Sök i Ratio Lex

Angående anslag till täckdikningsförsök m. m

1947-01-31 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:40, Angående anslag till täckdikningsförsök m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

1

Nr 40.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till täckdikningsförsök

m. m.; given Stockholms slott den 31

januari 1947.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne.

Föredraganden, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med

chefen för finansdepartementet.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 tillkallades samma

dag såsom sakkunniga för att i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna

riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag till planläggning av försök

m. in. rörande täckdikning byråchefen i lantbruksstyrelsen J. M. Hägglund,

tillika ordförande, agronomie doktorn Y. H. Gustafsson, lantbruksingenjören

S. G. V. Hallin, föreståndaren för Lanna försöksgård, agronomen O. T. Perman

samt professorn B. R. M. Torssell. De sakkunniga, som antagit benämningen

1946 års kommitté för planläggning av täckdikningsförsök, ha med

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 40.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

skrivelse den 30 november 1946 avlämnat utredning med förslag angående

planläggningen av försök m. m. rörande täckdikning, över förslaget ha yttranden

avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen, lantbruksakademien,

lantbrukshögskolan, jordbrukets forskningsråd, 1945 års jordbruksförsöksutredning

och samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Vid utlåtandet

från högskolestyrelsen fanns fogat ett särskilt yttrande från professorerna

K. G. U. Sundelin och T. A. G. Torstensson samt ingenjören N. H.

Berglund.

Innan jag närmare ingår på förslaget och de däröver avgivna yttrandena,

torde jag i anslutning till en av kommittén upprättad redogörelse få lämna

följande uppgifter rörande täckdikningsförsöksverksamhetens hittillsvarande

omfattning.

Den statliga ledningen å försöksverksamhetens område omhänderliades ursprungligen

av den år 1907 inrättade centralanstalten på jordbrukets område.

Sedan centralanstaltens verksamhet från och med 1939 övertagits av

lantbrukshögskolan, bedrives ifrågavarande verksamhet av högskolan genom

anstalten för jordbruksförsök. Enligt stadgarna för lantbrukshögskolan skola

anstaltens arbetsuppgifter avse agronomisk hydroteknik, jordbearbetning,

kalkning, gödsling, växtodling och ogräsbekämpning

Rörande centralanstaltens försöksverksamhet på det kulturtekniska området

må nämnas, att ett täckdikningsförsök på styv lerjord år 1922 iordningställdes

vid Hagestad i Värings socken, Skaraborgs län, vilket försök avsåg

att utröna olika täckdikesavstånds och täckdikesdjups inverkan på avkastningen.

Samma år ställdes också ett av vattenfallsstyrelsen vid Vargön år

1920 anlagt försök för studerande av olika torrläggningsdjups inverkan på

skördeavkastningen under anstaltens överinseende. Anstalten påbörjade vidare

år 1929 ett täckdikningsförsök på mjälig och moblandad sand vid dåvarande

lantbruksskolan i Umeå.

Sedan Lanna försöksgård i Saleby socken, Skaraborgs län, år 1929 tagits

i bruk för sitt ändamål, påbörjades försöksverksamhet rörande förevarande

spörsmål vid försöksgården år 1932, och de därvid erhållna resultaten synas

i vissa avseenden ha varit ägnade att påverka den praxis, som inom orten tilllämpas

vid täckdikningens utförande.

Vid de försöksgårdar, som sedermera tillkommit i vårt land, har även torrläggningsfrågan

ägnats viss uppmärksamhet. Sålunda ha såväl vid Gisselås

försöksgård i Jämtlands län som Brännbergs och Sunderbyns försöksgårdar i

Norrbottens län under senare år dikningsförsök utförts.

Utöver den genom den statliga försöksinstitutionen på området bedrivna

försöksverksamheten må nämnas, att Svenska mosskulturföreningen under

sin verksamhetstid utförde vissa dikningsförsök. Sålunda anlades dikningsförsök

vid föreningens försöksgård Flahult i Jönköpings län såväl år 1891

som år 1907, vid vilket senare tillfälle dels täckta, dels öppna diken prövades.

Å en i närheten av Flahult liggande mindre egendom, Torestorp, vilken

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

3

föreningen under någon tid innehade, genomfördes jämväl under en tioårsperiod

ett dikningsförsök. Viss försöksverksamhet å förevarande område bedrevs

också under åren 1924—1928 vid Gisselås försöksgård, vilken då tillhörde

föreningen. Svenska betes- och vallföreningen upptog å ett tidigt skede

försöksverksamhet på förevarande område, i det att år 1918 ett dräneringsförsök

anlades på finsand vid Stockås i Kvistbro socken, Örebro län. Vid

mitten av 1930-talet anordnade föreningen därjämte ett försök rörande

grundvattenståndets inflytande på vallmattans sammansättning och avkastning

vid Uddeholm i Värmlands län samt ett försök på mjäla på ängsmark

vid lantbruksskolan i Umeå.

Vidare må erinras om att en del hushållningssällskap, bland andra Örebro

läns och Skaraborgs läns, i viss utsträckning bedrivit försöksverksamhet på

täckdikningens område.

I anslutning härtill må nämnas, att den jordbrukshydrologiska forskningsverksamheten

i främsta rummet varit förlagd till lantbrukshögskolans hydrotekniska

institution. Dylik verksamhet har emellertid därjämte bedrivits

av, bland andra, Sveriges geologiska undersökning.

Kommitténs förslag.

För att de spörsmål, vilka möta i samband med täckdikningsverksamheten,

framdeles skola erhålla en ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt

tillfredsställande lösning är det enligt kommitténs mening nödvändigt att försöksverksamheten

på täckdikningens område ägnas en väsentligt större uppmärksamhet

än hittills varit fallet. Med utgångspunkt härifrån föreslår kommittén

anordnande av 19 större, mera ingående täckdikningsförsök, vilka

skulle utläggas å de viktigaste åkerjordsområdena inom landet. Jämsides härmed

föreslås ett antal enklare försök skola utläggas. Ifrågavarande försöksverksamhet

borde i avvaktan på ett ställningstagande till de förslag, 1945 års

jordbruksförsöksutredning kunde komma att framlägga, temporärt anknytas

till lantbrukshögskolans hydrotekniska institution. För ledningen av täckdikningsförsöksverksamheten

föreslår kommittén inrättande av ett särskilt

organ, förslagsvis benämnt täckdikningsförsökskommittén, inom vilket de

olika intressen, som beröra täckdikningsverksamheten, avsetts skola bliva

företrädda. Kostnaderna för försöksverksamheten under första verksamhetsåret

ha beräknats till 255 000 kronor, men sedan verksamheten kommit

i gång skulle de årliga kostnaderna bliva väsentligt lägre.

I samband med försöksverksamheten föreslår kommittén vidare en väsentligt

utvidgad forskningsverksamhet inom den agronomiska hydroteknikens

område, vilken verksamhet bör anförtros lantbrukshögskolans hydrotekniska

institution. Ifrågavarande forskningsverksamhet medför en viss utvidgning

av institutionen. För ändamålet erforderliga medel ha av kommittén

för budgetåret 1947/48 beräknats till sammanlagt 123 400 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr -JO.

Motiveringen till kommitténs förslag.

Kommittén har i sin utredning inledningsvis lämnat en redogörelse över

den omfattning, täckdikningsverksam heten för närvarande

har inom landet, och härvid i huvudsak anfört följande.

Enligt den år 1944 verkställda jordbruksräkningen utgjorde landets sammanlagda

åkerareal 3 714 644 hektar, varav 26,2 procent eller tillhopa 973 854

hektar uppgivas vara täckdikade. Täckdikningens omfattning varierar i mycket

hög grad mellan de skilda länen. Under det att sålunda mer än hälften

av åkerarealen uppgivits vara täckdikad i Östergötlands, Malmöhus och

Västmanlands län, är så fallet med endast omkring 5 procent av åkerjorden

i de båda nordligaste länen. Täckdikningens omfattning varierar emellertid

starkt inom de olika jordbruksområdena. Slättbvgdsområdet inom ett län

redovisar såsom regel en procentuellt större täckdikad areal än skogsbygden

inom samma län. Inom Västmanlands län, där täckdikningen relativt sett

har större omfattning än inom något annat län, är sålunda åkerjorden å slättbygden

täckdikad till något mer än 61 procent, medan motsvarande tal inom

bergslagsdelen av samma län utgör omkring 28 procent. Av åkerjorden i

Västerbottens län är å andra sidan 5,3 procent täckdikade i kustlandet men

endast 3,5 procent i inlandet. Det för Västmanlands läns slättbygd anförda

procenttalet överträffas endast inom ett jordbruksområde, nämligen slättbygden

i Östergötlands län, där 71.6 procent av åkerarealen är täckdikad. I

Norrbottens läns inland stannar motsvarande siffra vid 1,6 procent.

Vidare innehåller det vid jordbruksräkningarna insamlade materialet uppgifter

rörande täckdikningens omfattning under de år, som förflutit mellan

de båda senast hållna jordbruksräkningarna. Sammanlagt skulle enligt dessa

uppgifter i runt tal 65 000 hektar åker hava täckdikats under åren 1938—

1944, vilket motsvarar en årlig täckdikning av något mer äii 9 000 hektar.

Enligt av 1942 års torrläggningssakkunniga från hushållningssällskapen

införskaffade uppgifter rörande täckdikningens omfattning vid årsskiftet

1943/44 framgår att av landets totala åkerareal, i runt tal 3 740 000 hektar,

skulle 1 029 000 hektar vara täckdikade, medan 1 724 000 hektar voro i behov

av täckdikning eller omdikning. De båda sistnämnda arealerna motsvara

tillsammans nära 74 procent av hela åkerarealen. Detta medför, att,

om hela den dräneringsbehövande åkerarealen vore täckdikad, under förutsättning

av en varaktighet hos täckdikningen av 60 år, det årliga behovet

av förnyelse utav täckdikningen blir omkring 45 000 hektar. I jämförelse med

det å nyssnämnda sätt beräknade årliga täckdikningsbehovet ter sig den

förutnämnda genomsnittliga täckdikningen under tidsperioden 1938—1944 av

något mer än 9 000 hektar årligen relativt blygsam. Man måste emellertid

vid en dylik jämförelse hålla i minnet de stora svårigheter, som förelegat för

täckdikningsverksamheten under de gångna krigsåren, då varken arbetskraft

eller material stått till förfogande i erforderlig utsträckning. Innan verksamheten

började hämmas av nämnda svårigheter, hade den emellertid en väsentligt

större omfattning, och under åren 1933—1937 täckdikades exempelvis

årligen något mer än 16 000 hektar.

Under samma tidsperiod uppgick den beräknade kostnaden för de med

understöd av statsmedel utförda täckdikningsföretagen till i genomsnitt 350

kronor för hektar. Vid andra världskrigets utbrott hade sagda kostnad stigit

till 400 kronor, och sedan dess har en ytterligare prisstegring inträtt, vilken

medfört, att kostnaden för de täckdikningsföretag, till vilkas utförande

statsbidrag eller lån från täckdikningslånefonden beviljades under år 1945,

uppgått till i medeltal 600 kronor för hektar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 40.

5

Med ledning av sistnämnda belopp och förut anförda uppgifter rörande

omfattningen av den under krigsåren utförda täckdikningen skulle det svenska

jordbrukets sammanlagda årliga kostnad för utförande av täckdikning

under de senaste åren kunna uppskattas till omkring 5 400 000 kronor. Under

förutsättning av att hela den täckdikningsbehövande åkerarealen vore

täckdikad och att täckdikningens varaktighet uppginge till 60 år, skulle

däremot vid nuvarande kostnadsnivå en täckdikningsverksamhet av den omfattning,

som erfordrades för att tillgodose det normala årliga täckdikningsbehovet,

draga en kostnad av omkring 25 000 000 kronor.

Kommittén har i anslutning till de sålunda angivna beloppen uttalat, att

dessa vore av den storleksordning, att det såväl för den enskilde jordbrukaren

som för staten, som på olika sätt ekonomiskt stödde täckdikningsverksamheten,

vore av största betydelse, att densamma bedreves på sådant sätt,

att de nedlagda kostnaderna komme till avsett gagn och att den önskade

regleringen av vattenförhållandena i jorden uppnåddes till så låg kostnad

som möjligt.

I fråga om behovet av försöksverksamhet på ifrågavarande

område har kommittén anfört bland annat följande.

De förrättningsmän, som handhava planläggningen av täckdikningsföretag,

erhålla efter hand en betydande praktisk erfarenhet med avseende å

täckdikningens lämpligaste utförande under olika förhållanden. Det är emellertid

uppenbart, att denna erfarenhet blir av begränsad omfattning och att

vederbörande förättningsman därför mången gång kan komma att ställas

inför nya problem, beträffande vilkas lösning han tidigare icke förvärvat

någon erfarenhet. Den fortskridande utvecklingen på jordbrukets område

medför också, att nya spörsmål, vilka ställa vederbörande inför helt nya

uppgifter, efter hand uppstå. Frånvaron av en mera omfattande försöksverksamhet

på täckdikningens område, vilken kunnat på sitt arbetsprogram upptaga

och i möjligaste mån försöka klarlägga uppkommande spörsmål rörande

täckdikningens utförande, har också efter hand framstått såsom en kännbar

brist för de förrättningsmän, som äro verksamma på förevarande område,

nämligen de hos hushållningssällskapen anställda jordbrukskonsulenterna

samt statens lantbruksingenjörer. Föreningen statens lantbruksingenjörer och

föreningen Sveriges jordbrukskonsulenter gjorde också den 15 augusti 1939

eu framställning hos Kungl. Maj:t angående utökning av täckdikningsförsöksverksamheten.

En framställning i samma syfte hade kort lid dessförinnan

gjorts av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Båda de

nyssnämnda framställningarna överlämnades sedermera till 1942 års torrläggningssakkunniga,

vilka i sitt den 28 november 1944 avgivna betänkande

med förslag angående den statsunderstödda torrläggningsverksamheten med

avseende å forsknings- och försöksverksamhet på berörda område förordade

en intensifiering av forsknings- och försöksverksamheten på täckdikningens

område. De sakkunnigas förslag i sagda avseende upptogs dock icke i Kungl.

Maj:ts proposition nr 122/1945 angående den statsunderstödda torrläggningsverksamheten.

utan föredragande statsrådet framhöll, att berörda frågor syntes

framdeles böra underställas Kungl. Maj:t.

I detta sajnmanhang har kommittén erinrat, att på initiativ av jordbrukets

forskningsråd under år 1946 bildats en delegation för täckdikningsförsök. Genom

delegationens medverkan hade inom. vissa hushållningssällskaps områden

påbörjats anordnande av enkla, lokala täckdikningsförsök, vilka försök

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

vore avsedda att lämna en allmän orientering rörande lämpligaste avstånd vid

täckdikningen inom respektive områden.

Kommittén, som framhållit att det vore en fråga av största betydelse att

försöksverksamheten på täckdikningens område ägnades en väsentligt större

uppmärksamhet än vad hittills varit fallet, har därefter uttalat.

Såsom tidigare anförts, föreligger för närvarande ett mycket betydande

täckdikningsbehov. Det synes med hänsyn härtill mycket sannolikt, att täckdikningsverksamheten

erhåller ökad omfattning så snart de, delvis av kristiden

betingade svårigheter, varmed verksamheten haft att kämpa under

senare år, övervunnits. En ökning av verksamheten kan vidare påräknas inträda

i den mån maskinella hjälpmedel komma att stå till förfogande för

dikningsarbetets utförande. En utvidgad täckdikningsverksamhet utgör vidare

en betydelsefull faktor i det fortsatta rationaliseringsarbetet inom landets

jordbruk, enär en föregående täckdikning i många fall är en ofrånkomlig förutsättning

för att en utvidgad maskinanvändning med fördel skall kunna

komma till stånd inom jordbruket. Det synes fördenskull angeläget, att den

motsedda ökade täckdikningsverksamheten kommer att försiggå på i varje

särskilt fall mest ändamålsenligt sätt. Den hittillsvarande ringa forskningsoch

försöksverksamheten på förevarande område har endast i mindre utsträckning

kunnat belysa de många skiljaktiga problem, som förefinnas på

berörda område. För att de problem, som möta i samband med täckdikningsverksamheten,

framdeles skola erhålla en såväl tekniskt som ekonomiskt

tillfredsställande lösning, är det nödvändigt, att kännedomen om de faktorer,

som härvid inverka, vidgas.

I fråga om försöksverksamhetens uppgifter har kommittén

anfört.

En huvuduppgift är att undersöka och i möjligaste mån klarlägga den under

olika lokala förhållanden lämpligaste dikningsintensiteten. Redan nu söka

givetvis vederbörande förrättningsmän i möjligaste mån anpassa avståndet

mellan grendikena ävensom dikesdjupet med hänsyn till rådande jordartsförhållanden

och andra lokala omständigheter, i det att dikningen som regel

göres tätare ju styvare jorden är. De erfarenheter, som vunnits vid försöken

på Lanna, synas emellertid giva vid handen, att ett ökat avstånd mellan

grendikena i förhållande till inom området eljest tillämpad praxis under

rådande förutsättningar på det hela taget icke medfört någon ogynnsam verkan

beträffande skördeavkastningen. Resultaten av försöken vid Lanna kunna

naturligtvis icke utan vidare anses tillämpliga inom områden, där jordartsförhållanden

och klimatologiska förutsättningar avvika från dem vid

Lanna, men med nysnämnda erfarenheter för ögonen måste ifrågasättas,

huruvida det icke även annorstädes vore tillfyllest med ett något större avstånd

mellan grendikena än dem som för närvarande — i avsaknad av den

vägledning, försöksresultat kunna lämna — anses böra ifrågakomma.

I ekonomiskt avseende skulle tillämpningen av en mindre intensiv dikning

med nuvarande material- och arbetskostnader innebära en minskning

av täckdikningskostnaden med omkring 200 kronor till ungefär 400

kronor för hektar. En dylik kostnadsminskning skulle betyda, att täckdikningskostnaden

för hektar skulle återföras till samma nivå som under åren

närmast före det andra världskrigets utbrott. •

Den av forskningsrådet understödda försöksverksamheten synes visserligen

ägnad att förhållandevis snabbt lämna en värdefull orientering rörande

det inom olika områden lämpligaste dikesavståndet, men mer än en allmän

orientering äro dessa försök icke avsedda att lämna, och de hava också plan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

7

lagts med hänsyn härtill. För ett klarläggande av hithörande frågor synes

det därför kommittén oundgängligt, att jämväl mera ingående försök rörande

täckdikningens lämpligaste intensitet inom olika jordbruksområden komma

till stånd snarast möjligt.

Ett viktigt spörsmål inom täckdikningsverksamheten synes vidare vara pa

vad sätt återfyllningen av de uppgrävda dikena verkställes. På jordar, som

ha benägenhet att slamma igen, är detta problem särskilt betydelsefullt, och

vattnets nedträngande till täckdikesrören är där i hög grad beroende av det

material, som kommit till användning vid återfyllnaden. De försök som hittills

utförts ha emellertid icke varit av den omfattning, att hithörande problem

därigenom i sin helhet kunnat belysas, utan det synes i hög grad

angeläget, att ytterligare försök avseende ifrågavarande spörsmål komma till

stånd.

På svårgenomsläppliga jordar har man utomlands, speciellt i England, icke

utan framgång i stället för eller såsom komplement till det normala täckdikningsförfarandet

använt sig av tubulering för att reglera vattenförhållandena

i marken. Samma förfaringssätt har i vårt land tillämpats bland

annat vid dikning av vissa gotländska myrar ävensom på vissa platser å slättbygden

i Skaraborgs län. Tubuleringens utförande ställer betydande anspråk

på den disponibla dragkraften, och förutsättningarna i detta avseende ställa

sig numera genom tillgången på kraftiga traktorer väsentligt gynnsammare

än tidigare. Då tubulering dessutom kan utföras snabbare än vanlig täckdikning,

synes nämnda förfaringssätt förtjänt av att närmare prövas vid nu

ifrågasatta utvidgning av täckdikningsförsöksverksamheten. Därvid torde

jämväl böra undersökas möjligheterna att i viss utsträckning kombinera tubulering

och vanlig täckdikning.

Den föregående framställningen har främst haft avseende å fastmarksjordarna

och då speciellt lerjordarna, men även i fråga om de organogena

jordarna föreligga en rad speciella problem, som för sin lösning erfordra

medverkan av en utökad försöksverksamhet. Bland försöksuppgifter på

berörda område må nämnas dikningsintensiteten vid olika humifieringsgrad,

tegel- och betongrörs användbarhet vid täckdikning av organogena jordar

i jämförelse med trätrummor och trärör ävensom lämpligheten av olika

underlag för rör vid dikning av lösa torvjordar.

Den förordade utvidgningen av försöksverksamheten har av kommittén

ansetts medföra behov jämväl av en utökad jordbrukshydrologisk

forskning. I enlighet med de för utredningsuppdraget lämnade

direktiven har kommittén icke till behandling upptagit frågan om denna forskningsverksamhets

bedrivande i dess helhet. Kommittén har emellertid icke

ansett sig kunna underlåta att i korthet beröra de spörsmål, som i samband

därmed kunde väntas erhålla särskild aktualitet, och har därvid anfört i

huvudsak följande.

För ett riktigt bedömande av resultaten från de planerade täckdikningsförsöken

måste markförhållandena ingående studeras. Täckdikningens inflytande

på jordens vattenförhållanden och därmed på vegetationen bestämmes

icke enbart av jordarten, utan därvid inverkar även ett flertal andra

faktorer, vilka kunna växla avsevärt hos eu och samma jord. Så är till

exempel förhållandet med jordens genomsläpplighet, som hos den ena lerjorden

kan vara mycket obetydlig till följd av alt sprickorna i leran äro myckel

fina, medan genomsläppligheten hos eu jordartsmässigt selt likartad

lerjord kan vara mycket god på grund av alt jorden är genomdragen av ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj.ts proposition nr 40.

grövre spricksystem eller har gryn- eller tärningsstruktur. Verkan av en

täckdikning blir uppenbarligen helt olika i de båda fallen. Vidare är jordkolloidernas

beskaffenhet och särskilt det förefintliga slaget utbytbara joner

av betydelse för lerjordens genomsläpplighet och vattenbindande förmåga.

En lerjord, som är mättad med kalk, har sålunda andra genomsläpplighetsförhållanden

än en, som är mättad med väte eller natrium. En annan faktor av

betydelse är marklutningen. I vissa trakter göres också som följd härav dikningen

mindre intensiv på sydsluttningar än på nordsluttningar. De svenska

lerjordarnas genomsläpplighetsförhållanden äro sålunda en forskningsuppgift,

som kommittén finner böra bliva föremål för närmare studium i samband

med de planerade täckdikningsförsöken.

Av intresse är vidare undersökningar rörande täckdikningens varaktighet

vid olika täckdikningsdjup. Bland de faktorer, som därvid kunna väntas inverka

på resultatet, må nämnas den eventuellt ökade risken för såväl täckdikningsrörens

sönderfrysning som inbördes rubbning till följd av tjälskjutning

vid minskat täckdikningsdjup. Benägenheten för rotinväxning vid olika

täckdikesdjup synes jämväl böra göras till föremål för undersökning.

För dimensioneringen av grendiken, stammar och täckta avlopp är kännedomen

om avrinningens intensitet och dess variation av utslagsgivande betydelse.

Undersökningar rörande avrinningen har emellertid hittills endast i

mycket begränsad omfattning utförts i vårt land, och därför måste det anses

synnerligen angeläget, att ytterligare sådana undersökningar komma till utförande.

Icke minst torde detta få anses vara fallet beträffande Norrland, där

några sådana undersökningar hittills överhuvud taget icke verkställts och

där ledningsdimensioneringen följaktligen för närvarande sker helt utan underlag

av mätningsresultat.

Täckdikningen torde utöver sin betydelse för vattnets avledande spela en

för växtodlingen viktig roll även därigenom, att den direkt befordrar luftens

strömning genom marken. I samband med vissa av de av kommittén förordade

täckdikningsförsöken synas undersökningar lämpligen kunna utföras för

belysande av sagda spörsmål, vilket tidigare ägnats förhållandevis ringa intresse.

Enligt kommitténs mening torde igenslamning vara en mycket vanlig orsak

till att en täckdikning förstöres. Såsom exempel härpå må anföras, att

inom Södermanlands län största delen av alla täckdikningsskador befunnits

bero på igenslamning. Till följd härav är denna faktor av betydelse för täckdikningens

ekonomi, i det att en igenslamning, antingen denna förorsakas av

otillräcklig lutning, skrovliga rör eller dålig läggning, förkortar täckdikningens

livslängd och därmed ökar årskostnaden för täckdikningen. Utvidgade

undersökningar rörande, bland annat, den lutning, som erfordras för att förhindra

sedimentation av olika jordslag vid varierande ledningsdimensioner

och skiftande fyllnadsgrad hos ledningarna, synas sålunda enligt kommitténs

mening böra komma till utförande.

Beträffande försöksverksamhetens planläggning har

kommittén erinrat, att förutsättningarna för täckdikningens utförande med

hänsyn till de växlande klimat- och jordartsförhållandena vore olika inom

skilda delar av landet. Detta medförde, att den föreslagna försöksverksamheten

måste ske med noggrant beaktande av de lokala förhållandena. Kommittén

har med hänsyn härtill funnit det nödvändigt att försöksverksamhet

upptoges på ett flertal platser.

Då dikningsbehovet först och främst växlade med jordartsförhållandena,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 40.

9

har kommittén för att erhålla en överblick över de viktigaste jordartsområdena,

i vilka landets åkerjordar ur agrogeologisk synpunkt kunde indelas,

låtit verkställa en sådan indelning av den del av åkerjorden, som utgjordes av

lastmarksjord. Rörande denna indelning, vilken åskådliggjorts å en vid betänkandet

fogad karta, tillåter jag mig få hänvisa till betänkandet. I anslutning

till denna indelning har kommittén anfört.

De planerade täckdikningsförsöken synas i första hand böra förläggas till

de åkerjordsområden, där det med hänsyn till områdets storlek och betydelse

ur jordbrukssynpunkt kan väntas, att de vid försöken erhållna resultaten få

största möjliga räckvidd och där det till följd av föreliggande täckdikningsbehov

är särskilt angeläget att snarast erhålla vägledning för den framtida

täckdikningsverksamheten.

Vidare ställa skilda växtslag väsentligt olika krav på vattenförhållandena

i jorden, och denna omständighet måste givetvis beaktas vid täckdikningsverksamheten.

Så långt möjligt bör därför vid försöksverksamheten eftersträvas,

att de olika växtodlingsområdenas behov av försök på täckdikningens

område tillgodoses. Försök böra sålunda anordnas i sådan omfattning, att

den under olika förutsättningar med hänsyn till växtodlingens inriktning

lämpligaste täckdikningen kommer att vederbörligen belysas av de erhållna

resultaten.

Från nämnda utgångspunkter anser kommittén angeläget, att större, mera

ingående täckdikningsförsök anordnas inom de områden, vilka kännetecknas

av mycket styv lera (Vadsboslätten och Linköpingsslätten), styv lera (Ängelholmsslätten,

Varaslätten och Uppsalaslätten) och styv lera—mellanlera (Mälarslätten,

Örebroslätten och Östgötaslätten). Lerjordarna och i synnerhet de

styva lerjordarna äro nämligen i allmänhet i stort behov av täckdikning, och

då det tillika i nämnda fall är fråga om betydelsefulla jordbruksbygder, finner

kommittén anordnande av nyssnämnda slag av täckdikningsförsök inom

berörda områden i hög grad påkallat. Kåkindsslättens molera ävensom de

mellansvenska och norrländska mjällerorna och mojordama torde vidare erbjuda

så många speciella problem i täckdikningsavseende, att en försöksverksamhet

inom dessa områden bör komma till stånd. Moränlerorna i Skåne (Skånes

baltiska moränlera och Skånes nordostmoränlera) och i viss mån även i

Jämtland representera för vårt land så betydande jordbruksområden av egenartad

karaktär, att även där en utvidgad försöksverksamhet bör komma till

stånd. De säregna klimatologiska förhållanden, som råda på Öland och

Gotland ävensom inom slättbygden i Kalmar län, synas slutligen motivera

att försök anordnas på en plats inom detta klimatområde.

Kommittén finner i fråga om flertalet av nämnda områden tillfyllest, att

ett täckdikningsförsök anlägges inom vart och ett av dem. Beträffande den

styva leran—mellanleran å Mälarslätten böra dock två försök komma till utförande,

därav ett inom Södermanlands län och ett inom Västmanlands län.

Mjäller- och mojordsområdet (Dalsland, mellersta Värmland, Bergslagen och

Norrland) har en mycket betydande geografisk utsträckning. För att klimatförhållandena

inom områdets olika delar skola kunna beaktas i vederbörlig

omfattning synas fem försök erforderliga inom detsamma. Dessa försök böra

förläggas ett till vartdera Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län.

Kommittén förordar därför att ett försök utlägges inom ett vart av Uppsala,

Södermanlands, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Värmlands, Örebro,

Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län, ytterligare ett försök inom Kristianstads eller Malmöhus län,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

två försök inom Östergötlands län samt tre försök inom Skaraborgs län eller

sammanlagt 19 försök.

För att försöken skola lämna avsedd vägledning för den framtida täckdikningsverksamheten

inom respektive åkerjordsområden vore enligt kommitténs

mening nödvändigt att det ställdes mycket stora krav på försöksplatserna.

En noggrann, med biträde av särskild sakkunskap på geologiens,

hydrologiens och marklärans område verkställd undersökning rörande

de agrogeologiska och hydrologiska förhållandena å platsen borde sålunda

föregå det definitiva ställningstagandet till frågan, huruvida en plats

vore lämplig för försöksändamål eller ej. Beträffande de fordringar, som

borde uppställas på till försöksplatser avsedda områden har kommittén

uttalat.

Jordartsförhållandena böra sålunda vara likartade över hela det ifrågasatta

försöksområdet. Större olikheter få icke heller förekomma med avseende

å marklutning och grundvattenförhållanden. Såvitt möjligt är det dessutom

önskvärt, att området ej tidigare varit föremål för täckdikning. Därest

sådan förekommit, måste i vart fall ett tydligt och likartat behov av täckdikning

föreligga för att området skall kunna ifrågakomma för försöksändamål.

Vidare torde på varje försöksplats böra kunna disponeras en åkerareal av i

regel minst 10 å 12 hektar i Götaland och Svealand, medan det i Norrland

torde vara tillfyllest med något mindre areal. Om möjligt böra dock försöksplatsema

väljas större än nämnda minimiarealer, enär eljest förutsättningar

icke föreligga att till undersökning upptaga problem, som kunna uppkomma

sedan försöken pågått någon tid.

Då det icke synes möjligt att i större utsträckning taga de nuvarande statliga

försöksgårdama i anspråk för de planerade täckdikningsförsöken liksom

ej heller de fasta försöksstationer, som äro knutna till jordbruksförsöksanstalten,

eller de vid lantmanna- eller lantbruksskolorna förefintliga

skoljordbruken, har kommittén framhållit att det i regel torde bliva nödvändigt

att försöka finna lämpliga försöksplatser på andra egendomar.

I anslutning härtill har kommittén betonat vikten av att de utlagda försöken

erhölle en så långvarig karaktär att resultaten kunde förväntas lämna

möjligast tillförlitliga vägledning. Försöken borde därför om möjligt kvarligga

under tre på varandra följande växtföljder eller under en tidrymd av

omkring 20 år. Kommittén har i detta sammanhang framhållit, att det syntes

erforderligt att betryggande dispositionsrätt till försöksområde förelåge

för hela den tid försök vore avsett att pågå.

Med hänsyn till att större mera ingående försök endast kunde komma till

stånd i begränsad utsträckning — 19 stycken — vore det enligt kommitténs,

förmenande önskvärt, att dessa kompletterades med enklare försök, som

kunde anordnas i större omfattning och därigenom i högre grad än förstnämnda

försök anpassas efter lokala förhållanden. Då förenämnda på initiativ

av jordbrukets forskningsråd påbörjade enkla täckdikningsförsök,

vilka avsetts skola anordnas på omkring 100 olika platser, syntes ägnade att

lämna en förhållandevis snabb och god vägledning för den praktiska täckdikningsverksamheten,

har kommittén funnit det angeläget, att den sålunda

påbörjade försöksverksamheten fortsattes jämsides med att mera ingående

försök anordnades i enlighet med vad kommittén i det föregående förordat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 40.

11

Kommittén har därefter behandlat frågan om försöksverksamhetens

organisation och därvid erinrat, att 1945 års jordbruksförsöksutredning

vid fullgörandet av sitt uppdrag torde komma att till behandling upptaga

de arbetsuppgifter, som enligt nu gällande stadgar åvilade jordbruksförsöksanstalten.

I samband därmed torde, enligt var kommittén inhämtat,

frågan om den framtida försöksverksamheten på den agronomiska hydroteknikens

område komma att göras till föremål för vissa överväganden.

Kommittén har emellertid med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse,

försöksverksamheten kunde väntas få för den fortsatta täckdikningsverksamheten,

funnit det angeläget, att en utvidgad försöksverksamhet på täckdikningens

område med det snaraste komme till stånd. Kommittén har därvid

framhållit, att den vid framläggandet av sina förslag icke avsett att föregripa

jordbruksförsöksutredningens ställningstagande till frågan om den

framtida förläggningen av försöksverksamheten på täckdikningens område.

De framlagda förslagen innebure allenast en temporär lösning av frågan och

försöksverksamheten på området borde sålunda göras till föremål för förnyade

överväganden i samband med prövningen av jordbruksförsöksutredningens

blivande förslag. Kommittén har rörande organisationen av den nu

föreslagna försöksverksamheten uttalat i huvudsak följande.

Vid övervägande av hithörande spörsmål har kommittén funnit olika möjligheter

föreligga för frågans lösning. Det synes sålunda tänkbart att för

handhavande av försöksverksamheten inrätta ett nytt, från andra försöksinstitutioner

på jordbrukets område helt fristående organ. Även om en dylik

lösning synes vara ägnad medföra vissa fördelar, torde dock en sådan anordning

innebära risk för att försöksverksamheten kan komma att i någon mån

bliva isolerad från forsknings- och försöksverksamhet på angränsande områden.

Då därjämte kostnaderna för verksamheten i dylikt fall torde kunna

förväntas bliva större än om verksamheten anknytes till någon redan befintlig

forsknings- eller försöksinstitution inom området, finner kommittén

icke anledning föreslå tillskapande av en helt fristående institution för handhavande

av föreliggande försöksverksamhet utan förordar, att denna anslutes

till någon redan förefintlig forsknings- eller försöksinstitution på jordbrukets

område. Därvid torde i första hand kunna ifrågasättas en anslutning till

jordbruksförsöksanstalten, vilken såsom redan nämnts har till uppgift att

bedriva försöksverksamhet på, bland annat, förevarande område. Även om

kommittén principiellt anser en anknytning av den av kommittén förordade

täckdikningsförsöksverksamheten till sagda anstalt vara att föredraga, synes

dock anstaltens resurser i detta avseende för närvarande vara alltför begränsade

för att eu dylik åtgärd bör ifrågakomma.

Förutom till jordbruksförsöksanstalten torde en utvidgad täckdikningsförsöksverksamhet

kunna anknytas till lantbrukshögskolans hydrotekniska institution.

De i samband med försöksverksamheten stående forskningsuppgifterna

ligga självfallet inom sagda institutions ämnesområde. Ur principiell

synpunkt bar däremot inom kommittén en viss tveksamhet varit förhanden

rörande lämpligheten av all jämväl anknyta försöksverksamheten såsom

sådan till ifrågavarande undervisnings- och forskningsinstitution. Institutionen

torde emellertid besitta den mest omfattande erfarenhet rörande forskningsverksamhet

på den agronomiska hydroteknikens område, vilken är till

finnandes i vårt land. Fn viss försöksverksamhet inom nämnda område be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

drives därjämte vid institutionen, vilken verksamhet, bland annat, avser

sambandet mellan grundvattenstånd och skördeavkastning. Nämnda erfarenhet,

vilken synes värdefull att kunna utnyttjas vid upptagande av försöksverksamhet

i större omfattning, torde jämväl hava varit främsta anledningen

till att ledningen för de under forskningsrådets medverkan tillkomna enkla

täckdikningsförsöken anförtrott» institutionen. 1 avvaktan på de beslut, som

kunna bliva eu följd av det inom 1945 års jordbruksförsöksutredning pågående

arbetet, vill kommittén förorda en temporär anknytning till lantbrukshögskolans

hydrotekniska institution.

För lösande av de arbetsuppgifter, som upptagande av här ifrågasatta försöksverksamhet

kommer att medföra, är det ofrånkomligt — oavsett vilket

av ovannämnda alternativ, som väljes — att anställa särskild personal för

berörda uppgifter. Då de senares omfattning icke påverkas av den valda

organisationsformen och det vid anknytning till någon befintlig forskningseller

försöksinstitution icke torde vara möjligt att utnyttja tidigare befattningshavare

för nu ifrågavarande uppgifter, synes personalbehovet kunna

bedömas bliva detsamma vid samtliga alternativ. Då kommittén i det föregående

förordat, att försöksverksamheten tills vidare anknytes till lantbrukshögskolans

hydrotekniska institution, följer därav, att den personal, som erfordras

för försöksverksamheten, ställes under föreståndarens för sagda institution

ledning. Den av kommittén förordade försöksverksamheten erfordrar

i första hand anställandet av en befattningshavare, vilken i egenskap av

försöksledare kan handhava den direkta ledningen av verksamheten. De uppgifter,

som komma att åvila denne, bliva av den natur, att de närmast torde

böra jämföras med dem, som åvila de vid de statliga försöksanstalterna anställda

statsagronomerna. Försöksledaren torde med hänsyn härtill böra erhålla

ungefär samma ställning som dessa. Till följd av verksamhetens omfattning

torde det vidare vara erforderligt, att försöksledaren vid sin sida

får en assistent. Därjämte torde ett kontorsbiträde böra anställas, så att förutnämnda

båda befattningshavare icke onödigvis komma att betungas av

expeditionsarbete.

Vid en anknytning till lantbrukshögskolans hydrotekniska institution torde

denna enligt vad kommittén inhämtat tills vidare kunna ställa för verksamheten

erforderliga lokaler till förfogande utan någon utvidgning av de lokalutrymmen,

som institutionen för närvarande disponerar. Vissa smärre

omändrings- och inredningsarbeten av lokalerna synas dock erforderliga för

att möjliggöra ett intensivare utnyttjande av dessa. Därjämte blir en viss

nyanskaffning av instrument och annan utrustning för försöksverksamhetens

räkning erforderlig.

Såsom kommittén i det föregående angivit borde vissa forskningsuppgifter

upptagas i samband med den planerade försöksverksamheten. Då detta

forskningsarbete komme att ställa krav på en utökning av personalen vid

lantbrukshögskolans hydrotekniska institution, har kommittén föreslagit att

personalen vid institutionen måtte utökas med en laborator, två tekniska biträden

och ett kontorsbiträde.

Kommittén har såsom förut berörts vidare föreslagit att ett särskilt organ,

benämnt täckdikningsförsökskommittén, skulle inrättas med uppgift att leda

försöksverksamheten. Såsom motivering härtill har anförts.

Då ifrågavarande slag av försöksverksamhet icke tidigare bedrivits i större

omfattning i vårt land och jämväl utländska erfarenheter på området, vilka

kunna väntas bliva tillämpliga för vårt lands vidkommande, äro förhållan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

13

devis begränsade, synes det sannolikt, att verksamheten kan komma att erbjuda

många nya och svårbemästrade problem. För dessas lösande synes det

angeläget, att försöksverksamheten kan bedrivas under medverkan av den

speciella sakkunskap i förevarande avseende, vilken kan vara till finnandes

inom skilda områden. En dylik samverkan mellan företrädare för olika intressen

måste anses så mycket mera önskvärd som de åtgärder, vilka vidtagas

i samband med försökens anordnande, i många fall torde bliva av betydande

ekonomisk räckvidd. Det är vidare önskvärt, att försöksverksamheten

ledes och organiseras så, att densamma snabbt kan byggas upp och träda i

verksamhet samt smidigt anpassas efter växlande uppgifter och arbetsförhållanden.

Kommittén vill fördenskull förorda, att ett särskilt organ inrättas

med uppgift att igångsätta och leda ifrågavarande verksamhet. I detta

organ, som lämpligen sy/nes böra benämnas täckdikningsförsökskommittén,

böra de olika intressen, som beröras av läckdikningsverksamheten^ bliva

representerade. Täckdikningsförsökskommittén bör förslagsvis bestå av

fem personer. Föreståndaren för lantbrukshögskolans hydrotekniska institution

torde böra vara självskriven ledamot av nämnda försökskommitté, i

vilken det vidare synes önskvärt att, bland annat, de förrättningsmän, vilka

handhava planläggningen av täckdikningsföretag, ävensom de inom andra

grenar av försöksverksamheten på jordbrukets område verksamma försöksmännen

och de praktiska jordbrukarna bliva företrädda.

I anslutning härtill har kommittén erinrat, att de enkla täekdikningsförsök,

vilka tillkommit på initiativ av jordbrukets forskningsråd, för närvarande

stode under ledning av en särskild delegation. Då det vore att förutsätta

att forskningsrådets medverkan vid täckdikningsförsöksverksamheten komme

att upphöra från och med år 1948 och då denna försöksverksamhet såsom

tidigare anförts syntes böra upprätthållas även i fortsättningen, har

kommittén funnit det mest ändamålsenligt att ledningen av dessa enkla försök

framdeles uppdroges åt den föreslagna täckdikningsförsökskommittén.

Rörande kostnaderna för genomförandet av den av kommittén förordade

försöksverksamheten på täckdikningens område har kommittén anfört.

Anordnande av täckdikningsförsök drager betydande engångskostnader vid

anläggandet. Utöver de kostnader, som äro förbundna med en i vanlig ordning

utförd täckdikning, tillkomma nämligen i detta fall kostnaderna för de

speciella anordningar och åtgärder, vilka måste vidtagas för försökens skull.

Det må härvid erinras om den särskilda noggrannhet, varmed grävning, läggning

och återfyllning av dikena måste ske. Grävningsarbetet måste sålunda

till övervägande delen utföras för band. Återfyllningens betydelse har tidigare

berörts, ocli det är med hänsyn härtill ofrånkomligt, att denna del av

arbetet verkställes med all tänkbar omsorg. Försöken kräva också anordnande

av särskilda brunnar för avrinningsmätningar. Med ledning av inom

kommittén utförda preliminära beräkningar ha kostnaderna för försökens

anläggande — efter frånräknande av den del utav anläggningskostnaderna,

vilken enligt kommitténs mening bör bestridas av vederbörande försöksvärd

—- visat sig uppgå till 1 000 kronor för hektar. Då kommittén i

första hand funnit önskvärt, alt mera ingående täckdikningsförsök anordnas

å 19 platser och varje försöksplats om möjligt bör omfatta 15 hektar, skulle

anläggningskostnaderna för ifrågavarande försök uppgå till sammanlagt

285 000 kronor. Med hänsyn till de omfattande förberedande undersökningar,

vilka måste föregå försöksverksamhetens påbörjande, synes det dock icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

sannolikt, att samtliga försök kunna igångsättas under budgetåret 1947/48,

utan torde det vara tillfyllest, därest medel under sagda budgetår beräknas

för anordnande av 10 försök, vilket skulle innebära ett medelsbehov av

150 000 kronor.

Vid det föreslagna försöksområdet i Uppsala län föreligga mycket gynnsamma

betingelser för anordnande av specialförsök. Då kommittén funnit

önskvärt, att dessa förutsättningar i möjligaste mån tillvaratagas, har kommittén

utarbetat en särskild försöksplan för detta område, vilken ställer sig

omkring 15 000 kronor dyrare än för övriga försöksområden. Kommittén,

som funnit dessa specialförsök medföra väsentliga fördelar för syftet med

ifrågavarande verksamhet, hemställer att medel beräknas till bestridande av

kostnaderna för desamma.

Utan tvivel komma olägenheter i vissa avseenden att åsamkas de jordbrukare,

som ställa sina gårdar till förfogande för ifrågavarande försök. Då försöksvärdarna

dessutom måste åtaga sig vissa förpliktelser avseende brukningen

av försöken m. in., synes det skäligt, att viss ekonomisk gottgörelse utgår

härför. Preliminärt torde denna böra beräknas till i runt tal 1 000 kronor för

försök, varför till sagda ändamål under förutsättning av ovan angivna omfattning

av försöksverksamheten för budgetåret 1947/48 skulle erfordras ett

belopp av 10 000 kronor.

Särskild ersättning torde jämväl böra utgå till vederbörande hushållningssällskap

eller till annat lokalt organ, som kan komma i fråga för den lokala

tillsynen och skötseln av försöken Denna ersättning synes böra avvägas med

hänsyn till storleken av de belopp, som utgå till andra under statens medverkan

anordnade försök på jordbrukets område. Därest 10 försök skulle komma

till utförande under budgetåret 1947/48, anser sig kommittén för ändamålet

böra beräkna ett belopp av 5 000 kronor.

Vad angår kostnaden för de enkla försök, som för närvarande utföras under

forskningsrådets medverkan men vilka kommittén förordat skola från

och med ingången av år 1948 samordnas med övrig täckdikningsförsöksverksamhet,

utgår för närvarande för tillsyn och skötsel av dessa försök

samt för ersättning till försöksvärdarna viss ersättning till hushållningssällskapen.

Dylik ersättning synes böra utgå jämväl framdeles, och för detta ändamål

torde böra beräknas ett belopp av 300 kronor för försök och år. Då

antalet enkla försök avsetts skola utgöra omkring 100 stycken, skulle de årliga

kostnaderna för dessa försök kunna beräknas till 30 000 kronor. Kostnaderna

för verksamheten bestridas emellertid intill utgången av år 1947 av

de utav forskningsrådet för ändamålet anvisade medlen, varför för budgetåret

1947/48 allenast skulle erfordras ett belopp av 15 000 kronor.

Vidkommande kostnaderna för ledningen av täckdikningsförsöksverksamlieten

torde avlöningarna till den personal, som efter vad i det föregående

anförts befunnits erforderlig för verksamhetens bedrivande med hänsyn till

försöksverksamhetens provisoriska karaktär böra utgå i form av arvoden.

Då försöksledaren ansetts böra innehava en ställning ungefär motsvarande

statsagronoms i lönegrad A 26, torde för försöksledaren böra beräknas ett arvode

av 12 000 kronor för år. å vilket arvode tillägg synes böra utgå med 660

kronor. Den av kommittén föreslagne assistenten torde i avlöningshänseende

böra jämställas med förste assistenter hos försöksanstalterna. Då dessa

assistenter för närvarande äro placerade i lönegrad Eo 21, synes arvodet till

nu ifrågavarande assistent böra beräknas till 9 000 kronor för år jämte arvodestillägg

med 660 kronor för år. Försöksverksamheten torde såsom tidigare

nämnts även erfordra anställande av ett kontorsbiträde, varjämte visst

behov av extrapersonal kan väntas uppstå. Till avlöningar åt personal utöver

förenämnda båda befattningshavare ävensom till anlitande av sakkun
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

15

niga synes ett belopp av 6 800 kronor vara erforderligt. Slutligen torde vissa

arvoden jämväl böra beräknas åt ordförande och ledamöter i den kommitté,

som skall omhänderhava ledningen av försöksverksamheten. För ändamålet

torde ett belopp av förslagsvis 2 000 kronor böra ifrågakomma. Därest

en allmän lönereglering för befattningshavare i statens tjänst in. fl. skulle

komma att genomföras från och med den 1 juli 1947, förutsätter kommittén,

att de nu föreslagna arvodena åt befattningshavarna vid försöksverksamheten

undergå uppräkning.

Beträffande omkostnaderna för försöksverksamheten må framhållas, att

de lokaler, som lantbrukshögskolans hydrotekniska institution för närvarande

disponerar, måste undergå vissa smärre omändrings- och inredningsarbeten,

därest försöksverksamheten anknytes till sagda institution. Enligt under

hand infordrat anbud torde kostnaderna för nämnda arbeten komma att

belöpa sig på 10 800 kronor. Vidare torde för utrustningen av lokalerna ävensom

för anskaffande av för försöksverksamheten erforderlig fältutrustning

böra beräknas åtgå ett belopp av 6 600 kronor. Då försöksverksamheten fordrar,

att såväl försöksledaren som assistenten skola ha möjlighet att företaga

omfattande resor, och då det därjämte torde få förutsättas, att kommitténs

arbete erfordrar vissa resor, anser kommittén nödvändigt, att till reseersättningar

beräknas ett belopp av 9 000 kronor. För expenser m. in. synes slutligen

ett belopp av 2 500 kronor erforderligt.

Den av kommittén föreslagna försöksverksamheten på täckdikningens område

skulle sålunda under första verksamhetsåret beräknas draga följande

kostnader, nämligen anläggningskostnad (150 000 + 15 000=) 165 000 kronor,

driftkostnad, innefattande ersättning till försöksvärdar samt ersättning

för den lokala skötseln och tillsynen av såväl de mera ingående som de enkla

försöken (10 000 + 5 000 + 15 000=) 30 000 kronor samt kostnad för ledningen

av försöksverksamheten 60 000 kronor, därav till avlöningar m. m.

(12 000 + 660 + 9 000 + 660 + 6 800 + 2 000=) i runt tal 31 100 kronor och

till omkostnader (10 800 + 6 600 + 9 000 + 2 500=) 28 900 kronor. Totalkostnaden

under första verksamhetsåret skulle alltså uppgå till (165 000 +

30 000 + 60 000 =) 255 000 kronor. Under andra verksamhetsåret, då jämväl

en betydande utläggning av mera ingående försök avsetts skola äga rum,

har kommittén uppskattat totalkostnaderna till 236 100 kronor. Från och

med det tredje verksamhetsåret ha emellertid kostnaderna beräknats kunna

stanna vid 101 100 kronor.

Till följd av den föreslagna utvidgade forskningsverksamheten vid lantbrukshögskolans

hydrotekniska institution har kommittén ansett en utökning

av personalen vid institutionen med en laborator, två tekniska biträden och

ett kontorsbiträde erforderlig. I fråga om avlöningen till dessa samt kostnaderna

i övrigt för den utökade forskningsverksamheten har kommittén yttrat.

I enlighet med vad högskolestyrelsen vid avgivandet av förslag till anslagsäskanden

för budgetåret 1947/48 anfört, synes laboratorn böra avlönas

med arvode å 12 000 kronor jämte arvodeslillägg å 660 kronor för år. Även

övriga här nämnda befattningshavare synas till en början böra avlönas medelst

arvoden. Dessa torde för de tekniska biträdenas del böra beräknas till

4 800 kronor för vartdera biträdet samt för kontorsbiträdets vidkommande

till 4 100 kronor. Under anslagstiteln Lantbrukshögskolan: Avlöningar torde

sålunda för budgetåret 1947/48 ett belopp av 26 400 kronor böra beräknas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 40.

för att medgiva nämnda personalutökning vid hydrotekniska institutionen.

Kommittén vill dock härvid erinra om den ökning av avlöningsanslaget som

erfordras, därest en allmän lönereglering för befattningshavare i statens

tjänst genomföres.

Upptagande av eu utvidgad forskningsverksamhet vid lantbrukshögskolans

hydrotekniska institution kräver vissa kostnader vid undersökningsplatsernas

iordningställande för forskningsändamål samt anskaffande av erforderlig

specialutrustning med avseende å instrument och apparatur. Enligt inom

kommittén verkställda beräkningar svnas engångskostnaderna för igångsättande

av de undersökningar, kommittén i det föregående närmare berört,

belöpa sig på 82 000 kronor, medan de årliga kostnaderna för samma ändamål

beräknats uppgå till 15 000 kronor. För budgetåret 1947/48 synes för

tillgodoseende av nyssnämnda medelsbehov under anslagstiteln Lantbrukshögskolan:

Särskilda undersökningar böra beräknas ett belopp av 97 000

kronor.

Yttrandena.

I samtliga yttranden har vad kommittén anfört rörande behovet av en utvidgad

försöksverksamhet på täckdikningens område tillstyrkts eller lämnats

utan väsentlig erinran. Statskontoret och Gävleborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ha emellertid ansett att med den föreslagna

försöksverksamheten syntes kunna anstå i avbidan på de förslag som 1945

års jordbruksförsöksutredning kunde komma att framlägga. Ur yttrandena

må här i övrigt återgivas följande.

Rörande de områden, inom vilka större försök föreslagits skola utläggas,

ha vissa erinringar framställts. Förvaltningsutskotten i Kalmar läns norra,

Hallands och Älvsborgs läns norra hushållningssällskap ha föreslagit, att

åtminstone ett större försök måtte komma till utförande inom respektive

hushållningssällskaps område. Hushållningssällskapens förvaltningsutskott i

Västerbottens och Norrbottens län ha ifrågasatt, huruvida icke ytterligare ett

försök borde förläggas inom vartdera hushållningssällskapets område.

Lantbruksakademien och Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

ha ansett vissa ytterligare uppgifter för ifrågavarande försöksverksamhet

höra ifrågakomma. Förvaltningsutskottet har sålunda föreslagit,

att i försöksverksamheten borde upptagas jämväl frågan om olika stark

grusning vid täckdikning av jord, där igenslamning av rören förekomme.

Lantbruksakademien har i detta sammanhang anfört.

Utöver de av kommittén angivna frågorna är det enligt akademiens uppfattning

av värde, att man även inriktar arbetet på vissa andra uppgifter,

vilka synas akademien betydelsefulla. Metoder, som gjorde det möjligt att

snabbt och utan större kostnad fastställa dräneringsbehovet på en viss jord.

skulle sålunda vara av stort värde, ej minst när det gäller att taga ställning

till den inom våra viktigaste jordbruksområden nu ofta aktuella frågan

huruvida en tidigare utförd täckdikning behöver förnyas eller icke. En annan

betydelsefull uppgift för forsknings- och försöksverksamheten borde vara att

undersöka, huruvida man icke genom helt nya metoder, vid vilka den moderna

maskinteknikens alla möjligheter kunde utnyttjas, skulle kunna ernå

en tillfredsställande avvattning av jorden. Så snart möjligheter yppa sig att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40. 1”

utöka arbetsprogrammet i bär avsedd omfattning, bör detta enligt akademiens

mening ske.

Emot kommitténs förslag rörande föröksverksamhetens utförande ha

smärre erinringar framförts av styrelsen för lantbrukshögskolan, lantbruksakademien

och sju hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Ur förenämnda,

vid styrelsens för lantbrukshögskolan utlåtande fogade särskilda yttrande,

däri högskolestyrelsen instämt, må här följande återgivas.

För att de föreslagna försöken skola kunna giva tillförlitliga resultat måste

de utföras med största möjliga omsorg och kompletteras med noggranna detaljundersökningar.

Härför fordras emellertid att försöken utläggas på med

hänsyn till jordens beskaffenhet, grundvattenstånd och marklutning etc.

möjligast jämn jord. Det förefaller emellertid sannolikt att det blir utomordentligt

svårt att tillgodose dessa krav, om för varje försök skall erfordras

en samlad areal så stor, som utredningen föreslagit. En viss uppdelning och

förenkling av försöken torde därför i de flesta fall vara påkallad.

Vidare böra dylika försök så gott. som ständigt stå under sakkunnig kontroll.

Då på olika sätt dränerad jord kan förväntas torka upp olika hastigt,

böra eventuella skillnader i detta avseende fastställas och jordens tillredning

och såfjd rättas efter jordens upptorkning. Om en intensivare dränering

av jorden skulle möjliggöra ett tidigare vårbruk, vore det felaktigt om försöket

utfördes utan hänsynstagande härtill. Även tidpunkten för skörden

torde påverkas av dikningsintensiteten. Allt detta gör, att dylika försök

påfordra så gott som ständig övervakning.

Såväl sistnämnda förhållande som svårigheten att erhålla för dylika försök

godtagbar jord, gör det önskvärt att den föreslagna försöksverksamheten

till att börja med begränsas till att omfatta ett mindre antal försök

än det av utredningen föreslagna. Härför talar även den omständigheten, att

man här i viss mån har att göra med ett nytt försöksobjekt, där ledningen

först bör förskaffa sig en viss erfarenhet, innan arbetet får svälla ut till

den omfattning, som utredningen har skisserat.

Det synes vidare som om de genom delegationen för dräneringsförsök planerade

försöken skulle kunna ha ett betydande värde från sistnämnda synpunkt.

Dessa försök, som visserligen äro utlagda med tanke på att endast giva

en viss orientering, skulle kunna bliva mycket värdefulla, därest de kompletterades

med undersökningar rörande jordens beskaffenhet, dess genomsläpplighet

och vattnets rörelse i marken etc. Det synes därför riktigare,

att så långt som möjligt komplettera dessa enklare försök med dylika undersökningar

för att sedan kunna lägga de därvid vunna erfarenheterna till grund

vid utläggandet av fullständigare försök.

Parallellt med försöken bör enligt utredningen eu utvidgad forskningsverksamhet

å dräneringsområdet komma till stånd. Vikten av att så sker

bör understrykas. En sådan forskning är eu förutsättning för att erhållna försöksresultat

överhuvud taget skola kunna tolkas och användas. Förslaget att

forskningsverksamheten i fråga skall handhavas av lantbrukshögskolans

hydrotekniska institution förordas.

I huvudsak enahanda synpunker ha anförts av lantbruksakademien, som

tillika ifrågasatt, huruvida det med hänsyn till de omfattande förundersökningar,

som nödvändigtvis måste föregå försökens utläggande, kunde bliva

möjligt att bringa samtliga av kommittén föreslagna försök till utförande

under den härför beräknade liden av två år.

Ii i hd nr/ till riksdagens protokoll I!)ii7. I sand. .Yr 40.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mcij.ts proposition nr 40.

Av Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har understrukits

vikten av att de föreslagna försöken utfördes under sådana förhållanden,

som vanligen förekomme å ett omsorgsfullt skött jordbruk, då

resultaten i annat fall icke kunde beräknas stå sig vid praktisk tillämpning.

Svårigheterna att finna lämpliga försöksplatser och försöksvärdar ha betonats

av sex hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Östergötlands läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott har därvid ifrågasatt, huruvida icke

domänverkets medverkan borde erhållas till förläggning av täckdikningsförsök

till kronoegendomar.

I fråga om försöksverksamhetens organisation ha i de flesta yttrandena

förordats att verksamheten temporärt anknötes till lantbrukshögskolans

hydrotekniska institution samt att en täckdikningsförsöksnämnd inrättades.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har emellertid —

under hänvisning till att försöksverksamheten på jordbrukets område sedan

länge varit underställd jordbruksförsöksanstallen — förordat en anknytning

till anstalten.

Styrelsen för lantbruks högskolan, lantbruksakademien och 1945 års jordbruksförsöksutredning

ha uttalat att, då täckdikningsförsöksverksamheten avsåges

skola förläggas till högskolans hydrotekniska institution, ifrågavarande

försöksverksamhet i likhet med annan försöksverksamhet på jordbrukets

område borde vara underställd högskolans styrelse. Med hänsyn härtill borde

arbetsuppgifterna för den föreslagna täckdikningsförsökskommittén närmast

bliva av rådgivande art.

Lantbruksstyrelsen har ansett, all styrelsen lämpligen borde bliva representerad

i täckdikningsförsökskommittén.

Beträffande den föreslagna organisationen för försöks verksamhet eu har

/945 års jordbruks^redning uttalat följande.

Jordbruksförsöksulredningen är av den uppfattningen att vid ett eventuellt

genomförande av det förslag rörande jordbniksförsöksverksamhetens allmänna

organisation, vartill utredningen kan komma, täckdikningsförsöksverksamheten

skall behandlas på samma sätt som all annan försöksverksamhet på

jordbrukets område. Denna försöksverksamhet bör sålunda enligt utredningens

förmenande icke tillåtas gå sina egna vägar utan bör liksom övrig

försöksverksamhet på området vara inpassad i systemet i stort med nära

kontakt med annan jordbruksförsöksverksamhet. På grund av den vikt, som

måste tillmätas försöksverksamheten på täckdikningens område, och med

hänsyn till betydelsen av att en utvidgad verksamhet på detta område snabbt

kan byggas upp och träda i verksamhet, vill dock utredningen icke motsätta

sig att som ett provisorium intill dess ställning hunnit tagas till utredningens

kommande förslag, försöksverksamheten på täckdikningsområdet organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. Utredningen

förutsätter härvid, att ifrågavarande verksamhet, särskilt beträffande

studiet av grödorna å försöksfälten, bedrives med god kontakt med annan

jordbruksförsöksverksamhet samt att den organisatoriska uppläggningen ej

bindes så hårt att en anslutning av täckdikningsförsöksverksamheten till utredningens

kommande förslag rörande jordbruksförsöks verksamhetens allmänna

organisation försvåras.

Den föreslagna utvidgningen av lantbrukshögskolans hydrotekniska institution

har av statskontoret under hänvisning till att sakkunniga tillkallats för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition nr 40.

19

utredning rörande den framtida utvecklingen och omfattningen av högskolorna

på jordbrukets och skogsbrukets område ansetts höra anstå i avvaktan

å de resultat, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

Mot kommitténs beräkning av kostnaderna för ifrågavarande försöksverksamhet

ha inga erinringar framställts utom i vad avser gottgörelse till försöksvärdar.

Statskontoret har i detta hänseende framhållit, alt då försöken,

vilka avsåges skola utläggas å icke täckdikad mark och bekostas av statsmedel,

kunde förväntas medföra en icke oväsentlig höjning av jordens avkastning,

borde frågor om ersättning för olägenhet, skada eller förlust i följd

av försöksverksamheten bedömas med hänsyn härtill. Statskontoret har därför

föreslagit, att ersättning för dylikt men borde utgå allenast i den mån del

överstege båtnaden av försöket. Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

har understrukit vikten av att ersättningen till försöks värdarna

anpassades till den arbetstid, som kunde beräknas åtgå för försökens

skötsel och vård, medan Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

framhållit önskvärdheten av att dessa ersättningar bestämdes så, att

de utgjorde en stimulans för försökets genomförande på önskvärt sätt under

hela försökstiden.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som ansett den

föreslagna försöksverksamheten tills vidare kunna anstå, har såsom motivering

härför anfört i huvudsak följande.

Att inför de beslut, som komma alt fattas i anledning av 1945 års jordbruksförsöksutredning,

igångsätta en så pass omfattande och dyrbar försöksverksamhet,

som det här är fråga om, synes vara mindre välbetänkt, även

om det vore högst önskvärt, afl försök och forskning på täckdikningens område

kommer till stånd. Har jordbruket hitintills fått reda sig utan egentlig

försöksverksamhet på täckdikningens område, bör det kunna gå ett par år

bil. Några mera oroväckande förluster för jordbruket under denna väntetid

torde knappast vara att befara, i synnerhet som tillgången på dräneringsrör

och arbetskraft för dikning för närvarande är så pass knapp som den är.

Förvaltningsutskottet är av den uppfattningen, att frågan om mera ingående

täckdikningsförsök bör få vila, tills 1945 års jordbruksförsöksutrednings förslag

slutbehandlats. Under tiden synes det lämpligt, att man söker kontakt

med jordbrukare, som kunna tänkas vara intresserade av att mottaga försök

av ifrågavarande slag. Kan försöksvärdsfrågan lösas under väntan på

1945 års jordbruksförsöksutrednings betänkande, kan den lid, som går innan

dess, icke anses vara förspilld utan utgöra eu värdefull grund att bygga

vidare på, då det slutliga avgörandet om mera ingående täckdikningsförsök

skatt fattas.

Föredraganden.

Såsom av det anförda framgår förefinnes för närvarande för landets jordbruk

ett mycket betydande behov av täckdikning. Av de vid 1944 års jordbruksräkning

införskaffade uppgifterna framgår all av landets hela åkerareal,

omkring 3 700 000 hektar, endast 26 procent äro fäckdikade. Enligt från hushållningssällskapen

insamlade uppgifter äro nära 74 procent av åkerarealen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

täckdikad eller i behov av täckdikning. Kostnaderna för täckdikning, som

före krigsutbrottet utgjorde i medeltal 400 kronor för hektar, beräknas för

närvarande till 600 kronor för hektar. Uå enligt de av kommittén anförda

siffrorna under åren 1938—1944 i genomsnitt årligen täckdikats 9 000 hektar,

skulle alltså det svenska jordbrukets årliga kostnader under de senaste åren

kunna uppskattas till omkring 5 400 000 kronor. Härvid bör hållas i minnet

att stora svårigheter förelegat för täckdikningsverksamheten under de gångna

krisåren på grund av alt varken arbetskraft eller material stått till förfogande

i erforderlig utsträckning. Såsom jämförelse må nämnas att den under

åren 1933—1938 täckdikade åkerarealen beräknats till i genomsnitt

16 000 hektar per år. Det torde därför vara att förvänta att täckdikningsverksamheten

kommer att avsevärt stegras under de kommande åren. Under

förutsättning att all dräneringsbehövande åker vore täckdikad har kommittén

vidare, därest täckdikningens varaktighet uppskattades till 60 år, beräknat

det årliga täckdikningsbehovet för vidmakthållande av täckdikningens

funktionsduglighet omfatta ungefär 45 000 hektar, vilket vid nuvarande kostnadsnivå

skulle medföra en årlig kostnad av i runt tal 25 000 000 kronor för

landets jordbruk.

De här anförda siffrorna torde klart visa alt det är av största betydelse för

landets jordbrukare att täckdikningsverksamheten försiggår på det mest

ändamålsenliga sätt och med minsta möjliga kostnader. Avsevärda besparingar

skulle givetvis kunna vinnas, för den händelse samma resultat av dikningen

uppnåddes, om dikena lades mindre tätt eller till mindre djup än nu vanligen

sker. Men även andra spörsmål äro av betydelse vid täckdikningens utförande.

Dikets lutning spelar sålunda en icke obetydlig roll för täckdikningens

varaktighet. För att täckdikningsrören icke skola igenslammas måste

nämligen vattnet ha en viss minsta avrinningshastighet. Jämväl andra förhållanden

rörande täckdikningens utförande torde vara i behov av undersökning.

Tidigare ha vissa försök och undersökningar beträffande nu berörda spörsmål

företagits varigenom åtskilliga hållpunkter erhållits. Samtliga dessa försök

och undersökningar synas emellertid icke ha varit tillräckligt omfattande

för att man därav skall kunna erhålla några mera allmängiltiga svar på

de föreliggande problemen.

Då förevarande spörsmål uppenbarligen äger stor ekonomisk betydelse för

såväl den enskilde jordbrukaren som det allmänna, som på olika sätt ekonomiskt

stöder täckdikningsverksamheten, synes det angeläget att eu mera omfattande

försöksverksamhet på hithörande område med det snaraste kommer

till stånd för att i möjligaste mån vinna klarhet i förberörda och andra

med täckdikningsverksamheten sammanhängande problem. Med hänsyn härtill

och då såsom framgår av 1945 års jordbruksförsöksutrednings remissutlåtande

anordnandet av en sådan försöksverksamhet icke synes komma

att föregripa ett ställningstagande till de förslag utredningen avser att framlägga,

vill jag föreslå att medel nu anvisas för påbörjande av eu utvidgad

täckdikningsförsöksverksamhet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46.

21

Vad kommittén loreslagit i fråga om försöksverksamhetens omfattning synes

i huvudsak kunna godtagas. Sålunda torde under de närmaste åren böra

utläggas ett antal större täckdikningsförsök — förslagsvis det av kommittén

angivna antalet 19 — inom de av kommittén föreslagna åkerjordsområdena.

Härjämte torde på initiativ av jordbrukets forskningsråd påbörjade

enklare försök böra inordnas i den statliga försöksverksamheten på hithörande

område. De större försöken synas i enlighet med kommitténs förslag

lämpligen böra anordnas under en längre tid för att de därvid erhållna resultaten

skola bliva så tillförlitliga som möjligt. Då, såsom kommittén framhållit,

det icke torde vara möjligt att förlägga ifrågavarande försök till de

nuvarande statliga försöksgårdarnu liksom ej heller till de fasta försöksstationer,

som äro knutna till jordbruksförsöksanstalten, eller till de vid lantmanna-

och lantbruksskolorna förefintliga skoljordbruken, torde det bliva

nödvändigt att försöka finna lämpliga försöksplatser på andra egendomar.

Med hänsyn till den avsevärda tid, under vilken försöken äro avsedda att anordnas,

synes det nödvändigt att betryggande dispositionsrätt erhålles till

försöksplatserna. I anslutning till vad kommittén anfört rörande valet av försöksplatser

synes emellertid enligt mitt förmenande böra undersökas, huruvida

icke något eller några större försök skulle kunna förläggas till sådana

fastigheter, som under de närmaste åren avses skola bliva föremål för mera

omfattande täckdikning på privat initiativ, varigenom kostnaderna skulle

kunna nedbringas. Likaså finner jag det lämpligt, att vid försöksverksamheten

kontakt sökcs med de sakkunniga för utredning rörande möjligheterna

alt med maskinella hjälpmedel få till stånd en utvidgad och förbättrad täckdikningsverksamhet

m. in. (kommittén för maskinell täckdikning). Man synes

nämligen böra undersöka möjligheterna att i försöksverksamheten använda

de täckdikningsmaskiner som av sistnämnda kommitté för försöksändamål

inköpts. Härigenom kunde måhända vinnas en mera allsidig erfarenhet

i fråga om maskinanvändning vid täckdikning.

Vad angår organiserandet av den föreslagna försöksverksamheten torde

denna åtminstone tills vidare, i avbidan på resultatet av 1945 års jordbruksförsöksutrednings

arbete och de förslag, som därav må föranledas, anknytas

till lanlbrukshögskolans hydrotekniska institution. För försöksverksamhetens

utförande torde det bliva nödvändigt att viss personal ställes till institutionens

förfogande. 1 vilken omfattning sådan personal blir erforderlig kan

icke nu med säkerhet bedömas. Emellertid torde den kunna hållas inom den

av kommittén angivna ramen. Ifrågavarande personal torde böra ställas under

institutionsföreståndarens ledning och överinseende. Med hänsyn till

önskvärdheten av att försöksverksamheten med det snaraste kommer i gång

och för att densamma på ett smidigt sätt skall kunna anpassas efter de växlande

arbetsuppgifterna synes lämpligt att organiserandet och ledningen av

ifrågavarande försöksverksamhet uppdrages åt en särskild försöksnämnd.

Jag förutsätter därvid att den blivande nämnden nära samarbetar med styrelsen

för lantbrukshögskolan. Nämndens ledamöter torde böra utses av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 40

Kungl. Maj:t. Frågan huruvida ledningen av försöksverksamheten även i

fortsättningen bör ankomma på försöksnämnden, torde böra göras till föremål

för förnyad prövning i samband med ställningstagandet till jordbruksförsöksutredningens

kommande förslag.

I anslutning till den utvidgade försöksverksamheten har kommittén förordat

en intensifiering av forskningen på täckdikningens område. Såsom exempel

på nya forskningsuppgifter har framhållits nödvändigheten av ett ingående

studium av markförhållandena för att resultaten av försöken skola

kunna riktigt bedömas. Även andra forskningsuppgifter ha angivits. För att

möjliggöra den ökade verksamhet vid lantbruk shögskolans hydrotekniska

institution, som skulle bliva en följd härav, har kommittén föreslagit en viss

utökning av institutionens personal. Enligt mitt förmenande synes det icke

lämpligt att i avvaktan på resultaten av den pågående utredningen rörande

den framtida utvecklingen och omfattningen av högskolorna på jordbrukets

och skogsbrukets område här taga ställning till förevarande spörsmål utan

torde därmed tills vidare böra anstå. Då det emellertid, såsom kommittén

anfört, synes erforderligt att eu viss forskning utföres parallellt med försöksverksamheten,

vill jag förorda alt av de medel, som enligt vad jag i det följande

kommer att föreslå böra ställas till förfogande för försöksverksamheten,

visst belopp enligt Kungl. Maj ds bestämmande må disponeras för forskningsändamål.

Vad angår de av kommittén verkställda kostnadsberäkningarna för försöksverksamheten

under nästa budgetår torde även dessa i stort sett kunna

godtagas. Givetvis bör eftersträvas att i möjligaste män förbilliga verksamheten.

I detta hänseende synas vissa besparingar böra kunna göras i fråga om

ersättning till jordägarna, å vilkas mark försöken läggas, med hänsyn till

den fördel de otvivelaktigt komma att få av desamma. Kommittén har räknat

med att under nästa budgetår skulle kunna utläggas 10 större försök varjämte

de på initiativ av jordbrukets forskningsråd påbörjade enkla försöken

avsetts skola inordnas under den statliga försöksverksamheten. Såsom i vissa

remissyttranden framhållits torde det emellertid bliva förenat med avsevärda

svårigheter att finna lämpliga försöksplatser, som uppfylla de stränga krav

som måste ställas på dessa. Det synes därför mindre sannolikt att utläggandet

av nämnda antal större försök skall kunna medhinnas under budgetåret

1947/48, vilket förhållande synes kunna medföra eu viss reducering av de

härför beräknade kostnaderna. Å andra sidan torde, såsom jag tidigare framhållit,

ett visst belopp böra avses för forskningsändamål i samband med försöksverksamhetens

planering och iordningställande. Vid övervägande av medelsbehovet

har jag därför stannat vid att ett belopp av sammanlagt 250 000

kronor för nästa budgetår bör ställas till förfogande för ändamålet. Ett anslag

av nämnda storlek synes böra anvisas under nionde huvudtiteln å riksstaten

för budgetåret 1947/48 under anslagstiteln Täckdikningsförsök m. m.

Då ifrågavarande försöksverksamhet är avsedd att pågå under en följd av

år torde anslaget böra givas reservationsanslags karaktär.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

23

Därest riksdagen bifaller vad jag i det föregående förordat, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets

disposition i huvudsaklig anslutning till vad jag nu anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

- 1

att till Täckdikningsföi sök m. m. å riksstaten för budgetåret

1947/48 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 250 000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:153 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om inrättande av vägombudsstämma inom varje vägnåmndsområde. a1 i texten
  2. JoU 1947:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till täckdikningsförsök in. m. s. 1 i texten