Sök i Ratio Lex

Med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m

148 sidor, varav 141 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 141 av 148 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:282, Med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

1

Nr 282.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen m. m.; given

Stockholms slott den 9 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till

1) 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

2) 1947 års allmänna familjepensionsreglemente,

3) 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan,

4) 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan,

5) 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

6) 1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

7) 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt

8) 1947 års familjepensionsreglemente för arbetare,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

liihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga

tillämpning å följande tjänstemän, å vilka statens allmänna avlöningsreglemente

eller avlöningsreglementet för militära beställningshavare äger tilllämpning,

nämligen:

a) innehavare av tjänst, vars lönegrad har någon av beteckningarna Ca,

Cb, Ce, Co, Cp, Cq, Cs, Ma, Me, Mo, Mp, Coa och Cob; ävensom

b) chefen för försäkringsinspektionen samt innehavare av sådan tjänst vid

bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, vars lönegrad har

beteckningen Cr.

2 mom. Kungl. Maj:t äger där särskilda skäl därtill äro besluta, att reglementets

bestämmelser, i vad de avse tjänstemän som omförmälas i 10 §,

skola lända till efterrättelse jämväl för innehavare av icke-ordinarie statlig

anställning, vilken icke avses i 1 mom.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om

tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga

delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvaret.

Vad i reglementet sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat

framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Maj :t

och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk,

vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats

av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av

förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension eller däremot

svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt

enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §■

Från reglementets tillämpning är, där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar,

undantagen tjänsteman, vilken vid statens övertagande helt eller delvis

av enskilt företag eller i samband med dylikt företags nedläggande övergått

till befattning, som avses i reglementet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 §•

1 mom. Avgår justitieråd eller regeringsråd från sin tjänst för tillträdande

av annan med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad tjänst än som i

21 § avses, av statsrådsämbete eller av annan befattning i statens tjänst, som

icke är förenad med pensionsrätt enligt detta reglemente, eller för fullgörande

av något av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag, för vilket ersättning av

statsmedel utgår, skall, så länge han i oavbruten följd innehar sådan befattning

eller sådant uppdrag, i pensionshänseende så anses, som om han

alltjämt kvarstode i justitieråds- eller regeringsrådsämbetet. I fråga om avgång

från tjänst, som ej är att hänföra till domarämbete, skall dock härvid

gälla vad för den innehavda tjänsten är stadgat.

2 mom. Försättes ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman i disponibilitet,

skall, därest han åtnjuter exspektansarvode eller annan eljest

med rätt till pension icke förenad avlöning av statsmedel till belopp ej understigande

tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda

ordinarie tjänsten, i pensionshänseende så anses, som om han alltjämt kvarstode

i nämnda tjänst.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande

annan tjänsteman, som försättes i disponibilitet mot åtnjutande av

disponibilitetsarvode.

3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta reglemente skall avlöning,

ersättning av statsmedel, exspektansarvode eller disponibilitetsarvode

åt tjänsteman, som avses i denna paragraf, betraktas som lön.

4 §■

Tjänsteman, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter avgång

från tjänsten berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta, allt

enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet jämte

de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas av

Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om ordinarie tjänstemans

skyldighet att avgå från tjänsten m. m.

5 §•

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller

tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 6 § 4 mom., It § 2 mom. och 22 § 1 mom. av Kungl.

Maj:t; samt

b) i andra fall beträffande tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande

verks styrelse och beträffande annan tjänsteman av statskontoret.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas

av den här ovan under b) omförmälda myndigheten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå in. m.

6 §•

1 mom. Ordinarie innehavare av domarämbete, med undantag av vattenrättsingenjör,

är skyldig att avgå från tjänsten, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med två år överstiger hans ålder vid pensionsålderns

inträde, eller ock under tillhopa sex månader efter pensionsålderns

inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande

av offentligt uppdrag;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) oavbrutet under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet av

annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag samt befinnes till

följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller

till följd av nedsatt arbetsförmåga för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst.

2 mom. Annan ordinarie tjänsteman än i 1 mom. avses är skyldig att avgå

från tjänsten, därest han

a) i fråga om tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial,

uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, den myndighet,

som äger pröva frågan om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av

pension, anledning antaga att tjänstemannen kan tjänstgöra i sådan annan

befattning till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,

huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Maj:ts prövning

eller, där prövningen av nämnda fråga enligt Kungl. Maj:ts beslut

ankommer på myndigheten, av denna upptagas till avgörande.

Vad i detta moment stadgats skall icke föranleda inskränkning i den vidsträcktare

avgångsskyldighet, som på grund av beslut av Kungl. Maj:t och

riksdagen må vara för viss tjänsteman gällande.

3 mom. I fråga om i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, må den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda,

då synnerliga skäl därtill äro, medgiva tjänstemannen anstånd med

avsked efter pensionsålderns inträde, så länge han är fullt tjänstduglig, dock

icke längre tid än sammanlagt ett år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

5

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t beträffande

tjänsteman, varom förmäles i nästföregående stycke, medgiva anstånd

med avsked längre tid efter pensionsålderns inträde än där sägs, dock icke i

något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

A mom. Befinnes i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra

sina tjänslåligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 2 mom.

första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för tjänstemaimen högst fem år

återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från

tjänsten och entlediga honom.

Tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande,

varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen

förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t jämväl i annat fall än

1 nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

5 mom. Icke-ordinarie befattningshavare må ej bibehållas i sin befattning,

därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns

inträde, Kungl. Maj:t dock obetaget att, då särskilda omständigheter

därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare

sammanlagt högst två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i

2 mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.

7 §•

1 mom. För ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst fullmakt eller

konstitutorial, så ock för icke-ordinarie befattningar med undantag av befattningarna

såsom chef för bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

inträder pensionsåldern vid den tid, som nedan i denna paragraf

angives.

Har ordinarie tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttats till tjänst,

för vilken gäller annan pensionsålder, skall dock den nya pensionsåldern

icke tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd

tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.

2 mom. För följande befattningar inträder pensionsåldern vid den i 4

mom. angivna tid efter det befattningshavaren uppnått nedan angivna levnadsålder:
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

A. Ordinarie befattningar.

L önegradsbeteckning

Lönegrads-

nummer

Levnadsår

Ca ........................

i

1—16

60

i

17—37

65

Co........................

1—24

65

3

55

4, 5

50

6

60

Ma........................

7

8

50

60

9

50

10, 11

55

12

60

Mo........................

1—24

65

Coa ......................

1

63

Cob ......................

1

63

B. Extra ordinarie befattningar.

Lönegradsbeteckning

Lönegrads-

nummer

Levnadsår

Ce ........................

r i—i6

60

| 17—37

65

Cs ........................

1—24

65

Me........................

1, 2, 4

50

För här avsedd tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning,

inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter

det tjänstemannen uppnått den levnadsålder, som här ovan upptages för den

lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller, vad angår

innehavare av tjänst, vars lönegrad har beteckningen Cr, vid den i 4 mom.

angivna tid efter det befattningshavaren uppnått 65 års ålder.

Utan hinder av vad under A här ovan sägs skall för vissa ordinarie befattningar

gälla den särskilda pensionsålder, som bestämmes av Kungl. Maj:t

med stöd av riksdagens beslut.

För ovan avsedda icke-ordinarie befattningar äger Kungl. Maj:t, med avvikelse

från vad i detta moment i övrigt stadgats, fastställa särskild pensionsålder.

3 mom. För icke-ordinarie anställning, vilken avses i 1 § 2 mom., inträder

pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter det anställningshavaren

uppnått den levnadsålder, som av Kungl. Maj:t fastställts.

4 inom. För innehavare av militär eller civilmilitär beställning vid försvaret

inträder pensionsåldern, där den i 2 mom. avsedda levnadsåldern uppnås

under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången av mars månad, men

eljest vid utgången av september månad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

7

För övriga befattningar inträder pensionsåldern, där ej annat följer av i

reglementet meddelade särskilda bestämmelser, vid utgången av den kalendermånad,

under vilken den i 2 mom. avsedda levnadsåldern uppnås.

8 §■

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande av

befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befattning, som är

förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän lag

är att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning

jämväl där tjänsteman på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående

stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i

befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles

i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

9 §•

1 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande,

samt innehavare av befattning såsom chef för bank- och fondinspektionen

eller sparbanksinspektionen skall frågan om tjänstemannens rätt att

komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, avgöras

i sammanhang med beslut om förordnandes upphörande, så ock då meddelat

förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande.

2 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, samt annan icke-ordinarie befattningshavare än i 1 mom.

sägs må beslut om avsked eller entledigande icke meddelas utan att frågan

om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan

fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet

avgöres. Vad nu sagts har dock icke avseende å innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen.

Underlåter tjänsteman, som i nästföregående stycke avses, att söka avsked

eller entledigande, ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande

förhållande föreligger, som enligt 6 § 1, 2 eller 5 mom. bör föranleda hans

avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan

om tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att,

därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga tjänstemannen eller göra

hemställan om hans entledigande.

3 mom. I fall, varom förmäles i 6 § 4 mom., må beslut om entledigande

icke meddelas utan att tjänstemannen erhållit tillfälle att inkomma med yttrande

i ärendet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 avd. Om tjänstepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å dels ordinarie tjänstemän,

som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial, dels ock icke-ordinarie

befattningshavare med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen

samt sparbanksinspektionen.

11 §•

1 mom. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av tjänstepension

tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första

stycket, i detta kapitel avsedd tjänsteman,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,

och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);
b)

i fall som avses i 6 § 1 mom. b), 6 § 2 mom. första stycket b) eller

6 § 5 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 6 § 1 mom. c), 6 § 2 mom. första stycket c) eller

6 § 5 mom. första stycket c), så ock där tjänsteman med tillämpning av

bestämmelserna i 6 § 4 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att tjänsteman icke må komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension,

därest han i den ordning, varom i 6 § 2 mom. andra stycket förmäles,

prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande

innehar icke-ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade

med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande

av tjänstepension vid avgång allenast från den icke-ordinarie befattningen

och ej heller vid samtidig avgång från båda tjänsterna bekomma mer än

en pension.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde

frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att

därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången

finnes icke vara stridande mot statens intressen och under förutsättning

tillika

a) beträffande innehavare av beställning vid försvaret, för vilken pensionsåldern

vid den i 7 § 4 mom. angivna tid inträder efter det beställningshavaren

uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, att han innehar minst

20 respektive 25 tjänstår; samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

9

b) beträffande annan tjänsteman, att han innehar minst det antal tjänstår,

som erfordras för erhållande av hel pension.

Vid tjänstårsberäkning för det ändamål, som i första stycket avses, skola

tjänståren beräknas utan iakttagande av föreskrifterna i 15 § 1 mom. andra

och tredje styckena eller de motsvarande föreskrifter, som må gälla på grund

av stadgandet i 15 § 2 mom.

Genom fullmakt tillsatt tjänsteman, som är innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen, må ock av Kungl. Maj:t kunna medgivas rätt

att komma i åtnjutande av förtidspension, därest tjänstemannen entledigas

utan att han själv därom uttryckt önskan och utan att på grund av i detta

reglemente meddelade bestämmelser skyldighet att avgå från tjänsten föreligger.

3 mom. Har tjänsteman genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd

till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning i statens tjänst

eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller

bär han genom lagakraftägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd

tjänst av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt

2 kap. 17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande tjänsteman beslut, som i nästföregående stycke avses,

meddelats men ej vunnit laga kraft, eller tjänsteman hålles häktad för brott,

vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning,

till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller tjänsteman av polismyndighet

kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må frågan om tjänstemannens

rätt att komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning,

så länge sådant förhållande föreligger.

12 §.

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång

från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit

efter pensionstagarens frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till

mistning på viss tid av innehavd tjänst, icke må åtnjuta pension för tjänsten

före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare

sådant beslut föreligger, som i 11 § 3 mom. första stycket avses, pensionen

skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under

vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800

kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 282.

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en

tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan

anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de

närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet

likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

13 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,

där ej annat föranledes av stadgandena i 2—4 mom. här nedan, dels

av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 14 § skall för

tjänstemannen tillämpas, dels ock av den tid tjänstemannen enligt 15 § äger

tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

i 16—19 §§.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,

tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstår, varom

förmäles i 16 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension för den

som omedelbart före ändringen innehade tjänsten likväl icke understiga det

belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum och,

i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas den tid,

varmed sänkningen skett.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie

tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan

tjänst.

3 mom. Har tjänsteman tidigare innehaft med tjänstepensionsrätt förenad

ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid, eller befattning

av det slag, som i 21 § c) detta reglemente avses, och åtnjuter han icke

tjänstepension för nämnda befattning, skall ■—- såframt tjänstemannen innehaft

befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande av

tjänstepension för densamma, om avgången från befattningen skett på hans

egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens tjänst

— vid bestämmande av tjänstepensionens grundbelopp iakttagas, att detsamma

icke må understiga grundbeloppet av tjänstepension för den tidigare

innehavda tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde

vid förordnandets upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där tjänsteman tidigare

innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i 21 § b), under tid,

för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas, eller annan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

11

med tjänstepensionsrätt förenad befattning vid inträdet av för densamma

stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjuter tjänstepension för

den tidigare innehavda befattningen.

A mom. Där tjänsteman, som samtidigt avgår från ordinarie tjänst och sådan

icke-ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande

av den ordinarie tjänstens utövande, på grund av bestämmelsen i 11 § 1

mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension, skall

dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna

beräknade grundbeloppen.

Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från icke-ordinarie med

tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenade befattningar, vilka innehavas

med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas grundbelopp

sammanlagt icke överstiga det högsta av tjänstepensionsunderlagen för tjänsterna.

Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.

5 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt

delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

14 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension

för tiden intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67 års

ålder tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 eller 3 mom.

gäller för den befattning från vilken avgången sker, samt för tiden därefter

det belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget

med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar

om lägre avdrag.

Har den tjänst, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare

tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om tjänsteman som

avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive

förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag än som

motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta begynnelserespektive

slutunderlag, vilka må hava varit för tjänstemannen gällande under

vart och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd,

med tjänstepensionsrätt förenad anställning.

2 mom. För befattning, som är hänförd till viss lönegrad, utgör begynnelseunderlaget,

där ej annat nedan sägs, det belopp, som här nedan angives

för den löneklass lönegraden omfattar eller, om lönegraden omfattar

flera löneklasser, för slutlöneklassen inom lönegraden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Löne-

plan

nr

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

1

4

2 520

17

4 476

30

8 772

5

2 640

18

4 644

31

9 168

6

2 772

19

4 860

32

9 564

7

2 904

20

5112

33

9 912

8

3 048

21

5 412

34

10 248

9

3 204

22

5 712

35

10 584

10

3 372

23

6 024

36

10 920

11

3 528

24

6 360

37

11 256

12

3 696

25

6 744

38

11 592

13

3 852

26

7 128

39

11 928

14

4 008

27

7 536

40

12 264

15

4 152

28

7 944

16

4 308

29

8 364

2

1 .

7 548

9

10 764

17

13 212

2

7 944

10

11 160

18

13 512

3

8 340

11

11556

19

13 812

4

8 736

12

11 964

20

14 412

5

9 144

13

12 312

21

14 412

6

9 552

14

12 516

22

14 412

7

9 960

15

12 708

23

14 412

8

10 356

16

12 912

24

14 412

3

4

9 912

4

4

7 536

Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla,

a) att för befattning, för vilken gäller en pensionsålder av 50 år, såsom

begynnelseunderlag skall tillämpas det för respektive slutlöneklass angivna

beloppet minskat med 108 kronor i löneklass 4—15, 120 kronor i löneklass

16—19, 168 kronor i löneklass 20—23, 192 kronor i löneklass 24—28 samt

204 kronor i löneklass 29—40, dock att sådan minskning av underlaget icke

skall äga rum i fråga om pensionstagare, som från pensionsavgången intill

fyllda 60 år i en följd eller i sådan omfattning, som av Kungl. Maj:t prövats

därmed likvärdig, varit innehavare av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning

vid försvaret; samt

b) att för sådan tjänst vid bank- och fondinspektionen, vilken tillhör lönegraden

Cr 9, begynnelseunderlaget utgör 10 920 kronor.

3 mom. 1 fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger

Kungl. Maj:t antingen bestämma den löneklass befattningen med avseende

å tjänstepensionsunderlag skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt

tjänstepensionsunderlag.

15 §.

1 mom. Såsom tjänstår må, i den mån ej annat följer av vad i 4 mom.

andra stycket sägs, tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under

vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

13

tjänsteman av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller

militärtjänstgöring vidkänts C-avdrag å lönen eller, i fråga om den som icke

åtnjuter avlöning enligt statens allmänna avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet

för militära beställningshavare, eljest avstått samtliga kontanta

avlöningsförmåner.

Tid, under vilken icke-ordinarie tjänsteman haft avkortad tjänstgöring,

skall vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom i

nästföregående stycke förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot

avkortningen i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet

i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder tjänsteman varit

underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente

innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med

därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt,

vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser

med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit

senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt

föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och

i vad mån tid, varunder tjänsteman fullgjort arbete eller uppdrag i eller

utom statens tjänst, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning

ej må ske enligt vad ovan i denna paragraf eller eljest är stadgat.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att

tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts

skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning

beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar tiden

för samtidigt innehav av befattningarna. Sker avgång samtidigt från mer

än en med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenad befattning,

skall vad sålunda stadgats lända till efterrättelse med avseende å tjänstårsberäkning

för varje särskild avgångstjänst.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats

gäller, att av tid varunder tjänsteman innehaft beställning å reservstat må

vid bestämmande av pensionsförmån enligt detta reglemente tillgodoräknas

allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Maj:t

annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

16 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan

tjänsteman räkna minst 30 eller — i fråga om ordinarie befattning, beträffande

vilken Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut meddelat föreskrift

därom, eller icke-ordinarie befattning, som av Kungl. Maj:t förklarats vara

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

i pensionshänseende likställd med dylik ordinarie befattning — minst 25

tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med begynnelserespektive

slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad

pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive slutunderlaget

minskat med 1j 120 eller, där för hel pension erfordras allenast 25 tjänstår,

med 1lioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

30 respektive 25.

17 §•

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för tjänstemannen gällande

begynnelse- respektive slutunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie

tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid, nämnda underlag reducerat i

samma omfattning, som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande

tjänsteman, som avgår efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet

bestämmas enligt de i 16 § angivna grunderna.

18 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 16 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive

slutunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad

tjänstgöringstid, av nämnda underlag reducerat i samma omfattning,

som vid avgången gällt i fråga om lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom

överstiger grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit

tjänstemannen, därest han under oförändrade förhållanden kunnat

kvarstå i sin befattning till pensionsålderns inträde.

19 §.

1 mom. Grundbeloppet av förtidspension, varom förmäles i 11 § 2 mom.

första stycket, bestämmes enligt de i 16 § angivna grunderna men skall för

tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara

minskat med ‘/iso eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, V150 för

varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått

till nämnda tidpunkt.

2 mom. Grundbeloppet av förtidspension, som avses i 11 § 2 mom. tredje

stycket, bestämmes enligt de grunder, som i 22 § 3 mom. första och andra

styckena stadgas beträffande förordnandepension.

Rörligt tillägg.

20 §.

1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension

enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,

som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens

löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 282. 15

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed

pension utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

21 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad

anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt

sparbanksinspektionen.

22 §.

/ mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för viss

tid, äger rätt att vid avgång från befattningen, som tillika innefattar avgång

ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension (förordnandepension),

a) därest tjänsten av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd;

b) i fall som avses i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c) eller i 6 § 4 mom.

andra stycket;

c) därest — utan att sådant fall är för handen som avses under a) eller b)

här ovan — förordnandet utlöper och av annan anledning än av tjänstemannen

därom uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande;

samt

d) därest, i fråga om tjänsteman som är innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen, tjänstemannen entledigas på grund av stadgandet

i sistnämnda lagrum.

Innehavare av befattning såsom chef för försäkringsinspektionen, bankoch

fondinspektionen eller sparbanksinspektionen äger rätt att vid avgång

från befattningen, som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i

åtnjutande av förordnandepension, därest sådant fall föreligger, som avses

under a) här ovan eller i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c) respektive 6 §

5 mom. första stycket b) eller c), så ock eljest därest förordnandet upphäves

utan att tjänstemannen därom uttryckt önskan.

I denna paragraf avsedd tjänsteman, vars förordnande efter det han uppnått

en levnadsålder av 60 år på grund av därom av honom uttryckt önskan

upphäves innan tjänsten av honom innehafts 12 år i oavbruten följd, må

kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att komma i åtnjutande av förord
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nandepension, därest avgången finnes icke vara stridande mot statens intressen

och under förutsättning tillika

a) att han samtidigt med f rånträ dande av anställning, som avses i 10 §,

tillträdde och därefter i oavbruten följd innehaft befattning av det slag,

varom i denna paragraf är fråga; samt

b) att han vid frånträdandet av nämnda anställning kunde tillgodoräkna

sig så stort antal tjänslår att detta utökat med den tid han innehaft befattning

av det slag, varom i denna paragraf är fråga, uppgår till minst 30 år.

Bestämmelserna i nästföregående stycke skola äga tillämpning även i fall,

då förnyat förordnande icke meddelas på grund av att tjänstemannen därom

uttryckt önskan.

Jämväl i annat fall än ovan sagts äger tjänsteman, vilken samtidigt med

frånträdande av tidigare innehavd, med rätt till förordnandepension förenad

befattning tillträtt och därefter i oavbruten följd innehaft annan sådan befattning,

vid avgång rätt att komma i åtnjutande av förordnandepension,

under förutsättning att han skulle hava varit berättigad till dylik pension

för den tidigare befattningen, om han kvarstått i denna intill tiden för

avgången.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment likställes med ur statens

tjänst avgången befattningshavare den, som efter avgång från befattning,

vilken avses i denna paragraf, kvarstår i statens tjänst såsom innehavare

av befattning, vilken icke är förenad med tjänstepensionsrätt.

Vad i It § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om

pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av förordnandepension gäller vad nedan

i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 12 och 20 §§ äga

motsvarande tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år och sådant fall ej är för handen,

som nedan under b) sägs, ävensom där avgången är föranledd av olycksfall

i tjänsten, det för befattningen gällande begynnelse- respektive slutunderlaget

(grundbelopp av hel pension);

b) där tjänsteman, som innehaft tjänsten minst 12 men icke 18 år och ej

uppnått en levnadsålder av 55 år, på grund av därom av honom uttryckt

önskan får förordnandet upphävt eller vid utlöpande av förordnandet icke

får detsamma förnyat, begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med en

sjättedel för varje påbörjat antal av fem år, varmed levnadsåldern vid avgången

understiger 55 år, dock med högst tre sjättedelar (grundbelopp av

avkortad pension vid frivillig avgång);

c) eljest begynnelse- respektive slutunderlaget minskat med Vieo för varje

full fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst

24/igo (grundbelopp av avkortad pension).

I fråga om den som vid tjänstens tillträdande innehade annan med tjänste
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

17

pensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej må

understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna

gällande tjänstepensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan

underlagen för de båda befattningarna. Dylik ökning må dock äga rum endast

om tjänstepensionsunderlaget för den tjänst, från vilken avgång sker,

är större än underlaget för den tidigare innehavda tjänsten.

Där pensionsrätten är grundad på föreskriften i 1 mom. femte stycket,

skall grundbeloppet, oavsett ovan meddelade bestämmelser, beräknas som

om tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i den tidigare befattning,

som i nämnda författningsrum avses.

Vad i 13 § 2 mom. första stycket samt 13 § 3 och 5 mom. stadgas skall i

tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt

bestämmelserna i denna paragraf.

■i mom. Såsom tjänstepensionsunderlag för rektorsbefattningar med lönegradsbeteckningen

Cb skall vid bestämmandet av tjänstepension för tiden

intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67 års ålder tillämpas

det belopp (begynnelseunderlag), som framgår av nedanstående tabell, samt

för tiden därefter det belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning

av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt

fall förordnar om lägre avdrag.

Lönegrads-

beteckning

Lönegrads-

nummer

Begynnelse-

underlag

kronor

Lönegrads-

nummer

Begynnelse-

underlag

kronor

Cb

5

9 168

10

9 912

6

9 564

11

10 920

7

9 912

12

10 920

8

9 912

13

10 920

9

9 912

14

10 920

För befattning såsom rektor vid dövstumskola skall oavsett vilken lönegrad

befattningen tillhör tillämpas det begynnelse- respektive slutunderlag, som

gäller för rektorsbefattning hänförlig till lönegraden Cb 6.

För övriga i denna paragraf avsedda befattningar skola i fråga om tjänstepensionsunderlag

gälla föreskrifterna i 14 § 1 mom. första stycket samt

2 mom. första stycket.

23 §.

7 mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för begränsad

anställningstid, är vid avgång från tjänsten, som tillika innefattar

avgång ur statens tjänst,

a) därest han innehaft tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma

längst må meddelas, så ock i fall, som avses i 6 § 4 mom. andra

liihang till riksdagens protokoll 1947. I sand. Nr 282.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

stycket, försäkrad till erhållande av tjänstepension från och med månaden

näst efter den, under vilken han fyller 65 år (uppskjuten pension); samt

b) i fall, som avses i 6 § 2 mom. första stycket b) eller c), berättigad att

komma i åtnjutande av tjänstepension (invalidpension, sjukpension).

Vad i 11 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om

pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av pension, som avses i 1 mom., gäller

vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 12 och

20 §§ äga motsvarande tillämpning, dock med den inskränkning i fråga om

uppskjuten pensions utgående, som följer av stadgandet i 1 mom. första

stycket a) här ovan.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av här avsedd pension bestämmes

av det för befattningen gällande t jänstepensionsunderlaget ävensom, såvitt

gäller uppskjuten pension, av den tid varunder tjänsten innehafts. Härvid

iakttages

a) beträffande uppskjuten pension, att grundbeloppet av sådan pension

bestämmes med tillämpning av de i 16 § meddelade stadgandena angående

avkortad pension;

b) beträffande invalidpension, att grundbeloppet av dylik pension fastställes

enligt den i 17 § meddelade föreskriften angående tjänstepension av

sådant slag; samt

c) beträffande sjukpension, att grundbeloppet av sådan pension skall

motsvara 75 procent av t jänstepensionsunderlaget.

I fråga om den som vid förordnandets tillträdande innehade annan med

tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej

må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning.

Vad i 13 § 2 mom. första stycket samt 13 § 3 och 5 mom. stadgas skall i

tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt

bestämmelserna i denna paragraf.

4 mom. För de i denna paragraf avsedda befattningarna gälla i fråga om

tjänstepensionsunderlag föreskrifterna i 14 § 1 mom. första stycket samt

2 mom. första stycket.

Vid beräkning av uppskjuten pension skall tillämpas en tjänstålder för

hel pension av 30 år eller, såvitt avser sådan befattning, beträffande vilken

Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut meddelat föreskrift om lägre

tjänstålder, 25 år.

5 mom. Tillträder den som är försäkrad till erhållande av uppskjuten

pension ånyo med tjänstepensionsrätt förenad anställning, upphör hans rätt

till uppskjuten pension.

6 mom. Har den som äger rätt till uppskjuten pension, innan denna börjat

utgå, blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit folkpension

enligt gällande lag om folkpensionering, skall på därom gjord an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 282. 19

sökning rätten till uppskjuten pension utbytas mot en genast börjande

pension.

Grundbeloppet för ar räknat av sadan tjänstepension bestämmes enligt

grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp att, då hänsyn

icke tages till rörligt tillägg, pensionens värde vid den tidpunkt, från och

med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den

uppskjutna pensionen. Grundbeloppet skall likväl lägst motsvara 50 procent

av det för den uppskjutna pensionen före 67 års ålder gällande grundbeloppet.

I övrigt skola föreskrifterna i 12 och 20 §§ äga motsvarande tillämpning

med den avvikelsen från vad i 12 § 2 mom. första stycket stadgas, att pensionen

utgår från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat

löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om genast

börjande pension gjorts.

4 avd. Om tjänstelivränta.

24 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått

ur statens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension för

den av honom vid avgångstillfället innehavda befattningen, är berättigad att

på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen

till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om

folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft

anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt

enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser; samt

b) att tjänstemannen icke efter avgången men före den i första stycket a)

eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt

som nyss sagts.

Där tjänsteman samtidigt avgått från ordinarie tjänst och sådan ickcordinarie

befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den

ordinarie tjänstens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade

med tjänstepensionsrätt enligt delta reglemente, allenast komma i åtnjutande

av en tjänstelivränta.

Med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom i första stycket

förmäles, likställes den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt förenad

befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare av befattning,

vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 12 §

2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna

i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts

och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen näst

efter den, då tjänstepensionen upphört att utgå; dock att livränta i förstnämnda

fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,

under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen

börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om

tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

25 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat

föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för befattningshavaren

vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet

vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat

med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad

varunder befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas

i 26 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den tjänst från vilken avgången ägt rum innehafts under

kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande

sätt som i 14 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;

b) att tid, under vilken tjänsteman icke innehaft med tjänstepensionsrätt

förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats

bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i intet fall må

tagas i betraktande till större del än två tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den som avgått från tjänst, vilken avses i 21 §,

må tagas i betraktande allenast tid, under vilken tjänstemannen i oavbruten

följd före avgången innehaft nämnda tjänst.

2 inom. Föreligger beträffande den som äger rätt till tjänstelivränta sådant

fall som avses i 13 § 3 mom., skall vad i nämnda författningsrum föreskrives

om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp iakttagas vid fastställande

av livräntans belopp.

I övrigt skall vad i 12 § 3 mom., 13 § 2 och 4 mom., 22 § 3 mom. andra

stycket och 23 § 3 mom. andra stycket stadgas om tjänstepension eller

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 21

tjänstepensions grundbelopp äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast

högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

26 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande

fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del

av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda

fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 25 §

1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock

minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda

sätt beräknade beloppet skall minskas med 1/io procent för varje

felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av

Kungl. Maj:t, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från

och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av

den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst

motsvara 10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande

årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 11 § 3 mom. första stycket

närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild

från tjänsten eller för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst dömd, i stället

för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel

av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl för

Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än två

tredjedelar.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

27 §.

1 mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta

reglemente avsedd tjänst vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller därvid

eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente

eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts

prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna

av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande

förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må

allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall iiga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. I den mån förmåner enligt krigsavlöningsreglementet utgå till den,

som äger rätt till tjänstepension för i detta reglemente avsedd militär eller

civilmilitär beställning, skall angående tjänstepensionsförmåner för sådan

beställning gälla vad i krigsavlöningsreglementet stadgas.

På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner

för i detta reglemente avsedd civil befattning skola minskas av den

anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare

på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven eller

officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Särskilda bestämmelser.

28 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad i 2—4 avd. stadgas skola för

vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan under 29

—35 §§ meddelas.

29 §.

Andra huvudtiteln.

Fängvårdsanstalterna.

För befattningar såsom överläkare skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag,

som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1,

nämligen:

lönegraden Ca 30 .......... löneklass Ca 34

» Ca 31 .......... » Ca 35

„.. .. .... (tillhörande

tor overlakare ;

I

30 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementet, försvarets sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarsstaben, armén, marinen

och flygvapnet.

1. I fråga om sådan innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen

Ma, för vilken pensionsåldern vid den i 7 § 4 mom. angivna tid inträder efter

det beställningshavaren uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, skall gälla,

i stället för vad i 6 § 3 mom. andra stycket stadgas, att Kungl. Maj:t må,

då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva kvarstående i tjänst

sammanlagt högst fem år efter pensionsålderns inträde.

2. Där i enlighet med beslut av Kungl. Maj.t och riksdagen innehavare

av medelst fullmakt tillsatt beställning med denna förenar ordinarie, medelst

förordnande för viss tid tillsatt beställning och därvid frånträder de löneförmåner,

som äro förenade med fullmaktsbeställningen, skall vid reglemen
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

23

tets tillämpning iakttagas, att, där avgång samtidigt sker från båda beställningarna,

allenast en tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom

att grundbeloppet av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det

högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade beloppen.

3. Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ca,

Co, Ma, Me eller Mo må, oavsett stadgandena i 15 §, såsom tjänstår tillgodoräknas

följande tid, nämligen

a) innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Ma, Me eller Mo

tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år innehaft med tjänstepensionsrätt

icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvaret,

samt annan beställningshavare två tredjedelar av sådan tid;

b) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvaret,

tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i sådan anställning, ävensom så stor

del av anställningstiden i övrigt, som Kungl. Maj:t bestämmer;

c) beställningshavare, som innehaft anställning såsom bataljonsläkare vid

fältläkarkåren, bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren, marinläkare av 2.

graden vid marinläkarkåren, marinläkarstipendiat eller flygläkare av 2.

graden vid flygvapnet, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i sådan anställning;

samt

d) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid

såsom lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid

försvaret.

Innehavare av beställning vid försvaret med lönegradsbeteckningen Ce må,

oavsett stadgandena i 15 §, såsom tjänstår tillgodoräknas två tredjedelar av

den tid, under vilken han efter fyllda 21 år innehaft med tjänstepensionsrätt

icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvaret.

Vid tjänstårsberäkning enligt bestämmelserna i denna punkt skall i fråga

om avdrag bestämmelsen i 15 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

4. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär

personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension

eller med förordnandepension i andra fall än i 22 § 1 mom. första stycket b)

avses pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill

fyllda 70 år, om han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder

av 05 år eller som tillsättes medelst förordnande för viss tid, och i annat

fall intill fyllda 05 år, med skyldighet att i reserven fullgöra tjänstgöring

i enlighet med vad därom av Kungl. Maj:t stadgas.

Erhåller pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,

då skyldigheten att kvarstå i reserven upphört, avsked från anställningen

i reserven, skall pensionen upphöra att utgå från och med månaden

näst efter den, varunder anställningen upphör.

Har pensionstagare, varom här är fråga, under tid då han är skyldig kvar
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

stå i reserven upphört att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd

ingått i främmande makts krigstjänst, skall, ändå att avsked från anställningen

i reserven ej erhållits, pensionen upphöra att utgå från och med

månaden näst efter den, varunder pensionstagaren förlorat svenskt medborgarskap

eller gått i främmande tjänst.

Där tjänstepension enligt vad här ovan sägs upphör att utgå, inträder i

stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 24—26 §§. I här avsett

fall utgör tjänstelivräntan, där ej sådant förhållande föreligger, varom

i 26 § 3 mom. förmäles, en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i

annat fall skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande

större del, dock ej mera än två tredjedelar.

5. Där den, som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta för militär

eller civilmilitär beställning på aktiv stat, samtidigt därmed åtnjuter eller dessförinnan

kommit i åtnjutande av reservpension eller däremot svarande engångsbelopp,

skall på Kungl. Maj:ts prövning bero, om och i vad mån av

sådan anledning avdrag skall ske å de till tjänstepensionen hörande förmånerna

eller å tjänstelivräntan.

2 mom. Försvarets läroverk.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i

fråga om rektorsbefattning skola de i 32 § 2 mom. meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar och garnisonssjukhusen.

Bestämmelserna i 1 mom. skola äga motsvarande tillämpning beträffande

därav berörda beställningshavare.

31 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För befattning såsom chef, tillika läkare vid statens skola för själsligt

abnorma manliga elever skall tillämpas det tjänstepensionsunderlag, som enligt

14 § gäller för 35 löneklassen å löneplan nr 1.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas

de tjänstepensionsunderlag, som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser

å löneplan nr 1, nämligen

för överläkare

tillhörande lönegraden Ca 30

» » Ca 31

Ca 32

löneklass Ca 34

» Ca 35

» Ca 36

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare vid statens anstalt för fallandesjuka skall

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

25

tillämpas det tjänstepensionsunderlag, som enligt 14 § gäller för 35 löneklassen

å löneplan nr 1.

4 mom. Länsstyrelserna.

1. För landshövding tillämpas en tjänstålder för hel pension av 20 år.

I fråga om avkortad pension för sådan tjänsteman skall gälla, i stället för

vad i 16 § sägs, att grundbeloppet skall motsvara tjänstepensionsunderlaget

minskat med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår

understiger 20.

2. Grundbeloppet av förtidspension enligt 11 § 2 mom. första stycket skall

för landshövding motsvara grundbeloppet av hel ålderspension men för tiden

intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat

med 5/i2o för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället

återstått till nämnda tidpunkt.

5 mom. Poliskåren i Boden.

Ordinarie och extra ordinarie manlig befattningshavare tillhörande lönegraden

Ca 22, Ce 22 eller lägre lönegrad är efter avgång från tjänsten med

ålders- eller förtidspension pliktig att inträda i poliskårens reserv och kvarstå

i reserven intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra, då Kungl. Maj:t

därom förordnar.

Därest pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,

då skyldigheten att kvarstå i reserven upphör, erhåller avsked från

anställningen i reserven eller, utan att hava erhållit avsked, upphör att vara

svensk medborgare eller utan vederbörligt tillstånd ingår i främmande makts

krigstjänst, skall gälla vad för sådant fall föreskrives i 30 § 1 mom. 4

punkten andra, tredje och fjärde styckena.

32 §.

Åttonde huvudtiteln.

1 mom. Musikaliska akademien med musikhögskolan.

1. För innehavare av befattning såsom lärare eller ackompanjalör vid

musikhögskolan inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår,

varunder den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

2. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 mom. skall tid, varunder tjänsteman

innehaft befattning vid musikhögskolan såsom lärare eller ackompanjatör

och varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande

löneklass gällande månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens

omfattning minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna

avlöningsreglemente, minskas med samma bråktal som det, varmed

månadslönen av berörda anledning minskats.

Vid bedömande huruvida förutsättningar föreligga för medgivande av rätt

till förtidspension enligt It § 2 mom. första stycket skall, oavsett vad i

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nästföregående stycke stadgats, hänsyn tagas till tjänståren beräknade på sätt

i 15 § 1 mom. första stycket sägs.

3. Vad i 17 och 18 §§ sägs om bestämmande av grundbelopp av invalidpension

eller sjukpension för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid

skall beträffande ordinarie lärare samt extra ordinarie lärare eller

ackompanjatör vid musikhögskolan äga tillämpning för det fall, att den

enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande

månadslönen vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omlattning

minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna

avlöningsreglemente. Härvid förekommande reduktion av tjänstepensionsunderlaget

skall ske med samma bråktal som det, varmed månadslönen av

berörda anledning minskats.

4. I den mån den tjänstgöringsskyldighet, som åtföljer befattning såsom

ordinarie lärare eller extra ordinarie lärare eller ackompanjatör, understiger

20 veckotimmar men vederbörande befattningshavare regelbundet under visst

antal veckotimmar fullgör annan tjänstgöring såsom lärare eller ackompanjatör

vid musikhögskolan, skall i 2 eller 3 punkten här ovan omförmäld

minskning ske allenast med det bråktal, som skulle hava tillämpats, därest för

lönens bestämmande hänsyn jämväl tagits till berörda tjänstgöring.

2 mom. De allmänna läroverken, statens skolköksseminarium och hushållsskola,

folkskoleseminarierna, smdskoleseminarierna, läroanstalterna för

blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, dövstumskolorna samt

de högre tekniska läroverken.

1. För innehavare av befattning med lönegradsbeteckningen Ca eller Ce

vid här avsedda läroanstalter, dock med undantag av maskinister, husmödrar,

sjuksköterskor, översköterskor, vaktmästare, eldare, vårdarinnor och

ekonomibiträden, inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår,

varunder den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

2. Beträffande innehavare av rektorsbefattning skall bestämmelsen i 22 §

1 mom. första stycket a) icke äga tillämpning.

I fråga om rektor, som innehar lärarbefattning, skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 22 § 1 mom. första

stycket b) och c) samt 22 § 1 mom. femte stycket stadgas, att tjänstemannen

jämväl är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt

b) att, där avgång samtidigt sker från båda befattningarna, allenast eu

tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom att grundbeloppet

av pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det högsta av de för

de särskilda tjänsterna beräknade beloppen.

3. Övergår rektor, som innehar lärarbefattning, till sistnämnda befattning,

skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för denna finnes stadgat och skall

härvid bestämmelsen i 13 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

27

minst 12 år i oavbruten följd, äger dock tjänstemannen kvarstå vid rektors

tjänstepensionsrätt. I sådant fall skall med avseende å den tjänstepension eller

tjänstelivränta, vartill tjänstemannen må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens

grundbelopp respektive livräntans belopp icke må understiga det

belopp, vartill det skulle hava bestämts, om tjänstemannen intill avgången

ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

3 mom. Konstfackskolan.

1. I fråga om befattning såsom rektor vid konstfackskolan eller föreståndare

för det till skolan hörande teckningslärarinstitutet skola de i 2 mom.

beträffande rektorsbefattning meddelade bestämmelserna äga motsvarande

tillämpning.

2. För innehavare av befattning såsom facklärare eller biträdande facklärare

inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder

den i 7 § avsedda levnadsåldern uppnås.

3. Vid tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 mom. skall tid, varunder tjänsteman

innehaft befattning såsom facklärare eller biträdande facklärare och

varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass

gällande månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning

minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna

avlöningsreglemente, minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen

av berörda anledning minskats.

Vid bedömande, huruvida förutsättningar föreligga för medgivande av rätt

till förtidspension enligt 11 § 2 mom. första stycket, skall, oavsett vad i nästföregående

stycke stadgats, hänsyn tagas till tjänståren beräknade på sätt

i 15 § 1 mom. första stycket sägs.

4. Vad i 17 och 18 §§ sägs om bestämmande av grundbelopp av invalidpension

eller sjukpension för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid

skall beträffande ordinarie facklärare samt extra ordinarie facklärare

eller biträdande facklärare äga tillämpning för det fall, att den enligt

statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande månadslönen

vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning

minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreglemente.

Härvid förekommande reduktion av tjänstepensionsunderlaget

skall ske med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda

anledning minskats.

5. Utan hinder av vad i 23 § 1 mom. första stycket a) sägs må uppskjuten

pension kunna tillkomma huvudlärare jämväl därest han icke innehaft

tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma längst må meddelas,

dock allenast om han innehaft tjänsten minst tio år.

<>. Tid, varunder befattning såsom huvudlärare innehafts och varunder

den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande

månadslönen med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning minskats

enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna avlöningsreg
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

lemente, skall vid bestämmande på sätt i 23 § 3 mom. första stycket sägs

av grundbelopp av uppskjuten pension för huvudläraren ävensom vid

tjänstårsberäkning jämlikt 15 § 1 inom., där sådan beräkning förekommer,

minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda

anledning minskats.

7. Vid bestämmande på sätt i 23 § 3 mom. första stycket sägs avgrundbelopp

av invalidpension eller sjukpension för huvudlärare, för vilken

den enligt statens löneplansförordning för vederbörande löneklass gällande

månadslönen vid avgången med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens omfattning

minskats enligt föreskrifterna i 25 § fjärde stycket statens allmänna

avlöningsreglemente, skall tjänstepensionsunderlaget reduceras med

samma bråktal som det, varmed månadslönen av berörda anledning

minskats.

33 §.

Nionde huvudtiteln.

Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skall tillämpas det tjänstepensionsunderlag,

som enligt 14 § gäller för 32 löneklassen å löneplan nr 1.

34 §.

Tionde huvudtiteln.

1 inom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag,

som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

för lots

» lotsförman

» överlots .

tillhörande lönegraden Ca 11

». » Ca 12

» » Ca 12

» » Ca 13

» » Ca 15

löneklass Ca lfi

» Ca 17

» Ca 17

» Ca IS

» Ca 20

» Ca 21

2 mom. Navigationsskolorna.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för vissa tjänstemän samt i

fråga om rektorsbefattning skola de i 32 § 2 mom. meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

35 §.

Af färsdrivan de verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de tjänstepensionsunderlag,

som i 14 § angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan

nr 1, nämligen:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

29

för lokeldare

» lokförare

tillhörande lönegraden Ca 14

» » Ca 16

löneklass Ca 15

» Ca 18

» Ca 20

8 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

36 §.

Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara pliktig

att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet

förmäles. Ordinarie tjänsteman är likväl icke skyldig underkasta sig

ändring av föreskrifterna i 14 § 2 och 3 mom., 22 § 4 mom. och 23 § 4 mom.

om beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 16—18 §§, 22 § 3 mom. första

stycket och 23 § 3 mom. första stycket om bestämmande av tjänstepensions

grundbelopp eller i 20 § om rörligt tillägg, dock att sådan tjänsteman skall

vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent

eller mera i förhållande till 100/uo av levnadskostnaderna i mars 1946,

efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas minskning med

högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av

tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947; dock att för tiden 1 juli

—31 december 1947 utgående pensions- eller livräntebelopp skola grundas

uteslutande på begynnelseunderlaget även för det fall att tjänstepensions- respektive

livräntetagaren redan uppnått 67 års ålder.

Vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra

att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års allmänna familjepensionsreglemente.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1§-

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension

enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente; samt

c) den som, efter att hava blivit underkastad 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

avgått ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället

innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension enligt

nämnda reglemente, under förutsättning att tjänstemannen under sammanlagt

minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle

varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket här

nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då tjänstemannen

efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt

som nyss sagts.

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall i fråga om tillämpningen av

detta reglemente gälla,

a) att där beträffande förutvarande justitieråd eller regeringsråd eller beträffande

tjänsteman, som försatts i disponibilitet, på grund av bestämmelserna

i 3 § 1 eller 2 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente skall

i tjänstepensionshänseende så anses, som om tjänstemannen alltjämt kvarstode

i tjänsten, jämväl detta reglemente skall å honom tillämpas så som om

han alltjämt vore innehavare av befattningen, med iakttagande härvid av att

stadgandet i 3 § 3 mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente skall

äga motsvarande tillämpning;

b) att pension enligt § 103 regeringsformen vid tillämpning av detta reglemente

likställes med pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente;
c)

att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under

1 mom. c) förmäles, likställes dels den, som efter avgång från med tjänstepensionsrätt

förenad befattning kvarstår i statens tjänst såsom innehavare

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

31

av befattning, vilken icke är förenad med sådan pensionsrätt, dels den, som

efter erhållet avsked från beställning vid försvaret kvarstår såsom lönlös

över stat, dels ock den, som erhållit pension enligt 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente men på grund av vad i 12 § 2 mom. andra stycket,

30 § 1 mom. 4 punkten, 30 § 3 mom. eller 31 § 5 mom. nämnda reglemente

stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 inom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om

tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga

delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvaret

samt sådan förutvarande befattnings- eller beställningshavare, som i 1 mom.

b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med

stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom

tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser

om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås

pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2 §•

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande

vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension

eller familjeliv ränt a enligt de föreskrifter och under de villkor, som

innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av

Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,

nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet

icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått eu levnadsålder av

00 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren

fyllt 50 år.

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att

till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga

avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans

under minst fem är och befattningshavarens make vid sammanlevnadens

hävande uppnått eu ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

till omständigheterna finnes skäligt, förordna, att maken skall vara berättigad

till familjepension eller familjelivränta, som avses i delta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva

underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller

den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med

laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare

äktenskap.

3 §•

Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt enligt

bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall

familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma

meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 16 § 1 mom.

meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande av förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie

tjänst som för icke-ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande

av den ordinarie tjänstens utövande, må dock endast eu familjepension

eller en familjelivränta utgå.

4 §-

/ mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension

eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till

beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterievande

till tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och

beträffande efterlevande till annan tjänsteman av statskontoret.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer

efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fnllmakt eller konstitutorial;

ävensom

b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch

fondinspektionen samt sparbanksinspektionen;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

33

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade

stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §■

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen

näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till

barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet

fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken

pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning,

till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan

anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 inom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande myndighet likväl

obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående

pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

7 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes

enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett

vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom

stadgas i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,

att det motsvarar,

a) då endast eu familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade

utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;
b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:

familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och

eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:In proposition nr 232.

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med

20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade,

skall med tillämpning av de i nästföregående

stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen

att tillämpas från och med den i (> § 2 mom. stadgade tidpunkt, då

familjepensionsrätt inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på

varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt

barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent

av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som

motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen

återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande

make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive

barnen äga taga lika del.

ffar i följd därav, alt frånskild make underlåtit all göra ansökning om

pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han

enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

8 §■

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena

i 2—4 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som

enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår, varom

förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till

minst 30 eller, i fråga om tjänst beträffande vilken för hel tjänstepension

erfordras 25 tjänstår, till minst 25, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget.

Är tjänstårens anlal mindre än nu sagts, skall familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/iao

respektive 1/ioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

30 respektive 25.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,

familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår,

må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före ändringen

innehade tjänsten likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava

beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie

tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan

tjänst.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

35

3 inom. Har den avlidne tjänstemannen tidigare innehaft med familjepensionsrätt

förenad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss

tid, eller befattning av det slag, som i 12 § c) detta reglemente avses, och

åtnjöt han icke tjänstepension för nämnda befattning, skall — såframt

tjänstemannen innehaft befattningen minst så lång tid, att han ägt komma

i åtnjutande av tjänstepension för densamma, om avgången från befattningen

skett på hans egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång

ur statens tjänst — vid bestämmande av familjepensionstalet iakttagas,

att detsamma icke må understiga familjepensionstalet för den tidigare innehavda

tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde

vid förordnandets upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där den avlidne tjänstemannen

tidigare innehaft eu och samma befattning av det slag, som avse*

i 12 § b), under tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må

meddelas, eller annan med familjepensionsrätt förenad befattning vid inträdet

av för densamma stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjöt

tjänstepension för den tidigare innehavda befattningen.

A mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en

familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det

högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

Ägde den avlidne tjänstemannen familjepensionsrätt enligt detta reglemente

för särskilda icke-ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning

i tjänstgöringstiden, må familjepensionstalen sammanlagt icke överstiga

det högsta av familjepensionsunderlagen för tjänsterna. Härav föranledd

minskning fördelas lika å de särskilda familjepensionstalen.

5 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas

till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2 eller 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning

tjänstemannen innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan

avgått med rätt till pension enligt 1947 års allmänna tjänslepensionsreglemente.

2 mom. För befattning, som är hänförd till viss lönegrad, utgör familjepensionsunderlaget

det belopp, som här nedan angives för den löneklass

lönegraden omfattar eller, om lönegraden omfattar flera löneklasser, för slutlöneklassen

inom lönegraden.

Såsom undantag från vad nu sagts skall gälla, att för sådan tjänst vid

hank- och fondinspektionen, vilken tillhör lönegraden Cr 9, familjepensionsunderlaget

utgör 4 128 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Mcij:t.s proposition nr 282.

;s<)

Löne-

plan

nr

Löne-

klass

Familj epensions- underlag

kronor

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

1

4

1 296

17

1 908

30

3 444

5

1 296

18

1 980

31

3 576

6

1 296

19

2 064

32

3 696

7

1 296

20

2 148

33

3 804

8

1 356

21

2 232

34

3 912

9

1 404

22

2 340

35

4 020

10

1 464

23

2 484

36

4 128

11

1 524

24

2 628

37

4 224

12

1 584

25

2 772

38

4 320

13

1 632

26

2 916

39

4 404

14

1 692

27

3 048

40

4 488

15

1 764

28

3 180

16

1 836

29

3 312

2

1

3 048

9

4 080

17

4 968

2

3 180

10

4 200

18

5 112

3

3 312

11

4 308

19

5 268

4

3 432

12

4 416

20

5 568

5

3 564

13

4 512

21

5 568

6

3 696

14

4 608

22

5 568

7

3 816

15

4 716

23

5 568

8

3 948

16

4 812

24

5 568

3

4

3 804

4

4

3 048

3 mom. 1 fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs

äger Kungl. Maj:t antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende

å familjepensionsunderlag skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt

familjepensionsunderlag.

10 §.

Såsom tjänst år räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års allmänna

t jänstepensionsreglemente;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången ur tjänst må hava återstått till

pensionsålderns inträde, dock att sådan tid ej må räknas såsom tjänstår för

befattningshavare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.

Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistförflutna

åren före dödsfallet eller avgången ur tjänst överstiger eller understiger

motsvarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet

under c) iakttagas, att där omförmäld tid ökas respektive minskas med så

stor del, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan överskottet respektive

underskottet i tjänstår och å andra sidan anställningstiden. Vid beräk
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

37

ning av tjänstår skall härvid allenast tagas i betraktande tid, varunder innehafts

med tjänstepensionsrätt förenad anställning; motsvarande anställningstid

beräknas i förekommande fall med avdrag, som i 15 § 1 mom. andra

stycket 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente avses.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än eu pension

enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,

som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens

löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å

däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade

skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av

grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

12 §.

Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande

till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad

anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt

sparbanksinspektionen,

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.

13 §.

1 mom. Reträffande familjepension åt efterlevande till befattningshavare,

som avses i detta kapitel, skola bestämmelserna i 6—8 samt 10 och 11 §§

äga motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas,

a) att familjepensionstalet i fråga om tjänsteman, som avses i 12 § a)

eller c), skall motsvara, där antalet tjänstår uppgår till minst 20, famil jepensionsunderlaget

samt, där tjänstårens antal är mindre, underlaget minskat

med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

20;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Mcij.ts proposition nr 282.

b) att vid tillämpning av bestämmelserna i 8 § 1 mom. beträffande tjänsteman,

varom i 12 § b) förmäles, det för hel tjänstepension erforderliga antalet

tjänstår skall anses motsvara den för beräkning av uppskjuten pension

stadgade tjänståldern;

c) att i stället för vad i 10 § första stycket a) sägs skall gälla, att såsom

tjänstår må tillgodoräknas tid, som vid tillämpning av de i 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente för tjänstemän i allmänhet meddelade bestämmelserna

rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas såsom tjänstår,

dock såvitt angår i 12 § b) omförmäld tjänsteman allenast tid för innehav

av där avsedd tjänst;

d) att tjänstår enligt 10 § första stycket c) må, där fråga är om tjänsteman,

som avses i 12 § b), tillgodoräknas endast om tjänstemannen vid sin

död innehade den i sistnämnda författningsrum avsedda tjänsten eller åtnjöt

invalidpension eller sjukpension för densamma;

e) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av den månad, under

vilken befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en ålder

av 65 år; samt

f) att, där den avlidne vid tjänstens tillträdande innehade annan med

familjepensionsrätt förenad befattning, familjepensionstalet ej må understiga

det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen intill dödsfallet

eller avgången ur statens tjänst kvarstått i den förra befattningen.

Där den avlidne åtnjöt tjänstepension enligt 22 § 1 mom. femte stycket

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, skall familjepensionstalet,

oavsett bestämmelserna i övrigt i denna paragraf, beräknas som om tjänstemannen

intill avgången ur statens tjänst kvarstått i den tidigare befattning,

som i nämnda författningsrum avses.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för befattningar, som avses i 12 § a),

utgöra vad gäller de till lönegraden Cb hänförliga rektorsbefattningarna följande

belopp:

Lönegrads-

beteckning

Lönegrads-

nummer

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrads-

nummer

Familjepensions-

underlag

kronor

Cb

5

3 576

10

3 804

6

3 696

11

4 128

7

3 804

12

4 128

8

3 804

13

4 128

9

3 804

14

4 128

För befattning såsom rektor vid dövstumskola skall, oavsett vilken lönegrad

befattningen tillhör, tillämpas det familjepensionsunderlag, som gäller

för rektorsbefattning hänförlig till lönegraden Cb 6.

För övriga i 12 § a) avsedda befattningar ävensom för de i 12 § b), och c)

åsyftade befattningarna gälla de familjepensionsunderlag, som angivas i

9 § 2 mom.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 2S2.

39

3 avd. Om familjelivränta.

14 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande

befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

15 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock

att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på

sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes

av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av

det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av

det slag, varom i 10 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120 eller

— där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid, som från avgången

må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla

eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom

berörda utökning.

1 fråga om beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för

befattningshavare, som avses i 12 §, skola härvid stadgandena i 13 § 1 mom.

andra stycket c) och e) lända till efterrättelse.

^ id beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne

icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han

icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i

intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

b öreligger beträffande den avlidne sådant fall, som avses i 8 § 3 inom.,

skall vad i nämnda författningsrum föreskrives om bestämmande av familjepensionstal

iakttagas vid fastställande av fainiljepensionstal för livränta.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna

i 8 § 2, 4 och 5 mom. samt 13 § 1 mom. andra stycket f) äga motsvarande

tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

10 §.

/ mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt

för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt

såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på

Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera

respektive den enligt detta reglemente utgående fainiljepensionen eller

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra

familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning,

med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han

antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller

familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser

såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller

livränteförmån, som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt

fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med

beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.

.3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger

tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet,

skall, i det fall att rätt till familjepension finnes för militär eller

civilmilitär beställning, angående familjepensionsförmåner för sådan beställning

gälla vad i krigsavlöningsreglementet stadgas, och må familjepensionsförmåner

för annan i detta reglemente avsedd tjänst icke utgå, med mindre

Kungl. Maj:t sådant medgiver.

5 avd. Särskilda bestämmelser.

17 §•

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2 och 3 avd. stadgas skola

i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan

under 18—24 §§ meddelas.

18 §.

Andra huvudtiteln.

F ångv år d sanstalterna.

För befattningar såsom överläkare skola tillämpas de familjepensionsunderlag,

som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan

nr 1, nämligen:

tillhörande lönegrad Ca 30 ............ löneklass Ca 34

» » Ca 31 ............ » Ca 35.

19 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Arméförvaltningen och armén.

Där avliden beställningsliavare vid frånfället innehade familjepensionsrätt

enligt detta reglemente såväl för fullmaktsbeställning som för förordnandebeställning,

må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension

eller en familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda

för överläkare

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

41

förmån skall motsvara det högsta av de för de särskilda beställningarna beräknade

familjepensionstalen.

2 mom. Försvarets läroverk.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § 1 mom. meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

20 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

För befattning såsom chef, tillika läkare vid statens skola för själsligt

abnorma manliga elever skall tillämpas det familjepensionsunderlag, som

enligt 9 § 2 mom. gäller för 35 löneklassen å löneplan nr 1.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas

de familjepensionsunderlag, som i 9 § 2 mom. angivas för nedan

nämnda löneklasser å löneplan nr 1, nämligen:

tillhörande lönegrad Ca 30 ............ löneklass Ca 34

> » Ca 31 ............ » Ca 35

» » Ca 32 ............ » Ca 36.

för överläkare

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare vid statens anstalt för fallandesjuka skall

tillämpas det familjepensionsunderlag, som enligt 9 § 2 mom. gäller för 35

löneklassen å löneplan nr 1.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 8 § 1 mom. stadgas, familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet tjänstår uppgår

till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget minskat med 1/so för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

21 §.

Åttonde huvudtiteln.

1 mom. De allmänna läroverken, statens skolköksseminurium och hushållsskola,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för

blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, döv stumskolorna samt

de högre tekniska läroverken.

1. Vid bestämmande av familjepension eller familjelivränta för efterlevande

till den, som ägde familjepensionsrätt för rektorsbefattning, skall iakttagas,

alt det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår anses utgöra

30.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj.ts proposition nr 282.

Där avliden befattningshavare vid frånfället innehade fatniljepensiönsrätt

enligt detta reglemente såväl för rektorstjänst som för lärarbefattning,

må, oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension

eller eu familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda förmån skall

motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

2. Beträffande avliden lärare vid bär avsedd läroanstalt, som tidigare innehaft

rektorstjänst, för vilken han vid frånfället icke ägde familjepensionsrätt,

skall bestämmelsen i 8 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning

under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 32 § 2 mom. 3 punkten andra

stycket 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente sägs kvarstår vid rektors

tjänstepensionsrätt, skall han jämväl kvarstå vid rektors familjepensionsrätt.

I sådant tall skall med avseende å den familjepension eller familjelivränta,

vartill rätt må föreligga efter tjänstemannens frånfälle, iakttagas,

att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle hava

bestämts, om tjänstemannen intill dödsfallet eller avgången ur tjänst alltjämt

innehaft den frånträdda rektorstjänsten.

2 mom. Konstfackskolan.

1. I fråga om befattning såsom rektor vid konstfackskolan eller föreståndare

för det till skolan hörande teckningslärarinstitutet skola de i 1 mom.

beträffande rektorsbefattning meddelade bestämmelserna äga motsvarande

tillämpning.

2. Vid bestämmande av familjepensionstal för familjepension eller familjelivränta

skall tid, varunder tjänsteman innehaft befattning såsom huvudlärare

och varunder den enligt statens löneplansförordning för vederbörande

löneklass gällande månadslönen minskats enligt föreskrifterna i 25 g fjärde

stycket statens allmänna avlöningsreglemente med hänsyn till tjänstgöringsskyldighetens

omfattning, minskas med samma bråktal som det, varmed månadslönen

av berörda anledning minskats.

22 §.

Nionde huvudtiteln.

Länsveterinärer.

bör befattning såsom länsveterinär skall tillämpas det familjepensionsunderlag,

som enligt 9 § 2 mom. gäller för 32 löneklassen å löneplan nr 1.

23 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de familjepensionsunderlag,

som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser å löneplan nr 1,

nämligen:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

43

för lots

» lotsförman

» överlots .

tillhörande lönegrad Ca 11

» » Ca 12

» »Ca 12

» » Ca 13

» » Ca 15

löneklass Ca 16

» Ca 17

» Ca 17

» Ca 18

» Ca 20

» Ca 21.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning skola de i 21 § 1 inom. meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

24 §.

Affärsdrivande verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de familjepensionsunderlag,

som i 9 § 2 mom. angivas för nedan nämnda löneklasser

å löneplan nr 1, nämligen:

för lokeldare ....................................... löneklass Ca 15

tillhörande lönegrad Ca 14............. » Ca 18

» » Ca 16 ............. » Ca 20.

örnrp/

lokförare

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 inom. Detta reglemente skall äga tillämpning å:

a) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års

avlöningsreglemente för folkskolan;

b) befattningshavare, för vilken 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan

är gällande och vilken innehar befattning såsom

lärare vid sjukvårdsanstalt eller barnhem med anställning såsom ordinarie

eller tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning eller

såsom extra ordinarie eller

föreståndarinna eller biträdande föreståndarinna vid skolhem, tillhörigt

skoldistrikt eller Skytteanska skolan i Tärna, vid nomadskolhem eller vid

arbetsstuga tillhörig någon av stiftelserna Västerbottens läns arbetsstugor

och Norrbottens läns arbetsstugor; samt

c) ordinarie och extra ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års

avlöningsreglemente för nomadlärare.

2 mom. Under del av kalenderhalvår, då lärare jämlikt 2 § 2 mom. 1947

års avlöningsreglemente för folkskolan skall anses hava innehaft extra ordinarie

anställning, skall han jämväl anses hava varit underkastad detta

reglementes bestämmelser.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av

Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens

verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande

utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser

av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension

eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt

enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §.

Befattningshavare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter

avgång från befattningen berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänste
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2<S2.

45

livränta, alll enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet

jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma

utfärdas av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om befattningshavares skyldighet

att avgå från befattningen in. in.

3 §•

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller

tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 4 § 3 mom. och 8 § 2 mom. av Kungl. Maj:t; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas

av statens pensionsanstalt.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om befattningshavares skyldighet att avgå m. in.

4 §•

1 mom. Såframt ej annat följer av vad i 2 mom. sägs, är ordinarie befattningshavare

skyldig att avgå från befattningen och må extra ordinarie

befattningshavare ej bibehållas i sin befattning, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen alt

på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt

anledning antaga, att befattningshavaren kan tjänstgöra i sådan annan

befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,

huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas skolöverstyrelsens

prövning.

2 inom. Då synnerliga skäl därtill äro, må den myndighet, som äger att

från befattningen entlediga, efter tillstyrkan av vederbörande folkskolinspektör

eller, i fråga om nomadlärare, av nomadskolinspektören, medgiva ordinarie

befattningshavare anstånd med avsked och extra ordinarie befattningshavare

att bibehållas i sin befattning efter pensionsålderns inträde, så länge

befattningshavaren är fullt tjänslduglig, dock icke längre tid än sammanlagt

ett år. Äro myndigheten och inspektören av olika mening, huruvida här avsett

medgivande skall lämnas eller ej, skall frågan därom underställas skolöverstyrelsen

för avgörande.

Då särskilda omständigheter diirtill föranleda, må Kungl. Maj:t medgiva

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

kvarstående respektive bibehållande i befattningen längre tid efter pensionsålderns

inträde än ett år, dock icke i något fall längre än sammanlagt tre

år efter nämnda tidpunkt.

3 inom. Befinnes ordinarie befattningshavare urståndsatt att på tillfredsställande

sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen,

varom i 1 mom. första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för befattningshavaren

högst fem år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom

skyldig att avgå och entlediga honom.

Befattningshavare, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till

förfarande, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen

förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t, jämväl i annat fall än

i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

5 §•

/ inom. Pensionsåldern inträder vid utgången av det redovisningsår, under

vilket befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:

för befattningshavare, hänförd till lönegrad Ca 21, Ca 20, Ce 19 eller

Ce 18 ..................................................... 63 äl
för

befattningshavare, hänförd till lönegrad Ca 13, Ca It), Ce 11

eller Ce 8 .................................................. 60 år.

2 mom. Har ordinarie befattningshavare utan något sitt förvållande förflyttats

till befattning, för vilken gäller annan pensionsålder, skall den nya

pensionsåldern icke tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av

Kungl. Maj:t bestämd tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya

åldersbestämmelsen.

6 §•

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande

av befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i

statens tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt,

inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall

i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning

jämväl där befattningshavare på grund av befattning eller uppdrag, som

i nästföregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel

eller i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom

förmäles i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

7 §•

1 mom. Beslut om befattningshavares avsked eller entledigande må icke

meddelas utan att frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller

i samband med beslutet avgöres.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Knngl. Mcij:ts proposition nr 282.

47

Underlåter befattningshavare att söka avsked eller entledigande, ändock

att enligt beprövande av den myndighet, som äger att från befattningen avskeda

eller entlediga, förhållande föreligger, som enligt 4 § 1 mom. bör föranleda

hans avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta om prövning

av frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga befattningshavaren.

2 mom. I fall, varom förmäles i 4 § 3 inom., må beslut om entledigande

icke meddelas utan att befattningshavaren erhållit tillfälle att inkomma med

yttrande i ärendet.

3 avd. Om tjänstepension.

G e in e n s a in in a best ä in in e 1 s e r.

8 §■

1 mom. Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av

tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom.

första stycket, i detta reglemente avsedd befattningshavare,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,

och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);
b)

i fall som avses i 4 § 1 mom. första stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 4 § 1 mom. första stycket c), så ock där befattningshavare

med tillämpning av bestämmelserna i 4 § 3 mom. förklarats skyldig

att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att befattningshavare icke må komma i åtnjutande av invalid- eller

sjukpension, därest han i den ordning, varom i 4 § 1 mom. andra stycket

förmäles, prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie befattningshavare, som med frånträdande av befattningens

utövande innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna

äro förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente,

vid samtidig avgång från befattningarna bekomma mer än en pension.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde

frivilligt avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas

rätt alt därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension),

därest avgången finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse och

under förutsättning tillika, alt han innehar minst 30 tjänstår.

.? mom. Har befattningshavare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivil

dömd bil avsättning eller lill följd av tjänstefel skild från befattning,

som i detta reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från

annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han ge
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nom lagakraftägande beslut blivil för förbrytelse i tidigare innehavd befattning

av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt

2 kap. 17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande befattningshavare beslut, som i nästföregående stycke

avses, meddelats men ej vunnit laga kraft, eller befattningshavare hålles

häktad för brott, vilket kan föranleda, att han dömes till avsättning eller, i

stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller befattningshavare

av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott,

må frågan om befattningshavarens rätt att komma i åtnjutande av pension

icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande föreligger.

9 §•

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillagg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång

från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit

efter pensionstagarens frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till

mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för

befattningen före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga om pensionstagare

sådant beslut föreligger, som i 8 § 3 mom. första stycket avses,

pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter den,

under vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800

kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en

tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära

det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt

de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt

likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

10 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,

där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

49

dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i It § skall

för befattningshavaren tillämpas, dels ock av den tid befattningshavaren

enligt 12 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas i 13—16 §§.

2 mom. För ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något sitt

törvållande förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats

till befattning i samma lönegrad och därefter enligt stadgande i 17 § 2 mom.

första stycket 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan äger åtnjuta lön

enligt där angiven löneklass, må grundbeloppet av tjänstepension icke understiga

det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest förflyttningen icke

ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall, då ordinarie befattning på grund av ändrad

årlig lästid nedflyttats till lägre lönegrad, äga motsvarande tillämpning beträffande

den, som vid nedflyttningen innehade befattningen, under förutsättning

att Kungl. Maj:t medgivit, att han i avlöningshänseende må så

behandlas, som om han fortfarande innehaft tjänst i den högre lönegraden.

Har tolkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, frånträtt

sistnämnda befattning, utan att det föranletts av hans därom uttryckta

önskan eller något hans förvållande, skall med avseende å den tjänstepension,

vartill han må bliva berättigad, iakttagas, att pensionens grundbelopp

icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstepensionsunderlaget

för den senast innehavda befattningen varit lika med det

lägsta tjänstepensionsunderlag, som varit för honom gällande under de senaste

tolv åren före distriktsöverlärarbefattningens frånträdande. Såsom

villkor härför skall dock gälla, att han under en tid av sammanlagt minst

tolv år i oavbruten följd innehaft distriktsöverlärarbefattning.

Vad i nästföregående stycke sägs skall jämväl gälla för distriktsöverlärare,

som under minst tolv år i oavbruten följd innehaft sådan befattning, därest

efter nämnda tid tjänstepensionsunderlaget för distriktsöverlärarbefattningen

på grund av minskning av överlärararvodet nedgår under det lägsta

pensionsunderlag, som för honom varit gällande under de senaste tolv åren

före ändringen.

3 mom. Där befattningshavare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning

och sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med

frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen

i 8 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av

eu pension, skall dennas grundbelopp motsvara del högsta av de för de .särskilda

befattningarna beräknade grundbeloppen.

4 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt

delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sund. Nr 282.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

U §•

1 inom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension

för tiden intill den månad, varunder pensionstagaren uppnår 67 års

ålder, tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 eller 3 mom.

gäller för den befattning, från vilken avgången sker, samt för tiden därefter

det belopp (slutunderlag) som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget

med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om

lägre avdrag.

Har den befattning, från vilken avgången ägt rum, innehafts under kortare

tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om befattningshavare,

som avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må

dock, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet avålders-

eller förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag

än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta

begynnelse- respektive slutunderlag, vilka må hava varit för befattningshavaren

gällande under vart och ett av de senast förflutna tre åren på grund

av därunder innehavd, med tjänstepensionsrätt förenad anställning.

1 fråga om ålders- eller förtidspension för distriktsöverlärare må, där ej

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, ej tillämpas högre begynnelse- eller

slutunderlag än som motsvarar medeltalet för år räknat av de högsta begynnelse-

respektive slutunderlag, som varit för honom gällande under vart och

ett av de senaste tre åren före pensionsålderns inträde eller dessförinnan

inträffande avgång ur tjänst.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat

följer av stadgandet i 3 mom., begynnelseunderlagen utgöra de belopp, som

här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Begynnelse-

underlag

kronor

Lönegrad

Begynnelse-

underlag

kronor

Ca 10

3 852

Ce 8

3 528

13

4 308

11

4 008

20

6 024

18

5 412

21

S 360

19

5 712

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare

vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra begynnelseunderlagen

för ordinarie manlig lärare 4 860 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare

och för extra ordinarie manlig lärare 4 476 kronor samt för extra ordinarie

kvinnlig lärare 4 152 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, utgöra

begynnelseunderlagen de belopp, som här nedan angivas:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

51

Lönegrad för

folkskollärar- befattningen

överlärararvodets i för- fattning fastställda

minimiårsbelopp

kronor

Begynnelse-

underlag

kronor

( 600— 900

6 360

Ca 20

{ 1 200—2 100

6 744

( 2 400—3 000

7 128

f 600— 900

6 744

Ca 21

{ 1 200—2 100

7 128

[ 2 400—3 000

7 536

12 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,

under vilken befattningshavare varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken befattningshavare

av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag

eller militärtjänstgöring eller för uppehållande av befattning vid kommunal

läroanstalt eller i statens tjänst vidkänts C-avdrag å lönen.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet

i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder befattningshavare

varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i

detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser

med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas,

dels ock tid i övrigt, vilken befattningshavaren ägt räkna såsom tjänstår enligt

de andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka

han sålunda varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej

tillgodoräknats enligt föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om

och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder befattningshavare,

i andra fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag

i eller utom statens tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att

tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts

må tillgodoräknas med högst det antal tjänstår som motsvarar tiden

för samtidigt innehav av befattningarna.

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats

gäller, att av tid, varunder befattningshavaren innehaft beställning å reservstat,

må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen fullgjord tjänstgöring,

såframt ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

13 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan

befattningshavare räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grund
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj ds proposition nr 282.

belopp är lika med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal

mindre, utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelserespektive

slutunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år,

varmed antalet tjänstår understiger 30.

14 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för befattningshavaren

gällande begynnelse- respektive slutunderlaget. Beträffande befattningshavare,

som avgår efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas

enligt de i 13 § angivna grunderna.

15 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive

slutunderlagel i den mån beloppet icke härigenom överstiger

grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,

därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin

befattning till pensionsålderns inträde.

16 §.

Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för befattningshavaren

gällande begynnelse- respektive slutunderlaget men skall för tiden intill den

tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med

1/i8o för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället

återstått till nämnda tidpunkt.

Rörligt tillägg.

17 §•

1 inom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt

reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,

som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens

löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed

pension utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

53

4 avd. Om tjänstelivränta.

18 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått

från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord

ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av (55 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen

till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om

folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången

innehaft anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt

enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser;

samt

b) att befattningshavaren icke efter avgången men före den i första stycket

a) eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med

tjänstepensionsrätt som nyss sagts.

Där befattningshavare samtidigt avgått från ordinarie befattning och sådan

extra ordinarie befattning, som av honom innehafts med frånträdande

av den ordinarie befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna

varit förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast

komma i åtnjutande av en tjänstelivränta.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i 9 §

2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna

i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts

och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen

näst efter den, då tjänstepension upphört att utgå, dock att livränta i förstnämnda

fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,

under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen

börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om

tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

-{ mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

19 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat

föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det

för befattningshavaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels

antalet vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat

med tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad

varunder befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare

stadgas i 20 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts

under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande

sätt som i 11 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;
b)

att stadgandet i 11 § 1 mom. tredje stycket skall äga motsvarande

tillämpning; samt

c) att tid, under vilken befattningshavaren icke innehaft med tjänstepensionsrätt

förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom

särskilt stadgats bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i

intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

2 mom. Vad i 9 § 3 mom. samt 10 § 2 och 3 mom. stadgas om tjänstepension

eller tjänstepensions grundbelopp skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntans årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast

högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

20 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande

fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så

stor del av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången

uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i

19 § 1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår,

dock minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda

sätt beräknade beloppet skall minskas med 1/io procent för varje

felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av

Kungl. Maj:t, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från

och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt

av den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst

motsvara tio procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande

årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 8 § 3 mom. första stycket

närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

55

från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd,

i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör

en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med

rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej

mera än två tredjedelar.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

21 §.

1 mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta

reglemente avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller

därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta

reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl.

Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande

förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda

pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta

reglemente, må allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

2 mom. På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner

för i detta reglemente avsedd befattning skola minskas av

den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare

på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven

eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

22 §.

Befattningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka

i reglementet förmäles. Ordinarie befattningshavare är likväl icke skyldig

underkasta sig ändring av föreskrifterna i It § 2 och 3 mom. om beloppet

av tjänstepensionsunderlag, i 13—15 §§ om bestämmande av tjänstepensions

grundbelopp eller i 17 § om rörligt tillägg, dock att sådan befattningshavare

skall vara pliktig att. därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå

med tio procent eller mera i förhållande till ,nn/no av levnadskostnaderna

i mars 194(5, efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas minskning

med högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet

av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser skall upphöra att gälla, såvitt angår

den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattningshavare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan;

b) den som åtnjuter pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsregleinente;

samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit

underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att

komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under förutsättning

att befattningshavaren under sammanlagt minst tre år före avgången

innehaft anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt,

varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då befattningshavaren

efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätl

som nyss sagts.

2 mom. I fråga om tillämpningen av reglementet skall gälla, att med avgången

befattningshavare, varom under 1 mom. c) förmäles, likställes den

som erhållit pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan

men på grund av vad i 9 § 2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas

vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om befattningshavare skall, där ej

annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande

befattningshavare, som i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med

stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk.

Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser

om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås

pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

57

2 §•

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande

vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension

eller familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som

innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av

Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,

nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet

icke ingåtts efter det att befattningshavaren uppnått en levnadsålder

av 60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det

att befattningshavaren fyllt 50 år.

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att

till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga

avtal om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans

under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens

hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn

till omständigheterna finnes skäligt, förordna att maken skall vara berättigad

till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva

underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller

den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej

med laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare

äktenskap.

3 §■

Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt enligt

bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall

familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma

meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 14 § 1 mom.

meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie

befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med

frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en

familjepension eller en familjelivränta utgå.

4 §•

/ mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension

eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända

omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt detta reglemente tillkommer efterlevande

till befattningshavare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt

eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade

stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen

näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till

barn som födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet

fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken

pensionstagaren avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning,

till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära

det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; statens pensionsanstalt likväl

obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående

pensionsbelopp.

Famil jepensionens grundbelopp.

7 §•

1 mom. Storleken för år räknat av famil jepensionens grundbelopp bestämmes

enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 59

ett vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom

stadgas i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,

att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade

utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;
b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:

familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och

eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver

med 20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet

familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående

stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen

att tillämpas från och med den i 6 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt

inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på varje

tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt

barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent

av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som

motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen

återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande

make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna

respektive barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning om

pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han

enligt här stadgade grunder bor! erhålla, skall därvid bero.

8 §•

/ mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena

i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag,

som enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår,

varom förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår

till minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget.

Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familje
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

pensionsunderlaget minskat med V12» för varje full fjärdedel av år, varmed

antalet tjänstår understiger 30.

2 mom. I fråga om ordinarie befattningshavare, vilken antingen utan något

sitt förvållande förflyttats till befattning i lägre lönegrad eller ock förflyttats

till befattning i samma lönegrad och därefter enligt stadgande i 17 §

2 mom. första stycket 1947 års avlöningsreglemente för folkskolan äger åtnjuta

lön enligt där angiven löneklass, må familjepensionstalet icke understiga

det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest förflyttningen icke

ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall, då ordinarie befattning på grund av ändrad

årlig lästid nedflyttats till lägre lönegrad, äga motsvarande tillämpning beträffande

den, som vid nedflyttningen innehade befattningen, under förutsättning

att Kungl. Maj:t medgivit, att han i avlöningshänseende må så behandlas,

som om han fortfarande innehaft tjänst i den högre lönegraden.

Där jämlikt 10 § 2 mom. tredje eller fjärde stycket 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan tjänstepensionens grundbelopp ej må understiga

det belopp, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av visst

för befattningshavaren tidigare gällande tjänstepensionsunderlag, skall med

avseende å familjepension, vartill rätt må föreligga efter befattningshavaren,

iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det

skulle hava beräknats vid tillämpning av det familjepensionsunderlag, som

svarar mot berörda tjänstepensionsunderlag.

3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en

familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta

av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.

A mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas

till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas del belopp, som

enligt 2 och 3 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning

befattningshavaren innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan

avgått med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

2 mom. För befattningar som avses i detta reglemente skola, där ej annat

följer av stadgandet i 3 inom., familjepensionsunderlagen utgöra de belopp,

som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Ca 10

1 632

Ce 8

1524

13

1 836

11

1 692

20

2 484

18

2 232

21

2 628

19

2 340

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

61

3 mom. För lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare samt nomadlärare

vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, utgöra familjepensionsunderlagen

för ordinarie manlig lärare 2 064 kronor, för ordinarie kvinnlig

lärare och för extra ordinarie manlig lärare 1 908 kronor samt för extra ordinarie

kvinnlig lärare 1 764 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, utgöra

familjepensionsunderlagen de belopp, som här nedan angivas:

Lönegrad för

folkskollärar- befattningen

Överlärararvodets i för- fattning fastställda

minimiårsbelopp

kronor

Familjepensions-

underlag

kronor

| 600— 900

2 628

Ca 20

] 1 200—2 100

2 772

| 2 400—3 000

2 916

| 600— 900

2 772

Ca 21

[ 1 200—2 100

2 916

f 2 400—3 000

3 048

10 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått

till pensionsålderns inträde.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Ä familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension

enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,

som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens

löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å

däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de

tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade

skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av grundbelopp

äga motsvarande tillämpning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

3 avd. Om familjelivränta.

12 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande

befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

13 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock att

vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på

sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes

av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av

det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår

av det slag, varom i 10 § a) och b) förmäles, utgör av 120 eller — där vid

avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från avgången må hava

återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer genom

berörda utökning.

Vid beräkning av tjänslår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne

icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han

icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i

intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna

i 8 § 2—4 mom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

14 §.

/ mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfället familjepensionsrätt

för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt

såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på

Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera

respektive den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan,

av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen

eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning,

med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han

antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller

familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser

såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller liv
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

63

ränteförmån, som utgår enligt delta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt

fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet

av den förmån, som föranleder minskningen.

3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger

tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet,

må familjepensionsförmåner enligt detta reglemente icke utgå, med

mindre Kungl. Maj:t sådant medgiver.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre

kommunala skolorna.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §.

1 inom. Detta reglemente äger tillämpning å ordinarie och extra

ordinarie lärare, som äro underkastade 1947 års avlöningsreglemente för de

högre kommunala skolorna.

2 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels Ijänstepensionsbestäminelser, antagna av

Kungl. Maj.t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens

verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande

utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser

av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension

eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt

enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §•

Där ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttas till befattning,

som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947 års

tjänstepensionsreglemente för folkskolan, skall i fråga om pensionsålder,

tjänstepensions grundbelopp och tjänstelivräntas belopp hänsyn tagas till

de för den tidigare innehavda befattningen gällande bestämmelserna på

sätt och i den omfattning, som angivas i 7 § 1 inom., 13 § 2 mom., 25 § 2

mom. 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente respektive 5 § 2 mom.,

10 § 2 mom. och 19 § 2 mom. 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan.

3 §•

Lärare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter avgång från

befattningen berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta, allt

enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet

jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas

av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om ordinarie lärares skyldighet

att avgå från befattningen m. m.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

4 §■

1 mom. Fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller

tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 5 § 3 mom., 9 § 2 mom. och 19 § 1 mom. tredje

stycket av Kungl. Maj:t; samt

b) i andra fall av statens pensionsanstalt.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas

av statens pensionsanstalt.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om ordinarie lärares skyldighet att avgå in. in.

5 §•

1 mom. Ordinarie lärare är skyldig att avgå från befattningen, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b)

sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, statens pensionsanstalt

anledning antaga, att läraren kan tjänstgöra i sådan annan befattning,

till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan, huruvida

förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Maj ds prövning.

2 mom. I fråga om ordinarie lärare må, under förutsättning av skolöverstyrelsens

medgivande, vederbörande skolstyrelse, då synnerliga skäl därtill

äro, medgiva läraren anstånd med avsked efter pensionsålderns inträde, så

länge han är fullt tjänstduglig, doek icke längre tid än sammanlagt ett år.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t beträffande

ordinarie lärare medgiva kvarstående i befattningen längre tid efter pensionsålderns

inträde än i nästföregående stycke sägs, dock icke i något fall längre

än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

3 mom. Befinnes ordinarie lärare urståndsatt att på tillfredsställande sätt

tullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1

inom. första stycket sägs, må Kungl. Maj:t, därest för läraren högst fem

år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från

befattningen och entlediga honom.

Lärare, som genom lagakraftagande dom befunnits skyldig till förfarande,

varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen

förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Maj:t, jämväl i annat fall

än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

Dilmng till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

4 inom. Ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, må ej bibehållas vid

rektorsförordnandet efter avgång från lärarbefattningen.

5 inom. Extra ordinarie lärare må ej bibehållas i sin befattning, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns

inträde, Kungl. Maj :t dock obetaget att, då särskilda omständigheter

därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare sammanlagt

högst två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin befattning; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin befattning.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i 1

mom. andra stycket äga motsvarande tillämpning.

6 §•

För lärarbefattning, som avses i detta reglemente, inträder pensionsåldern

vid utgången av det kalenderhalvår, varunder läraren uppnår en levnadsålder

av 65 år.

7 §•

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande

av befattning, som i reglementet avses, eller av befattning eller uppdrag i

statens tjänst eller av annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt,

inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall

i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning

jämväl där lärare på grund av befattning eller uppdrag, som i nästföregående

stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller i befattningen

eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles

i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

8 §•

1 mom. Beslut om lärares avsked eller entledigande må icke meddelas

utan att frågan om lärarens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension,

där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med

beslutet avgöres.

Underlåter lärare att söka avsked eller entledigande, ändock att enligt

vederbörande myndighets beprövande förhållande föreligger, som enligt 5 §

1 eller 5 mom. bör föranleda hans avgång, ankommer på myndigheten att

föranstalta om prövning av frågan om lärarens rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga

läraren.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 282.

67

2 mom. I fall, varom förmäles i 5 § 3 mom., må beslut om entledigande

icke meddelas utan att läraren erhållit tillfälle att inkomma med yttrande

i ärendet.

3 avd. Om tjänstepension.

1 kap. Lärare i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

9 §. /

1 mom. Rätt att vid avgång från befattningen komma i åtnjutande av

tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom.

första stycket, i detta kapitel avsedd lärare,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder,

och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

b) i fall som avses i 5 § 1 mom. första stycket b) eller 5 § 5 mom. första

stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 5 § 1 mom. första stycket c) eller 5 § 5 mom. första

stycket c), så ock där lärare med tillämpning av bestämmelserna i 5 §

3 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att lärare icke må komma i åtjutande av invalid- eller sjukpension,

därest han i den ordning, varom i 5 § 1 mom. andra stycket förmäles, prövats

lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie lärare, som med frånträdande av befattningens utövande

innehar extra ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro

förenade med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande

av tjänstepension vid avgång allenast från den extra ordinarie befattningen

och ej heller vid samtidig avgång från båda befattningarna bekomma

mer än en pension.

2 mom. Lärare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde frivilligt

avgår från sin befattning, må kunna av Kungl. Maj.t medgivas rätt att därvid

komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången finnes

icke vara stridande mot det allmännas intresse och under förutsättning

tillika, att han innehar minst 30 tjänstår.

3 mom. Ilar lärare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd

till avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning, som i detta

reglemente avses, eller från befattning i statens tjänst eller från annan befattning,

som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har han genom lagakraftägande

beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd befattning

av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 §

strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Där beträffande lärare beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats

men ej vunnit laga kraft eller lärare hålles häktad för brott, vilket

kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning, till

straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller lärare av polismyndighet kvarhålles

såsom misstänkt för sådant brott, må frågan om lärarens rätt att komma i

åtnjutande av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande

föreligger.

10 §.

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång

från befattningen ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit

efter pensionstagarens frånfälie.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till

mistning på viss tid av innehavd befattning, icke må åtnjuta pension för befattningen

före utgången av nämnda tid, dels ock att där i fråga om

pensionstagare sådant beslut föreligger, som i 9 § 3 mom. första stycket

avses, pensionen skall upphöra att utgå från och med månaden näst efter

den, under vilken beslutet vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800

kronor.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller

är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att

uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

A mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt

de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt

likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälie förskottsvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

11 §•

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,

där ej annat föranledes av stadgandena i 2 och 3 mom. här nedan, dels

av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 12 § skall för

läraren tillämpas, dels ock av den tid läraren enligt 13 § äger tillgodoräkna

såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas i 14—

17 §§•

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

69

2 mom. Har för ordinarie lärarbefattning ändring skett beträffande pensionsålder,

tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal

tjänstår, varom förmäles i 14 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension

för den som omedelbart före ändringen innehade befattningen likväl

icke understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen

icke ägt rum och, i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas

den tid, varmed sänkningen skett.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande

ordinarie lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till i detta reglemente

avsedd befattning.

I fråga om grundbeloppet av tjänstepension för ordinarie lärare, vilken

efter frånträdande av rektorsbefattning kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt,

skall iakttagas vad därom i 19 § 5 mom. stadgas.

3 mom. Där lärare, som samtidigt avgår från ordinarie befattning och

sådan extra ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande

av den ordinarie befattningens utövande, på grund av bestämmelsen i

9 § 1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension,

skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna

beräknade grundbeloppen.

4 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt

delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

12 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension

för tiden intill den månad varunder pensionstagaren uppnår 67

års ålder tillämpas det belopp (beggnnelseunderlag), som enligt 2 mom. gäller

för den befattning, från vilken avgången sker, samt för tiden därefter det

belopp (slutunderlag), som erhålles genom minskning av begynnelseunderlaget

med 792 kronor, såframt ej Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om

lägre avdrag.

Har den befattning, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare

tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga om lärare, som

avgår med rätt till förtidspension, tre år före avgången, må dock, där ej

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive

förtidspension icke tillämpas högre begynnelse- eller slutunderlag än som

motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta begynnelserespektive

slutunderlag, vilka må hava varit för läraren gällande under vart

och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med

pensionsrätt förenad anställning.

2 mom. För befattning, som avses i detta kapitel, utgör begynnelseunderlaget

det belopp, som här nedan angives för den slullöneklass å löneplan nr 1

vederbörande lönegrad omfattar.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

Löne-

klass

Begynnelse-

underlag

kronor

4

2 520

17

4 476

30

8 772

5

2 640

18

4 644

31

9 168

6

2 772

19

4 860

32

9 564

7

2 904

20

5 112

33

9 912

8

3 048

21

5 412

34

10 248

9

3 204

22

5 712

35

10 584

10

3 372

23

6 024

36

10 920

11

3 528

24

6 360

37

11 256

12

3 696

25

6 744

38

11 592

13

3 852

26

7 128

39

11 928

14

4 008

27

7 536

40

12 264

15

4 152

28

7 944

16

4 308

29

8 364

13 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,

under vilken lärare varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för lid, under vilken

lärare av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag eller

militärtjänstgöring eller för uppehållande av befattning vid kommunal läroanstalt

eller i statens tjänst vidkänts C-avdrag å lönen.

Av tid, under vilken lärare av anledning, som i nästföregående stycke

sägs, erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, som medför C-avdrag

å lönen, skall vid tjänstårsberäkningen avdragas så stor del, som svarar mot

nedsättningen.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl, i den mån ej annat följer av stadgandet

i 4 mom. andra stycket, tillgodoräknas dels tid, varunder lärare varit

underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade,

i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med

därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt,

vilken läraren ägt räkna såsom tjänstår enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser

med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit senast underkastad,

dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt föreskrifterna

i 1 mom.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om

och i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder lärare, i andra

fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom

statens tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att

tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts

skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning

beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar

tiden för samtidigt innehav av befattningarna.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

71

Såsom inskränkning i vad i 2 mom. samt nästföregående stycke stadgats

gäller, att av tid, varunder läraren innehaft beställning å någon av krigsmaktens

reservstater, må tillgodoräknas allenast tid för i beställningen

fullgjord tjänstgöring, såframt ej Kungl. Maj:t annat medgiver.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

14 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan

lärare räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är lika

med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre,

utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive

slutunderlaget minskat med Via o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet

tjänstår understiger 30.

15 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för läraren gällande begynnelse-

respektive slutunderlaget. Beträffande lärare, som avgår efter pensionsålderns

inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt de i 14 §

angivna grunderna.

16 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 14 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelse- respektive

slutunderlaget, i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet

av den ålderspension, som skulle hava tillkommit läraren, därest

han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning till pensionsålderns

inträde.

17 §-

Grundbeloppet av förtidspension motsvarar det för läraren gällande begynnelse-

respektive slutunderlaget men skall för tiden intill den tidpunkt,

vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat med Viso för

varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått till

nämnda tidpunkt.

Rörligt tillägg.

18 §.

I mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt

reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tilllägg

under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,

som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i .statens löneplansförordning

intagna grundlönetabellerna.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed

pensionen utgår före 67 års ålder.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 800 kronor, och ej heller å däri ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

2 kap. Rektorer.

19 §.

1 mom. Ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, äger rätt att vid avgång

från rektorsbefattningen, som jämväl innefattar avgång med rätt till pension

för lärarbefattningen, komma i åtnjutande av tjänstepension (rekiorspension)

i enlighet med vad nedan i denna paragraf sägs.

Där avgång sker samtidigt från båda befattningarna må allenast rektorspension

utgå.

Rektor, vars förordnande efter det han uppnått en levnadsålder av 60 år

på grund av därom av honom uttryckt önskan upphäves, innan rätt till

tjänstepension för lärarbefattningen inträtt, må kunna av Kungl. Maj:t

medgivas rätt att komma i åtnjutande av rektorspension, därest avgången

finnes icke vara stridande mot det allmännas intresse, och under förutsättning

tillika att han kan tillgodoräkna sig minst 30 tjänstår för pension i lärarbefattningen.

Bestämmelserna i nästföregående stycke skola äga tillämpning även i fall,

då förnyat rektorsförordnande icke meddelas på grund av att rektorn därom

uttryckt önskan.

Vad i 9 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga

om pension som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av rektorspension gäller vad nedan i 3

och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 10 och 18 §§ äga motsvarande

tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av rektorspension motsvarar

a) där rektorsbefattningen innehafts minst 12 år eller avgången är föranledd

av olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande begynnelse- respektive

slutunderlaget (grundbelopp av hel pension);

b) eljest begynnelse- respektive slutunderlaget, minskat med 1/ico för varje

full fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högsi

24/iso (grundbelopp av avkortad pension).

Vid grundbeloppets beräknande skall dock på sätt nedan angives hänsyn

tagas till tjänstepensionsunderlaget för den av rektorn innehavda lärarbefattningen

samt, i förekommande fall, till tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning,

som han innehaft vid tillträdandet av den, från vilken avgången

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

73

sker. Grundbeloppet må icke understiga det belopp, vartill det skulle hava

beräknats, om rektorn intill tiden för avgången innehaft allenast lärarbefattningen

eller kvarstått i den tidigare rektorsbefattningen samt det för ifrågavarande

lärar- respektive rektorsbefattning gällande tjänstepensionsunderlaget

varit ökat med halva skillnaden mellan detta underlag och underlaget

för den rektorsbefattning, från vilken avgången sker. Dylik ökning

må dock äga rum endast om tjänstepensionsunderlaget för sistnämnda rektorsbefattning

är det större underlaget.

Vad i 11 § 2 mom. första stycket samt 11 § 4 mom. stadgas skall i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt

bestämmelserna i denna paragraf.

4 mom. Tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning är lika med det

tjänstepensionsunderlag, som enligt vad i 12 § 2 mom. sägs gäller för befattning

i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal

mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för

rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som

gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie

lärare.

5 mom. Där ordinarie lärare efter frånträdande av rektorsbefattning kvarstår

i lärarbefattningen, skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för sistnämnda

befattning finnes stadgat.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under

minst 12 år i oavbruten följd, äger dock läraren kvarstå vid rektors tjänstepensionsrätt.

I sådant fall skall med avseende å den tjänstepension, vartill

han må bliva berättigad, iakttagas att pensionens grundbelopp icke må

understiga det belopp, vartill det skulle hava bestämts, om han intill avgången

ur tjänst alltjämt innehaft den frånträdda rektorsbefattningen.

4 avd. Om tjänstelivränta.

20 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått

från befattning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom

gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen

till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om

folkpensionering (förtidsliv ränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att läraren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft

anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt;

samt

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

b) att läraren icke efter avgången men före den i första stycket a) eller

b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt.

Där lärare samtidigt avgått från ordinarie befattning och sådan extra ordinarie

befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie

befattningens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade

med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast komma i åtnjutande

av en tjänstelivränta.

Avgår ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, samtidigt från lärar- och

rektorsbefattningarna, må likaledes allenast en tjänstelivränta utgå. Livräntebeloppet

skall därvid motsvara det högsta av de för de särskilda befattningarna

beräknade beloppen.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet

i 10 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt

bestämmelserna i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts

och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen

näst efter den, då tjänstepension upphört alt utgå, dock att livränta i förstnämnda

fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den

månad, under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen

börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om

tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren

avlider.

-I mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj.t.

21 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat

föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för

läraren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet vid avgången

uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med tid,

som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder

läraren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas i 22 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den befattning från vilken avgången ägt rum innehafts

under kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande

sätt som i 12 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga om förtidspension;
b)

att tid, under vilken läraren icke innehaft med tjänstepensionsrätt för
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 282.

75

enad befattning och för vilken han icke enligt vad därom särskilt stadgats

bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkningen i intet fall må

tagas i betraktande till större del än två tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den, vilken avgått från rektorsbefattning som

avses i 19 §, må tagas i betraktande allenast tid, under vilken nämnda befattning

innehafts i oavbruten följd före avgången.

2 mom. Vad i 10 § 3 inom., 11 § 2 och 3 mom. 19 § 3 mom. andra stycket

och 19 § 5 mom. stadgas om tjänstepension eller tjänstepensions grundbelopp

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast

högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

22 §.

/ mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande

fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor

del av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda

fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 21 §

1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock

minst av 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda

sätt beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje

felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av

Kungl. Maj:t, till sådant belopp, att livräntans värde vid den tidpunkt, från

och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av

den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara

10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande

årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 9 § 3 mom. första stycket

närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild

från befattningen eller för förbrytelse i tidigare innehavd befattning dömd,

i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en

tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt

likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera

än två tredjedelar.

5 avd. Om sammantraffunde av förmåner.

23 §.

/ mom. Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta

reglemente avsedd befattning vid avgång från den befattningen åtnjuter eller

därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente

eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, heror på Kungl.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande

förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda

pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta

reglemente, må allenast en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

2 mom. På Kungl. Maj:ts prövning beror, om och i vad mån tjänstepensionsförmåner

för i detta reglemente avsedd befattning skola minskas av

den anledningen, att vederbörande erhåller avlöning i egenskap av beställningshavare

på reservstat eller övergångsstat, anställningshavare i reserven

eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

6 avd. Reglementets tillämplighet m. in.

24 §.

Lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara pliktig att

underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka i reglementet

förmäles. Ordinarie lärare är likväl icke skyldig underkasta sig ändring

av föreskrifterna i 12 § 2 mom. och 19 § 4 mom. om beloppet av tjänstepensionsunderlag,

i 14—16 §§ och 19 § 3 mom. första stycket om bestämmande

av tjänstepensions grundbelopp eller i 18 § om rörligt tillägg, dock att

sådan lärare skall vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna

nedgå med tio procent eller mera i förhållande till 100/no av levnadskostnaderna

i mars 1946, efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas

minskning med högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller

beloppet av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947; dock att för tiden 1 juli

— 31 december 1947 utgående pensions- eller livräntebelopp skola grundas

uteslutande på begynnelseunderlaget även för det fall att tjänstepensionsrespektive

livräntetagaren redan uppnått 67 års ålder.

Vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra

att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

77

Förslag

till

1947 års familj epensionsreglemente för de högre kommunala

skolorna.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §■

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) lärare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för de

högre kommunala skolorna;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension

enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente; samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit

underkastad detta reglemente, avgått från sin befattning utan rätt att för

densamma komma i åtnjutande av pension varom under b) förmäles, under

förutsättning att läraren under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft

anställning, som vid nämnda tidpunkt varit förenad med tjänstepensionsrätt,

varom i 3 mom. tredje stycket här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då läraren efter

avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt, som

nyss sagts. Med avgången befattningshavare, varom under c) förmäles, likställes

den som erhållit pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente

för lärare vid de högre kommunala skolorna men på grund av vad i 10 §

2 mom. andra stycket nämnda reglemente stadgas vid frånfället ej vidare

uppbär pensionen.

2 mom. Där ordinarie lärare utan något sitt förvållande förflyttas till befattning,

som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947

års tjänstepensionsreglemente för folkskolan skall i fråga om familjepensionslal

för familjepension och familjelivränta hänsyn tagas till de för den

tidigare innehavda befattningen gällande bestämmelserna på sätt och i den

omfattning, som angivas i 8 § 2 mom. och 15 § 2 mom. 1947 års allmänna

familjepensionsreglemente respektive 8 § 2 mom. och 13 § 2 mom. 1947 års

familjepensionsreglemente för folkskolan.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om lärare skall, där ej annat framgår,

i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande lärare, som

i 1 mom. b) eller c) avses.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med

stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom

tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser

om reservpension eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås

pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2§-

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande

vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension

eller familjeliv ränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som

innehållas i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av

Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterevande,

nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make i fall, som i 3 mom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet

icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av

60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren

fyllt 50 år.

3 mom. Då lärare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin make

utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal om sådant

underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans under

minst fem år och lärarens make vid sammanlevnadens hävande uppnått en

ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finnes

skäligt, förordna att maken skall vara berättigad till familjepension eller

familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva

underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller

den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med

laga verkan meddelas till förmån för lärarens make i senare äktenskap.

3§-

Innehade avliden lärare vid frånfället familjepensionsrätt enligt bestämmelserna

i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall familjepen
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

79

sion eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma meddelade

bestämmelser, dock med iakttagande av de i 15 § 1 mom. meddelade

bestämmelserna rörande sammanträffande förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie

befattning som för extra ordinarie befattning, vilken innehafts med

frånträdande av den ordinarie befattningens utövande, må dock endast en

familjepension eller en familjelivränta utgå.

Där avliden lärare vid frånfället innehade familjepensionsrätt enligt reglementet

såväl för rektorsbefattning som för ordinarie lärarbefattning, må,

oavsett bestämmelsen i första stycket, familjepension eller familjelivränta

utgå allenast för rektorsbefattningen.

4 §•

1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension

eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till

beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för statens pensionsanstalt icke kända

omständigheter, som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

1 kap. Lärare i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

5 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer

efterlevande till lärare, som vid sin död kvarstod i sin befattning eller åtnjöt

eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente

för lärare vid de högre kommunala skolorna.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera

familjepensionsberättigade stadgas i 7 § 3 mom. och 11 § 4 mom.

6 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen

näst efter den, då lärare avlidit, eller, i fråga om pension till barn som födes

efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts, till och

med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren av
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

lider, eller, där pensionsrätter! upphör av annan anledning, till och med utgången

av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en

tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må statens pensionsanstalt kunna medgiva sådan anhörig rätt att

uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

A mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, statens pensionsanstalt likväl

obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående

pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

7 §■

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes

enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till

ett vid lärarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas

i 8 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,

att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade

utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;
b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:

familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och

eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med

20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet

familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående

stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen

att tillämpas från och med den i 6 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt

inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på

varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt

barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 pro
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

81

cent av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som

motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen

återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande

make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive

barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning om

pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalats större belopp än han

enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

8 §•

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena

i 2 och 3 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som

enligt föreskrifterna i 9 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår, varom

förmäles i 10 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till

minst 30, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. Är

tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget

minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed

antalet tjänstår understiger 30.

2 mom. Har för ordinarie lärarbefattning ändring skett beträffande pensionsålder,

familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt

antal tjänstår, må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före

ändringen innehade befattningen likväl icke understiga det belopp, vartill

det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie

lärare, som utan något sitt förvållande förflyttats till med familjepensionsrätt

enligt detta reglemente förenad befattning.

1 fråga om familjepensionstalet beträffande ordinarie lärare, vilken efter

frånträdande av rektorsbefattning kvarstår vid rektors familjepensionsrätt,

skall iakttagas vad därom i 12 § 3 mom. stadgas.

3 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en

familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det

högsta av de för de särskilda befattningarna beräknade familjepensionstalen.

4 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas

till närmast högre sådant tal.

9 §•

1 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2 mom. gäller för den familjepensionsberälligande befattning läraren

innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått med rätt

till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 7.947. 7 sand. Nr 282. G

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

2 mom. För befattning som avses i detta kapitel utgör familjepensionsunderlaget

det belopp, som här nedan angives för den slutlöneklass å löneplan

vederbörande lönegrad omfattar.

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

Löne-

klass

Familj epensions- underlag

kronor

4

1 296

23

2 484

5

1 296

24

2 628

6

1 296

25

2 772

7

1 296

26

2 916

8

1 356

27

3 048

9

1 404

28

3 180

10

1 464

29

3 312

11

1 524

30

3 444

12

1 584

31

3 576

13

1 632

32

3 696

14

1 692

33

3 804

15

1 764

34

3 912

16

1 836

35

4 020

17

1 908

36

4 128

18

1 980

37

4 224

19

2 064

38

4 320

20

2148

39

4 404

21

2 232

40

4 488

22

2 340

10 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente

för lärare vid de högre kommunala skolorna;

b) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av stadgandet under

a); samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången från befattningen må hava återstått

till pensionsålderns inträde.

Rörligt tillägg.

11 §•

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än eu pension

enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal,

som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens

löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å

däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

83

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

-4 mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera

familjepensionsberättigade skall vad i 7 § 3 mom. stadgas om fördelning av

grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

2 kap. Rektorer.

12 §.

1 mom. Beträffande familjepension åt efterlevande efter ordinarie lärare,

vilken tillika är rektor, skola bestämmelserna i 6—8 samt 10 och 11 §§ äga

motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas

a) att i stället för vad i 10 § a) sägs skall gälla, att såsom tjänstår må tillgodoräknas

tid, som vid tillämpning av de i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för lärare vid de högre kommunala skolorna för lärare i allmänhet

meddelade bestämmelserna rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas

såsom tjänstår; samt

b) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av det kalenderhalvår,

varunder befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en

ålder av 65 år.

2 mom. Familjepensionsunderlaget för rektorsbefattning är lika med det

familjepensionsunderlag, som enligt vad i 9 § 2 mom. sägs gäller för befattning

i den lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola,

kommunal mellanskola eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och

för rektorsbefattning vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den,

som gäller för innehavaren av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie

lärare.

3 mom. Där den, som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning

under minst 12 år i oavbruten följd, på sätt i 19 § 5 mom. 1947

års tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna

sägs, kvarstår vid rektors tjänstepensionsrätt, skall han jämväl kvarstå vid

rektors familjepensionsrätt. I sådant fall skall med avseende å den familjepension,

vartill rätt må föreligga efter lärarens frånfälle, iakttagas, att

familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle hava bestämts,

om han intill dödsfallet eller avgången ur tjänst alltjämt innehaft

den frånträdda rektorsbefattningen.

3 avd. Om familjelivränta.

13 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande

lärare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

14 §•

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock

att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på

sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 6 § 2—4 mom. och 7 § 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes

av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av det

för läraren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid avgången

uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag,

varom i 10 § a) och b) förmäles, utgör av 120 eller —- där vid avgången

uppnådda tjänstår, utökade med tid, som från avgången må hava återstått

till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår -— av det större tal, som uppkommer genom berörda utökning.

I fråga om beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns inträde för

ordinarie lärare, vilken tillika är rektor, skola härvid stadgandena i 12 §

1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne

icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken han

icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen, i

intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

I övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna

i 8 § 2—4 mom. och 12 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

15 §.

1 mom. Innehade avliden lärare vid frånfället familjepensionsrätt för mer

än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt såväl detta

reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Maj:ts

prövning, om och i vad mån de förmåner, vilka tillhöra endera respektive

den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan,

av sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen

eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning,

med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han

antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller

familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser

såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,

som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt

fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet

av den förmån, som föranleder minskningen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

85

3 mom. I den mån efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger

tillämpning, efter den avlidne erhåller förmåner enligt krigsavlöningsreglementet,

må familjepensionsförmåner enligt detta reglemente icke utgå, med

mindre Kungl. Maj:t sådant medgiver.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å

vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj-.ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga

tillämpning å den som i statens tjänst innehar sådan arbetaranställning, vilken

utgör hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Såsom förutsättning för reglementets tillämpning skall dock, där ej annat

föranledes av vad i sista stycket av detta moment eller i 2 mom. sägs, tilllika

gälla,

a) att anställningen tillhör ett arbetsområde, inom vilket föreligger ett

fortlöpande om ock endast för viss del av året förefintligt behov av arbetskraft;
b)

att för anställningen gäller en arbetstid av normal omfattning;

c) att arbetaren uppnått en levnadsålder av minst 21 och högst 60 år; samt

d) att arbetaren antingen 21 månader i följd eller minst 7 månader under

vart och ett av tre på varandra följande kalenderår eller ock tillhopa 30 månader

under högst fem på varandra följande kalenderår innehaft sådan

arbetaranställning i statens tjänst, för vilken gäller en arbetstid av normal

omfattning.

Vid tillämpning av stadgandet under d) här ovan skall med arbetaranställning

i statens tjänst likställas

a) följande militära tjänstgöring, i den mån den icke inbegripes i den

tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen åligger värnpliktiga

i allmänhet, nämligen utbildning enligt 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen

samt utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör, flygskytt eller

reservofficer eller till fänrik vid sjö värnskåren;

b) fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet samt tjänstgöring,

under vilken anställningshavare enligt beslut, meddelat med stöd av 7 §

1 eller 2 mom. manskapsavlöningsreglementet, skall för där avsett ändamål

anses hava innehaft sådan anställning, dock allenast till den del anställningen

innehafts eller tjänstgöringen fullgjorts utöver en tid av tre år; samt

c) såvitt angår den, som vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt

driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik

verksamhets eller företags nedläggande övergått till anställning i statens

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

87

tjänst och vilken icke är undantagen från reglementets tillämpning, anställning

hos den föregående arbetsgivaren.

Vad i andra stycket under c) och d) stadgas skall icke gälla i fråga om

den som tidigare vunnit anställning förenad med tjänstepensionsrätt enligt

detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser, om vilka i 4 mom.

första stycket förmäles. Där detta reglemente underkastad arbetare övergår

till annan statlig arbetaranställning än under andra stycket a) avses eller

arbetstiden i den av honom innehavda anställningen inskränkes, skola ej

heller stadgandena i andra stycket a) respektive b) äga tillämpning.

2 mom. Kungl. Maj:t äger besluta, att reglementet, utan hinder av stadgandet

i 1 mom. andra stycket a), skall, i den omfattning och under de villkor

Kungl. Maj:t bestämmer, äga tillämpning å arbetare i anställning tillhörande

arbetsområde, inom vilket ett fortlöpande behov av arbetskraft ej

föreligger, såframt behovet av arbetskraft inom området skäligen kan antagas

fortvara under en längre följd av år.

3 mom. Där reglementet underkastad arbetare i anställning tillhörande

arbetsområde, inom vilket föreligger behov av arbetskraft endast för viss del

av året (säsongarbetare), vid arbetssäsongens slut utan egen därom uttryckt

önskan och utan något sitt förvållande entledigas eller, utan att entledigande

sker, upphör att utföra arbete vid vederbörande verk, skall arbetaren vara

underkastad reglementet intill dess nio månader förflutit från säsongens slut,

såframt han ej dessförinnan vunnit annan anställning förenad med tjänstepensionsrätt.

Beträffande säsongarbetare skall dock tid, varunder säsong ej pågår och

arbetaren ej utför arbete vid verket, vid reglementets tillämpning ej betraktas

såsom tid varunder anställning innehaves.

A mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänstepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av

Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens

verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande

utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser

av förstnämnda slag anses icke bestämmelser om reservpension

eller däremot svarande engångsbelopp.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt

enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §•

1 mom. Från reglementets tillämpning är undantagen innehavare av anställning,

med vilken är förenad tjänstepensionsrätt enligt andra tjänstepensionsbestämmelser

än de i reglementet innefattade.

2 mom. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, är ock från reglementets

tillämpning undantagen arbetare, vilken vid statens övertagande helt

eller delvis av kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

samband med dylik verksamhets eller företags nedläggande övergått till anställning,

som avses i reglementet.

3 mom. Från reglementets tillämpning må genom beslut av Kungl. Maj:t

undantagas till visst förvaltningsområde hörande arbetarpersonal i dess helhet

eller till viss del, så ock arbetarpersonal, för vilken löneinkomsten, beräknad

enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, understiger av Kungl. Maj:t

fastställt belopp.

3 §•

Arbetare, å vilken detta reglemente äger tillämpning, är efter anställningens

upphörande berättigad att åtnjuta tjänstepension eller tjänstelivränta,

allt enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet

jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma utfärdas

av Kungl. Maj:t.

4§-

1 mom. För reglementets tillämpning skall arbetare hänföras till endera

av följande pensionsgrupper, nämligen

pensionsgrupp 1, omfattande arbetare i anställning, för vilken ej kräves

särskild yrkesutbildning, samt

pensionsgrupp 2, omfattande arbetare i anställning, för vilken kräves särskild

yrkesutbildning.

Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, ankommer det på vederbörande

verks styrelse att besluta beträffande den pensionsgrupp, vartill arbetare

i viss anställning skall hänföras.

Beträffande arbetare, som efter övergång till anställning, varå reglementet

eljest ej är tillämpligt, skall på grund av stadgandena i 1 § 1 mom. fjärde

stycket vara underkastad reglementet, har vederbörande verks styrelse att

i varje särskilt fall meddela beslut angående arbetarens hänförande till

pensionsgrupp.

2 mom. Arbetare må ej vinna uppflyttning till högre pensionsgrupp, då

mindre än tre år återstår till tiden för pensionsålderns inträde.

Där arbetare, som tillhör den högre pensionsgruppen, utan egen därom

uttryckt önskan och utan något sitt förvållande förflyttats till anställning

tillhörande den lägre pensionsgruppen, skall han likväl kvarstå i förstnämnda

pensionsgrupp.

5 §■

1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

eller tjänstelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till beloppet

av dylik förmån sker beträffande arbetare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfalls verk eller domänverket av vederbörande

verks styrelse och beträffande annan arbetare av statens pensionsanstalt.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

89

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om tjänstepension.

Gemensamma bestämmelser.

6 §•

1 mom. Rätt att efter anställningens upphörande komma i åtnjutande av

tjänstepension tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 2 mom.

första stycket, arbetare som är underkastad reglementet, därest han

a) uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder, och sådant

fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension);

b) till följd av olycksfall i arbetet befinnes för framtiden oförmögen att på

tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete och prövas icke lämpligen

kunna överflyttas till annat arbete vid vederbörande verk (invalidpension);

eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande arbete och prövas icke

lämpligen kunna överflyttas till annat arbete vid vederbörande verk, dock

under förutsättning att arbetaren vid anställningens upphörande antingen

under sammanlagt minst fem år varit underkastad detta reglemente eller

andra tjänstepensionsbestämmelser eller ock under sammanlagt minst tio år

i statens tjänst innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla (sjukpension).

1 fråga om den som vid statens övertagande helt eller delvis av kommunalt

driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med dylik verksamhets

eller företags nedläggande övergått till anställning i statens tjänst

skall vid tillämpning av stadgandet under c) här ovan med anställning i

statens tjänst likställas anställning hos den föregående arbetsgivaren.

2 mom. Har arbetare genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit till följd

av fel eller försummelse skild från anställning i statens tjänst eller från

annan anställning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, må han ej

komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande arbetare beslut, som i nästföregående stycke avses, meddelats

men ej vunnit laga kraft, må frågan om hans rätt att komma i åtnjutande

av pension icke upptagas till prövning, så länge sådant förhållande

föreligger.

7 §•

Pensionsåldern inträder vid utgången av den kalendermånad, under vilken

arbetaren uppnått eu levnadsålder av (it) år.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

8 §•

Med olycksfall i arbetet förstås vid tillämpning av detta reglemente sådant

vid utförande av arbete eller uppdrag i statens tjänst eller vid utövande av

befattning, vilken är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall,

som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i arbetet skall äga tillämpning

jämväl där arbetare på grund av arbete, uppdrag eller befattning, som i

nästföregående stycke avses, blivit utsatt för våld eller annan misshandel

eller i arbetet, uppdraget eller befattningen ådragit sig sådan yrkessjukdom,

varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

9§-

1 mom. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då i

reglementet stadgade förutsättningar för rätt till pension föreligga, dock tidigast

från och med dagen näst efter den då anställningen upphört, till och

med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av den pension, som eljest skola till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan

anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt

de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande

myndighet likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis

utbetala återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

10 §.

1 mom. Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes

dels av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 11 §

skall för arbetaren tillämpas, dels ock av den tid arbetaren enligt 12 § äger

tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de bestämmelser, som meddelas i

13—15 §§.

2 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 jämnt

delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

11 §•

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall vid bestämmandet av tjänstepension

för tiden intill den månad, varunder pensionstagaren uppnår 67 års

ålder, tillämpas det belopp (begynnelseunderlag), som enligt 2 mom. gäller

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

91

för den pensionsgrupp, till vilken arbetaren vid anställningens upphörande

är hänförd, samt för tiden därefter det belopp (slutunderlag), som erhålles

genom minskning av begynnelseunderlaget med 792 kronor, såframt ej

Kungl. Maj:t i särskilt fall förordnar om lägre avdrag.

2 mom. Begynnelseunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för de

särskilda pensionsgrupperna angivas:

Pensions-

grupp

Begynnelseunderlag

kronor

Man

Kvinna

1

2

3 696

4 008

2 772

3 048

12 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,

under vilken arbetaren varit underkastad detta reglemente. Vid tjänstårsberäkningen

skall dock avdrag göras för tid, räknad efter kalendervecka,

under vilken arbetaren av annan anledning än ledighet för offentligt uppdrag

eller militärtjänstgöring icke varit berättigad åtnjuta någon avlöning.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels tid, under vilken

arbetaren varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i

detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser

med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas,

dels ock tid i övrigt, vilken arbetaren ägt räkna såsom tjänstår enligt de

andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda

varit senast underkastad, allt dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats

enligt föreskrifterna i 1 mom.

3 mom. I fråga om beräkning såsom tjänstår av annan tid än som avses

i 1 och 2 mom. och varunder arbetaren ej innehaft med tjänstepensionsrätt

förenad anställning skall gälla,

a) att såsom tjänstår må tillgodoräknas två tredjedelar av tid, under vilken

arbetare efter uppnådd ålder av 18 år men före pensionsålderns inträde

i statens tjänst innehaft sådan anställning, vilken utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla, dock att på prövning av den myndighet,

som bär att fastställa pensionen, skall bero huruvida och i vad mån reduktion

bör vidtagas vid tillgodoräkning av anställningstid, varunder för arbetaren

ej gällt en arbetstid av normal omfattning; samt

b) att på prövning i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver beror, om och

i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder den, som övergått

till anställning i statens tjänst vid statens övertagande helt eller delvit av

kommunalt driven verksamhet eller enskilt företag eller i samband med

dylik verksamhets eller företags nedläggande, innehaft anställning hos den

föregående arbetsgivaren.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

i inom. Såsom tjänstår må ytterligare tillgodoräknas två tredjedelar av

tid för sådan i 1 § 1 mom. tredje stycket a) omförmäld tjänstgöring, som

enligt vad i nämnda stycke sägs skall för där avsett ändamål likställas med

arbetaranställning i statens tjänst, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats

enligt föreskrifterna i 1—3 mom.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

13 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan

arbetaren räkna minst 30 tjänstår, utgår hel pension, vars grundbelopp är

lika med begynnelse- respektive slutunderlaget. Är tjänstårens antal mindre,

utgår avkortad pension, vars grundbelopp motsvarar begynnelse- respektive

slutunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet

tjänstår understiger 30.

14 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för arbetaren gällande begynnelse-

respektive slutunderlaget. Beträffande arbetare, vars anställning

upphör efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas

enligt de i 13 § angivna grunderna.

15 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av begynnelserespektive

slutunderlaget, i den mån beloppet icke härigenom överstiger

grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit arbetaren,

därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstår i sin anställning till

pensionsålderns inträde. I fråga om säsongarbetare skall därvid anställningen

beräknas hava för tiden intill pensionsålderns inträde haft samma

omfattning, som varit i medeltal för arbetaren gällande under de fem senast

förflutna kalenderår, under vilka anställning innehafts.

Rörligt tillägg.

16 §.

1 mom. Ä tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension

enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal

som gälla angående höjning av månadslön, angiven i de i statens

löneplansförordning intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å det grundbelopp för månad, varmed

pensionen utgår före 67 års ålder, dock ej å däri ingående öretal, som överskjuter

fullt krontal.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

3 avd. Om tjänstelivränta.

17 §•

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått

från anställning, som i reglementet avses, utan rätt att komma i åtnjutande

av tjänstepension enligt reglementet, är berättigad att på därom gjord

ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen

till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om

folkpensionering (förtidslivrånta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att arbetaren före anställningens upphörande antingen under sammanlagt

minst tre år varit underkastad detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser

eller ock under sammanlagt minst sex år i statens tjänst

innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning

och förvärvskälla; samt

b) att arbetaren icke efter avgången men före den i första stycket a) eller

b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt

enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser.

2 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande uppnått 65 års ålder, dock att sådan livränta ej må utgå

för längre tid tillbaka än sex månader före den månad, under vilken ansökning

därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen

börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om

tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

3 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

18 §.

/ mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där icke

annat föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det

för arbetaren vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet

vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med

tid, som vid anställningens upphörande må hava återstått till utgången av

den månad, varunder arbetaren uppnår 65 års ålder, allt på siitt närmare

stadgas i 19 §.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Härvid iakttages, att tid, för vilken arbetaren icke innehaft med tjänstepensionsrätt

förenad befattning och för vilken han icke enligt vad därom

särskilt stadgats bidragit till tjänstepensioneringen, vid tjänstårsberäkning i

intet fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

2 mom. Vad i 9 § 3 mom. stadgas om tjänstepension skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast

högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

19 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande

fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del

av begynnelse- respektive slutunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda

fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 18 §

1 mom. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock

av minst 120. Om antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår är mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda

sätt beräknade beloppet skall minskas med Vio procent för varje

felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av

Kungl. Maj:t, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från

och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av

den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara

10 procent av den uppskjutna livräntans före 67 års ålder gällande

årsbelopp.

3 mom. Tjänstelivränta till den som blivit, på sätt i 6 § 2 mom. första

stycket sägs, till följd av fel eller försummelse skild från sin anställning, utgör

en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå,

med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande större del, dock

ej mera än två tredjedelar.

4 avd. Om sammanträffande av förmåner.

20 §.

Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente

avsedd anställning vid nämnda anställnings upphörande åtnjuter eller därvid

eller sedermera erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta

reglemente eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl.

Maj:ts prövning, om och i vad mån de till förstnämnda pension hörande

förmånerna av sådan anledning skola minskas med de till den sistnämnda

pensionen hörande förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta

reglemente, må allenast en av dem minskas.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

95

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår den

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Förslag

till

1947 års familjepensionsreglemente för arbetare.

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) arbetare, som är underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för

arbetare;

b) den som åtnjuter pension enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente;

samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava

blivit underkastad detta reglemente, avgått från arbetaranställning, som i

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare avses, utan rätt att komma

i åtnjutande av pension varom under b) förmäles och som icke längre är

underkastad nämnda tjänstepensionsreglemente, under förutsättning att arbetaren

före anställningens upphörande antingen under sammanlagt minst

tre år varit underkastad berörda tjänstepensionsreglemente eller andra

tjänstepensionsbestämmelser, om vilka i 3 mom. andra stycket här nedan

förmäles, eller ock under sammanlagt minst sex år i statens tjänst innehaft

sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke den som efter avgången innehaft

annan anställning, förenad med pensionsrätt enligt tjänstepensionsbestämmelser

som nyss sagts.

2 mom. Därest sådan arbetare i årsanställning, som utan egen därom

uttryckt önskan och utan något sitt förvållande entledigats från sin anställning

utan rätt till tjänstepension, avlider inom nio månader från anställningens

upphörande, skall, såframt han ej efter entledigandet ånyo vunnit

anställning förenad med tjänstepensionsrätt, vid reglementets tillämpning så

anses, som om han vid dödsfallet alltjämt varit underkastad 1947 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare.

Beträffande arbetare tillhörande arbetsområde, inom vilket föreligger behov

av arbetskraft endast för viss del av året (säsongarbetare), skall tid

efter arbetssäsongens slut, varunder arbetaren är underkastad nyssnämnda

tjänstepensionsreglemente, vid detta reglementes tillämpning icke betraktas

såsom tid, varunder anställning innehaves.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

97

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om arbetare skall, där ej annat framgår,

i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande arbetare,

som i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser skall,

där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller med

stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås

pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2 §■

1 mom. Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, å vilken

reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller

familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i

reglementet. Efterlevande till den, som vid frånfället ägde famil jepensionsrätt

enligt 1 § för mer än en anställning, må dock åtnjuta allenast en familjepension

eller eu familjelivränta.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av

Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,

nämligen

änka, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild hustru, i fall som i 3 inom. sägs, samt

barn och adoptivbarn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om änka eller frånskild

hustru, att äktenskapet icke ingåtts efter det arbetaren uppnått en levnadsålder

av 60 år, och i fråga om adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum

efter det arbetaren fyllt 50 år.

3 mom. Då arbetare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas alt till sin

hustru utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal

om sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans

under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande uppnått eu

ålder av minst 30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna

linnes skäligt, iörordna, alt hustrun skall vara berättigad till familjepension

eller lamiljelivränla, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, om skyldighet att utgiva

underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller

den bidragsberätligade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med

laga verkan meddelas till förmån för arbetarens hustru i senare äktenskap.

Bihang till riksdagens protokoll 1047. 1 sand. Nr 282.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

3 §•

1 inom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension

eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till

beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterlevande

till arbetare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och beträffande

efterlevande till annan arbetare av statens pensionsanstalt.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepension.

Gemensamma bestämmelser.

i §•

/ mom. Familjepension enligt detta reglemente tillkommer efterlevande

till arbetare, som vid sin död var underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare eller åtnjöt tjänstepension enligt nämnda reglemente.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera

familjepensionsberättigade stadgas i 6 § 3 mom. och 10 § 4 mom.

5 §•

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen

näst efter den, då arbetaren avlidit, eller, i fråga om pension till barn som

födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet fötts,

till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren

avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning, till

och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan

anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t, vederbörande myndighet likväl

obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående

pensionsbelopp.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

99

Familjepensionens g r u n d b e 1 o p p.

6 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp bestämmes

enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till

ett vid arbetarens död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas

i 7 §.

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,

att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade

utgöras av änka och frånskild hustru: familjepensionstalet;

b) då de pensionsberättigade utgöras av änka eller frånskild hustru samt

barn eller av änka och frånskild hustru samt barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och eljest därutöver med

20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, om barnen äro två, och eljest därutöver med

20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet

familjepensionsberättigade, skall med tillämpning av de i nästföregående

stycke angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen

att tillämpas från och med den i 5 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt

inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på

varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för änka eller frånskild hustru

samt barn eller för änka och frånskild hustru samt barn, änkan eller den

frånskilda hustrun respektive änkan jämte den frånskilda hustrun äger åtnjuta

så stor del, som motsvarar 80 procent av familjepensionstalet — dock

att frånskild hustru, som äger pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat

gifte, icke må åtnjuta större del än som motsvarar 40 procent av familjepensionstalet

— samt barnet eller barnen återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för änka och

frånskild hustru eller för två eller flera barn, änkan och don frånskilda

hustrun respektive barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit alt göra ansökning om

pension, till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han

enligt här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

V §•

/ mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandet

i 2 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som enligt

föreskrifterna i 8 § skall tillämpas, dels ock antalet tjänstår, varom förmäles

opaginerad Kontrollera mot PDF

HM)

Knnr/I. Maj:ts proposition nr 282.

i 9 §, alll enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår till minst 30, skall

familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget. År tjänstårens antal

mindre, skall familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget

minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår

understiger 30.

2 mom. Där på grund av bestämmelsen i 2 § 1 mom. tredje stycket endast

en familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara

det högsta av de för de särskilda anställningarna beräknade familjepensionstalen.

3 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas

till närmast högre sådant tal.

8 §•

1 mom. Såsom familjepensionsimderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2 mom. gäller för den pensionsgrupp, vartill arbetaren vid dödsfallet

eller avgången med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles,

varit hänförd enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

2 mom. Familjepensionsunderlagen utgöra de belopp, som här nedan för

de särskilda pensionsgrupperna angivas.

Pensions-

grupp

Familjepensionsunderlag

kronor

Man

Kvinna

1

2

1 584

1 692

1 296

1 356

9 §•

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare; samt

b) tid, som från dödsfallet eller anställningens upphörande må hava återstått

till pensionsålderns inträde.

I fråga om den, som vid dödsfallet eller anställningens upphörande var

säsongarbetare, må dock såsom tjänstår enligt b) medräknas allenast så stor

del av varje år, som motsvarar den anställningstid, vilken varit i medeltal

för arbetaren gällande under de fem senast förflutna kalenderår, under vilka

anställningen innehafts, eller, där anställningsåren äro färre, det mindre

antal kalenderår, varunder anställning innehafts.

Rörligt tillägg.

10 §.

1 mom. A familjepensionens grundbelopp utgår rörligt tillägg under samma

förutsättningar och med beräkning enligt samma procenttal som gälla

s. 101 Kontrollera mot PDF

K ungt. Maj:ts proposition nr 282.

101

angående höjning av månadslön, angiven i de i statens löneplansförordning

intagna grundlönetabellerna.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å

däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

i mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera

lamiljepensionsberättigade skall vad i 6 § 3 mom. stadgas om fördelning

av grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

3 avd. Om fainiljclivränta.

11 §•

Familjelivränla enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande

arbetare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

12 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock

att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på

sätt här nedan i 2 inom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 5 § 2—4 inom. och G § 3 inom. äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes

av vad här nedan stadgas, till ett belopp, motsvarande så stor del av

det för arbetaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som antalet vid

avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av det slag,

varom i 9 § första stycket a) förmäles, utgör av 120 eller — där vid avgången

uppnådda tjänstår, utökade med tid som från anställningens upphörande

må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än

120 fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer

genom berörda utökning.

Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, under vilken den avlidne

icke innehaft med familjepensionsrätt förenad befattning och för vilken

han icke enligt vad därom särskilt stadgats bidragit till familjepensioneringen,

i intet fall må lagas i betraktande till större del än två tredjedelar.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna

i 7 § 2 och 3 inom. äga motsvarande tillämpning.

4 avd. Ont sammanträffande av förmåner.

13 §.

/ mom. Innehade avliden arbetare vid frånfällel familjepensionsrätt enligt

såväl delta reglemente som andra familjepensionsbestäinmelser, beror på

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Kungl. Maj ds prövning, om och i vad män de förmåner, vilka tillhöra den

enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller familjelivräntan, av

sådan anledning skola minskas med de till den andra familjepensionen eller

familjelivräntan hörande förmånerna.

2 inom. Innehar efterlevande till den, å vilken reglementet äger tillämpning,

med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han antingen

tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller familjelivränta

enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser såsom

anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,

som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt fall

annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med beloppet

av den förmån, som föranleder minskningen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 282.

103

Utdrag av protokollet över finansärenden, hullet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet ä Stockholms

slott den 9 maj 1917.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen in. in. samt anför därvid följande.

1. Pensionsbestämmelser för tjänstemän.

1. Inledning.

I proposition till riksdagen den 4 oktober 1946, nr 333, framlade Kungl.

Maj:t förslag till allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst

m. fl. Propositionen var i huvudsak grundad på de förslag, som innefattades

i 1945 års lönekommittés den 29 juni 1946 avgivna betänkande med förslag

till statliga löneplaner in. in. (SOU 1946:48). Genom beslut den 26 oktober

1945 hade Kungl. Maj:t uppdragit åt nämnda lönekommitté att —

utöver det åt kommittén förut givna uppdraget att verkställa revision av

vissa avlöningsbestämmelser — jämväl verkställa utredning och avgiva förslag

rörande de ändringar i tjänste- och fainiljepensionsförfattningarnas bestämmelser

om storleken av pensionsförmåner och om pensionsavdrag, som

kunde påkallas i samband med avlöningsrevisionen. Till åtlydnad härav

hade lönekommittén vid sina förhandlingar med vederbörande personalorganisationer

till behandling upptagit även angivna pensionsfrågor och därefter

i sitt förenämnda betänkande gjort vissa uttalanden i ämnet.

Innan lönekommittén avgav sitt omförmälda betänkande anmälde den för

mig, åt! vid förhandlingarna med personalorganisationerna överenskommelse

träffats om den blivande pensionsnivån, varvid dock frågan om tjänstepensionsbeloppens

storlek lämnats i viss utsträckning svävande. Anledningen

till sistnämnda förhållande var i första hand, att det vid förhandlingarna

funnits erforderligt, alt frågan i vilken utsträckning och på vilket

sätt samordning av folkpension och tjänstepension skulle ske och vilken inverkan

folkpensionen borde ha på tjänstepensionsbeloppen gjordes till före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10-1

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

mål för särskild utredning, vid vilken även motsvarande förhållande på den

allmänna arbetsmarknaden skulle beaktas. Det framhölls vidare såsom önskvärt,

att den närmare avvägningen av tjänste- och familjepensionerna, även

i vad den ägde samband med andra spörsmål än de nu berörda, överlämnades

till den ifrågasatta särskilda utredningen. Jag inhämtade vidare vid

samma tidpunkt från lönekommittén, att den avsåge att framlägga förslag

om övergång från brutto- till nettolönesystem, innebärande att lönerna beräknades

så, att särskilda pensionsavdrag icke skulle verkställas. Vid genomförande

av ett sådant förslag skulle erfordras vissa ytterligare ändringar i

gällande pensionsreglementen för de av ändringen berörda personalgrupperna.

Genom beslut den 28 juni 1946 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för finansdepartementet

att tillkalla högst fem utredningsmän med uppdrag att verkställa

utredning i fråga om de ändringar i tjänste- och familjepensionsförfattningarnas

bestämmelser om storleken av pensionsförmåner och om pensionsavdrag

samt i övrigt av teknisk natur, som kunde påkallas i samband

med den pågående allmänna lönerevisionen för statliga befattningshavare

m. fl.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade t. f. chefen för finansdepartementet,

statsrådet Danielson, den 7 september 1946 ledamoten av riksdagens

första kammare, direktören ./. H. Bergvall, statskommissarien Ii. O. F.

Björn samt försäkringsdirektören Ii. T. Jansson att såsom sakkunniga verkställa

ifrågavarande utredning. Tillika uppdrogs åt Bergvall att i egenskap

av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1916 urs pensionssakkunniga,

ha den 31 december 1946 avgivit betänkande med förslag till pensionsreglering

i anslutning till 1946 års lönereglering för statstjänstemän in. fl.

Enligt direktiven borde de sakkunniga fungera dels som utredningskommitté

i vanlig mening och dels som delegation för förhandlingar under ordförandens

ledning med representanter för de av utredningen berörda personalgrupperna.

I enlighet härmed ha de sakkunniga i betänkandet anmält,

att förhandlingar förts med de av pensionsutredningen berörda personalgruppernas

huvudorganisationer: statstjänarkartellen, statstjänstemänncns

riksförbund och tjänstemännens centralorganisation. Förhandlingarna

inleddes den 27 september och avslutades den 28 december 1946, sedan

överenskommelse träffats i de frågor, som varit föremål för förhandlingar.

Överenskommelsen undertecknades för statstjänarkartellen av förste förbundsordföranden

J. Lingman, förbundsordföranden J. Andersson, ombudsmannen

5. Henriksson och förbundskassören C. Persson, för statstjänstemännens

riksförbund av förste byråsekreteraren II. Dahlberg, förste byråsekreteraren

J. E. Lundell, översten K. J. A. Silfverberg och rektorn B.

Wahlström samt för tjänstemännens centralorganisation av direktören V.

Ä man och sekreteraren O. Nordenskiöld.

Över pensionssakkunnigas betänkande ha yttranden infordrats från för
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

105

svarets civilförvaltning, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, statens pensionsanstalt,

skolöverstyrelsen och domänstyrelsen.

Beträffande innehållet i de avgivna yttrandena må här sammanfattningsvis

nämnas, att ingen av remissmyndigheterna framställt erinran mot förslagets

huvudgrunder. Därvid ha myndigheterna i allmänhet framhållit att

de, med hänsyn till att förslaget innefattar resultatet av förhandlingar mellan

de sakkunniga och tjänstemännens huvudorganisationer, icke ansett sig

böra ifrågasätta någon ändring i förslagets huvudprinciper.

Den lönereglering för statstjänstemän in. fl., som enligt beslut av riks-Oepartementsdagen

skall träda i kraft den 1 juli 1947, påkallar jämväl eu allmän reglering

av pensionsbestämmelserna för de av löneregleringen omfattade tjänstemännen.

Efter att ha tagit del av 1946 års pensionssakkunnigas förslag, vilket

godtagits av vederbörande personalorganisationer, samt de över förslaget

avgivna yttrandena vill jag för egen del förorda, att pensionsregleringen

i huvudsak bygges på detta förslag. Då pensionsregleringen bör träda i kraft

samtidigt med den redan beslutade löneregleringen, tillstyrker jag, att det

förslag, jag härmed framlägger, genomföres från och med den 1 juli 1947.

2. Pensionsregleringens omfattning in. m.

För de befattningshavare i statens tjänst och vid det statsunderstödda

kommunala skolväsendet, som omfattas av den nya löneregleringen, ha

tjänste- och familjepensionsregleringar senast genomförts vid 1941—1943

års riksdagar. De i anledning härav utfärdade pensionsreglementena äro allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena den 30 december 1941 (nr

1008 resp. 1009), folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen den

18 juli 1942 (nr 699 resp. 700) samt tjänste- och familjepensionsreglementena

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1943 (nr 510 resp. 511).

Folkskolans pensionsreglementen äro jämväl tillämpliga från och med den 1

juli 1945 å vissa lärare vid statsunderstödda anstalter för bildbara sinnesslöa

samt från och med den 1 juli 1946 å ordinarie befattningshavare hos

skogsvårdsstyrelserna. I proposition nr 199 till årets riksdag har föreslagits,

alt sistnämnda reglementen från 1948 års ingång skola tillämpas å vissa

befattningshavare hos hushållningssällskapen.

1946 års pensionssakkunniga ha i sill betänkande framhållit, att deras

uppdrag — såsom framginge av direktiven — huvudsakligen avsåge förslag

till av löneregleringen betingad ändring av bestämmelserna om pensionsförmånernas

storlek ävensom förslag till därav påkallad teknisk revision av

pensionsbestämmelserna i övrigt. De sakkunniga ha betonat, att deras uppdrag

sålunda icke omfattade någon revision av de gällande pensionsreglementenas

allmänna bestämmelser. 1 överensstämmelse härmed ha de sakkunniga

anmält, all de icke lill prövning upptagit sådana vid personalförhandlingarna

framställda ändringsyrkanden, som icke sammanhängde med

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Muj:ts proposition nr 282.

löneregleringen. Utan att ingå i närmare prövning av frågorna ha de sakkunniga

emellertid ansett sig böra uttala som sin mening, att de framförda

önskemålen syntes vara förtjänta av sådant beaktande, att särskild utredning

därom borde komma till stånd inom en nära framtid.

De sakkunniga ha i detta sammanhang även berört frågan om pensionsregleringens

tekniska utformning. Sålunda ha de framhållit, att de ändringar

i de nuvarande pensionsreglementena, som trots den omförmälda begränsningen

av uppdraget måst vidtagas, befunnits vara i redaktionellt hänseende

så pass omfattande, att det ansetts lämpligast att utfärda nya pensionsreglementen.

I likhet med vad 1945 års lönekommitté föreslagit i fråga

om de nya avlöningsreglementena ha pensionssakkunniga föreslagit bibehållande

av den nuvarande anordningen med särskilda pensionsreglementen

för folkskolans och för de högre kommunala skolornas lärare. De sakkunniga

ha ock uttalat, att de förutsatt att reglementena alltjämt skola till sin

ordalydelse godkännas av riksdagen.

Departements- Det av pensionssakkunniga framlagda förslaget avser huvudsakligen den

chefen. . o

ändring av pensionsförmånernas storlek, som påkallas av löneregleringen,

ävensom av denna betingad revision av pensionsbestämmelserna i övrigt.

Däremot ha de sakkunniga i enlighet med utredningsdirektiven icke till behandling

upptagit de nuvarande pensionsreglementenas allmänna bestämmelser.

Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att de frågor, som

nu måst lämnas utanför revisionen, böra upptagas till behandling i ett annat

sammanhang. Härvid torde jämväl böra närmare övervägas de anordningar,

som kunna finnas erforderliga i anledning av en vidgad användning av deltidsarbete

och vilka äga ett nära samband med de fortfarande under behandling

varande frågorna om avlönings- och pensionsbestämmelser för

övningslärare. Till de nu berörda spörsmålen torde jag få återkomma, sedan

de allmänna löne- och pensionsregleringarna blivit genomförda.

De sakkunnigas förslag, att nya pensionsreglementen böra utfärdas, anser

jag lämpligt och tillstyrker därför detsamma.

Jag delar ock i huvudsak de sakkunnigas uppfattning, att även de nya

reglementena skola underställas riksdagen för godkännande. De nya avlöningsbestämmelserna

för de tjänstemän, å vilka pensionsreglementena skola

erhålla tillämpning, avses emellertid skola utfärdas av Kungl. Maj:t. Den

definitiva detaljutformningen i formellt hänseende av avlöningsreglementena

kan icke föreligga förrän efter viss överarbetning. Med hänsyn härtill torde

Kungl. Maj:t böra för sig utverka riksdagens bemyndigande att vid pensionsreglementenas

utfärdande i dem vidtaga sådana huvudsakligen redaktionella

ändringar, som kunna visa sig påkallade av avlöningsreglementenas

slutliga utformning.

Kungl. Maj:t har under allmänna tjänstepensionsreglementets tid inhämtat

vissa bemyndiganden att göra avvikelser från reglementets bestämmelser,

såvitt angår olika personalgrupper. Vidare har Kungl. Maj:t erhållit bemvn
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Muj:ts proposition nr 282.

107

diganden dels att besluta om undantagande från reglementenas tillämpning

av viss personal, dels ock att meddela bestämmelser om reglementenas tilllämpning

å vissa personalgrupper, som eljest icke äro underkastade reglementenas

bestämmelser. Jag förutsätter, att dessa bemyndiganden skola för

i tjänst varande eller framdeles anställd personal gälla jämväl i förhållande

till de nya pensionsreglementen, som ersätta de nuvarande.

I detta sammanhang vill jag ock påpeka, att enligt det föreslagna nya

tjänstepensionsreglementet de pensionsålders- och tjänståldersförteckningar,

som skola fogas till reglementet såsom bilagor, skola utfärdas av Kungl.

Maj:t med stöd av riksdagens beslut. Med hänsyn till att frågan om pensionsålder

och tjänslålder för varje ordinarie befattning förelägges riksdagen,

har det ansetts överflödigt all därjämte för riksdagens godkännande

framlägga en bilaga, som endast redovisar de fattade besluten.

3. Tjänstepensionsunderlagen.

Beträffande den hittillsvarande avvägningen av tjänstepensionsförmånerna

för de personalgrupper, som omfattas av löneregleringen, har 19A5

års lönekommitté i sitt förenämnda betänkande lämnat följande redogörelse.

Tjänstepensionerna för de civila statstjänstemännen ha sedan gammalt

avvägts med utgångspunkt från tjänstemännens löneställning. Före tillkomsten

av kommunikationsverkens lönesystem av år 1919 och de pensionsbestämmelser,

som anslöto sig till detta, motsvarade relationen mellan pension

och lön i allmänhet relationen mellan avlöning vid tjänstledighet och avlöning

vid tjänstgöring. I det flertal fall, där hel avlöning utgjordes av lön

och tjänstgöringspenningar, av vilka de senare utgjorde olika stor del av

avlöningen, bibehölls vid tjänstledighet lönen och skulle också pensionen

motsvara denna. För vissa tjänstemän, som ej hade sin avlöning fördelad

på lön och tjänstgöringspenningar, bestämdes ett enhetligt relationstal för

pensionsberäkningen; i anslutning till alt tjänstgöringspenningarna genomsnittligt

för de fall, i vilka de utgingo, kunde beräknas motsvara en tredjedel

av hela avlöningen, skulie pensionen i dessa fall utgöra två tredjedelar

av vederbörandes lön. Vid statens järnvägar, där den fasta avlöningen (arvodet)

med avseende å tjänstledighetsförhållandena fördelades på lön och

tjänstgöringspenningar, ansågs denna fördelning ej kunna läggas till grund

för pensionsavvägningen, med hänsyn till att järnvägstjänstemännen generellt

jämte kontant avlöning åtnjöto förmån av fri bostad jämte värme eller

ersättning därför; med utgångspunkt från alt dylik ersättning skulle motsvara

minst 20 procent av arvodet bestämdes pensionerna vid detta verk i

princip till 70 procent av det med eu femtedel förhöjda arvodet. Karakteristiskt

för pensionsavvägningen under tiden före kommunikationsverkens

nya löne- och pensionssystem är för övrigt, dels att pensionerna kunde bliva

olika stora beroende på antalet intjänta ålderstillägg, dels ock att de ortslillägg,

som i vissa fall utgingo till tjänstemän på dyrare orter, icke inverkade

på pensionernas storlek. Kommunikationsverkens pensionssystem —

som utformades i 1920 års pensionslag för dessa verk och vars tillämpningsområde,

vad angår pensionsunderlagen, sedermera successivt utsträcktes till

olika områden av allmänna civilförvaltningen och slutligen genom civila

tjänstepensionsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1935 kom att omfatta

alla civila befattningshavare med nyreglerad lön —- medförde häri de föränd
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kanyl. Muj:ts proposition nr 282.

ringarna, dels all peiisionsunderlagen ställdes i enhetlig relation till lönen,

som nu ej längre uppdelades i lön och tjänstgöringspenningar, dels att man

därvid alltid utgick från slutlönen i vederbörande lönegrad. Det lönesystem,

vid vilket nu nämnda pensionssystem tillämpades, byggde på en fullständigt

genomförd dyrortsgradering av lönerna. Vid pensionsavvägningen tog man

emellertid ej heller nu hänsyn till ortstilläggen, vilka numera innefattades

i löneplanslönerna. Peiisionsunderlagen avvägdes i enlighet med det anförda

alt motsvara två tredjedelar av lönen på lägsta ortsgrupp i vederbörande

lönegrads högsta löneklass. Denna pensionsavvägning tillämpades

intill den pensionsreglering, som åtföljde de senaste löneregleringarna.

För lörsvarsväsendets personal genomfördes genom ikraftträdandet den 1

juli 1935 av militära tjänstepensionsreglementet en pensionsreglering, för

vilken såsom förebild tjänade den, vilken innefattades i civila tjänstepensionsreglementet.

Även inom detta område tillämpades därefter pensionsunderlag

avvägda till två tredjedelar av slutlönen på billigaste ort. Dessförinnan

hade den militära pensioneringen enligt oenhetliga och svåröverskådliga

grunder ombesörjts av särskilda pensionskassor för armén och flottan.

För folkskolan och de högre kommunala skolornas lärarpersonal ordnades

pensionsförhållandena vid 1930-talets sill! med samma system som förebild,

vilket gällde för statstjänstemännen. Dessförinnan hade denna personal

pensionerats enligt de grunder, som innefattades i reglementet för statens

pensionsanstalt.

Det kan förtjäna framhållas, att regeln om att pensionen ställts i enhetlig

relation till lönen i viss mån modifierats genom de beräkningsgrunder, som

gällde i fråga om dyrtidstillägg på pension. Å ena sidan beräknades nämligen

sådant tillägg i fråga om pensioner understigande 150 kronor för månad

på eif förhöjt tilläggsunderlag. Å andra sidan beräknades dyrtidstilläggel

på ett högsta belopp av 400 kronor för månad, vilket, eftersom dyrtidstilllägg

på lön beräknades på intill 800 eller senare 700 kronor, innebar en

förhållandevis lågt dragen maximeringsgräns.

Den ändring i fråga om tjänstepensionsavvägningen som kommit till stånd

genom de nu gällande tjänstepensionsreglementena innebär att pensionsunderlagen

i det stora hela avvägts som två tredjedelar av slutlönen på C-ort

i stället tör, som tidigare, på A-ort. Vid den första av de pensionsregleringar,

genom vilka dessa reglementen tillkommo, övervägdes alternativt därmed eu

dvrortsdifferentiering av tjänstepensionerna, men eu sådan ansågs ej böra

genomföras. Här avsedda pensionsregleringar innebära, utöver vad nu angivits,

avsteg från två tredjedelsregeln, dels genom att för de allra lägsta lönegraderna

fastställts ett minimipensionsunderlag, dels genom att pensionen

gjorts något mindre i förhållande till lönen inom de lönegrader, där tidigare

maxiineringsregeln i fråga om dyrtidstillägg verkat. För tjänstemän

med högre löneläge än som motsvarar 30 lönegraden i det dyrortsgrupperade

löiieplanssystemet och för förordnandetjänstemän gälla också avsteg från

regeln. Slutligen må nämnas, att rörligt tillägg och numera även kristillägg

utgå på pensionerna enligt samma grunder, som gälla angående dylikt tilllägg

på lönen, dock att sådana tillägg i fråga om pension beräknas på högst

500 kronor för månad, under det att de i fråga om lön beräknas på högst

900 kronor för månad.

Det nu gällande pensionssystemet har från och med den 1 juli 1945 även

erhållit tillämpning å vissa under statens pensionsanstalts reglemente tidigare

inordnade befattningshavare vid de statsunderstödda skolorna för bildbara

sinnesslöa in. fl.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28''2.

109

Om sin inställning till frågan om en pensionsreglering i anslutning till den

pågående avlöningsrevisionen har lönekommittén uttalat följande.

Enligt vad lönekommittén föreslagit, skall det nya lönesystemet i dyrortshänseende

baseras på en indelning av stationerings- och förläggningsortema

i fem grupper, medan antalet ortsgrupper nu är nio. 1 samband härmed

skall lönespännvidden mellan nettolönerna på billigaste och dyraste

ort minskas från och med lägsta löneklassen till och med 21 löneklassen

från något mer än 25 till i princip 16 procent. Flertalet av de nuvarande

C-orterna, för vilka nuvarande nettolönespännvidd utgör 19 å 10V2 procent,

beräknas vid omgrupperingen komma att hänföras till dyrortsgrupp 2 med

eu (netto) lönespännvidd av 12 procent. Därest, med hänsyn till att C-ortslönerna

nu äro pensionsgrundande, beräkningen av nya pensionsunderlag

anknytes till lönerna på 2-ort, har detta till följd eu viss förbättring av pensionerna.

Vid sidan av nu berörda förhållande är i förevarande sammanhang alt

beakta det av statsmakterna nyligen fattade beslutet rörande ändrade grunder

för folkpensioneringen. De nya grunderna innebära en kraftig höjning

av folkpensionernas belopp, då nämligen ålderspensionernas belopp utan

behovsprövning skola utgöra 1 000 kronor för ensamstående och 800 kronor

för annan folkpensionsberättigad.

Frågan om det sätt, varpå den blivande tjänstepensioneringen mot bakgrunden

av den här antydda utvecklingen bör anordnas, har varit föremål

för ingående överväganden vid de förhandlingar, som förts mellan lönekommittén

och tjänstemännens huvudorganisationer. Olika alternativ att

ernå eu lämplig lösning ha därvid dryftats och förkastats. Slutligen har

dock eu linje funnits, som båda de förhandlande parterna ansett sig kunna

godtaga såsom ett förhandlingsresultat, även om härvidlag å ömse sidor lörelegat

en viss tvekan.

Det vunna förhandlingsresultatet har, vad gäller tjänstepensionsregleringen,

av lönekommittén redovisats sålunda:

Tjänstepensionsunderlagen borde i princip avvägas till belopp motsvarande

två tredjedelar av slutlönerna på 2-ort. Å pensionerna skulle rörligt tilllägg

utgå enligt samma grunder som bli gällande angående dylikt tillägg

på lön, dock att rörligt tillägg icke borde få utgå på den del av månadspensionen,

som överstege 700 kronor. Hänsyn bör emellertid tagas till den

blivande folkpensioneringen. I vilken utsträckning och på vilket siitt samordning

av folkpension och tjänstepension skall ske och vilken inverkan

folkpensionen bör ha på tjänstepensionsbeloppen bör göras till föremål för

särskild utredning, vid vilken även motsvarande förhållande på den allmänna

arbetsmarknaden bör beaktas.

J9l(i urs pensionssakkunniga ha vid sin behandling av frågan om tjdnslepensionsunderlag

för befattningar, vid vilka lön utgår enligt löneplan nr 1 i

det nga lönesystemet, till eu början anmält, att olika tolkning givits åt det

av lönekommittén redovisade förhandlingsresultatet. Sålunda hade personalrepresentanterna

vid de av pensionssakkunniga förda förhandlingarna hävdat,

att förhandlingsresultatet innebure eu uppgörelse angående Ijänstepensionsnivån

på basis av att tjänstepensionen skulle i princip motsvara Iva

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

tredjedelar av slutlönen på 2-ort. Den träffade överenskommelsen innefattade

således icke från tjänstemännens sida något bindande medgivande om

minskning av tjänstepensionsunderlagen med hänsyn till folkpensionen. Enligt

vad de sakkunniga under hand inhämtat från lönekommittén, hade

uppgörelsen inom denna däremot ansetts innebära, att det ändrade ekonomiska

läge, som uppkommit för pensionstagarna genom de förhöjda folkpensionerna,

icke kunde frånkännas inflytande på den blivande avvägningen

av tjänstepensionsnivån. Till stöd för sin åsikt åberopade lönekommittén

ordalydelsen i den i dess betänkande intagna redogörelsen för förhandlingsresultatet.

Pensionssakkunniga ha anslutit sig till lönekommitténs tolkning och med

utgångspunkt härifrån gjort följande allmänna uttalande om fastställandet

av den nya pensionsnivån.

De sakkunnigas uppgift har med hänsyn till vad från lönekommitténs

sida upplysts, blivit att söka genomföra en viss för såväl statsverket som

de anställda godtagbar jämkning av de sammanträffande förmånernas totala

storlek. En jämkning av den hittills tillämpade relationen mellan pensionen

och lönen synes ur denna synpunkt berättigad. Vid bedömandet av

frågan i vilken utsträckning en dylik jämkning bör ske måste beaktas, att

någon reduktion av redan beviljade eller utlasta tjänstepensioner icke torde

komma att genomföras med föranledande av den blivande folkpensioneringen.

Uppräkningen av tjänstepensionsunderlagen synes därför under alla

förhållanden böra avvägas så att densamma icke medför pensionsförmåner

sammanlagt av mindre storleksordning än som skulle komma att utgå till

äldre pensionärer. Vidare torde böra iakttagas, att uppräkningen inrymmer

en mot den vunna löneförbättringen svarande förbättring av tjänstepensionsförmånerna.

Pensionssakkunnigas förslag innebär i princip en utjämning, så att pensionsunderlaget,

då pensionären uppnår 67 års ålder, skall minskas med så

stort belopp, att summan av därefter utgående tjänstepension och folkpension

i det närmaste motsvarar beloppet av den dessförinnan utgående tjänstepensionen.

De förslag till tjänstepensionsunderlag, om vilka vid förhandlingarna

enighet nåtts, framgå av efterföljande tabell.

I fråga om grunderna för beräknandet av de nya tjänstepensionsunderlagen

ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

De grunder för beräknandet av de nya tjänstepensionsunderlagen, om

vilka enighet sålunda nåtts, innebära att de grundläggande pensionsunderlag,

som beräknats såsom två tredjedelar av 2-ortslön, reducerats med belopp,

som motsvara en från 67 års ålder utgående årlig pension å 200

kronor. Reduktionen av tjänstepensionen blir vid denna utgångspunkt för

exempelvis 50 års pensionsålder 55 kronor och för 65 års pensionsålder 139

kronor (räntefot 3 procent, dödlighetstabell R 32 och invaliditetsrisk enligt

statistisk erfarenhet beträffande statstjänstemännen). I genomsnitt för

alla pensionsåldrar utgör avdraget 107 kronor. Beräkningsgrunderna innebära

även en sådan samordning mellan folkpension och tjänstepension, som

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Tjänstepensionsunderlag för befattningar tillhörande liineplan nr 1.

Löne-

klass

Tjänstepensionsundertag

avseende pension

utgående

Avdrag

för pen- sions- åldern

50 år

Löne-

klass

Tjänstepensionsunderlag

avseende pension

utgående

Avdrag

för pen- sions- åldern

50 år

före 67 års

ålder kr.

efter 67 års

ålder kr.

före 67 års

ålder kr.

efter 67 års

ålder kr.

4

2 520

1 728

108

23

6 024

5 232

168

5

2 640

1 848

108

24

6 360

. 5 568

192

6

2 772

1 980

108

25

6 744

5 952

192

7

2 904

2 112

108

26

7 128

6 336

192

8

3 048

2 256

108

27

7 536

6 744

192

9

3 204

2 412

108

28

7 944

7 152

192

10

3 372

2 580

108

29

8 364

7 572

204

11

3 528

2 736

108

30

8 772

7 980

204

12

3 696

2 904

108

31

9 168

8 376

204

13

3 852

3 060

108

32

9 564

8 772

204

14

4 008

3 216

108

33

9 912

9 120

204

15

4 152

3 360

108

34

10 248

9 456

204

16

4 308

3 516

120

35

10 584

9 792

204

17

4 476

3 684

120

36

10 920

10 128

204

18

4 644

3 852

120

37

11 256

10 464

204

19

4 860

4 068

120

38

11 592

10 800

204

20

5 112

4 320

168

39

11 928

11 136

204

21

5 412

4 620

168

40

12 264

11 472

204

22

5 712

4 920

168

för pensionstagarna medför en utjämning av de samlade förmånerna av

tjänste- och folkpensionen. Det har nämligen såväl ur allmän synpunkt som

med hänsyn till befattningshavarnas intressen ansetts fördelaktigt, att de

totala pensionsbeloppen bleve åtminstone i stort sett oförändrade under hela

tiden efter uppnådd pensionsålder. Skulle en utjämning av denna art icke

ha ägt rum, skulle pensionsförmånerna bliva lägre till 67 års ålder för att

då höjas med det belopp, som erhålles i folkpension.

Den enklaste vägen att åstadkomma den önskade utjämningen av pensionsnivån

hade enligt de sakkunnigas mening varit att öppna möjlighet för

utgivande av folkpension i form av ålderspension vid tidigare ålder än 67

år med efter försäkringsmatematiska grunder bestämda belopp i sådana fall,

där av staten utfäst tjänstepension utgår eller då på annat sätt tryggad pension

föreligger. Eu sådan lösning, som skulle förutsätta ändring av folkpensioneringslagen,

har emellertid ansetts möta principiella betänkligheter.

Den lösning av frågan, som då återstått, har varit att vidtaga eu anpassning

av tjänstepensionsförmånernas storlek med hänsyn till den vid 67 års

ålder inträdande folkpensionen. En sådan reglering har befunnits kunna

åstadkommas enklast genom att hel tjänstepension utökas med ett efter

försäkringstekniska grunder bestämt belopp (i det följande även kallat ntjämningstillägg),

lika stort som värdet av den folkpension, som i form av

allmän ålderspension tillkommer gift pensionsberättigad, därvid för erhållande

av ett med 12 delbart krontal räknats med eu årlig pension å 792

kronor. På så sätt utökad tjänstepension skulle alltså för gift pensionsberältigad

utgöra summan av de tjänste- och folkpensionsförmåner, som skola

tillkomma tjänstepensionstagare såväl före som efter 67 års ålder. Skulle

tjänstepensionstagare bliva berättigad till folkpension i form av invalidpension

skall någon nedsättning av den utökade tjänstepensionen med hänsyn

till invalidpensionen dock icke ske. Efter uppnåendet av 67 års ålder — från

s. 112 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 28‘1.

112

vilken lidpunkt rätt till folkpension i form av ålderspension regelmässigt inträder

— skall såsom av det ovan sagda framgår den förhöjda tjänstepensionens

årsbelopp minskas med 792 kronor.

Den av de sakkunniga föreslagna anordningen med minskning av tjänstepensionen

från och med 67 års ålder förutsätter, att folkpension i vanlig

ordning skall utbetalas av pensionsstyrelsen. De sakkunniga påpeka emellertid,

att även om tjänstepensionstagare icke skulle bliva berättigad till folkpension

skall minskning ändock ske av t jänstepensionsförmånerna från och

med den månad, under vilken lian uppnår 67 års ålder. I detta sammanhang

uttala de sakkunniga, att möjlighet dock bör stå öppen för Kungl.

Maj:t att i förekommande fall med hänsyn till föreliggande omständigheter

medgiva undantag från avdragsbestämmelsernas tillämpning.

Beträffande den tekniska utformningen av de sakkunnigas förslag anföres

följande.

Vid eu lösning av utjänmingsfrågan enligt angivna linjer har uppställt sig

frågan om det ur pensionsteknisk synpunkt lämpligaste sättet att ernå den

önskade regleringen av totalförmånerna av tjänstepension och folkpension.

Olika utvägar ha här stått till buds. Sålunda har en sådan anordning varit

möjlig enligt vilken tjänstepensionen omfattar förutom grundbelopp och rörligt

tillägg jämväl i förekommande fall det särskilda utjämningstillägg med

vilket pensionen i det enskilda fallet skulle ökas för att ernå den önskade

utjämningen. Tjänstepensionens grundbelopp skulle enligt detta alternativ i

vanlig ordning bestämmas av särskilda tjänstepensionsunderlag. Rörligt tilllägg

torde vid val av detta alternativ kunna beräknas endast å pensionens

grundbelopp. Vid minskning av pensionsbeloppet vid 67 års ålder skulle rörligt

tillägg beräknas å det oreducerade grundbeloppet. Systemet med särskilda

utjämningstillägg vid sidan av pensionsunderlagen lämnar möjlighet

att för utbetalning av utjänmingstillägget välja senare tidpunkt än den vid

vilken pensionsavgången sker. Härvid kunde tillämpas antingen frivillig

eller obligatorisk utjämning. Detta alternativ ha personalrepresentanterna

emellertid icke ansett böra väljas bl. a. på den grund att en reducering av

själva pensionsunderlagen skulle medföra en nedsättning av underlaget för

det rörliga tillägget.

Efter övervägande även av andra möjligheter till frågans lösning ha de

sakkunniga i samförstånd med personalrepresentanterna stannat inför utvägen

att inarbeta de särskilda utjämningstilläggen i tjänstepensionsunderlagen.

Enligt den metod, som valts för beräkning av utjämningstilläggen,

skulle dessa utgå med i stort sett samma belopp vid ålders-, sjuk- och invalidpension

men i övrigt bliva beroende av inträdesålder i första pensionsberättigande

anställning och pensionsålder. Då förevarande alternativ med

tilläggen inarbetade i pensionsunderlagen kunde ifrågakomma endast såsom

eu obligatorisk anordning har det synts mest praktiskt att vid tillämpningen

taga en avrundad genomsnittssiffra för olika inträdesåldrar. Utjämningstilläggen

skulle däremot alltjämt bliva beroende av pensionsåldern. För att

envar pensionstagare skulle komma i åtnjutande av det mot hans pensionsålder

svarande fulla utjänmingstillägget skulle alltså för varje lönegrad erfordras

lika många tjänstepensionsunderlag som antalet olika pensionsåldrar,

som kunna förekomma för befattningshavare tillhörande lönegra
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 2<S2.

113

den. Om hänsyn endast tages till pensionsåldrarna 50, 55, 60, 63 och 65 år

skulle alltså erfordras fem olika pensionsunderlagsskalor. Ur rättvisesynpunkt

skulle det otvivelaktigt vara mest naturligt att välja ett system med

skilda skalor för de olika pensionsåldrarna. Särskilt ur administrativ synpunkt

har det emellertid framstått såsom ett önskemål att komma fram till

en enhetlig skala med sammanfallande pensionsunderlagsbelopp för de

olika pensionsåldrarna. De framlagda förslagen till tjänstepensionsunderlag

innebära, att personalrepresentanterna ansett sig böra tillmötesgå detta önskemål

och sålunda godtagit eu sådan enhetlig pensionsunderlagsskala.

En enhetlig pensionsunderlagsskala innebär, påpeka de sakkunniga, viss

uppoffring från de pensionstagares sida, som representera de högre pensionsåldrarna.

För pensionstagare med lägre pensionsåldrar medför den en av

utjämningen föranledd förhöjning av pensionsunderlagen, som i vissa fall

helt motsvarar och i några lönelägen till och med överstiger värdet av de

för dessa pensionsåldrar gällande utjämningstilläggen. Häröver anföra de

sakkunniga närmare följande.

För pensionstagare med 50 års pensionsålder skulle förhöjningen av pensionsunderlagen

enligt den framlagda skalan blivit så stor, att en minskning

av de i skalan upptagna pensionsunderlagen för pensionstagare med

angivna pensionsålder framstått såsom ofrånkomlig. Då förhöjningen av

pensionsunderlagen är olika stor i skilda lönelägen har reduktionen av underlagen

för 50 års pensionsålder icke kunnat göras enhetlig för hela pensionsunderlagsskalan

utan har på sätt framgår av tabellen över pensionsunderlagen

måst avpassas med hänsyn till lönegraden. Av personalrepresentanterna

framställt yrkande att bestämmelsen om nedsättning av pensionsunderlaget

icke skall äga tillämpning å militär beställningshavare, som

efter pensionsavgången erhåller för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning

vid försvarsväsendet, ha de sakkunniga ansett böra vinna visst

beaktande. Såsom förutsättning för att pensionen i sådant fall skall beräknas

å oreducerat underlag bör dock enligt de sakkunnigas mening gälla, att

pensionstagaren från pensionsavgången intill fyllda 60 år i en följd varit

innehavare av dylik arvodesbefattning. Avbrott i arvodesanställningen, som

ej är föranlett av organisatoriska skäl, får alltså enligt detta förslag till följd

att pensionen beräknas å reducerat underlag. Den föreslagna anordningen

förutsätter, att för pensionstagare, som beröres av densamma, omräkning

av den vid beställningshavarens pensionsavgång beslutade pensionen skall

ske vid denna senare avgång från arvodesbefattningen.

Det av pensionssakkunniga valda utjämningsförfarandet innebär, att

tjänstepension skall från 67 års ålder nedsättas med 792 kronor med hänsyn

till den från denna tidpunkt utgående folkpensionen. Den härav föranledda

omräkningen av tjänstepensionens belopp föreslås av de sakkunniga

skola ske på så sätt, alt den efter 67 års ålder utgående pensionen bestämmes

av ett tjänstepensionsunderlag, som med angivna belopp understiger det

för tiden dessförinnan tillämpade pensionsunderlaget. Med denna anordning

vinnes att vid fall av avkortad pension den vid 67 års ålder insättande

minskningen av pensionen icke blir större än som svarar mot det reduce
iliharuj

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2<S2.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kiuvjl. Maj.ts proposition nr 282.

rade utjämningstillägg, som innefattas i den avkortade pensionen. Då de

föreslagna Ijänstepensionsunderlagen skola läggas till grund även vid bestämmandet

av tjänstelivränta uppkommer, framhålla de sakkunniga, en

motsvarande nedsättning av livränteförmånerna från 67 års ålder. Härvid

avses för omräkning av livräntans belopp samma förfaringssätt komma till

användning, som föreslagits för motsvarande omräkning av tjänstepension.

Från och med 67 års ålder skall alltså enligt de sakkunnigas förslag livränta

till beloppet bestämmas av ett tjänstepensionsunderlag, som med 792

kronor understiger det före sagda ålder tillämpade pensionsunderlaget. De

sakkunniga uttala, att de i detta sammanhang icke ansett sig böra föreslå

någon ändring i de hittills tillämpade reglerna för beräkning av livränta,

även om dessa med hänsyn till utjämningsförfarandet ställa sig i viss mån

ogynnsamma för de lägre pensionsåldrarna. Denna fråga torde kunna upptagas

till behandling vid den av de sakkunniga i annat sammanhang föreslagna

utredningen av vissa pensionsfrågor, som icke omfattas av de sakkunnigas

uppdrag. De sakkunniga uttala emellertid, att även i fråga om

tjänstelivräntan möjlighet bör hållas öppen för Kungl. Maj:t att efter prövning

av föreliggande omständigheter medgiva undantag från tillämpning av

avdragsregeln.

Enligt pensionssakkunnigas förslag skall å pensionerna utgå rörligt tillUigg,

dock icke på högre månadsbelopp än 800 kronor. Beträffande de överväganden,

som ligga till grund för de sakkunnigas förslag angående rörligt

tillägg anföres i betänkandet följande.

Enligt den mellan lönekommittén och personalrepresentanterna träffade

överenskommelsen skulle å pensionerna utgå rörligt tillägg enligt samma

grunder, som bli gällande angående dylikt tillägg på lön, dock att rörligt

tillägg icke borde få utgå på den del av månadspensionen, som överstege

700 kronor. Med anledning av att vissa remissmyndigheter i yttrande över

lönekommitténs betänkande uttalat sig för en höjning av maximigränsen för

det rörliga tillägget å pension uttalade chefen för finansdepartementet vid

anmälan i statsrådet den 4 oktober 1946 av frågan om allmän lönereglering

för befattningshavare i statens tjänst m. fl. (prop. nr 333 sid. 66), att myndigheternas

förslag torde höra till de spörsmål till vilka de pensionssakkunniga

hade att taga ställning under sitt utredningsarbete. Med hänsyn till

departementschefsuttalandet ha de sakkunniga upptagit frågan om det rörliga

tillägget vid förhandlingarna med personalorganisationerna. Sedan frågan

vid dessa förhandlingar varit föremål för förnyade överväganden ha de

sakkunniga i samband med att uppgörelse träffades angående tjänstepensionsförmånernas

storlek förklarat sig beredda föreslå en höjning av maximigränsen

för rörligt tillägg å pension, överenskommelse har härvid i överensstämmelse

med vissa myndigheters förslag träffats om att maximigränsen

bestämmes till 800 kronor för månad. Pensionsunderlagen ha beräknats med

hänsyn till denna höjning av maximigränsen.

överenskommelsen rörande tjänstepensionerna innebär i fråga om grunderna

för det rörliga tillägget, att sådant tillägg skall utgå å tjänstepensionens

hela grundbelopp, alltså även å pensionens utjämningsdel. I samband

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ti2.

115

härmed har pensionens utjämningsdel vid inräknandet i pensionsunderlagen

reducerats med utgångspunkt från det rörliga tillägg å 6 procent, som skulle

gälla vid nuvarande indexläge. Den sålunda träffade överenskommelsen

kommer genom det tillämpade beräkningssättet att medföra en — om än till

sin storleksordning begränsad — fördel för de anställda vid stigande rörligt

tillägg men däremot eu motsvarande nackdel, om det rörliga tillägget skulle

komma att nedgå. Vid den efter 67 års ålder inträdande nedsättningen av

tjänstepensionen skall rörligt tillägg beräknas å det för tiden dessförinnan

gällande grundbeloppet.

Enligt 1945 års lönekommittés förslag, vilket godkänts av riksdagen, skola

tjänstemännen vara skyldiga att, för den händelse levnadskostnaderna nedgå

med 10 procent eller mera under basnivån —- 100/uo av levnadskostnaderna

i mars 1946 — efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen underkasta

sig minskning med högst fem procent av avlöningsförmånerna. Vad

sålunda föreslagits i fråga om löneförmånerna bör enligt 1946 års pensionssakkunnigas

uppfattning givas motsvarande giltighet beträffande förmånen

av tjänstepension. Enligt de sakkunnigas mening bör vidare med

hänsyn till det sätt, varpå de föreslagna tjänstepensionsunderlagen ha beräknats,

en omräkning ske av pensionsunderlagsbeloppen för den händelse

en mera allmän eller omfattande ändring av pensionsåldrarna skulle bliva

beslutad för de anställningshavare, som omfattas av de nya pensionsreglementena,

så ock om folkpensionerna skulle undergå en mera väsentlig förändring.

Liksom beträffande avlöningsförmånerna förutsättes därvid, att

förhandlingar komma att upptagas med representanter för de av ändringen

berörda personalgrupperna.

Pensionssakkunniga ha icke gjort något uttalande i frågan om enhetliga

eller dvrortsgraderade pensioner. De sakkunnigas majoritet torde ha ansett,

att de på grund av utgångsläget för utredningsarbetet saknade anledning att

göra något sådant uttalande. Ledamoten Jansson har emellertid — utan att

detta uteslutit hans anslutning till vad som överenskommits vid pensionssakkunnigas

förhandlingar med personalorganisationerna — avgivit ett särskilt

yttrande i nämnda fråga. I yttrandet anföres bland annat följande.

De för statsförvaltningen samt för folkskolan och högre kommunala skolor

nu gällande pensionsbestämmelserna ha utformats i anslutning till lönegradsindelningen

i det statliga avlöningssystemet. Man tillämpar härvid

samma pensionsavdrag och alltså även samma nettolön för befattningshavare

i samma löneklass inom eu lönegrad med bortseende från sådana individuella

olikheter i gradpassering och befordringsåldrar, som vid en försäkringsteknisk

bedömning skulle kunna motivera olika behandling av befattningshavarna

antingen i fråga om pensionsunderlagens eller i fråga om

pensionsavdragens storlek. Ett motsvarande tillvägagångssätt tillämpas i viss

mån även vid icke-statlig pensionering, såväl vid pensioneringen av anställda

inom näringslivet som vid kommunernas pensionering av hos dem anställda

befattningshavare. Däremot föreligger för närvarande den väsentliga skillnaden

mellan statlig och icke-statlig pensionering, att den förra ger pensioner

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Mnj:ts proposition nr 2W2.

1 1(1

ulan dyrorlsgradering, medan den senare — eftersom den i regel sä anordnats,

att pensionen utgår i relation till eu med hänsyn till ortens prisnivå

bestämd lön — får anses vara i princip dyrortsgraderad. Härigenom kommer

den statliga pensioneringen att, i jämförelse med den icke-statliga, ge

relativt höga pensionsförmåner å billig ort och relativt låga pensionsförmåner

å dyrort. Detta förhållande framstår särskilt markerat inom kommuner,

där de kommunala befattningshavarna avlönas av kommunen själv enligt

det statliga dyrortsgraderade lönesystemet.

Enär systemet med dyrortsgraderade pensioner helt naturligt ger en bättre

anpassning av pensionens belopp till pensionstagarens inkomster under hans

aktiva tid och till föreliggande behov, synes även den statliga pensionsnivån

böra differentieras efter dyrort, varigenom också den i och för sig olämpliga

motsättningen i dyrortshänseende mellan statlig och icke-sta t lig pensionering

skulle hävas.

Vid tidigare statliga pensionsregleringar skulle, med hänsyn till den relativt

höga pensionsnivå, som gällde för de billigare orterna redan före regleringen,

vissa övergångssvårigheter ha uppkommit, om dyrortsgraderade pensioner

då hade införts. Vid den avsevärda allmänna höjning av pensionsnivån,

som nu föreslås, behöva några allvarligare svårigheter av dylik art

icke befaras. Även med beaktande av den utveckling i riktning mot minskad

spännvidd mellan levnadskostnadsnivåerna å olika orter, vilken ägt

rum under de senaste åren, vore det enligt min mening motiverat att nu

övergå till dyrortsgradering för den statliga pensioneringens vidkommande.

Utan att här närmare gå in på denna frågas lösning vill jag uttala, att graderingen

i så fall borde ske enligt den s. k. stationeringsprincipen, med vissa

särskilda bestämmelser i syfte att förhindra olämpliga verkningar i pensionshänseende

av befattningshavares förflyttning till annan ort under åren närmast

före pensionsåldern. Bestämmandet av kvottalet för beräkning av pension

ur slutlön borde utgöra ett led i förhandlingar mellan utredningsorganet

och personalorganisationerna.

När pensionssakkunniga härefter övergå till behandlingen av frågan om

tjänstepensionsunderlagen för befattningar, vid vilka lön utgår enligt löneplan

2 i det nya lönesystemet, lämna de till en början följande redogörelse

för tidigare och nu gällande beräkningsgrunder.

Avvägningen av tjänstepensionsförmånerna för fullmaktstjänster tillhörande

civila och militära avlöningsreglementena i högre löneställning än

A 30 kännetecknades före 1941 års pensionsreglering av eu beskärning av

pensionsunderlagen genom minskning av procentsatsen för pensionens relation

till lönen. Vid 1941 års pensionsreglering ansågs denna grundsats fortfarande

böra tillämpas. 1939 års lönereglering medförde för dessa tjänster

icke någon reell löneökning utan allenast ett uppräknande av de fasta lönebeloppen

med hänsyn till vissa tidigare utgående provisoriska tilläggstörmåner.

1941 års pensionsreglering kom därför endast att medföra en pensionsökning,

som i stort sett begränsades till vad som motsvarade den generella

förbättringen i relationen mellan lön och pension. Med denna utgångspunkt

fastställdes för de i lönehänseende högst ställda av här avsedda befattningar,

nämligen landshövdingebefattningarna, ett tjänstepensionsunderlag av

10 920 kronor. Mellan de gränser, som sålunda bildades av underlagen för

å ena sidan landshövdingebefattningarna och å andra sidan lönegraden A 30

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 282.

117

inpassades tjänstepensionsunderlagen för samtliga här avsedda fullmaktstjänster

i mellanliggande lönelägen.

För de civila och militära förordnandetjänsterna — rektorsbefattningarna

vid statliga läroanstalter undantagna — gällde före 1941 års pensionsreglering

ett fåtal standardiserade tjänstepensionsunderlag upptagande samma

belopp för befattningar i ett flertal olika lönelägen. Att eu systematisk avvägning

av pensionsunderlagen för förordnandetjänsterna ursprungligen icke

kommit till stånd torde ha haft sin grund däri att löne- och pensionsförmånerna

för dessa tjänster bestämts isolerat för eu eller ett par befattningar

i sänder vid befattningarnas tillkomst. Förordnandetjänsternas antal var

före 1939 års lönereglering mycket begränsat.

I anslutning till den systematisering av lönesättningen för förordnandetjänsterna,

som genomfördes vid de civila och militära avlöningsreglementenas

tillkomst, inriktades 1941 års pensionsreglering på eu motsvarande

systematisering av pensionsunderlagen. Procentsatsen för relationen mellan

pension och lön ansågs därvid böra sättas något lägre för förordnandetjänsterna

än för fnllmaktsbefattningarna, detta med hänsyn till att lönenivån

lör de förstnämnda tjänsterna satts högre med tanke på den lösligare anställningsformen.

Avvägningen av pensionsunderlagen skedde från den utgångspunkten

alt tjänstepensionsunderlaget för lönegraden C 1 fastställdes

till 6 000 kronor medan underlaget för de båda högsta lönegraderna — C 16

och C 17 — bestämdes till samma belopp, som ansetts böra gälla för landshövdingar,

eller 10 920 kronor. Mellan dessa båda gränser avvägdes tjänstepensionsunderlagen

för mellanliggande lönegrader med ledning i stort sett

av löneställningen. 1 viss mån hade därvid hänsyn måst tagas till de förutvarande

pensionsunderlagens storlek, varför eu fullt konsekvent utjämning

av de tidigare föreliggande ojämnheterna i pensionsavvägningen ej erhållits.

Fn mera fullständig utjämning skulle enligt vad 1938 års pensionssakkunniga

framhållit ha förutsatt eu tämligen genomgripande omläggning, som

antingen framtvingat delvis ganska betydande pensionsökningar eller ock i

vissa fall föranlett avsevärda nedsättningar i pensionsbeloppen. För de militära

och civilmilitära förordnandetjänsterna fastställdes samma pensionsnnderlag

som för de C-lönegrader, vilka upptogo samma lönebelopp. Detsamma

gällde befattningarna såsom chef för bank- och fondinspektionen

samt sparbanksinspektionen, vilka befattningar skulle i pensionshänscende

likställas med ordinarie förordnandetjänster.

Enligt lönekommitténs förslag skall lön enligt den icke dyrortsgraderade

löneplan nr 2 utgå såväl vid de nuvarande förordnandetjänsterna — med undanlag

för rektorsbefattningarna vid statliga läroanstalter — som ock vid

de högre fullmaktstjänster, vilka nu äro hänförda till löneplanerna It, Cb

och Öb. Vidare skall på löneplan nr 2 inplaceras vissa tjänstemän, å vilka

civila avlöningsreglementet nu är tillämpligt men vilka icke tillhöra någon

löneplan, såsom exempelvis justitieråd, regeringsråd, landshövdingar in. fl.

P r ns io nssa k kunniga ha ansett den förestående löneregleringen innebära

ett lägligt lilllälle för eu systematisk avvägning av tjänstepensionsunderlagen

även för de befattningar, som äro avsedda all hänföras till löneplan

nr 2. Den avsedda tillämpningen av denna löneplan å såväl fullmakts- som

förordnandetjänslemän har föranlell de sakkunniga all bryta med den lidi
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kunyl. Maj:ts proposition nr 282.

gare tillämpade grundsatsen, att för förordnandetjänstemän skulle gälla

lägre tjänstepensionsunderlag än för fullmaktstjänstemän.

Pensionssakkunnigas förslag innefattas i följande tabell.

Tjänstepensionsunderlag för befattningar tillhörande löneplan nr 2.

Löne-

klass

Tj änstepensionsunderlag avseende

pension utgående

Löne-

klass

Tj änstepensionsunderlag avseende

pens!on utgående

före 67 års

ålder kr.

efter 67 års

ålder kr.

före 67 års

ålder kr.

efter 67 års

ålder kr.

1

7 548

6 756

13

12 312

11 520

2

7 944

7 152

14

12 516

11 724

3

8 340

7 548

15

12 708

11 916

4

8 736

7 944

16

12 912

12 120

5

9 144

8 352

17

13 212

12 420

6

9 552

8 760

18

13 512

12 720

7

9 960

9 168

19

13 812

13 020

8

10 356

9 564

20

14 412

13 620

9

10 764

9 972

21

14 412

13 620

10

11 160

10 368

22

14 412

13 620

11

11 556

10 764

23

14 412

13 620

12

11 964

11 172

24

14 412

13 620

Beträffande avvägningen av de sålunda föreslagna tjänstepensionsunderlagen

ha de sakkunniga anfört följande.

I de lönelägen av löneplan nr 2, som ligga inom den dyrortsgrupperade

planens löneområde ha för ortsgrupp 5 tjänstepensionsunderlagen anslutits till

de underlag, som föreslagits skola gälla för de till den senare löneplanen

hörande befattningarna. För lönelägen över den dyrortsgrupperade löneplanen

har avvägningen av pensionsunderlagen skett med utgångspunkt i

det antagandet att de här förekommande lönebeloppen representerade en förlängning

av den dyrortsgrupperade löneplanens 5-ortsskala. Enligt de sakkunnigas

mening tala vissa skäl för att ett enhetligt pensionsunderlag faslställes

för de högsta lönegraderna, från och med 20:e, varvid såsom maximibelopp

fortfarande kommer att gälla underlaget för landshövdingebefattningarna.

Beräkningsgrunderna innebära vidare samma utjämningsförfarande

med hänsyn till folkpensionen, som förordats beträffande de på lönebeloppen

i den dyrortsgrupperade löneplanen grundade pensionsunderlagen.

Efter 67 års ålder skall alltså till här avsedda befattningshavare utgående

tjänstepension eller tjänstelivränta bestämmas av ett pensionsunderlag, som

med 792 kronor understiger det för tiden dessförinnan tillämpade underlaget.

De sakkunniga påpeka, att förslaget innebär en förbättring av tjänstepensionen

— beräknad såsom skillnaden mellan å ena sidan de nya tjänstepensionsunderlagen

ökade med 6 procent exklusive utjämningsdelen och å andra

sidan de nuvarande tjänstepensionsunderlagen ökade med 31 procent —

med 1 658 kronor för landshövding och tjänsteman tillhörande nuvarande

lönegraden C 17, medan motsvarande förbättring i högsta lönegraden av den

dyrortsgraderade löneplanen utgör 1 694 kronor. Anknytningen i de lägre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 2H2.

ny

lönelägena av löneplan nr 2 till de på lönerna i löneplan nr 1 grundade

tjänstepensionsunderlagen har emellertid medfört, framhålla de sakkunniga,

att de föreslagna pensionsförmånerna för nuvarande lönegrad C 1 blivit

lägre än de för denna lönegrad nu gällande. Enligt de sakkunnigas mening

bör med anledning härav nuvarande innehavare av tjänst i denna lönegrad

övergångsvis tillförsäkras en tjänstepension, som icke understiger vad som

enligt nu gällande grunder skulle tillkommit honom.

Slutligen må nämnas, att de sakkunniga uttalat att del enligt deras mening

varit motiverat att i anslutning till den föreslagna regleringen av förordnandepensionerna

genomföra eu jämkning av de för närvarande gällande

grunderna för bestämmande av förordnandepensions storlek i förhållande

till underlaget. Sådan prövning hade emellertid icke ansetts falla inom ramen

för de sakkunnigas uppdrag.

Remissmyndigheterna ha, som förut i korthet omtalats, i princip icke

framställt någon erinran mot pensionssakkunnigas förslag beträffande

tjänstepensionsunderlagen. I vissa hänseenden ha dock erinringar framställts.

Sålunda har vattenfallsstyrelsen ansett, alt förordnandepensionerna

borde bättre anpassas efter de nya lönerna. Statskontoret har — med reservation

av två ledamöter — i princip givit sin anslutning till de synpunkter,

som kommit till uttryck i det vid sakkunnigbetänkandet fogade särskilda

yttrandet av ledamoten Jansson. Vidare har statskontoret med vidhållande

av ett sitt uttalande i yttrandet över lönekommitténs första betänkande framhållit,

att det förefölle i hög grad omotiverat att beträffande det rörliga tilllägget

tillämpa eu strängare maximeringsregel för pensionstagare än för

löntagare. Då enligt den numera beslutade löneregleringen maximigränsen

vad löneförmånerna beträffar fastställts till 1 200 kronor för månad, borde

alltså enligt statskontorets mening samma belopp gälla såsom maximeringsgräns

för pensionstagare.

Pensionssakkunnigas av tjänstemannaorganisationerna godkända förslagDepertementsinnebär,

att de grundläggande pensionsunderlag, som beräknats såsom två che,en

tredjedelar av 2-ortslön, reducerats med belopp, som motsvara eu från 07

års ålder utgående årlig pension å 200 kronor. Denna lösning av frågan om

tjänstepensionens avvägning med hänsyn till folkpensionen synes mig godtagbar.

Icke heller i övrigt har jag funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas

förslag till tjänstepensionsunderlag.

En av de sakkunniga samt statskontoret har uttalat sig lör införande av

dyrortsgraderade pensioner. Denna fråga behandlades utförligt av 1938 års

pensionssakkunniga i deras betänkande med förslag till allmänna tjänsteocli

familjepensionsreglementen (SOU 1941:10), därvid de sakkunniga ansågo

sig icke kunna föreslå dyrortsgraderade pensioner. Kungl. Maj:t och

riksdagen följde de sakkunnigas förslag. För egen del är jag icke beredd

att nu förorda övergång till dyrortsgradering av pensionerna,

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Muj.ts proposition nr 282.

Statskontoret har uttalat, att maximigränsen för rörligt tillägg å pension

borde fastställas till samma belopp, som enligt redan fattade beslut skall

gälla för rörligt tillägg å lön, d. v. s. 1 200 kronor. Även om vissa skäl kunna

tala för eu sådan höjning av maximigränsen, är jag för närvarande icke

beredd att tillstyrka någon höjning utöver vad pensionssakkunniga föreslagit.

Vad de sakkunniga i övrigt uttalat och föreslagit föranleder ingen erinran

från min sida.

4. Familjepensionsunderlagen.

Familjepensioneringen för de befattningshavargrupper, som beröras av

1046 års pensionssakkunnigas förslag, blev enhetligt ordnad först genom

tillkomsten av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente och statens

övertagande av de särskilda familjepensionskassor, som tidigare handhaft

familjepensioneringen. Om bestämmandet av familjepensionsunderlagen vid

tillkomsten av nämnda pensionsreglemente och vid senare tillfällen anföra

pensionssakkunniga följande.

Den med 1936 års familjepensionsreglemente genomförda pensionsregleringen

byggde av naturliga skäl till väsentlig del på grunder, som varit bestämmande

för familjepensioneringen enligt de förutvarande familjepensionskassornas

reglementen. Avvägandet av pensionsnivån, som skedde med

de för familjepensionskassorna — i första hand statens järnvägars änkeoeh

pupillkassa — fastställda pensionsunderlagen eller delaktighetsbeloppen

såsom utgångspunkt, innebar bl. a. eu uppräkning av grundpensionerna med

ett fast statsbidrag av 120 kronor, vartill kom en av statsmedel helt bekostad

rörlig del beräknad att utgå efter samma procenttal, som gällde i fråga om

beräkning av dyrtidstillägg å s. k. nyreglerad avlöning.

Den överarbetning, som 1938 års pensionssakkunniga underkastade bestämmelserna

i 1936 års allmänna familjepensionsreglemente, ledde icke till

någon allmän höjning av familjepensionsförmånernas storlek. Eu reell ökning

av pensionsunderlagen skulle nämligen ha medfört ökade familjepensionsavdrag

med därav förorsakade betydande övergångssvårigheter med

hänsyn till de övergångsanordningar, som sammanhängde med statens övertagande

av tjänstemännens familjepensionskassor. För att vinna enhetlighet

i fråga om dyrtidskompensationen och för att beträffande familjepensionerna

ernå samma system för rörligt tillägg, som redan kommit till användning i

avlöningsförfattningarna, skedde emellertid en teknisk uppräkning av fainiljepensionsunderlagen.

En reell förbättring av familjepensionsnivån blev

emellertid genomförd för de militära beställningar, för vilka den år 1939 beslutade

löneregleringen inneburit ändring i tidigare lönerelation mellan

civila och militära befattningar. Förbättringarna voro av ringa storleksordning.

Även beträffande förordnandetjänsterna skedde eu jämkning av

familjepensionsunderlagen, vilka i vissa fall ledde till eu reell ökning av

underlagen och i andra fall till eu minskning av dessa. Befattningshavarna

yief det statsunderstödda kommunala skolväsendet, som i familjepensions
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr ''282.

121

hänseende tidigare varit underkastade reglementet för statens pensionsanstalt,

äro numera i detta hänseende likställda med statstjänstemännen.

Enligt den mellan 1945 års lönekommitté och representanterna för tjänstemannaorganisationerna

träffade överenskommelsen skola familjepensionsunderlagen

höjas på sådant sätt, att de i princip komma att stå i samma

relation till de blivande slutlönerna på 2-ort som nuvarande familjepensionsunderlag

till nuvarande nettogrundlöner i högsta löneklass på C-ort. Vidare

skall rörligt tillägg utgå med samma procent å familjepension som å lön.

överenskommelsen innebär vidare att de höjda folkpensionsförmånerna

icke skola utöva någon reell inverkan på familjepensionsunderlagens storlek.

Pensionssakkunniga framhålla, att de efter överenskommelse med tjänstemannarepresentanterna

icke ansett sig böra framlägga förslag om samordnande

av folkpensionen och familjepensionen. Orsaken härtill vore, att ett

sådant utjämningsförfarande, som föreslagits i fråga om tjiinstepensioneringen,

icke ansetts böra förekomma bland annat på grund av det ur arbetsmarknadssynpunkt

ogynnsamma resultat, som skulle inträda för ung efterlevande

make utan barn.

Pensionssakkunnigas förslag till famiijepensionsunderlag framgå av efterföljande

tabeller.

Beträffande avvägningen av de föreslagna underlagen ha pensionssakkunniga

bland annat anfört följande. De på lönebeloppen i löneplan nr 1

grundade familjepensionsunderlagen hade framräknats i enlighet med de i

överenskommelsen mellan 1945 års lönekommitté och personalrepresentanterna

angivna grunderna. Härvid hade endast vissa obetydliga avsteg gjorts

Faniiljepcnsionsiinderlati lör befattningar tillhörande löneplan nr 1.

I..ÖI1C-

klass

Familjepensions-

undcrlag

kronor

Löne-

klass

Famiijepensions-

underlag

kronor

4

1 296

23

2 484

5

1 296

24

2 628

6

1 296

25

2 772

7

1 296

26

2916

8

1 356

27

3 048

9

1 404

28

3 180

10

1 464

29

3 312

11

1 524

30

3 444

12

1 584

31

3 576

13

1 632

32

3 696

14

1 692

33

3 804

15

1 764

34

3 912

16

1 836

35

4 020

17

1 908

36

4 128

18

1 980

37

4 224

19

2 064

38

4 320

20

2 148

39

4 404

21

2 232

40

4 488

22

2 340

s. 122 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Familjepensionsunderlag för befattningar tillhörande löneplan nr 2.

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

Löne-

klass

Familjepensions-

underlag

kronor

1

3 048

13

4 512

2

3 180

14

4 608

3

3 312

15

4 716

4

3 432

16

4 812

5

3 564

17

4 968

6

3 696

18

5112

7

3 816

19

5 268

8

3 948

20

5 568

9

4 080

21

5 568

10

4 200

22

5 568

11

4 308

23

5 568

12

4 416

24

5 568

i avsikt att erhålla eu jämn uppbyggnad av pensionsskalan. För de lägsta

lönelägena, t. o. in. 7 löneklassen, hade vidare föreslagits ett gemensamt

familjepensionsunderlag, som sålunda erhållit betydelsen av ett minimiunderlag.

Avvägningen av de på lönebeloppen i löneplan nr 2 baserade familjepensionsunderlagen

hade skett efter i huvudsak samma förfaringssätt, som

kommit till användning vid bestämmandet av de till samma löneplan anslutande

tjänstepensionsunderlagen. Även här hade förutsatts en maximigräns

enligt vilken ''såsom högsta förekommande pensionsunderlag skulle

gälla ett belopp av 5 568 kronor att tillämpas från och med lönegrad 20.

Peiisionsförbättringen bleve på grund av den nuvarande pensionsskalans

ojämna uppbyggnad av mycket varierande storlek i olika lönelägen. I högsta

lönelägena utgjorde förhöjningen 636 kronor, tilläggsförmåner inräknade,

emot eu förbättring av 528 kronor i högsta lönegraden av löneplan nr 1.

I remissyttrandena ha pensionssakkunnigas förslag till familjepensionsunderlag

icke föranlett någon erinran.

Då de sakkunnigas förslag i detta hänseende synes mig lämpligt avvägt,

tillstyrker jag detsamma.

5. Tjänste- och familjepensionsunderlag för befattningar med lön

enligt löneplan nr 3 eller löneplan nr 4.

De befattningar, varom bär.är fråga, äro befattningarna såsom provinsialläkare

(löneplan nr 3) och såsom distriktsveterinär (löneplan nr 4).

För provinsialläkare och distriktsveterinärer tillämpas för närvarande särskilda

löneplaner, D för de förra och F för de senare. Löneplanerna, som

omfatta flera lönegrupper, äro konstruerade på så sätt, att lönebeloppen för

lönegrupp I överensstämma med lön å A-ort i lönegraderna A 25 resp. A 15.

I pensionshänseende äro provinsialläkarna och distriktsveterinärerna för

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

närvarande jämställda med tjänstemän tillhörande lönegrad A 27 resp. A 21.

Pensionsbestämningen har skett under visst hänsynstagande till de praktikinkomster,

som åtfölja befattningarna.

Pensionssakkunniga — som från lönekommittén inhämtat att avvägningen

av lönebeloppen å löneplanerna nr 3 och 4 skett med den nuvarande löneställningen

såsom utgångspunkt — ha föreslagit, att pensionsförhallandena

för förevarande befattningshavare skola regleras enligt bestämmelserna för

tjänstemän i lönegraderna Ca 30 resp. Ca 24 (motsvarande de nuvarande

lönegraderna A 27 och A 21). De sakkunniga ha omförmält, att vid de a^

de sakkunniga förda förhandlingarna några särskilda yrkanden om förbättrad

ställning med avseende å pensionsunderlagen för de avsedda befattningshavarna

icke framställts. Däremot hade från vederbörande personalorganisations

sida med styrka framhållits, att stora svårigheter för närvarande

förelåge för provinsialläkarna att hinna intjäna för hel pension erforderligt

antal tjänstår med hänsyn till den relativt höga åldern vid tjänstetillträdet.

Med hänsyn till direktiven för utredningen hade pensionssakkunniga

emellertid icke ansett sig kunna ingå på denna fråga.

Pensionssakkunnigas förslag till pensionsunderlag lör här avsedda belattningar

har icke föranlett någon erinran från remiss myndigheternas sida.

Med anledning av yrkandet om förbättring av provinsialläkarnas möjligheter

att erhålla hel pension har statens pensionsanstalt framhållit, att sådana

förbättrade möjligheter skulle komina att skapas, om — såsom hos 1944

års pensionsutredning vore under övervägande — pensionsrätt i statens pensionsanstalt

bereddes underläkare vid landstingens lasarett och sanatorier

in. fl. sjukvårdsanstalter. Provinsialläkarna skulle nämligen då få rätt till

viss tjänstårsberäkning för den tjänstgöring som underläkare, vilken regelmässigt

föregått utnämningen till provinsialläkare. En övergångsanordning

torde dock bliva erforderlig för dem, som utnämnts innan den ifrågasatta

pensionsrätten för underläkare genomförts.

De sakkunnigas förslag till pensionsunderlag för befattningar, avlönadeDeportemenfcenligt

löneplanerna nr 3 och 4, har icke givit mig anledning till erinran.

Den väckta frågan om förbättring av provinsialläkarnas möjligheter att erhålla

hel pension torde få upptagas till behandling vid en blivande allmän

översyn av pensionsbestämmelserna.

6. Pensionsunderlag för rektorer vid de statliga läroanstalterna.

Beträffande nuvarande avlönings- och pensionsförhållanden för rektorer

vid de statliga läroanstalterna ha pensionssakkunniga anfört följande.

För rektorsbefattningarna vid de statliga läroanstalterna är utmärkande

alt lönen vid dem är dyrortsgraderad oaktat att tjänsterna tillsättas medelst

förordnande för viss tid. Lönerna äro vidare differentierade dels med hän
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kunyl. Maj.ts proposition nr 282.

syn till de olika skoltyperna. dels ock inom eu och samma skoltyp med hänsyn

till skolornas storlek. I sistberörda hänseende sker vart sjätte år omprövning

och eventuell omgruppering. Förordnandeperioden för rektor brukar

regelmässigt fastställas att omfatta tiden mellan omprövningarna. Då

de olika avlöningsgrupperna motsvaras av särskilda lönegrader kan alltså

en omprövning leda till ändrad löneställning för vederbörande rektor. Lönebeloppen

för befattningarna angivas för närvarande i eu särskild löneplan

—- löneplan E — som upptager 14 lönegrader, varje lönegrad omfattande en

viss löneklass i löneplanen A. Högsta förekommande löneklass är 37 löneklassen

och lägsta 28 löneklassen.

Pensionsunderlagen för rektorerna vid de statliga läroanstalterna äro för

närvarande upptagna med belopp, som med tillämpning av de för löneplan C

använda avvägningsgrunderna svara mot löneställningen. För rektorsbefattningarna

vid sådan grupp av läroanstalter, vid vilken befattningarna

äro fördelade på flera avlöningsgrupper, ha pensionsunderlagen fastställts

med lönebeloppen för den lönegrad, som gäller för den lägsta avlöningsgruppen,

som utgångspunkt. Pensionsunderlagen bliva därför lika för alla

rektorsbefattningar vid eu och samma typ av läroanstalter. 1 pensionshänseende

skilja sig rektorerna vid de statliga läroanstalterna från förordnandetjänstemän

i allmänhet därigenom, att bestämmelsen om rätt till pension vid

frivillig avgång ej äger tillämpning beträffande innehavare av rektorsbefattning.

Rektor, som själv ej önskar fortsätta utövandet av rektoratet eller

som ej anses böra komma ifråga för fortsatt förordnande, skall vid sådan

förtidsavgång återgå till sin lärartjänst. Har han vid avgången under minst

12 år i oavbruten följd innehaft rektorsförordnande, äger han efter återgången

till lärartjänsten kvarstå på de för rektorstjänsten gällande tjänsteoch

familjepensionsunderlagen.

Enligt 1945 års lönekommittés förslag skola de tjänster, som nu ha lönegradsbeteckningen

E, erhålla lönegradsbeteckningen Cb. Antalet lönegrader

med denna beteckning skola utgöra 14. Varje lönegrad skall omfatta viss

löneklass å löneplan nr 1. I lönegrad Cb 1 skall lönen utgå enligt löneklass

27 å sagda löneplan. I samband med påpekande, att för närvarande olika

lönegrader omfatta samma löneklass och att därvid lönegradernas pensionsunderlag

skilja sig från varandra, har lönekommittén uttalat, att frågan,

huruvida alltjämt olika pensionsunderlag borde gälla, finge upplagas till

övervägande vid de nya pensionsbestämmelsernas utformning.

Vid pensionssakkunnigas behandling av frågan om förenämnda pensionsunderlag

ha de haft att beakta av Kungl. Maj:t till de sakkunniga överlämnade

framställningar av styrelserna för statsläroverkens rektorsförening och

svenska seminarielärarföreningen samt rektorerna vid de tekniska läroverken

om ändring av bestämmelserna om nämnda pensionsunderlag. I dessa

framställningar har hemställts, att för rektorerna måtte fastställas samma

pensionsunderlag, som gälla för de lönegrader i löneplan A, i vilka slutlöneklasserna

motsvara de löneklasser, enligt vilka rektorslönerna utgå.

Över framställningarna ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

utlåtit sig. Skolöverstyrelsen har uttalat, att såsom pensionsunderlag

för befattningar i lönegraderna E 10—14 måtte fastställas lägst de

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

125

för befallningar i lönegrad A 30 gällande, överstyrelsen för yrkesutbildning

har uttalat sig för att rektorerna vid de högre tekniska läroverken i förevarande

hänseende icke placeras i ett sämre läge än som kan komma alt bestämmas

för rektorerna vid de allmänna läroverken.

Pensionssakkunniga föreslå bibehållande i huvudsak av de nu gällande

principerna för förevarande pensionsunderlags bestämmande. I anslutning

till vad skolöverstyrelsen förordat föreslås dock eu höjning av underlagen

för vissa av de högre lönegraderna.

Till stöd för sitt förslag anföra de sakkunniga följande.

1 de fall där beträffande en viss grupp stalliga befattningshavare särskild

kompensation för speciellt krävande förhållanden i tjänsten ansetts böra

beredas utöver den för sinsemellan jämställda tjänstemän bestämda fasta

lönen bär regeln varit, att sådan ersättning utgivits såsom tillägg till lönen

i form av avlöningsförstärkning. Den för rektorsbefattningarna vid de statliga

läroanstalterna förekommande differentieringen av lönen efter storleken

av de olika rektorernas arbetsbörda har givits en i viss mån avvikande form.

Den av tjänstgöringsförhållandena betingade påbyggnaden av lönen har här

åstadkommits genom att befattningarna allt efter arbetsbördans storlek hänförts

till olika löneklasser i löneplanen A. I pensionshänseende har hittills

den särskilda avlöningsförmån, som här avsedd ersättning utgör oavsett hur

densamma utformats, som regel icke ansetts böra påverka pensionsbestämningen

så att pensionen skulle avvägas på grundval av den med förmånen

ökade lönen. De för rektorerna vid de statliga läroanstalterna nu ifrågasatta

ändrade pensioneringsgrunderna skulle alltså innebära ett avsteg från

det nu tillämpade pensionssystemet och medföra konsekvenser för behandlingen

i pensionshänseende av andra befattningshavargrupper med liknande

löneförhållanden. Den väckta frågan är följaktligen av sådan principiell

räckvidd, att den enligt de sakkunnigas mening bör upptagas i ett större

sammanhang. Även om alltså en mera väsentlig ändring av de hittillsvarande

principerna för avvägningen av rektorernas pensionsförmåner nu icke

kan ifrågakomma, anse de sakkunniga de gjorda framställningarna böra

vinna tillmötesgående i sådan omfattning, att pensionsunderlagen för de befattningar,

som komma att hänföras till lönegraderna Cbll—13, i anslutning

till vad skolöverstyrelsen föreslagit, fastställas till samma belopp som

bliva bestämda för lönegraden Ca 33 (nuvarande A 30).

Remissmyndigheterna ha lämnat pensionssakkunnigas förslag i nu förevarande

hänseende utan erinran.

Jag delar pensionssakkunnigas uppfattning, alt de ändringar i pcnsione-Departonentsringsgrunderna

för ifrågavarande befattningar, varom yrkanden framställts,

icke kunna genomföras i detta sammanhang. De sakkunniga ha emellertid

ansett sig kunna i viss mindre grad tillmötesgå syftet med de gjorda yrkandena.

Vad de sakkunniga därvid föreslagit, anser jag mig kunna godtaga.

På grund av det anförda tillstyrker jag pensionssakkunnigas förslag till pensionsunderlag

för rektorer vid de statliga läroanstalterna.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kiinc/I. Maj:ts proposition nr 282.

7. Bruttolöneplan.

Enligt direktiven för pensionssakkunniga ha dessa haft att upprätta en

bruttolöneplan. Denna skall, i överensstämmelse med vad 1945 års lönekommitté

uttalat, innefatta de belopp, som för de av löneregleringen berörda

personalgrupperna framkomma, då till nettolönerna läggas belopp motsvarande

befattningshavarnas tänkta avgifter för viss del av pensionerna, bestämd

under hänsynstagande till vad på den allmänna arbetsmarknaden är

brukligt i fråga om arbetsgivarnas och de anställdas pensionsavgifter.

Med utgångspunkt från det angivna ha pensionssakkunniga i samförstånd

med personalrepresentanterna framlagt följande

Bruttolöneplan.

Löne-

klass

nr

Ortsgrupp

Löne-

klass

nr

Ortsgrupp

1

2

3

4

5

1

2

3

4

5

Årslön, kronor

Årslön, kronor

1

3 081

3 213

3 345

3 477

3 621

21

7 820

8 168

8 504

8 852

9 200

2

3 172

3 304

3 448

3 592

3 736

22

8 286

8 658

9 018

9 390

9 750

3

3 302

3 446

3 590

3 734

3 878

23

8 778

9 162

9 546

9 942

10 326

4

3 444

3 588

3 744

3 900

4 056

24

9 283

9 691

10 099

10 507

10 915

5

3 625

3 781

3 937

4 093

4 261

25

9 889

10 297

10 705

11 113

11 521

6

3 832

4 000

4 168

4 336

4 504

26

10 509

10 917

11 325

11 733

12141

7

4 053

4 233

4 413

4 593

4 773

27

11 167

11 575

11 983

12 391

12 799

8

4 285

4 465

4 657

4 849

5 041

28

11 825

12 233

12 641

13 049

13 457

9

4 519

4 723

4 927

5 119

5 323

29

12 496

12 904

13 312

13 720

14 128

10

4 790

4 994

5 210

5 414

5 630

30

13 167

13 575

13 983

14 391

14 799

11

5 036

5 252

5 480

5 696

5 924

31

13 799

14 207

14 615

15 023

15 431

12

5 282

5 510

5 738

5 978

6 206

32

14 431

14 839

15 247

15 655

16 063

13

5 515

5 755

5 995

6 247

6 487

33

14 973

15 381

15 789

16197

16 605

14

5 748

6 000

6 252

6 504

6 756

34

15 515

15 923

16 331

16 739

17 147

15

5 982

6 246

6 510

6 774

7 038

35

16 057

16 465

16 873

17 281

17 689

16

6 215

6 491

6 767

7 043

7 319

36

16 599

17 007

17 415

17 823

18 231

17

6 474

6 762

7 038

7 326

7 614

37

17 141

17 549

17 957

18 365

18 773

18

6 733

7 033

7 321

7 621

7 921

38

17 683

18 091

18 499

18 907

19 315

19

7 043

7 355

7 667

7 979

8 291

39

18 225

18 633

19 041

19 449

19 857

20

7 368

7 704

8 028

8 352

8 676

40

18 767

19 175

19 583

19 991

20 399

Beträffande konstruktionen av bruttolöneplanen ha de sakkunniga anfört

följande.

Bruttolöneplanen har konstruerats sålunda, att de i löneplan nr 1 upptagna

nettolönebeloppen ökats med vissa för de särskilda löneklassema enhetliga

belopp. Dessa tänkta avgiftsbelopp ha beräknats med antagande, att

de skulle genomsnittligt för manlig och kvinnlig befattningshavare motsvara

sju procent av bruttoårslönen, därvid till grund för beräkningarna lagts

lönen å 2-ort. Bruttolönebeloppen å 2-ort ha följaktligen erhållits genom alt

dividera de för ortsgruppen gällande löneklassbeloppen med 0,93. Den antagna

pensionsavgiften motsvarar skillnaden mellan brutto- och nettolönebeloppen.

För övriga ortsgrupper erhållas bruttolönebeloppen i varje sär
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

127

skild löneklass såsom summan av det för resp. ortsgrupp gällande löneklassbeloppet

och de enligt föregående framräknade avgiftsbeloppen.

Slutligen ha pénsionssakkunniga — med anledning av vissa från personalhåll

framförda synpunkter — framhållit, att bruttolönebeloppen såsom jämförelseobjekt

endast torde kunna tillmätas ett begränsat värde. Om bruttolönebeloppen

beräknats med hänsyn till befattningshavarnas nuvarande procentuella

bidrag till pensioneringen skulle särskilt i vissa lönelägen åtskilligt

lägre bruttolönebelopp ha erhållits.

Bruttolönetabellen har icke varit föremål för uttalande i remissvaren.

Pensionssakkunnigas förslag till bruttolönetabell har icke givit mig an-Departementsledning

till erinran.

8. Kostnadsberäkningar.

Pénsionssakkunniga ha genom särskilda experter låtit verkställa vissa beräkningar

rörande kostnaderna för genomförandet av de av de sakkunniga

framlagda förslagen. Beträffande resultaten av dessa beräkningar må följande

här nämnas. Beräkningarna avse kostnadsökningen för varje budgetår

från och med 1947/48 till och med 1957/58. För budgetåret 1947/48

uppskattas ökningen av kostnaderna för ålderspensioner åt f. d. tjänstemän

till sammanlagt 940 000 kronor, varav skulle belöpa på civilförvaltningen

840 000 kronor, på försvarsväsendet 90 000 kronor och på de kommunala

skolorna 10 000 kronor. Kostnadsökningen för familjepensionerna under

samma budgetår uppskattas till sammanlagt 1(50 000 kronor, varav skulle

belöpa på civilförvaltningen 110 000 kronor, på försvarsväsendet 20 000

kronor och på de kommunala skolorna 30 000 kronor. Beräkningarna utvisa

för de följande budgetåren eu oavbruten kostnadsökning, så att för

budgetåret 1957/58 ökningen uppskattats till sammanlagt 2(5,20 miljoner

kronor, såvitt avser ålderspensioner åt f. d. tjänstemän, och 4,19 miljoner

kronor, såvitt avser familjepensioner.

För den närmare innebörden av de verkställda beräkningarna torde jag

få hänvisa till de sakkunnigas betänkande.

9. Specialmotivering![till£de olika pensionsreglementena.

De ändringar av pensionsreglementena, som påkallas av löneregleringen,

beröra huvudsakligen endast bestämmelserna om pensionsförmånernas storlek

och om pensionsavdrag. Ändringarna av de förra bestämmelserna

framgå av vad som föreslagits vid behandlingen av frågan om de nya pensionsunderlagens

storlek. För bestämmelserna om pensionsavdrag innebär

löneregleringen med genomförandet av nettolönesystemet, att dessa bestäm
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kuntjl. Muj:ts proposition nr 282.

melser icke erfordras i de nya pensionsreglementena. Lönekommittén hav

förutsatt att för de befattningshavare, som äro underkastade de av pensionsregleringen

berörda pensionsreglementena, några särbestämmelser med hänsyn

till övergången till nettolönesystem icke skola ifrågakomma.

1945 års lönekommitté bär i sitt betänkande med förslag till statliga löneplaner

in. in. anmält, att vid de förda förhandlingarna i löne- och pensionsfrågan

förutsatts, att de tjänstemän, som övergå på de nya avlöningsbestämmelserna,

skola vara skyldiga att underkasta sig de blivande pensionsbestämmelserna.

Efter erinran härom ha 1946 års pensionssakkunniga anfört

följande.

I familjepensionshänseende lorde dock sådana befattningshavare, som

före ikraftträdandet av 1936 års allmänna familjepensionsreglemente ägt

familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, alltjämt böra bibehållas vid

de särskilda förmåner i fråga om familjepensionsförmånernas storlek, familjepensionsrätt

för barn in. in., som genom särskilda avtal varit dem tillförsäkrade

såsom delägare i de av staten numera övertagna änke- och pupillkassorna.

Detsamma bör gälla i fråga om de av pensionsregleringen berörda

kommunala anställningshavare, vilka ägt familjepensionsrätt enligt

reglementet för statens pensionsanstalt. I förevarande avseende erforderliga

föreskrifter torde, i överensstämmelse med vad som nu är fallet, böra intagas

i övergångsbestämmelserna till de nya familjepensionsreglementena

ävensom i eventuellt erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Beträffande tillämpningsområdet för allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

ha de sakkunniga i detta sammanhang anfört följande.

Såsom lönekommittén framhållit äga de nuvarande allmänna tjänste- och

familjepensionsreglementena tillämpning å vissa befattningshavargrupper

— t. ex. innehavare av professorstjänster in. fl. befattningar vid universiteten

och karolinska mediko-kirurgiska institutet, innehavare av beställningar

på reservstat samt övningslärare — som icke omfattas av den beslutade

löneregleringen. Dessa kategorier befattningshavare hava därför undantagits

från de nya pensionsbestämmelsernas tillämpning.

Enligt vad som inhämtats från 1946 års manskapslöneutredning ämnar

denna utredning föreslå inrättande av extra ordinarie furirsbeställningar

ävensom framlägga förslag om löneställningen för långtjänstunderbefäl,

däri inbegripet ännu kvarvarande flaggkorpralsbeställningar. Dessa sistnämnda

beställningar avses därvid icke komma att inplaceras i särskild

lönegrad. Vid genomförande av manskapslöneutredningens förslag torde

det därför bliva erforderligt bl. a. att lämpligen i övergångsbestämmelserna

till de blivande allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena upptaga

särskilda pensionsunderlag för flaggkorpralsbeställningarna ävensom beträffande

dessa meddela erforderliga pensions- och tjänståldersbestämmelser.

Allmänna tjänstepensionsreglementet.

Beträffande 2 § påpeka pensionssakkunniga, dels att 2 § 1 mom. a) nu

gällande reglemente blivit obehövlig på grund av den avfattning, som 1 §

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

129

erhållit, och på grund av att chefen för försäkringsinspektionen upptagits

bland de befattningshavare, som obligatoriskt äga pensionsrätt, dels ock att

bestämmelsen i 2 § 1 mom. c) gällande reglemente icke medtagits på förslag

av 1945 års lönekommitté och av skäl, som lönekommittén angivit i sitt

första betänkande (sid. 58).

Beträffande 7 §, som innefattar bestämmelserna om pensionsålder, ha

pensionssakkunniga anfört följande.

På grund av att den nya lönegradsbeteckningen Ca kommer att bliva

gemensam för de statliga tjänster, som nu ha lönegradsbeteckningarna A

och Ca, har det blivit nödvändigt att i förevarande paragraf upptaga en enhetlig

pensionsåldersbestämmelse för de båda befattningshavargrupperna.

Därvid har det befunnits lämpligast att upptaga den reguljära pensionsåldern

för beställningshavare i nuvarande lönegraderna Ca 13—30 till 65 år

i stället för till 63 år. Då den vidtagna anordningen icke åsyftar att medföra

någon reell ändring av de nuvarande pensionsåldersbestämmelserna för

dessa beställningshavare, har i den såsom bilaga till tjänstepensionsreglementet

fogade pensionsåldersförteckningen angivits de undantag, som påkallas

av den ändrade allmänna pensionsåldersbestämmelsen. På motsvarande

sätt har förfarits beträffande de beställningar, som äro hänförda till

de nuvarande lönegraderna Öb 1 och 2, med hänsyn till att i förevarande

paragraf angivits en enhetlig pensionsålder av 65 år för samtliga de till den

nuvarande Ob-löneplanen hörande beställningarna.

Vid redovisning i pensionsåldersförteckningen ha de sakkunniga förutsatt

att en enhetlig pensionsålder skall gälla för en och samma befattning oavsett

vem som är innehavare av densamma. Så har t. ex. för chefen för försvarsstaben

föreslagits en pensionsålder av 65 år, vare sig i befattningen inplacerats

beställningshavare i nuvarande lönegrad Öb 2 eller Öb 4.

I fråga om pensionsutbetalning efter pensionstagares frånfälle, varom

stadgas i 12 §, innebär pensionssakkunnigas förslag en höjning från 600 till

800 kronor av maximibeloppet av pension för tid efter pensionstagares frånfälle.

De sakkunniga säga sig ha funnit höjningen betingad av den främst

på grund av det ändrade penningvärdet föranledda höjningen av löne- och

pensionsnivån.

I fråga om 44 §, som omfattar stadgandena angående pensionsunderlag,

ha de sakkunniga påpekat, att det enligt det nya reglementet kommer att

finnas två olika underlag, begynnelseunderlaget och slutunderlaget. När i

författningstexten användes uttrycket tjänstepensionsunderlag, är detta sålunda

en sammanfattande beteckning för begynnelse- och slutunderlag. Termerna

för de två särskilda underlagen användas i huvudsak endast i de

författningsrum, som giva detaljregler för beräkning av pension eller livränta.

Vidare framhålla de sakkunniga, alt anordningen med två pensionsunderlag

torde föranleda att för varje pensionär få uträknas tvenne pensionsbelopp,

elt för tiden före och ett för tiden efter 67 års ålder. Detta gäller

givetvis ej blott tjänstepension utan även tjänstelivränta. De olika pensions
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 282. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

beloppen torde böra angivas i det för pensionstagaren utfärdade pensionsbrevet.

Vid redogörelsen för 16 § giva de sakkunniga följande exempel på beräkning

av ålderspension.

En tjänsteman avgår efter uppnådd pensionsålder, lägst 55 år, sedan han

minst 3 år innehaft en tjänst med slutlön i 12 löneklassen å löneplan nr 1.

Tjänstålder för hel pension antages vara 30 år.

Kan tjänstemannen vid avgången räkna minst 30 tjänstår blir pensionens

grundbelopp före 67 års ålder lika med begynnelseunderlaget, d. v. s. 3 696

kronor och efter 67 års ålder lika med slutunderlaget, d. v. s. 2 904 kronor.

Är antalet tjänstår i stället 26 göres från de nämnda beloppen ett avdrag

för 16 kvartal med 16/iso, varför grundbeloppet före 67 års ålder blir 3 203,2

kronor, vilket avrundas till 3 204 kronor, och efter 67 års ålder 2 516,8 kronor,

vilket avrundas till 2 520 kronor.

I anslutning till 22 §, som reglerar förordnandepension, framhålla de sakkunniga,

att de pensioneringsgrunder, som av de pensionssakkunniga föreslagits

för rektorerna vid de statliga läroanstalterna, innebära ett bibehållande

av det för dessa befattningshavare hittills tillämpade pensionssystemet.

För att även med det nya lönesystemet för rektorerna erhålla motsvarighet

till den nu gällande pensionsställningen kräves en särskild undantagsbestämmelse

för rektorerna vid dövstumsskolorna, som enligt lönekommitténs

förslag skola inplaceras i de nya lönegraderna Cb 6—8. För samtliga

dessa rektorer bör, i anslutning till vad som nu gäller, enhetligt tilllämpas

i såväl tjänste- som familjepensionshänseende de pensionsunderlag,

som komma att bestämmas för lönegraden Cb 6.

För cheferna för bank- och fondinspektionen respektive sparbanksinspektionen

ha särskilda pensionsunderlagsbelopp ej upptagits, då de sakkunniga

utgå från att dessa befattningshavare skola komma att hänföras till viss

lönegrad av löneplanen för icke dyrortsgrupperade löner.

I fråga om beräkning av livränta, varom bestämmelser givas i 26 §, uttala

de sakkunniga, att de förutsatt, att vid beräkning av förtidslivränta, när

minimiregeln ej kommer i tillämpning, förtidslivräntans belopp före och

efter 67 års ålder skall — såsom ock gäller vid beräkning av uppskjuten

livränta — stå i proportion till de begynnelse- och slutunderlag på basis av

vilka livräntan beräknats. I minimiregeln har räknats allenast med begynnelseunderlaget

då en differentiering här saknar nämnvärd betydelse.

Vid behandlingen av 27 § ha pensionssakkunniga med avseende å spörsmålet

om förening av lön och tjänstepension ansett sig böra understryka,

att tjänstepensionens utjämningsdel utgör vederlag för den minskning av

pensionen, som insättes efter 67 års ålder. Det bör därför enligt de sakkunnigas

mening ej rimligen ifrågakomma att minska lönen med pensionens

utjämningsdel.

Till ledning vid handläggningen av frågor om förening av lön och tjänstepension

ha de sakkunniga omförmält, att de utjämningstillägg, som svara

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kurnjl. Maj:ts proposition nr 282.

131

mot den vid 67 års ålder inträdande minskningen av tjänstepensionen med

792 kronor, utgöra för här angivna pensionsåldrar följande belopp, nämligen

för 50 år 218 kronor, 55 år 298 kronor, 60 år 403 kronor, 63 år 486

kronor samt för 65 år 550 kronor.

Den i 33 § 2 mom. 4 punkten andra stycket nu gällande allmänna tjänstepensionsreglemente

stadgade skyldigheten för lärare, som frånträder med

tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning, att inom viss av Kungl. Maj:t

fastställd tid anmäla sin önskan att kvarstå vid rektors tjänstepensionsrätt,

torde, framhålla de sakkunniga, i huvudsak ha motiverats av den därmed

förenade högre pensionsavdragsplikten. I samband med övergång till nettolönesystem

har stadgandet om anmälningsskyldighet ansetts böra bortfalla

och därför ej medtagits i 32 §.

Vad slutligen angår ikraftträdandebestämmelserna, ha pensionssakkunniga

framhållit, att den av utjämningen med hänsyn till den nya folkpensionen

betingade nedsättningen av tjänstepensionen icke bör komma i fråga

förrän från och med den 1 januari 1948, eftersom den nya folkpensionslagen

träder i kraft först nämnda dag.

Tjänstepensionsreglementet för folkskolan.

I fråga om motivet för borttagande av det nu gällande, i 12 § 2 mom.

tredje stycket folkskolans tjänstepensionsreglemente intagna stadgandet om

viss anmälningsskyldighet för folkskollärare, som frånträder innehavd

distriktsöverlärarbefattning, ha de sakkunniga hänvisat till specialmotiveringen

för 32 § allmänna tjänstepensionsreglementet.

Beträffande 77 §, som innehåller bestämmelserna om tjänstepensionsunderlag,

ha pensionssakkunniga anfört följande.

Enligt lönekommitténs förslag skola kvinnliga befattningshavare vid de

kommunala skolorna erhålla rätt att åtnjuta lön jämväl enligt högsta löneklassen

i respektive lönegrad. Detta kommer att medföra alt även i tjänstepensionshänseende

enhetliga pensionsunderlag komma att gälla för manlig

och kvinnlig lärare med samma löneställning. Enligt vad som inhämtats

från lönekommittén torde däremot jämväl i fortsättningen det särskilda

lönetillägg komma att bibehållas, som för närvarande utgår till manlig

lärare vid mindre folkskola, biträdande manlig lärare och manlig nomadlärare

vid visteskola, som tjänstgör vid byskola, och som för dessa medfört

eu förhöjd pensionsställning i förhållande till motsvarande kvinnliga lärare.

Som konsekvens härav ha de sakkunniga ansett sig för dessa lärare böra

bibehålla anordningen med olika pensionsunderlag. Såvitt de sakkunniga

kunnat finna är här nämnda anordning att anse såsom ett övergångsförfarande.

Vid bestämmande av pensionsunderlagen för distriktsöverlärare ha de

sakkunniga på grundval av från lönekommittén inhämtade uppgifter utgått

från alt de särskilda överlä rararvodenas minimiårsbelopp skola förbliva

oförändrade.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna.

Beträffande detta reglemente ha pensionssakkunniga endast lämnat den

i det föregående för tjänstepensionsreglementet för folkskolan återgivna

hänvisningen beträffande motivet för borttagande av gällande bestämmelse

om viss anmälningsskyldighet.

10. Pensionsålder och tjänstålder enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Jag har tidigare vid behandlingen av frågan om pensionsregleringens

omfattning m. m. påpekat, att enligt det föreslagna nya allmänna tjänstepensionsreglementet

de pensionsålders- och tjänståldersförteckningar, som

skola fogas såsom bilagor till reglementet, skola utfärdas av Kungl. Maj:t

med stöd av riksdagens beslut och icke längre fastställas av riksdagen även

till sitt formella utseende. Orsaken till denna ändring av för närvarande

gällande regel har varit, att det med hänsyn till att frågan om pensionsålder

och tjänstålder för varje ordinarie befattning förelägges riksdagen har

ansetts överflödigt att därjämte för riksdagens godkännande framlägga en

bilaga, som endast redovisar de fattade besluten.

Beträffande de pensionsåldrar och tjänståldrar, som böra gälla från och

med den 1 juli 1947, tillstyrker jag, att de enligt riksdagens hittillsvarande

beslut gällande givas förlängd giltighet från och med nämnda dag, dock

med de undantag, för vilka härefter redogöres.

Pensionsåldersförteckningen.

För de under fjärde och åttonde huvudtitlarna upptagna befattningarna

såsom sjuksköterska, vilka från och med den 1 juli 1947 omändras

till befattningar såsom översköterska, torde böra gälla 55 års pensionsålder.

Fjärde huvudtiteln. Från och med den 1 juli 1944 ha de förutvarande

beställningarna såsom mästare i lönegrad Ca 12 vid flygvapnet

uppdelats på två lönegrader och samtidigt erhållit skilda beteckningar, nämligen

mästare av 1. klassen i lönegrad Ca 14 och mästare av 2. klassen i

lönegrad Ca 12. För mästare av 1. klassen innebar detta, att pensionsåldern

höjdes från 60 till 63 år. Med hänsyn till att för verkmästare av 1. klassen

och 2. klassen vid flygvapnet med placering i lönegrad Ca 17 respektive

Ca 14 enligt beslut av riksdagen gäller en pensionsålder av 60 år, torde

denna ålder böra fastställas såsom pensionsålder även för mästare av 1.

klassen vid flygvapnet.

Femte huvudtiteln. Vid statens sjuksköterskeskola har från och

med den 1 juli 1946 inrättats bland andra en befattning såsom förestån
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S2.

133

darinna i lönegrad A 17 och en befattning såsom instruktionssköterska i

lönegrad A 15. Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åvila innehavarna

av dessa befattningar, har styrelsen för skolan hemställt, att pensionsåldern

för befattningarna måtte fastställas till 63 år för föreståndarinnan och 60 år

för instruktionssköterskan. Denna hemställan har tillstyrkts av statskontoret.

Under erinran om att innevarande års riksdag beslutit förändra föreståndarinnebefattningen

till tjänst såsom föreståndare å lönegrad A 20, får

jag anmäla, att jag för egen del icke funnit anledning rikta erinran mot att

de begärda pensionsåldrarna fastställas.

Från och med den 1 juli 1947 skola nyinrättas följande tjänster, nämligen

vid medicinalstyrelsen en tjänst såsom materialförvaltare i lönegrad

A 10, vid statens bakteriologiska laboratorium eu tjänst såsom förrådsman

i lönegrad A 7 och vid riksförsäkringsanstalten en tjänst såsom postexpeditionsföreståndare

i lönegrad A 9. För dessa tjänster bör gälla en pensionsålder

av 63 år. Samma pensionsålder bör gälla för laboratoriebiträde och

första laboratoriebiträde vid statens rättskemiska laboratorium och vid statens

farmacevtiska laboratorium samt för första laboratoriebiträde vid statens

institut för folkhälsan. Från och med den 1 juli skola vissa sköterskebefattningar

vid statens sinnessjukhus och vid statens anstalt för fallandesjuka

omändras till befattningar såsom första sköterska i lönegrad A 7. För

dessa nya befattningar bör liksom för sköterskebefattningarna gälla 55 års

pensionsålder. Den samtidiga uppflyttningen av första föreståndarinna vid

statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka från lönegrad

A 12 till lönegrad A 13 bör medföi-a höjning av pensionsåldern för dessa

befattningar från 55 till 60 år.

Åttonde huvudtiteln. Riksantikvarieämbetet har, under erinran

om att pensionsåldern för de hos ämbetet anställda kansliskrivarna i lönegrad

All enligt gällande bestämmelser är 63 år, hemställt att samma pensionsålder

måtte fastställas för de å ämbetets och statens historiska museums

stat uppförda två befattningarna såsom första arkivbiträden i lönegrad All.

Statskontoret, som icke haft något att invända mot denna höjning av pensionsåldern,

har erinrat om att pensionsåldern för befattningen såsom arkivbiträde

bos lantmäteristyrelsen (lönegrad A 10) fastställts till 63 år. Jag

tillstyrker, att pensionsåldern för ifrågavarande första arkivbiträden fastställes

till 63 år.

Samma pensionsålder torde ock böra fastställas för befattningarna såsom

instrumentmakare vid Lunds universitet, vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet och vid tandläkarinstitutet i Stockholm samt för verkmästaren

vid nämnda institut. För den sjuksköterskebefattning vid karolinska

sjukhuset, som från och med den 1 juli 1947 omändras till eu befattning

såsom badföreståndare, torde böra giilla 55 års pensionsålder.

Nionde huvudtiteln. För närvarande gäller 63 års pensionsålder

för följande befattningshavare vid rikets allmänna kartverk, nämligen flyg
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

fotograf, gravör och förste gravör. Med hänsyn till den omorganisation av

ämbetsverket, som skett den 1 juli 1946, böra de angivna beteckningarna

utbytas mot beteckningarna kartassistent, förste kartassistent samt förste

kartassistent och flygfotograf. Tillika bör pensionsåldern fastställas till 63

år för de befattningar såsom kassör i lönegrad All och såsom registrator

i samma lönegrad, vilka inrättats från och med den 1 juli 1946.

Statens affärsdrivande verk. För byrådirektör vid domänverket

gäller för närvarande en pensionsålder av 63 år. Domänstyrelsen har

hemställt, att pensionsåldern måtte höjas till 65 år för de byrådirektörer,

som tjänstgöra å domänstyrelsens jordbruksbyrå och å dess personalbyrå.

Som skäl för hemställan har angivits, att tjänstgöringen för dessa byrådirektörer

i huvudsak vore förlagd till tjänsterummet. Statskontoret har tillstyrkt

framställningen. Jag förordar, att den begärda pensionsåldershöjningen

genomföres, dock endast såvitt avser byrådirektören å personalbyrån.

Tjänståldcrsförteekningen.

För musiksergeanter (lönegrad UOl) och musikfanjunkare (lönegrad

UO 2) vid armén gäller en pensionsålder av 50 år. Enligt gällande tjänståldersförteckning

erfordras för hel pension åt dessa beställningshavare 25

tjänstår. I tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet finnas

emellertid upptagna beställningar såsom musiksergeant i lönegrad UO 1 och

musikfanjunkare i lönegrad UO 2 även vid flygvapnet. Även dessa beställningshavare

ha pensionsåldern 50 år, men eftersom de icke äro upptagna i

tjänståldersförteckningen erfordras 30 tjänstår för att de skola få hel pension.

Då denna olikhet mellan motsvarande beställningar vid olika vapenslag

icke synes vara motiverad, förordar jag, att även för de ifrågavarande

beställningarna vid flygvapnet kräves 25 tjänstår för hel pension.

För de förut nämnda, under fjärde och åttonde huvudtitlarna upptagna

befattningarna såsom översköterska samt för de nämnda befattningarna såsom

första sköterska vid statens sinnessjukhus och vid statens anstalt för

fallandesjuka bör för hel pension erfordras 25 tjänstår. Den av mig förordade

pensionsåldershöjningen för första föreståndarinna vid statens sinnessjukhus

och vid statens anstalt för fallandesjuka bör medföra, att för

dessa befattningar i fortsättningen kräves 30 tjänstår för hel pension.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

135

B. Pensionsbestämmelser för arbetare.

1. Inledning.

I de fall, då anställning såsom arbetare i statens tjänst befinnes ha den

karaktären, att den bör förenas med pensionsrätt, regleras pensionsförhållandena

för närvarande genom 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare (S. F. S. 1942:452 och 453), som innefatta en på avgiftsplikt

grundad tjänste- och familjepensionering. För övrig arbetarpersonal

förekommer vid sidan härav under vissa förutsättningar en efter mera

summariska grunder ordnad tjänstepensionering, som ej är förbunden med

bidragsplikt från de anställdas sida. Bestämmelser liärom äro meddelade

i kungörelsen den 30 juni 1942, nr 696. För vissa f. d. arbetare i statens

tjänst, som tidigare varit anställda vid vägväsendet, ifrågakommer i viss

mån motsvarande tjänstepensionering enligt kungörelsen den 22 juni 1944,

nr 502.

Vid förarbetena till den pensionsreglering för tjänstemän i statens tjänst,

vartill jag i det föregående framlagt förslag, har fråga uppkommit, huruvida

icke den allmänna pensionsreglering, som är ämnad att träda i kraft

den 1 juli i år, lämpligen borde medföra vissa ändringar även i pensionsbestämmelserna

för arbetare. Framställning i sådant syfte har gjorts av

statstjänarkartellen.

Med anledning av vad sålunda förevarit har inom finansdepartementet

upprättats en promemoria med förslag till pensionsreglering för arbetare i

statens tjänst, över promemorian ha efter remiss utlåtanden avgivits av

statskontoret, statens pensionsanstalt, generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen,

telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

domänstyrelsen, försvarets civilförvaltning och statstjänarkartellen.

2. Gällande bestämmelser.

Enligt 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare har

till grund för bestämmandet av pensionsunderlagen och pensionsavdragen

lagts en indelning av arbetarna i yrkesarbetare och icke-yrkesarbetare. Vid

avvägningen av pensionsunderlagen har pensionsnivån för tjänstemannapensioneringen

på så sätt blivit normgivande, att pensionsunderlagen för

de båda pensionsgrupperna satts i relation till pensionsunderlagen för

tjänstemän i med arbetarpersonalen närmast jämförlig ställning. Sålunda

jämställas de manliga yrkesarbetarna i fråga om tjänstepensionsunderlaget

med tjänstemän i lönegraden Eo 7 och icke-yrkesarbetare med tjänstemän

i lönegraden Eo 5. De kvinnliga arbetarna anses på motsvarande sätt jäm
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

ställda med anställningshavare i lönegraden Ek 7 respektive Ek 5. Familjepensionsunderlagen

motsvara för manliga arbetare likaledes de för tjänstemannalönegraderna

Eo 7 respektive Eo 5 gällande. För kvinnliga arbetare

gäller enhetligt samma familjepensionsunderlag som för lönegraden Eo 1.

Pensionsavdragen följa underlagen och hava alltså — med undantag för

familjepensionsavdragen för kvinnlig arbetare — upptagits till belopp motsvarande

pensionsavdragen för tjänstemän i de lönegrader, med vilka arbetarna

likställas. För kvinnliga arbetare ha familjepensionsavdragen beräknats

med hänsyn till att familjepensionsrätten endast omfattar pension för

efterlevande barn. Med hänsyn till det sätt varpå pensionsavdragen skola

uttagas, hava avdragsbeloppen i reglementena upptagits med veckobelopp.

Jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 10 juni 1938, nr 309, må arbetare

i statens tjänst, som har att vidkännas familjepensionsavdrag på avlöning,

njuta kompensation för nämnda avdrag med ett belopp lika med avdraget.

Enligt kungörelsen skall kompensationen åtnjutas intill dess nytt löneavtal

blir slutet med arbetaren eller den fackorganisation denne tillhör. Någon

avveckling av kompensationen för familjepensionsavdrag har emellertid

ännu icke kommit till stånd. Kompensationen är dock enligt löpande kollektivavtal

begränsad att avse avdragen enligt 1936 års familjepensionsreglemente

för arbetare. Det mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet träffade nu löpande avtalet

berättigar ej av avtalet omfattade arbetare till kompensation för

familjepensionsavdragen.

De i arbetarpensionsreglementena angivna pensionsunderlagen och pensionsavdragen

motsvara de i 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

förekommande. Med de pensioner, som beviljas enligt

arbetarpensionsreglementena, följa tilläggsförmåner enligt samma grunder,

som gälla för pensioner enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Avvägningen av pensionerna enligt de summariska pensionsbestämmelserna

har, vad gäller de senast enligt kungörelsen nr 462/1946 fastställda

pensionsbeloppen, skett från den utgångspunkten, att pensionen för högsta

antalet tjänstår skulle motsvara två tredjedelar av tjänstepensionsunderlagen

för icke-yrkesarbetare enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente för

arbetare. Pensionsskalan, som graderats efter anställningstidens längd med

femårsintervaller från lägst 15 år intill pensionsmaximum vid 30 anställningsår,

bär i övrigt avvägts efter medeltalsberäkning så att en jämnt stigande

såsom skälig ansedd pensionsskala erhållits. Även å de summariska

arbetarpensionerna utgå tillägg såsom å pensioner enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Pensionsbeloppen enligt kungörelsen nr 502/1944 (ändrad genom kungörelsen

nr 463/1946) ha satts i viss relation till pensionsbeloppen för manlig

arbetare i summariska arbetarpensionskungörelsen. Med dessa pensioner

följa ej rörliga tilläggsförmåner.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

137

3. Grunderna för en pensionsreglering.

Härom anföres i departementspromemorian följande.

Pensionssystemet för arbetare i statens tjänst har i allt väsentligt anpassats

efter de principer, som kommit till uttryck i den för tjänstemännen

gällande pensionslagstiftningen. I följd liärav har en pensionsreglering för

tjänstemännen också ansetts böra föranleda en motsvarande revision av

pensionsbestämmelserna för arbetarna. Så var fallet beträffande 1942 års

arbetarpensionsreglering. I anslutning till den förestående pensionsregleringen

för statstjänstemännen synes därför böra företagas en översyn av

arbetarpensionslagstiftningen i syfte att åstadkomma en anpassning efter

de blivande pensionsbestämmelserna för tjänstemännen.

De ändringar i arbetarpensionslagstiftningen, som därvid böra övervägas,

torde i likhet med vad som skett vid den verkställda utredningen om revision

av pensionslagstiftningen för tjänstemännen böra begränsas att huvudsakligen

avse pensionsförmånernas storlek. I fråga om tjänste- och familjepensionsreglementena

för arbetare torde särskilt böra uppmärksammas frågan

om fortsatt bibehållande av pensionsavdrag. I överensstämmelse med

vad fallet varit beträffande tjänstemannapensioneringen bör alltså någon

översyn av arbetarpensionsreglementenas allmänna bestämmelser i övrigt

icke nu ifrågakomma. Det av arbetarrepresentanterna väckta spörsmålet

om slopande av den summariska arbetarpensioneringen jämte därav betingad

utvidgning av tillämpningsområdet för tjänste- och familjepensionsreglementena

bör vid sådant förhållande få upptagas i annat sammanhang.

I likhet med vad som av 1946 års pensionssakkunniga föreslagits i fråga

om pensionsbestämmelserna för tjänstemännen böra nya pensionsreglementen

utfärdas för arbetarna.

Förslaget att en pensionsreglering nu skall verkställas även för arbetarna

i statens tjänst har icke mött erinran i något av remissyttrandena. Detsamma

gäller om den i promemorian föreslagna omfattningen av pensionsregleringen.

Erinran har ej heller riktats mot att de i promemorian framlagda

förslagen läggas till grund för pensionsregleringen.

På de i promemorian angivna skälen tillstyrker jag, att en pensionsregle-Departements
chefen.

ring nu genomföres jämväl för arbetarna i statens tjänst. Vad i promemorian

anföres angående omfattningen av de ändringar i gällande bestämmelser,

som böra ske, har icke givit mig anledning till erinran. Då de i promemorian

framlagda förslagen synas mig i stort sett lämpliga och väl avvägda,

förordar jag, att dessa förslag i huvudsak läggas till grund för den

avsedda regleringen.

4. Tjänste- och familjepensionsreglementena.

Beträffande pensionsunderlag föreslås i promemorian, att dessa för manliga

arbetare skola överensstämma med underlagen för befattningar tillhörande

lönegraderna Ce 9, såvitt avser icke-yrkesarbetare, och Ce 11, såvitt

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

avser yrkesarbetare. För kvinnliga arbetare av motsvarande slag föreslås

tjänstepensionsunderlag, överensstämmande med underlagen för befattningar

i lönegrad Ce 3 respektive Ce 5. För samtliga kvinnliga arbetare

föreslås ett enhetligt familjepensionsunderlag av 1 29(5 kronor.

Om dessa förslag anföres i promemorian följande.

Med avseende å tjänste- och familjepensionsunderlagen torde även i fortsättningen

böra upprätthållas den hittillsvarande anpassningen efter vissa

pensionsunderlag lör tjänstemännen. Då de extra ordinarie befattningshavarna

enligt det framlagda pensionsregleringsförslaget i fråga om pensionsunderlagen

bliva jämställda med ordinarie befattningshavare tillhörande

samma lönegrad, kommer en sådan anpassning att för arbetarna

medföra en höjning av pensionsunderlaget med en lönegrad. För de båda

pensionsgrupperna manliga arbetare komma pensionsunderlagen att överensstämma

med underlagen för befattningar tillhörande lönegraderna Ce 9

respektive Ce 11. Tjänste- och familjepensionsunderlagen skulle sålunda

bliva för icke-yrkesarbetare 3 696 kronor (begynnelseunderlag) respektive

1 584 kronor. För yrkesarbetare skulle motsvarande pensionsunderlag bliva

4 008 kronor (begynnelseunderlag) respektive 1 692 kronor.

Tjänstepensionsunderlagen (begynnelseunderlagen) för kvinnlig ickeyrkesarbetare

respektive yrkesarbetare, vilka skulle komma att jämställas

med extra ordinarie befattningshavare i lönegraderna Ce 3 respektive Ce 5,

bliva 2 772 kronor respektive 3 048 kronor. För samtliga kvinnliga arbetare

kommer liksom tidigare att gälla ett enhetligt familjepensionsunderlag,

nämligen det i 1946 års pensionssakkunnigas förslag såsom gemensamt

familjepensionsunderlag för de lägsta lönelägena upptagna beloppet 1 296

kronor.

Vid behandlingen av frågan om pensionsavdrag i de nya pensionsreglementena

har i promemorian betonats intresset av att en övergång till nettolönesystem

kunde ske även för arbetarnas del. Då en sådan övergång icke

kan ske på en gång, måste övergångsvis alltfort gälla skyldighet för arbetare

att vidkännas pensionsavdrag. I promemorian anföres i dessa frågor

följande.

Vad beträffar frågan om övergång till nettolönesystem för arbetarna,

torde det ur administrativ synpunkt vara angeläget, att sådant lönesystem

även genomföres för den statliga arbetarpersonalen. Det väckta spörsmålet

rör dock väsentligen en löneavtalsfråga. Genom att lönerna för den statliga

arbetarpersonalen icke bestämmas i ett sammanhang och efter enhetliga

allmänna grunder utan genom särskilda, till giltighetstiden ofta ej sammanfallande

kollektivavtal inom varje speciellt verksamhetsområde, torde

det möta svårigheter att genom löneavtalsförhandlingar ernå en enhetlig

lösning av pensionsavdragsfrågan. Spörsmålet om en tillämpning av nettolönesystem

synes emellertid böra göras beroende av överenskommelse i

samband med blivande löneförhandlingar. Då det lärer kunna förutsättas

att överenskommelser av sådan innebörd successivt komma att träffas, böra

de blivande arbetarpensionsreglementena givas en härav betingad avfattning.

Övergångsvis bör dock gälla skyldighet för arbetare att vidkännas

pensionsavdrag enligt nu gällande grunder under giltighetstiden för senast

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282. 139

ingångna kollektivavtal (kontrakt) i den mån detta ej förutsätter övergång

till nettolönesystem.

I promemorian framhålles härefter, att slopandet av pensionsavdragen

torde böra föra med sig ändrade bestämmelser rörande tjänstårsberäkningen.

Enligt de nuvarande bestämmelserna är nämligen tjänstårsberäkningen

sammankopplad med tiden för bidragsplikten. Såsom allmän regel

gäller sålunda enligt 14 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare

att såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, för

vilken arbetaren vidkänts tjänstepensionsavdrag enligt reglementet. Pensionsavdrag

beräknas för varje kalendervecka, för vilken arbetaren är berättigad

åtnjuta någon avlöning. Pensionsavdragen behöva dock — med

hänsyn till de oenhetligt fastställda avlöningsperioder, som tillämpas för

olika personalgrupper — ej uttagas särskilt för varje kalendervecka under

månaden utan först vid ordinarie avlöningstillfälle minst en gång i månaden.

Har under viss kalendervecka lönen icke uppgått till så stort belopp,

som motsvarar pensionsavdragen för veckan, verkställas icke några pensionsavdrag

och tidsperioden i fråga skall följaktligen icke heller medtagas

vid tjänstårsberäkningen. Genom att kalenderveckan fått tjäna såsom tidsperiod

för pensionsbidragets uttagande har den också kommit att få betydelse

såsom grundval för tjänstårsberäkningen. Arbetarpensionsreglementets

allmänna bestämmelse om tjänstårsberäkning synes, framhålles i promemorian,

vid sådant förhållande kunna givas följande av pensionsavdragens

slopande betingade ändrade lydelse, nämligen att såsom tjänstår må

tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under vilken arbetaren varit

underkastad reglementet. Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras

för tid, räknat efter kalendervecka, under vilken arbetaren icke varit berättigad

åtnjuta någon avlöning.

Det i promemorian framlagda förslaget beträffande tjänstårsberäkning

har icke föranlett någon erinran från remissmyndigheternas sida. Förslagen

beträffande pensionsunderlag och pensionsavdrag ha föranlett följande erinringar

och uttalanden. I fråga om pensionsunderlagen uttalar försvarets

civilförvaltning, att intet synes vara att erinra mot förslaget under förutsättning,

att arbetarlönerna undergått en sådan förändring, att relationen

mellan arbetarnas och de berörda tjänstemännens löner är densamma som

vid 1942 års pensionsreglering. Statstjcinarkartellen hemställer om högre

familjepensionsunderlag för kvinnliga yrkesarbetare och anför därom:

Den föreslagna regleringen tillgodoser i huvudsak de yrkanden kartellen

framställt och kan därför i stort sett godtagas. Föreslagna pensionsunderlag

föranleda erinran endast i fråga om familjepensionsunderlaget för kvinnliga

yrkesarbetare. Dessa arbetare ha i tjänstepensionshänseende jämställts med

tjänstemän i lönegrad Ce 5 motsvarande den nuvarande Eo 1 (Ek 7). 1

familjepensionshänseende bar denna jämförelse icke följts, då enhetliga

underlag grundade på jämförelse med Ce 3 föreslagits för de båda kvinn
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungi. Maj:ts proposition nr 282.

liga arbetargrupperna. Då för övriga grupper den valda lönegradsjämförelsen

följts beträffande såväl tjänste- och familjepension, synes det vara

konsekvent att samma ordning får gälla jämväl för de kvinnliga yrkesarbetarna.

Det förhållandet, att familjepensionsunderlagen enligt nu gällande

bestämmelser äro lika för de kvinnliga arbetarna, bör icke vara avgörande,

eftersom detta grundats på att underlagen varit lika även för de tjänstemannagrupper,

med vilka jämförelse gjorts och för vilka ändring inträder

genom 1946 års pensionssakkunnigas förslag.

Kartellen får hemställa, att familjepensionsunderlaget för kvinnliga

yrkesarbetare fastställes till 1 356 kronor, vilket är det underlag 1946 års

pensionssakkunniga föreslagit för lönegraden Ce 5.

Beträffande frågan om pensionsavdragen ställer sig domänstijrelsen tveksam

till förslaget att genomföra nettolönesystem för tjänstepensionsberättigade

arbetare med hänsyn till de olägenheter detta kan medföra vid avtalsförhandlingar.

Järnvägsstyrelsen åter har framhävt angelägenheten av att

spörsmålet om övergång till nettolönesystem bringas till sin lösning, varigenom

bland annat en slutlig avveckling av de praktiska olägenheter, som

äro förenade med den nuvarande kompensationen för familjepensionsavdrag,

kommer till stånd.

DePchefennts~ Ja8 delar den i promemorian framförda åsikten, att med avseende å pensionsunderlagen

även i fortsättningen bör upprätthållas den hittillsvarande

anpassningen efter vissa pensionsunderlag för tjänstemän. Statstjänarkartellen

har ansett det föreslagna familjepensionsunderlaget för kvinnliga

yrkesarbetare för lågt och hemställt om ett pensionsunderlag motsvarande

underlaget för en två lönegrader högre befattning. De skäl, kartellen anfört

till stöd härför, synas mig motivera den begärda höjningen av underlaget.

På grund av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att de i promemorian

föreslagna tjänste- och familjepensionsunderlagen fastställas, dock med det

undantaget att såsom familjepensionsunderlag för kvinnlig yrkesarbetare

fastställes samma underlag, som blir gällande för befattningar i lönegrad

Ce 5.

Vad i promemorian anförts i fråga om övergång till nettolönesystem, pensionsavdrag

intill dess sådan övergång kan ske samt tjänstårsberäkning har

icke givit mig anledning till erinran.

5. De summariska arbetarpensionsbestämmelserna.

I departementspromemorian uttalas, att pensionerna enligt de summariska

pensionsbestämmelserna liksom hittills torde böra ställas i viss relation

till tjänstepensionsunderlaget för icke-yrkesarbetare enligt arbetarpensionsreglementet.

Ett sådant förfarande för utjämning av tjänste- och folkpensionsförmånerna,

som föreslagits i fråga om tjänstepensionsunderlagen

enligt arbetarpensionsreglementet, torde dock icke kunna komma till an
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

141

vändning på grund av det sätt, varpå pensionsbeloppsskalan i den summariska

arbetarpensionskungörelsen är uppbyggd. De olika pensionsbeloppen

vid lägre antal tjänstår än 30 år utgöra nämligen icke mot tjänståren direkt

svarande kvotdelar av pensionsbeloppet vid 30 tjänstår. Vidare är den summariska

kungörelsens pensionsbelopp att anse såsom maximipensionsbelopp,

då avvägningen av pensionsförmånernas storlek förutsättes skola ske med

hänsyn tagen jämväl till omfattningen av befattningshavarens dagliga tjänstgöring

samt arbetsinkomst. Då ett samordnande av den summariska pensionskungörelsens

pensionsbelopp och folkpensionen för övrigt torde möta

stora praktiska svårigheter, synes, framhålles i promemorian, en utjämning

med hänsyn till folkpensionen icke böra ifrågakomma beträffande här avsedda

pensioner. De nya pensionsbeloppen böra därför ställas i relation till

det grundläggande tjänstepensionsunderlaget för icke-yrkesarbetare, alltså

med frånräknande av den i pensionsunderlaget ingående utjämningsdelen.

Vid tillämpning av de beräkningsgrunder, som sålunda skisserats, skulle de

nya pensionsbeloppen bliva följande.

Pensionsbelopp

Man

Kvinna

Kronor

Kronor

15—19 tjänstår ..........

..... 1 116

804

20—24 » ..........

..... 1476

1 068

25—29 » ..........

..... 1 836

1 320

30 tjänstår eller mera ....

.....2 196

1 584

Vid remissbehandlingen har förslaget till de nya summariska arbetarpensionsbeloppen

föranlett särskilt uttalande endast av do munstyrelsen, som

ställt sig tveksam inför förslaget att summarisk arbetarpension ej skall röna

samma inverkan av utgående folkpension som övriga tjänstepensioner. Ett

genomförande av detta förslag skulle, framhåller domänstyrelsen, föranleda

att en viss kategori arbetare erhölle förmånligare villkor än tjänstepensionsberättigade

arbetare och tjänstemän.

Enligt promemorians förslag skall beträffande de summariska arbetar-Dep“^^ents

pensionerna icke verkställas den utjämning av tjänste- och folkpensionsförmånerna,

som föreslagits för övriga slag av tjänstepensioner. Förslaget har

lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter utom domänstyrelsen,

som ansett ett ytterligare övervägande av detta spörsmål önskvärt. För egen

del har jag funnit de skäl, som i promemorian anförts för den angivna särställningen

för de summariska arbetarpensionerna, övertygande och tillstyrker

därför att pensionerna beräknas på sätt i promemorian föreslagits.

Mot de i promemorian angivna beloppen har erinran ej riktats. Jag förordar

därför att dessa belopp fastställas. Å nämnda belopp bör jämväl utgå rörligt

tillägg.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Departements
chefen.

6. Bestämmelserna angående pensionering av vissa f. d. arbetare

vid vägväsendet.

Kungörelsen den 22 juni 1944, nr 502, har avseende å bl. a. arbetare i

statens tjänst, som före den 1 januari 1944 innehaft anställning hos vägdistrikt

och sedermera efter fyllda 60 år vunnit mera stadigvarande arbetaranställning

vid vägförvaltning. Pensionering med tillämpning av de i kungörelsen

angivna grunderna beräknas fortfara under ytterligare en följd

av år.

Med hänsyn till att de i kungörelsen angivna pensionsbeloppen satts i viss

relation till pensionsbeloppen i den summariska arbetarpensionskungörelsen,

föreslås i departementspromemorian, att nu verkställes en mot uppräkningen

av dessa senare pensionsbelopp svarande proportionell förhöjning av pensionsbeloppen

enligt kungörelsen 1944: 502. Vidare uttalas i promemorian,

att icke heller beträffande här avsedda pensioner torde böra ske någon samordning

med folkpensionen.

På grund av vad sålunda anförts, föreslås i promemorian, att de nya

pensionsbeloppen fastställas att bliva

om anställningstiden understiger 20 år .................. kronor 996

» » uppgår till 20 men ej till 25 år...... » 1 272

» » uppgår till 25 år eller mer .......... » 1 560.

I remissvaren har ingen erinran framförts mot promemorians förslag i nu

förevarande hänseende.

Jag tillstyrker, att promemorians förenämnda förslag genomföres. A de

föreslagna beloppen bör liksom hittills icke utgå rörligt tillägg.

C. Reglering av avlöningsförmånerna till personal å

disponibilitetsstat vid försvarsväsendet.

I anledning av ett av chefen för försvarsdepartementet givet uppdrag har

försvarets civilförvaltning i skrivelse den 7 februari 1947 framlagt förslag

till de ändringar i gällande grunder för avlönande av bland annat personal

å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet, som kunde anses påkallade, därest

avlöningsförmånerna skulle anpassas efter det löneläge, som vid 1946 års

riksdag beslutats för statens befattningshavare i allmänhet.

Med hänsyn till de nuvarande disponibilitetsarvodenas nära anpassning

till gällande tjänstepensionsunderlag torde jag få anmäla förevarande fråga

i detta sammanhang.

Avlöningsförmånerna till personal å disponibilitetsstat vid försvarsväsendet

regleras i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 686) om disponibilitetsstat

för personal vid försvarsväsendet. Jämlikt 5 § i denna kungörelse äger be
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

143

ställningshavare, som vid överförandet å disponibilitetsstat innehade beställning

i någon av nedan angivna lönegrader, uppbära disponibilitetsarvode

med följande belopp.

I.önegrad

Disponibilitetsarvode

Kronor

Lönegrad

Disponibilitetsarvode

Kronor

Oa 4

7 380

Ca 26

7 440

5

8 100

27

7 800

6

9 240

28

8 160

Öb 1

9 840

29

8 520

2

10 320

30

8 940

3 1

11 160

Cb 1

9 240

3 2

11 160

Å disponibilitetsarvode utgå rörligt tillägg och kristillägg under de förutsättningar

och enligt de grunder, som i fråga om dylika förmåners åtnjutande

gälla för beställningshavare på aktiv stat.

Förslag till de gällande disponibilitetsarvodena framlades i proposition

1942: 74 angående avskiljande från aktiv stat av vissa beställningshavare

vid försvarsväsendet. I fråga om bestämmandet av disponibilitelsarvodenas

storlek anförde därvid föredraganden, chefen för försvarsdepartementet,

följande.

Vid fastställandet av arvodesbeloppen synes till en början böra tillses, att

beställningshavare, som försattes i disponibilitet, blir bevarad vid sin rätt

till pension. I 3 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet den 30 december

1941 stadgas, att om tjänsteman försättes i disponibilitet mot åtnjutande

av disponibilitetsarvode av statsmedel till belopp ej understigande

tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen,

skall det i pensionshänseende så anses, som om han alltjämt

kvarstode i nämnda befattning. Om disponibilitetsarvode icke sättes lägre

än pensionsunderlaget, kommer befattningshavaren alltså alt bibehållas vid

sin rätt till pension men blir då jämväl skyldig att, så länge han uppbär

disponibilitetsarvode, vidkännas stadgade pensionsavdrag. Till förhindrande

av att nettoinkomsten för en i disponibilitet försatt beställningshavare blir

lägre än den pension han efter den slutliga avgången kan påräkna torde, i

enlighet med vad i några av remissyttrandena framhållits, såsom utgångspunkt

vid bestämmandet av disponibilitetsarvodena böra tagas pensionsunderlaget,

ökat med vederbörliga pensionsavdrag. Hänsyn bör därvid tagas

till de i 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen fastställda

pensionsunderlagen och pensionsavdragen. Enär rörligt tillägg och

kristillägg — vilka förmåner synas böra utgå till beställningshavare som

uppbär disponibilitetsarvode — enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente

icke skola beräknas å belopp, varmed pensions grundbelopp

överstiger (> ()()() kronor, medan motsvarande gräns i gällande avlöningsreglemente

bestämts till 10X00 kronor, kommer disponibilitetsarvodet, inberäknat

rörliga löneförmåner men med frånräknande av vederbörliga pensionsavdrag,

med den antagna utgångspunkten att något överstiga den blivande

pensionen, därest för beräkning av rörliga förmåner å disponibilitetsarvode

skola gälla de i avlöningsreglementet stadgade grunderna, vilket sy
1

Numera betecknad Öb 4.

2 Denna liinegrad utnyttjas numera icke för fullmaktstjänster.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

nes vara att förorda. Mot detta torde emellertid intet vara att erinra, enär,

enligt vad i det föregående anförts, en beställningshavare förutsattes kunna

överföras i disponibilitet, även om hans tjänstduglighet icke är så nedsatt,

att tvångspensionering kan ske. I fråga om de i löneplanerna Öb och Cb

upptagna lönegraderna torde, för undvikande av en oskäligt stor inkomstminskning

vid övergång till disponibilitetsstaten, arvode å denna stat böra

sättas något högre än nyss angivits. Med hänsyn till de bestämmelser, som

gälla beträffande arvoden till i disponibilitet försatt personal inom utrikesförvaltningen,

torde motsvarande arvoden för beställningshavare inom försvarsväsendet

icke böra överstiga lönen — i förekommande fall slutlönen

-—- i avgångsbeställningen, minskad med A-avdrag.

I sin förenämnda skrivelse har försvarets civilförvaltning bl. a. anfört, att

det med hänsyn till det sätt, varpå disponibilitetsarvodena blivit bestämda

år 1942, ville synas som om de av 1946 års pensionssakkunniga föreslagna

begynnelseunderlagen för tjänstepensioner skulle kunna läggas till grund

för disponibilitetsarvoden, anpassade efter det löneläge, som vid 1946 års

riksdag beslutats för statens befattningshavare i allmänhet. Med hänsyn till

att befattningshavarna ej längre skola vara skyldiga att vidkännas pensionsavdrag,

kunna disponibilitetsarvodena ej lämpligen bestämmas på samma

sätt som år 1942. Civilförvaltningen föreslår, att de nya disponibilitetsarvodena

fastställas till belopp, motsvarande begynnelseunderlagen för tjänstepension

ökade med ungefärligen de belopp, varmed disponibilitetsarvodena

för närvarande överstiga nu gällande pensionsunderlag. Å de sålunda föreslagna

arvodena, vilka få anses utgöra grundlöner, bör enligt civilförvaltningens

mening utgå rörligt tillägg enligt de principer, som komma att gälla

för löntagare med lön enligt de nya löneplanerna. Slutligen framhåller civilförvaltningen,

att skäl synas tala för att jämväl personal, som redan överförts

till disponibilitetsstat, får komma i åtnjutande av de föreslagna förhöjda

arvodena.

Enligt hos försvarets civilförvaltning verkställda beräkningar kommer

den av civilförvaltningen föreslagna avvägningen av beloppen för disponibilitetsarvoden

att medföra ungefär samma relation mellan dessa arvoden

och lönerna i högsta löneklassen i vederbörliga lönegrader å medeldyr ort,

som hittills varit fallet. Vidare har vid nämnda beräkningar konstaterats,

att de föreslagna disponibilitetsarvodena icke överstiga slutlönen å 3-ort

med A-avdrag för 365 dagar enligt de nya avlöningsbestämmelserna.

På grund av nämnda överväganden och beräkningar föreslår civilförvaltningen,

att disponibilitetsarvodena fastställas till följande belopp.

Lönegrad

Disponibilitetsarvode

Kronor

Lönegrad

Disponibilitetsarvode

Kronor

Oa 4

9 600

Ca 26

9 600

5

10 260

27

9 960

6

11 280

28

10 260

Öb 1

12 240

29

10 620

2

12 960

30

10 980

3

13 380

Cb 1

11 220

3

13 380

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

145

Departement:

Med hänsyn till att de nuvarande disponibilitetsarvodenas belopp ha be- chefen.

stämts i anknytning till gällande tjänstepensionsunderlag, synes det skäligt

att de med verkan från och med den 1 juli 1947 uppräknas och anpassas

till de nya pensionsunderlag, varom jag i det föregående framlagt förslag.

Då på grund av pensionsavdragens bortfallande arvodesbeloppens bestämmande

icke kan ske på samma sätt nu som vid 1942 års reglering, har

civilförvaltningen föreslagit ett något avvikande system, vilket dock enligt

beräkningar som företagits hos civilförvaltningen giver ungefär samma resultat

som det nuvarande systemet och vars tyngdpunkt ligger i anknytningen

till vederbörligt tjänstepensionsunderlag. På de nya arvodesbeloppen

skall enligt förslaget utgå ett rörligt tillägg med samma procentsats som

gäller för förhöjning av statliga befattningshavares löner.

De belopp, i vilka civilförvaltningens förslag utmynnar, synas mig i huvudsak

lämpliga och väl avvägda. Med hänsyn till numera föreliggande förhållanden

erfordras emellertid fastställande av disponibilitetsarvoden även

för lönegraderna Öb 4 och Cb 2. Enligt de av civilförvaltningen tillämpade

grunderna torde dessa arvoden böra bestämmas till 14 400 respektive 12 960

kronor. Jag föreslår, att avlöningsförhållandena för personal å disponibilitetsstat

vid försvarsväsendet från och med den 1 juli 1947 regleras i enlighet

med civilförvaltningens av mig sålunda kompletterade förslag. Däremot

kan jag icke biträda civilförvaltningens förslag att jämväl personal, som

redan överförts till disponibilitetsstat, från och med nämnda dag skulle

komma i åtnjutande av de föreslagna nya avlöningsförmånerna.

D. Reglering av pension åt f. d. beställningshavare, som

innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet.

I skrivelse den 2 juni 1945, nr 321, har riksdagen, under åberopande av

vad som anförts i bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 39,

anhållit, att Kungl. Maj:t ville, i anslutning till vad utskottet i nämnda utlåtande

anfört, låta verkställa utredning i fråga om ändrade pensioneringsgrunder

för innehavare av för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar

vid försvarsväsendet samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kunde giva anledning.

Med anledning härav har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 september

1945 anbefallt statskontoret att efter samråd med försvarets civilförvaltning

verkställa ifrågavarande utredning och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag

i ämnet.

Sedan inom statskontoret upprättats en promemoria med förslag i ämnet

och civilförvaltningens yttrande häröver inhämtats, har statskontoret i skri
Bihang

till riksdagens protokoll 7,947. 7 sand. Nr 282.

It»

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

velse den 15 mars 1947 framlagt förslag till reglering av pension åt f. d.

beställningshavare, som innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet.

I skrivelsen uttalas inledningsvis, att den inom ämbetsverket verkställda

utredningen givit vid handen, att innehavare av för pensionerad personal

avsedda arvodesbefattningar i stor utsträckning kommit att under en lång

följd av år efter pensionsavgången utnyttjas för statliga arbetsuppgifter. Vid

frånträdandet av arvodesbefattningen har vederbörande haft att falla tillbaka

på sin pension utan att på grund av denna tjänstgöring komma i åtnjutande

av någon förbättring av de pensionsförmåner, som blivit honom

en gång tillerkända. Statskontoret har funnit övervägande skäl tala för att

i dylikt fall en pensionsförbättring under vissa betingelser kommer till

stånd.

Statskontorets förslag äro sammanfattningsvis följande.

Statskontoret föreslår, att f. d. militär beställningshavare, som för att

tillträda arvodesbefattning i förtid avgått från beställning på aktiv stat och

därvid tillförsäkrats en på grund av bristande antal tjänstår avkortad förtidspension,

må, därest han i oavbruten följd innehaft arvodesbefattningen

minst 5 år, äga för utfyllnad av pensionen tillgodoräkna tid i arvodesbefattningen

som om han därunder kvarstått i sin beställning till pensionsålderns

inträde.

Vidare föreslås, att för sådan före den 1 juli 1947 pensionerad f. d. militär

beställningshavare, som efter den 30 september 1942 antingen uppehållit

arvodesbefattning, som i avlöningshänseende minst motsvarar den tidigare

innehavda beställningen, eller ock tagits i anspråk för tjänstgöring, som

efter prövning i varje särskilt fall kan anses likvärdig med innehav av sådan

arvodesbefattning, pensionen uppräknas till belopp, som motsvarar pension

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet i den beställning, i vilken vederbörande

tidigare blivit pensionerad, under följande villkor:

a) att befattningen innehafts i oavbruten följd från pensionsavgången —

vad gäller f. d. övergångsstatare från tidpunkten för överföringen till övergångsstat,

därvid med tjänstgöring i arvodesbefattning jämställes å övergångsstat

fullgjord tjänstgöring — till utgången av den månad, under vilken

vederbörande uppnår 60 års ålder;

b) att pensionsåldern i den tidigare beställningen icke överstiger 55 år;

c) att befattningen innehafts vad angår f. d. beställningshavare med en

pensionsålder av 50 år under en tid av minst 10 år samt beträffande f. d.

beställningshavare med en pensionsålder av 55 år minst 5 år.

I det fall, då pensionsavgången beställningshavare under längre tid uppehållit

arvodesbefattning, med vilken varit förenad arbetsuppgifter av väsentligt

mera kvalificerad art än som följa med den beställning, varifrån pensionsavgången

skett, bör enligt statskontorets mening frågan om pensionsförbättringens

storlek i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj:ts

prövning.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

147

Vad statskontoret föreslagit i fråga om rätt för f. d. beställningshavareDepartements
chef

sti

med avkortad pension att för utfyllnad av pensionen tillgodoräkna tid i arvodesbefattning,

synes mig skäligt. De föreslagna villkoren för den angivna

rättigheten kan jag godtaga. Jag tillstyrker därför bifall till statskontorets

ifrågavarande förslag. Däremot kan jag icke dela statskontorets uppfattning,

att Kungl. Maj:t bör pröva frågor om pensionsförbättringens storlek i

sådana fall, då pensionsavgången beställningshavare under längre tid uppehållit

arvodesbefattning med mera kvalificerade arbetsuppgifter. Uppkommer

dylik fråga, bör den underställas riksdagens prövning.

Beträffande statskontorets förslag i övrigt får jag framhålla, att detta

i huvudsak kommer att tillgodoses vid bifall till de förslag, som avses skola

framläggas i fråga om reglering av vissa tjänste- och familjepensioner m. m.

Hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till

1) 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente,

2) 1947 års allmänna familjepensionsreglemente,

3) 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan,

4) 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan,

5) 1947 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

6) 1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala skolorna,

7) 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare samt

8) 1947 års familjepensionsreglemente för arbetare;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t alt i nämnda pensionsreglementen vidtaga

de ändringar, som må befinnas erforderliga med hänsyn till avlöningsförfattningarnas

slutliga utformning;

dels godkänna de bestämmelser om pensionsålder och tjänstålder för befattningshavare,

underkastade allmänna tjänstepensionsreglementet, som av

departementschefen förordats;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i det föregående anförts, utfärda bestämmelser

a) om ändring av de summariska arbetarpensionsbestämmelserna och de

särskilda föreskrifterna angående pensionering av vissa f. d. arbetare vid

vägväsendet,

b) om reglering av avlöningsförmånerna för personal å disponibilitetsstat

vid försvarsväsendet,

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kurigl. Maj:ts proposition nr 282.

c) om reglering av pension åt vissa förtidsavgångna beställningshavare,

som innehaft arvodesbefattning vid försvarsväsendet;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

vilka kunna visa sig erforderliga i anslutning till de förenämnda, under

1)-—8) upptagna pensionsreglementena.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

716804

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1947:59 Bankoutskottets utlåtande nr 59 s. 9 i texten
  2. BU 1947:45 Utlåtande i anledning av Kungl. j\Iaj:ts proposition med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten