Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1947/48 till karolinska sjukhuset och seraflmerlasarettet in. m

1947-05-16 · 84 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 82 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:287, Angående anslag för budgetåret 1947/48 till karolinska sjukhuset och seraflmerlasarettet in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 287.

1

Nr 287.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1947/48 till karolinska sjukhuset och seraflmerlasarettet

in. m.; given Stockholms slott den

16 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför härefter

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

83 och 90, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, beräkna för budgetåret 1947/48

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 9 500 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 3 700 000 kronor;

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 200 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 725 000 kronor;

dels ock till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm ett förslagsanslag av 81 100 kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, torde jag få ånyo anmäla desamma

ävensom frågan om anordnande av medicinskt-klinisk undervisning

vid allmänna sjukhuset i Malmö.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 287:

3

1. Reglering av anställningsförhållandena för de

underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet m. m.

Inledning.

De underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

tillhöra väsentligen två principiellt olika kategorier, nämligen deltidsanställda

och arvodesavlönade, å ena sidan, samt heltidsanställda och lönegradsplacerade,

å andra sidan. Till den förra gruppen höra biträdande överläkare, vilkas

befattningar äro knutna till den på respektive kliniker bedrivna slutna vården,

samt biträdande läkare, vilka —: med ett par undantag för specialisttjänster

— tjänstgöra som poliklinikföreståndare och ha det omedelbara

ansvaret för poliklinikverksamheten vid sjukhusen. Den andra gruppen

underordnade läkare omfattade ursprungligen jämlikt 1937 års riksdags beslut

tre kategorier, förste, andre och tredje underläkare, placerade i lönegraderna

Ex 23, Ex 22 och Ex 15. Till denna grupp torde jämväl få räknas två

e. o. biträdande läkare i lönegraden Eo 23 vid radiumhemmet. Sedermera

vidtogs den ändringen, att tredje underläkarna genom beslut av 1940 års

riksdag uppflyttades till lönegraden Ex 18.

Alltsedan den 1 juli 1939 gälla beträffande de underordnade läkarnas vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet rätt att uppbära ersättning för

intyg och utlåtanden följande bestämmelser:

1. Ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtande (läkarbetyg) beträffande

patienter, å vilka lagen 17/6 1916 om försäkring för olycksfall i arbete

äger tillämpning så ock för intyg eller utlåtande (läkarbetyg) inom annan

socialförsäkringsgren eller enligt förordningen 18/6 1927 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, skall inkasseras

av vederbörande sjukhus. Sådan ersättning må dock icke uttagas av medellös

patient, som själv har att bära kostnaden för intyg eller utlåtande.

2. Biträdande läkare och underläkare, som vid karolinska sjukhuset utfärdat

intyg eller utlåtande, som i mom. 1. sägs, må av inflytande ersättning

uppbära 50 °/o för intyg eller utlåtande beträffande patienter, å vilka olycksfallsförsäkringslagen

äger tillämpning, och 90 % för annat sådant intyg eller

utlåtande.

3. Vad i mom. 2. föreskrivits skall jämväl gälla beträffande biträdande

läkare och underläkare vid serafimerlasarettet; dock att sådan läkare, vars

förordnande icke utlöper med utgången av budgetåret 1938/39, äger, så länge

han innehar sagda förordnande, uppbära 90 °/o av inflytande ersättning för

intyg eller utlåtande beträffande patienter, å vilka olycksfallsförsäkringslagen

äger tillämpning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungt. Maj.ts proposition nr 287.

I skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 4 oktober 1945 hemställde

Sveriges yngre läkares förening på uppdrag av Sveriges läkarförbund

om förhandlingar i lönereglerande syfte. Sedan denna framställning föranlett

tillkallandet av statskommissarien B. E. Johnsson som utredningsman med

uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag rörande anställningsvillkoren

för de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

avgavs utredning med förslag i ämnet den 26 mars 1946. Förslaget

innebar beträffande de underordnade läkarnas avlöningsförhållanden,

att underläkarna och de extra ordinarie biträdande läkarna icke vidare skulle

äga uppbära ersättning för utfärdade intyg, att de biträdande överläkarna och

biträdande läkarna med oförändrade löneförmåner skulle bibehålla den

dittillsvarande arvodesanställningen, att förste och andre underläkare skulle

sammanföras till en grupp och placeras i lönegraden Eo 24, samt att tredje

underläkarna skulle uppflyttas till lönegraden Ex 21. För de två e. o. biträdande

läkarna å radiumhemmet, två förste underläkare å neurokirurgiska

kliniken samt en biträdande läkare å röntgendiagnostiska avdelningen vid

karolinska sjukhuset föreslog utredningsmannen inrättandet av e. o. befattningar

i 26 lönegraden. Beträffande de överväganden, som 1''öregingo förslaget,

samt de skäl, som anfördes till stöd för detsamma, torde få hänvisas

till betänkandet i fråga.

Sedan förenämnda utredning underkastats remiss till vederbörliga statliga

myndigheter ävensom till Sveriges läkarförbund, upptogs spörsmålet vid anmälan

av proposition nr 273 till 1946 års riksdag. Härvid uttalade min företrädare

i ämbetet bland annat följande.

Vid bedömandet av förste och andre underläkarnas löneställning får hänsyn

tagas till åtskilliga faktorer, exempelvis den långa och kostsamma utbildningen,

längden av föregående anställning, den krävande och i allmänhet

riskfyllda tjänstgöringen, frånvaron av en begränsad arbetstid, jourtjänsten

och —- icke minst — skyldigheten att biträda vid handledningen av studerande.

Eu icke oväsentlig synpunkt är även, att ifrågavarande tjänster i allmänhet

äro s. k. passagetjänster, som icke innehavas annat än relativt kort

tid. Vidare måste tagas i beaktande den löneställning, som ansetts böra tillkomma

andra statligt anställda befattningshavare med likvärdig eller i vart

fall jämförbar utbildning, ävensom löneförhållandena vid andra, icke-statliga

kroppssjukhus. I sistnämnda hänseende får ihågkommas, att enligt gällande

löneavtal åtskilliga, sannolikt det övervägande flertalet underläkare vid de

kommunala sjukhusen och landstingssjukhusen åtnjuta icke obetydliga inkomster

av den vid lasaretten bedrivna öppna sjukvården, något som icke

är fallet beträffande underläkarna vid de statliga undervisningssjukhusen i

Stockholm, där alla vårdavgifter vid poliklinikerna tillfalla vederbörande

sjukhus.

Till nu nämnda, på frågan om underläkarnas löneställning inverkande

omständigheter kommer ytterligare en synpunkt, som vid de förda förhandlingarna

med läkarnas organisationer kommit att stå i förgrunden. Det gäller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2<S7.

5

den omstridda frågan om ersättningen för vissa läkarintyg. Från statens synpunkt

har hävdats, att utfärdandet av dessa intyg måste anses ingå i vederbörande

läkares tjänsteåligganden, varför särskild ersättning icke borde utgå

för intygens utfärdande. Läkarorganisationerna å andra sidan göra gällande

en motsatt åsikt. Jag delar för egen del utredningsmannens uppfattning, all

hland tjänsteåliggandena för en i statens tjänst heltidsanställd sjukhusläkare

i princip måste inräknas även utfärdandet av ifrågavarande intyg. Godlages

denna uppfattning, framstår rätten att uppbära särskild ersättning som oförenlig

med det nuvarande statliga lönesystemet. Jag är följaktligen av principiella

skäl icke beredd att tillstyrka, att med extra ordinarie anställning

förenas rätt till intygsersättning, icke ens — på sätt i vissa remissyttranden

ifrågasatts -— i nuvarande provisoriska form.

I lönefrågan framhöll min företrädare, att han efter övervägande av på

frågans bedömande inverkande omständigheter och efter samråd med chefen

för finansdepartementet varit beredd att — om såsom utredningsmannen förordat

rätten för läkarna all uppbära ersättning för i tjänsten utfärdade intyg

slopades — godtaga en placering av samtliga dåvarande förste och andre

underläkare i lönegraden Ko 26. Emellertid uttalade departementschefen vidare

följande:

Vid förhandlingar, som jag fört med representanter för de berörda läkarorganisationerna,

ha dessa emellertid icke godtagit den av mig föreslagna

löneställningen i lönegraden Eo 26 för förste och andre underläkare, därest

rätten till intygsersättning samtidigt skulle slopas. I överensstämmelse med

läkarförbundets i det föregående återgivna uttalande, att förbundet hellre än

att acceptera ett slopande av nämnda rätt skulle kunna antaga förslaget om

eu placering i lönegraden Eo 24, ha läkarrepresentanterna inför mig framkastat

tanken på elt provisorium, innebärande arvodesanställning med full

rätt till intygsersättning (alltså icke såsom nu eu delning av ersättningsbeloppen

med sjukhusen).

En övergång till arvodesanställning skulle emellertid innebära en så allvarlig

försämring i jämförelse med nuvarande anställningsform — bland

annat skulle rätten till ålderstillägg, sjukvårdsersättning in. fl. förmåner bortfalla

— att jag i de anställdas intresse ansett mig böra undvika en sådan förändring.

Om arvodesbeloppet beräknades efter den av läkarförbundet godtagna

placeringen i lönegraden Eo 24, skulle etl accepterande av läkarrepresentanternas

erbjudande vidare för flertalet läkare innebära väsentligt minskade

inkomster jämfört med den av mig såsom lämplig betraktade löneställningen

med placering i lönegraden Eo 26 utan rätt till intygsersättning.

Vid mina ansträngningar att finna eu för såväl sjukvården som läkarna

godtagbar lösning, som vore förenlig med de principer, som för närvarande

tillämpas inom den statliga lönepolitiken, har min uppmärksamhet fästs på,

all eu placering i lönegraden Eo 26 visserligen skulle skänka läkarna eu relativt

tryggad ställning med pensionsrätt för dem och deras familjer, men att

likväl för åtskilliga underläkare, kanhända flertalet av dem, skulle finnas

kvar eu icke oberättigad anledning till missnöje med arbetsförhållandena.

Läkarrepresentanterna ha nämligen vid olika tillfällen för mig framhållit

den ofta orimliga arbetsbörda — sammanhängande med den oreglerade arbetstiden

— som ålåge många av dem. Då det uppenbarligen icke kan ligga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

i samhällets och än mindre i de sjukas intresse att läkaren under utövandet

av sitt viktiga och krävande yrke skall pressas av en onormal arbetsbörda,

har önskvärdheten av att åstadkomma en lättnad i detta avseende för mig

börjat framstå som ett väsentligt moment i strävandena att skapa drägliga

förhållanden för underläkarna vid statens kroppssjukhus. Någon annan utväg

än en ökning av läkarpersonalen torde härvid knappast ifrågakomma.

Hur långt man med nuvarande knappa tillgång på läkare kan komma i fråga

om personalökning, vågar jag emellertid för närvarande icke hysa någon

mening om. En översyn av arbetsförhållandena vid nämnda sjukhus och en

undersökning av möjligheterna att förbättra de påtalade missförhållandena

synas emellertid påkallade. Skulle det visa sig ogörligt för närvarande att

nedbringa arbetsbördan till rimliga mått genom en personalökning, vill jag

icke bestrida, att underläkarnas lönefråga — således även frågan om intygsersättningen

-— kan komma i ett nytt läge.

Min företrädare förordade i anslutning till vad sålunda anförts ett fortsatt

provisorium, varvid emellertid dåvarande förste och andre underläkare, vilka

föreslogos sammanförda till en grupp såsom förste underläkare i lönegraden

Ex 23 — utöver det för budgetåret 1946/47 beslutade provisoriska lönetillägget

å 660 kronor — skulle få åtnjuta en provisorisk löneförstärkning av 1 500

kronor, innebärande att en förste underläkares totala löneförmåner kommo

att uppgå till i runt tal 11 645 kronor för år. Vidare föreslogs, att de dåvarande

tredje underläkarna skulle såsom andre underläkare uppflyttas till

lönegraden Ex 21, att två förste underläkare vid neurokirurgiska kliniken å

serafimerlasarettet skulle erhålla ställning som biträdande läkare med arvoden

av 14 300 kronor för år, samt att biträdande läkaren vid röntgendiagnostikavdelningen

å karolinska sjukhuset skulle såsom överläkare hänföras till

lönegraden Eo 26.

Kungl. Maj ds i enlighet med min företrädares förslag avfattade hemställan

godtogs av riksdagen (skrivelse nr 456). Riksdagen anförde tillika, att den

ifrågasatta undersökningen rörande läkarnas arbetsförhållanden snarast

borde komma till stånd, varvid även frågan om intygsersättningen i hela dess

vidd borde upptagas till bedömande. Riksdagen förklarade sig hysa den principiella

uppfattningen att, därest intygsersättningen för underläkarna vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet borttoges, detta rimligen torde

böra leda till vidtagande av motsvarande åtgärder beträffande samtliga läkare

vid allmänna sjukhus.

Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande tillkallades den 17 augusti 1946

tre sakkunniga — landshövdingen G. H. Kjellman, ordförande, professorn

M. J. J. Ljungdahl och statskommissarien B. E. Johnsson —- för att biträda

med utredning och avgiva förslag angående arbets-, anställnings- och löneförhållandena

för de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet.

Utredningsmännen, som under sitt arbete samrått med de medicinska hög
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

7

skolornas organisationskommitté och 1945 års lönekommitté samt i enlighet

med de för utredningsmännen meddelade direktiven berett de av utredningsarbetet

berörda läkarorganisationerna tillfälle att framföra sina synpunkter,

ha med skrivelse den 23 april 1947 överlämnat betänkandet i ämnet.

Rätten till ersättning för intyg och utlåtande.

Då utredningsmännen skulle upptaga sitt arbete, hade biträdande läkare

och underläkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet uppsagt

sina anställningar till den 1 oktober 1946. De hade emellertid erbjudit sig

att kvarstanna i arbetet efter detta datum mot åtnjutande av förutvarande

löneförmåner jämte rätt till oavkortade intygsersättningar. Då det kunde befaras,

att detta sistnämnda villkor icke skulle komma att godkännas, hemställde

utredningsmännen i skrivelse till Sveriges läkarförbund den 16 september

1946, att den varslade konflikten måtte uppskjutas i avvaktan på

utredningens färdigställande. Efter diverse förhandlingar förklarade sig

läkarförbundet den 29 september 1946 icke kunna tillmötesgå de sakkunnigas

hemställan.

Då den långa tid, som krävdes för den rätt omfattande utredningens färdigställande,

tycktes vara en medverkande orsak till avslaget och frågan

om intygsersättningarna påtagligen var den springande punkten i hela problemkomplexet,

hemställde utredningsmännen redan följande dag, efter överläggning

med dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet och läkarförbundet,

om bemyndigande att i första hand till behandling upptaga frågan

om intygsersättningen samt att, därest utredningsmännen kunde komma

fram till en acceptabel lösning av denna fråga, framlägga förslag härom

oberoende av utredningen i övrigt. Det begärda bemyndigandet meddelades

den 4 oktober 1946. De sakkunnigas hemställan delgavs läkarförbundet

omedelbart efter inlämnandet och ledde till först ett provisoriskt och sedan,

den 10 oktober, ett definitivt beslut om uppskov med vidtagandet av varslade

stridsåtgärder. De berörda läkarna vidhöllo visserligen sin begäran att erhålla

avsked från sina befattningar såsom biträdande läkare och underläkare

vid sjukhusen men erbjödo sig alt såsom vikarier kvarstanna i tjänst

på oförändrade ekonomiska villkor under 6 veckor räknat från den 1 oktober

1946. Avsked meddelades av direktionen den 30 september på aftonen men

fick sålunda icke någon yttre påföljd. Sjukhusdriften fortgick i full omfattning

med samtliga underordnade läkare på sina poster.

Sedan utredningsmännen haft tillfälle att förskaffa sig en inblick i arbetsförhållandena

på karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet och närmare

övervägt frågan om intygsersättningarna, anförde utredningsmännen i skrivelse

till mig den 2 november 1946 bland annat följande.

De »intyg och utlåtanden», som ingå i ifrågavarande läkares arbetsuppgifter,

äro principiellt av tre olika slag:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kunyl. Maj.ts proposition nr 287.

1. Uldrag ur den vid sjukhuset förda journalen, innehållande endast upplysning

om orsaken till intagningen samt om tiden därför och för utskrivning*

ävensom dödsbevis.

2. Socialförsäkringsintyg och utlåtanden avsedda som bevismedel för grundande

av medborgarens rätt att bli delaktig av vissa sociala välfärdsanordningar.

3. Intyg av varierande innebörd av mera enskild natur, såsom friskintyg

för inträde vid skolor och för ansökan om körkort, intyg för ansökan om

livförsäkring, för befrielse från luftskyddstjänst, för ledighet från arbete

m. in.

Intyg under 1 skola å tjänstens vägnar av läkaren tillhandahållas kostnadsfritt.

Intyg och utlåtanden under 2, liksom ett flertal av den naturligtvis ytterst

varierande samlingen intyg under 3, utfärdas mot viss ersättning enligt av

medicinalstyrelsen den 16 maj 1929 utfärdad taxa (Samling av författningar

och cirkulär in. m. angående medicinalväsendet Ser. A 1929 nr 47).

Ersättning för intyg under 3, som uppgivits förekomma allenast i obetydlig

omfattning, har läkaren ansetts själv äga uppbära.

Intyg eller utlåtanden under 2 äro för närvarande följande: sjukkasseintyg,

anmälningsintyg, fortsättningsintyg, slutintyg och invaliditetsintyg enligt

olycksfallsförsäkringslagen, intyg enligt lagen om yrkessjukdomar, intyg enligt

militärersättningsförordningen och intyg enligt folkpensioneringslagen. Ersättning

för dessa intyg och utlåtanden hade före år 1939 tillkommit intygsgivarna.

Vid 1939 års riksdag genomfördes sedan den alltjämt gällande

provisoriska lösningen av spörsmålet, innebärande att ersättningen för dessa

intyg inbetalas till sjukhuset, som till vederbörande läkare utbetalar 50 %

av inflytande ersättningar för intyg eller utlåtande beträffande patienter, å

vilka olycksfallsförsäkringslagen äger tillämpning, och 90 %> för annat intyg

eller utlåtande.

Vid sitt ställningstagande till frågan om intygsersättningarna vid berörda

sjukhus ha statsmakterna utgått ifrån, att de underordnade läkarna skulle

inordnas i det för statsförvaltningens befattningshavare i allmänhet tilllämpade

lönesystemet, och att det därvid vore naturligt och i överensstämmelse

med principerna för detta system, att utfärdandet av intyg betraktades

såsom en tjänsteuppgift, vilken tillsammans med sjukhusläkarens

övriga arbetsuppgifter honorerades med fastställd lön och tjänstemännen i

allmänhet tillförsäkrade andra löneförmåner.

Vid de överläggningar, som hållits med läkarnas representanter, har framgått,

att läkarna tillmäta intygsersättningarna så stor betydelse, att de bestämt

avböjt varje anställningsform, som ej innebär, att läkaren äger rätt att oavkortade

uppbära samtliga intygsersättningar med undantag av dem under 1.

Utredningsmännen ha icke kunnat komma till enighet om bärigheten av de

av läkarna anförda skälen. Då emellertid eu lönegradsplacering i ordinarie

eller extra ordinarie ställning — i enlighet med de principer, som gälla och

med stor konsekvens tillämpats vid statliga tjänstemäns eller gruppers inordnande

i det statliga lönesystemet — påtagligen icke är förenlig med ett

disponerande av intygsersättningarna på sätt som kan tillfredsställa läkarna,

ha utredningsmännen kommit till den uppfattningen, att en lösning av

rådande konflikt icke kan vinnas från annan utgångspunkt, än att läkarna

erhålla arvodesanställning, i vilket fall principiella hinder ej behöva möta

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

9

att de utöver arvodet uppbära ersättning för utfärdade intyg. Detta synes

också väl stämma med befattningarnas karaktär av passagetjänster, där den

förordnade stannar endast kortare tid.

Även om det kunde synas tilltalande att erbjuda de underordnade läkarna

vid statens kroppssjukhus den trygghet, som ligger i ställningen som extra

ordinarie tjänstemän, finna utredningsmännen sig därför böra förorda ett

erbjudande av arvodesanställning med rätt att oavkortad uppbära ersättning

för intyg, som utfärdas i samband med sjukvården.

En återgång i avseende på intygsersältningarna till den ordning, som gällde

före införandet av 1939 års provisorium, innebär i grund och botten, att

läkarna anställas för själva sjukvården men tillerkännas rätt att vid sidan

härav uppbära särskild ersättning för den prestation, som består i utfärdandet

av intyg och utlåtanden, vilka ha samband med tjänstens utövande, dock att

intyg under grupp 1 skola tillhöra läkarens tjänsteåligganden och utfärdas

kostnadsfritt. Då staten måste vara försäkrad om att de som anlita statens

sjukhus, där kunna erhålla vederbörliga intyg för tillgång till de sociala förmåner,

som bjudas av det allmänna, ha utredningsmännen övervägt om den

sålunda förordade anställningsformen påkallar, att utfärdandet av vederbörliga

intyg göres till ett läkarens åliggande, som han är pliktig att fylla

i samband med sjukvården mot ersättning i särskild ordning. Läkarna ha

emellertid bestämt motsatt sig införandet av bestämmelser härom men förklarat

att de, därest olägenheter skulle uppstå på grund av avsaknaden av

dylika bestämmelser, äro villiga att påtaga sig sådan skyldighet. Utredningsmännen

ha vid sådant förhållande ansett dylika bestämmelser för närvarande

obehövliga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utredningsmännen,

att jag måtte utverka bemyndigande för utredningsmännen att fullfölja sitt

uppdrag från de i skrivelsen angivna utgångspunkterna.

Genom departementsskrivelse den 9 november 1946 förklarade jag mig

icke ha funnit skäl till erinran mot att utredningsmännen under det fortsatta

utredningsarbetet följde de angivna riktlinjerna.

Härefter förklarade sig läkarna den 14 november 1946 villiga att såsom

vikarier uppehålla sina tidigare tjänster utan ändring i gällande avlöningsvillkor

tills vidare i avvaktan på utredningens slutförande och tills proposition

i ärendet framlagts för 1947 års riksdag.

Utredningsmännen framhålla nu, att de under fullföljandet av utredningsarbetet

icke funnit anledning till ändrat ståndpunkttagande till spörsmålet

om rätten till intygsersättningar utan förorda fördenskull, att dessa ersättningar

framdeles skola lielt tillfalla läkarna.

Arbetsförhållanden in. in.

Vid den mellan utredningsmännen och de av Sveriges läkarförbund utsedda

förhandlingsdelegerade i denna fråga förda diskussionen ha lörhandlingsdelegerade

angivit de arbetsuppgifter, som enligt deras mening kunna anses

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

åvila nu ifrågavarande läkare och vilka alltså borde inrymmas inom en

arbetsdag, sålunda:

A. Rutinsjukvård.

B. Undervisning.

C. Litteraturstudier, nödvändiga för att kunna tillgodogöra kliniken senaste

rön.

D. Fortlöpande behandlingskontroll jämte bearbetning av därvid framkommet

material.

E. Vetenskaplig forskning, som åvilar sjukhusen i deras egenskap av universitetskliniker.

Läkarnas förhandlingsdelegerade ha vidare framhållit följande.

Den under E nämnda arbetsuppgiften åvilar med nödvändighet de å sjukhusen

anställda läkarna, vilket förhållande bör komma till klart uttryck i

sjukhusets instruktion.

Ehuru av skäl, som tidigare i olika sammanhang framförts från läkarpartens

sida, någon fastställd arbetstid icke kan tillämpas för läkare anställda

inom sluten vård, är det uppenbart, att man likväl måste sikta till en begränsning

av läkarnas nu alltför stora arbetsbörda. Givetvis kan det sålunda

åsyftade resultatet teoretiskt nås med olika medel, exempelvis genom att ett

väsentligt ökat antal läkare anställes vid sjukhusen. Emellertid torde även i

andra avseenden rationaliseringar böra vidtagas, som i görligaste mån avlastar

behovet av dylik välkvalificerad och därför även dyrbar arbetskraft.

För att uppnå bästa möjliga resultat äro principiellt följande förbättringar

nödvändiga:

»De olika klinikerna tillförsäkras tillräckligt antal välutbildade stenografer

och maskinskriverskor, tillräckligt antal biträden och sköterskor. Vidare

måste den maskinella utrustningen — såsom skrivmaskiner och diktafoner —

avsedd för expeditionelit bruk, väsentligen utökas och förbättras. Var och en

läkare bör tillförsäkras möjligheten att erhålla eget tjänsterum, där han kan

förvara sina handlingar och ostörd fullgöra sina arbetsuppgifter. Ytterligare

en åtgärd, som skulle kunna effektivt underlätta arbetet, vore genomförandet

av synnerligen nödvändiga förbättringar i det interna kommunikationssystemet

i syfte att nedbringa väntetider — nu ofta orimliga — i telefoner,

snabbare budsändning mellan avdelningar, effektivt sökarsystem in. in.»

I anslutning till dessa synpunkter ha förhandlingsdelegerade understrukit,

att inom den slutna vården vid sjukhusen bör finnas eu förste underläkare

för varje avdelning, och att en avdelning bör omfatta högst 25 vårdplatser.

Härjämte borde jourtjänsten ordnas på det sätt, att läkare, som fullgjort

jourtjänstgöring å sjukhuset nattetid, erhölle kompensation härför genom

ledighet under påföljande dag. Beträffande den öppna vården ha förhandlingsdelegerade

framhållit nödvändigheten av antingen en begränsning av

patientantalet eller en utökning av antalet läkarkrafter.

Utredningsmännen framhålla till en början, att de med utgångspunkt

från de för dem gällande direktiven icke ansett sig hava att fatta ställning

till standardförhöjningar eller utvidgningar av sjukhusens verksamhet. Utredningsmännen

ställde sig ingalunda avvisande mot sådana standardhöj
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

11

ningar eller utvidgningar men ansåge, att frågor härom icke borde lösas med

utgångspunkt från de underordnade läkarnas arbetsbörda och sättet för dess

lättande, vilket vore utredningsmännens uppdrag, utan baseras på en allsidigare

undersökning av nuvarande brister i sjukvården, undervisningen

och forskningen samt rörande vägar och medel för dessa bristers avh jälpande.

Vad särskilt anginge spörsmålet om inrättande av ett antal befattningar som

biträdande överläkare hade utredningsmännen funnit, att man med dessa

nya tjänster delvis eller kanske framför allt avsett att avlasta överläkarnas

arbetsbörda. I vilken utsträckning det kunde vara angeläget och lämpligt

att genom anställandet av biträdande överläkare i större utsträckning än

hittills lösgöra överläkarna från själva sjukvården och allt vad till driften

och det dagliga livet å vårdavdelningarna hörde, vore emellertid en fråga,

som det icke syntes tillkomma utredningsmännen att bedöma. Hithörande

spörsmål syntes sålunda i första hand böra upptagas till övervägande av

direktionen för sjukhusen. Likaså hade utredningsmännen icke ansett sig

kunna taga ställning till den av läkarförbundets delegerade förfäktade meningen,

att det med hänsyn till sjukvården och undervisningen vore nödvändigt

med en viss relation mellan antalet biträdande överläkare och antalet

underläkare. Utredningsmännen hade ej heller blivit övertygade om att

någon nämnvärd avlastning av underläkarnas arbetsbörda, speciellt den del,

som hörde samman med ronderna, stode att vinna genom inrättande av

flera biträdande överläkartjänster. Utredningsmännen hade sålunda ansett

sig kunna överväga inrättande av biträdande överläkartjänster endast i fall,

där den sjukvård och däri ingående undervisning, som under nuvarande

förhållanden åvilade biträdande överläkare, utgjorde en alltför stor arbetsbörda.

Något sådant fall hade utredningsmännen icke påträffat.

Utredningsmännen hade således begränsat sig till att från här angivna

utgångspunkter undersöka de underordnade läkarnas nuvarande arbetsbörda

och att överväga, hur en minskning härav i förekommande fall borde kunna

genomföras. Vid sina undersökningar hade utredningsmännen funnit, att

lättnader i de underordnade läkarnas arbetsbörda vore påkallade, och att

sådana lättnader kunde vinnas genom inrättande av nya läkartjänster, genom

förstärkning av skrivbiträdespersonalen samt genom anskaffande eller utökning

av maskinell utrustning i form av skrivmaskiner och diktafoner o. d.

Utredningsmännen ha förklarat sig icke kunna i alla avseenden godtaga

delegerades uppfattning om läkarnas arbetsuppgifter och ha därvid anfört

bland annat följande.

Utredningsmännen vilja erinra, att sjukhusen i fråga enligt det för dem

gällande reglementet (SFS nr 416/1939 § 1) iiro avsedda att tjäna såsom

vårdanstalter för sjuka och såsom karolinska institutets undervisningsanstalter

för utbildande av läkare. Reglementet ger icke uttryck åt alt de

vid sjukhusen anställda läkarna ha till uppgift att i tjänsten bedriva veten
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

skaplig forskning. Sjukhusen äro således icke forskningsanstalter med

undantag av forskningsavdelningarna vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

Med hänsyn till sjukhusens uppgift såsom undervisningsanstalter måste emellertid

anses naturligt, att de underordnade läkarna, vilka ha att biträda vid

handledningen av de studerande, själva äro vetenskapligt verksamma. Det

vore för visso för vår läkarutbildning högst olyckligt att så betunga läkarna

vid våra undervisningssjukhus med arbete, att tid och krafter saknas för

egen vetenskaplig forskning. Å andra sidan ligger det i sakens natur, att

sådan forskning i allt väsentligt måste ligga utanför den egentliga tjänstetiden

på sjukhuset. Att reservera vissa timmar inom denna för vetenskapligt

arbete går givetvis icke, utan frågan lärer få lösas så, att vid det dagliga

arbetsmåttets bestämmande hänsyn tages till att vetenskapligt arbete också

ställer krav på läkarens tid och krafter.

Vad i övrigt beträffar de av läkarförbundets förhandlingsdelegerade uppställda

synpunkterna, synas litteraturstudier och fortlöpande behandlingskontroll

vara arbetsuppgifter, som allenast delvis kunna sägas direkt sammanhänga

med bedrivandet av rutinsjukvården och vara motiverade av

denna. De ha således icke karaktären av arbetsuppgifter, som under alla

förhållanden skola bedrivas sjävständigt. Rutinsjukvården jämte den undervisning,

som är intimt förbunden därmed, måste vara de primära och huvudsakliga

arbetsuppgifterna, vilka, i den mån omständigheterna påkalla, erhålla

sin komplettering genom studier och behandlingskontroll.

Förhandlingsdelegerades synpunkter atl på varje underläkare å klinisk

avdelning bör komma högst 25 vårdplatser kunna utredningsmännen icke

oreserverat dela. Även om det angivna antalet torde få anses normalt för

eu medicinsk klinik, kunna utredningsmännen icke acceptera eu läkare för

samma antal å t. ex. kirurgisk klinik. Å andra sidan kunna givetvis förhållandena

å specialklinik motivera en läkare även för mindre antal vårdplatser

än 25. Beaktas må att hänsyn i de speciella fallen kan behöva tagas

till vårdavdelningarnas utformning.

Utredningsmännen understryka betydelsen av, att åtgärder vidtagas för

eu rationalisering av kansliarbetet både genom anställande av mer biträdeshjälp

och genom anskaffande av tekniska hjälpmedel, t. ex. diktafoner. I

sådant syfte föreslås bland annat inrättande av följande nya biträdesbefatlningar,

nämligen vid serafimerlasarettet 1 biträdesbefattning, varå den av

1947 års riksdag beslutade befordringsgången för viss amanuens- och biträdespersonal

förutsatts skola tillämpas, vid envar av medicinska kliniken, neurokirurgiska

kliniken och röntgenavdelningen, ävensom 1 kanslibiträdes- och

1 biträdesbefattning enligt befordringsgången för klinikernas och poliklinikernas

gemensamma behov, samt vid karolinska sjukhuset 1 biträdesbefaltning

enligt befordringsgången vid medicinska kliniken och 2 sådana befattningar

vid radiumhemmet, 1 kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Eo 4

med halvtidstjänstgöring vid kvinnokliniken, ävensom 1 kanslibiträdes- och

2 biträdesbefattningar enligt befordringsgången för klinikernas och poliklinikernas

gemensamma behov.

Vidare framhålla utredningsmännen i detta sammanhang att med den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 287.

13

föreslagna lösningen av intygsfrågan biträdespersonalen givetvis icke å

tjänstetid finge anlitas för utskrivande av intyg och utlåtanden.

Vid sina beräkningar av antalet nya tjänster ha utredningsmännen ansett,

att den effektiva arbetstiden icke borde överstiga ett genomsnittligt timtal

av 27 per vecka för deltidsanställda biträdande överläkare och biträdande

läkare och omkring 42 per vecka för underläkare samt för biträdande läkarna

å neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet och å radiumhemmet vid

karolinska sjukhuset. För sistnämnda läkare hade hänsyn tagits dels till att

å poliklinik tjänstgörande läkare borde ha något kortare arbetstid än klinikunderläkare,

dels ock därtill att läkare efter ansträngande jourtjänst borde

erhålla en fridag eller i varje fall lättnad i arbetet. Utredningsmännen ha

vidare utgått ifrån att i arbetstiden icke skall ingå tid för intagande av

lunch eller för utskrivandet av sådana intyg och utlåtanden, för vilka enligt

utredningsmännens förslag särskild ersättning skulle tillkomma läkaren.

Av efterföljande sammanställning framgår den ökning av antalet läkartjänster

vid de särskilda klinikerna och poliklinikerna vid serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset, som föreslagits å ena sidan av förhandlingsdelegerade

och å andra sidan av utredningsmännen (beträffande motiveringen

(ill de olika förslagen torde få hänvisas till betänkandet).

Avlöning s för in u n c r in. in.

Av det föreliggande betänkandet framgår, att vid de förhandlingar, som

förts med läkarförbundets delegerade, dessa framställt förslag till löneförmåner

för de underordnade läkarna vid sjukhusen med utgångspunkt från

vissa efter behovslöneprinciper uppgjorda kalkyler, beträffande vilka hänvisas

till betänkandet.

Under förhandlingarna hade till en början framförts krav på löneförmåner,

innebärande i det närmaste en fördubbling av nu utgående förmåner. Sedermera

preciserades de minimikrav läkarna funno sig böra uppställa på följande

sätt. Biträdande överläkare och biträdande läkare erhålla som deltidsanställda

15 000 kronor för år och som heltidsanställda 20 000 kronor om

året. Grundlönen för förste underläkare bestämmes till 17 000 kronor och

för andre underläkare till 15 000 kronor för år. Till arvodena förutsättas

komma tre ålderstillägg å vartdera 650 kronor efter 3, 6 och 0 års tjänstgöring,

varvid liksom vid landstingssjukhusen tillgodoräkning skall ske av

med tjänsteårsrätt förenad tjänstgöring å sjukhustjänster eller å kliniska

amanuenstjänster vid undervisningssjukhus. Ä löneförmånerna beräknas

utgå rörligt tillägg enligt samma grunder, som från och med den 1 juli 1947

skola äga tillämpning för i lönegrad placerade statliga befattningshavare.

Beträffande sociala förmåner såsom semester, sjuklön, sjukvård in. in. böra

gälla samma bestämmelser som för jämförbara lönegradsplacerade statliga

befattningshavare. Därjämte böra läkarna erhålla ersättning för resor vid

jourfall samt för tjänstetelefon, därest från statens sida kräves, att läkarna

hålla sig med sådan. Vikarie skall äga uppbära samma löneförmåner som

mera fast ansliilld läkare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biträdande överläkare

Biträdande läkare

Förste underläkare

Andre underläkare

föreslagna nya

föreslagna nya

föreslagna nya

föreslagna nya

nu

förhand-

lings-

delegerade

utred-

nings-

männen

nu

förhand-

lings-

delegerade

utred-

nings-

männen

nu

förhand-

lings-

delegerade

utred-

nings-

männen

nu

förhand-

lings-

delegerade

utred-

nings-

männen

Serafimerlasarettet:

Medicinska kliniken.......

i

2

_

—

_

_

5

2

2

2

» polikliniken ....

—

—

—

i

_

_

3

1

_

Kirurgiska kliniken........

i

—

_

—

_

_

4

1

1

2

2

2

» polikliniken.....

—

—

—

i

_

_

1

3

Plastikkirurgiska avd.......

—

_

—

—

_

_

1

_

_

_

Neurokirurgiska klin.......

i

—

—

2

1

i

3

2

2

1

_

Neurologiska klin..........

—

1

—

—

_

4

1

_

_

» polikliniken ..

—

_

_

1

_

_

1

_

_

_

Röntgenavdelningen........

—

-

-

1

1

—

4

2

2

—

—

—

3

3

—

6

2

i

26

12

7

5

2

2

Karolinska sjukhuset:

Medicinska kliniken.......

1

2

_

1

_

_

5

3

3

2

» polikliniken ....

—

—

—

1

_

_

3

1

_

_

Kirurgiska kliniken........

1

—

—

_

_

_

5

3

2

1

1

_

» polikliniken.....

—

—

_

1

_

_

1

1

1

Kvinnokliniken............

1

1

_

1

_

_

6

Kvinnopolikliniken ........

—

—

_

1

_

_

1

1

1

_

_

Öron-, näs- och halskliniken

1

_

_

2

_

5

2

1

Ögonkliniken .............

—

_

i

_

_.

4

i

Psykiatriska kliniken ......

—

1

—

_

_

5

3

1

_

_

_

» polikliniken ...

—

—

—

i

_

—

_

1

1

_

_

_

Radiumhemmet ...........

—

_

2

1

i

9

1

1

1

Röntgendiagnostikavdeln. ...

—

4

_

8

3

3

Gymnastikavdelningen .....

—

-

-

1

-

-

1

1

—

—

1 Därtill kommer en underlä

4

rare för

8

blodgivare

entralen, ti

12

Ilika na

1

rkosunderl

i

äkare.

521

21

13

6

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

15

Beträffande avvägningen av lönebeloppen för de nu ifrågavarande läkarna

ha utredningsmännen anfört följande.

I det föregående ha utredningsmännen ansett sig böra föreslå en icke

obetydlig utökning av antalet underordnade läkare vid sjukhusen i fråga

samt därjämte förordat en förstärkning av biträdespersonalen. Ett genomförande

av dessa förslag kommer att medföra en avsevärd lättnad i den

nuvarande arbetsbördan för de underordnade läkarna, vilket givetvis måste

beaktas vid lönesättningen.

Tidigare har framhållits, att sjukhusen icke äro enbart sjukvårdsanstalter

utan fungera jämväl som undervisningsanstalter för utbildande av läkare.

Härigenom komma de till sjukhusen knutna läkarna att få en dubbel uppgift,

vilket medför att synnerlig vikt måste fästas vid att sjukhusen erhålla väl

kvalificerade läkarkrafter. Efter förslag väckt inom de medicinska högskolornas

organisationskommitté ha utredningsmännen funnit sig böra överväga,

om läkarna borde erhålla särskilda undervisningsarvoden. Då emellertid

undervisningsmomentet otvivelaktigt utgör en del av de totala arbetsuppgifterna

för de underordnade läkarna vid sjukhusen och således arvodet

borde tillkomma samtliga läkare, ha bärande skäl för en dylik uppdelning

av läkarnas löneförmåner icke ansetts föreligga. Läkarnas uppgifter i undervisningens

tjänst böra givetvis beaktas vid lönesättningen, som dock bör ske

under hänsynstagande till att läkarnas totala arbetsuppgifter efter förslagens

genomförande icke beräknas bliva mera betungande än för tjänstemän i

allmänhet.

Efter avgivandet av den av statskommissarien Johnsson föregående år

gjorda utredningen om de underordnade läkarnas anställningsförhållanden

har för landstingssjukhusens del nytt avtal träffats rörande underläkarnas

löneförmåner. I detta avtal har genomförts den väsentliga ändringen, att

övergång skett till bruttolönesystem, varvid de av 1945 års lönekommittc

föreslagna och av 1946 års riksdag godtagna löneplanerna för statens tjänstemän

kommit till användning. 1 detta lönesystem ha underläkarna hänförts

till 26 lönegraden vid lasarett och 28 lönegraden vid sanatorium, vilka lönegrader

i det nuvarande statliga lönesystemet motsvara 23 respektive 25 lönegraden.

Liksom i det föregående avtalet har förutsatts, att underläkare skulle

efter särskild överenskommelse kunna deltaga i av lasarettsläkare vid sjukhuset

anordnad mottagning för öppen sjukvård, och att han härvid skall

vara berättigad till den ersättning, som för patienten erlägges, under villkor

dock att han tillämpar den taxa och till sjukhuset lämnar ersättning med

belopp, varom överenskommelse träffats den 14 maj 1945. Utöver de fasta

löneförmånerna kunna således underläkare vid dessa sjukhus komma i

åtnjutande av inkomster, till vilka motsvarighet icke förekommer vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet. Detta gäller emellertid i huvudsak

endast vid landstingslasaretten men däremot icke vid sanatorierna. Enligt

vad utredningsmännen erfarit ha underläkarna vid sanatorierna i regel ingen

eller blott blygsam inkomst av öppen vård. 1 detta förhållande ligger förklaringen

till att underläkarna vid sanatorierna placerats två lönegrader

högre än övriga underläkare vid landstingens sjukvårdsanstalter.

Vad härefter angår frågan om avvägandet av de arvoden, som böra tillkomma

läkarna i fråga, ha utredningsmännen icke ansett sig kunna grunda

sina förslag i lönefrågan på behovslönesynpunkler utan utgått från de prin
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

ciper för lönesättning, som pläga tillämpas för andra statliga befattningshavare.

Utredningsmännen ha härvid funnit, att för den största gruppen av

de här berörda underordnade läkarna, nämligen förste underläkare, läkarnas

utbildning och kvalifikationer samt arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter

i såväl sjukvårdens som undervisningens tjänst närmast tala för

att de erhålla en löneställning, som å ena sidan icke understiger en docentstipendiats,

men å andra sidan icke rimligen bör uppgå till eller överstiga

den för lektor gällande löneställningen (lönegrad A 27). Docentstipendierna,

som alltjämt äro oreglerade, uppgå för närvarande till 7 200 kronor för år,

vartill kommer dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg. De

totala förmånerna uppgå till omkring It 000 kronor för år, motsvarande

ungefär nuvarande 22 löneklassen.

Vid sina överväganden hur förste underläkarnas avlöningsförmåner böra

bestämmas inom den sålunda angivna ramen har det synts utredningsmännen

vara av intresse att taga i betraktande den löneställning, vilken vid landstingssjukhusen

tillkommer den kategori läkare, som med hänsyn till ytterligt

begränsade förtjänstmöjligheter inom öppen vård är närmast jämförbar med

ifrågavarande läkare. Utredningsmännen åsyfta förste underläkarna vid

sanatorierna, vilka såsom förut nämnts numera erhålla samma lön, som

enligt det nya statliga lönesystemet tillkommer befattningshavare i 28 (nuvarande

25) lönegraden. Goda skäl kunde således tala för att i lönehänseende

ställa ifrågavarande läkare i paritet med berörda sanatorieunderläkare. Emellertid

föreligger i vissa avseenden skillnad mellan de båda grupperna läkare.

Medan de vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet anställda underläkarna

enligt reglementet för sjukhusen icke äga utöva självständig läkarpraktik

och icke må utan direktionens medgivande vid sidan av sin tjänst

vid sjukhusen utöva annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, gäller

icke för sanatorieunderläkare liknande inskränkning i deras frihet att utöva

förvärvsverksamhet vid sidan av tjänsten, lät vara att den inkomst, sanatorieläkarna

kunna uppnå inom den öppna vården, som tidigare sagts i regel icke

torde vara stor. Vidare får icke förbises, att läkarna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet äro verksamma inom den medicinska undervisningen,

varför en relativt hög standard hos läkarkrafterna torde vara erforderlig.

Dessa omständigheter kunna tala för att förste underläkarna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet — även med beaktande av att de skola äga

bibehålla intygsersättningarna oavkortade — erhålla något gynnsammare

avlöningsvillkor än sanatorieunderläkarna.

Då de underordnade läkarna framdeles skola erhålla arvodesanställning,

uppstår i detta sammanhang även spörsmålet, om arvodena — i enlighet med

förhandlingsdelegerades framställning — böra kombineras med ålderstillägg

och rörliga tilläggsförmåner.

I fråga om ålderstillägg vilja utredningsmännen erinra om dem betydande

rörlighet, som karakteriserar underläkarna. Ett ständigt utbyte av underläkare

mellan statens, städernas och landstingens sjukhus äger således rum

i meriterande syfte. Vid landstingssjukhusen föreligga numera, som av det

föregående framgår, möjligheter att tillgodoräkna tidigare sjukhustjänstgöring

på annat håll, varigenom läkare med större antal tjänsteår komma i

en bättre löneställning än yngre läkare. För att även i delta avseende vinna

överensstämmelse med de för landstingens läkarpersonal gällande reglerna

vilja utredningsmännen förorda, att ålderstillägg må få utgå enligt berörda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Mcij:ts proposition nr 287.

bestämmelser. Vid valet mellan fixt och rörligt arvode ha utredningsmännen

under nu rådande förhållanden ansett sig böra föreslå, att arvodena kombineras

med rörligt tillägg enligt de grunder, som efter den 1 juli 1947 komma

att tillämpas beträffande i lönegrad placerade statliga befattningshavare.

Från dessa utgångspunkter ha utredningsmännen förordat, att förste

underläkare vid ifrågavarande sjukhus skulle erhålla ett grundarvode av

13 600 kronor för år. Härtill skulle komma ålderslillägg, vilka syntes böra

bestämmas till vartdera 600 kronor, samt rörligt tillägg, vilket beräknats

efter 9 °/o.

Beträffande andre underläkarna ha utredningsmännen ansett i huvudsak

samma principer böra tillämpas, som förordats för förste underläkarna. De

borde således erhålla arvodesanställning men komma i åtnjutande av ålderstillägg

och rörligt tillägg. Arvodet syntes böra bestämmas i nära anslutning

till den lön, läkarna skulle ha erhållit, om de efter den 1 juli 1947 kvarstått

som extra befattningshavare. Utredningsmännen föreslå, att arvodet sättes

till 10 500 kronor.

De heltidsanställda biträdande läkarna vid radiumhemmet å karolinska

sjukhuset, vilka åtnjuta lön enligt lönegrad Eo 23 jämte 1 500 kronor, ha vid

löneregleringen föreslagits likställda med förste underläkare. För de heltidsanställda

biträdande läkarna vid neurokirurgiska kliniken å serafimerlasarettet,

vilka nu åtnjuta arvoden å 14 300 kronor för år, anse utredningsmännen

grundarvodet böra fixeras till något högre belopp än för förste

underläkare eller 15 000 kronor för år. 1 övrigt borde samma förmåner gälla.

De deltidsanställda biträdande överläkarna och biträdande läkarna åtnjuta

för närvarande med vissa undantag arvoden av 10 600 kronor respektive

9 300 kronor för år. Utredningsmännen föreslå, att berörda läkare bliva i

avlöningshänseende jämställda. 1 avvaktan på blivande reglering av sådana

arvoden, som icke för innevarande budgetår höjts i anslutning till det provisoriska

lönetillägget, förorda utredningsmännen i detta sammanhang att för

båda grupperna fastställes ett arvode av 900 kronor för månad eller 10 800

kronor för år. Härifrån borde dock undantag göras för biträdande läkarna

ä sjukhusens gymnastikavdelningar samt biträdande läkaren å kvinnopolikliniken

vid serafimerlasarettet, vilka syntes böra bibehålla nu utgående

arvoden å 6 800 kronor respektive 3 000 kronor för år.

Utredningsmännen förutsätta, att liksom hittills särskilda bestämmelser

meddelas rörande semester och andra sociala förmåner, vilka böra tillkomma

läkarna i fråga, och att detta sker i anslutning till de föreskrifter och principer,

som eller den 1 juli 1947 komma att gälla lör lönegradsplacerade

befattningshavare i statens tjänst, därvid andre underläkare borde jämställas

med extra befattningshavare samt förste underläkare, biträdande överläkare

och biträdande läkare med extra ordinarie tjänstemän.

Ilihang till riksdagens protokoll 1!H7. 1 sand. Nr "<S7. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Kostnadsberäkningar.

Utredningsmännens förslag till lönereglering avser dels två heltidsanställda

biträdande läkare å neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet, vilka nu

åtnjuta arvoden å 14 300 kronor för år, dels två heltidsanställda, till lönegrad

Eo 23 hänförda biträdande läkare å radiumhemmet vid karolinska sjukhuset,

dels 22 deltidsanställda biträdande överläkare och biträdande läkare,

varav 13 med arvoden å 10 600 kronor för år och 9 med arvoden å 9 300

kronor för år, dels 79 förste underläkare i lönegrad Ex 23, och dels slutligen

11 andre underläkare i lönegrad Ex 21.

Den totala kostnadsökningen för ifrågavarande läkarpersonal har beräknats

till i runt tal 300 000 kronor. Av detta belopp torde omkring 60 % hänföra

sig till kostnadsökning på grund av den allmänna löneregleringen för

statens befattningshavare från och med den 1 juli 1947. Därtill komma kostnader

för den av utredningsmännen föreslagna personalökningen, vilken

beräknats till i runt tal 400 000 kronor.

Den sammanlagda kostnadsökningen vid ett genomförande av utredningsmännens

förslag skulle således bliva i runt tal 700 000 kronor.

Remissyttrande n.

Statskontoret har under erinran om sitt ståndpunktstagande till frågan

föregående år förklarat sig alltjämt i princip förorda, att de underordnade

läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet erhålla extra ordinarie

anställning med skyldighet för dem att i anställningen utan särskild

ersättning härför utfärda förekommande intyg. Därest emellertid statsmakterna

i nuvarande läge skulle anse sig böra tillmötesgå läkarnas krav på oavkortad

intygsersättning, lärer, framhåller statskontoret, ifrågavarande befattningshavare

böra anställas mot arvode. Med de förmåner, som enligt utredningsmännen

skulle vara förenade med arvodesanställningen — ålderstillägg

in. m. — komme emellertid denna att i realiteten vara minst lika förmånlig

som en extra anställning i statens tjänst. Statskontoret vore för sin del icke

övertygat om att fullgoda skäl förefunnes att medgiva ålderstillägg å befattningarna,

särskilt som övriga arvodestagargrupper icke tillförsäkrats dylik

förmån. Likaledes ansåge ämbetsverket de föreslagna arvodena för höga i

jämförelse med den allmänna lönenivån för statstjänstemän i allmänhet.

Statskontoret har emellertid avstått från att i sakens nuvarande läge komma

med ett preciserat yrkande om sänkning.

Härjämte har statskontoret anfört följande.

Med hänsyn till vad som förekommit vid här förda löneförhandlingar förefaller

det vara för statsmakterna i hög grad angeläget att överväga åtgärder

för att möta alltför långtgående krav i lönehänseende från yrkesmän i monopolställning,

vilka förskaffat sig sina kvalifikationer för yrkesutövningen vid

statliga universitet och skolor. Härjämte synes det vara påkallat att inom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds proposition nr 287.

19

förevarande område vidiaga omedelbara åtgärder i syfte att bereda ökade

möjligheter till utbildning av läkare.

Allmänna lönenämnden har, då någon annan lösning av intygsersättningsfrågan

än den av utredningsmännen föreslagna i nuvarande läge icke syntes

genomförbar och då vidare genom en dylik anordning avlöningsförhållandena

för de av staten respektive landstingen anställda underordnade läkarna

komme att närmare ansluta sig till varandra, icke ansett sig böra påyrka

någon ändring av detta utredningsmännens förslag. Lönenämnden ville emellertid

i detta sammanhang framhålla, att det syntes vara av värde för det

allmänna, alt i fortsättningen förhandlingar om anställningsvillkoren m. m.

för läkare och liknande personalkategorier bedreves gemensamt av staten

och huvudmännen för de kommunala sjukhusen.

Beträffande anställningsformen för läkarna har det synts lönenämnden

böra övervägas att anställa dem som extra tjänstemän i enlighet med de

principer härutinnan, som 1945 års lönekommitté uppdragit i sitt betänkande

II med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. m.

Utredningsmännens förslag om rätt för läkarna att för ålderstillägg tillgodoräkna

även utomstatlig anställning av visst slag har lönenämnden icke

velat motsätta sig med hänsyn till de för de underordnade läkarna speciella

förhållanden med av utbildningsskäl föranledda förflyttningar mellan olika

sjukhus.

I fråga om avvägningen av arvodesbeloppen, beträffande vilka lönenämnden

icke ansett sig böra framställa någon erinran i och för sig, har nämnden

anfört följande.

Det må erinras, att det föreslagna grundarvodet å 13 600 kronor för förste

underläkare närmast motsvarar 30 löneklassen å den nya, från och med

den 1 juli 1947 gällande dyrortsgraderade löneplanen för statstjänstemän.

Slutlönen, 15 400 kronor, uppgår i det närmaste till lönen i 33 löneklassen.

Dessa läkares lön skulle således i stort sett överensstämma med den, som

efter den 1 juli 1947 tillkommer tjänsteman i lönegrad Ca 30 (nuvarande

A 27). Denna jämförelse är emellertid missvisande, enär de i den nya löneplanen

upptagna beloppen äro nettolönebelopp, under det att de för underläkarna

föreslagna arvodena äro bruttolöner, med vilka läkarna skola själva

helt bestrida sina pensioneringskostnader. Med hänsyn härtill har lönenämnden

— även om nämnden måste hysa vissa betänkligheter mot det föreliggande

förslagets principiella uppbyggnad — icke ansett sig böra framställa

erinran mot avlöningsbeloppen i och för sig. Vad nu sagts avser närmast

förste underläkarna, men icke heller de för övriga läkare föreslagna löneförmånerna

föranleda särskild erinran från lönenämndens sida.

I särskilt yttrande har ledamoten av allmänna lönenämnden Jod Andersson

icke ansett sig kunna ansluta sig bil eu reglering av lönerna för ifrågavarande

läkare i enlighet med utredningsmännens förslag. Enligt hans uppfattning

borde samtliga lönefrågor vid serafimerlasaretlet och karolinska sjukhuset —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 287.

således även sjuksköterskornas och den lägre biträdespersonalens — bli föremål

för samtidig förhandling mellan representanter för statsverket och de

berörda personalorganisationerna och statsmakternas definitiva ställningstagande

ansta till dess att överenskommelse kunnat ernås mellan parterna.

Medicinalstyrelsen har beträffande frågan om rätten till intygsersättning

erinrat om att styrelsen i skrivelser den 29 november 1938 och den 15 april

1946 förordat en fördelning av intygsersättningen mellan de underordnade

läkarna och huvudmannen med 90% till de förra och 10% till den senare.

Med hänsyn framförallt till att tjänsterna vid undervisningssjukhusen spelade

en särskild roll för utbildning av specialister, särskilt sådana i överläkarställning,

har styrelsen funnit anledning att utöver utredningsmännens förslag,

som styrelsen funnit väl motiverat, påyrka inrättandet av ytterligare 6

förste underläkartjänster, nämligen eu vid var och en av följande avdelningar:

psykiatriska kliniken, psykiatriska polikliniken, serafimerlasarettets medicinska

poliklinik, plastik-kirurgiska avdelningen, serafimerlasarettets kirurgiska

poliklinik och manliga kirurgiska polikliniken vid karolinska sjukhuset.

Utredningsmännens förslag beträffande avlöningsförmånerna in. in. har

styrelsen funnit otillfredsställande ur såväl huvudmannens som patienternas

och läkarnas synpunkt. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Den förutsatta skyldigheten för läkaren att utan bistånd av sjukhuspersonal

utfärda intyg skulle innebära, att läkaren för ändamålet finge använda

dyrbar arbetstid, som måste tagas från mera kvalificerade uppgifter, även om

utfärdandet förlädes till vad som kallas läkarnas fritid. En dvlik anordning

vore ett slöseri med tid och till nackdel för huvudmannen även med hänsyn

till angelägenheten av att intygen utfärdas i så nära samband med undersökningen

som möjligt. För patienterna skulle det många gånger kunna betyda

förlängda väntetider eller extra besök.

För läkarnas del framstå de föreslagna arvodesbeloppen såsom otillfredsställande.

Ett studium av inkomstutvecklingen vid landstingens sjukhus visar

det berättigade i ett sådant omdöme. Såsom utredningsmännen framhållit,

uppbära underläkarna vid sistnämnda sjukhus (andra än sanatorieunderläkare)

avlöning enligt samma lönesystem som beträffande statens tjänstemän

föreslagits av 1945 års lönekommitté och godtagits av riksdagen, varvid

de placerats i lönegrad Ce 26 i löneplan nr 1. De åtnjuta vidare extra inkomster

från enskild praktik eller i samband med tjänstgöringen (utöver intygsersättning).

Storleken härav växlar givetvis men torde i genomsnitt icke

kunna beräknas till lägre belopp än 5 000 kronor för år. Då det måste sägas

vara ett samhällsintresse att draga goda läkarkrafter till undervisningssjukhusen,

synes det rimligt, att de där ej erhålla sämre förmåner än som tillkomma

läkare i motsvarande ställning vid landstingens sjukvårdsinrättningar.

Medicinalstyrelsen kan ej annat än beklaga det läge. som uppkommit i föreliggande

fråga, även om styrelsen med hänsyn till underläkarnas vid de statliga

sjukhusen hittillsvarande mindre förmånliga avlöningsvillkor kan förstå

detsamma. Enligt styrelsens mening borde dock frågan om intygsersättning,

som i stor utsträckning gäller från statsverket utgående medel, kunna lösas,

utan att läkarna behövde gå miste om extra ordinarie anställning, om läkar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

21

förbundet accepterade en avlöningsförstärkning med visst belopp, innefattande

bland annat ersättning för utfärdade intyg. Vid en sådan reglering av

föreliggande fråga borde vederbörande läkare äga tillgodoräkna sig tjänsteår

för den tid, varunder hittillsvarande provisorium gällt, d. v. s. från och med

den 1 oktober 1946. Då emellertid medicinalstyrelsen vid konferens med

representanter för Sveriges läkarförbund och Föreningen läkare i underordnad

ställning vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet funnit, ätten

dylik väg icke synes framkomlig, återstår endast frågan om en lämplig avvägning

av arvodets storlek.

Medicinalstyrelsen anser därvid lämpligt, att arvodesbeloppet fastställes

med utgångspunkt från inkomsterna för de beträffande sina sjukvårdande

uppgifter närmast motsvarande underläkarna i landstingens tjänst.

I detta sammanhang torde följande från läkarförbundet erhållna uppgifter

få lämnas angående medelåldern å de vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

tjänstgörande underläkarna samt medeltalet av den tid, som förflutit

från deras avläggande av medicine licentiatexamen. Förhållandena hänföra

sig till januari 1946.

Förste underläkare

Andre underläkare

Tredje underläkare

Medelålder

38 år

35

29 V2 „

Tid förfluten efter

med. lic. examen.

7—8 år

5—6 „

1—2 „

Från angivna utgångspunkter har medicinalstyrelsen framlagt ett eget

förslag beträffande läkarnas avlöningsförmåner. Enligt detta skulle för förste

underläkare begynnelsearvodet uppgå till 17 400 kronor, varav grundarvode

å 12 400 kronor, motsvarande begynnelselön enligt lönegraden Ce 26 i de

från och med den 1 juli 1947 gällande avlöningsbestämmelserna jämte rörligt

tillägg, beräknat efter 9 %, jourtjänstersättning å 2 000 kronor och ett fyllnadsbelopp

— för vinnande av åsyftad jämställdhet med läkarna vid landstingssjukhusen

— å 3 000 kronor. För andre underläkare skulle begynnelsearvodet

uppgå till 16 150 kronor, varav 11 150 kronor i grundarvode, motsvarande

begynnelselön enligt lönegraden Ce 24 jämte 9 % rörligt tillägg,

2 000 kronor i jourtjänstersättning och 3 000 kronor i fyllnadsbelopp. Därjämte

skulle ålderstillägg utgå ”enligt allmänna regler”.

Beträffande den ifrågasatta jourtjänstersättningen framhåller styrelsen, att

även efter ett genomförande av den av utredningsmännen föreslagna personalförstärkningen

en dylik ersättning måste anses skälig för vad som kunde

betecknas som arbete på obekväm arbetstid.

Medicinalstyrelsen har slutligen ifrågasatt, om icke de förut berörda olägenheterna,

som skulle följa av all intygsutfärdandet betraktades såsom läkarnas

privata uppdrag, skulle kunna förekommas genom alt vid fortsatta

förhandlingar med läkarförbundet en överenskommelse kunde nås, enligt

vilken läkarna ersatte sjukhusen för behövlig assistens vid intygens utskrivande

med viss överenskommen summa.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Sveriges läkarförbund framhåller, att även efter ett genomförande av utredningsmännens

förslag de underordnade läkarnas vid statssjukhusen totala

arbetsuppgifter komme att bli avsevärt mycket mera, ja omkring dubbelt så

betungande som statstjänstemännens i allmänhet. Därvid har erinrats om att

läkarnas arbete icke kunde helt inställas sön- och helgdagar eller 1 maj,

påsk-, midsommar- och julaftnar. Det vore vidare nödvändigt att inrakna

viss tid för forskning och facklitterär fortbildning i den effektiva arbetstiden.

Läkarens dagliga arbetstid kunde på grund av tjänstens natur icke regleras

på samma sätt som för tjänstemän i allmänhet. Med hänsyn till den ofta förekommande

beredskapstjänsten i en eller annan form kunde sjukhusläkaren

ej disponera sin s. k. fritid på samma sätt som andra tjänstemän. Läkaren

vore sällan eller aldrig (frånsett semester) helt ledig. Den lättnad i jourtjänsten,

som utredningsmännen avsett med sitt förslag till personalförstärkning,

vore otillräcklig. Sålunda skulle vid serafimerlasarettets kirurgiska klinik och

poliklinik denna lättnad komma att inskränka sig till att de tre läkare, som

förut haft klinik- och operationsjour vart tredje dygn, nu finge sådan jour

vart fjärde dygn, och de fyra läkare, som förut haft poliklinikjour vart fjärde

dygn, nu finge sådan jour vart femte eller möjligen vart sjätte dygn. Förbundet

ansåge sig dock — ehuru med tvekan —- för närvarande kunna godtaga

utredningsmännens förslag i avseende å utökandet av arbetskrafterna.

Beträffande löneställningen vore förbundet berett att för närvarande godtaga,

att läkarna anställdes som arvodister med rätt till ålderstillägg, rörligt

tillägg, semester och tilltänkta sociala förmåner, liksom även de föreslagna

reglerna för tidigare tjänstgörings tillgodoräknande för ålderstilläggens erhållande.

Däremot kunde förbundet icke godtaga grundarvodes- och ålderstilläggsbeloppens

storlek utan krävde härutinnan dessa belopp så beräknade,

att en avlöning uppnåddes, som överensstämde med vad förbundets förhandlingsdelegerade

framfört som ett odiskutabelt minimum.

Förbundet framhåller, att förbundet härmed visat ett särskilt tillmötesgående,

i all synnerhet som den ökning av arbetskraften å sjukhusen, som utgjort

förutsättning för detta minimikrav, icke komme att ske i full utsträckning.

Förbundet hemställer slutligen om återupptagande av förhandlingarna för

undvikande av öppen konflikt vid statens kroppssjukhus.

Direktionen för karolinska sjukhuset har tillstyrkt utredningsmännens

olika förslag. Direktionen har ansett den förordade utökningen av antalet

läkartjänster välkommen, icke minst med hänsyn till nödvändigheten av att

vederbörande läkare skulle få ökad möjlighet att ägna sig åt det forskningsarbete,

vars främjande enligt direktionens uppfattning utgjorde en viktig uppgift

för ett undervisningssjukhus.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 287.

23

Frågan om löne- och anställningsförhållandena för de underordnade läkarna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet var förra året underställd

riksdagens prövning. Beträffande då föreliggande förslag och de överväganden,

som ledde fram till det beslutade provisoriet, hänvisar jag till den

föregående redogörelsen.

För närvarande åtnjuta förste underläkarna lön enligt lönegraden Ex 23

jämte en provisorisk löneförstärkning av 1 500 kronor, varigenom de totala

löneförmånerna, frånsett ålderstillägg, uppgå till i runt tal 11 945 kronor för

år. Andre underläkarna äro placerade i lönegraden Ex 21; de åtnjuta alltså

en begynnelselön av 9 360 kronor. Vidare gäller alltjämt det år 1939 genomförda

provisoriet med avseende å ersättningen för vissa intyg, vilket innebär,

att ersättningen inbetalas till sjukhuset, som till vederbörande läkare utbetalar

50 procent av inflytande ersättningar för intyg eller utlåtande beträffande

patienter, å vilka olycksfallsförsäkringslagen äger tillämpning, och

90 % för annat intyg eller utlåtande.

De utredningsmän, som i fjol tillkallades för att närmare utreda spörsmålen

om ifrågavarande läkares arbets-, anställnings- och avlöningsförhållanden,

ha haft att taga ställning till tre huvudfrågor, nämligen

l:o) anställningsformen och den därmed förbundna frågan om de s. k.

intygsersättningarna,

2:o) frågan om organisatoriska åtgärder för att få till stånd bättre arbetsförhållanden

samt

3:o) löneförmånernas storlek.

Spörsmålet om intygsersättningarna har hittills intagit en central plats vid

övervägandena om den lämpliga anställningsformen för underläkarna vid

ifrågavarande två statliga kroppssjukhus. Från statens sida har därvid — om

än icke samstämmigt — hävdats att, enär utfärdandet av intygen ansetts höra

ingå i vederbörandes tjänsteåligganden, rätten att uppbära särskild ersättning

för intygen vore oförenlig med en pensionsgrundande anställningsform. Läkarorganisationerna

ha å sin sida icke kunnat biträda uppfattningen om intygsutfärdandet

såsom ett tjänsteåliggande. Utredningsmännen, som enligt

givna direktiv även haft att förhandla med nyssnämnda organisationer, framhöllo

i skrivelse den 29 september 1946, att de redan i början av sitt förhandlings-

och utredningsarbete funnit, att detta icke kunde fullföljas, såvida de

icke erhöllo bemyndigande att erbjuda läkarna arvodesanställning i förening

med rätt till oavkortad intygsersättning. Såsom förut framhållits, meddelade

jag med anledning härav utredningsmännen, att jag icke funnit skäl till erinran

mot att de under det fortsatta utredningsarbetet följde av dem i nämnda

skrivelse angivna riktlinjer. I sitt nu föreliggande slutliga förslag ha utredningsmännen

vidhållit sin preliminära ståndpunkt och således förordat, att

läkarna ifråga erhålla löneställning som arvodister men med rätt till oavkortad

intygsersättning.

Departe
mentschefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Med hänsyn till den stora vikt läkarna uppenbarligen fästa vid intygsfrågan

och då en lösning av denna i enlighet med föreliggande förslag synes vara en

första förutsättning för att ernå eu samförståndslösning rörande anställningsförhållandena,

har jag ansett mig böra biträda utredningsmännens ifrågavarande

förslag, vilket, såsom allmänna lönenämnden påpekat, är ägnat att

skapa närmare överensstämmelse med anställningsförhållandena för de underordnade

läkarna vid landstingssjukhusen. En konsekvens härav synes

vara, att man i varje fall för närvarande får uppgiva tanken på att bereda

läkarna en pensionsgrundande anställningsform. Jag förordar således i likhet

med utredningsmännen arvodesanställning.

Med läkarnas lönefråga sammanhänger givetvis nära spörsmålet om deras

arbetsförhållanden. Utredningsmännen, som ägnat även denna fråga sin uppmärksamhet,

ha framlagt vissa förslag i syfte att åstadkomma gynnsammare

arbetsförhållanden för läkarpersonalen. Förslagen innebära framförallt, att

ett icke ringa antal nya läkarbefattningar inrättas, att kanslipersonalen utökas

samt att tekniska hjälpmedel, såsom diktafoner in. m., skola komma

till ökad användning. Till grund för sina förslag ha utredningsmännen lagt

en granskning av läkarnas arbetstid och de göromål, som rimligen borde

rymmas inom denna. De synpunkter som därvid anlagts avvika till en del

från de av läkarförbundet framförda. Jag anser mig för egen del kunna i

huvudsak ansluta mig till utredningsmännens uppfattning i berörda hänseenden.

Jag vill därvid understryka, att i den av utredningsmännen såsom maximum

beräknade arbetstiden av genomsnittligt 27 timmar per vecka för deltidsanställda

och 42 timmar per vecka för heltidsanställda läkare principiellt icke

bör ingå tid för utskrivandet av sådana intyg och utlåtanden, för vilka särskild

ersättning skulle tillkomma läkarna. Denna principiella uppfattning får dock

givetvis icke i praktiken taga sig uttryck i osmidiga och för en förnuftig disposition

av arbetstiden hinderliga förbud, som lätt kunde skapa irritation och

medföra olägenheter för allmänheten. Jag biträder även det framlagda förslaget

om nya läkartjänster med den jämkningen, att ökningen av läkarpersonalen

vid neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet torde kunna

begränsas till en förste underläkare med hänsyn till alt något avgörande icke

föreligger ifråga om inrättande vid lasarettet av en traumatologisk klinik. Jag

förordar således — i vad avser läkarpersonalen — att vid serafimerlasarettet

nyinrättas 6 förste och 2 andre underläkartjänster samt vid karolinska sjukhuset

1 biträdande läkartjänst med heltidstjänstgöring vid radiumhemmet och

13 förste underläkartjänster. Däremot är jag icke för närvarande beredd att

tillstyrka medicinalstyrelsens förslag att därutöver inrätta ytterligare 6 nya

underläkartjänster, vilket förslag främst motiverats ur andra synpunkter än

som varit vägledande för utredningsmännen.

Jag ansluter mig till utredningsmännens förslag rörande ny biträdespersonal

och tillstyrker alltså, att vid serafimerlasarettet inrättas 1 kanslibiträdes
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

25

och 4 kontorsbiträdestjänster samt vid karolinska sjukhuset 1 kanslibiträdesoch

5 V2 kontorsbiträdestjänster. För kontorsbiträdestjänsterna bör den för

dylika befattningar gällande befordringsgången tillämpas. Beträffande biträdespersonalen

vill jag vidare i anslutning till vad utredningsmännen därom

anfört framhålla, att denna givetvis icke för å tjänstetid anlitas för utskrivning

av sådant intyg eller utlåtande, varför läkare uppbär särskild ersättning,

såvida därigenom uppstår hinder eller olägenheter för skötseln av tjänstegöromålen.

I likhet med utredningsmännen vill jag även framhålla betydelsen av att

tekniska hjälpmedel, såsom diklafoner, i erforderlig utsträckning anskaffas

och att överhuvud taget åtgärder vidtagas i syfte att underlätta en rationalisering

av arbetsförhållandena för sjukhuspersonalen. Jag förutsätter, att direktionen

har sin uppmärksamhet riktad härpå och vidtager lämpliga åtgärder

för att tillgodose välgrundade önskemål i detta avseende.

Beträffande storleken av de löneförmåner, som lämpligen böra tillkomma

läkarna, föreligga olika förslag från utredningsmännen, läkarförbundet och

medicinalstyrelsen. Av följande sammanställning framgår de olika förslagens

innebörd, varvid tillika såsom jämförelse angivits dels de nuvarande löneförmånerna

och dels de löneförmåner, vilka vid i övrigt oförändrade grunder

skulle komma att utgå från och med den 1 juli 1947 på grund av den allmänna

löneregleringens och arvodesregleringens inverkan, varvid jag beträffande

förste och andre underläkare förutsatt, att de nuvarande för dem tilllämpade

lönegraderna Ex 23 och Ex 21 komma att motsvaras av lönegraderna

Cg 25 och Cg 23 i den nya löneplanen.

Utredningsmännen ha vid utformandet av sitt förslag utgått från den löncställning,

motsvarande 28 lönegraden i den nya statliga löneplanen, som från

och med den 1 juli 1947 tillkommer underläkarna vid sanatorierna i enlighet

med för landstingssjukhusen träffat avtal. Det av utredningsmännen för förste

underläkarna förordade grundarvodet, 13 600 kronor, motsvarar närmast 30

löneklassen i den nya statliga löneplanen, varför dessa läkares löneförmåner

skulle i stort sett komma alt motsvara nuvarande 27 löneklassen, varvid

emellertid bör beaktas, att läkarna själva skulle få bestrida sina pensioneringskostnader.

Dessa uppskattas av läkarna till 3 600 kronor årligen för var

och en.

Såväl läkarförbundet som medicinalstyrelsen ha förordat väsentligt större

löneförmåner än utredningsmännen. Medicinalstyrelsen har utgått från de

löneförmåner, som enligt nyssnämnda avtal för landstingssjukhusen tillkomma

lasarettsunderläkarna och som motsvara löneförmånerna enligt 26

lönegraden i den nya (= 23 lönegraden i den nuvarande) löneplanen för

slatst jänstemännen. Delta belopp har emellertid ökats med sammanlagt

5 000 kronor i syfte att ersätta de extra inkomster från enskild praktik eller

i samband med tjänstgöringen (utöver intygsersättning), som ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

C5

Nuvarande

löneförmåner,

kronor

Löneförmåner enligt

nuvarande grunder

per den 1 juli 1947,

kronor

Utredningsmännens

förslag,

kronor

Läkarförbundets

förslag,

kronor

Medicinalstyrelsens

förslag,

kronor

Förste underläkare .................

11 945

13 272

14 825

(13 600 + 9 %)

3 ålderstillägg å 600

18 296

(17 000 + 9 %)

3 ålderstillägg å 650

17 400 (Arvode enl.

Ce 26: 26 + 9 % +

jourtjänsters. 2 000

+ utfyllnadsbelopp

3 000). Ålderstillägg

enl. allmänna regler.

Andre underläkare .................

9 360

10 556

11 445

(10 500 + 9 %)

3 ålderstillägg å 600

16 296

(15 000 + 9 %)

3 ålderstillägg å 650

16 150 (Arvode enl.

Ce 24: 24 + 9 % +

jourtjänsters. 2 000

+ utfyllnadsbelopp

3 000). Ålderstillägg

enl. allmänna regler.

2 heltidsanställda bitr. läkare å neuro-

kirurgiska kliniken vid serafimerl. ..

14 960

15 760

16 296

(15 000 + 9 %)

3 ålderstillägg å 600

21 296

(20 000 + 9 %)

3 ålderstillägg å 650

2 heltidsanställda bitr. läkare vid ra-

diumhemmet.....................

12 255

13 900

= förste underläkare

21 296

(20 000 + 9 %)

3 ålderstillägg å 650

Deltidsanställda bitr. överläkare och

bitr. läkare ......................

11 260 eller 9 960

11 760 eller 10 360

10 800

16 296

(15 000 + 9 %)

3 ålderstillägg å 650

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

läkare vid landstingslasaretten beräknas uppbära, och att bereda kompensation

för tjänstgöring å »obekväm arbetstid».

Vid avvägning av lönernas storlek för en viss grupp befattningshavare är

statsmakternas handlingsfrihet vid varje avvägningstillfälle med nödvändighet

begränsad till vad som bedömes rimligt och skäligt med hänsyn till för

andra medborgargrupper i statens tjänst vid nämnda tillfälle gällande löner.

I det nu aktuella fallet måste sålunda lönesättningen ske på sadant sätt, att

den icke kommer att oskäligt gynna en viss grupp akademiskt utbildade

arbetskrafter framför andra dylika i det allmännas tjänst. Å andra sidan bör

tillses, att den statliga lönesättningen icke på ett för rekryteringen ödesdigert

sätt avviker från de löner, som erbjudas av andra arbetsgivare, i detta fall

närmast landstingen. Utredningsmännens förslag synes ur dessa synpunkter

i och för sig godtagbart. Det bör i detta sammanhang framhållas, att utredningsmännen

under sitt arbete stått i fortlöpande kontakt med representanter

för regeringen och därvid under hand tillratts att söka na eu samförstandslösning

med läkarorganisationerna på basis av en erbjuden lön, icke överskjutande

den som innefattas i det slutliga utredningsförslaget.

Som nämnts, har läkarförbundet för sin del icke velat godtaga de av utredningsmännen

förordade lönerna. Med anledning av den gjorda framställningen

om förnyade förhandlingar ha den 12 maj 1947 överläggningar ägt

rum mellan representanter för nämnda förbund a ena sidan samt chefen för

finansdepartementet och mig å andra sidan. Ehuru från läkarförbundets sida

därvid helt naturligt hävdades samma uppfattning, som kommit till synes i

dess remissyttrande, framkommo dock från dess sida uttryck för en samförståndsvillighet,

som gett mig anledning hoppas, att en öppen konflikt skall

kunna undvikas. Jag har därför efter ingående överväganden och samråd

med statsrådets övriga ledamöter ansett mig böra förorda, att för riksdagen

framlägges förslag om löneförmåner för ifrågavarande grupper av läkare

som något överstiga dem, som utredningsmännen med hänsyn till de under

hand givna direktiven kunnat tillstyrka. Det förslag, jag sålunda förordar,

innebär följande.

Såsom naturlig utgångspunkt för löneavvägningen kunna tjäna löneförmånerna

för den kategori läkare vid icke-statliga kroppssjuklms, som närmast

motsvarar förste underläkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

nämligen förste underläkarna vid landstingslasaretten. Dessa

åtnjuta, såsom förut erinrats, i enlighet med för dem träffat avtal från

och med den 1 januari 1947 avlöning enligt lönegraden Ce 26 i den nya

statliga löneplanen nr 1, motsvarande i ortsgrupp V ett arvode enligt begynnelselöneklassen

av i runt tal 11 400 kronor. Därtill bör emellertid med

hänsyn till de särskilda krav, som måste ställas på läkarna vid undervisningssjukhusen

och för beredande av kompensation för de inkomster

utöver de fasta löneförmånerna, som landstingsläkarna kunna förvärva, lag
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

gas elt visst belopp. Jag har i sådant hänseende funnit ett tillägg av 3 000

kronor skäligt. Grundarvodet skulle härigenom uppgå till (11 400 -j- 3 000 =)

14 400 kronor. Härtill bör komma rörligt tillägg, i förevarande sammanhang

beräknat efter 9 %>, samt 3 ålderstillägg efter 3, 6 respektive 9 år, å 600 kronor.

I enlighet med utredningsmännens förslag förordar jag, att för vinnande

av ålderstillägg må tillgodoräknas tidigare sjukhustjänstgöring även vid ickestatliga

sjukhus i överensstämmelse med för läkarna vid landstingssjukhusen

numera gällande regler. Begynnelselöneförmånerna skulle alltså vid nuvarande

indexläge komma att utgöra i runt tal 15 700 kronor och de slutliga

förmånerna c:a 17 500 kronor, b förhållande till utredningsmännens förslag

innebär detta en ytterligare förbättring med omkring 800 kronor. Jag vill

härtill erinra, att de förordade reglerna beträffande ålderstillägg medföra, att

flertalet förste underläkare kommer att omedelbart erhålla minst två ålderstillägg.

Motsvarande höjning bör komma även andre underläkarna och de heltidsanställda

biträdande läkarna till del. Då jag i övrigt ansluter mig till utredningsmännens

förslag beträffande dessa läkarkategorier, förordar jag alltså,

att grundarvodet för andre underläkarna bestämmes till 11 300 kronor, för

de båda heltidsanställda biträdande läkarna å neurokirurgiska kliniken vid

serafimerlasarettet till 15 800 kronor och för de heltidsanställda biträdande

läkarna vid radiumhemmet till — i likhet med för förste underläkarna —

14 400 kronor; till dessa belopp komma rörligt tillägg och ålderstillägg såsom

för underläkarna. Nuvarande två biträdande läkarbefattningar vid radiumhemmet

äro placerade i lönegraden Eo 23, d. v. s. förenade med pensionsrätt.

Jag förutsätter, att nuvarande innehavare av dessa tjänster, därest de anmäla

sig vilja kvarstå vid för dem nu gällande anställningsform, skola äga rätt

därtill, varvid de böra bli delaktiga av den allmänna löneregleringen för

statstjänstemän och bibehålla den nu utgående provisoriska löneförstärkningen

av 1 500 kronor.

Beträffande de av utredningsmännen berörda huvudgrupperna av deltidsanställda

biträdande överläkare och biträdande läkare vill jag erinra, att

dessa för innevarande budgetår åtnjuta provisoriskt arvodestillägg å 660 kronor,

varför ifrågavarande arvoden för närvarande uppgå till It 260 kronor

respektive 9 960 kronor. Utredningsmännen ha för dessa båda arvodesgrupper

föreslagit ett enhetligt arvode å 10 800 kronor. Jag har icke funnit

anledning till erinran mot att dessa grupper av läkare i avlöningshänseende

jämställas. Därvid torde emellertid arvodet i samband med den allmänna

arvodesreglering, som avses för nästa budgetår, böra bestämmas till 11 760

kronor. A detta belopp bör rörligt tillägg ej utgå, varjämte ifrågavarande

läkare icke heller synas böra komma i åtnjutande av ålderstillägg. Arvodet

för de biträdande läkarna å sjukhusens gymnastikavdelningar, nu 6 800

kronor jämte 660 kronor i provisoriskt arvodestillägg, torde böra uppräknas

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

29

till 7 764 kronor. Arvodet för biträdande läkaren vid serafnnerlasarettets

kvinnopoliklinik torde böra bibehållas vid oförändrat belopp, 3 000 kronor.

För av ifrågavarande reglering berörda läkarkategorier torde böra meddelas

bestämmelser rörande semester och andra sociala förmåner i anslutning

till de principer, som efter den 1 juli 1947 komma att gälla för lönegradsplacerade

befattningshavare i statens tjänst. Såsom utredningsmännen anfört

synas därvid förste underläkare, biträdande överläkare och biträdande läkare

böra likställas med extra ordinarie tjänstemän och andre underläkare med

extra tjänstemän.

Utredningsmännen ha beräknat de sammanlagda kostnaderna för sitt förslag

till i runt tal 700 000 kronor. Vid bifall till de av mig förordade jämkningarna

torde beloppet böra ökas till i runt tal 775 000 kronor. Jag återkommer

i det följande till frågan om anvisande av sålunda erforderliga

medel.

2. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 4 622 100 kronor. Personalförteckning

och avlöningsstat med tillhörande bestämmelser finnas införda på s. 550 ff.

i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har dels i skrivelse den 3 september

1946 framlagt sina äskanden om anslag till avlöningar och omkostnader vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, dels i skrivelse den 19 november

1946 avgivit förslag angående ändrad löneställning för vissa befattningshavare

vid nämnda båda sjukhus. Jag kommer i det följande att vid behandlingen

av frågan om löneställningen för vissa befattningshavare vid karolinska

sjukhuset även redogöra för samma spörsmål beträffande motsvarande

befattningshavare vid serafimerlasarettet.

Vidare föreligga vissa andra framställningar, som beröra karolinska sjukhusets

avlöningsanslag.

Direktionen har i sin skrivelse den 3 september 1946 inledningsvis anfört

följande.

Under budgetåret 1947/48 kommer, såvitt nu kan bedömas, karolinska

sjukhusets drift att utökas, då den dermato-venereologiska klinik, som nu

uppföres därstädes, kan beräknas bli färdig alt tagas i bruk under senare

hälften av är 1947. I samband därmed bör sjukhusets röntgendiagnostiska

avdelning utökas med ytterligare eu sektion, ökade anslag för såväl avlö
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

ningar som omkostnader komma att erfordras på grund av dessa utvidgningar.

Anslag för uppförande av ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms

garnison har beviljats av 1946 års riksdag. Då det emellertid icke är sannolikt,

att detta sjukhus kan tagas i bruk förrän vid utgången av budgetåret

1947/48, har direktionen ansett sig böra räkna med att såväl det nuvarande

garnisonssjukhuset i Stockholm som garnisonsavdelningen vid karolinska

sjukhuset komma att användas för sitt nuvarande ändamål under hela

nämnda budgetår. I fråga om serafnnerlasarettet räknar direktionen med att

lasarettet under samma budgetår skall drivas i nuvarande omfattning.

A. Radiofysiska institutionen.

I fråga om radiofysiska institutionen har föreslagits dels anställande av

en assistent för blodkroppsräkning med ett årligt arvode av 6 000 kronor.

dels inrättande av en ny befattning som kanslibiträde i lönegraden A 7, dels

ock anställande av en preparator (A 10) och ett laboratoriebiträde (Eo 7).

Av handlingarna inhämtas följande.

Assistent för blodkroppsräkning. Jämlikt gällande instruktion

har institutionen till uppgift, bland annat, att utöva tillsyn å efterlevnaden

av lagen om tillsyn å radiologiskt arbete m. in. och med stöd av

densamma meddelade föreskrifter. I fråga om denna tillsynsverksamhet har

institutionens föreståndare, professorn R. Sievert anfört bland annat följande.

Vid institutionen gjorda undersökningar visa, att en blodkroppsräkning,

gjord av en tränad specialist, måste anses vara en god indikator för bestämmandet

av bestrålningsriskerna i arbetet, varför institutionens kontrollverksamhet

torde i mycket hög grad komma att baseras på dylika undersökningar.

Därest blodundersökningarna kunde utföras centralt vid institutionen och

under ledning av den specialist inom hämatologien, som institutionen har

i sin medicinske expert, skulle institutionens tillsynsverksamhet få ett synnerligen

betydelsefullt stöd i sitt arbete. Redan nu har institutionen i sådana

fall, där väsentliga bestrålningsrisker förekomma, ansett sig i stor utsträckning

böra infordra blodutstryk och låtit verkställa differentialräkning med

hjälp av forskningsmedel. Även frivillig obetald arbetskraft har hittills biträtt

i icke oväsentlig omfattning.

Denna tillfälliga organisation av arbetet har synts motiverad med hänsyn

till den osäkerhet angående resultaten, som förelegat, men med den erfarenhet,

som nu föreligger, kan detta förfarande ej längre försvaras, och arbetet

måste ingå i institutionens rutinmässiga kontrollverksamhet. Det synes därför

oundgängligen nödvändigt att vid institutionen anställes en rutinerad assistent

för blodkroppsräkning, som under den medicinske expertens ledning utför

samtliga differentialräkningar, vilka kunna beräknas komma att uppgå till

3 000—4 000 om året. Jämte tillhörande statistiska bearbetning av materialet

och den omfattande korrespondens, som kan förväntas uppstå, kommer detta

arbete med säkerhet att fordra en heltidstjänst. Till innehavaren av denna

tjänst torde böra utgå ett arvode av 6 000 kronor.

Direktionen har funnit den föreslagna assistentbefattningen erforderlig

under förutsättning att gällande föreskrifter om undersökning av personer

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 287.

31

anställda i radiofysiskt arbete komme att ändras därhän, att blodutstryk

skulle insändas till radiofysiska institutionen för specialundersökning.

Medicinalstyrelsen har ansett det vara av vikt, att de föreslagna blodkroppsräkningarna

komma till utförande.

Statskontoret har uttalat, att pågående löneregleringsarbete torde kunna

lämna material för bedömande av den riktiga anställningsformen för ifrågavarande

assistent. Då uppgift saknades om erforderlig utbildning och kvalifikationer

för assistenten, om arbetstid och till äventyrs utgående särskild

ersättning för verkställda undersökningar kunde statskontoret icke uttala sig

om skäligheten av det föreslagna arvodet.

Kanslibiträde. Direktionen har, under hänvisning till den betydande

ökning av radiofysiska institutionens arbetsuppgifter, som inträtt under

senare år och som ställt avsevärt ökade krav såväl kvalitativt som kvantitativt

på kanslipersonalen därstädes, hemställt att nämnda personal måtte

utökas med ett kanslibiträde i lönegraden A 7.

Preparator (A 10) och laboratori e biträde (Eo 7). Medicinska

högskolornas organisationskommitté har föreslagit inrättande av dessa

befattningar. Till stöd härför anföres:

Personalen å institutionen utgöres för närvarande av — förutom professorn

— 4 laboratorer, 2 strålningsskyddsinspektörer, 2 assistenter (en i A 14

och en med arvode på 6 000 kronor), 1 instrumentmakare i A 10, 1 kanslibiträde

i A 7 samt ett tekniskt biträde i A 7. Därtill finnes ett tekniskt biträde

med arvode från jubileumsfonden och Cancerföreningen. Samtliga hjälpkrafter

absorberas emellertid så gott som helt av sjukhusets rutinverksamhet

samt av tillsynsverksamheten. För forskningen inom medicinsk radiofysik

är det av alldeles särskilt stor betydelse, att de vetenskapligt kvalificerade

tjänstemännen i sin forskning erhålla effektiva tekniska hjälpkrafter, som

avbörda dem sådant arbete, som med fördel kan utföras av dylik arbetskraft.

Behovet härav är så mycket mera framträdande, som rutinarbetet vid institutionen

under de senare åren ökat högst väsentligt och visat sig mycket hindersamt

vid fullföljandet av forskningsuppgifterna. Sålunda har det arbete, som

åligger institutionen enligt lagen om tillsyn å radiologiskt arbete in. in., blivit

mycket mera krävande för institutionens tjänstemän, än man tidigare beräknat.

Det löpande arbetet för sjukvården vid karolinska sjukhuset har

även ökat högst väsentligt, sedan 1938 med mer än 100 °/o. Det senare arbetet

tager för närvarande ett å jubileumsfondens forskningsanslag anställt tekniskt

biträde helt i anspråk, varigenom forskningen berövats det enda på

löpande årsanslag anställda biträdet.

Den vid institutionen anställde laboratorn och strålningsbiologen saknar

fast assistent. Detta har visat sig medföra allvarliga olägenheter, då arbetet

blir lidande av upprepade ombyten av de tillfälliga assistenter, som anställas

med hjälp av för särskilda undersökningar erhållna medel. Sålunda åtgå ofta

månader för att lära upp nya assistenter, så att de kunna på ett tillfreds

ställande sätt deltaga i förekommande laboratoriearbeten. I synnerhet handhavandet

av röntgen och radium samt utförandet av mättekniska arbeten

kräver en viss erfarenhet och vana, vilken icke på kort tid kan förvärvas.

Såsom biträde vid strålningsbiologiska arbeten bör sålunda en tjänst närmast

motsvarande preparator i lönegrad A 10 inrättas. Kompetensfordringarna

böra vara: Studentexamen eller motsvarande kunskaper samt specialutbild

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Karicjl. Maj:ts proposition nr 287.

ning i fråga om vissa preparativa uppgifter, erhållen vid radiofysiska institutionen

under minst 3 års väl vitsordad tjänstgöring å dess strålningsbiologiska

avdelning.

B. Personalbehov vid den dermato-venereologiska kliniken.

Som i det föregående omnämnts beräknas den nya dermato-venereologiska

kliniken bli färdig att tagas i bruk under senare hälften av innevarande år.

Förslag i fråga om personalbehovet vid kliniken ha framlagts dels av

kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, som därvid stött

sig på en av sjukhusintendenten G. Heimer verkställd beräkning, dels av

professorn S. Hellerström. Det senare förslaget innebär en betydligt större

personaluppsättning än det förra, beroende på att Hellerström beräknat inrättande

av åtskilliga befattningar huvudsakligen avsedda för forskningsändamål.

Direktionen, som huvudsakligen anslutit sig till byggnadskommitténs förslag,

har anfört följande.

Behovet av den ytterligare personal, som professor Hellerström finner vara

önskvärd utöver klinikens av byggnadskommittén beräknade personaluppsättning,

synes i första hand böra utredas av de medicinska högskolornas

organisationskommitté. I avbidan på det förslag i detta avseende, som organisationskommittén

kan komma att avge, synes byggnadskommitténs beräkningar

kunna tills vidare läggas till grund för bedömande av storleken av

den personal, som erfordras för klinikens sjukvårdsuppgifter och vars avlöningar

i följd därav böra bestridas av sjukhusets anslag. Vid dessa beräkningar

torde hava förutsatts, att den polikliniska verksamhet, som kommer

att drivas i samband med kliniken, blir av samma storleksordning som vid

S:t Görans sjukhus. Detta är emellertid ovisst, då driften av polikliniken vid

sistnämnda sjukhus lär komma att till en mindre del fortgå även efter klinikens

överflyttning till karolinska sjukhuset samt dessutom en poliklinik

för hud- och könssjuka lär komma att öppnas vid Södersjukhuset.

Enligt 5 § lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar bör

det ankomma på Solna stad att anordna poliklinik för undersökning och

behandling av könssjuka samt bestrida kostnaden för sådan poliklinik med

undantag för vad som enligt 6 § samma lag utgår av statsmedel. En sådan

poliklinik synes böra förläggas till karolinska sjukhuset, varvid kostnaderna

för poliklinikens drift böra i viss utsträckning bestridas av Solna stad. Förhandlingar

härom synas höra inledas med staden.

Nu föreliggande svårigheter att bedöma omfattningen av den polikliniska

verksamheten vid kliniken medföra en viss osäkerhet vid beräkningen av

den del av klinikens personal, som erfordras för denna verksamhet. Även i

ett annat avseende föreligger en viss osäkerhet, nämligen huruvida det antal

provsköterskor och andra sjukvårdselever, som beräknats för kliniken, skall

kunna tillhandahållas av sjuksköterskeskolorna. I den mån detta visar sig

omöjligt, måste felande elever ersättas med sköterskebiträden.

Intill dess säkrare hållpunkter för bedömande av klinikens personalbehov

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

33

vinnes, anser direktionen detta behov böra beräknas i enlighet med byggnadskommitténs

förslag dock med vissa ändringar. Direktionen har sålunda funnit

följande personal erforderlig.

Läkarpersonal.

Arvode

1 professor, överläkare . . kronor 1 500

1 biträdande överläkare „ 10 600

1 biträdande läkare, poliklinikföreståndare

.... „ 9 300

Lönegrad

7 förste underläkare ............ Ex 23

2 andre underläkare ........... Ex 21

Sjukvårdspersonal.

1 social kurator1 .............. Eo 11

10 sköterskor ................... A 7

20 assistentsköterskor ........... Eo 5

1 fotograf med halvtidstjänstgöring

........................ Eo 5

1 laboratoriebiträde ............ A 4

1 laboratoriebiträde ............ Eo 4

Lönegrad

2 baderskor ................... U 2

30 sjukhusbiträden (städerskor) .. U 1

14 provsköterskor

15 elever

Ekonomi personal.

1 reparatör .................... A 8

2 vaktmästare ................. Eo 5

2 sömmerskor.................. U 2

5 köks- och serveringsbiträden .. U 1

4 tvättbiträden ................. U 1

Administrations- och kontorspersonal.

1 kanslibiträde ................ Eo 7

3 konlorsbiträden .............. A 4

1 skrivbiträde ................. Eo 2

2 skrivbiträden med halvtidstjänstgöring

................. Ex 2

C. Personalbehov vid ny sektion av röntgendiagnostiska avdelningen.

I samband med öppnandet av den nya dermato-venereologiska kliniken

avses en ny sektion av röntgendiagnostiska avdelningen skola tagas i anspråk.

Personalbehovet för denna nya sektion beräknas på följande sätt:

2 förste underläkare.................. Ex 23

1 röntgensköterska ................... A 7

2 assistentsköterskor.................. Eo 5

1 fotograf ........................... A 5

1 vaktmästare ....................... Eo 5

2 fotografibiträden ................... U 2

2 sköterskebiträden .................. U 1

1 sjukhusbiträde (städerska) .......... U 1

1 elev .............................. —

D. Sjukhuset i övrigt.

Lä 1c arper s o n a I.

Förste underläkare. Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl.

Maj:t medgivit, att vid karolinska sjukhuset finge vara anställda högst 53

1 Avses skola 1. v. i viss utsträckning även biträda i arbetet å sjukhusets sociala hjälpbyrå.

liihang till riksdagens protokoll 7.947. / samt. Nr 287. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

förste underläkare, varav en med halvtidstjänstgöring. Sedermera har Kungl.

Maj:t den 14 februari 1947 efter framställning av direktionen medgivit, att

vid sjukhuset finge tills vidare intill utgången av juni 1947 vara anställda

högst 53 förste underläkare, samtliga med heltidstjänstgöring. Härigenom

har ovannämnda halvtidsbefattning som förste underläkare, vilken varit

avsedd för blodgivarcentralen, utbytts mot en heltidsbefattning med tjänstgöring

dels på blodgivarcentralen och dels som narkosunderläkare.

Höjt arvode åt en konsulterande pediatriker. Sedan

år 1939 ha medel beräknats till arvode åt en konsulterande pediatriker vid

karolinska sjukhuset. Arvodesbeloppet som tidigare utgjorde 1 800 kronor

för år har från och med innevarande budgetår höjts till 4 800 kronor.

Direktionen har nu hemställt om en ytterligare höjning av arvodet till 7 500

kronor för år. Till stöd härför har anförts följande.

Enligt beslut av innevarande års riksdag har arvodet till en konsulterande

pediatriker vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik höjts till 4 800 kronor

för år under förutsättning att konsultationsbesöken utökades från två till

fyra i veckan samt även innefattade erforderlig vård av barn, som vore

intagna på andra avdelningar vid sjukhuset än kvinnokliniken.

Det har emellertid icke lyckats att mot detta årsarvode förvärva någon

fast konsulterande pediatriker vid kliniken. Tills vidare utgår ersättning för

de konsultationsbesök, som erfordras, efter visst belopp för gång. Då det

emellertid ur sjukvårdssynpunkt icke är tillfredsställande att kliniken saknar

en fast anställd pediatriker för tillsyn av de på kliniken vårdade barnen, har

utredning verkställts om förutsättningarna härför. Det har därvid visat sig

att för detta ändamål erfordras ett årsarvode av 7 000 kronor för år vid

besök fyra gånger i veckan eller 7 500 kronor vid besök sex gånger i veckan.

Såsom förklaring till att ersättningen i det förra fallet är proportionsvis högre

än i det senare har angivits, att antalet extra besök (utan särskild ersättning)

blir högre ju färre antalet ordinarie besök är.

Vid sådant förhållande får direktionen förorda, att antalet besök av den

konsulterande pediatrikern utökas till sex gånger i veckan, vilket ur sjukvårdssynpunkt

skulle innebära en mycket stor fördel. Direktionen får därför

hemställa, att arvodet för en konsulterande pediatriker på karolinska sjukhusets

kvinnoklinik under nu angivna förutsättning höjes till 7 500 kronor

för år.

Statskontoret, som icke velat biträda förslaget om höjning av arvodet, har

under erinran att beslut fattats om inrättande av en pediatrisk klinik vid

karolinska sjukhuset anfört följande.

Efter tillkomsten av en sådan klinik lärer näppeligen vara erforderligt med

särskild konsulterande pediatriker. Intill dess torde konsultationsverksamheten

böra få ordnas på lämpligt sätt inom ramen för det av 1946 års riksdag

beviljade arvodet, eventuellt genom begränsning av konsultationsbesöken till

— såsom tidigare synes ha varit fallet — kvinnokliniken eller ock till 3 besök

i veckan. Erinras må, att arvodet för 2 besök i veckan å kvinnokliniken före

den 1 januari 1946 utgjorde 1 800 kronor för år.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

35

Förhöjd ersättning åt t. f. föreståndaren för tandpolikliniken.

Till t.f. föreståndaren för sjukhusets tandpoliklinik utgår

för närvarande ett årligt arvode av 4 500 kronor. Genom beslut den 21 juni

1946 har Kungl. Maj:t i anledning av en framställning av direktionen om förhöjning

av nämnda arvode anbefallt direktionen att verkställa en närmare

undersökning rörande arbetsförhållandena å polikliniken samt till Kungl.

Maj:t inkomma med det förslag i ämnet, vartill undersökningen måtte föranleda.

Direktionen har nu framlagt resultatet av den anbefallda undersökningen

samt i anslutning därtill föreslagit, att poliklinikens föreståndare i

likhet med de biträdande läkarna på sjukhusets kvinno-, öron- och ögonpolikliniker

och dess avdelning för fysikalisk terapi skulle erhålla ett arvode av

9 300 kronor för år. Därjämte har föreslagits, att föreståndarbefattningen

efter att hava kungjorts ledig till ansökan skulle tillsättas genom förordnande

på viss tid, högst tre år. Av direktionens framställning inhämtas följande.

Tandvården för militära poliklinikpatienter, som tidigare utgjort huvuddelen

av poliklinikens verksamhet, har under de senaste åren kraftigt minskats,

beroende på att denna vård numera i huvudsak ombesörjes vid de

militära förläggningarna. Poliklinikens verksamhet kan därför numera begränsas

till sjukhusets egna patienter, i första hand inneliggande patienter.

Antalet behandlingar för dessa patienter har i stort sett varit konstant, växlande

mellan c:a 4 500 och 5 000 behandlingar för år. Härtill komma behandlingar

för patienter, som remitteras till tandpolikliniken från sjukhusets

övriga polikliniker och som numera utgöras huvudsakligen av civila patienter.

Antalet behandlingar för civila poliklinikpatienter har under de senaste åren

undergått en tydlig ökning från 1 689 år 1944 till 2 221 år 1945 och 2 213

under de tre första kvartalen år 1946. Denna ökning, som pågått samtidigt

med att det militära poliklinikklientelet minskat, synes kunna bero på att

polikliniken i viss utsträckning utnyttjas för uppgifter, som närmast böra

ankomma på folktandvården. Någon öppen mottagning på polikliniken förekommer

visserligen icke numera, sedan den militära poliklinikvården överflyttats

därifrån, men det synes vara uppenbart, att patienter, som äro i behov

av mera kvalificerad tandvård, söka sig till sjukhusets andra polikliniker, i

första hand den kirurgiska, för alt därifrån remitteras till tandpolikliniken.

Även det förhållandet, att militära poliklinikpatienter fortfarande i viss

utsträckning behandlas på polikliniken, torde kunna hänföras till samma

omständigheter. I den mån folktandvården i Stockholms stad och angränsande

delar av Stockholms län blir utbyggd, torde poliklinikens verksamhet

minskas att avse huvudsakligen de inneliggande patienterna, men i avbidan

härå synes det vara naturligt alt ifrågavarande poliklinik med dess stora

lokaler och goda utrustning utnyttjas för eu uppgift, som eljest icke synes

vara tillräckligt tillgodosedd. Under förutsättning all behandling av poliklinikpalienler

anses böra fortgå i nuvarande omfattning, kan antalet behandlingar

på polikliniken beräknas uppgå till sammanlagt omkring 8 000 för år

motsvarande i genomsnitt omkring 26 per arbetsdag. Större delen av dessa

behandlingar torde meddelas av den på polikliniken tjänstgörande tandläkaren,

som har eu genomsnittlig arbetsdag av fem timmar. Poliklinikföreståndaren

bör dels pröva till polikliniken inkomna behandlingsremisser be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

träffande patienterna samt därvid avgöra behandlingarnas art och omfattning,

dels själv ombesörja en mindre del av behandlingarna, företrädesvis de

mera kvalificerade. Föreståndarens arbetstid torde i regel något understiga

tandläkarens, samt variera mellan fyra och fem timmar dagligen.

Ursprungligen hade avsetts att föreståndarbefattningen skulle kunna lörenas

med en lärartjänst vid tandläkarinstitutet. Med den omfattning, föreståndarens

arbete numera fått, synes en sådan förening icke kunna ske utan

men för antingen lärartjänsten eller föreståndartjänsten. Tandläkarutbildningssakkunnigas

förslag om placering av en särskild från institutets stat avlönad

laborator i tand- och käkkirurgi såsom chef för polikliniken har direktionen

icke ansett sig kunna tillstyrka med hänsyn till svårigheten att på

sjukhuset tillhandahålla de vårdplatser, som angivits vara en förutsättning

för denna anordning. Direktionen, som emellertid finner det vara önskvärt,

att samarbete i någon form äger rum mellan tandläkarinstitutet och sjukhuset,

så att den kvalificerade behandling av sjukdomar i käkar och munhåla,

som meddelas på sjukhuset, skall kunna utnyttjas för undervisningen vid institutet,

anser sig under nuvarande omständigheter böra förorda att tillfälle

må beredas elever vid institutet att bevista demonstrationer av sådana på

sjukhuset behandlade fall, som kunna ge dem ökad kännedom om nämnda

sjukdomar och om komplikationer till tandkirurgiska ingrepp, som fordra

sjukhusvård. Direktionen förutsätter därvid, att tandpoliklinikens föreståndare

skall medverka till att ett sådant samarbete kommer till stånd.

Av vad ovan anförts torde framgå, atl eu omreglering av poliklinikföreståndarens

löneställning är behövlig med hänsyn till omfattningen av de

arbetsuppgifter, som under nuvarande förhållanden böra ankomma på befattningens

innehavare. I händelse en plastikkirurgisk avdelning inrättas vid

sjukhuset, komma poliklinikföreståndarens arbetsuppgifter och kraven på

hans kvalifikationer att ytterligare ökas. Direktionen föreslår, att han i löneavseende

måtte jämställas med de biträdande läkarna på sjukhusets kvinno-,

öron- och ögonpolikliniker och dess avdelning för fysikalisk terapi och att

hans arvode således måtte höjas till 9 300 kronor för år. I samband därmed

bör bestämmelse meddelas om att befattningen, i likhet med vad fallet är

beträffande nyssnämnda biträdande läkarbefattningar, skall efter atl ha

kungjorts ledig till ansökan tillsättas genom förordnande på viss tid, högst

tre år. Särskilda kompetensbestämmelser för befattningen synas även böra

meddelas.

Statskontoret har i utlåtande över direktionens till grund för Kungl. Maj:ts

beslut den 21 juni 1946 liggande framställning ifrågasatt en retroaktiv reglering

av den t.f. poliklinikföreståndarens ersättning. Häremot har direktionen

icke något att erinra.

Statskontoret har anfört följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1946 skulle undersökning verkställas

rörande arbetsförhållandena på tandpolikliniken vid karolinska sjukhuset.

Den i detta hänseende nu lämnade redogörelsen synes icke helt tillfredsställande.

Av densamma framgår således icke, hur föreståndarens arbetstid

fördelar sig på behandlingar och andra arbetsuppgifter samt karaktären

av sistnämnda uppgifter. Någon möjlighet att bedöma hur arbetsförhållandena

böra ordnas, därest behandlingen skulle inskränkas till inneliggande

patienter, föreligger icke heller. Beaktas må ock, att direktionen icke tagit

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

37

ställning till frågan i vad mån en retroaktiv reglering av föreståndarnas ersättning

bör verkställas.

Såsom framgår av framställningen, torde tandpolikliniken i viss utsträckning

ha tagits i anspråk för uppgifter som närmast ankomma på folktandvården

och vilka uppgifter ansetts komma att i huvudsak bortfalla med folktandvårdens

utbyggande. Emellertid grundar sig direktionens förslag till reglering

av poliklinikföreståndarens avlöning på den förutsättningen, att behandlingen

av poliklinikpatienter skall tills vidare fortgå i nuvarande omfattning.

Härutöver har direktionen även förutsatt, att föreståndaren skall

medverka till samarbete med tandläkarinstitutet för åstadkommande av

demonstrationer vid polikliniken för institutets elever. Under dessa förutsättningar

har direktionen föreslagit, att föreståndaren i lönehänseende jämställes

med de biträdande läkarna på kvinno-, öron- och ögonpoliklinikerna.

Det undandrar sig väsentligen statskontorets bedömande, om behandlingen

på tandpolikliniken bör bedrivas i hittillsvarande omfattning och om samarbetet

med tandläkarinstitutet kan och bör ordnas på angivet sätt. I sistnämnda

hänseende torde vara av värde att erhålla del av institutets uppfattning.

Under sådana omständigheter kan statskontoret i nuvarande läge icke

göra annat uttalande, än att ämbetsverket från de av direktionen angivna

utgångspunkterna icke finner anledning till erinran mot dess förslag. Förutom

de av direktionen uppställda förutsättningarna bör dock gälla som

villkor, att föreståndaren med poliklinikarbete och demonstrationer skall ha

en effektiv tjänstgöringsskyldighet av minst 24 timmar i veckan. Tillika torde

höra föreskrivas afl föreståndaren icke skall äga uppbära särskild ersättning

i någon form under sin tjänstgöring å sjukhuset.

Då den nya befattningen bör tillsättas först från och med den 1 juli 1947,

uppstår frågan om särskild ersättning bör beredas nuvarande föreståndaren

för merarbetc å polikliniken under budgetåren 1945/46 och 1946/47. Statskontoret

vill icke motsätta sig att sådan ersättning beviljas föreståndaren,

och får för sin del föreslå, att densamma bestämmes till 3 000 kronor för vart

och ett av de båda budgetåren.

Allmänna lönenänmden, som icke ansett sig kunna biträda direktionens nu

ifrågavarande förslag men dock föreslagit en viss uppräkning av arvodet,

har anfört följande.

Den verkställda undersökningen synes icke utgöra tillräckligt underlag för

bedömande av frågan om reglering på längre sikt av poliklinikföreståndarens

anställnings- och avlöningsvillkor. Härtill kommer, att det i framställningen

berörda spörsmålet om föreståndarbefattningens eventuella förenande med

lärartjänst vid tandläkarinstitutet icke blivit föremål för slutgiltigt avgörande.

Vid nu angivna förhållanden anser sig lönenänmden icke kunna biträda direktionens

förslag i ämnet. Enligt lönenämndens förmenande är emellertid det

med befattningen förenade arvodet väl knappt tillmätt med hänsyn till omfattningen

av de arbetsgöromål, som enligt uppgift för närvarande åvila befattningshavaren.

Lönenänmden vill fördenskull icke motsätta sig, att arvodet

tills vidare — i avvaktan på eu mera definitiv reglering av befattningshavarens

ställning — uppräknas till skäligt belopp, förslagsvis 7 200 kronor

för år.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Sjukvårdspersonal.

Förutom förutnämnda personalökningar föreslår direktionen följande förändringar

med avseende å sjukvårdspersonalen:

a) inrättande av en personlig ordinarie sjukskötersketjänst i lönegraden

A 7 vid ögonpolikliniken;

b) inrättande av en befattning som laboratoriesköterska i lönegraden Ex 7

vid kirurgiska kliniken;

c) överförande från extra till extra ordinarie stat av följande befattningar

vid garnisonssjukhuset:

3 sjuksköterskor (Ex 7)

1 assistentsköterska (Ex 5)

1 fotografiskt biträde (Ex 3);

d) anställande av 11 sköterskebiträden i lönegraden U 1 i stället för samma

antal sköterskeelever;

e) inrättande av en befattning som tekniskt biträde i lönegraden A 7 vid

patologiska avdelningen;

f) uppflyttning av vissa röntgenbiträden från 6 till 7 lönegraden.

Angående de sålunda föreslagna personalförändringarna inhämtas av handlingarna

bland annat följande.

Personlig sjukskötersketjänst vid ögonpolikliniken.

Direktionen har anfört följande.

överläkaren vid sjukhusets ögonklinik professor J. W. Nordenson hade

hos direktionen hemställt om inrättande av en personlig ordinarie sjuksköterskebefattning

för en på ögonpolikliniken placerad assistentsköterska med

skyldighet för henne att, då den ordinarie polikliniksköterska, som är placerad

därstädes, avgår från tjänsten, övergå till hennes tjänst. I anledning

därav hemställde direktionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 juni 1946,

att en vakant sjuksköterskebefattning måtte få överflyttas till nämnda poliklinik

för att efter ansökan antingen besättas med ordinarie innehavare eller

uppehållas av vikarie med vikariatslön. Sedan statskontoret avgivit yttrande

i ärendet, har detsamma återförvisats till direktionen för förnyat yttrande.

I händelse ifrågavarande framställning icke kan bifallas av Kungl. Maj:t, får

direktionen — under åberopande av de särskilda arbetsuppgifter, som ankomma

på den vid ögonpolikliniken placerade assistentsköterskan, och den

omständigheten, att inkomsterna av denna poliklinik beräknas med över

30 000 kronor överstiga utgifterna för poliklinikens verksamhet, samt att

tidigare avsevärda indragningar å den ursprungliga personalstaten för denna

klinik vidtagits — hemställa, att den ifrågavarande assistentsköterskebefattningen

måtte ändras till en personlig ordinarie sjukskötersketjänst.

Laboratoriesköterska vid kirurgiska kliniken. Till

stöd för den föreslagna nya befattningen som laboratoriesköterska har åberopats

den ökning av laboratoriearbetets omfattning, som utvecklingen medfört.

E x t r a-o rdinariesättning av befattningar vid garnisonssjukhuset.

Direktionen har anfört följande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

39

Det av 1946 års riksdag beslutade nya sjukhuset för Stockholms garnison

kan antagas hli färdigt under loppet av budgetåret 1948/49. Det nuvarande

garnisonssjukhusets användning för sjukvårdsändamål torde således komina

att fortgå endast omkring två år. Med hänsyn härtill skulle det under vanliga

förhållanden knappast föreligga anledning att nu bereda extra ordinarie anställning

för de ifrågavarande befattningarna. De exeptionella svårigheter

beträffande rekrytering av personal till sjukhusen, som nu föreligga och som

för garnisonssjukhusets del kunna göra sig särskilt starkt gällande under den

korta tid, sjukhusets verksamhet kommer att fortgå, utgör emellertid anledning

till en annan inställning till föreliggande fråga. När det nya garnisonssjukhuset

kommer att tagas i bruk, erfordras därstädes en personal, som i

storleksordning torde komma att överstiga det nuvarande garnisonssjukhusets.

Då det är sannolikt att rekryteringssvårigheter komma att föreligga

jämväl vid tidpunkten för det nya sjukhusets ibruktagande, torde det vara

eu fördel för detsamma att för fyllande av sitt personalbehov påräkna överföring

av en fast personalstam från det gamla sjukhuset. Med hänsyn härtill

synes det nuvarande sjukhusets korta återstående livslängd knappast utgöra

skäl mot den av chefläkaren föreslagna åtgärden. Vad som gör direktionen

mera tveksam i denna fråga är att det militära patientklientelet på garnisonssjukhuset

avsevärt nedgått efter krigsberedskapens upphörande och att sjukhusets

vårdplatser därför i betydande utsträckning utnyttjas för vård av civila

sjuka, huvudsakligen från Stockholms stad eller län. Då någon skyldighet

för sjukhuset att mottaga sådana sjuka icke föreligger, kan det sättas i fråga

att den vid sjukhuset meddelade vården inskränkes att endast avse militära

patienter. I så fall skulle nuvarande extra befattningshavare vid sjukhuset i

stor utsträckning bli obehövliga och kunna entledigas. Med hänsyn till nu

rådande efterfrågan på sjukhusplatser i Stockholm och dess omgivningar

synes det emellertid direktionen vara föga tillfredsställande om ett jämförelsevis

stort antal vårdplatser på garnisonssjukhuset skulle upphöra att användas

och direktionen anser sig därför icke böra tillstyrka åtgärder i detta

syfte. Direktionen vill därför förorda en framställning av chefläkaren om

extra-ordinariesättning av ett antal extra befattningar.

Statskontoret har uttalat att frågan om upptagande på extra ordinarie stat

av extra tjänstemän vore av den art, att den borde lösas i anslutning till det

av 1945 års lönekommitté bedrivna utredningsarbetet.

Sköterske b iträden i stället för sköterskeelever. Direktionen

har anfört bland annat följande.

Sophiahemmets sjuksköterskeskola har meddelat, att densamma nödgades

från och med den 1 november 1946 indraga 6 på radiumhemmet och 5 på

kvinnokliniken tjänstgörande elever. Det har hittills icke lyckats att från

andra sjuksköterskeskolor erhålla andra elever i dessas ställe. Direktionen

måste därför räkna med att anställa sköterskebiträden såsom ersättning för

dessa 11 elever. Möjligen kan sådant utbyte framdeles nödvändiggöras i

större utsträckning, men direktionen vill tills vidare inskränka sig till att

hemställa, att It sköterskebiträdesbefatlningar måtte inrättas vid sjukhuset

för att ersätta de elever, vilka icke kunna påräknas.

T c k n i s k t bil r ä de vid patologiska avdclninge n. Vid

patologiska avdelningen tjänstgör för närvarande ett tekniskt biträde med

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

ett arvode av 325 kronor utgående dels från karolinska institutets stat dels

från sjukhusets stat. Direktionen har nu föreslagit att i stället skulle inrättas

en befattning som tekniskt biträde i lönegraden A 7. Härom anför direktionen

bland annat:

De prov, som från sjukhusets olika avdelningar översändas till laboratoriet

för undersökning uppgå till ett så betydande antal att det ifrågavarande

biträdet erfordras för desammas behandling. Direktionen finner det därför

vara riktigt, att detta biträdes avlöning helt bestrides av sjukhusets anslag.

Hennes nuvarande sammanlagda lön 325 kronor för månad understiger

emellertid avsevärt vad tekniska biträden i allmänhet uppbära, och det är

för en tillfredsställande rekrytering av befattningen behövligt, att densamma

omregleras till en teknisk biträdesbefattning i sjunde lönegraden. Direktionen

får därför hemställa, alt vid karolinska sjukhuset en dylik befattning i lönegraden

A 7 måtte inrättas från och med budgetåret 1947/48.

Upp flyttning av vissa röntgenbiträden från 6 till 7

lönegraden. I fråga om röntgenbiträdena vid karolinska sjukhuset har

direktionen, som tidigare ifrågasatt dessa befattningshavares ersättande med

assistentsköterskor, för underlättande av försök i sådant avseende samt med

hänsyn till röntgenbiträdenas krävande arbetsuppgifter föreslagit en placering

i samma lönegrad som föreslagits för assistentsköterskorna, d. v. s.

7 lönegraden.

Statskontoret har avstyrkt framställningen om en uppflytlning av röntgenbiträdena

i högre lönegrad och därvid uttalat att varken de för dessa biträden

gällande kompetensvillkoren eller arten av biträdenas arbetsuppgifter synles

utgöra motiv för en ändrad lönegradsplacering.

Allmänna lönenämnden har funnit det tills vidare böra anstå med en

omprövning av röntgenbiträdenas löneställning. Lönenämnden har anfört:

Vidkommande förslaget om uppflyttning av karolinska sjukhusets röntgenbiträden

från 6 till 7 lönegraden må erinras, att 1944 års lönekommitté för

sjukvårds- och ekonomipersonal ej heller vad denna personalgrupp beträffar

funnit sig böra framlägga förslag avseende ändrad lönegradsplacering. EU

ställningstagande till nu förevarande förslag torde böra bli beroende av

frågan, huruvida röntgenbiträdena avses skola — på sätt i direktionens framställning

ifrågasatts — i fortsättningen ersättas med sköterskeutbildad personal.

Sistnämnda fråga sammanhänger i viss mån med de spörsmål, som

äro under utredning inom 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen.

Med beaktande av vad sålunda anförts anser lönenämnden, att med en omprövning

av röntgenbiträdenas löneställning bör tills vidare anstå.

E k o n o in i p e r s o n al.

Direktionen har föreslagit följande förändringar i fråga om ekonomipersonalen.

a) Överförande på extra ordinarie stat av vissa extra befattningshavare

vid garnisonssjukhuset nämligen dels under benämningen ekonomibiträde

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

en kokerska (Ex 2), dels ock fem sjukhusbiträden, två köksbiträden och ett

vaktbiträde, alla i Ex U 1;

b) inrättande av en befattning som städerska (röntgenbiträde) i lönegraden

U 1 vid garnisonssjukhuset;

c) uppflyttning i högre lönegrad av följande befattningshavare nämligen

dels vid karolinska sjukhuset 1 förste köksföreståndare (A 12) till lönegraden

A 16, 2 köksföreståndare (A 7) till lönegraden A 11, 1 köksföreståndare (A 7)

till lönegraden A 9, 1 köksföreståndare vid garnisonssjukhuset (Eo 8) till

lönegraden Eo 11, dels ock vid serafimerlasarettet 1 förste köksföreståndare

(A 11) till lönegraden A 15, 1 köksföreståndare (A 7) till lönegraden A 11,

1 köksföreståndare (Ex 7) till lönegraden Eo 9;

d) beredande av extra ordinarie anställning åt 1 maskinist (Ex 9) och en

reparatör (Ex 8).

I fråga om motiveringen till de under a) redovisade förslagen torde få

hänvisas till den redogörelse, som i det föregående lämnats för motsvarande

spörsmål beträffande sjukvårdspersonalen.

Förste köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

biträdes i arbetet av köksföreståndare i lönegraden A 7. Vid karolinska sjukhuset

finnas tre sådana köksföreståndare, av vilka en förestår dietköket, en

centralköket och en personalmatsalarna. Vid serafimerlasarettet finnes en

köksföreståndare, vilken förestår dielköket. Därjämte har direktionen emellertid

medgivit anställande av eu extra köksföreståndare i lönegraden Ex 7

såsom föreståndare för lasarettets personalmatsalar.

Beträffande den föreslagna uppflyttningen i högre lönegrad av förste köksföreståndarna

har direktionen erinrat om att dessa befattningshavare för

närvarande vore placerade i samma lönegrad som första föreståndarinnorna

i sjukvården samt framhållit, att deras arbetsinsatser vore av mycket stor

betydelse för en tillfredsställande och ekonomisk drift av sjukhusen. Direktionen

har vidare funnit skäl tala för en viss lönedifferentiering beträffande

köksföreståndarna och därför föreslagit eu placering av matsalsföreståndarna

i 9 lönegraden och övriga köksföreståndare i 11 lönegraden.

Förslaget om överförande på extra ordinarie stat av eu extra maskinist och

en extra reparatör har motiverats med, att ett stadigvarande behov av dessa

befattningar förelåge. Både maskinisten och reparatören vore behövliga för

att sjukhusets maskinavdelning skulle kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Statskontoret har tillstyrkt, alt köksföreståndaren i lönegraden Ex 7 vid

serafimerlasarettet beredes extra ordinarie anställning i 7 lönegraden. I övrigt

har statskontoret avstyrkt direktionens förslag angående köksföreståndarna.

Allmänna lönenämnden har — under erinran om att 1944 ars lönekommitté,

avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, icke funnit anledning alt

i sitt i fjol avgivna betänkande (SOU 1946:67) framlägga förslag om ändrad

lönegradsplacering av befattningarna såsom förste köksföreståndare och

köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet — vidare

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj:ts proposition nr 287.

uttalat, att frågan om köksföreståndarnas löneställning icke borde upptagas

separat utan under beaktande av löneläget för motsvarande befattningar vid

sinnessjukhusen, inom försvarsväsendet o. s. v. Lönenämnden har dock icke

ansett sig böra framställa erinran mot uppförande på extra ordinarie stat av

en extra köksföreståndare vid serafimerlasarettet.

Administrations- och kontorspersonal.

Personalförstärkning vid intendentsexpeditionen

m. m. Direktionen har framlagt följande förslag:

a) Inrättande av en kontoristbefaltning i lönegraden Eo 9 vid intendentsexpeditionen

samt utbyte av en extra ordinarie kanslibiträdestjänst mot en

kansliskrivarbefattning i lönegraden A 11 med placering vid direktionens

kansli;

b) anvisande av medel till avlönande av kontorsbiträde (Ex 4) vid radiumhemmets

gynekologiska avdelning och ett skrivbiträde (Ex 2) vid kirurgiska

garnisonsavdelningen.

Direktionen har till stöd för nu nämnda förslag anfört bland annat följande.

Till direktionens kansli är för närvarande knuten en kontoristbefattning

i lönegraden A 9. Innehavaren av denna befattning, som ursprungligen var

avsedd för intendentsexpeditionen, har att, jämte andra arbetsuppgifter, fullgöra

i huvudsak samma arbetsuppgifter, som tillkomma en registrator.

Antalet till kansliet inkomna ärenden uppgå i allmänhet till omkring 4 000

för år. På grund av arbetsuppgifternas betydelse och omfattning synes det

numera vara behövligt att utbyta kontoristbefattningen mot en kansliskrivartjänst.

Direktionen får således föreslå, att en kansliskrivartjänst inrättas för

direktionens kansli, att den där placerade kontoristtjänsten återflyttas till

intendentsexpeditionen och att en till denna expedition från kansliet överförd

extra ordinarie kanslibiträdesbefattning indrages. De ökade arbetsuppgifterna

dels på grund av skatteuppbördsreformen dels på grund av personalökningen

i samband med hudklinikens tillkomst göra emellertid att ytterligare en

befattningshavare erfordras för intendentsexpeditionen. Direktionen hemställer

därför om inrättande av ytterligare en kontoristbefattning i lönegraden

Eo 9.

Vad angår det extra skrivbiträdet på den kirurgiska garnisonsavdelningen

har tidigare intill tiden för den förstärkta försvarsberedskapens upphörande

den 1 juli 1945 medel för avlöning av detta biträde utgått av anslag, som

disponerats av försvarets sjukvårdsförvaltning. Då ifrågavarande biträde

därefter ansetts fortfarande vara behövligt för arbetet på avdelningen, har

direktionen medgivit, att biträdets avlöning finge från och med nämnda dag

utgå av sjukhusets anslag.

Sedan direktionen medgivit, att ett kontorsbiträde i Ex 4 med halvtidstjänstgöring

finge anställas vid radiumhemmets gynekologiska avdelning, har

avdelningens överläkare, professor J. Heyman i skrivelse till direktionen meddelat,

dels att svårigheter uppstått att finna en stadigvarande innehavare av

den av direktionen beviljade extra kontorsbiträdesbefattningen och att de täta

ombytena på befattningen, som förekommit, medfört desorganisation i av
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

43

delningens kansliarbete, och dels att en utökning av avdelningens kanslipersonal

med en halvtidstjänst visat sig vara otillräcklig, varför han hemställt

att i stället ett heltidsanställt kontorsbiträde måtte tilldelas avdelningen. Då

den medgivna personalförstärkningen icke synes vara till fyllest får direktionen

hemställa, att arbetskrafterna på avdelningen måtte i stället utökas

med ett heltidsanställt extra kontorsbiträde.

Statskontoret har anfört:

Statskontoret finner icke anledning till erinran mot inrättandet av en extra

ordinarie kontoristbefattning i lönegraden Eo 9 vid karolinska sjukhuset.

Däremot anser statskontoret frågan om ändrad löneställning för ett extra

ordinarie kanslibiträde vid berörda sjukhus böra prövas i samband med

utredningen om löneställningen för den högre kanslipersonalen.

Allmänna lönenämnden har anfört följande.

I anledning av förslaget om inrättande vid direktionens kansli av en befattning

som kansliskrivare i A 11 får lönenämnden anföra, att de för befattningen

angivna arbetsuppgifterna icke synas motivera en inplacering i högre

lönegrad än A 9.

Lönenämnden vill ej framställa erinran mot att, på sätt av direktionen

föreslagits, personalen å intendentsexpeditionen vid karolinska sjukhuset utökas

med ytterligare en kontorist, placerad i Eo 9, vilken skulle ha till uppgift,

bland annat, att biträda vid upprättandet av vissa avlöningslistor.

Civil biträdespersonal vid garnisonsavdelningarna.

Cliefläkaren för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar har hemställt,

att vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar utöver dit kommenderad

militär personal måtte få anställas fem kontorsbiträden i lönegraden Ex 6.

Chefläkaren har därvid anfört, att något utbyte av garnisonsavdelningarnas

värnpliktiga sjukvårds- och handräckningspersonal mot civilanställd personal

för närvarande icke borde ske. Däremot vore det önskvärt att fem värnpliktiga

skrivbiträden utbyttes mot civila kontorsbiträden. Flertalet värnpliktiga

biträden vore nämligen vid kommenderingens början okunniga i förvaltningsoch

expeditionsgöremål och kommenderingsperioderna vore för korta, för

att sjukhuset skulle kunna tillgodogöra sig de kunskaper de där erhållit.

Allvarliga, icke minst ekonomiska svårigheter uppkomme därigenom. De

nya kontorsbiträdena borde anställas som extra tjänstemän och upptagas

i lönegraden Ex 6.

Direktionen har i sina anslagsäskanden funnit en utökning av garnisonssjukhusets

civila personal vara mindre befogad och därför föreslagit, att,

utöver det militära manskap som chefläkaren förutsatt skola tjänstgöra vid

sjukhuset, ytterligare fem värnpliktiga skrivbiträden måtte kommenderas dit.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att garnisonssjukhuset för tiden efter

den 30 april 1946 tilldelats tio värnpliktiga handräckningsmän och alt någon

ytterligare tilldelning icke vore att påräkna. Försvarets civilförvaltning har

i anledning härav uttalat, alt behovet av ytterligare arbetskraft utöver

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

Departe
mentschefen.

nämnda tio värnpliktiga borde tillgodoses genom anställande av civil personal,

avlönad med anslagsmedel under åttonde huvudtiteln. Sedermera har

chefläkaren beräknat behovet av civilanställda handräckningsmän till 25

samt kostnaderna härför till 113 000 kronor. Efter förnyad remiss har försvarets

civilförvaltning förklarat sig svårligen kunna ingå på någon prövning

beträffande det angivna behovet av 25 civilanställda. Mot det beräknade

beloppet syntes dock intet vara att erinra, och kostnaderna borde bestridas

från de för karolinska sjukhuset under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen.

Statskontoret har i fråga om garnisonssjukhusets personalorganisation

funnit civilanställd personal böra komma i fråga för arbetsuppgifter i så

stor utsträckning som möjligt. Med tanke främst på den nära förestående

flyttningen av garnisonssjukhuset ansåge ämbetsverket emellertid i likhet

med direktionen för karolinska sjukhuset, att i nuvarande läge ändringar i

personalorganisationen borde undvikas. 1 den mån civil personal likväl

anställdes, borde detta företrädesvis ske i befattningar, vilka beräknades

kunna bibehållas vid det nya garnisonssjukhuset. Härvid borde beaktas, att

ersättandet av värnpliktiga med fast anställd civil personal syntes kunna

medföra en begränsning av antalet befattningshavare. Skulle civilanställd

personal placeras i lönegrad, borde givetvis de regler tillämpas, som gälla

inom förvaltningen i övrigt. Det borde således icke förekomma, att kontorsbiträden

hänfördes till 6 lönegraden. Vad slutligen anginge anslagsfrågan

ansåge statskontoret, att kostnaderna för civilanställd personal liksom hittills

borde bestridas från åttonde huvudtitelns anslag.

Å personalförteckningen för karolinska sjukhuset äro nu å ordinarie stal

uppförda 155 sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7. Av dessa böra i

enlighet med riksdagens i dess skrivelse 1947:56 anmälda beslut 1 under

tjänstebenämningen badföreståndare bibehållas i nuvarande lönegrad. Av de

återstående 154 befattningarna torde enligt från sjukhuset inhämtade uppgifter

108 böra uppflyttas till lönegraden A 8 under tjänstebenämningen översköterska.

Vad beträffar de övriga 46 befattningarna, vilka äro eller ha varit

förenade med assistentsköterske- eller därmed jämställd tjänstgöring, synes

riksdagens beslut innebära, att 30 av befattningarna, som nu äro vakanta,

böra ersättas med samma antal sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 6

och de återstående 16 föras å övergångsstat, varvid samma antal sjuksköterskebefattningar

i lönegraden A 6 bör uppföras å personalförteckningen.

Sistnämnda tjänster böra emellertid endast få tillsättas i mån av inträffande

ledighet å de å övergångsstat förda befattningarna.

Å övergångsstat äro nu uppförda 5 sjuksköterskebefattningar i lönegraden

A 7. Av dessa böra tre avföras från personalförteckningen, medan de två

övriga med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter torde böra upp
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

45

flyttas till lönegraden A 8 under benämningen översköterska. 1 detta sammanhang

vill jag framhålla, att önskemål framställts om en reglering av arbetstiden

för sjuksköterskepersonalen vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

samt garnisonssjukhusen. Jag finner det rimligt, att en dylik reglering

kommer till stånd, och förutsätter som en konsekvens härav, att övertidsersättning

skall utgå för tjänstgöring, som överstiger 192 timmar under

en period av fyra veckor.

I enlighet med riksdagens nyssnämnda beslut böra vidare följande förändringar

vidtagas i personalförteckningen:

a) befattningen som första föreståndarinna i A 12 uppflyttas till A 15;

b) tre befattningar som andra föreståndarinna i A 8 uppflyttas under benämningen

föreståndarinna till A 12;

c) fyra befattningar som barnmorska i A 7 uppflyttas till A 8;

d) en befattning som ekonomibiträde i A 1 uppflyttas till A 2.

I anslutning till regleringen av befordringsgången för viss biträdespersonal

bör en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst i 4 lönegraden ordinariesättas.

Vidare böra ytterligare sju kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden A 4 uppföras

å personalförteckningen. A dessa tjänster, som äro avsedda för befattningshavare,

som inneha högre extra ordinarie tjänst, bör vikariatsförordnande

icke meddelas. Tre å personalförteckningen nu uppförda skrivbiträdestjänster

i lönegraden A 2, vilka icke äro besatta med ordinarie innehavare,

torde böra avföras från nyssnämnda förteckning. I stället torde, då en av

skrivbiträdestjänsterna ej må tillsättas, förrän en å övergångsstat uppförd

ordinarie kanslibiträdestjänst kan indragas, medel böra beräknas för inrättande

av två biträdesbefattningar, å vilka den av riksdagen beslutade

befordringsgången bör tillämpas.

Kuratorerna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet äro nu placerade

i 11 lönegraden. I skrivelse den 13 maj 1947 ha civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund och svensk kuratorsförening hemställt, att

förslag om möjligt måtte föreläggas innevarande års riksdag om uppflyttning

av kuratorstjänsterna vid nyssnämnda sjukhus till 19 lönegraden i den nya

löneplanen nr 1 för befattningshavare i statens tjänst ävensom att löneställningen

för övriga statsanställda kuratorer göres till föremål för omreglering

vid nästa års riksdag. Till stöd för denna hemställan har bland annat

åberopats, att överenskommelse träffats mellan landstingens centrala lönenämnd

och Sveriges kommunaltjänstemannaförbund av innebörd, att kuratorerna

vid centrallasarett och förste kuratorerna skola från och med den

1 januari 1947 placeras i 19 lönegraden och övriga kuratorer i 17 lönegraden

i nyssnämnda löneplan nr 1 för befattningshavare i statens tjänst.

.lag är icke beredd alt med anledning av nyssnämnda framställning, som

icke hunnit undergå remissbehandling i vederbörlig ordning, nu förorda

någon ändring beträffande de vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

anställda kuratorernas löneställning. Jag förutsätter emellertid, att frågan om

såväl nyssnämnda som övriga statsanställda kuratorers löneställning göres

till föremål för närmare överväganden samt att nästa års riksdag förelägges

det förslag i ämnet, vartill övervägandena kunna giva anledning.

På karolinska sjukhusets stat äro nu uppförda tre arvoden å 8 500 kronor

till en laborator vid ett vart av sjukhusets tre centrallaboratorier, det

medicinskt-kemiska, det medicinskt-fysiologiska och det medicinskt-bakteriologiska.

Såsom ett provisorium gäller, att laboratorerna åtnjuta ett årligt

arvode, provisoriskt arvodestillägg inberäknat, å 13 740 kronor, varav 1 250

kronor utgöra undervisningsarvode.

I propositionen 1946: 273 förordades inrättande vid karolinska sjukhuset

av tre ordinarie laboratorsbefattningar i lönegraden A 28 med heltidstjänstgöring,

varav en i klinisk kemi, en i klinisk fysiologi och en i klinisk bakteriologi.

De nuvarande laboratorerna ha medgivits rätt att åtaga sig enskilda

uppdrag mot ersättning till sjukhuset för begagnande av lokaler, instrument

in. m. Motsvarande medgivande ansågs icke böra lämnas innehavarna av

de föreslagna ordinarie laboratorsbefattningarna. Riksdagen (skrivelsen nr

456), som fann det tveksamt, om verkligt kvalificerade sökande stode alt få

till laboratorsbefatlningarna med den föreslagna löneställningen, ansåg övervägande

skäl tala för att det nuvarande provisoriet beträffande laboratorernas

anställningsvillkor tills vidare bibehölles i avvaktan på resultatet av den

utredning, som då bedrevs av de medicinska högskolornas organisationskommitté.

Vid anmälan tidigare i annat sammanhang av frågan om organisatoriska

åtgärder till främjande av medicinsk forskning (propositionen 1947: 272) har

jag i enlighet med förslag av de medicinska högskolornas organisationskommitté

förordat inrättande vid karolinska institutet av två med överläkararvode

å karolinska sjukhusets stat förenade laboratorsbefattningar, nämligen

en i klinisk kemi och en i klinisk fysiologi. Jag föreslog därvid, att

innehavarna av nämnda befattningar skulle såsom föreståndare för vederbörande

centrallaboratorium vid karolinska sjukhuset svara för förekommande

undersökningar för sjukvårdsändamål å sjukhuset och att de samtidigt

skulle företräda sina ämnen ur undervisnings- och forskningssynpunkt.

Beträffande deras rätt att utöva privatpraktik som överläkare uttalade jag,

att de icke syntes böra få utöva dylik i annan form än konsulterande verksamhet

på uppdrag av annan läkare.

Från och med innevarande budgetår finnes vid karolinska institutet en

professur i bakteriologi, vars innehavare avses skola förestå det bakteriologiska

centrallaboratoriet vid karolinska sjukhuset. Jag anser mig böra

lörorda, att i stället för den nuvarande arvodesbefattningen som laborator

vid nämnda laboratorium inrättas en ordinarie laboratorsbefattning i 28 lönegraden.

Beträffande befattningshavarens rätt att utöva privatpraktik torde

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

47

böra gälla vad jag i dylikt avseende föreslagit i fråga om laboratorerna i

klinisk kemi och klinisk fysiologi.

I nyssnämnda sammanhang har jag vidare tillstyrkt inrättande vid karolinska

institutet av dels en laboratorsbefattning i experimentell psykiatri,

dels ock en dylik befattning i allergilära, båda förenade med överläkararvode

å karolinska sjukhusets stat. Överläkararvodet såväl vid dessa som vid nyssnämnda

laboratorsbefattningar i klinisk kemi och klinisk fysiologi torde

böra utgöra 1 500 kronor för år.

Jag övergår nu närmast till att taga ställning till vissa under nu förevarande

avsnitt redovisade förslag.

Radiofysiska institutionen. Beträffande denna institution har föreslagits en

personalförstärkning med 1 assistent för blodkroppsräkning (arvode 6 000

kronor), 1 preparator (A 10), 1 kanslibiträde (A 7) och 1 laboratoriebiträde

(Eo 7). Den föreslagna personalförstärkningen synes vara erforderlig för att

institutionen skall kunna fullgöra på densamma ankommande göromål av

såväl rutinmässig som vetenskaplig art. Den nya kanslibiträdesbefatlningen

torde dock tills vidare böra inrättas såsom extra ordinarie. Jag tillstyrker

alltså följande personalförstärkning:

1 assistent med arvode å 6 000 kronor,

1 preparator i A 10,

1 kanslibiträde i Eo 7 samt

1 laboratoriebiträde i Eo 7.

Tjänstebenämningen vid de redan befintliga befattningarna såsom tekniskt

biträde i lönegraden A 7 torde från och med nästa budgetår böra ändras till

laboratoriebiträde.

Dermato-venereologiska kliniken. Jag har i huvudsak icke funnit anledning

till erinran mot direktionens förslag till personalstat för denna klinik. Under

ifrågavarande anslag torde dock böra beräknas medel till avlönande av en

heltidsanställd fotograf i lönegraden Eo 5 i stället för en halvtidsanställd.

Medicinska högskolornas organisationskommitté har föreslagit, att fotografen

måtte erhålla heltidsanställning, varvid hälften av hans avlöning skulle bestridas

från karolinska sjukhusets och hälften från karolinska institutets stat;

en dylik uppdelning av kostnaderna synes mindre praktisk. De föreslagna

10 sjuksköterskebefattningarna i lönegraden A 7 torde i personalförteckningen

böra upptagas såsom översköterskebefattningar i lönegraden A 8,

medan den föreslagna befattningen såsom reparatör i lönegraden A 8 med

hänsyn till pågående utredning torde böra inrättas såsom extra ordinarie

befattning i 8 lönegraden. De föreslagna nya assistentsköterskebefattningarna

i lönegraden Eo 5 torde under tjänstebenämningen sjuksköterska böra placeras

i lönegraden Eo 6. Befattningen såsom biträdande överläkare och

befattningen såsom biträdande läkare böra förenas med det av mig i det

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

föregående för dylik befattning föreslagna arvodet å 11 760 kronor. I övrigt

bär direktionens nu förevarande förslag icke givit mig anledning till särskilt

uttalande.

Röntgendiagnostiska avdelningen torde i samband med dermato-venereologiska

klinikens öppnande böra utökas med ytterligare en sektion. Mot det

beräknade personalbehovet för denna har jag icke funnit anledning till

erinran. Den föreslagna befattningen såsom röntgensköterska i lönegraden

A 7 bör å personalförteckningen uppföras såsom översköterskebefattning

i lönegraden A 8.

Läkar personal. Antalet förste underläkare vid redan befintliga sjukhusavdelningar

bör vid bifall till vad jag under nästföregående avsnitt förordat

ökas från 53 till (53 + 13 = ) 66. Härtill komma de för dermatologiska kliniken

och röntgenavdelningens nya sektion avsedda förste underläkartjänsterna,

tillhopa 9. Antalet andre underläkare, nu 6, torde icke böra

undergå annan ändring än den ökning med 2, som föranledes av dermatologiska

klinikens öppnande. Antalet biträdande läkare med heltidstjänstgöring,

nu 2, bör vid bifall till vad jag under nästföregående avsnitt tillstyrkt

utökas med 1 till 3.

Direktionens förslag om höjning av arvodet till en konsulterande pediatriker

från 4 800 kronor till 7 500 kronor i samband med utökning av antalet

regelbundna konsultationsbesök å sjukhuset till sex i veckan anser jag mig

böra tillstyrka.

Under åberopande av vad allmänna lönenämnden anfört tillstyrker jag,

att arvodet till föreståndaren vid sjukhusets tandpoliklinik höjes från 4 500

kronor till 7 200 kronor. Till den av direktionen och statskontoret berörda

frågan, huruvida särskild ersättning bör beredas den nuvarande föreståndaren

för merarbete under budgetåren 1945/47, torde ställning icke böra

lagas i förevarande sammanhang.

Övrig sjukvårdspersonal. Med anledning av direktionens förslag om inrättande

av en personlig ordinarie sjuksköterskebefattning i lönegraden A 7

för en på ögonkliniken placerad assistentsköterska, förordar jag, att en befattning

såsom assistentsköterska i lönegraden Eo 5 ersättes med en befattning

såsom översköterska i lönegraden A 8.

Laboratoriearbetets växande omfattning har nödvändiggjort anställande av

en laboratoriesköterska i lönegraden Ex 7. Då medel till befattningshavarens

avlönande icke tidigare beräknats under förevarande anslag, tager jag hänsyn

härtill vid anslagsberäkningen i det följande.

Mot direktionens förslag om beredande av extra ordinarie anställning åt

viss sjukvårdspersonal vid garnisonssjukhuset har jag icke funnit anledning

till erinran.

Direktionens förslag om förändring av eu med arvode förenad befattning

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 287.

49

såsom tekniskt biträde till dylik befattning i lönegraden A 7 anser jag mig

i huvudsak böra tillstyrka. Den nya befattningen torde dock under benämningen

laboratoriebiträde tills vidare böra placeras i lönegraden Ko 7.

Med hänsyn till bristen på sköterskeelever torde i enlighet med direktionens

förslag medel böra beräknas till anställande av It nya sköterskebiträden

(U 1) i stället för sköterskeelever.

Förslaget om uppflyttning av de nu i 6 lönegraden placerade röntgenbiträdena

till 7 lönegraden anser jag mig icke böra förorda.

Ekonomipersonal. Direktionens förslag om beredande av extra ordinarie

anställning åt viss ekonomipersonal vid garnisonssjukhuset och om anställande

vid detta sjukhus av en städerska (röntgenbiträde) i lönegraden U 1

har icke givit mig anledning till erinran.

Under hänvisning till vad allmänna lönenämnden anfört i ämnet är jag

icke beredd att nu tillstyrka förslaget om uppflyttning i högre lönegrad av

de vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet inrättade befattningarna

såsom förste köksföreståndare och köksföreståndare. Däremot har jag i likhet

med lönenämnden icke något att erinra mot att köksföreståndaren i lönegraden

Ex 7 vid serafimerlasarettet beredes extra ordinarie löneställning.

Direktionens förslag om beredande av extra ordinarie anställning åt en

reparatör i lönegraden Ex 8 och en maskinist i lönegraden Ex 9 vid karolinska

sjukhuset har icke givit mig anledning till erinran.

Administrations- och kontorspersonal. I det föregående har jag vid behandlingen

av frågan om arbets-, anställnings- och löneförhållandena för de

underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet tillstyrkt

inrättande vid förstnämnda sjukhus av dels en kanslibiträdestjänst i

lönegraden Eo 7, dels en med halvtidstjänstgöring förenad kontorsbiträdestjänst

i lönegraden Eo 4, dels ock fem biträdesbefatlningar, å vilka den av

riksdagen beslutade befordringsgången bör tillämpas. Av sistnämnda befattningar

äro två avsedda för radiumhemmet. Med hänsyn härtill torde direktionens

i anslagsäskandena framlagda förslag om medelsanvisning för anställande

av ett kontorsbiträde i lönegraden Ex 4 vid radiumhemmets gynekologiska

avdelning icke böra föranleda någon åtgärd. Däremot torde i enlighet

med direktionens förslag medel böra beräknas för avlönande av ett

vid kirurgiska garnisonsavdelningen anställt skrivbiträde i lönegraden Ex 2.

Direktionens förslag med avseende å personalen vid direktionens kansli

och vid inlendentsexpeditionen torde nu icke böra föranleda annan åtgärd

än att medel beräknas för anställande av ytterligare en kontorist i lönegraden

Eo 9.

Civil biträdespersonal vid garnisonsavdelningarna. Efter den förstärkta

försvarsberedskapens upphörande har möjligheten alt erhålla militär sjukvårds-

och annan biträdespersonal till karolinska sjukhusets garnisonsavdelBihang

till riksdagens protokoll I9''i7. 1 samt Nr 2N7.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

ningar alltmera Inskränkts, varigenom ett ökat behov av civilanställd personal

uppstått. I ärendet har uttalats den uppfattningen, att dylik personal

borde komma ifråga för arbetsuppgifter vid garnisonssjukvården i Stockholm

i så stor utsträckning som möjligt. För egen del delar jag denna uppfattning.

Vidare anser jag i likhet med statskontoret, att kostnaderna för den

civilanställda personalen böra bestridas ur nu förevarande anslag. Den i

ärendet förebragta utredningen ger emellertid icke någon säker grundval för

bedömandet av garnisonsavdelningarnas behov av personal av nu ifrågavai’ande

slag varken med avseende på vilka typer av befattningar, som erfordras,

eller på antalet befattningar av olika slag. Därtill kommer, alt det

med hänsyn till nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden är ovisst, i

vad mån behovet av civilanställd personal överhuvud taget kan bli tillgodosett.

I rådande ovissa läge anser jag mig emellertid böra förorda, att till anställande

av civil biträdespersonal vid garnisonsavdelningarna för nästa budgetår

under vederbörlig anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal beräknas ett belopp av 100 000 kronor.

Medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten beräknar

jag till belopp, som framgå av det följande.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 80 500 kronor, bör vid

bifall till förslaget om inrättande av en preparatorsbefattning i lönegraden

A 10 höjas med 4 000 kronor till 84 500 kronor. Den allmänna löneregleringen

föranleder en uppräkning av sistnämnda belopp med 37 200 kronor

till 121 700 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),

nu 9 600 kronor, bör höjas dels med 6 000 kronor till arvode åt en assistent,

dels ock med 800 kronor på grund av ökat medelsbehov till vikariatsersättningar.

Posten bör alltså uppföras med (9 600 + 6 000 +800 =) 16 400 kronor.

Posten 3 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är nu uppförd med

31 800 kronor. Den förordade förstärkningen av personalen med ett kanslibiträde

(Ko 7) och ett laboratoriebiträde (Eo 7) föranleder en höjning av

posten med 6 600 kronor till 38 400 kronor. Regleringen av anställnings- och

avlöningsförhållandena för vård- och ekonomipersonalen samt den allmänna

löneregleringen påkallar en ytterligare höjning av anslagsposten i fråga med

21 600 till 60 000 kronor.

Posten 4 (rörligt tillägg) beräknar jag till 10 900 kronor.

Delstaten I beräknar jag således till sammanlagt (121 700 + 16 400

+ 60 000 + 10 900 =) 209 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

II. Sjukhuset i övrigt.

51

Posten 1 (avlöningar till ordinarie t jänstemän) är nu uppförd med 886 700

kronor. Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört torde posten, beräknat

efter nuvarande löner, böra uppräknas till 1 000 000 kronor. Den allmänna

löneregleringen föranleder en ytterligare höjning med 440 000 kronor till

1 440 000 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t) är nu uppförd med 234 600 kronor. Anslagsposten bör minskas med

(3 X 8 500 =) 25 500 kronor, motsvarande under densamma uppförda arvoden

till laboratorerna vid de tre centrallaboratorierna. Å andra sidan föranledes

ett ökat medelsbehov av vissa i det följande angivna skäl. Den

förordade höjningen av arvodet till föreståndaren för tandpolikliniken med

2 700 kronor till 7 200 kronor och av arvodet till en konsulterande pediatriker

med 2 700 kronor till 7 500 kronor medför en ökning med 5 400 kronor. Till

arvoden åt fem nya överläkare böra beräknas 7 500 kronor samt till arvoden

åt en ny biträdande överläkare och en ny biträdande läkare (2 X 11 760 =)

23 520 kronor. I enlighet med vad jag i det föregående förordat bör arvodet

åt den biträdande läkaren vid gymnastikavdelningen höjas från 6 800 kronor

till 7 764 kronor samt arvodena å 9 300 kronor eller 10 600 kronor åt biträdande

överläkare och biträdande läkare höjas till 11 760 kronor. På grund

härav och med hänsyn till ökat medelsbehov till vikariatsersättningar bör

posten höjas med ytterligare 27 000 kronor. Arvodesposten bör sålunda för

nästa budgetår uppföras med (234 600 — 25 500 + 5 400 + 7 500 + 23 520

+ 27 000 =) 272 520 kronor eller med i avrundat tal 272 500 kronor.

Posten 3 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal), nu 2 963 500 kronor,

torde, beräknat efter nuvarande löner, med hänsyn till vad jag i det föregående

anfört och föreslagit böra höjas till i runt tal 3 500 000 kronor. En ytterligare

höjning av denna post föranledes dels av den av mig i det föregående

förordade regleringen av förste och andre underläkarnas samt de heltidsanställda

biträdande läkarnas avlöningsförhållanden, dels av den avsedda regleringen

av löne- och anställningsförhållandena för viss statsanställd ickeordinarie

sjukvårds- och ekonomipersonal, dels ock av den allmänna löneregleringen.

Med hänsyn till nämnda förhållanden torde den nyss till 3 500 000

kronor beräknade icke-ordinarieposten höra höjas med 2 385 000 kronor till

5 885 000 kronor.

Posten 4 (rörligt tillägg) beräknar jag till 43.9 500 kronor.

Delstaten II beräknar jag således till (1 440 000 + 272 500 -f+

5 885 000 + 439 500 =) 8 037 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (209 000 +

8 037 000 =) 8 246 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för karolinska sjukhuset, som föranledas av

vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat;

I. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................. kronor 121 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .............. » 16 400

3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 60 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 10 900

Summa kronor 209 000

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................. kronor 1 440 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 272 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis..................... » 5 885 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 439 500

Summa kronor 8 037 000

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna

.......................... kronor 209 000

II. Sjukhuset i övrigt................... » 8 037 000

Summa kronor 8 246 000;

dels ock till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett

förslagsanslag av

kronor 8 246 000.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

53

3. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Omkostnader.

För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 3 350 000 kronor

och disponeras enligt omkostnadsstat, som med tillhörande bestämmelser

finnes införd på s. 557 f. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit en höjning av anslaget

med 141 000 kronor såsom framgår av följande sammanställning:

1945/46

1946/47

1947/48

utgifter

beräknade

ökning eller

i runt tal

utgifter

minskning

kronor

kronor

kronor

kronor

1. Sjukvård m. m. åt personalen, för-

slagsvis .......................

27 200

32 000

30 200

— 1 800

2. Reseersättningar, förslagsvis ....

23 200

19 000

24 000

+ 5 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, för-

slagsvis ....................

776 800

710 000

588 000

— 122 000

b) Övriga expenser............

118 300

139 000

141 000

+ 2 000

4. Övriga utgifter:

a) Inventariers underhåll och

komplettering ..............

264 500

277 000

350 000

+ 73 000

b) Tvätt o. renhållning, förslagsvis

60 600

69 000

65 000

— 4 000

c) Kosthåll, förslagsvis.........

914 300

940 000

990 000

+ 50 000

d) Läkemedel, förslagsvis.......

483 700

419 000

515 000

+ 96 000

e) Förbrukningsartiklar m. m. för

sjukvården, förslagsvis ......

721 200

724 000

766 000

+ 42 000

f) Diverse utgifter ............

20 100

21 000

21 800

+ 800

Summa

3 409 900

3 350 000

3 491 000

+ 141 000

Direktionen har framhållit, alt de beräknade utgiftsposterna, där ej undantagsvis

särskilda skäl förelegat för annat beräkningssätt, upptagits i huvudsaklig

överensstämmelse med belastningen under det senast förflutna budgetåret,

i förekommande fall med tillägg för de ökade omkostnader, som driften

av hudkliniken och röntgenavdelningens fjärde sektion beräknades medföra.

Statskontoret har lämnat direktionens anslagsberäkningar utan erinran.

Direktionen har vid beräkningen av medelsbehovet under delposten till

bränsle m. m. utgått ifrån, att sjukhusets bränslebehov under nästa budgetår

skall helt kunna täckas med stenkol. Delta torde dock icke bli fallet, varför

eu viss uppräkning av delposten i förhållande till direktionens förslag i och

för sig torde vara motiverad. Med hänsyn till situationen på bränslemarknaden

har emellertid med Kungl. Maj:ts medgivanden vid vissa statliga

byggnader övergång till oljeeldning i sliillet för eldning med ved, koks eller

kol ägt rum i viss utsträckning och enligt vad jag inhämtat överväges sådan

Departe
mentschefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

omläggning av eldningen jämväl vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

samt vissa andra större statliga institutioner. Med nu rådande

bränslepriser kan man vid övergång till oljeeldning i de flesta fall räkna

med att en besparing å bränslekostnaderna uppkommer, som redan under

första året i stort sett täcker kostnaderna för anskaffande och installation

av oljeaggregat. Med hänsyn härtill ha sistnämnda kostnader ansetts böra

bestridas från bränsleposten under vederbörande myndighets omkostnadsanslag.

Jag anser mig sålunda i nuvarande läge böra godtaga direktionens

beräkning av medelsbehovet under delposten till bränsle m. m. Då jag jämväl

i övrigt anser mig böra godtaga direktionens anslagsberäkningar, bör ifrågavarande

anslag för nästa budgetår höjas med 141 000 kronor till 3 491 000

kronor.

I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid karolinska sjukhuset,

inklusive avgifter för kontroll å radiologiskt arbete, under budgetåret 1945/46

utgjort drygt 5 401 600 kronor. Antalet underhållsdagar för militära patienter

har uppgått till 69 231, och kostnaden härför kan beräknas till omkring

1 480 800 kronor, varav ungefär 122 500 kronor bestritts från anslag under

fjärde huvudtiteln. Om kostnaden för garnisonssjukvården avräknas från

statens nettokostnad för sjukhuset under nämnda budgetår, c:a 3 418 000

kronor, reduceras statens nettokostnad för sjukhusets övriga patienter till

i runt tal 1 937 200 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 3 491 000.

4. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Avlöningar.

Förevarande anslag är uppfört med 2 061 600 kronor. Avlöningsstaten för

lasarettet med tillhörande bestämmelser återfinnas på s. 559 tf. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset bär i sina den 3 september 1946 dagtecknade

anslagsäskanden hemställt om en höjning av förevarande anslag

med 59 500 kronor, varav omkring 18 700 kronor betingas av redan under

budgetåret 1945/46 vidtagen förstärkning av personalen. Av handlingarna

inhämtas bland annat följande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

55

Viss under budgetåret 1 9 4 5/46 vidtagen personalförstärkning.

Direktionen har anfört följande.

I underdånig skrivelse den 23 april 1946 hemställde direktionen bland

annat om medgivande att överskrida anslagsposten för avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal för budgetåret 1945/46 vid serafimerlasarettet med

195 800 kronor, vilket av Kungl. Maj:t den 21 juni 1946 beviljades. I motiveringen

anfördes bland annat, att direktionen nödgats vidtaga personalförstärkningar

å vissa avdelningar. Dessa personalförstärkningar, i den mån de

ej medräknats i staten för innevarande budgetår, framgå av följande sammanställning:
1

sjuksköterska i Ex 7 för ämnesomsättningsundersökningar vid fysiologiska

laboratoriet,

1 assistentsköterska i Eo 5 vid kirurgiska polikliniken,

1 sjuksköterska i Ex 7 med halvtidstjänst vid kirurgiska klinikens laboratorium,

1 sköterskebiträde i U 1 vid kirurgiska polikliniken,

1 sjuksköterskeelev vid kirurgiska klinikens operationsavdelning,

1 fotografelev,

1 sjukhusbiträde i U 1 vid fysiologiska laboratoriet,

ökad tjänstgöring för en städerska vid patologiska avdelningen,

1 skrivbiträde med halvtidstjänstgöring vid bakteriologiska laboratoriet,

1 kontorsbiträde i Ex 4 med halvtidstjänstgöring vid fysiologiska laboratoriet.

Läkarpersona l.

Biträdande överläkare vid neurologiska kliniken.

Direktionen har föreslagit inrättande vid neurologiska kliniken av en befattning

såsom biträdande överläkare, förenad med ett årligt arvode av 10 600

kronor, samt därvid anfört följande.

Hos direktionen har överläkaren vid neurologiska kliniken professor Nils

Antoni hemställt om åtgärder för inrättande av en biträdande överläkarbefattning

vid kliniken. Professor Antoni har framhållit, att, ehuru antalet vårdplatser

vid kliniken endast är 83, arbetet är såväl kvalitativt som kvantitativt

mycket krävande och medför överbelastning av arbete för överläkaren. Bland

de arbetsuppgifter, som lämpligen skulle tilldelas en biträdande överläkare,

har professor Antoni särskilt framhållit de särskilda undersökningar av neurologiska

följdtillstånd vid olyckshändelser med avfattning av utlåtanden

över fallen, som utgjorde en viktig social, på speciell vetenskaplig kompetens

grundad uppgift för denna institution.

Direktionen har ansett de av professor Antoni anförda motiven tala för

inrättande av en biträdande överläkarebefallning vid neurologiska kliniken

med samma arvode, som utgår till bland andra biträdande överläkaren vid

neurokirurgiska kliniken, vilken har 82 vårdplatser, eller 10 600 kronor. Direktionen

vill i detta sammanhang nämna, att riksförsäkringsanstalten hos direktionen

gjort förfrågan, huruvida några åtgärder kunde vidtagas för nedbringande

av den långa väntetiden för intagning å denna klinik av i riksförsäkringsanstalten

försäkrade arbetare för bedömande av ersättningsfrågan vid skallskador

samt för beredande av erforderlig vård åt de skadade, som riksförsäkringsanstalten

ofta linner påkallat att dit remittera. Direktionen hyser

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungi. Mcij:ts proposition nr 287.

förhoppning om att den nu föreslagna befattningen skall bidraga till snabbare

utredningsresultat beträffande de av riksförsäkringsanstalten påtalade sjukdomsfallen.

Statskontoret har ansett ifrågavarande förslag vara av den art, att det borde

lösas i anslutning till då pågående utredning av arbets-, anställnings- och

löneförhållanden för de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet.

Övrig sjukvårdspersonal.

Ordinariesättning av en sjuksköterskebefattning.

Till fysiologiska laboratoriet är nu knuten en sjuksköterskebefattning i lönegraden

Ex 7. Befattningshavarens huvudsakliga uppgift är att utföra ämnesomsättningsundersökningar.

Vederbörande överläkare har framhållit den

stora betydelsen av alt för dessa viktiga undersökningar, som fordrade stor

noggrannhet och rutin, kunna få behålla en god arbetskraft. Direktionen har

med hänsyn härtill funnit det nödvändigt, att befattningshavaren bereddes

ordinarie anställning.

Statskontoret har lämnat ifrågavarande förslag utan erinran.

Tekniskt biträde i lönegraden A7 vid fysiologiska

laboratoriet. Direktionen har föreslagit anställande av ett tekniskt

biträde i lönegraden A 7 vid fysiologiska laboratoriet med huvudsaklig uppgift

att utföra blodgasanalyser och därvid anfört följande.

Bland nya undersökningsmetoder, som vunnit rutinmässig tillämpning, äro

blodgasanalyser. Dessa undersökningar äro av i hög grad kvalificerad art och

tillgången på kompetent arbetskraft mycket liten. Hittills ha sådana undersökningar

rekvirerats från utomstående person, som betalts per utförd undersökning

(15 kronor), men någon garanti för att kompetent person alltid står

till förfogande, ger detta icke. För att trygga utförandet av berörda undersökningar

och andra önskvärda liknande arbetsuppgifter har direktionen

funnit nödvändigt hemställa om inrättande av en befattning som tekniskt

biträde i lönegrad A 7.

Anställande av en assistentsköterska m. m. Direktionen

har hemställt, att medel måtte anvisas, dels till anställande vid röntgendiagnostiska

avdelningen av en assistentsköterska i lönegraden Eo 5 och två

sköterskebiträden i lönegraden U 1, dels ock till avlönande av ett sköterskebiträde

i sistnämnda lönegrad, vilket anställts i stället för en provsköterska.

Direktionen har anfört:

Hos direktionen har överläkaren vid röntgenavdelningen, professor E. Lysholm,

hemställt om förstärkning av sjukvårdspersonalen vid avdelningen

med en sjuksköterska och två sköterskebiträden. Beträffande behovet av

ytterligare en sjuksköterska anför professor Lysholm hurusom under senare

år tillkommit en del omfattande undersökningar, särskilt från den neuro
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 287.

57

kirurgiska kliniken, och dessa undersökningar utföras till stor del på svårt

sjuka och svårskötta patienter, som icke kunna lämnas utan övervakning så

länge undersökningen pågår. På grund av de speciella förhållandena på röntgenavdelningen,

där sköterskepersonalen måste beredas ledighet ett par timmar

under den ljusare delen av dagen, har det visat sig omöjligt att utföra

dessa undersökningar utan onödig väntetid för patienter och avdelningar.

Dessutom har antalet röntgenundersökningar på operationssalarna, som utföres

av röntgenavdelningens personal, ökat. På grund av att det har varit

svårt att omedelbart lösgöra en sköterska för dessa uppgifter, ha beklagliga

dröjsmål ofta inträffat.

Direktionen, som funnit den begärda förstärkningen av sjukvårdspersonalen

vid den röntgendiagnostiska avdelningen styrkt såväl genom ovan anförda

motivering som vid en jämförelse av antalet befattningshavare i förhållande

till antalet undersökningar vid lasarettet och karolinska sjukhuset,

har därför i sitt förevarande statförslag beräknat ökning med en assistentsköterska

i lönegrad Eo 5 och två sköterskebiträden i lönegrad U 1.

Bristen på sjuksköterskeelever har nödvändiggjort anställande av ytterligare

ett sköterskebiträde i lönegrad U 1, för vilket direktionen nu hemställer

om medelsanvisning.

Statskontoret har lämnat ifrågavarande förslag utan erinran.

Ändrad anställningsform för en sjukgymnast. Vid

serafimerlasarettet äro nu anställda fyra sjukgymnaster, varav en ordinarie,

en extra ordinarie och två extra, samtliga placerade i 9 lönegraden. Direktionen

har föreslagit, att en av de extra befattningarna förändras till extra

ordinarie i 9 lönegraden.

Ekonomipersonal.

Inrättande av en befattning som reparatör i lönegraden

Eo 8 i stället för en dylik befattning i lönegraden

Ex 8. Direktionen har till stöd för detta förslag anfört följande.

Direktionen hade i sin underdåniga framställning angående anslag till

avlöningar för innevarande budgetår föreslagit inrättande vid lasarettet av

ytterligare en reparatörsbefattning med placering i lönegrad Eo 8. Medel

anvisades allenast för en dylik befattning i lönegrad Ex 8. Avsikten med

framställningen var —- utom behovet av personalförstärkning vid maskinavdelningen

— att kunna befordra en hantverkare i lönegrad A 6 med mångårig

anställning som hantverkare eller däremot svarande arbete, och att till

den befattning, som på sådant sätt ledigbleve, befordra en förtjänt eldare.

Detta har nu ej kunnat ske. Förhållandena på arbetsmarknaden äro även

sådana, att föga förhoppning finnes att kunna erhålla en kompetent reparatör

för en avlöning enligt lönegrad Ex 8, det vill säga samma begynnelselön

som en ordinarie eldare. Direktionen har vid sådant förhållande ansett sig

ånyo böra hemställa om inrättande av en reparatörsbefattning i lönegrad

Eo 8.

S j u k h u s b i t r ä d e. Direktionen har hemställt, alt medel måtte anvisas

för anställande av ett sjukhusbiträde i lönegraden U 1 vid bakteriologiska

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

laboratoriet, varvid direktionen framhållit, att det ökade laboratoriearbetet

medförde ökat behov av sjukhusbiträden för diskning och dylikt.

Ökade löneförmåner åt kökselever. Direktionen har hemställt

om en anslagsförstärkning med 2 400 kronor för beredande av ökade

kontanta löneförmåner åt kökselever från 300 kronor jämte fritt vivre till

900 kronor jämte fritt vivre för år. Direktionen har därvid framhållit, att

det icke gällde nybörjare utan personer, som förut genomgått olika slag av

teoretisk och praktisk utbildning, vilka ämnade söka in vid skolor för utbildning

av ekonomiföreståndarinnor.

Statskontoret har lämnat sistnämnda två förslag utan erinran.

Administrations- och kontorspersonal.

Nya kontorsbiträdesbefattningar vid röntgenavdelningen.

Direktionen har föreslagit inrättande av två för röntgenavdelningen

avsedda kontorsbiträdesbefattningar, den ena i lönegraden Eo 4 och

den andra i lönegraden Ex 4. Sistnämnda befattning skulle förenas med

halvtidstjänstgöring. Till stöd för ifrågavarande förslag har direktionen anfört

följande.

Professor E. Lysholm har begärt förstärkning jämväl av kanslipersonalen

vid röntgenavdelningen och föreslagit inrättande av ytterligare en befattning

som kanslibiträde med placering i lönegrad A 7 och en befattning med

halvtidstjänstgöring. Direktionen har funnit en förstärkning av kanslipersonalen

vid denna avdelning befogad vid jämförelse med arbetsbelastningen

å motsvarande avdelning vid karolinska sjukhuset. Den föreslagna halvtidstjänsten

skulle lösgöra en jourhavande röntgensköterska från vissa registrerings-

och organisatoriska uppgifter, som det visat sig svårt för henne att

utföra vid sidan av sjukvårdsuppgifter, vilka ökats på grund av det under

senare år ökade antalet efter kl. 18 inkommande akut sjuka. Då det redan

finnes en befattning som kanslibiträde i lönegrad Eo 7 vid denna avdelning,

föreslår direktionen inrättande av två befattningar som kontorsbiträde, varav

en i lönegrad Eo 4 och en i lönegrad Ex 4, den senare med halvtidstjänstgöring.

Vissa arvodesför höjningar.

Höjt arvode åt en prästman. Å lasarettets stat är nu uppfört

ett arvode av 1 410 kronor till en prästman. Direktionen har föreslagit en

höjning av detta arvode till 1 800 kronor och därvid anfört följande.

Den vid lasarettet anställde prästmannen, vars av Kungl. Maj:t fastställda

arvode utgått oförändrat sedan staten övertog verksamheten vid lasarettet

år 1937, har hemställt om arvodesförhöjning. Direktionen har funnit sig

böra föreslå förhöjning av arvodet till 1 800 kronor, vilket arvode är lika

med det för predikantbefattning av andra klass vid statens sinnessjukhus

utgående.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

liungl. Maj:ts proposition nr 287.

Höjt arvode åt en fotograf. Direktionen har beräknat en höjning

av arvodet åt en fotograf från 3 900 kronor till 4 200 kronor.

I skrivelse den 19 november 1946 har direktionen gjort framställning om

förändring av två sköterskebiträdesbefattningar i lönegraden U 1 till befattningar

såsom handräckningsbiträde i lönegraden A 2. Till stöd för detta

förslag har direktionen anfört följande.

Vid serafimerlasarettet finnas två sköterskebiträdesbefattningar, vilkas

innehavare assistera de biträdande läkarna på lasarettets öron- och ögonpolikliniker

i dessas arbete och därvid i viss grad utföra arbetsuppgifter, som

på de större poliklinikerna ankomma på sjuksköterskor. Direktionen hemställer,

att innehavarna av nämnda befattningar erhålla förhöjd löneställning,

förslagsvis såsom handräckningsbiträden i lönegraden A 2. Under åberopande

jämväl av önskvärdheten att ökade befordringsmöjligheter beredas

den lägre sjukvårdspersonalen vid lasarettet får direktionen föreslå, att antalet

handräckningsbiträden ökas med två och antalet sköterskebiträden

minskas med två.

Allmänna lönenämndcn har icke framställt erinran mot nyssnämnda

förslag.

Statskontoret har ansett, att de föreslagna befattningarna som handräckningsbiträde

borde inrättas såsom extra ordinarie befattningar.

I sistnämnda skrivelse har direktionen vidare hemställt om anvisande av

medel för anställande av ett ekonomibiträde i lönegraden U 1 i stället för

en lcökselev. Tillika har direktionen föreslagit förändring av en kontorsbiträdesbefattning

i lönegraden A 4 till kanslibiträdesbefattning i lönegraden

A 7. Till stöd för sistnämnda förslag har direktionen anfört följande.

I en av intendenten vid serafimerlasarettet avgiven promemoria har framhållits,

att det nya skatteuppbördsreglementet komme att medföra kvalitativt

ökade arbetsuppgifter på lasarettets intendentsexpedition. Direktionen får

därför hemställa om förändring av en kontorsbiträdestjänst i lönegraden A 4

till kanslibiträdestjänst i lönegraden A 7. Å innehavaren av befattningen

skulle vila arbetet med skatteredovisningen, förandet av tjänstemairikel, förgranskning

av tjänstledighetsansökningar samt förande av huvuddiarium.

Allmänna lönenämnden och statskontoret ha ansett, att spörsmålet om

ändrad löneställning för innehavaren av ifrågavarande ordinarie kontorsbiträdestjänst

borde prövas i samband med utredningen om löneställningen

för den högre kanslipersonalen.

I skrivelse den 18 mars 1947 har direktionen hemställt, att en i lönegraden

Eo 4 placerad befattning som tekniskt biträde vid serafimerlasarettets neurologiska

kliniks kliniska laboratorium måtte ersättas med en i lönegraden Ko 7

placerad befattning som tekniskt biträde. Till motivering härför har direktionen

anfört följande.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungi. Maj:ts proposition nr 287.

Sedan innehavaren av nyssnämnda befattning i lönegraden Eo 4 avgått

från sin tjänst, liar denna kungjorts ledig till ansökan, varvid anmält sig

endast en sökande, som, enligt vad klinikens överläkare professor N. Antoni

funnit, icke äger kompetens att fullgöra de med befattningen förenade arbetsuppgifterna.

Då tillgången på kompetenta tekniska biträden är knapp och

då de för dessa biträden avsedda tjänsterna i allmänhet äro placerade i 7 lönegraden,

äro utsikterna att för denna befattning erhålla fullgod arbetskraft

mycket ringa. För detta ändamål får det anses vara nödvändigt att befattningen

placeras i 7 lönegraden.

Vid serafimerlasarettet finnas nu sju ordinarie och nio extra ordinarie vaktmästarbefattningar

i 5 lönegraden. Civilförvaltningens personalförbund har

hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för inrättande av ytterligare 4 ordinarie

vaktmästartjänster.

De medicinska högskolornas organisationskommitté har i sitt betänkande

angående organisatoriska åtgärder till främjande av medicinsk forskning —

med anledning av en av karolinska institutets lärarkollegium till kommittén

överlämnad framställning i ämnet från professorerna A. V. Kristenson och

A. J. Wallgren — förordat, att en endokrinologisk avdelning anordnas vid

serafimerlasarettet samt att på lasarettets stat för ändamålet upptages dels en

befattning såsom biträdande läkare, dels ock en sjuksköterskebefattning.

Kommittén har därvid anfört bland annat följande.

Endokrinologin eller läran om de inresekretoriska sjukdomarna har under

de senaste decennierna företett en mycket snabb utveckling. Det är för närvarande

omöjligt för invärtesspecialisten att följa varje steg i endokrinologins

snabba utveckling. Ifrågavarande forskningsområde måste vara företrätt av

sin egen representant och detta såväl ur sjukvårdens som forskningens och

undervisningens synpunkt.

Ett försök i denna riktning har tagits, då det år 1945 vid serafimerlasarettets

medicinska klinik anordnades en poliklinisk mottagning tre kvällar

varje vecka för patienter med inresekretoriska sjukdomar. En del fall, som

krävde ingående utredning, kunde även inläggas på kliniken.

Det visade sig snart, att detta provisoriska arrangemang var betydelsefullt.

Under det första arbetsåret ha över 500 patienter med mer eller mindre

komplicerade endokrina sjukdomar sökt eller remitterats till polikliniken.

I själva verket skulle patientantalet varit långt större, om man ej på grund

av utrymmesskäl, personalbrist m. m. varit nödsakad hålla detsamma nere.

Den erfarenhet man fått av försöksverksamheten har varit så god, att man

nu strävar efter att få en fastare organisation med daglig poliklinik, som har

större kapacitet, samt ett avskiljande av sex sängar på serafimerlasarettets

medicinska vårdavdelning för endokrinologiska fall.

En biträdande läkare skulle ansvara för verksamheten och även stå till

förfogande för konsultationer från karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets

övriga kliniker i vad avser endokrinologiska fall. Patientmaterialet

bör i lämplig omfattning kunna disponeras för professorns i internmedicin

undervisning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

61

Karolinska sjukhusets direktion har i sitt utlåtande över nyssnämnda betänkande

hemställt, att en biträdande läkarbefattning med ett arvode av

9 300 kronor och en sjukskötersketjänst i lönegraden A 7 måtte inrättas vid

serafimerlasarettet för en där anordnad endokrinologisk avdelning.

Å personalförteckningen för serafimerlasarettet äro nu å ordinarie stat

uppförda 60 befattningar såsom sjuksköterskor i lönegraden A 7. I enlighet

med riksdagens i dess skrivelse 1947: 56 anmälda beslut torde 45 av dessa

t jänster böra uppflyttas till lönegraden A 8 under benämningen översköterska.

Av de övriga 15 befattningarna äro 10 nu vakanta. Dessa torde böra avföras

ur personalförteckningen. I stället torde samma antal sjuksköterskebefattningar

i lönegraden A 6 böra uppföras å nämnda förteckning. De återstående

5 befattningarna i lönegraden A 7 torde böra föras å övergångsstat, varvid

samma antal sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 6 bör uppföras å

personalförteckningen. Dessa tjänster böra emellertid endast få tillsättas i

mån av inträffande ledighet å de å övergångsstat förda befattningarna.

Å övergångsstat är nu uppförd en befattning såsom sjuksköterska i lönegraden

A 7. Denna befattning torde med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter böra uppflyttas till lönegraden A 8 under benämningen översköterska.

Enligt riksdagens nyssnämnda beslut böra vidare följande förändringar

vidtagas i personalförteckningen:

a) Befattningen som föreståndarinna i A It uppflyttas under benämningen

första föreståndarinna till A 15;

b) befattningen såsom husmoder i A 7 uppflyttas under benämningen

kontorist till A 9;

c) befattningen som snickare i A 7 uppflyttas under benämningen hantverksföreståndare

i A 8;

d) befattningen som trädgårdsmästare i A 7 uppflyttas till AJJ;

e) befattningen som tvättföreståndare i A 5 uppflyttas till A 7.

Den numera ledigblivna, å övergångsstat uppförda befattningen såsom

maskinist i lönegraden A 10 bör avföras ur personalförteckningen.

Antalet förste underläkare — nu 26, varav 8 tillika åro amanuenser

bör vid bifall till vad jag i det föregående förordat ökas med 6 till 32. Antalet

andre underläkare bör under samma förutsättning ökas med 2 till 7.

Vid anmälan tidigare i annat sammanhang av frågan om organisatoriska

åtgärder till främjande av medicinsk forskning har jag föreslagit inrättande

vid karolinska institutet av fyra med överläkararvode å serafimerlasarettets

stal förenade laboratorsbefattningar, nämligen en i klinisk ncurofysiologi,

eu i klinisk kemi, en i klinisk fysiologi och en i klinisk bakteriologi. överläkararvodet

torde vid var och eu av befattningarna böra utgöra 1 500 kronor.

Det nu under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

Departe
mentschefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

av Kungl. Maj:t, uppförda arvodet å 2 000 kronor till elektrokardiografiska

in. fl. undersökningar bör indragas.

I anslutning till regleringen av befordringsgången för viss biträdespersonal

böra tre extra ordinarie kontorsbiträdestjänster i 4 lönegraden ordinariesättas.

Vidare böra ytterligare två kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden

A 4 uppföras å personalförteckningen. Å dessa tjänster, som äro avsedda

för befattningshavare, som inneha högre extra ordinarie befattningar, bör

vikariatsförordnande icke meddelas.

Jag övergår nu till att taga ställning till vissa under nu förevarande avsnitt

redovisade förslag.

Direktionens förslag om inrättande av en för neurologiska kliniken avsedd

befattning såsom biträdande överläkare anser jag mig böra tillstyrka. Befattningen

bör förenas med det av mig i det föregående för dylik med deltidstjänstgöring

förenad befattning förordade arvodet eller 11 760 kronor.

Mot direktionens förslag om förändring av den till fysiologiska laboratoriet

knutna befattningen såsom sjuksköterska i lönegraden Ex 7 till ordinarie

befattning i samma lönegrad har jag i och för sig icke funnit anledning till

erinran. Med hänsyn till riksdagens beslut om uppflyttning av sjuksköterskor,

vilka fullgöra tjänstgöring i mera självständig ställning, i lönegraden A 8

under benämningen översköterska, bör befattningen upptagas under sistnämnda

benämning i lönegraden A 8.

Jag anser mig på så sätt böra biträda direktionens förslag om anställande

av ett tekniskt biträde i lönegraden A 7 vid fysiologiska laboratoriet, att jag

i det följande beräknar medel till anställande av en dylik befattningshavare

i lönegraden Eo 7. Jag tillstyrker vidare med hänsyn till vad direktionen

anfört, att befattningen i lönegraden Eo 4 såsom tekniskt biträde vid neurologiska

klinikens kliniska laboratorium ersättes med en dylik befattning i

lönegraden Eo 7.

I enlighet med direktionens förslag beräknar jag i det följande medel till

anställande av en extra ordinarie assistentsköterska och två sköterskebiträden

vid röntgendiagnostiska avdelningen samt till avlönande av ett sköterskebiträde,

vilket anställts i stället för en provsköterska.

Mot direktionens förslag om förändring dels av en extra befattning såsom

sjukgymnast i 9 lönegraden till extra ordinarie befattning i samma lönegrad,

dels ock av en extra befattning såsom reparatör i 8 lönegraden till extra

ordinarie befattning i samma lönegrad har jag icke funnit anledning till

erinran. Jag erinrar i detta sammanhang om att jag vid behandlingen avkarolinska

sjukhusets avlöningsanslag tillstyrkt, att befattningen vid serafimerlasarettet

i lönegraden Ex 7 såsom köksföreståndare förändras till extra

ordinarie befattning i samma lönegrad.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

Medel torde i enlighet med direktionens förslag böra beräknas till anställande

av ett sjukhusbiträde vid bakteriologiska laboratoriet.

Jag tillstyrker direktionens förslag om förändring av två sköterskebiträdesbefattningar

i lönegraden U 1 till befattningar såsom handräckningsbiträde

i lönegraden A 2.

Direktionens förslag om anställande av ett ekonomibiträde i lönegraden

U 1 i stället för en kökselev och om ökad medelsanvisning för beredande av

höjda kontanta löneförmåner åt kökselever anser jag mig böra tillstyrka.

I det föregående har jag vid behandlingen av frågan om arbets-, anställnings-

och löneförhållandena för de underordnade läkarna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet tillstyrkt inrättande vid serafimerlasarettet

av dels en kanslibiträdestjänst i lönegraden Ko 7, dels ock fyra biträdesbefattningar,

å vilka den av riksdagen beslutade belordringsgången bör tilllämpas.

Av sistnämnda befattningar är en avsedd för röntgenavdelningen.

Direktionens i anslagsäskandena framställda förslag om inrättande av tvä

för röntgenavdelningen avsedda kontorsbiträdesbefattningar, varav den ena

skulle förenas med halvtidstjänstgöring, torde därigenom få anses tillgodosett.

Direktionens förslag om förändring av en till intendentsexpeditionen knuten

kontorsbiträdestjänst i lönegraden A 4 till kanslibiträdesbefattning i lönegraden

A 7 torde med hänsyn till pågående utredning icke nu böra föranleda

någon åtgärd.

Vid serafimerlasarettet finnas nu sju ordinarie och nio extra ordinarie

vaktmästarbefattningar i 5 lönegraden. Jag förordar, att fyra av de extra

ordinarie vaktmästarbefattningarna ordinariesättas.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, är nu uppfört ett arvode å 1 410 kronor till en prästman. Jag

tillstyrker direktionens förslag om höjning av detta arvode till 1 800 kronor,

motsvarande det arvode, som vid statens sinnessjukhus utgår vid predikantbefattning

av andra klass. Mot direktionens förslag om höjning av arvodet

till en fotograf från 3 900 kronor till 4 200 kronor torde anledning till erinran

ej föreligga. Höjningen belastar icke-ordinarieposten.

För förslaget om anordnande vid serafimerlasarettet av endokrinologisk

avdelning ha enligt min mening bärande skäl anförts. För förslagets realiserande

har direktionen föreslagit inrättande av en befattning såsom biträdande

läkare med ett arvode av 9 300 kronor och en sjukskötersketjänst i

lönegraden A 7. Befattningen såsom biträdande läkare bör förenas med det

av mig i det föregående för dylik befattning förordade arvodet å 11760

kronor. Sjukskötersketjänsten torde böra upptagas såsom översköterskebefattning

i lönegraden A 8.

Medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten beräknar

jag till belopp, som framgår av det följande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Denna anslagspost är nu uppförd

med 374 000 kronor. Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört torde

posten, beräknat efter oförändrade löner, böra uppräknas med 60 000 kronor

till 434 000 kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder en ytterligare

böjning av anslagsposten i fråga med 191 000 kronor till 625 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.t. Denna anslagspost

är nu uppförd med 177 600 kronor. Medel till arvode åt de två

heltidsanställda biträdande läkarna vid neurokirurgiska kliniken torde i fortsättningen

böra anvisas under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal. Detta medför ett minskat medelsbehov under arvodesposten

med 28 600 kronor. Vidare bortfaller det nuvarande arvodet å 2 000

kronor till elektrokardiografiska m. fl. undersökningar. Å andra sidan föranledes

ett ökat medelsbehov av vissa i det följande angivna skäl. Den förordade

höjningen av arvodet till en prästman från 1 410 kronor till 1 800

kronor medför en ökning med 390 kronor. Det nu till en prosektor vid patologiska

avdelningen utgående arvodet å 9 100 kronor, å vilket för innevarande

budgetår utgår provisoriskt arvodestillägg med 660 kronor, torde

med hänsyn till arvodesregleringen böra höjas med 1 064 kronor till 10 164

kronor. Till arvoden åt fyra nya överläkare bör beräknas 6 000 kronor samt

till arvoden åt en ny biträdande överläkare och en ny biträdande läkare

(2 X 11 760 kronor =) 23 520 kronor. I enlighet med vad jag i det föregående

förordat bör arvodet, 3 000 kronor, åt den biträdande läkaren vid kvinnokliniken

utgå med oförändrat belopp, arvodet åt den biträdande läkaren vid

gymnastikavdelningen höjas från 6 800 kronor till 7 764 kronor samt arvodena

å 9 300 kronor eller 10 600 kronor åt biträdande överläkare och biträdande

läkare höjas till 11 760 kronor. På grund härav och med hänsyn

till ökat medelsbehov till vikariatsersättningar bör arvodesposten höjas med

ytterligare 20 000 kronor. Arvodesposten bör sålunda för nästa budgetår uppföras

med (177 600 — 28 600 — 2 000 + 390 + 1 064 + 23 520 + 20 000 =)

191 974 kronor eller med i avrundat tal 192 000 kronor.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Under denna anslagspost,

som nu är uppförd med 1 307 100 kronor, torde i enlighet med direktionens

förslag böra beräknas medel för viss redan under budgetåret 1945/46 vidtagen

förstärkning av lasarettets icke-ordinarie personal. Med hänsyn härtill och

till vad jag i det föregående anfört och föreslagit, bör icke-ordinarieposten,

beräknat efter nuvarande löner, höjas med 113 000 kronor till 1 420 100 kronor.

En ytterligare höjning av denna post föranledes dels av den av mig i det

föregående förordade regleringen av förste och andre underläkarnas samt

de heltidsanställda biträdande läkarnas avlöningsförhållanden, dels av regleringen

av löne- och anställningsförhållandena för viss statsanställd ickeordinarie

sjukvårds- och ekonomipersonal, dels ock av den allmänna löne
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 287.

65

regleringen. Med hänsyn till nämnda förhållanden torde den nyss till! 420 100

kronor beräknade icke-ordinarieposten böra höjas med 969 900 kronor till

2 390 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg beräknar jag till ISO 000 kronor.

Avlöningsanslaget bör alltså uppföras med (625 000+192 000 + 2 390 000 +

+ 180 000 =) 3 387 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med

1 325 400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för serafimerlasarettet, som föranledas av

vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................. kronor 625 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... „ 192 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................... „ 2 390 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. ,, 180 000

Summa kronor 3 387 000;

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 3 387 000.

»

liihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 287.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Departe
mentschefen.

5. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimer

lasarettet: Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 650 000 kronor

och disponeras enligt omkostnadsstat, införd på s. 563 i statsliggaren.

Direktionen har föreslagit en ökning av anslaget med 72 000 kronor på

sätt framgår av följande sammanställning:

1945/46

1946/47

1947/48

utgifter

anslag

beräknade

ökning eller

i runt tal

utgifter

minskning

kronor

kronor

kronor

kronor

1. Sjukvård m. m. åt personalen, för-

slagsvis.......................

9 300

12 000

12 000

—

2. Reseersättningar, förslagsvis ....

700

500

500

—

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, för-

slagsvis ....................

341 900

318 000

342 000

+ 24 000

b) Övriga expenser............

47 000

45 000

49 000

+ 4 000

4. Övriga utgifter:

a) Inventariers underhåll och

komplettering ..............

207 200

220 000

182 000

— 38 000

b) Tvätt och renhållning, förslags-

vis ........................

27 800

31 500

31 500

—

c) Kosthåll, förslagsvis.........

380 300

370 000

400 000

+ 30 000

d) Läkemedel, förslagsvis.......

225 900

180 000

225 000

+ 45 000

e) Förbrukningsartiklar m. m. för

sjukvården, förslagsvis ......

278 400

266 200

273 200

+ 7 000

f) Ränta och amortering å lån hos

pensionsstyrelsen ...........

198 800

198 800

198 800

—

g) Diverse utgifter ............

6 800

8 000

8 000

—

Summa

1 724 100

1 650 000

1 722 000

+ 72 000

Statskontoret har lämnat direktionens anslagsberäkningar utan erinran.

Jag anser mig böra godtaga anslagsberäkningarna, som utmynna i ett ökat

anslagsbehov av 72 000 kronor. Förevarande anslag bör därför för nästa

budgetår höjas med nämnda belopp till 1 722 000 kronor.

I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid serafimerlasarettet

under budgetåret 1945/46 utgjorde i runt tal 2 584 000 kronor. Detta belopp

överstiger det beräknade med 184 000 kronor.

Jag torde vidare i detta sammanhang få anmäla uppkommen fråga om

dispositionen av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisade reservationsanslaget av 273 000 kronor till Serafimerlasarettet: Vissa

om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk klinik

m. m. Av nämnda anslag har ett belopp av 220 000 kronor ställts till direktionens

för karolinska sjukhuset förfogande för att disponeras för utrustning

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

67

av kliniken. Genom beslut den 29 juni 1945 och den 29 juni 1946 har Kungl.

Maj:t, sedan riksdagens samtycke härtill lämnats, medgivit, att ifrågavarande

anslag må disponeras även under budgetåren 1945/47. Då en mindre del av

den för neurokirurgiska kliniken avsedda utrustningen på grund av tidsförhållandena

icke beräknas kunna anskaffas före utgången av detta budgetår

föreslår jag, att riksdagens medgivande att disponera anslaget även under

budgetåret 1946/47 inhämtas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 1 722 000;

dels ock medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47

befintlig reservation å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade

reservationsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Vissa om- och tillbyggnadsarbeten för anordnande

av en neurokirurgisk klinik m. in. må disponeras intill utgången

av budgetåret 1947/48.

6. Förslagsanslaget till Bidrag till pediatrisk klinik och

poliklinik i Stockholm.

Detta anslag, vilket avser det s. k. Norrtulls barnsjukhus i Stockholm, är

för innevarande år uppfört med 81 100 kronor. Bestämmelser angående anslagets

disposition finnas införda på sid. 566 i statsliggaren. Statens bidrag

regleras av ett av Kungl. Maj:t den 29 april 1932 godkänt avtal med Stockholms

stad, vilket avtal egentligen skulle upphört att gälla med utgången av

juni 1941, men vars giltighet genom särskilda överenskommelser förlängts

till den 1 januari 1948.

I samband med min anmälan i propositionen 1947:272 av karolinska institutets

avlöningsanslag har jag redogjort för ett av universitetskanslern

framlagt förslag om beredande av löneförbättring åt vissa underläkare och

amanuenser vid icke-statliga undcrvisningssjukhus i Stockholm. Avlöningen

till en av dessa amanuenser utgår från förevarande anslag. För beredande av

löneförbättring åt denne amanuens i enlighet med nämnda förslag har kanslern

beräknat en höjning av anslaget med 500 kronor. Därjämte har kanslern

föreslagit en ytterligare höjning med 100 kronor för bestridande av halva

kostnaden för semester eller semesterersättning åt en assistent. Hela den föreslagna

höjningen uppgår sålunda till 600 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Departe
mentschefen.

Jag bär i det föregående tagit ställning till frågan om beredande av löneförbättring

åt vissa underordnade läkare vid de statliga undervisningssjukhusen

i Stockholm. En motsvarande löneförbättring synes böra tillerkännas förutnämnde

amanuens, vilken tjänstgör å pediatriska polikliniken å Norrtulls

sjukhus. Då löneförbättringen liksom de nuvarande löneförmånerna torde

böra lika fördelas mellan staten och Stockholms stad, beräknar jag den erforderliga

anslagshöjningen till i runt tal 3 000 kronor. Den nuvarande tredje

underläkaren å pediatriska kliniken bör samtidigt erhålla arvode såsom

andre underläkare. Härför erfordras en ytterligare höjning med 5 000 kronor.

Härvid förutsättes, att vederbörande underkasta sig de villkor för löneförbättringens

utgående, som av Kungl. Maj:t må komma att föreskrivas.

Kanslerns förslag om anvisande av 100 kronor till bestridande av halva

kostnaden för semester eller semesterersättning åt en assistent har icke givit

mig anledning till erinran, varför anslaget torde böra ytterligare höjas med

nämnda belopp.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört torde bidraget till pediatriska kliniken

för nästa budgetår böra uppföras med (81 100 + 3 000 + 5 000 +

+ 100 =) 89 200 kronor.

Såsom i det föregående nämnts äger avtalet mellan staten och Stockholms

stad rörande upprätthållandet av här ifrågavarande barnsjukhus giltighet

intill den 1 januari 1948. Den av 1943 års riksdag beslutade pediatriska kliniken

vid karolinska sjukhuset, som för närvarande är under uppförande,

lärer emellertid icke kunna tagas i bruk redan nämnda dag, varför behov

tydligen kommer att uppstå att utverka förlängd giltighetstid för avtalet. Åtgärder

torde därför böra vidtagas för erhållande av förklaring från stadens

sida, huruvida denna är villig att utsträcka giltighetstiden, förslagsvis intill

den 1 juli 1950. En sådan utsträckning av avtalstiden innebär givetvis förpliktelse

från statens sida att intill sistnämnda dag lämna bidrag till driften

av det nuvarande barnsjukhuset.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och

poliklinik i Stockholm för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 89 200.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 287. 69

7. Anordnande av medicinskt-klinisk undervisning vid

allmänna sjukhuset i Malmö.

1. Inledning.

För att underlätta för de medicine studerandena vid universitetet i Lund

att komma i åtnjutande av praktiskt-klinisk undervisning och tjänstgöring i

ämnena medicin, kirurgi samt obstetrik och gynekologi har medicinsktklinisk

undervisning och tjänstgöring under åtskilliga år med vederbörligt

tillstånd varit förlagd till allmänna sjukhuset i Malmö. År 1934 väcktes i

medicinska fakulteten förslag om inledande av förhandlingar med Malmö

stads myndigheter för en utökning av denna utbildning i ämnena medicin

och kirurgi. Förhandlingar härom ledde dock icke till något resultat. Frågan

blev ånyo aktuell år 1945, därför att innehavarna av befattningarna såsom

överläkare i medicin och kirurgi vid sjukhuset, professorn M. Ljungdahl

respektive medicine doktorn O. Löfberg, då inom kort skulle inträda i pensionsåldern.

Förnyade förhandlingar mellan fakulteten och staden resulterade

då däri, att medicinska fakulteten och Malmö stads sjukhusdirektion

— under åberopande av vad som tidigare förevarit i frågan — i gemensam

skrivelse den 20 september 1945 hos Kungl. Maj:t hejnställde om en allsidig

utredning av frågan om samarbete mellan universitetet och allmänna sjukhuset

i Malmö i avsikt att genom utökning av den praktiskt-kliniska undervisningen

vid sjukhuset förbättra utbildningen i ämnena praktisk medicin,

kirurgi samt obstetrik och gynekologi. Efter vederbörligt bemyndigande av

Kungl. Maj:t tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet den 22 februari

1946 landshövdingen A. N. Thomson att såsom sakkunnig verkställa utredning

i berörda hänseenden och avgiva de förslag, vartill utredningen kunde

föranleda. Med skrivelse den 31 december 1946 har utredningsmannen avgivit

yttrande och förslag i ämnet. Utredningsmannen har under utredningen

samrått med 1945 års universitetsberedning och de medicinska högskolornas

organisationskommitté ävensom med representanter för universitetet i Lund

och för Malmö stads sjukhusdireklion.

I fråga om de skäl, som föranlett den gemensamma framställningen från

medicinska fakulteten och sjukhusdirektionen, har utredningsmannen anfört

bland annat följande.

Såsom skäl för utökning av undervisningen åberopas från fakultetens sida

huvudsakligen, att det för undervisningen och den vetenskapliga forskningen

vid universitetet vore önskvärt med tillgång till ett större kliniskt material

än det som förekomme vid Malmöhus läns landstings sjukvårdsinrättningar

i Lund, att samarbetet mellan sjukhusen i Malmö och Lund skulle underlätta

inrättande av specialavdelningar inom olika områden av ämnena medicin

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

och kirurgi samt att krav sannolikt snart skulle komma att ställas på ökad

utbildningskapacitet vid de medicinska högskolorna.

Då fakulteten hänvisar till behovet av en utökning av undervisningens

kapacitet, beröres en fråga, som behandlats i läkarutbildningssakkunnigas

betänkanden (SOU 1941:27 samt 1945:56 och 57). Enligt de sakkunnigas

uppskattning skulle antalet läkare i verksam alder behöva ökas med 1 590

från år 1942 till år 1960. Sammanfattningsvis ha de sakkunniga hävdat, alt

ingen anledning förelåge att ytterligare begränsa tillströmningen till läkarbanan

men icke heller att höja intagningssiffran, 185, till nybörjarkurserna

vid de medicinska läroanstalterna. För täckande av läkarbehovet krävdes

dock, att utbildningsanstalternas kapacitet i möjligaste mån utnyttjades, och

inom en icke alltför avlägsen framtid finge man sannolikt räkna med att

kunna utbilda flera läkare.

Sedermera har medicinalstyrelsen i utlåtande den 28 september 1946 förklarat,

att de sista årens utredningar och erfarenheter kommit styrelsen att

finna den nuvarande intagningssiffran för låg. En ökning av antalet nvintagna

studerande till minst 300 om året vore ofrånkomlig.

I de yttranden, som ligga till grund för fakultetens och sjukhusdirektionens

gemensamma framställning, ha emellertid främst framförts andra skäl för

utvidgningen av den till allmänna sjukhuset i Malmö förlagda praktisktkliniska

undervisningen än ett ökat behov av läkare, nämligen hänsyn till

den vid universitet bedrivna undervisningen och forskningen.

1 fråga om obstetrik och gynekologi tillkom denna undervisning, därför att

antalet vid kvinnokliniken i Lund tillgängliga platser för undervisning icke

motsvarade antalet medicine kandidater, som voro färdiga att börja sin

utbildning i detta ämne. Ett ganska betydande antal kandidater tvingades

på grund härav till en tids väntan på denna utbildning med ekonomiska

uppoffringar som följd. Under åren 1935—1942 anordnades varje år tre

kurser i ämnet i Lund och två i Malmö. Av 40—47 studerande i ämnet vid

universitetet hänvisades årligen 13—19 till Malmö. Utbildningen omfattade

dock endast praktisk tjänstgöring med jourtjänst och demonstrationer samt

assistenttjänstgöring. Föreläsningarna åhörde de studerande fortfarande i

Lund och examinationen förrättades av professorn i ämnet. Denne blev under

kursens gång icke i tillfälle att förvärva någon uppfattning om de tentander,

som fullgjorde sin tjänstgöring i Malmö. Den katedrala undervisningen i

ämnet anknöt ofta till det aktuella patientmaterialet. De grupper, som tjänstgjorde

i Malmö, hade emellertid ej kontakt med dessa patienter. I allmänhet

förorsakades de studerande, som hänvisades till Malmö, ekonomiska uppoffringar

jämfört med kamraterna i Lund. Samtliga omständigheter hade

under senare år två gånger föranlett, att planerad kurs i Malmö ej kunnat

hållas på grund av brist på kandidater, villiga att deltaga i denna. Hösten

1946 pågick sådan kurs. Undervisningen i medicin och kirurgi omfattade

endast viss assistenttjänstgöring.

Vidare har medicinska fakulteten i Lund för utredningsmannen framfört

följande synpunkter.

Uppdelningen av dem som studerade obstetrik och gynekologi mellan

Malmö och Lund har inneburit en förbättring och vidgning av materialunderlaget

för utbildningen. Därest undervisningen i ämnet i fortsättningen

helt skulle förläggas till Lund komme den praktiska utbildningen icke att

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

71

ha tillräckligt underlag. Tillgång även till patienterna vid kvinnokliniken i

Malmö är således en nödvändig förutsättning för att universitetet i fortsättningen

skall kunna utbilda hittillsvarande antal studerande i ämnet utan en

väsentlig försämring av deras praktiska övning. För att undanröja de olägenheter,

som följa med den nuvarande anordningen av undervisningen, bör

utbildningen i ämnet vid kliniken i Malmö göras fullständig och innebära

icke blott praktisk handledning utan även föreläsningsundervisning och

examination av samma lärare. Jämväl för en förbättring av undervisningen

i medicin och kirurgi har en utökning av patientmaterialet och en spridning

av de nu alltför stora kurserna på flera sjukhus visat sig nödvändig. Antalet

lärare är för litet. Genom att allmänna sjukhusets medicinska och kirurgiska

avdelningar ombildas till undervisningskliniker med chefer, som äga en tillfredsställande

vetenskaplig kapacitet, avhjälpas dessa brister. Man vinner, att

undervisningen kan bedrivas med större intensitet, och en förkortning av

utbildningstiden blir följden. Med all sannolikhet kommer utvecklingen att

medföra en allt längre gående uppdelning av ämnena kirurgi och medicin

i specialområden. Ett ökat samarbete mellan sjukhusen i Malmö och Lund

är med hänsyn härtill rationellt. Därigenom underlättas nämligen ett gemensamt

inrättande av specialavdelningar och säkerställes likväl det praktiska

underlaget för den elementära kliniska undervisningen. Samarbetet mellan

en större stab vetenskapsmän verkar också befruktande på den medicinska

forskningen.

2. Utredningsmannens förslag.

Personal.

Med hänsyn till undervisningens och den vetenskapliga forskningens krav

föreslår utredningsmannen, att vid universitetet i Lund inrättas en professur

i vartdera av ämnena medicin, kirurgi samt obstetrik och gynekologi, förenade

med överläkarbefattningar vid allmänna sjukhuset i Malmö. Utredningsmannen

anför:

Av vad som framkommit under utredningen synes mig klart framgå, att

de för utbildningen i ämnena medicin och kirurgi vid universitetsklinikerna

i Lund tillgängliga resurserna i fråga om lärarkrafter, lokaler och patientmaterial

äro alldeles otillräckliga i förhållande till antalet studerande. Till

följd härav har undervisningen icke kunnat bedrivas med den effektivitet

och giva det utbyte, som bör krävas. De otillfredsställande betingelserna för

utbildningen medföra med säkerhet försämring av dess kvalitet och förlängning

av läkarnas redan i och för sig långa utbildningstid. Det måste ur

det allmännas synpunkt anses synnerligen angeläget, att dessa missförhållanden

rättas till och utbildningsresurserna ställas i bättre relation till antalet

kursdeltagare. Endast härigenom kan större intensitet i undervisningen och

förkortning av utbildningstiden uppnås. Malmöhus läns landstings sjukvårdsinrättningar

i Lund kunna emellertid icke nämnvärt utbyggas, i vart fall ej

i den omfattning, som kräves för en nödvändig förbättring av undervisningen

i medicin och kirurgi. Den lämpligaste åtgärden, innebärande tillika en

naturlig utveckling, synes därför vara, att den undervisning i dessa båda

ämnen, som redan förekommer vid allmänna sjukhuset i Malmö, utvidgas.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Förutsättningen för att en önskad intensitet i undervisningen samt en lämplig

relation mellan antalet kursdeltagare och utbildningsresurserna skall vinnas,

angives vara, att det nuvarande antalet deltagare i varje kurs skäres ned till

ungefär hälften. Utvidgningen bör därför innebära, att parallellt med undervisningen

i Lund, fullständig undervisning i de båda ämnena anordnas vid

allmänna sjukhuset i Malmö med professorer som ledare för undervisningen

och som chefer för klinikerna. En lämplig fördelning av årskullarna har

förklarats vara 25 studerande i Lund och 20 i Malmö. Att en mindre vittgående

lösning av problemet medför betydande nackdelar, visa de rådande

förhållandena beträffande undervisningen i obstetrik och gynekologi vid

allmänna sjukhuset. Jämväl för detta ämne är en uppdelning av de studerande

mellan Malmö och Lund nödvändig i fortsättningen, om ett tillfredsställande

resultat av undervisningen skall vinnas. Steget hör därför också

här tagas fullt ut och professur inrättas även vid kvinnokliniken i Malmö.

De omnämnda ogynnsamma förhållandena i samband med den nuvarande

medicinska undervisningen i Lund tala visserligen redan de tillräckligt för

den angivna utbyggnaden. Såsom skäl för denna kunna därtill åberopas

ytterligare omständigheter. Det kliniska materialet vid allmänna sjukhusets

kirurgiska och medicinska avdelningar är delvis av annan karaktär än vid

sjukvårdsinrättningarna i Lund. Genom utvidgning av undervisningen å

klinikerna i Malmö skapas möjligheter för att de studerandes praktiska

erfarenhet under utbildningstiden ökas. För en betydande del av de medicine

studerandena i Lund, sannolikt 15—20 %, ställer det sig ekonomiskt fördelaktigare

att bedriva sina studier vid sjukhuset i Malmö. Framför allt kan

dock åberopas hänsyn till den medicinska forskningen. Undervisning och

examination av stora årskurser betyder en arbetsbörda, som icke blott för

professorerna utan även för andra akademiska lärare inkräktar på möjligheterna

till ett effektivt vetenskapligt arbete. Eu lättnad i denna arbetsbörda

synes påkallad och bereder tillfälle till intensivare forskning. Samarbetet

mellan de stora sjukhusen i Malmö och Lund samt ett ökat antal vetenskapsmän,

knutna till dessa, torde också komma att verka stimulerande på forskningen

och skapa möjligheter att inrätta nya medicinska och kirurgiska

specialavdelningar.

Under förutsättning att antalet medicine studerande i ämnena medicin,

kirurgi samt obstetrik och gynekologi bibehålies vid nuvarande nivå (45—50

ur varje årskull) och dessa studerande fördelas mellan sjukhusen i Lund och

Malmö, uppskattas på grundval av organisationskommitténs principer och

förslag behovet av befattningshavare med läkarutbildning till

i obstetrik och gynekologi: en amanuens;

i medicin: två biträdande lärare och en amanuens; samt

i kirurgi: två biträdande lärare och en amanuens.

Dessutom krävas särskilda arvoden för den s. k. tångkursen i obstetrik

och gynekologi, för kurs i kliniska laborationer i medicin samt för den med

ämnet kirurgi sammanhängande undervisningen i ortopedi och i odontologi.

Till biträdande lärare avses skola anlitas underläkare å medicinska och

kirurgiska avdelningarna.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

73

Utredningsmannen föreslår vidare, att den erforderliga undervisningen i

patologi och röntgendiagnostik för de 20 medicine studerandena i Malmö

tills vidare anförtros åt läkare vid allmänna sjukhuset mot särskilt arvode

samt med biträde av en förste assistent.

Utredningsmannen föreslår slutligen att, därest för institutionerna för

medicin, kirurgi samt obstetrik och gynekologi i Lund anställas laboratoriebiträden

och kanslibiträden, dylika biiräden böra anställas även för de nu

föreslagna professurerna i Malmö.

Lokaler.

För undervisningen i obstetrik och gynekologi finnas redan erforderliga

lokaler vid kvinnokliniken i Malmö. Såväl från fakulteten och medicinska

föreningen i Lund som från överläkaren vid kliniken hk emellertid framställts

krav på att de studerande i detta ämne, som hänvisas till Malmö,

erhålla bostäder i anslutning till sjukhuset. Denna fördel ha de studerande

i Lund. Utredningsmannen föreslår därför, att tio sådana bostadsrum inredas,

lämpligen i en planerad personalbyggnad i södra delen av sjukhusområdet

utmed Flensburgsgatan.

Då föreläsningslokaler med tillhörande utrymmen för undervisningen i

medicin och kirurgi icke lämpligen kunna anordnas i någon av de befintliga

byggnaderna å sjukhusområdet, föreslår utredningsmannen, att dylika lokaler

sammanbyggas med en av sjukhusdirektionen planerad medicinsk poliklinik

öster om Pildammsvägen mitt emot Malmö sjukhem. Från föreläsningslokalerna

bör en kulvert anslutas till nuvarande kulvertsystem för transport

av patienter. Vidare föreslås, att i nu befintliga utrymmen inredas förutom

laboratorielokaler även jourrum, samlings- och skrivrum för de vid kliniken

tjänstgörande studenterna.

Kostnader.

Kostnaderna för genomförande av de föreslagna åtgärderna har utredningsmannen

sammanfattat sålunda:

För staten.

Utgifter.

Engångskostnader:

Inredning och utrustning av lokaler .................. kronor 60 000

Årliga kostnader:

Löner............................................. * 99 608

Materialanslag in. .................................. » 6 700

Hvra ............................................. * 13 650

Summa kronor 119 958

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kiirtgl. Maj:ts proposition nr 287.

För Malmö stad.

Utgifter.

Engångskostnader:

Uppförande och onrändring av lokaler ............ kronor 239 000: —

Inkomster.

Ärliga inkomster:

Inbesparade lönekostnader....................... kronor 22 977:60

Hyra .......................................... » 8 650: —

Summa kronor 31 627:60

I anslutning härtill har utredningsmannen anfört i huvudsak följande.

Engångskostnaderna kunna approximativt beräknas till 299 000 kronor,

varav 239 000 kronor för uppförande och omändring av lokaler och 60 000

kronor för lokalernas inredning och utrustning.

Den föreslagna utvidgningen av undervisningen vid allmänna sjukhuset

föranleder vidare årliga kostnader, vilka fördela sig på personal och materiel

samt underhåll och drift.

Alla sådana kostnader, som bero av den vid sjukhuset bedrivna undervisningen

och forskningen, måste det ankomma på staten att bestrida. Vidare

böra samtliga föreslagna nya befattningshavare tillerkännas samma rätt till

lön, pension, ställning och förmåner i övrigt som motsvarande befattningshavare

i Lund. Detta innebär, att de tre professorerna av staden skola erhålla

envar ett arvode såsom överläkare å 2 000 kronor om året. Liksom i Lund

bör lönen till amanuenserna och assistenten fördelas mellan staten och sjukhusets

ägare. Amanuenserna och assistenten äro nämligen lielårsanställda

men undervisning pågår endast under åtta månader av året. Malmöhus läns

landsting erlägger därför till sådana befattningshavare i Lund 2 400 kronor

av årslönen, medan staten betalar återstoden. Malmö stad bör av dessa löner

betala samma belopp som landstinget.

Lönekostnaderna för tre professorer, tre amanuenser och en assistent belöpa

sig alltså för Malmö stad till 15 600 kronor om året. I gengäld sparar

staden in de nuvarande lönerna till de tre överläkarna, sammanlagt 38 577

kronor 60 öre årligen, beräknat efter högsta ålderstillägg samt efter nu

utgående löneförmåner åt överläkaren vid kvinnokliniken och de löneförmåner,

som skulle komma att utgå till nya innehavare av befattningarna som

överläkare i medicin och kirurgi.

I fråga om statens utgifter för löner har jag följt de medicinska högskolornas

organisationskommittés betänkande. De årliga kostnaderna bliva

för lön åt 3 professorer (3 X 16 454 =) .............. kronor 49 362

för lön åt 3 kliniska amanuenser (3 X5762 =) ...... » 17 286

för lön åt en förste assistent ........................ » 5 280

för undervisningsarvode åt en biträdande lärare i kirurgi » 5 000

för undervisningsarvode åt två biträdande lärare i medicin

och en i kirurgi (3 X 4 000 =) ................... » 12 000

för undervisningsarvode för tångkurs ................ » 1 500

s. 75 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj.ts proposition nr 287.

75

för undervisningsarvode åt lärare i kliniska laborationer

i medicin ...................................... kronor 560

för undervisningsarvode åt lärare i ortopedi........... » 2 520

för undervisningsarvode åt lärare i odontologi......... » 800

för undervisningsarvode åt lärare i röntgendiagnostik . . » 3 000

för undervisningsarvode åt lärare i patologi............ »_5 000

Summa kronor 102 308

Härtill kommer eventuellt lön åt innehavare av laboratorie- och kanslibiträdestjänster.

Staten sparar in det nuvarande arvodet, 2 700 kronor om

året, för undervisningen i obstetrik och gynekologi vid sjukhuset i Malmö.

Nuvarande årsanslag till materiel m. m. för kliniker i Lund äro för

medicinska kliniken 1 200 kronor, för kirurgiska kliniken 1 500 kronor och

för obstetrisk-gynekologiska kliniken 3 000 kronor, sammanlagt alltså 5 700

kronor. Dessa anslag äro uppenbarligen knappa och ej tillräckliga för att

möjliggöra en intensiv forskning å klinikerna. Jag anser mig emellertid sakna

anledning att i denna utredning bedöma, huru stora anslagen skäligen böra

vara. Såsom anslag till materielkostnader räknar jag därför med de belopp

som för närvarande utgå till de tre klinikerna i Lund, alltså 5 700 kronor.

Därest dessa anslag ökas, böra de ökas även för klinikerna i Malmö. Till

förbrukningsmateriel vid undervisningen i övriga ämnen torde ett sammanlagt

anslag å 1 000 kronor om året vara till fyllest.

Vid överläggningar om erforderliga bestämmelser angående engångskostnaderna

för att inrätta de i Malmö för undervisningens behov föreslagna

nya lokalerna samt angående statens kostnader för årligt underhåll av de

lokaler, som föranledas av undervisningen, och för driften ha i huvudsak

två alternativa förslag diskuterats. Det ena innebär, att staten låter uppföra

eller ändra samt inreda de nya lokalerna och betalar kostnaderna härför.

Sjukhusdirektionens representanter ha för Malmö stads del gjort anspråk

på att staten vid detta alternativ jämväl helt svarar för de underhålls- och

driftkostnader, som falla på de lokaler, vilka föranletts av undervisningen.

Detta anspråk är, såsom framgår av vad jag ovan anfört, berättigat och

skäligt. Det andra alternativet innebär, att Malmö stad uppför och iordningställer

de lokaler och utrymmen, som erfordras för den föreslagna undervisningen

samt att staten därefter hyr lokalerna av staden. Såsom norm för

hyran skulle ligga stadens självkostnader. De av undervisningen föranledda

lokalerna komma att ligga ganska spridda och vara belägna inom eller fogade

till någon allmänna sjukhusets byggnad. Om det första alternativet väljes,

måste därför äganderättsfrågan och möjligheterna till eventuell framtida

ändrad disposition av lokalerna på förhand regleras, vilket delvis torde vara

vanskligt. Lokalerna utgöra tillsammans endast en obetydlig del av sjukhusets

komplex av byggnader. Även vid nämnda första alternativ måste det

därför åt sjukhusdirektionen uppdragas att sköta underhåll och drift av hela

sjukhuset. De kostnader, som skola anses falla på staten, måste sedan, efter

vissa i avtal fixerade principer, antingen beräknas år för år eller fastställas

för en längre tidsperiod. Flera system för beräkning och fördelning av

underhålls- och driftkostnader för undervisningssjukhus ha praktiserats.

De torde dock alla vara behäftade med bestämda nackdelar. Anordningen

synes vara ägnad att leda till svårigheter och tvister av olika slag. Tid och

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 257.

uträkningen. En olämplig och irriterande inblandning i sjukhusets skötsel

och angelägenheter kan bli följden.

På grund av de olägenheter, som en reglering av dessa kostnadsfrågor

enligt det första alternativet medför, förordar jag det andra alternativet.

Sjukhusdirektionens representanter ha också samtliga förklarat sig biträda

detta förslag. Hyran bör därvid bestämmas för tidsperioder om exempelvis

fem år.

Enligt verkställda beräkningar skulle hyran, inklusive kostnader för värme,

renhållning och städning, lyse och gas ej komma att överskrida 13 650 kronor

om året, därav i grundhyra 8 650 kronor.

Professurernas tillsättande.

Utredningsmannen föreslår, att de av honom förordade tre kliniska professurerna

tillsättas i enlighet med universitetsstatuternas föreskrifter om tillsättande

av professur men med rätt för sjukhusdirektionen, att, sedan större

akademiska konsistoriet avgivit sitt yttrande och innan ärendet överlämnas

till kanslern för rikets universitet, giva förord åt någon av de till professuren

kompetenta sökandena, som placerats på de tre första förslagsrummen. Över

förslag till kallelse till professur bör direktionen äga yttra sig i samma ordning.

Därest laboratorsbefattningar, förenade med överläkartjänst, komma

att inrättas, bör motsvarande förfarande vid tillsättning av laborator tilllämpas.

I detta sammanhang har utredningsmannen anfört bland annat följande.

Vid mina överläggningar med representanterna för sjukhusdirektionen ha

dessa bestämt hävdat, att en förutsättning för genomförande av förslaget om

utvidgad undervisning vid sjukhuset vore, att direktionen bibehölles vid sin

rätt att avgiva förord vid tillsättande av överläkarbefattningarna, även sedan

dessa förenats med professur. Såsom skäl härför har framhållits, att också

professorerna i förhållande till direktionen kommo att vara överläkare och

chefer för kliniker vid sjukhuset. Direktionen önskade därför främst få

skickliga läkare till innehavare av befattningarna och hade mindre intresse

av deras förmåga såsom vetenskapsmän. Även direktionens synpunkter borde

få komma till uttryck i befordringsärendena. Representanterna för fakulteten

ha dock framfört principiella betänkligheter mot att proceduren vid tillsättning

av professur i Malmö skilde sig från proceduren vid tillsättning av professur

i Lund.

Enligt universitetsstatuterna må för befordran till akademiska lärarbefattningar

ej andra grunder avses eller åberopas än graden av ådagalagd vetenskaplig

skicklighet, därvid hänsyn skall tagas till ådagalagd skicklighet att

meddela vetenskaplig undervisning.

Härutinnan stadgas intet undantag eller tillägg för klinisk professur. Förmågan

att utöva den praktiska läkargärning, som faller inom den med sådana

professurer förenade överläkartjänsten, kommer alltså ej direkt under bedömande

vid tillsättande av professurerna. Det allmännas krav på att dessa professurer

skola innehavas av skickliga läkare torde likväl i regel ha uppfyllts.

På denna punkt är dock från sjukvårdens synpunkt principiellt sett en komplettering

av universitetsstatuterna önskvärd.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

77

Helt allmänt torde vidare kunna sägas, att med det ansvar, som åvilar en

sjukhusdirektion, också bör följa rätt till medinflytande vid tillsättning av

chefsbefattningar vid sjukhuset. I betraktande av ovan angivna lucka i universitetsstatuternas

föreskrifter om kompetenskraven för en klinisk professur

synes detta icke minst berättigat i fråga om chefsbefattningar förenade med

professur. Särskilt som det nu är första gången akademiska lärarbefattningar

inrättas vid allmänna sjukhuset, föreligger ingen anledning att fasthålla vid

äldre bestämmelser, vilka ej längre ha stöd i den allmänna uppfattningen. De

sakliga skäl, som tala för att sjukhusdirektionen lämnas tillfälle att framföra

jämväl sjukvårdens praktiska krav vid tillsättning av överläkarna-professorerna

och därför bör tillerkännas medinflytande i utnämningsärendena,

kunna icke påverkas av den från fakultetens sida framförda betänkligheten.

Övriga frågor.

Utredningsmannen erinrar därom att Kungl. Maj:t med anledning av utredningen

medgivit, att den vakanta överläkartjänsten vid allmänna sjukhusets

kirurgiska avdelning må uppehållas å förordnande tills vidare, dock

längst till den 31 december 1948, samt att överläkaren å sjukhusets medicinska

avdelning, professorn M. Ljungdahl, som eljest skulle avgått med

pension den 1 maj 1947, må kvarstå i tjänst till den 1 maj 1948. Innehavare

av befattningen som överläkare å sjukhusets kvinnoklinik är docenten medicine

doktorn S. Genell. Utredningsmannen föreslår, att Genell med hänsyn

till sin kompetens utnämnes till professuren i obstetrik och gynekologi utan

att befattningen ledigförklaras. Genells utnämning till sagda befattning synes

utredningsmannen för övrigt vara en förutsättning för att förslaget om den

utvidgade undervisningen skall kunna genomföras nu.

Utredningsmannen anser att, därest hans förslag om utvidgad undervisning

vid allmänna sjukhuset genomföres, rättsförhållandet mellan staten och

Malmö stad bör regleras genom ett avtal. I sin utredning har utredningsmannen

intagit ett utkast till dylikt aval, vilket skulle innehålla bestämmelser

i följande hänseenden:

1. Staden upplåter avdelningar, polikliniker, laboratorier och kvinnoklinikens

föreläsningssal å allmänna sjukhuset för den föreslagna undervisningen.

2. Staden uppför nybyggnad för ytterligare en föreläsningssal jämte tillhörande

utrymmen, inrättar jourrum, samlings- och skrivrum å medicinska

och kirurgiska avdelningarna, utbygger kulvertsystemet för transport av patienter,

så att förbindelse uppnås mellan nämnda avdelningar och den nya

föreläsningssalen, samt upplåter dessa lokaler för undervisningen.

Ritningar till dessa lokaler skola godkännas av vederbörande akademiska

myndighet.

3. Staden upplåter i en personalbyggnad bostadsrum åt tio studerande.

4. Staten bekostar lösa inventarier och utrustning för de i punkterna 2 och

3 omnämnda lokalerna.

5. Staten erlägger för de under punkterna 2 och 3 angivna lokalerna samt

för kvinnoklinikens föreläsningssal hyra beräknad efter stadens självkostnad

och bestämd för en femårsperiod i sänder.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

6. Befattningarna såsom överläkare i medicin, i kirurgi samt i obstetrik

och gynekologi vid allmänna sjukhuset bestridas av professorer vid universitetets

medicinska fakultet. Dessa professorer tillsättas i överensstämmelse

med gällande föreskrifter i universitetsstatuterna. Dock äger sjukhusets direktion

rätt att, sedan större akademiska konsistoriet yttrat sig och innan ärendet

överlämnas till kanslern för rikets universitet, giva förord åt någon av de

till professuren kompetenta sökandena, som uppsatts på något av de tre

första förslagsrummen. Över kallelse till professur skall direktionen höras.

Till innehavare av professuren i obstetrik och gynekologi skall utnämnas

överläkaren vid sjukhusets kvinnoklinik medicine doktorn Sune Genell.

Vid Genells inträde i pensionsåldern eller vid hans frånfälle skall Malmö

stad till den statliga pensionen tillskjuta så stort pensionsbelopp, att sammanlagda

pensionen för Genell eller hans familjemedlemmar kommer att uppgå

till vad som skulle ha utgått till dem enligt de vid Genells utnämning till

professuren gällande pensionshestämmelserna för Malmö stad.

Professorerna intaga i sin egenskap av överläkare, i den mån ej annorlunda

stadgas, samma ställning till sjukhusdirektionen som andra överläkare

vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de anordningar för

klinikens drift, som direktionen äger vidtaga, ävensom att ställa sig till

efterrättelse de för stadens sjukhus gällande bestämmelser, som icke strida

mot detta avtal.

7. För undervisningen i ett vart av ämnena medicin och kirurgi anställas

två biträdande lärare och en klinisk amanuens. För undervisningen i obstetrik

och gynekologi anställes en klinisk amanuens samt för undervisningen

i patologi en förste assistent. För erforderlig undervisning i övrigt utgå särskilda

arvoden. Amanuenserna placeras i lönegrad Ex 22.

Lärare, amanuenser och assistent tillsättas i samma ordning som vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Lärare, amanuenser, assistent och i undervisningen deltagande medicine

studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse de ordningsregler för

undervisningsverksamheten, som efter professorernas hörande och på förslag

av fakulteten fastställas av sjukhusdirektionen.

8. Staden betalar överläkararvode åt professorerna samt andel i amanuensernas

och assistentens lön efter samma principer som tillämpas av landstinget

i fråga om motsvarande befattningshavare vid sjukvårdsinrättningarna

i Lund.

9. Alla kostnader, som föranledas av undervisningen och forskningen såväl

för lön, arvode och pension som för utrustning och materiel, bestridas av

staten.

3. Remissyttranden.

över utredningsmannens förslag ha yttranden avgivits av statskontoret,

universitetskanslern, efter hörande av vederbörande vid Lunds universitet,

medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen samt stadsfullmäktige i Malmö.

Statskontoret, som funnit utredningsmannens förslag väl avvägt, har för sin

del intet att erinra mot detsamma.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

79

Medicinska fakulteten i Land, som tillstyrkt utredningsmannens förslag,

har anfört bland annat:

De teoretiska institutionerna i Lund skulle vid ett genomförande av utredningsmannens

förslag givetvis vid behov stå till allmänna sjukhusets förfogande

för vetenskapligt samarbete. Den föreslagna lärarstaben i Malmö

räcker till en förbättrad undervisning men däremot icke till någon ökning

av antalet utbildningsplatser. Frågan om inrättande av en laboratorsbcfaltning

i patologi vid allmänna sjukhuset bör upptagas till behandling i samband

med framläggande av det definitiva förslaget om den medicinska undervisningens

ordnande. En laboratorsbefattning i röntgendiagnostik vid allmänna

sjukhuset förordas, men med befattningens inrättande kan anstå i

avvaktan på läkarutbildningssakkunnigas definitiva förslag. Det av utredningsmannen

föreslagna arvodet åt läraren i ortopedi, 2 520 kronor, är för

lågt under förutsättning att den i Malmö planerade undervisningen skall bedrivas

enligt den nuvarande studieplanen, där undervisningen i ortopedi omfattar

236 timmar årligen. Arvodet bör utgå med 7 080 kronor, beräknat efter

30 kronor för undervisningstimme. Ortopediska kliniken i Malmö måste

under alla förhållanden tilldelas en amanuens, avsedd dels som hjälp vid lärarens

undervisning, dels för att bandleda de studerande vid eftermiddagsronderna.

Ehuru den av utredningsmannen föreslagna rätten för sjukhusdirektionen

alt avge förord vid tillsättningen av de kliniska professurerna i

Malmö skulle innebära ett avsteg från den hittills gällande proceduren, ställer

sig fakulteten förstående för ett önskemål om medinflytande från direktionens

sida. Fakulteten föreslår, att sjukhusdirektionen medgives rätt till yttrande

över de i de tre första förslagsrummen uppförda sökandenas skicklighet som

läkare och förmåga att som överläkare leda arbetet på en sjukhusavdelning.

Universitetskanslern, som erinrat därom att han i utlåtande över de medicinska

högskolornas organisationskommittés betänkande i enlighet med kommitténs

förslag tillstyrkt inrättande av professur i medicin, kirurgi samt

obsietrik och gynekologi vid universitetet i Lund, förenade med överläkarbefattningar

vid Malmö allmänna sjukhus, har anfört bland annat:

Sedan frågan om anordnande av medicinskt-klinisk undervisning vid

Malmö allmänna sjukhus nu genom den föreliggande utredningen och de

över densamma avgiva yttrandena kan mera fullständigt överblickas vill jag

framhålla, att jag ytterligare stärkts i min tidigare uppfattning om ändamålsenligheten

av att ett samarbete mellan Lunds universitet och ifrågavarande

sjukhus kommer till stånd, varigenom ökat kliniskt material kan ställas till

undervisningens förfogande och undervisningens kvalitet sålunda förbättras.

Jag tillstyrker alltså, att åtgärder i huvudsaklig enighet med vad utredningsmannen

föreslagit vidtagas i syfte att realisera ett dylikt program.

Uredningsmannen har framhållit alt i fråga om engångskostnaderna för alt

inrätta de i Malmö för undervisningens behov föreslagna nya lokalerna samt

angående statens kostnader för årligt underhåll av de lokaler, som föranledas

av undervisningen, och för driften två alternativa förslag diskuterats. Det ena

innebär, alt staten låter uppföra eller ändra samt inreda de nya lokalerna

och betalar kostnaderna härför, det andra, all Malmö stad uppför och iordningställer

de lokaler och utrymmen, som erfordras för den föreslagna under
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

visningen, samt att staten därefter förhyr lokalerna av staden. I likhet med

utredningsmannen har jag funnit övervägande skäl tala för det senare alternativet.

Emot de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna att ingå i ett

avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan å ena sidan och Malmö stad å andra

sidan har jag icke funnit annat att erinra, än att jag beträffande proceduren

för de nya professurernas tillsättande icke finner anledning föreligga till

någon ändring i de befordringsgrunder, som enligt universitetsstatuterna

skola gälla vid tillsättning av akademiska lärarbefattningar. Jag anser dock,

att Malmö stads sjukhusdirektion må medgivas rätt att avgiva yttrande över

det större konsistoriets i Lund förslag, varvid yttrandet emellertid synes böra

begränsas till ett bedömande av vederbörandes skicklighet som läkare och

förmåga att som överläkare leda arbetet på en sjukhusavdelning.

I likhet med medicinska fakulteten i Lund anser jag, att docenten S. Genell

— som nyligen vid konkurrens om professur förklarats kompetent och placerats

på förslagsrum framför övriga medsökande utom en — bör utan ansökan

utnämnas till innehavare av den nya professuren i obstetrik och gynekologi.

Medicinalstyrelsen, som ansett sig böra i huvudsak tillstyrka förslaget, har

vidare anfört:

Enligt i förslaget intaget utkast till avtal, avsett att reglera rättsförhållandet

mellan staten och Malmö stad, skall direktionen höras över kallelse till professur.

En dylik bestämmelse torde enligt styrelsens uppfattning vara överflödig

och allenast vara av teoretiskt intresse. — Enligt styrelsens uppfattning

är den föreslagna platsen för byggnaden lämplig för sitt ändamål. Styrelsen

har icke något att erinra beträffande de till styrelsen i ärendet remitterade

ritningarna, dock att jämlikt 9 § sjukhuslagen anläggningen givetvis icke må

påbörjas förrän medicinalstyrelsen, efter inhämtande av byggnadsstyrelsens

yttrande, godkänt till styrelsen ingivna fullständiga ritningar beträffande

densamma.

Byggnadsstyrelsen bär anfört:

Kostnaderna för de lokaler samt den utrustning och inredning, som erfordras

för undervisningen, ha i betänkandet beräknats till sammanlagt 299 000

kronor, vilka kostnader byggnadsstyrelsen med hänsyn till vad i utredningen

anförts rörande beräkningens summariska karaktär saknar underlag för att

i detalj bedöma. Styrelsen vill emellertid fästa uppmärksamheten på att för

föreläsningssal med tillhörande utrymmen för undervisningen i medicin och

kirurgi i beräkningarna upptagits ett belopp av 129 000 kronor, varvid angivits

en kostnad per m3 av 80,so kronor. Å den bifogade summariska skissen

över lokalerna är emellertid angivet en byggnadskub av 2 200 m3, vilket med

i betänkandet upptaget kubpris innebär en kostnad av c:a 177 000 kronor.

Enligt förslaget skulle erforderliga lokaler upplåtas av Malmö stad mot en

hyra beräknad efter stadens självkostnader och bestämd för en femårsperiod

i sänder, mot vilken upplåtelseform styrelsen icke har något att erinra.

Stadsfullmäktige i Malmö ha under åberopande av yttranden från stadens

sjukvårdsberedning och drätselkammare anfört bland annat:

Av utredningen framgår icke i vilken omfattning undervisningen i ortopedi

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Mcij.ts jtroposition nr 287.

81

skall meddelas de studerande, som hänvisas till allmänna sjukhuset. Skall

denna undervisning meddelas i samma omfattning i Malmö som i Lund, synes

den vid allmänna sjukhuset planerade nybyggnaden för ortopediska kliniken

höra vara färdigställd, då undervisningen skall börja. En förutsättning för att

undervisning i patologi skall kunna äga rum i Malmö är att den av stadsfullmäktige

beslutade nybyggnaden för patologisk-bakteriologisk avdelning blir

färdig till den tidpunkt, då undervisningen skall börja. Beträffande erforderliga

lokaler för undervisningen förordas det av utredningsmannen angivna

andra alternativet, enligt vilket staden uppför och iordningställer lokalerna,

och staten därefter förhyr desamma. Vid uppgörande av förslag till de föreslagna

kliniska professurerna bör hänsyn tagas i lika hög grad till ådagalagd

vetenskaplig skicklighet som till vederbörandes praktiska förmåga att

leda arbetet vid en klinik. Såsom oeftergivlig förutsättning för genomförande

av förslaget om utvidgad undervisning måste uppställas kravet på att sjukvårdsberedningen

bibehålies vid sin rätt att avgiva förord vid tillsättande av

överläkarbefattningarna även sedan dessa förenats med professurer vid Lunds

universitet. Jämväl vid förslag till kallelse till professur bör sjukvårdsberedningen

äga yttra sig. Vid utnämning av professor bör sjukvårdsberedningens

förord tillerkännas avgörande betydelse för att därigenom tillförsäkra sjukhuset

den överläkare, som ur sjukvårdens synpunkt kan anses lämpligast.

Eu förutsättning för att förslaget om utvidgad undervisning i obstetrik

och gynekologi skall kunna genomföras nu synes vara att docenten S. Genell

utnämnes till förste innehavare av professuren i dessa ämnen.

I utredningsmannens kalkyl över stadens engångskostnader för uppförande

och omändring av lokaler har kostnaden »för föreläsningslokal med tillhörande

utrymmen för undervisningen i medicin och kirurgi» på grund av

något missförstånd upptagits till allenast 129 000 kronor. Denna post bör

emellertid, sedan de ursprungliga utrymmena visat sig vara för snävt tilltagna,

upptagas till 177 100 kronor. En utökning av byggnaden till 2 200 in3

har nämligen, sedan den preliminära beräkningen utförts, visat sig erforderlig.

Denna höjning av engångskostnaden för uppförande av föreläsningslokalen

medför emellertid icke någon ökning av stadens inkomster för hyra,

enär vid beräkning av det härför upptagna beloppet, 8 650 kronor, hänsyn

tagits till den högre kostnaden för anordnandet av föreläsningslokaler.

Vad i ärendet anförts har övertygat mig om att de för utbildningen i ämnena

medicin, kirurgi samt obstetrik och gynekologi vid universitetsklinikerna

i Lund tillgängliga resurserna i fråga om lärarkrafter, lokaler och patientmaterial

äro otillräckliga redan i förhållande till nuvarande antalet studerande.

Därtill kommer, att det synes nödvändigt att så snart ske kan vidtaga

åtgärder för en icke oväsentlig ökning av läkarutbildningskapaciteten vid vårt

lands högskoleorganisation. Den av utredningsmannen föreslagna utvidgningen

av den redan nu pågående undervisningen vid allmänna sjukhuset

i Malmö synes därför böra komma till stånd. Det synes angeläget all planera

erforderliga åtgärder i så god lid, all omläggningen av undervisningen kan

taga sin början budgetåret 1948/49.

Statens och Malmö stads ömsesidiga åtaganden i samband med ifrågavarande

undervisning synas, såsom i ulredningen framhållits, böra regleras i ett

Bihanrj till riksdagens protokoll 1047. 1 sand. Nr 287. 0

Departe
mentschefen.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

avtal. Beträffande innehållet i avtalet må följande framhållas. Jag har i

likhet med utredningsmannen och remissinstanserna icke något att erinra

mot att det uppkommande lokalbehovet tillgodoses på så sätt, att staden

svarar för erforderliga byggnadsarbeten mot det att staten erlägger hyra, beräknad

efter stadens självkostnadspris och bestämd för en femårsperiod i

sänder. Det synes vidare rimligt, att staten bekostar lösa inventarier och

utrustning för de nytillkommande, i punkterna 2 och 3 av avtalsförslaget angivna

lokalerna. För att den planerade undervisningen skall kunna rationellt

bedrivas torde det vara ändamålsenligt att på universitetets stat uppföras nya

professurer, en i vartdera av de tre ämnena praktisk medicin, kirurgi samt

obstetrik och gynekologi. Beslut härom torde böra fattas nu men befattningarna

uppföras i staten först från och med den 1 juli 1948 eller den senare

tidpunkt som Kungl. Maj:t må komma att bestämma. Jag förutsätter härvid,

att överläkaren å obstetrisk-gynekologiska avdelningen vid allmänna sjukhuset

S. Genell utan ansökningsförfarande utnämnes till professor i obstetrik

och gynekologi. Professurerna i praktisk medicin och i kirurgi torde däremot

böra ledigförklaras så snart vederbörligt avtal träffats och godkänts av staden

och Kungl. Maj:t.

Beträffande ordningen för tillsättandet av ifrågavarande professurer synes

böra gälla i huvudsak samma bestämmelser som i fråga om övriga universitetsprofessurer,

dock med tillägg, att sjukhusdirektionen skall äga yttra sig

rörande i vilken ordning direktionen för sin del finner de å förslaget uppförda

sökandena böra komma i fråga till professuren. Bestämmelse härom torde

böra inflyta i avtalet.

I detta sammanhang må framhållas, att det synes böra tagas under övervägande

att ändra gällande universitetsstatuter i sådan riktning, att vid tillsättning

av professurer i kliniska ämnen vederbörlig hänsyn även må kunna

tagas till sökandes ådagalagda skicklighet att utöva läkaryrket. Det torde

böra ankomma på kanslern att efter hörande av vederbörande universitetsmyndigheter

inkomma med utredning och förslag härutinnan.

Jag är icke beredd att redan nu taga ställning till frågan om antalet biträdande

lärarkrafter, assistenter och amanuenser. Bestämmelser om antalet

dylika hjälpkrafter synas av praktiska skäl — behovet kan växla från tid

till annan — icke böra inflyta i avtalet. Bestämmelserna i punkt 8 av avtalsförslaget

synas vidare böra utformas så att staden åtager sig att svara för

Vs (V12) av lönen åt de klinikamanuenser och den assistent vid patologiska

institutionen, som må komma att tillsättas på universitetets stat. Någon ändring

av det sakliga innehållet i de föreslagna bestämmelserna åsyftas icke

härmed.

I övrigt ha de av utredningsmannen angivna avtalsbestämmelserna icke

givit mig anledning till erinran eller uttalande. Det torde få ankomma på

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

83

Kungl. Maj :t att godkänna avtal med Malmö stad i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig sålunda förordade grunder.

Jag förutsätter, att kanslern i samband med avgivande av petita för Lunds

universitet för budgetåret 1948/49 inkommer med närmare preciserat förslag

till personalstat för den kliniska undervisningen i Malmö samt rörande behovet

av anslag till materiel m. m.

Mot de till 60 000 kronor beräknade kostnaderna för inredning och utrustning

av undervisningslokalerna i Malmö har jag icke funnit anledning till

erinran. Ett reservationsanslag för ändamålet torde böra anvisas redan för

nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat träffa avtal med

Malmö stad om anordnande av medicinskt-klinisk undervisning

vid allmänna sjukhuset i Malmö;

dels besluta, att vid Lunds universitet skola från och med

budgetåret 1948/49 eller den senare tidpunkt, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, inrättas en professur i praktisk medicin, en

professur i kirurgi samt en professur i obstetrik och gynekologi,

förenade med överläkar tjänster vid allmänna sjukhuset i

Malmö;

dels ock till Universitetssjukhus: Utrustning för medicinsktklinisk

undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av kronor 60 000.

8. Investeringsanslag till Inredningsarbeten för röntgendiagnostiska

avdelningen vid karolinska sjukhuset.

Riksdagen har för budgetåret 1945/46 anvisat ett investeringsanslag av

60 500 kronor till inredningsarbeten för röntgendiagnostiska avdelningen vid

karolinska sjukhuset. I skrivelse den 13 maj 1947 har direktionen för sjukhuset

under åberopande, att infordrade anbud visat, att det beviljade anslaget

icke komrne att räcka till, hemställt om anvisande av ytterligare 26 000 kronor

för nämnda ändamål. Direktionen har därvid anfört bland annat följande.

Sedan byggnadstillstånd erhållits ha anbud infordrats genom annons i

Tidning för leveranser till staten in. in. Det har därvid visat sig, att det

beviljade anslaget icke kan täcka utgifterna för inredningsarbetena. Om

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 287.

Departe
mentschefen.

lägsta avgivna anbud antagas, bliva kostnaderna i runt tal 81 500 kronor.

Därtill kominer, att samtliga anbudsgivare utom ventilationsentreprenören

reserverat sig för höjda materielpriser och arbetslöner. Den härav betingade

kostnadsökningen har beräknats till 5 000 kronor och de totala kostnaderna

kunna således beräknas till 86 500 kronor. Anledningen till det ökade medelsbehovet

är dels höjda materielpriser och arbetslöner, sedan den ursprungliga

kostnadsberäkningen gjordes år 1944, dels ändringar, som betingats av utvecklingen

på det röntgentekniska området.

Kostnaderna för ifrågavarande inredningsarbeten, vilka ursprungligen uppskattats

till 60 500 kronor, torde enligt nu föreliggande beräkningar i stället

komma att uppgå till 86 500 kronor. Den sålunda inträdda kostnadsökningen

på 26 000 kronor, vilken har sin grund dels i höjda materielpriser och arbetslöner,

dels i vissa ändringar, som betingats av utvecklingen på det röntgentekniska

området, har icke givit mig anledning till erinran. För nästa

budgetår torde därför för ändamålet böra anvisas ett investeringsanslag å

sistnämnda belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Inredningsarbeten för röntgendiagnostiska avdelningen

vid karolinska sjukhuset för budgetåret 1947/48 anvisa ett

investeringsanslag av ...................... kronor 26 000.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—8 hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenlen samt förordnar, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Åke Bruhn-Möller

Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag, Stockholm 1947

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:445 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till karolinska sjukhuset och ser af mer lasarettet m. t s. 1 i texten
  2. Rskr. 1947:330 Skrivelse till Konungen angående upptagande av vissa anslag under åttonde huvudtiteln till universiteten m. m. i riks staten för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1947:423 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet m. m., a1 i texten
  4. SU 1947:225 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 194-7/4-8 till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet m. m., i vad propo a1 i texten
  5. SU 1947:226 Utlåtande angående upptagande av vissa anslag under åttonde huvudtiteln till universiteten m. m. i riksstaten för hudgetåret 1947/48. s. 16 i texten