Sök i Ratio Lex

Angående vissa investeringar i telegrafverkets fond för budgetåret 1947148

1947-02-07 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:58, Angående vissa investeringar i telegrafverkets fond för budgetåret 1947148

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

1

Nr 58.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

investeringar i telegrafverkets fond för budgetåret

1947148; given Stockholms slott den 7 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GrUS T AF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, frågor om vissa

investeringar i telegrafverkets fond för budgetåret 1947/48 och anför därvid

följande.

I skrivelser den 15, den 22, den 25 och den 28 januari 1947 har telegrafstyrelsen

gjort framställningar om investeringsanslag om tillhopa 2 725 000

kronor, varav 1 375 000 kronor till ny telefonstationsbyggnad i Nyköping,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 58. an 47 ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

350 000 kronor till anordnande av ytterligare lokaler för telefonstationen

i Luleå, 600 000 kronor till bostadsbyggnad i Nynäshamn och 400 000 kronor

till ombyggnad av rundradiostationen i Hörby. Jag kommer att behandla de

olika anslagsfrågorna under särskilda punkter i det följande.

1. Anordnande av ytterligare lokaler för telefonstationen i Luleå.

I sin skrivelse den 22 januari 1947 äskar telegrafstyrelsen medel för att

anordna vissa lokaler för telefonstationen i Luleå. Styrelsen meddelar, att

denna station nu vore inrymd i riksbankens fastighet. De lokaler som tele

grafverket disponerade vore mycket trånga, och det funnes inga utrymmen

inom byggnaden för nödvändiga utökningar av stationen.

Då Luleå station komrne att bli fjärrförmedlingsstation, erfordrades, fortsätter

styrelsen, automatisk förmedlingsutrustning, automatisk riksuppsätt

ning m. in., vilket komme att kräva ökade lokalutrymmen. Den befintliga automatiska

lokal- och närtrafikstationen måste även utökas utöver vad nu disponerade

utrymmen tilläte. De nuvarande riks- och landsavdelningarna vore

överbelagda, och provisoriska riksplatser hade redan nu måst anordnas i den

redan förut alltför trånga stationslokalen. För att kunna upprätthålla expeditionen

måste den nuvarande riksstationen bibehållas, medan den nya mon

terades inom härför speciellt avsedda lokaler, vilka således med hänsyn till

den långa tid, som erfordrades för montering och utprovning av stationen, i

god tid före nämnda tidpunkt måste färdigställas.

Med anledning härav hade telegrafstyrelsen låtit utreda, i vad mån

ökade lokaler kunde beredas telegrafverket i Luleå. Det hade därvid visat

sig, att en flyttning av nuvarande stationsutrustning skulle draga stora kostnader

och även innebära en kapitalförstöring, varför lokalfrågan helst borde

lösas genom att riksbankshuset till- och ombyggdes. Den tillbyggnad, som i

första hand vore avsedd att komma till stånd, skulle uppföras med källare

och två våningar, varav bottenvåningen toges i anspråk för utökning av automat-

och överdragsstationer jämte korskoppling, medan telefonsalen anordnades

i våningen en trappa upp.

Sedan denna tillbyggnad uppförts, komme telegrafverket att disponera den

större delen av huset, och då dessutom rätt omfattande ombyggnadsarbeten

måste vidtagas inom byggnaden för iordningställande av för telegrafverkets

behov lämpliga lokaler, hade fråga uppkommit, huruvida icke fastigheten

lämpligen borde övertagas av telegrafverket. Riksbanken hade emellertid

meddelat, att denna fråga icke för närvarande kunde avgöras, men samtidigt

förklarat sig intet ha att erinra emot att till en början nämnda tillbyggnad

och i samband därmed erforderliga ändringar utfördes av telegrafverket.

Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen efter framställning från

telegrafstyrelsen låtit uppgöra ritningar härför. Kostnaden för utförandet av

tillbyggnaden enligt dessa ritningar hade beräknats till 350 000 kronor. Ärendet

om tillbyggnaden av riksbankshuset i Luleå hade telegrafstyrelsen förelagt

byggnadsstyrelsen, som därvid förklarat sig intet ha att erinra emot upprättade

ritningar eller beräknade byggnadskostnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Med stöd av det anförda hemställer telegrafstyrelsen att för uppförande

av tillbyggnad till riksbankens fastighet nr 9 i kvarteret Orren i Luleå måtte

för budgetåret 1947/48 anvisas ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

över telegrafstyrelsens framställning har statens arbetsmarknadskommission

avgivit utlåtande den 1 februari 1947 och erinrar därvid om att en

omfattande byggnadsverksamhet planerades i Luleå i samband med utbyggnaden

av Norrbottens järnverk. Byggnadsverksamheten komme förutom järnverkets

utbyggnad att avse därmed sammanhängande bostadsproduktion

m. m. På grund av försening av planerna hade byggandet hitintills endast

kunnat igångsättas i mindre omfattning. För närvarande rådde också i Luleå

en viss arbetslöshet bland byggnadsarbetarna. Byggnadsverksamheten beräknades

dock öka i sådan omfattning, att redan under innevarande år kunde

komma att uppstå brist på arbetskraft, vilken under nästa år torde öka

ytterligare.

Ökningen av den industriella verksamheten beräknades komma att medföra

en betydande folkökning i Luleå, vilket i sin tur ledde till att behovet

av lokaler för telefonstationen inom de närmaste åren komme att hastigt

öka. Med hänsyn till den utveckling, som sålunda vore att emotse, ansåge

sig kommissionen trots väntade arbetskraftsvårigheter böra tillstyrka telegrafstyrelsens

framställning.

Kommissionen ville emellertid i anslutning till det anförda framhålla

angelägenheten ur arbetsmarknadssynpunkt, att byggnadsföretaget så förbereddes,

att det kunde påbörjas med endast kort varsel och utföras vid

tidpunkt, som vore lämplig med hänsyn till arbetskraftssituationen i Luleå

Telegrafverkets nuvarande lokaler i Luleå äro mycket trånga. Under de

närmaste åren kan en betydande inflyttning till Luleå väntas i samband med

den beslutade utbyggnaden av Norrbottens järnverk. Detta kommer i sin tur

att medföra behov av ökade lokaler för den automatiska lokal- och närtrafikstationen.

För fjärrförmedlingen planerar telegrafstyrelsen därjämte att anskaffa

viss automatisk utrustning, vilken kräver ytterligare lokalutrymmen.

Enligt föreliggande förslag skulle lokalbehovet kunna tillgodoses genom uppförande

av en till 350 000 kronor kostnadsberäknad tillbyggnad till riksbankshuset.

Med hänsyn till den utveckling som sålunda är att vänta kan det bliva nödvändigt

att påbörja byggnadsarbetena redan under nästa budgetår. Jag anser

mig därför böra tillstyrka att för ändamålet erforderligt anslag nu äskas av

riksdagen.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av ytterligare lokaler för telefonstationen

i Luleå å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, telegrafverket,

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

kronor 350 000.

Departements
chefen.

av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

2. Bostadshus i Nynäshamn.

I skrivelsen den 15 januari 1947 har telegrafstyrelsen äskat medel för att

uppföra ett bostadshus i Nynäshamn.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att såväl telefonstationen som postkontoret

i Nynäshamn för närvarande vore inrymda i trånga och otidsenliga

lokaler, varför telegrafstyrelsen haft för avsikt att för budgetåret 1947/48

begära anslag för uppförande av ny telefonstationsbyggnad, vilken jämväl

skulle inrymma fritidslokaler för personalen vid telegrafverkets verkstad och

postkontoret på platsen. Med hänsyn till den synnerligen besvärande bostadsbristen

i Nynäshamn inginge det i styrelsens byggnadsplaner att kombinera

telefonstationsfastigheten med en bostadsfastighet med gemensam värmecentral,

förlagd till bostadsfastigheten. Båda dessa fastigheter rymdes på den

för ny stationsfastighet reserverade, telegrafverket tillhöriga tomten nr 1 i

kvarteret Grankotten i Nynäshamns stad.

Då emellertid telegrafverkets anslagsäskande för nästa budgetår i möjligaste

mån måst begränsas, hade telegrafstyrelsen låtit frågan om uppförande

av ny stationsfastighet anstå. Den planerade bostadsfastigheten borde

emellertid komma till utförande med det snaraste. Rörande denna bostadsfastighet

anför styrelsen följande.

Redan innan krigsåren var situationen på bostadsmarknaden i Nynäshamn

sådan, att lägenhetsanskaffning erbjöd svårigheter. Att läget därefter försämrats

i utomordentligt hög grad torde framgå av följande uppgifter.

Antalet invånare i Nynäshamn, som år 1939 utgjorde cirka 5 000, har år

1946 ökat till omkring 7 000. Denna relativt sett utomordentligt stora befolkningsökning

har inträffat under en tid, då bristen på arbetskraft, material

och även för bebyggelse lämplig tomtmark omöjliggjort bostadsproduktion

i den omfattning, som varit erforderlig och önskvärd.

_ Nämnda omständigheter ha samverkat till, att bostadsbristen i Nynäshamn

vid årsskiftet 1945—1946 uppgick till icke mindre än cirka 350 lägenheter,

vilket med hänsyn till stadens invånarantal torde få anses såsom en anmärkningsvärt

hög siffra. Den byggnadskvot, som beviljats staden för år 1946,

uppgår till 175 lägenheter. Endast omkring tredjedelen därav har emellertid

kunnat färdigställas före utgången av år 1946, varför bostadsbristen alltjämt

är betydande. Dessutom bör beaktas, att lägenhetsbehovet sannolikt kommer

att öka ytterligare, eftersom Nynäshamns invånarantal fortfarande visar

stigande tendens.

Telegrafverket har, anför styrelsen vidare, två anläggningar i Nynäshamn,

nämligen verkstaden och telefonstationen. Den bostadsbrist, som nu berörts,

vore givetvis mycket kännbar även för telegrafverkets personal, och den hade

försatt i synnerhet telegrafverkets verkstad i ett synnerligen bekymmersamt

läge. Eftersom verkstaden hade att i stor utsträckning tillgodose det utomordentligt

ökade behovet av telefonmateriel, vore en kraftig personalökning

nödvändig, om verkstaden på ett tillfredsställande sätt skulle kunna lösa sin

uppgift. Trots ansträngningar för att åstadkomma den erforderliga personalökningen

hade utvecklingen gått i motsatt riktning, och bostadsbristen i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Nynäshamn torde vara en av huvudanledningarna härtill. Av dessa skäl

måste telegrafverket vidtaga åtgärder för att förbättra bostadssituationen i

Nynäshamn.

Det vore således av största vikt, att ifrågavarande bostadsbyggnad, som

komme att inrymma 18 lägenheter, finge utföras. Som förut nämnts, vore den

för hela byggnadskomplexet planerade värmecentralen avsedd att förläggas

till bostadshuset, varför denna del kunde uppföras utan hinder av att stationshuset

tills vidare finge anstå.

Telegrafstyrelsen hade efter samråd med byggnadsstyrelsen låtit uppgöra

ritningar för hela komplexet. Frågan om det tillämnade byggnadsföretaget

hade därefter förelagts byggnadsstyrelsen, som förklarat sig intet ha att

erinra emot ritningarna. Kostnaderna för uppförande av enbart bostadshuset

enligt dessa ritningar hade av byggnadsstyrelsen beräknats till 600 000 kronor.

Med stöd av det anförda hemställer telegrafstyrelsen, att 600 000 kronor

måtte anvisas för uppförande av ifrågavarande bostadshus.

I utlåtande den 23 januari 1947 över telegrafstyrelsens framställning förklarar

sig statens arbetsmarknadskommission, som i ärendet samrått med

statens byggnadslånebyrå, intet ha att erinra mot bifall till framställningen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att bostadsbristen i Nynäshamn Departementsmedför

avsevärda olägenheter för telegrafverket och att en önskvärd utveck- chefen.

ling av telegrafverkets verkstadsrörelse i staden härigenom hämmas. Med

hänsyn härtill och då det icke synes tillräckligt att i förevarande fall enbart

lita till den allmänna hyresmarknaden, synes det motiverat att åtgärder vidtagas

från telegrafverkets sida för att om möjligt tillgodose personalens behov

av bostäder. Jag är för egen del beredd tillstyrka att i enlighet med telegrafstyrelsens

förslag medel anvisas för uppförande av en verket tillhörig bostadsfastighet.

En dylik investering är icke jämförbar med de egentliga investeringarna

för telefon- och telegrafväsendet. På grund härav torde frågan om

beviljande av byggnadstillstånd böra bedömas liksom för övriga bostadsbyggnader.

Investeringsanslaget torde emellertid i bokföringshänseende böra upptagas

under telegrafverkets fond.

Under hänvisning till det anförda får jag tillstyrka telegrafstyrelsens framställning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bostadshus i Nynäshamn å kapitalbudgeten under

statens affärsverksfonder, telegrafverket, för budgetåret 1947/

48 anvisa ett investeringsanslag av ............ kronor 600 000.

3. Inköp av tomt 1 Nyköping.

I sin skrivelse den 28 januari 1947 har telegraf styrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att anvisa ett investeringsanslag av

1 375 000 kronor för inköp av tomt i Nyköping och uppförande av ny telefonstationsbyggnad

å tomten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Styrelsen meddelar, att telefonstationen i Nyköping, vilken liksom postkontoret

är inrymd i riksbankshuset vid Östra Storgatan i staden, snart vore

utnyttjad till hela sin nummerkapacitet. Någon utökning av stationen kunde

icke erhållas inom nuvarande byggnad, då alla utrymmen vore helt tagna i

anspråk. Nyköpings telefonstation vore dessutom av den storleksordning, att

det icke vore ekonomiskt att i fortsättningen bibehålla densamma vid manuell

drift, .varför den snarast borde utbytas mot en ny station för automatisk koppling.

En dylik stationsutrustning kunde emellertid icke monteras inom de av

telegrafverket nu disponerade lokalerna i riksbankshuset, utan nya och för

sitt ändamål speciellt avsedda lokaler måste anskaffas.

Företagna utredningar ha visat, fortsätter styrelsen, att erforderliga lokaler

för de tre institutionernas framtida behov icke kunde beredas inom nuvarande

riksbankshus. Genom att inköpa en del av intilliggande tomt och där uppföra

tillbyggnad skulle visserligen ökat lokalutrymme för telegrafverkets del

kunna anordnas, men ett dylikt arrangemang skulle draga mycket stora kostnader

utan att för ändamalet lämpliga lokaler överhuvudtaget härigenom

skulle erhållas.

Av denna anledning funne telegrafstyrelsen, att verkets lokalfråga i Nyköping

bäst löstes genom att en nybyggnad uppfördes och att härefter ledigblivna

lokaler inom riksbankshuset toges i anspråk för annat statligt ändamål

eller uthyrdes. Med hänsyn till riksbankshusets centrala läge vid stadens

största affärsgata torde det vara lätt att finna spekulanter till dessa lokaler

och att erhålla goda hyror.

På grund härav har telegrafstyrelsen undersökt möjligheterna att erhålla

en för telefonstationen i Nyköping lämplig tomt. Av de förslag, som härvid

framkommit, har telegrafstyrelsen funnit tomten nr 14 inom 17:e kvarteret

Garvaren å Öster vara mest lämplig. Densamma vore belägen i hörnet av

Östra Storgatan och Skjutsaregatan några kvarter högre upp vid samma gata

som nuvarande telefonstationen. Läget vore således ur telegrafverkets synpunkt

lämpligt även med hänsyn till befintligt kabelnät i gatorna. För tomten

i fi''åga, som omfattade 2 146 mä begärdes från början ett pris av 200 000 kronor,

vilket numera efter underhandlingar reducerats till 175 000 kronor. .Priset

motsvarade således cirka 82 kronor per m2, vilket med hänsyn till tomtens centrala

läge, möjligheterna att utnyttja densamma och jämfört med vad som

begärdes för annan liknande tomtmark i staden finge anses skäligt.

Då — som förut nämnts — nummerkapaciteten vid nuvarande manuella

telefonstation i Nyköping vore i det närmaste helt tagen i anspråk, vore det

nödvändigt, att den nya stationsbyggnaden uppfördes snarast möjligt, fortsätter

telegrafstyrelsen och anför härom följande.

Med anledning härav har telegrafstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen

låtit uppgöra ritningar för byggnaden i fråga. Med hänsyn till tomtens

centrala läge utmed en av stadens huvudgator har det ansetts vara förmånligt

för telegrafverket, att byggnaden erhåller den storlek, byggnadsbestämmelserna

medgiva, och att butikslokaler i bottenvåningen, för vilka goda

hyror kunna påräknas, ävensom övrigt för telegrafverket icke erforderligt ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

r7mn?.e uthyres. Den på grund härav ökade byggnadskostnaden kommer att

val förräntas genom hyresinkomsterna, och samtidigt erhåller telegrafverket

en värdefull reserv för framtida utökningar av sina egna lokaler genom att

successivt kunna taga i anspråk även dessa utrymmen. Kostnaderna för uppförandet

av byggnaden enligt nu föreliggande ritningar ha beräknats till

1 200 000 kronor.

Telegrafstyrelsen meddelar slutligen, att byggnadsstyrelsen, som tagit del

av ifrågavarande byggnadsärende, förklarat sig intet ha att erinra mot vare

sig det föreslagna markförvärvet eller nu föreliggande ritningar och beräknade

byggnadskostnader.

För närvarande förhyr såväl post- som telegrafverken lokaler i riksbankshuset

i Nyköping. Det synes emellertid snart bli nödvändigt att anskaffa andra

lokaler både för postkontoret och telefonstationen på orten. I årets statsverks

propostion (bil. 27: kapitalbudgeten, postverket, punkten 7) föreslås därför

afl ett anslag anvisas för inköp av fastigheter för postverkets räkning i Nyköping.

Nu torde anslag böra äskas för att fullfölja ett av telegrafstyrelsen preliminärt

ingånget avtal om inköp av en centralt belägen tomt i Nyköping.

Kostnaderna för denna äro 175 000 kronor, vilket motsvarar cirka 82 kronor

per m2. Avtalet är bindande allenast under förutsättning att statsmakterna

godkänna detsamma senast den 1 juli 1947.

Med hänsyn till vad jag i årets statsverksproposition (bil. 27: kapitalbudgeten,

telegrafverket) anfört om angelägenheten av att i nuvarande konjunkturläge

såvitt möjligt begränsa investeringarna, finner jag mig däremot icke

böra tillstyrka att anslag för närvarande beviljas för att uppföra en telefonstationsbyggnad

å ifrågavarande tomt. Jag förutsätter emellertid, att telegrafstyrelsen

bedriver arbetet med detaljplaneringen av ifrågavarande byggnadsföretag,

vilket ingår i investeringsreserven av allmänna arbeten, på sådant sätt

att detsamma kan omedelbart igångsättas, därest medelsanvisning å tilläggsstat

framdeles skulle visa sig erforderlig.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av tomt i Nyköping å kapitalbudgeten under statens

affärsverksfonder, telegrafverket, för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av ........................ kronor 175 000.

4. Ombyggnad av randradiostationen i Hörby.

I sin skrivelse den 25 januari 1947 har telegrafstyrelsen hemställt om ett

anslag av 400 000 kronor till ombyggnad av rundradiostationen i Hörby.

Styrelsen meddelar inledningsvis, att den nuvarande 100 kW mellanvågssändaren

vid Hörby rundradiostation, som togs i bruk år 1937, är tillverkad

av Telefunken Gesellschaft för drahtlose Telegraphie i Berlin och utrustad

med sändarrör av samma fabrikat. Sedan importen av tyska sändarrör, vilken

trots oregelbundenheter dock i stort sett kunde upprätthållas till krigets slutskede,

definitivt avbröts för omkring två år sedan, har frågan om anskaffandet

av ersättningsrör för Hörby och övriga stationer med sändare av tyskt

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

ursprung blivit aktuell, då stationernas rörlager nu successivt tömmas. På

grund av att tillverkning av de tyska rörtyperna under föregående år upptagits

av engelska fabriker, har det blivit möjligt att erhålla ersättning för

samtliga erforderliga typer med undantag av en, nämligen den i Hörby använda

rörtypen RS-300 av Telefunkens fabrikat, som av flera skäl icke komme

att tillverkas. Något ersättningsrör härför kunde icke heller annorstädes anskaffas.

Telegrafstyrelsen vore därför nödsakad att snarast vidtaga därav påkallade

åtgärder för säkerställande av anläggningens fortsatta drift. Även

ett annat skäl funnes, som talade för en ombyggnad av sändaren, nämligen

önskemålet att övergå till ett modernare moduleringssystem, varigenom man

skulle vinna vissa radiotekniska fördelar men framför allt kunna högst avsevärt

nedbringa de årliga kostnaderna för rör- och energiförbrukningen vid

denna station.

Verkställda utredningar och förhandlingar med de firmor, som kunnat

tänkas komma i fråga för ett sådant uppdrag, hade, fortsätter styrelsen, resulterat

uti två olika förslag till denna ombyggnad, i det följande betecknade

alternativ I och alternativ II.

Enligt alternativ I skulle jämförelsevis stora delar av den nuvarande utrustningen

ingå i den ombyggda sändaren men ändringsarbetena genomföras

successivt, utan att stationen toges ur drift för längre perioder. Enär nuvarande

möjligheter att koppla om sändaren till drift med reservrör skulle

bortfalla efter ombyggnaden, skulle en särskild reservsändare med en effekt

av minst 2 kW behöva anskaffas. Alternativ II vore radikalare och ginge ut

på att större partier av den nuvarande utrustningen skulle ersättas med nya

enheter av modernaste konstruktion, vilka skulle uppställas i apparatsalen,

där plats kunde beredas för dem utan större ingrepp i den befintliga utrustningen.

Denna senare skulle därför kunna bibehållas i stort sett oförändrad

och skulle därigenom i fortsättningen komma att efter enkel ändring utgöra

en komplett reservsändare med omkring 50 kW effekt.

Vad beträffade kostnaderna, innebure alternativ II en avsevärt högre

omedelbar utgift för själva ombyggnaden på grund av den mer omfattande

materielleveransen, under det att driftkostnaderna på grund av lägre röroch

energikostnader bleve betydligt lägre än för alternativ I. Till följd härav

bleve de sammanlagda årskostnaderna för förräntning och avskrivning av anläggningskapitalet,

räknade på en tid av tio år, samt för rör- och energiförbrukning

i själva verket något lägre för alternativ II än för alternativ I.

Härtill komme ytterligare den omständigheten, att det enligt alternativ II

bleve möjligt att fullständigt utnyttja det nuvarande lagret av rör för sändarens

slutsteg, med ett värde av omkring 200 000 kronor, som däremot icke

skulle kunna tillgodogöras, om alternativ I antoges.

Även från teknisk synpunkt hade alternativ II betydande fördelar att uppvisa,

anför telegrafstyrelsen vidare. Sålunda kunde ombyggnaden utföras

utan risk för driftstörningar å den nuvarande sändaren, vilket självfallet vore

av stor vikt för lyssnarna inom stationens verksamhetsområde, och då den

nya utrustningen i sin helhet kunde provas i fabriken före leveransen, kunde

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

montage och igångsättning ske på kort tid. Emedan man finge en i huvudsakliga

delar ny utrustning av modernt utförande, komme sändningskvaliteten att

bli bättre, och vidare komme sändarutrustningen även efter ombyggnaden att

täcka hela det aktuella våglängdsområdet, vilket icke skulle bli fallet, om

den ombyggdes enligt alternativ I. Slutligen måste det anses vara värdefullt,

att man vid alternativ II icke vore hänvisad till en reservsändare med

den jämförelsevis ringa effekt, som förutsatts i det föregående, utan kunde

bibehålla den nuvarande utrustningen som reservsändare med omkring 50 kW

effekt och med samma slags slutrör som huvudsändaren. Betydelsen härav

vid inträffande fel och driftsavbrott på den ordinarie sändaren behövde icke

särskilt framhållas. Även med tanke på att sändningstiden tenderade att utsträckas

alltmera, varigenom pauserna under dagen bleve kortare, framstode

det som ett allt starkare önskemål att ha radioutrustningarna dubblerade,

så att de ofrånkomliga löpande underhållsarbetena icke i alltför stor utsträckning

behövde utföras nattetid med åtföljande olägenheter ur personalsynpunkt.

Telegrafstyrelsen hade sålunda funnit, att av de båda förslagen till ombyggnad

av Hörby rundradiostation måste det såsom alternativ II betecknade

anses besitta så stora fördelar, att det avgjort borde förordas till antagande.

Anläggningskostnaden uppginge till 400 000 kronor. Av denna

summa komme endast en helt obetydlig del att åtgå för utrustningens installation,

medan återstoden vore avsedd som likvid för i utlandet tillverkad

radiomateriel. Såsom nyss anförts, skulle den föreslagna ombyggnaden medföra

en väsentlig minskning av kostnaderna för rör- och energiförbrukningen

vid stationen. Styrelsen beräknade att en besparing i dessa omkostnader av

icke mindre än 75 000 kronor per år skulle uppstå vid en årlig sändningstid

av 5 500 timmar. Med en avskrivningstid av tio år bleve den årliga kostnaden

för avskrivning och förräntning av nyinvesteringen 48 000 kronor, varför

en nettovinst av 27 000 kronor skulle uppstå på grund av ombyggnaden. Med

hänsyn till nödvändigheten av att ombyggnaden snarast komme till stånd,

borde medel för ändamålet anvisas för budgetåret 1947/48.

Rundradiostationen i Hörby är i behov av ombyggnad. Het synes mig därvid

— sett på längre sikt — fördelaktigast att genomföra det förslag till ombyggnad,

som telegrafstyrelsen betecknat såsom alternativ II. Kostnaderna

beräknas för detta alternativ till 400 000 kronor, varav huvudparten är avsedd

för likvider till utlandet. Anslag för ändamålet synes i enlighet med telegrafstyrelsens

förslag böra anvisas för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av rundradiostationen i Ilörby å kapitalbudgeten

under statens affärsverksfonder, telegrafverket, för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av ...................................................... kronor 400 (HK).

Departements
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 58.

311 47 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 58.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:78 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mu;j:ts proposition angående vissa investeringar i telegrafverkets fond för budgetåret 1917/48. s. 12 i texten
  2. SU 1947:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringar i telegrafverkets fond för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten