Sök i Ratio Lex

Angående ändrade grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folkoch småskolor

1947-06-06 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:322, Angående ändrade grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folkoch småskolor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32H.

1

Nr 322.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade grunder

för statsbidrag till avlöning av lärare vid folkoch

småskolor; given Stockholms slott den 6 juni

1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

JJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden WTgforss, Sköld,

Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne fråga om ändrade

grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor och

anför därvid följande.

Enligt nuvarande bestämmelser om statsbidrag till avlöning av lärare vid

folk- och småskolor (kungörelsen 1937: 999) skall, med vissa undantag, från

statsbidraget avdragas ett belopp, som för varje lärare motsvarar det enligt

folkskolans avlöningsreglemente för honom tillämpliga hyresavdraget. Dessa

belopp utgöra skoldistriktens bidrag till lärarnas avlöning, och statsbidragets

storlek regleras sålunda genom de fastställda hyresavdragen.

I enlighet med de principer, som lagts till grund för bestämmelserna i

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr S22.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

den nya boställsordningen (kungörelsen 1946: 883) skola nyssnämnda bidrag

göras oberoende av hyresavdragens storlek. På grund härav måste ändrade

grunder fastställas för bestämmande av storleken av skoldistriktens

bidrag till lärarlönerna. 1941 års lärarlönesakkunniga ha därför utarbetat

och med skrivelse den 20 maj 1947 till Kungl. Maj:t inkommit med förslag

till av nämnda förhållande påkallade ändringar i gällande bestämmelser.

Härvid ha de sakkunniga utgått från, att de föreslagna bestämmelserna

endast skola gälla tills vidare och sålunda ha provisorisk karaktär. De sakkunniga

ha i detta sammanhang erinrat om att 1945 års folkskolesakkunniga

erhållit i uppdrag att utreda frågan om fördelningen mellan stat och

kommun av kostnaderna för folkskoleväsendet.

Gällande bestämmelser. Före år 1938 ägde folk- och småskollärare utöver

viss kontant avlöning rätt till fri bostad jämte bränsle och vissa andra

naturaförmåner eller ersättning därför enligt ortens pris (kungörelsen

1918: 792).

Vid 1937 års lönereglering, som trädde i kraft den 1 januari 1938, infördes

det s. k. bruttolönesystemet. Enligt detta skulle folk- och småskollärare erhålla

enbart kontant avlöning. I de fall, då de hade tjänstebostad, skulle

emellertid från avlöningen avdragas ett belopp, motsvarande ersättningen

för bostaden jämte bränsle. Tjänstebostad skulle alltså principiellt icke

längre vara en avlöningsförmån. Bostadsersättningen fastställdes i avlöningsreglementet

(1937: 868, 14 §) till bestämda belopp för olika tjänstebostadstyper

och hyresgrupper.

Statsbidrag skulle utgå med belopp, motsvarande den avlöning — kallortstillägg

och lönetillägg för manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola

däri inbegripna — som jämlikt avlöningsreglementet tillkommo lärare

vid folk- och småskolor, dock att från summan av de för ett skoldistrikt

sålunda beräknade bidragen skulle avdragas ett belopp, motsvarande

bostadsersättningen för dels ordinarie och extra ordinarie folk- och småskollärare

dels vikarie å ledig befattning, dels vikarie för lärare, som hindrats

tjänstgöra till följd av sjukdom eller olycksfall i tjänsten, eller som

förbjudits tjänstgöra till förekommande av smittfara, eller som beviljats

ledighet för svag hälsas vårdande eller för havandeskap under i 19 § i reglementet

för respektive fall angivna tider.

Dessutom skulle tjänstebostadsbidrag utgå efter i huvudsak samma

grunder som tidigare.

Nu nämnda statsbidragssystem tillämpas alltjämt. Från och med den

1 juli 1941 höjdes bostadsersättningen med hänsyn till de stegrade bränsleprisen

(kungörelsen 1941:448). I samband med tillkomsten av folkskolans

avlöningsreglemente erhöllo statsbidragsbestämmelserna en formell omarbetning

men bibehöllos i sak i stort sett oförändrade. Bostadsersättningen

erhöll därvid benämningen hyresavdrag (kungörelsen 1942:624).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr

I den nya boställsordningen för folkskolans lärare, som med visst undantag

trätt i kraft den 1 januari 1947, ha kraven på tjänstebostädernas beskaffenhet

skärpts och i samband därmed närmare preciserats. Särskilt må

framhållas, att tjänstebostad numera, såvida ej särskilda förhållanden föranleda

undantag härifrån, skall vara försedd med vatten, avlopp, elektriskt

ljus, centraluppvärmning, badrum och vattenklosett samt att tjänstebostad

för annan lärare än ordinarie folkskollärare skall innehålla två rum och kök

å omkring 60 kvadratmeter mot nu ett rum och kök å omkring 45 kvadratmeter.

Vidare skall det åligga bostadsinnehavaren att själv bekosta bränsle.

Hyresavdragen skola alltså fastställas utan hänsyn till bränslekostnaderna.

Hyresavdragen skola differentieras med hänsyn till bostadens beskaffenhet.

Man måste nämligen räkna med att icke alla äldre bostäder omedelbart

kunna bringas upp i den standard, som den nya boställsordningen föreskriver.

I vissa fall torde det icke heller bliva möjligt att förse nya tjänstebostäder

med alla moderna bekvämligheter. Bostäderna skola indelas i

klasserna A, B och C. Till klass A skall hänföras bostad av god beskaffenhet

med i regel samtliga föreskrivna bekvämligheter. Till klass B hänföres

bostad, som antingen är av någorlunda god beskaffenhet och försedd med

samtliga föreskrivna bekvämligheter eller ock är av god beskaffenhet men

saknar högst två av ifrågavarande bekvämligheter, dock ej vatten och

avlopp. Till klass C hänföres bostad av god eller någorlunda god beskaffenhet,

som icke kan hänföras till klass A eller klass B. I stället för det nuvarande

tjänstebostadsbidraget kan skoldistrikt från och med den 1 juli

1947 komma i åtnjutande av byggnadsbidrag eller i vissa fall övergångsbidrag

(kungörelsen 1946: 887).

I propositionen nr 305 har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för

finansdepartementet framlagt förslag till hyresavdrag för tiden från och

med den 1 juli 1947, enligt vilket dessa avdrag skola fastställas till följande

belopp.

För tjänstebostad (utan bränsle)

Hyresgrupp

omfattande omkring

hänförd

till

klass

1

2

3

4

5

Hyresavdrag för

år kronor

45 kvadratmeter (1 rum och kök)......

A

516

672

828

984

1 140

B

384

504

624

744

864

C

240

312

384

456

528

60 eller 65 kvadratmeter (2 rum och kök). .

A

696

912

1 128

1 344

1 560

B

528

696

864

1032

1200

C

336

432

528

624

720

90 kvadratmeter (3 rum och kök)......

A

888

1 164

1440

1 716

1 992

B

684

900

1 116

1332

1 548

C

432

564

696

828

960

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

De sakkunnigas förslag. Som redan inledningsvis nämnts har det vid

fastställandet av den nya boställsordningen avsetts att göra storleken av

kommunernas bidrag till lärarlönerna oberoende av hyresavdragens storlek,

varför dessa bidrag måste bestämmas att utgå enligt andra grunder än de

nu gällande.

De sakkunniga ha framhållit att, eftersom de nya bestämmelserna förutsatts

endast få provisorisk karaktär i avvaktan på en mera definitiv reglering

av frågan om fördelningen mellan staten och kommunerna av kostnaderna

för folkskoleväsendet, det synts de sakkunniga riktigast, att dessa

bestämmelser i allt väsentligt anslöte sig till nuvarande förhållanden. De

sakkunniga hade sålunda icke till närmare prövning upptagit frågan, i vad

man den höjning av lärarlönerna, som ägt rum efter 1937 års lönereglering

och som från och med den 1 juli 1947 ytterligare komme att äga rum, borde

påverka skoldistriktens andel i lönekostnaderna. Viss hänsyn hade dock de

sakkunniga tagit till den omständigheten, att staten hittills i stort sett

ensam svarat för de genom löneförhöjning ökade kostnaderna. Ej heller

hade de sakkunniga ansett sig böra föreslå några mer genomgripande åtgärder

för åstadkommande av en utjämning av den olikhet i fråga om den

procentuella andelen av lönekostnaderna, som enligt de nuvarande bestämmelserna

vore radande för skoldistrikt tillhörande olika hyresgrupper. Vissa

förändringar av nu gällande grunder för fördelningen av kostnaderna vore

emellertid ofrånkomliga. Främst vore detta motiverat av att bränslekostnaderna

enligt den nya boställsordningen ej längre skulle inräknas i hyresavdragen.

Vidare borde beaktas att, enär den nya boställsordningen ställde

större krav på tjänstebostädernas storlek och kvalitet, med fortsatt tillämpning

av nuvarande grunder för bestämmande av skoldistriktens bidrag till

lärarlönerna dessa bidrag från och med den 1 juli 1947 ändock kommit att

undergå en icke obetydlig höjning för flertalet skoldistrikt.

De sakkunniga ha i detta sammanhang i syfte att åstadkomma en förenkling

av statsbidragssystemet förordat vissa andra ändringar i de nuvarande

bidragsbestämmelserna, innebärande dels att skoldistriktens kostnader

beräknas uteslutande efter antalet lärartjänster, oberoende av tjänstledigheter

och vikarier, dels att kostnaderna för läraravdelning göras oberoende

av vederbörande lärares anställningsform, dels ock slopande av bestämmelsen

om avdrag för ränta å utbetalade förskott vid den slutliga utanordningen

av statsbidrag till skoldistrikten. De sakkunniga ha härutinnan

närmare anfört följande.

För närvarande skola skoldistrikten svara för hyresavdragen till vissa

vikarier, främst sjukvikarier, under det att hyresavdrag icke skall ske i

fråga om bland annat vikarier för lärare, som äro tjänstlediga för enskild

angelägenhet. Vidare skall i regel hyresavdrag ske för tjänstledig lärare,

men vissa undantag från denna regel förekomma. Till följd härav måste

skoldistriktens kostnader beräknas särskilt för varje vid distriktens skolor

under läsåret eller del därav anställd lärare, vilket medfört ett oproportionerligt

omfattande administrativt arbete. En avsevärd förenkling skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 32%.

vinnas, om skoldistriktens kostnader i stället finge beräknas för varje lärartjänst,

oberoende av tjänstledigheter och vikarier. Från den i statsbidragsrekvisitionen

redovisade slutsumman för lärarlöner under redovisningsåret

behövde då endast avdragas ett belopp, motsvarande summan av bidragsbeloppen

för lärartjänsterna inom skoldistriktet. Detta skulle innebära, att

staten helt övertoge kostnaderna för vikarierna, något som de sakkunniga

finna motiverat bland annat med hänsyn till att kostnaderna eljest drabba

skoldistrikten något ojämnt alltefter förhållanden, på vilka distrikten i regel

icke kunna öva något inflytande. De sakkunniga föreslå alltså, att skoldistriktens

kostnader beräknas uteslutande efter antalet lärartjänster.

Ytterligare en förenkling kan vinnas därigenom, att kostnaderna för

läraravdelning göras oberoende av vederbörande lärares anställningsform.

För närvarande är ett visst hyresavdrag bestämt för ordinarie folkskollärare,

ett annat för extra ordinarie folkskollärare och för ordinarie eller extra

ordinarie småskollärare samt ett tredje för extra lärare och pensionerade

lärare. För vinnande av enkelhet och enhetlighet föreslå de sakkunniga, att

beloppen begränsas till två, ett för varje folkskollärartjänst och ett för varje

lärartjänst vid småskola och mindre folkskola samt biträdande lärartjänst

vid folkskola, allt utan hänsyn till lärarens anställningsform.

Enligt gällande bestämmelser skall vid den slutliga utanordningen av

statsbidrag till skoldistrikten summan av utbetalade förskott jämte en halv

procent av desamma avdragas. Frågan, huruvida icke bestämmelsen om

avdrag för ränta å förskotten borde bortfalla, har i olika sammanhang varit

föremål för överväganden. Det har därvid bland annat framhållits, att då

förskotten numera uppdelas på fyra utbetalningar under redovisningsåret,

skäl knappast kan anses föreligga att bibehålla ifrågavarande bestämmelse.

De sakkunniga ansluta sig till denna uppfattning och föreslå, att denna bestämmelse

skall upphöra att gälla. Härigenom åstadkommes jämväl en förenkling

beträffande rekvisitionen av statsbidrag.

De sakkunniga framhålla, att förslagen om att staten helt skulle övertaga

kostnaderna för vikarier och att räntan å förskotten skulle bortfalla

motiverade någon höjning av kommunernas bidragsbelopp, medan åter

någon reducering av desamma föranleddes av att skoldistriktens bidrag för

icke-ordinarie folkskollärartjänst skulle utgå med samma belopp som för

ordinarie.

Under hänsynstagande till anförda synpunkter ha de sakkunniga föreslagit,

att skoldistriktens andel i avlöningar till folk- och småskollärare fastställes

till följande belopp för varje lärartjänst.

H y r

e s g r u

p p

Tjänst

1

2

3

i

5

Avdrag för varje redovisningsår

kronor

Ordinarie och icke-ordinarie småskol- lärartjänst, biträdande lärartjänst vid

folkskola och lärartjänst vid mindre

folkskola................

700

000

1 100

1 300

1 500

Ordinarie och icke-ordinarie folkskol- lärartjänst ...............

t 000

1 .100

1 000

1 000

2 200

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

De sakkunniga ha utgått från att de föreslagna beloppen även under

provisorietiden skola kunna höjas, därest en mera avsevärd förändring i

prisnivån skulle inträda.

Beträffande kostnaderna för ett genomförande av förslå

g e t ha de sakkunniga anfört följande.

Att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslaget medför stora

svårigheter. Statens kostnader för avlöning till folk- och småskollärare

redovisas nu å olika anslag och anslagsbelastningen under ett budgetår

avser icke enbart kostnaderna för ett enda redovisningsår. För nästa budgetår

tillkommer dessutom, att beslut ännu icke föreligger, vilka ortsgrupper

och hyresgrupper, som skoldistrikten skola tillhöra. De sakkunniga ha

emellertid ansett det vara av intresse att, om ock med approximativa siffror,

belysa verkningarna av förslaget.

För budgetåret 1946/47 torde de sammanlagda kostnaderna för avlöningar

till folk- och småskollärare kunna uppskattas på följande sätt:

Miljoner

kronor

Avlöningar enligt folkskolans avlöningsreglemente jämte rörligt till
lägg,

i anslutning till skolöverstyrelsens beräkningar ..........

16 procent kristillägg........................................

5 procent extra kristillägg sista kvartalet .....................

provisoriskt lönetillägg ......................................

154,6

21.5

1,3

18.5

Summa bruttolön 195,9

Härifrån avgå pensionsavgifter................................ 7,7

Summa nettolön 188,2

Skoldistriktens bidrag:

motsvarande hyresavdragen .............................. 19,0

% procent ränta å förskott .............................. 0,7 19,7

Statens andel..........................Summa miljoner kronor 168,5,

d. v. s. omkring 89,5 procent å staten och 10,5 procent å skoldistrikten i

fråga om nettolönerna.

Bortses från kristillägg och provisoriskt lönetillägg, vilka tillkommit

först de senaste åren, skulle statens bidrag utgöra omkring 86,6 procent

och skoldistriktens bidrag omkring 13,4 procent av nettolönerna.

För budgetåret 1947/48 räkna de sakkunniga med en viss ökning av antalet

folkskollär artjänster samt med 9 procent höjning av grundlönebeloppen

i statens löneplan nr 1.

De sammanlagda avlöningskostnaderna (nettolön) torde i så fall kunna

Miljoner

kronor

uppskattas till .............................................. 225,0

och skoldistriktens bidrag till................................. 27,5

Statens andel skulle alltså bliva: Summa miljoner kronor........ 197,5,

d. v. s. omkring 87,8 procent å staten och 12,2 procent å skoldistrikten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 322.

Remissyttranden. Statskontoret har funnit det framlagda förslaget i sina

huvuddrag kunna godtagas som ett provisorium i avvaktan på en mer

radikal omläggning av statsbidragsbestämmelserna, vilken borde taga sikte

på en anordning, varigenom staten gäldade viss procentuell andel av de

totala avlöningskostnaderna, antingen i form av ett fast procentuellt bidrag

eller ett rörligt bidrag med hänsyn till kommunernas ekonomiska

bärkraft.

Statskontoret har beträffande de föreslagna bidragsbeloppen ansett vissa

jämkningar påkallade. Ämbetsverket hade nämligen funnit, att spännvidden

mellan distriktens bidrag i den lägsta och den högsta hyresgruppen

i procent av bidraget på högsta hyresgrupp, vilken uppginge till icke

mindre än omkring 50 procent, vore allt för stor. Enligt de nya avlöningsbestämmelser,

som avsåges träda i kraft från och med den 1 juli innevarande

år, vore motsvarande spännvidd mellan löneförmånerna å lägsta

och högsta ortsgrupp allenast omkring 16 procent (stat. off. utr. 1946:48,

sid. 42). Med hänsyn härtill syntes det icke motiverat med en så stor spännvidd

i statsbidragshänseende som den nu föreslagna. Enligt statskontorets

mening borde i syfte att åstadkomma en utjämning mellan skoldistrikten

bidragsbeloppen i hyresgrupperna 1—4 uppräknas. Ämbetsverket har för

sin del föreslagit, att skoldistriktens andelar i avlöningskostnaderna fastställas

förslagsvis till följande belopp för varje lärartjänst, nämligen för

ordinarie och icke-ordinarie småskollärartjänst, biträdande lärartjänst vid

folkskola och lärartjänst vid mindre folkskola till 900, 1 050, 1 200, 1 350

och 1 500 kronor och för ordinarie och icke-ordinarie folkskollärartjänst

till 1 200, 1 450, 1 700, 1 950 och 2 200 kronor i de olika hyresgrupperna.

Riksräkenskapsverket har uttryckt sin stora tillfredsställelse med de nu

föreslagna statsbidragsbestämmelserna. Den förenkling i redovisningsförfarandet,

som det föreslagna systemet innebure, komme att medföra en

välbehövlig arbetslättnad för de myndigheter, som hade att handlägga

dessa statsbidragsärenden.

I fråga om de föreslagna bidragsbeloppen har riksräkenskapsverket framhållit,

att det med hänsyn till den avsevärda lättnad, som kommunerna

erhölle genom statsbidragen till uppförande av tjänstebostäder och genom

att bränsleersättningen frikopplades från hyresersättningen och erlades

av tjänstebostadsinnehavarna, syntes skäligt, att kommunernas bidrag till

lärarnas avlöning höjdes något utöver vad de sakkunniga förordat. Med

hänsyn till de ifrågasatta bestämmelsernas provisoriska natur ansåge sig

dock ämbetsverket icke böra motsätta sig desamma.

Mot de verkställda kostnadsberäkningarna har riksräkenskapsverket

icke funnit anledning till erinran.

Skolöverstyrelsen har icke haft något att erinra mot förslaget. Överstyrelsen

har dock framhållit, att de föreslagna bestämmelserna torde

komma att verka ogynnsamt för skoldistrikten i förhållande till nuvarande

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

bestämmelser i de fall, då folkskollärartjurister uppehölles av icke-ordinarie

folkskollärare.

Svenska landskommunernas förbund har tillstyrkt förslaget och därvid

anfört följande.

Det är helt säkert betydelsefullt att sådana förenklingar, som förslaget

innebär, under någon tid få praktiskt prövas, innan frågan om fördelningen

av kostnaderna för folkskoleväsendet upptages till slutligt avgörande.

Det föreliggande förslaget innebär visserligen att kommunerna

skulle få bära en något högre kostnadsandel än för närvarande, men förslaget

torde likväl på kommunalt håll komma att hälsas med tillfredsställelse,

emedan det inger förhoppningar om förenklingar även i andra

statsbidragsbestämmelser.

För närvarande äro de i folkskolans avlöningsreglemente angivna hyresavdragen

för olika lärarkategorier normerande för fördelningen mellan stat

och kommun av kostnaderna för lärarlöner vid folkskoleväsendet. Skoldistriktets

andel i kostnaden för en lärares avlönande består alltså antingen

i ett belopp motsvarande hyresavdraget eller ock i att distriktet

tillhandahåller tjänstebostad med bränsle åt läraren. I de fall då skoldistriktet

tillhandahåller tjänstebostad men hyresavdraget på grund av

tjänstebostadens beskaffenhet nedsatts, får distriktet även stå för så stor

del av avlöningskostnaderna, som motsvarar hyresavdragets nedsättning.

I propositionen 1947: 305 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om de hyresavdragsbelopp,

som böra gälla från och med den 1 juli 1947 i anslutning

till den nya boställsordningen. Förslaget skiljer sig främst i två avseenden

från nu gällande grunder för dylika avdrag, nämligen dels däri att avdraget

skall differentieras även efter kvaliteten på bostaden, för vilket ändamål

bostäderna skola indelas i 3 klasser, dels ock däri att hyresavdragen ej

längre skola innefatta någon ersättning för bränsle. Vid bifall till detta

förslag måste ändrade grunder för skoldistriktens bidrag till lönekostnaderna

fastställas. Ett bibehållande av det nuvarande systemet med hyresavdraget

såsom norm skulle nämligen i fall, då bostäderna äro av sämre

beskaffenhet och avdragen därför förhållandevis ringa, leda till ett orimligt

resultat. Det må vidare erinras, att en fortsatt tillämpning av det

nuvarande systemet skulle, med hänsyn till att de nya hyresavdragen icke

i sig innefatta ersättning även för bränsle, leda till att kommunerna komme

i ett förmånligare läge i förhållande till staten än för närvarande är fallet.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, ha 1941 års lärarlönesakkunniga

nu framlagt förslag till reglering av skoldistriktens bidrag till lärarlönerna.

De belopp, varmed distrikten enligt detta förslag skulle bidraga

till bestridande av kostnaderna för lärarnas avlönande, ha i första hand

avvägts i anslutning till de av de sakkunniga föreslagna, av Kungl. Maj:t

i nyssnämnda proposition förordade nya hyresavdragen, men de ha därjämte

i viss grad påverkats av att de sakkunniga samtidigt föreslagit vissa

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 322.

förenklingar i det nuvarande statsbidragssystemet. I dylikt hänseende har

förordats att skoldistriktens kostnader beräknas uteslutande efter antalet

lärartjänster och oberoende av anställningsform samt att skyldigheten för

skoldistrikten att gälda ränta å utlämnade förskott upphör. Dessa modifikationer

i statsbidragsbestämmelserna äro utan tvivel ägnade att åstadkomma

en högst välkommen förenkling av handläggningen av statsbidragsärendena.

I likhet med de hörda myndigheterna och landskommunernas

förbund vill jag därför tillstyrka, att dessa ändringar vidtagas.

Beträffande bidragsbeloppens storlek har statskontoret ifrågasatt en

höjning av de av de sakkunniga föreslagna beloppen i hyresgrupperna

I—IV i syfte att minska spännvidden mellan hyresgrupperna. Även riksräkenskapsverket

har funnit de föreslagna beloppen vara i lägsta laget.

Jag har för egen del funnit mig böra godtaga de av de sakkunniga föreslagna

beloppen och förordar därför, att dessa läggas till grund för fördelningen

mellan staten och kommunerna av nu ifrågavarande kostnader. Jag

vill härvid tillägga, att jag i likhet med de sakkunniga utgår ifrån att de

förordade statsbidragsbestämmelserna komma att utgöra ett provisorium

i avvaktan på resultatet av nu pågående utredning av frågan om fördelningen

mellan stat och kommun av kostnaderna för folkskoleväsendet.

De av mig förordade ändrade statsbidragsbestämmelserna böra träda

i kraft den 1 juli 1947 men böra givetvis icke tillämpas i fråga om statsbidrag

avseende redovisningsåret 1946/47.

Mot de av de sakkunniga beräknade kostnaderna för ett genomförande

av förslaget har jag icke funnit anledning till erinran. Med hänsyn till gällande

regler för statsbidragets utbetalning påverkas icke medelsbehovet

till avlöning av lärare vid folkskoleväsendet för nästa budgetår av de förordade

ändrade statsbidragsbestämmelserna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade ändrade

grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och

småskolor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:483 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folkoch småskolor. a1 i texten
  2. SU 1947:250 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till avlöning av lärare vid folkoch småskolor. s. 5 i texten