskilda för anordnande av sådana skyddsrum för undervisningsanstalter,

för hamnar eller andra trafikföretag av vikt för den allmänna

samfärdseln än järnväg eller flyglinje, vilka icke äro allmänna

skyddsrum, dels sådan gottgörelse av staten, som jämlikt bestämmelserna i

7 kapitlet civilförsvarslagen utgår till ägare eller innehavare av egendom

eller den, som driver industriell eller annan verksamhet av väsentlig betydelse

för försvaret eller folkförsörjningen, dels ock gottgörelse, varom

Kungl. Maj:t kan komma att i särskilt fall besluta.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller i sin promemoria av den 18 april 1947,

att länsstyrelserna beräknat motsvarande utgifter för budgetåret 1947/48 till

2 700 kronor, samt föreslår att för ändamålet anvisas ett förslagsanslag å

10 000 kronor.

Mot vad civilförsvarsstyrelsen föreslagit har jag icke något att erinra.

Framhållas må emellertid, att Kungl. Maj:t med stöd av 29 § civilförsvarslagen

ålagt aktiebolaget Stockholms spårvägar att i anslutning till byggandet

av ny tunnelbana i Stockholm anordna fullträffsäkra skyddsrum vid

vissa stationer för tunnelbanans trafikanter. I anledning härav kan förvän
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

tas, att en icke obetydlig belastning av förevarande anslag framdeles uppkommer.

Då emellertid frågan om gottgörelse till bolaget icke med säkerhet

kan beräknas uppkomma under nästa budgetår, torde uppräkning av anslaget

icke nu böra ske.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrel
-

sen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 97 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 475 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. * 265 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_13 000

Summa förslagsanslag kronor 850 000

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidiaga de ändringar i

personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen, som påkal
-

las av vad jag i det föregående förordat,

III. för budgetåret 1947/48 anvisa

dels till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar

ett förslagsanslag av .............. kronor 850 000

dels till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

ett förslagsanslag av ............ » 190 000

dels till Civilförsvaret: Utbildning vid

statens civilförsvarsskola samt vid kurser

anordnade av länsstyrelserna ett förslagsanslag

av ............................ » 150 000

dels till Civilförsvaret: Bidrag till vissa

frivilliga organisationer ett anslag av ... . » 141 500

dels till Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet

ett förslagsanslag av . .. » 95 000

dels till Civilförsvaret: Anskaffning av

viss förbrukningsmateriel ett förslagsanslag

av .............................. 5 50 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung!. Maj:ts proposition nr 278.

dels till Civilförsvaret: Förvaring och

underhåll av viss materiel in. m. ett för
-

slagsanslag av ........................ »

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner

för anordnande av allmänna

skyddsrum in. m. ett reservationsanslag av »

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner

till kostnaderna för vissa arvoden

m. m. ett förslagsanslag av............ »

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner

för utbildning m. m. ett förslagsanslag

av ............................ »

dels ock till Civilförsvaret: Gottgörelse

till fastighetsägare m. fl. för anordningar

och materiel m. m. ett förslagsanslag av »

1 000 000

1 500 000

300 000

075

10

Summa kronor 4 961 5

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Högh

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att

proposition av den lydelse bilaga till detta pro

koll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

S. Rönström.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

716819

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, m. m., såvitt p s. 8 i texten
  2. SU 1947:200 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till civilförsvaret. s. 42 i texten