Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma lag, m. m
1947-01-31 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:30, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma lag, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr SO.
1
Nr 30.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945
(nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.,
så ock om fortsatt giltighet av samma lag, m. m.; given
Stockholms slott den 31 januari 1947.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om
kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt giltighet av samma
lag; samt
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. \> 30.
1
2
Kungi. Maj.ts proposition nr 30.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om
kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt giltighet
av samma lag.
Härigenom förordnas dels att 2 § lagen den 29 juni 1945 om kontroll å
viss utländsk egendom m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives dels ock att samma lag, vilken gäller till och med den 30 juni 1947,
i sin sålunda ändrade lydelse skall äga fortsatt giltighet till och med den
30 juni 1948.
2 §-
Kan skäligen —---lämplig användning.
Har förordnande som avses i 1 § meddelats beträffande viss stat och äger
den staten eller juridisk person eller medborgare i samma stat eller annan
som är bosatt i den staten bestämmande inflytande över aktiebolag, ekonomisk
förening eller annan juridisk person i annan stat, må, under sådan förutsättning
som angives i första stycket, nämnden på framställning som där
sägs förordna om kvarstad å här befintlig egendom, tillhörig den juridiska
personen.
Egendom varå---tillstånd därtill.
Nämnden bestämmer —--- eller köpesumman.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Vad i lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m. stadgas om motsvarande
tillämpning av 4 § lagen om återställande av viss från ockuperat
land härrörande egendom skall äga tillämpning jämväl efter det sistnämnda
lag upphört att gälla.
1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 887.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 30.
3
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om
administration av vissa bolag m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration
av vissa bolag m. m., vilken lag gäller till och med den 30 juni 1947,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1948 samt att vad i lagen
stadgas om motsvarande tillämpning av 4 § lagen om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom skall äga tillämpning jämväl efter
det sistnämnda lag upphört att gälla.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna
för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagen den
29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk egendom m. m. samt lagen den 14
december samma ar om administration av vissa bolag m. m.
Föredraganden anför följande.
Ifrågavarande lagar ha tillkommit för att möta de problem, som efter
axelmakternas nederlag uppstått eller kunde väntas uppstå beträffande vissa
tillgångar i Sverige, nämligen egendom som av de allierade makterna betraktades
såsom tillhörig fientliga rättssubjekt. Lagarna, vilka från början
gällde till och med den 30 juni 1946, ha genom lagar den 29 juni samma år
(nr 364 respektive 365) erhållit fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1947. För handhavandet av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses
med lagstiftningen, ha inrättats en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån,
samt en särskild statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion,
restitutionsnämnden.
Enligt lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom
in. in., i fortsättningen benämnd kontrollagen, vilken ändrats genom lag
den 14 december samma år (nr 887), äger Konungen förordna om skingringslörbud
å här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk
person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då
i anledning av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande av
kriget föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll
över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning
av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under
skingringsförbud, om risk föreligger att egendomen undanstickes eller förstöres
eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till en ändamålsenlig
och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under
samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
5
utanför skingringsförbudels ram. nämligen egendom, tillhörig aktiebolag,
ekonomisk förening eller annan juridisk person här i riket, över vilken ett
bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud.
Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av
flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Konungen
eller flyktkapitalbyrån försäljas bl. a. om så befinnes erforderligt för att
den skall komma till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig
användning.
Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 526)
förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. m. samt genom kungörelse
den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. m. Intill
utgången av år 1946 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad i sammanlagt
142 fall. Härav ha 31 fall avsett kvarstad å tyskägda aktier i svenska bolag.
Lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag
in. m., i fortsättningen kallad administrationslagen, avser att bereda möjlighet
att under vissa förutsättningar förordna om offentlig förvaltning av svenska
aktiebolag, ekonomiska föreningar eller andra juridiska personer, över
vilka föreligger ett bestämmande utländskt inflytande från land som avses
med meddelat skingringsförbud. Administration beslutas av restitutionsnämnden
på framställning av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves
av särskilt utsedd administratör, vilken har ej mindre att i förhållande till
tredje man handla å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar
och andra myndigheter företräda den juridiska personen än även att utöva
de befogenheter som eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde,
styrelse, firmatecknare, likvidator eller annat organ för den juridiska personen.
För vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse
av fast egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid
tillstånd av Konungen eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ
som eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.
Administration har intill utgången av år 1946 beslutats i 32 fall, samtliga
avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Beträffande åtskilliga bolag,
över vilka ett bestämmande tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts
erforderligt alt begära administration. Nödig kontroll och ledning har då
åvägabragts i annan ordning. I ett flertal fall ha sålunda de tyskägda aktierna
i bolaget omhändertagits genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet
förenade befogenheterna med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt
utsedd syssloman.
Rörande den tyska egendomen fördes under sommaren 1946 i Washington
underhandlingar mellan å ena sidan svenska regeringsrepresentanter, å
andra sidan företrädare för U. S. A:s, Storbritanniens och Frankrikes regeringar.
Förhandlingarna ledde till en uppgörelse som riksdagen, med bifall
till en i vid 1945 års höstsession framlagd proposition (nr 367), bemyndigat
Kungl. Maj:l att vid lämplig tidpunkt sätta i kraft. Uppgörelsen innebär bl. a.
att Sverige åtager sig att fullfölja nuvarande kontroll- och likvidations
-
6
Kungi. Maj.ts proposition nr 30.
förfarande rörande den tyska egendomen. I så måtto har verksamheten härutinnan
fortskridit tämligen långt som arbetet för egendomens registrering
väsentligen avslutats och i viktigare fall kvarstads- eller administrationsbeslut
av restitutionsnämnden kommit till stånd eller påkallats. Den likvidation
eller överlåtelse på nya händer av hithörande företag och andra tillgångar,
som i lagstiftningen förutsetts och som enligt Washingtonavtalet skall fullföljas,
har emellertid hittills endast i begränsad utsträckning kunnat ske.
Då frågan om förlängd giltighetstid för ifrågavarande lagstiftning tagits
under övervägande, har inom flyktkapitalbyrån ifrågasatts en utvidgning av
den i kontrollagen givna befogenheten att kvarstadsbelägga sådan egendom,
som visserligen icke omfattas av utfärdat skingringsförbud men som med
hänsyn till bakomliggande äganderättsförhållanden lämpligen bör kunna
underkastas samma åtgärder som den viktigare egendomen inom skingringsförbudets
ram. Såsom av den tidigare redogörelsen framgår, kan enligt
lagens hittills gällande lydelse kvarstad i detta fall påkallas endast under förutsättning
att egendomen tillhör aktiebolag, ekonomisk förening eller annan
juridisk person här i riket över vilken ett bestämmande inflytande utövas
från det med skingringsförbud avsedda landet. Däremot kan kvarstad för
närvarande icke komma till stånd såvitt angår egendom i Sverige, vilken
tillhör en juridisk person i annat land — även om den juridiska personen
skulle stå i fullständigt beroende av företag eller enskilda i den stat varpå
skingringsförbudet har avseende.
Rörande dessa förhållanden har i en inom flyktkapitalbyrån upprättad
promemoria av den 18 januari 1947 anförts, bland annat:
Hos företag med internationell utbredning har det icke varit ovanligt att
genom bolagsbildningar av mer eller mindre skenkaraktär sprida den av företaget
ägda eller kontrollerade egendomen över ett flertal länder. Härigenom
har vunnits dels en viss riskfördelning, dels en begränsning av insynen i
koncernförhållandena. Särskilt har en sådan tendens gjort sig märkbar hos
de tyska storkoncernerna, som på så sätt velat gardera sig vid en för Tyskland
ogynnsam utgång av ett krig eller sökt undandraga egendomen den tidigare
regimen i Tyskland.
I den lagstiftning, som tillkommit i anslutning till den s. k. »Bretton
Woods-konventionen», har det varit nödvändigt att taga hänsyn till dessa
förhållanden. För att fullgöra Sveriges åtagande — bekräftat i »Washingtonöverenskommelsen»
— att avveckla det tyska ekonomiska intresset i Sverige
har det varit nödvändigt att låta den s. k. administrationslagen vara tillämplig
å svenska bolag, där ett bestämmande tyskt inflytande förelegat. På
grund av nämnda bestämmelse har flyktkapitalbyrån vidtagit åtgärder mot
ett betydande antal företag, som ägas av tyskkontrollerade holdingbolag i
Holland och Schweiz.
Beträffande främmande egendomsobjekt är den s. k. kontrollagen tillämplig.
Kvarstad enligt denna lag kan ifrågakomma dels beträffande egendom,
som är belagd med skingringsförbud — och avser sålunda i detta fall egendom
direkt ägd av tyskt rättssubjekt — dels beträffande egendom, tillhörig
svenska juridiska personer, i fråga om vilka föreligger ett bestämmande
inflytande från land som avses med gällande skingringsförbud (Tyskland).
Denna begränsning till svenska juridiska personers egendom är ur flera
synpunkter icke tillfredsställande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 30. 1
I den utländska lagstiftningen förekommer sålunda icke denna begränsning.
I länder såsom Norge, Danmark, Belgien, England och Amerikas Förenta
Stater ha myndigheterna beslagtagit egendom tillhörande i Sverige inregistrerade
bolag i vilka ansetts föreligga tyskt inflytande liksom dylika
bolag icke kunnat inkassera fordringar på dessa länder.
I samband med Washingtonöverenskommelsen har Sverige åtagit sig att
inventera den egendom som av svenskar i eget namn hålles utanför Sverige
och Tyskland för tysk räkning. Det uppenbara syftet med denna begäran
är att sådan egendom skall kunna beslagtagas i vederbörande land.
Slutligen föreligger av praktiska skäl i anslutning till den pågående avvecklingen
av det tyska intresset behov av att möjligheten att erhålla kvarstad
utvidgas att gälla även här ifrågavarande slag av egendom. Som exempel
härpå kan nämnas följande.
Aktiebolaget Rylander & Asplund äges till 100 °/o av Vereinigte Stalilwerke
via ett holländskt holdingbolag. Aktiebreven förvaras i bankfack i
Stockholm för V. S. räkning och under deras lås. Något holländskt inflytande
på grund av aktieägarskapet har före det tyska sammanbrottet icke
gjorts gällande. Bolaget har satts under administration och det kan ifrågakomma
alt överlåta dess egendom på nya händer. Då kvarstad icke kan erhållas
å de formellt holländsk-ägda aktierna kan överlåtelsen för närvarande
endast få formen av en försäljning av bolagets tillgångar, vilket är ägnat att
försvåra överlåtelsen utan att i sak förhindra den.
I andra fall ha bolag, som skall övergå i svenska händer, skulder till de
tyska moderföretagen via i andra länder placerade koncernföretag. I samband
med överlåtelsen är det av vikt både för köparen och ur avvecklingssynpunkt
att dessa skuldförhållanden kunna regleras.
Slutligen förefinnas fall där patent, som äro av betydelse för ett svenskt
bolag, av det tyska moderföretaget överlåtits på ett koncernföretag i annat
land. För ett ändamålsenligt tillvaratagande av de värden det svenska bolaget
representerar är del som regel nödvändigt att kunna överlåta jämväl
dylika patent till den blivande köparen. Det kan nämnas att de betydelsefulla
Osrampatenten av tyskarna överlåtits på ett schweziskt patentbolag.
Huru det skall förfaras med egendom av här ifrågavarande art måste givetvis
bliva föremål för internationella överväganden. Den nu föreslagna utvidgningen
av lagstiftningen är icke avsedd att innebära ett ställningstagande
beträffade dispositionen av likvidationsresultalet utan avser endast att
underlätta och påskynda den pågående avvecklingen av de tyska intressena
i Sverige. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits utomlands i fall där
svenska intressen äro berörda, är den också ägnad att stärka den svenska
förhandlingspositionen.
Inom flyktkapitalbyrån pågår för närvarande en genomgång av allt tillgängligt
material i och för en kartläggning av alla de fall av egendom i Sverige,
i vilken tyska intressen förefunnits, som samtidigt beröra tredje land.
För att belysa den föreliggande frågan lämnas bär nedan några ytterligare
exempel på berörd egendom, hämtade från utredningen.
Handelsaktiebolaget Sirius har en skuld till det holländska I. P. M., Amsterdam,
uppgående till 462 000 kronor. Båda företagen tillhöra »4711»-koncemen.
Miinchener Ruckversicherungsgesellschaft överförde mot slutet av kriget eu
betydande del av sin återförsäkringsaffär till sill schweziska dotterföretag
Union Ruckversicherungsgesellschaft, som numera övergått i schweiziska och
allierade händer. Äganderätten till Miinchener Riicks reserver hos svenska
bolag är därför svävande. Det rör sig här om miljonbelopp.
Aktierna i Aktiebolaget A. Sandström. Göteborg, som ursprungligen ägts
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 30.
Departements
chefen.
av hamburgerfirman Beiersdorff har överförts från amsterdamfirman Beiersdorff
till schweizerfirman Pilot AG utan att likvid erlagts. Samtidigt har patent
och varumärkesrätten till bl. a. »Nivea» och »Leukoplast» utan ersättning
överförts från den tyska firman till Pilot. Sistnämnda rättigheter ha betydande
värde. Den svenska firman har hittills erlagt licensavgifter till den
tyska firman.
Aktierna i I. G.-Farbenföretaget Aktiebolaget Arto, Malmö, som äges av
det holländska Cehandro, ligga i depå hos svensk bank som säkerhet för ett
lån från I. G. till Cehandro. Nominella värdet av aktienia uppgår till 240 000
kronor.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att det vidlyftiga avvecklingsarbete
beträffande tysk egendom i Sverige, som bedrives med stöd av kontroll- och
administrationslagarna, icke kan tänkas bliva avslutat under den hittills för
lagarna tillmätta giltighetstiden. Lagarna torde därför böra erhålla fortsatt
giltighet, förslagsvis till och med den 30 juni 1948.
I den inom flyktkapitalbyrån upprättade promemorian har föreslagits, att
befogenheten att erhålla kvarstad på egendom, tillhörig svenska juridiska
personer under bestämmande utländskt inflytande, skall utsträckas till att
omfatta också egendom, tillhörig juridiska personer som äro registrerade i
annat land än Sverige. Till motivering av förslaget har i huvudsak åberopats,
att hos tyska koncerner med internationell utbredning en tendens gjort sig
gällande att genom bolagsbildningar i olika länder sprida den av företaget
ägda eller kontrollerade egendomen över ett flertal länder. Såsom framgår
av de i promemorian lämnade exemplen har detta i många fall lett till att
tyska företag erhållit bestämmanderätt över egendom i Sverige icke direkt,
genom här bildade dotterbolag, utan indirekt, via dotterbolag i andra länder.
Har ett tyskt dotterbolag i ett annat land än Sverige, t. ex. Schweiz, i sin
tur grundat ett dotterbolag i Sverige, kan detta svenska bolag med stöd av
administrationslagen omhändertagas för administration och dess egendom
sålunda bringas under kontroll. Om det tyska dotterbolaget i Schweiz däremot
utan förmedling av svenskt dotterföretag förvärvat egendom i Sverige,
har denna hittills icke kunnat tagas under kontroll vare sig jämlikt administrationslagen
eller enligt kontrollagen.
I propositionen till 1945 års riksdag rörande kontrollagen (nr 328) framhöll
min företrädare i ämbetet att ett ingripande med stöd av lagen visserligen
i princip borde ifrågakomma blott beträffande egendom som omedelbart tillhör
främmande rättssubjekt. Om sålunda i ett svenskt aktiebolag en aktiepost
tillhör medborgare i det främmande landet, skulle endast aktierna i
fråga beröras av skingringsförbud eller kvarstad, ej själva företaget eller dess
egendom. Från denna princip borde emellertid av praktiska skäl undantag
göras såvitt angår sådana svenska juridiska personer, i vilka på grund av
aktieinnehav eller annan andelsrätt det utländska inflytandet är så starkt
att företagets egendom i verkligheten måste anses som främmande egendom
och följaktligen bör inbegripas under kontrollåtgärderna. I överensstämmelse
härmed öppnades i kontrollagen möjlighet att erhålla kvarstad ej blott
å egendom inom skingringsförbudets ram, alltså främmande egendom, utan
Kungl. Maj.ts proposition nr 30.
9
även å viss formellt svensk egendom, nämligen egendom tillhörig juridisk
person här i riket, som står under bestämmande inflytande från land som
avses med utfärdat skingringsförbud.
Den tankegång, som sålunda ligger till grund för de nuvarande stadgandena,
synes motivera även den utsträckning av stadgandenas räckvidd, som
påkallas i promemorian från flyktkapitalbyrån. De av byrån åberopade
exemplen samt vad som är känt rörande andra länders åtgärder torde giva
vid handen att en sådan utsträckning är av behovet påkallad. Utvidgningen
kräver endast en mindre jämkning i 2 § andra stycket kontrollagen.
Både kontrollagen och administrationslagen hänvisa såvitt angår restitutionsnämndens
befattning med ärenden enligt respektive lagar till 4 § lagen
om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, restitutionslagen.
Då sistnämnda lags giltighetstid utlöper med juni månad 1947
och det åtminstone för närvarande icke synes vara anledning att föreslå
fortsatt giltighet för lagen torde i samband med kontroll- och administrationslagarnas
förlängning böra stadgas, att vad i dessa lagar är föreskrivet
om tillämpning av 4 § restitutionslagen skall äga tillämpning jämväl efter
det restitutionslagen upphört att gälla.
I enlighet med vad sålunda anförts bo inom departementet upprättats förslag
till
1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om
kontroll å viss utländsk egendom in. m., så ock om fortsatt giltighet av samma
lag; samt
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. in.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Karl Gustaf Grönhagen.
1 Denna bilaga, vilken frånsett ändringar av redaktionell natur är lika lydande med det vid
propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. Nr 30.
2
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 30.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 31 januari
1947.
Närvarande:
justitieråden Gyllenswärd,
Nissen,
Hellquist,
regeringsrådet Kuylenstierna.
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
17 januari 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade
förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522)
om kontroll å viss utländsk egendom in. in., så ock om fortsatt giltighet av
samma lag; samt
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag m. m.
Förslagen, som finnas hilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet H. K. H.
Holmgren.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet:
Åke Mossler.
Kungl. Maj.ts proposition nr 30.
11
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsurenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 31 januari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna
för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, lagrådets denna dag avgivna utlåtande
över de till lagrådet den 17 januari 1947 remitterade förslagen till
1) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om
kontroll å viss utländsk egendom in. m., så ock om fortsatt giltighet av samma
lag; samt
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
om administration av vissa bolag in. in.
Föredraganden hemställer, att förslagen, som av lagrådet lämnats utan erinran,
måtte, efter vissa redaktionella jämkningar, jämlikt § 87 regeringsformen
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Leffler.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:70 Skrivelse till Ko-nungen i anledning av Kungl. Maj ds ■proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 a1 i texten
- 1LU 1947:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29 juni 1945 s. 1 i texten