Sök i Ratio Lex

Angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för gas

1947-01-24 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:53, Angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för gas

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående befrielse från

skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för gas; given

Stockholms slott den 24 januari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 24 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

statsrådet Ericsson.

Lagen den 12 december 1941 (nr 925) om reglering av förbrukningen av

elektrisk kraft och gas, vilken lag jämlikt lagen den 29 mars 1946, nr 91,

gäller till och med den 30 juni 1947, innehåller i 2—5 §§ bestämmelser om

ransonering av elektrisk kraft, vilka bestämmelser enligt 6 § skola äga motsvarande

tillämpning jämväl beträffande gas. Tillämpning av bestämmelserna

är beroende av särskilt förordnande. Enligt 4 §, jämförd med 6 §,

gäller, att förbrukare av gas, som uttager större myckenhet gas än han enligt

meddelad föreskrift äger uttaga, skall, där Kungl. Maj:t så förordnar,

vara skyldig att för den myckenhet gas, som uttages utöver den enligt föreskriften

medgivna, erlägga förutom till gasverket utgående avgift en särskild

överuttagningsavgift. Denna utgår enligt grunder, som Kungl. Maj:t

bestämmer, samt tillfaller kronan. Jämlikt 5 §, jämförd med 6 §, åligger

det ägare eller innehavare av gasverk att enligt av statens bränslekommission

meddelade bestämmelser uppbära och till kommissionen redovisa överUihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 53.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 53.

uttagningsavgifter för gas, som för mycket uttagits från gasverket. I 11 §

slutligen stadgas, att föreskrift, som meddelats enligt lagen, icke skall gälla

efter den tidpunkt, då tillämpning av bestämmelserna i 2—6 §§ upphör.

I fråga om skyldighet alt erlägga överuttagningsavgift för gas, som uttagits

före nämnda tidpunkt, skola, i den mån Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnar,

lagens bestämmelser fortfarande äga tillämpning.

Beträffande tillämpningen av sistnämnda bestämmelse har i propositionen

den 28 november 1941 (nr 347) anförts, att anledningen till den där

meddelade undantagsföreskriften vore, att, i händelse tillämpningen av bestämmelserna

i 2—6 §§ upphörde under löpande tilldelningsperiod, fastställandet

av överuttagningsavgifterna kunde visa sig förenat med sådana

praktiska svårigheter, att staten hellre borde avstå från att utkräva avgifterna.

Genom kungörelse den 12 december 1941 (nr 926) har Kungl. Maj:t med

stöd av riksdagens beslut förordnat, att vad i 2—6 §§ ifrågavarande lag

stadgades, tills vidare skulle äga tillämpning.

Med stöd av samma lag utfärdade Kungl. Maj:t sedermera kungörelse den

6 april 1945 (nr 106) angående inskränkning av förbrukningen av gas. Enligt

denna kungörelse ägde bränslekommissionen att, i den mån sådant påkallades

av bristande tillgång på gas, för samtliga orter med gasverk eller viss

eller vissa av dem meddela föreskrift om inskränkning i förbrukningen samt

om användningen i övrigt av gas. Gasförbrukare skulle, därest han uttoge

större myckenhet gas än han enligt meddelad föreskrift ägde uttaga, vara

skyldig att för överuttagningen erlägga, förutom till gasverket utgående avgift,

sådan överuttagningsavgift som avsåges i 4 § förenämnda lag. överuttagningsavgiften

skulle utgöra, för den del av överuttagningen, som icke

överstege tio procent av den medgivna förbrukningen, en krona per kubikmeter

samt för den del av överuttagningen, som överstege nämnda kvantitet,

tre kronor per kubikmeter.

Bränslekommissionen beslöt likaledes den 6 april 1945 med stöd av det

erhållna bemyndigandet, att gasransonering den 16 i samma månad skulle

införas i tjugufyra av de trettiosju städer som hava gasverk (kommissionens

cirkulär nr 326). Första ransoneringsperioden skulle sträcka sig

fram till den avläsning av gasmätarna, som av gasverken verkställdes omkring

den 1 oktober 1945, dock tidigast den 15 september ocn senast den

30 november. Sedermera beslöt kommissionen dels att undantaga ytterligare

fjorton städer från ransoneringen och dels att förlänga den första ransoneringsperioden

till tiden för den avläsning av mätarna, som kornme att äga

rum tidigast den 15 januari och senast den 31 mars 1946, respektive för

Stockholm, Göteborg och Malmö senast den 15 april samma år. Den 11

januari 1946 beslöt bränslekommissionen, med hänsyn till det ansträngda

försörjningsläget i fråga om kol för gasverken, att gasransoneringen skulle

fortfara i de städer, där den ännu rådde (kommissionens cirkulär nr 415).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

3

Andra ransoneringsperioden skulle sträcka sig fram till den avläsning av

mätarna, som påbörjades den 1 juli 1946. Beträffande skyldigheten för

abonnent att för överuttagning av gas under första ransoneringsperioden

betala överuttagningsavgift meddelade kommissionen följande föreskrift:

Om abonnent överförbrukat gas under första ransoneringsperioden, är

han nu omedelbart skyldig att på anfordran betala så stort belopp av överuttagningsavgiften,

som avser den del av överuttagningen, vilken överstiger

20 % av den tillåtna förbrukningen. Återstoden av överuttagningsavgiften,

som sålunda icke nu skall erläggas, överföres till andra ransoneringsperioden.

Om abonnent då inbesparar gas, skall från första ransoneringsperioden

överförd överuttagningsavgift minskas i motsvarande grad. Därvid skall, om

den överförda avgiften till någon del beräknats efter 3 kronor per m3, avräkning

i första hand ske å häremot svarande del av överförbrukningen.

Kommissionen beslöt härefter den 2 april 1946 att upphäva gasransoneringen

i ännu en stad samt den 21 juni och den 29 augusti 1946 att successivt

förlänga andra ransoneringsperioden till tiden för den avläsning, som skulle

påbörjas den 15 januari och vara avslutad senast den 31 mars 1947, respektive

i Stockholm, Göteborg och Malmö senast den 15 april samma år.

Den 13 december 1946 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr 747) om

upphävande av kungörelsen den 6 april 1945 angående inskränkning av förbrukningen

av gas. I samband därmed förklarade Kungl. Maj:t sig vilja

framdeles meddela beslut i fråga om de överuttagningsavgifter, som förfallit

till betalning vid utgången av första ransoneringsperioden, och anbefallde

bränslekommissionen att i avbidan härpå föranstalta om att ytterligare åtgärder

för indrivning av dessa avgifter tills vidare icke vidtoges.

En inom bränslekommissionen gjord sammanställning visar, att för första

gasransoneringsperioden debiterats överuttagningsavgifter på tillhopa 99 625

kronor 50 öre samt att därav den 15 januari 1947 53 237 kronor 50 öre eller

omkring 54 procent ännu icke erlagts.

Hos bränslekommissionen har från olika håll gjorts framställningar om

befrielse från skyldighet att erlägga påförda överuttagningsavgifter för gas.

Sålunda har Göteborgs stads gas- och elektricitetsverk hemställt hos kommissionen,

att sjutton av verkets abonnenter måtte befrias från berörda skyldighet.

Denna framställning har av kommissionen underställts Kungl. Majt:s

prövning, dåtvid kommissionen med hänsyn till inhämtade upplysningar

angående vederbörandes personliga förhållanden och ekonomiska villkor tillstyrkt

bifall till framställningen. Enligt vad jag inhämtat föreligger hos

bränslekommissionen ett likartat ärende, avseende ett femlontal gasabonnenter

i Malmö. Ytterligare må nämnas, att ett industriföretag i Hälsingborg

hos Kungl. Maj:t besvärat sig över att bränslekommissionen avslagit

en ansökan från företaget om befrielse från skyldighet att erlägga påförd

överuttagningsavgift. I avgivet yttrande i delta mål har kommissionen förklarat

sig av principiella skäl icke kunna tillstyrka bifall till besvären men

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mnj-.ts proposition nr 53.

Föredragan

den.

har med hänsyn bland annat till företagets svaga ekonomi ifrågasatt, huruvida

icke Kungl. Maj:t ur billighetssynpunkt ville förordna om befrielse

från eller nedsättning i överuttagningsavgiften.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att enligt lagen om reglering av

förbrukningen av elektrisk kraft och gas Kungl. Maj:t äger förordna, att

vid gasransonering förbrukare skall vara skyldig att för överuttagning av

gas erlägga, utöver den vanliga avgiften till gasverket, en särskild överuttagningsavgift,

som skall utgå enligt grunder som Kungl. Maj:t bestämmer.

Överuttagningsavgiften tillfaller kronan. Vid införandet av gasransoneringen

i april 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att överuttagningsavgift skulle utgå samt

bestämde avgiftens storlek, varjämte bränslekommissionen enligt Kungl.

Maj ds bemyndigande utfärdade närmare föreskrifter om ransoneringens

genomförande.

Vid första ransoneringsperiodens slut påfördes de abonnenter, som under

perioden förbrukat för mycket gas, överuttagningsavgift för den del av överuttagningen

som översteg 20 procent av den medgivna förbrukningen. I övrigt

överfördes överuttagningsavgifterna till andra ransoneringsperioden, varigenom

abonnenterna skulle få möjlighet att genom minskad förbrukning

kompensera den tidigare överuttagningen. Av de debiterade överuttagningsavgifterna,

tillhopa omkring 100 000 kronor, har såsom redan nämnts icke

fullt hälften erlagts.

Då gasransoneringen upphävdes i december 1946 hade andra ransoneringsperioden

ännu icke gått till ända. Någon avläsning av mätarna vid

denna tidpunkt har av praktiska skäl icke kunnat genomföras. Till följd

härav har något konstaterande av eventuell överförbrukning under den

gångna delen av perioden och fastställande av överförbrukningsavgift för

samma tid ej kunnat ske. Av samma skäl har man icke heller kunnat utröna,

huruvida de abonnenter som fått överuttagningsavgifter från första

ransoneringsperioden överförda till andra perioden kunnat genom minskad

förbrukning utjämna sin tidigare överuttagning. Då någon kronans fordran

således icke kan anses konstaterad, kan givetvis icke någon debitering av

överuttagningsavgifter ske, ej heller något uttagande av överförda avgifter

komma i fråga.

Spörsmålet om efterskänkande av redan debiterade och till betalning förfallna

överuttagningsavgifter från första ransoneringsperioden har, såsom av

det förut anförda framgår, aktualiserats genom de särskilda ansökningar

om befrielse från betalningsskyldighet, vilka äro beroende på Kungl. Maj ds

prövning. I så gott som alla dessa fall föreligga sådana omständigheter, att

befrielse synes ur skälighetssynpunkt motiverad. Enligt hittills tillämpade

grunder för avgörande av frågor om efterskänkande av kronans fordringar

torde Kungl. Majd icke äga befogenhet att utan riksdagens medgivande

avstå från kronans rätt i dylika fall. Den befogenhet härutinnan, som enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

5

11 § förenämnda lag kan anses tillkomma Kungl. Maj:t, avser såsom av

motiven framgår icke nu ifrågavarande fall. Med hänsyn till angelägenheten

av att relativt snabbt vinna en lösning av här föreliggande spörsmål

synes riksdagens medgivande till efterskänkande av kronans rätt i dessa

fall nu böra inhämtas, utan att man avvaktar resultaten av mera vittsyftande

utredningar angående formerna och förutsättningarna för avstående

av kronans fordringar.

Därest dylikt medgivande lämnas av riksdagen, skulle det kunna ifrågasättas

att utan avseende å de olika skäl, som kunna åberopas för efterskänkande

av kronans rätt. meddela bestämmelser om generell befrielse från

skyldigheten att erlägga till betalning förfallen överuttagningsavgift, enär

man härigenom skulle vinna ett förenklat administrativt tillvägagångssätt

utan särskilda ansökningsförfaranden med därmed förenad prövning från

fall till fall. Emellertid är jag med hänsyn till att samma skäl skulle kunna

åberopas för en generell eftergift även i andra fall av likartat slag icke

beredd att förorda en dylik allmän befrielse från betalningsskyldigheten.

Efterskänkande av kronans fordran för överuttagningsavgift för gas synes

därför endast böra ifrågakomma efter särskild ansökning, där sådana omständigheter

föreligga att en eftergift kan anses skälig.

Under åberopande av vad sålunda anföris hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad i det

föregående anförts, medgiva befrielse från skyldighet att erlägga

överuttagningsavgift för gas.

Med bifall till denna av slatsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Persson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för gas. a1 i texten
  2. SU 1947:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för gas. s. 1 i texten