Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma lag, m. m

1947-01-31 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:30, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma lag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr SO.

1

Nr 30.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945

(nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.,

så ock om fortsatt giltighet av samma lag, m. m.; given

Stockholms slott den 31 januari 1947.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma

lag; samt

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. \> 30.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 30.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt giltighet

av samma lag.

Härigenom förordnas dels att 2 § lagen den 29 juni 1945 om kontroll å

viss utländsk egendom m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives dels ock att samma lag, vilken gäller till och med den 30 juni 1947,

i sin sålunda ändrade lydelse skall äga fortsatt giltighet till och med den

30 juni 1948.

2 §-

Kan skäligen —---lämplig användning.

Har förordnande som avses i 1 § meddelats beträffande viss stat och äger

den staten eller juridisk person eller medborgare i samma stat eller annan

som är bosatt i den staten bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk

förening eller annan juridisk person i annan stat, må, under sådan förutsättning

som angives i första stycket, nämnden på framställning som där

sägs förordna om kvarstad å här befintlig egendom, tillhörig den juridiska

personen.

Egendom varå---tillstånd därtill.

Nämnden bestämmer —--- eller köpesumman.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Vad i lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m. stadgas om motsvarande

tillämpning av 4 § lagen om återställande av viss från ockuperat

land härrörande egendom skall äga tillämpning jämväl efter det sistnämnda

lag upphört att gälla.

1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 887.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 30.

3

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om

administration av vissa bolag m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration

av vissa bolag m. m., vilken lag gäller till och med den 30 juni 1947,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1948 samt att vad i lagen

stadgas om motsvarande tillämpning av 4 § lagen om återställande av viss

från ockuperat land härrörande egendom skall äga tillämpning jämväl efter

det sistnämnda lag upphört att gälla.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagen den

29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk egendom m. m. samt lagen den 14

december samma ar om administration av vissa bolag m. m.

Föredraganden anför följande.

Ifrågavarande lagar ha tillkommit för att möta de problem, som efter

axelmakternas nederlag uppstått eller kunde väntas uppstå beträffande vissa

tillgångar i Sverige, nämligen egendom som av de allierade makterna betraktades

såsom tillhörig fientliga rättssubjekt. Lagarna, vilka från början

gällde till och med den 30 juni 1946, ha genom lagar den 29 juni samma år

(nr 364 respektive 365) erhållit fortsatt giltighet till och med den 30 juni

1947. För handhavandet av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses

med lagstiftningen, ha inrättats en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån,

samt en särskild statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion,

restitutionsnämnden.

Enligt lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom

in. in., i fortsättningen benämnd kontrollagen, vilken ändrats genom lag

den 14 december samma år (nr 887), äger Konungen förordna om skingringslörbud

å här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk

person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då

i anledning av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande av

kriget föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll

över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning

av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under

skingringsförbud, om risk föreligger att egendomen undanstickes eller förstöres

eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till en ändamålsenlig

och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under

samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

5

utanför skingringsförbudels ram. nämligen egendom, tillhörig aktiebolag,

ekonomisk förening eller annan juridisk person här i riket, över vilken ett

bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.

Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av

flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Konungen

eller flyktkapitalbyrån försäljas bl. a. om så befinnes erforderligt för att

den skall komma till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig

användning.

Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 526)

förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. m. samt genom kungörelse

den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. m. Intill

utgången av år 1946 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad i sammanlagt

142 fall. Härav ha 31 fall avsett kvarstad å tyskägda aktier i svenska bolag.

Lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag

in. m., i fortsättningen kallad administrationslagen, avser att bereda möjlighet

att under vissa förutsättningar förordna om offentlig förvaltning av svenska

aktiebolag, ekonomiska föreningar eller andra juridiska personer, över

vilka föreligger ett bestämmande utländskt inflytande från land som avses

med meddelat skingringsförbud. Administration beslutas av restitutionsnämnden

på framställning av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves

av särskilt utsedd administratör, vilken har ej mindre att i förhållande till

tredje man handla å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar

och andra myndigheter företräda den juridiska personen än även att utöva

de befogenheter som eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde,

styrelse, firmatecknare, likvidator eller annat organ för den juridiska personen.

För vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse

av fast egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid

tillstånd av Konungen eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ

som eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.

Administration har intill utgången av år 1946 beslutats i 32 fall, samtliga

avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Beträffande åtskilliga bolag,

över vilka ett bestämmande tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts

erforderligt alt begära administration. Nödig kontroll och ledning har då

åvägabragts i annan ordning. I ett flertal fall ha sålunda de tyskägda aktierna

i bolaget omhändertagits genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet

förenade befogenheterna med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt

utsedd syssloman.

Rörande den tyska egendomen fördes under sommaren 1946 i Washington

underhandlingar mellan å ena sidan svenska regeringsrepresentanter, å

andra sidan företrädare för U. S. A:s, Storbritanniens och Frankrikes regeringar.

Förhandlingarna ledde till en uppgörelse som riksdagen, med bifall

till en i vid 1945 års höstsession framlagd proposition (nr 367), bemyndigat

Kungl. Maj:l att vid lämplig tidpunkt sätta i kraft. Uppgörelsen innebär bl. a.

att Sverige åtager sig att fullfölja nuvarande kontroll- och likvidations
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj.ts proposition nr 30.

förfarande rörande den tyska egendomen. I så måtto har verksamheten härutinnan

fortskridit tämligen långt som arbetet för egendomens registrering

väsentligen avslutats och i viktigare fall kvarstads- eller administrationsbeslut

av restitutionsnämnden kommit till stånd eller påkallats. Den likvidation

eller överlåtelse på nya händer av hithörande företag och andra tillgångar,

som i lagstiftningen förutsetts och som enligt Washingtonavtalet skall fullföljas,

har emellertid hittills endast i begränsad utsträckning kunnat ske.

Då frågan om förlängd giltighetstid för ifrågavarande lagstiftning tagits

under övervägande, har inom flyktkapitalbyrån ifrågasatts en utvidgning av

den i kontrollagen givna befogenheten att kvarstadsbelägga sådan egendom,

som visserligen icke omfattas av utfärdat skingringsförbud men som med

hänsyn till bakomliggande äganderättsförhållanden lämpligen bör kunna

underkastas samma åtgärder som den viktigare egendomen inom skingringsförbudets

ram. Såsom av den tidigare redogörelsen framgår, kan enligt

lagens hittills gällande lydelse kvarstad i detta fall påkallas endast under förutsättning

att egendomen tillhör aktiebolag, ekonomisk förening eller annan

juridisk person här i riket över vilken ett bestämmande inflytande utövas

från det med skingringsförbud avsedda landet. Däremot kan kvarstad för

närvarande icke komma till stånd såvitt angår egendom i Sverige, vilken

tillhör en juridisk person i annat land — även om den juridiska personen

skulle stå i fullständigt beroende av företag eller enskilda i den stat varpå

skingringsförbudet har avseende.

Rörande dessa förhållanden har i en inom flyktkapitalbyrån upprättad

promemoria av den 18 januari 1947 anförts, bland annat:

Hos företag med internationell utbredning har det icke varit ovanligt att

genom bolagsbildningar av mer eller mindre skenkaraktär sprida den av företaget

ägda eller kontrollerade egendomen över ett flertal länder. Härigenom

har vunnits dels en viss riskfördelning, dels en begränsning av insynen i

koncernförhållandena. Särskilt har en sådan tendens gjort sig märkbar hos

de tyska storkoncernerna, som på så sätt velat gardera sig vid en för Tyskland

ogynnsam utgång av ett krig eller sökt undandraga egendomen den tidigare

regimen i Tyskland.

I den lagstiftning, som tillkommit i anslutning till den s. k. »Bretton

Woods-konventionen», har det varit nödvändigt att taga hänsyn till dessa

förhållanden. För att fullgöra Sveriges åtagande — bekräftat i »Washingtonöverenskommelsen»

— att avveckla det tyska ekonomiska intresset i Sverige

har det varit nödvändigt att låta den s. k. administrationslagen vara tillämplig

å svenska bolag, där ett bestämmande tyskt inflytande förelegat. På

grund av nämnda bestämmelse har flyktkapitalbyrån vidtagit åtgärder mot

ett betydande antal företag, som ägas av tyskkontrollerade holdingbolag i

Holland och Schweiz.

Beträffande främmande egendomsobjekt är den s. k. kontrollagen tillämplig.

Kvarstad enligt denna lag kan ifrågakomma dels beträffande egendom,

som är belagd med skingringsförbud — och avser sålunda i detta fall egendom

direkt ägd av tyskt rättssubjekt — dels beträffande egendom, tillhörig

svenska juridiska personer, i fråga om vilka föreligger ett bestämmande

inflytande från land som avses med gällande skingringsförbud (Tyskland).

Denna begränsning till svenska juridiska personers egendom är ur flera

synpunkter icke tillfredsställande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30. 1

I den utländska lagstiftningen förekommer sålunda icke denna begränsning.

I länder såsom Norge, Danmark, Belgien, England och Amerikas Förenta

Stater ha myndigheterna beslagtagit egendom tillhörande i Sverige inregistrerade

bolag i vilka ansetts föreligga tyskt inflytande liksom dylika

bolag icke kunnat inkassera fordringar på dessa länder.

I samband med Washingtonöverenskommelsen har Sverige åtagit sig att

inventera den egendom som av svenskar i eget namn hålles utanför Sverige

och Tyskland för tysk räkning. Det uppenbara syftet med denna begäran

är att sådan egendom skall kunna beslagtagas i vederbörande land.

Slutligen föreligger av praktiska skäl i anslutning till den pågående avvecklingen

av det tyska intresset behov av att möjligheten att erhålla kvarstad

utvidgas att gälla även här ifrågavarande slag av egendom. Som exempel

härpå kan nämnas följande.

Aktiebolaget Rylander & Asplund äges till 100 °/o av Vereinigte Stalilwerke

via ett holländskt holdingbolag. Aktiebreven förvaras i bankfack i

Stockholm för V. S. räkning och under deras lås. Något holländskt inflytande

på grund av aktieägarskapet har före det tyska sammanbrottet icke

gjorts gällande. Bolaget har satts under administration och det kan ifrågakomma

alt överlåta dess egendom på nya händer. Då kvarstad icke kan erhållas

å de formellt holländsk-ägda aktierna kan överlåtelsen för närvarande

endast få formen av en försäljning av bolagets tillgångar, vilket är ägnat att

försvåra överlåtelsen utan att i sak förhindra den.

I andra fall ha bolag, som skall övergå i svenska händer, skulder till de

tyska moderföretagen via i andra länder placerade koncernföretag. I samband

med överlåtelsen är det av vikt både för köparen och ur avvecklingssynpunkt

att dessa skuldförhållanden kunna regleras.

Slutligen förefinnas fall där patent, som äro av betydelse för ett svenskt

bolag, av det tyska moderföretaget överlåtits på ett koncernföretag i annat

land. För ett ändamålsenligt tillvaratagande av de värden det svenska bolaget

representerar är del som regel nödvändigt att kunna överlåta jämväl

dylika patent till den blivande köparen. Det kan nämnas att de betydelsefulla

Osrampatenten av tyskarna överlåtits på ett schweziskt patentbolag.

Huru det skall förfaras med egendom av här ifrågavarande art måste givetvis

bliva föremål för internationella överväganden. Den nu föreslagna utvidgningen

av lagstiftningen är icke avsedd att innebära ett ställningstagande

beträffade dispositionen av likvidationsresultalet utan avser endast att

underlätta och påskynda den pågående avvecklingen av de tyska intressena

i Sverige. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits utomlands i fall där

svenska intressen äro berörda, är den också ägnad att stärka den svenska

förhandlingspositionen.

Inom flyktkapitalbyrån pågår för närvarande en genomgång av allt tillgängligt

material i och för en kartläggning av alla de fall av egendom i Sverige,

i vilken tyska intressen förefunnits, som samtidigt beröra tredje land.

För att belysa den föreliggande frågan lämnas bär nedan några ytterligare

exempel på berörd egendom, hämtade från utredningen.

Handelsaktiebolaget Sirius har en skuld till det holländska I. P. M., Amsterdam,

uppgående till 462 000 kronor. Båda företagen tillhöra »4711»-koncemen.

Miinchener Ruckversicherungsgesellschaft överförde mot slutet av kriget eu

betydande del av sin återförsäkringsaffär till sill schweziska dotterföretag

Union Ruckversicherungsgesellschaft, som numera övergått i schweiziska och

allierade händer. Äganderätten till Miinchener Riicks reserver hos svenska

bolag är därför svävande. Det rör sig här om miljonbelopp.

Aktierna i Aktiebolaget A. Sandström. Göteborg, som ursprungligen ägts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Departements
chefen.

av hamburgerfirman Beiersdorff har överförts från amsterdamfirman Beiersdorff

till schweizerfirman Pilot AG utan att likvid erlagts. Samtidigt har patent

och varumärkesrätten till bl. a. »Nivea» och »Leukoplast» utan ersättning

överförts från den tyska firman till Pilot. Sistnämnda rättigheter ha betydande

värde. Den svenska firman har hittills erlagt licensavgifter till den

tyska firman.

Aktierna i I. G.-Farbenföretaget Aktiebolaget Arto, Malmö, som äges av

det holländska Cehandro, ligga i depå hos svensk bank som säkerhet för ett

lån från I. G. till Cehandro. Nominella värdet av aktienia uppgår till 240 000

kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att det vidlyftiga avvecklingsarbete

beträffande tysk egendom i Sverige, som bedrives med stöd av kontroll- och

administrationslagarna, icke kan tänkas bliva avslutat under den hittills för

lagarna tillmätta giltighetstiden. Lagarna torde därför böra erhålla fortsatt

giltighet, förslagsvis till och med den 30 juni 1948.

I den inom flyktkapitalbyrån upprättade promemorian har föreslagits, att

befogenheten att erhålla kvarstad på egendom, tillhörig svenska juridiska

personer under bestämmande utländskt inflytande, skall utsträckas till att

omfatta också egendom, tillhörig juridiska personer som äro registrerade i

annat land än Sverige. Till motivering av förslaget har i huvudsak åberopats,

att hos tyska koncerner med internationell utbredning en tendens gjort sig

gällande att genom bolagsbildningar i olika länder sprida den av företaget

ägda eller kontrollerade egendomen över ett flertal länder. Såsom framgår

av de i promemorian lämnade exemplen har detta i många fall lett till att

tyska företag erhållit bestämmanderätt över egendom i Sverige icke direkt,

genom här bildade dotterbolag, utan indirekt, via dotterbolag i andra länder.

Har ett tyskt dotterbolag i ett annat land än Sverige, t. ex. Schweiz, i sin

tur grundat ett dotterbolag i Sverige, kan detta svenska bolag med stöd av

administrationslagen omhändertagas för administration och dess egendom

sålunda bringas under kontroll. Om det tyska dotterbolaget i Schweiz däremot

utan förmedling av svenskt dotterföretag förvärvat egendom i Sverige,

har denna hittills icke kunnat tagas under kontroll vare sig jämlikt administrationslagen

eller enligt kontrollagen.

I propositionen till 1945 års riksdag rörande kontrollagen (nr 328) framhöll

min företrädare i ämbetet att ett ingripande med stöd av lagen visserligen

i princip borde ifrågakomma blott beträffande egendom som omedelbart tillhör

främmande rättssubjekt. Om sålunda i ett svenskt aktiebolag en aktiepost

tillhör medborgare i det främmande landet, skulle endast aktierna i

fråga beröras av skingringsförbud eller kvarstad, ej själva företaget eller dess

egendom. Från denna princip borde emellertid av praktiska skäl undantag

göras såvitt angår sådana svenska juridiska personer, i vilka på grund av

aktieinnehav eller annan andelsrätt det utländska inflytandet är så starkt

att företagets egendom i verkligheten måste anses som främmande egendom

och följaktligen bör inbegripas under kontrollåtgärderna. I överensstämmelse

härmed öppnades i kontrollagen möjlighet att erhålla kvarstad ej blott

å egendom inom skingringsförbudets ram, alltså främmande egendom, utan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 30.

9

även å viss formellt svensk egendom, nämligen egendom tillhörig juridisk

person här i riket, som står under bestämmande inflytande från land som

avses med utfärdat skingringsförbud.

Den tankegång, som sålunda ligger till grund för de nuvarande stadgandena,

synes motivera även den utsträckning av stadgandenas räckvidd, som

påkallas i promemorian från flyktkapitalbyrån. De av byrån åberopade

exemplen samt vad som är känt rörande andra länders åtgärder torde giva

vid handen att en sådan utsträckning är av behovet påkallad. Utvidgningen

kräver endast en mindre jämkning i 2 § andra stycket kontrollagen.

Både kontrollagen och administrationslagen hänvisa såvitt angår restitutionsnämndens

befattning med ärenden enligt respektive lagar till 4 § lagen

om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, restitutionslagen.

Då sistnämnda lags giltighetstid utlöper med juni månad 1947

och det åtminstone för närvarande icke synes vara anledning att föreslå

fortsatt giltighet för lagen torde i samband med kontroll- och administrationslagarnas

förlängning böra stadgas, att vad i dessa lagar är föreskrivet

om tillämpning av 4 § restitutionslagen skall äga tillämpning jämväl efter

det restitutionslagen upphört att gälla.

I enlighet med vad sålunda anförts bo inom departementet upprättats förslag

till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom in. m., så ock om fortsatt giltighet av samma

lag; samt

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. in.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen.

1 Denna bilaga, vilken frånsett ändringar av redaktionell natur är lika lydande med det vid

propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. Nr 30.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 30.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 31 januari

1947.

Närvarande:

justitieråden Gyllenswärd,

Nissen,

Hellquist,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

17 januari 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522)

om kontroll å viss utländsk egendom in. in., så ock om fortsatt giltighet av

samma lag; samt

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.

Förslagen, som finnas hilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet H. K. H.

Holmgren.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 30.

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsurenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 31 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, lagrådets denna dag avgivna utlåtande

över de till lagrådet den 17 januari 1947 remitterade förslagen till

1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom in. m., så ock om fortsatt giltighet av samma

lag; samt

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag in. in.

Föredraganden hemställer, att förslagen, som av lagrådet lämnats utan erinran,

måtte, efter vissa redaktionella jämkningar, jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Leffler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:70 Skrivelse till Ko-nungen i anledning av Kungl. Maj ds ■proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 a1 i texten
  2. 1LU 1947:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 s. 1 i texten