Sök i Ratio Lex

Angående reglering av vissa tjänsteoch familjepensioner m. m

29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:283, Angående reglering av vissa tjänsteoch familjepensioner m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

1

Nr 283.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

vissa tjänste- och familjepensioner m. m.; given Stockholms

slott den 9 mai 19i7.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 maj 19A7.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering av

vissa tjänste- och familjepensioner in. in. samt anför därvid följande.

1. Pensionsbestämmelser och pensionsnivå för nu utgående

tjänste- och familjepensioner.

De statliga tjänste- och familjepensionerna ha vid de åren 1943—1946 genomförda

pensionsregleringarna indelats i äldre, ngare och nyaste pensioner.

Med nyaste tjänste- och familjepensioner förstås pensioner, som fastställts

med tillämpning av de vid 1941—1943 års riksdagar beslutade pensionsregleBihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 283.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

mentena för befattningshavare och arbetare i statens tjänst ävensom för lärare

vid folk- och småskolor m. m. samt högre kommunala skolor. Dessa

reglementen äro

allmänna tjänstepensionsreglementet (1941:1008) och allmänna familjepensionsreglementet

(1941: 1009),

1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare (1942: 452) och 1942 års

familjepensionsreglemente för arbetare (1942:453),

folkskolans tjänstepensionsreglemente (1942:699) och folkskolans familjepensionsreglemente

(1942:700) — även tillämpliga från och med den 1

juli 1945 å lärare vid anstalter för bildbara sinnesslöa, från och med den 1

juli 1946 å ordinarie befattningshavare hos skogsvårdsstyrelsema och, enligt

propositionen nr 1947: 199, från och med den 1 januari 1948 å vissa

befattningshavare vid hushållningssällskapen — samt

tjänstepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna (1943: 510)

och familjepensionsreglementet för de högre kommunala skolorna (1943: 511).

Av dessa reglementen trädde de sex förstnämnda i kraft den 1 juli 1942

och de två sistnämnda den 1 juli 1943. Tjänstepensionsreglementena ha i viss

utsträckning gjorts tillämpliga på de tjänstemän och arbetare, vilka under

tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 (beträffande lärare vid högre kommunala

skolor 1 juli 1939—30 juni 1943) avgått med rätt till pension enligt då gällande

pensionsbestämmelser. Familjepensionsreglementena ha erhållit en

motsvarande retroaktiv verkan i de fall där tjänstemannen avgått ur tjänst

efter den 30 juni 1939 och alltjämt levde den 1 juli 1942 resp. den 1 juli 1943.

Å nyaste pensioner utgå tilläggsförmåner i form av rörligt tillägg och kristillägg.

Såsom nyare tjänste- och familjepensioner betecknas pensioner, som bestämts

å s. k. nyreglerad lön. Dessa pensioner utgå i huvudsak enligt

1920 års pensionslag för kommunikationsverken (1920: 254),

1921 års kungörelse med pensionsbestämmelser för tjänstemän vid civila

statsförvaltningen (1921:456),

civila samt militära tjänstepensionsreglementena (1934: 442 resp. 1935: 167)

och 1936 års allmänna familjepensionsreglemente (1936:542),

1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare (1934: 443) och 1936 års

familjepensionsreglemente för arbetare (1936:543),

tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. (1938:423) och familjepensionsreglementet

för folkskollärare m. fl. (1938: 424) samt

tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor

(1939: 376) och familjepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala

skolor (1939:378).

Slutligen förstås med äldre tjänste- och familjepensioner pensioner, vilka

bestämts med tillämpning av andra — i regel äldre — pensionsbestämmelser

än de i det föregående angivna. De äldre tjänstepensionerna utgöras i huvudsak

av pensioner, som grundats i befattning med s. k. oreglerad lön och som

beviljats enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

(1907:85), reglementet för telegrafverkets pensionsinrättning (1908:61), lagen

angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar (1910: 79),

reglementet för statens pensionsanstalt (1919: 878) eller eljest reglementen

för statsunderstödda pensionskassor. De cilclre familjepensionerna ha beviljats

enligt reglementen för olika änke- och pupillkassor, såsom civilstatens

änke- och pupillkassa (1916:582), arméns nya änke- och pupillkassa

(1905:83), flottans pensionskassa (1899:92), telegrafverkets änke- och pupillkassa

(1920: 906) eller statens järnvägars änke-och pupillkassa (1910: 162).

Äldre och nyare tjänstepensioner ha omreglerats genom kungörelserna den

30 juni 1943 (nr 578) och den 10 november 1944 (nr 736) angående omreglering

av vissa äldre tjänstepensioner samt kungörelsen den 31 maj 1946 (nr

402) angående omreglerad tjänstepension. Äldre familjepensioner ha — med

vissa undantag — enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 508) angående

ny familjepension i vissa fall förbättrats eller tekniskt omräknats. Såväl äldre

som nyare familjepensioner ha vidare omreglerats enligt kungörelsen den

21 juni 1946 (nr 575). Beträffande innebörden av dessa pensionsregleringar

torde få hänvisas till Kungl. Maj:ts propositioner nr 296 till 1939 års riksdag

och nr 170 till 1943 års riksdag, bankoutskottets utlåtande nr 50 till 1944

års riksdag och Kungl. Maj:ts propositioner nr 5 och nr 226 till 1946 års riksdag.

Genom pensionsregleringarna ha tidigare förefintliga skillnader i pensionsnivåerna

för äldre, nyare och nyaste pensioner helt eller till viss del utjämnats;

beträffande familjepensioner är härvid att märka, att nivån för nyare

och nyaste familjepensioner i princip var enhetlig redan före 1946 års

reglering av familjepensionerna. I samband med pensionsregleringarna

har en sådan teknisk uppräkning företagits av samtliga berörda pensioner,

att å dessa — i likhet med nyaste pensioner — beräknas rörligt tillägg och

kristillägg i stället för oreglerat eller reglerat dyrtidstillägg och kristillägg

eller procentuellt tillägg (rörlig del) och kristillägg. — Pensionsregleringarna

ha i huvudsak omfattat tjänste- och familjepensioner, som grundats i statlig

befattning, statlig arbetaranställning eller i lärarbefattning vid folk- eller

småskola eller vid högre kommunal skola.

Pensionsnivån för nyare och nyaste tjänstepensioner samt äldre och nyaste

familjepensioner före och efter förenämnda pensionsregleringar belyses av

nedanstående sammanställning över pensionsbeloppen i lönegraderna 1, 5,

10, 15, 20, 25 och 30 för A-löneplanen. Äldre tjänstepensioner ha icke ansetts

böra redovisas med hänsyn till att beloppen variera i hög grad även inom en

och samma lönegrad. Regleringarna ha emellertid väsentligen utjämnat skillnaden

i pensionsnivåerna för äldre och nyare tjänstepensioner. För familjepensioner

är såsom angivits nivån för nyare och nyaste pensioner i princip

enhetlig. De i sammanställningen för äldre familjepensioner intagna beloppen

äro de som gälla enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 508) angående

ny familjepension i vissa fall. Tilläggen å pensionerna äro beräknade efter

indexläget under första kvartalet 1947.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

T jänstepensioner.

Lönegrad

Nyare pensioner före

1943 års regi.

Nyare pensioner efter

1946 års regi.

Nyaste pensioner

utan tillägg

kronor

med tillägg

kronor

utan tillägg

kronor

med tillägg

kronor

utan tillägg

kronor

med tillägg

kronor

A 1

1320

2 088

1776

2 327

1776

2 327

5

1644

2 471

2184

2 861

2184

2 861

10

2160

3146

2 760

3 616

2 760

3 616

15

3 036

4 419

3 600

4 716

3 768

4 936

20

3 924

5 719

4 596

6 021

4 800

6 288

25

5 400

7 604

6 048

7 908

6 360

8 220

30

6 996

9 200

7 644

9 504

8 016

9 876

Familjepensioner.

Lönegrad

Äldre pensioner före

1946 års regi.

Äldre pensioner efter

1946 års regi.

Nyaste pensioner

utan tillägg

kronor

med tillägg

kronor

utan tillägg

kronor

med tillägg

kronor

utan tillägg

kronor

med tillägg

kronor

A 1

612

879

828

1085

828

1085

5

612

879

960

1258

960

1 258

10

756

1085

1188

1556

1188

1556

15

996

1430

1488

1949

1548

2 028

20

1248

1791

1764

2 311

1944

2 547

25

1560

2 240

2196

2 877

2 436

3191

30

1872

2 687

2 640

3458

2 928

3 836

2. Grunderna för en allmän pensionsreglering.

Enligt principbeslut av 1946 års riksdag skall från och med den 1 juli 1947

genomföras en allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst och

vid det statsunderstödda skolväsendet. Avsett är att löneregleringen skall följas

av en pensionsreglering. Förslag till sådan reglering har utarbetats av

särskilda sakkunniga — 1946 års pensionssakkunniga. De sakkunniga föreslå

sålunda ändrade tjänste. och familjepensionsunderlag grundade på de av riksdagen

fastställda nya lönebeloppen för statstjänstemännen. I fråga om tjänstepensioneringen

innebär förslaget jämväl hänsynstagande till de under år

1946 beslutade ändrade grunderna för folkpensioneringen. De grunder, som

tillämpats för beräknandet av de nya tjänstepensionsunderlagen, innefatta

nämligen en sådan samordning av tjänstepensionen och den vid 67 års ålder

utgående folkpensionen, som för pensionstagaren medför en utjämning av de

samlade förmånerna av tjänste- och folkpensionen. Denna reglering av totalförmånerna

av tjänstepension och folkpension har åstadkommits på så sätt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

5

att i de grundläggande tjänstepensionsunderlagen inräknats ett efter försäkringstekniska

grunder bestämt belopp (utjämningstillägg) lika stort som

värdet av den folkpension, som i form av allmän ålderspension tillkommer

gift pensionsberättigad. För erhållande av ett med 12 delbart krontal

har därvid räknats med en årlig pension å 792 kronor. Den angivna

anordningen förutsätter, att folkpension i vanlig ordning skall utbetalas av

pensionsstyrelsen, ävensom att de utökade tjänstepensionsförmånerna efter

67 års ålder minskas med 792 kronor. Den omräkning av tjänstepensionen,

som härav föranledes, skall genomföras sålunda, att den efter 67 års ålder

utgående pensionen bestämmes av ett tjänstepensionsunderlag (slutunderlag),

som med angivna belopp understiger det för tiden dessförinnan tillämpade

underlaget (begynnelseunderlaget).

Vad familjepensionsunderlagen beträffar har någon särskild samordning

med folkpensionsförmånerna ,icke ägt rum.

Enligt sakkunnigförslaget skall rörligt tillägg utgå å tjänste- och familjepensions

grundbelopp, däri inbegripet tjänstepensionens utjämningsdel. Vid

den efter 67 års ålder inträffande nedsättningen av tjänstepensionen skall

rörligt tillägg dock beräknas å det för tiden dessförinnan gällande grundbeloppet.

Maximigränsen för det belopp, å vilket rörligt tillägg utgår, har

höjts till 800 kronor för månad. Då det nya statliga lönesystemet är byggt

på nettolönesystem, innebär förslaget, att några pensionsavdrag ej längre

skola uttagas. Det nya lönesystemet förutsätter vidare, att lönegraderna med

samma nummer för ordinarie och extra ordinarie tjänstemän skola innehålla

samma löneklasser. Då de blivande nya pensionsunderlagen alltjämt skola

grundas på slutlönerna komma alltså att gälla samma pensionsunderlag för

ordinarie och extra ordinarie tjänstemän tillhörande samma lönegrad.

Den förordade pensionsregleringen innebär till följd av anpassningen till

det nya lönesystemet en teknisk uppräkning av pensionerna. Sålunda äro de

blivande pensionerna beräknade efter en basnivå, motsvarande indextalet 140

i 1935 års indexserie.

I en inom finansdepartementet utarbetad promemoria med förslag till pensionsreglering

för arbetare i statens tjänst har erinrats, att en pensionsreglering

för tjänstemännen också ansetts böra föranleda en motsvarande revision

av pensionsbestämmelserna för arbetare. På grund bärav förordas i promemorian

nya tjänste- och familjepensionsunderlag för arbetare. Dessa underlag

överensstämma med de blivande underlagen för de tjänstemän, med vilka

arbetarna i pensionshänseende hitintills varit alt jämställa.

Förenämnda förslag till pensionsregleringar för tjänstemän och arbetare

eller deras efterlevande skola enligt eu i annat sammanhang denna dag beslutad

proposition med allenast smärre jämkningar föreläggas riksdagen för

godkännande.

Statstjänstemännens riksförbund, slatstjänarkartellen och pensionerade

statstjänstemäns riksförbund ha i skilda skrivelser till Kungl. Maj:t gjort

framställningar om omreglering av de statliga pensioner, som beviljats eller

komma att beviljas med tillämpning av nu gällande eller äldre pensionsbe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

stämmelser. Enligt de framställda yrkandena skulle nuvarande pensioner

(äldre, nyare och nyaste pensioner) omregleras att utgå enligt samma grunder

som de blivande pensionerna.

I anslutning till den förestående löne- och pensionsregleringen för befattningshavare

och arbetare i statens tjänst m. fl. har frågan om en allmän

omreglering av intill tidpunkten för regleringens ikraftträdande beviljade

tjänste- och familjepensioner aktualiserats. Med anledning härav har inom

finansdepartementet särskild utredning verkställts angående förbättring av

dylika pensioner. Resultatet har redovisats i en den 29 april 1947 dagtecknad

departementspromemoria.

Beträffande grunderna för en omreglering av utgående pensioner har i

departementspromemorian anförts följande.

Vid tidigare pensionsregleringar ha yrkanden framställts om att de nya

pensionsbestämmelserna skulle göras tillämpliga även på redan utgående pensioner.

En retroaktiv tillämpning i denna bemärkelse har från statsmakternas

sida icke kunnat godtagas som allmän regel. Bland skälen härtill må i delta

sammanhang endast framhållas, att en pensionsreglering kan vara — och i

verkligheten ofta varit — anpassad efter omreglerade arbets- och anställningsförhållanden,

som väsentligt skilja sig från dem, vilka ligga till grund

för de äldre pensionsbestämmelserna.

Genom 1943—1946 års regleringar av äldre och nyare pensioner har emellertid

den höjning av pensionsförmånerna, som åstadkoms genom tillkomsten

av 1941 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen, erhållit en viss

begränsad motsvarighet för tjänste- och familjepensionerna i sådana fall, där

pensionerna på grund av vederbörande befattningshavares tidigare avgång

icke beräknats med tillämpning av de nu gällande reglementena. Motsvarigheten

har allenast blivit begränsad genom att förbättringen varit maximerad

till vissa bestämda belopp. Då skillnaden i pensionsnivåerna för å ena sidan

nyare och å andra sidan nyaste pensioner är till beloppet minst i de lägre

lönegraderna och mindre än förbättringens maximala belopp i lönegraderna

under A 13, ha 1943—1946 års regleringar beträffande dessa de lägre pensionerna

inneburit en fullständig utjämning mellan pensionsnivåerna, under

det att beträffande de högre pensionerna allenast en relativt sett större eller

mindre minskning skett av nivåskillnaden.

Vissa skäl synas tala för att man vid den nu förestående allmänna löneoch

pensionsregleringen bör göra ytterligare undantag från principen att ej

låta nya pensionshestämmelser inverka på redan utgående pensioner. De av

1943—1946 års riksdagar fattade besluten om provisoriska lönetillägg synas

kunna betraktas såsom led i den förestående allmänna löneregleringen. Löneoch

pensionsregleringar böra lämpligen genomföras samtidigt för undvikande

av att pensionerna under en övergångstid skola svara mot lägre del av lönerna

än som pensionstekniskt anses böra vara fallet. Sålunda gjordes allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena och därmed jämställda reglementen

på visst sätt retroaktivt tillämpliga för tiden från och med den 1 juli 1939.

I enlighet med dessa principer skulle det kunna övervägas att göra den nya

pensionsregleringen i viss omfattning retroaktivt tillämplig beträffande pensionstagare,

som avgått under tiden 1 juli 1944—30 juni 1947. Då de provisoriska

lönetilläggen uppgått till belopp, som blott svara mot en del av den

genom löneregleringen åstadkomna förbättringen, och då den provisoriska

regleringen vidare icke redan från den 1 juli 1944 utan successivt gjorts tilllämplig

å samtliga befattningshavargrupper, skulle emellertid en konsekvent

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 283.

7

tillämpning av regeln om samtidighet i fråga om löne- och pensionsreglering

i förevarande fall medföra betydande svårigheter. Härtill kommer en omständighet,

som gör sig gällande icke blott i fråga om de under de senaste åren

tillkomna pensionerna utan även beträffande tidigare tillkomna, nämligen

att den blivande löne- och pensionsregleringen är företrädesvis betingad av

relativt starka förskjutningar i penningvärdet och den allmänna inkomstnivån.

En anpassning av pensionsnivån efter dessa förskjutningar framstår

såsom påkallad även beträffande de redan utgående pensionerna. Från denna

utgångspunkt och med hänsyn jämväl till de starka önskemål om enhetlighet

och förenkling på pensionsområdet, som göra sig gällande, synes det försvarligt,

att en allmän uppräkning av de nu utgående pensionerna vidtages och

att denna, oavsett tiden för pensionernas tillkomst, får ske till nivån för de

blivande pensionerna enligt pensionsregleringsförslaget.

Bankoutskottet har i utlåtande nr 50 till 1945 års riksdag (s. 23) påtalat,

att pensionslagstiftningen genom förekomsten av ett stort antal pensionsbestämmelser

med sinsemellan olikartade föreskrifter vidlåddes av oöverskådlighet

och bristande enhetlighet, vilket bidroge till att försvåra tillämpningen

av pensionsbestämmelserna. Med anledning av utskottets uttalande

anhöll 1945 års riksdag hos Kungl. Maj:t (riksdagens skrivelse nr 464), att

Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allmän översyn av gällande pensionsbestämmelser

för ernående av större enkelhet och överskådlighet. I förevarande

sammanhang torde förslag till nu ifrågasatt förenkling i fråga om såväl

tjänste- som familjepensioner böra föreläggas riksdagen. Denna förenkling

skulle givetvis avsevärt underlättas, därest på sätt ovan förordats enhetliga

bestämmelser i fråga om pensionsbeloppens storlek skola tillämpas beträffande

samtliga slag av pensioner.

3. Pensionsregleringens omfattning.

Den nu ifrågasatta pensionsregleringen av äldre, nyare och nyaste pensioner

föreslås i departementspromemorian skola omfatta allmänt taget alla

pensionerade f. d. statliga befattningshavare och arbetare ävensom sådana

pensionstagare, vilka i pensionstekniskt hänseende äro att jämställa med

dessa, nämligen vissa f. d. folk- och småskollärare, f. d. lärare vid högre

kommunala skolor samt f. d. befattningshavare vid de statsunderstödda skolorna

för bildbara sinnesslöa, vid skogsvårdsstyrelsema och vid hushållningssällskapen.

Därjämte föreslås, att de pensioner, vilka utgå till vissa f. d. icke

statliga anställningshavare och å vilka beräknas dyrtidshjälp, skola bliva

föremål för reglering. Förbättringen av dessa pensioner skulle dock icke

ske enligt de i övrigt förordade grunderna. Familjepensionsregleringen skulle

givas en mot tjänstepensionsregleringen svarande omfattning. I enlighet med

den sålunda givna begränsningen komme i det följande redovisade tjänstepensionstagare

samt i förekommande fall däremot svarande familjepensionstagare

icke att omfattas av regleringen.

a) F. d. innehavare av icke statliga befattningar med pensionsrätt i statens

pcnsionsanstalt utom lärare vid folk- och småskolor, vissa lärare vid högre

kommunala skolor, vissa lärare vid stat sunder stödda sinnesslöskolor, ordinär

rie befattningshavare vid skogsvårdsstyrelsema och vissa befattningshavare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.ts proposition nr 283.

vid hushållningssällskapen. Enligt en inom finansdepartementet verkställd

utredning skola de till dessa pensionstagare och till motsvarande efterlevande

utgående pensioner omregleras enligt i huvudsak samma grunder som

tillämpades vid 1943—1946 års tjänste- och familjepensionsregleringar. En

vidare pensionsreglering än den sålunda förordade synes enligt departementspromemorian

icke böra ifrågasättas, då det förslag till pensionsreglering för

befattningshavare med delaktighet i statens pensionsanstalt, som kommer

att framläggas av 1944 års p eu s i ons u t redning, eljest skulle kunna komma att

föregripas.

b) Personal i försvarsväsendets reserver. De till f. d. anställningshavare i

försvarsväsendets reserver utgående pensionerna äro icke att jämställa med

tjänstepensioner i allmänhet. Med hänsyn härtill och då en löne- och pensionsreglering

icke nu är avsedd att genomföras beträffande dessa personalkategorier,

föreligger enligt promemorian icke anledning att i förevarande

sammanhang till prövning upptaga frågan om en omreglering av dessa pensioner.

A pensioner, som utgå till personal i försvarsväsendets reserver, beräknas

rörligt tillägg och kristillägg. I anslutning till den med pensionsregleringen

sammanhängande omräkningen av samtliga pensioner till högre pensionsnivå

förordas, att teknisk omräkning verkställes av dessa pensioner, varigenom

jämväl å dessa komme att beräknas rörligt tillägg enligt de nya bestämmelserna.

c) F. d. anställningshavare, som åtnjuta uppskjutna pensioner från statens

pensionsanstalt, utom f. d. lärare, vilka avgått på grund av befattningens

indragning. Då dessa pensionstagare åtnjuta med hänsyn till erlagda pensionsavgifter

eller vidkända pensionsavdrag försäkringstekniskt beräknade

pensioner från statliga eller kommunala anställningar, som de i förtid

frivilligt lämnat, saknas enligt promemorian anledning att vid en pensionsreglering

av förevarande slag låta dessa omfattas av regleringen. Bland

dem, som uppbära uppskjuten tjänstepension från statens pensionsanstalt

befinna sig några, som avgått på grund av befattningens indragning och för

vilka pensionerna därför enligt bestämmelser i pensionsreglementet beräknats

så, att de motsvara ej blott befattningshavarnas egna pensionsavgifter

utan även huvudmännens och statens bidrag. Där avgången ej är föranledd

av befattningens indragning tillgodoräknas i regel endast de avgifter, som

befattningshavaren själv haft att erlägga. Då de nyssnämnda till följd av

tjänsteindragning förtidsavgångna befattningshavarna torde vara jämförliga

med de på indragningsstat försatta eller förtidspensionerade anställningshavare

vid försvarsväsendet och vid domänverket, vilka såsom framgår av det

följande skulle omfattas av regleringen, uttalas i promemorian, att icke heller

dessa förtidsavgångna böra lämnas utanför densamma.

d) Indelt manskap. Till f. d. indelt manskap vid armén utbetalas i viss

omfattning understöd från Vadstena krigsmanshuskassa. Kassans utgifter bestridas

av vissa fonder samt, till den del dessa icke förslå, av ett å riksstalten

uppfört förslagsanslag. Anslaget utbetalas och disponeras av försvarets civil
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 283.

9

förvaltning, som jämväl i övrigt handhar kassans verksamhet. Till f. d. indelt

manskap vid marinen — båtsmän eller marinsoldater —• utgå vissa understöd,

s. k. båtsmanspensioner. Dessa utbetalas numera av statskontoret och

bestridas av ett å riksstaten uppfört anslag till pensionering av viss flottans

gemenskap.

Understöden till f. d. indelt manskap vid armén och marinen utgå enligt

skilda, ehuru i förevarande hänseende sinsemellan i huvudsak överensstämmande

stadganden. Enligt dessa utgå understöden, såvitt angår menig, som

uppnått 67 års ålder, med 200 kronor. Härtill kommer dyrtidstillägg med

150 kronor till den, som vid ingången av diet budgetår, för vilket dyrtidstillägg

av riksdagen beviljats, uppnått en ålder av 60 år, samt — i vissa fall — pensionstillägg

med 50 kronor och till f. d. korpraler och vicekorpraler s. k.

korprals- och vicekorpralstillägg med 60 respektive 30 kronor.

Av den lämnade redogörelsen för de till indelt manskap utgående understöden

framgår, att dessa icke —- vare sig med hänsyn till grunderna för pensionens

beräknande eller med beaktande av den pensionsgrundande anställningens

art — kunna jämställas med de av den förordade pensionsregleringen

omfattade tjänstepensionerna. En reglering av understöden i anslutning

till denna reglering kan enligt promemorian för den skull icke ifrågakomma.

e) Överåriga döttrar m. fl. I departementspromemorian föreslås, att — i

likhet med vad som skedde vid 1939 och 1946 års familjepensionsregleringar

— från pensionsregleringen undantagas familjepensioner till överåriga döttrar

eller eljest överåriga barn. Viss teknisk omräkning skulle dock vidtagas

beträffande dessa pensioner.

4. Vissa tillämpningsspörsmål.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen torde ha framgått

skulle den förordade regleringen av äldre, nyare och nyaste pensioner i princip

innebära, att dessa omräknas enligt grunderna i de från och med den 1

juli 1947 gällande pensionsreglementena. Vissa tillämpningsspörsmål uppkomma

vid en dylik reglering av utgående pensioner. Till den del dessa äro

av mera väsentlig art eller eljest äro sådana, att de lämpligen böra underställas

riksdagen för ställningstagande, har särskild redogörelse lämnats för dem

i departementspromemorian.

Beträffande frågan om den lönegrad, efter vilken den omreglerade pensionen

skall bestämmas, anföres härutinnan i promemorian bland annat följande.

Pensionens omreglerade belopp skall enligt förslaget bestämmas efter pensionsunderlag

enligt de blivande pensionsreglementena lör en bestämd lönegrad.

I allmänhet kommer det icke att erbjuda svårigheter att fastställa

den lönegrad, efter vilken pensionen i ett visst givet fall skall beräknas. Denna

synes nämligen i princip böra bestämmas med beaktande av det pensionsunderlag,

som tillämpades för befattningshavaren vid hans avgång från tjäns
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

ten, eller, där vid avgången icke funnits ett efter reglerad lön bestämt pensionsunderlag,

det underlag av sådant slag, som efter senare lönereglering

ursprungligen tillämpats. I likhet med vad som tillämpats vid de tidigare

pensionsregleringarna torde det böra ankomma på vederbörande pensionsberäknande

myndigheter att bestämma lönegraden samt att i tveksamma fall

hänskjuta frågan till Kungl. Maj:t för avgörande. I vissa fall, då motsvarande

lönegrader saknas — såsom beträffande flertalet lönegrader å C-planen

enligt kungörelsen 1921: 451 — lärer det bli erforderligt att genom interpolering

beräkna nya pensionsunderlag.

För extra ordinarie tjänstemän har, alltsedan dessa tjänstemän i samband

med civila och militära tjän.stepensionsreglemenlena s ikraftträdande den 1

juli 1935 erhöllo pensionsrätt, tillämpats pensionsunderlag, vilka svarat mot

pensionsunderlagen för ordinarie tjänstemän i närmast lägre lönegrad. Sålunda

ha exempelvis pensionsunderlagen varit sammanfallande för lönegraderna

A 1 och Eo 2. För kvinnliga tjänstemän ha pensionsunderlagen i viss

omfattning analogt bestämts efter pensionsunderlagen för män i närmast

lägre lönegrad. De lägre pensionsunderlagen sammanhänger med att för

extra ordinarie liksom även för kvinnliga tjänstemän de pensionsbeloppsgrundande

slutlönema beräknats efter lägre löneklass än för ordinarie resp.

manliga tjänstemän i samma lönegrad. Vid genomförandet av den förordade

pensionsregleringen torde pensionstagama på grund av dessa underlagsbestämmelser

i nu avsedda fall anses ha tillhört den lägre lönegrad, i vilken

det för pensionstagaren tillämpade pensionsunderlaget gäller för manlig ordinarie

tjänsteman.

För vissa pensionstagare med äldre pension kan tveksamhet föreligga beträffande

tillämplig lönegrad. I allmänhet har den pensionsbeslutande myndigheten

haft anledning att bestämma lönegraden. Detta har sålunda skett

vid tillämpning av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280) med bestämmelser

om ny pension för vissa pensionerade befattningshavare i statens tjänst m. fl.

samt vid genomförandet av 1946 års pensionsreglering. Härvid ha pensionstagarna

exempelvis hänförts, häradsskrivarna till lönegrad A 24, landsfiskalerna

till lönegraden A 22 och folkskollärarna till lönegraden A 15. Då dessa

placeringar äro i överensstämmelse med de i det föregående angivna principerna

för lönegradens bestämmande torde jämväl vid den nu förordade regleringen

de äldre omreglerade pensionerna för dessa pensionstagargrupper

böra bestämmas enligt de angivna lönegraderna.

Distriktslantmätarna äro alltjämt i lönehänseende oreglerade. Enligt proposition

nr 210 till årets riksdag skola distriktslantmätarna från och med den

1 januari 1948 hänföras till den blivande lönegrad som svarar mot lönegrad

A 28. Pensionsförmånerna till f. d. distriktslantmätare och dessas efterlevande

torde böra bestämmas enligt denna lönegrad eller den lönegrad som

riksdagen eljest, med frångående av propositionsförslaget, kan komma att

fastställa.

I departementspromemorian ha även till behandling upptagits frågor rörande

pensionens beräknande i vissa fall.

Beträffande avkortade pensioner uttalas i promemorian, att dessa i likhet

med vad i princip gällt vid 1943—1946 års regleringar böra omregleras

med iakttagande av att pensionens avkortningsgrad bibehålies. En omräkning

av pensionen enligt de nya reglementenas tillgodoräkningsbestämmelser

skulle sålunda icke ifrågakomma.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

11

De till /. d. bestållningshavare å övergångsstat utgående tjänstepensionerna

omreglerades vid 1944 års regleringar enligt vissa särbestämmelser.

I 1944 års kungörelse stadgades beträffande f. d. beställningshavare på

tvångsvis övergångsstat, att full förbättring, d. v. s. 300 kronor å äldre och

200 kronor å nyare pension skulle utgå därest pensionstagaren under hela

tiden mellan överföringen till övergångsstat och pensioneringen varit i tjänst.

Hade tjänstgöringen varit av mindre omfattning skulle nämnda belopp i

motsvarande grad nedsättas. Pensioner till f. d. beställningshavare på frivillig

övergångsstat förbättrades icke vid 1944 års reglering. Däremot förhöjdes

vid 1946 års reglering pensionerna till f. d. beställningshavare å såväl

tvångsvis som frivillig övergångsstat med vissa begränsningar enligt samma

principer, som gällde beträffande tjänstepensioner i allmänhet, eller med 450

kronor för äldre och 300 kronor för nyare pension. Där pensionen utgick med

ett i förhållande till tjänstår nedsatt belopp, skulle nämnda tilläggsbelopp i

motsvarande mån nedsättas.

Det synes enligt departementspromemorian icke böra ifrågakomma, att

vid förevarande reglering rubba den relation mellan olika pensioner till f. d.

beställningshavare å övergångsstat, som numera gäller och som sammanhänger

med att vid 1944 års reglering viss hänsyn tagits till pensionstagarens

tjänstgöring under tiden mellan överföringen till övergångsstat och pensionstillfället.

Med hänsyn härtill skulle lämpligen ifrågavarande pensioner

vid den förordade regleringen böra betraktas såsom avkortade pensioner, beräknade

efter hela den pension, som hade utgått, därest pensionstagaren varit

överförd till tvångsvis övergångsstat och tjänstgjort utan avbrott från

överföringen till övergångsstat till tidpunkten för pensioneringen. Dylik hel

pension skulle omregleras till samma belopp, som föreslås skola gälla för

beställningshavare å aktiv stat.

Vid 1946 års pensionsreglering begränsades pensionsförbättringen i vissa

hänseenden. Sålunda fick den omreglerade pensionen icke överstiga beloppet

för den likaledes omreglerade pensionen för beställningshavare på aktiv

stat i motsvarande löneställning och ej heller — vad angår beställningshavare

på frivillig övergångsstat — senast åtnjutna, på visst sätt med hänsyn till

levnadskostnadsökningen omräknade löneförmåner. Motsvarande begränsningar

föreslås i promemorian skola iakttagas även vid den förevarande

pensionsregleringen.

Övningslärarna vid det statliga undervisningsväsendet äro i pensionshänseende

alltjämt underkastade civila tjänstepensionsreglementet. Inordnande

under allmänna tjänstepensionsreglementet har icke skett med hänsyn till de

för dessa lärare speciella tjänstgöringsförhållandena. För flertalet övningslärare

växlar avlöningen inom vissa gränser med tjänstgöringens omfattning,

i veckotimmar räknad. Enligt civila tjänstepensionsreglementet åstadkommes

anpassning av pensionsbeloppet efter tjänstgöringens omfattning genom

modifierad tjänstårsberäkning.

Beträffande till dessa lärare utgående pensioner stadgades i 1946 års reg
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

leringskungörelse, att vid reglering av dylik pension, som beräknats på

grundval av årslön, som svarade mot lägre timantal för vecka än 30, skulle

så anses, som om pensionen vore beräknad efter lön, som svarade mot

nämnda timantal, men utginge med avkortat belopp. I departementspromemorian

föreslås, att motsvarande regel för bestämmande av avkorlningsgraden

kommer till tillämpning även vid den förordade regleringen. Den omreglerade

pensionen skulle sålunda utgöra ett i förhållande till det för respektive

lönegrad gällande pensionsunderlaget i samma mån nedsatt belopp.

Tjänstemän och — i vissa fall — arbetare, som vid statens övertagande av

enskild järnväg eller handel övergått i statens järnvägars tjänst och som icke

varit underkastade statliga pensionsbestämmelser utan kvarstått såsom delägare

i enskild pensionsinrättning eller i pensionsinrättning, som övertagits

av statens järnvägar i samband med statsinlösen av enskild järnväg eller

handel, äga åtnjuta fyllnadspension av statsverket. Denna fyllnadspension

■— beräknad såsom ett grundbelopp -—- bestämmes i princip såsom skillnad

mellan den statliga pensionen i vederbörande befattning, till den del denna

pension kan beräknas täckas av statsmedel, och pensionen från den enskilda

pensionskassan, till den del pensionen enligt av järnvägsstyrelsen fastställd

norm kan anses täckas av medel, som icke härflyta från anställningshavarnas

pensionsavgifter. Vid 1943, 1944 och 1946 års pensionsregleringar

ha fyllnadspensionerna omräknats med beaktande av omregleringen av de

statspensioner, efter vilken fyllnadspensionerna bestämts. På grund av de

komplicerade bestämmelserna för fyllnadspensionens bestämmande har genomförandet

av 1943—1946 års pensionsregleringar i förevarande hänseenden

medfört betydande svårigheter för järnvägsstyrelsen. Med hänsyn härtill

uttalas i departementspromemorian, att vid genomförandet av förevarande

reglering en enklare metod bör eftersträvas. En framkomlig väg anses

vara att betrakta det sammanlagda beloppet av kassapension och fyllnadspension

som en i förhållande till den ifrågakommande statspensionen

avkortad pension och sålunda beräkna en omreglerad pension, innefattande

såväl kassapension som fyllnadspension, med samma avkortning av den efter

den 1 juli 1947 gällande statspensionen i respektive lönegrad. Då järnvägsstyrelsens

bestyr med regleringen med en dylik beräkningsmetod avsevärt

skulle underlättas och då därjämte härigenom en önskvärd viss ytterligare

förbättring av dessa pensioner skulle ernås framhålles i promemorian, att

omregleringen av fyllnadspensionerna bör verkställas på sålunda förordat

sätt.

Vid 1946 års pensionsreglering verkställdes viss förbättring av pensioner,

vilka utgingo enligt vissa summariska pensionsbestämmelser, nämligen kungörelsen

den 1 november 1918 (nr 859) angående pensionering av förmän och

arbetare vid statens järnvägsbyggnader samt statens vattenfallsverks byggnadsavdelning,

kungörelserna den 7 december 1934 (nr 585) och den 30 juni

1942 (nr 696) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal

i statens tjänst samt kungörelsen den 22 juni 1944 (nr 502) med föreskrifter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

13

angående pensionering av vissa f. d. arbetare vid vägväsendet. Genom regleringen

höjdes pensionsbeloppen att lägst svara mot två tredjedelar av motsvarande

nyaste pension till arbetare i pensionsgrupp 1. I den mån de tidigare

pensionsbeloppen överstego nämnda belopp av två tredjedelar av nyaste

pension skedde ingen annan ändring än som följde av den tekniska omräkningen

av pensionerna.

Enligt den inom finansdepartementet verkställda utredningen angående

pensionsreglering för arbetare i statens tjänst skola från och med den 1 juli

1947 nya förhöjda pensionsbelopp gälla enligt förordade ändringar i kungörelserna

1942:696 och 1944:502. De nya pensionsbeloppen ha ställts i relation

till de grundläggande tjänstepensionsunderlagen för icke yrkesarbetare,

alltså med frånräknande av den i pensionsunderlagen ingående utjämningsdelen.

Samordnande av pensionskungörelsernas belopp och folkpension

har sålunda icke ansetts böra ske.

I anslutning till det i nämnda utredning framlagda förslaget förordas i departementspromemorian

beträffande de före den 1 juli 1947 utgående summariska

pensionerna och de med dem jämställda pensionerna enligt kungörelserna

1918:859, 1934:585, 1942:696 och 1944:502, att dessa böra förhöjas

till belopp, som från och med nämnda dag skola tillämpas enligt de

sistnämnda två kungörelserna i deras i nämnda utredningsförslag förordade

lydelse.

Omreglering skulle sålunda ske till belopp, som framgå av följande tabell.

Pensionsförfattn

ng

Anställningstid

kungörel-

sen

1918:859

kungörelsen

1934: 685 och

1942: 696

kungörel-

sen

1944: 502

man

man

kvinna

man

Understigande 20 år..........................

_

1116

804

996

Uppgående till 20 men ej till 25 år...........

—

1476

1068

1272

> > 25 > > > 30 > ...........

> » 30 år eller mera...............

1836

2 196

1836

2196

1320

1584

| 1560

En viss reglering av de pensioner, å vilka dgrtidshjälp eller visst procentuellt

tillägg beräknas, föreslås i departementspromemorian. Förbättringen

skulle dock icke ske enligt de i övrigt förordade allmänna principerna.

Dyrtidshjälp utgår i huvudsak till vissa tjänste- och familjepensionärer

från enskilt företag, som övertagits av statens järnvägar, såframt ej pensionärerna

åtnjuta dyrlidstillägg av statsmedel. Vidare bestridas av statsmedel

procentuella tillägg å pensioner till vissa pensionärer från Vilhelmsro anstalt

för fallandesjuka och från skyddshemmet åkerbrukskolonien Hall enligt

enahanda grunder som förut nämnd dyrtidshjälp.

Dyrtidshjälpen beräknas i likhet med dyrtidstillägget å ett i särskild ordning

bestämt tilläggsunderlag. Detta utgör för pensioner å 150 kronor eller

mer för månad pensionens belopp samt för pensioner å lägre belopp pensio
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 283.

nens belopp förhöjt på visst sätt, högst med 60 procent. Dyrtidshjälpen höjdes

i samband med kristilläggsökningen från och med april 1947 från 20 till

25 procent.

I fråga om regleringen av de pensioner, å vilka dyrtidshjälp eller därmed

jämställt procentuellt tillägg beräknas, uttalas i promemorian följande.

Då de pensioner, å vilka dyrtidshjälp beräknas, utgå till pensionstagare

eller efterlevande till anställningshavare, vilka icke innehaft anställning i statens

tjänst och vilkas tidigare innehavda anställningar därjämte ofta icke

kunna jämställas med bestämda statliga anställningar synas övervägande

skäl tala för att de dyrtidshjälpsreglerade pensionerna icke skola omfattas

av den förordade pensionsregleringen. Vid ett ställningstagande i förevarande

spörsmål bör även uppmärksammas, att ett införande av dessa pensioner under

regleringen skulle innebära en betydande kostnadsökning och jämväl

medföra vittgående konsekvenser beträffande statens åtaganden av förevarande

slag inom andra förvaltningsområden. Även om sålunda en reglering

av dessa pensioner upp till nivån för närmast motsvarande statliga pensioner

icke hör ifrågakomma, synas invändningar icke höra göras mot att i detta

sammanhang genomföra en viss förhöjning av de dyrtidshjälpsreglerade pensionerna.

Med beaktande av den reella förbättring av de nyaste pensionerna, vilken

den förordade pensionsregleringen skulle innebära, synas de dyrtidshjälpsreglerade

pensionernas grundbelopp böra kunna förhöjas med 10 procent. I

samband med förhöjningen torde pensionerna av praktiska skäl böra tekniskt

uppräknas till sådan nivå, att jämväl å dessa i fortsättningen beräknas

rörligt tillägg enligt de nya grunderna.

I fråga om regleringen av riksdag spensionerna anföres i promemorian följande.

Liksom vid 1946 års reglering synas vid förevarande reglering de riksdagspensioner,

vilka beviljats statsanställda tjänstemän eller dessas efterlevande

och vilka fastställts till belopp, motsvarande författningsenliga pensioner,

eller såsom fyllnad av visst slag till dylika pensioner, böra omregleras enligt

grunderna för reglering av författningsenliga pensioner.

Övriga riksdagspensioner åt tjänstemän och åt efterlevande till dessa torde

böra förhöjas procentuellt. Procenttalen böra fastställas med utgångspunkt

från att sammankoppling icke skall ske med folkpensionen. I enlighet

härmed synes den procentuella höjningen av skäl, som ovan anförts i fråga

om förbättringen av de dyrtidshjälpsreglerade pensionerna, böra bestämmas

till 10 procent av pensionernas grundbelopp.

Vad härefter angår frågan om omreglering av riksdagspensioner till arbetare

torde denna böra ske enligt samma grunder som förordats beträffande

regleringen av de summariska pensionerna. I de fall att riksdagspension utgår

till yrkesutbildad arbetare torde omreglering i anslutning till 1946 års

reglering och till vad ovan anförts rörande pensionsbelopp enligt de summariska

kungörelserna verkställas på sådant sätt, att de nya pensionsbeloppen

på motsvarande sätt ställas i relation till de grundläggande tjänstepensionsunderlagen

för yrkesarbetare. Pensionsbeloppen skulle enligt dessa beräkningsgrunder

bliva följande.

Anställningstid, år

15-19 20—24 25-29 30-

Pensionsbelopp, kronor

Yrkesutbildade manliga arbetare........ 1 224 1 620 2 028 2 412

Yrkesutbildade kvinnliga arbetare....... 900 1 176 1 488 1 764

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 283.

15

Riksdagen har i ett mindre antal fall beviljat pensioner utan rörliga tillläggsförmåner

åt f. d. anställningshavare i arbetarställning, huvudsakligen

städerskor. Vid 1946 års reglering erhöllo dessa pensionstagare rörligt tilllägg

och kristillägg å dem tillkommande pensioner. Större förhöjning ansågs

icke böra ifrågakomma med hänsyn till att pensionerna eljest skulle ha kommit

i oskälig relation till vederbörandes löneförmåner. I enlighet härmed

synes i förevarande sammanhang allenast böra vidtagas teknisk omräkning

av dessa pensioner.

Vid 1946 års pensionsreglering omreglerades enligt eljest tillämpade grunder

pensionerna till de /. d. befattningshavare vid domänverket, som enligt

beslut vid 1933, 193i och 1937 års riksdagar överförts till indragningsstat.

Även vid förevarande reglering skulle dessa pensioner enligt departementspromemorian

regleras enligt de grunder, som förordats beträffande f. d. lönegradsplacerade

befattningshavare.

Vissa f. d. anställningshavare vid domänverket ha i anslutning till förenämnda

riksdagsbeslut tillförsäkrats förtidspension. Dessa förtidspensioner

utgå i flertalet fall med betydligt högre belopp än motsvarande ålderspensioner,

bestämda enligt civila tjänstepensionsreglementet. Med hänsyn härtill

och då förtidspensionerna tillförsäkrats i fall, där författningsenlig pension

icke skulle ha kunnat ifrågakomma, ansågos vid 1943 och 1944 års pensionsregleringar

skäl icke föreligga att för dem medgiva förbättring enligt då

eljest förordade grunder. Då emellertid förevarande befattningshavare, därest

de kvarstått i tjänst till för motsvarande ordinarie personal gällande pensionsålder,

i allmänhet skulle ha kommit i åtnjutande av antingen riksdagspension

eller pension enligt civila eller allmänna tjänstepensionsreglementet

genomfördes vid 1946 års reglering viss pensionsförbättring. Denna utgick

i förekommande fall till sådant belopp, att pensionen jämte förbättringen

bringades att till beloppet svara mot jämförlig riksdagspension jämte förbättring,

respektive tjänstepension (förhöjd tjänstepension) enligt civila tjänstepensionsreglementet

jämte förbättring.

Enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén och marinen

utgick förtidspension till vissa civila löntagare vid armén samt vissa

månads- och daglönare och med dem jämställda löntagare vid marinen, vilka

till följd av 1925 års försvarsorganisation blivit övertaliga och på den grund

erhållit avsked utan att kunna erhålla likvärdig anställning vid försvarsväsendet.

Med stöd av riksdagens i skrivelse den 19 juni 1943, nr 320, givna

bemyndigande meddelade Kungl. Maj:t den 30 november 1945 föreskrifter

angående årlig ersättning och avskedsersättning åt viss övertalig personal vid

tvätt- och reparationstjänsten inom försvarsväsendet. Ersättningarna voro i

huvudsak utmätta enligt de i kungörelsen 1926: 10 meddelade bestämmelserna.

Dessa förtidspensioner omreglerades 1946 efter i huvudsak samma linjer

som beträffande förtidspensioner till f. d. befattningshavare vid domänverket.

I departementspromemorian förordas, att omregleringen av nu avsedda

förtidspensioner till f. d. anställningshavare vid domänverket och försvarsväsendet

genomföres enligt samma grunder som vid 1946 års reglering.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

Av det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget till diverse pensioner och

understöd m. m. bestridas bl. a. vissa pensioner, vilka bestämts av Kungl.

Maj:t eller av statlig myndighet. Bland dessa pensioner märkas pensionei, vilka

utgå till vissa f. d. anställningshavare vid sinnessjukhusen, framför allt

lägre vård- och ekonomipersonal. Pensionerna till dessa f. d. anställningshavare

ha i regel fastställts efter samma normer, som gälla i fråga om författningsenlig

pension, dock att de i enlighet härmed beräknade pensionsbeloppen

minskats med 15 procent med hänsyn till att pensionsavgifter icke erlagts.

Vidare bestridas av förenämnda anslag pensioner åt f. d. anställningshavare

vid de av statsverket övertagna tjänste- och familjepensionskassoma. Dessa

pensioner utgå i allmänhet enligt grunderna för de för motsvarande befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen gällande pensionsreglementena.

Beträffande dessa och övriga i det föregående ej särskilt omnämnda pensioner

uttalas i promemorian, att Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande

att besluta om pensionsförhöjning i huvudsaklig överensstämmelse

med de allmänna grunderna för förevarande pensionsreglering.

Den förordade pensionsregleringen föreslås i promemorian skola genomföras

i samband med att de nya löne- och pensionsbestämmelsema sättas i

kraft, eller alltså den 1 juli 1947. För distriktslantmätama avses lönereglering

skola genomföras den 1 januari 1948, och från samma tidpunkt skulle, såsom

angivits i det föregående, folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen

träda i kraft beträffande hushållningssällskapens personal. Med hänsyn

härtill borde den nu förordade pensionsregleringen beträffande dessa pensionstagargrupper

genomföras först från sistnämnda tidpunkt. Då en dylik

anordning emellertid skulle vara förbunden med betydande administrativa

olägenheter — så skulle pensionerna åt f. d. anställningshavare vid hushållningssällskapen

och deras efterlevande särskilt omregleras för tiden 1 juli—- 31 december 1947 enligt de för pensioner, utgående från statens pensionsanstalt,

i annat sammanhang förordade grunderna för pensionsreglering — bör

enligt departementspromemorian den i detta sammanhang förordade pensionsregleringen

genomföras redan från och med den 1 juli 1947 även beträffande

nu avsedda pensionstagargrupper.

5. Enhetliga utbefalningsbestämmelser m. m.

T jänstepensioner.

I samband med tillkomsten av 1934 års civila tjänstepensionsreglemente

framfördes ett förslag om beredande av särskild begravningshjälp åt pensionstagares

efterlevande. Förslaget betraktades såsom i och för sig behjärtansvärt.

Behovet av ett dylikt understöd ansågs emellertid kunna i väsentlig

mån tillgodoses genom en jämkning i de dåvarande bestämmelserna angående

pensions utbetalande. Enligt dessa bestämmelser utgick pension i regel

till och med utgången av den månad, under vilken pensionstagaren avlidit.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

17

Bestämmelserna ledde emellertid i praktiken till stor ojämnhet, i det att storleken

av den slutligt utgående pensionsförmånen var beroende av dagen för

dödsfallets inträffande under en månad. För att undanröja denna ojämnhet och

samtidigt tillgodose syftet med förslaget om begravningshjälp upptogs i 1934

års civila tjänstepensionsreglemente ett stadgande, att pension efter pensionstagares

frånfälle skulle utbetalas till och med den dag, då en månad förflutit

efter frånfället. Det efter frånfället utgående pensionsbeloppet finge dock

icke överstiga 500 kronor. Motsvarande bestämmelse, som även inrymts i 1934

års arbetarpensionsreglemente, 1935 års militära tjänstepensionsreglemente,

1938 års tjänstepensionsreglemente för folkskollärare m. fl. och 1939 års

tjänstepensionsreglemente för lärare vid de högre kommunala skolorna, har

sedermera upptagits i 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente, 1942 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare, 1942 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan samt 1943 års tjänstepensionsreglemente för de högre kommunala

skolorna, dock med den ändringen att för tiden efter frånfället utgående

pensionsbelopp icke finge sammanlagt överstiga 600 kronor. Enligt

det av 1946 års pensionssakkunniga avgivna förslaget till nya pensionsbestämmelser

skall sistnämnda belopp höjas till 800 kronor.

I syfte att bereda före den 1 juli 1935 pensionerade civila befattningshavare

och arbetare i statens tjänst samma förmåner i fråga om pensions utgående

efter pensionstagares frånfälle, som genomfördes i 1934 års pensionsreglementen,

anhöll 1934 års riksdag i skrivelse nr 384, att Kungl. Maj:t måtte

låta verkställa utredning om ändrade bestämmelser i fråga om tid för pensions

utgående efter pensionstagares frånfälle, såvitt anginge förenämnda

f. d. civila befattningshavare samt arbetare i statens tjänst, som avgått före

ikraftträdandet av nämnda pensionsreglementen. Sagda utredning utfördes

på Kungl. Maj:ts uppdrag av statskontoret, som avgav utlåtande i ärendet

den 20 november 1935. Statskontoret uttalade därvid, att ämbetsverket icke

ville förneka, att vissa skäl talade för en utsträckning av tiden för pensionsberäkningen,

men funne starka principiella betänkligheter föreligga.

Något förslag till lösning av förevarande spörsmål har hittills icke ansetts

böra framläggas för riksdagen främst beroende på de omfattande utredningar

å pensionsväsendets område, som pågått under senare år.

Beträffande samtliga författningsenligt bestämda s. k. äldre pensioner med

undantag av dem, som utgå enligt kungörelsen den 8 november 1918 (nr 859)

angående pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader

samt statens vattenfallsverks bvggnadsavdelning, kungörelsen den 8 april

1925 (nr 87) med grunder för pensionering av vissa icke-ordinarie befattningshavare

vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå

eller kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa civila löntagare vid armén och marinen, stadgas

i vederbörande författningar, att pensionen skall utgå till och med den

månad, under vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten eljest upphör.

I fråga om pensioner enligt nyssnämnda kungörelser 1918:859, 1925:87

och 1926: 10 saknas bestämmelser i ämnet men enligt praxis ha pensionerna

Uihnng till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2S3 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

vid pensionstagarens inträffade död utbetalats i överensstämmelse med förenämnda

föreskrift. Pension, som beviljats av riksdagen, har i regel anvisats

utgå under pensionstagarens återstående livstid. Även här ha emellertid de

pensionsutbetalande myndigheterna vid utbetalning av pension i händelse av

pensionstagarens dödsfall tillämpat en mot nyssnämnda stadgande svarande

praxis.

Särskild förmån av begravningshjälp finnes för närvarande endast förbehållen

två grupper av äldre pensionstagare, nämligen dem som pensionerats

enligt reglementet för arméns pensionskassa eller reglementet för pensionering

av flottans och lotsverkets gemenskap. Vid pensionstagarens frånfälle

utgår sålunda, förutom pension till och med utgången av den månad,

varunder pensionstagaren avlidit, begravningshjälp, motsvarande för arméns

pensionskassa ett halvt års kassapension samt för flottans och lotsverkets

gemenskap två månaders pension.

I departementspromemorian anföres beträffande genomförandet av enhetligare

bestämmelser i förevarande hänseende följande.

Det synes lämpligt, att i anslutning till den nu förordade pensionsregleringen

frågan om utsträckt tid för pensionsberäkningen vid pensionstagarens

frånfälle i fall, där såsom ovan påvisats, denna beräkning är begränsad till

utgången av den månad, under vilken dödsfallet inträffar, löses på så sätt.

att bestämmelser utfärdas för dessa fall av samma innebörd som av 1946 års

pensionssakkunniga förordats skola gälla i fråga om nyaste pensioner. Härvid

bör uppmärksammas, att det förordade stadgandet, att efter frånfället

utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 800 kronor, avser —

med hänsyn till den reglementsenliga pensionens fördelning å grundbelopp

och rörligt tillägg — en begränsning av dessa förmåner sammantagna. Den

begränsningsregel, som bör inrymmas i de nu föreslagna bestämmelserna

avseende pensioner, vilka komma att bliva föremål för reglering, bör i angivet

hänseende erhålla samma räckvidd.

Då de sålunda förordade bestämmelserna äro avsedda att vad angår här

åsyftade pensionstagare träda i stället för motsvarande föreskrifter i samtliga

nu gällande pensionsbestämmelser, bör samtidigt föreskrivas, att i fråga om

pensionär, som uppbär pension enligt reglementet för arméns pensionskassa

eller reglementet för pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap, äldre

bestämmelser skola lända till efterrättelse, därest det sammanlagda beloppet

av pension efter dödsfallet och begravningshjälpen skulle överstiga

vad som komme att utgå med tillämpning av den nu föreslagna bestämmelsen.

I fråga om nyare pensioner, för vilka, såsom förut nämnts, redan gäller,

att pensionen må utgå till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens

frånfälle, komma de nu förordade bestämmelserna endast att

innebära ändring av nu gällande föreskrift, att den efter frånfället utgående

pensionen icke må överstiga 500 kronor, därhän att förmånerna av pension

och rörligt tillägg gemensamt icke må överstiga 800 kronor.

Fam.il

Vad härefter angår familjepensionema äro de skiljaktigheter i de olika

pensionsbestämmelser, som i förevarande sammanhang äro av intresse, att

hänföra till åldersgränsen beträffande barnpensionen, till barnpensionens

storlek jämfört med änkepensionen samt till tiden för pensions utgående.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition iu 28o.

19

Enligt 1942 års allmänna familjepensionsreglemente upphör barns rätt till

familjepension, då barnet uppnår 19 års ålder. Enligt pensionsbestämmelsema

för flertalet numera avvecklade pensionskassor utgick pension intill dess

barnet uppnådde 21 års ålder. Då en försämring av pensionsrätter! i detta

hänseende icke kan ifrågasättas, lärer ändring i pensionsbeslämmelserna i

denna del icke böra ifrågakomma. Enligt vissa reglementen utgör sagda åldersgräns

18 år. Denna åldersgräns föreslås i förevarande sammanhang skola

höjas till 19 år, såvitt angår barn, som vid utgången av juni månad 1947

ännu icke uppnått 18 års ålder.

I allmänna familjepensionsreglementet stadgas beträffande till barn utgående

pensionsbelopp, att, där änka jämte barn äro familjepensionsberättigade,

änkepensionen skall höjas med 50 procent om ett barn finnes och eljest

därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn samt att, där endast barn

äro iamiljepensionsberättigade, pensionen skall utgå med änkepensionens belopp

om endast ett barn finnes, med änkepensionens belopp ökat med 50 procent

om två barn finnas och eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare

barn.

I de kassapensionsbestämmelser, enligt vilka de äldre familjepensionerna

regleras, finnas synnerligen skiftande bestämmelser angående bestämmandet

av barnpensionerna. Förhållandet enligt vissa av de ifrågavarande bestämmelserna

belyses av följande sammanställning. Beloppet för änka ensam

har betecknats med bokstaven Ä.

Pens. kassa

Änka +

1 barn

Änka +

2 barn

Änka +

3 barn

1 barn

2 barn

3 barn

Civilstatens änke- och pu-

pillkassa (= allm. fam.

pens. regi.) ............

1-5 Ä

1''7 Ä

19 Ä

Ä

1-5 Ä

1.7 Ä

Statens järnvägars änke-

och pupillkassa.........

Pens. inrättn. för änkor

14 Ä

1-5 Ä

16 Ä

Ä

1-4 Ä

1-5 Ä

och barn efter be f. havare

vid universitetet i Lund.

14 Ä

1-5 Ä

1-6 Ä

0-5 Ä

0-9 Ä

L2 Ä

Marinens fam. pens. kassa

115 Ä

1-25 Ä

1-35 Ä

0-6G Ä

Ä

MÄ

I departementspromemorian förordas, att barnpensionerna skola beräknas

enligt i möjligaste mån enhetliga bestämmelser. Härom anföres följande.

Då i allmänhet barnpensionerna beräknas enligt oförmånligare grunder

enligt de äldre kassabestämmelserna än enligt allmänna familjepensionsreglementet,

kunna reglementets bestämmelser i fråga om barnpensionernas

beräknande i huvudsak sättas i kraft utan särbestämmelser vid övergången.

Kostnaderna för en dylik reglering äro relativt obetydliga, och de pensionsutbetalande

myndigheternas arbete skulle härigenom i viss grad underlättas.

I nagra undantagsfall gäller enligt de gamla pensionsbestämmelsema, att

barnpension skall beräknas efter än förmånligare grunder än som gälla enligt

allmänna familjepensionsreglementet. Med hänsyn till den betydande förhöjning

av familjepensionsförmånerna, som skulle föranledas av den förestående

pensionsregleringen, är det sannolikt, att den omreglerade barnpensionen

även med tillämpning av oförmånligare grunder för barnpensionens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kunql. Maj.ts proposition nr 283.

bestämmande skulle komma att överstiga den tidigare utgående pensionen.

Med hänsyn härtill synas allmänna familjepensionsreglementets beräkningsgrunder

i förevarande hänseende höra göras generellt tillämpliga, även om

oförmånligare grunder härigenom skulle komma att tillämpas. Skulle dock i

något enstaka undantagsfall härigenom åstadkommas en sänkning i förmånerna,

bör i det fallet pensionen särskilt regleras på sådant sätt, att i huvudsak

oförändrade pensionsförmåner komma att utgå.

Enligt allmänna familjepensionsreglementet utgår familjepension från och

med dagen näst efter den, då befattningshavare avlidit. I de äldre familjepensionshestämmelserna

stadgas i allmänhet, att pensionen utgår från och

med månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren avlidit. Beträffande

reglementena för civilstatens änke- och pupillkassa gäller dock, att

pensionen — utom där den utgår enligt 1899 års reglemente eller äldre reglementen

— skall utgå från och med dagen efter dödsfallet. Från och med den

1 juli 1947 bör enligt departementspromemorian varje av regleringen omfattad

familjepension, oberoende av det reglemente enligt vilket den bestämts,

böra utgå från och med dagen näst efter den då befattningshavaren avlidit.

Familjepension utgår enligt de äldre familjepensionsbestämmelserna i allmänhet

till och med den månad, varunder pensionstagaren avlider eller hans

rätt till pension annorledes upphör. I allmänna familjepensionsreglementet

stadgas härutinnan, att familjepensionen utgår till och med utgången av

månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren avlider eller, där pensionsrätten

upphör av annan anledning, till och med utgången av den månad,

under vilken rätten upphört. I promemorian föreslås, att detta stadgande i

allmänna familjepensionsreglementet i samband med den förordade pensionsregleringen

göres tillämpligt beträffande samtliga äldre familjepensioner.

6. Teknisk omräkning.

I samband med 1946 års reglering av äldre och nyare tjänste- och familjepensioner

omräknades dessa på sådant sätt, att pensionernas grundbelopp

avvägdes efter 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå. Härigenom ernåddes,

att å samtliga av regleringen berörda pensioner skulle beräknas rörligt

tillägg och kristillägg enligt samma grunder, som gälla beträffande motsvarande

tillägg å nyaste pensioner.

Genom den i detta sammanhang förordade pensionsregleringen skulle pensionsnivån

komma att avvägas efter det levnadskostnadsläge, som svarar mot

de nya lönernas grundbelopp, eller ungefär levnadskostnadstalet 140 på 1935

års indexskala. På grund härav skulle å de omreglerade pensionerna komma

att beräknas rörligt tillägg enligt de nya grunderna.

Där inom ramen av den förevarande pensionsregleringen eller i anslutning

till densamma pensioner icke skola fastställas med beaktande av de från och

med den 1 juli 1947 gällande pensionsunderlagen, föreslås i promemorian,

att uppräkning likväl i allmänhet skall verkställas till den pensionsnivå, som

svarar mot levnadskostnadstalet 140 i 1935 års indexserie.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28o.

21

Yttrandena.

över departementspromemorian ha infordrade yttranden avgivits av statskontoret

och statens pensionsanstalt.

Statskontoret har erinrat, att ämbetsverket i utlåtande över det förslag till

pensionsreglering, som förelädes 194(5 års riksdag, uttalat, att den då föreslagna

pensionsförbättringen endast borde gälla såsom en provisorisk reglering

och att vid slutlig reglering borde väljas en sådan anordning, som

åvägabragte en systematisk anpassning av tidigare beviljade pensioner efter

pensionsnivån för nyaste pensioner. Då det i departementspromemorian framlagda

förslaget alltså avsåge en reglering som statskontoret i princip förordat,

kunde ämbetsverket giva detsamma sin anslutning.

Ifråga om pensionsregleringens omfattning har statskontoret framhållit,

att denna utöver vad i promemorian anförts borde omfatta från statens pensionsanstalt

utgående pensioner till pensionstagare, vilka varit anställda inom

verksamhet, som numera övertagits av staten. Regleringen bör enligt statskontorets

mening även omfatta de uppskjutna livräntor enligt 1941 års allmänna

tjänstepensionsreglemente eller arbetarpensionsreglementet, vilka alltefter

det pensionstagarna uppnå 65 års ålder skola avlösa enligt föreskrifterna

i kungl. brev den 30 november 1945 beviljade ersättningar till viss övertalig

personal vid tvätt- och reparations tjänsten vid försvarsväsendet. Statskontoret

har dock framhållit, att någon framställning ännu icke gjorts om årlig

ersättning åt här avsedd personal. Vid sådant förhållande förefaller det ämbetsverket

lämpligt, att Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande att, för den

händelse uppskjutna livräntor i här angivna fall komma att utgå, reglera

även sådana livräntor enligt samma grunder som de årliga ersättningarna.

Statskontoret finner det naturligt, att den nya pensionen till f. d. extra ordinarie

befattningshavare och kvinnliga befattningshavare, för vilka före 1939

beviljad pension beräknats å närmast lägre pensionsunderlag än det för motsvarande

manlig befattningshavare gällande, bestämmes på grundval av pensionsunderlaget

för ordinarie befattning i närmast lägre lönegrad än den till

vilken vederbörandes tjänst varit hänförd. Motsvarande princip skulle även

tillämpas vid pensionsregleringen för arbetare. Sedan pensionsunderlaget för

manlig arbetare i 1942 års tjänstepensionsreglemente höjts för yrkesarbetare

att motsvara Eo 7 och icke yrkesarbetare Eo 5, genomfördes vid 1946 års

pensionsreglering en avpassning av pensionerna enligt 1934 års arbetarpensionsreglemente

efter de nyaste pensionsunderlagen i samma lönegrader,

d. v. s. för manlig arbetare Eo 7 resp. Eo 5. Den nu förordade regleringen

av redan utgående arbetarpensioner bör enligt statskontorets uppfattning följa

samma regler som föreslagits för f. d. extra ordinarie tjänstemän.

Beträffande förbättringen av pensioner till f. d. beställningshavare på

övergångsstat har statskontoret förordat, alt denna genomföres enligt samma

grunder som föreslagits ifråga om pensioner till f. d. beställningshavare på

aktiv stat. Ämbetsverket har härom anfört följande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 28o.

I promemorian har beträffande f. d. besiällningshavare å tvångsvis övergångsstat

föreslagits, att den relation mellan olika pensioner, som uppkommit

på grund av 1944 års pensionsreglering — därvid tjänstgöringens omfattning

efter överföringen till övergångsstat varit avgörande för förbättringens

storlek — icke skulle rubbas. De pensioner, å vilka vid 1944 års reglering

icke ifrågakommit full förbättring på den grund att vederbörande icke varit i

tjänstgöring hela tiden mellan överföringen till övergångsstat och pensionsåldern,

skulle härvid betraktas såsom avkortade pensioner. 1944 års reglering

avsåg emellertid endast pensioner med ett grundbelopp av högst 2 568

kronor per år. Då vid 1946 års pensionsreglering pensionsförbättringen för

till tvångsvis övergångsstat överförda beställningshavare i och för sig icke

gjorts beroende av tjänstgöringens omfattning, ha pensionerna för beställningshavare

å tvångsvis övergångsstat med högre pensionsunderlag än 2 568

kronor kommit att regleras till sannna nivå som pensionerna till f. d. beställningshavare

å aktiv stat i motsvarande löneställning medan beträffande

de lägsta kategorierna beställningshavare, företrädesvis sergeanter och underofficerare

av 2 och 3 graden vid marinen, en avkortning av pensionen

kommit att ske på grund av den reglering, som dessa underkastades vid 1944

års pensionsreglering. Detta föga rättvisande resultat av 1946 års pensionsreglering

skulle komma att bibehållas vid den nu föreslagna regleringen. Då

en rättelse av förhållandet synes påkallad, anser sig ämbetsverket böra föreslå,

att samtliga pensioner till f. d. beställningshavare å tvångsvis övergångsstat

omregleras till samma belopp som pensionen till f. d. beställningshavare

å aktiv stat oberoende av omfattningen av fullgjord tjänstgöring. För

f. d. beställningshavare å frivillig övergångsstat torde pensionen, såsom jämväl

föreslagits, alltjämt icke få överstiga lönen vid överföringen till övergångsstat,

beräknad med hänsyn till nuvarande levnadskostnadsindex.

Statskontoret har i anslutning till det i promemorian gjorda förslaget om

en procentuell förbättring med 10 procent av pensionsförmånerna för de

dyrtidshjälpsreglerade pensionerna ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke

jämväl någon förbättring borde tillerkännas de i samband med vägväsendets

förstatligande från vägdistrikten övertagna pensionärerna. Ämbetsverket fö

reslår för sin del, att sådana övertagna, av vägdistrikten pensionerade tjän

stemän och arbetare, å vilkas pensioner redan nu utgå rörliga tilläggsförmåner

i någon form, beredas en procentuell förbättring å 10 procent, och att

de, som nu ej åtnjuta några tilläggsförmåner, få komma i åtnjutande av dyrtidshjälp

med 25 procent. Även de pensioner, som av riksdagen beviljats f. d.

anställningshavare vid vägdistrikten och å vilka icke utgå några tilläggsförmåner,

böra enligt statskontorets mening skäligen uppräknas med 10 procent.

Under hänvisning till den i promemorian föreslagna procentuella förbättringen

å 10 procent av riksdagspensioner till tjänstemän och dessas efterlevande

har statskontoret uttalat, att ämbetsverket förutsatte, att en dylik

procentuell förbättring även skall tillkomma sådana familjepensioner, som

av Kungl. Maj:t på grund av bemyndigande vid 1930 års riksdag beviljas efterlevande

till f. d. arbetare i statens tjänst.

Vad angår omregleringen av riksdagspensioner till f. d. arbetare har statskontoret

anfört följande.

Omregleringen av riksdagspensioner till arbetare har föreslagits skola, i

likhet med vad som skedde vid 1946 års pensionsreglering, genomföras i an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28o.

23

slutning till förbättringen av de enligt de s. k. summariska pensionsbestämmelsema

för arbetare utgående pensionerna. Statskontoret vill i detta sammanhang

framhålla, att 1946 års reglering i fråga om riksdagspensionerna

till arbetare i övervägande antalet fall icke medfört någon som helst förbättring,

vilket alltså inneburit att pensionsnivån här i allmänhet varit relativt

gynnsam vid jämförelse med pensioner enligt summariska pensionsbestämmelserna.

Det må härvid erinras att före tillkomsten av 1934 års arbetarpensionsbestämmelser

s. k. riksdagspensionering varit den reguljära pensioneringsformen

för arbetare i statens tjänst, därvid dessa pensioner i betydande

utsträckning omfattat sådana arbetare, som numera regelmässigt skulle blivit

underkastade arbetarpensionsreglementet. Bidragande till den relativt

gynnsamma pensionsnivån har även varit de jämförelsevis fördelaktiga pensioneringsgrunder,

som tillämpas vid riksdagspensioneringen, närmast därvid

ifrågakommen praxis att icke vidtaga en större nedsättning av pensionen än

med 10 procent på grund av att för vederbörande anställningshavare ej förekommit

någon avgift för pensioneringen.

En undersökning rörande tillämpningen av den nu förordade regleringen

å här berörda riksdagspensioner har givit vid handen, att någon förbättring

icke heller nu skulle ernås i vissa fall. En omreglering enligt promemorieförslaget

skulle vidare medföra mycket stora ojämnheter beträffande pensionerna

till f. d. arbetare vid armén och marinen. Pensionerna åt marinens arbetare

komme nämligen enligt förslaget att liksom skedde vid 1946 års reglering

regleras såsom författningsenliga arbetarpensioner. Med hänsyn till utfallet

av regleringen i dessa fall anser sig ämbetsverket böra föreslå enhetliga

bestämmelser beträffande förbättringen av samtliga arbetarpensioner, som

icke utgå enligt 1934 eller 1942 års arbetarpensionsreglementen. Statskontoret

vill därvid förorda, att en procentuell förbättring med 10 procent genomföres,

i likhet med vad som skulle komma att gälla riksdagspensionerna för

tjänstemän. En sådan procentuell förbättring bör alltså enligt ämbetsverkets

mening även tillämpas beträffande pensioner till f. d. daglönare vid marinen

och samtliga pensioner enligt kungörelsen nr 10/1926 ävensom beträffande

sådana pensioner enligt 1879 års reglemente för pensionering av flottans och

lotsverkets gemenskap, vilka ha karaktären av egentliga tjänstepensioner.

Övriga pensioner enligt sistnämnda reglemente, å vilka icke utgå några till

läggsförmåner och vilka närmast kunna betraktas såsom olycksfallslivränlor,

synas icke böra bliva föremål för eu förbättring.

Beträffande den förordade pensionsregleringens ikraftträdande har statskontoret

med hänsyn till omräkningsarbetets tidskrävande natur föreslagit,

alt omregleringen genomföres fr. o. m. den 1 januari 1948. Skulle det likväl

anses, att regleringen bör genomföras fr. o. m. samma tidpunkt som den all

männa löne- och pensionsregleringen. vore det för ämbetsverket ogörligt att i

omedelbar anslutning till nämnda tidpunkt hinna verkställa omräkningarna.

Vad angår förslaget till enhetliga utbetainingsbestämmelser bär statskontoret

endast ifrågasatt, huruvida icke åldersgränsen för rätt till familjepension

åt barn borde höjas till 19 år jämväl i de fall, där pensionen beviljats av riksdagen

eller av Kungl. Maj:t enligt 1930 års grunder.

Statens pensionsanstalt har icke framställt någon principiell erinran mot

den i departementspromemorian föreslagna pensionsregleringen.

Pensionsregleringen bör enligt pensionsanstaltens uppfattning omfatta pensioner,

som grundlagts i befattningar inom numera förstatligade verksam
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Rungl. Maj.ts proposition nr 283.

hetsområden samt uppskjutna livräntor till övertalig personal vid tvätt- och

reparationstjänsten inom försvarsväsendet. Däremot har pensionsanstalten

uttalat sig mot att regleringen skulle omfatta pensionerade befattningshavare

vid de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa. Pensionsanstalten

bär anfört.

Från statens pensionsanstalt utgå en del tjänste- och familjepensioner, som

grundlagts i befattningar inom verksamhetsområden, vilka numera äro statliga.

De befattningar, som här närmast avses, äro sådana vid småskoleseminarier,

dövstumskolor, skyddshem, distriktsveterinärväsendet, serafimerlasarettet

samt vägväsendet (vid en noggrannare undersökning kunna möjligen

ytterligare sådana befattningar påträffas). Förbättring av dessa pensioner har

tidigare föreslagits skola ske i enlighet med de grunder, som förordats i en

inom finansdepartementet upprättad, den 28 mars 1947 dagtecknad promemoria.

Med anledning av de i den nu remitterade promemorian framlagda

förslagen böra nämnda pensioner i stället omregleras i enlighet med principerna

i denna senare promemoria.

Pensionsregleringen föreslås skola omfatta, bland andra, vissa pensionerade

befattningshavare vid de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa.

Vid dessa befattningshavares inordnande i det statliga lönesystemet uppställdes

skärpta kompetenskrav, vilket föranledde införande av en bestämmelse

om att redan anställda befattningshavare i vissa fall först efter särskild, av

skolöverstyrelsen företagen prövning av kompetensen skulle komma in under

de nya avlöningsbestämmelserna. Med hänsyn till, bland annat, att en

allmän prövning av de pensionerade befattningshavarnas kompetens nu ej

gärna kan företagas, vill pensionsanstalten förorda, att reglering av pensionerna

till ifrågavarande befattningshavare i stället får ske enligt de mera summariska

grunderna i nyssnämnda promemoria av den 28 mars 1947.

När fråga uppkommer om inplacering i lönegrad av f. d. innehavare av

sådana befattningar, som numera äro hänförda till två eller flera lönegrader,

bör, enligt pensionsanstaltens uppfattning i likhet med vad som tillämpats

vid tidigare pensionsregleringar, den lägsta av dessa lönegrader väljas, där

icke särskilda skäl annat föranleda.

Ett genomförande av pensionsregleringen från och med den 1 juli 1947

skulle medföra betydande svårigheter. Pensionsanstalten har därför hemställt,

att den nu föreslagna pensionsregleringen får träda i kraft den 1 januari

1948.

Departementschefen.

Genom de åren 1943, 1944 och 1946 genomförda regleringarna av äldre och

nyare pensioner ha dessa förbättrats i sådan omfattning, att skillnaden i pensionsnivåerna

för dessa pensioner å ena sidan och de enligt 1941 års allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen utgående s. k. nyaste pensionerna

å andra sidan helt eller delvis utjämnats. Helt har utjämning skett beträffande

samtliga nyare pensioner under lönegrad A 13 och beträffande flertalet

äldre pensioner i dessa lägre lönelägen. Även där utjämningen endast skett

till viss del, har förhöjningen dock varit av sådan storlek, att den inneburit

en reell och beaktansvärd förhöjning av de utgående pensionsförmånerna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

Med anledning av den förestående löne- och pensionsregleringen den 1 juli

1947 för flertalet befattningshavare i statens tjänst samt för vissa anställningshavare

inom det kommunala undervisningsväsendet m. m. har utredning

verkställts inom finansdepartementet angående förutsättningarna för en omreglering

i anslutning härtill av samtliga nu utgående tjänste- och familjepensioner,

som grundats i anställningar inom verksamhetsområden, som beröras

av de nya löne- och pensionsregleringarna. I den departementspromemoria, i

vilken utredningsresultatet sammanfattats, har på anförda skäl förordats, att

samtliga utgående pensioner — äldre, nyare och nyaste — i princip omregleras

till de belopp, som skulle utgå med tillämpning av de från och med den 1

juli 1947 gällande pensionsgrunderna. Beträffande vissa pensionstagargrupper

föreslås i promemorian, antingen att de icke skola omfattas av regleringen

eller att pensionsförbättringen skall ske enligt särskilda grunder.

Det i promemorian framlagda förslaget om reglering i princip av samtliga

pensioner till nivån för de blivande pensionerna har tillstyrkts av de hörda

remissmyndigheterna. .lag finner mig även för egen del med understrykande

av den i promemorian intagna motiveringen böra biträda förslaget. I enlighet

härmed får jag förorda, att de till regleringen i denna del ifrågakommande

pensionerna omregleras med beaktande av de nya pensionsunderlag, som

skola tillämpas från och med den 1 juli 1947, samt att tjänstepensionerna

efter det pensionstagarna uppnått 67 års ålder —- dock tidigast sedan nya

folkpensioneringsbestämmelsema den 1 januari 1948 trätt i kraft — nedsättas

med belopp, svarande mot en folkpension av ett till 792 kronor för

ar jämkat belopp.

Beträffande pensionsregieringens omfattning anser jag i likhet med statskontoret

och statens pensionsanstalt, att omreglering hör ske även av pensioner,

som utbetalas av statens pensionsanstalt och som grundats i befattning

inom numera förstatligat verksamhetsområde, ävensom av uppskjutna livräntor

vilka avlöst enligt kungl. brev den 30 november 1945 utgående ersättningar

till viss övertalig personal vid tvätt- och reparationstjänsten vid försvarsväsendet.

Statens pensionsanstalt har för sin del ansett, att pensionerna till f. d. anställningshavare

vid de statsunderstödda skolorna för bildbara sinnesslöa icke

borde omregleras enligt de i promemorian förordade grunderna. Såsom motiv

för sitt ställningstagande har pensionsanstalten hänvisat till de skärpta kompetenskrav

för inordnande under de nya avlöningsbestämmelserna som numera

uppställts. Löne- och pensionsregleringen för ifrågavarande anställningshavare

skedde i samband med en genomgripande omorganisation av sinnesslöskoleväsendet,

vid vilken såsom pensionsanstalten erinrat kompetenskraven

avsevärt skärptes. En höjning av utgående pensioner till nivå, som svarar

mot de nuvarande anställningshavarnas löneställning, skulle på grund härav

i ett stort antal fall medföra uppenbara orimligheter. Jag får på grund härav

förorda, att dessa pensioner, på sätt pensionsanstalten föreslagit, allenast

förbättras enligt grunderna i proposition denna dag angående reglering av

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 283.

vissa från statens pensionsanstalt utgående tjänste- och familjepensioner

samt av vissa från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner.

Vad härefter angår frågan om den lönegrad efter vilken omreglerad pension

skall bestämmas ansluter jag mig i huvudsak till vad i promemorian anförts

härutinnan. Enligt min mening böra dock pensionerna till extra ordinarie

tjänstemän och arbetare omregleras efter de underlag, som från och

med den 1 juli 1947 komma att bliva gällande för dessa anställningshavargrupper.

Enligt promemorian skall lönegraden i princip bestämmas med beaktande

av det pensionsunderlag, som tillämpades för befattningshavaren vid hans avgång

från tjänsten, eller, där vid avgången icke funnits ett efter reglerad lön

bestämt pensionsunderlag, det pensionsunderlag av sådant slag, som efter

senare lönereglering ursprungligen tillämpats. Det torde, såsom i promemorian

angivits, för reglering av vissa pensioner bliva erforderligt, att Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj ds bemyndigande, vederbörande myndighet fastställer

den pensionsbestämmande lönegraden. Fastställandet av lönegraden

bör härvid ske med beaktande av de allmänna principerna härför, sådana

dessa angivits i departementspromemorian. För förtidsavgången pensionstagare

synes möjlighet böra hållas öppen att beräkna pensionen efter det

högre underlag, som kan gälla för befattningen efter den 1 juli 1947, där

avgången avsett att bereda tillfälle att anlita vederbörande för andra uppdrag

i statens tjänst.

Där befattningar numera äro hänförda till två eller flera lönegrader bör,

såsom statens pensionsanstalt framhållit, den lägsta av dessa lönegrader väljas

såsom pensionsbestämmande lönegrad, där icke särskilda skäl annat föranleda.

Beträffande de till f. d. beställningshavare å övergångsstat utgående pensionerna

har statskontoret föreslagit, att dessa omräknas till samma belopp,

som skola gälla för beställningshavare på aktiv stat, med den begränsningen

dock att pension till f. d. beställningshavare på frivillig övergångsstat icke må

överstiga lönen vid överföringen till övergångsstat, beräknad med hänsyn

till nuvarande levnadskostnadsindex. Statskontorets förslag innebär jämfört

med promemorieförslaget en viss förbättring av de lägsta pensionerna. På av

statskontoret anförda skäl finner jag mig kunna biträda ämbetsverkets förslag.

I promemorian har förordats, att de dyrtidshjälpsreglerade pensionerna förbättras

med belopp svarande mot 10 procent av pensionernas grundbelopp.

Statskontoret har i anslutning härtill föreslagit, att sådana övertagna, av

vägdistriktet pensionerade tjänstemän och arbetare, å vilkas pensioner redan

nu utgå rörliga tilläggsförmåner i någon form, erhålla en procentuell förbättring

å 10 procent, att de, som nu ej åtnjuta några tilläggsförmåner, få

komma i åtnjutande av dyrtidslijälp med 25 procent samt att av riksdagen

beviljade pensioner åt f. d. anställningshavare vid vägdistrikten, å vilka icke

utgå några tilläggsförmåner, uppräknas med 10 procent. Statskontorets förslag

i denna del finner jag mig kunna tillstyrka.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

27

Såsom statskontoret framhållit böra pensioner, som på grund av bemyndigande

av 1930 års riksdag beviljats efterlevande till f. d. arbetare i statens

tjänst, omregleras enligt de för riksdagspensioner eljest förordade grunderna.

Beträffande omregleringen av riksdagspensioner till arbetare har i promemorian

förutsatts, att denna, i likhet med vad som skedde vid 1946 års pensionsreglering,

genomföres i anslutning till förbättringen av de s. k. summariska

pensionerna. Såsom statskontoret framhållit skulle en dylik reglering

dock i en hel del fall icke medföra någon förbättring på grund av de jämförelsevis

fördelaktiga pensionsgrunder, som tillämpats vid riksdagspensioneringen.

I anledning härav får jag i anslutning till statskontorets förslag tillstyrka,

att — liksom för tjänstemännen — en procentuell förbättring med 10

procent genomföres. Jag får jämväl biträda statskontorets förslag angående

procentuell förbättring även av pensioner till f. d. daglönare vid marinen och

pensioner enligt kungörelsen den 15 januari 1926 (nr 10) angående förtidspension

och avskedsersättning åt vissa övertaliga civila löntagare vid armén

och marinen ävensom av pensioner enligt 1879 års reglemente för pensionering

av flottans och lotsverkets gemenskap.

Vad i departementspromemorian i övrigt anförts angående pension sregleringens

omfattning och sättet för dess genomförande har icke föranlett någon

erinran från min sida. Den för vissa fall förordade tekniska uppräkningen

ävensom de framlagda förslagen till enhetliga utbetalningsbestämmelser m. m.

finner jag mig även kunna tillstyrka.

I vilken omfattning förslaget i här angivna delar skall genomföras beträffande

riksdagspensioner och andra icke reglementsbestämda pensioner torde

få bestämmas av Kungl. Maj:t med beaktande av konsekvenserna beträffande

varje pensionstagargrupp. Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter riksdagens prövning av förslagets huvudgrunder meddela erforderliga

bestämmelser angående pensionsförbättringens genomförande och därvid besluta

om de jämkningar beträffande pensionsförbättringens omfattning och

storlek för vissa pensionstagare eller grupper av pensionstagare, som kunna

finnas påkallade och förenliga med berörda huvudgrunder. Jämväl i fråga om

den tekniska uppräkningen torde Kungl. Maj:t böra erhålla riksdagens be

myndigande att vidtaga erforderliga författningsändringar och de åtgärder i

övrigt, som kunna befinnas erforderliga.

T promemorian har föreslagits, att den förordade pensionsregleringen skall

genomföras i samband med att de nya löne- och pensionsbestämmelsema säl

tas i kraft, eller alltså den 1 juli 1947. De hörda remissmyndigheterna ha uttalat,

att omregleringen med hänsyn till omräkningsarbetets tidskrävande no - tur bör genomföras först från och med den 1 januari 1948. Med hänsyn till

önskvärdheten av samtidighet i fråga om de nu förestående löne- och pensionsregleringama

finner jag mig icke kunna biträda de av remissmyndigheterna

framförda yrkandena. Jag förordar alltså, att regleringen träder i kraft redan

den l juli 1947. Då genomförandet av denna omfattande pensionsreglcring

emellertid för vissa av de pensionsutbetalande myndigheterna torde tarva

längre tids förberedelser — regleringen måste sålunda genomföras vid sidan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 283.

av det ordinarie arbetet av den redan förut särskilt genom bestyret med källskatten

hårt pressade personalen — finner jag mig emellertid böra framhålla,

att omräkningen till de nya högre beloppen i sin helhet icke torde kunna ha

medhunnits förrän omkring den 1 januari 1948.

Kostnadsberäkningar in. m.

Kostnaderna för den i det föregående förordade regleringen av äldre, nyare

och nyaste tjänste- och familjepensioner ha beräknats till 39 milj. kronor.

Av detta belopp hänföra sig 30 milj. kronor till regleringen av tjänstepensionerna

och 9 milj. kronor till regleringen av familjepensionerna. Den ungefärliga

fördelningen av kostnaderna framgår av följande sammanställning, i vilken

jämväl antalet pensionstagare angives.

Tjänstepensioner

Antal Kostnad,

pens.-tagare kronor

Statliga pensionsväsendet (utom

affärsdrivande verken)...... 11 800 11 300 000

Affärsdrivande verken........ 17 900 13 300 000

Statsunderstödda pensionsväsen -

det........................ 8 300 5 400 000

Totalt....................... 38 000 30 000 000

Familjepensioner

Antal

pens.-tagare

7 000

7 400

3 000

17 400

Kostnad,

kronor

3 800 000

3 300 000

1 900 000

9 000 000

Avvecklingen av kostnadsökningen kommer att ske relativt snabbt. Detta

sammanhänger till viss del med pensionärsavgången till följd av dödsfall

men är framför allt beroende av den minskning av pensionsbeloppen, som

sammanhänger med att tjänstepensionärerna uppnå 67 års ålder och tjänstepensionerna

därvid minskas med på visst sätt mot folkpensionerna svarande

belopp. Kostnadsminskningen enbart av sistnämnda anledning kan efter fem

års tillämpning beräknas uppgå till omkring 9 milj. kronor för år.

I årets statsverksproposition ha under tolfte huvudtiteln uppförts särskilda,

beräknade anslag, av vilka de med den nu förordade regleringen sammanhängande

kostnaderna skulle bestridas. Sålunda ha uppförts under A.

Statliga pensionsväsendet ett beräknat förslagsanslag av 17 000 000 kronor

till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statliga pensionsväsendet

m. in. och under B. Statsunderstödda pensionsväsendet ett beräknat förslagsanslag

av 21 000 000 kronor till Reglering av tjänste- och familjepensioner

vid det statsunderstödda pensionsväsendet m. m. Av anslagen skulle

bestridas förutom förevarande regleringskostnader jämväl kristillägg och —

beträffande det under B. uppförda anslaget — vissa kostnader för tidigare

pensionsregleringar samt dyrtidstillägg ävensom regleringskostnader, som

sammanhänga med den i annat sammanhang förordade allmänna regleringen

av pensioner, som utgå från statens pensionsanstalt. Kostnaderna för de

nya regleringarna ingå i de i statsverkspropositionen beräknade beloppen

med 7 600 000 kronor under anslaget för det statliga pensionsväsendet och

med 7 800 000 kronor under anslaget för det statsunderstödda pensionsväsendet.

Kostnaderna för den allmänna regleringen av pensioner, som utgå

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 283.

29

från statens pensionsanstalt, ha beräknats till 3 500 000 kronor. Utöver de i

statsverkspropositionen under tolfte huvudtiteln beräknade beloppen torde

för genomförandet av den förordade regleringen böra äskas

under anslaget till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statliga

pensionsväsendet m. m. (11 300 000 + 3 800 000 — 7 600 000 =)

7 500 000 kronor samt

under anslaget till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet m. m. (5 400 000 + 1 900 000 + 3 500 000 —

7 800 000 =) 3 000 000 kronor.

I statsverkspropositionen har vidare under fjortonde huvudtiteln upptagits

förslagsanslag till pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl. med 103 000

kronor, till pensioner åt efterlevande till befattningshavare med 30 000 kronor

och till kristillägg med 18 000 kronor, allt beräknade belopp. För genomförande

av pensionsregleringen vid riksdagen och dess verk torde under

förstnämnda båda anslag böra äskas 140 000 respektive 40 000 kronor, medan

anslaget till kristillägg bör bortfalla.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats meddela bestämmelser

angående omreglering av vissa tjänste- och familjepensioner

m. m.,

dels ock å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 såsom förslagsanslag

anvisa

under tolfte huvudtiteln:

till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statliga

pensionsväsendet m. m...........kronor 24 500 000;

till Reglering av tjänste- och familjepensioner vid det statsunderstödda

pensionsväsendet m. m.....kronor 24 000 000;

under fjortonde huvudtiteln:

till Pensioner åt f. d. befattningshavare

m. fl.................................kronor 140 000;

till Pensioner åt efterlevande till befattningshavare

............................ kronor 40 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1947:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av vissa från statens pensionsanstalt och lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner s. 6 i texten