Sök i Ratio Lex

Angående inköp av Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län

1947-02-21 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:90, Angående inköp av Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

1

Nr 90.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp av Källstorps

Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar

län; given Stockholms slott den 21 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av biiagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet.

I skrivelse den 15 maj 1944 har Kalmar läns södra hushållningssällskap

anhållit, att en utredning måtte komma till stånd rörande anordnande inom

södra Kalmar län av försöksverksamhet på jordbrukets område.

Sedan över framställningen avgivits infordrade yttranden av styrelsen för

lantbrukshögskolan och lantbruksstyrelsen, har Kungl. Maj:t den 6 juli 1945

uppdragit åt styrelsen för lantbrukshögskolan att i samarbete med statens

trädgårdsförsök och representanter för Kalmar läns södra hushållningssällskap

verkställa utredning om anordnande inom södra Kalmar län av försöksverksamhet

på jordbrukets och trädgårdsodlingens område.

Högskolestyrelsen, som uppdragit åt en kommitté, bestående av generaldirektören

H. Sylwan, professorn K. G. U. Sundelin, förvaltaren C. G. E.

Carlsson och försöksgårdsföreståndaren J. H. Winkler att verkställa utredningen,

har med skrivelse den 31 januari 1947 till Kungl. Maj:t överlämnat

en av kommitterade upprättad promemoria samt ett från högskolans försöksBihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 90.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungi. Maj:ts proposition nr 90.

nämnd infordrat yttrande i ärendet. I skrivelsen har styrelsen förklarat sig

tillstyrka ett av kommitterade i promemorian framlagt förslag om inköp av

Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län, ävensom ett

av dem uppgjort program för gårdens utbyggande till försöksgård.

Yttranden i ärendet ha därefter inhämtats av statskontoret, lantbruksstyrelsen

efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

länsstyrelsen i Kalmar län, 1945 års jordbruksförsöksutredning, 1946

års trädgårdsundervisningskommitté, styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut samt Sveriges utsädesförening.

I den av högskolestyrelsen överlämnade promemorian ha inledningsvis

lämnats följande uppgifter beträffande jordbruksförhållandena inom Kalmar

län.

Kalmar län omfattar en sammanlagd landareal av 1 096 106 hektar. Denna

areals fördelning å olika ägoslag år 1945 framgår av följande sammanställning.

Ägoslag

Länets norra del

Länets södra del

Norra

kustlandet

Skogs-

bygden

Kalmar-

slätten

Norra

kustlandet

Skogs-

bygden

Öland

Åker...................

49 037

14 527

45 924

3093

33 213

39 441

Slåtteräng..............

815

163

593

158

3310

1698

Kultiverad betesäng.....

3 221

728

821

67

951

281

Annan betesäng.........

7 330

3 338

9 979

560

12 551

13 108

Skogsmark..............

215 240

77 061

111114

19 808

222 001

17 200

Övrig mark.............

55 902

11612

20 383

6 648

31799

62 431

Summa

331 545

107 429

188 814

30334

303 825

134159

Åkerjordens användning i procent inom de två hushållningssällskapens

områden år 1945 framgår av denna sammanställning.

Länets norra del

Länets södra del

Norra

kust-

landet

Skogs-

bygden

Summa

Kalmar-

slätten

Norra

kust-

landet

Skogs-

bygden

Öland

Summa

Höstvete................

7''4

1-3

60

6-6

21

2-3

6-8

5-4

Vårvete.................

3-9

50

4''2

2-1

6l

4-4

07

2-4

Höstråg.................

6-1

7-2

6-3

13-4

7-9

10-1

151

12-9

Vårråg.................

0-6

0-7

0-6

0-2

1-0

0-5

0-2

03

Korn...................

0-4

01

03

0-9

0-4

05

7-6

2-9

Havre..................

18-8

26.2

20-5

12-0

21-1

20-9

2-5

11-6

Blandsäd...............

5-8

2-5

5-1

9-7

2-8

6-9

12-4

9-6

Ärter ..................

0-9

0-1

•0-7

O-o

00

o-i

o-i

o-l

Höst- och bondbönor....

—

—

—

—

—

—

—

—

Vicker..................

Oo

0-1

o-l

o-o

—

0-1

O-o

o-o

Potatis.................

3-4

4-7

3-7

5-7

5-6

6-2

4-0

5-3

Sockerbetor .............

—

0-0

0-0

0-4

—

—

7-0

2-4

Foderrotfrukter.........

1*6

3-5

2-1

3-3

2-7

2-1

1-9

2-5

Grönfoder av säd .......

11

2-0

1-8

1-5

2-5

2-3

0''7

1-5

Vall till slåtter..........

32-6

356

333

26-1

32-8

32-8

19-6

26-0

Vall till fröskörd........

l-l

0''3

0-9

0-5

0-2

0-3

02

0-3

Annan vall.............

61

7-1

6-3

13-3

6-3

6-3

7-9

9-5

1 Andra växtslag.........

0-7

0''2

05

1-6

1-2

0-3

5-2

2-4

Träda och obrukad jord..

9-5

3-4

8-1

2-7

7-3

3-9

8-2

4*9

Summa

100-0

1000

1000

100 0

100-0

1000

100 0

100o

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

3

Skörden per hektar inom Kalmar läns område i kilogram år 1945 framgår

av följande sammanställning.

Gröda

Norra

länsdelen

Södra

länsdelen

Öland

Hela

riket

Höstvete...................

1770

1820

1660

2 230

Vårvete....................

1220

1450

1300

1540

Höstråg....................

1:340

1390

1230

1660

Korn......................

1370

1210

1150

1810

Havre.....................

1 200

1220

940

1390

Blandsäd ..................

1280

1310

1160

1670

Sockerbetor ................

28 000

29 950

29 970

33 200

Foderrotfrukter............

25 500

31460

29 590

32 140

Hö från odlad jord.........

3 790

4 010

4 400

3 880

Ärter......................

1 190

1170

1010

1280

Potatis....................

8 620

11460

8 840

11420

Antalet husdjur av olika slag inom Kalmar läns område år 1945 framgår

av följande sammanställning.

Djurslag

Norra

länsdelen

Södra länsdelen

utom Öland

Öland

Summa

Hästar..........................

10 923

14 004

10 626

35 553

Nötkreatur......................

50 778

72 259

29 434

152 471

Får och lamm..................

15 330

13 027

8 801

37 158

Getter och killingar.............

30

29

6

65

Svin och grisar..................

15 510

25 579

10 032

51121

Fjäderfä........................

126 875

197 942

90 602

415 419

År 1943 omfattade trädgårdsodlingen å friland inom Kalmar län 94 714 ar

samt trädgårdsodlingen under glas cirka 2 267 ar. Antalet fruktträd över fem

år uppgick till 117 889 stycken samt antalet fruktträd under fem år till

30 863 stycken. Antalet vinbärs- och krusbärsbuskar uppgick till 103 489 stycken.

Antalet brukningsdelar i Kalmar län uppgick vid 1943 års arealinventering

till 15 316, varav 1 264 med en åkerareal under 1 hektar, 1 166 med en

åkerareal om 1—2 hektar, 3 029 med en åkerareal om 2—5 hektar, 4 824

med en åkerareal om 5—10 hektar, 3 244 med en åkerareal om 10—20 hektar,

843 med en åkerareal om 20—30 hektar, 594 med en åkerareal om 30—50

hektar, 252 med en åkerareal om 50—100 hektar samt 100 med en åkerareal

över 100 hektar.

I promemorian ha även lämnats vissa uppgifter angående klimatet inom

Kalmar län.

Årets medeltemperatur i Kalmar (medeltal för åren 1901—1930) utgör

+ 6,8°. Under månaderna april—september är medeltemperaturen i Kalmar

respektive +4,4°, +9,3°, + 13,9°, + 17°, + 15,9° och + 12,4°.

Antalet frostdagar i Kalmar och Västervik under vegetationsperioden uppgick

åren 1940—1944 till

1940

1941

1942

1943

1944

Kal-

mar

Väster-

vik

Kal-

mar

Väster-

vik

Kal-

mar

Väster-

vik

Kal-

mar

Väster^

vik

Kal-

mar

Väster-

vik

April...........

2

7

19

18

17

21

16

21

9

19

Maj............

0

2

2

8

6

13

0

4

0

0

Juni—september

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

Oktober........

0

0

1

3

3

7

6

6

0

0

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 90

Årsnederbörden i Kalmar (medeltal för åren 1901—1930) utgör 464 mm.

Motsvarande värden äro för Visby 513 mm, för Linköping 511 mm, för Lund

616 mm, för Halmstad 746 mm samt för Uppsala 544 mm.

Kommitterade ha beträffande nederbördsförhållandena framhållit, att Kalmar

län vore utsatt för försommartorka, vilket framginge av följande sammanställning,

vari upptagits dels den normala nederbörden i Kalmar och

Västervik under månaderna maj—juni, dels ock nederbörden under dessa

månader åren 1940—1944. (För jämförelse hade medtagits motsvarande uppgifter

från Visby, Lund och Halmstad.)

Kalmar

Västervik

Visby

Halmstad

Lund

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

Års-

neder-

börd

Normal

neder-

börd

1940

25-8

32-5

31-8

36-4

8-0

27-0

26-7

51-6

25-3

40-4

8''5

406

7-8

51-7

0‘6

350

75''6

62-0

15-6

56-1

46-6

46-9

47-1

59-9

31-3

50-0

160-8

78''4

75-9

67-5

1941

22-9

32-5

1*7

36-4

5-7

27-0

13-7

51-6

6-4

40-4

Juni..........

38-8

40-fi

38-7

51''7

32-8

35-0

44-2

62-0

460

56-1

24-9

46-9

19-3

59-9

26-2

50-0

133-2

78-4

136-0

67-6

1942

Maj...........

[63-7

21-8

32-6

57-8

36-4

79-2

27-0

53-9

51-6

29-2

40-4

40-6

25-3

51-7

9-6

350

51-4

62-0

93-5

56-1

Juli...........

43-6

46-9

64-6

59-9

108-0

50''0

87-6

78-4

47-8

67-5

1943

9*9

32-5

4''0

36-4

13-8

27-0

35-0

51-6

15-8

40-4

Juni..........

33-0

40-6

20-3

51-7

23-7

350

78-4

62-0

63-8

56l

17-7

46-9

53-5

59-9

15-5

50-0

143-7

78-4

77-1

67-5

1944

Maj...........

33-9

32-5

30-7

36-4

21-3

27-0

64-9

51-6

44-3

40-4

62-2

40''6

86-6

51-7

42-3

350

86-3

620

62-8

56-1

Juli...........

28-0

46-9

49''1

59-9

18-8

50-0

61-4

78-4

41-5

67-5

För utredning angående jordartsförhållandena inom södra Kalmar län

har statsgeologen G. Ekström verkställt jordartsundersökningar på vissa

gårdar inom detta område. I ett den 28 januari 1946 avgivet, i promemorian

åberopat utlåtande har statsgeologen Ekström anfört följande.

Inom södra delen av Kalmar län ha mojordama, framför allt grovmo men

även finmo, en stor utbredning. Därjämte förekomma i stor utsträckning

sand och morän (»jätter»). Den senare är nedanför högsta kustlinjen (under

80 m ö. h.) fläckvis överlagrad av sand och finmo, varvid jorden blir mosaikartad.

Näringsrikare kärrtorvjordar och sura, gyttjehaltiga jordar (lergvttja

och gyttjelera) äro ganska vanliga, de senare inom kustsocknarna.

Lerjordar äro sällsynta inom Södra Möre härad. Norr härom börja de

emellertid bliva vanligare, och inom den del av länet, som ligger norr om

Västervik, bliva lerorna dominerande och av samma karaktär, som inom

vissa delar av Östergötland.

I fråga om uppgifterna för en försöksverksamhet inom södra Kalmar län

ha yttranden avgivits till de av högskolestyrelsen tillsatta kommitterade dels

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

5

den 9 december 1946 av föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten professor

Sundelin, dels ock den 10 januari 1947 av föreståndaren för statens trädgårdsförsök

professor F. Nilsson.

Professor Sundelin har i sitt yttrande anmärkt, att jordbruket inom sydöstra

Sveriges kustbygder på grund av områdets speciella klimatförhållanden

hade många svåra problem att bemästra. Såsom sådana problem har

professor Sundelin angivit följande.

1) Växtföljdsfrågor med särskild hänsyn till motståndskraften mot torka

hos de i växtföljden ingående växterna.

2) Stallgödselns tillvaratagande och användning.

3) Odlingstekniska försök med lucern, sötlupin, oljeväxter och potatis.

4) Vallfrågor såsom vallblandningar och vallinsåningsfrågor, särskilt i

avseende på torkfenomenet.

5) Jordbearbetnings- (alvluckring) och rotfruktsodlingsfrågor med hänsyn

till torkan.

6) Bevattningsfrågor, särskilt med hänsyn till betesvallarna. Här bör även

observeras den ojämna verkan av speciellt kvävegödslingen, en sak som är

beroende på i första hand försommartorkan.

7) Andra sätt att kompensera högsommarens brist på bete som avsevärt

nedsätter beteskulturens värde i dessa bygder.

8) Fasta sortförsök i olika grödor.

9) Utfodringsförsök.

Professor Sundelin har framhållit, att det med hänsyn därtill, att den

planerade försöksgården skulle representera i första hand jordbruket inom

övergångsområdet mellan å ena sidan den fruktbara slättbygden och å andra

sidan de mera skogligt betonade moränjordarna, vore viktigt att försöksgårdens

verksamhet kompletterades med verksamhet å fasta försöksfält på såväl

de fruktbara sockerbetsjordarna på Öland som på de näringsfattiga moränjordarna

inom sydsvenska höglandet.

Professor Nilsson har anfört.

Det område som huvudsakligen omfattar Kalmar län med Öland, intager

ur klimatisk synpunkt en särställning med låg sommarnederböx*d, många soltimmar

och relativt hög temperatur under höstmånaderna. Detta område har

blivit betydelsefullt för den svenska trädgårdsodlingen i mer än ett avseende.

Under senare tid har sålunda fröodlingen av flertalet köksväxter i stor

utsträckning koncentrerats till detta område. Utsädesfirmoma ha den ena

efter den andra organiserat sina fröodlingar på Öland och därvid haft större

framgångar än på fastlandet, vilket får anses bero på att väderleksförhållandena

för fröskördens utveckling under höstmånaderna där äro bättre. Odlingen

av lök är i mycket stor utsträckning koncentrerad till detta odlingsområde,

och även odlingen av vissa andra köksväxter är där betydande. För

att fruktodling med framgång skall kunna bedrivas, är rikligt med solsken

under sommaren en förutsättning, och gynnsam väderlek under hösten medför

en god utveckling av frukten. Det finns knappast något område i vårt

land, som fyller dessa betingelser bättre än det nämnda odlingsområdet, som

i vissa avseenden påminner om det fruktodlande Kent i England. Av det

nämnda framgår, alt trädgårdsodlingen med tillhörande fröodling av köksväxter

torde komma att bliva alltmera betydelsefull inom det ifrågavarande

odlingsområdet, och en försöksstation för detsamma kommer därför ej alt

sakna arbetsuppgifter. Den bör i första hand inrikta sin verksamhet på olika

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 90.

grenar av fruktodling, speciellt odling av päron och körsbär, samt vissa grenar

av köksväxtodling, såsom odling av ärter, bönor, lök och gurkor samt

fröodling av flertalet köksväxtslag. Därjämte bör framhållas, att odling av

nötter anses ha de största förutsättningarna på Öland, och detsamma gäller

måhända om odling av blomsterlökar. För dessa båda odlingsgrenar erfordras

emellertid först en försöksmässig utredning av de ekonomiska förutsättningarna,

vilket även skulle bliva en betydelsefull uppgift för en försöksstation.

Professor Nilsson har erinrat om att en serie trädgårdsförsök sedan 1941

påginge vid Ekerums gård på Öland men uttalat, att denna gård icke kunde

anses representativ för hela det område, varom nu vore fråga. Det riktigaste

vore enligt professor Nilssons mening att organisera en försöksstation på fastlandet

i södra Kalmar län med en substation på Öland och en i norra Kalmar

län.

I anslutning till de återgivna yttrandena ha kommitterade förordat, att

försöksverksamheten inom sydöstra kustbygden erhölle de arbetsuppgifter

som i yttrandena angivits. Arbetsuppgifternas art samt den omfattning försöksverksamheten

kunde beräknas få motiverade enligt kommitterades mening

inrättande av en särskild försöksgård inom södra Kalmar län, vilken

samtidigt skulle användas som trädgårdsförsöksstation.

Behovet av försöksareal för gården har enligt promemorian beräknats till

omkring 37 hektar. För trädgårdsförsöken borde från försöksgården avskiljas

lämpliga områden om sammanlagt omkring 17 hektar. Av denna areal

beräknades 10 hektar för köksväxter, 5 hektar för fruktträd och 2 hektar för

bärbuskar. För jordbruksförsöken skulle enligt kommitterades uppfattning

en areal av omkring 20 hektar vara erforderlig.

I promemorian har framhållits att det visat sig svårt att till skäligt pris

förvärva en till försöksgård i alla avseenden lämplig gård. På grundval av

en undersökning, som företagits av länets hushållningssällskap innan kommitterade

upptagit sitt arbete, hade av hushållningssällskapet tre gårdar

föreslagits såsom lämpliga för ändamålet. Av de föreslagna gårdarna hade

kommitterade funnit Källstorps Södergård vara den lämpligaste. På denna

egendom funnes visserligen icke alla de för södra Kalmar län typiska jordarterna

representerade, och försökverksamheten på gården måste därför

kompletteras med verksamhet å försöksfält i trakten, men någon för ändamålet

lämpligare gård kunde säkerligen icke för närvarande uppbringas.

Beträffande Källstorps Södergård ha i promemorian lämnats bland annat

följande uppgifter.

Gården, som består av jordregisterfastigheterna Källstorps l6—l10, l14, l16,

l17, 412 och 414 i Ljungby socken och Värlemåla l1 i Dörby socken och tillhör

lantbrukaren Efraim Ohlsson, är belägen omkring 15 km väster om Kalmar

och 2,1 km från Trekantens järnvägsstation. Totalarealen uppgår till omkring

228,9 hektar, därav 71,8 hektar tomt och åker samt 157,1 hektar annan

mark. Taxeringsvärdet är från år 1945 125 400 kronor, därav jordbruksvärde

98 500 kronor, skogsvärde 22 900 samt värde av annan mark 4 000 kronor.

På gården finnas mangårdsbyggnad, uppförd år 1936 och innehållande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 90.

i

7 rum, 2 hallar, kök och badrum, en äldre mangårdsbyggnad, en tvåfamiljs

lantarbetarbostad, en enfamiljs lantarbetarbostad, ladugård, häststall, magasin

och vagnbod, loge och vagnbod, mindre loge, svinstall samt ekonomihus

till lantarbetarbostäder ävensom, på ett avstånd av omkring 3 km från mangårdsbyggnaden,

ett bostadshus jämte djurstall och loge. Byggnaderna äro

huvudsakligen i gott skick. Mangårdsbyggnaden är försedd med centralvärmeledning,

vatten och avloppsledning, motorpump och vattencistern. Till

övriga bostadshus höra dricksvattenbrunnar. Elektriskt ljus finnes i lantarbetarbostaden

för två familjer.

I fråga om jordförhållandena har uppgivits i huvudsak följande.

På Källstorps Södergård dominerar grovmon (syrsanden). Av detta jordslag

finnas stora, plana och tillräckligt jämna fält för försök. På gården bör

nog även — efter detaljerad jordartskartläggning — kunna avgränsas vissa

områden med ensartad moränjord. Även någon torvjord finnes, och torvjordsarealen

torde kunna utökas genom nyodling.

Södra Möres egentliga »packsandjord» eller finmon saknas praktiskt taget

på egendomen. Detta måste anses vara en nackdel, enär denna jord har

andra fysikaliska egenskaper än t. ex. grovmon och kräver i viss mån annan

brukning. Avsaknaden av lera och gyttjiga jordar torde däremot ej spela så

stor roll, enär dessa jordslag ha en relativt liten utbredning i södra delen av

länet.

Åkerjordarna äro i stort sett inga brännsandjordar. Under torrår blir dock

skörden avsevärt nedsatt. Egendomen lämpar sig därför säkerligen väl för

bevattning, särskilt med hänsyn till att en å rinner fram genom mitten av den

samlade ägofiguren.

Matjordens mullhalt ligger i regel mellan 3 och 5 procent, och tjockleken

hos matjordslagret uppgår oftast till 20 å 25 cm. Detta motsvarar också i

stort sett det normala vad beträffar matjorden inom länet.

Markreaktionen är likartad och jämn samt svagt sur. Fosfathalten är genomgående

låg och företer inga större växlingar. Kalihalten varierar däremot

ganska mycket. Av vad som framgått av gödslingsförsök o. dyl. är också

inom fastlandsdelen av länet fosfathalten mycket låg och kalkhalten låg, under

det att kalihalten är tämligen hög.

En nackdel är att endast ett färre antal jordarlstyper äro representerade.

Jorden är i stort sett väl likartad. Dessutom vet man ej i huru stor utsräckning

gropar, utfyllda med sopor eller borttagna block, förekomma. Då emellertid

gården med avseende på jordartsförhållandena representerar den vanligaste

typen av egendomar inom södra delen av länet, måste den anses lämplig

som försöksgård. Försöksverksamheten torde emellertid böra kompletteras

med lokala fältförsök på den kalkhaltiga moränleran på Öland, de

gyttjehaltiga jordarna inom kustsocknarna på fastlandsdelen, finmojordarna

inom Södra Möre och eventuellt även på lerjordar.

Priset för gården har i promemorian angivits till 235 000 kronor, vari inräknats

kostnaderna för elektrifiering av gården, uppskattade till 5 000 kronor,

samt minst 15 000 kilogram halm, 10 000 kilogram hö och 5 000 kilogram

havre, som av säljaren skulle tillhandahållas vid tillträdet. Kommitterade

hade visserligen funnit detta pris vara högt men likväl ansett det böra

godkännas med hänsyn till att några mer omfattande ny- eller ombyggnader

icke syntes erforderliga. Preliminärt köpeavtal på dessa villkor hade träffats

med ägaren. Enligt dessa skulle fastigheten säljas i befintligt skick samt tillträdas

den 14 mars 1948.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

I promemorian har upptagits ett förslag i fråga om gårdens utbyggande

till försöksgård, därvid verkställts beräkningar rörande engångskostnader

för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten och för inköp av inventarier

samt beträffande årliga utgifter. Kommitterade ha därvid funnit

det lämpligast, att vid Ekerum på Öland, där nu en viss trädgårdsförsöksverksamhet

påginge, inrättades en trädgårdsförsöksstation samt att å Källstorps

Södergård inrättades en substation till denna. Engångskostnaderna ha

beräknats för försöksgården till — förutom för dräneringsarbeten och vissa

möbler — 463 700 kronor, varav 235 000 kronor såsom köpeskilling för fastigheten,

och för trädgårdsförsöksstationen till 100 450 kronor. De årliga utgifterna

ha beräknats för försöksgården till 27 259 kronor och för trädgårdsförsöksstationerna

(Ekerum och Källstorps Södergård) till 30 071 kronor, i

vilka belopp dock rörligt tillägg och kristillägg till löner icke inräknats. För

budgetåret 1947/48 skulle enligt kommitterade erfordras 235 000 kronor till

köpeskilling för fastigheten, 40 000 kronor till inventarier samt 30 000 kronor

till arvode till försöksföreståndare och till driftskostnader.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har förklarat sig livligt förorda inköp av

Källstorps Södergård för utbyggande till försöksgård. Styrelsen har dock

framhållit, att detaljer i avseende på ett sådant utbyggande borde bliva föremål

för ett närmare övervägande i ett senare sammanhang.

I de avgivna yttrandena ha de nu ifrågavarande förslagen i allmänhet tillstyrkts.

1945 års jordbruksförsöksutredning har uttalat, att den särställning i avseende

å klimat, som sydöstra Sveriges kustbygder intoge, väl motiverade

inrättande av en försöksgård inom södra Kalmar län. En sådan åtgärd syntes

icke komma att försvåra genomförandet av eventuella förslag från utredningens

sida.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har understrukit,

att resultaten från en rationellt driven försöksverksamhet kunde förväntas

få stor betydelse för både jordbruket och trädgårdsodlingen i södra

Kalmar län, samt framhållit såsom angeläget att en någorlunda välbyggd

egendom anskaffades, enär kostnaderna för byggnadernas iordningsställande

för det nya ändamålet därigenom skulle bliva något lägre än om total nybyggnad

skulle utföras. Styrelsen har funnit en samordning av trädgårdsförsöksverksamheten

vid Ekerum och den föreslagna försöksgården lämplig.

1946 års trådgårdsundervisningskommitté har förklarat sig icke vilja motsätta

sig det föreslagna inköpet men tillagt, att kommittén icke kunde taga

ställning till frågorna rörande trädgårdsförsöksverksamheten förrän i samband

med uppgörandet av förslag till allmän plan för organisationen och inriktningen

av statens trädgårdsförsök.

Sveriges utsädesförening har funnit den såsom försöksgård föreslagna egendomen

lämplig för ändamålet under förutsättning att viss lokal försöksverksamhet

bedreves även på jord, som vore typisk för Södra Möre och Öland.

Rörande uppgifterna för försöksgården har föreningen anfört.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

9

Utsädesföreningen vill fästa uppmärksamheten på, att det såväl när det

gäller spannmålsodling som foderväxtodling finnes flera betydelsefulla kvalitetsfrågor

inom södra Kalmar län, som snarast höra lösas. Sålunda har man

vid de omfattande kvalitetsundersökningar av brödsäd, som under de senaste

åren bedrivits, kunnat konstatera, att såväl höstvete som vårvete inom södra

Kalmar län uppvisa en abnormt låg råproteinhalt och dålig bakningsförmåga.

Det bör bliva en viktig uppgift för försöksgården att försöka klarlägga

orsakerna härtill. Vidare böra frågor om rödklöverns och andra foderväxters

kvalitet under här rådande förhållanden liksom också kvaliteten hos

rotfrukter och potatis särskilt beaktas.

Statskontoret har i sitt yttrande förklarat, att frågan om behovet i och

för sig av en försöksgård inom södra delen av Kalmar län undandroge sig

statskontorets bedömande. Statskontoret ville emellertid för sin del ifrågasätta

om icke detta spörsmål borde upptagas till prövning och avgörande

först sedan 1945 års jordbruksförsöksutredning blivit slutförd. Därest frågan

ansåges böra föreläggas innevarande års riksdag, borde enligt statskontorets

mening i vart fall nu endast erforderliga medel för inköp av den föreslagna

fastigheten äskas.

I den av lantbrukshögskolan överlämnade promemorian har föreslagits Departement».

inrättande av en försöksgård i södra delen av Kalmar län. Härvid har fram- cheien.

hållits behovet av en sådan gård med hänsyn till de särpräglade förhållandena

beträffande klimat och jordarter i sydöstra Sveriges kustbygder. I

promemorian har även upptagits ett förslag om inköp av egendomen Källstorps

Södergård i Ljungby och Dörby socknar. Vid promemorian har fogats

ett preliminärt köpeavtal rörande gården, vilket för säljaren skulle vara bindande

till den 14 mars 1948.

I betraktande av att den pågående utredningen rörande försöksverksamheten

icke är avslutad anser jag mig för närvarande icke vilja taga ståndpunkt

till spörsmålet huruvida en försöksgård bör inrättas i ifrågavarande del

av landet. Emellertid föreligga såsom framgår av utredningen svårigheter att

finna en för ändamålet lämplig gård. Enligt vad jag inhämtat är den nuvarande

innehavaren av gården icke villig att efter den 14 mars 1948 vidbliva

det preliminära köpeavtalet. Det för gården begärda priset synes skäligt. Med

hänsyn till nu berörda förhållanden och då gården torde lämpa sig som försöksgård,

vill jag emellertid icke motsätta mig, att medel nu äskas av riksdagen

för inköp av densamma. Skulle det visa sig att en försöksgård icke skulle

anses böra komma till stånd i denna del av landet, torde gården kunna disponeras

för annat ändamål eller ock försäljas. Det för förvärvet erforderliga

beloppet 235 000 kronor torde böra äskas å kapitalbudgeten för budgetåret

1947/48 under rubriken Statens affärsverksfonder: Domänverket. Gården

synes tills vidare kunna omhänderhavas efter Kungl. Maj:ts bestämmande.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 90.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Inköp av Källstorps Södergård i Kalmar län å kapitalbudgeten

för budgetåret 1947/48 under Statens affärsverksfonder:

Domänverket anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 235 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

477364. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län. a1 i texten
  2. JoU 1947:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inköp av Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län. s. 1 i texten