Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

1947-04-08 · 189 sidor, varav 184 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 184 av 189 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:280, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

1

280.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område; given Stockholms

slott den 6 juni 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga liärvid fogade förslag till förordning om viss avgift å mjölk,

grädde och ost;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

statsrådet hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

JUliunn till riksdar/cns protokoll HH7. 1 samt. Nr 280.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Förslag

till

förordning om viss avgift å mjölk, grädde och ost.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens livsmedelskommission

må, i den mån så prövas erforderligt för att åstadkomma en utjämning

av intäkterna från olika grenar av mejerirörelse, förordna, att särskild

avgift (utjämningsavgift) skall upptagas för mjölk, grädde och ost, som

från mejeri försäljes till annan än mejeri, samt för grädde och ost, som vid

mejeri användes för tillverkning av glass respektive smältost.

Med mejeri förstås i denna förordning sådant företag, som angives i 1 §

mejeristadgan den 22 maj 1936 (nr 174).

2 §■

I den utsträckning Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

livsmedelskommissionen förordnar skall utjämningsavgift upptagas jämväl

för mjölk, grädde och ost, som från mjölkproducent försäljes till annan än

mejeri.

3 §•

Utjämningsavgift skall utgå med högst 3 öre per kilogram för mjölk och

med högst 50 öre per kilogram för grädde och ost.

4 §•

Utjämningsavgift skall erläggas, i fall som avses i 1 § av mejeriet och i fall

som avses i 2 § av mjölkproducenten eller, där varan försäljes till företag

som idkar handel med mjölk eller mejeriprodukter, av köparen.

5 §.

Uppbörd av utjämningsavgift skall under kontroll av livsmedelskommissionen

omhänderhavas av Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

6 §■

Avgiftsmedlen och deras avkastning skola, sedan därur gäldats kostnaderna

för uppbörden och kontrollen av denna, användas för utbetalande av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

utjämningsbidrag för mjölk i enlighet med bestämmelser, som Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, livsmedelskommissionen meddelar.

7 §•

Den som är skyldig erlägga utjämningsavgift skall, i enlighet med de närmare

anvisningar livsmedelskommissionen meddelar, föra sådana anteckningar

angående sin rörelse, som erfordras för kontroll över att avgift behörigen

erlägges.

Det åligger därjämte avgiftsskyldig dels att på anfordran av kommissionen

tillhandahålla denna eller riksföreningen nämnda anteckningar och förda

handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom de övriga uppgifter

angående rörelsen kommissionen föreskriver, dels ock att i den utsträckning

kommissionen därom förordnar till kommissionen eller riksföreningen lämna

regelbundna uppgifter angående sådan av honom bedriven verksamhet, som

enligt 1 eller 2 § medför skyldighet att erlägga utjämningsavgift.

8 §•

Inbetalas icke utjämningsavgift i föreskriven ordning må avgiften på framställning

av livsmedelskommissionen omedelbart utmätas med det belopp,

vartill kommissionen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

9 §•

Underlåter någon att i anteckningar, varom i 7 § första stycket förmäles,

införa uppgift, som bort där införas, straffes, där underlåtenheten är uppsåtlig,

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader samt eljest med dagsböter.

Inför någon oriktig uppgift i sådana anteckningar, som nyss nämnts,

eller lämnar någon oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet,

varom i 7 § andra stycket förmäles,

straffes, där den oriktiga uppgiften införts eller lämnats mot bättre vetande,

med dagsböter eller fängelse i högst sex månader, samt, där så ej är

fallet men den som infört eller lämnat uppgiften därvid gjort sig skyldig

till grov vårdslöshet, med dagsböter.

10 §.

Den som underlåter att fullgöra vad enligt 7 § andra stycket åligger honom,

böte från och med femton till och med trehundra kronor. Livsmedelskommissionen

äger förelägga honom vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Länsstyrelse äger fälla till vite enligt denna paragraf.

11 §■

Upplysning, som inhämtats med stöd av 7 §, må ej yppas i vidare mån än

som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande avsedda

ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kuiv/l. Maj.ts proposition nr 280.

12 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 9 § omförmäld förseelse, som begås av

hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången

av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen

skett utan hans vetskap och vilja.

13 §.

Förseelse, varom i 11 § förmäles, må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av målsäganden.

14 §.

Böter och viten, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

15 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av livsmedelskommissionen, vilken ock, då särskilda omständigheter därtill

föranleda, äger efterskänka utjämningsavgift ävensom förordna om avkortning

av dylik avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947 och gäller till och med den

30 juni 1948.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

5

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

juni 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler statsrådet

Sträng i egenskap av särskilt förordnad föredragande fråga om åtgärder

i prisreglerande sgfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet beräkna

för budgetåret 1947/48 dels (p. 106) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område ett reservationsanslag av 53 000 000 kronor, dels (p. 107) till

Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av 62 000 000 kronor, dels ock (p.

108) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

Jag torde få erinra, att statens livsmedelskommission i skrivelse den 3

april 1947 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter.

Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns bland annat fogat utlåtande i

ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare

överlämnat till kommissionen inkomna särskilda yttranden i ärendet av

vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning av livsmedelskommissionens

framställning har Kungl. Maj:t den 11 april och den 5 juni 1947 meddelat

beslut i prisfrågan.

1 skrivelse den 5 juni 1947 har statens livsmedelskommission därefter

framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t denna fråga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits

till och med år 1945, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna

nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående

mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts

att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Maj:t så förordnar, viss

avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom

å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent

av smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst

3 öre för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Maj:t

bestämmer.

Något förordnande om uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning

har hittills icke meddelats av Kungl. Maj:t.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis ä margarin och

vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger

Kungl. Maj:t förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja,

annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda

samt fettemulsion. Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för

varor, levererade intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen

— senast genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och

gäller nu tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans

nettovikt. 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl.

Maj:t att under budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å

nämnda varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans

nettovikt. Motsvarande bemyndigande har Kungl. Maj:t erhållit även

för budgetåren 1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet

tills vidare.

För tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter 1943 års

utgång har redogjorts i propositionen nr 267/1946. Under tiden efter propositionens

avgivande har icke förekommit annan ändring av accisbeloppen än

att accisen å margarin (alla slag) från och med den 13 mars 1947 höjts till

38 öre per kilogram. Tull å margarin och konstister har (under tiden efter

1941 års utgång) utgått med belopp, motsvarande accisen och tilläggsaccisen

å dessa varor med tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel

budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för

mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 280-

Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den 5

september 1942 (nr 748), den 2 april 1943 (nr 136), den 16 juli 1943 (nr 625),

den 31 juli 1945 (nr 598) och den 30 december 1946 (nr 893). I propositionen

nr 267/1946 har redogörelse lämnats för de bestämmelser angående

mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag, som gällde vid tiden

för propositionens avgivande. Under tiden därefter ha följande ändringar härutinnan

förekommit.

Sedan riksdagen lämnat utan erinran Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr 267/

1946) att s. k. allmänt mjölkpristillägg icke vidare skulle utgå för sådan

mjölk och grädde, som användes för framställning av ost, torrmjölk och kondenserad

mjölk, föreskrev livsmedelskommissionen, att allmänt mjölkpristillägg

från och med den 1 augusti 1946 icke skulle utgå för ystmjölk

(livsmedelskommissionens cirkulär nr 2659) samt från och med den 1 september

1946 ej heller för mjölk och grädde, som användes för framställning

av torrmjölk och kondenserad mjölk (livsmedelskommissionens cirkulär nr

2676). Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande sänktes fr. o. m. den 1 september

1946 det allmänna mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk och konsumtionsgrädde

till 38 öre per kilogram mjölkfett, varjämte det allmänna pristillägget

för mjölk och grädde, som användes till smörberedning, höjdes till 56 öre

per kilogram mjölkfett. Med utgången av år 1946 slopades det s. k. allmänna

mjölkpristillägget (livsmedelskommissionens cirkulär nr 2777). Från och med

den 1 januari 1947 utgår mjölkpristillägg endast till de mejerier, som dittills

varit berättigade till s. k. extra mjölkpristillägg, d. v. s. till mejerier belägna

inom något av följande områden, nämligen Norrland, Kopparbergs län, Värmlands

län, Örebro läns bergslag, Ilarbo, östervåla och Nora socknar samt Dalarnas

mejeriförenings område av Västerfärnebo socken inom Västmanlands

län, Tegelsmora, Österlövsta, Hållnäs, Tierps, Söderfors, Tolfta, Västlands

och Älvkarleby socknar samt Tierps köping inom Uppsala län ävensom Tössbo

och Vedbo härader samt Ämåls stad inom Älvsborgs län. Mjölkpristillägg utgår

med samma belopp, vartill det extra mjölkpristillägget tidigare uppgått

(prop. nr 303/1945 s. 5; mjölkpristillägg med 20 öre per kilogram mjölkfett

utgår dock sedan den 1 augusti 1945 även för Harbo socken av Västmanlands

län).

Lantsmörsbidrag ulgick under år 1946 enligt de grunder, som angivits i propositionen

nr 267/1946. Den ändring i kungörelsen den 28 november 1941, som

(rädde i kraft den 1 januari 1947, har medfört, att lantsmörsbidrag från och

med sistnämnda dag endast utgår till mejeri, som självt eller genom ombud

mottager lantsmör, vilket berelts av mjölkproducent, bosatt i Norrland annorstädes

än i Gästrikland. Inom övriga delar av landet har sålunda lantsmörsbidraget

slopats från och med 1947 års ingång. Enligt bestämmelser, utfärdade

av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 1980 och 2777), skall mejeri och

mejeriombud vid inköp av lantsmör från producent inom Norrland med undantag

av Gästrikland erlägga ett grundpris, som för gott lantsmör (klass I)

skall vara 4 kronor 55 öre, för mindre gott lantsmör (klass 11) 4 kronor 45

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

öre och för dåligt lantsmör (klass 111) 3 kronor 55 öre, allt per kilogram. Till

nämnda grundpris skall komma ett pristillägg av 25 öre per kilogram, vilket

utgår av allmänna medel. För allt till människoföda tjänligt lantsmör, som

mejeri direkt eller genom ombud inköpt från producent, bosatt i Norrland med

undantag av Gästrikland, äger mejeriet erhålla lantsmörsbidrag till belopp

om lägst 15 och högst 65 öre per kilogram.

De grunder för utbetalande av producentbidrag till mjölkproducent, för

vilka redogjorts i propositionen nr 267/1946 äro alltjämt oförändrade. Emellertid

har genom kungörelsen nr 893/1946 vidtagits viss ändring i kungörelsen

den 28 november 1941 i vad angår villkoren för mejeris rätt att erhålla medel,

avsedda för utbetalning av producentbidrag. Sålunda gälla numera för erhållande

av dylika medel samma villkor i avseende å prissättningen å mejeriprodukter,

skyldighet att mottaga mjölk från producenter samt kvalitets- och

letthaltsbetalning in. in., som hittills gällt för mejeris rätt att erhålla mjölkpristillägg

och lantsmörsbidrag.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets

storlek från och med den 1 juli samma år enligt andra grunder än tidigare

(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr

1980). De grunder, som gällt för producentbidragets utbetalande under budgetåren

1944/45 och 1945/46, skola enligt Kungl. Maj:ts beslut tillämpas även

under budgetåret 1946/47. Bidraget, som utbetalas kvartalsvis, utgår i princip

med 4 öre per kilogram för leveranser till och med 2 000 kilogram per kvartal.

För kvartalsleveranser, som uppgå till mer än 2 000 men högst 3 500 kilogram,

utgör bidraget 80 kronor. För större leveranser minskas denna summa med 2

öre för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att helt upphöra vid eu

kvartalsleverans av 7 500 kilogram. För förenkling av bidragens beräknande

har emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas på så sätt, att bidrag

på 50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast högre krontal samt att

bidrag på öretal under 50 skola sänkas till närmast lägre krontal. Någon

årsutjämning av producentbidragen skall icke ske.

Lokala differentieringsbidrag för mjölk ha icke utgått under regleringsåret

1946/47.

I enlighet med beslut av 1946 års riksdag (skr. nr 390) har Kungl. Maj:t

liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa

särskilda mjölkbidrag. Sådana bidrag utgingo även under föregående budgetår.

Under budgetåret 1946/47 ha för detta ändamål anvisats högst 7 500 000

kronor. I förevarande syfte utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg

till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg,

dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler,

som leverera mjölk till de större konsumtionsorterna, dels ock

bidrag för upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där

på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram

mjölk äro särskilt höga Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med undantag

av Gästrikland för tiden 1 juli 1946—30 juni 1947 samt i övriga delar av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunyl. Maj:ts proposition nr 280.

riket för liden 1 oktober 1946—31 maj 1947. Körlinjebidraget utbetalas månadsvis

till mejeri, för vilket den genomsnittliga kostnaden lör intransport

av mjölk till mejeriet under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram, samt

utgår med ett belopp, motsvarande hälften av den summa, varmed sagda

kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram. Under tiden intill

den 1 januari 1947 har även utgått bidrag till mejeriorganisationerna på

vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t erhållit befogenhet förordna, att

ifrågavarande belopp å 7 500 000 kronor må användas för tillgodoseende

jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för

mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen

den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och

mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,

smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån Kungl.

Maj:t så föreskriver, skall importör av vara, som nyss sagts, erlägga införselavgift

för densamma med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer. Om särskilda

förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.

Maj:ts bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande

av införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln

av vissa fettvaror in. m. har förbud meddelats att utan tillstand av

livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke

ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt

eller vegetabiliskt ursprung. Denna kungörelse ersattes av kungörelsen den

31 juli 1945 (nr 583) angående reglering av införseln av vissa livsmedel m. m.,

vilken i sin tur nu upphävts av kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående

allmänt importförbud.

De under konsumtionsåren 1940/41—1945/46 vidtagna åtgärderna i syfte

att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av

matfett, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/

1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946 lämnade redogörelserna, ha bibehållits.

Den reglering av ostförbrukningen, som infördes den 1 juli 1941, har

enligt Kungl. Maj:ts förordnande upphört att gälla från och med den 20

juli 1946. De bestämmelser angående begränsning av fettlialten i ost, för

vilka redogjorts i propositionen nr 267/1946, gälla alltjämt. Något allmänt

medgivande till framställning av ost med högre fetthalt i torrsubstansen än

33 procent har fortfarande icke lämnats.

Slaktdjjursrcgleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946

lämnats för regleringen av införseln av levande nötkreatur, får och svin,

kött av nötkreatur, får och häst, fläsk samt konserver av dylikt kött eller

av fläsk ävensom angående införselavgift för dylika köttvaror samt angående

s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet.

Kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) angående reglering av förbrukning
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

en av köttvaror ävensom livsmedelskommisionens därpå grundade bestämmelser

angående ransoneringen av nötkött och fläsk äga alltjämt bestånd i den

utsträckning, som framgår av propositionen nr 267/1946.

Enligt Kungl. Majrts förordnande av den 14 februari 1947 upphörde kungörelsen

den 7 augusti 1942 (nr 734) angående beslag å älgkött att gälla

med utgången av februari 1947.

Kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59) angående beslag å och reglering

av handeln med tarmar, vilken ändrats genom kungörelsen den 11 februari

1944 (nr 35), har därefter icke undergått någon ytterligare ändring. Kungörelsen

den 29 januari 1943 (nr 60) angående regleringen av införseln av tarmar

har upphävds genom kungörelsen den 31 juli 1945 angående reglering av införseln

av vissa livsmedel m. m., vilken kungörelse i sin tur upphävts genom

kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud.

I likhet med föregående år har under år 1946 tidvis vissa statliga pristilllägg

utbetalats för kött och fläsk. Sedan 1946 års riksdag anvisat ett anslag

å 20 miljoner kronor till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område utöver

de medel, som 1945 års riksdag anvisat för detta ändamål, har Kungl. Maj:t

sålunda genom beslut den 26 april 1946 bemyndigat livsmedelskommissionen

att använda beloppet bland annat till utbetalande av statliga pristillägg på

slaktprodukter under tiden maj—augusti 1946. Livsmedelskommissionen förordnade

i enlighet härmed om utbetalande av statliga pristillägg å fläsk och

kalvkött för tiden den 6 maj—den 31 augusti 1946 till ett sammanlagt belopp

av 10 miljoner kronor. Pristilläggen utbetalades till djuruppfödarna och utgingo

med visst belopp för varje kilogram fläsk respektive kalvkött, som av

djuruppfödare i vederbörlig ordning överläts i allmänna marknaden under

nämnda tid.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 30 augusti 1946 att

utbetala ytterligare pristillägg för fläsk och kalvkött under höstmånaderna

1946 intill ett sammanlagt belopp av högst 2 miljoner kronor förordnade

livsmedelskommisionen om utbetalande av pristillägg för fläsk under tiden

den 2 september—den 13 oktober 1946, för kött av större kalv under tiden

den 2—den 7 september 1946 och för kött av spädkalv under tiden den 2

september—den 15 december 1946.

Slutligen har livsmedelskommissionen med vederbörligt bemyndigande utbetalat

pristillägg för kött av storboskap under tiden den 17 februari—den 30

mars 1947 samt för fläsk alltsedan den 5 maj 1947.

Äggregleringen. De bestämmelser angående regleringen av in- och utförseln

av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade

ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i kraft.

Under tiden den 9 september 1946—den 6 januari 1947 ha normalpriser

på ägg varit gällande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Brödsädsregleringen. I fråga om de regleringsåtgärder med avseende på

brödsäd, som företagits under liden till och med första kvartalet 1946, hänvisas

till redogörelserna i propositionerna nr 319/1942, 246/1943, 253/1944,

303/1945 och nr 267/1946. Härutöver må anföras följande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen

under regleringsåret 1946/47 (cirkulär nr 2711 och 2712).

För regleringsåret 1946/47 ha liksom för regleringsåret 1945/46 fastställts

normalpriser på brödsäd, vilka utformats efter en stigande skala, innebärande

att priset för varje tiodagarsperiod under tiden september—maj stiger med 5

öre per deciton spannmål. Priset på vårvete av normalkvalitel är detsamma

som under regleringsåret 1945/46. För höstvete och råg av normalkvalitet har

—- i motsats till vad som var fallet under föregående regleringsår -—- fastställts

en gemensam prisskala med ett utgångspris i augusti 1946 av 25 kronor

75 öre per deciton (utgångspriset i augusti 1945 var för höstvete 26 kronor

och för råg 25 kronor per deciton). Liksom föregående år gällde från början

av regleringsåret 1946/47 att priset på fullgod brödsäd icke i något fall fick

understiga priset på korn. Jämväl för icke fullgod spannmål av vete och råg

samt för sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom

brödsäd, ha liksom under regleringsåret 1945/46 fastställts minimipriser, vilka

från början av innevarande regleringsår sattes lika med kornpriset. Efter

erhållet bemyndigande fastställdes emellertid senare genom cirkuläret nr 2707

minimipriserna för såväl fullgod som icke fullgod brödsäd m. m. till belopp,

som med 2 kronor per deciton skulle överstiga det vid leveranstillfället gällande

normalpriset på korn. Denna höjning av minimipriserna ingick såsom ett

led i strävandena att stödja jordbrukarna i de trakter, som särskilt hårt

drabbats av de dåliga väderleksförhållandena i september 1946. Genom bestämmelser

om efterreglering av priserna för redan levererad spannmål kom

höjningen av'' minimipriserna även de odlare till godo, för vilkas leveranser

de nya minimipriserna icke uppnåtts. Vidare har från regleringsårets början

stadgats skyldighet för spannmålsbolaget och auktoriserad spannmålshandlare

att för vara, som uppfyller samtliga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd

med det undantaget, att mältningsgraden uppgår till mer än 5 procent, erlägga

betalning efter den prisregleringsskala, som anknyter till priset på fullgod

spannmål, varvid dock avdrag för mältningsgrad göres även för balten mältade

kärnor utöver 5 procent. Systemet med prisorter för södra och mellersta

Sverige har bibehållits. I norra Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen

anvisad mottagningsplats. Vid överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska

spannmålsaktiebolaget och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85

respektive 50 öre högre än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller

fraktfritt eller eif kvarnort. I senare fallet gäller att kvarnen skall ersätta

säljaren den del av fraktbeloppet som icke erlägges av Svenska spannmålsaktiebolaget.

Spannmålsbolaget gottgör handlanden den del av fraktkostnaden,

som överstiger 25 öre i>er deciton, dock högst 1 krona 25 öre per deciton. 1

båda fallen fortgår emellertid den successiva stegringen av priset ända fram

till den 31 augusti 1947 (cirkulär nr 2711).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kanyl. Moj:ts proposition nr 280.

På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna

nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången till regleringsåret

1946/47 har livsmedelskommissionen bemyndigats uppdraga åt Svenska

spannmålsaktiebolaget att till auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar

utbetala eu gottgörelse för deras lager av brödsäd den 1 september 1946.

motsvarande prisskillnaden vid nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1945

års och äldre skörd, å ena, samt brödsäd av 1946 års skörd, å andra sidan.

I samband härmed ha sådana kvarnar, vilka före den 1 september 1946 förmalt

brödsäd av 1946 ars skörd, alagts att för sålunda förmalda kvantiteter

lill spannmålsbolaget inbetala en avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti

1946 mellan spannmål av 1945 års och äldre skörd samt spannmål av 1946

års skörd.

I förhållande till föregående år ha vissa förändringar jämväl vidtagits i

leglerna om prisavdrag för mältning och vattenhalt. Förändringarna innebära

en återgång till de bestämmelser rörande prisreglering för mältningsgrad

och vattenhalt, vilka gällde under regleringsåret 1944/45. Sålunda skall

under innevarande regleringsår prisavdrag beträffande råg göras, då mältningsgraden

överstiger 2 procent. Vad prisregleringen för vattenhalt angår

har normalvattenhalten sänkts från 18,0 till 17,5 procent.

1 bestämmelserna om förmalning av brödsäd har fr. o. m. den 1 april

1946 vidtagits i huvudsak de ändringar, som i det följande angivas. Föreskrifterna

om den genomsnittliga procentuella inblandningen av vårvete vid

förmalning av spannmål till vetemjöl bibehöllos oförändrade — lägst 10

högst 20 procent till den 1 september 1946. Minimi- och maximiprocenten

var under september 5 respektive 20, under oktober 10 respektive 15 och under

november—februari 5 respektive 15. För tiden fr. o. m. mars månad 1947

har minimi- och maximiinblandningen åter fastställts till 10 respektive 20

procent. I stället för vårvete fick tidigare under perioden inblandas Manitoba-vete

och senare La-PIata-vete. Under tiden april—september 1946 fick

icke framställas siktat mjöl av råg (samsikt). Fr. o. m. den 1 april föreskrevs

skyldighet att inblanda råg vid framställning av siktat vetemjöl och grahamsmjöl.

Minimiinblandningen utgjorde för tiden till den 21 maj 7 procent, därefter

till den 1 september 1946 10 procent och fr. o. m. sistnämnda dag 5

pi ocent. För att utdryga landets tillgångar av brödsäd beslöt livsmedelskommissionen

vidare föreskriva skyldighet för kvarnarna att fr. o. in. den 1 mars

1947 inblanda så mycket korn vid framställning av vetemjöl, att mjölet komme

att bestå av minst 5 procent kornmjöl. Enligt beslut, som trätt i kraft

den 1 juni 1947, skall emellertid inblandning av vare sig korn eller råg i

vetemjöl icke längre äga rum. Under hela perioden intill den 1 juni 1947 har

gällt att spannmål, som användes för framställning av sammalet mjöl och

samsikt, till 100 procent skall bestå av råg. Från och med den 1 juni 1947 må

emellertid i råg, som förmales till samsikt, inblandas 20 procent vete. De

genomsnittliga procenttalen för utmätning vid framställning av siktat mjöl

har under perioden undergått de förskjutningar, som framgå av följande uppställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

13

Tid

(1946-1947)

Annat siktat

vetemjöl än

makaroni- mjöl

Makaronimjöl

utvunnet i

samband med

mannagryns- framställning

Makaronimjöl

utvunnet utan

samband med

mannagryns- framställning

Sam-

sikt

''/« -25A

81

81

81

26/* — ''h

84

85 5

85

- |

1h — Vio

84

86

85-5

—

Vio—ll/s

83-5

85-5

85

82

”/» — Va

82-5

85-5

85

82

Va -S1/a

82*5

86

84

80

Vo-

82-5

86

84

80-5

Utmalningsprocenten för sammalet mjöl och korngryn eller kornmjöl har

under hela perioden utgjort 100 respektive 75 procent, dock att kornmjöl,

som fr. o. m. den 1 mars 1947 framställts för inblandning i siktat vetemjöl,

har skolat utmalas till minst 65 procent. Uttagningsprocenten för siktat vetemjöl

av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet som efter förmalning i genomsnitt

skall användas för framställning av kvarnens saluförda vetemjöl)

höjdes den 1 april 1946 från 71 till 75 procent, den 25 april till 80 procent

och den 21 maj till 81 procent. Fr. o. in. den 1 oktober ändrades uttagningsprocenten

till 77, varefter den ånyo höjts till 79 fr. o. in. den 1 juni 1947.

För tiden efter den 30 september 1946 har någon förmalningsersättning

icke utgått till kvarnarna. Den ersättning för handelsförmalning av vete och

råg, som dessförinnan utgick till kvarnarna, utgjorde sedan den 11 januari

1946 3 kronor 25 öre per deciton.

I anledning av förmalningsersättningens slopande beslöt livsmedelskommissionen

att fr. o. m. den 1 oktober 1946 höja de priser, som kvarnarna

högst äga uttaga vid försäljning av mjöl och gryn av vete och råg. Priserna

framgå av följande uppställning, vari till jämförelse upptagits även tidigare

gällande högstpriser.

Kronor för

100 kg 100 kg

brutto för netto

netto

Enhetsvetemjöl ...........

....... 40-55

(40-05)

41 —

(40-50)

Grahamsmjöl.............

....... 32-70

(29-70)

33 —

(30--)

Samsikt..................

...... 34-15

(32-15)

34-50

(32-50)

Sammalet rågmjöl .......

....... 30-45

(27-45)

30-75

(27-75)

Makaronimjöl ...........

....... 37-25

(33-25)

37 70

(33-70)

Kexmjöl.................

(33-25)

37-20

(33-70)

Mannagryn..............

....... 48-—

(44-50)

48-50

(45--)

(cirkulär nr 2708).

Foderiiicdelsregleringcn. Liksom under regleringsåret 1945/46 har tillgången

på fodersäd under innevarande regleringsår varit otillräcklig, varför

en jämförelsevis sträng ransonering måst upprätthållas. Det har även befunnits

ofrånkomligt att liksom under tidigare år fordra avslående av fodersäd

till del allmänna.

För utfyllande av fodersädstillgångarna har viss del av fodermedelstilldel
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

ningen utgått i form av kli och betfor. Av den kvantitet fodercellulosa, som

fanns kvar vid regleringsårets ingång, har endast en mindre del tagits i anspråk

för utfodringsändamål, under det att resten disponerats för industriellt

bruk. I anledning därav har kreatursinnehavarnas efterfrågan på fodercellulosa

i år icke kunnat tillgodoses. Sådana kreatursinnehavare, som under

föregående regleringsår brukat använda fodercellulosa, ha emellertid såsom

kompensation erhållit tilldelning av kli till en myckenhet, motsvarande högst

SO procent av den bristande kvantiteten fodercellulosa (cirkulär nr 2740).

Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel återfinnas för tiden

1 juni—31 augusti 1946 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2602, för

september 1946 i cirkuläret nr 2675, för tiden 1 oktober—31 december 1946

i cirkuläret nr 2695, för tiden 1 januari—14 mars 1947 i cirkuläret nr 2767,

för tiden 15 mars—31 maj 1947 i cirkuläret nr 2823 och för tiden 1 juni—31

augusti 1947 i cirkuläret nr 2872.

Bestämmelserna om avstående av fodersäd under regleringsåret 1946/47,

vilka återfinnas i cirkuläret nr 2728, överensstämma i huvudsak med de

under närmast föregående år gällande.

För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret

1946/47 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Denna har

utformats på samma sätt som under regleringsåret 1945/46 med en prisstegring

av 10 öre per halvmånadsperiod t. o. m. den 1 april 1947. Prisnivån

från föregående regleringsår har bibehållits oförändrad. På grund av

den av systemet med stigande priser betingade allmänna nedgången av prisnivån

på fodersäd vid övergången till regleringsåret 1946/47 har prisskillnadsreglering

genomförts efter samma grunder som skett beträffande

brödsäd.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande

regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret

1945/46. Tilldelningarna äro dock rätt avsevärt mindre än under

föregående regleringsår. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs

län ha liksom föregående regleringsår erhållit dels en viss kvantitet

oljekraftfoder per mjölkko (oberoende av mjölkavkastningens storlek) och

dels en tilldelning av oljekraftfoder och kli, vilken baserats på sådan mjölkproduktion

som legat över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra

nordligaste länen ha vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas

förfogande för utdelning (cirkulär nr 2674). I november 1946

utgick till alla innehavare av nötkreatur en extratilldelning av oljekraftfoder

med 25 kilogram för varje ko inom Götaland, Svealand och Gävleborgs län

samt 15 kilogram för varje ko inom riket i övrigt (cirkulär nr 2740). Vidare

har i april 1947 lämnats en hela landet omfattande extratilldelning av kli

med 10 kilogram för varje ko (cirkulär nr 2845). — Även under innevarande

konsumtionsår ha odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild

tilldelning av oljekraftfoder (cirkulär nr 2674).

Allmän tilldelning av melass utgår under konsumtionsåret endast till innehavare

av nötkreatur i de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna

av Kopparbergs och Värmlands län (cirkulär nr 2734).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

15

Liksom under regleringsåret 1945/46 har för innevarande regleringsår

medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga. Denna

tilldelning är närmast avsedd som en ersättning för fodersäd, vilken djurinneliavaren

måst avstå till det allmänna (cirkulär nr 2716). För stimulerande

av smågrisproduktionen ha lämnats särskilda tilldelningar, i november

1946 med 50 kilogram kli per sugga (cirkulär nr 2748), i januari 1947 med

ytterligare 150 kilogram kli och 50 kilogram fodersäd per sugga (cirkulär

nr 2802) och i maj 1947 med ytterligare 100 kilogram per sugga (cirkulär

nr 2875). Tilldelningen enligt cirkulär nr 2802 har utgått även för tjänstgörande

fargaltar.

Enligt cirkuläret nr 2417 får innehavare av foderbetor utan hinder av

gällande beslag fritt förfoga över betorna.

Havrekli och kornkli få alltjämt säljas fritt (cirkulär nr 1035).

Beslaget på från, tranemulsion och späck från havsdjur samt handelsregleringen

beträffande dessa varor har upphävts från och med den 1 november

1946. Samtidigt ha emellertid utfärdats vissa bestämmelser av innebörd,

att den kvalitetskontroll beträffande fodertran, som upprätthållits under

krigsåren, även i fortsättningen kommer att bibehållas (förordningen den

18 oktober 1946 nr 654, kungörelsen samma dag nr 655 och livsmedelskommissionens

cirkulär nr 2723).

Kungörelserna den 21 november 1941 (nr 880) angående beslag å samt

reglering av handeln med fodercellulosa, den 10 januari 1941 (nr 16) angående

beslag å stråfoder, den 30 augusti 1941 (nr 707) angående reglering

av handeln med stråfoder och den 6 juni 1941 (nr 340) angående förbud mot

användande av växande säd till kreatursbete m. m. ha upphävts från och

med den 1 mars 1947. Härigenom ha också samtliga de bestämmelser upphört

att gälla, som livsmedelskommissionen med stöd av ifrågavarande författningar

meddelat.

Potatisregleringcn. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen

den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade

bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet

även under tillverkningsåret 1946/47.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har alt'' erlägga till leverantör

för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för

fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1946/47 liksom för

närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Maj:t fastställts

av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal

mellan livsmedelskommissionen, å ena, och Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a., å andra sidan, vilket avtal underställts Kungl. Maj:t för

godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Maj:t förelagts

riksdagen för godkännande. Enligt delta avtal har förenämnda förening utläst

sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade

tillverkningslicenser upp till eu för varje tillverkningsår fastställd

maximikvantitet, med undantag för vad som får användas till husbehov för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Ä andra sidan har kommissionen,

under förutsättning av statsmakternas godkännande, åtagit sig att vidtaga

eller föranstalta om åtgärder från statens sida för att bereda föreningen

möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet angivet pris per deciton för vid

tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl med avdrag av viss

kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader i avseende på

inneliggande lager, med visst avdrag, under tre månader, räknat från och med

utgången av respektive tillverkningsår. Bestämmelserna i ämnet för tillverkningsåret

1946/47 återfinnas i Kungl. Maj ds brev den 20 september 1946.

I förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen den 30

juni 1943 (nr 484) förlängts alt gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid

införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt

dextrin och stärkelseklister även appreturmedel innehållande dextrin, stärkelse,

glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt

tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922), ändrad genom kungörelse den

14 september 1944 (nr 603), förordnade Kungl. Majd om beslag å samt reglering

av handeln med potatisflingor, skuren och torkad samt torkad och

finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. I anslutning härtill

meddelade livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) bestämmelser om ransonering

av potatisprodukter med giltighet från och med den 14 december

1941. Livsmedelskommissionen har sedermera beslutat, att skuren och torkad

samt torkad och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl från och

med den 25 oktober 1943 tills vidare må försäljas (cirkulär nr 1585). Handeln

med potatisflingor är icke reglerad i vidare mån än att tillverkare av

varan äger sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget eller av bolaget

anvisad köpare (cirkulär nr 2067). Vad potatismjöl angår medgav livsmedelskommissionen

i cirkuläret nr 2384 fri försäljning från och med den 17

september 1945. På grund av starkt ökad efterfrågan på potatismjöl har

kommissionen sedermera för att åstadkomma en jämn och rättvis fördelning

av tillgängliga kvantiteter kvoterat distributionen från stärkelseproducenlföreningen,

som har ensamrätt till försäljning av allt tillverkat potatismjöl.

Kvoteringen innebär, att föreningen till grossister och industrier endast får

försälja de kvantiteter potatismjöl kommissionen bestämmer.

Vissa bestämmelser ha även utfärdats innebärande inskränkning i rätten

att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober

1942 (nr 806) har sålunda förordnats om beslag å potatis jämte viss reglering

av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis. Föreskrifterna i nämnda

kungörelse innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan

potatis än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller

kan användas för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande

produkter. Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma

livsmedelskommissionen, har kommissionen medgivit att all slags potatis

må tills vidare från och med den 19 september 1945 fritt användas (cirkulär

nr 2368). Vad nu sagts gäller dock ej potatis för industriellt ändamål. I fråga

om rätten att driva handel med potatis har till och med den 19 januari 1947

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

17

gällt, att sådan rätt tillkommit endast den, som erhållit särskilt tillstånd att

yrkesmässigt köpa och sälja potatis (auktorisation). Från och med den 20

januari 1947 är emellertid handeln med potatis helt fri (cirkulär nr 2791).

På grund av alltjämt rådande svårigheter att tillfredsställa det inhemska

behovet av potatismjöl har kommissionen till förmån för en ökad tillverkning

av sådant mjöl starkt begränsat tillverkningen av potatisbrännvin, för vilken

tillverkning för övrigt företrädesvis använts endast frostskadad och annan

mindervärdig potatis. För att kompensera potatisodlarnas ökade kostnader

för transport av potatis från bränneridistrikten till stärkelsefabriker har livsmedelskommissionen

enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 20 december

1946 medgivit utbetalning av visst fraktbidrag i de fall, då transportvägen

överstigit 5 kilometer. Fraktbidraget har utgjort lägst 0,25 och högst 1 öre

per kilogram potatis beroende på transportvägens längd. Med anledning av

de rätt omfattande frostskadorna å fabrikspotatisen i Sydsverige har livsmedelskommissionen

vidare i enlighet med Kungl. Maj ds beslut den 21 mars

1947 medgivit innehavare av de stärkelsefabriker, som enligt av kommissionens

ombud lämnad hänvisning mottaga frostskadade potatispartier, ersättning

av statsmedel med belopp motsvarande 1 krona per hektoliter avverkad

potatis. Beträffande stärkelsefabriker i drift efter den 1 maj 1947 har Kungl.

Majd den 23 i samma månad meddelat motsvarande bemyndigande även i

vad avser annan än frostskadad potatis. Ytterligare har kommissionen i enlighet

med Kungl. Maj ds beslut den 21 mars 1947 medgivit fraktbidrag för

transport av frostskadad potatis, som efter särskild utsyning levereras till

brännvinsbrännerier. Sistnämnda bidrag, som utgår med lägre belopp än

nyssnämnda fraktbidrag för leverans av potatis till stärkelsefabriker och

som avser potatis oanvändbar för tillverkning av potatismjöl, har motiverats

med att ifrågavarande potatisodlare på grund av vissa av kommissionen utfärdade

restriktioner icke varit i tillfälle att i vanlig ordning leverera potatisen

till bränneri, innan den utsatts för frostskador.

Vidare må nämnas att de under de tidigare krisåren tillämpade garantipriserna

på potatis upphävts från och med 1946.

Som kompensation för garantiprisernas borttagande har kommissionen

förbundit sig att vid en totalskörd år 1946 av 1 800 000 ton potatis bereda

avsättning för 170 000 ton för andra ändamål än inhemsk direktförbrukning

eller utfodring. Vid en skörd av 1 900 000 ton respektive 2 000 000 lön har avsättningsgarantien

höjts till 200 000 respektive 240 000 ton.

Ytterligare kan nämnas åt! normalpris icke bestämis beträffande potatis av

1946 års skörd.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 5 juni 1947 fogat vissa

tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1945 och

1946 samt januari och februari 1947. Dessa sammanställningar torde såsom

särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande

produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens

skrivelse.

liihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 280. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. ftlaj.ts proposition nr 280.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 5—8.) Enligt de

inom en delegation av livsmedelskommissionen utförda beräkningarna väntas

mjölkproduktionen under regleringsåret 1946/47 nå upp till och något

överstiga det sista förkrigsårets produktion efter att under samtliga föregående

krisår ha legat lägre, vilket framgår av följande tablå över produktionsutvecklingen.

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 »

1940/41 ............. 4 086 000 »

1941/42 ............. 3 661 000 »

1942/43 ............. 3 845 000 »

1943/44 ............. 4 188 000 ton

1944/45 ............. 4 361 000 »

1945/46 ............. 4 641 000 »

1946/47 (prognos) .... 4 745 000 »

I jämförelse med år 1945/46 innebär prognosen för 1946/47 en ökning med

2,2 procent. Då medelkoantalet under 1946/47 beräknas uppgå till 1 890 000

djur mot 1 920 000 under 1938/39 och djurantalet alltså fortfarande ligger

lägre än före kriget, har således den genomsnittliga avkastningen per ko

stegrats. För 1946/47 har denna avkastning beräknats uppgå till 2 511 kilogram

mot 2 455 kilogram 1938/39.

Under kalenderåret 1946 har mjölkinvägningen vid mejerierna överstigit

1939 års siffra med i runt tal 315 000 ton eller 9,8 procent. Orsakerna härtill

äro flera. Redan tidigare har påvisats den ökade avkastningen per ko. Härtill

kommer, att antalet mejerileverantörer stigit successivt under alla krigsåren

(jfr tab. 6). Jämsides härmed har utvecklingen kännetecknats av en alltmer

sjunkande försäljning av mjölk från producent direkt till konsument samt

en kraftigt avtagande tillverkning och framför allt försäljning av lantsmör.

Av följande uppställning framgår den vid mejerier invägda mjölkens relativa

andel av den totala mjölkproduktionen.

]nvägning i %

År av totalproduk
tionen
1938/39

.................... 66-4

1939/40 .................... 67-7

1940/41 .................... 67-2

1941/42 .................... 68-9

Invägning i %

År av totalproduk
tionen
1942/43

.................... 70-7

1943/44 .................... 73-3

1944/45 .................... 74-8

1945/46 .................... 75-8

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande

två tablåer.

Å r

Invägd

mj ölk

ton

Därav

använd för

produktbered- ning

ton

försåld

såsom konsum- tionsmjölk

ton1

försåld grädde

(omräknad till

mjölk)samt svinn

ton

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213 •

1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 ...................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

19

Å r

Produktmjölk

Konsumtionsmj ölk1

Grädde (i mjölk)

samt svinn

Summa k-mjölk

o. grädde

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 =

100

i % av

invägn.

1939 .........

100-0

74-7

100-0

15-4

100-0

9-9

100-0

25-3

1940 .........

92-0

73-7

105-1

17-4

84-4

8-9

97-0

26-3

1941.........

81-0

73-0

120-6

22-4

38-9

4-6

88-7

27-0

1942 .........

72-6

69-1

144-5

28-4

20-1

2-5

96-0

30-9

1943 .........

82-0

68-8

165-1

28-6

22-9

2-6

109-7

31-2

1944 .........

91-2

70-3

159-0

25-3

43-7

4-4

114-0

29-7

1945 .........

101-1

71-7

158-5

23-2

53-8

5-1

117-6

28-3

1946 .........

107-1

72-8

156-3

22-0

58-1

5-2

118-0

27-2

Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning

absolut sett nådde ett minimum under 1942; i förhållande till invägningen

nåddes minimum under år 1943 för att därpå öka. År 1946 var kvantiteten

produktmjölk drygt 7 procent högre än 1939, men hade dock icke nått

samma relativa andel av invägningen som under det sista förkrigsåret. Försäljningen

av konsumtionsmjölk har, som framgår av de båda tablåerna,

visat en mycket kraftig stegring fram till år 1943, då ett maximum nåddes.

Under de tre sista åren har denna försäljning stabiliserat sig vid en kvantitet

av cirka 940 000 ton standardiserad mjölk. Räknat i helmjölk låg försäljningen

under 1946 drygt 56 procent högre än 1939. Den ökning, som här

redovisats, motsvaras emellertid endast delvis av en verklig konsumtionsstegring,

i det att som förut påpekats samtidigt en nedgång ägt rum i försäljningen

av mjölk från producent direkt till konsument.

Den sedan slutet av 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens

fetthalt samt den under tiden 20/u 1941—31/i 1944 gällande ransoneringen av

gräddförsäljningen har medfört, alt denna försäljning tagit i anspråk en

betydligt mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta har medfört, att

den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningens andel av invägningen ökats

relativt obetydligt sedan tiden före kriget.

Mejeriernas produktion av smör och ost har visat en fortsatt stegring

under 1946, vilket framgår av följande sammanställning.

Å r

Produktion ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21 296

1944 ..........

87 304

29 924

1945 ..........

94 058

38 102

1946 .........

99 622

44 412

1 Mjölk av medelfetthalt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Smörproduklionen var under 1946 betydligt högre än före kriget. Från

1939 utgör ökningen nära 19 procent eller cirka 15 900 ton. Samtidigt kan

emellertid lantsmörsproduktionen beräknas ha sjunkit från 16 200 ton till

5 900 ton, varför totalproduktionens uppgång stannar vid cirka 5 600 ton

(det bör i detta sammanhang tilläggas, att en smörexport om icke mindre än

i runt tal 26 000 ton förekom under år 1939).

Ostproduktionen visade under 1946 en ökning med 16,6 procent från 1945

och överträffade därmed kvantitativt 1939 års rekordproduktion. Osttillverkningen

under år 1939 avsåg emellertid till största delen helfet ost, medan

tillverkningen under år 1946 i huvudsak har omfattat halvfet ost.

Margarinproduktionens storlek under de åtta senaste åren framgår av följande

tablå.

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..............

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

35 444

5 391

40 835

1943 ..............

31 578

5 424

37 002

1944 ..............

30 582

8 378

38 960

1945 ..............

36 580

12 343

48 923

1946 ..............

14 703

9 556

24 259

Orsaken till den kraftiga minskningen under år 1946 har närmast varit

nödvändigheten att till följd av den svåra importsituationen spara på tillgängliga

förråd av råvaror.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 9 och 10.) Den saluförda kvantiteten kött

och fläsk visade under 1946 en ökning från året förut med 27 400 ton eller

drygt 14 procent. I följande tablå redovisas den saluförda slakten i genomsnitt

under perioden 1937/39 enligt 1942 års jordbrukskommittés beräkningar

samt för vart och ett av åren 1942 t. o. m. 1946. Slakten av får och getter

har för åren 1944—1946 delvis måst beräknas med ledning av uppgifterna

över den besiktigade slakten.

Djurslag

Absoluta tal, ton

1937/39

1942

1943

1944

1945

1946

Storboskap ..................

88 700

46 000

56 700

69 900

69 500

79 400

Större kalv..................

32 300

11300

11 800

13 500

13 400

19 600

Mindre kalv.................

10 500

9 200

12 600

13 700

11800

12 600

Får och getter...............

2 700

1600

2 900

3 400

3 300

3 400

Häst........................

11 000

6 500

7 600

9 400

9 900

12 300

S:a kött

145 200

74 600

91 600

109 900

107 900

127 300

Svin........................

118 200

45 300

65 500

95 600

83 300

91 300

S:a kött och fläsk

263 400

119 900

157 100

205 500

191 200

218 600

Relativtal (1937/39 = 100)

Kött........................

100-o

51-t

63-1

75-7

74-3

87-7

Fläsk.......................

100-o

38-3

55-4

80-9

70-5

77-2

Summa

100-o

45-5

59-6

78-0

72-6

83-0

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 280.

21

Vid bedömandet av utvecklingen mellan 1945 och 1946 måste hänsyn tagas

till den omständigheten, att hemslakten minskats avsevärt under 1946. Antalet

hemslaktade svin sjönk sålunda från 477 000 år 1945 till 416 000 år 1946

eller med 13 procent. Efter en genomsnittlig vikt på hushållssvin av 90 kilogram

skulle detta innebära en minskning från 42,9 till 37,5 miljoner kilogram.

Samtidigt har hemslakten av storboskap och kalv sjunkit från 2,3 till

1,7 miljoner kilogram eller med 27 procent.

Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en tid av ett år framåt

på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under

1945 betäcktes i Svea- och Götaland 184 294 suggor. År 1946 var antalet betäckningar

178 266 eller 3,3 procent färre än året förut. För 1947 skulle man

alltså, under förutsättning av oförändrad slaktvikt hos svinen, ha att vänta

en motsvarande minskning i fläskproduktionen.

Importen av kött och fläsk har under 1946 uppgått till 10 900 ton, därav

1 000 ton fläsk.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen

verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas

i följande tablå.

År

Antal

värphöns

Äggproduktion

per höna, st

Äggproduktion

ton

1938/39 ............

9 210 000

112

60 860

1939/40 ............

9 249 000

110

60 026

1940/41 ............

8 542 000

103

51 910

1941/42 ............

6 298 000

101

37 530

1 1942/43 ............

5 689 000

106

35 579

S 1943/44 ............

6 650 000

112

43 943

| 1944/45 ............

7 600 000

112

50 220

1945/46 ............

9 025 000

112

59 640

1946/47 ............

10 450 000

112

69 050

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter

om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1946. Uppgifterna

grunda sig för åren 1938—1940 och för tiden x/i''—23/o 1941 på siffror

lämnade av flertalet auktoriserade partihandlare i samband med ägghandelsregleringens

tillkomst, för tiden 24/„ 1941—S1/i2 1945 (ransoneringstiden)

på dessa handlandes veckorapporter samt för tiden fr. o. in. januari 1946 på

av flertalet f. d. auktoriserade partihandlare frivilligt lämnade rapporter.

Uppgifterna för tiden före respektive efter regleringen äro justerade i och

för ernående av jämförbarhet med regleringsårens invägningstal.

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under

1946 uppgått till sammanlagt i runt tal 27 500 ton, innebärande en ökning

från 1945 med nära 23 procent. Härmed har 1938 års siffra praktiskt taget

uppnåtts.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

År

Invägning

År

Invägning

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

absoluta tal

ton

index

1938 = 100

1938........

27 570

100-0

1943........

11 767

42-7

1939........

28 025

101-7

1944........

17 205

1940........

26 658

96-7

1945

22 397

81-2

1941........

18 960

68-8

1946........

27 440

99-5

1942........

10 538

38-2

Fodermedelsinarknaden. (Jfr tab. 11.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté

och delegationen beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder

och kli redovisas i följande tablå produktionsårsvis. Uppgifterna avse

inom jordbruket använda kvantiteter.

Produktionsår

Förbrukning i ton av

Oljekrattfoder

Kli

1939/40 ......................

205 000

203 000

1940/41 ......................

158 000

174 000

1941/42 ......................

125 000

151000

1942/43 ......................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 ......................

179 000

168 000

1945/46 ......................

175 000

199000

1946/47 (prognos).............

165 000

294 000

Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar

vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella

skördestatistik samt äro preliminära för 1946.

Å r

Areal i hektar av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1930........

132 163

660 235

267 784

1 060 182

103 731

1 865 212

1931........

125 691

642 799

268 525

1 037 015

100 633

1 871 345

1932........

no 523

673 057

233 573

1 017 153

82 264

1 810 017

1933........

105 358

651319

235 394

992 071

72 441

1 807 284

1934........

100 394

659 793

238 807

998 994

74 572

1 804 654

1935........

105062

670 884

251 165

1 027 in

75 301

1 798 132

1936........

104 036

670 675

258 385

1 033 096

73 631

1 795 574

1937........

95 078

657 255

251 444

1 003 777

72 557

1 735 713

1938........

101518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 726 755

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 711918

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 694 101

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 652 068

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 656 661

1943........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 665 580

1944........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1 556 727

1945........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 581 723

1946........

89 435

532 340

277 395

899 170

65 434

1 587 710

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

23

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från

odlad jord

Hö från

naturlig äng

1930 .......

1 820

1 700

1980

36 530

3 780

1 120

1931.......

1 770

1 540

1 860

31 660

3 820

1 210

1932 .......

2 020

1 860

2 220

40 730

3 840

1 180

1933 .......

1 890

1 690

2 020

35 740

3 200

1 no

1934 .......

2 140

1 860

2 260

39 810

3 270

1 090

1935 .......

2 120

1 850

2 250

37 240

3 610

1 280

1936 .......

1 920

1 790

2 030

37 510

3 570

1 280

1937 .......

1 990

1 890

2 140

39 740

3 890

1 300

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1 230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1 550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 810

1390

1 670

32 140

3 880

1 400

1946 .......

2 070

1 420

1 840

33 220

3 890

1 420

År

Skörd i ton av

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1 1930 .......

240 202

1 120 723

529 488

1 890 413

3 788 813

5 647 969

1931.......

222 903

987 850

500 073

1 710 826

3 185 551

5 769 198

1932 .......

222 770

1 251 092

517 782

1 991 644

3 350 647

5 824 555

1933 .......

199 554

1 098 634

474 653

1 772 841

2 589 238

4 896 259

1934 .......

214 460

1 229 171

540 869

1 984 500

2 968 748

4 988 264

1935 .......

222 302

1 239 286

564 188

2 025 776

2 803 986

5 501 349

1936 .......

200 251

1 202 541

525 676

1 928 468

2 762 034

5 443 779

1937 .......

188 908

1 240 661

538 660

1 968 229

2 883 488

5 883 121

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 621

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .......

168 750

754 895

462 660

1 386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .......

184 787

758 123

510 914

1 453 824

2173 815

5 582 849

Brödsiidsmarknaden. (Jfr tab. 3 och 4.) Beträffande de fr. o. m. år 1930

skördade brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning,

som hämtats ur statistiska centralbyråns officiella statistik. Uppgifterna

för 1946 äro preliminära.

1946 års sammanlagda brödsädsareal var nästan exakt densamma som

året förut. Däremot visade arealen av höstvete en fortsatt ökning medan

motsatsen var fallet i fråga om höstråg. Vårvetearealen var obetydligt större

än 1945.

Från och med år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren

som på hösten. Vid höstinventeringarna ha uppgifter lämnats om den areal,

som vid inventeringstillfället besåtts med brödsäd samt t. o. m. 1944 även

om de arealer, som under påföljande vår avsågos att besås med olika an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

År

Areal

i hektar av

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930 ............

214 365

47 205

261 570

235 203

6 193

241 396

502 966

1931............

215 191

61 135

276 326

200 411

6 835

207 246

483 572 .

1932 ............

213 849

64 444

278 293

204 876

6 792

211 668

489 961

1933 ............

220 567

82 187

302 754

218 751

7 284

226 035

528 789 !

1934 ............

224 444

66 002

290 446

229 006

6 794

235 800

526 246

1935 ............

214 813

57 937

272 750

218 525

8 629

227 154

499 904 j

1936 ............

211 788

69 263

281 051

202 220

12 741

214 961

496 012 1

1937 ............

233 961

65 308

299 269

189 795

7 307

197 102

496 371 ''

1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8171

206 648

493 058

1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1944 ............

190 296

83 137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822 |

1945 ............

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178 |

1946 ...........

212 332

90 473

302 805

152 682

4 147

156 829

459 634 i

givna sädesslag. Vid sommaninventeringama slutligen ha uppgifter erhållits

rörande skördad areal av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering

och påföljande sommarinventering giver uppgift om i vilken

omfattning utvintring förekommit i fråga om de olika slagen av höstsäd. I

följande tablå har en sådan jämförelse gjorts i fråga om höstvete och höstråg

inom Svea- och Götaland, varjämte uppgifter även lämnas om höstinventeringen

i oktober 1946.

Areal i hektar i Svea- och Götaland enligt nedan angivna inventeringar.

Sädesslag

16/io

1910

8/e

1941

Skillnad

8>/i0

1941

Ve

1942

Skillnad

81/i0

1942

Ve

1943

Skillnad

Höstvete...

230 216

176 386

-53 830

189 701

163 402

— 26 299

157 028

152 706

— 4 322

Höstråg....

203 404

197 416

— 5 988

250 332

243 151

— 7181

221 625

210857

— 10 768

Summa

433 620; 373 802

-59 818

440033

406 553

-33 480

378653

363 563

—15 000

Sädesslag

2%0

1943

Ve

1944

Skillnad! /94I

Ve

1945

Skillnad

Höstvete. ..

194 288

191 247

— 3 041 207 802

207 180

- 622

Höstråg....

202 988

195 847

— 7141 173 772

165 230

— 8 542

Summa

397 276

387 094

- 10182 381 574

372 410

— 9164

Sädesslag

22/io

1945

Ve

1946

Skillnad

22/.o

1946

Höstvete____

217 307

211851

- 5 456

178 977

Höstråg____

157 107

152175

- 4 932

126 857

Summa

374 414

364 026

-10 388

305 834

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade en betydande utvintring

av höstvete (23 respektive 14 procent) medan höstrågen klarade sig relativt

bra (3 procent under båda åren). Under de följande åren har utvintringen

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

av höstråg varierat mellan 3 och 5 procent och av höstvete mellan 1 och 3

procent av den besådda arealen. De svåra väderleksförhållandena hösten

1946 försenade höstsådden avsevärt samt orsakade även, att betydande höstsädsarealer

ej hunno besås. Detta framgår av uppgifterna från oktoberinventeringen

1946. En jämförelse mellan de enligt denna och året dessförinnan

besådda arealerna visar en minskning för höstvete med 18 procent och för

höstråg med 19 procent eller för båda sädesslagen sammantagna med drygt

18 procent.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till följande,

ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik hämtade uppgifter, vilka

för år 1946 äro preliminära.

År

Skörd i kilogram per hektar

av

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1930 .........

2 290

1630

1820

1 240

1931.........

1 710

1570

1370

1 120

1932 .........

2 470

1 960

2 070

1 360

1933 .........

2 570

1 820

2 070

1 420

1934 .........

2 820

1 890

2 220

1400

1935 .........

2 480

1 880

1 910

1 350

1936 .........

2 210

1 750

1650

1350

1937 .........

2 440

1 810

1920

1310

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1250

1 630

1 570

1 200 i

1941.........

1 070

1290

1370

910

1942 .........

1 780

1580

1 820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1 060

1944 .........

2180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 230

1540

1 660

i no

1946 .........

2 470

1 670

1860

1 170

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter

rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1930. Uppgifterna för 1946

äro preliminära. _

Å r

Skörd i ton av

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930 .........

489 767

76 833

566 600

428 753

7 695

436 448

1 003 048

1931.........

367 558

96 015

463 573

275 485

7 641

283 126

746 699

1932 .........

528 944

126 279

655 223

423 530

9 215

432 745

1 087 968

1933 .........

566 970

149 826

716 796

452 361

10 326

462 687

1 179 483

1934 .........

632 182

124 601

756 783

507 443

9 504

516 947

1 273 730

1935 .........

533 586

108 976

642 562

417 735

11 609

429 344

1 071 906

1936 .........

467 481

121 342

588 823

334 326

17 184

351 510

940 333

1937 .........

571 129

118 386

689 515

364 609

9 589

374 198

1 063 713

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141 128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496

1945 .........

454 452

133 811

688 263

270 326

5 946

276 272

864 535

1946 .........

524 163

151 518

675 681

283 951

4 846

288 797

yu4 478

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Av sammanställningen framgår, att samtliga slag av brödsäd utom vårråg

visade skördeökning under 1946 jämfört med 1945, då brödsädsskörden

emellertid var osedvanligt liten. Den sammanlagda veteskörden var den

största sedan 1939. Däremot var rågskörden, trots en mindre ökning från

1945, en av de minsta som förekommit.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande

sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna

för 1946 äro preliminära.

Å r

Skörd,

ton

Areal,

hektar

Skörd per

hektar,

kilogram

1935/39 ............

1 813 408

131 711

13 770

1940 ..............

2 294 417

134 816

17 020

1941..............

2 071 086

137 375

15 080

1942 ..............

1 840 136

142 096

12 950

1943 ..............

2 171 118

147 307

14 740

1944 ..............

1 434 574

138 174

10 340

1945 ..............

1 658 874

145 252

11 420

1946 ...............

1 930 927

143 058

13 500

Av tablån framgår, att 1946 års potatisskörd kvantitativt sett blev tämligen

god. Höstens ogynnsamma väderlek med betydande nederbördsmängder

under senare delen av växtperioden och under skörden medförde emellertid,

att kvaliteten blev mindre god.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligga inga direkta statistiska

uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen verkställts

följande beräkningar rörande storleken av denna konsumtion.

1938/39 .......

1943/44........

...... 950 000

ton

1939/40 .......

1944/45........

...... 900 000

1940/41 .......

....... 810 000 »

1945/46........

...... 900 000

»

1941/42 .......

....... 975 000 »

1946/47........

...... 875 000

»

1942/43 .......

....... 1 000 000 »

Fram t. o. m. 1942/43 föreligger en betydande konsumtionsökning, främst

orsakad av bristen på andra livsmedel. Sedan livsmedelsläget därefter förbättrats,

har förbrukningen av matpotatis åter gått tillbaka dock ej till förkrigs

nivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. in. konsumtionsåret 1938/39

uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 .............. 260 000 ton

1939/40 .............. 271 000 »

1940/41 .............. 259 000 »

1941/42 .............. 202 000 »

1942/43 .............. 230 000 »

1943/44 .............. 270 000 ton

1944/45 .............. 60 000 »

1945/46 .............. 177 000 »

1946/47 (prognos) .... 203 000 »

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

27

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket

och därvid bland annat erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,

som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden

som olika storleksgrupper av jordbruk, har livsmedelskommissionen tidigare

(genom sin statistiska byrå) låtit bearbeta cirka 11000 av jordbrukare avgivna

självdeklarationer för vart och ett av åren 1938 samt 1940—1944. Efter

vederbörligt bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja denna undersökning

genom en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer

för år 1945. För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig redogörelse

i en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 2 fogas till detta protokoll.

I det följande återgivas endast vissa av undersökningens huvudresultat,

enligt en av kommissionen gjord sammanfattning.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på

den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande

jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp

för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta

Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt

norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till

totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde

med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena

sidan samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom respektive

områden och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar

jordbruksjord har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i

den officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns

och ängsmarkens avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta

inkomsterna respektive utgifterna ha bland annat jordbrukarnas nettointäkter

samt den jordbrukarfamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats

med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.

Vid bedömandet av resultaten måste beaktas, att de i undersökningen

ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något högre

produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.

Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna totalbeloppen

för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras huvudsakliga

uppgift är att avspegla de från år till år inträffade förändringarna i

jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att angiva dessa

posters absoluta storlek. Med hänsyn härtill har också vid innevarande års

deklarationsundersökning åkerarealerna enligt 1937 års jordbruksräkning

kommit till användning, trots att 1944 års jordbruksräknings areal varit tillgängliga.

Förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter enligt det

bearbetade deklarationsmaterialet framgå av följande sammanställning:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

1

1938

1940

1941

1942

1943

1944

1945

Samtliga kontanta inkomster,

miljoner kronor............

1 506-7

1717-8

2 011-5

2151-6

2 423-7

2 499-8

2 581-9

Samtliga kontanta inkomster,

index .....................

100-o

114-0

133*5

142-8

160-9

165-9

171-4

Därav för försålda jordbruks- produkter, miljoner kronor .

1161-1

1 408-2

1 618-5

1 644-9

1 861-6

1 968-4

2 054-3

Därav för försålda jordbruks- produkter, index ...........

100-0

121-3

139-4

141-7

160-3

169-5

176-9

Samtliga kontanta utgifter, mil- joner kronor...............

1 090-0

1 229-0

1 425-5

1 535-7

1 670-7

1746-9

1 798-0

Samtliga kontanta utgifter, in- dex .......................

100-0

112-8

130-8

140-9

153-3

160-3

165-0 1

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att såväl

inkomster som utgifter under år 1945 stigit i förhållande till år 1944, de

förra med 3,3 procent och de senare med 2,9 procent. Inkomstökningen mellan

de båda åren hänför sig praktiskt taget helt och hållet till försäljningen

av animaliska produkter, vilken post visar en uppgång med 6,7 procent, medan

däremot såväl inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter som av

skogsbruk sjunkit.

Beträffande inkomsterna av jordbruksprodukter förtjänar ytterligare nämnas,

att genom den utveckling, som pågått under de två senaste åren, har

för första gången sedan 1940 den relativa inkomstökningen blivit starkare

för animaliska än för vegetabiliska produkter. För den förstnämnda gruppen

redovisas nämligen sedan förkrigsåret 1938 en ökning av försäljningsinkomsterna

med 77,0 procent, medan inkomstökningen för vegetabiliska

produkter stannar vid 74,0 procent. Dessa förskjutningar sammanhänga med

en fortgående återhämtning av den animaliska produktionen, vilken i första

hand tager sig uttryck i stegrade mjölkinkomster. Även inkomsterna av fjäderfä

och ägg ha kraftigt stegrats.

Den nyssnämnda ökningen av jordbrukarnas kontanta utgifter med 2,9

procent beror framför allt på ökade arbetskostnader. Ökningen av kraftfoderkostnaderna

är jämförelsevis liten, och utgifterna för inköp av gödselmedel

och torvströ äro praktiskt taget desamma under år 1945 som under

år 1944. Ränteutgifterna, vilka stego under de första krigsåren, ha sjunkit

med 1,9 procent i jämförelse med år 1938 och med 4,3 procent i jämförelse

med närmast föregående undersökningsår.

Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna

göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena

redovisas följande förskjutningar i fråga om inkomster och utgifter.

För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår

av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta Sverige

-— särskilt inom skogs- och dalbygderna — än i norra Sverige. Denna

för norra Sverige i jämförelse med landet i övrigt ofördelaktiga utveckling

av den totala inkomstsumman beror icke av någon för detta område särskilt

ogynnsam utveckling av inkomsterna från den egentliga jordbruksdriften.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

29

1938

1940

1941

1942

1943

1944

1945;

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...

lOO-o

117-5

134-6

142-9

160-4

165-1

169-9;

» » » » skogs- o. dal-

169-2

178-3

185-6|

bygder .......

100-o

118-0

142-4

150-2

Norra Sverige ...........................

100-o

94-6

113-0

128-7

147-0

145-5

149-7''

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...

lOO-o

117-5

134-1

139-4

158-5

164-0

169-8

» » « » skogs- och dal-

155-2

170-3

178-6

bygder........

100-o

123-8

142-7

137-2

Norra Sverige ...........................

100-0

147-3

176-9

184-2

201-2

221-2

2404

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...

100-0

114-3

129-6

140-4

152-3

159-0

164-2

» » » * skogs- och dal-

167-9

174-3

bygder.......

1000

116-5

138-4

145''4

156-9

| Norra Sverige .............................

ioo-o

99-0

119-9

133-6

149-6

149-7

148-9

Tvärtom ha enligt deklationsmaterialet inkomsterna av försålda jordbruksprodukter

i norra Sverige relativt sett stigit betydligt starkare än i södra och

mellersta Sverige. Orsaken till den ofördelaktiga utvecklingen är i stället,

att inkomsterna av skogsbruk nedgått mycket kraftigt i Norrland särskilt

i början av kriget, och att dessa inkomster såväl absolut som relativt taget

ha en långt större betydelse för jordbrukets lönsamhet i norra Sverige än i

landets övriga delar.

För södra och mellersta Sverige har vidare under denna tid inkomstökningen

enligt självdeklarationernas uppgifter varit avsevärt starkare än utgiftsökningen,

medan i norra Sverige t. o. m. år 1944 relationen mellan förändringarna

i dessa båda poster varit den motsatta. År 1945 överstiger också

för norra Sveriges del inkomstökningen den beräknade utgiftsökningen.

Den tidigare mindre gynnsamma relationen mellan dessa båda poster har

huvudsakligen berott på minskade skogsinkomster i början av kriget och

har gradvis utjämnats intill år 1944 genom en återhämtning av de under

de första krigsåren starkt decimerade skogsinkomsterna och därefter huvudsakligen

genom en fortgående stegring i intäkterna av animaliska produkter.

I syfte att ytterligare belysa de ekonomiska förändringarna inom jordbruket

ha även självdeklarationernas uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter

bearbetats. Beträffande nettointäkterna av jordbruksfastighet, som i detta

sammanhang främst äro av intresse, kunna de erhållna resultaten sammanfattas

i följande sammanställning (indextal: 1938 = 100).

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

t * » » skogs- och dalbygder

1940 1941 1 1942

1943

1944

1945

125-7 147-0

119-8 143-3

98-8 111-9

117-8 138-0

148-8

153-8

131-5

146-8

176-5 176-9

183-oj 187-3

151-8 150-1

178-41 174-6

180-1

193-8

158-6

180-1

Hela riket

Sammanställningen utvisar eu rask inkomststegring under de första krigsåren

t. o. m. år 1943 och därefter eu långsammare ökning t. o. in. år 1945.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Stegringen av nettointäkterna har varit störst inom södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder, där i det närmaste en fördubbling förekommit

sedan år 1938. Stegringen har varit något mindre på slättbygderna i södra

och mellersta Sverige och minst i norra Sverige. Utvecklingen är praktiskt

taget densamma som tidigare konstaterats beträffande posten samtliga kontanta

inkomster.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt

på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 5 juni

1947 lämnad redogörelse må anföras följande uppgifter angående nu gällande

priser på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets

behov.

Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2.) Bestämmelserna rörande

prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter ha såsom av det föregående

lramgar under närmast föregående och nu löpande regleringsår undergått

betydande förändringar.

Riksnoteringen på runmärkt smör var oförändrat 4 kronor 5 öre per kilogram

under hela år 1946. I samband med upphävandet av det allmänna

mjölkpristillägget fr. o. in. den 1 januari 1947 höjdes riksnoteringen till 4

kronor 55 öre per kilogram. Denna notering är alltjämt gällande. Fr. o. m.

nämnda dag slopades även det tidigare utgående lantsmörsbidraget inom

Svea- och Götaland samt Gästrikland samtidigt som det sänktes till 25 öre

per kilogram inom övriga delar av Norrland. I samband härmed bestämdes,

att priset på lantsmör skulle vara detsamma som på runmärkt smör. Tidigare

hade detta pris varit 10 öre lägre.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset. I anledning

av riksdagens beslut, att allmänt mjölkpristillägg icke skali utgå för sådan

mjölk, som användes för framställning av ost, torrmjölk och kondenserad

mjölk, höjdes normalpriserna på ost fr. o. m. den 1 augusti 1946 med i

genomsnitt 15 öre per kilogram. Upphörandet av den allmänna omsättningsskatten

fr. o. m. den 1 januari 1947 medförde motsvarande sänkningar av

normalpriserna på ost.

Priset på konsumtionsmjölk var vid ingången av år 1946 i genomsnitt 29

öre per liter. I samband med sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget

för konsumtionsmjölk från 56 till 38 öre per kilogram mjölkfett fr. o. m. den

1 september 1946 genomfördes en höjning av priset på konsumtionsmjölk

med 1 öre per liter. Samtidigt höjdes priset på icke steriliserad grädde med

5 öre per liter. Borttagandet av det allmänna mjölkpristillägget fr. o. in. den

1 januari 1947 medförde en allmän höjning av mjölkpriset med 1 öre och

av priset på grädde med 5 öre per liter. Samtidigt slopades den kompensation

för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk, som dittills utgått på vissa

orter, vilket medförde en ytterligare prishöjning på mjölk med 1 å 2 öre

per liter och motsvarande höjning av gräddpriset. Dessutom genomfördes en

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. ]\Iaj:ts proposition nr 280.

31

ytterligare höjning av mjölkpriset, bland annat inom hela Göteborgs och

Bohus samt Västerbottens län med 1 öre samt inom större delen av Värmlands

län, med undantag för städerna och några slättbygder, med 2 öre per liter.

Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade

Kungl. Maj:ts livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd

fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande

reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande

fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar

av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla fr. o. in. den 19 maj 1942.

Dessa normalprisbestämmelser utvidgades fr. o. m. den 29 juni 1942 att

omfatta även spädkalv samt fr. o. m. den 15 februari 1943 att omfatta även

hela och halva kroppar av får och lamm.

Normalpriserna på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl upphävdes

fr. o. in. den 23 september 1946. Ifråga om de normalpriser på hela och halva

kroppar av olika slaktdjur, som gällt fram till den 10 december 1946, hänvisas

till propositionerna nr 253/1944, 303/1945 och 267/1946. Fr. o. in. nämnda

dag höjdes normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap

med 5 öre, på kalv med 30 öre och på svin med 20 öre per kilogram.

Fr. o. m. den 13 januari 1947 sänktes normalpriserna vid parliförsäljning på

storboskap med 5 öre ocli på svin med 10 öre per kilogram. En ytterligare

prisändring genomfördes fr. o. m. den 17 februari 1947, då priserna på kalv

sänktes med 20 öre per kilogram, på svin med 10 öre per kilogram. En ytterligare

prissänkning på gräskalv och gödkalv med 20 öre per kilogram genomfördes

från och med den 17 mars. Från och med den 5 maj 1947 sänktes

partipriserna ytterligare med 10 öre per kilogram på spädkalv och med 5 öre

per kilogram på svin. Från sistnämnda dag gälla följande normalpriser på

hela och halva kroppar av angivna djurslag inom första prisområdet (putsad

vara, öre per kilogram). Dessa partiprisändringar ha icke tagit sig uttryck i

någon ändring av detaljprisema.

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd-

kalv

I........

in.......

164

140

174

145

164

145

205

180

275

215

118

98 |

Fläsk med huvud och fotter,

då hela kroppens vikt

Klass

Galt-

fläsk

under- stiger

60 kg

är minst

60 kg men

mindre än

130 kg

är minst

130 kg

Prima ....

134

181

229

205

Klass

Suggfläsk, icke

ren skuret

I.........

160

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

Under 1946 ha vidare utbetalats vissa statliga pristillägg för kalvkött och

fläsk enligt den överenskommelse, som i mars 1946 träffades efter överläggningar

mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukarnas

organisationer. Dessa pristillägg började utbetalas fr. o. m. den 6 maj

1946 och uppgingo till 20 öre per kilogram för kött av större kalv, 50 öre

per kilogram för kött av mindre kalv och 10 öre per kilogram för fläsk.

Fr. o. m. den 20 maj höjdes pristillägget för fläsk till 15 öre och fr. o. m.

den 3 juni till 20 öre, sänktes åter till 15 öre fr. o. in. den 2 september, till

10 öre fr. o. m. den 30 september, till 5 öre fr. o. m. den 7 oktober samt upphörde

att utgå fr. o. m. den 14 oktober. Pristillägget för kött av mindre kalv

höjdes till 60 öre fr. o. in. den 17 juni och till 70 öre fr. o. m. den 8 juli,

sänktes till 20 öre fr. o. in. den 2 september, höjdes åter till 40 öre fr. o. m.

den 18 november samt upphörde att utgå fr. o. m. den 16 december. Pristillägget

för kött av större kalv höjdes till 30 öre fr. o. m. den 17 juni samt

upphörde att utgå fr. o. m. den 8 september.

Vidare har, för att stimulera leveranserna av slaktdjur, utbetalats ett statligt

pristillägg för kött av storboskap med 10 öre per kilogram under tiden

17 februari—16 mars 1947 samt med 5 öre per kilogram under tiden 17—30

mars 1947. Slutligen må nämnas, att alltsedan partiprissänkningen på fläsk

trädde i kraft den 5 maj 1947 ett statligt pristillägg för fläsk utbetalats med

5 öre per kilogram.

Ägg. (Jfr tab. 2.) Vid äggransoneringens införande den 24 september 1941

fastställdes normalpriser på ägg. Vid äggransoneringens upphörande den 1

januari 1946 upphävdes normalpriserna på ägg i samtliga handelsled utom

vid försäljning till förbrukare samt fr. o. m. den 18 februari helt. Lantbruksförbundets

äggnotering återupptogs fr. o. m. den 1 januari 1946. Denna blev

oförändrad i jämförelse med det senast gällande normalpriset i första prisområdet,

som omfattade Götaland utom Kalmar läns norra del samt städerna

Göteborg och Borås, eller 3 kronor 15 öre per kilogram. På grund av den

starka produktionsökningen sänktes noteringen den 18 februari med 50 öre

och fr. o. m. den 11 mars med ytterligare 35 öre till 2 kronor 30 öre per kilogram.

Efter en höjning till 2 kronor 50 öre den 1 april och till 2 kronor 75

öre den 8 april sjönk noteringen åter till 2 kronor 45 öre den 20 april. Härefter

ägde en successiv uppgång rum till 2 kronor 50 öre den 20 maj, 2 kronor

70 öre den 3 juni, 2 kronor 95 öre den 10 juni, 3 kronor 15 öre den 22

juli och 3 kronor 20 öre den 26 augusti. Fr. o. m. den 9 september återinfördes

normalpris på ägg, vilket i första prisområdet sattes till 3 kronor 20 öre.

Delta bibehölls oförändrat t. o. m. den 6 januari 1947, då normalpriserna

åter slopades. Då äggnoteringen återupptogs den 7 januari, sattes denna till

2 kronor 70 öre, höjdes den 3 februari till 3 kronor och den 3 mars till 3 kronor

20 öre. Fr. o. m. den 8 april sänktes noteringen till 2 kronor 65 öre. Den

28 april höjdes åter noteringen till 2 kronor 85 öre och den 12 maj 1947 ytterligare

till 3 kronor per kilogram.

Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla

från och med september 1946 följande normalpriser i fråga om brödsäd i

kronor per deciton.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

33

Leveranstid

Vårvete

Höstvete

och råg

1—10

september 1946................

28-05

25-so

11—20

»

1946................

28-10

25-85

21—30

»

1946................

28-15

25-90

1—10

oktober

1946................

28-20

25-95

11—20

1>

1946................

28-25

26-00

21—31

»

1946................

28-30

26*05

1—10

november

1946................

28-35

26-10

11—20

1946................

28-40

21—30

»

1946................

28*45

26-20

1—10

december

1946................

28-50

26-25

11—20

»

1946................

28-55

26-30

21—31

1946................

28-60

26-35

1—10

januari

1947................

28-65

26-40

11—20

»

1947................

28-70

26*45

21—31

»

1947................

28-75

26-50

1—10

februari

1947................

28-80

26*55

11—20

*

1947................

28-85

26-60

21—28

»

1947................

28-90

26-65

1—10

mars

1947................

28-95

26-70

11—20

»

1947................

29-00

26-75

21—31

*>

1947................

29-05

26-80

1—10

april

1947................

29-10

26-85

11—20

»

1947................

29-15

26-90

21—30

1947................

29-20

26-95

1—10

maj

1947................

29-25

27-00

11—20

»

1947................

29-30

27-05

21—31

9

1947................

29-35

27-10

fr. o. m. den 1 juni 1947 .............

29-40

27-15

För fodersäd gälla följande normalpriser i kronor per deciton.

Leveranstid

Korn

Vithavre

Svart-

havre

Strå-

blandsäd

Vicker o.

foderärter

1—15 september

1946 .......

21-90

18-30

17-80

19-30

25-30

16—30

1946 .......

22-00

18-40

17-90

19-40

25-40

1—15 oktober

1946 .......

22-10

18-50

18-00

19-50

25-50

16—31 »

1946 .......

22-20

18-60

18-10

19-60

25-60

1—15 november

1946 .......

22-30

18-70

18-20

19-70

25-70

16—30 »

1946 .......

22-40

18-80

18-30

19-80

25-80

1—15 december

1946 .......

22-50

18-90

18-40

19-90

25-90

16—31

1946 .......

22-60

19-00

18-50

20-00

26-00

1—15 januari

1947 .......

22-70

19-10

18-60

20-10

26-10

16—31 »

1947 .......

22-80

19-20

18-70

20-20,

26-20

1—15 februari

1947 .......

22-90

19-30

18-80

20-30

26-30

16—28

1947 .......

23-00

19-40

18-90

20-40

26-40

1—15 mars

1947 .......

23-10

19*50

19-00

20-50

26-50

6—31 mars

1947 .......

23-20

19-60

19-10

20-60

26-60

fr. o. m. den 1 april 1947 ....

23-30

19-70

19-20

20-70

26-70

Samlliga angivna priser avse vara av normalkvalitet. För vara av annan

kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För den händelse spannmålen

säljes till användning såsom utsäde, är prisbildningen fri.

Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare har intill den 21 april

1947 gällt ett normalpris av 11 kronor 75 öre per deciton. Från och med

nämnda dag medgavs en höjning med 5 kronor per deciton. För övriga slag

av stråfoder gälla inga normalpriser. Nämnda normalpris för hö gäller för

pressad vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara skall priset vara

minst en krona lägre.

Bihano till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 280. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av olika slag av kraftfodermedel

gälla för närvarande följande priser per deciton, nämligen för

oljekraftfoder (innehållande lägst 45 procent råprotein och råfett) samt för

linkakmjöl och linfröexpeller 36 kronor, för rågkli 16 kronor, för vetekli 19

kronor, för havrekli och kornkli 12 kronor, för vanlig standardiserad hönsfoderblandning

33 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning 35 kronor,

för vitaminiserad kycklingfoderblandning 35 kronor, för blodmjöl 45 kronor,

för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,0 procent fosforsyra, 43 kronor,

innehållande mindre än 38,0 men lägst 36,0 procent fosforsyra, 40 kronor

samt innehållande mindre än 36,0 men lägst 34,0 procent fosforsyra

37 kronor 50 öre, för foderbenmjöl i prisklass I (innehållande lägst 30,0 procent

fosforsyra) 26 kronor och i prisklass II (23,0—29,9 procent fosforsyra)

24 kronor, för foderbenmjöl innehållande järn och jod samt lägst 31 procent

fosforsyra 30 kronor i Götaland och Svealand samt 33 kronor i Norrland, för

költfodermjöl och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor

och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl med en råproteinhalt av 11,4

procent och därunder 14 kronor, av 11,5—13,4 procent 23 kronor, av 13,5—

14,9 procent 25 kronor samt av 15,0 procent och däröver 27 kronor, för fälttorkat

hömjöl 14 kronor, för maltgroddar 17 kronor, för melass 14 kronor,

för våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa 2 kronor, för betfor 21

kronor 50 öre i södra och mellersta Sverige samt 22 kronor i norra Sverige

samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre. Till samtliga nu angivna priser,

vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn, kvarnplats etc.), komma

tillägg för transport av varan från leveransorten till den ort där varan

avhämtas av köparen. De för foderbenmjöl med lägst 31 procent fosforsyra

m. m. angivna priserna gälla dock fritt butik.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare

under 1946/47 framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under

l:a tilldelningsperioden
-

2:a tilldelningsperioden

Vio—so/n

*/l2 — S1/l

3:e tilldelningsperioden
-

Priset avser

leverans

banfritt å

följande

platser

Superfosfat...... 11: 45

11: 70

Thomasfosfat ... [ 10: 95

Hl:20

Kali, 58 %...... 27: 25

27: 85

Kali, 50 %......23: 50

24: —

Kali, 40 %..... 18: 80

19: 20

Kainit..........j 6: •—

; 6:15

Kalksalpeter .... 21: 40

Kalkkväve, 18 % j 18:15

Ammoniumsulfat 20: —

pr Vio 46

* V. 47

* Vio 46

» Va 47

* Vio 46

» Va 47

* Vio 46

* Va 47

» Vio 46

» Va 47

* Vio 46

» Va 47

kontant

: 90

: 20

: 40

: 85

: SO

11: 70 pr ''/,

11

11

11

27

28

24

24

19

19

6:

6:

21:

18:

20:

V.

Va

V.

Va

V.

Va

Va

Va

7. 47

40 0

20 »

50 »

20 »

30 »

65 kontant

40

30 »

47

47

20

50

70

30

80

40

80

50

85

30

40

75

60

-pr Va

» V.

* Va

» Va

‘ Va

» Va

» Va

» Va

* Va

» Vo

» Va

Va

kontant''22:

o i 19:

. |20:

45 pr Va 47

75 » Vu 47

95 » Va 47

25 o Vu 47

— * Va 47

60 » Vu 47

— o Va 47

50 o Vu 47

— 0 Va 47

40 »> Vu 47

50 o Va 47

65 » Vu 47

50 kontant

25 »

90 o

fabrikshamn

Domnarvet

tariffhamn

Svartvik

Ljungaverk

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

35

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande har livsmedelskommissionen

för tillverkningsåret 1946/47 fastställt de priser, som tillverkare av

potatisstärkelse eller brännvin ha att vid inköp av potatis av för fabriksändamål

normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden från kampanjens

början t. o. m. den 31 oktober 1946 29 öre, under tiden den 1 november—den

31 december 1946 30 öre, under tiden den 1—31 januari 1947

31 öre och under tiden den 1 februari 1947 till kampanjens slut 32 öre,

allt räknat per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.

Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under

regleringsåret 1947/48.

Prisfrågan under regleringsåret 1946/47.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 3 april 1947 lämnat

en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets

område som tillämpats under regleringsåret 1946/47 och härvid bland annat

framhållit följande.

Från och med år 1943 ha priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter

fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de för innevarande

regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan under föråret 1946 på

sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader. I

metodiskt hänseende anslöt sig denna förkalkyl helt till den kalkyl för produktionsåret

1945/46, som på våren 1945 upprättats till ledning för det då

fattade prisbeslutet. Kalkylen avsåg sålunda den produktion, som vid normala

väderleksförhållanden kunde förväntas inom jordbruket. Priserna på jordbrukets

produkter och förnödenheter förutsattes i beräkningarna förbliva

oförändrade utom i de fall, där beslut eller förslag om prisjusteringar förelågo

eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar med en viss grad

av säkerhet kunde förutses.

De allmänna riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets produkter regleringsåret

1946/47 uppdrogos sedermera av Kungl. Maj:t genom beslut den

29 mars 1946, vilket i huvudsak anslöt sig till ett av livsmedelskommissionen

i skrivelse den 21 i samma månad avgivet förslag. Till grund för detta förslag

lågo dels förenämnda kalkyl, som granskats av 1942 års jordbrukskommitté,

dels ock en mellan medlemmar av regeringen å ena sidan samt representanter

för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk å andra

sidan den 13 mars 1946 träffad uppgörelse.

De priser på jordbrukets produkter och förnödenheter, som bestämdes vid

vårprissättningen, skulle enligt Kungl. Maj:ts beslut bibehållas oförändrade,

såvida icke produktions- och kostnadsbetingelserna utvecklade sig på sådant

sätt, att vid den samtidigt anbefallda omräkningen av kalkylen i augusti

månad ett kalkylmässigt över- eller underskott uppkomme, som överstege 4

procent (= ca 90 miljoner kronor) av jordbrukets samlade inkomster enligt

förkalkylen.

Efter att ha erinrat att omräkningen av kalkylen i augusti månad givit ett

resultat, som inneburit alt 4-procentsrcgeln icke behövde tillämpas, men alt

eu i samband därmed företagen undersökning utvisat, all eif belopp av 17,1

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

miljoner kronor skulle behöva tillföras jordbruket för att detta skulle erhålla

den kompensation för höjda arbetskostnader, som statsmakterna utfäst sig

att lämna, har livsmedelskommissionen vidare anfört.

Enligt livsmedelskommissionens av Kungl. Maj:t den 30 augusti 1946

bifallna förslag skulle följande justeringar av priserna på jordbrukets produkter

och förnödenheter vidtagas för att jordbruket skulle tillföras ifrågavarande

inkomstförbättring. Genom avståendet från en vid vårprissättningen

förutsatt höjning av priserna på vete- och rågkli beräknades bortfalla en

kostnadsökning motsvarande på kalkylens inkomstsida ett belopp av 5,8 miljoner

kronor. Det belopp, som härefter återstode att täcka, reducerades därigenom

till (17,1—5,8 =) 11,8 miljoner kronor. Sistnämnda belopp skulle

regleras genom prisjusteringar och/eller statliga pristillägg på kött och fläsk.

Av detta belopp beräknade livsmedelskommissionen sammanlagt 5,8 miljoner

kronor kunna tillgodoföras jordbruket dels genom utbetalande av statliga

pristillägg på kött av kalv och på fläsk om högst 2 miljoner kronor under

hösten 1946, dels genom en beräknad inkomstökning om 2,6 miljoner kronor

vid fri prisbildning på hästkött och dels genom prishöjning på kött av mindre

kalv, motsvarande 1,2 miljoner kronor. Återstående belopp om (11,3—5,8 =)

5,5 miljoner kronor reserverades att stå till förfogande för ytterligare reglering

av kött- och fläskpriserna under året. I stort sett sistnämnda belopp hav

tillförts jordbruket i form av tillfälliga höjningar av partipriserna på kött och

fläsk under vintermånaderna.

Under den gångna delen av regleringsåret 1946/47 har i samband med

omsättningsskattens slopande från och med den 1 januari 1947 företagits en

omläggning av prisregleringen beträffande jordbrukets produkter. Innebörden

av denna omläggning är, att de till producenterna utgående priserna på vissa

jordbruksprodukter fått slå igenom i konsumentpriserna och att systemet med

statliga subventioner avvecklats. Sålunda utgå ej längre allmänt pristillägg å

mjölk, ej heller lantsmörsbidrag i andra delar av riket än Norrland utom

Gästrikland eller kompensation till mejerierna för utebliven höjning av priset

å konsumtionsmjölk. Även ifråga om socker har subventionssystemet i huvudsak

avvecklats.

Kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret

1947/48.

Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets

produkter under produktionsåret 1947/48 har livsmedelskommissionen på

samma sätt som under de närmast föregående åren genom eu särskild delegation,

bestående av ledamoten av livsmedelskommissionen fil. lic. M. Bonow,

byråchefen hos statens priskontrollnämnd E. Carbell, sekreteraren i konjunkturinstitutet

fil. lic. G. Cederwall, direktören i Sveriges lantbruksförbund A.

H. Stensgård, livsmedelskommissionens ordförande hovrättsrådet O. Söderström

samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. R. Ytterborn, låtit utarbeta

en kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader nnder nyssnämnda

produktionsår. I sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.

Efter att ha anmält, att kalkylen varit föremål för granskning av livsmedelskommissionens

råd, vars uttalanden föranlett några jämkningar av kalkylen,

har livsmedelskommissionen anfört följande beträffande innebörden

av kalkylen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

37

I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen i huvudsak

till de inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1946/47, vilka på våren

1946 lades till grund för prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter

för innevarande produktionsår. Densamma avser sålunda att belysa

inkomst- och kostnadsläget inom jordbruket år 1947/48 under förutsättning

av normala väderleksförhållanden. Priserna på såväl jordbrukets produkter

som dess förnödenheter liksom löner och räntor ha i beräkningarna förutsatts

förbliva oförändrade utom i de fall, där vid kalkylens upprättande

beslut eller förslag rörande prisjusteringar förelågo redan vid beräkningstillfället,

t. ex. beträffande oljeväxter, eller där med hänsyn till marknadsläget

prisförändringar kunde med en viss grad av säkerhet förutses, exempelvis

ifråga om matpotatis och ägg.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster av vegetabiliska produkter har

delegationen utgått dels från de vid arealinventeringen i oktober 1946 redovisade

arealerna av höstsådda grödor, dels från arealuppgiftema rörande 1946

års skörd, i vissa fall justerade med hänsyn till höstsåddens omfattning och

till vidtagna prisförändringar för oljeväxter.

En särskild beräkning har efter tidigare tillämpade grunder utförts rörande

de vid normala väderleksförhållanden förväntade hektarskördarna. Härvid

ha hektarskördsuppgifterna och de s. k. allmänna skördeomdömena för

perioderna 1921/30, 1931/40, 1941/45 samt för åren 1945 och 1946 tjänat som

ledning, varjämte även beaktats de ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen,

som i vissa hänseenden inträffat. Delegationen har härvidlag i

första hand beaktat den avsevärt ökade förbrukningen av konstgödsel under

år 1946/47. Med hänsyn bland annat till denna omständighet ha normskördarna

för vissa växtslag ansetts böra höjas något i förhållande till de i normkalkylen

för år 1946/47 begagnade. Emellertid bär för år 1947/48 endast

räknats med en höjning av 50 kg per hektar för havre och ärter, medan för

övriga växtslag tillämpats oförändrade kvantiteter.

Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen

vidare anfört bland annat följande.

På grundval av de antagna hektarskördama (normskördama) samt föreliggande

uppgifter rörande arealerna av olika grödor har beräkning skett av

den vegetabiliska produktionen. Kvantiteterna brödsäd ha därvid framkommit

sedan den erhållna totalskörden reducerats för lagringsförluster, avrens

och utsäde. Beträffande vete har härutöver på samma sätt som i tidigare kalkyler

en viss justering vidtagits av de med ledning av skördeberäkningarna

erhållna kvantiteterna med hänsyn till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt

blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning

att antaga. Av korn har i kalkylen utöver husbehovsförmalningen endast

medtagits de kvantiteter, som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnarna.

bryggerier och brännerier. På motsvarande sätt har av havre, hö och

halm medtagits endast den beräknade förbrukningen av havre vid grynkvarnarna,

vidare arméns och åkeriernas inköp av fodersäd och stråfoder samt

den beräknade användningen av dessa varuslag för skogskörslor ävensom den

industriella förbrukningen av halm, varjämte exporten av hithörande varuslag

har beaktats.

I förkalkylen våren 1946 hade delegationen ursprungligen på inkomstsidan

medtagit den kvantitet fodersäd, som beräknades åtgå för äggproduktionen

utanför jordbruket. De då föreliggande beräkningarna ansågos dock så

osäkra, att de icke infördes i den justerade kalkylen. 1942 års jordbrukskommitté

uttalade emellertid sin principiella anslutning till alt eu dylik post in
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 280-

fördes i kalkylen. Detta har vid uppgörandet av föreliggande kalkyl beaktats

på så sätt, att foderkostnaderna för den del av äggproduktionen, som faller

utanför jordbruket, avdragits från de totala kostnaderna för köpfodermedel.

Beträffande samtliga hittills berörda produkter ävensom matärter har i

kalkylen räknats med samma pris som för år 1946/47.

Förbrukningen av matpotatis under år 1946/47 har beräknats uppgå till

875 000 ton. Med hänsyn till de nu överblickbara förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen

har delegationen ansett det riktigast att räkna med samma

kvantitet även för produktionsåret 1947/48. Priset på matpotatis vid normal

skörd har upptagits till 13: 50 kr/dt, d. v. s. 50 öre lägre än det genomsnittliga

pris, som man enligt visserligen osäkra beräkningar för närvarande

synes kunna förutsätta för innevarande år. Till jämförelse kan nämnas, att

de definitiva priserna för åren 1944/45 och 1945/46 uppgingo till 13,19 respektive

13,82 kr/dt. Därest den förutsatta potatisskörden erhålles, beräknas

250 000 ton av denna komma att användas för industriella ändamål. Härvid

får givetvis beaktas, att denna kvantitet närmast är att betrakta som en beräknad

avsalukvantitet utan att det ännu är möjligt att mera bestämt angiva

det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske. Priset har upptagits

oförändrat till 7,50 kr/dt.

Sockerbetsarealen har av delegationen upptagits till 55 000 hektar, d. v. s.

till ungefär samma storlek som den skördade arealen under år 1946/47. Hektarskörden

har upptagits till 33 500 kg. Sockerhalten har under åren 1945/46

och 1946/47 uppgått till 17,5 procent. I enlighet med tidigare tillämpade

grunder har i kalkylen räknats med samma sockerhalt för år 1947/48, vilket

vid oförändrade priser innebär ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt motsvarande

ett grundpris av 4,65 kr/dt vid en sockerhalt av 16 procent.

För oljeväxter har med anledning av föreslagna pris justeringar räknats

med en arealökning av omkring 13 000 hektar, ökningen faller i huvudsak på

oljelinet. Odlingen av spånadsväxter har antagits inbringa 4,7 miljoner kronor

mot 3,3 miljoner kronor innevarande produktionsår.

Den totala mjölkproduktionen har för år 1946/47 beräknats till 4 745 000

ton, varav 3 620 000 ton komma på invägningen vid mejerierna. I förhållande

till närmast föregående år innebära dessa kvantiteter en ökning av mjölkproduktionen

med 2.2 procent och av mejeriinvägningen med 3 procent.

Stegringen grundar sig på såväl eu tillväxt av koantalet som en ökning av

den genomsnittliga produktmängden per ko. Medelkoantalet har sålunda för

år 1946/47 beräknats till 1 890 000, vilket innebär en ökning med en procent

sedan närmast föregående år. Mjölkproduktionen per ko har för samma år

beräknats till 2 511 kg. Ökningen sedan 1945/46 utgör här 1,3 procent. Koantalet

antages fortsätta att stiga och har för produktionsåret 1947/48 upptagits

till 1 905 000 (ökning med 15 000 sedan 1946/47). Den genomsnittliga

mjölkavkastningen per ko antages i kalkylen stiga med 1.3 procent. Den totala

mjölkproduktionen kan i enlighet med det anförda beräknas uppgå till

4 845 000 ton, varav 3 720 000 ton invägning vid mejerier. Det kan nämnas,

att det anförda produktionstalet ligger 2,8 procent över 1938/39 års siffra.

I fråga om invägningen vid mejerier utgör uppgången sedan sistnämnda år

18.9 procent. Mjölkpriserna ha förutsatts förbliva praktiskt taget oförändrade

år 1947/48 i förhållande till innevarande år, utom i fråga om utanför mejerier

försåld k-mjölk och lantsmörsmjölk, för vilka priserna beräknats stiga

till följd av ändrade regleringsbestämmelser. Producentbidraget beräknas

utgå med oförändrat belopp, vilket även gäller merfrakttilläggen.

Äggproduktionen har antagits visa en fortsatt stegring beroende främst

på en uppgång av hönsantalet men även på en mindre ökning av produk
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

39

tionen per höna. Medelpriset på ägg har med hänsyn härtill beräknats komma

att sjunka från 290 öre/kg till 280 öre/kg.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster av köttproduktionen har räknats

med en mindre uppgång i slakten på storboskap, medan däremot slakten

av kalv beräknas bliva praktiskt taget oförändrad. I kalkylen har liksom

i tidigare kalkyler hänsyn tagits till den utanför ransoneringen verkställda

slakten av nötkreatur. Fårslakten väntas under år 1947/48 visa någon

stegring, medan man för hästslakten antager oförändrade siffror. Vid beräkningen

av köttproduktionens värde ha använts samma priser som för

1946/47 (exklusive statliga pristillägg). Den slakt av svin, som vid fortsatt

konsumtionsreglering kan förväntas inom x-ansoneringens ram, har beräknats

omfatta 1 476 000 djur under produktionsåret 1947/48, vilket tal ligger

något lägre än innevarande års siffra. Medelslaktvikt och priser ha förutsatts

oförändrade. Även i fråga om svinslakten har hänsyn tagits till den

slakt, som kan beräknas ha ägt rum utanför ransoneringen under år 1945/46.

Beträffande övriga poster i inkomstkalkylen vill kommissionen omnämna,

att för produktionsåret 1947/48 upptagits ett belopp av 18 miljoner kronor

för export av levande djur. Kreaturskapitalet har beräknats visa en fortsatt

nedgång med 17,5 miljoner kronor mot 14,0 miljoner kronor under innevarande

produktionsår. I kalkylen har däremot icke införts något belopp

för beräknade förändringar i jordbrukets förråd av fodermedel under år

1947/48. Att så icke skett har delegationen ansett bäst svara mot den uppställda

förutsättningen för hela beräkningen — medelskörd vid normala väderleksförhållanden

— enär en överföring av foder från ett år till ett annat

då i princip endast sker i form av normala övergångslager.

I samband med den granskning av kalkylens inkomstsida, som enligt vad

förut angivits företagits av livsmedelskommissionens råd, ha vissa erinringar

gjorts mot beräkningen av produktionen av slaktsvin. Härom har livsmedelskommissionen

anfört följande.

Beträffande totalproduktionen av slaktsvin har delegationen i sina beräkningar

för år 1947/48 liksom i tidigare prognoser utgått från antalet betäckta

suggor. Med hänsyn till de felkällor, som uppkomma till följd av variationer

i svinens slaktålder m. in., ha emellertid i en preliminär undersökning, som

delegationen låtit utföra, korrektioner verkställts av den på sedvanligt sätt

beräknade produktionen. Dessa korrektioner ha vidtagits med ledning av

antalet svin av olika kategorier enligt de särskilda svinräkningarna. Det har

därvid framkommit, att såväl den i kalkylen för senare år upptagna slakten

av svin som antalet betäckta suggor ägt en mindre fullständighet i jämförelse

med antalet svin enligt räkningarna än vad fallet var under basåret

1938/39. De hittills föreliggande preliminära undersökningsresultaten tyda

på att den utanför ransoneringen verkställda slakten av svin under år 1945/

46 skulle i kvantitet räknat vara av samma storleksordning i förhållande till

totalslakten av svin som motsvarande slakt av nötkreatur under samma år,

vilken delegationen angivit till 8,9 procent av den totala slakten av nötkreatur.

1 kalkylen bär i enlighet härmed för år 1945/46 upptagits en antagen kvaiitxtet

av 12 800 ton fläsk (=8,9 procent av den sålunda beräknade totala svinslakten).

I prognoserna för de följande åren ha motsvarande procentuella

tillägg gjorts till den ur betäckningsstatistiken teoretiskt beräknade produktionen

(antalet slaktsvin per betäckning beräknas därvid på så sätt, att full

anslutning erhålles till den inom ransoneringen redovisade slakten). För år

1947/48 bär sålunda i kalkylen totalproduktionen inom jordbruket av slaktsvin

upptagits till 141,2 miljoner kg mot 141,7 miljoner kg för år 1946/47 och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S0.

141,0 miljoner kg för år 1945/46. I basåret 1938/39 ingår fläskproduktionen

med 145,6 miljoner kg.

Mot dessa beräkningar av fläskproduktionens storlek har herr Liedberg

m. fl. rådsledamöter anmält avvikande mening. Därvid bar icke bestritts,

att eu viss icke redovisad slakt förekommit under de senaste åren, men det

har å andra sidan gjorts gällande, att sådan slakt förekom även under basåret

1938/39, da den statistiskt redovisade slakten för övrigt var mera ofullständig

än nu är fallet. Med hänsyn till fläskransoneringen, de knappa fodertillgångarna

och den numera längre och mera foderkrävande uppfödningen

vore det icke sannolikt, att fläskproduktionen nu vore i det närmaste

lika stor som före kriget. Jordbrukets inkomster från fläskproduktionen

borde därför beräknas med utgångspunkt från besiktigad eller i övrigt enligt

hittills tillämpade normer beräknad volym.

Beträffande dessa erinringar vill kommissionen framhålla, att den för

basåret 1938/39 upptagna fläskproduktionen icke endast omfattar den statistiskt

redovisade slakten utan även icke besiktigad marknadsförd slakt

jämte hemslakt. De vid beräkningen av fläskproduktionen under basåret använda

metoderna ha i kalkylen tillämpats även för övriga slag av slaktdjur.

Kommissionen kan icke med säkerhet avgöra, om man i dessa beräkningar

uppskattat den totala fläskproduktionen något för högt eller något för lågt.

Emellertid kan nämnas, att den sålunda uppskattade totalproduktionen ligger

omkring 15 procent högre än den produktion, som angivits i en av statistiska

centralbyrån för år 1937/38 utförd undersökning av den animaliska

produktionen. I detta sammanhang bör nämnas, alt fläskproduktionen tillhör

de grenar av animalieproduktionen, vilka på relativt kort tid uppvisa

tämligen betydande volymförändringar. Enligt samma metoder, som använts

för beräkningen av fläskproduktionen under basåret 1938/39, har produktionen

under kalenderåren 1937—1939 beräknats till i genomsnitt 151,2 miljoner

kg och under produktionsåret 1939/40 till 156,0 miljoner kg. Under de

sista förkrigsåren förefanns även eu mindre export av levande svin (3,4 miljoner

kg levande vikt per år 1937—1939). Den nu för år 1947/48 beräknade

totalproduktionen av slaktsvin är därför fortfarande icke oväsentligt mindre

än under de senaste förkrigsåren. Tilläggas må, att de förenämnda uppgifterna

lör åren 1937—1939 ligga till grund för kommissionens beräkningar

över förkrigskonsumtionen, samt att möjligheterna att upphäva ransoneringen

av fläsk bedömas med utgångspunkt härifrån.

Även om fläskproduktionen vore för lågt (eller för högt) upptagen under

basåret 1938/39, påverkas emellertid icke den relativa utvecklingen hos de

beräknade kvantiteter, vilka lagts till grund för den nu i kalkylen upptagna

produktionen. De tillämpade beräkningsmetoderna medföra nämligen, att en

höjning (sänkning) av baskvantiteten leder till en motsvarande relativ höjning

(sänkning) av kvantiteterna för de följande åren. Genom att svinräkningarna

valts som utgångspunkt för beräkningarna ha vidare de felkällor

i stor utsträckning kunnat elimineras, vilka uppkomma vid en direkt beräkning

av produktionen ur betäckningsstatistiken till följd av de sedan

forkrigsåren inträdda starka förändringarna i slaktviktema, förändringarna

i uppfödningstiden per kg viktökning och eventuella variationer i dödligheten,

vilka senare ej äro kända. Kommissionen vill även framhålla, att

hänsynstagande till antalet djur vid räkningarna i princip tillämpas även

för animalieproduktionen i övrigt i prognoserna. Sålunda har slakten av

andra djur än svin beräknats med utgångspunkt från uppgifter vid husdjursräkningarna

varjämte den totala mjölkproduktionen beräknats med ledning

av koantalet enligt räkningarna och en viss mjölkmängd per ko. Även ägg
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

41

produktionen beräknas med ledning av uppgifterna om djurantalet vid de

speciella hönsräkningama såväl nu som under de år, då äggkonsumtionen

var ransonerad.

På grund av vad nu anförts och då några bärande invändningar ej framkommit

mot de använda beräkningsmetoderna har kommissionen ej funnit

anledning frångå den för år 1947/48 beräknade totalproduktionen av slaktsvin.

Kommissionen vill dock understryka, att beräkningarna av totalproduktionen

äro preliminära och såsom sådana givetvis osäkra, men vill samtidigt

framhålla, att detta även gäller ett flertal andra poster i kalkylen.

Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader har livsmedelskommissionen

framhållit, att dessa i vad gällde kalkylens karaktär av normberäkning

anslöte sig till tidigare kalkyler. Beräkningarna grundade sig sålunda

på förutsättningen av ett i förhållande till år 1946/47 oförändrat löneoch

ränteläge samt även oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter

utom där beslut rörande prisändringar redan förelegat vid kalkylens upprättande

eller dylika med säkerhet kunnat beräknas komma till stånd på grund

av förändringar i marknadsläget. Kommissionen har vidare anfört, att i

fråga om vissa delposter alternativa beräkningar nu införts på förslag av

de av chefen för jordbruksdepartementet enligt Kungl. Maj ds bemyndigande

den 24 maj 1946 tillkallade sakkunniga för utredning rörande jordbrukets

arbetskostnader. Härom har livsmedelskommissionen anfört i huvudsak

följande.

De sakkunniga ha i skrivelse till livsmedelskommissionen den 1 mars 1947

uttalat bland annat, att ett beaktande i kalkylen av minskningen i jordbrukets

arbetskraftsvolym förutsätter, att även kostnaderna för rationaliseringen

till fullo medräknas i densamma. De ha funnit kompletterande undersökningar

erforderliga för omprövning av vissa kostnadsposter i kalkylen.

Vid tidpunkten för kalkylens upprättande ha till livsmedelskommissionen

överlämnats preliminära utredningar beträffande kostnaderna för

grundförbättringar samt beträffande arbetskostnaderna, varjämte de sakkunniga

med stöd av pågående utredningar meddelat uppskattade kostnadssiffror

för maskiner och redskap för år 1947/48. I sina utredningar ha de

sakkunniga tillämpat den s. k. återanskaffningsprincipen vid beräknandet

av kostnaden för avskrivningar å investerat kapital. De resultat, som erhållits

från de sakkunnigas utredningar, ha insatts i kalkylen, i förekommande

fall alternativt med resultaten enligt tidigare tillämpade beräkningsmetoder.

I fråga om beräkningen av avskrivningskostnaderna för traktorer har delegationen,

utan att taga ställning till principen för beräknandet av avskrivningar

i allmänhet, tillämpat samma metodik som de sakkunniga använt

vid sina pågående utredningar om kostnaderna för övriga maskiner och

redskap. Genom de sakkunniga verkställas utredningar även beträffande

byggnadskostnaderna och kapitalkostnaderna (räntekostnader) samt dessutom

eu delpost inom gruppen diverse kostnader, nämligen kostnader för

elkraft. Beträffande nu nämnda kostnadsposter ha de sakkunniga ännu icke

framlagt några utredningsresultat. Sakkunnigeledamoten herr Bonow har

under hänvisning till en vid de sakkunnigas skrivelse fogad reservation förklarat

sig icke kunna biträda införandet i kalkylen av den av de sakkunniga

uppskattade siffran för jordbrukets maskinkostnader under år 1947/48.

Ledamoten av de sakkunniga herr A. Andersson har reserverat sig mot de

sakkunnigas förord för att avdrag i kalkylen liksom hittills skulle göras för

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

minskning i jordbrukets arbetskraftsvolym. Denna minskning borde enligt

reservantens uppfattning komma jordbrukarna direkt till godo för att möjliggöra

en löneförbättring med ett belopp motsvarande minskningen i arbetskraftsvolymen.

De ledamöter av delegationen, som icke tillhöra de sakkunniga, nämligen

herrar Carbell, Cederwall och Ytterbom, ha icke haft tillfälle att taga del

av de sakkunnigas utredningar. Herr Cederwall har därutöver understrukit

att han icke tagit ställning till de ändrade principer, som lagts till grund för

beräkningarna av traktorkostnaderna. Herr Carbell har avgivit ett särskilt

yttrande, som fogats till kalkylen.

Beträffande valet mellan de alternativa kostnadsberäkningarna har delegationen

icke närmare uttalat sig, emedan delegationen nu liksom tidigare

ansett sig icke böra taga ställning till kalkylens begagnande såsom underlag

för prissättningen på jordbruksprodukter.

Statens priskontrollnämnd har i skrivelse till livsmedelskommissionen den

23 oktober 1946 uttalat, att starka skäl enligt nämndens uppfattning talade

för att man tills vidare läte anläggningsvärdena i jordbrukskalkylen ingå med

sina förkrigsvärden och att frågan om en uppjustering av dessa till återanskaffningsvärden

icke upptoges till prövning förrän prisläget nått en högre

grad av stabilitet än för närvarande.

Även livsmedelskommissionen ställer sig mycket betänksam beträffande

lämpligheten att i nuvarande pris- och penningpolitiska situation, vilken påkallar

all uppmärksamhet från myndigheternas sida, övergå till den metodik

för beräkning av avskrivningar, som principiellt förordas av de sakkunniga.

Enligt livsmedelskommissionens uppfattning synes det för övrigt lämpligast

att en så genomgripande ändring av de nu gällande principerna för inkomstoch

kostnadskalkylens uppgörande, som en tillämpning av återanskaffningsprincipen

skulle innebära, upptages först i samband med en allmän översyn

av både kalkylens inkomstsida och dess kostnadssida.

Beträffande kostnaderna för rationaliseringen delar livsmedelskommissionen

den uppfattning, som framförts av de sakkunniga, nämligen att dessa kostnader

till fullo böra upptagas i jordbrukskalkylen. Det synes sålunda kommissionen

icke rimligt att fortgående beakta minskningen i jordbrukets arbetskraftsvolym,

utan att hänsyn samtidigt tages till faktiska volymökningar

beträffande posten maskiner och redskap. Denna kostnadspost torde böra ökas

med ett belopp av i runt tal 20 miljoner kronor för att täckning skall kunna

erhållas för den volymökning, som ägt rum sedan de sista förkrigsåren. Detta

belopp inkluderar kostnaderna även för den volymökning som förekommit

beträffande ekonomibyggnadernas maskinella utrustning. En ökning av de

enligt tidigare använda principer beräknade kostnaderna för maskiner och

redskap med nämnda belopp torde — jämte den hänsyn som vid beräkningar

av kostnaderna för traktorer och grundförbättringar tagits till förekommande

volymförändringar — innebära, att beaktande i kalkylen praktiskt taget

helt tages till de kostnadsökningar, som medföljt den sedan basåret företagna

rationaliseringen av driften, varigenom den faktiskt inträdda minskningen av

arbetskraftsvolymen blivit möjliggjord. I

I fråga om de särskilda posterna i kostnadskalkylen har livsmedelskommissionen

anfört bland annat följande.

Årets beräkning av kostnaderna för köpfodermedel skiljer sig såsom förut

antytts från tidigare kalkyler så till vida, att de kostnader för foder, som

beräknats falla på äggproduktion utanför jordbruket, dragits från de totala

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 280.

43

kostnaderna för köpfodermedel. Det nya beräkningssättet medför även en

justering av basårstalet, vilket ej sker på andra punkter.

I de tidigare upprättade kalkylerna ha kostnaderna för maskiner och redskap

erhållits på så sätt. att en viss för basåret fixerad kostnad uppräknats

med hjälp av en index, som registrerat förändringarna i priserna på maskiner

och reservdelar. Någon hänsyn till volymförändringarna har sålunda icke

tagits. Av förut anförda skäl bör emellertid beaktas ej blott prisstegringen

på hithörande förnödenheter utan även den ökade användningen av desamma.

De sakkunnigas utredning på denna punkt är ännu ej avslutad. Som preliminär

siffra för maskinkostnaderna under 1947/48 ha de sakkunnigas majoritet

emellertid angivit 130 miljoner kronor. En beräkning av ifrågavarande post

enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder leder till en summa av 107,8

miljoner kronor. De anförda talen ha upptagits som olika alternativ i kostnadskalkylen.

Skillnaden mellan dessa belopp — 22,2 miljoner kronor -—

torde till väsentlig del svara mot den volymökning, som ägt rum sedan de

sista förkrigsåren. Med anledning härav torde till kostnaden enligt tidigare

tillämpade beräkningsgrunder böra läggas ett belopp av i runt tal 20 miljoner

kronor.

I förkalkylen våren 194G gjordes noggranna överväganden beträffande gengasdriftens

avveckling och inverkan härav på jordbrukets traktorkostnader.

Sedan dess har ingenting inträffat, som synes kunna föranleda någon ändring

av de beräkningar, vilka framlades vid nämnda tillfälle.

Kostnaderna för ekonomibyggnader ha beräknats enligt två olika alternativ,

nämligen dels på samma sätt som tidigare med avskrivning allenast å förkrigsårens

värden, dels med avskrivningen beräknad efter förändringarna i

byggnadskostnaderna (återanskaffningsvärdet). Det tidigare tillämpade beräkningssättet

leder fram till en kostnadssumma för 1947/48 av 112 miljoner

kronor, medan den nya metoden leder fram till ett belopp på 135,2 miljoner

kronor (basårssumman är oförändrad). Såsom förut nämnts bör enligt kommissionens

åsikt den gamla metoden även denna gång komma till användning.

De sakkunniga ha även gjort kostnaderna för grundförbättringar till föremål

för en utredning, vilken föranlett införandet av en ny beräkningsmetod

vid sidan av den gamla. Grundförbättringskostnaderna enligt det hittills

använda beräkningssättet stanna vid 11,1 miljoner kronor för produktionsåret

1947/48, medan den av de sakkunniga begagnade metoden leder fram till ett

högre belopp, 13.7 miljoner kronor (basårssumman är oförändrad).

Beräkningen av arbetskostnaderna har hitintills baserats dels på indexberäknade

naturalöner (fast kvantitetsbas) samt ur lönestatistiken hämtade

kontanta årslöner och dels på en med en procent per år minskad arbetskraftsvolym.

Höjningen av lantarbetarlönerna föranledde att i 1946/47 års

kalkyl ett på förhand bestämt belopp infördes såsom kompensation för lönestegringar.

Kostnadsökningen inräknades sålunda icke på sedvanligt sätt i

kalkylen. Genom avskaffandet av statlönesystemet för de kollektivavtalsanslutna

lantarbetarna från och med den 1 november 1945 hade fullföljandet

av de tidigare tillämpade principerna omöjliggjorts. Frågan efter vilka principer

arbetskostnaderna i fortsättningen böra beräknas ha som tidigare

nämnts varit föremål för prövning av de sakkunniga. De av dessa verkställda

ännu preliminära beräkningarna bygga på uppgitter om dels arbetsförbrukningen

per hektar jordbruksjord vid de räkenskapskontrollerade jordbruken,

dels storleken av arealen jordbruksjord och dels uppgil terna i lönestatistiken

om lönen per timme för olika yrkeskategorier. De sakkunnigas beräkningar

ha intagits i kalkylen för 1947/48. Med anledning av alt priset på mjölk som

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

levererats till hos jordbruket anställda i kollektivavtalet bestämts till ett lägre

pris — 20 öre per liter — än det i kalkylen angivna priset på hemmaförbrukad

mjök, har prisskillnaden upptagits såsom en tillkommande arbetskostnad.

Ökningen av arbetskostnaderna har på grund härav uppskattats till

i runt tal 10 miljoner kronor för år 1946/47. För år 1947/48 har ett lika

stort belopp upptagits i kalkylen. Arbetskostnadsposten har med ledning

av det anförda angivits till 1 513,7 miljoner kronor.

Beräkningen av kapitalkostnaderna har, i avvaktan på de sakkunnigas utredning

på denna punkt, utförts på samma sätt som tidigare.

Enär sådana ändringar i kalkylen, som endast vore föranledda av nya eller

ändrade beräkningsmetoder, icke gåve uttryck för någon reell förändring

av jordbrukets lönsamhet, har livsmedelskommissionen ansett sig böra undersöka

hur kalkylresultatet utfölle, om de gamla beräkningsgrunderna tillämpades

genomgående. I följande sammanställning har kommissionen upptagit

kostnaderna enligt kalkylens kostnadsredovisning med undantag för foderkostnaderna,

vilka icke reducerats för foder som beräknats åtgå för äggproduktionen

utanför jordbruket. För år 1947/48 har alternativ I i kostnadskalkylen

tillämpats. Inkomsterna ha i sammanställningen upptagits enligt

kalkylens inkomstredovisning med undantag för produktionen av slaktsvin,

som beräknats enligt tidigare tillämpade metoder.

1938/39

1946/47

1947/48

Kostnader, miljoner kronor.....

1 454-1

2 434-8

2 436-0

Kostnadsindex.................

100-00

167-44

167-53

Inkomster, miljoner kronor ....

Basinkomst framskriven medelst

kostnads-

1 363-6

2 266-4

2 304-8

index, miljoner kronor.......

Kalkylmässigt inkomstöverskott (

+ ) respek-

1 363-6

2 283-2

2 284-4

tive inkomstunderskott (—) miljoner kronor

—

- 16-8

+ 20-4

Livsmedelskommissionen har

emellertid

såsom förut

antytts

funnit sig

böra förorda de i det föregående angivna nya beräkningsgrunderna i fråga

om arbetskostnaderna, kostnaderna för volymökningen av maskiner och redskap

inklusive traktorer samt kostnaderna för grundförbättringar. Med tilllämpning

av dessa beräkningsmetoder erhåller kalkylen för år 1947/48 föl
-

jande utseende.

1938/39 1947/48

Kostnader, miljoner kronor........................... 1 447-9 2 488''8

Kostnadsindex....................................... 100-00 171-89

Inkomster, miljoner kronor .......................... 1 363’6 2 334-3

Basinkomst framskriven medelst kostnadsindex, miljoner

kronor............................................ 1 363*6 2 343’9

Kalkylmässigt inkomstunderskott, miljoner kronor...... — 9-6

D:o i procent av kostnaderna ........................ — 0-4

Med hänsyn till att det kalkylmässiga inkomstunderskottet med stor sannolikhet

låge inom de felmarginaler, som oundvikligen omgåve kalkylens

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

inkomst- och kostnadssummor, har livsmedelskommissionen funnit kalkylen

för år 1947/48 kunna betraktas såsom i stort sett balanserad.

Vid behandlingen av inkomst- och utgiftskalkylen i livsmedelskommissionens

råd ha herrar Andersson i Bussjö, Beck-Friis, Blomkvist, Börjesson,

Ekström, Enderstein, Erlansson, Flytström, J. H. Johansson, Liedberg, Lindström,

Ringborg och Själander ansett, att arbetskostnaderna bort uppräknas

med ett belopp av omkring 180 miljoner kronor, motsvarande ungefär 170

miljoner kronor å inkomstsidan. Såsom motivering härför har anförts, att

den inkomststegring, som redan vidtagna lönehöjningar medfört eller pågående

förhandlingar ställde i utsikt för praktiskt taget hela den i svensk industri,

handel o. d. sysselsatta befolkningen, gjorde det redan ur rättvisesynpunkt

ofrånkomligt, att motsvarande förmåner tillerkändes den del av

befolkningen, som vore knuten till och beroende av jordbruket. Därtill komme

nödvändigheten av att den vid flera tillfällen av statsmakterna utlovade

utfyllnaden av klyftan i inkomst- och levnadsstandard mellan sistnämnda

folkgrupp och övriga grupper åtminstone till någon del förverkligades.

Med undantag av herr Andersson i Bussjö ha samma rådsledamöter jämte

fru Svensson vidare ansett, att kostnadsposten ekonomibyggnader bort uppföras

i kalkylen i enlighet med alternativ II eller således med ett 23,2 miljoner

kronor högre belopp än livsmedelskommissionen förordat samt att i kalkylen

icke bort upptagas den av livsmedelskommissionen beräknade inkomsten

av icke redovisat fläsk å 29,5 miljoner kronor. I sistnämnda hänseende

ha rådsledamöterna hänvisat till det förut återgivna yttrandet av herr Liedberg.

Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 3 april 1947

upptagit frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter

under produktionsåret 1947/48. Kommissionen har därvid framhållit,

att — oaktat inkomst- och kostnadskalkylen i stort sett måste betraktas såsom

balanserad -— i nuvarande försörjningsläge mycket starka skäl talade

för att en prisförhöjning komme till stånd i fråga om flertalet av jordbrukets

produkter. Kommissionen har härom anfört följande.

De förhoppningar, som man omedelbart efter världskrigets upphörande

hyste om ett relativt hastigt återupptagande av importen av för jordbrukets behov

viktiga förnödenheter, främst fodermedel av olika slag, ha tyvärr icke

infriats. Till följd av missväxt i stora delar av världen under år 1945 och den

mycket kraftiga nedgången i livsmedelsproduktionen i de krigshärjade och

ockuperade länderna har det i stället blivit nödvändigt för i varje fall alla

europeiska länder att begränsa sin import till ett minimum. Importens storlek

bestämmes numera som bekant för varje land av internationella livsmedelsrådet,

i vilket även Sverige har säte. Detta gör att vi i dag för vår egen

försörjning i högre grad än kanske någonsin tidigare under krisen äro beroende

av vad vår egen jord kan producera. Tyvärr måste vi därjämte räkna

med att de naturliga betingelserna för uppnående av en god skörd i vårt land

under år 1947 äro ogynnsamma. På grund av väderleksförhållandena blev

sådden av höstsäd i höstas inemot 20 procent mindre än närmast föregående

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

års höstsådd. Härtill kommer att den osedvanligt stränga kylan under februari

och förra hälften av mars 1947 kan väntas ha medfört betydande övervintringsskador,

särskilt på höstvetet. En omsådd i vår torde därför på många

håll bliva nödvändig. Eu ogynnsam faktor är vidare, att vårbruket torde

komma att bliva ganska avsevärt försenat, särskilt i de södra delarna av

landet.

Mot bakgrunden av vad nu anförts måste det anses såsom synnerligen angeläget

att från jordbrukets sida alla ansträngningar göras icke endast för

att jordbruksjorden blir utnyttjad och brukad på bästa sätt utan även för

att skörden blir tillvaratagen och bärgad i gott skick samt, i vad angår fodergrödorna,

på ett rationellt sätt förädlad till animaliska produkter. För att så

skall ske synes det nödvändigt att jordbruket beredes en lönsamhet, som medgiver

att den där sysselsatta arbetskraften erhåller en skälig lön för sina insatser.

Vad som är att anse som skälig lön måste i dagens läge bedömas i relation

till^ de löner, som arbetare inom andra näringar erhålla. I detta hänseende

må erinras, att de lönerörelser, som inom industrien förekommit under

löpande regleringsår, allmänt lett till ganska väsentliga löneförbättringar.

Enligt uppgift från Svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

får man för industriens vidkommande hittills räkna med en genomsnittlig

lönestegring på omkring 9 procent i förhållande till lönerna i senast gällande,

kollektivavtal. Det är uppenbart att dessa lönerörelser icke kunna

undgå att få återverkningar på jordbrukets arbetskraft. Redan tidigare har

jordbruket haft stark känning av industriens bemödanden att under nuvarande

högkonjunktur draga till sig arbetskraft från jordbruket och inom

vissa områden har på grund härav en stark brist på arbetskraft gjort sig

märkbar. Därest jordbruket skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra

sin insats i landets försörjning, torde det därför vara ofrånkomligt att även

arbetslönerna inom jordbruket få stiga i varje fall i samma takt som inom

industrien. Inom kommissionens råd ha önskemål framställts om att därutöver

en del av den klyfta, som före årets lönerörelser existerade mellan lönenivån

inom industrien och lönenivån inom jordbruket, skulle utfyllas. Livsmedelskommissionen

delar detta önskemål men vill framhålla, att det icke

synes möjligt att vid den låga volym, vid vilken jordbruksproduktionen för

närvarande till följd av krisförhållandena befinner sig. realisera detsamma

i någon mera betydande omfattning. Kommissionen förutsätter emellertid

att, när importen av förnödenheter av olika slag åter möjliggör en utvidgning

av produktionsvolymen, önskemålet i största möjliga utsträckning vinner

beaktande.

Om livsmedelskommissionen sålunda, av förut nämnda skäl, anser sig

böra förorda en höjning av jordbrukets prisnivå, genomsnittligt sett, under

1947/48, är kommissionen å andra sidan medveten om de risker, som en sådan

höjning kan komma att få för utvecklingen av vårt penningvärde. Med

hänsyn till dessa risker måste det bliva fråga om en avvägning mellan de

intressen, som det här gäller att skydda, d. v. s. försörjningsintresset och intresset

av att förhindra en inflatorisk prisbildning. I detta sammanhang vill

kommissionen framhålla, att dessa intressen i stor utsträckning synas sammanfalla.

En god försörjning med livsmedel ökar nämligen utsikterna att

hålla tillbaka tendenserna till inflation. En inflatorisk prisbildning med dess

återverkningar på priserna på jordbrukets förnödenheter och på jordbrukets

kapitalanskaffning måste å andra sidan vara till nackdel även för jordbruket.

Vid bestämmandet av vilka produkter som borde bliva föremål för prishöjning

har livsmedelskommissionen ansett hänsyn böra i första hand tagas

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

47

till försörjningspolitiska skäl. Härvid framställde sig främst önskemålen om

en utökad odling av brödsäd och oljeväxter. Det senare önskemålet hade

emellertid avsetts att bliva tillgodosett genom det förslag till stödjande av

oljeväxtodlingen, som framlagts till riksdagen i Kungl. Maj ds proposition

nr 113/1947. I andra hand vore det enligt kommissionens uppfattning angeläget

att tillse, att prissättningen skänkte önskvärd rättvisa åt olika landsdelar

och olika grupper av jordbrukare. I den mån så vore möjligt borde vidare

beaktas, att konsumentgrupper med låg inkomst icke oskäligt belastades

genom prissättningen. Det borde vara desto angelägnare att söka tillgodose

sistnämnda intresse, som det även ur penningpolitiska synpunkter måste anses

vara fördelaktigt att den prishöjning, som ansåges böra komma i fråga,

främst drabbade varor, som i relativt stor utsträckning förbrukades av personer

med goda inkomster. Härigenom skulle nämligen åstadkommas, att en

del av det köpkraftsöverskott, som förefunnes hos dessa befolkningsgrupper,

eliminerades.

Med beaktande av de anförda synpunkterna har livsmedelskommissionen

funnit sig böra framlägga följande förslag till prissättning på jordbrukets

produkter och förnödenheter för regleringsåret 1947/48. Förslaget avser endast

sådana varor, som nu äro föremål för statlig prissättning i någon form.

I den mån fri prisbildning för närvarande råder på produkter eller förnödenheter,

som frambringas i eller förbrukas inom jordbruket, har kommissionen

förutsatt, att denna fria prisbildning skall kvarstå även under det nya

regleringsåret, såvida icke exceptionella förhållanden göra en prisbindning

nödvändig.

Beträffande priserna å brödsäd har livsmedelskommissionen anfört.

Med hänsyn till att man måste räkna med att försörjningsläget i fråga om

brödsäd kommer att bliva ansträngt under nästa regleringsår är det mycket

angeläget att de brödsädsarealer, som väntas bliva utvintrade, i största möjliga

omfattning bliva besådda med vårvete. Det synes även önskvärt, att vårveteodling

kommer till stånd även på andra jordar, som kunna anses lämpliga

härför.

Med anledning härav har livsmedelskommissionen övervägt att föreslå en

höjning av det pristillägg för vårvete, som för närvarande utgår i förhållande

till priset på höstvete och som utgör 2 kronor 25 öre per deciton. Emellertid

medför en höjning av nämnda tillägg den olägenheten, att vårvetepriset

då kommer upp i ett onaturligt förhållande till priset på höstvete, vilket

bland annat skulle kräva ytterligare skärpta föreskrifter beträffande kvarnarnas

förmalning. Dessutom ökas därigenom riskerna för inblandning av

höstvete i vårvete. På grund härav och då risken för en utfodring av brödsäd

givetvis kommer att ökas, därest priserna på höstvete och höstråg skulle hållas

oförändrade, medan priserna på kött och fläsk såsom kommissionen fortsältnjingsvis

förordar få undergå stegring, har kommissionen ansett det

lämpligast att en höjning även av priserna på höstvete och höstråg kommer

till stånd. Kommissionen vill för sin del förorda, att denna höjning fastställes

till 2 kronor per deciton såväl för vårvete och vårråg som för höstvete

och höstråg. Därest detta förslag vinner Kungl. Maj:ts bifall, kommer priset

på höstvete och råg av normalkvalitet under det nya regleringsåret att i genomsnitt

för hela året utgöra 28 kronor 25 öre per deciton, medan priset

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

för vårvete av normalkvalitet blir 30 kronor 50 öre per deciton. Kommissionen

förutsätter, att av sistnämnda pris på samma sätt som hittills en krona

per deciton betraktas såsom stimulanspremie och icke medräknas vid uppgörandet

av inkomstkalkylen i samband med prissättningen.

För fodersäd har livsmedelskommissionen föreslagit samma höjning som

för brödsäd. Härom har kommissionen anfört.

För att i möjligaste mån stimulera brödsädsodlingen har under tidigare år

en ganska stor marginal upprätthållits mellan brödsädsprisema och foder - sädspriserna. Skälen till att stimulera brödsädsodlingen göra sig vid den prissättning,

som nu skall äga rum, minst lika starkt gällande som tidigare. På

grund härav skulle det kunna ifrågasättas att låta priserna på fodersäd

stiga mindre än brödsädsprisema, exempelvis en krona per deciton. Då emellertid

kommissionen i det följande anser sig böra föreslå en höjning av animaliepriserna,

skulle detta innebära en orättvisa gentemot de producenter,

särskilt i mellersta Sverige, vilkas produktion i hög grad är inriktad på odling

av fodersäd för försäljning. Denna orättvisa måste för dessa producenter

te sig desto större som de vid tillämpning av systemet med fodersädsavstående

äro skyldiga att till fastställt pris avstå sin fodersäd till förmån för,

bland annat, innehavare av jordbruk, som ha större animalieproduktion än

deras egen fodersädstillgång medgiver. Med tanke härpå finner sig kommissionen

höra förorda, att fodersäden höjes med samma belopp som brödsäden,

d. v. s. med 2 kronor per deciton. Prishöjningen skulle i så fall procentuellt

bliva ungefär lika stor som den prisstegring som förordas för kött och

fläsk.

I fråga om priserna å potatis har kommissionen yttrat.

Av försörjningsskäl är det i nuvarande situation angeläget att potatisarealen

icke reduceras, särskilt därför att man vid en svag skörd kan riskera

att tillgången på matpotatis kommer att bliva otillräcklig. En relativt stor

potatisskörd är emellertid även behövlig på grund av att man vid utgången

av detta försörjningsår icke kan räkna med något som helst övergångslager

av potatismjöl. Med hänsyn härtill är det erforderligt att vidtaga vissa särskilda

anstalter till stöd för potatisodlingen. Dessa anstalter synas i första

hand böra taga sig uttryck i en höjning av det pris, som tillverkare av potatisstärkelse

och brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av potatis

av för fabriksändamål normal kvalitet. Det synes rimligt, att detta pris

höjes med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Från odlarehåll här en

starkare stegring ifrågasatts. Då emellertid de priser för fabrikspotatis, som

komma att tillämpas efter nämnda höjning, måste anses väl överensstämma

med övriga jordbrukspriser samt de potatisodlare, som äro delägare i stärkelsefabrik,

dessutom åtnjuta förmånen av en fullt tillfredsställande tillverkningsmarginal,

synas några vägande invändningar mot kommissionens berörda

förslag icke kunna framställas.

Fabrikspotatisodlingen torde vidare böra lämnas samma avsättningsgaranti,

som gällt för innevarande år. Denna garanti innebär, att statsmakterna

utfästa sig, att därest potatisskörden blir av viss storlek och försörjningsläget

ej föranleder till annat, en angiven kvantitet skall vinna avsättning

för andra ändamål än inhemsk direktkonsumtion eller utfodring. Vid en

total skörd av 1 800 000 ton skall enligt garantien avsättning för nyssnämnda

ändamål eller export garanteras för 170 000 ton potatis. Vid en skörd av

1 900 000 ton utsträckes garantien att gälla 200 000 ton och vid en skörd av

2 miljoner ton utgör den garanterade avsättningskvantiteten 240 000 ton.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

49

Kommissionen har för avsikt att komplettera denna statliga avsättningsgaranti

med ett avtal med potatisodlarnas organisationer, varigenom dessa

liksom tidigare skulle åtaga sig att verka för att potatisodlingen vidmakthålles

och att den i viss omfattning inriktas på sådana potatissorter, som

lämpa sig för såväl direkt konsumtion som för industriella ändamål.

Vidkommande priserna å kött och fläsk har livsmedelskommissionen förordat

en övergång till fri prisbildning från och med hösten 1947. Kommissionen

har framhållit, att vid oförändrat prisläge på kött och fläsk en relativt

stor brist på dessa varor komme att föreligga även under konsumtionsåret

1947/48. För att stimulera till ökad fläskproduktion hade kommissionen

haft för avsikt att föreslå en höjning av nu gällande normalpriser på fläsk.

Vid behandlingen inom livsmedelskommissionens råd av prissättningen på

jordbrukets produkter under nästa regleringsår hade emellertid enligt vad

kommissionen meddelat från olika håll framställts yrkande om att prisbildningen

på kött och fläsk vid lämplig tidpunkt i början av nästa regleringsår

skulle lämnas helt fri. Beträffande de skäl, som åberopats för en fri prisbildning,

har kommissionen anfört.

Till stöd för yrkandet om fri prisbildning å förevarande område har från

jordbrukets sida åberopats bland annat, att erfarenheterna givit vid handen,

att de bundna priserna för kött och fläsk medfört icke önskvärda rubbningar

i fråga om tillförseln av slaktdjur till andelsslakterierna. Dessa rubbningar

sammanhänga med att de utanför jordbrukets organisationer stående slakteriföretagen

under bristperioder i stor utsträckning betalat högre priser vid

inköp av slaktdjur från jordbrukare än som kunnat möjliggöras av deras

handelsmarginaler. Erläggandet av överpriser har underlättats av att Sveriges

slakteriförbund och till detta anslutna slakteriföreningar vid sin partiförsäljning

i enlighet med givna bestämmelser tillämpat fastställda normalpriser,

vilket medfört, att de övriga slakteriföretag, som bedrivit återförsäljning

av kött och fläsk till förbrukare, alltid varit tillförsäkrade full marginal

på den del av inköpen, som i form av slaktad vara skett från jordbrukets

organisationer. Genom att slakteriföretagare, som nyss anförts, tillämpat

överpriser vid inköp av slaktdjur från jordbrukare, har en del av medlemmarna

i slakteriorganisationerna lockats att antingen frånfalla sitt medlemskap

eller att i strid mot organisationernas stadgar leverera slaktdjur till

andra slakteriföretag.

Kravet på en fri prisbildning för kött och fläsk har vunnit anslutning även

av Kooperativa förbundet och den enskilda handeln. Från sistnämnda intressegruppers

sida har framhållits, att överpriser för slaktdjur under bristperioder

i viss utsträckning måst erläggas, men det har å andra sidan med

skärpa gjorts gällande, att detta varit alldeles nödvändigt för att handeln

skulle kunna förse sina kunder med varor i erforderlig omfattning. Det vore

självfallet ett önskemål från dessa gruppers sida att komma ifrån systemet

med överbetalning, icke minst därför att detta minskade handelns möjligheter

att erhålla täckning för sina verkliga kostnader och dessutom innebure

en frestelse för handeln att taga igen överpriserna genom att överskrida

de fastställda normalpriserna vid försäljning av kött och fläsk. Inom kommissionens

råd har också framhållits, att den köpkraftsökning, som kommit

till stånd genom inkomstökning och omsättningsskattens borttagande, utövade

en mycket stark press på särskilt priserna på kött och fläsk. Dessa

varor tillhörde nämligen en grupp av livsmedel, på vilken efterfrågan starkt

ökades vid stigande köpkraft.

Rihanr) till riksdagens protokoll 19''i7. 1 samt. AV 280.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Kommissionen har förklarat sig kunna för sin del i huvudsak ansluta sig

till vad sålunda anförts och har därutöver uttalat, att den angivna utvecklingen

utgjort ett mycket starkt irritationsmoment och under vissa tider till och

med inneburit risk för ett sammanbrott ej endast av normalprisregleringen

utan även av ransoneringen av kött och fläsk. I detta sammanhang har

kommissionen meddelat, att statens priskontrollnämnd genom s. k. provköp

kunnat konstatera, att normalpriserna vid detaljhandelsförsäljning ganska

allmänt överskridits med relativt betydande belopp. Liknande överskridanden

hade enligt kommissionens erfarenhet jämförelsevis ofta förekommit

inom den enskilda handeln vid återförsäljning av kött och fläsk i parti. Det

rådde intet tvivel om att den förnämsta anledningen till dessa överskridanden

av normalpriserna varit en önskan att taga igen de överpriser, som i första

ledet erlagts vid inköp av slaktdjur från jordbrukare. Såsom ytterligare motivering

för yrkandet om en fri prisbildning har kommissionen anfört, att

det nuvarande systemet med slakteritillstånd därvid skulle kunna tillämpas

på ett generösare och smidigare sätt, vilket i och för sig skulle medföra en

gynnsam följdverkan av den fria prisbildningen. Vidare skulle man kunna

upphäva vissa andra regleringsbestämmelser, som föranlett irritation, såsom

exempelvis bestämmelserna om leveransskyldighet för organ och inälvor

m. m.

Enligt vad livsmedelskommissionen anfört har mot en övergång till fri prisbildning

på förevarande område särskilt från statens priskontrollnämnds sida

invänts, att en sådan övergång skulle kunna medföra en stegring av priserna

på köttvaror av sådan storleksordning, att den i nuvarande läge måste betraktas

såsom icke önskvärd. Härvid hade särskilt framhållits, att risk förefunnes,

att handeln vid en fri prisbildning skulle höja sina marginaler till

en nivå, som icke kunde betraktas såsom skälig. Gentemot dessa invändningar

har kommissionen till en början anfört, att kommissionen ville hålla frågan

om den fria prisbildningen helt skild från frågan om ransoneringens upprätthållande

i fortsättningen. När ransoneringen på kött och fläsk kunde

slopas, vore omöjligt att nu taga ställning till. Så länge ransoneringen ansåges

böra bibehållas, funnes enligt kommissionens åsikt stora möjligheter att med

hjälp av denna styra efterfrågan på slaktdjursprodukter på ett sådant sätt,

att prisstegringen vid fri prisbildning hölle sig inom måttliga gränser. Det

gällde härvid främst att tillse att ransonerna av kött och fläsk icke fastställdes

högre än som motsvarade den aktuella tillförseln av slaktdjursprodukter.

Då man vidare under regleringsåret 1947/48 syntes kunna påräkna

viss import, kunde denna tillgripas för att under bristperioder hålla priserna

nere på en skälig nivå. Kommissionen har ytterligare i detta sammanhang

meddelat, att Sveriges slakteriförbund i samband med att förbundet påkallat

fri prisbildning uttalat, att det måste ligga även i organisationens intresse

att se till att priserna icke bleve för höga. Kommissionen hade alltså att

påräkna slakteriorganisationens stöd i detta hänseende. Vad beträffade farhågorna

för att handeln skulle utnyttja den fria prisbildningen till att höja

sina marginaler, har kommissionen meddelat, att kommissionen diskuterat

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

51

denna fråga såväl med producentkooperationen som med konsumentkooperationen

och den enskilda handeln. Nämnda intressegrupper hade därvid

förklarat sig icke ha behov av någon nämnvärd marginalökning, därest priserna

vid bibehållen ransonering släpptes fria. Under alla förhållanden ansåge

dessa grupper, att marginalen procentuellt icke skulle behöva höjas

lika mycket som producentpriserna ökas. Möjligen kunde det enligt deras

uppfattning bliva fråga om en något ökad öresmarginal. Dessa uttalanden

ha kommissionen funnit utgöra en ganska stark borgen för att marginalerna

vid en fri prisbildning kornme att hålla sig inom måttliga gränser.

På grund av vad nu anförts har kommissionen ansett sig böra förorda

en övergång till fri prisbildning på kött och fläsk från och med hösten 1947.

Någon bestämd tid för övergången kunde icke nu angivas, men enligt kommissionens

uppfattning borde den icke ske, förrän den säsongmässiga stegringen

i slaktproduktionen inträdde under hösten. Huruvida övergången

borde ske på en gång för samtliga här berörda varuslag eller i etapper på

så sätt, att prisbildningen först hävdes för ett eller flera varuslag och något

senare för andra varuslag, syntes böra bliva föremål för överväganden längre

fram.

Rörande storleken av den prisstegring, som kunde förväntas äga rum

vid fri prisbildning på kött och fläsk, har livsmedelskommissionen anfört.

Det är självfallet mycket svårt att göra en uppskattning av hur mycket

producentpriserna komma att stiga vid fri prisbildning och bibehållen ransonering.

De undersökningar, som kommissionen verkställt härom, tyda på

att prisstegringen skall kunna hållas inom en ram av 10 procent. Med utgångspunkt

härifrån har kommissionen uppskattat värdet för jordbruket

av fria priser på kött och fläsk under regleringsåret 1947/48 till i runt tal

60 miljoner kronor. Härvid har kommissionen förutsatt, att i samband med

den fria prisbildningen på dessa varor även normalpriserna på slakterifett

av olika slag skola tillåtas stiga. Därest man beräknar värdet av prisuppgången

för slakterifett till i runt tal 10 miljoner kronor för hela regleringsåret,

skulle på kött och fläsk komma att belöpa 50 miljoner kronor att fördelas

på i stort sett 10 månader. Kommissionen vill för sin del tillstyrka,

att nämnda belopp, sammanlagt 60 miljoner kronor, tillgodoföras jordbruket

såsom inkomst av slakt under det nya regleringsåret. Emellertid är kommissionen

icke beredd att göra något uttalande beträffande fördelningen av

detta belopp å olika slag av produkter. Jordbruket bör dock kunna räkna

med att eu inkomst av motsvarande storleksordning verkligen erhålles.

I fråga om priserna å mjölk och mejeriprodukter har livsmedelskommissionen

yttrat.

Enligt kommissionens mening bör en prishöjning under det nya regleringsåret

även inträda beträffande mjölkproduktionen. Med hänsyn till att

smörpriset nyligen undergått en ganska kraftig stegring, är det emellertid

angeläget att undvika en ytterligare prishöjning på denna vara. Däremot

synes intet vara att invända mot att i nuvarande läge konsumentpriserna

på grädde och ost höjas. Kommissionen föreslår, all dessa priser få undergå

eu höjning med (beträffande grädde i genomsnitt för hela landet) 30 öre

per kilogram, vilket för regleringsåret 1947/48 skulle motsvara en inkomstförbättring

för mejerierna av sammanlagt cirka 30 miljoner kronor. Härav

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kung!. Maj.ts proposition nr 280.

skulle även följa en höjning i inkomstkalkylen av värdet av hemmaförbrukad

konsumtionsmjölk med omkring 2,1 miljoner kronor. I fråga om konsumtionsmjölken

vill kommissionen erinra, att denna under loppet av ett

halvt år höjts med i allmänhet 2 öre per liter och på vissa orter med 3 öre

per liter (i Göteborg 4 öre per liter för flaskmjölk). Med tanke härpå och

då det måste anses angeläget, att den höga förbrukning av konsumtionsmjölk,

som nu är för handen, i möjligaste mån bibehålies även i fortsättningen, anser

kommissionen, att det nu icke bör bliva fråga om någon större höjning

av priset på denna vara. I detta sammanhang vill kommissionen även erinra,

att mjölkrabatterna från och med den 1 januari 1948 tänkts skola slopas.

Med hänsyn till det behov av inkomstförbättring för jordbruket, som förefinnes

för nästa regleringsår, är det emellertid önskvärt med en prisförhöjning

motsvarande 2 öre per liter konsumtionsmjölk. Kommissionen vill för

sin del föreslå, att en sådan prishöjning kommer till stånd. Därest emellertid

en prishöjning med nämnda belopp icke skulle anses kunna godtagas ur

försörjnings- och avsättningssynpunkt, vill kommissionen alternativt förorda,

att prishöjningen begränsas till ett öre per liter konsumtionsmjölk från

och med den 1 september 1947 och att jordbruket beredes kompensation för

bortfallet av den andra ettöringen på så sätt, att de prisstegringar, som

föreslagits för grädde, ost samt kött och fläsk, till en del få äga rum redan

den 1 maj 1947. Eftersom en prishöjning av ett öre per liter konsumtionsmjölk

för helt år motsvarar omkring 11 miljoner kronor, skulle berörda

prisstegringar per den 1 maj 1947 avvägas så, att de för tiden därefter och

fram till den 1 september komma att motsvara sistnämnda belopp.

Därest Kungl. Maj:t godkänner kommissionens förslag rörande prishöjningar

på konsumtionsmjölk, grädde och ost, synes det lämpligt att de belopp,

som härigenom tillföras mejerierna, bliva föremål för clearing mellan

olika områden. Detta kan lämpligen ske så, att prisstegringsbeloppen i förhållande

till nuvarande prisnivå inbetalas till Svenska mejeriernas riksförening

och därefter genom dess försorg fördelas mellan mjölkproducentema.

Riksföreningen har förklarat sig vara beredd att medverka till en sådan prisutjämning.

Skulle emellertid svårigheter uppstå för föreningen att genomföra

densamma, böra mejerierna åläggas skyldighet att deltaga däri. Beträffande

de föreskrifter, som må erfordras för detta ändamål, vill kommissionen återkomma

i samband med att kommissionen avgiver förslag rörande prisregleringsanordningarna

under det nya regleringsåret.

Om förslaget om prishöjning på ost med 30 öre per kilogram genomföres,

synes det till motverkande av spekulationslagring lämpligt, att prisstegringen

på inneliggande lager inlevereras till clearingkassan för ost. Även denna

fråga torde få övervägas i samband med förslaget rörande den tekniska utformningen

av prisregleringsanordningarna.

Enligt beräkningar, som verkställts inom livsmedelskommissionen, motsvara

de föreslagna prisjusteringarna för regleringsåret 1947/48 ett sammanlagt

inkomstbelopp av omkring 140 miljoner kronor. Till ett belopp av 135,5

miljoner kronor fördelar sig denna inkomstökning på olika produkter i enlighet

med följande sammanställning. Återstoden av inkomstökningen hänför

sig enligt vad kommissionen uttalat i huvudsak till den prisstegring för sockerbetor,

som kunde bliva följden av sockerbetsförhandlingarna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2S0.

53

Inkomstökning

miljoner krpnor

Höstvete................................. + 2 öre per kg 7-0

Höstråg och vårråg...................... 4- 2 » » » 3’6

Vårvete................................. + 2 » » » 2''8

Korn.................................... + 2 » » » 1''4

Havre .................................. + 2 » » » 2‘4

Blandsäd................................ 4- 2 » » » —

Fabrikspotatis............................ 4- 2 » » hektoliter

och stärkelseprocent 1‘2

Grädde.................................. 4- 30 öre per kg 15''0

Ost..................................... 4- 30 » » » 15-0

Hemmaförbrukad k-mjölk...................................... 2*1

K-mjölk (exklusive grädde)................ 4- 1 öre per liter H''l

Slaktdjursprodukter (inklusive slakterifett)................... cirka 60''0

Höjning av k-mjölkspriset med ytterligare 1 öre per liter under 1947/

48 eller höjning av priserna på vissa produkter under tiden 1/s—

31/s 1947.......................................o..........•... 11-1

Superfosfat — 1 öre per kg (3''0 miljoner sänkning på kostnadssidan) 2''8

Summa 135''5

Beträffande de ifrågasatta prisjusteringamas inverkan på levnadskostnaderna

bär livsmedelskommissionen anfört.

De nu föreslagna prisjusteringama komma givetvis att taga sig uttryck i

en höjning av index för levnadskostnaderna. Därest prishöjningarna i sin

helhet få slå igenom i konsumentledet, vilket kommissionen vill förorda,

torde stegringen i socialstyrelsens levnadskostnadsindex med år 1914 som

bas komma att utgöra mellan 3,5 och 4 enheter, sedan alla justeringarna genomförts.

Härvid har kommissionen räknat med att ett öres höjning av priset

på standardiserad konsumtionsmjölk motsvarar 0,45 enheter, 30 öres höjning

av priset på ost 0,30 enheter, 10 procents höjning av priserna på kött och

fläsk omkring 2 enheter och 2 öres höjning på spannmålen omkring 0,5 enheter.

Det synes böra framhållas, att den verkliga stegringen av priserna på

kött och fläsk torde bliva mindre än vad som motsvarar indexstegringen,

enär man vid indexberäkningen icke tagit hänsyn till de överskridanden av

gällande normalpriser, som förekommit.

Livsmedelskommissionen har vidare uttalat, att i överensstämmelse med de

principer, som tillämpats för jordbrukets prisreglering under innevarande

regleringsår, en omräkning av inkomst- och kostnadskalkylen borde äga rum

i augusti månad med ledning av då föreliggande uppgifter rörande skördeutfallet.

Kommissionen har härom anfört följande.

Därest det vid den föreslagna omräkningen skulle visa sig, att ett kalkylmässigt

överskott uppkommer, som motsvarar mer än 4 procent av den i nu

föreliggande justerade kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 140

miljoner kronor, eller cirka 100 miljoner kronor, böra priserna justeras, så

att överskottet begränsas 1 ill sistnämnda belopp. Om å andra sidan ett kalkylmässigt

underskott, överstigande 100 miljoner kronor, skulle uppkomma, bör

detta på motsvarande sätt nedbringas. Beträffande frågan vilka grenar av

produktionen som främst skola bliva föremål för en enligt 4-procentsregeln

företagen justering torde liksom hittills böra gälla den principen, att justeringen

i första hand skall beröra de produktionsgrenar, som mest bidragit

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

till över- eller underskottet. Dylika justeringar böra dock icke ske efter rent

mekaniska grunder, utan hänsyn bör även tagas till försörjningsläget. Med

tanke på möjliga förskjutningar i försörjningsläget böra vidare ur försörjningssynpunkt

erforderliga justeringar av priserna få företagas även utan att

förutsättningar föreligga för en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar

böra emellertid avvägas på sådant sätt, att relationen mellan inkomst-

och kostnadssumman i kalkylen icke påverkas. Därest prissänkningar

på sådana jordbruksprodukter, som icke äro underkastade statlig prissättning,

skulle komma till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, böra

myndigheterna däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna

genom prishöjningar på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter.

I allmänhet torde inverkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar

på jordbrukarnas inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning,

enär en dylik i regel får förutsättas utgöra anledningen till prissänkningar

av detta slag.

Livsmedelskommissionen har hemställt om Kungl. Maj ds beslut i enlighet

med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

I ett vid livsmedelskommissionens förevarande skrivelse fogat särskilt yttrande

har ledamoten av kommissionen fru Nordgren förklarat sig ha kunnat

endast med stor tvekan biträda kommissionens förslag i fråga om prisbildningen

å kött och fläsk, enär efterfrågan å dessa varor säkerligen komme att

väsentligt överstiga tillgångarna, varigenom priserna kunde komma att stiga

till sådan höjd att de mindre inkomsttagarna icke kunde köpa ut sina ransoner,

och enär spannmål, som kunde begagnas till människoföda, vid fri

prisbildning å kött och fläsk kunde befaras i viss utsträckning komma att

användas till utfodring.

I livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt sätt behandlat ärendet,

ha vissa erinringar framställts mot kommissionens förslag. Sålunda ha herrar

Beck-Friis, Blomkvist, Börjesson, Ekström, Enderstein, Erlansson, Flytström,

J. H. Johansson, Liedberg, Lindström, Ringborg och Själander samt fru Svensson

— under hänvisning till förut återgivna yttranden rörande inkomstoch

kostnadskalkylen, enligt vilka ett kalkylmässigt inkomstunderskott av

omkring (170 + 23,2 + 29,5=) 230 miljoner kronor beräknats uppstå -—- anfört, att prishöjningar borde vidtagas å vissa jordbruksprodukter för att

man skulle erhålla den inkomstökning, som en balanserad budget krävde och

höjda arbetslöner nödvändiggjorde. Prishöjningarna borde främst avse konsumtionsmjölk,

grädde och ost, kött och fläsk, brödsäd och fodersäd samt

fabrikspotatis. I anslutning härtill har uttalats, att en prishöjning å spannmål

med 4 öre per kilogram syntes vara lämplig och att beträffande priset å

fabrikspotatis en även försörjningspolitiskt motiverad höjning erfordrades.

Vidare har anförts, att priset å konsumtionsmjölk fortfarande vore så lågt i

förhållande till näringsvärdet att en höjning med 3 öre syntes böra betraktas

såsom ett minimum samt att grädd- och ostpriserna av samma skäl

borde höjas. Ifrågavarande rådsledamöter ha även uttalat, att en betydande

höjning av inkomsterna å kött och fläsk kunde och måste genomföras. Därvid

borde i första hand prisbildningen lämnas fri och i andra hand ransoneringen

av dessa varor slopas. Herr Carlborn har avgivit särskilt yttrande

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

55

beträffande prisfrågan, enligt vilket priserna å brödsäd borde höjas med

4 kronor per deciton. Herr Ekström har tillika framhållit önskvärdheten av

att priset å produktmjölk höjdes med 2 öre per kilogram.

Statens priskontrollnämnd, som ansett att lagerökningsposten icke längre

borde bibehållas i inkomst- och kostnadskalkylen, varvid ett kalkylmässigt inkomstöverskott

av 42,4 miljoner kronor skulle uppkomma för regleringsåret

1947/48, har rörande prissättningen på jordbrukets produkter anfört i huvudsak

följande.

Enligt en inom priskontrollnämndens livsmedelssektion uppgjord promemoria

torde risk föreligga att stora prishöjningar inträffa på kött och fläsk

vid ett slopande av priskontrollen på dessa varor. Med hänsyn till de ogynnsamma

återverkningarna på levnadskostnaderna, som sådana prishöjningar

skulle komma att medföra, finner nämnden det ej möjligt att nu slopa prisregleringen

på detta område. Vid behandlingen av denna fråga inom priskontrollnämndens

råd uttalade sig även rådet för ett bibehållande tills vidare

av priskontrollen på kött och fläsk.

Enligt nämndens uppfattning tala emellertid i nuvarande läge försörjningsmässiga

och andra skäl för vissa prisförhöjningar på jordbruksprodukter.

I likhet med kommissionen anser nämnden att en del av dessa prishöjningar

böra läggas på kött och fläsk. I betraktande av att kött- och fläskpriserna

redan nu äro mycket höga och med hänsyn till den ogynnsamma psykologiska

effekt, som en ytterligare kraftig prishöjning på dessa varor skulle

medföra, finner nämnden det dock för sin del lämpligast att prisförhöjningarna

på kött och fläsk begränsas till omkring fem procent. Om detaljhandeln

därvid erhölle oförändrade procentuella marginaler, skulle även prisförhöjningarna

i konsumentledet bliva omkring fem procent. De skäl som förebäras

av detaljhandeln för en ökning av marginalerna torde nämligen delvis

böra beaktas.

De prishöjningar, som priskontrollnämnden ansett sig böra föreslå för

produktionsåret 1947/48, framgå av följande tabell, i vilken även medtagits

det inkomstöverskott som inkomst- och utgiftskalkylen enligt nämndens beräkningar

skulle utvisa.

Miljoner kronor

Inkomstöverskott i kalkylen, enligt nämndens beräkningar......... 42-4

Prisförhöj ningar:

Vårvete..............................•............. + 2 öre 2-8

Korn............................................. 4- 1 » 0‘7

Havre............................................ + 1 » 1‘2

Blandsäd......................................... + 1 » —

Fabrikspotatis..................................... + 0-5 » l-2

Grädde........................................... + 30 » 15-0

Ost.............................................. + 30 » 15-0

Hemmaförbrukad k-mjölk.................................... 2-l

K-mjölk (exklusive grädde)......................... + 1 öre 11 ''1

Superfosfat....................................... — 1 » 2-8

Kött och fläsk (med bundna priser)................ + 5 ^ 28-5

Höjning av k-mjölkpriset med ytterligare 1 öre per liter eller

höjning av priserna på vissa produkter under tiden x/5—31/s 1947 11 *1

Summa 133-9

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Enligt vad priskontrollnämnden meddelat har nämndens råd vid behandlingen

av förevarande prisfråga instämt i nämndens förslag, varvid dock

reservationer avgivits dels av herr Lindberger, som ansett de föreslagna priserna

på brödsäd för låga, dels ock av fröken Collin och herr H. Nilsson,

som ansett, att posten för lagerhållning borde bibehållas i kalkylen och att

1 kalkylen borde upptagas erforderligt belopp för täckande av ofrånkomkomliga

lönestegringar inom jordbruket under produktionsåret 1947/48 samt

att priserna å jordbruksprodukter därefter borde justeras så att kalkylen vore

balanserad.

I skrivelse den 1 juni 1947 har Småbrukarnas riksförbund uttalat sig för

en inkomstförbättring för jordbruket med 200 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj:t dels den

11 april 1947 och dels den 5 juni 1947 meddelat beslut angående prissättningen

på jordbrukets produkter och förnödenheter under regleringsåret

1947/48. Jag torde få erinra, att dessa beslut innebära i huvudsak följande.

Priset på höstvete och råg av normalkvalitet skall utgöra i genomsnitt

28 kronor 25 öre per deciton under regleringsåret 1947/48 mot 26 kronor

25 öre under innevarande regleringsår. Priset på vårvete av normalkvalitet

skall utgöra i genomsnitt 31 kronor 50 öre per deciton under det nya regleringsåret

mot 28 kronor 50 öre under regleringsåret 1946/47. Prisskillnaden

mellan vårvete och höstvete av normalkvalitet höjes sålunda med 1 krona

per deciton till i genomsnitt 3 kronor 25 öre per deciton.

De för innevarande regleringsår fastställda priserna på fodersäd (korn,

havre och blandsäd) höjas med 2 kronor per deciton.

Priserna på kli av vete, råg, kom och havre skola likaledes höjas med

2 kronor per deciton. För den kostnadsökning av omkring 5,5 miljoner kronor

för regleringsåret 1947/48, som förorsakas jordbruket till följd härav,

skall kompensation lämnas på så sätt, att ett motsvarande belopp utbetalas

till producenterna i form av statliga pristillägg på slaktprodukter under den

resterande delen av innevarande regleringsår samt under de första månaderna

av nästa regleringsår.

I fråga om potatis har Kungl. Maj:t medgivit att, därest skörden år 1947

blir av viss storlek, vissa kvantiteter potatis må vinna avsättning för andra

ändamål än inhemsk direktförbrukning eller utfodring. Enligt Kungl. Maj ds

bemyndigande skall för tillverkningsåret 1947/48 det pris, som tillverkare

av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av

potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, fastställas till belopp, som

med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent överstiger det pris, som varit

gällande för tillverkningsåret 1946/47.

Priserna på grädde och ost skola undergå en höjning av genomsnittligt 30

öre per kilogram från och med den 10 juni 1947. Vidare skall priset på standardiserad

konsumtionsmjölk från samma tidpunkt höjas med 2 öre per

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

57

liter. De belopp, som motsvara nu nämnda prishöjningar på mjölk och mejeriprodukter,

skola bliva föremål för ett clearingförfarande. Beloppen skola

inlevereras till Svenska mejeriernas riksförening samt fördelas mellan mjölkproducentema

genom riksföreningens försorg.

Priskontrollen i fråga om kött och fläsk skall bibehållas. Ett belopp av

60 miljoner kronor skall dock tillföras jordbruket under det kommande

regleringsåret genom en höjning av priserna på slaktdjursprodukter.

De av Kungl. Maj:t fastställda prisförändringarna innebära, att jordbruket

tillföres ett belopp, som i jordbrukskalkylen kan beräknas till omkring 147

miljoner kronor. Hur detta inkomstbelopp fördelar sig på olika produkter

framgår av följande sammanställning.

Inkomstökning

miljoner kronor

Höstvete ...............................

. +

2

öre per kg

7-0

Höstråg och vårråg.....................

. +

2

» » »

3-6

Vårvete ................................

• +

3

» » »

4-2

Korn...................................

i

2

» 3> »

1-4

Havre .................................

2

» » »

2-4

Blandsäd ...............................

. +

2

» » »

—

Fabrikspotatis...........................

. +

2 » » hektoliter

och stärkelseprocent

1-2

Grädde.................................

30

öre per kg

18-4

Ost....................................

. +

30

» J> »

18-4

Hemmaförbrukad k-mjölk ...............

2-6

K-mjölk (exklusive grädde)...............

. +

2

öre per liter

27-7

Slaktdjursprodukter (inklusive slakterifett) .

Summa

60-0

146-9

Av nämnda belopp beräknas 12,8 miljoner kronor komma att tillföras

jordbruket under återstoden av innevarande regleringsår genom den beslutade

prishöjningen på grädde, ost och konsumtionsmjölk från och med den

10 juni 1947. Utöver summan 146,9 miljoner kronor tillkommer den prisstegring

för sockerbetor, som följer av den tidigare beslutade höjningen av

grundpriset från 4,65 till 5,00 kronor per deciton. Härigenom höjes den i

normkalkylen angivna inkomstsumman med ytterligare 7,1 miljoner kronor.

Vidare tillkommer på inkomstsidan ett belopp av 2,8 miljoner kronor, svarande

mot den sänkning på kostnadssidan, som blir en följd av den väntade

prissänkningen beträffande superfosfat med 1 krona per deciton jämfört

med det i normkalkylen begagnade priset. Å andra sidan medför en höjning

av priset på cliilesalpeter med 4 kronor per deciton utöver det i normkalkylen

begagnade, att kostnaderna öka med ett belopp, som på inkomstsidan

motsvarar 0,9 miljoner kronor. Höjningen av kliprisema skall som tidigare

nämnts kompenseras genom .särskilda pristillägg för kött och fläsk under

återstoden av innevarande och början av nästkommande regleringsår.

Sammanlagt medföra de nu beslutade prisförändringarna en höjning av de

i normkalkylen för regleringsåret 1947/48 upptagna inkomsterna med 143,1

miljoner kronor (kostnadssidan hålles kalkylmässigt oförändrad). Härtill

komma förutnämnda prisförbättringar å mejeriprodukter under tiden 10 juni

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

—31 augusti 1947, beräknade till 12,8 miljoner kronor. Utöver summan av

nu nämnda belopp — 155,9 miljoner kronor — kunna komma vissa inkomstförbättringar

genom en sannolik höjning i förhållande till normkalkylen av

priserna på vissa av de produkter, som äro föremål för fri prisbildning.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder

för regleringsåret 1947/48.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 5 juni

1947, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till fortsatta

regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen den

3 april 1947 behandlade. Kommissionens råd har vid sammanträde den 5

juni 1947 tillstyrkt förslagen. Två särskilda yttranden avgåvos härvid, det

ena av herr Olin rörande prisregleringen i fråga om slaktdjursprodukter

och det andra av herr Ekström m. fl. rörande krav å prishöjningar till ett

sammanlagt belopp av 200 miljoner kronor, d. v. s. 60 miljoner kronor utöver

kommissionens förslag. I samband med utarbetandet av sina förslag har

kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende ifrågavarande

område. Bland dessa må nämnas en skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget

den 10 mars 1947.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,

att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel under loppet av

innevarande regleringsår icke undergått någon påtaglig förbättring här i

landet. Av de ransoneringar, som gällde under större delen av år 1945/46

beträffande animaliska produkter, hade hittills endast ransoneringen av ost

m. m. kunnat helt upphävas. Fortfarande finge dock i huvudsak endast

halvfet ost tillverkas. I övrigt nödvändiggjorde det nu rådande försörjningsläget

ifråga om fettvarorna fortsatt ransonering av matfettet, standardisering

av konsumtionsmjölken samt maximering av gräddens fetthalt. Vad anginge

kött och fläsk hade försörjningsläget icke undergått några väsentliga förändringar

under innevarande regleringsår. Detsamma gällde ifråga om socker.

Beträffande brödsäden hade under första halvåret 1947 en skärpning av

läget inträffat, varigenom det blivit nödvändigt att utdryga tillgången på

mjöl genom inblandning av kornmjöl i vetemjölet. Genom utlovad eller pågående

import syntes behovet av brödspannmål numera dock säkrat tills

den nya skörden komme i marknaden. Brödsädslagren komme emellertid

vid övergången till det nya produktionsåret att under alla förhållanden bliva

mycket små.

Kommissionen har vidare anfört, att den starkt beskurna världsproduktionen

av livsmedel med all sannolikhet komme att i ogynnsam riktning påverka

försörjningsläget i vårt land även under regleringsåret 1947/48. En huvudanledning

till den alltjämt rådande internationella bristsituationen syntes

vara att söka i det förhållandet, att försörjningen med animaliska livsmedel

och vegetabiliska fettämnen vore otillräcklig och för tämligen lång tid

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

59

framåt komme att befinna sig i ett kritiskt läge. Den spänning, som på internationella

marknaden rådde mellan tillgång och efterfrågan på dessa varor,

medförde för vårt vidkommande icke endast direkta svårigheter beträffande

försörjningen med köttvaror och fetter, utan påverkade även våra

möjligheter att genom import av cerealier förbättra försörjningsläget. På

grund av fettbristen på världsmarknaden rönte nämligen cerealierna en utomordentligt

starkt ökad efterfrågan för direkt konsumtion. För år 1947/48 förutsåges

obetydlig eller ingen bättring i den sammanlagda tillgången på vete

för export från de stora exportländerna, medan efterfrågan i de europeiska

importländerna alltjämt komme att vara större än normalt. Jämväl våra

möjligheter att importera oljekraftfoder och andra fodermedel komme att

influeras av den kris, som för närvarande rådde på livsmedelsförsörjningens

område i världen.

Även om den möjligheten icke borde helt uteslutas, att importen kunde

komma att utökas under regleringsåret 1947/48, syntes utsikterna beträffande

det inhemska försörjningsläget enligt kommissionens åsikt böra bedömas

med försiktighet. Kommissionen har uttalat, att denna åsikt framstode

desto mera motiverad, som betingelserna för 1947 års skörd vore tämligen

ogynnsamma med hänsyn till den minskade höstsådden, förekomsten

av övervintringsskador, förseningen av vårbruket och den i maj rådande

torkan.

Mot bakgrunden av vad nu anförts borde man enligt kommissionens mening

räkna med att handels- och förbrukningsregleringama beträffande livsmedel

och jordbruksfömödenheter komme att bliva erforderliga under nästa

regleringsår i ungefär samma omfattning som under innevarande år. Möjligheter

borde dock hållas öppna att under loppet av nästkommande år vidtaga

de förändringar i regleringssystemet, som kunde bliva påkallade av förskjutningar

i försörjningsläget.

Efter att ha erinrat om vissa delar av innehållet i livsmedelskommissionens

skrivelse den 3 april 1947 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan har

kommissionen framhållit, att de av Kungl. Maj:t fastställda priserna borde

gälla under regleringsåret 1947/48, såvida icke inkomst- och kostnadsbetingelserna

skulle utveckla sig på sådant sätt, att ett kalkylmässigt över- ellei

underskott skulle uppkomma, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets

produktionsvolym enligt den upprättade kalkylen.

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till ovissheten om hur förhållandena

kunde komma att gestalta sig i fortsättningen Kungl. Maj:t borde

även för nästa regleringsår erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende

å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu

gällande regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande regleringsår,

d. v. s. intill den 1 september 1947. Den nya regleringsfullmakten

borde gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden från och med den 1 september

1947 till och med den 31 augusti 1948, och innefatta samtliga de

regleringsbemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat under krisen och

som icke begränsats till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde vidare äga

befogenhet att under rcgleringsåret vidtaga av omständigheterna påkallade

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

ändringar i jordbruksregleringen, dock att riksdagen, då så utan olägenhet

kunde ske, syntes böra höras över mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.

Mjölk- och matfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att

de statliga regleringsåtgärderna beträffande mjölk och matfett m. m., vilka

avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, borde

tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde få ankomma på

Kungl. Maj:t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta

om deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar i desamma. Vid en

gynnsam utveckling av försörjningsläget syntes i första hand en höjning av

matfettsransonerna böra komma ifråga, vidare en höjning av fetthalten i den

standardiserade mjölken ävensom en ytterligare höjning av ostens fetthalt.

Med hänsyn till rådande förhållanden borde en höjning av mjölkens fetthalt

böra ske med bibehållande av standardiseringen.

I samband med genomförandet av Kungl. Maj ds beslut om höjning av

priserna på kött och fläsk under nästa regleringsår borde enligt kommissionens

uppfattning även normalpriserna på slakterifett undergå vissa justeringar.

Det syntes böra ankomma på livsmedelskommissionen att efter samråd

med vederbörande jordbruksorganisation bestämma storleken av dessa

justeringar och de varor som de skulle avse. I övrigt har kommissionen ansett,

att det nuvarande systemet för prissättningen på smör och annat matnyttigt

fett borde bibehållas i stort sett oförändrat. Importen av fett och fettråvaror

borde sålunda fortfarande bliva föremål för en prisutjämning till

ett prisläge, som överensstämde med de fastställda normalpriserna på olika

slags fett. Denna prisutjämning skedde för närvarande dels genom upptagande

av viss accis å margarin, dels genom upptagande av en rörlig clearingavgift

vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden

mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden för varan

i fråga.

Enligt kommissionens mening vore det lämpligt, att Kungl. Maj:t erhölle

befogenhet jämväl för regleringsåret 1947/48 att besluta om uttagande av

fasta importavgifter på olika slags fett och fettråvaror för framställning av

margarin och matnyttigt fett. Med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget,

syntes det dock mindre sannolikt att denna befogenhet skulle utnyttjas

under regleringsåret.

Vad prissättningen på matfett i övrigt beträffar har kommissionen funnit

det önskvärt, att konsumentpriserna på smör, margarin och annat matfett

liksom hittills om möjligt inbördes avvägdes på sådant sätt, att konsumenterna

kunde behålla rätten att inom ransoneringens ram vid varje särskilt

tillfälle fritt välja mellan olika slag av matfett. Sådan valfrihet kunde emellertid

möjligen icke uppehållas under hela nästa regleringsår utan att de nu

rådande prisrelationerna ändrades. Kommissionen har i detta sammanhang

framhållit att, om prisrabatteringen beträffande matfett skulle upphöra under

regleringsåret, förskjutningar i efterfrågan från smör till margarin kunde

uppkomma vid bibehållande av nu gällande priser. Ett slopande av pris
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

6]

rabatterna måste nämligen verka i den riktningen att efterfrågan på det billigaste

matfettet, d. v. s. margarin, ökades. Därest det föreslagna systemet med

barnbidrag samtidigt genomfördes, motverkades å andra sidan denna tendens.

Skulle emellertid en ef ter f rågestegring inträda av sådan storleksordning, att

den ej kunde täckas av tillgången på margarin, vilken även under nästa regleringsår

syntes bliva knapp, måste, om konsumenterna alltjämt skulle få full

frihet att välja mellan olika slag av matfett, margarinpriset höjas. En höjning

av margarinpriset skulle härvid visserligen medföra en viss fördyring av matfettet

för de mindre bemedlade, men en sådan fördyring skulle även inträda

vid en bindning av kupongerna i den riktningen att allmänheten tvingades

övergå till en större konsumtion av smör. För de mindre bemedlade syntes

den förra linjen i de flesta fall vara att föredraga ur rent ekonomisk synpunkt.

Under erinran att Kungl. Maj:ts beslut beträffande prisregleringen i övrigt

på detta område innebure att priserna skulle höjas för konsumtionsmjölk

med 2 öre per liter, för grädde med 30 öre per kilogram och för ost med

likaledes 30 öre per kilogram, har kommissionen anfört, att prishöjningar i

fråga om konsumtionsmjölken borde taga sig uttryck i en höjning av normalpriserna

på mjölk med 2 öre per liter. Vad angår prishöjningen på

grädde har kommissionen erinrat, att prissättningen på denna vara för närvarande

vore mycket oenhetlig. I samband med att den beslutade höjningen

av gräddpriset genomfördes, syntes det lämpligt, att gräddprisema justerades,

så att de mera allmänt komme i likartad relation till de inom respektive

områden gällande konsumtionsmjölkspriserna. Detta innebure, att vissa områden

skulle få en större prishöjning än 30 öre per liter, medan andra skulle få

en något mindre. Givetvis borde dock härvid iakttagas, att den genomsnittliga

prishöjningen bleve 30 öre per liter. I samband med prishöjningen på grädde

borde vidare -— för att tillverkningen av fettemulsion ej mera väsentligt skulle

öka — accisen på såväl tunn som fet fettemulsion höjas. Beslutet om höjning

av priset på ost med i genomsnitt 30 öre per kilogram syntes lämpligen böra

effektueras på så sätt, att de nu gällande normalpriserna på olika slag av löpeost

(inklusive smältost) och margarinost höjdes med något varierande belopp,

varvid borde tillses, att den genomsnittliga prishöjningen komme att

utgöra 30 öre per kilogram. Fastställandet av de nya priserna borde ske

efter samråd med Svenska mejeriernas riksförening.

Kommissionen har vidare anfört, att då priserna på konsumtionsmjölk,

grädde och ost underginge höjning på sätt nu angivits, medan smörpriset

bleve oförändrat, de mejerier, som i större utsträckning än andra tillverkade

eller försålde förstnämnda slag av mejeriprodukter, erhölle en merinkomst

i förhållande till andra mejerier. Denna merinkomst borde genom ett clearingförfarande

utjämnas, så att smörmjölken komme i åtnjutande av ungefärligen

samma prisförbättring som annan mjölk. Ifrågavarande clearing har

kommissionen funnit lämpligen kunna ske på det sättet, att mejerierna till

Svenska mejeriernas riksförening inbetalade en avgift motsvarande för konsumtionsmjölk

2 öre per liter samt för grädde och ost 30 öre per kilogram.

Fn motsvarande avgift syntes även böra upptagas för grädde och ost, som

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

vid mejeri användes för tillverkning av glass respektive smältost. De medel,

som inflöte genom upptagande av dessa avgifter, borde sedan genom riksföreningens

försorg slås ut på all invägd mjölk. Kommissionen har beträffande

prisutjämningsförfarandet ytterligare anfört följande.

Eftersom det övervägande antalet mejerier för närvarande äro anslutna

till Svenska mejeriernas riksförening, har kommissionen tagit i beaklande

möjligheten att låta riksföreningen utan ingripande från myndigheternas

sida omhänderhava ifrågavarande utjämningsförfarande. Emellertid står

alltjämt ett mindre antal mejerier utanför riksföreningen, och det torde därför

vara nödvändigt att grunda clearingförfarandet på en statlig förordning.

Förslag till en dylik förordning har uppgjorts inom livsmedelskommissionen.

I detta förslag har förutsatts att prisutjämningen skall omfatta alla mejerier,

antingen de äro anslutna till riksföreningen eller ej. Därjämte har förordats,

att utjämningsförfarandet, i den mån Kungl. Maj:t så föreskriver, skall tillämpas

även å mjölkproducent som försäljer konsumtionsmjölk, grädde eller ost

till annan än mejeri. Såvitt nu kan bedömas, kan utjämningsförfarandet tills

vidare inskränkas till att avse mejerier och andra företag, som erhållit tillstånd

att standardisera konsumtionsmjölk. Mjölkproducenter, som försälja

mjölk direkt till konsumenter, skulle alltså lämnas utanför prisutjämningen.

Med hänsyn till de föreskrifter om försäljning av konsumtionsmjölk, som nu

gälla, synes detta icke behöva medföra någon större olägenhet.

Vad beträffar fördelningen av de inlevererade prisstegringsbeloppen synes

denna böra ske enligt planer, som på förslag av riksföreningen fastställas av

livsmedelskommissionen. Vid fördelningen bör givetvis gälla, att mejerier

och övriga innehavare av tillstånd att standardisera konsumtionsmjölk behandlas

lika. Principiellt synes det vidare riktigast, att bidragen ur avgiftsmedlen

bliva lika stora inom skilda delar av landet och för olika slag av

mjölk. Därest emellertid Svenska mejeriernas riksförening skulle finna

lämpligt att föreslå en differentiering av bidragen, bör emellertid hinder icke

möta för livsmedelskommissionen att godkänna eu sådan åtgärd.

I förslaget till förordning angående utjämningsförfarandet har föreslagits,

att utjämningsavgift skulle kunna uttagas med högst 3 öre per kilogram mjölk

och högst 50 öre per kilogram grädde och ost. Dessa belopp korrespondera

med den högsta avgift, som får uttagas enligt Kungl. Maj ds förordning nr

488/41 angående mjölkavgift. Avsikten är dock icke, att avgift enligt den

nu föreslagna förordningen skall under nästa regleringsår utgå med högre

belopp än vad som svarar mot prisstegringen på mejeriprodukterna. Beträffande

grädde kan det dock ifrågakomma att uttaga en högre avgift

än 30 öre per kilogram. Gräddpriserna äro nämligen för närvarande så

avvägda, att försäljning av grädde giver mejerierna ett större relativt netto

än försäljning av andra produkter. Ifrågavarande merinkomst av grädde

är i jordbrukskalkylen för 1947/48 upptagen till ej mindre än 19 miljoner

kronor. Kommissionen har sig bekant, att inom Svenska mejeriernas

riksförening pågå vissa diskussioner om att någon del av denna merinkomst

skulle bliva föremål för utjämning mellan alla mejerier. För den händelse

riksföreningen skulle fatta beslut i dylik riktning, synes det icke vara något

att erinra emot att jämväl denna utjämning får ske med stöd. av den nu

föreslagna förordningen. Detta synes nödvändigt för att utjämningen även

skall kunna omfatta företag, som icke äro anslutna till riksföreningen.

Livsmedelskommissionen har vidare — under erinran att prisstegringarna

på konsumtionsmjölk, grädde och ost enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 280.

63

träda i kraft från och med den 10 juni 1947 — framhållit, att det, eftersom

den föreslagna förordningen angående clearingförfarandet måste underställas

riksdagen, icke vore möjligt att för tiden före den 1 juli 1947 utfärda

bindande bestämmelser om utjämning av prisstegringsbeloppen. Med

anledning härav har kommissionen haft vissa överläggningar med ledningen

för Svenska mejeriernas riksförening. Rörande dessa överläggningar har

kommissionen anfört.

Vid överläggningarna har framkommit, att riksföreningen har möjlighet

att för tiden intill dess förordningen träder i kraft fatta beslut om att till

riksföreningen anslutna mejerier skola inleverera prisstegringsbeloppen till

riksföreningen. Med all sannolikhet kommer riksföreningen även att fatta

ett dylikt beslut. Enligt vad kommissionen inhämtat, torde riksföreningen

även komma att besluta, att de inlevererade beloppen skola fördelas mellan

mejerierna efter samma riktlinjer, som komma att fastställas beträffande

fördelningen av de avgiftsmedel, som inflyta efter den 1 juli 1947. Härmed

synes utjämningsproblemet kunna bliva på ett tillfredsställande sätt löst, i

vad angår de mejerier som äro anslutna till riksföreningen. Beträffande de

företag åter, som icke äro medlemmar i riksföreningen, synes man lämpligen

kunna förfara så, att dessa företag, i den mån de icke föredraga att

frivilligt inbetala utjämningsavgift till riksföreningen, få vidkännas ett visst

avdrag från de bidrag, som de jämlikt förordningen äro berättigade till för

tiden efter den 1 juli. Detta avdrag bör motsvara vad de skulle ha varit skyldiga

att inbetala i utjämningsavgift, därest förordningen trätt i kraft redan

den 10 juni.

Med hänsyn till att mjölkproduktionen är störst under sommarmånaderna

och lägre under övriga delar av året, synes det vara lämpligt, att de medel,

som under sommarmånaderna upptagas i utjämningsavgift, icke utbetalas

förrän under det nya regleringsåret.

Till motverkande av spekulationslagring av ost har kommissionen föreslagit,

att prisstegringen på inneliggande lager skall inlevereras till kommissionens

clearingkassa för ost. Härom har kommissionen anfört.

Med hänsyn till att avgiften per kilogram ost enligt kommissionens förslag

skall gälla för den från mejerier och tillverkare av margarinost levererade

varan, erhålla mejerierna och tillverkarna av margarinost ingen lagervinst

i samband med prishöjningen. Lagervinst skulle uppstå endast inom handeln.

Av kontrolltekniska skäl torde det vara omöjligt att upptaga prisstegringsavgift

på inneliggande lager inom detaljhandeln. Avgiften bör därför begränsas

till att gälla lager inom partihandeln och då lämpligen endast lager hos

sådana handlare, som för närvarande äro berättigade att erhålla lagringsersättning

för ost. Skyldighet alt inleverera prisstegringsavgift hör lämpligen

knytas såsom villkor för tillståndet att erhålla lagringsersättning för ost.

Såsom villkor för erhållandet av nya sådana tillstånd bör redan nu fastställas,

att prisstegringsavgift skall inlevereras till clearingkassan för ost på

de lager, som vederbörande partihandlare innehava vid tidpunkten för prishöjningen.

De medel, som på så sätt bliva inlevererade i prisstegringsavgift

till clearingkassan för ost, böra icke komma lill användning för utbetalande

av lagringsersättning, utan böra reserveras för utbetalning av prisfallsersiittning

till partihandeln vid sådana tillfällen, då prissänkning på ost föreskrives

av statlig myndighet eller eljest sker i anledning av statlig myndighets

beslut. Prisfallsersättning bör dock sammanlagt icke utgå med hög
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

re belopp per kilogram än som svarar mot den inlevererade prisstegringsavgiften

på inneliggande lager av ost vid tidpunkten för prishöjningen.

Beträffande grunderna för utbetalande av producentbidrag har livsmedelskommissionen

erinrat, att kommissionen i skrivelse den 10 april 1945 föreslagit

en sänkning av arealgränsen för detta bidrag från 25 till 15 hektar samt

att kommissionen i detta sammanhang framhållit, att då producentbidraget

infördes avsikten med detsamma varit att åstadkomma en förbättring av

ställningen för de mindre jordbrukarna. Frågan angående arealgränsen hade

även år 1946 upptagits till behandling. Med hänsyn till att det därvid i kommissionens

råd ifrågasatts, huruvida en sänkning av detta bidrag kunde anses

strida mot den överenskommelse, som den 13 mars 1946 träffats mellan

medlemmar av regeringen å ena samt representanter från Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet landsbygdens folk å andra sidan, hade kommissionen

ej år 1946 framfört något uttryckligt förslag angående en justering

av arealgränsen.

Enligt kommissionens mening talade emellertid starka skäl fortfarande

för att arealgränsen för producentbidraget borde sänkas från nuvarande 25

till 15 hektar. I detta sammanhang har kommissionen framhållit, att i

Kungl. Majds proposition nr 75/1947 föreslagits, att arealgränsen för erhållande

av producentbidrag skulle sänkas till 10 hektar. Enligt en inom

Svenska mejeriernas riksförening gjord preliminär beräkning skulle en

sänkning av arealgränsen för producentbidraget från 25 till 15 hektar innebära

en minskning av kostnaderna för producentbidraget — som eljest beräknats

utgå med 52 miljoner kronor under regleringsåret 1947/48 — med

omkring 8 miljoner kronor. Vid sammanträde med kommissionens råd den

5 juni 1947 hade rådet enhälligt uttalat sig för att nämnda sänkning av arealgränsen

från 25 till 15 hektar nu borde genomföras. Livsmedelskommissionen

ansåge sig böra biträda detta uttalande. Sänkningen borde emellertid

icke giva anledning till att relationen mellan jordbrukets sammanlagda inkomster

och kostnader förändrades. Med hänsyn härtill borde därför i samband

med sänkningen av statsmedel ett belopp av 8 miljoner kronor tillföras

mjölkregleringen. I fråga om fördelningen av detta belopp har kommissionen

anfört följande.

I samband med avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten den 1

januari 1947 slopades det allmänna mjölkpristillägget. Däremot utgår fortfarande

i norra samt vissa delar av mellersta Sverige mjölkpristillägg — motsvarande

de tidigare utgående extra pristilläggen — med varierande belopp

i öre per kilogram mjölkfett å den vid mejeri invägda mjölken. Tilläggens

storlek inom olika områden finnas angivna i livsmedelskommissionens cirkulär

nr 2777. Kommissionen har redan tidigare föreslagit, att nu ifrågavarande

extra pristillägg skola utgå även under nästa regleringsår. Kostnaderna

för desamma ha av kommissionen i samråd med Svenska mejeriernas

riksförening beräknats till 19,5 miljoner kronor.

Därest arealgränsen för erhållande av producentbidrag sänkes, tala vissa

skäl för att i varje fall en del av det belopp av 8 miljoner kronor, som härigenom

friställes, får användas för utbetalande av mjölkpristillägg inom områden,

där betingelserna för mjölkproduktionen äro mindre goda. I detta

sammanhang kan anföras, att producentbidragssystemet för närvarande har

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

65

sin största betydelse just för dessa områden. Emellertid synes det få ankomma

på Svenska mejeriernas riksförening att i första hand taga ställning till

på vad sätt det genom arealsänkningen friställda beloppet skall användas.

Skulle riksföreningen finna en ytterligare differentiering opåkallad, synes

det riktigast, att beloppet ställes till riksföreningens förfogande för att fördelas

efter samma riktlinjer, som komma att fastställas för fördelningen av

prisstegringsbeloppen för konsumtionsmjölk, grädde och ost.

I fråga om lantsmörsbidraget har livsmedelskommissionen erinrat, att sådant

bidrag för närvarande utginge inom Norrland med undantag av Gästrikland

med 25 öre per kilogram. Detta bidrag uppginge enligt vad kommissionen

anfört numera endast till ett obetydligt belopp, för nästa regleringsåf

beräknat till sammanlagt omkring 19 000 kronor. Utbetalandet av bidraget

krävde en i förhållande till beloppet synnerligen vidlyftig administrativ

apparat. Det vore därför önskvärt, att bidraget kunde slopas. Ur olika synpunkter

kunde det anses lämpligt, att detta skedde vid ingången av nästa

regleringsår. Om så bleve fallet, syntes nämligen kompensation kunna lämnas

för bortfallet av bidraget genom att myndigheterna medgåve, att priserna

på kött av större kalv höjdes mera än priserna på övriga slaktdjursprodukter.

En sådan åtgärd syntes i icke obetydlig utsträckning komma att

stimulera lantsmörsproducenterna till ökad gödkalvsproduktion. varigenom

de i många fall erhölle en mera lönande användning för sin mjölk.

Beträffande övriga åtgärder för stödjande av mjölkproduktionen har kommissionen

framhållit följande.

Körlinjebidragen ha i kalkylen för jordbrukets inkomster förutsatts komma

att utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. Desamma ha däri upptagits

till ett belopp av 4,0 miljoner kronor. Även s. k. merfrakttillägg böra

enligt kommissionens mening utgå under nästkommande regleringsår. I kalkylen

har detta bidrag beräknats till 0,5 miljoner kronor. För lösandet av

mjölkförsörjningsproblemet torde det även under nästkommande regleringsår

bliva nödvändigt att bibehålla regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling

av konsumtionsmjölk. Totalt torde härför åtgå cirka 0,9 miljoner

kronor.

För innevarande regleringsår ha nu nämnda särskilda mjölkbidrag sammanförts

till en anslagspost vilken upptagits till ett belopp av 7,5 miljoner

kronor. Med hänsyn till svårigheterna att på förhand med säkerhet beräkna

medelsåtgången för varje särskilt ändamål, synes det i likhet med vad som

skett tidigare år lämpligt att dessa bidrag sammanföras till ett anslag, vilket

med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet för nästa regleringsår torde böra

upptagas till 5,5 miljoner kronor. Liksom fallet varit under innevarande år,

synes Kungl. Maj:t böra äga möjlighet att disponera detta anslag även för

andra ändamål, som äro av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att kommissionen i sin skrivelse

den 3 april 1947 uttalat, att medclpartipriset på ägg, som i prognosen för

regleringsåret 1946/47 beräknats till 290 öre per kilogram, kunde antagas

komma att sjunka till 280 öre per kilogram under regleringsåret 1947/48. I

anslutning härtill har kommissionen uttalat, att utvecklingen under de senaste

Bihang till riksdagens protokoll 1947. / sainl. Å r 280. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

månaderna tydde på att dessa priser komme att överskridas. Detta hindrade

emellertid icke enligt kommissionens mening, att äggpriset på grund av en

säsongmässigt inträdande stark ökning i produktionen kunde komma att

mera tillfälligt understiga, vad som ur olika synpunkter kunde anses motsvara

ett rimligt prisläge. Med hänsyn till risken härför har kommissionen funnit

det lämpligt, att myndigheterna lämnade stöd åt ett visst bottenpris på ägg.

Detta stöd, vilket bäst kunde lämnas i form av stöd för säsongmässig lagring,

borde inträda vid ett prisläge, som med 50 öre per kilogram understege det

i jordbrukskalkylen beräknade medelpartipriset av 280 öre per kilogram. I

konsekvens härmed borde, därest äggpriset skulle med 50 öre per kilogram

överskrida nyssnämnda medelpris, ytterligare prisstegring motverkas genom

att en efter läget avpassad import av ägg medgåves. Eventuellt borde i sistnämnda

fall normalpriser införas. Oberoende av vad nu sagts borde hinder

icke möta att i samråd med vederbörande ägghandelsorganisationer medgiva

import av ägg i tillfälliga bristlägen. Därest det i propositionen nr 75 till

1947 års riksdag tillstyrkta förslaget om centralisering av importen och exporten

av ägg till en särskild sammanslutning godkändes av riksdagen, borde

denna organisation snarast konstitueras för att kunna handhava bland annat

den import eller export av ägg, som kunde ifrågakomma i prisreglerande

syfte.

I anslutning till den av Kungl. Maj:t beslutade höjningen av normalpriserna

på slaktdjursprodukter har kommissionen funnit det lämpligt, att kommissionen

erhölle möjlighet att på samma sätt, som förekommit under tidigare

år, lämna ett visst statligt stöd åt priserna på kött och fläsk även under regleringsåret

1947/48. Ifrågavarande stöd borde enligt kommissionens mening

i första hand utgå i form av statlig medverkan till infrysning och lagring.

Statlig lagring borde dock liksom för närvarande endast avse benfritt nötkött

samt nötkött i hela, halva och fjärdedels kroppar. Beträffande fläsk

borde stödet begränsas till att avse lagring av hela och halva kroppar.

Kommissionen har vidare anfört.

Hinder synes icke böra möta mot en försörjningsmässigt betingad import

av kött och fläsk under det nya regleringsåret, där en sådan import kunde

ske, utan att nämnda inkomstökning äventyrades.

Därest förhållandena under loppet av regleringsåret 1947/48 skulle förändra

sig i sådan riktning, att livsmedelskommissionens förslag om fri prisbildning

senare kan accepteras av Kungl. Maj:t, anser kommissionen det böra

övervägas att i samband med den fria prisbildningen genomföra den centralisering

av importen och exporten, som föreslagits av 1942 års jordbrukskommitté

och i proposition till riksdagen tillstyrkts av Kungl. Maj:t.

1946 års riksdag anvisade ett anslag på 20 miljoner kronor till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område utöver de medel, som 1945 års riksdag

anvisat för detta ändamål. Genom beslut den 26 april 1946 bemyndigade

Kungl. Maj:t livsmedelskommissionen att använda detta belopp bland annat

till utbetalande av statliga pristillägg på slaktprodukter under tiden maj—

augusti förra året. I enlighet härmed utgingo till slaktdjursproducenterna under

perioden 6 maj—31 augusti förra året statliga pristillägg å fläsk samt å

kött av större och mindre kalv till ett sammanlagt belopp av 10 miljoner kronor.

Pristilläggen utgingo med varierande belopp under olika tidsperioder:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

67

för fläsk med högst 20 öre, för kött av större kalv med högst 30 öre och för

kött av mindre kalv med högst 70 öre per kilogram.

Utbetalandet av dessa statliga pristillägg resulterade otvivelaktigt i att en

betydligt större del av den totala slakten kom att saluföras inom ransoneringens

ram än som annars skulle blivit fallet.

På förslag av livsmedelskommissionen i skrivelse den 23 maj 1947 har

Kungl. anvisat ett belopp av 5,5 miljoner kronor att användas för utbetalande

av pristillägg till slaktdjursproducenterna under den återstående delen av

innevarande regleringsår samt under de första månaderna av regleringsåret

1947/48. Utbetalning från kommissionen torde komma att ske först under

nästa budgetår. Det är icke osannolikt, att behov av dylika pristillägg kommer

att föreligga även senare under regleringsåret. Därest så skulle bliva fallet,

torde de medel, som erfordras för ändamålet, senare få äskas på tilläggsstat

hos riksdagen. Ifrågavarande medel synas vidare böra gå i avräkning på det

belopp om 60 miljoner kronor, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall tillföras

jordbruket i form av prishöjningar å slaktdjursprodukter under det nya regleringsåret.

Potatisregleringen. Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1947 innebär, att

det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin under regleringsåret

1947/48 skall erlägga till leverantör vid inköp av potatis av för fabriksändamål

normal kvalitet, fastställts till 32 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

Detta belopp överstiger med 2 öre det pris, som varit gällande för

tillverkningsåret 1946/47. För den händelse årsmedelpriset för matpotatis

skulle bliva högre än vad som antagits i jordbrukskalkylen, har kommissionen

funnit det lämpligt, att även garantipriset för fabrikspotatis något höjdes.

Kommissionen har därför ansett, att Kungl. Maj:t borde vara oförhindrad

att längre fram, då utvecklingen bättre kunde överblickas, vidtaga en sådan

höjning. Härvid har kommissionen utgått från att den prishöjning, som

ytterligare kunde komma att erfordras, icke behövde överstiga ett öre per

hektoliter och stärkelseprocent.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t har livsmedelskommissionen med

Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande

föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den

1 oktober 1946—den 30 september 1947. Avtalet innebär, att föreningen inköper

den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser

å högst 400 000 deciton med undantag av vad som erfordras

till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet

åtager sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande

och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret

1947/48, att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka

bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 59 kronor 50 öre per deciton

för den 1 oktober 1947 inneliggande lager av extra prima, prima och ej

fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning

för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende

å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,

utom 30 000 deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober

1947. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G8

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

da avtal har Kungl. Maj:t gjort förbehåll för att den i 7 § i avtalet gjorda

utfästelsen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning

härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt godkännande

måtte inhämtas.

Brödsädsregleringen. Livsmedelskomissionen har uppgivit, att enligt statistiska

centralbyråns beräkningar rörande storleken av 1946 års skörd skörden

av brödsäd uppginge till i runt tal 965 000 ton mot 865 000 ton år 1945

samt att vid ingången av nu löpande konsumtionsår övergångslagret av brödsäd

av gammal skörd utgjorde sammanlagt endast omkring 30 000 ton mot

ungefär 100 000 ton normalt. Med nuvarande ransonering och höga utmalning

har kommissionen beräknat, att de inhemska brödsädstillgångama —- jämte den import som hittills kommit till stånd och som ytterligare väntades

— komme att ungefär räcka till utgången av innevarande konsumtionsår.

Kommissionen liar därvid icke räknat med ett högre bottenlager vid övergången

till det nya konsumtionsåret än som synts nödvändigt.

I fråga om förutsättningarna för brödsädsförsörjningen under regleringsåret

1947/48 har kommissionen framhållit följande.

Sådden av höstsäd hösten 1946 för skörd 1947 omfattade eu areal, som var

inemot 20 procent mindre än närmast föregående års höstsådda brödsädsarealer.

Orsaken till denna nedgång var de ovanligt ogynnsamma väderleksförhållandena

under samma höst. Dessa medförde även, att den höstsådd, som

verkställdes, blev betydligt försenad. Härtill kommer, att den osedvanligt

stränga kylan under februari och början av mars 1947 medfört betydande

övervintringsskador, särskilt på höstvetet. En omsådd i vår har därför på

många håll blivit nödvändig. Då vårsäden emellertid giver lägre utbyte per

hektar och vissa delar av de arealer, som i höstas icke kunde besås med höstsäd,

torde ha disponerats för andra ändamål än för odling av vårvete, är det

tämligen säkert, att årets brödsädsskörd — även under förutsättning av normalt

hektarutbyte av de olika brödsädsslagen — kommer att ge ett betydligt

sämre resultat än 1946 års skörd. Vår brödsädsförsörjning under 1947/48 blir

därför i ganska betydande utsträckning beroende av tillförsel av brödsäd

utifrån. Att för närvarande ange storleken av importbehovet är mycket svårt,

men med hänsyn särskilt till den senaste månadens torra väderlek förefaller

det mindre troligt, att detta kommer att bli nämnvärt lägre än 250 000 ton.

Med hänsyn till vad nu sagts rörande det väntade fortsatta knapphetsläget

i fråga om brödsädsförsörjningen under det kommande regleringsåret

synes lämpligast, att det system med fasta under året successivt stigande priser

på brödsäd, som varit gällande under senare regleringsår, får äga tilllämpning

även under regleringsåret 1947/48. Med tanke på det låga övergångslager

av brödsäd, som kan väntas föreligga vid regleringsårsskiftet, är

det vidare angeläget, att prisregleringen utformas på sådant sätt, att jordbrukarnas

leveranser av ny skörd komma i gång snarast möjligt. Prisstegringen

från höst till vår under det kommande regleringsåret synes med anledning

härav icke böra bliva starkare än under innevarande år, d. v. s. 15 öre per

deciton för varje månad. Det kan i stället bliva fråga om att sänka ersättningen

för lagring under förra delen av regleiängsåret. Med tanke på de försörjningssvårigheter,

som kunna uppstå, om den nya skörden blir mycket försenad

torde vidare Kungl. Maj :t böra i likhet med vad som gällt under innevarande

regleringsår erhålla fullmakt att — om så befinnes lämpligt — låta

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 69

utbetala en särskild leveranspremie för brödsäd, som levereras före en viss

tidpunkt.

Med hänsyn till det stora brödsädsunderskottet har kommissionen nu funnit

sig böra förutsätta, att korn måste inblandas i brödsäden under nästa regleringsår.

I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 10 mars 1947 har

Svenska spannmålsaktiebolaget ansett det under denna förutsättning böra övervägas,

att korn under det nya konsumtionsåret i regleringshänseende helt

skulle hänföras till brödsäd med utfodringsförbud och prisortssystem. Livsmedelskommissionen

har uttalat, att någon slutgiltig ståndpunkt till detta

spörsmål dock icke behövde tagas förrän senare, då förhållandena i fråga

om vår brödsädsförsörjning kunde bättre överblickas än för närvarande. Därest

leveransskyldighet för korn komme att påbjudas, syntes de jordbrukare,

som levererade till brödsäd lämpligt korn, böra erhålla ett något högre pris

än som förutsatts i Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1947. Vidare har kommissionen

funnit det önskvärt, att leveranspliktiga jordbrukare i samband med

tillämpningen av reglerna för fodersädsavståendet erhölle viss kompensation

i annan fodersäd för de myckenheter korn, som de nödgades avstå.

1 sin nyssnämnda skrivelse har spannmålsbolaget vidare anfört, att nu tilllämpade

bestämmelser i fråga om spannmålsregleringen i övrigt syntes kunna

bibehållas i stort sett oförändrade under det kommande regleringsåret.

Kommissionen har förklarat sig dela denna uppfattning. I en särskild skrivelse

till kommissionen av den 19 februari 1947 har spannmålsbolaget avgivit

förslag till kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor m. m. för spannmål.

Enligt kommissionens mening borde dessa frågor bliva föremål för närmare

övervägande i höst i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna.

Även frågorna angående handelsmarginal, fraktbidrag och särskild

ersättning till handeln syntes böra upptagas till prövning vid denna tid.

Foilersädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uppgivit voro

lagren av fodersäd av gammal skörd vid ingången av det nu löpande regleringsåret

synnerligen obetydliga (omkring 9 000 ton). Skörden av fodersäd

år 1946 uppgick enligt den preliminära redogörelsen för årsväxten till sammanlagt

endast 1 454 000 ton. I jämförelse med 1944 och 1945 års osedvanligt

svaga fodersädsskördar innebär den angivna kvantiteten visserligen

en ökning med omkring 80 000 resp. 70 000 ton, men i jämförelse med medelskörden

åren 1930—1939 föreligger en nedgång med över 500 000 ton.

Vid uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd för innevarande år

räknade livsmedelskommissionen med att genom fodersädsavståendet uttaga

omkring ‘275 000 ton fodersäd. Kommissionen har uppgivit, att denna kvantitet

enligt senast tillgängliga uppgifter överskridits med cirka 35 000 ton.

Livsmedelskommissionen har ansett sig böra till följd av den knappa skörden

räkna med att fodersädslagren komme att vara endast obetydligt större

vid ingången till det nya regleringsåret än som varit fallet vid närmast föregående

regleringsårsskifte. Möjligheterna liJl import av fodersäd under det

kommande året har kommissionen funnit synnerligen ovissa. Enligt nuvaran.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 280.

de internationella fördelningsbestämmelser medgåves nämligen import av

spannmål endast för human konsumtion. Därest nämnda internationella

regler komme att vara i kraft även under nästa regleringsår, vilket vore sannolikt,

syntes alltså försörjningsläget beträffande fodersäd under nämnda

år praktiskt taget helt bliva beroende av 1947 års inhemska skörd.

Med hänsyn till vad som nu anförts har kommissionen ansett det icke möjligt

att för närvarande fatta definitiv ståndpunkt till frågan om fodersädsregleringens

gestaltning under regleringsåret 1947/48. De ovissa framtidsutsikterna

på detta område syntes dock böra föranleda, att fodersädsransoneringen

bibehölles. Ett bibehållande av denna ransonering syntes även göra

det ofrånkomligt att i likhet med vad som gällde under innevarande regleringsår

kräva avstående av fodersäd till det allmänna. Nu gällande regleringssystem

borde alltså tills vidare kvarstå i huvudsak oförändrat. Kungl.

Maj:t borde dock även på detta område erhålla fullmakt att vidtaga de förändringar

som betingades av förskjutningarna i försörjningsiäget och, i den

mån så visade sig möjligt, avveckla regleringen.

Regleringen av andra fodermedel än fodersäd. I sin skrivelse till livsmedelskommissionen

den 10 mars 1947 har Svenska spannmålsaktiebolaget

bland annat anfört vissa beräkningar rörande tillgången på oljekraftfoder

under innevarande regleringsår. Enligt dessa beräkningar skulle övergångslagret

av oljekraftfoder vid utgången av innevarande regleringsår icke komma

att uppgå till mer än omkring 75 000 ton. Till jämförelse kan nämnas,

att motsvarande lager den 1 juli 1946 uppgick till 115 000 ton. Beträffande

tillgången på kli har spannmålsbolaget framhållit, att denna vore beroende

av att kliimporten från Argentina ej komme att bliva föremål för åtgärder

liknande dem, som redan vidtagits i fråga om spannmål och oljekakor. Med

hänsyn till de ovissa importmöjligheterna har spannmålsbolaget ansett en

fortsatt reglering beträffande såväl oljekraftfoder som kli oundgänglig under

regleringsåret 1947/48. Några förändringar i själva regleringsanordningarna

har bolaget icke ansett påkallade.

Livsmedelskommissionen har förklarat sig dela spannmålsbolagets uppfattning

att man såvitt nu kunde bedömas borde räkna med att regleringarna

med avseende på oljekraftfoder och kli borde bibehållas även under

nästkommande regleringsår samt att dessa borde genomföras efter samma

grunder som för närvarande.

Vad beträffar övriga varuslag inom fodermedelsregleringen har Svenska

spannmålsaktiebolaget icke föreslagit andra förändringar i regleringsanordningarna

än att bolagets inlösenskyldighet för fisk- och sillmjöl syntes

böra begränsas att gälla endast sådan vara av minst s. k. standardkvalitet.

Under förutsättning att skördeutfallet inom landet i fråga om vårsäd bleve

gott har spannmålsbolaget vidare ifrågasatt, att handeln med betfor borde

lämnas fri, ehuru alltjämt prisreglerad.

Livsmedelskommissionen har ansett sig icke kunna förorda, att bolagets

inlösenskyldighet skulle begränsas på sätt som bolaget föreslagit. Om så

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

71

bleve fallet, skulle nämligen betydande kvantiteter äggviterikt fisk- och sillmjöl

komma att undandragas ransoneringen. Kommissionen har i detta sammanhang

framhållit, att omkring 1 500 ton dylikt mjöl av lägre kvalitet än

standardiserad vara tillverkades under regleringsåret 1945/46. Nämnda

kvantitet motsvarade, vad halten smältbar äggvita beträffade, minst 2 000

ton oljekraftfoderblandning av nu saluförd typ. Den av spannmålsbolaget

ifrågasatta modifieringen av bestämmelserna skulle vidare medföra, att fiskmjölstillverkarna

bleve mindre angelägna att framställa vara av standardkvalitet.

Med hänsyn till de ovissa utsikterna beträffande försöi\jningsläget i fråga

om fodersäd borde enligt kommissionens mening ej heller nu ifrågasättas,

att handeln med betfor lämnades fri. Kom och havre syntes i betydande

utsträckning behöva tagas i anspråk för stödjande av försörjningen med

cerealier under nästkommande år. Under sådana omständigheter skulle tillgången

på fodersäd för utfodringsändamål bliva knapp och betfor behöva

ingå i tilldelningarna såsom partiell ersättning för fodersäd.

Därest importen av mineralfodermedel —• dikalciumfosfat och dinatriumfosfat

— kunde fortgå i ungefär samma utsträckning under nästa regleringsår

som under det innevarande, har kommissionen funnit det kunna

övervägas att slopa mineralfoderregleringen under nästkommande år. I dylikt

fall syntes de i lagen om handel med fodermedel (nr 611/1938) ingående

bestämmelser böra sättas i kraft, vilka avsåge skyldighet för tillverkare av

mineralfoder och mineralfoderblandningar att deklarera varornas sammansättning

m. m.

Konstgödselregleringen. I sin skrivelse till Kungl. Maj:t av den 3 april

1947 har livsmedelskommissionen icke funnit anledning att föreslå någon

ändring av priserna på konstgödselmedel. Kommissionen framhåller emellertid,

att en prissänkning för superfosfat med 1 krona per deciton vore att förvänta

från och med den 1 juli 1947. I övrigt har kommissionen icke ifrågasatt

någon ändring av de gällande regleringsanordningarna beträffande konstgödsel.

Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödsel har ej anvisats

för innevarande budgetår. Ifrågavarande kassa håller för närvarande på

att delvis avvecklas. Innan denna avveckling ägt rum, har kommissionen ansett

det mycket svårt att bedöma, huruvida något tillskott till kassan bleve

erforderligt för nästa budgetår. Därest så skulle bliva fallet, syntes medel för

ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband med

jordbruksregleringen, som kommissionen komme att äska.

Svenska spannmålsakticbolagets kostnader. Spannmålsbolaget — som i

skrivelse till kommissionen den 30 augusti 1946 framlagt vissa preliminära

beräkningar av kostnaderna för bolagets verksamhet under regleringsåret

1947/48 — har i sin skrivelse den 10 mars 1947 utifrån vissa angivna förutsättningar

beräknat kostnaderna för sin verksamhet till 82 miljoner kronor,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

varav på importen skulle komma omkring 70 miljoner kronor. Bolaget har

härvid under framhållande av att många av de faktorer, som komme att påverka

bolagets verksamhet under år 1947/48, alltjämt vore svåra att överblicka,

byggt på följande antaganden, nämligen att regleringarna under verksamhetsåret

1947/48 komme att bestå i ungefär samma omfattning och utformning

som när skrivelsen avläts jämväl med avseende på avstående av

fodersäd, att beredskapslager av brödsäd av nämnvärd storlek icke komme

att kunna uppläggas under verksamhetsåret, att bolaget skulle importera

200 000 ton brödsäd, 100 000 ton majs, 100 000 ton kli och 150 000 ton oljekraftfoder

och finge vidkännas den förlust härå, som med utgångspunkt från

nuvarande marknadsläge inom och utom landet kunde uppstå, samt att bolaget

i fråga om andra inom landet framställda produkter icke i väsentlig omfattning

skulle i prisreglerande syfte behöva träda emellan på sådant sätt,

att bolaget icke finge täckning för sina kostnader.

Bolagets beräkningar rörande kostnaderna för verksamheten under år

1947/48, vilka sålunda utgå från de nyss angivna förutsättningarna, återgivas

i följande sammanställning:

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för inhemsk brödsäd kronor 5 000 000

2. Kostnader för inhemsk fodersäd » 4 000 000

3. Kostnader och förlust vid import

och försäljning av vete . . » 25 000 000

4. Kostnader och förlust vid import

och försäljning av majs . . » 8 000 000 kronor 42 000 000

B. Fodermedelssektionen.

1. Kostnader och förlust vid inköp

och försäljning av oljekraftfoder kronor 25 000 000

2. Kostnader och förlust vid import

och försäljning av kli ... . » 10 000 000

3. Kostnader och förlust vid import

och försäljning av diverse

fodermedel ................ » 1 000 000 » 36 000 000

C. Ränta ................................... . » 2 000 000

D. Allmänna kostnader ............................ _»__1 800 000

Summa kronor 81 800 000.

Vidkommande anslagsbehovet har bolaget i sin skrivelse upplyst, att av de

av riksdagen anvisade disponibla medlen för verksamheten — sedan kostnaderna

för regleringsåret 1945/46, för vilket bokslut förelåge, täckts — kvarstode

i runt tal 60 miljoner kronor. Bolaget har i skrivelsen uppskattat underskottet

för verksamhetsåret 1946/47 till ungefär 53 miljoner kronor. Därvid

har bolaget utgått från antagandet att hittills i utlandet inköpta varor, bortsett

från vissa majspartier, skulle kunna hemtagas före regleringsårets utgång,

men att ytterligare köp avseende detta år endast i begränsad omfattning skulle

bliva möjliga. Vidare har bolaget räknat med att dess återstående lager av

cellulosa under innevarande verksamhetsår skulle kunna försäljas till industriändamål.

Bolaget har emellertid betonat, att även beräkningen för år 1946/

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

47 i avsevärd mån vore osäker. Sammanlagt skulle för verksamheten åren

1946/47 och 1947/48 behöva anslås (53 — 60 + 82=) 75 miljoner kronor utöver

av riksdagen redan anvisade medel.

Livsmedelskommissionen, som granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna,

har anfört följande.

Det synes i dagens läge tveksamt, huruvida möjligheter skola yppa sig att

i sin helhet importera de av bolaget angivna kvantiteterna majs och oljekraftfoder.

Ä andra sidan måste man numera räkna med ett större importbehov

av brödsäd och kli än spannmålsbolaget gjort. Vidare ha spannmålspriserna

i utlandet stigit, särskilt å den argentinska marknaden. Vad beträffar

de inhemska priserna må erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni

1947 bemyndigat kommissionen att höja priserna å brödsäd och kli. De nu

nämnda omständigheterna verka i olika riktning, men slutresultatet av desamma

synes bliva en höjning av spannmålsbolagets kostnader i förhållande

till tidigare beräkningar. Denna höjning medför enligt verkställda uppskattningar,

att anslaget till spannmålsbolagets verksamhet bör för budgetåret

1947/48 upptagas med 90 miljoner kronor.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att i avbidan

på särskild proposition till kostnader i samband med bolagets verksamhet

för budgetåret 1947/48, beräkna ett reservationsanslag av 25 miljoner

kronor. I spannmålsbolagets förenämnda skrivelse till kommissionen den 30

augusti 1946 har bolaget utöver detta anslag hemställt om anslag jämväl å

20 miljoner kronor. Summan 45 miljoner kronor understiger med 45 miljoner

kronor de av kommissionen nu beräknade kostnaderna.

Anslagsäskanden in. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen

framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna

uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår sammanlagt till i runt

tal 173 miljoner kronor. Följande sammanställning utvisar, hur detta belopp

fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag för mjölk ........................ kronor 52 000 000

Mjölkpristillägg inom vissa delar av landet .......... » 19 500 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktbidrag m. m.) ........ > 5 500 000

Pristillägg för slaktdjursprodukter .................. » ö 500 000

Svenska spannmålsakliebolagets verksamhet.......... » 90 000 000

Summa kronor 172 500 000.

Utöver nämnda belopp om i runt tal 173 miljoner kronor har livsmedelskommissionen

ansett, att i likhet med tidigare år medel borde anvisas för

bestridande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av

dessa medel skulle bland annat bestridas ersättning till Svenska mejeriernas

riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringama

sammanhängande uppgifter, vissa bidrag till Mjölkpropagandan samt

till utgifter för ersättande av förluster i samband med lagring av andra livsmedel

än spannmål. Kommissionen har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål

skulle anvisas ett belopp av 5 miljoner kronor, vilket belopp överensstämmer

med det anslag, som stått till förfogande för diverse utgifter under

innevarande budgetår.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Det till producentbidrag upptagna beloppet av 52 miljoner kronor har av

kommissionen beräknats under antagande, att producentbidragen under

nästa budgetår komme att utgå efter helt oförändrade grunder. Därest arealgränsen

för producentbidragen från och med nästa regleringsår skulle sänkas

från 25 till 15 hektar, har kommissionen ansett medelsbehovet för utbetalande

av dessa bidrag kunna reduceras med 8 miljoner kronor. I överensstämmelse

med vad kommissionen anfört i samband med behandlingen

av mjölkregleringen borde emellertid i dylikt fall ett lika stort belopp anvisas

för utbetalning till Svenska mejeriernas riksförening att av riksföreningen

fördelas mellan mjölkproducenterna.

Kommissionen har vidare anfört, att till följd av att de allmänna pristilläggen

för mjölk slopats från och med den 1 januari 1947 vissa besparingar

uppstått på det anslag, som anvisats för jordbruksregleringen under innevarande

regleringsår, men att å andra sidan kostnaderna för utbetalande av

pristillägg för kött och fläsk blivit större än vad som beräknades i propositionen

nr 267/46 angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område.

Såvitt nu kunde bedömas komme enligt kommissionens beräkningar

ett belopp av omkring 20 miljoner kronor av de för innevarande regleringsår

anvisade medlen icke att förbrukas under året. Anslagsbehovet för prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1947/48 skulle

härigenom minskas med motsvarande belopp.

Förslag till prisrabattering å matfett och mjölk. En ingående redogörelse

för gällande bestämmelser angående grunderna för tilldelning av rabattkort

för matfett och mjölk har lämnats i propositionen nr 267/1946.

För innevarande budgetår är till prisrabattering å vissa livsmedel m. m.

anvisat ett anslag av 95 miljoner kronor, vilket, såvitt nu kan bedömas,

kommer att förbrukas så när som på en eller två miljoner kronor.

I samband med proposition nr 222 till 1946 års riksdag angående avvecklingen

av den allmänna omsättningsskatten har chefen för finansdepartementet

uttalat, att genomförandet av ett föreslaget system med kontanta

barnbidrag torde komma att medgiva en avveckling av nu utgående livsmemedelsrabatter,

ävensom att den utgiftsminskning, som erhölles genom bland

annat den nu nämnda avvecklingen, kunde antagas genomförd från nyåret

1948.

Första särskilda utskottet vid 1946 års riksdag har i sitt över propositionen

avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 2 givit sin anslutning till vad

departementschefen sålunda framhållit i fråga om kostnaderna för bland

annat prisrabatteringen å livsmedel.

I årets statsverksproposition har medelsbehovet under förevarande anslag

beräknats under förutsättning av en avveckling av nu utgående livsmedelsrabatter

från och med den 1 januari 1948. I avvaktan på mera säkra beräkningar

uppfördes anslaget i enlighet med förslag av livsmedelskommissionen

med beräknat belopp av 62 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen,

som utgått ifrån att avveckling av prisrabattsystemet komme att ske vid

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

75

nämnda tidpunkt och att i avvaktan därpå nu gällande rabatteringsbestämmelser

borde bibehållas oförändrade, bar i sin skrivelse den 5 juni 1947 efter

förnyad undersökning beräknat anslagsbehovet utöver tidigare beviljade anslag

till och med utgången av kalenderåret 1947 till 60 miljoner kronor.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond

för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,

600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För ett vart av budgetåren 1940/41—1946/47 har medgivits att ett belopp av

900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t fördelats mellan

hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

budgetåret 1947/48 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder

på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas

samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen

har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 25 juli

1946 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts

om ett statsanslag av 35 550 kronor från nyssberörda medel att användas

till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra

nordligaste län. Nu berörda belopp överstiger med 4 300 kronor vad som anvisats

under innevarande budgetår. Rörande anledningen härtill har styrelsen

för Svenska vall- och mosskulturföreningen i sin skrivelse meddelat, att

till följd av stegrade bokföringskostnader och höjda tryckningskostnader

ökade medel erfordrades. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen

— under erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa

belopp och under förutsättning att föreningens förenämnda verksamhet icke

till följd av nu pågående utredning angående organisationen av försöksverksamheten

överflyttades till annat organ — tillstyrkt att för nästa budgetår

ett belopp av 35 550 kronor anvisades vall- och mosskulturföreningen för dess

studiegårdsverksamhet i Norrland.

Lån till Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a.

I skrivelse den 16 maj 1947 ha Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund

och Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. hemställt,

att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga förslag om ett statslån

å 300 000 kronor till spinneriföreningen för utbyggande av ett hemslöj
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

dens eget ullspinneri. Vid skrivelsen ha fogats dels ett den 17 maj 1947 dagtecknat

avtal mellan Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund samt

Bergå ullspinneri aktiebolag i Stora Skedvi socken, Kopparbergs län, om inköp

av nämnda spinneriföretag, dels vissa ekonomiska kalkyler över kostnaderna

för utbyggnad av spinneriföretaget ävensom över driftkostnaderna

vid detsamma efter utbyggnaden, och dels stadgar för Svenska hemslöjdsföreningarnas

spinneriförening u. p. a. Över framställningen ha remissutlålanden

avgivits av 1942 års jordbrukskommitté, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium,

riksräkenskapsverket och statskontoret. Kommerskollegium

har tillika överlämnat yttrande av textilrådet samt en av statens instruktör i

hemslöjd upprättad promemoria.

Till närmare utveckling av sin framställning ha Svenska hemslöjdsföreningarnas

riksförbund och Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening

u. p. a. anfört i huvudsak följande.

Sedan många år har den svenska hemslöjden, såväl saluslöjd som slöjd

för hemmens behov, saknat möjlighet att tillfredsställande fylla behovet av

kvalitetsyllegarner. Hemslöjdsföreningarna, som inköpt ull för sitt behov,

ha ofta fått vänta längre än ett år för att få ullen spunnen, vilket förorsakat

en besvärlig stagnation i verksamheten. Från hemslöjdens sida har därför

planer sedan länge förelegat att anskaffa och driva ett eget ullspinneri, från

vilket hemslöjdsföreningarna till väsentlig del kunde fylla sitt behov av kvalitetsgarner.

Efter ingående utredningar och undersökningar har Svenska hemslöjdsföreningarnas

riksförbund vid årsstämma den 12 maj 1947 beslutat att under

vissa förutsättningar inköpa Bergå ullspinneri aktiebolag i Stora Skedvi

socken. Dalarna, för ett pris av inalles 218 783 kronor 19 öre. Förhandlingar

härom ha pågått sedan några månader, men först nu har det lyckats att

få ned köpesumman till ett acceptabelt belopp. Spinneriföretaget i fråga, som

nu har en årskapacitet av cirka 17 000 kilogram garn (1 skift), är för närvarande

under utbyggnad för en årskapacitet av 70 000 kilogram (1 skift)

och beräknas stå färdigt att tagas i bruk hösten 1947.

För genomförandet av köpet av nämnda spinneriföretag ha landets hemslöjdsföreningar

gemensamt sammanskjutit ett kapital på 250 000 kronor och

vid sammanträde den 13 maj 1947 konstituerades Svenska hemslöjdsföreningarnas

spinneriförening u. p. a., i vilken samtliga hemslöjdsföreningar

komma att ingå som delägare. Nämnda spinneriförening kommer att äga

samtliga aktier i Bergå ullspinneri aktiebolag och styrelsen blir i sin helhet

gemensam i de båda företagen.

Då realiserandet av detta för hemslöjdsföreningarna relativt stora och

mycket betydelsefulla projekt ansetts vara av stort intresse såväl för jordbruket

och främst faraveln som ock för det allmänna, har Svenska hemslöjdsföreningarnas

riksförbund slutit förenämnda köpeavtal främst under

den förutsättningen, att lån kunna erhållas före den 1 juli 1947 på gynnsamma

villkor dels från staten och dels från Sveriges lantbruksförbund. För

statslånet synas därvid böra få tillämpas i huvudsak samma villkor, som nu

gälla för statslån till Riksförbundet lin och hampa. I

I anslutning till det anförda har för finansieringen av ifrågavarande projekt

uppgjorts följande plan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Aktielikvid.............. 218 784:— Svenska hemslöjdsför
Anläggningskostnader.

... 897 025:— eningarnas Spinneriför
-

Utökning av driftkapital . 119 191:— ening u. p. a......... 250 000: —

Statslån................ 300 000: —

Lån från Sveriges lant
bruksförbund

........ 300 000: —

Banklån................ 385 000: —

Summa kronor 1 235 000:— Summa kronor 1 235 000: —

Beträffande de närmare detaljerna av planen torde jag få hänvisa till före.

nämnda, vid ifrågavarande framställning fogade kalkyler. I detta sammanhang

må blott nämnas, att i driftkalkylerna för det utbyggda spinneriföretaget

räknats med ett överskott — efter avskrivningar — å cirka 26 000 kronor.

Emellertid har samtidigt framhållits, att dessa beräkningar grunda sig å

enskiftsdrift men att sannolikt tvåskiftsdrift komine att bliva erforderlig,

varigenom förutsättningarna bleve mera gynnsamma.

1942 års jordbrukskommitté har tillstyrkt förevarande framställning och

därvid yttrat följande.

Enligt de i propositionen nr 75/1947 förordade riktlinjerna för den framtida

jordbrukspolitiken bör ett gränsskydd lämnas den inhemska animalieproduktionen.

Detta stöd bör givetvis komma även fårskötseln till del i form

av en importreglering beträffande fårkött. Enligt kommitténs mening bör

emellertid härjämte även lämnas ett visst prisstöd åt ullproduktionen.

Rörande utformningen av ett dylikt stöd ha tidigare framlagts olika förslag,

vilka emellertid icke förverkligats. Mot dessa förslag har bland annat

framförts den anmärkningen, att de skulle erfordra en ganska komplicerad

administrativ apparat. Denna anmärkning torde icke kunna frånkännas ett

visst berättigande. Kommittén har därför sökt finna en form. där man på

ett smidigare sätt skulle kunna lämna det stöd, som kan anses erforderligt.

I fråga om ullproduktionen sammanfalla i ej ringa utsträckning producenternas

och hemslöjdens intressen. Hemslöjden utgör en av de största avnämarna

av den svenska ullen, särskilt kvalitetsull, och möjligheterna att till

någorlunda tillfredsställande priser avsätta den inhemska ullen torde även i

fortsättningen komma att bliva i hög grad beroende på i vilken utsträckning

dylik ull användes i hemslöjdens verksamhet. Eftersom hemslöjden särskilt

för framställningen av vissa kvalitetsartiklar är beroende av att ha tillgång

till svensk ull, har också hemslöjden ett direkt intresse av att ullproduktionen

skall uppehållas i sådan utsträckning, att hemslöjdens behov av

svensk ull kan tillgodoses. Vid överläggningar mellan kommittén samt representanter

för ullproducenterna, hemslöjden och Sveriges slakteriförbund har

med hänsyn bland annat till nyss nämnda intressegemenskap diskuterats

möjligheten att få till stånd ett stöd åt ullproduktionen enligt i huvudsak följande

linjer. Insamlingen av ullen skulle omhändertagas av slakteriförbundet

och de till detta anslutna slakteriföreningarna. Mellan slakteriförbundet

å ena, samt hemslöjdsföreningarnas centralorgan, å andra sidan, skulle ingås

avtal, varigenom hemslöjden förbunde sig att av den sålunda insamlade

ullen inköpa vissa kvantiteter till ett pris överstigande världsmarknadspriset.

Vidare skulle statsmakterna lämna slakteriförbundet visst årligt belopp

för stödjande av ullpriset. Genom detta bidrag av statsmedel samt genom

det överpris, som hemslöjden skulle erlägga, skulle slakteriförbundet

vid sina avräkningar med ullproducenterna kunna lämna dessa ett pris,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 280-

överstigande världsmarknadspriset. Överläggningarna äro ej slutförda, varför

kommittén ej är beredd att framlägga något fullständigt utformat förslag

till åtgärder för stödjande av ullproduktionen. Från hemslöjdens sida

har emellertid framhållits, att en förutsättning för att hemslöjden skulle

kunna göra ett sådant åtagande som nyss nämnts, är att hemslöjden har tillgång

till ett eget spinneri och på så sätt har säkerhet för att de inköpta ullkvantiteterna

bearbetas i enlighet med hemslöjdens önskemål.

Genom inköp av Bergå ullspinneri aktiebolag skulle undanröjas det hinder

för ett stöd enligt nu angivna linjer, som avsaknaden av ett hemslöjdens

eget spinneri hittills utgjort. Oberoende av om ett dylikt stöd kommer att

lämnas eller ej, måste vidare ett genomförande av köpet anses bliva till gagn

för den inhemska ullproduktionen, eftersom köpet under alla omständigheter

måste antagas komma att skapa ökade avsättningsmöjligheter för den

svenska ullen och därmed också giva ullproduktionen ett säkrare ekonomiskt

underlag. På grund av vad nu anförts vill jordbrukskommittén livligt tillstyrka

ifrågavarande framställning.

Lantbruksstyrelsen har likaledes tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.

I fråga om villkoren för det ifrågasatta lånet har styrelsen uttalat,

att för lånet syntes böra tillämpas samma bestämmelser som nu gälla för

linberedningslån och hampberedningslån.

Kommerskollegium har vitsordat hemslöjdens behov av ett eget ullspinneri

samt understrukit, att det'' nära samarbete som förutsattes komma att äga rum

mellan spinneriföreningen och jordbruket genom Sveriges lantbruksförbund.

komme att bliva av största värde i strävandena att främja den svenska fåraveln

och att trygga avsättningen för den svenska ullen. Med hänsyn härtill

har kollegium funnit skäl föreligga även för en statens medverkan för realiserande

av föreliggande projekt och ansett sig — under förutsättning att

Sveriges lantbruksförbund lämnade företaget ifrågasatt ekonomiskt stöd _

i princip böra tillstyrka det begärda statslånet. Kommerskollegium har vidare

yttrat följande.

Beträffande villkoren för lånet har i ansökan föreslagits, att samma villkor

måtte tillämpas, som gälla för statslån till Riksförbundet lin och hampa.

Härmed torde avses de lån, som utgå ur hemslöjdslånefonden för uppförande

av beredningsverk för lin och hampa. Dessa lån löpa emellertid med

en amorteringstid av fem år och en räntesats av fyra procent, varjämte staten

som lånesäkerhet betingar sig botteninteckning i fastigheter och maskiner.

Då motsvarande lånevillkor, enligt vad kollegium inhämtat, skulle komma

att bliva alltför betungande för företaget, anser sig kollegium — med hänsyn

Bil den betydelse tillkomsten av ett hemslöjdens spinneri kan anses komma

att få för en förbättring och ökning av den inhemska ullproduktionen —

böra föreslå att lånetiden sättes avsevärt längre, förslagsvis till tjugo år med

de två första åren amorteringsfria, och räntesatsen till högst tre procent.

I fråga om lånesäkerheten har kollegium erfarit att det i finansieringsplanen

upptagna banklånet å 385 000 kronor torde förutsätta att botteninteckning

i fastigheten, motsvarande cirka 60 procent av beräknade värdet, behöver

lämnas. För staten skulle under sådana förhållanden återstå inteckning i

fastigheten efter 385 000 kronor och förlagsinteckning med bästa rätt. Kollegium

anser —- därest förmånligare säkerhet ej skulle gå att erhålla — att

förenämnda lånesäkerhet under föreliggande omständigheter bör kunna

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 280. 79

godtagas, men förutsätter dock att denna fråga blir föremål för vidare utredning.

Riksräkenskapsverket, som även tillstyrkt bifall till framställningen, har

framhållit att, därest det begärda lånet beviljades, detta lämpligen syntes

böra anvisas att utgå ur hemslöjdslånefonden. Då emellertid för denna fond

gällande bestämmelser icke vore tillämpliga å lån för nu ifrågavarande ändamål,

förutsatte ett bifall till framställningen medgivande från riksdagen att

lånet finge utlämnas från hemslöjdslånefonden enligt för linberedningslån

och hampberedningslån gällande bestämmelser.

Statskontoret har uttalat, att då tillgången till en egen ullspinnerianläggning

syntes vara av betydelse för hemslöjdsföreningarnas verksamhet, ämbetsverket

icke ville motsätta sig att lån av statsmedel beviljades Svenska

hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. för övertagande och utbyggande

av ifrågavarande spinnerianläggning. Statskontoret har vidare anfört

följande.

Bestämmelserna rörande lin- och hampberedningslån torde icke vara tilllämpliga

å lån av nu ifrågavarande art. Statskontoret kan för sin del icke

finna, att föreningen bör åtnjuta vare sig räntefrihet eller amorteringsfrihet

imder någon del av lånetiden. Då här är fråga om affärsrörelse, kan statskontoret

— med beaktande jämväl av vad i det följande anföres rörande

säkerheten för lånet — icke förorda lägre ränta än den, som gäller för lån

från statens utlåningsfonder eller för närvarande 4 procent.

Beträffande återbetalningstiden torde ligga närmast till hands att densamma

fastställes till 10 år. Då denna tid måhända får anses vara i kortaste

laget, torde en utsträckning av lånetiden till högst 20 år kunna övervägas.

Enligt vad statskontoret inhämtat, skulle som säkerhet för banklån å

385 000 kronor komma att pantförskrivas inteckningar med bästa rätt i anläggningens

fasta egendom. Vid sådant förhållande lär annan säkerhet icke

kunna iämnas för statslånet än fastighetsinteckningar med rätt näst efter de

för banklånet hypotiserade samt inteckningar med bästa rätt i förlagsegendomen.

Därest sådan säkerhet godtages för statslånet, torde föreskrift böra

meddelas, att det åligger föreningen att ha den intecknade egendomen försäkrad

till fulla värdet.

Medel för ifrågavarande lån lärer, då nu gällande föreskrifter icke göra det

möjligt att anlita hemslöjdslånefonden, böra anvisas över fonden för låneunderstöd.

Föredraganden.

Ehuru nu snart två år förflutit sedan vapenstilleståndet har icke någon

mera avsevärd förbättring av livsmedelssituationen i världen hunnit komma

till stånd. Enligt vissa i utlandet företagna uppskattningar har visserligen

någon stegring av produktionen inträffat, särskilt framträdande i fråga om

.spannmål under innevarande skördeår i jämförelse med skördeåret 1945/46,

men denna ökning synes icke ha varit på långt när tillräcklig för att avhjälpa

den brist på livsmedel, som föreligger på den europeiska kontinenten och

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

annorstädes i de krigshärjade länderna. Trots att skördeutsikterna i Förenta

staterna och Kanada te sig förhållandevis ljusa, bjuder försiktigheten

att man icke räknar med någon mera betydande ökning av för export till

vårt land tillgängliga livsmedelskvantiteter. Härför talar dels den nedgång

i lagerhållningen som sedan vapenstilleståndet ägt rum i överskottsländerna

dels den försämring av skörderesultatet som är att emotse för större delen

av Europa till följd av synnerligen ogynnsamma väderleksförhållanden under

sistlidna höst och vinter och härav föranledd ökning av behovet av

tillförsel från utomeuropeiska länder. Enligt senast tillgängliga rapporter

synes torkan under våren ha medfört ytterligare skadeverkningar å 1947 års

skörd i Kontinentaleuropa.

I betraktande av utvecklingen utomlands och med hänsyn jämväl till de

vid ingången av nästkommande skördeår utomordentligt knappa lagren

inom landet torde den inhemska spannmåls- och sockerbetsskörden bliva

av avgörande betydelse för tillgången på i första hand brödsäd och socker

men även på animaliska livsmedel. Då utsikterna för skörden inom landet

på grund av otjänliga väderleksförhållanden te sig förhållandevis ogynnsamma,

torde en avveckling av ransoneringarna i fråga om bröd och mjöl,

socker och fett icke få någon aktualitet under det följande konsumtionsåret.

I detta sammanhang vill jag i förbigående erinra om den rådande och av

åtskilliga tecken att döma ihållande knappheten på fettråvaror, vilken livsmedelskommissionen

i sitt förslag till regleringsåtgärder framhållit såsom en

av de viktigaste orsakerna till livsmedelsbristen i världen. Bristen på fettråvaror

torde ofördelaktigt komma att påverka jämväl möjligheterna att till

vårt land införa oljekraftfoder och andra fodermedel. Med hänsyn till de

knappa fodertillgångarna och även till den omständigheten att statistiken

över betäckta suggor tyder på att tillgången på fläsk under höstmånaderna

kommer att visa sig i hög grad otillräcklig i förhållande till behovet kan jag

tills vidare icke tillråda att såsom från vissa håll förordats ransoneringarna

i fråga om kött och fläsk skulle hävas. Under förhandenvarande förhållanden

skulle nämligen verkningarna på priserna av ett slopande av kött- och

fläskransoneringen vara synnerligen svårkontrollerbara.

Sammanfattningsvis må sålunda framhållas att det allmänna försörjningsläget

i fråga om livsmedel för nästkommande konsumtionsår enligt mitt

bedömande icke torde komma att medgiva några lättnader på livsmedelsransoneringens

område. Man torde vidare såsom livsmedelskommissionen

framhållit böra räkna med ett bibehållande av jordbruksregleringarna även

för nästa regleringsår. För närvarande torde det i varje fall icke vara möjligt

att med någon högre grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av

regleringsanordningarna som kunna befinnas lämpliga därunder.

Liksom föregående år har Kungl. Maj:t även i år meddelat beslut rörande

prissättningen på jordbrukets produkter. Vid bedömandet av utgångsläget

för prissättningen må till en början erinras om den stegring av löneinkomsterna,

som i samband med de under våren ingångna löneavtalen ägt rum på de

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

81

flesta områden av näringslivet. Härigenom har en ytterligare förskjutning inträtt

i förhållandet mellan inkomsterna inom jordbruket och inom näringslivet

i övrigt. Såsom chefen för jordbruksdepartementet uttalat i propositionen

nr 75 till årets riksdag torde såsom en av riktpunkterna för den framtida

jordbrukspolitiken böra eftersträvas att giva jordbrukets yrkesutövare möjlighet

till en med jämförbara yrkesgrupper likvärdig standard. Den takt, i vilken

denna målsättning för jordbrukspolitiken skall kunna förverkligas, måste

emellertid förutsättas bliva beroende av det ekonomiska läget och utvecklingstendenserna

i allmänhet inom näringslivet. I detta sammanhang torde

särskilt böra uppmärksammas den tilltagande spänning mellan å ena sidan

den för konsumtionsändamål och investeringar tillgängliga köpkraften och å

andra sidan disponibla varutillgångar och produktionsmedel, som under det

senaste året av skilda orsaker inträtt. Möjligheterna att tillföra jordbruket

en såsom allmänt erkänt önskvärd inkomstökning måste därför anses under

nuvarande förhållanden i viss mån begränsade.

Det av livsmedelskommissionen framlagda förslaget rörande prissättningen

på jordbrukets produkter jämte den träffade uppgörelsen rörande sockerbetsodlingen

innebär såsom av den föregående redogörelsen framgår en inkomstökning

av omkring 142 miljoner kronor. Av detta belopp hänföra sig

ungefär 17 miljoner kronor till prishöjningar å spannmål, 30 miljoner kronor

till höjning av priserna på grädde och ost, omkring 24 miljoner kronor

till en ökning av priset på konsumtionsmjölk med 2 öre per liter samt 60

miljoner kronor till höjning av priserna på slaktdjursprodukter. Därvid

har livsmedelskommissionen utgått från att priserna på kött och fläsk skola

frigivas. Vid bedömandet av detta förslag måste beaktas att vid uppgörandet

av inkomst- och kostnadskalkylen, vilken av kommissionen betraktats

såsom i stort sett balanserad, nya beräkningsgrunder tillämpats i fråga om

bland annat arbetskostaderna samt kostnaderna för volymökningen av maskiner

och redskap, varigenom jordbruket enligt av kommissionen företagen

uppskattning de facto tillförts en ytterligare inkomstförbättring utöver vad

nu redovisats.

I sitt yttrande över livsmedelskommissionens förslag har statens priskontrollnämnd,

som ansett att lagerökningsposten icke längre borde bibehållas

i kalkylen, varvid ett kalkylmässigt inkomstöverskott av omkring 42 miljoner

kronor skulle uppkomma, uttalat vissa betänkligheter mot de av

livsmedelskommissionen förordade prishöjningarna bland annat med hänsyn

till de beräknade verkningarna på levnadskostnaderna. Enligt nämndens

uppfattning borde sålunda priskontrollen på kött och fläsk bibehållas och

prishöjningen på dessa produkter begränsas till i runt tal 30 miljoner

kronor.

På grundval av dessa förslag upptogos förhandlingar med representanter

för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. Därvid

framfördes från jordbrukarhåll i anslutning till vissa uttalanden av jordbrukarrepresentanter

i livsmedelskommissionens råd krav på prishöjningar

som skulle medföra en ökning av jordbrukets inkomster med över 200 mil
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 280.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

joner kronor och som sålunda gingo väsentligt utöver vad livsmedelskommissionen

föreslagit. Bland annat har gjorts gällande, att dessa prisjusteringar

kunde genomföras genom att priset på produktmjölk ökades, vilket, när pristillägg

ej böra utgå, skulle medföra en betydande höjning av smörpriset. Med

hänsyn till de avsättningssvårigheter, som yppat sig i fråga om smör efter

den i samband med omsättningsskattens avskaffande vidtagna prishöjningen

och som bland annat yttrat sig i en för årstiden osedvanligt stor lagerhållning,

torde en sådan utväg knappast vara framkomlig, därest icke samtidigt margarinaccisen

kraftigt höjes. I nuvarande läge torde en sådan ökning av denna

pålaga icke vara lämplig. Under dessa omständigheter har jag icke ansett mig

böra förorda en ökning av priset på produktmjölk. Överhuvud taget skulle

prishöjningar av den storleksordning, som jordbrukarrepresentanterna föreslagit,

enligt mitt förmenande medföra stora svårigheter att bibehålla det nuvarande

löneläget, vilket i sin tur skulle öka inflationsrisken. Med anledning

av de från vissa håll framförda förslagen att inkomstökningen till jordbruket

skulle åvägabringas genom generella subventioner över skattebudgeten i form

av allmänna pristillägg torde jag få erinra om vad chefen för jordbruksdepartementet

och chefen för finansdepartementet i ämnet anfört i propositionerna

nr 267 och 386 till 1946 års riksdag, till vilka uttalanden riksdagen

lämnat sin anslutning (jfr sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets

utlåtande nr 2/1946).

Då parternas ståndpunkter voro så vitt skilda, att någon sammanjämkning

ej kunde åstadkommas kunde en formell överenskommelse i likhet

med den som föregående år ingicks icke komma till stånd. Sedan förhandlingarna

sålunda visat sig resultatlösa, har Kungl. Maj:t den 5 juni 1947

meddelat beslut i prisfrågan. Härigenom har Kungl. Maj:t, ehuru penningpolitiska

skäl kunde ha åberopats för priskontrollnämndens förslag, beslutat

prisjusteringar innebärande en förbättring av jordbrukets inkomster,

som överstiger till och med vad livsmedelskommissionen förordat. Sålunda

har genom att prishöjningarna på ost, grädde och konsumtionsmjölk

träda i kraft redan från och med den 10 juni 1947 jordbruket tillförts

närmare 13 miljoner kronor. Därtill kommer den prisstegring utöver vad

livsmedelskommissionen föreslagit, som följer av den tidigare beslutade

höjningen av priset på vårvete. Priskonlrollen i fråga om kött och fläsk har

bibehållits. Ett belopp av 60 miljoner kronor skall dock tillföras jordbruket

under det kommande regleringsåret genom höjning av priserna på slaktdjursprodukter.

Sammanlagt medföra de beslutade prisförändringarna en

ökning av de i normkalkylen upptagna inkomsterna med i runt tal 156 miljoner

kronor. Härigenom har onekligen kunnat skapas en marginal för en

ökning av lantarbetarlönerna och inkomsterna för jordbrukarna, som procentuellt

överstiger de genomsnittliga lönehöjningar, vilka under innevarande år

ägt rum inom näringslivet i övrigt. I detta sammanhang må framhållas att de

sålunda beslutade prishöjningarna torde motsvara en stegring med omkring

5 enheter av levnadskostnadsindex i 1914 års serie.

De beräkningar, för vilka jag nu redogjort, grunda sig givetvis på de förutsättningar,

som gälla för kalkylens upprättande, och utgå sålunda från an
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 280.

83

tagandet av normalt skördeutfall. Då såvitt nu kan bedömas sköx-den i allmänhet

torde komma att understiga den i kalkylen upptagna normalskörden,

synes i likhet med föregående år möjlighet hållas öppen för en omprövning

av priserna på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet

kan överblickas, företagen omräkning av kalkylen. Härvidlag torde samma

grunder böra tillämpas som under innevarande regleringsår. Om sålunda ett

över- eller underskott skulle uppkomma motsvarande mer an 4 procent av

jordbrukets samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive de på

grundval av prishöjningarna beräknade inkomstförbättringarna, torde priserna

böra justeras så att marginalen nedbringas till 4 procent. De av livsmedelskommissionen

framförda synpunkterna beträffande tillvägagångssättet

vid en justering av priserna torde härvid böra beaktas.

Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag

hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt

under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida

försörjningsläget, förordar jag, att Kungl. Maj:t liksom hittills erhåller befogenhet

att handhava jordbruksregleringama samt vidtaga av omständigheterna

påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att

företaga mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter

jag emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomst-

och kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1947

till och med den 31 augusti 1948 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit

Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda

dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna

regleringsförfattningarna gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade

bemyndiganden, vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår,

torde liksom hittills skett, där ej annat särskilt angives, böra förlängas för

ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande

regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i

fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,

på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort

sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn

till förskjutningar i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd

eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas

i gynnsam riktning synes, såsom livsmedelskommissionen anfört, i första

hand kunna övervägas att öka matfettsransonen. I andra hand torde en höjning

av mjölkens fetthalt med bibehållande av standardiseringsförfarandet

samt en ytterligare ökning av ostens fetthalt kunna förordas.

Såsom kommissionen föreslagit torde i samband med genomförandet av

beslutet om böjning av kött- och fläskpriserna under nästa rcgleringsår även

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

vissa ändringar få vidtagas av normalpriserna på slakterifett. I övrigt synes

det nuvarande systemet för prissättningen i fråga om smör och annat matnyttigt

fett böra bibehållas i huvudsak oförändrat. Kungl. Maj:t torde sålunda

böra äga bemyndigande dels att uttaga tilläggsaccis å sådana varor,

som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och

vissa andra fettvaror med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans

nettovikt, dels ock att upptaga en rörlig clearingavgift vid import av fettärnnen,

motsvarande i varje särskilt fall skillnaden mellan normalpriset och

den faktiska anskaffningskostnaden för varan i fråga. Liksom för innevarande

regleringsår bör det emellertid stå Kungl. Maj:t fritt att, i den mån så

prövas lämpligt, genomföra en omläggning av detta system, så att fasta importavgifter

kunna uttagas på olika slags fett och fettråvaror för framställning

av margarin och matnyttigt fett.

I samband med livsmedelsrabattemas borttagande, vartill jag i det följande

skall återkomma, skulle man såsom livsmedelskommissionen anfört kunna

befara eu ökad efterfrågan på margarin. Å andra sidan torde införandet

av barnbidragen från och med den 1 januari 1948 kunna verka i motsatt

riktning. Därest det skulle visa sig erforderligt, synes mig en bindning av

kupongerna vara att föredraga i den riktning att allmänheten nödgas övergå

till en större konsumtion av smör framför även en måttlig höjning av margarinaccisen.

Definitiv ställning härtill torde dock icke nu böra tagas.

Mot livsmedelskommissionens förslag att den merinkomst, som mejerier

vilka i större utsträckning än andra försälja konsumtionsmjölk och grädde

eller tillvei''ka ost erhålla i förhållande till mejerier, som i huvudsak äro inriktade

på smörproduktion, skall utjämnas genom ett clearingförfarande

så att smörmjölken icke kommer i ofördelaktigare läge i jämförelse med

annan mjölk har jag icke något att erinra. Med anledning härav har inom

jordbruksdepartementet utarbetats förslag till förordning om viss avgift å

mjölk, grädde och ost. Jag förutsätter, att den i författningen upptagna utmätningsrätten

icke skall användas utan att anmaning att inbetala utjämningsavgift

dessförinnan givits. I övrigt tillåter jag mig hänvisa till författningsförslaget,

som ej synes tarva ytterligare motivering. Förslaget torde böra föreläggas

riksdagen till antagande. Livsmedelskommissionens förslag till motverkande

av spekulationslagring av ost föranleder ingen invändning från min

sida.

Livsmedelskommissionen har förordat en sänkning av arealgränsen för

producentbidraget från 25 till 15 hektar samt att det härigenom inbesparade

beloppet, som uppskattats till omkring 8 miljoner kronor, skulle i huvudsak

användas inom områden med mindre gynnsamma förutsättningar för mjölkproduktionen.

Eftersom chefen för jordbruksdepartementet i propositionen

nr 75 till årets riksdag föreslagit omläggning av producentbidraget från och

med den 1 juli 1948, synas mig skäl tala för att ändringar i bidragsgrunderna

icke nu genomföras. Med hänsyn till att kommissionens råd enhälligt tillstyrkt

kommissionens förslag i här berörda hänseende anser jag mig dock böra

tillmötesgå kommissionen och förordar sålunda den angivna sänkningen av

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

85

arealgränsen från 25 till 15 hektar. Det belopp, som härvid friställes, bör

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande få användas efter i huvudsak de av kommissionen

föreslagna grunderna. Kostnaderna för producenibidraget inklusive

här nämnda pristillägg torde kunna beräknas uppgå till 52 miljoner kronor.

Däremot anser jag mig ej kunna tillstyrka kommissionens förslag om borttagande

av det lantsmörsbidrag, som för närvarande utgår inom Norrland med

undantag av Gästrikland med ett belopp av 25 öre per kilogram.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.

merfrakttillägg, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer

i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk

vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels

ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där

transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Med hänsyn till

svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen torde bidragen,

på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras till ett

anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen föreslagit

böra beräknas till 5,5 miljoner kronor. Kungl. Maj:t synes böra äga

möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av

annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens ordnande,

än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande

Kungl. Maj:t.

Kegleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Vidkommande prisregleringen i fråga om ägg torde jag få erinra, att livsmedelskommissionen

ställt i utsikt att genom säsongmässig lagring stödja

ett bottenpris, som med 50 öre per kilogram understiger det i jordbrukskalkylen

upptagna medelpartipriset av 2 kronor 80 öre per kilogram. Därest

äggpriset med mer än 50 öre skulle överstiga nyssnämnda medelpartipris,

skall å andra sidan ytterligare prisstegring motverkas genom tillstånd till

import och eventuellt även genom införande av normalpriser.

Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t av skäl, som priskontrollnämnden åberopat,

i nuvarande prispolitiska läge icke ansett sig kunna medgiva frigivning

av prisbildningen i fråga om kött och fläsk utan i stället beslutat, att jordbruket

skall tillföras det av kommissionen angivna beloppet, 60 miljoner

kronor, genom höjning av normalpriserna på slaktdjursprodukter. I anslutning

härtill synes det såsom kommissionen föreslagit lämpligt att kommissionen

erhåller möjlighet'' att på samma sätt som förekommit under tidigare

år lämna ett visst statligt stöd åt priserna på kött och fläsk även under regleringsåret

1947/48, i första hand i form av statlig medverkan till infrysning

och lagring.

Såsom livsmedelskommissionen erinrat har Kungl. Maj:t genom beslut den

5 juni 1947 anvisat ett belopp av 5,6 miljoner kronor att användas för utbetalande

av pristillägg till slaktdjursproducenterna under den återstående

delen av innevarande regleringsår samt under de första månaderna av reg
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

leringsåret 1947/48. Därest behov av dylika pristillägg kommer att föreligga

även senare under regleringsåret, torde de medel, som erfordras för ändamålet,

senare få äskas på tilläggsstat för budgetåret 1947/48. Dessa medel synas

böra gå i avräkning på det belopp om 60 miljoner kronor, som enligt Kungl.

Maj:ts beslut skall tillföras jordbruket i form av prishöjningar å slaktdjursprodukter

under det nya regleringsåret.

Potatisregleringen.

I överensstämmelse med livsmedelskommissionens förslag torde Kungl.

Maj :t böra vara oförhindrad att medgiva höjning av garantipriset för fabrikspotatis,

därest årsmedelpriset för matpotatis skulle bliva högre än vad som

antagits i jordbrukskalkylen.

Jag torde få erinra, att Kungl. Maj:t den 20 september 1946 bemyndigat

livsmedelskommissionen att med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning

av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1946—30 september 1947 i huvudsaklig

överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal

har träffats mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Maj:t'' har emellertid

vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av

kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet

innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag

för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes

potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning

av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma

att förnyas för tillverkningsåret 1947/48 att vidtaga eller föranstalta om

åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels

minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager

av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av

30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i

avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima,

prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,

räknat från och med den 1 oktober 1947. De enligt 7 § av kommissionen

gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

Brödsädsregleringen.

För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka

behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen

ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar

av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt,

få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj :t böra

erhålla bemyndigande att om så erfordras utbetala dylik leveranspremie.

Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar

i prisskalan för brödspannmål torde få tagas i höst i samband med ut
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

87

färdandet av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild

ersättning till handeln böra bli föremål för prövning.

Med hänsyn till att korn torde komma att erfordras för inblandning i brödsäd

anser jag i likhet med Svenska spannmålsaktiebolaget det böra övervägas,

att korn under det nya konsumtionsåret i regleringshänseende skall

hänföras till brödsäd. Såsom livsmedelskommissionen uttalat torde slutgiltig

ståndpunkt till denna fråga dock icke behöva tagas förrän till hösten, då

förhållandena bättre kunna överblickas än för närvarande. I samband med

detta ståndpunktstagande synas även spörsmålen om priset och kompensation

i annan fodersäd för de myckenheter kom, som avstås, böra göras till

föremål för prövning.

Fodermedelsregleringen.

Av den föregående redogörelsen framgår, att utsikterna beträffande försörjningen

med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen

anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills

vidare uppehälles, Kungl. Maj:t och kommissionen dock obetaget att företaga

de jämkningar av bestämmelserna i ämnet, som kunna påkallas av utvecklingen

på detta område. Med hänsyn till vad jag förut anfört torde en

snar avveckling av fodersädsavståendet icke vara möjlig. De ovissa importutsikterna

torde nödvändiggöra även en fortsatt reglering beträffande oijekraftfoder

och kli. Några förändringar i regleringsanordningarna torde icke

erfordras.

Därest mineralfoderregleringen skulle kunna upphävas under nästkommande

regleringsår, torde såsom livsmedelskommissionen anfört de i lagen om

handel med fodermedel ingående bestämmelser böra sättas i kraft, vilka

avse skyldighet för tillverkare av mineralfoder och mineralfoderblandningar

att deklarera varornas sammansättning m. m.

Beträffande övriga av kommissionen omnämnda fodermedel finner jag

några ändringar i regleringsanordningarna icke påkallade.

Konstgödselregleringen.

Någon ändring utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser

angående konstgödselregleringen synes icke böra ifrågakomma. Därest

ett tillskott till clearingkassan för konstgödsel skulle befinnas erforderligt,

torde i överenstämmelse med livsmedelskommissionens förslag medel

för ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband

med jordbruksregleringen, som jag i det följande har för avsikt att föreslå.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

Med hänsyn till de ändrade förhållanden, som inträtt sedan Svenska spannmålsaktiebolaget

avlät sin skrivelse, anser jag i likhet med livsmedelskommissionen,

att bolagets kostnader under nästa regleringsår komma att överstiga

de av bolaget beräknade.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kurigl. Maj:ts proposition nr 280.

Till bestridande av sagda kostnader torde i enlighet med kommissionens

förslag för budgetåret 1947/48 90 miljoner kronor böra anvisas.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland in. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar

av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort

sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sju senaste budgetåren

har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå

av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med

lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda

anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste

fyra budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen

bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland. Även för nästa

budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.

Prisrabattering å vissa livsmedel.

Såsom i annat sammanhang uttalats torde prisrabatteringen å vissa livsmedel

böra upphöra i samband med införandet av kontanta barnbidrag från

och med den 1 januari 1948. För tiden den 1 juli—31 december 1947 torde

någon ändring i gällande grunder för prisrabatterna icke böra ifrågakomma.

Det av livsmedelskommissionen beräknade medelsbehovet för sagda tid, 60

miljoner kronor, föranleder icke någon erinran från min sida.

Lån till främjande av avsättning av ull.

Avsättningsförhållandena för inhemsk ull torde i hög grad vara beroende

av de möjligheter till användning av densamma som hemslöjden kan erbjuda.

En av de viktigaste förutsättningarna för att svensk ull skall vinna avsättning

på skäliga villkor synes därför vara, att hemslöjdsföreningarna kunna

få av dem inköpt ull spunnen inom rimlig tid. Vad i ärendet anförts torde

emellertid giva vid handen, att för närvarande vissa svårigheter härutinnan

föreligga. Det synes sålunda icke vara ovanligt, att hemslöjdsföreningarna

kunna få vänta en avsevärd tid, innan ullen bearbetats vid spinnerierna. Uppenbarligen

måste detta anses mindre tillfredsställande ur såväl ullproducenternas

som hemslöjdens synpunkt. Nu nämnda svårigheter skulle emellertid

betydligt minskas, därest hemslöjden hade tillgång till ett eget ullspinneri

och sålunda i ökad utsträckning kunde tillgodose sitt eget behov av garn.

Detta skulle otvivelaktigt i sin tur påverka avsättningsmöjligheterna för den

inhemska ullen i gynnsam riktning. Det torde sålunda kunna förväntas, att

hemslöjden härigenom skulle kunna bereda ullproducenterna stadigvarande

avsättningsmarknader till skäliga priser i all synnerhet som råvarupriserna

torde vara av jämförelsevis underordnad betydelse för hemslöjdens ekonomiska

resultat.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 280.

89

Med hänsyn till det anförda anser jag i likhet med remissmyndigheterna

önskvärt, att ifrågavarande projekt kommer till stånd. Då projektets genomförande

otvivelaktigt får anses vara ett allmänt intresse, synes intet vara att

erinra mot att härvid statens medverkan lämnas. Jag anser mig därför böra

tillstyrka, att Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. beviljas

det begärda statslånet å 300 000 kronor. Beloppet i fråga torde lämpligen

böra anvisas i form av ett investeringsanslag å riksstaten för budgetåret

1947/48 under Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond. Jag torde

i detta sammanhang få nämna, att enligt vad jag inhämtat Sveriges lantbruksförbund

numera beviljat föreningen ett lån å samma belopp.

Vad angår villkoren för det av mig sålunda förordade statslånet synes spinneriföreningen

böra medgivas räntefrihet för lånet för en tid av ett år från

lånets lyftande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma övriga

lånevillkor.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i

runt tal 88 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 52 miljoner kronor på

producentbidrag m. m. för mjölk, 19,5 miljoner kronor på mjölk pristillägg, 5,5

miljoner kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 5,5

miljoner kronor på pristillägg för slaktdjursprodukter samt 5 miljoner kronor

på diverse kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen

upplyst i första hand avsett'' att användas för ersättning till Svenska

mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och

matfettsregleringen sammanhängande uppgifter, till bestridande av vissa bidrag

till Mjölkpropagandan samt till utgifter för ersättande av förluster vid

lagring av andra livsmedel än spannmål. Nu ifrågavarande post torde även

få anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté

ävensom för täckande av de utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda

åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat en behållning av omkring

20 miljoner kronor beräknas uppstå å det för innevarande regleringsår anvisade

anslaget, uppgår anslagsbehovet för budgetåret 1947/48 till (88 — 20=)

68 miljoner kronor. Till bestridande av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet torde böra anvisas 90 miljoner kronor. Kostnaderna

för prisrabatter å vissa livsmedel ha upptagits till 60 miljoner kronor.

Såsom jag förut anfört synes därjämte böra å kapitalbudgeten för budgetåret

1947/48 under Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond, böra anvisas

ett investeringsanslag av 300 000 kronor för lån till främjande av avsättning

av inhemsk ull

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Hemställan.

Under åberopande av det'' anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-

och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående

angivna riktlinjer;

dels å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av..................kronor 68 000 000;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie
bolagets

verksamhet ett reservationsanslag

av ............................ kronor 90 000 000;

c) till Prisrabattering å vissa livsmedel

ett anslag av..................... kronor 60 000 000;

dels ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1947/48 under

Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond till Lån till

främjande av avsättning av inhemsk ull anvisa ett investeringsanslag

av ......................... kronor 300 000;

2) att förslaget till förordning om viss avgift å mjölk,

grädde och ost måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. W. Rhedin

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

91

Bilaga 1.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1938/39—1946/47 jämte en förkalkyl för

produktionsåret 1947/48.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader

från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,

ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande tidigare undersökningar

(jfr Kungl. Maj :ts proposition 267/1946, bilaga 1), dock med

vissa i det följande angivna ändringar eller alternativa beräkningar (närmare

härom under rubriken Jordbrukets kostnader). Liksom dessa tidigare

undersökningar avse de nu utförda beräkningarna att ge ett mått på den procentuella

förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader

undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid i princip

endast inkomsterna av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften.

Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda

utanför desamma. Likaledes ha jordbrukarnas inkomster av fältmässiga

köksväxtodlingar samt av körslor utanför jordbruket uteslutits. På motsvarande

sätt ha sådana kostnader, som icke beröra den egentliga jordbruksdriften,

så långt möjligt frånskilts. Helt har en dylik uppdelning dock icke

kunnat genomföras. Sålunda ingår i kostnadskalkylen större delen av kostnaderna

för den fältmässiga köksväxtodlingen. Vidare ingå i beräkningarna

kostnaderna för jordbrukets hästar, även i den man dessa användas för

skogskörslor eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Av vad nu anförts framgår, att jordbrukets inkomster i beräkningarna äro

mindre fullständigt redovisade än kostnaderna. Härav följer, att de absoluta

talen för inkomster resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra.

En jämförelse mellan inkomster och kostnader inom jordbruket måste

i stället grunda sig på indextal för inkomster resp. kostnader. Då den ojäm

förligt största delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga

jordbruksdriften ingår i beräkningarna, torde sådana indextal giva ett i stort

sett riktigt mått på förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomstoch

kostnadssummorna.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1944/45 utförligt redovisats i tidigare

promemorior, liar det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående

redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster och kostnader

under dessa år hänvisas till Kungl. Maj ds propositioner 319/1942, 246/1943,

253/1944, 303/1945 och 267/1946.) I den följande framställningen redovisas

dels inkomst- och kostnadsberäkningarna för åren 1938/39, 1945/46, 1946/47

(siffrorna för produktionsåret 1946/47 äro givetvis preliminära) och dels den

förkalkyl över jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1947/48,

vilken tjänat som grundval för Kungl. Maj ds beslut rörande prissättningen på

jordbrukets produkter och förnödenheter under samma år.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Iiungl. Maj.ts proposition nr 280.

Grunderna för den för produktionsåret 1947/48 upprättade förkalkylcn.

Den förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret

1947/48, som framlägges i denna promemoria, ansluter sig i metodiskt

hänseende till de under senare år utförda inkomst- och kostnadsberäkningar,

vilka legat till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter.

Förkalkylen har karaktären av en normkalkyl såtillvida,

att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande produktionsåret

under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförändrade

löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produkter

och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande prisförändringar

med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en viss

grad av säkerhet.

Till grund för inkomstkalkylen har på samma sätt som i tidigare promemorior

lagts en uppskattning av de vid normala väderleksförhållanden förväntade

hektarskördarna. Härvid ha hektarskördsuppgiftema samt de så

kallade allmänna skördeomdömena för perioderna 1921/30, 1931/40, 1941/45

samt åren 1945/46 tjänat till ledning. Dessa uppgifter ha sammanställts i

tabell 1, vilken även redovisar de för åren 1945/47 antagna hektarskördarna

av olika grödor.

Tabell 1. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—1946

samt antagna normskördar 1945—1947.

Växtslag

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar1

Antagna norm- skördar

1921/

30

1931/

40

1941/

4ö

1945

19461 2 3

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1945

1946

1945

1946

1947

Höstvete.....

2190

2 350

1920

2 230

2 470

2180

2 360

2 220

2 230

2 390

2 300

2 300

2 300

Vårvete ......

1480

1820

1470

1540

1670

1430

1750

1680

1710

1790

1700

1750

1750

Höstråg......

1640

1880

1700

1660

1860

1 620

1820

1850

1920

1 920

1800

1850

1850

Vårråg ......

1140

1340

1060

1 no

1 170

1100

1320

1300

1330

1350

1100

1200

1200

Korn ........

1760

2 020

1850

1810

2 070

1 760

2 010

1970

1940

2 070

2 000

2 000

2 000

Havre........

1590

1800

1390

1390

1420

1580

1790

1630

1600

1640

1550

1550

1600

Blandsäd ....

1940

2130

1700

1 670

1840

1910

2140

1880

1860

1970

1900

1900

1900

Ärter ........

1420

1510

1 280

1280

81200

1430

1530

1520

1480

1300

1400

1 450

Potatis.......

11400

14 300

12 900

11420

313 500

12 200

13 900

14 200

13 700

14 000

14 000

14000

Sockerbetor . .

28 000

35 300

34000

33 200

32 420

28 900

33 900

34 100

32 100

33 500

35 000

35 000

33 500

Foderrotfruk- ter .........

32 200

37 700

32 800

32140

8 33 220

33 400

37100

35 500

33 200

36 000

36 000

36 000

Hö från odlad

jord........

3 520

3 480

3 040

3 880

3 890

3 310

3 610

3 220

3 420

3 430

3 200

3 400

3 400

1 För åren 1941—1946 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 3‘0. För

åren 1921—1940 har omräkningen skett efter de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden

1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3''0.

2 Preliminära uppgifter enligt statistiska centraibyråns publikation Årsväxten år L946.

3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas

storlek. Skörden av nämnda växtslag beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning

att tioårsmedeltalet 1936/45 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran

3''0. Om skördeutsikterna år 1946 inom ett visst län och för en viss gröda är 2''6, erhålles den

2-5

beräknade skörden genom multiplikation av tioårsmedeltalet med y.(j o. s. v.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2S0.

93

Vid fastställandet av skördesiffrorna för år 1947 har det givetvis varit

nödvändigt att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även

de ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen, som i vissa hänseenden

inträffat. Härvid får i första hand hänsyn tagas till den avsevärt ökade

förbrukningen av konstgödsel under år 1946/47 såsom närmare framgår

av tabell 7. Förbrukningen av kvävehaltiga gödselmedel beräknas under

nämnda år överstiga förbrukningen under basåret 1938/39 med i runt tal 60

procent. Vidare har tillgången på kali ökat starkt under innevarande gödselår,

och förbrukningen väntas bliva drygt 10 procent högre än under det

sista förkrigsåret. Även förbrukningen av fosfat väntas stiga något utöver

förkrigsförbrukningen. Den naturliga gödseln bar ökat i kvantitet samt torde

därjämte ha förbättrats i kvalitativt hänseende jämfört med förhållandena

under krigsåren. I detta sammanhang bör även framhållas växtförädlingens

roll för en fortgående stegring av skördeutbytet, även om verkan härav undanskymmes

i de observerade skördarna under krigsåren, till följd av att

nedgången i jordens växtnäringsförråd m. fl. faktorer verkat starkt skördenedsättande.

Ur uppgifterna i tabell 1 kan emellertid spåras en tendens till

återhämtning beträffande skördarna per hektar för flertalet växtslag efter

det avbrott i den sekulära skördestegringen, som inträffat under kriget.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter torde normskördarna för vissa

växtslag höra höjas något i förhållande till de i normkalkylen för år

1946 47 begagnade. Emellertid har för år 1947/48 endast räknats med en

höjning av 50 kilogram per hektar för havre och ärter, medan oförändrade

kvantiteter tillämpats för övriga växtslag med undantag för sockerbetor.

Mot bakgrunden av de senaste årens skörderesultat beträffande sockerbetor

har det synts delegationen antagligt, att den tidigare tillämpade normskörden

35 000 kilogram för närvarande ligger på en något för hög nivå och att densamma

nu bör upptagas till 33 500 kilogram per hektar.

Vad angår höstsäden bör viss hänsyn tagas till den avsevärda minskningen

av de besådda arealerna hösten 1946. Av siffrorna för de olika länen

framgår, att arealminskningen i allmänhet varit av mindre omfattning inom

län, där hektarskördarna normalt överstiga riksmedeltalet. Av betydelse är

särskilt, att arealminskningen varit relativt ringa i Malmöhus och Kristianstads

län. En vägning av tioårsmedeltalen för hektarskördarna i varje län

(perioden 1936/45) med de hösten 1945 respektive hösten 1946 besådda arealerna

ger till resultat, att förskjutningarna i arealerna länsvis i och för sig

skulle väntas medföra en höjning av riksmedeltalen för hektarskördarna

med 20 kilogram för höstvete och 12 kilogram för höstråg. Emellertid torde

sådden hösten 1946 i åtskilliga fall ha blivit försenad eller helt omöjliggjord

på de iågt belägna jordarna genom den starka nederbörden i slutet av augusti

och i september månad. Dessa jordar lämna normalt en förhållandevis

rik genomsnittlig avkastning av höstsådda grödor, varför de speciella väderleksförhållandena

hösten 1946 kunna ge anledning att befara en sänkning

av riksmedeltalen för hektarskördarna och sålunda motverka den tendens

till ökad skörd, som eljest vore att förvänta. Någon större betydelse har

därför icke tillmätts arealförskjulningarna vid fastställandet av normskördarna.

Vad angår fodersäden torde man böra räkna med att fodersädsavståendet

inbjudit till eu viss försiktighet vid skördeuppskattningarna, varför de officiella

skördesiffrorna för fodersäd, speciellt för havre, icke torde helt riktigt

återspegla den faktiska skördeutvecklingen under krisåren. Delegationen

har, med hänsynstagande till bl. a. de normerade skördarna samt den betydligt

ökade tillgången på kali, ansett sig kunna räkna med eu normal hektarskörd

av havre om 1 600 kilogram för år 1947, d. v. s. 50 kilogram högre än

som tidigare antagits för åren 1945 och 1946 (för år 1944 angavs dock lik
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

som nu hektarskörden för havre till 1 600 kilogram). För ärter har likaledes

räknats med en ökning av 50 kilogram till 1 450 kilogram per hektar.

Med de i tabell 1 anförda normskördarna för år 1947 som utgångspunkt

ha beräkningar verkställts över dels avsalukvantitetema jämte producenternas

förbrukning av vegetabiliska produkter och dels fodertillgångarna under

år 1947/48.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1945/46. Saluöverskottet av brödsäd, exkl. försäljningen till utsädeshandeln,

har uppgått till följande kvantiteter:

Försålt till

spannmåls- de större handelshandeln

kvarnarna

ton ton

Summa

saluöverskott

ton

Höstvete............ 324 000 9 000 333 000

Vårvete............ 53 000 2 000 55 000

Råg................ 143 000 5 000 148 000

Löneförmalningen har under produktionsåret 1945/46 uppgått till 42 000

ton vete och 25 000 ton råg. Fördelas löneförmalningen av vete på höst- och

vårvete efter de proportioner, som gälla för ovan redovisade saluöverskott

av höst- och vårvete, erhållas följande kvantiteter försåld och för eget behov

förmald brödsäd år 1945/46:

Salu-

överskott

Löne-

förmalning

Summa

ton

ton

ton

Höstvete............

333 000

36 000

369 000

Vårvete............

55 000

6 000

61 000

Råg................

148 000

25 000

173 000

Summa brödsäd

536 000

67 000

603 000

Priserna på brödsäd under produktionsåret 1945/46 ha beräknats till följande

belopp:

Höstvete.............. 26''45 kr/dt

Vårvete .............. 29-30 »

Råg .................. 25''35 »

Priset på vårvete förutsättes inkludera ett stimulanstillägg med 1 kr/dt,

vilket icke medräknats i sammandragstabellen (tabell 6).

År 1946/41. Under tiden september—december 1946 ha följande kvantiteter

brödsäd av 1946 års skörd levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln)

och kvarnarna:

Försålt till Summa

spannmåls- de större handels- saluöverskott

handeln kvarnarna 1/9—3l/ia 1946

ton ton ton

Höstvete............ 326 000 10 000 336 000

Vårvete............ 59 000 2 000 61 000

Råg................ 135 0004 000 139 000

Summa brödsäd 520 000 16 000 536 0C0

Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året

under åren 1944/45 och 1945/46 samt med hänsyn tagen till de under senare

år successivt inträdda förändringarna hos denna fördelning (innebärande att

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

95

en allt större del av saluöverskottet levereras månaderna närmast efter skörden)

kunna brödsädsleveranserna under tiden januari—augusti 1947 beräknas

till 127 000 ton varav 74 000 ton höstvete, 22 000 ton vårvete och 31 000

ton råg. Det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd under år 1946/47 kan

sålunda beräknas till 663 000 ton, fördelat på följande sätt: höstvete 410 000

ton, vårvete 83 000 ton och råg 170 000 ton.

I fråga om löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter för tiden september—december

1946. Dessa visa i jämförelse med samma tid föregående

år beträffande vete en nedgång med 8 % och beträffande råg en nedgång

med 17 %>. Antages denna nedgång representativ för hela året, erhålles under

år 1946/47 en löneförmalning av 39 000 ton vete och 21 000 ton råg.

Löneförmalningen av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i samma

proportioner som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott

och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att upptagas

i kalkylen.

Salu-

överskott

Löne-

förmalning

Summa

ton

ton

ton

Höstvete............

410 000

32 000

442 000

Vårvete ............

83 000

7 000

90 000

Råg................

170 000

21 000

191 000

Summa brödsäd

663 000

60 000

723 000

För brödsäd av normalkvalitet gälla under år 1946/47 genomsnittspriserna

26,25 kr/dt för höstvete och råg samt 28,50 kr/dt för vårvete. Dessa priser

skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet.

Med användning av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda priserna

för mottagna kvantiteter under tiden september—december 1946 ha genomsnittspriserna

för höstvete, vårvete och råg (efter avdrag från kvarnpriserna

för handelsmarginaler och frakter om sammanlagt 75 öre/dt) beräknats till

26,12, 28,60 respektive 26,09 kr/dt. Beträffande de så beräknade priserna må

framhållas, att de av jordbrukarna erhållna priserna ha legat något lägre

med hänsyn till den stigande prisskalan och den tid, som förflyter mellan

jordbrukarnas leveranser och kvarnarnas inköp från spannmålshandeln. Å

andra sidan medför den stigande prisskalan, att genomsnittspriserna för hela

produktionsåret beräknas komma att ligga omkring 14 öre högre per deciton

än under perioden september—december. I stort sett torde denna senare omständighet

utjämna den underskattning av priserna, som sammanhänger med

jordbrukarnas tidigare leveranser i förhållande till kvarnarnas inköp, varför

någon större justering av de ovan angivna priserna icke torde vara påkallad.

Delegationen har dock utfört en alternativ beräkning av priserna, varvid

kvarnarnas månadspriser (med avdrag för handelsmarginaler och frakter)

vägts med jordbrukarnas faktiska försäljningar varje månad enligt Svenska

spannmålsaktiebolagets leveransstalistik, varefter de så erhållna priserna

ökats med 14 öre/dt med hänsyn till väntade försäljningar till högre priser

(enligt den stigande prisskalan) under återstoden av produktionsåret.

Priserna, beräknade enligt ovan nämnda alternativ, kallade alt. 1 respektive

alt. 2, angivas i följande tablå, som även visar de i kalkylen använda

priserna.

Priser 1946/47

beräknade enligt

alt. 1 alt. 2

Använda priser

för år 1946/47

Höstvete................. 26-12 26-13 26''10

Vårvete ................. 28''60 28-63 28''60

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Priset på vårvete förutsattes inkludera stimulanstillägg med 1 kr/dt, vilket

icke medräknats i sammandragstabellen (tabell 6).

År 7947/48. Enligt den i oktober 1946 företagna arealinventeringen ha på

brukningsdelar med över 2 hektar åkerjord i Svea- och Götaland samt Gävleborgs

län följande arealer besåtts med höstsäd, nämligen 179 465 hektar

med höstvete och 127 208 hektar med höstråg. Med beaktande av odlingens

normala omfattning inom de återstående delarna av landet ha dessa siffror

avrundats till 179 500 hektar för höstvete och 127 400 hektar för höstråg.

Beträffande de vårsådda grödorna inhämtades inga arealuppgifter vid

den i oktober 1946 verkställda inventeringen. Under år 1946 uppgick arealen

vårvete till 90 473 hektar och arealen vårråg till 4 147 hektar. Med hänsyn

till att de hösten 1946 med vete och råg besådda arealerna till följd av väderleksförhållandena

blevo avsevärt lägre än tidigare år, kan en utökad vårveteodling

förväntas. Om hänsyn tages dels till omfattningen av vårveteodling

inom olika län under krigsåren och dels till nedgången i den med höstvete

besådda arealen inom olika län under hösten 1946, kan den våren 1947

besådda vårvetearealen förväntas uppgå till uppskattningsvis 115 000 hektar.

Till jämförelse kan nämnas, att vårvetearealen under åren 1942 och 1943,

då odlingen nådde sin hittills största omfattning, utgjorde 114 535 respektive

115 223 hektar. En ytterligare utvidgning av vårvetearealen utöver den nu

antagna synes dock kunna uppnås, om en höjning av nu gällande pris på

vårvete kommer till stånd.

I fråga om vårråg har upptagits 4 000 hektar.

På grundval av nu anförda arealuppgifter och de i tabell 1 antagna normskördarna

per hektar har skörden av brödsäd beräknats på följande sätt:

Areal Hektarskörd Totalskörd

hektar kilogram ton

Höstvete ............ 179 500 2 300 412 900

Vårvete.............. 115 000 1 750 201 300

Höstråg ............ 127 400 1 850 235 700

Vårråg.............. 4 000 1 200 4 800

Summa brödsäd 425 900 854 700

Den erhållna totalskörden har på sedvanligt sätt reducerats för lagringsförluster

(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt

utsäde. Vid beräkningen av utsädet (för sådden under år 1947/48) har i huvudsak

räknats med arealerna för 1946 års brödsädsskörd, då desamma få

anses ha varit av mera normal omfattning än arealerna för 1947 års skörd,

samt med en utsädeskvantitet per hektar av 210 kg för vete och 200 kg för

råg. Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten

brödsäd redovisas i följande sammanställning:

Höstvete

Vårvete

Råg

ton

ton

ton

Skörd ................................

412 900

201 300

240 500

Avgår: lagringsförlust..................

8 300

4 000

4 800

avrens ........................

33 000

16 100

24100

utsäde ........................

46 400

19 000

32 800

Kvarstår till försäljning och löneförmal-

ning................................

325 200

162 200

178 800

Som i tidigare kalkyler framhållits har det vid den slutliga redovisningen

av saluöverskott och löneförmalning visat sig, att en förskjutning från vårvete

till höstvete äger rum i förhållande till den på skördesiffroma grunda
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

97

de förkalkylen. Den viktigaste anledningen härtill synes vara att vissa kvantiteter

vårvete försålts och betalats som höstvete. Liksom tidigare har därför

viss del av den ovan beräknade vårvetekvantiteten (15 procent) förts som

höstvete. Härigenom ökas höstvetekvantiteten till 350 000 ton, medan vårvetekvantiteten

minskas till 138 000 ton. Kvantiteten råg har i kalkylen avrundats

till 179 000 ton.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande

sammanställningar av arealer, skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning

under år 1938/39 samt under de senaste åren.

Brödsädsareal, har.

1938 1945 1946 19471

Höstvete......... 240 460 203 891 212 332 179 500

Vårvete ......... 68 014 87 105 90 473 115 000

Höstråg.......... 181 569 162 824 152 682 127 400

Vårråg.......... 6 558 5 3584 1474 000

Summa brödsäd 496 601 459 178 459 634 425 900

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938 1945 1946* 1 2 1947s

Höstvete......... 668 454 524 413

Vårvete.......... 137 134 152 201

Höstråg......... 365 270 284 236

Vårråg.......... 9 6 5 5

Summa brödsäd 1 179 864 965 855

Saluöverskott och löneförmätning, milj. kg.

1938/39 1945/46 1946/472 1947/483

Vete ............ 664 130 532 488

Råg............. 247 173 191 179

Summa brödsäd 911 603 723 667

Priserna på brödsäd beräknas enligt de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna

för spannmål av normalkvalitet d. v. s. 26,25 kr/dt för höstvete

och råg samt 28,50 kr/dt för vårvete. Av vårvetepriset förutsättes 1 kr/dt böra

betraktas som stimulanspremie och icke inräknas vid uppgörandet av inkomstkalkylen

i samband med prissättningen. Ä andra sidan bör priset ökas med

1 kr^dt utgörande beräknat proteintillägg. I kalkylen har sålunda räknats

med ett pris av 28,50 kr/dt för vårvete.

Ersättning för av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

År 1945146. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum i

jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa inom

dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda beräkningar,

antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för brödsäd med i

genomsnitt 10 öre/dt. Då saluöverskottet av brödsäd år 1945/46 uppgått till

536 000 ton, kan sålunda jordbruket anses ha tillförts ett belopp av 0,5 milj.

kr, svarande mot inbesparade fraktkostnader för brödsäd.

1 Prognos.

2 Preliminära beräkningar.

3 Prognos under förutsättning av normala väderleksförhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 280.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

År 1946147. Då saluöverskottet av brödsäd av 1946 års skörd beräknats till

663 000 ton, kan inbesparingen av fraktkostnader för brödsäd enligt tidigare

tillämpade beräkningsgrunder angivas till 0,7 milj. kr.

År 1947/48. Under förutsättning att samma form för handelsreglering av

spannmål genomföres som under innevarande år och att antalet prisorter

blir i stort sett oförändrat, uppkommer även för år 1947/48 en inbesparing

av fraktkostnader för jordbrukarna. Antages löneförmalningen bli av samma

omfattning som under år 1946/47, erhålles för år 1947/48 ett saluöverskott av

(667 000—60 000 =) 607 000 ton brödsäd. Den för jordbruket uppkomna

inbesparingen av fraktkostnader kan sålunda anges till 0,6 milj. kr.

Korn.

År 1945/46. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar uppgick till 7 100 ton

samt bryggeriernas och bränneriernas inköp till 23 200 ton. Dessutom förekom

en export av 1 300 ton. Lägges härtill den beräknade husbehovsförmalningen

i Norrland om 25 000 ton, erhålles en totalkvantitet av ca 57 000 ton. Priset

har under produktionsåret uppgått till 22,50 kr/dt.

År 1946/47. För grynförmalningen beräknas åtgå 10 000 ton. Bryggerierna

och brännerierna ha erhållit en tilldelning av 29 500 ton, varav 22 000 ton till

skattepliktiga och 5 500 ton till skattefria bryggerier samt 2 000 ton till

brännerier.

Exporten av korn beräknas uppgå till 1 500 ton. Husbehovsförmalningen

i Norrland har i enlighet med tidigare uppskattning antagits uppgå till 25 000

ton. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd kvantitet av 66 000 ton

korn. Priset på korn har upptagits oförändrat till 22,50 kr/dt.

År 1947/48. Kornarealen uppgick under år 1946 till 89 435 hektar. Med

hänsyn till den minskade arealen höstsäd har räknats med en areal av 93 000

hektar för år 1947. Vid en antagen hektarskörd av 2 000 kilogram erhålles följaktligen

en totalskörd av 186 000 ton korn. Saluöverskott och husbehovsförmalning

beräknas på följande sätt:

Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning.. 35 000 ton

Grynkvarnarnas förbrukning................ 10 000 »

Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »

Summa 70 000 ton

Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning under år 1946/47 beräknas

som nyss nämnts till 29 500 ton. Härtill kommer för de skattepliktiga bryggerierna

ytterligare ett behov för förnyelse av övergångslagren. Under innevarande

år (1946/47) har emellertid ej beviljats licenser för nämnda ändamål.

Den tilldelning, som under de senaste åren medgivits bryggerierna, innebär en

avsevärd minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen och har nödvändiggjort

en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas de

skattepliktiga bryggerierna inköpa omkring 45 000 ton kom (inkl. förnyelse av

övergångslagret), och de skattefria bryggerierna ca 7 500 ton, vartill kommer

omkring 2 500 ton till brännerierna. Tillgången på fodersäd under det kommande

produktionsåret kan med hänsyn till utsikterna i fråga om fodermedelsimporten

för närvarande icke bedömas bliva så gynnsam, att de nu

nämnda kvantiteterna kunna upptagas i sin helhet i förkalkylen. Kvantiteten

korn till bryggerier och brännerier har tills vidare upptagits till 35 000 ton.

Det bör understrykas, att det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet

kan bedömas, i vilken utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras

för bryggeri- och bränneriändamål. Den angivna kvantiteten kom får

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.

99

sålunda närmast betraktas såsom en beräknad avsalukvantitet utan att det

ännu är möjligt att närmare angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer

att ske.

Havre, hö och halm.

Försäljningarna av havre, hö och halm ha i samråd med livsmedelskommissionens

avdelning för vegetabiliska produkter samt arméförvaltningen beräknats

på följande sätt:

Havre, milj. kg.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Grynkvarnarna............ 40 36 45 50

Armén.................... 25 — 15 10

Åkerierna................. 15 15 15 15

Skogskörslor .............. 50 45 45 45

Export.................... 2 2 3 —

Summa 132 98 123 120

Hö, milj. kg.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Armén.................... 10 5 11 11

Åkerierna................. 20 20 20 20

Skogskörslor.............. 40 55 55 55

Export.................... 18 13 15 15

Summa 88 93 101 101

Halm, milj. kg.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Armén.................... 10 5 9 9

Åkerierna................. 10 10 10 10

Skogskörslor.............. 20 20 20 20

Industriell förbrukning..... — 2 3 4

Industribränsle............ —- 200 — —

Summa 40 237 42 43

Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre),

som år 1938/39 uppgick till 11,57 kr/dt, har under åren 1945/46 och 1946/47

uppgått till 18,75 kr/dt och upptages för år 1947/48 till oförändrat belopp.

Noteringen på hö, som under 1938/39 utgjorde 5,89 kr/dt, har under 1945/46

utgjort 8,36 kr/dt och beräknas för 1946/47 utgöra 9,29 kr/dt. Efter avdrag för

presshyra, tråd och extra frakter (för år 1938/39 0,25 kr/dt och för åren 1945/

46 och 1946/47 0,60 kr/dt) erhållas följande priser att upptagas i inkomstkalkylen

(kr/dt):

1938/39 1945/46 1946/47

5-64 7-76 8-70

För år 1947/48 upptages samma pris å hö som för år 1946/47.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag

för presshyra, tråd och extrafrakter beräknats till följande belopp

(kr/dt):

1938/39 1945/46 1946/47

2-19 2-41 2-10

För år 1947/48 upptages samma pris å halm som för år 1946/47.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Matärler.

År 1945/46. Skörden av ärter uppgick år 1945 till 33 000 ton. Med ledning

av arealuppgifterna kan densamma fördelas på 25 700 ton matärter och 7 300

ton foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning av matärter har be
-

räknats på följande sätt:

Skörd.................................... 25 700 ton

Avgår: lagringsförluster, 1%................ 300 »

avrens, 1 %........................ 1 800 »

utsäde............................ 3 900 »

Kvarstår.................................. 19 700 »

Till jämförelse med denna beräkning kan nämnas, att enligt spannmålsbolagets

rapporter har under år 1945/46 från odlare försålts omkring 14 600

ton. Härtill får emellertid läggas dels den försäljning, som faller utanför dessa

rapporter, dels producenternas husbehovsförbrukning.

Genomsnittspriset på matärter beräknas på grundval av lantbruksförbundets

noteringar till 35,78 kr/dt.

År 1946/47. Den totala skörden av ärter har beräknats till 27 200 ton. Med

ledning av arealuppgiftema har härav 20 600 ton beräknats vara matärter.

Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder har den till försäljning

och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten beräknats på följande

sätt:

Skörd.................................... 20 600 ton

Avgår: lagringsförluster, 1 /................ 200 »

avrens, 7 /........................ 1 400 >

utsäde............................. 3 900 »

Kvarstår.................................. 15100 »

Det förtjänar nämnas, att enligt spannmålsbolagets rapporter har av 1946

års skörd av matärter t. o. m. november 1946 försalts 8 200 ton mot 8 400 ton

under samma tid året förut (denna redovisning omfattar som ovan framhållits

icke all försäljning av matärter och ej heller producenternas egen förbrukning)

.

Genomsnittspriset för år 1946/47 kan på grundval av lantbruksförbundets

noteringar preliminärt beräknas till 36,25 kr/dt.

År 1947/48. Under antagande av en från år 1946/47 oförändrad areal samt

normal hektarskörd enligt tabell 1 erhålles en totalskörd av matärter av 24 900

ton. Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiten har be
-

räknats på följande sätt:

Skörd.................................... 24 900 ton

Avgår: lagringsförlust, 1%.................. 200 »

avrens, 7 %........................ 1700 »

utsäde............................ 3 900 >

Kvarstår................................. 19100 »

Priset antages oförändrat från år 1946/47, d. v. s. 36,25 kr/dt.

Matpotatis.

Åren 1945/46 och 1946/47. Kvantiteten matpotatis har i tidigare kalkyler

upptagits till 900 000 lön för år 1945/46 mot 755 000 ton år 1938/39. Även

om en icke obetydlig skärpning av försörjningsläget inträffade under våren

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Mcij.ts proposition nr 280.

101

1946 beträffande bröd, matfett och socker, synes skäl för en ändring av kvantiteten

matpotatis för år 1945/46 icke föreligga, enär tillgången på sådana

varuslag som kött, fisk och grönsaker var förhållandevis god.

Under förutsättning av eu viss förbättring i det allmänna försörjningsläget

räknades i tidigare kalkyler med en nedgång i kvantiteten matpotatis med

25 000 ton till 875 000 ton år 1946/47. Något skäl att ändra denna beräkning

synes heller icke föreligga. Vid eu jämförelse mellan kvantiteterna matpotatis

under åren 1938/39 och 1946/47 bör hänsyn även tagas till att befolkningen

beräknas öka med 8 å 9 procent mellan nämnda år.

Utöver den inhemska potatisförbrukningen tillkommer för år 1945/46 en

export av 2 000 ton potatis. För år 1946/47 beräknas för närvarande en export

av 12 000 ton. Utförseln av potatis har liksom i närmast föregående

kalkyl icke upptagits särskilt, enär den exporterade kvantiteten ansetts ligga

inom felmarginalen för beräkningen av den inhemska potatisförbrukningen.

Priset på matpotatis har för år 1945/46 beräknats till 13,82 kr/dt. Beräkningen

grundar sig på stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal

samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av

månadsnoteringama till årsmedeltal har liksom tidigare skett med ledning av

de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av året,

som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning

(jfr Kungl. Maj ds proposition 246/1943 s. 105).

För år 1946/47 synes priset på matpotatis för närvarande böra beräknas

till 14:— kr/dt. Med hänsyn till ovissheten om prisutvecklingen under våroch

sommarmånaderna får dock denna beräkning betecknas som osäker.

År 19A7/A8. Förbrukningen av matpotatis har som nyss nämnts för år

1946/47 beräknats till 875 000 ton. För år 1947/48 synes det med hänsyn till

de nu överblickbara förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen under

nämnda år vara riktigast att icke räkna med någon förändring av matpotatisförbrukningen.

Härvid har även beaktats, att folkmängden även under år

1947/48 torde fortsätta att tillväxa. Huruvida någon export av potatis kan

komma till stånd kan icke nu med säkerhet bedömas.

Skörden av matpotatis under år 1946 synes ha blivit av normal storlek. I

föreliggande kalkyl har även för år 1947 räknats med normal skörd. Under

förutsättning av normala väderleksförhållanden under år 1947/48 synes priset

kunna upptagas till 13,50 kr/dt.

Fabrikspotatis.

År 1945j l6. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1945/46 uppgått

till 177 000 ton, varav 142 000 för tillverkning av potatismjöl och 35 000 ton

för framställning av brännvin. Priset har beräknats till i genomsnitt 30 öre

per hektoliter och stärkelseprocent, vilket vid eu genomsnittlig stärkelsehalt

av 16,5 procent motsvarar 7,07 kr/dt.

År 19A6/47. Fram till den 27 januari 1947 ha licenser lämnats för eu tillverkning

av 27 900 lön stärkelse, motsvarande 155 000 ton potatis, varav ca

119 000 ton avverkats. Härutöver räknas enligt uppgifter från kommissionens

avdelning för vegetabiliska produkter med eu ytterligare licensgivning

för tillverkning av potatismjöl, motsvarande ca 13 000 ton potatis. Dessutom

beräknas enligt utfärdade licenser en tillverkning av ca 8,0 milj. liter brännvin

av potatis, vartill åtgår en kvantitet av 35 000 ton. Den sammanlagda

kvantiteten fabrikspotatis kan sålunda beräknas till 203 000 ton.

Priset på fabrikspotatis har beräknats till i genomsnitt 30 öre per hektoliter

och stärkelseprocent. Då den genomsnittliga .stärkelsehalten beräknas till

17,5 procent, erhållcs elt medelpris per deciton av 7,50 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

År 194-7/48. Vid normal skörd beräknas 250 000 ton potatis kunna komma

att användas för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt uppgå

till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat till 30 öre per hektoliter

och stärkelseprocent eller 7,50 kr/dt.

Det bör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella ändamål

närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att det

ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen

kommer att ske.

Sockerbetor,

År 1945/46. Skörden av sockerbetor år 1945 uppgick till 1 813 660 ton med

en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 %. Då priset uppgick till i genomsnitt 5,09

kronor per deciton, beräknas jordbrukets inkomster av sockerbetor till 92,3

milj. kr.

År 1946/47. Enligt preliminära uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget

har 1946 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 777 000 ton med

en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 %. Grundpriset för betor med en sockerhalt

av 16 % är 4,65 kr/dt med sedvanligt tillägg av Viso av grundpriset

för varje tiondels procent, varmed sockerhalten överstiger 16 %>. Vid den

beräknade medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt, varför

värdet av 1946 års sockerbetsskörd kan beräknas till 90,4 milj. kr.

År 1947/48. Arealen antages bli ungefär oförändrad eller 55 000 hektar

och skörden beräknas såsom tidigare anförts till 33 500 kg/ha. Härvid erhålles

en totalskörd av 1 843 000 ton. Sockerhalten antages bli 17,5 %>, vilket

vid oförändrade prisbestämmelser innebär ett genomsnittspris av 5,09

kr/dt. Värdet beräknas i enlighet härmed till 93,8 milj. kr.

Oljeväxter.

År 1945/46. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande

dess sammanlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1945 års skörd

samt däremot svarande betalningsbelopp:

Ton

1 000-tal kronor

Höstraps ...........

............... 9 821

7 461

Vår raps ...........

............... 8 384

6 497

Höstrybs...........

............... 365

286

Vitsenap ...........

............... 4 039

2 702

Fiskebysenap........

............... 75

54

Vallmo.............

............... 1295

1 279

Solros..............

............... 20

17

Oljelin.............

............... 18 219

14 075

Diverse fröer.......

............... 4

2

Summa 42 222

32 373

År 1946/47. Beträffande 1946 års skörd av oljeväxter ha uppgifter om

skördade arealer och preliminära uppgifter om hektarskördar erhållits från

Oljeväxtcentralen. Uppgifterna om hektarskördarna grunda sig på kvantiteter

levererade t. o. m. den 31 december 1946 och mot dessa svarande arealer.

Beräkningen av kvantiteter och värden framgår av följande sammanställning:
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280. 103

Areal

Skörd

kg/ha

(18 % vattenhalt)

Skörd

Pris

Värde

ha

ton

öre/kg

milj. kr

Höstraps .......

....... 5 393

1 799

9 702

69

6-7

Höstrvbs .......

....... 429

1 188

510

69

0-4

Vårraps .........

....... 6 906

997

6 885

75

5-2

Vitsenap.........

....... 5 241

1073

5 624

65

37

Vallmo .........

....... 259

554

143

77-53

0-1

Oljelin .........

....... 8 730

966

8 433

60

5-1

Summa inkomster 21-2

År 1947148. Beträffande arealen oljeväxter till 1947 års skörd föreligga

uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober

1946 företagna arealinventeringen redovisades 9 550 resp. 780 hektar. Enligt

uppgifter från Oljeväxtcentralen hade emellertid vid kontraktstidens utgång

endast tecknats 9 105 hektar höstraps och 744 hektar höstrybs. I fråga

om de vårsådda oljeväxterna torde med hänsyn till planerade priisjusteringar

en arealökning kunna beräknas. Efter samråd med livsmedelskommissionens

avdelning för vegetabiliska produkter ha arealerna beräknats på sätt

som framgår av följande sammanställning. Avkastningen per hektar har

beräknats efter samma grunder som i den på våren 1946 upprättade normkalkylen

för år 1946/47. Beträffande priserna föreligger beslut i fråga om de

höstsådda oljeväxterna. Vad angår övriga oljeväxter har i kalkylen upptagits

de av livsmedelskommissionen föreslagna priserna. Samtliga priser ha

omräknats till att avse 18-procentig vara. Beräkningen framgår av följande

sammanställning.

Areal

Skörd

kg/ha

(18 % vattenhalt)

Skörd

Pris

Värde

ha

ton

öre/kg

milj. kr

Höstraps .......

....... 9100

1600

14 560

75

10-9

Höstrvbs........

....... 750

1 300

980

75

0-7

Vårraps .........

....... 7 500

1 200

9 000

85

7-7

Vitsenap.........

....... 7 500

1 200

9 000

75

6-8

Vallmo..........

....... 300

900

270

85

0-2

Oljelin..........

....... 15 000

1 200

18 000

77

13-9

Summa inkomster 40-2

För åren 1945/46 och 1946/47 har ej räknats med några stimulansinkomster

för oljeväxter. Enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder torde ej

heller böra räknas med några stimulansinkomster för år 1947/48 med hänsyn

till att prishöjningarna jämfört med priserna under år 1945/46 torde

väsentligen uppvägas av de ökade arbetskostnaderna och starkt ökade kostnaderna

för bekämpningsmedel mot skadeinsekter.

Spånadsväxter.

År 1945146. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet lin och hampa

ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter beräknats till 3,8 milj. kr. Inkomsterna

fördela sig med 2,1 milj. kr på linhalm, 0,8 milj. kr på linfrö och

0,9 milj. kr på hamphalm.

År 1946147. Värdet av 1946 års odling av spånadsväxter har beräknats

med ledning av uppgifter från Riksförbundet lin och hampa om skördade

arealer, hektarskördar och i fråga om lin- och hamphalm skördens beräknade

fördelning på olika kvalitetsklasser. Värdet av linhalmen beräknas

till 2,0 milj. kr, av linfrö till 0,3 milj. kr, av hamphalm till 0,9 milj. kr och

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

av hampfrö (överskott utöver utsädesbehovet) till 0,1 milj. kr. Det sammanlagda

värdet av 1946 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 3,3 milj. kr.

År 1947148. Arealen lin beräknas år 1947 bli 4 300 hektar och arealen

hampa 1 950 hektar. Avkastningen per hektar har beräknats efter samma

grunder som i den på våren 1946 upprättade kalkylen för år 1946/47 utom i

fråga om hamphalm, som tidigare beräknats till 4 000 kg/ha. I denna kalkyl

upptages skörden i enlighet med under senare år vunna erfarenheter till

3 500 kg/ha. För hampa upptages -—■ liksom i tidigare prognoser — icke någon

särskild inkomst av fröavkastningen, enär densamma normalt endast

täcker det erforderliga utsädesbehovet. Beräkningen av inkomsterna från

spånadsväxtodlingen år 1947/48 framgår av följande sammanställning. De

använda priserna avse normalkvalitet.

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

ha kg ton öre/kg milj. kr

Lin. Halm........ 4 300 3 000 12 900 20‘6 2-7

Frö.......... 4 300 450 1900 60''0 1’1

Hampa. Halm ........ 1 950 3 500 6 800 12’8 0*9

Summa 4''7

Mjölk.

År 1945/46. Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under

år 1945/46 sammanfattas i följande tablå, i vilken även medtagits de i jämförelse

med vårkalkylen 1946 reviderade beräkningarna för år 1944/45 (justering

av kvantiteten fodermjölk har verkställts) samt beräkningarna för år

1945/46 enligt samma kalkyl (jfr Kungl. Majds prop. nr 267/1946).

År 1944/45

År 1945/46

enligt kalkylen

våren 1946

enligt nu före- liggande beräk-

ningar

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Invägning vid mejerierna..........

3 263

3 550

3 516

därav k-mjölk..................

949

955

948

p-mjölk..................

2 314

2 595

2 568

Konsumtionsmjölk utanför mejeri..

Konsumtionsmjölk till hemmaför-

170

170

170

brukning .......................

500

495

495

Mjölk till lantsmör................

160

160

150

Fodermjölk ......................

268

300

310

Total mjölkproduktion

4 361

4 675

4 641

Som synes har under år 1945/46 mjölkinvägningen vid mejeri blivit lägre

än vad man hade anledning att räkna med på våren 1946. Användningen av

mjölk till lantsmör har antagits nedgå med 10 000 ton under år 1945/46.

Denna sänkning har ansetts motiverad dels av den ökade gödkalvsuppfödningen

och dels av ökningen av antalet mejerileverantörer i Norrland samt

minskningen av den redovisade lantsmörsförsäljningen inom detta område.

Åren 1946/47 och 1947/48. Som framgår av beräkningarna rörande slakten

längre fram i denna promemoria har antalet mjölkkor antagits förete en

mindre ökning under såväl år 1946/47 som år 1947/48. Enligt förkalkylen

våren 1946 beräknades ökningen av mjölkproduktionen per ko mellan åren

1945/46 och 1946/47 till ca 2 procent. Härvid förutsattes emellertid en större

tillgång på oljekraftfoder än vad man nu kan räkna med. Å andra sidan torde

den kvantitativt rikliga höskörden och den fortgående ökningen av AlV-fo
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mcij.ts proposition nr 280.

105

deranvändningen i viss mån motverka nedgången i tillgången på oljekraftfoder.

Minskningen av kraftfodertilIgången torde dock medföra en lägre stegring

av avkastningen per ko än vad som antogs våren 1946. Med hänsyn till

den på längre sikt fortgående stegringen av avkastningen per ko synes man

dock ha anledning att räkna med en fortsatt ökning av avkastningen, även

om man ej torde böra räkna med fullt samma ökningstakt som under mellankrigsperioden.

1 Delegationen har sålunda ansett sig böra antaga en ökning

av mjölkmängden per ko med 1,3 %> mellan åren 1945/46 och 1946/47. För

år 1947/48 räknas med en ytterligare ökning med 1,3 °/o.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,

vilken även belyser den redovisade respektive beräknade mjölkinvägningen

vid mejerier.

Medelkoantal, 1 000-tal............

Procentuell förändring sedan föregående

år ....................

Produktion per ko, kg...........

Procentuell förändring sedan föregående

år.....................

Total mjölkproduktion, milj. kg ..

Procentuell förändring sedan föregående

år ....................

Invägning vid mejerier, milj. kg..

Procentuell förändring sedan föregående

år ....................

1938/39

1945/46

1920

1 872

2 455

+ 2-3

2 479

4 714

+ 4-0

4 641

3 129

+ 6-4

3 516

-f 3-6

+ 7-8

1946/47

1947/48

1 890

1 905

+ 1''0

2 511

+ 0-8

2 543

+ 1‘3

4 745

4" 1''3

4 845

-f 2-2

3 620

4- 2‘1

3 720

+ 3-0

+ 2-8

Beträffande mjölkinvägningen under år 1946/47 må följande anföras. Under

september 1946 var invägningen obetydligt högre än under samma månad

1945. I oktober sjönk densamma ned till en nivå, som var något lägre

än ett år tidigare. Orsaken härtill torde bl. a. vara, att betestörhållandena vid

slutet av betesperioden 1946 voro ogynnsamma, särskilt i jämförelse med år

1945. Den säsongmässiga nedgången i samband med inställningen av djuren

kom därför under år 1946 tidigare och blev långvarigare än under år

1945. Härvid får även beaktas, att tilldelningen av oljekraftfoder under sistlidna

höst var mindre än ett år tidigare. Sedermera har emellertid en extra

tilldelning av oljekraftfoder ägt rum. Under månaderna november 1946—

januari 1947 har mjölkinvägningen visat en successiv stegring i jämförelse

med samma månader ett år tidigare. Med hänsyn till de antörda produktionsbetingelserna

under hösten 1946 samt den efter hand stigande invägningen

under månaderna november—januari synes man ha anledning räkna med

en ytterligare uppgång under återstoden av år 1946/47. Härvid har även beaktats,

att koantalet beräknats stiga under årets lopp.

Med hänsynstagande till hur nu nämnda omständigheter kunna antagas

påverka den normala säsongnurvan har mjölkinvägningen under år 1946/47

uppskattats till 3 620 milj. kg.

Med hänsyn till att nyanslutningen till mejerier numera är tämligen ringa,

har kvantiteten utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk bibehållits oförändrad

under såväl 1946/47 som 1947/48. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk

har liksom för tidigare år antagits nedgå med en procent per år.

I fråga om fodermjölk räknas med en fortsatt uppgång, främst beroende på

en ökning av antalet gödkalvar. Kvantiteten mjölk till lantsmör har av sam
1

Stegringen har inom 1942 års jordbrukskommitté beräknats till drygt 1 procent per år

under tiden efter 1880 och till omkring 1,5 procent under mellankrigsperioden.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

ma skäl som för år 1945/46 antagits nedgå under år 1946/47. För år 1947/48

räknas icke med någon ytterligare minskning.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under år 1938/39

samt under åren 1945/46, 1946/47 och 1947/48 sammanfattas i följande tablå

(milj. kg).

Invägning vid mejerierna..........

därav k-mjölk..................

p-mjölk..................

Konsumtionsmjölk utanför mejeri .

Konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning

......................

Mjölk till lantsmör...............

Fodermjölk......................

Total mjölkproduktion

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

3 129

3 516

3 620

3 720

794

948

960

960

2 335

2 568

2 660

2 760

240

170

170

170

537

495

490

485

420

150

140

140

388

310

325

330

4 714

4 641

4 745

4 845

Priserna pa mjölk (med undantag för priset på mjölk till lantsmör), vilka

pa sedvanligt sätt beräknats inom Sveriges lantbruksförbund i samråd med

Svenska mejeriernas riksförening redovisas i tabell 2.

Jordbrukets inkomster av konsumtionsmjölk, som försålts från mejerier,

ha beräknats på följande sätt:

Kvantitet, milj. kg

Pris, öre/kg

Värde, milj. kr

Oskummad

1945/46

1946/47

1947/48

1945/46

1946/47 1947/48

1945/46

1946/47 1947/48

mjölk..... 176-7

Standardiserad

190-0

190-0

21-72

22-29 22-24

38-4

42-4 42-2

mjölk....

. 934-1

940-0

940-0

20-26

21-02 21-04

189-2

197-6 197-8

Summa 227''6 240-0 240-0

I sammandragstabellen (tabell 6) redovisas all konsumtionsmjölk som

oskummad mjölk.

Priset på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken under åren

1946/47 och 1947/48 har beräknats stiga med samma absoluta belopp som den

från mejerier saluförda konsumtionsmjölken.

_ Priset på mjölk till lantsmör har beräknats på samma sätt som tidigare

(jfr Kungl. Maj:ts prop. 246/1943) och uppgår till följande belopp i öre per

kilogram mjölk:

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

10-77 17-71 17-95 18-10

° Beträffande priserna i övrigt må nämnas, att uppgången i producentpriset

på produktmjölk mellan åren 1946/47 och 1947/48 huvudsakligen sammanhänger

med en beräknad minskning av mjölkåtgången per kilogram smör,

vilket främst beror på den successivt stigande fetthalten.

Skummjölk till ost.

Med ledning av uppgifter angående ostproduktionens storlek under år

1945/46 har skummjölksåtgången för osttillverkning under år 1945/46 beräknats

till 295 000 ton. För år 1946/47 har kvantiteten i samråd med livsmedelskommissionens

avdelning för animaliska produkter upptagits till

320 000 ton. För år 1947/48 beräknas kvantiteten till likaledes 320 000 ton.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 2. Berfikningar rörande mjölkpriser,

107

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

I. Från mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.

Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........

24-79

30-00

31-87

32-28

Avgår detalj handelsmarginal......................

3-42

3-56

3-56

3''56

> mjölkavgift ..............................

1-55

—

—

—

Återstår........................................

19-82

26-44

28-31

28-72

> efter korrigering för svinn................

19-43

25-92

27-75

28-16

Avgår mejerikostnader ..........................

3''65

5-48

5-48

5-48

> extrafrakter..............................

0-26

034

034

0-34

Producentpris i öre pr liter......................

1552

20-10

21-93

22-84

Omräknat till kg................................

15-07

19-51

21-29

21-69

Tillkommer mjölkpristillägg......................

—

2-21

1-00

0-55

Producentpris, öre pr kg ........................

15-07

21-72

22-29

22-24

II. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.

Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........

29-00

3087

31-28

Avgår detaljhandelsmarginal ....................

3-56

3''56

3-56

Återstår........................................

25-44

27-31

27-72

» efter korrigering för svinn ..............

24-94

26-77

27-18

Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostn.

5-63

5-63

5-63

> extrafrakter ..............................

034

0-34

0-34

Producentpris i öre pr liter......................

1897

20-80

21-21

Omräknat till kg................................

18-42

20-19

20-69

Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand.-

mjölk ........................................

1-84

083

0-46

Producentpris i öre pr kg standardiserad mjölk....

20-26

2P02

2P04

III. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk.

Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........

24-79

Avgår detaljhandelsmarginal ....................

342

> mjölkavgift ..............................

1-55

Återstår........................................

19-82

> efter korrigering för svinn................

19-43

Omräknat till pris i öre pr kg ..................

18-87

24-64

26-51

26-92

IV. Produktmjölk vid mejerier.

Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd pr

kg smör, öre pr kg............................

11-46

17-67

19-16

19-90

Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölk-

pristillägg ....................................

1-25

1-71

1-16

0-65

Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag)............

—

—

—

—

Avgår mejerikostnader..........................

0-90

1-47

1-47

1-47

Producentpris i öre pr kg ......................

11-81

17-91

18-85

18-98

V. Hemmaförbrukad k-mjölk.

P-mjölkspris, öre pr kg..........................

11-81

17-91

18-85

18-98

Skummjölksvärde...............................

2-00

4-05

4-05

4-05

Pris å hemmaförbrukad k-mjölk, öre pr kg ......

13-81

21-96

22-90

23-03

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 280

Enligt en inom Svenska mejeriernas riksförening verkställd undersökning

med utgång från de senast föreliggande driftsanalyserna vid svenska mejerier

(år 1945) har den till ost använda skummjölkens förädlingsvärde beräknats

till samma värde, som i tidigare kalkyler upptagits för år 1944/45. Inom

Svenska mejeriernas riksförening pågå för närvarande undersökningar rörande

förändringarna i förädlingsvärdet under år 1946. I avvaktan på resultaten

av dessa undersökningar har priset på den till ost använda skummjölken

för åren 1945/46—1947/48 upptagits till 5,12 öre/kg eller samma pris som

för år 1944/45.

Merinkomst av gråddfförsäljning.

På grundval av pris- och kvantitetsberäkningar, som utförts inom Svenska

mejeriernas riksförening, har merinkomsten av gräddförsäljning uppskattats

på följande sätt:

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Merinkomst per kg mjölk, öre ........ 2''36 10-46 10-73 10-79

Total merinkomst, milj. kr............ 7-0 17-0 19-0 19-1

Diverse mjölkbidrag.

Sådana särskilda statliga mjölkbidrag, som icke inkluderas i de angivna

mjölkprisema, ha inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande

belopp:

1945/46 1946/47 1947/48

Miljoner kronor

Producentbidrag .............................. 50-8 52-0 52-0

Lokala differentieringsbidrag (inkl. ersättning för

översvämningsskador 1945/46 och 1946/47);.... 5-0 3-5 _

Merfrakttillägg (extrafrakter för mejerierna)...... 0-6 0-5 0’5

Kompensation för utebliven prishöjning ........ 1-2 0-4 _

Summa 57-6 56-4 52-5

Körlinjebidrag ................................ 3-4 3-8 4.9

Ägg och fjäderfäkött.

Antalet värphöns under år 1945/46 har beräknats med ledning av hönsantalet

i hönsräkningen i april 1946. Med ledning av uppgifterna om antalet

unghöns och kycklingar i nämnda räkning samt i husdjursräkningen den 1

juni 1946 har för år 1946/47 beräknats en ökning av det totala hönsantalet

med 1 500 000 st till 11 000 000 st, vilket efter avdrag för tuppar (5 procent)

ger en ökning av antalet värphöns med 1 425 000 (eller nära 16 procent) till

10 450 000 st mellan åren 1945/46 och 1946/47. Med hänsyn bl. a. till prisläget

i fråga om ägg torde uppfödningen av kycklingar under våren och sommaren

1947 bli förhållandevis stor, vilket medför en fortsatt uppgång av hönsstammen

under år 1947/48. Delegationen har ansett sig kunna räkna med

samma pålägg som under år 1945/46, vilket medför en ökning av hönsstammen

med 9 procent mellan åren 1946/47 och 1947/48.

Under krigsåren har den på längre sikt fortgående stegringen av avkastningen

per höna antagits avbruten. Äggproduktionen per höna har under

såväl år 1945/46 som 1946/47 upptagits till 112 ägg per år eller samma antal

ägg som för år 1938/39. Den fortgående stegringen kan emellertid åter beräknas

göra sig gällande under år 1947/48.1 Den viktigaste faktorn i detta sammanhang

torde vara, att hönsstammen numera omsättes raskare än före kriget,

varför en större del av densamma befinner sig i den produktionskraftigas
1

Enligt lantbruksakademiens och statistiska centralbyråns undersökningar rörande den

animaliska produktionen 1927/28 och 1937/38 kan den på längre sikt lortgående stegringen av

avkastningen per höna beräknas till ca 1 s/< %■

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

109

te åldern. I denna kalkyl har sålunda räknats med en avkastning per höna

och år av 114 ägg under år 1947/48.

Medelpriset på ägg (äggnoteringen vägd med partihandelns inköp av ägg

under olika månader) har för år 1945/46 beräknats till 285 öre/kg. Medelpriset

för år 1946/47 kan beräknas till 290 öre/kg. Härvid har hänsyn tagits dels

till priserna t. o. m. februari 1947 samt väntade priser under återstoden av

året och dels till äggförsäljningens fördelning på olika delar av året. För år

1947/48 synes äggpriset kunna antagas bli lägre än under år 1946/47 med

hänsyn till den väntade icke obetydliga produktionsökningen. Emellertid har

efterfrågan på ägg under år 1945/46 och den gångna delen av 1946/47 varit

icke obetydligt större än under förkrigstiden (även om den ökade folkmängden

tages i betraktande). Med hänsyn till inkomstläget kan en ytterligare ökning

av konsumtionen per capita i och för sig vara att förvänta. Härtill kommer

även att några märkbara tendenser till allmänna prissänkningar icke

framträtt, varför äggpriset icke kan väntas sjunka mera avsevärt. Priset har

antagits sjunka från 290 öre/kg under år 1946/47 till 280 öre/kg under år

1947/48. Delegationen har därmed endast velat angiva den prisutveckling,

som under nu rådande betingelser synes sannolikast, under förutsättning av

en helt fri prisbildning beträffande ägg.

Slakten av äldre höns har till följd av att årskullarna stigit i antal beräknats

öka under såväl 1946/47 som 1947/48. Man torcte kunna räkna med att

hönsstammen under år 1947/48 uppnått en sådan niva, att nagon nämnvärd

ytterligare ökning under åren efter 1947/48 knappast är att förvänta. För att

uppehålla en hönsstam något överstigande 1947/48 års nivå erfordras ca

4 500 000 kycklingar. Till följd härav har slakten av kycklingar under år

1947/48 upptagits till nämnda antal, vilket innebär en minskning från år

1946/47 med 500 000 stycken.

Fjäderfäpriserna basera sig på uppgifter från ägghandelsförbundet rörande

betalda priser t. o. m. januari 1947.

Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt ha sammanfattats

År

År

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Värphöns

1 000 st.

Ägg Äggproduktion,

per höna ton

och år, st. Totalt Jordbruket

Pris

öre/kg

Värde,

milj. kr

Totalt Jordbruket

... 9 210

112 60 860

53 260

141

85-8 75-1

... 9 025

112 59 640

46 700

285

170-0 133-1

... 10 450

112 69 050

54 070

290

200-2 156-8

... 11400

114 76 680

60 040

280

214-7 168-1

Utgallringshöns.

Antal

Pris pr st.

Värde, 1 000 kr

till slakt

1 000 st.

kr

Totalt

Jordbruket

...... 1609

1-50

2 414

2 112

....... 2 150

3-52

7 568

5 926

...... 2 600

3 05

7 930

6 209

....... 2 900

3-00

8 700

6 812

År

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Kycklingar och ungtuppar.

Antal

Pris per st.

, kr

Värde,

1 000 kr

till slakt

1 000 st.

Ung-

tuppar

Kyck-

lingar

M:tal ''/i tupp

Vi kyckl.

{Totalt

Jordbruket

2 950

1-50

1-00

1-13

3 334

2 927

5 000

3-05

1-76

2-08

10 400

8 143

5 000

2-80

1-60

1-90

9 500

7 439

4 500

2.80

1-60

1-90

8 550

6 695

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Kycklingproduktion till slakt.

År

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Antal

till slakt

1 OOO st.

1 000

500

500

500

Pris per

st. kr

1''00

1-76

1-60

1-60

Värde, 1 000 kr

Totalt Jordbruket

1 000

880

800

800

878

689

626

626

Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för jordbruket (milj. kr).

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Utgallringshöns ............... 2-1 5-9 6 2 6''8

Kycklingar och ungtuppar...... 3-8 8''8 8-1 7-3

Summa 5-9 14-7 14-3 14-1

Köttproduktionen.

År 1945146. Uppgifterna rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur

den i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten

har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens statistik

över behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade

slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Statistiska

uppgifter saknas emellertid rörande den stämplade slakten och behållna

hemslakten av får för perioden 12/n 1945—31/8 1946 och av häst för perioden

2“/s—31/s 1946, under vilka tidsperioder ransoneringen av får- och hästkött varit

hävd. Den stämplade slakten och hemslakten under nämnda tidsperioder

har antagits utgöra en lika stor procentuell andel av den totala får- respektive

hästslakten, som var fallet ett år tidigare. Medelslaklvikterna på storboskap,

större och mindre kalv samt häst ha framräknats med ledning av livsmedelskommissionens

veckostatistik. Medelslaktvikten på får har beräknats med

ledning av Sveriges slakteriförbunds statistik över medelslaktviktema. Förhållandet

mellan medelslaktvikten för den totala slakten av får och medelslaktvikten

för Slakteriförbundets slakt under år 1945 har därvid ansetts

gälla även under år 1945/46.

Resultaten av beräkningarna rörande köttproduktionens storlek sammanfattas

i tabell 3. På grundval av dessa kvantitetsberäkningar och de på sedvanligt

sätt beräknade slaktdjursprisema (inklusive statliga pristillägg för

större och mindre kalv) kunna inkomsterna från den statistiskt redovisade

slakten av nötkreatur, häst och får angivas på följande sätt:

Kvantitet Pris Värde

1000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap..................... 75-7 178 134-7

Större kalv.................... 18-2 262 47-7

Mindre kalv................... 13-9 156 21-7

Häst.......................... 11-0 99 10-9

Får........................... 4-1 302 12-4

Summa 122-9 227-4

Beträffande oredovisad slakt av nötkreatur hänvisas till ett särskilt avsnitt

längre fram i promemorian.

År 1946/47. Antalet nötkreatur till slakt i förkalkylen våren 1946 (jfr

Kungl. Maj:ts prop. 267/1946) beräknades med utgång dels från överväganden

rörande nötkreatursstammens storlek vid början och slutet av år 1946/

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 111

Tabell 3. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1945/46.

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt

kg

Total slaktvikt

ton

Storboskap.

Besiktigad slakt...........

367 443

198-3

72 863-9

Stämplad slakt............

19 152

142-2

2 723-8

S:a avsaluslakt

3S6 595

195’5

75587-7

Hemslakt.................

687

117-8

810

Totala slakten

887 282

195-4

75 668-7

Större kalv.

Besiktigad slakt...........

347 302

48-9

16 983-1

Stämplad slakt............

18 280

51-4

939-3

S:a avsaluslakt

365582

490

17 922 4

Hemslakt.................

6134

44''4

272-4

Totala slakten

371 716

48-9

18194 8

Mindre kalv.

Besiktigad slakt...........

577 903

201

11615-9

Stämplad slakt............

40 707

19-1

775-5

S:a avsaluslakt

618610

20-0

12391-4

Hemslakt.................

84 558

17-6

1 490-5

Totala slakten

703168

19-7

13881-9

För och getter.

Besiktigad slakt...........

193 659

Stämplad slakt1...........

8 600

S:a avsaluslakt

202 259

Hemslakt1................

36 500

Totala slakten

238 759

1170

4 058-9

Häst.

Besiktigad slakt...........

35 071

304-0

10 661-6

Stämplad slakt1 ..........

1340

263-0

352-4

S:a avsaluslakt

36 411

302 5

11 014-0

47 och förutsatta förändringar under året i stammens sammansättning samt

dels från en viss kalvprocent (87 % av koantalet vid årets slut). Med ledning

av de nu föreliggande preliminära resultaten av husdjursräkningen den

1 juni 1946 samt slakten av storboskap och en antagen rekrytering under

månaderna juni—augusti 1946 kan koantalet beräknas ha varit 1 879 000

djur vid början av år 1946/47 eller 6 000 djur lägre än som antogs våren

1946. Antalet ungnöt i husdjursräkningen visar däremot en viss ökning i

jämförelse med den tidigare antagna siffran. Siffrorna från kreatursräkningen

samt särskilt den nu tillgängliga statistiken över slakten under hösten

1946 torde motivera vissa justeringar av de tidigare antagandena rörande

slakten under år 1946/47 och djurantalet vid 1946/47 års slut.

Slakten av storboskap under år 1946/47 har antagits uppgå till 430 000

djur. Vid denna beräkning har bl. a. hänsyn tagits till de hittills redovisade

slaktsiffrorna och den antagna säsongmässiga fördelningen på olika delar av

året samt till det nuvarande antalet kor och väntade förändringar i detta

antal (den så beräknade slakten omfattar även den oredovisade slakt, som

1 Beräknade siffror, se härom texten.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

kan komma i fråga under år 1946/47). Med hänsyn till det relativt stora

ungnötsantalet i nötkreatursstammen torde vid den antagna slakten en ökning

av koantalet med 20 000 djur vara att vänta under år 1946/47, varför

koantalet vid årets slut skulle uppgå till 1 900 000 djur. Samtidigt beräknas

antalet ungnöt nedgå till förkrigsnivå eller till 565 000 djur. Rekryteringen

av ungnötsgruppen kan under nyssnämnda förutsättningar beräknas till

432 000 livkalvar. Antalet under år 1946/47 födda kalvar beräknas med ledning

av koantalet vid årets slut och en kalvprocent av 89 till 1 691 000 djur.1

Efter avdrag för livkalvar återstå 1 259 000 kalvar till slakt. Med ledning av

utvecklingen under senare halvåret 1946 beräknas fördelningen på större

och mindre kalv bli 478 000 större och 781 000 mindre kalvar (relationen =

38: 62). Kalvantalet i september 1947 antages härvid vara detsamma som ett

år tidigare.

Slakten av häst kan med ledning av de hittills redovisade slaktsiffrorna

och den antagna säsongfördelningen uppskattas till 42 500 djur. Härvid får

emellertid beaktas, att under senare delen av år 1946/47 väntas en icke obetydlig

export av hästar (se härom under rubriken export av levande djur),

vilken torde medföra icke blott en minskning av hästantalet utan även någon

indirekt minskning av hästslakten. Med hänsyn härtill beräknas slakten

av häst till 40 000 djur.

Slakten av får uppskattas med ledning av de hittills redovisade slaktsiffrorna

och den antagna säsongfördelningen till 237 000 djur. Av en jämförelse

mellan den på detta sätt beräknade slakten av får och antalet får i husdjursräkningen

den 1 juni 1946 synes man kunna vänta en under år 1946/47

i stort sett oförändrad fårstam.

Vid beräkningen av de totala slaktvikterna ha samma medelslaktvikter använts,

som tidigare redovisats för år 1945/46 utom ifråga om större kalv. Medelslaktvikten

för detta djurslag har nämligen fr. o. in. april 1946 varit högre

än motsvarande tid tidigare år. Med hänsyn härtill har medelslaktvikten för

större kalv år 1946/47 beräknats till 50,0 kg mot 48,9 kg år 1945/46.

Priserna på storboskap, häst och får ha beräknats med ledning av hittills

redovisade priser och den antagna prisutvecklingen under återstoden av året.

Även priserna på större och mindre kalv ha beräknats på samma sätt, dock

med avdrag för de under hösten 1946 utbetalade statliga pristilläggen. Det

sammanlagda beloppet för dessa pristillägg jämte återstående belopp för subventioner

på kött och fläsk ha sammanförts i en särskild inkomstpost.

På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och

medelslaktvikter samt årsmedelpriserna ha kvantiteter och värde för år 1946/

47 beräknats på följande sätt:

Antal

Medelslakt-

Köttpro-

duktion,

1 000 ton

Pris

Värde,

slaktdjur

vikt, kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap.......

..... 430 000

195-4

84-0

180

151-2

Större kalv......

..... 478 000

50-0

23-9

269

64-3

Mindre kalv.....

..... 781 000

19-7

15-4

138

21-3

Häst............

..... 40 000

302-5

12-1

123

14-9

Får.............

..... 237 000

17-0

4-0

320

12-8

Summa

139-4

264-5

1 Siffran 89 torde f. n. tämligen väl motsvara antalet livsdugliga kalvar per 100 kor (egentligen

antalet djur, som uppnå slaktålder som mindre kalv, större kalv och storboskap). Under

krisåren har räknats med en något lägre kalvprocent (85 resp. 87), vilket bl. a. motiverats med

att den dåliga fodertillgången (särskilt ur kvalitativ synpunkt) under vissa år medfört en försämring

av kornas dräktighet. Detta antagande får stöd av jämförelser, som kunna göras mellan

statistiska uppgifter över kreatursantal, antal hudar och skinn samt antalet slaktade nötkreatur

(se vidare posten oredovisad slakt).

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

113

Det bör i detta sammanhang nämnas, att en icke obetydlig slakt av föl

ägt rum under hösten 1946. Den besiktigade fölslakten har sålunda under

månaderna september—december 1946 uppgått till 3 692 djur. Till jämförelse

kan nämnas, att fölslakten under produktionsåren 1938/39 och 1945/46

uppgått till 603 respektive 1 314 djur. Inkomsterna av fölslakten ha emellertid,

i likhet med vad tidigare varit fallet, icke upptagits i kalkylen. Svårigheter

föreligga nämligen att erhålla uppgifter om priser och medelslaktvikter.

Ej heller för år 1947/48 har upptagits någon inkomst av fölslakt.

År 1947/48. Med utgång från det tidigare beräknade antalet kor och ungnöt

samt med beaktande av ålderssammansättningen inom nötkreatursstammen

vid 1947/48 års början kan slakten av storboskap uppskattas till 440 000

djur. Koantalet antages förete en mindre ökning och vid årets slut uppgå till

1 910 000 djur. Under antagande av ett vid sistnämnda tidpunkt i jämförelse

med ett år tidigare oförändrat ungnötsantal beräknas det för rekryteringen

av storboskapsklassen erforderliga kalvantalet till 450 000 djur. Detta antal

motsvarar det under de sista förkrigsåren erforderliga antalet livkalvar.

Antalet kor var under dessa år ca 10 000 djur större än vad som antagits vid

1947/48 års slut. Antalet ungnöt vid sistnämnda tidpunkt har förutsatts bliva

av ungefär samma storlek som under de sista förkrigsåren. Antalet under år

1947/48 födda kalvar beräknas med ledning av koantalet vid årets slut och

kalvprocenten (89 %) till 1 700 000 djur. Efter avdrag för livkalvar återstå

1 250 000 kalvar till slakt, vilka efter samma relationer som beräknats för år

1946/47 fördelas på 475 000 större och 775 000 mindre kalvar.

Slakten av häst beräknas bliva av samma omfattning som under år 1946/47,

då den uppskattas till 40 000 djur. Härvid har beaktats både exporten av

hästar, vilken på indirekt väg kan begränsa slakten, och den fortgående mekaniseringen

av jordbruket, vilken medför en minskning av behovet av

hästar.

Slakten av får synes med hänsyn till vad som förut sagts om fårstammens

storlek kunna uppskattas till 240 000 djur under år 1947/48. Härvid har antagits,

att fårstammen icke skall undergå några större förändringar.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1947/48 ha använts

samma medelslaktvikter som vid beräkningen av 1946/47 års köttproduktion.

Vid beräkningen av värdet ha använts samma priser som för år 1946/47

(priser exklusive statliga pristillägg). Köttproduktionens storlek och värde

under år 1947/48 har på grundval av de i det föregående verkställda uppskattningarna

beräknats på följande sätt:

Antal

Medelslakt-

Köttpro-

duktion,

1 000 ton

Pris

Värde

slaktdjur

vikt, kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap.......

..... 440 000

195-4

86-0

180

154-8

Större kalv......

..... 475 000

50-0

23-8

269

64-0

Mindre kalv.....

..... 775 000

19-7

15-3

138

21-1

Häst............

..... 40 000

302-5

12-1

123

14-9

Får.............

..... 240 000

17-0

4-1

320

13-1

Summa

141-3

267-9

Fläskproduktionen.

År 1945146. Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande

sammanställning, ^ledelslaktvikterna för avsalusvinen ha beräknats med ledning

av veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten för

hemslaktade svin har antagits vara 90,0 kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 19-17. 1 samt. Nr 280.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Svin.

Besiktigad slakt.....

Stämplad slakt.....

Antal djur

1 034 190

22 197

Medelslakt-

vikt

kg

85-9

84-0

Totala slakten

ton

88 836-9

1 864-6

S:a avsaluslakt

Hem slakt..........

1 056 387

450 010

85-9

90-0

90 701-5

40 500-9

Totala slakten

1 506 397

87-1

131 202-4

År 1946147. Till ledning för en beräkning av den fläskproduktion, som

kan antas bliva redovisad under år 1946/47 föreligga dels svinräkningarna

under åren 1945 och 1946, dels statistiken över antalet betäckta suggor. Hänsyn

bör även tagas till förändringar i medelslaktviktema och till de för

fiäskproduktionen disponibla fodertillgångarna.

I sistnämnda hänseende kan med ledning av de preliminära uppgifterna

rörande fodersädsskördens storlek m. m. en något större fodersädstillgång

vara att vänta under år 1946/47 än under år 1945/46. Härtill kommer att tillgången

på potatis för utfodring kan antagas vara större innevarande produktionsår

än under år 1945/46 eftersom 1946 års potatisskörd blivit större an

1945 års skörd, medan användningen av potatis för andra ändamål än foder

torde komma att föga förändras. .

En jämförelse mellan svinräkningarna under ar 1944/45 och 1945/4b visar

en något ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett oförändrat

utnyttjande av suggorna och en från år 1945/46 oförändrad uppfödningstid,

skulle under år 1946/47 kunna väntas en något högre slaktsvinsproduktion

än under år 1945/46. Antalet modersuggor i Svea- och Götaland vid

svinräkningen i oktober 1946, vilket närmast har betydelse för ett bedömande

av svinproduktionen år 1947/48, uppvisade däremot en obetydlig

minskning i jämförelse med antalet i oktober 1945, nämligen med 1 355 st.

eller 1,2 °/o. . .. „ ,

Svinräkningen i oktober 1946 visar i fråga om slaktsvin over 3 manader

en ökning med 3,3 % från oktoberräkningen år 1945 och i fråga om svin

under 3 månader en minskning med 2,4 %>. Gör man en jämförelse med det

mot dessa kategorier svarande antalet suggbetäckningar (under antagande

av ett intervall av 12 till 13 månader mellan betäckning och slakt), visar

det sig, att man med ledning av betäckningsstatistiken skulle ha väntat sig

i stort sett samma resultat som räkningssiffrorna ge vid handen, ökningen

av antalet svin över 3 månader mellan räkningarna hösten 1945 och 1946

skulle enligt betäckningsstatistiken dock icke ha varit fullt så stark, medan

nedgången för svin under 3 månader borde ha varit större. Totalantalet svin

(exkl. avelssvin) visar enligt räkningarna en mindre ökning, medan detsamma

enligt betäckningsstatistiken borde ha visat en mindre minskning. Skillnaden

mellan räkningsuppgifterna och betäckningsstatistiken är dock ringa

och beräkningssättet behäftat med relativt stora felkällor. Sålunda kan nämnas,

att beräkningen av antalet betäckta suggor i viss mån är approximativ

och att de båda jämförda svinräkningarna kunna vara olika fullständiga.

Härjämte bör beaktas, att en förskjutning i slaktåldern kan påverka antalet

svin vid räkningstillfällena. Av jämförelsen mellan svinräkningarna i

oktober 1945 och i oktober 1946 torde dock kunna dragas den slutsatsen, att

svinslakten från mitten av oktober 1946 till mitten av juni 1947 bör bil av

samma storleksordning som under samma tidsperiod ett år tidigare. Beträffande

tiden från början av regleringsåret 1946/47 till mitten av oktober 1946

föreligger slaktstatistik. Denna visar en ökning med ca 9 °/o i jämförelse

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.

115

med samma peniod året förut. För tiden från mitten av juni 1947 till slutet

av regleringsåret 1946/47 kan svinslakten med ledning av betäckningsstatistiken

beräknas bli något högre än under samma period ett år tidigare.

Av det förda resonemanget framgår, att svinslakten under år 1946/47 i jämförelse

med slakten under år 1945/46 bör bli av samma eller något större

omfattning.

Vid upprättandet av de tidigare kalkylerna för åren 1945/46 och 1946/47

beräknades fläskproduktionen med ledning av betäckningsstatistiken, varvid

antalet slaktsvin per redovisad betäckning beräknades vara 8,19. Detta

utbytestal, som är rent teoretiskt, hade erhållits med ledning av antalet som

slaktade redovisade svin under år 1944/45 och de häremot svarande suggbetäckmngama,

varvid hänsyn togs till förändringar i medelslaktvikterna

från årets början till dess slut. Fn liknande beräkning med utgång från

den redovisade svinslakten under år 1945/46 ger till resultat ett utbytestal

av 8,20 eller helt obetydligt högre än det, som beräknades på grundval av

1944/45 års slakt.

Under antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt vid

1946/47 års utgång som vid dess början kan det antal slaktsvin beräknas,

som kommer att redovisas under år 1946/47. I denna beräkning har man då

utgått från ovannämnda utbytestal (8,20) samt 12 månaders suggbetäckningar.

Under år 1946/47 erhålles då en beräknad redovisad slaktsvinsproduktion

av 1 492 000 djur eller ca 14 000 djur mindre än under år 1945/46.

Som förut antytts borde man av en jämförelse mellan svinräkningarna

in. m. vänta en slaktsvinsproduktion under år 1946/47 av åtminstone samma

storleksordning som under år 1945/46. Beräkningen med utgång från betäckningsstatistiken

pekar emellertid på en svag nedgång. Huruvida denna differens

kan förklaras av att betäckningsstatistiken blivit ofullständigare under

år 1945/46 i jämförelse med svin- och husdjursräkningama än fallet var

under år 1944/45 kan för närvarande ej med säkerhet avgöras, då statistiska

centralbyråns kontroll av betäckningsstatistiken i anslutning till husdjursräkningen

den 1 juni 1946 ännu ej slutförts. Emellertid framgår av den

tidigare anförda jämförelsen mellan antalet gödsvin enligt svinräkningarna

och häremot svarande antal betäckta suggor att möjligheten av en ökad

ofullständighet i betäckningsstatistiken icke är utesluten.

Då medelslaktvikten vid såväl början som slutet av år 1945/46 var densamma

och då det vid beräknandet av antalet slaktsvin under år 1946/47 kan

förutsättas, att medelslaktvikten bör vara densamma vid sistnämnda års början

och slut, upptages för år 1946/47 samma medelslaktvikt som för år

1945/46, 87,1 kg.

År 1947118. Eu jämförelse mellan svinräkningarna i oktober 1945 och 1946

visar, som tidigare framhållits, en nedgång i antalet modersuggor med 1,2 °/o.

Under förutsättning dels att suggantalet under år 1946/47 undergår samma

säsongmässiga förändringar som under år 1945/46 och dels ett oförändrat

utnyttjande av suggoma skulle under år 1947/48 erhållas en något mindre

produktion av slaktsvin än under år 1946/47.

För en uppskattning av slaktsvinsproduldionen föreligger även betäckningsstatistiken

under tiden september—december 1946. Antalet betäckta suggor

under nämnda tidsperiod har varit något lägre än vad man kunde vänta

av den ovan gjorda jämförelsen i fråga om antalet modersuggor. Utvecklingen

beträffande suggbetäckningarnas fördelning på olika delar av året har

emellertid under år 1946 medfört eu förskjutning mot mera normala säsongvariationer.

Till följd av det under krisåren utökade, starkt säsongbetonade

antalet hushållssvin har nämligen antalet suggbetäckningar under våren och

särskilt under årets sista månader varit relativt högt. Under år 1946 ha cmel
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

lertid suggbetäckningama under nämnda tidsperioder relativt sett nedgått.

En minskning av antalet hushållssvin försiggår, och de smågrisproducerande

jordbrukarna synas i viss utsträckning ha anpassat suggbetäckningama härefter

under år 1946. Med anledning av det nyss sagda torde ett större antal

suggbetäckningar kunna beräknas under eftervintern och under sommarmånaderna

1947 än som vore att vänta med ledning av säsongvariationema i antalet

betäckta suggor under det senaste året. På grundval av dessa överväganden

synes antalet betäckta suggor under år 1946/47 kunna beräknas till

180 000 st. (mot 182 015 st. under år 1945/46). Antages vidare samma intervall

mellan betäckning och slakt, som räknats med för svinslakten under år

1946/47, kan det antal slaktsvin, som beräknas bliva redovisat under år 1947/

48 angivas bli 1 476 000. I denna uppskattning har då det tidigare använda

utbytestalet (8,20) tillämpats. I konsekvens med antagandet om ett från år

1946/47 oförändrat intervall mellan betäckning och slakt upptages samma

medelslaktvikt för år 1947/48 som för år 1946/47 (87,1 kg). Den fläskproduktion,

som kan antagas bli redovisad under år 1947/48, kan sålunda angivas

till 128 560 ton.

Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i

svinräkningen i oktober 1946 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar

kan svinslakten utanför jordbruket utöver 1938/39 års slakt beräknas

nedgå under såväl 1945/46 som 1946/47 och 1947/48. För förstnämnda år

upptages en kvantitet av 3 000 ton och för år 1946/47 en kvantitet av 1 000

ton. Under år 1947/48 kan slakten av svin utanför jordbruket utöver 1938/39

års slakt utanför jordbruket beräknas ha försvunnit, varför intet avdrag från

fläskproduktionen göres före inkomstberäkningen för år 1947/48.

Medelpriset för år 1945/46 inkluderar statliga pristillägg. Medelpriset för

år 1946/47, vilket beräknats med ledning av hittills redovisade priser och

den antagna prisutvecklingen under återstoden av året, inkluderar däremot

icke statliga pristillägg. Det sammanlagda beloppet för dessa pristillägg redovisas

i en särskild inkomstpost tillsammans med övriga subventioner på kött

och fläsk.

Den redovisade svinslaktens storlek och värde (efter avdrag för slakt utanför

jordbruket) under åren 1945/46—1947/48 enligt de i det föregående verkställda

beräkningarna har sammanfattats i följande tablå.

D:o efter

Å r

Antal

slaktsvin

Medelslakt- vikt, kg

Kvantitet

1 000 ton

avdrag för

slakt utan- för jord-

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

bruket

1945/46 ....

. .. 1 506 397

87-1

131-2

128-2

233

298-7

1946/47 ....

... 1492 000

87-1

1300

129-0

234

301-9

1947/48 ....

... 1 476 000

87-1

128-6

128-6

234

300-9

Statliga pristillägg för kött och fläsk.

För att stimulera tillförseln av slaktdjur under år 1946/47 har anvisats ett

belopp av 7,5 milj. kr, vilket uppföres i kalkylen som en särskild inkomstpost.

Det bör anmärkas, att de i det föregående använda priserna på kött

och fläsk för år 1946/47 reducerats med hänsyn till redan utbetalda statliga

pristillägg (2,0 milj. kr). För åren 1945/46 och 1947/48 upptages ingen

motsvarande inkomstpost. I fråga om år 1945/46 inkludera de använda priserna

de statliga pristillägg, som utbetalats under nämnda år.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.

117

Oredovisad slakt.

En jämförelse mellan å ena sidan den i tabell 3 redovisade slakten (inkl.

exporten) av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur, som kan beräknas

med ledning av storleken av och förändringarna i nötkreatursantalet

från 1945/46 års början till dess slut, ger vid handen, att den totala slakten

av nötkreatur under år 1945/46 — liksom under år 1944/45 —• bör ha avsevärt

överstigit den i slaktstatistiken redovisade. Differensen mellan den enligt

nu nämnda metod beräknade och den redovisade slakten kan sålunda

anges till omkring 187 000 djur.

Förefintligheten av en brist i slaktredovisningen framgår även av de uppgifter

om leveranserna av inhemska hudar och skinn, som finnas tillgängliga

inom industrikommissionen. (Denna statistik och förfaringssättet vid jämförelser

mellan densamma och den redovisade slakten ha närmare behandlats

i en artikel i Jordbruksekonomiska uppgifter nr 10/1945.) Av en jämförelse

mellan å ena sidan det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur och

å andra sidan antalet till garverierna levererade inhemska hudar och skinn

framgår, att under år 1945/46 föreligger en differens av ca 266 000 djur,

varav ca 64 000 storboskap. Vid bedömandet av sistnämnda siffra bör beaktas,

att antalet självdöda djur i storboskapsklassen (vilka ej ingå i slaktstatistiken)

under året, på grunder som varit föremål för särskild utredning,

kan beräknas till ca 19 000 djur. Efter frånräknande av detta antal kvarstår

sålunda en differens av sammanlagt 45 000 storboskap. Viss del av antalet

skinn från självdöda kalvar torde vidare ingå i leveranserna till garverierna.

Å andra sidan är statistiken över antalet till garverier levererade inhemska

hudar och skinn ej fullständig till följd av att icke samtliga garverier äro

rapportskyldiga m. fl. orsaker. Av den citerade artikeln framgår, att nu

nämnda felkällor i stort sett torde upphäva varandra.

Såväl en jämförelse mellan kreatursräkningarna och slaktstatistiken som

en jämförelse mellan slaktstatistiken och statistiken över antalet till garverier

leveradc hudar och skinn visar sålunda betydande differenser, vilka

huvudsakligen torde förklaras av en ofullständig redovisning av slakten. Med

hänsyn härtill torde ett tillägg för icke redovisad slakt böra göras. Delegationen

har med hänsyn bland annat till att kännedomen om förändringarna

i lagren av hudar och skinn i viss mån är ofullständig, ansett sig böra göra

detta tillägg i enlighet med resultaten från den först gjorda jämförelsen. Den

oredovisade slakten av nötkreatur har sålunda upptagits till 187 000 djur.1

En bedömning av avgången ur och rekryteringen av storboskapsklassen ger

vid banden, att ca 30 000 storboskap under år 1945/46 icke torde ha redovisats

i slaktsstatistiken. Återstoden, 157 000 djur, bar fördelats på större

och mindre kalv efter samma proportioner som den redovisade kalvslakten.1 2

Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt värdet

av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och pri
-

1 Det bör framhållas, att detta antal har beräknats under förutsättning av att kalvprocenten

utgör 89. Antages i stället samma kalvprocent, som tillämpats under senare är (87 %), erhålles

en mindre beräknad brist — 150 000 djur — och sålunda en större avvikelse från det resultat,

som erhålles med användning av statistiken över levererade hudar och skinn. Denna större

avvikelse kan sannolikt ej helt förklaras med hänvisning till den ofullständiga lagerredovisningen

beträffande hudar och skinn. Kalvprocenten 89 synes sålunda för närvarande giva en riktigare

uppskattning av antalet livsdugliga kalvar än procenttalet 87.

2 Det bör anmärkas, att fördelningen på storboskap, större och mindre kalv är behäftad med

en viss osäkerhet. Densamma kan nämligen icke göras direkt med ledning av fördelningen

enligt statistiken över hudar och skinn, enär grupperingen av hudarna efter viktsklasser icke

helt överensstämmer med klassificeringen av slaktdjur. Un direkt överföring av hudstatistikens

data skulle medföra en viss förskjutning uppåt mot tyngre kreatursklass i jämförelse med den

här antagna fördelningen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

ser som vid beräkningen av den statistiskt redovisade slakten. Den oredovisade

slakten av nötkreatur under år 1945/46 har sålunda uppskattats till

10 500 ton med ett värde av 20,4 milj. kr. Densamma motsvarar, i kvantitet

räknat, 8,9 % av den totala slakten av nötkreatur.

Den statistiskt redovisade slakten av svin torde för närvarande ej heller

helt motsvara den faktiska slakt, som äger rum. Preliminära resultat från

de undersökningar, som delegationen låtit utföra på detta område, tyda på

att den oredovisade slakten av svin under år 1945/46 utgjort ungefär samma

relativa andel av den totala svinslakten efter vikt räknat, som framkommit

ur de nyss anförda uppgifterna angående den oredovisade slakten av nötkreatur

under samma år. I avvaktan på de definitiva resultaten från nyssnämnda

undersökningar har delegationen sålunda antagit, att den oredovisade

slakten av svin under år 1945/46 kan angivas till 8,9 %>, d. v. s. till

12 800 ton. Den förut i promemorian uppskattade slakten av svin under åren

1946/47 och 1947/48 har beräknats under antagande av i stort sett samma

relativa ofullständighet i slaktredovisningen som under år 1945/46. Under

samma antagande, som ovan gjorts beträffande tillägg för år 1945/46, skulle

även kvantiteterna för åren 1946/47 och 1947/48 ökas med 12 700 resp. 12 600

ton (8,9 %> av den sålunda beräknade totala svinslakten). Vid beräkningen

av svinslaktens värde har genomgående räknats med samma pris för olika

delar av slakten. De upptagna tilläggen för svinslakten motsvara i värde för

åren 1945/46—1947/48 29,8, 29,7 resp. 29,5 milj. kr.

Försäljning av smågrisar.

Den kvantitet fläsk, som avdragits vid inkomstkalkylen för fläsk såsom

producerad utanför jordbruket, motsvarar vid en slaktvikt av 90 kilogram

11 100 svin år 1946/47. Ett motsvarande antal smågrisar får följaktligen beräknas

ha försålts från jordbruket under år 1945/46. Värdet av denna försäljning

kan beräknas till 0,4 milj. kr. För åren 1946/47 och 1947/48 upptages

intet belopp, då slakten av svin utanför jordbruket beräknats nedgå till

förkrigsnivå.

Försäljning av militärhästar.

I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets förändringar ha

uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande beräknad försäljning

och inköp av militärhästar under åren 1945/46, 1946/47 och 1947/48. Resultatet

av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl.

Maj ds prop. 267/1946 s. 116) framgår av följande sammanställning.

1945/46 1946/47 1947/48

Militärens inköp

Antal

Milj. kr

Antal

Milj. kr

Antal

Milj.

kr

Remonter..............

489

0-9

489

09

509

0-9

Övriga hästar..........

900

1-5 2-4

1 100

1''8 2-7

1650

2-5

3-4

Avgår

Slakt av militärhästar ...

Försäljning till jordbru-

1 500

0-4

1 800

07

1 400

0-5

kare.................

Nettoinkomst resp.- utgift

för jordbruket........

5 500

^7 41

-1-7

5 600

3‘8 4-5

-1-8

500

03

0-8

2-6

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

119

Export av levande djur.

År 1945/46. Exporten av nötkreatur har uppgått till 4 601 djur med ett

värde för jordbruket av 4,0 milj. kr. Exporten av avelssvinoch smågrisar, omfattande

462 resp. 2 587 djur, har medfört en inkomst för jordbruket av 0,3

milj. kr. Exporten av hästar, vilken uppgått till 4 427 djur, representerar ett

värde för jordbruket av 6,8 milj. kr. Jordbrukets sammanlagda inkomster av

exporten av levande djur under år 1945/46 uppgå till 11,1 milj. kr.

Åren 1946/47 och 1947/48. I fråga om hästar har i olika handelsavtal upptagits

en icke obetydlig export under år 1947. Beträffande nötkreatur har

avtalats en viss export av kvigor och ungtjurar under år 1947. Även under år

1948 väntas export av såväl hästar som nötkreatur. I inkomstkalkylen för år

1946/47 har upptagits ett belopp av 18,4 milj. kr. för export av levande djur

och för år 1947/48 18,0 milj. kr.

Ull.

Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats med ledning av antalet

tackor. ?iledelpriset på ull för år 1945/46 har beräknats till 384 öre/kg. Ullpriset

för åren 1946/47 och 1947/48 har upptagits till 334 öre/kg, vilket motsvarar

det efter prsisänkningen den 1 maj 1946 gällande genomsnittspriset.

Kapitalförändringar.

Kreaturskapital.

Hästantalet har beräknats på samma sätt som i tidigare kalkyler. Fölantalet

den 15 september 1946 och 1947 har sålunda beräknats med ledning av

betäckningsstatistik och slakt. Fölantalet i september 1948 har antagits vara

detsamma som ett år tidigare. Antalet unghästar och hästar över 3 år i september

1947 och 1948 har beräknats med utgång från hästantalet i september

1946 samt antagen slakt och export ävensom beräknade försäljningar och

inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar

behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen. Antalet

oxar och tjurar i september 1947 och 1948 har bibehållits oförändrat i

förhållande till antalet i september 1946.

Antalet fargaltar och modersuggor har antagits förete en mindre uppgång

under såväl 1946/47 som 1947/48.

I fråga om höns och kycklingar har till skillnad från tidigare kalkyler endast

upptagits det antal, som beräknas tillhöra jordbruket under respektive

produktionsår. Uppdelningen på jordbrukare och övriga äggproducenter har

verkställts med ledning av samma uppgifter, som tidigare i denna promemoria

använts vid beräkning av jordbrukets andel av äggproduktionen. Förändringarna

i medelantalet äldre höns (antalet i april resp. år) och uppfödningen

av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i hönsstammen ha

behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen. Antalet

äldre höns i september respektive år beräknas liksom i tidigare kalkyler vara

10 % lägre än antalet i april.

Jordbrukets varuförråd.

Enligt beräkningar rörande förhållandet mellan tillgången och förbrukningen

av fodermedel skulle lagren av fodermedel ha avtagit med i runt tal

180 milj. fe under år 1945/46. Under år 1946/47 skulle å andra sidan en

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1945—1948.

1939

1945

1946

1947

1948

Hästar.

3 år och däröver1 ..........

502 000

463000

462 000

452 000

432 000

Unghästar..................

78 000

75 000

73 000

59 000

46 000

Föl ........................

48 000

42 000

33 000

26 000

26 000

Summa unghästar och föl

126000

117 000

106000

85000

72 000

Summa hästar

628 000

580 000

568 000

537 000

504 000

Nötkreatur.

Oxar ......................

7 000

3 000

3 000

3 000

3 000

Tjurar, 2 år och däröver ....

31000

28 000

30 000

30 000

30 000

Kor........................

1 920 000

1865000

1 879 000

1900000

1910000

Summa oxar, tjurar och kor

1958000

1896 000

1912 000

1933 000

1943 000

Ungnöt ....................

564 000

565 000

584 000

565 000

565 000

Kalvar under 1 år..........

467 000

451 000

434 000

434 000

434 000

Summa nötkreatur

2 989000

2912 000

2 930000

2 932000

2 942000

Svin.

Fargaltar ..................

5 000

3 700

3 900

4 000

4100

Modersuggor................

156 000

120 100

120 800

125 000

130 000

Höns.2

Äldre höns..................

7 675000

5 760000

6 695 000

7 750 000

8 455 000

Unghöns och kycklingar ____

2 580 000

3 600 000

3 915 000

3 915 000

3 525 000

Summa höns

10255 000

9 360 000

10 610 000

11665 000

11980000

mindre lagerökning ha inträffat med i runt tal 30 milj. fe. Emellertid föreligga

betydande felkällor vid beräkningarna av såväl tillgång som förbrukning

av fodermedel, vilka felkällor helt göra sig gällande i de restposter, som

skola ange förändringarna i varuförrådet. Med hänsyn härtill har någon värdering

av dessa beräknade förändringar ej företagits i kalkylen för åren

1945/46 och 1946/47.

1 förkalkylen för 1947/48 har ej heller företagits någon värdering av förändringarna

i varuförrådet med hänsyn till de ovannämnda felkällorna.

Detta förfaringssätt synes också bäst svara mot den uppställda förutsättningen

för hela beräkningen — normal skörd — enär vid en dylik överföringen

av foder från ett år till ett annat endast sker i form av normala övergångslager.

För år 1938/39 har den tidigare beräkningen av varuförrådets ökning, värderad

till 30 milj. kr, bibehållits.

Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande

sammanställning (milj. kr):

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Kreaturskapital.......

—

+ 9-2

- 14-0

- 17-5

Varuförråd..........

+ 30-0

—

—

—

Summa

4- 30-0

+ 9-2

- 14-0

— 17*5

Exkl. militärhästar.

Exkl. höns utanför jordbruket.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1945—1948,

värderat i 1938/39 års priser.

Pris

Kreaturskapital i milj. kronor

kronor

pr st.

1939

1945

1946

1947

1948

Hästar.

3 år och däröver1 ..........

675

338-9

312-5

311-9

305-1

291-6

Unghästar..................

750

58-5

56-3

54-8

44-3

34-5

Föl ........................

300

14''4

12-6

9-9

7-8

7-8

Summa

411-8

3814

376-6

357 2

333-9

Nötkreatur.

Kor, tjurar och oxar........

370

724-5

701-5

707-4

715-2

718-9

Ungnöt ....................

325

183-3

183-6

189-8

183-6

183-6

Kalvar.....................

100

46-7

45-1

43-4

43-4

43-4

Summa

954-5

9302

940 6

9422

9459

Svin.

Fargaltar ..................

225

1-1

0-8

09

09

0-9

Modersuggor................

135

21 1

16-2

16-3

16-9

17-6

Summa

22-2

17-0

17 2

17-8

18-5

Höns.1 2

Äldre höns..................

3

23-0

17-3

20-1

23-3

25-4

Unghöns och kycklingar......

2

5-2

7-2

7-8

7-8

7-1

Summa

28-2

24-5

27-9

31 l

32 5

Totalsumma

1 416-7

13531

1362-3

1348 3

1330 8

Värdeförändring från närmast

föregående år...............

+ 9-2

- 14-0

- 17-5

Jordbrukets kostnader.

Föreliggande beräkning grundar sig på samma principer, som tillämpats

vid föregående kalkyler över jordbrukets kostnader, dock med vissa ändringar.

De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för utredning rörande

jordbrukets arbetskostnader m. m. ha i skrivelse till livsmedelskommissionen

uttalat sig för att kalkylen med avseende på arbetskostnadernas beräknande

utarbetas efter hittills tillämpade riktlinjer. De sakkunniga ha därvid

bland annat anfört, att ett beaktande i kalkylen av minskningen i jordbrukets

arbetskraftsvolym förutsätter, att även kostnaderna för rationaliseringen

tillfullo medräknas i densamma samt ha funnit kompletterande undersökningar

erforderliga för omprövning av vissa kostnadsposter i kalkylen, varom

utredningar upptagits av de sakkunniga. Vid tidpunkten för beräkningarnas

avslutande hade till livsmedelskommissionen överlämnats preliminära

utredningar beträffande kostnaderna för grundförbättringar samt beträffande

arbetskostnaderna, varjämte de sakkunniga med stöd av pågående utredningar

meddelat uppskattade kostnadssiffror för maskiner och redskap

för år 1947/48. De resultat, som sålunda erhållits från de sakkunnigas utredningar

ha insatts i kalkylen, i förekommande fall tillsammans med utredningsresultaten

enligt tidigare tillämpade beräkningsmetoder. I fråga om

1 Exkl. militärhästar.

2 Exkl. höns utanför jordbruket.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 6. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1945/46, 1946/47 och 1947/48.

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Varuslag m. m.

.

Kvantitet

10U0 ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

1 000 ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

1 000 ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

1 000 ton

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Höstvete................

556

17-21

95’7

369

26-45

97-6

442

26-10

115-4

350

26"2ö

91-9

Vårvete ................

108

19-11

20-6

61

28-30

17-3

90

,27''60

24-8

138

28-50

39-3

Råg....................

247

16-25

40-1

173

25-35

43-9

191

26-10

49-9

179

26-25

47-0

Lagringsersättning ......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Arealtillägg ............

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Korn ..................

96

1402

13-5

57

22-50

12-8

66

22-50

14-9

70

22-50

15-8

Fraktersättning..........

—

—

—

—

—

0-5

—

—

0-7

_

—

0-6

Havre..................

132

11-57

15-3

98

18-75

18-4

123

18-75

23-1

120

18-75

22-5

Premie å fodersäd ......

—

—

—

—

—

—

_

_

—

_

_

_

Ärter ..................

15-0

19-14

2-9

197

35''78

7-0

15-1

36-25

5-5

19-1

36-25

6-9

Oljeväxter..............

—

—

—

—

—

32-4

—

—

21-2

—

—

40-2

Spånadsväxter ..........

—

—

—

—

—

3-8

—

—

3-3

—

—

4-7

Potatis, mat-............

755

5-72

43-2

900

13-82

124-4

875

14-00

122-6

875

13-50

118-1

* , fabriks- ........

Sockerbetor ............

260

4-93

12-8

177

7-07

12-6

203

7-50

15-2

250

7-50

18-8

1834

3-05

55-9

1814

5-09

92-3

1777

5-09

90-4

1843

5-09

93-8

Hö ....................

88

564

50

93

7-76

7-2

101

8-70

8-8

101

8-70

8-8

Halm ..................

40

219

0-9

237

2-41

6-7

42

2-10

0-9

43

2-10

0-9

K-mjölk från mejeri ____

794

15-07

119-7

948

24-01

227-6

960

25-00

240-0

960

25-00

2400

> utanför mejeri. .

240

18-87

45-3

170

24-64

41-9

170

26-51

45-1

170

26-92

45-8

> till hemmaför-

brukning ....

537

13-81

74-2

495

21-96

108-7

490

22-90

112-2

485

23-03

111-7

P-mjölk från mejeri ....

2 335

11-81

275-8

2 568

17-91

459-9

2 660

18-85

501-4

2 760

18-98

523-8

Lantsmörmjöik..........

420

10-77

45‘2

150

17-71

26-6

140

17-95

25-1

140

18-10

25-3

Skummjölk till ost......

98

2-90

2-8

295

5-12

15-1

320

5-12

16-4

320

5-12

16-4

Merinkomst av grädde ..

—

—

7-0

—

—

17-0

_

—

19-0

_

—

19-1

Producentbidrag m. m. ..

—

—

3-5

—

—

57-6

_

—

56-4

_

_

52-6

Körlinjebidrag ..........

—

—

—

—

—

3-4

—

—

3-8

—

—

4-0

Ägg....................

53-3

141

75-1

46-7

285

133-1

54-1

290

156-8

600

280

168-1

Slakt av fjäderfä........

—

—

5-9

—

—

14-7

_

—

14-3

_

_

14-1

Storboskap1 ............

89-0

105

93-5

81-6

178

145-2

84-0

180

151-2

86-0

180

154-8

Kalv, större1 ...........

34-3

151

51-8

20-8

262

54-5

23-9

269

64-3

23-8

269

64-0

> , mindre1..........

13-1

98

12-8

15-9

156

24-8

15-4

138

21-3

15-3

138

21-1

Får1 ...................

34

174

5-9

41

302

12-4

4-0

320

12-8

4-1

320

13-1

Häst1 ..................

11-8

44

5-2

11-0

99

10-9

12-1

123

14-9

12-1

123

14-9

Svin 1 ..................

145-6

135

196-6

141-0

233

328-5

141-7

234

331-6

141-2

234

330-4

Statliga pristillägg på kött

och fläsk.............

—

—

—

_

_

—

_

_

7-5

__

_

_

Smågrisar ..............

—

—

—

—

—

0-4

—

—

_

_

_

Militärhästar............

—

—

0-5

—

_

— 1-7

_

_

- 1-8

_

_

2-6

Ull ....................

0-7

185

1-3

09

384

3-4

0-8

334

2-8

0-8

334

2-8

Export av levande djur

—

—

5-6

—

—

11-1

—

—

18-4

—

—

18-0

Summa

—

—

1333 6

—

—

2170 9

—

—

2 3101

—

—

2 351 8

Index

—

—

100-0

—

—

1628

—

—

173-2

—

—

176-3

Kapitalförändringar ....

—

—

+ 30o

—

—

+ 9-2

—

—

- 140

—

—

- 17-5

Summa inkomster

—

—

1363-6

—

—

2180-1

—

—

2 290 1

_

_

2 834-3

Index

—

—

100-0

—

—!

159-9

—

—

168-4

-

—

171-2

1 Siffrorna avse den totala slakten. Ifråga om år 1945/46 har den utanför ransoneringen verkställda

slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och belopp: för storboskap 5''9 milj.

kg (10*6 milj. kr), för större kalv 2-6 milj. kg (6''8 milj. kr), för mindre kalv 2 0 milj. kg (31 milj.

kr) samt för svin 12''8 milj. kg (29-8 milj. kr). I övrigt hänvisas till de avsnitt, som behandla köttoch

fläskproduktionen samt oredovisad slakt.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

123

beräknandet av avskrivningskostnaderna för traktorer har tillämpats samma

principer som enligt vad delegationen inhämtat tillämpas av de sakkunniga

vid deras pågående utredningar om kostnaderna för övriga maskiner

och redskap. Genom ovannämnda sakkunniga verkställas utredningar även

beträffande byggnadskostnaderna och kapitalkostnaderna (räntekostnader),

samt dessutom en delpost inom gruppen diverse kostnader, nämligen kostnader

för elkraft. Beträffande dessa kostnadsposter ha de sakkunniga ännu

icke framlagt några utredningsresultat. Ledamoten herr Bonow har under

hänvisning till en vid de sakkunnigas skrivelse fogad reservation förklarat

sig icke kunna biträda införandet i kalkylen av den av de sakkunniga meddelade

siffran för jordbrukets maskinkostnader under år 1947/48.

De ledamöter av LK-delegationen, som icke tillhört de sakkunniga, nämligen

herrar Carbell, Cedervall och Ytterborn, ha icke beretts tillfälle att

taga del av de sakkunnigas utredningar. Herr Cedervall har därutöver uttalat,

att han icke tagit ställning till de ändrade principer, som lagts till

grund för beräkningarna av traktorkostnaderna i förevarande promemoria.

Herr Carbell har avgivit särskilt yttrande, vilket bifogas promemorian.

I samband med den kostnadskalkyl, som upprättades under våren 1946

och som redovisas i Kungl. Ma j ds prop. nr 267/1946 övervägdes att justera

beräkningen av jordbrukets kostnader för köpfodermedel på så sätt, att

foderkostnaderna för den del av äggproduktionen, som faller utanför jordbruket,

skulle frånskiljas. En dylik beräkning har nu genomförts och finnes

redovisad i föreliggande kalkyl.

Den i Kungl. Maj ds prop. nr 267/1946 framlagda kalkylen för produktionsåret

1945/46 har nu i stort sett kunnat slutjusteras, sedan fullständigare

uppgifter om kvantiteter och priser kunnat erhållas för nämnda produktionsår.

Även den 1 januari 1946 utförda beräkningen för år 1946/47 har av

samma skäl blivit justerad. Beträffande fodermedel har för produktionsåret

1946/47 fått göras betydande justeringar i den våren 1946 upprättade kalkylen.

Även beträffande delgruppen mjölkfrakter under diverse kostnader

samt handelsgödsel föreligga ej oväsentliga ändringar.

Det prismaterial, som ligger till grund för kalkylen för året 1946/47, sträcker

sig i regel ej längre fram än till december 1946 eller januari 1947. För

kommande månader har i en del fall antagits samma prisläge som det

senast kända. I andra fall åter har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet

även åt sådana prisförändringar, som äro att emotse under produktionsårets

återstående del. I enlighet med principerna vid tidigare beräkningar

ha dock inga andra prisförändringar tagits i beaktande än sådana,

som vid beräkningstillfället varit genomförda eller ansetts tämligen säkra.

För vissa förnödenheter — t. ex. handelsgödsel — äro priserna fastställda

för hela produktionsåret 1946/47.

Prognosen för produktionsåret 1947/48 bygger på förutsättningen, att senast

kända prisläge kommer att bliva oförändrat i alla de fall, då kännedom

saknats om väntade prisförändringar och deras sannolika storlek. I huvudsak

förutsättes liksom i tidigare kalkyler, att några volymförskjutningar ej

komma att äga rum. I vissa fall har dock räknats med höjda kvantiteter,

där dessa under krigsåren varit nedsatta på grund av varuknapphet. Detta

gäller bl. a. torvströ. Likaså har för produktionsåret 1946/47 i något fall

räknats med minskade kvantiteter på grund av ovissa utsikter till import.

Detta gäller oljekraftfoder och majs.

I det följande lämnas beträffande varje särskild kostnadsgrupp mera utförliga

kommentarer.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 280

1. Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel. År 1945/46.

För år 1945/46 har livsmedelskommissionen lämnat definitiva uppgifter beträffande

förbrukning av handelsgödsel. Kalkylen visar nära 7 milj. kr högre

kostnader för handelsgödsel år 1945/46 än enligt vårkalkylen 1946. Förbrukningen

har blivit större än enligt vårkalkylen 1946 för chilesalpeter,

kalkkväve, kalkammonsalpeter, svavelsyrad ammoniak, superfosfat och kalisalt.

Särskilt betydande är ökningen i användningen av kalkkväve jämfört

med vårkalkylen 1946. För kalksalpeter hade i vårkalkylen 1946 räknats

med en förbrukning av 135 000 ton. Den verkliga förbrukningen har stannat

vid 122 700 ton. En förskjutning i proportionerna mellan kalksalpeter och

kalkkväve har sålunda inträffat i jämförelse med vad som hade räknats med

i vårkalkylen 1946. I övrigt uppvisar den nu utförda kalkylen lägre kvantiteter

än vårkalkylen 1946 för thomasfosfat.

För samtliga slag av handelsgödselmedel med undantag av kalisalt blevo

priserna under år 1945/46 lägre än vad som räknats med i vårkalkylen 1946.

Detta står i samband med prissänkningen vid det nya gödselårets början den

V7 1946. Priserna i kalkylen avse produktionsår. För kalisalt blev det i vårkalkylen

1946 beräknade priset bestående.

År 1946/47.

För året 1946/47 ha kvantitetssiffrorna beräknats inom livsmedelskommissionen

med tilldelningsplanema som utgångspunkt. Tilldelningen av chilesalpeter,

som i vårkalkylen 1946 hade angivits till 15 000 ton, beräknas nu

bliva omkring 24 000 ton. Förbrukningen av kalksalpeter beräknas likaså

bliva högre än enligt prognosen i vårkalkylen 1946. Då räknades med 115 000

ton, under det att förbrukningen nu uppskattas till 130 000 ton. Av kalkkväve

beräknas nu samma förbrukning som enligt vårkalkylen 1946. För svavelsyrad

ammoniak och kalkammonsalpeter räknas nu med något lägre förbrukning

än enligt vårkalkylen 1946. Förbrukningen av kalisalt beräknades

i vårkalkylen 1946 endast till 40 000 ton, eftersom någon högre kvantitet då

icke kunde anses säkrad. Numera finnes en kvantitet om 100 000 ton säkerställd.

Denna kvantitet har insatts i kalkylen. Förbrukningen av superfosfat

beräknas komma att uppgå till 300 000 ton. I vårkalkylen 1946 hade räknats

med 290 000 ton. Förbrukningen av thomasfosfat beräknas i den nuvarande

kalkylen uppgå till samma kvantitet som enligt vårkalkylen 1946.

Priserna för de olika slagen av handelsgödselmedel äro med undantag för

chilesalpeter och kalisalt genomgående lägre år 1946/47 än 1945/46. De äro

också lägre än de priser för år 1946/47, som räknats med i vårkalkylen 1946.

År 1947/48.

För detta produktionsår bar räknats med samma kvantiteter handelsgödselmedel

som under 1946/47 för samtliga gödselslag med undantag av svavelsyrad

ammoniak och kalkammonsalpeter. För svavelsyrad ammoniak har

räknats med att kvantiteten på grund av ökad gastillverkning kommer att

öka något under år 1947/48. Förbrukningen av kalkammonsalpeter har upptagits

med ledning av den ökning som väntas beträffande den inhemska

tillverkningen.

Priser. För år 1947/48 bar genomgående räknats med samma priser som

under år 1946/47. På grund av ovannämnda kvantitetsökningar skulle de

totala kostnaderna för handelsgödselmedel under året 1947/48 uppgå till

120,09 milj. kr, vilket innebär en ökning med 2,47 milj. kr i jämförelse med

året 1946/47.

Med de^kvantiteter kvävehaltiga handelsgödselmedel, som räknats med för

år 1946/47, skulle tillförseln av rent kväve ha ökat med ca 60 procent sedan

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 280.

125

basåret 1938/39. Under produktionsåret 1947/48 skulle enligt nu upptagna

kvantiteter kvävegödselmedel den totala tillförseln av kväve vara ca 68 procent

större än under basåret. På grund av att en mycket betydande del av

ökningen i användandet av kvävegödselmedel representeras av kalksalpeter

och kalkammonsalpeter (bådadera med den relativa låga kvävehalten 15,5

procent), är ökningen av gödselkvantitetema större än ökningen i tillförseln

av kväve. Här berörda siffror belysas närmare i följande sammanställning.

1938/39

1946/47

1947/48

ton

gödsel

ton N

ton

gödsel

ton N

ton

gödsel

ton N

Chilesalpeter......

(xO-16 ) 47 000

7 520

24 000

3 840

24 000

3 840

Kalksalpeter.......

(X 0-155) 66 000

10 230

130 000

20150

130 000

20 150

Kalkkväve.........

(X 0-180) 29 000

5 220

50 000

9 000

50 000

9 000

Svavelsvrad am-

moniak.........

(X 0-208) 21 000

4 368

12 000

2 496

15 000

3120

Kalkammonsalpeter

(X 0-155) 4 200

651

60 000

9 300

70 000

10 850

Summa 167 200

27 989

276 000

44 786

289 000

46 960

Index 100-0

100-0

165-1

160-0

172-8

167-8

Priserna på handelsgödselmedel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet

och äro beräknade som ovägda medeltal av månadsprisema.

De i kalkylen insatta priserna äro 12-månadersmedeltal för produktionsår

(V9—-37s), under det att kvantiteterna avse tilldelningsåret för handelsgödselmedel,

vilket sträcker sig fr. o. m. den 7- t. o. in. den 3%.

Kalk.

Kostnaderna för kalk äro beräknade enligt kvantitetsuppgifter från kalkbruken

och deras försäljningsorganisationer. Definitiva kvantitetsuppgifter

beträffande försäljningen av jordbrukskalk under år 1946 ha nu kunnat erhållas,

varför kvantiteterna kunnat slutgiltigt justeras för produktionsåret

1945/46. Siffrorna äro lägre än enligt vårkalkylen 1946 på grund av minskade

försäljningskvantiteter under år 1946. I kalkylen har fr. o. m. år 1945/46

inräknats kalkförsäljningen från ett under år 1946 nystartat företag. För

produktionsåren 1946/47 och 1947/48 har räknats med samma kvantiteter

som upptagits för år 1945/46.

Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de senaste

kalkylerna och äro något högre än enligt vårkalkylen 1946.

Kvantiteter, å-priser och värdesummor för handelsgödsel och kalk ha sammanförts

i tabell 7.

2. Kostnad för inköpt utsäde.

Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett utan räknas fortfarande

med 4,20 milj. kr för såväl år 1945/46 som 1946/47 och 1947/48.

3. Köpfodcrmedel.

Kalkylen över kostnaderna för köpfodermedel skiljer sig från tidigare

kalkyler såtillvida, att kostnader för det foder, som beräknats åtgå till äggproduktion

utanför jordbruket, dragits från de totala kostnaderna för köpfodermedel.

Denna beräkning kommer att redovisas närmare längre fram

i detta avsnitt.

Liksom vid tidigare beräkningar ha uppgifter om kvantiteter inhämtats

från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 7. Kostnadsberäkning lör handelsgödsel och Jordhrukskalk.1

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

Chilesalpeter........

47 000

8-14

16 500

3-14

24 000

4-56

24 000

4-56

(17-31)

(19--)

(19--)

(19--)

Kalksalpeter........

66 000

10-96

122 700

28-27

130 000

28-60

130 000

28-60

(16-61)

(23-04)

(22--)

(22-—)

Kalkkväve..........

29 000

4-97

71300

16-74

50 000

10-45

50 000

10 45

(17-13)

(23-48)

(20-90)

(20-90)

Svavels, amm.......

21000

3-36

16 900

4-02

12 000

2-73

15 000

3-42

(16--)

(23-78)

(22-78)

(22-78)

Kalkammonsalpeter

4 200

0-67

40 300

8-92

60 000

1066

70 000

12-44

(15-88)

(22-14)

(17-77)

(17-77)

Kalisalt 40 %........

88 400

10-94

47 100

9-35

100 000

19-86

100 000

19-86

(12-37)

(19-86)

(19-86)

(19-86)

Superfosfat.........

2 281 000

20-37

3 235 100

41-94

2 300 000

38-70

2 31X1000

38*7 0

(7-25)

(17-84)

(12-90)

(12-90)

Benmjöl............

2 700

0-29

—

—

_

_

(10*80)

Thomasfosfat.......

22 000

1-53

12 600

1-85

15 000

2-06

15 000

2-06 j

(6-95)

(14-67)

(13-75)

(13-76)

Summa

61-23

114-23

117-62

120-09

Jordbrukskalk (om-

räknad i ren CaO)4

187 000

4-21

195 000

6-36

195 000

(v47

195 000

6''47

(2-26)

(3-26)

(3-32)

(3-32)

Summa milj. kr

65''44

120-59

124-09

126-50

Index..............

100-0

184-3

189-6

193-4

i fråga om fabriksavfall — från vederbörande industriföretag. Priserna äro

liksom tidigare i flera fall beräknade som ovägda medeltal av de under produktionsåret

gällande normalpriserna. För vissa köpfodermedel ha emellertid

vägda medeltal tillämpats. Så är t. ex. fallet med priset på oljekraftfoder,

mineralfoder, vitaminpreparat, sockerbetsavfall m. m.

För produktionsåret 1945/46 ha nu definitiva uppgifter kunnat erhållas beträffande

förbrukning (eller i vissa fall tillverkning) av samtliga fodermedel.

För produktionsåret 1946/47 har viss ledning beträffande förbrukningen

av olika köpfodermedel kunnat erhållas genom kännedom om förbrukning

eller tillverkning under hittills gångna månader av produktionsåret. För

fabriksavfall ha preliminära kvantiteter beräknats med ledning av de råvarukvantiteter,

som förutsatts bliva förbrukade under produktionsåret.

För produktionsåret 1941/48 har hänsyn tagits bl. a. till beräknade skördar

(i fråga om sockerbetsavfall, kli av inhemsk tillverkning), beräknad förbrukning

av potatis och korn till industriändamål (drank, drav), slaktens

omfattning (blodmjöl, köttmjöl, foderbenmjöl) samt importmöjligheterna

(majs, kli, oljekraftfoder, fiskmjöl m. m.). I många fall ansluta sig de för

år 1947/48 beräknade kvantiteterna helt till kvantiteterna av motsvarande

fodermedel under år 1946/47. 1

1 De i kalkylen tillämpade priserna äro ovägda medeltal av inånadspriserna inom Stockholmsområdet

under produktionsår, medan kvantiteterna avse förbrukningen under gödselår.

2 20 % superfosfat.

3 Omräknat till 20-procentig vara.

4 Kalkpriset beräknas 8 x Mellersta Sverige + 3 x Calcium (billigaste sorten).

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

127

Den nu upprättade kalkylen avviker såväl i fråga om kvantiteter som

priser på flera punkter från vårkalkylen 1946. För åren 1945/46 och 1946/47

föreligga betydande avvikelser från föregående vårkalkyl bl. a. i fråga om

mineralfoder, vetekli, oljekraftfoder och fodercellulosa.

Totalt innebär den nya kalkylen för år 1945/46 ökade kostnader med i

runt tal 13 milj. kr samt för år 1946/47 likaledes en höjning med i runt

tal 21 milj. kr i jämförelse med vårkalkylen 1946. Här angivna ändringar

i kostnadssumman avse den nya kalkylen före justeringen med hänsyn till

foderåtgången för äggproduktion utanför jordbruket. Efter nämnda justering

ger givetvis jämförelsen ett annat resultat.

Beräkningarna redovisas rent siffermässigt i tabellerna 8 och 9 A—D

samt i sammandrag i tabell 12. I det följande lämnas en kort översikt beträffande

kostnadsberäkningarna för olika köpfodermedel.

Förbrukning av majs.

Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen för foderändamål under

år 1945/46 till 36 000 ton. I vårkalkylen 1946 hade räknats med 10 000 ton.

För år 1946/47 har räknats med att 60 000 ton kommer att förbrukas som

foder. I vårkalkylen 1946 räknades för detta produktionsår med 25 000 ton.

För året 1947/48 har räknats med en kvantitet av 50 000 ton.

Priset på majs har under här berörda tre år hållits oförändrat.

Förbrukning av fodersäd.

Denna kostnadspost skall för att undvika förväxling med kostnadsposten

»återinköpt fodersäd», som förekommer i sammandragstabellen 12, något

närmare förklaras. I höstkalkylen 1944 upptogs för år 1943/44 en försäljning

av 100 000 ton fodersäd ur spannmålsbolagets lager. Denna kvantitet

hade tidigare upptagits på inkomstsidan, och upptogs därför nu bland kostnaderna.

Det visade sig senare, att endast 47 000 ton kom i marknaden

nämnda år. Av återstående lager beräknas 35 000 ton ha försålts under år

1944/45. Då spannmålsbolagets lager vid utgången av produktionsåret 1945/46

nedbringats till en storlek, som endast motsvarar nödvändigt övergångslager,

får återstoden av nämnda 100 000 ton fodersäd (18 000) anses hava utförsålts

till jordbrukarna under år 1945/46. Därmed får denna kostnadspost

anses vara avslutad i kalkylen.

Kostnadsposten återinköpt fodersäd (enligt tabell 12) avser den marginalkostnad,

som beräknas uppstå för jordbruket i samband med återinköp av

fodersäd, som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen. Marginalkostnaden

utgör 1 kr/dt, och sammanlagt beräknas kostnaderna i fråga till 1,05

milj. kr för år 1945/46. För år 1946/47 har räknats med att kvantiteten

kommer att öka med 25 000 ton och den totalkvantitet, för vilken marginalkostnad

skall beräknas, uppgår sålunda för detta år till 130 000 ton, vilket

motsvarar en marginalkostnad av 1,30 milj. kr. bör ar 1947/48 har icke

upptagits någon kostnad för återinköpt fodersäd, eftersom det är ovisst huruvida

fodersädsavståendet kommer att tillämpas.

Förbrukning av mättad brödsäd titt foder.

Under året 1945/46 användes till foder sammanlagt 16 000 ton under benämningen

mältad brödsäd. Av denna kvantitet hade emellertid 1 500 ton

(spannmålsavrens) icke upptagits i inkomstkalkylen. Vidare beräknas 1 500

ton ha utgjorts av normalt avrens i handeln. Då någon kvantitet för avrens

icke upptagits på kostnadssidan för år 1938/39 har i kostnadskalkylen för

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

år 1945/46 upptagits 13 000 ton mältad brödsäd till foder. I vårkalkylen 1946

räknades med endast 3 000 ton. För åren 1946/47 och 1947/48 har icke räknats

med någon dylik post.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen av kli under året 1945/46 har nu kunnat definitivt beräknas,

sedan fullständiga uppgifter om import, tillverkning vid handels- och

löneförmalning samt in- och utgående lager för detta år kunnat erhållas.

Beträffande vete- och rågkli avviker den nya kalkylen väsentligt från vårkalkylen

1946 för de båda produktionsåren 1945/46 och 1946/47.

De nu beräknade kvantiteterna av vete- och rågkli angivas i följande översikt

(samtliga siffror i ton).

Vetekli

Rågkli

1945/46

1946/47

1947/48

1945/46

1946/47

1947/48

Från handelskvarnar

97 000

81 000

100 000

11 000

10 000

15 000

» övriga kvarnar

7 400

7 300

7 300

1 600

1 600

1 600

Import.............

53 000

160 000

117 700

—

—

—

Summa

157 400

248 300

225 000

12 600

11 600

16 600

Enligt vårkalkylen 1946 skulle förbrukningen av vetekli uppgå till 125 000

lon år 1945/46 och 140 000 ton år 1946/47. Av rågkli skulle enligt samma

kalkyl förbrukas 16 000 ton vartdera året. Den nu beräknade ökningen i

förbrukning av vetekli beror på att ökade kvantiteter importerat kli tagas i

anspråk — främst på grund av den försämrade tillgången på oljekraftfoder.

Minskningen i förbrukningen av rågkli i jämförelse med föregående vårkalkyl

beror på de ändrade bestämmelserna för utmalningen.

Beträffande övriga klislag föreligga justeringar av mindre betydelse i förhållande

till vårkalkylen 1946.

De i vårkalkylen 1946 tillämpade priserna på samtliga klislag äro fortfarande

oförändrade och lika för de tre senaste i kalkylen upptagna produktionsåren.

Förbrukning av oljekraftfoder.

I vårkalkylen 1946 beräknades förbrukningen till 200 000 ton för vartdera

av produktionsåren 1945/46 och 1946/47.

Den definitiva kvantiteten under produktionsåret 1945/46 stannade på

grund av de försämrade importmöjligheterna vid 175 360 ton. För år 1946/47

har kvantiteten nu av samma skäl måst räknas så lågt som till 165 000 ton,

och för år 1947/48 ha importmöjligheterna tills vidare bedömts såsom än

mera osäkra, vilket föranlett en sänkning av kvantiteterna för detta år i

kalkylen till 140 000 ton. Vägt pris på oljekaksfoder har beräknats av spannmålsbolaget

till 34,25 kr/dt under produktionsåret 1945/46. För produktionsåret

1946/47 är priset fastställt till 36,00 kr/dt under hela året. Detta pris har

insatts i kalkylen även för år 1947/48.

Numera tillhandahållas åter linkakor och linkaksmjöl i oblandad form. Då

priserna emellertid äro samma som för övrigt oljekaksfoder, har det icke

ansetts erforderligt att redovisa linkakorna separat.

Förbrukning av fodercellnlosa.

I vårkalkylen 1946 räknades med 29 000 lön fodercellulosa till jordbruket

under år 1945/46. På grund av ökad försäljning under vår- och sommarmånaderna

1946 blev emellertid försäljningen till jordbruket 38 000 ton under

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

129

året. Totalförsäljningen under produktionsåret uppgick till 46 000 ton, varav

dock 8 000 ton beräknas ha försålts utanför jordbruket (armén, skogskörare,

åkare).

För produktionsåret 1946/47 räknades i vårkalkylen 1946 icke med någon

försäljning av fodercellulosa till jordbruket. Emellertid liade t. o. in. januari

månad 1947 enligt spannmålsbolagets statistik försålts ca 9 600 ton, varav

7 500 ton beräknas ha blivit levererade till jordbruket. Denna kvantitet har

inlagts i kalkylen för år 1946/47. Ett restlager på 13 000 ton oriven cellulosa

finnes, men det är ännu ovisst, hur detta lager kommer att användas. För år

1947/48 har följaktligen icke räknats med någon fodercellulosa till jordbruket.

Priset är oförändrat 15,25 kr/dt.

Förbrukning av fabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat definitiva uppgifter om såväl

försäljningen av melass, betmassa och bet för under år 1945/46 som de

priser förbrukarna fått betala. I tabell 9 C redovisas försäljningen till betodlare

respektive övriga jordbrukare var för sig. Före år 1944/45 ha dessa

priser sammanvägts, så att ett genomsnittspris för hela försäljningen av vart

och ett av de tre fodermedlen erhållits. Detta genomsnittspris ger emellertid

ingen bild av prisutvecklingen, eftersom relationerna mellan de kvantiteter,

som säljas till betodlare respektive övriga jordbrukare variera från år till år.

De nya siffrorna avvika på ett par punkter betydligt från de i vårkalkylen

1946 tillämpade. Försåld melass till jordbrukare, som icke odla sockerbetor,

angavs i nämnda vårkalkyl till 7 300 lon. Den definitiva kvantiteten slutar

på 14 027 ton. Betfor försåld till icke betodlare angavs i den förra vårkalkylen

till 13 435 ton. Den justerade kvantitetssiffran slutar på 9 465 ton. Priset

på betmassa försåld till betodlare är lägre (0,271 kr/dt) än det i förra vårkalkylen

tillämpade (0,318 kr/dt). Totalkostnaden för sockerbetsavfall år

1945/46 (8,11 milj. kr) avviker dock obetydligt från den i förra vårkalkylen

erhålla kostnadssumman (8,63 milj. kr).

För produktionsåret 1946/47 har sockerfabriksaktiebolaget gjort en preliminär

beräkning. Den nu upprättade kalkylen för år 1946/47 avviker endast

obetydligt från vårkalkylen 1946. För produktionsåret 1947/48 har utförts

en prognos beträffande förbrukningen av sockerbetsavfall inom jordbruket.

Härvid har räknats med normalskörd, och den totala framställningen av melass

och betmassa har antagits förändra sig i förhållande till produktionen

under år 1946/47 på samma sätt som den beräknade normalskörden under

år 1947/48 avviker från den under år 1946/47 erhållna sockerbetsskörden.

Tillverkningen av melass uppgick under produktionsåret 1946/47 till 58 299

lon. Med hänsyn till den förutsatta skörden under år 1947/48 skulle den totala

tillverkningen av melass under detta år uppgå till 65 025 ton. Enligt skördeberäkningen

borde sålunda melasskvantiteten öka med 6 724 ton jämfört

med år 1946/47. Under produktionsåret 1946/47 har vidare åtgått 864 ton

melass för inblandning i fodercellulosa. Under år 1947/48 bör en ungefärligen

motsvarande ökad kvantitet kunna tillföras jordbruket. Totalt borde sålunda

försäljningen av melass till jordbruket under år 1947/48 kunna uppgå till ca

7 600 ton mera än under år 1946/17. Det bar förutsatts, att denna ökning

helt kommer alt försäljas till icke betodlare. Sammanlagt bär sålunda räknats

med en försäljning av 16 600 ton melass till icke betodlare under år

1947/48. medan försäljningen till betodlare har förutsatts oförändrad eller

24 000 lön.

Förbrukningen av betmassa under år 1947/48 har som nyss nämnts förutsatts

förändras i proportion till skörden på samma sätt som den totala till

verkningen av melass. Den ökning i totala tillverkningen av betmassa, som på

så sätt erhålles, har vidare förutsatts slå igenom med samma procenttal på

Uihnnt, till rikstlat/eiis protokoll /.9-17. 1 sand. AV -.SVA 0

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

den till betodlare respektive icke betodlare försålda kvantiteten. För båda

posterna räknas sålunda en proportionsvis lika stor höjning av kvantiteten

jämfört med år 1946/47. Eftersom hela ökningen av melass och betmassa

under år 1947/48 i kalkylen beräknats bliva försåld i form av de båda angivna

fodermedlen, finnes självfallet icke utrymme för någon ökning i tillverkningen

av betfor. Kvantiteten betfor har sålunda hållits oförändrad i jämförelse

med år 1946/47.

Jordbrukarnas inköp av clrcink från brännvinsbrännerierna under produktionsåret

1945/46 har beräknats efter en förbrukad potatiskvantitet av 35 000

ton. Den motsvarande drankvolymen beräknas till 500 000 hl, vilket överensstämmer

med beräkningarna i vårkalkylen 1946. För produktionsåret

1946/47 räknades i vårkalkylen 1946 med 1 429 000 hl drank. Denna summa

har nu fått justeras ned till 500 000 hl. För produktionsåret 1947/48 har

räknats med att 50 000 ton potatis skulle kunna användas till brännvinsbränning.

Den motsvarande drankvolymen blir 700 000 hl.

Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade

mängden korn. Sålunda har erhållits 195 000 hl år 1945/46 (oförändrat

jämfört med vårkalkylen 1946) och 274 000 hl år 1946/47. (I vårkalkylen

1946 räknades med 372 000 hl drav för år 1946/47). Förproduktionsåret

1947/48 har räknats oförändrat med 274 000 hl.

Förbrukning av animaliskt foder in. in.

Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat redovisas

i tabell 9 D. Liksom vid tidigare beräkningar beträffande animaliska

fodermedel bygga kostnadsberäkningarna i allmänhet på under ifrågavarande

tidsperioder tillverkade respektive importerade kvantiteter. För produktionsåren

1946/47 och 1947/48 har företagits en uppskattning med utgång

från väntad tillverkning och import.

Av fiskmjöl har under produktionsåret 1945/46 framkommit betydligt

större kvantiteter än vad som förutsattes i vårkalkylen 1946. Under produktionsåret

har sålunda inom landet tillverkats 3 919 ton. Dessutom importerades

under samma tid 3 400 ton, varför den totala tillgången under produktionsåret

uppgått till 7 319 ton. Med anledning av den starka ökning, som

denna tillförsel av fiskmjöl innebär, har det ansetts erforderligt att i detta

fall taga hänsyn till lagerhållningen vid produktionsårets slut. Tidigare har

för samtliga animaliska fodermedel endast tagits hänsyn till tillverkning och

import under de olika åren. Lagerhållningen vid årets slut uppgick till 1 665

ton. Förbrukningen under året har sålunda uppgått till 5 654 ton.1 I vårkalkylen

hade räknats med 5 500 ton. För produktionsåren 1946/47 och 1947/

48 har på grund av den ökade tillgången räknats med en förbrukning av

6 500 ton per år.

För produktionsåret 1945/46 har inom livsmedelskommissionen beräknats

ett vägt pris av 49,11 kr/dt för fiskmjöl. Med anledning av att fiskmjöl av

högre kvalitet än tidigare nu finnes tillgängligt, och då försäljarna för sådan

vara äga rätt att uttaga högre pris än för standardkvaliteterna, kommer det

genomsnittliga kg-priset under produktionsåret 1946/47 att ligga något högre

än under år 1945/46. Inom livsmedelskommissionen har med hänsyn till de

kvantiteter, som finnas av det dyrare fiskmjölet, beräknats ett genomsnittspris

under år 1946/47 av 50: — kr/dt. Samma pris har tillämpats för produktionsåret

1947/48.

För köttmjöl redovisas en lägre kvantitet än den i vårkalkylen 1946 upptagna

för åren 1945/46 och 1946/47. Även för foderbenmjöl redovisas nu en

1 Ett mindre övergångslager, som fanns vid produktionsårets början, har även förbrukats.

Detta har emellertid påförts 1944/45 års kostnader.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kunyi. Maj.ts proposition nr 280.

131

något lägre kvantitet för år 1945/46 än i vårkalkylen 1946, vilket dock sammanhänger

med att större kvantiteter foderbenmjöl använts till mineralfoderblandningar

än vad som tidigare kalkylerats med. För produktionsåret

1946/47 är kvantiteten praktiskt taget oförändrad jämfört med prognosen i

vårkalkylen 1946. Dock förekommer viss förskjutning mot den högre kvaliteten

liksom för året 1945/46.

Priserna på foderbenmjöl ha av skilda orsaker justerats. I närmast föregående

kalkyl hade insatts priser, som icke inkluderade fraktkostnader. Då

emellertid basårets pris motsvarar förbrukarpriser, ha medelpriser inklusive

fraktkostnader beräknats. Samtidigt har emellertid inträffat en prissänkning

av 1,— kr/dt från och med den 10/2 1947. Denna prissänkning slår liclt igenom

i det nu beräknade priset för produktionsåret 1947/48.

Tillverkningen av blandade mineralfoder (se tabell 8) har blivit mindre

än i vårkalkylen 1946 angiven kvantitet för året 1945/46. Däremot har tillverkning

och import av dikalciumfosfat väsentligt överstigit den i förra vårkalkylen

upptagna kvantiteten. Förbrukningen av oblandat dikalciumfosfat

beräknades i vårkalkylen 1946 för året 1945/46 till endast 1 500 ton. Den

verkliga förbrukningen (bortsett från lagerförändringar) under produktions
-

året erhålles ur följande översikt:

Tillverkning.................... 2 958 ton

Import......................... 3 725 »

Summa 6 683 ton

Avgår inbi. i blandprep.......... 2 189 ton

» » i cellulosa (uppsk.) ... 100 »

Återstår oblandat 4 394 ton

För produktionsåren 1946/47 och 1947/48 har räknats med en ytterligare

ökad förbrukning om ca 15 °/o, varvid kvantiteterna för dessa år avrundats

till 5 000 ton. Priserna på dikalciumfosfat ha på grund av upprepade sänkningar

beräknats bliva betydligt lägre för åren 1946/47 och 1947/48 än för

år 1945/46. Även för dinatriumfosfat ha prissänkningar vidtagits å den svenska

varan. Högre priser å importerade kvantiteter medföra emellertid, att

medelpriset icke helt följer priset å den svenska tillverkningen. Vid beräknandet

av vägda priser å blandade mineralfoder för åren 1946/47 och 1947/48

ha prissänkningarna å dikalcium- och dinatriumfosfat beaktats.

Även i fråga om dinatriumfosfat blev den definitiva kvantiteten under

år 1945/46 betydligt högre än prognosen i vårkalkylen 1946. I den ursprungliga

kalkylen hade räknats med 1 500 ton under år 1945/46. Den definitiva

kvantiteten uppgick till 2 559 ton.

Jordbrukets kostnader för från redovisas i följande översikt:

1945/46:

Försålt ur spannmålsbolagets lager . 875 ton ä 3-30 kr/kg = 2 887 500 kr

Importerat....................... 300 » » 3’00 » = 900 000 »

Inhemsk produktion.............. 300 » » 3-00 » = 900 000 »

Summa och medeltal 1 475 ton å 3*18 kr/kg = 4 687 500 kr

1946/47:

Försålt ur spannmålsbolagets lager. 135 ton å 3*30 kr kg = 445 500 kr

Import från Norge enl. handelsavtal 500 » » 3*00 » = 1 500 000 »

Inhemsk produktion (ber.)......... 300 » » 3-00 » = 900 000 »

Summa och medeltal 935 ton å 3*04 kr/kg = 2 845 500 kr

För 1947/48 räknas med l 000 ton ä 3-00 kr/kg ............= 3 000 000 kr

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 8. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel samt mineralfoder.

1945/46

1946/47

1947/48

förbrukn.

förbrukn.

förbrukn.

ton

milj. kr

ton

milj. kr

ton

milj. kr

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

Köttfoderm/öl m. in.

Köttfodermjöl I..............

224

0-09

270

0-11

270

0-11

(40: -)

(40:-)

(40: -)

> II..............

495

017

590

0-21

590

0-21

(35: -)

(35: -)

(35: -)

> III..............

3 502

1-05

4 200

1-26

4 200

1-26

(30: -)

(30:-)

(30:-)

Blodmjöl......................

222

0-10

270

0-12

270

012

(45:-)

(45: -)

(45:-)

Summa

4 443

1-41

5380

1-70

5 330

1-70

Foderbenmjöl.

Foderbenmjöl I...............

4 616

1-55

5 080

1-68

5 080

l''6f>

(33:50)

(33: -)

(32: 50)

> II...............

600

018

660

0-19

660

0''19

(29: 50)

(29: -)

(28: 50)

Summa

5216

1-73

5 740

1-87

5 740

1-84

Mineralfoder.

Dikalciumfosfat1..............

4 394

245

5 000

2-39

5 000

2-28

(55:80)

(47:70)

(45:50)

Dinatriumfosfat1..............

2 559

1-48

3 200

1-72

3 200

1-68

(57:80)

(53:80)

(52: 50)

Blandade mineralfoder.........

4 499

2''28

6 000

2-79

6 000

2-72

(50:75)

(46:45)

(45: 25)

Summa

11452

6-21

14200

6-90

14 200

6.68

Tillverkningen av vitaminpreparat (deltafor m. m.) har för år 1945/46

definitivt beräknats till ett värde av 2,08 milj. kr. Kvantiteten är 705 ton.

För år 1946/47 beräknas kvantiteten med ledning av tillverkningens utveckling

under de hittills gångna månaderna av produktionsåret till 900 ton. På

grund av förändrade priser samt förskjutning i tillverkningen mellan olika

preparat beräknas emellertid kostnaderna icke stiga i proportion till kvantitetsstegringen.

Kostnaden för år 1946/47 har beräknats till 2,45 milj. kr. För

året 1947/48 har räknats med samma kvantitet och värdesumma som för

året 1946/47.

I tabell 9, avd. D redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper

xepresentera olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller bl. a. köttmjöl, foderbenmjöl

och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 8 angivits

specificerade till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett

vägt medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat

och dinatriumfosfat representera endast de partier, som säljas utan uppblandning

med foderkalk och dylikt. Jordbrukets kostnader för foderkalk

ingå icke i kostnadskalkylen.

Ett sammandrag av kostnaderna för köpfodermedel lämnas i tabell J2.

Försålt oblandat.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

133

Tabell 9. Kostnadsberäkning för fodermedel.

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

A. Kraftfoder.

Majs.............

95 300

16-93

36 000

9-oo

60000

15-00

50 000

12-50

(17-76)

(25-00)

(25-00)

(25-00)

Fodersäd.........

—

—

18 000

3-84

—

_

_

_

(21-32)

Mältad brödsäd till

foder...........

—

—

13 000

2*97

—

__

_

_

(22-86)

Kli av vete.......

133 750

17-08

157 400

29-91

248300

4718

225 000

42-75

(12-77)

(19-00)

(19-00)

(19-00)

» * råg .......

27 900

3-14

12 600

2-02

11600

1-86

16 600

2-66

(11-24)

(16-00)

(16-00)

(16-00)

> » havre.....

20850

1-86

20 600

247

25 000

3-00

25 000

3-oo

(8-90)

(12-00)

(12-00)

(12-00)

> > korn ......

13 500

1-52

8 000

0-96

8 800

106

8 800

l-oo

(11-24)

(12-00)

(12-00)

(12-00)

»Övrigt»..........

4 000

0-45

—

—

_

_

_

_

(11-24)

Linkakor och mjöl

21000

4-52

—

—

_

_

_

_

(21-52)

övr. oljekaksfoder.

220 000

4503

175 360

60-06

165 000;

59-40

140 000

50-40

(20-47)

(34-26)

(36-00)

(36-00)

Summa

90-53

11123

127-50

112-37

B. Fodercellulosa.

_

_

38 000

5-80

7 500

1-14

(15-26)

(15-25)

C. Fabriksavfall.

Melass, betodlare . .

|

23 627

1-77

24 000

1-39

24 000

1-39

(7-48)

(5-80)

(5-80)

1 53 260

3-71

» , övriga jord-

(6*96)

brukare.........

14 027

1-96

9 000

1-26

16 600

2-32

(14-00)

(14-00)

(14-00)

Sockersnitsel......

7 900

0-57

—

—

_

_

_

(7-28)

Betmassa, betodlare

802 000

2-17

821000

2''13

889 000

2''30

(0-271)

(0-269)

(0-259)

1 892 658

2-52

> , Övriga

(0-25)

jordbrukare.....

6 725

0-08

11248

013

12 200

0l4

(1-22)

(1-18)

(1-13)

Betfor, betodlare ..

—

—

612

0-10

505

009

505

0-09

(16 84)

(17-08)

(17-08)

» , övriga jord-

brukare.........

—

—

9 465

203

13 000

2-80

13 000

280

(21-60)

(21-50)

(21-50)

Drank, hl ........

1 681 000

0''42

500 000

0"20

500 000

0''20

700 000

0-28

(0-26)

(0-40)

(0-4 0)

(0-40)

Drav, hl..........

425 900

0-46

195 000

0-39

274 000

0-55

274 000

0-56

(105)

(2-00)

(2-00)

(2-00)

Summa

7*67

8-70

865

9''87

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 9 (torts.).

1938

1945/46

1946/47

1947/46

förbrukn.

ton

milj.

förbrukn.

ton

milj.

förbrukn.

ton

milj.

förbrukn.

ton

milj.

(kr/dt)

(kr/dt)

kr

(kr/dt)

kr

(kr/dt)

kr

D. Animaliskt foder

m. m.

Fiskmjöl..........

4 185

0''87

5 654

2-78

6 500

3-25

6 500

3-25

(49-11)

(50-oo)

(50-00)

Fiskehsilage.......

. -

—

1170

0-22

1500

0-29

1500

0-29

789

0-13

(19-00)

(19-00)

(19-00)

Köttmjöl m. m.1 ..

4 443

1-41

5 330

1-70

5 330

1-70

Foderbenmjöl1 ....

1379

0-26

5 216

1’73

5 740

1-87

5 740

1-84

Mineralfoder1.....

5 567

1''64

11452

6-21

14 200

690

14 200

6-68

Tran.............

991

0-65

1475

469

935

2-84

1000

3-00

(318-00)

(304-00)

(300-00)

Deltafor m. in ... .

—

—

705

2-08

900

2-45

900

2-4 5

Foderjäst ........

800

0-44

800

(55-00)

0-44

800

(55-oo)

0-44

(55-00)

Summa

354

19-56

1974

1965

1938/39

Mi lj. kr

24''58

Beräkning av kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket.

I kalkylen över jordbrukets kostnader för köpfodermedel har hittills medräknats

kostnader för det foder, som åtgått till äggproduktion utanför jordbruket.

Detta tillvägagångssätt har uppenbarligen inneburit en inkonsekvens,

då värdet av de utanför jordbruket producerade äggen avdragits från inkomsterna.

I foderkostnadskalkylen har sålunda upptagits vissa kostnader,

som egentligen korresponderat med en produktion, vars värde icke ingår i

inkomstkalkylen.

I fodermedelskalkvlen ha hönsfodermedlen upptagits till det värde dessa

ha såsom oblandade fodermedel. Kalkylen har sålunda omfattat värdet av de

Tabell 10. Beräkning av genomsnittligt

Kg foder

Pr kg foder

Fodret innehåller

Smb.

Fe

Smb. äggv. kg

Basåret

Nu

Fe

äggv.

kg

Basåret

Nu

Basåret

Nu

Havre..................

27-6

27-6

0-88

0-082

24-3

24-3

2-3

2-3

Korn...................

27-6

27-6

1-03

0-072

28-4

28-4

2-0

2-0

Majs...................

13‘8

13-8

106

0-OH8

14-6

14-6

0-9

0-9

Oljekraftfoder...........

7-3

5-5

1-10

0-330

8-0

6-1

2-4

1-8

Vetekli.................

22-1

22-1

0-78

0-097

17-2

17 2

2-1

2-1

Fiskmjöl................

0-8

1-7

1-31

0530

l-o

2-2

0-4

0-9

Köttmjöl................

0-8

1-7

1-14

0382

0-9

1-9

0-3

06

Summa och medeltal

1CO0

lOO-o

0-95

Öl 05

94-4

94-7

104

106

1 Enligt särskild beräkn. i tab. 8. — 2 Fyra mån. 1938 och åtta mån. 1939.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

135

blandningsingredienser, som användas vid tillredning av hönsfoderblandningar.

Blandningskostnaderna ha däremot icke inlagts i kalkylen — främst

beroende på den stora osäkerhet, som skulle vidlåda en dylik beräkning.

Värdet av de fodermedel, som använts vid äggproduktion utanför jordbruket,

synes därför likaledes böra beräknas exklusive blandningskostnaderna.

Vidare må anföras, att den fodersäd, som icke jordbrukare inköpt från

jordbruket till hönsfoder, icke upptagits på inkomstsidan. Egentligen borde

nu på inkomstsidan upptagas en mindre inkomstpost för från jordbruket

försåld fodersäd till äggproduktion utanför jordbruket. En sådan beräkning

kan emellertid — särskilt med hänsyn till fodersädens växlande andel i hönsfoderstatema

under olika år — bliva mycket osäker. Det har därför ansetts

befogat att från jordbrukets kostnader för köpfodermedel i stället draga totalvärdet

av allt foder, som kan beräknas ha inköpts till äggproduktionen

utanför jordbruket. Det har härvid förutsatts, att 80 % av allt behövligt

foder köpes av de icke jordbrukare, som bedriva äggproduktion. Resten -—

20 % — skulle bestå av köksavfall, potatis eller iotfrukter frän egna mindre

odlingar, trädgårdsavfall, av hönsen själva hopsamlat foder o. s. v.

Beräkningarna ha upplagts så, att ett genomsnittligt pris per foderenliA,

(fe) beräknats för olika år. Med kännedom om storleken av äggproduktionen

utanför jordbruket, fe-behovet i genomsnitt pr kg ägg (inklusive febehov

till rekrytering) samt det antagna procenttalet för inköpt foder har

därefter värdet av köpfodret till den utanför jordbruket bedrivna äggproduktionen

kunnat beräknas. Beräkningen kan givetvis icke göra anspråk på

att exakt ange det riktiga årliga värdet av foderkonsumtionen till äggproduktionen

utanför jordbruket men torde däremot någorlunda väl kunna

ange förändringarna i ifrågavarande värdesumma.

I tabell 10 angives beräkningen av det genomsnittliga priset pr fe under

olika år. Beräkningen baseras på en normalfoderstat, som visserligen icke

motsvarar den äggviteförsörjning, som ur utfodringsteknisk synpunkt är

önskvärd, men som bättre torde ansluta sig till den genomsnittliga i prakliken

tillämpade sammansättningen av foderstaterna. Hänsyn har tagits till

den ökade användning av animaliskt foder, som inträtt sedan basåret. Detta

har skett genom att en särskild foderstat upplagts för basåret. I övrigt torde

beräkningen med lätthet kunna följas i tabell 10, varför ytterligare kommentarer

här icke synas erforderliga.

Sedan genomsnittligt pris pr fe under olika år beräknats enligt tabell 10,

ha de årliga kostnaderna kunnat erhållas enligt de i tabell 11 redovisade beräkningarna.

Det totala behovet av foderenheter för äggproduktion utanför

pris pr foderenhet (fe) för hönsfoder.

Pris öre pr kg

Foderstaten kostar, kr

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

11-57

18-75

18-75

18''75

3-19

5-18

5''18

5-18

14''02

22-50

22-60

22-60

3-87

6''21

6-21

6-21

17-70

25-—

25-—

25-—

2-4 6

3-45

3 46

3''45

90-47

34-25

36-—

36-—

1-4!)

1-88

1-98

1-98

12-77

19 —

19-—

19-—

2*82

4-20

4-20

4-20

33 —

49-11

50-—

50 —

0-2G

0-83

0-86

0-85

19-—

35 —

35"—

35*—

0-15

O-GO

0-G0

0-G0

14-23

22-36

22-4 7

22-4 7

Pris, kr pr

foderenhet

0-15

024

0-24

0-24

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 11. Värdeberäkning lör foder till äggproduktion utanför Jordbruket.

1939/39

1945/46

1946/47

1947/48

Beräknad äggproduktion utanför jordbruket, ton........

7 600

12 940

14 980

16 640

Beräknat näringsbehov i fe pr kg ägg (inkl. behovet för

rekrytering) ........................................

6-7

6*7

6-7

6-7

Totalt näringsbehov, 1 OOU-tal fe........................

50 920

86 698

100 366

11148Sj

Inköpta fodermedel i procent av total foderförbrukning ..

80

80

80

80

Inköpta fodermedel i 1 000-tal fe.......................

40 736

69 358

80 293

89190

Pris pr fe enligt tabell 10, kr..........................

0-15

0''24

0-24

0-24

Kostnader för inköpta fodermedel, milj. kr..............

6-11

16-65

19-27

21-41

Tillkommer foderbenmjöl, g pr fe köpfoder.............

2

2

2

2

Tillkommer fodertran, g pr fe köpfoder.................

2-5

4

4

4

Kvantitet:

178

foderbenmjöl, ton...................................

81

139

161

fodertran, ton.......................................

102

277

321

35?

Pris pr ton:

foderbenmjöl, kr....................................

220: —

335: -

330: —

325:—

fodertran, kr........................................

656: —

3 180: -

3 040: -

3 000: —

Kostnad, milj. kr:

0-05

0-06

foderbenmjöl........................................

0°2

0-05

fodertran...........................................

0-07

0-88

0-98

1*07

Totalkostnad (foder + foderbenmjöl + fodertran)

620

17-58

20-30

22-54

Tabell 12. Sammandrag för köpfoder. Milj. kronor.

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Kraftfoder................

9053

111-23

127-50

112-37

Fodercellulosa ............

—

5-80

1-14

—

Fabriksa vfall..............

7-67

8-70

8-55

9-87

Animaliskt foder..........

458

19-56

19-74

1965

Återinköpt fodersäd ......

—

105

1-80

—

Summa

10278

146-34

158-23

14189

Index

100-0

142-4

154-0

1381

Avgår kostnader för höns-

22-54

foder enl. tab. 11.......

6-20

17-58

20-30

Nettosumma

96-58

128-76

137-93

11935

Index

100-0

133-3

142-8

123-6

jordbruket har beräknats under förutsättning av ett totalfoderbehov av 6,7 fe

pr kg ägg (inklusive näringsbehov för kycklinguppfödning till rekrytering).

Totalfoderbehovet har enligt det föregående reducerats med 20 °/o och med

den reducerade foderenhetsförbrukningen som utgångspunkt har köpfodrets

värde beräknats. I tabell 11 redovisas även en beräkning av värdet å mineralfoder

(räknat som foderbenmjöl) och vitaminpreparat (räknat som fodertran),

som kan beräknas ha antänts av äggproducenter utanför jordbruket.

Mängden foderbenmjöl pr fe har hållits konstant, under det att den under

krigsåren förbättrade vitaminförsörjningen beaktats. Vid bedömandet av

antalet gram tran pr fe i basåret respektive under senare år har tagits hän
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

137

syn till storleken av den verkliga försäljningen av vitaminpreparat (från,

deltafor m. m.) under basåret i jämförelse med senare år.

I tabell 12 ha totalkostnaderna för allt köpfoder reducerats för de ovan

beräknade kostnaderna för inkÖDta fodermedel till äggproduktion utanför

jordbruket.

4. Maskiner och redskap.

Allt sedan beräkningarnas början ha kostnaderna för maskiner och redskap

i dessa kalkyler erhållits på så sätt, att en viss för basåret fixerad kostnad

uppräknats med hjälp av ett index, som registrerat förändringarna i

priserna på maskiner och reservdelar. Principen har sålunda varit, att kostnaderna

beräknats efter prisläget resp. år, medan däremot ingen hänsyn tagits

till volymförändringarna. Resultaten enligt denna hittills använda beräkningsmetod

äro följande:

Maskinkostnader enligt hittills tillämpad beräkningsmetod.

De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. ha som förut omnämnts

i en till livsmedelskommissionen överlämnad skrivelse bl. a. anfört,

att ett beaktande i kalkylen av den följdverkan av jordbrukets rationalisering,

som minskningen av dess arbetskraftsvolym utgör, förutsätter, att även

kostnaderna för rationaliseringen till fullo medräknas i kalkylen. Detta

obestridliga samband framhäver givetvis vikten av att beakta icke blott den

kostnadsstegring, som berott på prishöjningarna å jordbnikets maskiner och

redskap, utan även den kostnadsstegring, som är en följd av ökad maskinanvändning.

Ifrågavarande kostnadsförändringar ha av förenämnda sakkunniga

gjorts till föremål för särskilda utredningar, som emellertid ännu ej avslutats

Med stöd av hittills gjorda undersökningar ha de sakkunniga emellertid

som preliminär siffra för maskinkostnaderna under år 1947/48 angivit

130 milj. kr. Denna siffra bygger bland annat på en genomsnittlig 15- årig varaktighet för maskinerna samt avskrivning å återanskaffmngsvärdet,

och anföres i sammandragstabellen över jordbrukets kostnader vid sidan

av kostnaderna enligt hittillsvarande beräkningsgrunder.

5. Traktorkostnader.

När LK-delegationen våren 1946 utförde kalkylen över jordbrukets traktorkostnader

gjordes noggranna överväganden beträffande gengasdriftens avveckling

och inverkan härav på jordbrukets traktorkostnader. Sedan dess har

ingenting inträffat, som synes kunna föranleda någon ändring av de berakvillor.

Vid nämnda tillfälle framlades. Avvecklingen av gengasdriften

Milj. kr

Index . .

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

72-8 107-8 107-8 107-8

100-0 148.1 148-1 148-1

s. 138 Kontrollera mot PDF

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

—

—

1 1 000

11 150 j

28

500

4

900

3 870

18 900

11 150 |

10

000

10 000

10 000

1 000

_

5

100

6 130

2 100

1 000

_

3

500

3 500

3 500

3 500

3

500

23

500

23 500

25 500

27 800

32

000

138 Kungl. Maj.-ts proposition nr 280.

Antal traktorer och traktorbeståndets fördelning.

I följande översikt angives antalet traktorer och för»

1938/39

Oljedrivna tunga traktorer 8 900

» lätta » 8 900

Gengasdrivna tunga » —

» lätta » —

Dragbilar................ 4 000

Summa 21 800

mSfiTrTaib t.ablåino/«r kren 1943/44—1946/47 äro oförändrade i jämförelse

med varkalkylen 1946. Det ma har erinras om, att den ökning av antalet

traktorer för ar 1946/47, som förutsattes vid förra beräkningstillfället, grundades

pa olika traktorinventeringar, vilka visade, att redan det befintliga

beståndet av traktorer möjliggjorde att det i drift varande antalet traktorer

under produktionsarets senare del uppginge till 27 800. Det förutsattes emellei

tid, att 2 000 st. oljednvna traktorer skulle komma i bruk först under

senare delen av produktionsåret. För år 1947/48 har nu gjorts en uppskattning

av antalet traktorer med stöd av en undersökning verkställd av Svenges

lantbruksförbund beträffande det antal traktorer, som blivit försålda

till jordbruket under år 1946. Det redovisade antalet försålda nva jordbrukstraktorer

under år 1946 uppgår till 3 891 (vari alltså icke ingår eveniuella

anskaffningar av s. k. dragbilar). Inköpen av traktorer under år 1947 kan

annu svårligen bedömas. Från skilda traktorfirmor meddelas emellertid, att

jordbrukarnas efterfrågan är mycket livlig och att försäljningen under år

1947 kan komma att avsevärt överstiga 1946 års försäljning, om importen

och/eller den inhemska tillverkningen kan ökas. Vid bedömandet av antalet i

drift varande traktorer far hänsyn icke tagas endast till inköpen utan även

till den avgång av äldre traktorer, som kan äga ram. Enligt tillgängliga uppgifter

förekommer utrangering av traktorer för närvarande endast i ringa

omfattning på grund av det rådande bristläget. Om tillförseln av traktorer

åter blir rikligare, kommer utrangeringen av äldre traktorer att öka i omfattning.

Med hänsyn till den rådande osäkerheten i fråga om traktordriftens

utökning under år 1947 har för produktionsåret 1947/48 tills vidare försiktigt

räknats med en utökning av traktorbeståndet motsvarande 4 200 traktorer.

Antalet traktortimmar.

Under krigsåren beräknades antalet driftstimmar per år för oljedrivna

traktorer med ledning av tilldelningen av brännolja. Fr. o. m. produktionsaret

1945/46 har räknats med 600 driftstimmar per år i genomsnitt för samtliga

helårsanvända traktorer samt 180 timmar för dragbilar.

Totala antalet traktortimmar har enligt angivna förutsättningar beräknats

till följande i tusental timmar.

Oljedrivna tunga traktorer

1938/39

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

4 005-0

—

—

300-0

6 690-0

» lätta »

4 005-0

1 168-1

1261-8

5 040-0

6 690-0 j

[-17 100-0

Gengasdrivna tunga »

—

6 000-0

6 000-0

6 000-0

600-0 ''

» lätta »

—

3 060-0

3 678-0

1 260-0

600-0

_

Dragbilar................

900-0

630-0

630-0

630-0

630-0

630-0

Summa

8 910-0

10 858-1

11 569-8

13 230-0

15 210-0

17 730-0

Index

100-0

121-9

129-9

148-5

170-7

199-0

Antalet traktortimmar ökas enligt gjorda antaganden med 2,52 milj från

ar 1946/47 till 1947/48.

Hljedrivna traktorerna beräknas 2 000 st. hava en genomsnittlig användningstid om

blott 300 timmar, enär de ansetts ha varit i bruk endast under halva året 1945/46.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 280.

139

Avskriv ning skostnader.

a. Gengasaggregat.

Avskrivningskostnaderna för gengasaggregat ha införts i sammandragstabellen

(tabell 16) med samma belopp som enligt vårkalkylen 1946. Vid

upprättandet av denna kalkyl avslutades beräkningen av avskrivningskostnader

för gengasaggregat, varvid icke avskrivet belopp i sin helhet påfördes

året 1946/47. För år 1947/48 kan sålunda icke räknas med några avskrivningskostnader

för gengasaggregat.

b. Traktorer.

Avskrivningskostnaderna för traktorer ha för året 1947/48 beräknats i enlighet

med principer, som förordats av sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.

I tabell 13 redovisas en avskrivningsberäkning baserad på återanskaffningsvärden

vid 15-årig avskrivningstid. Med anledning av att tidigare åberopade

sakkunniga ansett, att avskrivnings- och underhållskostnader för såväl

traktorer som övriga maskiner och redskap inom jordbruket framdeles

skulle sammanslås i en post samt tillämpat 15-årig avskrivning i de beräkningar,

som ligga till grund för tidigare angivna uppskattade kostnadssumma

för maskiner och redskap år 1947/48, har delegationen nämligen funnit lämpligt

att räkna med en 15-årig varaktighet.

Beräkningsmetodiken framgår i stort sett av tabellen, varför här endast

lämnas korta kommentarer. Kol. 1 upptager årliga värdesummor för inköp

av traktorer till det svenska jordbruket beräknade i 1938 års prisnivå. Värdena

före år 1929 äro uppskattade. Värdesiffrorna från och med år 1929

hänföra sig till undersökningar, utförda inom Sveriges lantbruksförbund

genom inhämtande av uppgifter från såvitt känt samtliga tillverkare och importörer

av traktorer. Kol. 2 redovisar den ackumulerade inköpsvolymen för

det antal inköpsår. vars inköp bör ligga till grund för avskrivningsberäkningen

under ett visst år. I kol. 3 erhålles genom division med det tal, som

anger avskrivningsperiodens längd, den årliga avskrivningen uttryckt i 1938

års prisnivå. Genom omräkning av så erhållna avskrivningsvärden medelst

prisindex i kol. 4 (1938=100) erhålles återanskaffningsvärdet för medelvolymen

enligt kol. 5, vilket värde är analogt med avskrivningskostnaden a

återanskaffningsvärdet.

Då man i detta fall övergår från ett beräkningssystem, där man vid fastställandet

av den årliga avskrivningskostnaden bl. a. räknat med helt andra

avskrivningskostnader vid gengasdrift än vid oljedrift, till ett annat beräkningssystem,

baserat på inköpen under olika år, synes det vara erforderligt

att taga hänsyn till förekommande skillnad i de avskrivningsbelopp, som

räknats med i den hittillsvarande kalkylen och de belopp, som erhålles enligt

nu tillämpat avskrivningsförfarande. I princip bör förfaras så, att om

den hittillsvarande kalkylen givit större avskrivningssummor än den kalkyl,

till vilken beräkningarna nu skola anknytas, så bör differensbeloppet fråndragas

det icke avskrivna traktorbestånd, på vilket avskrivningarna beräknas

i fortsättningen. Om å andra sidan det hittills tillämpade avskrivningsförfarandet

medfört mindre avskrivningsbelopp än som erhålles enligt det nya

systemet, så bör justering företagas i motsatt riktning. En jämförelse mellan

avskrivningsbeloppens storlek enligt de båda metoderna bör göras vid samma

prisnivå. I följande översikt angivas dels avskrivningskostnaderna vid 15-årig

avskrivning enligt tab. 13 vid 1938 års prisnivå, dels avskrivningskostnader

för traktorer enligt den hittillsvarande kalkylen under olika år omräknade till

1938 års prisnivå.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Årlig avskrivningskostnad

enligt tabell enligt kostnads
13

i 1938 års kalkylen i 1938

prisnivå års prisnivå

1938/39 ................. 4-86 5-89

1939/40 ................. 6-29 6-21

1940/41 ................. 6.82 6-20

1941/42 ................. 6-83 7-86

1942/43 ................. 6-94 9’44

1943/44 ................. 6-96 8-65

1944/45 ................. 7-26 8-34

1945/46 ................. 7-3i 8-14

1946/47 ................. 8.51 6-81

Summa 61-78 67-54

Enligt sammanställningen ovan har enligt hittills tillämpad kostnadskalkyl

under åren 1938/39—1946/47 avskrivits 67,54 milj. kr å traktorer räknat i

1938 års prisnivå, under det att det avskrivningsförfarande, som skulle tilllämpas

i fortsättningen, för samma tid ger en avskrivningssumma av 61,78

milj. kr, likaledes vid 1938 års prisnivå. Differensen är 5,76 milj. kr, som

sålunda bör bortföras från det restvärde, å vilket avskrivningskostnadema

skola beräknas fr. o. m. 1947/48 enligt det nya systemet. Detta har skett i

tab. 13 nämligen genom att inköpssumman för år 1947, 25 673 milj. kr i 1938

års prisnivå bär minskats med ovannämnda belopp av 5,76 milj. kr. Avskrivningarna

bli härigenom under de närmaste 15 åren sammanlagt 5,76 milj. kr

mindre än de eljest skulle blivit.

Tabell 13. Beräkning av årliga avskrivningsbelopp lör traktorer vid 15-årig avskrivning

räknad å återanskaffningsvärdet. Samtliga värdesummor i tusental kronor.

Å r

Årets in- köpsvolym

vid 1938 års

prisnivå

Ackumulerad

inköpsvolym

för senaste

15 åren

Medelvolym för

senaste 15 åren

(kol. 2 div. m. 15)

Prisindex med

1938 = 100

Återanskaffnings- värdet för

medelvolymen

/kol. 3 x kol. 41

\ 100 )

i

2

3

4

5

1924

2 000

1925

2 000

1926

2 000

1927

2 000

1928

2 000

1929

2 430

1929/30

96-7

1930

2 762

30/31

94-7

1931

2 514

31/32

90-5

1932

1820

32/33

88-7

1933

1358

33/34

91-9

1934

2 501

34/35

95-4

1935

4 431

35/36

95-2

1936

8191

36/37

97-3

1937

15 976

37/38

99-5

1938

20 971

72 954

4 864

38/39

101-3

1938/39 4 927

1939

23 440

94 394

6 293

39/40

110-7

39/40 6 966

1940

9 879

102 273

6 818

40/41

119-2

40/41 8127

1941

2 111

102 384

6 826

41/42

121-2

41/42 8 273

1942

3 696

104 080

6 939

42/43

121-2

42/43 8 410

1943

2 271

104 351

6 957

43/44

137-0

43/44 9 531

1944

6 956

108 877

7 258

44/45

144-9 1

44/45 10 517

1945

3 563

109 678

7 312

45/46

144-9

45/46 10 595

1946

20 560

127 724

8 515

46/47

144-9

46/47 12338

1947

1(19 913)

(145 817)

(9 721)

47/48

144-9

47/48 (14 086)

1946 års inköpsumma ökad med 25 %. Härifrån har enligt vad anförts i texten avdragits

ett belopp av 5''76 milj. kr. 6

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kunffl. Maj:ts proposition nr 280.

141

Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.

Underhållskostnaderna per driftstimme för traktorer och gengasaggregat

angivas i tab. 14. Kostnaderna för reservdelar äro oförändrade per timme

jämfört med förra vårkalkylen. På grund av övergången till oljedrift ha de

beräknade kostnaderna för underhåll åren 1946/47 och 1947/48 blivit avsevärt

lägre än för år 1945/46.

Tabell 11. Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.

a) Traktorer.

Produktionsår

Vid oljedrift

Vid gengasdrift

Summa

kronor

Reservdelar

öre/tim.

Reparations- kostnader

öre/tim.

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

1938/39 ................

133

16-3

2 655180

1939/40 ................

14-7

18-6

—

—

3 363 300

1940/41 ................

18-7

20-7

47-3

52-2

3 250 453

1941/42 ................

21-3

230

53-7

58''1

7 744 790

1942/43 ................

230

230

58''0

58-0

10 026 600

! 1943/44 ................

23-9

23''3

601

58-9

11 630 103 |

1944/45 ................

23-9

27-4

60-1

69-1

13 474 469 ]

1945/46 ................

23-9

29-2

60-1

73-7

12 883 950

1946/47 ................

239

315

60-1

79-4

9 435 540

1947/48 ................

23-9

31-5

9 822-420

b) Gengasaggregat.

Produktionsår

Reservdelar

öre/tim.

Reparations-

kostnader

öre/tim.

Summa

kronor

1938/39 ..............................

1939/40 ..............................

—

—

—

1940/41 ..............................

10-2

11-3

243 810

1941/42 ..............................

11-6

12-5

1282 120

1942/43 ..............................

12-5

12-5

1920000

1943/44 ..............................

13-0

12-7

2 328 420

1944/45 ..............................

13-0

14-9

2 728 620

1945/46 ..............................

130

15-3

2 054 580

1946/47 ..............................

13-0

15-3

339 600

1947/48 ..............................

.

Driv- och smörjmedelskostnader.

Översikt över prisutvecklingen.

När vårkalkylen 1946 upprättades hade ställts i utsikt en prissänkning

med 1 öre/lit för motyl 25 fr. o. in. den 1U 1946. Priset var tidigare 43 öre/lit

i O-zon. 1 kostnadsberäkningen för traktorer tillämpades sålunda fr. o. m.

den 1U ett bensinpris av 42 öre/lit r eu uppskattad genomsnittlig fraktkostnad

(zontillägg) av 1,75 öre/lit, som lägges till priset i O-zon för samtliga

brännoljor. Den vid upprättandet av vårkalkvlen bebådade prissänkningen

fr. o. m. den 1/i inträffade emellertid redan den 11/s. Dessutom sänktes priset

med 2 öre, medan det i kalkylen endast räknas med 1 öres prissänkning.

Senare har ytterligare eu prissänkning inträffat fr. o. in. den 18/? 1946. Vid

detta tillfälle sänktes priserna på såväl motyl 25 som motorfotogen, motor
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

brännolja och skifferfotogen — i samtliga fall med 1 öre/lit. Ytterligare har

fr. o. m. den Vi 1947 priset på motyl 25 sänkts med 3 öre/lit.

Prisutvecklingen för motorbrännoljor under produktionsåret 1945/46 samt

1946/47 bär sammanfattats i följande översikt, där samtliga priser inkludera

zontillägg och sålunda motsvara de priser, som jordbrukarna genomsnittligt

kunna anses ha fått betala (öre/lit).

Sept.

1945''

''ho-Mfn

1945''

V»-31/u

1945''

7i-M/i

1946''

23/i-10/s

19461 2

1946"

18/7-31/12

1 i)462

''h 1947- t. v.2

Motorfotogen.......

105

13

28

19

17-75

17-75

J6-75

16-75

Motorbrännolja ....

38

—

25

18

J 6’75

16-75

15-75

15-75

Motyl 25..........

105

83

83

46

44-75

42-75

41-75

38-75

Skifferfotogen......

105

63

28

19

17-75

17-75

16-75

16-75

Kostnadsberäkning för 1945/46.

a. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Vid en driftstid av 600 tim. för oljedriven traktor och 180 tim. för dragbilar

erhålles följande förbrukning av brännoljor 1945/46.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 9 900 traktorer3 ........................ 37 380 m:i

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

40 530 m3

Avrundat 40 500 »

b. /* örbrukning och kostnader under olika pristerminer.

Livsmedelskommissionens planläggningsbyrå har lämnat uppgifter om den

ungefärliga förbrukningen av brännolja under tiden 7®—24/n 1945. Under

denna tidsperiod inträffade emellertid prissänkning den Vio. Totalkvantiteten

under tiden 7 g—24/n har fördelats med 2/r, på september och 3/s på tiden

[w—4/n. Den under december månad uttagna kvantiteten måste vara obetydlig.

Då uppgifter om kvantiteter saknas, har denna förbrukning försummats

eller rättare sagt överflyttats på de följande månaderna.

Tilldelningen under tiden V®—24/n 1945 var enligt livsmedelskommissionens

planläggningsbyrå:

Motorbrännolja.............. 28 680 lit.

Motorfotogen................ 1 385 462 >

Motyl 25 .................... 3 544 195 ,

Skifferfotogen................ 916 844 »

Summa 5 875181 lit. = 5 875 m3

1 De angivna priserna inkludera som vanligt beräknade fraktkostnader om 3 öre/lit. i genomsnitt.

Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. den 23/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas

de genomsnittliga zontilläggen till 1-76 öre/lit.

3 Varav 2 000 st. beräknas bli använda blott 300 timmar pr traktor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

143

Fördelningen på olika tidsperioder har enligt angivna grunder utförts sålunda:
September

1945:

Motorbrännolja..............

Motorfotogen .................... 554

Motyl 25 ........................ 1 418

Skifferfotogen.................... 367

Vio—**/n 1945:

Motorbrännolja.................. .

Motorfotogen.................... 831 in3 å

Motyl 25 ........................ 2 126 » »

Skifferfotogen.................... 550 » »

Milj. kr

29 m3

å

38-00

öre/lit.

o-oi

. 554 »

»

105-00

> »

0-58

. 1418 »

>;

105-00

* »

1-49

. 367 »

»

105-00

■» >

0-39

2 368 m3

3 507 m3

25/n 7945—2V1 1946:

Försummas.........

2:i/i—10/3 1946:

Motorbrännolja och r

Motyl 25 ...........

u/s—u/7 1946:

Motyl 25 ........................ 1 470

s/7—si/s 1946:

Motyl 25

6

720

m3

520

»

7

240

m3

18

835

in3

1

470

»

20

305

m3

6

570

m3

510

7 080 m3

63-00

öre/lit.

0-52

83-00

» »

1-76

63-00

» »

0-35

17-25

öre/lit.

1-16

44-75

» »

0-23

17-25

öre/lit.

3-25

42-75

0-63

16-25

öre lit.

1-07

41-75

» »

0-21

11-65

a 3-00

kr/hl

14-37

* 2-17

kr/kg

6-32

Totalsumma för brännolja 40 500 m3

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor ...... u M/lll

Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme.............. » 2-17 kr/kg

Summa driv- och smörjmedel 32-34

År 1946/47.

a. Priser.

c.. år 1946/47 bar räknats med de priser på brännoljor, som angivits i eu

föregående översikt. Av översikten framgår, att prisändring under produktionsåret

inträtt för bensin den Vi 1947. För övriga brännoljor däremot äro

priserna oförändrade fr. o. in. den ,s/7 1946. Ifråga om bensin bär räknats

med atl /„ av årskvantitelen inköpts under tiden 31/12 till priset 4175

1947 medan reSten ^ beräknas bbva inköpt efter prissänkningen den V,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 22 300 traktorer.......................... 93 660 in3

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

96 810 m3

Avrundat 96 800 »

Av den totala mängden brännolja har räknats med att 5 350 m3 är bensin1

samt resten motorfotogen och motorbrännolja.

c. Kostnader. Milj. kr

1 750 in3 motyl å 41 75 öre/lit................................... 0 73

3-600 » » » 38-75 » » .................................... l-4u

91 450 » motorfotogen och motorbrännolja å 16 552 öre/lit........... 15-13

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-00 kr/hl................ 2-38

Smörjolja 0 30 kg/traktortimme å 160 kr/kg......................... 7-30

Summa 26 94

År 1947148.

a. Priser.

För år 1947/48 har räknats med de priser på brännoljor som återfinnas i

en tidigare översikt.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 28 500 traktorer.......................... 119 700 m3

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

122 850 m3

c. Kostnader. Milj. kr

6 0003 m8 motyl å 38-75 öre/lit................................... 2-33

116 850 » motorfotogen och motorbrännolja å 16-55- öre/lit....... 19-34

Smörjolja, 0‘30 kg traktortimme x 17 730 000 tim. å 1-60 kr/kg....... 8-51

Summa 3Ö-18

Tab. 15. Priser på smörjolja, motorlotogen och gengasved åren 1938/39—1947/48.

Produktionsår

Smörjolja,

kr pr kg

Motorfotogen

Pris pr hl

gengasved,

kr

Kostnad för

den mängd gen- gasved4, som

motsvarar 1

liter motor- fotogen, öre j

Pris utan

zontillägg,

öre pr liter

Zontillägg,

öre pr liter

Pris inkl.

zontillägg,

öre pr liter

1938/39 ........

0-68

11-7

3-0

14-7

1939/40 ........

090

16-4

30

19-4

—

—

1940/41 ........

1-82

382

3-0

41-2

1-80

13-9

1941/42 ........

1''84

61-7

3-0

64-7

1-80

13-fl

] 1942/43 ........

254

117-0

30

120-0

3-10

23-9

1943/44 ........

2‘6S

102-0

30

105o

3-10

23-9

1944/45 ........

3-10

102-0

3-0

105-0

3-oo

23-1

1945/46 ........

2-17

31 3

6 2-24

33-64

3-00

23-1

i 1946/47 ........

1-60

150

1-76

16-75

3-00

231

| 1947/48 ........

1-60

15-0

1-75

16-75

1 3 150 m3 till dragbilar samt 2 200 m3 till startbensin (100 liter per traktor).

2 Vägt pris: 0''20 x motorbrännolja + 0"80 x motorfotogen.

3 3150 m3 till dragbilar samt 2 850 m3 till startbensin (100 liter per traktor).

4 0-077 hl.

5 V» 1945—22/i 1946 = 3 öre. “/i 1946—»‘/s 1946 = 1 75 öre.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 16. Sammandrag av kostnader för traktorer.

145

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Underhållskostnader för traktorer:

Oljedrivna traktorer................................

2-66

3-17

7*76

9*82

Gengasdrivna traktorer ............................

—

9-71

1*67

—

Kostnader för gengasaggregat:

Avskrivningskostnader..............................

—

3*88

2*68

—

Underhållskostnader................................

—

2-10

0*36

—

Driv- och smörjmedelskostnad ........................

1031

32-34

26*94

30*18

Kostnader för omställning till oljedrift................

—

2-62

6*71

1*30

Summa exkl. amorteringskostnader för traktorer ..

12-97

53*82

46*02

41*30

Avskrivningskostnader................................

5*97

11*79

9*87

14*09

Totalkostnad för traktorer

18-94

<15-61

55*89

55*39

Index................................................

1000

346*4

295*1

292*4

6. Diverse kostnader.

I tabell 17 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Vissa betydande

justeringar av de våren 1946 framlagda kalkylerna ha nu fått företagas.

Den mest betydande justeringen gäller kostnader för mjölkfrakter produktionsåret

1946/47. I vårkalkylen räknades med att den beslutade sänkningen

av taxorna för lastbilstransporter skulle komma att verka sänkande på

transportkostnaderna för mjölk redan under året 1945/46. Sänkningen förutsattes

visserligen ske långsamt, eftersom ersättningarna för mjölktransporter

redan förut varit förhållandevis låga och till stor del bundna genom avtal.

Det förutsattes sålunda, att fraktkostnaderna pr ton mjölk genomsnittligt

skulle sjunka med 10 °/o från och med 1 mars 1946, och för hela produktionsåret

1945/46 räknades med en genomsnittlig sänkning av fraktkostnaderna

pr ton med 5 %>. Sedan statistik nu föreligger t. o. m. november månad

1946 har det emellertid visat sig, att den i förra vårkalkylen förutsatta kostnadssänkningen

icke inträffat.

För produktionsåret 1945/46 räknades i den förra vårkalkylen med en

kostnadssumma av 47*1 milj. kr. Den definitiva kostnadssumman uppgår för

detta år till 48 7 milj. kr. För året 1946/47 har däremot skillnaden gentemot

förra vårkalkylen blivit större. Den då beräknade kostnaden uppgick till

46,6 milj. kr medan kostnaden nu beräknats till 52,7 milj. kr. För året 1947/

48 har räknats med samma fraktkostnad pr ton som_ under året 1946/47. På

grund av ökade kvantiteter skulle emellertid kostnadssumman enligt beräkningarna

stiga till 54,0 milj. kr 1947/48.

Kostnaderna för skördegarn ha vad priserna beträffar beräknats i enlighet

med vad som anförts i texten till vårkalkylen 1946,1 d. v. s. hänsyn har

tagits till antalet sträckmeter pr kg skördegarn av papper under olika år

vid beräknandet av genomsnittligt pris pr kg. Priset på pappersskördegam

har på så sätt omräknats till att motsvara sisalgam som förekommer i

basåret.

Emellertid har nu även undersökts, huruvida anledning finnes att ändra

den kvantitet, som ligger till grund för kostnadsberäkningen. I basåret hade

räknats med en kvantitet av 4 000 ton sisalgarn. En undersökning baserad

på uppgifter från tillverkarna ger följande förbrukning av skördegarn

inom landet omräknat till sisalgam:

1 Kungl. Maj:ts prop. nr 267/1946 s. 139—140.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 280. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Sisalgarn

Pappersgarn

omr. till

Summa

räknat som

lön

sisalgarn

ton1

sisalgarn

ton

1938.........

...... 4 617

—

4 617

»39.........

...... 4 484

—

4 484

»40.........

...... 3 975

—

3 975

»41.........

...... 3161

92

3 253

»42.........

...... 1454

1 602

3 056

»43.........

...... .

4 350

4 350

»44.........

...... .

4 397

4 397

»45.........

4 670

4 670

»46.........

5 441

5 441

Det har med anledning av ovanstående ansetts motiverat att höja baskvantiteten

till 4 500 ton samt att fr. o. m. produktionsåret 1946/47 höja årskvantiteten

till 5 000 ton räknat som sisalgarn. Detta innebär en ökning av

kvantiteterna med 12,6 % för år 1938/39 samt med 25 % fr. o. m. 1946/47

i förhållande till den i tidigare beräkningar för basåret 1938/39 tillämpade

kvantiteten 4 000 ton.

Kvantitetsökningens inverkan belyses av följande siffror över kostnaden

för skördegarn (milj. kr):

1938/39 1946/47 1947/48

Enligt tidigare tillämpad kvantitet....... 2-55 6-46 6-46

Kvantitetsändring enligt det föregående. 2-87 8-08 8 08

Kostnaderna för hösalt beräknades vid förra vårkalkylen sjunka under

produktionsåret 1946/47. Med hänsyn till den hittills rådande prisutvecklingen

på hösalt kan emellertid nu icke förutsättas någon dylik sänkning.

Vid den nu utförda kostnadsberäkningen har därför förfarits på samma sätt

som i allmänhet tidigare tillämpats, d. v. s. det senaste kända priset har fått

gälla för återstående månader av produktionsåret 1946/47.

Kostnaderna för AlV-syra under år 1945/46 ha ökat i jämförelse med vårkalkylen

1946. Denna ökning står i samband med ökad förbrukning. I vårkalkylen

1946 räknades med 6 000 ton, under det att den slutgiltiga kvantiteten

uppgått till 7 409 ton. Månadskvantiteter ha multiplicerats med månadspriser,

varför beräkningen är i det närmaste exakt. För produktionsåren

1946/47 och 1947/48 har räknats med stigande kvantiteter med anledning av

den fortlöpande förändring i kvantiteterna som pågått alltifrån basåret. I

följande tablå visas utvecklingen av AlV-syraförbrukningen jämte motsvarande

kostnadssummor fr. o. m. år 1938/39.

Förbrukad

kvantitet

ton

Pris

kr/ton

Värde

milj. kr

1938/39 .......

...... 1 051

127-50

013

1939/40 .......

...... 1 642

142-50

0-23

1940/41 .......

...... 2 379

145-72

035

1941/42 .......

..... 3 695

155-—

0-57

1942/43 .......

...... 4 362

155-—

0-68

1943/44 .......

..... 5 300

155-—

0-82

1944/45 .......

..... 5 500

162-50

0-89

1945/46 .......

..... 7 400

144-60

107

1946/47 .......

..... (8 000)

(129-80)

(1-04)

1947/48 .......

..... (8 500)

(129-80)

(1-10)

1 Pappersgarnet omräknat till att motsvara sisalgarn med hänsyn till antal sträckmeter pr

kg (335 m/kg för sisalgarn och 280 m/kg för pappersgarn t. o. m. 1945, sedan 308 m/kg för

280

pappersgarn) genom multiplikation med faktorn ggg.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

147

Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade.

Kostnaderna för elkraft ha icke kunnat justeras, enär tillförlitligt underlag

för nya beräkningar ännu icke kunnat anskaffas. Kostnadsposten i fråga

skall, enligt vad delegationen erfarit, undersökas av den kommitté, som handhar

utredningen om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. m. Det får vid bedömandet av denna kostnadspost beaktas, att de

ökade kostnaderna för elkraft i viss mån ersätta kostnader för lys- och

brännolja, som samtidigt med den ökade elektrifieringen minska. Dessa

kostnader äro ej medtagna i kalkylen.

Kostnaderna för hästskor och hästskosöm ha prövats med hjälp av uppgifter

i industri- och handelsstatistiken om tillverkning, import och export.

Undersökningen redovisas i följande sammanställningar. De hittillsvarande

kalkylresultaten synas stämma väl överens med verkligheten i fråga om

hästskor. Beträffande hästskosöm och hakar däremot visar det sig, att den

i kalkylen tillämpade baskvantiteten är för låg. Detta torde i viss mån kunna

förklaras genom den ökade användningen av s. k. kilhalcar under senare

år. Med anledning av de siffror, som redovisas nedan, har det ansetts

befogat att höja den i kalkylen ingående kvantiteten med 30 °/o. Siffrorna

enligt sammanställningen tyda på att en ännu starkare ökning av kvantiteterna

borde företagas. Då emellertid de speciellt höga siffrorna för åren

1943 och 1944 kunna bero på omständigheter, som icke hunnit närmare

undersökas, har kvantitetsökningen i kalkylen uppskattningsvis begränsats

till 30 %. Inverkan härav å kostnaderna för hästskosöm belyses av följande

översikt (milj. kr):

1945/46 1946/47 1947/48

Enligt tidigare tillämpad kvantitet....... 2-03 l-96 l-93

Vid en med 30% ökad kvantitet........ 2 64 2-55 2-51

Som synes av kostnadssummorna, har prissänkning ägt rum, vilket helt

beror på omsättningsskattens slopande. Samma gäller i fråga om priset på

hästskor.

Hästskor, hästskosöm och hästskohakar.

Anm.

Beräknad inhemsk förbrukning,

skor

ton

söm,

hakar

1938 ........... (0-61) 2 269 (1-58) 1 062

1939 ........... (0 68)3 240 (1-79) 919

1940 ........... (0-87) 3 810 (2-15) 1 780

1941 ........... (0''93) 3 499 (2''26) 1 024

1942 ........... (0-93) 3 348 (2-26) 904

1943 ........... (0-94) 3 869 (2-26) 2 347

1944 ........... (0-94) 4 111 (2-26) 1 649

Siffrorna inom parentes = pris i öre pr kg.

Beräknad kostnad enl. förbrukarpriser, Enl. kalkylen

milj. kr milj. kr

Omräkn. till prod.år

Häst-

Hästskosöm

Häst-

Hästskosöm

Häst-

Hästskosöm

skor

o. -hakar

skor

o. -hakar

skor

o. -hakar

1938 .....

..... 1-38

1''68

1939 .....

..... 2-20

1''65

38/39

1-93

1-66

2-21

1*16

1940 .....

..... 3-31

3-83

39/40

2-94

310

2-98

1''90

1941.....

..... 3-25

2-31

40/41

3-27

2-82

3-30

1*99

1942 .....

..... 3-11

2''04

41/42

3-16

2-13

3-30

2-03

1943 .....

..... 3-64

5''30

42/43

3-46

4-21

336

2-03

1944 .....

..... 3-86

3-73

43/44

3''79

4-25

3-36

2-03

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 17. Diverse kostnader.

1938/39

milj. kr

1945/46

milj. kr

1946/47

milj. kr

1947/48

milj. kr

Mjölkfrakter ..............

Övriga frakter:

15''70

48-66

52-68

54-02

Biltransporter............

7-13

12-56

12-16

12-16

Järnvägstransporter ......

5-00

5-50

5''50

5-50

Skördegarn ................

2-87

6-59

8-08

8-08

Hösalt ....................

0''48

1-26

1-24

1-24

AiV-syra ..................

0''13

1-07

1-04

no

Betningsmedel ............

1-10

1-09

1-09

109

Elkraft....................

39-44

7709

77-09

77''09

Hästskor ..................

2-21

336

3-26

3''22

Hästskosöm................

1-46

2-64

2-55

2-51

Silfilter....................

0-97

1-71

1-65

1-62

Rengöringsmedel ..........

3-11

6-99

8-58

8-58

Torvströ ..................

432

518

6-64

8''38

Allmänna omkostnader ....

17-09

26-20

26-20

26-20

Mjölkkontroll..............

1-91

367

4''55

5-22

Summa

102-92

203 57

212-31

21601

Index

100-0

197-8

206-3

209-9

Kostnaderna för silfilter visa en obetydlig sänkning beroende på omsättningsskattens

bortfall.

Kostnaderna för rengöringsmedel beräknas fortlöpande enligt prisindex

för kristallsoda. Prisstegring har medfört höjda kostnader under år 1946/47.

Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsåret 1940/

41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av torvströbrist

till ca 2,1 milj. balar och under produktionsåret 1942/43 beräknades

enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå att endast 1,8 milj. balar

kunde tillhandahållas. Denna kvantitet har sedan dess fått kvarstå i beräkningarna

t. o. m. vårkalkylen 1946. Torvströfabrikernas centralförening hade

då verkställt en beräkning över den totala produktionen av torvströ och

därvid funnit, att den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål disponibla

kvantiteten fortfarande torde stanna vid 1,8 milj. balar. Under sommaren

1946 väntades emellertid produktionen av torvströ åter stiga med ca

10—20 % till högst 2,2 milj. balar. I vårkalkylen 1946 räknades med 2,0

milj. balar för år 1946/47. Det har nu visat sig, att denna kvantitet icke kan

höjas. För produktionsåret 1947/48 har dock räknats med 2,5 milj. balar,

vilket fortfarande ligger 0,5 milj. balar under förkrigskvantiteten. Priserna

på torvströ äro höjda under år 1946/47.

Kostnadsposten allmänna omkostnader har liksom vid tidigare beräkningar

erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna

omkostnaderna sådana de redovisas i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk».

En mindre justering uppåt har nu gjorts, sedan siffrorna från lantbruksstyrelsens

jordbruksekonomiska undersökning äro kända för bokföringsåret

1944/45.

Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för

år 1945/46. Den definitiva kostnadssiffran efter avdrag för bidrag från staten

och hushållningssällskapen är 3,67 milj. kr mot ^ 3,23 milj. kr enligt förhandsberäkningarna

våren 1946. Ökningen beror pa att antalet assistenter,

som i vårkalkylen räknades till 1 000, i verkligheten steg till 1 069. För åren

1946/47 och 1947/48 har enligt anvisningar från lantbruksstyrelsen räknats

med 1 160 respektive 1 250 assistenter.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

149

7. Ekonomibyggnader.

Kostnaderna för ekonomibyggnader ha beräknats enligt två olika alternativ,

nämligen dels på samma sätt som tidigare med avskrivning allenast å

förkrigsårens värden, dels med avskrivningen beräknad efter förändringarna

i byggnadskostnaderna (återanskaffningsvärdet). Resultaten av det senare

beräkningssättet har i sammandragstabellen införts endast för år 1947/48.

Vid beräkningarna enligt det tidigare förfaringssättet har som förut använts

det inom lantbruksförbundet upprättade prisindexet för byggnadskostnader.

Sedan fjolårets kalkyl upprättades ha byggnadsarbetarnas löner stigit.

Vidare ha prishöjningar inträtt i fråga om trävaror (fr. o. m. juni 1946).

Samtidigt ha emellertid vissa smärre prissänkningar inträffat, så att byggnadskostnaderna

totalt sett nu beräknats till 0,39 milj. kr lägre belopp för år

1945/46 än enligt fjolårets kalkyl.

För produktionsåret 1946/47 räknades i kalkylen 1946 efter samråd med

priskontrollnämnden med prissänkning för vissa byggnadsmaterialier. Sålunda

förutsattes prisindex under år 1946/47 sjunka till 50 % över basårets

indexläge för följande byggnadsmaterialier: papp, träimpregneringsmedel,

rödfärg, zinkvitt och linolja. Då förutsatt prissänkning icke inträffat, ha

materialkostnaderna tillsammans med höjda arbetslöner till egen och lejd

arbetskraft medfört höjning av byggnadskostnaderna år 1946/47 till 110,88

milj. kr (109,21 milj. kr enligt fjolårets kalkyl).

Kostnaderna för siloanläggningar visa också uppgång, vilket helt beror på

ökad omfattning av ensilageberedningen.

För produktionsåret 1947/48 har liksom för 4 månader av produklionsåret

1946/47 beaktats den höjning av de rörliga indextilläggen, som enligt

ramavtalet träder i kraft fr. o. m. den a/5 1947. Materialkostnaderna ha hållits

oförändrade. Höjningen av indextilläggen under hela året 1947/48 medför

en mindre höjning av totalkostnaderna för ekonomibyggnader under detta

år i jämförelse med år 1946/47.

Resultaten av beräkningarna enligt nu anförda grunder framgå av nedanstående.

Kostnader för ekonomibyggnader enligt hittills tillämpad beräkningsmetod

vid avskrivning å förkrig svärde.

Byggnader:

avskrivning, milj. kr...........

underhåll, » » ..........

1938/39

44-35

40-30

1945/46

44-35

64-73

‘1946/47

44-35

66-53

>1947/48

44-35

67-04

Siloanläggningar

Summa milj. kr

84"65

0-03

109-08

0''56

110-88

0-58

111-39

0-60

Summa milj. kr

Index

84-68

1000

10964

129-5

111-46

131-6

111-99

132-3

Införandet av den alternativa beräkningen över byggnadskostnaderna vid

avskrivning, beräknad å återanskaffningsvärdet, får ses mot bakgrund av

vad i annat sammanhang anförts om att beaktandet i kalkylen av arbetskraftsminskningen

förutsätter att även alla kostnadsökningar bli medräknade.

I samband med vidtagandet av sådan ändring har det emellertid ansetts

motiverat att för beräkningen anlita det index över jordbrukets byggnadskostnader,

som upprättats av statens forskningskommitté för lantmanna- 1

1 5 procent förhöjn. av samtliga arbetares dyrtidstillägg fr. o. m. den ’/» 1947.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

byggnader (SFL) och som nu blivit tillgängligt. Detta specialindex för

byggnadskostnader, vid vars upprättande omfattande undersökningar företagits,

torde för närvarande utgöra den säkraste mätaren på byggnadskostnadernas

utveckling. Nämnda index har samma basperiod (1935—1937)

som lantbruksförbundets index. Emellertid är SFL:s index beräknat för kalenderår

(månadstal saknas). Vidare är indexberäkningen endast framförd

t. o. m. år 1945. Vid tillämpandet av SFL:s indexserie har därför denna

sammankopplats med lantbruksförbundets index, varigenom hänsyn kunnat

tagas till utvecklingen efter år 1945.

Med perioden 1935—1937 som basperiod i båda serierna visar SFL:s index

för ekonomibyggnader (kostnad för grund, överbyggnad och inredning)

indextalet 170,7 för år 1945, medan lantbruksförbundets index ger indextalet

181,9. Skillnaden torde främst bero på, dels större arbetskostnadsprocent

i lantbruksförbundets index, dels att s. k. egen arbetskraft (lantarbetare

tillfälligt sysselsatta i byggnadsarbete) ingår i lantbruksförbundets index.

Lantarbetarnas löner ha stigit kraftigare än de enligt byggnadsinduslriförbundets

löneavtal avlönade arbetarnas. Vidare må anföras, att i SFL:s index

tagits hänsyn till ackordslönerna, vilket även kan bidraga till olikheter i de

båda indexseriema.

Den med hjälp av SFL:s index verkställda alternativa beräkningen ger

följande resultat. Som förut anförts ha endast resultaten för år 1947/48 införts

i sammandragstabellen över jordbrukets kostnader.

Kostnader för ekonomibyggnader enligt SFL:s index och vid avskrivning å

återanskaff ning svärdet.

1938/39

Byggnader:

avskrivning, milj. kr........... 44''35

underhåll, » » .......... 40-30

Summa milj. kr 84-65

Siloanläggningar................ 0-03

Summa milj. kr 84-68

Index 100-0

1945/46 11946/47 11947/48

68-0S 69-98 70''52

61-86 63-59 64-08

129- 94 133-57 13å’60

0-56_0-58 0-60

130- 50 134-15 135-20

154-1 158-4 159-7

8. Grundlör bättringar.

Jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas i nedanstående

översikt enligt hittills i kalkylen tillämpad metod. Kostnaderna för åren

1945/46 och 1946/47 äro något högre än enligt föregående års vårkalkyl.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Avskrivning, milj. kr............. 3''72 3-72 3-72 3-72

Underhåll, » » ............ 3-82 7’14 7-38 7-38

Summa milj. kr 7''54 10''86 11-10 11-10

Index 100‘0 144-0 147-2 147-2

Kostnaderna för grundförbättringar ha emellertid varit föremål för utredning

hos de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens inverkan

på jordbrukets arbetskostnader m. m. De sakkunniga ha till livsmedelskommissionen

överlämnat preliminär utredning beträffande grundförbättringskostnader.

De enligt nämnda utredning för åren 1946/47 och 1947/48 erhåll- 1

1 5% förliöjn. av samtliga arbetares dyrtidstillägg fr. o. m. den Vs 1947.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

151

na resultaten redovisas i följande översikt, där kostnaderna för år 1938/39

upptagits enligt hittills i kalkylen tillämpad metod.

Täckdikningskostnader..........

Underhåll av större öppna diken

1938/39

1946/47

8-35

5-58

1947/48

8 39

5-71

Summa

7-54

13-93

14-10

Avgår statsbidrag.............

0-40

0-40

Nettosumma

7-54

13-53

13-70

Index

100-0

179-4

181-7

I sammandragstabellen över jordbrukets kostnader införas enligt denna

beräkning endast resultaten för år 1947/48, enär en ändring av hittills tilllämpade

principer icke kunna tillämpas för tidigare år.

9. Arbetskostnader.

Beräkningen av arbetskostnaderna har t. o. in. våren 1945 (för produktionsåret

1945/46) baserats dels på ett med 1 % per år minskat antal av lejda

arbetare och familjemedlemmar, fördelat på män och kvinnor, olika löneformer

samt vissa andra kategorier, och dels på indexberäknade naturalöner

(fast kvantitetsbas) samt ur lönestatistiken hämtade kontanta årslöner.

Sedermera ha lönekostnaderna ökats dels med belopp, som fixerats vid

särskilda överläggningar och som motiverats genom ökningen i de avtalsenliga

lönerna och dels med belopp, som beräknats motsvara kostnadsökningen

för semesterersättning och förkortad sommararbetstid. Successiva

justeringar ha därjämte företagits på grund av prisutvecklingen för naturafömödenheterna.

Härtill har för åren 1946/47 och 1947/48 lagts den procentuella

höjning av grundlönen, som enligt ramavtalet skall träda i tillämpning

från 1 maj 1947. De på detta sätt erhållna beloppen utgöra:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr................ 793-6 877’7 962’6 1 0761 1 140''4

Index................. 100-0 110-6 121-3 135’6 143''7

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48

Milj. kr................ 1 151-5 1 265‘0 1 344*5 1 449''5 1 461-0

Index ................. 145-1 159‘4 169''4 182-6 1841

Genom avskaffandet av statlönesystemet för de kollektivavtalsanslutna

lantarbetarna fr. o. m. den 1 november 1945 har ett fullföljande av beräkningarna

beträffande arbetskostnaderna enligt de t. o. m. våren 1945 tilllämpade

principerna, numera blivit omöjligt. Frågan om efter vilka principer

arbetskostnaderna istället skola beräknas ha, såsom tidigare nämnts,

varit föremål för prövning av de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens

inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Vad därvid framkommit

bar av de sakkunniga meddelats i en såsom preliminär betecknad

promemoria. De i denna promemoria verkställda beräkningarna bygga på

uppgifterna om dels arbetsförbrukningen per ha jordbruksjord vid de räkenskapskontrollerade

jordbruken, sådana dessa kunnat justeras genom jämförelse

med förhållandena vid samtliga och vid de i den officiella lönestatistiken

(enligt socialstyrelsen) deltagande jordbruken, dels storleken av

arealen jordbruksjord och dels uppgifterna i lönestatistiken om lönen per

timme totalt (kontant och naturaförmåner) för olika yrkeskategorier.

De på nu nämnt sätt verkställda beräkningarna ha visat att minskningen i

arbetsförbrukningen under enahanda allmänna förutsättningar, som gällt för

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

den tidigare kalkylen, utgjort 1,04 % i genomsnitt under perioden 1938/39—

1944/45. I detta avseende föreligger sålunda en mycket god överensstämmelse

med den minskning av 1 % varmed tidigare räknats. Relativt betydande

skillnader ha däremot framkommit beträffande löneutvecklingen.

Dessa skillnader förklaras i huvudsak dels genom att utvecklingen av naturalönen

inverkat på de tidigare kostnadsberäkningarna annorlunda än på de

nu verkställda beräkningarna, dels genom att de belopp, varmed totalkostnaderna

efter särskilda förhandlingar fått ökas, icke stått i full relation till

de samtidiga ökningarna i de avtalsbestämda lönerna och dels genom att nu

tillgänglig lönestatistik för åren 1943/44 och 1944/45 visar en starkare stegring

av de faktiskt betalda lönerna än vad man tidigare haft anledning räkna

med. De lönekostnader, som intagits i kalkylen, ha på detta sätt fr. o. in. år

1943/44 varit för låga. De vid de nya beräkningarna funna totala arbetskostnaderna

utgöra:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr................ 793-6 841-3 929-1 1 037''5 1 147-2

Index................. 100-0 106-0 117 1 130‘7 144-6

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48

Milj. kr................ 1 194-0 1 320‘0 1 403-2 1 493-5 1 503-7

Index................. 150-5 166-3 176-8 188‘2 189-5

Vid beräkningarna har för basåret 1938/39 använts samma totalsumma,

som tidigare varit intagen i jordbrukskalkylen. Kostnaderna för regleringsåret

1946/47 ha justerats med hänsyn till det beslutade tillägget fr. o. in. den

1 maj 1947 av 5 %> på grundlönen 70 öre per timme. Kostnaden för regleringsåret

1947/48 innehåller icke någon löneökning härutöver.

Med anledning av att priset på mjölk, som levererats till de hos jordbruket

anställda, i kollektivavtalet bestämts till ett lägre pris — 20 öre per liter —

än det i kalkylen angivna priset på hemmaförbrukad mjölk (jfr tabell 2),

har prisskillnaden upptagits som en tillkommande arbetskostnad. Ökningen

av arbetskostnaderna i anledning härav har preliminärt uppskattats till i

runt tal 10 milj. kr för år 1946/47. För år 1947/48 har ett lika stort belopp

upptagits i kalkylen och arbetskostnadsposten har sålunda angivits till 1 513,7

milj. kr.

10. Kapitalkostnader.

Denna kostnadspost ligger under utredning hos de sakkunniga, som utreda

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader

m. m. I avvaktan på kommittérades utredning, ha räntekostnaderna beräknats

enligt tidigare tillämpat system.

Beräknade räntekostnader åren 194.5/46—7947/48 vid oförändrad

kapitalsumma.

Kapital,

1945/46

Ränte- Ränta

1946/47

Ränte- Ränta

1947/48

Ränte- Ränta

milj. kr

sats

milj. kr

sats

milj. kr

sats

milj. kr

Lånat kapital:

inteckningslån .

1 865

3-25

60-60

3-23

60-26

3-23

60-24

övriga lån.....

680

3-94

26-77

3-92

26''65

3’92

26-66

Eget kapital:

ej belånat fastig- hetskapital ...

ej belånat drifts- kapital ......

1 335

3-75

50-10

3-72

49-66

3-71

49-53

1335

4-05

54-11

4-02

53-66

4-01

53-53

Summa 5 215 3-67 191-58 3-65 190-23

3-64 189-96

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

153

Kapitalkostnadernas storlek (inklusive beräknade 10 milj. kr kostnader

för ökade investeringar under åren 1945/46—1947/48 i jämförelse med basåret

1938/39) framgår av följande sammanställning.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Milj. kr............... 202-30 201-58 200-23 199-96

Index................. 100-0 99‘6 99''0 98’8

Tabell 18. Jordbrukets kostnader i sammandrag.

1938/39

milj. kr

1945/46

milj. kr

1946/47

milj. kr

1947/48

milj. kr

1 1 11

Handelsgödselmedel............

65''4

120-6

124-1

126-6

126-6

Utsäde ......................

3-2

4-2

42

4-2

4*2

Köpfodermedel................

96-6

128-8

137-9

119-4

1194

Maskiner och redskap ........

72-8

107-8

107-8

107-8

130-0

Traktorkostnader..............

18-9

65-6

55-9

55’4

55''4

Diverse kostnader ............

102-9

203-6

212-3

216 0

216-0

Ekonomibyggnader............

84-7

109-6

111-5

1120

135'' 2

Grundförbättringar............

7-5

10-9

11-1

11*1

13 7

j Arbetskostnader ..............

793-6

1344-5

1 449-5

1 461-0

1 513-7

Kapitalkostnader..............

202-3

201-6

200-2

200-0

200-0

Summa milj. kr

1447-9

2297 2

2 414-5

2 413 5

2 514''2

Index

| 100-0

158-7

166-8

166-7

173-6

Anm. För åren 1938/39, 1945/46 och 1946/47 redovisas kostnaderna enligt tidigare tillämpade

beräkningsgrunder. För år 1947/48 ha kostnaderna i alt. I upptagits enligt tidigare tillämpade

beräkningsgrunder utom i fråga om traktorkostnaderna, vilka upptagits enligt nya beräkningsgrunder.

1 alt. II ha kostnaderna upptagits enligt nya beräkningsgrunder i fråga om maskiner och

redskap, traktorer, ekonomibyggnader, grundförbättringar samt arbetskostnader.

Särskilt yttrande av herr Carbell.

Tre av ledamöterna i LK-delegationen, bland vilka undertecknad, ha som

framgår av delegationens promemoria angående jordbrukets kostnader under

produktionsåret 1938/39 samt 1945/46—1947/48, icke beretts tilllälle att taga

del av de utredningar som företagits av de sakkunniga för utredning rörande

frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.

Med hänsyn härtill ha de icke haft möjlighet att taga ställning till de förslag,

som framförts med utgångspunkt från desamma.

Av de mycket flyktiga referat från de sakkunnigas arbete, som lämnats

vid delegationens sammanträden, synes framgå, att detta arbete ännu icke

fortskridit så långt att detsamma är användbart såsom underlag för så viktiga

beslut, som nu ifrågasättas. Att deras arbete forcerats, torde bäst belysas

av att tre av LK-delegationens ledamöter icke hunnit informeras om

utredningen samt att av de övriga tre ledamöterna (som samtidigt äro sakkunniga)

en, nämligen herr Bonow i egenskap av sakkunnig, reserverat sig

mot att hittills föreliggande utredning lagts till grund för en uppskattning

av maskinkostnadsposten.

Med hänsyn dels till nu anförda omständighet dels till principiella betänkligheter,

vilka närmare utvecklas i det följande, kan jag icke biträda

delegationens beslut om att en ny, på de sakkunnigas arbete stödd princip

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

för beräkningen av avskrivningskostnader för traktorer, tillämpas. Då det

vidare, av de knapphändiga informationer som lämnats synes framgå, att

de sakkunniga även i övriga fall tänka sig höjningar av avskrivningskostnaderna

i kalkylen, vill jag framhålla, att det i princip icke kan anses lämpligt

att i detta hänseende nu tillämpa andra regler för prissättningen på jordbrukets

produkter än vad som gäller för näringslivet i övrigt. Huvudregeln

är i sistnämnda fall, att i kalkylerna icke accepteras högre avskrivningar än

före kriget. Även om det i och för sig ur företagsekonomisk synpunkt vore

skäligt att företaga en uppjustering av avskrivningarna i jordbrukskalkylen

och i kalkylerna för näringslivet i övrigt, torde skälen för en sådan ändring

icke vara starkare när det gäller jordbrukets prissättningsfråga än i övriga

fall. Ett beaktande av en sådan uppjustering av avskrivningskostnaderna

vid prissättningen på jordbrukets produkter kan med hänsyn till det nuvarande

prislägets karaktär och utsikterna för den närmaste framtidens prisutveckling,

knappast anses lämpligt. Härtill kommer, att det för priskontrollens

del måste komma att bli betydligt svårare att stå emot de krav på

högre avskrivningar i kalkylerna med hänsyn till efterkrigstidens återanskaffningspris,

som framställas från övriga delar av näringslivet.

Enligt min uppfattning synas sålunda övervägande skäl tala för, att man

tills vidare låter avskrivningskostnaderna i jordbrukskalkylen ingå med sina

förkrigsvärden och att frågan om en uppjustering av dessa till återanskaffningspriser

icke upptages till prövning förrän prisläget har nått en högre grad av

stabilitet än för närvarande.

Vid ett annat förfaringssätt synes det vara svårt att undvika, att nu tilllämpade

regler för prissättningen för näringslivet i övrigt, med hänsyn till

avskrivningskostnademas utveckling, komma att få underkastas förnyad

prövning. Av principiella skäl synes det därför riktigast, att frågan om en

uppjustering av jordbrukets avskrivningskostnader få anstå till dess att liknande

principer — i så fall med stöd av nya direktiv för priskontrollen —

generellt kunna tillämpas för prissättningen.

Stockholm den 3 mars 1947.

Erland Carbell.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

155

Bilaga 2.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1945.

I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades eu redogörelse för jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och 1937.

dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer, vilka

beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning

och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.

Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj ds propositioner 246/

1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946 kompletterats med liknande undersökningar

för åren 1941—1944, verkställda av statens livsmedelskommission.

Sedan kommissionen nu, efter bemyndigande av Kungl. Majd, genom sin

statistiska byrå låtit företaga en motsvarande bearbetning av självdeklarationer,

avseende inkomståret 1945, framlägges i det följande en sammanfattande

redogörelse för de härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta

inkomster och utgifter år 1945 kunnat utnyttjas sammanlagt 10 861

av jordbrukare avgivna självdeklarationer. Samtliga dessa härröra, liksom

fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar, från brukningsdelar,

som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen

av jordbrukets driftförhållanden. Sedan föregående år har antalet undersökta

gårdar något minskats inom alla storleksgrupper i södra och mellersta

Sverige, medan en ökning av primärmaterialet föreligger inom de flesta storleksgrupperna

i norra Sverige. Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna

ej kunnat avstå vissa deklarationer, som tillhört besvärsärenden

e. d., dels av att vissa gårdar ha bytt ägare eller utlämnats på arrende, varigenom

de måst uteslutas vid denna bearbetning, ökningen i norra Sverige

beror på att materialet för Västerbottens län detta år, i motsats till de föregående

åren, inkommit i det närmaste fulltaligt. Dessa förändringar i primärmaterialets

omfattning torde dock icke i någon mera betydande grad inverka

på jämförbarheten med tidigare undersökningar. Deklarationsmaterialets

fördelning på olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområden,

på vilka materialet grupperats, har, såsom framgår av tabell 2, icke

heller nämnvärt förändrats sedan föregående år.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser

lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundcrsökningama.

Såsom däri framhållits, ha de ur självdeklarationernas

A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter omräknats dels till siffror per hektar jordbruksjord, dels till

totalsiffror för riket. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord har arealen

ängsmark omräknats till åker enligt den officiella statistikens uppgifter om

avkastningen. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en för

varje särskild storleksgrupp och varje naturligt jordbruksområde enligt den

officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självde
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper, hektar åker

2—5

5—10

10—20

20—30

30-50

50-100

Över

100

liga

Livsmedelskommissionens undersök- ning åren 1938 och 1940.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder........................

186

671

1276

632

483

247

109

3 604

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................

933

1925

1194

239

126

56

15

4 488

Norra Sverige...................

983

1088

319

26

4

1

~

2 421

Hela riket

2102

3 684

2 789

897

613

304

124

10 513

Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1941.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder........................

217

732

1396

747

565

281

126

4 064

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................

999

2 010

1271

253

145

67

16

4 761

Norra Sverige...................

1179

1253

401

26

7

—

—

2 866

Hela riket

2 395

3 995

3 068

1026

717

348

142

11691

Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1942.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

211

717

1360

700

562

287

145

3 982

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................

963

1987

1234

249

141

58

19

4 651

Norra Sverige...................

1210

1299

399

30

5

—

—

2 943

Hela riket

2 384

4 003

2 993

979

708

345

164

11 576

Livsmedelskommissionens undersök- ning dr 1943.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder ........................

209

696

1348

687

561

284

127

3 912

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.................

942

1927

1219

236

141

59

19

4 543

Norra Sverige...................

1212

1284

397

29

9

—

—

2 931

Hela riket

2 363

3 907

2 964

952

711

343

146

11386

Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1944.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder .........................

204

668

1309

663

534

265

124

3 767

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbvgder..................

922

1863

1172

231

128

58

18

4392

Norra Sverige.....................

1172

1197

353

30

6

—

—

2 758

Hela riket

2 298

3 728

2 834

924

668

323

142

10 917

Livsmedelskommissionens undersök- ning år 1945.

Södra och mellersta Sveriges slätt- bygder..........................

199

652

1261

652

525

230

no

3 659

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..................

920

1806

1154

230

125

57

17

4 309

Norra Sverige.....................

1204

1259

393

31

6

—

—

2 893

Hela riket

2 323

3 717

2 808

913

656

317

127

10 861

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 280. 157

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgruppe r.

Samtliga brukningsdelar med över 2

hektar åker enligt 1937 års jordbruksråkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige .................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

åren 1938 och

1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

Storleksgrupper, hektar åker

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1941 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

dr 1942 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1943 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1944 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

.........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder..................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning

år 1945 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

..........................

Södra och mellersta Sveriges skogs
och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

Samt
-

2-5

5—10

LO—20

JO—30.

30-50

O

o

t-H

ö

Över

100

liga

22

27

30

11

6

3

1

100

41

37

17

3

1

1

1

0

100

55

35

9

1

0

0

0

100

5

19

35

18

13

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

45

13

1

0

0

100

5

18

34

19

14

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

100

5

18

34

18

14

7

4

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

100

5

18

35

18

14

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

41

44

14

1

0

100

5

18

35

18

14

7

3

100

21

43

27

5

3

1

0

100

4 a

43

13

1

0

100

5

18

35

18

14

7

3

100

21

42

27

5

3

1

1

100

42

43

14

1

0

—

—

100

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kung!. Maj.ts proposition nr 280.

klarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala åker

arealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område

å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma

storleksgrupp och området å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.

Till följd av att uppräkningen på detta sätt verkställts särskilt

för varje storleksgrupp inom de olika produktionsområdena, torde den förhållandevis

bättre representativiteten i materialet för de större brukningsdelarna,

vilken framgår av tabell 1, icke i och för sig ha kommit att medföra

någon missvisning i resultaten.

Däremot får vid bedömningen av resultaten beaktas, att de i undersökningen

ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något

högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.

Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna

totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras

huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de från år till år inträffade

förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att

ange dessa posters absoluta storlek. Med hänsyn härtill har vid innevarande

års deklarationsundersökning åkerarealerna enligt 1937 års jordbruksräkning

fortfarande kommit till användning, trots att 1944 års jordbruksräknings

arealer varit tillgängliga.

Vid bedömande av undersökningsmaterialet bör ytterligare beaktas, att

brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet.

Likaså bör hänsyn tagas till att vid upprättandet av självdeklarationer

inom jordbruket den s. k. kontantprincipen tillämpas. Då hänsyn sålunda

icke tages till eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets början

och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna

växla starkare från år till år än vad som skulle varit fallet, därest

även dylika omständigheter skulle beaktats vid självdeklarationernas upprättande.

Jordbrukarnas kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta

inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas A-bilaga

lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas

för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta Sveriges

slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de till totalsiffror

uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha dessa omräknats till

indextal med 1938 resp. 1944 som bas. 1 anslutning till A-bilagans uppställning

ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och frövaror;

sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter; hö

jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar; fjäderfä

och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri, dels vid

annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och vilt, lin, ull,

hudar och skinn in. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse inkomster

(körslor, uthyrning av maskiner och dragare, försäljning av döda yttre inventarier

samt av sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll och

andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden och avgälder.

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster

år 1945 beräknats till 2 581,9 milj. kronor. Till jämförelse kan nämnas,

att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor och

för år 1944 till 2 499,8 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreligger sålunda

en ökning av inkomstsumman med 71,4 %, medan ökningen mellan

åren 1944 och 1945 stannar vid 3,3 %.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280. 159

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

1944

1945

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

159-4

168-4

213-8

266-4

323-9

287-3

270-2

sockerbetor......................

58-5

61-4

80-4

98-3

91-4

88-1

90-3

potatis m. m....................

29-7

38-8

42-7

66-9

65-4

56-3

63*5

hö, halm och grönfoder..........

5-o

8-2

14-0

7-1

6-6

8''2

9-1

Summa vegetabiliska produkter

252-6

276-8

350-9

438-7

487-3

439-9

433-1

hästar och nötkreatur............

106-4

147-0

163-1

135-9

155-8

169-9

175-5

svin och grisar.................

100-5

111-5

109-0

78-9

116-5

152-5

146-7

fjäderfä och ägg.................

23-1

24-6

23-1

18-5

23-8

31-9

44-1

mjölk till mejeri................

246-9

302-6

340-8

352-3

381-8

4110

447-7

mjölk till enskilda...............

18-1

15-8

14-7

14-8

15-5

14-5

17-8

Summa animaliska produkter

495-0

601-5

650-7

600-4

693-4

779-8

831-8

diverse produkter................

3-7

4-7

6*2

8-1

10-2

12-5

10-8

Summa inkomster av försålda produkter

751-3

883-0

1007-8

1 047-2

1190 9

1232-2

1 275-7

Diverse inkomster........................

16-0

17-0

18-3

23-0

24-4

22-3

25-0

därav för körslor......................

7-3

8-3

10-1

14-2

14-0

13-4

15-3

Inkomster av skogsbruk..................

40-0

50-o

62-5

84-4

80-3

79-8

70-3

Arrenden och avgälder...................

8-3

8-7

9-4

10-9

12-3

12-2

14-0

Samtliga kontanta inkomster

815-6

958-7

1098-o

1165 5

1 307 9

1346 5

1385-8

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- bygder.

Inkomster av försålda produkter

38-9

därav spannmål och frövaror...........

24-1

27-8

39-9

48-0

55-9

43-7

sockerbetor......................

0-8

0-9

1-2

1-6

1-6

1-9

2-i

potatis m. m....................

14-8

18-8

20-5

28-6

26-1

25-5

29-8

hö, halm och grönfoder..........

1-7

3-9

5-4

3-0

3-1

4-0

3-8

Summa vegetabiliska produkter

41-i

51-4

67-0

81-2

86-7

75-1

74-e

hästar och nötkreatur............

66-4

95-4

109-8

83-2

95-8

107-5

112-3

svin och grisar..................

62-3

67-6

70-2

54-2

73-7

93-2

82-1

fjäderfä och ägg.................

15-3

15-2

14-6

11-7

14-0

19-9

26-0

mjölk till mejeri.................

124-8

162-6

194-6

210-0

227-4

251-4

278-8

mjölk till enskilda...............

21-4

19-0

16-9

13-9

14-7

15-3

16-5

Summa animaliska produkter

290-2

359-8

406-1

373-0

425-6

487-3

515-7

diverse produkter................

2-6

2-7

3-9

4-3

6-3

6-6

6-6

Summa inkomster av försålda produkter

334 2

413-9

477-0

458-5

518-0

569-0

596-9

Diverse inkomster .......................

17-7

16-5

19-6

25-0

29-2

30-0

33-7

därav för körslor......................

12-6

12-4

15-6

20-2

23-2

25-3

27-4

Inkomster av skogsbruk..................

91-9

94-1

137-5

184-9

205-7

194-9

195-6

Arrenden och avgälder...................

6-0

6-3

6-7

7-2

7-7

8-3

8-G

Samtliga kontanta inkomster

449-8

530-S

CIO-8

675-6

761-2

802-2

834-8

Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

1-4

2-o

1-3

1-3

därav spannmål och frövaror...........

0-7

0-9

1-4

sockerbetor......................

—

—

—

—

—

—

—

potatis in. in....................

1-6

2-5

2-7

4-9

3-o

5-3

4-5

hö, halm och grönfoder..........

1-9

4-‘J

9-9

5*4

5-2

4-8

6*3

Summa vegetabiliska produkter

4-2

8-3

14-o

11-7

10-8

11-4

11-t

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

1944

1945

hästar och nötkreatur............

14-3

22-0

27-8

27-3

29-7

30-8

30-8

svin och grisar..................

5-4

6-8

6-7

5-2

5-3

8-1

7-6

fjäderfä och ägg.................

1-4

1-5

1-1

0-7

0-5

0-8

1-3

mjölk till mejeri.................

36-3

60-9

71-7

83-2

94-4

103-5

117-8

mjölk till enskilda...............

12-7

10-6

10-8

9-0

8-S

9-0

9-2

Summa animaliska produkter

70l

101-3

118-1

125-4

138-7

152-2

166-7

diverse produkter................

1-3

1-2

1-6

2-1

2-6

3-6

3-9

Summa inkomster av försålda produkter

75-6

111-3

133-7

139 2

152-1

167-2

1817

Diverse inkomster.......................

40-1

35-0

38-3

49-2

55-8

55-7

49-4

därav för körslor.....................

34-2

29-3

33-2

44-9

48-8

42-5

46-1

Inkomster av skogsbruk.................

122-6

78-1

96-7

117-8

142-2

123-3

125-0

Arrenden och avgälder..................

3-0

3-9

4-0

4-3

4*5

4-9

5-2

Samtliga kontanta inkomster

Hela riket.

241-3

228-3

272-7

310-5

354-6

351*1

361-3

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror ..........

184-2

197-1

255-1

315-8

381-8

332-3

310-4

sockerbetor .....................

59-3

62-3

81-6

99-9

93-0

90-0

92-4

potatis m. m....................

46-1

60-1

65-9

100-4

95-1

87-1

97-8

hö, halm och grönfoder..........

8-6

17-0

29-3

15-5

14-9

17-0

18-2

Summa vegetabiliska produkter

298-2

336-5

431-9

531-6

584-s

526-4

518-8

hästar och nötkreatur............

187-1

264-4

300-7

246-4

281-3

308-2

318-6

svin och grisar.................

168-2

185-9

185-9

138-3

195-5

253-8

236-4

fjäderfä och ägg.................

39-8

41-3

38-8

30-9

38-3

52-6

71-4

mjölk till mejeri................

408-0

526-1

607-1

645-5

703-6

765-9

844-3

mjölk till enskilda ..............

52-2

45-4

42-4

37-7

39-0

38-8

43-5

Summa animaliska produkter

855-3

1063-5

1174-9

1098-8

1 257-7

1 419-3

1 514-2

diverse produkter...............

7-6

8-6

11-7

14-5

19-1

22-7

21-3

Summa inkomster av försålda produkter

1161-1

1408-2

1618-5

1644-9

1861-6

1968-4

2 054-3

Diverse inkomster.......................

73-8

68-5

76-2

97-2

109-4

108-0

108-9

därav för körslor.....................

54-1

50-0

58-9

79-3

86-0

81-2

88-3

Inkomster av skogsbruk.................

254-5

222-2

296-7

387-1

428-2

398-0

390-9

Arrenden och avgälder..................

17-3

18-9

20-1

22-4

24-5

25-4

27-8

Samtliga kontanta inkomster

1 506-7

1 717-8

2 011-5

2151-6

2 423 7

2499 8

2 581-9

Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller 1 514,2

milj. kronor till försäljning av animaliska produkter. Den kontanta inkomsten

av försålda vegetabiliska produkter stannar enligt de bearbetade självdeklarationema

vid 518,8 milj. kronor och skogsinkomstema vid 390,9 milj.

kronor. Utvecklingen mellan åren 1944 och 1945 har varit mycket olikartad

för dessa tre inkomstgrupper. Medan inkomsterna av animaliska produkter

visa en fortsatt uppgång med 6,7 °/o, redovisas en nedgång för inkomsterna

av vegetabiliska produkter med 1,4 % och för skogsinkomstema med 1,8 °/e.

Genom denna utveckling, som pågått under de två senast undersökta åren,

har för första gången sedan 1940 den relativa inkomstökningen blivit starkare

för animaliska än för vegetabiliska produkter. För den förstnämnda

gruppen redovisas nämligen sedan förkrigsåret 1938 en ökning av försäljningsinkomsterna

med 77,0 °/o, medan inkomstökningen för vegetabiliska

produkter stannar vid 74,0 °/o. Dessa förskjutningar sammanhänga med en

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 1. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1910—1915. Indextal.

161

År 1938 = 100

År 1944

= 100

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1945

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Vegetabiliska produkter............

109-6

138-9

173-7

192-9

174-1

171-5

98-5

Animaliska produkter..............

121-5

131-4

121-3

140-1

157-5

168-0

106-7

Samtliga jordbruksprodukter........

117-5

134-1

139-4

158-5

164-0

169-8

103-5

Diverse inkomster..................

106-4

114-1

143-8

152-7

139-2

161-6

116-1

Skogsbruk.........................

124-8

156-1

210-9

200-4

199-3

175-5

88-0

Samtliga kontanta inkomster

1175

134 6

142-9

1604

165-1

1699

102-9

Södra och mellersta Sveriges skogs- och

dalbygder.

Vegetabiliska produkter............

123-8

161-8

196-1

209-1

181-4

180-2

99-3

Animaliska produkter,..............

124-0

139-9

128-5

146-7

167-9

177-7

105-8

Samtliga jordbruksprodukter........

.123-8

142-7

137-2

155-2

170-3

178-6

104-9

Diverse inkomster..................

93-0

110-4

141-4

164-6

168-9

189-6

112-2

Skogsbruk.........................

102-4

149-6

201-0

223-8

212-0

212-8

100-4

Samtliga kontanta inkomster

118-0

142-4

150-2

169-2

178-3

185-6

104-1

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter............

201-3

337-5

283-1

261-2

276-1

267-9

97-0

Animaliska produkter..............

145-3

168-5

178-9

197-8

217-1

237-9

109-6

Samtliga jordbruksprodukter........

147-3

176-9

184-2

201-2

221-2

240-4

108-7

Diverse inkomster..................

87-2

95-6

122-6

139-2

139-0

123-1

88-6

Skogsbruk.........................

63-7

78-9

96-1

116-1

100-6

102-0

101-5

Samtliga kontanta inkomster

94-6

1130

128-7

1470

145-5

149 7

102-9

Hela riket.

Vegetabiliska produkter............

112-8

144-8

178-3

196-1

176-6

174-0

98-6

Animaliska produkter..............

124-2

137-3

128-5

147-0

165-9

177-0

106-7

Samtliga jordbruksprodukter........

121-3

139-4

141-7

160-3

169-5

176-9

104-4

Diverse inkomster..................

92-8

103-2

131-7

148-2

146-2

147-4

100-8

Skogsbruk.........................

87-3

116-6

152-1

168-2

156-3

153-6

98-2

Samtliga kontanta inkomster

114-0

133-5

142-8

160-9

165-9

171-4

1033

fortgående återhämtning av den animaliska produktionen, vilken i första

hand tager sig uttryck i stegrade mjölkinkomster. För hela riket redovisas

följande kontanta inkomster, i milj. kronor, av till mejeri och enskilda försåld

mjölk:

1938 1940 1941 1942 1943 1944 1945

460-2 571-5 649-5 683-2 742''6 804-7 887’8

Såsom framgår av dessa tal ha inkomsterna av mjölk nära nog fördubblats

sedan år 1938. Även inkomsterna av försålda fjäderfä och ägg ha kraftigt

ökat under åren 1944 och 1945. Svinskötseln är den enda animaliska produktionsgren,

som visar tillbakagång mellan åren 1944 och 1945. Försäljningsintäkterna

för svin och grisar minska mellan nämnda år i medeltal för hela

riket med 6,9 °/o.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden

föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen varit i

södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma från år

1938 räknat uppgår till 85,6 %. För slättbygderna i södra och mellersta Sverige

redovisas en ökning av de kontanta inkomsterna med 69,9 %>, medan för

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 280. It

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

norra Sverige inkomststegringen stannar vid 49,7 %. Såsom framgår av tabell

4 har en dylik skillnad mellan de tre huvudområdena förelegat under samtliga

krigsår. För södra och mellersta Sverige har vidare under denna tid

inkomstökningen enligt självdeklarationernas uppgifter varit avsevärt starkare

än utgiftsökningen, medan i norra Sverige t. o. m. år 1944 relationen

mellan förändringarna i dessa båda poster varit den motsatta. År 1945 överstiger

också för norra Sveriges del inkomstökningen den beräknade utgiftsökningen.

Den tidigare mindre gynnsamma relationen mellan dessa båda

poster har huvudsakligen berott på minskade skogsinkomster i början av

kriget och har gradvis utjämnats, intill år 1944, genom en återhämtning av

skogsinkomstema och därefter huvudsakligen genom en fortgående stegring

i intäkterna av animaliska produkter.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse under

krigsåren belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella

andel av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationema:
1938

1940 1941 1942 1943 1944 1945

Vegetabiliska produkter...... 19-8 19-6 21-5 24-7 24-1 21-1 20-1

Animaliska produkter ....... 56''8 61-9 58-4 51-1 51-9 56 8 58-7

Skogsbruk.................. 16''9 12-9 14-8 18-0 17-7 15-9 15-1

Diverse inkomster .......... 6-5 5 6 5-3 6 2 6 3 '' 6-2 6-1

Samtliga kontanta inkomster . 1000 100-0 100 O 100 0 100 0 100-0 100-0

Det framgår av dessa tal, att inkomsterna av animaliska produkter, som

under åren 1942 och 1943 utgjort en något mindre andel av den sammanlagda

inkomstsumman än före kriget, under åren 1944 och 1945 ånyo ökat

i relativ betydelse. Däremot har siffran för skogsinkomstemas andel av inkomstsumman,

som nådde sitt maximum år 1942, därefter sjunkit och ligger

år 1945 under motsvarande siffra för år 1938. De vegetabiliska produkternas

andel har också sjunkit sedan år 1942 men ligger alltjämt något högre

än år 1938.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av

samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder

tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa

betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma

genomgående är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige

än skogs- och dalbygderna i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudomi-ådena,

erhållas följande resultat:

Samtliga kontanta inkomster.

1938

1940

1941

1942

1943

1944

1945

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..................

Södra och mellersta Sveriges

.. 54-1

55-8

54-6

54-2

54-0

53-9

53-7

skogs- och dalbvgder........

.. 29-9

30-9

31-9

31-4

31-4

32-1

32-3

Norra Sverige ................

.. 16-0

13-3

13-5

14-4

14-6

14-0

14-0

Hela riket....................

.. 100-0

100-0

1000

100-0

100-0

1000

lOO-o

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges

slättbvgder..................

Södra och mellersta Sveriges

.. 64-7

62-7

62-3

63-7

64-0

62-6

62-1

skogs- och dalbygder........

.. 28-8

29-4

29-5

27''9

27-8

28-9

29-1

Norra Sverige ................

6-5

7-9

8-2

8-4

8-2

8-5

8-8

Hela riket....................

.. 100-0

100-0

100-0

100-0

100-0

100-0

100-0

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

163

Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter

i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper

och områden åren 1932, 1938 och 1940—1945.

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5—10

10—20

20-30

30—50

50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1932

14-1

21-1

26-5

35o

37-8

42-8

40-4

33-0

1938

15-3

20-0

26-0

33-9

39-0

44-3

45-6

33-6

1940

12-5

17-4

23-2

30-7

36-5

43-2

46-4

31-4

1941

16-7

19-9

27-3

35-3

41-5

44-0

47-9

34-8

1942

20-5

26-2

34-7

43-6

48-1

52-0

53-1

41-9

1943

18-3

22-8

32-1

42-0

48-1

52-5

54-6

40-9

1944

14-3

18-2

27-2

37-0

41-7

46-6

51-8

35-7

1945

12-4

17-3

25-3

34-8

40-3

44-8

50-4

34-0

Animaliska produkter......

1932

83-8

77-8

72-8

64-1

61-6

56-2

59-3

66-2

1938

82-0

79-3

73-5

65-7

60-7

55-5

54-1

65-9

1940

85-0

82-0

76-3

68-8

63-2

56-5

53-5

68-1

1941

80-6

79-3

72-2

64-1

58-1

55-6

51-6

64-6

1942

75-2

72-5

64-7

55-9

51-4

47-7

46-3

57-3

1943

79-6

75-9

67-0

57-4

51-2

46-8

44-6

58-2

1944

84-2

80-3

71-9

62-1

57-4

52-6

47-2

63-3

1945

86-5

81-4

73-9

64-4

59-0

54-3

48-9

65-2

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1932

4-9

8-1

11-5

17-3

22-2

24-8

32-9

12-5

1938

5-3

7-7

11-6

16-3

21-5

30-7

36-4

12-4

1940

5-1

7-8

ll-l

15-8

22-2

29-4

41-6

12-4

1941

5-7

8-8

14-8

20-2

23-4

28-7

43-2

14-0

1942

8-6

12-3

18-3

23-4

28-4

34-0

46-9

17-7

1943

6-8

9-9

17-0

23-8

27-6

38-8

51-2

16-7

1944

5-8

8-5

13-1

19-0

20-6

32-2

45-5

13-2

1945

5-7

7-3

11-9

16-8

19-9

30-4

48-4

12-5

Animaliska produkter......

1932

92-6

90-3

87-2

81-8

77-2

74-4

66-8

86-1

1938

93-7

91-4

87-9

83-2

77-3

68-8

63-3

86-8

1940

93-9

91-6

88-3

83-8

76-9

70-1

57-9

86-9

1941

93-4

90-3

84-4

79-3

75-5

70-9

56-2

85-1

1942

90-3

86-7

80-9

76-1

70-3

65-1

52-2

81-4

1943

91-7

88-9

82-0

75-4

70-8

59-3

48-2

82-1

1944

93-1

90-3

85-9

80-2

78-2

65-6

53-5

85-6

1945

93-2

91-6

87-1

82-1

78-7

67-6

51-1

86-4

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter.....

1932

6-3

6-3

11-0

13-4

8-2

1938

4-5

4-0

8-0

10-9

5-5

1940

4*9

5-7

11-5

18-8

7-5

1941

6-5

8-8

14-6

28-8

10-5

1942

5-4

7-3

12-3

19-7

8-4

1943

4-1

5-7

10-1

23-8

7-1

1944

4-1

6*5

9-5

18-1

6-9

1945

4-3

5-5

8-5

14-2

6-1

Animaliska produkter......

1932

92-o

92-2

88-0

85-7

90''4

1938

93-6

94-4

89-7

88-8

92-8

1940

93-6

93-6

87-3

81i

91-5

1941

91-9

90-3

84-3

09-8

88-3

1942

92-9

91-4

86-2

78-4

90-1

1943

93-8

92-8

88-4

74-4

91-2

1944

93-7

91-8

88-4

76-9

91-0

1945

93-2

92-9

89-7

80-C

91-8

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Talen utvisa, att södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder år 1945

hade en något större andel av jordbrukets kontanta inkomster än år 1938,

och att denna andel i stort sett varit i stigande under hela undersökningsperioden.

Slättbygdernas och särskilt norra Sveriges andel i den sammanlagda

inkomstsumman har däremot i motsvarande grad gått tillbaka. Fördelningen

av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter visar beträffande norra Sverige

en från år till år stigande andel.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha vid

bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta undantagsförmåner,

arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder

och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel samt

gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll

av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk

ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt räntor.

Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning

av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande

dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke

berättiga till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara

mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av

dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser

böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena

i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1945 ha uppgått

till sammanlagt 1 798,0 milj. kronor, vartill komma ytterligare 16,0

milj. kronor för nyuppsättning av inventarier och 45,9 milj. kronor för ny-,

till- och ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna

år 1938 till 1 090,0 milj. kronor, varför ökningen utgör 708,0 milj. kronor

eller 65,0 %>. Mellan åren 1944 och 1945 ha de kontanta utgifterna stigit

med 51,1 milj. kronor eller 2,9 %. Mellan åren 1938 och 1945 har utgiftsökningen

varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader samt för

arbetslöner, vilka båda poster stigit med 89,4 respektive 81,7 procent. Mellan

de båda senast undersökta åren, 1944 och 1945, har utgiftsökningen varit

starkast för posten arbetslöner, vilken stigit med 8,1 °/o. Ökningen av kraftfoderkostnaderna

däremot är påfallande liten, och utgifterna för inköp av

gödselmedel och torvströ äro praktiskt taget desamma under de båda jämförda

åren. Ränteutgifterna, vilka stego under de första krigsåren, ha sjunkit

med 1,9 % i jämförelse med år 1938 och med 4,3 % i jämförelse med närmast

föregående undersökningsår.

De nu anförda talen avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena föreligga

emellertid viktiga olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit starkast

i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma från

år 1938 räknat uppgår till 74,3 °/o. För slättbygderna i södra och mellersta

Sverige redovisas en ökning av de kontanta utgifterna med 64,2 %, medan för

norra Sverige utgiftsstegringen stannar vid 48,9 °/o. Skillnaden är särskilt

påtaglig beträffande arbetslönerna, för vilka ökningen i norra Sverige endast

är 37,4 °/o, medan densamma uppgår till 90,3 % i slättbygderna och

97,9 °/o i skogs- och dalbygdema. Den förhållandevis ringa ökningen av

denna kostnadspost i norra Sverige torde sammanhänga med den tidigare berörda

skillnaden mellan detta område och de övriga delarna av Sverige i

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 165

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938

1940

1941

1942

1943

1944

1945

7-5

8-1

8-1

8-2

9-3

9-9

9-9

166-7

189-5

212-7

248-7

281-3

289-1

317-3

26-5

37-5

45-1

46-3

47-1

48-8

48-9

83-7

89-1

79-2

72-0

72-5

84-8

89-0

2-5

3-1

4-1

4-3

4-4

4-4

4-9

12-9

19-2

32-0

32-9

20-2

22-6

22-8

50-6

60-9

75-4

79-0

82-0

88-6

88-5

47-0

51-7

66-5

63-8

76-1

84-9

85-4

22-6

27-1

35-5

43-8

46-5

43-1

34-6

25-8

31-4

38-4

43-9

52-0

52-0

51-3

38-3

39-1

49-0

54-5

67-6

67-5

70-1

80-4

92-4

96-1

112-1

125-7

131-9

139-2

55-1

59-0

61-1

60-6

59-2

57-7

55-4

619-0

708-1

803-2

870-1

943-9

985-3

1017-3

13-3

8-8

6-1

6-6

8-9

9-4

8-4

20-3

8-4

14-0

12-1

19-9

20-6

24-7

2-4

2-9

3-3

3-4

3-8

4-1

4-2

83-9

98-4

121-5

130-9

149-6

153-8

166-0

12-9

18-9

21-9

23-8

23-7

26-3

26-3

39-1

44-7

38-9

35-8

34-9

43-5

46-7

0-9

1-7

1-8

1-8

1-6

2-0

2-6

5-7

10-9

20-3

20-o

10-5

11-5

11-7

28-9

34-0

41-1

43-6

45-5

50-8

52-0

34-2

37-7

47-0

46-8

54-2

60-3

61-5

11-8

13-5

18-3

20-8

24-1

23-4

20-4

11-9

14-8

18-0

20-1

23-0

23-8

24-7

21-3

21-2

- 29-7

32-7

39-2

41-5

41-9

37-0

41-4

46-0

51-9

58-7

63-9

68-1

25-5

27-5

28-8

27-0

26-2

24-9

23-9

315-5

367-6

436-6

458-6

495-0

529-8

550-0

4-8

4-o

3-5

4-8

6-9

6-3

6-1

12-5

6-4

9-8

8-9

10-8

11-8

15-8

1-2

1-5

1-5

1-7

1-7

1-7

1-9

63-4

59-4

69-1

78-1

90-7

850

87-2

5-3

6-3

8-2

9-5

10-2

9-3

9-1

7-2

8-1

8-6

7-6

9-1

11-7

13-1

0-5

0-7

0-5

0-7

0-6

0-7

0-6

7-1

7-2

13-2

13-3

13-o

13-3

11-3

7-7

8-4

10-2

11-9

13-0

14-8

14-4

13-9

12-5

16-4

20-0

22-4

22-5

23-3

6-1

6-0

8-4

9-4

11-0

10-6

8-9

4-0

4-4

4-9

5-9

6-7

7-1

6-7

10-4

9-3

11-6

14-5

16-5

17-6

16-7

19-3

20-1

22-7

24-6

27-6

28-5

29-1

8-8

9-4

10-4

9-8

9-3

9-0

8-4

154-9

1533

185-7

207-0

231-8

231 8

280 7

1-6

0-9

0-9

1-5

1-7

1-8

1-5

6*5

3-2

4-5

5-0

4-2

6-o

5-4

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgilter åren 1938 och 1940—1943, miij. kronor.

1938

1940

1941

1942

1943

1944

1945

Hela riket.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

11-1

12-5

12-9

13-3

14-8

15-7

16-0

Arbetslöner.............................

314-0

347-3

403-3

457-7

521-6

527-9

570-5

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

44-7

62-7

75-2

79-6

81-0

84-4

84-3

kraftfoder och betmassa.........

130-0

141-9

126-7

115-4

116-5

140-0

148-8

potatis och rotfrukter...........

3-9

5-5

6-4

6-8

6-0

7-1

8-1

hö, halm m. fl. fodermedel......

25-7

37-3

65-5

66-2

43-7

47-4

45-8

gödselmedel och torvströ........

87-2

103-3

126-7

134-5

140-5

154-2

154-9

Inköp av levande inventarier............

95-1

101-9

129-9

130-6

152-7

167-7

170-2

Inköp av döda inventarier...............

40-5

46-6

62-2

74-0

81-6

77-1

63-9

Underhåll av inventarier................

41-7

50-6

61-3

69-9

81-7

82-9

82-7

Underhåll av byggnader.................

70-0

69-6

90-3

101-7

123-3

126-6

128-7

Diverse driftskostnader..................

136-7

153-9

164-8

188-6

212-0

224-3

236-4

Räntor.................................

89-4

95-9

100-3

97-4

94-7

91-6

87-7

Samtliga kontanta utgifter

1090-0

1229-0

1425 5

1535-7

1 670 7

1 746 9

1 798-0

Nyuppsättning av inventarier............

19-7

13-7

10-5

12-9

17-5

17-5

16-0

Ny-, till- eller ombyggnad...............

39-3

18-0

28-3

26-0

34-9

38-4

45-9

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1945. Indextal.

År 1938 =

100

År 1944

= 100

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1945

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner.............................

113-7

127-6

149-2

168-7

173-4

190-3

109-8

Inköp av förnödenheter.................

119-1

133-7

132-9

128-4

141-4

144-2

102-0

Inköp av levande och döda inventarier ...

113-2

146-5

154-4

175-9

183-8

172-2

93-7

Underhåll av inventarier och byggnader . .

110-0

136-5

153-7

186-8

186-6

lt9-7

101-7

Diverse driftskostnader...................

114-9

119-5

139-5

156-3

164-1

173-0

105-5

Räntor.................................

107-1

111-0

109-9

107-6

104-8

100-6

£6-0

Samtliga kontanta utgifter

114-3

129-6

140 4

152-3

159o

164-2

103-3

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arbetslöner.............................

117-3

144-8

156-0

178-4

183-4

197-9

107-9

Inköp av förnödenheter.................

125-8

141-8

142-8

132-7

153-2

159-1

103-8

Inköp av levande och döda inventarier ...

111-6

142-1

147-2

170-7

182-4

178-3

97-7

Underhåll av inventarier och byggnader . .

108-1

143-2

158-9

186-9

196-3

200-3

102-0

Diverse driftskostnader..................

111-9

124-3

140-1

158-6

172-5

183-9

106-6

Räntor.................................

108-1

113-1

106-2

102-7

97-7

93-9

96-0

Samtliga kontanta utgifter

116-5

138-4

145*4

156-9

167 9

174-3

1038

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

93-7

109-0

123-1

143-0

134-0

137.4

102-5

Inköp av förnödenheter.................

110-5

146-8

155-5

165-6

179.5

174-8

97-4

Inköp av levande och döda inventarier ...

92-5

123-9

147-2

167-2

165.2

161-2

97-6

Underhåll av inventarier och byggnader . .

95-3

114-8

141-3

161-1

172.1

162-5

94-5

Diverse driftskostnader..................

104-3

117-6

127-5

142-6

147-6

151-2

102-4

Räntor.................................

106-9

117-6

110-6

105-5

101-8

94-8

93-1

Samtliga kontanta utgifter

99-0

119-9

133-6

149-6

149-7

148-9

99-5

Hela riket.

Arbetslöner.............................

110-6

128-4

145-8

166-1

168-1

181-7

108-1

Inköp av förnödenheter.................

120-3

137-4

138-0

133-2

148-6

151-5

102-0

Inköp av levande och döda inventarier ...

109-6

141-7

150-9

172-9

180-6

172-7

95-6

Underhåll av inventarier och byggnader . .

107-6

135-7

153-6

183-5

187-6

189-4

100-9

Diverse driftskostnader..................

112-6

120-5

138-0

155-0

164-0

172-9

105-4

Räntor.................................

107-4

112-3

108-9

106-0

102-5

98-1

95-7

Samtliga kontanta utgifter

112-8

130 8

140-9

153*3

160-3

165-0

102-9

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

167

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932, 1938

och 1940—1945.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1932

12-9

15-4

21-7

25-9

27-5

31-5

38-3

26-8

1938

13-2

17-1

21-3

25-0

28-4

32-2

38-0

26-9

1940

12-0

16-8

21-0

25-4

28-4

32-0

38-7

26-8

1941

13-9

16-0

21-3

25-8

28-7

32-0

37-1

26-5

1942

13-3

17-4

23-3

27-3

30-2

34-3

40-2

28-8

1943

14-6

19-1

24-4

28-7

31-9

35-3

40-3

29-8

1944

13-3

17-0

24-0

28-7

32-2

35-7

40-3

29-3

1945

12-8

18-0

24-9

30-0

34-7

39-2

42-3

31-2

Räntor....................

1932

13-4

16-3

15-4

16-7

18-4

19-3

13-4

16-1

1938

8-2

8-5

8-5

9-3

10-2

10-4

7-3

8-9

1940

7-6

8-0

7-8

8-8

9-7

9-7

6-8

8-3

1941

6-6

7-1

7-0

7-9

8-3

8-7

7-3

7-8

1942

6-1

6-8

6*5

7-3

7-7

7-0

6-5

7-0

1943

6-0

6-4

5-9

6-5

6-7

6-8

5-8

6-3

1944

5-2

5-8

5-4

6-X

6-3

6-5

5-0

5-9

1945

4-4

5-3

5-o

5-0

5-8

6-0

5-3

5-4

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

1932

18-9

23-8

27-5

30-3

33-5

34-5

37-9

26-5

1938

19-9

23-0

27-3

29-4

32-0

36-8

41-1

26-0

1940

20-5

23-7

27-0

29-4

32-8

37-1

41-0

26-8

1941

20-9

25-2

28-8

31-7

34-8

39-1

37-5

27-8

1942

21-7

26-1

30-1

32-4

36-4

36-2

38-7

28-8

1943

22-5

27-7

32-0

33-3

37-0

40-8

41-x

30-2

1944

21-8

25-7

30-4

32-0

38-1

38-8

44-4

29-0

1945

20-4

26-5

31-7

35-6

40-o

43-2

47-9

30-2

Räntor....................

1932

14-3

13-7

14-5

15-9

19-3

20-7

10-5

14-8

1938

7-0

7-7

8-x

8-9

10-4

10-2

7-5

8-1

1940

6-6

6-9

7-3

8-0

10-1

10-4

7-2

7-5

1941

5-7

5-9

6*5

7-5

8-5

8-0

9-5

6-0

1942

5-0

5-1

5-9

6-0

7-0

8-9

7-0

5-9

1943

4-3

4-0

5-2

6-5

7-1

7-4

7-3

5-3

1944

3-7

4-1

4-7

5-7

5-9

7-5

6-1

4-7

1945

3-4

3-7

4-3

5-5

5-7

7-0

5-7

4-3

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1932

25-7

31-7

37-0

46-2

30-8

1938

39-5

40-9

43-0

48-4

.

40-9

1940

36-3

39-X

42-8

44-8

38-7

1941

34-0

37-2

43-5

44-0

37-2

1942

34-7

37-9

43-3

44-9

37-7

1943

35-6

39-2

44-4

50-4

39-1

1944

33-3

36-3

42-7

48-0

36-7

1945

34-0

37-4

42-7

49-5

.

37-8

Räntor....................

1932

13-2

13-0

13-0

5-8

13-2

1938

5-5

6-0

6-4

3-7

5-7

1940

6-2

G''5

6-0

4-0

6-1

1941

5-G

5-7

5-4

5*4

5-0

1942

4-5

5-o

4-6

5-o

4-7

1943

4-1

4-2

3-8

31

4-0

1944

3-8

4-1

3-7

3-8

3-9

I 1945

3-0

3-9

| 3-4

2-0

3-0

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 8 (forts.)- Arbetslönernas oeh ränteutgifternas procentuella andel av jord
brukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932,

1938 och 1910—1945.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

1

2—5

5-10

10—20 20—30

30-50

50-100

Över

100

liga

Hela riket.

Arbetslöner................

1932

19-7

22-7

25-0

27-4

28-6

32-1

38-3

27-1

1938

26-9

26-2

25-1

27-2

29-4

33-2

39-0

28-8

1940

24-5

25-1

25-5

26-8

29-4

33-1

39-1

28-3

1941

24-5

25-6

26-0

27-6

29-9

33-6

37-2

28-3

1942

25-2

26-5

27-6

28-9

31-4

34-7

40-1

29-S

1943

26-2

28-2

29-0

30-5

33-2

36-4

40-5

31-2

1944

24-5

25''9

28-0

30-2

33-4

36-4

40.8

30-2

1945

24-2

26-6

29-0

32-3

35-9

40-0

43-1

31-7

Räntor....................

1932

13-7

14-6

15-0

16-2

18-5

19-5

13-0

15-4

1938

6-6

7-5

8-1

9-0

10-1

10-3

7-3

8-2

1940

6-6

7-2

7-5

8-6

9-7

9-8

6-8

7-8

1941

5-8

6-2

6-7

7-7

8-3

8*5

7-6

7-0

1942

5-o

5-6

6-1

7-1

7-6

7-8

6-6

6-3

1943

4-5

5-0

5*5

6-4

6-7

6-8

5*9

5-7

1944

4-0

4-6

5-o

60

6-2

6-6

5-7

5-2

1945

3-7

4-3

4-6

5-5

5-8

6-1

5-4

4-9

fråga om skogsinkomsternas utveckling. Å andra sidan avspeglar sig den

kraftiga ökningen av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter i norra

Sverige i en likaledes förhållandevis kraftig stegring av utgifterna för inköpta

förnödenheter inom detta område.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen

inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning

av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars

resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare

belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter

till jämförelse mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av tabell 9 och av indextalen i tabell 10, att såväl den absoluta

som den relativa inkomstökningen per arealenhet mellan förkrigsåret

1938 och år 1945 i södra och mellersta Sverige som regel varit större vid

små än vid medelstora och stora brukningsdelar. Då samtidigt ökningen av

de kontanta utgifterna för inkomsternas förvärvande icke visat en lika markerad

tendens, måste detta innebära en förbättring av de små brukningsdelarnas

ekonomiska ställning i relation till de störres. I norra Sverige framträder

ingen liknande tendens.

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,

att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i

allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa

fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda

området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,

medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten.

Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket,

som höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas

för det övriga Sverige.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

169

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgitter i kronor per hektar jordbruksjord vid

Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1938 och 1940—1945.

År

Storleksgrupper, hektar åker

2—5 5—10 |10—20 20—30 30-50(50-100

SamtÖver

1 liga

100 |

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

1938

418

390

372

1940

514

466

444

1941

568

528

515

1942

603

545

535

1943

665

618

594

1944

718

654

633

1945

751

691

647

1938

423

392

364

1940

492

466

436

1941

625

560

522

1942

674

607

541

1943

773

681

611

1944

809

735

642

1945

842

768

666

1938

562

462

395

1940

509

440

409

1941

594

544

507

1942

716

623

554

1943

817

703

642

1944

811

713

645

1945

851

720

661

1938

322

285

264

1940

388

327

303

1941

407

369

350

1942

442

384

369

1943

474

407

390

1944

513

443

422

1945

522

447

433

1938

288

261

245

1940

336

308

289

1941

410

360

345

1942

437

388

358

1943

476

412

387

1914

508

450

413

1945

527

467

430

1938

369

289

252

1940

354

287

268

1941

428

355

332

1942

507

390

362

1943

557

441

408

1944

562

446

415

1945

555

439

432

376

369

350

386

375

438

425

415

442

441

505

504

479

479

505

516

524

514

565

536

590

591

582

625

602

611

607

571

616

620

628

620

605

620

639

347

340

325

335

376

401

392

368

404

444

472

472

464

427

536

481

483

461

467

568

542

550

497

514

640

571

568

510

492

674

590

581

516

560

702

462

486

434

459

492

553

538

639

744

734

635

731

736

756

274

275

276

335

285

311

311

317

379

326

356

369

373

396

369

375

391

406

475

400

411

432

451

518

434

434

454

450

514

454

447

466

485

533

469

255

263

290

288

264

290

299

321

329

308

335

358

421

349

365

354

362

400

400

386

377

408

426

455

416

411

438

440

439

445

415

450

434

511

463

304

312

295

,

309

341

376

383

426

517

480

468

483

520

483

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar

av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken

inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och animaliska

produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas

i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per hektar

jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel och torvströ

samt för räntor.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 10. Inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper

och områden åren 1940—1945. Indextal: 1938 = 100.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20-30

30—50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges

1940

123-0

119-6

119-5

116-5

115-2

118-4

114-5

117-5

slättbygder..............

1941

138-9

134-6

138-6

134-4

136-8

137-3

123-8

134-6

1942

146-0

139-1

143-9

137-2

142-0

147-4

146-1

142-9

1943

161-4

158-1

159-8

157-0

160-1

166-8

160-9

160-4

1944

172-7

166-8

170-7

162-3

164-4

163-8

158-2

165-1

1945

179-7

176-7

174-6

166-7

168-2

172-9

158-2

169-9

Södra och mellersta Sveriges

1940

116-5

118-9

119-8

115-3

115-5

113-6

120-6

118-0

skogs- och dalbygder.....

1941

147-5

143-0

143-0

135-9

139-1

143-8

126-8

142-4

1942

158-9

154-7

147-8

137-8

141-5

140-5

136-3

150-2

1943

182-2

172-9

166-8

155-3

160-9

152-0

152-8

169-2

1944

190-8

186-2

175-3

163-9

167-3

155-5

147-5

178-3

1945

197-1

194-6

181-2

170-0

171-7

157-6

170-9

185-6

Norra Sverige.............

1940

90-8

95-5

103-4

93-6

94-6

1941

104-7

117-1

128-3

106-1

113-0

1942

122-4

132-8

140-2

114-7

128-7

1943

138-6

149-2

161-4

158-1

.

147-0

1944

135-9

150-9

162-1

135-2

145-5

1945

141-8

151-7

164-6

158-2

.

.

.

149-7

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1940

120-5

114-8

114-7

113-6

112-9

114-8

113-2

114-3

slättbygder..............

1941

129-0

128-6

132-9

130-5

134-3

135-4

118-1

129-6

1942

138-9

134-1

140-1

137-3

141-7

147-5

141-5

140-4

1943

149-1

142-4

148-1

150-3

156-7

163-9

153-8

152-3

1944

159-8

154-5

160-6

158-8

164-6

163-6

152-0

159-0

1945

161-8

156-6

164-5

163-4

169-5

175-9

157-0

164-2

Södra och mellersta Sveriges

1940

117-1

117-9

118-0

113-8

113-7

110-7

114-2

116-5

skogs- och dalbygder.....

1941

142-3

138-1

140-5

131-3

136-1

145-9

120-7

138-4

1942

151-3

148-8

145-6

138-1

136-7

136-6

135-9

145-4

1943

164-9

157-1

157-1

147-3

153-8

145-8

157-4

156-9

1944

176-2

171-4

167-7

160-9

166-3

150-1

153-2

167-9

1945

181-5

177-9

174-0

162-8

171-5

148-4

181-5

174-3

Norra Sverige..............

1940

96-1

99-6

106-4

96-7

.

99-0

1941

114-6

122-4

131-7

111-7

119-9

1942

131-9

133-1

143-4

124-1

•

133-6

1943

143-9

149-5

161-0

166-9

149-6

1944

143-4

151-1

163-7

151-4

149-7

1945

140-7

147-9

168-7

169-8

.

.

148-9

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor

föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan

olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med

växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra

Sverige. Vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder gåvo

dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna

större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna.

I detta hänseende inträffade dock en förändring, i det att för åren 1942 och

1943 redovisades större inkomster av vegetabiliska än av animaliska produkter

vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna. Detsamma

gäller också de två senaste undersökningsåren beträffande jordbruk med

mer än 100 hektar åker.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 280.

171

Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5—10

10-20

10—30

30-50 50-100

Över

100

liga

Inkomster av försålda vegeta-

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

58

70

91

119

135

144

155

116

slättbygder..............

1940

58

74

96

126

146

165

178

128

1941

83

95

130

167

195

194

207

161

1942

108

126

168

207

233

240

259

202

1943

106

125

175

230

266

280

302

224

1944

90

106

158

210

236

245

287

203

1945

84

107

152

203

233

247

288

200

Södra och mellersta Sveriges

1938

15

22

32

45

57

80

94

34

skogs- och dalbygder.....

1940

18

28

38

53

72

89

139

43

1941

24

36

60

76

84

107

150

56

1942

34

49

69

84

98

123

174

68

1943

31

44

74

96

113

151

212

73

1944

30

44

61

82

87

129

175

63

1945

32

39

58

75

89

121

221

63

Norra Sverige.............

1938

6

6

14

23

8

1940

9

13

30

56

17

1941

14

26

44

91

29

1942

14

22

37

65

24

1943

12

18

34

86

22

1944

13

23

34

62

24

1945

15

22

33

51

23

Inkomster av försålda anima-

liska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

308

281

255

232

210

180

183

228

slättbygder..............

1940

392

350

316

284

254

217

206

276

1941

403

376

342

303

273

243

224

300

1942

399

348

314

265

250

220

225

276

1943

464

417

364

314

283

250

247

319

1944

533

470

418

352

325

277

262

359

1945

585

505

443

376

341

299

279

383

Södra och mellersta Sveriges

1938

265

262

248

230

206

181

164

243

skogs- och dalbygder.....

1940

330

328

308

280

249

216

193

301

1941

401

370

337

297

272

263

196

340

1942

363

350

308

272

244

236

193

313

1943

424

400

355

305

290

231

200

358

1944

486

467

402

345

330

263

206

410

1945

518

490

427

366

353

268

233

434

Norra Sverige.............

1938

121

146

160

190

.

.

.

141

1940

180

216

220

237

205

1941

211

260

255

220

239

1942

236

276

262

258

258

1943

271

299

297

268

287

1944

307

330

321

264

317

; 1945

336

366

352

291

349

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1938

24

20

17

15

14

16

29

18

slättbygder..............

1940

30

25

22

18

16

22

35

23

1941

37

33

30

1 24

24

29

30

29

1942

43

44

39

32

27

38

54

30

1943

53

47

38

31

25

34

47

37

1944

57

46

38

33

28

32

40

37

1945

47

47

35

31

26

36

21

32

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 11 (forts.). Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av Jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5-10

10-20

20-30

30—50

50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

1938

108

87

67

53

57

44

63

77

skogs- och dalbygder.....

1940

108

89

73

53

52

43

57

79

1941

157

127

106

83

94

76

67

115

1942

222

178

140

104

117

80

83

156

1943

256

201

154

115

in

86

80

173

1944

231

185

151

119

121

84

82

164

1945

229

196

149

120

100

90

73

165

Norra Sverige.............

1938

287

241

183

228

247

1940

185

151

124

122

157

1941

222

190

170

150

196

1942

281

238

203

150

243

1943

336

276

253

306

295

1944

280

258

227

197

257

1945

301

242

216

312

262

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2-5

5—10

10-20

20—30

30—öoJöO-100

Över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1938

43

49

56

70

78

88

129

77

slättbygder..............

1940

46

55

65

79

88

102

147

87

1941

56

61

75

92

106

119

147

98

1942

59

67

86

102

118

139

191

115

1943

69

78

95

118

138

159

209

130

1944

68

78

102

125

146

161

207

133

1945

67

81

108

137

162

190

226

146

Södra och mellersta Sveriges

1938

57

62

67

75

86

107

119

70

skogs- och dalbygder.....

1940

69

73

80

85

98

119

135

82

1941

86

91

99

106

124

165

131

102

1942

95

101

108

115

132

145

155

no

1943

107

114

124

126

153

174

187

126

1944

in

116

126

134

167

171

195

129

1945

108

124

137

148

180

187

245

140

Norra Sverige.............

1938

146

118

108

147

128

1940

128

112

115

131

120

1941

145

132

144

152

140

1942

175

148

157

172

161

1943

198

173

181

260

188

1944

187

162

177

225

177

1945

192

164

184

257

182

Inköp av kraflfoder och

betmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1938

54

48

42

39

35

28

36

39

slättbygder..............

1940

64

51

46

41

36

30

36

41

1941

51

46

40

36

33

30

30

36

1942

42

38

36

32

30

28

32

33

1943

45

40

35

33

32

28

29

33

1944

55

48

43

38

36

31

34

39

1945

61

Öl

44

40

37

33

36

41

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

173

Tab. 12 (forts.,). Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för Jordbruks
fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1910—1945.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

Inköp av krafttoder och

2—5

5-10

10-20

20-30

30—50

50-100

över

100

liga

betmassa (forts ).

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

1938

38

34

33

1940

45

41

37

1941

41

34

31

1942

37

31

28

1943

35

30

29

1944

45

39

36

1945

52

42

37

1938

17

12

12

1940

19

15

14

1941

21

17

14

1942

20

14

14

1943

23

17

16

1944

31

22

20

1945

34

25

23

1938

25

24

24

1940

30

28

28

1941

35

34

35

1942

37

36

37

1943

40

37

37

1944

43

40

41

1945

45

42

41

1938

28

25

23

1940

33

30

27

1941

39

36

33

1942

42

39

35

1943

47

40

36

1944

52

46

40

1945

53

46

41

1938

18

15

12

1940

20

16

14

1941

24

20

18

1942

28

24

20

1943

32

26

21

1944

37

29

24

1945

36

29

24

1938

26

24

22

1940

29

26

24

1941

27

26

24

1942

27

26

24

1943

28

26

23

1944

27

26

23

1945

23

25

22

1938

20

20

20

1940

22

21

21

1941

23

21

22

1942

22

20

21

1943

20

19

20

1944

19

19

19

1945

18

17

19

1938

20

17

16

1940

22

19

16

1941

24

20

18

1942

23

19

17

1943

23

19

16

1944

21

18

15

1945

20

17

15

31

28

27

24

33

35

30

28

18

38

26

25

32

19

33

27

23

28

28

30

25

24

22

31

29

32

30

28

21

37

32

30

25

28

39

19

15

19

16

10

17

12

16

15

19

17

24

22

27

25

23

21

23

23

29

28

26

28

28

36

35

34

33

34

37

36

35

36

36

38

37

37

40

38

42

42

39

39

41

41

41

39

40

41

23

20

21

18

24

27

24

23

23

29

33

29

32

33

34

32

31

31

36

37

33

33

32

36

38

36

36

38

30

43

37

38

36

44

44

13

15

15

17

17

21

25

25

24

27

27

31

26

30

25

28

29

24

25

27

30

31

26

27

28

31

32

29

28

27

30

31

31

28

27

29

31

30

27

27

29

29

29

27

25

27

29

28

26

23

27

30

22

21

25

30

34

24

23

25

30

34

33

24

23

28

35

30

23

24

29

32

33

22

24

26

33

27

21

23

26

31

29

20

11

18

12

19

18

21

19

20

16

19

18

19

14

18

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Arbetslönerna per hektar jordbruksjord ha stigit starkast i norra Sverige

samt vid de största egendomarna i södra och mellersta Sverige. Beträffande

brukningsdelar med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad

i arbetskostnader mellan norra Sverige å ena och södra och mellersta Sverige

å andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord

i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsdelar

av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare studium

av tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna

av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna.

Jordbrukarnas nettointäkter och .jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas

kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en

bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.

Härutöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas

nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats

till totalsiffror för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats i kronor

per hektar jordbruksjord och per brukningsdel. Huvudresultaten av denna

del av undersökningen redovisas i tabell 13.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med

80,1 procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1944 och 1945 har en

mindre ökning inträffat, nämligen med 3,2 procent. Sedan år 1938 har ökningen

varit starkast i skogs- och dalbygdema, där den uppgått till 93,8 procent,

och svagast i norra Sverige, där den stannat vid 58,6 procent. För slättbygderna

i södra och mellersta Sverige redovisas en ökning med 80,1 procent.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även

beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt

självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljema till godo. Dessa beräkningar

ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet

lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett

belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda

belopp utgör förräntningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade

värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier

samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått

från oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent

för samtliga undersökta år. Resultaten av denna beräkning redovisas i

tabell 14.

Det framgår av denna, att jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit

mycket hastigt under de första krigsåren fram t. o. m. år 1943. För brukningsdelar

med upp till 100 hektar åker i slättbygderna och 30 hektar i skogsoch

dalbygderna ha desamma ungefär fördubblats, medan stegringen vid de

största egendomarna inom dessa båda områden i regel varit ännu starkare.

I norra Sverige däremot har ökningen i allmänhet varit mindre. Under de

två senaste undersökningsåren ha familjernas beräknade arbetsinkomster vid

små brukningsdelar något ökats, vid medelstora gårdar varit i stort sett oförändrade

och vid de största egendomarna kraftigt minskats.

Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande

beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukare
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

175

Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1910—1945,

milj. kronor.

År

I

jordbruks-

fastighet

nettointäkter a

tjänst och

tillfällig

förvärvs- verksamhet

V

kapital

Samtliga

netto-

intäkter

Södra och mellersta Sveriges

1938

254-5

25-9

20-6

310-9

slättbygder..............

1940

319-9

31-o

23-4

383-1

1941

374-0

36-7

22-7

443-1

1942

378-6

39-8

22-9

452-4 1

1943

449-2

41-6

25-1

528-6

1944

450-1

42-7

25-6

530-7

1945

458-3

41-1

24-5

533-6

Södra och mellersta Sveriges

1938

204-5

26-6

12-8

252-4

skogs- och dalbygder ....

1940

245-1

31-3

15-5

299-5

1941

293-1

38-0

15-5

354-0

1942

314-7

38-3

15-9

379-5

1943

374-4

40-3

17-5

445-2

1944

383-2

43-2

19-4

460-7

1945

396-4

44-8

18-1

472-8

Norra Sverige.............

1938

128-7

30-9

5-5

168-0

1940

127-3

34-1

6-4

170-9

1941

144-0

38-3

5-9

193-0

1942

169-3

44-1

6-2

227-0

1943

195-3

49-4

7-5

262-1

1944

193-1

49-7

8-0

260-6

1945

204-0

50-3

7-6

271-2

Hela riket.................

1938

587-7

83-4

38-9

731-3

1940

692-3

96-4

45-3

853-5

1941

811-1

113-0

44-1

990-1

1942

862-6

122-2

45-0

1 058-9

1943

1 018-9

131-3

50-1

1 235-9

1944

1 026-4

135-6

53-0

1252-0

1945

1058-8

136-2

50-3

1 277-7

Indextal. År 1938 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

1940

125-7

119-8

113-0

123-2

slättbygder..............

1941

147-0

141-9

110-2

142-5

1942

148-8

153-7

110-7

145-5

1943

176-5

160-8

121-4

170-0

1944

176-9

165-2

124-0

170-7

1945

180-1

159-1

118-7

171-7

Södra och mellersta Sveriges

1940

119-8

117-8

121-6

118-7

skogs- och dalbygder.....

1941

143-3

143-1

120-9

140-3

1942

153-8

144-2

125-3

150-4

1943

183-0

151-5

137-7

176-4

1944

187-3

162-3

151-8

182-5

1945

193-8

168-7

142-1

187-3

Norra Sverige.............

1940

98-8

110-6

116-3

101-8

1941

111-9

123-9

107-5

114-9

1942

131-5

142-9

111-9

135-1

1943

151-8

160-0

135-8

156-1

1944

150-1

161-0

144-6

155-1

1945

158-6

162-6

138-0

161-5

Hela riket.................

1940

117-8

115-7

116-3

116-7

1941

138-0

135-6

113-3

135-4

1942

146-8

146-7

115-7

144-8

1943

173-4

157-5

128-8

169-0 i

1944

174-0

162-7

136-0

171-2

1945

180-1

163-4

129-1

174-7 t

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 13 (forts.). Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och

1940—1945, milj. kr.

Nettointäkter av

samtliga

netto-

intäkter

Indextal. År 1944 = 100.

År

jordbruks-

fastighet

tjänst och

tillfällig

förvärvs- verksamhet

kapital

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

1945

101-8

96-3

95-7

100-6

skogs- och dalbygder.....

1945

103-5

103-9

93-6

102-6

Norra Sverige.............

1945

105-7

101-0

95-4

104-1

Hela riket.................

1945

103-2

100-5

94-9

102-1

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1945.

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2-5

5—10

10-20

20-30

30—50

50—100

över

100

Södra och mellersta Sveriges

1938

743

1 163

1539

2 013

2 621

3 288

773

slättbygder..............

1940

961

1557

2166

2 764

3 538

5 051

3 987

1941

1187

1800

2 622

3 439

4 556

5 994

7 950

1942

1210

1868

2 649

3 214

4 382

5 705

7 884

1943

1402

2 346

3 254

4 299

5 393

7 317

8 587

1944

1527

2 333

3 364

4 208

5147

6547

7 534

1945

1639

2 579

3 421

4 211

5113

6 215

3 918

Södra och mellersta Sveriges

1938

944

1227

1553

1606

1867

715

1504

skogs- och dalbygder.....

1940

1128

1567

2114

2 275

2 585

1846

7 030

1941

1423

1987

2 643

2 909

3 532

2 321

9 059

1942

1598

2167

2 747

2 856

3 583

3 221

5 743

1943

1900

2 676

3 406

3 819

4 765

3 420

8 834

1944

1941

2825

3 487

3 714

4 262

2 855

3 271

1945

2 000

2 958

3 575

4103

3 965

3 259

1977

Norra Sverige.............

1938

1194

1507

1644

3114

1940

1154

1499

1763

2 440

1941

1269

1844

2 342

2 542

1942

1545

2 282

2 754

2 831

1943

1838

2 629

3 422

4 634

1944

1778

2 710

3 329

3 050

1945

1937

2 804

3 350

4 562

.

Hela riket.................

1938

997

1281

1554

1957

2 530

2 894

1059

1940

1104

1548

2106

2 643

3 387

4 507

4 570

1941

1320

1896

2 600

3 290

4 381

5 354

8 223

1942

1501

2110

2 694

3121

4 253

5 300

7 681

1943

1780

2 568

3 325

4 200

5 314

6 691

8 805

1944

1800

2 652

3 403

4 060

4 952

5 764

6 230

1945

1905

2 809

3 468

4197

4 902

5 620

3 256

familjen. Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna

— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 8 april 1947.

Statens livsmedelskommission

Statistiska byrån

OTTO ZETTERBERG.

Åke Anderson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABELLBILAGA

Bihang till riksdagens protokoll 19t7. 1 samt. Nr 280.

12

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal

179

År och månad

Socialstyns

index för

livsm.p. i

hush.-budg.

(1935 = 100)

Prisförändringar sedan år 1935 på vissa

varor enligt socialstyrelsens prisstatistik

(1935 = 100)

Kommerskollegii index

för (1935 = 100)

a

*0:

£

- £

3V

S:3.

t

2

O:

w

O*

Ck

Z

CO 2

m er

er g

*■*

«2. Hrl

p. 3

ga

pr

K *+

T>

O

JS

r*

tn*

!>

3

a.3

CD

< <

Cfl ^

3 cn

ro cd

q* r

cd

3 ^

II

£5.?

a O

5 o*

o a

Ch C/J

CD CD

1935 ............

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

104

102

98

102

101

108

no

107

104

101

105

102

1937 ............

108

107

in

no

107

107

in

in

108

107

117

102

1938 ............

in

112

116

114

109

no

124

113

113

104

112

105

1939 ............

116

117

122

113

113

120

128

119

120

105

114

106

1940 ............

132

127

138

118

130

129

144

157

140

131

148

135

1941............

151

139

161

121

141

171

188

142

176

157

164

146

1942 ............

162

1134

170

125

139

182

198

202

186

181

175

213

1943 ............

160

2134

*170

127

138

185

2 213

160

194

187

175

229

1944 ............

160

135

170

126

137

177

218

162

194

189

176

224

1945 .............

158

135

170

123

137

177

212

175

190

185

180

218

1946 .............

160

137

170

133

139

179

220

196

191

182

182

179

1945 januari.....

158

135

170

125

137

169

211

169

191

186

183

223

februari.....

159

135

170

125

137

169

211

178

191

187

183

229

mars.......

159

135

170

125

137

169

211

178

192

187

184

229

april.......

158

135

170

125

137

169

211

175

191

187

184

227

158

195

170

125

136

185

211

173

190

188

184

227

juni........

157

135

170

125

137

185

212

173

190

192

184

227

juli.........

158

135

170

125

137

185

212

174

190

191

178

210

augusti.....

157

135

170

125

137

185

212

—

188

183

174

210

september. . .

159

135

170

120

137

185

212

189

189

180

175

210

oktober .....

159

135

170

120

137

185

212

172

189

180

176

207

november ...

158

135

170

120

137

169

212

171

190

179

177

207

december . ..

157

135

170

120

137

168

212

171

190

179

178

207

1946 januari.....

158

135

170

130

137

168

212

172

186

180

179

207

158

135

170

131

137

168

212

177

186

181

180

213

157

135

170

131

138

168

212

183

185

181

181

213

159

135

170

131

138

185

223

202

190

181

182

213

159

135

170

131

138

185

223

229

190

183

183

191

161

135

170

131

138

185

223

225

191

186

183

191

juli.........

160

135

170

131

138

185

223

217

191

184

183

157

159

135

170

131

138

185

223

217

192

179

180

154

161

140

170

131

138

185

223

194

194

178

182

151

161

140

170

140

140

185

223

182

194

180

183

153

161

140

170

140

141

175

223

178

194

183

184

153

december . ..

161

140

170

140

141

175

223

178

198

183

184

153

1947 januari......

160

146

191

140

141

164

212

183

201

190

185

152

februari.....

162

146

191

140

142

164

212

191

198

192

186

158

165

146

191

140

142

164

212

225

196

195

187

158

april........

165

146

191

140

142

164

212

230

195

198

187

159

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom

standardiseringen minskade kalorivärde, blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, 147 t. o. m. aug. 1946,

152 t. o. m. dec. 1946 därefter 159. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna

i december 1942 voro 10 öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen

88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per liter resp. 2 kr per kg bliva talen

för mjölk 65 t. o. m. aug. 1946. 70 t. o. m. dec. 1946, därefter 76, samt för smör 95 t. o. m. dec. 1946,

därefter 116. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen

i mjölkpriset i verkligheten mindre. — * Fr. o. m. mars månad 1943 följer indextalet priset för

salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 2. Priser i öre/kg & nedanstående varuslag.

År och månad

Avräkningspriser

med mejerileve- rantörer å mjölk

exkl. efter- likvider 1

Konsum-

tions-

mjölk’

Produkt-

mjölk,

produ-

centpris’

Slakteriernas avräknings- priser till jordbrukare å

Ägg1

exkl.

prod.-

bidr.

inkl.

prod.-

bidr.

Stor-

boskap4

Större

kalv5

Svin*

1935 ............

.

21

9-2

94

137

no

114

1936 ............

•

22

10-0

96

144

118

127

1937 ............

•

•

23

10-8

96

160

122

138

1938 ............

•

•

24

11-3

97

161

135

136

1939 ...........

25

12-5

115

179

135

138

1940 ............

16-5

17-5

27

15-5

127

203

158

163

1941............

20-7

22-0

30

19-1

176

266

195

220

1942 ............

23-0

24-6

29

19-5

194

282

207

261

1943 ............

22-9

24-3

29

18-9

195

279

206

281

1944 ............

23-5

250

29

19-3

193

282

233

295

1945 .............

23-3

24-8

29

19-4

182

278

226

293

1946 .............

23-9

25-4

30

19-8

181

315

240

295

1945 januari.....

239

25-0

29

19-6

181

282

225

315

februari.....

23-9

25-6

29

19-5

182

282

225

315

mars.......

24-2

25-9

29

19-7

182

282

227

315

april.......

24-1

25-5

29

19o

183

282

231

272

maj........

23-3

24-7

29

19-0

182

280

231

269

juni........

22-8

24-2

29

18-7

182

280

231

269

juli.........

22-3

23-6

29

18-7

197

278

228

269

augusti.....

22-3

23-6

29

18-8

182

278

223

269

september...

22-5

23-8

29

19-3

181

276

222

284

oktober .....

23-7

25-3

29

20-4

178

270

223

309

november ...

24-3

26-0

29

20-5

176

268

223

315

december . ..

241

25-8

29

20-1

177

274

223

315

1946 januari.....

24-5

26-1

29

19-5

177

269

223

315

februari.....

23-9

25-5

29

19-4

177

268

223

295

mars.......

24-1

25-7

29

19-8

177

276

224

241

april.......

24-1

25-4

29

19-4

178

314

233

258

maj........

23-6

24-9

29

19-0

180

330

243

247

juni........

23-1

24-4

29

19-5

181

339

253

286

juli.........

23-0

24-3

29

19-3

187

344

253

302

augusti.....

23-0

24-3

29

19-5

183

344

253

316

september...

23-6

24-9

30

19-8

183

322

248

320

oktober .....

24-8

26-5

30

21-0

180

315

239

320

november ...

25-7

27-4

30

21-2

180

318

239

320

december....

25-2

26-9

30

20-6

185

341

252

320

1947 januari.....

25-1

26-7

32

20-6

182

348

247

280

februari.....

24-9

26-5

32

20-8

185

339

238

300

mars........

24-7

26-3

32

20-6

188

318

233

319

april........

32

180

308

233

274

1 Pris till producent för 3''5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid

ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2 0 öre/kg och därefter 4 5 öre/kg.

Priserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått till

0-31 öre/kg för 1942, till 0-40 öre/kg för 1943, till 0''41 öre/kg för 1944 och till 055 öre/kg för 1945

och 1946. För åren före 1942 saknas uppgifter om efterlikvider. — * Pris per liter enligt Socialstyrelsens

detaljprisnoteringar. — 8 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader

samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag — samt

exkl. skummjölksvärde. — 4 Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — 8 Klass I. — 7 Svensk

äggnotering, nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 samt under

tiden 9 sept. 1946—6 jan. 1947 av staten fastställda normalpriser.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 2 (forts.). Priser (notering) i öre/kg & nedanstående varuslag.

181

År och månad

Potatis*

Vete1

Råg*

Korn,

2-rads*

Havre,

vit*

Vetekli4

Majs*

Kraft- foderbl.

48 %•

1935 ............

8-28

16-69

15-59

13-13

12-15

12-85

15-51

17-33

1936 ............

8-53

17-01

15-92

13-75

12-77

13-70

15-93

18-23

1937 ............

9-02

19-60

18-29

18-22

15-58

14-38

16-33

19-u

1938 ............

8-66

18-85

17-27

15-81

13-62

13-90

16-83

19-45

1939 ............

9-03

17-99

17-29

14-55

13-03

13-39

18-61

21-41

1940 ............

13-67

23-30

23-29

22-71

20-41

16-89

18-50

23-50

1941............

13-66

26-00

26-00

24-60

22-30

16-50

23-71

25-13

1942 ............

21-73

26-60

26-20

24-80

21-10

16-78

25-33

30-92

1943 ............

13-80

26-08

25-08

23-08

18-88

18-08

25-00

32-84

1944 ............

16-18

26-70

25-70

23-24

19-03

18-50

25-00

7 32-87

1945 .............

16-97

26-80

25-80

22-63

19-03

19-00

25-00

7 33-82

1946 .............

17-87

26-59

26-04

22-63

19-03

19-00

25-00

7 35-04

1945 januari.....

16-19

26-75

25-75

22-75

19-15

19-00

25-00

35-00

februari.....

17-00

26-95

25-95

22-95

19-35

19-00

25-00

35-00

mars.......

16-90

27-15

26-15

23-15

19-55

19-00

25-00

35-00

april.......

16*50

27-35

26-35

23-30

19-70

19-oo

25-00

35-00

maj........

16-50

27-55

26-55

23-30

19-70

19-oo

25-00

35-00

juni........

16-50

27-70

26-70

»23-30

8 19-70

19-oo

25-00

35-oo

juli.........

30-34

827’70

»26-70

8 23-30

8 19-70

19-oo

25-00

33oo

augusti.....

16-71

26-00

25-00

21-80

18-20

19-oo

25-00

33-05

september. . .

13-88

26-10

25-10

21-95

18-35

19-00

25-00

33-25

oktober.....

14-00

26-25

25-25

22-15

18-55

19-00

25-00

33-45

november ...

14-35

26-40

25-40

22-35

18-75

19-oo

25-00

33-65

december . ..

14-80

26-55

25-55

22-55

18-95

19-oo

25-00

33-85

1946 januari.....

15-44

26-70

25-70

22-75

19-15

19-oo

25-00

34-05

februari.....

16-00

26-85

25-85

22-95

19-35

19-oo

25-00

34-25

mars.......

17-29

27-00

26-00

23-15

19-55

19-oo

25-00

34-45

april.......

19-18

27-15

26-15

23-30

19-70

19-00

25-00

34-65

maj........

22-88

27-30

26-30

23-30

19-70

19-oo

25-00

34-85

juni........

23-50

27-40

26-40

»23-30

»19-70

19-00

25-00

35-00

juli.........

25-83

8 27-40

826-40

»23-30

»19-70

19-00

25-00

—

augusti.....

16*35

25-75

25-75

21-80

18-20

19-oo

25-00

—

september...

15-07

25-85

25-85

21-95

18-35

19-oo

25-00

36-oo

oktober.....

13-67

26-00

26-0 0

22-15

18-55

19-oo

25-00

36-00

november . . .

14-31

26-15

26-15

22-35

18-75

19-oo

25-00

36-00

december.. ..

14-92

26-30

26-30

22-55

18-95

19-oo

25-00

36-00

1947 januari.....

16-83

26-45

26-45

22-75

19-15

19-oo

25-00

36-oo

februari.....

17-98

26-60

26-60

22-95

19-35

19-00

25-00

36-00

mars........

20-88

26-75

26-75

23-15

19-55

19-oo

25-00

36-00

april........

19-oo

23-90

26-90

23-30

19-70

19-oo

25-00

36-00

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. Den 12 oktober 1942 infördes

normalpriser å matpotatis. Dylika gällde även för 1943 och 1944 års potatisskörd. För den

tid normalprissättning tillämpades avse uppgifterna ett inom lantbruksförbundet sammansatt

engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar. — 1 Svensk spannmålsnotering,

medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten

fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept.

1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—31 aug.

1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten

fastställda normalpriser. — * T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt.

1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser.

— 4 Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter

av staten fastställda priser. — 5 T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten

vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser

vid försäljning till förbrukare. — • Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m.

den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941 —

juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1945 pris å 42 %, juli 1945—juni 1946 pris å 47 %,

fr. o. in. sept. 1946 pris å 45 % kraftfoderblandning. — 7 Vägda priser (priserna å kraftfoderblandningar

med varierande halt av råprotein och råfett under de i not 6 angivna perioderna

vägda med de försålda kvantiterna). — * Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då

någon nämnvärd försäljning ej ägt rum.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 280-

Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och

Sv. Spannmåls AB m. II. av vete och råg, i ton.

År och månad

Jordbrukarnas leveranser av1

Lager av vete2

Lager

av råg2

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann- måls AB.

m. fl.4

1934..............

86 771

143 361

42 239

47 328

1935..............

90 656

121571

39 045

53 441

1936..............

89 373

75143

45 926

6 287

1937..............

89 985

65 070

30167

18 743

1938..............

87 084

168 057

30344

35 073

1939..............

116 085

248 150

30 241

46 755

1940..............

82 570

172 261

42 466

45 789

19tl..............

47 407

4 67 752

32 477

4 49 386

1942..............

117 442

111 988

52 0U0

137 161

1943..............

295 000

122 000

319 300

100 273

221 636

52 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 514

1945..............

351500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1945 januari......

32 410

7 723

18525

109 316

172 244

45 967

155 802

februari.....

16 656

5 305

10 323

89 571

160084

40 249

147 377

mars........

10 240

3 811

7 362

84 712

130379

40 536

133 228

april........

13 957

3 465

6 989

71182

99 315

36 983

108 755

maj.........

9 908

2 422

4 959

73 418

75 412

32 143

77 685

juni.........

2 690

999

2 574

70 712

49 426

24 951

46 299

juli..........

361

242

610

51584

34 776

20 490

16 481

augusti......

413

39

491

63 055

27 214

27 677

4 083

september ...

»166 248

»16 007

»82 610

91886

109 120

35 269

46 055

oktober .....

42 071

8 952

18 774

102 918

110 868

38114

45 761

november ...

26 631

11161

11535

91939

113 213

37 783

44 607

december ....

29 915

8 474

9 448

100 729

108 436

34 931

43 267

1946 januari......

34 024

9 362

11782

99 286

108 606

34 710

42 313

februari.....

17 875

4 605

6 801

82127

97 240

31888

37 304

mars........

10 536

3 015

3 979

59 712

86 048

26 796

32 937

april........

6 367

2 023

3 409

6 62 380

66 477

»25450

28 529

maj.........

3 660

1503

2127

62 185

41 407

22 104

16 515

juni.........

2 931

1297

2 378

61777

23 923

19 433

9157

juli..........

462

220

452

48 360

13 439

15 691

4 727

augusti......

270

91

300

50 552

4 669

24 260

1304

september ...

»222823

»23825

»101412

100 697

112 389

42 234

48 708

oktober......

56 985

17 095

18 522

106 989

124 303

42 595

49 072

november....

30186

18 084

13 436

106 708

124 631

40 062

48 811

december ....

35119

13 393

12 028

121144

129 755

44 774

46 023

1947 januari......

30 812

10 228

10 286

125 303

139 443

44134

47 667

februari.....

12 864

5 246

5 516

102 673

131 932

44143

44 552

mars........

6 212

2 629

3 246

86 058

112 854

37 029

43 468

april........

5838

2 693

3 217

79076

86 854

31 851

39 233

1 Avse leveranser av spannmål till de större handelskvarnarna samt till spannmåls- och

utsädeshandeln. — * Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad.

Lagersiffrorna per den 31 augusti inkludera leveranser av den nya skörden. — 3 Avser lager

av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna. — * Avser lager hos

Sv. Spannmålsaktiebolaget t. o. m. den 31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och

utsädeshandlare. — 5 Häri ingår leveranser av resp. års skörd under augusti. — 6 Avse lagren

per den 24 april.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280■

183

Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton.

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete

Råg

Vete

Råg

1934..............

408 803

120 547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411795

125 675

41306

42 602

1152

122 346

31 035

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5 365

91 281

27 556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29 384

27

1938..............

419 956

129120

43 006

54 349

7 520

39 105

20

1939..............

429 986

141421

48522

39130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141 904

54 480

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

443 361

193 460

39 993

40

368

26 536

4 707

1942..............

250444

173 037

57 775

86 044

213 330

45

3 007

1943..............

270 416

207 639

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

343 249

219 750

61917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

499 727

160 940

50 112

43 438

7

25 697

112 380

1946..............

456 490

141 586

47 711

36 399

987

4 336

6153

1945 januari......

41782

15 281

6 052

6

7

6 346

6 445

februari.....

43 608

16 717

5 948

—

—

4 266

6 799

mars........

44 599

12 807

4 993

—

—

760

3 980

april ........

46 622

13 354

4 314

—

—

2 439

11267

maj.........

39 266

13 204

4 443

—

—

575

27 347

juni.........

35 586

13 367

4 013

—

—

—

28 694

juli..........

23 421

10 631

3 239

—

—

—

22 283

augusti......

28188

11320

1934

5 322

—

88

4 726

september....

49 927

15 620

3 207

5 542

—

3 529

45

oktober......

53 442

13 851

4 032

17 594

—

3 420

—

november....

51391

12 753

4195

6 791

—

2 003

—

december ....

41895

12 035

3 742

8183

—

2 271

—

1946 januari......

43 708

11628

5 634

8174

_

1031

_

februari.....

46 289

12 810

3 887

—

—

801

—

mars........

45156

14150

4 094

1494

—

213

—

april........

8 28 940

8 7 487

2 461

14 481

—

202

240

maj.........

4 33 725

412 305

4 292

94

—

0

4 637

juni.........

26 663

10 567

3 330

7 490

—

201

123

juli..........

22 227

8 535

2 736

436

1017

—

augusti......

37 231

11760

4 094

11

—

76

14

september....

51713

12 954

3 402

1

0

266

708

oktober......

49 862

16 351

4 369

3

—

421

429

november....

41668

13 947

4 964

—

—

—

2

december ....

29 308

9 092

4 448

4 214

987

107

—

1947 januari......

35 023

8 674

5 301

8 456

_

180

4

februari.....

42 238

7 945

3 901

—

—

39

—

mars........

39 264

11285

4 046

1194

—

12 409

0

april........

36 620

11948

3 994

15 549

—

33

—

1 Avser förmalning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.

— 2 Härav ha 8 279 ton införts i utbyte mot till Finland utförda kvantiteter råg eller

rågmjöl. — 8 Omfattar endast tiden 1—24 april. — 4 Omfattar tiden 25 april—31 maj.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 5. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton,

År och månad

Vid mejerier invägd mjölk

Mejeriproduktion av

Total

kvantitet1

Därav

Konsumtionsgrädde

Använd

för pro- duktbe- redning

Försåld

som kon- sumtions- mjölk2

Försåld

grädde (om- räknad till

mjölk) samt

svinn

Fetthalt

över 17

procent

Fetthalt

under 17

procent

1934 ............

2 498378

1854 670

352 247

291 461

20 130

10 523

1935 ............

2 550 916

1 875 422

376 433

299 061

20 630

10155

1936 ............

2 720166

2 008 586

408 014

303 566

21 697

10 235

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

22 000

10 162

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459 023

295 399

22 623

9 918

1939 ............

3 205688

2 395153

494 367

316 168

23 524

9 990

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

18 801

11985

1941............

2 659 251

1 940169

610 512

122 850

776

25168

1942 ............

2 517 931

1740 033

855 273

63 421

116

10 282

1943 ............

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

48

11397

1944 ............

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

—

30141

1945 ............

3375 019

2 421 439

939 628

170 025

—

38 831

1946 .............

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

—

45 589

1945 januari.....

244 275

167 442

75 061

13 453

_

3 002

februari.....

222 937

148 817

71915

13129

—

2 962

mars.......

248 166

162 964

81503

16 150

—

3 402

april........

264 942

182 002

77 807

15 412

—

3 090

maj........

305 019

219 695

80 788

15 921

—

3187

juni........

347 338

266 898

79 688

14 081

—

3 230

juli.........

334 616

252 741

79 485

15 335

—

3 334

augusti.....

335 261

253 374

82 748

13 358

—

3 058

september...

307 253

231 220

77 437

13 424

—

3179

oktober .....

269 699

191 093

80 661

13 413

—

3 355

november ...

239 600

164 669

77 697

12 584

—

3 295

december . ..

255 913

180 524

74 838

14 765

—

3 737

1946 januari.....

268 089

190 493

76 289

14 586

_

3 591

februari ....

240 910

166 644

71303

14114

—

3 426

mars........

268129

185 851

78 936

16 158

—

3 921

april.......

285 243

202 935

78 047

15 640

—

3 722

maj........

323 702

238 515

81 389

16 003

—

3 835

juni........

360 175

282 486

76 687

14 682

—

3606

juli.........

346 267

264 705

79 046

15 895

—

3 884

augusti.....

350 857

268 609

81 732

15 463

—

3 825

september...

307 597

230 869

78131

14 488

—

3 746

oktober .....

268 828

188 213

82134

15 346

—

3 954

november ...

241 031

162 554

80 228

15 235

—

3 992

december....

259 520

182 141

75 986

16 120

—

4 087

1947 januari.....

273 946

196 098

76 076

15 537

_

3 852

februari.....

247 869

173 507

72 547

14 762

—

3 643

mars........

275 237

192 524

80 266

16 787

—

4137

april........

294 883

211 160

78975

17 386

—

4 238

1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor i Västerbottens och Norrbottens län utgjorde

2 114 ton under år 1944 samt 4 433 ton under år 1945. Dessa kvantiteter äro icke medräknade

i den här redovisade invägningen. — 2 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande

den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad

mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde

större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen

erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280,

185

Tab. 6. Mejerlmjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägningen

per leverantör samt produktionen av smör, ost och torrmjölk.

År och månad

Den in- vägda

mjölkens

medel- fetlhalt,

procent

Mejeri-

leveran-

törer,

antal

Mjölk- invägningen

i medeltal

per leveran- tör, kg

Mejeriproduktion

av

Produktion

av torrmjölk

Smör,1

ton

Ost,

ton

Fet,

ton

Mager,

ton

1934..............

3-42

62 509

31105

1935..............

3''43

63 452

31669

1936..............

3-45

67 168

37 759

1937..............

3-50

73 247

35 443

1938..............

3-52

80 103

36 524

1939..............

3-53

83 735

43 653

1940..............

3-54

209 412

14 273

80 760

35 328

1941..............

355

220 283

12 072

77 687

22 383

1942..............

3-59

229 278

10 982

71926

14 991

1054

191

1943..............

356

236 860

12 041

79 263

21 296

3 924

440

1944..............

3-68

245 910

12 637

87 304

29 924

3 485

546

1945..............

3''69

252 735

13 354

94 058

38102

7 083

756

1946..............

3-63

255 431

13 782

99 622

44 412

8 412

1587

1945 januari......

3-58

249 423

979

6 511

2 614

587

30

februari.....

3-62

247 084

902

5 762

2122

399

49

mars........

349

249 683

993

6 266

2 279

399

62

april ........

3-45

249 549

1061

6 834

2 865

512

41

maj.........

3''48

251 687

1211

8 213

3 639

732

48

juni.........

3-58

255 951

1357

9 988

5 370

800

48

juli..........

357

255 182

1311

9 554

4171

732

78

augusti......

3-60

254 819

1315

9 674

4 074

1023

66

september ...

3-70

256 048

1199

9141

3 692

701

68

oktober......

3-73

254 776

1058

7 991

2 337

440

115

november....

3’7 5

251498

952

6 929

2 013

251

112

december ....

3-69

251779

1016

7195

2 926

507

39

1916 januari......

3-61

251 838

1064

7 361

3189

709

64

februari.....

3*36

250 603

961

6 392

2 659

555

34

mars........

3*57

253 815

1056

7124

2 896

493

56

april........

3*50

252 468

1129

7 583

3 774

714

77

maj.........

3*52

255 495

1266

8 796

4 352

641

67

juni.........

3*62

258 664

1392

10 735

6 049

784

127

juli..........

3*60

258 044

1341

10 002

4 907

1305

121

augusti......

3*65

257 192

1364

10 306

4 690

1169

118

september ...

3*75

258 729

1188

9 314

3 758

737

274

oktober......

3*76

256 582

1047

7 898

2 542

406

288

november....

3*78

253 345

951

6 862

2182

312

132

december ....

3*71

253 633

1023

7 249

3 414

587

229

1947 januari......

3*65

253 687

1079

7 541

3 779

637

289

februari.....

3*65

252 559

981

6 723

3 268

632

240

mars........

3*65

253 832

1084

7 456

3 551

592

177

april........

3''5 7

253 056

1165

7 921

4 527

739

186

1 Under tiden september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk från evakuerade

finska kor.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kunql. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 7. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett samt matolja,

i ton.

År och månad

Smör från mejeri

Lant-

smör

från

pro-

ducent

Ost

från

mejeri

Margarin från

fabrik

Konst- ister 0.

kokosfett

från

fabrik

Matolja

från

parti-

handlare

Total

kvan-

titet

Därav av

leveran- törer

återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

1934 ............

39 430

30 824

52 831

2 085

1935 ............

43 681

7 937

32 385

55 201

2 915

1936 ............

48153

9180

34 498

56125

3 700

1232

1937 ............

49 098

10198

36 615

58 815

4 731

1314

1938 ............

51534

11 246

38 816

58 407

6 303

1523

1939 ............

54 319

12 274

41406

51 475

8 047

3 794

1901

1940 ............

74 002

13 580

37 736

29 468

9519

1064

1405

1941............

76 184

10 859

4138

23 052

17 531

7 987

9

1173

1942 ............

67 785

11 519

1787

15 052

35 228

5 374

0

1441

1943 ............

76 044

12 257

1298

19 519

31678

5 449

—

1345

1944 ............

92 483

13 897

1353

29 720

29 908

8125

_

1487

1945 ............

90 345

13 343

860

35 208

31403

12 277

_

1608

1946 .............

101 076

13 028

541

44 085

14363

9 650

—

1257

1945 januari.....

7105

1144

87

1861

3 692

782

_

228

februari.....

6166

1007

82

2 041

3 820

928

_

129

mars.......

7 269

1207

68

2 300

3 963

982

—

140

april.......

6 588

1031

62

2 231

3 487

965

—

116

maj........

6 891

1101

66

2 626

3 518

1217

—

127

juni........

6 560

1092

95

3 556

2 610

1063

—

130

juli .........

7 428

1102

85

3 819

1524

1186

—

133

augusti.....

8 555

1136

69

4 294

1818

1233

—

131

september...

8176

1094

85

3 816

1799

1003

—

114

oktober .....

8 966

1191

71

3139

1885

1043

—

117

november ...

8 081

1047

47

2 664

1736

1017

—

139

december . ..

8 560

1191

43

2 861

1551

858

—

104

1946 januari.....

8 590

1115

58

2 747

1719

841

_

129

februari.....

7 471

996

53

2 537

1489

766

—

in

mars.......

8 202

1128

50

2 930

1547

866

—

94

april.......

8 362

1117

47

3 293

1591

926

—

92

maj........

8384

1086

49

3 534

1429

855

_

122

juni........

7 888

1089

54

4 342

730

654

—

137

juli.........

8 459

1112

49

4 623

60

832

—

97

augusti.....

9110

1116

52

4 684

1055

852

—

101

september...

8197

1040

43

4 596

990

712

—

97

oktober.....

8621

1044

34

4 075

1199

807

—

88

november ...

7 816

972

25

3 608

1191

706

—

96

december . ..

9 976

1213

27

3116

1363

833

—

93

1947 januari.....

7 317

1090

38

3098

1508

674

__

112

februari ....

7 446

1001

3161

1219

566

—

94

mars........

8 526

1133

4 085

1507

840

—

147

april........

8 349

1144

3 844

1328

652

—

119

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

187

Tab. 8. Import och export av smör, margarin och ägg samt import av ost,

i ton.

År och månad

Smör

Margarin

Ost

Ägg

Import

Export

Import

Export

Import

Import

Export

1930 ..............

8

26 674

1895

118

668

453

4 665

1931..............

18

19 525

1407

163

767

1423

3 055

1932 ..............

15

13 547

1037

295

474

217

4 603

1933 ..............

33

17 127

934

241

461

232

3 035

1934 ..............

2

23 220

648

121

564

0

3128

1935 ..............

608

20 262

11

181

1134

77

3 095

1936 ..............

188

19 068

1

173

1600

987

2 606

1937 ..............

0

23 535

2

146

1088

1187

4117

1938 ..............

1

28 555

2

189

1223

35

5 365

1939 ..............

4

26 172

55

no

1803

736

5 465

1940 ..............

560

9 833

0

3

497

1261

2 721

1941..............

1836

461

449

2 336

0

1942 ..............

0

0

0

305

499

—

1943 ..............

1

_

—

269

253

0

1944 ..............

229

_

—

—

223

493

0

1945 ...............

202

605

_

3 612

680

730

0

1946 ..............

416

4

0

357

1549

4 056

161

1945 januari.......

202

400

127

3

0

_

februari......

—

70

—

147

—

—

—

0

130

_

916

0

0

—

_

18

24

—

0

_

_

386

67

20

—

juni..........

0

5

—

10

212

5

—

juli..........

0

—

—

4

0

0

—

augusti.......

0

0

—

2

55

129

—

september.....

oktober.......

1

1

0

0

_

9

490

130

96

409

59

0

0

november.....

0

0

—

862

39

3

0

december.....

0

0

—

641

75

79

—

0

1

0

_

47

19

0

februari......

0

2

100

59

174

0

0

0

_

—

124

46

160

april.........

0

0

—

8

132

257

0

maj..........

0

0

—

—

125

73

0

juni..........

0

0

—

—

36

8

0

juli..........

0

0

—

—

54

88

—

augusti.......

0

0

0

200

38

65

0

september ....

oktober .......

0

47

0

0

0

49

54

150

404

605

0

0

november.....

226

0

0

—

191

1021

0

december.....

142

0

0

0

539

1296

0

1947 januari.......

150

0

_

—

433

474

0

februari........

120

0

0

—

220

103

0

140

0

0

_

268

134

0

april ..........

205

0

0

| —

289

28

0

Anm. Import- och exportuppgiftema för år 1946 samt månadssiffrorna preliminära.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 9. Import och export av nötkött och flttsk samt import av f&r- och

hästkött, i ton.

År och månad

Nötkött

Fårkött

Hästkött

Fläsk

Import

j Export

Import

Import

Import

Export

1930 ..................

350

2101

687

1058

2 263

27 851

1931..................

410

485

833

932

1386

29 192

1932 ..................

349

91

603

353

995

21408

1933 ..................

234

45

650

163

1611

20 552

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19 097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

53

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

—

4 736

—

1943 ..................

4

—

0

—

4 566

—

1944 ..................

2 023

—

0

—

6 465

—

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 675

0

42

1143

995

0

1945 januari...........

_

_

_

0

februari..........

0

—

—

—

_

mars.............

—

—

—

—

0

_

april.............

212

—

—

—

349

—

maj..............

44

—

—

—

805

—

juni..............

43

—

—

—

1464

—

juli..............

—

—

—

—

253

—

augusti...........

303

—

—

—

1

—

september........

1347

—

0

—

1

28

oktober..........

1106

0

0

0

4

15

november.........

1564

0

0

127

6

1

december.........

1907

0

1

512

121

0

1946 januari...........

1147

0

0

311

1

0

februari............

1262

0

0

9

1

0

mars..............

848

0

0

—

0

0

april.............

1188

0

0

0

49

0

maj..............

717

0

0

17

0

0

juni..............

0

0

—

16

0

0

juli..............

0

0

—

204

1

—

augusti...........

0

0

3

67

3

0

september........

269

0

7

131

0

0

oktober..........

924

0

15

191

294

0

november.........

1051

0

13

80

157

—

december.........

1267

0

4

117

488

0

1947 januari...........

551

0

0

137

102

0

februari..........

371

0

26

167

10

0

mars..............

15

0

498

125

50

0

april ..............

442

0

154

324

0

0

Anm. Se anm. under tab. 8.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

189

Tab. 10. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad

Antal

0

Stor-

boskap

besiktigade hela och

mräknade halva krop]

Kalv

till hela

jar1

Svin

Betäckta

suggor i

Svea- och

Götaland

Tjänst- bara

galtar i

Svea- och

Götaland

större

mindre

1930 ..................

242 588

387 585-5

234 831

1225685

.

.

1931..................

227 433

394 276-5

225 831

1 424 539

•

1932 ..................

238 715-5

412 905

229 697-5

1354 033

1933 ..................

250 644

420 721

239615-5

1 342 908

1934 ..................

258 295

407 182

253 759-5

1424688

255 886

4 682

1935 ..................

274675

414 141-5

287 700

1 270 852-5

264 271

4 240

1936 ..................

302 503

440 738

354 234

1324 497

284 044

4156

1937 ..................

347 406

466 605

413 007

1 480 022

258 967

3 931

1938 ..................

375 469-5

502 228-5

437 859

1478 927

272 789

3 778

1939 ..................

397 069

519 013

467 212

1608 873-5

282 702

3 747

1940 ..................

540 108

505 579-5

515 670

1 487 631

214 291

3 407

1941..................

550661

401 003

506 747

1049 460

192 403

2 876

1942 .................

234 453-5

212 355-5

424 966

596 673-5

167 453

2 525

1943 ..................

283 994

221 920-5

588 012

719 183-5

190 672

2 511

1944

348600

255 852-5

640 198-5

1 064 267-5

182 368

2 504

1945

345 530

256 454

570 915-5

961 335

184 294

2 580

1946 ...................

391 704

372 535-5

597 925-5

1 053 797-5

178 266

2 612

1945 januari...........

30 641

16 238

53 986-5

77 837

15 234

2 666

februari..........

26 955

17 791-5

43 968-5

76 220

12 702

2 626

mars.............

30 602

20 531-5

52 151-5

95 520

14 213

2 607

april.............

24 880-5

19 927-5

71 297-5

101618-5

16 993

2 595

maj..............

27 318

24 665

61208

99 897-5

18 641

2 582

juni..............

20 966

24 534-5

45 773-5

75 064

15 976

2 567

juli..............

23 820

27 504-5

45 947-5

72 716-5

11256

2 506

augusti...........

20 793-5

24 173-5

36 993-5

59 093

10 228

2 478

26 903

22 029-5

30 791

49 801-5

10 681

2 481

45 244-5

25 180-5

43 003

83 927

15 897

2 519

40 304

19 009-5

46 737

88 040-5

21 589

2 593

december.........

27 102-5

14 868-5

39 058

81 599-5

20 884

2 741

1946 januari...........

32 612

15 834-5

42 835-5

90 796

16 626

2 738

februari..........

26 929-5

23 257

38130

80 579

12 068

2 670

mars.............

33 683

27 435-5

57 126

93 254

12 918

2 661

april.............

29 933

34 266-5

70 956

113 789

16 289

2 681

maj..............

30 679-5

36 618

60 941-5

102 087-5

17 760

2 645

juni..............

22 801

37 534

50 277-5

89 047

15 222

2 622

juli..............

23 740-5

44 322-5

52 798

82 552-5

11734

2 561

augusti...........

27 510-5

46 945-5

45 249

78 716-5

10 347

2 531

34 712

28 363-5

35 377

63 203

10 823

2 525

51 093

31614-5

49 229

74 142

14 445

2 541

44 293

23 666

49 550

79 896

20 041

2 382

december.........

33 717

22 678

45 456

105 735

19 993

2 589

1947 januari...........

31 215-5

23 152-5

58 631-5

83 011-5

16 275

2 607

februari...........

83 066*5

23 014-5

44 117-5

67 776

12 616

2 676

mars..............

36 479-5

28 245-5

54 731

91 976-5

16 376

2 655

april ..............

29 701-5

32 406-5

75 533

98 599

| 21575

2 704

1 Årssummorna för 1945 och 1946 samt alla månadssummorna preliminära tal.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 11. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel m. m., i ton.

År och månad

Inhemsk

försälj- ning av

sv. olje- kraftfoder

Import

av olje- kraftfoder

(stat. nr

359—365,

369 och 370)

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr

366—68 och

371—72)

Export av

oljekraft- o.

a. kreaturs- foder (stat.

nr 361, 363,

366:1—372)

Import

av majs

Import

av kli

1929 ................

183 093

9 421

8 257

76 668

40 257

1930 ................

179 034

9 075

15345

134634

40 782

1931................

234 263

8 825

12 933

353 055

80 906

1932 ................

148607

5331

18 216

243 949

33 026

1933 ................

150 859

8185

46 783

265 350

62 278

1934 ................

52 869

190128

8 234

51574

107 186

38158

1935 ................

59 919

200 420

4 802

61238

43 009

8 775

1936 ................

65 109

158630

5 444

74 560

76 043

10 199

1937 ................

77 287

223 060

8 508

65 362

185 239

48607

1938 ................

73 999

251559

7 495

69 702

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

6150

42 575

42 369

12 936

1940 ................

93 297

141 933

7162

2 349

49 065

14 025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942 ................

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943 ................

43 032

88 988

2149

1687

9 940

50

1944 ................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

—

1945 ................

67 934

92 668

459

10 468

9 073

—

1946 .................

35 091

90 564

10 186

10 890

85 557

90 941

1945 januari.........

5 642

10 304

0

—

—

_

februari........

3 888

4 712

0

—

—

—

mars...........

5 653

1289

0

—

4 303

—

april...........

6 154

1147

0

—

—

—

maj............

6 252

896

0

—

—

—

juni............

5 631

405

0

2 691

—

—

juli............

6 264

502

2

3 819

—

—

augusti.........

6 811

344

31

536

—

—

september......

5136

5 344

120

4 643

—

—

7144

27 694

70

527

0

—

november.......

5 987

29 948

35

3 759

4 770

—

december.......

3 372

10 083

209

1374

—

—

1946 januari.........

3156

30 887

291

3 905

6 011

_

februari........

4 058

3 859

1565

2 413

5 391

—

mars...........

3 539

3 058

1355

3 448

5 991

0

april...........

3 792

9 559

1500

412

6 636

2 840

maj............

2 919

6 592

905

677

3164

7139

juni............

2 694

1289

207

35

424

12 984

juli............

944

3118

332

—

358

9 707

augusti.........

2 475

7 533

706

—

24 751

7 912

september......

3164

3 671

395

—

5 791

14 303

oktober.........

3 003

2115

282

—

1175

10 076

november.......

2 545

9 050

750

—

9 615

14 862

december.......

2 802

9 833

1898

—

16 251

11119

1947 januari.........

2 033

6 783

629

—

5161

14 240

februari.........

2 576

15 861

255

9

107

20 805

mars..........

2 072

3 237

803

—

143

7 464

april............

2114

8 537

703

—

58

14 166

Anm. Se anm. under tab. 8.

477668. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:470 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisregler ande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. JoU 1947:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten