Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner och invalidunderstöd, m. m

1947-01-03 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:9, Med förslag till lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner och invalidunderstöd, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

1

Nr 9.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner

och invalidunderstöd, m. m.; given Stockholms slott

den 3 januari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner och

invalidunderstöd;

2) lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å barnbidrag;

3) lag angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd;

4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om

provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd;

5) förordning om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å blindhetsersättningar;

samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 1 juni

1945 (nr 239) om provisorisk förstärkning av blindhetsersättningar.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 0.

Förslag

till

Lag

om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner och invalid
understöd.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

skall erhålla dyrtidstillägg därå för ett vart av tredje och fjärde

kvartalen 1947 med belopp, motsvarande en tredjedel av folkpensionens eller

invalidunderstödets belopp för kvartalet, dock att för tredje kvartalet 1947

dyrtidstillägget skall utgå med minst 35 kronor.

Dyrtidstillägg utbetalas kvartalsvis å den tid och i den ordning Konungen

bestämmer. Där förfallotiden inträffar tidigare än under kvartalets sista

månad, utgår tillägget med oförändrat belopp, även om tilläggspensionen

eller invalidunderstödet minskas eller upphör att utgå efter den månad, under

vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension

eller invalidunderstöd upphört att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle

hava förfallit till betalning.

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 19,7

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 17,3 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 16,8 procent av deras andelar i kostnaderna för under år 1947

utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd samt

landsting med belopp motsvarande 18,G procent av deras andelar i kostnaderna

för under år 1947 utanordnade tilläggspensioner och invalidunderslöd.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §•

Bestämmelserna i lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering skola, där

ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen uppdraga

åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även post
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

3

verket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947.

Förslag

till

Lag

om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1§-

Den som åtnjuter barnbidrag enligt lagen den 18 juni 1937 om barnbidrag

skall erhålla dyrtidstillägg därå för tredje och fjärde kvartalen 1947 med

belopp motsvarande för tredje kvartalet en tredjedel och för fjärde kvartalet

hälften av barnbidragets belopp för kvartalet, dock att för tredje kvartalet

dyrtidstillägget skall utgå med lägst följande belopp, nämligen

beträffande barnbidrag för ett barn ............ 25 kronor,

» » » två » 44 »

» » » tre » ............ 62 » 50 öre samt

» » » varje barn däröver ytterligare

............ 12 » 50 öre.

Dyrtidstillägg utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet, innan

avdrag för inkomst jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen om barnbidrag

verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas månadsvis å den tid och i den ordning Konungen

bestämmer. Tilläggets belopp må höjas så alt detsamma varje gång kan utbetalas

jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där barnbidrag upphört

att utgå, när dyrtidstillägg eljest skulle hava förfallit till betalning.

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga kommunerna

med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23,8 procent,

för ort tillhörande ortsgrupp 2 21,4 procent och för ort tillhörande ortsgrupp

3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under år 1947 utanordnade

barnbidrag.

Återstående kostnad beslrides av staten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

3 §•

Bestämmelserna i lagen om barnbidrag skola, där ej annat följer av 1 och

2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstilllägg

som avses i denna lag; dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen

eller med avseende å fall, som beröra även postverket, åt pensionsstyrelsen

och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela de närmare föreskrifter

som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga för lagens

tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Härigenom förordnas, att 1, 2, 3 och 5 §§‘ lagen den 1 december 1944

om provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd —

vilken lag med tillämpning av lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående

införande av nya lagen om folkpensionering skall upphöra att gälla med

1948 års ingång — skola under senare halvåret 1947 hava ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

1 §•

Till den, vilken åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd,

skola såsom provisoriska förstärkningar av tilläggspensionen

eller understödet för senare halvåret 1947 utgå

a) två belopp, vartdera utgörande 50 kronor;

b) ett belopp, motsvarande folkpensionens eller invalidunderstödets belopp

för en månad.

Till ogift person ävensom till den, vars make fyllt 60 år och ej för egen

del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd,

skall utöver vad i första stycket sägs såsom provisorisk

förstärkning utgå ett ytterligare belopp å 100 kronor.

M Senaste lydelse, se SFS 1946 : 253.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

2 §•

Vid bedömande---tidigast utbetalas.

Förstärkningsbelopp skall utgå oavkortat jämväl i fall då tilläggspension

eller invalidunderstöd icke utgår under hela senare halvåret 1947.

3 §•

Bestämmandet av---tidigast utbetalas.

Har den, som är gift, efter den i första stycket angivna tidpunkten kommit

i åtnjutande av pension eller understöd, som skulle berättiga till sådan

förstärkning, som avses i 1 § första stycket under a), skall dylik förstärkning

dock icke utgå, där pensions- eller understödstagarens make är berättigad

till förstärkning med det i 1 § andra stycket angivna beloppet.

5 §•

Till kostnaderna för provisoriska förstärkningar som avses i 1 § bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 68,9

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 55,3 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 47,0 procent av deras andelar i kostnaderna för tilläggspensioner

och invalidnnderstöd, vilka utanordnats under år 1947, samt

landsting med belopp motsvarande 60,0 procent av deras andelar i kostnaderna

för tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilka utanordnats under

år 1947.

Återstående kostnad bestrides av staten.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 ij lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om provisoriska

utjämningspensioncr och utjämningsunderstöd.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 1 juni 1945 om provisoriska utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd — vilken lag med tillämpning

av lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående införande av nya lagen om

folkpensionering skall upphöra att gälla med 1948 års ingång — skall under

senare halvåret 1947 hava ändrad lydelse på säll nedan angives.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Alaj:ts proposition nr 9.

1 §•

Är någon---invalidunderstödsbelopp (utjämningsunderstöd).

Den som under senare halvåret 1947 uppburit förstärkning jämlikt lagen

om provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd

äge ej komma i åtnjutande av utjämningspension eller utjämningsunderstöd.

Förslag

till

Förordning

om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å blindhctsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §’

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under senare halvåret 1947 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 104 kronor för halvåret räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Om tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare

än under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat belopp,

även om blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad, under

vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning

upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit till betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen om blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;

dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela

de närmare föreskrifter som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas

erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 9.

7

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 1 juni 1945 (nr 239) om

provisorisk förstärkning av blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 1 juni 1945 om provisorisk

förstärkning av blindhetsersättningar — vilken förordning med tillämpning

av lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående införande av nya lagen

om folkpensionering skall upphöra att gälla med 1948 års ingång — skall

under senare halvåret 1947 hava ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall av statsmedel erhålla provisorisk

förstärkning av densamma för senare halvåret 1947 med 54 kronor.

Provisorisk förstärkning--— till betalning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga angående bestämmelser

om dyrtidstillägg d folkpensioner för senare halvåret 1947 m. m. samt

anför därvid följande.

Sedan åtskilliga år utgå dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderstöd,

barnbidrag och blindhetsersättningar. Bestämmelser härom ha meddelats

för ett budgetår i sänder. För nästkommande budgetår erfordras dylika bestämmelser

endast för senare halvåret 1947. Den nya lagstiftningen om

folkpensionering, som skall ersätta nu gällande bestämmelser om folkpensioner

och invalidunderstöd samt blindhetsersättningar m. in., skall nämligen

träda i kraft den 1 januari 1948. Samtidigt därmed torde den nuvarande

lagen om barnbidrag komma att avlösas av reviderad lagstiftning i

ämnet.

Jag anhåller nu att få upptaga frågan om bestämmande av dyrtidstilläggens

belopp för senare halvåret 1947. I samband härmed torde jag få anmäla

fråga om ändrade bestämmelser, avseende samma halvår, angående

provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner, invalidunderstöd och blindhetsersättningar

samt om därav föranledda jämkningar i gällande lagstiftning

om utjämningspensioner och utjämningsunderstöd. Innan jag redogör

för min ståndpunkt i här förevarande ämnen torde jag få lämna en översikt

av gällande bestämmelser på området.

Gällande bestämmelser.

Folkpensioner och invalidunderstöd.

Enligt lagen den 28 juni 1935 (nr 434) om folkpensionering består folkpension

av dels grundpension och dels tilläggspension. Den förra motsvarar

avgiftspension enligt äldre rätt och utgår till var och en som erlagt någon

pensionsavgift enligt nya lagens bestämmelser. Grundpensionen utgöres av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

dels ett fast belopp, enligt huvudregeln 70 kronor, dels ock ett efter de erlagda

pensionsavgifternas storlek växlande belopp, utgörande en tiondel av

avgifterna. Rätten till tilläggspension är beroende av en prövning av behovet

i varje särskilt fall. Sedan den 1 januari 1938 äro tilläggspensionerna,

vilka utgå efter samma grunder för alla, utan hänsyn till kön, civilstand eller

andra dylika omständigheter, graderade efter dyrort. Riket är för detta

ändamål indelat i tre ortsgrupper. Tilläggspensionens maximibelopp är 250

kronor i ortsgrupp 1, som omfattar orter med de lägsta levnadskostnaderna,

350 kronor i ortsgrupp 2 och 450 kronor i ortsgrupp 3. Tilläggspension

utgår enligt övergångsbestämmelserna till lagen om folkpensionering jämväl

till dem som erhållit pension enligt 1913 ars lag om allmän pensionsförsäkring.

Med hänsyn till att den avgiftspension dessa uppbära i regel är lägre

än den grundpension de skulle kommit i åtnjutande av enligt lagen om folkpensionering,

har tilläggspensionens maximibelopp för dem satts 50 kronor

högre än för andra eller till 300 kronor i ortsgrupp 1, 400 kronor i ortsgrupp

2 och 500 kronor i ortsgrupp 3. I fråga om ort, vilken gränsar till

ort i högre ortsgrupp, äger vidare Konungen förordna, att tilläggspension

under särskilda förutsättningar må på visst sätt förhöjas. Tilläggspensions

maximibelopp utgår endast till pensionsberättigad, vars årsinkomst högst

uppgår till 200 kronor. Vid högre inkomst minskas tilläggspensionen med

fem tiondelar av det överskjutande beloppet. För beräkning av årsinkomsten

gälla särskilda regler.

För pensionsberättigad skall pensionsstyrelsen, sedan pensionens belopp

blivit bestämt, utfärda särskilt pensionsbrev. Angående sättet och tiden för

pensionens utbetalning ha i administrativ ordning [kung. den 25 september

1942 (nr 772), ändr. genom kung. den 1 juni 1945 (nr 237)] föreskrivits att

utbetalning som regel sker genom postverkets förmedling å viss postanstalt,

varom anvisning lämnas i pensionsbrevet. Folkpension, vari tilläggspension

ingår, utbetalas alltid månadsvis. Utbetalning av folkpension, vari tilläggspension

icke ingår, sker däremot kvartalsvis, om pensionens årliga belopp

uppgår till 80 kronor eller däröver, halvårsvis om beloppet uppgår till 50

men ej till 80 kronor, samt en gång om året om beloppet ej uppgår till

50 kronor.

Samtidigt med lagen om folkpensionering utfärdades förordningen den

28 juni 1935 (nr 435) om invalidunderstöd. Enligt denna förordning kunna

till arbete varaktigt oförmögna personer, som icke äga rätt till vare sig

grundpension eller tilläggspension, från fyllda 16 år erhålla invalidunderstöd

under villkor och med belopp, som äro stadgade beträflande tilläggspension.

Invalidunderstöd utbetalas i samma ordning som folkpension, vari

tilläggspension ingår.

Till kostnaden för tilläggspensioner och invalidunderstöd bidraga primärkommunerna

och i vissa fall landstingen efter grunder, angivna i 13 och

40 §§ lagen om folkpensionering. Enligt 13 § skall kommuns andel i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

nämhda kostnad utgöra för orter tillhörande ortsgrupp 1 en åttondel, för

orter tillhörande ortsgrupp 2 en femtedel och för orter tillhörande ortsgrupp

3 en fjärdedel; dock skall, därest Stockholm eller Göteborg hänföres

till sistnämnda ortsgrupp, stadens andel utgöra tre tiondelar. I fråga om

tilläggspension till den som åtnjuter avgiftspcnsion enligt 1913 års lag om

allmän pensionsförsäkring skall, därest tilläggspensionen helt eller delvis

grundar sig å fastställelse av pensionstillägg enligt den äldre lagen, jämlikt

40 § jämte vederbörande kommun landstinget bidraga med en sextondel

av kostnaden för tilläggspensionen eller, vad angår stad, som ej deltager i

landsting, staden utöver vad i 13 § stadgats bidraga till kostnaden för tillläggspensionen

med en sextondel. Staten bidrager med vad av kostnaden för

folkpensioner och invalidunderstöd återstår efter avdrag av primärkommunernas

och landstingens bidrag samt tillskott från folkpensioneringsfonden.

Sådan förhöjning av tilläggspension, som i vissa fall kan utgå å ort,

vilken gränsar till ort i högre dyrortsgrupp, utbetalas av vederbörande kommun.

Kommunen äger emellertid att av statsmedel utfå ersättning med hälften

av vad för ändamålet utgivits.

Dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.

Från och med år 1941 ha dyrtidstillägg utgått å folkpension, i vilken ingår

tilläggspension, och å invalidunderslöd. Till en början verkställdes utbetalning

av dyrtidstilläggen på det sätt att vissa månader ett extra månadsbelopp

utbetalades till den pensionsberättigade. Sedan budgetåret 1942/43

har detta system utbyggts så att utöver procentuella tillägg, vartdera motsvarande

en månadsutbetalning, utgått fixa tillägg å 35 kronor, d. v. s. vad

som motsvarar det genomsnittliga värdet av en månadsutbetalning för dem

som i ortsgrupp 2 ej ha några egna inkomster. Därest det fixa tillägget understigit

beloppet av en månadsutbetalning, har dock till den pensionsberättigade

i stället för det fixa tillägget utgått detta högre belopp. Anledningen

till att ändrade grunder för dyrtidstilläggets beräknande sålunda fastställdes

var, att mot systemet med procentuella tillägg kunde anmärkas dels att det

ställde förmånstagare i de lägre dyrorterna i en relativt sämre ställning än

förmånstagarna i den högsta dyrortsgruppen, dels ock att förmånstagare

med egen inkomst missgynnades, varigenom villigheten att utföra arbete

kunde minskas. Ä andra sidan medförde systemet med fixa tillägg den nackdelen

att det förstorade klyftan mellan dem som hade lägsta tilläggspension

och dem som ej hade någon tilläggspension. Med hänsyn härtill valdes medelvägen

med dels procentuella och dels fixa tillägg.

Bestämmandet av dyrtidstilläggens storlek har i huvudsak skett på grundval

av socialstyrelsens på 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå beräknade

levnadskostnadsindex, därvid dock med hänsyn till tekniska svårigheter

att utbetala tilläggen i annan ordning än med helt månadsbelopp

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

kompensationen för indexstegringen endast knnnat göras ungefärlig. Från

och med budgetåret 1943/44 ha dyrtidstillägg utgått med tre procentuella

och två fixa tillägg. Enligt de bestämmelser, som gälla rörande dyrtidstillläggen

för budgetåret 1946/47 — lagen den 7 juni 1946 (nr 251) om dgrtidstillägg

under budgetåret 1946141 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag

samt kungörelsen samma dag (nr 252) med särskilda bestämmelser

angående tillämpningen av förenänuula lag — avse de under budgetåret utgående

tre procentuella tilläggen respektive oktober—november 1946, december

1946—januari 1947 och februari—mars 1947 samt de båda fixa tilläggen

respektive tredje kvartalet 1946 och andra kvartalet 1947. Utbetalning

av dyrtidstilläggen verkställes för tredje kvartalet 1946 under kvartalets

första månad och för andra kvartalet 1947 under kvartalets andra månad

samt för annan tilläggsperiod under periodens sista månad.

Kostnaderna för de för innevarande budgetår utgående dyrtidstilläggen

bestridas till huvudparten av staten. Kommunerna bidraga med belopp motsvarande

för ort tillhörande ortsgrupp 1 23,8 procent, för ort tillhörande ortsgrupp

2 21,4 procent och för ort tillhörande ortsgrupp 3 21 procent av deras

andelar i kostnaderna för under vartdera av åren 1946 och 1947 utanordnade

tilläggspensioner och invalidunderstöd. Landstingen bidraga med belopp

motsvarande 22,8 procent av deras andelar i kostnaderna för under

vartdera av åren 1946 och 1947 utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Nyssnämnda för kommuner och landsting fastställda procentsatser

äro uträknade under beaktande av de grunder som gälla för kommunernas

och landstingens skyldighet att bidraga till kostnaderna för tilläggspensioner

och invalidunderstöd..

Provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

I enlighet med lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska förstärkningar

av tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilken lag ändrats

genom lagar den 1 juni 1945 (nr 231) och den 7 juni 1946 (nr 253), skola

till den vilken åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

såsom provisoriska förstärkningar av tilläggspensionen och understödet

för varje budgetår utgå a) två belopp, vartdera utgörande 50 kronor,

samt b) två belopp, vartdera motsvarande folkpensionens eller invalidunderslödets

belopp för eu månad. Till ogift person ävensom till den, vars make

fyllt 60 år och ej för egen del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension

eller utjämningsunderstöd, skall därutöver utgå ett ytterligare

belopp å 100 kronor. Vid bedömande huruvida rätt till visst såsom

förstärkning utgående belopp föreligger skall avseende fästas allenast vid

om tilläggspension eller invalidunderstöd utgår lör den manad, varunder

förstärkningsbeloppet i allmänhet må tidigast utbetalas. Bestämmandet av

huruvida förstärkning skall utgå med det extra beloppet å 100 kronor skall

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mcij:ts proposition nr 9.

ske med hänsyn till förhållandena den 15 i andra månaden före den under

vilken beloppet i allmänhet må tidigast utbetalas. Har den, som är gift, efter

nyssnämnda tidpunkt kommit i åtnjutande av pension eller understöd som

skulle berättiga till förstärkningsbelopp å 50 kronor, skall sådan förstärkning

dock icke utgå, där vederbörandes make är berättigad till förstärkningsbeloppet

å 100 kronor.

Kostnaderna för de provisoriska förstärkningarna gäldas till huvudsaklig

del av staten. Kommunerna och landstingen skola dock bidraga därtill med

belopp, som i fråga om kommunerna skola utgöra för ort tillhörande ortsgrupp

1 77,8 procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 64,2 procent och för

ort tillhörande ortsgrupp 3 56 procent av deras andelar i kostnaderna för

tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilka utanordnats under det kalenderår,

under vilket budgetåret börjar löpa. Landstingen skola bidraga till

de provisoriska förstärkningarna med belopp motsvarande 68,6 procent av

deras andelar i kostnaderna för tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilka

utanordnats under nyssnämnda kalenderår. Utöver vad nu sagts skola i tilllämpliga

delar bestämmelserna i lagen om folkpensionering äga motsvarande

giltighet beträffande de provisoriska förstärkningarna av folkpensioner

och invalidunderstöd.

De provisoriska förstärkningarna utbetalas i likhet med folkpensioner och

invalidunderstöd samt dyrtidstillägg därå genom postverkets förmedling. För

innevarande budgetår skola enligt kungörelse den 7 juni 1946 (nr 254) med

särskilda bestämmelser angående tillämpningen under budgetåret 1946/47 av

lagen om provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd

de provisoriska förstärkningarna utbetalas, månadsbeloppen under september

1946 och februari 1947 samt 50-kronorsbeloppen under oktober och

december 1946, under vilken sistnämnda månad jämväl 100-kronorsbeloppet

utbetalas. Såsom framgår av vad förut nämnts utbetalas de å samma

budgetår belöpande dyrtidstilläggen, de fixa beloppen under juli 1946 och

maj 1947 samt de procentuella beloppen under november 1946 samt januari

och mars 1947.

Utjänmingspensioner och utjämningsunderstöd.

Lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om provisoriska utjänmingspensioner och

utjämningsunderstöd — ändrad genom lag den 7 juni 1946 (nr 255) — tillkom

i syfte att utjämna den diskontinuitet, som till följd av de fixa dyrtidstilläggen

och den fixa provisoriska förstärkningen uppkom i totalinkomstens

storlek mellan å ena sidan dem, som åtnjöto tilläggspension eller invalidunderstöd,

och å andra sidan dem, som hade en inkomst av sådan storlek,

att den nätt och jämnt utestängde dem från rätt till sådan pension eller

sådant understöd. Denna diskontinuitet kunde i vissa fall medföra, att om

vederbörandes egen inkomst steg helt obetydligt och därigenom uppnådde

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 9.

13

den nivå, där tilläggspension icke längre utgick, hans totalinkomst sjönk

med flera hundra kronor. I förenämnda lag har till undvikande härav föreskrivits,

att om någon är utesluten från rätt till i folkpension ingående tilläggspension

eller till invalidunderstöd allenast på grund av storleken av sin

årsinkomst, han skall äga att, utöver honom tillkommande folkpension, uppbära

särskilt pensionsbelopp (utjämningspension) eller uppbära särskilt invalidunderstöd

(utjämningsunderstöd). Den som under ett budgetår uppburit

provisorisk förstärkning av tilläggspension eller invalidunderstöd äger

dock ej senare under samma budgetår komma i åtnjutande av utjämningspension

eller utjämningsunderstöd. Utjämningspension och utjämningsunderstöd

utgå för år räknat med 270 kronor till ogift ävensom till den vars

make fyllt 60 år och ej för egen del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd,

utjämningspension eller utjämningsunderstöd, samt med 170 kronor

till annan. 1 båda fallen skall dock avdrag ske med det belopp, varmed

vederbörandes årsinkomst må överstiga den lägsta årsinkomst, som skulle

hava uteslutit honom från rätt till tilläggspension eller invalidunderstöd.

Den som är berättigad till utjämningspension erhåller utöver vad nu sagts

ett ytterligare belopp, motsvarande fem tolftedelar av honom tillkommande

folkpension. Utjämningspension eller utjämningsunderstöd utgår endast

efter särskild ansökning. Rörande utbetalningen har i kungörelsen den 1 juni

1945 (nr 234) med särskilda bestämmelser angående tillämpningen av lagen

om provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd föreskrivits,

att densamma skall ske kvartalsvis under sista månaden i varje kvartal och

med anlitande av postgiro.

Till kostnaderna för den del av utjämningspension, som ej utgår procentuellt,

ävensom för utjämningsunderstöd bidraga kommuner enligt de grunder

som angivas i 13 § lagen om folkpensionering. Återstående kostnad för

utjämningspensioner och utjämningsunderstöd bestrides av staten.

Barnbidrag och dgrtidstillägg därå.

Enligt lagen om allmän pensionsförsäkring voro pensionstilläggen —

vilka motsvarade tilläggspensionerna enligt lagen om folkpensionering —

förenade med barntillägg. Dessa äro numera ersatta med barnbidrag enligt

lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag, vilken trädde i kraft den

1 januari 1938. Barnbidrag utgår enligt vissa i lagen närmare angivna förutsättningar

för barn, vars föräldrar, adoptivföräldrar, fader, adoptant eller

adoptants make avlidit, eller vars fader, styvfader, moder, adoptant eller

adoptants make är arbetsoförmögen. Såsom arbetsoförmögen anses den som

på grund av varaktig oförmåga till arbete är berättigad till folkpension. För

barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars adoptant eller adoptivföräldrar

avlidit, utgör barnbidraget 300 kronor i ortsgrupp 1, 360 kronor

i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3. I andra fall utgår barnbidrag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts proposition nr 9.

för ett barn med 240 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp 2 och

360 kronor i ortsgrupp 3, för två barn med respektive 420, 525 och 630 kronor,

för tre barn med respektive 600, 750 och 900 kronor samt för varje

barn däröver med ytterligare respektive 120, 150 och 180 kronor. För tiden

till och med den månad under vilken barnet fyller två år, ökas barnbidraget

med ett årligt belopp å 60 kronor. Bidragen reduceras enligt vissa grunder,

då moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst överstiger i lagen närmare

angivna belopp, liksom under vissa förutsättningar därest barnet självt

har inkomst. Beträffande barnbidragen gälla i övrigt regler som i stor utsträckning

motsvara bestämmelserna i lagen om folkpensionering.

Utbetalning av barnbidrag sker månadsvis medelst anlitande av postgiro

utom för det fall att bidraget tillkommer någon som flyttat ur riket, då utbetalning

sker en gång om året.

Dyrtidstillägg å barnbidrag ha i likhet med dyrtidstillägg å folkpensioner

och invalidunderstöd utgått sedan år 1941 och efter samma principer som

dyrtidstilläggen å sistnämnda slag av förmåner. De fixa tilläggen ha i fråga

om barnbidragen bestämis till 25 kronor för ett barn, 44 kronor för två

barn, 62 kronor 50 öre för tre barn och ytterligare 12 kronor 50 öre för varje

barn däröver, vilka belopp i det närmaste motsvara en månadsutbetalning

i ortsgrupp 2 till barn i fall där varken barnet självt eller dess föräldrar

ha egen inkomst. Liksom i fråga om folkpensioner och invalidunderstöd

gäller, att om det fixa tillägget understiger beloppet av en månadsutbetalning,

detta högre belopp skall utgå i dyrtidstillägg. Dyrtidstillägg å barnbidrag

utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet, innan avdrag

för barnets inkomst verkställts. Utbetalningarna av dyrtidstillägg å barnbidragen

ske månadsvis. För innevarande budgetår äro bestämmelserna om

dyrtidstillägg å barnbidrag meddelade i den i det föregående omnämnda

lagen den 7 juni 1946 (nr 251) om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47

å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag samt kungörelsen samma

dag (nr 252) med särskilda bestämmelser angående tillämpningen av

nämnda lag.

Till kostnaderna för barnbidragen och dyrtidstilläggen därå skola kommunerna

bidraga efter samma grunder som gälla för kommunernas bidrag

till tilläggspensioner och dyrtidstillägg därå.

Blindhetsersättningar.

Enligt förordningen den 20 april 1934 (nr 105) om blindhetsersättning är

den som saknar synförmåga eller vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel

rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn, berättigad till blindhetsersättning

med 500 kronor om året. Från rätt till blindhetsersättning äro vissa

kategorier undantagna. Sålunda utgår icke blindhetsersättning till bl. a.

den vars egen eller vars försörjningspliktiga anhörigas ekonomiska ställning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

15

är sådan att blindhetsersättning rimligen icke bör utgå till honom och ej

heller till den som blivit blind efter fyllda 60 år.

Å blindhetsersättningarna ha från och med år 1941 utgått dyrtidstillägg.

Under innevarande budgetår utgår i sådant hänseende enligt förordningen

den 7 juni 1946 (nr 256) om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å blindhet

ser sättningar 208 kronor. Härjämte äro blindhetsersättningarna enligt

förordningen den 1 juni 1945 (nr 239) om provisorisk förstärkning av blindhetsersättningar

förenade med rätt till provisorisk förstärkning å 108 kronor

för varje budgetår.

Blindhetsersättningarna utbetalas enligt kungörelse den 30 juni 1934

(nr 418) medelst postgiro och i enlighet med ersättningstagarens önskemål

antingen kvartalsvis eller månadsvis. Dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar

utbetalas enligt kungörelser den 7 juni 1946 (nr 257) respektive

den 1 juni 1945 (nr 242) för samma tidsperioder som och samtidigt med

blindhetsersättningar.

Kostnaderna för blindhetsersättningarna samt därå utgående dyrtidstillägg

och provisoriska förstärkningar bestridas helt av staten.

Departementschefen.

Dyrtidstillägg å folkpensioner, invalidunderslöd, barnbidrag och blindhetsersättningar

ha, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, för varje

budgetår fastställts med utgångspunkt från socialstyrelsens på 1935 års levnadskostnader

som bas grundade levnadskostnadsindex. Då det nu gäller

att —■ i avvaktan på ikraftträdandet med 1948 års ingång av den nya folkpensioneringslagen

— bestämma dyrtidstilläggens belopp för senare halvåret

1947, må erinras om att vid tidpunkten för fastställandet av dyrtidstilläggens

belopp för innevarande budgetår ifrågavarande indextal var 154. För

sista kvartalet 1946 var motsvarande siffra 155. Vid sådant förhållande synes

dyrtidskompensationen för senare halvåret 1947 böra bestämmas efter i huvudsak

enahanda grunder som de vilka för närvarande gälla. Såvitt angår

tilläggspensioner och invalidunderslöd måste emellertid hänsyn även tagas

till frågan med vilket belopp provisoriska förstärkningar av dessa förmåner

böra utgå för senare halvåret 1947. För folkpensionärernas del är det nämligen

självfallet av mindre intresse i vad mån eu viss förbättring av folkpensionen

utgör dyrtidstillägg eller provisorisk förstärkning; det viktiga är

i stället huru stora de sammanlagda förmånerna äro.

Det nuvarande systemet av dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar

är -—- såvitt angår folkpensioner och invalidunderslöd — så uppbyggt, att

förmånerna icke äro likformigt fördelade på första och andra hälften av

budgetåret. Under första hälften av budgetåret utgå två dyrtidslilläggsbelopp,

därav ett fixt och ett procentuellt, medan å senare hälften falla tre

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 9.

dyrtidstilläggsbelopp, därav ett fixt och två procentuella. De provisoriska

förstärkningsbeloppen utbetalas däremot väsentligen under första hälften av

budgetåret (senare hälften av kalenderåret), i det att därunder såsom förstärkning

utbetalas ett månadsbelopp och två fixa belopp å tillhopa antingen

100 eller 200 kronor, medan under senare hälften av budgetåret såsom

förstärkning utbetalas endast ett månadsbelopp. En ogift tilläggspensionär

i ortsgrupp 1 uppbär sålunda — om full tilläggspension utgår och

grundpensionen antages utgöra 74 kronor — under första hälften av innevarande

budgetår följande månadsbelopp, nämligen 62, 27, 54, 77, 54 och

177 kronor eller tillhopa 451 kronor, därav 289 kronor utgöra dyrtidstillägg

och provisoriska förstärkningar. Under senare hälften av budgetåret utgå

till samme pensionär respektive 54, 54, 54, 27, 62 och 27 kronor eller tillhopa

278 kronor, därav 116 kronor utgöra dyrtidstillägg och provisoriska

förstärkningar. För två äkta makar, vilka båda uppbära full tilläggspension

och äro bosatta i ortsgrupp 3, uppgår folkpensionen under förra hälften av

innevarande budgetår till 992 kronor — grundpensionen har antagits utgöra

78 kronor för vardera maken — men under senare hälften av budgetåret

till 880 kronor. Härav utgöra respektive 464 och 352 kronor dyrtidstillägg

och provisoriska förstärkningar.

Med hänsyn till nu anmärkta förhållanden kan det icke komma i fråga

att — såsom eljest kunde ligga nära till hands — helt schematiskt bestämma

dyrtidstilläggens och de provisoriska förstärkningarnas belopp för senare

halvåret 1947 till hälften av vad för närvarande utgår för helt budgetår.

Därest under senare halvåret 1947 skulle utbetalas endast hälften av de för

närvarande för budgetår utgående dyrtidstilläggen och provisoriska förstärkningarna

skulle detta medföra, att om man jämförde vad folkpensionärerna

uppburit under kalenderåret 1946 med vad de komme att få uppbära under

kalenderåret 1947, de skulle få mindre under sistnämnda kalenderår än

under 1946. De skulle också under kalenderåret 1947 få uppbära mindre än

vad de gjort under budgetåret 1946/47. Den naturliga lösningen för bestämmande

av såväl dyrtidstilläggens som de provisoriska förstärkningarnas belopp

för senare halvåret 1947 synes därför vara att i dessa hänseenden böra

utgå samma belopp, som utbetalats under senare halvåret 1946. Härigenom

komma pensionärerna att under kalenderåret 1947 erhålla lika stora förmåner

som de äro berättigade till för budgetåret 1946/47. Den föreslagna

lösningen innebär vidare, att under kalenderåret 1947 tilläggspensionärerna

komma att uppbära ett månadsbelopp mera än de gjort under kalenderåret

1946. Under februari månad 1947 utbetalas nämligen såsom provisorisk förstärkning

ett extra månadsbelopp, vartill motsvarighet icke utgick under

1946.

I enlighet med det anförda förordar jag, att under senare halvåret 1947

skola utgå dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd med dels ett

fixt belopp, avseende tredje kvartalet, att utbetalas i juli, och dels ett må
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

17

nadsbelopp, avseende fjärde kvartalet, att utbetalas i november. Härutöver

böra provisoriska förstärkningar, avseende hela kalenderhalvåret, utgå med

ett månadsbelopp i september, ett belopp å 50 kronor i oktober och ett belopp

å 50 eller för ogifta och vissa gifta pensionärer 150 kronor i december.

För pensionärernas del innebär detta, såsom nämnt, ingen ändring i förhållande

till senare halvåret 1946. Den omständigheten att de provisoriska förstärkningsbeloppen

endast avse ett halvår i stället för ett budgetår samt att

dyrtidstillägget i november avser tre i stället för två månader kan dock medföra

ändring beträffande den ersättning kommun äger gottgöra sig för anstaltsvård

av pensionär under viss del av kalenderhalvåret.

Vad i det föregående anförts äger icke motsvarande tillämpning i fråga

om dyrtidstillägg å barnbidrag. Dessa utbetalas nämligen månadsvis, i följd

varav samma belopp falla å vardera hälften av budgetåret, och provisoriska

förstärkningar utgå icke å barnbidragen. Med hänsyn härtill synes

dyrtidstillägg å barnbidrag för senare halvåret 1947 böra utgå med hälften

av de nuvarande dyrtidstilläggens belopp eller sålunda med dels ett fixt belopp,

liksom år 1946 avseende tredje kvartalet, och dels ett och ett halvt

månadsbelopp, avseende fjärde kvartalet. Såsom hittills torde dessa dyrtidstillägg

böra utbetalas månadsvis.

Dyrtidstillägg å blindhetsersättningar och provisoriska förstärkningar av

dessa äro beräknade för år och utbetalas månads- eller i vissa fall kvartalsvis.

För senare halvåret 1947 böra alltså utgå hälften av de nuvarande årsbeloppen.

De ändrade grunderna för beräkningen av dyrtidstillägg å och provisoriska

förstärkningar av folkpensioner och invalidunderstöd medföra, att nuvarande

grunder för kommunernas och landstingens bidrag till dylika förmåner

måste ändras. De nuvarande bidragen äro fastställda till viss procent

av kommunernas och landstingens kostnader för utanordnade tilläggspensioner

och invalidunderstöd under de båda kalenderår, under vilka budgetåret

infaller, eller, såvitt angår provisoriska förstärkningar, under det kalenderår,

då budgetåret börjar löpa. Från pensionsstyrelsen har upplysts, att

med tillämpning av samma beräkningsgrunder, som tidigare anlitats för bestämmande

av kommunernas och landstingens bidragsskyldighet i här

ifrågavarande avseende, kommunerna böra bidraga till de i det föregående

föreslagna dyrlidstilläggen å folkpensioner och invalidunderstöd med belopp,

motsvarande för ort i ortsgrupp 1 19,7 procent, för ort i ortsgrupp 2

17,3 procent och för ort i ortsgrupp 3 16,8 procent av kommunernas andelar

i kostnaderna för under år 1947 utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd.

För landstingens del skulle motsvarande bidragsprocent utgöra

18,6. Till de provisoriska förstärkningar, som föreslagits för senare halvåret

1947, borde på samma sätt kommuner bidraga med respektive 68,9, 55,3

och 47,0 procent samt landsting med 60,0 procent av de ordinarie kommunoch

landstingsbidragen för år 1947 till tilläggspensioner och invalidunder
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 9. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

stöd. Dessa beräkningar torde böra läggas till grund för bestämmande av

kommunbidragens belopp.

Då de för senare halvåret 1947 föreslagna dyrtidstilläggen å barnbidrag,

såsom tidigare nämnts, komma att utgöra hälften av de för innevarande

budgetår utgående dyrtidstilläggen, böra givetvis kommunbidragen därtill

också halveras. För närvarande utgå dessa bidrag med vissa procentsatser

av de ordinarie kommunbidragen för kalenderåren 1946 och 1947. Den nyss

ifrågasatta halveringen torde kunna ske på det sätt, att kommunbidragen

förklaras skola, med samma procentsatser som tidigare, beräknas å de ordinarie

kommunbidragen för år 1947.

Jag vill slutligen anmärka, att de föreslagna ändringarna i lagstiftningen

om provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd

synas påkalla en formell jämkning av lagen om provisoriska utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd. I sakligt hänseende erfordras uppenbarligen

inga ändrade föreskrifter angående utjämningspensioner och utjämningsunderstöd.

I enlighet med det anförda ha inom socialdepartementet upprättats förslag

till

1) lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner och

invalidunderstöd;

2) lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å barnbidrag;

3) lag angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd;

4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om

provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd;

5) förordning om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å blindhetsersättningar;

samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 1 juni

1945 (nr 239) om provisorisk förstärkning av blindhetsersättningar.

Föredraganden hemställer, att ifrågavarande författningsförslag måtte genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Sundkler.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

618077

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:43 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj: t att medgiva visst undantag från gällande villk s. 10 i texten
  2. S2LU 1947:1 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1 s. 1 i texten