Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj.ts lagråd

1948-03-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:112, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj.ts lagråd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

1

Nr 112.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909

(nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj.ts lagråd;

given Stockholms slott den 5 mars 19i8.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen

den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt Nr 112.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7)

om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 om tjänstgöringen

i Kungl. Maj :ts lagråd1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse.)

2

Tjänstgöringsperiod i lagrådet är

två år, räknade från och med den 1

september. Har vid tjänstgöringsperiods

utgång behandlingen av något

ärende påbörjats men ej hunnit avslutas,

skola de avgående ledamöterna

bestrida tjänstgöringen i lagrådet,

till dess ärendet blivit slutligen handlagt.

(Föreslagen lydelse.)

§•

Tjänstgöringsperiod i lagrådet är

två år, räknade från början av högsta

domstolens höstsession. Har vid

tjänstgöringsperiods utgång behandlingen

av något ärende påbörjats

men ej hunnit avslutas, skola de avgående

ledamöterna bestrida tjänstgöringen

i lagrådet, till dess ärendet

blivit slutligen handlagt.

4 §.

Justitieråd må — —• -— beklätt justitierådsämbete.

Sedan under en tjänstgöringsperiod

justitieråd eller regeringsråd

minst ett år tjänstgjort i lagrådet,

må, efter periodens slut, justitieråd

först efter två tjänstgöringsperioder

och regeringsråd först efter en tjänstgöringsperiod

ånyo där tjänstgöra.

Sedan under en tjänstgöringsperiod

justitieråd eller regeringsråd

minst ett år tjänstgjort i lagrådet,

må efter periodens slut, där ej särskilda

skäl till annat föranleda, justitieråd

först efter två tjänstgöringsperioder

och regeringsråd först

efter en tjänstgöringsperiod ånyo

där tjänstgöra.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1948.

1 Senaste lydelse, se betr. 2 § SFS 1924: 86 och betr. 4 § SFS 1920: 267.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 112.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 februari 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga

om vissa ändringar i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen

i Kungl. Maj:ts lagråd samt anför följande.

Enligt 2 § nämnda lag, sådant detta lagrum lyder enligt lag den 25 april

1924 (nr 86), utgör tjänstgöringsperiod i lagrådet två år, räknade från och

med den 1 september. En jämkning av detta stadgande såvitt angår tidpunkten

för tjänstgöringsperiodens början synes påkallad på grund av vissa

av processreformen föranledda ändringar i högsta domstolens organisation.

Processreformen medför en väsentlig omläggning av förfarandet i högsta

domstolen. Dit fullföljda mål må i regel ej komma under högsta domstolens

prövning med mindre domstolen meddelat parten tillstånd därtill. Vid prövning

av tillståndsfråga är högsta domstolen domför med endast tre ledamöter

mot eljest fem. Meddelas prövningstillstånd, skall målet prövas å fullsutten

avdelning. Denna omläggning av proceduren förutsätter att högsta domstolens

avdelningar erhålla en mera permanent sammansättning än tidigare.

Närmare bestämmelser om högsta domstolens tjänstgöring finnas i lagen

den 20 december 1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning och

tjänstgöring samt i den genom samfällt beslut av högsta domstolens ledamöter

den 2 december 1947 antagna arbetsordningen för domstolen. Enligt

nämnda lag skall antalet avdelningar vara tre. Arbetet skall å envar av avdelningarna

fortgå minst fyrtio veckor om året. I arbetsordningen föreskrives

bl. a. följande. Året indelas i tre sessioner. Vårsessionen omfattar tiden från

julferiernas slut till påskferiernas slut, d. v. s. från och med den första

måndagen efter nyårsdagen till och med den vecka som börjar med påskdagen,

sommarsessionen tiden från påskferiernas slut till semesterperiodens

slut, d. v. s. till och med 38 :e kalenderveckan under året, samt höstsessionen

liden från semesterperiodens slut till julferiernas slut. Ledamöterna

indelas till tjänstgöring å avdelning för session. Å avdelning skall

arbetet om möjligt så ordnas, att de mål, i vilka prövningstillstånd meddelats,

avgöras innan avdelningens sammansättning ändras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Den sålunda fastställda ordningen torde, som antytts, nödvändiggöra en

jämkning av bestämmelserna i lagrådslagen om tidpunkten för början av

tjänstgöringsperiod i lagrådet. Den 38:e kalenderveckan, semesterperiodens

sista vecka, slutar, beroende på med vilken veckodag året börjar, tidigast den

16 och senast den 23 september. Bibehålies nuvarande föreskrift att tjänstgöringen

för ett nytt lagråd skall börja den 1 september, måste sammansättningen

av en eller flera av högsta domstolens avdelningar ändras för de

sista 2—3 veckorna av sommarsessionen. Olägenheten av en dylik rubbning

skulle bli särskilt stor eftersom den komme att inträffa under sessionens

slutskede, då ett jämförelsevis stort antal huvudförhandlingar måste antagas

förekomma.

I fråga om regeringsrätten uppkomma ej motsvarande problem med hänsyn

till det sätt varpå dess arbete är ordnat.

När tjänstgöringsperiodens början år 1924 fastställdes till nu gällande datum

— den 1 september — berörde föredragande departementschefen (prop.

nr 122/1924) frågan om förhållandet mellan begynnelsedatum för tjänstgöringsperioden

och högsta domstolens semester samt erinrade därvid om

att vissa av högsta domstolens ledamöter åtnjöte semester under september.

Departementschefen förklarade sig emellertid ha anledning utgå från att

sådana anordningar kunde träffas att den av honom angivna förändringen

med avseende å tjänstgöringsperioden i lagrådet skulle kunna genomföras

utan större olägenhet i berörda hänseende. Det har också hittills varit möjligt

att nöjaktigt ordna tjänstgöringen genom att ledamöterna i högsta domstolen

i erforderlig utsträckning bytt tjänstgöring med varandra. Som jag

i det föregående påpekat kan denna utväg icke tillgripas sedan domstolens

avdelningar numera erhållit fast sammansättning.

Den enda möjligheten att nå en lösning synes därför vara att låta tjänstgöringsperioden

i lagrådet börja när semesterperioden i högsta domstolen

slutar. Detta skulle, som framgår av vad jag förut anfört, innebära att tjänstgöringsperioden

komme att börja omkring 2—3 veckor senare än enligt gällande

ordning.

Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra om att tjänstgöringsperioden

enligt lagens ursprungliga lydelse räknades från den 1 januari. Genom

lagändring 1920 bestämdes emellertid att perioden i stället skulle räknas

från den 1 oktober. Anledningen till ändringen angavs i den proposition, i

vilken ändringsförslaget framlades (nr 203/1920), vara att man ville undvika

den med den äldre ordningen förknippade, vartannat år uppkommande

olägenheten, att lagförslag, som under ett kalenderår granskats av lagrådet

och vid den året därefter följande lagtima riksdagen underkastats

ändringar, måste i sitt av riksdagen antagna skick underställas prövning

av ett lagråd med nya ledamöter.

Vid tillkomsten av nu gällande föreskrift anförde föredragande departementschefen

i förut nämnda proposition nr 122/1924 såvitt nu är i fråga

bl. a. följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

5

Då lagrådets tid under årets första månader och ofta långt fram på våren

måste tagas i anspråk för prövning av ett stort antal lagförslag, vilka skola

föreläggas den då samlade riksdagen, och omedelbart därefter lagrådet har

att verkställa sådan laggranskning, som föranledes av riksdagens från

Kungl. Maj :ts förslag avvikande beslut i vissa lagfrågor, följer härav, att

lagrådets arbete med vidlyftigare lagförslag måste väsentligen förläggas till

höstmånaderna. Det är då tydligen av vikt, att så lång tid som möjligt från

det lagrådet efter sommarledighetens slut återupptager sina sammanträden

kan utan alltför avsevärda avhrott användas för behandling av dylika mera

omfattande lagförslag. Under de år, då ombyte av lagråd skall äga rum, kan

svårighet uppstå att så ordna arbetet, att det avgående lagrådet under de

veckor, som vanligen återstå av tjänstgöringsperioden efter semesterns tilländagående,

kan avsluta redan påbörjade ärenden. Även om ett framskjutande

av ombytet icke av sådan anledning blir nödvändigt, förkortas dock

den tid, som av det tillträdande lagrådet kan anslås till en sammanhängande

behandling av ett större ärende. Från synpunkten att kunna på bästa sätt

tillvarataga lagrådets strängt anlitade arbetstid måste det därför betraktas

såsom önskvärt, att ombytet kan äga rum något tidigare än den 1 oktober.

För att det avgående lagrådets ledamöter skola kunna åtnjuta dem tillkommande

semester torde tidigare dag för ombytet än den 1 september icke

kunna ifrågakomma.

En förskjutning av tjänstgöringsperiodens början till 39:e kalenderveckan

skulle innebära att man i viss mån återginge till vad som gällde före

lagändringen 1924. Några egentliga olägenheter för arbetets planläggning

i lagrådet torde dock ej vara att befara härav. I detta sammanhang må

även nämnas att enligt föreliggande förslag till revision av riksdagens arbetsformer

propositionstiden för lagmotioner skall utökas till 90 dagar från

nuvarande 00. Därest nämnda förslag antages skulle lagrådets arbetsperiod

från tjänstgöringsperiodens början till propositionstidens utgång komma

att i motsvarande mån förlängas. Vad angår förhållandet mellan tjänstgöringsperioden

och lagrådsledamöternas semester, ha lagrådsledamöterna

under den lid, då tjänstgöringsperioden utgått med augusti månad, i regel

förlagt sin sommarsemester till periodens sista del. Det kan visserligen antagas

att ledamöterna med hänsyn till fördelarna av semester under högsommaren

icke skola vara benägna att så förskjuta sin semester att denna

slutar samtidigt med sommarsessionen i högsta domstolen. Till följd härav

skulle alltså lagrådet komma att vartannat år vara i tjänstgöring efter sommarsemestern

endast under en kortare tid, innan ombyte av ledamöter

sker. Det torde emellertid ej möta några svårigheter att förse lagrådet med

lämpligt arbetsmaterial för denna tid. Jag vill också erinra om att, därest

vid tjänstgöringsperiods utgång behandlingen av något ärende påbörjats

men ej hunnit avslutas, de avgående ledamöterna skola bestrida tjänstgöringen

i lagrådet, till dess ärendet blivit slutligen handlagt. Om med tilllämpning

härav ombytet av ledamöter blir något förskjutet, lärer delta ej

medföra några olägenheter, eftersom högsta domstolens avdelningar i början

av session kunna förväntas huvudsakligen vara sysselsatta med frågor

om prövningstillstånd och ansökningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 112.

På nu anförda skäl anser jag mig böra föreslå sådan ändring av 2 § i

lagrådslagen, att tjänstgöringsperioden i lagrådet skall räknas från den dag

höstsessionen i högsta domstolen börjar.

Jag vill i förevarande sammanhang upptaga ännu en fråga som berör

tjänstgöringsperioderna i lagrådet. Enligt 4 § lagrådslagen må, sedan under

en tjänstgöringsperiod justitieråd eller regeringsråd tjänstgjort minst ett

år i lagrådet, efter periodens slut justitieråd först efter två tjänstgöringsperioder

och regeringsråd först efter en tjänstgöringsperiod ånyo tjänstgöra

där. Stadgandet har, med bortseende från en väsentligen formell jämkning

1920, haft oförändrad lydelse sedan lagens tillkomst. Det har motiverats

med att det vore angeläget att tjänstgöringen i lagrådet icke genom en

upprepad indelning till sådan tjänstgöring för samma ledamot erhåller karaktär

av en fast befattning, skild från den dömande verksamheten. Av

stor vikt är också att laggranskningen sker under den nära kontakt med

lagskipningen i de båda högsta instanserna som en regelbunden växling

mellan tjänstgöringen i lagrådet och domstolarna medför. Emellertid kan

den nuvarande regeln, som är undantagslös, otvivelaktigt stundom medföra

vissa olägenheter såsom då formellt fristående men sakligt sett nära

sammanhängande lagstiftningsärenden måste föredragas i lagrådet under

en tidrymd som sträcker sig på ömse sidor om en tjänstgöringsperiods början.

I ett sådant läge skulle det kunna vara av stort värde, därest åtminstone

någon av det avgående lagrådets ledamöter kunde tagas i anspråk även

under den nya perioden, i synnerhet om han besitter särskild sakkunskap i

de ämnen lagstiftningsfrågorna beröra. Det kan också tänkas fall då det

skulle kunna vara betydelsefullt att för tjänstgöring i lagrådet under en

period, därunder ett större lagförslag kommer att av lagrådet granskas,

erhålla en ledamot med alldeles särskild sakkunskap på ifrågavarande område

utan hinder av att han nyligen tjänstgjort i lagrådet. Även i andra

fall kan det uppenbarligen vara av vikt att ledamot kan kvarstå under mer

än en period eller återväljas efter kortare tid än lagen nu medger.

Jag har, av skäl som nu anförts, ansett mig böra föreslå att från det i 4 §

lagrådslagen intagna stadgandet om förbud för justitieråd och regeringsråd

att efter tjänstgöring i lagrådet ånyo där tjänstgöra förrän efter viss tid

göres undantag för det fall att särskilda skäl föranleda till annat. Någon

närmare precisering i lagtexten av undantagsstadgandets innebörd torde ej

vara behövlig med hänsyn till att tillämpningen av stadgandet ligger i

högsta domstolens och regeringsrättens egen hand. Tydligt är emellertid att

stadgandet bör givas en ganska restriktiv tolkning. I

I enlighet med det anförda har jag låtit inom departementet upprätta förslag

till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 (nr

38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj :ts lagråd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 112.

7

Härefter hemställer föredraganden att lagrådets yttrande över nämnda

lagförslag, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Lars Nordvall. 1

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 5 mars

1948.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 4 mars 1948 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet

den 20 februari 1948, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den

26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsrådet B. F. Chr. Lassen.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bengt Larson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 112.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets

den 5 mars 1948 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 20 februari

1948 remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den

26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd.

Föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 112.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 ock 4 §§ lagen den 26 maj 1909 a1 i texten
  2. 1LU 1948:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 26 maj 1909 a1 i texten