Sök i Ratio Lex

Angående reglering av vissa från statens pensionsanstalt och lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner m. m

1947-05-09 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:284, Angående reglering av vissa från statens pensionsanstalt och lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

1

Nr 284.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

vissa från statens pensionsanstalt och lärarinnornas

pensionsanstalt utgående pensioner m. m.; given

Stockholms slott den 9 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 9 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering av

vissa från statens pensionsanstalt och lärarinnornas pensionsanstalt utgående

pensioner. Föredraganden anför därvid följande.

Biliang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 284.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

1. Inledning.

Vid 1943, 1944 och 1946 års riksdagar ha efter förslag av Kungl. Maj:t

heslutits vissa förbättringar av enligt äldre bestämmelser utgående tjänsteoch

familjepensioner. Grundläggande för dessa förbättringar har varit pensionernas

indelning i äldre, nyare och nyaste pensioner. Med nyaste tjänsteoch

familjepensioner förstås pensioner, som fastställts med tillämpning av

de vid 1941—1943 års riksdagar beslutade pensionsregleringarna för befattningshavare

och arbetare i statens tjänst ävensom för lärare vid folk- och

småskolor m. m. samt högre kommunala skolor. Såsom nyare tjänste- och

familjepensioner betecknas pensioner, som bestämts å s. k. nyreglerad lön.

Dessa pensioner utgå i regel enligt pensionsbestämmelser, tillkomna under

åren 1920—1939. Slutligen förstås med äldre tjänste- och familjepensioner

sådana pensioner, som bestämts med tillämpning av andra — i regel äldre

— pensionsbestämmelser än de i det föregående angivna.

Genom de omförmälda pensionsregleringarna åren 1943, 1944 och 1946

ha tidigare förefintliga skillnader i pensionsnivåema för äldre, nyare och

nyaste pensioner helt eller till viss del utjämnats; beträffande familjepensioner

är härvid att märka, att nivån för nyare och nyaste familjepensioner i

princip var enhetlig redan före 1946 års pensionsreglering av familjepensionema.

I samband med pensionsregleringarna har en sådan teknisk uppräkning

företagits av samtliga berörda pensioner, att å dessa — i likhet med

nyaste pensioner — beräknas rörligt tillägg och kristillägg i stället för oreglerat

eller reglerat dyrtidstillägg och kristillägg eller procentuellt tillägg (rörlig

del) och kristillägg.

Pensionsregleringarna ha i huvudsak omfattat tjänste- och familjepensioner,

som grundats i statlig befattning, statlig arbetaranställning eller i lärarbefattning

vid folk- eller småskola eller vid högre kommunal skola. I den

mån regleringarna berört från statens pensionsanstalt utgående pensioner ha

de således huvudsakligen omfattat sådana pensioner — i fortsättningen benämnda

statspensioner — vilka grundats i anställning som efter pensionstagarens

avgång blivit förenad med pensionsrätt enligt allmänna pensionsreglementena,

1942 års arbetarpensionsreglementen, folkskolans tjänste- och

familjepensionsreglementen eller tjänste- och familjepensionsreglementena

för de högre kommunala skolorna. Regleringarna ha dock icke omfattat sådana

f. d. befattningshavare vid statsunderstödd sinnesslöskola eller skogsvårdsstyrelse,

vilkas befattningar från och med den 1 juli 1945 respektive

den 1 juli 1946 blivit underkastade folkskolans pensionsreglementen, och ej

heller uppskjuten pension till den som avgått av annan anledning än befattnings

indragning eller uppskjuten livränta.

Fråga har nu uppkommit om förbättring av de pensioner från statens pensionsanstalt

och lärarinnornas pensionsanstalt, som icke berörts av 1943—

1946 års regleringar. I anledning härav har inom finansdepartementet upprättats

en promemoria angående reglering av vissa från statens pensionsan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 284.

3

stalt utgående tjänste- och familjepensioner samt av vissa från lärarinnornas

pensionsanstalt utgående pensioner, över promemorian ha efter remiss yttranden

avgivits av statskontoret och statens pensionsanstalt.

Då de i promemorian framlagda förslagen i huvudsak synas mig lämpliga

och väl avvägda, förordar jag att dessa förslag läggas till grund för en förbättring

av de från förenämnda pensionsanstalter utgående pensioner, vilka

ej omfattats av de åren 1943—1946 beslutade pensionsregleringarna.

Med hänsyn till den angivna omfattningen av förslagen avses i det följande,

där annat ej särskilt meddelas, endast sådana från de nämnda pensionsanstalterna

utgående pensioner, som ännu ej omreglerats, dock ej pensioner

till sådana befattningshavare hos skogsvårdsstyrelser och hushållningssällskap

m. fl., som omfattas av den reglering, som föreslås i proposition

denna dag angående reglering av vissa tjänste- och familjepensioner m. m.

2. Från statens pensionsanstalt utgående tjänstepensioner.

Från statens pensionsanstalt utgående äldre statspensioner utgöras — om

här bortses från pensioner till arbetare i statens tjänst — av vissa pensioner

eller understöd, som utgå enligt reglementet för anstalten den 31 december

1919 (nr 878), reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning den 30

november 1866 (nr 75) eller reglementet för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

den 22 juni 1892 (nr 54). De nyare statspensioner,

som utgå från statens pensionsanstalt, äro i huvudsak pensioner utgående

enligt tjänstepensionsreglementet för folkskollärare m. fl. den 17 juni 1938

(nr 423) eller tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala

skolor den 22 juni 1939 (nr 376).

De äldre och nyare pensioner, som icke omfattats av 1943—1946 års regleringar

— i fortsättningen kallas dessa pensioner anstaltspensioner — utgöras

enligt promemorian

dels av vissa hittills icke omreglerade pensioner, som beviljats enligt

reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878),

reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning den 30 november 1866

(nr 75),

reglementet för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt den 22

juni 1892 (nr 54),

dels ock av pensioner, som beviljats enligt

reglementet för barnmorskornas pensionsanstalt den 31 december 1904 (nr

67, s. 4) och förnyade reglementet för samma pensionsanstalt den 30 december

1910 (nr 156),

reglementet för lasarettsläkarnas pensionskassa den 13 november 1903 (nr

117),

reglementet för dövstumläramas pensionsanstalt den 30 augusti 1905 (nr

55) och den 8 oktober 1915 (nr 466),

reglementet för extra provinsialläkarnas pensionskassa den 30 november

1911 (nr 164),

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

stadgarna för kungl. hovkapellets pensionsinrättning (understödslörening),

stadgarna för de kungl. teatrarnas pensionsinrättning (understödsförening),

stadgarna för kungl. teaterns (operans) arbetares pensionskassa (understödsförening),

samt

stadgarna för kungl. dramatiska teaterns arbetares pensionskassa (understödsförening)

.

Beträffande anstaltspensionerna gäller i stort sett, att de äro avpassade

efter tjänstepensionsunderlag, som antingen varit till beloppet fixerat i reglementet

eller varit avvägt i förhållande till av statsmakterna lastställd avlöning

eller varit av pensionsanstalten bestämt i förhållande till av vederbörande

huvudman fastställd avlöning och med visst beaktande av pensionsunderlaget

för jämförlig befattning i statens tjänst. Oberoende av sättet för

pensionsunderlagets bestämmande torde emellertid i stort sett gälla, att för

detsammas storlek den vid tidpunkten lör bestämmandet rådande statliga

löne- och pensionsnivån varit avgörande. 1 promemorian har uttalats, att med

hänsyn till denna anpassning i fråga om pensionsunderlagens storlek en förbättring

även av anstaltspensionerna borde lölja såsom en konsekvens av de

äldre statspensionernas förbättring.

En förbättring i överensstämmelse med vad som skett i fråga om statspensionerna

förutsätter emellertid en klassiticering av anstaltspensionerna,

motsvarande den förenämnda indelningen av statspensionerna. En naturlig

indelning av anstaltspensionerna i klart avgränsade grupper är dock enligt

promemorian ej möjlig. Fördenskull föreslås uppställandet av vissa allmänna

kriterier för anstaltspensionernas gruppindelning. Med hänsyn till vad i promemorian

härom anförts, har föreslagits följande indelning. Såvitt avser

pensioner enligt andra pensionsbestämmelser än pensionsanstaltens leglemente

böra till nyaste pensioner räknas pensioner beviljade enligt folkskolans

tjänstepensionsreglemente. Till nyare pensioner böra hänföras pensioner, som

beviljats enligt de förut angivna stadgarna för vissa grupper av teaterpersonal,

och till äldre pensioner böra hänföras sådana, som äro beviljade enligt

de förut angivna äldre reglementena. Vad härefter angår tjänstepensioner

beviljade enligt reglementet för statens pensionsanstalt ha i fråga om flertalet

befattningshavargrupper pensionerna anpassats etter tjänstepensionsunderlag,

som först efter reglementets ikraftträdande den 1 januari 1920

fixerats eller bestämts på grundval av löneförmåner fastställda genom beslut

av Kungl. Maj:t och riksdagen eller vederbörande huvudman. Med hänsyn

härtill torde de enligt reglementet beviljade tjänstepensionerna i allmänhet

böra betraktas såsom jämförliga med nyare eller, där tjänstepensionsunderlaget

fixerats eller bestämts efter ikraftträdandet den 1 juli 1942 av allmänna

tjänstepensionsreglementet, med nyaste statspensioner. Avvikelse häritrån torde

böra göras endast, där särskilda skäl därtill föranleda. För vissa sådana

fall, då pension beviljad enligt pensionsanstaltens reglemente bör anses motsvara

äldre statspension, redogöres i promemorian.

Vid regleringen av statspensionerna ha från förbättring undantagits pensioner

till vissa f. d. vikarier och sådana uppskjutna tjänstepensioner, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

5

enligt reglementet för statens pensionsanstalt beviljats f. d. befattningshavare,

vilka avgått av annan anledning än befattnings indragning. I fråga om

omfattningen av nu ifrågasatt pensionsreglering föreslås i promemorian, att

förbättringen skall med ett enda undantag omfatta samtliga från statens pensionsanstalt

utgående, hittills icke omreglerade äldre och nyare pensioner.

Förbättring av pensioner till f. d. vikarier motiveras med att sådan förbättring

ansetts skälig i fråga om motsvarande pensioner från lärarinnornas pensionsanstalt,

varom redogörelse kommer att lämnas senare i denna proposition.

I fråga om de från statens pensionsanstalt utgående uppskjutna tjänstepensionerna

framhålles, att dessa i regel äro av ringa storlek och avsevärt

Lägre än de livränteförmåner som för motsvarande fall utgå enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet. Det angivna undantaget avser sådan pension,

som grundats i befattning med av statens pensionsanstalt bestämt tjänstepensionsunderlag,

vilket avpassats efter det för befattningen senast gällande

underlaget. Under vissa i promemorian angivna förutsättningar bör dock

även sådan pension bliva delaktig av förbättringen.

I samband med den föreslagna generella förbättringen av äldre och nyare

anstaltspensioner bör enligt promemorian, i likhet med vad som gjordes vid

1946 års pensionsreglering, också ske en teknisk omräkning av nu förevarande

pensioner till sådan nivå, att å pensionerna i fortsättningen kunna utgå

rörligt tillägg och kristillägg. För vinnande av full enhetlighet i fråga om

dyrtidskompensationen föreslås dessutom, att även de nyaste anstaltspensioner,

å vilka dyrtids- och kristillägg för närvarande utgå, skola tekniskt omräknas.

Såsom förut angivits ha regleringarna av statspensionerna förbundits med

vissa allmänna begränsningsregler, enligt vilka förbättrad pension icke må

beräknas till högre belopp än motsvarande nyare eller nyaste pension. I promemorian

framhålles, att vid den nu ifrågasatta regleringen av anstaltspensionema

det givetvis likaledes bör tillses, att förbättringen stannar inom

gränsen för nyaste pension. Till ledning vid bestämmandet i varje särskilt

fall av det belopp, som därvid skall anses motsvara nyaste pension, indelas

anstaltspensionerna i promemorian i fyra grupper. För innebörden av denna

gruppindelning och sättet att inom varje grupp bestämma den angivna begränsningen

lämnas eu närmare redogörelse i promemorian.

I promemorian bar särskilt behandlats frågan om bestridandet av de med

den förordade regleringen förenade kostnaderna. Härvid har erinrats om Ioljande

av statens pensionsanstalt gjorda uttalande i yttrande över den till

grund för 1946 års pensionsreglering liggande departementspromemorian.

Fn eventuell förbättring av de undantagna anstaltspensionerna bör föregås

av eu närmare utredning ej blott rörande förbättringens lämpliga belopp

utan även rörande den del därav som skäligen bör bestridas av statsmedel.

Statens bidrag till förbättringen kan liksom det av staten lämnade bidraget

till de redan utgående pensionsförmånerna tänkas böra vara olika stort lör

olika kategorier av pensionstagare. Vid denna utredning torde även böra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S4.

undersökas, i vad mån pensionstagarnas förutvarande huvudmän redan beviljat

tillägg till de från statens pensionsanstalt utgående pensionerna.

I promemorian föreslås, att av pensionstagarnas förutvarande huvudmän

redan beviljade tillägg till de från statens pensionsanstalt utgående pensionerna

icke skola inverka på den nu ifrågasatta förbättringen. Ilärom anföres

närmare i promemorian:

Vad först angår den av pensionsanstalten berörda frågan i vad mån pensionstagarna

av vederbörande huvudmän erhålla tillägg till anstaltspensionerna

må erinras, att liknande tillägg, som tidigare beviljats pensionerade

folk- och småskollärare, icke inverkat vare sig å den vid 1938 års riksdag

beslutade förbättringen av tjänstepensionerna för förutvarande sådana lärare

eller vid senare regleringar. Departementschefen anförde i den till

nämnda riksdag avlämnade propositionen i fråga om eventuell reducering

av pensionsförbättringen med hänsyn till förekommande kommunala tillägg,

att dessa tillägg, som ofta voro rörliga, utgingo efter så skiftande regler och

hade rättsligt sett så olika karaktär, alt reduktionsbestämmelserna måste bliva

i hög grad komplicerade, om betydande ojämnheter vid tillämpningen

skulle undvikas. De sålunda anförda skälen torde med minst samma styrka

göra sig gällande i fråga om eventuella icke statliga pensionstillägg, som beviljats

nu förevarande pensionstagare. Beträffande dessa pensionstagare kan

för övrigt framhållas att av huvudmännen beviljade tillägg i stor utsträckning

utgöra utfyllnad av sådana anstaltspensioner, som utgå med avkortat

belopp till följd av att avgifter till statens pensionsanstalt erlagts allenast fölen

del av tjänstetiden, eller som blivit för låga på grund av att pensionsrätten

i anstalten baserats på lägre avlöning än den faktiskt utgående. Härtill

kommer, att avkortad pension för det stora flertalet här avsedda pensionstagare

beräknats försäkringstekniskt, vilket i regel inneburit en avsevärt

starkare avkortning än avkortning i proportion till antalet felande tjänstår.

Ej heller storleken av huvudmannens bidrag till pensioneringen bör enligt

promemorian beaktas vid förbättringen. Till stöd härför anföres följande.

Beträffande det av pensionsanstalten väckta spörsmålet angående differentiering

av statens bidrag till pensionsförbättringen med hänsyn till den

utsträckning, i vilken staten bidragit till kostnaden för nu utgående pensionsförmåner,

skulle sådan differentiering kunna åstadkommas genom fastställande

av olika stora statliga förbättringsbelopp för olika kategorier pensionstagare.

Vid en sådan differentiering kunde det ligga nära till hands att

låta beloppen bliva beroende av förhållandet mellan å ena sidan summan

av befattningshavarens tjänstepensionsavgift och statens beräknade motsvarande

bidrag samt å andra sidan sagda summa ökad med huvudmannens

avgift. En lösning enligt sådana schematiska grunder torde emellertid i

många fall leda till mindre tillfredsställande resultat. Om man utgår från

att befattningshavareavgiften täcker 33Va procent av pensionskostnaden,

skulle förbättringen exempelvis motsvara för f. d. lärare vid folkhögskola

eller sinnesslöskola 33 V3 procent och för f. d. befattningshavare vid skogsvårdsstyrelse

eller lantbruksundervisningsanstalt 662''3 procent av förbättringen

för sådan befattningshavare, till vilkens pensionering huvudmannen icke

bidragit. Med beaktande av utgående tilläggsförmåner skulle täckningsprocenten

bliva 20 och motsvarande procenttal för förbättringen 60 respektive

80.

På grund av vad ovan anförts och då det kan antagas att vederbörande huvudmän

icke alltid hava möjlighet att fylla ut en reducerad förbättring till

fulla beloppet torde det — för ernåendet av en tillfredsställande pensions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

7

nivå — vara erforderligt att icke beakta eventuella av huvudmannen beslutade

pensionstillägg eller storleken av huvudmannens bidrag till pensioneringen.

Att märka är att en differentiering i fråga om pensionsförbättringens

storlek skulle kunna anses innebära ett avsteg från gällande grunder för utmätande

av tilläggsförmåner, vilka utgå utan sådan differentiering. Förbättringen

torde sålunda böra ske med i princip enhetliga belopp för varje pensionskategori.

Endast beträffande vissa pensionstagaregrupper, där förbättring

efter enhetliga grunder skulle medföra skärpning av vissa såsom uppenbart

obilliga befunna ojämnheter, som äro föranledda av övergångsstadganden

i reglementet för statens pensionsanstalt, ha avvikelser härifrån ansetts

böra ifrågakomma.

Beträffande pensionsförbättringens storlek föreslås i promemorian, att den

fastställes till belopp, motsvarande den sammanlagda förbättringen vid 1943,

1944 och 1946 års pensionsregleringar. Om resultatet av en sådan förbättring

anföres bland annat följande.

En förbättring inom gränsen för nyaste pension och med tillämpning av

förberörda princip skulle innebära:

beträffande äldre anstnltspension en maximal förbättring med 750 kronor,

där de nuvarande pensionsförmånerna med inberäknande av dyrtids- och

kristillägg uppgå till högst 3 285 kronor samt eljest med 450 kronor jämte i

förekommande fall därutöver 2/3 av det belopp, varmed pensionsförmånerna

understiga 3 735 kronor, samt

beträffande ngare pensioner en maximal förbättring av 500 kronor, där de

nuvarande pensionsförmånerna uppgå till högst 3 535 kronor, och eljest med

300 kronor jämte i förekommande fall det belopp därutöver, varmed pensionsförmånerna

understiga 3 735 kronor.

Härefter framläggas i promemorian vissa ytterligare synpunkter på förbättringens

avvägning. Av vad därvid anföres torde följande här få återgivas.

I likhet med vad som gällt vid regleringarna av statspensionerna bör tillses

att förbättrad äldre pension icke kommer att överstiga motsvarande nyare

pension. Även i övrigt bör förbättringen av anstaltspensionerna verkställas i

överensstämmelse med sagda pensionsregleringar. Förbättringen bör sålunda

genomföras på så sätt, att nu utgående pension, dvrtidstillägg (utan barntillägg)

och kristillägg däri inberäknade, ökas med beloppet av ifrågakommande

förbättringsbelopp, varefter den nya pensionen bestämmes till belopp,

som jämte rörligt tillägg och kristillägg närmast svarar mot summan av

förut nämnda förmåner. Därest det nya pensionsbeloppet icke utgöres av

helt med 12 eller, i fråga om avkortad pension understigande 1 680 kronor,

med 6 jämnt delbart krontal, bör beloppet jämkas till närmast högre hela sålunda

delbara tal.

Uppkommer för visst fall tvekan angående det pensionsbelopp som skall

anses motsvara nyaste pension, bör frågan härom underställas Kungl. Majrts

prövning.

Beträffande avkortad pension bör förbättringen i allmänhet beräknas på

sådant sätt, att det vid nuvarande indexläge utgående beloppet höjes proportionellt

mot den förbättring, som ifrågakommer för motsvarande hel pension.

Kostnaderna för genomförande av den föreslagna pensionsförbättringen,

vilken oavsett uppskjutna pensioner skulle avse sammanlagt omkring 4 200

nu utgående pensioner, ha enligt promemorian beräknats till omkring

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

2 700 000 kronor för år. Då vid kostnadsberäkningen hänsyn icke kunnat

tagas till att åtskilliga pensioner äro avkortade utan samtliga pensioner behandlats

såsom hela pensioner, kunna, framhålles i promemorian, de verkliga

kostnaderna väntas bliva icke oväsentligt lägre än nämnda belopp.

I promemorian redogöres härefter för vissa särskilda frågor, avseende förbättringen

i vissa fall av pensioner till f. d. övningslärare vid högre kommunala

skolor, till f. d. befattningshavare med enligt vissa särskilda grunder

reducerad pension, till vissa f. d. barnmorskor och sjuksköterskor, till vissa

f. d. befattningshavare vid hovkapellet, till vissa f. d. lasarettsläkare och

extra provinsialläkare samt till f. d. befattningshavare vid polisväsendet

m. fl. De därvid föreslagna förbättringarna ansluta sig till de i övrigt i promemorian

framlagda grunderna för pensionsregleringen.

3. Från statens pensionsanstalt utgående familjepensioner.

Den familjepensionsreglering, som genomförts enligt beslut av 1946 års

riksdag och varom bestämmelser meddelats i kungörelse den 21 juni 1946

(nr 575) angående omreglerad familjepension, svarade till omfattningen helt

mot den vid samma riksdag beslutade tjänstepensionsregleringen. Då pensionsnivån

var enhetlig för familjepensioner utgående enligt 1936 års allmänna

familjepensionsreglemente eller andra därmed i väsentliga delar likalydande

familjepensionsreglementen (nyare familjepensioner) och familjepensioner

utgående enligt 1941 års allmänna familjepensionsreglemente eller

andra liknande familjepensionsreglementen (nyaste familjepensioner), kunde

emellertid till skillnad mot vad fallet var beträffande tjänstepensionerna

förbättring av nyare familjepensioner icke ifrågakomma. Endast familjepensioner,

utgående enligt äldre bestämmelser än nu nämnda, ha sålunda gjorts

till föremål för förbättring. I samband härmed ha pensionerna, å vilka dyrtidskompensation

tidigare i regel utgick i form av procentuellt tillägg (26 °/o)

och kristillägg, på motsvarande sätt som i fråga om tjänstepensionerna uppräknats

till sådan nivå att å desamma efter omregleringen beräknas rörligt

tillägg och kristillägg. Sådan uppräkning har företagits även beträffande de

nyare familjepensionerna, beträffande vilka dyrtidskompensation tidigare

utgick i form av rörlig del (likaledes 26 %) och kristillägg. Äldre med rätt

till dyrtidstillägg icke förenad familjepension och understöd, utgående till

barn, vilket uppnått 21 års ålder, ha undantagits från omreglering.

I sådana fall, där de efterlevande enligt 1941 års allmänna familjepensionsreglemente

åtnjuta familjelivränta, utgår enligt reglementet för statens

pensionsanstalt familjepension. Dessa i regel starkt avkortade pensioner ha

icke undantagits vid regleringen.

För de till förbättring ifrågakommande äldre familjepensionerna hade genom

kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 508) angående ny familjepension

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Aloj:ts proposition nr 284.

9

åstadkommits en i stort sett enhetlig pensionsnivå. 1946 års familjepensionsreglering

innebar i huvudsak, att de lägre pensionerna höjdes till nivån för

nyaste pensioner, dock med högst 525 kronor, samt att de högre pensionerna

höjdes till en nivå, som svarade mot 90 procent av nivån för nyaste pensioner.

Nivån för nyaste pensioner uppnåddes för samtliga pensioner till

och med lönegrad A 12.

De från statens pensionsanstalt utgående familjepensioner, som icke omfattades

av 1946 års familjepensionsreglering och ej heller tillhöra kategorien

nyaste pensioner, ha beviljats eller kunna komma att beviljas enligt reglementet

för folkskollärarnas änke- och pupillkassa den 15 oktober 1875 (nr

81), reglementet för statens pensionsanstalt den 31 december 1919 (nr 878)

eller stadgarna för kungl. hovkapellets pensionsinrättning (understödsförening)

.

Enligt reglementet för statens pensionsanstalt är familjepensionsunderlaget

300 kronor större än det belopp, som motsvarar 20 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Detta beräkningssätt leder till att relationen mellan familjepensionsunderlag

och tjänstepensionsunderlag blir avsevärt ogynnsammare

än vad i sådant hänseende gäller enligt allmänna familje- och tjänstepensionsreglementena.

Då såsom förut angivits de äldre statsfamiljepensionerna

genom 1946 års reglering höjts till minst 90 procent av nyaste familjepension,

äro anstaltspensionerna sålunda numera avsevärt lägre än de med

hänsyn till tjänstepensionsläget jämförliga äldre statsfamiljepensionerna.

Med hänsyn till denna skillnad i pensionsnivåer anföres i promemorian

beträffande omfattningen av en ifrågasatt reglering av pensionsanstaltens

familjepensioner i huvudsak följande.

Behov av förbättring synes föreligga i fråga om samtliga enligt reglementet

för statens pensionsanstalt beviljade ännu icke omreglerade familjepensioner.

Förbättringen skulle i enlighet härmed sålunda i allmänhet komma

att omfatta även sådana familjepensioner, som i tjänstepensionshänseende

motsvaras av nyaste anstaltspensioner. Pensionsförbättringen skulle följaktligen

komma att få en något vidare omfattning än förbättringen av tjänstepensionerna.

I detta sammanhang torde bemärkas att pensionsförbättringen

bör avse även sådan familjepension, som eventuellt grundats i följande med

enbart familjepensionsrätt i anstalten förenade befattningar, nämligen såsom

föreståndare vid August Abrahamsons stiftelse å Nääs samt vissa befattningar

hos svenska kyrkans diakonistyrelse m. fl.

V ad angår familjepensioner beviljade enligt reglementet för folkskollärarnas

änke- och pupillkassa eller stadgarna för hovkapellets pensionsinrättnjng

har pensionsnivån för dessa genom övergångsstadganden i reglementet

för statens pensionsanstalt, reglerats på sådant sätt alt densamma kan anses

i stort sett motsvara nivån för övriga enligt sistnämnda reglemente beviljade

familjepensioner. Även nu ifrågavarande familjepensioner torde sålunda

böra omfattas av förbättringen.

Från förbättringen synes sålunda böra undantagas allenast familjepension

eller understöd, som utgår till barn, vilket uppnått 21 års ålder.

I promemorian framhålles såsom allmän regel, alt vid en reglering av de

från statens pensionsanstalt utgående familjepensionerna bör iakttagas, att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

förbättrad pension icke kommer att överstiga nivån för motsvarande nyaste

familjepension.

Beträffande förbättringens storlek föreslås i promemorian, att de nu förevarande

anstaltspensionerna höjas till nivån för nyaste pensioner med iakttagande

dock, att förbättringen får överstiga 525 kronor endast om så erfordras

för uppnående av 90 procent av sagda nivå. Till stöd för förslaget

anföres följande.

Den ovan förordade förbättringen av tjänstepensionerna ansluter sig i

fråga om förbättringens storlek nära till vad 1943, 1944 och 1946 års tjänstepensionsregleringar

därutinnan inneburit. I betraktande härav synes storleken

av förbättringen av familjepensionerna lämpligen kunna anpassas efter

den genom 1946 års familjepensionsreglering åstadkomna förbättringen

av övriga familjepensioner. Sistnämnda förbättring innebar, såsom av det

föregående framgår, bland annat, att de lägre pensionerna höjdes till nivån

för nyaste pensioner dock högst med 525 kronor samt att de högre pensionerna

höjdes så att de kommo att motsvara lägst 90 procent av nyaste pensioner

även om härför erfordrades en höjning av mer än 525 kronor. Härigenom

vanns full utjämning av den tidigare oenhetliga nivån för de äldre pensionerna,

vilken varit betingad av bland annat olikheter i fråga om den statliga

bidragsverksamheten på hithörande område. Beträffande anstaltsfamiljepensionerna

förefinnes icke någon på dylikt sätt uppkommen oenhetlighet.

Skälet för medgivande av höjning i vissa pensionslägen med högre belopp än

525 kronor kan sålunda icke anses tillämpligt beträffande anstaltspensionerna
Genom

en avvikande reglering härutinnan skulle emellertid åstadkommas

olikhet mellan pensionsgrupperna, något som såvitt möjligt synes böra undvikas.

I fråga om avkortade pensioner bör förbättringen för hel pension nedsättas

i förhållande till avkortningen.

Kostnaderna för en omreglering av anstaltspensionerna i enlighet med vad

sålunda föreslagits ha enligt promemorian beräknats till omkring 390 000

kronor för år för utgående familjepensioner.

4. Från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner.

De från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensionerna ha beviljats

enligt

reglementet för lärarinnornas pensionsanstalt (intaget i kungörelsen den

23 december 1910, nr 145, angående pensionering av den kvinnliga lärarpersonalen

vid enskilda läroanstalter),

kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner åt

vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna och

kungörelsen den 18 november 1921 (nr 703) angående tilläggspensioner åt

vissa vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärarinnor, vilka

avgå med pension med utgången av juni 1921.

Reglementsenlig pension utgår från avgången, om delägaren då uppnått 55

års ålder, och i händelse av avgång dessförinnan tidigast från sagda ålder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

11

Därest delägaren i sistnämnda fall icke erlagt pensionsavgift för minst tjugo

lästerminer eller avgången icke föranletts av sjuklighet eller sjukdom, beräknas

pensionen endast på de avgifter, som hon själv haft att erlägga. I annat

fall tillgodoräknas vid pensionernas beräkning samtliga erlagda avgifter,

dock att pensionen icke får överstiga 1 500 kronor eller för delägare, som

avgått före den 1 juli 1921, 1 440 kronor.

Enligt 1917 års tilläggspensionskungörelse kan tilläggspension — såvitt

angår lärarinna som avgått innan lärarinnornas pensionsanstalt trädde i

verksamhet eller som då uppnått sådan ålder att hon icke var skyldig ingå

såsom delägare i lärarinnornas pensionsanstalt — utgå utan att vara kombinerad

med reglementsenlig pension. Eljest utgår tilläggspensionen alltid i

kombination med reglementsenlig pension.

För rätt till tilläggspension fordras att inneha minst tio på visst sätt beräknade

tjänstår. Tilläggspension utgår tidigast från 60 års ålder.

Pensionsförhöjning enligt kungörelsen 1925:280 samt dyrtids- och kristillägg

utgå endast till den som åtnjuter tilläggspension.

I promemorian föreslås, att den ifrågasatta pensionsregleringen skall omfatta

samtliga från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner. Till

stöd för detta förslag anföres följande.

Vad angår pensionsregleringens omfattning synes närmast kunna ifrågasättas

att avgränsa densamma till att avse de pensionstagare, som åtnjuta

tilläggspension eller som åtnjuta reglementsenlig pension beräknad på samtliga

avgifter.

En avgränsning av pensionsregleringen till att avse de fall, där pensionstagaren

åtnjuter tilläggspension, skulle innebära omotiverade avvikelser

från de avgränsningsregler, som gällt i fråga om de vid 1943, 1944 och 1946

års riksdagar beslutade tjänstepensionsregleringama. Å ena sidan skulle genom

ifrågavarande avgränsning uteslutas samtliga pensionstagare, som icke

inneha 10 tjänstår, oberoende av huruvida pensionstagaren avgått på grund

av tjänstens indragning eller huruvida pensionen tillträtts vid avgången

eller är att anse såsom uppskjuten pension. Vidare skulle, såvitt angår tid

före 60 års ålder, komma att undantagas samtliga pensionstagare, oberoende

av pensionstagarens avgångsförhållanden. Å andra sidan skulle regleringen

komma att omfatta uppskjuten pension till den som innehar minst 10 tjänstår

och uppnått 60 års ålder, oberoende av huruvida avgången föranletts av

tjänstens indragning eller ej, ävensom f. d. vikarie med sagda tjänstetid.

Avgränsas pensionsregleringen till de fall, där den reglementsenliga pensionen

beräknats å samtliga avgifter, skulle å ena sidan från förbättring

kunna komma att undantagas uppskjuten pension till den som avgått på

grund av tjänstens indragning. Å andra sidan skulle regleringen komma att

omfatta ett antal uppskjutna pensioner till pensionstagare, som avgått av annan

anledning än tjänstens indragning, samt f. d. vikarier i vissa fall.

En anpassning av ovan angivna avgränsningar efter de beträffande förenämnda

tjänstepensionsregleringar i motsvarande hänseende gällande reglerna

skulle erfordra modifikationer av tämligen invecklad beskaffenhet. Härtill

kommer, att de av lärarinnornas pensionsanstalt i vederbörande pensionsiirenden

prövade handlingar icke innehålla uppgifter, varav kan avgöras huruvida

pensionstagaren varit vikarie eller avgått på grund av tjänstens indragning

eller ej. I)å endast ett fåtal av de läroanstalter, varom här är fråga,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 284.

fortfarande äga bestånd, torde erforderlig utredning i förevarande avseende

endast undantagsvis kunna anskaffas. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande

pensioner endast utgöra ett ringa antal samt i stort sett äro av obetydlig

storlek och ifrågavarande förbättringar sålunda bliva starkt avkortade

föreslås att pensionsförbättringen får avse samtliga från lärarinnornas pensionsanstalt

utgående pensioner.

Beträffande frågan om den lämpliga storleken av den pensionsförbättring,

som bör vidtagas, föreslås i promemorian, att pensionerna från lärarinnornas

pensionsanstalt skola förbättras enligt de grunder, som föreslagits i fråga

om från statens pensionsanstalt utgående äldre tjänstepensioner, eller sålunda

i samma omfattning, som gällt beträffande äldre statspensioner till

lärarinnor vid kommunala flickskolor. 1 denna fråga anföres i övrigt i promemorian

följande.

Summan av reglementsenlig pension, tilläggspension och pensionsförhöjning

utgör,

om tilläggspensionen utgår enligt 1917 års kungörelse högst 1 128 kronor,

där tilläggspensionen utgått före den 1 juli 1921, och eljest högst 1 176 kronor,

samt

om tilläggspensionen utgår enligt 1921 års kungörelse högst 2 712 kronor.

Med hänsyn till denna i jämförelse med den ursprungliga pensionsnivån

för de lärarinnor vid kommunal flickskola, som omfattades av 1946 års pensionsreglering,

låga pensionsnivå torde ifrågavarande pensioner böra förbättras

enligt de ovan för äldre från statens pensionsanstalt utgående tjänstepensioner

förordade grunderna eller sålunda i samma omfattning, som gällt i

fråga om äldre statspensioner till nämnda lärarinnor. Förbättringen skulle i

enlighet härmed utan särskild begränsning för pensioner av angivna belopp

komma att utgöra 750 kronor, om tilläggspension utgår enligt 1917 års kungörelse,

och 450 kronor, om tilläggspension utgår enligt 1921 års kungörelse.

Pensioner, understigande förenämnda belopp av 1 128 respektive 1 176 och

2 712 kronor, torde böra förbättras enligt de ovan för förbättring av avkortade

pensioner förordade grunderna med utgångspunkt från sagda belopp

såsom hela pensioner. I fråga om sådana pensioner som bestå av endast reglementsenlig

pension synes hel pension böra anses utgöra 1 500 kronor eller

sålunda det högsta belopp, vartill reglementsenlig pension kan uppgå.

I de fall, då reglementsenlig pension och tilläggspension utgå i kombination

med pension från svenska lärarinnornas pensionsförening eller pensionsinrättningen

för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig

ungdom, föreslås, att pensionsförbättringen beräknas å samtliga ifrågavarande

pensionsförmåner.

Kostnaderna för en förbättring av pensionerna från lärarinnornas pensionsanstalt

enligt de förordade grunderna ha beräknats till omkring 250 000

kronor för år.

I detta sammanhang har i promemorian till behandling också upptagits

frågan om en utökning av rätten till rörliga tilläggsförmåner å pensioner

från lärarinnornas pensionsanstalt. Härom har anförts följande.

Såsom här ovan angivits utgår pensionsförhöjning samt dyrtidstillägg och

kristillägg endast under villkor att pensionstagaren åtnjuter tilläggspension.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

13

Detta synes närmast ha föranletts därav, att den framställning, varigenom

frågan om dyrtidstillägg för ifrågavarande pensionstagare på sin tid aktualiserades,

endast avsåg innehavare av tilläggspensioner (se prop. nr 265 till

1920 års riksdag, s. 10). Någon jämförlig inskränkning finnes icke i fråga

om några från statens pensionsanstalt utgående pensioner. Det har synts böra

upptagas till övervägande, huruvida icke denna olikställighet borde utjämnas.

Därest sådan utjämning befinnes böra företagas, erfordras viss ändring

av kungörelserna 1925: 275 och 280. Om utjämningen kommer till stånd,

torde hel pension i de fall, varom fråga är, böra anses utgöra 2 712 kronor.

5. Tillämpning av de förordade pensionsregleringarna i fråga

om befattningshavare, som avgår efter regleringarnas

genomförande.

1 promemorian behandlas särskilt frågan om tillämpning av de förordade

pensionsregleringarna i fråga om befattningshavare, som avgår efter regleringarnas

genomförande. Härom anföres följande.

1943 och 1944 års pensionsregleringar hade avseende endast å f. d. innehavare

av sådan anställning, med vilken blivit förenad pensionsrätt enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet eller likartade tjänstepensionsbestämmelser.

1946 års pensionsregleringar hade avseende även å f. d. innehavare

av sådan anställning, med vilken är förenad pensionsrätt enligt vissa äldre

pensionsbestämmelser. Då allenast ett fåtal befattningshavaregrupper numera

äro förenade med pensionsrätt enligt äldre pensionsbestämmelser, kom emellertid

även sistnämnda pensionsregleringar i stort sett att avse endast sådana

med pensionsrätt förenade anställningar, å vilka allmänna tjänstepensionsreglementet

eller andra sådana tjänstepensionsbestämmelser voro tillämpliga

vid regleringarnas genomförande. Regleringarna kunna sålunda endast undantagsvis

komma att avse anställningshavare, som lämnar sin pensionsberättigande

anställning efter regleringskungörelsernas ikraftträdande.

Vad angår anstaltspensionerna erhålla flertalet av de av nu förevarande

regleringar omfattade pensionstagargrupperna alltjämt tillskott av nya pensionärer.

Berörda förhållande torde komma att upphöra först i den mån befattningshavarna

överföras på de nya pensionsbestämmelser, vartill den genom

1944 års pensionsutredning pågående översynen av reglementet för statens

pensionsanstalt kan komma att giva upphov. I betraktande av nu anförda

omständigheter synes med regleringen av anstaltspensionerna i fråga

om dess tillämplighet beträffande framdeles avgående befattningshavare böra

förknippas vissa villkor. 1 sådant avseende torde höra gälla, att förbättring

av pension i fråga om den som avgått efter de nya pensionsbestämmelsernas

ikraftträdande iår äga rum allenast under förutsättning att möjlighet

icke iörelunnits för huvudmannen eller befattningshavaren att erhålla pensionsrätt

enligt sagda bestämmelser samt att huvudmannen i sådant fall underkastat

sig den skärpning i avgiftshänseende, som kan tänkas komma att

genomföras beträffande befattningshavare, som kvarstår vid pensionsrätt enligt

nu gällande pensionsbestämmelser. Sådan skärpning torde bland annat

kunna avse skyldighet för huvudman och befattningshavare att erlägga årlig

pensionsavgift beräknad å pensionsunderlag motsvarande omreglerade

eller tekniskt uppräknade hela tjänste- och familjepensioner.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

6. Ändring av pensionsbestämmelserna för vissa f. d.

befattningshavare vid hovkapellet.

I samband med de förevarande pensionsregleringsfrågorna har i promemorian

också till behandling upptagits fråga om viss ändring av de i kap.

X reglementet för statens pensionsanstalt intagna särskilda bestämmelserna

för befattningshavare vid hovkapellet. I frågan har anförts och föreslagits

följande.

Vid genomgång av statens pensionsanstalts matriklar över tjänstepensionstagare

har beträffande f. d. befattningshavare vid kungl. teatern, för vilka

pension beviljats enligt reglementet för statens pensionsanstalt, bemärkts, att

avkortade pensioner förekomma i relativt avsevärt större antal i fråga om

f. d. befattningshavare vid hovkapellet än i fråga om övriga f. d. befattningshavare

vid knngl. teatern. Förekommande avkortade pensioner äro

dessutom i regel avsevärt starkare reducerade i fråga om förstnämnda pensionstagare

än vad fallet är i fråga om sådana av de sistnämnda pensionstagarna.

som beträffande tjänstålder äro likställda med befattningshavarna

vid hovkapellet. Berörda förhållanden sammanhänga i huvudsak med gällande

olikheter grupperna emellan i fråga om rätt till tjänstårsberäkning

för anställningstid med delaktighet i äldre pensionsinrättning och i fråga om

slittet för beräkning av avkortad pension.

I avseende å tiänstårsberäkningen gäller, att befattningshavare vid hovkapellet

i regel icke äger tillgodoräkna mer än 2/s av ifrågakommande anställningstid

av angivet slag, medan annan befattningshavare vid kungl. teatern

äger tillgodoräkna motsvarande tid i sin helhet. Beträffande beräkning av

avkortad tjänstepension gäller att sådan pension för befattningshavare vid

hovkapellet regelmässigt beräknas försäkringstekniskt, under det att sådan

pension för annan befattningshavare vid kungl. teatern i motsvarande fall

beräknas enligt de eljest vanliga gynnsammare grunderna.

Att befattningshavare vid en staten så närstående institution som kungl.

teatern intaga en så olikartad ställning i fråga om tjänstårsberäkning och

sättet för beräkning av avkortad pension synes ur rättvise- och andra synpunkter

icke böra förekomma. Vad särskilt angår tjänstårsberäkningen är

att märka, att förutom förutvarande delägarna i hovkapellets pensionsinrättning

icke finnes någon grupp befattningshavare, som icke fått tillgodoräkna

hela sin anställningstid med delaktighet i äldre av statens pensionsanstalt

övertagen pensionsinrättning såsom tjänstår för pension från anstalten.

På grund av vad här ovan anförts föreslås att de i kap. X reglementet för

statens pensionsanstalt intagna särskilda bestämmelserna för befattningshavare

vid hovkapellet jämte därtill hörande övergångsstadganden ändras därhän,

att dessa befattningshavare i vad avser sättet för beräkning av avkortad

tjänstepension samt rätt till tjänstårsberäkning bliva likställda med övrig

teaterpersonal. Därest så sker och om ändringen erhåller retroaktiv verkan

å redan avgångna befattningshavare vid hovkapellet, vilket synes böra

medgivas i vad avser pensionsbelopp belöpande på tid från och med pension

sregleringens genomförande, skulle regleringen för dessa befattningshavares

vidkommande medföra en pensionsförbättring, som med hänsyn till

deras tjänstetid vid hovkapellet kan anses likvärdig med den förbättring,

som skulle tillkomma innehavare av pension beviljad enligt stadgarna för

kungl. hovkanellets pensionsinrättning eller stadgarna för någon av statens

pensionsanstalt övertagen pensionsinrättning för annan teaterpersonal.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

15

Yttrandena.

över departementspromemoiåan ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret

och statens pensionsanstalt.

Båda remissmyndigheterna ha tillstyrkt, att en förbättring av de ifrågavarande

pensionerna nu vidtages och att denna sker i anknytning till de under

åren 1943—46 genomförda förbättringarna av statliga och därmed jämställda

s. k. äldre och nyare pensioner. Statens pensionsanstalt har i detta

sammanhang uttalat följande.

Den i promemorian föreslagna regleringen anknyter till de regleringar av

statsanställdas pensioner, som genomförts vid 1943, 1944 och 1946 års riksdagar.

Åvägabringandet av en sådan anknytning kräver emellertid — på

grund av den starkt skiftande karaktären av anstaltspensionerna och avsaknaden

i vissa fall av direkt motsvarande eller jämförbara statspensioner —

åtskilliga särregleringar av rätt komplicerad art. Det kunde med hänsyn härtill

ifrågasättas att för pensionsanstaltens verksamhetsområde söka åstadkomma

en pensionsförbättring efter mera förenklade och administrativt mera

lättillämpade regler. Varje sådan förenkling måste emellertid dra med sig

en försämring av möjligheterna att anpassa pensionsförbättringen efter vad

som i skilda fall kan anses skäligt. Enär en minskning av dessa möjligheter

till anpassning i vissa fall skulle kunna medföra mycket olämpliga resultat,

anser sig pensionsanstalten icke kunna förorda någon väsentlig förenkling

av den föreslagna, tyvärr mycket arbetskrävande regleringsapparaten.

Beträffande omfattningen av den föreslagna pensionsregleringen ha båda

remissmyndigheterna avstyrkt, att regleringen skall omfatta samtliga fall av

vikariepensioner och alla uppskjutna pensioner. Statens pensionsanstalt har

i detta hänseende anfört följande.

Anstalten anser sig icke kunna förorda, att regleringen får omfatta andra

pensionerade vikarier än sådana, för vilka vikariatstjänstgöringen varit av

den art, att den enligt numera tillämpade regler för bestämmande av anställningsformen

skulle hava medfört vederbörandes anställande såsom extra

ordinarie. Längre har regleringen icke sträckts vid 1946 års förbättring på

folkskolans och de högre kommunala skolornas område.

Ej heller bör pensionsregleringen utsträckas till att allmänt omfatta uppskjutna

pensioner till f. d. befattningshavare, vilkas avgång skett av annan

anledning än befattningens indragning. Såsom i promemorian anmärkts äro

visserligen dessa pensioner, när de beräknats så, alt de motsvara allenast

befattningshavarnas egna pensionsavgifter, avsevärt lägre än de livränteförmåner,

som för motsvarande fall utgå enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.

Ihågkommas bör emellertid, att statstjänstemän, som utan rätt

till genast börjande tjänstepension avgått ur tjänst före civila tjänstepensionsreglementets

ikraftträdande den 1 juli 1935, i allmänhet icke erhållit

något som helst vederlag för erlagda tjänstepensionsavgifter och att därför

innehavare av uppskjutna pensioner från statens pensionsanstalt, grundade

i befattningar som frånträtts före den 1 juli 1935, även utan förhöjning av

pensionerna äro bättre ställda än motsvarande förtidsavgångna statstjänstemän.

Måhända kunde det, med hänsyn till jämförelsen med de efter den

30 juni 1935 förtidsavgångna statstjänstemännens livränteförmåner, ifrågasättas

att förbättra de nu förevarande uppskjutna anstaltspensionerna, om

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj-.ts proposition nr 284.

den pensionsgrundande befattningen frånträtts efter nämnda dag, men ej

om den frånträtts tidigare. Pensionsanstalten finner sig dock icke böra för

närvarande tillstyrka en sådan kategoriklyvning utan stannar vid att förorda

reglering allenast av de uppskjutna tjänstepensioner, som utgå efter

vederbörande befattningshavares avgång på grund av tjänsteindragning.

Statens pensionsanstalt har dessutom uttalat, att från förbättring syntes

böra undantagas pensioner till sådana f. d. befattningshavare vid de kungl.

teatrarna, som tillhört de icke kollektivavtalsanställda personalkategorierna

och som i stället för att övergå på de nya bestämmelserna i statens pensionsanstalts

reglemente anmält sig vilja kvarbliva vid pensionsrätt enligt stadgarna

för de kungl. teatrarnas pensionsinrättning, vilken pensionsrätt alltså

av vederbörande bedömts såsom förmånligare.

Mot förslaget, att statsverket såsom regel skall påtaga sig hela kostnaden

för den avsedda pensionsregleringen, ha erinringar framförts av båda remissmyndigheterna.

Statskontoret har i frågan uttalat följande.

Statskontoret kan icke biträda förslaget, att statsverket såsom regel påtager

sig hela kostnaden för den avsedda pensionsregleringen på förevarande

område. Den av statens pensionsanstalt och lärarinnornas pensionsanstalt

bedrivna pensioneringsverksamheten bygger i allmänhet på principen, att vederbörande

huvudman svarar för viss del — densamma är och har varit av

olika storlek inom olika verksamhetsområden — av kostnaderna för de reglementsenligt

utgående grundförmånerna. Då det här väsentligen gäller en

förbättring av dessa grundförmåner, torde det få anses följdriktigt, att huvudmännen

i förevarande sammanhang får svara för en del av den avsedda

förbättringen. Att därvid i de olika fallen anpassa storleken av den förbättring,

staten skulle erbjuda, efter relationen mellan å ena sidan statens och

den enskilda befattningshavarens och å andra sidan huvudmännens bidrag

till grundförmånerna, skulle emellertid bliva alltför komplicerat. Statskontoret

finner sig med hänsyn härtill böra förorda, att staten såsom regel begränsar

ifrågakommande förbättring till två tredjedelar av den i promemorian

föreslagna. Det bör i överensstämmelse härmed bliva beroende på

vederbörande huvudmans åtgöranden, huruvida pensionstagaren skall erhålla

den ytterligare tredjedel, som erfordras för att pensionsregleringen

skall ungefärligen motsvara den, som ifrågakommit inom det statliga pensionsväsendet.

Enligt vad statskontoret kunnat utröna har hos vissa större

kommuner för viss del av här avsedda pensionsgrupper redan genomförts en

pensionsreglering, som i vissa fall varit av väsentligt större storleksordning

än den nu ifrågasatta. Den pensionsförbättring, som nu skulle komma att

erbjudas från statens sida, skulle i dessa fall icke komma vederbörande

pensionstagare till godo utan endast föranleda en minskning av den kommunala

pensionsökningen. Häremot synes icke vara något att erinra, men

det anmärkta förhållandet talar även för en allmän differentiering av kostnaderna

för den ifrågasatta pensionsförbättringen i enlighet med statskontorets

ovan förordade förslag. Måhända torde det emellertid i anslutning till

detta förslag böra övervägas, huruvida icke den statliga pensionsförbättringen

i fall, där den verksamhet, till vilken befattningshavaren varit knuten,

övertagits av staten eller annan huvudman, bör utgå utan ifrågasatt begränsning.

Statens pensionsanstalt har i frågan om statens andel i regleringskostnaderna

uttalat:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

17

Vid ett ställningstagande till frågan om lämpligt belopp för den av statsmedel

utgående pensionsförbättringen har pensionsanstalten icke kunnat

bortse från de omständigheterna, att anstaltspensionerna i allmänhet grundas

ej blott på bidrag från befattningshavarna och staten utan även på

bidrag från vederbörande huvudmän samt att också i vissa fall huvudmännen

lämna särskilda tillskott I ill de utgående pensionerna. Att uppställa

regler för ett mera i detalj gående hänsynstagande till dessa omständigheter,

vilkas inverkan i skilda fall är ganska olikartad, har dock synts svårgenomförbart.

En tillfredsställande lösning av spörsmålet har pensionsanstalten

funnit vara att låta pensionsförbättringen för de nu ifrågavarande tjänstepensionstagarna

— vilka ju icke varit direkt statsanställda — regelmässigt

stanna vid något lägre belopp än de åt pensionerade statstjänstemän åren

1943, 1944 och 1946 medgivna pensionsförbättringarna. Såsom skäligt sådant

lägre belopp anser pensionsanstalten ett belopp motsvarande 2/3 av de sistnämnda

pensionsförbättringarna kunna föreslås. Huvudmän, som icke redan

själva beviljat pensionstagare tilläggspension minst motsvarande den återstående

tredjedelen av dessa pensionsförbättringar, böra överväga ett beviljande

av sådan tilläggspension. Full pensionsförbättring i enlighet med det

i promemorian förordade förslaget synes emellertid från statens sida böra

tillförsäkras i fall, där staten numera övertagit den verksamhet, inom vilken

befattningshavaren var sysselsatt.

Den uppfattning i förenämnda fråga, varåt anstalten sålunda givit uttryck,

har icke delats av ledamoten av anstaltens styrelse direktören B. Kjellén,

vilken i stället uttalat följande.

De förslag rörande förbättring av vissa från statens pensionsanstalt och

från lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner, som framlagts i den

remissen bilagda promemorian, anknyta i fråga om förbättringarnas stor

lek till de regleringar, som vid 1943. 1944 och 1946 års riksdagar genomförts

beträffande de enligt äldre bestämmelser utgående pensionerna till f. d.

statstjänstemän, folkskollärare och lärare vid högre kommunala skolor m. fl.

Förslag om ytterligare förbättring av sistnämnda pensioner till f. d. statstjänstemän

m. fl. torde komma atl framläggas för årets riksdag. Vid sådant

förhållande anser jag det icke behöva inge några allvarligare betänkligheter

att förbättra de i promemorian avsedda anstaltspensionerna med de i densamma

angivna beloppen, som ju ej sträcka sig längre än till de nyssnämnda,

åren 1943, 1944 och 1946 beviljade förbättringarna för pensionerade statstjänstemän.

Sknlle, såsom majoriteten inom pensionsanstaltens styrelse föreslår,

den statliga pensionsförbättringen begränsas till "/■■, av den såsom skälig

ansedda förbättringen, är det fara värt, alt åtskilliga pensionstagare få ålnöjas

härmed, enär de ej från sina förutvarande huvudmän erhålla något

tillägg härtill. Att såsom i promemorian skett avstå från att förutsätta huvudmännens

medverkan vid pensionsregleringen finner jag så mycket mindre

betänkligt, som statsmakterna tidigare medgivit dyrlids- och kristillägg å

pensionerna enligt reglerna för sådana tillägg å pensionerna till rent statsanställda,

detta utan att kräva bidrag härtill från huvudmännen (dessa nlgöras

i stora flertalet fall av landsting, primärkommuner, hushållningssällskap

och skogsvårdsstyrelser).

1 fråga om de föreslagna ändringarna av pensionsbestämmelserna för vissa

f. d. befattningshavare vid hovkapellet ha bild a remissmyndigheterna tillstyrkt

att tid, varunder vederbörande befattningshavare varit delaktig i hov
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 284,

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mnj:ts proposition nr 284.

kapellets pensionsinrättning, får räknas oavkortad vid pensionens bestämmande

men avstyrkt ett upphävande för hovkapellets befattningshavare av

föreskriften om försäkringsteknisk avkortning av pensionerna vid felande

tjänstår.

Beträffande den tekniska omräkning av pensionerna, som i promemorian

föreslagits, har statens pensionsanstalt uttalat följande.

Enligt promemorian förutsättas pensionerna bliva omräknade till sådan

levnadskostnadsnivå, att å pensionerna kan tillämpas nu gällande system

med rörligt tillägg och kristillägg. Pensionsanstalten vill i stället — för

åstadkommande av enhetlighet i fråga om pensionernas rörlighet i förhållande

till levnadskostnaderna — föreslå, att omräkning sker till sådan nivå att

genomgående kan tillämpas det system, som härvidlag från och med den

1 juli 1947 skall gälla med avseende å statstjänstemäns löner och pensioner.

Det torde då ej vara anledning att bibehålla hittillsvarande redovisning av

vissa delar av pensionsförmånerna på särskilda anslag.

I övrigt har vad i promemorian föreslagits icke föranlett andra uttalanden

i remissyttrandena, än att statens pensionsanstalt, med hänsyn bl. a. till att

en pensionsreglering enligt de föreslagna riktlinjerna kommer att administrativt

sett bliva mycket krävande, föreslagit att den ifrågavarande pensionsregleringen

icke skall träda i kraft förrän den 1 januari 1948,

Departementschefen.

Genom de år 1943, 1944 och 1946 genomförda pensionsregleringarna ha de

äldre statspensionerna och vissa av de från statens pensionsanstalt utgående

pensionerna blivit väsentligt förbättrade. Vid dessa regleringar ha emellertid

utelämnats en betydande del av de från statens pensionsanstalt utgående

pensionerna ävensom samtliga pensioner från lärarinnornas pensionsanstalt.

Härigenom ha dessa pensionstagare kommit i ett sämre läge. Jag delar den

uppfattning, som kommit till uttryck i departementspromemorian och mot

vilken remissmyndigheterna ej riktat erinran, att en pensionsförbättring nu

bör givas åt de pensionstagare, som enligt det sagda ej omfattats av 1943—

1946 års regleringar.

Av i promemorian angivna skäl har där föreslagits, att den ifragasatta

pensionsregleringen skall omfatta alla sadana från statens pensionsanstalt

och lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner, som kunna sägas motsvara

de äldre och nyare statspensionerna och som icke blivit delaktiga av

de förenämnda pensionsregleringarna. Båda remissmyndigheterna ha uttalat,

att den nu förevarande pensionsregleringen icke bör givas större omfattning

än de pensionsregleringar, som genomförts beträffande statspensionerna.

Vid de sistnämnda pensionsregleringarna ha nämligen undantagits

pensioner till vissa f. d. vikarier och sådana uppskjutna pensioner, som enligt

reglementet för statens pensionsanstalt beviljats f. d. befattningshavare,

vilka avgått av annan anledning än befattningens ind^fmng. Jag delar remissmyndigheternas

uppfattning, att den pensionsregh ring, varom förslag nu

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

19

framlägges, icke bör omfatta sådana pensioner, som undantagits vid de

föregående regleringarna av statspensionerna m. fl. Skulle i något fall icke

kunna utrönas, huruvida viss pensionstagare med nämnda gränsdragning

bör omfattas av pensionsregleringen eller ej, t. ex. därför att tillgängliga

handlingar icke utvisa vad slag av vikariat viss pensionstagare innehaft, torde

Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att besluta om pensionsregleringens

tillämpning även å sådan pensionstagare. De undantagna pensionerna

böra emellertid liksom övriga pensioner tekniskt omräknas på sätt

pensionsans tal ten föreslagit.

Vad statens pensionsanstalt uttalat angående undantagande från pensionsregleringen

av pensionerna till vissa f. d. befattningshavare vid de kungl.

teatrarna, kan jag biträda.

Genom de förenämnda pensionsregleringarna har skillnaden i pensionsnivaerna

för a ena sidan äldre och nyare pensioner och å andra sidan nyaste

pensioner helt eller delvis utjämnats. I departementspromemorian har

föreslagits, att den nu förevarande regleringen skall medföra motsvarande

förbättring. Mot en förbättring av sådan storleksordning torde intet vara att

erinra. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutit framlägga

proposition om ytterligare förbättring av äldre och nyare statspensioner

till i princip jämställdhet med pensionsnivån enligt de pensionsreglementen,

som föreslås skola gälla från och med den 1 juli 1947, kunde det

emellertid ifrågasättas, om icke den pensionsreglering, varom nu framlägges

förslag, borde medföra större förbättringar än de föreslagna. För egen del

anser jag det lämpligast, att förbättringen begränsas till den i promemorian

föreslagna storleken, eftersom reglementet för statens pensionsanstalt är under

omai betning och det ännu icke kan avgöras, vilken pensionsnlvå, som

kommer att bliva rådande enligt det nya reglementet. Då förbättringen begränsas

på föreslaget sätt, bör den förevarande regleringen av anstaltspensionerna

ske utan hänsynstagande till sammanträffande folkpension.

Beträffande fragan om fördelningen av kostnaden för den föreslagna ]>ensionsförbätlringen

ansluter jag mig till det i promemorian framlagda förslaget,

att staten skall stå för hela kostnaden.

De pensionsbestämmelser och pensionsunderlag, som gälla för befattningshavare

med delaktighet i statens pensionsanstalt eller i lärarinnornas pensionsanstalt,

äro mycket växlande. En pensionsreglering för dessa pensionsanstalters

äldre pensioner måste därför erbjuda svårigheter, när det gäller

att bed;öma, hur principerna för pensionsregleringen skola tillämpas i de enskdda

fallen. Det har icke synts påkallat att i detta sammanhang redovisa

alla de spörsmål, som kunna beräknas uppkomma. Kungl. Maj:t torde böra

inhämta riksdagens bemyndigande att med tillämpning av de huvudprinciper

för pensionsregleringen, vartill förslag framlagts i promemorian, meddela beslut

i dylika spörsmål. 1 överensstämmelse med vad som eljest allmänt gäller,

torde det även böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut vid

fall av sammanträ ude pensioner.

1 promemorian fou slås pensionsregleringen träda i kraft den 1 juli i år

Statens pensionsanstalt har med hänsyn till det väntade svåra och långvariga

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 284.

arbetet med regleringens genomförande hemställt, att regleringen icke skall

träda i kraft förrän den 1 januari 1948. Då enligt förut denna dag framlagda

förslag pensionsbeloppen och pensionsbestämmelserna for alla andra pensionstagare

skola ändras från och med den 1 juli 1947, kan jag icke bitrada

pensionsanstaltens hemställan utan tillstyrker promemorians förslag. Jag

vid emellertid uttala, att jag är väl medveten om, att alla omräkningar av

äldre och nyare pensioner, som påkallas av pensionsregleringen, icke kunna

förväntas vara färdiga förrän inemot den av statens pensionsanstalt föreslagna

ikraftträdandedagen. Detta bör dock ej hindra, att förbättringen gives

verkan från den av mig förordade tidpunkten.

Promemorians förslag i fråga om pensionsregleringens tillämpning a befattningshavare,

som avgå med pension efter regleringens ikraftträdande, har

icke givit mig anledning till erinran.

I promemorian har utöver förslaget angående den egentliga pensionsregleringen

även intagits ett förslag om viss ändring av pensionsbestämmelserna

för befattningshavare i hovkapellet. Ändringen skulle avse dels sattet för beräkning

av avkortad pension och dels rätten till tjänstårsberakning. Bada

remissmyndigheterna ha avstyrkt förslaget i dess förra del men tillstyrkt det

såvitt gäller rätten till tjänstårsberäkning. Jag forordar, att forslaget bila - les till den del det tillstyrkts av remissmyndigheterna. Den förbättring av

vederbörliga pensioner, som med stöd härav inträder, böra pensionstagarna

få åtnjuta från och med den 1 juli 1947. Bifall till detta förslag förutsätter

viss ändring av reglementet för statens pensionsanstalt. Därest riksdagen bifaller

förslaget, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa den erforderliga

reglementsändringen.

Vidare har i promemorian ifrågasatts, huruvida icke hädanefter pensionsförhöjning

samt dyrtids- och kristillägg å pensioner från lärarinnornas pensionsanstalt

borde få utgå även om pensionstagaren ej åtnjuter tilläggspension

Med hänsyn till vad i promemorian härom anförts, förordar jag denna

ändring. Vid bifall härtill torde Kungl. Maj:t få vidtaga erforderliga ändringar

i kungörelserna 1925:275 och 280.

Kostnaden för statsverket för den av mig nu förordade pensionsregleringen

kan med stöd av de i promemorian angivna beräknade beloppen uppskattas

till (2 700 000 + 390 000 + 250 000=) 3 340 000 kronor eller, avrundat,

3 500 000 kronor. Medel för genomförandet av denna pensionsreglering ha

äskats i den förut i dag av Kungl. Maj:t beslutade propositionen angående

reglering av vissa tjänste- och familjepensioner m. m. j

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat, meddela

dels bestämmelser angående omreglering av vissa från sta
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 284.

21

tens pensionsanstalt och från lärarinnornas pensionsanstalt

utgående pensioner, dels bestämmelse angående viss rätt till

tjänstårsberäkning för befattningshavare vid hovkapellet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1947:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av vissa från statens pensionsanstalt och lärarinnornas pensionsanstalt utgående pensioner s. 1 i texten