Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor m. in

1947-05-16 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:291, Angående anslag till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

1

Hr 291.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till bidrag

till avlöning åt lärare vid folkskolor m. in.; given

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten

207, föreslagit riksdagen all, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1947/48 till Folkskolor in. in.: Bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor beräkna ell förslagsanslag av 141 000 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1, bilaga 29 (Kapitalbudgeten,

ecklesiastikdepartementet, punkten 12) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 till Vissa byggnadsarbeBihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 291.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

ten vid folkskoleseminarierna beräkna ett investeringsanslag av 2 000 000

kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla

desamma. Tillika torde jag få anmäla ytterligare två anslagsfrågor.

1. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.:

Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 136 000 000

kronor och disponeras på följande sätt:

1. Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor,

förslagsvis ............................. kronor 135 573 000

2. Statsbidrag till avlönande av överlärare, förslagsvis » 190 000

3. Ersättning för sjukvårdskostnad, förslagsvis ...... » 190 000

4. Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis ...... » 10 000

5. Bidrag för svensk undervisning åt svenska barn i

utlandet ..................................... » 37 000

Summa kronor 136 000 000.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes med

i runt tal 2 400 000 kronor till 138 400 000 kronor, överstyrelsen har därvid

räknat med en höjning av posten 1 med 2 200 000 kronor och av posten 2

med 255 000 kronor ävensom en sänkning av posten 3 med 40 000 kronor,

överstyrelsen har anfört bland annat följande.

1. Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor. Anslagsbehovet

torde bliva något högre än för innevarande budgetår. Antalet lärartjänster

beräknas öka såväl på grund av ökat timantal i skolorna som på

grund av införande av ett sjunde och i en del fall ett åttonde skolår. Enligt

av överstyrelsen gjord undersökning beräknas antalet nya erforderliga folkskollärartjänster

vid början av läsåret 1947/48 till omkring 460. Någon ökning

av antalet småskoletjänster är enligt undersökningen däremot icke att

vänta vid denna tidpunkt. Uppskattas kostnaderna för de nya folkskollärartjänsterna

efter ett medeltal, som motsvarar avlöningen till en sådan lärare

1 14 löneklassen å C-ort, skulle hela utgiftsökningen uppgå till omkring

2 200 000 kronor. Med hänsyn härtill liksom till anslagsförbrukningen under

de senaste budgetåren föreslår överstyrelsen en höjning av anslagsposten med

nyssnämnda belopp.

2. Statsbidrag till avlönande av överlärare. Kungörelsen den 29 juni

1946, nr 528, angående arvode m. m. åt folkskolans distriktsöverlärare och

skolsekreterare samt statsbidrag till sådant arvode medför givetvis ökade

utgifter. I Kungl. Maj ds proposition 1946: 194, s. 37, beräknades kostnaderna

för ändamålet till 445 000 kronor, överstyrelsen föreslår därför, att

anslagsposten höjes med 255 000 kronor till 445 000 kronor.

3. Ersättning för sjukvårdskostnad. Sjukersättning till lärare har av över
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 291.

3

styrelsen beviljats med 101 495 kronor för budgetåret 1942/43, med 106 300

kronor för budgetåret 1943/44 och med 131 932 kronor för budgetåret

1945/46. Utgifterna beräknas visserligen öka även i fortsättningen men väntas

icke uppgå till det för innevarande budgetår upptagna beloppet, överstyrelsen

anser därför anslaget kunna sänkas med 40 000 kronor till

150 000 kronor.

4. Ersättning för flyttningskostnad. Budgetåret 1944/45 beviljade överstyrelsen

ersättning för flyttningskostnader i 34 fall med sammanlagt 4 677

kronor, budgetåret 1945/46 i 48 fall med sammanlagt 9 292 kronor. Utgifterna

ha sålunda ökat men dock icke överstigit det för budgetåret 1946/47

beviljade anslaget. Överstyrelsen föreslår därför, att anslaget uppföres med

oförändrat belopp.

5. Bidrag för undervisning åt svenska barn i utlandet. Såvitt överstyrelsen

har sig bekant har under det senast förflutna året undervisning endast

fortgått vid vissa av de skolor, för vilka anslaget är avsett. Med hänsyn till

de ovissa förhållanden, som ännu råda, anser sig överstyrelsen sakna anledning

att nu föreslå någon ändring av anslaget.

Den sammanlagda ökningen av anslaget skulle sålunda komma att uppgå

till (2 200 000 + 255 000 — 40 000=) 2 415 000, eller avrundat 2 400 000

kronor.

Riksräkenskapsverket har anfört:

Vad angår den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av anslagsposten

till statsbidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor, orsakas

den enligt vad överstyrelsen framhållit av lönekostnaden för omkring 460

nya lärartjänster som skulle bliva erforderliga från och med läsåret 1947/48.

Riksräkenskapsverket får i anledning härav framhålla, att med hänsyn till

gällande bestämmelser rörande utbetalning av statsbidrag till avlöning av

folk- och småskollärare samt förskott å sådant bidrag (jfr 9 § kungörelsen

den 30 juni 1942, nr 624) ändringar beträffande lönekostnadens storlek påverka

anslagsbelastningen först under budgetåret näst efter det ändringen

uppkommer. På grund härav torde den av överstyrelsen angivna höjningen

av lönekostnaden under läsåret 1947/48 komma att påverka anslagsbelastningen

först under budgetåret 1948/49. Anslagsbelastningen för budgetåret

1947/48 kommer däremot att påverkas av ändringar av lönekostnaden under

läsåret 1946/47. Härvid må beaktas, att, såsom riksräkenskapsverket påpekat

i utlåtande den 16 oktober 1944 angående skolöverstyrelsens beräkning

av ifrågavarande anslag för budgetåret 1945/46, varje ändring av lönekostnaden

övergångsvis i dubbel måtto inverkar på medelsbehovet för budgetåret

näst efter det ändringen genomförts. Med beaktande härav och med

ledning av från skolöverstyrelsen under hand inhämtade uppgifter rörande

ändring av antalet lärare under budgetåren 1945/46 och 1946/47 har inom

riksräkenskapsverket verkställts en beräkning av medelsbehovet å anslagsposten

i fråga för budgetåret 1947/48. Denna beräkning har givit vid handen,

att höjningen av anslagsposten i fråga borde uppgå till omkring

3 000 000 kronor och att alltså anslagsposten borde uppföras med

138 573 000 kronor. Ämbetsverket vill emellertid understryka, att det är

synnerligen vanskligt att mera noggrant beräkna ett anslag av här ifrågavarande

struktur och storleksordning. Framhållas må, att avvikelserna mellan

anvisade anslag och redovisade nettoutgifter till stor del bero på det tilllämpade

förskottsförfarandet. Vid sådant förhållande kan ifrågasättas, huru
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

vida icke anslagsposten bör beräknas till jämna miljontal kronor. Därvid

torde anslagsposten för budgetåret 1947/48 kunna avrundas nedåt till 138

miljoner kronor, vilket belopp ligger mellan de av skolöverstyrelsen och

riksräkenskapsverket beräknade beloppen.

Vad angår skolöverstyrelsens beräkning av medelsbehovet för statsbidrag

till avlönande av överlärare, får riksräkenskapsverket förorda, att det av

skolöverstyrelsen beräknade beloppet, 445 000 kronor, med hänsyn till vad

föredragande departementschefen i proposition nr 194 (s. 37 och 38) till

1946 års riksdag anfört rörande kostnaderna för överlärarorganisationen

under de närmaste åren efter den i anslutning till nämnda proposition genomförda

reformen på området, avrundas nedåt till 400 000 kronor.

Mot skolöverstyrelsens beräkning av övriga anslagsposter har riksräkenskapsverket

intet att erinra.

Riksräkenskapsverket får slutligen framhålla, att ämbetsverket i underdånigt

utlåtande den 18 oktober 1945 angående skolöverstyrelsens beräkning

av ifrågavarande anslag för budgetåret 1946/47 förordat, bland annat, en

uppdelning av anslaget på fem särskilda anslag.

I detta sammanhang torde jag få uppta frågan om statsbidrag till en

svensk skola i Addis Abeba i Etiopien. Kungl. Maj:t har genom beslut den

18 oktober 1946 anvisat 5 000 kronor att tills vidare bestridas från åttonde

huvudtitelns anslag till extra utgifter såsom bidrag till avlönande läsåret

1946/47 av en svensk lärare vid en skola för svenska barn i Addis Abeba.

Kommittén för ordnandet av en svensk folkskola i Addis Abeba har nu anhållit

om statsbidrag jämväl för nästa budgetår.

Skolöverstyrelsen tillstyrker, att statsbidrag beviljas till avlönande av en

folkskollärare vid ifrågavarande skola.

Deid»etennts" Ja8 till en början erinra, att grunderna för eu ny boställsordning för

folkskolans lärare genom propositionen 1946:356 underställdes 1946 års

riksdag vid dess höstsession. I samband därmed framlades icke något förslag

till reglering av hyresavdragsbeloppen, då denna fråga av vissa skäl

först framdeles ansågs böra upptagas till behandling. Det har varit min avsikt

att i samband med anmälan av anslagsbehovet under förevarande anslag

för nästa budgetår ånyo upptaga denna fråga, liksom även spörsmålet

om de ändringar i grunderna för statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor,

som må föranledas av de nya bestämmelserna angående tjänstebostäder

och övergången från brutto- till nettolönesystem i samband med

den allmänna löneregleringens genomförande. Beredningen av dessa frågor

har emellertid ännu icke kunnat avslutas. Med hänsyn till gällande

ordning för utbetalningen av statsbidrag till avlöning av lärare vid folkskoleväsendet

torde anslagsbehovet för nästa budgetår knappast komma att

påverkas av eventuella nya bestämmelser i angivna hänseenden. Med hänsyn

härtill och då det för den slutliga regleringen av riksstaten är påkallat,

att slutligt förslag nu förelägges riksdagen om anvisande av medel under

förevarande anslag, har jag ansett mig böra anmäla anslagsfrågan för sig.

De övriga spörsmålen torde senare få föreläggas riksdagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

5

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde anslagsposten till avlöning

åt lärare vid folk- och småskolor böra beräknas till 138 000 000 kronor

och anslagsposten till avlönande av överlärare till 400 000 kronor. Anslagsposterna

till ersättning för sjukvårdskostnad och ersättning för flyttningskostnad

torde, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, böra uppföras med

respektive 150 000 kronor och 10 000 kronor. Under anslagsposten till bidrag

för svensk undervisning åt svenska barn i utlandet torde ett belopp av

5 000 kronor böra beräknas såsom bidrag till avlönande av en svensk lärare

i Addis Abeba. Tidigare från åttonde huvudtitelns reservationsanslag till

extra utgifter förskotterade medel för nämnda ändamål böra tillgodoföras

sistnämnda anslag från nu förevarande anslag. Någon höjning av anslagspostens

nuvarande belopp, 37 000 kronor, torde emellertid icke föranledas

av vad jag sålunda förordat.

Vid bifall till vad jag förordat torde ifrågavarande anslag alltså böra

uppföras med (138 000 000 + 400 000 + 150 000 + 10 000 + 37 000 =)

138 597 000 kronor eller med i avrundat tal 138 600 000 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 2 600 000 kronor. Den av riksräkenskapsverket

förordade uppdelningen av anslaget på fem skilda anslag anser jag mig för

närvarande icke böra tillstyrka.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 138 600 000.

2. Investeringsanslag till vissa byggnadsarbeten vid folkskole
seminarierna.

I propositionen nr 230 har jag vid anmälan av folkskoleseminariernas anslagsbehov

för nästa budgetår förordat en utvidgning av seminarieorganisationen

genom inrättande av nya provisoriska seminarier i Göteborg, Jönköping,

Härnösand, Kristianstad och Linköping. De båda förstnämnda seminarierna

äro avsedda att träda i verksamhet från och med nästa budgetår

och de återstående från och med budgetåret 1948/49. I samband därmed

framhöll jag, att den sålunda förordade utvidgningen av seminarieorganisationen

givetvis icke kunde genomföras utan vissa byggnadsarbeten. Beträffande

Jönköpingsseminariet hade staden åtagit sig alt bekosta iståndsättande

av erforderliga lokaler, vilka därefter mot viss liyresersättning

skulle ställas till .statens förfogande. För nämnda seminarium påkallades

därför inga byggnadsåtgärder från statens sida. Så vore däremot förhållandet

med de övriga av nyssnämnda seminarier, varjämte jag även framhöll,

att det syntes erforderligt att uppföra eu nybyggnad för det från och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

med innevarande budgetår inrättade provisoriska seminariet i Stockholm.

Jag torde nu få upptaga dessa byggnadsfrågor till närmare behandling.

Med skrivelse den 2 januari 1947 till 1945 års seminariesakkunniga har

byggnadsstyrelsen överlämnat ritningar och förslag till ifrågavarande byggnadsarbeten.

Seminariesakkunniga ha sedermera i samband med sitt den

21 januari 1947 avgivna betänkande rörande elevintagningen vid folkskoleseminarierna

med eget yttrande överlämnat ifrågavarande utredning till

Kungl. Maj:t. Av densamma inhämtas bland annat följande.

Härnösand. Förslaget avser ombyggnad för seminarieändamål av

den nuvarande dövstumskolbyggnaden, sedan den av riksdagen beslutade

nybyggnaden för dövstumskolan färdigställts. Ombyggnaden utföres efter

ungefär samma linjer som den ombyggnad av dövstumskolan i Gävle för

det därvarande provisoriska seminariet, vartill medel anvisats av 1946 års

riksdag. Liksom i Gävle skall även en gymnastikbarack uppföras på tomten,

varigenom seminariet får 2 gymnastiksalar. Hela byggnaden är dåligt underhållen.

Kostnaderna för dess iordningställande bli därför relativt stora.

Byggnadskostnaderna ha av byggnadsstyrelsen beräknats till i runt tal

800 000 kronor.

Ombyggnadsförslaget har närmare åskådliggjorts å en situationsplan och

6 ritningar, upprättade av arkitekten Karl W. Ottesen och dagtecknade den

15 januari 1947.

Kristianstad. Ilär avses ombyggnad av tre Vendes artilleriregemente

förut tillhörande kasernbyggnader, nämligen den s. k. södra kasernen,

sjukstugan och exercishuset, vilka stå outnyttjade, sedan regementet inflyttat

i nya kaserner utanför staden. I exercishuset inrymmas aula och 2 gymnastiksalar

och i sjukstugan inredas institutioner för naturvetenskaplig

undervisning. Övriga lokaler förläggas till kasernbyggnaden. Värmeledningssystemet

omlägges.

Kostnaderna för byggnadsföretaget, vilket närmare utformats å 6 av arkitekten

Joel Lundeqvist upprättade, den 13 december 1946 och den 18 januari

1947 dagtecknade ritningar, ha beräknats till omkring 875 000 kronor.

Linköping. Förslaget avser ianspråktagande av den gamla seminariebyggnaden

vid Drottninggatan, vilken upphörde att användas för seminarieändamål

1927 och för närvarande nyttjas av länsstyrelsen. Byggnaden är

efter nyligen genomgången reparation i relativt gott skick med undantag av

värmeledningssystemet, som är mycket gammalmodigt. I denna byggnad

kunna enligt av arkitekten A. Porne i januari 1947 upprättade ritningar

erhållas 6 klassrum, en aula och diverse andra utrymmen för expedition,

lärarrum, läsrum, kvinnlig slöjd in. m. En fristående byggnad, som innehåller

gymnastik-, tecknings- och musiksalar, tarvar en grundlig reparation

och kan därefter omedelbart disponeras.

Kostnaderna för erforderliga reparationsarbeten å ifrågavarande byggnader

ha av byggnadsstyrelsen beräknats till omkring 150 000 kronor.

Förberedande arbeten pågå för uppförande av en nybyggnad för länsstyrelsens

i Linköping räkning. Denna frågas lösning är en förutsättning

för att seminariebyggnaden skall kunna frigöras för seminarieändamål.

Göteborg och Stockholm. I båda städerna avses nybyggnader

komma till stånd. Enligt det av byggnadsstyrelsen upprättade förslaget, som

utformats på samma sätt för båda byggnadsföretagen och åskådliggjorts å

en situationsplan och 5 ritningar, upprättade av arkitekten G. Laudon och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

7

dagtecknade den 20 december 1946, skulle i eu huvudbyggnad inrymmas

lokaler för ett seminarium med en 1-årig och två 2-åriga linjer samt i en

med huvudbyggnaden sammanhängande flygel lokaler för övningsskola.

Vidare skulle uppföras en friliggande gymnastikbyggnad, innefattande 2

gymnastiksalar och 2 musiksalar. Huvudbyggnaden har konstruerats med

en öppen rotunda i mitten, medan aulan förlagts i en utbyggnad.

Kostnaderna för vartdera byggnadsföretaget ha av byggnadsstyrelsen beräknats

till omkring 3 300 000 kronor.

Beträffande förläggningsplatserna för sistnämnda båda seminarier har, i

fråga om Göteborg, stadens fastighetskontor i skrivelse till byggnadsstyrelsen

den 28 mars 1947 meddelat, att drätselkammarens andra avdelning

under hand förklarat sig villig tillstyrka att å Guldhedsområdet tomt för ett

nytt folkskoleseminarium upplåtes utan ersättning

I fråga om Stockholm har byggnadsstyrelsen i sin nyssnämnda skrivelse

till seminariesakkunniga framhållit de mycket stora svårigheterna att finna

lämplig tomt för ändamålet inom Stockholms stad. Däremot kunde bland

annat Lidingö stad erbjuda lämplig mark, varjämte möjligheter till en förläggning

i Stockholms södra förorter syntes förefinnas.

Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, att de framlagda ritningarna uppgjorts

i huvudsak efter av seminariesakkunniga tillhandahållna lokalprogram,

varvid beträffande Linköping, Kristianstad och Härnösand de befintliga

byggnadernas möjligheter i stort sett anvisat en övre gräns för anordnandet

av lokaler. Styrelsen hade emellertid funnit förslagen i vissa avseenden

väl stort tilltagna. Sålunda ville styrelsen för egen del ifrågasätta

nödvändigheten av att beträffande Göteborg och Stockholm anordna särskild

friliggande aula, vilken av styrelsen kostnadsberäknats till 225 000

kronor, samt beträffande Kristianstad inrätta aula i exercishuset, vilken beräknats

draga en kostnad av 25 000 kronor. Likaså syntes det böra övervägas,

huruvida dubbla gymnastiksalar i allmänhet erfordrades.

Seminariesakkunniga ha understrukit betydelsen av tillgång till aula och

dubbla gymnastiksalar, men ha icke ansett nödvändigt att aulan i Göteborg

och Stockholm göres friliggande. Vidare ha de sakkunniga framhållit betydelsen

av en så central förläggning som möjligt för det nya Stockholmsseminariet.

De sakkunniga ha närmare anfört följande.

Mot de av byggnadsstyrelsen uppgjorda skissritningarna ha de sakkunniga

i huvudsak icke något alt invända. Viss omgruppering av lokalerna

och vissa andra smärre ändringar synes dock böra göras vid den slutliga

utformningen av ritningarna. Vad byggnaderna i Härnösand och Kristianstad

beträffar, så kunna de icke inrymma fullt alla de lokaler ett seminarium

behöver, t. ex. lokaler för skolkök och metallslöjd. Sådana torde dock kunna

hyras i närheten.

Byggnadsstyrelsen ifrågasätter nödvändigheten av särskild friliggande

aula i Stockholm och Göteborg samt av aula i exercishuset i Kristianstad.

De sakkunniga finna det liksom byggnadsstyrelsen icke nödvändigt, att

aulan uppföres friliggande. Om den inbygges i byggnadskroppen för semi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

nariet i övrigt, bör den givetvis kunna göra samma nytta för läroanstalten.

Men de sakkunniga vilja bestämt hävda, att en läroanstalt av seminarietyp

måste ha tillgång till en stor samlingssal, som kan rymma hela seminariet

och helst också samtidigt dess övningsskola. Särskilt vid seminariebyggnaderna

i Stockholm och Göteborg, som äro avsedda att permanent användas

för seminarieändamål, är detta nödvändigt. Seminariet i Kristianstad skall

däremot utnyttjas under ett färre antal år, men då aulan kan inrymmas i en

redan befintlig byggnad och i framtiden givetvis alltid kan komma till stor

nytta såsom samlingslokal i staden, synes det vara mycket ändamålsenligt

att utföra ombyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med de framlagda

ritningarna.

Byggnadsstyrelsen är även tveksam om behovet av dubbla gymnastiksalar

i Stockholm, Göteborg och Kristianstad. De sakkunniga vilja med anledning

härav framhålla, att de ifrågavarande seminarierna bliva av den storlek, att

en enda gymnastiksal blir alldeles otillräcklig. De båda gymnastiksalarna

synas komma att bli helt belagda. Då de blivande lärarna skola erhålla utbildning

till lärare jämväl i gymnastik, lek och idrott, är det nödvändigt, att

tillräckliga lokaler stå till förfogande härför och att byggnadstillstånd beviljas

för gymnastiksalarnas uppförande samtidigt med övriga byggnadsarbeten.

Det är att livligt beklaga, om lämplig tomt för ett seminariebygge icke

finnes att tillgå i Stockholm. Ur rekryteringssynpunkt kan nämligen Stockholm

sägas utgöra ett eget område för ett seminarium. Att staden bör ha

ett folkskoleseminarium även för manliga elever har erkänts genom riksdagens

beslut att här upprätta ett sådant. Seminariet borde ligga så centralt,

att de elever, som ha sina hem i staden, skulle kunna besöka seminariet utan

att behöva göra alltför långa resor eller kanske t. o. m. inackordera sig i

seminariets närhet. Detta skulle emellertid bli fallet, om seminariet, såsom

byggnadsstyrelsen alternativt föreslår, förlädes till Lidingö. Seminariets nuvarande

rektor har på de sakkunnigas förfrågan ansett sig böra bestämt

avstyrka en sådan åtgärd. Han har påpekat, att 40 procent av seminariets

nuvarande elever ha sina hem inom Stockholms stads gränser. Åtskilliga av

dem bo i de folkrika församlingarna Bromma, Enskede och Brännkyrka.

Därest seminariet förlädes till Lidingö och i närheten av7 Kyrkviken därstädes,

vilken plats väl närmast torde komma i fråga, skulle dessa elever få

en restid av en timme eller mera mellan bostaden och seminariet. Rektor

har vid samtal med dem funnit, att de vid sådant förhållande antingen sett

sig nödsakade att avstå från seminariestudierna eller också tvungits att inackordera

sig på närmare håll. Med hänsyn till de rekryteringssvårigheter,

som sannolikt komma att yppa sig under den närmaste framtiden, måste det

bliva svårare att rekrytera ett seminarium på Lidingö än ett i Stockholm.

De sakkunniga instämma helt i dessa synpunkter.

Det bör också framhållas, att lärarutbildningen står inför omorganisation

och att det är att förvänta, att densamma hur den än kommer att utgestaltas,

i framtiden är i behov av en närmare kontakt än nu med bibliotek och

vetenskapliga institutioner. Ur denna synpunkt vore det av betydelse, att

det nya seminariet icke förlädes utanför Stockholm.

I särskilt yttrande ha ledamöterna av seminariesakkunniga R. Bergh och

S. Wahluiul anfört följande.

Det måste nog betraktas som uteslutet, att någon längre tid använda de

nuvarande seminarielokalerna i Stockholm för sitt ändamål. Det är också

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

9

uppenbart, att en ny seminariebyggnad bör uppföras, som i framtiden skall

ersätta det nuvarande folkskoleseminariet i Stockholm. Huruvida detta nya

folkskoleseminarium bör förläggas till Stockholm eller stockholmstrakten

överhuvud, bör däremot efter vår mening bli föremål för ytterligare överväganden.

Skolöverstyrelsen har anslutit sig till av de sakkunniga framförda synpunkter

i förevarande frågor, varvid överstyrelsen beträffande förläggningen

av seminariet i Stockholm anfört följande.

Beträffande platsen för det nya seminariet i Stockholm vill överstyrelsen

helt ansluta sig till de sakkunnigas synpunkter. Då Stockholm utgör ett

eget stort rekryteringsområde, bör man även för framtiden räkna med behovet

av ett seminarium där. Och detta bör ej få ett läge i periferien, då det

torde vara angeläget, att seminariet får goda möjligheter att utnyttja de

kulturella institutioner av olika slag, som finnas i huvudstaden. Hur än utbildningen

av lärare kommer att ordnas i framtiden, torde man kunna förutsätta,

att den ej kommer att medföra minskat behov av tillgång till nämnda

möjligheter, utan man får väl snarast räkna med en intimare anknytning till

högskoleundervisning. Överstyrelsen anser det därför vara av stor vikt, att

det nya seminariet i Stockholm får ett så centralt läge som möjligt, och finner

förslaget om seminariets förläggning långt ut på Lidingö ur många synpunkter

mindre lämpligt. Alla tänkbara möjligheter att finna en mera

central plats inom Stockholm böra övervägas.

I samband med avgivandet av sitt yttrande har överstyrelsen överlämnat

en till överstyrelsen ingiven framställning från föreningen Ekliagen angående

förläggande av seminariet till Frescati-området. överstyrelsen har funnit

detta förslag förtjäna att övervägas, dock endast under förutsättning, att en

ännu mer central plats ej kunde ställas till förfogande.

Föreningen Ekhagen har sedermera i skrivelse den 2 april 1947 gjort

förnyad framställning i ämnet.

Såsom framgår av förutnämnda proposition nr 230 ha chefen för armén

och arméns fortifikations förvaltning ansett, att från den ifrågasatta upplåtelsen

av kasernbyggnaderna i Kristianstad borde undantagas dels tre

inom den s. k. södra kasernen befintliga underofficersbosläder, dels ock

en i källarvåningen i samma byggnad inredd fast radioanläggning.

Jag har redan vid anmälan av propositionen nr 230 förklarat mig i prin-Deportementscip

godkänna de anordningar för att bereda lokaler för de av mig förordade

nya provisoriska seminarierna i H ämösa n d, Kristianstad och

Linköping, som föreslagits av 1945 års seminariesakkunniga och som

innebära, att för dessa seminariers räkning skulle tagas i anspråk den nuvarande

dövstumskolans lokaler i Härnösand, vissa av Vendes artilleriregementes

gamla kasernbyggnader i Kristianstad samt den gamla seminariebyggnadcn

i Linköping. De förslag till förbättrings- och reparationsarbeten

beträffande dessa lokaler, som framlagts av byggnadsstyrelsen efter av de

sakkunniga givna anvisningar och som nu föreligga till bedömande, ha i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

allt väsentligt icke givit mig anledning till erinran. Måhända kunna vissa

mindre ändringar i förslagen visa sig erforderliga eller önskvärda vid den

slutliga utformningen av ritningarna; jag syftar därvid bland annat på, att

viss omdisposition av lokalerna i Kristianstad torde nödvändiggöras av att

vissa utrymmen synas komma att undantagas vid den ifrågasatta upplåtelsen

av den s. k. södra kasernen. Byggnadsstyrelsen har ifrågasatt behovet av en

aula och dubbla gymnastiksalar vid sistnämnda seminarium. Jag hyser beträffande

dessa spörsmål samma uppfattning som de sakkunniga, nämligen

att behovet av två gymnastiksalar är obestridligt samt att aulan, även om

den i och för sig måhända skulle kunna undvaras, dock lämpligen bör

komma till stånd med hänsyn till de relativt obetydliga kostnader, som beräknats

belöpa på denna del av byggnadsarbetena för ifrågavarande seminarium.

Mot de av byggnadsstyrelsen för närvarande beräknade kostnaderna

för nu nämnda byggnadsföretag, 800 000 kronor i Härnösand, 875 000

kronor i Kristianstad och 150 000 kronor i Linköping, har jag icke funnit

anledning till erinran.

Beträffande de föreslagna nybyggnaderna för de provisoriska seminarierna

för manliga elever i Stockholm och för kvinnliga elever i

Göteborg må här erinras, att dessa lokaler äro erforderliga i första hand

för nämnda provisoriska seminarier, då andra lokaler för dessa seminarier

endast kunnat erhållas under en övergångstid, i Stockholm intill den 1 juli

1948 och i Göteborg till 1950-talets början. När seminarieorganisationen åter

en gång måhända kan minskas och de provisoriska seminarierna bli obehövliga,

är avsikten att flytta över de permanenta seminarierna i dessa städer

till de nya lokalerna. Sistnämnda seminariers nuvarande lokaler torde

då vara mindre lämpliga för sitt ändamål.

I fråga om nybyggnaden i Göteborg torde man, såsom av den föregående

redogörelsen framgår, kunna räkna med att Göteborgs stad välvilligt skall

ställa tomt kostnadsfritt till förfogande å Guldhedsområdet. Det av byggnadsstyrelsen

framlagda byggnadsförslaget synes mig vara på det hela taget

ändamålsenligt utformat och ägnat att läggas till grund för utarbetande av

slutliga ritningar. Därvid synes emellertid böra tagas under övervägande,

om icke viss besparing skulle kunna göras genom att, såsom byggnadsstyrelsen

ifrågasatt, förlägga aulan inom byggnadskroppen i övrigt. Mot de beräknade

kostnaderna, 3 300 000 kronor, har jag i och för sig icke funnit

anledning till erinran.

Vidkommande frågan om uppförande av seminariebyggnad i Stockholm

vill jag framhålla, att stora svårigheter här erbjuda sig att erhålla lämplig

tomtplats. Jag har redan vid anmälan av propositionen nr 230 framhållit

angelägenheten av att alla försök göras för att ernå en så central förläggning

som möjligt för detta seminarium. Jag ansluter mig därvidlag helt till

de synpunkter, som anförts av seminariesakkunniga och skolöverstyrelsen.

Icke minst synes det av vikt med en central förläggning ur den synpunkten,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

att man för framtiden troligen har att räkna med en sådan organisation av

lärarutbildningen, att denna väsentligt mer än nu kommer att kräva intim

kontakt med övriga kulturella institutioner i huvudstaden.

Sedan ett flertal olika möjligheter övervägts, synes måhända, enligt vad

jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, en lösning stå att vinna

inom den del av psykiatriska sjukhusets område å Kungsholmen, som är

beläget utmed Rålambsvägen omedelbart öster om Fredhälls folkskola. Detta

område utnyttjas för närvarande som köksträdgård för sjukhuset. Jag vill

erinra, att planer föreligga på att i närheten av Stockholm uppföra ett nytt

sinnessjukhus som ersättning för psykiatriska sjukhuset. Enligt vad jag

under hand inhämtat, torde det icke vara uteslutet att träffa sadana anstalter,

att nyssnämnda område redan nu kan tagas i anspråk för seminarieändamål.

Jag vill för egen del framhålla att, därest tomtfrågan för seminariet

kunde ordnas på sätt här antytts, detta skulle utgöra en ur skilda

synpunkter mycket fördelaktig lösning. Då det skulle vara tänkbart att

därvid utnyttja Fredhälls folkskola som övningsskola ävensom förefintliga

gymnastiksalar vid denna och andra skolor i närheten för gymnastikundervisningen,

skulle byggnadsprogrammet, åtminstone till en början, måhända

kunna icke oväsentligt nedskäras.

Skulle nu angivna område icke kunna disponeras för ändamålet, torde det

finnas skäl att överväga det i ärendet framförda förslaget om seminariets

förläggande till Frescati-området. Otvivelaktigt skulle även en dylik förläggning

innebära en relativt tillfredsställande lösning.

Därest strävandena att finna en lämplig tomt inom stadens område icke

skulle leda till resultat, torde man bli nödsakad att undersöka möjligheterna

för en förläggning i stadens närhet. Byggnadsstyrelsen har för sin del med

hänsyn till den stora knappheten på för statliga ändamål lämplig tomtmark

inom staden ansett sig böra förorda en sådan förläggning och därvid i första

hand ifrågasatt en förläggning inom Lidingö stad.

Såsom av det anförda torde framgå tarvar seminariets förläggningsfråga

ytterligare överväganden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att träffa

de avgöranden, som de fortsatta undersökningarna kunna giva anledning

till. Då det emellertid är mycket angeläget att snarast efter en lösning av

tomtfrågan kunna igångsätta byggnadsföretaget, vill jag förorda, att redan

nu medel, förslagsvis 150 000 kronor, anvisas för ifrågavarande byggnadsföretag.

Till huvudsaklig grund för dettas utformning torde kunna läggas

det förslag till nybyggnad för Göteborgs-seminariet, som jag nyss berört,

dock med de eventuella inskränkningar i byggnadsprogrammet, som enligt

vad förut anförts måhända kunna vidtagas, därest seminariet skulle komma

att förläggas i närheten av Fredhällsskolan.

För de övriga förordade byggnadsföretagen torde för nästa budgetår behöva

anvisas blott eu del av de i det föregående beräknade erforderliga anslagsmedlen,

med undantag för omändringsarbetena i Linköping, vilka torde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

Departements''

chefen.

kunna färdigställas under nästa budgetår. För sistnämnda ändamål böra

därför anvisas 150 000 kronor. För byggnadsföretagen i Härnösand, Kristianstad

och Göteborg torde böra anvisas sammanlagt 1 700 000 kronor. De

förordade beloppen torde böra beviljas under ett gemensamt investeringsanslag,

benämnt Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna, vilket anslag

alltså för nästa budgetår bör uppföras med (150 000 + 150 000 +

1 700 000 =) 2 000 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av ....................... kronor 2 000 000.

3. Investeringsanslag till nybyggnader för nomadskolorna.

Till nybyggnader för nomadskolorna och till reparations- och ändringsarbeten

vid nomadskolanläggningen i Änge ha under budgetåren 1939/40

och 1941/47 anvisats anslag med tillhopa 3 237 000 kronor. Genom särskilda

beslut har Kungl. Maj:t föreskrivit, att av nämnda belopp 408 500 kronor

skulle användas till utförande av nomadskolanläggningar i Jänsmässholmen

(Jämtland) och Storvallen (Härjedalen) samt till reparations- och ändringsarbeten

vid nomadskolanläggningen i Änge (Jämtland).

Nomadskolbyggnadskommittén för Jämtlands län har — med förmälan

att de tidigare anvisade medlen på grund av prisförhöjningar och tillkomsten

av vissa förut icke beräknade arbeten visat sig otillräckliga — hemställt

om anvisande av ytterligare 40 000 kronor till färdigställande av byggnadsföretagen.

En ytterligare medelsanvisning av 40 000 kronor synes erforderlig för

färdigställande av nomadskolanläggningarna i Storvallen och Änge. Jag

hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnader för nomadskolorna för budgetåret

1947/48 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av......kronor 40 000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 291.

13

4. Fortsatt disposition av det för budgetåret 1942/43 anvisade

reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Reparation

av högskolans äldre byggnader m. m.

Till detta ändamål anvisade riksdagen senast för budgetåret 1942/43 ett

reservationsanslag av 175 000 kronor. Genom beslut den 29 juni 1946 medgav

Kungl. Maj:t — efter inhämtande av samtycke därtill av 1946 års riksdag

(propositionen nr 244, riksdagens skrivelse nr 455) — att vid utgången

av budgetåret 1945/46 befintlig reservation å ifrågavarande reservationsanslag

finge disponeras intill utgången av budgetåret 1946/47. I skrivelse den

4 februari 1947 har byggnadsstyrelsen anhållit att få disponera vid budgetårets

utgång förefintlig behållning å anslaget jämväl under budgetåret

1947/48, enär de med anslaget avsedda byggnadsarbetena beräknades icke

kunna slutföras under innevarande budgetår. Då jag funnit mig böra biträda

byggnadsstyrelsens framställning, förordar jag, att riksdagens medgivande

att disponera anslaget även under nästa budgetår inhämtas. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 befintlig

reservation å det senast för budgetåret 1942/43 anvisade

reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Reparation

av högskolans äldre byggnader m. m. må disponeras

intill utgången av budgetåret 1947/48.

Vad departementschefen sålunda under punkterna

1—4 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Bruhn-Möller.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

716918

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1947:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor m. m. a1 i texten