Sök i Ratio Lex

Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m

1947-05-16 · 53 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:290, Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 290.

1

Nr 290.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering

av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m.; given

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1946/47 bör, såvitt

möjligt, lämnas en samlad överblick över utfallet av budgetens inkomsttitlar

och utvecklingen av statsutgifterna under nämnda budgetår, översikten bör

omfatta såväl den ursprungliga riksstaten, sådan denna fastställdes i juni

1946, som tilläggsstat I och tilläggsstat II, å vilka uppförts de medelsanvisningar

avseende löpande budgetår som beslutats av fjolårets riksdag under

dess höstsession och av den nu samlade riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 290.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

Äskandena å tilläggsstat II ha till väsentliga delar sammanförts i tilläggsstatspropositioner,

en vid riksdagens början (nr 2) och en vid den ordinarie

propositionstidens utgång (nr 163). Vid sidan av dessa propositioner och även

efter anmälan av sistnämnda proposition har emellertid ett antal propositioner

avseende anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Maj:t. På

hemställan av vederbörande departementschefer har Kungl. Maj:t vidare enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10) fattat

beslut om äskande av ytterligare tilläggsstatsanslag. De nu framlagda anslagsäskandena

avse huvudsakligen avskrivning av investeringar å tilläggsstat

II.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som Kungl. Maj:t utöver de i propositionerna

nr 2 och 163 upptagna till och med denna dag beslutat eller, i förekommande

fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen ha

sammanfattats i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende (bihang).

Sammanställningen visar att, efter det proposition nr 163 anmäldes, å

tilläggsstat äskats anslag å tillhopa 1,1 miljoner kronor å driftbudgeten, varav

0,8 miljon kronor för avskrivningsändamål, och 7,8 miljoner kronor å

kapitalbudgeten. Utgifterna å driftbudgeten utom avskrivningarna fördela sig

med smärre belopp under femte, åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna.

Av utgifterna på kapitalbudgeten avse 6,6 miljoner kronor förvärv av aktier i

aktiebolaget Göteborgs handelsbank samt 1 miljon kronor lån till utländska

läkare för viss efterutbildning.

En sammanfattande översikt över dels driftbudgetens inkomster

och utgifter enligt den ursprungliga riksstaten, dels samtliga utgifter å tillläggsstat

lämnas i följande tabell (s. 4—5), där även det nu motsedda utfallet

av riksstaten för budgetåret 1946/47 angives. Utfallssiffroma grunda sig

på beräkningar, vilka av riksräkenskapsverket överlämnats med skrivelse den

30 april 1947. Dessa utfallsberäkningar ha kompletterats med beloppet av

denna dag äskade anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tillläggsstat

II samt med övriga anslagsäskanden, vilka icke varit kända för

riksräkenskapsverket vid beräkningens utarbetande.

Av tabellen framgår, att medelsanvisningarna och anslagsäskandena å

tilläggsstat II uppgå till ett sammanlagt belopp av 24,6 miljoner kronor, varav

23,7 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 0,8 miljon kronor avskrivningar.

Den totala anslagssumman på driftbudgeten skulle vid bifall till

nämnda äskanden uppgå till 3 558,9 miljoner kronor. Till jämförelse har i

tabellen angivits summan av anslagsanvisningarna å den urspiåmgliga riksstaten,

vilken summa utgör 3 347,5 miljoner kronor. Sammanlagda beloppet

av redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår sålunda till 211,4

miljoner kronor.

I sin nyssnämnda skrivelse har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstutfallet

skall visa en sammanlagd merinkomst av 258 miljoner kronor;

i statsverkspropositionen beräknades detta överskott till 220 miljoner kro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

3

nor. Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas

komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med 21,6

miljoner kronor, och för de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst

av 236,4 miljoner kronor.

Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten framkommer

såsom ett saldo mellan överskott respektive brist för olika inkomsttitlar. Av

de direkta skatterna förutses överskott för inkomst- och förmögenhetsskatten

med 15, för värnskatten med 5 samt för utskiftnings- och ersättningsskatten

med 4,7 miljoner kronor. Bland övriga bevillningar, för vilka redovisas överskott,

må nämnas stämpelmedel med 30 miljoner kronor, tullmedel med 80

miljoner kronor, varuskatt med 15 miljoner kronor, tobaksskatt med 35 miljoner

kronor, rusdrycksförsäljningsmedel med sammanlagt 39 miljoner kronor,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och vin med tillhopa

41 miljoner kronor samt maltskatt med 3,5 miljoner kronor. Inkomsttiteln allmän

omsättningsskatt har i riksstaten beräknats för hela budgetåret. Då sistnämnda

skatt avskaffats från och med den 1 januari 1947, förutses en brist å

80 miljoner kronor å denna inkomsttitel. Bland övriga i förhållande till riksstaten

beräknade brister å skattetitlarna må nämnas 8,5 miljoner kronor för

skatt å kaffe och 3 miljoner kronor för brännvinstillverkningsskatt. För upp
-

1 ............

Merutgifter

Besparingar

Milj. kr.

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.................

O-Öl

—

II. Justitiedepartementet.........................

Ilo

—

III. Utrikesdepartementet.........................

2''IS

—

IV. Försvarsdepartementet........................

4’26

—

V. Socialdepartementet...........................

1803

—

VI. Kommunikationsdepartementet.................

—

9-56

VII. Finansdepartementet..........................

4-si

—

VIII. Ecklesiastikdepartementet......................

3-03

—

IX. .Jordbruksdepartementet.......................

—

6-9 7

X. Handelsdepartementet.........................

2'' 3 2

—

XI. Folkhushållningsdepartementet.................

8''48

—

XII. Pensionsväsendet.............................

—

3-37

XIII. Oförutsedda utgifter..........................

O'' 86

—

XIV. Riksdagen och dess verk. m. m................

—

0’33

Säger

45''i3

202 3

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden...............................

0* 2 8

—

II. Riksgäldsfonden..............................

—

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster..

—

1*47

Säger

0''2 8

1*47

Summa

45-41

21-70

Nettomerutgift,

23''7 1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

Statsregleringen för

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ...................

n. Uppbörd i statens verksamhet

Hl. Folkpensionsavgifter ........

IV. Diverse inkomster..........

Riksstaten

Milj. kr.

Utfall

Milj. kr.

2

Säger

3

832-2

61-s

66-0

68-o

028-o

3

3

006-o

75-6

67-5

67-3

216-4

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

Statens affärsverksfonder .....

Riksbanksfonden ............

Statens allmänna fastighetsfond

Försvarets fonder ...........

Statens utlåningsfonder ......

Fonden för låneunderstöd ....

Fonden för statens aktier ____

Statens pensionsfonder .......

Diverse kapitalfonder ........

Säger

Summa

3

179-0

10- o

11- 8

18-6

22-4

11-5

7-9

32-8

25-Q

319o

347-0

3

234-9

11-2

19-8

21-2

13-7

13-3

332

19-7

367-0

583-4

I riksstaten beräknat underskott

0s

börd i statens verksamhet beräknas ett nettoöverskott av 14 miljoner kronor.

Statens affärsverksfonder utvisa i förhållande till riksstatens beräkningar ett

sammanlagt nettoöverskott å 56 miljoner kronor, varav 23 miljoner kronor

falla å statens järnvägar.

Utgifterna å riksstatens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna

enligt vad riksräkenskapsverket anför beräknas komma att överstiga den

totala anslagssumman med netto 23,7 miljoner kronor enligt en av riksräkenskapsverket

upprättad sammanställning, vilken återgivits å s. 3.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

5

budgetåret 1946/47.

Riks
staten
-

Tilläggs
stat
I
-

Tilläggs
stat
II
-

Summa

Beräknat

utfall

Besparing(-)Merutgift

(+)

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I.

Kungl. hov- och slottsstaterna

2-3

—

—

2-3

+

0-o

2-3

II.

Justitiedepartementet........

29-1

Oo

0-o

29-1

+

1*2

30-3

III.

Utrikesdepartementet........

13-4

1-2

0’7

15-3

+

2-2

17-5

IV.

Försvarsdepartementet ......

897-7

1-3

11

900-1

+

4-3

904-4

V.

Socialdepartementet .........

715-1

l-o

5-o

721-1

+

18-0

739-1

VI.

Kommunikationsdepartementet

225-6

—

8-7

234-3

—

9-6

224-7

VII.

Finansdepartementet ........

72-7

1491

0-5

222-3

+

4-8

227-1

VIII.

Ecklesiastikdepartementet ....

382-1

2-2

l-o

385-3

+

3-0

388-3

IX.

Jordbruksdepartementet .....

346-8

1 * 9

0-7

349-4

—

7-0

342-4

X.

Handelsdepartementet .......

37-3

Oo

0-2

37-5

+

2-3

39-8

XI.

Folkhushållningsdepartementet

31-5

25-4

5-8

62-7

+

8-5

71-2

XII.

Pensionsväsendet ...........

107-9

—

—

107-9

—

3-4

104-5

XIII.

Oförutsedda utgifter ........

l-o

—

—

l-o

+

0-9

1-9

XIV.

Riksdagen och dess verk.....

9-6

—

—

9-6

—

0-3

9-3

Säger

2 872 1

182-1

23-7

3 077-9

+ 24-9

3102-8

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I.

Luftfartsfonden .............

3-0

—

—

3-o

+

0-3

3-3

II.

Riksgäldsfonden ............

3110

—

—

311-0

—

3110

in.

Avskrivning av nya kapitalin-

vesteringar ..............

137-5

4‘8

0-8

143-1

—

143i

IV.

Avskrivning av oreglerade kapi-

talmedelsförluster..........

23-9

—

—

23-9

—

1-5

224

Säger

475-4

4-8

0’8

481-0

—

1-2

479-8

Summa

3 347-5

186-9

24-5

3 558-9

+ 23-7

3 582-6

Överskott att tillföras statens budgetut-

jämningsfond...................

—

—

—

_

0''8

Tillsam
mans
-

I fråga om utfallsberäkningen anför riksräkenskapsverket följande.

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av

beräknade nettomerutgifter å socialdepartementets och folkhushållningsdepartementets

huvudtitlar om respektive 18,03 miljoner kronor och 8,48 miljoner

kronor samt beräknade nettobesparingar å kommunikationsdepartementets

och jordbruksdepartementets huvudtitlar om respektive 9,56 miljoner kronor

och 6,97 miljoner kronor. För försvarsdepartementets huvudtitel, i fråga om

vilken huvudtitel beräkningen dock innefattar vissa osäkerhetsmoment i vad

avser anslaget till avveckling av beredskapen m. m., skulle alltså utfallet, såvitt

nu är fråga, icke i mera väsentlig grad påverka budgetutjämningsfondens ställ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

Kapitalbudgeten

Fond

I n v e s t e-

Riksstat

Milj. kr.

Tilläggsstat I

Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond..........................

6-6

1-8

Telegrafverkets fond.......................

123-3

3-7

Statens järnvägars fond....................

126-5

1*7

Statens vattenfallsverks fond................

92''0

2-7

Domänverkets fond........................

l-o

0’2

II. Luftfartsfonden..............................

8-3

12-8

III. Statens allmänna fastighetsfond...............

52-s

8-0

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond ...................

90-6

1*7

Försvarets fabriksfond.....................

2-1

—

V. Statens utlåningsfonder.......................

322-5

—

VI. Fonden för låneunderstöd ....................

78-7

35-0

VII. Fonden för statens aktier.....................

47-o

—

VIII. Fonden för förlag till statsverket..............

0-o

lo

IX. Diverse kapitalfonder.........................

262-7

2-6

Summa

1 214-t

71-2

Avgår avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster.................................

ning. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdepartementets

huvudtitel, må framhållas, att anslagen till avlöningar och omkostnader

för statens sinnessjukhus samt anslagen till överståthållarämbetet och

landsstaten, till polisväsendet och till bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning

in. in. beräknas komma att överskridas med tillhopa (3,45 + 4,20 +

2,17 + 5,35 =) 15,17 miljoner kronor. Den för folkhushållningsdepartementets

huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger med att praktiskt

taget samtliga anslag till avlöningar och omkostnader för statens krisorgan

beräknas komma att i avsevärd mån överskridas. Till förklaring av den för

kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen må

framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund av uppkommande

merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna

kunna via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond

tillföras 15,25 miljoner kronor; realiserandet av budgeten beräknas

alltså icke blott eliminera underskottet å automobilskattemedlens specialbudget

enligt riksstat och tilläggsstat, 8,45 miljoner kronor, utan även medföra

en minskning av vid budgetårets ingång å budgetutjämningsfonden balanserad

brist motsvarande tidigare från budgetutjämningsfonden täckta underskott

å automobilskattemedlens specialbudget med 6,80 miljoner kronor

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

7

budgetåret 1946/47.

ringsanslag

Avskrivningsmedel m. m.

Investe- rings- bemyn- digande

Milj. kr.

Tilläggsstat II

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

Riksstat

Milj. kr.

Tilläggsstat I

Milj. kr.

Tilläggsstat II

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

84

1-5

1-5

69

—

127-0

45-0

—

—

45-0

82-0

—

128-2

50-9

—

o-i

51-0

77-2

12o

106-7

20-o

—

—

20-o

86’7

—

1-2

09

—

—

0-9

0-3

—

21-1

8-2

—

—

82

12-9

2-0

62-8

27-3

4-o

0-7

32-o

30-8

_

92-3

51-s

0-8

0-0

52-6

39-7

—

2i

1-3

—

0-o

1‘3

0''8

19-o

341-5

50-2

—

—

50-2

291-3

l-o

114-7

8-1

—

—

8-1

106-6

65

53-5

—

—

—

—

53-5

1-9

2-9

—

—

—

—

2-9

0-2

265-5

5-1

—

—

5-1

260-4

42-6

1 327-9

270-3

4-8

0''8

275-9

1 052 o

—

—

23-9

—

—

—

23-9

1 028-1

från 341,00 miljoner kronor till 334,20 miljoner kronor. Den nettobesparing,

sorp beräknas för jordbruksdepartementets huvudtitel sammanhänger med att

å anslaget till prisrabattering å vissa livsmedel förutsättes uppkomma en besparing

å 11,00 miljoner kronor.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden

reglerade anslagen må vidare nämnas, att budgetutjämningsfonden

beräknas komma att tillföras besparingar å reservationsanslag

å i runt tal 10 miljoner kronor.

Enligt statsregleringsbesluten har för innevarande budgetår elt budgetunderskott

å 0,5 miljon kronor beräknats. Enligt föregående redogörelse bar

man nu att räkna med å ena sidan en merinkomst av 236,4 miljoner kronor

och eu reservationsbesparing å 10 miljoner kronor samt å andra sidan en

ökning av anslagsanvisningarna med 211,4 miljoner kronor och en nettomerutgift

å 23,7 miljoner kronor. Om saldot mellan angivna ökningar och minskningar,

11,3 miljoner kronor, minskas med det i den ordinarie riksstaten

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

redovisade undeiskottet för driftbudgeten, 0,5 miljon kronor, erhålles i stället

ett överskott att tillföras budgetutjämningsfonden om i runt tal 11 miljoner

kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna

å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras med

hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten.

Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen att under löpande

budgetår kan motses en ökning å 300 miljoner kronor av de reserverade

medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande sammanställning.

Minskning ( —)

resp.ökning( + )

Milj. kr.

Reservationer som beräknats komma att överföras till budget
-

utjämningsfonden .......................................... - 1000

Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag:

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet.............................. + 75 00

V. Socialdepartementet................................. + 1500

VI. Kommunikationsdepartementet....................... + 5000

VII. Finansdepartementet................................ + 6000

XI. Folkhushållningsdepartementet....................... + 2000

Övriga huvudtitlar.................................. + 1500

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .............. + 75’00

Summa f 300-00.

Till det förut framräknade budgetöverskottet skall således läggas angivna

reservationsökning å 300 miljoner kronor. Det belopp, varmed de sammanlagda

utgifterna kunna beräknas komma att understiga summan av inflytande

inkomster under innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till omkring

310 miljoner kronor.

Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet

icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningar, som under budgetåret

1946/47 gjorts å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de

olika transaktioner, som förekomma vid sidan av budgeten. För innebörden

av dessa transaktioner får jag hänvisa till tidigare i olika sammanhang lämnade

redogörelser.

Kapitalbudgeten i den ursprungligen fastställda riksstaten omfattade

investeringsanslag å 1 214 miljoner kronor. Å tilläggsstat ha sedermera

äskats tillhopa 114 miljoner kronor, varför anslagen till investeringar å den

slutliga riksstaten uppgå till sammanlagt 1 328 miljoner kronor med den fördelning

på de olika fonderna som framgår av föregående sammanställning.

Investeringsbemyndigandena å den av fjolårets riksdag fastställda riksstaten

uPPgingo sammanlagt till 900 miljoner kronor. De äskade tilläggsanslagen

ha medfört en höjning av investeringsbemyndigandenas slutsumma till 1 028

miljoner kronor, vilket således är det nytillskott av lånemedel, som erfordras

för kapitalbudgetens realiserande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

9

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

11

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 maj 1947.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne. Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt

anför därvid följande.

B. Justitiekanslersämbetet.

[1.] Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. Efter framställning av justitiekanslersämbetet

i skrivelse den 11 februari 1947 har Kungl. Maj:t, med stöd

av riksdagens i skrivelser den It februari 1941, nr 17, och den 12 februari

1946, nr 16, givna bemyndiganden, medgivit, att den i gällande avlöningsstat

för ämbetet uppförda anslagsposten å 34 900 kronor till avlöningar till

icke-ordinarie personal må för innevarande budgetår överskridas med högst

3 925 kronor.

I sin nämnda framställning meddelade justitiekanslersämbetet, att under

återstoden av budgetåret kunde — utöver sistnämnda belopp — omkring

6 000 kronor beräknas bliva erforderliga till förstärkning av anslagsposten avlöningar

till icke-ordinarie personal. Härtill komme de kostnader, som föranleddes

av ett mera omfattande remissärende, vars handläggning uppdragits

åt särskilt förordnad justitiekansler. Ämbetet anförde vidare, att anledningen

till att de reguljära avlöningskostnaderna komme att behöva överskridas

med det då beräknade beloppet 6 000 kronor vore den ämbetet åvilande arbetsbördan,

som nödvändiggjort partiell tjänstledighet för justitiekansler!! i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

Departements
chefen.

avsevärd omfattning samt anställande av extra arbetskrafter. Av mera arbetskrävande

ärenden hänvisade ämbetet särskilt till den utredning rörande

svenska legationen i Berlin, som i anledning av remisser från statsdepartement

försigginge inom ämbetet, samt besvarandet av remisser rörande omfattande

lagstiftningsfrågor. Ämbetet meddelade jämväl, att ämbetet hade för

avsikt att senare inkomma med framställning om förstärkning av ickeordinarieposten.

I skrivelse den 2 maj 1947 har ämbetet inkommit med den sålunda förebådade

framställningen. Ämbetet har därvid meddelat att, sedan avlöningskostnadema

bestritts för april månad, allenast ett belopp av 2 257 kronor

återstode å icke-ordinarieposten. För maj och juni kunde de avlöningar,

som skulle bestridas från anslagsposten, beräknas till omkring 5 300 kronor

för vardera månaden. Då härav omkring 2 200 kronor kunde täckas av till

förfogande stående medel och någon reserv borde beräknas, uppginge det

erforderliga beloppet till 8 500 kronor. Rörande anledningen till att anvisade

medel visat sig icke förslå anföres i skrivelsen:

Främsta orsaken till att de till icke ordinarie personal anslagna medlen

visat sig icke förslå är att söka i den utredning rörande svenska legationen

i Berlin, som omförmäldes i ämbetets skrivelse den 11 februari 1947. Denna

utredning påbörjades i september 1946 och fortgår alltjämt. Ett stort antal

personer ha måst höras i anledning av de rörande legationen och dess

B-avdelning offentligen framställda påståendena. En grupp ärenden, till

vilka hänsyn icke kunnat tagas vid anslagsberäkningen, utgöres av framställningar

från förste stadsfiskalen i Stockholm och landsfogdarna i riket

rörande åtal mot kvinnor för fosterfördrivning, vilka brott enligt riksdagens

beslut 1946 från och med den 1 juli samma år icke få åtalas utan förordnande

av justitiekanslersämbetet. Antalet hithörande ärenden utgör till denna

dag 12, avseende sammanlagt 46 kvinnor. Att ett större belopp nu visat sig

erforderligt än det av ämbetet i skrivelsen den 11 februari 1947 angivna beror

på att arbetsuppgifter i icke beräknad omfattning kommit att åvila ämbetet.

Sålunda var ämbetet sistlidne mars nödsakat att för beredning av ett nyinkommet,

synnerligen brådskande och mycket vidlyftigt ärende — antalet

sidor i den till ärendet hörande akten utgjorde omkring 1 000 —- anlita

fiskal i hovrätt mot en ersättning för avstådda löneförmåner av omkring 1 000

kronor. Vidare har ämbetet erhållit ytterligare författningsremisser att besvara,

därav en mera vidlyftig sådan.

Förutom nyss angivna summa å 8 500 kronor erfordrades, enligt vad

justitiekanslersämbetet tillägger, omkring 5 000 kronor för gäldande av ersättning

till den för handläggning av förut omförmälda remissärende förordnade

justitiekanslern jämte biträden.

Under åberopande av vad sålunda anförts har justitiekanslersämbetet hemställt

om förstärkning av ämbetets anslagspost till icke-ordinarie personal

med (8 500 + 5 000) 13 500 kronor.

Med anledning av justitiekanslersämbetets framställning torde riksdagens

bemyndigande böra utverkas att medgiva överskridande av ämbetets ickeordinariepost

med högst det begärda beloppet, 13 500 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för justitiekanslersämbetet uppförda

anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må

under budgetåret 1946/47 överskridas med — utöver vad som

med riksdagens bemyndigande redan medgivits av Kungl.

Maj:t — högst 13 500 kronor.

C. Domstolarna.

[2.] Hovrätterna: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för rikets hovrätter

upptages för norrländska hovrätten en anslagspost å förslagsvis 76 900

kronor till avlöningar till icke-ordinarie personal. Beträffande denna post

har föreskrivits att den icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd må överskridas

annat än med belopp, som kan erfordras i anledning av att i därifrån utgående

arvoden till vissa angivna befattningshavare skall ingå ersättning

motsvarande provisoriskt lönetillägg. Medgivande att eljest överskrida ifrågavarande

anslagspost kan utan riksdagens särskilda bemyndigande lämnas

endast under de förutsättningar, som angivits i propositionen nr 198 till 1943

års riksdag (s. 19) samt, jämlikt riksdagens skrivelse den 12 februari 1946,

nr 16, i Kungl. Maj:ts cirkulär till statsmyndigheterna den 30 maj 1941 (nr

536).

I skrivelse den 17 april 1947 har hovrätten för Övre Norrland hemställt

bland annat, om medgivande att överskrida ifrågavarande anslagspost med

— utöver vad som tidigare medgivits — högst 20 000 kronor. Hovrätten har

därvid utgått från att ett av Kungl. Maj:t den 24 januari 1947 meddelat beslut,

varigenom hovrätten medgivits rätt att under första halvåret 1947 till

extra skrivhjälp i hovrätten använda högst 1 800 kronor utöver för sådant

ändamål eljest beräknade medel, inneburit medgivande för hovrätten att

överskrida anslagsposten med sistnämnda belopp. Hovrätten räknar alltså

med att ett belopp av (76 900 + 1 800) 78 700 kronor ställts till hovrättens

förfogande för avlöningar till icke-ordinarie personal. I hovrättens skrivelse

anföres bland annat:

Vid utgången av mars månad 1947 belöpte sig utgifterna å denna anslagspost

till 75 041 kronor 69 öre, och hovrätten uppskattar det återstående medelsbehovet

till approximativt 25 000 kronor. Summan av dessa två belopp,

100 041 kronor 69 öre, överstiger anslagsbeloppet, 78 700 kronor, med 21 341

kronor 69 öre. I förevarande sammanhang bör dock sistnämnda belopp minskas

med vad hovrätten under budgetåret hittills utbetalat och kommer att

utbetala i form av tidigare omförmälda ersättningar, motsvarande provisoriskt

lönetillägg, till vissa befattningshavare. Efter approximativ beräkning

uppgår sagda avdrag till 1 475 kronor. Det beräknade överskott av utgifter

å anslagsposten, för vilket erfordras Eders Kungl. Maj ds medgivande, skulle

alltså uppgå till (21 341:69 — 1 475=) 19 866 kronor 69 öre.

Orsakerna till det uppkomna stora anslagsbehovet äro flerahanda.

Till stor del är behovet att hänföra till det kända förhållandet att hovrätten

under budgetåret arbetat med endast två ledamöter, som äro inne
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

havare av hovrätlsrådsämbeten. Det tredje i anslagsposten till ordinarie

tjänstemän inberäknade hovrättsrådet har varit ersatt med en assessor, och

dennes lön har i stället kommit att belasta nu ifrågavarande anslagspost,

under det att besparing skett å anslagsposten till ordinarie tjänstemän. En

motsvarande belastning av anslaget har uppkommit därigenom, att sekreterartjänsten

i hovrätten under juli 1946 och huvuddelen av februari 1947

bestritts av en extra tjänsteman, vilken icke, såsom tillförordnade sekreteraren

under återstoden av budgetåret, erhållit vikariatslön. Hovrätten har

beräknat besparingarna vid budgetårets slut å anslagsposten för ordinarie

tjänstemän till 13 370 kronor. — Vidare har kostnaden för vikarie (häradshövdingen

Kristensson) under hovrättsrådet Zuhrs semester i augusti 1946

belastat ifrågavarande anslagspost. Skillnaden mellan denna kostnad samt

avlöningen till en adjungerad extra ordinarie fiskal. 850 kronor, utgör en

merutgift i förhallande till tidigare beräkningar. — Särskilda inskrivningsdomaren

i Askims, Hisings och Sävedals domsaga Klas Nilsson har varit

förordnad till adjungerad ledamot i hovrätten från och med den 1 augusti

till och med den 31 december 1946, därvid Nilsson åtnjutit enahanda avlöning

som å inskrivningsdomartjänsten (lönegrad A 29:30). Skillnaden mellan

Nilssons avlöning samt avlöningen för en assessor, 555 kronor, har därigenom

kommit att belasta anslagsposten utöver vad som tidigare beräknats.

~ Betiäffande hovrättens rättsbildade personal har slutligen Eders Kungl.

Maj:t genom beslut den 24 januari 1947 medgivit hovrätten att anställa ytterligare

en fiskalsaspirant för tiden intill den 1 juli 1947.

Även i fråga om avlöningarna till den icke rättsbildade personalen ha anspråken

å ifrågavarande anslagspost ökats i jämförelse med tidigare beräkningar.

Sålunda har Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 29 november

1946 föreskrivit dels att en kontorsbiträdesbefattning (lönegrad Eo 4) skulle

ersättas med en kontoristbefattning (lönegrad Eo 9) från och med den 1 december

1946, dels ock att till extra skrivbiträdet Ingrid Westman finge utgå

et t til läggsarvode av 75 kronor i månaden från och med nvssnämnda dag.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 24 januari 1947 medgivit

att i hovrätten finge vara inrättad — utöver tidigare medgivna befattningar

~en kontorsbiträdesbefattning i lönegrad Ex 4 från och med den 1 februari

^ ^ budgetarets slut. Merkostnaderna för nu angivna förändringar betraffande

den icke rättsbildade personalen uppgå till 2 034 kronor.

Tillhopa torde erfordras anvisande av ytterligare i runt tal 20 000 kronor

under ifrågavarande anslagspost.

I en sedermera efter anmodan ingiven promemoria ha lämnats följande

ytterligare uppgifter rörande de oförutsedda utgifterna på icke-ordinarieposten.

Utöver vad hovrätten tidigare meddelat har bl. a. följande belopp belastat

ifrågavarande anslagspost, nämligen

1. vikarie för militärinkallad personal .............. cirka kronor 350

2. vikarie (borgmästaren Fallenius under ledighet för hovrättsrådet

Zuhr, medgivet av Kungl. Maj:t) ............ » 270

3. vikarier under diverse kortare ledigheter, enligt meddela
de

bestämmelser beviljade av presidenten för särskilt betungande

arbeten (s. k. presidentledigheter) ........ cirka » 235

4. extra fiskalssemestrar .......................... cirka » 1 400

kronor 2 255.

Beträffande sistnämnda post meddelas följande. Enligt särskilda nådiga

brev har medgivits, att i vissa domsagor anställas extra domare, vanligen vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

15

sidan av häradshövding och tingssekreterare. Då semestrar för dessa befattningshavare

ifrågakommit, har med hänsyn till deras lösliga ställning i domsagorna

ansetts riktigare att låta dem åtnjuta semester i deras egenskap av

extra fiskaler. Härigenom har sålunda kostnaden för semestrarna kommit

att belasta hovrättens anslag.

De utgifter, som föranlett att de för norrländska hovrätten anvisade med- Departementslen

till icke-ordinarie personal visat sig otillräckliga, äro endast delvis av den chelenart

att medgivande att överskrida icke-ordinarieposten kan lämnas utan särskilt

bemyndigande av riksdagen. Så kan ske beträffande kostnaderna för

vikarier å hovrättsrådstjänsterna och sekreterartjänsten samt för militärinkallad

personal, vilka kostnader uppgå till sammanlagt 12 900 kronor.

Kungl. Maj:t har tidigare denna dag medgivit, att posten må överskridas

med detta belopp. För att täcka vad därutöver erfordras bör utverkas riksdagens

bemyndigande att överskrida posten. Därvid är emellertid att märka,

att Ivungl. Maj ds förenämnda beslut den 24 januari 1947, varigenom hovrätten

tillåtits att för extra skrivhjälp använda 1 800 kronor mer än som

beräknats för sådant ändamål, icke inneburit något medgivande att överskrida

posten. Hovrättens framställning bör därför anses avse medgivande

att överskrida icke-ordinarieposten med sammanlagt (20 000 + 1 800) 21 800

kronor och särskilt bemyndigande av riksdagen skulle alltså erfordras beträffande

ett belopp av (21 800—12 900) 8 900 kronor. Sistnämnda belopp

motsvarar huvudsakligen kostnaderna för vissa personalförstärkilingar och

löneförbättringar för icke-ordinarie biträdespersonal, vilka det visat sig oundgängligen

nödvändigt att genomföra redan under löpande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för hovrätten för Övre Norrland

uppförda anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal

må under budgetåret 1946/47 överskridas med — utöver

vad som med riksdagens bemyndigande redan medgivits av

Kungl. Maj:t —- högst 8 900 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 290.

17

Biluga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Statsrådet Mossberg anmäler härefter under socialdepartementets handläggning

hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför härvid följande.

G. Diverse.

[1.] 13 b. Ytterligare medel för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag. För innevarande budgetår har riksdagen ursprungligen

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga under femte

huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 800 000 kronor (riksdagens

skrivelse 1946: 5, p. 187). Vid budgetårets ingång fanns å anslaget en reservation

av cirka 23 000 kronor, varför det för budgetåret disponibla beloppet

utgjorde 823 000 kronor.

Då dessa medel visat sig otillräckliga, har riksdagen, på därom av Kungl.

Maj:t i proposition 1947: 2 (bil. 2, p. 3) framlagt förslag, i skrivelse den 5

februari 1947, nr 14, till kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln

anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Beräkningen av tilläggsanslaget skedde med ledning av vissa överväganden

rörande omfattningen av de mera kostnadskrävande kommittéernas

arbete under senare hälften av innevarande budgetår. Medelsåtgången har

emellertid blivit större än beräknat.

Ä ifrågavarande anslag kvarstod den 1 maj 1947 ett odisponerat belopp av

omkring 115 000 kronor. Delta betyder, att kostnaderna för femte liuvud
Uihang

till riksdagens protokoll 1047. 1 samt. Nr 200.

•i

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

titelns kommittéer och utredningar genom sakkunniga under de tio första

månaderna av budgetåret uppgått till cirka 1 200 000 kronor eller i genomsnitt

omkring 120 000 kronor för månad. Utgifterna under budgetåret intill

den 1 maj 1947 hava för ett antal av de mest kostnadskrävande kommittéer
-

na uppgått till följande belopp:

Socialvårdskommittén ............................ kronor 84 664: 74

1938 års arbetarskyddskommitté .................. » 50 397:36

1941 års befolkningsutredning .................... » 30 269: 43

Statens sjukhusutredning .......................... » 129 565: 31

Kommittén för partiellt arbetsföra ................ » 63 459: 81

Parlamentariska undersökningskommissionen angående

flyktingärenden och säkerhetstjänst .............. » 123 836:35

1945 års skogshärbärgesutredning .................. » 21581:23

1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen .... » 22 053: 37

1946 års kommitté för den halvöppna barnavården .. » 35 768:95

1946 års kommunallagskommitté .................. » 23 678: 73

Polisinstruktionsutredningen ...................... » 22 586:64

1946 års läkemedelsutredning ...................... » 23 529:41.

Vidare bör nämnas, att det omfattande propositionsarbetet jämte vissa utredningar

i samband därmed nödvändiggjort en förstärkning av departementets

arbetskrafter med särskilda sakkunniga. Kostnaderna härför, vilka

kunna beräknas till omkring 11 000 kronor i månaden, belasta förevarande

anslag.

Jag beräknar kommittékostnaderna under femte huvudtiteln för maj och

juni 1947 till cirka 250 000 kronor. Då på kommittéanslaget allenast återstår

ett belopp av 115 000 kronor, synes en ytterligare anslagsförstärkning

av i avrundat tal 150 000 kronor erforderlig. Å tilläggsstat för innevarande

budgetår torde sålunda under femte huvudtiteln böra under rubriken Ytterligare

medel för kommittéer och utredningar genom sakkunniga äskas ett

reservationsanslag av 150 000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Ytterligare medel för kommittéer och utredningar

genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av ..............................kronor 150 000.

Vad föredragande statsrådet sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

S. Rönström.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 290.

19

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför

därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

fl.] Statskontoret: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statskontoret

upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal en obetecknad anslagspost

å 226 000 kronor. Efter framställning av statskontoret i skrivelse den

29 januari 1947 har Kungl. Maj:t i proposition nr 163 (bilaga 6, punkt 2)

föreslagit riksdagen medgiva att ifrågavarande anslagspost måtte få överskridas

med 11 500 kronor. Riksdagen har i skrivelse nr 201 anmält, att riksdagen

bifallit propositionen.

I skrivelse den 30 april 1947 har statskontoret gjort framställning om ytterligare

förstärkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

för innevarande budgetår. I sin framställning framhåller statskontoret

alt en av huvudorsakerna till att utgifterna för den icke-ordinarie personalen

icke kunnat hållas inom ramen för ursprungligen anvisade medel

vore, såsom statskontoret framhållit i sin förra skrivelse, de oförutsedda

kostnader, som uppkommit vid övergången till det nya skatteavdragssystemet,

främst på grund av försenad leverans av pensionsbyråns nya maskinella

utrustning. Statskontoret anför härom närmare följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

Departements
chefen.

Vad angår tillämpningen av källskatteförfarandet å den kategori skattskyldiga

det här gäller -—- pensionärer till ett antal av ca 24 000 — har denna

varit lörenad med betydande svårigheter. Till belysande härav må anföras

följande. En väsentlig del av pensionärerna — speciellt familjepensionstagare

— ha tidigare på grund av sin låga inkomst befriats från skattens erläggande.

Med det nya skattesystemet erfordras för dylik befrielse, att inkomsttagarna

hänvända sig till skattemyndighet med särskild ansökan härom.

Trots på förhand utsända skriftliga anvisningar hava nu avsedda pensionärer

i övervägande antalet fall av pensionsexpeditionens personal måst

hjälpas till rätta med skattefrågornas ordnande. Motsvarande förhållanden

ha gällt i fall, då fråga uppkommit, huruvida annan huvudman skall verkställa

skatteavdrag eller huruvida pensionstagaren själv bör verkställa skattebetalning.

Överhuvud taget har personalen blivit tagen i anspråk för rådgivning

i skattehänseende i en omfattning, som varit omöjlig att förutse.

Vad därefter angår maskinleveransen, skulle de beställda Holleritli-maskinerna

för den enligt hålkortssystem omlagda månatliga pensionsutbetalningen

ha levererats före årsskiftet; sedan utlovades de med säkerhet till början

av mars — från vilken förutsättning statskontoret utgick i sin förut berörda

skrivelse — men enligt nu föreliggande uppgifter äro de att emotse först i

mitten av juni.

I förhandenvarande läge ha de maskinella arbetsuppgifterna helt fått anförtros

åt vederbörande maskinfirma att utföra i egen regi, vilket emellertid

nödvändiggjort särskilda åtgärder från statskontorets sida för tillrättaläggning

och kontroll av uppgifts- och kortmaterialet. Dröjsmålet med maskinleveransen

har kullkastat alla tidigare beräkningar rörande personalbehov

och erforderliga anslagsmedel för avlöningar. De ökade arbetsuppgifterna

ha nödvändiggjort anställande av något 10-tal tillfälliga biträden samt åläggande

av övertidsarbete för personalen å pensionsbyrån i mycket betydande

utsträckning. Kostnaderna för denna tillfälliga personal, liksom för övertidsersättningar,

har medfört en oförutsedd merbelastning å icke-ordinarieanslaget,

som för tiden 1 januari—30 april uppgår till något mer än 10 000 kronor

och som för återstående del av budgetåret kan förutses öka med ytterligare

inemot 5 000 kronor.

Statskontoret har vidare framhållit att det icke vore möjligt att fixera

slutsumman för det anslagsöverskridande, som för nyss angivna ändamål

kunde bliva erforderligt. Såvitt nu kunde bedömas komme den av statskontoret

i januariskrivelsen angivna siffran 26 500 kronor att stiga med 13 å

14 000 kronor till omkring 40 000 kronor. Härav torde något mer än 14 000

kronor rymmas inom Kungl. Maj ds befogenhet att medgiva anslagsöverskridande.

Då riksdagen redan anvisat 11 500 kronor som förstärkning av ifrågavarande

anslagspost erfordrades sålunda ytterligare (40 000 — 14 000 —

11 500 =) 15 500 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har behovet av ytterligare

förstärkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal i

statskontoret berott på omständigheter, vilka icke kunnat av ämbetsverket

förutses, främst den försenade maskinleveransen. Jag vill därför tillstyrka,

att Kungl. Majd inhämtar riksdagens medgivande till att ifrågavarande anslagspost

under löpande budgetår må överskridas med — utöver 11 500 kro
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 290.

21

nor, vartill riksdagen redan lämnat sitt medgivande — ytterligare 15 500

kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statskontoret

uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal

må under budgetåret 1946/47 överskridas med högst

15 500 kronor utöver det genom riksdagens skrivelse den 14

maj 1947, nr 201, medgivna beloppet av 11 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

23

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1.] 41. Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm. För fördelningen

av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset i Stockholm mellan

staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting gälla sedan den

1 juli 1946 enligt därom träffat avtal nya, av 1945 års riksdag godkända

grunder (se 1945 års åttonde huvudtitel, punkt 89 s. 214 ff. och riksdagens

skrivelse nr 8, punkt 90). De nya grunderna äro avsedda att tillämpas

intill dess den vid allmänna barnbördshuset bedrivna undervisningen

överflyttas till en planerad ny klinik vid Sabbatsbergs sjukhus (jfr propositionen

1945: 102). Denna överflyttning har beräknats komma att äga

rum år 1949. Enligt det nya avtalet svarar staten — förutom för det sedvanliga

statsbidraget till driften av förlossningsanstalter — helt för lönekostnaderna

för läkarpersonalen samt därutöver för 15 procent mot tidigare 50

procent av de driftkostnader i övrigt, som icke täckas av inkomster i form

av nyssnämnda statsbidrag, legosängsavgifter och vinst från polikliniken.

Den enskilda avdelningen finansieras helt genom erlagda vårdavgifter. Med

tillämpning av nämnda avtalsbestämmelser har statens bidrag till barnbördshuset

för innevarande budgetår beräknats till 343 000 kronor, vilket belopp

anvisats som obetecknat anslag, som alltså icke må överskridas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kunql. Maj:ts proposition nr 290.

Lönerna för barnbördshusets befattningshavare — med undantag för läkarlönerna,

för vilka gäller särskild reglering — utgå enligt de grunder, som

gälla vid Stockholms stads sjukhus. Direktionen över allmänna barnbördshuset

äger enligt det av Kungl. Maj:t fastställda reglementet för sjukhuset

att inom de gränser, som betingas av givna anslag och i övrigt förefintliga

tillgångar, bestämma avlöningsförmånerna för annan personal än läkare.

I skrivelse den 19 februari 1947 har direktionen hemställt om anvisande

för innevarande budgetår av ett tilläggsanslag av 38 070 kronor för genom1

öi ande av vissa löneförbättringar åt befattningshavare vid barnbördshuset.

Av direktionens framställning inhämtas i huvudsak följande.

Läkarpersonale n. Från och med budgetåret 1944/45 erhöllo underläkarna

vid allmänna barnbördshuset sådan löneförbättring, som samtidigt

genomfördes vid vissa andra undervisningssjukhus i Stockholm (se 1944 års

åttonde huvudtitel punkterna 71 och 82). Som villkor för löneförbättringen

för underläkarna vid barnbördshuset skulle gälla, att ifrågavarande läkare

icke i vidare mån än motsvarande läkare vid karolinska sjukhuset uppbure

särskild ersättning för intyg, poliklinikavgifter m. in.

Sedan ifrågavarande löneförbättring genomfördes, ha underläkarna vid karolinska

sjukhuset från och med den 1 juli 1946 kommit i åtnjutande av dels

ett provisoriskt lönetillägg av 660 kronor per år och dels eu provisorisk löneförstärkning

av 1 500 kronor per år (utan rörligt lönetillägg), varjämte andre

underläkare uppflyttats till förste underläkare i lönegraden Ex 23 och tredje

underläkare till andre underläkare i lönegraden Ex 21. Vidare ha numera

samtliga underläkare vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik erhållit ställning

såsom förste underläkare i lönegraden Ex 23.

De vid barnbördshuset tjänstgörande underläkarna, av vilka två äro förste

underläkare, två andre underläkare och två tredje underläkare ha anhållit,

dels att komma i åtnjutande av samma arvodesförmåner och tjänsteställning

som underläkarna vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik med retroaktiv beräkning

från och med den 1 juli 1946, dels att de förändringar, som framdeles

eventuellt komma att vidtagas i anställningsvillkoren för underläkarna

vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik, automatiskt måtte genomföras även

för underläkarna vid barnbördshuset.

Enär kraven på underläkarnas kompetens måste ställas lika högt vid allmänna

barnbördshuset som vid karolinska sjukhuset, finner direktionen underläkarnas

framställning vara värd allt stöd. Direktionen har också i den

senast avlämnade petitaskrivelsen, avseende budgetåret 1947/48, beräknat anslag

för såväl provisoriskt lönetillägg som provisorisk löneförstärkning samt

för uppflyttning av två andre underläkare från lönegrad Ex 22 till Ex 23 under

benämningen »förste underläkare» och för två tredje underläkare från

lönegrad Ex 18 till Ex 21 under benämningen »andre underläkare», allt i

anslutning till vad departementschefen anfört i propositionen 1946: 273.

Den av barnbördshusets sex underläkare nu påyrkade uppflyttningen av

de två lägst avlönade underläkarna till samma lönegrad som den för förste

underläkare gällande, d. v. s. till lönegrad Ex 23, var vid tidpunkten för det

senaste budgetförslagets uppgörande icke aktuell, enär direktionen då icke

ägde kännedom om att sådan uppflyttning skett vid karolinska sjukhuset.

Direktionen får dock även i denna del biträda underläkarnas framställning,

enligt vilken samtliga sex underläkare anses böra erhålla tjänsteställning som

»förste underläkare» med placering i lönegrad Ex 23, ävensom tillstyrka att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

25

samtliga uppflyttningar samt höjning av fyllnadsarvoden måtte få ske med

tillämpning från och med den 1 juli 1946.

Direktionen har sig bekant, att lönefrågan och därmed i samband stående

spörsmål angående intygsersättning in. m. beträffande underläkarna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet ännu icke erhållit någon slutgiltig

lösning. Direktionen förutsätter, att, eftersom barnbördshusets underläkare

i arvodeshänseende jämställts med underläkarna vid karolinska sjukhuset,

samma bestämmelser angående intygsersättningar in. in. som vid detta sjukhus

skola tillämpas vid barnbördshuset jämväl i fortsättningen. Direktionen

förutsätter också, att erforderliga mindre ändringar av arvodesbeloppen, rörligt

tillägg etc. kunna av direktionen genomföras utan Kungl. Maj ds godkännande,

för den händelse löneutvecklingen vid karolinska sjukhuset kommer

att giva anledning därtill.

Merkostnaden för de föreslagna löneförbättringarna beräknas för innevarande

budgetår uppgå till 19 044 kronor, vilket belopp enligt gällande avtal

helt skall bestridas med statsmedel.

Personal, som icke avlönas enligt kollektivavtal. I

fråga om denna personalgrupp påkallas för närvarande inga andra ändringar

än de, som äro betingade av det på grund av levnadskostnadernas stegring

förhöjda rörliga lönetillägget samt Stockholms stadsfullmäktiges beslut att

dels från och med den 1 januari 1947 slopa dessförinnan gällande begränsning

av det rörliga lönetillägget, dels att — med tillämpning för stadens

vidkommande från och med år 1945 — ändra grunderna beträffande ersättning

för nattjänstgöring åt sjuksköterske- och harnmorskepersonal.

Merkostnaden för höjningen av det rörliga lönetillägget kan för tiden den

1 januari—den 30 juni 1947 beräknas till 9 000 kronor. Den förhöjda kompensationen

för sjuksköterskors och barnmorskors nattjänstgöring, vilken

kompensation enligt direktionen icke bör utgå för längre tid tillbaka än från

och med den 1 juli 1946, kan för innevarande budgetår beräknas föranleda

en merkostnad av 3 000 kronor.

Enär statens bidrag til! barnbördshusets driftkostnader från och med den

1 juli 1946 utgör 15 procent av de s. k. restkostnadema plus den på rikspatienterna

belöpande andelen (beräknad till 9 procent för 1946/47) av den

övriga delen av restkostnadema, skulle ovanstående merutgifter, sammanlagt

12 000 kronor, medföra, att statens bidrag för budgetåret 1946/47 ökas med

2 718 kronor.

Personal, som avlönas enligt kollektivavtal. Nytt

kollektivavtal för personalen vid barnbördshuset träffades under hösten

1946, med verkan retroaktivt från den 1 juli samma år. Då avtalet träffades,

hade emellertid det för personalen vid stadens sjukhus gällande avtalet av

Stockholms kommunalarbetares samorganisation uppsagts till den 1 januari

1947. På grund härav och för alt bringa avtalsperioderna vid barnbördshuset

i överensstämmelse med avtalsperioderna vid stadens sjukhus begränsades

det nya avtalets giltighetstid till halvåret juli—december 1946. I avtalet

upptagna löner överensstämde med dem, som sedan den 1 mars 1946 gällt för

motsvarande personal vid Stockholms stads sjukhus. Till den härav iöranledda

kostnadsökningen — 13 008 kronor för år räknat — kom eu ytterligare

merkostnad, uppgående till cirka 1 200 kronor för år räknat, till följd av

att fem sjukvårdsbiträden genom avtalet uppflyttades i högre lönegrupp. I

förhållande till de i direktionens pelitaskrivelse den 31 augusti 1945 beräknade

kostnaderna för den kollektivanställda personalens avlöning under budgetåret

1946/47 innehar avtalet sålunda eu sammanlagd kostnadsökning av

14 208 kronor för år räknat.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Rungl. Majtts proposition nr 290.

Departements
chefen.

Förhandlingar rörande nytt kollektivavtal, som sedan några månader pågått

mellan staden och samorganisationen, ha ännu icke lett till någon överenskommelse.

Avtalsfrågan vid barnbördshuset vilar i avbidan på resultatet

av dessa förhandlingar. Tills vidare utgå alltjämt de löner som gällde under

sista halvåret 1946.

Direktionen har beräknat, att ett bifall till samorganisationens senaste förslag

för budgetåret 1946/47 skulle betyda en merkostnad av (14 208 +

58 000 =) i runt tal 72 000 kronor i förhållande till den i lönestaten för

samma budgetår upptagna kostnaden. Att den på statsverket fallande delen

av denna merkostnad eller någon väsentlig del därav skulle kunna bestridas

inom ramen för det beviljade statsanslaget är knappast sannolikt. Det är

för närvarande omöjligt att förutsäga, huruvida de av samorganisationens senast

föreslagna löneförhöjningarna komma att godkännas av staden. I varje

fall torde man emellertid få räkna med en högst avsevärd höjning av nu utgående

löner med tanke på den lönereglering, som från den 1 januari 1947

genomförts vid landstingens sjukhus, och de löner som inom en nära framtid

komma att tillämpas för bl. a. den statsanställda sjukhuspersonalen. Direktionen

anser sig därför redan nu böra äska tilläggsanslag för innevarande

budgetår jämväl med hänsyn till de föreslagna löneförbättringar, för

vilka här senast redogjorts. För det fall att lönerna vid den slutliga överenskommelsen

komma att avvika från dem direktionen räknat med, kan den på

statsverket fallande delen av skillnaden i varje fall icke bli synnerligen stor.

Staten bidrager nämligen även i fråga om dessa kostnader med 15 procent

av de s. k. restkostnadema plus den på rikspatienterna belöpande andelen (9

procent) av den övriga delen av restkostnadema. Med angivna beräkningsgrund

skulle statens bidrag till ovanstående merutgifter, 72 000 kronor, utgöra

16 308 kronor.

Statens bidrag till de ökade lönekostnaderna för de olika personalkatego
-

rierna skulle alltså för budgetåret 1946/47 utgöra

För läkare .......................................... kronor 19 044

För befattningshavare, som icke avlönas enligt kollektivavtal

............................................. » 2 718

För befattningshavare, som avlönas enligt kollektivavtal . . _» 16 308

Summa kronor 38 070.

Såsom i ärendet framhållits ha underläkarna vid allmänna barnbördshuset

enligt beslut vid 1944 års riksdag i lönehänseende jämställts med underläkarna

vid karolinska sjukhuset. Den löneförbättring, som från och

med innevarande budgetår genomförts för underläkarna vid sistnämnda sjukhus,

bör jämväl komma underläkarna vid allmänna barnbördshuset till del.

Då numera samtliga underläkare vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik erhållit

ställning såsom förste underläkare, torde i enlighet med direktionens

förslag även underläkama vid barnbördshuset böra i lönehänseende jämställas

med förste underläkare. Andra befattningshavare vid barnbördshuset än

läkare avlönas enligt samma grunder, som Stockholms stad tillämpar beträffande

motsvarande personal vid stadens sjukhus. Då barnbördshusets direktion

emellertid vid fastställandet av lönerna för personalen reglementsenligt

har att hålla sig inom ramen för givna anslag, har direktionen nu, eftersom

de aktuella löneförbättringarna icke rymmas inom anslaget för innevarande

budgetår, sett sig nödsakad att begära ett tilläggsanslag för mötande av de

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

27

stegrade löneutgifterna. Ett tillmötesgående av denna framställning lärer endast

vara en konsekvens av statsmakternas tidigare ställningstagande. Jag

anser mig därför böra tillstyrka, att ett anslag till ytterligare bidrag till allmänna

bambördshuset anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår. Tilläggsanslaget torde böra uppföras med 38 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att direktionen för allmänna

bambördshuset, sedan frågan om anslag till bidrag till bambördshuset för

budgetåret 1947/48 redan underställts riksdagen, gjort framställning om ytterligare

bidrag till bambördshuset för nästa budgetår med hänsyn till de ökade

lönekostnaderna. Till denna fråga torde jag framdeles få återkomma.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till allmänna bambördshuset i Stockholm

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av ............................kronor 38 000.

G. Skolöverstyrelsen.

[2.] Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för skolöverstyrelsen

är upptagen en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal å 266 700 kronor. Kungl Maj:t har bemyndigat överstyrelsen att

överskrida denna anslagspost dels enligt beslut den 28 juni 1946 med högst

20 000 kronor för förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen inom

överstyrelsen i anledning av riksdagens beslut om anordnande av skolmåltider,

dels ock enligt beslut den 2 maj 1947 med ytterligare högst 41 100 kronor

för ersättning till vikarier.

I skrivelse den 19 mars 1947 har skolöverstyrelsen hemställt om bemyndigande

att överskrida ifrågavarande anslagspost med, såvitt nu är i fråga,

ytterligare i runt tal 63 000 kronor. Överstyrelsen har därvid anfört huvudsakligen

följande.

I avsevärd grad belastas anslagsposten till följd av att nya och starkt utvidgade

arbetsuppgifter för överstyrelsen nödvändiggjort anställande av ytterligare

personal. Dessa arbetsuppgifter äro huvudsakligen de, som sammanhänga

med den betydande ansvällningen av antalet skolbyggnadsärenden.

Enbart avlönande av extra föredragande av dessa ärenden beräknas

komma att draga en kostnad av sammanlagt omkring 14 000 kronor.

Till avlöning åt extra föredragande å läroverksavdelningen beräknas komma

att åtgå omkring 3 100 kronor.

Extra arbetshjälp i samband med anordnande av centralt ansökningsförfarande

vid folkskoleseminarierna har dragit en kostnad av 1 924 kronor.

Det återstående medelsbehovet har sin grund däri, att överstyrelsen nödgats

för avarbetande av förefintlig balans i fråga om arbetsuppgifter och till

undvikande av försening vid avgörandet av ärenden av annat slag än de tidigare

nämnda anställa ytterligare extra personal. Sålunda har för arbetet

på skolöverläkarens rotel antagits en extra amanuens och för den administrativa

avdelningen ett extra kontorsbiträde. Telefonväxelns starka belastning

bär nödvändiggjort anställande av en extra telefonist och det ökade

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj.ts proposition nr 290.

Departementschefen.

arbetet på kamrerarkontoret av en extra tjänsteman. Beträffande läroverksavdelningen

har särskilt gjort sig gällande behov av ny arbetskraft för upprättande

av meritöversikter för lärare, och i fråga om folkskolavdelningen

har den starkt utvidgade seminarieorganisationen och inspektionen över sinnesslöundervisningen

krävt förstärkning av kanslipersonalen.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att de diarieförda ärendenas

antal utgjorde under tiden den 1 juli 1945—den 28 februari 1946 21 326 och

den 1 juli 1946 — den 28 februari 1947 25 053.

Jag erinrar om att jag vid anmälan i propositionen nr 205 av frågan om

skolöverstyrelsens anslagsbehov för nästa budgetår ansett mig böra förorda

en väsentlig förstärkning av överstyrelsens personalorganisation för att därmed

tillgodose det stegrade behov av arbetskraft för skilda uppgifter, som

den fortgående ökningen av överstyrelsens verksamhet medfört. Emellertid

ha, såsom av den lämnade redogörelsen framgått, förhållandena redan innevarande

budgetår framtvingat vissa åtgärder för en förstärkning av personalen.

Därigenom ha vissa särskilda kostnader uppstått, vartill hänsyn icke

tagits vid icke-ordinariepostens beräkning. Jag anser mig med hänsyn till

vad överstyrelsen anfört icke böra framställa någon anmärkning mot den

vidtagna personalförstärkningen, vilken nödvändiggör ett överskridande av

icke-ordinarieposten med i runt tal 63 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t

redan medgivit. Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må i enlighet med vad jag i det föregående förordat för budgetåret

1946/47 överskridas med högst 63 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Åke Briihn-Möller.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 290.

29

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter

under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 58. Bidrag till ersättning för genom jordras vid Lidan förorsakade

skador m. in., reservationsanslag. Natten till den 2 februari 1946 inträffade

vid Sköttorps egendom i Järpås socken, Skaraborgs län, en omfattande naturkatastrof

genom ett stort jordras några hundra meter söder om nämnda

egendoms byggnader. Jorden på ett halvcirkelformigt, omedelbart intill ån

Lidans västra strand beläget område — omfattande enligt uppgift cirka 4

hektar åker och 3 hektar skogs- och betesmark — rasade därvid ned och

bildade en stor grop med påföljd att Lidans strömfåra på en sträcka av cirka

800 meter fylldes med blålera, uppblandad med nedrasade, uppryckta och delvis

bortförda större träd. Den härigenom åstadkomna uppdämningen medförde

att vattnet i Lidan undan för undan steg och översvämmade intill ån belägna

marker, varvid stora skador uppstodo såväl å jordbruksfastigheter

som å industrianläggningar.

Under tiden 2 februari—18 mars 1946 bedrevs under länsstyrelsens överinseende

samt med vägdirektören som platsbefäl och arbetsledare ett omfattande

och ihärdigt arbete i forcerat tempo för att söka eliminera och motverka

skadeverkningarna av raset. Då arbetets brådskande art och nödvändigheten

att avvärja befarade katastrofer krävde insättande av stora manskapsstyrkor,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

fann sig länsstyrelsen därvid bland annat nödsakad att rekvirera militär och

hemvärn. Betydande skador torde nämligen ha inträffat, därest fördämningen

hastigt genombrutits och vattenmassorna strömmat ned mot staden Lidköping.

På länsstyrelsens anmodan biträdde även Järpås brandkår för utförande av

visst arbete.

I skrivelse den 7 maj 1946 — huvudsakligen innehållande en redogörelse

för händelserna i samband med ifrågavarande jordras — har länsstyrelsen

i Skaraborgs län hemställt om anvisande av medel till täckande av kostnaderna

för nyssnämnda av militär, hemvärn och brandkår utfört arbete,

vilka kostnader enligt vid skrivelsen fogade, vederbörligen attesterade räkningar

uppgingo till sammanlagt 8 788 kronor 41 öre. Länsstyrelsen har i

sin skrivelse tillika meddelat, att styrelsen utsett tre sakkunniga personer för

verkställande av undersökning och uppskattning av de till följd av raset och

den därav föranledda fördämningen uppkomna skadornas art, ungefärliga

omfattning och värde.

De sålunda utsedda värderingsmännen ha den 17 december 1946 till länsstyrelsen

inkommit med instrument över av dem verkställd uppskattning av

ifrågavarande skador, i anledning varav länsstyrelsen anmodat vederbörande

landsfiskaler att verkställa utredning och avgiva yttrande rörande de skadelidandes

inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Med överlämnande av uppskattningsinstrumentet samt yttranden av landsfiskalerna

i Skånings, Leckö och Kinne distrikt ävensom övriga ärendet tillhörande

handlingar, har länsstyrelsen i skrivelse den 22 februari 1947 hemställt,

att ersättning av statsmedel enligt närmare föreslagna grunder måtte

tillerkännas vissa i en vid skrivelsen såsom bilaga fogad förteckning angivna

enskilda personer, vilka genom jordraset och den därpå följande översvämningen

åsamkats ekonomiska förluster. De av länsstyrelsen föreslagna ersättningsbeloppen,

vilka framgå av sagda förteckning, uppgå sammanlagt till

5 921 kronor. Med förmälan att det kunde tänkas att någon ytterligare skadelidande

komme att anmäla sig eller att något synnerligt skäl bleve anfört till

stöd för en höjning i enskilt fall av den av länsstyrelsen sålunda föreslagna

ersättningen, har emellertid länsstyrelsen hemställt att till styrelsens förfogande

för ifrågavarande ändamål måtte ställas ett belopp av 7 000 kronor.

Beträffande antalet enskilda skadelidande samt skadornas

omfattning och beräknade värde framgår av uppskattningsinstrumentet

och landsfiskalernas yttranden bland annat följande.

De å jordbruksfastigheterna förorsakade till sammanlagt 26 415 kronor

beräknade skadorna, varigenom nitton enskilda åsamkats ekonomisk förlust,

bestodo, med undantag av det egentliga rasområdet, huvudsakligen däri att

vissa lägre belägna områden -— sammanlagt omkring 0,83 hektar åker och

äng samt 6,18 hektar betesmark — permanent satts under vatten. Därjämte

hade skador i vissa fall uppstått å byggnader och växande gröda. Med undantag

av två större egendomar utgjordes de skadade jordbruken av småbruk

och familjejordbruk. I ersättningsbeloppen för marken, som enligt uppgift

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

31

upptagits till nyttjandevärdet, vore inberäknad ersättning för flyttning och

nyuppsättning av stängsel m. m.

Vad anginge uppskattade värdet av de å industrianläggningar förorsakade

skadorna, sammanlagt 259 455 kronor, belöpte sig endast en mindre del å

en enskild person, nämligen 1 105 kronor, utgörande huvudsakligen förlorad

arbetsinkomst, medan återstoden avsåge skada å ett kraftverk, vilket vid tidpunkten

för raset ägdes av ett aktiebolag.

I fråga om de skadelidande personernas ekonomiska

ställning torde få hänvisas till vad handlingarna i äx-endet därom innehålla.

Här torde beträffande nämnda förhållanden endast få anföras följande.

Genom den av vederbörande landsfiskaler verkställda utredningen ha införskaffats

uppgifter angående de skadade fastigheternas taxeringsvärden —

i flertalet fall jämväl arealer fördelade på olika ägoslag — de skadelidandes

behållna förmögenhet enligt år 1946 avlämnad självdeklaration samt andra

förhållanden, som kunna inverka på vederbörandes ekonomiska ställning såsom

inkomst av jordbruk, försörjningsplikt m. m. Den behållna förmögenheten

för de i länsstyrelsens förenämnda förteckning upptagna personerna

understeg i nio fall 5 000 kronor samt uppgick i fem fall till mellan 5 000—

20 000 kronor och i fem fall till över 20 000 kronor. Beträffande en av de

skadelidande saknas uppgift angående behållen förmögenhet.

Länsstyrelsen har i skrivelsen den 22 februari 1947 beträffande de av styrelsen

föreslagna ersättningsbeloppen anfört i huvudsak följande.

I fem fall har länsstyrelsen ansett ersättning icke böra tillerkännas vederbörande,

på grund av att en var av dem antingen har god ekonomi eller lidit

skada av mycket obetydlig storlek. Beträffande åter sex andra skadelidande

har skadan — utan att framstå såsom särskilt tyngande — dock medfört förlust

för vederbörande, vars ekonomi i dessa fall ej är varken direkt svag eller

särskilt god. Med hänsyn emellertid till att samtliga företagare helt oförskyllt

drabbats av dessa, av en naturkatastrof förorsakade skador, vill länsstyrelsen

ifrågasätta, om ej anledning finnes att för denna mellangrupp lämna något

mindre ersättningsbelopp, som enligt vad framgår av förteckningen upptagits

till 10 å 20 procent av den uppskattade skadan. Härefter kommer en grupp

av fyra personer, vilka befinna sig i relativt små ekonomiska omständigheter,

men där å andra sidan skadans omfattning är jämförelsevis begränsad, och

har länsstyrelsen ansett skäligt att för denna grupp föreslå ersättning med

50 procent av skadebeloppet. Slutligen upptager förteckningen fem skadelidande

med svag ekonomi och relativt stor åsamkad skada, i vilka fall det

synes befogat med större ersättningsbelopp, förslagsvis 75 å 90 procent av

det uppskattade skadebeloppet.

I ärendet ha yttranden avgivits av statskontoret, riksrcikenskapsverket och

statens livsmedelskommission, vilka samtliga tillstyrkt den av länsstyrelsen

gjorda framställningen. Livsmedelskommissionen, som i sitt yttrande erinrat

om de grunder enligt vilka statshjälp tidigare utgått i anledning av översvämningsskador

förorsakade av regn under hösten 1945 (prop. nr 389; r. skr.

nr 611) — ersättning med i regel högst hälften av skadebeloppet eller avskrivningslån

till högst 50 procent av skadornas beräknade värde — har bland

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Ma[:ts proposition nr 290.

Departements
chefen.

annat anfört följande. Då den nu ifrågavarande naturkatastrofen uppenbarligen

icke kunnat förutses av de skadelidande jordbrukarna, torde icke heller

samma, relativt stränga regler i fråga om jordbrukarnas självrisk här

behöva tillämpas, som de vilka fastställts beträffande nyssnämnda regnskador.

De vid Lidan uppkomna skadorna voro vidare i huvudsak av sådan natur

—- jordras samt mera permanent översvämning — att de icke kunde avhjälpas

till rimliga kostnader, varför statshjälp därför icke lämpligen kunde

utgå i form av lån. avsedda att avskrivas i den mån skadad egendom återställdes

i ursprungligt skick.

Såsom framgår av det föregående förorsakades genom raset vid Lidan och

den därav uppkomna fördämningen stora skador såväl å jordbruksfastigheter

som industrianläggningar. Därest de av länsstyrelsen i anledning av katastrofen

vidtagna åtgärderna icke kommit till stånd med den snabbhet och

i den utsträckning som skett, torde emellertid skador av betydligt större

omfattning ha uppkommit.

Mot länsstyrelsens framställning om medel till täckande av vissa utgifter

för anlitat hjälpmanskap har jag intet att invända, närmast med hänsyn

till nödvändigheten av snabba och omfattande hjälpåtgärder omedelbart efter

katastrofen.

Vad därefter angår framställningen om bidrag till vissa enskilda personer

för av dem lidna ekonomiska förluster anser jag i likhet med länsstyrelsen

att ersättning av statsmedel bör utgå i vissa fall. Genom den av länsstyrelsen

föranstaltade uppskattningen av skadorna har framkommit dels

att de skadade jordbruken huvudsakligen äro småbruk eller familjebruk,

dels att av skadorna å industrianläggningar endast eu mindre del avser skador

å enskild person tillhörig egendom. Med hänsyn både till att möjligheter

icke torde ha funnits att förebygga skadorna och till vad i ärendet

upplysts angående de skadelidandes ekonomiska förhållanden, synes det mig

sålunda rimligt att staten bisträcker dem som drabbats hårdast av jordraset.

Jag torde i detta sammanhang få erinra att även vid andra tillfällen, då jämförbara

katastrofer inträffat i form av översvämnings-, regn- och hagelskador,

bidrag lämnats av statsmedel för täckande av åsamkade förluster.

Beträffande grunderna för det ifrågasatta statsunderstödet kan jag emellertid

icke helt ansluta mig till vad länsstyrelsen i detta hänseende föreslagit.

Jag anser nämligen att ersättning i regel endast bör utgå i de fall där

länsstyrelsen föreslagit en ersättning motsvarande 50 procent eller mera

av den uppskattade skadans värde. I de fall där länsstyrelsen föreslagit en

ersättning av 10 å 20 procent av den uppskattade skadan anser jag sålunda,

att bidrag i regel icke äro erforderliga med hänsyn till relationen mellan skadornas

omfattning och vederbörandes ekonomiska förhållanden.

Med utgångspunkt från dessa beräkningsgrunder för lämnande av understöd

synes kunna antagas, att ett belopp av i runt tal 5 400 kronor blir erforderligt

för ändamålet. Då jag emellertid icke har något att invända mot

länsstyrelsens framställning att medel samtidigt även beräknas för den hän
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

33

delse ytterligare personer skulle befinnas böra erhålla ersättning för lidna

skador eller bidragsbeloppet beträffande någon av nu ifrågavarande skadelidande

skulle befinnas böra utgå med högre belopp, torde såsom bidrag till

ersättning för i anledning av jordraset uppkomna skador böra beräknas ett

belopp av i runt tal 6 500 kronor. Såsom jag nyss berört bör till täckande

av kostnaderna för efter raset anlitat hjälpmanskap anslås ett belopp av

i runt tal 8 800 kronor. Ett anslag av (6 500 + 8 800—) 15 300 kronor synes

därför böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47.

Anslaget, som bör benämnas Bidrag till ersättning för genom jordras vid

Lidan förorsakade skador m. m., synes böra givas karaktär av reservationsanslag.

Därest riksdagen skulle bifalla förevarande framställning, torde det

sedermera få ankomma å Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter

beträffande grunderna för dispositionen av anslaget, vilket synes böra fördelas

genom länsstyrelsens försorg.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning för genom jordras vid Lidan

förorsakade skador m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av................................. kronor 15 300.

N. Diverse.

[2.] 13. Extra utgifter, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål har

å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

70 000 kronor. Då från budgetåret 1945/46 fanns en reservation å anslaget

av 10 005 kronor 47 öre, utgjorde det vid ingången av budgetåret 1946/47

disponibla beloppet 80 005 kronor 47 öre.

I samband med äskande av medel för ändamålet för nästa budgetår (1947

års statsverksproposition, bilaga 11, punkt 249) anförde jag, att man med

hänsyn bland annat till de förbättrade möjligheterna till förbindelser med utlandet

på jordbrukets och skogsbrukets områden och i samband därmed

återupptagandet av det internationella samarbetet torde kunna emotse stegrade

krav på förevarande anslag. Jag framhöll tillika, att under dessa omständigheter

en höjning av anslaget till 100 000 kronor syntes vara erforderlig

för nästa budgetår.

Redan under innevarande budgetår ha emellertid de förbättrade utlandsförbindelserna

ställt stora och tidigare icke emotsedda krav på förevarande

anslag bland annat i samband med deltagande i av Food and Agriculture

Organisation (FAO) anordnade konferenser, varför tillgången på medel till

extra utgifter visat sig alltför knapp. Enligt erhållna uppgifter, avseende

den 21 mars 1947, hade till och med nämnda dag anvisats sammanlagt 46 295

kronor 17 öre; anvisat men ej utanordnat belopp den 30 juni 1946 utgjorde

28 922 kronor, varjämte för medaljer bör beräknas ett belopp av 1 500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 290.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

Anslaget hade tillgodoförts inkomster å 4 060 kronor 60 öre. Å anslaget återstod

således odisponerat ett belopp av (80 005:47 — 46 295:17 — 28 922

— 1 500 + 4 060 : 60 =) 7 348 kronor 90 öre.

Av de under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår meddelade

anvisningarna från förevarande anslag kunna sammanlagt i runt tal

30 000 kronor beräknas ha avsett utgifter för resor till utlandet. Frågan om

anvisande av ytterligare medel för sådana resor torde även under den återstående

delen av budgetåret bliva aktuell.

En förstärkning av anslaget torde vara erforderlig, då vad som för närvarande

återstår å anslaget även med iakttagande av stor försiktighet vid

beslut rörande utgifter från detsamma uppenbarligen ej är tillräckligt. Med

beaktande av belastningen å anslaget under den hittills förflutna delen av

budgetåret synes ett ytterligare belopp av lägst 20 000 kronor behövas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................... kronor 20 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

35

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närva rand e:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstal II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt

anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. För ifrågavarande ändamål har ett

reservationsanslag under en följd av år varit uppfört i riksstaten under

tionde huvudtiteln. Vid skilda tillfällen ha över anslaget anvisats medel för

anläggande av s. k. riktade radiofyrar. Sålunda ha medel ställts till lotsstyrelsens

förfogande för byggande av följande fyrar av detta slag, nämligen för

budgetåret 1939/40 i Öregrund och vid Söderarmsleden, för budgetåret 1942/

43 vid Norrbyskären söder om Umeå samt för budgetåret 1943/44 vid Hälsingborg

och på grundbanken Utgrunden i Kalmarsund. Kostnaderna för de

olika anläggningarna beräknades till respektive 37 000, 51 000, 55 000, 55 000

och 40 000 kronor. Av fyrarna ha de två förstnämnda färdigställts. För fyren

vid Norrbyskären ha utförts vissa förberedelsearbeten av mindre omfattning,

medan några åtgärder icke vidtagits beträffande utbyggnaden av de

övriga fyrarna.

I skrivelse den 2 april 1947 har lotsstyrelsen hemställt om medgivande att

låta förflytta radiofyren i Öregrund till Djurstens fyrplats, belägen strax

norr om Öregrund, att indraga den vid Söderarmsleden anordnade radiofyren,

därvid den för denna radiofyr anskaffade materielen enligt lolsstyrelsens

bestämmande skulle tagas i anspråk för andra fyranläggningar, i förs
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

ta hand för en riktad radiofyr på Utgrunden, att i stället för en riktad radiofyr

vid Norrbyskären anordna en cirkulär radiofyr vid Bjuröklubbs fyrplats,

belägen sydost om Skellefteå, samt att i stället för eu riktad radiofyr

vid Hälsingborg anordna en cirkulär eller eventuellt en kombinerad cirkulär

och riktad radiofyr därstädes.

Till stöd för framställningen anför lotsstyrelsen, att omfattande och mycket

ingående försök med de riktade radiofyrarna i Öregrund och vid Söderarmsleden

ävensom med ett flertal andra liknande anläggningar numera visat,

att radiofyrar av detta siag icke alltid fungerade på ett tillfredsställande

sätt även om de uppställts på platser, som med hänsyn till rent yttre omständigheter

kunde förmodas vara lämpade för ändamålet. Svårigheterna härutinnan

vore av två huvudslag. Den ena svårigheten betingades därav, att

den linje, som radiofyren angåve, pendlade på sådant sätt att den alltid företedde

smärre, men stundom — med oregelbundna mellanrum — större riktningsvariationer.

På grund härav kunde man överhuvud taget icke nyttja

riktade radiofyrar för att utmärka alltför trånga farleder. Den andra svårigheten

innebure, att på vissa platser en eller flera ytterligare riktningslinjer

uppträdde vid sidan av den önskade. Där så vore förhållandet kunde självfallet

riktade radiofyrar icke användas.

Av en av styrelsen lämnad redogörelse för de olägenheter, som sålunda

gjort sig gällande på de platser där ifrågavarande fyrar uppförts eller avsetts

att uppföras, framgår bland annat följande.

Vid Öregrund äro svårigheterna begränsade till de nämnda variationerna

hos kurslinjeriktningen. Dessa variationer kunna icke tolereras med

den nuvarande placeringen av radiofyren. Under år 1946 utförda prov visa

emellertid, att Djurstens fyrplats är lämplig såsom station för en radiofyr.

Radiofyren kan efter en förflyttning dit fylla i det närmaste samma uppgifter,

som ursprungligen förväntades med nuvarande placering. Leverantören

av fyrmaterielen har utfäst sig att ombesörja överflyttning av apparaturen

utan kostnad för lotsverket. — Vid prov med radiofyren vid Söderarmsleden

har konstaterats, att kurslinjen inom ett begränsat men betydelsefullt

område längs farleden icke är entydig. Detta i förening med den omständigheten,

att det fria farvattnet längs kurslinjen icke har en bredd, som

omsluter de oundvikliga variationerna hos kurslinjeriktningen, innebär, att

radiofyren icke kan användas på sin nuvarande plats. Enligt vad utförda

prov utvisa, skulle radiofyren dock kunna användas efter förflyttning till en

plats längre ut i farleden än den nuvarande. Av kostnadsskäl samt med hänsyn

till att åtminstone den viktigaste sjöfarten på Söderarmsleden — den

reguljära finlandstrafiken -—- inom en icke avlägsen framtid kan beräknas

komma att använda radar för navigering i tjocka, bör emellertid radiofyren

icke flyttas till annan plats i Söderarmsleden utan nedläggas. — Rörande

radiofyren vid Norrbyskären, vilken skulle utmärka ett avsnitt avfarleden

genom östra Kvarken, är att nämna, att förutsättningar och naturförhållanden

därstädes äro av sådan art, att man efter numera vunnen

erfarenhet icke kan förvänta tillfredsställande funktion hos en för denna

farled anordnad riktad radiofvr. Men även om ett nöjaktigt resultat skulle

kunna uppnås, så har ändock frågan om radiofyrens utbyggnad numera

kommit i ett nytt läge med anledning av de under kriget utvecklade navigeringssystemen

av radioteknisk natur. De nya navigeringsmedlen kunna för

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

37

just de fartyg, vilka representera huvuddelen av sjötrafiken genom östra

Kvarken, beräknas giva avsevärt bättre ledning än den riktade radiofyren

skulle kunna göra. Radiofyren vid Norrbyskären bör därför icke utbyggas

utan bör i stället en cirkulär radiofyr anordnas vid Bjuröklubbs fyrplats. En

vid denna fyrplats anordnad cirkulär radiofyr skulle komma att utgöra ett

mycket gott och önskvärt tillskott till säkerhetsanordningarna för sjöfarten i

Bottenviken. — Prov, som utförts vid Hälsingborg, utvisa, att den

planerade riktade radiofyren därstädes icke kan anordnas till följd av att

flertydiga kurslinjer där uppträda. I utbyte mot den riktade radiofyren

bör emellertid en cirkulär radiofyr av mindre räckvidd anordnas i Hälsingborg.

Ex-farenheterna från de stränga vintrarna under de senaste åren ha

nämligen klart visat, att en sådan fyr skulle bliva av mycket stort värde

särskilt vintertid, då i norra Öresund befintliga fyrskepp måste indragas.

Dessutom skulle radiofyren även under normala förhållanden bliva ett gott

hjälpmedel för navigeringen i dessa farvatten under mindre goda siktförhållanden.

— Vad slutligen angår Utgrunden visa företagna prov, att en

därstädes anordnad riktad radiofyr kan lämna tillfredsställande resultat.

Denna radiofyr bör därför utbyggas. Härvid skulle vissa delar av apparatutrustningen

hos den vid Söderarmsleden anordnade radiofyren kunna komma

till användning. Återstoden av denna utrustning kan till större delen utnyttjas

vid framtida elektrifieringsarbeten av annan art inom fyrväsendet.

Styrelsen framhåller, att de med genomförandet av styrelsens förslag

förenade kostnaderna kunde rymmas inom ramen av vissa befintliga reservationer

å anslag, som beviljats till säkerhetsanstalter för sjöfarten. Dessa

reservationer, som uppginge till sammanlagt 105 000 kronor, hade uppstått

till följd av att de riktade radiofyrarna vid Norrbyskären och Hälsingborg

icke blivit utbyggda.

På de av lotsstyrelsen angivna skälen tillstyrker jag, att de föreslagna ar- nepartementsbetena

utföras. För arbetena bör förut angivna behållning å 105 000 kronor cAe/en.

disponeras. Härför torde emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att de kostnader, som äro förenade med de av mig i det

föregående tillstyrkta arbetena, må bestridas av medel, som

under reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten

anvisats för anläggande av riktade radiofyrar vid Norrbyskären

och Hälsingborg.

F. Diverse.

[2.] 4 a. Bidrag till anordnande av den åttonde internationella rationaliseringskongressen.

Le Comité International de TOrganisation Scientifique

(CIOS) bar alltsedan sin tillkomst år 1924 hållit internationella kongresser

vart annat eller vart tredje år för diskussion av vunna erfarenheter beträffande

rationell organisation samt av frågan om bur dessa erfarenheter

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

bäst borde utnyttjas inom olika verksamhetsområden såsom handel, industri,

jordbruk och hemvård samt civilförvaltning. Den senaste kongressen hölls

i Washington år 1938. Därvid uppdrogs åt Svenska nationalkommittén för

rationell organisation att ordna den åttonde internationella rationaliseringskongressen

i Stockholm år 1941. Förberedelser vidtogos omedelbart, och den

21 januari 1939 beviljade Kungl. Maj:t ett anslag från lotterimedelsfonden

å 15 000 kronor såsom bidrag till täckande av kostnaderna för kongressen,

varjämte ett ytterligare bidrag å samma belopp ställdes i utsikt. Omkring

600 utlänningar avsågos skola deltaga i den planerade kongressen. Denna

uppsköts emellertid på grund av kriget, och nationalkommittén återbetalade

det erhållna bidraget till statskontoret.

I skrivelse den 24 april 1947 har Svenska nationalkommittén för rationell

organisation upplyst, att kommittén erhållit förnyat uppdrag att anordna

kongressen. Denna skulle hållas i Stockholm den 2—10 juli 1947, och mellan

800 och 850 utländska delegater beräknades komma att deltaga däri.

Nationalkommittén har vidare anhållit om statsbidrag till anordnande av

kongressen samt därvid anfört följande.

Kongressens ändamål är främst att bereda möjlighet för personer i ledande

ställning från olika länder att träffas och utbyta idéer och erfarenheter

beträffande de framsteg, som rationell organisation (management) gjort sedan

1938, samt att studera hur vunna erfarenheter bäst kunna utnyttjas för

att bidraga till åstadkommandet av en högre levnadsstandard.

De ämnen, som komma att behandlas vid kongressen, beröra olika organisations-

och driftsområden inom industri och handel, jordbruk, statlig och

kommunal förvaltning, kommunikationsväsende, bostadsfrågor och hemarbete.

Vid det tredje allmänna sammanträdet, tisdagen den 8 juli, behandlas

i två föredrag, gemensamt utarbetade av arbetsgivareföreningen, landsorganisationen

och tjänstemännens centralorganisation, det svenska kollektivavtalssystemet

och dess resultat.

Till deltagande i kongressen äro inbjudna delegater från över 20 länder.

Intresset för kongressen är utomordentligt stort utomlands, och ett stort antal

personer måste på grund av bristande utrymmen avvisas. Det statliga intresset

är i flera länder mycket stort. Från ett par länder (Norge, Polen,

Ungern) har framställning gjorts från statliga institutioner att få sända representanter

utöver dem från respektive nationalkommittéer. Den svenska

statens intressen med hänsyn till rationell organisation representeras inom

Svenska nationalkommittén av Statens organisationsnämnd.

Kongressen kommer utan tvivel att äga stort värde för vårt näringsliv, det

må gälla statliga, enskilda eller kooperativa företag, och i all synnerhet därför

att många av de frågor, som komma att tagas upp till behandling, äro

just nu av säx-skild betydelse för vårt land. Kongressen kommer även säkerligen

att bliva av väsentlig betydelse för svensk export och import, icke minst

genom de kontakter, som kunna knytas, ej blott vid själva kongressen utan

ock vid de besök vid framstående svenska industrier och andra företag, vilka

komma att äga rum under de planlagda studieresorna efter kongressdagarna

i Stockholm.

Nationalkommittén har vidare anfört, att kongressen borde bekostas genom

bidrag dels från enskilda företagare och sammanslutningar inom svenskt

näringsliv, dels från svenska staten. Kommittén har hemställt om ett statligt

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

39

bidrag med 75 000 kronor, motsvarande en femtedel av kostnaderna för

kongressens genomförande.

Då den åttonde internationella rationaliseringskongressen kan väntas bliva Departements.

till nytta såväl för det enskilda näringslivet som för statliga företag och c e''en''

organisationer, anser jag det rimligt att staten bidrager till att täcka kostnaderna

för kongressen. Det begärda bidragsbeloppet, 7 5 000 kronor, synes

därvid skäligt. Enär medlen böra kunna disponeras av Svenska nationalkommittén

för rationell organisation redan före kongressens öppnande, torde de

böra anvisas å tilläggsstat II för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till anordnande av den åttonde internationella

rationaliseringskongressen å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av .... kronor 75 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Kihlstrand.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 290.

41

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 16 maj 1947.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

tolfte huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.

[1.] Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt. Gällande

avlöningsstat för staten pensionsanstalt upptager för avlöningar till

icke-ordinarie personal en obetecknad anslagspost å 69 700 kronor. I skrivelse

den 2 maj 1947 har statens pensionsanstalt gjort framställning om medgivande

att överskrida nämnda anslagspost. Anledningen härtill vore de oförutsedda

kostnader, som föranletts av övergången till det nya skatteavdragssystemet.

För fullgörande av de nya arbetsuppgifterna hade pensionsanstalten

varit nödsakad att anställa ett flertal tillfälliga biträden samt haft att

vidkännas betydande övertidsersättningar till personalen.

Pensionsanstalten anför vidare följande.

Såsom ovan antytts, har övertidsarbete för personalen med anledning av

tillämpningen av skatteförfarandet förekommit i stor utsträckning. Betydande

svårigheter och tidsödande åtgärder hava varit förenade såväl med

den nya hålkortsutrustning, som pensionsanstalten anskaffat för pensionsutbetalningen

och skatteredovisningen, som med arbetet att hjälpa pensionärerna

till rätta med skattefrågornas ordnande. Detta jämte det förhållandet

att erforderlig extra personal tidvis icke stått att erhålla i erforderlig

omfattning har nödsakat anstalten att ålägga personalen övertidsarbete både

kvantitativt och kvalitativt långt utöver vad som kunnat anses rimligt. Till

belysande härav må nämnas, att från tiden kring årsskiftet till utgången av

april månad tre av pensionsanstaltens tjänstemän i lönegrad 21 fullgjort utöver

den fastställda arbetstiden vardera omkring 500 limmar, ett kanslibi
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj.ts proposition nr 290.

Departements
chefen.

träde omkring 450 timmar och vissa kontorsbiträden i medeltal ungefär

280 timmar. Ej sällan har arbetet därjämte skett under hårt pressande förhållanden.

Pensionsanstalten beräknar, att kostnaderna för ifrågavarande tillfälliga

personal liksom kostnaderna för övertidsersättningarna komma att medföra

en brist å icke-ordinarieposten å omkring 29 000 kronor.

Övergången till det nya skatteavdragssystemet har visat sig medföra en

betydande ökning av arbetsbördan för pensionsanstalten, varför det blivit

nödvändigt att anställa ett flertal tillfälliga biträden. Vidare har arbetet för

personalen i övrigt blivit betungande, vilket starkt ökat övertidsersättningarna.

Detta har medfört att kostnaderna till icke-ordinarie personal icke

kunnat hallas inom föreskriven ram. Med anledning härav tillstyrker jag,

att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens medgivande till att pensionsanstaltens

icke-ordinariepost under innevarande budgetår må överskridas med ett belopp,

som i överensstämmelse med pensionsanstaltens förslag torde böra

beräknas till 29 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt

uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1946/47 överskridas

med högst 29 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöid.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

43

Bilaga 8.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 maj 19hl.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor om

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1946/47 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang äskats

anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet

med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för

de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag

föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma

eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande

förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas

av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens af färsverksfonder. Från statens järnvägars dispositionsanslag

ha enligt Kungl. Maj ds beslut den 9 maj 1947 (jfr prop. 1947/258) bestritts

vissa kostnader för anordningar för lastning och lossning av sockerbetor

å tillhopa 156 500 kronor. Tidigare för samma ändamål särskilt anvisade

investeringsanslag ha avskrivits med 50 procent. Då samma grunder

för avskrivning fortfarande böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag

av 78 300 kronor uppföras under rubriken Statens järnvägars dispositionsanslag.

Statens allmänna fastig hetsfond. Anslaget till värmeledning

in. in. i bostadshus vid kolonien Sörbyn å 27 000 kronor torde med hänsyn

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

till att investeringen icke väsentligt torde höja fastighetsvärdet böra i sin helhet

avskrivas. Anslagen till anordnande av lokaler för Svea hovrätt å 160 000

kronor, till nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige å 335 000 kronor, till

nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland å 330 000 kronor samt till ombyggnadsarbeten

vid kungl. biblioteket å 120 000 kronor torde i enlighet med

hittills tillämpade principer böra avskrivas med 25 procent. Av anslaget till

inköp av en fastighet för amerikanska seminariet vid universitetet i Uppsala

å 130 000 kronor avse 20 000 kronor markförvärv, för vilket avskrivning icke

beräknas. Då avskrivning å sistnämnda anslag i övrigt enligt gällande normer

skall ske med 50 procent, torde avskrivningsanslaget böra uppföras med

55 000 kronor. Anslaget till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

å 215 000 kronor, som avser ytterligare medelsanvisning till vissa ändringsoch

reparationsarbeten vid folkskoleseminarierna i Gävle, Karlstad och Uppsala,

torde i enlighet med de grunder som tillämpades vid beräknandet av

avskrivning för det tidigare under budgetåret anvisade investeringsanslaget

för samma ändamål böra avskrivas med 50 procent av de till 114 000 kronor

beräknade kostnaderna för arbetena vid seminariet i Gävle och i övrigt med

100 procent. Avskrivningsanslaget bör sålunda uppföras med 158 000 kronor.

Övriga anslag, nämligen till nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd å 70 000

kronor, till vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset å 120 000 kronor,

till om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Lycksele å 199 000

kronor samt till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna å 120 000

kronor, torde enligt sedvanliga grunder böra avskrivas med 50 procent. För

investeringsanslaget till nybyggnader för nomadskolorna å 202 000 kronor bör

någon avskrivning icke beräknas med hänsyn till att för avskrivningsändamål

tidigare avsatta medel finnas disponibla (jfr 1944 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten, bilaga 6, punkt 8).

Försvarets fastighetsfond och försvarets fabriksfond.

Såsom i propositionen nr 137 till årets riksdag föreslagits böra i samband

med avvecklingen av för militära ändamål reserverade behållningar å vissa

diversemedelstitlar formella avskrivningsanslag å 100 kronor uppföras för

avskrivning av de investeringsanslag i försvarets fastighetsfond och försvarets

fabriksfond, som vid skilda tillfällen anvisats för utflyttning av Stockholms

garnison och ammunitionsfabriken i Marieberg. Kvarstående behållningar

å ifrågavarande diversemedelstitlar avses skola vid budgelårsskiftet

överföras till nämnda anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 290.

45

Statens atlärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

Statens järnvägars dispositionsanslag .... kronor 78 300

Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd . . » 35 000

Värmeledning m. m. i bostadshus vid kolonien

Sörbyn ...................... » 27 000

Kommunikationsdepartementet:

Anordnande av lokaler för Svea hovrätt .. » 40000

Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige

.............................. * 83 800

Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland

.............................. * 82 500

Ecklesiastikdepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket » 30 000

Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet

vid universitetet i Uppsala .... » 55000

Vissa byggnadsarbeten vid karolinska

sjukhuset ........................ » 60(000

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarier

na .......................... » 158 000

Om- och tillbyggnadsarbeten vid småsko
leseminariet

i Lycksele .............. » 99 500

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstum
skolorna

............................ 5 60 000

Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond:

Utflyttning av Stockholms garnison . . » 100

Försvarets fabriksfond:

Utflyttning av ammunitions fabriken i

Marieberg........................ » 100

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290-

47

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

ä Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1946/47 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i Stockholm.

I skrivelse den 17 december 1946 har bgggnadsstgrelsen hos Kungl. Maj:t

hemställt om medgivande att för kronans räkning få expropriera viss del av

tomten nr 2 i kvarteret Lejonet (Sagerska tomten) med adressnummer

Fredsgatan 3 och Strömgatan 18 i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen erinrar, att utrikesdepartementet i skrivelse den 9 februari

1946 meddelat, att departementets lokalbehov stegrats i sådan omfattning,

att detsamma icke kunde tillgodoses inom ramen av den ombyggnad av Arvfurstens

palats (tomten nr 1 i kvarteret Lejonet), varom byggnadsstyrelsen i

skrivelser den 8 oktober och 12 november 1936 framlagt förslag. Det numera

föreliggande lokalbehovet för utrikesdepartementet syntes icke kunna lösas

på ett ändamålsenligt sätt med mindre än att kronan erhölle dispositionsrätt

till ytterligare del av kvarteret Lejonet. Södra delen av den inom kvarteret

belägna tomten nr 2, vilken gränsade till utrikesdepartementets utbyggnad,

utgjorde för närvarande bostad för ägaren av nämnda tomt. Då denna

bostad på grund av sin säregna och dyrbara inredning ägde ett visst kulturhistoriskt

värde och därjämte mindre väl skulle lämpa sig såsom ämbetsloka
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

ler åt utrikesdepartementet, syntes denna del av tomten — åtminstone i detta

sammanhang — icke böra ifrågakomma för förvärv från kronans sida. Verkställda

utredningar hade givit vid handen, att frågan om utrikesdepartementets

ökade lokalbehov skulle kunna tills vidare erhålla en godtagbar lösning,

därest kronan förvärvade norra delen av tomten nr 2 med den begränsning

som framginge av en vid skrivelsen fogad kartkopia. Hela tomten hade ett

taxeringsvärde av 1 300 000 kronor.

B} ggnadsstj relsen meddelar vidare, att de förhandlingar om förvärv av

ifrågavarande tomtdel, som styrelsen fört med ägaren till tomten, icke hade

lett till sådant resultat, att detsamma kunde av styrelsen godtagas. På grund

härav och då det finge anses vara ett angeläget intresse, att utrikesdepartementets

lokalbehov löstes på här förutsatt sätt, borde åtgärder vidtagas för

tomtdelens överförande genom expropriation i kronans ägo.

över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av överståthållarämbetet

efter hörande av vederbörande sakägare den 18 februari 1947

samt av riksantikvarieämbetet den 4 mars 1947, varefter byggnadsstyrelsen

den 1 april 1947 yttrat sig i anledning av vad riksantikvarieämbetet anfört.

överståthållarämbetet har i sitt utlåtande övervägt olika möjligheter att

lösa utrikesdepartementets lokalfrågor och har därvid uttalat, att — även

om en uppdelning av utrikesdepartementet på flera i lokalhänseende skilda

avdelningar skulle vara möjlig — en dylik anordning dock icke kunde

anses sasom annat än provisorisk, då på lång sikt en splittring av departementets

ämbetslokaler torde medföra alltför stora olägenheter. Beträffande

möjligheterna att ordna departementets lokalbehov utan tillgripande av expropriation

genom att departementet i sin helhet förlädes till någon av statsverket

disponerad byggnad eller att en ny byggnad uppfördes å någon statsverket

tillhörig tomt, har ämbetsverket uttalat, att en sådan utväg icke syntes

praktiskt framkomlig med hänsyn till att departementets lokaler uppenbarligen

måste vara belägna i närheten av kanslihuset samt att svårigheter förelåge

att i den centrala delen av huvudstaden anskaffa lokaler för den statliga

administrationen.

I fortsättningen anför ämbetet att, vid ianspråktagande av den till expropriation

föreslagna tomten mycket betydande ersättningsanspråk komme

att framställas av sakägarna, vilka onekligen komme att åsamkas stor olägenhet

genom en expropriation. Vid sådant förhållande vore det ej tillfredsställande,

att sökanden icke närmare utvecklat vare sig vilka kulturhistoriska

värden som komme att gå till spillo genom expropriation av den

mot Strömgatan vettande tomtdelen eller i vad mån utrikesdepartementets

intressen icke skulle bliva tillgodosedda genom en dylik expropriation. Enligt

överståthållarämbetets mening talade så pass hög grad av sannolikhet

för expropriation av tomtdelen vid Strömgatan framför expropriation av

tomtdelen vid Fredsgatan, att expropriationsansökningen icke borde utan

en dylik kompletterande utredning vinna bifall. Vid en utredning om alternativet

med expropriation av tomtdelen mot Strömgatan borde undersökas hu
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

49

ruvida icke den angivna södra tomtdelen kunde något ökas och huruvida

icke med nämnda alternativ kunde kombineras det förslaget att för

bebyggande ianspråktaga del av gården till departementets nuvarande byggnad.

Överståthållarämbetet uttalar slutligen, att ytterligare utredning syntes erforderlig

för bedömande av huruvida icke expropriationsändamålet kunde

vinnas med mindre olägenhet för annan genom expropriation av den södra

delen av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet.

Riksantikvarieämbetet har framhållit, att det Sagerska huset vid Strömgatan

ägde ett betydande kulturhistoriskt värde. Med sin mycket väl bibehållna

inredning vore det en typisk och högklassig representant för en

franskt påverkad, i vårt land sällsynt byggnads- och inredningsstil från tiden

omedelbart före och omkring det senaste sekelskiftet. Byggnadens såväl yttre

som inre hade i allt väsentligt bevarats i oförändrat skick. Därest byggnaden

vore i kronans ägo skulle den utan tvivel omedelbart föreslås till upptagande

i förteckningen över sådana byggnader av kulturhistoriskt eller

konstnärligt värde, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935

underkastats särskilda bestämmelser.

Ur de synpunkter ämbetet ägde att företräda vore det därför ett angeläget

önskemål, att det Sagerska huset bevarades och att dess karaktär icke

genom mera genomgripande åtgärder förändrades. En utvidgning av utrikesdepartementets

lokaler borde därför icke ske genom ianspråktagande av den

inom tomten nr 2 i kvarteret Lejonet belägna bostadsbyggnaden. Ur antikvarisk

och kulturhistorisk synpunkt syntes däremot invändningar icke kunna

resas mot expropriation av den norra delen av nämnda tomt i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande, vid vilket fogats en av professorn Ivar

Tengbom i ämnet upprättad promemoria, anfört, att enligt den av Tengbom

verkställda utredningen kunde genom uppförande av en nybyggnad mot

Fredsgatan samt gårdsflygel och gårdsöverbyggnad utvinnas utöver arkivlokaler

arbetslokaler med en bruttoyta om tillhopa 2 565 m2 under det att

motsvarande yta i en nybyggnad mot Strömgatan komme att begränsas till

1 330 m2. Detta sistnämnda alternativ erbjöde icke en rationell lösning på

längre sikt av utrikesdepartementets lokalbehov. Någon annan ägogräns än

den av byggnadsstyrelsen föreslagna vore av byggnadstekniska skäl icke heller

tänkbar. Mot ett ianspråktagande för utrikesdepartementets räkning av

den mot Strömgatan belägna delen av byggnaden talade även det förhållandet,

att därigenom det betydande kulturhistoriska värde, som denna del av

byggnaden representerade, skulle helt spolieras.

Styrelsen vore införstådd med att under nuvarande situation på hyresmarknaden

flertalet av hyresgästerna i fastigheten Fredsgatan 3 om möjligt

borde beredas tillfälle att åtminstone tills vidare få kvarbliva i fastigheten.

Fn provisorisk lösning av utrikesdepartementets lokalfråga borde därför

(»vervägas. Eu dylik lösning syntes kunna erhållas, därest byggnadsarbetena

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 290.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

Departements
chefen.

för närvarande inskränktes till att omfatia endast rivning av det nuvarande

gårdshuset och detsammas ersättande med en gårdsflygel och en gårdsöverbyggnad.

Enligt professor Tengboms utredning skulle på dylikt sätt kunna

erhållas en bruttoyta av 1 065 m2 arbetslokaler. Sedan denna nybyggnad färdigställts

och vissa delar av utrikesdepartementet inflyttat i densamma, skulle

behövliga reparationer och moderniseringar inom departementets nuvarande

lokaler kunna successivt vidtagas. Vid en senare tidpunkt då möjlighet

förelåge för hyresgästerna i Fredsgatshuset att anskaffa nya lokaler, skulle

en nybyggnad utföras även på den här avsedda övriga delen av tomten.

Kungl. Maj :t har den 2 maj 1947 förklarat byggnadsstyrelsen berättigad

att för kronans räkning expropriera ifrågavarande del av tomten nr 2 i kvarteret

Lejonet. Enligt beslutet åligger det styrelsen att inom ett år fullfölja frågan

om expropriation genom ansökning om stämning till domstol, vid äventyr

att expropriationsrätten upphör.

Utrikesdepartementets lokaler i Arvfurstens palats ha sedan länge varit

otillräckliga för departementets behov. Byggnadsstyrelsen har tidigare framlagt

förslag angående ombyggnad av denna fastighet samt om uppförande av

en tillbyggnad på departementets nuvarande tomt i kvarteret Lejonet. Dessa

förslag ha emellertid icke erbjudit tillfredsställande lösningar av lokalfrågorna.

Byggnadsstyrelsen har därför slutligen kommit till den uppfattningen, att

det numera föreliggande lokalbehovet icke kan lösas på ett ändamålsenligt

sätt med mindre kronan erhåller dispositionsrätt till viss ytterligare del av

kvarteret Lejonet, nämligen norra delen av tomten nr 2 i kvarteret, överståthållarämbetet

har ansett, att en uppdelning av utrikesdepartementet på

flera lokalt skilda avdelningar kommer att på lång sikt medföra alltför

stora olägenheter samt att en förflyttning av departementet icke är praktiskt

genomförbar. Jag delar myndigheternas uppfattning i dessa avseenden.

Då frivillig överenskommelse om förvärvet icke kunnat träffas, har Kungl.

Maj:t, på framställning av byggnadsstyrelsen efter vederbörandes hörande,

berättigat styrelsen att expropriera ifrågavarande fastighetsdel. Styrelsen torde

inom den närmaste tiden komma att inleda expropriationsförfarandet. Sedan

expropriationsersättningen i vanlig ordning fastställts av vederbörande

domstol, har byggnadsstyrelsen, om expropriationen fullföljes, att inom viss

tid nedsätta ersättningsbeloppet hos överståthållarämbetet. Det är icke nu

möjligt att angiva storleken av det belopp som kan bliva behövligt och icke

heller tidpunkten för dess ianspråktagande. Med hänsyn härtill torde Kungl.

Maj:t böra bemyndigas att tills vidare för ändamålet taga i anspråk en hos

riksgäldskontoret upplagd rörlig kredit att stå till Kungl. Maj:ts förfogande

för förskottering av ifrågavarande kostnader. De med anlitande av denna

kredit förskotterade medlen torde sedermera få täckas genom anslag å

riksstaten.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

51

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta

att Kungl. Maj:t må hos riksgäldskontoret lyfta erforderligt

belopp för bestridande av expropriationsersättning för

viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i Stockholm.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Kahm.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

53

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför

därvid följande.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. Med bifall till

Kungl. Maj ds i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten

2) framlagda förslag anvisade riksdagen (skrivelsen 1945:95) till Vissa

byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning för budgetåret 1945/46 ett

investeringsanslag av 250 000 kronor. Av nämnda summa beräknades 25 000

kronor för inredning av en bostadslägenhet å vinden i vartdera av tullverkets

bostadshus i Pello och Alkullen i Norrbottens län samt återstoden till

vissa nybyggnader.

I skrivelse den 28 mars 1947 har generaltullstyrelsen hemställt, att ytterligare

25 000 kronor till ombyggnad av bostadshusen i Pello och Alkullen

måtte ställas till styrelsens förfogande.

Styrelsen meddelar, att den del av anslaget som avsetts för nybyggnader

med visshet konime att åtgå för delta ändamål. Av ombyggnadsarbetena vid

Alkullen och Pello hade endast de i Alkullen påbörjats. Sistnämnda arbeten

beräknades draga en kostnad av i runt tal 15 000 kronor, varför ett belopp av

endast 10 000 kronor skulle återstå för arbetena i Pello. Även om arbetena

på sistnämnda plats skulle ske efter den ursprungliga planen, vore ifrågavarande

belopp otillräckligt. Emellertid hade arbetsprogrammet måst utökas,

i det att ombyggnaden behövt erhålla större omfattning. Styrelsen anför

härutinnan följande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

Departements
chefen.

Sålunda har på grund av vidtagen omorganisation av gränsbevakningen inom

bl. a. Haparanda gränsdistrikt den å nedre botten i bostadshuset befintliga tvårumslägenheten

funnits böra omändras till en trerumslägenhet för att bereda

bostad åt en till Pello förlagd gränsöveruppsyningsman. I följd av denna omplacering

har det även visat sig bliva nödvändigt att låta inreda garage fölen

honom tilldelad tjänsteautomobil. I samband med en så omfattande ombyggnad

av bostadshuset, varom här är fråga, har det ansetts ändamålsenligt

att verkställa en modernisering av huset genom anordnande av värmeledning

och sanitär inredning; vad särskilt angår anordnandet av värmeledning

betingas en sådan åtgärd därav, att svårigheter sedan länge förelegat

för att nöjaktigt uppvärma huset. Slutligen måste, sedan fuktfläckar framträtt

å vissa delar av källarmurarna, schaktning verkställas för dränering

och yttre isolering av grunden, varjämte en del andra mindre reparationsarbeten

behöva utföras.

Angående kostnaderna för nämnda arbeten meddelar styrelsen, att styrelsen

låtit infordra anbud å utförandet av arbetena, vilka styrelsen funnit

böra verkställas snarast möjligt och i ett sammanhang. Styrelsen anför härom

vidare.

De lägsta godtagbara anbud, som avgivits, lyda å följande belopp, nämligen

för byggnadsarbetena 19 845 kronor, för värme- och sanitetsanläggningarna

It 750 kronor och för de elektriska installationsarbetena 1 630

kronor eller tillhopa 33 225 kronor. Härtill komma kostnader för dränering

och isolering av grunden, vilka arbeten beräknas draga en kostnad av högst

4 500 kronor, beroende på i vilken utsträckning de under arbetenas gång finnas

behöva utföras. De sammanlagda kostnaderna för ombyggnad av bostadshuset

i Pello skulle följaktligen enligt föreliggande anbud komma att

uppgå till omkring 37 700 kronor, vilket belopp med tillägg av kostnader

för utförda arkitektarbeten jämte oförutsedda utgifter torde kunna avrundas

till 40 000 kronor.

Om till sistnämnda belopp lägges kostnaden för arbetena i Alkullen, beräknade

till 15 000 kronor, skulle den sammanlagda kostnaden för de båda

ombyggnaderna i Alkullen och Pello komma att uppgå till 55 000 kronor.

Vissa av de arbeten, som äro avsedda att utföras, äro emellertid att hänföra

till normala reparationsarbeten och böra sålunda belasta det under statens

allmänna fastighetsfond anvisade reparationsanslaget. Med frånräkning av

kostnaderna för dylika arbeten, uppskattade till för Alkullen 1 500 kronor och

för Pello 4 000 kronor, torde det egentliga investeringsbeloppet för ombyggnadsarbetena

å båda platserna kunna beräknas till högst 50 000 kronor.

• Generaltullstyrelsen har såsom av det föregående framgår hemställt om

ytterligare medel för vissa ombyggnadsarbeten vid tullverkets bostadshus i

Pello och Alkullen, huvudsakligen föranledda av vidtagen omorganisation av

gränsbevakningen inom bland annat Haparanda gränsdistrikt. De beräknade

merkostnaderna, 25 000 kronor, ha ej givit mig anledning till erinran. De

torde lämpligen böra bestridas från det för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning.

Härför torde emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kung t. Maj.ts proposition nr 290.

att av det för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning

må bestridas ifrågavarande merkostnader för ombyggnadsarbeten

vid tullverkets bostadshus i Pello och Alkullen

i Norrbottens län.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

57

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1947 äskade, eller, i förekommande

fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1946/47 utöver de i propositionerna nr 2

och 163 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

G: 9 b Anordnande av kurser i statsmedicin för utländska läkare,

reservationsanslag.................................... 10 000

G: 13 b Ytterligare medel för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, reservationsanslag........................ 150 000

160 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

E: 41 Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm........ 38 000

IX. Jordbruksdepartementet.

G: 58 Bidrag till ersättning för genom jordras vid Lidan förorsakade

skador m. m., reservationsanslag................. 15 300

N: 13 Extra utgifter, reservationsanslag....................... 20 000

35 300

X. Handelsdepartementet.

F: 4 a Bidrag till anordnande av den åttonde internationella ratio
naliseringskongressen.

............................... 75 000

Säger för egentliga statsutgifter 308 300

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 290. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens afför sverks fonder.

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

4 a Statens järnvägars dispositionsanslag (I: C: 53), reserva
tionsanslag

....................................... 78 300

C. Statens allmänna fastighets fond.

Justitiedepartementet:

5 a Nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd (III: 5 a), reserva
tionsanslag

....................................... 35 000

5 b Värmeledning m. m. i bostadshus vid kolonien Sörbyn

(III: 5 b), reservationsanslag....................... 27 000

Kommunikationsdepartementet:

15 Anordnande av lokaler för Svea hovrätt (III: 15), reservationsanslag

....................................... 40 000

17 Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige (III: 17),

reservationsanslag.................................. 83 800

18 Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland (III: 18),

reservationsanslag.................................. 82 500

Ecklesiastikdepartementet:

39 Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket (III: 40), reservationsanslag

................................... 30 000

41 b Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet vid universitetet

i Uppsala (III: 42 b), reservationsanslag..... 55 000

49 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset (III: 51),

reservationsanslag.................................. 60 000

53 Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna (III: 55),

reservationsanslag.................................. 158 000

58 a Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i

Lycksele (III: 60 a), reservationsanslag.............. 99 500

59 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (III: 63),

reservationsanslag.................................. 60 000

730 800

D. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond:

4 a Utflyttning av Stockholms garnison, reservationsanslag 100

Försvarets fabriksfond:

10 a Utflyttning av ammunitionsfabriken i Marieberg, reservationsanslag

............................... 100

200

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 809 300

Summa för driftbudgeten 1 117 600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290. 59

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

6 a Lån till utländska läkare för viss efterutbildning....... 1 000 000

VII. Fonden för statens aktier.

Finansdepartementet:

4 Förvärv av aktier i aktiebolaget Göteborgs handelsbank

m. ............................................. 6 500 000

Vilt. Fonden för förlag till statsverket.

Handelsdepartementet:

2 Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå

socken m. m..................................... 250 000

Säger för kapitalbudgeten 7 750 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

477774 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om särskilda förmåner för vissa internationella organisatio s. 12 i texten
  2. Rskr. 1947:443 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946147. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1947:382 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående slutlig reglering av riksstaten f ör budgetåret 1946/47 in. m., i vad propositionen a a1 i texten
  4. Rskr. 1947:392 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda förslag om anslag för budgetåret 1947/48 till oförutsedda utgifter. s. 8 i texten
  5. Rskr. 1947:395 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., i vad propositionen avse s. 10 i texten

Visa alla 16