Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av hushållningssällskapen m. m

1947-02-21 · 85 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 82 av 85 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:76, Angående omorganisation av hushållningssällskapen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

1

Nr 76.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av hushållningssällskapen m. m.; given Stockholms

slott den 21 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, fråga angående omorganisation

av hushållningssällskapen och deras verksamhet samt anför därvid

följande.

I. Inledning.

Genom proposition den 25 februari 1944 (nr 172) med förslag till hushållningssällskapens

organisation och verksamhet lämnade Kungl. Maj:t riksdagen

tillfälle att avgiva yttrande angående huvudgrunderna för hushållningssällskapens

organisation och verksamhet. Sedan jordbruksutskottet den

8 juni 1944 avgivit utlåtande (nr 60) i anledning av propositionen, anmälde

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 76. i

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

riksdagen i skrivelse den 20 juni 1944 (nr 398), att riksdagen fattat beslut

i överensstämmelse med vad utskottet i utlåtandet hemställt.

Riksdagens nu berörda beslut innebär, att riksdagen i princip uttalat sig

för en omorganisation av hushållningssällskapen och deras verksamhet. Härvid

har riksdagen emellertid endast tagit ställning till de allmänna idktlinjerna

för omorganisationen. Enligt beslutet skulle före det slutgiltiga genomförandet

ytterligare överväganden rörande detaljspörsmål av skilda slag äga

rum.

Genom beslut den 13 oktober 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt lantbruksstyrelsen

att i enlighet med chefens för jordbruksdepartementet närmare bestämmande

verkställa den utredning, som påkallades för ett genomförande

från och med budgetåret 1946/47 av den i 1944 års proposition samt i riksdagens

nyssnämnda skrivelse behandlade omorganisationen av hushållningssällskapen.

I anledning av detta uppdrag avgav lantbruksstyrelsen den 28

juni 1945 utredning med förslag i ämnet. Över utredningen ha efter remiss

yttranden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden, statens pensionsanstalt,

hushållningssällskapens ombud, Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund

samt Sveriges allmänna lantbrukstjänstemannaförbund.

Hushållningssällskapens ombud ha vid sitt yttrande fogat yttranden i ärendet

av samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

I 1946 års statsverksproposition (IX H. T. p. 81) anförde jag, att 1942 års

jordbrukskommitté i sitt blivande betänkande komme att framlägga förslag,

vilka enligt kommitténs preliminära beslut hade avseende även på hushållningssällskapens

framtida uppgift och verksamhet, samt att jag därför hade

ansett genomförandet av den vid 1944 års riksdag beslutade omorganisationen

av sällskapen böra uppskjutas i avvaktan på jordbrukskommitténs utredning

och förslag.

Tidigare denna dag har Kungl. Maj :t beslutat att till riksdagen avlåta proposition

(nr 75) med förslag till riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken.

I denna proposition anmälde jag, att 1942 års jordbrukskommitté den

1 juni 1946 avgivit betänkande i ämnet (SOU 1946: 42 och 46) och att över

detta betänkande yttranden inhämtats från ett stort antal myndigheter och

sammanslutningar. Betänkandet innehåller, såsom framgår av nämnda proposition,

jämväl förslag rörande ändring i hushållningssällskapens arbetsuppgifter.

Bland annat av denna anledning uppdrog jag den 3 september

1946 åt lantbruksstyrelsen att verkställa utredning angående dels den inverkan

på hushållningssällskapens personalbehov, som ett genomförande av

jordbrukskommitténs förslag kunde anses medföra, dels ock genomförande

för hushållningssällskapens befattningshavare av en lönereglering av i princip

samma innebörd som den, vilken från och med den 1 juli 1946 gäller

för skogsvårdsstyrelsernas personal. Den 14 oktober 1946 avgav lantbruksstyrelsen

den sålunda anbefallda utredningen jämte förslag i ämnet. På grund

av remiss ha yttranden över denna utredning avgivits av statskontoret, allmänna

lönenämnden, riksräkenskapsverket, statens pensionsanstalt, Sveriges

allmänna lantbrukstjänstemannaförbund, Sveriges agronom- och lantbruks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

lärarei örbund ävensom samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Föreningen svenska hushållningssällskapens kamrerare, Föreningen Sveriges

länsfiskeritjänstemän samt Sveriges hortonomförbund ha tillika inkommit

med yttranden i anledning av utredningen. Ett yttrande har avgivits gemensamt

av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund och Svenska lantbrukstjänstemannafö

reningen.

I propositionen angående riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken

har Kungl. Maj:t tagit ställning till frågan om gränsdragningen mellan hushållningssällskapen

och de av mig föreslagna nya organen för jordbrukets

rationalisering, lantbruksnämnderna. Med hänsyn härtill torde i stort sett

hinder icke längre möta för att taga slutlig ståndpunkt till hushållningssällskapens

framtida organisation och verksamhet. Jag får därför nu ånyo

anmäla dessa frågor för Kungl. Maj:t.

II. Allmänna synpunkter på hushållningssällskapens

organisation och verksamhet.

Av riksdagen godkända riktlinjer.

De av riksdagen godkända riktlinjerna för omorganisation av hushållningssällskapen

innebära i sina huvuddrag följande.

Den a\ staten hittills på olika sätt understödda allmänna undervisningsoch

upplysningsverksamheten på lanthushållningens område borde jämväl

framdeles effektivt stödjas av statsmakterna. Det av hushållningssällskapsutredningen

framlagda, förslaget till allmän planläggning av sagda verksamhet

syntes i stort sett ändamålsenligt. Enligt berörda förslag borde verksamheten i

fråga avse praktisk ungdomsverksamhet, utbildningslcurser, undervisningskurser,

studieresor, premieringar och allmän upplysningsverksamhet. Undervisnings-

och upplysningsverksamheten beräknades omfatta såväl jordbruk

med binäringar som även det husliga arbetet.

Vidare ansåges understöd av statsmedel alltjämt erforderliga för förening3r

enskllda yrkesutövare på lanthushållningens område till främjande

av jordbriikets rationalisering. Vad anginge driftsekonomiska förbättringsåtgärder

a jord m. m. vid enskilda jordbruk borde åtgärderna i fråga bliva

torernal för noggrann planläggning och före upprättandet av förslag till viss

atgard borde verkställas en allmän planering av driften å brukningsdelen i

traga. Denna planering borde i första hand omfatta eu allmänt hållen redogörelse

för de åtgärder av olika slag, som i rationaliseringssyfte borde vid

iamplig tidpunkt vidtagas å brukningsdelen, samt en summarisk uppskattmng

av kostnaderna för sagda åtgärder. Beträffande formerna för statsunderstöd

till ifragavarande driftsekonomiska förbättringsåtgärder ansågs att

nuvarande amortermgslan borde bibehållas men statsbidrag utan återbetalningsskyldig.

het ersattas med avskrivningslån. De senare understöden skulle

vid beviljandet givas formen av lån men sedermera avskrivas, därest före,

a^‘n iu''de befunnits val underhållna och utnyttjade under viss tid.

Beträffande ledningen av den statsunderstödda undervisnings- och upplysningsverksamheten

intog man den ståndpunkten, att det närmast borde ankomma

pa hushållningssällskapen att handhava den lokala ledningen av

verksamheten, borhallandet mellan hushållningssällskapen och de lägre lantbruksundervisnmgsanstaltema

borde utvecklas efter i huvudsak samma lin
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

jer som hittills. Den samverkan mellan sällskapen och skolorna, som borde

komma till stånd, borde liksom för närvarande genomföras helt på frivillighetens

väg. Skolorna borde, i den mån så vore möjligt, envar inom sitt

lokala verksamhetsområde, bliva centra för undervisnings- och upplysningsverksamheten.

Genom samverkan med vederbörande hushållningssällskap

borde möjliggöras ett samordnande av verksamheten för hela sällskapets område

i syfte att vinna större enhetlighet i planläggningen av verksamheten

samt bättre utnyttjande av tillgängliga lärarkrafter och statsmedel. Hushållningssällskapsutredningens

förslag rörande särskilda, av sällskapens förvaltningsutskott

utsedda undervisningsnämnder, vari skolorna borde vara representerade,

borde genomföras.

Frågan om den lämpligaste organisationen av undervisnings- och upplysningsverksamheten

på hemslöjdens område borde bliva föremal för närmare

utredning.

Den lokala ledningen av rationaliseringsåtgärder beträffande själva driftsförhållandena

vid jordbruket — såsom i fråga om jordens skötsel, levande

och döda inventarier o. s. v. — borde i samma utsträckning som hittills anförtros

åt hushållningssällskapen. För ledningen av erforderliga åtgärder

för rationalisering av brukningsdelarnas jordförhållanden borde däremot

förutsättas lokala organ med tillgång till en mångsidigare expertis än den,

som funnes eller vore avsedd att finnas hos hushållningssällskapen. Frågan

om vilket organ, som skulle förmedla statsunderstöd för sagda ändamål, borde

sålunda hållas öppen. Däremot fastslogs, att förmedlingen av statsunderstöd

till förbättring av jordbrukets byggnader borde — i den mån nya organ

icke skapades härför — handhavas av egnahemsnämnderna. Frågorna om

att sammanföra vissa lånefonder och anslag för rationaliseringsåtgärder, avseende

jordförhållanden m. m., till en fond respektive ett anslag samt om

att bereda förmedlingsorganen större frihet än för närvarande vid förmedling

av till deras förfogande ställda medel för dylika åtgärder borde hållas

öppna.

I fråga om hushållningssällskapens organisation uttalades, att sällskapens

karaktär av lokala sammanslutningar borde bibehållas och att sällskapen

borde erhålla en starkare förankring hos jordbrukarna genom ett mera allmänt

ledamotskap från dessa yrkesutövares sida. Ledamotskap i hushållningssällskap

borde stå öppet för envar kommunalt röstberättigad, inom sällskapets

område mantalsskriven person, som hade ingivit av ledamotsavgift

åtföljd anmälan om ledamotskap. Med avseende å hushållningssällskaps styrelse

— förvaltningsutskott — borde gälla, att vederbörande landsting å ena

sidan och av hushållningssällskapets ledamöter utsedda lantbruksombud å

andra sidan borde var för sig utse lika antal ledamöter, varjämte ordföranden

borde utses av Kungl. Maj :t. Lantbruksombuden borde väljas enligt proportionell

valmetod i huvudsak enligt av hushållningssällskapsutredningen

föreslagna bestämmelser. Såsom villkor för statsbidrag till hushållningssällskaps

allmänna verksamhet borde framdeles liksom för närvarande gälla,

att sällskapet skulle ha av Kungl. Maj:t fastställda stadgar, avfattade i huvudsaklig

överensstämmelse med av Kungl. Maj:t utfärdade allmänna grunder

för hushållningssällskaps organisation.

Beträffande spörsmålet om hushållningssällskapens befattningar uttalades,

att dessa borde bliva föremål för lönereglering enligt vissa angivna huvudgrunder.

I samband med genomförandet av hushållningssällskapens omorganisation

borde en starkare kontakt och ökat samarbete mellan lantbruksstyrelsen

och hushållningssällskapen åstadkommas främst genom anordnande av

direkta överläggningar i styrelsen med representanter för hushållningssäll
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

5

skapen. Vidare borde en ökad kontroll över och ledning av hushållningssällskapens

verksamhet komma till stånd från lantbruksstyrelsens sida, varvid

förutsattes, att detta förhållande jämväl skulle komma till uttryck i instruktionen

för styrelsen. För möjliggörande av detta samarbete med och denna

tillsyn över hushållningssällskapen ansågs det nödigt med en viss utbyggnad

av lantbruksstyrelsens organisation. Slutligen ansågs för uppehållande av en

god kontakt med ungdomsorganisationerna inom jordbruket böra inrättas en

särskild ungdomsnämnd i styrelsen.

Lantbruksstyrelsens utredning år 1945 och däröver avgivna

yttranden in. in.

De av lantbruksstyrelsen i dess utredning år 1945 framlagda förslagen

överensstämma i stort sett med nyss återgivna riktlinjer. I vissa detaljspörsmål

bar dock lantbruksstyrelsen framfört kompletterande eller avvikande

synpunkter. De frågor, som enligt nyssnämnda riktlinjer ställts på framtiden

— nämligen frågorna om dels vilket organ, som skall förmedla statsunderstöd

till åtgärder för rationalisering av brukningsdelarnas jordförhållanden,

dels sammanslagning av vissa lånefonder respektive vissa anslag och dels

beredande av större frihet för förmedlingsorganen vid förmedling av nyssnämnda

statsunderstöd — ha icke upptagits till behandling i utredningen.

Lantbruksstyrelsen liar utgått från att hushållningssällskapen liksom hittills

skola handhava berörda förmedling av statsunderstöd. Över lantbruksstyrelsens

utredning avgivna yttranden utvisa, att remissinstanserna i huvudsak

anslutit sig till vad lantbruksstyrelsen förordat. Till lantbruksstyrelsens och

remissinstansernas synpunkter och förslag torde jag få återkomma i det

följande.

Jag torde här även få anmäla, att styrelsen för Jordbrukarungdomens förbund

i skrivelse den 15 juni 1945 gjort framställning i syfte att förbundet

framdeles liksom hittills finge handhava ledningen av den praktiska ungdomsverksamheten

eller den s. k. klubbverksamheten på jordbruksområdet.

Till motivering härför har förbundsstyrelsen anfört bland annat följande.

Därest frågan om klubbverksamhetens framtida organisation skulle lösas

endast i så måtto, att personalens anställningsförhållanden ordnas i enlighet

med hushållningssällskapsutredningens förslag, löper verksamheten risk

att endast bliva en rekryteringsbas för i huvudsak de politiska sammanslutningarna.

Löses icke frågan om klubbverksamhetens organisatoriska utbyggnad

såväl centralt som lokalt, komma alla ungdomsorganisationer att söka

få så många anmälningar om deltagande i klubbverksamheten som möjligt

för att inom av dem kontrollerade odlingsklubbar skapa största möjliga underlag

för sin medlemsvärvning. Fn dylik utveckling av klubbverksamheten

kommer första tiden att leda till massanmälning av medlemmar och, när

dessa sedan endast i ringa mån kunna ägnas tillräcklig uppmärksamhet av

den personal, som står till förfogande för undervisning, kommer verksamheten

att alltmera förlora i värde och anseende. Styrelsen är för sin del fullt

på det klara med att klubbverksamhetens kvantitativa utbyggnad endast får

ske i samma takt som kåren av välkvalificerade lärare utökas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Styrelsen förmenar, att Jordbrukarungdomens förbund bör framdeles liksom

hittills leda klubbverksamheten. De erinringar, som övriga ungdomsorganisationer

kunna tänkas göra mot Jordbrukarungdomens förbunds fortsatta

huvudmannaskap för klubbverksamheten, kunna förmodas ha sin grund

i fruktan, att rekryteringen till politiska och andra organisationer skulle

försvåras. Häremot vill styrelsen anföra, att förbundets verksamhet hittills

icke visat sig minska intresset för politiska eller religiösa eller andra ideella

organisationer. Styrelsen är villig föreslå förbundet sådana förändringar av

förbundets organisation att

1) samtliga klubbar erhålla representation inom förbundet;

2) räkenskaperna för klubbverksamheten såväl centralt som lokalt avskiljas

från övriga räkenskaper;

3) anslag av allmänna medel helt tillföras klubbverksamheten;

4) Kungl. Maj:ts representant i styrelsen ingår i styrelsens verkställande

utskott vid behandling av alla med klubbverksamheten sammanhängande

frågor;

5) hushållningssällskap erhåller rätt att utse en ledamot i vederbörande

distriktsstyrelse inom förbundet, vilken ledamot ingår i distriktsstyrelsens

verkställande utskott vid behandling av alla med klubbverksamheten sammanhängande

frågor.

Frågan om klubbverksamhetens organisation synes styrelsen få en lycklig

lösning endast i det fall, att inom varje hushållningssällskapsområde anställes

en ungdomskonsulent med agronomutbildning samt dessutom instruktörer

i fullt tillräcklig omfattning för att i klubbverksamheten skall kunna mottagas

all landsbygdsungdom i åldern 12—17 år. Med hänsyn till bristen på

agronomutbildad personal synes det angeläget, att man har möjlighet att i

stället för heltidsanställning av agronomer i klubbverksamheten pröva andra

utvägar att knyta kvalificerad arbetskraft till verksamheten. I första hand

synas härvid lantmannaskolornas lärare böra kunna tagas i anspråk under

den tid, skolkurser ej pågå. Utöver det i 1944 års proposition beräknade antalet

heltidsanställda ungdomsinstruktörer kommer även att förefinnas ett

stort behov av ytterligare instruktörer för klubbverksamheten. Detta behov

synes i viss utsträckning kunna tillgodoses genom halvtidsanställning av

klubbledare med lantmannaskoleutbildning. Anställandet av sistnämnda instruktörer

måste finansieras huvudsakligen med medel från ortsorgan och

kan, särskilt av denna anledning, knappast ske annorledes än hos en ungdomsorganisation.

Därest Jordbrukarungdomens förbund får handhava ledningen av klubbverksamheten,

har styrelsen för avsikt att tillsätta en agronom och eu lanthushållslärarinna,

vilka böra erhålla befogenhet att dirigera den arbetskraft,

som skall handhava den lokala ledningen av verksamheten.

I detta sammanhang må erinras, att Skaraborgs och Örebro läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott i yttranden över lantbruksstyrelsens utredning

anfört vissa särskilda synpunkter på frågan om klubbverksamhetens

ledning. Förstnämnda utskott har sålunda framhållit, att Jordbrukarungdomens

förbund borde utöva ledningen av klubbverkamheten i samarbete med

hushållningssällskapen, vilkas ungdomskonsulenter och ungdomsinstruktörer

skulle ha att, i vad gällde klubbverksamheten, stå till förfogande uteslutande

inom nämnda organisation. Enligt detta utskotts mening borde styrelsen

för Jordbrukarungdomens förbund eller en delegation inom förbundsstyrelsen

handhava de uppgifter rörande klubbverksamheten, som eljest

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

7

skulle tillkomma lantbruksstyrelsens ungdomsnämnd, varjämte såsom lokalt

organ för verksamheten borde bildas en nämnd eller styrelse, bestående av

representanter för hushållningssällskapet och Jordbrukarungdomens förbunds

distriktsstyrelse. Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har

anfört, att frågan om det organisatoriska underlaget för klubbverksamheten

syntes oklar. Det borde enligt utskottets åsikt klart utsägas, att endast föreningar

med s. k. öppet medlemskap borde utgöra det föreningsmässiga underlaget

för ifrågavarande verksamhet.

Vidare får jag erinra om att Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

i skrivelse den 15 januari 1945 och den 10 september 1945 gjort framställning

om utredning rörande utnyttjande inom hushållningssällskapen av

jordbrukets arbetsblockorganisation samt att hushållningssällskapens ombud

i skrivelse den 25 september 1945 hemställt om vidtagande av erforderliga

åtgärder för att jordbrukets speciella behov av arbetsförmedling bleve beaktat

vid organiserandet av den offentliga arbetsförmedlingen. Förvaltningsutskottet

i Örebro läns hushållningssällskap har framhållit, att arbetsblockorganisationen

vore särskilt lämpad att handhava vissa av hushållningssällskapens

arbetsuppgifter i planerings- och upplysningssyfte. Enligt utskottets

mening hade organisationen visat sig vara av särskilt värde vid planläggning

av vissa kurser. Hushållningssällskapens ombud ha framhållit, att

arbetsblockorganisationen syntes i stort sett ha lämnat goda erfarenheter av

möjligheterna att till jordbruket snabbt förmedla reservarbetskraft i kritiska

situationer. Dessa erfarenheter borde enligt ombudens mening utnyttjas för

framtiden även efter avvecklingen av krisorganisationerna.

På grund av remiss ha lantbruksstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission,

riksblockmyndigheten och 1942 års jordbrukskommitté avgivit yttranden

i den av Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i dess

nyssnämnda två skrivelser framförda frågan. Lantbruksstyrelsen har jämväl

överlämnat yttranden från samtliga övriga hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Riksblockmyndigheten och jordbrukskommittén ha till följd

av remiss yttrat sig även över hushållningssällskapens ombuds nyssnämnda

framställning.

Lantbruksstyrelsen har ställt sig avvisande till det av förvaltningsutskottet

i Örebro läns hushållningssällskap framförda önskemålet om utredning. Styrelsen

har härvid anfört, att arbetsblockorganisationen inom jordbruket måste

anses vara en kristidsföreteelse av sådan art, att det ganska självfallet vore

olämpligt att söka inlemma densamma inom hushållningssällskapen. Det

system med underavdelningar inom hushållningssällskapen, som inginge i

lantbruksstyrelsens förslag till omorganisation av hushållningssällskapen och

som i princip redan godkänts av statsmakterna, syntes bättre än något på

arbetsblockorganisationen grundat system vara ägnat att tillgodose sällskapens

behov av ortsorgan för sin verksamhet.

Av hushållningssällskapens förvaltningsutskott har det övervägande antalet

-— omkring 15 stycken — ställt sig mer eller mindre klart avvisande mot

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

tanken att arbetsblockorganisationen skulle på något sätt infogas i hushållningssällskapen.

Vissa av ifrågavarande förvaltningsutskott ha dock tillstyrkt

eller intet haft att erinra mot att utredning av frågan verkställdes. Övriga

utskott synas ha biträtt önskemålet om utredning, även om icke heller samtliga

dessa direkt anslutit sig till tanken om inlemmande i hushållningssällskapen

av arbetsblockorganisationen.

Statens arbetsmarknadskommission har förordat, att utredning verkställdes

rörande frågan i vilken utsträckning arbetsblockorganisationen kunde utnyttjas

för hushållningssällskapens uppgifter. I övrigt har den av Örebro läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott gjorda framställningen avstyrkts av

kommissionen. Denna har framhållit bland annat, att arbetsblockorganisationen

vore en beredskapsorganisation, som hade till uppgift att trygga jordbrukets

behov av arbetskraft och maskinell utrustning i ett krisläge. Flera skäl

talade för att organisationen bibehölles även under fredstid bland annat för

det militära uppskovsväsendets behov. Det vore tänkbart, att hushållningssällskapen

med fördel skulle kunna utnyttja den lokala arbetsblockorganisationen

för sin planerings- och upplysningsverksamhet. Den lokala arbetsblockorganisationen

borde lämpligen inordnas under länsarbetsnämnderna.

Från och med den 1 januari 1945 vore hushållningssällskapen representerade

i länsarbetsnämnderna. Enbart härigenom syntes ha skapats

tillräckligt goda förutsättningar för ett sådant gemensamt utnyttjande av arbetsblockorganisationen,

att båda parters intressen skulle kunna väl tillgodoses.

Riksblockmyndigheten har anfört:

Frågan, huruvida åtgärder för planläggning och genomförande av den

ekonomiska försvarsberedskapen bör i större eller mindre omfattning uppdragas

åt arbetsblockorganisationen i dess nuvarande form eller åt ett nytt

beredskapsorgan eller annan myndighet, synes höra till de spörsmål, för

vilkas prövning särskilda sakkunniga tillkallats jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 22 juli 1944. Huruvida med krigsförhållanden icke sammanhängande

uppgifter kunna tänkas böra uppdragas åt arbetsblockorganisationen

synes böra upptagas till prövning vid de överväganden rörande de

lämpliga riktlinjerna för jordbrukspolitiken vid återgång till fredsförhållanden,

vilka innefattas i 1942 års jordbrukskommittés uppdrag. Då därjämte

utredning av frågan om jordbrukets speciella behov av arbetsförmedling ingår

i det uppdrag, som lämnats åt de sakkunniga angående arbetsförmedlingens

organisation, förordar riksblockmyndigheten, att framställningarna

från Örebro läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott och hushållningssällskapens

ombud överlämnas till 1942 års jordbrukskommitté att av denna

tagas i övervägande.

1942 års jordbrukskommitté har erinrat därom, att de av kommittén ifrågasatta

lantbruksnämnderna skulle utrustas med särskilda ortsorgan, samt

vidare framhållit följande.

Därest arbetsblockorganisationen icke anses böra bibehållas under normala

förhållanden, synes det kommittén möjligt att på nämnda ortsorgan

lägga sådana arbetsuppgifter av övervägande beredskapsnatur, som tidigare

åvilat den lokala blockorganisationen. Denna anordning innebär visserligen,

att vissa arbetskraftsfrågor komma att lokalt handläggas av organ,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

9

som ej äro direkt knutna till de egentliga arbetsmarknadsorganen. Då enligt

kommitténs förslag de statliga länsorganen för arbetsmarknadsfrågor skulle

vara representerade i lantbruksnämnderna vid behandlingen av frågor, som

beröra deras verksamhetsområde, synes detta förhållande dock ej behöva utgöra

hinder mot den föreslagna anordningen.

Erinras må, att ekonomiska försvarsberedskapsutredningen i ett den 9 februari

1946 avgivet betänkande med förslag xörande den ekonomiska försvarsberedskapens

framtida organisation (SOU 1946: 19) uttalat tveksamhet

beträffande frågan, huruvida riksblockorganisationen bör vidmakthållas även

under normala förhållanden. De sakkunniga angående arbetsförmedlingens

organisation synas vidare i ett den 13 juni 1946 avgivet betänkande angående

den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation (SOU 1946: 51)

ha utgått från att den offentliga arbetsförmedlingens organ skola ha vissa

arbetsuppgifter jämväl i samband med organiserandet av jordbrukets arbetsmarknad

för ki-igsberedskap. I propositionen nr 33911946 angående den ekonomiska

försvarsberedskapens framtida organisation m. m. har uttalats, att

det i propositionen föreslagna nya centralorganet för den ekonomiska försvarsberedskapen,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, skulle såsom

en av sina första arbetsuppgifter ha att utreda och till Kungl. Maj:t avgiva

förslag om olika ekonomiska beredskapsuppgifters fördelning på olika

organ.

Vissa utredningar som beröra hushållningssällskapen.

I ett den 15 februari 1945 avgivet betänkande angående den husliga utbildningen

(SOU 1945: 4) har 1941 års befolkningsutredning föreslagit, bland

annat, överflyttning till landstingen av den till hushållningssällskapen knutna

hemkonsulentverksamheten. Över betänkandet ha efter remiss yttranden

avgivits av ett flertal myndigheter och sammanslutningar. Då frågan om

hemkonsulentverksamheten efter ytterligare beredning inom socialdepartementet

sedermera torde komma att ånyo anmälas för Kungl. Maj:t, synes en

närmare redogörelse för frågan icke nu böra ske.

Såsom jag i propositionen angående riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken

anfört, har 1942 års jordbrukskommitté i sitt betänkande föreslagit,

att hushållningssällskapen liksom hittills skulle med ekonomiskt stöd

från staten omhänderhava verksamheten för rationalisering av jordbrukets

driftsförhållanden, vilken verksamhet skulle omfatta alla de åtgärder för

förbättring av driftsresultatet å till storlek och gränser givna brukningsdelar,

som icke på ett mera permanent sätt berörde brukningsdelarnas jord eller

byggnader. All verksamhet för inre rationalisering, varmed enligt kommitténs

betänkande avsåges produktions- och driftsförbättrande åtgärder av

mera permanent natur beträffande jord och ekonomibyggnader å till storlek

och gränser givna brukningsdelar, skulle enligt kommitténs förslag uppdragas

åt nybildade organ, kallade lantbruksnämnder, åt vilka skulle jämväl

överlämnas bland annat verksamheten för jordbrukets yttre rationalise
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

ring, d. v. s. åtgärder, som åsyftade att åstadkomma ur areal- och arronderingssynpunkt

lämpliga brukningsdelar. Enligt kommitténs förslag skulle

vidare för all rationaliseringsverksamhet på jordbrukets område bildas ett

gemensamt centralorgan, innebärande att lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen

skulle sammanslås till ett enda organ. Beträffande vad kommittén

anfört till motivering av nu berörda förslag får jag hänvisa till betänkandet

i ämnet. För innehållet i yttrandena rörande denna del av betänkandet

hänvisas till propositionen.

Jag torde nu även få anmäla, att lantbruksstyrelsen den 4 oktober 1946

framlagt utredning med förslag angående utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner.

I denna utredning har styrelsen bland annat förordat en utbyggnad

av hushållningssällskapens undervisnings-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet

beträffande jordbrukets maskinfrågor. För detta ändamål

skulle enligt förslaget hos sällskapen anställas särskilda tjänstemän. Över

utredningen ha efter remiss yttranden avgivits av statskontoret, överstyrelsen

för yrkesutbildning, i det följande nämnda utredningsmän för utredning rörande

yrkesutbildningen inom jordbruket och skogshanteringen, styrelsen

för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter, styrelsen för lantbrukshögskolan,

styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut, styrelserna för lantbruksskolorna vid Berga,

Bollerup, Klagstorp och Varpnäs, flertalet av styrelserna för lantmannaskolorna,

samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott, jordbrukstekniska

institutet, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges

agronom- och lantbrukslärareförbund, Svenska lantarbetareförbundet,

Svenska lantarbetsgivareföreningen, Sveriges smides- och mekaniska

verkstadsidkares riksförbund, Skånes smedmästareförbund, Svenska lantbrukstjänstemannaföreningen

och Svenska landsbygdens ungdomsförbund.

Därjämte har förre föreståndaren för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter

K. F. Adelsköld inkommit med en skrivelse i ärendet. Nämnda remissinstanser

ha i allmänhet i princip tillstyrkt eller intet haft att erinra mot

lantbruksstyrelsens nyssberörda förslag. Härtill och till remissinstansernas

yttranden i hithörande avseenden återkommer jag närmare i det följande. Vad

lantbruksstyrelsens förevarande utredning och däröver avgivna yttranden innehålla

i övrigt torde jag framdeles få i annat sammanhang anmäla för

Kungl. Maj:t.

Vidare får jag anmäla, att 19i6 års utredning angående central fiskeristyrelse

den 30 december 1946 avgivit betänkande med förslag angående fiskets

administration m. m. (SOU 1947: 8). I detta betänkande, som för närvarande

är föremål för remissbehandling, har framlagts förslag rörande bland annat

organisationen av den av hushållningssällskapen bedrivna verksamheten på

fiskets område. Sedan beredningen av de i betänkandet avhandlade frågorna

avslutats, torde dessa ånyo få anmälas för Kungl. Maj :t. En närmare redogörelse

för hithörande spörsmål torde därför icke nu vara erforderlig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

]1

I detta sammanhang tillåter jag mig även erinra om att jag jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945 tillkallat särskilda utredningsmän

för att verkställa utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket

och skogshanteringen. Den 12 april 1946 har Kungl. Maj:t vidare uppdragit

åt kommerskollegium att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

organiserandet av undervisnings- och upplysningsverksamheten på hemslöjdens

område. Därjämte har jag den 5 juli 1946 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden

tillkallat dels utredningsmän för att verkställa utredning och

avgiva förslag rörande kontrollföreningsverksamheten m. in. samt dels sakkunniga

för att verkställa utredning och avgiva förslag angående trädgårdsundervisningens

ordnande.

Departementschefen.

Frågan om hushållningssällskapens omorganisation har under en följd av

år varit aktuell. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen, bär frågan varit

föremål för ett principbeslut av statsmakterna men den bär därefter icke

kunnat bringas till en definitiv lösning, enär den ansetts stå i sammanhang

med de av 1942 års jordbrukskommitté behandlade spörsmålen rörande riktlinjerna

för den framtida joi-dbrukspolitiken. Särskilt har detta sammanhang

ansetts föreligga med avseende å gränsdragningen mellan hushållningssällskapen

och de nya organ, som avsetts skola handhava flertalet frågor rörande

jordbrukets rationalisering. Såsom jag förut nämnt, har Kungl. Maj:t

tidigare denna dag efter min föredragning i proposition till riksdagen framlagt

förslag angående den framtida jordbrukspolitiken och de därmed sammanhängande

problemen. I denna proposition har föreslagits, att hushållningssällskapen

skola handhava jordbrukets driftsrationalisering, under det

att den yttre och den inre rationaliseringen, däri inbegripet frågor rörande

betesförbättringar och siloanläggningar, skola åvila de nya lokalorganen för

jordbrukets rationalisering, lantbruksnämnderna. Vad i nyssnämnda proposition

härutinnan förordats, bringar frågan om hushållningssällskapens organisation

och verksamhet i ett delvis annat läge än det, som var för handen

vid fattandet av 1944 års principbeslut. I och med att lantbruksnämnderna

träda i funktion, vilket är avsett att ske den 1 juli 1948, skola hushållningssällskapen

icke vidare handhava de verksamhetsgrenar av den inre rationaliseringen,

som för närvarande påvila dem. Sålunda skall hushållningssällskapens

befattning med bidragsverksamheten för komplettering av ofullständiga

jordbruk genom nyodling, stenröjning, jordköroing, betesförbättring

och avloppsförbättring upphöra. Likaledes skola hushållningssällskapen

icke därefter handlägga frågor rörande täckdikning, ladugårdsförbättringar,

gödselvårdsanläggningar och siloanläggningar. Det är givet, att genom denna

gränsdragning mellan sällskapen och de nya lantbruksnämnderna betydelsefulla

uppgifter komma att läggas i andra händer än sällskapens och att dessas

verksamhetsområde härigenom kommer att i viss grad begränsas. Emellertid

förefinnas för sällskapen även framdeles mycket omfattande arbets
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-As proposition nr 76.

uppgifter, vilka ock äro av den största betydelse för jordbrukets fortsatta

utveckling i vårt land.

Hushållningssällskapen komma sålunda alltjämt att handhava all den med

jordbrukets driftsralionalisering sammanhängande verksamheten. Inom detta

arbetsområde förefinnas en mångfald uppgifter, som ännu ej alls eller endast

delvis angripits. Sällskapen ha inom detta område att i möjligaste mån

bidraga till växtodlingens och husdjursskötselns fortsatta utveckling. Inom

dessa grenar av jordbruksdriften möta åtskilliga betydelsefulla problem,

som vänta på att upptagas till övervägande, och många resultat, som behöva

ytterligare prövas och undersökas. Försöksarbetet rörande växtodlingen kommer

exempelvis att i ökad grad kräva sällskapens uppmärksamhet. Mycket

torde sålunda vara att vinna för jordbrukets vidkommande genom en vidgad

verksamhet med sortförsök, gödslingsförsök, jordbearbetningsförsök, ogräsbekämpningsförsök

och liknande åtgärder. Likaså synes växtodlingen kunna

verksamt främjas genom en ytterligare utveckling av markkarteringen, genom

växtskyddsåtgärder av olika slag och genom åtgärder till fröodlingens

främjande. Även på husdjursskötselns område föreligga ett flertal betydande

rationaliseringsuppgifter, som påkalla ökade insatser från hushållningssällskapens

sida. Till dessa uppgifter höra bland annat en förbättring av

fodex-beredningen samt en effektivare planläggning av utfodringen och anpassning

av husdjursskötselns omfattning och inriktning efter föreliggande

förutsättningar i fråga om fodertillgång, marknadsläge och dylikt. Avelsverksamhet

och åtgärder för kreaturssjukdomars bekämpande utgöra andra

exempel på uppgifter av sistnämnda slag.

En annan del av rationaliseringsverksamheten, som ankommer på hushållningssällskapen

och som måste i betydligt större omfattning än för närvarande

taga sällskapens intresse och arbete i anspråk, är jordbrukets fortsatta

mekanisering. Här föreligga för sällskapen omfattande och viktiga arbetsuppgifter.

Om en ökad mekanisering av joi''dbruket skall bliva till verkligt

gagn, framstår det sålunda såsom synnerligen nödvändigt, att mekaniseringen

planlägges på ett sakkunnigt sätt. Ej minst för en önskvärd utveckling

av den gemensamma maskinanvändningen inom jordbruket torde

påkallas medverkan från sällskapens sida i syfte att planmässighet och effektivitet

må bliva utmärkande för de foirner och de fall, vari den gemensamma

användningen organiseras. För handhavande av hushållningssällskapens

arbetsuppgifter på nu angivna område synes det påkallat att hos sällskapen

i viss utsträckning tillsätta särskilda befattningshavare. Till denna

fråga åtei-kommer jag emellertid i annat sammanhang.

Vidare skola hushållningssällskapen givetvis i fortsättningen liksom hittills

bedriva undervisnings- och upplysningsverksamhet på jordbrukets område.

Denna gren av sällskapens arbete är redan av betydande omfattning

och värde men torde dock bland annat på grund av det arbete, som sällskapens

övriga uppgifter krävt, hittills icke ha kunnat tillgodoses i önskvärd

grad. I detta avseende synas därför framdeles komma att påkallas än kraftigare

åtgärder från sällskapens sida. Undervisningsväsendet på jordbrukets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition: nr 76

13

område är för närvarande under stark utveckling och sällskapen synas här

jämte landstingen böra vara de organ, som i första hand sammanhålla dessa

arbetsuppgifter inom sina respektive verksamhetsområden. På grund av det

fortskridande uppsvinget inom de olika grenarna av forskningen och tekniken

på jordbrukets område har också jordbrukarnas behov av en möjligast

fortlöpande upplysning rörande forskningens och teknikens praktiskt och

ekonomiskt betydelsefulla landvinningar fått en alltmera ökad aktualitet. Del

synes därför, som om sällskapen skulle även här stå inför en utvidgning i

fråga om omfattningen av sin verksamhet. Sällskapens undervisnings- och

upplysningsverksamhet bör liksom hittills främst åsyfta att på ett ändamålsenligt

och kraftfullt sätt bereda jordbrukets utövare möjligheter att utveckla

sina yrkeskunskaper såväl i fråga om växtodlingens och husdjursskötselns

teknik som ock beträffande jordbruksdriftens ekonomi. Icke minst betydelsefull

torde den del av verksamheten vara, som tager sikte på att meddela

ökade kunskaper i jordbrukets olika maskinfrågor. Men även beträffande

övriga hithörande jordbruksfrågor föreligga stora möjligheter till en gagnande

undervisnings- och upplysningsverksamhet. Ännu har yrkesutbildningen

bland jordbrukarna icke nått så långt som vore önskligt. Genom att bedriva

en kraftfull undervisning och upplysning på detta område kunna sällskapen

därför göra en betydande insats till jordbrukets höjande. Härvid torde väsentliga

resultat vara att vinna särskilt genom en utbyggnad av kursverksamheten

för jordbrukets utövare.

Hushållningssällskapen torde ävenledes inom trädgårdsskötseln och andra

jordbruket närstående näringar ha betydande uppgifter att fylla. Trädgårdsnäringens

allmänt betydelsefulla ställning gör det angeläget, att näringen

främjas genom en ändamålsenlig och framsynt undervisnings- och upplysningsverksamhet.

Detsamma är fallet med fiskerinäringen. Beträffande nu

nämnda båda näringsområden ha sällskapen uppenbaxdigen möjligheter att

i fortsättningen liksom för närvarande utöva en behövlig och framgångsrik

undervisning och upplysning ävensom i övrigt medverka till näringarnas

ändamålsenliga utveckling.

Av det anförda framgår, att enligt min mening den nya gränsdragningen

för hushållningssällskapens verksamhetsfält ingalunda behöver medföra en

beskäming av hushållningssällskapens möjligheter att verksamt bidraga till

jordbrukets utveckling. Tvärtom torde sällskapen i fortsättningen liksom

hittills komma att utgöra betydelsefulla organ för strävandena till jordbruksnäringens

förkovran.

För att sällskapen skola bliva i stånd att fullgöra sina uppgifter på skilda

områden är det emellertid nödvändigt, att de utrustas med erforderlig personal

samt erhålla de ekonomiska förutsättningarna härför. Efter framläggandet

av förslaget om riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken synes

alltså nu slutlig ståndpunkt böra tagas till hushållningssällskapens framtida

organisation. I stort sett kan härvid följas de linjer, som uppdragits i förutnämnda

av 1944 års riksdag fattade beslut i ämnet. Med hänsyn till de för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

ändringar i frågans läge, som blivit en följd av de i propositionen angående

riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken upptagna förslagen, blir det

emellertid erforderligt att föreslå vissa jämkningar i 1944 års principbeslut.

Dessutom föreligga vissa i principbeslutet berörda frågor, vilka av skilda anledningar

icke heller nu kunna vinna sin lösning. Jag torde nu närmast få

angiva dessa spörsmål.

Vad angår den statsunderstödda undervisnings- och upplysningsverksamheten

på lanthushållningens område må sålunda erinras, att riksdagens principbeslut

innebar bland annat, att den för närvarande till Jordbrukarungdomens

förbund knutna ledningen av den praktiska ungdomsverksamheten eller

den s. k klubbverksamheten på jordbrukets område skulle överflyttas till

hushållningssällskapen. Denna åtgärd avsågs icke skola utgöra ett steg i riktning

mot upplösning av nämnda förbund, enär betydelsefulla uppgifter ansågos

kvarstå för detta. Såsom framgår av vad jag tidigare anfört, har nu

förbundsstyrelsen gjort framställning om att förbundet skulle bibehållas vid

sin uppgift att handhava ledningen av klubbverksamheten, varjämte två hushållningssällskaps

förvaltningsutskott framfört synpunkter, enligt vilka frågan

om klubbverksamhetens ledning icke synes vara fullt klarlagd. Enligt

min mening kunna betänkligheter resas mot en överflyttning till hushållningssällskapen

av klubbverksamhetens ledning. Därest en sådan överflyttning

skulle ske, synes frågan på vad sätt en lämplig gränsdragning mellan

hushållningssällskapens och förbundets arbetsuppgifter kan åstadkommas,

icke helt utredd. På grund härav anser jag, att frågan om klubbverksamhetens

ledning bör bliva föremål för ytterligare överväganden och utredning,

innan slutlig ståndpunkt tages.

Enligt de tidigare av riksdagen godkända riktlinjerna för hushållningssällskapens

undervisnings- och upplysningsverksamhet avsågs, att denna verksamhet

skulle framdeles liksom för närvarande omfatta även det husliga

arbetet. Frågan om hushållningssällskapens befattning med hemkonsulentverksamheten

synes nu genom de av 1941 års befolkningsutredning den 15

februari 1945 framlagda förslagen ha kommit i ett i viss mån nytt läge. Med

hänsyn till det samband, som förefinnes mellan den av hushållningssällskapen

på lanthushållets område bedrivna konsulentverksamheten och den verksamhet

av detta slag, som landstingen bedriva inom andra områden, synas

starka skäl tala för att hela denna verksamhet sammanföres under gemensam

ledning. Härvid torde det bliva nödvändigt, att det arbete, som hushållningssällskapen

bär bedriva, övertages av landstingen. Frågan om tidpunkten

för denna förändring samt övriga härmed sammanhängande problem synas

emellertid icke nu böra upptagas till avgörande. Dessa spörsmål torde, såsom

jag tidigare antytt, komma att efter ytterligare beredning ånyo anmälas av

chefen för socialdepartementet. I detta sammanhang synes man dock böra

utgå från att hushållningssällskapen framdeles icke skola handhava nu avsedda

verksamhet.

Med avseende å hushållningssällskapens undervisnings- och upplysningsverksamhet

i övrigt må erinras, att 1944 års principbeslut åsyftade en viss

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

15

utvidgning av denna verksamhet liksom en viss förändring av verksamhetens

utformning. Någon mera genomgripande omgestaltning av uppgifterna på

detta arbetsområde avsågs däremot icke med beslutet. Såsom i det föregående

omnämnts, igångsattes emellertid år 1945 en utredning rörande åtskilliga yrkesutbildningsspörsmål

inom jordbruket och skogshanteringen. Denna utredning

åsyftar en mera allmän översyn av yrkesutbildningen på dessa områden

samt avser tillika ett närmare övervägande av frågan om en utvidgning

och förbättring av den kursverksamhet, som bedrives av hushållningssällskapen.

Ehuru den tidigare omnämnda utredningen angående trädgårdsundervisningens

ordnande i huvudsak avser den s. k. fasta trädgårdsundervisningen,

torde det kunna förväntas, att jämväl denna utredning kommer in

på frågor, som beröra hushållningssällskapens kursverksamhet. Med hänsyn

till det anförda synes det icke lämpligt, att frågan om hushållningssällskapens

förevarande undervisnings- och upplysningsverksamhet nu upptages till

närmare granskning. Denna verksamhet torde därför tills vidare böra bedrivas

enligt i stort sett oförändrade riktlinjer. Beträffande hushållningssällskapens

ställning i förhållande till undervisnings- och upplysningsverksamheten

på hemslöjdens område vill jag framhålla, att ståndpunkt till detta spörsmål

icke synes böra tagas, förrän kommerskollegium slutfört sitt i det föregående

omnämnda utredningsuppdrag på ifrågavarande område. I detta

sammanhang torde få anföras, ett jag med hänsyn till de pågående utredningarna

pa jordbrukets undervisningsområde icke är beredd att nu upptaga

den undervisningsspörsmalen närstående frågan om jordbrukspremieringen.

Denna verksamhet, som för några år sedan inställdes av statsfinansiella skäl,

torde alltså tills vidare icke böra återupptagas.

Den statsunderstödda verksamheten för rationalisering av driftsförhållandena

inom husdjursskötseln skulle bliva föremål för viss omorganisation

enligt de av 1944 års riksdag godkända riktlinjerna. Omorganisationen skulle

främst beröra kontrollföreningsverksamheten och tjurföreningsverksamheten,

och den skulle innefatta bland annat, att med statsmedel avlönade husdjursinstruktörer

skulle anställas bos hushållningssällskapen. Emellertid är

kontrollföreningsverksamhetens organisation en av de frågor, vilka avses

skola utredas av vissa i det föregående nämnda, i anledning av riksdagens

begäran tillkallade utredningsmän. En annan av dessa frågor avser främjandet

av seminföreningsverksamheten, vilken utgör eu gren av tjurföreningsverksamheten.

Den med 1944 års principbeslut avsedda omorganisationen av

arbetet rörande övriga grenar av husdjursskötseln åsyftade därjämte mera

att åstadkomma en lämplig samordning mellan delta arbete och motsvarande

verksamhet på nötboskapsavelns område än att införa nya principer tor

de statliga åtgärderna. Med hänsyn till de nyligen igångsatta utredningarna

på husdjursskötselns område torde därför frågan om organisationen av denna

statliga verksamhet icke nu kunna lösas. I enlighet härmed bör alltså

jämväl frågan om anställandet hos hushållningssällskapen av husdjursinstruktörer

hållas öppen, helst som nämnda instruktörers arbetsfält skulle i

övervägande utsträckning komma att sammanfalla med arbetsfältet för nu
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

varande, för kontrollföreningsverksamhetens övervakning anställda överkontrollassistenter.

I detta sammanhang förtjänar ävenledes påpekas, att spörsmålet

om svinskötselns främjande delvis sammanhänger med frågan om

svinstamkontrollens organisation, vilken sistnämnda fråga är föremål för

övervägande inom jordbruksdepartementet på grundval av en av lantbruksstyrelsen

den 23 februari 1946 avgiven utredning.

Hushållningssällskapens verksamhet till fiskets främjande skulle enligt

1944 års principbeslut undergå viss omorganisation, innebärande bland annat

att statsbidrag skulle utgå till hela avlöningen åt hos sällskapen anställda

fiskeritjänstemän. Emellertid har 1946 års utredning angående central fiskeristyrelse

i sitt tidigare omnämnda betänkande till övervägande upptagit

jämväl frågan om organisationen av den av hushållningssällskapen bedrivna

fiskefrämjande verksamheten. Sedan yttranden inkommit över detta betänkande,

torde detta, såsom förut angivits, ånyo få anmälas för Kungl. Maj:t.

Det synes mig därför olämpligt att i nu förevarande sammanhang taga ståndpunkt

till denna verksamhets organisation. Frågan härom, inbegripet spörsmålet

om fiskeritjänstemännens avlöningsförhållanden, torde alltså tills vidare

böra hållas öppen.

Vad angår den organisatoriska gestaltningen av själva hushållningssällskapen

vill jag — såsom redan antytts — i stort sett ansluta mig till de av 1944

års riksdag godkända riktlinjerna. Hushållningssällskapen böra sålunda bibehålla

sin karaktär av lokala sammanslutningar. Den verksamhet, som

framdeles bör åvila hushållningssällskapen, synes nämligen bäst uppbäras

av relativt självständiga organ med god förankring hos jordbrukarna. Det

nuvarande villkoret, att hushållningssällskap, som åtnjuter statsbidrag för

sin verksamhet, skall ha av Kungl. Maj:t fastställda stadgar, avfattade i

huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t utfärdade allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation, finner jag böra bibehållas.

Med hänsyn till hushållningssällskapens ur det allmännas synpunkt betydelsefulla

arbetsuppgifter håller jag före, att Kungl. Maj:t bör utse ordförande

i sällskapens styrelser — förvaltningsutskotten. Av samma skäl synas landstingen

böra i viss utsträckning utse ledamöter i förvaltningsutskotten. Med

avseende å den i det föregående omnämnda frågan om arbetsblockorganisationen

anser jag i likhet med flertalet remissinstanser, att något inlemmande

helt eller delvis av denna organisation i hushållningssällskapen icke bör komma

till stånd. Arbetsblockorganisationen och hushållningssällskapen synas

representera var för sig alltför artskilda arbetsområden för att ett sådant inlemmande

skulle kunna bliva ändamålsenligt. Det torde för övrigt, i anslutning

till vad i det föregående anförts, ankomma på riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap att utreda och till Kungl. Maj:t avgiva förslag om det

framtida handhavandet av blockorganisationens arbetsuppgifter.

Enligt min mening bör, såsom även avses i de av 1944 års riksdag godkända

riktlinjerna, en lönereglering genomföras för hushållningssällskapens

tjänstemän. Av skäl, som i det följande skola närmare utvecklas, avser jag

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

17

emellertid att för denna lönereglering föreslå grunder, som i vissa avseenden

avvika från de i nyssnämnda riktlinjer förordade.

I propositionen angående riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken

upptog jag förslag till huvuddragen i den framtida organisationen av den

centrala lantbruksförvaltningen. Härvid förordade jag, att för all rationaliseringsverksamhet

på jordbrukets område skulle skapas ett gemensamt centralt

organ, vilket i stort sett skulle utgöra en sammanslagning av lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen. Jag uttalade härvid, att den närmare utformningen

av ifrågavarande organ icke nu kunde ske utan finge göras till

föremål för ytterligare utredning och övervägande samt att frågan enligt

min .mening sedermera borde slutligen lösas vid 1948 års riksdag. Då en omorganisation

av den centrala lantbruksförvaltningen på sätt, som jag nu

angivit, är aktuell, kan det icke ifrågakomma att för närvarande till behandling

upptaga spörsmålet om sådana nya tjänster inom den centrala lantbruksförvaltningen,

som må kunna finnas behövliga i anslutning till hushållningssällskapens

omorganisation. Denna och övriga hithörande frågor synas böra

lösas i samband med de större organisatoriska problem, som uppkomma i

samband med inrättandet av ett gemensamt centralorgan för rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets område. De organisatoriska förändringar

i hushållningssällskapen, som jag i det följande ämnar föreslå, synas icke

heller oundgängligen omedelbart påkalla utvidgning av lantbruksstyrelsens

personal.

Sedan jag sålunda angivit de mera principiella synpunkterna på frågan

om hushållningssällskapens omorganisation, torde jag få övergå till att närmare

behandla olika hithörande detaljspörsmål.

III. Allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation.

Gällande bestämmelser.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, gäller för närvarande —

enligt förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst villkor för statsbidrag

åt hushållningssällskap — att hushållningssällskap, som åtnjuter statsbidrag

till sin verksamhet, skall ha av Kungl. Maj:t fastställda stadgar, avfattade

i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t utfärdade allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation. Nuvarande grunder

av ifrågavarande slag återfinnas i kungörelsen den 8 jnni 1923 (nr 229) med

allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation med däri genom

kungörelserna nr 492/1932, 162/1935 och 397/1938 gjorda ändringar. Vad

angår innehållet i sålunda fastställda organisationsgrunder anhåller jag att

få hänvisa till 1944 års proposition, sidorna 31 och 32.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. Nr 76.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Av riksdagen godkända riktlinjer.

De av riksdagen godkända riktlinjerna för en omorganisation av hushållningssällskapen

innehära — såsom i det föregående anförts —■ att jämväl

framdeles skulle gälla, att statsunderstött hushållningssällskap skulle ha av

Kungl. Maj :t fastställda stadgar, avfattade i huvudsaklig överensstämmelse

med av Kungl. Maj:t utfärdade allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation. Med avseende å spörsmålet om framtida dylika grunder har

enligt 1944 års proposition min företrädare i ämbetet anfört i huvudsak följande.

Hushållningssällskaps ändamål torde i ifrågavarande grunder böra angivas

vara att främja jordbruket och därtill hörande binäringar ävensom fiske,

hemslöjd och hemvård. Ledamotskap i hushållningssällskap hör kunna vinnas

av envar kommunalt röstberättigad, inom sällskapets område mantalsskriven

person, som ingivit av ledamotsavgift åtföljd anmälan om ledamotskap.

Hushållningssällskap bör därjämte äga att kalla vem sällskapet så

önskar till ledamot. Ledamotsavgiften synes böra fastställas till bestämt belopp

och bör vidare, med i det följande angivet undantag, lämpligen fastställas

till enahanda belopp för samtliga ledamöter. Härvid synes ett belopp

av 4 kronor för år skäligt. För ledamot, som är hustru till annan ledamot,

bör dock avgiften fastställas till 2 kronor för år. Bestämmelser om ständigt

ledamotskap synas överflödiga. Givetvis bör dock den, som enligt nu gällande

stadgar inbetalat avgift såsom ständig ledamot, vara befriad från årsavgift

enligt de nya bestämmelserna. Lantbruksombud böra väljas efter proportionell

valmetod i huvudsak enligt av hushållningssällskapsutredningen

föreslagna bestämmelser, dock med bibehållande av nu gällande föreskrifter

i fråga om rösträtt. Obligatorisk föreskrift härom hör lämnas i de allmänna

grunderna för hushållningssällskaps organisation. Hushållningssällskaps räkenskapsår

bör liksom för närvarande sammanfalla med kalenderåret. Det

synes lämpligt med bestämmelser härom i förevarande grunder. Mot hushållningssällskapsutredningens

förslag rörande underavdelningar och hushållsnämnder

inom dessa synes i huvudsak intet vara att erinra. Antalet ledamöter

i hushållsnämnd bör dock i grunderna angivas till minst tre. Jämväl

hushållningssällskapsutredningens förslag till bestämmelser rörande nämnder

hos hushållningssällskapen synes böra genomföras. Tillräckliga skäl synas

icke föreligga för ändring av nu gällande bestämmelser om resekostnadsoch

traktamentsersättning till lantbruksombud m. fl.

Jordbruksutskottet har i sitt utlåtande i anledning av propositionen anfört,

att utskottet kunde i huvudsak ansluta sig till de i propositionen gjorda uttalandena

rörande allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation.

För tillgodoseende av behovet av det allmännas inflytande på hushållningssällskapens

verksamhet borde dock enligt jordbruksutskottets mening med

avseende å hushållningssällskaps förvaltningsutskott stadgas, att vederbörande

landsting, å ena sidan, och av hushållningssällskapets ledamöter utsedda

lantbruksombud, å andra sidan, skulle var för sig utse lika antal ledamöter

samt att ordföranden skulle utses av Kungl. Maj:t. Föreskrivas borde vidare

dels det högsta och det lägsta antal ledamöter, varav hushållningssällskaps

förvaltningsutskott skulle kunna bestå, och dels att dylikt förvaltningsutskott

skulle bestå av udda antal ledamöter. Vice ordförande borde lämp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

19

ligen kunna väljas av förvaltningsutskottet självt bland dess ledamöter. Enligt

utskottets mening förefölle det naturligt, att med möjligheten för landsting

att utse representanter i hushållningssällskaps förvaltningsutskott även

borde följa rätt att välja en revisor för sällskapet. Ytterligare en revisor borde

utses av länsstyrelsen och därjämte en revisor av lantbruksombuden. Revisorssuppleanter

borde utses enligt samma grunder som revisorerna. Med

landstings rätt att utse revisor för hushållningssällskap borde självklart följa

rätt för landstinget att vid behandling av hushållningssällskapets verksamhets-

och revisionsberättelser till sällskapet framföra de synpunkter på verksamheten,

som kunde befinnas påkallade.

Lantbruksstyrelsens utredning år 1945.

Lantbruksstyrelsen har i anslutning till sin utredning år 1945 upprättat

förslag till kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation.

Förslaget har grundats i huvudsak på motsvarande nu gällande

föreskrifter med de ändringar, som styrelsen ansett böra föranledas av 1944

års riksdags ställningstagande i ämnet. Styrelsen har framhållit, att någon

ändring av förordningen nr 228/1923 angående visst villkor för statsbidrag

åt hushållningssällskap icke syntes vara påkallad.

Med avseende å hushållningssällskaps ändamål har lantbruksstyrelsen

i överensstämmelse med av riksdagen godkända riktlinjer

förordat, att ändamålet skulle i organisationsgrundema angivas vara att

främja jordbruket och därtill hörande binäringar ävensom fiske, hemslöjd

och hemvård.

I fråga om ledamotskap i hushållningssällskap överensstämmer

lantbruksstyrelsens förslag om organisationsgrunder i huvudsak

med av riksdagen godkända riktlinjer. Med hänsyn till önskvärdheten av

enhetlighet i fråga om de olika hushållningssällskapens ledamotskategorier

samt i fråga om utseende av hedersledamöter i de olika hushållningssällskapen

har lantbruksstyrelsen jämväl föreslagit stadgande om att hushållningssällskap

skulle utgöras av ordinarie ledamöter och hedersledamöter samt

om att hedersledamot i hushållningssällskap skulle, dock endast efter förslag

av förvaltningsutskottet, få utses av sällskapet genom val medelst enkel röstövervikt.

Lantbruksstyrelsens förslag till allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation överensstämmer i fråga om förvaltningsutskottets

sammansättning med de av riksdagen godkända riktlinjerna.

Styrelsen har utformat sitt förslag i denna del med utgångspunkt från alt

hushållningssällskaps ordförande och vice ordförande ansetts böra vara ledamöter

i förvaltningsutskottet och i detta utöva enahanda uppdrag som i sällskapet.

Antalet ledamöter i förvaltningsutskottet har lantbruksstyrelsen funnit

av lämplighetsskäl böra fastställas till 9 eller It. Vid större ledamotsantal

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

än 11 kunde enligt lantbruksstyrelsens mening befaras, att utskottsarbetet

bleve alltför tungrott. Å andra sidan har styrelsen funnit en tillräckligt allsidig

representation i utskottet knappast kunna erhallas med ett lägre ledamotsantal

än 9. Beträffande den ställning som hushållningssällskaps verkställande

tjänsteman — sekreteraren, i lantbruksstyrelsens ifrågavarande

utredning benämnd lantbruksdirektör — skall intaga i förhållande till förvaltningsutskottet,

har lantbruksstyrelsen anfört följande.

De av riksdagen godkända riktlinjerna för en omorganisation av hushållningssällskapen

synas innebära, att hushållningssällskaps verkställande

tjänsteman skall vara sekreterare i såväl sällskapet som förvaltningsutskottet.

Däremot skall enligt samma riktlinjer den nuvarande, i så gott som

samtliga hushållningssällskap utnyttjade möjligheten att göra ifrågavarande

tjänsteman till självskriven ledamot i förvaltningsutskottet framdeles upphöra.

Lantbruksdirektörens ledamotskap i förvaltningsutskottet skall alltså

enligt riktlinjerna obligatoriskt bliva beroende av en valprocedur, i vilken

väl i allmänhet partipolitiska synpunkter torde komma att bliva i stort sett

utslagsgivande. En anordning av detta slag måste enligt lantbruksstyrelsens

mening anses synnerligen olämplig och skulle kunna bliva mycket besvärande

för befattningshavaren.

På grund härav har lantbruksstyrelsen föreslagit, att lantbruksdirektören

icke bör, såsom nu är fallet i fråga om sekreteraren, undantagas från regeln,

att befattningshavare hos hushållningssällskap icke må vara ledamot

eller suppleant i förvaltningsutskottet. Med hänsyn till lantbruksdirektörens

åsyftade ställning såsom verkställande tjänsteman har lantbruksstyrelsen

dock även ansett, att tjänstemannen i fråga bör erhålla rätt att inom hushållningssällskapet

och förvaltningsutskottet få avvikande mening antecknad

i protokollet.

Lantbruksstyrelsen har emellertid även ifrågasatt, huruvida icke spörsmålen

om förvaltningsutskottets sammansättning och den verkställande tjänstemannens

ledamotskap i förvaltningsutskottet kunde upptagas till förnyad

prövning av statsmakterna. Härom har styrelsen anfört:

Även vid godtagande av ståndpunkten, att förvaltningsutskottet bör till

viss del utses på sådant sätt, att därigenom behovet av det allmännas inflytande

på hushållningssällskapens verksamhet tillgodoses i högre grad än vad

för närvarande är fallet, torde nämligen enligt lantbruksstyrelsens mening

kunna ifrågasättas, om ändock icke en majoritet av ledamöterna i utskottet

bör utses av hushållningssällskapet självt bland dess ledamöter. Starka principiella

skäl synas lantbruksstyrelsen tala för att så bör ske. Endast under

denna förutsättning synes den korporativa idén, nämligen att vederbörande

sammanslutning själv beslutar i egna angelägenheter, kunna bliva uppehållen.

Vidare håller lantbruksstyrelsen före, att lantbruksdirektören med hänsyn

till sin tjänsteställnings art bör vara självskriven ledamot i förvaltningsutskottet.

Ett dylikt ledamotskap skulle otvivelaktigt verka befordrande på

befattningshavarens initiativförmåga och ansvarskänsla och därigenom bliva

till gagn för hushållningssällskapets verksamhet.

Lantbruksstyrelsens förslag till allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation innefattar, i anslutning till 1944 års principbeslut, förslag

om möjlighet för förvaltningsutskotten att inrätta särskilda nämnde r

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 76.

21

för vissa arbetsuppgifter. Därjämte har styrelsen förordat obligatoriskt

inrättande inom varje hushållningssällskap av en nämnd för

handhavande av sällskapets verksamhet på lanthushållets

område. Till motivering för sistberörda förslag har styrelsen

anfört följande.

Inom åtskilliga hushållningssällskap ha inrättats särskilda organ av

nämndkaraktär — såväl centrala som lokala — med övervägande antal

kvinnliga ledamöter för handhavande av hushållningssällskapens verksamhet

på lanthushållets område. Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna

för en omorganisation av hushållningssällskapen skola vidare framdeles särskilda

organ obligatoriskt finnas inrättade inom sällskapens underavdelningar

för främjande av sällskapens och avdelningarnas verksamhet på lanthushållets

område. Lantbruksstyrelsen vill nu ifrågasätta, huruvida icke de organ,

som sålunda skola vara knutna till hushållningssällskapens underavdelningar,

lämpligen böra inom varje hushållningssällskap kompletteras med

en central nämnd för handhavande av sällskapets verksamhet på lanthushållets

område. Genom en dylik anordning skulle bästa möjliga förutsättningar

skapas för att hemkonsulentverksamheten erhölle erforderligt stöd

hos hushållningssällskapens ledning och därmed för en önskvärd utveckling

av hemkonsulentverksamheten. Lantbruksstyrelsen vill föreslå, att en dylik

nämnd, förslagsvis benämnd hushållsnämnd, obligatoriskt skall inrättas hos

varje hushållningssällskap av förvaltningsutskottet.

Samtliga ledamöter, däribland ordförande, i hushållsnämnd böra utses av

förvaltningsutskottet bland hushållningssällskapets kvinnliga ledamöter för

högst fyra år. Dock synes lantbruksdirektören böra vara självskriven ledamot

i nämnden. Vice ordförande i nämnden synes denna böra utse inom

sig. Nämnden torde böra bestå av högst fem ledamöter, därest ej Kungl.

Maj :t av särskilda skäl för visst fall medgiver högre antal.

I fråga om revision av hushållningssällskaps räkenskaper

och förvaltning har lantbruksstyrelsens förslag till allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation utformats i huvudsaklig anslutning

till 1944 års riksdags ställningstagande i ämnet. Styrelsen har framhållit,

att särskild bestämmelse icke syntes erfordras rörande landstings rätt

att vid behandling av hushållningssällskaps förvaltnings- och revisionsberättelser

till sällskapet framföra de synpunkter på verksamheten, som kunde befinnas

påkallade. Dylik rätt ansåge styrelsen självfallet föreligga, utan att

särskild bestämmelse härom utfärdades.

Lantbruksstyrelsens förevarande förslag överensstämmer i fråga om h u shållningssällskaps

underavdelningar i huvudsak med av riksdagen

godkända riktlinjer. Dock har lantbruksstyrelsen beträffande de i

riktlinjerna avsedda hushållsnämnderna ansett sig böra föreslå benämningen

hushållskommittéer. Ifrågavarande ändringsförslag har styrelsen framställt

med hänsyn till styrelsens i det föregående berörda förslag om inrättande

genom förvaltningsutskotten av hushållsnämnder.

För val av lantbruksombud inom hushållningssällskap har lantbruksstyrelsen,

i huvudsaklig anslutning till 1944 års principbeslut, föreslagit

bestämmelser, innebärande att valen skulle ske enligt proportionell metod.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Sällskaps område skulle enligt förslaget indelas i valkretsar, var och en bestående

av ett eller flera hushållningsgillens områden. Där valkrets bestode

av ett gillesområde, skulle detta även utgöra ett valdistrikt. Gillesområde

skulle dock även kunna få uppdelas i två eller flera valdistrikt. Om valkrets

begtode av två eller flera gillens områden, skulle varje gillesområde utgöra

ett valdistrikt. För varje valkrets skulle väljas minst tre, högst nio ombud.

I valdistrikt, som sammanfölle med gillesområde, skulle styrelsen för gillet

utgöra valnämnd. I annat fall skulle gillesstyrelsen utse valnämnd för de

olika valdistrikten. Varken kartell- eller fraktionsbeteckningar skulle få förekomma

på valsedlar för val av lantbruksombud.

Beträffande ordningen för införandet av de nya organis ationsgrunderna

har lantbruksstyrelsen förordat, att hushållningssällskapens

stadgar skulle från och med den 1 januari 1947 vara avfattade i huvudsaklig

överensstämmelse med de nya grunderna. Härför erfordrades extra

sammanträden med hushållningssällskapen hösten 1946 samt anslag å riksstaten

för budgetåret 1946/47 till bidrag till sällskapen för dessa sammanträden.

Med avseende härå har lantbruksstyrelsen anfört följande.

Enligt för hushållningssällskapen nu gällande stadgar skall förslag till

stadgar eller ändring däri, för att anses antaget av hushållningssällskap, ha

godkänts vid två på varandra följande ordinarie sammanträden (jämför 34 §

kungörelsen nr 229/1923). Enligt samma stadgar gäller jämväl, att förslag till

ändring av hushållningssällskaps stadgar må handläggas allenast vid hushållningssällskaps

ordinarie sammanträde, dock att Kungl. Maj:t äger föreskriva,

att vid extra sammanträde, varom Kungl. Maj:t förordnat, skall behandlas

ärende av ifrågavarande slag (jämför 8 § kungörelsen nr 229/1923).

Extra sammanträde med hushållningssällskap hålles enligt stadgarna, bland

annat, då Kungl. Maj:t därom förordnar (jämför 6 § kungörelsen nr 229/

1923).

Lantbruksstyrelsen har förutsatt, att ifrågavarande omorganisation av

hushållningssällskapen kommer att slutgiltigt beslutas av 1946 års riksdag.

Styrelsen har därjämte utgått ifrån att Kungl. Maj:t förordnar, dels att extra

sammanträden med hushållningssällskapen skola hållas under år 1946 —

förslagsvis senast två månader före det ordinarie sammanträde, som varje

hushållningssällskap enligt nu gällande stadgar skall hålla under november

eller december månader — dels ock att vid ifrågavarande extra sammanträden

skall behandlas frågan om antagande av nya stadgar, avfattade i huvudsaklig

överensstämmelse med de nya allmänna grunderna för hushållningssällskaps

organisation. Under här berörda förutsättningar skulle de nya

stadgarna för hushållningssällskapen kunna tillämpas tidigast från och med

den 1 januari 1947.

I hushållningssällskapens nu gällande stadgar föreskrives, att, där Kungl.

Maj:t förordnat om extra sammanträde med vederbörande hushållningssällskap,

envar därvid närvarande röstberättigad åtnjuter, direkt av statsmedel,

ersättning för resekostnader till och från sammanträdet ävensom dagtraktamente

för en sammanträdesdag, allt enligt samma grunder, som gälla för

landstingsmän vid landstingssammanträde (jämför 22 § kungörelsen nr 229/

1923). För budgetåret 1946/47 synas därför böra av riksdagen anvisas medel

till bestridande av resekostnads- och traktamentsersättning åt röstberättigade

deltagare i de av lantbruksstyrelsen ifrågasatta extra sammanträdena med

hushållningssällskapen. Storleken av det härför erforderliga beloppet synes

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

23

på grundval av uppgifter, som lantbruksstyrelsen inhämtat av hushållningssällskapen

angående utgifter av motsvarande slag för hushållningssällskapens

ordinarie sammanträden under åren 1943 och 1944, kunna beräknas till i

runt tal 45 000 kronor. Beloppet i fråga torde böra anvisas såsom ett särskilt

förslagsanslag under rubriken Särskilt bidrag till hushållningssällskapen

för extra isammanträden.

Lantbruksstyrelsens förslag till allmänna grunder för hushållningssällskapens

organisation innefattar även förslag till vissa övergångsbestämmelser.

De föreslagna övergångsbestämmelserna innebära, att förvaltningsutskott

skulle första gången utses enligt de nya grunderna för åren 1947—1950. Revisorer

skulle första gången utses enligt de nya grunderna för år 1947. Enligt

lantbruksstyrelsens förslag skulle landstingen av Kungl. Maj:t anmodas att

vid sina lagtima möten år 1947 utse ledamöter i förvaltningsutskotten och

revisorer.

I enlighet med de föreslagna övergångsbestämmelserna skulle lantbruksombud

jämlikt de nya grunderna första gången utses för åren 1949—1952,

varjämte lantbruksombudens uppgift skulle intill utgången av år 1948 handhavas

av de lantbruksombud, som senast (före den 1 januari 1947) utsetts enligt

de gamla grunderna. De föreslagna övergångsbestämmelserna rörande

lantbruksombud ha utformats med utgångspunkt från att val av lantbruksombud

för hushållningssällskapen enligt nuvarande stadgar i regel förrättats

under hösten år 1944 för åren 1945—1948 samt att, där så icke skett, dylika

val skulle bliva förrättade under hösten år 1945 för åren 1946—1949. Med

hänsyn till att första valet av lantbruksombud enligt de nya grunderna ansetts

böra förberedas av de förvaltningsutskott, vilkas mandattid skulle börja

den 1 januari 1947, ävensom till att 1947 års ordinarie sammanträden med

hushållningssällskapen ansetts böra fatta beslut i vissa avseenden rörande

ifrågavarande val, har lantbruksstyrelsen ansett detta icke kunna avse mandattid

före den 1 januari 1949.

Enligt de av lantbruksstyrelsen föreslagna övergångsbestämmelserna skulle

uppdelningen i hushållningsgillen vara genomförd senast den 1 januari 1948.

Ifrågavarande tidpunkt har av lantbruksstyrelsen valts med hänsyn till att val

av lantbruksombud enligt de nya grunderna avsåges äga rum på hösten

år 1948 och till att berörda uppdelning avsåges utgöra grundval för indelningen

i valkretsar. För första sammanträde med gille skulle förvaltningsutskottet

bestämma tid och plats samt utse sammankallande, vilken skulle

föra ordet till dess ordförande blivit utsedd.

Yttranden.

Lantbruksstyrelsens synpunkter och förslag rörande allmänna grunder för

hushållningssällskaps organisation ha i flertalet yttranden i huvudsak biträtts

eller lämnats utan erinran.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Rörande lantbruksstyrelsens förslag om ledamotskap i hushållningssällskap

ha dock Gävleborgs och Norrbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott föreslagit sådan ändring, att årsavgiften för

ordinarie ledamot skulle utgöra, enligt förstnämnda förvaltningsutskotts förslag

3 kronor och enligt sistnämnda förvaltningsutskotts förslag 2 kronor.

Med avseende å frågan om förvaltningsutskottets sammansättning

ha vidare hushållningssällskapens ombud samt flertalet av hushållningssällskapens

förvaltningsutskott i huvudsak anslutit sig till lantbruksstyrelsens

uttalande om att frågan borde prövas på nytt och att i varje fall

en majoritet i utskottet borde utses av sällskapet självt. Stockholms läns och

stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott har härvid särskilt uttalat,

att ordförande och vice ordförande borde väljas av vederbörande sällskap

självt. Förvaltningsutskotten i Kristianstads och Norrbottens läns hushållningssällskap

anse, att förvaltningsutskottet borde liksom nu i sin helhet utses

av sällskapet självt. Hushållningssällskapens ombud och åtskilliga av hushållningssällskapens

förvaltningsutskott ha därjämte särskilt understrukit

lantbruksstyrelsens åsikt, att den verkställande tjänstemannen borde vara

självskriven ledamot i förvaltningsutskottet eller — om detta icke bleve fallet

—- icke vara valbar till förvaltningsutskottet. Denna åsikt delas jämväl

av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund. Under förutsättning att

landstingen skulle välja ledamöter i hushållningssällskapens förvaltningsutskott,

borde enligt den av hushållningssällskapens ombud uttalade meningen

bestämmelser införas därom, att valen i fråga finge ske enligt proportionell

metod. Därest landsting skulle utse ledamöter i hushållningssällskaps förvaltningsutskott

och därjämte lantbruksdirektören skulle vara självskriven ledamot

i utskottet, ha ombuden ävensom Kopparbergs låns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ansett, att antalet ledamöter borde fastställas till

10 eller 12.

Beträffande förslaget om inrättande inom varje hushållningssällskap av

en nämnd — hushållsnämnd ■— för handhavande av sällskapets

verksamhet på lanthushållets område har Jönköpings

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott påpekat, att ordförande

i dylik nämnd vore avsedd att utses av hushållningssällskapets förvaltningsutskott,

medan ordförande i annan nämnd inom sällskapet vore avsedd att

utses av nämnden själv. Utskottet ansåge enhetliga bestämmelser i detta avseende

önskvärda. Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

har uttalat, att endast en majoritet av ledamöterna i hushållsnämnden borde

vara kvinnliga.

Lantbruksstyrelsens förslag rörande revision av hushållningssällskaps

räkenskaper och förvaltning föreslås av Kristianstads

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott ändrat på så sätt, att revisorerna

skulle utses enligt samma grunder som för närvarande. Gävleborgs

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har förordat, att den tid, inom

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

25

vilken sällskaps räkenskaper tillika med förvaltningsutskottets förvaltningsberättelse

skulle överlämnas till revisorerna, utsträcktes — från av lantbruksstyrelsen

föreslagna fyra —- till sex månader efter räkenskapsårets utgång.

Lantbruksstyrelsens förslag rörande hushållningssällskaps underavdelningar

har från Kronobergs och Värmlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott rönt den invändningen, att gillesombud borde

utses av hushållningssällskapets förvaltningsutskott i stället för av vederbörande

gille. Förstnämnda hushållningssällskaps förvaltningsutskott har vidare

uttalat, att hushållningsgille borde sammanträda i januari eller februari

månader för avgivande av förvaltningsberättelse och för planläggning av

verksamheten samt att hushållsombud borde utses av förvaltningsutskottet.

Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ansett det kunna

ifrågasättas, om icke hushållsombud borde utses av den centrala hushållsnämnden.

Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har

uttalat, att hushållningsgilles ordinarie sammanträde borde hållas minst 50

dagar före hushållningssällskapets ordinarie sammanträde i syfte att gillet

skulle få tillfälle att i vederbörlig tid inkomma till hushållningssällskapet

med framställning, avsedd att behandlas vid sällskapets ordinarie sammanträde.

Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ifrågasatt,

om ej den inom vissa hushållningssällskap förekommande indelningen i

såväl högre som lägre underavdelningar borde kunna få bibehållas.

Vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott ha framfört erinringar rörande

lantbruksstyrelsens förslag i fråga om val av lantbruksombud

och i fråga om vissa ersättnings- och ordningsspörsmål. Sålunda

anser Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att

minimiantalet lantbruksombud för varje valkrets inom hushållningssällskapet

borde — med hänsyn till de långa avstånden i länet — utgöra ett i stället

för det av lantbruksstyrelsen föreslagna antalet tre. Värmlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott anser, att vederbörande förvaltningsutskott

borde verkställa alla förarbeten till val av lantbruksombud och att

därför icke, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, hushållningsgilles styrelse

skulle ha att i vissa fall utse valnämnd. Enligt utskottets mening borde den av

lantbruksstyrelsen föreslagna föreskriften om valets annonsering alternativt i

hushållningssällskapets tidskrift kunna utgå, enär ett flertal sällskap saknade

egen tidskrift. Det av lantbruksstyrelsen föreslagna förbudet mot samverkan

vid ifrågavarande val av två eller flera grupper har utskottet icke ansett motiverat.

Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har under

hänvisning till de långa avstånden i länet uttalat önskvärdheten av att, då

fråga vore om vissa extra sammanträden med hushållningssällskap, traktamente

måtte få utgå till lantbruksombuden även för resdagar. Kronobergs

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott anser, att protokoll för sammanträde

med av förvaltningsutskott tillsatt nämnd borde justeras av ordföranden

ensam och sålunda icke, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, av ordföranden

jämte två justeringsmän. Gävleborgs läns hushållningssällskaps för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

vciltningsutskott förordar, att hushållningssällskaps årliga verksamhetsberättelse

till lantbruksstyrelsen skulle avgivas före juni månads utgång i stället

för, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, före april månads utgång.

Slutligen må jag här erinra om att 194-2 års jordbrukskommitté i sitt betänkande

framhållit, att ett genomförande av den av kommittén förordade

arbetsfördelningen mellan hushållningssällskapen och lantbruksnämnderna

enligt kommitténs uppfattning borde föranleda en omprövning av riksdagens

ställningstagande år 1944 till frågan om sammansättningen av hushållningssällskapens

förvaltningsutskott.

Departementschefen.

I det föregående har jag uttalat, att hushållningssällskapen böra bibehålla

sin karaktär av lokala sammanslutningar och att sällskap, som åtnjuter statsbidrag

bör ha av Kungl. Maj:t fastställda stadgar, avfattade i huvudsaklig

överensstämmelse med av Kungl. Maj:t utfärdade allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation. Förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående

visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap torde därför i fortsättningen

böra gälla i oförändrat skick. Det av lantbruksstyrelsen framlagda

förslaget till dylika allmänna grunder, vilket i huvudsak överensstämmer

med av 1944 års riksdag godkända riktlinjer, finner jag mig i stort sett kunna

godtaga.

Enligt lantbruksstyrelsens förslag skulle hushållningssällskaps ändamål i

de nya allmänna grunderna för hushållningssällskaps organisation angivas

vara att främja jordbruket och därtill hörande binäringar ävensom fiske,

hemslöjd och hemvård. I det föregående har jag emellertid uttalat uppfattningen,

att hushållningssällskapens undervisnings- och upplysningsverksamhet

på det husliga arbetets område bör överflyttas till landstingen. Med hänsyn

härtill torde främjandet av hemvården icke böra upptagas i stadgarna

såsom en arbetsuppgift för hushållningssällskapen. I de nya allmänna grunderna

för hushållningssällskapens organisation synes mig sällskapens ändamål

böra angivas vara att främja jordbruket och därtill hörande binäringar

ävensom fiske och hemslöjd.

I betraktande av hushållningssällskapens ställning såsom allmänna organ

för jordbrukets främjande synes det skäligt, att sällskapen skola vara i möjligaste

mån öppna för vem som helst, som önskar inträda såsom ledamot.

Jag förordar därför i likhet med lantbruksstyrelsen en sådan utformning av

bestämmelserna om ledamotskap i hushållningssällskap, att envar kommunalt

röstberättigad skall äga att, efter därom gjord av ledamotsavgift åtföljd

skriftlig anmälan, inträda såsom ledamot i hushållningssällskap, inom vars

område han är mantalsskriven. Enligt min mening synes skäl icke föreligga

att, såsom två hushållningssällskaps förvaltningsutskott ifrågasatt, i övrigt

vidtaga någon ändring i huvudsak av det av lantbruksstyrelsen i väsentlig

överensstämmelse med av 1944 års riksdag godkända riktlinjer framlagda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

27

förslaget till bestämmelser om ledamotskap i hushållningssällskap. Ledamotsavgiften

till sällskapet bör alltså utgöra 4 kronor för år, dock att avgiften för

hustru till ledamot bör vara 2 kronor för år.

Tidigare har jag såsom min uppfattning uttalat, att Kungl. Maj:t bör förordna

ordförande i hushållningssällskapens förvaltningsutskott och att landstingen

böra utse vissa ledamöter i utskotten. Jag torde nu få närmare utveckla

mina synpunkter på denna fråga. Ordförande i hushållningssällskaps

förvaltningsutskott torde även böra vara ordförande i sällskapet. Det är

uppenbarligen lämpligast att dessa poster sammanhållas i en hand för undvikande

av slitningar inom sällskapen. Emellertid synes, såsom lantbruksstyrelsen

föreslagit, även hushållningssällskaps verkställande tjänsteman böra

vara självskriven ledamot i förvaltningsutskottet. Härför talar bland annat

den omständigheten, att denne tjänsteman avses skola bliva självskriven ledamot

i lantbruksnämnden. Liksom hushållningssällskaps verkställande tjänsteman

alltså bör vara ledamot i såväl hushållningssällskapets förvaltningsutskott

som lantbruksnämnden, synes mig lantbruksnämndens verkställande

tjänsteman böra vara självskriven ledamot i båda organen. Då jag tidigare

denna dag framlagt förslag om ledamotskap i lantbruksnämnd för nämndens

verkställande tjänsteman, får jag alltså nu förorda, att denne tjänsteman insättes

såsom ledamot i hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Utöver

här nämnda tre ledamöter torde utskottet böra bestå av åtta ledamöter. Av

dessa torde i anslutning till riksdagens tidigare ståndpunktstagande fyra

böra utses av hushållningssällskapet och fyra av landstinget. I enahanda

ordning bör utses minst en suppleant för en var av de valda ledamöterna i

förvaltningsutskottet. Man torde kunna utgå från att landstingen vid val av

ledamöter och suppleanter i hushållningssällskapens förvaltningsutskott söka

att liksom vid andra liknande val inom landstingen tillgodose olika meningsriktningar.

Särskilda bestämmelser om dessa vals förrättande enligt proportionell

metod synas därför icke behövliga. Hushållningssällskaps förvaltningsutskott

bör äga att inom sig utse vice ordförande, vilken även bör vara

vice ordförande i hushållningssällskapet. Annan befattningshavare hos hushållningssällskap

än den verkställande tjänstemannen bör icke få vara ledamot

i förvaltningsutskottet.

Såsom lantbruksstyrelsen i anslutning till 1944 års principbeslut föreslagit,

böra organisationsgrunderna för hushållningssällskapen stadga om rätt

för förvaltningsutskotten att inrätta särskilda nämnder inom hushållningssällskapen

för handhavande av skilda grenar av sällskapens verksamhet eller

för beredning av vissa ärenden. Genom en dylik anordning torde behovet

av speciell sakkunskap för vissa arbetsuppgifter kunna tillgodoses. Av vad

jag i det föregående uttalat rörande organisationen av hemvårdens främjande

följer emellertid, att inrättande av särskilda organ på lanthushållets område

genom hushållningssällskapens förvaltningsutskott icke bör ske. Föreskrifter

om dylika organ böra därför icke intagas i de allmänna grunderna

för hushållningssällskapens organisation.

Hushållningssällskaps räkenskapsår synes, såsom lantbruksstyrelsen före
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

slagit i anslutning till de av riksdagen godkända riktlinjerna, böra i de allmänna

organisationsgrunderna för hushållningssällskapen fastställas till att

liksom nu sammanfalla med kalenderåret. Räkenskaperna böra vidare, såsom

även avsetts i berörda riktlinjer, granskas av tre revisorer, utsedda av

respektive länsstyrelsen, hushållningssällskapet och landstinget. Det synes

lämpligt, att landstinget årligen tillställes berättelse över sällskapets verksamhet

under nästföregående år i syfte att landstinget skall erhålla tillfälle att

taga del av verksamheten. Givetvis skall landsting äga rätt att till sällskapet

framföra de synpunkter på densamma, som kunna befinnas påkallade. Det

måste nämligen ligga i sakens natur, att, då landstinget utser revisor, landstinget

skall äga rätt att till sällskapet framföra sina erinringar i anledning

av den kännedom om sällskapets verksamhet och ekonomi, som landstinget

erhållit.

Lantbruksstyrelsen har i anslutning till 1944 års principbeslut utformat

förslag till bestämmelser om uppdelning av hushållningssällskapen i underavdelningar,

omfattande i regel minst en socken och benämnda liushållningsgillen,

samt om inrättande inom gillena av särskilda organ, hushållskonnnittéer,

på lanthushållets område. Då förslaget rörande hushållningsgillens

inrättande synes på ett ändamålsenligt sätt kunna tillgodose hushållningssällskapens

behov av ortsorgan för sin verksamhet, finner jag mig böra i huvudsak

biträda detsamma. Särskilda bestämmelser om annan typ av underavdelningar

än hushållningsgillen synas mig icke behövliga. Det torde vara

mest ändamålsenligt, att hushållningsgille självt skall äga utse ombud för

olika delar av gillets område med uppgift att tillvarataga hushållningssällskapets

och gillets intressen. Gillena ha uppenbarligen själva de bästa förutsättningar

att på grund av sin personkännedom finna de lämpligaste ombuden.

I anslutning till mina uttalanden i det föregående böra några föreskrifter

icke meddelas rörande särskilda lanthushållsorgan inom gillena.

I överensstämmelse med den av 1944 års riksdag godkända principen böra

val av lantbruksombud inom hushållningssällskapen obligatoriskt verkställas

enligt proportionell metod. Att, såsom från visst håll ifrågasatts, fastställa

lägre minimiantal lantbruksombud för varje valkrets än som av lantbruksstyrelsen

föreslagits — tre — synes icke lämpligt, enär vid lägre antal

den proportionella valmetoden knappast skulle erhålla någon reell innebörd.

Genom att -— såsom är avsett med lantbruksstyrelsens förslag —- öppna möjlighet

att uppdela valkrets i två eller flera valdistrikt med val inom varje

valdistrikt synas alltför långa avstånd till vallokalen kunna undvikas. Lantbruksstyrelsen

har ifrågasatt bestämmelser om att kartell- och fraktionsbeteckningar

icke skulle få förekomma å valsedel för val av lantbruksombud.

Enligt min mening torde det principiellt sett vara lämpligast, om dylika

beteckningar icke förekomma. Något direkt stadgande härom synes dock ej

böra upptagas utan torde bestämmelserna i ämnet böra ansluta sig till motsvarande

föreskrifter i fråga om val inom landsting. Såsom lantbruksstyrelsen

förordat, bör för valdistrikt, som sammanfaller med hushållningsgilles

område, gillets styrelse utgöra valnämnd. Jag utgår från att valdistrikt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

29

i regel kommer att sammanfalla med hushållningsgilles område. Där valdistrikt

undantagsvis måste utgöra del av hushållningsgilles område, hör

därför gillets styrelse ha att utse valnämnd för distriktet. Sålunda bör det

icke, såsom från något håll ifrågasatts, i sistnämnda fall ankomma på förvaltningsutskottet

att utse nämnden. Däremot synes förvaltningsutskottet

böra äga, om utskottet så beslutar, utöka varje valnämnd med en av utskottet

förordnad ledamot. Bestämmelserna om val av lantbruksombud skulle

enligt lantbruksstyrelsens förslag intagas i kungörelsen med allmänna grunder

för hushållningssällskaps organisation. Med hänsyn till önskvärdheten av

att dels hushållningssällskapens stadgar icke tyngas av allför många detaljföreskrifter

och dels valbestämmelserna kunna ändras utan att samtliga sällskaps

stadgar i anslutning därtill behöva ändras, synas emellertid bestämmelserna

rörande valen böra upptagas i en särskild författning.

Vad lantbruksstyrelsens förevarande förslag innehåller i fråga om tidpunkten

för sammanträden samt för berättelsers avgivande och dylikt synes i

huvudsak böra vinna tillämpning. De föreskrifter om möjlighet att anföra

besvär i anställnings- och avlöningsfrågor, som jag i det följande kommer

att föreslå, torde böra intagas i de allmänna grunderna för hushållningssällskaps

organisation.

Vad angår ordningen för införandet av de nya organisationsgrundema för

hushållningssällskapen har lantbruksstyrelsen, med utgångspunkt från att

sällskapens omorganisationsfråga skulle lösas vid 1946 års riksdag, framlagt

ett förslag, som innebär, att hushållningssällskapens stadgar skulle från

och med den 1 januari 1947 vara avfattade i huvudsaklig överensstämmelse

med de nya grunderna. Med godtagande i princip av den av lantbruksstyrelsen

förordade ordningen för omorganisationens genomförande anser jag, att

Kungl. Maj:t bör förordna, att extra sammanträden med hushållningssällskapen

skola hållas under hösten år 1947 för behandling av frågan om antagande

av nya stadgar, avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med de

nya allmänna grunderna för hushållningssällskaps organisation. På så sätt

skulle de nya stadgarna för hushållningssällskapen kunna tillämpas från

och med den 1 januari 1948. Frågan om förordnande av de föreslagna extra

sammanträdena med hushållningssällskapen torde jag ånyo få anmäla för

Kungl. Maj:t, sedan riksdagen fattat beslut i nu förevarande organisationsspörsmål.

Medel torde, såsom lantbruksstyrelsen ifrågasatt, böra ställas till

förfogande för bestridande av resekostnads- och traktamentsersättning åt

röstberättigade deltagare i nämnda extra sammanträden. För detta ändamål

erforderligt belopp — av lantbruksstyrelsen beräknat till omkring 45 000

kronor — torde, med hänsyn till det samband som förefinnes mellan detta

organisationsförslag och förslaget om lantbruksnämndernas organisation,

lämpligen kunna bestridas från det anslag å 600 000 kronor till Förberedande

organisatoriska åtgärder i samband med jordbrukets rationalisering, vars

anvisande för nästa budgetår förordats i propositionen angående riktlinjer

för den framtida jordbrukspolitiken.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

I fråga om övergångsbestämmelser till de allmänna grunderna för hushållningssällskaps

organisation torde i anslutning till lantbruksstyrelsens förslag

lantbruksombud första gången böra utses enligt de nya grunderna för åren

1950—1953. Intill utgången av år 1949 böra lantbruksombudens funktioner

utövas av de nuvarande lantbruksombuden. Val av lantbruksombud enligt

nu gällande grunder skulle alltså icke mera behöva äga rum. Förvaltningsutskott

och revisorer böra första gången utses enligt de nya grunderna för

åren 1948—1951 respektive för år 1948. Sedan riksdagen fattat beslut i

förevarande organisationsfrågor, torde jag därför få för Kungl. Maj:t anmäla

frågan om anmodan till landstingen att vid sina lagtima möten år 1947

utse ledamöter i hushållningssällskapens förvaltningsutskott och revisorer

för sällskapen. Uppdelningen i hushållningsgillen synes böra vara genomförd

senast den 1 januari 1949.

I överensstämmelse med vad nu anförts, har inom jordbruksdepartementet

upprättats förslag till kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation. För att för riksdagen underlätta överblicken över

förevarande organisationsfrågor torde förslaget böra såsom Bilaga fogas vid

detta protokoll.

IV. Befattningar hos hushållningssällskapen.

Gällande bestämmelser.

För fullgörande av sina arbetsuppgifter ha hushållningssällskapen hos sig

inrättat befattningar av skilda slag. Hos varje hushållningssällskap finnas

sålunda en befattning såsom verkställande tjänsteman, benämnd sekreterare,

samt ett olika antal befattningar av annat slag, exempelvis befattningar såsom

jordbrukskonsulenter, husdjurskonsulenter, hemkonsulenter, trädgårdstjänstemän,

fiskeritjänstemän, vandringsrättare, överkontrollassistenter, kamrerare,

kassörer och expeditionsbiträden. För vissa av hushållningssällskapens

befattningar utgå särskilda statsbidrag till avlöningar. De kategorier av befattningar,

för vilka detta är fallet, äro befattningar såsom sekreterare, jordbrukskonsulenter

(inbegripet husdjurskonsulenter), hemkonsulenter, vandringsrättare

och täckdikningsförmän. Därjämte utgå statsbidrag till hushållningssällskapen

för vissa kostnader för dels anställande av fiskeritjänstemän

och dels kontrollföreningsverksamhetens övervakning genom överkontrollassistenter

ävensom till kostnader för extra arbetskraft för handhavande av

förmedling av statsbidrag till täckdikning och gödselvårdsanläggningar.

Bestämmelser rörande statsbidrag till avlönande av befattningshavare hos

hushållningssällskapen ha meddelats i följande författningar, nämligen

1) kungörelsen den 30 maj 1924 (nr 164) angående statsbidrag till avlönande

av sekreterare hos hushållningssällskap, ändrad genom kungörelsen

nr 559/1937;

2) kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 515) angående statsbidrag till avlönande

av jordbrukskonsulenter, ändrad genom kungörelserna nr 443/1928,

560/1937 och 235/1939;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 76.

31

3) kungörelsen den 11 juni 1937 (nr 372) angående provisorisk avlöningsförbättring

åt vissa jordbrukskonsulenter;

4) kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 400) angående statsbidrag till avlönande

av hemkonsulenter;

5) kungörelsen den 19 augusti 1921 (nr 514) angående statsbidrag till avlönande

av vandringsrättare, ändrad genom kungörelserna nr 561/1937, 398/

1938 och 604/1938;

6) kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 399) angående provisorisk avlöningsförbättring

åt vissa vandringsrättare;

7) kungörelsen den 12 juni 1931 (nr 215) angående statsbidrag till avlönande

av täckdikningsförmän.

Bestämmelser om statsbidrag till hushållningssällskapen för kostnader för

anställande av fiskeritjänstemän ha meddelats i kungörelsen den 7 april 1933

(nr 125) angående statsbidrag till vissa åtgärder för fiskerinäringens befrämjande,

ändrad genom kungörelserna nr 573/1937 och 239/1939. Motsvarande

bestämmelser om bidrag för kontrollföreningsverksamhetens övervakning

genom överkontrollassistenter ävensom för extra arbetskraft för handhavande

av förmedling av statsbidrag till täckdikning och gödselvårdsanläggningar

ha meddelats i kungörelserna angående statsbidrag till respektive

kontrollföreningsverksamheten (nr 248/1941 och 185/1945), täckdikning (nr

434/1933, 572/1937 och 350/1945) och gödselvårdsanläggningar (nr 435/1933,

189/1934, 119/1936, 567/1937, 355/1940 och 793/1945).

Resekostnads- och traktamentsersättning åt befattningshavare hos hushållningssällskap

utgår i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen i ämnet

den 14 december 1934 (nr 603), vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen

nr 598/1942.

Enligt reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt

med däri senare gjorda ändringar och tillägg kunna hos hushållningssällskapen

anställda befattningshavare beredas delaktighet i anstalten. Sådant

delägareskap tillkommer sällskapens sekreterare ävensom med statsbidrag

avlönade jordbrukskonsulenter — husdjurskonsulenter inbegripna —

och hemkonsulenter utan att särskilda åtgärder vidtagits beträffande befattningarna.

Övriga befattningshavare kunna däremot icke bliva delägare i

pensionsanstalten, med mindre vederbörande befattningar reglerats av sällskapet

och lantbruksstyrelsen godkänt regleringen.

Av riksdagen godkända riktlinjer.

Med avseende å frågan om befattningar hos hushållningssällskapen ha i

princippropositionen gjorts uttalanden av min företrädare av i huvudsak

följande innebörd.

Hushållningssällskapsutredningens allmänna synpunkter och förslag rörande

olika slag av befattningar hos hushållningssällskap föranledde i huvudsak

icke några erinringar. Sekreterare hos hushållningssällskap borde

framdeles benämnas lantbruksdirektör. Den nuvarande benämningen konsulent

för de främsta fältarbetande befattningshavarna syntes böra bibehål
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

las. Benämningen fiskerikonsulent vore lämpligare än fiskeriinstruktör. Slutligen

borde den nuvarande benämningen vandringsrättare ersättas av instruktör.

Statsbidrag borde utgå till avlönande av lantbruksdirektör, jordbrukskonsulent,

husdjurskonsulent, trädgårdskonsulent, ungdomskonsulent, hemkonsulent,

fiskerikonsulent, jordbruksinstruktör, husdjursinstruktör, ungdomsinstruktör,

heminstruktör, kamrerare, kontorsbiträde och skrivbiträde

hos hushållningssällskapen.

Departementschefen avsåge icke att närmare ingå på frågan om det antal

med statsbidrag avlönade befattningshavare av olika slag, som borde finnas

hos de särskilda hushållningssällskapen. Endast den ram, inom vilken antalet

dylika befattningshavare hos sällskapen borde kunna begränsas, skulle

angivas. I enlighet härmed beräknades, att statsbidrag borde utgå till följande

antal befattningshavare av olika slag hos hushållningssällskapen,

nämligen

26 lantbruksdirektörer,

34 jordbrukskonsulenter,

26 husdjurskonsulenter,

26 trädgårdskonsulenter,

26 ungdomskonsulenter,

30 hemkonsulenter,

32 fiskerikonsulenter,

102 jordbruksinstruktörer,

26 husdjursinstruktörer,

26 ungdomsinstruktörer,

23 heminstruktörer,

26 kamrerare,

26 kontorsbiträden och

26 skrivbiträden.

I fråga om kamrerare borde räknas med 6 kamrerare i en högre och 20

kamrerare i en lägre löneställning.

Vägande skäl funnes tala för en omreglering av lönerna för hushållningssällskapens

befattningshavare. För dessa borde meddelas avlönings- och anställningsbestämmelser

liknande dem, som gällde för lantbruks-, lantmannaoch

lanthushållsskolornas befattningshavare.

Styrelse för skola, som nu sagts, ägde rätt att med anlitande av andra

medel än statsmedel utbetala högre lön till vederbörande befattningshavare

än fastställd minimilön. Tillämpningen av denna princip i fråga om hushållningssällskapen

kunde befaras medföra, att jämväl framdeles komme att

kvarstå de nu betydande, av olika skäl icke önskvärda variationerna i lönehänseende

mellan befattningshavare av samma kategori hos olika hushållningssällskap.

Grundlönerna för befattningshavare hos sällskapen borde därför

fastställas till bestämda belopp. Härav följde, att sällskapen i regel ej

heller borde äga rätt att lämna befattningshavare särskild ersättning för uppdrag

inom vederbörandes tjänstgöringsområde. Undantag från denna bestämmelse

borde kunna medgivas av lantbruksstyrelsen. Jämväl frågan om rätt

för befattningshavare att inneha annan avlönad befattning hos hushållningssällskapet

eller stadigvarande anställning eller uppdrag utanför sällskapets

verksamhetsområde borde ankomma på prövning av lantbruksstyrelsen. Det

syntes dock skäligt, att hushållningssällskapet finge äga besluta, att befattningshavare,

som vid de nya avlöningsbestämmelsernas ikraftträdande ätnjöte

högre löneförmåner från sällskapet än sagda bestämmelser medgåve,

även framdeles skulle bibehållas vid den högre lönen genom tillskott av sällskapets

egna medel.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Det vore synnerligen önskvärt, att löneförmånerna för hushållningssällskapens

befattningshavare, där så kunde ske, bragtes i relation till dem, som

gällde för jämförliga befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalterna.

Vid jämförelser i nu förevarande avseende borde till de för skolornas be1

attningshavare gällande kontanta minimigrundlönema läggas värdet av fri

bostad och erforderligt bränsle. Härvid räknade departementschefen med den

mmimiersättning, söm dylik befattningshavare enligt gällande bestämmelser

agde uppbära, därest nämnda naturaförmåner icke kunde lämnas, eller i

fråga om föreståndare för lantmannaskola 1 200 kronor, i fråga om ordinarie

ämneslärare med eget hushall 900 kronor, i fråga om extra ordinarie ämneslärare

med eget hushall 500 kronor, i fråga om föreståndarinna vid lanthus

hållsskola 500 kronor samt i fråga om ordinarie ämneslärarinna och extra

ordinarie ämneslärarinna med helårstjänstgöring vid dylik skola 300 kronor.

Frågan om de olika befattningshavarnas löneplacering borde i förevarande

sammanhang endast bliva föremål för det preliminära bedömande, som

erfordrades för beräknandet av kostnadsramen. Vid kostnadsberäkningarna

hade man utgått från de i följande sammanställning angivna löneförmånerna

för hushållningssällskapens befattningshavare (till jämförelse hade angivits

gällande löneförmåner, värdet av bostad och bränsle inberäknat, för vissa

befattningshavare vid lägre lantbruksundervisningsanstalter med helårstjänstgöring)

:

Befattningshavare

Grundlön

kronor

Ålderstillägg

kronor

(efter respektive

3, 6, 9 och 12 år)

Slutlön

kronor

Lantbruksdirektör.....................

10110

3 å 480

11 550

Föreståndare vid lantmannaskola............

8 760

3 å 480

10 200

Jordbrukskonsulent................

7 200

4 å 480

9 120

Husdjurskonsulent.............•......

7 200

4 å 480

9 120

Trädgårdskonsulent.........................

6 420

4 å 480

8 340

Ämneslärare vid lantmannaskola.............

6 420

4 å 480

8 340

Ungdomskonsulent......................

4 740

2 å 240

5 220

Extra ordinarie ämneslärare vid lantmannaskola

4 500

2 å 240

4 980

Föreståndarinna vid lanthushållsskola.........

5 252

3 å 300

6 152

Hemkonsulent.......................

4 200

4 å 300

5 400

Ämneslärarinna vid lanthushållsskola.........

3 780

4 å 300

4 980

Fiskerikonsulent......................

3 900

4 å 300

5 100

Jordbruksinstruktör...............

3 600

4 å 300

4 8<’0

Husdjursinstruktör.......................

3 600

4 å 300

4 800

Ungdomsinstruktör.................

Extra ordinarie ämneslärarinna vid lanthus-

3 000

2 å 300

3 600

hållsskola ..........................

2 900

2 ä 150

3 200

Heminstruktör..........................

2 700

2 å 150

3 000

Kamrerare...................

6 000

4 å 480

7 920

> ...

5100

4 å 480

7 020

Kontorsbiträde..................

2 700

4 å 150

3 300

Skrivbiträde........................

2 400

4 å 150

3 000

Enligt gällande bestämmelser för avlöning till föreståndare och lärare vid

lantbruksundervisningsanstalt kunde befattningshavare, som hade övergått

till befattning vid lantbruksundervisningsanstalt från att ha varit jordbrukseller

husdjurskonsulent respektive hemkonsulent hos hushållningssällskap, av

Kungl. Maj:t medgivas rätt att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid,

befattningshavaren hade innehaft sådan anställning. Enahanda bestämmelser

borde gälla vid ungdomskonsulents övergång till befattning vid lantbruksundervisningsanstalt

samt i fråga om befattningshavare vid dylik un
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 76. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

dervisningsanstalt, som hade övergått till befattning hos hushållningssällskap.

Ävenledes borde genomgående tjänsteårsberäkning för ålderstilläggs

åtnjutande kunna medgivas på de för lantbruksundervisningsanstalts befattningshavare

nu gällande villkoren vid befordran av jordbrukskonsulent till

lantbruksdirektör, ungdomskonsulent till jordbruks- eller husdjurskonsulent,

ungdomsinstruktör till jordbruks- eller husdjursinstruktör samt skrivbiträde

till kontorsbiträde hos hushållningssällskap. Liksom med statsbidrag avlönade

befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalterna borde dylika

tjänstemän hos hushållningssällskapen äga åtnjuta rörligt tillägg och kristillägg

å grundlön, ålderstillägg och vikariatsersättning under samma förutsättningar

och enligt enahanda grunder, som enligt civila avlöningsreglementet

gällde för ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen.

Vad anginge tillsättandet av befattningshavare hos hushållningssällskap

syntes i fråga om lantbruksdirektör och konsulent böra i huvudsak gälla

samma bestämmelser som för föreståndare och lärare vid lantbruksundervisningsanstalt.

Övriga befattningshavare hos hushållningssällskap borde tillsättas

av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott utan föregående

prövning hos lantbruksstyrelsen av sökandes kompetens.

I sitt utlåtande i anledning av 1944 års proposition har jordbruksutskottet

i huvudsak biträtt eller lämnat utan erinran vad i propositionen anförts rörande

befattningar hos hushållningssällskapen. Ett ståndpunktstagande från

riksdagens sida till propositionens förslag i nu förevarande avseende innebure

icke, att riksdagen toge definitiv ställning till frågan om lönebeloppens

storlek, utan borde enligt utskottets mening fattas allenast såsom ett

uttalande från riksdagens sida rörande de huvudsakliga riktlinjerna för de

fortsatta övervägandena i ämnet.

Lantbruksstyrelsens utredningar åren 1945 oeh 1946.

Lantbruksstyrelsen har i anslutning till av 1944 års riksdag godkända riktlinjer

i sina utredningar åren 1945 och 1946 behandlat frågan om antalet

statsbidragsav lönade befattningshavare hos hushållningssällskapen.

I förstnämnda utredning har styrelsen härvid anfört,

att stora svårigheter mötte, då det gällde att taga ställning till vilket antal

dylika befattningar av olika slag, som borde beräknas för varje hushållningssällskap.

Sedan den nya organisationen av hushållningssällskapen och deras

verksamhet hunnit stabiliseras syntes ett sådant ställningstagande bliva lättare.

Lantbruksstyrelsens förslag rörande de olika hushållningssällskapens

personaluppsättningar åsyftade därför ett tillgodoseende av allenast de oundgängligaste

behoven. I

I fråga om antalet verkställande tjänstemän föreslog lantbruksstyrelsen

i utredningen år 1945, att statsbidrag skulle beräknas för en

dylik befattningshavare hos varje hushållningssällskap. I utredningen år 1946

anförde lantbruksstyrelsen, att hushållningssällskapen uppenbarligen komme

att vara i behov av de befattningar, som nu innehades av sällskapens

sekreterare, även därest 1942 års jordbrukskommittés förslag rörande lantbruksnämnder

genomfördes. Härom anförde lantbruksstyrelsen vidare följande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

Aven med hänsyn till att hushållningssällskapen under angivna förutsättning

mista en del arbetsuppgifter, synas ifrågavarande befattningars behövlighet

vara ställd utom varje tvivel. Sagda arbetsuppgifter torde nämligen

icke nu belasta sekreterarna i sådan omfattning, att uppgifternas bortfall

bör föranleda tvivel om sekreterarbefattningarnas behövlighet. Jämväl under

angivna förutsättning torde sällskapen för ett ändamålsenligt bedrivande

av sin verksamhet vara i oundgängligt behov av att ha en särskild tjänsteman,

som kan utgöra en ledande, samlande och inspirerande kraft inom

verksamheten. Därest ifrågavarande befattningshavare skulle fråntagas hushållningssällskapen

eller nödgas kombinera sina egentliga arbetsuppgifter

med arbetsuppgifter, som nu tillkomma vissa andra tjänstemän hos säilskapen,

skulle såsom följd härav hushållningssällskapens möjligheter att bedriva

sin verksamhet till jordbrukets främjande bliva väsentligt kringskurna.

Lantbruksstyrelsen vill vidare erinra därom, att det jämväl för de av jordbrukskommittén

föreslagna lantbruksnämndernas behov synes nödvändigt,

att hushållningssällskapens ifrågavarande befattningshavare bibehållas och

härvid tilldelas i princip samma ställning och arbetsuppgifter som för närvarande.

Enligt kommitténs förslag skulle nämligen hushållningssällskapens

ifragavarande befattningshavare vara självskrivna ledamöter i lantbruksnämnderna,

varjämte kommittén ansett, att flertalet av nämndernas ärenden

rörande statsunderstöd till jordförbättringsåtgärder borde avgöras av en ledamot

av vederbörande nämnd och att den ledamot, som härvid närmast

borde komma i fråga, vore hushållningssällskapets sekreterare.

Lantbruksstyrelsen har i sistnämnda utredning även upptagit frågan om

benämningen å den verkställande tjänstemannen hos hushållningssällskap

och därvid uttalat följande.

Enligt jordbrukskommitténs förslag rörande lantbruksnämnder skulle dylik

nämnds främste befattningshavare benämnas lantbruksdirektör. Då denna

benämning av statsmakterna redan valts för hushållningssällskapens

framsta befattningshavare och då det icke synes lämpligt med samma benämning

å ifrågavarande två befattningshavaregrupper, vill lantbruksstyrelsen

ifrågasätta, huruvida icke annan benämning borde väljas för lantbruksnämndernas

fiämste befattningshavare. Skulle ändock benämningen lantbruksdirektör

väljas för sistnämnda befattningshavare, torde denna benäm11ll"^olcke

kum?a användas för motsvarande befattningshavare hos sällskapen.

Da a andra sidan titeln sekreterare numera knappast giver något adekvat

uttryck för karaktären av de för hushållningssällskapets främste tjänsteman

avsedda arbetsuppgifterna, synes det lantbruksstyrelsen lämpligt, att man för

denna tjänsteman väljer en ny benämning. Att finna en lämplig dylik benämning

synes förenat med vissa svårigheter. Lantbruksstyrelsen vill dock

anföra, att benämningen länsagronom med visst fog svnes kunna komma i

fråga. Denna benämning skulle utgöra eu parallell till benämningarna länsarkitekt,

länsjägmästare m. fl.

För belysande av

a ntalet j o r d b r u k son

sill enl er upprättade lantbruks
-

ägan om de! erforderliga

k o ns u1enler o c h h us d j u rs k

styrelsen i utredningen år 1945 en sammanställning, vari för varje hushåll

ningssällskap även angavs det antal konsulenter ;

vilket enligt lanlbrukssh

av ifrågavarande slag, för

■clsens beräkning borde anvisas avlöningsbidrag av

statsmedel. Sammanställningen hade i huvudsak följande utseende:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl Maj:ts proposition nr 76.

Hushållningssällskap

Nuvarande antalet jord- bruks- och husdjurs- konsulenter

Det antal konsulenter,

som enligt lantbruks- styrelsens förslag skulle

avlönas med statsbidrag

totalt

avlönade med

statsbidrag

jordbruks-

konsulenter

husdjurs-

konsulenter

3

3

2

1

3

2

1

1

5

2

1

1

4

2

1

1

2

2

1

1

2

2

1

1

2

2

1

1

2

2

1

1

2

2

1

X

2

2

1

1

2

2

1

X

3

2

1

1

2

2

1

1

2

2

1

1

2

2

1

1

2

1

1

1

3

2

1

1

4

3

2

1

2

2

1

1

2

2

1

1

3

3

2

1

2

2

1

1

3

3

2

1

3

2

1

1

4

4

3

1

5

5

4

1

Summa

71

60

35

26

Lantbruksstyrelsen bar alltså enligt 1945 års utredning icke ansett sig böra

förorda annan förändring i förhållande till vad enligt 1944 års proposition

beräknats i fråga om det sammanlagda antalet med statsbidrag avlönade

jordbrukskonsulenter respektive husdjurskonsulenter än den, att det i fråga

om jordbrukskonsulenter beräknade antalet skulle ökas med ett. Enligt lantbruksstyrelsens

mening borde nämligen dels varje hushållningssällskap beräknas

erhålla statsbidrag till en husdjurskonsulent och minst en jordbrukskonsulent,

dels ock intet hushållningssällskap vidkännas någon nedsättning

av det antal konsulenter av ifrågavarande slag, vartill detsamma redan erhölle

avlöningsbidrag av statsmedel. I enlighet härmed skulle Älvsborgs

läns södra hushållningssällskap erhålla statsbidrag till avlönande av två

mot nu en — konsulenter av ifrågavarande slag, varjämte ettvart av övriga

hushållningssällskap skulle erhålla statsbidrag till avlönande av ett oförändrat

antal dylika konsulenter.

I utredningen år 1946 har lantbruksstyrelsen uttalat, att ett genomförande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

37

av jordbrukskommitténs förslag icke kunde möjliggöra någon nedsättning av

det antal statsbidragsavlönade jordbrukskonsulenter hos hushållningssällskapen,

som styrelsen räknat med i sin tidigare utredning. Härom har styrelsen

anfört väsentligen följande.

Ett genomförande av jordbrukskommitténs förslag rörande lantbruksnämnder

skulle få den följden, att hushållningssällskapens jordbrukskonsulenters

verksamhet med täckdikningen komme att upphöra. Denna omständighet

synes böra beaktas i detta sammanhang. Då de övriga arbetsuppgifter,

som enligt förslaget skulle överföras från hushållningssällskapen till lantbruksnämnderna,

icke taga jordbrukskonsulenternas tid i anspråk i nämnvärd

grad, synes man kunna bortse från denna uppgiftsöverföring vid bedömandet

av frågan om hushållningssällskapens behov av jordbrukskonsulenter,

därest jordbrukskommitténs ifrågavarande förslag genomföres. Även

om täckdikningsverksamheten tager en betydande del av de nuvarande jordbrukskonsulenternas

tid i anspråk, ha å andra sidan dessa konsulenter i regel

i minst lika hög grad sysselsatts med andra arbetsuppgifter, såsom rådgivning

på växtodlingsområdet, försöksverksamhet, markkarteringsverksamhet samt

undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. Vidare bör uppmärksammas,

att sistberörda och liknande arbetsuppgifter kräva betydligt större

insatser av arbetskraft än som hushållningssällskapen hittills kunnat åstadkomma.

Lantbruksstyrelsen kan därför icke finna, att ett genomförande av

jordbrukskommitténs förslag kan möjliggöra någon nedsättning av det antal

statsbidragsavlönade jordbrukskonsulenter hos hushållningssällskapen, som

styrelsen räknat med i utredningen år 1945. Även vid ett genomförande av

jordbrukskommitténs förslag synes det sålunda omöjligt att utgå från att

något hushållningssällskap skulle kunna vara helt utan någon befattningshavare

av denna kategori. Ett sådant genomförande torde ej heller kunna

medföra, att de hushållningssällskap, för vilka lantbruksstyrelsen i utredningen

år 1945 beräknade två eller flera statsbidragsavlönade jordbrukskonsulenter

skulle kunna nöjaktigt bedriva sin verksamhet med ett lägre antal

sådana tjänstemän än som lantbruksstyrelsen räknat med i utredningen. Särskilt

de tre norrländska hushållningssällskap, för vilka lantbruksstyrelsen nu

beräknat två eller flera statsbidragsavlönade jordbrukskonsulenter, ävensom

Kopparbergs och Värmlands läns hushållningssällskap torde, jämväl därest

jordbrukskommitténs förslag om lantbruksnämnder genomföres, vara i oundgängligt

behov av det antal statsbidragsavlönade j o r d b rak s k on s ulen t er, som

lantbruksstyrelsen förut beräknat.

I detta sammanhang torde få framhållas, att hushållningssällskapen allt - sedan år 1944 åtnjuta särskilda statsbidrag till extra arbetskraft — huvudsakligen

med agronomutbildning eller med vandringsrättares kompetens —

lör planläggning av beredskapsarbeten. Med anlitande av ifrågavarande statsbidrag

torde hushållningssällskapen sålunda för närvarande ha, bland annat,

sammanlagt 30 å 35 agronomutbildade tjänstemän anställda. Då det övervägande

antalet av de inom hushållningssällskapen under de senaste båda

aren planlagda företagen av olika slag torde ha planlagts såsom beredskapsarbeten

och samtidigt arbetsuppgifter icke synas ha saknats för någon av

hushållningssällskapens agronomutbildade tjänstemän utan dessa blivit fullt

utnyttjade, synes man under denna tid ha fått belägg för att de arbetsuppgifter,

som kvarstå för hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter vid

inrättande enligt jordbrukskommitténs förslag av lantbruksnämnder, äro av

sådan omfattning, alt lantbruksnämndernas inrättande icke bör beräknas

nedsätta hushållningssällskapens behov av statsbidragsavlönade jordbrukskonsulenter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Beträffande husdjurskonsulenterna anförde lantbruksstyrelsen i utredningen

år 1946, att arbetsområdet för desamma icke nämnvärt komme att

begränsas av ett genomförande av jordbrukskommitténs förslag om lantbruksnämnder.

Hushållningssällskapens behov av dylika befattningshavare

borde därför beräknas i enlighet med vad lantbruksstyrelsen ifrågasatte i utredningen

år 1945, helt oberoende av frågan om lantbruksnämndernas inrättande,

d. v. s. till en befattningshavare för varje sällskap.

Antalet trädgår dskons u len ter beräknade lantbruksstyrelsen i

sin utredning år 1945 till 26, fördelade med en tjänsteman på varje hushållningssällskap.

På enahanda sätt beräknades i samma utredning antalet

kamrerare. Av dessa skulle sex — en hos ett vart av Östergötlands,

Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Västerbottens och Norrbottens läns

hushållningssällskap — placeras i en högre löneställning och övriga 20 i en

lägre löneställning. I utredningen år 1946 beräknade lantbruksstyrelsen antalet

trädgårdskonsulenter och kamrerare till samma antal som i utredningen år

1945, enär arbetsuppgifterna för dessa kategorier av befattningshavare icke

syntes i nämnvärd grad påverkas av ett genomförande av jordbrukskommitténs

förslag om lantbruksnämnder.

Frågan om det behövliga antalet jordbruksinstruktörer hos

hushållningssällskapen belyste lantbruksstyrelsen i 1945 års utredning med

följande sammanställning, upptagande jämväl styrelsens då framlagda förslag

i ämnet (sammanställningen återgives å s. 39).

I 1946 års utredning har lantbruksstyrelsen räknat med att behovet av

statsbidragsavlönade jordbruksinstruktörer hos hushållningssällskapen skulle

utgöra minst det antal, vartill sällskapens på så sätt avlönade vandringsrättare

nu uppginge, eller 96 stycken, därest jordbrukskommitténs förslag om

lantbruksnämnder genomfördes. Härom har styrelsen anfört i huvudsak:

En överföring av arbetsuppgifter från hushållningssällskapen till lantbruksnämnderna

i enlighet med jordbrukskommitténs förslag kommer att föranleda,

att hushållningssällskapens jordbruksinstruktörer, i motsats till vad

tidigare beräknats, icke komma att handhava planläggning av åtgärder, som

avse nyodling, stenröjning, jordköming och gödselvårdsanläggningar. I vilken

utsträckning hushållningssällskapens behov av jordbruksinstruktörer påverkas

av ett genomförande av jordbrukskommitténs förslag, synes vara mycket

vanskligt att avgöra. Å ena sidan torde de åtgärder, som enligt sagda

förslag skulle frånhändas hushållningssällskapen, upptaga en större del av

jordbruksinstruktöremas (vandringsrättarnas) tid än av jordbrukskonsulenternas

tid. Å andra sidan äro jordbruksinstruktörerna liksom jordbrukskonsulenterna

i betydande utsträckning sysselsatta med sådana andra arbetsuppgifter

till jordbrukets främjande, som hittills icke på långt när kunnat

tillgodoses i önskvärd grad. I lantbruksstyrelsens utredning år 1945 räknades

också med ett betydligt ökat antal statsbidragsavlönade jordbruksinstruktörer

såsom behövliga för hushållningssällskapen. Enligt lantbruksstyrelsens

mening torde hushållningssällskapen vid ett genomförande av förslaget

om lantbruksnämnder bliva i behov av sammanlagt minst det antal statsbidragsavlönade

jordbruksinstruktörer, vartill sällskapens statsbidragsavlönade

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

39

Hushållningssällskap

1 Nuvarande antalet

vandringsrättare

Det antal jord- bruksinstruktörer, som

enligt lantbruksstyrelsens

förslag skulle avlönas

med statsbidrag

totalt

avlönade mec

statsbidrag

j Stockholms läns och stads.............

4

2

O

Uppsala läns ................

2

2

2

Södermanlands >..................

1

1

2

Östergötlands >..................

1

1

2

Jönköpings >..................

4

2

4

Kronobergs >..................

4

4

4

Kalmar läns norra..................

2

1

2

» > södra..................

3

2

2

Gotlands läns ........

1

1

1

Blekinge i ......

3

i)

Ht

2

Kristianstads > ..........

4

4

4

Malmöhus >

1

1

Hallands > ____

5

3

4

Göteborgs och Bohus > ............

3

3

3

| Älvsborgs läns norra..................

1

i

2

> » södra ..................

2

2

2

Skaraborgs läns .............

3

3

3

j Värmlands >......

4

4

4

1 Örebro j.....

3

3

3

j Västmanlands > ........

3

3

3

'' Kopparbergs »........

4

4

5

i Gävleborgs >........

7

7

7

Västernorrlands >..........

5

5

8

Jämtlands >..........

4 1

4

6

Västerbottens > ............

17

16

16

Norrbottens > ..........

22

15

16

Summa 1

113

96

110

vandringsrättare nu uppgår, eller 96 stycken. I angivna fall torde emellertid

tills vidare icke behöva beräknas någon ökning av det för hushållningssällskapen

erforderliga antalet tjänstemän av ifrågavarande slag. Fördelningen

av nämnda antal jordbruksinstruktörer, 96, på hushållningssällskapen torde

böra i huvudsak ansluta sig till motsvarande nuvarande fördelning av vandringsrättare.

Här må inskjutas, att hushållningssällskapen med anlitande av särskilda

statsbidrag till extra arbetskraft för planläggning av beredskapsarbeten nu

torde ha sammanlagt 35 å 40 tjänstemän med vandringsrättares kompetens

anställda. Liksom beträffande jordbrukskonsulenterna synes man under den

tid, beredskapsplanläggningen pågått, ha fått belägg för att de arbetsuppgifter,

som kvarstå för hushållningssällskapens jordbruksinstruktörer vid inrättande

enligt jordbrukskommitténs förslag av lantbruksnämnder äro av

sådan omfattning, att nämndernas inrättande icke bör beräknas föranleda,

aitt hushållningssällskapens behov av statsbidragsavlönade dylika befattningshavare

blir mindre än för närvarande.

I detta sammanhang må anföras, att lantbruksslyrelsen i 1946 års utredning

på tal om den för beredskapsplanläggningen av hushållningssällskapen

anställda extra arbetskraften — huvudsakligen med agronom-eller vandrings
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

KungJ. Maj:ts proposition nr 76.

rättarutbildning — framhållit, att sällskapen vid ett genomförande av jordbrukskommitténs

förslag torde få avstå från huvudparten av nämnda arbetskraft,

enär den huvudsakliga delen av angivna planläggning i sådant fall

givetvis skulle överföras till lantbruksnämnderna, om den överhuvud skulle

fortsätta.

I såväl 1945 som 1946 års utredning har lantbruksstyrelsen beräknat a ntalet

kontorsbiträden och skrivbiträden till ett av varje kategori

för ett vart sällskap. Storleken av dessa två befattningshavaregrupper har

lantbruksstyrelsen ansett kunna beräknas helt oberoende av ett genomförande

av förslaget om lantbruksnämnder.

Enligt lantbruksstyrelsens utredning år 1946 skulle alltså hushållningssällskapens

sammanlagda behov av statsbidragsavlönad personal

av följande kategorier vid lantbruksnämndernas inrättande

beräknas i enlighet med denna sammanställning:

26 verkställande tjänstemän,

35 jordbrukskonsulenter,

26 husdjurskonsulenter,

26 trädgårdskonsulenter,

96 jordbruksinstruktörer,

26 kamrerare,

26 kontorsbiträden,

26 skrivbiträden.

Nu angivna personalbehov skiljer sig från motsvarande i 1945 års utredning

beräknade behov däri, att jordbruksinstruktöremas antal nedsatts från

110 till 96.

Frågan om bestämmelser rörande avlöningsbidrag och

avlönings grunder för befattningshavare hos hushållningssällskap

har av lantbruksstyrelsen behandlats i både 1945 och

1946 års utredningar.

I 1945 års utredning framlade lantbruksstyrelsen sålunda förslag

till kungörelse med bestämmelser om statsbidrag till avlönande av befattningshavare

hos hushållningssällskap. Detta förslag överensstämde — i anslutning

till av 1944 års riksdag godkända riktlinjer — i huvuddragen med

motsvarande bestämmelser för personalen vid lantbruks-, lantmanna- och

lanthushållsskolor. Enligt förslaget skulle statsbidrag få utgå till hushållningssällskap

för bestridande av dels vederbörande befattningshavare tillkommande

grundlön, ålderstillägg och rörligt tillägg, dels ock ersättning åt

vikarie å vederbörande befattning. Bidrag skulle avse det antal befattningar

av olika slag, som Kungl. Maj:t bestämde. Lantbruksstyrelsen anförde i utredningen,

att bestämmelser om kristillägg till hushållningssällskapens befattningshavare

syntes böra meddelas i samma ordning, som härvidlag gällde

för liknande befattningshavaregrupper, och således icke intagas i den

kungörelse, varom fråga vore.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

41

Med avseende å olika befattningshavares löneförmåner anförde lantbruksstyrelsen

i 1945 års utredning, att styrelsen endast i fråga om befattningar

såsom hemkonsulent och heminstruktör ansåge sig böra förorda eu förmånligare

lönesättning än den, som beräknats i 1944 års proposition. I fråga om

övriga befattningar rådde full överensstämmelse mellan sistberörda lönesättning

och den, som upptogs i styrelsens förslag.

För rätt till ålderstillägg skulle enligt lantbruksstyrelsens förslag år 1945

befattningshavare hos hushållningssällskap äga att tillgodoräkna sig den tid,

varunder han före de nya bestämmelsernas ikraftträdande oavbrutet innehaft

motsvarande befattning hos hushållningssällskap. En bestämmelse av

huvudsakligen motsvarande innebörd gäller för personalen vid lantbruks-,

lantmanna- och lanthushållsskolor och lantbruksstyrelsen förutsatte i sin utredning,

att ifrågavarande tillgodoräknande skulle för hushållningssällskapens

befattningshavare liksom för nyssberörda skolpersonal få avse jämväl

sådan befattning, för vilken avlöningsbestämmelser icke tidigare varit fastställda

i författning. De år 1945 av lantbruksstyrelsen utformade grunderna

för beräkning av ålderstillägg innebära ytterligare — i principiell anslutning

till de av riksdagen godkända riktlinjerna — att s. k. genomgående tjänstearsberäkning

för erhailande av ålderstillägg skulle få tillämpas vid övergång

från föreståndar- eller lärarbefattning vid lantbruks-, lantmanna-, lanthushålls-

och trädgårdsskola till befattning hos hushållningssällskap. Samtliga

ärenden angående beviljande av ålderstillägg skulle enligt förslaget avgöras

av lantbruksstyrelsen. Styrelsen förordade jämväl vissa bestämmelser om semester,

tjänstledighet, behörighetsvillkor, tillsättande, entledigande, åligganden

samt om ordningen för sökande och utbetalning av avlöningsbidrag

in. m.

I utredningen år 1946 upptog lantbruksstyrelsen frågan om genomförande

för hushållningssällskapens personal av en lönereglering av principiellt

samma innebord som den, vilken enligt avlöningsreglementet den 28

juni 1946 (nr 516) sedan den 1 juli 1946 gäller för ordinarie befattningshavare

vid skogsvårdsstyrelserna. Med hänsyn till att sagda reglemente nära

ansluter sig till civila avlöningsreglementet har lantbruksstyrelsen redogjort

för de huvudsakliga skiljaktighetema mellan nu nämnda två avlöningsreglementen

å ena sidan och det av styrelsen i 1945 års utredning framlagda kungörelseförslaget

om statsbidrag till avlönande av vissa befattningshavare hos

hushållningssällskap å andra sidan. Härvid har lantbruksstyrelsen anfört väsentligen

följande.

En jämförelse visar i första hand, att avlöningsreglementenas bestämmelser

äro mera detaljerade än bidragskungörelsens skulle bliva. En alltför långtgående

detaljering av bestämmelserna medför givetvis en del besvär vid tilllämpningen

och med hänsyn härtill har lantbruksstyrelsen tidigare varit något

tveksam om lämpligheten av alt alltför nära anknyta hushållningssällskapens

lönesystem till civila avlöningsreglementet. A andra sidan är det uppenbarligen

en styrka, att ett lönesystem innefattar en relativt fullständig

reglering. EU enklare lönesystem utesluter för övrigt icke svårigheter vid

tillämpningen, enär föreskrifterna i ett sådant system i en del fall icke lämna

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

någon vägledning för bedömandet av föreliggande problem. Härpå har lantbruksstyrelsen

särskilt under senare år erhållit en rikhaltig erfarenhet i

vad gäller löne- och anställningsförhållandena vid hushållningssällskapen.

Löneplanerna i avlöningsreglementena (här avses av civila avlöningsreglementets

löneplaner endast löneplan A) äro vidare dyrortsgraderade, medan

förslaget till bidragskungörelse avser enhetslöner. Man kan uppenbarligen resa

allvarliga invändningar mot nu rådande system med dyrortsgraderade löner.

Justeringar härav torde väl också vara att vänta inom eu snar! framtid.

Då man emellertid i fråga om avlöningen till det alldeles övervägande flertalet

av med statsmedel avlönade befattningshavare accepterar dyrortsgraderingens

princip, synes konsekvensen kräva, att denna princip tillämpas även

beträffande hushållningssällskapens personal. Härvid torde det vara lämpligast

att, såsom skett beträffande skogsvårdsstyrelsemas personal, tillämpa

samma dyrortssystem som för statliga befattningshavare.

En tredje skiljaktighet ligger däri, att i avlöningsreglementena meddelas

föreskrifter om vissa förmåner — exempelvis fri sjukvård samt flyttningsersättning

— vilka föreskrifter sakna motsvarighet i kungörelseförslaget. Föreskrifter

av detta slag äro givetvis av betydande värde för befattningshavarna

samtidigt som de stärka huvudmannens ställning i konkurrensen om arbetskraften.

Lantbruksstyrelsen vill anföra, att befordringsgången mellan hushållningssällskapen

och de lägre lantbruksundervisningsanstaltema torde kunna underlättas

i lika hög grad med ett lönesystem för hushållningssällskapen i nära

anslutning till skogsvårdsstyrelsemas lönesystem som med det i 1944 års

principbeslut avsedda lönesystemet. Ett sådant underlättande torde nämligen

mera vara avliängigt av den löneställning inom respektive system, som väljes

för vederbörande befattningshavare, än av systemet såsom sådant. Befordran

synes för övrigt böra beräknas förekomma icke endast mellan hushållningssällskapen

och de lägre lantbruksundervisningsanstalterna utan även mellan

nämnda institutioner och andra organ, exempelvis egnahemsnämnderna och

de föreslagna lantbruksnämnderna, för vilka de statliga avlöningsreglementena

gälla respektive torde komma att gälla. I propositionen nr 313/1942 rörande

bland annat den nu gällande löneregleringen för personalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstaltema

uttalades härjämte, att det i propositionen

framlagda löneregleringsförslaget innebure en i dåvarande läge lämplig lösning,

men förutsattes, att frågan om förevarande personals inordnande under

det statliga lönesystemet upptoges till omprövning, när förhållandena

därtill kunde föranleda. I

I anslutning till vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen i 1946 års utredning

funnit övervägande skäl tala för att reglerna om personalens anställnings-

och löneförhållanden vid hushållningssällskapen nära anslutas till

motsvarande regler i skogsvårdsstyrelsemas avlöningsreglemente. Styrelsen

har därför vid utredningen fogat förslag till dels avlöningsreglemente för befattningshavare

vid hushållningssällskapen och dels kungörelse angående

statsbidrag till avlönande av befattningshavare vid sällskapen. Sagda två författningsförslag

överensstämma i allt väsentligt med avlöningsreglementet för

ordinarie befattningshavare vid skogsvårdsstyrelserna respektive med det av

lantbruksstyrelsen i 1945 års utredning framlagda förslaget till kungörelse

om statsbidrag till avlönande av befattningshavare hos hushållningssällskap.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

43

Beträffande löneg radsplacering för olika tjänstemän har lantbruksstyrelsen

i 1946 års utredning anfört, att styrelsen utgått från att ortsgrupp

E vore medeldyrortsgrupp för ifrågavarande befattningshavare samt

att befattningshavarna borde erhålla i huvudsak samma löneställning, som

styrelsen räknat med i utredningen år 1945. Till belysande av sitt förslag till

lönegradsplacering för följande befattningshavare lämnade lantbruksstyrelsen

eu sammanställning av i huvudsak följande utseende.

Befattning

I lantbruksstyrelsens utredning

år 1945 beräknad löneställning

motsvarar i fråga om

Av lantbruks- styrelsen före- slagen lönegrad

motsvarar civila

avlöningsregle- mentets

lönegrad

begynnelse-

avlöning,

lönegrad

slutavlöning,

lönegrad

Lantbruksdirektör (länsagronom).........

A 28

A 28

A 28

Jordbrukskonsulent......................

A 22

A 23

A 23

Husdjurskonsulent ......................

A 22

A 23

A 23

Trädgårdskonsulent......................

A 20—21

A 21—22

A 22

Kamrerare i lönegrupp I................

A 18-19

A 20-21

A 21

> » » II................

A 16—17

A 17—18

A 18

Jordbruksinstruktör.....................

A 9-10

A 11—12

A 12

Kontorsbiträde..........................

A 3— 4

A 3— 4

A 4

Skrivbiträde............................

A 1— 2

A 1— 2

A 2

Såsom kommentar till sammanställningen har lantbruksstyrelsen anfört,

att vid en lägre lönegradsplacering för angivna befattningshavare än den,

som styrelsen föreslagit, befattningshavarna skulle erhålla en oförmånligare

löneställning än den, som styrelsen räknade med i utredningen år 1945 och

som avsågs i de av 1944 års riksdag godkända riktlinjerna för omorganisation

av hushållningssällskapen.

Vid lantbruksstyrelsens behandling av förevarande lönefrågor har byrådirektören

N. M. Sonesson reservationsvis uttalat, att liksom ämneslärare vid

trädgårdsskola givits samma löneställning som ämneslärare vid lantbruksskola

borde löneställningen för trädgårdskonsulent vara densamma som för

jordbruks- och husdjurskonsulent.

Enligt de av lantbruksstyrelsen förordade bestämmelserna för

behörighet till olika befattningar hos hushållningssällskap skulle verkställande

tjänsteman ha avlagt agronomexamen samt ha förvärvat god erfarenhet

inom lanthushållningen och goda insikter i organisatoriska och administrativa

frågor på lanthushållningens område ävensom i övrigt ha visat

lämplighet för befattningen. Agronomexamen skulle ha avlagts även av jordbruks-

och husdjurskonsulent, varjämte trädgårdskonsulent skulle ha avlagt

examen vid Alnarpsinstitutets högre trädgårdskurs. Konsulent skulle vidare

ha förvärvat erfarenhet, som kunde anses erforderlig för befattningen, äga

god förmåga alt i tal och skrift meddela undervisning och upplysning samt i

(ivrigt ha visat lämplighet för befattningen. Av kamrerare skulle fordras att

ha avlagt examen vid handelshögskola eller agronomexamen eller på annat

sätt förvärvat erforderlig teoretisk utbildning samt alt ha förvärvat för bo
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

fattningen erforderlig erfarenhet och i övrigt visat lämplighet för befattningen.

Jordbruksinstruktör skulle ha genomgått utbildningskurs för dylik befattningshavare

samt förvärvat behövlig erfarenhet. Lantbruksstyrelsen skulle

slutligen ha möjlighet att medgiva dispens från de föreslagna behörighetsvillkoren.

Vad beträffar ordningen för tillsättande av befattning hos

hushållningssällskap innebär lantbruksstyrelsens förslag, att förvaltningsutskottet

skulle ha att bland de sökande antaga befattningshavare. I fråga om

befattning såsom verkställande tjänsteman, konsulent och kamrerare skulle

utskottet dock ha att välja befattningshavare endast bland tre av lantbruksstyrelsen

på förslag uppförda sökande.

Lantbruksstyrelsen har i 1946 års utredning anfört, att en lönereglering

för statstjänstemän i enlighet med det förslag, som Kungl.

Maj:t förelagt höstsessionen vid 1946 års riksdag, uppenbarligen borde föranleda

motsvarande förändringar av de avlöningsförhållanden för hushållningssällskapens

befattningshavare, rörande vilka styrelsen avgivit förslag.

Därest ifrågavarande lönereglering för statstjänstemän genomfördes senast

den 1 januari 1948, borde alltså de nya avlöningsförhållandena för hushållningssällskapens

befattningshavare redan från början anslutas till berörda

lönereglering för statstjänstemännen.

Med hänsyn till min i det föregående angivna ståndpunkt till dels organisationen

av undervisningsverksamheten på lanthushållets område, dels den

s. k. klubbverksamheten samt dels åtgärderna till husdjursskötselns och

fiskets främjande har jag icke funnit anledning att nu närmare redogöra

för vad lantbruksstyrelsen i utredningarna föreslagit beträffande befattningar

hos hushållningssällskapen på dessa verksamhetsområden.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om lantbruksstyrelsens i det föregående

omnämnda utredning rörande utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner.

Lantbruksstyrelsen har i denna utredning framhållit, att det årliga

rekryteringsbehovet av maskinkunniga jordbrukare, driftsledare och arbetare

kunde beräknas till omkring 4 700. På samma sätt som en allmän rådgivnings-

och upplysningsverksamhet av hushållningssällskapen för närvarande

bedreves på bland annat växtodlingens och husdjursskötselns områden erfordrades

en motsvarande verksamhet på jordbruksmaskinernas område, om

jordbrukets mekanisering skulle kunna genomföras på ett ändamålsenligt

sätt, vilket vore av betydelse för jordbrukets rationalisering. Yrkesutövarna

behövde genom personlig vägledning erhålla bättre kännedom om mekaniseringens

förutsättningar i det enskilda fallet. Skulle det bliva möjligt att genom

ökad maskinanvändning minska jordbrukets produktionskostnader, erfordrades

en väl genomtänkt planläggning av denna mekanisering. I många

fall borde maskinanvändningen ordnas gemensamt för flera brukare och då

erfordrades upplysning och rådgivning om huru det gemensamma begag
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

45

nandet borde organiseras. Även vid anskaffning av maskiner och redskap

skulle en sakkunnig och opartisk rådgivning vara av stort värde för jordbrukarna.

Denna rådgivnings- och upplysningsverksamhet på maskinområdet

borde enligt lantbruksstyrelsens mening handhavas av hushållningssällskapen.

Hos varje hushållningssällskap borde för detta ändamål anställas en

maskinkonsulent och vid behov även en eller flera maskininstruktörer.

Maskinkonsulenten skulle ha till uppgift att

1) medverka vid organiserandet av olika slag av gemensam maskinanvändning;
2)

biträda inom hushållningssällskapets maskinlåneverksamhet;

3) vara rådgivare vid val av maskiner;

4) organisera och leda maskinkurser;

5) hålla föredrag i maskinfrågor i sällskapets verksamhet samt vara tillfällig

föreläsare vid jordbrukets läroanstalter i aktuella maskinfrågor;

6) bedriva upplysning och rådgivning angående vattenförsörjning på lantgårdar

i den mån denna uppgift icke omhänderhades av andra sakkunniga;

samt

7) bedriva upplysning och rådgivning angående maskinell stenröjning och

nyodling.

Maskininstruktör skulle enligt lantbruksstyrelsens förslag biträda maskinkonsulenten

liksom jordbrukskonsulenterna biträddes av vandringsrättare

(jordbruksinstruktörer).

I fråga om maskin konsulenter nas och maskininstruktörernas

avlöning har lantbruksstyrelsen förordat, att i lönehänseende

likställighet skulle råda mellan maskinkonsulent och jordbrukskonsulent

samt mellan maskininstruktör och jordbruksinstruktör.

Beträffande maskinkonsulenternas kompetens har lantbruksstyrelsen

beräknat, att för dessa befattningshavare erfordrades särskild utbildning.

Härvidlag vore två alternativ tänkbara. Det ena utgjorde en ökning

av undervisningen i maskinlära vid lantbrukshögskolan på så sätt, att jordbrukslinjen

efter två år uppdelades i en hydroteknisk linje och en maskinteknisk

linje. Det andra alternativet bestode i att särskild maskinutbildning

anordnades för stipendiater med agronomexamen. Jordbrukstekniska institutet

hade förklarat sig berett att i förening med lantbrukshögskolan anordna

sistnämnda utbildning, om härför nödiga arbetskrafter och medel ställdes

till förfogande. Lantbruksstyrelsen ville förorda det första alternativet men

ansåge sig cj böra ingå på den närmare utformningen därav. Då en snabb

utbildning av bland annat maskinkonsulenter erfordrades, framlade styrelsen

emellertid riktlinjer för anordnande av särskild maskinutbildning för agronomer.

Denna utbildning borde för blivande maskinkonsulenter jämte vissa

maskinlärare omfatta 7 månader, varav 3 för verkstadspraktik och 4 för

kurs vid Ultuna. Då det komme att dröja, innan tillräckligt antal maskinkonsulenter

hunnit utbildas enligt nu berörda ordning, skulle såsom dylika

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

konsulenter möjligen kunna till en början anställas kvalificerade ingenjörer,

som genom sin verksamhet skaffat sig god inblick i jordbruksproblem ocli

dessutom genomgått särskild utbildning med betoning på jordbruksfrågor.

Enligt lantbruksstyrelsens mening borde för kompetens såsom maskininstruktör

erfordras bland annat att ha genomgått dels en av styrelsen

föreslagen 10-månaders reparatörsskola och dels en av styrelsen likaledes

föreslagen 2-månaders särskild kurs för utbildning av maskininstruktörer.

Yttranden.

I de över lantbruksstyrelsens utredningar avgivna yttrandena ha invändningar

i regel icke upprests mot principen att statsbidrag skulle

utgå till avlönande av vissa befattningshavare hos hushållningssällskap.

Dock må anföras, att statskontoret erinrat om att ämbetsverket

i yttrande över 1942 års jordbrukskommittés betänkande förordat antingen

ett överlämnande åt sällskapen av alla de nya statliga uppgifterna med

jordbrukets rationalisering eller, om man icke ville beträda denna väg, en

överflyttning på lantbruksnämnderna av hela den del av sällskapens arbetsuppgifter,

som betingades av den med statsmedel bedrivna låne- och bidragsförmedlingen,

varefter sällskapen finge bestå såsom helt enskilda sammanslutningar

utan bidrag av statsmedel.

Beträffande det av lantbruksstyrelsen i 1946 års utredning beräknade antalet

statsbidragsavlönade befattningshavare av olika slag

hos hushållningssällskapen har riksräkenskapsverket anfört, att det vore

synnerligen vanskligt att med tillräcklig noggrannhet beräkna hushållningssällskapens

behov av statsbidragsavlönad personal, innan man kunde närmare

överblicka det samlade behov av arbetskraft, som krävdes inom lantbruksnämnder

och hushållningssällskap för genomförande av jordbrukskommitténs

rationaliseringsprogram. Ämbetsverket finge därför understryka

nödvändigheten av ytterligare utredning i ämnet. I övrigt har lantbruksstyrelsens

nämnda beräkning i yttrandena blivit föremål för erinringar i huvudsak

allenast av hushållningssällskapens förvaltningsutskott. I det följande

må närmast lämnas en översikt i vad erinringarna beröra det av styrelsen

föreslagna antalet befattningar såsom verkställande tjänstemän, jordbrukskonsulenter,

husdjurskonsulenter, trädgårdskonsulenter, kamrerare. jordbruksinstruktörer

samt tjänstemän, tillhörande kontorspersonalgruppen.

Vad angår antalet verkställande tjänstemän har intet förvaltningsutskott

framställt erinran mot lantbruksstyrelsens beräkning av eu

dylik tjänsteman för varje hushållningssällskap. Förvaltningsutskotten ha i

allmänhet tillstyrkt eller lämnat utan erinran lantbruksstyrelsens förslag, att

ifrågavarande tjänsteman borde benämnas länsagronom, därest benämningen

lantbruksdirektör valdes för lantbruksnämndens verkställande tjänsteman.

Dock har Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott ifrågasatt,

huruvida icke under angivna förutsättning för sällskapets verkställande

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

tjänsteman borde väljas benämningen direktör. Förvaltningsutskotten i Malmöhus

och Värmlands läns hushållningssällskap ha uttalat, att tjänstemannen

borde bibehållas vid sekreterartiteln.

Lantbruksstyrelsens beräkning år 1946 av antalet konsulenter och

kamrerare har i huvudsak godtagits av hushållningssällskapens förvaltningsutskott.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har

dock framfört önskemål om ytterligare en jordbrukskonsulent och en liusdjurskonsulent.

Önskemål om ytterligare en trädgårdskonsulent har uttalats

av förvaltningsutskottet i Gävleborgs läns hushållningssällskap. Enligt riksräkenskapsverkets

yttrande borde benämningen för kamrerarna i den av lantbruksstyrelsen

föreslagna lägre löneställningen ändras till förslagsvis redogörare

och kassör.

Det i lantbruksstyrelsens utredning år 1946 framförda förslaget om antalet

jordbruksinstruktörer har blivit föremål för vissa erinringar

av sju hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Sålunda har Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

yrkat på att sällskapet skulle tilldelas flera jordbruksinstruktörer än för närvarande.

Jönköpings låns, Kalmar läns norra, Malmöhus läns och Skaraborgs låns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott ha vart och ett för sig uttalat önskemål

om att respektive sällskap skulle erhålla en jordbruksinstruktör mera

än för närvarande.

Ytterligare två dylika befattningshavare borde enligt Hallands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott tilldelas detta sällskap.

Förvaltningsutskottet i Västernorrlands läns hushållningssällskap har gjort

uttalanden av innebörd, att en sådan fördelning av det ifrågasatta antalet

jordbruksinstruktörer borde verkställas, att nämnda sällskap bleve bättre tillgodosett

än för närvarande.

Beträffande lantbruksstyrelsens år 1946 verkställda beräkning av kontorspersonal

ha sexton hushållningssällskaps förvaltningsutskott anfört

erinringar, innebärande att styrelsens beräkning ansåges vara alltför snäv i

förhållande till det föreliggande behovet.

Sålunda har Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott

erinrat om att behovet av kvalificerad kontorspersonal säkerligen icke

vore mindre hos sällskapen än hos skogsvårdsstyrelserna.

Vidare har förvaltningsutskottet i Uppsala läns hushållningssällskap uttalat

önskemal om att hos sällskapet liksom hos skogsvårdsstyrelserna även

kanslibiträdesbefattningar bleve inrättade.

Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har framhållit

behovet av alt sällskapet tilldelades jämväl eu kansliskrivarbefattning.

Enligt Jönköpings läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott borde

varje hushållningssällskap utrustas med ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde.

Liknande åsikt har framförts av förvaltningsutskotten i Kalmar läns

norra. Gotlands läns och Kopparbergs läns hushållningssällskap.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Förvaltningsutskottet i Kronobergs läns hushållningssällskap har ansett

detta sällskap vara i behov av större kontorspersonal, däribland ett kanslibiträde.

Av Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har föreslagits,

att varje sällskap skulle få två kontorsbiträden och två skrivbiträden.

Hallands låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ansett, att varje

sällskap borde tilldelas ytterligare två kanslibiträden och ett kontorsbiträde.

Göteborgs och Bohus samt Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

önska skrivbiträdesantalet för respektive sällskap ökat med

ett. Förstnämnda utskott anser därjämte, att det för sällskapet avsedda kontorsbiträdet

borde utbytas mot ett kanslibiträde.

Av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har uttalats,

att sällskapet borde erhålla jämväl ett kanslibiträde.

Önskemål om att för varje sällskap skulle beräknas jämväl en kansliskrivafe

och ett kanslibiträde har framförts av förvaltningsutskottet i Värmlands

läns hushållningssällskap.

Av Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har gjorts uttalanden

om behovet av större kontorspersonal, däribland även kanslibiträden.

Från förvaltningsutskottet i Västerbottens läns hushållningssällskap har

framlagts förslag om att kansliskrivare och kanslibiträden skulle kunna tilldelas

de hushållningssällskap, som vore i behov därav. Sällskapet i Västerbottens

län vore i behov av två å tre kontorsbefattningar utöver de av lantbruksstyrelsen

föreslagna.

Slutligen ha hushållningssällskapens ombud överlämnat en promemoria rörande

hushållningssällskapens behov av kontorspersonal. I promemorian

har anförts, att inom flertalet sällskap behov förelåge av jämväl en kanslibefattning,

förslagsvis närmast motsvarande kansliskrivare i 11 lönegraden.

Personal i ungefär motsvarande ställning förekomme för närvarande inom

sällskapen och syntes framdeles icke kunna undvaras. Det vore vidare klart,

att —■ jämte de av lanlbruksstyrelsen föreslagna kontors- och skrivbiträdesbefattningarna

— ytterligare kanslipersonal erfordrades.

Förvaltningsutskotten i Uppsala och Jönköpings läns hushållningssällskap

ha härjämte framhållit, att reglering borde ske av personalfrågorna även vid

sällskapens veterinäravdelningar. Förvaltningsutskottet i Kronobergs

läns hushållningssällskap har uttalat önskemål om att för detta sällskap

skulle beräknas jämväl en särskild instruktör för trädgårdsskötseln.

En dylik befattningshavare borde beräknas för varje hushållningssällskap

enligt av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund cch

Svenska lantbrukstjånstemannaföreningen uttalad mening. Enligt uttalande

avr Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott borde, i syfte

att trygga en god rekrytering av hushållningssällskapens konsulentkår,

statsmedel utgå till anställande jämväl av biträdande konsulenter.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 76.

49

Vidare ha vissa förvaltningsutskott erinrat om norrlandskommitténs förslag

rörande undervisnings konsulenter, varjämte Hallands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ansett, att varje sällskap borde tilldelas

en vaktmästare.

Vad därefter angår det i lantbruksstyrelsens utredning rörande utbildning

för skötsel av jordbruksmaskiner framlagda förslaget om att hos varje hushållningssällskap

skulle anställas en maskinkonsulent och vid behov

även en eller flera maskin instruktörer må anföras, att detta

förslag i flertalet yttranden tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Vissa remissinstanser

ha dock anfört avvikande eller kompletterande synpunkter.

Statskontoret har sålunda anfört, att avgörande för frågan om hushållningssällskapens

framtida organisation och verksamhet syntes bliva statsmakternas

ställningstagande till 1942 års jordbrukskommittés förslag om

riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken. Därför syntes det tills vidare

böra anstå med inrättandet av nya befattningar hos hushållningssällskapen.

Med hänvisning till svårigheterna att inom de närmaste åren förvärva erforderlig

arbetskraft för en utvidgning av hushållningssällskapens verksamhet

i av lantbruksstyrelsen föreslagen omfattning har lantbruksakademien

anfört, att det syntes bliva ofrånkomligt, att sällskapens jordbrukskonsulenter

tills vidare liksom hittills finge omhänderhava flertalet av de för maskinkonsulenterna

avsedda arbetsuppgifterna. För jordbrukskonsulenterna skulle

därför särskilda kortare utbildnings- och fortbildningskurser i maskinfrågor

behövas. För speciella föredrag i maskinfrågor samt för särskilda maskinkurser

borde hushållningssällskapen vidare liksom hittills anlita fackmän

och specialister från statens maskinprovningar, jordbrukstekniska institutet,

maskinindustrien och maskinhandeln. I frågor rörande elektrifiering syntes

vidare ett samarbete med statens vattenfallsverk, enskilda kraftverksföretag

etc. vara lämpligt. I vissa fall syntes även samverkan emellan olika hushållningssällskap

i fråga om maskinundervisning och därtill hörande rådgivning

åtminstone temporärt erbjuda en framkomlig väg. Skulle maskinkonsulenter

och maskininstruktörer bliva anställda hos samtliga eller flertalet hushållningssällskap

uppstode behov av en central ledning för dessa tjänstemäns

verksamhet. Frågan härom borde tagas upp till övervägande.

De tidigare omnämnda utredningsmännen för utredning rörande yrkesutbildningen

inom jordbruket och skogshanteringen ha därjämte i princip tillstyrkt

nyssberörda förslag men ansett det vara av betydelse, att maskinkonsulenterna

finge blicken öppen för sambandet mellan maskintekniska och

andra synpunkter, exempelvis byggnads tekniska. Utredningsmännen ha jämväl

gjort det förbehållet, att de sedermera i samband med fullgörande av sill

utredningsuppdrag kunde finna anledning alt åter och närmare beröra hithörande

frågor ur organisatoriska och andra synpunkter.

Vidare har förvaltningsutskottet i Uppsala läns hushållningssällskap gjort

uttalanden av innebörd, att utvecklingen i fråga om jordbrukets mekanise
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 76.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

ring i sagda län hunnit så långt, att i lantbruks styrelsens utredning föreslagna

och först några år framåt i tiden realiserbara åtgärder förmodades främst

komma att tillgodose behovet av rådgivning och undervisning i skötsel av

jordbruksmaskiner och därmed sammanhörande ekonomiska frågor samt i

mindre grad att beröra frågor av organisatorisk art. Förvaltningsutskottet

ville icke förringa värdet av de i utredningen föreslagna åtgärderna men det

förefölle dock, som om man i utredningen väl ensidigt fäst sig vid maskinerna

som sådana och icke till deras inordnande i ett större ekonomiskt sammanhang.

Mask inkonsulentbefattningama komme att i utomordentligt hög

grad öka bristen på agronomer och ändock kunde dessa konsulenter icke ha

erhållit den praktiska utbildning vid mekanisk verkstad, smedja etc., som

gåve dem förutsättningar att undervisa i frågor, vilka snarare fordrade ingenjörs

kompetens. Man finge förutsätta, att agronomutbildningen skulle vara

sådan, att hushållningssällskapens konsulenter på växtodlingsområdet kunde

anses bliva kompetenta att handlägga flertalet av de för maskinkonsulenterna

avsedda uppgifterna. Maskininstruktörer beräknades därtill finnas till

hands i ärenden rörande alla tekniska detaljer. Behovet av föredragshållare

i maskinfrågor i sällskapens verksamhet samt av föreläsare i aktuella dylika

frågor vid jordbrukets läroanstalter syntes lämpligen kunna tillgodoses genom

användande av specialutbildade agronomer eller ingenjörer, som arbetade

inom hela landet eller vissa, av flera hushållningssällskapsområden bestående

delar därav.

Gotlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har angivit sig vara

fullt införstått med att saklig och praktisk upplysning om samt kunnighet

i ett rätt handhavande av jordbrukets maskiner vore påkallade men icke fullt

övertygat om lämpligheten och behovet av hos hushållningssällskapen anställda

maskinkonsulenter. Den konsulterande verksamheten på detta område

bleve den rena undervisnings- och kursverksamheten. Fråga vore då,

huruvida konsulenterna skulle vara knutna till hushållningssällskapen eller

till skolorna på jordbrukets område. Mycket talade nog för att konsulenterna

bestrede undervisningen även vid skolorna i maskinkunskap och kanske också

i närliggande ämnen.

Förvaltningsutskottet i Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap har

uttalat tveksamhet beträffande lämpligheten av att anställa maskinkonsulent.

Det kunde ifrågasättas, om icke ledningen av maskininstruktörernas

verksamhet borde kunna handhavas av jordbrukskonsulenterna. Med samma

kostnad skulle härigenom ett större antal maskininstruktörer kunna anställas.

Skaraborgs låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ansett det

erforderligt, att statsanslag anvisades för anställande av fyra maskininstruktörer

hos nämnda sällskap.

Enligt av Kopparbergs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott uttalad

mening vore det angeläget, att — i avvaktan på att kompetenta maskinkonsulenter

stode till buds — statsmedel kunde ställas till förfogande för anställande

hos hushållningssällskapen av tillfälliga rådgivare och instruktörer

på jordbrukets maskinområde.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

51

Av förvaltningsutskottet i Västernorrlands läns hushållningssällskap har

anförts, att nämnda hushållningssällskaps rådgivning i maskinfrågor samt

länets lantmannaskolors maskinundervisning lämpligen handhades av en hos

sällskapet anställd maskinkonsulent. Verksamheten såsom maskinkonsulent

antoges nämligen till en början icke komma att taga vederbörandes tid fullt

i anspråk, varjämte skolorna för viss tid framåt svårligen på annat sätt kunde

erhålla lämpligt utbildad maskinlärare.

Förvaltningsutskottet i Norrbottens läns hushållningssällskap har framhållit

nödvändigheten av att sällskapet utrustades med minst fyra maskininstruktörer.

Om statsfinansiella skäl så krävde, kunde emellertid alternativt

ifrågasättas, att speciell maskinkonsulent för sällskapet tills vidare undvarades,

om endast tillräckligt antal instruktörer kunde tillsättas. Det kunde nämligen

förutsättas, att någon av länets jordbrukskonsulenter kunde efter viss

fortbildning specialisera sig på maskinfrågor.

Styrelsen för lantbruksskolan vid Klagstorp har erinrat om svårigheterna

att erhålla kompetenta maskinkonsulenter samt uttalat, att i medeltal två

maskininstruktörer borde anställas hos varje hushållningssällskap.

Riksförbundet landsbygdens folk anser, att det kunde vara av betydelse,

om jämväl hushållningssällskapens vandringsrättare samt ungdomskonsulenterna

inom de olika länen finge komplettera sina kunskaper i maskinlära,

då dessa tjänstemän vid sidan av sin ordinarie sysselsättning kunde vara

jordbrukarna till hjälp i frågor på maskinområdet.

Sveriges agronom- och lantbrukslårareförbund har anfört, att antalet av

hushållningssällskapens befattningshavare på maskinområdet borde anpassas

efter det lokala behovet. Maskinkonsulenten borde icke inkopplas på den ordinarie

undervisningen vid lantbruks- och lantmannaskolorna, enär detta

skulle medföra alltför stora olägenheter för konsulentens egentliga arbetsuppgifter.

Med avseende å vad lantbruksstyrelsen föreslagit rörande maskinkonsulenternas

och maskininstruktörernas kompetens har

huvudparten av remissinstanserna icke framställt någon invändning. Dock

ha vissa särskilda synpunkter och erinringar framkommit vid remissbehandlingen.

Sålunda har lantbrukshögskolans lärarråd i ett av högskolans styrelse med

instämmande överlämnat yttrande uttalat, att rådet icke kunde ansluta sig

till förslaget om att högskolans jordbrukslinje skulle uppdelas på allenast

två linjer. En eventuell uppdelning måste resultera i åtminstone tre linjer,

nämligen en maskinteknisk, en hydroteknisk och en för växtodling i allmänhet

m. m. Frågan härom borde emellertid prövas i samband med utformningen

av en agronomie kandidatexamen. I avvaktan på nu berörda spörsmåls

lösning borde den i utredningen framlagda tillfälliga lösningen med

extra kurser för utbildning av bland andra konsulenter förverkligas.

Lantbruksakademien har ansett den föreslagna uppdelningen av lantbrukshögskolans

jordbrukslinje icke möjlig utan att samtidigt inrättades en

tredje linje för allmänna växtodlingsfrågor m. m. En så långtgående upp
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

delning syntes emellertid icke kunna förordas. Undervisningen i maskinlära

å högskolans allmänna linje och jordbrukslinje borde givas sådan omfattning

och utformning, att den skänkte kompetens för motsvarande undervisning

inom den lägre lantbruksundervisningen. Maskinkonsulenter borde

erhålla specialutbildning vid en kurs vid högskolan efter avlagd agronomexamen.

Innan emellertid den högre undervisningen på det jordbrukstek - niska området hunnit erhålla sin definitiva utformning, vore det erforderligt

att anordna kompletterande utbildningskurser i maskinlära i nära överensstämmelse

med av lantbruksstyrelsen framlagt förslag. Möjligheten att på

förevarande arbetsområde utnyttja vid tekniska läroanstalter utbildad aibetskraft

vore enligt akademiens mening förtjänt av ökad uppmärksamhet.

Jordbrukstekniska institutet har i sitt yttrande gjort uttalanden av innebörd,

att den utbildning av maskinkonsulenter, som institutet enligt lantbruksstyrelsens

förslag skulle handhava, på grund av att institutets byggnadsfrågor

icke vore lösta sannolikt kunde påbörjas först i medio av år

1948, samt att dylik utbildning erfordrades jämväl för ingenjörer, om dessa

skulle bliva maskinkonsulenter. Ingenjör, som skulle genomgå dylik utbildning,

borde enligt institutets mening dessförinnan dels ha genomgått jordbrukspraktik

under minst två år, varav det senare året borde utgöras av

ettårig kurs vid lantbruksskola, och dels ha bedrivit vissa självstudier i

jordbruk, vilka borde åtföljas av tentamina.

Utredningsmännen för utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket

och skogshanteringen ha uttalat att utvecklingen inom jordbruket

syntes motivera ytterligare en linje vid lantbrukshögskolan, nämligen en

teknisk — icke uteslutande maskinteknisk — linje. Från denna skulle bland

annat maskinkonsulenter kunna rekryteras.

Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har vidare i anslutning

till sin i det föregående refererade inställning till spörsmålet om maskinkonsulenter

förordat, att ett lämpligt antal lärare i maskinskötsel utbildades

vid lantbrukshögskolan samt ett betydligt större antal maskininstruktörer

utbildades genom undervisning dels vid lantbruksskolor och driftsledarekursen,

dels vid specialkurser vid Ultunainstitutionerna.

Förvaltningsutskottet i Östergötlands läns hushållningssällskap kunde icke

dela lantbruksstyrelsens uppfattning rörande utbildning av maskinkonsulenter

vid särskilda kurser. Det syntes visserligen nödvändigt att såsom en övergångsform

anordna särskilda påbyggnadskurser på agronomexamen men

det vore endast i undantagsfall möjligt att på en tid av sju månader utbilda

en agronom till full förtrogenhet med alla maskintekniska angelägenheter i

jordbruket. En sådan kurs finge också anses som ganska betungande för

den som tillbragt tre år eller mera vid lantbrukshögskolan. Det omedelbara

behovet av maskinkonsulenter syntes lämpligen kunna delvis täckas genom

att särskilda kurser i jordbrukets maskinteknik m. m. anordnades för ingenjörer.

Utskottet har vidare anfört i huvudsak:

Det av lantbruksstyrelsen framförda förslaget, att frågan om utbildning

av maskinkonsulenter och jämförliga befattningshavare skall lösas genom

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

53

att jordbrukslinjen vid lantbrukshögskolan delas på en hydroteknisk och

en maskinteknisk linje, synes utskottet otillfredsställande. Det är enligt utskottets

mening icke möjligt att på detta sätt erhålla väl kvalificerade maskinkonsulenter

och maskinlärare. Dels torde nämligen personer med speciell

begåvning för maskinteknik endast i mindre utsträckning söka sig till

en sådan utbildning, där maskintekniken finge en icke särskilt framträdande

plats, dels torde utbildningen i maskinteknik bliva alltför ofullständig. Det

synes förvaltningsutskottet, som om en tillfredsställande utbildning av maskinkonsulenter

m. fl. skulle kunna åvägabringas endast om vid lantbrukshögskolan,

lämpligen i samarbete med tekniska högskolan, inrättades en

särskild teknisk linje, vid vilken maskinkonsulenter och maskinlärare m. fl.

kunde erhålla sin utbildning. Eventuellt borde denna tekniska linje delas på

en maskinteknisk och en hydroteknisk linje, varigenom utbildningen av lantbruksingenjörer

samtidigt kunde erhålla en tillfredsställande lösning. Huvudämnena

på ifrågavarande linjer skulle då vara agronomisk maskinteknik

respektive agronomisk hydroteknik. Som inträdesfordringar vid den

maskintekniska linjen borde sättas bland annat två års praktik, omfattande

såväl jordbrukspraktik som verkstadspraktik. Den senare kunde eventuellt

utbytas mot genomgång av kurs för maskinreparatörer. Vid sidan av nu gällande

teoretiska^ inträdesfordringar vid lantbrukshögskolan borde även avgångsexamen

från tekniskt gymnasium berättiga till inträde vid den maskintekniska

linjen. Genom den föreslagna utbildningsvägen synes man utom en

för här ifrågavarande kategorier av befattningshavare väl lämpad utbildning

kunna vinna, att sådana personer med anknytning till jordbruket, som

äga speciell teknisk begåvning, söka inträde vid lantbrukshögskolan, vilket

nu mindre ofta torde vara fallet och vilket knappast heller kan väntas bliva

fallet i nämnvärt ökad utsträckning, därest utbildningen alltjämt endast till

en mindre del kommer att vara inriktad på maskinteknik.

Förvaltningsutskottet i Kalmar läns norra hushållningssällskap anser det

icke vara lämpligt med en ytterligare specialisering vid lantbrukshögskolan

för utbildning av maskinkonsulenter. Denna utbildning borde bedrivas som

en påbyggnad efter examen å jordbrukslinjen eller allmänna linjen.

Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott har instämt i

lantbruksstyrelsens förslag rörande maskinkonsulenternas utbildning men

ville ifrågasätta, huruvida icke större betydelse borde tillmätas en mera gedigen

utbildning och praktik på det rent tekniska området än den, som föreslagits,

även om detta skulle ske under någon eftergift beträffande kravet

på agronomisk utbildning, exempelvis genomgången driftsledarkurs i stället

för studier respektive examen vid lantbrukshögskolan.

Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott hyser den uppfattningen,

att ingenjörer icke borde användas såsom maskinkonsulenter.

Dessa borde sökas bland agronomer. Det borde gå lika lätt och under samma

tid att utbilda agronomer i tekniska frågor som att utbilda ingenjörer i

jordbruksfrågor. Den föreslagna kursen för maskininstruktörer borde utgöra

ett tillägg till maskinskötarutbildningen.

Förvaltningsutskottet i Gävleborgs läns hushållningssällskap har framfört

uppfattningen, alt utbildningen av maskinkonsulenter borde ske genom specialutbildning

av stipendiater med agronomexamen. En alltför specialiserad

agronomutbildning kunde bereda nyutexaminerade agronomer vissa svårigheter

vid vinnande av anställning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har ifrågasatt

om den föreslagna uppdelningen av jordbrukslinjen vid lantbrukshögskolan

vore den lyckligaste utvecklingen på ifrågavarande område. Den maskintekniska

linjen ansåges medföra en alltför speciell kompetens och linjen

förmodades därför bliva betraktad såsom alltför osäker av de studerande.

Åtminstone tills vidare syntes det därför vara bättre att anordna fortbildningskurser

för maskinintresserade konsulenter och lärare. Den för maskininstruktörer

föreslagna utbildningskursen på två månader ansåges bliva alltför

kort. Kursen borde förlängas till fyra å sex månader.

Styrelsen för lantmannaskolan i Strängnäs har uttalat, att utbildningen av

maskinkonsulenter m. fl. borde ske genom särskild utbildning efter avlagd

agronomexamen. Enahanda uppfattning synes styrelsen för lantmannaskolan

i Lunnevad hysa.

I fråga om utbildningen av maskininstruktörer m. fl. har styrelsen för

Högalids lantmannaskola understrukit betydelsen av en god undervisning i

pedagogik.

Styrelsen för lantmannaskolan i Osby anser det vara mera ändamålsenligt

att snabbutbilda agronomer på maskinkurser än att utbilda ingenjörer

i jordbruksfrågor. Styrelsen har vidare uttalat, att maskininstruktör borde

ha genomgått lantmannaskola jämte fortsättningskurs ävensom maskinskötarutbildning

och särskild instruktörskurs enligt förslaget.

Styrelsen för lantmannaskolan i Nuntorp har ifrågasatt, huruvida icke de

blivande maskininstruktörerna borde ha genomgått lantbruks- eller lantmannaskola,

varvid undervisning i jordbrukslära icke skulle behövas i den

särskilda instruktörskursen.

Styrelsen för Malgomajs lantmannaskola har icke kunnat ansluta sig till förslaget

om en uppdelning av lantbrukshögskolans jordbrukslinje. En sadan

uppdelning skulle orsaka alltför stor villrådighet bland de studerande vid

högskolan. Specialutbildning efter agronomexamen vore att föredraga.

Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund har anslutit sig till uppfattningen,

att den föreslagna uppdelningen av jordbrukslinjen skulle medföra

en alltför stark specialisering och att systemet med fortbildningskurser

för konsulenter och lärare på ifrågavarande område vore tillfyllest. Förbundet

har beträffande frågan om att efter specialutbildning använda ingenjörer

som maskinkonsulenter anfört att det vore lämpligare och ginge lika

snabbt att utvälja och utbilda agronomer för detta ändamål.

Beträffande lämpligheten av att utbilda ingenjörer till maskinkonsulenter

har Svenska lantbrukstjänstemannaföreningen uttalat tveksamhet. Utbildning

av agronomer för ändamålet borde dock ej ske genom den av lantbruksstyrelsen

föreslagna uppdelningen av lantbrukshögskolans jordbrukslinje

på en maskinteknisk och en hydroteknisk linje. I stället borde skapas

en teknisk linje, inriktad på jordbrukets maskintekniska problem för såväl

den yttre driften som inom ekonomibyggnaderna. Ävenledes borde tagas

under övervägande, huruvida icke från driftsledarkursen vid Alnarpsinstitutet

utexaminerade personer efter genomgång av den av lantbruksstyrelsen

s. 55 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 76.

55

för agronomer föreslagna 7-månaders specialutbildningen kunde fylla fordringarna

för såväl maskinkonsulenttjänst hos hushållningssällskap som speciallärartjänst

i maskin- och redskapslära vid lantbruks- och lantmannaskolor.

Enligt föreningens mening kunde det vidare ifrågasättas, om den

för maskininstruktörer föreslagna specialutbildningen vore tillfyllest. Det

för maskininstruktörema avsedda arbetsfältet syntes vara lämpligt för maskinintresserade

personer, som genomgått driftsledarkursen vid Alnarpsinstitutet.

Svenska lantarbetsgivareföreningen har ifrågasatt, huruvida icke, med hänsyn

till maskinteknikens betydelse, speciallinjer kunde anordnas vid tekniska

läroverk och institut, eventuellt vid högre utbildningsanstalt, för att på

så sätt skapa större tillgång på personal för undervisnings-, rådgivnings- och

upplysningsverksamheten rörande jordbrukets maskinfrågor. Föreningen har

vidare ifrågasatt, huruvida icke maskinkonsulentema i ännu högre grad än

vad som av lantbruksstyrelsen föreslagits borde erhålla maskinteknisk utbildning.

Sålunda syntes maskinkonsulenter med fördel kunna rekryteras

bland personer, som avlagt examen vid högre teknisk läroanstalt samt därutöver

förskaffat sig viss jordbruksutbildning.

I fråga om de av lantbruksstyrelsen i 1946 års utredning för hushållningssällskapen

föreslagna avlöningsbestämmelsernas allmänna

a r t har statskontoret anfört, att ämbetsverket redan tidigare förordat en

anslutning av bestämmelserna till civila avlöningsreglementet. Allmänna lönenämnden

och riksräkenskapsverket ha gjort uttalanden av innebörd, att

intet vore att erinra mot att för sällskapens befattningshavare genomfördes

en lönereglering i nära anslutning till den för skogsvårdsstyrelsemas personal

år 1946 beslutade. Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund samt

Sveriges allmänna lantbrukstjänstemannaförbund ha förordat en lönereglering

för sällskapens personal av den art, varom lantbruksstyrelsen framlagt

förslag. Huvudsakligen i samma riktning ha hushållningssällskapens förvaltningsutskott

i regel uttalat sig. Dock har Malmöhusläns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott avstyrkt lantbruksstyrelsens ifrågavarande förslag,

huvudsakligen enär detta ansåges innehålla så snäva bestämmelser, att hushållningssällskapens

frihet vid bestämmelsernas tillämpning endast bleve ett

sken. Utskottet har ansett, att avlöningsbestämmelser av den föreslagna arten

skulle bliva hinderliga för sällskapens arbete samt att avlöningsbestämmelserna

för sällskapens tjänstemän framdeles borde vara av samma art

som hittills. I flera yttranden har uttalats, att den pågående översynen av

civila avlöningsreglementet borde föranleda motsvarande revision av lantbruksstyrelsens

förevarande förslag, innan detta fastställdes för tillämpning. I

I lantbruksstyrelsens förslag till lönegradsplacering av följande

befattningshavare hos hushållningssällskapen ha allmänna lönenämnden,

statskontoret, Sveriges allmänna lantbrukstjänstemannaförbund samt Sveriges

agronom- och lantbrukslärareförbund ifrågasatt de jämkningar, vilka

framgå av denna sammanställning:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungi. Maj.ts proposition nr 76.

Befattningshavare

Lantbruks-

styrelsens

förslag

Allmänna

löne-

nämnden

Stats-

kontoret

Sveriges all- männa lant- bruks tjänste- manna- förbund

Sveriges

agronom- ocli lant- brukslärare- förbund 1

28

28

22

25

30

23

21

_

26

23

22

21

_

26

22

22

17

_

26

21

21

211

—

—

> “ II.......

18

18

18

_

—

Jordbruksinstruktör...........

12

12

10

15

—

Allmänna lönenämnden har anfört, att tillräckliga skäl knappast förelåge

att göra någon skillnad i lönehänseende mellan trädgårdskonsulenter å ena

samt jordbruks- och husdjurskonsulenter å andra sidan. Trädgårdsskolornas

lärare hade blivit i lönehänseende jämställda med lantbruksskolornas lärare.

Enligt statskontorets mening vore läget beträffande hushållningssällskapens

framtida arbetsuppgifter och ställning så oklart, att förutsättningar

knappast förelåge för bedömande av den löneställning, som skäligen borde

tillkomma sällskapens tjänstemän. Ämbetsverket funne ej anledning frångå

sitt i yttrande över hushållningssällskapsutredningens betänkande på sin tid

gjorda ställningstagande i fråga om lönesättningen för sällskapens personal.

De i nyss lämnade sammanställning angivna tjänstemannaorganisationerna

ha till motivering för sina i sammanställningen upptagna ändringsförslag

i regel åberopat de kvalifikationskrav, som ställdes på tjänstemännen, och

den löneställning, som jämförbar personal inom angränsande områden erhållit.

Hushållningssällskaps verkställande tjänsteman har ansetts böra jämföras

med vägdirektörer, länsarkitekter, lantbruksingenjörer och länsjägmästare,

vilka samtliga med undantag av vissa länsjägmästare vore placerade i

förmånligare löneställning än lönegrad A 28. Jordbruks- och husdjurskonsulenter

ha befunnits böra jämföras med biträdande länsjägmästare, distriktsjägmästare,

vägingenjörer och vissa jägmästare i domänverket, vilka samtliga

vore placerade i 26 lönegraden. Med hänsyn i huvudsak till trädgårdskonsulenternas

utbildning samt till löneställningen för lärare vid trädgårdsskolorna

hade skäl synts föreligga för att trädgårdskonsulent i lönehänseende

bleve jämställd med jordbruks- och husdjurskonsulenter. De stora krav,

som man hade att ställa på en jordbruksinstruktör, jämväl i fråga om utbildning,

borde motivera hans placering i minst 15 lönegraden.

I fråga om lönesättningen för verkställande tjänsteman ha

Kronobergs, Blekinge och Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott uttalat, att nämnda tjänsteman liksom lanlbruksingenjör

borde placeras i 29 lönegraden. Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

anser, att verkställande tjänsteman borde hänföras till 30 lönegraden

eller lönegrad C 4. Enligt av Skaraborgs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott uttalad mening borde för förevarande tjänsteman åtmins- 1

1 Förslaget härom är avgivet gemensamt med Svenska lantbrukstjänstemannaföreningen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

57

tone vid de slörre sällskapen väljas 29 lönegraden. Västmanlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott anser, att sällskaps verkställande tjänsteman

borde placeras i 30 lönegraden. En högre lönegrad än den av lantbruksstyrelsen

föreslagna borde enligt uttalande av Västerbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott tillkomma verkställande tjänsteman i

de sällskap, i vilka kamreraren vore avsedd att erhålla en högre lönegradsplacering

än i övriga sällskap.

Jordbruks- och husdj urskonsulenterna borde enligt uttalanden

av förvaltningsutskotten i Jönköpings, Gotlands, Jämtlands och Västerbottens

läns hushållningssällskap hänföras till högre lönegrad än som av

lantbruksstyrelsen föreslagits, enär distriktsjägmästare och biträdande länsjägmästare

vid skogsvårdsstyrelse placerats i 26 lönegraden. Hallands läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott har av väsentligen enahanda skäl

förordat placering av konsulenterna i 26 lönegraden. För ifrågavarande konsulenter

ha Göteborgs och Bohus, Värmlands och Kopparbergs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott föreslagit 24 lönegraden samt Västmanlands

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 25 lönegraden. Skaraborgs

läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har mera allmänt förordat, att

konsulenterna i fråga gåves en högre löneställning än den av lantbruksstyrelsen

föreslagna.

Den av lantbruksstyrelsen för trädgårdskonsulent föreslagna

lönegradsplaceringen ha förvaltningsutskotten i Kristianstads, Hallands, Göteborgs

och Bohus samt Örebro läns hushållningssällskap ansett vara för låg.

Utskotten i Kristianstads och Örebro läns hushållningssällskap ha uttalat, att

trädgårdskonsulent borde tillerkännas samma löneställning, som hade föreslagits

för jordbruks- och husdjurskonsulent. Enahanda mening har framförts

av Stockholms läns och stads trädgårdsråd, Sveriges konditionerade

trädgårdsmästares förening och Sveriges hortonomförbund.

Beträffande löneställningen för kamrerare ha förvaltningsutskotten

i Jönköpings läns, Hallands läns, Älvsborgs läns norra och Värmlands läns

hushållningssällskap framfört önskemål om att samtliga kamrerare placerades

i 21 lönegraden. Gotlands, Skaraborgs och Jämtlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott ha uttalat, att utskotten ansett de av lantbruksstyrelsen

för kamrerare föreslagna löneförmånerna vara för låga. Enligt den

mening, som härvid framförts av Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

borde kamrerare i den högre lönegruppen givas samma löneställning

som jordbrukskonsulent. Förvaltningsutskottet i Älvsborgs läns

södra hushållningssällskap har ifrågasatt en uppflyttning i 19 lönegraden av

de kamrerare, för vilka lantbruksstyrelsen föreslagit placering i 18 lönegraden.

Yttrandet från Gävleborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

innebär, att sagda utskott ansett kamrerare böra hänföras till samma lönegrad

som jordbrukskonsulent. Samma åsikt har uttalats av Föreningen svenska

hushållningssällskapens kamrerare, som ävenledes ifrågasatt, huruvida

den föreslagna lönedifferentieringen olika kamrerare emellan vore fullt rättvis.

Föreningens mening har biträtts av förvaltningsutskottet i Västcrnorrlands

läns hushållningssällskap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Enligt vad förvaltningsutskotten i Kalmar läns norra samt Gotlands läns

hushållningssällskap anfört, borde jordbruksinstruktör placeras

i lägst 13 lönegraden, under det att Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

förordat, att en jordbruksinstruktör hos varje sällskap hänfördes

till 15 lönegraden. Lönegrad 14 för samtliga jordbruksinstruktörer

har föreslagits av Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

För kontors- och skrivbiträden hos hushållningssällskapen

har statskontoret ansett samma befordringsgång böra tillämpas, som på

grundval av 1944 års personalutrednings förslag kunde bliva fastställd för

motsvarande statliga personal. Samma uppfattning har framförts av Sveriges

allmänna lantbrukstjänstemannaförbund, som emellertid alternativt förordat,

att hushållningssällskapen själva skulle få bestämma lönerna för sin kontorspersonal

av nu berörda kategorier. Kontorstjänstemän i expeditionsföreståndares

ställning borde enligt förbundets mening placeras i 13 lönegraden.

I fråga om de av lantbruksstyrelsen för maskinkonsulenter och

maskininstruktörer föreslagna löneförmånerna har statskontoret erinrat,

att ämbetsverket för jordbrukskonsulenter och jordbruksinstruktörer

föreslagit 21 respektive 10 lönegraden. De föreslagna förmånerna ha ansetts

vara otillräckliga av Uppsala låns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

och Svenska landsbygdens ungdomsförbund. Enahanda uppfattning ha lantbrukshögskolans

styrelse, förvaltningsutskotten i Kalmar läns norra och Göteborgs

och Bohus läns hushållningssällskap samt Svenska lantbrukstjänstemannaföreningen

framfört i fråga om maskininstruktöremas löneställning.

Beträffande av lantbruksstyrelsen föreslagna löneförmåner

ha vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott allmänt uttalat,

att förmånerna finge anses väl låga.

Mot de av lantbruksstyrelsen föreslagna avlöningsbestämmelsernas

detaljer ha vissa erinringar framställts av statskontoret, riksräkenskapsverket

samt vissa hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Sålunda har statskontoret anfört, att lantbruksstyrelsen i kungörelseförslaget

rörande statsbidrag till avlöningar vid hushållningssällskapen hade intagit

sådana bestämmelser, som plägade ingå i de statliga verkens instruktioner,

samt att dylika föreskrifter borde sammanföras i ett särskilt reglemente

för hushållningssällskapen. Liknande synpunkter ha framförts av riksräkenskapsverket.

Beträffande lantbruksstyrelsens förslag, att alla beslut om löneklassuppflyttning

av befattningshavare hos hushållningssällskap skulle fattas

av styrelsen, har statskontoret uttalat, att endast sådana ärenden om löneklassplacering,

som avsåge tillämpning av undantagsbestämmelser, borde

hänskjutas till lantbruksstyrelsen.

Vidare har Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott ifrågasatt,

om icke sällskapens tjänstemän borde — i avvikelse från den likställdhet

med skogsvårdsstyrelsernas personal, som lantbruksstyrelsen föreslagit —

anställas med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Förvaltningsutskottet

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

59

i Gävleborgs läns hushållningssällskap har på samma sätt föreslagit, att tjänsteman

skulle äga rätt till uppsägning på sex månader av löpande anställning.

Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har anfört, att såsom

krav på teoretisk utbildning av kamrerare borde gälla allenast, att befattningshavaren

skulle ha avlagt examen vid handelsgymnasium eller på

annat sätt ha förskaffat sig erforderlig teoretisk utbildning.

Sveriges allmänna lantbrukstjänstemannaförbund har upptagit frågan om

hyresbidrag till sådana tjänstemän hos hushållningssällskap, som äro

nödsakade att delvis upplåta sina bostäder till expedition. Skäligt sådant bidrag

borde enligt förbundets mening utgå till varje tjänsteman, som uppläte

någon del av sin bostad till expedition. Vidare har Sveriges agronom- och

lantbrukslärareförbund uttalat, att från konsulenthåll inom förbundet önskemål

framförts om införande av rätt att hos Kungl. Maj:t anföra besvär över

hushållningssällskapens förvaltningsutskotts beslut angående tillsättande av

befattningar såsom verkställande tjänstemän och konsulenter.

Departementschefen.

I överensstämmelse med 1944 års principbeslut böra framdeles liksom för

närvarande vissa befattningshavare hos hushållningssällskapen avlönas med

statsbidrag. Sålunda böra sekreterare, jordbrukskonsulenter, husdjurskonsulenter

och vandringsrättare i fortsättningen liksom för närvarande avlönas

med statsbidrag. Såsom framgår av vad i propositionen angående riktlinjerna

för den framtida jordbrukspolitiken anförts, har titeln lantbruks direktör

föreslagits för den verkställande tjänstemannen hos lantbruksnämnden. Denna

titel bör alltså icke ifrågakomma för hushållningssällskapens sekreterare.

Enligt min mening bör den nuvarande sekreterartiteln bibehållas. Däremot

synes mig benämningen vandringsrättare böra utbytas mot jordbruksinstruklör,

då denna benämning torde giva ett bättre uttryck för dessa tjänstemäns

arbetsuppgifter. Med hänsyn till trädgårdsnäringens alltmera ökade betydelse

synes det angeläget, att trädgårdskonsulenter hos hushållningssällskapen —

såsom även förutsattes vid 1944 års principbeslut — bliva avlönade med

statsbidrag. I anslutning till samma beslut torde avlöningsbidrag likaledes

böra utgå till hushållningssällskapen för kamrerare och kontorspersonal. Enligt

vad jag tidigare anfört, är jag av den uppfattningen, att hushållningssällskapen

ha betydande arbetsuppgifter beträffande undervisning och upplysning

rörande jordbrukets maskinfrågor. Eu utvidgad rationell användning

av maskiner inom jordbruket utgör en av de viktigaste förutsättningarna för

att jordbruket skall kunna förbättra sina arbets- och driftsförhållanden. För

att sällskapen skola bliva i stånd att fylla sina uppgifter i nyssberörda avseende

torde det vara erforderligt, att hos sällskapen anställas särskilda tjänstemän

för handhavande av nämnda uppgifter. Härigenom torde skapas goda

möjligheter för att den fortskridande tekniska utvecklingen skall bliva på

ett tillfredsställande sätt utnyttjad inom jordbruket. Statsbidrag bör därför

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

beräknas för avlönande av maskinkonsulenter hos sällskapen. Den snabbt

fortskridande utvecklingen på det maskintekniska området torde sannolikt

medföra, att för ifrågavarande ändamål även böra anställas vissa befattningshavare

med lägre utbildning, maskininstruktörer. För närvarande synes emellertid,

i vart fall tills ytterligare erfarenhet om behovet vunnits, man böra

begränsa sig till att lämna statsbidrag för anställande av maskinkonsulenter.

Såsom jag tidigare uttalat, anser jag, att undervisnings- och upplysningsverksamhet

på det husliga arbelets område icke framdeles bör handhavas

av hushållningssällskapen. Med hänsyn härtill torde sällskapen icke i framtiden

böra vara utrustade med befattningshavare med verksamhet på detta

område, exempelvis hemkonsulenter och heminstruktörer. Så länge frågan

om den s. k. klubbverksamhetens ledning icke är löst, kan det vidare uppenbarligen

icke vara lämpligt att införa statsbidrag för avlönande av konsulenter

eller andra tjänstemän hos hushållningssällskapen för denna verksamhets

omhänderhavande. På grund av att utredningar för närvarande pågå

rörande husdjursskötselns och fiskets främjande är jag ej heller beredd att

nu upptaga frågan om statsbidrag till avlönande av husdjursinstruktörer och

fiskeritjänstemän hos hushållningssällskapen. Tidigare denna dag har i propositionen

angående den framtida jordbrukspolitiken föreslagits, att handläggningen

av bland annat de statliga åtgärderna på täckdikningens område

skall överflyttas från sällskapen till lantbruksnämnderna. Därest detta

förslag skulle biträdas av riksdagen, torde hos hushållningssällskapen i

framtiden täckdikningsförmän icke behöva vara anställda.

Enligt min mening böra alltså hos sällskapen med statsbidrag vara anställda

sekreterare, jordbrukskonsulenter, husdjurskonsulenter, trädgårdskonsulenter,

maskinkonsulenter, kamrerare, jordbruksinstruktörer och kontorspersonal.

Vad angår de skilda hushållningssällskapens behov av statsbidragsavlönade

befattningshavare av dessa kategorier må framhållas, att man vid

denna frågas avgörande uppenbarligen har att taga hänsyn till de förändringar

av sällskapens arbetsområde, som komma till stånd i och med lantbruksnämndernas

inrättande och som givetvis komma att verka begränsande

på sällskapens behov av personal av vissa kategorier. Emellertid måste å

andra sidan även beaktas angelägenheten av att hushållningssällskapen erhålla

en sådan personalutrustning, att de kunna på ett fullt tillfredsställande

sätt handhava alla de viktiga arbetsuppgifter, som även i fortsättningen komma

att påvila dem.

Hushållningssällskapens behov av sekreterare, husdjurskonsulenter, trädgårdskonsulenter,

maskinkonsulenter och kamrerare synes emellertid vara

oberoende av den nyss åsyftade arbetsöverflyttningen från hushållningssällskapen

till lantbruksnämnderna. I likhet med lantbruksstyrelsen anser

jag, att för varje hushållningssällskap bör beräknas en befattningshavare av

en var av dessa fem kategorier. Av skäl, som jag i det följande kommer att

angiva, torde dock flertalet maskinkonsulentbefattningar icke omedelbart

kunna inrättas.

Det för jordbrukskonsulenterna och jordbruksinstruktörema avsedda ar
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

61

betsområdet påverkas däremot i viss utsträckning av överförandet till lantbruksnämnderna

av vissa uppgifter, som nu handhavas närmast av hushållningssällskapens

ifrågavarande befattningshavare. Även om man tager i betraktande,

att omfattande arbetsuppgifter kvarstå eller kunna förväntas tillkomma

för dessa tjänstemän, måste likväl överförandet av samtliga inre rationaliseringsåtgärder,

inbegripet åtgärder avseende betesförbättringar och siloanläggningar,

till lantbruksnämnderna få till följd, att hushållningssällskapen

kunna ha ett lägre antal tjänstemän av jordbrukskonsulent- och jordbruksinstruktörskategoriema

än lantbruksstyrelsen föreslagit i sin senaste utredning.

Enligt min mening torde det sålunda vara tillfyllest, om för varje

hushållningssällskap utom de två nordligaste beräknas statsbidrag för avlönande

av en jordbrukskonsulent samt för Västerbottens läns hushållningssällskap

beräknas två och för Norrbottens läns hushållningssällskap tre dylika

tjänstemän. Lantbruksstyrelsens förslag, att för ett vart av Stockholms

läns och stads, Värmlands läns, Kopparbergs läns, Västernoirlands läns,

Västerbottens läns och Norrbottens läns hushållningssällskap skulle beräknas

en jordbrukskonsulent utöver vad jag nu angivit, kan jag alltså icke biträda.

Antalet jordbruksinstruktörer hos sällskapen torde kunna begränsas i större

utsträckning än antalet jordbrukskonsulenter. Frågan härom torde emellertid

behöva underkastas ytterligare utredning och övervägande, innan slutlig

ståndpunkt tages. I avvaktan på att definitiv ställning kan tagas till denna

fråga synes lämpligt, att för varje hushållningssällskap beräknas statsbidragsavlönade

jordbruksinstruktörer till samma antal, vartill sällskapet nu har

statsbidragsavlönade vandringsrättare, alltså för samtliga sällskap tillhopa 96,

samt att vissa åtgärder vidtagas i syfte att underlätta den nedsättning av ifrågavarande

antal, som kan komma att befinnas möjlig. Åtgärder av detta

slag kommer jag i det följande att föreslå.

Lantbruksstyrelsens i anslutning till 1944 års principbeslut framlagda förslag,

att för varje hushållningssällskap skulle beräknas två statsbidragsavlönade

befattningshavare av kontorspersonalkategorien, kan jag biträda.

Skulle det visa sig, sedan den nya organisationen varit i verksamhet någon

tid, att ett stadigvarande behov av ytterligare biträdespersonal uppkommer

för sällskapen, torde frågan om en utökning av personalen böra upptagas

till övervägande. Försiktigheten synes bjuda, att man tills vidare stannar vid

lantbruksstyrelsens förslag.

Enligt vad jag i det föregående förordat, skulle antalet statsbidragsavlönade

befattningshavare hos hushållningssällskapen efter omorganisationens

genomförande beräknas enligt följande sammanställning (i fråga om jordbruksinstruktörerna

allenast provisoriskt):

26 sekreterare,

29 jordbrukskonsulenter,

26 husdjurskonsulenter,

26 trädgårdskonsulenter,

26 maskinkonsulenter,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

26 kamrerare,

96 jordbruksinstruktörer,

52 kontorstjänstemän.

De i yttrandena framförda önskemålen om införande av statsbidragsavlönade

befattningar av andra kategorier hos hushållningssällskapen än dem,

jag i det föregående räknat med, anser jag mig för närvarande icke kunna

understödja. Vad särskilt angår frågan om undervisningskonsulenter må anföras,

att arbetsuppgifterna för de konsulenter hos sällskapen, som enligt

mitt förslag skola avlönas med statsbidrag, torde komma att i hög grad falla

inom undervisningens område. Med hänsyn därjämte till de pågående utredningarna

på jordbrukets undervisningsområde synes det åtminstone tills vidare

icke lämpligt att inrätta särskilda befattningar såsom undervisningskonsulent

hos hushållningssällskapen.

De av 1944 års riksdag godkända riktlinjerna för omorganisation av hushållningssällskapen

inneburo, att för sällskapens tjänstemän skulle genomföras

en lönereglering av i princip samma art som den, vilken år 1942 beslöts

för de lägre lantbruksundervisningsanstalternas personal. Genom en sådan

reglering avsågs bland annat att underlätta befordringsgången mellan

sällskapen och undervisningsanstalterna. Såsom framgår av det föregående,

har nu lantbruksstyrelsen framlagt utredning och förslag rörande genomförande

för hushållningssällskapens personal av en lönereglering av annan

typ, nämligen av principiellt samma innebörd som den år 1946 för skogsvårdsstyrelsernas

personal genomförda löneregleringen. Enligt min mening

bör en lönereglering av sistnämnda slag genomföras även för hushållningssällskapens

tjänstemän. Härigenom skulle reglerna för dessa tjänstemäns

anställnings- och löneförhållanden komma att i huvuddragen överensstämma

med motsvarande regler för den civila statsförvaltningens tjänstemän. En

dylik överensstämmelse anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen och flertalet

av de instanser, som yttrat sig över styrelsens förslag, vara av stort

värde, särskilt med hänsyn till att för hushållningssällskapens tjänstemän på

så sätt komma att gälla i huvudsak samma slags anställnings- och lönebestämmelser

som för lantbruksnämndernas personal. Det torde ej heller

möta någon svårighet att för sällskapens tjänstemän genomföra en lönereglering

enligt av mig nu förordade principer på sådant sätt, att befordringsgången

mellan sällskapen och förutberörda skolor — inbegripet trädgårdsskolorna

— i erforderlig grad underlättas. Detta syfte synes mig kunna

uppnås genom att på lämpligt sätt anpassa lönegradsplaceringen för hushållningssällskapens

tjänstemän efter löneförmånerna för skolornas befattningshavare.

Jag avser icke att nu närmare ingå på detaljutformningen av det blivande

avlöningsreglementet för hushållningssällskapens befattningshavare. Detta

synes så mycket mindre lämpligt som en överarbetning av det civila avlöningsreglementet

för närvarande pågår i anledning av 1946 års riksdags beslut

om lönereglering för befattningshavare i statens tjänst m. fl. Vid ut
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

63

arbetandet av de avlöningsbestämmelser, som böra gälla för hushållningssällskapens

personal, bör uppenbarligen hänsyn tagas till det resultat, vartill

man kommer vid överarbetningen av det civila avlöningsreglementet.

Emellertid torde jag något få beröra de bestämmelser som böra gälla rörande

anställningsformen för sällskapens befattningshavare. Dessa äro nu i regel

anställda på viss tid eller tills vidare med ömsesidig rätt till uppsägning.

Lantbruksstyrelsen har nu i anslutning till vad som stadgas i skogsvårdsstyrelsemas

avlöningsreglemente föreslagit, att de befattningshavare hos hushållningssällskap,

varom fråga är, skola tillsättas på viss tid, högst sex år,

samt att anställningen skall anses förlängd för samma tid, om ej uppsägning

å någondera sidan sker minst sex månader före anställningstidens utgång.

Då hushållningssällskapens lönereglering synes böra ordnas i nära

anslutning till skogsvårdsstyrelsernas, anser jag, att den av styrelsen ifrågasatta

förändringen i anställningsformen för sällskapens tjänstemän bör komma

till stånd. Jag förordar således, att bestämmelserna om anställningsformen

för dessa tjänstemän utformas i huvudsaklig anslutning till vad som

gäller för skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän.

Jag torde härefter få till behandling upptaga frågorna om de behörighetsvillkor,

som böra gälla för tjänstemännen, samt om ordningen för dessas

tillsättande och entledigande.

Vad angår sekreterartjänsten är det av största betydelse för hushållningssällskapen,

att deras sekreterare äro inom sitt arbetsområde väl förfarna och

i övrigt verkligt dugande arbetskrafter. Det synes mig emellertid olämpligt,

att alltför snäva behörighetsvillkor upptagas i fråga om dessa befattningar.

Krav på att sekreteraren skall ha avlagt viss bestämd examen torde därför

icke böra införas. Enligt min mening bör föreskrivas, att sekreterare skall

ha förvärvat goda praktiska och teoretiska insikter i lanthushållningen samt

i därmed sammanhängande organisatoriska och administrativa frågor ävensom

i övrigt ha visat lämplighet för befattningen. Såsom lantbruksstyrelsen

föreslagit, böra jordbruks- och husdjurskonsulenter ha avlagt agronomexamen

samt trädgårdskonsulent examen vid Alnarpsinstitutets högre trädgårdskurs.

För maskinkonsulentbefattning synes i avvaktan på närmare erfarenhet

böra stadgas, att innehavaren skall ha avlagt antingen agronomexamen

och därjämte ha genomgått särskild utbildning för maskinkonsulenter eller

också ingenjörsexamen å mekanisk avdelning av lägst teknisk fackskola och

därjämte ha förvärvat erforderlig jordbruksutbildning. Nämnda särskilda utbildning

för agronomer torde böra anordnas av jordbrukstekniska institutet

i huvudsak på av lantbruksstyrelsen föreslaget sätt. Såsom jordbruksutbildning

för ingenjörer för vinnande av kompetens såsom maskinkonsulent torde

köra krävas genomgång av ettåriga kursen vid lantbruksskola, eventuellt med

dispens från kravet a jordbrukspraktik för inträde vid kursen. Icke heller

för kamrerartjänsterna torde det vara lämpligt med för snäva behörighetsbestämmelser.

Jag vill därför föreslå, att i fråga om kamrerare skall gälla att

de skola ha erforderliga praktiska och teoretiska insikter i bokföring även
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

som i övrigt lämplighet för befattningen. Jordbruksinstruktör bör, såsom lantbruksstyrelsen

föreslagit, ha genomgått utbildningskurs för sådan befattningshavare

och ha förvärvat tillfredsställande erfarenhet. För kontorspersonalen

torde få föreskrivas allenast krav å erforderliga teoretiska och praktiska färdigheter.

Det synes lämpligt, att, när särskilda skäl därtill föreligga, dispens

må kunna medgivas från de föreslagna behörighetsvillkoren. Jag vill dock

understryka, att dylik dispens icke bör medgivas utom då den reella kompetensen

är väl styrkt.

Med hänsyn till att hushållningssällskapen äro avsedda att bibehålla sin

ställning av lokala sammanslutningar håller jag före, att sällskapens förvaltningsutskott

böra liksom hittills äga att antaga och entlediga sällskapens

tjänstemän. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag emellertid, att förvaltningsutskott

vid tillsättande av sekreterar- och konsulenttjänst bör äga

att välja innehavare endast bland tre av lantbruksstyrelsen på förslag uppförda

sökande. En dylik ordning torde få anses befogad i betraktande av

de för det allmänna betydelsefulla arbetsuppgifter, som nämnda tjänstemän

skola handhava, och överensstämmer med vad som gäller beträffande föreståndare

och ämneslärare vid lantbruksundervisningsanstalterna. Däremot

anser jag icke skäl föreligga för att denna ordning skall tillämpas jämväl vid

tillsättande av kamrerare hos sällskap. Enligt min mening bör därjämte

gälla, att beslut om tillsättande och entledigande av befattningshavare hos

hushållningssällskap må genom besvär kunna dragas under Kungl. Maj:ts

prövning. I detta sammanhang må anföras, att liknande besvärsrätt bör stadgas

i fråga om förvaltningsutskotts beslut rörande tillämpning av gällande

avlöningsföreskrifter.

Vid bedömandet av lönegradsplaceringen för hushållningssällskapens personal

synes för att underlätta jämförelse med andra befattningar i motsvarande

ställning lämpligast att anknyta till det nuvarande civila avlöningsreglementets

löneplan A. Det torde sålunda få ankomma på Kungl. Maj:t att sedermera

vid utfärdande av avlöningsbestämmelser för hushållningssällskapen

placera de olika tjänsterna i lönegrader, som komma att utgöra de nu

till anknytning valda A-lönegradernas motsvarigheter i de avlöningsbestämmelser,

vilka den 1 juli 1947 äro avsedda att träda i tillämpning vid den civila

statsförvaltningen.

I likhet med allmänna lönenämnden och flertalet övriga remissinstanser

vill jag godtaga lantbruksstyrelsens förslag, att sekreterare placeras i en lönegrad,

motsvarande civila avlöningsreglementets lönegrad A 28. Härigenom erhåller

sekreteraren en något förmånligare löneställning än rektor vid lantmannaskola,

vilket jag anser skäligt och jämväl ifrågasatts i 1944 års principproposition.

Jordbruks-, husdjurs-, trädgårds- och maskinkonsulenter torde alla böra givas

samma löneställning. Med hänsyn till att ämneslärare vid trädgårdsskola

ansetts böra vara i lönehänseende jämställd med motsvarande befattningshavare

vid lantbruksskola kan jag alltså icke biträda lantbruksstyrelsens för
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

65

slag om placering av trädgårdskonsulent i en lägre löneställning än övriga

konsulenter. I syfte att befordringsgången från ämneslärarbefattningarna

vid jordbrukets och trädgårdsnäringens fasta undervisningsanstalter till respektive

konsulentbefattningar må underlättas, torde konsulentbefattningama

i lönehänseende böra jämställas med befattningar i lönegrad A 23.

Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, torde kamrerarna hos hushållningssällskapen

böra uppdelas i en högre lönegrupp för sällskapen i Östergötlands,

Kristianstads, Malmöhus, Skaraborgs, Västerbottens och Norrbottens

län samt i en lägre för övriga hushållningssällskap. I enlighet med vad statskontoret

förordat, torde kamrerare i den högre lönegruppen böra hänföras

till en löneställning, motsvarande lönegrad A 20, och kamrerare i den lägre

lönegruppen till en löneställning, motsvarande lönegrad A 18.

Enligt lantbruksstyrelsens mening skulle jordbruksinstruktör givas samma

löneställning som länsskogvaktare eller likställas med tjänsteman i lönegrad

A 12. Då nu berörda två befattningar icke synas kunna helt jämställas i

fråga om det med dem förenade ansvaret, anser jag i likhet med statskontoret,

att löneställningen för jordbruksinstruktör bör motsvara lönegrad A 10.

Vad angår de av mig förordade befattningarna såsom kontorstjänstemän

synes det nödvändigt, att en dylik befattningshavare hos varje hushållningssällskap

erhåller ställning såsom kanslibiträde och alltså gives en löneställning,

motsvarande lönegrad A 7. För de övriga föreslagna kontorstjänstemännen

synes böra tillämpas i princip samma befordringsgång, som är avsedd

att från och med den 1 juli 1947 gälla för skrivbiträden och kontorsbiträden

i den civila statsförvaltningen.

Till belysande av det sätt, på vilket av mig i det föregående för olika tjänster

beräknade lönegrader motsvaras av lönegrader i den av 1946 års riksdag

godkända löneplan nr 1, avsedd att ersätta bland annat nuvarande löneplan A

i civila avlöningsreglementet, lämnas följande sammanställning (s. 66).

Beträffande andra avlöningsförmåner till hushållningssällskapens befattningshavare

än de kontanta lönebeloppen torde böra tillämpas i huvudsak

samma grunder, som enligt civila avlöningsreglementet gälla för statliga befattningshavare.

Reglerna om resekostnads- och traktamentsersättning åt sällskapens

tjänstemän torde behöva revideras i anledning av den lönereglering,

varom nu är fråga. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt utfärda härvidlag

erforderliga bestämmelser. Med anledning av vad Sveriges allmänna

lantbrukstjänstemannaförbund anfört rörande ersättning åt sådan tjänsteman,

som delvis upplåter sin bostad för expeditionsändamål, vill jag ultala,

att särskilda bestämmelser härom synas obehövliga. Jag förutsätter nämligen,

att ersättningsspörsmål av detta slag regleras utan särskilda åtgärder

från det allmännas sida.

Frågan om reglering av pensionsförhållandena för hushållssällskapens befattningshavare

torde chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

få upptaga till prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 76.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

Befattningshavare

Av mig beräknad löneställning

motsvarar i

löneplan A

lönegrad

löneplan nr 1

lönegrad

Sekreterare.............................

28

31

Jordbrukskonsulent.....................

23

26

Husdjurskonsulent......................

23

26

Trädgårdskonsulent.....................

23

26

Maskinkonsulent .......................

23

26

1 Kamrerare, lönegrupp I ................

20

23

Kamrerare, lönegrupp II................

18

22

Jordbruksinstruktör....................

10

14

Kontorspersonal........................

2,4,7

6, 8,11

Sedan riksdagen fattat beslut i saken, torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att utfärda avlöningsreglemente för hushållningssällskapen. Därjämte

torde Kungl. Maj :t böra utfärda särskild kungörelse angående statsbidrag till

avlönande av befattningshavare hos hushållningssällskap. Enligt denna kungörelse

bör statsbidrag få utgå för bestridande av den avlöning och de Övriga

förmåner utom reseersättning och tjänstgöringstraktamente, som jämlikt

avlöningsreglementet skola utgå å vederbörande befattningar. Det torde

även böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser rörande

behörighetsvillkor samt angående tillsättande och entledigande av befattningshavare.

Den lönereglering, vartill jag i det föregående avgivit förslag, torde få träda

i kraft den 1 januari 1948. Tjänsteman hos hushållningssällskap bör för

placering i löneklass enligt de nya avlöningsbestämmelserna äga tillgodoräkna

sig den tid, varunder han före den 1 januari 1948 oavbrutet innehaft

motsvarande tjänst hos hushållningssällskap, enligt samma grunder, som vid

1946 års riksdag fastställdes i motsvarande avseende för skogsvårdsstyrelsernas

personal. Där tjänsteman hos sällskap vid tillämpning av de nya bestämmelserna

skulle lida löneminskning, torde han böra fa bibehållas vid

sina löneförmåner, därest sällskapet med tillgängliga medel bestrider för

ändamålet erforderlig lönefyllnad. Med hänsyn till vad jag anfört rörande

utbildningen av maskinkonsulenter torde flertalet av dessa befattningshavare

böra beräknas bliva tillsatta tidigast från och med den 1 januari 1949. Maskinkonsulentbefattningarna

torde dock i vissa fall — eventuellt på grund a\

medgiven dispens från de formella behörighetsvillkoren — kunna besättas

tidigare än vad nyss angivits. Enär lantbruksnämnderna äro avsedda att

träda i verksamhet först den 1 juli 1948 och därför komma att erhålla sin

personalutrustning först under andra hälften av sagda ar, torde innehavarna

av sådana jordbrukskonsulentbefattningar, som till följd av vad jag i det

föregående förordat bliva indragna vid utgången av år 1947, övergångsvis

böra under år 1948 så länge de kvarstå i tjänst hos vederbörande hushållningssällskap

bibehållas vid erhållen delaktighet i statens pensionsanstalt.

Härvid bör statsbidrag utgå för avlöning till befattningshavaren enligt

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

67

samma villkor som komma att gälla beträffande övriga jordbrukskonsulentbefattningar.

I anslutning till min i det föregående angivna ståndpunkt till

frågan om antalet jordbruksinstruktörer hos hushållningssällskapen torde den

anordning, som jag nu förordat beträffande vissa jordbrukskonsulentbefattningar,

böra i princip tillämpas även i fråga om samtliga statsbidragsavlönade

vandringsrättarbefattningar, intill dess nyssnämnda fråga blivit definitivt löst.

Dessförinnan skulle alltså enligt min mening instruktörsbefattningarna icke

besättas med ordinarie innehavare. I avvaktan på den slutliga lösningen av

frågan om hemkonsulentverksamhetens organisation torde statsbidrag böra

utgå till hushållningssällskapen för avlönande av hemkonsulenter enligt i huvudsak

nuvarande grunder. Till kostnader för anställande av fiskeritjänstemän

och överkontrollassistenter synas hushållningssällskapen vidare böra

äga utfå statsbidrag enligt väsentligen oförändrade grunder, intill dess frågan

om organisationen av de statliga åtgärderna till fiskets och husdjursskötselns

främjande bragts till en lösning. Till avlönande av täckdikningsförmän

och till kostnader för extra arbetskraft för förmedling av täckdiknings- och

gödselvårdsbidrag synas hushållningssällskapen icke böra erhålla statsbidrag

för tid efter utgången av innevarande år.

V. Statsanslag till hushållningssällskapen.

Gällande bestämmelser.

Hushållningssällskapen åtnjuta för närvarande statsbidrag till bland annat

dels anställande av vissa befattningshavare, dels den allmänna verksamheten,

och dels handhavande av förmedlingen av vissa lån.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts, utgå sålunda statsbidrag

till hushållningssällskapen för anställande av sekreterare, jordbrukskonsulenter

(inbegripet liusdjurskonsulenter), hemkonsulenter, fiskeritjänstemän,

vandringsrättare, täckdikningsförmän och överkontrollassistenter. Gällande

bestämmelser rörande dessa statsbidrag ha meddelats i de författningar,

som tidigare angivits. Hushållningssällskapen kunna jämlikt i det föregående

angivna kungörelser rörande statsbidrag till täckdikning och gödselvårdsanläggningär

erhålla statsbidrag till kostnaderna för extra arbetskraft

för handhavande av bidragens förmedling.

Bestämmelser om statsbidrag till hushållningssällskapens allmänna verksamhet

ha meddelats i kungörelsen den 30 mars 1935 (nr 82) angående fördelning

av för hushållningssällskapens allmänna verksamhet avsedda anslagsmedel,

vilken kungörelse ändrats genom kungörelsen nr 562/1937.

Hushållningssällskapen1 åtnjuta vidare statsbidrag för handhavande av

förmedling av lån från gödselvårdslånefonden, täckdikningslånefonden och

jordbrukets maskinlånefond. Bidragen utgå, i fråga om gödselvårdslånefonden

enligt grunder, som fastställts genom kungörelserna rörande villkoren

för lån från denna fond (nr 576/1918, 186/1925, 241/1927, 132/1931 och

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

632/1937), i fråga om täckdikningslånefonden enligt vissa av 1921 års riksdag

godkända grunder (prop. nr 181) och i fråga om jordbrukets maskinlånefond

enligt av Kungl. Maj:t genom beslut den 2 september 1938 fastställda

grunder.

I detta sammanhang må tillika erinras, att hushållningssällskapen under

senare år tilldelats särskilda statsbidrag för kostnader i samband med vissa

kristidsåtgärder m. m. samt att Värmlands och Kopparbergs läns hushållningssällskap

och hushållningssällskapen i de norrländska länen åtnjuta särskilda

bidrag ur den del (norrlandsanslaget) av anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område, som avsetts till produktionsbefrämjande

åtgärder inom jordbruket i nämnda län.

Av riksdagen godkända riktlinjer.

De av riksdagen godkända riktlinjerna för en omorganisation av hushållningssällskapen

och deras verksamhet innebära, att nyssberörda statsbidrag

till hushållningssällskapen för dels anställande av vissa befattningshavare,

inbegripet viss extra arbetskraft, dels sällskapens allmänna verksamhet, dels

handhavande av förmedling av vissa lån, dels ock kostnader för vissa kristidsåtgärder

m. m. skulle i regel upphöra att utgå. Samtidigt skulle införas

särskilda statsanslag till avlöningar och omkostnader vid hushållningssällskapen

ur vilka anslag sällskapen skulle komma i åtnjutande av bidrag till

avlöningar respektive omkostnader. Någon indragning av bidragen från

norrlandsanslaget innefattas däremot icke i ifrågavarande riktlinjer.

Med avseende å hithörande spörsmål har min företrädare i ämbetet i princippropositionen

uttalat i huvudsak följande.

En uppdelning av de statsmedel, som ställdes till förfogande för förevarande

ändamål, i ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag vore en ra
-

tionell anordning. , . ., _ „

Vad anginge avlöningsanslaget syntes darur bora bestridas grundlöner,

ålderstillägg, rörligt tillägg, kristillägg och vikariatsersättnmg a de befattningar

hos hushållningssällskapen, som enligt tidigare angivna grunder

borde avlönas med statsmedel. Med utgångspunkt från tidigare beraknade

grundlöner och antal med statsbidrag avlönade befattningshavare av skilda

slag samt med vissa tillägg för ålderstillägg m. m. syntes erforderligt avloningsanslag

för det första året efter löneregleringens genomforande kunna

beräknas till 2 974 000 kronor. Det förutsattes, att särskilt statsbidrag till

hushållningssällskap för avlönande av täckdikningsförmän och till extra

arbetskraft för förmedling av statsbidrag till täckdiknmgar och godselvardsanläggningar

i regel icke komrne att utgå framdeles. Likaledes borde det till

Jordbrukarungdomens förbund nu utgående statsbidraget till dess lokala

verksamhet kunna indragas samt statsbidrag ej utga till anstallande av overkontrollassistenter

hos kontrollnämnden. .... . , ,

Hushållningssällskapsutredningen hade ansett en ökning av inkomsterna

för samtliga hushållningssällskap med i runt tal 1 300 000 kronor vara skälig

Detta belopp motsvarade närmare 50 procent av utgående allmant statsanslag

och krisanslag. Vid beräkning av för ändamålet erforderligt omkostnadsanslag

hade utredningen tagit hänsyn till att vissa av hushållningssällskapens

utgifter för avlöningar samt för åtgärder pa undervisningens och

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 76.

69

husdjursskötselns område skulle övertagas av staten. Föredragande departementschefen

ansåge sig kumia ansluta sig till utredningens uppfattning angående

storleken av den sammanlagda för hushållningssällskapen erforderliga

inkomstökningen. Med tillämpning av utredningens beräkningar i fråga

om utgiftsbesparingarna skulle för uppnående av sagda inkomstökning erfordras

omkostnadsanslag med 2 500 000 kronor. Departementschefen ansåge

sig böra förorda ett omkostnadsanslag med nämnda belopp.

För omkostnadsanslagets fördelning mellan hushållningssällskapen borde

hittillsvarande grunder i princip tillämpas. Efter avdrag av grundbelopp med

15 000 kronor till ett vart hushållningssällskap borde emellertid enligt lantbruksstyrelsens

förslag av resterande del av omkostnadsanslagets tre tiondelar

— mot nu sex tiondelar — fördelas efter storleken av den med jordbruk

och fiske sysselsatta folkmängden inom respektive hushållningssällskaps

områden, en tiondel — mot nu två tiondelar — efter den övriga folkmängden

inom samma områden med nu gällande begränsning i fråga om

större städer, fem tiondelar — mot nu en tiondel — efter antalet brukningsdelar

inom områdena samt en tiondel efter områdenas totalareal. Departementschefen

ansåge sig icke kunna helt ansluta sig till lantbruksstyrelsens

förslag. Nu gällande bestämmelse, att av ifrågavarande anslagsdel två tiondelar

skulle fördelas efter den icke jordbrukande befolkningen med nyssnämnda

begränsning i fråga om större städer, borde sålunda bibehållas. Vidare

borde allenast fyra tiondelar fördelas efter antalet brukningsdelar.

I anslutning till lantbruksstyrelsens förslag ansåges förenämnda bidrag ur

norrlandsanslaget icke böra inräknas i omkostnadsanslaget.

Jordbruksutskottet har i sitt utlåtande i anledning av princippropositionen

i huvudsak biträtt eller lämnat utan erinran vad i propositionen anförts

rörande anslag till avlöningar och omkostnader vid hushållningssällskapen.

Något ställningstagande till frågan om avlöningsanslagets storlek hade utskottet

dock icke ansett erforderligt.

Lantbruksstyrelsens utredningar åren 1945 och 1946.

I utredningen år 1946 har lantbruksstyrelsen verkställt beräkning av storleken

av det statsanslag, som vid bifall till lantbruksstyrelsens i utredningen

framställda förslag skulle erfordras för avlöningar vid hushållningssällskapen

under det första året efter löneregleringens genomförande. Beräkningen

har i huvudsak följande utseende (s. 70).

Behovet av anslag till avlöningar vid hushållningssällskapen skulle enligt

denna beräkning för första året efter löneregleringens genomförande uppgå

till — i avrundat tal — 3 429 300 kronor. I utredningen år 1945 beräknade

lantbruksstyrelsen motsvarande anslag till 3 283 100 kronor eller ett 146 200

kronor lägre belopp. Anslag till förevarande ändamål borde enligt lantbruksstyrelsens

mening uppföras å riksstaten såsom ett förslagsanslag under benämningen

Hushållningssällskapen: Avlöningar.

Vad angår frågan om anslag till omkostnader vid hushållningssällskapen

må anföras, att lantbruksstyrelsen på grundval av de av riksdagen godkända

riktlinjerna i ämnet upprättat ett förslag till kungörelse angående

statsbidrag till hushållningssällskapen för bestridande av omkostnader. För
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Löne-

grad

Begynnelselön enligt löne- planen (ortsgrupp E) för år

Befattningshavare

och

tjänsteman,

kronor

till samtliga

tjänstemän,

kronor

28

10110

262 860

23

7 650

267 750

23

7 650

198 900

22

7 200

187 200

21

6 792

40 752

18

5 670

113 400

16

4 950

128 700

15

4 698

145 638

13

4 230

139 590

12

4 014

385 344

12

4 014

116 406

6

3 033

78 858

4

2 718

70 668

4

2 718

70 668

2

2 406

62 556

Summa begynnelselön enligt löneplanen (ortsgrupp E) för år till samtliga

tjänsteman

2 269290

300000

50 000

810 000

Summa avlöning m. m. för samtliga befattningar

3 429 290

slaget överensstämmer i huvudsak med nu gällande bestämmelser angående

fördelning av för hushållningssällskapens allmänna verksamhet avsedda anslagsmedel

med de ändringar, som styrelsen ansett böra föranledas av nyssberörda

riktlinjer.

Anslaget till omkostnader vid hushållningssällskapen, vilket anslag enligt

statsmakternas ställningstagande borde beräknas till 2 500 000 kronor, skulle

enligt lantbruksstyrelsens förslag upptagas å riksstaten såsom ett obetecknat

anslag, benämnt Hushållningssällskapen: Omkostnader.

Lantbruksstyrelsen har beräknat, att i samband med att de två nya anslagen

till avlöningar och omkostnader för hushållningssällskapen upptoges å

riksstaten kunde anslagen till Bidrag till hushållningssällskapen och Särskilt

bidrag till hushållningssällskapen för kostnader i samband med vissa kristidsåtgärder

m. m. utgå ur riksstaten. Första anvisningen a de bada nya anslagen

skulle enligt lantbruksstyrelsens förslag ske för det budgetår, som började

ett halvår efter det kalenderårsskifte, vid vilket omorganisationen — inbegripet

löneregleringen — genomfördes. Berörda anslagsanvisning skulle följaktligen,

i anslutning till vad nu i regel gäller beträffande för hushållningssällskapen

avsedda anslag, avse sällskapens medelsbehov under det första

kalenderåret efter omorganisationens genomförande. Styrelsen har utgått

från att utbetalning från anslagen icke skulle erfordras tidigare än ett halvår

efter omorganisationens genomförande.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

71

Yttranden.

Lantbruksstyrelsens i 1945 och 1946 års utredningar framlagda synpunkter

och förslag rörande statsanslag till hushållningssällskapen ha i inkomna

yttranden i allmänhet icke rönt invändningar. Emellertid ha två hushållningssällskaps

förvaltningsutskott framfört vissa erinringar beträffande omkostnadsanslagets

fördelning.

Sålunda har förvaltningsutskottet i Gotlands läns hushållningssällskap påpekat,

att den med lantbruksstyrelsens förslag avsedda fördelningen av omkostnadsanslaget

icke stode i rimlig proportion till storleken av den för de

olika hushållningssällskapen beräknade personalen. Exempelvis skulle —

framhåller utskottet — Malmöhus läns hushållningssällskap enligt nämnda

fördelning erhålla ett mera än tre gånger så stort omkostnadsbidrag som

Gotlands läns hushållningssällskap, medan den statsbidragsavlönade personalen

skulle vara lika stor hos båda sällskapen. Efter att ha utvecklat vissa

konsekvenser av de i lantbruksstyrelsens förslag upptagna fördelningsgrundema

har förvaltningsutskottet i hushållningssällskapet på Gotland anfört

väsentligen följande.

Gotlands läns hushållningssällskap måste således yrka på en rationellare

och rättvisare fördelning av det statliga omkostnadsanslaget till hushållningssällskapen.

Grundprincipen härvid måste vara en utjämning och en närmare

översyn av att det erhållna anslaget står i det nödiga storleksförhållandet till

arbetsuppgifterna. Riktigast vore säkerligen ett bestämt förhållande mellan

löne- och omkostnadsanslag.

Som emellertid sällskapet fruktar, att tiden ännu icke är mogen för en så

radikal omläggning, vill sällskapet föreslå en justering av fördelningsgrunderna

sålunda, att halva anslaget fördelas lika mellan samtliga sällskap och

den andra hälften efter princippropositionens förslag.

Västmanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har vänt sig

mot att enligt de föreslagna fördelningsgrundema fyra tiondelar — mot nu

en tiondel -— skulle fördelas efter antalet brukningsdelar. Härom har utskottet

anfört.

Denna ändring, som uppenbarligen är till nackdel för hushållningssällskap

med relativt stora brukningsdelar, synes ej vara motiverad, då ju brukningsdelarnas

antal i själva verket endast i obetydlig mån torde påverka

storleken av de utgifter, som skola bestridas av medlen i fråga. Därtill kommer,

att en dylik fördelning ej torde vara ägnad att främja pågående strävanden

från det allmännas sida i syfte att åstadkomma större och mera bärkraftiga

jordbruk. Enligt utskottets mening skulle en mera rättvis fördelning

vinnas, om hänsyn även kunde tagas till totala åkerarealen, och vill utskottet

därför föreslå, att frågan blir föremål för förnyad prövning.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att vid införande av ett avlönings- och

ett omkostnadsanslag för hushållningssällskapen ersättning för sjukvårdsförmåner

åt sällskapens befattningshavare borde redovisas å omkostnadsanslaget.

Statskontoret bär anfört, att hushållningssällskapens avlönings- och omkostnadsanslag

borde benämnas Hushållningssällskapen: Bidrag till avlö
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

ningar respektive Hushållningssällskapen: Bidrag till omkostnader. (Till ämbetsverkets

å s. 46 refererade uttalande hänvisas därjämte.)

Enligt av förvaltningsutskottet i Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

anförda synpunkter hade lantbruksstyrelsen räknat med alltför låga

resekostnader för tjänstemännen på maskinområdet. Det vore av betydelse,

att hushållningssällskapen erhölle tillräckliga statsmedel jämväl för dessa

kostnader.

Departementschefen.

Av den tidigare redogörelsen framgår, att hushållningssällskapen för närvarande

uppbära statsbidrag bland annat till anställande av vissa befattningshavare,

till den allmänna verksamheten —- inbegripet vissa kristidsåtgärder

— samt till handhavande av viss låneförmedling. I överensstämmelse

med 1944 års principbeslut böra bidrag till hushållningssällskapen av nu berörda

slag framdeles i regel utgå ur dels ett avlöningsanslag och dels ett

omkostnadsanslag. I enlighet härmed böra alltsa bidrag till hushållningssällskapen

för avlöningar och omkostnader, jämväl omkostnader för handhavande

av låneförmedling, i regel utgå endast från avlönings- respektive omkostnadsanslaget.

Härigenom skulle skapas principiell överensstämmelse på

detta område med flertalet statliga organ.

Från hushållningssällskapens avlöningsanslag torde få bestridas samtliga

de avlönings- och andra förmåner, inbegripet sjukvårdsförmåner och flyttningsersättning,

som enligt det blivande avlöningsreglementet skola utgå å

statsbidragsavlönade befattningar hos hushållningssällskapen. Reseersättning

och tjänstgöringstraktamente böra däremot givetvis icke bestridas från avlöningsanslaget

utan från de medel, som hushållningssällskapen erhålla för

omkostnader eller eljest förfoga över. Riksräkenskapsverkets förslag, att

ersättning för sjukvårdsförmåner åt sällskapens befattningshavare skulle

redovisas å omkostnadsanslaget, anser jag icke ändamålsenligt, enär genom

en dylik anordning kontrollen över sjukvårdsförmånernas utnyttjande skulle

försvåras. Jag kommer nämligen i det följande att i överensstämmelse med

1944 års principbeslut förorda, att omkostnadsanslaget fördelas på de olika

hushållningssällskapen efter schematiska grunder utan hänsyn till de verkliga

kostnadernas storlek. Genom redovisning av ersättning för sjukvårdsförmånerna

å avlöningsanslaget erhålles möjlighet till kontroll å förmånernas

utnyttjande, enär bidragen från detta anslag uppenbarligen böra motsvara

av hushållningssällskapen författningsenligt utbetalda förmåner.

Lantbruksstyrelsen har i 1946 års utredning med anknytning till nu gällande

löneplan A i civila avlöningsreglementet beräknat behovet av anslag till

avlöningar vid hushållningssällskapen för första året efter löneregleringens

genomförande till — i runt tal — 3 429 300 kronor. Med utgångspunkt från

av mig tidigare framställda förslag rörande det framtida antalet statsbidragsavlönade

befattningshavare i olika lönegrader hos hushållningssällskapen och

från nyssnämnda löneplan skulle det årliga behovet av avlöningsbidrag för

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

73

nämnda befattningshavare kunna approximativt beräknas till ett inemot

860 000 kronor lägre belopp, vilket framgår närmare av följande sammanställning

(vari antalet jordbruksinstruktörer upptagits i enlighet med min

provisoriska beräkning i det föregående).

Löne-

grad

Begynnelselön enligt löne- planen (ortsgrupp E) för år

Befattningshavare

och

tjänsteman,

kronor

till samtliga

tjänstemän,

kronor

26 sekreterare...................................

28

10110

262 860

29 jordbrukskonsulenter .........................

23

7 650

221 850

26 husdjurskonsulenter ..........................

23

7 650

198 900

26 trädgårdskonsulenter ........................

23

7 650

198 900

26 maskinkonsulenter...........................

23

7 650

198 900

6 kamrerare...................................

20

6 414

38 484

20 kamrerare...................................

18

5 670

113 400

96 jordbruksinstruktörer.........................

10

3 681

353 376

26 kanslibiträden................................

7

3195

83 070

26 skriv- och kontorsbiträden....................

2, 4

J2 500

65 000

Summa begynnelselön (ortsgrupp E) till samtliga tjänstemän

Tillägg för löneklassuppflyttningar.........................................

Kallortstillägg, vikariatsersättning, sjukvård m. m...........................

Rörligt tillägg och kristillägg, tillhopa 31 procent...........................

Summa kronor

1 734 740

200 000

40 000

600 p00

2 574 740

Motsvarande beräkning med utgångspunkt från den av 1946 års riksdag

godkända löneplan nr 1, vilken är avsedd att ersätta bland annat nuvarande

löneplan A i civila avlöningsreglementet och således skall utgöra grundval

för löneplanen för hushållningssällskapens tjänstemän, synes kunna göras

enligt följande sammanställning (s. 74).

Vid jämförelse mellan nu gjorda två beräkningar torde få beaktas, att om

tillägg göres till den första beräkningen av erforderligt belopp för provisoriskt

lönetillägg enligt för flertalet statstjänstemän nu gällande grunder kommer

beräkningens slutsumma att stiga till omkring 2 787 000 kronor. Vidare

må framhållas, att den första beräkningen avser bruttolöner och den andra

nettolöner. Den första beräkningens slutsumma bör alltså minskas med ett

belopp, motsvarande tjänstemännens pensionsavgifter, om beräkningen i

fråga skall bliva jämförbar med den andra beräkningen. Då nämnda belopp

torde kunna uppskattas till omkring 120 000 kronor, skulle en till cirka

2 667 000 kronor justerad slutsumma av den första beräkningen vara jämförbar

med den andra beräkningens slutsumma.

Hushållningssällskapens årliga behov av statsbidrag till avlöningar skulle

alltså — med bortseende från att det erforderliga antalet jordbruksinstruktörer

ännu endast provisoriskt beräknats — kunna uppskattas till omkring

2 910 000 kronor.

1 Medeltal (avrundat).

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

Löne-

grad

Begynnelselön enligt löne- planen (ortsgrupp 3) för år

Befattningshavare

och

tjänsteman,

kronor

till samtliga

tjänstemän,

kronor

31

13 620

354 120

26

10 560

306 240

26

10 560

274 560

26

10 560

274 560

26

10 560

274 560

23

8 904

53 424

22

8 412

168 240

14

5 832

559 872

11

5112

132 912

6, 8

3) till samt

14 100

106 600

Summa begynnelselön (ortsgrupp

iga tjänstemän

2 505 088

200 000

40 000

165 000

Summa kronor

2 910088

De statsbidrag till avlöningar vid hushållningssällskapen, som enligt mitt

förslag framdeles icke skola utgå eller ock ersättas av avlöningsbidrag enligt

de nya grunderna, kunna beräknas till något mera än 1 000 000 kronor. Till

avlöningar åt ifrågavarande tjänstemän utnyttja emellertid hushållningssällskapen

för närvarande delvis även statsbidraget till den allmänna verksamheten.

Härigenom torde ytterligare omkring 1 000 000 kronor av statsmedel

åtgå till berörda tjänstemäns avlöningar. Hänsyn härtill torde få tagas vid

beräkningen av hushållningssällskapens omkostnadsanslag, vilket enligt av

mig i det föregående angivna riktlinjer skulle ersätta bland annat anslaget

till sällskapens allmänna verksamhet.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att frågan om verksamheten

till fiskets och husdjursskötselns främjande av mig lämnats olöst, varför

statsbidrag till hushållningssällskapen för anställande av fiskeritjänstemän

och överkontrollassistenter tills vidare torde få utgå liksom för närvarande

från anslagen till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna respektive Nötboskapsavelns

befrämjande: Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. Statsbidrag

till hushållningssällskapen för avlönande av hemkonsulenter enligt i

huvudsak nuvarande grunder torde vidare i anslutning till vad jag i det föregående

anfört, i avvaktan på den definitiva lösningen av frågan om hemkonsulentverksamhetens

organisation få bestridas från hushållningssällskapens

avlöningsanslag. Härifrån synas jämväl böra bestridas i det föregående förordade

statsbidrag för avlönande under övergångsåret 1948 av sådana jordbrukskonsulenter,

vilkas befattningar äro avsedda att indragas i samband

med omorganisationen. Å andra sidan bör beaktas, att de av mig föreslagna

1 Medeltal (avrundat).

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

75

maskinkonsulentbefattningarna beräknats endast i enstaka fall kunna inrättas

före den 1 januari 1949, varför avlöningsmedel för dessa befattningar endast

i mindre omfattning behöva beräknas för tid dessförinnan. Slutligen torde

jag i detta sammanhang få påpeka, att de nuvarande statsbidragen åt hushållningssällskapen

till extra arbetskraft för handhavande av täckdikningsoch

gödselvårdsåtgärder, vilka bidrag enligt vad jag i det föregående föreslagit

icke skola utgå för tid efter innevarande år, för närvarande utgå ur anslagen

till Bidrag till täckdikningar respektive Bidrag till gödselvårdsanläggningar.

Såsom lantbruksstyrelsen beräknat, torde utbetalning från det nya avlöningsanslaget

för hushållningssällskapen icke vara erforderlig tidigare än ett

halvår efter löneregleringens ikraftträdande. På grund härav lärer anslaget

icke behöva uppföras första gången å riksstaten förrän för budgetåret

1948/49.

Vad angår hushållningssällskapens omkostnadsanslag må erinras om att

detta anslag enligt 1944 års principbeslut skulle upptagas med 2 500 000 kronor,

varigenom sällskapen beräknades skola erhålla en ökning av inkomsterna

för omkostnader med 1 300 000 kronor. Sedermera har, å ena sidan,

en viss ökning av nämnda inkomster åstadkommits genom statsmakternas

höjning av sällskapens anslag för ändamålet och, å andra sidan, en viss kostnadsstegring

ägt rum. Såsom det föregående giver vid handen, grundades därjämte

1944 års principbeslut i detta avseende på delvis andra förutsättningar

i fråga om hushållningssällskapens framtida verksamhetsfält och personalstaber

än dem, som innefattas i mitt ståndpunktstagande i det föregående.

Detta mitt ståndpunktstagande innebär för övrigt, att nämnda fråga i viss

utsträckning lämnats öppen. Jag vill visserligen i princip ansluta mig till tanken,

att hushållningssällskapens ekonomiska resurser böra förbättras, men

med hänsyn till vad jag nyss anfört synes det mig icke möjligt att nu taga

definitiv ställning till frågan om storleken av hushållningssällskapens omkostnadsanslag.

För ett sådant ställningstagande erfordras enligt min mening ytterligare

utredning och överväganden under beaktande av bland annat de

arbetsuppgifter och den personaluppsättning, som avsetts för hushållningssällskapen

under de nya organisatoriska förhållandena. Jag räknar med att

förslag på grundval av utredningen bör kunna föreläggas 1948 års riksdag.

I detta sammanhang må påpekas, att omkostnadsanslaget torde, liksom avlöningsanslaget,

icke behöva anvisas första gången förrän för budgetåret

1948/49.

Beträffande omkostnadsanslagets fördelning på hushållningssällskapen synes

denna böra ske i enlighet med 1944 års principbeslut. Vid fördelningen

bör alltså så förfaras, att först ett grundbelopp av 15 000 kronor tillföres

varje sällskap och därefter av återstoden å sällskapen fördelas tre tiondelar

efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom sällskapens

områden, två tiondelar efter den övriga folkmängden inom samma områden,

dock att, där stad inom sådant område har mera än It) 000 invånare, av

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

överskjutande invånarantalet medräknas endast 20 procent, fyra tiondelar

efter antalet brukningsdelar inom områdena samt en tiondel efter områdenas

totalareal. Med hänsyn till den relativt stora betydelse för de olika hushållningssällskapens

omkostnader, som antalet brukningsdelar inom respektive

områden har, synes det sålunda lämpligt att grunderna för omkostnadsanslagets

fördelning komma att skilja sig från grunderna för fördelning av hushållningssällskapens

nuvarande anslag till den allmänna verksamheten på

så sätt, att av den anslagsdel, som icke utgår såsom grundbelopp, tre tiondelar

överflyttas från att utgå efter den med jordbruk och fiske sysselsatta

folkmängden till att utgå efter antalet brukningsdelar.

Såsom lantbruksstyrelsen anfört, skulle vid införande å riksstaten av de i

det föregående förordade nya anslagen till avlöningar och omkostnader vid

hushållningssällskapen följande två anslagstitlar kunna utgå ur riksstaten,

nämligen Bidrag till hushållningssällskapen och Särskilt bidrag till hushållningssällskapen

för kostnader i samband med vissa kristidsåtgärder m. m.

Förvaltningsbidrag för låneförmedling torde vidare icke böra utgå för tid

efter den 1 januari 1948. De två nya anslagen synas i enlighet med statskontorets

förslag böra benämnas Hushållningssällskapen: Bidrag till avlöningar

respektive Hushållningssällskapen: Bidrag till omkostnader. Avlöningsanslaget

torde få givas karaktär av förslagsanslag, medan omkostnadsanslaget

lämpligen anvisas såsom obetecknat anslag.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen

att godkänna de grunder för hushållningssällskapens organisation

och verksamhet, som jag i det föregående förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

som bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

77

Bilaga.

Förslag

till

kungörelse

med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation.

Härigenom förordnas, att hushållningssällskaps stadgar för att kunna fastställas

till efterrättelse från och med den 1 januari 1948 skola vara avfattade

i huvudsaklig överensstämmelse med följande allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation.

Ändamål, verksamhetsområde och ledamotskap.

1 §•

Hushållningssällskap har till ändamål att främja jordbruket och därtill

hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd.

Hushållningssällskap skall till verksamhetsområde hava visst län, dock att

dels Kalmar och Älvsborgs län må vart för sig uppdelas i två hushållningssällskap,

dels ock Stockholms län och Stockholms stad må hänföras till samma

hushållningssällskap.

Angående hushållningssällskaps uppdelning i underavdelningar, hushållningsgillen,

stadgas i 23 §.

2 §.

En var kommunalt röstberättigad äger efter anmälan, som är åtföljd av

ledamotsavgift, vinna inträde såsom ledamot i det hushållningssällskap, inom

vars område han är mantalsskriven.

Genom val medelst enkel röstövervikt äger hushållningssällskap därjämte

utse ledamöter i sällskapet.

Hushållningssällskap må, likaledes genom val medelst enkel röstövervikt,

utse hedersledamöter i sällskapet.

3 §•

Ledamot i hushållningssällskap skall årligen till sällskapet erlägga en avgift

av 4 kronor, dock att i fråga om ledamot, som är hustru till ledamot,

den årliga avgiften skall utgöra 2 kronor. Annan avgift må hushållningssällskap

ej påföra ledamot.

Hedersledamot må befrias från erläggande av ledamotsavgift.

Sådan ledamot, som före den t januari 1948 jämlikt för sällskapet då gällande

stadgar erlagt ledamotsavgift en gång för alla, är befriad från att erlägga

avgift, varom i första stycket sägs.

Ledamot, som utträder ur hushållningssällskap, är skyldig alt erlägga ledamotsavgift

för det kalenderår, varunder utträdet sker.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

4 §.

Ledamotskap vare förverkat, därest ledamot antingen underlåter att vid

anfordran erlägga ledamotsavgift eller förklaras omyndig.

Beslutanderätt och sammanträden.

5 §.

Hushållningssällskaps beslutanderätt skall, i den mån den ej tillkommer

sällskapets förvaltningsutskott, utövas å hushållningssällskapets sammanträden

av valda ombud jämte förvaltningsutskottets ledamöter.

Ombuden, vilka benämnas lantbruksombud, väljas till antal och på sätt,

varom Kungl. Maj:t i särskild ordning bestämmer.

Kungl. Maj:t utser ordförande i sällskapet för en tid av fyra år.

Angående förvaltningsutskottet, som är hushållningssällskaps styrelse, stadgas

i 13—16 §§.

Vid hushållningssällskaps sammanträde äger varje lantbruksombud eller

ledamot i förvaltningsutskott en röst. Ledamot i förvaltningsutskott må dock

icke deltaga i val av revisor för granskning av förvaltning, för vilken han

är ansvarig, eller i beslut om ansvarsfrihet för sådan förvaltning.

6 §.

Hushållningssällskap skall årligen på därom i stadgarna närmare angiven

tid inom november eller december månad hålla ordinarie sammanträde.

Extra sammanträde hålles, då förvaltningsutskottet finner sådant erforderligt

eller då Kungl. Maj:t. därom förordnar.

Kungörelse om hushållningssällskaps sammanträde skall utfärdas av ordföranden

och införas i en eller flera av länets mest spridda tidningar, i fråga

om ordinarie sammanträde minst två månader och i fråga om annat sammanträde

minst en månad före den dag, då sammanträdet skall börja. Ordföranden

åligger därjämte att minst en vecka före sammanträdets början

låta tillsända varje lantbruksombud och ledamot av förvaltningsutskottet

meddelande om plats och tid för sammanträdet, avtryck av förvaltningsutskottets

framställningar och väckta motioner samt föredragningslista över

förekommande ärenden, vilken, i den mån så är möjligt, skall upptaga förvaltningsutskottets

förslag i varje ärende.

Sådan fullständig föredragningslista samt tillhörande framställningar och

motioner skola senast vid sammanträdets öppnande i erforderligt antal finnas

tillgängliga å sammanträdeslokalen.

7 §•

Önskar ledamot väcka motion, vilken är avsedd att upptagas till behandling

vid ordinarie sammanträde, skall densamma ingivas till förvaltningsutskottet

senast 45 dagar före sammanträdets början.

8 §•

1 mom. Med undantag för fall, som i 2 mom. angives, må följande ärenden

upptagas och avgöras allenast vid hushållningssällskaps ordinarie sammanträde:
1)

inval av ledamöter;

2) av förvaltningsutskottet avgiven förvaltningsberättelse;

3) av revisorerna avgiven revisionsberättelse;

4) fråga om ansvarsfrihet för förvaltningsutskottet;

5) val av ledamöter i förvaltningsutskottet och suppleanter för dem;

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

79

6) val av revisor och suppleant för denne;

7) fastställande av utgifts- och inkomststat samt i övrigt beslut om utgifter,

i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet;

8) avgivande av föreskrivet förslag till Kungl. Maj:t i fråga om antalet

lantbruksombud för hushållningssällskapet;

9) indelning i valkretsar och valdistrikt för val av lantbruksombud;

10) bestämmande av antalet hushållningsgillen och verksamhetsområdet

för ett vart av dessa; samt

11) fastställande av stadgar för, hushållningsgillen.

2 mom. Kungl. Maj:t äger föreskriva, att vid extra sammanträde, varom

Kungl. Maj:t förordnat, skall behandlas ärende, som i 1 mom. angives.

9 §.

Vid hushållningssällskaps sammanträde, vars förhandlingar äro offentliga,

äger envar ledamot av sällskapet rätt att yttra sig.

Landshövdingen i länet äger, ändock han ej är ledamot, deltaga i överläggningarna

men ej i besluten. Är landshövdingen ej närvarande, äger den i

tjänsten äldste avdelningschefen i länsstyrelsen samma rätt.

10 §.

Hushållningssällskap må ej fatta beslut, därest icke minst hälften av de

enligt 5 § första stycket röstberättigade äro närvarande.

Om av sådan anledning beslut ej kan fattas i ärende, som avses i 8 §, skall

för ärendets förnyade behandling sammanträdet ajourneras till viss bestämd

dag, därvid tillstädeskommande röstberättigade avgöra ärendet. Till sådant

ajournerat sammanträde åligger det ordföranden att låta skriftligen kalla

samtliga lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskottet med angivande

av förekommande ärende och de tillstädeskommandes rätt att avgöra detsamma.

11 §•

Finner hushållningssällskap ärende vara av den beskaffenhet, att före

avgörandet ytterligare beredning erfordras, må ärendet för sådan beredning

överlämnas till särskilt utsedda personer.

Skola två eller flera personer utses för dylik beredning, sker valet proportionellt,

därest sådant äskas av minst så många närvarande röstberättigade,

som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga närvarande röstberättigades

antal delas med det antal personer, valet avser, ökat med 1. Då

valet sker proportionellt, skall iakttagas vad om proportionellt valsätt vid val

inom landsting, å kommunalstämma m. m. är föreskrivet.

12 §.

t mom. Vid sammanträde skall omröstning ske öppet, dock att, där i fråga

om annat val än inval av ledamot någon röstberättigad eller eljest en tiondel

av närvarande röstberättigade det äskar, omröstningen skall förrättas med

slutna sedlar.

2 mom. Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskott skall ske

proportionellt, därest sådant äskas av minst så många närvarande röstberättigade,

som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga närvarande röstberättigades

antal delas med det antal personer, valet avser, ökat med 1. Då

valet sker proportionellt, skall iakttagas vad om proportionellt valsätt vid

val inom landsting, å kommunalstämma m. m. är föreskrivet.

3 mom. För all gälla såsom hushållningssällskaps beslut erfordras i följande

ämnen, alt två tredjedelar av de röstande förena sig om beslutet:

1) beviljande av anslag till nya ändamål och behov;

2) beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt; samt

3) höjande av utgiftsbelopp, som förvaltningsutskottet föreslagit.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungi. Maj:ts proposition nr 76.

Förvaltningsutskott och nämnder m. m.

13 §.

Förvaltningsutskottet skall bestå av 11 ledamöter.

Självskrivna ledamöter i förvaltningsutskottet äro hushållningssällskapets

ordförande, vilken utövar samma uppdrag inom utskottet, sällskapets sekreterare

samt lantbruksdirektören.

De ledamöter i förvaltningsutskottet, vilka icke äro självskrivna, utses för

en tid av fyra år, räknat från och med den 1 januari året närmast efter det,

då valet skett, sålunda att halva antalet utses av hushållningssällskapet bland

dess ledamöter och återstoden av landstinget.

I enahanda ordning utses minst en suppleant för envar av de icke självskrivna

ledamöterna i förvaltningsutskottet.

Förvaltningsutskottet utser inom sig vice ordförande, vilken utövar samma

uppdrag inom hushållningssällskapet.

Mandattiden skall utgå samtidigt såväl för ordförande i hushållningssälh

skap som för envar vald ledamot och suppleant i förvaltningsutskottet. Då

ledighet uppstår efter annan vald ordinarie ledamot i förvaltningsutskottet

än ordföranden, skall vederbörande suppleant tjänstgöra intill mandattidens

utgång.

Det år, då mandattiden för förvaltningsutskottets valda ledamöter utgar,

skall förvaltningsutskottet göra anmälan härom till landstingets förvaltningsutskott

senast sex månader före årets utgång.

14 §.

Annan befattningshavare hos hushållningssällskap än sekreteraren må icke

vara ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet.

Sekreteraren skall vara sekreterare jämväl i förvaltningsutskottet.

15 §.

Förvaltningsutskottet åligger:

att med uppmärksamhet följa utvecklingen av jordbruket och därtill hörande

binäringar ävensom fiske och hemslöjd samt att verka för främjandet

av hushållningssällskapets ändamål och i sådant syfte för sällskapet framlägga

förslag i frågor, som falla inom området för sällskapets verksamhet;

att handhava hushållningssällskapets ekonomiska angelägenheter och att

uppgöra förslag till inkomst- och utgiftsstat;

att bereda alla ärenden, som skola överlämnas till hushållningssällskapets

avgörande;

att ombesörja verkställandet av hushållningssällskapets beslut;

att avgiva av statens verk och myndigheter begärda yttranden och uppgifter

ävensom lämna biträde för inskaffande av uppgifter till jordbruksräkningar

och jordbruksstatistik i övrigt; samt t _

att under iakttagande av vad därom i särskild ordning stadgas tillsatta

och entlediga befattningshavare hos hushållningssällskapet.

16 §.

Förvaltningsutskottet må ej fatta beslut, därest icke minst två tredjedelar

av dess samtliga ledamöter äro närvarande.

17 §-

1 mom. Förvaltningsutskottet äger, därest så befinnes lämpligt, tillsätta

särskilda nämnder för handhavande av särskilda grenar av hushållningssällskapets

verksamhet eller för beredning av vissa ärenden.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungi. Maj.ts proposition nr 76.

Nämnd, som nu sagts, skall bestå av högst fem ledamöter, därest ej Kungl.

Maj:t av särskilda skäl för visst fall medgiver högre antal.

Ledamöter i nämnd, som här avses, skola utses bland hushållningssällskapets

ledamöter för högst fyra år. För envar ledamot i sådan nämnd utses en

suppleant. Nämnd, som här avses, utser inom sig ordförande och vice ordförande.

2 mom. Hos hushållningssällskap anställd befattningshavare må, där så

befinnes lämpligt, vara ledamot i sådan nämnd, som avses i 1 inom., ävensom

vara nämndens sekreterare.

Nämnd, vari hushållningssällskapets sekreterare ej är ledamot, har att i

god tid underrätta sekreteraren om tid och plats för sammanträde med

nämnden. Vid sådan nämnds sammanträde äger sekreteraren närvara och

därvid deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

Resekostnads- och traktamentsersåttning.

18 §.

i mom. En var vid hushållningssällskaps ordinarie sammanträde närvarande

röstberättigad åtnjuter dels ersättning för resekostnaden fram och

åter dels ock dagtraktamente, dock för högst tre sammanträdesdagar årligen,

allt enligt samma grunder, som gälla för landstingsmän vid landstingssammanträde.

0 ^ Har Kungl. Maj :t enligt 6 § förordnat om extra sammanträde,

åtnjuter en var därvid närvarande röstberättigad efter samma grunder, som

1 1 mom. denna paragraf angivas, dagtraktamente under en sammanträdesdag

jämte ersättning för resekostnaden till och från sammanträdet. Sådan

ersättning gäldas direkt av statsmedel.

19 §.

1 mom. Ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet eller i nämnd,

som avses i 17 §, ävensom revisor eller revisorssuppleant åtnjuta vid fullgörande

av sitt uppdrag dagtraktamente och resekostnadsersättning efter

enahanda grunder, som angivits i 18 §, dock att åtnjutande av dagtraktamente

ej är begränsat till visst antal dagar.

o Utan hinder av vad i första stycket sägs, äger förvaltningsutskottet att, där

så prövas lämpligt, för ledamot och suppleant i nämnd begränsa åtnjutandet

av dagtraktamente till visst antal dagar för år och i övrigt begränsa rätten

till ersättning.

2 mom. * Förutom i 1 mom. omförmäld gottgörelse må efter hushållningssällskapets

bestämmande till revisor eller revisorssuppleant utgå särskilt arvode

för med uppdraget förenat besvär. Arvodet skall till beloppet bestämmas

för ett år i sänder och må icke överstiga vad på grund av göromålens

omfattning och art kan anses skäligt.

Räkenskaper och revision in. in.

20 §.

Hushållningssällskaps räkenskapsår skall sammanfalla med kalenderåret.

För varje år skola räkenskaperna, sammanförda i fullständigt bokslut,

tillika med av förvaltningsutskottet upprättad, till hushållningssällskapet

ställd förvaltningsberättelse överlämnas till revisorerna senast inom fyra månader

efter årets utgång.

Bihanp till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 70.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 76.

21 §.

1 mom. Hushållningssällskaps räkenskaper och förvaltning skola granskas

av tre revisorer.

Revisorerna utses för ett år, en av länsstyrelsen, en av hushållningssällskapet

och en av landstinget.

1 enahanda ordning utses en suppleant för en var av revisorerna

2 mom. Till hushållningssällskapet ställd berättelse oyer verkställd revision

skall av revisorerna för varje år avgivas till förvaltningsutskottet senast

inom sex månader efter årets utgång. . ....

Avskrift av revisionsberättelse jämte avskritt av i -0 § omformald förvaltningsberättelse

skall av förvaltningsutskottet omedelbart efter revisionsberättelsens

avgivande tillställas lantbruksstyrelsen, länsstyrelsen och landstinget.

22 §.

Hushållningssällskaps förvaltningsutskott åligger att varje år före utgången

av april månad till lantbruksstyrelsen avgiva berättelse over de av sällskapet

under föregående år vidtagna åtgärderna till främjande av jordbruke

och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd, vid vilken berättelse

skola fogas uppgifter rörande sällskapets ekonomi, avfattade a rakenskapstablå

enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär. Avskrift av berättelsen

skall omedelbart efter avgivandet tillställas landstinget.

Hushållningsgillen m. m.

23 §.

Hushållningssällskap skall vara uppdelat i hushållningsgillen, omfattande

i regel minst en socken. Uppdelningen fastställes av hushållningssällskapet,

som tillika skall utfärda stadgar för hushållningsgillena.

Hushållningsgille må, där så befinnes erforderligt, utse ombud (giHesombud)

för olika delar av gillets område med uppgift att tillvarataga hushållningssällskapets

och gillets intressen.

24 §.

Hushållningsgilles ändamål är att inom sitt område främja hushållningssällskapets

verksamhet i enlighet med de bestämmelser, som finnas intagna

i sällskapets stadgar eller eljest blivit av sällskapet fastställda.

25 §.

1 mom. Hushållningsgille skall årligen på därom i stadgarna närmare angiven

tid före utgången av oktober manad halla ordinarie sammanträde. ^

En var inom hushållningsgillets område mantalsskriven ledamot i hushållningssällskapet

äger rösträtt vid sammanträde med gillet.

2 mom Hushållningsgille utser för en tid av fyra ar, räknat från och med

den 1 januari året närmast efter det, då valet skett, inom sig ordförande och

vice ordförande.

Styrelse för hushållningsgille består av minst tre ledamöter.

Självskrivna ledamöter av styrelsen äro gillets ordförande och vice ordtorande,

vilka utöva samma uppdrag inom styrelsen.

Sådan ledamot av styrelsen, som icke är självskriven, utses av gillet tor en

tid av fyra år, räknat från och med den 1 januari året närmast efter det, da

valet skett.

För en var ledamot av hushållningsgilles styrelse utser gillet en suppleant.

Mandattiden skall utgå samtidigt för en var, som utses vid val jämlikt detts

moment.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

83

Då ledighet efter ordinarie ledamot i hushållningsgilles styrelse uppstår,

skall vederbörande suppleant tjänstgöra intill mandattidens utgång.

3 mom. Hushållningsgilles räkenskaper och förvaltning skola granskas av

minst två revisorer, utsedda å ordinarie sammanträde med gillet.

4 mom. Om hushållningsgilles sammanträde åligger det gillets ordförande

att i god tid förut och minst en vecka före sammanträdet på i stadgarna angivet

sätt meddela gillets ledamöter.

5 mom. Vid sammanträde med hushållningsgille och styrelse för gille skall

föras protokoll, som av ordföranden och två därtill utsedda justeringsmän

skall justeras inom femton dagar från sammanträdets avslutande.

26 §.

Hushållningsgille må, där så befinnes lämpligt, för handhavande av särskilda

uppgifter inom gillets verksamhetsområde, inom sig utse särskilda

kommittéer.

Ledamotsförteckning.

27 §.

För hushållningssällskap skall finnas en fullständig och tillförlitlig ledamotsförteckning,

upptagande de olika hushållningsgillena och de sällskapets

ledamöter, som tillhöra varje gille.

Besvär.

28 §.

Ledamot av hushållningssällskap, som förmenar, att något sällskapets beslut

fattats i strid mot de i sällskapets stadgar meddelade bestämmelserna eller

att val av lantbruksombud, i vilket ledamoten ägt deltaga, icke skett i föreskriven

ordning, må däröver hos Kungl. Maj:t anföra besvär, som skola ingivas

till jordbruksdepartementet inom 30 dagar, räknat från dagen för beslutets

justerande.

Över förvaltningsutskotts beslut om tillsättande och entledigande av personal

hos hushållningssällskapet samt om tillämpning av gällande avlöningsföreskrifter

må ock besvär föras hos Kungl. Maj:t inom den i första stycket

angivna tiden.

29 §.

Ledamot av hushållningsgille, som förmenar, att något gillets beslut fatlats

i strid mot gillets eller hushållningssällskapets stadgar, må däröver hos

förvaltningsutskottet anföra besvär inom 30 dagar, räknat från dagen för beslutets

justerande.

Över förvaltningsutskottets beslut i anledning av besvär rörande tillämpningen

av hushållningssällskapets stadgar må besvär föras hos Kungl. Maj:t

i den ordning 28 § stadgar om besvär över hushållningssällskaps beslut. Förvaltningsutskottets

beslut över besvär rörande tillämpningen av hushållningsgilles

stadgar må ej överklagas.

Förslag till stadgar och ändring däri.

30 §.

Förslag till stadgar för hushållningssällskap eller ändring i sådana stadgar

skall, för att anses antaget av sällskapet, hava godkänts vid två på varandra

följande sammanträden, därav minst ett ordinarie. Förslaget skall därefter

för erhållande av Kungl. Maj:ts fastställelse ingivas till jordbruksdepartementet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 76.

31 §.

Utöver stadganden i överensstämmelse med de i 1—30 §§ härovan angivna

grunder må i hushållningssällskaps stadgar intagas de ytterligare, emot samma

grunder ej stridande bestämmelser, som med hänsyn till lokala förhållanden,

sällskapet åliggande uppgifter eller eljest anses erforderliga.

Övergångsbestämmelser.

1) Lantbruksombud skola första gången utses enligt i 5 § avsedda grunder

för tiden 1 januari 1950—31 december 1953.

Lantbruksombudens i 5 § angivna uppgift skall intill utgången av år 1949

handhavas av de lantbruksombud, som före den 1 januari 1947 utsetts enligt

hushållningssällskapets förut gällande stadgar.

Vid utgången av år 1949 skall mandattiden upphöra för sistnämnda lantbruksombud.

2) Förvaltningsutskott skall första gången utses enligt i 13 § angivna grunder

för tiden 1 januari 1948—31 december 1951.

Vid utgången av år 1947 skall mandattiden upphöra för det enligt hushållningssällskapets

förut gällande stadgar senast utsedda förvaltningsutskottet.

3) Revisorer skola första gången utses enligt i 21 § angivna grunder för

år 1948.

Vid utgången av år 1947 skall mandattiden upphöra för de enligt hushållningssällskapets

förut gällande stadgar senast utsedda revisorerna.

4) Uppdelning av hushållningssällskap i hushållningsgillen enligt 23 §

skall vara genomförd senast den 1 januari 1949.

Val jämlikt 25 § 2 och 3 momenten skola första gången förrättas å gillets

första sammanträde, vilket skall hållas senast under första kvartalet av år

1949; skolande härvid val jämlikt nämnda 2 mom. avse tiden intill utgången

av år 1952.

För första sammanträde med gille skall förvaltningsutskottet bestämma

tid och plats samt utse sammankallande, vilken för ordet till dess ordförande

blivit utsedd.

Genom denna kungörelse upphäves kungörelsen den 8 juni 1923 (nr 229)

med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 76. 85

Innehållsförteckning.

Sid.

I. Inledning..................................................... j

II. Allmänna synpunkter på hushållningssällskapens organisation och verksamhet

.......................................... 3

Av riksdagen godkända riktlinjer ................................ 3

Lantbruksstyrelsens utredning år 1945 och däröver avgivna yttranden

m. m.................................................. 5

Vissa utredningar som beröra hushållningssällskapen................ 9

Departementschefen ........................................... 11

III. Allmänna grunder för hushållningssällskapens organisation ............ 17

Gällande bestämmelser....................................... 17

Av riksdagen godkända riktlinjer ................................ 18

Lantbruksstyrelsens utredning år 1945 ............................ 19

Yttranden ...................................... 23

Departementschefen .......................................... 26

IV. Befattningar hos hushållningssällskapen ............................. 30

Gällande bestämmelser.......................................... 30

Av riksdagen godkända riktlinjer................................. 31

Lantbruksstyrelsens utredningar åren 1945 och 1946 ................ 34

Yttranden......................................... 4g

Departementschefen................. gg

V. Statsanslag till hushållningssällskapen .............................. 67

Gällande bestämmelser...................................... g 7

Av riksdagen godkända riktlinjer .... gg

Lantbruksstyrelsens utredningar åren 1945 och 1946 ................ 69

Yttranden............................................. 71

Departementschefen ............................................ 72

VI. Hemställan................................................ 7g

Bilaga: Förslag till kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation .............................................. 77

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:463 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av hushållningssällskapen m. m. jämte i ärendet väckta motioner. a1 i texten
  2. SärU 1947:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av hushållningssällskapen m. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten