Sök i Ratio Lex

Angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar i anslutning till järnvägarnas förstatligande

1948-03-05 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:116, Angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar i anslutning till järnvägarnas förstatligande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 116.

1

Nr 116.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

tjänste- och familjepensioneringen för personal vid

Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar

i anslutning till järnvägarnas förstatligande; given

Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om

reglering av tjänste- och familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas

och därmed samförvaltade järnvägar i anslutning till järnvägarnas

förstatligande samt anför därvid följande.

1 Bi haag till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 116.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 116

Inledning
Tjänste-

och familjepensioneringen för personal vid av staten övertagna

enskilda järnvägar har, såvitt angår personal med delaktighet i enskild pensionskassa,

reglerats genom beslut av 1945 och 1946 års riksdagar. Närmare

bestämmelser angående pensionsregleringen, vilken trädde i kraft den

1 juli 1945, finnas intagna i kungörelserna den 29 juni 1945 (nr 500) angående

reglering av pensionsförhållandena för vissa anställningshavare och

pensionärer vid statens järnvägar in. fl. samt den 30 juni 1947 (nr 768)

angående tillämpning av 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

samt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för

arbetare å vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

in. fl.

Beträffande personal, som vid ikraftträdandet var eller därefter i samband

med järnvägsövertagande övergått eller övergår i statens järnvägars

tjänst, innebär pensionsregleringen i huvudsak, att de statliga pensionsreglementena

— allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena samt 1942

års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare eller, vad angår

personal som innehar eller övergår till anställning vid statens järnvägar

den 1 juli 1947 eller senare, 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

samt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen

för arbetare — med vissa avvikelser skola tillämpas å personalen. Såsom

villkor härför gäller dock, att vederbörande pensionskassa överlåtit sin rörelse

på staten.

För det fall att nyssnämnda villkor beträffande någon pensionskassa icke

uppfylles, förblir förutvarande pensionsordning i stort sett gällande för den

i kassan delaktiga, av statens järnvägar övertagna personalen. Denna får då

kvarstå i vederbörande kassa och åtnjuta tjänste- och familjepensionsrätt

enligt kassans stadgar. Å de enligt dessa stadgar beräknade pensionerna

utgå dock vissa tilläggsförmåner av statsmedel, bland annat i form av s. k.

fyllnadspensioner till egenpensionerna.

Före järn vägsövertagandet avgången personal beröres i allmänhet ej av

pensionsregleringen. Dylik personal har förutsatts skola — vare sig överlåtelse

av kassans rörelse på staten kommit till stånd eller ej — för sig och

sina efterlevande bibehållas vid dem enligt kassans stadgar tillkommande

pensionsrätt. Vissa pensionsförhöjningar hava dock tillerkänts pensionstagarna.

Sålunda hava pensionstagarna från hittills överlåtna kassor erhållit

pensionsförhöjning med 10 procent. Vidare hava sådana pensionstagare

med mycket låga pensioner erhållit särskilda tillägg av statsmedel. Därjämte

hava kassapensionerna i förekommande fall höjts med belopp, motsvarande

av förutvarande enskilde arbetsgivare utfästa tilläggspensioner. Ytterligare

har s. k. dyrtidshjälp enligt särskilda bestämmelser, senast enligt kungörelsen

den 28 juni 1946 (nr 520) angående dyrtidshjälp åt vissa pensionärer

från av staten övertagna enskilda järnvägar in. fl., utgått å de enligt det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116

3

förestående förhöjda kassapensionerna. I fall, då vederbörande enskilda

järnvägsförvaltning till pensionstagarna utbetalat tilläggsförmåner, motsvarande

statliga dyrtidstillägg, med så stora belopp, att de sammanlagda tidigare

utgående pensionsförmånerna överstiga vad som skulle komma att utgå

på grund av pensionsregleringen, hava pensionstagarna för undvikande av

pensionsförsämring garanterats de tidigare förmånerna, i vilka förberörda

pensionsförhöjningar då ansetts inbegripna.

Vad angår i pensionskassa ej delaktig personal vid statsövertagna enskilda

järnvägar äro pensionsförhållandena för personal, som övertages av statens

järnvägar, reglerade genom bestämmelser i de statliga pensionsreglementena

samt tillämpningsföreskrifterna till dessa jämte i anslutning därtill av

Kungl. Maj :t meddelade särskilda beslut. I stort sett gäller, att berörda personal

blir underkastad bestämmelserna i nämnda reglementen med rätt att

som tjänstår för pension medräkna två tredjedelar av anställningstiden vid

den enskilda järnvägen. För övrig personal, huvudsakligen sådan som avgått

före järnvägsövertagandet, äro några statliga pensionsbestämmelser icke

meddelade. Förenämnda bestämmelser om dyrtidshjälp hava likväl varit

tillämpliga i fråga om de pensioner, som i vissa fall utgå till sådan personal

eller efterlevande till densamma på grund av anställning vid den övertagna

järnvägen.

I avseende å gällande bestämmelser angående pensionsförhållandena för

personal vid statsövertagna järnvägar må slutligen nämnas, att sådan personal

tillkommande, av statsmedel utgående pensioner, vilka icke utgå

enligt de från och med den 1 juli 1947 gällande statliga pensionsreglementena,

skola utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungörelsen den 30

juni 1947 (nr 657) angående omreglerad tjänste- och familjepension in. m.

Omregleringen innebär i stort sett, att pensioner, bestämda enligt äldre statliga

pensionsreglementen än de nyssnämnda, uppräknas till nivån för dessa

pensioner samt att pensioner, å vilka beräknas dyrtidshjälp, höjas med ungefär

10 procent.

Vid 1947 års riksdag hava efter förslag av Kungl. Maj :t beslut fattats om

statsförvärv av aktierna i de järnvägsbolag, vilka äga Bergslagernas och

därmed — av Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle, Bergslagernas

järnvägsaktiebolag & Co, (GDG) — samförvaltade järnvägar och biltrafikföretag.

Ifrågavarande järnvägar äro:

Bergslagernas järnvägar (BJ),

Gävle—Dala järnvägar (GDJ),

Södra Dalarnas järnväg (SDJ),

Lödöse—Lilla Edets järnväg (LLEJ),

Kil—Fryksdalens järnväg (KFJ),

Dal—Västra Värmlands järnväg (DVVJ) och

Dalslands järnväg (DJ).

Biltrafikföretagen äro:

GDG:s biltrafikaktiebolag,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

Trafikaktiebolaget Haglund & Larsson och

Aktiebolaget Göteborgs express & transport.

Samtliga nämnda järnvägar äro avsedda att även formellt övertagas av

staten från och med den 1 juli 1948.

Den 3 maj 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt 1943 års järnvägspensionsutredning

— vars huvudbetänkande lagts till grund för den av 1945 års riksdag

beslutade allmänna pensionsregleringen — att verkställa utredning och inkomma

med förslag angående reglering av tjänste- och familj epensioneringen

för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar i

anslutning till järnvägarnas förstatligande. Pensionsutredningen har den 9

december 1947 avgivit förslag i ämnet. Vid utredningens utlåtande äro

fogade förslag till överenskommelse dels mellan staten och Bergslagernas

järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening, dels

mellan staten och Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa,

understödsförening, dels ock mellan staten och styrelsen för Gävle—

Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrätlning, stiftelse. Ifrågavarande förslag

torde få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende (bilagorna A,

B och C).

Järnvägspensionsutredningens förslag.

I sitt utlåtande har järnvägspensionsutredningen till en början lämnat följ

ande redogörelse för de nuvarande pensionsför hållande na

för den i utlåtandet avsedda personalen.

Av personalen vid de av GDG förvaltade trafikföretagen hava praktiskt

taget samtliga ordinarie befattningshavare ävensom åtskilliga arbetare och

några extra befattningshavare fått sina pensionsförhållanden ordnade genom

delaktighet i enskild pensionskassa.

Pensioneringen av personalen vid BJ och LLEJ ombesörjes sålunda i huvudsak

av Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa

(BJ-kassan). Enstaka befattningshavare äro dock pensionsförsäkrade i f. d.

Enskilda järnvägarnes pensionskassa (EJ-kassan).

Personalen vid SDJ, KFJ, DVVJ och DJ är pensionsförsäkrad i EJ-kassan.

Vad GDJ beträffar är personal, anställd efter 1937 års utgång, ävenledes

pensionsförsäkrad i EJ-kassan. Av tidigare vid dessa järnvägar anställd personal

äro de, som anställts under åren 1899—1937 pensionsförsäkrade i

Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (GDJ-kassan).

Den före år 1899 anställda personalen, vilken numera är pensionerad,

är familjepensionsförsäkrad i sistnämnda kassa men uppbär egenpension

från en under år 1945 till stiftelse (GDJ-stiftelsen) ombildad, tidigare existerande

pensionskassa, benämnd Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning.

Av personalen vid GDG:s biltraf^aktiebolag äro förvaltningstjänstemän

och distriktsföreståndare anslutna till EJ-kassan. Några högre tjänstemän

äro pensionsförsäkrade i Svenska personalpensionskassan (SPP).

I en del fall utbetala järnvägsförvaltningarna fasta understöd eller pensionsförhöjningar

till kassapensionärerna. Under senare år hava förvalt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

5

ningarna därjämte till pensionärerna utbetalat betydande tilläggsförmåner

i form av tillfälliga pensionsbidrag.

Av den i pensionskassa ej delaktiga personalen äga vissa anställningshavare,

huvudsakligen arbetare, enligt beslut av vederbörande järnvägsförvaltning

komma i åtnjutande av pension eller understöd för sig själva och i

allmänhet även för sina efterlevande. Å dylika förmåner hava i regel utgått

tilläggsförmåner enligt samma grunder som i fråga om kassapensionerna. I

några fall har med bidrag av vederbörande järnvägsförvaltning verkställts

premieinbetalning till försäkringsanstalt för kapital- och livförsäkring. Åtskilliga

i pensionskassa ej delaktiga anställningshavare, huvudsakligen extra

befattningshavare och arbetare, sakna emellertid pensionsrätt.

Beträffande i samband med järnvägs förstatligandet

erforderliga pensionsreglerin g såtgärder har järnvägspensionsutredningen

anfört följande.

I pensionskassa ej delaktig personal. Av den i tjänst varande personalen

blir den, vilken övergår i tjänst hos statens järnvägar, behörigen tillgodosedd

i pensionshänseende genom att personalen i enlighet med vad i det föregående

angivits blir underkastad vederbörande statliga tjänstepensionsreglemente.

Vad åter angår den aktiva personal, som ej övertages av statens

järnvägar, torde staten sakna anledning att tillförsäkra den några pensionsförmåner.

För nu nämnda personalgruppers vidkommande torde därför särskilda

statliga pensionsregleringsåtgärder icke vara erforderliga i samband

med järnvägsförstatligandet.

I en del fall har den enskilda järnvägsförvaltningen tillerkänt personal,

som avgått eller kommer att hava avgått före det förutsatta järnvägsövertagandet,

efterlevande till sådan personal och efterlevande till tidigare avliden

personal pension eller därmed jämförligt understöd. Det torde få förutsättas

att de förpliktelser järnvägsförvaltningen sålunda iklätt sig komma

att övertagas av staten enligt den överenskommelse, som kan komma att

träffas angående järnvägsförvärvet.

Emellertid hava sådana pensions- och understödstagare, som i nästföregående

stycke avses och som tillhört tidigare övertagna järnvägar, enligt

intill den 1 juli 1947 gällande bestämmelser om dyrtidshjälp ägt rätt till

dylik förmån, för budgetåret 1946/47 enligt förutnämnda kungörelse nr

520/1946. Det synes skäligt att motsvarande pensions- och understödstagare

vid nu ifrågavarande järnvägar få åtnjuta enahanda förmån. För ändamålet

synes lämpligen kunna meddelas föreskrift om beräkning av dyrtidshjälp

enligt sagda kungörelse jämväl å pension eller understöd, avseende tid

efter utgången av budgetåret 1946/47. Om så sker, skulle pensionerna komma

att omregleras enligt kungörelsen nr 657/1947.

I det föregående omförmälda tillfälliga pensionsbidrag, för vilka närmare

redogörelse lämnas i motiveringen av förslaget till överenskommelse

med B,I-kassan, hava jämväl utbetalats till pensionstagare, som ej varit delägare

i pensionskassa. Då dessa pensionsbidrag i vissa fall överstiga de pensionsförhöjningar,

som genom den föreslagna dyrtidshjälpen och därav föranledd

omreglering av pensionerna skulle tillkomma pensionstagarna, synas

dessa skäligen böra erhålla garanti mot pensionsminskning genom föreskrift

om att dem efter järnvägsövertagandet tillkommande förmåner lägst

skola motsvara de förmåner de tidigare haft att påräkna. Sådan föreskrift

synes lämpligen böra intagas i överenskommelsen om järnvägsförvärvet. I

enlighet med vad pensionsutredningen i det följande föreslår beträffande

pensionstagarna från BJ-kassan synes garantien böra gälla allenast för lid,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

KuntjI. Maj:ts proposition nr 116.

då rörligt tillägg å pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

utgår med lägst sex procent samt avse pensionsförmånerna under år

1946.

I SPP delaktiga anställningshavare. I SPP pensionsförsäkrad personal bibehålies

i allmänhet vid pensionsrätt enligt kassans stadgar. För i kassan

delaktig antällningshavare, vilken övergår i statens järnvägars tjänst och

erhåller i vederbörande statliga tjänstepensionsreglemente avsedd anställning

före i kungörelsen nr 500/1945 angiven pensionsålder, gäller emellertid

enligt sagda kungörelse, att anställningshavaren, därest han så önskar, blir

underkastad det statliga tjänstepensionsreglementet, dock under villkor, att

han på järnvägsstyrelsen överlåtit sin rätt på grund av delaktigheten i

SPP.

Enligt nyssnämnda kungörelse utgå emellertid vissa tilläggsförmåner av

statsmedel å pension från SPP, som tillkommer anställningshavare, vilken

erhållit i statligt tjänstepensionsreglemente avsedd anställning, samt sådan

anställningshavares efterlevande. Sålunda äger anställningshavare, som haft

möjlighet att bli underkastad statligt tjänstepensionsreglemente men avstått

därifrån, att åtnjuta fyllnadspension till egenpension — dock under

förutsättning att särskild bestämmelse om rätt till sådan pension blivit

meddelad — samt efterlevande till honom dyrtidstillägg in. in. å familjepensionen,

under det att anställningshavare, för vilken sådan möjlighet icke

förelegat, har att påräkna dyrtidstillägg in. in. å såväl den honom som hans

efterlevande tillkommande SPP-pensionen.

Någon ändring av nu berörda anställningshavare enligt gällande av statsmakterna

nyligen fastslagna grunder tillkommande pensionsförmåner synes

icke motiverad i förevarande fall. Dock torde föreskrift om rätt till fyllnadspension

i förekommande fall böra meddelas, förslagsvis i överenskommelsen

angående järnvägsförvärvet.

Å från fristående kassa (SPP) utgående pension, som tillkommer sådan

förutvarande anställningshavare vid statsövertagen järnväg, vilken icke innehaft

i statligt tjänstepensionsreglemente avsedd anställning, samt efterlevande

till dylik anställningshavare eller till anställningshavare, som avlidit

före järnvägsövertagandet, har enligt före den 1 juli 1947 gällande

bestämmelser utgått dyrtidshjälp. Enahanda förmån synes böra tillkomma

motsvarande pensionärer vid nu ifrågavarande järnvägar.

Jämväl pensionstagarna från SPP synas böra erhålla liknande garanti

mot minskning av de förmåner de tidigare haft att påräkna, som i det

föregående föreslagits i fråga om i pensionskassa ej delaktig personal.

Slutligen må i fråga om pensioner från SPP framhållas, att någon omreglering

enligt kungörelsen nr 657/1947 icke synes kunna ifrågakomma, enär

dylika pensioner icke utgå av statsmedel. Emellertid utgår för närvarande

ej någon SPP-pension på grund av anställning vid ifrågavarande järnvägar

och vad angår i SPP delaktiga anställningshavare vid järnvägarna synes

kunna antagas, att de komma att anmäla sig önska bliva underkastade de

statliga pensionsreglementena.

/ EJ-kassan delaktig personal. En betydande del av personalen vid ifrågavarande

järnvägar är pensionsförsäkrad i EJ-kassan, vilken överlåtit sin

rörelse på staten från och med den 1 juli 1945. För denna personal äro

pensionsförhållandena i huvudsak redan reglerade genom bestämmelserna

i kungörelsen nr 500/1945 samt i den med kassan träffade överenskommelsen

om överlåtelse av dess rörelse på staten. Enligt dessa bestämmelser

gäller i fråga om anställningshavare, vilken erhållit i vederbörande statliga

tjänstepensionsreglemente avsedd anställning vid statens järnvägar före den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

7

i sagda kungörelse angivna pensionsåldern, att de statliga tjänste- och familjepensionsreglementena

bliva tillämpliga å anställningshavaren respektive

hans efterlevande, dock ej för det fall, att anställningshavaren anmält sig

önska bibehålla pensionsrätt enligt kassans reglemente. Eljest skall i avseende

å personalens rättigheter och skyldigheter kassans reglemente i til 1- lämpliga delar i huvudsak äga tillämpning. Samtliga kassapensioner skola

emellertid ökas med 10 procent. Tilläggsförmåner av statsmedel i form av

dyrtidsti 1 lägg m. in. skola vidare utgå å egenpensioner, tillkommande av

statens järnvägar övertagna anställningshavare, som ej erhållit i vederbörande

tjänstepensionsreglemente avsedd anställning före pensionsåldern,

samt å familjepensioner, tillkommande efterlevande till dylika delägare. A

mycket låga pensioner — egenpension understigande 1 800 kronor och pension

till änka ensam understigande 1 200 kronor — utgå särskilda tillägg

av statsmedel med i allmänhet 100 kronor för år. Någon ändring av här berörda

bestämmelser i samband med övertagande av nu ifrågavarande järn
-

vägar synes ej påkallad.

Emellertid torde den i EJ-kassan delaktiga personal, vilken ej blir underkastad

statliga pensionsreglementen, böra i likhet med vad som föreslagits

i fråga om i pensionskassa ej delaktig personal för sig och sina efterlevande

erhålla rätt till dvrtidshjälp enligt i kungörelsen nr 520/1946 angivna förutsättningar

och grunder samt garanti för att järnvägsövertagandet ej medför

försämring av pensionsförmånerna. Rätten till dvrtidshjälp skulle medföra

omreglering av pensionerna enligt kungörelsen nr 657/1947.

I BJ- och GDJ-kcissorna delaktig personal. För denna personal skulle,

därest kassorna ej överlåtas till staten, den för sådant fall i kungörelsen

nr 500/1945 fastställda pensionsordningen bliva automatiskt gällande.

Denna pensionsordning är emellertid förenad med betydande, av pensionsutredningen

i dess betänkande den 28 november 1944 närmare belysta

olägenheter för såväl statsverket som den i kassorna delaktiga personalen.

Motsvarande olägenheter vidlåda icke den pensionsordning, som enligt bestämmelserna

i sagda kungörelse skall bliva gällande, därest kassorna

överlåtas till staten. Pensionsutredningen har därför i samförstånd med

representanter för kassorna utgått från att, i enlighet med vad i berörda

kungörelse i första hand förutsatts, sådan överlåtelse skall komma till

stånd och att härför erforderliga överenskommelser skola traftas mellan

staten och kassorna. Dessa överenskommelser böra uppenbarligen i tdllämpliga

delar utformas i överensstämmelse med de i kungörelsen meddelade

bestämmelserna. Om dvlika överenskommelser traffas bliva, bortsett

från viss komplettering av de i 7 § kungörelsen i avseende^ a övertagna

kassor meddelade särskilda bestämmelserna samt i det föregående lfragasatt

föreskrift om beräkning av dvrtidshjälp, ytterligare åtgärder för reglering

av pensionsförhållandena för den i BJ- och GDJ-kassorna delaktiga

personalen icke erforderliga.

Vid förhandlingar, som pensionsutredningen fört med representanter för

de båda kassorna i syfte att få till stånd preliminära överenskommelser om

överlåtelse av kassorna till staten, hava nämnda representanter såsom villkor

för träffande av dylika överenskommelser krävt, att vissa önskemål,

vilka pensionsutredningen funnit sig icke kunna godtaga, bleve genom överenskommelsen

tillgodosedda. Vid sådant förhållande hava några preliminära

överenskommelser icke kunnat träffas. De förut omförmälda förslag

till överenskommelser mellan staten, å ena sidan, och Bergslagernas jäi nvägars

pensions- samt iinke- och pupillkassa ävensom Gävle Dala jäin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

vägars pensions- samt änke- och pupillkassa, å andra sidan, som framlagts

av järnvägspensionsutredningen (bil. A och B), äro sålunda icke godkända

av kassornas representanter. De av kassarepresentanterna framförda önskemålen

framgå dels av en av BJ-kassans representanter till pensionsutredningen

ingiven, till chefen för finansdepartementet ställd skrivelse, dels

ock av en av GDJ-kassans representanter till pensionsutredningen ställd

skrivelse.

I fråga om pensionsregleringsåtgärder, som i samband med järnvägsförstatligandet

vore erforderliga beträffande personal med egenpension från

GDJ-stiftelsen har järnvägspensionsutredningen anfört följande.

I fråga om denna personal har Gävle—Dala järnvägsaktiebolag garanterat

densamma enligt stiftelsens stadgar tillkommande pensioner. Denna

garanti lärer få förutsättas komma att övertagas av staten i samband med

järnvägsförstatligandet. Enligt stadgarna skall stiftelsen därvid upplösas och

dess tillgångar överlämnas till statsverket. Rörande statens övertagande av

stiftelsen synes lämpligen böra mellan staten och stiftelsens styrelse träffas

särskild överenskommelse, innefattande bestämmelser om de pensionsförmåner,

som efter övertagandet skola tillkomma pensionstagarna. Förslag

till sådan överenskommelse har uppgjorts (förenämnda bil. C).

Järnvägspensionsutredningen har därefter lämnat en redogörelse för

BJ- och GDJ-kassornas ställning ävensom rörande innebörden

av vissa av de i förslagen till överenskommelser

intagna föreskrifterna. De av BJ-kassans representanter

framförda önskemålen framgå av utredningens motivering under

1 § samt 4 § 1 och 5 punkterna i förslaget till överenskommelse med BJkassan,

under det att de önskemål, som uttalats av representanterna för

GDJ-kassan, framgå av pensionsutredningens redogörelse i avseende å sistnämnda

kassa. Järnvägspensionsutredningens utlåtande, i vad det innefattar

nu avsedda redogörelser, är av följande innehåll.

Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening.

Kassan har till ändamål att bereda pensioner åt personal vid Bergslagernas

järnvägsaktiebolags järnväg samt åt efterlevande till dylik personal.

Såsom delägare i kassan kvarstå emellertid vissa tidigare av statens järnvägar

i samband med centralisering av bangårdsförhållandena i Göteborg

övertagna befattningshavare ävensom enstaka, i annan enskild järnvägs

tjänst övergångna befattningshavare.

Vid 1946 års utgång utgjorde antalet i tjänst varande delägare 2 130,

antalet egenpensionärer 538 och antalet familjepensionärer 362. Kapitalbehållningen

var vid samma tidpunkt bokförd till omkring 43 358 000 kronor.

Under år 1946 utgjorde i avjämnade belopp delägarnas bidrag 505 000

kronor, bolagets bidrag 614 000 kronor, ränteinkomsterna 1 536 000 kronor,

diverse inkomster 49 000 kronor samt utbetalade pensioner 1 541 000

kronor, därav 1 189 000 kronor för egenpensioner och 352 000 kronor för

familj epensioner.

Den senast verkställda försäkringstekniska utredningen rörande kassans

ställning, vilken utredning avsåg att utgöra underlag lör kassans inordnande

under 1938 års lag om understödsföreningar, gällde förhållandena vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 116.

9

1943 års utgång. Utredningen baserades i första hand på s. k. säkra beräkningsgrunder,

innefattande bland annat en räntefot av 3 procent. Enligt

densamma utgjorde i ungefärliga tal värdena av pensionsförpliktelserna

56 650 000 kronor (därav 40 230 000 kronor för i tjänst varande delägare

och 16 420 000 kronor för pensionärer), av de på dessa förpliktelser belöpande

omkostnaderna 170 000 kronor samt av framtida avgifter från bolaget

och delägarna 10 870 000 kronor. Kapitalbehållningen upptogs till bokförda

värdet, omkring 39 570 000 kronor. Utredningen utvisade alltså en

brist av omkring (56 650 000 -|- 170 000 — 10 870 000 — 39 570 000 ==)

6 380 000 kronor.

Denna brist antogs emellertid kunna till en del uppvägas av vissa dolda

tillgångar (övervärden å obligationer och aktier, framtida överräntor in. in.),

vilka uppskattades till sammanlagt omkring 3 220 000 kronor. Bristen skulle

därvid nedgå till omkring (6 380 000 — 3 220 000 =) 3 160 000 kronor. En

mindre del därav antogs kunna amorteras genom framtida diverse inkomster

under förutsättning, att garanti för dylika inkomster ställdes.

I utredningen ifrågasattes vissa för övergång till 1938 års understödsföreningslag

erforderliga konsolideringsåtgärder, såsom avgiftsförhöjning, av

bolaget garanterad ränteavkastning efter 3’/- procent samt garanti för diverse

inkomster till visst belopp. Dylika åtgärder hava hittills dock icke

vidtagits, varför kassan icke kunnat vinna förklaring av tillsyningsmvndigheten,

att dess stadgar stå i överensstämmelse med föreskrifterna i lagen

och äro betryggande för delägarna och övriga understödsberättigade.

Kassan har emellertid erhållit anstånd tillsvidare till den 1 juli 1948 med

ingivande av ansökan om dylik, för rörelsens fortsättande erforderlig förklaring.

Vid bedömande av kassans ställning under förutsättning att dess rörelse

överlåtes på staten synes man emellertid, såsom skett i fråga om tidigare

av staten övertagna järnvägspensionskassor, skäligen böra räkna med eu

räntefot av 37= procent samt bortse från omkostnader.

Förberörda försäkringstekniska utredning innefattade jämväl beräkning

efter 37- procent av värdena av pensionsförpliktelserna och de framtida

avgifterna. Enligt denna beräkning utgjorde vid 1943 års utgång värdet av

pensionsförpliktelserna omkring 52 200 000 kronor (därav 36 440 000 kronor

för i tjänst varande delägare och 15 760 000 kronor för^pensionärer)

och värdet av framtida avgifter omkring 10 460 000 kronor. Då tillgångarna

upptogos till bokförda värdet, omkring 39 570 000 kronor, beräknades en

brist av omkring (52 200 000 — 10 460 000 — 39 570 000 =) 2 170 000 kronor

föreligga. För amortering av denna brist beräknades kunna tagas i anspråk

dolda tillgångar till ett uppskattat sammanlagt värde av omkring

2 050 000 kronor. Därigenom skulle bristen bliva praktiskt taget täckt.

Då medelräntan å kassans behållning under tiden efter 1943 års utgång

något, om än obetydligt, överstigit 3 7- procent och under sagda tid tillkomna

pensionsförpliktelser kunna antagas hava blivit i huvudsak täckta genom

värdet av de å dem belöpande avgifterna, synes man kunna räkna med att

ställningen sedermera icke undergått någon mera väsentlig förändring.

Det har därför synts försvarligt att vid bedömande av kassans nuvarande

ställning under förutsättning att rörelsen överlåtes på sluten och av de ekonomiska

konsekvenserna för staten av ett övertagande under den närmaste

tiden av rörelsen utgå från ovannämnda, på 3 ''/. procents räntefot grundade

beräkningsresultat.

De vid 1943 års utgång bokförda värdena ä kassans tillgångar synas dock

numera böra uppräknas, detta bland annat med hänsyn till förändringarna

i marknadsläget efter nämnda tidpunkt. Pensionsutredningen har därför

ansett sig böra företaga en särskild uppskattning av berörda tillgångar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

Vad till en början angår de vid 1943 års utgång av kassan innehavda

obligationerna, vilka voro bokförda till omkring 18 284 000 kronor, synas

de skäligen böra upptagas till nuvarande marknadsvärdet eller, såvitt angår

sedermera inlösta obligationer, till nominella värdet. Det enligt dessa grunder

uppskattade obligationsvärdet utgör 18 385 000 kronor eller 101 000 kronor

mer än det bokförda.

Värdet av aktier — i Gävle—Dala och Bergslagernas järnvägsaktiebolag

— synes kunna upptagas till det belopp, motsvarande 318 respektive 551

kronor per aktie, som kassan enligt avtal haft att utfå. Aktievärdet blir därvid

2 394 000 kronor, vilket belopp överstiger det bokförda värdet, omkring

756 000 kronor, med omkring 1 638 000 kronor.

Såsom tillgång utöver bokförda värdet bör även upptagas värdet av upplupna,

till betalning ej förfallna obligationsräntor, omkring 287 000 kronor.

Vidare synes berättigat att såsom tillgång räkna med det på pensionsförpliktelserna

belöpande värdet av kassan stadgeenligt tillkommande diverse

inkomster. Utgår man från att dessa inkomster framdeles skulle årligen

influtit med belopp, motsvarande medeltalet under femårsperioden 1941—45

eller med 45 961 kronor, skulle ifrågavarande inkomster efter 3 V, procent

representera ett kapitalvärde av omkring 1 285 000 kronor. Härav kan emellertid

endast en mindre del eller omkring 460 000 kronor anses belöpa på

ifrågavarande pensionsförpliktelser.

I fråga om övriga tillgångar, huvudsakligen reverslån, synes det bokförda

värdet, vilket var lika med det nominella, kunna godtagas.

Vid värdering av tillgångarna i enlighet med vad nu sagts skulle dessa,

dolda tillgångar däri inbegripna, hava uppskattats till (39 572 000 -f 101 000

-(- 1 638 000 -j- 287 000 460 000 =) 42 058 000 kronor. Detta skulle inne
bära,

att man vid ett statsövertagande av kassans rörelse skulle kunna räkna

med ett överskott av omkring (42 058 000 -j- 10 460 000 — 52 200 000 =)

318 000 kronor. I betraktande härav synes man — om än med en viss tvekan

med hänsyn till bland annat de vid beräkningarna tillämpade gynnsamma

beräkningsgrunderna — kunna göra gällande, att ett statsövertagande

av kassans rörelse kan ske utan förlust för staten.

Bestämmelserna i den föreslagna överenskommelsen ansluta sig i tillämpliga

delar till föreskrifterna i kungörelsen nr 500/1945 och torde därför icke

kräva närmare motivering. Rörande nedan angivna bestämmelser må dock

anföras följande.

1 §•

Här har föreslagits, att kassan skall överlåta sin rörelse på staten från

och med den 1 juli 1948, då staten antagits komma att övertaga bolagets

järnvägar. Regleringen av pensionsförhållandena för personalen vid järnvägarna

har förutsatts skola träda i kraft vid samma tidpunkt.

Kassans representanter hava emellertid påyrkat, att kassan skall anses

hava övertagits av staten från och med den 1 juli 1947, då staten förvärvade

aktiemajoriteten i bolaget, samt att den föreslagna pensionsregleringen

såsom en följd därav skall givas retroaktiv tillämpning från och med samma

dag. I första hand synas kassarepresentanterna hava åsyftat sådan tilllämpning

i fråga om delägare, som avgått under tiden 1 juli 1947—30 juni

1948. De torde emellertid härjämte hava avsett retroaktiv tillämpning av

pensionsregleringen jämväl i fråga om före den 1 juli 1947 pensionerad

personal.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

I avseende å det sålunda framställda kravet får pensionsutredningen till

eu början framhålla, att ett tillgodoseende av detsamma skulle innebära en

principiell avvikelse från de av statsmakterna för pensionering av personal

vid statsövertagna järnvägar fastställda grunderna och från vad i överensstämmelse

med dessa grunder blivit gällande för personal vid tidigare statsövertagna

järnvägsföretag, bland andra även sådana — Stockholm—Västerås—Bergslagens

och Nässjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag — där staten

liksom i fråga om Bergslagernas järnvägsaktiebolag förvärvat aktiemajoriteten

före järnvägsövertagandet. Vad nu sagts gäller även för det

fall, att staten skulle hava direkt övertagit BJ från och med den 1 juli

1947. Därvid skulle nämligen personalen liksom vid tidigare järnvägsövertaganden

helt visst icke blivit uppförd å statens järnvägars stat förrän avsevärt

senare. Då motsvarande förhållande tidigare förelegat (Halmstad—

Nässjö järnvägar), har med kassaöverlåtelse och pensionsreglering fått anstå

till den tidpunkt efter järnvägsövertagandet, då uppförande å sådan stat

skett. Kassarepresentanternas yrkande går sålunda ut på att statsmakterna

skola bereda personal med delaktighet i BJ-kassan förmånligare pensionsvillkor

än de, som personal tillhörande tidigare övertagna kassor erhållit.

Detta är enligt pensionsutredningens mening så mycket mindre motiverat

som de pensionsförmåner, vilka tillkommo sistnämnda personal, i allmänhet

voro väsentligt lägre än de, som den i BJ-kassan delaktiga personalen

enligt nu gällande pensioneringsgrunder har att påräkna.

Vidare skulle en retroaktiv tillämpning av pensionsregleringen medföra

särskilda pensioneringskostnader för staten, något som särskilt i nuvarande

finansiella läge torde böra undvikas. Därjämte skulle ett bifall till yrkandet

om sådan tillämpning kunna medföra konsekvenser i form av framställningar

från pensionstagare från tidigare överlåtna kassor om att få

åtnjuta motsvarande förmån.

Härtill kommer att en retroaktiv tillämpning av pensionsregleringen skulle

vara förenad med åtskilliga svårigheter av pensionsteknisk art. I sådant

hänseende må bland annat framhållas, att det i fråga om under tiden 1 juli

1947—30 juni 1948 efter avgång från enskild tjänst pensionerad personal,

vilken skulle efter eget val erhålla pension, beräknad antingen enligt kassans

stadgar eller enligt vederbörande statliga pensionsreglemente, i en del

fall konime att ställa sig vanskligt att avgöra, efter vilken lönegrad pension

av sistnämnt slag skall bestämmas, samt att regleringen av de pensionsförmåner,

som under berörda tid skulle tillkomma före den 1 juli 1947 pensionerad

personal, konime att kräva komplicerade särbestämmelser angående

rätt till dyrtidshjälp och omreglering av pensionerna in. in.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har pensionsutredningen funnit sig

icke kunna biträda det av kassarepresentanterna framställda kravet på

retroaktiv tillämpning av pensionsregleringen.

2 §.

Jämlikt § 1 mom. 1 tredje stycket kassans stadgar hava vissa delägare

i kassan tidigare övergått i statens järnvägars tjänst i anledning av centralisering

av bangårdsförhållandena i Göteborg och därefter kvarstått som

delägare. De hava förut haft att påräkna fyllnadspension till egenpension

samt dyrtidstillägg in. in. å pension till efterlevande. Enligt kungörelsen

nr 500/1945 skola de av dessa delägare, vilka vid statens övertagande av kassans

rörelse innehava i de statliga Ijänstepensionsreglementena avsedda

anställningar, i pensionshänseendc likställas med de delägare, vilka i samband

med järnvägsövertagandet erhålla dylika anställningar. Detta har synts

böra angivas jämväl i överenskommelsen med kassan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

3 § 1 punkten.

Vid föregående järnvägsövertaganden hava vissa av statens järnvägar

övertagna, på aktiv stat där uppförda kassadelägare, vilkas avlöningsförmåner

vid den enskilda järnvägen överstigit avlöningsförmånerna enligt gällande

avlöningsreglemente i den befattning vederbörande erhållit, berättigats

att åtnjuta personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan berörda

avlöningsförmåner. Lönetillägget har dock i förekommande fall begränsats

så att de sammanlagda avlöningsförmånerna icke överstigit slutavlöningen

i den lönegrad, som för varje till sådant tillägg berättigad tjänsteman

särskilt angivits i överenskommelsen angående järnvägsförvärvet.

I 2 § 2 punkten kungörelsen nr 500/1945 föreskrives att därest tjänsteman

berättigats erhålla personligt lönetillägg högst med sådant belopp, att

de sammanlagda löneförmånerna motsvara slutavlöningen i en lönegrad,

för vilken tjänstepensionsunderlaget är högre än för den lönegrad, vartill

tjänstemannens befattning hör, skall tjänstemannen i fråga om tjänstepensionsunderlag

icke hänföras till lägre lönegrad än den, efter vilken avlöning

sålunda må åtnjutas.

Sedan numera nettolönesystemet tillämpas inom statsförvaltningen synes

det i förevarande fall och i nuvarande läge ovisst enligt vilka grunder det

personliga lönetillägget kan komma att bestämmas. Det vill synas som om

hänsyn därvid borde tagas till bland annat storleken av de kassapensionsavgifter

vederbörande haft att erlägga före järnvägsövertagandet. Med hänsyn

till de särskilt höga löner enstaka tjänstemän åtnjutit under anställning

vid den enskilda järnvägen synes det vidare ej uteslutet, att lönetilllägget

för en eller annan tjänsteman kan komma att, utan angivande av

särskild lönegrad, bestämmas till så högt belopp, att en tillämpning av

ovan angivna bestämmelse angående tjänstepensionsunderlagets storlek —

där sådan tillämpning överhuvudtaget kan ske — skulle leda till ett underlag,

som icke står i rimligt förhållande till det underlag, som gäller för den

lönegrad, till vilken tjänstemannens befattning hör.

I betraktande av nu anförda omständigheter har pensionsutredningen ansett,

att den lönegrad, till vilken tjänsteman med personligt lönetillägg

skall hänföras i fråga om pensionsunderlag, bör bestämmas i överenskommelsen

om järnvägsförvärvet i samband med fastställande av lönetillägget.

Då en sådan anordning emellertid skulle innebära en avvikelse från

stadgandet i 2 § 2 punkten kungörelsen nr 500/1945, synes nämnda stadgande

böra kompletteras med en föreskrift om att detsamma skall äga tilllämpning

allenast där annat ej särskilt avtalats.

3 § 6 punkten första stycket.

Den i detta stycke intagna bestämmelsen är föranledd av att enligt § 3 a)

kassans stadgar för erhållande av pension, motsvarande sjukpension enligt

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare, icke kräves viss tids delaktighet

i kassan i fall, då arbetsoförmågan förorsakats av annan i arbetet

ådragen sjukdom än yrkessjukdom.

4 § 1 punkten.

Här äro intagna bestämmelser angående de fasta pensionstillägg, som föreslagits

skola utgå å de med tillämpning av kassans stadgar beräknade

pensionerna. Dessa bestämmelser avse dock ej de fall, då förutsättningar

förelegat för tillämpning av de statliga pensionsreglementena men delägare

frivilligt kvarstår vid pensionsrätt enligt kassans stadgar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

Såsom i det föregående angivits hava enligt stadgarna för tidigare övertagna

kassor beräknade pensioner höjts med It) procent. Ursprungligen

medgavs sådan förhöjning allenast i fråga om EJ-kassan och SWB-kassan.

Medgivandet var därvid föranlett av att för vardera av de båda kassorna

överskott beräknats uppkomma på den övertagna rörelsen och att vad av

överskottet belöpte på pensionstagarna kunde antagas i huvudsak förslå till

täckande av kostnaderna för pensionsförhöjningen. Sedermera har emellertid

enahanda förhöjning tillerkänts pensionstagarna från övriga övertagna

kassor, oaktat beträffande dem något överskott på den övertagna rörelsen

icke kunnat antagas uppkomma. Såsom skäl härför angavs, att pensionsbeloppen

voro jämförelsevis små i förhållande till pensionsförmånerna för

motsvarande personal i statens tjänst. Vid frågans behandling vid höstsessionen

1945 framhöll dock riksdagen, att förhöjningen vad sistnämnda kassor

beträffar var ägnad att ingiva betänkligheter ur kostnadssynpunkt.

Av den lämnade redogörelsen för kassans ekonomiska ställning framgår,

att det överskott, som i förevarande fall kan beräknas uppkomma å den övertagna

rörelsen, icke uppgår till mer än omkring 318 000 kronor. Detta överskott

är, bortsett från dess realitet, uppenbarligen icke av den storlek, att

på grundval av detsamma någon förhöjning av kassapensionerna kan ifrågakomma.

Överskottet motsvarar nämligen allenast omkring 0,6 procent av

pensionsförpliktelserna till delägare och pensionstagare.

Kassans representanter hava gjort gällande, att bolaget vid bestämmandet

av köpeskillingen för aktierna i detsamma debiterats ett belopp av 2 300 000

kronor, enligt uppgift motsvarande den kapitalbrist, som enligt en år 1943

företagen, på 3 procents förräntning baserad försäkringsteknisk undersökning

av kassans ställning beräknats föreligga inom kassan, samt att man

bör räkna med sagda belopp jämte vissa andra antagna värden, uppskattade

till (4 083 000 — 2 300 000 =) 1 783 000 kronor, som en för förhöjning av

kassapensionerna disponibel tillgång. I anslutning därtill hava de yrkat, att

dessa pensioner skola höjas med 10 procent. I avseende härå må framhållas,

alt den åsyftade försäkringstekniska undersökningen torde vara den i det

föregående omnämnda, ställningen vid 1943 års utgång avseende utredningen,

vilken färdigställdes år 1945 och utvisade en väsentligt större brist än

2 300 000 kronor, alt av det till 1 285 000 kronor uppskattade kapitaliserade

värdet av diverse inkomster endast en mindre del kan anses belöpa på nuvarande

personalbestånd samt att de utöver det bolaget debiterade beloppet

åberopade värdena av pensionsutredningen medräknats som tillgångar för

kassan vid den på 3 V» procents räntefot baserade kalkyl, som lett till förenämnda

överskott av 318 000 kronor. Om kassarepresentanternas motivering

godtoges, skulle man alltså icke kunna räkna med större överskott än

(2 300 000 -j- 318 000 =) 2 618 000 kronor. Bortsett från att detta belopp

icke motsvarar mer än omkring 5 procent av pensionsförpliktelserna och

sålunda ej förslår till täckande av kostnaderna för 10 procents pensionsförhöjning,

har pensionsutredningen ej kunnat godtaga kassarepresentanternas

argumentering. Kassan, som är en fristående ekonomisk enhet, har

nämligen icke tillgodoförts det bolaget debiterade beloppet och något förbehåll

om dess användning till förmån för kassadelägarna synes ej hava gjorts.

Vid nu angivna förhållande synes någon 10-procents förhöjning av de

pensioner, som skulle komma att beräknas enligt kassans stadgar, icke böra

ifrågakomma med mindre kassapensionsförmånerna även i förevarande fall

äro sä låga i förhållande lill de statliga pensionsförmåner, med vilka pensionerna

från tidigare övertagna kassor utan disponibla överskottsmedel

jämfördes, att det kan anses skäligt att medgiva dylik förhöjning oaktat

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

den därav föranledda kostnaden, vilken — bortsett från automatisk höjning

av de statliga tilläggen — under första året skulle uppgå till omkring 170 000

kronor och vars kapitalvärde utgör omkring 1,7 miljoner kronor.

De statliga pensionsförmåner, med vilka jämförelse tidigare skedde, voro

de närmast före den 1 juli 1947 gällande. Av nedanstående tabeller framgår,

hur motsvarande jämförelse i avseende å de med hel pension förenade förmånerna

utfaller i fråga om vissa i BJ-kassan delaktiga befattningshavare

med nu gällande delaktighetsbelopp. De tilläggsförmåner vilka ingå i förmånerna

utgöras i fråga om kassapensionerna av de av järnvägslörvaltningen

under år 1946 utbetalade tillfälliga pensionsbidragen och i fråga om de

statliga pensionerna av de under samma år utgående rörliga tilläggen och

kristilläggen.

Befattning

Tjänstepensionsförmåner

Änkepensionsförmåner

Grundbelopp

Grundbelopp

jämte tillägg

Grundbelopp

Grundbelopp

jämte tillägg

Kassan

Staten

Kassan

Staten

Kassan

Staten

Kassan

Staten

Stationskarl...........

1848

2184

2 456

2 861

809

960

1 244

1257

Konduktör............

2 480

2 484

3193

3 254

1085

1 056

1 566

1383

Stationsskrivare.......

3 960

3 768

4 920

4 936

1733

1548

2 322

2 027

Stationsförest. kl. 1. . ..

5 840

6 036

7 040

7 896

2 555

2 340

3 280

3 065

Förste trafikinspektör..

9152

7 020

10 352

8 880

4 004

2 640

4 971

3 458

Jämförelsen torde få anses utvisa att kassapensionsförmånerna svårligen

kunna anses särskilt låga i förhållande till motsvarande statliga pensionsförmåner.

I varje fall åtnjuta pensionstagarna från BJ-kassan väsentligt

högre pensionsförmåner än de, som tillkommit pensionstagare från tidigare

övertagna kassor. Ett medgivande i förevarande fall av 10 procents pensionsförhöjning

skulle därför medföra, att sådana pensionstagare från BJkassan,

vilka icke varit i statens tjänst, skulle genom statens försorg och

på dess bekostnad erhålla en förmånligare ställning i pensionshänseende än

motsvarande pensionstagare från andra statsövertagna kassor. Ett sådant

medgivande kan befaras komma att föranleda anspråk från sistnämnda pensionstagare

på att genom ytterligare pensionsförhöjning bliva jämställda

med BJ-kassans pensionstagare. I betraktande härav och med hänsyn till

kostnaderna finner sig pensionsutredningen icke kunna tillstyrka att medgivande

av 10 procents pensionsförhöjning lämnas i fråga om de pensioner,

som skulle komma att beräknas enligt BJ-kassans stadgar.

Järnvägsbolagets styrelse har enligt ett flertal särskilda beslut utfäst sig

att till vissa äldre pensionstagare med jämförelsevis låga pensioner utbetala

pensionsförhöjningar, vilka ha karaktär av fasta pensionstillägg. Dessa i a)

avsedda tillägg torde, liksom fallet varit beträffande motsvarande tilläggsförmåner

till pensioner från tidigare övertagna pensionskassor, böra få utgå

även sedan staten övertagit BJ-kassan.

Enligt beslut av 1946 års riksdag utgå särskilda tillägg av statsmedel med

i allmänhet 100 kronor å sådana pensioner från hittills övertagna kassor,

vilka tillsammans med ifrågakommande fasta pensionstillägg för år räknat

understiga i fråga om tjänstepension 1 800 kronor och i fråga om änkepension

1 200 kronor. Inom BJ-kassan finnas omkring 100 tjänstepensionärer

och omkring 240 änkepensionärer, vilkas pensioner understiga nämnda

gränsbelopp. Det har synts skäligt, att dessa pensionärer få erhålla motsvarande

särskilda tillägg. Bestämmelse härom har intagits under b).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

15

4 § 3 punkten.

Vid tidigare förekommande kassaövertaganden hava i överenskommelserna

med kassorna icke intagits bestämmelser om pensionstagarna tillkommande

dyrtidshjälp, enär sådan förmån av statsmakterna beslutats för varje

särskilt budgetår. Då emellertid beslut om dyrtidshjälp för tiden efter budgetåret

1946/47 icke meddelats men denna pensionstagare från tidigare

övertagna kassor tillkommande förmån skäligen bör utgå jämväl till pensionstagare

från BJ-kassan, har bestämmelse härom intagits i överenskommelsen.

4 § 4 punkten.

Enär de enligt kassans stadgar beräknade pensionerna efter kassaövertagandet

komma att utgå av statsmedel, komma pensionerna med därå belöpande

tilläggsförmåner — dyrtidstillägg och kristillägg för av statens järnvägar

övertagen personal och dyrtidshjälp för övriga pensionärer — att

utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungörelsen nr 657/1947. Omregleringen

medför en realförbättring av pensionsförmånerna med i huvudsak

10 procent.

4 § 5 punkten.

Pensionstagarna från vissa tidigare överlåtna kassor ägde enligt generellt

beslut av vederbörande enskilda järnvägsförvaltning att före kassaöverlåtelsen

utöver dem tillförsäkrade fasta pensionstillägg åtnjuta pensionsförhöjningar,

motsvarande å statliga pensioner utgående, med levnadskostnaderna

växlande tilläggsförmåner. I vissa fall voro dessa pensionsförhöjningar

så stora, att de sammanlagda förmåner pensionstagarna tidigare

åtnjöto kunde tänkas överstiga de förmåner, som skulle komma att utgå

enligt de allmänna bestämmelserna i överenskommelsen om kassaöverlåtelsen.

Då pensionstagarna ansågos ej böra genom överlåtelsen lida minskning

i sina pensionsförmåner, intogs i dylika fall i överenskommelsen en

bestämmelse innebärande, att de pensionstagarna efter överlåtelsen tillkommande

sammanlagda pensionsförmånerna icke finge understiga de dessförinnan

utgående.

Även BJ-kassans pensionstagare åtnjuta enligt beslut av järnvägsförvaltningen

vissa pensionsförhöjningar å sina kassapensioner med därå belöpande

fasta pensionstillägg. Dessa pensionsförhöjningar hava visserligen

uttryckligen betecknats såsom tillfälliga bidrag (gåvor), varom beslut fattats

för varje särskild utbetalning. Det kan därför möjligen synas tveksamt

om sagda bidrag kunna anses motsvara de statliga rörliga tilläggsförmånerna.

Då emellertid bidragen regelbundet utbetalats under eu följd av år —

sedan år 1940 — och i viss mån ökats med levnadskostnaderna, synas de

i allmänhet hava varit av i huvudsak samma karaktär som förenämnda, till

pensionstagare från tidigare överlåtna kassor utbetalade pensionsförhöjningar.

I den mån så kan anses vara fallet torde bidragen skäligen böra

inräknas i de pensionsförmåner, vilka pensionstagarna haft att påräkna

före kassaöverlåtelsen och vilka dem därefter tillkommande förmåner icke

böra få understiga.

De tillfälliga bidragen, som för år 1940 utgingo med eu månads pension

till jul, hava därefter regelbundet utbetalats till midsommar och jul. De

utgjorde för år 1946 sammanlagt två månaders pension jämte 300 kronor,

dock lägst 400 och högst 1 200 kronor. Under mars 1947 har järnvägsförvaltningen

— dock utan att hava inhämtat i överenskommelsen om aktieförvärvet

förutsatt medgivande av järnvägsstyrelsen — därutöver utbetalat

ett extra bidrag med eu månadspension, dock lägst 50 och högst 450 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

Sedan staten förvärvat aktiemajoriteten i bolaget, har beslut fattats om

utbetalning, dels till jul 1947 av bidrag enligt 1946 års grunder, dels i oktober

1947 av en särskild gratifikation av rent tillfällig natur med 50 kronor,

dels även i mars 1948 av ett en månads pension motsvarande extra dvrtidstillägg

av rent tillfällig natur.

Genom den form beslutet om utbetalningen under mars 1948 givits

synes den statliga bolagsledningen hava hävdat, att motsvarande utbetalning

under mars 1947 varit att betrakta som rent tillfällig och sålunda liksom

utbetalningen i oktober 1947 haft gratifikations karaktär. Vid sådant förhållande

kunna de under år 1947 gjorda extra utbetalningarna icke gärna

anses motsvara i det föregående berörda statliga rörliga tilläggsförmåner.

Dessa utbetalningar synas därför icke — på sätt representanterna för kassan

påyrkat — böra medräknas vid bestämmande av de pensionsförmåner kassapensionärerna

haft att påräkna före kassaöverlåtelsen. De därefter utgående

förmånerna hava i betraktande därav föreslagits skola minimeras med hänsyn

tagen allenast till de under år 1946 utbetalade bidragen. De erinringar

häremot, som kassarepresentanterna gjort, synas pensionsutredningen ej

förtjäna avseende.

Då såväl under år 1946 som under den tid dessförinnan, då de tillfälliga

bidragen möjligen kunnat överstiga den statliga dvrtidshjälpen in. in., de

rörliga tilläggsförmånerna å statliga pensioner utgått med belopp, bestämda

efter ett indexläge, vid vilket rörligt tillägg enligt nu gällande bestämmelser

utgår med sex procent, har föreslagits, att minimeringen av pensionsförmånerna

efter kassaöverlåtelsen skall gälla endast under förutsättning, att

det rörliga tillägget å pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

beräknas efter lägst sagda procenttal.

4 § 6 punkten.

För det fall någon kassadelägare skulle uppföras på aktiv stat vid statens

järnvägar först efter uppnådd pensionsålder och sålunda skulle komma

att kvarstå vid pensionsrätt enligt kassans stadgar, synes den honom enligt

de statliga lönebestämmelserna tillkommande nettolönen icke böra minskas

med i berörda stadgar föreskrivna pensionsavgifter.

5 §•

De i denna paragraf intagna bestämmelserna överensstämma i huvudsak

med motsvarande bestämmelser i överenskommelserna med tidigare överlåtna

kassor.

Delaktighetsbeloppet i kassan har föreslagits skola bestämmas efter avlöningen

enligt de närmast före den 1 juli 1947 gällande lönebestämmelserna.

Det synes nämligen möjligt, att den ordinarie kontanta lönen, vilken

delaktighetsbeloppet i allmänhet icke får understiga, kommer att före järnvägsövertagandet

bringas upp till nivån för de nya statliga lönerna. Skulle

pensionerna bestämmas efter sådana löner motsvarande delaktighetsbelopp

skulle de, på grund av den stadgade relationen mellan pension och delaktighetsbelopp,

"bliva väsentligt högre än motsvarande statliga pensioner, ett

missförhållande som komme att ytterligare accentueras genom den föreslagna

garantien för fortsatt utbetalning av de tillfälliga bidragen.

Ehuru de pensioner, som skulle tillkomma i denna paragraf avsedda

anställningshavare och deras efterlevande, komme att utgå av statsmedel,

har dock någon omreglering av pensionerna enligt kungörelsen nr 6o7/

1947 ansetts icke böra ske.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

17

Då anställningshavarna skulle komma att åtnjuta statliga nettolöner och

sålunda förutsatts bidraga till pensioneringskostnaderna med visst årsbelopp,

hava de synts böra vara befriade från att erlägga pensionsavgifter

enligt kassans stadgar i den mån dessa avgifter icke överstiga sagda belopp.

Gävle—Dala järnvågors pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening.

GDJ-kassan, vilken blivit registrerad enligt 1938 års lag om understödsföreningar,

bildades den 1 januari 1938 för övertagande av den rörelse, som

tidigare bedrivits av tvenne för personal vid GDJ avsedda kassor. Delägare

i kassan äro de, som tillhörde densamma vid bildandet. Då andra personer

ej kunna vinna inträde i kassan, är den ställd under avveckling. Kassans

ändamål är att bereda pension åt delägarna och deras efterlevande. I fråga

om delägare med rätt till pension från GDJ-stiftelsen utbetalar kassan dock

endast pension till de efterlevande.

Vid 1946 års utgång utgjorde antalet delägare 588, antalet egenpensionärer

157 och antalet familjepensionärer 171. Kapitalbehållningen var vid

samma tidpunkt bokförd till omkring 15 488 000 kronor. För fyra av kassan

förvaltade donationsfonder utgjorde kapitalbehållningen sammanlagt omkring

176 000 kronor. Under år 1946 utgjorde i avjämnade belopp delägarnas

avgifter 91 000 kronor, bolagets bidrag 118 000 kronor, ränteinkomsterna

719 000 kronor samt utbetalade pensioner 508 000 kronor.

En del äldre pensionstagare åtnjuta dem av bolaget tillförsäkrade fasta

pensionstillägg. Samtliga pensionstagare hava därjämte under senare år

från bolaget erhållit tillfälliga pensionsbidrag enligt i huvudsak samma

grunder som tillämpats beträffande BJ-kassans pensionstagare. Kassan

har omkring 25 tjänstepensionärer och omkring 85 änkepensionärer,

vilkas pensioner understiga 1 800 respektive 1 200 kronor.

På föranstaltande av pensionsutredningen har verkställts en försäkringsteknisk

utredning av kassans ställning den 30 juni 1946. Vid denna

hava tillämpats i huvudsak samma beräkningsgrunder som i fråga om

tidigare överlåtna kassor. Dessa grunder innefatta bland annat antagande

av 3 y2 procents räntefot.

Enligt utredningen uppgick värdet av pensionsförpliktelserna till

14 322 000 kronor, värdet av kapitaltillgångarna till 15 813 000 kronor och

värdet av framtida avgifter till 1 018 000 kronor. Ett överskott av (15 813 000

+ 1 018 000 — 14 322 000 =) 2 509 000 kronor beräknades alltså föreligga.

Det sålunda beräknade överskottet bör dock korrigeras med hänsyn till den

ändring marknadsvärdet av de i kapitaltillgångarna ingående obligationerna

sedermera undergått. Detta värde har nedgått med omkring 124 000 kronor,

varför överskottet ej bör uppskattas till mer än 2 385 000 kronor. Detta överskott

motsvarade 16,65 procent av pensionsförpliktelserna.

Vid den tidpunkt utredningen avsåg gällde emellertid enligt kassans stadgar,

att kassan hade att bestrida delägarnas avgifter till folkpensioneringen

samt att avgiftspensionen från folkpensioneringen ingick som en del av

egenpensionen från kassan. Numera hava emellertid stadgarna ändrats så

att sambandet mellan egenpension och folkpension upphört. I anslutning

därtill har egenpensionen höjts med belopp, motsvarande avgiftspension

från folkpensioneringen. Pensionsförpliktelsernas värde har därigenom

ökats, vilket medfört eu minskning av överskottet med 412 000 kronor.

Resterande överskott, 1 973 000 kronor, motsvarar 13,39 procent av de nya

pensionsförpliktelserna.

2 Bihany till riksdagens protokoll 19t8. t samt. Nr Ilo.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

Av det ursprungliga överskottet, 2 385 000 kronor, belöpte, vid fördelning

i förhållande till pensionsförpliktelsernas värden, 1 671 000 kronor på egenpensionsförpliktelserna

och 714 000 kronor på familjepensionsförpliktelserna.

Av den på egenpensionsförpliktelserna belöpande delen hava genom

förenämnda stadgeändring 412 000 kronor tagits i anspråk till förmån uteslutande

för egenpensionärerna. På dessa belöpa alltså numera allenast

(1 671 000 — 412 000 = ) 1 259 000 kronor, motsvarande 12,oo procent av

pension sförpliktelserna, under det att den på familjepensionsförpliktelserna

belöpande delen av överskottet förblivit oförändrad och sålunda fortfarande

motsvarar 16,65 procent av förpliktelserna.

Bortsett från bestämmelser rörande procentuell pensionsförhöjning på

grundval av överskottet samt förvaltning av donationsfonderna överensstämma

bestämmelserna i den föreslagna överenskommelsen med GDJ- kassan

i huvudsak med motsvarande bestämmelser i förslaget till överenskommelse

med BJ-kassan och synas därför icke behöva särskilt motiveras. I

avseende å det av kassans representanter framställda önskemålet om retroaktiv

tillämpning av pensionsregleringen får utredningen hänvisa till vad i

det föregående anförts rörande motsvarande av BJ-kassans representanter

framställda önskemål.

Vad överskottet beträffar framgår av det föregående, att vad av detsamma

belöper på pensionstagarna förslår till förhöjning av de pensioner, som skulle

komma att beräknas enligt kassans stadgar, med antingen omkring 13

procent å samtliga pensioner eller med 12 procent å egenpensioner och omkring

16 procent å familjepensioner. Med hänsyn till att egenpensionärerna

tidigare tillgodoförts en del av det ursprungligen förefintliga överskottet,

har utredningen föreslagit höjning enligt det senare alternativet. Utredningen

har icke kunnat biträda av kassarepresentanterna framfört önskemål

om 15 procents förhöjning å samtliga pensioner.

De av kassan förvaltade fyra donationsfonderna hava föreslagits skola,

i likhet med vad som skett med en av en tidigare övertagen kassa förvaltad

donationsfond, för förvaltning överlämnas till statsbanepersonalens pensions-

och understödsfond, vilken enligt vad pensionsutredningen under

hand inhämtat kan antagas vara villig åtaga sig uppdraget.

Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinräitning, stiftelse.

GDJ-stiftelsen bildades under år 1945 i samband med upplösning av Gävle

—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning och övertog därvid pensionsinrättningens

tillgångar och förpliktelser. Förpliktelserna avsågo egenpension

till f. d. befattningshavare i Gävle—Dala järnvägars tjänst, anställda före år

1899. Stiftelsen är sålunda ställd under avveckling. Utöver den garanti järnvägsbolaget

ställt för de i stiftelsens stadgar angivna pensionsbeloppen har

bolaget åtagit sig att under de år, då ränteavkastningen av stiftelsens tillgångar

understiger fem procent, till stiftelsen inbetala ett belopp, som jämte

räntorna motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning efter fem procent. Bolaget

har vidare till pensionstagarna utbetalat fasta pensionstillägg och tillfälliga

bidrag enligt samma grunder, som tillämpats i fråga om pensionstagare

från GDJ-kassan.

Vid 1946 års utgång var antalet pensionstagare 86. Stiftelsens tillgångar

voro vid samma tid bokförda till omkring 1 085 000 kronor, dess skulder

till omkring 208 000 kronor och pensionsfonden sålunda till skillnadsbeloppet

eller omkring 877 000 kronor. Under år 1946 uppgingo räntorna till

40 000 kronor, bolagets tillskott till 9 000 kronor samt utbetalade pensioner

till 157 000 kronor, allt i avjämnade belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungi. Maj:ts proposition nr 116.

En väsentlig del av stiftelsens tillgångar utgöres av GDJ- och SDJ-aktier,

vilka bokförts till jämförelsevis låga värden. Vid en bedömning av stiftelsens

ekonomiska ställning synes man emellertid böra räkna med aktievärden,

motsvarande de belopp stiftelsen enligt överenskommelserna om statsförvärv

av ifrågavarande aktier haft att utfå, d. v. s. 318 respektive 288 kronor

per aktie. Detta innebär en uppräkning av tillgångarna med omkring

477 000 kronor. Då de bokförda värdena å stiftelsens övriga tillgångar i stort

sett motsvara dagsvärdena, synas tillgångarna kunna uppskattas till

(1 085 000 -|- 477 000 =) 1 562 000 kronor. Stiftelsen kan sålunda antagas

disponera över en pensionsfond, uppgående till (1 562 000— 208 000 =)

1 354 000 kronor.

Vid beräkning av värdet av förpliktelserna synes avseende ej böra fästas

vid järnvägsbolagets garanti rörande avkastningen. Denna garanti torde

nämligen avse det bokförda värdet och ej det omkring 44 procent högre

verkliga värdet, d. v. s. den garanterade ränteavkastningen motsvarar allenast

omkring 31/» procent av sistnämnda värde. Förpliktelserna synas därför

skäligen böra värderas med tillämpning av samma räntefot, som tillämpats

i fråga om tidigare övertagna järn vägspensionskassor, eller en räntefot

av 3 Vs procent.

Enligt på nyssnämnda räntefot grundad försäkringsteknisk beräkning av

pensionsförpliktelserna vid 1946 års utgång uppgick dessas värde till omkring

966 000 kronor. Enär de då gällande pensionsbeloppen genom därefter

vidtagen stadgeändring höjts med belopp, motsvarande pensionstagarna tillbommade

avgiftspensioner från folkpensioneringen, bör hänsyn tagas till

därav föranledd ökning av pensionsförpliktelserna. Då kostnaderna för

denna ökning beräknats utgöra 42 000 kronor, bör man sålunda räkna med

ett värde å pensionsförpliktelserna av (966 000 + 42 000 =) 1 008 000 kronor.

Enligt nu angivna beräkningar föreligger alltså ett överskott av (1 354 000

— 1 008 000 =) 346 000 kronor, motsvarande omkring 34,3 procent av pensionsförpliktelserna.

De i förslaget till överenskommelsen med stiftelsens styrelse intagna bestämmelserna

avse huvudsakligen reglering av pensionsförmånerna efter

järn vägsövertagandet.

Sålunda har förutsatts att stiftelsepensionerna på grund av det beräknade

överskottet skola förhöjas med 30 procent. Sagda överskott förslår visserligen

teoretiskt till täckande av kostnaderna för en pensionsförhöjning med

omkring 34 procent. Med hänsyn till den betydande automatiska ökning av

de statliga tilläggsförmånerna, som skulle föranledas av en pensionsförhöjning

av den storlek, varom bär är fråga, har emellertid den procentuella

pensionsförböjningen föreslagits skola begränsas till 30 procent. I detta

sammanhang må erinras om att enligt medgivande av järnvägsstyrelsen å

stiftelsepensionerna för år 1947 utgått pensionstillägg med 20 procent.

I överensstämmelse med vad som skett i fråga om BJ- och GDJ-kassornas

pensionstagare hava vidare i överenskommelsen intagits bestämmelser om

pensionsökningar, motsvarande av järnvägsförvaltningen tidigare utbetalade

fasta pensionstillägg, samt om tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen

nr 500/1945 angående tillägg till särskilt låga pensioner, i kungörelsen

nr 520/1946 angående dyrtidshjälp och i kungörelsen nr 657/1947 angående

omreglering av vissa pensioner.

Enär pensionsförmånerna enligt överenskommelsen i varje fall skulle

överstiga de förmåner — av järnvägsförvaltningen för år 1946 utbetalade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

tillfälliga bidrag däri inbegripna — pensionstagarna före järnvägsövertagandet

haft att "påräkna, erfordras icke någon bestämmelse om garanti för

att pensionstagarna genom överenskommelsen ej skola lida minskning i sina

förmåner.

Sammanfattning.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts har pensionsutredningen

föreslagit,

att överenskommelse träffas med BJ- och GDJ-kassorna samt styrelsen

för GDJ-stiftelsen i huvudsaklig överensstämmelse med de i bil. A—C intagna

förslagen;

att föreskrift meddelas om att dyrtidshjälp enligt kungörelsen nr 520/1946

skall beräknas jämväl å pension eller därmed jämförligt understöd, som avser

tiden efter utgången av budgetåret 1946/47;

att bestämmelsen i 2 § 2 punkten kungörelsen nr 500/1945 ändras så att

densamma blir gällande allenast där ej annat avtalas;

att 7 § kungörelsen nr 500/1945 kompletteras med särskilda bestämmelser,

avseende BJ- och GDJ-kassorna samt GDJ-stiftelsen; samt

att bland de i 2 § kungörelsen nr 657/1947 upptagna pensioner, beträffande

vilka utbyte mot omreglerad pension icke skall ske, upptages tjänste- eller

familjepension, som på grund av bestämmelserna i 1 § tredje stycket kungörelsen

nr 500/1945 beräknats med tillämpning av stadgarna för till staten

överlåten pensionsinrättning.

Vidare har pensiönsutredningen föreslagit, att i överenskommelserna angående

statens övertagande av Bergslagernas och därmed samförvaltade

järnvägar föreskrifter intagas om

att, därest för tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension

enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, det sammanlagda beloppet

för år räknat av de förmåner, vilka på grund av anställning vid någon

av de av GDG förvaltade järnvägarna enligt eljest gällande bestämmelser

tillkomma pensionstagare med pension, beräknad enligt stadgarna för enskild

pensionskassa eller beviljad av den enskilda järnvägsförvaltningen, understiger

år sbeloppet av de sammanlagda förmåner — av vederbörande järnvägsförvaltning

utbetalade tillägg däri inräknade — pensionstagaren vid tillämpning

av de år 1946 gällande pensioneringsgrunderna skulle åtnjutit, förstnämnda

förmåner skola ökas med skillnadsbeloppet;

att tjänsteman, vilken berättigats att utöver avlöning enligt den lönegrad,

vartill den av honom innehavda befattningen hör, erhålla personligt lönetillägg

med sådant belopp, att de sammanlagda löneförmånerna minst motsvara

avlöningen i slutlöneklassen i en lönegrad, för vilken tjänstepensionsunderlaget

är högre än för förstnämnda lönegrad, skall i fråga om tjänsteoch

familjepensionsunderlag hänföras till den lönegrad, som för honom i

överenskommelsen särskilt angives; samt

att anställningshavare i förekommande fall skall äga komma i åtnjutande

av fyllnadspension, som i 6 § 2 punkten kungörelsen nr 500/1945 sägs.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

21

Yttrandena.

Över järnvägspensionsutredningens förslag ha yttranden avgivits av pensionsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, statskontoret samt styrelserna för Bergslagernas

järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (.BJ-kassan) och

för Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (GDJ-kassan),

varjämte fullmäktige för förstnämnda kassa till Kungl. Maj :t inkommit

med en skrift i ärendet.

Pensionsstyrelsen har i sitt yttrande framlagt förslag till vissa ändringar i

stadgarna för nyssberörda båda kassor, vilka ändringar vore erforderliga i

och för statsövertagandet.

Järnvägsstyrelsen har anfört, att styrelsen i likhet med järnvägspensionsutredningen

funne det läge, som skulle inträda för den händelse överenskommelser

nu icke träffades angående statsövertagande av kassorna, innebära

sådana nackdelar, att skäl förelåge träffa uppgörelser i enlighet med pensionsutredningens

förslag, varemot järnvägsstyrelsen icke ansåge motiverat,

att staten för vinnande av dylika uppgörelser skulle på någon punkt tillmötesgå

de utanför dessa förslags ram fallande önskemål, som framförts av

kassarepresentanterna. Järnvägsstyrelsen har härvid särskilt bemött den

motivering, som representanterna för BJ-kassan anfört såsom stöd för yrkandet

om 10 procents förhöjning av kassapensionerna, samt uttalat, att

styrelsens uppfattning i fråga om detta yrkande liksom beträffande övriga

av kassarepresentanterna framförda önskemål i sak helt sammanfölle med

den uppfattning, åt vilken järnvägspensionsutredningen givit uttryck, nämligen

att kassarepresentanternas argumentering till ingen del kunde anses

bärande.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket för sin del icke kunde tillstyrka,

att den betydande pensionsförbättring, som förmånerna av dyrtidshjälp och

pensionsförhöjning enligt omregleringskungörelsen nr 657/1947 innebure,

schablonmässigt ifrågakomme beträffande enskilda pensionskassor, vilka

framdeles övertoges av staten. Enligt ämbetsverkets mening borde den föreslagna

förbättringen av kassapensionerna göras beroende av om efter särskild

undersökning skulle visa sig att förbättringen vore motiverad med hänsyn

till den allmänna pensionsnivån. Beträffande sådan befattningshavare

vid ifrågavarande järnvägar, som vid uppförandet på aktiv stat hos statens

järnvägar kan komma att tillförsäkras särskilt personligt lönetillägg och för

vilken enligt järnvägspensionsutredningens förslag i överenskommelse om

järnvägsförvärvet skall angivas den särskilda högre lönegrad, till vilken

befattningshavaren skall hänföras i pensionshänseende, har statskontoret

ifrågasatt, om tillräckliga skäl funnes att låta lönetillägget öva inflytande på

ställningen i pensionshänseende i vidare mån än att befattningshavaren erhölle

garanti mot minskning av honom vid övergången tillförsäkrad kassapension.

Därest emellertid lönetillägget skulle anses höra i vidare mån tillmätas

betydelse i fråga om pensionsavvägningen ville statskontoret dock

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

förorda sådan begränsning av lönetilläggets pensionsförhöjande inverkan, att

befattningshavaren i pensionshänseende högst hänfördes till den lönegrad,

som med två lönegrader överstege den som gällde för den innehavda befattningen

vid statens järnvägar.

I övrigt har statskontoret icke funnit anledning till erinran mot järnvägspensionsutredningens

förslag. Ämbetsverket har sålunda avstyrkt tillmötesgående

av de av kassarepresentanterna framförda önskemålen.

Styrelsen för BJ-lcassan har i sitt yttrande allenast uttalat, att järnvägspensionsutredningens

förslag syntes vara upprättat efter samma villkor

som de, vilka fastställts för personal tillhörande tidigare övertagna kassor.

Styrelsen för GDJ-kassan har i avgivet yttrande, i vilket kassans fullmäktige

instämt, uttalat sin fulla anslutning till förslaget om statens övertagande

av kassans rörelse och därvid hemställt om tillmötesgående, såvitt

möjligt, av de av kassans representanter hos järnvägspensionsutredningen

framförda önskemålen i fråga om tidpunkten för statens övertagande

av kassan och storleken av den förhöjning å kassapensionerna, som borde

utgå på grund av förefintligt överskott. I sistnämnda hänseende har kassastyrelsen

erinrat att järnvägspensionsutredningen ansett överskottet räcka

till förhöjning antingen med omkring 13 procent å samtliga pensioner eller

med 12 procent å egenpensioner och 16,65 procent å familj epensioner samt

att utredningen — i anslutning till sistnämnda alternativ — för egen del

förordat förhöjning å egenpensionerna med 12 procent och å familjepensionerna

med 16 procent (avjämnat nedåt från 16,65). Under framhållande

att det av järnvägspensionsutredningen beräknade överskottet rätteligen

borde ökas med en i bokslutet dittills icke medtagen post å 105 000 kronor,

motsvarande vid årsskiftet 1946/47 upplupna, ej förfallna räntor å obligationer,

har kassastyrelsen anhållit, att den ifrågavarande förhöjningen måtte

i enlighet med kassarepresentanternas hemställan bestämmas till 15 procent

i avseende å såväl egen- som familjepensioner. Därest likväl en differentiering

ansåges böra ske mellan egen- och familjepensioner, borde i allt

fall hela överskottet, utjämnat till halv procent, böra utan nedprutning fördelas

å de två slagen pension.

I en senare inkommen skrift har kassastyrelsens ordförande till stöd för

nyssberörda hemställan om enhetlig förhöjning av kassapensionerna med

15 procent översänt värderingsinstrument, enligt vilka vissa av kassan ägda

och i de beräknade tillgångarna med 175 000 kronor ingående fastigheter

värderats till 310 000 kronor.

Fullmäktige för delägarna i BJ-kassan hava i sin förut omförmälda, till

Kungl. Maj :t ingivna skrift — under uttalande av sin anslutning till förslaget

att kassans rörelse skall övertagas av staten — hemställt om hänsynstagande

i möjligaste mål till de av kassarepresentanterna framförda

synpunkterna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

23

Departementschefen.

Pensioneringen för nu ifrågavarande personal vid Bergslagernas och därmed

samförvaltade järnvägar i anslutning till företagens förstatligande

synes mig böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med järnvägspensionsutredningens

i det föregående angivna riktlinjer, och tillåter jag

mig beträffande erforderliga pensionsregleringsåtgärder hänvisa till den av

pensionsutredningen därutinnan lämnade, förut återgivna redogörelsen.

Såsom pensionsutredningen meddelat ha representanterna för Bergslagernas

järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (BJ-kassan) samt

Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (GDJ-kassan)

icke varit villiga att underteckna de av utredningen uppgjorda, vid

dess utlåtande fogade förslagen till överenskommelser om statens övertagande

av kassorna, enär vissa av kassarepresentanterna framförda önskemål

icke blivit beaktade.

Beträffande BJ-kassan åsyftas genom sålunda uttalade önskemål

dels att statsövertagandet av kassan, som av järnvägspensionsutredningen

förutsatts skola äga rum den 1 juli 1948, skulle beräknas hava skett vid

tidpunkten för statens förvärv av aktierna i järnvägsbolagen i fråga eller

den 1 juli 1947, vilket skulle innebära fördelar i pensionshänseende för anställningshavare,

avgångna före den 1 juli 1948, dels att på grund av överskott

å kassans rörelse förhöjning med 10 procent måtte medgivas av pensioner,

utgående enligt kassabestämmelserna, dels ock att av järnvägsförvaltningen

under senare år beslutade särskilda pensionsförhöjningar måtte

utan viss av järnvägspensionsutredningen vidtagen begränsning inräknas

i de pensionsförmåner, delägarna i kassan skulle anses tillförsäkrade före

kassaöverlåtelsen. För egen del finner jag i likhet med järnvägsstyrelsen

och statskontoret intet av berörda önskemål böra vinna beaktande. Vad

särskilt hemställan om 10 procents pensionsförhöjning beträffar vill jag

framhålla, att överskottet å kassans rörelse, även välvilligt beräknat, icke

är av sådan storlek, att det kan utgöra grund för ifrågasatt förhöjning. Tilllika

är att märka, att pensionerna i BJ-kassan äro icke oväsentligt högre

än i vissa tidigare av staten övertagna kassor, beträffande vilka trots avsaknaden

av tillräckligt överskott medgivits 10 procents förhöjning på grund

av att pensionerna från kassorna genomgående varit jämförelsevis låga, och

att sålunda icke heller ur sist angivna synpunkt skäl synas föreligga att

medgiva särskild pensionsförhöjning.

Vad GDJ -kassan beträffar avse kassarepresentanternas önskemål

dels fastställande av tidpunkten för statsövertagandet av kassan till den 1 juli

1947 eller samma tidpunkt som i fråga om BJ-kassan föreslagits av representanterna

för denna kassa, dels ock bestämmande av den på kassans överskottsmedel

grundade förhöjningen av kassapensionerna till en för egenoch

familjepensioner gemensam procentsats av 15 procent. Förstnämnda

önskemål synes mig — liksom motsvarande hemställan i avseende å BJ
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

kassan — icke böra vinna beaktande. Vad däremot angår beräkningen av

den nyss avsedda pensionsförhöjningen anser jag mig på grundval av

nu föreliggande utredning rörande kassans ekonomiska ställning kunna biträda

kassarepresentanternas, av kassans styrelse och fullmäktige understödda

framställning i denna del. Det av järnvägspensionsutredningen beräknade

överskottsbelopp, som ligger till grund för utredningens avvägning

av pensionsförhöj ningen, synes nämligen böra höjas dels med det i kassastyrelsens

yttrande omförmälda beloppet, 105 000 kronor, dels ock med ett

belopp av närmare 100 000 kronor, utgörande ränta å överskottsmedlen under

tiden 1 januari 1947—30 juni 1948. Med hänsyn härtill och med beaktande

i någon mån jämväl av det förhållandet att verkliga värdet av de

fastigheter, som avses i den förut omförmälda, av kassastyrelsens ordförande

ingivna skriften, synes icke oväsentligt överstiga det bokförda värde

av fastigheterna, vilket tagits till utgångspunkt vid järnvägspensionsutredningens

beräkning av kassans överskott, torde överskottsmedlen få anses

täcka en sådan förhöjning, varom från kassans sida gjorts framställning.

De av statskontoret i dess yttrande gjorda erinringarna i anledning av

järnvägspensionsutredningens förslag synas mig icke böra föranleda frångående

av detta förslag. Vad förmånen av dyrtidshjälp och omreglering enligt

kungörelsen nr 657/1947 beträffar vill jag framhålla å ena sidan, att dylik

förmån tillgodokommer pensionärer i tidigare övertagna järnvägspensionskassor,

samt å andra sidan, att genom förmånen pensionen icke får komma

att överstiga de sammanlagda förmåner, som vid samma tidpunkt tillkomma

motsvarande pensionärer från statens järnvägar. I fråga om statskontorets

erinran beträffande ställningen i pensionshänseende för sådan befattningshavare

hos enskild järnväg, som vid uppförandet på aktiv stat hos statens

järnvägar kan komma att tillförsäkras personligt lönetillägg, torde av ämbetsverket

åsyftad begränsning av lönetilläggets pensionsförhöj ande inverkan

kunna — i fall då sådan begränsning finnes påkallad — ernås genom den av

järnvägspensionsutredningen ifrågasatta ändringen av bestämmelsen i 2 §

2 punkten kungörelsen nr 500/1945. Genom denna ändring, vilken av mig

tillstyrkes, möjliggöres nämligen tjänstepensionsunderlagets bestämmande

till lägre belopp än som motsvarar de faktiska löneförmånerna.

Självfallet bör man kunna utgå ifrån att efter de beräkningar av kassornas

ekonomiska ställning, som legat till grund för förhandlingarna om kassornas

övertagande — dessa beräkningar ha skett per den 31 december 1946 — kassornas

medel icke disponerats för andra utgifter än sådana som kunna anses

ingå i ett normalt fortsättande av rörelsen, härunder inbegripna skäliga utgifter

i samband med överlåtelsen. Vad särskilt angår sådana ersättningar för

arbete eller uppdrag, som under ifrågavarande tid förekommit utom ramen

för kassornas ordinarie förvaltningsutgifter, bör det ankomma på kassorna

att lämna särskild uppgift därom, innan slutlig överenskommelse träffas. Under

tiden mellan överenskommelses ingående och ikraftträdande förekommande

frågor om dylika ersättningar synas böra underställas Kungl. Maj :ts

prövning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

25

För genomförande av de i det föregående föreslagna åtgärderna torde

Kungl. Maj :t böra utverka riksdagens bemyndigande att träffa överenskommelser

med pensionskassorna samt meddela de bestämmelser och vidtaga de

åtgärder i övrigt, som må erfordras för ändamålet. Liksom i tidigare fall, då

fråga varit om regleringen av pensioneringen för personal vid statsövertagna

järnvägar, torde bemyndigandet få förutsättas innefatta en jämförelsevis vidsträckt

fullmakt beträffande erforderliga anordningar av olika slag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t att

dels i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

förordats träffa överenskommelser om statens övertagande

av Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och

pupillkassa, understödsförening, Gävle—Dala järnvägars

pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening,

och Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning, stiftelse;
dels

ock meddela de bestämmelser och vidtaga de åtgärder

i övrigt, som finnas erforderliga för reglering, enligt i det

föregående angivna grunder, av tjänste- och familjepensioneringen

för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade

järnvägar i anslutning till järnvägarnas förstatligande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Löfqvist.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

Bilaga A.

Förslag

till

överenskommelse mellan staten och Bergslagernas järnvägars pensions-

samt änke- och pupillkassa, understödsförening.

Mellan svenska staten och Bergslagernas järnvägars pensions- samt änkeoch

pupillkassa, understödsförening, här nedan kallad kassan, har denna

dag överenskommelse träffats om statens övertagande av kassans rörelse på

villkor, som här nedan angivas.

1 §•

Från och med den 1 juli 1948 övertager staten — i den mån ej annat följer

av vad nedan i denna överenskommelse sägs -— kassans alla rättigheter

och förpliktelser jämlikt kassans vid övertagandet gällande stadgar eller på

annan grund. Bestämmelserna i §§ 2 och 14—26 av stadgarna skola dock

icke äga tillämpning efter övertagandet.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans

tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot

av styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk

eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller

för kassan eller Bergslagernas järnvägsaktiebolag, här nedan kallat bolaget,

skall hava avseende å staten, och skall kungl. järnvägsstyrelsen fullgöra

vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans styrelse eller styrelsen

för bolaget.

2 §•

Delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande av bolagets

järnvägar eller ock jämlikt § 1 mom. 1 tredje stycket kassans stadgar dessförinnan

övergått i statens järnvägars tjänst och där innehar anställning,

som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare, skall, utom i fall som i 5 § av denna

överenskommelse sägs, vara underkastad, i stället för bestämmelserna i kassans

stadgar, bestämmelserna i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

eller, vad beträffar arbetare, bestämmelserna i 1947 års

tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare, dock med iakttagande

av vad nedan i 3 § föreskrives. Såsom förutsättning härför skall emellertid

gälla, att delägaren ej före den tidpunkt, då han först erhöll anställning av

nyss angivna art, uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern jämlikt

föreskrifterna i 3 § 2 punkten första stycket här nedan skolat vid vederbörande

tjänstepensionsreglementes tillämpning inträda, samt, vad angår

den, som innehar i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare avsedd

anställning, att andra för reglementets tillämpning stadgade förutsättningar

än den, som avser viss högsta levnadsålder, föreligga.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

27

3 g.

Vid tillämpning av de i 2 § denna överenskommelse angivna tjänste- och

familjepensionsreglementena å anställningshavare, som i sagda g avses,

skola följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

1. Därest tjänsteman berättigats att utöver avlöning enligt den lönegrad,

vartill den av honom innehavda befattningen hör, erhålla personligt lönetillägg

med sådant belopp, att de sammanlagda löneförmånerna minst motsvara

avlöningen i slutlöneklassen i en lönegrad, för vilken tjänstepensionsunderlaget

är högre än för förstnämnda lönegrad, skall tjänstemannen i

fråga om tjänste- och familjepensionsunderlag hänföras till den lönegrad,

som för honom i överenskommelsen om järnvägarnas övertagande av staten

särskilt angives.

2. Pensionsåldern skall inträda, då rätt till pension, motsvarande ålderspension

enligt vederbörande tjänstepensionsreglemente, skulle inträtt vid

tillämpning av kassans stadgar, dock senast vid utgången av den kalendermånad,

under vilken anställningshavaren fyller 63 år, eller den senare tidpunkt,

då tre år förflutit efter det tjänstepensionsreglementet erhöll tillämpning

å anställningshavaren. Pensionsåldern skall likväl icke i något fall inträda

tidigare än som skolat ske vid tillämpning av bestämmelserna i vederbörande

tjänstepensionsreglemente.

Bestämmelserna i första stycket skola icke tillämpas för det fall, att

tjänsteman vid den tidpunkt, då 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

blivit å honom tillämpligt eller senare vinner befordran, som medför

att högre tjänstepensionsunderlag blir för honom gällande än som skulle

hava varit tillämpligt, därest befordringen ej skett och hänsyn ej tagits till

föreskriften i 1 punkten här ovan, och ej heller för det fall att tjänsteman,

omedelbart innan 1947 års tjänstepensionsreglemente blivit å honom tilllämpligt,

varit underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

Anställningshavare, för vilken pensionsåldern enligt bestämmelserna i

första stycket inträder senare än som följer av bestämmelserna i vederbörande

tjänstepensionsreglemente, skall vara pliktig underkasta sig framdeles

meddelad föreskrift om tillämpning av sistnämnda bestämmelser,

dock med den begränsningen, att pensionsåldern därvid, i den mån den för

anställningshavaren tidigare gällande pensionsåldern därigenom ej överskrides,

skall inträda först då tre år förflutit efter det sådan föreskrift trätt i

kraft.

3. För bestämmande av tjänste- eller familjepensions grundbelopp eller

av tjänste- eller familjelivräntas belopp må såsom tjänstår tillgodoräknas,

utöver vad som följer av vederbörande tjänste- respektive familjepensionsreglementes

bestämmelser,

a) tid, för vilken anställningshavaren erlagt pensionsavgift enligt stadgarna

för enskild pensionsinrättning, som överlåtits till staten, sådan tid

likväl undantagen, för vilken återbetalning av erlagda avgifter ägt rum, samt

b) två tredjedelar av tid, som anställningshavaren icke äger tillgodoräkna

jämlikt a) men varunder han efter fyllda 18 år och innan vederbörande

tjänstepensionsreglemente blev å honom tillämpligt innehaft anställning av

stadigvarande natur antingen vid enskilt företag, som varit anslutet till enskild

pensionsinrättning, vilken överlåtits till staten eller vid trafikföretag,

soint ägts av nyssnämnt företag.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 14 § 1 mom. andra stycket 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente skall tjänsteman anses hava innehaft med

tjänstepensionsrätt förenad anställning under tid, som han äger tillgodoräkna

såsom tjänstår enligt 3 punkten första stycket a) här ovan, skolande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

det ankomma på kungl. järnvägsstyrelsen att i förekommande fall fastställa

det tjänstepensionsunderlag, som under sådan tid skall anses hava varit gällande

för honom.

5. Vid tillämpning av stadgandena i 24 § 1 inom. andra stycket a) 1947

års allmänna tjänstepensionsreglemente, tgl mom. första stycket c) 1947

års allmänna familjepensionsreglemente och 1 § 1 inom. andra stycket d)

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare skall med anställning, som

i nämnda författningsrum avses, likställas sådan anställning, för vilken

tjänstårsberäkning må ske enligt 3 punkten första stycket a) här ovan.

6. Vad i 6 § 1 mom. första stycket c) 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare stadgas om att såsom förutsättning för rätt till sjukpension

skall gälla, att arbetaren under viss tid skall hava varit underkastad reglementet

eller andra tjänstepensionsbestämmelser eller innehaft anställning

i statens tjänst, skall icke äga tillämpning för det fall arbetaren blivit för

framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande

arbete på grund av i arbetet ådragen sjukdom.

Vid tillämpning i annat fall av stadgandet i 6 § 1 mom. första stycket c)

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare skall arbetaren anses hava

varit underkastad reglementet under tid, för vilken tjänstårsberäkning må

ske enligt 3 punkten första stycket a) här ovan.

7. Vid tillämpning av stadgandena i 17 § 1 mom. andra stycket a) 1947

års tjänstepensionsreglemente för arbetare och 1 § 1 mom. första stycket c)

1947 års familjepensionsreglemente för arbetare skall med tid, varunder arbetare

varit underkastad förstnämnda reglemente likställas tid, som han äger

tillgodoräkna såsom tjänstår enligt 3 punkten första stycket a) här ovan.

8. Familjepensionstalet för familjepension skall lägst motsvara det familjepensionsunderlag,

som blev för anställningshavaren gällande vid den

tidpunkt, då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse blevo å honom

tillämpliga.

4 g.

I andra fall än då bestämmelserna i 2 g av denna överenskommelse bliva

tillämpliga skola beträffande den, vilken är eller varit delägare i kassan,

ävensom beträffande sådan delägares efterlevande i pensionshänseende, såvitt

angår rättigheter och skyldigheter, bestämmelserna i de för kassan vid

övertagandet gällande stadgarna i tillämpliga delar alltjämt gälla.

Därvid skola likväl, utom i fall som i 5 § av denna överenskommelse

sägs, följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

1. Med tillämpning av kassans stadgar beräknad pension skall i förekommande

fall ökas med

a) fasta pensionstillägg, som bolagets styrelse må hava utfäst sig att utbetala

till pensionstagare, samt

b) särskilda tillägg enligt i 7 § av kungl. kungörelsen nr 500/1945 angående

reglering av pensionsförhållandena för vissa anställningshavare och

pensionärer vid statens järnvägar m. fl. under H angivna grunder.

2. Har delägare övergått i statens järnvägars tjänst, skola tilläggsförmåner

enligt i 9 respektive 10 § kungl. kungörelsen nr 500/1945 angivna förutsättningar

och grunder utgå å honom och hans efterlevande enligt 1 punkten

tillkommande förmåner.

3. I andra fall än i 2 punkten sägs skall dyrtidshjälp enligt i kungl. kungörelsen

nr 520/1946 angivna förutsättningar och grunder utgå å vederbörande

enligt 1 punkten tillkommande förmåner.

4. De enligt bestämmelserna i 2 och 3 punkterna beräknade sammanlagda

förmånerna skola utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungl. kungörelsen

nr 657/1947.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 116.

29

5. Därest för tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension

enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, beloppet för år räknat

av pensionstagare enligt 4 punkten tillkommande förmåner understiger årsbeloppet

av de förmåner — tillfälliga bidrag från bolaget däri inräknade

— pensionstagaren vid tillämpning av de år 1946 gällande pensioneringsgrunderna

sammanlagt skulle åtnjutit, skola förstnämnda förmåner ökas

med skillnadsbeloopet.

Från tillämpning av föreskriften i nästföregående stycke äro dock undantagna

dels delägare, vilken efter övergång i statens järnvägars tjänst kvarstått

som delägare jämlikt § 1 mom. 1 tredje stycket kassans stadgar, dels

delägare, vilken icke övergått i statens järnvägars tjänst men avgått ur bolagets

tjänst utan att enligt kassans stadgar äga rätt till genast börjande

delägarpension, dels delägare, som efter den 30 juni 1947 avgått från sin

befattning på grund av densammas indragning, dels ock efterlevande till

delägare, som nu sagts.

6. Delägare, vilken innehar anställning, som avses i 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente eller 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare,

skall vara befriad från att erlägga avgifter enligt kassans stadgar.

1. Vill anställningshavare, beträffande vilken i 2 § av denna överenskommelse

angivna förutsättningar för tillämpning av 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

eller 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare

föreligga, att kassans stadgar skola äga tillämpning å honom och gör anställningshavaren

anmälan därom till kungl. järnvägsstyrelsen före den

1 oktober 1948 eller, för det fall han först erhållit i nämnda paragraf avsedd

anställning efter den 1 juli 1948, inom tre månader efter anställningens

erhållande, skall anställningshavaren icke bliva underkastad vederbörande

tjänstepensionsreglemente utan skola beträffande honom och hans

efterlevande de närmast före statens övertagande av kassan för denna gällande

stadgar i tillämpliga delar alltjämt gälla.

Därvid skola likväl följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse

:

a) Delaktighetsbeloppet skall anses utgöra det delaktighetsbelopp, som

skulle varit för anställningshavaren gällande, därest kassan icke övertagits

av staten och anställningshavaren med åtnjutande av avlöning enligt vid

bolaget den 30 juni 1947 gällande lönebestämmelser kvarstått i tjänst hos

bolaget, ankommande det på kungl. järnvägsstyrelsen att efter anställningshavarens

befordran till högre tjänst vid statens järnvägar fastställa höjningarna

av delaktighetsbeloppet till belopp, som vid tillämpning av nämnda

lönebestämmelser skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst vid

bolagets järnvägar.

b) I fråga om anslällningshavarens skyldighet att avgå från tjänsten

skola de bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt vederbörande

tjänstepensionsreglemente i sådant hänseende gälla beträffande innehavare

av anställningen. Pensionsåldern skall dock anses inträda tidigast vid den

levnadsålder, då rätt till pension på grund av uppnådd viss ålder enligt § 3

kassans stadgar inträder eller skulle inträtt för anställningshavaren.

c) För tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension enligt

1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, skall å den enligt kassans

stadgar beräknade pensionen utgå tillägg, motsvarande av bolaget för år

1946 utbetalade tillfälliga bidrag.

d) Kungl. kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 657) angående omreglering

av tjänste- och familjepension in. in. skall icke äga tillämpning.

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunol. Maj:ts proposition nr 116.

e) Anställningshavare skall vara befriad från att erlägga avgifter enligt

kassans stadgar i den mån dessa avgifter för år räknat icke överstiga den

årliga pensionsavgift, som han enligt uppgjord bruttolönetabell skulle förutsatts

hava erlagt, därest vederbörande tjänstepensionsreglemente varit å

honom tillämpligt och bestämmelsen i 3 § 1 punkten icke varit gällande.

2. Inträder beträffande anställningshavare, för vilken 1 punkten här ovan

är gällande, till följd av befordran eller eljest sådant förhållande, att han,

därest han varit underkastad vederbörande tjänstepensionsreglemente,

skulle erhållit förhöjning av tjänstepensionsunderlaget, skall 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare därmed bliva å anställningshavaren tillämpligt, därest

han inom tre månader efter det berörda förhållande inträffat till kungl.

järnvägsstyrelsen gör framställning därom. Ändock att vederbörande tjänstepensionsreglemente

till följd av i 1 punkten här ovan avsedd anmälan

icke vunnit tillämpning å anställningshavaren under dennes tjänstetid, må

tjänstepension utgå enligt bestämmelserna i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare

samt familjepension utgå enligt bestämmelserna i 1947 års allmänna

familjepensionsreglemente respektive 1947 års familjepensionsreglemente för

arbetare, dock under förutsättning, att framställning därom gjorts till kungl.

järnvägsstyrelsen inom tre månader efter det rätt att komma i ånjutande av

pension inträtt för anställningshavaren respektive för hans efterlevande

samt att sammanlagda beloppet för år räknat av de avgifter, som enligt

kassans stadgar vid avgången respektive frånfället skulle ålegat anställningshavaren,

icke understigit den i 1 punkten andra stycket e) omförmälda

årliga pensionsavgiften.

6 §•

Kassan överlåter vid statens övertagande av densamma samtliga tillgångar

till svenska staten.

7 §•

Beträffande redovisning för kassans förvaltning under lid, för vilken förvaltningen

ej förut blivit behörigen granskad, och revisorernas granskning

av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av kassans verksamhet

skall lagen om understödsföreningar i tillämpliga delar gälla.

Kungl. järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som från och med

dagen för övertagandet räknat äro erforderliga för överenskommelsens genomförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

31

Bilaga B.

Förslag

till

överenskommelse mellan staten och Gävle-Dala järnvägars pensions-

samt änke- och pupillkassa, understödsförening.

Mellan svenska staten och Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änkeoch

pupillkassa, understödsförening, här nedan kallad kassan, har denna

dag överenskommelse träffats om statens övertagande av kassans rörelse på

villkor, som här nedan angivas.

Från och med den 1 juli 1948 övertager staten — i den mån ej annat följer

av vad nedan i denna överenskommelse sägs -— kassans alla rättigheter

och förpliktelser jämlikt kassans vid övertagandet gällande stadgar eller på

annan grund. Bestämmelserna i §§ 3, 4, 9 och 17-—29 av stadgarna skola

dock icke äga tillämpning efter övertagandet.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans

överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon

kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot

av styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk

eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller

för kassan eller Gävle—Dala järnvägsaktiebolag, här nedan kallat bolaget,

skall hava avseende å staten, och skall kungl. järnvägsstyrelsen fullgöra vad

enligt bestämmelserna ankommer på kassans styrelse eller styrelsen för bolaget.

Delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande av bolagets

järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst och där innehar anställning,

som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare, skall, utom i fall som i 5 § av denna

överenskommelse sägs, vara underkastad, i stället för bestämmelserna i kassans

stadgar, bestämmelserna i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

eller, vad beträffar arbetare, bestämmelserna i 1947 års

tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare, dock med iakttagande

av vad nedan i 3 § föreskrives. Såsom förutsättning härför skall emellertid

gälla, att delägaren ej före den tidpunkt, då han först erhöll anställning av

nyss angivna art, uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern jämlikt

föreskrifterna i 3 § 2 punkten första stycket här nedan skolat vid vederbörande

tjänstepensionsreglementes tillämpning inträda, samt, vad angår

den, som innehar i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare avsedd

anställning, att andra för reglementets tillämpning stadgade förutsättningar

än den, som avser viss högsta levnadsålder, föreligga.

1

2 §•

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

3 §•

Vid tillämpning av de i 2 § denna överenskommelse angivna tjänste- och

familjepensionsreglementena å anställningshavare, som i sagda § avses,

skola följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

1. Därest tjänsteman berättigats att utöver avlöning enligt den lönegrad,

vartill den av honom innehavda befattningen hör, erhålla personligt lönetillägg

med sådant belopp, att de sammanlagda löneförmånerna minst motsvara

avlöningen i slutlöneklassen i en lönegrad, för vilken tjänstepensionsunderlaget

är högre än för förstnämnda lönegrad, skall tjänstemannen i

fråga om tjänste- och familjepensionsunderlag hänföras till den lönegrad,

som för honom i överenskommelsen om järnvägarnas övertagande av staten

särskilt angives.

2. Pensionsåldern skall inträda, då rätt till pension, motsvarande ålderspension

enligt vederbörande tjänstepensionsreglemente, skulle inträtt vid

tillämpning av kassans stadgar, dock senast vid utgången av den kalendermånad,

under vilken anställningshavaren fyller 63 år, eller den senare tidpunkt,

då tre år förflutit efter det tjänstepensionsreglementet erhöll tilllämpning

å anställningshavaren. Pensionsåldern skall likväl icke i något

fall inträda tidigare än som skolat ske vid tillämpning av bestämmelserna i

vederbörande tjänstepensionsreglemente.

Bestämmelserna i första stycket skola icke tillämpas för det fall, att

tjänsteman vid den tidpunkt, då 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

blivit å honom tillämpligt eller senare vinner befordran, som medför

att högre tjänstepensionsunderlag'' blir för honom gällande än som skulle

hava varit tillämpligt, därest befordringen ej skett och hänsyn ej tagits till

föreskriften i 1 punkten här ovan, och ej heller för det fall att tjänsteman,

omedelbart innan 1947 års tjänstepensionsreglemente blivit å honom tilllämpligt,

varit underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.

Anställningshavare, för vilken pensionsåldern enligt bestämmelserna i

första stycket inträder senare än som följer av bestämmelserna i vederbörande

tjänstepensionsreglemente, skall vara pliktig underkasta sig framdeles

meddelad föreskrift om tillämpning av sistnämnda bestämmelser, dock

med den begränsningen, att pensionsåldern därvid, i den mån den för anställningshavaren

tidigare gällande pensionsåldern därigenom ej överskrides,

skall inträda först då tre år förflutit efter det sådan föreskrift trätt

i kraft.

3. För bestämmande av tjänste- eller familjepensions grundbelopp eller av

tjänste- eller familjelivräntas belopp må såsom tjänstår tillgodoräknas, utöver

vad som följer av vederbörande tjänste- respektive familjepensionsreglementes

bestämmelser,

a) tid, för vilken anställningshavaren erlagt pensionsavgift enligt stadgarna

för enskild pensionsinrättning, som överlåtits till staten, sådan tid

likväl undantagen, för vilken återbetalning av erlagda avgifter ägt rum, samt

b) två tredjedelar av tid, som anställningshavaren icke äger tillgodoräkna

jämlikt a) men varunder han efter fyllda 18 år och innan vederbörande

tjänstepensionsreglemente blev å honom tillämpligt innehaft anställning av

stadigvarande natur antingen vid enskilt företag, som varit anslutet till enskild

pensionsinrättning, vilken överlåtits till staten eller vid trafikföretag,

som ägts av nyssnämnt företag.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 14 § 1 mom. andra stycket 1947 års

allmänna tjänstepensionsreglemente skall tjänsteman anses hava innehaft

med tjänstepensionsrätt förenad anställning under tid, som han äger tillgodoräkna

såsom tjänstår enligt 3 punkten första stycket a) här ovan, sko
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 116.

lande det ankomma på kungl. järnvägsstyrelsen att i förekommande fall

fastställa det tjänstepensionsunderlag, som under sådan tid skall anses hava

varit gällande för honom.

5. Vid tillämpning av stadgandena i 24 § 1 mom. andra stycket a) 1947

års allmänna tjänstepensionsreglemente, 1 § 1 mom. första stycket c) 1947

års allmänna familjepensionsreglemente och 1 § 1 mom. andra stycket d)

1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare skall med anställning, som

i nämnda författningsrum avses, likställas sådan anställning, för vilken

tjänstårsberäkning må ske enligt 3 punkten första stycket a) här ovan. ^

6. Vid tillämpning av stadgandet i 6 § 1 mom. första stycket c) 1947 års

tjänstepensionsreglemente för arbetare skall anställningshavaren anses hava

varit underkastad reglementet under tid, för vilken tjänstårsberäkning ma

ske enligt 3 punkten första stycket a) här ovan.

7. Vid tillämpning av stadgandena i 17 § 1 mom. andra stycket a) 1947

års tjänstepensionsreglemente för arbetare och 1 § 1 mom. första stycket c)

1947 års familj epensionsreglemente för arbetare skall med tid, varunder arbetare

varit underkastad förstnämnda reglemente likställas tid, som han

äger tillgodoräkna såsom tjänstår enligt 3 punkten första stycket a) här

ovan.

8. Familjepensionstalet för familjepension skall lägst motsvara det familj

epensionsunderlag, som blev för anställningshavaren gällande vid den

tidpunkt, då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse blevo å honom

tillämpliga.

4 §•

I andra fall än då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse bliva

tillämpliga skola beträffande den, vilken är eller varit delägare i kassan,

ävensom beträffande sådan delägares efterlevande i pensionshänseende, såvitt

angår rättigheter och skyldigheter, bestämmelserna i de för kassan vid

övertagandet gällande stadgarna i tillämpliga delar alltjämt gälla.

Därvid skola likväl, utom i fall som i 5 § av denna överenskommelse sägs,

följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

1. Med tillämpning av kassans stadgar beräknad pension skall ökas, pension

till delägare med 12 procent och pension till delägares efterlevande

med 16 procent, samt i förekommande fall därutöver med

a) fasta pensionstillägg, som bolagets styrelse må hava utfäst sig att utbetala

till pensionstagare, samt

b) särskilda tillägg enligt i 7 § av kungl. kungörelsen nr 500/1945 angående

reglering av pensionsförhållandena för vissa anställningshavare och

pensionärer vid statens järnvägar m. fl. under H angivna grunder.

2. Har delägare övergått i statens järnvägars tjänst, skola tilläggsförmåner

enligt i 9 respektive 10 § kungl. kungörelsen nr 500/1945 angivna

förutsättningar och grunder utgå å honom och hans efterlevande enligt 1

punkten tillkommande förmåner.

3. I andra fall än i 2 punkten sägs skall dyrtidshjälp enligt i kungl. kungörelsen

nr 520/1946 angivna förutsättningar och grunder utgå å vederbörande

enligt 1 punkten tillkommande förmåner.

4. De enligt bestämmelserna i 2 och 3 punkterna beräknade sammanlagda

förmånerna skola utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungl.

kungörelsen nr 657/1947.

5. Därest för tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension

enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, beloppet för år

räknat, av pensionstagare enligt 4 punkten tillkommande förmåner under
!5

Pihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 116.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Mcij.ts proposition nr 116.

siiger med tillämpning av kassans stadgar beräknad pension, ökad med

V8 jämte 300 kronor, dock lägst med 400 och högst med 1 200 kronor, skall

pensionstagaren äga uppbära skillnadsbeloppet. Vid tillämpning härav skola

i 1 punkten a) angivna förmåner inräknas i kassapensionen.

6. Delägare, vilken innehar anställning, som avses i 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemcnte eller 1947 års tjänstepensionsregleinente för arbetare,

skall vara befriad från att erlägga avgifter enligt kassans stadgar.

5 §•

1. Vill anställningshavare, beträffande vilken i 2 § av denna överenskommelse

angivna förutsättningar för tillämpning av 1947 års allmänna

tjänstepensionsregleinente eller 1947 års tjänstepensionsregleinente för arbetare

föreligga, att kassans stadgar skola äga tillämpning å honom och

gör anställningshavaren anmälan därom till kungl. järnvägsstyrelsen före

den 1 oktober 1948 eller, för det fall han först erhållit i nämnda paragraf

avsedd anställning efter den 1 juli 1948, inom tre månader efter anställningens

erhållande, skall anställningshavaren icke bliva underkastad vederbörande

tjänstepensionsregleinente utan skola beträffande honom och

hans efterlevande de närmast före statens övertagande av kassan för denna

gällande stadgar i tillämpliga delar alltjämt gälla.

Därvid skola likväl följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:
a)

Delaktighetsbeloppet skall anses utgöra det delaktighetsbelopp, som

skulle varit för anställningshavaren gällande, därest kassan icke övertagits

av staten och anställningshavaren med åtnjutande av avlöning enligt vid

bolaget den 30 juni 1947 gällande lönebestämmelser kvarstått i tjänst hos

bolaget, ankommande det på kungl. järnvägsstyrelsen att efter anställningshavarens

befordran till högre tjänst vid statens järnvägar fastställa höjningarna

av delaktighetsbeloppet till belopp, som vid tillämpning av nämnda

lönebestämmelser skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst vid

bolagets järnvägar.

b) I fråga om anställningshavarens skyldighet att avgå från tjänsten

skola de bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt vederbörande

tjänstepensionsregleinente i sådant hänseende gälla beträffande innehavare

av anställningen. Pensionsåldern skall dock anses inträda tidigast vid den

levnadsålder, då rätt till pension enligt § 5 mom. 1 a) kassans stadgar inträder

eller skulle inträtt för anställningshavaren.

c) Med tillämpning av kassans stadgar beräknad pension skall ökas,

pension till anställningshavare med 12 procent och pension till anställningsliavares

efterlevande med 16 procent.

d) Därest för tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension

enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsregleinente, i c) angiven förhöjning

understiger 1/0 av den med tillämpning av kassans stadgar beräknade

pensionen jämte 300 kronor, dock lägst 400 och högst 1 200 kronor,

skall pensionstagaren uppbära skillnadsbeloppet.

e) Kungl. kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 657) angående omreglering

av tjänste- och familjepension in. in. skall icke äga tillämpning.

f) Anställningshavare skall vara befriad från att erlägga avgifter enligt

kassans stadgar i den mån dessa avgifter för år räknat icke överstiga den

årliga pensionsavgift, som han enligt uppgjord bruttolönetabell skulle förutsatts

hava erlagt, därest vederbörande tjänstepensionsregleinente varit å

honom tillämpligt och bestämmelsen i 3 g 1 punkten icke varit gällande.

2. Inträder beträffande anställningshavare, för vilken 1 punkten här

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kupfll. Maj:ts proposition nr 116.

35

ovan är gällande, till följd av befordran eller eljest sådant förhållande, att

han, därest han varit underkastad vederbörande tjänstepensionsreglemente,

skulle erhållit förhöjning av tjänstepensionsunderlaget, skall 1947 års

allmänna tjänstepensionsreglemente respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare därmed bliva å anställningshavaren tillämpligt,

därest han inom tre månader efter det berörda förhållande inträffat till

kungl. järnvägsstyrelsen gör framställning därom. Ändock att vederbörande

tjänstepensionsreglemente till följd av i 1 punkten här ovan avsedd anmälan

icke vunnit tillämpning å anställningshavaren under dennes tjänstetid,

må tjänstepension utgå enligt bestämmelserna i 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente

för arbetare samt familjepension utgå enligt bestämmelserna i 1947 års allmänna

familjepensionsreglemente respektive 1947 års familjepensionsreglemente

för arbetare, dock under förutsättning, att framställning därom

gjorts till kungl. järnvägsstyrelsen inom tre månader efter det rätt att komma

i åtnjutande av pension inträtt för anställningshavaren respektive för

hans efterlevande samt att sammanlagda beloppet för år räknat av de avgifter,

som enligt kassans stadgar vid avgången respektive frånfället skulle

ålegat anställningshavaren icke understigit den i 1 punkten andra stycket

f) omförmälda årliga pensionsavgiften.

6 §.

Kassan överlåter vid statens övertagande av densamma samtliga tillgångar

till svenska staten.

7 §•

Följande av kassan förvaltade donationsfonder, nämligen Gävle—Dala

järnvägs gåvofond, Ellen Askers julgåvofond till barnen, J. D. Simonssons

fond samt August Hjelmérs minnesfond, överlämnas vid statens övertagande

av kassan till statsbanepersonalens pensions- och understödsfond för

förvaltning i enlighet med för nämnda fonder vid överlämnandet gällande

bestämmelser.

8 §•

Beträffande redovisning för kassans förvaltning under tid, för vilken

förvaltningen ej förut blivit behörigen granskad, och revisorernas granskning

av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av kassans

verksamhet skall lagen om understödsföreningar i tillämpliga delar gälla.

Kungl. järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som från och med

dagen för övertagandet räknat äro erforderliga för överenskommelsens genomförande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 116.

Bilaga C.

Förslag

till

överenskommelse mellan staten och styrelsen för Gävle—Dala

järnvägsaktiebolags pensionsinrättning, stiftelse.

Mellan 1943 års järnvägspensionsutredning å svenska statens vägnar,

under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt styrelsen för Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning, stiftelse,

här nedan kallad stiftelsen, å andra sidan, har överenskommelse träffats

om statens övertagande av stiftelsens tillgångar och förpliktelser på

villkor, som här nedan angivas.

1 §•

Staten övertager från och med den 1 juli 1948 stiftelsens alla rättigheter

och förpliktelser enligt stadgarna för stiftelsen eller på annan grund.

2 §•

1. Från och med den 1 juli 1948 skola de stiftelsens intressenter jämlikt

§ 4 stiftelsens stadgar tillkommande pensionerna ökas med trettio procent

samt i förekommande fall därutöver med

a) fasta pensionstillägg, som styrelsen för Gävle—Dala järnvägsaktiebolag

må hava beviljat intressent, och

b) särskilda tillägg enligt i 7 § av kungl. kungörelsen nr 500/1945 under

H angivna grunder.

2. Dyrtidshjälp enligt i kungl. kungörelsen nr 520/1946 angivna förutsättningar

och grunder skall utgå å de i 1 punkten angivna förmånerna.

3. De enligt bestämmelserna i 1 och 2 punkterna beräknade sammanlagda

förmånerna skola utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungl.

kungörelsen nr 657/1947.

3 §•

Stiftelsens tillgångar överlämnas den 30 juni 1948 till staten.

4 §•

Sedan stiftelsen på ovan angivet sätt blivit övertagen av staten, skall stiftelsen

upplösas. Kostnaden härför bestrides av staten.

487197. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till ersättning för skador våUade av personer som avviki s. 13 i texten
  2. BU 1948:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltad s. 1 i texten