Angående anslag till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor m. in
1947-05-16 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:291, Angående anslag till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor m. in
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
1
Hr 291.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till bidrag
till avlöning åt lärare vid folkskolor m. in.; given
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten
207, föreslagit riksdagen all, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1947/48 till Folkskolor in. in.: Bidrag till avlöning åt lärare
vid folkskolor beräkna ell förslagsanslag av 141 000 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1, bilaga 29 (Kapitalbudgeten,
ecklesiastikdepartementet, punkten 12) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 till Vissa byggnadsarbeBihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 291.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
ten vid folkskoleseminarierna beräkna ett investeringsanslag av 2 000 000
kronor.
Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla
desamma. Tillika torde jag få anmäla ytterligare två anslagsfrågor.
1. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.:
Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 136 000 000
kronor och disponeras på följande sätt:
1. Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor,
förslagsvis ............................. kronor 135 573 000
2. Statsbidrag till avlönande av överlärare, förslagsvis » 190 000
3. Ersättning för sjukvårdskostnad, förslagsvis ...... » 190 000
4. Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis ...... » 10 000
5. Bidrag för svensk undervisning åt svenska barn i
utlandet ..................................... » 37 000
Summa kronor 136 000 000.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes med
i runt tal 2 400 000 kronor till 138 400 000 kronor, överstyrelsen har därvid
räknat med en höjning av posten 1 med 2 200 000 kronor och av posten 2
med 255 000 kronor ävensom en sänkning av posten 3 med 40 000 kronor,
överstyrelsen har anfört bland annat följande.
1. Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor. Anslagsbehovet
torde bliva något högre än för innevarande budgetår. Antalet lärartjänster
beräknas öka såväl på grund av ökat timantal i skolorna som på
grund av införande av ett sjunde och i en del fall ett åttonde skolår. Enligt
av överstyrelsen gjord undersökning beräknas antalet nya erforderliga folkskollärartjänster
vid början av läsåret 1947/48 till omkring 460. Någon ökning
av antalet småskoletjänster är enligt undersökningen däremot icke att
vänta vid denna tidpunkt. Uppskattas kostnaderna för de nya folkskollärartjänsterna
efter ett medeltal, som motsvarar avlöningen till en sådan lärare
1 14 löneklassen å C-ort, skulle hela utgiftsökningen uppgå till omkring
2 200 000 kronor. Med hänsyn härtill liksom till anslagsförbrukningen under
de senaste budgetåren föreslår överstyrelsen en höjning av anslagsposten med
nyssnämnda belopp.
2. Statsbidrag till avlönande av överlärare. Kungörelsen den 29 juni
1946, nr 528, angående arvode m. m. åt folkskolans distriktsöverlärare och
skolsekreterare samt statsbidrag till sådant arvode medför givetvis ökade
utgifter. I Kungl. Maj ds proposition 1946: 194, s. 37, beräknades kostnaderna
för ändamålet till 445 000 kronor, överstyrelsen föreslår därför, att
anslagsposten höjes med 255 000 kronor till 445 000 kronor.
3. Ersättning för sjukvårdskostnad. Sjukersättning till lärare har av över
-
Kungl. Mcij:ts proposition nr 291.
3
styrelsen beviljats med 101 495 kronor för budgetåret 1942/43, med 106 300
kronor för budgetåret 1943/44 och med 131 932 kronor för budgetåret
1945/46. Utgifterna beräknas visserligen öka även i fortsättningen men väntas
icke uppgå till det för innevarande budgetår upptagna beloppet, överstyrelsen
anser därför anslaget kunna sänkas med 40 000 kronor till
150 000 kronor.
4. Ersättning för flyttningskostnad. Budgetåret 1944/45 beviljade överstyrelsen
ersättning för flyttningskostnader i 34 fall med sammanlagt 4 677
kronor, budgetåret 1945/46 i 48 fall med sammanlagt 9 292 kronor. Utgifterna
ha sålunda ökat men dock icke överstigit det för budgetåret 1946/47
beviljade anslaget. Överstyrelsen föreslår därför, att anslaget uppföres med
oförändrat belopp.
5. Bidrag för undervisning åt svenska barn i utlandet. Såvitt överstyrelsen
har sig bekant har under det senast förflutna året undervisning endast
fortgått vid vissa av de skolor, för vilka anslaget är avsett. Med hänsyn till
de ovissa förhållanden, som ännu råda, anser sig överstyrelsen sakna anledning
att nu föreslå någon ändring av anslaget.
Den sammanlagda ökningen av anslaget skulle sålunda komma att uppgå
till (2 200 000 + 255 000 — 40 000=) 2 415 000, eller avrundat 2 400 000
kronor.
Riksräkenskapsverket har anfört:
Vad angår den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av anslagsposten
till statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor, orsakas
den enligt vad överstyrelsen framhållit av lönekostnaden för omkring 460
nya lärartjänster som skulle bliva erforderliga från och med läsåret 1947/48.
Riksräkenskapsverket får i anledning härav framhålla, att med hänsyn till
gällande bestämmelser rörande utbetalning av statsbidrag till avlöning av
folk- och småskollärare samt förskott å sådant bidrag (jfr 9 § kungörelsen
den 30 juni 1942, nr 624) ändringar beträffande lönekostnadens storlek påverka
anslagsbelastningen först under budgetåret näst efter det ändringen
uppkommer. På grund härav torde den av överstyrelsen angivna höjningen
av lönekostnaden under läsåret 1947/48 komma att påverka anslagsbelastningen
först under budgetåret 1948/49. Anslagsbelastningen för budgetåret
1947/48 kommer däremot att påverkas av ändringar av lönekostnaden under
läsåret 1946/47. Härvid må beaktas, att, såsom riksräkenskapsverket påpekat
i utlåtande den 16 oktober 1944 angående skolöverstyrelsens beräkning
av ifrågavarande anslag för budgetåret 1945/46, varje ändring av lönekostnaden
övergångsvis i dubbel måtto inverkar på medelsbehovet för budgetåret
näst efter det ändringen genomförts. Med beaktande härav och med
ledning av från skolöverstyrelsen under hand inhämtade uppgifter rörande
ändring av antalet lärare under budgetåren 1945/46 och 1946/47 har inom
riksräkenskapsverket verkställts en beräkning av medelsbehovet å anslagsposten
i fråga för budgetåret 1947/48. Denna beräkning har givit vid handen,
att höjningen av anslagsposten i fråga borde uppgå till omkring
3 000 000 kronor och att alltså anslagsposten borde uppföras med
138 573 000 kronor. Ämbetsverket vill emellertid understryka, att det är
synnerligen vanskligt att mera noggrant beräkna ett anslag av här ifrågavarande
struktur och storleksordning. Framhållas må, att avvikelserna mellan
anvisade anslag och redovisade nettoutgifter till stor del bero på det tilllämpade
förskottsförfarandet. Vid sådant förhållande kan ifrågasättas, huru
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
vida icke anslagsposten bör beräknas till jämna miljontal kronor. Därvid
torde anslagsposten för budgetåret 1947/48 kunna avrundas nedåt till 138
miljoner kronor, vilket belopp ligger mellan de av skolöverstyrelsen och
riksräkenskapsverket beräknade beloppen.
Vad angår skolöverstyrelsens beräkning av medelsbehovet för statsbidrag
till avlönande av överlärare, får riksräkenskapsverket förorda, att det av
skolöverstyrelsen beräknade beloppet, 445 000 kronor, med hänsyn till vad
föredragande departementschefen i proposition nr 194 (s. 37 och 38) till
1946 års riksdag anfört rörande kostnaderna för överlärarorganisationen
under de närmaste åren efter den i anslutning till nämnda proposition genomförda
reformen på området, avrundas nedåt till 400 000 kronor.
Mot skolöverstyrelsens beräkning av övriga anslagsposter har riksräkenskapsverket
intet att erinra.
Riksräkenskapsverket får slutligen framhålla, att ämbetsverket i underdånigt
utlåtande den 18 oktober 1945 angående skolöverstyrelsens beräkning
av ifrågavarande anslag för budgetåret 1946/47 förordat, bland annat, en
uppdelning av anslaget på fem särskilda anslag.
I detta sammanhang torde jag få uppta frågan om statsbidrag till en
svensk skola i Addis Abeba i Etiopien. Kungl. Maj:t har genom beslut den
18 oktober 1946 anvisat 5 000 kronor att tills vidare bestridas från åttonde
huvudtitelns anslag till extra utgifter såsom bidrag till avlönande läsåret
1946/47 av en svensk lärare vid en skola för svenska barn i Addis Abeba.
Kommittén för ordnandet av en svensk folkskola i Addis Abeba har nu anhållit
om statsbidrag jämväl för nästa budgetår.
Skolöverstyrelsen tillstyrker, att statsbidrag beviljas till avlönande av en
folkskollärare vid ifrågavarande skola.
Deid»etennts" Ja8 till en början erinra, att grunderna för eu ny boställsordning för
folkskolans lärare genom propositionen 1946:356 underställdes 1946 års
riksdag vid dess höstsession. I samband därmed framlades icke något förslag
till reglering av hyresavdragsbeloppen, då denna fråga av vissa skäl
först framdeles ansågs böra upptagas till behandling. Det har varit min avsikt
att i samband med anmälan av anslagsbehovet under förevarande anslag
för nästa budgetår ånyo upptaga denna fråga, liksom även spörsmålet
om de ändringar i grunderna för statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor,
som må föranledas av de nya bestämmelserna angående tjänstebostäder
och övergången från brutto- till nettolönesystem i samband med
den allmänna löneregleringens genomförande. Beredningen av dessa frågor
har emellertid ännu icke kunnat avslutas. Med hänsyn till gällande
ordning för utbetalningen av statsbidrag till avlöning av lärare vid folkskoleväsendet
torde anslagsbehovet för nästa budgetår knappast komma att
påverkas av eventuella nya bestämmelser i angivna hänseenden. Med hänsyn
härtill och då det för den slutliga regleringen av riksstaten är påkallat,
att slutligt förslag nu förelägges riksdagen om anvisande av medel under
förevarande anslag, har jag ansett mig böra anmäla anslagsfrågan för sig.
De övriga spörsmålen torde senare få föreläggas riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
5
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde anslagsposten till avlöning
åt lärare vid folk- och småskolor böra beräknas till 138 000 000 kronor
och anslagsposten till avlönande av överlärare till 400 000 kronor. Anslagsposterna
till ersättning för sjukvårdskostnad och ersättning för flyttningskostnad
torde, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, böra uppföras med
respektive 150 000 kronor och 10 000 kronor. Under anslagsposten till bidrag
för svensk undervisning åt svenska barn i utlandet torde ett belopp av
5 000 kronor böra beräknas såsom bidrag till avlönande av en svensk lärare
i Addis Abeba. Tidigare från åttonde huvudtitelns reservationsanslag till
extra utgifter förskotterade medel för nämnda ändamål böra tillgodoföras
sistnämnda anslag från nu förevarande anslag. Någon höjning av anslagspostens
nuvarande belopp, 37 000 kronor, torde emellertid icke föranledas
av vad jag sålunda förordat.
Vid bifall till vad jag förordat torde ifrågavarande anslag alltså böra
uppföras med (138 000 000 + 400 000 + 150 000 + 10 000 + 37 000 =)
138 597 000 kronor eller med i avrundat tal 138 600 000 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 2 600 000 kronor. Den av riksräkenskapsverket
förordade uppdelningen av anslaget på fem skilda anslag anser jag mig för
närvarande icke böra tillstyrka.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid
folkskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 138 600 000.
2. Investeringsanslag till vissa byggnadsarbeten vid folkskole
seminarierna.
I propositionen nr 230 har jag vid anmälan av folkskoleseminariernas anslagsbehov
för nästa budgetår förordat en utvidgning av seminarieorganisationen
genom inrättande av nya provisoriska seminarier i Göteborg, Jönköping,
Härnösand, Kristianstad och Linköping. De båda förstnämnda seminarierna
äro avsedda att träda i verksamhet från och med nästa budgetår
och de återstående från och med budgetåret 1948/49. I samband därmed
framhöll jag, att den sålunda förordade utvidgningen av seminarieorganisationen
givetvis icke kunde genomföras utan vissa byggnadsarbeten. Beträffande
Jönköpingsseminariet hade staden åtagit sig alt bekosta iståndsättande
av erforderliga lokaler, vilka därefter mot viss liyresersättning
skulle ställas till .statens förfogande. För nämnda seminarium påkallades
därför inga byggnadsåtgärder från statens sida. Så vore däremot förhållandet
med de övriga av nyssnämnda seminarier, varjämte jag även framhöll,
att det syntes erforderligt att uppföra eu nybyggnad för det från och
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
med innevarande budgetår inrättade provisoriska seminariet i Stockholm.
Jag torde nu få upptaga dessa byggnadsfrågor till närmare behandling.
Med skrivelse den 2 januari 1947 till 1945 års seminariesakkunniga har
byggnadsstyrelsen överlämnat ritningar och förslag till ifrågavarande byggnadsarbeten.
Seminariesakkunniga ha sedermera i samband med sitt den
21 januari 1947 avgivna betänkande rörande elevintagningen vid folkskoleseminarierna
med eget yttrande överlämnat ifrågavarande utredning till
Kungl. Maj:t. Av densamma inhämtas bland annat följande.
Härnösand. Förslaget avser ombyggnad för seminarieändamål av
den nuvarande dövstumskolbyggnaden, sedan den av riksdagen beslutade
nybyggnaden för dövstumskolan färdigställts. Ombyggnaden utföres efter
ungefär samma linjer som den ombyggnad av dövstumskolan i Gävle för
det därvarande provisoriska seminariet, vartill medel anvisats av 1946 års
riksdag. Liksom i Gävle skall även en gymnastikbarack uppföras på tomten,
varigenom seminariet får 2 gymnastiksalar. Hela byggnaden är dåligt underhållen.
Kostnaderna för dess iordningställande bli därför relativt stora.
Byggnadskostnaderna ha av byggnadsstyrelsen beräknats till i runt tal
800 000 kronor.
Ombyggnadsförslaget har närmare åskådliggjorts å en situationsplan och
6 ritningar, upprättade av arkitekten Karl W. Ottesen och dagtecknade den
15 januari 1947.
Kristianstad. Ilär avses ombyggnad av tre Vendes artilleriregemente
förut tillhörande kasernbyggnader, nämligen den s. k. södra kasernen,
sjukstugan och exercishuset, vilka stå outnyttjade, sedan regementet inflyttat
i nya kaserner utanför staden. I exercishuset inrymmas aula och 2 gymnastiksalar
och i sjukstugan inredas institutioner för naturvetenskaplig
undervisning. Övriga lokaler förläggas till kasernbyggnaden. Värmeledningssystemet
omlägges.
Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilket närmare utformats å 6 av arkitekten
Joel Lundeqvist upprättade, den 13 december 1946 och den 18 januari
1947 dagtecknade ritningar, ha beräknats till omkring 875 000 kronor.
Linköping. Förslaget avser ianspråktagande av den gamla seminariebyggnaden
vid Drottninggatan, vilken upphörde att användas för seminarieändamål
1927 och för närvarande nyttjas av länsstyrelsen. Byggnaden är
efter nyligen genomgången reparation i relativt gott skick med undantag av
värmeledningssystemet, som är mycket gammalmodigt. I denna byggnad
kunna enligt av arkitekten A. Porne i januari 1947 upprättade ritningar
erhållas 6 klassrum, en aula och diverse andra utrymmen för expedition,
lärarrum, läsrum, kvinnlig slöjd in. m. En fristående byggnad, som innehåller
gymnastik-, tecknings- och musiksalar, tarvar en grundlig reparation
och kan därefter omedelbart disponeras.
Kostnaderna för erforderliga reparationsarbeten å ifrågavarande byggnader
ha av byggnadsstyrelsen beräknats till omkring 150 000 kronor.
Förberedande arbeten pågå för uppförande av en nybyggnad för länsstyrelsens
i Linköping räkning. Denna frågas lösning är en förutsättning
för att seminariebyggnaden skall kunna frigöras för seminarieändamål.
Göteborg och Stockholm. I båda städerna avses nybyggnader
komma till stånd. Enligt det av byggnadsstyrelsen upprättade förslaget, som
utformats på samma sätt för båda byggnadsföretagen och åskådliggjorts å
en situationsplan och 5 ritningar, upprättade av arkitekten G. Laudon och
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
7
dagtecknade den 20 december 1946, skulle i eu huvudbyggnad inrymmas
lokaler för ett seminarium med en 1-årig och två 2-åriga linjer samt i en
med huvudbyggnaden sammanhängande flygel lokaler för övningsskola.
Vidare skulle uppföras en friliggande gymnastikbyggnad, innefattande 2
gymnastiksalar och 2 musiksalar. Huvudbyggnaden har konstruerats med
en öppen rotunda i mitten, medan aulan förlagts i en utbyggnad.
Kostnaderna för vartdera byggnadsföretaget ha av byggnadsstyrelsen beräknats
till omkring 3 300 000 kronor.
Beträffande förläggningsplatserna för sistnämnda båda seminarier har, i
fråga om Göteborg, stadens fastighetskontor i skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 28 mars 1947 meddelat, att drätselkammarens andra avdelning
under hand förklarat sig villig tillstyrka att å Guldhedsområdet tomt för ett
nytt folkskoleseminarium upplåtes utan ersättning
I fråga om Stockholm har byggnadsstyrelsen i sin nyssnämnda skrivelse
till seminariesakkunniga framhållit de mycket stora svårigheterna att finna
lämplig tomt för ändamålet inom Stockholms stad. Däremot kunde bland
annat Lidingö stad erbjuda lämplig mark, varjämte möjligheter till en förläggning
i Stockholms södra förorter syntes förefinnas.
Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, att de framlagda ritningarna uppgjorts
i huvudsak efter av seminariesakkunniga tillhandahållna lokalprogram,
varvid beträffande Linköping, Kristianstad och Härnösand de befintliga
byggnadernas möjligheter i stort sett anvisat en övre gräns för anordnandet
av lokaler. Styrelsen hade emellertid funnit förslagen i vissa avseenden
väl stort tilltagna. Sålunda ville styrelsen för egen del ifrågasätta
nödvändigheten av att beträffande Göteborg och Stockholm anordna särskild
friliggande aula, vilken av styrelsen kostnadsberäknats till 225 000
kronor, samt beträffande Kristianstad inrätta aula i exercishuset, vilken beräknats
draga en kostnad av 25 000 kronor. Likaså syntes det böra övervägas,
huruvida dubbla gymnastiksalar i allmänhet erfordrades.
Seminariesakkunniga ha understrukit betydelsen av tillgång till aula och
dubbla gymnastiksalar, men ha icke ansett nödvändigt att aulan i Göteborg
och Stockholm göres friliggande. Vidare ha de sakkunniga framhållit betydelsen
av en så central förläggning som möjligt för det nya Stockholmsseminariet.
De sakkunniga ha närmare anfört följande.
Mot de av byggnadsstyrelsen uppgjorda skissritningarna ha de sakkunniga
i huvudsak icke något alt invända. Viss omgruppering av lokalerna
och vissa andra smärre ändringar synes dock böra göras vid den slutliga
utformningen av ritningarna. Vad byggnaderna i Härnösand och Kristianstad
beträffar, så kunna de icke inrymma fullt alla de lokaler ett seminarium
behöver, t. ex. lokaler för skolkök och metallslöjd. Sådana torde dock kunna
hyras i närheten.
Byggnadsstyrelsen ifrågasätter nödvändigheten av särskild friliggande
aula i Stockholm och Göteborg samt av aula i exercishuset i Kristianstad.
De sakkunniga finna det liksom byggnadsstyrelsen icke nödvändigt, att
aulan uppföres friliggande. Om den inbygges i byggnadskroppen för semi
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
nariet i övrigt, bör den givetvis kunna göra samma nytta för läroanstalten.
Men de sakkunniga vilja bestämt hävda, att en läroanstalt av seminarietyp
måste ha tillgång till en stor samlingssal, som kan rymma hela seminariet
och helst också samtidigt dess övningsskola. Särskilt vid seminariebyggnaderna
i Stockholm och Göteborg, som äro avsedda att permanent användas
för seminarieändamål, är detta nödvändigt. Seminariet i Kristianstad skall
däremot utnyttjas under ett färre antal år, men då aulan kan inrymmas i en
redan befintlig byggnad och i framtiden givetvis alltid kan komma till stor
nytta såsom samlingslokal i staden, synes det vara mycket ändamålsenligt
att utföra ombyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med de framlagda
ritningarna.
Byggnadsstyrelsen är även tveksam om behovet av dubbla gymnastiksalar
i Stockholm, Göteborg och Kristianstad. De sakkunniga vilja med anledning
härav framhålla, att de ifrågavarande seminarierna bliva av den storlek, att
en enda gymnastiksal blir alldeles otillräcklig. De båda gymnastiksalarna
synas komma att bli helt belagda. Då de blivande lärarna skola erhålla utbildning
till lärare jämväl i gymnastik, lek och idrott, är det nödvändigt, att
tillräckliga lokaler stå till förfogande härför och att byggnadstillstånd beviljas
för gymnastiksalarnas uppförande samtidigt med övriga byggnadsarbeten.
Det är att livligt beklaga, om lämplig tomt för ett seminariebygge icke
finnes att tillgå i Stockholm. Ur rekryteringssynpunkt kan nämligen Stockholm
sägas utgöra ett eget område för ett seminarium. Att staden bör ha
ett folkskoleseminarium även för manliga elever har erkänts genom riksdagens
beslut att här upprätta ett sådant. Seminariet borde ligga så centralt,
att de elever, som ha sina hem i staden, skulle kunna besöka seminariet utan
att behöva göra alltför långa resor eller kanske t. o. m. inackordera sig i
seminariets närhet. Detta skulle emellertid bli fallet, om seminariet, såsom
byggnadsstyrelsen alternativt föreslår, förlädes till Lidingö. Seminariets nuvarande
rektor har på de sakkunnigas förfrågan ansett sig böra bestämt
avstyrka en sådan åtgärd. Han har påpekat, att 40 procent av seminariets
nuvarande elever ha sina hem inom Stockholms stads gränser. Åtskilliga av
dem bo i de folkrika församlingarna Bromma, Enskede och Brännkyrka.
Därest seminariet förlädes till Lidingö och i närheten av7 Kyrkviken därstädes,
vilken plats väl närmast torde komma i fråga, skulle dessa elever få
en restid av en timme eller mera mellan bostaden och seminariet. Rektor
har vid samtal med dem funnit, att de vid sådant förhållande antingen sett
sig nödsakade att avstå från seminariestudierna eller också tvungits att inackordera
sig på närmare håll. Med hänsyn till de rekryteringssvårigheter,
som sannolikt komma att yppa sig under den närmaste framtiden, måste det
bliva svårare att rekrytera ett seminarium på Lidingö än ett i Stockholm.
De sakkunniga instämma helt i dessa synpunkter.
Det bör också framhållas, att lärarutbildningen står inför omorganisation
och att det är att förvänta, att densamma hur den än kommer att utgestaltas,
i framtiden är i behov av en närmare kontakt än nu med bibliotek och
vetenskapliga institutioner. Ur denna synpunkt vore det av betydelse, att
det nya seminariet icke förlädes utanför Stockholm.
I särskilt yttrande ha ledamöterna av seminariesakkunniga R. Bergh och
S. Wahluiul anfört följande.
Det måste nog betraktas som uteslutet, att någon längre tid använda de
nuvarande seminarielokalerna i Stockholm för sitt ändamål. Det är också
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
9
uppenbart, att en ny seminariebyggnad bör uppföras, som i framtiden skall
ersätta det nuvarande folkskoleseminariet i Stockholm. Huruvida detta nya
folkskoleseminarium bör förläggas till Stockholm eller stockholmstrakten
överhuvud, bör däremot efter vår mening bli föremål för ytterligare överväganden.
Skolöverstyrelsen har anslutit sig till av de sakkunniga framförda synpunkter
i förevarande frågor, varvid överstyrelsen beträffande förläggningen
av seminariet i Stockholm anfört följande.
Beträffande platsen för det nya seminariet i Stockholm vill överstyrelsen
helt ansluta sig till de sakkunnigas synpunkter. Då Stockholm utgör ett
eget stort rekryteringsområde, bör man även för framtiden räkna med behovet
av ett seminarium där. Och detta bör ej få ett läge i periferien, då det
torde vara angeläget, att seminariet får goda möjligheter att utnyttja de
kulturella institutioner av olika slag, som finnas i huvudstaden. Hur än utbildningen
av lärare kommer att ordnas i framtiden, torde man kunna förutsätta,
att den ej kommer att medföra minskat behov av tillgång till nämnda
möjligheter, utan man får väl snarast räkna med en intimare anknytning till
högskoleundervisning. Överstyrelsen anser det därför vara av stor vikt, att
det nya seminariet i Stockholm får ett så centralt läge som möjligt, och finner
förslaget om seminariets förläggning långt ut på Lidingö ur många synpunkter
mindre lämpligt. Alla tänkbara möjligheter att finna en mera
central plats inom Stockholm böra övervägas.
I samband med avgivandet av sitt yttrande har överstyrelsen överlämnat
en till överstyrelsen ingiven framställning från föreningen Ekliagen angående
förläggande av seminariet till Frescati-området. överstyrelsen har funnit
detta förslag förtjäna att övervägas, dock endast under förutsättning, att en
ännu mer central plats ej kunde ställas till förfogande.
Föreningen Ekhagen har sedermera i skrivelse den 2 april 1947 gjort
förnyad framställning i ämnet.
Såsom framgår av förutnämnda proposition nr 230 ha chefen för armén
och arméns fortifikations förvaltning ansett, att från den ifrågasatta upplåtelsen
av kasernbyggnaderna i Kristianstad borde undantagas dels tre
inom den s. k. södra kasernen befintliga underofficersbosläder, dels ock
en i källarvåningen i samma byggnad inredd fast radioanläggning.
Jag har redan vid anmälan av propositionen nr 230 förklarat mig i prin-Deportementscip
godkänna de anordningar för att bereda lokaler för de av mig förordade
nya provisoriska seminarierna i H ämösa n d, Kristianstad och
Linköping, som föreslagits av 1945 års seminariesakkunniga och som
innebära, att för dessa seminariers räkning skulle tagas i anspråk den nuvarande
dövstumskolans lokaler i Härnösand, vissa av Vendes artilleriregementes
gamla kasernbyggnader i Kristianstad samt den gamla seminariebyggnadcn
i Linköping. De förslag till förbättrings- och reparationsarbeten
beträffande dessa lokaler, som framlagts av byggnadsstyrelsen efter av de
sakkunniga givna anvisningar och som nu föreligga till bedömande, ha i
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
allt väsentligt icke givit mig anledning till erinran. Måhända kunna vissa
mindre ändringar i förslagen visa sig erforderliga eller önskvärda vid den
slutliga utformningen av ritningarna; jag syftar därvid bland annat på, att
viss omdisposition av lokalerna i Kristianstad torde nödvändiggöras av att
vissa utrymmen synas komma att undantagas vid den ifrågasatta upplåtelsen
av den s. k. södra kasernen. Byggnadsstyrelsen har ifrågasatt behovet av en
aula och dubbla gymnastiksalar vid sistnämnda seminarium. Jag hyser beträffande
dessa spörsmål samma uppfattning som de sakkunniga, nämligen
att behovet av två gymnastiksalar är obestridligt samt att aulan, även om
den i och för sig måhända skulle kunna undvaras, dock lämpligen bör
komma till stånd med hänsyn till de relativt obetydliga kostnader, som beräknats
belöpa på denna del av byggnadsarbetena för ifrågavarande seminarium.
Mot de av byggnadsstyrelsen för närvarande beräknade kostnaderna
för nu nämnda byggnadsföretag, 800 000 kronor i Härnösand, 875 000
kronor i Kristianstad och 150 000 kronor i Linköping, har jag icke funnit
anledning till erinran.
Beträffande de föreslagna nybyggnaderna för de provisoriska seminarierna
för manliga elever i Stockholm och för kvinnliga elever i
Göteborg må här erinras, att dessa lokaler äro erforderliga i första hand
för nämnda provisoriska seminarier, då andra lokaler för dessa seminarier
endast kunnat erhållas under en övergångstid, i Stockholm intill den 1 juli
1948 och i Göteborg till 1950-talets början. När seminarieorganisationen åter
en gång måhända kan minskas och de provisoriska seminarierna bli obehövliga,
är avsikten att flytta över de permanenta seminarierna i dessa städer
till de nya lokalerna. Sistnämnda seminariers nuvarande lokaler torde
då vara mindre lämpliga för sitt ändamål.
I fråga om nybyggnaden i Göteborg torde man, såsom av den föregående
redogörelsen framgår, kunna räkna med att Göteborgs stad välvilligt skall
ställa tomt kostnadsfritt till förfogande å Guldhedsområdet. Det av byggnadsstyrelsen
framlagda byggnadsförslaget synes mig vara på det hela taget
ändamålsenligt utformat och ägnat att läggas till grund för utarbetande av
slutliga ritningar. Därvid synes emellertid böra tagas under övervägande,
om icke viss besparing skulle kunna göras genom att, såsom byggnadsstyrelsen
ifrågasatt, förlägga aulan inom byggnadskroppen i övrigt. Mot de beräknade
kostnaderna, 3 300 000 kronor, har jag i och för sig icke funnit
anledning till erinran.
Vidkommande frågan om uppförande av seminariebyggnad i Stockholm
vill jag framhålla, att stora svårigheter här erbjuda sig att erhålla lämplig
tomtplats. Jag har redan vid anmälan av propositionen nr 230 framhållit
angelägenheten av att alla försök göras för att ernå en så central förläggning
som möjligt för detta seminarium. Jag ansluter mig därvidlag helt till
de synpunkter, som anförts av seminariesakkunniga och skolöverstyrelsen.
Icke minst synes det av vikt med en central förläggning ur den synpunkten,
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
att man för framtiden troligen har att räkna med en sådan organisation av
lärarutbildningen, att denna väsentligt mer än nu kommer att kräva intim
kontakt med övriga kulturella institutioner i huvudstaden.
Sedan ett flertal olika möjligheter övervägts, synes måhända, enligt vad
jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, en lösning stå att vinna
inom den del av psykiatriska sjukhusets område å Kungsholmen, som är
beläget utmed Rålambsvägen omedelbart öster om Fredhälls folkskola. Detta
område utnyttjas för närvarande som köksträdgård för sjukhuset. Jag vill
erinra, att planer föreligga på att i närheten av Stockholm uppföra ett nytt
sinnessjukhus som ersättning för psykiatriska sjukhuset. Enligt vad jag
under hand inhämtat, torde det icke vara uteslutet att träffa sadana anstalter,
att nyssnämnda område redan nu kan tagas i anspråk för seminarieändamål.
Jag vill för egen del framhålla att, därest tomtfrågan för seminariet
kunde ordnas på sätt här antytts, detta skulle utgöra en ur skilda
synpunkter mycket fördelaktig lösning. Då det skulle vara tänkbart att
därvid utnyttja Fredhälls folkskola som övningsskola ävensom förefintliga
gymnastiksalar vid denna och andra skolor i närheten för gymnastikundervisningen,
skulle byggnadsprogrammet, åtminstone till en början, måhända
kunna icke oväsentligt nedskäras.
Skulle nu angivna område icke kunna disponeras för ändamålet, torde det
finnas skäl att överväga det i ärendet framförda förslaget om seminariets
förläggande till Frescati-området. Otvivelaktigt skulle även en dylik förläggning
innebära en relativt tillfredsställande lösning.
Därest strävandena att finna en lämplig tomt inom stadens område icke
skulle leda till resultat, torde man bli nödsakad att undersöka möjligheterna
för en förläggning i stadens närhet. Byggnadsstyrelsen har för sin del med
hänsyn till den stora knappheten på för statliga ändamål lämplig tomtmark
inom staden ansett sig böra förorda en sådan förläggning och därvid i första
hand ifrågasatt en förläggning inom Lidingö stad.
Såsom av det anförda torde framgå tarvar seminariets förläggningsfråga
ytterligare överväganden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att träffa
de avgöranden, som de fortsatta undersökningarna kunna giva anledning
till. Då det emellertid är mycket angeläget att snarast efter en lösning av
tomtfrågan kunna igångsätta byggnadsföretaget, vill jag förorda, att redan
nu medel, förslagsvis 150 000 kronor, anvisas för ifrågavarande byggnadsföretag.
Till huvudsaklig grund för dettas utformning torde kunna läggas
det förslag till nybyggnad för Göteborgs-seminariet, som jag nyss berört,
dock med de eventuella inskränkningar i byggnadsprogrammet, som enligt
vad förut anförts måhända kunna vidtagas, därest seminariet skulle komma
att förläggas i närheten av Fredhällsskolan.
För de övriga förordade byggnadsföretagen torde för nästa budgetår behöva
anvisas blott eu del av de i det föregående beräknade erforderliga anslagsmedlen,
med undantag för omändringsarbetena i Linköping, vilka torde
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
Departements''
chefen.
kunna färdigställas under nästa budgetår. För sistnämnda ändamål böra
därför anvisas 150 000 kronor. För byggnadsföretagen i Härnösand, Kristianstad
och Göteborg torde böra anvisas sammanlagt 1 700 000 kronor. De
förordade beloppen torde böra beviljas under ett gemensamt investeringsanslag,
benämnt Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna, vilket anslag
alltså för nästa budgetår bör uppföras med (150 000 + 150 000 +
1 700 000 =) 2 000 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av ....................... kronor 2 000 000.
3. Investeringsanslag till nybyggnader för nomadskolorna.
Till nybyggnader för nomadskolorna och till reparations- och ändringsarbeten
vid nomadskolanläggningen i Änge ha under budgetåren 1939/40
och 1941/47 anvisats anslag med tillhopa 3 237 000 kronor. Genom särskilda
beslut har Kungl. Maj:t föreskrivit, att av nämnda belopp 408 500 kronor
skulle användas till utförande av nomadskolanläggningar i Jänsmässholmen
(Jämtland) och Storvallen (Härjedalen) samt till reparations- och ändringsarbeten
vid nomadskolanläggningen i Änge (Jämtland).
Nomadskolbyggnadskommittén för Jämtlands län har — med förmälan
att de tidigare anvisade medlen på grund av prisförhöjningar och tillkomsten
av vissa förut icke beräknade arbeten visat sig otillräckliga — hemställt
om anvisande av ytterligare 40 000 kronor till färdigställande av byggnadsföretagen.
En ytterligare medelsanvisning av 40 000 kronor synes erforderlig för
färdigställande av nomadskolanläggningarna i Storvallen och Änge. Jag
hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnader för nomadskolorna för budgetåret
1947/48 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av......kronor 40 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 291.
13
4. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1942/43 anvisade
reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Reparation
av högskolans äldre byggnader m. m.
Till detta ändamål anvisade riksdagen senast för budgetåret 1942/43 ett
reservationsanslag av 175 000 kronor. Genom beslut den 29 juni 1946 medgav
Kungl. Maj:t — efter inhämtande av samtycke därtill av 1946 års riksdag
(propositionen nr 244, riksdagens skrivelse nr 455) — att vid utgången
av budgetåret 1945/46 befintlig reservation å ifrågavarande reservationsanslag
finge disponeras intill utgången av budgetåret 1946/47. I skrivelse den
4 februari 1947 har byggnadsstyrelsen anhållit att få disponera vid budgetårets
utgång förefintlig behållning å anslaget jämväl under budgetåret
1947/48, enär de med anslaget avsedda byggnadsarbetena beräknades icke
kunna slutföras under innevarande budgetår. Då jag funnit mig böra biträda
byggnadsstyrelsens framställning, förordar jag, att riksdagens medgivande
att disponera anslaget även under nästa budgetår inhämtas. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 befintlig
reservation å det senast för budgetåret 1942/43 anvisade
reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Reparation
av högskolans äldre byggnader m. m. må disponeras
intill utgången av budgetåret 1947/48.
Vad departementschefen sålunda under punkterna
1—4 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Åke Bruhn-Möller.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
716918
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1947:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor m. m. a1 i texten