Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område
1947-04-08 · 189 sidor, varav 184 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 184 av 189 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:280, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
1
280.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område; given Stockholms
slott den 6 juni 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga liärvid fogade förslag till förordning om viss avgift å mjölk,
grädde och ost;
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
statsrådet hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
JUliunn till riksdar/cns protokoll HH7. 1 samt. Nr 280.
I
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Förslag
till
förordning om viss avgift å mjölk, grädde och ost.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens livsmedelskommission
må, i den mån så prövas erforderligt för att åstadkomma en utjämning
av intäkterna från olika grenar av mejerirörelse, förordna, att särskild
avgift (utjämningsavgift) skall upptagas för mjölk, grädde och ost, som
från mejeri försäljes till annan än mejeri, samt för grädde och ost, som vid
mejeri användes för tillverkning av glass respektive smältost.
Med mejeri förstås i denna förordning sådant företag, som angives i 1 §
mejeristadgan den 22 maj 1936 (nr 174).
2 §■
I den utsträckning Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
livsmedelskommissionen förordnar skall utjämningsavgift upptagas jämväl
för mjölk, grädde och ost, som från mjölkproducent försäljes till annan än
mejeri.
3 §•
Utjämningsavgift skall utgå med högst 3 öre per kilogram för mjölk och
med högst 50 öre per kilogram för grädde och ost.
4 §•
Utjämningsavgift skall erläggas, i fall som avses i 1 § av mejeriet och i fall
som avses i 2 § av mjölkproducenten eller, där varan försäljes till företag
som idkar handel med mjölk eller mejeriprodukter, av köparen.
5 §.
Uppbörd av utjämningsavgift skall under kontroll av livsmedelskommissionen
omhänderhavas av Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.
6 §■
Avgiftsmedlen och deras avkastning skola, sedan därur gäldats kostnaderna
för uppbörden och kontrollen av denna, användas för utbetalande av
3
Kungi. Maj:ts proposition nr 280.
utjämningsbidrag för mjölk i enlighet med bestämmelser, som Kungl. Maj:t
eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, livsmedelskommissionen meddelar.
7 §•
Den som är skyldig erlägga utjämningsavgift skall, i enlighet med de närmare
anvisningar livsmedelskommissionen meddelar, föra sådana anteckningar
angående sin rörelse, som erfordras för kontroll över att avgift behörigen
erlägges.
Det åligger därjämte avgiftsskyldig dels att på anfordran av kommissionen
tillhandahålla denna eller riksföreningen nämnda anteckningar och förda
handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom de övriga uppgifter
angående rörelsen kommissionen föreskriver, dels ock att i den utsträckning
kommissionen därom förordnar till kommissionen eller riksföreningen lämna
regelbundna uppgifter angående sådan av honom bedriven verksamhet, som
enligt 1 eller 2 § medför skyldighet att erlägga utjämningsavgift.
8 §•
Inbetalas icke utjämningsavgift i föreskriven ordning må avgiften på framställning
av livsmedelskommissionen omedelbart utmätas med det belopp,
vartill kommissionen efter verkställd undersökning fastställer densamma.
9 §•
Underlåter någon att i anteckningar, varom i 7 § första stycket förmäles,
införa uppgift, som bort där införas, straffes, där underlåtenheten är uppsåtlig,
med dagsböter eller fängelse i högst sex månader samt eljest med dagsböter.
Inför någon oriktig uppgift i sådana anteckningar, som nyss nämnts,
eller lämnar någon oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet,
varom i 7 § andra stycket förmäles,
straffes, där den oriktiga uppgiften införts eller lämnats mot bättre vetande,
med dagsböter eller fängelse i högst sex månader, samt, där så ej är
fallet men den som infört eller lämnat uppgiften därvid gjort sig skyldig
till grov vårdslöshet, med dagsböter.
10 §.
Den som underlåter att fullgöra vad enligt 7 § andra stycket åligger honom,
böte från och med femton till och med trehundra kronor. Livsmedelskommissionen
äger förelägga honom vid vite att fullgöra sin skyldighet.
Länsstyrelse äger fälla till vite enligt denna paragraf.
11 §■
Upplysning, som inhämtats med stöd av 7 §, må ej yppas i vidare mån än
som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande avsedda
ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse.
4
Kuiv/l. Maj.ts proposition nr 280.
12 §.
Husbonde ansvarar för sådan i 9 § omförmäld förseelse, som begås av
hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången
av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen
skett utan hans vetskap och vilja.
13 §.
Förseelse, varom i 11 § förmäles, må av allmän åklagare åtalas allenast
efter angivelse av målsäganden.
14 §.
Böter och viten, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
15 §.
Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas
av livsmedelskommissionen, vilken ock, då särskilda omständigheter därtill
föranleda, äger efterskänka utjämningsavgift ävensom förordna om avkortning
av dylik avgift.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947 och gäller till och med den
30 juni 1948.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
5
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
juni 1947.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler statsrådet
Sträng i egenskap av särskilt förordnad föredragande fråga om åtgärder
i prisreglerande sgfte på jordbrukets område samt anför därvid.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet beräkna
för budgetåret 1947/48 dels (p. 106) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område ett reservationsanslag av 53 000 000 kronor, dels (p. 107) till
Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av 62 000 000 kronor, dels ock (p.
108) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.
Jag torde få erinra, att statens livsmedelskommission i skrivelse den 3
april 1947 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter.
Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns bland annat fogat utlåtande i
ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare
överlämnat till kommissionen inkomna särskilda yttranden i ärendet av
vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning av livsmedelskommissionens
framställning har Kungl. Maj:t den 11 april och den 5 juni 1947 meddelat
beslut i prisfrågan.
1 skrivelse den 5 juni 1947 har statens livsmedelskommission därefter
framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.
Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t denna fråga.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Översikt över hittills vidtagna åtgärder.
Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med år 1945, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna
nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946.
Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående
mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts
att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Maj:t så förordnar, viss
avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom
å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent
av smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst
3 öre för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Maj:t
bestämmer.
Något förordnande om uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning
har hittills icke meddelats av Kungl. Maj:t.
Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis ä margarin och
vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger
Kungl. Maj:t förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja,
annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda
samt fettemulsion. Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för
varor, levererade intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen
— senast genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och
gäller nu tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans
nettovikt. 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl.
Maj:t att under budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å
nämnda varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans
nettovikt. Motsvarande bemyndigande har Kungl. Maj:t erhållit även
för budgetåren 1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet
tills vidare.
För tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter 1943 års
utgång har redogjorts i propositionen nr 267/1946. Under tiden efter propositionens
avgivande har icke förekommit annan ändring av accisbeloppen än
att accisen å margarin (alla slag) från och med den 13 mars 1947 höjts till
38 öre per kilogram. Tull å margarin och konstister har (under tiden efter
1941 års utgång) utgått med belopp, motsvarande accisen och tilläggsaccisen
å dessa varor med tillägg av 15 öre per kilogram.
Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel
budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).
Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för
mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 280-
Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den 5
september 1942 (nr 748), den 2 april 1943 (nr 136), den 16 juli 1943 (nr 625),
den 31 juli 1945 (nr 598) och den 30 december 1946 (nr 893). I propositionen
nr 267/1946 har redogörelse lämnats för de bestämmelser angående
mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag, som gällde vid tiden
för propositionens avgivande. Under tiden därefter ha följande ändringar härutinnan
förekommit.
Sedan riksdagen lämnat utan erinran Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr 267/
1946) att s. k. allmänt mjölkpristillägg icke vidare skulle utgå för sådan
mjölk och grädde, som användes för framställning av ost, torrmjölk och kondenserad
mjölk, föreskrev livsmedelskommissionen, att allmänt mjölkpristillägg
från och med den 1 augusti 1946 icke skulle utgå för ystmjölk
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 2659) samt från och med den 1 september
1946 ej heller för mjölk och grädde, som användes för framställning
av torrmjölk och kondenserad mjölk (livsmedelskommissionens cirkulär nr
2676). Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande sänktes fr. o. m. den 1 september
1946 det allmänna mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk och konsumtionsgrädde
till 38 öre per kilogram mjölkfett, varjämte det allmänna pristillägget
för mjölk och grädde, som användes till smörberedning, höjdes till 56 öre
per kilogram mjölkfett. Med utgången av år 1946 slopades det s. k. allmänna
mjölkpristillägget (livsmedelskommissionens cirkulär nr 2777). Från och med
den 1 januari 1947 utgår mjölkpristillägg endast till de mejerier, som dittills
varit berättigade till s. k. extra mjölkpristillägg, d. v. s. till mejerier belägna
inom något av följande områden, nämligen Norrland, Kopparbergs län, Värmlands
län, Örebro läns bergslag, Ilarbo, östervåla och Nora socknar samt Dalarnas
mejeriförenings område av Västerfärnebo socken inom Västmanlands
län, Tegelsmora, Österlövsta, Hållnäs, Tierps, Söderfors, Tolfta, Västlands
och Älvkarleby socknar samt Tierps köping inom Uppsala län ävensom Tössbo
och Vedbo härader samt Ämåls stad inom Älvsborgs län. Mjölkpristillägg utgår
med samma belopp, vartill det extra mjölkpristillägget tidigare uppgått
(prop. nr 303/1945 s. 5; mjölkpristillägg med 20 öre per kilogram mjölkfett
utgår dock sedan den 1 augusti 1945 även för Harbo socken av Västmanlands
län).
Lantsmörsbidrag ulgick under år 1946 enligt de grunder, som angivits i propositionen
nr 267/1946. Den ändring i kungörelsen den 28 november 1941, som
(rädde i kraft den 1 januari 1947, har medfört, att lantsmörsbidrag från och
med sistnämnda dag endast utgår till mejeri, som självt eller genom ombud
mottager lantsmör, vilket berelts av mjölkproducent, bosatt i Norrland annorstädes
än i Gästrikland. Inom övriga delar av landet har sålunda lantsmörsbidraget
slopats från och med 1947 års ingång. Enligt bestämmelser, utfärdade
av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 1980 och 2777), skall mejeri och
mejeriombud vid inköp av lantsmör från producent inom Norrland med undantag
av Gästrikland erlägga ett grundpris, som för gott lantsmör (klass I)
skall vara 4 kronor 55 öre, för mindre gott lantsmör (klass 11) 4 kronor 45
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
öre och för dåligt lantsmör (klass 111) 3 kronor 55 öre, allt per kilogram. Till
nämnda grundpris skall komma ett pristillägg av 25 öre per kilogram, vilket
utgår av allmänna medel. För allt till människoföda tjänligt lantsmör, som
mejeri direkt eller genom ombud inköpt från producent, bosatt i Norrland med
undantag av Gästrikland, äger mejeriet erhålla lantsmörsbidrag till belopp
om lägst 15 och högst 65 öre per kilogram.
De grunder för utbetalande av producentbidrag till mjölkproducent, för
vilka redogjorts i propositionen nr 267/1946 äro alltjämt oförändrade. Emellertid
har genom kungörelsen nr 893/1946 vidtagits viss ändring i kungörelsen
den 28 november 1941 i vad angår villkoren för mejeris rätt att erhålla medel,
avsedda för utbetalning av producentbidrag. Sålunda gälla numera för erhållande
av dylika medel samma villkor i avseende å prissättningen å mejeriprodukter,
skyldighet att mottaga mjölk från producenter samt kvalitets- och
letthaltsbetalning in. in., som hittills gällt för mejeris rätt att erhålla mjölkpristillägg
och lantsmörsbidrag.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets
storlek från och med den 1 juli samma år enligt andra grunder än tidigare
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr
1980). De grunder, som gällt för producentbidragets utbetalande under budgetåren
1944/45 och 1945/46, skola enligt Kungl. Maj:ts beslut tillämpas även
under budgetåret 1946/47. Bidraget, som utbetalas kvartalsvis, utgår i princip
med 4 öre per kilogram för leveranser till och med 2 000 kilogram per kvartal.
För kvartalsleveranser, som uppgå till mer än 2 000 men högst 3 500 kilogram,
utgör bidraget 80 kronor. För större leveranser minskas denna summa med 2
öre för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att helt upphöra vid eu
kvartalsleverans av 7 500 kilogram. För förenkling av bidragens beräknande
har emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas på så sätt, att bidrag
på 50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast högre krontal samt att
bidrag på öretal under 50 skola sänkas till närmast lägre krontal. Någon
årsutjämning av producentbidragen skall icke ske.
Lokala differentieringsbidrag för mjölk ha icke utgått under regleringsåret
1946/47.
I enlighet med beslut av 1946 års riksdag (skr. nr 390) har Kungl. Maj:t
liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa
särskilda mjölkbidrag. Sådana bidrag utgingo även under föregående budgetår.
Under budgetåret 1946/47 ha för detta ändamål anvisats högst 7 500 000
kronor. I förevarande syfte utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg
till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg,
dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler,
som leverera mjölk till de större konsumtionsorterna, dels ock
bidrag för upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram
mjölk äro särskilt höga Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med undantag
av Gästrikland för tiden 1 juli 1946—30 juni 1947 samt i övriga delar av
9
Kunyl. Maj:ts proposition nr 280.
riket för liden 1 oktober 1946—31 maj 1947. Körlinjebidraget utbetalas månadsvis
till mejeri, för vilket den genomsnittliga kostnaden lör intransport
av mjölk till mejeriet under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram, samt
utgår med ett belopp, motsvarande hälften av den summa, varmed sagda
kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram. Under tiden intill
den 1 januari 1947 har även utgått bidrag till mejeriorganisationerna på
vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.
Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t erhållit befogenhet förordna, att
ifrågavarande belopp å 7 500 000 kronor må användas för tillgodoseende
jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för
mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.
Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen
den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och
mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,
smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån Kungl.
Maj:t så föreskriver, skall importör av vara, som nyss sagts, erlägga införselavgift
för densamma med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer. Om särskilda
förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande
av införselavgift eller återbäring av sådan avgift.
Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln
av vissa fettvaror in. m. har förbud meddelats att utan tillstand av
livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke
ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt
eller vegetabiliskt ursprung. Denna kungörelse ersattes av kungörelsen den
31 juli 1945 (nr 583) angående reglering av införseln av vissa livsmedel m. m.,
vilken i sin tur nu upphävts av kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående
allmänt importförbud.
De under konsumtionsåren 1940/41—1945/46 vidtagna åtgärderna i syfte
att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av
matfett, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/
1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946 lämnade redogörelserna, ha bibehållits.
Den reglering av ostförbrukningen, som infördes den 1 juli 1941, har
enligt Kungl. Maj:ts förordnande upphört att gälla från och med den 20
juli 1946. De bestämmelser angående begränsning av fettlialten i ost, för
vilka redogjorts i propositionen nr 267/1946, gälla alltjämt. Något allmänt
medgivande till framställning av ost med högre fetthalt i torrsubstansen än
33 procent har fortfarande icke lämnats.
Slaktdjjursrcgleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946
lämnats för regleringen av införseln av levande nötkreatur, får och svin,
kött av nötkreatur, får och häst, fläsk samt konserver av dylikt kött eller
av fläsk ävensom angående införselavgift för dylika köttvaror samt angående
s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet.
Kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) angående reglering av förbrukning
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
en av köttvaror ävensom livsmedelskommisionens därpå grundade bestämmelser
angående ransoneringen av nötkött och fläsk äga alltjämt bestånd i den
utsträckning, som framgår av propositionen nr 267/1946.
Enligt Kungl. Majrts förordnande av den 14 februari 1947 upphörde kungörelsen
den 7 augusti 1942 (nr 734) angående beslag å älgkött att gälla
med utgången av februari 1947.
Kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59) angående beslag å och reglering
av handeln med tarmar, vilken ändrats genom kungörelsen den 11 februari
1944 (nr 35), har därefter icke undergått någon ytterligare ändring. Kungörelsen
den 29 januari 1943 (nr 60) angående regleringen av införseln av tarmar
har upphävds genom kungörelsen den 31 juli 1945 angående reglering av införseln
av vissa livsmedel m. m., vilken kungörelse i sin tur upphävts genom
kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud.
I likhet med föregående år har under år 1946 tidvis vissa statliga pristilllägg
utbetalats för kött och fläsk. Sedan 1946 års riksdag anvisat ett anslag
å 20 miljoner kronor till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område utöver
de medel, som 1945 års riksdag anvisat för detta ändamål, har Kungl. Maj:t
sålunda genom beslut den 26 april 1946 bemyndigat livsmedelskommissionen
att använda beloppet bland annat till utbetalande av statliga pristillägg på
slaktprodukter under tiden maj—augusti 1946. Livsmedelskommissionen förordnade
i enlighet härmed om utbetalande av statliga pristillägg å fläsk och
kalvkött för tiden den 6 maj—den 31 augusti 1946 till ett sammanlagt belopp
av 10 miljoner kronor. Pristilläggen utbetalades till djuruppfödarna och utgingo
med visst belopp för varje kilogram fläsk respektive kalvkött, som av
djuruppfödare i vederbörlig ordning överläts i allmänna marknaden under
nämnda tid.
I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 30 augusti 1946 att
utbetala ytterligare pristillägg för fläsk och kalvkött under höstmånaderna
1946 intill ett sammanlagt belopp av högst 2 miljoner kronor förordnade
livsmedelskommisionen om utbetalande av pristillägg för fläsk under tiden
den 2 september—den 13 oktober 1946, för kött av större kalv under tiden
den 2—den 7 september 1946 och för kött av spädkalv under tiden den 2
september—den 15 december 1946.
Slutligen har livsmedelskommissionen med vederbörligt bemyndigande utbetalat
pristillägg för kött av storboskap under tiden den 17 februari—den 30
mars 1947 samt för fläsk alltsedan den 5 maj 1947.
Äggregleringen. De bestämmelser angående regleringen av in- och utförseln
av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade
ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i kraft.
Under tiden den 9 september 1946—den 6 januari 1947 ha normalpriser
på ägg varit gällande.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Brödsädsregleringen. I fråga om de regleringsåtgärder med avseende på
brödsäd, som företagits under liden till och med första kvartalet 1946, hänvisas
till redogörelserna i propositionerna nr 319/1942, 246/1943, 253/1944,
303/1945 och nr 267/1946. Härutöver må anföras följande.
Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen
under regleringsåret 1946/47 (cirkulär nr 2711 och 2712).
För regleringsåret 1946/47 ha liksom för regleringsåret 1945/46 fastställts
normalpriser på brödsäd, vilka utformats efter en stigande skala, innebärande
att priset för varje tiodagarsperiod under tiden september—maj stiger med 5
öre per deciton spannmål. Priset på vårvete av normalkvalitel är detsamma
som under regleringsåret 1945/46. För höstvete och råg av normalkvalitet har
—- i motsats till vad som var fallet under föregående regleringsår -—- fastställts
en gemensam prisskala med ett utgångspris i augusti 1946 av 25 kronor
75 öre per deciton (utgångspriset i augusti 1945 var för höstvete 26 kronor
och för råg 25 kronor per deciton). Liksom föregående år gällde från början
av regleringsåret 1946/47 att priset på fullgod brödsäd icke i något fall fick
understiga priset på korn. Jämväl för icke fullgod spannmål av vete och råg
samt för sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom
brödsäd, ha liksom under regleringsåret 1945/46 fastställts minimipriser, vilka
från början av innevarande regleringsår sattes lika med kornpriset. Efter
erhållet bemyndigande fastställdes emellertid senare genom cirkuläret nr 2707
minimipriserna för såväl fullgod som icke fullgod brödsäd m. m. till belopp,
som med 2 kronor per deciton skulle överstiga det vid leveranstillfället gällande
normalpriset på korn. Denna höjning av minimipriserna ingick såsom ett
led i strävandena att stödja jordbrukarna i de trakter, som särskilt hårt
drabbats av de dåliga väderleksförhållandena i september 1946. Genom bestämmelser
om efterreglering av priserna för redan levererad spannmål kom
höjningen av'' minimipriserna även de odlare till godo, för vilkas leveranser
de nya minimipriserna icke uppnåtts. Vidare har från regleringsårets början
stadgats skyldighet för spannmålsbolaget och auktoriserad spannmålshandlare
att för vara, som uppfyller samtliga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd
med det undantaget, att mältningsgraden uppgår till mer än 5 procent, erlägga
betalning efter den prisregleringsskala, som anknyter till priset på fullgod
spannmål, varvid dock avdrag för mältningsgrad göres även för balten mältade
kärnor utöver 5 procent. Systemet med prisorter för södra och mellersta
Sverige har bibehållits. I norra Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen
anvisad mottagningsplats. Vid överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska
spannmålsaktiebolaget och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85
respektive 50 öre högre än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller
fraktfritt eller eif kvarnort. I senare fallet gäller att kvarnen skall ersätta
säljaren den del av fraktbeloppet som icke erlägges av Svenska spannmålsaktiebolaget.
Spannmålsbolaget gottgör handlanden den del av fraktkostnaden,
som överstiger 25 öre i>er deciton, dock högst 1 krona 25 öre per deciton. 1
båda fallen fortgår emellertid den successiva stegringen av priset ända fram
till den 31 augusti 1947 (cirkulär nr 2711).
12
Kanyl. Moj:ts proposition nr 280.
På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna
nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången till regleringsåret
1946/47 har livsmedelskommissionen bemyndigats uppdraga åt Svenska
spannmålsaktiebolaget att till auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar
utbetala eu gottgörelse för deras lager av brödsäd den 1 september 1946.
motsvarande prisskillnaden vid nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1945
års och äldre skörd, å ena, samt brödsäd av 1946 års skörd, å andra sidan.
I samband härmed ha sådana kvarnar, vilka före den 1 september 1946 förmalt
brödsäd av 1946 ars skörd, alagts att för sålunda förmalda kvantiteter
lill spannmålsbolaget inbetala en avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti
1946 mellan spannmål av 1945 års och äldre skörd samt spannmål av 1946
års skörd.
I förhållande till föregående år ha vissa förändringar jämväl vidtagits i
leglerna om prisavdrag för mältning och vattenhalt. Förändringarna innebära
en återgång till de bestämmelser rörande prisreglering för mältningsgrad
och vattenhalt, vilka gällde under regleringsåret 1944/45. Sålunda skall
under innevarande regleringsår prisavdrag beträffande råg göras, då mältningsgraden
överstiger 2 procent. Vad prisregleringen för vattenhalt angår
har normalvattenhalten sänkts från 18,0 till 17,5 procent.
1 bestämmelserna om förmalning av brödsäd har fr. o. m. den 1 april
1946 vidtagits i huvudsak de ändringar, som i det följande angivas. Föreskrifterna
om den genomsnittliga procentuella inblandningen av vårvete vid
förmalning av spannmål till vetemjöl bibehöllos oförändrade — lägst 10
högst 20 procent till den 1 september 1946. Minimi- och maximiprocenten
var under september 5 respektive 20, under oktober 10 respektive 15 och under
november—februari 5 respektive 15. För tiden fr. o. m. mars månad 1947
har minimi- och maximiinblandningen åter fastställts till 10 respektive 20
procent. I stället för vårvete fick tidigare under perioden inblandas Manitoba-vete
och senare La-PIata-vete. Under tiden april—september 1946 fick
icke framställas siktat mjöl av råg (samsikt). Fr. o. m. den 1 april föreskrevs
skyldighet att inblanda råg vid framställning av siktat vetemjöl och grahamsmjöl.
Minimiinblandningen utgjorde för tiden till den 21 maj 7 procent, därefter
till den 1 september 1946 10 procent och fr. o. m. sistnämnda dag 5
pi ocent. För att utdryga landets tillgångar av brödsäd beslöt livsmedelskommissionen
vidare föreskriva skyldighet för kvarnarna att fr. o. in. den 1 mars
1947 inblanda så mycket korn vid framställning av vetemjöl, att mjölet komme
att bestå av minst 5 procent kornmjöl. Enligt beslut, som trätt i kraft
den 1 juni 1947, skall emellertid inblandning av vare sig korn eller råg i
vetemjöl icke längre äga rum. Under hela perioden intill den 1 juni 1947 har
gällt att spannmål, som användes för framställning av sammalet mjöl och
samsikt, till 100 procent skall bestå av råg. Från och med den 1 juni 1947 må
emellertid i råg, som förmales till samsikt, inblandas 20 procent vete. De
genomsnittliga procenttalen för utmätning vid framställning av siktat mjöl
har under perioden undergått de förskjutningar, som framgå av följande uppställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
13
Tid
(1946-1947)
Annat siktat
vetemjöl än
makaroni- mjöl
Makaronimjöl
utvunnet i
samband med
mannagryns- framställning
Makaronimjöl
utvunnet utan
samband med
mannagryns- framställning
Sam-
sikt
''/« -25A
81
81
81
26/* — ''h
84
85 5
85
- |
1h — Vio
84
86
85-5
—
Vio—ll/s
83-5
85-5
85
82
”/» — Va
82-5
85-5
85
82
Va -S1/a
82*5
86
84
80
Vo-
82-5
86
84
80-5
Utmalningsprocenten för sammalet mjöl och korngryn eller kornmjöl har
under hela perioden utgjort 100 respektive 75 procent, dock att kornmjöl,
som fr. o. m. den 1 mars 1947 framställts för inblandning i siktat vetemjöl,
har skolat utmalas till minst 65 procent. Uttagningsprocenten för siktat vetemjöl
av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet som efter förmalning i genomsnitt
skall användas för framställning av kvarnens saluförda vetemjöl)
höjdes den 1 april 1946 från 71 till 75 procent, den 25 april till 80 procent
och den 21 maj till 81 procent. Fr. o. in. den 1 oktober ändrades uttagningsprocenten
till 77, varefter den ånyo höjts till 79 fr. o. in. den 1 juni 1947.
För tiden efter den 30 september 1946 har någon förmalningsersättning
icke utgått till kvarnarna. Den ersättning för handelsförmalning av vete och
råg, som dessförinnan utgick till kvarnarna, utgjorde sedan den 11 januari
1946 3 kronor 25 öre per deciton.
I anledning av förmalningsersättningens slopande beslöt livsmedelskommissionen
att fr. o. m. den 1 oktober 1946 höja de priser, som kvarnarna
högst äga uttaga vid försäljning av mjöl och gryn av vete och råg. Priserna
framgå av följande uppställning, vari till jämförelse upptagits även tidigare
gällande högstpriser.
Kronor för
100 kg 100 kg
brutto för netto
netto
Enhetsvetemjöl ...........
....... 40-55
(40-05)
41 —
(40-50)
Grahamsmjöl.............
....... 32-70
(29-70)
33 —
(30--)
Samsikt..................
...... 34-15
(32-15)
34-50
(32-50)
Sammalet rågmjöl .......
....... 30-45
(27-45)
30-75
(27-75)
Makaronimjöl ...........
....... 37-25
(33-25)
37 70
(33-70)
Kexmjöl.................
(33-25)
37-20
(33-70)
Mannagryn..............
....... 48-—
(44-50)
48-50
(45--)
(cirkulär nr 2708).
Foderiiicdelsregleringcn. Liksom under regleringsåret 1945/46 har tillgången
på fodersäd under innevarande regleringsår varit otillräcklig, varför
en jämförelsevis sträng ransonering måst upprätthållas. Det har även befunnits
ofrånkomligt att liksom under tidigare år fordra avslående av fodersäd
till del allmänna.
För utfyllande av fodersädstillgångarna har viss del av fodermedelstilldel
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
ningen utgått i form av kli och betfor. Av den kvantitet fodercellulosa, som
fanns kvar vid regleringsårets ingång, har endast en mindre del tagits i anspråk
för utfodringsändamål, under det att resten disponerats för industriellt
bruk. I anledning därav har kreatursinnehavarnas efterfrågan på fodercellulosa
i år icke kunnat tillgodoses. Sådana kreatursinnehavare, som under
föregående regleringsår brukat använda fodercellulosa, ha emellertid såsom
kompensation erhållit tilldelning av kli till en myckenhet, motsvarande högst
SO procent av den bristande kvantiteten fodercellulosa (cirkulär nr 2740).
Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel återfinnas för tiden
1 juni—31 augusti 1946 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2602, för
september 1946 i cirkuläret nr 2675, för tiden 1 oktober—31 december 1946
i cirkuläret nr 2695, för tiden 1 januari—14 mars 1947 i cirkuläret nr 2767,
för tiden 15 mars—31 maj 1947 i cirkuläret nr 2823 och för tiden 1 juni—31
augusti 1947 i cirkuläret nr 2872.
Bestämmelserna om avstående av fodersäd under regleringsåret 1946/47,
vilka återfinnas i cirkuläret nr 2728, överensstämma i huvudsak med de
under närmast föregående år gällande.
För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret
1946/47 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Denna har
utformats på samma sätt som under regleringsåret 1945/46 med en prisstegring
av 10 öre per halvmånadsperiod t. o. m. den 1 april 1947. Prisnivån
från föregående regleringsår har bibehållits oförändrad. På grund av
den av systemet med stigande priser betingade allmänna nedgången av prisnivån
på fodersäd vid övergången till regleringsåret 1946/47 har prisskillnadsreglering
genomförts efter samma grunder som skett beträffande
brödsäd.
För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande
regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret
1945/46. Tilldelningarna äro dock rätt avsevärt mindre än under
föregående regleringsår. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs
län ha liksom föregående regleringsår erhållit dels en viss kvantitet
oljekraftfoder per mjölkko (oberoende av mjölkavkastningens storlek) och
dels en tilldelning av oljekraftfoder och kli, vilken baserats på sådan mjölkproduktion
som legat över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra
nordligaste länen ha vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas
förfogande för utdelning (cirkulär nr 2674). I november 1946
utgick till alla innehavare av nötkreatur en extratilldelning av oljekraftfoder
med 25 kilogram för varje ko inom Götaland, Svealand och Gävleborgs län
samt 15 kilogram för varje ko inom riket i övrigt (cirkulär nr 2740). Vidare
har i april 1947 lämnats en hela landet omfattande extratilldelning av kli
med 10 kilogram för varje ko (cirkulär nr 2845). — Även under innevarande
konsumtionsår ha odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild
tilldelning av oljekraftfoder (cirkulär nr 2674).
Allmän tilldelning av melass utgår under konsumtionsåret endast till innehavare
av nötkreatur i de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna
av Kopparbergs och Värmlands län (cirkulär nr 2734).
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
15
Liksom under regleringsåret 1945/46 har för innevarande regleringsår
medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga. Denna
tilldelning är närmast avsedd som en ersättning för fodersäd, vilken djurinneliavaren
måst avstå till det allmänna (cirkulär nr 2716). För stimulerande
av smågrisproduktionen ha lämnats särskilda tilldelningar, i november
1946 med 50 kilogram kli per sugga (cirkulär nr 2748), i januari 1947 med
ytterligare 150 kilogram kli och 50 kilogram fodersäd per sugga (cirkulär
nr 2802) och i maj 1947 med ytterligare 100 kilogram per sugga (cirkulär
nr 2875). Tilldelningen enligt cirkulär nr 2802 har utgått även för tjänstgörande
fargaltar.
Enligt cirkuläret nr 2417 får innehavare av foderbetor utan hinder av
gällande beslag fritt förfoga över betorna.
Havrekli och kornkli få alltjämt säljas fritt (cirkulär nr 1035).
Beslaget på från, tranemulsion och späck från havsdjur samt handelsregleringen
beträffande dessa varor har upphävts från och med den 1 november
1946. Samtidigt ha emellertid utfärdats vissa bestämmelser av innebörd,
att den kvalitetskontroll beträffande fodertran, som upprätthållits under
krigsåren, även i fortsättningen kommer att bibehållas (förordningen den
18 oktober 1946 nr 654, kungörelsen samma dag nr 655 och livsmedelskommissionens
cirkulär nr 2723).
Kungörelserna den 21 november 1941 (nr 880) angående beslag å samt
reglering av handeln med fodercellulosa, den 10 januari 1941 (nr 16) angående
beslag å stråfoder, den 30 augusti 1941 (nr 707) angående reglering
av handeln med stråfoder och den 6 juni 1941 (nr 340) angående förbud mot
användande av växande säd till kreatursbete m. m. ha upphävts från och
med den 1 mars 1947. Härigenom ha också samtliga de bestämmelser upphört
att gälla, som livsmedelskommissionen med stöd av ifrågavarande författningar
meddelat.
Potatisregleringcn. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen
den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade
bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet
även under tillverkningsåret 1946/47.
Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har alt'' erlägga till leverantör
för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för
fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1946/47 liksom för
närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Maj:t fastställts
av livsmedelskommissionen.
Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal
mellan livsmedelskommissionen, å ena, och Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a., å andra sidan, vilket avtal underställts Kungl. Maj:t för
godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Maj:t förelagts
riksdagen för godkännande. Enligt delta avtal har förenämnda förening utläst
sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade
tillverkningslicenser upp till eu för varje tillverkningsår fastställd
maximikvantitet, med undantag för vad som får användas till husbehov för
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Ä andra sidan har kommissionen,
under förutsättning av statsmakternas godkännande, åtagit sig att vidtaga
eller föranstalta om åtgärder från statens sida för att bereda föreningen
möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet angivet pris per deciton för vid
tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl med avdrag av viss
kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader i avseende på
inneliggande lager, med visst avdrag, under tre månader, räknat från och med
utgången av respektive tillverkningsår. Bestämmelserna i ämnet för tillverkningsåret
1946/47 återfinnas i Kungl. Maj ds brev den 20 september 1946.
I förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen den 30
juni 1943 (nr 484) förlängts alt gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid
införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt
dextrin och stärkelseklister även appreturmedel innehållande dextrin, stärkelse,
glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt
tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.
I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922), ändrad genom kungörelse den
14 september 1944 (nr 603), förordnade Kungl. Majd om beslag å samt reglering
av handeln med potatisflingor, skuren och torkad samt torkad och
finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. I anslutning härtill
meddelade livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) bestämmelser om ransonering
av potatisprodukter med giltighet från och med den 14 december
1941. Livsmedelskommissionen har sedermera beslutat, att skuren och torkad
samt torkad och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl från och
med den 25 oktober 1943 tills vidare må försäljas (cirkulär nr 1585). Handeln
med potatisflingor är icke reglerad i vidare mån än att tillverkare av
varan äger sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget eller av bolaget
anvisad köpare (cirkulär nr 2067). Vad potatismjöl angår medgav livsmedelskommissionen
i cirkuläret nr 2384 fri försäljning från och med den 17
september 1945. På grund av starkt ökad efterfrågan på potatismjöl har
kommissionen sedermera för att åstadkomma en jämn och rättvis fördelning
av tillgängliga kvantiteter kvoterat distributionen från stärkelseproducenlföreningen,
som har ensamrätt till försäljning av allt tillverkat potatismjöl.
Kvoteringen innebär, att föreningen till grossister och industrier endast får
försälja de kvantiteter potatismjöl kommissionen bestämmer.
Vissa bestämmelser ha även utfärdats innebärande inskränkning i rätten
att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober
1942 (nr 806) har sålunda förordnats om beslag å potatis jämte viss reglering
av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis. Föreskrifterna i nämnda
kungörelse innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan
potatis än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller
kan användas för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande
produkter. Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma
livsmedelskommissionen, har kommissionen medgivit att all slags potatis
må tills vidare från och med den 19 september 1945 fritt användas (cirkulär
nr 2368). Vad nu sagts gäller dock ej potatis för industriellt ändamål. I fråga
om rätten att driva handel med potatis har till och med den 19 januari 1947
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
17
gällt, att sådan rätt tillkommit endast den, som erhållit särskilt tillstånd att
yrkesmässigt köpa och sälja potatis (auktorisation). Från och med den 20
januari 1947 är emellertid handeln med potatis helt fri (cirkulär nr 2791).
På grund av alltjämt rådande svårigheter att tillfredsställa det inhemska
behovet av potatismjöl har kommissionen till förmån för en ökad tillverkning
av sådant mjöl starkt begränsat tillverkningen av potatisbrännvin, för vilken
tillverkning för övrigt företrädesvis använts endast frostskadad och annan
mindervärdig potatis. För att kompensera potatisodlarnas ökade kostnader
för transport av potatis från bränneridistrikten till stärkelsefabriker har livsmedelskommissionen
enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 20 december
1946 medgivit utbetalning av visst fraktbidrag i de fall, då transportvägen
överstigit 5 kilometer. Fraktbidraget har utgjort lägst 0,25 och högst 1 öre
per kilogram potatis beroende på transportvägens längd. Med anledning av
de rätt omfattande frostskadorna å fabrikspotatisen i Sydsverige har livsmedelskommissionen
vidare i enlighet med Kungl. Maj ds beslut den 21 mars
1947 medgivit innehavare av de stärkelsefabriker, som enligt av kommissionens
ombud lämnad hänvisning mottaga frostskadade potatispartier, ersättning
av statsmedel med belopp motsvarande 1 krona per hektoliter avverkad
potatis. Beträffande stärkelsefabriker i drift efter den 1 maj 1947 har Kungl.
Majd den 23 i samma månad meddelat motsvarande bemyndigande även i
vad avser annan än frostskadad potatis. Ytterligare har kommissionen i enlighet
med Kungl. Maj ds beslut den 21 mars 1947 medgivit fraktbidrag för
transport av frostskadad potatis, som efter särskild utsyning levereras till
brännvinsbrännerier. Sistnämnda bidrag, som utgår med lägre belopp än
nyssnämnda fraktbidrag för leverans av potatis till stärkelsefabriker och
som avser potatis oanvändbar för tillverkning av potatismjöl, har motiverats
med att ifrågavarande potatisodlare på grund av vissa av kommissionen utfärdade
restriktioner icke varit i tillfälle att i vanlig ordning leverera potatisen
till bränneri, innan den utsatts för frostskador.
Vidare må nämnas att de under de tidigare krisåren tillämpade garantipriserna
på potatis upphävts från och med 1946.
Som kompensation för garantiprisernas borttagande har kommissionen
förbundit sig att vid en totalskörd år 1946 av 1 800 000 ton potatis bereda
avsättning för 170 000 ton för andra ändamål än inhemsk direktförbrukning
eller utfodring. Vid en skörd av 1 900 000 ton respektive 2 000 000 lön har avsättningsgarantien
höjts till 200 000 respektive 240 000 ton.
Ytterligare kan nämnas åt! normalpris icke bestämis beträffande potatis av
1946 års skörd.
Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.
Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 5 juni 1947 fogat vissa
tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1945 och
1946 samt januari och februari 1947. Dessa sammanställningar torde såsom
särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande
produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens
skrivelse.
liihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 280. 2
18
Kungl. ftlaj.ts proposition nr 280.
Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 5—8.) Enligt de
inom en delegation av livsmedelskommissionen utförda beräkningarna väntas
mjölkproduktionen under regleringsåret 1946/47 nå upp till och något
överstiga det sista förkrigsårets produktion efter att under samtliga föregående
krisår ha legat lägre, vilket framgår av följande tablå över produktionsutvecklingen.
1938/39 ............. 4 714 000 ton
1939/40 ............. 4 596 000 »
1940/41 ............. 4 086 000 »
1941/42 ............. 3 661 000 »
1942/43 ............. 3 845 000 »
1943/44 ............. 4 188 000 ton
1944/45 ............. 4 361 000 »
1945/46 ............. 4 641 000 »
1946/47 (prognos) .... 4 745 000 »
I jämförelse med år 1945/46 innebär prognosen för 1946/47 en ökning med
2,2 procent. Då medelkoantalet under 1946/47 beräknas uppgå till 1 890 000
djur mot 1 920 000 under 1938/39 och djurantalet alltså fortfarande ligger
lägre än före kriget, har således den genomsnittliga avkastningen per ko
stegrats. För 1946/47 har denna avkastning beräknats uppgå till 2 511 kilogram
mot 2 455 kilogram 1938/39.
Under kalenderåret 1946 har mjölkinvägningen vid mejerierna överstigit
1939 års siffra med i runt tal 315 000 ton eller 9,8 procent. Orsakerna härtill
äro flera. Redan tidigare har påvisats den ökade avkastningen per ko. Härtill
kommer, att antalet mejerileverantörer stigit successivt under alla krigsåren
(jfr tab. 6). Jämsides härmed har utvecklingen kännetecknats av en alltmer
sjunkande försäljning av mjölk från producent direkt till konsument samt
en kraftigt avtagande tillverkning och framför allt försäljning av lantsmör.
Av följande uppställning framgår den vid mejerier invägda mjölkens relativa
andel av den totala mjölkproduktionen.
]nvägning i %
År av totalproduk
tionen
1938/39
.................... 66-4
1939/40 .................... 67-7
1940/41 .................... 67-2
1941/42 .................... 68-9
Invägning i %
År av totalproduk
tionen
1942/43
.................... 70-7
1943/44 .................... 73-3
1944/45 .................... 74-8
1945/46 .................... 75-8
Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande
två tablåer.
Å r
Invägd
mj ölk
ton
Därav
använd för
produktbered- ning
ton
försåld
såsom konsum- tionsmjölk
ton1
försåld grädde
(omräknad till
mjölk)samt svinn
ton
1939 ..................
3 205 688
2 395 153
494 367
316 168
1940 ..................
2 988 933
2 202 644
519 500
266 789
1941..................
2 659 251
1 940 169
610 512
122 850
1942 ..................
2 517 931
1 740 033
855 273
63 421
1943 ..................
2 852 031
1 963 235
963 192
72 381
1944 ..................
3 107 561
2 183 544
940 625
138 213 •
1945 ...................
3 375 019
2 421 439
939 628
170 025
1946 ...................
3 520 348
2 564 015
939 908
183 730
1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
19
Å r
Produktmjölk
Konsumtionsmj ölk1
Grädde (i mjölk)
samt svinn
Summa k-mjölk
o. grädde
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 =
100
i % av
invägn.
1939 .........
100-0
74-7
100-0
15-4
100-0
9-9
100-0
25-3
1940 .........
92-0
73-7
105-1
17-4
84-4
8-9
97-0
26-3
1941.........
81-0
73-0
120-6
22-4
38-9
4-6
88-7
27-0
1942 .........
72-6
69-1
144-5
28-4
20-1
2-5
96-0
30-9
1943 .........
82-0
68-8
165-1
28-6
22-9
2-6
109-7
31-2
1944 .........
91-2
70-3
159-0
25-3
43-7
4-4
114-0
29-7
1945 .........
101-1
71-7
158-5
23-2
53-8
5-1
117-6
28-3
1946 .........
107-1
72-8
156-3
22-0
58-1
5-2
118-0
27-2
Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning
absolut sett nådde ett minimum under 1942; i förhållande till invägningen
nåddes minimum under år 1943 för att därpå öka. År 1946 var kvantiteten
produktmjölk drygt 7 procent högre än 1939, men hade dock icke nått
samma relativa andel av invägningen som under det sista förkrigsåret. Försäljningen
av konsumtionsmjölk har, som framgår av de båda tablåerna,
visat en mycket kraftig stegring fram till år 1943, då ett maximum nåddes.
Under de tre sista åren har denna försäljning stabiliserat sig vid en kvantitet
av cirka 940 000 ton standardiserad mjölk. Räknat i helmjölk låg försäljningen
under 1946 drygt 56 procent högre än 1939. Den ökning, som här
redovisats, motsvaras emellertid endast delvis av en verklig konsumtionsstegring,
i det att som förut påpekats samtidigt en nedgång ägt rum i försäljningen
av mjölk från producent direkt till konsument.
Den sedan slutet av 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens
fetthalt samt den under tiden 20/u 1941—31/i 1944 gällande ransoneringen av
gräddförsäljningen har medfört, alt denna försäljning tagit i anspråk en
betydligt mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta har medfört, att
den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningens andel av invägningen ökats
relativt obetydligt sedan tiden före kriget.
Mejeriernas produktion av smör och ost har visat en fortsatt stegring
under 1946, vilket framgår av följande sammanställning.
Å r
Produktion ton
Smör
Ost
1939 ..........
83 735
43 653
1940 ..........
80 760
35 328
1941..........
77 687
22 383
1942 ..........
71 926
14 991
1943 ..........
79 263
21 296
1944 ..........
87 304
29 924
1945 ..........
94 058
38 102
1946 .........
99 622
44 412
1 Mjölk av medelfetthalt.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Smörproduklionen var under 1946 betydligt högre än före kriget. Från
1939 utgör ökningen nära 19 procent eller cirka 15 900 ton. Samtidigt kan
emellertid lantsmörsproduktionen beräknas ha sjunkit från 16 200 ton till
5 900 ton, varför totalproduktionens uppgång stannar vid cirka 5 600 ton
(det bör i detta sammanhang tilläggas, att en smörexport om icke mindre än
i runt tal 26 000 ton förekom under år 1939).
Ostproduktionen visade under 1946 en ökning med 16,6 procent från 1945
och överträffade därmed kvantitativt 1939 års rekordproduktion. Osttillverkningen
under år 1939 avsåg emellertid till största delen helfet ost, medan
tillverkningen under år 1946 i huvudsak har omfattat halvfet ost.
Margarinproduktionens storlek under de åtta senaste åren framgår av följande
tablå.
Å r
Hushålls-
margarin
ton
Bageri-
margarin
ton
Summa
ton
1939 ..............
51390
8 609
59 999
1940 ..............
29 174
9 548
38 722
1941..............
18 263
7 947
26 210
1942 ..............
35 444
5 391
40 835
1943 ..............
31 578
5 424
37 002
1944 ..............
30 582
8 378
38 960
1945 ..............
36 580
12 343
48 923
1946 ..............
14 703
9 556
24 259
Orsaken till den kraftiga minskningen under år 1946 har närmast varit
nödvändigheten att till följd av den svåra importsituationen spara på tillgängliga
förråd av råvaror.
Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 9 och 10.) Den saluförda kvantiteten kött
och fläsk visade under 1946 en ökning från året förut med 27 400 ton eller
drygt 14 procent. I följande tablå redovisas den saluförda slakten i genomsnitt
under perioden 1937/39 enligt 1942 års jordbrukskommittés beräkningar
samt för vart och ett av åren 1942 t. o. m. 1946. Slakten av får och getter
har för åren 1944—1946 delvis måst beräknas med ledning av uppgifterna
över den besiktigade slakten.
Djurslag
Absoluta tal, ton
1937/39
1942
1943
1944
1945
1946
Storboskap ..................
88 700
46 000
56 700
69 900
69 500
79 400
Större kalv..................
32 300
11300
11 800
13 500
13 400
19 600
Mindre kalv.................
10 500
9 200
12 600
13 700
11800
12 600
Får och getter...............
2 700
1600
2 900
3 400
3 300
3 400
Häst........................
11 000
6 500
7 600
9 400
9 900
12 300
S:a kött
145 200
74 600
91 600
109 900
107 900
127 300
Svin........................
118 200
45 300
65 500
95 600
83 300
91 300
S:a kött och fläsk
263 400
119 900
157 100
205 500
191 200
218 600
Relativtal (1937/39 = 100)
Kött........................
100-o
51-t
63-1
75-7
74-3
87-7
Fläsk.......................
100-o
38-3
55-4
80-9
70-5
77-2
Summa
100-o
45-5
59-6
78-0
72-6
83-0
Kungl. Maj-.ts proposition nr 280.
21
Vid bedömandet av utvecklingen mellan 1945 och 1946 måste hänsyn tagas
till den omständigheten, att hemslakten minskats avsevärt under 1946. Antalet
hemslaktade svin sjönk sålunda från 477 000 år 1945 till 416 000 år 1946
eller med 13 procent. Efter en genomsnittlig vikt på hushållssvin av 90 kilogram
skulle detta innebära en minskning från 42,9 till 37,5 miljoner kilogram.
Samtidigt har hemslakten av storboskap och kalv sjunkit från 2,3 till
1,7 miljoner kilogram eller med 27 procent.
Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en tid av ett år framåt
på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under
1945 betäcktes i Svea- och Götaland 184 294 suggor. År 1946 var antalet betäckningar
178 266 eller 3,3 procent färre än året förut. För 1947 skulle man
alltså, under förutsättning av oförändrad slaktvikt hos svinen, ha att vänta
en motsvarande minskning i fläskproduktionen.
Importen av kött och fläsk har under 1946 uppgått till 10 900 ton, därav
1 000 ton fläsk.
Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen
verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas
i följande tablå.
År
Antal
värphöns
Äggproduktion
per höna, st
Äggproduktion
ton
1938/39 ............
9 210 000
112
60 860
1939/40 ............
9 249 000
110
60 026
1940/41 ............
8 542 000
103
51 910
1941/42 ............
6 298 000
101
37 530
1 1942/43 ............
5 689 000
106
35 579
S 1943/44 ............
6 650 000
112
43 943
| 1944/45 ............
7 600 000
112
50 220
1945/46 ............
9 025 000
112
59 640
1946/47 ............
10 450 000
112
69 050
Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter
om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1946. Uppgifterna
grunda sig för åren 1938—1940 och för tiden x/i''—23/o 1941 på siffror
lämnade av flertalet auktoriserade partihandlare i samband med ägghandelsregleringens
tillkomst, för tiden 24/„ 1941—S1/i2 1945 (ransoneringstiden)
på dessa handlandes veckorapporter samt för tiden fr. o. in. januari 1946 på
av flertalet f. d. auktoriserade partihandlare frivilligt lämnade rapporter.
Uppgifterna för tiden före respektive efter regleringen äro justerade i och
för ernående av jämförbarhet med regleringsårens invägningstal.
Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under
1946 uppgått till sammanlagt i runt tal 27 500 ton, innebärande en ökning
från 1945 med nära 23 procent. Härmed har 1938 års siffra praktiskt taget
uppnåtts.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
År
Invägning
År
Invägning
absoluta tal
ton
index
1938 = 100
absoluta tal
ton
index
1938 = 100
1938........
27 570
100-0
1943........
11 767
42-7
1939........
28 025
101-7
1944........
17 205
1940........
26 658
96-7
1945
22 397
81-2
1941........
18 960
68-8
1946........
27 440
99-5
1942........
10 538
38-2
Fodermedelsinarknaden. (Jfr tab. 11.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté
och delegationen beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder
och kli redovisas i följande tablå produktionsårsvis. Uppgifterna avse
inom jordbruket använda kvantiteter.
Produktionsår
Förbrukning i ton av
Oljekrattfoder
Kli
1939/40 ......................
205 000
203 000
1940/41 ......................
158 000
174 000
1941/42 ......................
125 000
151000
1942/43 ......................
90 000
126 000
1943/44 ......................
105 000
158 000
1944/45 ......................
179 000
168 000
1945/46 ......................
175 000
199000
1946/47 (prognos).............
165 000
294 000
Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar
vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella
skördestatistik samt äro preliminära för 1946.
Å r
Areal i hektar av
Korn
Havre
Blandsäd
Summa
fodersäd
Foderrot-
frukter
Hö
1930........
132 163
660 235
267 784
1 060 182
103 731
1 865 212
1931........
125 691
642 799
268 525
1 037 015
100 633
1 871 345
1932........
no 523
673 057
233 573
1 017 153
82 264
1 810 017
1933........
105 358
651319
235 394
992 071
72 441
1 807 284
1934........
100 394
659 793
238 807
998 994
74 572
1 804 654
1935........
105062
670 884
251 165
1 027 in
75 301
1 798 132
1936........
104 036
670 675
258 385
1 033 096
73 631
1 795 574
1937........
95 078
657 255
251 444
1 003 777
72 557
1 735 713
1938........
101518
660 839
252 838
1 015 195
70 985
1 726 755
1939........
104 240
660 030
252 037
1 016 307
67 600
1 711918
1940........
106 847
635 045
284 259
1 026 151
63 645
1 694 101
1941........
99 184
629 266
290 627
1 019 077
67 695
1 652 068
1942........
111777
597 230
278 387
987 394
67 982
1 656 661
1943........
113162
574 834
276 804
964 800
64 566
1 665 580
1944........
95 950
550 634
277 502
924 086
65 968
1 556 727
1945........
93 286
542 727
277 378
913 391
65 582
1 581 723
1946........
89 435
532 340
277 395
899 170
65 434
1 587 710
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
23
År
Skörd i kilogram per hektar
av
Korn
Havre
Blandsäd
Foderrot-
frukter
Hö från
odlad jord
Hö från
naturlig äng
1930 .......
1 820
1 700
1980
36 530
3 780
1 120
1931.......
1 770
1 540
1 860
31 660
3 820
1 210
1932 .......
2 020
1 860
2 220
40 730
3 840
1 180
1933 .......
1 890
1 690
2 020
35 740
3 200
1 no
1934 .......
2 140
1 860
2 260
39 810
3 270
1 090
1935 .......
2 120
1 850
2 250
37 240
3 610
1 280
1936 .......
1 920
1 790
2 030
37 510
3 570
1 280
1937 .......
1 990
1 890
2 140
39 740
3 890
1 300
1938 .......
2 370
2 080
2 480
39 740
3 950
1 290
1939 .......
2 220
1 930
2 350
37 680
3 360
1 330
1940 .......
1 770
1 480
1 680
36 860
2 250
980
1941.......
1 590
1 230
1 450
33 330
1 610
910
1942 .......
1 970
1 550
1 900
33 760
3 000
1 100
1943 .......
2 060
1 480
1 790
35 120
2 930
1 130
1944 .......
1 840
1 310
1 690
29 660
3 770
1 270
1945 .......
1 810
1390
1 670
32 140
3 880
1 400
1946 .......
2 070
1 420
1 840
33 220
3 890
1 420
År
Skörd i ton av
Korn
Havre
Blandsäd
Summa
fodersäd
Foderrot-
frukter
Hö
1 1930 .......
240 202
1 120 723
529 488
1 890 413
3 788 813
5 647 969
1931.......
222 903
987 850
500 073
1 710 826
3 185 551
5 769 198
1932 .......
222 770
1 251 092
517 782
1 991 644
3 350 647
5 824 555
1933 .......
199 554
1 098 634
474 653
1 772 841
2 589 238
4 896 259
1934 .......
214 460
1 229 171
540 869
1 984 500
2 968 748
4 988 264
1935 .......
222 302
1 239 286
564 188
2 025 776
2 803 986
5 501 349
1936 .......
200 251
1 202 541
525 676
1 928 468
2 762 034
5 443 779
1937 .......
188 908
1 240 661
538 660
1 968 229
2 883 488
5 883 121
1938 .......
240 140
1 374 885
627 802
2 242 827
2 820 846
5 924 707
1939 .......
231 723
1 271 083
591 373
2 094 179
2 547 143
5 072 968
1940 .......
189 281
937 128
478 136
1 604 545
2 346 244
3 387 970
1941.......
157 697
775 733
420 966
1 354 396
2 256 312
2 424 970
1942 .......
220 103
926 039
528 415
1 674 557
2 295 302
4 331 312
1943 .......
232 621
850 306
494 682
1 577 609
2 267 356
4 272 643
1944 .......
175 294
730 037
470 469
1 375 800
1 960 190
5 485 249
1945 .......
168 750
754 895
462 660
1 386 305
2 107 809
5 537 352
1946 .......
184 787
758 123
510 914
1 453 824
2173 815
5 582 849
Brödsiidsmarknaden. (Jfr tab. 3 och 4.) Beträffande de fr. o. m. år 1930
skördade brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning,
som hämtats ur statistiska centralbyråns officiella statistik. Uppgifterna
för 1946 äro preliminära.
1946 års sammanlagda brödsädsareal var nästan exakt densamma som
året förut. Däremot visade arealen av höstvete en fortsatt ökning medan
motsatsen var fallet i fråga om höstråg. Vårvetearealen var obetydligt större
än 1945.
Från och med år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren
som på hösten. Vid höstinventeringarna ha uppgifter lämnats om den areal,
som vid inventeringstillfället besåtts med brödsäd samt t. o. m. 1944 även
om de arealer, som under påföljande vår avsågos att besås med olika an
-
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
År
Areal
i hektar av
Höstvete
Vårvete
Summa
vete
Höstråg
Vårråg
Summa
råg
Summa
brödsäd
1930 ............
214 365
47 205
261 570
235 203
6 193
241 396
502 966
1931............
215 191
61 135
276 326
200 411
6 835
207 246
483 572 .
1932 ............
213 849
64 444
278 293
204 876
6 792
211 668
489 961
1933 ............
220 567
82 187
302 754
218 751
7 284
226 035
528 789 !
1934 ............
224 444
66 002
290 446
229 006
6 794
235 800
526 246
1935 ............
214 813
57 937
272 750
218 525
8 629
227 154
499 904 j
1936 ............
211 788
69 263
281 051
202 220
12 741
214 961
496 012 1
1937 ............
233 961
65 308
299 269
189 795
7 307
197 102
496 371 ''
1938 ............
240 460
68 014
308 474
181 569
6 558
188 127
496 601
1939 ............
253 507
83 639
337 146
168 646
6 296
174 942
512 088
1940 ............
216 770
91 998
308 768
163 735
7 196
170 931
479 699
1941............
177 039
109 371
286 410
198 477
8171
206 648
493 058
1942 ............
164 009
114 535
278 544
241 236
8 263
249 499
528 043
1943 ............
153 342
115 223
268 565
212 247
7 690
219 937
488 502
1944 ............
190 296
83 137
273 433
195 383
6 006
201 389
474 822 |
1945 ............
203 891
87 105
290 996
162 824
5 358
168 182
459 178 |
1946 ...........
212 332
90 473
302 805
152 682
4 147
156 829
459 634 i
givna sädesslag. Vid sommaninventeringama slutligen ha uppgifter erhållits
rörande skördad areal av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering
och påföljande sommarinventering giver uppgift om i vilken
omfattning utvintring förekommit i fråga om de olika slagen av höstsäd. I
följande tablå har en sådan jämförelse gjorts i fråga om höstvete och höstråg
inom Svea- och Götaland, varjämte uppgifter även lämnas om höstinventeringen
i oktober 1946.
Areal i hektar i Svea- och Götaland enligt nedan angivna inventeringar.
Sädesslag
16/io
1910
8/e
1941
Skillnad
8>/i0
1941
Ve
1942
Skillnad
81/i0
1942
Ve
1943
Skillnad
Höstvete...
230 216
176 386
-53 830
189 701
163 402
— 26 299
157 028
152 706
— 4 322
Höstråg....
203 404
197 416
— 5 988
250 332
243 151
— 7181
221 625
210857
— 10 768
Summa
433 620; 373 802
-59 818
440033
406 553
-33 480
378653
363 563
—15 000
Sädesslag
2%0
1943
Ve
1944
Skillnad! /94I
Ve
1945
Skillnad
Höstvete. ..
194 288
191 247
— 3 041 207 802
207 180
- 622
Höstråg....
202 988
195 847
— 7141 173 772
165 230
— 8 542
Summa
397 276
387 094
- 10182 381 574
372 410
— 9164
Sädesslag
22/io
1945
Ve
1946
Skillnad
22/.o
1946
Höstvete____
217 307
211851
- 5 456
178 977
Höstråg____
157 107
152175
- 4 932
126 857
Summa
374 414
364 026
-10 388
305 834
De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade en betydande utvintring
av höstvete (23 respektive 14 procent) medan höstrågen klarade sig relativt
bra (3 procent under båda åren). Under de följande åren har utvintringen
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
av höstråg varierat mellan 3 och 5 procent och av höstvete mellan 1 och 3
procent av den besådda arealen. De svåra väderleksförhållandena hösten
1946 försenade höstsådden avsevärt samt orsakade även, att betydande höstsädsarealer
ej hunno besås. Detta framgår av uppgifterna från oktoberinventeringen
1946. En jämförelse mellan de enligt denna och året dessförinnan
besådda arealerna visar en minskning för höstvete med 18 procent och för
höstråg med 19 procent eller för båda sädesslagen sammantagna med drygt
18 procent.
Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till följande,
ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik hämtade uppgifter, vilka
för år 1946 äro preliminära.
År
Skörd i kilogram per hektar
av
Höstvete
Vårvete
Höstråg
Vårråg
1930 .........
2 290
1630
1820
1 240
1931.........
1 710
1570
1370
1 120
1932 .........
2 470
1 960
2 070
1 360
1933 .........
2 570
1 820
2 070
1 420
1934 .........
2 820
1 890
2 220
1400
1935 .........
2 480
1 880
1 910
1 350
1936 .........
2 210
1 750
1650
1350
1937 .........
2 440
1 810
1920
1310
1938 .........
2 740
2 010
2 010
1440
1939 .........
2 780
1 860
2 040
1 460
1940 .........
1250
1 630
1 570
1 200 i
1941.........
1 070
1290
1370
910
1942 .........
1 780
1580
1 820
1 120
1943 .........
2 330
1 450
1 870
1 060
1944 .........
2180
1 480
1 780
1 100
1945 .........
2 230
1540
1 660
i no
1946 .........
2 470
1 670
1860
1 170
I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter
rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1930. Uppgifterna för 1946
äro preliminära. _
Å r
Skörd i ton av
Höst-
vete
Vår-
vete
Summa
vete
Höstråg
Vårråg
Summa
råg
Summa
brödsäd
1930 .........
489 767
76 833
566 600
428 753
7 695
436 448
1 003 048
1931.........
367 558
96 015
463 573
275 485
7 641
283 126
746 699
1932 .........
528 944
126 279
655 223
423 530
9 215
432 745
1 087 968
1933 .........
566 970
149 826
716 796
452 361
10 326
462 687
1 179 483
1934 .........
632 182
124 601
756 783
507 443
9 504
516 947
1 273 730
1935 .........
533 586
108 976
642 562
417 735
11 609
429 344
1 071 906
1936 .........
467 481
121 342
588 823
334 326
17 184
351 510
940 333
1937 .........
571 129
118 386
689 515
364 609
9 589
374 198
1 063 713
1938 .........
667 532
136 600
804 132
365 231
9 422
374 653
1 178 785
1939 .........
704 978
155 880
860 858
344 401
9 169
353 570
1 214 428
1940 .........
270 669
150 060
420 729
257 290
8 603
265 893
686 622
1941.........
189 929
141 128
331 057
271 848
7 395
279 243
610 300
1942 .........
291 486
180 545
472 031
438 841
9 248
448 089
920 120
1943 .........
356 956
167 259
524 215
396 640
8 113
404 753
928 968
1944 .........
418 512
124 202
542 714
350 108
6 674
356 782
899 496
1945 .........
454 452
133 811
688 263
270 326
5 946
276 272
864 535
1946 .........
524 163
151 518
675 681
283 951
4 846
288 797
yu4 478
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Av sammanställningen framgår, att samtliga slag av brödsäd utom vårråg
visade skördeökning under 1946 jämfört med 1945, då brödsädsskörden
emellertid var osedvanligt liten. Den sammanlagda veteskörden var den
största sedan 1939. Däremot var rågskörden, trots en mindre ökning från
1945, en av de minsta som förekommit.
Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för 1946 äro preliminära.
Å r
Skörd,
ton
Areal,
hektar
Skörd per
hektar,
kilogram
1935/39 ............
1 813 408
131 711
13 770
1940 ..............
2 294 417
134 816
17 020
1941..............
2 071 086
137 375
15 080
1942 ..............
1 840 136
142 096
12 950
1943 ..............
2 171 118
147 307
14 740
1944 ..............
1 434 574
138 174
10 340
1945 ..............
1 658 874
145 252
11 420
1946 ...............
1 930 927
143 058
13 500
Av tablån framgår, att 1946 års potatisskörd kvantitativt sett blev tämligen
god. Höstens ogynnsamma väderlek med betydande nederbördsmängder
under senare delen av växtperioden och under skörden medförde emellertid,
att kvaliteten blev mindre god.
Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligga inga direkta statistiska
uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar
ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen verkställts
följande beräkningar rörande storleken av denna konsumtion.
1938/39 .......
1943/44........
...... 950 000
ton
1939/40 .......
1944/45........
...... 900 000
1940/41 .......
....... 810 000 »
1945/46........
...... 900 000
»
1941/42 .......
....... 975 000 »
1946/47........
...... 875 000
»
1942/43 .......
....... 1 000 000 »
Fram t. o. m. 1942/43 föreligger en betydande konsumtionsökning, främst
orsakad av bristen på andra livsmedel. Sedan livsmedelsläget därefter förbättrats,
har förbrukningen av matpotatis åter gått tillbaka dock ej till förkrigs
nivån.
Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. in. konsumtionsåret 1938/39
uppgått till följande kvantiteter.
1938/39 .............. 260 000 ton
1939/40 .............. 271 000 »
1940/41 .............. 259 000 »
1941/42 .............. 202 000 »
1942/43 .............. 230 000 »
1943/44 .............. 270 000 ton
1944/45 .............. 60 000 »
1945/46 .............. 177 000 »
1946/47 (prognos) .... 203 000 »
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
27
Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.
I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket
och därvid bland annat erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,
som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden
som olika storleksgrupper av jordbruk, har livsmedelskommissionen tidigare
(genom sin statistiska byrå) låtit bearbeta cirka 11000 av jordbrukare avgivna
självdeklarationer för vart och ett av åren 1938 samt 1940—1944. Efter
vederbörligt bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja denna undersökning
genom en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer
för år 1945. För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig redogörelse
i en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 2 fogas till detta protokoll.
I det följande återgivas endast vissa av undersökningens huvudresultat,
enligt en av kommissionen gjord sammanfattning.
På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på
den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp
för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta
Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt
norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till
totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde
med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena
sidan samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom respektive
områden och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar
jordbruksjord har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i
den officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns
och ängsmarkens avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta
inkomsterna respektive utgifterna ha bland annat jordbrukarnas nettointäkter
samt den jordbrukarfamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats
med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.
Vid bedömandet av resultaten måste beaktas, att de i undersökningen
ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något högre
produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.
Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna totalbeloppen
för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras huvudsakliga
uppgift är att avspegla de från år till år inträffade förändringarna i
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att angiva dessa
posters absoluta storlek. Med hänsyn härtill har också vid innevarande års
deklarationsundersökning åkerarealerna enligt 1937 års jordbruksräkning
kommit till användning, trots att 1944 års jordbruksräknings areal varit tillgängliga.
Förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter enligt det
bearbetade deklarationsmaterialet framgå av följande sammanställning:
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
1
1938
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Samtliga kontanta inkomster,
miljoner kronor............
1 506-7
1717-8
2 011-5
2151-6
2 423-7
2 499-8
2 581-9
Samtliga kontanta inkomster,
index .....................
100-o
114-0
133*5
142-8
160-9
165-9
171-4
Därav för försålda jordbruks- produkter, miljoner kronor .
1161-1
1 408-2
1 618-5
1 644-9
1 861-6
1 968-4
2 054-3
Därav för försålda jordbruks- produkter, index ...........
100-0
121-3
139-4
141-7
160-3
169-5
176-9
Samtliga kontanta utgifter, mil- joner kronor...............
1 090-0
1 229-0
1 425-5
1 535-7
1 670-7
1746-9
1 798-0
Samtliga kontanta utgifter, in- dex .......................
100-0
112-8
130-8
140-9
153-3
160-3
165-0 1
Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att såväl
inkomster som utgifter under år 1945 stigit i förhållande till år 1944, de
förra med 3,3 procent och de senare med 2,9 procent. Inkomstökningen mellan
de båda åren hänför sig praktiskt taget helt och hållet till försäljningen
av animaliska produkter, vilken post visar en uppgång med 6,7 procent, medan
däremot såväl inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter som av
skogsbruk sjunkit.
Beträffande inkomsterna av jordbruksprodukter förtjänar ytterligare nämnas,
att genom den utveckling, som pågått under de två senaste åren, har
för första gången sedan 1940 den relativa inkomstökningen blivit starkare
för animaliska än för vegetabiliska produkter. För den förstnämnda gruppen
redovisas nämligen sedan förkrigsåret 1938 en ökning av försäljningsinkomsterna
med 77,0 procent, medan inkomstökningen för vegetabiliska
produkter stannar vid 74,0 procent. Dessa förskjutningar sammanhänga med
en fortgående återhämtning av den animaliska produktionen, vilken i första
hand tager sig uttryck i stegrade mjölkinkomster. Även inkomsterna av fjäderfä
och ägg ha kraftigt stegrats.
Den nyssnämnda ökningen av jordbrukarnas kontanta utgifter med 2,9
procent beror framför allt på ökade arbetskostnader. Ökningen av kraftfoderkostnaderna
är jämförelsevis liten, och utgifterna för inköp av gödselmedel
och torvströ äro praktiskt taget desamma under år 1945 som under
år 1944. Ränteutgifterna, vilka stego under de första krigsåren, ha sjunkit
med 1,9 procent i jämförelse med år 1938 och med 4,3 procent i jämförelse
med närmast föregående undersökningsår.
Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna
göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena
redovisas följande förskjutningar i fråga om inkomster och utgifter.
För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår
av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta Sverige
-— särskilt inom skogs- och dalbygderna — än i norra Sverige. Denna
för norra Sverige i jämförelse med landet i övrigt ofördelaktiga utveckling
av den totala inkomstsumman beror icke av någon för detta område särskilt
ogynnsam utveckling av inkomsterna från den egentliga jordbruksdriften.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
29
1938
1940
1941
1942
1943
1944
1945;
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...
lOO-o
117-5
134-6
142-9
160-4
165-1
169-9;
» » » » skogs- o. dal-
169-2
178-3
185-6|
bygder .......
100-o
118-0
142-4
150-2
Norra Sverige ...........................
100-o
94-6
113-0
128-7
147-0
145-5
149-7''
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...
lOO-o
117-5
134-1
139-4
158-5
164-0
169-8
» » « » skogs- och dal-
155-2
170-3
178-6
bygder........
100-o
123-8
142-7
137-2
Norra Sverige ...........................
100-0
147-3
176-9
184-2
201-2
221-2
2404
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...
100-0
114-3
129-6
140-4
152-3
159-0
164-2
» » » * skogs- och dal-
167-9
174-3
bygder.......
1000
116-5
138-4
145''4
156-9
| Norra Sverige .............................
ioo-o
99-0
119-9
133-6
149-6
149-7
148-9
Tvärtom ha enligt deklationsmaterialet inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
i norra Sverige relativt sett stigit betydligt starkare än i södra och
mellersta Sverige. Orsaken till den ofördelaktiga utvecklingen är i stället,
att inkomsterna av skogsbruk nedgått mycket kraftigt i Norrland särskilt
i början av kriget, och att dessa inkomster såväl absolut som relativt taget
ha en långt större betydelse för jordbrukets lönsamhet i norra Sverige än i
landets övriga delar.
För södra och mellersta Sverige har vidare under denna tid inkomstökningen
enligt självdeklarationernas uppgifter varit avsevärt starkare än utgiftsökningen,
medan i norra Sverige t. o. m. år 1944 relationen mellan förändringarna
i dessa båda poster varit den motsatta. År 1945 överstiger också
för norra Sveriges del inkomstökningen den beräknade utgiftsökningen.
Den tidigare mindre gynnsamma relationen mellan dessa båda poster har
huvudsakligen berott på minskade skogsinkomster i början av kriget och
har gradvis utjämnats intill år 1944 genom en återhämtning av de under
de första krigsåren starkt decimerade skogsinkomsterna och därefter huvudsakligen
genom en fortgående stegring i intäkterna av animaliska produkter.
I syfte att ytterligare belysa de ekonomiska förändringarna inom jordbruket
ha även självdeklarationernas uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter
bearbetats. Beträffande nettointäkterna av jordbruksfastighet, som i detta
sammanhang främst äro av intresse, kunna de erhållna resultaten sammanfattas
i följande sammanställning (indextal: 1938 = 100).
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........
t * » » skogs- och dalbygder
1940 1941 1 1942
1943
1944
1945
125-7 147-0
119-8 143-3
98-8 111-9
117-8 138-0
148-8
153-8
131-5
146-8
176-5 176-9
183-oj 187-3
151-8 150-1
178-41 174-6
180-1
193-8
158-6
180-1
Hela riket
Sammanställningen utvisar eu rask inkomststegring under de första krigsåren
t. o. m. år 1943 och därefter eu långsammare ökning t. o. in. år 1945.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Stegringen av nettointäkterna har varit störst inom södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder, där i det närmaste en fördubbling förekommit
sedan år 1938. Stegringen har varit något mindre på slättbygderna i södra
och mellersta Sverige och minst i norra Sverige. Utvecklingen är praktiskt
taget densamma som tidigare konstaterats beträffande posten samtliga kontanta
inkomster.
Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.
I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 5 juni
1947 lämnad redogörelse må anföras följande uppgifter angående nu gällande
priser på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets
behov.
Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2.) Bestämmelserna rörande
prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter ha såsom av det föregående
lramgar under närmast föregående och nu löpande regleringsår undergått
betydande förändringar.
Riksnoteringen på runmärkt smör var oförändrat 4 kronor 5 öre per kilogram
under hela år 1946. I samband med upphävandet av det allmänna
mjölkpristillägget fr. o. in. den 1 januari 1947 höjdes riksnoteringen till 4
kronor 55 öre per kilogram. Denna notering är alltjämt gällande. Fr. o. m.
nämnda dag slopades även det tidigare utgående lantsmörsbidraget inom
Svea- och Götaland samt Gästrikland samtidigt som det sänktes till 25 öre
per kilogram inom övriga delar av Norrland. I samband härmed bestämdes,
att priset på lantsmör skulle vara detsamma som på runmärkt smör. Tidigare
hade detta pris varit 10 öre lägre.
För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset. I anledning
av riksdagens beslut, att allmänt mjölkpristillägg icke skali utgå för sådan
mjölk, som användes för framställning av ost, torrmjölk och kondenserad
mjölk, höjdes normalpriserna på ost fr. o. m. den 1 augusti 1946 med i
genomsnitt 15 öre per kilogram. Upphörandet av den allmänna omsättningsskatten
fr. o. m. den 1 januari 1947 medförde motsvarande sänkningar av
normalpriserna på ost.
Priset på konsumtionsmjölk var vid ingången av år 1946 i genomsnitt 29
öre per liter. I samband med sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget
för konsumtionsmjölk från 56 till 38 öre per kilogram mjölkfett fr. o. m. den
1 september 1946 genomfördes en höjning av priset på konsumtionsmjölk
med 1 öre per liter. Samtidigt höjdes priset på icke steriliserad grädde med
5 öre per liter. Borttagandet av det allmänna mjölkpristillägget fr. o. in. den
1 januari 1947 medförde en allmän höjning av mjölkpriset med 1 öre och
av priset på grädde med 5 öre per liter. Samtidigt slopades den kompensation
för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk, som dittills utgått på vissa
orter, vilket medförde en ytterligare prishöjning på mjölk med 1 å 2 öre
per liter och motsvarande höjning av gräddpriset. Dessutom genomfördes en
Kungl. ]\Iaj:ts proposition nr 280.
31
ytterligare höjning av mjölkpriset, bland annat inom hela Göteborgs och
Bohus samt Västerbottens län med 1 öre samt inom större delen av Värmlands
län, med undantag för städerna och några slättbygder, med 2 öre per liter.
Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade
Kungl. Maj:ts livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd
fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande
reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande
fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar
av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla fr. o. in. den 19 maj 1942.
Dessa normalprisbestämmelser utvidgades fr. o. m. den 29 juni 1942 att
omfatta även spädkalv samt fr. o. m. den 15 februari 1943 att omfatta även
hela och halva kroppar av får och lamm.
Normalpriserna på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl upphävdes
fr. o. in. den 23 september 1946. Ifråga om de normalpriser på hela och halva
kroppar av olika slaktdjur, som gällt fram till den 10 december 1946, hänvisas
till propositionerna nr 253/1944, 303/1945 och 267/1946. Fr. o. in. nämnda
dag höjdes normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap
med 5 öre, på kalv med 30 öre och på svin med 20 öre per kilogram.
Fr. o. m. den 13 januari 1947 sänktes normalpriserna vid parliförsäljning på
storboskap med 5 öre ocli på svin med 10 öre per kilogram. En ytterligare
prisändring genomfördes fr. o. m. den 17 februari 1947, då priserna på kalv
sänktes med 20 öre per kilogram, på svin med 10 öre per kilogram. En ytterligare
prissänkning på gräskalv och gödkalv med 20 öre per kilogram genomfördes
från och med den 17 mars. Från och med den 5 maj 1947 sänktes
partipriserna ytterligare med 10 öre per kilogram på spädkalv och med 5 öre
per kilogram på svin. Från sistnämnda dag gälla följande normalpriser på
hela och halva kroppar av angivna djurslag inom första prisområdet (putsad
vara, öre per kilogram). Dessa partiprisändringar ha icke tagit sig uttryck i
någon ändring av detaljprisema.
Klass
Ko,
oxe
Kviga,
stut,
ungtjur
Tjur
Gräs-
kalv
Göd-
kalv
Späd-
kalv
I........
in.......
164
140
174
145
164
145
205
180
275
215
118
98 |
Fläsk med huvud och fotter,
då hela kroppens vikt
Klass
Galt-
fläsk
under- stiger
60 kg
är minst
60 kg men
mindre än
130 kg
är minst
130 kg
Prima ....
134
181
229
205
Klass
Suggfläsk, icke
ren skuret
I.........
160
32
Kungi. Maj:ts proposition nr 280.
Under 1946 ha vidare utbetalats vissa statliga pristillägg för kalvkött och
fläsk enligt den överenskommelse, som i mars 1946 träffades efter överläggningar
mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukarnas
organisationer. Dessa pristillägg började utbetalas fr. o. m. den 6 maj
1946 och uppgingo till 20 öre per kilogram för kött av större kalv, 50 öre
per kilogram för kött av mindre kalv och 10 öre per kilogram för fläsk.
Fr. o. m. den 20 maj höjdes pristillägget för fläsk till 15 öre och fr. o. m.
den 3 juni till 20 öre, sänktes åter till 15 öre fr. o. in. den 2 september, till
10 öre fr. o. m. den 30 september, till 5 öre fr. o. m. den 7 oktober samt upphörde
att utgå fr. o. m. den 14 oktober. Pristillägget för kött av mindre kalv
höjdes till 60 öre fr. o. in. den 17 juni och till 70 öre fr. o. m. den 8 juli,
sänktes till 20 öre fr. o. in. den 2 september, höjdes åter till 40 öre fr. o. m.
den 18 november samt upphörde att utgå fr. o. m. den 16 december. Pristillägget
för kött av större kalv höjdes till 30 öre fr. o. m. den 17 juni samt
upphörde att utgå fr. o. m. den 8 september.
Vidare har, för att stimulera leveranserna av slaktdjur, utbetalats ett statligt
pristillägg för kött av storboskap med 10 öre per kilogram under tiden
17 februari—16 mars 1947 samt med 5 öre per kilogram under tiden 17—30
mars 1947. Slutligen må nämnas, att alltsedan partiprissänkningen på fläsk
trädde i kraft den 5 maj 1947 ett statligt pristillägg för fläsk utbetalats med
5 öre per kilogram.
Ägg. (Jfr tab. 2.) Vid äggransoneringens införande den 24 september 1941
fastställdes normalpriser på ägg. Vid äggransoneringens upphörande den 1
januari 1946 upphävdes normalpriserna på ägg i samtliga handelsled utom
vid försäljning till förbrukare samt fr. o. m. den 18 februari helt. Lantbruksförbundets
äggnotering återupptogs fr. o. m. den 1 januari 1946. Denna blev
oförändrad i jämförelse med det senast gällande normalpriset i första prisområdet,
som omfattade Götaland utom Kalmar läns norra del samt städerna
Göteborg och Borås, eller 3 kronor 15 öre per kilogram. På grund av den
starka produktionsökningen sänktes noteringen den 18 februari med 50 öre
och fr. o. m. den 11 mars med ytterligare 35 öre till 2 kronor 30 öre per kilogram.
Efter en höjning till 2 kronor 50 öre den 1 april och till 2 kronor 75
öre den 8 april sjönk noteringen åter till 2 kronor 45 öre den 20 april. Härefter
ägde en successiv uppgång rum till 2 kronor 50 öre den 20 maj, 2 kronor
70 öre den 3 juni, 2 kronor 95 öre den 10 juni, 3 kronor 15 öre den 22
juli och 3 kronor 20 öre den 26 augusti. Fr. o. m. den 9 september återinfördes
normalpris på ägg, vilket i första prisområdet sattes till 3 kronor 20 öre.
Delta bibehölls oförändrat t. o. m. den 6 januari 1947, då normalpriserna
åter slopades. Då äggnoteringen återupptogs den 7 januari, sattes denna till
2 kronor 70 öre, höjdes den 3 februari till 3 kronor och den 3 mars till 3 kronor
20 öre. Fr. o. m. den 8 april sänktes noteringen till 2 kronor 65 öre. Den
28 april höjdes åter noteringen till 2 kronor 85 öre och den 12 maj 1947 ytterligare
till 3 kronor per kilogram.
Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla
från och med september 1946 följande normalpriser i fråga om brödsäd i
kronor per deciton.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
33
Leveranstid
Vårvete
Höstvete
och råg
1—10
september 1946................
28-05
25-so
11—20
»
1946................
28-10
25-85
21—30
»
1946................
28-15
25-90
1—10
oktober
1946................
28-20
25-95
11—20
1>
1946................
28-25
26-00
21—31
»
1946................
28-30
26*05
1—10
november
1946................
28-35
26-10
11—20
1946................
28-40
21—30
»
1946................
28*45
26-20
1—10
december
1946................
28-50
26-25
11—20
»
1946................
28-55
26-30
21—31
1946................
28-60
26-35
1—10
januari
1947................
28-65
26-40
11—20
»
1947................
28-70
26*45
21—31
»
1947................
28-75
26-50
1—10
februari
1947................
28-80
26*55
11—20
*
1947................
28-85
26-60
21—28
»
1947................
28-90
26-65
1—10
mars
1947................
28-95
26-70
11—20
»
1947................
29-00
26-75
21—31
*>
1947................
29-05
26-80
1—10
april
1947................
29-10
26-85
11—20
»
1947................
29-15
26-90
21—30
1947................
29-20
26-95
1—10
maj
1947................
29-25
27-00
11—20
»
1947................
29-30
27-05
21—31
9
1947................
29-35
27-10
fr. o. m. den 1 juni 1947 .............
29-40
27-15
För fodersäd gälla följande normalpriser i kronor per deciton.
Leveranstid
Korn
Vithavre
Svart-
havre
Strå-
blandsäd
Vicker o.
foderärter
1—15 september
1946 .......
21-90
18-30
17-80
19-30
25-30
16—30
1946 .......
22-00
18-40
17-90
19-40
25-40
1—15 oktober
1946 .......
22-10
18-50
18-00
19-50
25-50
16—31 »
1946 .......
22-20
18-60
18-10
19-60
25-60
1—15 november
1946 .......
22-30
18-70
18-20
19-70
25-70
16—30 »
1946 .......
22-40
18-80
18-30
19-80
25-80
1—15 december
1946 .......
22-50
18-90
18-40
19-90
25-90
16—31
1946 .......
22-60
19-00
18-50
20-00
26-00
1—15 januari
1947 .......
22-70
19-10
18-60
20-10
26-10
16—31 »
1947 .......
22-80
19-20
18-70
20-20,
26-20
1—15 februari
1947 .......
22-90
19-30
18-80
20-30
26-30
16—28
1947 .......
23-00
19-40
18-90
20-40
26-40
1—15 mars
1947 .......
23-10
19*50
19-00
20-50
26-50
6—31 mars
1947 .......
23-20
19-60
19-10
20-60
26-60
fr. o. m. den 1 april 1947 ....
23-30
19-70
19-20
20-70
26-70
Samlliga angivna priser avse vara av normalkvalitet. För vara av annan
kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För den händelse spannmålen
säljes till användning såsom utsäde, är prisbildningen fri.
Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare har intill den 21 april
1947 gällt ett normalpris av 11 kronor 75 öre per deciton. Från och med
nämnda dag medgavs en höjning med 5 kronor per deciton. För övriga slag
av stråfoder gälla inga normalpriser. Nämnda normalpris för hö gäller för
pressad vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara skall priset vara
minst en krona lägre.
Bihano till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 280. 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av olika slag av kraftfodermedel
gälla för närvarande följande priser per deciton, nämligen för
oljekraftfoder (innehållande lägst 45 procent råprotein och råfett) samt för
linkakmjöl och linfröexpeller 36 kronor, för rågkli 16 kronor, för vetekli 19
kronor, för havrekli och kornkli 12 kronor, för vanlig standardiserad hönsfoderblandning
33 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning 35 kronor,
för vitaminiserad kycklingfoderblandning 35 kronor, för blodmjöl 45 kronor,
för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,0 procent fosforsyra, 43 kronor,
innehållande mindre än 38,0 men lägst 36,0 procent fosforsyra, 40 kronor
samt innehållande mindre än 36,0 men lägst 34,0 procent fosforsyra
37 kronor 50 öre, för foderbenmjöl i prisklass I (innehållande lägst 30,0 procent
fosforsyra) 26 kronor och i prisklass II (23,0—29,9 procent fosforsyra)
24 kronor, för foderbenmjöl innehållande järn och jod samt lägst 31 procent
fosforsyra 30 kronor i Götaland och Svealand samt 33 kronor i Norrland, för
költfodermjöl och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor
och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl med en råproteinhalt av 11,4
procent och därunder 14 kronor, av 11,5—13,4 procent 23 kronor, av 13,5—
14,9 procent 25 kronor samt av 15,0 procent och däröver 27 kronor, för fälttorkat
hömjöl 14 kronor, för maltgroddar 17 kronor, för melass 14 kronor,
för våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa 2 kronor, för betfor 21
kronor 50 öre i södra och mellersta Sverige samt 22 kronor i norra Sverige
samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre. Till samtliga nu angivna priser,
vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn, kvarnplats etc.), komma
tillägg för transport av varan från leveransorten till den ort där varan
avhämtas av köparen. De för foderbenmjöl med lägst 31 procent fosforsyra
m. m. angivna priserna gälla dock fritt butik.
Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
under 1946/47 framgå av följande sammanställning.
Varuslag
Kronor per deciton vid leverans under
l:a tilldelningsperioden
-
2:a tilldelningsperioden
Vio—so/n
*/l2 — S1/l
3:e tilldelningsperioden
-
Priset avser
leverans
banfritt å
följande
platser
Superfosfat...... 11: 45
11: 70
Thomasfosfat ... [ 10: 95
Hl:20
Kali, 58 %...... 27: 25
27: 85
Kali, 50 %......23: 50
24: —
Kali, 40 %..... 18: 80
19: 20
Kainit..........j 6: •—
; 6:15
Kalksalpeter .... 21: 40
Kalkkväve, 18 % j 18:15
Ammoniumsulfat 20: —
pr Vio 46
* V. 47
* Vio 46
» Va 47
* Vio 46
» Va 47
* Vio 46
* Va 47
» Vio 46
» Va 47
* Vio 46
» Va 47
kontant
: 90
: 20
: 40
: 85
: SO
11: 70 pr ''/,
11
11
11
27
28
24
24
19
19
6:
6:
21:
18:
20:
V.
Va
V.
Va
V.
Va
Va
Va
7. 47
40 0
20 »
50 »
20 »
30 »
65 kontant
40
30 »
47
47
20
50
70
30
80
40
80
50
85
30
40
75
60
-pr Va
» V.
* Va
» Va
‘ Va
» Va
» Va
» Va
* Va
» Vo
» Va
Va
kontant''22:
o i 19:
. |20:
45 pr Va 47
75 » Vu 47
95 » Va 47
25 o Vu 47
— * Va 47
60 » Vu 47
— o Va 47
50 o Vu 47
— 0 Va 47
40 »> Vu 47
50 o Va 47
65 » Vu 47
50 kontant
25 »
90 o
fabrikshamn
Domnarvet
tariffhamn
Svartvik
Ljungaverk
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
35
Potatis. Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande har livsmedelskommissionen
för tillverkningsåret 1946/47 fastställt de priser, som tillverkare av
potatisstärkelse eller brännvin ha att vid inköp av potatis av för fabriksändamål
normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden från kampanjens
början t. o. m. den 31 oktober 1946 29 öre, under tiden den 1 november—den
31 december 1946 30 öre, under tiden den 1—31 januari 1947
31 öre och under tiden den 1 februari 1947 till kampanjens slut 32 öre,
allt räknat per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.
Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under
regleringsåret 1947/48.
Prisfrågan under regleringsåret 1946/47.
Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 3 april 1947 lämnat
en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets
område som tillämpats under regleringsåret 1946/47 och härvid bland annat
framhållit följande.
Från och med år 1943 ha priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter
fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de för innevarande
regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan under föråret 1946 på
sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader. I
metodiskt hänseende anslöt sig denna förkalkyl helt till den kalkyl för produktionsåret
1945/46, som på våren 1945 upprättats till ledning för det då
fattade prisbeslutet. Kalkylen avsåg sålunda den produktion, som vid normala
väderleksförhållanden kunde förväntas inom jordbruket. Priserna på jordbrukets
produkter och förnödenheter förutsattes i beräkningarna förbliva
oförändrade utom i de fall, där beslut eller förslag om prisjusteringar förelågo
eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar med en viss grad
av säkerhet kunde förutses.
De allmänna riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets produkter regleringsåret
1946/47 uppdrogos sedermera av Kungl. Maj:t genom beslut den
29 mars 1946, vilket i huvudsak anslöt sig till ett av livsmedelskommissionen
i skrivelse den 21 i samma månad avgivet förslag. Till grund för detta förslag
lågo dels förenämnda kalkyl, som granskats av 1942 års jordbrukskommitté,
dels ock en mellan medlemmar av regeringen å ena sidan samt representanter
för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk å andra
sidan den 13 mars 1946 träffad uppgörelse.
De priser på jordbrukets produkter och förnödenheter, som bestämdes vid
vårprissättningen, skulle enligt Kungl. Maj:ts beslut bibehållas oförändrade,
såvida icke produktions- och kostnadsbetingelserna utvecklade sig på sådant
sätt, att vid den samtidigt anbefallda omräkningen av kalkylen i augusti
månad ett kalkylmässigt över- eller underskott uppkomme, som överstege 4
procent (= ca 90 miljoner kronor) av jordbrukets samlade inkomster enligt
förkalkylen.
Efter att ha erinrat att omräkningen av kalkylen i augusti månad givit ett
resultat, som inneburit alt 4-procentsrcgeln icke behövde tillämpas, men alt
eu i samband därmed företagen undersökning utvisat, all eif belopp av 17,1
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
miljoner kronor skulle behöva tillföras jordbruket för att detta skulle erhålla
den kompensation för höjda arbetskostnader, som statsmakterna utfäst sig
att lämna, har livsmedelskommissionen vidare anfört.
Enligt livsmedelskommissionens av Kungl. Maj:t den 30 augusti 1946
bifallna förslag skulle följande justeringar av priserna på jordbrukets produkter
och förnödenheter vidtagas för att jordbruket skulle tillföras ifrågavarande
inkomstförbättring. Genom avståendet från en vid vårprissättningen
förutsatt höjning av priserna på vete- och rågkli beräknades bortfalla en
kostnadsökning motsvarande på kalkylens inkomstsida ett belopp av 5,8 miljoner
kronor. Det belopp, som härefter återstode att täcka, reducerades därigenom
till (17,1—5,8 =) 11,8 miljoner kronor. Sistnämnda belopp skulle
regleras genom prisjusteringar och/eller statliga pristillägg på kött och fläsk.
Av detta belopp beräknade livsmedelskommissionen sammanlagt 5,8 miljoner
kronor kunna tillgodoföras jordbruket dels genom utbetalande av statliga
pristillägg på kött av kalv och på fläsk om högst 2 miljoner kronor under
hösten 1946, dels genom en beräknad inkomstökning om 2,6 miljoner kronor
vid fri prisbildning på hästkött och dels genom prishöjning på kött av mindre
kalv, motsvarande 1,2 miljoner kronor. Återstående belopp om (11,3—5,8 =)
5,5 miljoner kronor reserverades att stå till förfogande för ytterligare reglering
av kött- och fläskpriserna under året. I stort sett sistnämnda belopp hav
tillförts jordbruket i form av tillfälliga höjningar av partipriserna på kött och
fläsk under vintermånaderna.
Under den gångna delen av regleringsåret 1946/47 har i samband med
omsättningsskattens slopande från och med den 1 januari 1947 företagits en
omläggning av prisregleringen beträffande jordbrukets produkter. Innebörden
av denna omläggning är, att de till producenterna utgående priserna på vissa
jordbruksprodukter fått slå igenom i konsumentpriserna och att systemet med
statliga subventioner avvecklats. Sålunda utgå ej längre allmänt pristillägg å
mjölk, ej heller lantsmörsbidrag i andra delar av riket än Norrland utom
Gästrikland eller kompensation till mejerierna för utebliven höjning av priset
å konsumtionsmjölk. Även ifråga om socker har subventionssystemet i huvudsak
avvecklats.
Kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret
1947/48.
Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets
produkter under produktionsåret 1947/48 har livsmedelskommissionen på
samma sätt som under de närmast föregående åren genom eu särskild delegation,
bestående av ledamoten av livsmedelskommissionen fil. lic. M. Bonow,
byråchefen hos statens priskontrollnämnd E. Carbell, sekreteraren i konjunkturinstitutet
fil. lic. G. Cederwall, direktören i Sveriges lantbruksförbund A.
H. Stensgård, livsmedelskommissionens ordförande hovrättsrådet O. Söderström
samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. R. Ytterborn, låtit utarbeta
en kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader nnder nyssnämnda
produktionsår. I sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.
Efter att ha anmält, att kalkylen varit föremål för granskning av livsmedelskommissionens
råd, vars uttalanden föranlett några jämkningar av kalkylen,
har livsmedelskommissionen anfört följande beträffande innebörden
av kalkylen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
37
I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen i huvudsak
till de inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1946/47, vilka på våren
1946 lades till grund för prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
för innevarande produktionsår. Densamma avser sålunda att belysa
inkomst- och kostnadsläget inom jordbruket år 1947/48 under förutsättning
av normala väderleksförhållanden. Priserna på såväl jordbrukets produkter
som dess förnödenheter liksom löner och räntor ha i beräkningarna förutsatts
förbliva oförändrade utom i de fall, där vid kalkylens upprättande
beslut eller förslag rörande prisjusteringar förelågo redan vid beräkningstillfället,
t. ex. beträffande oljeväxter, eller där med hänsyn till marknadsläget
prisförändringar kunde med en viss grad av säkerhet förutses, exempelvis
ifråga om matpotatis och ägg.
Vid beräkningen av jordbrukets inkomster av vegetabiliska produkter har
delegationen utgått dels från de vid arealinventeringen i oktober 1946 redovisade
arealerna av höstsådda grödor, dels från arealuppgiftema rörande 1946
års skörd, i vissa fall justerade med hänsyn till höstsåddens omfattning och
till vidtagna prisförändringar för oljeväxter.
En särskild beräkning har efter tidigare tillämpade grunder utförts rörande
de vid normala väderleksförhållanden förväntade hektarskördarna. Härvid
ha hektarskördsuppgifterna och de s. k. allmänna skördeomdömena för
perioderna 1921/30, 1931/40, 1941/45 samt för åren 1945 och 1946 tjänat som
ledning, varjämte även beaktats de ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen,
som i vissa hänseenden inträffat. Delegationen har härvidlag i
första hand beaktat den avsevärt ökade förbrukningen av konstgödsel under
år 1946/47. Med hänsyn bland annat till denna omständighet ha normskördarna
för vissa växtslag ansetts böra höjas något i förhållande till de i normkalkylen
för år 1946/47 begagnade. Emellertid bär för år 1947/48 endast
räknats med en höjning av 50 kg per hektar för havre och ärter, medan för
övriga växtslag tillämpats oförändrade kvantiteter.
Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen
vidare anfört bland annat följande.
På grundval av de antagna hektarskördama (normskördama) samt föreliggande
uppgifter rörande arealerna av olika grödor har beräkning skett av
den vegetabiliska produktionen. Kvantiteterna brödsäd ha därvid framkommit
sedan den erhållna totalskörden reducerats för lagringsförluster, avrens
och utsäde. Beträffande vete har härutöver på samma sätt som i tidigare kalkyler
en viss justering vidtagits av de med ledning av skördeberäkningarna
erhållna kvantiteterna med hänsyn till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt
blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning
att antaga. Av korn har i kalkylen utöver husbehovsförmalningen endast
medtagits de kvantiteter, som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnarna.
bryggerier och brännerier. På motsvarande sätt har av havre, hö och
halm medtagits endast den beräknade förbrukningen av havre vid grynkvarnarna,
vidare arméns och åkeriernas inköp av fodersäd och stråfoder samt
den beräknade användningen av dessa varuslag för skogskörslor ävensom den
industriella förbrukningen av halm, varjämte exporten av hithörande varuslag
har beaktats.
I förkalkylen våren 1946 hade delegationen ursprungligen på inkomstsidan
medtagit den kvantitet fodersäd, som beräknades åtgå för äggproduktionen
utanför jordbruket. De då föreliggande beräkningarna ansågos dock så
osäkra, att de icke infördes i den justerade kalkylen. 1942 års jordbrukskommitté
uttalade emellertid sin principiella anslutning till alt eu dylik post in
-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 280-
fördes i kalkylen. Detta har vid uppgörandet av föreliggande kalkyl beaktats
på så sätt, att foderkostnaderna för den del av äggproduktionen, som faller
utanför jordbruket, avdragits från de totala kostnaderna för köpfodermedel.
Beträffande samtliga hittills berörda produkter ävensom matärter har i
kalkylen räknats med samma pris som för år 1946/47.
Förbrukningen av matpotatis under år 1946/47 har beräknats uppgå till
875 000 ton. Med hänsyn till de nu överblickbara förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen
har delegationen ansett det riktigast att räkna med samma
kvantitet även för produktionsåret 1947/48. Priset på matpotatis vid normal
skörd har upptagits till 13: 50 kr/dt, d. v. s. 50 öre lägre än det genomsnittliga
pris, som man enligt visserligen osäkra beräkningar för närvarande
synes kunna förutsätta för innevarande år. Till jämförelse kan nämnas, att
de definitiva priserna för åren 1944/45 och 1945/46 uppgingo till 13,19 respektive
13,82 kr/dt. Därest den förutsatta potatisskörden erhålles, beräknas
250 000 ton av denna komma att användas för industriella ändamål. Härvid
får givetvis beaktas, att denna kvantitet närmast är att betrakta som en beräknad
avsalukvantitet utan att det ännu är möjligt att mera bestämt angiva
det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske. Priset har upptagits
oförändrat till 7,50 kr/dt.
Sockerbetsarealen har av delegationen upptagits till 55 000 hektar, d. v. s.
till ungefär samma storlek som den skördade arealen under år 1946/47. Hektarskörden
har upptagits till 33 500 kg. Sockerhalten har under åren 1945/46
och 1946/47 uppgått till 17,5 procent. I enlighet med tidigare tillämpade
grunder har i kalkylen räknats med samma sockerhalt för år 1947/48, vilket
vid oförändrade priser innebär ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt motsvarande
ett grundpris av 4,65 kr/dt vid en sockerhalt av 16 procent.
För oljeväxter har med anledning av föreslagna pris justeringar räknats
med en arealökning av omkring 13 000 hektar, ökningen faller i huvudsak på
oljelinet. Odlingen av spånadsväxter har antagits inbringa 4,7 miljoner kronor
mot 3,3 miljoner kronor innevarande produktionsår.
Den totala mjölkproduktionen har för år 1946/47 beräknats till 4 745 000
ton, varav 3 620 000 ton komma på invägningen vid mejerierna. I förhållande
till närmast föregående år innebära dessa kvantiteter en ökning av mjölkproduktionen
med 2.2 procent och av mejeriinvägningen med 3 procent.
Stegringen grundar sig på såväl eu tillväxt av koantalet som en ökning av
den genomsnittliga produktmängden per ko. Medelkoantalet har sålunda för
år 1946/47 beräknats till 1 890 000, vilket innebär en ökning med en procent
sedan närmast föregående år. Mjölkproduktionen per ko har för samma år
beräknats till 2 511 kg. Ökningen sedan 1945/46 utgör här 1,3 procent. Koantalet
antages fortsätta att stiga och har för produktionsåret 1947/48 upptagits
till 1 905 000 (ökning med 15 000 sedan 1946/47). Den genomsnittliga
mjölkavkastningen per ko antages i kalkylen stiga med 1.3 procent. Den totala
mjölkproduktionen kan i enlighet med det anförda beräknas uppgå till
4 845 000 ton, varav 3 720 000 ton invägning vid mejerier. Det kan nämnas,
att det anförda produktionstalet ligger 2,8 procent över 1938/39 års siffra.
I fråga om invägningen vid mejerier utgör uppgången sedan sistnämnda år
18.9 procent. Mjölkpriserna ha förutsatts förbliva praktiskt taget oförändrade
år 1947/48 i förhållande till innevarande år, utom i fråga om utanför mejerier
försåld k-mjölk och lantsmörsmjölk, för vilka priserna beräknats stiga
till följd av ändrade regleringsbestämmelser. Producentbidraget beräknas
utgå med oförändrat belopp, vilket även gäller merfrakttilläggen.
Äggproduktionen har antagits visa en fortsatt stegring beroende främst
på en uppgång av hönsantalet men även på en mindre ökning av produk
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
39
tionen per höna. Medelpriset på ägg har med hänsyn härtill beräknats komma
att sjunka från 290 öre/kg till 280 öre/kg.
Vid beräkningen av jordbrukets inkomster av köttproduktionen har räknats
med en mindre uppgång i slakten på storboskap, medan däremot slakten
av kalv beräknas bliva praktiskt taget oförändrad. I kalkylen har liksom
i tidigare kalkyler hänsyn tagits till den utanför ransoneringen verkställda
slakten av nötkreatur. Fårslakten väntas under år 1947/48 visa någon
stegring, medan man för hästslakten antager oförändrade siffror. Vid beräkningen
av köttproduktionens värde ha använts samma priser som för
1946/47 (exklusive statliga pristillägg). Den slakt av svin, som vid fortsatt
konsumtionsreglering kan förväntas inom x-ansoneringens ram, har beräknats
omfatta 1 476 000 djur under produktionsåret 1947/48, vilket tal ligger
något lägre än innevarande års siffra. Medelslaktvikt och priser ha förutsatts
oförändrade. Även i fråga om svinslakten har hänsyn tagits till den
slakt, som kan beräknas ha ägt rum utanför ransoneringen under år 1945/46.
Beträffande övriga poster i inkomstkalkylen vill kommissionen omnämna,
att för produktionsåret 1947/48 upptagits ett belopp av 18 miljoner kronor
för export av levande djur. Kreaturskapitalet har beräknats visa en fortsatt
nedgång med 17,5 miljoner kronor mot 14,0 miljoner kronor under innevarande
produktionsår. I kalkylen har däremot icke införts något belopp
för beräknade förändringar i jordbrukets förråd av fodermedel under år
1947/48. Att så icke skett har delegationen ansett bäst svara mot den uppställda
förutsättningen för hela beräkningen — medelskörd vid normala väderleksförhållanden
— enär en överföring av foder från ett år till ett annat
då i princip endast sker i form av normala övergångslager.
I samband med den granskning av kalkylens inkomstsida, som enligt vad
förut angivits företagits av livsmedelskommissionens råd, ha vissa erinringar
gjorts mot beräkningen av produktionen av slaktsvin. Härom har livsmedelskommissionen
anfört följande.
Beträffande totalproduktionen av slaktsvin har delegationen i sina beräkningar
för år 1947/48 liksom i tidigare prognoser utgått från antalet betäckta
suggor. Med hänsyn till de felkällor, som uppkomma till följd av variationer
i svinens slaktålder m. in., ha emellertid i en preliminär undersökning, som
delegationen låtit utföra, korrektioner verkställts av den på sedvanligt sätt
beräknade produktionen. Dessa korrektioner ha vidtagits med ledning av
antalet svin av olika kategorier enligt de särskilda svinräkningarna. Det har
därvid framkommit, att såväl den i kalkylen för senare år upptagna slakten
av svin som antalet betäckta suggor ägt en mindre fullständighet i jämförelse
med antalet svin enligt räkningarna än vad fallet var under basåret
1938/39. De hittills föreliggande preliminära undersökningsresultaten tyda
på att den utanför ransoneringen verkställda slakten av svin under år 1945/
46 skulle i kvantitet räknat vara av samma storleksordning i förhållande till
totalslakten av svin som motsvarande slakt av nötkreatur under samma år,
vilken delegationen angivit till 8,9 procent av den totala slakten av nötkreatur.
1 kalkylen bär i enlighet härmed för år 1945/46 upptagits en antagen kvaiitxtet
av 12 800 ton fläsk (=8,9 procent av den sålunda beräknade totala svinslakten).
I prognoserna för de följande åren ha motsvarande procentuella
tillägg gjorts till den ur betäckningsstatistiken teoretiskt beräknade produktionen
(antalet slaktsvin per betäckning beräknas därvid på så sätt, att full
anslutning erhålles till den inom ransoneringen redovisade slakten). För år
1947/48 bär sålunda i kalkylen totalproduktionen inom jordbruket av slaktsvin
upptagits till 141,2 miljoner kg mot 141,7 miljoner kg för år 1946/47 och
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 2S0.
141,0 miljoner kg för år 1945/46. I basåret 1938/39 ingår fläskproduktionen
med 145,6 miljoner kg.
Mot dessa beräkningar av fläskproduktionens storlek har herr Liedberg
m. fl. rådsledamöter anmält avvikande mening. Därvid bar icke bestritts,
att eu viss icke redovisad slakt förekommit under de senaste åren, men det
har å andra sidan gjorts gällande, att sådan slakt förekom även under basåret
1938/39, da den statistiskt redovisade slakten för övrigt var mera ofullständig
än nu är fallet. Med hänsyn till fläskransoneringen, de knappa fodertillgångarna
och den numera längre och mera foderkrävande uppfödningen
vore det icke sannolikt, att fläskproduktionen nu vore i det närmaste
lika stor som före kriget. Jordbrukets inkomster från fläskproduktionen
borde därför beräknas med utgångspunkt från besiktigad eller i övrigt enligt
hittills tillämpade normer beräknad volym.
Beträffande dessa erinringar vill kommissionen framhålla, att den för
basåret 1938/39 upptagna fläskproduktionen icke endast omfattar den statistiskt
redovisade slakten utan även icke besiktigad marknadsförd slakt
jämte hemslakt. De vid beräkningen av fläskproduktionen under basåret använda
metoderna ha i kalkylen tillämpats även för övriga slag av slaktdjur.
Kommissionen kan icke med säkerhet avgöra, om man i dessa beräkningar
uppskattat den totala fläskproduktionen något för högt eller något för lågt.
Emellertid kan nämnas, att den sålunda uppskattade totalproduktionen ligger
omkring 15 procent högre än den produktion, som angivits i en av statistiska
centralbyrån för år 1937/38 utförd undersökning av den animaliska
produktionen. I detta sammanhang bör nämnas, alt fläskproduktionen tillhör
de grenar av animalieproduktionen, vilka på relativt kort tid uppvisa
tämligen betydande volymförändringar. Enligt samma metoder, som använts
för beräkningen av fläskproduktionen under basåret 1938/39, har produktionen
under kalenderåren 1937—1939 beräknats till i genomsnitt 151,2 miljoner
kg och under produktionsåret 1939/40 till 156,0 miljoner kg. Under de
sista förkrigsåren förefanns även eu mindre export av levande svin (3,4 miljoner
kg levande vikt per år 1937—1939). Den nu för år 1947/48 beräknade
totalproduktionen av slaktsvin är därför fortfarande icke oväsentligt mindre
än under de senaste förkrigsåren. Tilläggas må, att de förenämnda uppgifterna
lör åren 1937—1939 ligga till grund för kommissionens beräkningar
över förkrigskonsumtionen, samt att möjligheterna att upphäva ransoneringen
av fläsk bedömas med utgångspunkt härifrån.
Även om fläskproduktionen vore för lågt (eller för högt) upptagen under
basåret 1938/39, påverkas emellertid icke den relativa utvecklingen hos de
beräknade kvantiteter, vilka lagts till grund för den nu i kalkylen upptagna
produktionen. De tillämpade beräkningsmetoderna medföra nämligen, att en
höjning (sänkning) av baskvantiteten leder till en motsvarande relativ höjning
(sänkning) av kvantiteterna för de följande åren. Genom att svinräkningarna
valts som utgångspunkt för beräkningarna ha vidare de felkällor
i stor utsträckning kunnat elimineras, vilka uppkomma vid en direkt beräkning
av produktionen ur betäckningsstatistiken till följd av de sedan
forkrigsåren inträdda starka förändringarna i slaktviktema, förändringarna
i uppfödningstiden per kg viktökning och eventuella variationer i dödligheten,
vilka senare ej äro kända. Kommissionen vill även framhålla, att
hänsynstagande till antalet djur vid räkningarna i princip tillämpas även
för animalieproduktionen i övrigt i prognoserna. Sålunda har slakten av
andra djur än svin beräknats med utgångspunkt från uppgifter vid husdjursräkningarna
varjämte den totala mjölkproduktionen beräknats med ledning
av koantalet enligt räkningarna och en viss mjölkmängd per ko. Även ägg
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
41
produktionen beräknas med ledning av uppgifterna om djurantalet vid de
speciella hönsräkningama såväl nu som under de år, då äggkonsumtionen
var ransonerad.
På grund av vad nu anförts och då några bärande invändningar ej framkommit
mot de använda beräkningsmetoderna har kommissionen ej funnit
anledning frångå den för år 1947/48 beräknade totalproduktionen av slaktsvin.
Kommissionen vill dock understryka, att beräkningarna av totalproduktionen
äro preliminära och såsom sådana givetvis osäkra, men vill samtidigt
framhålla, att detta även gäller ett flertal andra poster i kalkylen.
Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader har livsmedelskommissionen
framhållit, att dessa i vad gällde kalkylens karaktär av normberäkning
anslöte sig till tidigare kalkyler. Beräkningarna grundade sig sålunda
på förutsättningen av ett i förhållande till år 1946/47 oförändrat löneoch
ränteläge samt även oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter
utom där beslut rörande prisändringar redan förelegat vid kalkylens upprättande
eller dylika med säkerhet kunnat beräknas komma till stånd på grund
av förändringar i marknadsläget. Kommissionen har vidare anfört, att i
fråga om vissa delposter alternativa beräkningar nu införts på förslag av
de av chefen för jordbruksdepartementet enligt Kungl. Maj ds bemyndigande
den 24 maj 1946 tillkallade sakkunniga för utredning rörande jordbrukets
arbetskostnader. Härom har livsmedelskommissionen anfört i huvudsak
följande.
De sakkunniga ha i skrivelse till livsmedelskommissionen den 1 mars 1947
uttalat bland annat, att ett beaktande i kalkylen av minskningen i jordbrukets
arbetskraftsvolym förutsätter, att även kostnaderna för rationaliseringen
till fullo medräknas i densamma. De ha funnit kompletterande undersökningar
erforderliga för omprövning av vissa kostnadsposter i kalkylen.
Vid tidpunkten för kalkylens upprättande ha till livsmedelskommissionen
överlämnats preliminära utredningar beträffande kostnaderna för
grundförbättringar samt beträffande arbetskostnaderna, varjämte de sakkunniga
med stöd av pågående utredningar meddelat uppskattade kostnadssiffror
för maskiner och redskap för år 1947/48. I sina utredningar ha de
sakkunniga tillämpat den s. k. återanskaffningsprincipen vid beräknandet
av kostnaden för avskrivningar å investerat kapital. De resultat, som erhållits
från de sakkunnigas utredningar, ha insatts i kalkylen, i förekommande
fall alternativt med resultaten enligt tidigare tillämpade beräkningsmetoder.
I fråga om beräkningen av avskrivningskostnaderna för traktorer har delegationen,
utan att taga ställning till principen för beräknandet av avskrivningar
i allmänhet, tillämpat samma metodik som de sakkunniga använt
vid sina pågående utredningar om kostnaderna för övriga maskiner och
redskap. Genom de sakkunniga verkställas utredningar även beträffande
byggnadskostnaderna och kapitalkostnaderna (räntekostnader) samt dessutom
eu delpost inom gruppen diverse kostnader, nämligen kostnader för
elkraft. Beträffande nu nämnda kostnadsposter ha de sakkunniga ännu icke
framlagt några utredningsresultat. Sakkunnigeledamoten herr Bonow har
under hänvisning till en vid de sakkunnigas skrivelse fogad reservation förklarat
sig icke kunna biträda införandet i kalkylen av den av de sakkunniga
uppskattade siffran för jordbrukets maskinkostnader under år 1947/48.
Ledamoten av de sakkunniga herr A. Andersson har reserverat sig mot de
sakkunnigas förord för att avdrag i kalkylen liksom hittills skulle göras för
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
minskning i jordbrukets arbetskraftsvolym. Denna minskning borde enligt
reservantens uppfattning komma jordbrukarna direkt till godo för att möjliggöra
en löneförbättring med ett belopp motsvarande minskningen i arbetskraftsvolymen.
De ledamöter av delegationen, som icke tillhöra de sakkunniga, nämligen
herrar Carbell, Cederwall och Ytterbom, ha icke haft tillfälle att taga del
av de sakkunnigas utredningar. Herr Cederwall har därutöver understrukit
att han icke tagit ställning till de ändrade principer, som lagts till grund för
beräkningarna av traktorkostnaderna. Herr Carbell har avgivit ett särskilt
yttrande, som fogats till kalkylen.
Beträffande valet mellan de alternativa kostnadsberäkningarna har delegationen
icke närmare uttalat sig, emedan delegationen nu liksom tidigare
ansett sig icke böra taga ställning till kalkylens begagnande såsom underlag
för prissättningen på jordbruksprodukter.
Statens priskontrollnämnd har i skrivelse till livsmedelskommissionen den
23 oktober 1946 uttalat, att starka skäl enligt nämndens uppfattning talade
för att man tills vidare läte anläggningsvärdena i jordbrukskalkylen ingå med
sina förkrigsvärden och att frågan om en uppjustering av dessa till återanskaffningsvärden
icke upptoges till prövning förrän prisläget nått en högre
grad av stabilitet än för närvarande.
Även livsmedelskommissionen ställer sig mycket betänksam beträffande
lämpligheten att i nuvarande pris- och penningpolitiska situation, vilken påkallar
all uppmärksamhet från myndigheternas sida, övergå till den metodik
för beräkning av avskrivningar, som principiellt förordas av de sakkunniga.
Enligt livsmedelskommissionens uppfattning synes det för övrigt lämpligast
att en så genomgripande ändring av de nu gällande principerna för inkomstoch
kostnadskalkylens uppgörande, som en tillämpning av återanskaffningsprincipen
skulle innebära, upptages först i samband med en allmän översyn
av både kalkylens inkomstsida och dess kostnadssida.
Beträffande kostnaderna för rationaliseringen delar livsmedelskommissionen
den uppfattning, som framförts av de sakkunniga, nämligen att dessa kostnader
till fullo böra upptagas i jordbrukskalkylen. Det synes sålunda kommissionen
icke rimligt att fortgående beakta minskningen i jordbrukets arbetskraftsvolym,
utan att hänsyn samtidigt tages till faktiska volymökningar
beträffande posten maskiner och redskap. Denna kostnadspost torde böra ökas
med ett belopp av i runt tal 20 miljoner kronor för att täckning skall kunna
erhållas för den volymökning, som ägt rum sedan de sista förkrigsåren. Detta
belopp inkluderar kostnaderna även för den volymökning som förekommit
beträffande ekonomibyggnadernas maskinella utrustning. En ökning av de
enligt tidigare använda principer beräknade kostnaderna för maskiner och
redskap med nämnda belopp torde — jämte den hänsyn som vid beräkningar
av kostnaderna för traktorer och grundförbättringar tagits till förekommande
volymförändringar — innebära, att beaktande i kalkylen praktiskt taget
helt tages till de kostnadsökningar, som medföljt den sedan basåret företagna
rationaliseringen av driften, varigenom den faktiskt inträdda minskningen av
arbetskraftsvolymen blivit möjliggjord. I
I fråga om de särskilda posterna i kostnadskalkylen har livsmedelskommissionen
anfört bland annat följande.
Årets beräkning av kostnaderna för köpfodermedel skiljer sig såsom förut
antytts från tidigare kalkyler så till vida, att de kostnader för foder, som
beräknats falla på äggproduktion utanför jordbruket, dragits från de totala
Kungi. Maj.ts proposition nr 280.
43
kostnaderna för köpfodermedel. Det nya beräkningssättet medför även en
justering av basårstalet, vilket ej sker på andra punkter.
I de tidigare upprättade kalkylerna ha kostnaderna för maskiner och redskap
erhållits på så sätt. att en viss för basåret fixerad kostnad uppräknats
med hjälp av en index, som registrerat förändringarna i priserna på maskiner
och reservdelar. Någon hänsyn till volymförändringarna har sålunda icke
tagits. Av förut anförda skäl bör emellertid beaktas ej blott prisstegringen
på hithörande förnödenheter utan även den ökade användningen av desamma.
De sakkunnigas utredning på denna punkt är ännu ej avslutad. Som preliminär
siffra för maskinkostnaderna under 1947/48 ha de sakkunnigas majoritet
emellertid angivit 130 miljoner kronor. En beräkning av ifrågavarande post
enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder leder till en summa av 107,8
miljoner kronor. De anförda talen ha upptagits som olika alternativ i kostnadskalkylen.
Skillnaden mellan dessa belopp — 22,2 miljoner kronor -—
torde till väsentlig del svara mot den volymökning, som ägt rum sedan de
sista förkrigsåren. Med anledning härav torde till kostnaden enligt tidigare
tillämpade beräkningsgrunder böra läggas ett belopp av i runt tal 20 miljoner
kronor.
I förkalkylen våren 194G gjordes noggranna överväganden beträffande gengasdriftens
avveckling och inverkan härav på jordbrukets traktorkostnader.
Sedan dess har ingenting inträffat, som synes kunna föranleda någon ändring
av de beräkningar, vilka framlades vid nämnda tillfälle.
Kostnaderna för ekonomibyggnader ha beräknats enligt två olika alternativ,
nämligen dels på samma sätt som tidigare med avskrivning allenast å förkrigsårens
värden, dels med avskrivningen beräknad efter förändringarna i
byggnadskostnaderna (återanskaffningsvärdet). Det tidigare tillämpade beräkningssättet
leder fram till en kostnadssumma för 1947/48 av 112 miljoner
kronor, medan den nya metoden leder fram till ett belopp på 135,2 miljoner
kronor (basårssumman är oförändrad). Såsom förut nämnts bör enligt kommissionens
åsikt den gamla metoden även denna gång komma till användning.
De sakkunniga ha även gjort kostnaderna för grundförbättringar till föremål
för en utredning, vilken föranlett införandet av en ny beräkningsmetod
vid sidan av den gamla. Grundförbättringskostnaderna enligt det hittills
använda beräkningssättet stanna vid 11,1 miljoner kronor för produktionsåret
1947/48, medan den av de sakkunniga begagnade metoden leder fram till ett
högre belopp, 13.7 miljoner kronor (basårssumman är oförändrad).
Beräkningen av arbetskostnaderna har hitintills baserats dels på indexberäknade
naturalöner (fast kvantitetsbas) samt ur lönestatistiken hämtade
kontanta årslöner och dels på en med en procent per år minskad arbetskraftsvolym.
Höjningen av lantarbetarlönerna föranledde att i 1946/47 års
kalkyl ett på förhand bestämt belopp infördes såsom kompensation för lönestegringar.
Kostnadsökningen inräknades sålunda icke på sedvanligt sätt i
kalkylen. Genom avskaffandet av statlönesystemet för de kollektivavtalsanslutna
lantarbetarna från och med den 1 november 1945 hade fullföljandet
av de tidigare tillämpade principerna omöjliggjorts. Frågan efter vilka principer
arbetskostnaderna i fortsättningen böra beräknas ha som tidigare
nämnts varit föremål för prövning av de sakkunniga. De av dessa verkställda
ännu preliminära beräkningarna bygga på uppgitter om dels arbetsförbrukningen
per hektar jordbruksjord vid de räkenskapskontrollerade jordbruken,
dels storleken av arealen jordbruksjord och dels uppgil terna i lönestatistiken
om lönen per timme för olika yrkeskategorier. De sakkunnigas beräkningar
ha intagits i kalkylen för 1947/48. Med anledning av alt priset på mjölk som
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
levererats till hos jordbruket anställda i kollektivavtalet bestämts till ett lägre
pris — 20 öre per liter — än det i kalkylen angivna priset på hemmaförbrukad
mjök, har prisskillnaden upptagits såsom en tillkommande arbetskostnad.
Ökningen av arbetskostnaderna har på grund härav uppskattats till
i runt tal 10 miljoner kronor för år 1946/47. För år 1947/48 har ett lika
stort belopp upptagits i kalkylen. Arbetskostnadsposten har med ledning
av det anförda angivits till 1 513,7 miljoner kronor.
Beräkningen av kapitalkostnaderna har, i avvaktan på de sakkunnigas utredning
på denna punkt, utförts på samma sätt som tidigare.
Enär sådana ändringar i kalkylen, som endast vore föranledda av nya eller
ändrade beräkningsmetoder, icke gåve uttryck för någon reell förändring
av jordbrukets lönsamhet, har livsmedelskommissionen ansett sig böra undersöka
hur kalkylresultatet utfölle, om de gamla beräkningsgrunderna tillämpades
genomgående. I följande sammanställning har kommissionen upptagit
kostnaderna enligt kalkylens kostnadsredovisning med undantag för foderkostnaderna,
vilka icke reducerats för foder som beräknats åtgå för äggproduktionen
utanför jordbruket. För år 1947/48 har alternativ I i kostnadskalkylen
tillämpats. Inkomsterna ha i sammanställningen upptagits enligt
kalkylens inkomstredovisning med undantag för produktionen av slaktsvin,
som beräknats enligt tidigare tillämpade metoder.
1938/39
1946/47
1947/48
Kostnader, miljoner kronor.....
1 454-1
2 434-8
2 436-0
Kostnadsindex.................
100-00
167-44
167-53
Inkomster, miljoner kronor ....
Basinkomst framskriven medelst
kostnads-
1 363-6
2 266-4
2 304-8
index, miljoner kronor.......
Kalkylmässigt inkomstöverskott (
+ ) respek-
1 363-6
2 283-2
2 284-4
tive inkomstunderskott (—) miljoner kronor
—
- 16-8
+ 20-4
Livsmedelskommissionen har
emellertid
såsom förut
antytts
funnit sig
böra förorda de i det föregående angivna nya beräkningsgrunderna i fråga
om arbetskostnaderna, kostnaderna för volymökningen av maskiner och redskap
inklusive traktorer samt kostnaderna för grundförbättringar. Med tilllämpning
av dessa beräkningsmetoder erhåller kalkylen för år 1947/48 föl
-
jande utseende.
1938/39 1947/48
Kostnader, miljoner kronor........................... 1 447-9 2 488''8
Kostnadsindex....................................... 100-00 171-89
Inkomster, miljoner kronor .......................... 1 363’6 2 334-3
Basinkomst framskriven medelst kostnadsindex, miljoner
kronor............................................ 1 363*6 2 343’9
Kalkylmässigt inkomstunderskott, miljoner kronor...... — 9-6
D:o i procent av kostnaderna ........................ — 0-4
Med hänsyn till att det kalkylmässiga inkomstunderskottet med stor sannolikhet
låge inom de felmarginaler, som oundvikligen omgåve kalkylens
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
inkomst- och kostnadssummor, har livsmedelskommissionen funnit kalkylen
för år 1947/48 kunna betraktas såsom i stort sett balanserad.
Vid behandlingen av inkomst- och utgiftskalkylen i livsmedelskommissionens
råd ha herrar Andersson i Bussjö, Beck-Friis, Blomkvist, Börjesson,
Ekström, Enderstein, Erlansson, Flytström, J. H. Johansson, Liedberg, Lindström,
Ringborg och Själander ansett, att arbetskostnaderna bort uppräknas
med ett belopp av omkring 180 miljoner kronor, motsvarande ungefär 170
miljoner kronor å inkomstsidan. Såsom motivering härför har anförts, att
den inkomststegring, som redan vidtagna lönehöjningar medfört eller pågående
förhandlingar ställde i utsikt för praktiskt taget hela den i svensk industri,
handel o. d. sysselsatta befolkningen, gjorde det redan ur rättvisesynpunkt
ofrånkomligt, att motsvarande förmåner tillerkändes den del av
befolkningen, som vore knuten till och beroende av jordbruket. Därtill komme
nödvändigheten av att den vid flera tillfällen av statsmakterna utlovade
utfyllnaden av klyftan i inkomst- och levnadsstandard mellan sistnämnda
folkgrupp och övriga grupper åtminstone till någon del förverkligades.
Med undantag av herr Andersson i Bussjö ha samma rådsledamöter jämte
fru Svensson vidare ansett, att kostnadsposten ekonomibyggnader bort uppföras
i kalkylen i enlighet med alternativ II eller således med ett 23,2 miljoner
kronor högre belopp än livsmedelskommissionen förordat samt att i kalkylen
icke bort upptagas den av livsmedelskommissionen beräknade inkomsten
av icke redovisat fläsk å 29,5 miljoner kronor. I sistnämnda hänseende
ha rådsledamöterna hänvisat till det förut återgivna yttrandet av herr Liedberg.
Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.
Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 3 april 1947
upptagit frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
under produktionsåret 1947/48. Kommissionen har därvid framhållit,
att — oaktat inkomst- och kostnadskalkylen i stort sett måste betraktas såsom
balanserad -— i nuvarande försörjningsläge mycket starka skäl talade
för att en prisförhöjning komme till stånd i fråga om flertalet av jordbrukets
produkter. Kommissionen har härom anfört följande.
De förhoppningar, som man omedelbart efter världskrigets upphörande
hyste om ett relativt hastigt återupptagande av importen av för jordbrukets behov
viktiga förnödenheter, främst fodermedel av olika slag, ha tyvärr icke
infriats. Till följd av missväxt i stora delar av världen under år 1945 och den
mycket kraftiga nedgången i livsmedelsproduktionen i de krigshärjade och
ockuperade länderna har det i stället blivit nödvändigt för i varje fall alla
europeiska länder att begränsa sin import till ett minimum. Importens storlek
bestämmes numera som bekant för varje land av internationella livsmedelsrådet,
i vilket även Sverige har säte. Detta gör att vi i dag för vår egen
försörjning i högre grad än kanske någonsin tidigare under krisen äro beroende
av vad vår egen jord kan producera. Tyvärr måste vi därjämte räkna
med att de naturliga betingelserna för uppnående av en god skörd i vårt land
under år 1947 äro ogynnsamma. På grund av väderleksförhållandena blev
sådden av höstsäd i höstas inemot 20 procent mindre än närmast föregående
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
års höstsådd. Härtill kommer att den osedvanligt stränga kylan under februari
och förra hälften av mars 1947 kan väntas ha medfört betydande övervintringsskador,
särskilt på höstvetet. En omsådd i vår torde därför på många
håll bliva nödvändig. Eu ogynnsam faktor är vidare, att vårbruket torde
komma att bliva ganska avsevärt försenat, särskilt i de södra delarna av
landet.
Mot bakgrunden av vad nu anförts måste det anses såsom synnerligen angeläget
att från jordbrukets sida alla ansträngningar göras icke endast för
att jordbruksjorden blir utnyttjad och brukad på bästa sätt utan även för
att skörden blir tillvaratagen och bärgad i gott skick samt, i vad angår fodergrödorna,
på ett rationellt sätt förädlad till animaliska produkter. För att så
skall ske synes det nödvändigt att jordbruket beredes en lönsamhet, som medgiver
att den där sysselsatta arbetskraften erhåller en skälig lön för sina insatser.
Vad som är att anse som skälig lön måste i dagens läge bedömas i relation
till^ de löner, som arbetare inom andra näringar erhålla. I detta hänseende
må erinras, att de lönerörelser, som inom industrien förekommit under
löpande regleringsår, allmänt lett till ganska väsentliga löneförbättringar.
Enligt uppgift från Svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen
får man för industriens vidkommande hittills räkna med en genomsnittlig
lönestegring på omkring 9 procent i förhållande till lönerna i senast gällande,
kollektivavtal. Det är uppenbart att dessa lönerörelser icke kunna
undgå att få återverkningar på jordbrukets arbetskraft. Redan tidigare har
jordbruket haft stark känning av industriens bemödanden att under nuvarande
högkonjunktur draga till sig arbetskraft från jordbruket och inom
vissa områden har på grund härav en stark brist på arbetskraft gjort sig
märkbar. Därest jordbruket skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra
sin insats i landets försörjning, torde det därför vara ofrånkomligt att även
arbetslönerna inom jordbruket få stiga i varje fall i samma takt som inom
industrien. Inom kommissionens råd ha önskemål framställts om att därutöver
en del av den klyfta, som före årets lönerörelser existerade mellan lönenivån
inom industrien och lönenivån inom jordbruket, skulle utfyllas. Livsmedelskommissionen
delar detta önskemål men vill framhålla, att det icke
synes möjligt att vid den låga volym, vid vilken jordbruksproduktionen för
närvarande till följd av krisförhållandena befinner sig. realisera detsamma
i någon mera betydande omfattning. Kommissionen förutsätter emellertid
att, när importen av förnödenheter av olika slag åter möjliggör en utvidgning
av produktionsvolymen, önskemålet i största möjliga utsträckning vinner
beaktande.
Om livsmedelskommissionen sålunda, av förut nämnda skäl, anser sig
böra förorda en höjning av jordbrukets prisnivå, genomsnittligt sett, under
1947/48, är kommissionen å andra sidan medveten om de risker, som en sådan
höjning kan komma att få för utvecklingen av vårt penningvärde. Med
hänsyn till dessa risker måste det bliva fråga om en avvägning mellan de
intressen, som det här gäller att skydda, d. v. s. försörjningsintresset och intresset
av att förhindra en inflatorisk prisbildning. I detta sammanhang vill
kommissionen framhålla, att dessa intressen i stor utsträckning synas sammanfalla.
En god försörjning med livsmedel ökar nämligen utsikterna att
hålla tillbaka tendenserna till inflation. En inflatorisk prisbildning med dess
återverkningar på priserna på jordbrukets förnödenheter och på jordbrukets
kapitalanskaffning måste å andra sidan vara till nackdel även för jordbruket.
Vid bestämmandet av vilka produkter som borde bliva föremål för prishöjning
har livsmedelskommissionen ansett hänsyn böra i första hand tagas
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
47
till försörjningspolitiska skäl. Härvid framställde sig främst önskemålen om
en utökad odling av brödsäd och oljeväxter. Det senare önskemålet hade
emellertid avsetts att bliva tillgodosett genom det förslag till stödjande av
oljeväxtodlingen, som framlagts till riksdagen i Kungl. Maj ds proposition
nr 113/1947. I andra hand vore det enligt kommissionens uppfattning angeläget
att tillse, att prissättningen skänkte önskvärd rättvisa åt olika landsdelar
och olika grupper av jordbrukare. I den mån så vore möjligt borde vidare
beaktas, att konsumentgrupper med låg inkomst icke oskäligt belastades
genom prissättningen. Det borde vara desto angelägnare att söka tillgodose
sistnämnda intresse, som det även ur penningpolitiska synpunkter måste anses
vara fördelaktigt att den prishöjning, som ansåges böra komma i fråga,
främst drabbade varor, som i relativt stor utsträckning förbrukades av personer
med goda inkomster. Härigenom skulle nämligen åstadkommas, att en
del av det köpkraftsöverskott, som förefunnes hos dessa befolkningsgrupper,
eliminerades.
Med beaktande av de anförda synpunkterna har livsmedelskommissionen
funnit sig böra framlägga följande förslag till prissättning på jordbrukets
produkter och förnödenheter för regleringsåret 1947/48. Förslaget avser endast
sådana varor, som nu äro föremål för statlig prissättning i någon form.
I den mån fri prisbildning för närvarande råder på produkter eller förnödenheter,
som frambringas i eller förbrukas inom jordbruket, har kommissionen
förutsatt, att denna fria prisbildning skall kvarstå även under det nya
regleringsåret, såvida icke exceptionella förhållanden göra en prisbindning
nödvändig.
Beträffande priserna å brödsäd har livsmedelskommissionen anfört.
Med hänsyn till att man måste räkna med att försörjningsläget i fråga om
brödsäd kommer att bliva ansträngt under nästa regleringsår är det mycket
angeläget att de brödsädsarealer, som väntas bliva utvintrade, i största möjliga
omfattning bliva besådda med vårvete. Det synes även önskvärt, att vårveteodling
kommer till stånd även på andra jordar, som kunna anses lämpliga
härför.
Med anledning härav har livsmedelskommissionen övervägt att föreslå en
höjning av det pristillägg för vårvete, som för närvarande utgår i förhållande
till priset på höstvete och som utgör 2 kronor 25 öre per deciton. Emellertid
medför en höjning av nämnda tillägg den olägenheten, att vårvetepriset
då kommer upp i ett onaturligt förhållande till priset på höstvete, vilket
bland annat skulle kräva ytterligare skärpta föreskrifter beträffande kvarnarnas
förmalning. Dessutom ökas därigenom riskerna för inblandning av
höstvete i vårvete. På grund härav och då risken för en utfodring av brödsäd
givetvis kommer att ökas, därest priserna på höstvete och höstråg skulle hållas
oförändrade, medan priserna på kött och fläsk såsom kommissionen fortsältnjingsvis
förordar få undergå stegring, har kommissionen ansett det
lämpligast att en höjning även av priserna på höstvete och höstråg kommer
till stånd. Kommissionen vill för sin del förorda, att denna höjning fastställes
till 2 kronor per deciton såväl för vårvete och vårråg som för höstvete
och höstråg. Därest detta förslag vinner Kungl. Maj:ts bifall, kommer priset
på höstvete och råg av normalkvalitet under det nya regleringsåret att i genomsnitt
för hela året utgöra 28 kronor 25 öre per deciton, medan priset
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
för vårvete av normalkvalitet blir 30 kronor 50 öre per deciton. Kommissionen
förutsätter, att av sistnämnda pris på samma sätt som hittills en krona
per deciton betraktas såsom stimulanspremie och icke medräknas vid uppgörandet
av inkomstkalkylen i samband med prissättningen.
För fodersäd har livsmedelskommissionen föreslagit samma höjning som
för brödsäd. Härom har kommissionen anfört.
För att i möjligaste mån stimulera brödsädsodlingen har under tidigare år
en ganska stor marginal upprätthållits mellan brödsädsprisema och foder - sädspriserna. Skälen till att stimulera brödsädsodlingen göra sig vid den prissättning,
som nu skall äga rum, minst lika starkt gällande som tidigare. På
grund härav skulle det kunna ifrågasättas att låta priserna på fodersäd
stiga mindre än brödsädsprisema, exempelvis en krona per deciton. Då emellertid
kommissionen i det följande anser sig böra föreslå en höjning av animaliepriserna,
skulle detta innebära en orättvisa gentemot de producenter,
särskilt i mellersta Sverige, vilkas produktion i hög grad är inriktad på odling
av fodersäd för försäljning. Denna orättvisa måste för dessa producenter
te sig desto större som de vid tillämpning av systemet med fodersädsavstående
äro skyldiga att till fastställt pris avstå sin fodersäd till förmån för,
bland annat, innehavare av jordbruk, som ha större animalieproduktion än
deras egen fodersädstillgång medgiver. Med tanke härpå finner sig kommissionen
höra förorda, att fodersäden höjes med samma belopp som brödsäden,
d. v. s. med 2 kronor per deciton. Prishöjningen skulle i så fall procentuellt
bliva ungefär lika stor som den prisstegring som förordas för kött och
fläsk.
I fråga om priserna å potatis har kommissionen yttrat.
Av försörjningsskäl är det i nuvarande situation angeläget att potatisarealen
icke reduceras, särskilt därför att man vid en svag skörd kan riskera
att tillgången på matpotatis kommer att bliva otillräcklig. En relativt stor
potatisskörd är emellertid även behövlig på grund av att man vid utgången
av detta försörjningsår icke kan räkna med något som helst övergångslager
av potatismjöl. Med hänsyn härtill är det erforderligt att vidtaga vissa särskilda
anstalter till stöd för potatisodlingen. Dessa anstalter synas i första
hand böra taga sig uttryck i en höjning av det pris, som tillverkare av potatisstärkelse
och brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av potatis
av för fabriksändamål normal kvalitet. Det synes rimligt, att detta pris
höjes med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Från odlarehåll här en
starkare stegring ifrågasatts. Då emellertid de priser för fabrikspotatis, som
komma att tillämpas efter nämnda höjning, måste anses väl överensstämma
med övriga jordbrukspriser samt de potatisodlare, som äro delägare i stärkelsefabrik,
dessutom åtnjuta förmånen av en fullt tillfredsställande tillverkningsmarginal,
synas några vägande invändningar mot kommissionens berörda
förslag icke kunna framställas.
Fabrikspotatisodlingen torde vidare böra lämnas samma avsättningsgaranti,
som gällt för innevarande år. Denna garanti innebär, att statsmakterna
utfästa sig, att därest potatisskörden blir av viss storlek och försörjningsläget
ej föranleder till annat, en angiven kvantitet skall vinna avsättning
för andra ändamål än inhemsk direktkonsumtion eller utfodring. Vid en
total skörd av 1 800 000 ton skall enligt garantien avsättning för nyssnämnda
ändamål eller export garanteras för 170 000 ton potatis. Vid en skörd av
1 900 000 ton utsträckes garantien att gälla 200 000 ton och vid en skörd av
2 miljoner ton utgör den garanterade avsättningskvantiteten 240 000 ton.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
49
Kommissionen har för avsikt att komplettera denna statliga avsättningsgaranti
med ett avtal med potatisodlarnas organisationer, varigenom dessa
liksom tidigare skulle åtaga sig att verka för att potatisodlingen vidmakthålles
och att den i viss omfattning inriktas på sådana potatissorter, som
lämpa sig för såväl direkt konsumtion som för industriella ändamål.
Vidkommande priserna å kött och fläsk har livsmedelskommissionen förordat
en övergång till fri prisbildning från och med hösten 1947. Kommissionen
har framhållit, att vid oförändrat prisläge på kött och fläsk en relativt
stor brist på dessa varor komme att föreligga även under konsumtionsåret
1947/48. För att stimulera till ökad fläskproduktion hade kommissionen
haft för avsikt att föreslå en höjning av nu gällande normalpriser på fläsk.
Vid behandlingen inom livsmedelskommissionens råd av prissättningen på
jordbrukets produkter under nästa regleringsår hade emellertid enligt vad
kommissionen meddelat från olika håll framställts yrkande om att prisbildningen
på kött och fläsk vid lämplig tidpunkt i början av nästa regleringsår
skulle lämnas helt fri. Beträffande de skäl, som åberopats för en fri prisbildning,
har kommissionen anfört.
Till stöd för yrkandet om fri prisbildning å förevarande område har från
jordbrukets sida åberopats bland annat, att erfarenheterna givit vid handen,
att de bundna priserna för kött och fläsk medfört icke önskvärda rubbningar
i fråga om tillförseln av slaktdjur till andelsslakterierna. Dessa rubbningar
sammanhänga med att de utanför jordbrukets organisationer stående slakteriföretagen
under bristperioder i stor utsträckning betalat högre priser vid
inköp av slaktdjur från jordbrukare än som kunnat möjliggöras av deras
handelsmarginaler. Erläggandet av överpriser har underlättats av att Sveriges
slakteriförbund och till detta anslutna slakteriföreningar vid sin partiförsäljning
i enlighet med givna bestämmelser tillämpat fastställda normalpriser,
vilket medfört, att de övriga slakteriföretag, som bedrivit återförsäljning
av kött och fläsk till förbrukare, alltid varit tillförsäkrade full marginal
på den del av inköpen, som i form av slaktad vara skett från jordbrukets
organisationer. Genom att slakteriföretagare, som nyss anförts, tillämpat
överpriser vid inköp av slaktdjur från jordbrukare, har en del av medlemmarna
i slakteriorganisationerna lockats att antingen frånfalla sitt medlemskap
eller att i strid mot organisationernas stadgar leverera slaktdjur till
andra slakteriföretag.
Kravet på en fri prisbildning för kött och fläsk har vunnit anslutning även
av Kooperativa förbundet och den enskilda handeln. Från sistnämnda intressegruppers
sida har framhållits, att överpriser för slaktdjur under bristperioder
i viss utsträckning måst erläggas, men det har å andra sidan med
skärpa gjorts gällande, att detta varit alldeles nödvändigt för att handeln
skulle kunna förse sina kunder med varor i erforderlig omfattning. Det vore
självfallet ett önskemål från dessa gruppers sida att komma ifrån systemet
med överbetalning, icke minst därför att detta minskade handelns möjligheter
att erhålla täckning för sina verkliga kostnader och dessutom innebure
en frestelse för handeln att taga igen överpriserna genom att överskrida
de fastställda normalpriserna vid försäljning av kött och fläsk. Inom kommissionens
råd har också framhållits, att den köpkraftsökning, som kommit
till stånd genom inkomstökning och omsättningsskattens borttagande, utövade
en mycket stark press på särskilt priserna på kött och fläsk. Dessa
varor tillhörde nämligen en grupp av livsmedel, på vilken efterfrågan starkt
ökades vid stigande köpkraft.
Rihanr) till riksdagens protokoll 19''i7. 1 samt. AV 280.
4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Kommissionen har förklarat sig kunna för sin del i huvudsak ansluta sig
till vad sålunda anförts och har därutöver uttalat, att den angivna utvecklingen
utgjort ett mycket starkt irritationsmoment och under vissa tider till och
med inneburit risk för ett sammanbrott ej endast av normalprisregleringen
utan även av ransoneringen av kött och fläsk. I detta sammanhang har
kommissionen meddelat, att statens priskontrollnämnd genom s. k. provköp
kunnat konstatera, att normalpriserna vid detaljhandelsförsäljning ganska
allmänt överskridits med relativt betydande belopp. Liknande överskridanden
hade enligt kommissionens erfarenhet jämförelsevis ofta förekommit
inom den enskilda handeln vid återförsäljning av kött och fläsk i parti. Det
rådde intet tvivel om att den förnämsta anledningen till dessa överskridanden
av normalpriserna varit en önskan att taga igen de överpriser, som i första
ledet erlagts vid inköp av slaktdjur från jordbrukare. Såsom ytterligare motivering
för yrkandet om en fri prisbildning har kommissionen anfört, att
det nuvarande systemet med slakteritillstånd därvid skulle kunna tillämpas
på ett generösare och smidigare sätt, vilket i och för sig skulle medföra en
gynnsam följdverkan av den fria prisbildningen. Vidare skulle man kunna
upphäva vissa andra regleringsbestämmelser, som föranlett irritation, såsom
exempelvis bestämmelserna om leveransskyldighet för organ och inälvor
m. m.
Enligt vad livsmedelskommissionen anfört har mot en övergång till fri prisbildning
på förevarande område särskilt från statens priskontrollnämnds sida
invänts, att en sådan övergång skulle kunna medföra en stegring av priserna
på köttvaror av sådan storleksordning, att den i nuvarande läge måste betraktas
såsom icke önskvärd. Härvid hade särskilt framhållits, att risk förefunnes,
att handeln vid en fri prisbildning skulle höja sina marginaler till
en nivå, som icke kunde betraktas såsom skälig. Gentemot dessa invändningar
har kommissionen till en början anfört, att kommissionen ville hålla frågan
om den fria prisbildningen helt skild från frågan om ransoneringens upprätthållande
i fortsättningen. När ransoneringen på kött och fläsk kunde
slopas, vore omöjligt att nu taga ställning till. Så länge ransoneringen ansåges
böra bibehållas, funnes enligt kommissionens åsikt stora möjligheter att med
hjälp av denna styra efterfrågan på slaktdjursprodukter på ett sådant sätt,
att prisstegringen vid fri prisbildning hölle sig inom måttliga gränser. Det
gällde härvid främst att tillse att ransonerna av kött och fläsk icke fastställdes
högre än som motsvarade den aktuella tillförseln av slaktdjursprodukter.
Då man vidare under regleringsåret 1947/48 syntes kunna påräkna
viss import, kunde denna tillgripas för att under bristperioder hålla priserna
nere på en skälig nivå. Kommissionen har ytterligare i detta sammanhang
meddelat, att Sveriges slakteriförbund i samband med att förbundet påkallat
fri prisbildning uttalat, att det måste ligga även i organisationens intresse
att se till att priserna icke bleve för höga. Kommissionen hade alltså att
påräkna slakteriorganisationens stöd i detta hänseende. Vad beträffade farhågorna
för att handeln skulle utnyttja den fria prisbildningen till att höja
sina marginaler, har kommissionen meddelat, att kommissionen diskuterat
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
51
denna fråga såväl med producentkooperationen som med konsumentkooperationen
och den enskilda handeln. Nämnda intressegrupper hade därvid
förklarat sig icke ha behov av någon nämnvärd marginalökning, därest priserna
vid bibehållen ransonering släpptes fria. Under alla förhållanden ansåge
dessa grupper, att marginalen procentuellt icke skulle behöva höjas
lika mycket som producentpriserna ökas. Möjligen kunde det enligt deras
uppfattning bliva fråga om en något ökad öresmarginal. Dessa uttalanden
ha kommissionen funnit utgöra en ganska stark borgen för att marginalerna
vid en fri prisbildning kornme att hålla sig inom måttliga gränser.
På grund av vad nu anförts har kommissionen ansett sig böra förorda
en övergång till fri prisbildning på kött och fläsk från och med hösten 1947.
Någon bestämd tid för övergången kunde icke nu angivas, men enligt kommissionens
uppfattning borde den icke ske, förrän den säsongmässiga stegringen
i slaktproduktionen inträdde under hösten. Huruvida övergången
borde ske på en gång för samtliga här berörda varuslag eller i etapper på
så sätt, att prisbildningen först hävdes för ett eller flera varuslag och något
senare för andra varuslag, syntes böra bliva föremål för överväganden längre
fram.
Rörande storleken av den prisstegring, som kunde förväntas äga rum
vid fri prisbildning på kött och fläsk, har livsmedelskommissionen anfört.
Det är självfallet mycket svårt att göra en uppskattning av hur mycket
producentpriserna komma att stiga vid fri prisbildning och bibehållen ransonering.
De undersökningar, som kommissionen verkställt härom, tyda på
att prisstegringen skall kunna hållas inom en ram av 10 procent. Med utgångspunkt
härifrån har kommissionen uppskattat värdet för jordbruket
av fria priser på kött och fläsk under regleringsåret 1947/48 till i runt tal
60 miljoner kronor. Härvid har kommissionen förutsatt, att i samband med
den fria prisbildningen på dessa varor även normalpriserna på slakterifett
av olika slag skola tillåtas stiga. Därest man beräknar värdet av prisuppgången
för slakterifett till i runt tal 10 miljoner kronor för hela regleringsåret,
skulle på kött och fläsk komma att belöpa 50 miljoner kronor att fördelas
på i stort sett 10 månader. Kommissionen vill för sin del tillstyrka,
att nämnda belopp, sammanlagt 60 miljoner kronor, tillgodoföras jordbruket
såsom inkomst av slakt under det nya regleringsåret. Emellertid är kommissionen
icke beredd att göra något uttalande beträffande fördelningen av
detta belopp å olika slag av produkter. Jordbruket bör dock kunna räkna
med att eu inkomst av motsvarande storleksordning verkligen erhålles.
I fråga om priserna å mjölk och mejeriprodukter har livsmedelskommissionen
yttrat.
Enligt kommissionens mening bör en prishöjning under det nya regleringsåret
även inträda beträffande mjölkproduktionen. Med hänsyn till att
smörpriset nyligen undergått en ganska kraftig stegring, är det emellertid
angeläget att undvika en ytterligare prishöjning på denna vara. Däremot
synes intet vara att invända mot att i nuvarande läge konsumentpriserna
på grädde och ost höjas. Kommissionen föreslår, all dessa priser få undergå
eu höjning med (beträffande grädde i genomsnitt för hela landet) 30 öre
per kilogram, vilket för regleringsåret 1947/48 skulle motsvara en inkomstförbättring
för mejerierna av sammanlagt cirka 30 miljoner kronor. Härav
52
Kung!. Maj.ts proposition nr 280.
skulle även följa en höjning i inkomstkalkylen av värdet av hemmaförbrukad
konsumtionsmjölk med omkring 2,1 miljoner kronor. I fråga om konsumtionsmjölken
vill kommissionen erinra, att denna under loppet av ett
halvt år höjts med i allmänhet 2 öre per liter och på vissa orter med 3 öre
per liter (i Göteborg 4 öre per liter för flaskmjölk). Med tanke härpå och
då det måste anses angeläget, att den höga förbrukning av konsumtionsmjölk,
som nu är för handen, i möjligaste mån bibehålies även i fortsättningen, anser
kommissionen, att det nu icke bör bliva fråga om någon större höjning
av priset på denna vara. I detta sammanhang vill kommissionen även erinra,
att mjölkrabatterna från och med den 1 januari 1948 tänkts skola slopas.
Med hänsyn till det behov av inkomstförbättring för jordbruket, som förefinnes
för nästa regleringsår, är det emellertid önskvärt med en prisförhöjning
motsvarande 2 öre per liter konsumtionsmjölk. Kommissionen vill för
sin del föreslå, att en sådan prishöjning kommer till stånd. Därest emellertid
en prishöjning med nämnda belopp icke skulle anses kunna godtagas ur
försörjnings- och avsättningssynpunkt, vill kommissionen alternativt förorda,
att prishöjningen begränsas till ett öre per liter konsumtionsmjölk från
och med den 1 september 1947 och att jordbruket beredes kompensation för
bortfallet av den andra ettöringen på så sätt, att de prisstegringar, som
föreslagits för grädde, ost samt kött och fläsk, till en del få äga rum redan
den 1 maj 1947. Eftersom en prishöjning av ett öre per liter konsumtionsmjölk
för helt år motsvarar omkring 11 miljoner kronor, skulle berörda
prisstegringar per den 1 maj 1947 avvägas så, att de för tiden därefter och
fram till den 1 september komma att motsvara sistnämnda belopp.
Därest Kungl. Maj:t godkänner kommissionens förslag rörande prishöjningar
på konsumtionsmjölk, grädde och ost, synes det lämpligt att de belopp,
som härigenom tillföras mejerierna, bliva föremål för clearing mellan
olika områden. Detta kan lämpligen ske så, att prisstegringsbeloppen i förhållande
till nuvarande prisnivå inbetalas till Svenska mejeriernas riksförening
och därefter genom dess försorg fördelas mellan mjölkproducentema.
Riksföreningen har förklarat sig vara beredd att medverka till en sådan prisutjämning.
Skulle emellertid svårigheter uppstå för föreningen att genomföra
densamma, böra mejerierna åläggas skyldighet att deltaga däri. Beträffande
de föreskrifter, som må erfordras för detta ändamål, vill kommissionen återkomma
i samband med att kommissionen avgiver förslag rörande prisregleringsanordningarna
under det nya regleringsåret.
Om förslaget om prishöjning på ost med 30 öre per kilogram genomföres,
synes det till motverkande av spekulationslagring lämpligt, att prisstegringen
på inneliggande lager inlevereras till clearingkassan för ost. Även denna
fråga torde få övervägas i samband med förslaget rörande den tekniska utformningen
av prisregleringsanordningarna.
Enligt beräkningar, som verkställts inom livsmedelskommissionen, motsvara
de föreslagna prisjusteringarna för regleringsåret 1947/48 ett sammanlagt
inkomstbelopp av omkring 140 miljoner kronor. Till ett belopp av 135,5
miljoner kronor fördelar sig denna inkomstökning på olika produkter i enlighet
med följande sammanställning. Återstoden av inkomstökningen hänför
sig enligt vad kommissionen uttalat i huvudsak till den prisstegring för sockerbetor,
som kunde bliva följden av sockerbetsförhandlingarna.
Kungi. Maj:ts proposition nr 2S0.
53
Inkomstökning
miljoner krpnor
Höstvete................................. + 2 öre per kg 7-0
Höstråg och vårråg...................... 4- 2 » » » 3’6
Vårvete................................. + 2 » » » 2''8
Korn.................................... + 2 » » » 1''4
Havre .................................. + 2 » » » 2‘4
Blandsäd................................ 4- 2 » » » —
Fabrikspotatis............................ 4- 2 » » hektoliter
och stärkelseprocent 1‘2
Grädde.................................. 4- 30 öre per kg 15''0
Ost..................................... 4- 30 » » » 15-0
Hemmaförbrukad k-mjölk...................................... 2*1
K-mjölk (exklusive grädde)................ 4- 1 öre per liter H''l
Slaktdjursprodukter (inklusive slakterifett)................... cirka 60''0
Höjning av k-mjölkspriset med ytterligare 1 öre per liter under 1947/
48 eller höjning av priserna på vissa produkter under tiden 1/s—
31/s 1947.......................................o..........•... 11-1
Superfosfat — 1 öre per kg (3''0 miljoner sänkning på kostnadssidan) 2''8
Summa 135''5
Beträffande de ifrågasatta prisjusteringamas inverkan på levnadskostnaderna
bär livsmedelskommissionen anfört.
De nu föreslagna prisjusteringama komma givetvis att taga sig uttryck i
en höjning av index för levnadskostnaderna. Därest prishöjningarna i sin
helhet få slå igenom i konsumentledet, vilket kommissionen vill förorda,
torde stegringen i socialstyrelsens levnadskostnadsindex med år 1914 som
bas komma att utgöra mellan 3,5 och 4 enheter, sedan alla justeringarna genomförts.
Härvid har kommissionen räknat med att ett öres höjning av priset
på standardiserad konsumtionsmjölk motsvarar 0,45 enheter, 30 öres höjning
av priset på ost 0,30 enheter, 10 procents höjning av priserna på kött och
fläsk omkring 2 enheter och 2 öres höjning på spannmålen omkring 0,5 enheter.
Det synes böra framhållas, att den verkliga stegringen av priserna på
kött och fläsk torde bliva mindre än vad som motsvarar indexstegringen,
enär man vid indexberäkningen icke tagit hänsyn till de överskridanden av
gällande normalpriser, som förekommit.
Livsmedelskommissionen har vidare uttalat, att i överensstämmelse med de
principer, som tillämpats för jordbrukets prisreglering under innevarande
regleringsår, en omräkning av inkomst- och kostnadskalkylen borde äga rum
i augusti månad med ledning av då föreliggande uppgifter rörande skördeutfallet.
Kommissionen har härom anfört följande.
Därest det vid den föreslagna omräkningen skulle visa sig, att ett kalkylmässigt
överskott uppkommer, som motsvarar mer än 4 procent av den i nu
föreliggande justerade kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 140
miljoner kronor, eller cirka 100 miljoner kronor, böra priserna justeras, så
att överskottet begränsas 1 ill sistnämnda belopp. Om å andra sidan ett kalkylmässigt
underskott, överstigande 100 miljoner kronor, skulle uppkomma, bör
detta på motsvarande sätt nedbringas. Beträffande frågan vilka grenar av
produktionen som främst skola bliva föremål för en enligt 4-procentsregeln
företagen justering torde liksom hittills böra gälla den principen, att justeringen
i första hand skall beröra de produktionsgrenar, som mest bidragit
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
till över- eller underskottet. Dylika justeringar böra dock icke ske efter rent
mekaniska grunder, utan hänsyn bör även tagas till försörjningsläget. Med
tanke på möjliga förskjutningar i försörjningsläget böra vidare ur försörjningssynpunkt
erforderliga justeringar av priserna få företagas även utan att
förutsättningar föreligga för en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar
böra emellertid avvägas på sådant sätt, att relationen mellan inkomst-
och kostnadssumman i kalkylen icke påverkas. Därest prissänkningar
på sådana jordbruksprodukter, som icke äro underkastade statlig prissättning,
skulle komma till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, böra
myndigheterna däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna
genom prishöjningar på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter.
I allmänhet torde inverkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar
på jordbrukarnas inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning,
enär en dylik i regel får förutsättas utgöra anledningen till prissänkningar
av detta slag.
Livsmedelskommissionen har hemställt om Kungl. Maj ds beslut i enlighet
med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.
I ett vid livsmedelskommissionens förevarande skrivelse fogat särskilt yttrande
har ledamoten av kommissionen fru Nordgren förklarat sig ha kunnat
endast med stor tvekan biträda kommissionens förslag i fråga om prisbildningen
å kött och fläsk, enär efterfrågan å dessa varor säkerligen komme att
väsentligt överstiga tillgångarna, varigenom priserna kunde komma att stiga
till sådan höjd att de mindre inkomsttagarna icke kunde köpa ut sina ransoner,
och enär spannmål, som kunde begagnas till människoföda, vid fri
prisbildning å kött och fläsk kunde befaras i viss utsträckning komma att
användas till utfodring.
I livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt sätt behandlat ärendet,
ha vissa erinringar framställts mot kommissionens förslag. Sålunda ha herrar
Beck-Friis, Blomkvist, Börjesson, Ekström, Enderstein, Erlansson, Flytström,
J. H. Johansson, Liedberg, Lindström, Ringborg och Själander samt fru Svensson
— under hänvisning till förut återgivna yttranden rörande inkomstoch
kostnadskalkylen, enligt vilka ett kalkylmässigt inkomstunderskott av
omkring (170 + 23,2 + 29,5=) 230 miljoner kronor beräknats uppstå -—- anfört, att prishöjningar borde vidtagas å vissa jordbruksprodukter för att
man skulle erhålla den inkomstökning, som en balanserad budget krävde och
höjda arbetslöner nödvändiggjorde. Prishöjningarna borde främst avse konsumtionsmjölk,
grädde och ost, kött och fläsk, brödsäd och fodersäd samt
fabrikspotatis. I anslutning härtill har uttalats, att en prishöjning å spannmål
med 4 öre per kilogram syntes vara lämplig och att beträffande priset å
fabrikspotatis en även försörjningspolitiskt motiverad höjning erfordrades.
Vidare har anförts, att priset å konsumtionsmjölk fortfarande vore så lågt i
förhållande till näringsvärdet att en höjning med 3 öre syntes böra betraktas
såsom ett minimum samt att grädd- och ostpriserna av samma skäl
borde höjas. Ifrågavarande rådsledamöter ha även uttalat, att en betydande
höjning av inkomsterna å kött och fläsk kunde och måste genomföras. Därvid
borde i första hand prisbildningen lämnas fri och i andra hand ransoneringen
av dessa varor slopas. Herr Carlborn har avgivit särskilt yttrande
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
55
beträffande prisfrågan, enligt vilket priserna å brödsäd borde höjas med
4 kronor per deciton. Herr Ekström har tillika framhållit önskvärdheten av
att priset å produktmjölk höjdes med 2 öre per kilogram.
Statens priskontrollnämnd, som ansett att lagerökningsposten icke längre
borde bibehållas i inkomst- och kostnadskalkylen, varvid ett kalkylmässigt inkomstöverskott
av 42,4 miljoner kronor skulle uppkomma för regleringsåret
1947/48, har rörande prissättningen på jordbrukets produkter anfört i huvudsak
följande.
Enligt en inom priskontrollnämndens livsmedelssektion uppgjord promemoria
torde risk föreligga att stora prishöjningar inträffa på kött och fläsk
vid ett slopande av priskontrollen på dessa varor. Med hänsyn till de ogynnsamma
återverkningarna på levnadskostnaderna, som sådana prishöjningar
skulle komma att medföra, finner nämnden det ej möjligt att nu slopa prisregleringen
på detta område. Vid behandlingen av denna fråga inom priskontrollnämndens
råd uttalade sig även rådet för ett bibehållande tills vidare
av priskontrollen på kött och fläsk.
Enligt nämndens uppfattning tala emellertid i nuvarande läge försörjningsmässiga
och andra skäl för vissa prisförhöjningar på jordbruksprodukter.
I likhet med kommissionen anser nämnden att en del av dessa prishöjningar
böra läggas på kött och fläsk. I betraktande av att kött- och fläskpriserna
redan nu äro mycket höga och med hänsyn till den ogynnsamma psykologiska
effekt, som en ytterligare kraftig prishöjning på dessa varor skulle
medföra, finner nämnden det dock för sin del lämpligast att prisförhöjningarna
på kött och fläsk begränsas till omkring fem procent. Om detaljhandeln
därvid erhölle oförändrade procentuella marginaler, skulle även prisförhöjningarna
i konsumentledet bliva omkring fem procent. De skäl som förebäras
av detaljhandeln för en ökning av marginalerna torde nämligen delvis
böra beaktas.
De prishöjningar, som priskontrollnämnden ansett sig böra föreslå för
produktionsåret 1947/48, framgå av följande tabell, i vilken även medtagits
det inkomstöverskott som inkomst- och utgiftskalkylen enligt nämndens beräkningar
skulle utvisa.
Miljoner kronor
Inkomstöverskott i kalkylen, enligt nämndens beräkningar......... 42-4
Prisförhöj ningar:
Vårvete..............................•............. + 2 öre 2-8
Korn............................................. 4- 1 » 0‘7
Havre............................................ + 1 » 1‘2
Blandsäd......................................... + 1 » —
Fabrikspotatis..................................... + 0-5 » l-2
Grädde........................................... + 30 » 15-0
Ost.............................................. + 30 » 15-0
Hemmaförbrukad k-mjölk.................................... 2-l
K-mjölk (exklusive grädde)......................... + 1 öre 11 ''1
Superfosfat....................................... — 1 » 2-8
Kött och fläsk (med bundna priser)................ + 5 ^ 28-5
Höjning av k-mjölkpriset med ytterligare 1 öre per liter eller
höjning av priserna på vissa produkter under tiden x/5—31/s 1947 11 *1
Summa 133-9
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Enligt vad priskontrollnämnden meddelat har nämndens råd vid behandlingen
av förevarande prisfråga instämt i nämndens förslag, varvid dock
reservationer avgivits dels av herr Lindberger, som ansett de föreslagna priserna
på brödsäd för låga, dels ock av fröken Collin och herr H. Nilsson,
som ansett, att posten för lagerhållning borde bibehållas i kalkylen och att
1 kalkylen borde upptagas erforderligt belopp för täckande av ofrånkomkomliga
lönestegringar inom jordbruket under produktionsåret 1947/48 samt
att priserna å jordbruksprodukter därefter borde justeras så att kalkylen vore
balanserad.
I skrivelse den 1 juni 1947 har Småbrukarnas riksförbund uttalat sig för
en inkomstförbättring för jordbruket med 200 miljoner kronor.
Kungl. Maj:ts beslut.
I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj:t dels den
11 april 1947 och dels den 5 juni 1947 meddelat beslut angående prissättningen
på jordbrukets produkter och förnödenheter under regleringsåret
1947/48. Jag torde få erinra, att dessa beslut innebära i huvudsak följande.
Priset på höstvete och råg av normalkvalitet skall utgöra i genomsnitt
28 kronor 25 öre per deciton under regleringsåret 1947/48 mot 26 kronor
25 öre under innevarande regleringsår. Priset på vårvete av normalkvalitet
skall utgöra i genomsnitt 31 kronor 50 öre per deciton under det nya regleringsåret
mot 28 kronor 50 öre under regleringsåret 1946/47. Prisskillnaden
mellan vårvete och höstvete av normalkvalitet höjes sålunda med 1 krona
per deciton till i genomsnitt 3 kronor 25 öre per deciton.
De för innevarande regleringsår fastställda priserna på fodersäd (korn,
havre och blandsäd) höjas med 2 kronor per deciton.
Priserna på kli av vete, råg, kom och havre skola likaledes höjas med
2 kronor per deciton. För den kostnadsökning av omkring 5,5 miljoner kronor
för regleringsåret 1947/48, som förorsakas jordbruket till följd härav,
skall kompensation lämnas på så sätt, att ett motsvarande belopp utbetalas
till producenterna i form av statliga pristillägg på slaktprodukter under den
resterande delen av innevarande regleringsår samt under de första månaderna
av nästa regleringsår.
I fråga om potatis har Kungl. Maj:t medgivit att, därest skörden år 1947
blir av viss storlek, vissa kvantiteter potatis må vinna avsättning för andra
ändamål än inhemsk direktförbrukning eller utfodring. Enligt Kungl. Maj ds
bemyndigande skall för tillverkningsåret 1947/48 det pris, som tillverkare
av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av
potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, fastställas till belopp, som
med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent överstiger det pris, som varit
gällande för tillverkningsåret 1946/47.
Priserna på grädde och ost skola undergå en höjning av genomsnittligt 30
öre per kilogram från och med den 10 juni 1947. Vidare skall priset på standardiserad
konsumtionsmjölk från samma tidpunkt höjas med 2 öre per
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
57
liter. De belopp, som motsvara nu nämnda prishöjningar på mjölk och mejeriprodukter,
skola bliva föremål för ett clearingförfarande. Beloppen skola
inlevereras till Svenska mejeriernas riksförening samt fördelas mellan mjölkproducentema
genom riksföreningens försorg.
Priskontrollen i fråga om kött och fläsk skall bibehållas. Ett belopp av
60 miljoner kronor skall dock tillföras jordbruket under det kommande
regleringsåret genom en höjning av priserna på slaktdjursprodukter.
De av Kungl. Maj:t fastställda prisförändringarna innebära, att jordbruket
tillföres ett belopp, som i jordbrukskalkylen kan beräknas till omkring 147
miljoner kronor. Hur detta inkomstbelopp fördelar sig på olika produkter
framgår av följande sammanställning.
Inkomstökning
miljoner kronor
Höstvete ...............................
. +
2
öre per kg
7-0
Höstråg och vårråg.....................
. +
2
» » »
3-6
Vårvete ................................
• +
3
» » »
4-2
Korn...................................
i
2
» 3> »
1-4
Havre .................................
2
» » »
2-4
Blandsäd ...............................
. +
2
» » »
—
Fabrikspotatis...........................
. +
2 » » hektoliter
och stärkelseprocent
1-2
Grädde.................................
30
öre per kg
18-4
Ost....................................
. +
30
» J> »
18-4
Hemmaförbrukad k-mjölk ...............
2-6
K-mjölk (exklusive grädde)...............
. +
2
öre per liter
27-7
Slaktdjursprodukter (inklusive slakterifett) .
Summa
60-0
146-9
Av nämnda belopp beräknas 12,8 miljoner kronor komma att tillföras
jordbruket under återstoden av innevarande regleringsår genom den beslutade
prishöjningen på grädde, ost och konsumtionsmjölk från och med den
10 juni 1947. Utöver summan 146,9 miljoner kronor tillkommer den prisstegring
för sockerbetor, som följer av den tidigare beslutade höjningen av
grundpriset från 4,65 till 5,00 kronor per deciton. Härigenom höjes den i
normkalkylen angivna inkomstsumman med ytterligare 7,1 miljoner kronor.
Vidare tillkommer på inkomstsidan ett belopp av 2,8 miljoner kronor, svarande
mot den sänkning på kostnadssidan, som blir en följd av den väntade
prissänkningen beträffande superfosfat med 1 krona per deciton jämfört
med det i normkalkylen begagnade priset. Å andra sidan medför en höjning
av priset på cliilesalpeter med 4 kronor per deciton utöver det i normkalkylen
begagnade, att kostnaderna öka med ett belopp, som på inkomstsidan
motsvarar 0,9 miljoner kronor. Höjningen av kliprisema skall som tidigare
nämnts kompenseras genom .särskilda pristillägg för kött och fläsk under
återstoden av innevarande och början av nästkommande regleringsår.
Sammanlagt medföra de nu beslutade prisförändringarna en höjning av de
i normkalkylen för regleringsåret 1947/48 upptagna inkomsterna med 143,1
miljoner kronor (kostnadssidan hålles kalkylmässigt oförändrad). Härtill
komma förutnämnda prisförbättringar å mejeriprodukter under tiden 10 juni
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
—31 augusti 1947, beräknade till 12,8 miljoner kronor. Utöver summan av
nu nämnda belopp — 155,9 miljoner kronor — kunna komma vissa inkomstförbättringar
genom en sannolik höjning i förhållande till normkalkylen av
priserna på vissa av de produkter, som äro föremål för fri prisbildning.
Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder
för regleringsåret 1947/48.
Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 5 juni
1947, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till fortsatta
regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen den
3 april 1947 behandlade. Kommissionens råd har vid sammanträde den 5
juni 1947 tillstyrkt förslagen. Två särskilda yttranden avgåvos härvid, det
ena av herr Olin rörande prisregleringen i fråga om slaktdjursprodukter
och det andra av herr Ekström m. fl. rörande krav å prishöjningar till ett
sammanlagt belopp av 200 miljoner kronor, d. v. s. 60 miljoner kronor utöver
kommissionens förslag. I samband med utarbetandet av sina förslag har
kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende ifrågavarande
område. Bland dessa må nämnas en skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget
den 10 mars 1947.
Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,
att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel under loppet av
innevarande regleringsår icke undergått någon påtaglig förbättring här i
landet. Av de ransoneringar, som gällde under större delen av år 1945/46
beträffande animaliska produkter, hade hittills endast ransoneringen av ost
m. m. kunnat helt upphävas. Fortfarande finge dock i huvudsak endast
halvfet ost tillverkas. I övrigt nödvändiggjorde det nu rådande försörjningsläget
ifråga om fettvarorna fortsatt ransonering av matfettet, standardisering
av konsumtionsmjölken samt maximering av gräddens fetthalt. Vad anginge
kött och fläsk hade försörjningsläget icke undergått några väsentliga förändringar
under innevarande regleringsår. Detsamma gällde ifråga om socker.
Beträffande brödsäden hade under första halvåret 1947 en skärpning av
läget inträffat, varigenom det blivit nödvändigt att utdryga tillgången på
mjöl genom inblandning av kornmjöl i vetemjölet. Genom utlovad eller pågående
import syntes behovet av brödspannmål numera dock säkrat tills
den nya skörden komme i marknaden. Brödsädslagren komme emellertid
vid övergången till det nya produktionsåret att under alla förhållanden bliva
mycket små.
Kommissionen har vidare anfört, att den starkt beskurna världsproduktionen
av livsmedel med all sannolikhet komme att i ogynnsam riktning påverka
försörjningsläget i vårt land även under regleringsåret 1947/48. En huvudanledning
till den alltjämt rådande internationella bristsituationen syntes
vara att söka i det förhållandet, att försörjningen med animaliska livsmedel
och vegetabiliska fettämnen vore otillräcklig och för tämligen lång tid
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
59
framåt komme att befinna sig i ett kritiskt läge. Den spänning, som på internationella
marknaden rådde mellan tillgång och efterfrågan på dessa varor,
medförde för vårt vidkommande icke endast direkta svårigheter beträffande
försörjningen med köttvaror och fetter, utan påverkade även våra
möjligheter att genom import av cerealier förbättra försörjningsläget. På
grund av fettbristen på världsmarknaden rönte nämligen cerealierna en utomordentligt
starkt ökad efterfrågan för direkt konsumtion. För år 1947/48 förutsåges
obetydlig eller ingen bättring i den sammanlagda tillgången på vete
för export från de stora exportländerna, medan efterfrågan i de europeiska
importländerna alltjämt komme att vara större än normalt. Jämväl våra
möjligheter att importera oljekraftfoder och andra fodermedel komme att
influeras av den kris, som för närvarande rådde på livsmedelsförsörjningens
område i världen.
Även om den möjligheten icke borde helt uteslutas, att importen kunde
komma att utökas under regleringsåret 1947/48, syntes utsikterna beträffande
det inhemska försörjningsläget enligt kommissionens åsikt böra bedömas
med försiktighet. Kommissionen har uttalat, att denna åsikt framstode
desto mera motiverad, som betingelserna för 1947 års skörd vore tämligen
ogynnsamma med hänsyn till den minskade höstsådden, förekomsten
av övervintringsskador, förseningen av vårbruket och den i maj rådande
torkan.
Mot bakgrunden av vad nu anförts borde man enligt kommissionens mening
räkna med att handels- och förbrukningsregleringama beträffande livsmedel
och jordbruksfömödenheter komme att bliva erforderliga under nästa
regleringsår i ungefär samma omfattning som under innevarande år. Möjligheter
borde dock hållas öppna att under loppet av nästkommande år vidtaga
de förändringar i regleringssystemet, som kunde bliva påkallade av förskjutningar
i försörjningsläget.
Efter att ha erinrat om vissa delar av innehållet i livsmedelskommissionens
skrivelse den 3 april 1947 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan har
kommissionen framhållit, att de av Kungl. Maj:t fastställda priserna borde
gälla under regleringsåret 1947/48, såvida icke inkomst- och kostnadsbetingelserna
skulle utveckla sig på sådant sätt, att ett kalkylmässigt över- ellei
underskott skulle uppkomma, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets
produktionsvolym enligt den upprättade kalkylen.
Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till ovissheten om hur förhållandena
kunde komma att gestalta sig i fortsättningen Kungl. Maj:t borde
även för nästa regleringsår erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende
å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu
gällande regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande regleringsår,
d. v. s. intill den 1 september 1947. Den nya regleringsfullmakten
borde gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden från och med den 1 september
1947 till och med den 31 augusti 1948, och innefatta samtliga de
regleringsbemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat under krisen och
som icke begränsats till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde vidare äga
befogenhet att under rcgleringsåret vidtaga av omständigheterna påkallade
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
ändringar i jordbruksregleringen, dock att riksdagen, då så utan olägenhet
kunde ske, syntes böra höras över mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.
Mjölk- och matfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att
de statliga regleringsåtgärderna beträffande mjölk och matfett m. m., vilka
avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, borde
tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde få ankomma på
Kungl. Maj:t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta
om deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar i desamma. Vid en
gynnsam utveckling av försörjningsläget syntes i första hand en höjning av
matfettsransonerna böra komma ifråga, vidare en höjning av fetthalten i den
standardiserade mjölken ävensom en ytterligare höjning av ostens fetthalt.
Med hänsyn till rådande förhållanden borde en höjning av mjölkens fetthalt
böra ske med bibehållande av standardiseringen.
I samband med genomförandet av Kungl. Maj ds beslut om höjning av
priserna på kött och fläsk under nästa regleringsår borde enligt kommissionens
uppfattning även normalpriserna på slakterifett undergå vissa justeringar.
Det syntes böra ankomma på livsmedelskommissionen att efter samråd
med vederbörande jordbruksorganisation bestämma storleken av dessa
justeringar och de varor som de skulle avse. I övrigt har kommissionen ansett,
att det nuvarande systemet för prissättningen på smör och annat matnyttigt
fett borde bibehållas i stort sett oförändrat. Importen av fett och fettråvaror
borde sålunda fortfarande bliva föremål för en prisutjämning till
ett prisläge, som överensstämde med de fastställda normalpriserna på olika
slags fett. Denna prisutjämning skedde för närvarande dels genom upptagande
av viss accis å margarin, dels genom upptagande av en rörlig clearingavgift
vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden
mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden för varan
i fråga.
Enligt kommissionens mening vore det lämpligt, att Kungl. Maj:t erhölle
befogenhet jämväl för regleringsåret 1947/48 att besluta om uttagande av
fasta importavgifter på olika slags fett och fettråvaror för framställning av
margarin och matnyttigt fett. Med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget,
syntes det dock mindre sannolikt att denna befogenhet skulle utnyttjas
under regleringsåret.
Vad prissättningen på matfett i övrigt beträffar har kommissionen funnit
det önskvärt, att konsumentpriserna på smör, margarin och annat matfett
liksom hittills om möjligt inbördes avvägdes på sådant sätt, att konsumenterna
kunde behålla rätten att inom ransoneringens ram vid varje särskilt
tillfälle fritt välja mellan olika slag av matfett. Sådan valfrihet kunde emellertid
möjligen icke uppehållas under hela nästa regleringsår utan att de nu
rådande prisrelationerna ändrades. Kommissionen har i detta sammanhang
framhållit att, om prisrabatteringen beträffande matfett skulle upphöra under
regleringsåret, förskjutningar i efterfrågan från smör till margarin kunde
uppkomma vid bibehållande av nu gällande priser. Ett slopande av pris
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
6]
rabatterna måste nämligen verka i den riktningen att efterfrågan på det billigaste
matfettet, d. v. s. margarin, ökades. Därest det föreslagna systemet med
barnbidrag samtidigt genomfördes, motverkades å andra sidan denna tendens.
Skulle emellertid en ef ter f rågestegring inträda av sådan storleksordning, att
den ej kunde täckas av tillgången på margarin, vilken även under nästa regleringsår
syntes bliva knapp, måste, om konsumenterna alltjämt skulle få full
frihet att välja mellan olika slag av matfett, margarinpriset höjas. En höjning
av margarinpriset skulle härvid visserligen medföra en viss fördyring av matfettet
för de mindre bemedlade, men en sådan fördyring skulle även inträda
vid en bindning av kupongerna i den riktningen att allmänheten tvingades
övergå till en större konsumtion av smör. För de mindre bemedlade syntes
den förra linjen i de flesta fall vara att föredraga ur rent ekonomisk synpunkt.
Under erinran att Kungl. Maj:ts beslut beträffande prisregleringen i övrigt
på detta område innebure att priserna skulle höjas för konsumtionsmjölk
med 2 öre per liter, för grädde med 30 öre per kilogram och för ost med
likaledes 30 öre per kilogram, har kommissionen anfört, att prishöjningar i
fråga om konsumtionsmjölken borde taga sig uttryck i en höjning av normalpriserna
på mjölk med 2 öre per liter. Vad angår prishöjningen på
grädde har kommissionen erinrat, att prissättningen på denna vara för närvarande
vore mycket oenhetlig. I samband med att den beslutade höjningen
av gräddpriset genomfördes, syntes det lämpligt, att gräddprisema justerades,
så att de mera allmänt komme i likartad relation till de inom respektive
områden gällande konsumtionsmjölkspriserna. Detta innebure, att vissa områden
skulle få en större prishöjning än 30 öre per liter, medan andra skulle få
en något mindre. Givetvis borde dock härvid iakttagas, att den genomsnittliga
prishöjningen bleve 30 öre per liter. I samband med prishöjningen på grädde
borde vidare -— för att tillverkningen av fettemulsion ej mera väsentligt skulle
öka — accisen på såväl tunn som fet fettemulsion höjas. Beslutet om höjning
av priset på ost med i genomsnitt 30 öre per kilogram syntes lämpligen böra
effektueras på så sätt, att de nu gällande normalpriserna på olika slag av löpeost
(inklusive smältost) och margarinost höjdes med något varierande belopp,
varvid borde tillses, att den genomsnittliga prishöjningen komme att
utgöra 30 öre per kilogram. Fastställandet av de nya priserna borde ske
efter samråd med Svenska mejeriernas riksförening.
Kommissionen har vidare anfört, att då priserna på konsumtionsmjölk,
grädde och ost underginge höjning på sätt nu angivits, medan smörpriset
bleve oförändrat, de mejerier, som i större utsträckning än andra tillverkade
eller försålde förstnämnda slag av mejeriprodukter, erhölle en merinkomst
i förhållande till andra mejerier. Denna merinkomst borde genom ett clearingförfarande
utjämnas, så att smörmjölken komme i åtnjutande av ungefärligen
samma prisförbättring som annan mjölk. Ifrågavarande clearing har
kommissionen funnit lämpligen kunna ske på det sättet, att mejerierna till
Svenska mejeriernas riksförening inbetalade en avgift motsvarande för konsumtionsmjölk
2 öre per liter samt för grädde och ost 30 öre per kilogram.
Fn motsvarande avgift syntes även böra upptagas för grädde och ost, som
62
Kungi. Maj:ts proposition nr 280.
vid mejeri användes för tillverkning av glass respektive smältost. De medel,
som inflöte genom upptagande av dessa avgifter, borde sedan genom riksföreningens
försorg slås ut på all invägd mjölk. Kommissionen har beträffande
prisutjämningsförfarandet ytterligare anfört följande.
Eftersom det övervägande antalet mejerier för närvarande äro anslutna
till Svenska mejeriernas riksförening, har kommissionen tagit i beaklande
möjligheten att låta riksföreningen utan ingripande från myndigheternas
sida omhänderhava ifrågavarande utjämningsförfarande. Emellertid står
alltjämt ett mindre antal mejerier utanför riksföreningen, och det torde därför
vara nödvändigt att grunda clearingförfarandet på en statlig förordning.
Förslag till en dylik förordning har uppgjorts inom livsmedelskommissionen.
I detta förslag har förutsatts att prisutjämningen skall omfatta alla mejerier,
antingen de äro anslutna till riksföreningen eller ej. Därjämte har förordats,
att utjämningsförfarandet, i den mån Kungl. Maj:t så föreskriver, skall tillämpas
även å mjölkproducent som försäljer konsumtionsmjölk, grädde eller ost
till annan än mejeri. Såvitt nu kan bedömas, kan utjämningsförfarandet tills
vidare inskränkas till att avse mejerier och andra företag, som erhållit tillstånd
att standardisera konsumtionsmjölk. Mjölkproducenter, som försälja
mjölk direkt till konsumenter, skulle alltså lämnas utanför prisutjämningen.
Med hänsyn till de föreskrifter om försäljning av konsumtionsmjölk, som nu
gälla, synes detta icke behöva medföra någon större olägenhet.
Vad beträffar fördelningen av de inlevererade prisstegringsbeloppen synes
denna böra ske enligt planer, som på förslag av riksföreningen fastställas av
livsmedelskommissionen. Vid fördelningen bör givetvis gälla, att mejerier
och övriga innehavare av tillstånd att standardisera konsumtionsmjölk behandlas
lika. Principiellt synes det vidare riktigast, att bidragen ur avgiftsmedlen
bliva lika stora inom skilda delar av landet och för olika slag av
mjölk. Därest emellertid Svenska mejeriernas riksförening skulle finna
lämpligt att föreslå en differentiering av bidragen, bör emellertid hinder icke
möta för livsmedelskommissionen att godkänna eu sådan åtgärd.
I förslaget till förordning angående utjämningsförfarandet har föreslagits,
att utjämningsavgift skulle kunna uttagas med högst 3 öre per kilogram mjölk
och högst 50 öre per kilogram grädde och ost. Dessa belopp korrespondera
med den högsta avgift, som får uttagas enligt Kungl. Maj ds förordning nr
488/41 angående mjölkavgift. Avsikten är dock icke, att avgift enligt den
nu föreslagna förordningen skall under nästa regleringsår utgå med högre
belopp än vad som svarar mot prisstegringen på mejeriprodukterna. Beträffande
grädde kan det dock ifrågakomma att uttaga en högre avgift
än 30 öre per kilogram. Gräddpriserna äro nämligen för närvarande så
avvägda, att försäljning av grädde giver mejerierna ett större relativt netto
än försäljning av andra produkter. Ifrågavarande merinkomst av grädde
är i jordbrukskalkylen för 1947/48 upptagen till ej mindre än 19 miljoner
kronor. Kommissionen har sig bekant, att inom Svenska mejeriernas
riksförening pågå vissa diskussioner om att någon del av denna merinkomst
skulle bliva föremål för utjämning mellan alla mejerier. För den händelse
riksföreningen skulle fatta beslut i dylik riktning, synes det icke vara något
att erinra emot att jämväl denna utjämning får ske med stöd. av den nu
föreslagna förordningen. Detta synes nödvändigt för att utjämningen även
skall kunna omfatta företag, som icke äro anslutna till riksföreningen.
Livsmedelskommissionen har vidare — under erinran att prisstegringarna
på konsumtionsmjölk, grädde och ost enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle
Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 280.
63
träda i kraft från och med den 10 juni 1947 — framhållit, att det, eftersom
den föreslagna förordningen angående clearingförfarandet måste underställas
riksdagen, icke vore möjligt att för tiden före den 1 juli 1947 utfärda
bindande bestämmelser om utjämning av prisstegringsbeloppen. Med
anledning härav har kommissionen haft vissa överläggningar med ledningen
för Svenska mejeriernas riksförening. Rörande dessa överläggningar har
kommissionen anfört.
Vid överläggningarna har framkommit, att riksföreningen har möjlighet
att för tiden intill dess förordningen träder i kraft fatta beslut om att till
riksföreningen anslutna mejerier skola inleverera prisstegringsbeloppen till
riksföreningen. Med all sannolikhet kommer riksföreningen även att fatta
ett dylikt beslut. Enligt vad kommissionen inhämtat, torde riksföreningen
även komma att besluta, att de inlevererade beloppen skola fördelas mellan
mejerierna efter samma riktlinjer, som komma att fastställas beträffande
fördelningen av de avgiftsmedel, som inflyta efter den 1 juli 1947. Härmed
synes utjämningsproblemet kunna bliva på ett tillfredsställande sätt löst, i
vad angår de mejerier som äro anslutna till riksföreningen. Beträffande de
företag åter, som icke äro medlemmar i riksföreningen, synes man lämpligen
kunna förfara så, att dessa företag, i den mån de icke föredraga att
frivilligt inbetala utjämningsavgift till riksföreningen, få vidkännas ett visst
avdrag från de bidrag, som de jämlikt förordningen äro berättigade till för
tiden efter den 1 juli. Detta avdrag bör motsvara vad de skulle ha varit skyldiga
att inbetala i utjämningsavgift, därest förordningen trätt i kraft redan
den 10 juni.
Med hänsyn till att mjölkproduktionen är störst under sommarmånaderna
och lägre under övriga delar av året, synes det vara lämpligt, att de medel,
som under sommarmånaderna upptagas i utjämningsavgift, icke utbetalas
förrän under det nya regleringsåret.
Till motverkande av spekulationslagring av ost har kommissionen föreslagit,
att prisstegringen på inneliggande lager skall inlevereras till kommissionens
clearingkassa för ost. Härom har kommissionen anfört.
Med hänsyn till att avgiften per kilogram ost enligt kommissionens förslag
skall gälla för den från mejerier och tillverkare av margarinost levererade
varan, erhålla mejerierna och tillverkarna av margarinost ingen lagervinst
i samband med prishöjningen. Lagervinst skulle uppstå endast inom handeln.
Av kontrolltekniska skäl torde det vara omöjligt att upptaga prisstegringsavgift
på inneliggande lager inom detaljhandeln. Avgiften bör därför begränsas
till att gälla lager inom partihandeln och då lämpligen endast lager hos
sådana handlare, som för närvarande äro berättigade att erhålla lagringsersättning
för ost. Skyldighet alt inleverera prisstegringsavgift hör lämpligen
knytas såsom villkor för tillståndet att erhålla lagringsersättning för ost.
Såsom villkor för erhållandet av nya sådana tillstånd bör redan nu fastställas,
att prisstegringsavgift skall inlevereras till clearingkassan för ost på
de lager, som vederbörande partihandlare innehava vid tidpunkten för prishöjningen.
De medel, som på så sätt bliva inlevererade i prisstegringsavgift
till clearingkassan för ost, böra icke komma lill användning för utbetalande
av lagringsersättning, utan böra reserveras för utbetalning av prisfallsersiittning
till partihandeln vid sådana tillfällen, då prissänkning på ost föreskrives
av statlig myndighet eller eljest sker i anledning av statlig myndighets
beslut. Prisfallsersättning bör dock sammanlagt icke utgå med hög
-
64
Kungi. Maj:ts proposition nr 280.
re belopp per kilogram än som svarar mot den inlevererade prisstegringsavgiften
på inneliggande lager av ost vid tidpunkten för prishöjningen.
Beträffande grunderna för utbetalande av producentbidrag har livsmedelskommissionen
erinrat, att kommissionen i skrivelse den 10 april 1945 föreslagit
en sänkning av arealgränsen för detta bidrag från 25 till 15 hektar samt
att kommissionen i detta sammanhang framhållit, att då producentbidraget
infördes avsikten med detsamma varit att åstadkomma en förbättring av
ställningen för de mindre jordbrukarna. Frågan angående arealgränsen hade
även år 1946 upptagits till behandling. Med hänsyn till att det därvid i kommissionens
råd ifrågasatts, huruvida en sänkning av detta bidrag kunde anses
strida mot den överenskommelse, som den 13 mars 1946 träffats mellan
medlemmar av regeringen å ena samt representanter från Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet landsbygdens folk å andra sidan, hade kommissionen
ej år 1946 framfört något uttryckligt förslag angående en justering
av arealgränsen.
Enligt kommissionens mening talade emellertid starka skäl fortfarande
för att arealgränsen för producentbidraget borde sänkas från nuvarande 25
till 15 hektar. I detta sammanhang har kommissionen framhållit, att i
Kungl. Majds proposition nr 75/1947 föreslagits, att arealgränsen för erhållande
av producentbidrag skulle sänkas till 10 hektar. Enligt en inom
Svenska mejeriernas riksförening gjord preliminär beräkning skulle en
sänkning av arealgränsen för producentbidraget från 25 till 15 hektar innebära
en minskning av kostnaderna för producentbidraget — som eljest beräknats
utgå med 52 miljoner kronor under regleringsåret 1947/48 — med
omkring 8 miljoner kronor. Vid sammanträde med kommissionens råd den
5 juni 1947 hade rådet enhälligt uttalat sig för att nämnda sänkning av arealgränsen
från 25 till 15 hektar nu borde genomföras. Livsmedelskommissionen
ansåge sig böra biträda detta uttalande. Sänkningen borde emellertid
icke giva anledning till att relationen mellan jordbrukets sammanlagda inkomster
och kostnader förändrades. Med hänsyn härtill borde därför i samband
med sänkningen av statsmedel ett belopp av 8 miljoner kronor tillföras
mjölkregleringen. I fråga om fördelningen av detta belopp har kommissionen
anfört följande.
I samband med avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten den 1
januari 1947 slopades det allmänna mjölkpristillägget. Däremot utgår fortfarande
i norra samt vissa delar av mellersta Sverige mjölkpristillägg — motsvarande
de tidigare utgående extra pristilläggen — med varierande belopp
i öre per kilogram mjölkfett å den vid mejeri invägda mjölken. Tilläggens
storlek inom olika områden finnas angivna i livsmedelskommissionens cirkulär
nr 2777. Kommissionen har redan tidigare föreslagit, att nu ifrågavarande
extra pristillägg skola utgå även under nästa regleringsår. Kostnaderna
för desamma ha av kommissionen i samråd med Svenska mejeriernas
riksförening beräknats till 19,5 miljoner kronor.
Därest arealgränsen för erhållande av producentbidrag sänkes, tala vissa
skäl för att i varje fall en del av det belopp av 8 miljoner kronor, som härigenom
friställes, får användas för utbetalande av mjölkpristillägg inom områden,
där betingelserna för mjölkproduktionen äro mindre goda. I detta
sammanhang kan anföras, att producentbidragssystemet för närvarande har
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
65
sin största betydelse just för dessa områden. Emellertid synes det få ankomma
på Svenska mejeriernas riksförening att i första hand taga ställning till
på vad sätt det genom arealsänkningen friställda beloppet skall användas.
Skulle riksföreningen finna en ytterligare differentiering opåkallad, synes
det riktigast, att beloppet ställes till riksföreningens förfogande för att fördelas
efter samma riktlinjer, som komma att fastställas för fördelningen av
prisstegringsbeloppen för konsumtionsmjölk, grädde och ost.
I fråga om lantsmörsbidraget har livsmedelskommissionen erinrat, att sådant
bidrag för närvarande utginge inom Norrland med undantag av Gästrikland
med 25 öre per kilogram. Detta bidrag uppginge enligt vad kommissionen
anfört numera endast till ett obetydligt belopp, för nästa regleringsåf
beräknat till sammanlagt omkring 19 000 kronor. Utbetalandet av bidraget
krävde en i förhållande till beloppet synnerligen vidlyftig administrativ
apparat. Det vore därför önskvärt, att bidraget kunde slopas. Ur olika synpunkter
kunde det anses lämpligt, att detta skedde vid ingången av nästa
regleringsår. Om så bleve fallet, syntes nämligen kompensation kunna lämnas
för bortfallet av bidraget genom att myndigheterna medgåve, att priserna
på kött av större kalv höjdes mera än priserna på övriga slaktdjursprodukter.
En sådan åtgärd syntes i icke obetydlig utsträckning komma att
stimulera lantsmörsproducenterna till ökad gödkalvsproduktion. varigenom
de i många fall erhölle en mera lönande användning för sin mjölk.
Beträffande övriga åtgärder för stödjande av mjölkproduktionen har kommissionen
framhållit följande.
Körlinjebidragen ha i kalkylen för jordbrukets inkomster förutsatts komma
att utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. Desamma ha däri upptagits
till ett belopp av 4,0 miljoner kronor. Även s. k. merfrakttillägg böra
enligt kommissionens mening utgå under nästkommande regleringsår. I kalkylen
har detta bidrag beräknats till 0,5 miljoner kronor. För lösandet av
mjölkförsörjningsproblemet torde det även under nästkommande regleringsår
bliva nödvändigt att bibehålla regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling
av konsumtionsmjölk. Totalt torde härför åtgå cirka 0,9 miljoner
kronor.
För innevarande regleringsår ha nu nämnda särskilda mjölkbidrag sammanförts
till en anslagspost vilken upptagits till ett belopp av 7,5 miljoner
kronor. Med hänsyn till svårigheterna att på förhand med säkerhet beräkna
medelsåtgången för varje särskilt ändamål, synes det i likhet med vad som
skett tidigare år lämpligt att dessa bidrag sammanföras till ett anslag, vilket
med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet för nästa regleringsår torde böra
upptagas till 5,5 miljoner kronor. Liksom fallet varit under innevarande år,
synes Kungl. Maj:t böra äga möjlighet att disponera detta anslag även för
andra ändamål, som äro av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande.
Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.
Livsmedelskommissionen har erinrat, att kommissionen i sin skrivelse
den 3 april 1947 uttalat, att medclpartipriset på ägg, som i prognosen för
regleringsåret 1946/47 beräknats till 290 öre per kilogram, kunde antagas
komma att sjunka till 280 öre per kilogram under regleringsåret 1947/48. I
anslutning härtill har kommissionen uttalat, att utvecklingen under de senaste
Bihang till riksdagens protokoll 1947. / sainl. Å r 280. 5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
månaderna tydde på att dessa priser komme att överskridas. Detta hindrade
emellertid icke enligt kommissionens mening, att äggpriset på grund av en
säsongmässigt inträdande stark ökning i produktionen kunde komma att
mera tillfälligt understiga, vad som ur olika synpunkter kunde anses motsvara
ett rimligt prisläge. Med hänsyn till risken härför har kommissionen funnit
det lämpligt, att myndigheterna lämnade stöd åt ett visst bottenpris på ägg.
Detta stöd, vilket bäst kunde lämnas i form av stöd för säsongmässig lagring,
borde inträda vid ett prisläge, som med 50 öre per kilogram understege det
i jordbrukskalkylen beräknade medelpartipriset av 280 öre per kilogram. I
konsekvens härmed borde, därest äggpriset skulle med 50 öre per kilogram
överskrida nyssnämnda medelpris, ytterligare prisstegring motverkas genom
att en efter läget avpassad import av ägg medgåves. Eventuellt borde i sistnämnda
fall normalpriser införas. Oberoende av vad nu sagts borde hinder
icke möta att i samråd med vederbörande ägghandelsorganisationer medgiva
import av ägg i tillfälliga bristlägen. Därest det i propositionen nr 75 till
1947 års riksdag tillstyrkta förslaget om centralisering av importen och exporten
av ägg till en särskild sammanslutning godkändes av riksdagen, borde
denna organisation snarast konstitueras för att kunna handhava bland annat
den import eller export av ägg, som kunde ifrågakomma i prisreglerande
syfte.
I anslutning till den av Kungl. Maj:t beslutade höjningen av normalpriserna
på slaktdjursprodukter har kommissionen funnit det lämpligt, att kommissionen
erhölle möjlighet att på samma sätt, som förekommit under tidigare
år, lämna ett visst statligt stöd åt priserna på kött och fläsk även under regleringsåret
1947/48. Ifrågavarande stöd borde enligt kommissionens mening
i första hand utgå i form av statlig medverkan till infrysning och lagring.
Statlig lagring borde dock liksom för närvarande endast avse benfritt nötkött
samt nötkött i hela, halva och fjärdedels kroppar. Beträffande fläsk
borde stödet begränsas till att avse lagring av hela och halva kroppar.
Kommissionen har vidare anfört.
Hinder synes icke böra möta mot en försörjningsmässigt betingad import
av kött och fläsk under det nya regleringsåret, där en sådan import kunde
ske, utan att nämnda inkomstökning äventyrades.
Därest förhållandena under loppet av regleringsåret 1947/48 skulle förändra
sig i sådan riktning, att livsmedelskommissionens förslag om fri prisbildning
senare kan accepteras av Kungl. Maj:t, anser kommissionen det böra
övervägas att i samband med den fria prisbildningen genomföra den centralisering
av importen och exporten, som föreslagits av 1942 års jordbrukskommitté
och i proposition till riksdagen tillstyrkts av Kungl. Maj:t.
1946 års riksdag anvisade ett anslag på 20 miljoner kronor till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område utöver de medel, som 1945 års riksdag
anvisat för detta ändamål. Genom beslut den 26 april 1946 bemyndigade
Kungl. Maj:t livsmedelskommissionen att använda detta belopp bland annat
till utbetalande av statliga pristillägg på slaktprodukter under tiden maj—
augusti förra året. I enlighet härmed utgingo till slaktdjursproducenterna under
perioden 6 maj—31 augusti förra året statliga pristillägg å fläsk samt å
kött av större och mindre kalv till ett sammanlagt belopp av 10 miljoner kronor.
Pristilläggen utgingo med varierande belopp under olika tidsperioder:
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
67
för fläsk med högst 20 öre, för kött av större kalv med högst 30 öre och för
kött av mindre kalv med högst 70 öre per kilogram.
Utbetalandet av dessa statliga pristillägg resulterade otvivelaktigt i att en
betydligt större del av den totala slakten kom att saluföras inom ransoneringens
ram än som annars skulle blivit fallet.
På förslag av livsmedelskommissionen i skrivelse den 23 maj 1947 har
Kungl. anvisat ett belopp av 5,5 miljoner kronor att användas för utbetalande
av pristillägg till slaktdjursproducenterna under den återstående delen av
innevarande regleringsår samt under de första månaderna av regleringsåret
1947/48. Utbetalning från kommissionen torde komma att ske först under
nästa budgetår. Det är icke osannolikt, att behov av dylika pristillägg kommer
att föreligga även senare under regleringsåret. Därest så skulle bliva fallet,
torde de medel, som erfordras för ändamålet, senare få äskas på tilläggsstat
hos riksdagen. Ifrågavarande medel synas vidare böra gå i avräkning på det
belopp om 60 miljoner kronor, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall tillföras
jordbruket i form av prishöjningar å slaktdjursprodukter under det nya regleringsåret.
Potatisregleringen. Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1947 innebär, att
det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin under regleringsåret
1947/48 skall erlägga till leverantör vid inköp av potatis av för fabriksändamål
normal kvalitet, fastställts till 32 öre per hektoliter och stärkelseprocent.
Detta belopp överstiger med 2 öre det pris, som varit gällande för
tillverkningsåret 1946/47. För den händelse årsmedelpriset för matpotatis
skulle bliva högre än vad som antagits i jordbrukskalkylen, har kommissionen
funnit det lämpligt, att även garantipriset för fabrikspotatis något höjdes.
Kommissionen har därför ansett, att Kungl. Maj:t borde vara oförhindrad
att längre fram, då utvecklingen bättre kunde överblickas, vidtaga en sådan
höjning. Härvid har kommissionen utgått från att den prishöjning, som
ytterligare kunde komma att erfordras, icke behövde överstiga ett öre per
hektoliter och stärkelseprocent.
Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t har livsmedelskommissionen med
Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande
föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den
1 oktober 1946—den 30 september 1947. Avtalet innebär, att föreningen inköper
den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser
å högst 400 000 deciton med undantag av vad som erfordras
till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet
åtager sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande
och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret
1947/48, att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka
bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 59 kronor 50 öre per deciton
för den 1 oktober 1947 inneliggande lager av extra prima, prima och ej
fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning
för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende
å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,
utom 30 000 deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober
1947. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämn
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
G8
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
da avtal har Kungl. Maj:t gjort förbehåll för att den i 7 § i avtalet gjorda
utfästelsen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning
härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt godkännande
måtte inhämtas.
Brödsädsregleringen. Livsmedelskomissionen har uppgivit, att enligt statistiska
centralbyråns beräkningar rörande storleken av 1946 års skörd skörden
av brödsäd uppginge till i runt tal 965 000 ton mot 865 000 ton år 1945
samt att vid ingången av nu löpande konsumtionsår övergångslagret av brödsäd
av gammal skörd utgjorde sammanlagt endast omkring 30 000 ton mot
ungefär 100 000 ton normalt. Med nuvarande ransonering och höga utmalning
har kommissionen beräknat, att de inhemska brödsädstillgångama —- jämte den import som hittills kommit till stånd och som ytterligare väntades
— komme att ungefär räcka till utgången av innevarande konsumtionsår.
Kommissionen liar därvid icke räknat med ett högre bottenlager vid övergången
till det nya konsumtionsåret än som synts nödvändigt.
I fråga om förutsättningarna för brödsädsförsörjningen under regleringsåret
1947/48 har kommissionen framhållit följande.
Sådden av höstsäd hösten 1946 för skörd 1947 omfattade eu areal, som var
inemot 20 procent mindre än närmast föregående års höstsådda brödsädsarealer.
Orsaken till denna nedgång var de ovanligt ogynnsamma väderleksförhållandena
under samma höst. Dessa medförde även, att den höstsådd, som
verkställdes, blev betydligt försenad. Härtill kommer, att den osedvanligt
stränga kylan under februari och början av mars 1947 medfört betydande
övervintringsskador, särskilt på höstvetet. En omsådd i vår har därför på
många håll blivit nödvändig. Då vårsäden emellertid giver lägre utbyte per
hektar och vissa delar av de arealer, som i höstas icke kunde besås med höstsäd,
torde ha disponerats för andra ändamål än för odling av vårvete, är det
tämligen säkert, att årets brödsädsskörd — även under förutsättning av normalt
hektarutbyte av de olika brödsädsslagen — kommer att ge ett betydligt
sämre resultat än 1946 års skörd. Vår brödsädsförsörjning under 1947/48 blir
därför i ganska betydande utsträckning beroende av tillförsel av brödsäd
utifrån. Att för närvarande ange storleken av importbehovet är mycket svårt,
men med hänsyn särskilt till den senaste månadens torra väderlek förefaller
det mindre troligt, att detta kommer att bli nämnvärt lägre än 250 000 ton.
Med hänsyn till vad nu sagts rörande det väntade fortsatta knapphetsläget
i fråga om brödsädsförsörjningen under det kommande regleringsåret
synes lämpligast, att det system med fasta under året successivt stigande priser
på brödsäd, som varit gällande under senare regleringsår, får äga tilllämpning
även under regleringsåret 1947/48. Med tanke på det låga övergångslager
av brödsäd, som kan väntas föreligga vid regleringsårsskiftet, är
det vidare angeläget, att prisregleringen utformas på sådant sätt, att jordbrukarnas
leveranser av ny skörd komma i gång snarast möjligt. Prisstegringen
från höst till vår under det kommande regleringsåret synes med anledning
härav icke böra bliva starkare än under innevarande år, d. v. s. 15 öre per
deciton för varje månad. Det kan i stället bliva fråga om att sänka ersättningen
för lagring under förra delen av regleiängsåret. Med tanke på de försörjningssvårigheter,
som kunna uppstå, om den nya skörden blir mycket försenad
torde vidare Kungl. Maj :t böra i likhet med vad som gällt under innevarande
regleringsår erhålla fullmakt att — om så befinnes lämpligt — låta
Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 69
utbetala en särskild leveranspremie för brödsäd, som levereras före en viss
tidpunkt.
Med hänsyn till det stora brödsädsunderskottet har kommissionen nu funnit
sig böra förutsätta, att korn måste inblandas i brödsäden under nästa regleringsår.
I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 10 mars 1947 har
Svenska spannmålsaktiebolaget ansett det under denna förutsättning böra övervägas,
att korn under det nya konsumtionsåret i regleringshänseende helt
skulle hänföras till brödsäd med utfodringsförbud och prisortssystem. Livsmedelskommissionen
har uttalat, att någon slutgiltig ståndpunkt till detta
spörsmål dock icke behövde tagas förrän senare, då förhållandena i fråga
om vår brödsädsförsörjning kunde bättre överblickas än för närvarande. Därest
leveransskyldighet för korn komme att påbjudas, syntes de jordbrukare,
som levererade till brödsäd lämpligt korn, böra erhålla ett något högre pris
än som förutsatts i Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1947. Vidare har kommissionen
funnit det önskvärt, att leveranspliktiga jordbrukare i samband med
tillämpningen av reglerna för fodersädsavståendet erhölle viss kompensation
i annan fodersäd för de myckenheter korn, som de nödgades avstå.
1 sin nyssnämnda skrivelse har spannmålsbolaget vidare anfört, att nu tilllämpade
bestämmelser i fråga om spannmålsregleringen i övrigt syntes kunna
bibehållas i stort sett oförändrade under det kommande regleringsåret.
Kommissionen har förklarat sig dela denna uppfattning. I en särskild skrivelse
till kommissionen av den 19 februari 1947 har spannmålsbolaget avgivit
förslag till kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor m. m. för spannmål.
Enligt kommissionens mening borde dessa frågor bliva föremål för närmare
övervägande i höst i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna.
Även frågorna angående handelsmarginal, fraktbidrag och särskild
ersättning till handeln syntes böra upptagas till prövning vid denna tid.
Foilersädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uppgivit voro
lagren av fodersäd av gammal skörd vid ingången av det nu löpande regleringsåret
synnerligen obetydliga (omkring 9 000 ton). Skörden av fodersäd
år 1946 uppgick enligt den preliminära redogörelsen för årsväxten till sammanlagt
endast 1 454 000 ton. I jämförelse med 1944 och 1945 års osedvanligt
svaga fodersädsskördar innebär den angivna kvantiteten visserligen
en ökning med omkring 80 000 resp. 70 000 ton, men i jämförelse med medelskörden
åren 1930—1939 föreligger en nedgång med över 500 000 ton.
Vid uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd för innevarande år
räknade livsmedelskommissionen med att genom fodersädsavståendet uttaga
omkring ‘275 000 ton fodersäd. Kommissionen har uppgivit, att denna kvantitet
enligt senast tillgängliga uppgifter överskridits med cirka 35 000 ton.
Livsmedelskommissionen har ansett sig böra till följd av den knappa skörden
räkna med att fodersädslagren komme att vara endast obetydligt större
vid ingången till det nya regleringsåret än som varit fallet vid närmast föregående
regleringsårsskifte. Möjligheterna liJl import av fodersäd under det
kommande året har kommissionen funnit synnerligen ovissa. Enligt nuvaran.
70
Kungl. Maj. ts proposition nr 280.
de internationella fördelningsbestämmelser medgåves nämligen import av
spannmål endast för human konsumtion. Därest nämnda internationella
regler komme att vara i kraft även under nästa regleringsår, vilket vore sannolikt,
syntes alltså försörjningsläget beträffande fodersäd under nämnda
år praktiskt taget helt bliva beroende av 1947 års inhemska skörd.
Med hänsyn till vad som nu anförts har kommissionen ansett det icke möjligt
att för närvarande fatta definitiv ståndpunkt till frågan om fodersädsregleringens
gestaltning under regleringsåret 1947/48. De ovissa framtidsutsikterna
på detta område syntes dock böra föranleda, att fodersädsransoneringen
bibehölles. Ett bibehållande av denna ransonering syntes även göra
det ofrånkomligt att i likhet med vad som gällde under innevarande regleringsår
kräva avstående av fodersäd till det allmänna. Nu gällande regleringssystem
borde alltså tills vidare kvarstå i huvudsak oförändrat. Kungl.
Maj:t borde dock även på detta område erhålla fullmakt att vidtaga de förändringar
som betingades av förskjutningarna i försörjningsiäget och, i den
mån så visade sig möjligt, avveckla regleringen.
Regleringen av andra fodermedel än fodersäd. I sin skrivelse till livsmedelskommissionen
den 10 mars 1947 har Svenska spannmålsaktiebolaget
bland annat anfört vissa beräkningar rörande tillgången på oljekraftfoder
under innevarande regleringsår. Enligt dessa beräkningar skulle övergångslagret
av oljekraftfoder vid utgången av innevarande regleringsår icke komma
att uppgå till mer än omkring 75 000 ton. Till jämförelse kan nämnas,
att motsvarande lager den 1 juli 1946 uppgick till 115 000 ton. Beträffande
tillgången på kli har spannmålsbolaget framhållit, att denna vore beroende
av att kliimporten från Argentina ej komme att bliva föremål för åtgärder
liknande dem, som redan vidtagits i fråga om spannmål och oljekakor. Med
hänsyn till de ovissa importmöjligheterna har spannmålsbolaget ansett en
fortsatt reglering beträffande såväl oljekraftfoder som kli oundgänglig under
regleringsåret 1947/48. Några förändringar i själva regleringsanordningarna
har bolaget icke ansett påkallade.
Livsmedelskommissionen har förklarat sig dela spannmålsbolagets uppfattning
att man såvitt nu kunde bedömas borde räkna med att regleringarna
med avseende på oljekraftfoder och kli borde bibehållas även under
nästkommande regleringsår samt att dessa borde genomföras efter samma
grunder som för närvarande.
Vad beträffar övriga varuslag inom fodermedelsregleringen har Svenska
spannmålsaktiebolaget icke föreslagit andra förändringar i regleringsanordningarna
än att bolagets inlösenskyldighet för fisk- och sillmjöl syntes
böra begränsas att gälla endast sådan vara av minst s. k. standardkvalitet.
Under förutsättning att skördeutfallet inom landet i fråga om vårsäd bleve
gott har spannmålsbolaget vidare ifrågasatt, att handeln med betfor borde
lämnas fri, ehuru alltjämt prisreglerad.
Livsmedelskommissionen har ansett sig icke kunna förorda, att bolagets
inlösenskyldighet skulle begränsas på sätt som bolaget föreslagit. Om så
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
71
bleve fallet, skulle nämligen betydande kvantiteter äggviterikt fisk- och sillmjöl
komma att undandragas ransoneringen. Kommissionen har i detta sammanhang
framhållit, att omkring 1 500 ton dylikt mjöl av lägre kvalitet än
standardiserad vara tillverkades under regleringsåret 1945/46. Nämnda
kvantitet motsvarade, vad halten smältbar äggvita beträffade, minst 2 000
ton oljekraftfoderblandning av nu saluförd typ. Den av spannmålsbolaget
ifrågasatta modifieringen av bestämmelserna skulle vidare medföra, att fiskmjölstillverkarna
bleve mindre angelägna att framställa vara av standardkvalitet.
Med hänsyn till de ovissa utsikterna beträffande försöi\jningsläget i fråga
om fodersäd borde enligt kommissionens mening ej heller nu ifrågasättas,
att handeln med betfor lämnades fri. Kom och havre syntes i betydande
utsträckning behöva tagas i anspråk för stödjande av försörjningen med
cerealier under nästkommande år. Under sådana omständigheter skulle tillgången
på fodersäd för utfodringsändamål bliva knapp och betfor behöva
ingå i tilldelningarna såsom partiell ersättning för fodersäd.
Därest importen av mineralfodermedel —• dikalciumfosfat och dinatriumfosfat
— kunde fortgå i ungefär samma utsträckning under nästa regleringsår
som under det innevarande, har kommissionen funnit det kunna
övervägas att slopa mineralfoderregleringen under nästkommande år. I dylikt
fall syntes de i lagen om handel med fodermedel (nr 611/1938) ingående
bestämmelser böra sättas i kraft, vilka avsåge skyldighet för tillverkare av
mineralfoder och mineralfoderblandningar att deklarera varornas sammansättning
m. m.
Konstgödselregleringen. I sin skrivelse till Kungl. Maj:t av den 3 april
1947 har livsmedelskommissionen icke funnit anledning att föreslå någon
ändring av priserna på konstgödselmedel. Kommissionen framhåller emellertid,
att en prissänkning för superfosfat med 1 krona per deciton vore att förvänta
från och med den 1 juli 1947. I övrigt har kommissionen icke ifrågasatt
någon ändring av de gällande regleringsanordningarna beträffande konstgödsel.
Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödsel har ej anvisats
för innevarande budgetår. Ifrågavarande kassa håller för närvarande på
att delvis avvecklas. Innan denna avveckling ägt rum, har kommissionen ansett
det mycket svårt att bedöma, huruvida något tillskott till kassan bleve
erforderligt för nästa budgetår. Därest så skulle bliva fallet, syntes medel för
ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband med
jordbruksregleringen, som kommissionen komme att äska.
Svenska spannmålsakticbolagets kostnader. Spannmålsbolaget — som i
skrivelse till kommissionen den 30 augusti 1946 framlagt vissa preliminära
beräkningar av kostnaderna för bolagets verksamhet under regleringsåret
1947/48 — har i sin skrivelse den 10 mars 1947 utifrån vissa angivna förutsättningar
beräknat kostnaderna för sin verksamhet till 82 miljoner kronor,
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
varav på importen skulle komma omkring 70 miljoner kronor. Bolaget har
härvid under framhållande av att många av de faktorer, som komme att påverka
bolagets verksamhet under år 1947/48, alltjämt vore svåra att överblicka,
byggt på följande antaganden, nämligen att regleringarna under verksamhetsåret
1947/48 komme att bestå i ungefär samma omfattning och utformning
som när skrivelsen avläts jämväl med avseende på avstående av
fodersäd, att beredskapslager av brödsäd av nämnvärd storlek icke komme
att kunna uppläggas under verksamhetsåret, att bolaget skulle importera
200 000 ton brödsäd, 100 000 ton majs, 100 000 ton kli och 150 000 ton oljekraftfoder
och finge vidkännas den förlust härå, som med utgångspunkt från
nuvarande marknadsläge inom och utom landet kunde uppstå, samt att bolaget
i fråga om andra inom landet framställda produkter icke i väsentlig omfattning
skulle i prisreglerande syfte behöva träda emellan på sådant sätt,
att bolaget icke finge täckning för sina kostnader.
Bolagets beräkningar rörande kostnaderna för verksamheten under år
1947/48, vilka sålunda utgå från de nyss angivna förutsättningarna, återgivas
i följande sammanställning:
A. Spannmålssektionen.
1. Kostnader för inhemsk brödsäd kronor 5 000 000
2. Kostnader för inhemsk fodersäd » 4 000 000
3. Kostnader och förlust vid import
och försäljning av vete . . » 25 000 000
4. Kostnader och förlust vid import
och försäljning av majs . . » 8 000 000 kronor 42 000 000
B. Fodermedelssektionen.
1. Kostnader och förlust vid inköp
och försäljning av oljekraftfoder kronor 25 000 000
2. Kostnader och förlust vid import
och försäljning av kli ... . » 10 000 000
3. Kostnader och förlust vid import
och försäljning av diverse
fodermedel ................ » 1 000 000 » 36 000 000
C. Ränta ................................... . » 2 000 000
D. Allmänna kostnader ............................ _»__1 800 000
Summa kronor 81 800 000.
Vidkommande anslagsbehovet har bolaget i sin skrivelse upplyst, att av de
av riksdagen anvisade disponibla medlen för verksamheten — sedan kostnaderna
för regleringsåret 1945/46, för vilket bokslut förelåge, täckts — kvarstode
i runt tal 60 miljoner kronor. Bolaget har i skrivelsen uppskattat underskottet
för verksamhetsåret 1946/47 till ungefär 53 miljoner kronor. Därvid
har bolaget utgått från antagandet att hittills i utlandet inköpta varor, bortsett
från vissa majspartier, skulle kunna hemtagas före regleringsårets utgång,
men att ytterligare köp avseende detta år endast i begränsad omfattning skulle
bliva möjliga. Vidare har bolaget räknat med att dess återstående lager av
cellulosa under innevarande verksamhetsår skulle kunna försäljas till industriändamål.
Bolaget har emellertid betonat, att även beräkningen för år 1946/
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
47 i avsevärd mån vore osäker. Sammanlagt skulle för verksamheten åren
1946/47 och 1947/48 behöva anslås (53 — 60 + 82=) 75 miljoner kronor utöver
av riksdagen redan anvisade medel.
Livsmedelskommissionen, som granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna,
har anfört följande.
Det synes i dagens läge tveksamt, huruvida möjligheter skola yppa sig att
i sin helhet importera de av bolaget angivna kvantiteterna majs och oljekraftfoder.
Ä andra sidan måste man numera räkna med ett större importbehov
av brödsäd och kli än spannmålsbolaget gjort. Vidare ha spannmålspriserna
i utlandet stigit, särskilt å den argentinska marknaden. Vad beträffar
de inhemska priserna må erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni
1947 bemyndigat kommissionen att höja priserna å brödsäd och kli. De nu
nämnda omständigheterna verka i olika riktning, men slutresultatet av desamma
synes bliva en höjning av spannmålsbolagets kostnader i förhållande
till tidigare beräkningar. Denna höjning medför enligt verkställda uppskattningar,
att anslaget till spannmålsbolagets verksamhet bör för budgetåret
1947/48 upptagas med 90 miljoner kronor.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att i avbidan
på särskild proposition till kostnader i samband med bolagets verksamhet
för budgetåret 1947/48, beräkna ett reservationsanslag av 25 miljoner
kronor. I spannmålsbolagets förenämnda skrivelse till kommissionen den 30
augusti 1946 har bolaget utöver detta anslag hemställt om anslag jämväl å
20 miljoner kronor. Summan 45 miljoner kronor understiger med 45 miljoner
kronor de av kommissionen nu beräknade kostnaderna.
Anslagsäskanden in. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna
uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår sammanlagt till i runt
tal 173 miljoner kronor. Följande sammanställning utvisar, hur detta belopp
fördelar sig på olika regleringsåtgärder.
Producentbidrag för mjölk ........................ kronor 52 000 000
Mjölkpristillägg inom vissa delar av landet .......... » 19 500 000
Särskilda mjölkbidrag (merfraktbidrag m. m.) ........ > 5 500 000
Pristillägg för slaktdjursprodukter .................. » ö 500 000
Svenska spannmålsakliebolagets verksamhet.......... » 90 000 000
Summa kronor 172 500 000.
Utöver nämnda belopp om i runt tal 173 miljoner kronor har livsmedelskommissionen
ansett, att i likhet med tidigare år medel borde anvisas för
bestridande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av
dessa medel skulle bland annat bestridas ersättning till Svenska mejeriernas
riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringama
sammanhängande uppgifter, vissa bidrag till Mjölkpropagandan samt
till utgifter för ersättande av förluster i samband med lagring av andra livsmedel
än spannmål. Kommissionen har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål
skulle anvisas ett belopp av 5 miljoner kronor, vilket belopp överensstämmer
med det anslag, som stått till förfogande för diverse utgifter under
innevarande budgetår.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Det till producentbidrag upptagna beloppet av 52 miljoner kronor har av
kommissionen beräknats under antagande, att producentbidragen under
nästa budgetår komme att utgå efter helt oförändrade grunder. Därest arealgränsen
för producentbidragen från och med nästa regleringsår skulle sänkas
från 25 till 15 hektar, har kommissionen ansett medelsbehovet för utbetalande
av dessa bidrag kunna reduceras med 8 miljoner kronor. I överensstämmelse
med vad kommissionen anfört i samband med behandlingen
av mjölkregleringen borde emellertid i dylikt fall ett lika stort belopp anvisas
för utbetalning till Svenska mejeriernas riksförening att av riksföreningen
fördelas mellan mjölkproducenterna.
Kommissionen har vidare anfört, att till följd av att de allmänna pristilläggen
för mjölk slopats från och med den 1 januari 1947 vissa besparingar
uppstått på det anslag, som anvisats för jordbruksregleringen under innevarande
regleringsår, men att å andra sidan kostnaderna för utbetalande av
pristillägg för kött och fläsk blivit större än vad som beräknades i propositionen
nr 267/46 angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område.
Såvitt nu kunde bedömas komme enligt kommissionens beräkningar
ett belopp av omkring 20 miljoner kronor av de för innevarande regleringsår
anvisade medlen icke att förbrukas under året. Anslagsbehovet för prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1947/48 skulle
härigenom minskas med motsvarande belopp.
Förslag till prisrabattering å matfett och mjölk. En ingående redogörelse
för gällande bestämmelser angående grunderna för tilldelning av rabattkort
för matfett och mjölk har lämnats i propositionen nr 267/1946.
För innevarande budgetår är till prisrabattering å vissa livsmedel m. m.
anvisat ett anslag av 95 miljoner kronor, vilket, såvitt nu kan bedömas,
kommer att förbrukas så när som på en eller två miljoner kronor.
I samband med proposition nr 222 till 1946 års riksdag angående avvecklingen
av den allmänna omsättningsskatten har chefen för finansdepartementet
uttalat, att genomförandet av ett föreslaget system med kontanta
barnbidrag torde komma att medgiva en avveckling av nu utgående livsmemedelsrabatter,
ävensom att den utgiftsminskning, som erhölles genom bland
annat den nu nämnda avvecklingen, kunde antagas genomförd från nyåret
1948.
Första särskilda utskottet vid 1946 års riksdag har i sitt över propositionen
avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 2 givit sin anslutning till vad
departementschefen sålunda framhållit i fråga om kostnaderna för bland
annat prisrabatteringen å livsmedel.
I årets statsverksproposition har medelsbehovet under förevarande anslag
beräknats under förutsättning av en avveckling av nu utgående livsmedelsrabatter
från och med den 1 januari 1948. I avvaktan på mera säkra beräkningar
uppfördes anslaget i enlighet med förslag av livsmedelskommissionen
med beräknat belopp av 62 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen,
som utgått ifrån att avveckling av prisrabattsystemet komme att ske vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
75
nämnda tidpunkt och att i avvaktan därpå nu gällande rabatteringsbestämmelser
borde bibehållas oförändrade, bar i sin skrivelse den 5 juni 1947 efter
förnyad undersökning beräknat anslagsbehovet utöver tidigare beviljade anslag
till och med utgången av kalenderåret 1947 till 60 miljoner kronor.
Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.
För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond
för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,
600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands
län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För ett vart av budgetåren 1940/41—1946/47 har medgivits att ett belopp av
900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t fördelats mellan
hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.
I skrivelse den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1947/48 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder
på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.
Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 25 juli
1946 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts
om ett statsanslag av 35 550 kronor från nyssberörda medel att användas
till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra
nordligaste län. Nu berörda belopp överstiger med 4 300 kronor vad som anvisats
under innevarande budgetår. Rörande anledningen härtill har styrelsen
för Svenska vall- och mosskulturföreningen i sin skrivelse meddelat, att
till följd av stegrade bokföringskostnader och höjda tryckningskostnader
ökade medel erfordrades. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen
— under erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa
belopp och under förutsättning att föreningens förenämnda verksamhet icke
till följd av nu pågående utredning angående organisationen av försöksverksamheten
överflyttades till annat organ — tillstyrkt att för nästa budgetår
ett belopp av 35 550 kronor anvisades vall- och mosskulturföreningen för dess
studiegårdsverksamhet i Norrland.
Lån till Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a.
I skrivelse den 16 maj 1947 ha Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund
och Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. hemställt,
att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga förslag om ett statslån
å 300 000 kronor till spinneriföreningen för utbyggande av ett hemslöj
-
76
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
dens eget ullspinneri. Vid skrivelsen ha fogats dels ett den 17 maj 1947 dagtecknat
avtal mellan Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund samt
Bergå ullspinneri aktiebolag i Stora Skedvi socken, Kopparbergs län, om inköp
av nämnda spinneriföretag, dels vissa ekonomiska kalkyler över kostnaderna
för utbyggnad av spinneriföretaget ävensom över driftkostnaderna
vid detsamma efter utbyggnaden, och dels stadgar för Svenska hemslöjdsföreningarnas
spinneriförening u. p. a. Över framställningen ha remissutlålanden
avgivits av 1942 års jordbrukskommitté, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium,
riksräkenskapsverket och statskontoret. Kommerskollegium
har tillika överlämnat yttrande av textilrådet samt en av statens instruktör i
hemslöjd upprättad promemoria.
Till närmare utveckling av sin framställning ha Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund och Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening
u. p. a. anfört i huvudsak följande.
Sedan många år har den svenska hemslöjden, såväl saluslöjd som slöjd
för hemmens behov, saknat möjlighet att tillfredsställande fylla behovet av
kvalitetsyllegarner. Hemslöjdsföreningarna, som inköpt ull för sitt behov,
ha ofta fått vänta längre än ett år för att få ullen spunnen, vilket förorsakat
en besvärlig stagnation i verksamheten. Från hemslöjdens sida har därför
planer sedan länge förelegat att anskaffa och driva ett eget ullspinneri, från
vilket hemslöjdsföreningarna till väsentlig del kunde fylla sitt behov av kvalitetsgarner.
Efter ingående utredningar och undersökningar har Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund vid årsstämma den 12 maj 1947 beslutat att under
vissa förutsättningar inköpa Bergå ullspinneri aktiebolag i Stora Skedvi
socken. Dalarna, för ett pris av inalles 218 783 kronor 19 öre. Förhandlingar
härom ha pågått sedan några månader, men först nu har det lyckats att
få ned köpesumman till ett acceptabelt belopp. Spinneriföretaget i fråga, som
nu har en årskapacitet av cirka 17 000 kilogram garn (1 skift), är för närvarande
under utbyggnad för en årskapacitet av 70 000 kilogram (1 skift)
och beräknas stå färdigt att tagas i bruk hösten 1947.
För genomförandet av köpet av nämnda spinneriföretag ha landets hemslöjdsföreningar
gemensamt sammanskjutit ett kapital på 250 000 kronor och
vid sammanträde den 13 maj 1947 konstituerades Svenska hemslöjdsföreningarnas
spinneriförening u. p. a., i vilken samtliga hemslöjdsföreningar
komma att ingå som delägare. Nämnda spinneriförening kommer att äga
samtliga aktier i Bergå ullspinneri aktiebolag och styrelsen blir i sin helhet
gemensam i de båda företagen.
Då realiserandet av detta för hemslöjdsföreningarna relativt stora och
mycket betydelsefulla projekt ansetts vara av stort intresse såväl för jordbruket
och främst faraveln som ock för det allmänna, har Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund slutit förenämnda köpeavtal främst under
den förutsättningen, att lån kunna erhållas före den 1 juli 1947 på gynnsamma
villkor dels från staten och dels från Sveriges lantbruksförbund. För
statslånet synas därvid böra få tillämpas i huvudsak samma villkor, som nu
gälla för statslån till Riksförbundet lin och hampa. I
I anslutning till det anförda har för finansieringen av ifrågavarande projekt
uppgjorts följande plan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Aktielikvid.............. 218 784:— Svenska hemslöjdsför
Anläggningskostnader.
... 897 025:— eningarnas Spinneriför
-
Utökning av driftkapital . 119 191:— ening u. p. a......... 250 000: —
Statslån................ 300 000: —
Lån från Sveriges lant
bruksförbund
........ 300 000: —
Banklån................ 385 000: —
Summa kronor 1 235 000:— Summa kronor 1 235 000: —
Beträffande de närmare detaljerna av planen torde jag få hänvisa till före.
nämnda, vid ifrågavarande framställning fogade kalkyler. I detta sammanhang
må blott nämnas, att i driftkalkylerna för det utbyggda spinneriföretaget
räknats med ett överskott — efter avskrivningar — å cirka 26 000 kronor.
Emellertid har samtidigt framhållits, att dessa beräkningar grunda sig å
enskiftsdrift men att sannolikt tvåskiftsdrift komine att bliva erforderlig,
varigenom förutsättningarna bleve mera gynnsamma.
1942 års jordbrukskommitté har tillstyrkt förevarande framställning och
därvid yttrat följande.
Enligt de i propositionen nr 75/1947 förordade riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken bör ett gränsskydd lämnas den inhemska animalieproduktionen.
Detta stöd bör givetvis komma även fårskötseln till del i form
av en importreglering beträffande fårkött. Enligt kommitténs mening bör
emellertid härjämte även lämnas ett visst prisstöd åt ullproduktionen.
Rörande utformningen av ett dylikt stöd ha tidigare framlagts olika förslag,
vilka emellertid icke förverkligats. Mot dessa förslag har bland annat
framförts den anmärkningen, att de skulle erfordra en ganska komplicerad
administrativ apparat. Denna anmärkning torde icke kunna frånkännas ett
visst berättigande. Kommittén har därför sökt finna en form. där man på
ett smidigare sätt skulle kunna lämna det stöd, som kan anses erforderligt.
I fråga om ullproduktionen sammanfalla i ej ringa utsträckning producenternas
och hemslöjdens intressen. Hemslöjden utgör en av de största avnämarna
av den svenska ullen, särskilt kvalitetsull, och möjligheterna att till
någorlunda tillfredsställande priser avsätta den inhemska ullen torde även i
fortsättningen komma att bliva i hög grad beroende på i vilken utsträckning
dylik ull användes i hemslöjdens verksamhet. Eftersom hemslöjden särskilt
för framställningen av vissa kvalitetsartiklar är beroende av att ha tillgång
till svensk ull, har också hemslöjden ett direkt intresse av att ullproduktionen
skall uppehållas i sådan utsträckning, att hemslöjdens behov av
svensk ull kan tillgodoses. Vid överläggningar mellan kommittén samt representanter
för ullproducenterna, hemslöjden och Sveriges slakteriförbund har
med hänsyn bland annat till nyss nämnda intressegemenskap diskuterats
möjligheten att få till stånd ett stöd åt ullproduktionen enligt i huvudsak följande
linjer. Insamlingen av ullen skulle omhändertagas av slakteriförbundet
och de till detta anslutna slakteriföreningarna. Mellan slakteriförbundet
å ena, samt hemslöjdsföreningarnas centralorgan, å andra sidan, skulle ingås
avtal, varigenom hemslöjden förbunde sig att av den sålunda insamlade
ullen inköpa vissa kvantiteter till ett pris överstigande världsmarknadspriset.
Vidare skulle statsmakterna lämna slakteriförbundet visst årligt belopp
för stödjande av ullpriset. Genom detta bidrag av statsmedel samt genom
det överpris, som hemslöjden skulle erlägga, skulle slakteriförbundet
vid sina avräkningar med ullproducenterna kunna lämna dessa ett pris,
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 280-
överstigande världsmarknadspriset. Överläggningarna äro ej slutförda, varför
kommittén ej är beredd att framlägga något fullständigt utformat förslag
till åtgärder för stödjande av ullproduktionen. Från hemslöjdens sida
har emellertid framhållits, att en förutsättning för att hemslöjden skulle
kunna göra ett sådant åtagande som nyss nämnts, är att hemslöjden har tillgång
till ett eget spinneri och på så sätt har säkerhet för att de inköpta ullkvantiteterna
bearbetas i enlighet med hemslöjdens önskemål.
Genom inköp av Bergå ullspinneri aktiebolag skulle undanröjas det hinder
för ett stöd enligt nu angivna linjer, som avsaknaden av ett hemslöjdens
eget spinneri hittills utgjort. Oberoende av om ett dylikt stöd kommer att
lämnas eller ej, måste vidare ett genomförande av köpet anses bliva till gagn
för den inhemska ullproduktionen, eftersom köpet under alla omständigheter
måste antagas komma att skapa ökade avsättningsmöjligheter för den
svenska ullen och därmed också giva ullproduktionen ett säkrare ekonomiskt
underlag. På grund av vad nu anförts vill jordbrukskommittén livligt tillstyrka
ifrågavarande framställning.
Lantbruksstyrelsen har likaledes tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
I fråga om villkoren för det ifrågasatta lånet har styrelsen uttalat,
att för lånet syntes böra tillämpas samma bestämmelser som nu gälla för
linberedningslån och hampberedningslån.
Kommerskollegium har vitsordat hemslöjdens behov av ett eget ullspinneri
samt understrukit, att det'' nära samarbete som förutsattes komma att äga rum
mellan spinneriföreningen och jordbruket genom Sveriges lantbruksförbund.
komme att bliva av största värde i strävandena att främja den svenska fåraveln
och att trygga avsättningen för den svenska ullen. Med hänsyn härtill
har kollegium funnit skäl föreligga även för en statens medverkan för realiserande
av föreliggande projekt och ansett sig — under förutsättning att
Sveriges lantbruksförbund lämnade företaget ifrågasatt ekonomiskt stöd _
i princip böra tillstyrka det begärda statslånet. Kommerskollegium har vidare
yttrat följande.
Beträffande villkoren för lånet har i ansökan föreslagits, att samma villkor
måtte tillämpas, som gälla för statslån till Riksförbundet lin och hampa.
Härmed torde avses de lån, som utgå ur hemslöjdslånefonden för uppförande
av beredningsverk för lin och hampa. Dessa lån löpa emellertid med
en amorteringstid av fem år och en räntesats av fyra procent, varjämte staten
som lånesäkerhet betingar sig botteninteckning i fastigheter och maskiner.
Då motsvarande lånevillkor, enligt vad kollegium inhämtat, skulle komma
att bliva alltför betungande för företaget, anser sig kollegium — med hänsyn
Bil den betydelse tillkomsten av ett hemslöjdens spinneri kan anses komma
att få för en förbättring och ökning av den inhemska ullproduktionen —
böra föreslå att lånetiden sättes avsevärt längre, förslagsvis till tjugo år med
de två första åren amorteringsfria, och räntesatsen till högst tre procent.
I fråga om lånesäkerheten har kollegium erfarit att det i finansieringsplanen
upptagna banklånet å 385 000 kronor torde förutsätta att botteninteckning
i fastigheten, motsvarande cirka 60 procent av beräknade värdet, behöver
lämnas. För staten skulle under sådana förhållanden återstå inteckning i
fastigheten efter 385 000 kronor och förlagsinteckning med bästa rätt. Kollegium
anser —- därest förmånligare säkerhet ej skulle gå att erhålla — att
förenämnda lånesäkerhet under föreliggande omständigheter bör kunna
Kungi. Maj.ts proposition nr 280. 79
godtagas, men förutsätter dock att denna fråga blir föremål för vidare utredning.
Riksräkenskapsverket, som även tillstyrkt bifall till framställningen, har
framhållit att, därest det begärda lånet beviljades, detta lämpligen syntes
böra anvisas att utgå ur hemslöjdslånefonden. Då emellertid för denna fond
gällande bestämmelser icke vore tillämpliga å lån för nu ifrågavarande ändamål,
förutsatte ett bifall till framställningen medgivande från riksdagen att
lånet finge utlämnas från hemslöjdslånefonden enligt för linberedningslån
och hampberedningslån gällande bestämmelser.
Statskontoret har uttalat, att då tillgången till en egen ullspinnerianläggning
syntes vara av betydelse för hemslöjdsföreningarnas verksamhet, ämbetsverket
icke ville motsätta sig att lån av statsmedel beviljades Svenska
hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. för övertagande och utbyggande
av ifrågavarande spinnerianläggning. Statskontoret har vidare anfört
följande.
Bestämmelserna rörande lin- och hampberedningslån torde icke vara tilllämpliga
å lån av nu ifrågavarande art. Statskontoret kan för sin del icke
finna, att föreningen bör åtnjuta vare sig räntefrihet eller amorteringsfrihet
imder någon del av lånetiden. Då här är fråga om affärsrörelse, kan statskontoret
— med beaktande jämväl av vad i det följande anföres rörande
säkerheten för lånet — icke förorda lägre ränta än den, som gäller för lån
från statens utlåningsfonder eller för närvarande 4 procent.
Beträffande återbetalningstiden torde ligga närmast till hands att densamma
fastställes till 10 år. Då denna tid måhända får anses vara i kortaste
laget, torde en utsträckning av lånetiden till högst 20 år kunna övervägas.
Enligt vad statskontoret inhämtat, skulle som säkerhet för banklån å
385 000 kronor komma att pantförskrivas inteckningar med bästa rätt i anläggningens
fasta egendom. Vid sådant förhållande lär annan säkerhet icke
kunna iämnas för statslånet än fastighetsinteckningar med rätt näst efter de
för banklånet hypotiserade samt inteckningar med bästa rätt i förlagsegendomen.
Därest sådan säkerhet godtages för statslånet, torde föreskrift böra
meddelas, att det åligger föreningen att ha den intecknade egendomen försäkrad
till fulla värdet.
Medel för ifrågavarande lån lärer, då nu gällande föreskrifter icke göra det
möjligt att anlita hemslöjdslånefonden, böra anvisas över fonden för låneunderstöd.
Föredraganden.
Ehuru nu snart två år förflutit sedan vapenstilleståndet har icke någon
mera avsevärd förbättring av livsmedelssituationen i världen hunnit komma
till stånd. Enligt vissa i utlandet företagna uppskattningar har visserligen
någon stegring av produktionen inträffat, särskilt framträdande i fråga om
.spannmål under innevarande skördeår i jämförelse med skördeåret 1945/46,
men denna ökning synes icke ha varit på långt när tillräcklig för att avhjälpa
den brist på livsmedel, som föreligger på den europeiska kontinenten och
80
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
annorstädes i de krigshärjade länderna. Trots att skördeutsikterna i Förenta
staterna och Kanada te sig förhållandevis ljusa, bjuder försiktigheten
att man icke räknar med någon mera betydande ökning av för export till
vårt land tillgängliga livsmedelskvantiteter. Härför talar dels den nedgång
i lagerhållningen som sedan vapenstilleståndet ägt rum i överskottsländerna
dels den försämring av skörderesultatet som är att emotse för större delen
av Europa till följd av synnerligen ogynnsamma väderleksförhållanden under
sistlidna höst och vinter och härav föranledd ökning av behovet av
tillförsel från utomeuropeiska länder. Enligt senast tillgängliga rapporter
synes torkan under våren ha medfört ytterligare skadeverkningar å 1947 års
skörd i Kontinentaleuropa.
I betraktande av utvecklingen utomlands och med hänsyn jämväl till de
vid ingången av nästkommande skördeår utomordentligt knappa lagren
inom landet torde den inhemska spannmåls- och sockerbetsskörden bliva
av avgörande betydelse för tillgången på i första hand brödsäd och socker
men även på animaliska livsmedel. Då utsikterna för skörden inom landet
på grund av otjänliga väderleksförhållanden te sig förhållandevis ogynnsamma,
torde en avveckling av ransoneringarna i fråga om bröd och mjöl,
socker och fett icke få någon aktualitet under det följande konsumtionsåret.
I detta sammanhang vill jag i förbigående erinra om den rådande och av
åtskilliga tecken att döma ihållande knappheten på fettråvaror, vilken livsmedelskommissionen
i sitt förslag till regleringsåtgärder framhållit såsom en
av de viktigaste orsakerna till livsmedelsbristen i världen. Bristen på fettråvaror
torde ofördelaktigt komma att påverka jämväl möjligheterna att till
vårt land införa oljekraftfoder och andra fodermedel. Med hänsyn till de
knappa fodertillgångarna och även till den omständigheten att statistiken
över betäckta suggor tyder på att tillgången på fläsk under höstmånaderna
kommer att visa sig i hög grad otillräcklig i förhållande till behovet kan jag
tills vidare icke tillråda att såsom från vissa håll förordats ransoneringarna
i fråga om kött och fläsk skulle hävas. Under förhandenvarande förhållanden
skulle nämligen verkningarna på priserna av ett slopande av kött- och
fläskransoneringen vara synnerligen svårkontrollerbara.
Sammanfattningsvis må sålunda framhållas att det allmänna försörjningsläget
i fråga om livsmedel för nästkommande konsumtionsår enligt mitt
bedömande icke torde komma att medgiva några lättnader på livsmedelsransoneringens
område. Man torde vidare såsom livsmedelskommissionen
framhållit böra räkna med ett bibehållande av jordbruksregleringarna även
för nästa regleringsår. För närvarande torde det i varje fall icke vara möjligt
att med någon högre grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av
regleringsanordningarna som kunna befinnas lämpliga därunder.
Liksom föregående år har Kungl. Maj:t även i år meddelat beslut rörande
prissättningen på jordbrukets produkter. Vid bedömandet av utgångsläget
för prissättningen må till en början erinras om den stegring av löneinkomsterna,
som i samband med de under våren ingångna löneavtalen ägt rum på de
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
81
flesta områden av näringslivet. Härigenom har en ytterligare förskjutning inträtt
i förhållandet mellan inkomsterna inom jordbruket och inom näringslivet
i övrigt. Såsom chefen för jordbruksdepartementet uttalat i propositionen
nr 75 till årets riksdag torde såsom en av riktpunkterna för den framtida
jordbrukspolitiken böra eftersträvas att giva jordbrukets yrkesutövare möjlighet
till en med jämförbara yrkesgrupper likvärdig standard. Den takt, i vilken
denna målsättning för jordbrukspolitiken skall kunna förverkligas, måste
emellertid förutsättas bliva beroende av det ekonomiska läget och utvecklingstendenserna
i allmänhet inom näringslivet. I detta sammanhang torde
särskilt böra uppmärksammas den tilltagande spänning mellan å ena sidan
den för konsumtionsändamål och investeringar tillgängliga köpkraften och å
andra sidan disponibla varutillgångar och produktionsmedel, som under det
senaste året av skilda orsaker inträtt. Möjligheterna att tillföra jordbruket
en såsom allmänt erkänt önskvärd inkomstökning måste därför anses under
nuvarande förhållanden i viss mån begränsade.
Det av livsmedelskommissionen framlagda förslaget rörande prissättningen
på jordbrukets produkter jämte den träffade uppgörelsen rörande sockerbetsodlingen
innebär såsom av den föregående redogörelsen framgår en inkomstökning
av omkring 142 miljoner kronor. Av detta belopp hänföra sig
ungefär 17 miljoner kronor till prishöjningar å spannmål, 30 miljoner kronor
till höjning av priserna på grädde och ost, omkring 24 miljoner kronor
till en ökning av priset på konsumtionsmjölk med 2 öre per liter samt 60
miljoner kronor till höjning av priserna på slaktdjursprodukter. Därvid
har livsmedelskommissionen utgått från att priserna på kött och fläsk skola
frigivas. Vid bedömandet av detta förslag måste beaktas att vid uppgörandet
av inkomst- och kostnadskalkylen, vilken av kommissionen betraktats
såsom i stort sett balanserad, nya beräkningsgrunder tillämpats i fråga om
bland annat arbetskostaderna samt kostnaderna för volymökningen av maskiner
och redskap, varigenom jordbruket enligt av kommissionen företagen
uppskattning de facto tillförts en ytterligare inkomstförbättring utöver vad
nu redovisats.
I sitt yttrande över livsmedelskommissionens förslag har statens priskontrollnämnd,
som ansett att lagerökningsposten icke längre borde bibehållas
i kalkylen, varvid ett kalkylmässigt inkomstöverskott av omkring 42 miljoner
kronor skulle uppkomma, uttalat vissa betänkligheter mot de av
livsmedelskommissionen förordade prishöjningarna bland annat med hänsyn
till de beräknade verkningarna på levnadskostnaderna. Enligt nämndens
uppfattning borde sålunda priskontrollen på kött och fläsk bibehållas och
prishöjningen på dessa produkter begränsas till i runt tal 30 miljoner
kronor.
På grundval av dessa förslag upptogos förhandlingar med representanter
för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. Därvid
framfördes från jordbrukarhåll i anslutning till vissa uttalanden av jordbrukarrepresentanter
i livsmedelskommissionens råd krav på prishöjningar
som skulle medföra en ökning av jordbrukets inkomster med över 200 mil
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 280.
6
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
joner kronor och som sålunda gingo väsentligt utöver vad livsmedelskommissionen
föreslagit. Bland annat har gjorts gällande, att dessa prisjusteringar
kunde genomföras genom att priset på produktmjölk ökades, vilket, när pristillägg
ej böra utgå, skulle medföra en betydande höjning av smörpriset. Med
hänsyn till de avsättningssvårigheter, som yppat sig i fråga om smör efter
den i samband med omsättningsskattens avskaffande vidtagna prishöjningen
och som bland annat yttrat sig i en för årstiden osedvanligt stor lagerhållning,
torde en sådan utväg knappast vara framkomlig, därest icke samtidigt margarinaccisen
kraftigt höjes. I nuvarande läge torde en sådan ökning av denna
pålaga icke vara lämplig. Under dessa omständigheter har jag icke ansett mig
böra förorda en ökning av priset på produktmjölk. Överhuvud taget skulle
prishöjningar av den storleksordning, som jordbrukarrepresentanterna föreslagit,
enligt mitt förmenande medföra stora svårigheter att bibehålla det nuvarande
löneläget, vilket i sin tur skulle öka inflationsrisken. Med anledning
av de från vissa håll framförda förslagen att inkomstökningen till jordbruket
skulle åvägabringas genom generella subventioner över skattebudgeten i form
av allmänna pristillägg torde jag få erinra om vad chefen för jordbruksdepartementet
och chefen för finansdepartementet i ämnet anfört i propositionerna
nr 267 och 386 till 1946 års riksdag, till vilka uttalanden riksdagen
lämnat sin anslutning (jfr sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets
utlåtande nr 2/1946).
Då parternas ståndpunkter voro så vitt skilda, att någon sammanjämkning
ej kunde åstadkommas kunde en formell överenskommelse i likhet
med den som föregående år ingicks icke komma till stånd. Sedan förhandlingarna
sålunda visat sig resultatlösa, har Kungl. Maj:t den 5 juni 1947
meddelat beslut i prisfrågan. Härigenom har Kungl. Maj:t, ehuru penningpolitiska
skäl kunde ha åberopats för priskontrollnämndens förslag, beslutat
prisjusteringar innebärande en förbättring av jordbrukets inkomster,
som överstiger till och med vad livsmedelskommissionen förordat. Sålunda
har genom att prishöjningarna på ost, grädde och konsumtionsmjölk
träda i kraft redan från och med den 10 juni 1947 jordbruket tillförts
närmare 13 miljoner kronor. Därtill kommer den prisstegring utöver vad
livsmedelskommissionen föreslagit, som följer av den tidigare beslutade
höjningen av priset på vårvete. Priskonlrollen i fråga om kött och fläsk har
bibehållits. Ett belopp av 60 miljoner kronor skall dock tillföras jordbruket
under det kommande regleringsåret genom höjning av priserna på slaktdjursprodukter.
Sammanlagt medföra de beslutade prisförändringarna en
ökning av de i normkalkylen upptagna inkomsterna med i runt tal 156 miljoner
kronor. Härigenom har onekligen kunnat skapas en marginal för en
ökning av lantarbetarlönerna och inkomsterna för jordbrukarna, som procentuellt
överstiger de genomsnittliga lönehöjningar, vilka under innevarande år
ägt rum inom näringslivet i övrigt. I detta sammanhang må framhållas att de
sålunda beslutade prishöjningarna torde motsvara en stegring med omkring
5 enheter av levnadskostnadsindex i 1914 års serie.
De beräkningar, för vilka jag nu redogjort, grunda sig givetvis på de förutsättningar,
som gälla för kalkylens upprättande, och utgå sålunda från an
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 280.
83
tagandet av normalt skördeutfall. Då såvitt nu kan bedömas sköx-den i allmänhet
torde komma att understiga den i kalkylen upptagna normalskörden,
synes i likhet med föregående år möjlighet hållas öppen för en omprövning
av priserna på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet
kan överblickas, företagen omräkning av kalkylen. Härvidlag torde samma
grunder böra tillämpas som under innevarande regleringsår. Om sålunda ett
över- eller underskott skulle uppkomma motsvarande mer an 4 procent av
jordbrukets samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive de på
grundval av prishöjningarna beräknade inkomstförbättringarna, torde priserna
böra justeras så att marginalen nedbringas till 4 procent. De av livsmedelskommissionen
framförda synpunkterna beträffande tillvägagångssättet
vid en justering av priserna torde härvid böra beaktas.
Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag
hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt
under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida
försörjningsläget, förordar jag, att Kungl. Maj:t liksom hittills erhåller befogenhet
att handhava jordbruksregleringama samt vidtaga av omständigheterna
påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att
företaga mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter
jag emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomst-
och kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1947
till och med den 31 augusti 1948 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit
Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda
dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna
regleringsförfattningarna gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade
bemyndiganden, vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår,
torde liksom hittills skett, där ej annat särskilt angives, böra förlängas för
ytterligare ett år.
Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.
Mjölk- och matfettsregleringen.
De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,
på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort
sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn
till förskjutningar i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd
eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas
i gynnsam riktning synes, såsom livsmedelskommissionen anfört, i första
hand kunna övervägas att öka matfettsransonen. I andra hand torde en höjning
av mjölkens fetthalt med bibehållande av standardiseringsförfarandet
samt en ytterligare ökning av ostens fetthalt kunna förordas.
Såsom kommissionen föreslagit torde i samband med genomförandet av
beslutet om böjning av kött- och fläskpriserna under nästa rcgleringsår även
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
vissa ändringar få vidtagas av normalpriserna på slakterifett. I övrigt synes
det nuvarande systemet för prissättningen i fråga om smör och annat matnyttigt
fett böra bibehållas i huvudsak oförändrat. Kungl. Maj:t torde sålunda
böra äga bemyndigande dels att uttaga tilläggsaccis å sådana varor,
som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och
vissa andra fettvaror med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans
nettovikt, dels ock att upptaga en rörlig clearingavgift vid import av fettärnnen,
motsvarande i varje särskilt fall skillnaden mellan normalpriset och
den faktiska anskaffningskostnaden för varan i fråga. Liksom för innevarande
regleringsår bör det emellertid stå Kungl. Maj:t fritt att, i den mån så
prövas lämpligt, genomföra en omläggning av detta system, så att fasta importavgifter
kunna uttagas på olika slags fett och fettråvaror för framställning
av margarin och matnyttigt fett.
I samband med livsmedelsrabattemas borttagande, vartill jag i det följande
skall återkomma, skulle man såsom livsmedelskommissionen anfört kunna
befara eu ökad efterfrågan på margarin. Å andra sidan torde införandet
av barnbidragen från och med den 1 januari 1948 kunna verka i motsatt
riktning. Därest det skulle visa sig erforderligt, synes mig en bindning av
kupongerna vara att föredraga i den riktning att allmänheten nödgas övergå
till en större konsumtion av smör framför även en måttlig höjning av margarinaccisen.
Definitiv ställning härtill torde dock icke nu böra tagas.
Mot livsmedelskommissionens förslag att den merinkomst, som mejerier
vilka i större utsträckning än andra försälja konsumtionsmjölk och grädde
eller tillvei''ka ost erhålla i förhållande till mejerier, som i huvudsak äro inriktade
på smörproduktion, skall utjämnas genom ett clearingförfarande
så att smörmjölken icke kommer i ofördelaktigare läge i jämförelse med
annan mjölk har jag icke något att erinra. Med anledning härav har inom
jordbruksdepartementet utarbetats förslag till förordning om viss avgift å
mjölk, grädde och ost. Jag förutsätter, att den i författningen upptagna utmätningsrätten
icke skall användas utan att anmaning att inbetala utjämningsavgift
dessförinnan givits. I övrigt tillåter jag mig hänvisa till författningsförslaget,
som ej synes tarva ytterligare motivering. Förslaget torde böra föreläggas
riksdagen till antagande. Livsmedelskommissionens förslag till motverkande
av spekulationslagring av ost föranleder ingen invändning från min
sida.
Livsmedelskommissionen har förordat en sänkning av arealgränsen för
producentbidraget från 25 till 15 hektar samt att det härigenom inbesparade
beloppet, som uppskattats till omkring 8 miljoner kronor, skulle i huvudsak
användas inom områden med mindre gynnsamma förutsättningar för mjölkproduktionen.
Eftersom chefen för jordbruksdepartementet i propositionen
nr 75 till årets riksdag föreslagit omläggning av producentbidraget från och
med den 1 juli 1948, synas mig skäl tala för att ändringar i bidragsgrunderna
icke nu genomföras. Med hänsyn till att kommissionens råd enhälligt tillstyrkt
kommissionens förslag i här berörda hänseende anser jag mig dock böra
tillmötesgå kommissionen och förordar sålunda den angivna sänkningen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
85
arealgränsen från 25 till 15 hektar. Det belopp, som härvid friställes, bör
enligt Kungl. Maj:ts bestämmande få användas efter i huvudsak de av kommissionen
föreslagna grunderna. Kostnaderna för producenibidraget inklusive
här nämnda pristillägg torde kunna beräknas uppgå till 52 miljoner kronor.
Däremot anser jag mig ej kunna tillstyrka kommissionens förslag om borttagande
av det lantsmörsbidrag, som för närvarande utgår inom Norrland med
undantag av Gästrikland med ett belopp av 25 öre per kilogram.
Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfrakttillägg, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels
ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Med hänsyn till
svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen torde bidragen,
på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras till ett
anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen föreslagit
böra beräknas till 5,5 miljoner kronor. Kungl. Maj:t synes böra äga
möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av
annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens ordnande,
än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande
Kungl. Maj:t.
Kegleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.
Vidkommande prisregleringen i fråga om ägg torde jag få erinra, att livsmedelskommissionen
ställt i utsikt att genom säsongmässig lagring stödja
ett bottenpris, som med 50 öre per kilogram understiger det i jordbrukskalkylen
upptagna medelpartipriset av 2 kronor 80 öre per kilogram. Därest
äggpriset med mer än 50 öre skulle överstiga nyssnämnda medelpartipris,
skall å andra sidan ytterligare prisstegring motverkas genom tillstånd till
import och eventuellt även genom införande av normalpriser.
Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t av skäl, som priskontrollnämnden åberopat,
i nuvarande prispolitiska läge icke ansett sig kunna medgiva frigivning
av prisbildningen i fråga om kött och fläsk utan i stället beslutat, att jordbruket
skall tillföras det av kommissionen angivna beloppet, 60 miljoner
kronor, genom höjning av normalpriserna på slaktdjursprodukter. I anslutning
härtill synes det såsom kommissionen föreslagit lämpligt att kommissionen
erhåller möjlighet'' att på samma sätt som förekommit under tidigare
år lämna ett visst statligt stöd åt priserna på kött och fläsk även under regleringsåret
1947/48, i första hand i form av statlig medverkan till infrysning
och lagring.
Såsom livsmedelskommissionen erinrat har Kungl. Maj:t genom beslut den
5 juni 1947 anvisat ett belopp av 5,6 miljoner kronor att användas för utbetalande
av pristillägg till slaktdjursproducenterna under den återstående
delen av innevarande regleringsår samt under de första månaderna av reg
-
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
leringsåret 1947/48. Därest behov av dylika pristillägg kommer att föreligga
även senare under regleringsåret, torde de medel, som erfordras för ändamålet,
senare få äskas på tilläggsstat för budgetåret 1947/48. Dessa medel synas
böra gå i avräkning på det belopp om 60 miljoner kronor, som enligt Kungl.
Maj:ts beslut skall tillföras jordbruket i form av prishöjningar å slaktdjursprodukter
under det nya regleringsåret.
Potatisregleringen.
I överensstämmelse med livsmedelskommissionens förslag torde Kungl.
Maj :t böra vara oförhindrad att medgiva höjning av garantipriset för fabrikspotatis,
därest årsmedelpriset för matpotatis skulle bliva högre än vad som
antagits i jordbrukskalkylen.
Jag torde få erinra, att Kungl. Maj:t den 20 september 1946 bemyndigat
livsmedelskommissionen att med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1946—30 september 1947 i huvudsaklig
överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal
har träffats mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Maj:t'' har emellertid
vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av
kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet
innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag
för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning
av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1947/48 att vidtaga eller föranstalta om
åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager
av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av
30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i
avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,
räknat från och med den 1 oktober 1947. De enligt 7 § av kommissionen
gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.
Brödsädsregleringen.
För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka
behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen
ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar
av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt,
få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj :t böra
erhålla bemyndigande att om så erfordras utbetala dylik leveranspremie.
Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar
i prisskalan för brödspannmål torde få tagas i höst i samband med ut
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
87
färdandet av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild
ersättning till handeln böra bli föremål för prövning.
Med hänsyn till att korn torde komma att erfordras för inblandning i brödsäd
anser jag i likhet med Svenska spannmålsaktiebolaget det böra övervägas,
att korn under det nya konsumtionsåret i regleringshänseende skall
hänföras till brödsäd. Såsom livsmedelskommissionen uttalat torde slutgiltig
ståndpunkt till denna fråga dock icke behöva tagas förrän till hösten, då
förhållandena bättre kunna överblickas än för närvarande. I samband med
detta ståndpunktstagande synas även spörsmålen om priset och kompensation
i annan fodersäd för de myckenheter kom, som avstås, böra göras till
föremål för prövning.
Fodermedelsregleringen.
Av den föregående redogörelsen framgår, att utsikterna beträffande försörjningen
med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen
anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills
vidare uppehälles, Kungl. Maj:t och kommissionen dock obetaget att företaga
de jämkningar av bestämmelserna i ämnet, som kunna påkallas av utvecklingen
på detta område. Med hänsyn till vad jag förut anfört torde en
snar avveckling av fodersädsavståendet icke vara möjlig. De ovissa importutsikterna
torde nödvändiggöra även en fortsatt reglering beträffande oijekraftfoder
och kli. Några förändringar i regleringsanordningarna torde icke
erfordras.
Därest mineralfoderregleringen skulle kunna upphävas under nästkommande
regleringsår, torde såsom livsmedelskommissionen anfört de i lagen om
handel med fodermedel ingående bestämmelser böra sättas i kraft, vilka
avse skyldighet för tillverkare av mineralfoder och mineralfoderblandningar
att deklarera varornas sammansättning m. m.
Beträffande övriga av kommissionen omnämnda fodermedel finner jag
några ändringar i regleringsanordningarna icke påkallade.
Konstgödselregleringen.
Någon ändring utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser
angående konstgödselregleringen synes icke böra ifrågakomma. Därest
ett tillskott till clearingkassan för konstgödsel skulle befinnas erforderligt,
torde i överenstämmelse med livsmedelskommissionens förslag medel
för ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband
med jordbruksregleringen, som jag i det följande har för avsikt att föreslå.
Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.
Med hänsyn till de ändrade förhållanden, som inträtt sedan Svenska spannmålsaktiebolaget
avlät sin skrivelse, anser jag i likhet med livsmedelskommissionen,
att bolagets kostnader under nästa regleringsår komma att överstiga
de av bolaget beräknade.
88
Kurigl. Maj:ts proposition nr 280.
Till bestridande av sagda kostnader torde i enlighet med kommissionens
förslag för budgetåret 1947/48 90 miljoner kronor böra anvisas.
Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland in. m.
Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande
åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar
av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sju senaste budgetåren
har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå
av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med
lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda
anslag få disponeras samma belopp.
Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste
fyra budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen
bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland. Även för nästa
budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.
Prisrabattering å vissa livsmedel.
Såsom i annat sammanhang uttalats torde prisrabatteringen å vissa livsmedel
böra upphöra i samband med införandet av kontanta barnbidrag från
och med den 1 januari 1948. För tiden den 1 juli—31 december 1947 torde
någon ändring i gällande grunder för prisrabatterna icke böra ifrågakomma.
Det av livsmedelskommissionen beräknade medelsbehovet för sagda tid, 60
miljoner kronor, föranleder icke någon erinran från min sida.
Lån till främjande av avsättning av ull.
Avsättningsförhållandena för inhemsk ull torde i hög grad vara beroende
av de möjligheter till användning av densamma som hemslöjden kan erbjuda.
En av de viktigaste förutsättningarna för att svensk ull skall vinna avsättning
på skäliga villkor synes därför vara, att hemslöjdsföreningarna kunna
få av dem inköpt ull spunnen inom rimlig tid. Vad i ärendet anförts torde
emellertid giva vid handen, att för närvarande vissa svårigheter härutinnan
föreligga. Det synes sålunda icke vara ovanligt, att hemslöjdsföreningarna
kunna få vänta en avsevärd tid, innan ullen bearbetats vid spinnerierna. Uppenbarligen
måste detta anses mindre tillfredsställande ur såväl ullproducenternas
som hemslöjdens synpunkt. Nu nämnda svårigheter skulle emellertid
betydligt minskas, därest hemslöjden hade tillgång till ett eget ullspinneri
och sålunda i ökad utsträckning kunde tillgodose sitt eget behov av garn.
Detta skulle otvivelaktigt i sin tur påverka avsättningsmöjligheterna för den
inhemska ullen i gynnsam riktning. Det torde sålunda kunna förväntas, att
hemslöjden härigenom skulle kunna bereda ullproducenterna stadigvarande
avsättningsmarknader till skäliga priser i all synnerhet som råvarupriserna
torde vara av jämförelsevis underordnad betydelse för hemslöjdens ekonomiska
resultat.
Kungl. Mctj:ts proposition nr 280.
89
Med hänsyn till det anförda anser jag i likhet med remissmyndigheterna
önskvärt, att ifrågavarande projekt kommer till stånd. Då projektets genomförande
otvivelaktigt får anses vara ett allmänt intresse, synes intet vara att
erinra mot att härvid statens medverkan lämnas. Jag anser mig därför böra
tillstyrka, att Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. beviljas
det begärda statslånet å 300 000 kronor. Beloppet i fråga torde lämpligen
böra anvisas i form av ett investeringsanslag å riksstaten för budgetåret
1947/48 under Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond. Jag torde
i detta sammanhang få nämna, att enligt vad jag inhämtat Sveriges lantbruksförbund
numera beviljat föreningen ett lån å samma belopp.
Vad angår villkoren för det av mig sålunda förordade statslånet synes spinneriföreningen
böra medgivas räntefrihet för lånet för en tid av ett år från
lånets lyftande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma övriga
lånevillkor.
Anslagsäskanden m. m.
Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i
runt tal 88 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 52 miljoner kronor på
producentbidrag m. m. för mjölk, 19,5 miljoner kronor på mjölk pristillägg, 5,5
miljoner kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 5,5
miljoner kronor på pristillägg för slaktdjursprodukter samt 5 miljoner kronor
på diverse kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen
upplyst i första hand avsett'' att användas för ersättning till Svenska
mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och
matfettsregleringen sammanhängande uppgifter, till bestridande av vissa bidrag
till Mjölkpropagandan samt till utgifter för ersättande av förluster vid
lagring av andra livsmedel än spannmål. Nu ifrågavarande post torde även
få anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté
ävensom för täckande av de utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda
åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.
Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat en behållning av omkring
20 miljoner kronor beräknas uppstå å det för innevarande regleringsår anvisade
anslaget, uppgår anslagsbehovet för budgetåret 1947/48 till (88 — 20=)
68 miljoner kronor. Till bestridande av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet torde böra anvisas 90 miljoner kronor. Kostnaderna
för prisrabatter å vissa livsmedel ha upptagits till 60 miljoner kronor.
Såsom jag förut anfört synes därjämte böra å kapitalbudgeten för budgetåret
1947/48 under Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond, böra anvisas
ett investeringsanslag av 300 000 kronor för lån till främjande av avsättning
av inhemsk ull
90
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Hemställan.
Under åberopande av det'' anförda hemställer jag
1) att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående
angivna riktlinjer;
dels å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett
reservationsanslag av..................kronor 68 000 000;
b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie
bolagets
verksamhet ett reservationsanslag
av ............................ kronor 90 000 000;
c) till Prisrabattering å vissa livsmedel
ett anslag av..................... kronor 60 000 000;
dels ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1947/48 under
Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond till Lån till
främjande av avsättning av inhemsk ull anvisa ett investeringsanslag
av ......................... kronor 300 000;
2) att förslaget till förordning om viss avgift å mjölk,
grädde och ost måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
C. W. Rhedin
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
91
Bilaga 1.
PM
med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1938/39—1946/47 jämte en förkalkyl för
produktionsåret 1947/48.
De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,
ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande tidigare undersökningar
(jfr Kungl. Maj :ts proposition 267/1946, bilaga 1), dock med
vissa i det följande angivna ändringar eller alternativa beräkningar (närmare
härom under rubriken Jordbrukets kostnader). Liksom dessa tidigare
undersökningar avse de nu utförda beräkningarna att ge ett mått på den procentuella
förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader
undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid i princip
endast inkomsterna av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften.
Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda
utanför desamma. Likaledes ha jordbrukarnas inkomster av fältmässiga
köksväxtodlingar samt av körslor utanför jordbruket uteslutits. På motsvarande
sätt ha sådana kostnader, som icke beröra den egentliga jordbruksdriften,
så långt möjligt frånskilts. Helt har en dylik uppdelning dock icke
kunnat genomföras. Sålunda ingår i kostnadskalkylen större delen av kostnaderna
för den fältmässiga köksväxtodlingen. Vidare ingå i beräkningarna
kostnaderna för jordbrukets hästar, även i den man dessa användas för
skogskörslor eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.
Av vad nu anförts framgår, att jordbrukets inkomster i beräkningarna äro
mindre fullständigt redovisade än kostnaderna. Härav följer, att de absoluta
talen för inkomster resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra.
En jämförelse mellan inkomster och kostnader inom jordbruket måste
i stället grunda sig på indextal för inkomster resp. kostnader. Då den ojäm
förligt största delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga
jordbruksdriften ingår i beräkningarna, torde sådana indextal giva ett i stort
sett riktigt mått på förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomstoch
kostnadssummorna.
Då beräkningarna för åren 1938/39—1944/45 utförligt redovisats i tidigare
promemorior, liar det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående
redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster och kostnader
under dessa år hänvisas till Kungl. Maj ds propositioner 319/1942, 246/1943,
253/1944, 303/1945 och 267/1946.) I den följande framställningen redovisas
dels inkomst- och kostnadsberäkningarna för åren 1938/39, 1945/46, 1946/47
(siffrorna för produktionsåret 1946/47 äro givetvis preliminära) och dels den
förkalkyl över jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1947/48,
vilken tjänat som grundval för Kungl. Maj ds beslut rörande prissättningen på
jordbrukets produkter och förnödenheter under samma år.
92
Iiungl. Maj.ts proposition nr 280.
Grunderna för den för produktionsåret 1947/48 upprättade förkalkylcn.
Den förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1947/48, som framlägges i denna promemoria, ansluter sig i metodiskt
hänseende till de under senare år utförda inkomst- och kostnadsberäkningar,
vilka legat till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter.
Förkalkylen har karaktären av en normkalkyl såtillvida,
att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande produktionsåret
under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförändrade
löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produkter
och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande prisförändringar
med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en viss
grad av säkerhet.
Till grund för inkomstkalkylen har på samma sätt som i tidigare promemorior
lagts en uppskattning av de vid normala väderleksförhållanden förväntade
hektarskördarna. Härvid ha hektarskördsuppgiftema samt de så
kallade allmänna skördeomdömena för perioderna 1921/30, 1931/40, 1941/45
samt åren 1945/46 tjänat till ledning. Dessa uppgifter ha sammanställts i
tabell 1, vilken även redovisar de för åren 1945/47 antagna hektarskördarna
av olika grödor.
Tabell 1. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—1946
samt antagna normskördar 1945—1947.
Växtslag
Observerade hektarskördar
Normerade hektarskördar1
Antagna norm- skördar
1921/
30
1931/
40
1941/
4ö
1945
19461 2 3
1921/
30
1931/
40
1941/
45
1945
1946
1945
1946
1947
Höstvete.....
2190
2 350
1920
2 230
2 470
2180
2 360
2 220
2 230
2 390
2 300
2 300
2 300
Vårvete ......
1480
1820
1470
1540
1670
1430
1750
1680
1710
1790
1700
1750
1750
Höstråg......
1640
1880
1700
1660
1860
1 620
1820
1850
1920
1 920
1800
1850
1850
Vårråg ......
1140
1340
1060
1 no
1 170
1100
1320
1300
1330
1350
1100
1200
1200
Korn ........
1760
2 020
1850
1810
2 070
1 760
2 010
1970
1940
2 070
2 000
2 000
2 000
Havre........
1590
1800
1390
1390
1420
1580
1790
1630
1600
1640
1550
1550
1600
Blandsäd ....
1940
2130
1700
1 670
1840
1910
2140
1880
1860
1970
1900
1900
1900
Ärter ........
1420
1510
1 280
1280
81200
1430
1530
1520
1480
1300
1400
1 450
Potatis.......
11400
14 300
12 900
11420
313 500
12 200
13 900
14 200
13 700
14 000
14 000
14000
Sockerbetor . .
28 000
35 300
34000
33 200
32 420
28 900
33 900
34 100
32 100
33 500
35 000
35 000
33 500
Foderrotfruk- ter .........
32 200
37 700
32 800
32140
8 33 220
33 400
37100
35 500
33 200
36 000
36 000
36 000
Hö från odlad
jord........
3 520
3 480
3 040
3 880
3 890
3 310
3 610
3 220
3 420
3 430
3 200
3 400
3 400
1 För åren 1941—1946 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 3‘0. För
åren 1921—1940 har omräkningen skett efter de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden
1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3''0.
2 Preliminära uppgifter enligt statistiska centraibyråns publikation Årsväxten år L946.
3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas
storlek. Skörden av nämnda växtslag beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning
att tioårsmedeltalet 1936/45 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran
3''0. Om skördeutsikterna år 1946 inom ett visst län och för en viss gröda är 2''6, erhålles den
2-5
beräknade skörden genom multiplikation av tioårsmedeltalet med y.(j o. s. v.
Kungi. Maj.ts proposition nr 2S0.
93
Vid fastställandet av skördesiffrorna för år 1947 har det givetvis varit
nödvändigt att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även
de ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen, som i vissa hänseenden
inträffat. Härvid får i första hand hänsyn tagas till den avsevärt ökade
förbrukningen av konstgödsel under år 1946/47 såsom närmare framgår
av tabell 7. Förbrukningen av kvävehaltiga gödselmedel beräknas under
nämnda år överstiga förbrukningen under basåret 1938/39 med i runt tal 60
procent. Vidare har tillgången på kali ökat starkt under innevarande gödselår,
och förbrukningen väntas bliva drygt 10 procent högre än under det
sista förkrigsåret. Även förbrukningen av fosfat väntas stiga något utöver
förkrigsförbrukningen. Den naturliga gödseln bar ökat i kvantitet samt torde
därjämte ha förbättrats i kvalitativt hänseende jämfört med förhållandena
under krigsåren. I detta sammanhang bör även framhållas växtförädlingens
roll för en fortgående stegring av skördeutbytet, även om verkan härav undanskymmes
i de observerade skördarna under krigsåren, till följd av att
nedgången i jordens växtnäringsförråd m. fl. faktorer verkat starkt skördenedsättande.
Ur uppgifterna i tabell 1 kan emellertid spåras en tendens till
återhämtning beträffande skördarna per hektar för flertalet växtslag efter
det avbrott i den sekulära skördestegringen, som inträffat under kriget.
Med hänsyn till nu nämnda omständigheter torde normskördarna för vissa
växtslag höra höjas något i förhållande till de i normkalkylen för år
1946 47 begagnade. Emellertid har för år 1947/48 endast räknats med en
höjning av 50 kilogram per hektar för havre och ärter, medan oförändrade
kvantiteter tillämpats för övriga växtslag med undantag för sockerbetor.
Mot bakgrunden av de senaste årens skörderesultat beträffande sockerbetor
har det synts delegationen antagligt, att den tidigare tillämpade normskörden
35 000 kilogram för närvarande ligger på en något för hög nivå och att densamma
nu bör upptagas till 33 500 kilogram per hektar.
Vad angår höstsäden bör viss hänsyn tagas till den avsevärda minskningen
av de besådda arealerna hösten 1946. Av siffrorna för de olika länen
framgår, att arealminskningen i allmänhet varit av mindre omfattning inom
län, där hektarskördarna normalt överstiga riksmedeltalet. Av betydelse är
särskilt, att arealminskningen varit relativt ringa i Malmöhus och Kristianstads
län. En vägning av tioårsmedeltalen för hektarskördarna i varje län
(perioden 1936/45) med de hösten 1945 respektive hösten 1946 besådda arealerna
ger till resultat, att förskjutningarna i arealerna länsvis i och för sig
skulle väntas medföra en höjning av riksmedeltalen för hektarskördarna
med 20 kilogram för höstvete och 12 kilogram för höstråg. Emellertid torde
sådden hösten 1946 i åtskilliga fall ha blivit försenad eller helt omöjliggjord
på de iågt belägna jordarna genom den starka nederbörden i slutet av augusti
och i september månad. Dessa jordar lämna normalt en förhållandevis
rik genomsnittlig avkastning av höstsådda grödor, varför de speciella väderleksförhållandena
hösten 1946 kunna ge anledning att befara en sänkning
av riksmedeltalen för hektarskördarna och sålunda motverka den tendens
till ökad skörd, som eljest vore att förvänta. Någon större betydelse har
därför icke tillmätts arealförskjulningarna vid fastställandet av normskördarna.
Vad angår fodersäden torde man böra räkna med att fodersädsavståendet
inbjudit till eu viss försiktighet vid skördeuppskattningarna, varför de officiella
skördesiffrorna för fodersäd, speciellt för havre, icke torde helt riktigt
återspegla den faktiska skördeutvecklingen under krisåren. Delegationen
har, med hänsynstagande till bl. a. de normerade skördarna samt den betydligt
ökade tillgången på kali, ansett sig kunna räkna med eu normal hektarskörd
av havre om 1 600 kilogram för år 1947, d. v. s. 50 kilogram högre än
som tidigare antagits för åren 1945 och 1946 (för år 1944 angavs dock lik
-
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
som nu hektarskörden för havre till 1 600 kilogram). För ärter har likaledes
räknats med en ökning av 50 kilogram till 1 450 kilogram per hektar.
Med de i tabell 1 anförda normskördarna för år 1947 som utgångspunkt
ha beräkningar verkställts över dels avsalukvantitetema jämte producenternas
förbrukning av vegetabiliska produkter och dels fodertillgångarna under
år 1947/48.
Jordbrukets inkomster.
Brödsäd.
År 1945/46. Saluöverskottet av brödsäd, exkl. försäljningen till utsädeshandeln,
har uppgått till följande kvantiteter:
Försålt till
spannmåls- de större handelshandeln
kvarnarna
ton ton
Summa
saluöverskott
ton
Höstvete............ 324 000 9 000 333 000
Vårvete............ 53 000 2 000 55 000
Råg................ 143 000 5 000 148 000
Löneförmalningen har under produktionsåret 1945/46 uppgått till 42 000
ton vete och 25 000 ton råg. Fördelas löneförmalningen av vete på höst- och
vårvete efter de proportioner, som gälla för ovan redovisade saluöverskott
av höst- och vårvete, erhållas följande kvantiteter försåld och för eget behov
förmald brödsäd år 1945/46:
Salu-
överskott
Löne-
förmalning
Summa
ton
ton
ton
Höstvete............
333 000
36 000
369 000
Vårvete............
55 000
6 000
61 000
Råg................
148 000
25 000
173 000
Summa brödsäd
536 000
67 000
603 000
Priserna på brödsäd under produktionsåret 1945/46 ha beräknats till följande
belopp:
Höstvete.............. 26''45 kr/dt
Vårvete .............. 29-30 »
Råg .................. 25''35 »
Priset på vårvete förutsättes inkludera ett stimulanstillägg med 1 kr/dt,
vilket icke medräknats i sammandragstabellen (tabell 6).
År 1946/41. Under tiden september—december 1946 ha följande kvantiteter
brödsäd av 1946 års skörd levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln)
och kvarnarna:
Försålt till Summa
spannmåls- de större handels- saluöverskott
handeln kvarnarna 1/9—3l/ia 1946
ton ton ton
Höstvete............ 326 000 10 000 336 000
Vårvete............ 59 000 2 000 61 000
Råg................ 135 0004 000 139 000
Summa brödsäd 520 000 16 000 536 0C0
Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året
under åren 1944/45 och 1945/46 samt med hänsyn tagen till de under senare
år successivt inträdda förändringarna hos denna fördelning (innebärande att
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
95
en allt större del av saluöverskottet levereras månaderna närmast efter skörden)
kunna brödsädsleveranserna under tiden januari—augusti 1947 beräknas
till 127 000 ton varav 74 000 ton höstvete, 22 000 ton vårvete och 31 000
ton råg. Det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd under år 1946/47 kan
sålunda beräknas till 663 000 ton, fördelat på följande sätt: höstvete 410 000
ton, vårvete 83 000 ton och råg 170 000 ton.
I fråga om löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter för tiden september—december
1946. Dessa visa i jämförelse med samma tid föregående
år beträffande vete en nedgång med 8 % och beträffande råg en nedgång
med 17 %>. Antages denna nedgång representativ för hela året, erhålles under
år 1946/47 en löneförmalning av 39 000 ton vete och 21 000 ton råg.
Löneförmalningen av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i samma
proportioner som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott
och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att upptagas
i kalkylen.
Salu-
överskott
Löne-
förmalning
Summa
ton
ton
ton
Höstvete............
410 000
32 000
442 000
Vårvete ............
83 000
7 000
90 000
Råg................
170 000
21 000
191 000
Summa brödsäd
663 000
60 000
723 000
För brödsäd av normalkvalitet gälla under år 1946/47 genomsnittspriserna
26,25 kr/dt för höstvete och råg samt 28,50 kr/dt för vårvete. Dessa priser
skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet.
Med användning av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda priserna
för mottagna kvantiteter under tiden september—december 1946 ha genomsnittspriserna
för höstvete, vårvete och råg (efter avdrag från kvarnpriserna
för handelsmarginaler och frakter om sammanlagt 75 öre/dt) beräknats till
26,12, 28,60 respektive 26,09 kr/dt. Beträffande de så beräknade priserna må
framhållas, att de av jordbrukarna erhållna priserna ha legat något lägre
med hänsyn till den stigande prisskalan och den tid, som förflyter mellan
jordbrukarnas leveranser och kvarnarnas inköp från spannmålshandeln. Å
andra sidan medför den stigande prisskalan, att genomsnittspriserna för hela
produktionsåret beräknas komma att ligga omkring 14 öre högre per deciton
än under perioden september—december. I stort sett torde denna senare omständighet
utjämna den underskattning av priserna, som sammanhänger med
jordbrukarnas tidigare leveranser i förhållande till kvarnarnas inköp, varför
någon större justering av de ovan angivna priserna icke torde vara påkallad.
Delegationen har dock utfört en alternativ beräkning av priserna, varvid
kvarnarnas månadspriser (med avdrag för handelsmarginaler och frakter)
vägts med jordbrukarnas faktiska försäljningar varje månad enligt Svenska
spannmålsaktiebolagets leveransstalistik, varefter de så erhållna priserna
ökats med 14 öre/dt med hänsyn till väntade försäljningar till högre priser
(enligt den stigande prisskalan) under återstoden av produktionsåret.
Priserna, beräknade enligt ovan nämnda alternativ, kallade alt. 1 respektive
alt. 2, angivas i följande tablå, som även visar de i kalkylen använda
priserna.
Priser 1946/47
beräknade enligt
alt. 1 alt. 2
Använda priser
för år 1946/47
Höstvete................. 26-12 26-13 26''10
Vårvete ................. 28''60 28-63 28''60
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Priset på vårvete förutsattes inkludera stimulanstillägg med 1 kr/dt, vilket
icke medräknats i sammandragstabellen (tabell 6).
År 7947/48. Enligt den i oktober 1946 företagna arealinventeringen ha på
brukningsdelar med över 2 hektar åkerjord i Svea- och Götaland samt Gävleborgs
län följande arealer besåtts med höstsäd, nämligen 179 465 hektar
med höstvete och 127 208 hektar med höstråg. Med beaktande av odlingens
normala omfattning inom de återstående delarna av landet ha dessa siffror
avrundats till 179 500 hektar för höstvete och 127 400 hektar för höstråg.
Beträffande de vårsådda grödorna inhämtades inga arealuppgifter vid
den i oktober 1946 verkställda inventeringen. Under år 1946 uppgick arealen
vårvete till 90 473 hektar och arealen vårråg till 4 147 hektar. Med hänsyn
till att de hösten 1946 med vete och råg besådda arealerna till följd av väderleksförhållandena
blevo avsevärt lägre än tidigare år, kan en utökad vårveteodling
förväntas. Om hänsyn tages dels till omfattningen av vårveteodling
inom olika län under krigsåren och dels till nedgången i den med höstvete
besådda arealen inom olika län under hösten 1946, kan den våren 1947
besådda vårvetearealen förväntas uppgå till uppskattningsvis 115 000 hektar.
Till jämförelse kan nämnas, att vårvetearealen under åren 1942 och 1943,
då odlingen nådde sin hittills största omfattning, utgjorde 114 535 respektive
115 223 hektar. En ytterligare utvidgning av vårvetearealen utöver den nu
antagna synes dock kunna uppnås, om en höjning av nu gällande pris på
vårvete kommer till stånd.
I fråga om vårråg har upptagits 4 000 hektar.
På grundval av nu anförda arealuppgifter och de i tabell 1 antagna normskördarna
per hektar har skörden av brödsäd beräknats på följande sätt:
Areal Hektarskörd Totalskörd
hektar kilogram ton
Höstvete ............ 179 500 2 300 412 900
Vårvete.............. 115 000 1 750 201 300
Höstråg ............ 127 400 1 850 235 700
Vårråg.............. 4 000 1 200 4 800
Summa brödsäd 425 900 854 700
Den erhållna totalskörden har på sedvanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt
utsäde. Vid beräkningen av utsädet (för sådden under år 1947/48) har i huvudsak
räknats med arealerna för 1946 års brödsädsskörd, då desamma få
anses ha varit av mera normal omfattning än arealerna för 1947 års skörd,
samt med en utsädeskvantitet per hektar av 210 kg för vete och 200 kg för
råg. Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten
brödsäd redovisas i följande sammanställning:
Höstvete
Vårvete
Råg
ton
ton
ton
Skörd ................................
412 900
201 300
240 500
Avgår: lagringsförlust..................
8 300
4 000
4 800
avrens ........................
33 000
16 100
24100
utsäde ........................
46 400
19 000
32 800
Kvarstår till försäljning och löneförmal-
ning................................
325 200
162 200
178 800
Som i tidigare kalkyler framhållits har det vid den slutliga redovisningen
av saluöverskott och löneförmalning visat sig, att en förskjutning från vårvete
till höstvete äger rum i förhållande till den på skördesiffroma grunda
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
97
de förkalkylen. Den viktigaste anledningen härtill synes vara att vissa kvantiteter
vårvete försålts och betalats som höstvete. Liksom tidigare har därför
viss del av den ovan beräknade vårvetekvantiteten (15 procent) förts som
höstvete. Härigenom ökas höstvetekvantiteten till 350 000 ton, medan vårvetekvantiteten
minskas till 138 000 ton. Kvantiteten råg har i kalkylen avrundats
till 179 000 ton.
Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av arealer, skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
under år 1938/39 samt under de senaste åren.
Brödsädsareal, har.
1938 1945 1946 19471
Höstvete......... 240 460 203 891 212 332 179 500
Vårvete ......... 68 014 87 105 90 473 115 000
Höstråg.......... 181 569 162 824 152 682 127 400
Vårråg.......... 6 558 5 3584 1474 000
Summa brödsäd 496 601 459 178 459 634 425 900
Skörd av brödsäd, milj. kg.
1938 1945 1946* 1 2 1947s
Höstvete......... 668 454 524 413
Vårvete.......... 137 134 152 201
Höstråg......... 365 270 284 236
Vårråg.......... 9 6 5 5
Summa brödsäd 1 179 864 965 855
Saluöverskott och löneförmätning, milj. kg.
1938/39 1945/46 1946/472 1947/483
Vete ............ 664 130 532 488
Råg............. 247 173 191 179
Summa brödsäd 911 603 723 667
Priserna på brödsäd beräknas enligt de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna
för spannmål av normalkvalitet d. v. s. 26,25 kr/dt för höstvete
och råg samt 28,50 kr/dt för vårvete. Av vårvetepriset förutsättes 1 kr/dt böra
betraktas som stimulanspremie och icke inräknas vid uppgörandet av inkomstkalkylen
i samband med prissättningen. Ä andra sidan bör priset ökas med
1 kr^dt utgörande beräknat proteintillägg. I kalkylen har sålunda räknats
med ett pris av 28,50 kr/dt för vårvete.
Ersättning för av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.
År 1945146. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum i
jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa inom
dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda beräkningar,
antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för brödsäd med i
genomsnitt 10 öre/dt. Då saluöverskottet av brödsäd år 1945/46 uppgått till
536 000 ton, kan sålunda jordbruket anses ha tillförts ett belopp av 0,5 milj.
kr, svarande mot inbesparade fraktkostnader för brödsäd.
1 Prognos.
2 Preliminära beräkningar.
3 Prognos under förutsättning av normala väderleksförhållanden.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 280.
7
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
År 1946147. Då saluöverskottet av brödsäd av 1946 års skörd beräknats till
663 000 ton, kan inbesparingen av fraktkostnader för brödsäd enligt tidigare
tillämpade beräkningsgrunder angivas till 0,7 milj. kr.
År 1947/48. Under förutsättning att samma form för handelsreglering av
spannmål genomföres som under innevarande år och att antalet prisorter
blir i stort sett oförändrat, uppkommer även för år 1947/48 en inbesparing
av fraktkostnader för jordbrukarna. Antages löneförmalningen bli av samma
omfattning som under år 1946/47, erhålles för år 1947/48 ett saluöverskott av
(667 000—60 000 =) 607 000 ton brödsäd. Den för jordbruket uppkomna
inbesparingen av fraktkostnader kan sålunda anges till 0,6 milj. kr.
Korn.
År 1945/46. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar uppgick till 7 100 ton
samt bryggeriernas och bränneriernas inköp till 23 200 ton. Dessutom förekom
en export av 1 300 ton. Lägges härtill den beräknade husbehovsförmalningen
i Norrland om 25 000 ton, erhålles en totalkvantitet av ca 57 000 ton. Priset
har under produktionsåret uppgått till 22,50 kr/dt.
År 1946/47. För grynförmalningen beräknas åtgå 10 000 ton. Bryggerierna
och brännerierna ha erhållit en tilldelning av 29 500 ton, varav 22 000 ton till
skattepliktiga och 5 500 ton till skattefria bryggerier samt 2 000 ton till
brännerier.
Exporten av korn beräknas uppgå till 1 500 ton. Husbehovsförmalningen
i Norrland har i enlighet med tidigare uppskattning antagits uppgå till 25 000
ton. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd kvantitet av 66 000 ton
korn. Priset på korn har upptagits oförändrat till 22,50 kr/dt.
År 1947/48. Kornarealen uppgick under år 1946 till 89 435 hektar. Med
hänsyn till den minskade arealen höstsäd har räknats med en areal av 93 000
hektar för år 1947. Vid en antagen hektarskörd av 2 000 kilogram erhålles följaktligen
en totalskörd av 186 000 ton korn. Saluöverskott och husbehovsförmalning
beräknas på följande sätt:
Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning.. 35 000 ton
Grynkvarnarnas förbrukning................ 10 000 »
Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »
Summa 70 000 ton
Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning under år 1946/47 beräknas
som nyss nämnts till 29 500 ton. Härtill kommer för de skattepliktiga bryggerierna
ytterligare ett behov för förnyelse av övergångslagren. Under innevarande
år (1946/47) har emellertid ej beviljats licenser för nämnda ändamål.
Den tilldelning, som under de senaste åren medgivits bryggerierna, innebär en
avsevärd minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen och har nödvändiggjort
en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas de
skattepliktiga bryggerierna inköpa omkring 45 000 ton kom (inkl. förnyelse av
övergångslagret), och de skattefria bryggerierna ca 7 500 ton, vartill kommer
omkring 2 500 ton till brännerierna. Tillgången på fodersäd under det kommande
produktionsåret kan med hänsyn till utsikterna i fråga om fodermedelsimporten
för närvarande icke bedömas bliva så gynnsam, att de nu
nämnda kvantiteterna kunna upptagas i sin helhet i förkalkylen. Kvantiteten
korn till bryggerier och brännerier har tills vidare upptagits till 35 000 ton.
Det bör understrykas, att det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet
kan bedömas, i vilken utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras
för bryggeri- och bränneriändamål. Den angivna kvantiteten kom får
Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.
99
sålunda närmast betraktas såsom en beräknad avsalukvantitet utan att det
ännu är möjligt att närmare angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer
att ske.
Havre, hö och halm.
Försäljningarna av havre, hö och halm ha i samråd med livsmedelskommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter samt arméförvaltningen beräknats
på följande sätt:
Havre, milj. kg.
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
Grynkvarnarna............ 40 36 45 50
Armén.................... 25 — 15 10
Åkerierna................. 15 15 15 15
Skogskörslor .............. 50 45 45 45
Export.................... 2 2 3 —
Summa 132 98 123 120
Hö, milj. kg.
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
Armén.................... 10 5 11 11
Åkerierna................. 20 20 20 20
Skogskörslor.............. 40 55 55 55
Export.................... 18 13 15 15
Summa 88 93 101 101
Halm, milj. kg.
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
Armén.................... 10 5 9 9
Åkerierna................. 10 10 10 10
Skogskörslor.............. 20 20 20 20
Industriell förbrukning..... — 2 3 4
Industribränsle............ —- 200 — —
Summa 40 237 42 43
Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre),
som år 1938/39 uppgick till 11,57 kr/dt, har under åren 1945/46 och 1946/47
uppgått till 18,75 kr/dt och upptages för år 1947/48 till oförändrat belopp.
Noteringen på hö, som under 1938/39 utgjorde 5,89 kr/dt, har under 1945/46
utgjort 8,36 kr/dt och beräknas för 1946/47 utgöra 9,29 kr/dt. Efter avdrag för
presshyra, tråd och extra frakter (för år 1938/39 0,25 kr/dt och för åren 1945/
46 och 1946/47 0,60 kr/dt) erhållas följande priser att upptagas i inkomstkalkylen
(kr/dt):
1938/39 1945/46 1946/47
5-64 7-76 8-70
För år 1947/48 upptages samma pris å hö som för år 1946/47.
Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag
för presshyra, tråd och extrafrakter beräknats till följande belopp
(kr/dt):
1938/39 1945/46 1946/47
2-19 2-41 2-10
För år 1947/48 upptages samma pris å halm som för år 1946/47.
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Matärler.
År 1945/46. Skörden av ärter uppgick år 1945 till 33 000 ton. Med ledning
av arealuppgifterna kan densamma fördelas på 25 700 ton matärter och 7 300
ton foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning av matärter har be
-
räknats på följande sätt:
Skörd.................................... 25 700 ton
Avgår: lagringsförluster, 1%................ 300 »
avrens, 1 %........................ 1 800 »
utsäde............................ 3 900 »
Kvarstår.................................. 19 700 »
Till jämförelse med denna beräkning kan nämnas, att enligt spannmålsbolagets
rapporter har under år 1945/46 från odlare försålts omkring 14 600
ton. Härtill får emellertid läggas dels den försäljning, som faller utanför dessa
rapporter, dels producenternas husbehovsförbrukning.
Genomsnittspriset på matärter beräknas på grundval av lantbruksförbundets
noteringar till 35,78 kr/dt.
År 1946/47. Den totala skörden av ärter har beräknats till 27 200 ton. Med
ledning av arealuppgiftema har härav 20 600 ton beräknats vara matärter.
Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder har den till försäljning
och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten beräknats på följande
sätt:
Skörd.................................... 20 600 ton
Avgår: lagringsförluster, 1 /................ 200 »
avrens, 7 /........................ 1 400 >
utsäde............................. 3 900 »
Kvarstår.................................. 15100 »
Det förtjänar nämnas, att enligt spannmålsbolagets rapporter har av 1946
års skörd av matärter t. o. m. november 1946 försalts 8 200 ton mot 8 400 ton
under samma tid året förut (denna redovisning omfattar som ovan framhållits
icke all försäljning av matärter och ej heller producenternas egen förbrukning)
.
Genomsnittspriset för år 1946/47 kan på grundval av lantbruksförbundets
noteringar preliminärt beräknas till 36,25 kr/dt.
År 1947/48. Under antagande av en från år 1946/47 oförändrad areal samt
normal hektarskörd enligt tabell 1 erhålles en totalskörd av matärter av 24 900
ton. Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiten har be
-
räknats på följande sätt:
Skörd.................................... 24 900 ton
Avgår: lagringsförlust, 1%.................. 200 »
avrens, 7 %........................ 1700 »
utsäde............................ 3 900 >
Kvarstår................................. 19100 »
Priset antages oförändrat från år 1946/47, d. v. s. 36,25 kr/dt.
Matpotatis.
Åren 1945/46 och 1946/47. Kvantiteten matpotatis har i tidigare kalkyler
upptagits till 900 000 lön för år 1945/46 mot 755 000 ton år 1938/39. Även
om en icke obetydlig skärpning av försörjningsläget inträffade under våren
Kunyl. Mcij.ts proposition nr 280.
101
1946 beträffande bröd, matfett och socker, synes skäl för en ändring av kvantiteten
matpotatis för år 1945/46 icke föreligga, enär tillgången på sådana
varuslag som kött, fisk och grönsaker var förhållandevis god.
Under förutsättning av eu viss förbättring i det allmänna försörjningsläget
räknades i tidigare kalkyler med en nedgång i kvantiteten matpotatis med
25 000 ton till 875 000 ton år 1946/47. Något skäl att ändra denna beräkning
synes heller icke föreligga. Vid eu jämförelse mellan kvantiteterna matpotatis
under åren 1938/39 och 1946/47 bör hänsyn även tagas till att befolkningen
beräknas öka med 8 å 9 procent mellan nämnda år.
Utöver den inhemska potatisförbrukningen tillkommer för år 1945/46 en
export av 2 000 ton potatis. För år 1946/47 beräknas för närvarande en export
av 12 000 ton. Utförseln av potatis har liksom i närmast föregående
kalkyl icke upptagits särskilt, enär den exporterade kvantiteten ansetts ligga
inom felmarginalen för beräkningen av den inhemska potatisförbrukningen.
Priset på matpotatis har för år 1945/46 beräknats till 13,82 kr/dt. Beräkningen
grundar sig på stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av
månadsnoteringama till årsmedeltal har liksom tidigare skett med ledning av
de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av året,
som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning
(jfr Kungl. Maj ds proposition 246/1943 s. 105).
För år 1946/47 synes priset på matpotatis för närvarande böra beräknas
till 14:— kr/dt. Med hänsyn till ovissheten om prisutvecklingen under våroch
sommarmånaderna får dock denna beräkning betecknas som osäker.
År 19A7/A8. Förbrukningen av matpotatis har som nyss nämnts för år
1946/47 beräknats till 875 000 ton. För år 1947/48 synes det med hänsyn till
de nu överblickbara förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen under
nämnda år vara riktigast att icke räkna med någon förändring av matpotatisförbrukningen.
Härvid har även beaktats, att folkmängden även under år
1947/48 torde fortsätta att tillväxa. Huruvida någon export av potatis kan
komma till stånd kan icke nu med säkerhet bedömas.
Skörden av matpotatis under år 1946 synes ha blivit av normal storlek. I
föreliggande kalkyl har även för år 1947 räknats med normal skörd. Under
förutsättning av normala väderleksförhållanden under år 1947/48 synes priset
kunna upptagas till 13,50 kr/dt.
Fabrikspotatis.
År 1945j l6. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1945/46 uppgått
till 177 000 ton, varav 142 000 för tillverkning av potatismjöl och 35 000 ton
för framställning av brännvin. Priset har beräknats till i genomsnitt 30 öre
per hektoliter och stärkelseprocent, vilket vid eu genomsnittlig stärkelsehalt
av 16,5 procent motsvarar 7,07 kr/dt.
År 19A6/47. Fram till den 27 januari 1947 ha licenser lämnats för eu tillverkning
av 27 900 lön stärkelse, motsvarande 155 000 ton potatis, varav ca
119 000 ton avverkats. Härutöver räknas enligt uppgifter från kommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter med eu ytterligare licensgivning
för tillverkning av potatismjöl, motsvarande ca 13 000 ton potatis. Dessutom
beräknas enligt utfärdade licenser en tillverkning av ca 8,0 milj. liter brännvin
av potatis, vartill åtgår en kvantitet av 35 000 ton. Den sammanlagda
kvantiteten fabrikspotatis kan sålunda beräknas till 203 000 ton.
Priset på fabrikspotatis har beräknats till i genomsnitt 30 öre per hektoliter
och stärkelseprocent. Då den genomsnittliga .stärkelsehalten beräknas till
17,5 procent, erhållcs elt medelpris per deciton av 7,50 kronor.
102
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
År 194-7/48. Vid normal skörd beräknas 250 000 ton potatis kunna komma
att användas för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt uppgå
till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat till 30 öre per hektoliter
och stärkelseprocent eller 7,50 kr/dt.
Det bör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella ändamål
närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att det
ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen
kommer att ske.
Sockerbetor,
År 1945/46. Skörden av sockerbetor år 1945 uppgick till 1 813 660 ton med
en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 %. Då priset uppgick till i genomsnitt 5,09
kronor per deciton, beräknas jordbrukets inkomster av sockerbetor till 92,3
milj. kr.
År 1946/47. Enligt preliminära uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget
har 1946 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 777 000 ton med
en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 %. Grundpriset för betor med en sockerhalt
av 16 % är 4,65 kr/dt med sedvanligt tillägg av Viso av grundpriset
för varje tiondels procent, varmed sockerhalten överstiger 16 %>. Vid den
beräknade medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt, varför
värdet av 1946 års sockerbetsskörd kan beräknas till 90,4 milj. kr.
År 1947/48. Arealen antages bli ungefär oförändrad eller 55 000 hektar
och skörden beräknas såsom tidigare anförts till 33 500 kg/ha. Härvid erhålles
en totalskörd av 1 843 000 ton. Sockerhalten antages bli 17,5 %>, vilket
vid oförändrade prisbestämmelser innebär ett genomsnittspris av 5,09
kr/dt. Värdet beräknas i enlighet härmed till 93,8 milj. kr.
Oljeväxter.
År 1945/46. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande
dess sammanlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1945 års skörd
samt däremot svarande betalningsbelopp:
Ton
1 000-tal kronor
Höstraps ...........
............... 9 821
7 461
Vår raps ...........
............... 8 384
6 497
Höstrybs...........
............... 365
286
Vitsenap ...........
............... 4 039
2 702
Fiskebysenap........
............... 75
54
Vallmo.............
............... 1295
1 279
Solros..............
............... 20
17
Oljelin.............
............... 18 219
14 075
Diverse fröer.......
............... 4
2
Summa 42 222
32 373
År 1946/47. Beträffande 1946 års skörd av oljeväxter ha uppgifter om
skördade arealer och preliminära uppgifter om hektarskördar erhållits från
Oljeväxtcentralen. Uppgifterna om hektarskördarna grunda sig på kvantiteter
levererade t. o. m. den 31 december 1946 och mot dessa svarande arealer.
Beräkningen av kvantiteter och värden framgår av följande sammanställning:
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 280. 103
Areal
Skörd
kg/ha
(18 % vattenhalt)
Skörd
Pris
Värde
ha
ton
öre/kg
milj. kr
Höstraps .......
....... 5 393
1 799
9 702
69
6-7
Höstrvbs .......
....... 429
1 188
510
69
0-4
Vårraps .........
....... 6 906
997
6 885
75
5-2
Vitsenap.........
....... 5 241
1073
5 624
65
37
Vallmo .........
....... 259
554
143
77-53
0-1
Oljelin .........
....... 8 730
966
8 433
60
5-1
Summa inkomster 21-2
År 1947148. Beträffande arealen oljeväxter till 1947 års skörd föreligga
uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober
1946 företagna arealinventeringen redovisades 9 550 resp. 780 hektar. Enligt
uppgifter från Oljeväxtcentralen hade emellertid vid kontraktstidens utgång
endast tecknats 9 105 hektar höstraps och 744 hektar höstrybs. I fråga
om de vårsådda oljeväxterna torde med hänsyn till planerade priisjusteringar
en arealökning kunna beräknas. Efter samråd med livsmedelskommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter ha arealerna beräknats på sätt
som framgår av följande sammanställning. Avkastningen per hektar har
beräknats efter samma grunder som i den på våren 1946 upprättade normkalkylen
för år 1946/47. Beträffande priserna föreligger beslut i fråga om de
höstsådda oljeväxterna. Vad angår övriga oljeväxter har i kalkylen upptagits
de av livsmedelskommissionen föreslagna priserna. Samtliga priser ha
omräknats till att avse 18-procentig vara. Beräkningen framgår av följande
sammanställning.
Areal
Skörd
kg/ha
(18 % vattenhalt)
Skörd
Pris
Värde
ha
ton
öre/kg
milj. kr
Höstraps .......
....... 9100
1600
14 560
75
10-9
Höstrvbs........
....... 750
1 300
980
75
0-7
Vårraps .........
....... 7 500
1 200
9 000
85
7-7
Vitsenap.........
....... 7 500
1 200
9 000
75
6-8
Vallmo..........
....... 300
900
270
85
0-2
Oljelin..........
....... 15 000
1 200
18 000
77
13-9
Summa inkomster 40-2
För åren 1945/46 och 1946/47 har ej räknats med några stimulansinkomster
för oljeväxter. Enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder torde ej
heller böra räknas med några stimulansinkomster för år 1947/48 med hänsyn
till att prishöjningarna jämfört med priserna under år 1945/46 torde
väsentligen uppvägas av de ökade arbetskostnaderna och starkt ökade kostnaderna
för bekämpningsmedel mot skadeinsekter.
Spånadsväxter.
År 1945146. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet lin och hampa
ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter beräknats till 3,8 milj. kr. Inkomsterna
fördela sig med 2,1 milj. kr på linhalm, 0,8 milj. kr på linfrö och
0,9 milj. kr på hamphalm.
År 1946147. Värdet av 1946 års odling av spånadsväxter har beräknats
med ledning av uppgifter från Riksförbundet lin och hampa om skördade
arealer, hektarskördar och i fråga om lin- och hamphalm skördens beräknade
fördelning på olika kvalitetsklasser. Värdet av linhalmen beräknas
till 2,0 milj. kr, av linfrö till 0,3 milj. kr, av hamphalm till 0,9 milj. kr och
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
av hampfrö (överskott utöver utsädesbehovet) till 0,1 milj. kr. Det sammanlagda
värdet av 1946 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 3,3 milj. kr.
År 1947148. Arealen lin beräknas år 1947 bli 4 300 hektar och arealen
hampa 1 950 hektar. Avkastningen per hektar har beräknats efter samma
grunder som i den på våren 1946 upprättade kalkylen för år 1946/47 utom i
fråga om hamphalm, som tidigare beräknats till 4 000 kg/ha. I denna kalkyl
upptages skörden i enlighet med under senare år vunna erfarenheter till
3 500 kg/ha. För hampa upptages -—■ liksom i tidigare prognoser — icke någon
särskild inkomst av fröavkastningen, enär densamma normalt endast
täcker det erforderliga utsädesbehovet. Beräkningen av inkomsterna från
spånadsväxtodlingen år 1947/48 framgår av följande sammanställning. De
använda priserna avse normalkvalitet.
Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde
ha kg ton öre/kg milj. kr
Lin. Halm........ 4 300 3 000 12 900 20‘6 2-7
Frö.......... 4 300 450 1900 60''0 1’1
Hampa. Halm ........ 1 950 3 500 6 800 12’8 0*9
Summa 4''7
Mjölk.
År 1945/46. Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under
år 1945/46 sammanfattas i följande tablå, i vilken även medtagits de i jämförelse
med vårkalkylen 1946 reviderade beräkningarna för år 1944/45 (justering
av kvantiteten fodermjölk har verkställts) samt beräkningarna för år
1945/46 enligt samma kalkyl (jfr Kungl. Majds prop. nr 267/1946).
År 1944/45
År 1945/46
enligt kalkylen
våren 1946
enligt nu före- liggande beräk-
ningar
milj. kg
milj. kg
milj. kg
Invägning vid mejerierna..........
3 263
3 550
3 516
därav k-mjölk..................
949
955
948
p-mjölk..................
2 314
2 595
2 568
Konsumtionsmjölk utanför mejeri..
Konsumtionsmjölk till hemmaför-
170
170
170
brukning .......................
500
495
495
Mjölk till lantsmör................
160
160
150
Fodermjölk ......................
268
300
310
Total mjölkproduktion
4 361
4 675
4 641
Som synes har under år 1945/46 mjölkinvägningen vid mejeri blivit lägre
än vad man hade anledning att räkna med på våren 1946. Användningen av
mjölk till lantsmör har antagits nedgå med 10 000 ton under år 1945/46.
Denna sänkning har ansetts motiverad dels av den ökade gödkalvsuppfödningen
och dels av ökningen av antalet mejerileverantörer i Norrland samt
minskningen av den redovisade lantsmörsförsäljningen inom detta område.
Åren 1946/47 och 1947/48. Som framgår av beräkningarna rörande slakten
längre fram i denna promemoria har antalet mjölkkor antagits förete en
mindre ökning under såväl år 1946/47 som år 1947/48. Enligt förkalkylen
våren 1946 beräknades ökningen av mjölkproduktionen per ko mellan åren
1945/46 och 1946/47 till ca 2 procent. Härvid förutsattes emellertid en större
tillgång på oljekraftfoder än vad man nu kan räkna med. Å andra sidan torde
den kvantitativt rikliga höskörden och den fortgående ökningen av AlV-fo
-
Kungi. Mcij.ts proposition nr 280.
105
deranvändningen i viss mån motverka nedgången i tillgången på oljekraftfoder.
Minskningen av kraftfodertilIgången torde dock medföra en lägre stegring
av avkastningen per ko än vad som antogs våren 1946. Med hänsyn till
den på längre sikt fortgående stegringen av avkastningen per ko synes man
dock ha anledning att räkna med en fortsatt ökning av avkastningen, även
om man ej torde böra räkna med fullt samma ökningstakt som under mellankrigsperioden.
1 Delegationen har sålunda ansett sig böra antaga en ökning
av mjölkmängden per ko med 1,3 %> mellan åren 1945/46 och 1946/47. För
år 1947/48 räknas med en ytterligare ökning med 1,3 °/o.
Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,
vilken även belyser den redovisade respektive beräknade mjölkinvägningen
vid mejerier.
Medelkoantal, 1 000-tal............
Procentuell förändring sedan föregående
år ....................
Produktion per ko, kg...........
Procentuell förändring sedan föregående
år.....................
Total mjölkproduktion, milj. kg ..
Procentuell förändring sedan föregående
år ....................
Invägning vid mejerier, milj. kg..
Procentuell förändring sedan föregående
år ....................
1938/39
1945/46
1920
1 872
2 455
+ 2-3
2 479
4 714
+ 4-0
4 641
3 129
+ 6-4
3 516
-f 3-6
+ 7-8
1946/47
1947/48
1 890
1 905
+ 1''0
2 511
+ 0-8
2 543
+ 1‘3
4 745
4" 1''3
4 845
-f 2-2
3 620
4- 2‘1
3 720
+ 3-0
+ 2-8
Beträffande mjölkinvägningen under år 1946/47 må följande anföras. Under
september 1946 var invägningen obetydligt högre än under samma månad
1945. I oktober sjönk densamma ned till en nivå, som var något lägre
än ett år tidigare. Orsaken härtill torde bl. a. vara, att betestörhållandena vid
slutet av betesperioden 1946 voro ogynnsamma, särskilt i jämförelse med år
1945. Den säsongmässiga nedgången i samband med inställningen av djuren
kom därför under år 1946 tidigare och blev långvarigare än under år
1945. Härvid får även beaktas, att tilldelningen av oljekraftfoder under sistlidna
höst var mindre än ett år tidigare. Sedermera har emellertid en extra
tilldelning av oljekraftfoder ägt rum. Under månaderna november 1946—
januari 1947 har mjölkinvägningen visat en successiv stegring i jämförelse
med samma månader ett år tidigare. Med hänsyn till de antörda produktionsbetingelserna
under hösten 1946 samt den efter hand stigande invägningen
under månaderna november—januari synes man ha anledning räkna med
en ytterligare uppgång under återstoden av år 1946/47. Härvid har även beaktats,
att koantalet beräknats stiga under årets lopp.
Med hänsynstagande till hur nu nämnda omständigheter kunna antagas
påverka den normala säsongnurvan har mjölkinvägningen under år 1946/47
uppskattats till 3 620 milj. kg.
Med hänsyn till att nyanslutningen till mejerier numera är tämligen ringa,
har kvantiteten utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk bibehållits oförändrad
under såväl 1946/47 som 1947/48. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk
har liksom för tidigare år antagits nedgå med en procent per år.
I fråga om fodermjölk räknas med en fortsatt uppgång, främst beroende på
en ökning av antalet gödkalvar. Kvantiteten mjölk till lantsmör har av sam
1
Stegringen har inom 1942 års jordbrukskommitté beräknats till drygt 1 procent per år
under tiden efter 1880 och till omkring 1,5 procent under mellankrigsperioden.
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
ma skäl som för år 1945/46 antagits nedgå under år 1946/47. För år 1947/48
räknas icke med någon ytterligare minskning.
Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under år 1938/39
samt under åren 1945/46, 1946/47 och 1947/48 sammanfattas i följande tablå
(milj. kg).
Invägning vid mejerierna..........
därav k-mjölk..................
p-mjölk..................
Konsumtionsmjölk utanför mejeri .
Konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning
......................
Mjölk till lantsmör...............
Fodermjölk......................
Total mjölkproduktion
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
3 129
3 516
3 620
3 720
794
948
960
960
2 335
2 568
2 660
2 760
240
170
170
170
537
495
490
485
420
150
140
140
388
310
325
330
4 714
4 641
4 745
4 845
Priserna pa mjölk (med undantag för priset på mjölk till lantsmör), vilka
pa sedvanligt sätt beräknats inom Sveriges lantbruksförbund i samråd med
Svenska mejeriernas riksförening redovisas i tabell 2.
Jordbrukets inkomster av konsumtionsmjölk, som försålts från mejerier,
ha beräknats på följande sätt:
Kvantitet, milj. kg
Pris, öre/kg
Värde, milj. kr
Oskummad
1945/46
1946/47
1947/48
1945/46
1946/47 1947/48
1945/46
1946/47 1947/48
mjölk..... 176-7
Standardiserad
190-0
190-0
21-72
22-29 22-24
38-4
42-4 42-2
mjölk....
. 934-1
940-0
940-0
20-26
21-02 21-04
189-2
197-6 197-8
Summa 227''6 240-0 240-0
I sammandragstabellen (tabell 6) redovisas all konsumtionsmjölk som
oskummad mjölk.
Priset på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken under åren
1946/47 och 1947/48 har beräknats stiga med samma absoluta belopp som den
från mejerier saluförda konsumtionsmjölken.
_ Priset på mjölk till lantsmör har beräknats på samma sätt som tidigare
(jfr Kungl. Maj:ts prop. 246/1943) och uppgår till följande belopp i öre per
kilogram mjölk:
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
10-77 17-71 17-95 18-10
° Beträffande priserna i övrigt må nämnas, att uppgången i producentpriset
på produktmjölk mellan åren 1946/47 och 1947/48 huvudsakligen sammanhänger
med en beräknad minskning av mjölkåtgången per kilogram smör,
vilket främst beror på den successivt stigande fetthalten.
Skummjölk till ost.
Med ledning av uppgifter angående ostproduktionens storlek under år
1945/46 har skummjölksåtgången för osttillverkning under år 1945/46 beräknats
till 295 000 ton. För år 1946/47 har kvantiteten i samråd med livsmedelskommissionens
avdelning för animaliska produkter upptagits till
320 000 ton. För år 1947/48 beräknas kvantiteten till likaledes 320 000 ton.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tabell 2. Berfikningar rörande mjölkpriser,
107
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
I. Från mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........
24-79
30-00
31-87
32-28
Avgår detalj handelsmarginal......................
3-42
3-56
3-56
3''56
> mjölkavgift ..............................
1-55
—
—
—
Återstår........................................
19-82
26-44
28-31
28-72
> efter korrigering för svinn................
19-43
25-92
27-75
28-16
Avgår mejerikostnader ..........................
3''65
5-48
5-48
5-48
> extrafrakter..............................
0-26
034
034
0-34
Producentpris i öre pr liter......................
1552
20-10
21-93
22-84
Omräknat till kg................................
15-07
19-51
21-29
21-69
Tillkommer mjölkpristillägg......................
—
2-21
1-00
0-55
Producentpris, öre pr kg ........................
15-07
21-72
22-29
22-24
II. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........
29-00
3087
31-28
Avgår detaljhandelsmarginal ....................
3-56
3''56
3-56
Återstår........................................
25-44
27-31
27-72
» efter korrigering för svinn ..............
24-94
26-77
27-18
Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostn.
5-63
5-63
5-63
> extrafrakter ..............................
034
0-34
0-34
Producentpris i öre pr liter......................
1897
20-80
21-21
Omräknat till kg................................
18-42
20-19
20-69
Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand.-
mjölk ........................................
1-84
083
0-46
Producentpris i öre pr kg standardiserad mjölk....
20-26
2P02
2P04
III. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk.
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........
24-79
Avgår detaljhandelsmarginal ....................
342
> mjölkavgift ..............................
1-55
Återstår........................................
19-82
> efter korrigering för svinn................
19-43
Omräknat till pris i öre pr kg ..................
18-87
24-64
26-51
26-92
IV. Produktmjölk vid mejerier.
Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd pr
kg smör, öre pr kg............................
11-46
17-67
19-16
19-90
Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölk-
pristillägg ....................................
1-25
1-71
1-16
0-65
Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag)............
—
—
—
—
Avgår mejerikostnader..........................
0-90
1-47
1-47
1-47
Producentpris i öre pr kg ......................
11-81
17-91
18-85
18-98
V. Hemmaförbrukad k-mjölk.
P-mjölkspris, öre pr kg..........................
11-81
17-91
18-85
18-98
Skummjölksvärde...............................
2-00
4-05
4-05
4-05
Pris å hemmaförbrukad k-mjölk, öre pr kg ......
13-81
21-96
22-90
23-03
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 280
Enligt en inom Svenska mejeriernas riksförening verkställd undersökning
med utgång från de senast föreliggande driftsanalyserna vid svenska mejerier
(år 1945) har den till ost använda skummjölkens förädlingsvärde beräknats
till samma värde, som i tidigare kalkyler upptagits för år 1944/45. Inom
Svenska mejeriernas riksförening pågå för närvarande undersökningar rörande
förändringarna i förädlingsvärdet under år 1946. I avvaktan på resultaten
av dessa undersökningar har priset på den till ost använda skummjölken
för åren 1945/46—1947/48 upptagits till 5,12 öre/kg eller samma pris som
för år 1944/45.
Merinkomst av gråddfförsäljning.
På grundval av pris- och kvantitetsberäkningar, som utförts inom Svenska
mejeriernas riksförening, har merinkomsten av gräddförsäljning uppskattats
på följande sätt:
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
Merinkomst per kg mjölk, öre ........ 2''36 10-46 10-73 10-79
Total merinkomst, milj. kr............ 7-0 17-0 19-0 19-1
Diverse mjölkbidrag.
Sådana särskilda statliga mjölkbidrag, som icke inkluderas i de angivna
mjölkprisema, ha inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande
belopp:
1945/46 1946/47 1947/48
Miljoner kronor
Producentbidrag .............................. 50-8 52-0 52-0
Lokala differentieringsbidrag (inkl. ersättning för
översvämningsskador 1945/46 och 1946/47);.... 5-0 3-5 _
Merfrakttillägg (extrafrakter för mejerierna)...... 0-6 0-5 0’5
Kompensation för utebliven prishöjning ........ 1-2 0-4 _
Summa 57-6 56-4 52-5
Körlinjebidrag ................................ 3-4 3-8 4.9
Ägg och fjäderfäkött.
Antalet värphöns under år 1945/46 har beräknats med ledning av hönsantalet
i hönsräkningen i april 1946. Med ledning av uppgifterna om antalet
unghöns och kycklingar i nämnda räkning samt i husdjursräkningen den 1
juni 1946 har för år 1946/47 beräknats en ökning av det totala hönsantalet
med 1 500 000 st till 11 000 000 st, vilket efter avdrag för tuppar (5 procent)
ger en ökning av antalet värphöns med 1 425 000 (eller nära 16 procent) till
10 450 000 st mellan åren 1945/46 och 1946/47. Med hänsyn bl. a. till prisläget
i fråga om ägg torde uppfödningen av kycklingar under våren och sommaren
1947 bli förhållandevis stor, vilket medför en fortsatt uppgång av hönsstammen
under år 1947/48. Delegationen har ansett sig kunna räkna med
samma pålägg som under år 1945/46, vilket medför en ökning av hönsstammen
med 9 procent mellan åren 1946/47 och 1947/48.
Under krigsåren har den på längre sikt fortgående stegringen av avkastningen
per höna antagits avbruten. Äggproduktionen per höna har under
såväl år 1945/46 som 1946/47 upptagits till 112 ägg per år eller samma antal
ägg som för år 1938/39. Den fortgående stegringen kan emellertid åter beräknas
göra sig gällande under år 1947/48.1 Den viktigaste faktorn i detta sammanhang
torde vara, att hönsstammen numera omsättes raskare än före kriget,
varför en större del av densamma befinner sig i den produktionskraftigas
1
Enligt lantbruksakademiens och statistiska centralbyråns undersökningar rörande den
animaliska produktionen 1927/28 och 1937/38 kan den på längre sikt lortgående stegringen av
avkastningen per höna beräknas till ca 1 s/< %■
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
109
te åldern. I denna kalkyl har sålunda räknats med en avkastning per höna
och år av 114 ägg under år 1947/48.
Medelpriset på ägg (äggnoteringen vägd med partihandelns inköp av ägg
under olika månader) har för år 1945/46 beräknats till 285 öre/kg. Medelpriset
för år 1946/47 kan beräknas till 290 öre/kg. Härvid har hänsyn tagits dels
till priserna t. o. m. februari 1947 samt väntade priser under återstoden av
året och dels till äggförsäljningens fördelning på olika delar av året. För år
1947/48 synes äggpriset kunna antagas bli lägre än under år 1946/47 med
hänsyn till den väntade icke obetydliga produktionsökningen. Emellertid har
efterfrågan på ägg under år 1945/46 och den gångna delen av 1946/47 varit
icke obetydligt större än under förkrigstiden (även om den ökade folkmängden
tages i betraktande). Med hänsyn till inkomstläget kan en ytterligare ökning
av konsumtionen per capita i och för sig vara att förvänta. Härtill kommer
även att några märkbara tendenser till allmänna prissänkningar icke
framträtt, varför äggpriset icke kan väntas sjunka mera avsevärt. Priset har
antagits sjunka från 290 öre/kg under år 1946/47 till 280 öre/kg under år
1947/48. Delegationen har därmed endast velat angiva den prisutveckling,
som under nu rådande betingelser synes sannolikast, under förutsättning av
en helt fri prisbildning beträffande ägg.
Slakten av äldre höns har till följd av att årskullarna stigit i antal beräknats
öka under såväl 1946/47 som 1947/48. Man torcte kunna räkna med att
hönsstammen under år 1947/48 uppnått en sådan niva, att nagon nämnvärd
ytterligare ökning under åren efter 1947/48 knappast är att förvänta. För att
uppehålla en hönsstam något överstigande 1947/48 års nivå erfordras ca
4 500 000 kycklingar. Till följd härav har slakten av kycklingar under år
1947/48 upptagits till nämnda antal, vilket innebär en minskning från år
1946/47 med 500 000 stycken.
Fjäderfäpriserna basera sig på uppgifter från ägghandelsförbundet rörande
betalda priser t. o. m. januari 1947.
Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt ha sammanfattats
År
År
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
Värphöns
1 000 st.
Ägg Äggproduktion,
per höna ton
och år, st. Totalt Jordbruket
Pris
öre/kg
Värde,
milj. kr
Totalt Jordbruket
... 9 210
112 60 860
53 260
141
85-8 75-1
... 9 025
112 59 640
46 700
285
170-0 133-1
... 10 450
112 69 050
54 070
290
200-2 156-8
... 11400
114 76 680
60 040
280
214-7 168-1
Utgallringshöns.
Antal
Pris pr st.
Värde, 1 000 kr
till slakt
1 000 st.
kr
Totalt
Jordbruket
...... 1609
1-50
2 414
2 112
....... 2 150
3-52
7 568
5 926
...... 2 600
3 05
7 930
6 209
....... 2 900
3-00
8 700
6 812
År
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
Kycklingar och ungtuppar.
Antal
Pris per st.
, kr
Värde,
1 000 kr
till slakt
1 000 st.
Ung-
tuppar
Kyck-
lingar
M:tal ''/i tupp
Vi kyckl.
{Totalt
Jordbruket
2 950
1-50
1-00
1-13
3 334
2 927
5 000
3-05
1-76
2-08
10 400
8 143
5 000
2-80
1-60
1-90
9 500
7 439
4 500
2.80
1-60
1-90
8 550
6 695
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Kycklingproduktion till slakt.
År
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
Antal
till slakt
1 OOO st.
1 000
500
500
500
Pris per
st. kr
1''00
1-76
1-60
1-60
Värde, 1 000 kr
Totalt Jordbruket
1 000
880
800
800
878
689
626
626
Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för jordbruket (milj. kr).
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
Utgallringshöns ............... 2-1 5-9 6 2 6''8
Kycklingar och ungtuppar...... 3-8 8''8 8-1 7-3
Summa 5-9 14-7 14-3 14-1
Köttproduktionen.
År 1945146. Uppgifterna rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur
den i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten
har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens statistik
över behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade
slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Statistiska
uppgifter saknas emellertid rörande den stämplade slakten och behållna
hemslakten av får för perioden 12/n 1945—31/8 1946 och av häst för perioden
2“/s—31/s 1946, under vilka tidsperioder ransoneringen av får- och hästkött varit
hävd. Den stämplade slakten och hemslakten under nämnda tidsperioder
har antagits utgöra en lika stor procentuell andel av den totala får- respektive
hästslakten, som var fallet ett år tidigare. Medelslaklvikterna på storboskap,
större och mindre kalv samt häst ha framräknats med ledning av livsmedelskommissionens
veckostatistik. Medelslaktvikten på får har beräknats med
ledning av Sveriges slakteriförbunds statistik över medelslaktviktema. Förhållandet
mellan medelslaktvikten för den totala slakten av får och medelslaktvikten
för Slakteriförbundets slakt under år 1945 har därvid ansetts
gälla även under år 1945/46.
Resultaten av beräkningarna rörande köttproduktionens storlek sammanfattas
i tabell 3. På grundval av dessa kvantitetsberäkningar och de på sedvanligt
sätt beräknade slaktdjursprisema (inklusive statliga pristillägg för
större och mindre kalv) kunna inkomsterna från den statistiskt redovisade
slakten av nötkreatur, häst och får angivas på följande sätt:
Kvantitet Pris Värde
1000 ton öre/kg milj. kr.
Storboskap..................... 75-7 178 134-7
Större kalv.................... 18-2 262 47-7
Mindre kalv................... 13-9 156 21-7
Häst.......................... 11-0 99 10-9
Får........................... 4-1 302 12-4
Summa 122-9 227-4
Beträffande oredovisad slakt av nötkreatur hänvisas till ett särskilt avsnitt
längre fram i promemorian.
År 1946/47. Antalet nötkreatur till slakt i förkalkylen våren 1946 (jfr
Kungl. Maj:ts prop. 267/1946) beräknades med utgång dels från överväganden
rörande nötkreatursstammens storlek vid början och slutet av år 1946/
Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 111
Tabell 3. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1945/46.
Djurslag
Antal djur
Medelslaktvikt
kg
Total slaktvikt
ton
Storboskap.
Besiktigad slakt...........
367 443
198-3
72 863-9
Stämplad slakt............
19 152
142-2
2 723-8
S:a avsaluslakt
3S6 595
195’5
75587-7
Hemslakt.................
687
117-8
810
Totala slakten
887 282
195-4
75 668-7
Större kalv.
Besiktigad slakt...........
347 302
48-9
16 983-1
Stämplad slakt............
18 280
51-4
939-3
S:a avsaluslakt
365582
490
17 922 4
Hemslakt.................
6134
44''4
272-4
Totala slakten
371 716
48-9
18194 8
Mindre kalv.
Besiktigad slakt...........
577 903
201
11615-9
Stämplad slakt............
40 707
19-1
775-5
S:a avsaluslakt
618610
20-0
12391-4
Hemslakt.................
84 558
17-6
1 490-5
Totala slakten
703168
19-7
13881-9
För och getter.
Besiktigad slakt...........
193 659
Stämplad slakt1...........
8 600
S:a avsaluslakt
202 259
Hemslakt1................
36 500
Totala slakten
238 759
1170
4 058-9
Häst.
Besiktigad slakt...........
35 071
304-0
10 661-6
Stämplad slakt1 ..........
1340
263-0
352-4
S:a avsaluslakt
36 411
302 5
11 014-0
47 och förutsatta förändringar under året i stammens sammansättning samt
dels från en viss kalvprocent (87 % av koantalet vid årets slut). Med ledning
av de nu föreliggande preliminära resultaten av husdjursräkningen den
1 juni 1946 samt slakten av storboskap och en antagen rekrytering under
månaderna juni—augusti 1946 kan koantalet beräknas ha varit 1 879 000
djur vid början av år 1946/47 eller 6 000 djur lägre än som antogs våren
1946. Antalet ungnöt i husdjursräkningen visar däremot en viss ökning i
jämförelse med den tidigare antagna siffran. Siffrorna från kreatursräkningen
samt särskilt den nu tillgängliga statistiken över slakten under hösten
1946 torde motivera vissa justeringar av de tidigare antagandena rörande
slakten under år 1946/47 och djurantalet vid 1946/47 års slut.
Slakten av storboskap under år 1946/47 har antagits uppgå till 430 000
djur. Vid denna beräkning har bl. a. hänsyn tagits till de hittills redovisade
slaktsiffrorna och den antagna säsongmässiga fördelningen på olika delar av
året samt till det nuvarande antalet kor och väntade förändringar i detta
antal (den så beräknade slakten omfattar även den oredovisade slakt, som
1 Beräknade siffror, se härom texten.
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
kan komma i fråga under år 1946/47). Med hänsyn till det relativt stora
ungnötsantalet i nötkreatursstammen torde vid den antagna slakten en ökning
av koantalet med 20 000 djur vara att vänta under år 1946/47, varför
koantalet vid årets slut skulle uppgå till 1 900 000 djur. Samtidigt beräknas
antalet ungnöt nedgå till förkrigsnivå eller till 565 000 djur. Rekryteringen
av ungnötsgruppen kan under nyssnämnda förutsättningar beräknas till
432 000 livkalvar. Antalet under år 1946/47 födda kalvar beräknas med ledning
av koantalet vid årets slut och en kalvprocent av 89 till 1 691 000 djur.1
Efter avdrag för livkalvar återstå 1 259 000 kalvar till slakt. Med ledning av
utvecklingen under senare halvåret 1946 beräknas fördelningen på större
och mindre kalv bli 478 000 större och 781 000 mindre kalvar (relationen =
38: 62). Kalvantalet i september 1947 antages härvid vara detsamma som ett
år tidigare.
Slakten av häst kan med ledning av de hittills redovisade slaktsiffrorna
och den antagna säsongfördelningen uppskattas till 42 500 djur. Härvid får
emellertid beaktas, att under senare delen av år 1946/47 väntas en icke obetydlig
export av hästar (se härom under rubriken export av levande djur),
vilken torde medföra icke blott en minskning av hästantalet utan även någon
indirekt minskning av hästslakten. Med hänsyn härtill beräknas slakten
av häst till 40 000 djur.
Slakten av får uppskattas med ledning av de hittills redovisade slaktsiffrorna
och den antagna säsongfördelningen till 237 000 djur. Av en jämförelse
mellan den på detta sätt beräknade slakten av får och antalet får i husdjursräkningen
den 1 juni 1946 synes man kunna vänta en under år 1946/47
i stort sett oförändrad fårstam.
Vid beräkningen av de totala slaktvikterna ha samma medelslaktvikter använts,
som tidigare redovisats för år 1945/46 utom ifråga om större kalv. Medelslaktvikten
för detta djurslag har nämligen fr. o. in. april 1946 varit högre
än motsvarande tid tidigare år. Med hänsyn härtill har medelslaktvikten för
större kalv år 1946/47 beräknats till 50,0 kg mot 48,9 kg år 1945/46.
Priserna på storboskap, häst och får ha beräknats med ledning av hittills
redovisade priser och den antagna prisutvecklingen under återstoden av året.
Även priserna på större och mindre kalv ha beräknats på samma sätt, dock
med avdrag för de under hösten 1946 utbetalade statliga pristilläggen. Det
sammanlagda beloppet för dessa pristillägg jämte återstående belopp för subventioner
på kött och fläsk ha sammanförts i en särskild inkomstpost.
På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och
medelslaktvikter samt årsmedelpriserna ha kvantiteter och värde för år 1946/
47 beräknats på följande sätt:
Antal
Medelslakt-
Köttpro-
duktion,
1 000 ton
Pris
Värde,
slaktdjur
vikt, kg
öre/kg
milj. kr
Storboskap.......
..... 430 000
195-4
84-0
180
151-2
Större kalv......
..... 478 000
50-0
23-9
269
64-3
Mindre kalv.....
..... 781 000
19-7
15-4
138
21-3
Häst............
..... 40 000
302-5
12-1
123
14-9
Får.............
..... 237 000
17-0
4-0
320
12-8
Summa
139-4
264-5
1 Siffran 89 torde f. n. tämligen väl motsvara antalet livsdugliga kalvar per 100 kor (egentligen
antalet djur, som uppnå slaktålder som mindre kalv, större kalv och storboskap). Under
krisåren har räknats med en något lägre kalvprocent (85 resp. 87), vilket bl. a. motiverats med
att den dåliga fodertillgången (särskilt ur kvalitativ synpunkt) under vissa år medfört en försämring
av kornas dräktighet. Detta antagande får stöd av jämförelser, som kunna göras mellan
statistiska uppgifter över kreatursantal, antal hudar och skinn samt antalet slaktade nötkreatur
(se vidare posten oredovisad slakt).
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
113
Det bör i detta sammanhang nämnas, att en icke obetydlig slakt av föl
ägt rum under hösten 1946. Den besiktigade fölslakten har sålunda under
månaderna september—december 1946 uppgått till 3 692 djur. Till jämförelse
kan nämnas, att fölslakten under produktionsåren 1938/39 och 1945/46
uppgått till 603 respektive 1 314 djur. Inkomsterna av fölslakten ha emellertid,
i likhet med vad tidigare varit fallet, icke upptagits i kalkylen. Svårigheter
föreligga nämligen att erhålla uppgifter om priser och medelslaktvikter.
Ej heller för år 1947/48 har upptagits någon inkomst av fölslakt.
År 1947/48. Med utgång från det tidigare beräknade antalet kor och ungnöt
samt med beaktande av ålderssammansättningen inom nötkreatursstammen
vid 1947/48 års början kan slakten av storboskap uppskattas till 440 000
djur. Koantalet antages förete en mindre ökning och vid årets slut uppgå till
1 910 000 djur. Under antagande av ett vid sistnämnda tidpunkt i jämförelse
med ett år tidigare oförändrat ungnötsantal beräknas det för rekryteringen
av storboskapsklassen erforderliga kalvantalet till 450 000 djur. Detta antal
motsvarar det under de sista förkrigsåren erforderliga antalet livkalvar.
Antalet kor var under dessa år ca 10 000 djur större än vad som antagits vid
1947/48 års slut. Antalet ungnöt vid sistnämnda tidpunkt har förutsatts bliva
av ungefär samma storlek som under de sista förkrigsåren. Antalet under år
1947/48 födda kalvar beräknas med ledning av koantalet vid årets slut och
kalvprocenten (89 %) till 1 700 000 djur. Efter avdrag för livkalvar återstå
1 250 000 kalvar till slakt, vilka efter samma relationer som beräknats för år
1946/47 fördelas på 475 000 större och 775 000 mindre kalvar.
Slakten av häst beräknas bliva av samma omfattning som under år 1946/47,
då den uppskattas till 40 000 djur. Härvid har beaktats både exporten av
hästar, vilken på indirekt väg kan begränsa slakten, och den fortgående mekaniseringen
av jordbruket, vilken medför en minskning av behovet av
hästar.
Slakten av får synes med hänsyn till vad som förut sagts om fårstammens
storlek kunna uppskattas till 240 000 djur under år 1947/48. Härvid har antagits,
att fårstammen icke skall undergå några större förändringar.
Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1947/48 ha använts
samma medelslaktvikter som vid beräkningen av 1946/47 års köttproduktion.
Vid beräkningen av värdet ha använts samma priser som för år 1946/47
(priser exklusive statliga pristillägg). Köttproduktionens storlek och värde
under år 1947/48 har på grundval av de i det föregående verkställda uppskattningarna
beräknats på följande sätt:
Antal
Medelslakt-
Köttpro-
duktion,
1 000 ton
Pris
Värde
slaktdjur
vikt, kg
öre/kg
milj. kr
Storboskap.......
..... 440 000
195-4
86-0
180
154-8
Större kalv......
..... 475 000
50-0
23-8
269
64-0
Mindre kalv.....
..... 775 000
19-7
15-3
138
21-1
Häst............
..... 40 000
302-5
12-1
123
14-9
Får.............
..... 240 000
17-0
4-1
320
13-1
Summa
141-3
267-9
Fläskproduktionen.
År 1945146. Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande
sammanställning, ^ledelslaktvikterna för avsalusvinen ha beräknats med ledning
av veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten för
hemslaktade svin har antagits vara 90,0 kilogram.
Bihang till riksdagens protokoll 19-17. 1 samt. Nr 280.
8
114
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Svin.
Besiktigad slakt.....
Stämplad slakt.....
Antal djur
1 034 190
22 197
Medelslakt-
vikt
kg
85-9
84-0
Totala slakten
ton
88 836-9
1 864-6
S:a avsaluslakt
Hem slakt..........
1 056 387
450 010
85-9
90-0
90 701-5
40 500-9
Totala slakten
1 506 397
87-1
131 202-4
År 1946147. Till ledning för en beräkning av den fläskproduktion, som
kan antas bliva redovisad under år 1946/47 föreligga dels svinräkningarna
under åren 1945 och 1946, dels statistiken över antalet betäckta suggor. Hänsyn
bör även tagas till förändringar i medelslaktviktema och till de för
fiäskproduktionen disponibla fodertillgångarna.
I sistnämnda hänseende kan med ledning av de preliminära uppgifterna
rörande fodersädsskördens storlek m. m. en något större fodersädstillgång
vara att vänta under år 1946/47 än under år 1945/46. Härtill kommer att tillgången
på potatis för utfodring kan antagas vara större innevarande produktionsår
än under år 1945/46 eftersom 1946 års potatisskörd blivit större an
1945 års skörd, medan användningen av potatis för andra ändamål än foder
torde komma att föga förändras. .
En jämförelse mellan svinräkningarna under ar 1944/45 och 1945/4b visar
en något ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett oförändrat
utnyttjande av suggorna och en från år 1945/46 oförändrad uppfödningstid,
skulle under år 1946/47 kunna väntas en något högre slaktsvinsproduktion
än under år 1945/46. Antalet modersuggor i Svea- och Götaland vid
svinräkningen i oktober 1946, vilket närmast har betydelse för ett bedömande
av svinproduktionen år 1947/48, uppvisade däremot en obetydlig
minskning i jämförelse med antalet i oktober 1945, nämligen med 1 355 st.
eller 1,2 °/o. . .. „ ,
Svinräkningen i oktober 1946 visar i fråga om slaktsvin over 3 manader
en ökning med 3,3 % från oktoberräkningen år 1945 och i fråga om svin
under 3 månader en minskning med 2,4 %>. Gör man en jämförelse med det
mot dessa kategorier svarande antalet suggbetäckningar (under antagande
av ett intervall av 12 till 13 månader mellan betäckning och slakt), visar
det sig, att man med ledning av betäckningsstatistiken skulle ha väntat sig
i stort sett samma resultat som räkningssiffrorna ge vid handen, ökningen
av antalet svin över 3 månader mellan räkningarna hösten 1945 och 1946
skulle enligt betäckningsstatistiken dock icke ha varit fullt så stark, medan
nedgången för svin under 3 månader borde ha varit större. Totalantalet svin
(exkl. avelssvin) visar enligt räkningarna en mindre ökning, medan detsamma
enligt betäckningsstatistiken borde ha visat en mindre minskning. Skillnaden
mellan räkningsuppgifterna och betäckningsstatistiken är dock ringa
och beräkningssättet behäftat med relativt stora felkällor. Sålunda kan nämnas,
att beräkningen av antalet betäckta suggor i viss mån är approximativ
och att de båda jämförda svinräkningarna kunna vara olika fullständiga.
Härjämte bör beaktas, att en förskjutning i slaktåldern kan påverka antalet
svin vid räkningstillfällena. Av jämförelsen mellan svinräkningarna i
oktober 1945 och i oktober 1946 torde dock kunna dragas den slutsatsen, att
svinslakten från mitten av oktober 1946 till mitten av juni 1947 bör bil av
samma storleksordning som under samma tidsperiod ett år tidigare. Beträffande
tiden från början av regleringsåret 1946/47 till mitten av oktober 1946
föreligger slaktstatistik. Denna visar en ökning med ca 9 °/o i jämförelse
Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.
115
med samma peniod året förut. För tiden från mitten av juni 1947 till slutet
av regleringsåret 1946/47 kan svinslakten med ledning av betäckningsstatistiken
beräknas bli något högre än under samma period ett år tidigare.
Av det förda resonemanget framgår, att svinslakten under år 1946/47 i jämförelse
med slakten under år 1945/46 bör bli av samma eller något större
omfattning.
Vid upprättandet av de tidigare kalkylerna för åren 1945/46 och 1946/47
beräknades fläskproduktionen med ledning av betäckningsstatistiken, varvid
antalet slaktsvin per redovisad betäckning beräknades vara 8,19. Detta
utbytestal, som är rent teoretiskt, hade erhållits med ledning av antalet som
slaktade redovisade svin under år 1944/45 och de häremot svarande suggbetäckmngama,
varvid hänsyn togs till förändringar i medelslaktvikterna
från årets början till dess slut. Fn liknande beräkning med utgång från
den redovisade svinslakten under år 1945/46 ger till resultat ett utbytestal
av 8,20 eller helt obetydligt högre än det, som beräknades på grundval av
1944/45 års slakt.
Under antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt vid
1946/47 års utgång som vid dess början kan det antal slaktsvin beräknas,
som kommer att redovisas under år 1946/47. I denna beräkning har man då
utgått från ovannämnda utbytestal (8,20) samt 12 månaders suggbetäckningar.
Under år 1946/47 erhålles då en beräknad redovisad slaktsvinsproduktion
av 1 492 000 djur eller ca 14 000 djur mindre än under år 1945/46.
Som förut antytts borde man av en jämförelse mellan svinräkningarna
in. m. vänta en slaktsvinsproduktion under år 1946/47 av åtminstone samma
storleksordning som under år 1945/46. Beräkningen med utgång från betäckningsstatistiken
pekar emellertid på en svag nedgång. Huruvida denna differens
kan förklaras av att betäckningsstatistiken blivit ofullständigare under
år 1945/46 i jämförelse med svin- och husdjursräkningama än fallet var
under år 1944/45 kan för närvarande ej med säkerhet avgöras, då statistiska
centralbyråns kontroll av betäckningsstatistiken i anslutning till husdjursräkningen
den 1 juni 1946 ännu ej slutförts. Emellertid framgår av den
tidigare anförda jämförelsen mellan antalet gödsvin enligt svinräkningarna
och häremot svarande antal betäckta suggor att möjligheten av en ökad
ofullständighet i betäckningsstatistiken icke är utesluten.
Då medelslaktvikten vid såväl början som slutet av år 1945/46 var densamma
och då det vid beräknandet av antalet slaktsvin under år 1946/47 kan
förutsättas, att medelslaktvikten bör vara densamma vid sistnämnda års början
och slut, upptages för år 1946/47 samma medelslaktvikt som för år
1945/46, 87,1 kg.
År 1947118. Eu jämförelse mellan svinräkningarna i oktober 1945 och 1946
visar, som tidigare framhållits, en nedgång i antalet modersuggor med 1,2 °/o.
Under förutsättning dels att suggantalet under år 1946/47 undergår samma
säsongmässiga förändringar som under år 1945/46 och dels ett oförändrat
utnyttjande av suggoma skulle under år 1947/48 erhållas en något mindre
produktion av slaktsvin än under år 1946/47.
För en uppskattning av slaktsvinsproduldionen föreligger även betäckningsstatistiken
under tiden september—december 1946. Antalet betäckta suggor
under nämnda tidsperiod har varit något lägre än vad man kunde vänta
av den ovan gjorda jämförelsen i fråga om antalet modersuggor. Utvecklingen
beträffande suggbetäckningarnas fördelning på olika delar av året har
emellertid under år 1946 medfört eu förskjutning mot mera normala säsongvariationer.
Till följd av det under krisåren utökade, starkt säsongbetonade
antalet hushållssvin har nämligen antalet suggbetäckningar under våren och
särskilt under årets sista månader varit relativt högt. Under år 1946 ha cmel
-
116
Kungi. Maj:ts proposition nr 280.
lertid suggbetäckningama under nämnda tidsperioder relativt sett nedgått.
En minskning av antalet hushållssvin försiggår, och de smågrisproducerande
jordbrukarna synas i viss utsträckning ha anpassat suggbetäckningama härefter
under år 1946. Med anledning av det nyss sagda torde ett större antal
suggbetäckningar kunna beräknas under eftervintern och under sommarmånaderna
1947 än som vore att vänta med ledning av säsongvariationema i antalet
betäckta suggor under det senaste året. På grundval av dessa överväganden
synes antalet betäckta suggor under år 1946/47 kunna beräknas till
180 000 st. (mot 182 015 st. under år 1945/46). Antages vidare samma intervall
mellan betäckning och slakt, som räknats med för svinslakten under år
1946/47, kan det antal slaktsvin, som beräknas bliva redovisat under år 1947/
48 angivas bli 1 476 000. I denna uppskattning har då det tidigare använda
utbytestalet (8,20) tillämpats. I konsekvens med antagandet om ett från år
1946/47 oförändrat intervall mellan betäckning och slakt upptages samma
medelslaktvikt för år 1947/48 som för år 1946/47 (87,1 kg). Den fläskproduktion,
som kan antagas bli redovisad under år 1947/48, kan sålunda angivas
till 128 560 ton.
Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i
svinräkningen i oktober 1946 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar
kan svinslakten utanför jordbruket utöver 1938/39 års slakt beräknas
nedgå under såväl 1945/46 som 1946/47 och 1947/48. För förstnämnda år
upptages en kvantitet av 3 000 ton och för år 1946/47 en kvantitet av 1 000
ton. Under år 1947/48 kan slakten av svin utanför jordbruket utöver 1938/39
års slakt utanför jordbruket beräknas ha försvunnit, varför intet avdrag från
fläskproduktionen göres före inkomstberäkningen för år 1947/48.
Medelpriset för år 1945/46 inkluderar statliga pristillägg. Medelpriset för
år 1946/47, vilket beräknats med ledning av hittills redovisade priser och
den antagna prisutvecklingen under återstoden av året, inkluderar däremot
icke statliga pristillägg. Det sammanlagda beloppet för dessa pristillägg redovisas
i en särskild inkomstpost tillsammans med övriga subventioner på kött
och fläsk.
Den redovisade svinslaktens storlek och värde (efter avdrag för slakt utanför
jordbruket) under åren 1945/46—1947/48 enligt de i det föregående verkställda
beräkningarna har sammanfattats i följande tablå.
D:o efter
Å r
Antal
slaktsvin
Medelslakt- vikt, kg
Kvantitet
1 000 ton
avdrag för
slakt utan- för jord-
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr
bruket
1945/46 ....
. .. 1 506 397
87-1
131-2
128-2
233
298-7
1946/47 ....
... 1492 000
87-1
1300
129-0
234
301-9
1947/48 ....
... 1 476 000
87-1
128-6
128-6
234
300-9
Statliga pristillägg för kött och fläsk.
För att stimulera tillförseln av slaktdjur under år 1946/47 har anvisats ett
belopp av 7,5 milj. kr, vilket uppföres i kalkylen som en särskild inkomstpost.
Det bör anmärkas, att de i det föregående använda priserna på kött
och fläsk för år 1946/47 reducerats med hänsyn till redan utbetalda statliga
pristillägg (2,0 milj. kr). För åren 1945/46 och 1947/48 upptages ingen
motsvarande inkomstpost. I fråga om år 1945/46 inkludera de använda priserna
de statliga pristillägg, som utbetalats under nämnda år.
Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.
117
Oredovisad slakt.
En jämförelse mellan å ena sidan den i tabell 3 redovisade slakten (inkl.
exporten) av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur, som kan beräknas
med ledning av storleken av och förändringarna i nötkreatursantalet
från 1945/46 års början till dess slut, ger vid handen, att den totala slakten
av nötkreatur under år 1945/46 — liksom under år 1944/45 —• bör ha avsevärt
överstigit den i slaktstatistiken redovisade. Differensen mellan den enligt
nu nämnda metod beräknade och den redovisade slakten kan sålunda
anges till omkring 187 000 djur.
Förefintligheten av en brist i slaktredovisningen framgår även av de uppgifter
om leveranserna av inhemska hudar och skinn, som finnas tillgängliga
inom industrikommissionen. (Denna statistik och förfaringssättet vid jämförelser
mellan densamma och den redovisade slakten ha närmare behandlats
i en artikel i Jordbruksekonomiska uppgifter nr 10/1945.) Av en jämförelse
mellan å ena sidan det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur och
å andra sidan antalet till garverierna levererade inhemska hudar och skinn
framgår, att under år 1945/46 föreligger en differens av ca 266 000 djur,
varav ca 64 000 storboskap. Vid bedömandet av sistnämnda siffra bör beaktas,
att antalet självdöda djur i storboskapsklassen (vilka ej ingå i slaktstatistiken)
under året, på grunder som varit föremål för särskild utredning,
kan beräknas till ca 19 000 djur. Efter frånräknande av detta antal kvarstår
sålunda en differens av sammanlagt 45 000 storboskap. Viss del av antalet
skinn från självdöda kalvar torde vidare ingå i leveranserna till garverierna.
Å andra sidan är statistiken över antalet till garverier levererade inhemska
hudar och skinn ej fullständig till följd av att icke samtliga garverier äro
rapportskyldiga m. fl. orsaker. Av den citerade artikeln framgår, att nu
nämnda felkällor i stort sett torde upphäva varandra.
Såväl en jämförelse mellan kreatursräkningarna och slaktstatistiken som
en jämförelse mellan slaktstatistiken och statistiken över antalet till garverier
leveradc hudar och skinn visar sålunda betydande differenser, vilka
huvudsakligen torde förklaras av en ofullständig redovisning av slakten. Med
hänsyn härtill torde ett tillägg för icke redovisad slakt böra göras. Delegationen
har med hänsyn bland annat till att kännedomen om förändringarna
i lagren av hudar och skinn i viss mån är ofullständig, ansett sig böra göra
detta tillägg i enlighet med resultaten från den först gjorda jämförelsen. Den
oredovisade slakten av nötkreatur har sålunda upptagits till 187 000 djur.1
En bedömning av avgången ur och rekryteringen av storboskapsklassen ger
vid banden, att ca 30 000 storboskap under år 1945/46 icke torde ha redovisats
i slaktsstatistiken. Återstoden, 157 000 djur, bar fördelats på större
och mindre kalv efter samma proportioner som den redovisade kalvslakten.1 2
Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt värdet
av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och pri
-
1 Det bör framhållas, att detta antal har beräknats under förutsättning av att kalvprocenten
utgör 89. Antages i stället samma kalvprocent, som tillämpats under senare är (87 %), erhålles
en mindre beräknad brist — 150 000 djur — och sålunda en större avvikelse från det resultat,
som erhålles med användning av statistiken över levererade hudar och skinn. Denna större
avvikelse kan sannolikt ej helt förklaras med hänvisning till den ofullständiga lagerredovisningen
beträffande hudar och skinn. Kalvprocenten 89 synes sålunda för närvarande giva en riktigare
uppskattning av antalet livsdugliga kalvar än procenttalet 87.
2 Det bör anmärkas, att fördelningen på storboskap, större och mindre kalv är behäftad med
en viss osäkerhet. Densamma kan nämligen icke göras direkt med ledning av fördelningen
enligt statistiken över hudar och skinn, enär grupperingen av hudarna efter viktsklasser icke
helt överensstämmer med klassificeringen av slaktdjur. Un direkt överföring av hudstatistikens
data skulle medföra en viss förskjutning uppåt mot tyngre kreatursklass i jämförelse med den
här antagna fördelningen.
118
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
ser som vid beräkningen av den statistiskt redovisade slakten. Den oredovisade
slakten av nötkreatur under år 1945/46 har sålunda uppskattats till
10 500 ton med ett värde av 20,4 milj. kr. Densamma motsvarar, i kvantitet
räknat, 8,9 % av den totala slakten av nötkreatur.
Den statistiskt redovisade slakten av svin torde för närvarande ej heller
helt motsvara den faktiska slakt, som äger rum. Preliminära resultat från
de undersökningar, som delegationen låtit utföra på detta område, tyda på
att den oredovisade slakten av svin under år 1945/46 utgjort ungefär samma
relativa andel av den totala svinslakten efter vikt räknat, som framkommit
ur de nyss anförda uppgifterna angående den oredovisade slakten av nötkreatur
under samma år. I avvaktan på de definitiva resultaten från nyssnämnda
undersökningar har delegationen sålunda antagit, att den oredovisade
slakten av svin under år 1945/46 kan angivas till 8,9 %>, d. v. s. till
12 800 ton. Den förut i promemorian uppskattade slakten av svin under åren
1946/47 och 1947/48 har beräknats under antagande av i stort sett samma
relativa ofullständighet i slaktredovisningen som under år 1945/46. Under
samma antagande, som ovan gjorts beträffande tillägg för år 1945/46, skulle
även kvantiteterna för åren 1946/47 och 1947/48 ökas med 12 700 resp. 12 600
ton (8,9 %> av den sålunda beräknade totala svinslakten). Vid beräkningen
av svinslaktens värde har genomgående räknats med samma pris för olika
delar av slakten. De upptagna tilläggen för svinslakten motsvara i värde för
åren 1945/46—1947/48 29,8, 29,7 resp. 29,5 milj. kr.
Försäljning av smågrisar.
Den kvantitet fläsk, som avdragits vid inkomstkalkylen för fläsk såsom
producerad utanför jordbruket, motsvarar vid en slaktvikt av 90 kilogram
11 100 svin år 1946/47. Ett motsvarande antal smågrisar får följaktligen beräknas
ha försålts från jordbruket under år 1945/46. Värdet av denna försäljning
kan beräknas till 0,4 milj. kr. För åren 1946/47 och 1947/48 upptages
intet belopp, då slakten av svin utanför jordbruket beräknats nedgå till
förkrigsnivå.
Försäljning av militärhästar.
I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets förändringar ha
uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande beräknad försäljning
och inköp av militärhästar under åren 1945/46, 1946/47 och 1947/48. Resultatet
av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl.
Maj ds prop. 267/1946 s. 116) framgår av följande sammanställning.
1945/46 1946/47 1947/48
Militärens inköp
Antal
Milj. kr
Antal
Milj. kr
Antal
Milj.
kr
Remonter..............
489
0-9
489
09
509
0-9
Övriga hästar..........
900
1-5 2-4
1 100
1''8 2-7
1650
2-5
3-4
Avgår
Slakt av militärhästar ...
Försäljning till jordbru-
1 500
0-4
1 800
07
1 400
0-5
kare.................
Nettoinkomst resp.- utgift
för jordbruket........
5 500
^7 41
-1-7
5 600
3‘8 4-5
-1-8
500
03
0-8
2-6
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
119
Export av levande djur.
År 1945/46. Exporten av nötkreatur har uppgått till 4 601 djur med ett
värde för jordbruket av 4,0 milj. kr. Exporten av avelssvinoch smågrisar, omfattande
462 resp. 2 587 djur, har medfört en inkomst för jordbruket av 0,3
milj. kr. Exporten av hästar, vilken uppgått till 4 427 djur, representerar ett
värde för jordbruket av 6,8 milj. kr. Jordbrukets sammanlagda inkomster av
exporten av levande djur under år 1945/46 uppgå till 11,1 milj. kr.
Åren 1946/47 och 1947/48. I fråga om hästar har i olika handelsavtal upptagits
en icke obetydlig export under år 1947. Beträffande nötkreatur har
avtalats en viss export av kvigor och ungtjurar under år 1947. Även under år
1948 väntas export av såväl hästar som nötkreatur. I inkomstkalkylen för år
1946/47 har upptagits ett belopp av 18,4 milj. kr. för export av levande djur
och för år 1947/48 18,0 milj. kr.
Ull.
Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats med ledning av antalet
tackor. ?iledelpriset på ull för år 1945/46 har beräknats till 384 öre/kg. Ullpriset
för åren 1946/47 och 1947/48 har upptagits till 334 öre/kg, vilket motsvarar
det efter prsisänkningen den 1 maj 1946 gällande genomsnittspriset.
Kapitalförändringar.
Kreaturskapital.
Hästantalet har beräknats på samma sätt som i tidigare kalkyler. Fölantalet
den 15 september 1946 och 1947 har sålunda beräknats med ledning av
betäckningsstatistik och slakt. Fölantalet i september 1948 har antagits vara
detsamma som ett år tidigare. Antalet unghästar och hästar över 3 år i september
1947 och 1948 har beräknats med utgång från hästantalet i september
1946 samt antagen slakt och export ävensom beräknade försäljningar och
inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur beaktats.
Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen. Antalet
oxar och tjurar i september 1947 och 1948 har bibehållits oförändrat i
förhållande till antalet i september 1946.
Antalet fargaltar och modersuggor har antagits förete en mindre uppgång
under såväl 1946/47 som 1947/48.
I fråga om höns och kycklingar har till skillnad från tidigare kalkyler endast
upptagits det antal, som beräknas tillhöra jordbruket under respektive
produktionsår. Uppdelningen på jordbrukare och övriga äggproducenter har
verkställts med ledning av samma uppgifter, som tidigare i denna promemoria
använts vid beräkning av jordbrukets andel av äggproduktionen. Förändringarna
i medelantalet äldre höns (antalet i april resp. år) och uppfödningen
av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i hönsstammen ha
behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen. Antalet
äldre höns i september respektive år beräknas liksom i tidigare kalkyler vara
10 % lägre än antalet i april.
Jordbrukets varuförråd.
Enligt beräkningar rörande förhållandet mellan tillgången och förbrukningen
av fodermedel skulle lagren av fodermedel ha avtagit med i runt tal
180 milj. fe under år 1945/46. Under år 1946/47 skulle å andra sidan en
120 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1945—1948.
1939
1945
1946
1947
1948
Hästar.
3 år och däröver1 ..........
502 000
463000
462 000
452 000
432 000
Unghästar..................
78 000
75 000
73 000
59 000
46 000
Föl ........................
48 000
42 000
33 000
26 000
26 000
Summa unghästar och föl
126000
117 000
106000
85000
72 000
Summa hästar
628 000
580 000
568 000
537 000
504 000
Nötkreatur.
Oxar ......................
7 000
3 000
3 000
3 000
3 000
Tjurar, 2 år och däröver ....
31000
28 000
30 000
30 000
30 000
Kor........................
1 920 000
1865000
1 879 000
1900000
1910000
Summa oxar, tjurar och kor
1958000
1896 000
1912 000
1933 000
1943 000
Ungnöt ....................
564 000
565 000
584 000
565 000
565 000
Kalvar under 1 år..........
467 000
451 000
434 000
434 000
434 000
Summa nötkreatur
2 989000
2912 000
2 930000
2 932000
2 942000
Svin.
Fargaltar ..................
5 000
3 700
3 900
4 000
4100
Modersuggor................
156 000
120 100
120 800
125 000
130 000
Höns.2
Äldre höns..................
7 675000
5 760000
6 695 000
7 750 000
8 455 000
Unghöns och kycklingar ____
2 580 000
3 600 000
3 915 000
3 915 000
3 525 000
Summa höns
10255 000
9 360 000
10 610 000
11665 000
11980000
mindre lagerökning ha inträffat med i runt tal 30 milj. fe. Emellertid föreligga
betydande felkällor vid beräkningarna av såväl tillgång som förbrukning
av fodermedel, vilka felkällor helt göra sig gällande i de restposter, som
skola ange förändringarna i varuförrådet. Med hänsyn härtill har någon värdering
av dessa beräknade förändringar ej företagits i kalkylen för åren
1945/46 och 1946/47.
1 förkalkylen för 1947/48 har ej heller företagits någon värdering av förändringarna
i varuförrådet med hänsyn till de ovannämnda felkällorna.
Detta förfaringssätt synes också bäst svara mot den uppställda förutsättningen
för hela beräkningen — normal skörd — enär vid en dylik överföringen
av foder från ett år till ett annat endast sker i form av normala övergångslager.
För år 1938/39 har den tidigare beräkningen av varuförrådets ökning, värderad
till 30 milj. kr, bibehållits.
Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande
sammanställning (milj. kr):
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
Kreaturskapital.......
—
+ 9-2
- 14-0
- 17-5
Varuförråd..........
+ 30-0
—
—
—
Summa
4- 30-0
+ 9-2
- 14-0
— 17*5
Exkl. militärhästar.
Exkl. höns utanför jordbruket.
121
Kungi. Maj:ts proposition nr 280.
Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1945—1948,
värderat i 1938/39 års priser.
Pris
Kreaturskapital i milj. kronor
kronor
pr st.
1939
1945
1946
1947
1948
Hästar.
3 år och däröver1 ..........
675
338-9
312-5
311-9
305-1
291-6
Unghästar..................
750
58-5
56-3
54-8
44-3
34-5
Föl ........................
300
14''4
12-6
9-9
7-8
7-8
Summa
411-8
3814
376-6
357 2
333-9
Nötkreatur.
Kor, tjurar och oxar........
370
724-5
701-5
707-4
715-2
718-9
Ungnöt ....................
325
183-3
183-6
189-8
183-6
183-6
Kalvar.....................
100
46-7
45-1
43-4
43-4
43-4
Summa
954-5
9302
940 6
9422
9459
Svin.
Fargaltar ..................
225
1-1
0-8
09
09
0-9
Modersuggor................
135
21 1
16-2
16-3
16-9
17-6
Summa
22-2
17-0
17 2
17-8
18-5
Höns.1 2
Äldre höns..................
3
23-0
17-3
20-1
23-3
25-4
Unghöns och kycklingar......
2
5-2
7-2
7-8
7-8
7-1
Summa
28-2
24-5
27-9
31 l
32 5
Totalsumma
1 416-7
13531
1362-3
1348 3
1330 8
Värdeförändring från närmast
föregående år...............
+ 9-2
- 14-0
- 17-5
Jordbrukets kostnader.
Föreliggande beräkning grundar sig på samma principer, som tillämpats
vid föregående kalkyler över jordbrukets kostnader, dock med vissa ändringar.
De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för utredning rörande
jordbrukets arbetskostnader m. m. ha i skrivelse till livsmedelskommissionen
uttalat sig för att kalkylen med avseende på arbetskostnadernas beräknande
utarbetas efter hittills tillämpade riktlinjer. De sakkunniga ha därvid
bland annat anfört, att ett beaktande i kalkylen av minskningen i jordbrukets
arbetskraftsvolym förutsätter, att även kostnaderna för rationaliseringen
tillfullo medräknas i densamma samt ha funnit kompletterande undersökningar
erforderliga för omprövning av vissa kostnadsposter i kalkylen, varom
utredningar upptagits av de sakkunniga. Vid tidpunkten för beräkningarnas
avslutande hade till livsmedelskommissionen överlämnats preliminära
utredningar beträffande kostnaderna för grundförbättringar samt beträffande
arbetskostnaderna, varjämte de sakkunniga med stöd av pågående utredningar
meddelat uppskattade kostnadssiffror för maskiner och redskap
för år 1947/48. De resultat, som sålunda erhållits från de sakkunnigas utredningar
ha insatts i kalkylen, i förekommande fall tillsammans med utredningsresultaten
enligt tidigare tillämpade beräkningsmetoder. I fråga om
1 Exkl. militärhästar.
2 Exkl. höns utanför jordbruket.
122
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tabell 6. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1945/46, 1946/47 och 1947/48.
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
Varuslag m. m.
.
Kvantitet
10U0 ton
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr
Kvantitet
1 000 ton
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr
Kvantitet
1 000 ton
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr
Kvantitet
1 000 ton
Pris
öre/kg
Värde
milj. kr
Höstvete................
556
17-21
95’7
369
26-45
97-6
442
26-10
115-4
350
26"2ö
91-9
Vårvete ................
108
19-11
20-6
61
28-30
17-3
90
,27''60
24-8
138
28-50
39-3
Råg....................
247
16-25
40-1
173
25-35
43-9
191
26-10
49-9
179
26-25
47-0
Lagringsersättning ......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Arealtillägg ............
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Korn ..................
96
1402
13-5
57
22-50
12-8
66
22-50
14-9
70
22-50
15-8
Fraktersättning..........
—
—
—
—
—
0-5
—
—
0-7
_
—
0-6
Havre..................
132
11-57
15-3
98
18-75
18-4
123
18-75
23-1
120
18-75
22-5
Premie å fodersäd ......
—
—
—
—
—
—
_
_
—
_
_
_
Ärter ..................
15-0
19-14
2-9
197
35''78
7-0
15-1
36-25
5-5
19-1
36-25
6-9
Oljeväxter..............
—
—
—
—
—
32-4
—
—
21-2
—
—
40-2
Spånadsväxter ..........
—
—
—
—
—
3-8
—
—
3-3
—
—
4-7
Potatis, mat-............
755
5-72
43-2
900
13-82
124-4
875
14-00
122-6
875
13-50
118-1
* , fabriks- ........
Sockerbetor ............
260
4-93
12-8
177
7-07
12-6
203
7-50
15-2
250
7-50
18-8
1834
3-05
55-9
1814
5-09
92-3
1777
5-09
90-4
1843
5-09
93-8
Hö ....................
88
564
50
93
7-76
7-2
101
8-70
8-8
101
8-70
8-8
Halm ..................
40
219
0-9
237
2-41
6-7
42
2-10
0-9
43
2-10
0-9
K-mjölk från mejeri ____
794
15-07
119-7
948
24-01
227-6
960
25-00
240-0
960
25-00
2400
> utanför mejeri. .
240
18-87
45-3
170
24-64
41-9
170
26-51
45-1
170
26-92
45-8
> till hemmaför-
brukning ....
537
13-81
74-2
495
21-96
108-7
490
22-90
112-2
485
23-03
111-7
P-mjölk från mejeri ....
2 335
11-81
275-8
2 568
17-91
459-9
2 660
18-85
501-4
2 760
18-98
523-8
Lantsmörmjöik..........
420
10-77
45‘2
150
17-71
26-6
140
17-95
25-1
140
18-10
25-3
Skummjölk till ost......
98
2-90
2-8
295
5-12
15-1
320
5-12
16-4
320
5-12
16-4
Merinkomst av grädde ..
—
—
7-0
—
—
17-0
_
—
19-0
_
—
19-1
Producentbidrag m. m. ..
—
—
3-5
—
—
57-6
_
—
56-4
_
_
52-6
Körlinjebidrag ..........
—
—
—
—
—
3-4
—
—
3-8
—
—
4-0
Ägg....................
53-3
141
75-1
46-7
285
133-1
54-1
290
156-8
600
280
168-1
Slakt av fjäderfä........
—
—
5-9
—
—
14-7
_
—
14-3
_
_
14-1
Storboskap1 ............
89-0
105
93-5
81-6
178
145-2
84-0
180
151-2
86-0
180
154-8
Kalv, större1 ...........
34-3
151
51-8
20-8
262
54-5
23-9
269
64-3
23-8
269
64-0
> , mindre1..........
13-1
98
12-8
15-9
156
24-8
15-4
138
21-3
15-3
138
21-1
Får1 ...................
34
174
5-9
41
302
12-4
4-0
320
12-8
4-1
320
13-1
Häst1 ..................
11-8
44
5-2
11-0
99
10-9
12-1
123
14-9
12-1
123
14-9
Svin 1 ..................
145-6
135
196-6
141-0
233
328-5
141-7
234
331-6
141-2
234
330-4
Statliga pristillägg på kött
och fläsk.............
—
—
—
_
_
—
_
_
7-5
__
_
_
Smågrisar ..............
—
—
—
—
—
0-4
—
—
_
_
_
Militärhästar............
—
—
0-5
—
_
— 1-7
_
_
- 1-8
_
_
2-6
Ull ....................
0-7
185
1-3
09
384
3-4
0-8
334
2-8
0-8
334
2-8
Export av levande djur
—
—
5-6
—
—
11-1
—
—
18-4
—
—
18-0
Summa
—
—
1333 6
—
—
2170 9
—
—
2 3101
—
—
2 351 8
Index
—
—
100-0
—
—
1628
—
—
173-2
—
—
176-3
Kapitalförändringar ....
—
—
+ 30o
—
—
+ 9-2
—
—
- 140
—
—
- 17-5
Summa inkomster
—
—
1363-6
—
—
2180-1
—
—
2 290 1
_
_
2 834-3
Index
—
—
100-0
—
—!
159-9
—
—
168-4
-
—
171-2
1 Siffrorna avse den totala slakten. Ifråga om år 1945/46 har den utanför ransoneringen verkställda
slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och belopp: för storboskap 5''9 milj.
kg (10*6 milj. kr), för större kalv 2-6 milj. kg (6''8 milj. kr), för mindre kalv 2 0 milj. kg (31 milj.
kr) samt för svin 12''8 milj. kg (29-8 milj. kr). I övrigt hänvisas till de avsnitt, som behandla köttoch
fläskproduktionen samt oredovisad slakt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
123
beräknandet av avskrivningskostnaderna för traktorer har tillämpats samma
principer som enligt vad delegationen inhämtat tillämpas av de sakkunniga
vid deras pågående utredningar om kostnaderna för övriga maskiner
och redskap. Genom ovannämnda sakkunniga verkställas utredningar även
beträffande byggnadskostnaderna och kapitalkostnaderna (räntekostnader),
samt dessutom en delpost inom gruppen diverse kostnader, nämligen kostnader
för elkraft. Beträffande dessa kostnadsposter ha de sakkunniga ännu
icke framlagt några utredningsresultat. Ledamoten herr Bonow har under
hänvisning till en vid de sakkunnigas skrivelse fogad reservation förklarat
sig icke kunna biträda införandet i kalkylen av den av de sakkunniga meddelade
siffran för jordbrukets maskinkostnader under år 1947/48.
De ledamöter av LK-delegationen, som icke tillhört de sakkunniga, nämligen
herrar Carbell, Cedervall och Ytterborn, ha icke beretts tillfälle att
taga del av de sakkunnigas utredningar. Herr Cedervall har därutöver uttalat,
att han icke tagit ställning till de ändrade principer, som lagts till
grund för beräkningarna av traktorkostnaderna i förevarande promemoria.
Herr Carbell har avgivit särskilt yttrande, vilket bifogas promemorian.
I samband med den kostnadskalkyl, som upprättades under våren 1946
och som redovisas i Kungl. Ma j ds prop. nr 267/1946 övervägdes att justera
beräkningen av jordbrukets kostnader för köpfodermedel på så sätt, att
foderkostnaderna för den del av äggproduktionen, som faller utanför jordbruket,
skulle frånskiljas. En dylik beräkning har nu genomförts och finnes
redovisad i föreliggande kalkyl.
Den i Kungl. Maj ds prop. nr 267/1946 framlagda kalkylen för produktionsåret
1945/46 har nu i stort sett kunnat slutjusteras, sedan fullständigare
uppgifter om kvantiteter och priser kunnat erhållas för nämnda produktionsår.
Även den 1 januari 1946 utförda beräkningen för år 1946/47 har av
samma skäl blivit justerad. Beträffande fodermedel har för produktionsåret
1946/47 fått göras betydande justeringar i den våren 1946 upprättade kalkylen.
Även beträffande delgruppen mjölkfrakter under diverse kostnader
samt handelsgödsel föreligga ej oväsentliga ändringar.
Det prismaterial, som ligger till grund för kalkylen för året 1946/47, sträcker
sig i regel ej längre fram än till december 1946 eller januari 1947. För
kommande månader har i en del fall antagits samma prisläge som det
senast kända. I andra fall åter har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet
även åt sådana prisförändringar, som äro att emotse under produktionsårets
återstående del. I enlighet med principerna vid tidigare beräkningar
ha dock inga andra prisförändringar tagits i beaktande än sådana,
som vid beräkningstillfället varit genomförda eller ansetts tämligen säkra.
För vissa förnödenheter — t. ex. handelsgödsel — äro priserna fastställda
för hela produktionsåret 1946/47.
Prognosen för produktionsåret 1947/48 bygger på förutsättningen, att senast
kända prisläge kommer att bliva oförändrat i alla de fall, då kännedom
saknats om väntade prisförändringar och deras sannolika storlek. I huvudsak
förutsättes liksom i tidigare kalkyler, att några volymförskjutningar ej
komma att äga rum. I vissa fall har dock räknats med höjda kvantiteter,
där dessa under krigsåren varit nedsatta på grund av varuknapphet. Detta
gäller bl. a. torvströ. Likaså har för produktionsåret 1946/47 i något fall
räknats med minskade kvantiteter på grund av ovissa utsikter till import.
Detta gäller oljekraftfoder och majs.
I det följande lämnas beträffande varje särskild kostnadsgrupp mera utförliga
kommentarer.
124
Kungl. Maj.ts proposition nr 280
1. Handelsgödsel och kalk.
Handelsgödsel. År 1945/46.
För år 1945/46 har livsmedelskommissionen lämnat definitiva uppgifter beträffande
förbrukning av handelsgödsel. Kalkylen visar nära 7 milj. kr högre
kostnader för handelsgödsel år 1945/46 än enligt vårkalkylen 1946. Förbrukningen
har blivit större än enligt vårkalkylen 1946 för chilesalpeter,
kalkkväve, kalkammonsalpeter, svavelsyrad ammoniak, superfosfat och kalisalt.
Särskilt betydande är ökningen i användningen av kalkkväve jämfört
med vårkalkylen 1946. För kalksalpeter hade i vårkalkylen 1946 räknats
med en förbrukning av 135 000 ton. Den verkliga förbrukningen har stannat
vid 122 700 ton. En förskjutning i proportionerna mellan kalksalpeter och
kalkkväve har sålunda inträffat i jämförelse med vad som hade räknats med
i vårkalkylen 1946. I övrigt uppvisar den nu utförda kalkylen lägre kvantiteter
än vårkalkylen 1946 för thomasfosfat.
För samtliga slag av handelsgödselmedel med undantag av kalisalt blevo
priserna under år 1945/46 lägre än vad som räknats med i vårkalkylen 1946.
Detta står i samband med prissänkningen vid det nya gödselårets början den
V7 1946. Priserna i kalkylen avse produktionsår. För kalisalt blev det i vårkalkylen
1946 beräknade priset bestående.
År 1946/47.
För året 1946/47 ha kvantitetssiffrorna beräknats inom livsmedelskommissionen
med tilldelningsplanema som utgångspunkt. Tilldelningen av chilesalpeter,
som i vårkalkylen 1946 hade angivits till 15 000 ton, beräknas nu
bliva omkring 24 000 ton. Förbrukningen av kalksalpeter beräknas likaså
bliva högre än enligt prognosen i vårkalkylen 1946. Då räknades med 115 000
ton, under det att förbrukningen nu uppskattas till 130 000 ton. Av kalkkväve
beräknas nu samma förbrukning som enligt vårkalkylen 1946. För svavelsyrad
ammoniak och kalkammonsalpeter räknas nu med något lägre förbrukning
än enligt vårkalkylen 1946. Förbrukningen av kalisalt beräknades
i vårkalkylen 1946 endast till 40 000 ton, eftersom någon högre kvantitet då
icke kunde anses säkrad. Numera finnes en kvantitet om 100 000 ton säkerställd.
Denna kvantitet har insatts i kalkylen. Förbrukningen av superfosfat
beräknas komma att uppgå till 300 000 ton. I vårkalkylen 1946 hade räknats
med 290 000 ton. Förbrukningen av thomasfosfat beräknas i den nuvarande
kalkylen uppgå till samma kvantitet som enligt vårkalkylen 1946.
Priserna för de olika slagen av handelsgödselmedel äro med undantag för
chilesalpeter och kalisalt genomgående lägre år 1946/47 än 1945/46. De äro
också lägre än de priser för år 1946/47, som räknats med i vårkalkylen 1946.
År 1947/48.
För detta produktionsår bar räknats med samma kvantiteter handelsgödselmedel
som under 1946/47 för samtliga gödselslag med undantag av svavelsyrad
ammoniak och kalkammonsalpeter. För svavelsyrad ammoniak har
räknats med att kvantiteten på grund av ökad gastillverkning kommer att
öka något under år 1947/48. Förbrukningen av kalkammonsalpeter har upptagits
med ledning av den ökning som väntas beträffande den inhemska
tillverkningen.
Priser. För år 1947/48 bar genomgående räknats med samma priser som
under år 1946/47. På grund av ovannämnda kvantitetsökningar skulle de
totala kostnaderna för handelsgödselmedel under året 1947/48 uppgå till
120,09 milj. kr, vilket innebär en ökning med 2,47 milj. kr i jämförelse med
året 1946/47.
Med de^kvantiteter kvävehaltiga handelsgödselmedel, som räknats med för
år 1946/47, skulle tillförseln av rent kväve ha ökat med ca 60 procent sedan
Kung}. Maj:ts proposition nr 280.
125
basåret 1938/39. Under produktionsåret 1947/48 skulle enligt nu upptagna
kvantiteter kvävegödselmedel den totala tillförseln av kväve vara ca 68 procent
större än under basåret. På grund av att en mycket betydande del av
ökningen i användandet av kvävegödselmedel representeras av kalksalpeter
och kalkammonsalpeter (bådadera med den relativa låga kvävehalten 15,5
procent), är ökningen av gödselkvantitetema större än ökningen i tillförseln
av kväve. Här berörda siffror belysas närmare i följande sammanställning.
1938/39
1946/47
1947/48
ton
gödsel
ton N
ton
gödsel
ton N
ton
gödsel
ton N
Chilesalpeter......
(xO-16 ) 47 000
7 520
24 000
3 840
24 000
3 840
Kalksalpeter.......
(X 0-155) 66 000
10 230
130 000
20150
130 000
20 150
Kalkkväve.........
(X 0-180) 29 000
5 220
50 000
9 000
50 000
9 000
Svavelsvrad am-
moniak.........
(X 0-208) 21 000
4 368
12 000
2 496
15 000
3120
Kalkammonsalpeter
(X 0-155) 4 200
651
60 000
9 300
70 000
10 850
Summa 167 200
27 989
276 000
44 786
289 000
46 960
Index 100-0
100-0
165-1
160-0
172-8
167-8
Priserna på handelsgödselmedel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet
och äro beräknade som ovägda medeltal av månadsprisema.
De i kalkylen insatta priserna äro 12-månadersmedeltal för produktionsår
(V9—-37s), under det att kvantiteterna avse tilldelningsåret för handelsgödselmedel,
vilket sträcker sig fr. o. m. den 7- t. o. in. den 3%.
Kalk.
Kostnaderna för kalk äro beräknade enligt kvantitetsuppgifter från kalkbruken
och deras försäljningsorganisationer. Definitiva kvantitetsuppgifter
beträffande försäljningen av jordbrukskalk under år 1946 ha nu kunnat erhållas,
varför kvantiteterna kunnat slutgiltigt justeras för produktionsåret
1945/46. Siffrorna äro lägre än enligt vårkalkylen 1946 på grund av minskade
försäljningskvantiteter under år 1946. I kalkylen har fr. o. m. år 1945/46
inräknats kalkförsäljningen från ett under år 1946 nystartat företag. För
produktionsåren 1946/47 och 1947/48 har räknats med samma kvantiteter
som upptagits för år 1945/46.
Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de senaste
kalkylerna och äro något högre än enligt vårkalkylen 1946.
Kvantiteter, å-priser och värdesummor för handelsgödsel och kalk ha sammanförts
i tabell 7.
2. Kostnad för inköpt utsäde.
Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett utan räknas fortfarande
med 4,20 milj. kr för såväl år 1945/46 som 1946/47 och 1947/48.
3. Köpfodcrmedel.
Kalkylen över kostnaderna för köpfodermedel skiljer sig från tidigare
kalkyler såtillvida, att kostnader för det foder, som beräknats åtgå till äggproduktion
utanför jordbruket, dragits från de totala kostnaderna för köpfodermedel.
Denna beräkning kommer att redovisas närmare längre fram
i detta avsnitt.
Liksom vid tidigare beräkningar ha uppgifter om kvantiteter inhämtats
från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex.
126
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tabell 7. Kostnadsberäkning lör handelsgödsel och Jordhrukskalk.1
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
milj.
kr
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
milj.
kr
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
milj.
kr
för-
brukn.
ton,
(kr/dt)
milj.
kr
Chilesalpeter........
47 000
8-14
16 500
3-14
24 000
4-56
24 000
4-56
(17-31)
(19--)
(19--)
(19--)
Kalksalpeter........
66 000
10-96
122 700
28-27
130 000
28-60
130 000
28-60
(16-61)
(23-04)
(22--)
(22-—)
Kalkkväve..........
29 000
4-97
71300
16-74
50 000
10-45
50 000
10 45
(17-13)
(23-48)
(20-90)
(20-90)
Svavels, amm.......
21000
3-36
16 900
4-02
12 000
2-73
15 000
3-42
(16--)
(23-78)
(22-78)
(22-78)
Kalkammonsalpeter
4 200
0-67
40 300
8-92
60 000
1066
70 000
12-44
(15-88)
(22-14)
(17-77)
(17-77)
Kalisalt 40 %........
88 400
10-94
47 100
9-35
100 000
19-86
100 000
19-86
(12-37)
(19-86)
(19-86)
(19-86)
Superfosfat.........
2 281 000
20-37
3 235 100
41-94
2 300 000
38-70
2 31X1000
38*7 0
(7-25)
(17-84)
(12-90)
(12-90)
Benmjöl............
2 700
0-29
—
—
_
_
(10*80)
Thomasfosfat.......
22 000
1-53
12 600
1-85
15 000
2-06
15 000
2-06 j
(6-95)
(14-67)
(13-75)
(13-76)
Summa
61-23
114-23
117-62
120-09
Jordbrukskalk (om-
räknad i ren CaO)4
187 000
4-21
195 000
6-36
195 000
(v47
195 000
6''47
(2-26)
(3-26)
(3-32)
(3-32)
Summa milj. kr
65''44
120-59
124-09
126-50
Index..............
100-0
184-3
189-6
193-4
i fråga om fabriksavfall — från vederbörande industriföretag. Priserna äro
liksom tidigare i flera fall beräknade som ovägda medeltal av de under produktionsåret
gällande normalpriserna. För vissa köpfodermedel ha emellertid
vägda medeltal tillämpats. Så är t. ex. fallet med priset på oljekraftfoder,
mineralfoder, vitaminpreparat, sockerbetsavfall m. m.
För produktionsåret 1945/46 ha nu definitiva uppgifter kunnat erhållas beträffande
förbrukning (eller i vissa fall tillverkning) av samtliga fodermedel.
För produktionsåret 1946/47 har viss ledning beträffande förbrukningen
av olika köpfodermedel kunnat erhållas genom kännedom om förbrukning
eller tillverkning under hittills gångna månader av produktionsåret. För
fabriksavfall ha preliminära kvantiteter beräknats med ledning av de råvarukvantiteter,
som förutsatts bliva förbrukade under produktionsåret.
För produktionsåret 1941/48 har hänsyn tagits bl. a. till beräknade skördar
(i fråga om sockerbetsavfall, kli av inhemsk tillverkning), beräknad förbrukning
av potatis och korn till industriändamål (drank, drav), slaktens
omfattning (blodmjöl, köttmjöl, foderbenmjöl) samt importmöjligheterna
(majs, kli, oljekraftfoder, fiskmjöl m. m.). I många fall ansluta sig de för
år 1947/48 beräknade kvantiteterna helt till kvantiteterna av motsvarande
fodermedel under år 1946/47. 1
1 De i kalkylen tillämpade priserna äro ovägda medeltal av inånadspriserna inom Stockholmsområdet
under produktionsår, medan kvantiteterna avse förbrukningen under gödselår.
2 20 % superfosfat.
3 Omräknat till 20-procentig vara.
4 Kalkpriset beräknas 8 x Mellersta Sverige + 3 x Calcium (billigaste sorten).
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
127
Den nu upprättade kalkylen avviker såväl i fråga om kvantiteter som
priser på flera punkter från vårkalkylen 1946. För åren 1945/46 och 1946/47
föreligga betydande avvikelser från föregående vårkalkyl bl. a. i fråga om
mineralfoder, vetekli, oljekraftfoder och fodercellulosa.
Totalt innebär den nya kalkylen för år 1945/46 ökade kostnader med i
runt tal 13 milj. kr samt för år 1946/47 likaledes en höjning med i runt
tal 21 milj. kr i jämförelse med vårkalkylen 1946. Här angivna ändringar
i kostnadssumman avse den nya kalkylen före justeringen med hänsyn till
foderåtgången för äggproduktion utanför jordbruket. Efter nämnda justering
ger givetvis jämförelsen ett annat resultat.
Beräkningarna redovisas rent siffermässigt i tabellerna 8 och 9 A—D
samt i sammandrag i tabell 12. I det följande lämnas en kort översikt beträffande
kostnadsberäkningarna för olika köpfodermedel.
Förbrukning av majs.
Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen för foderändamål under
år 1945/46 till 36 000 ton. I vårkalkylen 1946 hade räknats med 10 000 ton.
För år 1946/47 har räknats med att 60 000 ton kommer att förbrukas som
foder. I vårkalkylen 1946 räknades för detta produktionsår med 25 000 ton.
För året 1947/48 har räknats med en kvantitet av 50 000 ton.
Priset på majs har under här berörda tre år hållits oförändrat.
Förbrukning av fodersäd.
Denna kostnadspost skall för att undvika förväxling med kostnadsposten
»återinköpt fodersäd», som förekommer i sammandragstabellen 12, något
närmare förklaras. I höstkalkylen 1944 upptogs för år 1943/44 en försäljning
av 100 000 ton fodersäd ur spannmålsbolagets lager. Denna kvantitet
hade tidigare upptagits på inkomstsidan, och upptogs därför nu bland kostnaderna.
Det visade sig senare, att endast 47 000 ton kom i marknaden
nämnda år. Av återstående lager beräknas 35 000 ton ha försålts under år
1944/45. Då spannmålsbolagets lager vid utgången av produktionsåret 1945/46
nedbringats till en storlek, som endast motsvarar nödvändigt övergångslager,
får återstoden av nämnda 100 000 ton fodersäd (18 000) anses hava utförsålts
till jordbrukarna under år 1945/46. Därmed får denna kostnadspost
anses vara avslutad i kalkylen.
Kostnadsposten återinköpt fodersäd (enligt tabell 12) avser den marginalkostnad,
som beräknas uppstå för jordbruket i samband med återinköp av
fodersäd, som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen. Marginalkostnaden
utgör 1 kr/dt, och sammanlagt beräknas kostnaderna i fråga till 1,05
milj. kr för år 1945/46. För år 1946/47 har räknats med att kvantiteten
kommer att öka med 25 000 ton och den totalkvantitet, för vilken marginalkostnad
skall beräknas, uppgår sålunda för detta år till 130 000 ton, vilket
motsvarar en marginalkostnad av 1,30 milj. kr. bör ar 1947/48 har icke
upptagits någon kostnad för återinköpt fodersäd, eftersom det är ovisst huruvida
fodersädsavståendet kommer att tillämpas.
Förbrukning av mättad brödsäd titt foder.
Under året 1945/46 användes till foder sammanlagt 16 000 ton under benämningen
mältad brödsäd. Av denna kvantitet hade emellertid 1 500 ton
(spannmålsavrens) icke upptagits i inkomstkalkylen. Vidare beräknas 1 500
ton ha utgjorts av normalt avrens i handeln. Då någon kvantitet för avrens
icke upptagits på kostnadssidan för år 1938/39 har i kostnadskalkylen för
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
år 1945/46 upptagits 13 000 ton mältad brödsäd till foder. I vårkalkylen 1946
räknades med endast 3 000 ton. För åren 1946/47 och 1947/48 har icke räknats
med någon dylik post.
Förbrukning av kli.
Förbrukningen av kli under året 1945/46 har nu kunnat definitivt beräknas,
sedan fullständiga uppgifter om import, tillverkning vid handels- och
löneförmalning samt in- och utgående lager för detta år kunnat erhållas.
Beträffande vete- och rågkli avviker den nya kalkylen väsentligt från vårkalkylen
1946 för de båda produktionsåren 1945/46 och 1946/47.
De nu beräknade kvantiteterna av vete- och rågkli angivas i följande översikt
(samtliga siffror i ton).
Vetekli
Rågkli
1945/46
1946/47
1947/48
1945/46
1946/47
1947/48
Från handelskvarnar
97 000
81 000
100 000
11 000
10 000
15 000
» övriga kvarnar
7 400
7 300
7 300
1 600
1 600
1 600
Import.............
53 000
160 000
117 700
—
—
—
Summa
157 400
248 300
225 000
12 600
11 600
16 600
Enligt vårkalkylen 1946 skulle förbrukningen av vetekli uppgå till 125 000
lon år 1945/46 och 140 000 ton år 1946/47. Av rågkli skulle enligt samma
kalkyl förbrukas 16 000 ton vartdera året. Den nu beräknade ökningen i
förbrukning av vetekli beror på att ökade kvantiteter importerat kli tagas i
anspråk — främst på grund av den försämrade tillgången på oljekraftfoder.
Minskningen i förbrukningen av rågkli i jämförelse med föregående vårkalkyl
beror på de ändrade bestämmelserna för utmalningen.
Beträffande övriga klislag föreligga justeringar av mindre betydelse i förhållande
till vårkalkylen 1946.
De i vårkalkylen 1946 tillämpade priserna på samtliga klislag äro fortfarande
oförändrade och lika för de tre senaste i kalkylen upptagna produktionsåren.
Förbrukning av oljekraftfoder.
I vårkalkylen 1946 beräknades förbrukningen till 200 000 ton för vartdera
av produktionsåren 1945/46 och 1946/47.
Den definitiva kvantiteten under produktionsåret 1945/46 stannade på
grund av de försämrade importmöjligheterna vid 175 360 ton. För år 1946/47
har kvantiteten nu av samma skäl måst räknas så lågt som till 165 000 ton,
och för år 1947/48 ha importmöjligheterna tills vidare bedömts såsom än
mera osäkra, vilket föranlett en sänkning av kvantiteterna för detta år i
kalkylen till 140 000 ton. Vägt pris på oljekaksfoder har beräknats av spannmålsbolaget
till 34,25 kr/dt under produktionsåret 1945/46. För produktionsåret
1946/47 är priset fastställt till 36,00 kr/dt under hela året. Detta pris har
insatts i kalkylen även för år 1947/48.
Numera tillhandahållas åter linkakor och linkaksmjöl i oblandad form. Då
priserna emellertid äro samma som för övrigt oljekaksfoder, har det icke
ansetts erforderligt att redovisa linkakorna separat.
Förbrukning av fodercellnlosa.
I vårkalkylen 1946 räknades med 29 000 lön fodercellulosa till jordbruket
under år 1945/46. På grund av ökad försäljning under vår- och sommarmånaderna
1946 blev emellertid försäljningen till jordbruket 38 000 ton under
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
129
året. Totalförsäljningen under produktionsåret uppgick till 46 000 ton, varav
dock 8 000 ton beräknas ha försålts utanför jordbruket (armén, skogskörare,
åkare).
För produktionsåret 1946/47 räknades i vårkalkylen 1946 icke med någon
försäljning av fodercellulosa till jordbruket. Emellertid liade t. o. in. januari
månad 1947 enligt spannmålsbolagets statistik försålts ca 9 600 ton, varav
7 500 ton beräknas ha blivit levererade till jordbruket. Denna kvantitet har
inlagts i kalkylen för år 1946/47. Ett restlager på 13 000 ton oriven cellulosa
finnes, men det är ännu ovisst, hur detta lager kommer att användas. För år
1947/48 har följaktligen icke räknats med någon fodercellulosa till jordbruket.
Priset är oförändrat 15,25 kr/dt.
Förbrukning av fabriksavfall.
Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat definitiva uppgifter om såväl
försäljningen av melass, betmassa och bet för under år 1945/46 som de
priser förbrukarna fått betala. I tabell 9 C redovisas försäljningen till betodlare
respektive övriga jordbrukare var för sig. Före år 1944/45 ha dessa
priser sammanvägts, så att ett genomsnittspris för hela försäljningen av vart
och ett av de tre fodermedlen erhållits. Detta genomsnittspris ger emellertid
ingen bild av prisutvecklingen, eftersom relationerna mellan de kvantiteter,
som säljas till betodlare respektive övriga jordbrukare variera från år till år.
De nya siffrorna avvika på ett par punkter betydligt från de i vårkalkylen
1946 tillämpade. Försåld melass till jordbrukare, som icke odla sockerbetor,
angavs i nämnda vårkalkyl till 7 300 lon. Den definitiva kvantiteten slutar
på 14 027 ton. Betfor försåld till icke betodlare angavs i den förra vårkalkylen
till 13 435 ton. Den justerade kvantitetssiffran slutar på 9 465 ton. Priset
på betmassa försåld till betodlare är lägre (0,271 kr/dt) än det i förra vårkalkylen
tillämpade (0,318 kr/dt). Totalkostnaden för sockerbetsavfall år
1945/46 (8,11 milj. kr) avviker dock obetydligt från den i förra vårkalkylen
erhålla kostnadssumman (8,63 milj. kr).
För produktionsåret 1946/47 har sockerfabriksaktiebolaget gjort en preliminär
beräkning. Den nu upprättade kalkylen för år 1946/47 avviker endast
obetydligt från vårkalkylen 1946. För produktionsåret 1947/48 har utförts
en prognos beträffande förbrukningen av sockerbetsavfall inom jordbruket.
Härvid har räknats med normalskörd, och den totala framställningen av melass
och betmassa har antagits förändra sig i förhållande till produktionen
under år 1946/47 på samma sätt som den beräknade normalskörden under
år 1947/48 avviker från den under år 1946/47 erhållna sockerbetsskörden.
Tillverkningen av melass uppgick under produktionsåret 1946/47 till 58 299
lon. Med hänsyn till den förutsatta skörden under år 1947/48 skulle den totala
tillverkningen av melass under detta år uppgå till 65 025 ton. Enligt skördeberäkningen
borde sålunda melasskvantiteten öka med 6 724 ton jämfört
med år 1946/47. Under produktionsåret 1946/47 har vidare åtgått 864 ton
melass för inblandning i fodercellulosa. Under år 1947/48 bör en ungefärligen
motsvarande ökad kvantitet kunna tillföras jordbruket. Totalt borde sålunda
försäljningen av melass till jordbruket under år 1947/48 kunna uppgå till ca
7 600 ton mera än under år 1946/17. Det bar förutsatts, att denna ökning
helt kommer alt försäljas till icke betodlare. Sammanlagt bär sålunda räknats
med en försäljning av 16 600 ton melass till icke betodlare under år
1947/48. medan försäljningen till betodlare har förutsatts oförändrad eller
24 000 lön.
Förbrukningen av betmassa under år 1947/48 har som nyss nämnts förutsatts
förändras i proportion till skörden på samma sätt som den totala till
verkningen av melass. Den ökning i totala tillverkningen av betmassa, som på
så sätt erhålles, har vidare förutsatts slå igenom med samma procenttal på
Uihnnt, till rikstlat/eiis protokoll /.9-17. 1 sand. AV -.SVA 0
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
den till betodlare respektive icke betodlare försålda kvantiteten. För båda
posterna räknas sålunda en proportionsvis lika stor höjning av kvantiteten
jämfört med år 1946/47. Eftersom hela ökningen av melass och betmassa
under år 1947/48 i kalkylen beräknats bliva försåld i form av de båda angivna
fodermedlen, finnes självfallet icke utrymme för någon ökning i tillverkningen
av betfor. Kvantiteten betfor har sålunda hållits oförändrad i jämförelse
med år 1946/47.
Jordbrukarnas inköp av clrcink från brännvinsbrännerierna under produktionsåret
1945/46 har beräknats efter en förbrukad potatiskvantitet av 35 000
ton. Den motsvarande drankvolymen beräknas till 500 000 hl, vilket överensstämmer
med beräkningarna i vårkalkylen 1946. För produktionsåret
1946/47 räknades i vårkalkylen 1946 med 1 429 000 hl drank. Denna summa
har nu fått justeras ned till 500 000 hl. För produktionsåret 1947/48 har
räknats med att 50 000 ton potatis skulle kunna användas till brännvinsbränning.
Den motsvarande drankvolymen blir 700 000 hl.
Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade
mängden korn. Sålunda har erhållits 195 000 hl år 1945/46 (oförändrat
jämfört med vårkalkylen 1946) och 274 000 hl år 1946/47. (I vårkalkylen
1946 räknades med 372 000 hl drav för år 1946/47). Förproduktionsåret
1947/48 har räknats oförändrat med 274 000 hl.
Förbrukning av animaliskt foder in. in.
Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat redovisas
i tabell 9 D. Liksom vid tidigare beräkningar beträffande animaliska
fodermedel bygga kostnadsberäkningarna i allmänhet på under ifrågavarande
tidsperioder tillverkade respektive importerade kvantiteter. För produktionsåren
1946/47 och 1947/48 har företagits en uppskattning med utgång
från väntad tillverkning och import.
Av fiskmjöl har under produktionsåret 1945/46 framkommit betydligt
större kvantiteter än vad som förutsattes i vårkalkylen 1946. Under produktionsåret
har sålunda inom landet tillverkats 3 919 ton. Dessutom importerades
under samma tid 3 400 ton, varför den totala tillgången under produktionsåret
uppgått till 7 319 ton. Med anledning av den starka ökning, som
denna tillförsel av fiskmjöl innebär, har det ansetts erforderligt att i detta
fall taga hänsyn till lagerhållningen vid produktionsårets slut. Tidigare har
för samtliga animaliska fodermedel endast tagits hänsyn till tillverkning och
import under de olika åren. Lagerhållningen vid årets slut uppgick till 1 665
ton. Förbrukningen under året har sålunda uppgått till 5 654 ton.1 I vårkalkylen
hade räknats med 5 500 ton. För produktionsåren 1946/47 och 1947/
48 har på grund av den ökade tillgången räknats med en förbrukning av
6 500 ton per år.
För produktionsåret 1945/46 har inom livsmedelskommissionen beräknats
ett vägt pris av 49,11 kr/dt för fiskmjöl. Med anledning av att fiskmjöl av
högre kvalitet än tidigare nu finnes tillgängligt, och då försäljarna för sådan
vara äga rätt att uttaga högre pris än för standardkvaliteterna, kommer det
genomsnittliga kg-priset under produktionsåret 1946/47 att ligga något högre
än under år 1945/46. Inom livsmedelskommissionen har med hänsyn till de
kvantiteter, som finnas av det dyrare fiskmjölet, beräknats ett genomsnittspris
under år 1946/47 av 50: — kr/dt. Samma pris har tillämpats för produktionsåret
1947/48.
För köttmjöl redovisas en lägre kvantitet än den i vårkalkylen 1946 upptagna
för åren 1945/46 och 1946/47. Även för foderbenmjöl redovisas nu en
1 Ett mindre övergångslager, som fanns vid produktionsårets början, har även förbrukats.
Detta har emellertid påförts 1944/45 års kostnader.
Kunyi. Maj.ts proposition nr 280.
131
något lägre kvantitet för år 1945/46 än i vårkalkylen 1946, vilket dock sammanhänger
med att större kvantiteter foderbenmjöl använts till mineralfoderblandningar
än vad som tidigare kalkylerats med. För produktionsåret
1946/47 är kvantiteten praktiskt taget oförändrad jämfört med prognosen i
vårkalkylen 1946. Dock förekommer viss förskjutning mot den högre kvaliteten
liksom för året 1945/46.
Priserna på foderbenmjöl ha av skilda orsaker justerats. I närmast föregående
kalkyl hade insatts priser, som icke inkluderade fraktkostnader. Då
emellertid basårets pris motsvarar förbrukarpriser, ha medelpriser inklusive
fraktkostnader beräknats. Samtidigt har emellertid inträffat en prissänkning
av 1,— kr/dt från och med den 10/2 1947. Denna prissänkning slår liclt igenom
i det nu beräknade priset för produktionsåret 1947/48.
Tillverkningen av blandade mineralfoder (se tabell 8) har blivit mindre
än i vårkalkylen 1946 angiven kvantitet för året 1945/46. Däremot har tillverkning
och import av dikalciumfosfat väsentligt överstigit den i förra vårkalkylen
upptagna kvantiteten. Förbrukningen av oblandat dikalciumfosfat
beräknades i vårkalkylen 1946 för året 1945/46 till endast 1 500 ton. Den
verkliga förbrukningen (bortsett från lagerförändringar) under produktions
-
året erhålles ur följande översikt:
Tillverkning.................... 2 958 ton
Import......................... 3 725 »
Summa 6 683 ton
Avgår inbi. i blandprep.......... 2 189 ton
» » i cellulosa (uppsk.) ... 100 »
Återstår oblandat 4 394 ton
För produktionsåren 1946/47 och 1947/48 har räknats med en ytterligare
ökad förbrukning om ca 15 °/o, varvid kvantiteterna för dessa år avrundats
till 5 000 ton. Priserna på dikalciumfosfat ha på grund av upprepade sänkningar
beräknats bliva betydligt lägre för åren 1946/47 och 1947/48 än för
år 1945/46. Även för dinatriumfosfat ha prissänkningar vidtagits å den svenska
varan. Högre priser å importerade kvantiteter medföra emellertid, att
medelpriset icke helt följer priset å den svenska tillverkningen. Vid beräknandet
av vägda priser å blandade mineralfoder för åren 1946/47 och 1947/48
ha prissänkningarna å dikalcium- och dinatriumfosfat beaktats.
Även i fråga om dinatriumfosfat blev den definitiva kvantiteten under
år 1945/46 betydligt högre än prognosen i vårkalkylen 1946. I den ursprungliga
kalkylen hade räknats med 1 500 ton under år 1945/46. Den definitiva
kvantiteten uppgick till 2 559 ton.
Jordbrukets kostnader för från redovisas i följande översikt:
1945/46:
Försålt ur spannmålsbolagets lager . 875 ton ä 3-30 kr/kg = 2 887 500 kr
Importerat....................... 300 » » 3’00 » = 900 000 »
Inhemsk produktion.............. 300 » » 3-00 » = 900 000 »
Summa och medeltal 1 475 ton å 3*18 kr/kg = 4 687 500 kr
1946/47:
Försålt ur spannmålsbolagets lager. 135 ton å 3*30 kr kg = 445 500 kr
Import från Norge enl. handelsavtal 500 » » 3*00 » = 1 500 000 »
Inhemsk produktion (ber.)......... 300 » » 3-00 » = 900 000 »
Summa och medeltal 935 ton å 3*04 kr/kg = 2 845 500 kr
För 1947/48 räknas med l 000 ton ä 3-00 kr/kg ............= 3 000 000 kr
132 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tabell 8. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel samt mineralfoder.
1945/46
1946/47
1947/48
förbrukn.
förbrukn.
förbrukn.
ton
milj. kr
ton
milj. kr
ton
milj. kr
(kr/dt)
(kr/dt)
(kr/dt)
Köttfoderm/öl m. in.
Köttfodermjöl I..............
224
0-09
270
0-11
270
0-11
(40: -)
(40:-)
(40: -)
> II..............
495
017
590
0-21
590
0-21
(35: -)
(35: -)
(35: -)
> III..............
3 502
1-05
4 200
1-26
4 200
1-26
(30: -)
(30:-)
(30:-)
Blodmjöl......................
222
0-10
270
0-12
270
012
(45:-)
(45: -)
(45:-)
Summa
4 443
1-41
5380
1-70
5 330
1-70
Foderbenmjöl.
Foderbenmjöl I...............
4 616
1-55
5 080
1-68
5 080
l''6f>
(33:50)
(33: -)
(32: 50)
> II...............
600
018
660
0-19
660
0''19
(29: 50)
(29: -)
(28: 50)
Summa
5216
1-73
5 740
1-87
5 740
1-84
Mineralfoder.
Dikalciumfosfat1..............
4 394
245
5 000
2-39
5 000
2-28
(55:80)
(47:70)
(45:50)
Dinatriumfosfat1..............
2 559
1-48
3 200
1-72
3 200
1-68
(57:80)
(53:80)
(52: 50)
Blandade mineralfoder.........
4 499
2''28
6 000
2-79
6 000
2-72
(50:75)
(46:45)
(45: 25)
Summa
11452
6-21
14200
6-90
14 200
6.68
Tillverkningen av vitaminpreparat (deltafor m. m.) har för år 1945/46
definitivt beräknats till ett värde av 2,08 milj. kr. Kvantiteten är 705 ton.
För år 1946/47 beräknas kvantiteten med ledning av tillverkningens utveckling
under de hittills gångna månaderna av produktionsåret till 900 ton. På
grund av förändrade priser samt förskjutning i tillverkningen mellan olika
preparat beräknas emellertid kostnaderna icke stiga i proportion till kvantitetsstegringen.
Kostnaden för år 1946/47 har beräknats till 2,45 milj. kr. För
året 1947/48 har räknats med samma kvantitet och värdesumma som för
året 1946/47.
I tabell 9, avd. D redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper
xepresentera olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller bl. a. köttmjöl, foderbenmjöl
och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 8 angivits
specificerade till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett
vägt medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat
och dinatriumfosfat representera endast de partier, som säljas utan uppblandning
med foderkalk och dylikt. Jordbrukets kostnader för foderkalk
ingå icke i kostnadskalkylen.
Ett sammandrag av kostnaderna för köpfodermedel lämnas i tabell J2.
Försålt oblandat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
133
Tabell 9. Kostnadsberäkning för fodermedel.
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
förbrukn.
ton
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
ton
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
ton
(kr/dt)
milj.
kr
förbrukn.
ton
(kr/dt)
milj.
kr
A. Kraftfoder.
Majs.............
95 300
16-93
36 000
9-oo
60000
15-00
50 000
12-50
(17-76)
(25-00)
(25-00)
(25-00)
Fodersäd.........
—
—
18 000
3-84
—
_
_
_
(21-32)
Mältad brödsäd till
foder...........
—
—
13 000
2*97
—
__
_
_
(22-86)
Kli av vete.......
133 750
17-08
157 400
29-91
248300
4718
225 000
42-75
(12-77)
(19-00)
(19-00)
(19-00)
» * råg .......
27 900
3-14
12 600
2-02
11600
1-86
16 600
2-66
(11-24)
(16-00)
(16-00)
(16-00)
> » havre.....
20850
1-86
20 600
247
25 000
3-00
25 000
3-oo
(8-90)
(12-00)
(12-00)
(12-00)
> > korn ......
13 500
1-52
8 000
0-96
8 800
106
8 800
l-oo
(11-24)
(12-00)
(12-00)
(12-00)
»Övrigt»..........
4 000
0-45
—
—
_
_
_
_
(11-24)
Linkakor och mjöl
21000
4-52
—
—
_
_
_
_
(21-52)
övr. oljekaksfoder.
220 000
4503
175 360
60-06
165 000;
59-40
140 000
50-40
(20-47)
(34-26)
(36-00)
(36-00)
Summa
90-53
11123
127-50
112-37
B. Fodercellulosa.
_
_
38 000
5-80
7 500
1-14
(15-26)
(15-25)
C. Fabriksavfall.
Melass, betodlare . .
|
23 627
1-77
24 000
1-39
24 000
1-39
(7-48)
(5-80)
(5-80)
1 53 260
3-71
» , övriga jord-
(6*96)
brukare.........
14 027
1-96
9 000
1-26
16 600
2-32
(14-00)
(14-00)
(14-00)
Sockersnitsel......
7 900
0-57
—
—
_
_
_
(7-28)
Betmassa, betodlare
802 000
2-17
821000
2''13
889 000
2''30
(0-271)
(0-269)
(0-259)
1 892 658
2-52
> , Övriga
(0-25)
jordbrukare.....
6 725
0-08
11248
013
12 200
0l4
(1-22)
(1-18)
(1-13)
Betfor, betodlare ..
—
—
612
0-10
505
009
505
0-09
(16 84)
(17-08)
(17-08)
» , övriga jord-
brukare.........
—
—
9 465
203
13 000
2-80
13 000
280
(21-60)
(21-50)
(21-50)
Drank, hl ........
1 681 000
0''42
500 000
0"20
500 000
0''20
700 000
0-28
(0-26)
(0-40)
(0-4 0)
(0-40)
Drav, hl..........
425 900
0-46
195 000
0-39
274 000
0-55
274 000
0-56
(105)
(2-00)
(2-00)
(2-00)
Summa
7*67
8-70
865
9''87
134
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tabell 9 (torts.).
1938
1945/46
1946/47
1947/46
förbrukn.
ton
milj.
förbrukn.
ton
milj.
förbrukn.
ton
milj.
förbrukn.
ton
milj.
(kr/dt)
(kr/dt)
kr
(kr/dt)
kr
(kr/dt)
kr
D. Animaliskt foder
m. m.
Fiskmjöl..........
4 185
0''87
5 654
2-78
6 500
3-25
6 500
3-25
(49-11)
(50-oo)
(50-00)
Fiskehsilage.......
. -
—
1170
0-22
1500
0-29
1500
0-29
789
0-13
(19-00)
(19-00)
(19-00)
Köttmjöl m. m.1 ..
4 443
1-41
5 330
1-70
5 330
1-70
Foderbenmjöl1 ....
1379
0-26
5 216
1’73
5 740
1-87
5 740
1-84
Mineralfoder1.....
5 567
1''64
11452
6-21
14 200
690
14 200
6-68
Tran.............
991
0-65
1475
469
935
2-84
1000
3-00
(318-00)
(304-00)
(300-00)
Deltafor m. in ... .
—
—
705
2-08
900
2-45
900
2-4 5
Foderjäst ........
800
0-44
800
(55-00)
0-44
800
(55-oo)
0-44
(55-00)
Summa
354
19-56
1974
1965
1938/39
Mi lj. kr
24''58
Beräkning av kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket.
I kalkylen över jordbrukets kostnader för köpfodermedel har hittills medräknats
kostnader för det foder, som åtgått till äggproduktion utanför jordbruket.
Detta tillvägagångssätt har uppenbarligen inneburit en inkonsekvens,
då värdet av de utanför jordbruket producerade äggen avdragits från inkomsterna.
I foderkostnadskalkylen har sålunda upptagits vissa kostnader,
som egentligen korresponderat med en produktion, vars värde icke ingår i
inkomstkalkylen.
I fodermedelskalkvlen ha hönsfodermedlen upptagits till det värde dessa
ha såsom oblandade fodermedel. Kalkylen har sålunda omfattat värdet av de
Tabell 10. Beräkning av genomsnittligt
Kg foder
Pr kg foder
Fodret innehåller
Smb.
Fe
Smb. äggv. kg
Basåret
Nu
Fe
äggv.
kg
Basåret
Nu
Basåret
Nu
Havre..................
27-6
27-6
0-88
0-082
24-3
24-3
2-3
2-3
Korn...................
27-6
27-6
1-03
0-072
28-4
28-4
2-0
2-0
Majs...................
13‘8
13-8
106
0-OH8
14-6
14-6
0-9
0-9
Oljekraftfoder...........
7-3
5-5
1-10
0-330
8-0
6-1
2-4
1-8
Vetekli.................
22-1
22-1
0-78
0-097
17-2
17 2
2-1
2-1
Fiskmjöl................
0-8
1-7
1-31
0530
l-o
2-2
0-4
0-9
Köttmjöl................
0-8
1-7
1-14
0382
0-9
1-9
0-3
06
Summa och medeltal
1CO0
lOO-o
0-95
Öl 05
94-4
94-7
104
106
1 Enligt särskild beräkn. i tab. 8. — 2 Fyra mån. 1938 och åtta mån. 1939.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
135
blandningsingredienser, som användas vid tillredning av hönsfoderblandningar.
Blandningskostnaderna ha däremot icke inlagts i kalkylen — främst
beroende på den stora osäkerhet, som skulle vidlåda en dylik beräkning.
Värdet av de fodermedel, som använts vid äggproduktion utanför jordbruket,
synes därför likaledes böra beräknas exklusive blandningskostnaderna.
Vidare må anföras, att den fodersäd, som icke jordbrukare inköpt från
jordbruket till hönsfoder, icke upptagits på inkomstsidan. Egentligen borde
nu på inkomstsidan upptagas en mindre inkomstpost för från jordbruket
försåld fodersäd till äggproduktion utanför jordbruket. En sådan beräkning
kan emellertid — särskilt med hänsyn till fodersädens växlande andel i hönsfoderstatema
under olika år — bliva mycket osäker. Det har därför ansetts
befogat att från jordbrukets kostnader för köpfodermedel i stället draga totalvärdet
av allt foder, som kan beräknas ha inköpts till äggproduktionen
utanför jordbruket. Det har härvid förutsatts, att 80 % av allt behövligt
foder köpes av de icke jordbrukare, som bedriva äggproduktion. Resten -—
20 % — skulle bestå av köksavfall, potatis eller iotfrukter frän egna mindre
odlingar, trädgårdsavfall, av hönsen själva hopsamlat foder o. s. v.
Beräkningarna ha upplagts så, att ett genomsnittligt pris per foderenliA,
(fe) beräknats för olika år. Med kännedom om storleken av äggproduktionen
utanför jordbruket, fe-behovet i genomsnitt pr kg ägg (inklusive febehov
till rekrytering) samt det antagna procenttalet för inköpt foder har
därefter värdet av köpfodret till den utanför jordbruket bedrivna äggproduktionen
kunnat beräknas. Beräkningen kan givetvis icke göra anspråk på
att exakt ange det riktiga årliga värdet av foderkonsumtionen till äggproduktionen
utanför jordbruket men torde däremot någorlunda väl kunna
ange förändringarna i ifrågavarande värdesumma.
I tabell 10 angives beräkningen av det genomsnittliga priset pr fe under
olika år. Beräkningen baseras på en normalfoderstat, som visserligen icke
motsvarar den äggviteförsörjning, som ur utfodringsteknisk synpunkt är
önskvärd, men som bättre torde ansluta sig till den genomsnittliga i prakliken
tillämpade sammansättningen av foderstaterna. Hänsyn har tagits till
den ökade användning av animaliskt foder, som inträtt sedan basåret. Detta
har skett genom att en särskild foderstat upplagts för basåret. I övrigt torde
beräkningen med lätthet kunna följas i tabell 10, varför ytterligare kommentarer
här icke synas erforderliga.
Sedan genomsnittligt pris pr fe under olika år beräknats enligt tabell 10,
ha de årliga kostnaderna kunnat erhållas enligt de i tabell 11 redovisade beräkningarna.
Det totala behovet av foderenheter för äggproduktion utanför
pris pr foderenhet (fe) för hönsfoder.
Pris öre pr kg
Foderstaten kostar, kr
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
11-57
18-75
18-75
18''75
3-19
5-18
5''18
5-18
14''02
22-50
22-60
22-60
3-87
6''21
6-21
6-21
17-70
25-—
25-—
25-—
2-4 6
3-45
3 46
3''45
90-47
34-25
36-—
36-—
1-4!)
1-88
1-98
1-98
12-77
19 —
19-—
19-—
2*82
4-20
4-20
4-20
33 —
49-11
50-—
50 —
0-2G
0-83
0-86
0-85
19-—
35 —
35"—
35*—
0-15
O-GO
0-G0
0-G0
14-23
22-36
22-4 7
22-4 7
Pris, kr pr
foderenhet
0-15
024
0-24
0-24
136 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tabell 11. Värdeberäkning lör foder till äggproduktion utanför Jordbruket.
1939/39
1945/46
1946/47
1947/48
Beräknad äggproduktion utanför jordbruket, ton........
7 600
12 940
14 980
16 640
Beräknat näringsbehov i fe pr kg ägg (inkl. behovet för
rekrytering) ........................................
6-7
6*7
6-7
6-7
Totalt näringsbehov, 1 OOU-tal fe........................
50 920
86 698
100 366
11148Sj
Inköpta fodermedel i procent av total foderförbrukning ..
80
80
80
80
Inköpta fodermedel i 1 000-tal fe.......................
40 736
69 358
80 293
89190
Pris pr fe enligt tabell 10, kr..........................
0-15
0''24
0-24
0-24
Kostnader för inköpta fodermedel, milj. kr..............
6-11
16-65
19-27
21-41
Tillkommer foderbenmjöl, g pr fe köpfoder.............
2
2
2
2
Tillkommer fodertran, g pr fe köpfoder.................
2-5
4
4
4
Kvantitet:
178
foderbenmjöl, ton...................................
81
139
161
fodertran, ton.......................................
102
277
321
35?
Pris pr ton:
foderbenmjöl, kr....................................
220: —
335: -
330: —
325:—
fodertran, kr........................................
656: —
3 180: -
3 040: -
3 000: —
Kostnad, milj. kr:
0-05
0-06
foderbenmjöl........................................
0°2
0-05
fodertran...........................................
0-07
0-88
0-98
1*07
Totalkostnad (foder + foderbenmjöl + fodertran)
620
17-58
20-30
22-54
Tabell 12. Sammandrag för köpfoder. Milj. kronor.
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
Kraftfoder................
9053
111-23
127-50
112-37
Fodercellulosa ............
—
5-80
1-14
—
Fabriksa vfall..............
7-67
8-70
8-55
9-87
Animaliskt foder..........
458
19-56
19-74
1965
Återinköpt fodersäd ......
—
105
1-80
—
Summa
10278
146-34
158-23
14189
Index
100-0
142-4
154-0
1381
Avgår kostnader för höns-
22-54
foder enl. tab. 11.......
6-20
17-58
20-30
Nettosumma
96-58
128-76
137-93
11935
Index
100-0
133-3
142-8
123-6
jordbruket har beräknats under förutsättning av ett totalfoderbehov av 6,7 fe
pr kg ägg (inklusive näringsbehov för kycklinguppfödning till rekrytering).
Totalfoderbehovet har enligt det föregående reducerats med 20 °/o och med
den reducerade foderenhetsförbrukningen som utgångspunkt har köpfodrets
värde beräknats. I tabell 11 redovisas även en beräkning av värdet å mineralfoder
(räknat som foderbenmjöl) och vitaminpreparat (räknat som fodertran),
som kan beräknas ha antänts av äggproducenter utanför jordbruket.
Mängden foderbenmjöl pr fe har hållits konstant, under det att den under
krigsåren förbättrade vitaminförsörjningen beaktats. Vid bedömandet av
antalet gram tran pr fe i basåret respektive under senare år har tagits hän
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
137
syn till storleken av den verkliga försäljningen av vitaminpreparat (från,
deltafor m. m.) under basåret i jämförelse med senare år.
I tabell 12 ha totalkostnaderna för allt köpfoder reducerats för de ovan
beräknade kostnaderna för inkÖDta fodermedel till äggproduktion utanför
jordbruket.
4. Maskiner och redskap.
Allt sedan beräkningarnas början ha kostnaderna för maskiner och redskap
i dessa kalkyler erhållits på så sätt, att en viss för basåret fixerad kostnad
uppräknats med hjälp av ett index, som registrerat förändringarna i
priserna på maskiner och reservdelar. Principen har sålunda varit, att kostnaderna
beräknats efter prisläget resp. år, medan däremot ingen hänsyn tagits
till volymförändringarna. Resultaten enligt denna hittills använda beräkningsmetod
äro följande:
Maskinkostnader enligt hittills tillämpad beräkningsmetod.
De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. ha som förut omnämnts
i en till livsmedelskommissionen överlämnad skrivelse bl. a. anfört,
att ett beaktande i kalkylen av den följdverkan av jordbrukets rationalisering,
som minskningen av dess arbetskraftsvolym utgör, förutsätter, att även
kostnaderna för rationaliseringen till fullo medräknas i kalkylen. Detta
obestridliga samband framhäver givetvis vikten av att beakta icke blott den
kostnadsstegring, som berott på prishöjningarna å jordbnikets maskiner och
redskap, utan även den kostnadsstegring, som är en följd av ökad maskinanvändning.
Ifrågavarande kostnadsförändringar ha av förenämnda sakkunniga
gjorts till föremål för särskilda utredningar, som emellertid ännu ej avslutats
Med stöd av hittills gjorda undersökningar ha de sakkunniga emellertid
som preliminär siffra för maskinkostnaderna under år 1947/48 angivit
130 milj. kr. Denna siffra bygger bland annat på en genomsnittlig 15- årig varaktighet för maskinerna samt avskrivning å återanskaffmngsvärdet,
och anföres i sammandragstabellen över jordbrukets kostnader vid sidan
av kostnaderna enligt hittillsvarande beräkningsgrunder.
5. Traktorkostnader.
När LK-delegationen våren 1946 utförde kalkylen över jordbrukets traktorkostnader
gjordes noggranna överväganden beträffande gengasdriftens avveckling
och inverkan härav på jordbrukets traktorkostnader. Sedan dess har
ingenting inträffat, som synes kunna föranleda någon ändring av de berakvillor.
Vid nämnda tillfälle framlades. Avvecklingen av gengasdriften
Milj. kr
Index . .
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
72-8 107-8 107-8 107-8
100-0 148.1 148-1 148-1
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
1947/48
—
—
1 1 000
11 150 j
28
500
4
900
3 870
18 900
11 150 |
10
000
10 000
10 000
1 000
_
5
100
6 130
2 100
1 000
_
3
500
3 500
3 500
3 500
3
500
23
500
23 500
25 500
27 800
32
000
138 Kungl. Maj.-ts proposition nr 280.
Antal traktorer och traktorbeståndets fördelning.
I följande översikt angives antalet traktorer och för»
1938/39
Oljedrivna tunga traktorer 8 900
» lätta » 8 900
Gengasdrivna tunga » —
» lätta » —
Dragbilar................ 4 000
Summa 21 800
mSfiTrTaib t.ablåino/«r kren 1943/44—1946/47 äro oförändrade i jämförelse
med varkalkylen 1946. Det ma har erinras om, att den ökning av antalet
traktorer för ar 1946/47, som förutsattes vid förra beräkningstillfället, grundades
pa olika traktorinventeringar, vilka visade, att redan det befintliga
beståndet av traktorer möjliggjorde att det i drift varande antalet traktorer
under produktionsarets senare del uppginge till 27 800. Det förutsattes emellei
tid, att 2 000 st. oljednvna traktorer skulle komma i bruk först under
senare delen av produktionsåret. För år 1947/48 har nu gjorts en uppskattning
av antalet traktorer med stöd av en undersökning verkställd av Svenges
lantbruksförbund beträffande det antal traktorer, som blivit försålda
till jordbruket under år 1946. Det redovisade antalet försålda nva jordbrukstraktorer
under år 1946 uppgår till 3 891 (vari alltså icke ingår eveniuella
anskaffningar av s. k. dragbilar). Inköpen av traktorer under år 1947 kan
annu svårligen bedömas. Från skilda traktorfirmor meddelas emellertid, att
jordbrukarnas efterfrågan är mycket livlig och att försäljningen under år
1947 kan komma att avsevärt överstiga 1946 års försäljning, om importen
och/eller den inhemska tillverkningen kan ökas. Vid bedömandet av antalet i
drift varande traktorer far hänsyn icke tagas endast till inköpen utan även
till den avgång av äldre traktorer, som kan äga ram. Enligt tillgängliga uppgifter
förekommer utrangering av traktorer för närvarande endast i ringa
omfattning på grund av det rådande bristläget. Om tillförseln av traktorer
åter blir rikligare, kommer utrangeringen av äldre traktorer att öka i omfattning.
Med hänsyn till den rådande osäkerheten i fråga om traktordriftens
utökning under år 1947 har för produktionsåret 1947/48 tills vidare försiktigt
räknats med en utökning av traktorbeståndet motsvarande 4 200 traktorer.
Antalet traktortimmar.
Under krigsåren beräknades antalet driftstimmar per år för oljedrivna
traktorer med ledning av tilldelningen av brännolja. Fr. o. m. produktionsaret
1945/46 har räknats med 600 driftstimmar per år i genomsnitt för samtliga
helårsanvända traktorer samt 180 timmar för dragbilar.
Totala antalet traktortimmar har enligt angivna förutsättningar beräknats
till följande i tusental timmar.
Oljedrivna tunga traktorer
1938/39
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
1947/48
4 005-0
—
—
300-0
6 690-0
» lätta »
4 005-0
1 168-1
1261-8
5 040-0
6 690-0 j
[-17 100-0
Gengasdrivna tunga »
—
6 000-0
6 000-0
6 000-0
600-0 ''
» lätta »
—
3 060-0
3 678-0
1 260-0
600-0
_
Dragbilar................
900-0
630-0
630-0
630-0
630-0
630-0
Summa
8 910-0
10 858-1
11 569-8
13 230-0
15 210-0
17 730-0
Index
100-0
121-9
129-9
148-5
170-7
199-0
Antalet traktortimmar ökas enligt gjorda antaganden med 2,52 milj från
ar 1946/47 till 1947/48.
Hljedrivna traktorerna beräknas 2 000 st. hava en genomsnittlig användningstid om
blott 300 timmar, enär de ansetts ha varit i bruk endast under halva året 1945/46.
Kangl. Maj:ts proposition nr 280.
139
Avskriv ning skostnader.
a. Gengasaggregat.
Avskrivningskostnaderna för gengasaggregat ha införts i sammandragstabellen
(tabell 16) med samma belopp som enligt vårkalkylen 1946. Vid
upprättandet av denna kalkyl avslutades beräkningen av avskrivningskostnader
för gengasaggregat, varvid icke avskrivet belopp i sin helhet påfördes
året 1946/47. För år 1947/48 kan sålunda icke räknas med några avskrivningskostnader
för gengasaggregat.
b. Traktorer.
Avskrivningskostnaderna för traktorer ha för året 1947/48 beräknats i enlighet
med principer, som förordats av sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.
I tabell 13 redovisas en avskrivningsberäkning baserad på återanskaffningsvärden
vid 15-årig avskrivningstid. Med anledning av att tidigare åberopade
sakkunniga ansett, att avskrivnings- och underhållskostnader för såväl
traktorer som övriga maskiner och redskap inom jordbruket framdeles
skulle sammanslås i en post samt tillämpat 15-årig avskrivning i de beräkningar,
som ligga till grund för tidigare angivna uppskattade kostnadssumma
för maskiner och redskap år 1947/48, har delegationen nämligen funnit lämpligt
att räkna med en 15-årig varaktighet.
Beräkningsmetodiken framgår i stort sett av tabellen, varför här endast
lämnas korta kommentarer. Kol. 1 upptager årliga värdesummor för inköp
av traktorer till det svenska jordbruket beräknade i 1938 års prisnivå. Värdena
före år 1929 äro uppskattade. Värdesiffrorna från och med år 1929
hänföra sig till undersökningar, utförda inom Sveriges lantbruksförbund
genom inhämtande av uppgifter från såvitt känt samtliga tillverkare och importörer
av traktorer. Kol. 2 redovisar den ackumulerade inköpsvolymen för
det antal inköpsår. vars inköp bör ligga till grund för avskrivningsberäkningen
under ett visst år. I kol. 3 erhålles genom division med det tal, som
anger avskrivningsperiodens längd, den årliga avskrivningen uttryckt i 1938
års prisnivå. Genom omräkning av så erhållna avskrivningsvärden medelst
prisindex i kol. 4 (1938=100) erhålles återanskaffningsvärdet för medelvolymen
enligt kol. 5, vilket värde är analogt med avskrivningskostnaden a
återanskaffningsvärdet.
Då man i detta fall övergår från ett beräkningssystem, där man vid fastställandet
av den årliga avskrivningskostnaden bl. a. räknat med helt andra
avskrivningskostnader vid gengasdrift än vid oljedrift, till ett annat beräkningssystem,
baserat på inköpen under olika år, synes det vara erforderligt
att taga hänsyn till förekommande skillnad i de avskrivningsbelopp, som
räknats med i den hittillsvarande kalkylen och de belopp, som erhålles enligt
nu tillämpat avskrivningsförfarande. I princip bör förfaras så, att om
den hittillsvarande kalkylen givit större avskrivningssummor än den kalkyl,
till vilken beräkningarna nu skola anknytas, så bör differensbeloppet fråndragas
det icke avskrivna traktorbestånd, på vilket avskrivningarna beräknas
i fortsättningen. Om å andra sidan det hittills tillämpade avskrivningsförfarandet
medfört mindre avskrivningsbelopp än som erhålles enligt det nya
systemet, så bör justering företagas i motsatt riktning. En jämförelse mellan
avskrivningsbeloppens storlek enligt de båda metoderna bör göras vid samma
prisnivå. I följande översikt angivas dels avskrivningskostnaderna vid 15-årig
avskrivning enligt tab. 13 vid 1938 års prisnivå, dels avskrivningskostnader
för traktorer enligt den hittillsvarande kalkylen under olika år omräknade till
1938 års prisnivå.
140
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Årlig avskrivningskostnad
enligt tabell enligt kostnads
13
i 1938 års kalkylen i 1938
prisnivå års prisnivå
1938/39 ................. 4-86 5-89
1939/40 ................. 6-29 6-21
1940/41 ................. 6.82 6-20
1941/42 ................. 6-83 7-86
1942/43 ................. 6-94 9’44
1943/44 ................. 6-96 8-65
1944/45 ................. 7-26 8-34
1945/46 ................. 7-3i 8-14
1946/47 ................. 8.51 6-81
Summa 61-78 67-54
Enligt sammanställningen ovan har enligt hittills tillämpad kostnadskalkyl
under åren 1938/39—1946/47 avskrivits 67,54 milj. kr å traktorer räknat i
1938 års prisnivå, under det att det avskrivningsförfarande, som skulle tilllämpas
i fortsättningen, för samma tid ger en avskrivningssumma av 61,78
milj. kr, likaledes vid 1938 års prisnivå. Differensen är 5,76 milj. kr, som
sålunda bör bortföras från det restvärde, å vilket avskrivningskostnadema
skola beräknas fr. o. m. 1947/48 enligt det nya systemet. Detta har skett i
tab. 13 nämligen genom att inköpssumman för år 1947, 25 673 milj. kr i 1938
års prisnivå bär minskats med ovannämnda belopp av 5,76 milj. kr. Avskrivningarna
bli härigenom under de närmaste 15 åren sammanlagt 5,76 milj. kr
mindre än de eljest skulle blivit.
Tabell 13. Beräkning av årliga avskrivningsbelopp lör traktorer vid 15-årig avskrivning
räknad å återanskaffningsvärdet. Samtliga värdesummor i tusental kronor.
Å r
Årets in- köpsvolym
vid 1938 års
prisnivå
Ackumulerad
inköpsvolym
för senaste
15 åren
Medelvolym för
senaste 15 åren
(kol. 2 div. m. 15)
Prisindex med
1938 = 100
Återanskaffnings- värdet för
medelvolymen
/kol. 3 x kol. 41
\ 100 )
i
2
3
4
5
1924
2 000
1925
2 000
1926
2 000
1927
2 000
1928
2 000
1929
2 430
1929/30
96-7
1930
2 762
30/31
94-7
1931
2 514
31/32
90-5
1932
1820
32/33
88-7
1933
1358
33/34
91-9
1934
2 501
34/35
95-4
1935
4 431
35/36
95-2
1936
8191
36/37
97-3
1937
15 976
37/38
99-5
1938
20 971
72 954
4 864
38/39
101-3
1938/39 4 927
1939
23 440
94 394
6 293
39/40
110-7
39/40 6 966
1940
9 879
102 273
6 818
40/41
119-2
40/41 8127
1941
2 111
102 384
6 826
41/42
121-2
41/42 8 273
1942
3 696
104 080
6 939
42/43
121-2
42/43 8 410
1943
2 271
104 351
6 957
43/44
137-0
43/44 9 531
1944
6 956
108 877
7 258
44/45
144-9 1
44/45 10 517
1945
3 563
109 678
7 312
45/46
144-9
45/46 10 595
1946
20 560
127 724
8 515
46/47
144-9
46/47 12338
1947
1(19 913)
(145 817)
(9 721)
47/48
144-9
47/48 (14 086)
1946 års inköpsumma ökad med 25 %. Härifrån har enligt vad anförts i texten avdragits
ett belopp av 5''76 milj. kr. 6
Kunffl. Maj:ts proposition nr 280.
141
Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.
Underhållskostnaderna per driftstimme för traktorer och gengasaggregat
angivas i tab. 14. Kostnaderna för reservdelar äro oförändrade per timme
jämfört med förra vårkalkylen. På grund av övergången till oljedrift ha de
beräknade kostnaderna för underhåll åren 1946/47 och 1947/48 blivit avsevärt
lägre än för år 1945/46.
Tabell 11. Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.
a) Traktorer.
Produktionsår
Vid oljedrift
Vid gengasdrift
Summa
kronor
Reservdelar
öre/tim.
Reparations- kostnader
öre/tim.
Reservdelar
öre/tim.
Reparations-
kostnader
öre/tim.
1938/39 ................
133
16-3
2 655180
1939/40 ................
14-7
18-6
—
—
3 363 300
1940/41 ................
18-7
20-7
47-3
52-2
3 250 453
1941/42 ................
21-3
230
53-7
58''1
7 744 790
1942/43 ................
230
230
58''0
58-0
10 026 600
! 1943/44 ................
23-9
23''3
601
58-9
11 630 103 |
1944/45 ................
23-9
27-4
60-1
69-1
13 474 469 ]
1945/46 ................
23-9
29-2
60-1
73-7
12 883 950
1946/47 ................
239
315
60-1
79-4
9 435 540
1947/48 ................
23-9
31-5
9 822-420
b) Gengasaggregat.
Produktionsår
Reservdelar
öre/tim.
Reparations-
kostnader
öre/tim.
Summa
kronor
1938/39 ..............................
1939/40 ..............................
—
—
—
1940/41 ..............................
10-2
11-3
243 810
1941/42 ..............................
11-6
12-5
1282 120
1942/43 ..............................
12-5
12-5
1920000
1943/44 ..............................
13-0
12-7
2 328 420
1944/45 ..............................
13-0
14-9
2 728 620
1945/46 ..............................
130
15-3
2 054 580
1946/47 ..............................
13-0
15-3
339 600
1947/48 ..............................
.
Driv- och smörjmedelskostnader.
Översikt över prisutvecklingen.
När vårkalkylen 1946 upprättades hade ställts i utsikt en prissänkning
med 1 öre/lit för motyl 25 fr. o. in. den 1U 1946. Priset var tidigare 43 öre/lit
i O-zon. 1 kostnadsberäkningen för traktorer tillämpades sålunda fr. o. m.
den 1U ett bensinpris av 42 öre/lit r eu uppskattad genomsnittlig fraktkostnad
(zontillägg) av 1,75 öre/lit, som lägges till priset i O-zon för samtliga
brännoljor. Den vid upprättandet av vårkalkvlen bebådade prissänkningen
fr. o. m. den 1/i inträffade emellertid redan den 11/s. Dessutom sänktes priset
med 2 öre, medan det i kalkylen endast räknas med 1 öres prissänkning.
Senare har ytterligare eu prissänkning inträffat fr. o. in. den 18/? 1946. Vid
detta tillfälle sänktes priserna på såväl motyl 25 som motorfotogen, motor
-
142
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
brännolja och skifferfotogen — i samtliga fall med 1 öre/lit. Ytterligare har
fr. o. m. den Vi 1947 priset på motyl 25 sänkts med 3 öre/lit.
Prisutvecklingen för motorbrännoljor under produktionsåret 1945/46 samt
1946/47 bär sammanfattats i följande översikt, där samtliga priser inkludera
zontillägg och sålunda motsvara de priser, som jordbrukarna genomsnittligt
kunna anses ha fått betala (öre/lit).
Sept.
1945''
''ho-Mfn
1945''
V»-31/u
1945''
7i-M/i
1946''
23/i-10/s
19461 2
1946"
18/7-31/12
1 i)462
''h 1947- t. v.2
Motorfotogen.......
105
13
28
19
17-75
17-75
J6-75
16-75
Motorbrännolja ....
38
—
25
18
J 6’75
16-75
15-75
15-75
Motyl 25..........
105
83
83
46
44-75
42-75
41-75
38-75
Skifferfotogen......
105
63
28
19
17-75
17-75
16-75
16-75
Kostnadsberäkning för 1945/46.
a. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.
Vid en driftstid av 600 tim. för oljedriven traktor och 180 tim. för dragbilar
erhålles följande förbrukning av brännoljor 1945/46.
Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.
» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »
» till 9 900 traktorer3 ........................ 37 380 m:i
» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »
40 530 m3
Avrundat 40 500 »
b. /* örbrukning och kostnader under olika pristerminer.
Livsmedelskommissionens planläggningsbyrå har lämnat uppgifter om den
ungefärliga förbrukningen av brännolja under tiden 7®—24/n 1945. Under
denna tidsperiod inträffade emellertid prissänkning den Vio. Totalkvantiteten
under tiden 7 g—24/n har fördelats med 2/r, på september och 3/s på tiden
[w—4/n. Den under december månad uttagna kvantiteten måste vara obetydlig.
Då uppgifter om kvantiteter saknas, har denna förbrukning försummats
eller rättare sagt överflyttats på de följande månaderna.
Tilldelningen under tiden V®—24/n 1945 var enligt livsmedelskommissionens
planläggningsbyrå:
Motorbrännolja.............. 28 680 lit.
Motorfotogen................ 1 385 462 >
Motyl 25 .................... 3 544 195 ,
Skifferfotogen................ 916 844 »
Summa 5 875181 lit. = 5 875 m3
1 De angivna priserna inkludera som vanligt beräknade fraktkostnader om 3 öre/lit. i genomsnitt.
Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. den 23/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas
de genomsnittliga zontilläggen till 1-76 öre/lit.
3 Varav 2 000 st. beräknas bli använda blott 300 timmar pr traktor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
143
Fördelningen på olika tidsperioder har enligt angivna grunder utförts sålunda:
September
1945:
Motorbrännolja..............
Motorfotogen .................... 554
Motyl 25 ........................ 1 418
Skifferfotogen.................... 367
Vio—**/n 1945:
Motorbrännolja.................. .
Motorfotogen.................... 831 in3 å
Motyl 25 ........................ 2 126 » »
Skifferfotogen.................... 550 » »
Milj. kr
29 m3
å
38-00
öre/lit.
o-oi
. 554 »
»
105-00
> »
0-58
. 1418 »
>;
105-00
* »
1-49
. 367 »
»
105-00
■» >
0-39
2 368 m3
3 507 m3
25/n 7945—2V1 1946:
Försummas.........
2:i/i—10/3 1946:
Motorbrännolja och r
Motyl 25 ...........
u/s—u/7 1946:
Motyl 25 ........................ 1 470
s/7—si/s 1946:
Motyl 25
6
720
m3
520
»
7
240
m3
18
835
in3
1
470
»
20
305
m3
6
570
m3
510
7 080 m3
63-00
öre/lit.
0-52
83-00
» »
1-76
63-00
» »
0-35
17-25
öre/lit.
1-16
44-75
» »
0-23
17-25
öre/lit.
3-25
42-75
0-63
16-25
öre lit.
1-07
41-75
» »
0-21
11-65
a 3-00
kr/hl
14-37
* 2-17
kr/kg
6-32
Totalsumma för brännolja 40 500 m3
Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor ...... u M/lll
Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme.............. » 2-17 kr/kg
Summa driv- och smörjmedel 32-34
År 1946/47.
a. Priser.
c.. år 1946/47 bar räknats med de priser på brännoljor, som angivits i eu
föregående översikt. Av översikten framgår, att prisändring under produktionsåret
inträtt för bensin den Vi 1947. För övriga brännoljor däremot äro
priserna oförändrade fr. o. in. den ,s/7 1946. Ifråga om bensin bär räknats
med atl /„ av årskvantitelen inköpts under tiden 31/12 till priset 4175
1947 medan reSten ^ beräknas bbva inköpt efter prissänkningen den V,
144
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.
Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.
» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »
» till 22 300 traktorer.......................... 93 660 in3
» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »
96 810 m3
Avrundat 96 800 »
Av den totala mängden brännolja har räknats med att 5 350 m3 är bensin1
samt resten motorfotogen och motorbrännolja.
c. Kostnader. Milj. kr
1 750 in3 motyl å 41 75 öre/lit................................... 0 73
3-600 » » » 38-75 » » .................................... l-4u
91 450 » motorfotogen och motorbrännolja å 16 552 öre/lit........... 15-13
Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-00 kr/hl................ 2-38
Smörjolja 0 30 kg/traktortimme å 160 kr/kg......................... 7-30
Summa 26 94
År 1947148.
a. Priser.
För år 1947/48 har räknats med de priser på brännoljor som återfinnas i
en tidigare översikt.
b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.
Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.
» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »
» till 28 500 traktorer.......................... 119 700 m3
» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »
122 850 m3
c. Kostnader. Milj. kr
6 0003 m8 motyl å 38-75 öre/lit................................... 2-33
116 850 » motorfotogen och motorbrännolja å 16-55- öre/lit....... 19-34
Smörjolja, 0‘30 kg traktortimme x 17 730 000 tim. å 1-60 kr/kg....... 8-51
Summa 3Ö-18
Tab. 15. Priser på smörjolja, motorlotogen och gengasved åren 1938/39—1947/48.
Produktionsår
Smörjolja,
kr pr kg
Motorfotogen
Pris pr hl
gengasved,
kr
Kostnad för
den mängd gen- gasved4, som
motsvarar 1
liter motor- fotogen, öre j
Pris utan
zontillägg,
öre pr liter
Zontillägg,
öre pr liter
Pris inkl.
zontillägg,
öre pr liter
1938/39 ........
0-68
11-7
3-0
14-7
1939/40 ........
090
16-4
30
19-4
—
—
1940/41 ........
1-82
382
3-0
41-2
1-80
13-9
1941/42 ........
1''84
61-7
3-0
64-7
1-80
13-fl
] 1942/43 ........
254
117-0
30
120-0
3-10
23-9
1943/44 ........
2‘6S
102-0
30
105o
3-10
23-9
1944/45 ........
3-10
102-0
3-0
105-0
3-oo
23-1
1945/46 ........
2-17
31 3
6 2-24
33-64
3-00
23-1
i 1946/47 ........
1-60
150
1-76
16-75
3-00
231
| 1947/48 ........
1-60
15-0
1-75
16-75
1 3 150 m3 till dragbilar samt 2 200 m3 till startbensin (100 liter per traktor).
2 Vägt pris: 0''20 x motorbrännolja + 0"80 x motorfotogen.
3 3150 m3 till dragbilar samt 2 850 m3 till startbensin (100 liter per traktor).
4 0-077 hl.
5 V» 1945—22/i 1946 = 3 öre. “/i 1946—»‘/s 1946 = 1 75 öre.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tabell 16. Sammandrag av kostnader för traktorer.
145
1938/39
1945/46
1946/47
1947/48
Underhållskostnader för traktorer:
Oljedrivna traktorer................................
2-66
3-17
7*76
9*82
Gengasdrivna traktorer ............................
—
9-71
1*67
—
Kostnader för gengasaggregat:
Avskrivningskostnader..............................
—
3*88
2*68
—
Underhållskostnader................................
—
2-10
0*36
—
Driv- och smörjmedelskostnad ........................
1031
32-34
26*94
30*18
Kostnader för omställning till oljedrift................
—
2-62
6*71
1*30
Summa exkl. amorteringskostnader för traktorer ..
12-97
53*82
46*02
41*30
Avskrivningskostnader................................
5*97
11*79
9*87
14*09
Totalkostnad för traktorer
18-94
<15-61
55*89
55*39
Index................................................
1000
346*4
295*1
292*4
6. Diverse kostnader.
I tabell 17 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Vissa betydande
justeringar av de våren 1946 framlagda kalkylerna ha nu fått företagas.
Den mest betydande justeringen gäller kostnader för mjölkfrakter produktionsåret
1946/47. I vårkalkylen räknades med att den beslutade sänkningen
av taxorna för lastbilstransporter skulle komma att verka sänkande på
transportkostnaderna för mjölk redan under året 1945/46. Sänkningen förutsattes
visserligen ske långsamt, eftersom ersättningarna för mjölktransporter
redan förut varit förhållandevis låga och till stor del bundna genom avtal.
Det förutsattes sålunda, att fraktkostnaderna pr ton mjölk genomsnittligt
skulle sjunka med 10 °/o från och med 1 mars 1946, och för hela produktionsåret
1945/46 räknades med en genomsnittlig sänkning av fraktkostnaderna
pr ton med 5 %>. Sedan statistik nu föreligger t. o. m. november månad
1946 har det emellertid visat sig, att den i förra vårkalkylen förutsatta kostnadssänkningen
icke inträffat.
För produktionsåret 1945/46 räknades i den förra vårkalkylen med en
kostnadssumma av 47*1 milj. kr. Den definitiva kostnadssumman uppgår för
detta år till 48 7 milj. kr. För året 1946/47 har däremot skillnaden gentemot
förra vårkalkylen blivit större. Den då beräknade kostnaden uppgick till
46,6 milj. kr medan kostnaden nu beräknats till 52,7 milj. kr. För året 1947/
48 har räknats med samma fraktkostnad pr ton som_ under året 1946/47. På
grund av ökade kvantiteter skulle emellertid kostnadssumman enligt beräkningarna
stiga till 54,0 milj. kr 1947/48.
Kostnaderna för skördegarn ha vad priserna beträffar beräknats i enlighet
med vad som anförts i texten till vårkalkylen 1946,1 d. v. s. hänsyn har
tagits till antalet sträckmeter pr kg skördegarn av papper under olika år
vid beräknandet av genomsnittligt pris pr kg. Priset på pappersskördegam
har på så sätt omräknats till att motsvara sisalgam som förekommer i
basåret.
Emellertid har nu även undersökts, huruvida anledning finnes att ändra
den kvantitet, som ligger till grund för kostnadsberäkningen. I basåret hade
räknats med en kvantitet av 4 000 ton sisalgarn. En undersökning baserad
på uppgifter från tillverkarna ger följande förbrukning av skördegarn
inom landet omräknat till sisalgam:
1 Kungl. Maj:ts prop. nr 267/1946 s. 139—140.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 280. 10
146
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Sisalgarn
Pappersgarn
omr. till
Summa
räknat som
lön
sisalgarn
ton1
sisalgarn
ton
1938.........
...... 4 617
—
4 617
»39.........
...... 4 484
—
4 484
»40.........
...... 3 975
—
3 975
»41.........
...... 3161
92
3 253
»42.........
...... 1454
1 602
3 056
»43.........
...... .
4 350
4 350
»44.........
...... .
4 397
4 397
»45.........
4 670
4 670
»46.........
5 441
5 441
Det har med anledning av ovanstående ansetts motiverat att höja baskvantiteten
till 4 500 ton samt att fr. o. m. produktionsåret 1946/47 höja årskvantiteten
till 5 000 ton räknat som sisalgarn. Detta innebär en ökning av
kvantiteterna med 12,6 % för år 1938/39 samt med 25 % fr. o. m. 1946/47
i förhållande till den i tidigare beräkningar för basåret 1938/39 tillämpade
kvantiteten 4 000 ton.
Kvantitetsökningens inverkan belyses av följande siffror över kostnaden
för skördegarn (milj. kr):
1938/39 1946/47 1947/48
Enligt tidigare tillämpad kvantitet....... 2-55 6-46 6-46
Kvantitetsändring enligt det föregående. 2-87 8-08 8 08
Kostnaderna för hösalt beräknades vid förra vårkalkylen sjunka under
produktionsåret 1946/47. Med hänsyn till den hittills rådande prisutvecklingen
på hösalt kan emellertid nu icke förutsättas någon dylik sänkning.
Vid den nu utförda kostnadsberäkningen har därför förfarits på samma sätt
som i allmänhet tidigare tillämpats, d. v. s. det senaste kända priset har fått
gälla för återstående månader av produktionsåret 1946/47.
Kostnaderna för AlV-syra under år 1945/46 ha ökat i jämförelse med vårkalkylen
1946. Denna ökning står i samband med ökad förbrukning. I vårkalkylen
1946 räknades med 6 000 ton, under det att den slutgiltiga kvantiteten
uppgått till 7 409 ton. Månadskvantiteter ha multiplicerats med månadspriser,
varför beräkningen är i det närmaste exakt. För produktionsåren
1946/47 och 1947/48 har räknats med stigande kvantiteter med anledning av
den fortlöpande förändring i kvantiteterna som pågått alltifrån basåret. I
följande tablå visas utvecklingen av AlV-syraförbrukningen jämte motsvarande
kostnadssummor fr. o. m. år 1938/39.
Förbrukad
kvantitet
ton
Pris
kr/ton
Värde
milj. kr
1938/39 .......
...... 1 051
127-50
013
1939/40 .......
...... 1 642
142-50
0-23
1940/41 .......
...... 2 379
145-72
035
1941/42 .......
..... 3 695
155-—
0-57
1942/43 .......
...... 4 362
155-—
0-68
1943/44 .......
..... 5 300
155-—
0-82
1944/45 .......
..... 5 500
162-50
0-89
1945/46 .......
..... 7 400
144-60
107
1946/47 .......
..... (8 000)
(129-80)
(1-04)
1947/48 .......
..... (8 500)
(129-80)
(1-10)
1 Pappersgarnet omräknat till att motsvara sisalgarn med hänsyn till antal sträckmeter pr
kg (335 m/kg för sisalgarn och 280 m/kg för pappersgarn t. o. m. 1945, sedan 308 m/kg för
280
pappersgarn) genom multiplikation med faktorn ggg.
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
147
Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade.
Kostnaderna för elkraft ha icke kunnat justeras, enär tillförlitligt underlag
för nya beräkningar ännu icke kunnat anskaffas. Kostnadsposten i fråga
skall, enligt vad delegationen erfarit, undersökas av den kommitté, som handhar
utredningen om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m. Det får vid bedömandet av denna kostnadspost beaktas, att de
ökade kostnaderna för elkraft i viss mån ersätta kostnader för lys- och
brännolja, som samtidigt med den ökade elektrifieringen minska. Dessa
kostnader äro ej medtagna i kalkylen.
Kostnaderna för hästskor och hästskosöm ha prövats med hjälp av uppgifter
i industri- och handelsstatistiken om tillverkning, import och export.
Undersökningen redovisas i följande sammanställningar. De hittillsvarande
kalkylresultaten synas stämma väl överens med verkligheten i fråga om
hästskor. Beträffande hästskosöm och hakar däremot visar det sig, att den
i kalkylen tillämpade baskvantiteten är för låg. Detta torde i viss mån kunna
förklaras genom den ökade användningen av s. k. kilhalcar under senare
år. Med anledning av de siffror, som redovisas nedan, har det ansetts
befogat att höja den i kalkylen ingående kvantiteten med 30 °/o. Siffrorna
enligt sammanställningen tyda på att en ännu starkare ökning av kvantiteterna
borde företagas. Då emellertid de speciellt höga siffrorna för åren
1943 och 1944 kunna bero på omständigheter, som icke hunnit närmare
undersökas, har kvantitetsökningen i kalkylen uppskattningsvis begränsats
till 30 %. Inverkan härav å kostnaderna för hästskosöm belyses av följande
översikt (milj. kr):
1945/46 1946/47 1947/48
Enligt tidigare tillämpad kvantitet....... 2-03 l-96 l-93
Vid en med 30% ökad kvantitet........ 2 64 2-55 2-51
Som synes av kostnadssummorna, har prissänkning ägt rum, vilket helt
beror på omsättningsskattens slopande. Samma gäller i fråga om priset på
hästskor.
Hästskor, hästskosöm och hästskohakar.
Anm.
Beräknad inhemsk förbrukning,
skor
ton
söm,
hakar
1938 ........... (0-61) 2 269 (1-58) 1 062
1939 ........... (0 68)3 240 (1-79) 919
1940 ........... (0-87) 3 810 (2-15) 1 780
1941 ........... (0''93) 3 499 (2''26) 1 024
1942 ........... (0-93) 3 348 (2-26) 904
1943 ........... (0-94) 3 869 (2-26) 2 347
1944 ........... (0-94) 4 111 (2-26) 1 649
Siffrorna inom parentes = pris i öre pr kg.
Beräknad kostnad enl. förbrukarpriser, Enl. kalkylen
milj. kr milj. kr
Omräkn. till prod.år
Häst-
Hästskosöm
Häst-
Hästskosöm
Häst-
Hästskosöm
skor
o. -hakar
skor
o. -hakar
skor
o. -hakar
1938 .....
..... 1-38
1''68
1939 .....
..... 2-20
1''65
38/39
1-93
1-66
2-21
1*16
1940 .....
..... 3-31
3-83
39/40
2-94
310
2-98
1''90
1941.....
..... 3-25
2-31
40/41
3-27
2-82
3-30
1*99
1942 .....
..... 3-11
2''04
41/42
3-16
2-13
3-30
2-03
1943 .....
..... 3-64
5''30
42/43
3-46
4-21
336
2-03
1944 .....
..... 3-86
3-73
43/44
3''79
4-25
3-36
2-03
148
Kungi. Maj:ts proposition nr 280.
Tabell 17. Diverse kostnader.
1938/39
milj. kr
1945/46
milj. kr
1946/47
milj. kr
1947/48
milj. kr
Mjölkfrakter ..............
Övriga frakter:
15''70
48-66
52-68
54-02
Biltransporter............
7-13
12-56
12-16
12-16
Järnvägstransporter ......
5-00
5-50
5''50
5-50
Skördegarn ................
2-87
6-59
8-08
8-08
Hösalt ....................
0''48
1-26
1-24
1-24
AiV-syra ..................
0''13
1-07
1-04
no
Betningsmedel ............
1-10
1-09
1-09
109
Elkraft....................
39-44
7709
77-09
77''09
Hästskor ..................
2-21
336
3-26
3''22
Hästskosöm................
1-46
2-64
2-55
2-51
Silfilter....................
0-97
1-71
1-65
1-62
Rengöringsmedel ..........
3-11
6-99
8-58
8-58
Torvströ ..................
432
518
6-64
8''38
Allmänna omkostnader ....
17-09
26-20
26-20
26-20
Mjölkkontroll..............
1-91
367
4''55
5-22
Summa
102-92
203 57
212-31
21601
Index
100-0
197-8
206-3
209-9
Kostnaderna för silfilter visa en obetydlig sänkning beroende på omsättningsskattens
bortfall.
Kostnaderna för rengöringsmedel beräknas fortlöpande enligt prisindex
för kristallsoda. Prisstegring har medfört höjda kostnader under år 1946/47.
Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsåret 1940/
41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av torvströbrist
till ca 2,1 milj. balar och under produktionsåret 1942/43 beräknades
enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå att endast 1,8 milj. balar
kunde tillhandahållas. Denna kvantitet har sedan dess fått kvarstå i beräkningarna
t. o. m. vårkalkylen 1946. Torvströfabrikernas centralförening hade
då verkställt en beräkning över den totala produktionen av torvströ och
därvid funnit, att den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål disponibla
kvantiteten fortfarande torde stanna vid 1,8 milj. balar. Under sommaren
1946 väntades emellertid produktionen av torvströ åter stiga med ca
10—20 % till högst 2,2 milj. balar. I vårkalkylen 1946 räknades med 2,0
milj. balar för år 1946/47. Det har nu visat sig, att denna kvantitet icke kan
höjas. För produktionsåret 1947/48 har dock räknats med 2,5 milj. balar,
vilket fortfarande ligger 0,5 milj. balar under förkrigskvantiteten. Priserna
på torvströ äro höjda under år 1946/47.
Kostnadsposten allmänna omkostnader har liksom vid tidigare beräkningar
erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna
omkostnaderna sådana de redovisas i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk».
En mindre justering uppåt har nu gjorts, sedan siffrorna från lantbruksstyrelsens
jordbruksekonomiska undersökning äro kända för bokföringsåret
1944/45.
Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för
år 1945/46. Den definitiva kostnadssiffran efter avdrag för bidrag från staten
och hushållningssällskapen är 3,67 milj. kr mot ^ 3,23 milj. kr enligt förhandsberäkningarna
våren 1946. Ökningen beror pa att antalet assistenter,
som i vårkalkylen räknades till 1 000, i verkligheten steg till 1 069. För åren
1946/47 och 1947/48 har enligt anvisningar från lantbruksstyrelsen räknats
med 1 160 respektive 1 250 assistenter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
149
7. Ekonomibyggnader.
Kostnaderna för ekonomibyggnader ha beräknats enligt två olika alternativ,
nämligen dels på samma sätt som tidigare med avskrivning allenast å
förkrigsårens värden, dels med avskrivningen beräknad efter förändringarna
i byggnadskostnaderna (återanskaffningsvärdet). Resultaten av det senare
beräkningssättet har i sammandragstabellen införts endast för år 1947/48.
Vid beräkningarna enligt det tidigare förfaringssättet har som förut använts
det inom lantbruksförbundet upprättade prisindexet för byggnadskostnader.
Sedan fjolårets kalkyl upprättades ha byggnadsarbetarnas löner stigit.
Vidare ha prishöjningar inträtt i fråga om trävaror (fr. o. m. juni 1946).
Samtidigt ha emellertid vissa smärre prissänkningar inträffat, så att byggnadskostnaderna
totalt sett nu beräknats till 0,39 milj. kr lägre belopp för år
1945/46 än enligt fjolårets kalkyl.
För produktionsåret 1946/47 räknades i kalkylen 1946 efter samråd med
priskontrollnämnden med prissänkning för vissa byggnadsmaterialier. Sålunda
förutsattes prisindex under år 1946/47 sjunka till 50 % över basårets
indexläge för följande byggnadsmaterialier: papp, träimpregneringsmedel,
rödfärg, zinkvitt och linolja. Då förutsatt prissänkning icke inträffat, ha
materialkostnaderna tillsammans med höjda arbetslöner till egen och lejd
arbetskraft medfört höjning av byggnadskostnaderna år 1946/47 till 110,88
milj. kr (109,21 milj. kr enligt fjolårets kalkyl).
Kostnaderna för siloanläggningar visa också uppgång, vilket helt beror på
ökad omfattning av ensilageberedningen.
För produktionsåret 1947/48 har liksom för 4 månader av produklionsåret
1946/47 beaktats den höjning av de rörliga indextilläggen, som enligt
ramavtalet träder i kraft fr. o. m. den a/5 1947. Materialkostnaderna ha hållits
oförändrade. Höjningen av indextilläggen under hela året 1947/48 medför
en mindre höjning av totalkostnaderna för ekonomibyggnader under detta
år i jämförelse med år 1946/47.
Resultaten av beräkningarna enligt nu anförda grunder framgå av nedanstående.
Kostnader för ekonomibyggnader enligt hittills tillämpad beräkningsmetod
vid avskrivning å förkrig svärde.
Byggnader:
avskrivning, milj. kr...........
underhåll, » » ..........
1938/39
44-35
40-30
1945/46
44-35
64-73
‘1946/47
44-35
66-53
>1947/48
44-35
67-04
Siloanläggningar
Summa milj. kr
84"65
0-03
109-08
0''56
110-88
0-58
111-39
0-60
Summa milj. kr
Index
84-68
1000
10964
129-5
111-46
131-6
111-99
132-3
Införandet av den alternativa beräkningen över byggnadskostnaderna vid
avskrivning, beräknad å återanskaffningsvärdet, får ses mot bakgrund av
vad i annat sammanhang anförts om att beaktandet i kalkylen av arbetskraftsminskningen
förutsätter att även alla kostnadsökningar bli medräknade.
I samband med vidtagandet av sådan ändring har det emellertid ansetts
motiverat att för beräkningen anlita det index över jordbrukets byggnadskostnader,
som upprättats av statens forskningskommitté för lantmanna- 1
1 5 procent förhöjn. av samtliga arbetares dyrtidstillägg fr. o. m. den ’/» 1947.
150
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
byggnader (SFL) och som nu blivit tillgängligt. Detta specialindex för
byggnadskostnader, vid vars upprättande omfattande undersökningar företagits,
torde för närvarande utgöra den säkraste mätaren på byggnadskostnadernas
utveckling. Nämnda index har samma basperiod (1935—1937)
som lantbruksförbundets index. Emellertid är SFL:s index beräknat för kalenderår
(månadstal saknas). Vidare är indexberäkningen endast framförd
t. o. m. år 1945. Vid tillämpandet av SFL:s indexserie har därför denna
sammankopplats med lantbruksförbundets index, varigenom hänsyn kunnat
tagas till utvecklingen efter år 1945.
Med perioden 1935—1937 som basperiod i båda serierna visar SFL:s index
för ekonomibyggnader (kostnad för grund, överbyggnad och inredning)
indextalet 170,7 för år 1945, medan lantbruksförbundets index ger indextalet
181,9. Skillnaden torde främst bero på, dels större arbetskostnadsprocent
i lantbruksförbundets index, dels att s. k. egen arbetskraft (lantarbetare
tillfälligt sysselsatta i byggnadsarbete) ingår i lantbruksförbundets index.
Lantarbetarnas löner ha stigit kraftigare än de enligt byggnadsinduslriförbundets
löneavtal avlönade arbetarnas. Vidare må anföras, att i SFL:s index
tagits hänsyn till ackordslönerna, vilket även kan bidraga till olikheter i de
båda indexseriema.
Den med hjälp av SFL:s index verkställda alternativa beräkningen ger
följande resultat. Som förut anförts ha endast resultaten för år 1947/48 införts
i sammandragstabellen över jordbrukets kostnader.
Kostnader för ekonomibyggnader enligt SFL:s index och vid avskrivning å
återanskaff ning svärdet.
1938/39
Byggnader:
avskrivning, milj. kr........... 44''35
underhåll, » » .......... 40-30
Summa milj. kr 84-65
Siloanläggningar................ 0-03
Summa milj. kr 84-68
Index 100-0
1945/46 11946/47 11947/48
68-0S 69-98 70''52
61-86 63-59 64-08
129- 94 133-57 13å’60
0-56_0-58 0-60
130- 50 134-15 135-20
154-1 158-4 159-7
8. Grundlör bättringar.
Jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas i nedanstående
översikt enligt hittills i kalkylen tillämpad metod. Kostnaderna för åren
1945/46 och 1946/47 äro något högre än enligt föregående års vårkalkyl.
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
Avskrivning, milj. kr............. 3''72 3-72 3-72 3-72
Underhåll, » » ............ 3-82 7’14 7-38 7-38
Summa milj. kr 7''54 10''86 11-10 11-10
Index 100‘0 144-0 147-2 147-2
Kostnaderna för grundförbättringar ha emellertid varit föremål för utredning
hos de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens inverkan
på jordbrukets arbetskostnader m. m. De sakkunniga ha till livsmedelskommissionen
överlämnat preliminär utredning beträffande grundförbättringskostnader.
De enligt nämnda utredning för åren 1946/47 och 1947/48 erhåll- 1
1 5% förliöjn. av samtliga arbetares dyrtidstillägg fr. o. m. den Vs 1947.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
151
na resultaten redovisas i följande översikt, där kostnaderna för år 1938/39
upptagits enligt hittills i kalkylen tillämpad metod.
Täckdikningskostnader..........
Underhåll av större öppna diken
1938/39
1946/47
8-35
5-58
1947/48
8 39
5-71
Summa
7-54
13-93
14-10
Avgår statsbidrag.............
0-40
0-40
Nettosumma
7-54
13-53
13-70
Index
100-0
179-4
181-7
I sammandragstabellen över jordbrukets kostnader införas enligt denna
beräkning endast resultaten för år 1947/48, enär en ändring av hittills tilllämpade
principer icke kunna tillämpas för tidigare år.
9. Arbetskostnader.
Beräkningen av arbetskostnaderna har t. o. in. våren 1945 (för produktionsåret
1945/46) baserats dels på ett med 1 % per år minskat antal av lejda
arbetare och familjemedlemmar, fördelat på män och kvinnor, olika löneformer
samt vissa andra kategorier, och dels på indexberäknade naturalöner
(fast kvantitetsbas) samt ur lönestatistiken hämtade kontanta årslöner.
Sedermera ha lönekostnaderna ökats dels med belopp, som fixerats vid
särskilda överläggningar och som motiverats genom ökningen i de avtalsenliga
lönerna och dels med belopp, som beräknats motsvara kostnadsökningen
för semesterersättning och förkortad sommararbetstid. Successiva
justeringar ha därjämte företagits på grund av prisutvecklingen för naturafömödenheterna.
Härtill har för åren 1946/47 och 1947/48 lagts den procentuella
höjning av grundlönen, som enligt ramavtalet skall träda i tillämpning
från 1 maj 1947. De på detta sätt erhållna beloppen utgöra:
1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43
Milj. kr................ 793-6 877’7 962’6 1 0761 1 140''4
Index................. 100-0 110-6 121-3 135’6 143''7
1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48
Milj. kr................ 1 151-5 1 265‘0 1 344*5 1 449''5 1 461-0
Index ................. 145-1 159‘4 169''4 182-6 1841
Genom avskaffandet av statlönesystemet för de kollektivavtalsanslutna
lantarbetarna fr. o. m. den 1 november 1945 har ett fullföljande av beräkningarna
beträffande arbetskostnaderna enligt de t. o. m. våren 1945 tilllämpade
principerna, numera blivit omöjligt. Frågan om efter vilka principer
arbetskostnaderna istället skola beräknas ha, såsom tidigare nämnts,
varit föremål för prövning av de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Vad därvid framkommit
bar av de sakkunniga meddelats i en såsom preliminär betecknad
promemoria. De i denna promemoria verkställda beräkningarna bygga på
uppgifterna om dels arbetsförbrukningen per ha jordbruksjord vid de räkenskapskontrollerade
jordbruken, sådana dessa kunnat justeras genom jämförelse
med förhållandena vid samtliga och vid de i den officiella lönestatistiken
(enligt socialstyrelsen) deltagande jordbruken, dels storleken av
arealen jordbruksjord och dels uppgifterna i lönestatistiken om lönen per
timme totalt (kontant och naturaförmåner) för olika yrkeskategorier.
De på nu nämnt sätt verkställda beräkningarna ha visat att minskningen i
arbetsförbrukningen under enahanda allmänna förutsättningar, som gällt för
152
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
den tidigare kalkylen, utgjort 1,04 % i genomsnitt under perioden 1938/39—
1944/45. I detta avseende föreligger sålunda en mycket god överensstämmelse
med den minskning av 1 % varmed tidigare räknats. Relativt betydande
skillnader ha däremot framkommit beträffande löneutvecklingen.
Dessa skillnader förklaras i huvudsak dels genom att utvecklingen av naturalönen
inverkat på de tidigare kostnadsberäkningarna annorlunda än på de
nu verkställda beräkningarna, dels genom att de belopp, varmed totalkostnaderna
efter särskilda förhandlingar fått ökas, icke stått i full relation till
de samtidiga ökningarna i de avtalsbestämda lönerna och dels genom att nu
tillgänglig lönestatistik för åren 1943/44 och 1944/45 visar en starkare stegring
av de faktiskt betalda lönerna än vad man tidigare haft anledning räkna
med. De lönekostnader, som intagits i kalkylen, ha på detta sätt fr. o. in. år
1943/44 varit för låga. De vid de nya beräkningarna funna totala arbetskostnaderna
utgöra:
1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43
Milj. kr................ 793-6 841-3 929-1 1 037''5 1 147-2
Index................. 100-0 106-0 117 1 130‘7 144-6
1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48
Milj. kr................ 1 194-0 1 320‘0 1 403-2 1 493-5 1 503-7
Index................. 150-5 166-3 176-8 188‘2 189-5
Vid beräkningarna har för basåret 1938/39 använts samma totalsumma,
som tidigare varit intagen i jordbrukskalkylen. Kostnaderna för regleringsåret
1946/47 ha justerats med hänsyn till det beslutade tillägget fr. o. in. den
1 maj 1947 av 5 %> på grundlönen 70 öre per timme. Kostnaden för regleringsåret
1947/48 innehåller icke någon löneökning härutöver.
Med anledning av att priset på mjölk, som levererats till de hos jordbruket
anställda, i kollektivavtalet bestämts till ett lägre pris — 20 öre per liter —
än det i kalkylen angivna priset på hemmaförbrukad mjölk (jfr tabell 2),
har prisskillnaden upptagits som en tillkommande arbetskostnad. Ökningen
av arbetskostnaderna i anledning härav har preliminärt uppskattats till i
runt tal 10 milj. kr för år 1946/47. För år 1947/48 har ett lika stort belopp
upptagits i kalkylen och arbetskostnadsposten har sålunda angivits till 1 513,7
milj. kr.
10. Kapitalkostnader.
Denna kostnadspost ligger under utredning hos de sakkunniga, som utreda
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m. I avvaktan på kommittérades utredning, ha räntekostnaderna beräknats
enligt tidigare tillämpat system.
Beräknade räntekostnader åren 194.5/46—7947/48 vid oförändrad
kapitalsumma.
Kapital,
1945/46
Ränte- Ränta
1946/47
Ränte- Ränta
1947/48
Ränte- Ränta
milj. kr
sats
milj. kr
sats
milj. kr
sats
milj. kr
Lånat kapital:
inteckningslån .
1 865
3-25
60-60
3-23
60-26
3-23
60-24
övriga lån.....
680
3-94
26-77
3-92
26''65
3’92
26-66
Eget kapital:
ej belånat fastig- hetskapital ...
ej belånat drifts- kapital ......
1 335
3-75
50-10
3-72
49-66
3-71
49-53
1335
4-05
54-11
4-02
53-66
4-01
53-53
Summa 5 215 3-67 191-58 3-65 190-23
3-64 189-96
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
153
Kapitalkostnadernas storlek (inklusive beräknade 10 milj. kr kostnader
för ökade investeringar under åren 1945/46—1947/48 i jämförelse med basåret
1938/39) framgår av följande sammanställning.
1938/39 1945/46 1946/47 1947/48
Milj. kr............... 202-30 201-58 200-23 199-96
Index................. 100-0 99‘6 99''0 98’8
Tabell 18. Jordbrukets kostnader i sammandrag.
1938/39
milj. kr
1945/46
milj. kr
1946/47
milj. kr
1947/48
milj. kr
1 1 11
Handelsgödselmedel............
65''4
120-6
124-1
126-6
126-6
Utsäde ......................
3-2
4-2
42
4-2
4*2
Köpfodermedel................
96-6
128-8
137-9
119-4
1194
Maskiner och redskap ........
72-8
107-8
107-8
107-8
130-0
Traktorkostnader..............
18-9
65-6
55-9
55’4
55''4
Diverse kostnader ............
102-9
203-6
212-3
216 0
216-0
Ekonomibyggnader............
84-7
109-6
111-5
1120
135'' 2
Grundförbättringar............
7-5
10-9
11-1
11*1
13 7
j Arbetskostnader ..............
793-6
1344-5
1 449-5
1 461-0
1 513-7
Kapitalkostnader..............
202-3
201-6
200-2
200-0
200-0
Summa milj. kr
1447-9
2297 2
2 414-5
2 413 5
2 514''2
Index
| 100-0
158-7
166-8
166-7
173-6
Anm. För åren 1938/39, 1945/46 och 1946/47 redovisas kostnaderna enligt tidigare tillämpade
beräkningsgrunder. För år 1947/48 ha kostnaderna i alt. I upptagits enligt tidigare tillämpade
beräkningsgrunder utom i fråga om traktorkostnaderna, vilka upptagits enligt nya beräkningsgrunder.
1 alt. II ha kostnaderna upptagits enligt nya beräkningsgrunder i fråga om maskiner och
redskap, traktorer, ekonomibyggnader, grundförbättringar samt arbetskostnader.
Särskilt yttrande av herr Carbell.
Tre av ledamöterna i LK-delegationen, bland vilka undertecknad, ha som
framgår av delegationens promemoria angående jordbrukets kostnader under
produktionsåret 1938/39 samt 1945/46—1947/48, icke beretts tilllälle att taga
del av de utredningar som företagits av de sakkunniga för utredning rörande
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.
Med hänsyn härtill ha de icke haft möjlighet att taga ställning till de förslag,
som framförts med utgångspunkt från desamma.
Av de mycket flyktiga referat från de sakkunnigas arbete, som lämnats
vid delegationens sammanträden, synes framgå, att detta arbete ännu icke
fortskridit så långt att detsamma är användbart såsom underlag för så viktiga
beslut, som nu ifrågasättas. Att deras arbete forcerats, torde bäst belysas
av att tre av LK-delegationens ledamöter icke hunnit informeras om
utredningen samt att av de övriga tre ledamöterna (som samtidigt äro sakkunniga)
en, nämligen herr Bonow i egenskap av sakkunnig, reserverat sig
mot att hittills föreliggande utredning lagts till grund för en uppskattning
av maskinkostnadsposten.
Med hänsyn dels till nu anförda omständighet dels till principiella betänkligheter,
vilka närmare utvecklas i det följande, kan jag icke biträda
delegationens beslut om att en ny, på de sakkunnigas arbete stödd princip
154
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
för beräkningen av avskrivningskostnader för traktorer, tillämpas. Då det
vidare, av de knapphändiga informationer som lämnats synes framgå, att
de sakkunniga även i övriga fall tänka sig höjningar av avskrivningskostnaderna
i kalkylen, vill jag framhålla, att det i princip icke kan anses lämpligt
att i detta hänseende nu tillämpa andra regler för prissättningen på jordbrukets
produkter än vad som gäller för näringslivet i övrigt. Huvudregeln
är i sistnämnda fall, att i kalkylerna icke accepteras högre avskrivningar än
före kriget. Även om det i och för sig ur företagsekonomisk synpunkt vore
skäligt att företaga en uppjustering av avskrivningarna i jordbrukskalkylen
och i kalkylerna för näringslivet i övrigt, torde skälen för en sådan ändring
icke vara starkare när det gäller jordbrukets prissättningsfråga än i övriga
fall. Ett beaktande av en sådan uppjustering av avskrivningskostnaderna
vid prissättningen på jordbrukets produkter kan med hänsyn till det nuvarande
prislägets karaktär och utsikterna för den närmaste framtidens prisutveckling,
knappast anses lämpligt. Härtill kommer, att det för priskontrollens
del måste komma att bli betydligt svårare att stå emot de krav på
högre avskrivningar i kalkylerna med hänsyn till efterkrigstidens återanskaffningspris,
som framställas från övriga delar av näringslivet.
Enligt min uppfattning synas sålunda övervägande skäl tala för, att man
tills vidare låter avskrivningskostnaderna i jordbrukskalkylen ingå med sina
förkrigsvärden och att frågan om en uppjustering av dessa till återanskaffningspriser
icke upptages till prövning förrän prisläget har nått en högre grad av
stabilitet än för närvarande.
Vid ett annat förfaringssätt synes det vara svårt att undvika, att nu tilllämpade
regler för prissättningen för näringslivet i övrigt, med hänsyn till
avskrivningskostnademas utveckling, komma att få underkastas förnyad
prövning. Av principiella skäl synes det därför riktigast, att frågan om en
uppjustering av jordbrukets avskrivningskostnader få anstå till dess att liknande
principer — i så fall med stöd av nya direktiv för priskontrollen —
generellt kunna tillämpas för prissättningen.
Stockholm den 3 mars 1947.
Erland Carbell.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
155
Bilaga 2.
PM
angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1945.
I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades eu redogörelse för jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och 1937.
dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer, vilka
beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning
och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.
Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj ds propositioner 246/
1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946 kompletterats med liknande undersökningar
för åren 1941—1944, verkställda av statens livsmedelskommission.
Sedan kommissionen nu, efter bemyndigande av Kungl. Majd, genom sin
statistiska byrå låtit företaga en motsvarande bearbetning av självdeklarationer,
avseende inkomståret 1945, framlägges i det följande en sammanfattande
redogörelse för de härvid erhållna resultaten.
Material och metod.
Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta
inkomster och utgifter år 1945 kunnat utnyttjas sammanlagt 10 861
av jordbrukare avgivna självdeklarationer. Samtliga dessa härröra, liksom
fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar, från brukningsdelar,
som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen
av jordbrukets driftförhållanden. Sedan föregående år har antalet undersökta
gårdar något minskats inom alla storleksgrupper i södra och mellersta
Sverige, medan en ökning av primärmaterialet föreligger inom de flesta storleksgrupperna
i norra Sverige. Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna
ej kunnat avstå vissa deklarationer, som tillhört besvärsärenden
e. d., dels av att vissa gårdar ha bytt ägare eller utlämnats på arrende, varigenom
de måst uteslutas vid denna bearbetning, ökningen i norra Sverige
beror på att materialet för Västerbottens län detta år, i motsats till de föregående
åren, inkommit i det närmaste fulltaligt. Dessa förändringar i primärmaterialets
omfattning torde dock icke i någon mera betydande grad inverka
på jämförbarheten med tidigare undersökningar. Deklarationsmaterialets
fördelning på olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområden,
på vilka materialet grupperats, har, såsom framgår av tabell 2, icke
heller nämnvärt förändrats sedan föregående år.
Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser
lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundcrsökningama.
Såsom däri framhållits, ha de ur självdeklarationernas
A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter omräknats dels till siffror per hektar jordbruksjord, dels till
totalsiffror för riket. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord har arealen
ängsmark omräknats till åker enligt den officiella statistikens uppgifter om
avkastningen. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en för
varje särskild storleksgrupp och varje naturligt jordbruksområde enligt den
officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självde
-
156
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.
Storleksgrupper, hektar åker
2—5
5—10
10—20
20—30
30-50
50-100
Över
100
liga
Livsmedelskommissionens undersök- ning åren 1938 och 1940.
Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder........................
186
671
1276
632
483
247
109
3 604
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................
933
1925
1194
239
126
56
15
4 488
Norra Sverige...................
983
1088
319
26
4
1
~
2 421
Hela riket
2102
3 684
2 789
897
613
304
124
10 513
Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1941.
Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder........................
217
732
1396
747
565
281
126
4 064
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................
999
2 010
1271
253
145
67
16
4 761
Norra Sverige...................
1179
1253
401
26
7
—
—
2 866
Hela riket
2 395
3 995
3 068
1026
717
348
142
11691
Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1942.
Södra och mellersta Sveriges slätt-
211
717
1360
700
562
287
145
3 982
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................
963
1987
1234
249
141
58
19
4 651
Norra Sverige...................
1210
1299
399
30
5
—
—
2 943
Hela riket
2 384
4 003
2 993
979
708
345
164
11 576
Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1943.
Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................
209
696
1348
687
561
284
127
3 912
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................
942
1927
1219
236
141
59
19
4 543
Norra Sverige...................
1212
1284
397
29
9
—
—
2 931
Hela riket
2 363
3 907
2 964
952
711
343
146
11386
Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1944.
Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder .........................
204
668
1309
663
534
265
124
3 767
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbvgder..................
922
1863
1172
231
128
58
18
4392
Norra Sverige.....................
1172
1197
353
30
6
—
—
2 758
Hela riket
2 298
3 728
2 834
924
668
323
142
10 917
Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1945.
Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................
199
652
1261
652
525
230
no
3 659
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..................
920
1806
1154
230
125
57
17
4 309
Norra Sverige.....................
1204
1259
393
31
6
—
—
2 893
Hela riket
2 323
3 717
2 808
913
656
317
127
10 861
Kungl. May.ts proposition nr 280. 157
Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgruppe r.
Samtliga brukningsdelar med över 2
hektar åker enligt 1937 års jordbruksråkning.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige .................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
åren 1938 och
1940 ingående brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
Storleksgrupper, hektar åker
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1941 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
dr 1942 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1943 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1944 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
.........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder..................
Norra Sverige...................
De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1945 ingående
brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
..........................
Södra och mellersta Sveriges skogs
och
dalbygder.................
Norra Sverige...................
Samt
-
2-5
5—10
LO—20
JO—30.
30-50
O
o
t-H
ö
Över
100
liga
22
27
30
11
6
3
1
100
41
37
17
3
1
1
1
0
100
55
35
9
1
0
0
0
100
5
19
35
18
13
7
3
100
21
43
27
5
3
1
0
100
41
45
13
1
0
0
100
5
18
34
19
14
7
3
100
21
43
27
5
3
1
0
100
41
44
14
1
0
100
5
18
34
18
14
7
4
100
21
43
27
5
3
1
0
100
41
44
14
1
0
100
5
18
35
18
14
7
3
100
21
43
27
5
3
1
0
100
41
44
14
1
0
100
5
18
35
18
14
7
3
100
21
43
27
5
3
1
0
100
4 a
43
13
1
0
100
5
18
35
18
14
7
3
100
21
42
27
5
3
1
1
100
42
43
14
1
0
—
—
100
158
Kung!. Maj.ts proposition nr 280.
klarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala åker
arealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område
å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma
storleksgrupp och området å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.
Till följd av att uppräkningen på detta sätt verkställts särskilt
för varje storleksgrupp inom de olika produktionsområdena, torde den förhållandevis
bättre representativiteten i materialet för de större brukningsdelarna,
vilken framgår av tabell 1, icke i och för sig ha kommit att medföra
någon missvisning i resultaten.
Däremot får vid bedömningen av resultaten beaktas, att de i undersökningen
ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något
högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.
Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna
totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras
huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de från år till år inträffade
förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att
ange dessa posters absoluta storlek. Med hänsyn härtill har vid innevarande
års deklarationsundersökning åkerarealerna enligt 1937 års jordbruksräkning
fortfarande kommit till användning, trots att 1944 års jordbruksräknings
arealer varit tillgängliga.
Vid bedömande av undersökningsmaterialet bör ytterligare beaktas, att
brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet.
Likaså bör hänsyn tagas till att vid upprättandet av självdeklarationer
inom jordbruket den s. k. kontantprincipen tillämpas. Då hänsyn sålunda
icke tages till eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets början
och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna
växla starkare från år till år än vad som skulle varit fallet, därest
även dylika omständigheter skulle beaktats vid självdeklarationernas upprättande.
Jordbrukarnas kontanta inkomster.
Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas A-bilaga
lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas
för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta Sveriges
slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de till totalsiffror
uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha dessa omräknats till
indextal med 1938 resp. 1944 som bas. 1 anslutning till A-bilagans uppställning
ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och frövaror;
sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter; hö
jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar; fjäderfä
och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri, dels vid
annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och vilt, lin, ull,
hudar och skinn in. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse inkomster
(körslor, uthyrning av maskiner och dragare, försäljning av döda yttre inventarier
samt av sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll och
andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden och avgälder.
Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster
år 1945 beräknats till 2 581,9 milj. kronor. Till jämförelse kan nämnas,
att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor och
för år 1944 till 2 499,8 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreligger sålunda
en ökning av inkomstsumman med 71,4 %, medan ökningen mellan
åren 1944 och 1945 stannar vid 3,3 %.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280. 159
Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.
1938
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror...........
159-4
168-4
213-8
266-4
323-9
287-3
270-2
sockerbetor......................
58-5
61-4
80-4
98-3
91-4
88-1
90-3
potatis m. m....................
29-7
38-8
42-7
66-9
65-4
56-3
63*5
hö, halm och grönfoder..........
5-o
8-2
14-0
7-1
6-6
8''2
9-1
Summa vegetabiliska produkter
252-6
276-8
350-9
438-7
487-3
439-9
433-1
hästar och nötkreatur............
106-4
147-0
163-1
135-9
155-8
169-9
175-5
svin och grisar.................
100-5
111-5
109-0
78-9
116-5
152-5
146-7
fjäderfä och ägg.................
23-1
24-6
23-1
18-5
23-8
31-9
44-1
mjölk till mejeri................
246-9
302-6
340-8
352-3
381-8
4110
447-7
mjölk till enskilda...............
18-1
15-8
14-7
14-8
15-5
14-5
17-8
Summa animaliska produkter
495-0
601-5
650-7
600-4
693-4
779-8
831-8
diverse produkter................
3-7
4-7
6*2
8-1
10-2
12-5
10-8
Summa inkomster av försålda produkter
751-3
883-0
1007-8
1 047-2
1190 9
1232-2
1 275-7
Diverse inkomster........................
16-0
17-0
18-3
23-0
24-4
22-3
25-0
därav för körslor......................
7-3
8-3
10-1
14-2
14-0
13-4
15-3
Inkomster av skogsbruk..................
40-0
50-o
62-5
84-4
80-3
79-8
70-3
Arrenden och avgälder...................
8-3
8-7
9-4
10-9
12-3
12-2
14-0
Samtliga kontanta inkomster
815-6
958-7
1098-o
1165 5
1 307 9
1346 5
1385-8
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- bygder.
Inkomster av försålda produkter
38-9
därav spannmål och frövaror...........
24-1
27-8
39-9
48-0
55-9
43-7
sockerbetor......................
0-8
0-9
1-2
1-6
1-6
1-9
2-i
potatis m. m....................
14-8
18-8
20-5
28-6
26-1
25-5
29-8
hö, halm och grönfoder..........
1-7
3-9
5-4
3-0
3-1
4-0
3-8
Summa vegetabiliska produkter
41-i
51-4
67-0
81-2
86-7
75-1
74-e
hästar och nötkreatur............
66-4
95-4
109-8
83-2
95-8
107-5
112-3
svin och grisar..................
62-3
67-6
70-2
54-2
73-7
93-2
82-1
fjäderfä och ägg.................
15-3
15-2
14-6
11-7
14-0
19-9
26-0
mjölk till mejeri.................
124-8
162-6
194-6
210-0
227-4
251-4
278-8
mjölk till enskilda...............
21-4
19-0
16-9
13-9
14-7
15-3
16-5
Summa animaliska produkter
290-2
359-8
406-1
373-0
425-6
487-3
515-7
diverse produkter................
2-6
2-7
3-9
4-3
6-3
6-6
6-6
Summa inkomster av försålda produkter
334 2
413-9
477-0
458-5
518-0
569-0
596-9
Diverse inkomster .......................
17-7
16-5
19-6
25-0
29-2
30-0
33-7
därav för körslor......................
12-6
12-4
15-6
20-2
23-2
25-3
27-4
Inkomster av skogsbruk..................
91-9
94-1
137-5
184-9
205-7
194-9
195-6
Arrenden och avgälder...................
6-0
6-3
6-7
7-2
7-7
8-3
8-G
Samtliga kontanta inkomster
449-8
530-S
CIO-8
675-6
761-2
802-2
834-8
Norra Sverige.
Inkomster av försålda produkter
1-4
2-o
1-3
1-3
därav spannmål och frövaror...........
0-7
0-9
1-4
sockerbetor......................
—
—
—
—
—
—
—
potatis in. in....................
1-6
2-5
2-7
4-9
3-o
5-3
4-5
hö, halm och grönfoder..........
1-9
4-‘J
9-9
5*4
5-2
4-8
6*3
Summa vegetabiliska produkter
4-2
8-3
14-o
11-7
10-8
11-4
11-t
160 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.
1938
1940
1941
1942
1943
1944
1945
hästar och nötkreatur............
14-3
22-0
27-8
27-3
29-7
30-8
30-8
svin och grisar..................
5-4
6-8
6-7
5-2
5-3
8-1
7-6
fjäderfä och ägg.................
1-4
1-5
1-1
0-7
0-5
0-8
1-3
mjölk till mejeri.................
36-3
60-9
71-7
83-2
94-4
103-5
117-8
mjölk till enskilda...............
12-7
10-6
10-8
9-0
8-S
9-0
9-2
Summa animaliska produkter
70l
101-3
118-1
125-4
138-7
152-2
166-7
diverse produkter................
1-3
1-2
1-6
2-1
2-6
3-6
3-9
Summa inkomster av försålda produkter
75-6
111-3
133-7
139 2
152-1
167-2
1817
Diverse inkomster.......................
40-1
35-0
38-3
49-2
55-8
55-7
49-4
därav för körslor.....................
34-2
29-3
33-2
44-9
48-8
42-5
46-1
Inkomster av skogsbruk.................
122-6
78-1
96-7
117-8
142-2
123-3
125-0
Arrenden och avgälder..................
3-0
3-9
4-0
4-3
4*5
4-9
5-2
Samtliga kontanta inkomster
Hela riket.
241-3
228-3
272-7
310-5
354-6
351*1
361-3
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror ..........
184-2
197-1
255-1
315-8
381-8
332-3
310-4
sockerbetor .....................
59-3
62-3
81-6
99-9
93-0
90-0
92-4
potatis m. m....................
46-1
60-1
65-9
100-4
95-1
87-1
97-8
hö, halm och grönfoder..........
8-6
17-0
29-3
15-5
14-9
17-0
18-2
Summa vegetabiliska produkter
298-2
336-5
431-9
531-6
584-s
526-4
518-8
hästar och nötkreatur............
187-1
264-4
300-7
246-4
281-3
308-2
318-6
svin och grisar.................
168-2
185-9
185-9
138-3
195-5
253-8
236-4
fjäderfä och ägg.................
39-8
41-3
38-8
30-9
38-3
52-6
71-4
mjölk till mejeri................
408-0
526-1
607-1
645-5
703-6
765-9
844-3
mjölk till enskilda ..............
52-2
45-4
42-4
37-7
39-0
38-8
43-5
Summa animaliska produkter
855-3
1063-5
1174-9
1098-8
1 257-7
1 419-3
1 514-2
diverse produkter...............
7-6
8-6
11-7
14-5
19-1
22-7
21-3
Summa inkomster av försålda produkter
1161-1
1408-2
1618-5
1644-9
1861-6
1968-4
2 054-3
Diverse inkomster.......................
73-8
68-5
76-2
97-2
109-4
108-0
108-9
därav för körslor.....................
54-1
50-0
58-9
79-3
86-0
81-2
88-3
Inkomster av skogsbruk.................
254-5
222-2
296-7
387-1
428-2
398-0
390-9
Arrenden och avgälder..................
17-3
18-9
20-1
22-4
24-5
25-4
27-8
Samtliga kontanta inkomster
1 506-7
1 717-8
2 011-5
2151-6
2 423 7
2499 8
2 581-9
Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller 1 514,2
milj. kronor till försäljning av animaliska produkter. Den kontanta inkomsten
av försålda vegetabiliska produkter stannar enligt de bearbetade självdeklarationema
vid 518,8 milj. kronor och skogsinkomstema vid 390,9 milj.
kronor. Utvecklingen mellan åren 1944 och 1945 har varit mycket olikartad
för dessa tre inkomstgrupper. Medan inkomsterna av animaliska produkter
visa en fortsatt uppgång med 6,7 °/o, redovisas en nedgång för inkomsterna
av vegetabiliska produkter med 1,4 % och för skogsinkomstema med 1,8 °/e.
Genom denna utveckling, som pågått under de två senast undersökta åren,
har för första gången sedan 1940 den relativa inkomstökningen blivit starkare
för animaliska än för vegetabiliska produkter. För den förstnämnda
gruppen redovisas nämligen sedan förkrigsåret 1938 en ökning av försäljningsinkomsterna
med 77,0 °/o, medan inkomstökningen för vegetabiliska
produkter stannar vid 74,0 °/o. Dessa förskjutningar sammanhänga med en
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 1. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1910—1915. Indextal.
161
År 1938 = 100
År 1944
= 100
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1945
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Vegetabiliska produkter............
109-6
138-9
173-7
192-9
174-1
171-5
98-5
Animaliska produkter..............
121-5
131-4
121-3
140-1
157-5
168-0
106-7
Samtliga jordbruksprodukter........
117-5
134-1
139-4
158-5
164-0
169-8
103-5
Diverse inkomster..................
106-4
114-1
143-8
152-7
139-2
161-6
116-1
Skogsbruk.........................
124-8
156-1
210-9
200-4
199-3
175-5
88-0
Samtliga kontanta inkomster
1175
134 6
142-9
1604
165-1
1699
102-9
Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder.
Vegetabiliska produkter............
123-8
161-8
196-1
209-1
181-4
180-2
99-3
Animaliska produkter,..............
124-0
139-9
128-5
146-7
167-9
177-7
105-8
Samtliga jordbruksprodukter........
.123-8
142-7
137-2
155-2
170-3
178-6
104-9
Diverse inkomster..................
93-0
110-4
141-4
164-6
168-9
189-6
112-2
Skogsbruk.........................
102-4
149-6
201-0
223-8
212-0
212-8
100-4
Samtliga kontanta inkomster
118-0
142-4
150-2
169-2
178-3
185-6
104-1
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter............
201-3
337-5
283-1
261-2
276-1
267-9
97-0
Animaliska produkter..............
145-3
168-5
178-9
197-8
217-1
237-9
109-6
Samtliga jordbruksprodukter........
147-3
176-9
184-2
201-2
221-2
240-4
108-7
Diverse inkomster..................
87-2
95-6
122-6
139-2
139-0
123-1
88-6
Skogsbruk.........................
63-7
78-9
96-1
116-1
100-6
102-0
101-5
Samtliga kontanta inkomster
94-6
1130
128-7
1470
145-5
149 7
102-9
Hela riket.
Vegetabiliska produkter............
112-8
144-8
178-3
196-1
176-6
174-0
98-6
Animaliska produkter..............
124-2
137-3
128-5
147-0
165-9
177-0
106-7
Samtliga jordbruksprodukter........
121-3
139-4
141-7
160-3
169-5
176-9
104-4
Diverse inkomster..................
92-8
103-2
131-7
148-2
146-2
147-4
100-8
Skogsbruk.........................
87-3
116-6
152-1
168-2
156-3
153-6
98-2
Samtliga kontanta inkomster
114-0
133-5
142-8
160-9
165-9
171-4
1033
fortgående återhämtning av den animaliska produktionen, vilken i första
hand tager sig uttryck i stegrade mjölkinkomster. För hela riket redovisas
följande kontanta inkomster, i milj. kronor, av till mejeri och enskilda försåld
mjölk:
1938 1940 1941 1942 1943 1944 1945
460-2 571-5 649-5 683-2 742''6 804-7 887’8
Såsom framgår av dessa tal ha inkomsterna av mjölk nära nog fördubblats
sedan år 1938. Även inkomsterna av försålda fjäderfä och ägg ha kraftigt
ökat under åren 1944 och 1945. Svinskötseln är den enda animaliska produktionsgren,
som visar tillbakagång mellan åren 1944 och 1945. Försäljningsintäkterna
för svin och grisar minska mellan nämnda år i medeltal för hela
riket med 6,9 °/o.
De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden
föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen varit i
södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma från år
1938 räknat uppgår till 85,6 %. För slättbygderna i södra och mellersta Sverige
redovisas en ökning av de kontanta inkomsterna med 69,9 %>, medan för
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 280. It
162
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
norra Sverige inkomststegringen stannar vid 49,7 %. Såsom framgår av tabell
4 har en dylik skillnad mellan de tre huvudområdena förelegat under samtliga
krigsår. För södra och mellersta Sverige har vidare under denna tid
inkomstökningen enligt självdeklarationernas uppgifter varit avsevärt starkare
än utgiftsökningen, medan i norra Sverige t. o. m. år 1944 relationen
mellan förändringarna i dessa båda poster varit den motsatta. År 1945 överstiger
också för norra Sveriges del inkomstökningen den beräknade utgiftsökningen.
Den tidigare mindre gynnsamma relationen mellan dessa båda
poster har huvudsakligen berott på minskade skogsinkomster i början av
kriget och har gradvis utjämnats, intill år 1944, genom en återhämtning av
skogsinkomstema och därefter huvudsakligen genom en fortgående stegring
i intäkterna av animaliska produkter.
Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse under
krigsåren belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella
andel av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationema:
1938
1940 1941 1942 1943 1944 1945
Vegetabiliska produkter...... 19-8 19-6 21-5 24-7 24-1 21-1 20-1
Animaliska produkter ....... 56''8 61-9 58-4 51-1 51-9 56 8 58-7
Skogsbruk.................. 16''9 12-9 14-8 18-0 17-7 15-9 15-1
Diverse inkomster .......... 6-5 5 6 5-3 6 2 6 3 '' 6-2 6-1
Samtliga kontanta inkomster . 1000 100-0 100 O 100 0 100 0 100-0 100-0
Det framgår av dessa tal, att inkomsterna av animaliska produkter, som
under åren 1942 och 1943 utgjort en något mindre andel av den sammanlagda
inkomstsumman än före kriget, under åren 1944 och 1945 ånyo ökat
i relativ betydelse. Däremot har siffran för skogsinkomstemas andel av inkomstsumman,
som nådde sitt maximum år 1942, därefter sjunkit och ligger
år 1945 under motsvarande siffra för år 1938. De vegetabiliska produkternas
andel har också sjunkit sedan år 1942 men ligger alltjämt något högre
än år 1938.
De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av
samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder
tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa
betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma
genomgående är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige
än skogs- och dalbygderna i norra Sverige.
Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudomi-ådena,
erhållas följande resultat:
Samtliga kontanta inkomster.
1938
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..................
Södra och mellersta Sveriges
.. 54-1
55-8
54-6
54-2
54-0
53-9
53-7
skogs- och dalbvgder........
.. 29-9
30-9
31-9
31-4
31-4
32-1
32-3
Norra Sverige ................
.. 16-0
13-3
13-5
14-4
14-6
14-0
14-0
Hela riket....................
.. 100-0
100-0
1000
100-0
100-0
1000
lOO-o
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges
slättbvgder..................
Södra och mellersta Sveriges
.. 64-7
62-7
62-3
63-7
64-0
62-6
62-1
skogs- och dalbygder........
.. 28-8
29-4
29-5
27''9
27-8
28-9
29-1
Norra Sverige ................
6-5
7-9
8-2
8-4
8-2
8-5
8-8
Hela riket....................
.. 100-0
100-0
100-0
100-0
100-0
100-0
100-0
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
163
Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter
i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1932, 1938 och 1940—1945.
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2—5
5—10
10—20
20-30
30—50
50-100
över
100
liga
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Vegetabiliska produkter.....
1932
14-1
21-1
26-5
35o
37-8
42-8
40-4
33-0
1938
15-3
20-0
26-0
33-9
39-0
44-3
45-6
33-6
1940
12-5
17-4
23-2
30-7
36-5
43-2
46-4
31-4
1941
16-7
19-9
27-3
35-3
41-5
44-0
47-9
34-8
1942
20-5
26-2
34-7
43-6
48-1
52-0
53-1
41-9
1943
18-3
22-8
32-1
42-0
48-1
52-5
54-6
40-9
1944
14-3
18-2
27-2
37-0
41-7
46-6
51-8
35-7
1945
12-4
17-3
25-3
34-8
40-3
44-8
50-4
34-0
Animaliska produkter......
1932
83-8
77-8
72-8
64-1
61-6
56-2
59-3
66-2
1938
82-0
79-3
73-5
65-7
60-7
55-5
54-1
65-9
1940
85-0
82-0
76-3
68-8
63-2
56-5
53-5
68-1
1941
80-6
79-3
72-2
64-1
58-1
55-6
51-6
64-6
1942
75-2
72-5
64-7
55-9
51-4
47-7
46-3
57-3
1943
79-6
75-9
67-0
57-4
51-2
46-8
44-6
58-2
1944
84-2
80-3
71-9
62-1
57-4
52-6
47-2
63-3
1945
86-5
81-4
73-9
64-4
59-0
54-3
48-9
65-2
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter.....
1932
4-9
8-1
11-5
17-3
22-2
24-8
32-9
12-5
1938
5-3
7-7
11-6
16-3
21-5
30-7
36-4
12-4
1940
5-1
7-8
ll-l
15-8
22-2
29-4
41-6
12-4
1941
5-7
8-8
14-8
20-2
23-4
28-7
43-2
14-0
1942
8-6
12-3
18-3
23-4
28-4
34-0
46-9
17-7
1943
6-8
9-9
17-0
23-8
27-6
38-8
51-2
16-7
1944
5-8
8-5
13-1
19-0
20-6
32-2
45-5
13-2
1945
5-7
7-3
11-9
16-8
19-9
30-4
48-4
12-5
Animaliska produkter......
1932
92-6
90-3
87-2
81-8
77-2
74-4
66-8
86-1
1938
93-7
91-4
87-9
83-2
77-3
68-8
63-3
86-8
1940
93-9
91-6
88-3
83-8
76-9
70-1
57-9
86-9
1941
93-4
90-3
84-4
79-3
75-5
70-9
56-2
85-1
1942
90-3
86-7
80-9
76-1
70-3
65-1
52-2
81-4
1943
91-7
88-9
82-0
75-4
70-8
59-3
48-2
82-1
1944
93-1
90-3
85-9
80-2
78-2
65-6
53-5
85-6
1945
93-2
91-6
87-1
82-1
78-7
67-6
51-1
86-4
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter.....
1932
6-3
6-3
11-0
13-4
8-2
1938
4-5
4-0
8-0
10-9
5-5
1940
4*9
5-7
11-5
18-8
7-5
1941
6-5
8-8
14-6
28-8
10-5
1942
5-4
7-3
12-3
19-7
8-4
1943
4-1
5-7
10-1
23-8
7-1
1944
4-1
6*5
9-5
18-1
6-9
1945
4-3
5-5
8-5
14-2
6-1
Animaliska produkter......
1932
92-o
92-2
88-0
85-7
90''4
1938
93-6
94-4
89-7
88-8
92-8
1940
93-6
93-6
87-3
81i
91-5
1941
91-9
90-3
84-3
09-8
88-3
1942
92-9
91-4
86-2
78-4
90-1
1943
93-8
92-8
88-4
74-4
91-2
1944
93-7
91-8
88-4
76-9
91-0
1945
93-2
92-9
89-7
80-C
91-8
164
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Talen utvisa, att södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder år 1945
hade en något större andel av jordbrukets kontanta inkomster än år 1938,
och att denna andel i stort sett varit i stigande under hela undersökningsperioden.
Slättbygdernas och särskilt norra Sveriges andel i den sammanlagda
inkomstsumman har däremot i motsvarande grad gått tillbaka. Fördelningen
av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter visar beträffande norra Sverige
en från år till år stigande andel.
Jordbrukets kontanta utgifter.
De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha vid
bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta undantagsförmåner,
arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder
och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel samt
gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll
av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk
ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt räntor.
Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning
av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande
dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke
berättiga till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara
mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av
dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser
böra dragas.
Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena
i tabellerna 6 och 7.
För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1945 ha uppgått
till sammanlagt 1 798,0 milj. kronor, vartill komma ytterligare 16,0
milj. kronor för nyuppsättning av inventarier och 45,9 milj. kronor för ny-,
till- och ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna
år 1938 till 1 090,0 milj. kronor, varför ökningen utgör 708,0 milj. kronor
eller 65,0 %>. Mellan åren 1944 och 1945 ha de kontanta utgifterna stigit
med 51,1 milj. kronor eller 2,9 %. Mellan åren 1938 och 1945 har utgiftsökningen
varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader samt för
arbetslöner, vilka båda poster stigit med 89,4 respektive 81,7 procent. Mellan
de båda senast undersökta åren, 1944 och 1945, har utgiftsökningen varit
starkast för posten arbetslöner, vilken stigit med 8,1 °/o. Ökningen av kraftfoderkostnaderna
däremot är påfallande liten, och utgifterna för inköp av
gödselmedel och torvströ äro praktiskt taget desamma under de båda jämförda
åren. Ränteutgifterna, vilka stego under de första krigsåren, ha sjunkit
med 1,9 % i jämförelse med år 1938 och med 4,3 % i jämförelse med närmast
föregående undersökningsår.
De nu anförda talen avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena föreligga
emellertid viktiga olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit starkast
i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma från
år 1938 räknat uppgår till 74,3 °/o. För slättbygderna i södra och mellersta
Sverige redovisas en ökning av de kontanta utgifterna med 64,2 %, medan för
norra Sverige utgiftsstegringen stannar vid 48,9 °/o. Skillnaden är särskilt
påtaglig beträffande arbetslönerna, för vilka ökningen i norra Sverige endast
är 37,4 °/o, medan densamma uppgår till 90,3 % i slättbygderna och
97,9 °/o i skogs- och dalbygdema. Den förhållandevis ringa ökningen av
denna kostnadspost i norra Sverige torde sammanhänga med den tidigare berörda
skillnaden mellan detta område och de övriga delarna av Sverige i
Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 165
Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
Norra Sverige.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
1938
1940
1941
1942
1943
1944
1945
7-5
8-1
8-1
8-2
9-3
9-9
9-9
166-7
189-5
212-7
248-7
281-3
289-1
317-3
26-5
37-5
45-1
46-3
47-1
48-8
48-9
83-7
89-1
79-2
72-0
72-5
84-8
89-0
2-5
3-1
4-1
4-3
4-4
4-4
4-9
12-9
19-2
32-0
32-9
20-2
22-6
22-8
50-6
60-9
75-4
79-0
82-0
88-6
88-5
47-0
51-7
66-5
63-8
76-1
84-9
85-4
22-6
27-1
35-5
43-8
46-5
43-1
34-6
25-8
31-4
38-4
43-9
52-0
52-0
51-3
38-3
39-1
49-0
54-5
67-6
67-5
70-1
80-4
92-4
96-1
112-1
125-7
131-9
139-2
55-1
59-0
61-1
60-6
59-2
57-7
55-4
619-0
708-1
803-2
870-1
943-9
985-3
1017-3
13-3
8-8
6-1
6-6
8-9
9-4
8-4
20-3
8-4
14-0
12-1
19-9
20-6
24-7
2-4
2-9
3-3
3-4
3-8
4-1
4-2
83-9
98-4
121-5
130-9
149-6
153-8
166-0
12-9
18-9
21-9
23-8
23-7
26-3
26-3
39-1
44-7
38-9
35-8
34-9
43-5
46-7
0-9
1-7
1-8
1-8
1-6
2-0
2-6
5-7
10-9
20-3
20-o
10-5
11-5
11-7
28-9
34-0
41-1
43-6
45-5
50-8
52-0
34-2
37-7
47-0
46-8
54-2
60-3
61-5
11-8
13-5
18-3
20-8
24-1
23-4
20-4
11-9
14-8
18-0
20-1
23-0
23-8
24-7
21-3
21-2
- 29-7
32-7
39-2
41-5
41-9
37-0
41-4
46-0
51-9
58-7
63-9
68-1
25-5
27-5
28-8
27-0
26-2
24-9
23-9
315-5
367-6
436-6
458-6
495-0
529-8
550-0
4-8
4-o
3-5
4-8
6-9
6-3
6-1
12-5
6-4
9-8
8-9
10-8
11-8
15-8
1-2
1-5
1-5
1-7
1-7
1-7
1-9
63-4
59-4
69-1
78-1
90-7
850
87-2
5-3
6-3
8-2
9-5
10-2
9-3
9-1
7-2
8-1
8-6
7-6
9-1
11-7
13-1
0-5
0-7
0-5
0-7
0-6
0-7
0-6
7-1
7-2
13-2
13-3
13-o
13-3
11-3
7-7
8-4
10-2
11-9
13-0
14-8
14-4
13-9
12-5
16-4
20-0
22-4
22-5
23-3
6-1
6-0
8-4
9-4
11-0
10-6
8-9
4-0
4-4
4-9
5-9
6-7
7-1
6-7
10-4
9-3
11-6
14-5
16-5
17-6
16-7
19-3
20-1
22-7
24-6
27-6
28-5
29-1
8-8
9-4
10-4
9-8
9-3
9-0
8-4
154-9
1533
185-7
207-0
231-8
231 8
280 7
1-6
0-9
0-9
1-5
1-7
1-8
1-5
6*5
3-2
4-5
5-0
4-2
6-o
5-4
166 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgilter åren 1938 och 1940—1943, miij. kronor.
1938
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Hela riket.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
11-1
12-5
12-9
13-3
14-8
15-7
16-0
Arbetslöner.............................
314-0
347-3
403-3
457-7
521-6
527-9
570-5
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
44-7
62-7
75-2
79-6
81-0
84-4
84-3
kraftfoder och betmassa.........
130-0
141-9
126-7
115-4
116-5
140-0
148-8
potatis och rotfrukter...........
3-9
5-5
6-4
6-8
6-0
7-1
8-1
hö, halm m. fl. fodermedel......
25-7
37-3
65-5
66-2
43-7
47-4
45-8
gödselmedel och torvströ........
87-2
103-3
126-7
134-5
140-5
154-2
154-9
Inköp av levande inventarier............
95-1
101-9
129-9
130-6
152-7
167-7
170-2
Inköp av döda inventarier...............
40-5
46-6
62-2
74-0
81-6
77-1
63-9
Underhåll av inventarier................
41-7
50-6
61-3
69-9
81-7
82-9
82-7
Underhåll av byggnader.................
70-0
69-6
90-3
101-7
123-3
126-6
128-7
Diverse driftskostnader..................
136-7
153-9
164-8
188-6
212-0
224-3
236-4
Räntor.................................
89-4
95-9
100-3
97-4
94-7
91-6
87-7
Samtliga kontanta utgifter
1090-0
1229-0
1425 5
1535-7
1 670 7
1 746 9
1 798-0
Nyuppsättning av inventarier............
19-7
13-7
10-5
12-9
17-5
17-5
16-0
Ny-, till- eller ombyggnad...............
39-3
18-0
28-3
26-0
34-9
38-4
45-9
Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1945. Indextal.
År 1938 =
100
År 1944
= 100
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1945
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arbetslöner.............................
113-7
127-6
149-2
168-7
173-4
190-3
109-8
Inköp av förnödenheter.................
119-1
133-7
132-9
128-4
141-4
144-2
102-0
Inköp av levande och döda inventarier ...
113-2
146-5
154-4
175-9
183-8
172-2
93-7
Underhåll av inventarier och byggnader . .
110-0
136-5
153-7
186-8
186-6
lt9-7
101-7
Diverse driftskostnader...................
114-9
119-5
139-5
156-3
164-1
173-0
105-5
Räntor.................................
107-1
111-0
109-9
107-6
104-8
100-6
£6-0
Samtliga kontanta utgifter
114-3
129-6
140 4
152-3
159o
164-2
103-3
Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.
Arbetslöner.............................
117-3
144-8
156-0
178-4
183-4
197-9
107-9
Inköp av förnödenheter.................
125-8
141-8
142-8
132-7
153-2
159-1
103-8
Inköp av levande och döda inventarier ...
111-6
142-1
147-2
170-7
182-4
178-3
97-7
Underhåll av inventarier och byggnader . .
108-1
143-2
158-9
186-9
196-3
200-3
102-0
Diverse driftskostnader..................
111-9
124-3
140-1
158-6
172-5
183-9
106-6
Räntor.................................
108-1
113-1
106-2
102-7
97-7
93-9
96-0
Samtliga kontanta utgifter
116-5
138-4
145*4
156-9
167 9
174-3
1038
Norra Sverige.
Arbetslöner.............................
93-7
109-0
123-1
143-0
134-0
137.4
102-5
Inköp av förnödenheter.................
110-5
146-8
155-5
165-6
179.5
174-8
97-4
Inköp av levande och döda inventarier ...
92-5
123-9
147-2
167-2
165.2
161-2
97-6
Underhåll av inventarier och byggnader . .
95-3
114-8
141-3
161-1
172.1
162-5
94-5
Diverse driftskostnader..................
104-3
117-6
127-5
142-6
147-6
151-2
102-4
Räntor.................................
106-9
117-6
110-6
105-5
101-8
94-8
93-1
Samtliga kontanta utgifter
99-0
119-9
133-6
149-6
149-7
148-9
99-5
Hela riket.
Arbetslöner.............................
110-6
128-4
145-8
166-1
168-1
181-7
108-1
Inköp av förnödenheter.................
120-3
137-4
138-0
133-2
148-6
151-5
102-0
Inköp av levande och döda inventarier ...
109-6
141-7
150-9
172-9
180-6
172-7
95-6
Underhåll av inventarier och byggnader . .
107-6
135-7
153-6
183-5
187-6
189-4
100-9
Diverse driftskostnader..................
112-6
120-5
138-0
155-0
164-0
172-9
105-4
Räntor.................................
107-4
112-3
108-9
106-0
102-5
98-1
95-7
Samtliga kontanta utgifter
112-8
130 8
140-9
153*3
160-3
165-0
102-9
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
167
Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets
kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932, 1938
och 1940—1945.
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
2-5
5-10
10—20
20-30
30-50
50-100
över
100
liga
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Arbetslöner................
1932
12-9
15-4
21-7
25-9
27-5
31-5
38-3
26-8
1938
13-2
17-1
21-3
25-0
28-4
32-2
38-0
26-9
1940
12-0
16-8
21-0
25-4
28-4
32-0
38-7
26-8
1941
13-9
16-0
21-3
25-8
28-7
32-0
37-1
26-5
1942
13-3
17-4
23-3
27-3
30-2
34-3
40-2
28-8
1943
14-6
19-1
24-4
28-7
31-9
35-3
40-3
29-8
1944
13-3
17-0
24-0
28-7
32-2
35-7
40-3
29-3
1945
12-8
18-0
24-9
30-0
34-7
39-2
42-3
31-2
Räntor....................
1932
13-4
16-3
15-4
16-7
18-4
19-3
13-4
16-1
1938
8-2
8-5
8-5
9-3
10-2
10-4
7-3
8-9
1940
7-6
8-0
7-8
8-8
9-7
9-7
6-8
8-3
1941
6-6
7-1
7-0
7-9
8-3
8-7
7-3
7-8
1942
6-1
6-8
6*5
7-3
7-7
7-0
6-5
7-0
1943
6-0
6-4
5-9
6-5
6-7
6-8
5-8
6-3
1944
5-2
5-8
5-4
6-X
6-3
6-5
5-0
5-9
1945
4-4
5-3
5-o
5-0
5-8
6-0
5-3
5-4
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Arbetslöner................
1932
18-9
23-8
27-5
30-3
33-5
34-5
37-9
26-5
1938
19-9
23-0
27-3
29-4
32-0
36-8
41-1
26-0
1940
20-5
23-7
27-0
29-4
32-8
37-1
41-0
26-8
1941
20-9
25-2
28-8
31-7
34-8
39-1
37-5
27-8
1942
21-7
26-1
30-1
32-4
36-4
36-2
38-7
28-8
1943
22-5
27-7
32-0
33-3
37-0
40-8
41-x
30-2
1944
21-8
25-7
30-4
32-0
38-1
38-8
44-4
29-0
1945
20-4
26-5
31-7
35-6
40-o
43-2
47-9
30-2
Räntor....................
1932
14-3
13-7
14-5
15-9
19-3
20-7
10-5
14-8
1938
7-0
7-7
8-x
8-9
10-4
10-2
7-5
8-1
1940
6-6
6-9
7-3
8-0
10-1
10-4
7-2
7-5
1941
5-7
5-9
6*5
7-5
8-5
8-0
9-5
6-0
1942
5-0
5-1
5-9
6-0
7-0
8-9
7-0
5-9
1943
4-3
4-0
5-2
6-5
7-1
7-4
7-3
5-3
1944
3-7
4-1
4-7
5-7
5-9
7-5
6-1
4-7
1945
3-4
3-7
4-3
5-5
5-7
7-0
5-7
4-3
Norra Sverige.
Arbetslöner................
1932
25-7
31-7
37-0
46-2
30-8
1938
39-5
40-9
43-0
48-4
.
40-9
1940
36-3
39-X
42-8
44-8
38-7
1941
34-0
37-2
43-5
44-0
37-2
1942
34-7
37-9
43-3
44-9
37-7
1943
35-6
39-2
44-4
50-4
39-1
1944
33-3
36-3
42-7
48-0
36-7
1945
34-0
37-4
42-7
49-5
.
37-8
Räntor....................
1932
13-2
13-0
13-0
5-8
13-2
1938
5-5
6-0
6-4
3-7
5-7
1940
6-2
G''5
6-0
4-0
6-1
1941
5-G
5-7
5-4
5*4
5-0
1942
4-5
5-o
4-6
5-o
4-7
1943
4-1
4-2
3-8
31
4-0
1944
3-8
4-1
3-7
3-8
3-9
I 1945
3-0
3-9
| 3-4
2-0
3-0
168
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tab. 8 (forts.)- Arbetslönernas oeh ränteutgifternas procentuella andel av jord
brukets
kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932,
1938 och 1910—1945.
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
1
2—5
5-10
10—20 20—30
30-50
50-100
Över
100
liga
Hela riket.
Arbetslöner................
1932
19-7
22-7
25-0
27-4
28-6
32-1
38-3
27-1
1938
26-9
26-2
25-1
27-2
29-4
33-2
39-0
28-8
1940
24-5
25-1
25-5
26-8
29-4
33-1
39-1
28-3
1941
24-5
25-6
26-0
27-6
29-9
33-6
37-2
28-3
1942
25-2
26-5
27-6
28-9
31-4
34-7
40-1
29-S
1943
26-2
28-2
29-0
30-5
33-2
36-4
40-5
31-2
1944
24-5
25''9
28-0
30-2
33-4
36-4
40.8
30-2
1945
24-2
26-6
29-0
32-3
35-9
40-0
43-1
31-7
Räntor....................
1932
13-7
14-6
15-0
16-2
18-5
19-5
13-0
15-4
1938
6-6
7-5
8-1
9-0
10-1
10-3
7-3
8-2
1940
6-6
7-2
7-5
8-6
9-7
9-8
6-8
7-8
1941
5-8
6-2
6-7
7-7
8-3
8*5
7-6
7-0
1942
5-o
5-6
6-1
7-1
7-6
7-8
6-6
6-3
1943
4-5
5-0
5*5
6-4
6-7
6-8
5*9
5-7
1944
4-0
4-6
5-o
60
6-2
6-6
5-7
5-2
1945
3-7
4-3
4-6
5-5
5-8
6-1
5-4
4-9
fråga om skogsinkomsternas utveckling. Å andra sidan avspeglar sig den
kraftiga ökningen av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter i norra
Sverige i en likaledes förhållandevis kraftig stegring av utgifterna för inköpta
förnödenheter inom detta område.
Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.
Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning
av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars
resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare
belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter
till jämförelse mellan de tre huvudområdena.
Det framgår av tabell 9 och av indextalen i tabell 10, att såväl den absoluta
som den relativa inkomstökningen per arealenhet mellan förkrigsåret
1938 och år 1945 i södra och mellersta Sverige som regel varit större vid
små än vid medelstora och stora brukningsdelar. Då samtidigt ökningen av
de kontanta utgifterna för inkomsternas förvärvande icke visat en lika markerad
tendens, måste detta innebära en förbättring av de små brukningsdelarnas
ekonomiska ställning i relation till de störres. I norra Sverige framträder
ingen liknande tendens.
Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,
att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i
allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa
fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda
området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,
medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten.
Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket,
som höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas
för det övriga Sverige.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
169
Tab. 9. Kontanta inkomster och utgitter i kronor per hektar jordbruksjord vid
Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden
åren 1938 och 1940—1945.
År
Storleksgrupper, hektar åker
2—5 5—10 |10—20 20—30 30-50(50-100
SamtÖver
1 liga
100 |
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....
Norra Sverige
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....
Norra Sverige
1938
418
390
372
1940
514
466
444
1941
568
528
515
1942
603
545
535
1943
665
618
594
1944
718
654
633
1945
751
691
647
1938
423
392
364
1940
492
466
436
1941
625
560
522
1942
674
607
541
1943
773
681
611
1944
809
735
642
1945
842
768
666
1938
562
462
395
1940
509
440
409
1941
594
544
507
1942
716
623
554
1943
817
703
642
1944
811
713
645
1945
851
720
661
1938
322
285
264
1940
388
327
303
1941
407
369
350
1942
442
384
369
1943
474
407
390
1944
513
443
422
1945
522
447
433
1938
288
261
245
1940
336
308
289
1941
410
360
345
1942
437
388
358
1943
476
412
387
1914
508
450
413
1945
527
467
430
1938
369
289
252
1940
354
287
268
1941
428
355
332
1942
507
390
362
1943
557
441
408
1944
562
446
415
1945
555
439
432
376
369
350
386
375
438
425
415
442
441
505
504
479
479
505
516
524
514
565
536
590
591
582
625
602
611
607
571
616
620
628
620
605
620
639
347
340
325
335
376
401
392
368
404
444
472
472
464
427
536
481
483
461
467
568
542
550
497
514
640
571
568
510
492
674
590
581
516
560
702
462
486
434
459
492
553
538
639
744
734
635
731
736
756
274
275
276
335
285
311
311
317
379
326
356
369
373
396
369
375
391
406
475
400
411
432
451
518
434
434
454
450
514
454
447
466
485
533
469
255
263
290
288
264
290
299
321
329
308
335
358
421
349
365
354
362
400
400
386
377
408
426
455
416
411
438
440
439
445
415
450
434
511
463
304
312
295
,
309
341
376
383
426
517
480
468
483
520
483
De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken
inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och animaliska
produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas
i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per hektar
jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel och torvströ
samt för räntor.
170
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 10. Inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper
och områden åren 1940—1945. Indextal: 1938 = 100.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2-5
5-10
10—20
20-30
30—50
50-100
över
100
liga
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges
1940
123-0
119-6
119-5
116-5
115-2
118-4
114-5
117-5
slättbygder..............
1941
138-9
134-6
138-6
134-4
136-8
137-3
123-8
134-6
1942
146-0
139-1
143-9
137-2
142-0
147-4
146-1
142-9
1943
161-4
158-1
159-8
157-0
160-1
166-8
160-9
160-4
1944
172-7
166-8
170-7
162-3
164-4
163-8
158-2
165-1
1945
179-7
176-7
174-6
166-7
168-2
172-9
158-2
169-9
Södra och mellersta Sveriges
1940
116-5
118-9
119-8
115-3
115-5
113-6
120-6
118-0
skogs- och dalbygder.....
1941
147-5
143-0
143-0
135-9
139-1
143-8
126-8
142-4
1942
158-9
154-7
147-8
137-8
141-5
140-5
136-3
150-2
1943
182-2
172-9
166-8
155-3
160-9
152-0
152-8
169-2
1944
190-8
186-2
175-3
163-9
167-3
155-5
147-5
178-3
1945
197-1
194-6
181-2
170-0
171-7
157-6
170-9
185-6
Norra Sverige.............
1940
90-8
95-5
103-4
93-6
94-6
1941
104-7
117-1
128-3
106-1
113-0
1942
122-4
132-8
140-2
114-7
128-7
1943
138-6
149-2
161-4
158-1
.
147-0
1944
135-9
150-9
162-1
135-2
145-5
1945
141-8
151-7
164-6
158-2
.
.
.
149-7
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges
1940
120-5
114-8
114-7
113-6
112-9
114-8
113-2
114-3
slättbygder..............
1941
129-0
128-6
132-9
130-5
134-3
135-4
118-1
129-6
1942
138-9
134-1
140-1
137-3
141-7
147-5
141-5
140-4
1943
149-1
142-4
148-1
150-3
156-7
163-9
153-8
152-3
1944
159-8
154-5
160-6
158-8
164-6
163-6
152-0
159-0
1945
161-8
156-6
164-5
163-4
169-5
175-9
157-0
164-2
Södra och mellersta Sveriges
1940
117-1
117-9
118-0
113-8
113-7
110-7
114-2
116-5
skogs- och dalbygder.....
1941
142-3
138-1
140-5
131-3
136-1
145-9
120-7
138-4
1942
151-3
148-8
145-6
138-1
136-7
136-6
135-9
145-4
1943
164-9
157-1
157-1
147-3
153-8
145-8
157-4
156-9
1944
176-2
171-4
167-7
160-9
166-3
150-1
153-2
167-9
1945
181-5
177-9
174-0
162-8
171-5
148-4
181-5
174-3
Norra Sverige..............
1940
96-1
99-6
106-4
96-7
.
99-0
1941
114-6
122-4
131-7
111-7
119-9
1942
131-9
133-1
143-4
124-1
•
133-6
1943
143-9
149-5
161-0
166-9
149-6
1944
143-4
151-1
163-7
151-4
149-7
1945
140-7
147-9
168-7
169-8
.
.
148-9
Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan
olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med
växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra
Sverige. Vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder gåvo
dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna
större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna.
I detta hänseende inträffade dock en förändring, i det att för åren 1942 och
1943 redovisades större inkomster av vegetabiliska än av animaliska produkter
vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna. Detsamma
gäller också de två senaste undersökningsåren beträffande jordbruk med
mer än 100 hektar åker.
Kungl. Maj.is proposition nr 280.
171
Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av jordbruks
fastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
2—5
5—10
10-20
10—30
30-50 50-100
Över
100
liga
Inkomster av försålda vegeta-
biliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges
1938
58
70
91
119
135
144
155
116
slättbygder..............
1940
58
74
96
126
146
165
178
128
1941
83
95
130
167
195
194
207
161
1942
108
126
168
207
233
240
259
202
1943
106
125
175
230
266
280
302
224
1944
90
106
158
210
236
245
287
203
1945
84
107
152
203
233
247
288
200
Södra och mellersta Sveriges
1938
15
22
32
45
57
80
94
34
skogs- och dalbygder.....
1940
18
28
38
53
72
89
139
43
1941
24
36
60
76
84
107
150
56
1942
34
49
69
84
98
123
174
68
1943
31
44
74
96
113
151
212
73
1944
30
44
61
82
87
129
175
63
1945
32
39
58
75
89
121
221
63
Norra Sverige.............
1938
6
6
14
23
8
1940
9
13
30
56
17
1941
14
26
44
91
29
1942
14
22
37
65
24
1943
12
18
34
86
22
1944
13
23
34
62
24
1945
15
22
33
51
23
Inkomster av försålda anima-
liska produkter.
Södra och mellersta Sveriges
1938
308
281
255
232
210
180
183
228
slättbygder..............
1940
392
350
316
284
254
217
206
276
1941
403
376
342
303
273
243
224
300
1942
399
348
314
265
250
220
225
276
1943
464
417
364
314
283
250
247
319
1944
533
470
418
352
325
277
262
359
1945
585
505
443
376
341
299
279
383
Södra och mellersta Sveriges
1938
265
262
248
230
206
181
164
243
skogs- och dalbygder.....
1940
330
328
308
280
249
216
193
301
1941
401
370
337
297
272
263
196
340
1942
363
350
308
272
244
236
193
313
1943
424
400
355
305
290
231
200
358
1944
486
467
402
345
330
263
206
410
1945
518
490
427
366
353
268
233
434
Norra Sverige.............
1938
121
146
160
190
.
.
.
141
1940
180
216
220
237
205
1941
211
260
255
220
239
1942
236
276
262
258
258
1943
271
299
297
268
287
1944
307
330
321
264
317
; 1945
336
366
352
291
349
Inkomster av skogsbruk.
Södra och mellersta Sveriges
1938
24
20
17
15
14
16
29
18
slättbygder..............
1940
30
25
22
18
16
22
35
23
1941
37
33
30
1 24
24
29
30
29
1942
43
44
39
32
27
38
54
30
1943
53
47
38
31
25
34
47
37
1944
57
46
38
33
28
32
40
37
1945
47
47
35
31
26
36
21
32
172
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tab. 11 (forts.). Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av Jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
2—5
5-10
10-20
20-30
30—50
50-100
Över
100
liga
Södra och mellersta Sveriges
1938
108
87
67
53
57
44
63
77
skogs- och dalbygder.....
1940
108
89
73
53
52
43
57
79
1941
157
127
106
83
94
76
67
115
1942
222
178
140
104
117
80
83
156
1943
256
201
154
115
in
86
80
173
1944
231
185
151
119
121
84
82
164
1945
229
196
149
120
100
90
73
165
Norra Sverige.............
1938
287
241
183
228
247
1940
185
151
124
122
157
1941
222
190
170
150
196
1942
281
238
203
150
243
1943
336
276
253
306
295
1944
280
258
227
197
257
1945
301
242
216
312
262
Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.
År
Storleksgrupper, hektar
åker
Samt-
2-5
5—10
10-20
20—30
30—öoJöO-100
Över
100
liga
Arbetslöner.
Södra och mellersta Sveriges
1938
43
49
56
70
78
88
129
77
slättbygder..............
1940
46
55
65
79
88
102
147
87
1941
56
61
75
92
106
119
147
98
1942
59
67
86
102
118
139
191
115
1943
69
78
95
118
138
159
209
130
1944
68
78
102
125
146
161
207
133
1945
67
81
108
137
162
190
226
146
Södra och mellersta Sveriges
1938
57
62
67
75
86
107
119
70
skogs- och dalbygder.....
1940
69
73
80
85
98
119
135
82
1941
86
91
99
106
124
165
131
102
1942
95
101
108
115
132
145
155
no
1943
107
114
124
126
153
174
187
126
1944
in
116
126
134
167
171
195
129
1945
108
124
137
148
180
187
245
140
Norra Sverige.............
1938
146
118
108
147
128
1940
128
112
115
131
120
1941
145
132
144
152
140
1942
175
148
157
172
161
1943
198
173
181
260
188
1944
187
162
177
225
177
1945
192
164
184
257
182
Inköp av kraflfoder och
betmassa.
Södra och mellersta Sveriges
1938
54
48
42
39
35
28
36
39
slättbygder..............
1940
64
51
46
41
36
30
36
41
1941
51
46
40
36
33
30
30
36
1942
42
38
36
32
30
28
32
33
1943
45
40
35
33
32
28
29
33
1944
55
48
43
38
36
31
34
39
1945
61
Öl
44
40
37
33
36
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
173
Tab. 12 (forts.,). Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för Jordbruks
fastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1910—1945.
År
Storleksgrupper, hektar åker
Samt-
Inköp av krafttoder och
2—5
5-10
10-20
20-30
30—50
50-100
över
100
liga
betmassa (forts ).
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....
Norra Sverige
Inköp av gödselmedel och
torvströ.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....
Norra Sverige
Räntor.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....
Norra Sverige
1938
38
34
33
1940
45
41
37
1941
41
34
31
1942
37
31
28
1943
35
30
29
1944
45
39
36
1945
52
42
37
1938
17
12
12
1940
19
15
14
1941
21
17
14
1942
20
14
14
1943
23
17
16
1944
31
22
20
1945
34
25
23
1938
25
24
24
1940
30
28
28
1941
35
34
35
1942
37
36
37
1943
40
37
37
1944
43
40
41
1945
45
42
41
1938
28
25
23
1940
33
30
27
1941
39
36
33
1942
42
39
35
1943
47
40
36
1944
52
46
40
1945
53
46
41
1938
18
15
12
1940
20
16
14
1941
24
20
18
1942
28
24
20
1943
32
26
21
1944
37
29
24
1945
36
29
24
1938
26
24
22
1940
29
26
24
1941
27
26
24
1942
27
26
24
1943
28
26
23
1944
27
26
23
1945
23
25
22
1938
20
20
20
1940
22
21
21
1941
23
21
22
1942
22
20
21
1943
20
19
20
1944
19
19
19
1945
18
17
19
1938
20
17
16
1940
22
19
16
1941
24
20
18
1942
23
19
17
1943
23
19
16
1944
21
18
15
1945
20
17
15
31
28
27
24
33
35
30
28
18
38
26
25
32
19
33
27
23
28
28
30
25
24
22
31
29
32
30
28
21
37
32
30
25
28
39
19
15
19
16
10
17
12
16
15
19
17
24
22
27
25
23
21
23
23
29
28
26
28
28
36
35
34
33
34
37
36
35
36
36
38
37
37
40
38
42
42
39
39
41
41
41
39
40
41
23
20
21
18
24
27
24
23
23
29
33
29
32
33
34
32
31
31
36
37
33
33
32
36
38
36
36
38
30
43
37
38
36
44
44
13
15
15
17
17
21
25
25
24
27
27
31
26
30
25
28
29
24
25
27
30
31
26
27
28
31
32
29
28
27
30
31
31
28
27
29
31
30
27
27
29
29
29
27
25
27
29
28
26
23
27
30
22
21
25
30
34
24
23
25
30
34
33
24
23
28
35
30
23
24
29
32
33
22
24
26
33
27
21
23
26
31
29
20
11
18
12
19
18
21
19
20
16
19
18
19
14
18
174
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Arbetslönerna per hektar jordbruksjord ha stigit starkast i norra Sverige
samt vid de största egendomarna i södra och mellersta Sverige. Beträffande
brukningsdelar med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad
i arbetskostnader mellan norra Sverige å ena och södra och mellersta Sverige
å andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord
i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsdelar
av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare studium
av tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna
av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna.
Jordbrukarnas nettointäkter och .jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.
Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en
bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.
Härutöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats
till totalsiffror för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats i kronor
per hektar jordbruksjord och per brukningsdel. Huvudresultaten av denna
del av undersökningen redovisas i tabell 13.
Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med
80,1 procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1944 och 1945 har en
mindre ökning inträffat, nämligen med 3,2 procent. Sedan år 1938 har ökningen
varit starkast i skogs- och dalbygdema, där den uppgått till 93,8 procent,
och svagast i norra Sverige, där den stannat vid 58,6 procent. För slättbygderna
i södra och mellersta Sverige redovisas en ökning med 80,1 procent.
För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även
beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljema till godo. Dessa beräkningar
ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett
belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda
belopp utgör förräntningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade
värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier
samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått
från oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent
för samtliga undersökta år. Resultaten av denna beräkning redovisas i
tabell 14.
Det framgår av denna, att jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit
mycket hastigt under de första krigsåren fram t. o. m. år 1943. För brukningsdelar
med upp till 100 hektar åker i slättbygderna och 30 hektar i skogsoch
dalbygderna ha desamma ungefär fördubblats, medan stegringen vid de
största egendomarna inom dessa båda områden i regel varit ännu starkare.
I norra Sverige däremot har ökningen i allmänhet varit mindre. Under de
två senaste undersökningsåren ha familjernas beräknade arbetsinkomster vid
små brukningsdelar något ökats, vid medelstora gårdar varit i stort sett oförändrade
och vid de största egendomarna kraftigt minskats.
Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande
beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukare
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
175
Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1910—1945,
milj. kronor.
År
I
jordbruks-
fastighet
nettointäkter a
tjänst och
tillfällig
förvärvs- verksamhet
V
kapital
Samtliga
netto-
intäkter
Södra och mellersta Sveriges
1938
254-5
25-9
20-6
310-9
slättbygder..............
1940
319-9
31-o
23-4
383-1
1941
374-0
36-7
22-7
443-1
1942
378-6
39-8
22-9
452-4 1
1943
449-2
41-6
25-1
528-6
1944
450-1
42-7
25-6
530-7
1945
458-3
41-1
24-5
533-6
Södra och mellersta Sveriges
1938
204-5
26-6
12-8
252-4
skogs- och dalbygder ....
1940
245-1
31-3
15-5
299-5
1941
293-1
38-0
15-5
354-0
1942
314-7
38-3
15-9
379-5
1943
374-4
40-3
17-5
445-2
1944
383-2
43-2
19-4
460-7
1945
396-4
44-8
18-1
472-8
Norra Sverige.............
1938
128-7
30-9
5-5
168-0
1940
127-3
34-1
6-4
170-9
1941
144-0
38-3
5-9
193-0
1942
169-3
44-1
6-2
227-0
1943
195-3
49-4
7-5
262-1
1944
193-1
49-7
8-0
260-6
1945
204-0
50-3
7-6
271-2
Hela riket.................
1938
587-7
83-4
38-9
731-3
1940
692-3
96-4
45-3
853-5
1941
811-1
113-0
44-1
990-1
1942
862-6
122-2
45-0
1 058-9
1943
1 018-9
131-3
50-1
1 235-9
1944
1 026-4
135-6
53-0
1252-0
1945
1058-8
136-2
50-3
1 277-7
Indextal. År 1938 = 100.
Södra och mellersta Sveriges
1940
125-7
119-8
113-0
123-2
slättbygder..............
1941
147-0
141-9
110-2
142-5
1942
148-8
153-7
110-7
145-5
1943
176-5
160-8
121-4
170-0
1944
176-9
165-2
124-0
170-7
1945
180-1
159-1
118-7
171-7
Södra och mellersta Sveriges
1940
119-8
117-8
121-6
118-7
skogs- och dalbygder.....
1941
143-3
143-1
120-9
140-3
1942
153-8
144-2
125-3
150-4
1943
183-0
151-5
137-7
176-4
1944
187-3
162-3
151-8
182-5
1945
193-8
168-7
142-1
187-3
Norra Sverige.............
1940
98-8
110-6
116-3
101-8
1941
111-9
123-9
107-5
114-9
1942
131-5
142-9
111-9
135-1
1943
151-8
160-0
135-8
156-1
1944
150-1
161-0
144-6
155-1
1945
158-6
162-6
138-0
161-5
Hela riket.................
1940
117-8
115-7
116-3
116-7
1941
138-0
135-6
113-3
135-4
1942
146-8
146-7
115-7
144-8
1943
173-4
157-5
128-8
169-0 i
1944
174-0
162-7
136-0
171-2
1945
180-1
163-4
129-1
174-7 t
176
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 13 (forts.). Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och
1940—1945, milj. kr.
Nettointäkter av
samtliga
netto-
intäkter
Indextal. År 1944 = 100.
År
jordbruks-
fastighet
tjänst och
tillfällig
förvärvs- verksamhet
kapital
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............
Södra och mellersta Sveriges
1945
101-8
96-3
95-7
100-6
skogs- och dalbygder.....
1945
103-5
103-9
93-6
102-6
Norra Sverige.............
1945
105-7
101-0
95-4
104-1
Hela riket.................
1945
103-2
100-5
94-9
102-1
Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938
och 1940—1945.
Områden
År
Storleksgrupper, hektar åker
2-5
5—10
10-20
20-30
30—50
50—100
över
100
Södra och mellersta Sveriges
1938
743
1 163
1539
2 013
2 621
3 288
773
slättbygder..............
1940
961
1557
2166
2 764
3 538
5 051
3 987
1941
1187
1800
2 622
3 439
4 556
5 994
7 950
1942
1210
1868
2 649
3 214
4 382
5 705
7 884
1943
1402
2 346
3 254
4 299
5 393
7 317
8 587
1944
1527
2 333
3 364
4 208
5147
6547
7 534
1945
1639
2 579
3 421
4 211
5113
6 215
3 918
Södra och mellersta Sveriges
1938
944
1227
1553
1606
1867
715
1504
skogs- och dalbygder.....
1940
1128
1567
2114
2 275
2 585
1846
7 030
1941
1423
1987
2 643
2 909
3 532
2 321
9 059
1942
1598
2167
2 747
2 856
3 583
3 221
5 743
1943
1900
2 676
3 406
3 819
4 765
3 420
8 834
1944
1941
2825
3 487
3 714
4 262
2 855
3 271
1945
2 000
2 958
3 575
4103
3 965
3 259
1977
Norra Sverige.............
1938
1194
1507
1644
3114
1940
1154
1499
1763
2 440
1941
1269
1844
2 342
2 542
1942
1545
2 282
2 754
2 831
1943
1838
2 629
3 422
4 634
1944
1778
2 710
3 329
3 050
1945
1937
2 804
3 350
4 562
.
Hela riket.................
1938
997
1281
1554
1957
2 530
2 894
1059
1940
1104
1548
2106
2 643
3 387
4 507
4 570
1941
1320
1896
2 600
3 290
4 381
5 354
8 223
1942
1501
2110
2 694
3121
4 253
5 300
7 681
1943
1780
2 568
3 325
4 200
5 314
6 691
8 805
1944
1800
2 652
3 403
4 060
4 952
5 764
6 230
1945
1905
2 809
3 468
4197
4 902
5 620
3 256
familjen. Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna
— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.
Stockholm den 8 april 1947.
Statens livsmedelskommission
Statistiska byrån
OTTO ZETTERBERG.
Åke Anderson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TABELLBILAGA
Bihang till riksdagens protokoll 19t7. 1 samt. Nr 280.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal
179
År och månad
Socialstyns
index för
livsm.p. i
hush.-budg.
(1935 = 100)
Prisförändringar sedan år 1935 på vissa
varor enligt socialstyrelsens prisstatistik
(1935 = 100)
Kommerskollegii index
för (1935 = 100)
a
*0:
£
- £
3V
S:3.
t
2
O:
w
O*
Ck
Z
CO 2
m er
er g
*■*
«2. Hrl
p. 3
ga
pr
K *+
T>
O
JS
r*
tn*
!>
3
a.3
CD
< <
Cfl ^
3 cn
ro cd
q* r
cd
3 ^
II
£5.?
a O
5 o*
o a
Ch C/J
CD CD
1935 ............
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
1936 ............
104
102
98
102
101
108
no
107
104
101
105
102
1937 ............
108
107
in
no
107
107
in
in
108
107
117
102
1938 ............
in
112
116
114
109
no
124
113
113
104
112
105
1939 ............
116
117
122
113
113
120
128
119
120
105
114
106
1940 ............
132
127
138
118
130
129
144
157
140
131
148
135
1941............
151
139
161
121
141
171
188
142
176
157
164
146
1942 ............
162
1134
170
125
139
182
198
202
186
181
175
213
1943 ............
160
2134
*170
127
138
185
2 213
160
194
187
175
229
1944 ............
160
135
170
126
137
177
218
162
194
189
176
224
1945 .............
158
135
170
123
137
177
212
175
190
185
180
218
1946 .............
160
137
170
133
139
179
220
196
191
182
182
179
1945 januari.....
158
135
170
125
137
169
211
169
191
186
183
223
februari.....
159
135
170
125
137
169
211
178
191
187
183
229
mars.......
159
135
170
125
137
169
211
178
192
187
184
229
april.......
158
135
170
125
137
169
211
175
191
187
184
227
158
195
170
125
136
185
211
173
190
188
184
227
juni........
157
135
170
125
137
185
212
173
190
192
184
227
juli.........
158
135
170
125
137
185
212
174
190
191
178
210
augusti.....
157
135
170
125
137
185
212
—
188
183
174
210
september. . .
159
135
170
120
137
185
212
189
189
180
175
210
oktober .....
159
135
170
120
137
185
212
172
189
180
176
207
november ...
158
135
170
120
137
169
212
171
190
179
177
207
december . ..
157
135
170
120
137
168
212
171
190
179
178
207
1946 januari.....
158
135
170
130
137
168
212
172
186
180
179
207
158
135
170
131
137
168
212
177
186
181
180
213
157
135
170
131
138
168
212
183
185
181
181
213
159
135
170
131
138
185
223
202
190
181
182
213
159
135
170
131
138
185
223
229
190
183
183
191
161
135
170
131
138
185
223
225
191
186
183
191
juli.........
160
135
170
131
138
185
223
217
191
184
183
157
159
135
170
131
138
185
223
217
192
179
180
154
161
140
170
131
138
185
223
194
194
178
182
151
161
140
170
140
140
185
223
182
194
180
183
153
161
140
170
140
141
175
223
178
194
183
184
153
december . ..
161
140
170
140
141
175
223
178
198
183
184
153
1947 januari......
160
146
191
140
141
164
212
183
201
190
185
152
februari.....
162
146
191
140
142
164
212
191
198
192
186
158
165
146
191
140
142
164
212
225
196
195
187
158
april........
165
146
191
140
142
164
212
230
195
198
187
159
1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom
standardiseringen minskade kalorivärde, blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, 147 t. o. m. aug. 1946,
152 t. o. m. dec. 1946 därefter 159. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna
i december 1942 voro 10 öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen
88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per liter resp. 2 kr per kg bliva talen
för mjölk 65 t. o. m. aug. 1946. 70 t. o. m. dec. 1946, därefter 76, samt för smör 95 t. o. m. dec. 1946,
därefter 116. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen
i mjölkpriset i verkligheten mindre. — * Fr. o. m. mars månad 1943 följer indextalet priset för
salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.
180
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 2. Priser i öre/kg & nedanstående varuslag.
År och månad
Avräkningspriser
med mejerileve- rantörer å mjölk
exkl. efter- likvider 1
Konsum-
tions-
mjölk’
Produkt-
mjölk,
produ-
centpris’
Slakteriernas avräknings- priser till jordbrukare å
Ägg1
exkl.
prod.-
bidr.
inkl.
prod.-
bidr.
Stor-
boskap4
Större
kalv5
Svin*
1935 ............
.
21
9-2
94
137
no
114
1936 ............
•
22
10-0
96
144
118
127
1937 ............
•
•
23
10-8
96
160
122
138
1938 ............
•
•
24
11-3
97
161
135
136
1939 ...........
25
12-5
115
179
135
138
1940 ............
16-5
17-5
27
15-5
127
203
158
163
1941............
20-7
22-0
30
19-1
176
266
195
220
1942 ............
23-0
24-6
29
19-5
194
282
207
261
1943 ............
22-9
24-3
29
18-9
195
279
206
281
1944 ............
23-5
250
29
19-3
193
282
233
295
1945 .............
23-3
24-8
29
19-4
182
278
226
293
1946 .............
23-9
25-4
30
19-8
181
315
240
295
1945 januari.....
239
25-0
29
19-6
181
282
225
315
februari.....
23-9
25-6
29
19-5
182
282
225
315
mars.......
24-2
25-9
29
19-7
182
282
227
315
april.......
24-1
25-5
29
19o
183
282
231
272
maj........
23-3
24-7
29
19-0
182
280
231
269
juni........
22-8
24-2
29
18-7
182
280
231
269
juli.........
22-3
23-6
29
18-7
197
278
228
269
augusti.....
22-3
23-6
29
18-8
182
278
223
269
september...
22-5
23-8
29
19-3
181
276
222
284
oktober .....
23-7
25-3
29
20-4
178
270
223
309
november ...
24-3
26-0
29
20-5
176
268
223
315
december . ..
241
25-8
29
20-1
177
274
223
315
1946 januari.....
24-5
26-1
29
19-5
177
269
223
315
februari.....
23-9
25-5
29
19-4
177
268
223
295
mars.......
24-1
25-7
29
19-8
177
276
224
241
april.......
24-1
25-4
29
19-4
178
314
233
258
maj........
23-6
24-9
29
19-0
180
330
243
247
juni........
23-1
24-4
29
19-5
181
339
253
286
juli.........
23-0
24-3
29
19-3
187
344
253
302
augusti.....
23-0
24-3
29
19-5
183
344
253
316
september...
23-6
24-9
30
19-8
183
322
248
320
oktober .....
24-8
26-5
30
21-0
180
315
239
320
november ...
25-7
27-4
30
21-2
180
318
239
320
december....
25-2
26-9
30
20-6
185
341
252
320
1947 januari.....
25-1
26-7
32
20-6
182
348
247
280
februari.....
24-9
26-5
32
20-8
185
339
238
300
mars........
24-7
26-3
32
20-6
188
318
233
319
april........
32
180
308
233
274
1 Pris till producent för 3''5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid
ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2 0 öre/kg och därefter 4 5 öre/kg.
Priserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått till
0-31 öre/kg för 1942, till 0-40 öre/kg för 1943, till 0''41 öre/kg för 1944 och till 055 öre/kg för 1945
och 1946. För åren före 1942 saknas uppgifter om efterlikvider. — * Pris per liter enligt Socialstyrelsens
detaljprisnoteringar. — 8 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader
samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag — samt
exkl. skummjölksvärde. — 4 Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — 8 Klass I. — 7 Svensk
äggnotering, nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 samt under
tiden 9 sept. 1946—6 jan. 1947 av staten fastställda normalpriser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 2 (forts.). Priser (notering) i öre/kg & nedanstående varuslag.
181
År och månad
Potatis*
Vete1
Råg*
Korn,
2-rads*
Havre,
vit*
Vetekli4
Majs*
Kraft- foderbl.
48 %•
1935 ............
8-28
16-69
15-59
13-13
12-15
12-85
15-51
17-33
1936 ............
8-53
17-01
15-92
13-75
12-77
13-70
15-93
18-23
1937 ............
9-02
19-60
18-29
18-22
15-58
14-38
16-33
19-u
1938 ............
8-66
18-85
17-27
15-81
13-62
13-90
16-83
19-45
1939 ............
9-03
17-99
17-29
14-55
13-03
13-39
18-61
21-41
1940 ............
13-67
23-30
23-29
22-71
20-41
16-89
18-50
23-50
1941............
13-66
26-00
26-00
24-60
22-30
16-50
23-71
25-13
1942 ............
21-73
26-60
26-20
24-80
21-10
16-78
25-33
30-92
1943 ............
13-80
26-08
25-08
23-08
18-88
18-08
25-00
32-84
1944 ............
16-18
26-70
25-70
23-24
19-03
18-50
25-00
7 32-87
1945 .............
16-97
26-80
25-80
22-63
19-03
19-00
25-00
7 33-82
1946 .............
17-87
26-59
26-04
22-63
19-03
19-00
25-00
7 35-04
1945 januari.....
16-19
26-75
25-75
22-75
19-15
19-00
25-00
35-00
februari.....
17-00
26-95
25-95
22-95
19-35
19-00
25-00
35-00
mars.......
16-90
27-15
26-15
23-15
19-55
19-00
25-00
35-00
april.......
16*50
27-35
26-35
23-30
19-70
19-oo
25-00
35-00
maj........
16-50
27-55
26-55
23-30
19-70
19-oo
25-00
35-00
juni........
16-50
27-70
26-70
»23-30
8 19-70
19-oo
25-00
35-oo
juli.........
30-34
827’70
»26-70
8 23-30
8 19-70
19-oo
25-00
33oo
augusti.....
16-71
26-00
25-00
21-80
18-20
19-oo
25-00
33-05
september. . .
13-88
26-10
25-10
21-95
18-35
19-00
25-00
33-25
oktober.....
14-00
26-25
25-25
22-15
18-55
19-00
25-00
33-45
november ...
14-35
26-40
25-40
22-35
18-75
19-oo
25-00
33-65
december . ..
14-80
26-55
25-55
22-55
18-95
19-oo
25-00
33-85
1946 januari.....
15-44
26-70
25-70
22-75
19-15
19-oo
25-00
34-05
februari.....
16-00
26-85
25-85
22-95
19-35
19-oo
25-00
34-25
mars.......
17-29
27-00
26-00
23-15
19-55
19-oo
25-00
34-45
april.......
19-18
27-15
26-15
23-30
19-70
19-00
25-00
34-65
maj........
22-88
27-30
26-30
23-30
19-70
19-oo
25-00
34-85
juni........
23-50
27-40
26-40
»23-30
»19-70
19-00
25-00
35-00
juli.........
25-83
8 27-40
826-40
»23-30
»19-70
19-00
25-00
—
augusti.....
16*35
25-75
25-75
21-80
18-20
19-oo
25-00
—
september...
15-07
25-85
25-85
21-95
18-35
19-oo
25-00
36-oo
oktober.....
13-67
26-00
26-0 0
22-15
18-55
19-oo
25-00
36-00
november . . .
14-31
26-15
26-15
22-35
18-75
19-oo
25-00
36-00
december.. ..
14-92
26-30
26-30
22-55
18-95
19-oo
25-00
36-00
1947 januari.....
16-83
26-45
26-45
22-75
19-15
19-oo
25-00
36-oo
februari.....
17-98
26-60
26-60
22-95
19-35
19-00
25-00
36-00
mars........
20-88
26-75
26-75
23-15
19-55
19-oo
25-00
36-00
april........
19-oo
23-90
26-90
23-30
19-70
19-oo
25-00
36-00
1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. Den 12 oktober 1942 infördes
normalpriser å matpotatis. Dylika gällde även för 1943 och 1944 års potatisskörd. För den
tid normalprissättning tillämpades avse uppgifterna ett inom lantbruksförbundet sammansatt
engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar. — 1 Svensk spannmålsnotering,
medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten
fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept.
1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—31 aug.
1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten
fastställda normalpriser. — * T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt.
1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser.
— 4 Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter
av staten fastställda priser. — 5 T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten
vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser
vid försäljning till förbrukare. — • Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m.
den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941 —
juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1945 pris å 42 %, juli 1945—juni 1946 pris å 47 %,
fr. o. in. sept. 1946 pris å 45 % kraftfoderblandning. — 7 Vägda priser (priserna å kraftfoderblandningar
med varierande halt av råprotein och råfett under de i not 6 angivna perioderna
vägda med de försålda kvantiterna). — * Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då
någon nämnvärd försäljning ej ägt rum.
182
Kungl. Maj:ts proposition nr 280-
Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och
Sv. Spannmåls AB m. II. av vete och råg, i ton.
År och månad
Jordbrukarnas leveranser av1
Lager av vete2
Lager
av råg2
Höstvete
Vårvete
Råg
Handels-
kvarnar3
Sv. Spann- måls AB.
m. fl.4
Handels-
kvarnar3
Sv. Spann- måls AB.
m. fl.4
1934..............
86 771
143 361
42 239
47 328
1935..............
90 656
121571
39 045
53 441
1936..............
89 373
75143
45 926
6 287
1937..............
89 985
65 070
30167
18 743
1938..............
87 084
168 057
30344
35 073
1939..............
116 085
248 150
30 241
46 755
1940..............
82 570
172 261
42 466
45 789
19tl..............
47 407
4 67 752
32 477
4 49 386
1942..............
117 442
111 988
52 0U0
137 161
1943..............
295 000
122 000
319 300
100 273
221 636
52 345
200 350
1944..............
315 500
77 800
253 900
109 833
180 073
44 548
162 514
1945..............
351500
68 600
174 200
100 729
108 436
34 931
43 267
1946..............
421 238
94 513
176 626
121144
129 755
44 774
46 023
1945 januari......
32 410
7 723
18525
109 316
172 244
45 967
155 802
februari.....
16 656
5 305
10 323
89 571
160084
40 249
147 377
mars........
10 240
3 811
7 362
84 712
130379
40 536
133 228
april........
13 957
3 465
6 989
71182
99 315
36 983
108 755
maj.........
9 908
2 422
4 959
73 418
75 412
32 143
77 685
juni.........
2 690
999
2 574
70 712
49 426
24 951
46 299
juli..........
361
242
610
51584
34 776
20 490
16 481
augusti......
413
39
491
63 055
27 214
27 677
4 083
september ...
»166 248
»16 007
»82 610
91886
109 120
35 269
46 055
oktober .....
42 071
8 952
18 774
102 918
110 868
38114
45 761
november ...
26 631
11161
11535
91939
113 213
37 783
44 607
december ....
29 915
8 474
9 448
100 729
108 436
34 931
43 267
1946 januari......
34 024
9 362
11782
99 286
108 606
34 710
42 313
februari.....
17 875
4 605
6 801
82127
97 240
31888
37 304
mars........
10 536
3 015
3 979
59 712
86 048
26 796
32 937
april........
6 367
2 023
3 409
6 62 380
66 477
»25450
28 529
maj.........
3 660
1503
2127
62 185
41 407
22 104
16 515
juni.........
2 931
1297
2 378
61777
23 923
19 433
9157
juli..........
462
220
452
48 360
13 439
15 691
4 727
augusti......
270
91
300
50 552
4 669
24 260
1304
september ...
»222823
»23825
»101412
100 697
112 389
42 234
48 708
oktober......
56 985
17 095
18 522
106 989
124 303
42 595
49 072
november....
30186
18 084
13 436
106 708
124 631
40 062
48 811
december ....
35119
13 393
12 028
121144
129 755
44 774
46 023
1947 januari......
30 812
10 228
10 286
125 303
139 443
44134
47 667
februari.....
12 864
5 246
5 516
102 673
131 932
44143
44 552
mars........
6 212
2 629
3 246
86 058
112 854
37 029
43 468
april........
5838
2 693
3 217
79076
86 854
31 851
39 233
1 Avse leveranser av spannmål till de större handelskvarnarna samt till spannmåls- och
utsädeshandeln. — * Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad.
Lagersiffrorna per den 31 augusti inkludera leveranser av den nya skörden. — 3 Avser lager
av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna. — * Avser lager hos
Sv. Spannmålsaktiebolaget t. o. m. den 31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och
utsädeshandlare. — 5 Häri ingår leveranser av resp. års skörd under augusti. — 6 Avse lagren
per den 24 april.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280■
183
Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete
och råg, i ton.
År och månad
Förmalning av1
Import av
Export av
Vete
Råg
Havre
Vete
Råg
Vete
Råg
1934..............
408 803
120 547
39 808
45 861
925
24 048
75 454
1935..............
411795
125 675
41306
42 602
1152
122 346
31 035
1936..............
415 268
128 798
40 062
48 714
5 365
91 281
27 556
1937..............
424 214
134 516
46 653
50 349
2 728
29 384
27
1938..............
419 956
129120
43 006
54 349
7 520
39 105
20
1939..............
429 986
141421
48522
39130
2 633
9191
13
1940..............
495 286
141 904
54 480
34 095
60 246
123
2 465
1941..............
443 361
193 460
39 993
40
368
26 536
4 707
1942..............
250444
173 037
57 775
86 044
213 330
45
3 007
1943..............
270 416
207 639
92 623
7 599
1407
4 610
401
1944..............
343 249
219 750
61917
16 761
1
45 502
40 233
1945..............
499 727
160 940
50 112
43 438
7
25 697
112 380
1946..............
456 490
141 586
47 711
36 399
987
4 336
6153
1945 januari......
41782
15 281
6 052
6
7
6 346
6 445
februari.....
43 608
16 717
5 948
—
—
4 266
6 799
mars........
44 599
12 807
4 993
—
—
760
3 980
april ........
46 622
13 354
4 314
—
—
2 439
11267
maj.........
39 266
13 204
4 443
—
—
575
27 347
juni.........
35 586
13 367
4 013
—
—
—
28 694
juli..........
23 421
10 631
3 239
—
—
—
22 283
augusti......
28188
11320
1934
5 322
—
88
4 726
september....
49 927
15 620
3 207
5 542
—
3 529
45
oktober......
53 442
13 851
4 032
17 594
—
3 420
—
november....
51391
12 753
4195
6 791
—
2 003
—
december ....
41895
12 035
3 742
8183
—
2 271
—
1946 januari......
43 708
11628
5 634
8174
_
1031
_
februari.....
46 289
12 810
3 887
—
—
801
—
mars........
45156
14150
4 094
1494
—
213
—
april........
8 28 940
8 7 487
2 461
14 481
—
202
240
maj.........
4 33 725
412 305
4 292
94
—
0
4 637
juni.........
26 663
10 567
3 330
7 490
—
201
123
juli..........
22 227
8 535
2 736
436
1017
—
augusti......
37 231
11760
4 094
11
—
76
14
september....
51713
12 954
3 402
1
0
266
708
oktober......
49 862
16 351
4 369
3
—
421
429
november....
41668
13 947
4 964
—
—
—
2
december ....
29 308
9 092
4 448
4 214
987
107
—
1947 januari......
35 023
8 674
5 301
8 456
_
180
4
februari.....
42 238
7 945
3 901
—
—
39
—
mars........
39 264
11285
4 046
1194
—
12 409
0
april........
36 620
11948
3 994
15 549
—
33
—
1 Avser förmalning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.
— 2 Härav ha 8 279 ton införts i utbyte mot till Finland utförda kvantiteter råg eller
rågmjöl. — 8 Omfattar endast tiden 1—24 april. — 4 Omfattar tiden 25 april—31 maj.
184 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 5. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton,
År och månad
Vid mejerier invägd mjölk
Mejeriproduktion av
Total
kvantitet1
Därav
Konsumtionsgrädde
Använd
för pro- duktbe- redning
Försåld
som kon- sumtions- mjölk2
Försåld
grädde (om- räknad till
mjölk) samt
svinn
Fetthalt
över 17
procent
Fetthalt
under 17
procent
1934 ............
2 498378
1854 670
352 247
291 461
20 130
10 523
1935 ............
2 550 916
1 875 422
376 433
299 061
20 630
10155
1936 ............
2 720166
2 008 586
408 014
303 566
21 697
10 235
1937 ............
2 847 223
2115 010
434 246
297 967
22 000
10 162
1938 ............
3 032 241
2 277 819
459 023
295 399
22 623
9 918
1939 ............
3 205688
2 395153
494 367
316 168
23 524
9 990
1940 ............
2 988 933
2 202 644
519 500
266 789
18 801
11985
1941............
2 659 251
1 940169
610 512
122 850
776
25168
1942 ............
2 517 931
1740 033
855 273
63 421
116
10 282
1943 ............
2 852 031
1 963 235
963 192
72 381
48
11397
1944 ............
3 107 561
2 183 544
940 625
138 213
—
30141
1945 ............
3375 019
2 421 439
939 628
170 025
—
38 831
1946 .............
3 520 348
2 564 015
939 908
183 730
—
45 589
1945 januari.....
244 275
167 442
75 061
13 453
_
3 002
februari.....
222 937
148 817
71915
13129
—
2 962
mars.......
248 166
162 964
81503
16 150
—
3 402
april........
264 942
182 002
77 807
15 412
—
3 090
maj........
305 019
219 695
80 788
15 921
—
3187
juni........
347 338
266 898
79 688
14 081
—
3 230
juli.........
334 616
252 741
79 485
15 335
—
3 334
augusti.....
335 261
253 374
82 748
13 358
—
3 058
september...
307 253
231 220
77 437
13 424
—
3179
oktober .....
269 699
191 093
80 661
13 413
—
3 355
november ...
239 600
164 669
77 697
12 584
—
3 295
december . ..
255 913
180 524
74 838
14 765
—
3 737
1946 januari.....
268 089
190 493
76 289
14 586
_
3 591
februari ....
240 910
166 644
71303
14114
—
3 426
mars........
268129
185 851
78 936
16 158
—
3 921
april.......
285 243
202 935
78 047
15 640
—
3 722
maj........
323 702
238 515
81 389
16 003
—
3 835
juni........
360 175
282 486
76 687
14 682
—
3606
juli.........
346 267
264 705
79 046
15 895
—
3 884
augusti.....
350 857
268 609
81 732
15 463
—
3 825
september...
307 597
230 869
78131
14 488
—
3 746
oktober .....
268 828
188 213
82134
15 346
—
3 954
november ...
241 031
162 554
80 228
15 235
—
3 992
december....
259 520
182 141
75 986
16 120
—
4 087
1947 januari.....
273 946
196 098
76 076
15 537
_
3 852
februari.....
247 869
173 507
72 547
14 762
—
3 643
mars........
275 237
192 524
80 266
16 787
—
4137
april........
294 883
211 160
78975
17 386
—
4 238
1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor i Västerbottens och Norrbottens län utgjorde
2 114 ton under år 1944 samt 4 433 ton under år 1945. Dessa kvantiteter äro icke medräknade
i den här redovisade invägningen. — 2 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande
den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad
mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde
större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen
erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280,
185
Tab. 6. Mejerlmjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägningen
per leverantör samt produktionen av smör, ost och torrmjölk.
År och månad
Den in- vägda
mjölkens
medel- fetlhalt,
procent
Mejeri-
leveran-
törer,
antal
Mjölk- invägningen
i medeltal
per leveran- tör, kg
Mejeriproduktion
av
Produktion
av torrmjölk
Smör,1
ton
Ost,
ton
Fet,
ton
Mager,
ton
1934..............
3-42
62 509
31105
1935..............
3''43
63 452
31669
1936..............
3-45
67 168
37 759
1937..............
3-50
73 247
35 443
1938..............
3-52
80 103
36 524
1939..............
3-53
83 735
43 653
1940..............
3-54
209 412
14 273
80 760
35 328
1941..............
355
220 283
12 072
77 687
22 383
1942..............
3-59
229 278
10 982
71926
14 991
1054
191
1943..............
356
236 860
12 041
79 263
21 296
3 924
440
1944..............
3-68
245 910
12 637
87 304
29 924
3 485
546
1945..............
3''69
252 735
13 354
94 058
38102
7 083
756
1946..............
3-63
255 431
13 782
99 622
44 412
8 412
1587
1945 januari......
3-58
249 423
979
6 511
2 614
587
30
februari.....
3-62
247 084
902
5 762
2122
399
49
mars........
349
249 683
993
6 266
2 279
399
62
april ........
3-45
249 549
1061
6 834
2 865
512
41
maj.........
3''48
251 687
1211
8 213
3 639
732
48
juni.........
3-58
255 951
1357
9 988
5 370
800
48
juli..........
357
255 182
1311
9 554
4171
732
78
augusti......
3-60
254 819
1315
9 674
4 074
1023
66
september ...
3-70
256 048
1199
9141
3 692
701
68
oktober......
3-73
254 776
1058
7 991
2 337
440
115
november....
3’7 5
251498
952
6 929
2 013
251
112
december ....
3-69
251779
1016
7195
2 926
507
39
1916 januari......
3-61
251 838
1064
7 361
3189
709
64
februari.....
3*36
250 603
961
6 392
2 659
555
34
mars........
3*57
253 815
1056
7124
2 896
493
56
april........
3*50
252 468
1129
7 583
3 774
714
77
maj.........
3*52
255 495
1266
8 796
4 352
641
67
juni.........
3*62
258 664
1392
10 735
6 049
784
127
juli..........
3*60
258 044
1341
10 002
4 907
1305
121
augusti......
3*65
257 192
1364
10 306
4 690
1169
118
september ...
3*75
258 729
1188
9 314
3 758
737
274
oktober......
3*76
256 582
1047
7 898
2 542
406
288
november....
3*78
253 345
951
6 862
2182
312
132
december ....
3*71
253 633
1023
7 249
3 414
587
229
1947 januari......
3*65
253 687
1079
7 541
3 779
637
289
februari.....
3*65
252 559
981
6 723
3 268
632
240
mars........
3*65
253 832
1084
7 456
3 551
592
177
april........
3''5 7
253 056
1165
7 921
4 527
739
186
1 Under tiden september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk från evakuerade
finska kor.
186
Kunql. Maj:ts proposition nr 280.
Tab. 7. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett samt matolja,
i ton.
År och månad
Smör från mejeri
Lant-
smör
från
pro-
ducent
Ost
från
mejeri
Margarin från
fabrik
Konst- ister 0.
kokosfett
från
fabrik
Matolja
från
parti-
handlare
Total
kvan-
titet
Därav av
leveran- törer
återtaget
Hus-
hålls-,
Bage-
ri-,
1934 ............
39 430
30 824
52 831
2 085
1935 ............
43 681
7 937
32 385
55 201
2 915
1936 ............
48153
9180
34 498
56125
3 700
1232
1937 ............
49 098
10198
36 615
58 815
4 731
1314
1938 ............
51534
11 246
38 816
58 407
6 303
1523
1939 ............
54 319
12 274
41406
51 475
8 047
3 794
1901
1940 ............
74 002
13 580
37 736
29 468
9519
1064
1405
1941............
76 184
10 859
4138
23 052
17 531
7 987
9
1173
1942 ............
67 785
11 519
1787
15 052
35 228
5 374
0
1441
1943 ............
76 044
12 257
1298
19 519
31678
5 449
—
1345
1944 ............
92 483
13 897
1353
29 720
29 908
8125
_
1487
1945 ............
90 345
13 343
860
35 208
31403
12 277
_
1608
1946 .............
101 076
13 028
541
44 085
14363
9 650
—
1257
1945 januari.....
7105
1144
87
1861
3 692
782
_
228
februari.....
6166
1007
82
2 041
3 820
928
_
129
mars.......
7 269
1207
68
2 300
3 963
982
—
140
april.......
6 588
1031
62
2 231
3 487
965
—
116
maj........
6 891
1101
66
2 626
3 518
1217
—
127
juni........
6 560
1092
95
3 556
2 610
1063
—
130
juli .........
7 428
1102
85
3 819
1524
1186
—
133
augusti.....
8 555
1136
69
4 294
1818
1233
—
131
september...
8176
1094
85
3 816
1799
1003
—
114
oktober .....
8 966
1191
71
3139
1885
1043
—
117
november ...
8 081
1047
47
2 664
1736
1017
—
139
december . ..
8 560
1191
43
2 861
1551
858
—
104
1946 januari.....
8 590
1115
58
2 747
1719
841
_
129
februari.....
7 471
996
53
2 537
1489
766
—
in
mars.......
8 202
1128
50
2 930
1547
866
—
94
april.......
8 362
1117
47
3 293
1591
926
—
92
maj........
8384
1086
49
3 534
1429
855
_
122
juni........
7 888
1089
54
4 342
730
654
—
137
juli.........
8 459
1112
49
4 623
60
832
—
97
augusti.....
9110
1116
52
4 684
1055
852
—
101
september...
8197
1040
43
4 596
990
712
—
97
oktober.....
8621
1044
34
4 075
1199
807
—
88
november ...
7 816
972
25
3 608
1191
706
—
96
december . ..
9 976
1213
27
3116
1363
833
—
93
1947 januari.....
7 317
1090
38
3098
1508
674
__
112
februari ....
7 446
1001
3161
1219
566
—
94
mars........
8 526
1133
4 085
1507
840
—
147
april........
8 349
1144
3 844
1328
652
—
119
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
187
Tab. 8. Import och export av smör, margarin och ägg samt import av ost,
i ton.
År och månad
Smör
Margarin
Ost
Ägg
Import
Export
Import
Export
Import
Import
Export
1930 ..............
8
26 674
1895
118
668
453
4 665
1931..............
18
19 525
1407
163
767
1423
3 055
1932 ..............
15
13 547
1037
295
474
217
4 603
1933 ..............
33
17 127
934
241
461
232
3 035
1934 ..............
2
23 220
648
121
564
0
3128
1935 ..............
608
20 262
11
181
1134
77
3 095
1936 ..............
188
19 068
1
173
1600
987
2 606
1937 ..............
0
23 535
2
146
1088
1187
4117
1938 ..............
1
28 555
2
189
1223
35
5 365
1939 ..............
4
26 172
55
no
1803
736
5 465
1940 ..............
560
9 833
0
3
497
1261
2 721
1941..............
1836
461
449
2 336
0
1942 ..............
0
0
0
305
499
—
1943 ..............
1
_
—
269
253
0
1944 ..............
229
_
—
—
223
493
0
1945 ...............
202
605
_
3 612
680
730
0
1946 ..............
416
4
0
357
1549
4 056
161
1945 januari.......
202
400
127
3
0
_
februari......
—
70
—
147
—
—
—
0
130
_
916
0
0
—
_
18
24
—
0
_
_
386
67
20
—
juni..........
0
5
—
10
212
5
—
juli..........
0
—
—
4
0
0
—
augusti.......
0
0
—
2
55
129
—
september.....
oktober.......
1
1
0
0
_
9
490
130
96
409
59
0
0
november.....
0
0
—
862
39
3
0
december.....
0
0
—
641
75
79
—
0
1
0
_
47
19
0
februari......
0
2
100
59
174
0
0
0
_
—
124
46
160
april.........
0
0
—
8
132
257
0
maj..........
0
0
—
—
125
73
0
juni..........
0
0
—
—
36
8
0
juli..........
0
0
—
—
54
88
—
augusti.......
0
0
0
200
38
65
0
september ....
oktober .......
0
47
0
0
0
49
54
150
404
605
0
0
november.....
226
0
0
—
191
1021
0
december.....
142
0
0
0
539
1296
0
1947 januari.......
150
0
_
—
433
474
0
februari........
120
0
0
—
220
103
0
140
0
0
_
268
134
0
april ..........
205
0
0
| —
289
28
0
Anm. Import- och exportuppgiftema för år 1946 samt månadssiffrorna preliminära.
188
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tab. 9. Import och export av nötkött och flttsk samt import av f&r- och
hästkött, i ton.
År och månad
Nötkött
Fårkött
Hästkött
Fläsk
Import
j Export
Import
Import
Import
Export
1930 ..................
350
2101
687
1058
2 263
27 851
1931..................
410
485
833
932
1386
29 192
1932 ..................
349
91
603
353
995
21408
1933 ..................
234
45
650
163
1611
20 552
1934 ..................
434
38
656
215
1523
19 097
1935 ..................
1356
36
934
505
3 724
13 214
1936 ..................
1553
48
673
964
3 098
12 704
1937 ..................
1272
999
606
841
1717
13 609
1938 ..................
1158
184
602
791
2198
13 295
1939 ..................
1428
157
602
960
2 829
13 939
1940 ..................
53
543
190
457
1239
4 386
1941..................
33
0
—
—
3 886
960
1942 ..................
6
—
—
—
4 736
—
1943 ..................
4
—
0
—
4 566
—
1944 ..................
2 023
—
0
—
6 465
—
1945 ..................
6 521
0
1
648
3 004
44
1946 ..................
8 675
0
42
1143
995
0
1945 januari...........
_
_
_
0
februari..........
0
—
—
—
_
mars.............
—
—
—
—
0
_
april.............
212
—
—
—
349
—
maj..............
44
—
—
—
805
—
juni..............
43
—
—
—
1464
—
juli..............
—
—
—
—
253
—
augusti...........
303
—
—
—
1
—
september........
1347
—
0
—
1
28
oktober..........
1106
0
0
0
4
15
november.........
1564
0
0
127
6
1
december.........
1907
0
1
512
121
0
1946 januari...........
1147
0
0
311
1
0
februari............
1262
0
0
9
1
0
mars..............
848
0
0
—
0
0
april.............
1188
0
0
0
49
0
maj..............
717
0
0
17
0
0
juni..............
0
0
—
16
0
0
juli..............
0
0
—
204
1
—
augusti...........
0
0
3
67
3
0
september........
269
0
7
131
0
0
oktober..........
924
0
15
191
294
0
november.........
1051
0
13
80
157
—
december.........
1267
0
4
117
488
0
1947 januari...........
551
0
0
137
102
0
februari..........
371
0
26
167
10
0
mars..............
15
0
498
125
50
0
april ..............
442
0
154
324
0
0
Anm. Se anm. under tab. 8.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
189
Tab. 10. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta
slaktdjur m. m.
År och månad
Antal
0
Stor-
boskap
besiktigade hela och
mräknade halva krop]
Kalv
till hela
jar1
Svin
Betäckta
suggor i
Svea- och
Götaland
Tjänst- bara
galtar i
Svea- och
Götaland
större
mindre
1930 ..................
242 588
387 585-5
234 831
1225685
.
.
1931..................
227 433
394 276-5
225 831
1 424 539
•
1932 ..................
238 715-5
412 905
229 697-5
1354 033
1933 ..................
250 644
420 721
239615-5
1 342 908
1934 ..................
258 295
407 182
253 759-5
1424688
255 886
4 682
1935 ..................
274675
414 141-5
287 700
1 270 852-5
264 271
4 240
1936 ..................
302 503
440 738
354 234
1324 497
284 044
4156
1937 ..................
347 406
466 605
413 007
1 480 022
258 967
3 931
1938 ..................
375 469-5
502 228-5
437 859
1478 927
272 789
3 778
1939 ..................
397 069
519 013
467 212
1608 873-5
282 702
3 747
1940 ..................
540 108
505 579-5
515 670
1 487 631
214 291
3 407
1941..................
550661
401 003
506 747
1049 460
192 403
2 876
1942 .................
234 453-5
212 355-5
424 966
596 673-5
167 453
2 525
1943 ..................
283 994
221 920-5
588 012
719 183-5
190 672
2 511
1944
348600
255 852-5
640 198-5
1 064 267-5
182 368
2 504
1945
345 530
256 454
570 915-5
961 335
184 294
2 580
1946 ...................
391 704
372 535-5
597 925-5
1 053 797-5
178 266
2 612
1945 januari...........
30 641
16 238
53 986-5
77 837
15 234
2 666
februari..........
26 955
17 791-5
43 968-5
76 220
12 702
2 626
mars.............
30 602
20 531-5
52 151-5
95 520
14 213
2 607
april.............
24 880-5
19 927-5
71 297-5
101618-5
16 993
2 595
maj..............
27 318
24 665
61208
99 897-5
18 641
2 582
juni..............
20 966
24 534-5
45 773-5
75 064
15 976
2 567
juli..............
23 820
27 504-5
45 947-5
72 716-5
11256
2 506
augusti...........
20 793-5
24 173-5
36 993-5
59 093
10 228
2 478
26 903
22 029-5
30 791
49 801-5
10 681
2 481
45 244-5
25 180-5
43 003
83 927
15 897
2 519
40 304
19 009-5
46 737
88 040-5
21 589
2 593
december.........
27 102-5
14 868-5
39 058
81 599-5
20 884
2 741
1946 januari...........
32 612
15 834-5
42 835-5
90 796
16 626
2 738
februari..........
26 929-5
23 257
38130
80 579
12 068
2 670
mars.............
33 683
27 435-5
57 126
93 254
12 918
2 661
april.............
29 933
34 266-5
70 956
113 789
16 289
2 681
maj..............
30 679-5
36 618
60 941-5
102 087-5
17 760
2 645
juni..............
22 801
37 534
50 277-5
89 047
15 222
2 622
juli..............
23 740-5
44 322-5
52 798
82 552-5
11734
2 561
augusti...........
27 510-5
46 945-5
45 249
78 716-5
10 347
2 531
34 712
28 363-5
35 377
63 203
10 823
2 525
51 093
31614-5
49 229
74 142
14 445
2 541
44 293
23 666
49 550
79 896
20 041
2 382
december.........
33 717
22 678
45 456
105 735
19 993
2 589
1947 januari...........
31 215-5
23 152-5
58 631-5
83 011-5
16 275
2 607
februari...........
83 066*5
23 014-5
44 117-5
67 776
12 616
2 676
mars..............
36 479-5
28 245-5
54 731
91 976-5
16 376
2 655
april ..............
29 701-5
32 406-5
75 533
98 599
| 21575
2 704
1 Årssummorna för 1945 och 1946 samt alla månadssummorna preliminära tal.
190 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Tab. 11. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel m. m., i ton.
År och månad
Inhemsk
försälj- ning av
sv. olje- kraftfoder
Import
av olje- kraftfoder
(stat. nr
359—365,
369 och 370)
Import av
annat krea- tursfoder
(stat. nr
366—68 och
371—72)
Export av
oljekraft- o.
a. kreaturs- foder (stat.
nr 361, 363,
366:1—372)
Import
av majs
Import
av kli
1929 ................
183 093
9 421
8 257
76 668
40 257
1930 ................
179 034
9 075
15345
134634
40 782
1931................
234 263
8 825
12 933
353 055
80 906
1932 ................
148607
5331
18 216
243 949
33 026
1933 ................
150 859
8185
46 783
265 350
62 278
1934 ................
52 869
190128
8 234
51574
107 186
38158
1935 ................
59 919
200 420
4 802
61238
43 009
8 775
1936 ................
65 109
158630
5 444
74 560
76 043
10 199
1937 ................
77 287
223 060
8 508
65 362
185 239
48607
1938 ................
73 999
251559
7 495
69 702
172 088
49115
1939 ................
75 524
166 866
6150
42 575
42 369
12 936
1940 ................
93 297
141 933
7162
2 349
49 065
14 025
1941................
23 782
94 700
7158
119
3 878
30 727
1942 ................
44 449
117 502
1856
198
13 335
6 303
1943 ................
43 032
88 988
2149
1687
9 940
50
1944 ................
55 351
137 016
628
5 226
5 887
—
1945 ................
67 934
92 668
459
10 468
9 073
—
1946 .................
35 091
90 564
10 186
10 890
85 557
90 941
1945 januari.........
5 642
10 304
0
—
—
_
februari........
3 888
4 712
0
—
—
—
mars...........
5 653
1289
0
—
4 303
—
april...........
6 154
1147
0
—
—
—
maj............
6 252
896
0
—
—
—
juni............
5 631
405
0
2 691
—
—
juli............
6 264
502
2
3 819
—
—
augusti.........
6 811
344
31
536
—
—
september......
5136
5 344
120
4 643
—
—
7144
27 694
70
527
0
—
november.......
5 987
29 948
35
3 759
4 770
—
december.......
3 372
10 083
209
1374
—
—
1946 januari.........
3156
30 887
291
3 905
6 011
_
februari........
4 058
3 859
1565
2 413
5 391
—
mars...........
3 539
3 058
1355
3 448
5 991
0
april...........
3 792
9 559
1500
412
6 636
2 840
maj............
2 919
6 592
905
677
3164
7139
juni............
2 694
1289
207
35
424
12 984
juli............
944
3118
332
—
358
9 707
augusti.........
2 475
7 533
706
—
24 751
7 912
september......
3164
3 671
395
—
5 791
14 303
oktober.........
3 003
2115
282
—
1175
10 076
november.......
2 545
9 050
750
—
9 615
14 862
december.......
2 802
9 833
1898
—
16 251
11119
1947 januari.........
2 033
6 783
629
—
5161
14 240
februari.........
2 576
15 861
255
9
107
20 805
mars..........
2 072
3 237
803
—
143
7 464
april............
2114
8 537
703
—
58
14 166
Anm. Se anm. under tab. 8.
477668. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:470 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
- JoU 1947:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten