Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 54 § 2., 5. och 7. samt 70 § 1. lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen, m. m

1948-02-13 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:104, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 54 § 2., 5. och 7. samt 70 § 1. lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

1

Nr 104.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 54 § 2., 5. och 7. samt 70 §

1. lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till

riksdagen, m. m.; given Stockholms slott den 13 februari

1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 54 § 2., 5. och 7. samt 70 § 1. lagen

den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 35 § 1 mom. kommunala vallagen den 6

juni 1930 (nr 253).

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

För närvarande må den som vid val vistas utom hemorten avlämna sin

valsedel å postanstalt. För att underlätta valdeltagande av dem som vårdas

på sjukhus föreslås dels att, i den omfattning Kungl. Maj :t bestämmer,

tillfälliga postanstalter skola på valdagen inrättas på vissa sjukvårdsanstalter,

dels att röstning på sådan postanstalt skall vara tillåten även för

de patienter, som äro hemmahörande i den ort, där sjukvårdsanstalten

ligger.

Vidare föreslås, att registreringen av partibeteckningar skall flyttas från

justitiedepartementet till inrikesdepartementet. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 104.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 54 § 2., 5. och 7. samt 70 § 1. lagen den

26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 54 § 2., 5. och 7. samt 70 § 1. lagen den 26

november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

54 §.

2. Ansökan om registrering av partibeteckning

skall göras skriftligen i

justitiedepartementet, där register

över partibeteckningar föres. Frågor

om registrering avgöras av chefen

för nämnda departement i närvaro av

tre bland de av riksdagen valde fullmäktige

i riksbanken och tre bland

fullmäktige i riksgäldskontoret.

5. Då partibeteckning registrerats

eller ur registret avförts, skall kungörelse

därom genom justitiedepartementets

försorg på sökandens bekostnad

införas i allmänna tidningarna.

7. När val i hela riket till andra

kammaren skola äga rum, skola i god

tid före valen från justitiedepartementet

till samtliga Konungens befallningshavande

översändas utdrag

ur registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på

grund av ansökan, vilken gjorts, om

valen förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsord- 1

2. Ansökan om registrering av partibeteckning

skall göras skriftligen i

inrikesdepartementet, där register

över partibeteckningar föres. Frågor

om registrering avgöras av chefen

för nämnda departement i närvaro av

tre bland de av riksdagen valde fullmäktige

i riksbanken och tre bland

fullmäktige i riksgäldskontoret.

5. Då partibeteckning registrerats

eller ur registret avförts, skall kungörelse

därom genom inrikesdepartementets

försorg på sökandens bekostnad

införas i allmänna tidningarna.

7. När val i hela riket till andra

kammaren skola äga rum, skola i god

tid före valen från inrikesdepartementet

till samtliga Konungens befallningshavande

översändas utdrag

ur registret, upptagande varje partibeteckning

som är registrerad på

grund av ansökan, vilken gjorts, om

valen förrättas på grund av bestämmelsen

i 17 § 1 mom. riksdagsord
-

1 Senaste lydelse av 54 § se SFS 1935: 256 (jfr 1944: 84) och av 70 § se SFS 1944: 84.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

(Gällande lydelse.)

ningen, senast den 1 augusti närmast

före valen samt, om valen förrättas

på grund av Konungens förordnande

jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,

senast femte dagen efter det

förordnandet givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets

enligt 6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till---------

(Föreslagen lydelse.)

ningen, senast den 1 augusti närmast

före valen samt, om valen förrättas

på grund av Konungens förordnande

jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordningen,

senast femte dagen efter det

förordnandet givits. Vid varje beteckning

skall angivas det parti, för vilket

registreringen skett, samt partiets

enligt 6 mom. anmälda ombud.

--i registerutdragen.

70

1. År någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är

i röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende valet

i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt.

§•

1. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättningen

för det valdistrikt, där han är

i röstlängden uppförd, må han å valdagen

avlämna valsedel, avseende valet

i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt. Den som vårdas

å sjukvårdsanstalt inom riket,

vid vilken postanstalt finnes inrättad,

må å valdagen där avlämna valsedel,

som nyss sagts, ändock att

sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort, där han är i röstlängden uppförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1948.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 35 § 1 inom. kommunala vallagen

den 6 juni 1930 (nr 253).

Härigenom förordnas, att 35 § 1 mom. kommunala vallagen den 6 juni

19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

35 §.

1 mom. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättning

för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å

valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt.

i mom. Är någon på grund av vistelse

å annan ort inom riket förhindrad

att utöva sin rösträtt vid valförrättning

för det valdistrikt, där han

är i röstlängden uppförd, må han å

valdagen avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt

hör, å fast postanstalt. Den som

vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket,

vid vilken postanstalt finnes inrättad,

må å valdagen där avlämna

valsedel, som nyss sagts, ändock att

sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort, där han är i röstlängden uppförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1948.

1 Senaste lydelse se SFS 1942: 177.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104-

5

Utdrag av protokollet över justitiedcpartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 februari 1948.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och inrikesdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Zetterberg, dels riksdagens skrivelse den 26 mars 1947, nr 94, i anledning av

väckta motioner angående ordnande av tillfällig postanstalt för poströstning

vid sjukhus och andra vårdanstalter m. in., dels ock fråga om ändring i

bestämmelserna angående registrering av partibeteckningar. Föredraganden

anför därvid följande.

Röstning å sjukvårdsanstalt.

I syfte att underlätta deltagandet i allmänna val tillkommo år 1942 i fråga

om kommunala val samt år 1944 beträffande val till riksdagens andra kammare

nya bestämmelser om röstningssättet, enligt vilka personer, som å

valdagen vistas utom hemorten, fått möjlighet att då rösta å fast postanstalt

i annat valdistrikt. Reglerna härom återfinnas i 70 § lagen om val till

riksdagen och 35 § kommunala vallagen. Med avseende på röstberättigad,

som vistas å sjukvårdsanstalt och på grund därav är förhindrad att i vanlig

ordning avlämna sin valsedel, innebära dessa bestämmelser, att han -—

frånsett det fall att röstning kan ske genom äkta make — kan utöva sin

rösträtt endast om fast postanstalt finnes vid anstalten och denna är belägen

å annan ort än den, där den sjuke är uppförd i röstlängden. Postanstalter

äro för närvarande inrättade vid flera sanatorier samt ett par

andra, större kroppssjukhus.

Förslag om att bereda sjuka personer möjlighet att utan personlig inställelse

utöva rösträtt vid allmänna val väcktes motionsvis redan vid 1902

års riksdag, och frågan har därefter vid ett flertal tillfällen varit föremål

för behandling såväl inom riksdagen som i samband med sakkunnigutredningar.

En redogörelse härför återfinnes i ett av 1944 års vallagssakkunniga

avgivet betänkande angående underlättande av deltagandet

i allmänna val (statens off. utredn. 1945: 64 s. 34 ff.), vartill jag torde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 104.

få hänvisa. I betänkandet anförde de sakkunniga såsom sin uppfattning,

att det måste anses vara av stor betydelse, att förefintliga hinder för de

röstberättigades möjlighet att utöva sin rösträtt undanröjdes, så långt detta

kunde ske utan att valsäkerheten och valhemligheten äventyrades. Med

beaktande därav hade de sakkunniga undersökt, huruvida tillfälle skulle

kunna beredas den, som på grund av sjukdom vore förhindrad att personligen

inställa sig i vallokal och icke kunde använda sig av den för äkta

make avsedda möjligheten att rösta genom valsedelsförsändelse, att ändock

utöva sin rösträtt. Enligt vad de sakkunniga funnit uppkomme emellertid

härvid åtskilliga spörsmål, som krävde närmare granskning. Beträffande

de slutsatser, till vilka de sakkunniga i detta hänseende kommit (betänk,

s. 37 ff.), må återgivas följande.

Begreppet sjukdom kunde icke alltid med säkerhet avgränsas från andra

tillstånd. Det avgörande i detta sammanhang vore, att en person på grund

av sitt hälsotillstånd vore urståndsalt att personligen inställa sig vid valförrättning.

Om det icke skulle erfordras att sjukdomshindret bestyrktes på

tillförlitligt sätt, skulle en för sjuka personer särskilt avsedd röstningsmetod

kunna i stor utsträckning obehörigen användas av personer, vilka av

bekvämlighetsskäl eller annan orsak icke ville åsamkas det besvär och den

tidsspillan, inställelse i vallokal medförde. Att röstning i största möjliga

utsträckning ägde rum i vallokalerna vore av betydelse bland annat för valintresset.

Beträffande sjuka personer förelåge jämförelsevis ofta omständigheter,

som gåve vid handen att av dem företagna åtgärder icke stode i överensstämmelse

med deras vilja, förorsakat av sjukdomstillståndet eller av beroende

ställning i förhållande till personer, som handhade deras vård. På

grund därav måste en betydlig risk förefinnas för att obehörig påverkan

av sjuka väljare skulle äga rum. Kravet på valhemlighetens bevarande skulle

icke alltid kunna upprätthållas. Man kunde ej heller bortse från den

ökade risken för att röstning i den sjukes namn skulle kunna ske utan

dennes medverkan. Likaså skulle obehöriga åtgärder kunna vidtas med den

av väljaren anordnade försändelsen under tiden till dess densamma avlämnats

vid valförrättning eller å postanstalt. De erforderliga nya typerna

av valkuvert skulle kunna förväxlas med de kuvert, som användes för valsedelsförsändelse

av äkta make, och detta sålunda föranleda kassation av

valsedlar, vilka avgivits ej blott av sjuka personer utan även av äkta makar.

Med hänsyn till att allvarliga betänkligheter, framför allt med avseende

på valsäkerheten, funnits möta mot att införa en särskild röstningsmetod

för sjuka personer i allmänhet, förklarade sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka,

att så skedde. Om frågan däremot inskränktes till att avse sådana

sjuka personer som vårdas å sjukvårdsanstalter, förelåge enligt de sakkunnigas

mening möjlighet att på ett mera tillfredsställande sätt lösa frågan;

detta innebure dock en orättvisa.

Beträffande röstningsmetoden anförde de sakkunniga, att röstning å sjukvardsanstalt

skulle kunna ske antingen genom anordnande av valsedelsförsändelse

eller ock på motsvarande sätt som vid röstning å postanstalt.

Böstmottagning syntes icke lämpligen kunna ske å samtliga sjukvårdsanstalter.

Sålunda avstyrkte de sakkunniga av olika skäl, att röstning finge

ske å epidemisjukhus, å sinnessjukhus och därmed likartade anstalter samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

å sjukvårdsanstalter inom fångvården. I fråga om enskilda sjukvårdsanstalter

uttalades, att dessa icke torde kunna åläggas att anordna röstmottagning

men att, eftersom flera av dem vore jämförelsevis stora, det syntes

önskvärt att röstning skulle kunna ske å dem. Beträffande en del sjukvårdsanstalter,

särskilt mindre sådana, förelåge svårighet att anordna röstmottagning

på ett för valsäkerheten betryggande sätt. Svårighet syntes även

förefinnas att särskilja sjukvårdsanstalter och vissa andra inrättningar,

såsom vilohem och konvalescenthem. De sakkunniga uttalade som sin uppfattning,

att ett bestämmande av de sjukvårdsanstalter där röstning ansåges

böra få förekomma icke kunde ske på tillfredsställande sätt; hur bestämmandet

än skedde, bleve det orättvist.

Antalet av de å sjukvårdsanstalter intagna personer, vilkas intressen skulle

tillgodoses genom införande av ett nytt röstningssystem, skulle enligt de

sakkunnigas uppskattning icke komma att överstiga 10 000 utan snarare

väsentligt understiga denna siffra.

Av den gjorda utredningen funno de sakkunniga framgå att en särskild

metod, varigenom samtliga å sjukvårdsanstalter intagna röstberättigade

personer bereddes tillfälle att utöva sin rösträtt, skulle vara förenad med

betydande olägenheter. Då därjämte endast ett förhållandevis ringa antal

personer torde komma att begagna sig av möjligheten att rösta, förklarade

sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka att en dylik metod infördes. Skulle

en särskild röstningsmetod för sjuka personer ändock anses böra införas,

syntes detta, såvitt anginge andrakammarval, icke kunna ske utan ändring

av § 24 riksdagsordningen.

Emellertid ansågo de sakkunniga, att ett underlättande för sjuka personer

att utöva sin rösträtt i viss mån kunde åvägabringas utan ändring av

gällande bestämmelser, nämligen genom att inrätta ytterligare postanstalter

å större sjukvårdsanstalter. Enligt upplysningar, som de sakkunniga inhämtat,

kunde postanstalter inrättas även för tillfälligt behov, såsom för

röstmottagning å de dagar då allmänna val ägde rum.

Vid tillämpning av en dylik röstningsmetod syntes det de sakkunniga icke

vara nödvändigt, att röstmottagaren under hela tiden för röstmottagningen

befunne sig på en och samma plats. Röstmottagning torde kunna ske på

olika platser inom sjukvårdsanstalten, dock icke så att röstmottagning skedde

i de rum, där de sjuka vårdades, och det torde ej heller föreligga hinder

för att den sjuke — efter medgivande av vederbörande läkare eller personal

å sjukvårdsanstalten — på egen begäran förflyttades till den plats där

röstmottagningen ägde rum. Som emellertid enligt gällande bestämmelser

detla röstningssätt kunde användas endast av personer, vilka vore röstberättigade

på annan ort än den där sjukvårdsanstalten vore belägen, men

icke av dem som tillhörde sistnämnda ort, ifrågasattes huruvida icke ändring

borde vidtas i vallagarna. I vilken omfattning röstmottagning på nu

nämnt sätt skulle anordnas på sjukvårdsanstalter syntes de sakkunniga

böra utan särskild lagbestämmelse avgöras av Kungl. Maj :t efter hörande

av medicinalstyrelsen och generalpoststyrelsen. Till eu början borde man

dock begränsa sig till anstalter, där ett större antal röstberättigade personer

vårdades.

Sammanfattningsvis anförde de sakkunniga, att om röstning å sjukvårdsanstalt

finge ske endast i den av dem angivna ordningen, skulle de väsent
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

ligaste av de olägenheter som eljest vore förbundna med sådan röstning

icke uppkomma. De sakkunniga funno det dock tveksamt, huruvida åtgärderna

kunde anses vara av sådan betydelse för underlättande av valdeltagandet,

att de borde vidtas. För att sjuka personers deltagande i val skulle

i någon mån underlättas, ville de sakkunniga emellertid förorda, att vid

kommande allmänna val till andra kammaren samt av landstingsmän, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige tillfälliga postanstalter, avsedda för

röstmottagning, efter Kungl. Maj.ts bestämmande å valdagen inrättades vid

större sjukvårdsanstalter samt att å dessa intagna personer där finge utöva

sin rösträtt även för det fall att sjukvärdsanstalten vore belägen inom den

ort, där de vore uppförda i röstlängd.

I särskilt yttrande har en av de sakkunniga förordat införande av rätt

för sjuka personer att rösta genom ombud.

över vallagssakkunnigas förslag avgåvos efter remiss yttranden av

medicinalstyrelsen, generalpoststyrelsen, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet

och åtta länsstyrelser ävensom av Svenska stadsförbundet,

Svenska landstingsförbundet, vissa politiska partiorganisationer samt Svenska

lasarettsläkarföreningen och Svenska sanatorieläkarföreningen.

I flertalet yttranden har förslaget tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Generalpoststyrelsen uttalade, att den uppgift, som enligt förslaget skulle

anförtros postverket, vore främmande för dettas egentliga verksamhet men

att, då röstning på sjukvårdsanstalter skulle införas endast som en försöksanordning

och då särskild röstmottagning för på sjukhus intagna personer

icke utan grundlagsändring syntes kunna ske på annat sätt än de sakkunniga

föreslagit, postverket icke syntes kunna underlåta att åtaga sig

uppdraget. Styrelsen framhöll även, att anordningen skulle medföra ökade

kostnader för det allmänna; dessa kostnader kunde icke med någon säkerhet

beräknas, men även om kostnadsbeloppet på grund av anordningens

till en början ringa omfattning stannade vid ett relativt blygsamt belopp,

torde kostnaden per valförsändelse komma att väsentligt överstiga motsvarande

kostnad för röstning på postanstalter i allmänhet. — Svenska lasarettsläkarföreningen

fann med ledning av uppgifter, som erhållits vid undersökning

å ett medelstort odelat lasarett, att endast 8 000—9 000 valdeltagare

vore att påräkna från sjukhusen, detta under förutsättning av deltagande

från alla sjukvårdsinrättningar med vuxet klientel; skulle möjligheten

att anordna valförrättning inskränkas till sjukhus med över 100 vårdplatser,

torde antalet deltagare sjunka till omkring 0 000. Styrelsen ville

uttrycka den uppfattningen, att några allvarliga hinder för anordnande av

valförrättningar vid sjukhusen med tanke på bevarande av valhemligheten

och undvikande av påtryckningar icke syntes föreligga, men att deltagarantalet

kunde antagas bli ganska begränsat.

I några yttranden förordades en lösning av frågan efter väsentligen de

riktlinjer, som framlagts i det av en sakkunnig avgivna särskilda yttrandet.

Sålunda uttalade medicinalstyrelsen, att den närmast till hands liggande

vägen syntes vara att man utvidgade möjligheterna till röstning genom ombud,

alltså ett förfarande analogt med det som förekomme vid avlämnande

av äktamakeförsändelser. Att, som de sakkunniga ifrågasatt, göra rösträtten

för den enskilde medborgaren beroende av storleken av den sjukvårdsanstalt,

där han vårdades, fann styrelsen icke tilltalande. Sammanfattnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

9

vis uttalade styrelsen som sin mening, att en reform visserligen vore önskvärd

för underlättande av sjuka personers deltagande i allmänna val, men

att detta icke vore av den storleksordning att för ändamålet alltför vidlyftiga

och dyrbara kontrollanordningar borde tillskapas särskilt i fråga om

de å sjukvårdsanstalt intagna. -— En länsstyrelse ifrågasatte, huruvida icke

de betänkligheter som av de sakkunniga anförts mot införande av en särskild

röstningsmetod för sjuka personer i viss mån överdrivits, och ansåg

sig därför kunna i huvudsak instämma i vad som anförts i reservationen

till betänkandet. Liknande ståndpunkt har intagits av socialdemokratiska

partistyrelsen och Sverges kommunistiska parti.

En länsstyrelse fann — under framhållande att den föreslagna utvidgningen

av möjligheter till röstning vore av ganska begränsad omfattning —- densamma böra övervägas endast i samband med en mera allmän revision

av de nuvarande bestämmelserna om röstning. En annan länsstyrelse anmärkte,

att det enligt de sakkunnigas förslag bleve i hög grad beroende av

tillfälligheter, om en sjuk person, som på grund av sin sjukdom vore ur

stånd att iaktta inställelse å vallokal eller å allmän postanstalt, finge tillfälle

att rösta. Då det av praktiska skäl icke syntes möjligt att å valdagen

inrätta tillfällig postanstalt vid samtliga allmänna sjukvårdsanstalter, borde

man avstå från att bereda de sjuka å ett begränsat antal sjukvårdsanstalter

möjlighet att utöva sin rösträtt. Länsstyrelsen kunde därför icke tillstyrka

de sakkunnigas förslag.

Någon vidare åtgärd från Kungl. Maj :ts sida har vallagssakkunnigas nu

ifrågavarande förslag icke föranlett.

Vid 1947 års riksdag väcktes emellertid motioner (I: 117, II: 90)

med yrkande om anordnande av poströstning vid sjukhus och andra vårdanstalter

samt om ändring i vallagarna. Motionärernas förslag överensstämde

i stort sett med de sakkunnigas men skilde sig i ett par avseenden från

detta. Sålunda borde enligt motionärernas mening tillfällig postanstalt å

valdagen inrättas vid sjukvårdsanstalter oberoende av dessas storlek. Vidare

skulle vederbörande postfunktionär ha att avhämta rösterna i vårdrummen,

om läkaren lämnade tillstånd därtill och den röstande hade sina

själsförmögenheter i behåll.

I utlåtande (nr 8) i anledning av motionerna anslöt sig konstitutionsutskottet

till de sakkunnigas skäl för en begränsning av det antal sjukvårdsanstalter,

där poströstning åtminstone tills vidare borde få förekomma. Vidare

förklarade sig utskottet icke kunna biträda motionärernas förslag, att

läkaren i stor utsträckning skulle avgöra frågan, om den sjuke finge rösta

eller ej. Utskottet ville emellertid förorda, att möjlighet att rösta bereddes

å sjukvårdsinrättning intagna, utöver vad för närvarande kunde ske, i anslutning

till de sakkunnigas förslag. På grund därav hemställdes, att riksdagen

ville hos Kungl. Maj :t anhålla om åtgärder i anslutning till nämnda

förslag i syfte att underlätta valdeltagandet för å sjukvårdsanstalten intagna

röstberättigade personer.

Utskottets hemställan bifölls av kamrarna, i anledning varav den av mig

nu anmälda riksdagsskrivelsen avläts.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Till ledning vid bedömandet av vallagssakkunnigas förslag ha genom socialdepartementets

försorg införskaffats vissa statistiska uppgifter,

avseende 1946 års allmänna kommunala val.

Sålunda har undersökts, i vilken utsträckning de personer som å valdagen

den 15 september 1946 vårdades på sådana sjukvårdsanstalter där

fast postanstalt fanns inrättad — nämligen Karolinska sjukhuset i Solna,

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg samt elva sanatorier — då begagnat sig

av möjligheten att där utöva sin rösträtt. Vidare ha uppgifter infordrats,

vilka ansetts ägnade att belysa den föreslagna reformens räckvidd. Några

siffror må här återges.

Av de sammanlagt 2 885 svenska medborgare, födda år 1924 eller tidigare,

vilka å valdagen vårdades på ifrågavarande sjukvårdsanstalter, röstade 265

å där anordnad postanstalt. — Antalet i förstnämnda siffra ingående patienter,

vilka icke voro gifta eller eljest kunde anses ha varit i tillfälle att utöva

sin rösträtt utanför vederbörande sjukvårdsanstalt men väl varit i stånd

att rösta å postanstalt inom denna, uppgick till 442. — Av de röstberättigade

ogifta patienterna voro på Sahlgrenska sjukhuset ej mindre än 85 procent

mantalsskrivna i Göteborg och följaktligen förhindrade att rösta å sjukhusets

postanstalt. Vid de övriga sjukvårdsanstalterna däremot var antalet

å orten mantalsskrivna personer proportionsvis ringa.

Departementschefen. Det är uppenbarligen ett samhälleligt intresse, att

de röstberättigade medborgarna i största utsträckning delta i de politiska

och kommunala valen. Många personer äro till följd av sjukdom förhindrade

att på vanligt sätt utöva sin rösträtt. Ett undanröjande av dessa hinder

finner jag i och för sig synnerligen önskvärt. Härvid måste dock tillses, att

valsäkerheten bevaras; å andra sidan bör det resultat i form av ökat valdeltagande,

som kan vara att påräkna, stå i rimligt förhållande till de kostnader

och olägenheter, som erforderliga kontrollåtgärder kunna medföra.

De åtgärder i angivet syfte, som föreslagits av 1944 års vallagssakkunniga,

äro av ganska begränsad räckvidd. Yrkanden om en mera omfattande reform

ha också framförts såväl i en reservation till betänkandet och i yttranden

över detta som också i riksdagsmotioner. De skäl, som anförts till stöd för

de sakkunnigas ståndpunkt och vilka jag i det föregående berört, ha emellertid

godtagits av riksdagen, som framhållit att erfarenheterna av de nya

anordningarna framdeles kunna tjäna till ledning vid ytterligare reformer.

För min del finner jag mig sakna tillräcklig anledning att för närvarande

gå utöver vad riksdagen förordat. Jag föreslår alltså, dels att vid kommande

allmänna val till andra kammaren samt av landstingsmän, kommunalfullmäktige

och stadsfullmäktige tillfälliga postanstalter — varunder

torde innefattas även avdelningar av närbelägna fasta postanstalter — å

valdagen inrättas vid vissa sjukvårdsanstalter, dels ock att den som vårdas

på sjukvårdsanstalt, där postanstalt finnes inrättad, skall tillförsäkras rätt

att rösta å denna utan hinder av att sjukvårdsanstalten är belägen å den

ort där han är uppförd i röstlängden. För sistnämnda utvidgning av röstningsmöjligheterna

kräves enligt vad förut anmärkts ändring i vallagarna.

Frågan om i vilken omfattning röstmottagning å sjukvårdsanstalt skall anordnas

torde, på sätt de sakkunniga förordat, få bestämmas av Kungl. Maj :t.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

11

Registrering av partibeteckningar.

Bestämmelser om registrering av partibeteckningar återfinnas i 54 § lagen

om val till riksdagen. Registret föres i justitiedepartementet, där ansökan

om registrering göres. Frågor om registrering avgöras av chefen för nämnda

departement i närvaro av representanter för banko- och riksgäldsfullmäktige.

På justitiedepartementet ankommer även att kungöra partibeteckningars

registrering eller avförande ur registret samt att meddela utdrag därur,

då andrakammarval skola äga rum.

Genom den nya departementsstadgan, som trädde i kraft den 1 juli 1947,

ha ärenden rörande val till riksdagens kamrar — med undantag av lagstiftningsfrågor

— överflyttats från justitiedepartementet, där de förut handlades,

till inrikesdepartementet. Denna nya ordning har dock icke erhållit

giltighet med avseende på ärendena angående registrering av partibeteckningar,

varom regler såsom nyss nämnts äro givna i lag.

Departementschefen. Något sakligt skäl att bibehålla den angivna särställningen

för nu ifrågavarande ärenden lärer icke föreligga. Lämpligt

synes vara att även i detta hänseende tillämpa de fastställda grunderna för

arbetsuppgifternas fördelning mellan departementen.

Jag förordar följaktligen, att vallagens bestämmelser ändras i sådant

syfte.

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå

riksdagen att antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 54 § 2., 5. och 7. samt 70 § 1. lagen

den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen samt

2) lag om ändrad lydelse av 35 § 1 mom. kommunala vallagen den 6 jum

1930 (nr 253).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:123 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion med förslag till ändrad lydelse av § 16 regeringsformen. s. 11 i texten