Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m
1947-05-16 · 53 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 44 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:290, Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m
Dokumentets text
Kungl Maj.ts proposition nr 290.
1
Nr 290.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m.; given
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Vid den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1946/47 bör, såvitt
möjligt, lämnas en samlad överblick över utfallet av budgetens inkomsttitlar
och utvecklingen av statsutgifterna under nämnda budgetår, översikten bör
omfatta såväl den ursprungliga riksstaten, sådan denna fastställdes i juni
1946, som tilläggsstat I och tilläggsstat II, å vilka uppförts de medelsanvisningar
avseende löpande budgetår som beslutats av fjolårets riksdag under
dess höstsession och av den nu samlade riksdagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 290.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
Äskandena å tilläggsstat II ha till väsentliga delar sammanförts i tilläggsstatspropositioner,
en vid riksdagens början (nr 2) och en vid den ordinarie
propositionstidens utgång (nr 163). Vid sidan av dessa propositioner och även
efter anmälan av sistnämnda proposition har emellertid ett antal propositioner
avseende anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Maj:t. På
hemställan av vederbörande departementschefer har Kungl. Maj:t vidare enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10) fattat
beslut om äskande av ytterligare tilläggsstatsanslag. De nu framlagda anslagsäskandena
avse huvudsakligen avskrivning av investeringar å tilläggsstat
II.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som Kungl. Maj:t utöver de i propositionerna
nr 2 och 163 upptagna till och med denna dag beslutat eller, i förekommande
fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen ha
sammanfattats i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende (bihang).
Sammanställningen visar att, efter det proposition nr 163 anmäldes, å
tilläggsstat äskats anslag å tillhopa 1,1 miljoner kronor å driftbudgeten, varav
0,8 miljon kronor för avskrivningsändamål, och 7,8 miljoner kronor å
kapitalbudgeten. Utgifterna å driftbudgeten utom avskrivningarna fördela sig
med smärre belopp under femte, åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna.
Av utgifterna på kapitalbudgeten avse 6,6 miljoner kronor förvärv av aktier i
aktiebolaget Göteborgs handelsbank samt 1 miljon kronor lån till utländska
läkare för viss efterutbildning.
En sammanfattande översikt över dels driftbudgetens inkomster
och utgifter enligt den ursprungliga riksstaten, dels samtliga utgifter å tillläggsstat
lämnas i följande tabell (s. 4—5), där även det nu motsedda utfallet
av riksstaten för budgetåret 1946/47 angives. Utfallssiffroma grunda sig
på beräkningar, vilka av riksräkenskapsverket överlämnats med skrivelse den
30 april 1947. Dessa utfallsberäkningar ha kompletterats med beloppet av
denna dag äskade anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tillläggsstat
II samt med övriga anslagsäskanden, vilka icke varit kända för
riksräkenskapsverket vid beräkningens utarbetande.
Av tabellen framgår, att medelsanvisningarna och anslagsäskandena å
tilläggsstat II uppgå till ett sammanlagt belopp av 24,6 miljoner kronor, varav
23,7 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 0,8 miljon kronor avskrivningar.
Den totala anslagssumman på driftbudgeten skulle vid bifall till
nämnda äskanden uppgå till 3 558,9 miljoner kronor. Till jämförelse har i
tabellen angivits summan av anslagsanvisningarna å den urspiåmgliga riksstaten,
vilken summa utgör 3 347,5 miljoner kronor. Sammanlagda beloppet
av redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår sålunda till 211,4
miljoner kronor.
I sin nyssnämnda skrivelse har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstutfallet
skall visa en sammanlagd merinkomst av 258 miljoner kronor;
i statsverkspropositionen beräknades detta överskott till 220 miljoner kro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
3
nor. Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas
komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med 21,6
miljoner kronor, och för de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst
av 236,4 miljoner kronor.
Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten framkommer
såsom ett saldo mellan överskott respektive brist för olika inkomsttitlar. Av
de direkta skatterna förutses överskott för inkomst- och förmögenhetsskatten
med 15, för värnskatten med 5 samt för utskiftnings- och ersättningsskatten
med 4,7 miljoner kronor. Bland övriga bevillningar, för vilka redovisas överskott,
må nämnas stämpelmedel med 30 miljoner kronor, tullmedel med 80
miljoner kronor, varuskatt med 15 miljoner kronor, tobaksskatt med 35 miljoner
kronor, rusdrycksförsäljningsmedel med sammanlagt 39 miljoner kronor,
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och vin med tillhopa
41 miljoner kronor samt maltskatt med 3,5 miljoner kronor. Inkomsttiteln allmän
omsättningsskatt har i riksstaten beräknats för hela budgetåret. Då sistnämnda
skatt avskaffats från och med den 1 januari 1947, förutses en brist å
80 miljoner kronor å denna inkomsttitel. Bland övriga i förhållande till riksstaten
beräknade brister å skattetitlarna må nämnas 8,5 miljoner kronor för
skatt å kaffe och 3 miljoner kronor för brännvinstillverkningsskatt. För upp
-
1 ............
Merutgifter
Besparingar
Milj. kr.
Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.................
O-Öl
—
II. Justitiedepartementet.........................
Ilo
—
III. Utrikesdepartementet.........................
2''IS
—
IV. Försvarsdepartementet........................
4’26
—
V. Socialdepartementet...........................
1803
—
VI. Kommunikationsdepartementet.................
—
9-56
VII. Finansdepartementet..........................
4-si
—
VIII. Ecklesiastikdepartementet......................
3-03
—
IX. .Jordbruksdepartementet.......................
—
6-9 7
X. Handelsdepartementet.........................
2'' 3 2
—
XI. Folkhushållningsdepartementet.................
8''48
—
XII. Pensionsväsendet.............................
—
3-37
XIII. Oförutsedda utgifter..........................
O'' 86
—
XIV. Riksdagen och dess verk. m. m................
—
0’33
Säger
45''i3
202 3
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden...............................
0* 2 8
—
II. Riksgäldsfonden..............................
—
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster..
—
1*47
Säger
0''2 8
1*47
Summa
45-41
21-70
Nettomerutgift,
23''7 1
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
Statsregleringen för
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ...................
n. Uppbörd i statens verksamhet
Hl. Folkpensionsavgifter ........
IV. Diverse inkomster..........
Riksstaten
Milj. kr.
Utfall
Milj. kr.
2
Säger
3
832-2
61-s
66-0
68-o
028-o
3
3
006-o
75-6
67-5
67-3
216-4
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
Statens affärsverksfonder .....
Riksbanksfonden ............
Statens allmänna fastighetsfond
Försvarets fonder ...........
Statens utlåningsfonder ......
Fonden för låneunderstöd ....
Fonden för statens aktier ____
Statens pensionsfonder .......
Diverse kapitalfonder ........
Säger
Summa
3
179-0
10- o
11- 8
18-6
22-4
11-5
7-9
32-8
25-Q
319o
347-0
3
234-9
11-2
19-8
21-2
13-7
13-3
332
19-7
367-0
583-4
I riksstaten beräknat underskott
0s
börd i statens verksamhet beräknas ett nettoöverskott av 14 miljoner kronor.
Statens affärsverksfonder utvisa i förhållande till riksstatens beräkningar ett
sammanlagt nettoöverskott å 56 miljoner kronor, varav 23 miljoner kronor
falla å statens järnvägar.
Utgifterna å riksstatens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna
enligt vad riksräkenskapsverket anför beräknas komma att överstiga den
totala anslagssumman med netto 23,7 miljoner kronor enligt en av riksräkenskapsverket
upprättad sammanställning, vilken återgivits å s. 3.
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
5
budgetåret 1946/47.
Riks
staten
-
Tilläggs
stat
I
-
Tilläggs
stat
II
-
Summa
Beräknat
utfall
Besparing(-)Merutgift
(+)
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I.
Kungl. hov- och slottsstaterna
2-3
—
—
2-3
+
0-o
2-3
II.
Justitiedepartementet........
29-1
Oo
0-o
29-1
+
1*2
30-3
III.
Utrikesdepartementet........
13-4
1-2
0’7
15-3
+
2-2
17-5
IV.
Försvarsdepartementet ......
897-7
1-3
11
900-1
+
4-3
904-4
V.
Socialdepartementet .........
715-1
l-o
5-o
721-1
+
18-0
739-1
VI.
Kommunikationsdepartementet
225-6
—
8-7
234-3
—
9-6
224-7
VII.
Finansdepartementet ........
72-7
1491
0-5
222-3
+
4-8
227-1
VIII.
Ecklesiastikdepartementet ....
382-1
2-2
l-o
385-3
+
3-0
388-3
IX.
Jordbruksdepartementet .....
346-8
1 * 9
0-7
349-4
—
7-0
342-4
X.
Handelsdepartementet .......
37-3
Oo
0-2
37-5
+
2-3
39-8
XI.
Folkhushållningsdepartementet
31-5
25-4
5-8
62-7
+
8-5
71-2
XII.
Pensionsväsendet ...........
107-9
—
—
107-9
—
3-4
104-5
XIII.
Oförutsedda utgifter ........
l-o
—
—
l-o
+
0-9
1-9
XIV.
Riksdagen och dess verk.....
9-6
—
—
9-6
—
0-3
9-3
Säger
2 872 1
182-1
23-7
3 077-9
+ 24-9
3102-8
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I.
Luftfartsfonden .............
3-0
—
—
3-o
+
0-3
3-3
II.
Riksgäldsfonden ............
3110
—
—
311-0
—
3110
in.
Avskrivning av nya kapitalin-
vesteringar ..............
137-5
4‘8
0-8
143-1
—
143i
IV.
Avskrivning av oreglerade kapi-
talmedelsförluster..........
23-9
—
—
23-9
—
1-5
224
Säger
475-4
4-8
0’8
481-0
—
1-2
479-8
Summa
3 347-5
186-9
24-5
3 558-9
+ 23-7
3 582-6
Överskott att tillföras statens budgetut-
jämningsfond...................
—
—
—
_
0''8
Tillsam
mans
-
I fråga om utfallsberäkningen anför riksräkenskapsverket följande.
Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av
beräknade nettomerutgifter å socialdepartementets och folkhushållningsdepartementets
huvudtitlar om respektive 18,03 miljoner kronor och 8,48 miljoner
kronor samt beräknade nettobesparingar å kommunikationsdepartementets
och jordbruksdepartementets huvudtitlar om respektive 9,56 miljoner kronor
och 6,97 miljoner kronor. För försvarsdepartementets huvudtitel, i fråga om
vilken huvudtitel beräkningen dock innefattar vissa osäkerhetsmoment i vad
avser anslaget till avveckling av beredskapen m. m., skulle alltså utfallet, såvitt
nu är fråga, icke i mera väsentlig grad påverka budgetutjämningsfondens ställ
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
Kapitalbudgeten
Fond
I n v e s t e-
Riksstat
Milj. kr.
Tilläggsstat I
Milj. kr.
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond..........................
6-6
1-8
Telegrafverkets fond.......................
123-3
3-7
Statens järnvägars fond....................
126-5
1*7
Statens vattenfallsverks fond................
92''0
2-7
Domänverkets fond........................
l-o
0’2
II. Luftfartsfonden..............................
8-3
12-8
III. Statens allmänna fastighetsfond...............
52-s
8-0
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond ...................
90-6
1*7
Försvarets fabriksfond.....................
2-1
—
V. Statens utlåningsfonder.......................
322-5
—
VI. Fonden för låneunderstöd ....................
78-7
35-0
VII. Fonden för statens aktier.....................
47-o
—
VIII. Fonden för förlag till statsverket..............
0-o
lo
IX. Diverse kapitalfonder.........................
262-7
2-6
Summa
1 214-t
71-2
Avgår avsättning till fonden för oreglerade kapital-
medelsförluster.................................
ning. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdepartementets
huvudtitel, må framhållas, att anslagen till avlöningar och omkostnader
för statens sinnessjukhus samt anslagen till överståthållarämbetet och
landsstaten, till polisväsendet och till bidrag till flyktingars uppehälle, yrkesutbildning
in. in. beräknas komma att överskridas med tillhopa (3,45 + 4,20 +
2,17 + 5,35 =) 15,17 miljoner kronor. Den för folkhushållningsdepartementets
huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger med att praktiskt
taget samtliga anslag till avlöningar och omkostnader för statens krisorgan
beräknas komma att i avsevärd mån överskridas. Till förklaring av den för
kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen må
framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund av uppkommande
merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna
kunna via anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
tillföras 15,25 miljoner kronor; realiserandet av budgeten beräknas
alltså icke blott eliminera underskottet å automobilskattemedlens specialbudget
enligt riksstat och tilläggsstat, 8,45 miljoner kronor, utan även medföra
en minskning av vid budgetårets ingång å budgetutjämningsfonden balanserad
brist motsvarande tidigare från budgetutjämningsfonden täckta underskott
å automobilskattemedlens specialbudget med 6,80 miljoner kronor
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
7
budgetåret 1946/47.
ringsanslag
Avskrivningsmedel m. m.
Investe- rings- bemyn- digande
Milj. kr.
Tilläggsstat II
Milj. kr.
Summa
Milj. kr.
Riksstat
Milj. kr.
Tilläggsstat I
Milj. kr.
Tilläggsstat II
Milj. kr.
Summa
Milj. kr.
84
1-5
1-5
69
—
127-0
45-0
—
—
45-0
82-0
—
128-2
50-9
—
o-i
51-0
77-2
12o
106-7
20-o
—
—
20-o
86’7
—
1-2
09
—
—
0-9
0-3
—
21-1
8-2
—
—
82
12-9
2-0
62-8
27-3
4-o
0-7
32-o
30-8
_
92-3
51-s
0-8
0-0
52-6
39-7
—
2i
1-3
—
0-o
1‘3
0''8
19-o
341-5
50-2
—
—
50-2
291-3
l-o
114-7
8-1
—
—
8-1
106-6
65
53-5
—
—
—
—
53-5
1-9
2-9
—
—
—
—
2-9
0-2
265-5
5-1
—
—
5-1
260-4
42-6
1 327-9
270-3
4-8
0''8
275-9
1 052 o
—
—
23-9
—
—
—
23-9
1 028-1
från 341,00 miljoner kronor till 334,20 miljoner kronor. Den nettobesparing,
sorp beräknas för jordbruksdepartementets huvudtitel sammanhänger med att
å anslaget till prisrabattering å vissa livsmedel förutsättes uppkomma en besparing
å 11,00 miljoner kronor.
I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot budgetutjämningsfonden
reglerade anslagen må vidare nämnas, att budgetutjämningsfonden
beräknas komma att tillföras besparingar å reservationsanslag
å i runt tal 10 miljoner kronor.
Enligt statsregleringsbesluten har för innevarande budgetår elt budgetunderskott
å 0,5 miljon kronor beräknats. Enligt föregående redogörelse bar
man nu att räkna med å ena sidan en merinkomst av 236,4 miljoner kronor
och eu reservationsbesparing å 10 miljoner kronor samt å andra sidan en
ökning av anslagsanvisningarna med 211,4 miljoner kronor och en nettomerutgift
å 23,7 miljoner kronor. Om saldot mellan angivna ökningar och minskningar,
11,3 miljoner kronor, minskas med det i den ordinarie riksstaten
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
redovisade undeiskottet för driftbudgeten, 0,5 miljon kronor, erhålles i stället
ett överskott att tillföras budgetutjämningsfonden om i runt tal 11 miljoner
kronor.
För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna
å driftbudgetens anslag skall det angivna överskottet korrigeras med
hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten.
Riksräkenskapsverkets beräkningar ge vid handen att under löpande
budgetår kan motses en ökning å 300 miljoner kronor av de reserverade
medlen. Fördelningen av denna summa framgår av följande sammanställning.
Minskning ( —)
resp.ökning( + )
Milj. kr.
Reservationer som beräknats komma att överföras till budget
-
utjämningsfonden .......................................... - 1000
Beräknad förändring i övrigt i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag:
Egentliga statsutgifter:
IV. Försvarsdepartementet.............................. + 75 00
V. Socialdepartementet................................. + 1500
VI. Kommunikationsdepartementet....................... + 5000
VII. Finansdepartementet................................ + 6000
XI. Folkhushållningsdepartementet....................... + 2000
Övriga huvudtitlar.................................. + 1500
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .............. + 75’00
Summa f 300-00.
Till det förut framräknade budgetöverskottet skall således läggas angivna
reservationsökning å 300 miljoner kronor. Det belopp, varmed de sammanlagda
utgifterna kunna beräknas komma att understiga summan av inflytande
inkomster under innevarande budgetår, kan alltså uppskattas till omkring
310 miljoner kronor.
Det bör emellertid framhållas, att det sålunda framräknade överskottet
icke helt motsvarar de faktiska in- och utbetalningar, som under budgetåret
1946/47 gjorts å statsverkets kassa, bland annat med hänsyn till de
olika transaktioner, som förekomma vid sidan av budgeten. För innebörden
av dessa transaktioner får jag hänvisa till tidigare i olika sammanhang lämnade
redogörelser.
Kapitalbudgeten i den ursprungligen fastställda riksstaten omfattade
investeringsanslag å 1 214 miljoner kronor. Å tilläggsstat ha sedermera
äskats tillhopa 114 miljoner kronor, varför anslagen till investeringar å den
slutliga riksstaten uppgå till sammanlagt 1 328 miljoner kronor med den fördelning
på de olika fonderna som framgår av föregående sammanställning.
Investeringsbemyndigandena å den av fjolårets riksdag fastställda riksstaten
uPPgingo sammanlagt till 900 miljoner kronor. De äskade tilläggsanslagen
ha medfört en höjning av investeringsbemyndigandenas slutsumma till 1 028
miljoner kronor, vilket således är det nytillskott av lånemedel, som erfordras
för kapitalbudgetens realiserande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
9
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—10) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
11
Bilaga 1.
Egentliga statsutgifter.
Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 16 maj 1947.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne. Kock.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt
anför därvid följande.
B. Justitiekanslersämbetet.
[1.] Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. Efter framställning av justitiekanslersämbetet
i skrivelse den 11 februari 1947 har Kungl. Maj:t, med stöd
av riksdagens i skrivelser den It februari 1941, nr 17, och den 12 februari
1946, nr 16, givna bemyndiganden, medgivit, att den i gällande avlöningsstat
för ämbetet uppförda anslagsposten å 34 900 kronor till avlöningar till
icke-ordinarie personal må för innevarande budgetår överskridas med högst
3 925 kronor.
I sin nämnda framställning meddelade justitiekanslersämbetet, att under
återstoden av budgetåret kunde — utöver sistnämnda belopp — omkring
6 000 kronor beräknas bliva erforderliga till förstärkning av anslagsposten avlöningar
till icke-ordinarie personal. Härtill komme de kostnader, som föranleddes
av ett mera omfattande remissärende, vars handläggning uppdragits
åt särskilt förordnad justitiekansler. Ämbetet anförde vidare, att anledningen
till att de reguljära avlöningskostnaderna komme att behöva överskridas
med det då beräknade beloppet 6 000 kronor vore den ämbetet åvilande arbetsbördan,
som nödvändiggjort partiell tjänstledighet för justitiekansler!! i
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
Departements
chefen.
avsevärd omfattning samt anställande av extra arbetskrafter. Av mera arbetskrävande
ärenden hänvisade ämbetet särskilt till den utredning rörande
svenska legationen i Berlin, som i anledning av remisser från statsdepartement
försigginge inom ämbetet, samt besvarandet av remisser rörande omfattande
lagstiftningsfrågor. Ämbetet meddelade jämväl, att ämbetet hade för
avsikt att senare inkomma med framställning om förstärkning av ickeordinarieposten.
I skrivelse den 2 maj 1947 har ämbetet inkommit med den sålunda förebådade
framställningen. Ämbetet har därvid meddelat att, sedan avlöningskostnadema
bestritts för april månad, allenast ett belopp av 2 257 kronor
återstode å icke-ordinarieposten. För maj och juni kunde de avlöningar,
som skulle bestridas från anslagsposten, beräknas till omkring 5 300 kronor
för vardera månaden. Då härav omkring 2 200 kronor kunde täckas av till
förfogande stående medel och någon reserv borde beräknas, uppginge det
erforderliga beloppet till 8 500 kronor. Rörande anledningen till att anvisade
medel visat sig icke förslå anföres i skrivelsen:
Främsta orsaken till att de till icke ordinarie personal anslagna medlen
visat sig icke förslå är att söka i den utredning rörande svenska legationen
i Berlin, som omförmäldes i ämbetets skrivelse den 11 februari 1947. Denna
utredning påbörjades i september 1946 och fortgår alltjämt. Ett stort antal
personer ha måst höras i anledning av de rörande legationen och dess
B-avdelning offentligen framställda påståendena. En grupp ärenden, till
vilka hänsyn icke kunnat tagas vid anslagsberäkningen, utgöres av framställningar
från förste stadsfiskalen i Stockholm och landsfogdarna i riket
rörande åtal mot kvinnor för fosterfördrivning, vilka brott enligt riksdagens
beslut 1946 från och med den 1 juli samma år icke få åtalas utan förordnande
av justitiekanslersämbetet. Antalet hithörande ärenden utgör till denna
dag 12, avseende sammanlagt 46 kvinnor. Att ett större belopp nu visat sig
erforderligt än det av ämbetet i skrivelsen den 11 februari 1947 angivna beror
på att arbetsuppgifter i icke beräknad omfattning kommit att åvila ämbetet.
Sålunda var ämbetet sistlidne mars nödsakat att för beredning av ett nyinkommet,
synnerligen brådskande och mycket vidlyftigt ärende — antalet
sidor i den till ärendet hörande akten utgjorde omkring 1 000 —- anlita
fiskal i hovrätt mot en ersättning för avstådda löneförmåner av omkring 1 000
kronor. Vidare har ämbetet erhållit ytterligare författningsremisser att besvara,
därav en mera vidlyftig sådan.
Förutom nyss angivna summa å 8 500 kronor erfordrades, enligt vad
justitiekanslersämbetet tillägger, omkring 5 000 kronor för gäldande av ersättning
till den för handläggning av förut omförmälda remissärende förordnade
justitiekanslern jämte biträden.
Under åberopande av vad sålunda anförts har justitiekanslersämbetet hemställt
om förstärkning av ämbetets anslagspost till icke-ordinarie personal
med (8 500 + 5 000) 13 500 kronor.
Med anledning av justitiekanslersämbetets framställning torde riksdagens
bemyndigande böra utverkas att medgiva överskridande av ämbetets ickeordinariepost
med högst det begärda beloppet, 13 500 kronor.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för justitiekanslersämbetet uppförda
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal må
under budgetåret 1946/47 överskridas med — utöver vad som
med riksdagens bemyndigande redan medgivits av Kungl.
Maj:t — högst 13 500 kronor.
C. Domstolarna.
[2.] Hovrätterna: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för rikets hovrätter
upptages för norrländska hovrätten en anslagspost å förslagsvis 76 900
kronor till avlöningar till icke-ordinarie personal. Beträffande denna post
har föreskrivits att den icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd må överskridas
annat än med belopp, som kan erfordras i anledning av att i därifrån utgående
arvoden till vissa angivna befattningshavare skall ingå ersättning
motsvarande provisoriskt lönetillägg. Medgivande att eljest överskrida ifrågavarande
anslagspost kan utan riksdagens särskilda bemyndigande lämnas
endast under de förutsättningar, som angivits i propositionen nr 198 till 1943
års riksdag (s. 19) samt, jämlikt riksdagens skrivelse den 12 februari 1946,
nr 16, i Kungl. Maj:ts cirkulär till statsmyndigheterna den 30 maj 1941 (nr
536).
I skrivelse den 17 april 1947 har hovrätten för Övre Norrland hemställt
bland annat, om medgivande att överskrida ifrågavarande anslagspost med
— utöver vad som tidigare medgivits — högst 20 000 kronor. Hovrätten har
därvid utgått från att ett av Kungl. Maj:t den 24 januari 1947 meddelat beslut,
varigenom hovrätten medgivits rätt att under första halvåret 1947 till
extra skrivhjälp i hovrätten använda högst 1 800 kronor utöver för sådant
ändamål eljest beräknade medel, inneburit medgivande för hovrätten att
överskrida anslagsposten med sistnämnda belopp. Hovrätten räknar alltså
med att ett belopp av (76 900 + 1 800) 78 700 kronor ställts till hovrättens
förfogande för avlöningar till icke-ordinarie personal. I hovrättens skrivelse
anföres bland annat:
Vid utgången av mars månad 1947 belöpte sig utgifterna å denna anslagspost
till 75 041 kronor 69 öre, och hovrätten uppskattar det återstående medelsbehovet
till approximativt 25 000 kronor. Summan av dessa två belopp,
100 041 kronor 69 öre, överstiger anslagsbeloppet, 78 700 kronor, med 21 341
kronor 69 öre. I förevarande sammanhang bör dock sistnämnda belopp minskas
med vad hovrätten under budgetåret hittills utbetalat och kommer att
utbetala i form av tidigare omförmälda ersättningar, motsvarande provisoriskt
lönetillägg, till vissa befattningshavare. Efter approximativ beräkning
uppgår sagda avdrag till 1 475 kronor. Det beräknade överskott av utgifter
å anslagsposten, för vilket erfordras Eders Kungl. Maj ds medgivande, skulle
alltså uppgå till (21 341:69 — 1 475=) 19 866 kronor 69 öre.
Orsakerna till det uppkomna stora anslagsbehovet äro flerahanda.
Till stor del är behovet att hänföra till det kända förhållandet att hovrätten
under budgetåret arbetat med endast två ledamöter, som äro inne
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
havare av hovrätlsrådsämbeten. Det tredje i anslagsposten till ordinarie
tjänstemän inberäknade hovrättsrådet har varit ersatt med en assessor, och
dennes lön har i stället kommit att belasta nu ifrågavarande anslagspost,
under det att besparing skett å anslagsposten till ordinarie tjänstemän. En
motsvarande belastning av anslaget har uppkommit därigenom, att sekreterartjänsten
i hovrätten under juli 1946 och huvuddelen av februari 1947
bestritts av en extra tjänsteman, vilken icke, såsom tillförordnade sekreteraren
under återstoden av budgetåret, erhållit vikariatslön. Hovrätten har
beräknat besparingarna vid budgetårets slut å anslagsposten för ordinarie
tjänstemän till 13 370 kronor. — Vidare har kostnaden för vikarie (häradshövdingen
Kristensson) under hovrättsrådet Zuhrs semester i augusti 1946
belastat ifrågavarande anslagspost. Skillnaden mellan denna kostnad samt
avlöningen till en adjungerad extra ordinarie fiskal. 850 kronor, utgör en
merutgift i förhallande till tidigare beräkningar. — Särskilda inskrivningsdomaren
i Askims, Hisings och Sävedals domsaga Klas Nilsson har varit
förordnad till adjungerad ledamot i hovrätten från och med den 1 augusti
till och med den 31 december 1946, därvid Nilsson åtnjutit enahanda avlöning
som å inskrivningsdomartjänsten (lönegrad A 29:30). Skillnaden mellan
Nilssons avlöning samt avlöningen för en assessor, 555 kronor, har därigenom
kommit att belasta anslagsposten utöver vad som tidigare beräknats.
~ Betiäffande hovrättens rättsbildade personal har slutligen Eders Kungl.
Maj:t genom beslut den 24 januari 1947 medgivit hovrätten att anställa ytterligare
en fiskalsaspirant för tiden intill den 1 juli 1947.
Även i fråga om avlöningarna till den icke rättsbildade personalen ha anspråken
å ifrågavarande anslagspost ökats i jämförelse med tidigare beräkningar.
Sålunda har Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 29 november
1946 föreskrivit dels att en kontorsbiträdesbefattning (lönegrad Eo 4) skulle
ersättas med en kontoristbefattning (lönegrad Eo 9) från och med den 1 december
1946, dels ock att till extra skrivbiträdet Ingrid Westman finge utgå
et t til läggsarvode av 75 kronor i månaden från och med nvssnämnda dag.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 24 januari 1947 medgivit
att i hovrätten finge vara inrättad — utöver tidigare medgivna befattningar
~en kontorsbiträdesbefattning i lönegrad Ex 4 från och med den 1 februari
^ ^ budgetarets slut. Merkostnaderna för nu angivna förändringar betraffande
den icke rättsbildade personalen uppgå till 2 034 kronor.
Tillhopa torde erfordras anvisande av ytterligare i runt tal 20 000 kronor
under ifrågavarande anslagspost.
I en sedermera efter anmodan ingiven promemoria ha lämnats följande
ytterligare uppgifter rörande de oförutsedda utgifterna på icke-ordinarieposten.
Utöver vad hovrätten tidigare meddelat har bl. a. följande belopp belastat
ifrågavarande anslagspost, nämligen
1. vikarie för militärinkallad personal .............. cirka kronor 350
2. vikarie (borgmästaren Fallenius under ledighet för hovrättsrådet
Zuhr, medgivet av Kungl. Maj:t) ............ » 270
3. vikarier under diverse kortare ledigheter, enligt meddela
de
bestämmelser beviljade av presidenten för särskilt betungande
arbeten (s. k. presidentledigheter) ........ cirka » 235
4. extra fiskalssemestrar .......................... cirka » 1 400
kronor 2 255.
Beträffande sistnämnda post meddelas följande. Enligt särskilda nådiga
brev har medgivits, att i vissa domsagor anställas extra domare, vanligen vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
15
sidan av häradshövding och tingssekreterare. Då semestrar för dessa befattningshavare
ifrågakommit, har med hänsyn till deras lösliga ställning i domsagorna
ansetts riktigare att låta dem åtnjuta semester i deras egenskap av
extra fiskaler. Härigenom har sålunda kostnaden för semestrarna kommit
att belasta hovrättens anslag.
De utgifter, som föranlett att de för norrländska hovrätten anvisade med- Departementslen
till icke-ordinarie personal visat sig otillräckliga, äro endast delvis av den chelenart
att medgivande att överskrida icke-ordinarieposten kan lämnas utan särskilt
bemyndigande av riksdagen. Så kan ske beträffande kostnaderna för
vikarier å hovrättsrådstjänsterna och sekreterartjänsten samt för militärinkallad
personal, vilka kostnader uppgå till sammanlagt 12 900 kronor.
Kungl. Maj:t har tidigare denna dag medgivit, att posten må överskridas
med detta belopp. För att täcka vad därutöver erfordras bör utverkas riksdagens
bemyndigande att överskrida posten. Därvid är emellertid att märka,
att Ivungl. Maj ds förenämnda beslut den 24 januari 1947, varigenom hovrätten
tillåtits att för extra skrivhjälp använda 1 800 kronor mer än som
beräknats för sådant ändamål, icke inneburit något medgivande att överskrida
posten. Hovrättens framställning bör därför anses avse medgivande
att överskrida icke-ordinarieposten med sammanlagt (20 000 + 1 800) 21 800
kronor och särskilt bemyndigande av riksdagen skulle alltså erfordras beträffande
ett belopp av (21 800—12 900) 8 900 kronor. Sistnämnda belopp
motsvarar huvudsakligen kostnaderna för vissa personalförstärkilingar och
löneförbättringar för icke-ordinarie biträdespersonal, vilka det visat sig oundgängligen
nödvändigt att genomföra redan under löpande budgetår.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för hovrätten för Övre Norrland
uppförda anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
må under budgetåret 1946/47 överskridas med — utöver
vad som med riksdagens bemyndigande redan medgivits av
Kungl. Maj:t —- högst 8 900 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Karl Gustaf Grönhagen.
Kungi. Maj.ts proposition nr 290.
17
Biluga 2.
Egentliga statsutgifter.
Femte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Statsrådet Mossberg anmäler härefter under socialdepartementets handläggning
hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför härvid följande.
G. Diverse.
[1.] 13 b. Ytterligare medel för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag. För innevarande budgetår har riksdagen ursprungligen
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga under femte
huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 800 000 kronor (riksdagens
skrivelse 1946: 5, p. 187). Vid budgetårets ingång fanns å anslaget en reservation
av cirka 23 000 kronor, varför det för budgetåret disponibla beloppet
utgjorde 823 000 kronor.
Då dessa medel visat sig otillräckliga, har riksdagen, på därom av Kungl.
Maj:t i proposition 1947: 2 (bil. 2, p. 3) framlagt förslag, i skrivelse den 5
februari 1947, nr 14, till kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln
anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Beräkningen av tilläggsanslaget skedde med ledning av vissa överväganden
rörande omfattningen av de mera kostnadskrävande kommittéernas
arbete under senare hälften av innevarande budgetår. Medelsåtgången har
emellertid blivit större än beräknat.
Ä ifrågavarande anslag kvarstod den 1 maj 1947 ett odisponerat belopp av
omkring 115 000 kronor. Delta betyder, att kostnaderna för femte liuvud
Uihang
till riksdagens protokoll 1047. 1 samt. Nr 200.
•i
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
titelns kommittéer och utredningar genom sakkunniga under de tio första
månaderna av budgetåret uppgått till cirka 1 200 000 kronor eller i genomsnitt
omkring 120 000 kronor för månad. Utgifterna under budgetåret intill
den 1 maj 1947 hava för ett antal av de mest kostnadskrävande kommittéer
-
na uppgått till följande belopp:
Socialvårdskommittén ............................ kronor 84 664: 74
1938 års arbetarskyddskommitté .................. » 50 397:36
1941 års befolkningsutredning .................... » 30 269: 43
Statens sjukhusutredning .......................... » 129 565: 31
Kommittén för partiellt arbetsföra ................ » 63 459: 81
Parlamentariska undersökningskommissionen angående
flyktingärenden och säkerhetstjänst .............. » 123 836:35
1945 års skogshärbärgesutredning .................. » 21581:23
1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen .... » 22 053: 37
1946 års kommitté för den halvöppna barnavården .. » 35 768:95
1946 års kommunallagskommitté .................. » 23 678: 73
Polisinstruktionsutredningen ...................... » 22 586:64
1946 års läkemedelsutredning ...................... » 23 529:41.
Vidare bör nämnas, att det omfattande propositionsarbetet jämte vissa utredningar
i samband därmed nödvändiggjort en förstärkning av departementets
arbetskrafter med särskilda sakkunniga. Kostnaderna härför, vilka
kunna beräknas till omkring 11 000 kronor i månaden, belasta förevarande
anslag.
Jag beräknar kommittékostnaderna under femte huvudtiteln för maj och
juni 1947 till cirka 250 000 kronor. Då på kommittéanslaget allenast återstår
ett belopp av 115 000 kronor, synes en ytterligare anslagsförstärkning
av i avrundat tal 150 000 kronor erforderlig. Å tilläggsstat för innevarande
budgetår torde sålunda under femte huvudtiteln böra under rubriken Ytterligare
medel för kommittéer och utredningar genom sakkunniga äskas ett
reservationsanslag av 150 000 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Ytterligare medel för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av ..............................kronor 150 000.
Vad föredragande statsrådet sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
S. Rönström.
Kungl. Maj ds proposition nr 290.
19
Bilaga 3.
Egentliga statsutgifter.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför
därvid följande.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
fl.] Statskontoret: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för statskontoret
upptager för avlöningar till icke-ordinarie personal en obetecknad anslagspost
å 226 000 kronor. Efter framställning av statskontoret i skrivelse den
29 januari 1947 har Kungl. Maj:t i proposition nr 163 (bilaga 6, punkt 2)
föreslagit riksdagen medgiva att ifrågavarande anslagspost måtte få överskridas
med 11 500 kronor. Riksdagen har i skrivelse nr 201 anmält, att riksdagen
bifallit propositionen.
I skrivelse den 30 april 1947 har statskontoret gjort framställning om ytterligare
förstärkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
för innevarande budgetår. I sin framställning framhåller statskontoret
alt en av huvudorsakerna till att utgifterna för den icke-ordinarie personalen
icke kunnat hållas inom ramen för ursprungligen anvisade medel
vore, såsom statskontoret framhållit i sin förra skrivelse, de oförutsedda
kostnader, som uppkommit vid övergången till det nya skatteavdragssystemet,
främst på grund av försenad leverans av pensionsbyråns nya maskinella
utrustning. Statskontoret anför härom närmare följande.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
Departements
chefen.
Vad angår tillämpningen av källskatteförfarandet å den kategori skattskyldiga
det här gäller -—- pensionärer till ett antal av ca 24 000 — har denna
varit lörenad med betydande svårigheter. Till belysande härav må anföras
följande. En väsentlig del av pensionärerna — speciellt familjepensionstagare
— ha tidigare på grund av sin låga inkomst befriats från skattens erläggande.
Med det nya skattesystemet erfordras för dylik befrielse, att inkomsttagarna
hänvända sig till skattemyndighet med särskild ansökan härom.
Trots på förhand utsända skriftliga anvisningar hava nu avsedda pensionärer
i övervägande antalet fall av pensionsexpeditionens personal måst
hjälpas till rätta med skattefrågornas ordnande. Motsvarande förhållanden
ha gällt i fall, då fråga uppkommit, huruvida annan huvudman skall verkställa
skatteavdrag eller huruvida pensionstagaren själv bör verkställa skattebetalning.
Överhuvud taget har personalen blivit tagen i anspråk för rådgivning
i skattehänseende i en omfattning, som varit omöjlig att förutse.
Vad därefter angår maskinleveransen, skulle de beställda Holleritli-maskinerna
för den enligt hålkortssystem omlagda månatliga pensionsutbetalningen
ha levererats före årsskiftet; sedan utlovades de med säkerhet till början
av mars — från vilken förutsättning statskontoret utgick i sin förut berörda
skrivelse — men enligt nu föreliggande uppgifter äro de att emotse först i
mitten av juni.
I förhandenvarande läge ha de maskinella arbetsuppgifterna helt fått anförtros
åt vederbörande maskinfirma att utföra i egen regi, vilket emellertid
nödvändiggjort särskilda åtgärder från statskontorets sida för tillrättaläggning
och kontroll av uppgifts- och kortmaterialet. Dröjsmålet med maskinleveransen
har kullkastat alla tidigare beräkningar rörande personalbehov
och erforderliga anslagsmedel för avlöningar. De ökade arbetsuppgifterna
ha nödvändiggjort anställande av något 10-tal tillfälliga biträden samt åläggande
av övertidsarbete för personalen å pensionsbyrån i mycket betydande
utsträckning. Kostnaderna för denna tillfälliga personal, liksom för övertidsersättningar,
har medfört en oförutsedd merbelastning å icke-ordinarieanslaget,
som för tiden 1 januari—30 april uppgår till något mer än 10 000 kronor
och som för återstående del av budgetåret kan förutses öka med ytterligare
inemot 5 000 kronor.
Statskontoret har vidare framhållit att det icke vore möjligt att fixera
slutsumman för det anslagsöverskridande, som för nyss angivna ändamål
kunde bliva erforderligt. Såvitt nu kunde bedömas komme den av statskontoret
i januariskrivelsen angivna siffran 26 500 kronor att stiga med 13 å
14 000 kronor till omkring 40 000 kronor. Härav torde något mer än 14 000
kronor rymmas inom Kungl. Maj ds befogenhet att medgiva anslagsöverskridande.
Då riksdagen redan anvisat 11 500 kronor som förstärkning av ifrågavarande
anslagspost erfordrades sålunda ytterligare (40 000 — 14 000 —
11 500 =) 15 500 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har behovet av ytterligare
förstärkning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal i
statskontoret berott på omständigheter, vilka icke kunnat av ämbetsverket
förutses, främst den försenade maskinleveransen. Jag vill därför tillstyrka,
att Kungl. Majd inhämtar riksdagens medgivande till att ifrågavarande anslagspost
under löpande budgetår må överskridas med — utöver 11 500 kro
-
Kungi. Maj.ts proposition nr 290.
21
nor, vartill riksdagen redan lämnat sitt medgivande — ytterligare 15 500
kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statskontoret
uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal
må under budgetåret 1946/47 överskridas med högst
15 500 kronor utöver det genom riksdagens skrivelse den 14
maj 1947, nr 201, medgivna beloppet av 11 500 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
23
Bilaga 4.
Egentliga statsutgifter.
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
samt anför därvid följande.
E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
[1.] 41. Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm. För fördelningen
av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset i Stockholm mellan
staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting gälla sedan den
1 juli 1946 enligt därom träffat avtal nya, av 1945 års riksdag godkända
grunder (se 1945 års åttonde huvudtitel, punkt 89 s. 214 ff. och riksdagens
skrivelse nr 8, punkt 90). De nya grunderna äro avsedda att tillämpas
intill dess den vid allmänna barnbördshuset bedrivna undervisningen
överflyttas till en planerad ny klinik vid Sabbatsbergs sjukhus (jfr propositionen
1945: 102). Denna överflyttning har beräknats komma att äga
rum år 1949. Enligt det nya avtalet svarar staten — förutom för det sedvanliga
statsbidraget till driften av förlossningsanstalter — helt för lönekostnaderna
för läkarpersonalen samt därutöver för 15 procent mot tidigare 50
procent av de driftkostnader i övrigt, som icke täckas av inkomster i form
av nyssnämnda statsbidrag, legosängsavgifter och vinst från polikliniken.
Den enskilda avdelningen finansieras helt genom erlagda vårdavgifter. Med
tillämpning av nämnda avtalsbestämmelser har statens bidrag till barnbördshuset
för innevarande budgetår beräknats till 343 000 kronor, vilket belopp
anvisats som obetecknat anslag, som alltså icke må överskridas.
24
Kunql. Maj:ts proposition nr 290.
Lönerna för barnbördshusets befattningshavare — med undantag för läkarlönerna,
för vilka gäller särskild reglering — utgå enligt de grunder, som
gälla vid Stockholms stads sjukhus. Direktionen över allmänna barnbördshuset
äger enligt det av Kungl. Maj:t fastställda reglementet för sjukhuset
att inom de gränser, som betingas av givna anslag och i övrigt förefintliga
tillgångar, bestämma avlöningsförmånerna för annan personal än läkare.
I skrivelse den 19 februari 1947 har direktionen hemställt om anvisande
för innevarande budgetår av ett tilläggsanslag av 38 070 kronor för genom1
öi ande av vissa löneförbättringar åt befattningshavare vid barnbördshuset.
Av direktionens framställning inhämtas i huvudsak följande.
Läkarpersonale n. Från och med budgetåret 1944/45 erhöllo underläkarna
vid allmänna barnbördshuset sådan löneförbättring, som samtidigt
genomfördes vid vissa andra undervisningssjukhus i Stockholm (se 1944 års
åttonde huvudtitel punkterna 71 och 82). Som villkor för löneförbättringen
för underläkarna vid barnbördshuset skulle gälla, att ifrågavarande läkare
icke i vidare mån än motsvarande läkare vid karolinska sjukhuset uppbure
särskild ersättning för intyg, poliklinikavgifter m. in.
Sedan ifrågavarande löneförbättring genomfördes, ha underläkarna vid karolinska
sjukhuset från och med den 1 juli 1946 kommit i åtnjutande av dels
ett provisoriskt lönetillägg av 660 kronor per år och dels eu provisorisk löneförstärkning
av 1 500 kronor per år (utan rörligt lönetillägg), varjämte andre
underläkare uppflyttats till förste underläkare i lönegraden Ex 23 och tredje
underläkare till andre underläkare i lönegraden Ex 21. Vidare ha numera
samtliga underläkare vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik erhållit ställning
såsom förste underläkare i lönegraden Ex 23.
De vid barnbördshuset tjänstgörande underläkarna, av vilka två äro förste
underläkare, två andre underläkare och två tredje underläkare ha anhållit,
dels att komma i åtnjutande av samma arvodesförmåner och tjänsteställning
som underläkarna vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik med retroaktiv beräkning
från och med den 1 juli 1946, dels att de förändringar, som framdeles
eventuellt komma att vidtagas i anställningsvillkoren för underläkarna
vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik, automatiskt måtte genomföras även
för underläkarna vid barnbördshuset.
Enär kraven på underläkarnas kompetens måste ställas lika högt vid allmänna
barnbördshuset som vid karolinska sjukhuset, finner direktionen underläkarnas
framställning vara värd allt stöd. Direktionen har också i den
senast avlämnade petitaskrivelsen, avseende budgetåret 1947/48, beräknat anslag
för såväl provisoriskt lönetillägg som provisorisk löneförstärkning samt
för uppflyttning av två andre underläkare från lönegrad Ex 22 till Ex 23 under
benämningen »förste underläkare» och för två tredje underläkare från
lönegrad Ex 18 till Ex 21 under benämningen »andre underläkare», allt i
anslutning till vad departementschefen anfört i propositionen 1946: 273.
Den av barnbördshusets sex underläkare nu påyrkade uppflyttningen av
de två lägst avlönade underläkarna till samma lönegrad som den för förste
underläkare gällande, d. v. s. till lönegrad Ex 23, var vid tidpunkten för det
senaste budgetförslagets uppgörande icke aktuell, enär direktionen då icke
ägde kännedom om att sådan uppflyttning skett vid karolinska sjukhuset.
Direktionen får dock även i denna del biträda underläkarnas framställning,
enligt vilken samtliga sex underläkare anses böra erhålla tjänsteställning som
»förste underläkare» med placering i lönegrad Ex 23, ävensom tillstyrka att
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
25
samtliga uppflyttningar samt höjning av fyllnadsarvoden måtte få ske med
tillämpning från och med den 1 juli 1946.
Direktionen har sig bekant, att lönefrågan och därmed i samband stående
spörsmål angående intygsersättning in. m. beträffande underläkarna vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet ännu icke erhållit någon slutgiltig
lösning. Direktionen förutsätter, att, eftersom barnbördshusets underläkare
i arvodeshänseende jämställts med underläkarna vid karolinska sjukhuset,
samma bestämmelser angående intygsersättningar in. in. som vid detta sjukhus
skola tillämpas vid barnbördshuset jämväl i fortsättningen. Direktionen
förutsätter också, att erforderliga mindre ändringar av arvodesbeloppen, rörligt
tillägg etc. kunna av direktionen genomföras utan Kungl. Maj ds godkännande,
för den händelse löneutvecklingen vid karolinska sjukhuset kommer
att giva anledning därtill.
Merkostnaden för de föreslagna löneförbättringarna beräknas för innevarande
budgetår uppgå till 19 044 kronor, vilket belopp enligt gällande avtal
helt skall bestridas med statsmedel.
Personal, som icke avlönas enligt kollektivavtal. I
fråga om denna personalgrupp påkallas för närvarande inga andra ändringar
än de, som äro betingade av det på grund av levnadskostnadernas stegring
förhöjda rörliga lönetillägget samt Stockholms stadsfullmäktiges beslut att
dels från och med den 1 januari 1947 slopa dessförinnan gällande begränsning
av det rörliga lönetillägget, dels att — med tillämpning för stadens
vidkommande från och med år 1945 — ändra grunderna beträffande ersättning
för nattjänstgöring åt sjuksköterske- och harnmorskepersonal.
Merkostnaden för höjningen av det rörliga lönetillägget kan för tiden den
1 januari—den 30 juni 1947 beräknas till 9 000 kronor. Den förhöjda kompensationen
för sjuksköterskors och barnmorskors nattjänstgöring, vilken
kompensation enligt direktionen icke bör utgå för längre tid tillbaka än från
och med den 1 juli 1946, kan för innevarande budgetår beräknas föranleda
en merkostnad av 3 000 kronor.
Enär statens bidrag til! barnbördshusets driftkostnader från och med den
1 juli 1946 utgör 15 procent av de s. k. restkostnadema plus den på rikspatienterna
belöpande andelen (beräknad till 9 procent för 1946/47) av den
övriga delen av restkostnadema, skulle ovanstående merutgifter, sammanlagt
12 000 kronor, medföra, att statens bidrag för budgetåret 1946/47 ökas med
2 718 kronor.
Personal, som avlönas enligt kollektivavtal. Nytt
kollektivavtal för personalen vid barnbördshuset träffades under hösten
1946, med verkan retroaktivt från den 1 juli samma år. Då avtalet träffades,
hade emellertid det för personalen vid stadens sjukhus gällande avtalet av
Stockholms kommunalarbetares samorganisation uppsagts till den 1 januari
1947. På grund härav och för alt bringa avtalsperioderna vid barnbördshuset
i överensstämmelse med avtalsperioderna vid stadens sjukhus begränsades
det nya avtalets giltighetstid till halvåret juli—december 1946. I avtalet
upptagna löner överensstämde med dem, som sedan den 1 mars 1946 gällt för
motsvarande personal vid Stockholms stads sjukhus. Till den härav iöranledda
kostnadsökningen — 13 008 kronor för år räknat — kom eu ytterligare
merkostnad, uppgående till cirka 1 200 kronor för år räknat, till följd av
att fem sjukvårdsbiträden genom avtalet uppflyttades i högre lönegrupp. I
förhållande till de i direktionens pelitaskrivelse den 31 augusti 1945 beräknade
kostnaderna för den kollektivanställda personalens avlöning under budgetåret
1946/47 innehar avtalet sålunda eu sammanlagd kostnadsökning av
14 208 kronor för år räknat.
26
Rungl. Majtts proposition nr 290.
Departements
chefen.
Förhandlingar rörande nytt kollektivavtal, som sedan några månader pågått
mellan staden och samorganisationen, ha ännu icke lett till någon överenskommelse.
Avtalsfrågan vid barnbördshuset vilar i avbidan på resultatet
av dessa förhandlingar. Tills vidare utgå alltjämt de löner som gällde under
sista halvåret 1946.
Direktionen har beräknat, att ett bifall till samorganisationens senaste förslag
för budgetåret 1946/47 skulle betyda en merkostnad av (14 208 +
58 000 =) i runt tal 72 000 kronor i förhållande till den i lönestaten för
samma budgetår upptagna kostnaden. Att den på statsverket fallande delen
av denna merkostnad eller någon väsentlig del därav skulle kunna bestridas
inom ramen för det beviljade statsanslaget är knappast sannolikt. Det är
för närvarande omöjligt att förutsäga, huruvida de av samorganisationens senast
föreslagna löneförhöjningarna komma att godkännas av staden. I varje
fall torde man emellertid få räkna med en högst avsevärd höjning av nu utgående
löner med tanke på den lönereglering, som från den 1 januari 1947
genomförts vid landstingens sjukhus, och de löner som inom en nära framtid
komma att tillämpas för bl. a. den statsanställda sjukhuspersonalen. Direktionen
anser sig därför redan nu böra äska tilläggsanslag för innevarande
budgetår jämväl med hänsyn till de föreslagna löneförbättringar, för
vilka här senast redogjorts. För det fall att lönerna vid den slutliga överenskommelsen
komma att avvika från dem direktionen räknat med, kan den på
statsverket fallande delen av skillnaden i varje fall icke bli synnerligen stor.
Staten bidrager nämligen även i fråga om dessa kostnader med 15 procent
av de s. k. restkostnadema plus den på rikspatienterna belöpande andelen (9
procent) av den övriga delen av restkostnadema. Med angivna beräkningsgrund
skulle statens bidrag till ovanstående merutgifter, 72 000 kronor, utgöra
16 308 kronor.
Statens bidrag till de ökade lönekostnaderna för de olika personalkatego
-
rierna skulle alltså för budgetåret 1946/47 utgöra
För läkare .......................................... kronor 19 044
För befattningshavare, som icke avlönas enligt kollektivavtal
............................................. » 2 718
För befattningshavare, som avlönas enligt kollektivavtal . . _» 16 308
Summa kronor 38 070.
Såsom i ärendet framhållits ha underläkarna vid allmänna barnbördshuset
enligt beslut vid 1944 års riksdag i lönehänseende jämställts med underläkarna
vid karolinska sjukhuset. Den löneförbättring, som från och
med innevarande budgetår genomförts för underläkarna vid sistnämnda sjukhus,
bör jämväl komma underläkarna vid allmänna barnbördshuset till del.
Då numera samtliga underläkare vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik erhållit
ställning såsom förste underläkare, torde i enlighet med direktionens
förslag även underläkama vid barnbördshuset böra i lönehänseende jämställas
med förste underläkare. Andra befattningshavare vid barnbördshuset än
läkare avlönas enligt samma grunder, som Stockholms stad tillämpar beträffande
motsvarande personal vid stadens sjukhus. Då barnbördshusets direktion
emellertid vid fastställandet av lönerna för personalen reglementsenligt
har att hålla sig inom ramen för givna anslag, har direktionen nu, eftersom
de aktuella löneförbättringarna icke rymmas inom anslaget för innevarande
budgetår, sett sig nödsakad att begära ett tilläggsanslag för mötande av de
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
27
stegrade löneutgifterna. Ett tillmötesgående av denna framställning lärer endast
vara en konsekvens av statsmakternas tidigare ställningstagande. Jag
anser mig därför böra tillstyrka, att ett anslag till ytterligare bidrag till allmänna
bambördshuset anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår. Tilläggsanslaget torde böra uppföras med 38 000 kronor.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att direktionen för allmänna
bambördshuset, sedan frågan om anslag till bidrag till bambördshuset för
budgetåret 1947/48 redan underställts riksdagen, gjort framställning om ytterligare
bidrag till bambördshuset för nästa budgetår med hänsyn till de ökade
lönekostnaderna. Till denna fråga torde jag framdeles få återkomma.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom Bidrag till allmänna bambördshuset i Stockholm
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av ............................kronor 38 000.
G. Skolöverstyrelsen.
[2.] Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för skolöverstyrelsen
är upptagen en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal å 266 700 kronor. Kungl Maj:t har bemyndigat överstyrelsen att
överskrida denna anslagspost dels enligt beslut den 28 juni 1946 med högst
20 000 kronor för förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen inom
överstyrelsen i anledning av riksdagens beslut om anordnande av skolmåltider,
dels ock enligt beslut den 2 maj 1947 med ytterligare högst 41 100 kronor
för ersättning till vikarier.
I skrivelse den 19 mars 1947 har skolöverstyrelsen hemställt om bemyndigande
att överskrida ifrågavarande anslagspost med, såvitt nu är i fråga,
ytterligare i runt tal 63 000 kronor. Överstyrelsen har därvid anfört huvudsakligen
följande.
I avsevärd grad belastas anslagsposten till följd av att nya och starkt utvidgade
arbetsuppgifter för överstyrelsen nödvändiggjort anställande av ytterligare
personal. Dessa arbetsuppgifter äro huvudsakligen de, som sammanhänga
med den betydande ansvällningen av antalet skolbyggnadsärenden.
Enbart avlönande av extra föredragande av dessa ärenden beräknas
komma att draga en kostnad av sammanlagt omkring 14 000 kronor.
Till avlöning åt extra föredragande å läroverksavdelningen beräknas komma
att åtgå omkring 3 100 kronor.
Extra arbetshjälp i samband med anordnande av centralt ansökningsförfarande
vid folkskoleseminarierna har dragit en kostnad av 1 924 kronor.
Det återstående medelsbehovet har sin grund däri, att överstyrelsen nödgats
för avarbetande av förefintlig balans i fråga om arbetsuppgifter och till
undvikande av försening vid avgörandet av ärenden av annat slag än de tidigare
nämnda anställa ytterligare extra personal. Sålunda har för arbetet
på skolöverläkarens rotel antagits en extra amanuens och för den administrativa
avdelningen ett extra kontorsbiträde. Telefonväxelns starka belastning
bär nödvändiggjort anställande av en extra telefonist och det ökade
28
Kungi. Maj.ts proposition nr 290.
Departementschefen.
arbetet på kamrerarkontoret av en extra tjänsteman. Beträffande läroverksavdelningen
har särskilt gjort sig gällande behov av ny arbetskraft för upprättande
av meritöversikter för lärare, och i fråga om folkskolavdelningen
har den starkt utvidgade seminarieorganisationen och inspektionen över sinnesslöundervisningen
krävt förstärkning av kanslipersonalen.
Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att de diarieförda ärendenas
antal utgjorde under tiden den 1 juli 1945—den 28 februari 1946 21 326 och
den 1 juli 1946 — den 28 februari 1947 25 053.
Jag erinrar om att jag vid anmälan i propositionen nr 205 av frågan om
skolöverstyrelsens anslagsbehov för nästa budgetår ansett mig böra förorda
en väsentlig förstärkning av överstyrelsens personalorganisation för att därmed
tillgodose det stegrade behov av arbetskraft för skilda uppgifter, som
den fortgående ökningen av överstyrelsens verksamhet medfört. Emellertid
ha, såsom av den lämnade redogörelsen framgått, förhållandena redan innevarande
budgetår framtvingat vissa åtgärder för en förstärkning av personalen.
Därigenom ha vissa särskilda kostnader uppstått, vartill hänsyn icke
tagits vid icke-ordinariepostens beräkning. Jag anser mig med hänsyn till
vad överstyrelsen anfört icke böra framställa någon anmärkning mot den
vidtagna personalförstärkningen, vilken nödvändiggör ett överskridande av
icke-ordinarieposten med i runt tal 63 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t
redan medgivit. Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må i enlighet med vad jag i det föregående förordat för budgetåret
1946/47 överskridas med högst 63 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Åke Briihn-Möller.
Kungi. Maj:ts proposition nr 290.
29
Bilaga 5.
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter
under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.
G. Lanthushållning i allmänhet.
[1.] 58. Bidrag till ersättning för genom jordras vid Lidan förorsakade
skador m. in., reservationsanslag. Natten till den 2 februari 1946 inträffade
vid Sköttorps egendom i Järpås socken, Skaraborgs län, en omfattande naturkatastrof
genom ett stort jordras några hundra meter söder om nämnda
egendoms byggnader. Jorden på ett halvcirkelformigt, omedelbart intill ån
Lidans västra strand beläget område — omfattande enligt uppgift cirka 4
hektar åker och 3 hektar skogs- och betesmark — rasade därvid ned och
bildade en stor grop med påföljd att Lidans strömfåra på en sträcka av cirka
800 meter fylldes med blålera, uppblandad med nedrasade, uppryckta och delvis
bortförda större träd. Den härigenom åstadkomna uppdämningen medförde
att vattnet i Lidan undan för undan steg och översvämmade intill ån belägna
marker, varvid stora skador uppstodo såväl å jordbruksfastigheter
som å industrianläggningar.
Under tiden 2 februari—18 mars 1946 bedrevs under länsstyrelsens överinseende
samt med vägdirektören som platsbefäl och arbetsledare ett omfattande
och ihärdigt arbete i forcerat tempo för att söka eliminera och motverka
skadeverkningarna av raset. Då arbetets brådskande art och nödvändigheten
att avvärja befarade katastrofer krävde insättande av stora manskapsstyrkor,
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
fann sig länsstyrelsen därvid bland annat nödsakad att rekvirera militär och
hemvärn. Betydande skador torde nämligen ha inträffat, därest fördämningen
hastigt genombrutits och vattenmassorna strömmat ned mot staden Lidköping.
På länsstyrelsens anmodan biträdde även Järpås brandkår för utförande av
visst arbete.
I skrivelse den 7 maj 1946 — huvudsakligen innehållande en redogörelse
för händelserna i samband med ifrågavarande jordras — har länsstyrelsen
i Skaraborgs län hemställt om anvisande av medel till täckande av kostnaderna
för nyssnämnda av militär, hemvärn och brandkår utfört arbete,
vilka kostnader enligt vid skrivelsen fogade, vederbörligen attesterade räkningar
uppgingo till sammanlagt 8 788 kronor 41 öre. Länsstyrelsen har i
sin skrivelse tillika meddelat, att styrelsen utsett tre sakkunniga personer för
verkställande av undersökning och uppskattning av de till följd av raset och
den därav föranledda fördämningen uppkomna skadornas art, ungefärliga
omfattning och värde.
De sålunda utsedda värderingsmännen ha den 17 december 1946 till länsstyrelsen
inkommit med instrument över av dem verkställd uppskattning av
ifrågavarande skador, i anledning varav länsstyrelsen anmodat vederbörande
landsfiskaler att verkställa utredning och avgiva yttrande rörande de skadelidandes
inkomst- och förmögenhetsförhållanden.
Med överlämnande av uppskattningsinstrumentet samt yttranden av landsfiskalerna
i Skånings, Leckö och Kinne distrikt ävensom övriga ärendet tillhörande
handlingar, har länsstyrelsen i skrivelse den 22 februari 1947 hemställt,
att ersättning av statsmedel enligt närmare föreslagna grunder måtte
tillerkännas vissa i en vid skrivelsen såsom bilaga fogad förteckning angivna
enskilda personer, vilka genom jordraset och den därpå följande översvämningen
åsamkats ekonomiska förluster. De av länsstyrelsen föreslagna ersättningsbeloppen,
vilka framgå av sagda förteckning, uppgå sammanlagt till
5 921 kronor. Med förmälan att det kunde tänkas att någon ytterligare skadelidande
komme att anmäla sig eller att något synnerligt skäl bleve anfört till
stöd för en höjning i enskilt fall av den av länsstyrelsen sålunda föreslagna
ersättningen, har emellertid länsstyrelsen hemställt att till styrelsens förfogande
för ifrågavarande ändamål måtte ställas ett belopp av 7 000 kronor.
Beträffande antalet enskilda skadelidande samt skadornas
omfattning och beräknade värde framgår av uppskattningsinstrumentet
och landsfiskalernas yttranden bland annat följande.
De å jordbruksfastigheterna förorsakade till sammanlagt 26 415 kronor
beräknade skadorna, varigenom nitton enskilda åsamkats ekonomisk förlust,
bestodo, med undantag av det egentliga rasområdet, huvudsakligen däri att
vissa lägre belägna områden -— sammanlagt omkring 0,83 hektar åker och
äng samt 6,18 hektar betesmark — permanent satts under vatten. Därjämte
hade skador i vissa fall uppstått å byggnader och växande gröda. Med undantag
av två större egendomar utgjordes de skadade jordbruken av småbruk
och familjejordbruk. I ersättningsbeloppen för marken, som enligt uppgift
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
31
upptagits till nyttjandevärdet, vore inberäknad ersättning för flyttning och
nyuppsättning av stängsel m. m.
Vad anginge uppskattade värdet av de å industrianläggningar förorsakade
skadorna, sammanlagt 259 455 kronor, belöpte sig endast en mindre del å
en enskild person, nämligen 1 105 kronor, utgörande huvudsakligen förlorad
arbetsinkomst, medan återstoden avsåge skada å ett kraftverk, vilket vid tidpunkten
för raset ägdes av ett aktiebolag.
I fråga om de skadelidande personernas ekonomiska
ställning torde få hänvisas till vad handlingarna i äx-endet därom innehålla.
Här torde beträffande nämnda förhållanden endast få anföras följande.
Genom den av vederbörande landsfiskaler verkställda utredningen ha införskaffats
uppgifter angående de skadade fastigheternas taxeringsvärden —
i flertalet fall jämväl arealer fördelade på olika ägoslag — de skadelidandes
behållna förmögenhet enligt år 1946 avlämnad självdeklaration samt andra
förhållanden, som kunna inverka på vederbörandes ekonomiska ställning såsom
inkomst av jordbruk, försörjningsplikt m. m. Den behållna förmögenheten
för de i länsstyrelsens förenämnda förteckning upptagna personerna
understeg i nio fall 5 000 kronor samt uppgick i fem fall till mellan 5 000—
20 000 kronor och i fem fall till över 20 000 kronor. Beträffande en av de
skadelidande saknas uppgift angående behållen förmögenhet.
Länsstyrelsen har i skrivelsen den 22 februari 1947 beträffande de av styrelsen
föreslagna ersättningsbeloppen anfört i huvudsak följande.
I fem fall har länsstyrelsen ansett ersättning icke böra tillerkännas vederbörande,
på grund av att en var av dem antingen har god ekonomi eller lidit
skada av mycket obetydlig storlek. Beträffande åter sex andra skadelidande
har skadan — utan att framstå såsom särskilt tyngande — dock medfört förlust
för vederbörande, vars ekonomi i dessa fall ej är varken direkt svag eller
särskilt god. Med hänsyn emellertid till att samtliga företagare helt oförskyllt
drabbats av dessa, av en naturkatastrof förorsakade skador, vill länsstyrelsen
ifrågasätta, om ej anledning finnes att för denna mellangrupp lämna något
mindre ersättningsbelopp, som enligt vad framgår av förteckningen upptagits
till 10 å 20 procent av den uppskattade skadan. Härefter kommer en grupp
av fyra personer, vilka befinna sig i relativt små ekonomiska omständigheter,
men där å andra sidan skadans omfattning är jämförelsevis begränsad, och
har länsstyrelsen ansett skäligt att för denna grupp föreslå ersättning med
50 procent av skadebeloppet. Slutligen upptager förteckningen fem skadelidande
med svag ekonomi och relativt stor åsamkad skada, i vilka fall det
synes befogat med större ersättningsbelopp, förslagsvis 75 å 90 procent av
det uppskattade skadebeloppet.
I ärendet ha yttranden avgivits av statskontoret, riksrcikenskapsverket och
statens livsmedelskommission, vilka samtliga tillstyrkt den av länsstyrelsen
gjorda framställningen. Livsmedelskommissionen, som i sitt yttrande erinrat
om de grunder enligt vilka statshjälp tidigare utgått i anledning av översvämningsskador
förorsakade av regn under hösten 1945 (prop. nr 389; r. skr.
nr 611) — ersättning med i regel högst hälften av skadebeloppet eller avskrivningslån
till högst 50 procent av skadornas beräknade värde — har bland
32
Kungl. Ma[:ts proposition nr 290.
Departements
chefen.
annat anfört följande. Då den nu ifrågavarande naturkatastrofen uppenbarligen
icke kunnat förutses av de skadelidande jordbrukarna, torde icke heller
samma, relativt stränga regler i fråga om jordbrukarnas självrisk här
behöva tillämpas, som de vilka fastställts beträffande nyssnämnda regnskador.
De vid Lidan uppkomna skadorna voro vidare i huvudsak av sådan natur
—- jordras samt mera permanent översvämning — att de icke kunde avhjälpas
till rimliga kostnader, varför statshjälp därför icke lämpligen kunde
utgå i form av lån. avsedda att avskrivas i den mån skadad egendom återställdes
i ursprungligt skick.
Såsom framgår av det föregående förorsakades genom raset vid Lidan och
den därav uppkomna fördämningen stora skador såväl å jordbruksfastigheter
som industrianläggningar. Därest de av länsstyrelsen i anledning av katastrofen
vidtagna åtgärderna icke kommit till stånd med den snabbhet och
i den utsträckning som skett, torde emellertid skador av betydligt större
omfattning ha uppkommit.
Mot länsstyrelsens framställning om medel till täckande av vissa utgifter
för anlitat hjälpmanskap har jag intet att invända, närmast med hänsyn
till nödvändigheten av snabba och omfattande hjälpåtgärder omedelbart efter
katastrofen.
Vad därefter angår framställningen om bidrag till vissa enskilda personer
för av dem lidna ekonomiska förluster anser jag i likhet med länsstyrelsen
att ersättning av statsmedel bör utgå i vissa fall. Genom den av länsstyrelsen
föranstaltade uppskattningen av skadorna har framkommit dels
att de skadade jordbruken huvudsakligen äro småbruk eller familjebruk,
dels att av skadorna å industrianläggningar endast eu mindre del avser skador
å enskild person tillhörig egendom. Med hänsyn både till att möjligheter
icke torde ha funnits att förebygga skadorna och till vad i ärendet
upplysts angående de skadelidandes ekonomiska förhållanden, synes det mig
sålunda rimligt att staten bisträcker dem som drabbats hårdast av jordraset.
Jag torde i detta sammanhang få erinra att även vid andra tillfällen, då jämförbara
katastrofer inträffat i form av översvämnings-, regn- och hagelskador,
bidrag lämnats av statsmedel för täckande av åsamkade förluster.
Beträffande grunderna för det ifrågasatta statsunderstödet kan jag emellertid
icke helt ansluta mig till vad länsstyrelsen i detta hänseende föreslagit.
Jag anser nämligen att ersättning i regel endast bör utgå i de fall där
länsstyrelsen föreslagit en ersättning motsvarande 50 procent eller mera
av den uppskattade skadans värde. I de fall där länsstyrelsen föreslagit en
ersättning av 10 å 20 procent av den uppskattade skadan anser jag sålunda,
att bidrag i regel icke äro erforderliga med hänsyn till relationen mellan skadornas
omfattning och vederbörandes ekonomiska förhållanden.
Med utgångspunkt från dessa beräkningsgrunder för lämnande av understöd
synes kunna antagas, att ett belopp av i runt tal 5 400 kronor blir erforderligt
för ändamålet. Då jag emellertid icke har något att invända mot
länsstyrelsens framställning att medel samtidigt även beräknas för den hän
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
33
delse ytterligare personer skulle befinnas böra erhålla ersättning för lidna
skador eller bidragsbeloppet beträffande någon av nu ifrågavarande skadelidande
skulle befinnas böra utgå med högre belopp, torde såsom bidrag till
ersättning för i anledning av jordraset uppkomna skador böra beräknas ett
belopp av i runt tal 6 500 kronor. Såsom jag nyss berört bör till täckande
av kostnaderna för efter raset anlitat hjälpmanskap anslås ett belopp av
i runt tal 8 800 kronor. Ett anslag av (6 500 + 8 800—) 15 300 kronor synes
därför böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47.
Anslaget, som bör benämnas Bidrag till ersättning för genom jordras vid
Lidan förorsakade skador m. m., synes böra givas karaktär av reservationsanslag.
Därest riksdagen skulle bifalla förevarande framställning, torde det
sedermera få ankomma å Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter
beträffande grunderna för dispositionen av anslaget, vilket synes böra fördelas
genom länsstyrelsens försorg.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till ersättning för genom jordras vid Lidan
förorsakade skador m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av................................. kronor 15 300.
N. Diverse.
[2.] 13. Extra utgifter, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål har
å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
70 000 kronor. Då från budgetåret 1945/46 fanns en reservation å anslaget
av 10 005 kronor 47 öre, utgjorde det vid ingången av budgetåret 1946/47
disponibla beloppet 80 005 kronor 47 öre.
I samband med äskande av medel för ändamålet för nästa budgetår (1947
års statsverksproposition, bilaga 11, punkt 249) anförde jag, att man med
hänsyn bland annat till de förbättrade möjligheterna till förbindelser med utlandet
på jordbrukets och skogsbrukets områden och i samband därmed
återupptagandet av det internationella samarbetet torde kunna emotse stegrade
krav på förevarande anslag. Jag framhöll tillika, att under dessa omständigheter
en höjning av anslaget till 100 000 kronor syntes vara erforderlig
för nästa budgetår.
Redan under innevarande budgetår ha emellertid de förbättrade utlandsförbindelserna
ställt stora och tidigare icke emotsedda krav på förevarande
anslag bland annat i samband med deltagande i av Food and Agriculture
Organisation (FAO) anordnade konferenser, varför tillgången på medel till
extra utgifter visat sig alltför knapp. Enligt erhållna uppgifter, avseende
den 21 mars 1947, hade till och med nämnda dag anvisats sammanlagt 46 295
kronor 17 öre; anvisat men ej utanordnat belopp den 30 juni 1946 utgjorde
28 922 kronor, varjämte för medaljer bör beräknas ett belopp av 1 500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 290.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
Anslaget hade tillgodoförts inkomster å 4 060 kronor 60 öre. Å anslaget återstod
således odisponerat ett belopp av (80 005:47 — 46 295:17 — 28 922
— 1 500 + 4 060 : 60 =) 7 348 kronor 90 öre.
Av de under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår meddelade
anvisningarna från förevarande anslag kunna sammanlagt i runt tal
30 000 kronor beräknas ha avsett utgifter för resor till utlandet. Frågan om
anvisande av ytterligare medel för sådana resor torde även under den återstående
delen av budgetåret bliva aktuell.
En förstärkning av anslaget torde vara erforderlig, då vad som för närvarande
återstår å anslaget även med iakttagande av stor försiktighet vid
beslut rörande utgifter från detsamma uppenbarligen ej är tillräckligt. Med
beaktande av belastningen å anslaget under den hittills förflutna delen av
budgetåret synes ett ytterligare belopp av lägst 20 000 kronor behövas.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av ..................................... kronor 20 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
35
Bilaga 6.
Egentliga statsutgifter.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närva rand e:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstal II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt
anför därvid följande.
D. Sjöfart och handel.
[1.] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. För ifrågavarande ändamål har ett
reservationsanslag under en följd av år varit uppfört i riksstaten under
tionde huvudtiteln. Vid skilda tillfällen ha över anslaget anvisats medel för
anläggande av s. k. riktade radiofyrar. Sålunda ha medel ställts till lotsstyrelsens
förfogande för byggande av följande fyrar av detta slag, nämligen för
budgetåret 1939/40 i Öregrund och vid Söderarmsleden, för budgetåret 1942/
43 vid Norrbyskären söder om Umeå samt för budgetåret 1943/44 vid Hälsingborg
och på grundbanken Utgrunden i Kalmarsund. Kostnaderna för de
olika anläggningarna beräknades till respektive 37 000, 51 000, 55 000, 55 000
och 40 000 kronor. Av fyrarna ha de två förstnämnda färdigställts. För fyren
vid Norrbyskären ha utförts vissa förberedelsearbeten av mindre omfattning,
medan några åtgärder icke vidtagits beträffande utbyggnaden av de
övriga fyrarna.
I skrivelse den 2 april 1947 har lotsstyrelsen hemställt om medgivande att
låta förflytta radiofyren i Öregrund till Djurstens fyrplats, belägen strax
norr om Öregrund, att indraga den vid Söderarmsleden anordnade radiofyren,
därvid den för denna radiofyr anskaffade materielen enligt lolsstyrelsens
bestämmande skulle tagas i anspråk för andra fyranläggningar, i förs
-
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
ta hand för en riktad radiofyr på Utgrunden, att i stället för en riktad radiofyr
vid Norrbyskären anordna en cirkulär radiofyr vid Bjuröklubbs fyrplats,
belägen sydost om Skellefteå, samt att i stället för eu riktad radiofyr
vid Hälsingborg anordna en cirkulär eller eventuellt en kombinerad cirkulär
och riktad radiofyr därstädes.
Till stöd för framställningen anför lotsstyrelsen, att omfattande och mycket
ingående försök med de riktade radiofyrarna i Öregrund och vid Söderarmsleden
ävensom med ett flertal andra liknande anläggningar numera visat,
att radiofyrar av detta siag icke alltid fungerade på ett tillfredsställande
sätt även om de uppställts på platser, som med hänsyn till rent yttre omständigheter
kunde förmodas vara lämpade för ändamålet. Svårigheterna härutinnan
vore av två huvudslag. Den ena svårigheten betingades därav, att
den linje, som radiofyren angåve, pendlade på sådant sätt att den alltid företedde
smärre, men stundom — med oregelbundna mellanrum — större riktningsvariationer.
På grund härav kunde man överhuvud taget icke nyttja
riktade radiofyrar för att utmärka alltför trånga farleder. Den andra svårigheten
innebure, att på vissa platser en eller flera ytterligare riktningslinjer
uppträdde vid sidan av den önskade. Där så vore förhållandet kunde självfallet
riktade radiofyrar icke användas.
Av en av styrelsen lämnad redogörelse för de olägenheter, som sålunda
gjort sig gällande på de platser där ifrågavarande fyrar uppförts eller avsetts
att uppföras, framgår bland annat följande.
Vid Öregrund äro svårigheterna begränsade till de nämnda variationerna
hos kurslinjeriktningen. Dessa variationer kunna icke tolereras med
den nuvarande placeringen av radiofyren. Under år 1946 utförda prov visa
emellertid, att Djurstens fyrplats är lämplig såsom station för en radiofyr.
Radiofyren kan efter en förflyttning dit fylla i det närmaste samma uppgifter,
som ursprungligen förväntades med nuvarande placering. Leverantören
av fyrmaterielen har utfäst sig att ombesörja överflyttning av apparaturen
utan kostnad för lotsverket. — Vid prov med radiofyren vid Söderarmsleden
har konstaterats, att kurslinjen inom ett begränsat men betydelsefullt
område längs farleden icke är entydig. Detta i förening med den omständigheten,
att det fria farvattnet längs kurslinjen icke har en bredd, som
omsluter de oundvikliga variationerna hos kurslinjeriktningen, innebär, att
radiofyren icke kan användas på sin nuvarande plats. Enligt vad utförda
prov utvisa, skulle radiofyren dock kunna användas efter förflyttning till en
plats längre ut i farleden än den nuvarande. Av kostnadsskäl samt med hänsyn
till att åtminstone den viktigaste sjöfarten på Söderarmsleden — den
reguljära finlandstrafiken -—- inom en icke avlägsen framtid kan beräknas
komma att använda radar för navigering i tjocka, bör emellertid radiofyren
icke flyttas till annan plats i Söderarmsleden utan nedläggas. — Rörande
radiofyren vid Norrbyskären, vilken skulle utmärka ett avsnitt avfarleden
genom östra Kvarken, är att nämna, att förutsättningar och naturförhållanden
därstädes äro av sådan art, att man efter numera vunnen
erfarenhet icke kan förvänta tillfredsställande funktion hos en för denna
farled anordnad riktad radiofvr. Men även om ett nöjaktigt resultat skulle
kunna uppnås, så har ändock frågan om radiofyrens utbyggnad numera
kommit i ett nytt läge med anledning av de under kriget utvecklade navigeringssystemen
av radioteknisk natur. De nya navigeringsmedlen kunna för
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
37
just de fartyg, vilka representera huvuddelen av sjötrafiken genom östra
Kvarken, beräknas giva avsevärt bättre ledning än den riktade radiofyren
skulle kunna göra. Radiofyren vid Norrbyskären bör därför icke utbyggas
utan bör i stället en cirkulär radiofyr anordnas vid Bjuröklubbs fyrplats. En
vid denna fyrplats anordnad cirkulär radiofyr skulle komma att utgöra ett
mycket gott och önskvärt tillskott till säkerhetsanordningarna för sjöfarten i
Bottenviken. — Prov, som utförts vid Hälsingborg, utvisa, att den
planerade riktade radiofyren därstädes icke kan anordnas till följd av att
flertydiga kurslinjer där uppträda. I utbyte mot den riktade radiofyren
bör emellertid en cirkulär radiofyr av mindre räckvidd anordnas i Hälsingborg.
Ex-farenheterna från de stränga vintrarna under de senaste åren ha
nämligen klart visat, att en sådan fyr skulle bliva av mycket stort värde
särskilt vintertid, då i norra Öresund befintliga fyrskepp måste indragas.
Dessutom skulle radiofyren även under normala förhållanden bliva ett gott
hjälpmedel för navigeringen i dessa farvatten under mindre goda siktförhållanden.
— Vad slutligen angår Utgrunden visa företagna prov, att en
därstädes anordnad riktad radiofyr kan lämna tillfredsställande resultat.
Denna radiofyr bör därför utbyggas. Härvid skulle vissa delar av apparatutrustningen
hos den vid Söderarmsleden anordnade radiofyren kunna komma
till användning. Återstoden av denna utrustning kan till större delen utnyttjas
vid framtida elektrifieringsarbeten av annan art inom fyrväsendet.
Styrelsen framhåller, att de med genomförandet av styrelsens förslag
förenade kostnaderna kunde rymmas inom ramen av vissa befintliga reservationer
å anslag, som beviljats till säkerhetsanstalter för sjöfarten. Dessa
reservationer, som uppginge till sammanlagt 105 000 kronor, hade uppstått
till följd av att de riktade radiofyrarna vid Norrbyskären och Hälsingborg
icke blivit utbyggda.
På de av lotsstyrelsen angivna skälen tillstyrker jag, att de föreslagna ar- nepartementsbetena
utföras. För arbetena bör förut angivna behållning å 105 000 kronor cAe/en.
disponeras. Härför torde emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att de kostnader, som äro förenade med de av mig i det
föregående tillstyrkta arbetena, må bestridas av medel, som
under reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten
anvisats för anläggande av riktade radiofyrar vid Norrbyskären
och Hälsingborg.
F. Diverse.
[2.] 4 a. Bidrag till anordnande av den åttonde internationella rationaliseringskongressen.
Le Comité International de TOrganisation Scientifique
(CIOS) bar alltsedan sin tillkomst år 1924 hållit internationella kongresser
vart annat eller vart tredje år för diskussion av vunna erfarenheter beträffande
rationell organisation samt av frågan om bur dessa erfarenheter
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
bäst borde utnyttjas inom olika verksamhetsområden såsom handel, industri,
jordbruk och hemvård samt civilförvaltning. Den senaste kongressen hölls
i Washington år 1938. Därvid uppdrogs åt Svenska nationalkommittén för
rationell organisation att ordna den åttonde internationella rationaliseringskongressen
i Stockholm år 1941. Förberedelser vidtogos omedelbart, och den
21 januari 1939 beviljade Kungl. Maj:t ett anslag från lotterimedelsfonden
å 15 000 kronor såsom bidrag till täckande av kostnaderna för kongressen,
varjämte ett ytterligare bidrag å samma belopp ställdes i utsikt. Omkring
600 utlänningar avsågos skola deltaga i den planerade kongressen. Denna
uppsköts emellertid på grund av kriget, och nationalkommittén återbetalade
det erhållna bidraget till statskontoret.
I skrivelse den 24 april 1947 har Svenska nationalkommittén för rationell
organisation upplyst, att kommittén erhållit förnyat uppdrag att anordna
kongressen. Denna skulle hållas i Stockholm den 2—10 juli 1947, och mellan
800 och 850 utländska delegater beräknades komma att deltaga däri.
Nationalkommittén har vidare anhållit om statsbidrag till anordnande av
kongressen samt därvid anfört följande.
Kongressens ändamål är främst att bereda möjlighet för personer i ledande
ställning från olika länder att träffas och utbyta idéer och erfarenheter
beträffande de framsteg, som rationell organisation (management) gjort sedan
1938, samt att studera hur vunna erfarenheter bäst kunna utnyttjas för
att bidraga till åstadkommandet av en högre levnadsstandard.
De ämnen, som komma att behandlas vid kongressen, beröra olika organisations-
och driftsområden inom industri och handel, jordbruk, statlig och
kommunal förvaltning, kommunikationsväsende, bostadsfrågor och hemarbete.
Vid det tredje allmänna sammanträdet, tisdagen den 8 juli, behandlas
i två föredrag, gemensamt utarbetade av arbetsgivareföreningen, landsorganisationen
och tjänstemännens centralorganisation, det svenska kollektivavtalssystemet
och dess resultat.
Till deltagande i kongressen äro inbjudna delegater från över 20 länder.
Intresset för kongressen är utomordentligt stort utomlands, och ett stort antal
personer måste på grund av bristande utrymmen avvisas. Det statliga intresset
är i flera länder mycket stort. Från ett par länder (Norge, Polen,
Ungern) har framställning gjorts från statliga institutioner att få sända representanter
utöver dem från respektive nationalkommittéer. Den svenska
statens intressen med hänsyn till rationell organisation representeras inom
Svenska nationalkommittén av Statens organisationsnämnd.
Kongressen kommer utan tvivel att äga stort värde för vårt näringsliv, det
må gälla statliga, enskilda eller kooperativa företag, och i all synnerhet därför
att många av de frågor, som komma att tagas upp till behandling, äro
just nu av säx-skild betydelse för vårt land. Kongressen kommer även säkerligen
att bliva av väsentlig betydelse för svensk export och import, icke minst
genom de kontakter, som kunna knytas, ej blott vid själva kongressen utan
ock vid de besök vid framstående svenska industrier och andra företag, vilka
komma att äga rum under de planlagda studieresorna efter kongressdagarna
i Stockholm.
Nationalkommittén har vidare anfört, att kongressen borde bekostas genom
bidrag dels från enskilda företagare och sammanslutningar inom svenskt
näringsliv, dels från svenska staten. Kommittén har hemställt om ett statligt
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
39
bidrag med 75 000 kronor, motsvarande en femtedel av kostnaderna för
kongressens genomförande.
Då den åttonde internationella rationaliseringskongressen kan väntas bliva Departements.
till nytta såväl för det enskilda näringslivet som för statliga företag och c e''en''
organisationer, anser jag det rimligt att staten bidrager till att täcka kostnaderna
för kongressen. Det begärda bidragsbeloppet, 7 5 000 kronor, synes
därvid skäligt. Enär medlen böra kunna disponeras av Svenska nationalkommittén
för rationell organisation redan före kongressens öppnande, torde de
böra anvisas å tilläggsstat II för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
till Bidrag till anordnande av den åttonde internationella
rationaliseringskongressen å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av .... kronor 75 000.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Lennart Kihlstrand.
Kungl. Maj ds proposition nr 290.
41
Bilaga 7.
Egentliga statsutgifter.
Tolfte huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 16 maj 1947.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
tolfte huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.
[1.] Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens pensionsanstalt. Gällande
avlöningsstat för staten pensionsanstalt upptager för avlöningar till
icke-ordinarie personal en obetecknad anslagspost å 69 700 kronor. I skrivelse
den 2 maj 1947 har statens pensionsanstalt gjort framställning om medgivande
att överskrida nämnda anslagspost. Anledningen härtill vore de oförutsedda
kostnader, som föranletts av övergången till det nya skatteavdragssystemet.
För fullgörande av de nya arbetsuppgifterna hade pensionsanstalten
varit nödsakad att anställa ett flertal tillfälliga biträden samt haft att
vidkännas betydande övertidsersättningar till personalen.
Pensionsanstalten anför vidare följande.
Såsom ovan antytts, har övertidsarbete för personalen med anledning av
tillämpningen av skatteförfarandet förekommit i stor utsträckning. Betydande
svårigheter och tidsödande åtgärder hava varit förenade såväl med
den nya hålkortsutrustning, som pensionsanstalten anskaffat för pensionsutbetalningen
och skatteredovisningen, som med arbetet att hjälpa pensionärerna
till rätta med skattefrågornas ordnande. Detta jämte det förhållandet
att erforderlig extra personal tidvis icke stått att erhålla i erforderlig
omfattning har nödsakat anstalten att ålägga personalen övertidsarbete både
kvantitativt och kvalitativt långt utöver vad som kunnat anses rimligt. Till
belysande härav må nämnas, att från tiden kring årsskiftet till utgången av
april månad tre av pensionsanstaltens tjänstemän i lönegrad 21 fullgjort utöver
den fastställda arbetstiden vardera omkring 500 limmar, ett kanslibi
-
42
Kungi. Maj.ts proposition nr 290.
Departements
chefen.
träde omkring 450 timmar och vissa kontorsbiträden i medeltal ungefär
280 timmar. Ej sällan har arbetet därjämte skett under hårt pressande förhållanden.
Pensionsanstalten beräknar, att kostnaderna för ifrågavarande tillfälliga
personal liksom kostnaderna för övertidsersättningarna komma att medföra
en brist å icke-ordinarieposten å omkring 29 000 kronor.
Övergången till det nya skatteavdragssystemet har visat sig medföra en
betydande ökning av arbetsbördan för pensionsanstalten, varför det blivit
nödvändigt att anställa ett flertal tillfälliga biträden. Vidare har arbetet för
personalen i övrigt blivit betungande, vilket starkt ökat övertidsersättningarna.
Detta har medfört att kostnaderna till icke-ordinarie personal icke
kunnat hallas inom föreskriven ram. Med anledning härav tillstyrker jag,
att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens medgivande till att pensionsanstaltens
icke-ordinariepost under innevarande budgetår må överskridas med ett belopp,
som i överensstämmelse med pensionsanstaltens förslag torde böra
beräknas till 29 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt
uppförda anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1946/47 överskridas
med högst 29 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Erik Skiöid.
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
43
Bilaga 8.
Utgifter för statens kapitalfonder.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 maj 19hl.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor om
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 och anför därvid följande.
Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang äskats
anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet
med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för
de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande
förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas
av riksdagen.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.
Statens af färsverksfonder. Från statens järnvägars dispositionsanslag
ha enligt Kungl. Maj ds beslut den 9 maj 1947 (jfr prop. 1947/258) bestritts
vissa kostnader för anordningar för lastning och lossning av sockerbetor
å tillhopa 156 500 kronor. Tidigare för samma ändamål särskilt anvisade
investeringsanslag ha avskrivits med 50 procent. Då samma grunder
för avskrivning fortfarande böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag
av 78 300 kronor uppföras under rubriken Statens järnvägars dispositionsanslag.
Statens allmänna fastig hetsfond. Anslaget till värmeledning
in. in. i bostadshus vid kolonien Sörbyn å 27 000 kronor torde med hänsyn
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
till att investeringen icke väsentligt torde höja fastighetsvärdet böra i sin helhet
avskrivas. Anslagen till anordnande av lokaler för Svea hovrätt å 160 000
kronor, till nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige å 335 000 kronor, till
nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland å 330 000 kronor samt till ombyggnadsarbeten
vid kungl. biblioteket å 120 000 kronor torde i enlighet med
hittills tillämpade principer böra avskrivas med 25 procent. Av anslaget till
inköp av en fastighet för amerikanska seminariet vid universitetet i Uppsala
å 130 000 kronor avse 20 000 kronor markförvärv, för vilket avskrivning icke
beräknas. Då avskrivning å sistnämnda anslag i övrigt enligt gällande normer
skall ske med 50 procent, torde avskrivningsanslaget böra uppföras med
55 000 kronor. Anslaget till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
å 215 000 kronor, som avser ytterligare medelsanvisning till vissa ändringsoch
reparationsarbeten vid folkskoleseminarierna i Gävle, Karlstad och Uppsala,
torde i enlighet med de grunder som tillämpades vid beräknandet av
avskrivning för det tidigare under budgetåret anvisade investeringsanslaget
för samma ändamål böra avskrivas med 50 procent av de till 114 000 kronor
beräknade kostnaderna för arbetena vid seminariet i Gävle och i övrigt med
100 procent. Avskrivningsanslaget bör sålunda uppföras med 158 000 kronor.
Övriga anslag, nämligen till nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd å 70 000
kronor, till vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset å 120 000 kronor,
till om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Lycksele å 199 000
kronor samt till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna å 120 000
kronor, torde enligt sedvanliga grunder böra avskrivas med 50 procent. För
investeringsanslaget till nybyggnader för nomadskolorna å 202 000 kronor bör
någon avskrivning icke beräknas med hänsyn till att för avskrivningsändamål
tidigare avsatta medel finnas disponibla (jfr 1944 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten, bilaga 6, punkt 8).
Försvarets fastighetsfond och försvarets fabriksfond.
Såsom i propositionen nr 137 till årets riksdag föreslagits böra i samband
med avvecklingen av för militära ändamål reserverade behållningar å vissa
diversemedelstitlar formella avskrivningsanslag å 100 kronor uppföras för
avskrivning av de investeringsanslag i försvarets fastighetsfond och försvarets
fabriksfond, som vid skilda tillfällen anvisats för utflyttning av Stockholms
garnison och ammunitionsfabriken i Marieberg. Kvarstående behållningar
å ifrågavarande diversemedelstitlar avses skola vid budgelårsskiftet
överföras till nämnda anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj.ts proposition nr 290.
45
Statens atlärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
Statens järnvägars dispositionsanslag .... kronor 78 300
Statens allmänna fastighetsfond.
Justitiedepartementet:
Nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd . . » 35 000
Värmeledning m. m. i bostadshus vid kolonien
Sörbyn ...................... » 27 000
Kommunikationsdepartementet:
Anordnande av lokaler för Svea hovrätt .. » 40000
Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige
.............................. * 83 800
Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland
.............................. * 82 500
Ecklesiastikdepartementet:
Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket » 30 000
Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet
vid universitetet i Uppsala .... » 55000
Vissa byggnadsarbeten vid karolinska
sjukhuset ........................ » 60(000
Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarier
na .......................... » 158 000
Om- och tillbyggnadsarbeten vid småsko
leseminariet
i Lycksele .............. » 99 500
Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstum
skolorna
............................ 5 60 000
Försvarets fonder.
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond:
Utflyttning av Stockholms garnison . . » 100
Försvarets fabriksfond:
Utflyttning av ammunitions fabriken i
Marieberg........................ » 100
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 290-
47
Bilaga 9.
Kapitalinvesteringar.
Kommunikationsdepartementet.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
ä Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 samt anför därvid följande.
Statens allmänna fastighetsfond.
[1.] Förvärv av viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i Stockholm.
I skrivelse den 17 december 1946 har bgggnadsstgrelsen hos Kungl. Maj:t
hemställt om medgivande att för kronans räkning få expropriera viss del av
tomten nr 2 i kvarteret Lejonet (Sagerska tomten) med adressnummer
Fredsgatan 3 och Strömgatan 18 i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen erinrar, att utrikesdepartementet i skrivelse den 9 februari
1946 meddelat, att departementets lokalbehov stegrats i sådan omfattning,
att detsamma icke kunde tillgodoses inom ramen av den ombyggnad av Arvfurstens
palats (tomten nr 1 i kvarteret Lejonet), varom byggnadsstyrelsen i
skrivelser den 8 oktober och 12 november 1936 framlagt förslag. Det numera
föreliggande lokalbehovet för utrikesdepartementet syntes icke kunna lösas
på ett ändamålsenligt sätt med mindre än att kronan erhölle dispositionsrätt
till ytterligare del av kvarteret Lejonet. Södra delen av den inom kvarteret
belägna tomten nr 2, vilken gränsade till utrikesdepartementets utbyggnad,
utgjorde för närvarande bostad för ägaren av nämnda tomt. Då denna
bostad på grund av sin säregna och dyrbara inredning ägde ett visst kulturhistoriskt
värde och därjämte mindre väl skulle lämpa sig såsom ämbetsloka
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
ler åt utrikesdepartementet, syntes denna del av tomten — åtminstone i detta
sammanhang — icke böra ifrågakomma för förvärv från kronans sida. Verkställda
utredningar hade givit vid handen, att frågan om utrikesdepartementets
ökade lokalbehov skulle kunna tills vidare erhålla en godtagbar lösning,
därest kronan förvärvade norra delen av tomten nr 2 med den begränsning
som framginge av en vid skrivelsen fogad kartkopia. Hela tomten hade ett
taxeringsvärde av 1 300 000 kronor.
B} ggnadsstj relsen meddelar vidare, att de förhandlingar om förvärv av
ifrågavarande tomtdel, som styrelsen fört med ägaren till tomten, icke hade
lett till sådant resultat, att detsamma kunde av styrelsen godtagas. På grund
härav och då det finge anses vara ett angeläget intresse, att utrikesdepartementets
lokalbehov löstes på här förutsatt sätt, borde åtgärder vidtagas för
tomtdelens överförande genom expropriation i kronans ägo.
över byggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av överståthållarämbetet
efter hörande av vederbörande sakägare den 18 februari 1947
samt av riksantikvarieämbetet den 4 mars 1947, varefter byggnadsstyrelsen
den 1 april 1947 yttrat sig i anledning av vad riksantikvarieämbetet anfört.
överståthållarämbetet har i sitt utlåtande övervägt olika möjligheter att
lösa utrikesdepartementets lokalfrågor och har därvid uttalat, att — även
om en uppdelning av utrikesdepartementet på flera i lokalhänseende skilda
avdelningar skulle vara möjlig — en dylik anordning dock icke kunde
anses sasom annat än provisorisk, då på lång sikt en splittring av departementets
ämbetslokaler torde medföra alltför stora olägenheter. Beträffande
möjligheterna att ordna departementets lokalbehov utan tillgripande av expropriation
genom att departementet i sin helhet förlädes till någon av statsverket
disponerad byggnad eller att en ny byggnad uppfördes å någon statsverket
tillhörig tomt, har ämbetsverket uttalat, att en sådan utväg icke syntes
praktiskt framkomlig med hänsyn till att departementets lokaler uppenbarligen
måste vara belägna i närheten av kanslihuset samt att svårigheter förelåge
att i den centrala delen av huvudstaden anskaffa lokaler för den statliga
administrationen.
I fortsättningen anför ämbetet att, vid ianspråktagande av den till expropriation
föreslagna tomten mycket betydande ersättningsanspråk komme
att framställas av sakägarna, vilka onekligen komme att åsamkas stor olägenhet
genom en expropriation. Vid sådant förhållande vore det ej tillfredsställande,
att sökanden icke närmare utvecklat vare sig vilka kulturhistoriska
värden som komme att gå till spillo genom expropriation av den
mot Strömgatan vettande tomtdelen eller i vad mån utrikesdepartementets
intressen icke skulle bliva tillgodosedda genom en dylik expropriation. Enligt
överståthållarämbetets mening talade så pass hög grad av sannolikhet
för expropriation av tomtdelen vid Strömgatan framför expropriation av
tomtdelen vid Fredsgatan, att expropriationsansökningen icke borde utan
en dylik kompletterande utredning vinna bifall. Vid en utredning om alternativet
med expropriation av tomtdelen mot Strömgatan borde undersökas hu
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
49
ruvida icke den angivna södra tomtdelen kunde något ökas och huruvida
icke med nämnda alternativ kunde kombineras det förslaget att för
bebyggande ianspråktaga del av gården till departementets nuvarande byggnad.
Överståthållarämbetet uttalar slutligen, att ytterligare utredning syntes erforderlig
för bedömande av huruvida icke expropriationsändamålet kunde
vinnas med mindre olägenhet för annan genom expropriation av den södra
delen av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet.
Riksantikvarieämbetet har framhållit, att det Sagerska huset vid Strömgatan
ägde ett betydande kulturhistoriskt värde. Med sin mycket väl bibehållna
inredning vore det en typisk och högklassig representant för en
franskt påverkad, i vårt land sällsynt byggnads- och inredningsstil från tiden
omedelbart före och omkring det senaste sekelskiftet. Byggnadens såväl yttre
som inre hade i allt väsentligt bevarats i oförändrat skick. Därest byggnaden
vore i kronans ägo skulle den utan tvivel omedelbart föreslås till upptagande
i förteckningen över sådana byggnader av kulturhistoriskt eller
konstnärligt värde, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935
underkastats särskilda bestämmelser.
Ur de synpunkter ämbetet ägde att företräda vore det därför ett angeläget
önskemål, att det Sagerska huset bevarades och att dess karaktär icke
genom mera genomgripande åtgärder förändrades. En utvidgning av utrikesdepartementets
lokaler borde därför icke ske genom ianspråktagande av den
inom tomten nr 2 i kvarteret Lejonet belägna bostadsbyggnaden. Ur antikvarisk
och kulturhistorisk synpunkt syntes däremot invändningar icke kunna
resas mot expropriation av den norra delen av nämnda tomt i enlighet
med byggnadsstyrelsens förslag.
Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande, vid vilket fogats en av professorn Ivar
Tengbom i ämnet upprättad promemoria, anfört, att enligt den av Tengbom
verkställda utredningen kunde genom uppförande av en nybyggnad mot
Fredsgatan samt gårdsflygel och gårdsöverbyggnad utvinnas utöver arkivlokaler
arbetslokaler med en bruttoyta om tillhopa 2 565 m2 under det att
motsvarande yta i en nybyggnad mot Strömgatan komme att begränsas till
1 330 m2. Detta sistnämnda alternativ erbjöde icke en rationell lösning på
längre sikt av utrikesdepartementets lokalbehov. Någon annan ägogräns än
den av byggnadsstyrelsen föreslagna vore av byggnadstekniska skäl icke heller
tänkbar. Mot ett ianspråktagande för utrikesdepartementets räkning av
den mot Strömgatan belägna delen av byggnaden talade även det förhållandet,
att därigenom det betydande kulturhistoriska värde, som denna del av
byggnaden representerade, skulle helt spolieras.
Styrelsen vore införstådd med att under nuvarande situation på hyresmarknaden
flertalet av hyresgästerna i fastigheten Fredsgatan 3 om möjligt
borde beredas tillfälle att åtminstone tills vidare få kvarbliva i fastigheten.
Fn provisorisk lösning av utrikesdepartementets lokalfråga borde därför
(»vervägas. Eu dylik lösning syntes kunna erhållas, därest byggnadsarbetena
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 290.
4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
Departements
chefen.
för närvarande inskränktes till att omfatia endast rivning av det nuvarande
gårdshuset och detsammas ersättande med en gårdsflygel och en gårdsöverbyggnad.
Enligt professor Tengboms utredning skulle på dylikt sätt kunna
erhållas en bruttoyta av 1 065 m2 arbetslokaler. Sedan denna nybyggnad färdigställts
och vissa delar av utrikesdepartementet inflyttat i densamma, skulle
behövliga reparationer och moderniseringar inom departementets nuvarande
lokaler kunna successivt vidtagas. Vid en senare tidpunkt då möjlighet
förelåge för hyresgästerna i Fredsgatshuset att anskaffa nya lokaler, skulle
en nybyggnad utföras även på den här avsedda övriga delen av tomten.
Kungl. Maj :t har den 2 maj 1947 förklarat byggnadsstyrelsen berättigad
att för kronans räkning expropriera ifrågavarande del av tomten nr 2 i kvarteret
Lejonet. Enligt beslutet åligger det styrelsen att inom ett år fullfölja frågan
om expropriation genom ansökning om stämning till domstol, vid äventyr
att expropriationsrätten upphör.
Utrikesdepartementets lokaler i Arvfurstens palats ha sedan länge varit
otillräckliga för departementets behov. Byggnadsstyrelsen har tidigare framlagt
förslag angående ombyggnad av denna fastighet samt om uppförande av
en tillbyggnad på departementets nuvarande tomt i kvarteret Lejonet. Dessa
förslag ha emellertid icke erbjudit tillfredsställande lösningar av lokalfrågorna.
Byggnadsstyrelsen har därför slutligen kommit till den uppfattningen, att
det numera föreliggande lokalbehovet icke kan lösas på ett ändamålsenligt
sätt med mindre kronan erhåller dispositionsrätt till viss ytterligare del av
kvarteret Lejonet, nämligen norra delen av tomten nr 2 i kvarteret, överståthållarämbetet
har ansett, att en uppdelning av utrikesdepartementet på
flera lokalt skilda avdelningar kommer att på lång sikt medföra alltför
stora olägenheter samt att en förflyttning av departementet icke är praktiskt
genomförbar. Jag delar myndigheternas uppfattning i dessa avseenden.
Då frivillig överenskommelse om förvärvet icke kunnat träffas, har Kungl.
Maj:t, på framställning av byggnadsstyrelsen efter vederbörandes hörande,
berättigat styrelsen att expropriera ifrågavarande fastighetsdel. Styrelsen torde
inom den närmaste tiden komma att inleda expropriationsförfarandet. Sedan
expropriationsersättningen i vanlig ordning fastställts av vederbörande
domstol, har byggnadsstyrelsen, om expropriationen fullföljes, att inom viss
tid nedsätta ersättningsbeloppet hos överståthållarämbetet. Det är icke nu
möjligt att angiva storleken av det belopp som kan bliva behövligt och icke
heller tidpunkten för dess ianspråktagande. Med hänsyn härtill torde Kungl.
Maj:t böra bemyndigas att tills vidare för ändamålet taga i anspråk en hos
riksgäldskontoret upplagd rörlig kredit att stå till Kungl. Maj:ts förfogande
för förskottering av ifrågavarande kostnader. De med anlitande av denna
kredit förskotterade medlen torde sedermera få täckas genom anslag å
riksstaten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
51
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta
att Kungl. Maj:t må hos riksgäldskontoret lyfta erforderligt
belopp för bestridande av expropriationsersättning för
viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet i Stockholm.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Gösta Kahm.
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
53
Bilaga 10.
Kapitalinvesteringar.
Finansdepartementet.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför
därvid följande.
[1.] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. Med bifall till
Kungl. Maj ds i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten
2) framlagda förslag anvisade riksdagen (skrivelsen 1945:95) till Vissa
byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning för budgetåret 1945/46 ett
investeringsanslag av 250 000 kronor. Av nämnda summa beräknades 25 000
kronor för inredning av en bostadslägenhet å vinden i vartdera av tullverkets
bostadshus i Pello och Alkullen i Norrbottens län samt återstoden till
vissa nybyggnader.
I skrivelse den 28 mars 1947 har generaltullstyrelsen hemställt, att ytterligare
25 000 kronor till ombyggnad av bostadshusen i Pello och Alkullen
måtte ställas till styrelsens förfogande.
Styrelsen meddelar, att den del av anslaget som avsetts för nybyggnader
med visshet konime att åtgå för delta ändamål. Av ombyggnadsarbetena vid
Alkullen och Pello hade endast de i Alkullen påbörjats. Sistnämnda arbeten
beräknades draga en kostnad av i runt tal 15 000 kronor, varför ett belopp av
endast 10 000 kronor skulle återstå för arbetena i Pello. Även om arbetena
på sistnämnda plats skulle ske efter den ursprungliga planen, vore ifrågavarande
belopp otillräckligt. Emellertid hade arbetsprogrammet måst utökas,
i det att ombyggnaden behövt erhålla större omfattning. Styrelsen anför
härutinnan följande.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
Departements
chefen.
Sålunda har på grund av vidtagen omorganisation av gränsbevakningen inom
bl. a. Haparanda gränsdistrikt den å nedre botten i bostadshuset befintliga tvårumslägenheten
funnits böra omändras till en trerumslägenhet för att bereda
bostad åt en till Pello förlagd gränsöveruppsyningsman. I följd av denna omplacering
har det även visat sig bliva nödvändigt att låta inreda garage fölen
honom tilldelad tjänsteautomobil. I samband med en så omfattande ombyggnad
av bostadshuset, varom här är fråga, har det ansetts ändamålsenligt
att verkställa en modernisering av huset genom anordnande av värmeledning
och sanitär inredning; vad särskilt angår anordnandet av värmeledning
betingas en sådan åtgärd därav, att svårigheter sedan länge förelegat
för att nöjaktigt uppvärma huset. Slutligen måste, sedan fuktfläckar framträtt
å vissa delar av källarmurarna, schaktning verkställas för dränering
och yttre isolering av grunden, varjämte en del andra mindre reparationsarbeten
behöva utföras.
Angående kostnaderna för nämnda arbeten meddelar styrelsen, att styrelsen
låtit infordra anbud å utförandet av arbetena, vilka styrelsen funnit
böra verkställas snarast möjligt och i ett sammanhang. Styrelsen anför härom
vidare.
De lägsta godtagbara anbud, som avgivits, lyda å följande belopp, nämligen
för byggnadsarbetena 19 845 kronor, för värme- och sanitetsanläggningarna
It 750 kronor och för de elektriska installationsarbetena 1 630
kronor eller tillhopa 33 225 kronor. Härtill komma kostnader för dränering
och isolering av grunden, vilka arbeten beräknas draga en kostnad av högst
4 500 kronor, beroende på i vilken utsträckning de under arbetenas gång finnas
behöva utföras. De sammanlagda kostnaderna för ombyggnad av bostadshuset
i Pello skulle följaktligen enligt föreliggande anbud komma att
uppgå till omkring 37 700 kronor, vilket belopp med tillägg av kostnader
för utförda arkitektarbeten jämte oförutsedda utgifter torde kunna avrundas
till 40 000 kronor.
Om till sistnämnda belopp lägges kostnaden för arbetena i Alkullen, beräknade
till 15 000 kronor, skulle den sammanlagda kostnaden för de båda
ombyggnaderna i Alkullen och Pello komma att uppgå till 55 000 kronor.
Vissa av de arbeten, som äro avsedda att utföras, äro emellertid att hänföra
till normala reparationsarbeten och böra sålunda belasta det under statens
allmänna fastighetsfond anvisade reparationsanslaget. Med frånräkning av
kostnaderna för dylika arbeten, uppskattade till för Alkullen 1 500 kronor och
för Pello 4 000 kronor, torde det egentliga investeringsbeloppet för ombyggnadsarbetena
å båda platserna kunna beräknas till högst 50 000 kronor.
• Generaltullstyrelsen har såsom av det föregående framgår hemställt om
ytterligare medel för vissa ombyggnadsarbeten vid tullverkets bostadshus i
Pello och Alkullen, huvudsakligen föranledda av vidtagen omorganisation av
gränsbevakningen inom bland annat Haparanda gränsdistrikt. De beräknade
merkostnaderna, 25 000 kronor, ha ej givit mig anledning till erinran. De
torde lämpligen böra bestridas från det för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning.
Härför torde emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva
opaginerad Kontrollera mot PDF
55
Kung t. Maj.ts proposition nr 290.
att av det för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
må bestridas ifrågavarande merkostnader för ombyggnadsarbeten
vid tullverkets bostadshus i Pello och Alkullen
i Norrbottens län.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 290.
57
Bihang.
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1947 äskade, eller, i förekommande
fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1946/47 utöver de i propositionerna nr 2
och 163 upptagna anslagen.
Driftbudgeten.
A. Egentliga statsutgifter.
V. Socialdepartementet.
Kronor
G: 9 b Anordnande av kurser i statsmedicin för utländska läkare,
reservationsanslag.................................... 10 000
G: 13 b Ytterligare medel för kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, reservationsanslag........................ 150 000
160 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet.
E: 41 Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm........ 38 000
IX. Jordbruksdepartementet.
G: 58 Bidrag till ersättning för genom jordras vid Lidan förorsakade
skador m. m., reservationsanslag................. 15 300
N: 13 Extra utgifter, reservationsanslag....................... 20 000
35 300
X. Handelsdepartementet.
F: 4 a Bidrag till anordnande av den åttonde internationella ratio
naliseringskongressen.
............................... 75 000
Säger för egentliga statsutgifter 308 300
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 290. 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 290.
B. Utgifter för statens kapitalfonder.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
A. Statens afför sverks fonder.
Kronor
Kommunikationsdepartementet:
4 a Statens järnvägars dispositionsanslag (I: C: 53), reserva
tionsanslag
....................................... 78 300
C. Statens allmänna fastighets fond.
Justitiedepartementet:
5 a Nytt bostadshus vid kolonien Smälteryd (III: 5 a), reserva
tionsanslag
....................................... 35 000
5 b Värmeledning m. m. i bostadshus vid kolonien Sörbyn
(III: 5 b), reservationsanslag....................... 27 000
Kommunikationsdepartementet:
15 Anordnande av lokaler för Svea hovrätt (III: 15), reservationsanslag
....................................... 40 000
17 Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige (III: 17),
reservationsanslag.................................. 83 800
18 Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland (III: 18),
reservationsanslag.................................. 82 500
Ecklesiastikdepartementet:
39 Ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket (III: 40), reservationsanslag
................................... 30 000
41 b Inköp av en fastighet för amerikanska seminariet vid universitetet
i Uppsala (III: 42 b), reservationsanslag..... 55 000
49 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset (III: 51),
reservationsanslag.................................. 60 000
53 Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna (III: 55),
reservationsanslag.................................. 158 000
58 a Om- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Lycksele (III: 60 a), reservationsanslag.............. 99 500
59 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (III: 63),
reservationsanslag.................................. 60 000
730 800
D. Försvarets fonder.
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond:
4 a Utflyttning av Stockholms garnison, reservationsanslag 100
Försvarets fabriksfond:
10 a Utflyttning av ammunitionsfabriken i Marieberg, reservationsanslag
............................... 100
200
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 809 300
Summa för driftbudgeten 1 117 600
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 290. 59
Kapitalbudgeten.
Kapitalinvestering.
VI. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:
6 a Lån till utländska läkare för viss efterutbildning....... 1 000 000
VII. Fonden för statens aktier.
Finansdepartementet:
4 Förvärv av aktier i aktiebolaget Göteborgs handelsbank
m. ............................................. 6 500 000
Vilt. Fonden för förlag till statsverket.
Handelsdepartementet:
2 Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå
socken m. m..................................... 250 000
Säger för kapitalbudgeten 7 750 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
477774 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (16)
16 kopplingar.
- Rskr. 1947:343 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om särskilda förmåner för vissa internationella organisatio s. 12 i texten
- Rskr. 1947:443 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946147. s. 1 i texten
- Rskr. 1947:382 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående slutlig reglering av riksstaten f ör budgetåret 1946/47 in. m., i vad propositionen a a1 i texten
- Rskr. 1947:392 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda förslag om anslag för budgetåret 1947/48 till oförutsedda utgifter. s. 8 i texten
- Rskr. 1947:395 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1946/47 m. m., i vad propositionen avse s. 10 i texten