Sök i Ratio Lex

Angående grunderna för höjning under budgetåret 19A7/48 av löner utgående enligt statens löneplansförordning in. in

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:300, Angående grunderna för höjning under budgetåret 19A7/48 av löner utgående enligt statens löneplansförordning in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 300.

1

Nr 300.

liungl. Majits proposition till riksdagen angående grunderna för

höjning under budgetåret 19A7/48 av löner utgående

enligt statens löneplansförordning in. in.; given Stockholms

slott den 23 maj 19''i7.

Kunyl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet å Stockholms

slott den 23 maj 19A7.

N ä r v a r a n d e:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Etter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss. fråga om grunderna för

höjning under budgetåret 1947/48 av löner utgående enligt statens löneplansförordning

in. in. och anför därvid följande.

Det med propositionen 1947:281 framlagda förslaget till statens löneplansförordning

innehåller i 4 g bestämmelser om lönernas rörlighet i förhållande

till levnadskostnaderna. 1 propositionen har föreslagits, att dessa bestämmelser

icke skola träda i kraft samtidigt med lönebestämmelserna i övrigt

utan — om ej Kungl. Maj:t och riksdagen annorlunda besluta —

den 1 juli 1948. Avsikten härmed var att hålla vägen öppen för eu särskild

reglering — efter förhandlingar med personalens huvudorganisationer — inBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. Nr SCO.

X

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr ofJO.

nebärande tillämpning, i varje iall lör nästa budgetår, av el t last, lör hela

budgetåret bestämt procenttal lör höjning av lönerna. Sedan denna fråga

mi varit föremål för förhandlingar med organisationerna, får jag i anslutning

till vad i nämnda sammanhang förutsatts, anmäla förslag till särskild proposition

till riksdagen i ämnet.

Det vid 1946 års riksdag fattade principbeslutet rörande löneregleringen,

som ligger till grund för 4 § i den föreslagna löneplansförordningen, innebär

i denna del huvudsakligen följande.

Grundlönebeloppen äro fastställda med utgångspunkt från en beräknad basnivå

för levnadskostnaderna vilken nära motsvarar indextalet 140 i 1935

års serie. Då det pristal, som skall angiva levnadskostnadernas förhållande

till nämnda basnivå, utvisar ökning i förhållande till basnivån med 4 enheter

eller mera, skall lönen höjas med 3 procent för varje hel månglald av 4 varlill

ökningen uppgår. Om pristalet, eller att ha uppvisat sådan ökning, åter

nedgår, skall dock lönen höjas efter oförändrat procenttal, så länge indextalet

överstiger närmast lägre hela mångfald av 4. Dessa regler medföra

likväl ej rätt till höjning av lönen eller högre procenttal än 18, motsvarande

pristalet 124. Det lönebelopp varå höjning må beräknas är begränsat till

1 200 kronor i månaden. Del kan bli föremål för särskilt beslut av Kungl.

Maj:t och riksdagen, om höjning skall ske med högre belopp eller även i annat

fall än i det föregående angivits. Då pristalet nedgår till eller understiger

90, skall, såframt Kungl. Maj:t och riksdagen därom besluta, månadslönen

sänkas med högst 5 procent. I samma proportion som månadslönen höjas

respektive sänkas vissa andra i löneplansförordningens grundlönetabeller angivna

belopp, däribland övertidsersättning.

Det pristal, eller vilket rörligheten av månadslönerna in. in. sålunda skall

regleras, skall enligt 4 § förslaget till löneplansförordning — på samma sålt

som del i civila avlöningsreglementet omförmälda levnadskostnadstalet, vilket

ligger till grund för bestämningen av det nuvarande rörliga tillägget och

kristillägget — fastställas av Kungl. Maj:l på grundval av beräkningar, som

socialstyrelsen kvartalsvis verkställer enligt de närmare föreskrifter, som

meddelas av Kungl. Maj:l. Förändringen i terminologien — från levnadskostnadstal

till pristal — har icke, enligt vad 1945 års lönekommitté vid framläggande

av förslag i ämnet (SOU 1946: 48 s. 32) framhållit, varit avsedd

att åtföljas av någon omläggning i fråga om underlaget för beräkningarna.

För den händelse eu ändring ansåges böra vidtagas i de grunder, som nu

tillämpades för indexberäkningen, ville kommittén för sin del förorda, att

en sådan ändring genomfördes först efter förhandlingar med representanter

för tjänstemännen.

Såsom i lönepropositionen framhållits har man vid handläggningen under

innevarande år av frågor rörande lönernas rörlighet haft anledning uppmärksamma

vissa ojämnheter i den automatiska indexregleringens verkningar,

vilka ojämnheter sammanhänga med olika sammanträffande förhållanden,

företrädesvis beslutade eller aktuella reformer å skatte- och sociallagsliflningens

områden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mcij:ts proposition nr 300.

Vid levnadskostnad stalets beräkning ha hittills bland levnadskostnaderna

inedtagits de direkta och indirekta skatter, som beräknats trätta en familj

med den sammansättning, inkomst och förbrukning, som den s. k. indextamiljen

representerar. I princip ha å andra sidan medräknats även de socialpolitiska

förmåner, som samma familj antagits komma i åtnjutande av. Sistnämnda

förmåner ha dock hittills merendels varit av sådan art att hänsyn

till dem kunnat tagas endast i mindre mån. Vid beräkningarna ha salunda i

huvudsak beaktats blott sådana i varupriserna ingående förmåner som rabatter

och generella subventioner. Vid sistlidna kvartalsskifte medräknades

även det uppskattade värdet för indexfamiljen av tri skolmateriel och fria

skolmåltider.

De teoretiska invändningar och praktiska svårigheter, som det angivna

förfaringssättet kan föranleda, ha vid olika tillfällen uppmärksammats. Särskilt

har medräknandet av de direkta skatterna varit föremål för kritik, men

någon principiell omläggning av beräkningssättet har icke kommit till stånd.

Detta torde delvis ha berott därpå, att olägenheterna av det nuvarande förfarandet

icke i högre grad framträtt, så länge skattepostens förändringar

icke i större utsträckning avvikit från förändringarna av levnadskostnaderna

i övrigt.1 Socialstyrelsen verkställer sedan 1943 även en beräkning av levnadskostnaderna

utan skatter. Vid årsskiftet 1946/1947 var levnadskostnadstalet

i indexserien (1935= 100) med skatter 157 och utan skatter 154.

Införandet av källskatteuppbörden och den föreslagna omläggningen av

den statliga inkomstbeskattningen samt den i samband därmed föreslagna

övergången från skatteavdrag för barn till allmänna kontanta barnbidrag ha

aktualiserat de svårigheter, som det nuvarande beräkningssättet innefattar.

Källskattens införande, som beaktades första gången vid beräkningen kvartalsskiltet

mars/april 1947, inverkade på levnadskostnadstalet i höjande riktning

med över 5 enheter i 1935 års serie, trots att skattesatsen var oförändrad;

höjningen betingades av den inkomststegring, som indexfamiljen beräknades

ha fått under de sista två åren, ungefär motsvarande höjningen i den

allmänna lönenivån under den tidrymd, varmed skattens eftersläpning minskats

genom källskatt»!. Det må nämnas, att omsättningsskattens borttagande

beräknades vid samma tillfälle ha inverkat sänkande med ett par enheter

mera än det samtidiga bortfallet av vissa subventioner inverkat stegrande.

Därest de för riksdagen framlagda förslagen om ändringar i inkomstbeskattningen

och införande av kontantbidrag för barn genomföras från och med

ingången av år 1948, komma verkningarna därav att beaktas vid levnadskostnadsberäkningarna

för mars 1948. Den sammanlagda verkan av dessa

reformer har för indexfamiljens del överslagsvis beräknats innebära eu ökning

av den behållna inkomsten med omkring 500 kronor, vilket skulle motsvara

eu sänkning av levnadskostnadstalet i 1935 års serie med 12—14 enheter

och en sänkning av det i förslaget till löneplansförordning omförmälda

pristalet med 8—It) enheter. Om ifrågavarande reformers inverkan på index

icke vid samma beräkningstillfälle motvägdes av prisändringar i stigande

1 Jämför härom det av särskilda sakkunniga inom finansdepartementet framlagda betänkandet

angående levnadskostnadsindex, SOU 1943:8.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 300.

riktning, skulle de medföra en allmän sänkning med lägst 3 och högst 6 procent

av de nyreglerade lönerna och pensionerna, alldeles oavsett om reformerna

i de individuella fallen medfört ekonomiska fördelar eller eventuellt

nackdelar för tjänstemännen.

Även andra socialpolitiska reformer kunna verka på liknande sätt.

Beträffande utvecklingen av levnadskostnaderna under nästa budgetår synes

icke möjligt att för närvarande göra någon säker bedömning med hänsyn

till de övriga, ovissa faktorer, som påverka densamma. Man torde emellertid

kunna utgå ifrån att pristalet — beräknat enligt hittills tillämpade metoder

för levnadskostnadsberäkningen — vid kvartalsskiftet juni/juli 1947 kommer

att klart uppnå den nivå, där en höjning av månadslönerna enligt löneplansförordningen

med 12 procent skulle erhållas. Med hänsyn bl. a. till

sannolikheten av vissa prisstegringar på jordbruksprodukter under höstens

lopp synes möjligt att pristalet vid beräkningen i september eller i vart fall

i december överstiger den nivå, motsvarande ungefär levnadskostnadstalet

168 i 1935 års serie, där 15 procents förhöjning erhålles. Därefter skulle vid

marsberäkningen följa den förut omnämnda, av skattesänkning och barnbidrag

betingade sänkningen i pristalet — vilken dock till en mindre del torde

dämpas genom bortfallet av vissa rabatter — med tv åtföljande lönesänkning

med 3 eller 6 procenl.

För undvikande av de sakligt sett omotiverade svängningar i löneutvecklingen,

som skulle följa av bibehållandet av den här förutsatta automatiska

indexregleringen, kan övervägas att vidtaga åtgärder antingen för bortrensande

av direkta .skatter och socialpolitiska förmåner ur index eller också för

fastställande av löner och pensioner utan hänsynstagande till indexförändringarna

under den övergångsperiod, som nästa budgetår representerar. Med

hänsyn till de vanskliga problem, som en övergång till nya grunder för indexberäkning

i dagens läge skulle innefatta, anser jag för egen del, att en

lösning enligt det senare alternativet vore att föredraga. Därigenom skulle

jämte en stabilisering av lönerna för det närmaste budgetåret vinnas rådrum

för en omprövning av frågan om indexregleringen i hela dess vidd.

Vid förhandlingarna ha representanterna för statstjänstemännens riksförbund

uttalat sig för vidblivande av den i 1946 års principbeslut ingående

automatiska indexregleringen. Däremot ha statstjänarkartellens och tjänstemännens

centralorganisations representanter uttalat sig för att lönerna under

det närmaste budgetåret göras fasta på det sätt att förhöjningen av grundlönetabellernas

belopp bindes vid ett fast, för budgetåret fastställt procenttal,

nämligen 12 procent; därvid ha dessa organisationer förutsatt, att löneplansförordningens

bestämmelser om rörliga löneförmåner skola tillämpas

från och med budgetåret 1948/49, såvida ej annat dessförinnan överenskommes.

Alla tre organisationernas representanter ha uttalat sig emot att man —

vid ett bibehållande av automatisk rörlighet -— redan från och med nästa

budgetår skulle övergå till ändrade grunder för indexberäkningarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 300.

5

Den mening, åt vilken representanterna för statst,jänarkartellen och tjänstemännens

centralorganisation givit uttryck, överensstämmer med min uppfattning

om den ur allmänna synpunkter bästa lösningen av frågan. Jag anser

även procenttalet 12 godtagbart. Det hade givetvis varit önskvärt att enighet

med samtliga huvudorganisationer kunnat uppnås, särskilt i betraktande

av att det rör sig om en ändring i det på uppgörelse med organisationerna

grundade principbeslutet för löneregleringen. Emellertid tala så starka skäl för

genomförandet av den av representanter för flertalet löntagare tillstyrkta

anordningen med fast löneförhöjning för nästa budgetår, att jag anser förslag

därom böra föreläggas riksdagen, oaktat fullständig enighet icke kunnat

uppnås. Jag förordar således, att proposition avlåtes om fastställande

för nästa budgetår av procenttalet 12 att läggas till grund för höjning av

månadslön m. fl. enligt grundlönetabellerna utgående löneförmåner. Erinras

må emellertid, att den sålunda för ett budgetår förordade avkopplingen av

sambandet mellan löner och levnadskostnader förutsätter, att icke under

budgetåret inträffa sådana nu ej förutsedda prisrörelser som göra en förnyad

prövning av frågan om kompensationen för levnadskostnadsstegringen

påkallad. Skulle eu dylik situation inträda, lär frågan ånyo få underställas

riksdagen. Vad beträffar regleringen efter utgången av nästa budgetår bör

denna, såsom vederbörande organisationer förutsatt, bli beroende på nya

förhandlingar.

Enligt de nya pensionsbestämmelser, som föreslagits skola gälla från och

med nästa budgetår, skall för rörligt tillägg å pensioner gälla samma procenttal

som beträffande böjning av månadslön enligt löneplansförordningen.

Fastställandet av ett särskilt för budgetåret 1947/48 gällande procenttal kommer

sålunda att få verkan även för det rörliga tillägget å pensionerna.

Vad angår grunderna för de kristillägg, som fortfarande, ehuru i väsentligt

minskad utsträckning, skola utgå under nästa budgetår, har beslut meddelats

av riksdagen i enlighet med förslag, som framlagts i årets statsverksproposition

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor (r. skr. 1947: 56).

Riksdagens beslut innebär, att kristillägget skall regleras i anslutning till det

rörliga tillägg till lönerna, varom principbeslut fattats vid 1946 års riksdag.

Anslutningen skall åvägabringas på det sätt, att ett visst procenttal för rörligt

tillägg kommer att motsvaras av ett visst procenttal lör kristillägget. Salunda

skola 12 procent rörligt tillägg motsvaras av 24,4 procent kristillägg. Jag förutsätter

att, om riksdagen godkänner förslaget om 12 procent förhöjning av

lönerna under budgetåret 1947/48, kristillägget under budgetåret låses vid

24,4 procent.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen besluta

I) att månadslön, som angives i statens löneplansförordning,

skall under budgetåret 1947/48 böjas med ett belopp,

som motsvarar 12 procent av månadslönen eller, om denna

överstiger 1 200 kronor, av detta belopp;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 300.

2) att månadslön, som efter sådan höjning slutar på öretal,

skall jämkas till närmaste krontal eller, om den slutar på

50 öre, till närmast högre krontal;

3) att jämte månadslön övriga till samma löneklass hörande

belopp skola höjas i sådan omfattning, att de höjda

beloppen förhålla sig till den höjda månadslönen på samma

sätt som de oförändrade beloppen till den oförändrade månadslönen;

samt

4) att belopp, vilket efter under 3) avsedd höjning icke

slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edstrand.

477844. Stockholm, Isaac Marciis Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.