Med förslag till lag om ändrad Igdelse ia> 2 tf 3 inom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361), m. in
18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:289, Med förslag till lag om ändrad Igdelse ia> 2 tf 3 inom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361), m. in
Dokumentets text
Kunffl. Maj:ts ''proposition nr 28!).
I
Nr 289.
Kiiiu/I. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad Igdelse ia> 2 tf 3 inom. barnavårdslagen den 6
juni 1924 (nr 361), m. in.; given Stockholms slott den
9 maj 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924
(nr 361);
2) lag angående ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936
(nr 56) om socialregister;
3) lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni 1944 (nr 477)
om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa;
4) lag angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. lagen den 29 juni 1946
(nr 431) om folkpensionering samt
5) lag om kommunala pensionstillskott in. in.
Under Hans Maj ds
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Gustav Möller.
Hilwng till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 289.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 289.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361).
Härigenom förordnas, att 2 § 3 mom.1 barnavårdslagen den 6 juni 1924
skall hava följande ändrade lydelse.
(Nuvarande lydelse:)
2 §•
3 mom. Om vissa på barnavårdsnämnden
eller dess ordförande ankommande
åtgärder är stadgat i lagarna
om äktenskaplig börd, om barn
i äktenskap, om adoption, om barn
utom äktenskap, om förbud för vissa
underhållsskyldiga att avflytta från
riket, om förmynderskap, om förskottering
av underhållsbidrag till
barn, om socialregister samt om undervisning
och vård av bildbara sinnesslöa
ävensom i 14 kap. 45 § strafflagen,
i lagarna om särskild förundersökning
i brottmål och om eftergift
av åtal mot vissa underåriga samt i
förordningarna om moderskapspenning
och om mödralijälp.
(Föreslagen lydelse:)
2 §•
3 mom. Om vissa på barnavårdsnämnden
eller dess ordförande ankommande
åtgärder är stadgat i lagarna
om äktenskaplig börd, om barn
i äktenskap, om adoption, om barn
utom äktenskap, om förbud för vissa
underhållsskyldiga att avflytta från
riket, om förmynderskap, om förskottering
av underhållsbidrag till
barn, om allmänna barnbidrag, om
socialregister samt om undervisning
och vård av bildbara sinnesslöa ävensom
i 14 kap. 45 § strafflagen, i lagarna
om särskild förundersökning i
brottmål och om eftergift av åtal mot
vissa underåriga samt i förordningarna
om moderskapspenning och om
mödralijälp.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1947.
1 Senaste lydelse, se SFS 1944: 478.
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
3
! : i
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 oeh 4 §§ lagen den 20 mars 1936 (nr 56)
om soeialregister.
Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§’ lagen den 20 mars 1036 om socialregister
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse:)
! 2 §.
I socialregistret skola antecknas:
1) de personer, — -— — kommunens
organ;
2) inom kommunen boende personer,
vilka uppbära tilläggspension
enligt lagen om folkpensionering,
understöd enligt förordningen om invalidunderstöd,
blindhetsersättning,
mödrahjälp, barnbidrag eller bidragsförskott
eller som med bidrag av allmänna
medel åtnjuta sjukvård eller
yrkesutbildning, varom i 8 § lagen
om folkpensionering förmäles, för
förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga;
3)
personer, som---i regist
ret.
4 §•
Beslutar kommunalt organ, att
hjälp skall utgå till viss person, skall
beslutet omedelbart delgivas del registerförande
organet. Sådan delgivningsplikt
åligger pensionsnämnd i
fråga om tilläggspension, invalidunderstöd
och barnbidrag, dess ordföran- 1
(Föreslagen lydelse:)
2 §•
I socialregistret skola antecknas:
1) de personer,---kommu
nens
organ;
2) inom kommunen boende personer,
vilka uppbära folkpension i form
av tilläggspension, änkepension, bostadstillägg,
särskilt bostadstillägg,
hustrutillägg eller blindtillägg, bidrag
enligt lagen om bidrag till änkor och
änklingar med barn, mödrahjälp,
särskilt barnbidrag eller bidragsförskott
eller som med bidrag av allmänna
medel åtnjuta sjukvård eller
yrkesutbildning, varom i 15 % lagen
om folkpensionering förmäles, för
förebyggande eller hävande av höggradig
nedsättning av arbetsförmågan;
3)
personer, som---i regist
ret.
4 §•
Beslutar kommunalt organ, att
hjälp skall utgå till viss person, skall
Ireslutet omedelbart delgivas det registerförande
organet. Sådan delgivningsplikt
åligger pensionsnämndens
ordförande i fråga om folkpension i
form av tilläggspension, änkepension,
1 Senaste lydelse, se SFS 1937: 388.
4
Kungl. Majzts proposition nr 289.
(Nuvarande lydelse:)
de i fråga om bil ad het ser sätt ning och
bidrag av allmänna medel för sjukvård
eller yrkesutbildning, varom i
2 § 2) sägs, samt barnavårdsnämnd
i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.
(Föreslagen lydelse:)
bostadstillägg, särskilt bostadstillägg,
luistrutillägg eller blindtillägg ävensom
beträffande bidrag enligt lagen
om bidrag till änkor och änklingar
med barn, särskilt barnbidrag samt
bidrag av allmänna medel för sjukvård
eller yrkesutbildning, varom i
2 § 2) sägs. samt barnavårdsnämnd
i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1948.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni 1944 (nr 477) om undervisning
och vård av bildbara sinnesslöa.
Härigenom förordnas, att 14 § lagen den 30 juni 1944 om undervisning
och vård av bildbara sinnesslöa skall hava följande ändrade lydelse.
(Nuvarande lydelse:)
14 §.
Vård av den, som är inskriven vid
centralanstalt, skall vara kostnadsfri
från det den inskrivne inträtt i skolåldern
till dess han fyllt tjuguett år,
dock att anstalten äger att såsom ersättning
för vårdkostnaden uppbära
den inskrivne tillkommande folkpension,
invalidunderstöd eller barnbidrag.
(Föreslagen lydelse:)
14 §.
Vård av den, som är inskriven vid
centralanstalt, skall vara kostnadsfri
från det den inskrivne inträtt i skolåldern
till dess han fyllt tjuguett år,
dock att anstalten äger att såsom ersättning
för vårdkostnaden uppbära
den inskrivne tillkommande folkpension
eller särskilt barnbidrag, så ock
allmänt barnbidrag, som enligt 8 §
lagen om allmänna barnbidrag må
utgå för den inskrivne.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1948.
Kuuf/I. Maj:ts, proposition nr 289.
5
F ii r s 1 a g
till
Lag
angående ändrad lydelse av 14 £ 1 inom. lagen den 29 juni 1040 (nr 431)
om folkpensionering.
Härigenom förordnas, att 14 tj 1 mom. lagen den 29 juni 194(5 om folkpensionering
skall hava följande ändrade lydelse.
(Nuvarande lydelse:)
14 §.
1 mom. Med årsinkomst avses i
denna lag all den inkomst, för år
räknad, som någon skäligen kan antagas
komma att under den närmaste
tiden åtnjuta. Såsom inkomst räknas
icke annan folkpensionsförmån
än blindtillägg och ej heller understöd
som någon på grund av skyldskap
eller svågerlag må vara föranledd
att utgiva.
(Föreslagen lydelse:)
14 §.
1 mom. Med årsinkomst avses i
denna lag all den inkomst, för år
räknad, som någon skäligen kan antagas
komma att under den närmaste
liden åtnjuta. Såsom inkomst räknas
icke annan folkpensionsförmån
än blindtillägg och ej heller allmänt
barnbidrag eller understöd som någon
på grund av skyldskap eller svågerlag
må vara föranledd att utgiva.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
(Gällande lag.)
Nr 384.
Lag
om kommunala pensionstillskott
in. m.;
given Stockholms .slott den 18 juni
1937.
Till beredande dels av understöd
(kommunala pensionstillskott), i penningar
eller naturaförmåner, åt personer,
vilka uppbära folkpension enligt
lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering
och icke jämlikt 9 §
1—3 styckena samma lag äro uteslutna
från tilläggspension, men ändock
finnas vara i behov av fattigvård,
dels av understöd (kommunala
tillskott till invalidunderstöd eller
till blind hetsersättning) av enahanda
slag åt personer, vilka finnas
vara i behov av fattigvård, oaktat de
uppbära understöd enligt förordningen
den 28 juni 1935 om invalidunderstöd
eller ersättning enligt förordningen
den 20 april 1934 om blindhetsersättning,
dels av understöd
(kommunala tillskott till barnbidrag
eller till bidragsförskott) av enahanda
slag åt barn, vilka finnas vara
i behov av fattigvård, oaktat för dem
utgå barnbidrag enligt lagen den 18
juni 1937 om barnbidrag eller bidragsförskott
enligt lagen den 18 juni
1937 om förskottering av underhållsbidrag
till barn, dels o c k av bidrag
(kommunala sjuk vårdsbidrag) till bestridande.
gemensamt med pensionsstyrelsen,
av kostnader för åtgärder
till förebyggande eller hävande av
(Kungl Maj:ts förslag:)
Förslag
till
Lag
om kommunala pensionstillskott
m. m.
Härigenom förordnas som följer.
Till beredande dels av understöd
(kommunala pensionstillskott), i penningar
eller naturaförmåner, åt personer,
vilka uppbära folkpension enligt
lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering
och icke jämlikt 16 §
första—tredje styckena samma lag
äro uteslutna från tilläggspension,
änkepension eller bostadstillägg, men
ändock av särskilda skäl finnas vara
i behov av fattigvård, d e l s av understöd
(kommunala tillskott till bidrag
till änkor och änklingar med barn)
av enahanda slag åt personer, vilka
finnas vara i behov av fattigvård,
oaktcd de åtnjuta bidrag enligt lagen
om bidrag till änkor och änklingar
med barn, dels av understöd (kommunala
tillskott till särskilda barnbidrag
eller till bidragsförskott) av
enahanda slag åt barn, vilka finnas
vara i behov av fattigvård, oaktat för
dem utgå barnbidrag enligt lagen
den 1947 om särskilda
barnbidrag till änkors och invaliders
m. fl. barn eller bidragsförskott enligt
bidragsförskottslagen den 11 juni
1943, dels ock av bidrag (kommunala
sjukvårdsbidrag) till bestridande,
gemensamt med pensionsstyrelsen,
av kostnader för åtgärder till
förebyggande eller hävande av hög
-
Kuugl. Maj:ts proposition nr 280.
7
(Gällande lag:)
arbetsoförmåga, må fattigvårdssamhälle
ställa medel till fattigvårdsstyrelsens
förfogande med föreskrift, att
tillskott och bidrag, som utdelas av
dessa medel, icke skola vara att anse
såsom fattigvård. Sådana tillskott
och bidrag må icke tilldelas andra
personer än dem, som äro mantalsskrivna
inom fattigvårdssamhället
och där äga hemortsrätt i fråga om
fattigvård. I övrigt äger samhället
bestämma de grunder, som för beviljande
av tillskott och bidrag böra
av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har
sådant bestämmande ej skett, ankommer
på styrelsen att bevilja tillskott
och bidrag i den mån styrelsen prövar
nödigt. Tillskott må efter omständigheterna
jämkas eller indragas.
(Kungl Maj:ts förslag:)
gradig nedsättning av arbetsförmågan,
må fattigvårdssamhälle ställa
medel till fattigvårdsstyrelsens förfogande
med föreskrift, att tillskott
och bidrag, som utdelas av
dessa medel, icke skola vara att anse
såsom fattigvård. Sådana tillskott
och bidrag må icke tilldelas andra
personer än dem, som äro mantalsskrivna
inom fattigvårdssamhället
och där äga hemortsrätt i fråga om
fattigvård. I övrigt äger samhället
bestämma de grunder, som för beviljande
av tillskott och bidrag böra av
fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har
sådant bestämmande ej skett, ankommer
på styrelsen att bevilja tillskott
och bidrag i den mån styrelsen prövar
nödigt. Tillskott må efter omständigheterna
jämkas eller indragas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1948, då lagen den 18 juni 1937
(nr 384) om kommunala pensionstillskott
in. m. skall upphöra att
gälla.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
Utdrag av protokollet över sociaUirenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 9 maj 1917.
Närvar a n d e:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson,
Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler fråga om vissa
författningsändringar i anledning av införandet av allmänna barnbidrag
in. in., samt anför härvid följande.
Inledning.
På grundval av befolkningsutredningens betänkande!! om barnkoslnadernas
fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. in. (SOU
1946:5) och om befolkningspolitikens organisation in. in. (SOU 1946:53)
bär Kungl. Maj:t på min föredragning genom proposition nr 220 förelagt
årets riksdag ett inom socialdepartementet utarbetat förslag till lag om allmänna
barnbidrag. Enligt detta förslag skall för varje här i riket bosatt
barn, som ej fyllt 16 år, utgå allmänt barnbidrag med 260 kronor om året.
Barnbidrag kan utgå även för äldre barn, som kan antagas på grund av
fortsatt utbildning, sjukdom eller annan anledning icke kunna i mera avsevärd
mån bidraga till sitt uppehälle och som ej heller bar egna tillgångar av
betydenhet, dock ej längre än till det barnet fyller 18 år. Barnbidragen skola
utbetalas kvartalsvis genom vederbörande barnavårdsnämnds försorg och
även i övrigt skall enligt förslaget barnavårdsnämnden fungera som lokalt
organ vid barnbidragsverksamhetens handhavande. Tillsynen över tillämpningen
av lagen om allmänna barnbidrag skall åvila socialstyrelsen.
I mitt anförande till statsrådsprotokollet över socialärenden den 11 april
1947, vilket finnes bilagt förenämnda proposition nr 220, framhöll jag vid
behandlingen av frågan om den författningsmässiga regleringen av barnbidragsverksamheten,
att införandet av allmänna barnbidrag torde böra
medföra ändringar i andra författningar samt att därvid även måste till
övervägande upptagas frågan i vad mån de allmänna barnbidragen skola
iöranleda nya och ändrade bestämmelser med avseende å sådana barnbidrag
och barntillägg, som ingå i olika socialförsäkrings- eller understödsformer.
Jag hänvisade till att spörsmålet bland annat berörde de barnbidrag, som
lör närvarande utga till änkors och invaliders barn, ävensom bidragsför
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kiuxgl. Maj:ts proposition nr 289. •)
skotten, beträffande vilka förmåner socialyårdskommittén genom ett i mars
1947 avlämnat betänkande (SOU 1947:21) avgivit förslag bil ändrad lagstiftning,
och jag framhöll, att samtliga ifrågavarande spörsmål torde få
upptagas i ett senare sammanhang.
Förut denna dag har jag anmält socialvårdskommitténs nyssnämnda betänkande,
i anslutning vartill Kungl. Maj :t beslutat genom proposition
(nr 288) föreslå riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
lagar om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn, om
bidrag till änkor och änklingar med barn samt om ändring av den gällande
lagen om bidragsförskott. Jag torde nu få till behandling upptaga frågan
om övriga följdförfattningar till den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag.
I samband härmed torde även få anmälas författningsändringar,
som påkallas av den nya lagstiftningen om .särskilda barnbidrag till änkors
och invaliders in. fl. barn, om bidrag till änkor och änklingar med barn
samt om bidragsförskott, varvid även torde uppmärksammas att den nya
lagen om folkpensionering bör föranleda vissa jämkningar i berörda författningar.
I. Barnavårdslagen.
Såsom inledningsvis berörts skall enligt förslaget till lag om allmänna
barnbidrag barnavårdsnämnden fungera som lokalt organ vid barnbidragsverksamhetens
handhavande. Barnavårdsnämnden skall sålunda mottaga
anmälningar om erhållande av barnbidrag samt meddela beslut i anledning
av dessa anmälningar. Nämnden kan även i undantagsfall utan föregående
anmälan besluta om utanordnande av barnbidrag samt äger, da synnerliga
skäl äro därtill, själv omhändertaga bidraget för att använda det till barnets
bästa. Ansökningar om erhållande av barnbidrag för barn över 16 år skola
även behandlas av barnavårdsnämnden. Slutligen skall barnavårdsnämnden
ombesörja bidragens utbetalning till vederbörande bidragsmottagare.
Vissa beslut som enligt det anförda skola meddelas av nämnden må, därest
denna så medgivit, å dess vägnar meddelas av ledamot av nämnden eller
tjänsteman hos densamma.
I)å sålunda i den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag särskilda
skyldigheter åläggas barnavårdsnämnderna, synes det vara erforderligt all
i den uppräkning som förekommer i 2 § 8 inom. barnavårdslagen av lagar,
i vilka särskilda skyldigheter ålagts barnavårdsnämnd eller dess ordförande,
även medtaga lagen om allmänna barnbidrag. Enär bestämmelserna rörande
allmänna barnbidrag föreslagits skola träda i kraft den 1 juli 1947, torde
jämväl den nu föreslagna ändringen i barnavårdslagen böra träda i kraft
nämnda dag.
10
Kmigl. Maj.ts proposition nr 28.9.
II. Lagen om socialregister.
Enligt lagen den 20 mars 1936 om socialregister skall av fat tig värdsstyrelse
eller annat kommunalt organ, som kommunen därtill utser, föras ett
register (socialregister) över hjälpverksamheten i kommunen.
I 2 § nämnda lag stadgas under 2) att i registret skola antecknas inom
kommunen boende personer, vilka uppbära tilläggspension enligt lagen om
folkpensionering, understöd enligt lagen om invalidunderstöd, blindhetsersättning,
mödrahjälp, barnbidrag eller bidragsförskott eller som med bidrag
av allmänna medel åtnjuta sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 8 § lagen
om folkpensionering förmäles. för förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga.
I 4 § föreskrives, att om kommunalt organ beslutar att hjälp skall utgå
till viss person, beslutet omedelbart skall delgivas det registerförande organet.
Delgivningsplikten skall i fråga om tilläggspension, invalidunderstöd
och barnbidrag åligga pensionsnämnden, beträffande blindhetsersättning
och bidrag till sjukvård och yrkesutbildning dess ordförande samt i fråga
om mödrahjälp och bidragsförskott barnavårdsnämnden.
Samtliga nu omförmälda förmåner utom mödrahjälp utgå enligt författningar,
som från och med 1948 års ingång komma att ersättas av den nya
lagen om folkpensionering eller den föreslagna ändrade lagstiftningen om
särskilda barnbidrag och om bidragsförskott. Med hänsyn härtill erfordras
en omprövning av föreskrifterna i lagen om socialregister.
Socialregistret skall vara ett register över hjälpverksamheten inom vederbörande
kommun. Vid lagens tillkomst uttalade jag (proposition nr 3 till
1936 års riksdag) att om registret skulle kunna vara till avsett gagn, det
vore av vikt, att alla uppgifter, som kunde vara av betydelse vid utövningen
av kommunernas hjälpverksamhet, inflöte i detsamma. Härvid borde inskränkning
icke göras till allenast uppgifter om understöd. I enlighet med
dessa grundsatser fann jag att även uppgifter om pension borde inflyta i
registret. Härvid ansågs dock ett undantag böra göras för grundpension,
då sådan utgår utan någon inkomstprövning.
Tillämpade på de förmåner, som utgå enligt 1946 års lag om folkpensionering,
synas dessa principer böra medföra, att i socialregistret skola
införas uppgifter om folkpension, som utbetalas efter en prövning av den
pensionsberättigades inkomst. Sådana förmåner äro änkepension, tilläggspension
och bostadstillägg. Härvid är att märka, att hustrutillägg — som
enligt förslag i proposition nr 50 till årets riksdag skall utbetalas till hustrun
själv — utgöres av tilläggspension och i förekommande fall bostadstillägg.
Med nu nämnda pensionsförmåner torde i förevarande hänseende böra jämställas
särskilt bostadstillägg, vilket utgår till pensionsberättigad i enlighet
med grunder, som kommunen har att bestämma, men som skall anses såsom
folkpension. Däremot synes, i likhet med vad som gäller beträffande dem
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
som uppbära endast grundpension enligt 1935 års lag om tolkpensionering,
åldringar som uppbära endast allmän ålderspension, eller invalider, som
åtnjuta enbart grundpension, icke böra antecknas i socialregistret. Dessa
förmåner utgå nämligen utan inkomstprövning. Vad angår blindtillägg,
vilken förmån ersätter den efter viss behovsprövning utgående blindhetsersättningen,
skall enligt nya lagen varje blind pensionsberättigad erhålla
sådant tillägg utan annan prövning än beträffande invaliditeten. 1 och tor
sig är blindtillägget sålunda ej av den beskaffenhet, att anteckning därom
i socialregistret principiellt framstår som påkallat. Emellertid torde det
vara av värde för den kommunala hjälpverksamheten att fullständiga uppgifter
föreligga beträffande inom kommunen bosatta personer, som lida avinvaliditet
i form av blindhet. .lag vill därför förorda, att även personer,
till vilka blindtillägg utgår, antecknas i socialregistret.
En ytterligare ändring i lagen om socialregister erfordras vidare med anledning
därav att bestämmelserna om sjukvård eller yrkesutbildning, spin
pensionsberättigad med bidrag av allmänna medel i vissa fall åtnjuter, med
någon jämkning av- ordalydelsen i förhållande till gällande lag om folkpensionering
upptagits i 15 § 1 inom. 2 st. av- 1946 års folkpensioneringslag.
Utgivandet av särskilda barnbidrag samt av bidrag till änkor och änklingar
med barn enligt nu föreliggande förslag till lagstiftning härom torde
jämväl tillhöra sådan understödsverksamhet, varom anteckning bör göras
i socialregistret. Jag föreslår fördenskull, att för detta ändamål erforderliga
ändringar göras i 2 § lagen om socialregister. Utgivandet av bidragsförskott
synes jämväl såsom hittills böra antecknas i socialregistret, oavsett att inkomstprövningen
härutinnan föreslås avskaffad.
De föreslagna allmänna barnbidragen äro enligt min mening icke av beskaffenhet
att böra antecknas i socialregistret. Stockholms barnavårdsnämnd
har i avgivet yttrande över eu av särskilda sakkunniga verkställd utredning
angående utbetalningen av- barnbidragen uttalat, att sadana beslut av- barnavårdsnämnd,
som avsåge utbetalning av bidraget till annan än den legale
bidragsmottagaren, borde införas i socialregistret. Något behov av uppgifter
härom torde dock i regel ej föreligga, då de för barnbidragens utbetalning
Givetvis bör det dock slå
så skulle finna lämpligt,
vissa fall skola upptagas
nödvändiga registren i allmänhet torde vara lätt tillgängliga för de personer,
som handhava kommunens hjälpverksamhet,
vederbörande kommun fritt att, om kommunen
besluta, att uppgifter om allmänna barnbidrag
i socialregistret.
De nu förordade ändringarna i lagen om socialregister avse lagens 1 §
under 2). Vissa jämkningar erfordras även i 4 §, som upptager bestämmelse
om skyldighet för kommunala organ att underrätta det registerförande
organet om beslut, som skola inlöras i socialregistret. Härvid torde den
underrättelseplikt, som beträffande vissa pensionsförmåner lör närvarande
åvilar pensionsnämnden, lämpligen böra övertlvttas a pensionsnämndens
12
Kangl. Maj.ts proposition nr ''280.
ordförande, för vilken redan nu i några fall sådan delgivningsskyldighet är
stadgad. Ordföranden är enligt 1946 års lag om folkpensionering pliktig
alt tillställa pensionssökande besked om beslut, som av pensionsnämnden
fattats i anledning av hans ansökan, och kan samtidigt underrätta det kommunala
organ, som för socialregistret om beslutet. De föreslagna särskilda
barnbidragen och bidragen till änkor och änklingar med barn böra i förevarande
hänseende behandlas på samma sätt som inkomstprövade pensionsförmåner.
De nu omförmälda lagändringarna böra träda i kraft samtidigt med 1946
års folkpensionenngslag eller den 1 januari 1948.
III. Lagen om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa.
Enligt lagen den 30 juni 1944 om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa
åligger det landsting och stad, som ej deltager i landsting, alt draga
försorg om att centralanstalter upprättas för beredande av undervisning
och vård åt bildbara sinnesslöa. Intill dess centralanstalt upprättats skall
-— enligt övergångsbestämmelserna till lagen — vad i denna föreskrives beträffande
dylik anstalt i stället i tillämpliga delar gälla landsting eller stad,
som ej dellager i landsting, tillhörigt skolhem med därtill eventuellt anslutet
upptagnings- eller arbetshem. Finnes ej skolhem, skall motsvarande gälla
beträffande externatskola, där sådan finnes.
I 14 § nämnda lag stadgas att vård av den, som är inskriven vid centralanstalt,
skall vara kostnadsfri från det den inskrivne inträtt i skolåldern till
dess han fvllt 21 år, dock att anstalten äger att såsom ersättning för vårdkostnaden
uppbära den inskrivne tillkommande folkpension, invalidunderstöd
eller barnbidrag.
Enligt 8 § i det genom proposition nr 220 för årets riksdag framlagda
förslaget till lag om allmänna barnbidrag äger det kommunala organ, som
svarar lör vårdkostnaden, uppbära på visst kvartal belöpande allmänt barnbidrag
lör barn, som vid kvartalets ingång på allmän bekostnad vårdas å
anstalt. Ifrågavarande kommunala organ skall jämväl äga alt av barnbidraget
gottgöra sig för vårdkostnaden i den mån ersättning därför ej må
utlagas av barnet eller annan enskild person. Uppkommer överskott skall
detta redovisas till den bidragsberättigade. Bestridas kostnaderna för barns
vård å anstalt helt av statsmedel, skall däremot allmänt barnbidrag ej utgå.
Därest de föreslagna bestämmelserna om allmänt barnbidrag för barn,
som vårdas å anstalt, lagfästas, synes beträffande bildbara sinnesslöa barn
i skolåldern komma att gälla, att huvudmannen för den centralanstalt, där
vederbörande barn vårdas, i första band äger uppbära för barnet utgående
allmänt barnbidrag. Då vården enligt 14 § lagen om bildbara sinnesslöa är
kostnadsfri, skulle emellertid huvudmannen ej äga att av barnbidraget gott
-
Kutigl. Majrts proposition nr 289,
13
göra sig vårdkostnaden utan vara pliktig att redovisa hela det uppburna
beloppet till barnets moder eller annan person, som är berättigad till bidraget.
Detta synes emellertid otillfredsställande. Det allmänna barnbidraget
torde i stället i den mån det enligt 8 § lagen om allmänna barnbidrag
må uppbäras av huvudmannen för centralanstalten, böra jämställas med de
i 14 § lagen om bildbara sinnesslöa upptagna förmåner, beträffande vilka i
nämnda lagrum stadgas, att de må uppbäras av anstalten såsom ersättning
för vårdkostnaden, .lag vill därför förorda, att i sistnämnda lagrum införes
eu bestämmelse av sådan innebörd. Då invalidunderstöd icke skola utgå
efter den 1 januari 1948 och bidragen till änkors och invaliders barn från
och med nämnda dag avses skola benämnas särskilda barnbidrag, torde
härav påkallade redaktionella ändringar i omförmälda lagrum samtidigt
böra göras. Ändringarna böra träda i kraft den 1 januari 1948, från och
med vilken dag allmänna barnbidrag avses skola utgå.
IV. Lagen om folkpensionering.
Enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering skall tilläggspension,
änkepension och bostadstillägg minskas med °jio av den berättigades
årsinkomst i vad den må överstiga för gift pensionsberättigad 300 kronor
och för annan pensionsberättigad 400 kronor. Om beräkningen av årsinkomsten
givas bestämmelser i lagens 14 §. 1 14 § 1 mom. stadgas att med
årsinkomst avses i lagen all den inkomst för år räknad, som någon skäligen
kan antagas komma att under den närmaste tiden åtnjuta. Såsom inkomst
skall dock icke räknas annan folkpensionsförmån än blindtillägg och ej
heller understöd som någon på grund av skyldskap och svågerlag må vara
föranledd att utgiva. Bestämmelsen ansluter sig nära till motsvarande regel
i gällande folkpensioneringslag.
I och med införandet av allmänna barnbidrag uppkommer frågan, huruvida
dessa böra räknas som inkomst i folkpensioneringslagens mening. Genom
proposition nr 212 till årets riksdag har framlagts förslag till, bland
annat, lag om ändring i kommunalskattelagen av innebörd, såvitt bär är i
fråga, att allmänt barnbidrag icke skall räknas som skattepliktig inkomst
enligt lagen. Frågan hade berörts redan av befolkningsutredningen, som i sitt
betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna
barnbidrag förordade avskatfandet av de skattefria barnavdragen
och härvid förutsatte, alt barnbidragen icke bleve föremål för beskattning.
Utredningen uttalade att om detta skulle bli fallet, komme neltoförmanen av
de allmänna barnbidragen särskilt i högre inkomstklasser att bli väsentligt
mindre och det av utredningen framförda förslaget om slopandet av de
skattefria avdragen vore då icke möjligt afl genomföra.
Den föreslagna skattefriheten för de allmänna barnbidragen motiveras
14
Kungl. Moj:ls proposition nr 289.
sålunda därav att den standardhöjning barnbidragen äro avsedda att medföra
för barnfamiljerna eljest skulle kunna äventyras för vissa inkomstklasser.
Motsvarande synpunkter synas för folk pensionärernas del böra leda
till att de allmänna barnbidragen icke räknas som inkomst vid den inkomstprövning
som skall föregå beviljandet av tilläggspension, änkepension eller
bostadstillägg. Det skulle uppenbarligen vara stötande och stridande mot
syftet med införandet av allmänna barnbidrag, om tillkomsten av ett barn
i t. ex. en invalids familj skulle medföra, att hans folkpension sänktes med
hälften av barnbidragets belopp, och att han alltså i realiteten endast skulle
erhålla hälften så stort bidrag för sitt barn som eu arbetsförmögen familjeförsörjare.
Jag vill därför förorda, att i den nya lagen om folkpensionering
införes en bestämmelse, att de allmänna barnbidragen icke skola räknas
såsom inkomst i folkpensioneringslagens mening.
Någon motsvarande regel synes icke erforderlig beträffande bidrag till
änkors och invaliders barn (särskilda barnbidrag) och bidragsförskott. Dessa
bidrag torde nämligen i motsats till de allmänna barnbidragen böra betraktas
som eu barnets inkomst och böra i enlighet härmed icke medräknas vid
fastställandet av försörjarens inkomst. Vad åter angår de i proposition
nr 235 till årets riksdag föreslagna subventionsåtgärderna i bostadsfrämjande
syfte torde böra övervägas om icke särskilda åtgärder erfordras till
undvikande av att dessa räknas såsom inkomst. Frågan härom berör icke
endast folkpensioneringslagstiftningen utan jämväl skattelagstiftningen och
synes därför böra bli föremål för närmare utredning. Därvid torde jämväl
frågan om andra sociala förmåners bedömande i bär förevarande hänseende
böra beaktas. Erinras må, att riksdagen i skrivelse den 29 juni 1946, nr 436,
anhållit att Kungl. Maj:t ville låta verkställa översyn av reglerna om skattefrihet
för vissa slag av intäkter i syfte att åvägabringa en samordning mellan
dessa regler och de sociala förmånerna.
V. Lagen om kommunala pensionstillskott.
Jämlikt lagen den 18 juni 1937 (nr 384) om kommunala pensionstillskott
in. in. må fattigvårdssamhälle till beredande av understöd (kommunala pensionstillskott)
i form av penningar eller naturaförmåner, åt personer, vilka
uppbära folkpension enligt lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering och
icke jämlikt 9 § 1—3 styckena samma lag äro uteslutna från tilläggspension,
men ändock finnas vara i behov av fattigvård, ställa medel till fattigvårdsstyrelsens
förfogande med föreskrift, att tillskott och bidrag, som utdelas
av dessa medel, icke skola vara att anse som fattigvård. Enligt lagen må
understöd av enahanda slag (kommunala tillskott till invalidunderstöd eller
till blindhetsersättning och kommunala tillskott till barnbidrag eller bidragsförskott)
jämväl utgå till personer, som finnas vara i behov av fattigvård,
Kungi. Maj.ts proposition nr 289.
15
oaktat de uppbära invalidunderstöd eller blindhetsersättning eller att för dem
utgår barnbidrag eller bidragsförskott. Slutligen äger fattigvårdssamhälle
ställa medel till fattigvårdsstyrelsens förfogande till beredande av bidrag
(kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande, gemensamt med pensionsstyrelsen,
av kostnader för åtgärder till förebyggande och hävande av arbetsoförmåga
med föreskrift av motsvarande innebörd. Omförmälda tillskott
och bidrag få ej tilldelas andra personer än dem, som äro mantalsskrivna
inom fattigvårdssamhället och där äga hemortsrätt i fråga om fattigvård.
1 övrigt äger samhället bestämma de grunder, som för beviljande
av tillskott och bidrag böra iakttagas av fattigvårdsstyrelsen.
I sitt betänkande med utredning och förslag angående lag om folkpensionering
(SOU 1945:46), vilket ligger till grund för 1946 års folkpensioneringslag,
berörde soeialvårdskommittén frågan om folkpensioneringens förhållande
till socialhjälp (fattigvård). Efter att ha hänvisat till ett tidigare
uttalande, att hjälp från det allmännas sida efter individuell behovsprövning
(socialhjälp) kunde tänkas behöva förekomma i vissa undantagsfall,
då någons sjukhjälpstid gått till ända men rätt till folkpension icke förelåge,
anförde kommittén härvid.
Uppenbart är att även i vissa andra fall socialhjälpen kan behöva komplettera
folkpensionen. Folkpensionerna kunna nämligen icke fastställas till så
höga belopp, att de under alla omständigheter förslå till alla utgifter. Kommittén
har därför bland annat övervägt huruvida icke den hjälp, som kommunerna
lämna folkpensionärerna, borde inom vissa ganska snäva gränser
obligatoriskt erhålla karaktären av kommunala pensionstillskott. Detta
spörsmål är emellertid ganska komplicerat och sammanhänger nära med
den reformering av fattigvårdslagstiftningen, som är föremål för kommitténs
utredning. Det kan vidare förväntas att sedan pensionerna höjts på
föreslaget sätt ytterligare hjälp från det allmännas sida endast skall behöva
förekomma i undantagsfall. Behovet av ändrade bestämmelser beträffande
de kommunala pensionstillskotten i syfte att göra dem i viss mån obligatoriska
torde sålunda genom den föreslagna lagstiftningen i väsentlig mån
bortfalla. På de nu anförda skälen har kommittén avstått ifrån att i detta
sammanhang föreslå ändringar i lagen om kommunala pensionstillskott
in. in. Vissa redaktionella ändringar i denna lag bliva uppenbarligen nödvändiga,
därest den skall gälla — i vad avser tiden, intill dess lagen om
kommunala pensionstillskott blivit ersatt med ny lag om socialhjälp eller
annan lagstiftning — jämväl sedan den nu föreslagna folkpensioneringslagen
triitt i kraft.
I delta sammanhang torde böra anmärkas, att soeialvårdskommittén icke
ansåg sig kunna förorda införandet av särskilda efter individuell prövning
utgående förhöjningar av bostadstilläggen till folkpensionerna. 1 eu reservation
till kommitténs betänkande upptog emellertid dess ledamot, fattigvårdsdirektören
Wangson, tanken på sådana särskilda bostadstillägg och en
bestämmelse härom infördes i det förslag til! ny lag om folkpensionering,
som genom proposition nr 220 förelädes 1946 års riksdag. Förslaget antogs
Kungl. Maj.ts proposition nr 289.
16
i denna del av riksdagen och i 0 § lagen den 29 juni 194(1 om folkpensione-,
ring stadgas, att där kommun så beslutat, skall till pensionsberättigad, som
är mantalsskriven inom kommunen, utgå särskilt bostadstillägg i enlighet
med de grunder, som kommunen har att bestämma. Sådant tillägg skall
anses som folkpension.
Bestämmelserna i lagen om kommunala pensionstillskott in. in. måste nu
tagas under omprövning med hänsyn till 1946 års folkpensionsreform och
den föreslagna nya lagstiftningen om bidrag till änkor och änklingar med
barn, om allmänna och särskilda barnbidrag samt om bidragsförskott. Vad
härvid till en början angår frågan om tillskott till folkpensionerna har denna
kommit i ett i viss män nytt läge genom de i 1946 års lag införda bestämmelserna
om särskilt bostadstillägg. Storleken av detta tillägg skall bestämmas
av vederbörande kommun och bör, enligt vad jag vid anmälan av förslaget
uttalade till statsrådsprotokollet, vara beroende av såväl den faktiska
bostadskostnaden som av pensionstagarens egna resurser i form av inkomster
och tillgångar. Då emellertid kommunerna i vissa fall måhända icke anse
sig böra införa särskilda bostadstillägg, kan i viss omfattning ytterligare
tillskott till folkpensionen vara erforderligt. Då det icke synes lämpligt att
detta tillskott utgår i form av fattigvård, torde i avbidan på eu reformering
av fattigvårdslagstiftningen bestämmelserna om kommunala pensionstillskott
böra bibehållas även efter ikraftträdandet av 1946 års folkpensionsreform.
De kommunala tillskotten till invalidunderstöd och blindhetsersättning kunna
däremot uteslutas ur lagen, då ifrågavarande förmåner i den nya folkpensionslagstiftningen
innefattas i folkpensionen. Den nya folkpensioneringslagen
torde därjämte böra föranleda en formell jämkning av bestämmelserna
om kommunala sjukvårdsbidrag.
Vad härefter angår den i propositionen nr 288 till årets riksdag föreslagna
nya bidragsformen bidrag till änkor och änklingar med barn, må här erinras
att denna skall utgå efter samma grunder som änkepension enligt folkpensioneringslagen
samt att bidraget skall kunna höjas med särskilt bostadstillägg
efter samma grunder som motsvarande tillägg till folkpensionen. Vad
som förut yttrats om behovet av ytterligare kommunala tillskott till folkpensionen
synes därför i stort sett gälla även ifrågavarande bidrag och jag
vid förorda, att i lagen om kommunala pensionstillskott in. in. införas bestämmelser
om kommunala tillskott till bidrag till änklingar och änkor
med barn.
1 fråga om särskilda barnbidrag och bidragsförskott har i Ivungl. Ma j ds
förslag till nya bestämmelser om dessa understödsformer —• såsom närmare
framgår av mitt anförande till statsrådsprotokollet förut denna dag vid anmälan
av ifrågavarande spörsmål — de särskilda barnbidragen och bidragsförskotten
upptagits till sådana belopp, att de tillsammans med de allmänna
barnbidragen och vissa kollektiva förmåner, som redan utgå till barn, anses
kunna tillförsäkra de berörda barnen (barn till änkor och invalider, barn
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
17
utom äktenskap) den eftersträvade minimistandarden. 1 viss utsträckning
kommer dock den nya lagstiftningen icke att medföra någon ökning av de
nuvarande förmånernas storlek. Med hänsyn härtill synes mig anledning
saknas att ur lagen om kommunala pensionstillskott m. m. utmönstra bestämmelserna
om kommunala tillskott till barnbidrag och bidragsförskott,
utan förordar jag att dessa bibehållas med erforderlig redaktionell jämkning.
Med hänsyn till omfattningen av de föreslagna ändringarna i och tilläggen
till lagen om kommunala pensionstillskott m. m. torde den gamla lagen ej
böra bibehållas utan en ny lag i ämnet utfärdas. Denna lag bör träda i
kraft den 1 januari 1948.
VI. Departementschefens hemställan.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet
upprättade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen
den 6 juni 1921 (nr 361);
2) lag angående ändrad lydelse av 2 och -4 §§ lagen den
20 mars 1936 (nr 56) om socialregister;
3) lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni
1944 (nr 411) om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa;
4)
lag angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. lagen den
29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering samt
5) lag om kommunala pensionstillskott m. m.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
M. Silfverstolpe.
Bihang till riksdagens protokoll 1041. 1 sand. Nr 280.
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
[duns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 194
716903
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 5:o), 8:o), 14:o) och 17:o) lagen den s. 1 i texten