Angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem m. m
1947-02-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:43, Angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj-.ts proposition nr 43.
1
Nr 43.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag
till uppförande eller inrättande av barnhem m. m.;
given Stockholms slott den 7 februari 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.
GUSTAF.
Eije Mossberg.
TJtdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 februari 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjökes, Danielson, Vottgt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, StrIng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför statsrådet
Mossberg.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 94, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
Anledningen till att nämnda anslag i statsverkspropositionen beräknades
allenast preliminärt var att ett av socialstyrelsen avgivet förslag till ändring
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 43.
894 47
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
av bestämmelserna om statsbidrag till anordnande av barnhem vid tiden för
statsverkspropositionens avlåtande alltjämt var föremål för remissbehandling,
varför jag då ännu icke varit i tillfälle att taga ställning till förslaget.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
En av huvudfrågorna vid den revidering av barnavårdslagstiftningen, som
trätt i kraft den 1 januari 1946, gäller barnavårdsanstalterna. Avsikten med
lagändringen i denna del var att skapa garanti för att barnhem inrättas i erforderlig
utsträckning och att hemmens ekonomi säkerställes. Enligt 40 och
80 a §§ barnavårdslagen skall Kungl. Maj:t, efter förslag av vederbörande
landsting och stad, fastställa plan för barnhemsvårdens ordnande inom varje
landstingsområde och stad, som icke deltager i landsting. I kungörelse den 22
juni 1945 (nr 507) ha bestämmelser meddelats om statsbidrag till uppförande
eller inrättande av barnhem. Sådant statsbidrag må enligt 1 § utgå till landsting,
kommun, förening, stiftelse eller annan beträffande barnhem, som upptagits
i berörda plan för barnhemsvårdens ordnande. Statsbidraget må utgå
med högst tre fjärdedelar av de faktiska kostnaderna för barnhemmets inrät
tande, dock högst 4 500 kronor för vårdplats, om nybyggnad för barnhemmet
uppföres (2 § a), högst 3 000 kronor för vårdplats, om befintlig byggnad för
ändamålet inköpes och ombygges (2 §b), samt högst 2 000 kronor för vård
plats, om i vederbörandes ägo befintlig byggnad tages i anspråk (2 § c).
Ansökningsärende av förevarande slag beredes av socialstyrelsen och avgöres
av Kungl. Maj:t. Enligt 6 § må beviljat statsbidrag icke utbetalas, förrän barnhemmet
blivit genom socialstyrelsens försorg avsynat och godkänt samt styrelsen
granskat räkenskaperna över anskaffningskostnaden. — Genom beslut
den 1 februari 1946 har Kungl. Maj:t för vissa bestämda tider —- dock minst
fem år — räknat från och med den 1 januari 1946 fastställt planer för bamhemsvårdens
ordnande inom de särskilda landstingsområdena och städerna
utom landsting. Enligt nämnda plan skall under budgetåret 1947/48 en utbyggnad
av barnhemsvården ske med 1 021 platser.
Här torde lämpligen bringas i erinran de synpunkter, som voro avgörande
för nu gällande, år 1945 beslutade bestämmelser i ämnet. Socialvårdskommittén
uttalade i sitt betänkande angående revision av lagstiftningen om
barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård (SOU 1944: 34), att statsbidragen till
barnhemsvården borde sättas så högt, att de bleve ett kraftigt incitament till
eu utbyggnad av barnhemsverksamheten. Inhämtade uppgifter rörande kostnaderna
för ett antal under åren 1935—1944 uppförda eller planerade barnhem
utvisade, att kostnaderna per vårdplats växlat högst väsentligt. Ett år
1935 ujjpfört upptagningshem hade sålunda dragit en kostnad av endast 2 365
kronor för vårdplats, medan ett tre år senare uppfört kombinerat upptagningsoch
mödrahem betingat ett pris av 8 333 kronor för vårdplats. I fråga om
barnhemsbyggena från åren 1941—44 växlade kostnaderna mellan 9 333 kronor
och 6 216 kronor för vårdplats. Emellertid ansåg kommittén, att man
kunde utgå från en genomsnittlig nybyggnadskostnad av i runt tal 6 000 kronor
per vårdplats. Då staten ansågs böra svara för högst tre fjärdedelar av
3
■Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
dessa kostnader och en maximering av bidraget borde ske, föreslog kommittén,
att högsta medgivna nybyggnadsbidrag skulle utgöra 4 500 kronor per vårdplats.
Kommittén framhöll emellertid, att byggnadskostnadema under kriget
ökat och att kommittén vore medveten om att förhållandena kunde utveckla
sig så, att bidrag, utformade efter dessa grunder, tämligen snart måste bliva
föremål för omprövning. Kommitténs förslag i denna del biträddes av statsmakterna
(proposition nr 227/1945; riksdagens skrivelse nr 445/1945).
Till bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem ha för budgetåren
1945/46 och 1946/47 anvisats reservationsanslag av respektive 300 000
och 2 000 000 kronor.
I skrivelse den 21 maj 1946, nr 253, i anledning av proposition angående
anslag för budgetåret 1946/47 till bidrag till barnhem uttalade riksdagen
följande.
Vid behandlingen av förevarande anslagsfrågor har riksdagen uppmärksammat,
att kostnaderna för uppförande av barnhem i vissa fall betydligt överstigit
den vid statsbidragsgrundernas bestämmande förra året beräknade
genomsnittliga kostnaden för vårdplats. De verkliga kostnaderna ha i vissa
fall stigit till sådan höjd, att statens andel stannat ett gott stycke under hälften
därav.
Tvekan synes icke kunna råda därom, att det per vårdplats angivna maximibeloppet
av statens bidrag måste anses för lågt med hänsyn till genomsnittlig
byggnadskostnad. Detsamma har med tiden blivit förhållandet beträffande
maximibeloppen för åtskilliga av de statsbidrag, som utgå till uppförande av
andra inrättningar under socialdepartementet. I ett interpellationssvar i andra
kammaren den 30 mars innevarande år har statsrådet Mossberg berört dessa
frågor men icke ansett tiden vara inne för att överväga en ändring av bidragsbestämmelserna.
Starka skäl tala dock för en allmän översyn av de ifrågavarande
maximibeloppen i syfte att bringa dem i rimligt förhållande till den kvot
av de verkliga kostnaderna, med vilken statsbidrag i varje särskilt fall är avsett
att utgå.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag med anslagsberäkningen
grundad på nu gällande bestämmelser. Därvid förutsätter riksdagen,
att den översyn av nämnda bestämmelser, som riksdagen anser erforderlig, skall
utan dröjsmål komma till stånd ävensom att de ändrade grunder, vilka må
komma att beslutas, skola få retroaktiv giltighet på motsvarande sätt som den i
ämnet nu gällande kungörelsen.
Den 28 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att verkställa avriksdagen
avsedd översyn av ifrågavarande bestämmelser ävensom att snarast
inkomma med förslag i ämnet. I skrivelse den 29 oktober 1946 har socialstyrelsen
redovisat berörda uppdrag och tillika framlagt förslag rörande anslagsberäkningen
för nästa budgetår.
Styrelsen behandlar först frågan om statsbidragets storlek och
framhåller härvid, att de verkliga kostnaderna för anordnande av barnhem
de senaste åren ofta överstigit de beräknade. Styrelsen anför såsom exempel
de faktiska byggnadskostnadema för Falköpings mödrahem och Huddinge
barnhem. Det förra, som färdigställts våren 1946, hade visat sig draga en kostnad
motsvarande omkring 8 100 kronor per plats mot beräknade 5 938 kronor.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Kostnaden per vårdplats vid det senare hemmet hade beräknats till 9 433
kronor men i realiteten uppgått till 11 580 kronor. Till ytterligare belysande
av de faktiska byggnadskostnaderna har styrelsen låtit utarbeta följande
sammanställning rörande kostnaderna för vissa nyligen uppförda eller för närvarande
planerade barnhem.
K
o s t n a
d
■bygg-
nads-
Uppfört
Plats-
Totalt
Per m3
volym
år
antal
vårdplats
byggnads
volym
pr vård- plats
kr.
kr.
kr.
m3
Byggnader i sten av god standard
1946
43
504 020
11721
86
135
Upptagningshem, Norrköping
planerat
60
717 000
12 000
82
145
Upptagningshem, Karlskoga
Upptagningshem, Lund och
1945
25
309 530
12 381
95
130
planerat
30
425 000
14 167
87
164
Spädbarnshem, Klingsta ....
c: a 30
c:a43f>0< >0
14 500
Samtliga hem
—
188
2 390 550
12 716
—
—
Byggnad i trä med mindre god
utrgmmesstandard
Barn- och upptagningshem,
Yisby....................
1945
20
118 506
5 925
78
76
Det sistnämnda hemmet, vilket medtagits till jämförelse, kan enligt styrelsens
mening icke anses motsvara de krav, som numera böra ställas på nya
barnhem.
Beträffande andra orsaker till de ökade kostnaderna per vårdplats än den
allmänna byggnadskostnadsstegringen anför styrelsen i huvudsak följande.
I och med att landstingen inkopplats på barnhemsverksamheten har personalen
vid barnhemmen i fråga om bostäder och arbetstid kunnat framställa
samma krav som sjukhuspersonalen. Som en följd av åttatimmarsdagens
införande har uppstått ökat personalbehov med åtföljande krav på flera personalbostäder.
Härtill kommer, att en tillfredsställande bostadsstandard utgör
en ofrånkomlig förutsättning för personalrekryteringen. Vidare kan det
understundom vara lämpligt att införa vissa praktiska anordningar, vilka öka
byggnadskostnaderna men förenkla arbetet och därigenom nedbringa driftkostnaderna.
Styrelsen har sökt att icke uppställa alltför kostsamma krav på barnhemmen.
Några anvisningar eller direktiv för anordnande av barnhem har styrelsen
icke utfärdat. Vid förfrågningar har styrelsen dock understrukit vissa
krav såsom angående beläggmngstätheten samt angelägenheten av betryggande
brandanordningar och isoleringsrum.
Styrelsen framhåller vidare, att erfarenhetsmässigt ett trängande behov
av ytterligare vårdplatser föreligger inom hela landet. Nu gällande statsbidrag
kan enligt styrelsens förmenande icke utgöra något incitament till skapande
av nya barnhem. Styrelsen anser därför en höjning av statsbidragsbeloppen
nödvändig.
I fråga om bidrag till nybyggnad (statsbidragskungörelsen 2 § a) anser sig
styrelsen kunna utgå från en genomsnittlig anordningskostnad av i runt tal
5
Eungl. Maj:ts proposition nr 43.
12 000 kronor per vårdplats. Statsbidraget skulle i detta fall med bibehållande
av bestämmelsen, att bidrag må lämnas med högst tre fjärdedelar av de faktiska
kostnaderna, kunna maximeras till 9 000 kronor per vårdplats.
Beträffande bidrag till anordnande av barnhem i för ändamålet inköpt
byggnad (2 §b) uttalar styrelsen, att intill den 23 oktober 1946 ansökningar
om sådant bidrag endast inkommit beträffande två barnhem med 12 platser vartdera.
Den verkliga kostnaden för anordnandet hade utgjort 77 425 respektive
106 500 kronor. Även om det i och för sig vore angeläget, att icke alltför stora
belopp nedlades i äldre och därigenom icke fullt ändamålsenliga byggnader, ansåge
sig socialstyrelsen med hänsyn till den skedda kostnadsökningen böra föreslå
en höjning av maximibeloppet i förevarande fall till 6 000 kronor per
vårdplats.
Däremot anser styrelsen hittills vunna erfarenheter icke tala för en ändring
av nu gällande bidragsmaximum när fråga är om i vederbörandes ägo
befintlig byggnad (2§c).
Socialstyrelsen övergår härefter till att behandla frågan om medelsbehovet.
Därest av styrelsen föreslagna ändringar i fråga om statsbidragens
maximibelopp komme att godtagas samt de nya bestämmelserna erhölle retroaktiv
tillämpning i enlighet med riksdagens därom gjorda uttalande, borde
för de tre barnhem, vilka hittills erhållit statsbidrag jämlikt 2 § a) bidragskungörelsen
beräknas ett belopp av ytterligare 405 000 kronor. Ett ökat anslag
till de två barnhemsanordnare, som erhållit bidrag jämlikt 2 § b) har styrelsen
uppskattat till omkring 58 000 kronor. Med hänsyn till att ytterligare ansökningar
kunde förväntas under senare delen av innevarande budgetår har styrelsen
ansett ett tilläggsanslag av 1 000 000 kronor erforderligt för budgetåret.
Medelsbehovet för statsbidrag till anordnande under budgetåret 1947/48 i
enlighet med den av Kungl. Maj :t fastställda planen av 1 021 barnhemsplatser
har styrelsen uppskattat till högst 9 189 000 kronor mot högst 4 594 500 kronor
enligt nu gällande bidragsbestäminelser. Med hänsyn till de svårigheter, som
på flera håll uppstått att genomföra planen å avsedda tider har styrelsen emellertid
ansett sig kunna begränsa anslagsäskandet för budgetåret 1947/48 till
7 500 000 kronor.
I ärendet ha statskontoret, byggnadsstyrelsen, 1946 års statsbidragssakkunniga
för hälso- och sjukvården samt svenska landstingsförbundet avgivit
yttranden.
Statskontoret erinrar, att riksdagen i sin berörda skrivelse nr 253/1946
funnit bidragsbeloppen för låga jämväl för åtskilliga statsbidrag, som utginge
till uppförande av andra inrättningar under socialdepartementet, samt anför
ytterligare följande.
Frågan om höjning av nu gällande maximibelopp av statens bidrag till
uppförande av byggnader torde lämpligen böra upptagas till prövning och avgörande
i ett sammanhang. Härvid torde även bestämmelser böra meddelas
i fråga om den standard, som skäligen bör läggas till grund för byggnadskostnadernas
beräkning. Vid en dylik mera omfattande undersökning torde jämväl
möjlighet förefinnas att anpassa de nya statsbidragsbeloppen efter angelägenhetsgraden
beträffande byggnader för olika ändamål.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Även om en utbyggnad av barnhemsverksamheten framstår såsom synnerligen
angelägen, anser sig ämbetsverket icke kunna förorda höjning av maximibeloppen
för inrättande av barnhem enbart på grundval av den i ärendet förebragta
utredningen. Det kan icke förbises, att gällande bestämmelser varit
föremål för prövning så sent som vid 1945 års riksdag och att bidragen fastställts
med stöd av material, som förelegat i juli månad 1944. Dessa bidrag
hava sålunda bestämts efter betydligt förmånligare grunder än andra byggnadsbidrag
för sociala inrättningar. I vart fall bör höjningen av bidragsbeloppen
begränsas till att motsvara den stegring av byggnadskostnaderna,
som påvisats ha inträtt efter juli månad 1944.
Byggnadsstyrelsen anför, att den sedan i juli 1944 inträffade allmänna stegringen
av byggnadskostnaderna icke torde ha uppgått till mer än 10—15 %,
varför den av socialstyrelsen uppgivna kostnadsökningen till huvudsaklig del
måste vara att hänföra till höjd standard eller ändrad karaktär å barnhemmen.
1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjukvården uttala, att de av
införskaffat material i fråga om kostnaderna för den slutna kroppssjukvården
funnit, att åtskilliga av bidragsbeloppen inom detta område fastställts vid
lägre byggnadskostnader och andra standardfordringar än som för närvarande
gäller, samt att de sakkunniga därför ansett sig böra föreslå en avsevärd förhöjning
av bidragsbeloppen. I fortsättningen uttala sig de sakkunniga i huvudsak
på följande sätt.
Av det införskaffade materialet framgår, att byggnadskostnaderna variera
högst avsevärt mellan olika områden av landet, och att det knappast kan
anses finnas ett standardpris för riket. Att från detta material draga några
slutsatser rörande anläggningskostnaderna för barnhem finna de sakkunniga
icke möjligt. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört om byggnadskostnadernas
ökning under de senaste åren måste, därest de ursprungliga kostnadsberäkningarna
ej upptagit för låga belopp, den angivna kostnadsökningen
från 6 000 till 12 000 kronor per vårdplats bero på en avsevärd standardökning.
De sakkunniga kunna emellertid ej göra något uttalande om den skäliga byggnadskostnaden
och om bidragsbeloppets storlek. Med hänsyn till att barnhemsverksamheten
först år 1945 lagts på sekundärkommunerna som en helt
ny uPPgift, där staten borde bära huvudbördan av det allmännas understöd,
finna de sakkunniga det särskilt angeläget, att statsbidragsbeloppen anpassas
efter den ursprungliga fördelningsprincipen.
Slutligen må erinras, att en eventuell förändring av bidragsbeloppen för
uppförande eller inrättande av barnhem kan tänkas få återverkningar i fråga
om sinnesslövården, där samma kostnadsfördelningsprincip tillämpats. Då de
sakkunniga ännu icke haft sinnesslövården till föremål för behandling, kunna
de ej för närvarande uttala huruvida de komma att föreslå en höjning av de
så sent som år 1944 fastställda statsbidragsbeloppen för sinnesslövården.
Svenska landstingsförbundet anknyter till vad socialstyrelsen upplyst angående
de nuvarande byggnadskostnaderna och hänför kostnadsstegringen till
dels byggnadskostnadernas ökning i allmänhet och dels av tillsynsmyndigheten
framställda och av landstingen beaktade krav på standardhöjning. Förbundet
anser, att ett fasthållande vid den nu gällande kostnadsfördelningsprincipen
bör leda till den av socialstyrelsen föreslagna fördubblingen av nu föreskrivet
maximibelopp. Vidare finner förbundet det motiverat att företaga en höjning
av bidragsmaximum jämväl för inrättande av barnhem i byggnad, som
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
redan befinner sig i vederbörandes ägo (2 § c i bidragskungörelsen), förslagsvis
till 4 000 kronor per vårdplats, detta enär även de ombyggnadsarbeten,
som därvid kunna ifrågakomma, enligt förbundets mening komme att påverkas
av kostnadsstegringen.
Nu gällande grunder för statsbidrag till uppförande eller inrättande av
barnhem fastställdes år 1945. Det förutsattes vid utformandet av dessa
grunder, att en kraftig avlyftning skulle ske från statens sida av landstingens
ekonomiska engagemang i barnhemsvården och att därför statsbidragen skulle
utmätas så att staten skulle svara för den större delen av det allmännas utgifter
för barnhemmen. I överensstämmelse härmed fastställdes statsbidraget
till uppförande eller inrättande av barnhem till högst tre fjärdedelar av de
verkliga kostnaderna. Statsbidraget maximerades dock till 4 500 kronor för
vårdplats vid uppförande av nytt barnhem, 3 000 kronor för vårdplats vid
anskaffande och iståndsättande av redan befintlig byggnad samt 2 000 kronor
för vårdplats vid förändring till barnhem av byggnad, som redan tidigare
varit i barnhemsanordnarens ägo. Vid maximeringen utgick man från
en beräknad nybyggnadskostnad av i genomsnitt 6 000 kronor för vårdplats,
ett belopp, som var baserat på inhämtade uppgifter rörande kostnaderna för
ett antal under åren 1935—1944 uppförda barnhem.
I samband med behandlingen av anslagsfrågan för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1946/47 uttalade 1946 års riksdag, att tvekan icke syntes kunna
råda därom, att det per vårdplats angivna maximibeloppet av statens bidrag
måste anses för lågt med hänsyn till genomsnittlig byggnadskostnad. Detsamma
hade med tiden blivit förhållandet beträffande maximibeloppen för
åtskilliga av de statsbidrag, som utgå till uppförande av andra inrättningar
under socialdepartementet. Riksdagen fann starka skäl tala för en allmän
översyn av de ifrågavarande maximibeloppen i syfte att bringa dem i rimligt
förhållande till den kvot av de verkliga kostnaderna, med vilken statsbidrag
i varje särskilt fall vore avsett att utgå. Vad särskilt anginge bestämmelserna
om statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem förutsatte
riksdagen, att den översyn av nämnda bestämmelser, som riksdagen ansåge
erforderlig, utan dröjsmål skulle komma till stånd ävensom att de ändrade
grunder, vilka kunde komma att beslutas, skulle få retroaktiv giltighet
på motsvarande sätt som den i ämnet nu gällande kungörelsen.
Vad till en början beträffar den av riksdagen ifrågasatta allmänna översynen
av de vid statsbidragsgivningen under socialdepartementet tillämpade
maximibeloppen vill jag erinra, att särskilda sakkunniga tillkallats den 28
juni 1946 för att verkställa översyn av grunderna och villkoren för statens
bidrag till hälso- och sjukvården. Utanför detta område torde allenast statsunderstöden
till anordnande av alkoholistanstalter och barnhem beröras av
den av riksdagen begärda revisionen. Frågan om statsbidragen till de förra
är för närvarande föremål för övervägande inom den s. k. alkoholistvårdsutredningen,
tillkallad enligt bemyndigande den 27 september 1946.
Vad slutligen angår den av riksdagen begärda översynen av grunderna för
Före
draganden.
8
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43.
den statliga bidragsgivningen till uppförande eller inrättande av barnhem
erhöll socialstyrelsen den 28 juni 1946 uppdrag att verkställa densamma. Styrelsen
har på basis av uppgifter rörande byggnadskostnaderna för vissa barnhem
beräknat, att den genomsnittliga kostnaden för nybyggnad för närva?
rande torde uppgå till i runt tal 12 000 kronor för vårdplats. Med hänsyn
härtill har styrelsen föreslagit, att bidragsmasimum vid nybyggnad sättes till
9 000 kronor för vårdplats samt att statsbidraget för vårdplats vid anskaffande
och iståndsättande av redan befintlig byggnad maximeras till 6 000 kronor.
Däremot har styrelsen icke funnit erfarenheterna tala för en höjning av
bidragsmaximum vid anordnande av barnhem i en byggnad, som redan är i
barnhemsanordnarens ägo. Svenska landstingsförbundet har emellertid i yttrande
över socialstyrelsens förslag uttalat, att även i dylikt fall kostnads?
stegringen måste antagas göra sig gällande, samt föreslagit, att maximum
höjes till 4 000 kronor för vårdplats.
Utredningen i ärendet torde — även om den är baserad på ett fåtal nybyggnader
— ådagalägga, att de beräkningar, vilka legat till grund för 1945
års beslut, numera få anses vara för låga. En väsentlig stegring av nybyggnadskostnaderna
för vårdplats synes hava inträtt sedan i juli 1944, då socialvårdskommittén
avgav sitt till grund för bidragsbestämmelserna liggande betänkande.
Enligt vad byggnadsstyrelsen uttalat i ärendet hava de allmänna
byggnadskostnaderna sedan denna tid ökat med allenast 10—15 %. Stegringen
av byggnadskostnaderna för vårdplats torde vid sådant förhållande
väsentligen bero på att efter hand ökade krav kommit att ställas på barnhemmens
utrustning och utrymme. Detta gäller såväl de för barnen avsedda
lokalerna som personalbostäderna. Vad de senare beträffar torde det ökade
utrymmesbehovet delvis vara en följd av de personalförstärkningar, som föranletts
av arbetstidsregleringen vid barnhemmen.
Gentemot den pågående utvecklingen mot en höjd standard vid barnhemmen
torde ingen befogad erinran kunna göras. Å barnhemmen omhändertagas
barn, som icke ha förmånen att få växa upp i sin egen familj. Visserligen
utplaceras barnen i det övervägande antalet fall efter hand i fosterhem,
men den tid, under vilken de vistas på barnhemmen, är i regel så lång att det är
angeläget att med stor omtanke utforma dessa på sådant sätt, att de kunna
skänka barnen den bästa möjliga ersättning för ett gott föräldrahem. En första
förutsättning härför är att barnhemmens lokaler äro så disponerade att möjlighet
gives att skapa en i ordets verkliga mening hemliknande miljö. I stället
för större sovsalar torde man sålunda böra eftersträva att bygga mindre sovrum.
Vidare är det angeläget att barnens behov av lek- och fritidslokaler tillgodoses.
Slutligen torde det vara av vikt att tillse att byggnaderna äro utrustade
med arbetsbesparande anordningar i olika avseenden, något som på
längre sikt är ägnat att nedbringa kostnaderna för barnhemsdriften och underlätta
personalens arbete.
På grund av utvecklingen på detta område är det angeläget att frågan om
önskvärda standardkrav och det närmare sambandet mellan anläggnings- och
driftkostnader vid barnhemmen utredes. Kungl. Maj:t har förut denna dag
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 48.
ä min föredragning givit socialstyrelsen i uppdrag att verkställa utredningrörande
dessa spörsmål.
Skäl torde kunna anföras för att, innan slutlig ståndpunkt tages till frågan
om en höjning av statsbidragen till anordnande av barnhem, avvakta resultatet
av nyssnämnda utredning. De av socialstyrelsen förebragta uppgifterna
om byggnadskostnaderna torde emellertid, särskilt med beaktande av
angelägenheten av att få till stånd ett snabbt utbyggande av barnhemsorganisationen,
utgöra ett så starkt motiv för en höjning av ifrågavarande statsbidrag
redan nu, att jag anser mig böra framlägga förslag härom. — I anledning
av vad 1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjukvården anfört
därom, att en förändring av bidragsbeloppen för anordnande av barnhem
kan tänkas få återverkningar i fråga om sinnesslövården, vill jag framhålla,
att någon nödvändig relation mellan anordningskostnaderna för dessa
båda ändamål icke föreligger.
Den av socialstyrelsen gjorda undersökningen i fråga om de nuvarande
byggnadskostnaderna för barnhemmen synes kunna läggas till grund för beräkningen
av de nya maximibidragen. Jag anser mig sålunda kunna utgå från
att kostnaderna för uppförande av en ny barnhemsbyggnad numera i genomsnitt
uppgå till belopp, motsvarande 12 000 kronor för vårdplats. Med bibehållande
av den maximala kvotdelen å tre fjärdedelar av kostnaderna torde
vid sådant förhållande högsta möjliga statsbidrag vid nybyggnad böra uppgå
till 9 000 kronor för vårdplats. I fråga om anordnande av barnhem i en för
ändamålet inköpt byggnad torde maximibeloppet, även om hittillsvarande erfarenheter
rörande kostnaderna i detta avseende äro begränsade, böra bestämmas
till 6 000 kronor per plats. Då landstingsförbundet torde hava skäl
för sin hemställan om höjda statsbidrag jämväl då barnhem anordnats uti en
i vederbörandes ägo redan befintlig byggnad, förordar jag slutligen, att i
dylikt fall statsbidrag må utgå med högst 4 000 kronor för vårdplats.
Jag förordar — i anslutning till vad riksdagen uttalat i ärendet — att de
nu föreslagna bidragsgrunderna skola gälla retroaktivt från och med den
1 januari 1946 eller den dag, då nu gällande statsbidragskungörelse trädde i
kraft. Jämlikt nämnda kungörelses övergångsbestämmelser må statsbidrag,
där synnerliga skäl därtill äro, utgå till landsting, kommun eller barnavårdsförbund,
som efter den 1 januari 1942 påbörjat uppförande eller inrättande
av i kungörelsen avsett barnhem. I den mån dylik retroaktiv ersättning jämlikt
övergångsbestämmelserna utgår till i nämnda bestämmelser angivna
organ, synes jämväl denna ersättning böra få beräknas efter de nu föreslagna,
förmånligare grunderna.
Yad slutligen angår kostnaderna under förevarande anslag torde till en
början, såsom socialstyrelsen anfört, ett belopp av 1 000 000 kronor vara erforderligt
för ersättningar, vilka enligt vad i det föregående anförts skola
kunna utgå retroaktivt från dagen för ändringskungörelsens ikraftträdande.
Dessa medel synas böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Medelsbehovet
i övrigt för budgetåret 1947/48 har av socialstyrelsen med hänsyn till
svårigheter att genomföra barnhemsplanen å avsedda tider uppskattats till
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 48.
2!)4 47 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
7 500 000 kronor. Enligt den för barnhemsverksamhetens utbyggande fastställda
planen skola under nästa budgetår anordnas 1 021 nya bamhemsplatser.
Med hänsyn till nuvarande läge å byggnadsmarknaden torde man
böra utgå ifrån att avsevärda svårigheter komma att föreligga för genomförandet
av detta program. Jag förordar därför, att sistnämnda belopp nedsättes
till 5 000 000 kronor. Enligt mina beräkningar uppgår således medelsbehovet
under budgetåret 1947/48 till sammanlagt 6 000 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj: t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till uppförande
eller inrättande av barnhem, som av mig i det föregående
förordats,
dels ock till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
6 000 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Sigurdson.
Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem. a1 i texten
- SU 1947:82 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem. s. 1 i texten