Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad Igdelse ia> 2 tf 3 inom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361), m. in

18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:289, Med förslag till lag om ändrad Igdelse ia> 2 tf 3 inom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361), m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunffl. Maj:ts ''proposition nr 28!).

I

Nr 289.

Kiiiu/I. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad Igdelse ia> 2 tf 3 inom. barnavårdslagen den 6

juni 1924 (nr 361), m. in.; given Stockholms slott den

9 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

(nr 361);

2) lag angående ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936

(nr 56) om socialregister;

3) lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni 1944 (nr 477)

om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa;

4) lag angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering samt

5) lag om kommunala pensionstillskott in. in.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Hilwng till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 289.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 289.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361).

Härigenom förordnas, att 2 § 3 mom.1 barnavårdslagen den 6 juni 1924

skall hava följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:)

2 §•

3 mom. Om vissa på barnavårdsnämnden

eller dess ordförande ankommande

åtgärder är stadgat i lagarna

om äktenskaplig börd, om barn

i äktenskap, om adoption, om barn

utom äktenskap, om förbud för vissa

underhållsskyldiga att avflytta från

riket, om förmynderskap, om förskottering

av underhållsbidrag till

barn, om socialregister samt om undervisning

och vård av bildbara sinnesslöa

ävensom i 14 kap. 45 § strafflagen,

i lagarna om särskild förundersökning

i brottmål och om eftergift

av åtal mot vissa underåriga samt i

förordningarna om moderskapspenning

och om mödralijälp.

(Föreslagen lydelse:)

2 §•

3 mom. Om vissa på barnavårdsnämnden

eller dess ordförande ankommande

åtgärder är stadgat i lagarna

om äktenskaplig börd, om barn

i äktenskap, om adoption, om barn

utom äktenskap, om förbud för vissa

underhållsskyldiga att avflytta från

riket, om förmynderskap, om förskottering

av underhållsbidrag till

barn, om allmänna barnbidrag, om

socialregister samt om undervisning

och vård av bildbara sinnesslöa ävensom

i 14 kap. 45 § strafflagen, i lagarna

om särskild förundersökning i

brottmål och om eftergift av åtal mot

vissa underåriga samt i förordningarna

om moderskapspenning och om

mödralijälp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1947.

1 Senaste lydelse, se SFS 1944: 478.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 289.

3

! : i

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 oeh 4 §§ lagen den 20 mars 1936 (nr 56)

om soeialregister.

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§’ lagen den 20 mars 1036 om socialregister

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

! 2 §.

I socialregistret skola antecknas:

1) de personer, — -— — kommunens

organ;

2) inom kommunen boende personer,

vilka uppbära tilläggspension

enligt lagen om folkpensionering,

understöd enligt förordningen om invalidunderstöd,

blindhetsersättning,

mödrahjälp, barnbidrag eller bidragsförskott

eller som med bidrag av allmänna

medel åtnjuta sjukvård eller

yrkesutbildning, varom i 8 § lagen

om folkpensionering förmäles, för

förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga;
3)

personer, som---i regist
ret.

4 §•

Beslutar kommunalt organ, att

hjälp skall utgå till viss person, skall

beslutet omedelbart delgivas del registerförande

organet. Sådan delgivningsplikt

åligger pensionsnämnd i

fråga om tilläggspension, invalidunderstöd

och barnbidrag, dess ordföran- 1

(Föreslagen lydelse:)

2 §•

I socialregistret skola antecknas:

1) de personer,---kommu
nens

organ;

2) inom kommunen boende personer,

vilka uppbära folkpension i form

av tilläggspension, änkepension, bostadstillägg,

särskilt bostadstillägg,

hustrutillägg eller blindtillägg, bidrag

enligt lagen om bidrag till änkor och

änklingar med barn, mödrahjälp,

särskilt barnbidrag eller bidragsförskott

eller som med bidrag av allmänna

medel åtnjuta sjukvård eller

yrkesutbildning, varom i 15 % lagen

om folkpensionering förmäles, för

förebyggande eller hävande av höggradig

nedsättning av arbetsförmågan;
3)

personer, som---i regist
ret.

4 §•

Beslutar kommunalt organ, att

hjälp skall utgå till viss person, skall

Ireslutet omedelbart delgivas det registerförande

organet. Sådan delgivningsplikt

åligger pensionsnämndens

ordförande i fråga om folkpension i

form av tilläggspension, änkepension,

1 Senaste lydelse, se SFS 1937: 388.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majzts proposition nr 289.

(Nuvarande lydelse:)

de i fråga om bil ad het ser sätt ning och

bidrag av allmänna medel för sjukvård

eller yrkesutbildning, varom i

2 § 2) sägs, samt barnavårdsnämnd

i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.

(Föreslagen lydelse:)

bostadstillägg, särskilt bostadstillägg,

luistrutillägg eller blindtillägg ävensom

beträffande bidrag enligt lagen

om bidrag till änkor och änklingar

med barn, särskilt barnbidrag samt

bidrag av allmänna medel för sjukvård

eller yrkesutbildning, varom i

2 § 2) sägs. samt barnavårdsnämnd

i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1948.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni 1944 (nr 477) om undervisning

och vård av bildbara sinnesslöa.

Härigenom förordnas, att 14 § lagen den 30 juni 1944 om undervisning

och vård av bildbara sinnesslöa skall hava följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:)

14 §.

Vård av den, som är inskriven vid

centralanstalt, skall vara kostnadsfri

från det den inskrivne inträtt i skolåldern

till dess han fyllt tjuguett år,

dock att anstalten äger att såsom ersättning

för vårdkostnaden uppbära

den inskrivne tillkommande folkpension,

invalidunderstöd eller barnbidrag.

(Föreslagen lydelse:)

14 §.

Vård av den, som är inskriven vid

centralanstalt, skall vara kostnadsfri

från det den inskrivne inträtt i skolåldern

till dess han fyllt tjuguett år,

dock att anstalten äger att såsom ersättning

för vårdkostnaden uppbära

den inskrivne tillkommande folkpension

eller särskilt barnbidrag, så ock

allmänt barnbidrag, som enligt 8 §

lagen om allmänna barnbidrag må

utgå för den inskrivne.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1948.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kuuf/I. Maj:ts, proposition nr 289.

5

F ii r s 1 a g

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 £ 1 inom. lagen den 29 juni 1040 (nr 431)

om folkpensionering.

Härigenom förordnas, att 14 tj 1 mom. lagen den 29 juni 194(5 om folkpensionering

skall hava följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:)

14 §.

1 mom. Med årsinkomst avses i

denna lag all den inkomst, för år

räknad, som någon skäligen kan antagas

komma att under den närmaste

tiden åtnjuta. Såsom inkomst räknas

icke annan folkpensionsförmån

än blindtillägg och ej heller understöd

som någon på grund av skyldskap

eller svågerlag må vara föranledd

att utgiva.

(Föreslagen lydelse:)

14 §.

1 mom. Med årsinkomst avses i

denna lag all den inkomst, för år

räknad, som någon skäligen kan antagas

komma att under den närmaste

liden åtnjuta. Såsom inkomst räknas

icke annan folkpensionsförmån

än blindtillägg och ej heller allmänt

barnbidrag eller understöd som någon

på grund av skyldskap eller svågerlag

må vara föranledd att utgiva.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 289.

(Gällande lag.)

Nr 384.

Lag

om kommunala pensionstillskott

in. m.;

given Stockholms .slott den 18 juni

1937.

Till beredande dels av understöd

(kommunala pensionstillskott), i penningar

eller naturaförmåner, åt personer,

vilka uppbära folkpension enligt

lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering

och icke jämlikt 9 §

1—3 styckena samma lag äro uteslutna

från tilläggspension, men ändock

finnas vara i behov av fattigvård,

dels av understöd (kommunala

tillskott till invalidunderstöd eller

till blind hetsersättning) av enahanda

slag åt personer, vilka finnas

vara i behov av fattigvård, oaktat de

uppbära understöd enligt förordningen

den 28 juni 1935 om invalidunderstöd

eller ersättning enligt förordningen

den 20 april 1934 om blindhetsersättning,

dels av understöd

(kommunala tillskott till barnbidrag

eller till bidragsförskott) av enahanda

slag åt barn, vilka finnas vara

i behov av fattigvård, oaktat för dem

utgå barnbidrag enligt lagen den 18

juni 1937 om barnbidrag eller bidragsförskott

enligt lagen den 18 juni

1937 om förskottering av underhållsbidrag

till barn, dels o c k av bidrag

(kommunala sjuk vårdsbidrag) till bestridande.

gemensamt med pensionsstyrelsen,

av kostnader för åtgärder

till förebyggande eller hävande av

(Kungl Maj:ts förslag:)

Förslag

till

Lag

om kommunala pensionstillskott

m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Till beredande dels av understöd

(kommunala pensionstillskott), i penningar

eller naturaförmåner, åt personer,

vilka uppbära folkpension enligt

lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering

och icke jämlikt 16 §

första—tredje styckena samma lag

äro uteslutna från tilläggspension,

änkepension eller bostadstillägg, men

ändock av särskilda skäl finnas vara

i behov av fattigvård, d e l s av understöd

(kommunala tillskott till bidrag

till änkor och änklingar med barn)

av enahanda slag åt personer, vilka

finnas vara i behov av fattigvård,

oaktcd de åtnjuta bidrag enligt lagen

om bidrag till änkor och änklingar

med barn, dels av understöd (kommunala

tillskott till särskilda barnbidrag

eller till bidragsförskott) av

enahanda slag åt barn, vilka finnas

vara i behov av fattigvård, oaktat för

dem utgå barnbidrag enligt lagen

den 1947 om särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders

m. fl. barn eller bidragsförskott enligt

bidragsförskottslagen den 11 juni

1943, dels ock av bidrag (kommunala

sjukvårdsbidrag) till bestridande,

gemensamt med pensionsstyrelsen,

av kostnader för åtgärder till

förebyggande eller hävande av hög
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts proposition nr 280.

7

(Gällande lag:)

arbetsoförmåga, må fattigvårdssamhälle

ställa medel till fattigvårdsstyrelsens

förfogande med föreskrift, att

tillskott och bidrag, som utdelas av

dessa medel, icke skola vara att anse

såsom fattigvård. Sådana tillskott

och bidrag må icke tilldelas andra

personer än dem, som äro mantalsskrivna

inom fattigvårdssamhället

och där äga hemortsrätt i fråga om

fattigvård. I övrigt äger samhället

bestämma de grunder, som för beviljande

av tillskott och bidrag böra

av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har

sådant bestämmande ej skett, ankommer

på styrelsen att bevilja tillskott

och bidrag i den mån styrelsen prövar

nödigt. Tillskott må efter omständigheterna

jämkas eller indragas.

(Kungl Maj:ts förslag:)

gradig nedsättning av arbetsförmågan,

må fattigvårdssamhälle ställa

medel till fattigvårdsstyrelsens förfogande

med föreskrift, att tillskott

och bidrag, som utdelas av

dessa medel, icke skola vara att anse

såsom fattigvård. Sådana tillskott

och bidrag må icke tilldelas andra

personer än dem, som äro mantalsskrivna

inom fattigvårdssamhället

och där äga hemortsrätt i fråga om

fattigvård. I övrigt äger samhället

bestämma de grunder, som för beviljande

av tillskott och bidrag böra av

fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har

sådant bestämmande ej skett, ankommer

på styrelsen att bevilja tillskott

och bidrag i den mån styrelsen prövar

nödigt. Tillskott må efter omständigheterna

jämkas eller indragas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1948, då lagen den 18 juni 1937

(nr 384) om kommunala pensionstillskott

in. m. skall upphöra att

gälla.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 289.

Utdrag av protokollet över sociaUirenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 maj 1917.

Närvar a n d e:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler fråga om vissa

författningsändringar i anledning av införandet av allmänna barnbidrag

in. in., samt anför härvid följande.

Inledning.

På grundval av befolkningsutredningens betänkande!! om barnkoslnadernas

fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. in. (SOU

1946:5) och om befolkningspolitikens organisation in. in. (SOU 1946:53)

bär Kungl. Maj:t på min föredragning genom proposition nr 220 förelagt

årets riksdag ett inom socialdepartementet utarbetat förslag till lag om allmänna

barnbidrag. Enligt detta förslag skall för varje här i riket bosatt

barn, som ej fyllt 16 år, utgå allmänt barnbidrag med 260 kronor om året.

Barnbidrag kan utgå även för äldre barn, som kan antagas på grund av

fortsatt utbildning, sjukdom eller annan anledning icke kunna i mera avsevärd

mån bidraga till sitt uppehälle och som ej heller bar egna tillgångar av

betydenhet, dock ej längre än till det barnet fyller 18 år. Barnbidragen skola

utbetalas kvartalsvis genom vederbörande barnavårdsnämnds försorg och

även i övrigt skall enligt förslaget barnavårdsnämnden fungera som lokalt

organ vid barnbidragsverksamhetens handhavande. Tillsynen över tillämpningen

av lagen om allmänna barnbidrag skall åvila socialstyrelsen.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet över socialärenden den 11 april

1947, vilket finnes bilagt förenämnda proposition nr 220, framhöll jag vid

behandlingen av frågan om den författningsmässiga regleringen av barnbidragsverksamheten,

att införandet av allmänna barnbidrag torde böra

medföra ändringar i andra författningar samt att därvid även måste till

övervägande upptagas frågan i vad mån de allmänna barnbidragen skola

iöranleda nya och ändrade bestämmelser med avseende å sådana barnbidrag

och barntillägg, som ingå i olika socialförsäkrings- eller understödsformer.

Jag hänvisade till att spörsmålet bland annat berörde de barnbidrag, som

lör närvarande utga till änkors och invaliders barn, ävensom bidragsför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiuxgl. Maj:ts proposition nr 289. •)

skotten, beträffande vilka förmåner socialyårdskommittén genom ett i mars

1947 avlämnat betänkande (SOU 1947:21) avgivit förslag bil ändrad lagstiftning,

och jag framhöll, att samtliga ifrågavarande spörsmål torde få

upptagas i ett senare sammanhang.

Förut denna dag har jag anmält socialvårdskommitténs nyssnämnda betänkande,

i anslutning vartill Kungl. Maj :t beslutat genom proposition

(nr 288) föreslå riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

lagar om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn, om

bidrag till änkor och änklingar med barn samt om ändring av den gällande

lagen om bidragsförskott. Jag torde nu få till behandling upptaga frågan

om övriga följdförfattningar till den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag.

I samband härmed torde även få anmälas författningsändringar,

som påkallas av den nya lagstiftningen om .särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders in. fl. barn, om bidrag till änkor och änklingar med barn

samt om bidragsförskott, varvid även torde uppmärksammas att den nya

lagen om folkpensionering bör föranleda vissa jämkningar i berörda författningar.

I. Barnavårdslagen.

Såsom inledningsvis berörts skall enligt förslaget till lag om allmänna

barnbidrag barnavårdsnämnden fungera som lokalt organ vid barnbidragsverksamhetens

handhavande. Barnavårdsnämnden skall sålunda mottaga

anmälningar om erhållande av barnbidrag samt meddela beslut i anledning

av dessa anmälningar. Nämnden kan även i undantagsfall utan föregående

anmälan besluta om utanordnande av barnbidrag samt äger, da synnerliga

skäl äro därtill, själv omhändertaga bidraget för att använda det till barnets

bästa. Ansökningar om erhållande av barnbidrag för barn över 16 år skola

även behandlas av barnavårdsnämnden. Slutligen skall barnavårdsnämnden

ombesörja bidragens utbetalning till vederbörande bidragsmottagare.

Vissa beslut som enligt det anförda skola meddelas av nämnden må, därest

denna så medgivit, å dess vägnar meddelas av ledamot av nämnden eller

tjänsteman hos densamma.

I)å sålunda i den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag särskilda

skyldigheter åläggas barnavårdsnämnderna, synes det vara erforderligt all

i den uppräkning som förekommer i 2 § 8 inom. barnavårdslagen av lagar,

i vilka särskilda skyldigheter ålagts barnavårdsnämnd eller dess ordförande,

även medtaga lagen om allmänna barnbidrag. Enär bestämmelserna rörande

allmänna barnbidrag föreslagits skola träda i kraft den 1 juli 1947, torde

jämväl den nu föreslagna ändringen i barnavårdslagen böra träda i kraft

nämnda dag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kmigl. Maj.ts proposition nr 28.9.

II. Lagen om socialregister.

Enligt lagen den 20 mars 1936 om socialregister skall av fat tig värdsstyrelse

eller annat kommunalt organ, som kommunen därtill utser, föras ett

register (socialregister) över hjälpverksamheten i kommunen.

I 2 § nämnda lag stadgas under 2) att i registret skola antecknas inom

kommunen boende personer, vilka uppbära tilläggspension enligt lagen om

folkpensionering, understöd enligt lagen om invalidunderstöd, blindhetsersättning,

mödrahjälp, barnbidrag eller bidragsförskott eller som med bidrag

av allmänna medel åtnjuta sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 8 § lagen

om folkpensionering förmäles. för förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga.

I 4 § föreskrives, att om kommunalt organ beslutar att hjälp skall utgå

till viss person, beslutet omedelbart skall delgivas det registerförande organet.

Delgivningsplikten skall i fråga om tilläggspension, invalidunderstöd

och barnbidrag åligga pensionsnämnden, beträffande blindhetsersättning

och bidrag till sjukvård och yrkesutbildning dess ordförande samt i fråga

om mödrahjälp och bidragsförskott barnavårdsnämnden.

Samtliga nu omförmälda förmåner utom mödrahjälp utgå enligt författningar,

som från och med 1948 års ingång komma att ersättas av den nya

lagen om folkpensionering eller den föreslagna ändrade lagstiftningen om

särskilda barnbidrag och om bidragsförskott. Med hänsyn härtill erfordras

en omprövning av föreskrifterna i lagen om socialregister.

Socialregistret skall vara ett register över hjälpverksamheten inom vederbörande

kommun. Vid lagens tillkomst uttalade jag (proposition nr 3 till

1936 års riksdag) att om registret skulle kunna vara till avsett gagn, det

vore av vikt, att alla uppgifter, som kunde vara av betydelse vid utövningen

av kommunernas hjälpverksamhet, inflöte i detsamma. Härvid borde inskränkning

icke göras till allenast uppgifter om understöd. I enlighet med

dessa grundsatser fann jag att även uppgifter om pension borde inflyta i

registret. Härvid ansågs dock ett undantag böra göras för grundpension,

då sådan utgår utan någon inkomstprövning.

Tillämpade på de förmåner, som utgå enligt 1946 års lag om folkpensionering,

synas dessa principer böra medföra, att i socialregistret skola

införas uppgifter om folkpension, som utbetalas efter en prövning av den

pensionsberättigades inkomst. Sådana förmåner äro änkepension, tilläggspension

och bostadstillägg. Härvid är att märka, att hustrutillägg — som

enligt förslag i proposition nr 50 till årets riksdag skall utbetalas till hustrun

själv — utgöres av tilläggspension och i förekommande fall bostadstillägg.

Med nu nämnda pensionsförmåner torde i förevarande hänseende böra jämställas

särskilt bostadstillägg, vilket utgår till pensionsberättigad i enlighet

med grunder, som kommunen har att bestämma, men som skall anses såsom

folkpension. Däremot synes, i likhet med vad som gäller beträffande dem

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 289.

som uppbära endast grundpension enligt 1935 års lag om tolkpensionering,

åldringar som uppbära endast allmän ålderspension, eller invalider, som

åtnjuta enbart grundpension, icke böra antecknas i socialregistret. Dessa

förmåner utgå nämligen utan inkomstprövning. Vad angår blindtillägg,

vilken förmån ersätter den efter viss behovsprövning utgående blindhetsersättningen,

skall enligt nya lagen varje blind pensionsberättigad erhålla

sådant tillägg utan annan prövning än beträffande invaliditeten. 1 och tor

sig är blindtillägget sålunda ej av den beskaffenhet, att anteckning därom

i socialregistret principiellt framstår som påkallat. Emellertid torde det

vara av värde för den kommunala hjälpverksamheten att fullständiga uppgifter

föreligga beträffande inom kommunen bosatta personer, som lida avinvaliditet

i form av blindhet. .lag vill därför förorda, att även personer,

till vilka blindtillägg utgår, antecknas i socialregistret.

En ytterligare ändring i lagen om socialregister erfordras vidare med anledning

därav att bestämmelserna om sjukvård eller yrkesutbildning, spin

pensionsberättigad med bidrag av allmänna medel i vissa fall åtnjuter, med

någon jämkning av- ordalydelsen i förhållande till gällande lag om folkpensionering

upptagits i 15 § 1 inom. 2 st. av- 1946 års folkpensioneringslag.

Utgivandet av särskilda barnbidrag samt av bidrag till änkor och änklingar

med barn enligt nu föreliggande förslag till lagstiftning härom torde

jämväl tillhöra sådan understödsverksamhet, varom anteckning bör göras

i socialregistret. Jag föreslår fördenskull, att för detta ändamål erforderliga

ändringar göras i 2 § lagen om socialregister. Utgivandet av bidragsförskott

synes jämväl såsom hittills böra antecknas i socialregistret, oavsett att inkomstprövningen

härutinnan föreslås avskaffad.

De föreslagna allmänna barnbidragen äro enligt min mening icke av beskaffenhet

att böra antecknas i socialregistret. Stockholms barnavårdsnämnd

har i avgivet yttrande över eu av särskilda sakkunniga verkställd utredning

angående utbetalningen av- barnbidragen uttalat, att sadana beslut av- barnavårdsnämnd,

som avsåge utbetalning av bidraget till annan än den legale

bidragsmottagaren, borde införas i socialregistret. Något behov av uppgifter

härom torde dock i regel ej föreligga, då de för barnbidragens utbetalning

Givetvis bör det dock slå

så skulle finna lämpligt,

vissa fall skola upptagas

nödvändiga registren i allmänhet torde vara lätt tillgängliga för de personer,

som handhava kommunens hjälpverksamhet,

vederbörande kommun fritt att, om kommunen

besluta, att uppgifter om allmänna barnbidrag

i socialregistret.

De nu förordade ändringarna i lagen om socialregister avse lagens 1 §

under 2). Vissa jämkningar erfordras även i 4 §, som upptager bestämmelse

om skyldighet för kommunala organ att underrätta det registerförande

organet om beslut, som skola inlöras i socialregistret. Härvid torde den

underrättelseplikt, som beträffande vissa pensionsförmåner lör närvarande

åvilar pensionsnämnden, lämpligen böra övertlvttas a pensionsnämndens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kangl. Maj.ts proposition nr ''280.

ordförande, för vilken redan nu i några fall sådan delgivningsskyldighet är

stadgad. Ordföranden är enligt 1946 års lag om folkpensionering pliktig

alt tillställa pensionssökande besked om beslut, som av pensionsnämnden

fattats i anledning av hans ansökan, och kan samtidigt underrätta det kommunala

organ, som för socialregistret om beslutet. De föreslagna särskilda

barnbidragen och bidragen till änkor och änklingar med barn böra i förevarande

hänseende behandlas på samma sätt som inkomstprövade pensionsförmåner.

De nu omförmälda lagändringarna böra träda i kraft samtidigt med 1946

års folkpensionenngslag eller den 1 januari 1948.

III. Lagen om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa.

Enligt lagen den 30 juni 1944 om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa

åligger det landsting och stad, som ej deltager i landsting, alt draga

försorg om att centralanstalter upprättas för beredande av undervisning

och vård åt bildbara sinnesslöa. Intill dess centralanstalt upprättats skall

-— enligt övergångsbestämmelserna till lagen — vad i denna föreskrives beträffande

dylik anstalt i stället i tillämpliga delar gälla landsting eller stad,

som ej dellager i landsting, tillhörigt skolhem med därtill eventuellt anslutet

upptagnings- eller arbetshem. Finnes ej skolhem, skall motsvarande gälla

beträffande externatskola, där sådan finnes.

I 14 § nämnda lag stadgas att vård av den, som är inskriven vid centralanstalt,

skall vara kostnadsfri från det den inskrivne inträtt i skolåldern till

dess han fvllt 21 år, dock att anstalten äger att såsom ersättning för vårdkostnaden

uppbära den inskrivne tillkommande folkpension, invalidunderstöd

eller barnbidrag.

Enligt 8 § i det genom proposition nr 220 för årets riksdag framlagda

förslaget till lag om allmänna barnbidrag äger det kommunala organ, som

svarar lör vårdkostnaden, uppbära på visst kvartal belöpande allmänt barnbidrag

lör barn, som vid kvartalets ingång på allmän bekostnad vårdas å

anstalt. Ifrågavarande kommunala organ skall jämväl äga alt av barnbidraget

gottgöra sig för vårdkostnaden i den mån ersättning därför ej må

utlagas av barnet eller annan enskild person. Uppkommer överskott skall

detta redovisas till den bidragsberättigade. Bestridas kostnaderna för barns

vård å anstalt helt av statsmedel, skall däremot allmänt barnbidrag ej utgå.

Därest de föreslagna bestämmelserna om allmänt barnbidrag för barn,

som vårdas å anstalt, lagfästas, synes beträffande bildbara sinnesslöa barn

i skolåldern komma att gälla, att huvudmannen för den centralanstalt, där

vederbörande barn vårdas, i första band äger uppbära för barnet utgående

allmänt barnbidrag. Då vården enligt 14 § lagen om bildbara sinnesslöa är

kostnadsfri, skulle emellertid huvudmannen ej äga att av barnbidraget gott
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Majrts proposition nr 289,

13

göra sig vårdkostnaden utan vara pliktig att redovisa hela det uppburna

beloppet till barnets moder eller annan person, som är berättigad till bidraget.

Detta synes emellertid otillfredsställande. Det allmänna barnbidraget

torde i stället i den mån det enligt 8 § lagen om allmänna barnbidrag

må uppbäras av huvudmannen för centralanstalten, böra jämställas med de

i 14 § lagen om bildbara sinnesslöa upptagna förmåner, beträffande vilka i

nämnda lagrum stadgas, att de må uppbäras av anstalten såsom ersättning

för vårdkostnaden, .lag vill därför förorda, att i sistnämnda lagrum införes

eu bestämmelse av sådan innebörd. Då invalidunderstöd icke skola utgå

efter den 1 januari 1948 och bidragen till änkors och invaliders barn från

och med nämnda dag avses skola benämnas särskilda barnbidrag, torde

härav påkallade redaktionella ändringar i omförmälda lagrum samtidigt

böra göras. Ändringarna böra träda i kraft den 1 januari 1948, från och

med vilken dag allmänna barnbidrag avses skola utgå.

IV. Lagen om folkpensionering.

Enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering skall tilläggspension,

änkepension och bostadstillägg minskas med °jio av den berättigades

årsinkomst i vad den må överstiga för gift pensionsberättigad 300 kronor

och för annan pensionsberättigad 400 kronor. Om beräkningen av årsinkomsten

givas bestämmelser i lagens 14 §. 1 14 § 1 mom. stadgas att med

årsinkomst avses i lagen all den inkomst för år räknad, som någon skäligen

kan antagas komma att under den närmaste tiden åtnjuta. Såsom inkomst

skall dock icke räknas annan folkpensionsförmån än blindtillägg och ej

heller understöd som någon på grund av skyldskap och svågerlag må vara

föranledd att utgiva. Bestämmelsen ansluter sig nära till motsvarande regel

i gällande folkpensioneringslag.

I och med införandet av allmänna barnbidrag uppkommer frågan, huruvida

dessa böra räknas som inkomst i folkpensioneringslagens mening. Genom

proposition nr 212 till årets riksdag har framlagts förslag till, bland

annat, lag om ändring i kommunalskattelagen av innebörd, såvitt bär är i

fråga, att allmänt barnbidrag icke skall räknas som skattepliktig inkomst

enligt lagen. Frågan hade berörts redan av befolkningsutredningen, som i sitt

betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna

barnbidrag förordade avskatfandet av de skattefria barnavdragen

och härvid förutsatte, alt barnbidragen icke bleve föremål för beskattning.

Utredningen uttalade att om detta skulle bli fallet, komme neltoförmanen av

de allmänna barnbidragen särskilt i högre inkomstklasser att bli väsentligt

mindre och det av utredningen framförda förslaget om slopandet av de

skattefria avdragen vore då icke möjligt afl genomföra.

Den föreslagna skattefriheten för de allmänna barnbidragen motiveras

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Moj:ls proposition nr 289.

sålunda därav att den standardhöjning barnbidragen äro avsedda att medföra

för barnfamiljerna eljest skulle kunna äventyras för vissa inkomstklasser.

Motsvarande synpunkter synas för folk pensionärernas del böra leda

till att de allmänna barnbidragen icke räknas som inkomst vid den inkomstprövning

som skall föregå beviljandet av tilläggspension, änkepension eller

bostadstillägg. Det skulle uppenbarligen vara stötande och stridande mot

syftet med införandet av allmänna barnbidrag, om tillkomsten av ett barn

i t. ex. en invalids familj skulle medföra, att hans folkpension sänktes med

hälften av barnbidragets belopp, och att han alltså i realiteten endast skulle

erhålla hälften så stort bidrag för sitt barn som eu arbetsförmögen familjeförsörjare.

Jag vill därför förorda, att i den nya lagen om folkpensionering

införes en bestämmelse, att de allmänna barnbidragen icke skola räknas

såsom inkomst i folkpensioneringslagens mening.

Någon motsvarande regel synes icke erforderlig beträffande bidrag till

änkors och invaliders barn (särskilda barnbidrag) och bidragsförskott. Dessa

bidrag torde nämligen i motsats till de allmänna barnbidragen böra betraktas

som eu barnets inkomst och böra i enlighet härmed icke medräknas vid

fastställandet av försörjarens inkomst. Vad åter angår de i proposition

nr 235 till årets riksdag föreslagna subventionsåtgärderna i bostadsfrämjande

syfte torde böra övervägas om icke särskilda åtgärder erfordras till

undvikande av att dessa räknas såsom inkomst. Frågan härom berör icke

endast folkpensioneringslagstiftningen utan jämväl skattelagstiftningen och

synes därför böra bli föremål för närmare utredning. Därvid torde jämväl

frågan om andra sociala förmåners bedömande i bär förevarande hänseende

böra beaktas. Erinras må, att riksdagen i skrivelse den 29 juni 1946, nr 436,

anhållit att Kungl. Maj:t ville låta verkställa översyn av reglerna om skattefrihet

för vissa slag av intäkter i syfte att åvägabringa en samordning mellan

dessa regler och de sociala förmånerna.

V. Lagen om kommunala pensionstillskott.

Jämlikt lagen den 18 juni 1937 (nr 384) om kommunala pensionstillskott

in. in. må fattigvårdssamhälle till beredande av understöd (kommunala pensionstillskott)

i form av penningar eller naturaförmåner, åt personer, vilka

uppbära folkpension enligt lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering och

icke jämlikt 9 § 1—3 styckena samma lag äro uteslutna från tilläggspension,

men ändock finnas vara i behov av fattigvård, ställa medel till fattigvårdsstyrelsens

förfogande med föreskrift, att tillskott och bidrag, som utdelas

av dessa medel, icke skola vara att anse som fattigvård. Enligt lagen må

understöd av enahanda slag (kommunala tillskott till invalidunderstöd eller

till blindhetsersättning och kommunala tillskott till barnbidrag eller bidragsförskott)

jämväl utgå till personer, som finnas vara i behov av fattigvård,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 289.

15

oaktat de uppbära invalidunderstöd eller blindhetsersättning eller att för dem

utgår barnbidrag eller bidragsförskott. Slutligen äger fattigvårdssamhälle

ställa medel till fattigvårdsstyrelsens förfogande till beredande av bidrag

(kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande, gemensamt med pensionsstyrelsen,

av kostnader för åtgärder till förebyggande och hävande av arbetsoförmåga

med föreskrift av motsvarande innebörd. Omförmälda tillskott

och bidrag få ej tilldelas andra personer än dem, som äro mantalsskrivna

inom fattigvårdssamhället och där äga hemortsrätt i fråga om fattigvård.

1 övrigt äger samhället bestämma de grunder, som för beviljande

av tillskott och bidrag böra iakttagas av fattigvårdsstyrelsen.

I sitt betänkande med utredning och förslag angående lag om folkpensionering

(SOU 1945:46), vilket ligger till grund för 1946 års folkpensioneringslag,

berörde soeialvårdskommittén frågan om folkpensioneringens förhållande

till socialhjälp (fattigvård). Efter att ha hänvisat till ett tidigare

uttalande, att hjälp från det allmännas sida efter individuell behovsprövning

(socialhjälp) kunde tänkas behöva förekomma i vissa undantagsfall,

då någons sjukhjälpstid gått till ända men rätt till folkpension icke förelåge,

anförde kommittén härvid.

Uppenbart är att även i vissa andra fall socialhjälpen kan behöva komplettera

folkpensionen. Folkpensionerna kunna nämligen icke fastställas till så

höga belopp, att de under alla omständigheter förslå till alla utgifter. Kommittén

har därför bland annat övervägt huruvida icke den hjälp, som kommunerna

lämna folkpensionärerna, borde inom vissa ganska snäva gränser

obligatoriskt erhålla karaktären av kommunala pensionstillskott. Detta

spörsmål är emellertid ganska komplicerat och sammanhänger nära med

den reformering av fattigvårdslagstiftningen, som är föremål för kommitténs

utredning. Det kan vidare förväntas att sedan pensionerna höjts på

föreslaget sätt ytterligare hjälp från det allmännas sida endast skall behöva

förekomma i undantagsfall. Behovet av ändrade bestämmelser beträffande

de kommunala pensionstillskotten i syfte att göra dem i viss mån obligatoriska

torde sålunda genom den föreslagna lagstiftningen i väsentlig mån

bortfalla. På de nu anförda skälen har kommittén avstått ifrån att i detta

sammanhang föreslå ändringar i lagen om kommunala pensionstillskott

in. in. Vissa redaktionella ändringar i denna lag bliva uppenbarligen nödvändiga,

därest den skall gälla — i vad avser tiden, intill dess lagen om

kommunala pensionstillskott blivit ersatt med ny lag om socialhjälp eller

annan lagstiftning — jämväl sedan den nu föreslagna folkpensioneringslagen

triitt i kraft.

I delta sammanhang torde böra anmärkas, att soeialvårdskommittén icke

ansåg sig kunna förorda införandet av särskilda efter individuell prövning

utgående förhöjningar av bostadstilläggen till folkpensionerna. 1 eu reservation

till kommitténs betänkande upptog emellertid dess ledamot, fattigvårdsdirektören

Wangson, tanken på sådana särskilda bostadstillägg och en

bestämmelse härom infördes i det förslag til! ny lag om folkpensionering,

som genom proposition nr 220 förelädes 1946 års riksdag. Förslaget antogs

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 289.

16

i denna del av riksdagen och i 0 § lagen den 29 juni 194(1 om folkpensione-,

ring stadgas, att där kommun så beslutat, skall till pensionsberättigad, som

är mantalsskriven inom kommunen, utgå särskilt bostadstillägg i enlighet

med de grunder, som kommunen har att bestämma. Sådant tillägg skall

anses som folkpension.

Bestämmelserna i lagen om kommunala pensionstillskott in. in. måste nu

tagas under omprövning med hänsyn till 1946 års folkpensionsreform och

den föreslagna nya lagstiftningen om bidrag till änkor och änklingar med

barn, om allmänna och särskilda barnbidrag samt om bidragsförskott. Vad

härvid till en början angår frågan om tillskott till folkpensionerna har denna

kommit i ett i viss män nytt läge genom de i 1946 års lag införda bestämmelserna

om särskilt bostadstillägg. Storleken av detta tillägg skall bestämmas

av vederbörande kommun och bör, enligt vad jag vid anmälan av förslaget

uttalade till statsrådsprotokollet, vara beroende av såväl den faktiska

bostadskostnaden som av pensionstagarens egna resurser i form av inkomster

och tillgångar. Då emellertid kommunerna i vissa fall måhända icke anse

sig böra införa särskilda bostadstillägg, kan i viss omfattning ytterligare

tillskott till folkpensionen vara erforderligt. Då det icke synes lämpligt att

detta tillskott utgår i form av fattigvård, torde i avbidan på eu reformering

av fattigvårdslagstiftningen bestämmelserna om kommunala pensionstillskott

böra bibehållas även efter ikraftträdandet av 1946 års folkpensionsreform.

De kommunala tillskotten till invalidunderstöd och blindhetsersättning kunna

däremot uteslutas ur lagen, då ifrågavarande förmåner i den nya folkpensionslagstiftningen

innefattas i folkpensionen. Den nya folkpensioneringslagen

torde därjämte böra föranleda en formell jämkning av bestämmelserna

om kommunala sjukvårdsbidrag.

Vad härefter angår den i propositionen nr 288 till årets riksdag föreslagna

nya bidragsformen bidrag till änkor och änklingar med barn, må här erinras

att denna skall utgå efter samma grunder som änkepension enligt folkpensioneringslagen

samt att bidraget skall kunna höjas med särskilt bostadstillägg

efter samma grunder som motsvarande tillägg till folkpensionen. Vad

som förut yttrats om behovet av ytterligare kommunala tillskott till folkpensionen

synes därför i stort sett gälla även ifrågavarande bidrag och jag

vid förorda, att i lagen om kommunala pensionstillskott in. in. införas bestämmelser

om kommunala tillskott till bidrag till änklingar och änkor

med barn.

1 fråga om särskilda barnbidrag och bidragsförskott har i Ivungl. Ma j ds

förslag till nya bestämmelser om dessa understödsformer —• såsom närmare

framgår av mitt anförande till statsrådsprotokollet förut denna dag vid anmälan

av ifrågavarande spörsmål — de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten

upptagits till sådana belopp, att de tillsammans med de allmänna

barnbidragen och vissa kollektiva förmåner, som redan utgå till barn, anses

kunna tillförsäkra de berörda barnen (barn till änkor och invalider, barn

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

17

utom äktenskap) den eftersträvade minimistandarden. 1 viss utsträckning

kommer dock den nya lagstiftningen icke att medföra någon ökning av de

nuvarande förmånernas storlek. Med hänsyn härtill synes mig anledning

saknas att ur lagen om kommunala pensionstillskott m. m. utmönstra bestämmelserna

om kommunala tillskott till barnbidrag och bidragsförskott,

utan förordar jag att dessa bibehållas med erforderlig redaktionell jämkning.

Med hänsyn till omfattningen av de föreslagna ändringarna i och tilläggen

till lagen om kommunala pensionstillskott m. m. torde den gamla lagen ej

böra bibehållas utan en ny lag i ämnet utfärdas. Denna lag bör träda i

kraft den 1 januari 1948.

VI. Departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet

upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen

den 6 juni 1921 (nr 361);

2) lag angående ändrad lydelse av 2 och -4 §§ lagen den

20 mars 1936 (nr 56) om socialregister;

3) lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni

1944 (nr 411) om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa;
4)

lag angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. lagen den

29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering samt

5) lag om kommunala pensionstillskott m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

M. Silfverstolpe.

Bihang till riksdagens protokoll 1041. 1 sand. Nr 280.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

[duns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 194

716903

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 5:o), 8:o), 14:o) och 17:o) lagen den s. 1 i texten