Sök i Ratio Lex

Angående anslag till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm, m. m

1948-03-05 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:108, Angående anslag till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

1

Nr 108.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad

för statens rättsläkarstation i Stockholm,

m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,

punkten 1, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm för budgetåret

1948/49 beräkna ett investeringsanslag av 1 340 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga nämnda anslagsfråga.

I anslutning därtill torde jag få anmäla uppkommen fråga om anvisande

av medel för inredning och utrustning av rättsläkarstationen.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 108.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Inledning och sammanfattning.

I propositionen nr 93 till 1947 års riksdag framlades förslag om uppförande

av en nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm i anslutning

till den nybyggnad för karolinska institutets rättsmedicinska institution

på Norrbackaområdet, vartill medel tidigare anvisats av riksdagen.

Enligt förslag i propositionen skulle vidare i samband därmed uppföras en

särskild byggnad, inrymmande vaktmästarbostäder och garage. Kostnaderna

för de nämnda byggnadsarbetena beräknades i propositionen till sammanlagt

1 340 000 kronor, vilket belopp föreslogs skola anvisas för budgetåret

1947/48 såsom investeringsanslag på kapitalbudgeten under statens allmänna

fastighetsfond. Till kostnaderna för uppförandet av byggnaden för

rättsläkarstationen skulle visst bidrag lämnas av Stockholms stad i enlighet

med ett mellan staden och byggnadsstyrelsen preliminärt träffat avtal

i ämnet.

Kungl. Maj:ts förslag avslogs emellertid av riksdagen (skr. nr 472). Därvid

förutsattes, att ny utredning i ämnet omedelbart skulle igångsättas.

Genom beslut den 17 oktober 1947 bemyndigade Kungl. Maj :t mig att

tillkalla högst fem sakkunniga för att inom inrikesdepartementet biträda

med utredning rörande frågan om lokaler för rättsläkarstationen. Med stöd

av nämnda bemyndigande tillkallade jag samma dag följande personer såsom

sakkunniga, nämligen ledamoten av riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen

E. Eriksson, tillika ordförande, e. o. byrådirektören hos

medicinalstyrelsen E. Bergman, ledamoten av riksdagens andra kammare,

grosshandlaren E. Birke, föreståndaren för rättsläkarstationen, professorn

W. Bosaeus och byggnadsrådet G. Wejke.

Med skrivelse den 30 december 1947 ha de sakkunniga överlämnat betänkande

med förslag i ämnet. De sakkunniga föreslå, att nybyggnad för

rättsläkarstationen uppföres på Norrbackaområdet i anslutning till rättsmedicinska

institutionens byggnad, att vissa utrymmen i rättsmedicinska

institutionens byggnad tills vidare disponeras av rättsläkarstationen samt

att översta våningen i rättsläkarstationens byggnad tills vidare användes

för något annat statens ändamål.

Över betänkandet ha yttranden avgivits av medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen

och universitetskanslern efter hörande av karolinska institutets

lärarkollegium samt av Stockholms stadskollegium. De sakkunnigas förslag

har därvid genomgående tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

För egen del har jag ansett mig kunna biträda de sakkunnigas förslag.

Jag föreslår därför, att förslag nu ånyo förelägges riksdagen om uppförande

av en nybyggnad för rättsläkarstationen å Norrbackaområdet, samt

att därvid stationens och rättsmedicinska institutionens samlade lokalutrymme

tills vidare begränsas på sätt de sakkunniga föreslagit. Det för

byggnadsarbetena erforderliga anslaget beräknar jag numera till 1 500 000

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Jag föreslår vidare, i anledning av en framställning i ämnet av föreståndaren

för rättsläkarstationen, vilken framställning av medicinalstyrelsen

överlämnats med skrivelse den 21 februari 1948, att ett anslag å 374 000

kronor anvisas för inredning och utrustning av stationens nya lokaler.

Jag torde härefter få lämna en närmare redogörelse för ärendet.

Rättsläkarstationens tillkomst, uppgifter och nuvarande lokaler in. m.

Sedan medicinalstyrelsens rättsmedicinska nämnd i ett år 1943 avgivet

betänkande (SOU 1943:20) framlagt förslag till omorganisation av rättsmedicinalväsendet

i riket, underställdes denna fråga 1944 års riksdag

(prop. nr 223; riksd. skr. nr 277). Nämndens förslag innebar bl. a., att de

mera krävande rättsmedicinska undersökningarna, främst obduktionerna,

skulle koncentreras till ett fåtal undersökningsstationer, där verksamheten

skulle handhas av rättsmedicinskt specialutbildade läkare. För ändamålet

skulle riket indelas i fyra rättsläkardistrikt och fyra rättsobducentdistrikt

med var sin undersökningsstation. Nämndens förslag har hittills föranlett

inrättande allenast av en rättsläkarstation i Stockholm, vilken trädde i

verksamhet den 1 januari 1945. Den av nämnden Iramlagda organisationsplanen

har emellertid i princip godtagits såsom grundval för inrättande

även av rättsläkarstationer i Lund och Göteborg, varemot förslaget i övrigt

ansetts böra göras till föremål för fortsatt utredning. Slutligt avgörande beträffande

Lunda- och Göteborgsstationerna har tills vidare fått anstå i avvaktan

på lösningen av vissa med inrättandet av dessa stationer sammanhängande

frågor.

Stockholms rättsläkarstation har, i enlighet med vad som förutsattes i

propositionen nr 223/1944, sedan sin tillkomst varit provisoriskt inrymd i

de lokaler, som disponeras av karolinska institutets rättsmedicinska institution

på institutets tomt vid Hantverkargatan.

Rättsläkarstationens verksamhetsområde (Stockholms rättsläkardistrikt)

omfattar Stockholms stad samt Stockholms, Södermanlands, Östergötlands,

Kalmar och Gotlands län. Dessutom skall stationen betjäna områden utanför

distriktet, i den mån så påkallas och hinder därigenom icke uppstår i

arbetets behöriga gång.

För rättsläkardistriktet skall finnas en rättsläkare, vilken skall vara föreståndare

för rättsläkarstationen. Denna befattning skall vara förenad med

tjänsten såsom professor i rätts- och statsmedicin vid karolinska institutet.

I rättsläkarstationens arbetsuppgifter ingår bl. a.

att bestrida den rättsmedicinska obduktionsverksamheten inom distriktet,

att — efter förordnande av vissa myndigheter inom distriktet — utföra

rättsmedicinska undersökningar av skelettdelar samt av hårprov och kläder,

rättsmedicinska undersökningar av histopatologisk karaktär på organ

eller organdelar och andra rättsmedicinska laboratorieundersökningar

ävensom rättsmedicinska undersökningar av levande personer,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 108.

samt att — efter uppdrag av vederbörande myndighet — biträda vid liksyner

ävensom utföra enkla dödsbevisundersökningar och fullständiga

dödsintygsobduktioner i Stockholms stad.

Den fasta läkarpersonalen vid rättsläkarstationen har alltsedan dess tillkomst

bestått av, förutom föreståndaren, två arvodesanställda assistenter.

Härjämte finnes en utbildningstjänst såsom läkaramanuens. Av assistenterna

skall den ene i första hand svara för förrättningar hänförande sig

till Stockholms stad samt den andre för förrättningar avseende landsorten.

Enligt rättsmedicinska nämndens definitiva förslag till omorganisation av

rättsmedicinalväsendet skulle i stället för de båda assistentbefattningarna

med arvode inrättas tjänster å ordinarie stat såsom biträdande rättsläkare.

Genom 1944 års riksdags principbeslut om inrättande av rättsläkarstationer

i Stockholm, Lund och Göteborg har icke någon förändring ägt rum

beträffande polismyndigheternas uppgifter inom rättsmedicinalväsendet.

Liksom tidigare åligger det därför polismyndigheterna bl. a. att verkställa

s. k. liksyn i sådana fall, där någon utan veterligen föregående sjukdom

finnes ligga död. I Stockholm finnes för de i samband därmed på polismyndigheten

ankommande uppgifterna en särskild s. k. politiinrättning.

Inrättningen, vilken är förlagd på karolinska institutets tomt vid Hantverkargatan,

har tillkommit genom samverkan mellan kronan och staden. Den

9 december 1864 stadfäste Kungl. Maj :t en överenskommelse mellan staden

och karolinska institutet, enligt vilken staden utfäste sig att till uppförande

och inredning på institutets tomt av ett bårhus, inrymmande en likbod, en

expositionslokal, ett rum för sköljning och tvättning, en obduktionssal, en

materialbod och ett rum för polisundersökningar, bevilja ett bidrag av

20 000 riksdaler, på villkor att bårhuset i sin helhet utan kostnad för staden

vårdades och underhölles av institutet samt finge användas till bårhus

för stadens räkning.

I samband med att rättsläkarstationen i Stockholm trädde i verksamhet

erhöll bårhuspersonalen vid Stockholms stads politiinrättning statlig anställning

vid stationen. Denna personal utgöres av en bårhusföreståndare

och två vaktmästare.

Lokalfrågans tidigare behandling.

Enligt det år 1940 ingångna avtalet mellan kronan och Stockholms stad

rörande vissa markfrågor i Stockholm skall karolinska institutets tomt vid

Hantverkargatan avträdas till staden, som där skall uppföra ett nämndhus.

Avträdesdagen var tidigare bestämd till senast den 1 juli 1948 men

har numera genom överenskommelse mellan byggnadsstyrelsen och staden,

vilken överenskommelse godkänts av Kungl. Maj:t den 14 november

1947, framflyttats till den 1 oktober 1949.

Med anledning av nyssnämnda markavtal fattades vid 1944 års riksdag

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

(prop. nr 236; riksd. skr. nr 366) beslut om utflyttning av karolinska institutet

till Norrbackaområdet och anvisades medel för en första etapp av

byggnadsarbetena därstädes. Kungl. Maj :t anbefallde den 14 juli 1944

byggnadsstyrelsen att verkställa utredning rörande uppförande bl. a. av

nybyggnad för rättsmedicinska institutionen med en därtill ansluten rättsläkarstation.

Då rättsläkarstationen skulle inrymma vissa lokaler — bl. a.

ett bårhus — varav Stockholms stad kunde ha intresse, anbefalldes byggnadsstyrelsen

samtidigt att upptaga förhandlingar med staden om samverkan

vid stationens upprättande.

Byggnadsstyrelsen överlämnade med skrivelse den 2 mars 1946 ett av

arkitekten Ture Ryberg i samråd med styrelsen upprättat förslag till nybyggnad

för rättsmedicinska institutionen med en därtill ansluten rättsläkarstation.

Enligt förslaget skulle institutionen och stationen inrymmas i

ett byggnadskomplex, uppdelat på skilda byggnadskroppar. Styrelsen meddelade,

att de av styrelsen inledda förhandlingarna med Stockholms stad

om samverkan i fråga om rättsläkarstationen då icke avslutats, samt föreslog,

att i avvaktan därpå allenast de delar av byggnadskomplexet skulle

uppföras, som vore avsedda för rättsmedicinska institutionen. På förslag

av Kungl. Maj:t (prop. nr 273) anvisade 1946 års riksdag (skr. nr 456)

för budgetåret 1946/47 medel för uppförande av byggnad för rättsmedicinska

institutionen i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag.

Efter avslutade förhandlingar med Stockholms stad överlämnade byggnadsstyrelsen

med skrivelser den 21 november 1946 och den 31 januari

1947 förslag till uppförande av dels en byggnad för rättsläkarstationen, dels

ock en byggnad, inrymmande vaktmästarbostäder och garage för polisbil.

Med skrivelsen den 21 november 1946 överlämnade styrelsen vidare förslag

till avtal mellan kronan och Stockholms stad angående uppförande

och drift av en politiinrättning vid rättsläkarstationen, vilket avtal hade

godkänts av medicinalstyrelsen och Stockholms stadsfullmäktige.

I byggnadsstyrelsens båda sistnämnda skrivelser anfördes huvudsakligen

följande:

Vid planeringen av rättsläkarstationen har styrelsen i samråd med instilutionsföreståndaren,

professor W. Bosaeus, och professor emeritus Einar

Sjövall, vilken senare av universitetskanslern anvisats såsom särskild sakkunnig,

efter viss reducering av det från början föreliggande lokalprogrammet

utarbetat tvenne alternativa förslag, av vilka det ena upptager de lokaler,

som erfordras utan att någon samverkan beträffande politiinrältningen

mellan kronan och staden kommer till stånd, medan det andra är uppgjort

med utgångspunkt från en sådan samverkan. Det förstnämnda förslaget

har av styrelsen kostnadsberäknats till 940 000 kronor och det sistnämnda,

som åskådliggöres på 5 av styrelsen överlämnade, av arkitekten Ryberg

upprättade ritningar, till 1 260 000 kronor.

Skillnaden utgöres av 320 000 kronor, vilken summa dock bör justeras

med anledning av att det i polisavdelningen (jfr det följande) ingående

laboratoriet bör bestridas av statsmedel, medan kostnaderna för bårhus
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

föreståndarens expedition, vilken ansetts böra förläggas i direkt samband

med rättsläkarstationen och inom den härför avsedda flygeln, bör falla på

staden. Sedan hänsyn tagits härtill, skulle förenämnda merkostnader, som

i händelse av samverkan skulle erläggas av staden, utgöra 312 000 kronor.

Den planerade nybyggnaden för rättsläkarstationen avses att förläggas i

direkt anslutning till den rättsmedicinska institutionen vid karolinska institutet.

Verksamheten inom rättsläkarstationen är uppdelad på fyra avdelningar,

nämligen polis-, bårhus-, expeditions- och obduktionsavdelningarna.

Det har ansetts önskvärt, att samtliga dessa avdelningar erhålla från varandra

skilda entréer. Byggnaden tänkes till huvudsaklig del uppförd i tre

våningar jämte källare med en särskild i en våning utbildad flygelbyggnad

inrymmande lokaler för polisavdelningen. Botten- och källarvåningarna i

huvudbyggnaden upptaga lokaler för bårhusavdelningen, medan våningarna

1 och 2 trappor inrymma olika lokaler för expeditions- och obduktionsavdelningarna.

Till rättsläkarstationen har anordnats särskild infart från en biväg till

Solnavägen. I anslutning till infarten uppföres en mindre byggnad inrymmande

två vaktmästarbostäder samt garage för polisbil. Kostnaderna för

denna byggnad ha beräknats till 80 000 kronor.

Den i anslutning till rättsläkarstationen avsedda politiinrättningen kommer

att betjäna förutom Stockholms stad vissa områden utanför staden.

Institutionsföreståndaren, professor Bosseus, har uppskattningsvis angivit

att cirka 15 procent av hela antalet förrättningar f. n. och även i

framtiden beräknas belöpa sig på inrättningens verksamhetsområde utanför

staden. Med anledning härav har enligt förslaget till avtal stadens andel

av kostnaderna ansetts böra utgöra 85 procent av förenämnda 312 000

kronor eller i runt tal 265 000 kronor.

De i avtalsförslaget beräknade byggnadskostnaderna hänföra sig till i

maj 1946 gällande priser å material och arbetskraft. Vid slutlig uppgörelse

skall därför hänsyn tagas till den förändring i kostnaderna, som kan tänkas

inträffa under tiden fram till byggnadsföretagets färdigställande. Föreskrift

härom har införts i tillägg till avtalsförslaget.

Då ett förläggande av stadens politiinrättning i anslutning till rättsläkarstationen

skulle vara förenligt med ett rationellt bedrivande av arbetet därstädes

samt fördelaktigt för undervisningen i rättsmedicin vid karolinska

institutet, har styrelsen ansett sig böra förorda, att en samverkan med staden

kommer till stånd på i avtalet angivna villkor.

Utöver en föreskrift om bidrag från Stockholms stad till kostnaderna för

rättsläkarstationens uppförande på sätt byggnadsstyrelsen anfört innehöll

avtalsförslaget bl. a. bestämmelser om att kronan skulle helt svara för

kostnaderna för uppförande av vaktmästarbostäder och garage, att garaget

skulle utan kostnad disponeras av staden för dess politibil, att samtliga

kostnader för rättsläkarstationens utrustning, underhåll och drift skulle

ankomma på kronan samt att staden skulle tillhandahålla kronan det i

avtalsförslaget angivna byggnadsbidraget, när byggnadsföretaget vore avslutat.

Byggnadsstyrelsen hemställde, dels att avtalsförslaget måtte godkännas,

dels ock att för ifrågavarande byggnadsarbeten måtte anvisas (1 260 000 +

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition, nr 108.

80 000) 1 340 000 kronor. Vid bifall härtill ämnade styrelsen framdeles till

statsverket inleverera stadens anpart av byggnadskostnaderna, 265 000 kronor,

vilket belopp dock enligt vad styrelsen anfört kunde komma att

undergå viss förändring med hänsyn tagen till eventuellt inträffande prisförändringar.

Byggnadsstyrelsens förslag anmäldes av mig i propositionen nr 93 till

1947 års riksdag. Jag uttalade däri, att jag i likhet med byggnadsstyrelsen

fann lämpligt, att en samverkan kom till stånd med Stockholms stad beträffande

nybyggnaden för rättsläkarstationen. Till grund därför borde i

princip läggas den överenskommelse i ämnet, som preliminärt träffats av

byggnadsstyrelsen och staden. Mot de beräknade kostnaderna för det byggnadsförslag,

som uppgjorts med utgångspunkt från en sådan samverkan,

eller 1 260 000 kronor, syntes mig intet vara att erinra. Jag förordade vidare,

att 80 000 kronor anvisades för uppförande av en byggnad, inrymmande

vaktmästarbostäder och garage. På min hemställan föreslog Kungl.

Maj :t riksdagen att för ändamålet på kapitalbudgeten, statens allmänna

fastighetsfond, för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

1 340 000 kronor.

Statsutskottet anförde i utlåtande (nr 174) i anledning av propositionen,

att vid den förberedande behandlingen inom utskottet ifrågasatts, huruvida

icke, särskilt med hänsyn till det ansträngda läget inom byggnadsindustrien,

rättsläkarstationens lokalfråga kunde provisoriskt lösas på enklare sätt

genom stationens förläggning till karolinska institutets patologiska institution

vid karolinska sjukhuset. Obduktions- och bårhusavdelningarna samt

det patologisk-histologiska laboratoriet vid sistnämnda institution skulle

möjligen kunna användas även av rättsläkarstationen. Vidare skulle rättsläkarstationen

kunna taga i anspråk vissa överflödiga utrymmen inom institutionsbyggnaden

och dess lokalbehov i övrigt tillgodoses genom påbyggnad

med en våning. För bedömande av denna fråga hade till utskottet

under hand överlämnats en den 7 maj 1947 dagtecknad skrivelse av föreståndaren

för karolinska sjukhusets patologiska avdelning, professor

Å. Wilton, samt en den 8 maj 1947 dagtecknad promemoria i ämnet av

föreståndaren för rättsläkarstationen, professor W. Bosseus. I samband

därmed hade upplysts, att sjukhusets direktion upptagit frågan till behandling

och därvid avstyrkt det nyss skisserade, inom utskottet framkomna

förslaget.

Statsutskottet anförde slutligen följande:

Med hänsyn till de starka restriktioner i fråga om investeringar för

byggnadsändamål som f. n. måste vidtagas förtjänar enligt utskottets mening

tagas under övervägande, huruvida icke rättsläkarstationens lokalfråga

kan lösas på annat sätt än genom nybyggnad. Frågan om dess förläggning

till byggnaden för den patologiska institutionen kan icke anses

tillfredsställande utredd genom det till utskottet överlämnade materialet.

Givet är även, att förutsättningarna för en objektiv utredning av detta slag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

äro synnerligen ogynnsamma om densamma skall företagas medan ännu

Kungl. Maj :ts proposition med förslag till nybyggnad ligger på riksdagens

bord. Utskottet har i detta läge ansett sig böra avstyrka Kungl. Maj :ts förslag

och förutsätter därvid, att ny utredning i ämnet omedelbart igångsättes.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen

måtte avslå propositionen.

I en vid utskottsutlåtandet fogad reservation uttalades bl. a., att vad som

förekommit vid frågans behandling icke givit anledning till antagande att

en närmare undersökning av uppslaget till en provisorisk lösning av rättsläkarstationens

lokalfråga genom förläggning av stationen till patologiska

institutionen skulle utvisa, att detsamma innebure en framkomlig lösning.

Reservanterna ansågo därför, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj :ts

förslag.

Första kammaren biföll reservationen, men andra kammaren utskottets

hemställan. Vid gemensam votering beslöt riksdagen i enlighet med andra

kammarens mening.

I enlighet härmed anmälde riksdagen (skr. nr 472), att riksdagen avslagit

Kungl. Maj :ts förslag.

De sakkunnigas utredning och förslag.

Ifrågasatt fortsatt förläggning av rättsläkarstationen och rättsmedicinska

institutionen på tomten vid Hantverkargatan.

De sakkunniga erinra till att börja med om att det vid behandlingen av

rättsläkarstationens lokalfråga vid 1947 års riksdag ifrågasatts, att en

undersökning skulle verkställas rörande möjligheterna för rättsläkarstationen

och rättsmedicinska institutionen att efter den 1 juli 1948,

dvs. den tidigare bestämda avträdesdagen för karolinska institutets tomt

vid Hantverkargatan, under några år kvarstanna på nämnda tomt. Sedan

avträdesdagen numera framflyttats till den 1 oktober 1949, skulle

de båda institutionerna kunna stanna intill sistnämnda dag. Enligt vad

de sakkunniga inhämtat från byggnadsstyrelsen kunde inflyttning i rättsmedicinska

institutionens nybyggnad beräknas ske omkring den 1 oktober

1948. Därest de båda institutionerna kvarbleve på tomten vid Hantverkargatan

intill den 1 oktober 1949, skulle alltså rättsmedicinska institutionens

nybyggnad under ett år ej kunna användas för sitt ändamål.

Med hänsyn till det intima samarbete, som ägde rum mellan rättsmedicinska

institutionen och rättsläkarstationen samt de konsekvenser, som ett

åtskiljande av de båda institutionerna skulle medföra, anse de sakkunniga

likväl, att de gemensamt böra kvarbliva i lokalerna vid Hantverkargatan

intill den 1 oktober 1949.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

9

De sakkunniga erinra vidare i detta sammanhang om att rättsläkarstationens

föreståndare i sina förslag till anslagsäskanden för stationen för

budgetåret 1948/49 framhållit, att rättsläkarstationen liksom rättsmedicinska

institutionen vore i trängande behov av utvidgade lokaler. Detta

gällde enligt föreståndaren i all synnerhet det till stationen hörande bårhuset,

varest årligen inlades 700—800 lik. Föreståndaren hade beträffande

bårhusets lokaler därvid anfört huvudsakligen följande:

Bårhusfrågan har under sommaren 1947 fått en särskild aktualitet därigenom,

att tillströmningen av lik från Stockholms stad och län ökat till

den grad, att det till rättsläkarstationen hörande bårhuset visat sig alldeles

otillräckligt och vid ett flertal tillfällen måst överbeläggas, vilket vållat allvarliga

olägenheter. Bårhuset innehåller 15 kvlfack. Överbeläggningen har

emellertid varit så stor, att den uppgått ända till 13 lik. På de lik, som icke

fått rum i kylfacken, har förruttnelsen icke kunnat hindras och under

varma dagar har den, som naturligt är, försiggått synnerligen snabbt, så

att liken spritt en vidrig stank, som icke blott förpestat luften i bårhuset

utan understundom känts även på stora delar av karolinska institutets tomt

vid Hantverkargatan och på denna tomt omgivande gator. Det behöver icke

sägas, att dessa uppblåsta, ruttnande lik, på vilka maskar kräla, utgjort

för besökande efterlevande en högst motbjudande anblick. Rättsläkarstationens

personal har naturligtvis gjort vad den kunnat för att hindra alltför

stor anhopning av lik i bårhuset, och rättsläkarstationen bär i vissa avseenden

fått inskränka sin verksamhet. Detta har emellertid icke varit

tillfyllest. Då man icke kan stå till svars med sådana förhållanden, och det

skulle taga alltför lång tid att invänta ett riksdagsbeslut angående nödiga

åtgärders vidtagande, kommer jag att i särskild skrivelse till medicinalstyrelsen

hemställa om att styrelsen ingår till Kungl. Maj :t med begäran om

en provisorisk utvidgning av bårhuset i samband med den till detta gränsande

neuro-fysiologiska avdelningens av Nobelinstitutet avflyttning till

Norrbackaområdet.

I anslutning härtill upplysa de sakkunniga, att de besökt de båda institutionerna

och genomgått samtliga lokaler samt därvid konstaterat den av

föreståndaren för rättsläkarstationen påtalade trångboddheten och därav

följande svårigheter.

De sakkunniga ha vidare undersökt, huruvida rättsläkarstationen och

rättsmedicinska institutionen efter den 30 september 1949 skulle kunna

beredas provisoriska lokaler på tomten vid Hantverkargatan. Överläggning

härom hade ägt rum med borgarrådet för Stockholms stads fastighetsrotel

Set Persson. Från de sakkunnigas sida hade därvid framhållits, alt frågan

om provisoriska lokaler efter den 30 september 1949 på tomten vid Hantverkargatan

borde kunna lösas utan förlängning av markavtalet samt att,

om bebyggandet av tomten i fråga skulle ske i etapper, möjlighet borde kunna

finnas för rättsläkarstationen och rättsmedicinska institutionen att såsom

stadens hyresgäster kvarstanna under viss tid. Borgarrådet Persson hade

för sin del framhållit, att man ej visste, hur uppförandet av nämndhuset

komme att ske. Ny arkitekttävlan komme nämligen att äga rum. Den slut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

liga utformningen av bebyggelsen kunde ej överblickas, förrän resultatet av

denna tävlan förelåge. Vidare hade borgarrådet betonat, att staden genom

bristen på kontorslokaler befunne sig i en svår situation. Det vore därför

önskemål från stadens sida, att den senast överenskomna tiden för tillträdet

av tomten hölles. En ytterligare utsträckning av denna tid vore ej

tänkbar.

I anslutning härtill anföra de sakkunniga:

Det synes de sakkunniga, att man ej bör räkna på medgivande av Stockholms

stad om uppskov med ikraftträdandet av 1940 års markavtal beträffande

karolinska institutets tomt efter den 1 oktober 1949. Med hänsyn

till stadens brist på kontorslokaler kan man ej heller räkna med att staden

skulle vara villig att låta de båda institutionerna efter sistnämnda tidpunkt

under ett eller annat år kvarstanna såsom hyresgäster. Härtill kommer

att staden önskar få sin bårhusfråga ordnad i enlighet med det av byggnadsstyrelsen

till Kungl. Maj :t överlämnade förslaget till avtal mellan kronan

och staden angående uppförande och drift av en politiinrättning vid

rättsläkarstationen.

Under sådana förhållanden måste andra utvägar sökas för rättsläkarstationens

förläggning efter den 1 oktober 1949.

Därest de båda institutionernas kvarstannande tidsbegränsas till den

1 oktober 1949, synes rättsläkarstationen kunna åtnöjas med nuvarande

trånga lokaler. Förhållandena äro emellertid sådana, att en utvidgning av

bårhuset framstår såsom oundgängligen erforderlig, därest beslut om nybyggnad

av bårhusavdelningen ej fattas vid 1948 års riksdag.

Ifrågasatt provisorisk förläggning av rättsläkarstationen till karolinska institutets

patologiska institution vid karolinska sjukhuset.

De sakkunniga ha vidare närmare undersökt, huruvida rättsläkarstationen

— i enlighet med vad som ifrågasattes i statsutskottets tidigare omnämnda

utlåtande nr 174/1947 — skulle kunna provisoriskt förläggas till

byggnaden för karolinska institutets patologiska institution vid karolinska

sjukhuset.

För närmare belysning av detta spörsmål ha de sakkunniga lämnat en

redogörelse för innehållet i den i utlåtandet berörda skrivelsen från professorn

Å. Wilton och den däri omnämnda promemorian av professorn

W. Bosseus.

Beträffande Wiltons skrivelse anföra de sakkunniga huvudsakligen

följande:

I skrivelsen bekräftas, att vissa reservutrymmen funnits, när ifrågava
rande

byggnad vid karolinska sjukhusets öppnande togs i bruk. Tillkomsten

av nya kliniker och intensifiering av den experimentella forskningen

vid sjukhuset hade emellertid medfört, att dessa utrymmen alltmera tagits

i anspråk. Kvarvarande utrymme, 117 mI 2 i vindsvåningen, beräknades erforderligt

för en planerad personalökning. Obduktionssalar och kylrum

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

för lik vore på intet sätt dimensionerade för en rättsläkarstation med dess

ofta mycket stora anhopningar av lik.

I skrivelsen hänvisas till att förutvarande institutionsföreståndaren, professor

Folke Henschen, i skrivelse den 10 mars 1942 avstyrkt 1940 års

civila byggnadsutrednings förslag att förlägga rättsmedicinska institutionen

till samma byggnad som patologiska institutionen. Henschen hade bl. a.

framhållit olikheterna mellan de båda institutionerna såväl beträffande

material och arbetsuppgifter som ställning till sjukhus och allmänhet. Med

hänsyn till arten av de förrättningar, varmed en rättsmedicinsk institution

toge befattning, bleve en förläggning av en dylik institution till själva sjukhusområdet

enligt Henschen i hög grad stötande för känslan.

Rörande Bosseus’ promemoria yttra de sakkunniga:

Bosseus framhöll hl. a., att patologiska institutionens obduktionsavdelning

trots sin storlek vore alltför liten att räcka till för den sammanlagda

obduktionsverksamheten vid två så stora inrättningar som denna institution

och rättsläkarstationen. Antalet obduktioner vid den sistnämnda utgjorde

icke mindre än mellan 501) och 600 om året, och varje rättsmedicinsk

obduktion toge i regel ett flertal timmar i anspråk. Rättsläkarstationens

obduktionsverksamhet måste därför pågå så gott som alla vardagar

och vanligen en större del av dagen. Skulle rättsläkarstationen använda

patologiska institutionens obduktionsavdelning, måste denna därför avsevärt

utökas. Ännu mindre möjligheter funnes för att rättsläkarstationen

skulle kunna använda patologiska institutionens bårhusavdelning. Rättsläkarstationen

behövde för de mellan 700 och 800 lik från Stockholms stad

och län, som årligen inlades på stadens bårhus, ensam för sig en morgue,

ungefär dubbelt så stor som den, som funnes på patologiska institutionen,

vilken morgue helt måste reserveras för karolinska sjukhusets räkning.

Vidare funnes på patologiska institutionen inga lämpliga lokaler för identifiering,

inga anordningar för illaluktande lik, ingen morgue för inläggning

av lik nattetid och ingen polisavdelning. Ej heller funnes någon lämplig

ut- och infart för liktransporterna. Skulle rättsläkarstationen förläggas

till patologiska institutionen, måste institutionsbyggnaden utökas med en

helt ny bårhusavdelning och med en polisavdelning, varjämte planeringen

omkring och infartsvägarna till institutionen måste ändras. Ej heller kunde

rättsläkarstationen använda patologiska institutionens patologisk-histologiska

laboratorium, då detta behövdes för institutionens egen räkning. Då

patologiska institutionen icke ägde några utrymmen för sådana för rättsläkarstationens

verksamhet nödvändiga lokaler som expedition och laboratorium

för assistenter, arbetsrum för amanuens, expedition för bårhusföreståndaren.

undersökningsrum för levande personer, rum för hårundersökningar

och för skelettundersökningar in. in. maste institutionen tillbyggas

med någon våning för dessa lokaler.

1 promemorian framhölls vidare, att en forläggning av rättsläkarstationen

till patologiska institutionen skulle medföra olägenheter av sadan art,

att de skulle allvarligt äventyra verksamheten såväl vid rättsmedicinska

institutionen som, och i ännu högre grad, vid rättsläkarstationen. Dessa

bägge inrättningar hörde organiskt samman och planen för nybyggnaden

för dem bägge hade uppgjorts med tanke pä ett synnerligen intimt samarbete

dom emellan, därvid lokalerna och instrumentarict skulle i mycket

stor utsträckning användas av bägge gemensam!. I stället lör att förse

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

vardera av de bägge inrättningarna med alla för deras verksamhet nödvändiga

lokaler hade sålunda för bägge inrättningarna tillsammans företagits

blott en lokal av vart och ett av de erforderliga slagen, vilken lokal

då givits sadana dimensioner, att densamma kunde tjäna bägge inrättningarna.

Lokalerna hade sedan efter olika praktiska synpunkter fördelats

mellan de bägge inrättningarna. Rättsläkarstationen hade sålunda försetts

med för bägge inrättningarna avsedda obduktions- och bårhusavdelningar,

medan rättsmedicinska institutionen försetts med för båda inrättningarna

avsedda fotografiavdelning, patologiskt-histologiskt laboratorium, laboratorier

för olika specialundersökningar, djurexperimentell avdelning, avdelning

för föreståndaren, bibliotek, arkiv m. in. Likaså skulle apparaturen

och instrumentariet användas gemensamt av tjänstemännen vid bägge inrättningarna,

även om ungefär hälften därav komme att bokföras på den

ena och ungefär hälften på den andra inrättningen. Givetvis komme under

sådana förhållanden rättsmedicinska institutionens personal att utföra en

stor del av sitt arbete inom rättsläkarstationen och den senares personal

en stor del av sitt arbete inom rättsmedicinska institutionen, vilket förutsatte

en livlig trafik mellan de bägge inrättningarna. Detta komme emellertid

icke att medföra någon avsevärd olägenhet, ifall de bägge husen sammanbyggdes

med varandra. Annat bleve förhållandet, om rättsmedicinska

institutionen och rättsläkarstationen skulle skiljas åt och den senare förläggas

till patologiska institutionen vid karolinska sjukhuset. Den genaste

vägen mellan den sistnämnda institutionen och rättsmedicinska institutionen

å Norrbacka vore nära 900 meter. Tidsödande och täta transporter av

personal, apparatur och instrument skulle bli erforderliga. Dessa kunde

visserligen undvikas, om var och en av inrättningarna försåges med för

deras verksamhet nödiga lokaler, apparatur och personal, så att de kunde

arbeta helt oberoende av varandra, men detta skulle å andra sidan medföra

en avsevärd kostnadsökning. Då ett skiljande av rättsmedicinska institutionen

och rättsläkarstationen samt förläggning av den senare till karolinska

institutets patologiska institution komme att antingen i högsta grad

försvåra verksamheten vid dessa inrättningar eller också att medföra stora

extra kostnader, avstyrktes förslaget på det bestämdaste.

De sakkunniga erinra vidare om att rättsläkarstationens föreståndare i

sin skrivelse med förslag till ansiagsäskanden för stationen för budgetåret

1948/49 ytterligare belyst de konsekvenser, som ett skiljande av de

bägge institutionerna från varandra skulle medföra. Då de redan anförda

skälen syntes vara tillräckliga för att utesluta tanken på ett sådant skiljande

av institutionerna, hade ett närmare refererande av nämnda skrivelse

synts de sakkunniga överflödig.

De sakkunniga anföra vidare:

De sakkunniga ha besökt patologiska institutionen och därvid funnit, att

två utrymmen alltjämt kvar stode outnyttjade.

Det ena utrymmet — en större lokal i översta våningen — om cirka

130 in2 vore avsett att snarast uppdelas i flera arbetsrum för nyanställd

personal. Fr. o. in. den 1 januari 1948 hade medel ställts till förfogande

för anställande vid patologiska institutionen av ytterligare fyra tjänstemän,

däribland en prosektor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Det andra utrymmet — ett tämligen stort rum intill nyssnämnda lokal

— skulle snarast ställas till förfogande såsom forskningsrum för karolinska

sjukhusets kirurger.

De sakkunniga besökte även ett rutinlaboratorium om cirka 90 m2, varest

vid tillfället endast två preparatriser arbetade. Det upplystes, att även två

ä tre elever plägade arbeta där samt att rummets dimensioner bestämts

med hänsyn till risken för benzolförgiftning.

Vidare besågs obduktionsavdelningen, som bestod av en stor sal med

fyra obduktionsbord samt två mindre salar, den ena med två och den

andra med ett obduktionsbord. Därvid upplystes, att i genomsnitt en

obduktion per dag förrättades (under senaste året var hela antalet 377)

samt att det högsta antalet obduktioner under en dag varit tio. Det framhölls,

att obduktionsavdelningen även utnyttjades för undervisningen.

Slutligen besökte de sakkunniga patologiska institutionens morgue,

varest fanns 15 kylfack för vuxna. Enligt upplysningar utgör antalet inlagda

lik per dygn i genomsnitt 1,5. Liken brukade förvaras tre å fyra

dygn. Morguen liade dock hittills aldrig varit fullbelagd.

Vid besöket har alltså konstaterats, att förut befintliga reservutrymmen

med hänsyn till statsmakternas numera fattade beslut om den medicinska

forskningens utbyggande icke kunna ställas till förfogande för rättsläkarstationen.

De sakkunnigas förslag.

Sedan de sakkunniga sålunda funnit, att några möjligheter för rättsläkarstationen

och rättsmedicinska institutionen att efter den 1 oktober

1949 kvar stanna på karolinska institutets tomt vid Hantverkargatan icke

förelåge samt att en provisorisk förläggning av rättsläkarstationen till

karolinska institutets patologiska institution vid karolinska sjukhuset icke

heller vore möjlig, ha de sakkunniga undersökt, huruvida en begränsning

skulle kunna ske av det för 1947 års riksdag

framlagda förslaget till nybyggnad för rättsläkarstationen.

De sakkunniga upplysa, att den under uppförande varande nybyggnaden

för rättsmedicinska institutionen hade en nyttig golvyta av cirka 1 130 m2.

Den planerade nybyggnaden för rättsläkarstationen skulle få en nyttig

golvyta av cirka 1 560 m2. De bägge inrättningarna tillsammans skulle sålunda

komma att få en nyttig golvyta av omkring (1 130 + 1 560) 2 690

m2. De lokaler, som f. n. disponerades av rättsmedicinska institutionen och

den där förlagda rättsläkarstationen, hade en nyttig golvyta av cirka 670

m2. De nya lokaler, som de bägge inrättningarna vid förflyttning till Norrbackaområdet

komme att erhålla, skulle alltså bliva omkring fyra gånger

så stora som de nuvarande. Denna högst betydande utvidgning kunde te

sig svårbegriplig och giva intryck av att en överdimensionering förelegat.

Storleken av utvidgningen finge emellertid sin naturliga förklaring, om

man toge i betraktande, att rättsmedicinalväsendet under lång tid varit

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

föremål för utredning och att på grund därav behövliga utökningar av utrymmena

fått anstå.

De sakkunniga anföra härom:

Med den centrala ställning, som karolinska institutets rättsmedicinska

institution intager inom landets rättsmedicinalväsende, kunde institutionens

byggnadsfråga icke lösas, så länge frågan om rättsmedicinalväsendets

omorganisation förblev olöst. Olika planer för nybyggnad uppgjordes

men måste i väntan på den tilltänkta omorganisationen ställas på framtiden,

och under tiden fick institutionen nöja sig med provisoriska lokaler,

som voro både otidsenliga och helt otillräckliga redan för dess nuvarande

arbetsuppgifter. Det säger sig självt, att, när institutionen nu efter

många årtiondens dröjsmål äntligen skall få sin byggnadsfråga löst och

därvid erhålla tillräckliga och fullt tidsenliga lokaler samt det vidare till

densamma skall anknytas en rättsläkarstation med den nya uppgiften att

tjäna såsom centralanstalt för ett stort rättsläkardistrikt och i vissa avseenden

för hela landets rättsmedicinalväsende, utvidgningen av lokalerna

med nödvändighet måste bliva betydande och vida större, än om det gällt

en inrättning, som i fråga om lokaler tidigare någorlunda följt med i utvecklingen.

När rättsläkarstationen inrättades, nödgades den rättsmedicinska institutionen

— för att möjliggöra påbörjandet av omorganisationen av rättsmedicinalväsendet

i riket — inom sina lokaler bereda rum för stationen.

Om dessa lokaler framhöll medicinalstyrelsens rättsmedicinska nämnd,

att de vore såväl otidsenliga som otillräckliga redan för den rättsmedicinska

institutionen. Att under någon längre följd av år i desamma inrymma

en rättsläkarstation läte sig ej göra. Endast under ett kortare provisorium

kunde man tänka sig, att lokalerna i fråga kunde efter någon utökning

användas för detta ändamål. Nämnden förutsatte därvid, att nya lokaler

för rättsmedicinska institutionen och rättsläkarstationen skulle vara uppförda

å Norrbackaområdet den 1 juli 1946 eller senast den 1 juli 1948.

Rättsläkarstationen har icke heller kunnat inrymmas inom rättsmedicinska

institutionens lokaler i kvarteret Glasbruket utan eftersättande i

viktiga hänseenden av såväl institutionens egna arbetsuppgifter som de

planerade uppgifterna för rättsläkarstationen. Den omständigheten, att

man sedan 1 januari 1945 nödtorftigt lyckats hålla en väsentlig del av de

bägge inrättningarnas verksamhet i gång, kan icke anföras såsom skäl

emot behovet av en betydande utvidgning av deras lokaler.

De sakkunniga framhålla vidare, att det förslag till nybyggnad för rättsläkarstationen,

som framlagts för 1947 års riksdag, tillkommit efter av

byggnadsstyrelsen vidtagna, icke oväsentliga nedskärningar av de önskemål,

som ursprungligen framförts av rättsläkarstationens föreståndare. De

sakkunniga ha därför icke ansett sig kunna framlägga förslag

om ytterligare begränsning av nämnda plan, i vad

densamma avsåge ett tillgodoseende av rättsläkarstationens

framtida lokalbehov.

Däremot ha de sakkunniga funnit möjligt att för en kortare

övergångstid föreslå enviss begränsning av det för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 108. 15

rättslä k arstationen och rättsmedicinska institutionen

beräknade utrymmet.

De sakkunniga anföra härom följande:

De sakkunniga få erinra om att man vid uppgörandet av förslaget till

nybyggnaden för rättsläkarstationen räknade med att den påbörjade omorganisationen

av rättsmedicinalväsendet i riket skulle vara fullbordad år

1950. Med hänsyn till den nuvarande krisen på byggnadsmarknaden synas

erforderliga nybyggnader för övriga planerade rättsläkarstationer i landet

f. n. knappast kunna beräknas komma till utförande. Då sådana stationer

i landsorten utgöra en given förutsättning för genomförandet av den

nämnda omorganisationen, måste fullbordandet av denna sannolikt anstå,

till dess att förhållandena på byggnadsmarknaden väsentligen förbättrats.

Riksdagens avslag på Kungl. Maj :ts proposition om nybyggnad för rättsläkarstationen

har vidare medfört uppskov med den fortsatta utredningen

angående berörda omorganisation, varför ett genomförande av denna även

härigenom måste bliva fördröjt. Möjligheten att genomföra omorganisationen

synes sålunda bero på det beslut, som riksdagen kommer att fatta

i fråga om förläggningen av rättsläkarstationen. Själva genomförandet

måste beräknas taga ett antal år i anspråk, varför man icke kan räkna

med att reformen skall vara slutförd förrän någon gång in på 1950-talet.

Då den planerade nybyggnaden för rättsläkarstationen är avsedd att helt

tagas i bruk först i samband med slutförandet av omorganisationen av

rättsmedicinalväsendet och detta av nyss anförda skäl blir förskjutet ett

antal år framåt i tiden, så har rättsläkarstationen — under förutsättning

att nybyggnaden blir fullbordad år 1949 — under de första åren efter inflyttningen

därstädes icke behov av alla där befintliga lokaler.

Den nuvarande planen för rättsläkarstationens nybyggnad kan därför

under en övergångstid minskas med vissa lokaler, som stationen, enligt vad

nyss sagts, under de närmaste åren icke kommer att vara i behov av. En

sådan nedskärning medför vissa mindre jämkningar i fråga om de kvarblivande

lokalerna.

Rörande den omfattning, i vilken en begränsning av

lokalerna under en övergångstid skulle kunna äga rum,

anföra de sakkunniga följande:

Beträffande de i rättsläkarstationens expeditionsavdelning ingående lokalerna

— rum för rättsläkare för Stockholms stad och för rättsläkare för

landsorten, rum för förste assistent och för andre assistent, rum för amanuens,

preparatrisrum, rum för bårhusföreståndaren, väntrum, rum för

undersökningar av levande personer, rum för hårundersökningar, rum för

skelettundersökningar, vaktmästarrum och diskrum — kan framhållas, att

bägge rättsläkar tjänsterna för Stockholms stad resp. landsorten icke torde

komina att besättas förrän i samband med slutförandet av omorganisationen

av rättsmedicinalväsendet. Visserligen skötas de arbetsuppgifter, som

framdeles skola åvila dessa bägge befattningshavare, f. n. av två assistenter,

vilka bägge ha hög kompetens. Det är emellertid osäkert, huru länge

dessa komma att kvarbliva på sina nuvarande befattningar, och vid ett

eventuellt frånträdande av desamma komma platserna med hänsyn till

oklarheten beträffande berörda omorganisation sannolikt att intagas av

lägre kvalificerade assistenter. Under sådana förhållanden synes det, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

man tills vidare skulle kunna vidtaga en avsevärd beskärning av de för

läkarpersonalen avsedda lokalerna. Då ordnandet av utbildning för tekniska

biträden för de rättsmedicinska inrättningarna torde komma att upptagas

först i samband med slutförandet av rättsmedicinalväsendets omorganisation,

kan även preparatrisrummet tills vidare utgå och ersättas

med ett mindre rum för skrivbiträde.

Expeditionsavdelningens återstående lokaler skulle då utgöras av rum

för rättsläkarstationens bägge assistenter, rum för amanuens, rum för

skrivbiträde, rum för bårhusföreståndaren, väntrum, rum för undersökningar

av levande personer, rum för hårundersökningar, rum för skelettundersökningar,

vaktmästarrum och diskrum.

Någon ändring av bårhusavdelningen synes däremot icke lämplig att genomföra.

Det kan i detta sammanhang erinras om att, när rättsläkarstationen

den 1 oktober 1949 avflyttar från karolinska institutets tomt, även

det nuvarande bårhuset skall utrymmas. Mellan kronan och Stockholms

stad har, såsom tidigare nämnts, upprättats ett avtalsförslag, innebärande

bl. a. att staden skall bidraga med viss andel — 85 procent — av de byggnadskostnader,

som belöpa på bårhusavdelningen. De sakkunniga förutsätta,

att denna fråga löses enligt det förslag i ämnet, som framlades vid

1947 års riksdag.

Likaså bör planen i fråga om obduktionsavdelningen genomföras i huvudsak

oförändrad, då dessa lokaler i full utsträckning komma att behövas

för rättsläkarstationens verksamhet redan vid stationens inflyttning

i nybyggnaden. Härtill kommer att möjlighet att företaga någon mera ingående

omgruppering av lokalerna i denna våning saknas, då obduktionsrummen

lämpligen böra förläggas mot norr och i nära anslutning

till likhissen från bottenvåningen. I

I fråga om det sätt, på vilket den föreslagna temporära

begränsningen av lokalerna skulle ske, yttra de sakkunniga

följande:

Beroende på den avsevärda beskärning, som tänkes ske beträffande rättsläkarstationens

expeditionsavdelning, har det befunnits lämpligt att söka

tillgodose stationens lokalbehov utan ianspråktagande för densamma av

våningen 2 trappor i den planerade nybyggnaden, i vilken nämnda avdelning

har varit avsedd att inrymmas. De sakkunniga ha därvid övervägt,

om man borde vänta med uppförandet av denna våning. Med hänsyn dels

till att det blir väsentligt dyrare, därest byggnadsföretaget genomföres i

två etapper, och dels till statens stora behov av lokaler för olika ändamål

ha de sakkunniga stannat för att föreslå, att byggnaden uppföres i

sin helhet, ehuru den översta våningen icke f. n. tages i anspråk för rättsläkarstationen.

Detta synes emellertid icke möjligt att genomföra, utan att vissa utrymmen

inom den rättsmedicinska institutionen utnyttjas för rättsläkarstationens

behov. Efter att ha övervägt olika lösningar ha de sakkunniga enats

om att för detta ändamål utnyttja institutionens undervisningsavdelning

med undantag av föreläsningssalen och intill liggande förberedelserum.

På längre sikt skulle detta innebära en väsentlig inskränkning i institutionens

möjligheter att fylla de uppgifter i undervisningens tjänst, som

böra tillkomma densamma. Emellertid förhåller det sig med institutionen

på i någon mån liknande sätt som med rättsläkarstationen, att man vid

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

planerandet av densamma räknade med att omorganisationen av rättsmedicinalväsendet

skulle vara genomförd betydligt tidigare, än vad som

sedermera visat sig kunna ske. För en del av den undervisning, som avsågs

skola försiggå i institutionens undervisningsavdelning och som närmast

hör under rättsläkarstationens arbetsuppgifter, skulle särskilt kursrummet

och rummet lör samlingar komma till användning. Det gäller här

rättsmedicinsk undervisning för vissa kategorier av läkare, jurister, polismän

in. fl., som alltså kan uppskjutas, till dess att omorganisationen av

rättsmedicinalväsendet blir genomförd. Vidare räknades vid planerandet av

undervisningsavdelningen med att hålla möjligheterna öppna för ett genomförande

av den av läkarutbildningssakkunniga i deras år 1941 avgivna

betänkande föreslagna omläggningen av undervisningen i rätts- och statssamt

socialmedicin. Beträffande de hägge förstnämnda ämnena har den

föreslagna omläggningen av undervisningen visserligen i väsentliga delar

men dock ej helt kunnat genomföras, medan i fråga om ämnet socialmedicin

den föreslagna propedeutiska kursen tills vidare fått uppskjutas i avvaktan

på att en allmän reform beträffande de medicinska studierna skall

komma till stånd. När detta kan ske, är emellertid ännu ovisst. Den rättsmedicinska

institutionen är därför under de närmaste åren i mindre grad

i behov av sin undervisningsavdelning, än vad senare kommer att bliva

fallet.

De sakkunniga ha därjämte övervägt, om icke det i källarvåningen befintliga

skyddsrummet skulle kunna inredas, närmast för att ge utrymme

åt institutionens samlingar, såsom ersättning för det motsvarande rum i

undervisningsavdelningen, som tages i anspråk för rättsläkarstationen.

Uteslutet är väl ej heller, att man genom anordningar av annat slag skall

kunna ytterligare i någon män avhjälpa olägenheterna av att undervisningsavdelningen

för en tid tages i anspråk för rättsläkarstationen.

Den av de sakkunniga sålunda föreslagna dispositionen av byggnaderna

för rättsläkarstationen och rättsmedicinska institutionen, sedan de föreslagna

jämkningarna vidtagits, har åskådliggjorts på två vid betänkandet

fogade ritningar.

Under hänvisning till det anförda föreslå de sakkunniga, att en nybyggnad

för statens rättsläkarstation i Stockholm uppföres på Norrbackaområdet

i anslutning till rättsmedicinska institutionens byggnad, att vissa utrymmen

i rättsmedicinska institutionens byggnad tills vidare disponeras

av rättsläkarstationen, samt att översta våningen i rättsläkarstationens

byggna(l tills vidare användes för något annat statens ändamål.

Yttrandena över de sakkunnigas utredning och förslag.

De sakkunnigas förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga

avgivna yttranden.

Medicinalstyrelsen anför sålunda, att en snar lösning av lokalfrågan för

rättsläkarstationen enligt styrelsens mening vore myckel trängande. Styrelsen

anser sig därför böra biträda de sakkunnigas förslag som ett god2

— Hihang till riksdagens protokoll HUS. I sand. Nr 108.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kuiigl. Maj.ts proposition nr 108.

tagbart provisorium. Med de ständigt växande anspråken på rättsläkarstationens

funktion inom rättsvården håller styrelsen emellertid för sannolikt,

att delta provisorium kunde beräknas kunna fortfara endast under

kort tid, vilket borde beaktas vid eventuellt ianspråktagande för annat

ändamål av den översta våningen i den blivande byggnaden.

Karolinska institutets lärarkollegium framhåller, att det, särskilt med

hänsyn till undervisningens intressen, givetvis vore ägnat att väcka allvarliga

betänkligheter att i den utsträckning, som de sakkunniga föreslagit,

låta rättsmedicinska institutionen avstå lokaler till rättsläkarstationen. Då

ifrågavarande anordning emellertid vore avsedd att bliva endast ett kortare

provisorium i avvaktan på det fullständiga genomförandet av den påbörjade

omorganisationen av rättsmedicinalväsendet och då någon annan och

bättre lösning av rättsläkarstationens byggnadsfråga än den av de sakkunniga

föreslagna under rådande förhållande icke syntes vara möjlig, anser

sig kollegiet ej böra motsätta sig den nämnda anordningen.

Lärarkollegiet framhåller vidare, att den personal, som arbetade med

histopatologiska preparationer, på grund av de därvid använda vätskorna

vore utsatt för vissa yrkesrisker såsom benzolförgiftning, formalinöverkänslighet

med eksem och astma m. in. Det vore därför av stor vikt, att

de lokaler, där sådana arbeten bedreves, såsom histopatologiska laboratorier,

preparatrisrum, diskrum in. in. erhölle stor luftkub och försåges

med erforderliga utsugningstrummor.

Med hänvisning till det sålunda anförda tillstyrker läkarkollegiet de

sakkunnigas förslag.

Universitetskanslern anser den av de sakkunniga verkställda utredningen

tydligt giva vid handen, att ingendera av de vid 1947 års riksdag ifrågasatta

provisoriska lösningarna av rättsläkarstationens lokalfråga ginge att

förverkliga. Under sådana omständigheter syntes det ofrånkomligt, att den

i propositionen nr 93/1947 föreslagna nybyggnaden uppfördes.

I likhet med karolinska institutets lärarkollegium finner universitetskanslern

det betänkligt att i den utsträckning, som de sakkunniga föreslagit,

låta rättsmedicinska institutionen avstå lokaler till rättsläkarstationen.

Under förutsättning av att provisoriet endast bleve kortvarigt, har

kanslern dock icke velat motsätta sig den föreslagna åtgärden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kanslern om bifall

till de sakkunnigas förslag.

Även byggnadsstgrelsen ansluter sig till de sakkunnigas förslag. I fråga

om kostnaderna för byggnadsföretaget och användningen av översta våningen

i den planerade nybyggnaden för rättsläkarstationen yttrar styrelsen

följande:

Då det föreliggande förslaget i huvudsak överensstämmer med det tidigare

av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget och endast innebär den avvikelsen,

att översta våningen tills vidare tänkes använd för annal ända
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

mål, kan kostnaden för uppförande av rättsläkarstationen beräknas till

samma belopp, som upptogs i byggnadsstyrelsens skrivelser den 21 november

1946 och 31 januari 1947 eller 1 340 000 kronor jämte tillägg för

därefter inträffad prisökning, beräknad till 160 000 kronor, eller tillsammans

1 500 000 kronor.

De jämkningar, som skulle erfordras i den under uppförande varande

rättsmedicinska institutionsbyggnaden, äro av så ringa omfattning, att

därav föranledda kostnader kunna inrymmas i den post för oförutsedda

utgifter, som ursprungligen beräknats för byggnaden i fråga.

Vad slutligen angår översta våningen i den planerade nybyggnaden för

rättsläkarstationen, vilken våning enligt förslaget skulle bli disponibel för

något annat statens lokalbehov, finner styrelsen, att man icke nu bör taga

ställning till för vilket sådant ändamål densamma bör utnyttjas. Ett ståndpunkttagande

i denna fråga synes styrelsen böra bero på de omständigheter,

som äro förhanden vid tiden för byggnadens färdigställande. Skulle

vid denna tidpunkt inga nya statliga behov föreligga, torde lokalerna kunna

komma till användning i samband med avveckling av någon nuvarande

förhyrning.

Stockholms stadskollegium anför bl. a. följande:

Del av de sakkunniga framlagda förslaget om uppförande av nybyggnad

för rättsläkarstationen innebär icke någon ändring beträffande den i anläggningen

ingående bårhusavdelningen. T samband härmed är av betydelse,

att de sakkunniga icke ifrågasatt någon revision av det tidigare av

stadsfullmäktige godkända avtalet angående samarbete mellan kronan och

staden vid uppförande och drift av en politiinrättning i anslutning till

rättsläkarstationen. De sakkunniga förutsätta sålunda uttryckligen, att

bidragsfrågan »löses enligt det förslag i ärendet, som framlades vid 1947

års riksdag». Detta måste uppenbarligen utesluta, att den föreslagna dispositionsplancn

för rättsläkarstationens nybyggnad skulle innebära någon

inskränkning i de förpliktelser, som kronan enligt nyssnämnda avtal åtager

sig som kompensation för stadens bidrag. Statsverkets i avtalet stadgade

skyldighet att uppföra bostäder för vaktmästarpersonalen samt garage

för politibilen får följaktligen förutsättas kvarstå oförändrad. Med

hänsyn till sålunda anförda omständigheter synes anledning till erinran

mot de sakkunnigas förslag från stadens sida icke föreligga.

Inredning1?ochfutrustningfav rättsläkarstationens nya /lokaler.

Såsom inledningsvis omnämnts har medicinalstyrelsen med skrivelse den

21 februari 1948 överlämnat eu av rättsläkarstationens föreståndare gjord

framställning om anvisande av medel för inredning och utrustning av stationens

nya lokaler.

Föreståndaren anför däri inledningsvis, alt därest de sakkunnigas förslag

beträffande stationens lokalfråga skulle vinna statsmakternas bifall, rättsmedicinska

institutionen och rättsläkarstationen skulle träda i verksamhet

i nya lokaler å Norrbackaområdel senast den 1 oktober 1949. Sist å denna

(lag borde därför de för de båda inrättningarna avsedda byggnaderna icke

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

blott vara uppförda utan även vara försedda med nödig inredning och utrustning.

Nämnda dag fölle visserligen inom budgetåret 1949/50. Med hänsyn

till de långa leveranstider, varmed man numera måste räkna, borde

emellertid beställningarna av de flesta av de i inredningen och utrustningen

ingående föremålen göras redan under budgetåret 1948/49. Medel för ändamålet

borde därför äskas redan av 1948 års riksdag.

I fråga om inredningen av rättsläkarstationen framhåller föreståndaren,

att en detaljerad kostnadsberäkning f. n. icke kunde verkställas framför

allt av det skälet, att detaljritningar å byggnaden för stationen ännu icke

vore utförda. Med ledning av erfarenheterna från andra institutioner syntes

man emellertid kunna räkna med att kostnaden för inredningen komme att

belöpa sig till omkring 18 procent av husets byggnadskostnad. Sattes denna

till det ursprungligen beräknade beloppet av 1 260 000 kronor med en förhöjning

av 12 procent eller alltså till 1 411 200 kronor, skulle kostnaden för

inredningen komma att uppgå till i avrundat belopp 254 000 kronor.

Kostnaden för byggnadens utrustning med apparater och instrument har

föreståndaren beräknat till i runt tal 120 000 kronor. Föreståndaren har

därvid i sin framställning i detalj angivit de olika föremål, som erfordrades

för vart och ett av de olika rum, som skulle stå till stationens förfogande,

samt de beräknade priserna härför. Föreståndaren understryker emellertid,

att ej heller i fråga om utrustningskostnaderna någon fullt exakt beräkning

kunde göias, framför allt med hänsyn till den rådande osäkerheten beträffande

prisutvecklingen och den omständigheten, att vissa av de erforderliga

föremålen f. n. icke funnes i handeln, varför säkra prisuppgifter icke

kunnat erhållas. De av honom angivna priserna hänförde sig till rådande

prisläge och vore till icke ringa del endast ungefärliga.

Medicinalstyrelsen meddelar för egen del, att styrelsen under hand inhämtat

från byggnadsstyrelsen, att det av föreståndaren beräknade beloppet

för byggnadens inredning kunde anses skäligt. Styrelsen anför vidare,

att tiden icke medgivit styrelsen möjlighet att underkasta förslaget om lokalernas

utrustning med apparater och instrument in. in. en ingående

granskning. ^ id en preliminär genomgång av förslaget hade styrelsen emellertid

icke funnit anledning till erinran mot detsamma. Styrelsen förutsatte,

att ärendet i sin helhet bleve föremål för granskning av centrala sjukvårdsberedningen,

innan anskaffning av inredning och utrustning komme till

stånd.

Styrelsen hemställer, att därest de sakkunnigas förslag om uppförande

av en nybyggnad för stationen å Norrbackaområdet komme att föreläggas

årets riksdag, till inredning och utrustning av stationens nya lokaler måtte

äskas ett reservationsanslag av (254 000 + 120 000) 874 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj.ts proposition nr 108.

21

Departementschefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen föreslogs i propositionen

nr 93 till 1947 års riksdag, att medel skulle anvisas för uppförande av en

nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm i anslutning till den

av 1946 års riksdag beslutade nybyggnaden på Norrback aområdet för

karolinska institutets rättsmedicinska institution. I samband härmed skulle

även uppföras en byggnad, inrymmande vaktmästarbostäder och garage.

De sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbetena beräknades i propositionen

till 1 340 000 kronor, varav för rättsläkarstationen 1 260 000 kronor

och för vaktmästarbostaden 80 000 kronor. I propositionen förordades

vidare, att samverkan skulle äga rum med Stockholms stad beträffande

nybyggnaden för stationen. Till grund därför skulle i princip läggas en mellan

byggnadsstyrelsen och staden preliminärt träffad överenskommelse i

ämnet. Enligt denna överenskommelse skulle staden bidraga till kostnaderna

för anläggningens upprättande med ett belopp, som med utgångspunkt från

prisläget i maj 1946 beräknats till 265 000 kronor men skulle ökas eller

sänkas i förhållande till de förändringar i byggnadskostnaderna, som kunde

komma att inträda från nämnda tidpunkt fram till tidpunkten för anläggningens

färdigställande, medan byggnadskostnaderna i övrigt ävensom

samtliga utgifter för anläggningens utrustning, underhåll och drift skulle

ankomma på kronan.

Kungl. Maj:ts förslag avslogs emellertid av riksdagen. Vid propositionens

behandling i riksdagen framhölls, att det borde övervägas, huruvida

icke rättsläkarstationens lokalfråga kunde lösas på annat sätt än genom nybyggnad.

Därvid ifrågasattes i första hand, om icke stationen skulle kunna

provisoriskt förläggas till den byggnad vid karolinska sjukhuset, som inrymmer

karolinska institutets patologiska institution. Vidare ifrågasattes,

om icke stationen skulle kunna tills vidare kvarstanna i de lokaler, där den

f. n. är inrymd, dvs. de lokaler, som disponeras av karolinska institutets

rättsmedicinska institution på institutets tomt vid Hantverkargatan.

Stationens lokalfråga har numera underkastats ytterligare utredning av

särskilt tillkallade sakkunniga. De sakkunniga ha i likhet med vad jag

för egen del räknat med vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan

om anslag till avlöningar och omkostnader vid stationen under nästa

budgetår förordat, att stationen tillsammans med den rättsmedicinska

institutionen skulle kvarstanna i nuvarande lokaler intill den 1 oktober

1949 eller den tidpunkt, till vilken den tidigare till den 1 juli 1948 bestämda

avträdesdagen för karolinska institutets tomt numera framflyttats.

De sakkunniga ha vidare undersökt, huruvida de båda institutionerna eller

den 30 september 1949 skulle kunna erhålla provisoriska lokaler på nyssnämnda

tomt, men ha funnit möjligheter härför icke föreligga. Vidare ha

de sakkunniga närmare undersökt förutsättningarna för alt rättsläkar
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

stationen provisoriskt skulle kunna förläggas till byggnaden för karolinska

institutets patologiska institution vid karolinska sjukhuset men ha ej heller

funnit en sådan lösning möjlig. De sakkunniga ha därför stannat vid

att förorda, att, såsom föreslogs i propositionen nr 93/1947, en nybyggnad

uppföres för stationen i anslutning till den under uppförande varande

nybyggnaden för rättsmedicinska institutionen på Norrbackaområdet.

De sakkunnigas förslag skiljer sig dock så till vida från det förslag,

som framlades i propositionen, att de sakkunniga visserligen utgå från att

hela den tidigare planerade byggnaden skulle uppföras, men att de föreslå,

att byggnadens översta våning under en övergångstid icke skulle tagas

i anspråk för rättsläkarstationen utan i stället användas för något annat

statens ändamål. Den del av rättsläkarstationen, som enligt den ursprungliga

planen skulle förläggas till nämnda våning, nämligen stationens expeditionsavdelning,

har i stället för de närmaste åren ansetts kunna förläggas

till rättsmedicinska institutionens byggnad i de utrymmen, som

avsetts för institutionens undervisningsavdelning. I samband härmed

ha de för rättsläkarstationens expeditionsavdelning tidigare beräknade

lokalerna i viss mån begränsats. De sakkunniga motivera den sålunda

föreslagna temporära begränsningen av det för stationen och institutionen

förut beräknade utrymmet med att de båda institutionerna icke vore i behov

av alla de utrymmen, som tidigare ansetts erforderliga, förrän den

påbörjade omorganisationen av rättsmedicinalväsendet fullbordats, samt

att detta med hänsyn till rådande förhållanden på byggnadsmarknaden

och andra omständigheter icke kunde heräknas bliva fallet förrän någon

gång in på 1950-talet.

De sakkunnigas förslag har genomgående tillstyrkts eller lämnats utan

erinran i de avgivna yttrandena. Från de i ärendet hörda universitetsmyndigheterna

ha dock vissa betänkligheter framförts mot förslaget, att rättsmedicinska

institutionen skulle avstå lokaler till rättsläkarstationen. Då

denna anordning dock endast avsetts såsom ett provisorium i avvaktan

på det fullständiga genomförandet av rättsmedicinalväsendets omorganisation,

ha nämnda myndigheter icke motsatt sig anordningen i fråga.

För egen del har jag av vad i ärendet tillkommit, sedan rättsläkarstationens

lokalfråga behandlades vid fjolårets riksdag, ytterligare styrkts i

min då uttalade uppfattning, att den enda tänkbara lösningen av frågan

är, att en nybyggnad för stationen uppföres i anslutning till den nu under

uppförande varande byggnaden för rättsmedicinska institutionen, .lag

förordar därför, att förslag härom nu på nytt förelägges riksdagen. Det

synes mig därvid välbetänkt att, såsom de sakkunniga föreslagit, byggnaden

redan nu gives samma omfattning, som föreslogs i fjolårets proposition,

och alltså får den storlek, som är erforderlig på längre sikt. Såsom

de sakkunniga närmare utvecklat synas emellertid de båda institutionerna

ej från början vara i behov av hela det lokalutrymme, som kommer att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

stä till buds. Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet förordar

jag därför, att stationens expeditionsavdelning tillfälligt beskäres

och förlägges till rättsmedicinska institutionens byggnad. Härigenom skulle

den översta våningen i rättsläkarstationens byggnad bliva disponibel för

att användas för något annat statligt ändamål. Såsom byggnadsstyrelsen

framhållit torde det icke vara erforderligt att redan nu bestämma, vartill

denna våning bör användas, utan torde härmed kunna anstå, till dess byggnaden

färdigställts.

Jag förordar jämväl liksom i förra årets proposition, att en särskild

byggnad uppföres, inrymmande vaktmästarbostäder och garage.

Liksom förra året anser jag även nu lämpligt, att samverkan kommer

till stånd med Stockholms stad beträffande nybyggnaden för stationen,

samt föreslår, att till grund härför i princip lägges den mellan byggnadsstyrelsen

och staden preliminärt träffade överenskommelsen i ämnet.

Vad angår kostnaderna för byggnadsarbetena ha dessa numera av byggnadsstyrelsen

beräknats till sammanlagt 1 500 000 kronor. Mot denna beräkning

synes mig intet vara att erinra. Jag förordar därför, att framställning

göres till riksdagen om anvisande för nästa budgetår av ett anslag

på nämnda belopp under kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond.

Det å Stockholms städ enligt avtalet ankommande bidraget till kostnaderna

för uppförande av nybyggnaden för rättsläkarstationen torde i sinom

tid böra tillföras den på investeringsstaten för statens allmänna fastighetsfond

uppförda titeln bidrag från kommuner.

Vad slutligen angår frågan om inredning och utrustning av rättsläkarstationens

nya lokaler torde på de av stationsföreståndaren anförda skälen

medel härför böra äskas redan av innevarande års riksdag. Det av honom

framlagda förslaget synes emellertid, såsom medicinalstyrelsen framhållit,

böra underkastas granskning av centrala sjukvårdsberedningen. Tills vidare

anser jag mig kunna godtaga de framlagda kostnadsberäkningarna.

Jag förordar alltså, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag

av 374 000 kronor, vilket torde böra uppföras under rubriken

statens rättsläkarstation i Stockholm: inredning och utrustning. Jag förutsätter

därvid, att det skall få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan förslaget

granskats av centrala sjukvårdsberedningen, bestämma det belopp, som må

tagas i anspråk av anslaget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Muj:l

måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1948/49 anvisa

dels å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond,

till Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm

ett investeringsanslag av kronor 1 500 000;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 108.

dels ock å driftbudgeten under elfte huvudtiteln till Statens

rättsläkarstation i Stockholm: Inredning och utrustning

ett reservationsanslag av kronor 374 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

816291

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:175 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm a1 i texten
  2. SU 1948:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm. s. 1 i texten