Sök i Ratio Lex

Angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem m. m

1947-02-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:43, Angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 43.

1

Nr 43.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag

till uppförande eller inrättande av barnhem m. m.;

given Stockholms slott den 7 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

TJtdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjökes, Danielson, Vottgt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, StrIng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför statsrådet

Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkt 94, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Anledningen till att nämnda anslag i statsverkspropositionen beräknades

allenast preliminärt var att ett av socialstyrelsen avgivet förslag till ändring

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 43.

894 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

av bestämmelserna om statsbidrag till anordnande av barnhem vid tiden för

statsverkspropositionens avlåtande alltjämt var föremål för remissbehandling,

varför jag då ännu icke varit i tillfälle att taga ställning till förslaget.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

En av huvudfrågorna vid den revidering av barnavårdslagstiftningen, som

trätt i kraft den 1 januari 1946, gäller barnavårdsanstalterna. Avsikten med

lagändringen i denna del var att skapa garanti för att barnhem inrättas i erforderlig

utsträckning och att hemmens ekonomi säkerställes. Enligt 40 och

80 a §§ barnavårdslagen skall Kungl. Maj:t, efter förslag av vederbörande

landsting och stad, fastställa plan för barnhemsvårdens ordnande inom varje

landstingsområde och stad, som icke deltager i landsting. I kungörelse den 22

juni 1945 (nr 507) ha bestämmelser meddelats om statsbidrag till uppförande

eller inrättande av barnhem. Sådant statsbidrag må enligt 1 § utgå till landsting,

kommun, förening, stiftelse eller annan beträffande barnhem, som upptagits

i berörda plan för barnhemsvårdens ordnande. Statsbidraget må utgå

med högst tre fjärdedelar av de faktiska kostnaderna för barnhemmets inrät

tande, dock högst 4 500 kronor för vårdplats, om nybyggnad för barnhemmet

uppföres (2 § a), högst 3 000 kronor för vårdplats, om befintlig byggnad för

ändamålet inköpes och ombygges (2 §b), samt högst 2 000 kronor för vård

plats, om i vederbörandes ägo befintlig byggnad tages i anspråk (2 § c).

Ansökningsärende av förevarande slag beredes av socialstyrelsen och avgöres

av Kungl. Maj:t. Enligt 6 § må beviljat statsbidrag icke utbetalas, förrän barnhemmet

blivit genom socialstyrelsens försorg avsynat och godkänt samt styrelsen

granskat räkenskaperna över anskaffningskostnaden. — Genom beslut

den 1 februari 1946 har Kungl. Maj:t för vissa bestämda tider —- dock minst

fem år — räknat från och med den 1 januari 1946 fastställt planer för bamhemsvårdens

ordnande inom de särskilda landstingsområdena och städerna

utom landsting. Enligt nämnda plan skall under budgetåret 1947/48 en utbyggnad

av barnhemsvården ske med 1 021 platser.

Här torde lämpligen bringas i erinran de synpunkter, som voro avgörande

för nu gällande, år 1945 beslutade bestämmelser i ämnet. Socialvårdskommittén

uttalade i sitt betänkande angående revision av lagstiftningen om

barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård (SOU 1944: 34), att statsbidragen till

barnhemsvården borde sättas så högt, att de bleve ett kraftigt incitament till

eu utbyggnad av barnhemsverksamheten. Inhämtade uppgifter rörande kostnaderna

för ett antal under åren 1935—1944 uppförda eller planerade barnhem

utvisade, att kostnaderna per vårdplats växlat högst väsentligt. Ett år

1935 ujjpfört upptagningshem hade sålunda dragit en kostnad av endast 2 365

kronor för vårdplats, medan ett tre år senare uppfört kombinerat upptagningsoch

mödrahem betingat ett pris av 8 333 kronor för vårdplats. I fråga om

barnhemsbyggena från åren 1941—44 växlade kostnaderna mellan 9 333 kronor

och 6 216 kronor för vårdplats. Emellertid ansåg kommittén, att man

kunde utgå från en genomsnittlig nybyggnadskostnad av i runt tal 6 000 kronor

per vårdplats. Då staten ansågs böra svara för högst tre fjärdedelar av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

■Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

dessa kostnader och en maximering av bidraget borde ske, föreslog kommittén,

att högsta medgivna nybyggnadsbidrag skulle utgöra 4 500 kronor per vårdplats.

Kommittén framhöll emellertid, att byggnadskostnadema under kriget

ökat och att kommittén vore medveten om att förhållandena kunde utveckla

sig så, att bidrag, utformade efter dessa grunder, tämligen snart måste bliva

föremål för omprövning. Kommitténs förslag i denna del biträddes av statsmakterna

(proposition nr 227/1945; riksdagens skrivelse nr 445/1945).

Till bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem ha för budgetåren

1945/46 och 1946/47 anvisats reservationsanslag av respektive 300 000

och 2 000 000 kronor.

I skrivelse den 21 maj 1946, nr 253, i anledning av proposition angående

anslag för budgetåret 1946/47 till bidrag till barnhem uttalade riksdagen

följande.

Vid behandlingen av förevarande anslagsfrågor har riksdagen uppmärksammat,

att kostnaderna för uppförande av barnhem i vissa fall betydligt överstigit

den vid statsbidragsgrundernas bestämmande förra året beräknade

genomsnittliga kostnaden för vårdplats. De verkliga kostnaderna ha i vissa

fall stigit till sådan höjd, att statens andel stannat ett gott stycke under hälften

därav.

Tvekan synes icke kunna råda därom, att det per vårdplats angivna maximibeloppet

av statens bidrag måste anses för lågt med hänsyn till genomsnittlig

byggnadskostnad. Detsamma har med tiden blivit förhållandet beträffande

maximibeloppen för åtskilliga av de statsbidrag, som utgå till uppförande av

andra inrättningar under socialdepartementet. I ett interpellationssvar i andra

kammaren den 30 mars innevarande år har statsrådet Mossberg berört dessa

frågor men icke ansett tiden vara inne för att överväga en ändring av bidragsbestämmelserna.

Starka skäl tala dock för en allmän översyn av de ifrågavarande

maximibeloppen i syfte att bringa dem i rimligt förhållande till den kvot

av de verkliga kostnaderna, med vilken statsbidrag i varje särskilt fall är avsett

att utgå.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag med anslagsberäkningen

grundad på nu gällande bestämmelser. Därvid förutsätter riksdagen,

att den översyn av nämnda bestämmelser, som riksdagen anser erforderlig, skall

utan dröjsmål komma till stånd ävensom att de ändrade grunder, vilka må

komma att beslutas, skola få retroaktiv giltighet på motsvarande sätt som den i

ämnet nu gällande kungörelsen.

Den 28 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att verkställa avriksdagen

avsedd översyn av ifrågavarande bestämmelser ävensom att snarast

inkomma med förslag i ämnet. I skrivelse den 29 oktober 1946 har socialstyrelsen

redovisat berörda uppdrag och tillika framlagt förslag rörande anslagsberäkningen

för nästa budgetår.

Styrelsen behandlar först frågan om statsbidragets storlek och

framhåller härvid, att de verkliga kostnaderna för anordnande av barnhem

de senaste åren ofta överstigit de beräknade. Styrelsen anför såsom exempel

de faktiska byggnadskostnadema för Falköpings mödrahem och Huddinge

barnhem. Det förra, som färdigställts våren 1946, hade visat sig draga en kostnad

motsvarande omkring 8 100 kronor per plats mot beräknade 5 938 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Kostnaden per vårdplats vid det senare hemmet hade beräknats till 9 433

kronor men i realiteten uppgått till 11 580 kronor. Till ytterligare belysande

av de faktiska byggnadskostnaderna har styrelsen låtit utarbeta följande

sammanställning rörande kostnaderna för vissa nyligen uppförda eller för närvarande

planerade barnhem.

K

o s t n a

d

■bygg-

nads-

Uppfört

Plats-

Totalt

Per m3

volym

år

antal

vårdplats

byggnads

volym

pr vård- plats

kr.

kr.

kr.

m3

Byggnader i sten av god standard

1946

43

504 020

11721

86

135

Upptagningshem, Norrköping

planerat

60

717 000

12 000

82

145

Upptagningshem, Karlskoga

Upptagningshem, Lund och

1945

25

309 530

12 381

95

130

planerat

30

425 000

14 167

87

164

Spädbarnshem, Klingsta ....

c: a 30

c:a43f>0< >0

14 500

Samtliga hem

—

188

2 390 550

12 716

—

—

Byggnad i trä med mindre god

utrgmmesstandard

Barn- och upptagningshem,

Yisby....................

1945

20

118 506

5 925

78

76

Det sistnämnda hemmet, vilket medtagits till jämförelse, kan enligt styrelsens

mening icke anses motsvara de krav, som numera böra ställas på nya

barnhem.

Beträffande andra orsaker till de ökade kostnaderna per vårdplats än den

allmänna byggnadskostnadsstegringen anför styrelsen i huvudsak följande.

I och med att landstingen inkopplats på barnhemsverksamheten har personalen

vid barnhemmen i fråga om bostäder och arbetstid kunnat framställa

samma krav som sjukhuspersonalen. Som en följd av åttatimmarsdagens

införande har uppstått ökat personalbehov med åtföljande krav på flera personalbostäder.

Härtill kommer, att en tillfredsställande bostadsstandard utgör

en ofrånkomlig förutsättning för personalrekryteringen. Vidare kan det

understundom vara lämpligt att införa vissa praktiska anordningar, vilka öka

byggnadskostnaderna men förenkla arbetet och därigenom nedbringa driftkostnaderna.

Styrelsen har sökt att icke uppställa alltför kostsamma krav på barnhemmen.

Några anvisningar eller direktiv för anordnande av barnhem har styrelsen

icke utfärdat. Vid förfrågningar har styrelsen dock understrukit vissa

krav såsom angående beläggmngstätheten samt angelägenheten av betryggande

brandanordningar och isoleringsrum.

Styrelsen framhåller vidare, att erfarenhetsmässigt ett trängande behov

av ytterligare vårdplatser föreligger inom hela landet. Nu gällande statsbidrag

kan enligt styrelsens förmenande icke utgöra något incitament till skapande

av nya barnhem. Styrelsen anser därför en höjning av statsbidragsbeloppen

nödvändig.

I fråga om bidrag till nybyggnad (statsbidragskungörelsen 2 § a) anser sig

styrelsen kunna utgå från en genomsnittlig anordningskostnad av i runt tal

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Eungl. Maj:ts proposition nr 43.

12 000 kronor per vårdplats. Statsbidraget skulle i detta fall med bibehållande

av bestämmelsen, att bidrag må lämnas med högst tre fjärdedelar av de faktiska

kostnaderna, kunna maximeras till 9 000 kronor per vårdplats.

Beträffande bidrag till anordnande av barnhem i för ändamålet inköpt

byggnad (2 §b) uttalar styrelsen, att intill den 23 oktober 1946 ansökningar

om sådant bidrag endast inkommit beträffande två barnhem med 12 platser vartdera.

Den verkliga kostnaden för anordnandet hade utgjort 77 425 respektive

106 500 kronor. Även om det i och för sig vore angeläget, att icke alltför stora

belopp nedlades i äldre och därigenom icke fullt ändamålsenliga byggnader, ansåge

sig socialstyrelsen med hänsyn till den skedda kostnadsökningen böra föreslå

en höjning av maximibeloppet i förevarande fall till 6 000 kronor per

vårdplats.

Däremot anser styrelsen hittills vunna erfarenheter icke tala för en ändring

av nu gällande bidragsmaximum när fråga är om i vederbörandes ägo

befintlig byggnad (2§c).

Socialstyrelsen övergår härefter till att behandla frågan om medelsbehovet.

Därest av styrelsen föreslagna ändringar i fråga om statsbidragens

maximibelopp komme att godtagas samt de nya bestämmelserna erhölle retroaktiv

tillämpning i enlighet med riksdagens därom gjorda uttalande, borde

för de tre barnhem, vilka hittills erhållit statsbidrag jämlikt 2 § a) bidragskungörelsen

beräknas ett belopp av ytterligare 405 000 kronor. Ett ökat anslag

till de två barnhemsanordnare, som erhållit bidrag jämlikt 2 § b) har styrelsen

uppskattat till omkring 58 000 kronor. Med hänsyn till att ytterligare ansökningar

kunde förväntas under senare delen av innevarande budgetår har styrelsen

ansett ett tilläggsanslag av 1 000 000 kronor erforderligt för budgetåret.

Medelsbehovet för statsbidrag till anordnande under budgetåret 1947/48 i

enlighet med den av Kungl. Maj :t fastställda planen av 1 021 barnhemsplatser

har styrelsen uppskattat till högst 9 189 000 kronor mot högst 4 594 500 kronor

enligt nu gällande bidragsbestäminelser. Med hänsyn till de svårigheter, som

på flera håll uppstått att genomföra planen å avsedda tider har styrelsen emellertid

ansett sig kunna begränsa anslagsäskandet för budgetåret 1947/48 till

7 500 000 kronor.

I ärendet ha statskontoret, byggnadsstyrelsen, 1946 års statsbidragssakkunniga

för hälso- och sjukvården samt svenska landstingsförbundet avgivit

yttranden.

Statskontoret erinrar, att riksdagen i sin berörda skrivelse nr 253/1946

funnit bidragsbeloppen för låga jämväl för åtskilliga statsbidrag, som utginge

till uppförande av andra inrättningar under socialdepartementet, samt anför

ytterligare följande.

Frågan om höjning av nu gällande maximibelopp av statens bidrag till

uppförande av byggnader torde lämpligen böra upptagas till prövning och avgörande

i ett sammanhang. Härvid torde även bestämmelser böra meddelas

i fråga om den standard, som skäligen bör läggas till grund för byggnadskostnadernas

beräkning. Vid en dylik mera omfattande undersökning torde jämväl

möjlighet förefinnas att anpassa de nya statsbidragsbeloppen efter angelägenhetsgraden

beträffande byggnader för olika ändamål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

Även om en utbyggnad av barnhemsverksamheten framstår såsom synnerligen

angelägen, anser sig ämbetsverket icke kunna förorda höjning av maximibeloppen

för inrättande av barnhem enbart på grundval av den i ärendet förebragta

utredningen. Det kan icke förbises, att gällande bestämmelser varit

föremål för prövning så sent som vid 1945 års riksdag och att bidragen fastställts

med stöd av material, som förelegat i juli månad 1944. Dessa bidrag

hava sålunda bestämts efter betydligt förmånligare grunder än andra byggnadsbidrag

för sociala inrättningar. I vart fall bör höjningen av bidragsbeloppen

begränsas till att motsvara den stegring av byggnadskostnaderna,

som påvisats ha inträtt efter juli månad 1944.

Byggnadsstyrelsen anför, att den sedan i juli 1944 inträffade allmänna stegringen

av byggnadskostnaderna icke torde ha uppgått till mer än 10—15 %,

varför den av socialstyrelsen uppgivna kostnadsökningen till huvudsaklig del

måste vara att hänföra till höjd standard eller ändrad karaktär å barnhemmen.

1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjukvården uttala, att de av

införskaffat material i fråga om kostnaderna för den slutna kroppssjukvården

funnit, att åtskilliga av bidragsbeloppen inom detta område fastställts vid

lägre byggnadskostnader och andra standardfordringar än som för närvarande

gäller, samt att de sakkunniga därför ansett sig böra föreslå en avsevärd förhöjning

av bidragsbeloppen. I fortsättningen uttala sig de sakkunniga i huvudsak

på följande sätt.

Av det införskaffade materialet framgår, att byggnadskostnaderna variera

högst avsevärt mellan olika områden av landet, och att det knappast kan

anses finnas ett standardpris för riket. Att från detta material draga några

slutsatser rörande anläggningskostnaderna för barnhem finna de sakkunniga

icke möjligt. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört om byggnadskostnadernas

ökning under de senaste åren måste, därest de ursprungliga kostnadsberäkningarna

ej upptagit för låga belopp, den angivna kostnadsökningen

från 6 000 till 12 000 kronor per vårdplats bero på en avsevärd standardökning.

De sakkunniga kunna emellertid ej göra något uttalande om den skäliga byggnadskostnaden

och om bidragsbeloppets storlek. Med hänsyn till att barnhemsverksamheten

först år 1945 lagts på sekundärkommunerna som en helt

ny uPPgift, där staten borde bära huvudbördan av det allmännas understöd,

finna de sakkunniga det särskilt angeläget, att statsbidragsbeloppen anpassas

efter den ursprungliga fördelningsprincipen.

Slutligen må erinras, att en eventuell förändring av bidragsbeloppen för

uppförande eller inrättande av barnhem kan tänkas få återverkningar i fråga

om sinnesslövården, där samma kostnadsfördelningsprincip tillämpats. Då de

sakkunniga ännu icke haft sinnesslövården till föremål för behandling, kunna

de ej för närvarande uttala huruvida de komma att föreslå en höjning av de

så sent som år 1944 fastställda statsbidragsbeloppen för sinnesslövården.

Svenska landstingsförbundet anknyter till vad socialstyrelsen upplyst angående

de nuvarande byggnadskostnaderna och hänför kostnadsstegringen till

dels byggnadskostnadernas ökning i allmänhet och dels av tillsynsmyndigheten

framställda och av landstingen beaktade krav på standardhöjning. Förbundet

anser, att ett fasthållande vid den nu gällande kostnadsfördelningsprincipen

bör leda till den av socialstyrelsen föreslagna fördubblingen av nu föreskrivet

maximibelopp. Vidare finner förbundet det motiverat att företaga en höjning

av bidragsmaximum jämväl för inrättande av barnhem i byggnad, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

redan befinner sig i vederbörandes ägo (2 § c i bidragskungörelsen), förslagsvis

till 4 000 kronor per vårdplats, detta enär även de ombyggnadsarbeten,

som därvid kunna ifrågakomma, enligt förbundets mening komme att påverkas

av kostnadsstegringen.

Nu gällande grunder för statsbidrag till uppförande eller inrättande av

barnhem fastställdes år 1945. Det förutsattes vid utformandet av dessa

grunder, att en kraftig avlyftning skulle ske från statens sida av landstingens

ekonomiska engagemang i barnhemsvården och att därför statsbidragen skulle

utmätas så att staten skulle svara för den större delen av det allmännas utgifter

för barnhemmen. I överensstämmelse härmed fastställdes statsbidraget

till uppförande eller inrättande av barnhem till högst tre fjärdedelar av de

verkliga kostnaderna. Statsbidraget maximerades dock till 4 500 kronor för

vårdplats vid uppförande av nytt barnhem, 3 000 kronor för vårdplats vid

anskaffande och iståndsättande av redan befintlig byggnad samt 2 000 kronor

för vårdplats vid förändring till barnhem av byggnad, som redan tidigare

varit i barnhemsanordnarens ägo. Vid maximeringen utgick man från

en beräknad nybyggnadskostnad av i genomsnitt 6 000 kronor för vårdplats,

ett belopp, som var baserat på inhämtade uppgifter rörande kostnaderna för

ett antal under åren 1935—1944 uppförda barnhem.

I samband med behandlingen av anslagsfrågan för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1946/47 uttalade 1946 års riksdag, att tvekan icke syntes kunna

råda därom, att det per vårdplats angivna maximibeloppet av statens bidrag

måste anses för lågt med hänsyn till genomsnittlig byggnadskostnad. Detsamma

hade med tiden blivit förhållandet beträffande maximibeloppen för

åtskilliga av de statsbidrag, som utgå till uppförande av andra inrättningar

under socialdepartementet. Riksdagen fann starka skäl tala för en allmän

översyn av de ifrågavarande maximibeloppen i syfte att bringa dem i rimligt

förhållande till den kvot av de verkliga kostnaderna, med vilken statsbidrag

i varje särskilt fall vore avsett att utgå. Vad särskilt anginge bestämmelserna

om statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem förutsatte

riksdagen, att den översyn av nämnda bestämmelser, som riksdagen ansåge

erforderlig, utan dröjsmål skulle komma till stånd ävensom att de ändrade

grunder, vilka kunde komma att beslutas, skulle få retroaktiv giltighet

på motsvarande sätt som den i ämnet nu gällande kungörelsen.

Vad till en början beträffar den av riksdagen ifrågasatta allmänna översynen

av de vid statsbidragsgivningen under socialdepartementet tillämpade

maximibeloppen vill jag erinra, att särskilda sakkunniga tillkallats den 28

juni 1946 för att verkställa översyn av grunderna och villkoren för statens

bidrag till hälso- och sjukvården. Utanför detta område torde allenast statsunderstöden

till anordnande av alkoholistanstalter och barnhem beröras av

den av riksdagen begärda revisionen. Frågan om statsbidragen till de förra

är för närvarande föremål för övervägande inom den s. k. alkoholistvårdsutredningen,

tillkallad enligt bemyndigande den 27 september 1946.

Vad slutligen angår den av riksdagen begärda översynen av grunderna för

Före
draganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 43.

den statliga bidragsgivningen till uppförande eller inrättande av barnhem

erhöll socialstyrelsen den 28 juni 1946 uppdrag att verkställa densamma. Styrelsen

har på basis av uppgifter rörande byggnadskostnaderna för vissa barnhem

beräknat, att den genomsnittliga kostnaden för nybyggnad för närva?

rande torde uppgå till i runt tal 12 000 kronor för vårdplats. Med hänsyn

härtill har styrelsen föreslagit, att bidragsmasimum vid nybyggnad sättes till

9 000 kronor för vårdplats samt att statsbidraget för vårdplats vid anskaffande

och iståndsättande av redan befintlig byggnad maximeras till 6 000 kronor.

Däremot har styrelsen icke funnit erfarenheterna tala för en höjning av

bidragsmaximum vid anordnande av barnhem i en byggnad, som redan är i

barnhemsanordnarens ägo. Svenska landstingsförbundet har emellertid i yttrande

över socialstyrelsens förslag uttalat, att även i dylikt fall kostnads?

stegringen måste antagas göra sig gällande, samt föreslagit, att maximum

höjes till 4 000 kronor för vårdplats.

Utredningen i ärendet torde — även om den är baserad på ett fåtal nybyggnader

— ådagalägga, att de beräkningar, vilka legat till grund för 1945

års beslut, numera få anses vara för låga. En väsentlig stegring av nybyggnadskostnaderna

för vårdplats synes hava inträtt sedan i juli 1944, då socialvårdskommittén

avgav sitt till grund för bidragsbestämmelserna liggande betänkande.

Enligt vad byggnadsstyrelsen uttalat i ärendet hava de allmänna

byggnadskostnaderna sedan denna tid ökat med allenast 10—15 %. Stegringen

av byggnadskostnaderna för vårdplats torde vid sådant förhållande

väsentligen bero på att efter hand ökade krav kommit att ställas på barnhemmens

utrustning och utrymme. Detta gäller såväl de för barnen avsedda

lokalerna som personalbostäderna. Vad de senare beträffar torde det ökade

utrymmesbehovet delvis vara en följd av de personalförstärkningar, som föranletts

av arbetstidsregleringen vid barnhemmen.

Gentemot den pågående utvecklingen mot en höjd standard vid barnhemmen

torde ingen befogad erinran kunna göras. Å barnhemmen omhändertagas

barn, som icke ha förmånen att få växa upp i sin egen familj. Visserligen

utplaceras barnen i det övervägande antalet fall efter hand i fosterhem,

men den tid, under vilken de vistas på barnhemmen, är i regel så lång att det är

angeläget att med stor omtanke utforma dessa på sådant sätt, att de kunna

skänka barnen den bästa möjliga ersättning för ett gott föräldrahem. En första

förutsättning härför är att barnhemmens lokaler äro så disponerade att möjlighet

gives att skapa en i ordets verkliga mening hemliknande miljö. I stället

för större sovsalar torde man sålunda böra eftersträva att bygga mindre sovrum.

Vidare är det angeläget att barnens behov av lek- och fritidslokaler tillgodoses.

Slutligen torde det vara av vikt att tillse att byggnaderna äro utrustade

med arbetsbesparande anordningar i olika avseenden, något som på

längre sikt är ägnat att nedbringa kostnaderna för barnhemsdriften och underlätta

personalens arbete.

På grund av utvecklingen på detta område är det angeläget att frågan om

önskvärda standardkrav och det närmare sambandet mellan anläggnings- och

driftkostnader vid barnhemmen utredes. Kungl. Maj:t har förut denna dag

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 48.

ä min föredragning givit socialstyrelsen i uppdrag att verkställa utredningrörande

dessa spörsmål.

Skäl torde kunna anföras för att, innan slutlig ståndpunkt tages till frågan

om en höjning av statsbidragen till anordnande av barnhem, avvakta resultatet

av nyssnämnda utredning. De av socialstyrelsen förebragta uppgifterna

om byggnadskostnaderna torde emellertid, särskilt med beaktande av

angelägenheten av att få till stånd ett snabbt utbyggande av barnhemsorganisationen,

utgöra ett så starkt motiv för en höjning av ifrågavarande statsbidrag

redan nu, att jag anser mig böra framlägga förslag härom. — I anledning

av vad 1946 års statsbidragssakkunniga för hälso- och sjukvården anfört

därom, att en förändring av bidragsbeloppen för anordnande av barnhem

kan tänkas få återverkningar i fråga om sinnesslövården, vill jag framhålla,

att någon nödvändig relation mellan anordningskostnaderna för dessa

båda ändamål icke föreligger.

Den av socialstyrelsen gjorda undersökningen i fråga om de nuvarande

byggnadskostnaderna för barnhemmen synes kunna läggas till grund för beräkningen

av de nya maximibidragen. Jag anser mig sålunda kunna utgå från

att kostnaderna för uppförande av en ny barnhemsbyggnad numera i genomsnitt

uppgå till belopp, motsvarande 12 000 kronor för vårdplats. Med bibehållande

av den maximala kvotdelen å tre fjärdedelar av kostnaderna torde

vid sådant förhållande högsta möjliga statsbidrag vid nybyggnad böra uppgå

till 9 000 kronor för vårdplats. I fråga om anordnande av barnhem i en för

ändamålet inköpt byggnad torde maximibeloppet, även om hittillsvarande erfarenheter

rörande kostnaderna i detta avseende äro begränsade, böra bestämmas

till 6 000 kronor per plats. Då landstingsförbundet torde hava skäl

för sin hemställan om höjda statsbidrag jämväl då barnhem anordnats uti en

i vederbörandes ägo redan befintlig byggnad, förordar jag slutligen, att i

dylikt fall statsbidrag må utgå med högst 4 000 kronor för vårdplats.

Jag förordar — i anslutning till vad riksdagen uttalat i ärendet — att de

nu föreslagna bidragsgrunderna skola gälla retroaktivt från och med den

1 januari 1946 eller den dag, då nu gällande statsbidragskungörelse trädde i

kraft. Jämlikt nämnda kungörelses övergångsbestämmelser må statsbidrag,

där synnerliga skäl därtill äro, utgå till landsting, kommun eller barnavårdsförbund,

som efter den 1 januari 1942 påbörjat uppförande eller inrättande

av i kungörelsen avsett barnhem. I den mån dylik retroaktiv ersättning jämlikt

övergångsbestämmelserna utgår till i nämnda bestämmelser angivna

organ, synes jämväl denna ersättning böra få beräknas efter de nu föreslagna,

förmånligare grunderna.

Yad slutligen angår kostnaderna under förevarande anslag torde till en

början, såsom socialstyrelsen anfört, ett belopp av 1 000 000 kronor vara erforderligt

för ersättningar, vilka enligt vad i det föregående anförts skola

kunna utgå retroaktivt från dagen för ändringskungörelsens ikraftträdande.

Dessa medel synas böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Medelsbehovet

i övrigt för budgetåret 1947/48 har av socialstyrelsen med hänsyn till

svårigheter att genomföra barnhemsplanen å avsedda tider uppskattats till

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 48.

2!)4 47 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 43.

7 500 000 kronor. Enligt den för barnhemsverksamhetens utbyggande fastställda

planen skola under nästa budgetår anordnas 1 021 nya bamhemsplatser.

Med hänsyn till nuvarande läge å byggnadsmarknaden torde man

böra utgå ifrån att avsevärda svårigheter komma att föreligga för genomförandet

av detta program. Jag förordar därför, att sistnämnda belopp nedsättes

till 5 000 000 kronor. Enligt mina beräkningar uppgår således medelsbehovet

under budgetåret 1947/48 till sammanlagt 6 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj: t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till uppförande

eller inrättande av barnhem, som av mig i det föregående

förordats,

dels ock till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av

6 000 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Sigurdson.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem. a1 i texten
  2. SU 1947:82 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem. s. 1 i texten