Angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar i anslutning till järnvägarnas förstatligande
1948-03-05 · 36 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 33 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:116, Angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar i anslutning till järnvägarnas förstatligande
Dokumentets text
Kungl. Maj ds proposition nr 116.
1
Nr 116.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
tjänste- och familjepensioneringen för personal vid
Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar
i anslutning till järnvägarnas förstatligande; given
Stockholms slott den 5 mars 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om
reglering av tjänste- och familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas
och därmed samförvaltade järnvägar i anslutning till järnvägarnas
förstatligande samt anför därvid följande.
1 Bi haag till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 116.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj.ts proposition nr 116
Inledning
Tjänste-
och familjepensioneringen för personal vid av staten övertagna
enskilda järnvägar har, såvitt angår personal med delaktighet i enskild pensionskassa,
reglerats genom beslut av 1945 och 1946 års riksdagar. Närmare
bestämmelser angående pensionsregleringen, vilken trädde i kraft den
1 juli 1945, finnas intagna i kungörelserna den 29 juni 1945 (nr 500) angående
reglering av pensionsförhållandena för vissa anställningshavare och
pensionärer vid statens järnvägar in. fl. samt den 30 juni 1947 (nr 768)
angående tillämpning av 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
samt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för
arbetare å vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
in. fl.
Beträffande personal, som vid ikraftträdandet var eller därefter i samband
med järnvägsövertagande övergått eller övergår i statens järnvägars
tjänst, innebär pensionsregleringen i huvudsak, att de statliga pensionsreglementena
— allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena samt 1942
års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare eller, vad angår
personal som innehar eller övergår till anställning vid statens järnvägar
den 1 juli 1947 eller senare, 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
samt 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare — med vissa avvikelser skola tillämpas å personalen. Såsom
villkor härför gäller dock, att vederbörande pensionskassa överlåtit sin rörelse
på staten.
För det fall att nyssnämnda villkor beträffande någon pensionskassa icke
uppfylles, förblir förutvarande pensionsordning i stort sett gällande för den
i kassan delaktiga, av statens järnvägar övertagna personalen. Denna får då
kvarstå i vederbörande kassa och åtnjuta tjänste- och familjepensionsrätt
enligt kassans stadgar. Å de enligt dessa stadgar beräknade pensionerna
utgå dock vissa tilläggsförmåner av statsmedel, bland annat i form av s. k.
fyllnadspensioner till egenpensionerna.
Före järn vägsövertagandet avgången personal beröres i allmänhet ej av
pensionsregleringen. Dylik personal har förutsatts skola — vare sig överlåtelse
av kassans rörelse på staten kommit till stånd eller ej — för sig och
sina efterlevande bibehållas vid dem enligt kassans stadgar tillkommande
pensionsrätt. Vissa pensionsförhöjningar hava dock tillerkänts pensionstagarna.
Sålunda hava pensionstagarna från hittills överlåtna kassor erhållit
pensionsförhöjning med 10 procent. Vidare hava sådana pensionstagare
med mycket låga pensioner erhållit särskilda tillägg av statsmedel. Därjämte
hava kassapensionerna i förekommande fall höjts med belopp, motsvarande
av förutvarande enskilde arbetsgivare utfästa tilläggspensioner. Ytterligare
har s. k. dyrtidshjälp enligt särskilda bestämmelser, senast enligt kungörelsen
den 28 juni 1946 (nr 520) angående dyrtidshjälp åt vissa pensionärer
från av staten övertagna enskilda järnvägar in. fl., utgått å de enligt det
Kungl. Maj:ts proposition nr 116
3
förestående förhöjda kassapensionerna. I fall, då vederbörande enskilda
järnvägsförvaltning till pensionstagarna utbetalat tilläggsförmåner, motsvarande
statliga dyrtidstillägg, med så stora belopp, att de sammanlagda tidigare
utgående pensionsförmånerna överstiga vad som skulle komma att utgå
på grund av pensionsregleringen, hava pensionstagarna för undvikande av
pensionsförsämring garanterats de tidigare förmånerna, i vilka förberörda
pensionsförhöjningar då ansetts inbegripna.
Vad angår i pensionskassa ej delaktig personal vid statsövertagna enskilda
järnvägar äro pensionsförhållandena för personal, som övertages av statens
järnvägar, reglerade genom bestämmelser i de statliga pensionsreglementena
samt tillämpningsföreskrifterna till dessa jämte i anslutning därtill av
Kungl. Maj :t meddelade särskilda beslut. I stort sett gäller, att berörda personal
blir underkastad bestämmelserna i nämnda reglementen med rätt att
som tjänstår för pension medräkna två tredjedelar av anställningstiden vid
den enskilda järnvägen. För övrig personal, huvudsakligen sådan som avgått
före järnvägsövertagandet, äro några statliga pensionsbestämmelser icke
meddelade. Förenämnda bestämmelser om dyrtidshjälp hava likväl varit
tillämpliga i fråga om de pensioner, som i vissa fall utgå till sådan personal
eller efterlevande till densamma på grund av anställning vid den övertagna
järnvägen.
I avseende å gällande bestämmelser angående pensionsförhållandena för
personal vid statsövertagna järnvägar må slutligen nämnas, att sådan personal
tillkommande, av statsmedel utgående pensioner, vilka icke utgå
enligt de från och med den 1 juli 1947 gällande statliga pensionsreglementena,
skola utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungörelsen den 30
juni 1947 (nr 657) angående omreglerad tjänste- och familjepension in. m.
Omregleringen innebär i stort sett, att pensioner, bestämda enligt äldre statliga
pensionsreglementen än de nyssnämnda, uppräknas till nivån för dessa
pensioner samt att pensioner, å vilka beräknas dyrtidshjälp, höjas med ungefär
10 procent.
Vid 1947 års riksdag hava efter förslag av Kungl. Maj :t beslut fattats om
statsförvärv av aktierna i de järnvägsbolag, vilka äga Bergslagernas och
därmed — av Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävle, Bergslagernas
järnvägsaktiebolag & Co, (GDG) — samförvaltade järnvägar och biltrafikföretag.
Ifrågavarande järnvägar äro:
Bergslagernas järnvägar (BJ),
Gävle—Dala järnvägar (GDJ),
Södra Dalarnas järnväg (SDJ),
Lödöse—Lilla Edets järnväg (LLEJ),
Kil—Fryksdalens järnväg (KFJ),
Dal—Västra Värmlands järnväg (DVVJ) och
Dalslands järnväg (DJ).
Biltrafikföretagen äro:
GDG:s biltrafikaktiebolag,
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
Trafikaktiebolaget Haglund & Larsson och
Aktiebolaget Göteborgs express & transport.
Samtliga nämnda järnvägar äro avsedda att även formellt övertagas av
staten från och med den 1 juli 1948.
Den 3 maj 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt 1943 års järnvägspensionsutredning
— vars huvudbetänkande lagts till grund för den av 1945 års riksdag
beslutade allmänna pensionsregleringen — att verkställa utredning och inkomma
med förslag angående reglering av tjänste- och familj epensioneringen
för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade järnvägar i
anslutning till järnvägarnas förstatligande. Pensionsutredningen har den 9
december 1947 avgivit förslag i ämnet. Vid utredningens utlåtande äro
fogade förslag till överenskommelse dels mellan staten och Bergslagernas
järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening, dels
mellan staten och Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa,
understödsförening, dels ock mellan staten och styrelsen för Gävle—
Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrätlning, stiftelse. Ifrågavarande förslag
torde få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende (bilagorna A,
B och C).
Järnvägspensionsutredningens förslag.
I sitt utlåtande har järnvägspensionsutredningen till en början lämnat följ
ande redogörelse för de nuvarande pensionsför hållande na
för den i utlåtandet avsedda personalen.
Av personalen vid de av GDG förvaltade trafikföretagen hava praktiskt
taget samtliga ordinarie befattningshavare ävensom åtskilliga arbetare och
några extra befattningshavare fått sina pensionsförhållanden ordnade genom
delaktighet i enskild pensionskassa.
Pensioneringen av personalen vid BJ och LLEJ ombesörjes sålunda i huvudsak
av Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa
(BJ-kassan). Enstaka befattningshavare äro dock pensionsförsäkrade i f. d.
Enskilda järnvägarnes pensionskassa (EJ-kassan).
Personalen vid SDJ, KFJ, DVVJ och DJ är pensionsförsäkrad i EJ-kassan.
Vad GDJ beträffar är personal, anställd efter 1937 års utgång, ävenledes
pensionsförsäkrad i EJ-kassan. Av tidigare vid dessa järnvägar anställd personal
äro de, som anställts under åren 1899—1937 pensionsförsäkrade i
Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (GDJ-kassan).
Den före år 1899 anställda personalen, vilken numera är pensionerad,
är familjepensionsförsäkrad i sistnämnda kassa men uppbär egenpension
från en under år 1945 till stiftelse (GDJ-stiftelsen) ombildad, tidigare existerande
pensionskassa, benämnd Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning.
Av personalen vid GDG:s biltraf^aktiebolag äro förvaltningstjänstemän
och distriktsföreståndare anslutna till EJ-kassan. Några högre tjänstemän
äro pensionsförsäkrade i Svenska personalpensionskassan (SPP).
I en del fall utbetala järnvägsförvaltningarna fasta understöd eller pensionsförhöjningar
till kassapensionärerna. Under senare år hava förvalt
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
5
ningarna därjämte till pensionärerna utbetalat betydande tilläggsförmåner
i form av tillfälliga pensionsbidrag.
Av den i pensionskassa ej delaktiga personalen äga vissa anställningshavare,
huvudsakligen arbetare, enligt beslut av vederbörande järnvägsförvaltning
komma i åtnjutande av pension eller understöd för sig själva och i
allmänhet även för sina efterlevande. Å dylika förmåner hava i regel utgått
tilläggsförmåner enligt samma grunder som i fråga om kassapensionerna. I
några fall har med bidrag av vederbörande järnvägsförvaltning verkställts
premieinbetalning till försäkringsanstalt för kapital- och livförsäkring. Åtskilliga
i pensionskassa ej delaktiga anställningshavare, huvudsakligen extra
befattningshavare och arbetare, sakna emellertid pensionsrätt.
Beträffande i samband med järnvägs förstatligandet
erforderliga pensionsreglerin g såtgärder har järnvägspensionsutredningen
anfört följande.
I pensionskassa ej delaktig personal. Av den i tjänst varande personalen
blir den, vilken övergår i tjänst hos statens järnvägar, behörigen tillgodosedd
i pensionshänseende genom att personalen i enlighet med vad i det föregående
angivits blir underkastad vederbörande statliga tjänstepensionsreglemente.
Vad åter angår den aktiva personal, som ej övertages av statens
järnvägar, torde staten sakna anledning att tillförsäkra den några pensionsförmåner.
För nu nämnda personalgruppers vidkommande torde därför särskilda
statliga pensionsregleringsåtgärder icke vara erforderliga i samband
med järnvägsförstatligandet.
I en del fall har den enskilda järnvägsförvaltningen tillerkänt personal,
som avgått eller kommer att hava avgått före det förutsatta järnvägsövertagandet,
efterlevande till sådan personal och efterlevande till tidigare avliden
personal pension eller därmed jämförligt understöd. Det torde få förutsättas
att de förpliktelser järnvägsförvaltningen sålunda iklätt sig komma
att övertagas av staten enligt den överenskommelse, som kan komma att
träffas angående järnvägsförvärvet.
Emellertid hava sådana pensions- och understödstagare, som i nästföregående
stycke avses och som tillhört tidigare övertagna järnvägar, enligt
intill den 1 juli 1947 gällande bestämmelser om dyrtidshjälp ägt rätt till
dylik förmån, för budgetåret 1946/47 enligt förutnämnda kungörelse nr
520/1946. Det synes skäligt att motsvarande pensions- och understödstagare
vid nu ifrågavarande järnvägar få åtnjuta enahanda förmån. För ändamålet
synes lämpligen kunna meddelas föreskrift om beräkning av dyrtidshjälp
enligt sagda kungörelse jämväl å pension eller understöd, avseende tid
efter utgången av budgetåret 1946/47. Om så sker, skulle pensionerna komma
att omregleras enligt kungörelsen nr 657/1947.
I det föregående omförmälda tillfälliga pensionsbidrag, för vilka närmare
redogörelse lämnas i motiveringen av förslaget till överenskommelse
med B,I-kassan, hava jämväl utbetalats till pensionstagare, som ej varit delägare
i pensionskassa. Då dessa pensionsbidrag i vissa fall överstiga de pensionsförhöjningar,
som genom den föreslagna dyrtidshjälpen och därav föranledd
omreglering av pensionerna skulle tillkomma pensionstagarna, synas
dessa skäligen böra erhålla garanti mot pensionsminskning genom föreskrift
om att dem efter järnvägsövertagandet tillkommande förmåner lägst
skola motsvara de förmåner de tidigare haft att påräkna. Sådan föreskrift
synes lämpligen böra intagas i överenskommelsen om järnvägsförvärvet. I
enlighet med vad pensionsutredningen i det följande föreslår beträffande
pensionstagarna från BJ-kassan synes garantien böra gälla allenast för lid,
6
KuntjI. Maj:ts proposition nr 116.
då rörligt tillägg å pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
utgår med lägst sex procent samt avse pensionsförmånerna under år
1946.
I SPP delaktiga anställningshavare. I SPP pensionsförsäkrad personal bibehålies
i allmänhet vid pensionsrätt enligt kassans stadgar. För i kassan
delaktig antällningshavare, vilken övergår i statens järnvägars tjänst och
erhåller i vederbörande statliga tjänstepensionsreglemente avsedd anställning
före i kungörelsen nr 500/1945 angiven pensionsålder, gäller emellertid
enligt sagda kungörelse, att anställningshavaren, därest han så önskar, blir
underkastad det statliga tjänstepensionsreglementet, dock under villkor, att
han på järnvägsstyrelsen överlåtit sin rätt på grund av delaktigheten i
SPP.
Enligt nyssnämnda kungörelse utgå emellertid vissa tilläggsförmåner av
statsmedel å pension från SPP, som tillkommer anställningshavare, vilken
erhållit i statligt tjänstepensionsreglemente avsedd anställning, samt sådan
anställningshavares efterlevande. Sålunda äger anställningshavare, som haft
möjlighet att bli underkastad statligt tjänstepensionsreglemente men avstått
därifrån, att åtnjuta fyllnadspension till egenpension — dock under
förutsättning att särskild bestämmelse om rätt till sådan pension blivit
meddelad — samt efterlevande till honom dyrtidstillägg in. in. å familjepensionen,
under det att anställningshavare, för vilken sådan möjlighet icke
förelegat, har att påräkna dyrtidstillägg in. in. å såväl den honom som hans
efterlevande tillkommande SPP-pensionen.
Någon ändring av nu berörda anställningshavare enligt gällande av statsmakterna
nyligen fastslagna grunder tillkommande pensionsförmåner synes
icke motiverad i förevarande fall. Dock torde föreskrift om rätt till fyllnadspension
i förekommande fall böra meddelas, förslagsvis i överenskommelsen
angående järnvägsförvärvet.
Å från fristående kassa (SPP) utgående pension, som tillkommer sådan
förutvarande anställningshavare vid statsövertagen järnväg, vilken icke innehaft
i statligt tjänstepensionsreglemente avsedd anställning, samt efterlevande
till dylik anställningshavare eller till anställningshavare, som avlidit
före järnvägsövertagandet, har enligt före den 1 juli 1947 gällande
bestämmelser utgått dyrtidshjälp. Enahanda förmån synes böra tillkomma
motsvarande pensionärer vid nu ifrågavarande järnvägar.
Jämväl pensionstagarna från SPP synas böra erhålla liknande garanti
mot minskning av de förmåner de tidigare haft att påräkna, som i det
föregående föreslagits i fråga om i pensionskassa ej delaktig personal.
Slutligen må i fråga om pensioner från SPP framhållas, att någon omreglering
enligt kungörelsen nr 657/1947 icke synes kunna ifrågakomma, enär
dylika pensioner icke utgå av statsmedel. Emellertid utgår för närvarande
ej någon SPP-pension på grund av anställning vid ifrågavarande järnvägar
och vad angår i SPP delaktiga anställningshavare vid järnvägarna synes
kunna antagas, att de komma att anmäla sig önska bliva underkastade de
statliga pensionsreglementena.
/ EJ-kassan delaktig personal. En betydande del av personalen vid ifrågavarande
järnvägar är pensionsförsäkrad i EJ-kassan, vilken överlåtit sin
rörelse på staten från och med den 1 juli 1945. För denna personal äro
pensionsförhållandena i huvudsak redan reglerade genom bestämmelserna
i kungörelsen nr 500/1945 samt i den med kassan träffade överenskommelsen
om överlåtelse av dess rörelse på staten. Enligt dessa bestämmelser
gäller i fråga om anställningshavare, vilken erhållit i vederbörande statliga
tjänstepensionsreglemente avsedd anställning vid statens järnvägar före den
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
7
i sagda kungörelse angivna pensionsåldern, att de statliga tjänste- och familjepensionsreglementena
bliva tillämpliga å anställningshavaren respektive
hans efterlevande, dock ej för det fall, att anställningshavaren anmält sig
önska bibehålla pensionsrätt enligt kassans reglemente. Eljest skall i avseende
å personalens rättigheter och skyldigheter kassans reglemente i til 1- lämpliga delar i huvudsak äga tillämpning. Samtliga kassapensioner skola
emellertid ökas med 10 procent. Tilläggsförmåner av statsmedel i form av
dyrtidsti 1 lägg m. in. skola vidare utgå å egenpensioner, tillkommande av
statens järnvägar övertagna anställningshavare, som ej erhållit i vederbörande
tjänstepensionsreglemente avsedd anställning före pensionsåldern,
samt å familjepensioner, tillkommande efterlevande till dylika delägare. A
mycket låga pensioner — egenpension understigande 1 800 kronor och pension
till änka ensam understigande 1 200 kronor — utgå särskilda tillägg
av statsmedel med i allmänhet 100 kronor för år. Någon ändring av här berörda
bestämmelser i samband med övertagande av nu ifrågavarande järn
-
vägar synes ej påkallad.
Emellertid torde den i EJ-kassan delaktiga personal, vilken ej blir underkastad
statliga pensionsreglementen, böra i likhet med vad som föreslagits
i fråga om i pensionskassa ej delaktig personal för sig och sina efterlevande
erhålla rätt till dvrtidshjälp enligt i kungörelsen nr 520/1946 angivna förutsättningar
och grunder samt garanti för att järnvägsövertagandet ej medför
försämring av pensionsförmånerna. Rätten till dvrtidshjälp skulle medföra
omreglering av pensionerna enligt kungörelsen nr 657/1947.
I BJ- och GDJ-kcissorna delaktig personal. För denna personal skulle,
därest kassorna ej överlåtas till staten, den för sådant fall i kungörelsen
nr 500/1945 fastställda pensionsordningen bliva automatiskt gällande.
Denna pensionsordning är emellertid förenad med betydande, av pensionsutredningen
i dess betänkande den 28 november 1944 närmare belysta
olägenheter för såväl statsverket som den i kassorna delaktiga personalen.
Motsvarande olägenheter vidlåda icke den pensionsordning, som enligt bestämmelserna
i sagda kungörelse skall bliva gällande, därest kassorna
överlåtas till staten. Pensionsutredningen har därför i samförstånd med
representanter för kassorna utgått från att, i enlighet med vad i berörda
kungörelse i första hand förutsatts, sådan överlåtelse skall komma till
stånd och att härför erforderliga överenskommelser skola traftas mellan
staten och kassorna. Dessa överenskommelser böra uppenbarligen i tdllämpliga
delar utformas i överensstämmelse med de i kungörelsen meddelade
bestämmelserna. Om dvlika överenskommelser traffas bliva, bortsett
från viss komplettering av de i 7 § kungörelsen i avseende^ a övertagna
kassor meddelade särskilda bestämmelserna samt i det föregående lfragasatt
föreskrift om beräkning av dvrtidshjälp, ytterligare åtgärder för reglering
av pensionsförhållandena för den i BJ- och GDJ-kassorna delaktiga
personalen icke erforderliga.
Vid förhandlingar, som pensionsutredningen fört med representanter för
de båda kassorna i syfte att få till stånd preliminära överenskommelser om
överlåtelse av kassorna till staten, hava nämnda representanter såsom villkor
för träffande av dylika överenskommelser krävt, att vissa önskemål,
vilka pensionsutredningen funnit sig icke kunna godtaga, bleve genom överenskommelsen
tillgodosedda. Vid sådant förhållande hava några preliminära
överenskommelser icke kunnat träffas. De förut omförmälda förslag
till överenskommelser mellan staten, å ena sidan, och Bergslagernas jäi nvägars
pensions- samt iinke- och pupillkassa ävensom Gävle Dala jäin
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
vägars pensions- samt änke- och pupillkassa, å andra sidan, som framlagts
av järnvägspensionsutredningen (bil. A och B), äro sålunda icke godkända
av kassornas representanter. De av kassarepresentanterna framförda önskemålen
framgå dels av en av BJ-kassans representanter till pensionsutredningen
ingiven, till chefen för finansdepartementet ställd skrivelse, dels
ock av en av GDJ-kassans representanter till pensionsutredningen ställd
skrivelse.
I fråga om pensionsregleringsåtgärder, som i samband med järnvägsförstatligandet
vore erforderliga beträffande personal med egenpension från
GDJ-stiftelsen har järnvägspensionsutredningen anfört följande.
I fråga om denna personal har Gävle—Dala järnvägsaktiebolag garanterat
densamma enligt stiftelsens stadgar tillkommande pensioner. Denna
garanti lärer få förutsättas komma att övertagas av staten i samband med
järnvägsförstatligandet. Enligt stadgarna skall stiftelsen därvid upplösas och
dess tillgångar överlämnas till statsverket. Rörande statens övertagande av
stiftelsen synes lämpligen böra mellan staten och stiftelsens styrelse träffas
särskild överenskommelse, innefattande bestämmelser om de pensionsförmåner,
som efter övertagandet skola tillkomma pensionstagarna. Förslag
till sådan överenskommelse har uppgjorts (förenämnda bil. C).
Järnvägspensionsutredningen har därefter lämnat en redogörelse för
BJ- och GDJ-kassornas ställning ävensom rörande innebörden
av vissa av de i förslagen till överenskommelser
intagna föreskrifterna. De av BJ-kassans representanter
framförda önskemålen framgå av utredningens motivering under
1 § samt 4 § 1 och 5 punkterna i förslaget till överenskommelse med BJkassan,
under det att de önskemål, som uttalats av representanterna för
GDJ-kassan, framgå av pensionsutredningens redogörelse i avseende å sistnämnda
kassa. Järnvägspensionsutredningens utlåtande, i vad det innefattar
nu avsedda redogörelser, är av följande innehåll.
Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening.
Kassan har till ändamål att bereda pensioner åt personal vid Bergslagernas
järnvägsaktiebolags järnväg samt åt efterlevande till dylik personal.
Såsom delägare i kassan kvarstå emellertid vissa tidigare av statens järnvägar
i samband med centralisering av bangårdsförhållandena i Göteborg
övertagna befattningshavare ävensom enstaka, i annan enskild järnvägs
tjänst övergångna befattningshavare.
Vid 1946 års utgång utgjorde antalet i tjänst varande delägare 2 130,
antalet egenpensionärer 538 och antalet familjepensionärer 362. Kapitalbehållningen
var vid samma tidpunkt bokförd till omkring 43 358 000 kronor.
Under år 1946 utgjorde i avjämnade belopp delägarnas bidrag 505 000
kronor, bolagets bidrag 614 000 kronor, ränteinkomsterna 1 536 000 kronor,
diverse inkomster 49 000 kronor samt utbetalade pensioner 1 541 000
kronor, därav 1 189 000 kronor för egenpensioner och 352 000 kronor för
familj epensioner.
Den senast verkställda försäkringstekniska utredningen rörande kassans
ställning, vilken utredning avsåg att utgöra underlag lör kassans inordnande
under 1938 års lag om understödsföreningar, gällde förhållandena vid
Kungi. Maj:ts proposition nr 116.
9
1943 års utgång. Utredningen baserades i första hand på s. k. säkra beräkningsgrunder,
innefattande bland annat en räntefot av 3 procent. Enligt
densamma utgjorde i ungefärliga tal värdena av pensionsförpliktelserna
56 650 000 kronor (därav 40 230 000 kronor för i tjänst varande delägare
och 16 420 000 kronor för pensionärer), av de på dessa förpliktelser belöpande
omkostnaderna 170 000 kronor samt av framtida avgifter från bolaget
och delägarna 10 870 000 kronor. Kapitalbehållningen upptogs till bokförda
värdet, omkring 39 570 000 kronor. Utredningen utvisade alltså en
brist av omkring (56 650 000 -|- 170 000 — 10 870 000 — 39 570 000 ==)
6 380 000 kronor.
Denna brist antogs emellertid kunna till en del uppvägas av vissa dolda
tillgångar (övervärden å obligationer och aktier, framtida överräntor in. in.),
vilka uppskattades till sammanlagt omkring 3 220 000 kronor. Bristen skulle
därvid nedgå till omkring (6 380 000 — 3 220 000 =) 3 160 000 kronor. En
mindre del därav antogs kunna amorteras genom framtida diverse inkomster
under förutsättning, att garanti för dylika inkomster ställdes.
I utredningen ifrågasattes vissa för övergång till 1938 års understödsföreningslag
erforderliga konsolideringsåtgärder, såsom avgiftsförhöjning, av
bolaget garanterad ränteavkastning efter 3’/- procent samt garanti för diverse
inkomster till visst belopp. Dylika åtgärder hava hittills dock icke
vidtagits, varför kassan icke kunnat vinna förklaring av tillsyningsmvndigheten,
att dess stadgar stå i överensstämmelse med föreskrifterna i lagen
och äro betryggande för delägarna och övriga understödsberättigade.
Kassan har emellertid erhållit anstånd tillsvidare till den 1 juli 1948 med
ingivande av ansökan om dylik, för rörelsens fortsättande erforderlig förklaring.
Vid bedömande av kassans ställning under förutsättning att dess rörelse
överlåtes på staten synes man emellertid, såsom skett i fråga om tidigare
av staten övertagna järnvägspensionskassor, skäligen böra räkna med eu
räntefot av 37= procent samt bortse från omkostnader.
Förberörda försäkringstekniska utredning innefattade jämväl beräkning
efter 37- procent av värdena av pensionsförpliktelserna och de framtida
avgifterna. Enligt denna beräkning utgjorde vid 1943 års utgång värdet av
pensionsförpliktelserna omkring 52 200 000 kronor (därav 36 440 000 kronor
för i tjänst varande delägare och 15 760 000 kronor för^pensionärer)
och värdet av framtida avgifter omkring 10 460 000 kronor. Då tillgångarna
upptogos till bokförda värdet, omkring 39 570 000 kronor, beräknades en
brist av omkring (52 200 000 — 10 460 000 — 39 570 000 =) 2 170 000 kronor
föreligga. För amortering av denna brist beräknades kunna tagas i anspråk
dolda tillgångar till ett uppskattat sammanlagt värde av omkring
2 050 000 kronor. Därigenom skulle bristen bliva praktiskt taget täckt.
Då medelräntan å kassans behållning under tiden efter 1943 års utgång
något, om än obetydligt, överstigit 3 7- procent och under sagda tid tillkomna
pensionsförpliktelser kunna antagas hava blivit i huvudsak täckta genom
värdet av de å dem belöpande avgifterna, synes man kunna räkna med att
ställningen sedermera icke undergått någon mera väsentlig förändring.
Det har därför synts försvarligt att vid bedömande av kassans nuvarande
ställning under förutsättning att rörelsen överlåtes på sluten och av de ekonomiska
konsekvenserna för staten av ett övertagande under den närmaste
tiden av rörelsen utgå från ovannämnda, på 3 ''/. procents räntefot grundade
beräkningsresultat.
De vid 1943 års utgång bokförda värdena ä kassans tillgångar synas dock
numera böra uppräknas, detta bland annat med hänsyn till förändringarna
i marknadsläget efter nämnda tidpunkt. Pensionsutredningen har därför
ansett sig böra företaga en särskild uppskattning av berörda tillgångar.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
Vad till en början angår de vid 1943 års utgång av kassan innehavda
obligationerna, vilka voro bokförda till omkring 18 284 000 kronor, synas
de skäligen böra upptagas till nuvarande marknadsvärdet eller, såvitt angår
sedermera inlösta obligationer, till nominella värdet. Det enligt dessa grunder
uppskattade obligationsvärdet utgör 18 385 000 kronor eller 101 000 kronor
mer än det bokförda.
Värdet av aktier — i Gävle—Dala och Bergslagernas järnvägsaktiebolag
— synes kunna upptagas till det belopp, motsvarande 318 respektive 551
kronor per aktie, som kassan enligt avtal haft att utfå. Aktievärdet blir därvid
2 394 000 kronor, vilket belopp överstiger det bokförda värdet, omkring
756 000 kronor, med omkring 1 638 000 kronor.
Såsom tillgång utöver bokförda värdet bör även upptagas värdet av upplupna,
till betalning ej förfallna obligationsräntor, omkring 287 000 kronor.
Vidare synes berättigat att såsom tillgång räkna med det på pensionsförpliktelserna
belöpande värdet av kassan stadgeenligt tillkommande diverse
inkomster. Utgår man från att dessa inkomster framdeles skulle årligen
influtit med belopp, motsvarande medeltalet under femårsperioden 1941—45
eller med 45 961 kronor, skulle ifrågavarande inkomster efter 3 V, procent
representera ett kapitalvärde av omkring 1 285 000 kronor. Härav kan emellertid
endast en mindre del eller omkring 460 000 kronor anses belöpa på
ifrågavarande pensionsförpliktelser.
I fråga om övriga tillgångar, huvudsakligen reverslån, synes det bokförda
värdet, vilket var lika med det nominella, kunna godtagas.
Vid värdering av tillgångarna i enlighet med vad nu sagts skulle dessa,
dolda tillgångar däri inbegripna, hava uppskattats till (39 572 000 -f 101 000
-(- 1 638 000 -j- 287 000 460 000 =) 42 058 000 kronor. Detta skulle inne
bära,
att man vid ett statsövertagande av kassans rörelse skulle kunna räkna
med ett överskott av omkring (42 058 000 -j- 10 460 000 — 52 200 000 =)
318 000 kronor. I betraktande härav synes man — om än med en viss tvekan
med hänsyn till bland annat de vid beräkningarna tillämpade gynnsamma
beräkningsgrunderna — kunna göra gällande, att ett statsövertagande
av kassans rörelse kan ske utan förlust för staten.
Bestämmelserna i den föreslagna överenskommelsen ansluta sig i tillämpliga
delar till föreskrifterna i kungörelsen nr 500/1945 och torde därför icke
kräva närmare motivering. Rörande nedan angivna bestämmelser må dock
anföras följande.
1 §•
Här har föreslagits, att kassan skall överlåta sin rörelse på staten från
och med den 1 juli 1948, då staten antagits komma att övertaga bolagets
järnvägar. Regleringen av pensionsförhållandena för personalen vid järnvägarna
har förutsatts skola träda i kraft vid samma tidpunkt.
Kassans representanter hava emellertid påyrkat, att kassan skall anses
hava övertagits av staten från och med den 1 juli 1947, då staten förvärvade
aktiemajoriteten i bolaget, samt att den föreslagna pensionsregleringen
såsom en följd därav skall givas retroaktiv tillämpning från och med samma
dag. I första hand synas kassarepresentanterna hava åsyftat sådan tilllämpning
i fråga om delägare, som avgått under tiden 1 juli 1947—30 juni
1948. De torde emellertid härjämte hava avsett retroaktiv tillämpning av
pensionsregleringen jämväl i fråga om före den 1 juli 1947 pensionerad
personal.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
I avseende å det sålunda framställda kravet får pensionsutredningen till
eu början framhålla, att ett tillgodoseende av detsamma skulle innebära en
principiell avvikelse från de av statsmakterna för pensionering av personal
vid statsövertagna järnvägar fastställda grunderna och från vad i överensstämmelse
med dessa grunder blivit gällande för personal vid tidigare statsövertagna
järnvägsföretag, bland andra även sådana — Stockholm—Västerås—Bergslagens
och Nässjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag — där staten
liksom i fråga om Bergslagernas järnvägsaktiebolag förvärvat aktiemajoriteten
före järnvägsövertagandet. Vad nu sagts gäller även för det
fall, att staten skulle hava direkt övertagit BJ från och med den 1 juli
1947. Därvid skulle nämligen personalen liksom vid tidigare järnvägsövertaganden
helt visst icke blivit uppförd å statens järnvägars stat förrän avsevärt
senare. Då motsvarande förhållande tidigare förelegat (Halmstad—
Nässjö järnvägar), har med kassaöverlåtelse och pensionsreglering fått anstå
till den tidpunkt efter järnvägsövertagandet, då uppförande å sådan stat
skett. Kassarepresentanternas yrkande går sålunda ut på att statsmakterna
skola bereda personal med delaktighet i BJ-kassan förmånligare pensionsvillkor
än de, som personal tillhörande tidigare övertagna kassor erhållit.
Detta är enligt pensionsutredningens mening så mycket mindre motiverat
som de pensionsförmåner, vilka tillkommo sistnämnda personal, i allmänhet
voro väsentligt lägre än de, som den i BJ-kassan delaktiga personalen
enligt nu gällande pensioneringsgrunder har att påräkna.
Vidare skulle en retroaktiv tillämpning av pensionsregleringen medföra
särskilda pensioneringskostnader för staten, något som särskilt i nuvarande
finansiella läge torde böra undvikas. Därjämte skulle ett bifall till yrkandet
om sådan tillämpning kunna medföra konsekvenser i form av framställningar
från pensionstagare från tidigare överlåtna kassor om att få
åtnjuta motsvarande förmån.
Härtill kommer att en retroaktiv tillämpning av pensionsregleringen skulle
vara förenad med åtskilliga svårigheter av pensionsteknisk art. I sådant
hänseende må bland annat framhållas, att det i fråga om under tiden 1 juli
1947—30 juni 1948 efter avgång från enskild tjänst pensionerad personal,
vilken skulle efter eget val erhålla pension, beräknad antingen enligt kassans
stadgar eller enligt vederbörande statliga pensionsreglemente, i en del
fall konime att ställa sig vanskligt att avgöra, efter vilken lönegrad pension
av sistnämnt slag skall bestämmas, samt att regleringen av de pensionsförmåner,
som under berörda tid skulle tillkomma före den 1 juli 1947 pensionerad
personal, konime att kräva komplicerade särbestämmelser angående
rätt till dyrtidshjälp och omreglering av pensionerna in. in.
Med hänsyn till vad sålunda anförts har pensionsutredningen funnit sig
icke kunna biträda det av kassarepresentanterna framställda kravet på
retroaktiv tillämpning av pensionsregleringen.
2 §.
Jämlikt § 1 mom. 1 tredje stycket kassans stadgar hava vissa delägare
i kassan tidigare övergått i statens järnvägars tjänst i anledning av centralisering
av bangårdsförhållandena i Göteborg och därefter kvarstått som
delägare. De hava förut haft att påräkna fyllnadspension till egenpension
samt dyrtidstillägg in. in. å pension till efterlevande. Enligt kungörelsen
nr 500/1945 skola de av dessa delägare, vilka vid statens övertagande av kassans
rörelse innehava i de statliga Ijänstepensionsreglementena avsedda
anställningar, i pensionshänseendc likställas med de delägare, vilka i samband
med järnvägsövertagandet erhålla dylika anställningar. Detta har synts
böra angivas jämväl i överenskommelsen med kassan.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
3 § 1 punkten.
Vid föregående järnvägsövertaganden hava vissa av statens järnvägar
övertagna, på aktiv stat där uppförda kassadelägare, vilkas avlöningsförmåner
vid den enskilda järnvägen överstigit avlöningsförmånerna enligt gällande
avlöningsreglemente i den befattning vederbörande erhållit, berättigats
att åtnjuta personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan berörda
avlöningsförmåner. Lönetillägget har dock i förekommande fall begränsats
så att de sammanlagda avlöningsförmånerna icke överstigit slutavlöningen
i den lönegrad, som för varje till sådant tillägg berättigad tjänsteman
särskilt angivits i överenskommelsen angående järnvägsförvärvet.
I 2 § 2 punkten kungörelsen nr 500/1945 föreskrives att därest tjänsteman
berättigats erhålla personligt lönetillägg högst med sådant belopp, att
de sammanlagda löneförmånerna motsvara slutavlöningen i en lönegrad,
för vilken tjänstepensionsunderlaget är högre än för den lönegrad, vartill
tjänstemannens befattning hör, skall tjänstemannen i fråga om tjänstepensionsunderlag
icke hänföras till lägre lönegrad än den, efter vilken avlöning
sålunda må åtnjutas.
Sedan numera nettolönesystemet tillämpas inom statsförvaltningen synes
det i förevarande fall och i nuvarande läge ovisst enligt vilka grunder det
personliga lönetillägget kan komma att bestämmas. Det vill synas som om
hänsyn därvid borde tagas till bland annat storleken av de kassapensionsavgifter
vederbörande haft att erlägga före järnvägsövertagandet. Med hänsyn
till de särskilt höga löner enstaka tjänstemän åtnjutit under anställning
vid den enskilda järnvägen synes det vidare ej uteslutet, att lönetilllägget
för en eller annan tjänsteman kan komma att, utan angivande av
särskild lönegrad, bestämmas till så högt belopp, att en tillämpning av
ovan angivna bestämmelse angående tjänstepensionsunderlagets storlek —
där sådan tillämpning överhuvudtaget kan ske — skulle leda till ett underlag,
som icke står i rimligt förhållande till det underlag, som gäller för den
lönegrad, till vilken tjänstemannens befattning hör.
I betraktande av nu anförda omständigheter har pensionsutredningen ansett,
att den lönegrad, till vilken tjänsteman med personligt lönetillägg
skall hänföras i fråga om pensionsunderlag, bör bestämmas i överenskommelsen
om järnvägsförvärvet i samband med fastställande av lönetillägget.
Då en sådan anordning emellertid skulle innebära en avvikelse från
stadgandet i 2 § 2 punkten kungörelsen nr 500/1945, synes nämnda stadgande
böra kompletteras med en föreskrift om att detsamma skall äga tilllämpning
allenast där annat ej särskilt avtalats.
3 § 6 punkten första stycket.
Den i detta stycke intagna bestämmelsen är föranledd av att enligt § 3 a)
kassans stadgar för erhållande av pension, motsvarande sjukpension enligt
1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare, icke kräves viss tids delaktighet
i kassan i fall, då arbetsoförmågan förorsakats av annan i arbetet
ådragen sjukdom än yrkessjukdom.
4 § 1 punkten.
Här äro intagna bestämmelser angående de fasta pensionstillägg, som föreslagits
skola utgå å de med tillämpning av kassans stadgar beräknade
pensionerna. Dessa bestämmelser avse dock ej de fall, då förutsättningar
förelegat för tillämpning av de statliga pensionsreglementena men delägare
frivilligt kvarstår vid pensionsrätt enligt kassans stadgar.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
Såsom i det föregående angivits hava enligt stadgarna för tidigare övertagna
kassor beräknade pensioner höjts med It) procent. Ursprungligen
medgavs sådan förhöjning allenast i fråga om EJ-kassan och SWB-kassan.
Medgivandet var därvid föranlett av att för vardera av de båda kassorna
överskott beräknats uppkomma på den övertagna rörelsen och att vad av
överskottet belöpte på pensionstagarna kunde antagas i huvudsak förslå till
täckande av kostnaderna för pensionsförhöjningen. Sedermera har emellertid
enahanda förhöjning tillerkänts pensionstagarna från övriga övertagna
kassor, oaktat beträffande dem något överskott på den övertagna rörelsen
icke kunnat antagas uppkomma. Såsom skäl härför angavs, att pensionsbeloppen
voro jämförelsevis små i förhållande till pensionsförmånerna för
motsvarande personal i statens tjänst. Vid frågans behandling vid höstsessionen
1945 framhöll dock riksdagen, att förhöjningen vad sistnämnda kassor
beträffar var ägnad att ingiva betänkligheter ur kostnadssynpunkt.
Av den lämnade redogörelsen för kassans ekonomiska ställning framgår,
att det överskott, som i förevarande fall kan beräknas uppkomma å den övertagna
rörelsen, icke uppgår till mer än omkring 318 000 kronor. Detta överskott
är, bortsett från dess realitet, uppenbarligen icke av den storlek, att
på grundval av detsamma någon förhöjning av kassapensionerna kan ifrågakomma.
Överskottet motsvarar nämligen allenast omkring 0,6 procent av
pensionsförpliktelserna till delägare och pensionstagare.
Kassans representanter hava gjort gällande, att bolaget vid bestämmandet
av köpeskillingen för aktierna i detsamma debiterats ett belopp av 2 300 000
kronor, enligt uppgift motsvarande den kapitalbrist, som enligt en år 1943
företagen, på 3 procents förräntning baserad försäkringsteknisk undersökning
av kassans ställning beräknats föreligga inom kassan, samt att man
bör räkna med sagda belopp jämte vissa andra antagna värden, uppskattade
till (4 083 000 — 2 300 000 =) 1 783 000 kronor, som en för förhöjning av
kassapensionerna disponibel tillgång. I anslutning därtill hava de yrkat, att
dessa pensioner skola höjas med 10 procent. I avseende härå må framhållas,
alt den åsyftade försäkringstekniska undersökningen torde vara den i det
föregående omnämnda, ställningen vid 1943 års utgång avseende utredningen,
vilken färdigställdes år 1945 och utvisade en väsentligt större brist än
2 300 000 kronor, alt av det till 1 285 000 kronor uppskattade kapitaliserade
värdet av diverse inkomster endast en mindre del kan anses belöpa på nuvarande
personalbestånd samt att de utöver det bolaget debiterade beloppet
åberopade värdena av pensionsutredningen medräknats som tillgångar för
kassan vid den på 3 V» procents räntefot baserade kalkyl, som lett till förenämnda
överskott av 318 000 kronor. Om kassarepresentanternas motivering
godtoges, skulle man alltså icke kunna räkna med större överskott än
(2 300 000 -j- 318 000 =) 2 618 000 kronor. Bortsett från att detta belopp
icke motsvarar mer än omkring 5 procent av pensionsförpliktelserna och
sålunda ej förslår till täckande av kostnaderna för 10 procents pensionsförhöjning,
har pensionsutredningen ej kunnat godtaga kassarepresentanternas
argumentering. Kassan, som är en fristående ekonomisk enhet, har
nämligen icke tillgodoförts det bolaget debiterade beloppet och något förbehåll
om dess användning till förmån för kassadelägarna synes ej hava gjorts.
Vid nu angivna förhållande synes någon 10-procents förhöjning av de
pensioner, som skulle komma att beräknas enligt kassans stadgar, icke böra
ifrågakomma med mindre kassapensionsförmånerna även i förevarande fall
äro sä låga i förhållande lill de statliga pensionsförmåner, med vilka pensionerna
från tidigare övertagna kassor utan disponibla överskottsmedel
jämfördes, att det kan anses skäligt att medgiva dylik förhöjning oaktat
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
den därav föranledda kostnaden, vilken — bortsett från automatisk höjning
av de statliga tilläggen — under första året skulle uppgå till omkring 170 000
kronor och vars kapitalvärde utgör omkring 1,7 miljoner kronor.
De statliga pensionsförmåner, med vilka jämförelse tidigare skedde, voro
de närmast före den 1 juli 1947 gällande. Av nedanstående tabeller framgår,
hur motsvarande jämförelse i avseende å de med hel pension förenade förmånerna
utfaller i fråga om vissa i BJ-kassan delaktiga befattningshavare
med nu gällande delaktighetsbelopp. De tilläggsförmåner vilka ingå i förmånerna
utgöras i fråga om kassapensionerna av de av järnvägslörvaltningen
under år 1946 utbetalade tillfälliga pensionsbidragen och i fråga om de
statliga pensionerna av de under samma år utgående rörliga tilläggen och
kristilläggen.
Befattning
Tjänstepensionsförmåner
Änkepensionsförmåner
Grundbelopp
Grundbelopp
jämte tillägg
Grundbelopp
Grundbelopp
jämte tillägg
Kassan
Staten
Kassan
Staten
Kassan
Staten
Kassan
Staten
Stationskarl...........
1848
2184
2 456
2 861
809
960
1 244
1257
Konduktör............
2 480
2 484
3193
3 254
1085
1 056
1 566
1383
Stationsskrivare.......
3 960
3 768
4 920
4 936
1733
1548
2 322
2 027
Stationsförest. kl. 1. . ..
5 840
6 036
7 040
7 896
2 555
2 340
3 280
3 065
Förste trafikinspektör..
9152
7 020
10 352
8 880
4 004
2 640
4 971
3 458
Jämförelsen torde få anses utvisa att kassapensionsförmånerna svårligen
kunna anses särskilt låga i förhållande till motsvarande statliga pensionsförmåner.
I varje fall åtnjuta pensionstagarna från BJ-kassan väsentligt
högre pensionsförmåner än de, som tillkommit pensionstagare från tidigare
övertagna kassor. Ett medgivande i förevarande fall av 10 procents pensionsförhöjning
skulle därför medföra, att sådana pensionstagare från BJkassan,
vilka icke varit i statens tjänst, skulle genom statens försorg och
på dess bekostnad erhålla en förmånligare ställning i pensionshänseende än
motsvarande pensionstagare från andra statsövertagna kassor. Ett sådant
medgivande kan befaras komma att föranleda anspråk från sistnämnda pensionstagare
på att genom ytterligare pensionsförhöjning bliva jämställda
med BJ-kassans pensionstagare. I betraktande härav och med hänsyn till
kostnaderna finner sig pensionsutredningen icke kunna tillstyrka att medgivande
av 10 procents pensionsförhöjning lämnas i fråga om de pensioner,
som skulle komma att beräknas enligt BJ-kassans stadgar.
Järnvägsbolagets styrelse har enligt ett flertal särskilda beslut utfäst sig
att till vissa äldre pensionstagare med jämförelsevis låga pensioner utbetala
pensionsförhöjningar, vilka ha karaktär av fasta pensionstillägg. Dessa i a)
avsedda tillägg torde, liksom fallet varit beträffande motsvarande tilläggsförmåner
till pensioner från tidigare övertagna pensionskassor, böra få utgå
även sedan staten övertagit BJ-kassan.
Enligt beslut av 1946 års riksdag utgå särskilda tillägg av statsmedel med
i allmänhet 100 kronor å sådana pensioner från hittills övertagna kassor,
vilka tillsammans med ifrågakommande fasta pensionstillägg för år räknat
understiga i fråga om tjänstepension 1 800 kronor och i fråga om änkepension
1 200 kronor. Inom BJ-kassan finnas omkring 100 tjänstepensionärer
och omkring 240 änkepensionärer, vilkas pensioner understiga nämnda
gränsbelopp. Det har synts skäligt, att dessa pensionärer få erhålla motsvarande
särskilda tillägg. Bestämmelse härom har intagits under b).
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
15
4 § 3 punkten.
Vid tidigare förekommande kassaövertaganden hava i överenskommelserna
med kassorna icke intagits bestämmelser om pensionstagarna tillkommande
dyrtidshjälp, enär sådan förmån av statsmakterna beslutats för varje
särskilt budgetår. Då emellertid beslut om dyrtidshjälp för tiden efter budgetåret
1946/47 icke meddelats men denna pensionstagare från tidigare
övertagna kassor tillkommande förmån skäligen bör utgå jämväl till pensionstagare
från BJ-kassan, har bestämmelse härom intagits i överenskommelsen.
4 § 4 punkten.
Enär de enligt kassans stadgar beräknade pensionerna efter kassaövertagandet
komma att utgå av statsmedel, komma pensionerna med därå belöpande
tilläggsförmåner — dyrtidstillägg och kristillägg för av statens järnvägar
övertagen personal och dyrtidshjälp för övriga pensionärer — att
utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungörelsen nr 657/1947. Omregleringen
medför en realförbättring av pensionsförmånerna med i huvudsak
10 procent.
4 § 5 punkten.
Pensionstagarna från vissa tidigare överlåtna kassor ägde enligt generellt
beslut av vederbörande enskilda järnvägsförvaltning att före kassaöverlåtelsen
utöver dem tillförsäkrade fasta pensionstillägg åtnjuta pensionsförhöjningar,
motsvarande å statliga pensioner utgående, med levnadskostnaderna
växlande tilläggsförmåner. I vissa fall voro dessa pensionsförhöjningar
så stora, att de sammanlagda förmåner pensionstagarna tidigare
åtnjöto kunde tänkas överstiga de förmåner, som skulle komma att utgå
enligt de allmänna bestämmelserna i överenskommelsen om kassaöverlåtelsen.
Då pensionstagarna ansågos ej böra genom överlåtelsen lida minskning
i sina pensionsförmåner, intogs i dylika fall i överenskommelsen en
bestämmelse innebärande, att de pensionstagarna efter överlåtelsen tillkommande
sammanlagda pensionsförmånerna icke finge understiga de dessförinnan
utgående.
Även BJ-kassans pensionstagare åtnjuta enligt beslut av järnvägsförvaltningen
vissa pensionsförhöjningar å sina kassapensioner med därå belöpande
fasta pensionstillägg. Dessa pensionsförhöjningar hava visserligen
uttryckligen betecknats såsom tillfälliga bidrag (gåvor), varom beslut fattats
för varje särskild utbetalning. Det kan därför möjligen synas tveksamt
om sagda bidrag kunna anses motsvara de statliga rörliga tilläggsförmånerna.
Då emellertid bidragen regelbundet utbetalats under eu följd av år —
sedan år 1940 — och i viss mån ökats med levnadskostnaderna, synas de
i allmänhet hava varit av i huvudsak samma karaktär som förenämnda, till
pensionstagare från tidigare överlåtna kassor utbetalade pensionsförhöjningar.
I den mån så kan anses vara fallet torde bidragen skäligen böra
inräknas i de pensionsförmåner, vilka pensionstagarna haft att påräkna
före kassaöverlåtelsen och vilka dem därefter tillkommande förmåner icke
böra få understiga.
De tillfälliga bidragen, som för år 1940 utgingo med eu månads pension
till jul, hava därefter regelbundet utbetalats till midsommar och jul. De
utgjorde för år 1946 sammanlagt två månaders pension jämte 300 kronor,
dock lägst 400 och högst 1 200 kronor. Under mars 1947 har järnvägsförvaltningen
— dock utan att hava inhämtat i överenskommelsen om aktieförvärvet
förutsatt medgivande av järnvägsstyrelsen — därutöver utbetalat
ett extra bidrag med eu månadspension, dock lägst 50 och högst 450 kronor.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
Sedan staten förvärvat aktiemajoriteten i bolaget, har beslut fattats om
utbetalning, dels till jul 1947 av bidrag enligt 1946 års grunder, dels i oktober
1947 av en särskild gratifikation av rent tillfällig natur med 50 kronor,
dels även i mars 1948 av ett en månads pension motsvarande extra dvrtidstillägg
av rent tillfällig natur.
Genom den form beslutet om utbetalningen under mars 1948 givits
synes den statliga bolagsledningen hava hävdat, att motsvarande utbetalning
under mars 1947 varit att betrakta som rent tillfällig och sålunda liksom
utbetalningen i oktober 1947 haft gratifikations karaktär. Vid sådant förhållande
kunna de under år 1947 gjorda extra utbetalningarna icke gärna
anses motsvara i det föregående berörda statliga rörliga tilläggsförmåner.
Dessa utbetalningar synas därför icke — på sätt representanterna för kassan
påyrkat — böra medräknas vid bestämmande av de pensionsförmåner kassapensionärerna
haft att påräkna före kassaöverlåtelsen. De därefter utgående
förmånerna hava i betraktande därav föreslagits skola minimeras med hänsyn
tagen allenast till de under år 1946 utbetalade bidragen. De erinringar
häremot, som kassarepresentanterna gjort, synas pensionsutredningen ej
förtjäna avseende.
Då såväl under år 1946 som under den tid dessförinnan, då de tillfälliga
bidragen möjligen kunnat överstiga den statliga dvrtidshjälpen in. in., de
rörliga tilläggsförmånerna å statliga pensioner utgått med belopp, bestämda
efter ett indexläge, vid vilket rörligt tillägg enligt nu gällande bestämmelser
utgår med sex procent, har föreslagits, att minimeringen av pensionsförmånerna
efter kassaöverlåtelsen skall gälla endast under förutsättning, att
det rörliga tillägget å pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
beräknas efter lägst sagda procenttal.
4 § 6 punkten.
För det fall någon kassadelägare skulle uppföras på aktiv stat vid statens
järnvägar först efter uppnådd pensionsålder och sålunda skulle komma
att kvarstå vid pensionsrätt enligt kassans stadgar, synes den honom enligt
de statliga lönebestämmelserna tillkommande nettolönen icke böra minskas
med i berörda stadgar föreskrivna pensionsavgifter.
5 §•
De i denna paragraf intagna bestämmelserna överensstämma i huvudsak
med motsvarande bestämmelser i överenskommelserna med tidigare överlåtna
kassor.
Delaktighetsbeloppet i kassan har föreslagits skola bestämmas efter avlöningen
enligt de närmast före den 1 juli 1947 gällande lönebestämmelserna.
Det synes nämligen möjligt, att den ordinarie kontanta lönen, vilken
delaktighetsbeloppet i allmänhet icke får understiga, kommer att före järnvägsövertagandet
bringas upp till nivån för de nya statliga lönerna. Skulle
pensionerna bestämmas efter sådana löner motsvarande delaktighetsbelopp
skulle de, på grund av den stadgade relationen mellan pension och delaktighetsbelopp,
"bliva väsentligt högre än motsvarande statliga pensioner, ett
missförhållande som komme att ytterligare accentueras genom den föreslagna
garantien för fortsatt utbetalning av de tillfälliga bidragen.
Ehuru de pensioner, som skulle tillkomma i denna paragraf avsedda
anställningshavare och deras efterlevande, komme att utgå av statsmedel,
har dock någon omreglering av pensionerna enligt kungörelsen nr 6o7/
1947 ansetts icke böra ske.
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
17
Då anställningshavarna skulle komma att åtnjuta statliga nettolöner och
sålunda förutsatts bidraga till pensioneringskostnaderna med visst årsbelopp,
hava de synts böra vara befriade från att erlägga pensionsavgifter
enligt kassans stadgar i den mån dessa avgifter icke överstiga sagda belopp.
Gävle—Dala järnvågors pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening.
GDJ-kassan, vilken blivit registrerad enligt 1938 års lag om understödsföreningar,
bildades den 1 januari 1938 för övertagande av den rörelse, som
tidigare bedrivits av tvenne för personal vid GDJ avsedda kassor. Delägare
i kassan äro de, som tillhörde densamma vid bildandet. Då andra personer
ej kunna vinna inträde i kassan, är den ställd under avveckling. Kassans
ändamål är att bereda pension åt delägarna och deras efterlevande. I fråga
om delägare med rätt till pension från GDJ-stiftelsen utbetalar kassan dock
endast pension till de efterlevande.
Vid 1946 års utgång utgjorde antalet delägare 588, antalet egenpensionärer
157 och antalet familjepensionärer 171. Kapitalbehållningen var vid
samma tidpunkt bokförd till omkring 15 488 000 kronor. För fyra av kassan
förvaltade donationsfonder utgjorde kapitalbehållningen sammanlagt omkring
176 000 kronor. Under år 1946 utgjorde i avjämnade belopp delägarnas
avgifter 91 000 kronor, bolagets bidrag 118 000 kronor, ränteinkomsterna
719 000 kronor samt utbetalade pensioner 508 000 kronor.
En del äldre pensionstagare åtnjuta dem av bolaget tillförsäkrade fasta
pensionstillägg. Samtliga pensionstagare hava därjämte under senare år
från bolaget erhållit tillfälliga pensionsbidrag enligt i huvudsak samma
grunder som tillämpats beträffande BJ-kassans pensionstagare. Kassan
har omkring 25 tjänstepensionärer och omkring 85 änkepensionärer,
vilkas pensioner understiga 1 800 respektive 1 200 kronor.
På föranstaltande av pensionsutredningen har verkställts en försäkringsteknisk
utredning av kassans ställning den 30 juni 1946. Vid denna
hava tillämpats i huvudsak samma beräkningsgrunder som i fråga om
tidigare överlåtna kassor. Dessa grunder innefatta bland annat antagande
av 3 y2 procents räntefot.
Enligt utredningen uppgick värdet av pensionsförpliktelserna till
14 322 000 kronor, värdet av kapitaltillgångarna till 15 813 000 kronor och
värdet av framtida avgifter till 1 018 000 kronor. Ett överskott av (15 813 000
+ 1 018 000 — 14 322 000 =) 2 509 000 kronor beräknades alltså föreligga.
Det sålunda beräknade överskottet bör dock korrigeras med hänsyn till den
ändring marknadsvärdet av de i kapitaltillgångarna ingående obligationerna
sedermera undergått. Detta värde har nedgått med omkring 124 000 kronor,
varför överskottet ej bör uppskattas till mer än 2 385 000 kronor. Detta överskott
motsvarade 16,65 procent av pensionsförpliktelserna.
Vid den tidpunkt utredningen avsåg gällde emellertid enligt kassans stadgar,
att kassan hade att bestrida delägarnas avgifter till folkpensioneringen
samt att avgiftspensionen från folkpensioneringen ingick som en del av
egenpensionen från kassan. Numera hava emellertid stadgarna ändrats så
att sambandet mellan egenpension och folkpension upphört. I anslutning
därtill har egenpensionen höjts med belopp, motsvarande avgiftspension
från folkpensioneringen. Pensionsförpliktelsernas värde har därigenom
ökats, vilket medfört eu minskning av överskottet med 412 000 kronor.
Resterande överskott, 1 973 000 kronor, motsvarar 13,39 procent av de nya
pensionsförpliktelserna.
2 Bihany till riksdagens protokoll 19t8. t samt. Nr Ilo.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
Av det ursprungliga överskottet, 2 385 000 kronor, belöpte, vid fördelning
i förhållande till pensionsförpliktelsernas värden, 1 671 000 kronor på egenpensionsförpliktelserna
och 714 000 kronor på familjepensionsförpliktelserna.
Av den på egenpensionsförpliktelserna belöpande delen hava genom
förenämnda stadgeändring 412 000 kronor tagits i anspråk till förmån uteslutande
för egenpensionärerna. På dessa belöpa alltså numera allenast
(1 671 000 — 412 000 = ) 1 259 000 kronor, motsvarande 12,oo procent av
pension sförpliktelserna, under det att den på familjepensionsförpliktelserna
belöpande delen av överskottet förblivit oförändrad och sålunda fortfarande
motsvarar 16,65 procent av förpliktelserna.
Bortsett från bestämmelser rörande procentuell pensionsförhöjning på
grundval av överskottet samt förvaltning av donationsfonderna överensstämma
bestämmelserna i den föreslagna överenskommelsen med GDJ- kassan
i huvudsak med motsvarande bestämmelser i förslaget till överenskommelse
med BJ-kassan och synas därför icke behöva särskilt motiveras. I
avseende å det av kassans representanter framställda önskemålet om retroaktiv
tillämpning av pensionsregleringen får utredningen hänvisa till vad i
det föregående anförts rörande motsvarande av BJ-kassans representanter
framställda önskemål.
Vad överskottet beträffar framgår av det föregående, att vad av detsamma
belöper på pensionstagarna förslår till förhöjning av de pensioner, som skulle
komma att beräknas enligt kassans stadgar, med antingen omkring 13
procent å samtliga pensioner eller med 12 procent å egenpensioner och omkring
16 procent å familjepensioner. Med hänsyn till att egenpensionärerna
tidigare tillgodoförts en del av det ursprungligen förefintliga överskottet,
har utredningen föreslagit höjning enligt det senare alternativet. Utredningen
har icke kunnat biträda av kassarepresentanterna framfört önskemål
om 15 procents förhöjning å samtliga pensioner.
De av kassan förvaltade fyra donationsfonderna hava föreslagits skola,
i likhet med vad som skett med en av en tidigare övertagen kassa förvaltad
donationsfond, för förvaltning överlämnas till statsbanepersonalens pensions-
och understödsfond, vilken enligt vad pensionsutredningen under
hand inhämtat kan antagas vara villig åtaga sig uppdraget.
Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinräitning, stiftelse.
GDJ-stiftelsen bildades under år 1945 i samband med upplösning av Gävle
—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning och övertog därvid pensionsinrättningens
tillgångar och förpliktelser. Förpliktelserna avsågo egenpension
till f. d. befattningshavare i Gävle—Dala järnvägars tjänst, anställda före år
1899. Stiftelsen är sålunda ställd under avveckling. Utöver den garanti järnvägsbolaget
ställt för de i stiftelsens stadgar angivna pensionsbeloppen har
bolaget åtagit sig att under de år, då ränteavkastningen av stiftelsens tillgångar
understiger fem procent, till stiftelsen inbetala ett belopp, som jämte
räntorna motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning efter fem procent. Bolaget
har vidare till pensionstagarna utbetalat fasta pensionstillägg och tillfälliga
bidrag enligt samma grunder, som tillämpats i fråga om pensionstagare
från GDJ-kassan.
Vid 1946 års utgång var antalet pensionstagare 86. Stiftelsens tillgångar
voro vid samma tid bokförda till omkring 1 085 000 kronor, dess skulder
till omkring 208 000 kronor och pensionsfonden sålunda till skillnadsbeloppet
eller omkring 877 000 kronor. Under år 1946 uppgingo räntorna till
40 000 kronor, bolagets tillskott till 9 000 kronor samt utbetalade pensioner
till 157 000 kronor, allt i avjämnade belopp.
19
Kungi. Maj:ts proposition nr 116.
En väsentlig del av stiftelsens tillgångar utgöres av GDJ- och SDJ-aktier,
vilka bokförts till jämförelsevis låga värden. Vid en bedömning av stiftelsens
ekonomiska ställning synes man emellertid böra räkna med aktievärden,
motsvarande de belopp stiftelsen enligt överenskommelserna om statsförvärv
av ifrågavarande aktier haft att utfå, d. v. s. 318 respektive 288 kronor
per aktie. Detta innebär en uppräkning av tillgångarna med omkring
477 000 kronor. Då de bokförda värdena å stiftelsens övriga tillgångar i stort
sett motsvara dagsvärdena, synas tillgångarna kunna uppskattas till
(1 085 000 -|- 477 000 =) 1 562 000 kronor. Stiftelsen kan sålunda antagas
disponera över en pensionsfond, uppgående till (1 562 000— 208 000 =)
1 354 000 kronor.
Vid beräkning av värdet av förpliktelserna synes avseende ej böra fästas
vid järnvägsbolagets garanti rörande avkastningen. Denna garanti torde
nämligen avse det bokförda värdet och ej det omkring 44 procent högre
verkliga värdet, d. v. s. den garanterade ränteavkastningen motsvarar allenast
omkring 31/» procent av sistnämnda värde. Förpliktelserna synas därför
skäligen böra värderas med tillämpning av samma räntefot, som tillämpats
i fråga om tidigare övertagna järn vägspensionskassor, eller en räntefot
av 3 Vs procent.
Enligt på nyssnämnda räntefot grundad försäkringsteknisk beräkning av
pensionsförpliktelserna vid 1946 års utgång uppgick dessas värde till omkring
966 000 kronor. Enär de då gällande pensionsbeloppen genom därefter
vidtagen stadgeändring höjts med belopp, motsvarande pensionstagarna tillbommade
avgiftspensioner från folkpensioneringen, bör hänsyn tagas till
därav föranledd ökning av pensionsförpliktelserna. Då kostnaderna för
denna ökning beräknats utgöra 42 000 kronor, bör man sålunda räkna med
ett värde å pensionsförpliktelserna av (966 000 + 42 000 =) 1 008 000 kronor.
Enligt nu angivna beräkningar föreligger alltså ett överskott av (1 354 000
— 1 008 000 =) 346 000 kronor, motsvarande omkring 34,3 procent av pensionsförpliktelserna.
De i förslaget till överenskommelsen med stiftelsens styrelse intagna bestämmelserna
avse huvudsakligen reglering av pensionsförmånerna efter
järn vägsövertagandet.
Sålunda har förutsatts att stiftelsepensionerna på grund av det beräknade
överskottet skola förhöjas med 30 procent. Sagda överskott förslår visserligen
teoretiskt till täckande av kostnaderna för en pensionsförhöjning med
omkring 34 procent. Med hänsyn till den betydande automatiska ökning av
de statliga tilläggsförmånerna, som skulle föranledas av en pensionsförhöjning
av den storlek, varom bär är fråga, har emellertid den procentuella
pensionsförböjningen föreslagits skola begränsas till 30 procent. I detta
sammanhang må erinras om att enligt medgivande av järnvägsstyrelsen å
stiftelsepensionerna för år 1947 utgått pensionstillägg med 20 procent.
I överensstämmelse med vad som skett i fråga om BJ- och GDJ-kassornas
pensionstagare hava vidare i överenskommelsen intagits bestämmelser om
pensionsökningar, motsvarande av järnvägsförvaltningen tidigare utbetalade
fasta pensionstillägg, samt om tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen
nr 500/1945 angående tillägg till särskilt låga pensioner, i kungörelsen
nr 520/1946 angående dyrtidshjälp och i kungörelsen nr 657/1947 angående
omreglering av vissa pensioner.
Enär pensionsförmånerna enligt överenskommelsen i varje fall skulle
överstiga de förmåner — av järnvägsförvaltningen för år 1946 utbetalade
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
tillfälliga bidrag däri inbegripna — pensionstagarna före järnvägsövertagandet
haft att "påräkna, erfordras icke någon bestämmelse om garanti för
att pensionstagarna genom överenskommelsen ej skola lida minskning i sina
förmåner.
Sammanfattning.
I överensstämmelse med vad i det föregående anförts har pensionsutredningen
föreslagit,
att överenskommelse träffas med BJ- och GDJ-kassorna samt styrelsen
för GDJ-stiftelsen i huvudsaklig överensstämmelse med de i bil. A—C intagna
förslagen;
att föreskrift meddelas om att dyrtidshjälp enligt kungörelsen nr 520/1946
skall beräknas jämväl å pension eller därmed jämförligt understöd, som avser
tiden efter utgången av budgetåret 1946/47;
att bestämmelsen i 2 § 2 punkten kungörelsen nr 500/1945 ändras så att
densamma blir gällande allenast där ej annat avtalas;
att 7 § kungörelsen nr 500/1945 kompletteras med särskilda bestämmelser,
avseende BJ- och GDJ-kassorna samt GDJ-stiftelsen; samt
att bland de i 2 § kungörelsen nr 657/1947 upptagna pensioner, beträffande
vilka utbyte mot omreglerad pension icke skall ske, upptages tjänste- eller
familjepension, som på grund av bestämmelserna i 1 § tredje stycket kungörelsen
nr 500/1945 beräknats med tillämpning av stadgarna för till staten
överlåten pensionsinrättning.
Vidare har pensiönsutredningen föreslagit, att i överenskommelserna angående
statens övertagande av Bergslagernas och därmed samförvaltade
järnvägar föreskrifter intagas om
att, därest för tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension
enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, det sammanlagda beloppet
för år räknat av de förmåner, vilka på grund av anställning vid någon
av de av GDG förvaltade järnvägarna enligt eljest gällande bestämmelser
tillkomma pensionstagare med pension, beräknad enligt stadgarna för enskild
pensionskassa eller beviljad av den enskilda järnvägsförvaltningen, understiger
år sbeloppet av de sammanlagda förmåner — av vederbörande järnvägsförvaltning
utbetalade tillägg däri inräknade — pensionstagaren vid tillämpning
av de år 1946 gällande pensioneringsgrunderna skulle åtnjutit, förstnämnda
förmåner skola ökas med skillnadsbeloppet;
att tjänsteman, vilken berättigats att utöver avlöning enligt den lönegrad,
vartill den av honom innehavda befattningen hör, erhålla personligt lönetillägg
med sådant belopp, att de sammanlagda löneförmånerna minst motsvara
avlöningen i slutlöneklassen i en lönegrad, för vilken tjänstepensionsunderlaget
är högre än för förstnämnda lönegrad, skall i fråga om tjänsteoch
familjepensionsunderlag hänföras till den lönegrad, som för honom i
överenskommelsen särskilt angives; samt
att anställningshavare i förekommande fall skall äga komma i åtnjutande
av fyllnadspension, som i 6 § 2 punkten kungörelsen nr 500/1945 sägs.
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
21
Yttrandena.
Över järnvägspensionsutredningens förslag ha yttranden avgivits av pensionsstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, statskontoret samt styrelserna för Bergslagernas
järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (.BJ-kassan) och
för Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (GDJ-kassan),
varjämte fullmäktige för förstnämnda kassa till Kungl. Maj :t inkommit
med en skrift i ärendet.
Pensionsstyrelsen har i sitt yttrande framlagt förslag till vissa ändringar i
stadgarna för nyssberörda båda kassor, vilka ändringar vore erforderliga i
och för statsövertagandet.
Järnvägsstyrelsen har anfört, att styrelsen i likhet med järnvägspensionsutredningen
funne det läge, som skulle inträda för den händelse överenskommelser
nu icke träffades angående statsövertagande av kassorna, innebära
sådana nackdelar, att skäl förelåge träffa uppgörelser i enlighet med pensionsutredningens
förslag, varemot järnvägsstyrelsen icke ansåge motiverat,
att staten för vinnande av dylika uppgörelser skulle på någon punkt tillmötesgå
de utanför dessa förslags ram fallande önskemål, som framförts av
kassarepresentanterna. Järnvägsstyrelsen har härvid särskilt bemött den
motivering, som representanterna för BJ-kassan anfört såsom stöd för yrkandet
om 10 procents förhöjning av kassapensionerna, samt uttalat, att
styrelsens uppfattning i fråga om detta yrkande liksom beträffande övriga
av kassarepresentanterna framförda önskemål i sak helt sammanfölle med
den uppfattning, åt vilken järnvägspensionsutredningen givit uttryck, nämligen
att kassarepresentanternas argumentering till ingen del kunde anses
bärande.
Statskontoret har anfört, att ämbetsverket för sin del icke kunde tillstyrka,
att den betydande pensionsförbättring, som förmånerna av dyrtidshjälp och
pensionsförhöjning enligt omregleringskungörelsen nr 657/1947 innebure,
schablonmässigt ifrågakomme beträffande enskilda pensionskassor, vilka
framdeles övertoges av staten. Enligt ämbetsverkets mening borde den föreslagna
förbättringen av kassapensionerna göras beroende av om efter särskild
undersökning skulle visa sig att förbättringen vore motiverad med hänsyn
till den allmänna pensionsnivån. Beträffande sådan befattningshavare
vid ifrågavarande järnvägar, som vid uppförandet på aktiv stat hos statens
järnvägar kan komma att tillförsäkras särskilt personligt lönetillägg och för
vilken enligt järnvägspensionsutredningens förslag i överenskommelse om
järnvägsförvärvet skall angivas den särskilda högre lönegrad, till vilken
befattningshavaren skall hänföras i pensionshänseende, har statskontoret
ifrågasatt, om tillräckliga skäl funnes att låta lönetillägget öva inflytande på
ställningen i pensionshänseende i vidare mån än att befattningshavaren erhölle
garanti mot minskning av honom vid övergången tillförsäkrad kassapension.
Därest emellertid lönetillägget skulle anses höra i vidare mån tillmätas
betydelse i fråga om pensionsavvägningen ville statskontoret dock
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
förorda sådan begränsning av lönetilläggets pensionsförhöjande inverkan, att
befattningshavaren i pensionshänseende högst hänfördes till den lönegrad,
som med två lönegrader överstege den som gällde för den innehavda befattningen
vid statens järnvägar.
I övrigt har statskontoret icke funnit anledning till erinran mot järnvägspensionsutredningens
förslag. Ämbetsverket har sålunda avstyrkt tillmötesgående
av de av kassarepresentanterna framförda önskemålen.
Styrelsen för BJ-lcassan har i sitt yttrande allenast uttalat, att järnvägspensionsutredningens
förslag syntes vara upprättat efter samma villkor
som de, vilka fastställts för personal tillhörande tidigare övertagna kassor.
Styrelsen för GDJ-kassan har i avgivet yttrande, i vilket kassans fullmäktige
instämt, uttalat sin fulla anslutning till förslaget om statens övertagande
av kassans rörelse och därvid hemställt om tillmötesgående, såvitt
möjligt, av de av kassans representanter hos järnvägspensionsutredningen
framförda önskemålen i fråga om tidpunkten för statens övertagande
av kassan och storleken av den förhöjning å kassapensionerna, som borde
utgå på grund av förefintligt överskott. I sistnämnda hänseende har kassastyrelsen
erinrat att järnvägspensionsutredningen ansett överskottet räcka
till förhöjning antingen med omkring 13 procent å samtliga pensioner eller
med 12 procent å egenpensioner och 16,65 procent å familj epensioner samt
att utredningen — i anslutning till sistnämnda alternativ — för egen del
förordat förhöjning å egenpensionerna med 12 procent och å familjepensionerna
med 16 procent (avjämnat nedåt från 16,65). Under framhållande
att det av järnvägspensionsutredningen beräknade överskottet rätteligen
borde ökas med en i bokslutet dittills icke medtagen post å 105 000 kronor,
motsvarande vid årsskiftet 1946/47 upplupna, ej förfallna räntor å obligationer,
har kassastyrelsen anhållit, att den ifrågavarande förhöjningen måtte
i enlighet med kassarepresentanternas hemställan bestämmas till 15 procent
i avseende å såväl egen- som familjepensioner. Därest likväl en differentiering
ansåges böra ske mellan egen- och familjepensioner, borde i allt
fall hela överskottet, utjämnat till halv procent, böra utan nedprutning fördelas
å de två slagen pension.
I en senare inkommen skrift har kassastyrelsens ordförande till stöd för
nyssberörda hemställan om enhetlig förhöjning av kassapensionerna med
15 procent översänt värderingsinstrument, enligt vilka vissa av kassan ägda
och i de beräknade tillgångarna med 175 000 kronor ingående fastigheter
värderats till 310 000 kronor.
Fullmäktige för delägarna i BJ-kassan hava i sin förut omförmälda, till
Kungl. Maj :t ingivna skrift — under uttalande av sin anslutning till förslaget
att kassans rörelse skall övertagas av staten — hemställt om hänsynstagande
i möjligaste mål till de av kassarepresentanterna framförda
synpunkterna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
23
Departementschefen.
Pensioneringen för nu ifrågavarande personal vid Bergslagernas och därmed
samförvaltade järnvägar i anslutning till företagens förstatligande
synes mig böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med järnvägspensionsutredningens
i det föregående angivna riktlinjer, och tillåter jag
mig beträffande erforderliga pensionsregleringsåtgärder hänvisa till den av
pensionsutredningen därutinnan lämnade, förut återgivna redogörelsen.
Såsom pensionsutredningen meddelat ha representanterna för Bergslagernas
järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (BJ-kassan) samt
Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa (GDJ-kassan)
icke varit villiga att underteckna de av utredningen uppgjorda, vid
dess utlåtande fogade förslagen till överenskommelser om statens övertagande
av kassorna, enär vissa av kassarepresentanterna framförda önskemål
icke blivit beaktade.
Beträffande BJ-kassan åsyftas genom sålunda uttalade önskemål
dels att statsövertagandet av kassan, som av järnvägspensionsutredningen
förutsatts skola äga rum den 1 juli 1948, skulle beräknas hava skett vid
tidpunkten för statens förvärv av aktierna i järnvägsbolagen i fråga eller
den 1 juli 1947, vilket skulle innebära fördelar i pensionshänseende för anställningshavare,
avgångna före den 1 juli 1948, dels att på grund av överskott
å kassans rörelse förhöjning med 10 procent måtte medgivas av pensioner,
utgående enligt kassabestämmelserna, dels ock att av järnvägsförvaltningen
under senare år beslutade särskilda pensionsförhöjningar måtte
utan viss av järnvägspensionsutredningen vidtagen begränsning inräknas
i de pensionsförmåner, delägarna i kassan skulle anses tillförsäkrade före
kassaöverlåtelsen. För egen del finner jag i likhet med järnvägsstyrelsen
och statskontoret intet av berörda önskemål böra vinna beaktande. Vad
särskilt hemställan om 10 procents pensionsförhöjning beträffar vill jag
framhålla, att överskottet å kassans rörelse, även välvilligt beräknat, icke
är av sådan storlek, att det kan utgöra grund för ifrågasatt förhöjning. Tilllika
är att märka, att pensionerna i BJ-kassan äro icke oväsentligt högre
än i vissa tidigare av staten övertagna kassor, beträffande vilka trots avsaknaden
av tillräckligt överskott medgivits 10 procents förhöjning på grund
av att pensionerna från kassorna genomgående varit jämförelsevis låga, och
att sålunda icke heller ur sist angivna synpunkt skäl synas föreligga att
medgiva särskild pensionsförhöjning.
Vad GDJ -kassan beträffar avse kassarepresentanternas önskemål
dels fastställande av tidpunkten för statsövertagandet av kassan till den 1 juli
1947 eller samma tidpunkt som i fråga om BJ-kassan föreslagits av representanterna
för denna kassa, dels ock bestämmande av den på kassans överskottsmedel
grundade förhöjningen av kassapensionerna till en för egenoch
familjepensioner gemensam procentsats av 15 procent. Förstnämnda
önskemål synes mig — liksom motsvarande hemställan i avseende å BJ
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
kassan — icke böra vinna beaktande. Vad däremot angår beräkningen av
den nyss avsedda pensionsförhöjningen anser jag mig på grundval av
nu föreliggande utredning rörande kassans ekonomiska ställning kunna biträda
kassarepresentanternas, av kassans styrelse och fullmäktige understödda
framställning i denna del. Det av järnvägspensionsutredningen beräknade
överskottsbelopp, som ligger till grund för utredningens avvägning
av pensionsförhöj ningen, synes nämligen böra höjas dels med det i kassastyrelsens
yttrande omförmälda beloppet, 105 000 kronor, dels ock med ett
belopp av närmare 100 000 kronor, utgörande ränta å överskottsmedlen under
tiden 1 januari 1947—30 juni 1948. Med hänsyn härtill och med beaktande
i någon mån jämväl av det förhållandet att verkliga värdet av de
fastigheter, som avses i den förut omförmälda, av kassastyrelsens ordförande
ingivna skriften, synes icke oväsentligt överstiga det bokförda värde
av fastigheterna, vilket tagits till utgångspunkt vid järnvägspensionsutredningens
beräkning av kassans överskott, torde överskottsmedlen få anses
täcka en sådan förhöjning, varom från kassans sida gjorts framställning.
De av statskontoret i dess yttrande gjorda erinringarna i anledning av
järnvägspensionsutredningens förslag synas mig icke böra föranleda frångående
av detta förslag. Vad förmånen av dyrtidshjälp och omreglering enligt
kungörelsen nr 657/1947 beträffar vill jag framhålla å ena sidan, att dylik
förmån tillgodokommer pensionärer i tidigare övertagna järnvägspensionskassor,
samt å andra sidan, att genom förmånen pensionen icke får komma
att överstiga de sammanlagda förmåner, som vid samma tidpunkt tillkomma
motsvarande pensionärer från statens järnvägar. I fråga om statskontorets
erinran beträffande ställningen i pensionshänseende för sådan befattningshavare
hos enskild järnväg, som vid uppförandet på aktiv stat hos statens
järnvägar kan komma att tillförsäkras personligt lönetillägg, torde av ämbetsverket
åsyftad begränsning av lönetilläggets pensionsförhöj ande inverkan
kunna — i fall då sådan begränsning finnes påkallad — ernås genom den av
järnvägspensionsutredningen ifrågasatta ändringen av bestämmelsen i 2 §
2 punkten kungörelsen nr 500/1945. Genom denna ändring, vilken av mig
tillstyrkes, möjliggöres nämligen tjänstepensionsunderlagets bestämmande
till lägre belopp än som motsvarar de faktiska löneförmånerna.
Självfallet bör man kunna utgå ifrån att efter de beräkningar av kassornas
ekonomiska ställning, som legat till grund för förhandlingarna om kassornas
övertagande — dessa beräkningar ha skett per den 31 december 1946 — kassornas
medel icke disponerats för andra utgifter än sådana som kunna anses
ingå i ett normalt fortsättande av rörelsen, härunder inbegripna skäliga utgifter
i samband med överlåtelsen. Vad särskilt angår sådana ersättningar för
arbete eller uppdrag, som under ifrågavarande tid förekommit utom ramen
för kassornas ordinarie förvaltningsutgifter, bör det ankomma på kassorna
att lämna särskild uppgift därom, innan slutlig överenskommelse träffas. Under
tiden mellan överenskommelses ingående och ikraftträdande förekommande
frågor om dylika ersättningar synas böra underställas Kungl. Maj :ts
prövning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
25
För genomförande av de i det föregående föreslagna åtgärderna torde
Kungl. Maj :t böra utverka riksdagens bemyndigande att träffa överenskommelser
med pensionskassorna samt meddela de bestämmelser och vidtaga de
åtgärder i övrigt, som må erfordras för ändamålet. Liksom i tidigare fall, då
fråga varit om regleringen av pensioneringen för personal vid statsövertagna
järnvägar, torde bemyndigandet få förutsättas innefatta en jämförelsevis vidsträckt
fullmakt beträffande erforderliga anordningar av olika slag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t att
dels i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående
förordats träffa överenskommelser om statens övertagande
av Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och
pupillkassa, understödsförening, Gävle—Dala järnvägars
pensions- samt änke- och pupillkassa, understödsförening,
och Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning, stiftelse;
dels
ock meddela de bestämmelser och vidtaga de åtgärder
i övrigt, som finnas erforderliga för reglering, enligt i det
föregående angivna grunder, av tjänste- och familjepensioneringen
för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltade
järnvägar i anslutning till järnvägarnas förstatligande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ivar Löfqvist.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
Bilaga A.
Förslag
till
överenskommelse mellan staten och Bergslagernas järnvägars pensions-
samt änke- och pupillkassa, understödsförening.
Mellan svenska staten och Bergslagernas järnvägars pensions- samt änkeoch
pupillkassa, understödsförening, här nedan kallad kassan, har denna
dag överenskommelse träffats om statens övertagande av kassans rörelse på
villkor, som här nedan angivas.
1 §•
Från och med den 1 juli 1948 övertager staten — i den mån ej annat följer
av vad nedan i denna överenskommelse sägs -— kassans alla rättigheter
och förpliktelser jämlikt kassans vid övertagandet gällande stadgar eller på
annan grund. Bestämmelserna i §§ 2 och 14—26 av stadgarna skola dock
icke äga tillämpning efter övertagandet.
I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans
tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot
av styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk
eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.
Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller
för kassan eller Bergslagernas järnvägsaktiebolag, här nedan kallat bolaget,
skall hava avseende å staten, och skall kungl. järnvägsstyrelsen fullgöra
vad enligt bestämmelserna ankommer på kassans styrelse eller styrelsen
för bolaget.
2 §•
Delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande av bolagets
järnvägar eller ock jämlikt § 1 mom. 1 tredje stycket kassans stadgar dessförinnan
övergått i statens järnvägars tjänst och där innehar anställning,
som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947 års
tjänstepensionsreglemente för arbetare, skall, utom i fall som i 5 § av denna
överenskommelse sägs, vara underkastad, i stället för bestämmelserna i kassans
stadgar, bestämmelserna i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
eller, vad beträffar arbetare, bestämmelserna i 1947 års
tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare, dock med iakttagande
av vad nedan i 3 § föreskrives. Såsom förutsättning härför skall emellertid
gälla, att delägaren ej före den tidpunkt, då han först erhöll anställning av
nyss angivna art, uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern jämlikt
föreskrifterna i 3 § 2 punkten första stycket här nedan skolat vid vederbörande
tjänstepensionsreglementes tillämpning inträda, samt, vad angår
den, som innehar i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare avsedd
anställning, att andra för reglementets tillämpning stadgade förutsättningar
än den, som avser viss högsta levnadsålder, föreligga.
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
27
3 g.
Vid tillämpning av de i 2 § denna överenskommelse angivna tjänste- och
familjepensionsreglementena å anställningshavare, som i sagda g avses,
skola följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:
1. Därest tjänsteman berättigats att utöver avlöning enligt den lönegrad,
vartill den av honom innehavda befattningen hör, erhålla personligt lönetillägg
med sådant belopp, att de sammanlagda löneförmånerna minst motsvara
avlöningen i slutlöneklassen i en lönegrad, för vilken tjänstepensionsunderlaget
är högre än för förstnämnda lönegrad, skall tjänstemannen i
fråga om tjänste- och familjepensionsunderlag hänföras till den lönegrad,
som för honom i överenskommelsen om järnvägarnas övertagande av staten
särskilt angives.
2. Pensionsåldern skall inträda, då rätt till pension, motsvarande ålderspension
enligt vederbörande tjänstepensionsreglemente, skulle inträtt vid
tillämpning av kassans stadgar, dock senast vid utgången av den kalendermånad,
under vilken anställningshavaren fyller 63 år, eller den senare tidpunkt,
då tre år förflutit efter det tjänstepensionsreglementet erhöll tillämpning
å anställningshavaren. Pensionsåldern skall likväl icke i något fall inträda
tidigare än som skolat ske vid tillämpning av bestämmelserna i vederbörande
tjänstepensionsreglemente.
Bestämmelserna i första stycket skola icke tillämpas för det fall, att
tjänsteman vid den tidpunkt, då 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
blivit å honom tillämpligt eller senare vinner befordran, som medför
att högre tjänstepensionsunderlag blir för honom gällande än som skulle
hava varit tillämpligt, därest befordringen ej skett och hänsyn ej tagits till
föreskriften i 1 punkten här ovan, och ej heller för det fall att tjänsteman,
omedelbart innan 1947 års tjänstepensionsreglemente blivit å honom tilllämpligt,
varit underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.
Anställningshavare, för vilken pensionsåldern enligt bestämmelserna i
första stycket inträder senare än som följer av bestämmelserna i vederbörande
tjänstepensionsreglemente, skall vara pliktig underkasta sig framdeles
meddelad föreskrift om tillämpning av sistnämnda bestämmelser,
dock med den begränsningen, att pensionsåldern därvid, i den mån den för
anställningshavaren tidigare gällande pensionsåldern därigenom ej överskrides,
skall inträda först då tre år förflutit efter det sådan föreskrift trätt i
kraft.
3. För bestämmande av tjänste- eller familjepensions grundbelopp eller
av tjänste- eller familjelivräntas belopp må såsom tjänstår tillgodoräknas,
utöver vad som följer av vederbörande tjänste- respektive familjepensionsreglementes
bestämmelser,
a) tid, för vilken anställningshavaren erlagt pensionsavgift enligt stadgarna
för enskild pensionsinrättning, som överlåtits till staten, sådan tid
likväl undantagen, för vilken återbetalning av erlagda avgifter ägt rum, samt
b) två tredjedelar av tid, som anställningshavaren icke äger tillgodoräkna
jämlikt a) men varunder han efter fyllda 18 år och innan vederbörande
tjänstepensionsreglemente blev å honom tillämpligt innehaft anställning av
stadigvarande natur antingen vid enskilt företag, som varit anslutet till enskild
pensionsinrättning, vilken överlåtits till staten eller vid trafikföretag,
soint ägts av nyssnämnt företag.
4. Vid tillämpning av stadgandet i 14 § 1 mom. andra stycket 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente skall tjänsteman anses hava innehaft med
tjänstepensionsrätt förenad anställning under tid, som han äger tillgodoräkna
såsom tjänstår enligt 3 punkten första stycket a) här ovan, skolande
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
det ankomma på kungl. järnvägsstyrelsen att i förekommande fall fastställa
det tjänstepensionsunderlag, som under sådan tid skall anses hava varit gällande
för honom.
5. Vid tillämpning av stadgandena i 24 § 1 inom. andra stycket a) 1947
års allmänna tjänstepensionsreglemente, tgl mom. första stycket c) 1947
års allmänna familjepensionsreglemente och 1 § 1 inom. andra stycket d)
1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare skall med anställning, som
i nämnda författningsrum avses, likställas sådan anställning, för vilken
tjänstårsberäkning må ske enligt 3 punkten första stycket a) här ovan.
6. Vad i 6 § 1 mom. första stycket c) 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare stadgas om att såsom förutsättning för rätt till sjukpension
skall gälla, att arbetaren under viss tid skall hava varit underkastad reglementet
eller andra tjänstepensionsbestämmelser eller innehaft anställning
i statens tjänst, skall icke äga tillämpning för det fall arbetaren blivit för
framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom åliggande
arbete på grund av i arbetet ådragen sjukdom.
Vid tillämpning i annat fall av stadgandet i 6 § 1 mom. första stycket c)
1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare skall arbetaren anses hava
varit underkastad reglementet under tid, för vilken tjänstårsberäkning må
ske enligt 3 punkten första stycket a) här ovan.
7. Vid tillämpning av stadgandena i 17 § 1 mom. andra stycket a) 1947
års tjänstepensionsreglemente för arbetare och 1 § 1 mom. första stycket c)
1947 års familjepensionsreglemente för arbetare skall med tid, varunder arbetare
varit underkastad förstnämnda reglemente likställas tid, som han äger
tillgodoräkna såsom tjänstår enligt 3 punkten första stycket a) här ovan.
8. Familjepensionstalet för familjepension skall lägst motsvara det familjepensionsunderlag,
som blev för anställningshavaren gällande vid den
tidpunkt, då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse blevo å honom
tillämpliga.
4 g.
I andra fall än då bestämmelserna i 2 g av denna överenskommelse bliva
tillämpliga skola beträffande den, vilken är eller varit delägare i kassan,
ävensom beträffande sådan delägares efterlevande i pensionshänseende, såvitt
angår rättigheter och skyldigheter, bestämmelserna i de för kassan vid
övertagandet gällande stadgarna i tillämpliga delar alltjämt gälla.
Därvid skola likväl, utom i fall som i 5 § av denna överenskommelse
sägs, följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:
1. Med tillämpning av kassans stadgar beräknad pension skall i förekommande
fall ökas med
a) fasta pensionstillägg, som bolagets styrelse må hava utfäst sig att utbetala
till pensionstagare, samt
b) särskilda tillägg enligt i 7 § av kungl. kungörelsen nr 500/1945 angående
reglering av pensionsförhållandena för vissa anställningshavare och
pensionärer vid statens järnvägar m. fl. under H angivna grunder.
2. Har delägare övergått i statens järnvägars tjänst, skola tilläggsförmåner
enligt i 9 respektive 10 § kungl. kungörelsen nr 500/1945 angivna förutsättningar
och grunder utgå å honom och hans efterlevande enligt 1 punkten
tillkommande förmåner.
3. I andra fall än i 2 punkten sägs skall dyrtidshjälp enligt i kungl. kungörelsen
nr 520/1946 angivna förutsättningar och grunder utgå å vederbörande
enligt 1 punkten tillkommande förmåner.
4. De enligt bestämmelserna i 2 och 3 punkterna beräknade sammanlagda
förmånerna skola utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungl. kungörelsen
nr 657/1947.
Kungl. Maj ds proposition nr 116.
29
5. Därest för tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension
enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, beloppet för år räknat
av pensionstagare enligt 4 punkten tillkommande förmåner understiger årsbeloppet
av de förmåner — tillfälliga bidrag från bolaget däri inräknade
— pensionstagaren vid tillämpning av de år 1946 gällande pensioneringsgrunderna
sammanlagt skulle åtnjutit, skola förstnämnda förmåner ökas
med skillnadsbeloopet.
Från tillämpning av föreskriften i nästföregående stycke äro dock undantagna
dels delägare, vilken efter övergång i statens järnvägars tjänst kvarstått
som delägare jämlikt § 1 mom. 1 tredje stycket kassans stadgar, dels
delägare, vilken icke övergått i statens järnvägars tjänst men avgått ur bolagets
tjänst utan att enligt kassans stadgar äga rätt till genast börjande
delägarpension, dels delägare, som efter den 30 juni 1947 avgått från sin
befattning på grund av densammas indragning, dels ock efterlevande till
delägare, som nu sagts.
6. Delägare, vilken innehar anställning, som avses i 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente eller 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare,
skall vara befriad från att erlägga avgifter enligt kassans stadgar.
1. Vill anställningshavare, beträffande vilken i 2 § av denna överenskommelse
angivna förutsättningar för tillämpning av 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
eller 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare
föreligga, att kassans stadgar skola äga tillämpning å honom och gör anställningshavaren
anmälan därom till kungl. järnvägsstyrelsen före den
1 oktober 1948 eller, för det fall han först erhållit i nämnda paragraf avsedd
anställning efter den 1 juli 1948, inom tre månader efter anställningens
erhållande, skall anställningshavaren icke bliva underkastad vederbörande
tjänstepensionsreglemente utan skola beträffande honom och hans
efterlevande de närmast före statens övertagande av kassan för denna gällande
stadgar i tillämpliga delar alltjämt gälla.
Därvid skola likväl följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse
:
a) Delaktighetsbeloppet skall anses utgöra det delaktighetsbelopp, som
skulle varit för anställningshavaren gällande, därest kassan icke övertagits
av staten och anställningshavaren med åtnjutande av avlöning enligt vid
bolaget den 30 juni 1947 gällande lönebestämmelser kvarstått i tjänst hos
bolaget, ankommande det på kungl. järnvägsstyrelsen att efter anställningshavarens
befordran till högre tjänst vid statens järnvägar fastställa höjningarna
av delaktighetsbeloppet till belopp, som vid tillämpning av nämnda
lönebestämmelser skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst vid
bolagets järnvägar.
b) I fråga om anslällningshavarens skyldighet att avgå från tjänsten
skola de bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt vederbörande
tjänstepensionsreglemente i sådant hänseende gälla beträffande innehavare
av anställningen. Pensionsåldern skall dock anses inträda tidigast vid den
levnadsålder, då rätt till pension på grund av uppnådd viss ålder enligt § 3
kassans stadgar inträder eller skulle inträtt för anställningshavaren.
c) För tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension enligt
1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, skall å den enligt kassans
stadgar beräknade pensionen utgå tillägg, motsvarande av bolaget för år
1946 utbetalade tillfälliga bidrag.
d) Kungl. kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 657) angående omreglering
av tjänste- och familjepension in. in. skall icke äga tillämpning.
5
30
Kunol. Maj:ts proposition nr 116.
e) Anställningshavare skall vara befriad från att erlägga avgifter enligt
kassans stadgar i den mån dessa avgifter för år räknat icke överstiga den
årliga pensionsavgift, som han enligt uppgjord bruttolönetabell skulle förutsatts
hava erlagt, därest vederbörande tjänstepensionsreglemente varit å
honom tillämpligt och bestämmelsen i 3 § 1 punkten icke varit gällande.
2. Inträder beträffande anställningshavare, för vilken 1 punkten här ovan
är gällande, till följd av befordran eller eljest sådant förhållande, att han,
därest han varit underkastad vederbörande tjänstepensionsreglemente,
skulle erhållit förhöjning av tjänstepensionsunderlaget, skall 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare därmed bliva å anställningshavaren tillämpligt, därest
han inom tre månader efter det berörda förhållande inträffat till kungl.
järnvägsstyrelsen gör framställning därom. Ändock att vederbörande tjänstepensionsreglemente
till följd av i 1 punkten här ovan avsedd anmälan
icke vunnit tillämpning å anställningshavaren under dennes tjänstetid, må
tjänstepension utgå enligt bestämmelserna i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare
samt familjepension utgå enligt bestämmelserna i 1947 års allmänna
familjepensionsreglemente respektive 1947 års familjepensionsreglemente för
arbetare, dock under förutsättning, att framställning därom gjorts till kungl.
järnvägsstyrelsen inom tre månader efter det rätt att komma i ånjutande av
pension inträtt för anställningshavaren respektive för hans efterlevande
samt att sammanlagda beloppet för år räknat av de avgifter, som enligt
kassans stadgar vid avgången respektive frånfället skulle ålegat anställningshavaren,
icke understigit den i 1 punkten andra stycket e) omförmälda
årliga pensionsavgiften.
6 §•
Kassan överlåter vid statens övertagande av densamma samtliga tillgångar
till svenska staten.
7 §•
Beträffande redovisning för kassans förvaltning under lid, för vilken förvaltningen
ej förut blivit behörigen granskad, och revisorernas granskning
av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av kassans verksamhet
skall lagen om understödsföreningar i tillämpliga delar gälla.
Kungl. järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som från och med
dagen för övertagandet räknat äro erforderliga för överenskommelsens genomförande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
31
Bilaga B.
Förslag
till
överenskommelse mellan staten och Gävle-Dala järnvägars pensions-
samt änke- och pupillkassa, understödsförening.
Mellan svenska staten och Gävle—Dala järnvägars pensions- samt änkeoch
pupillkassa, understödsförening, här nedan kallad kassan, har denna
dag överenskommelse träffats om statens övertagande av kassans rörelse på
villkor, som här nedan angivas.
Från och med den 1 juli 1948 övertager staten — i den mån ej annat följer
av vad nedan i denna överenskommelse sägs -— kassans alla rättigheter
och förpliktelser jämlikt kassans vid övertagandet gällande stadgar eller på
annan grund. Bestämmelserna i §§ 3, 4, 9 och 17-—29 av stadgarna skola
dock icke äga tillämpning efter övertagandet.
I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,
som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans
överlåtelse till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon
kassans tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för ledamot
av styrelsen eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk
eller anspråk, vilka eljest avse kassans förpliktelser.
Vad enligt de före övertagandet av kassan gällande bestämmelserna gäller
för kassan eller Gävle—Dala järnvägsaktiebolag, här nedan kallat bolaget,
skall hava avseende å staten, och skall kungl. järnvägsstyrelsen fullgöra vad
enligt bestämmelserna ankommer på kassans styrelse eller styrelsen för bolaget.
Delägare i kassan, vilken i samband med statens övertagande av bolagets
järnvägar övergått i statens järnvägars tjänst och där innehar anställning,
som avses i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 1947 års
tjänstepensionsreglemente för arbetare, skall, utom i fall som i 5 § av denna
överenskommelse sägs, vara underkastad, i stället för bestämmelserna i kassans
stadgar, bestämmelserna i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen
eller, vad beträffar arbetare, bestämmelserna i 1947 års
tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare, dock med iakttagande
av vad nedan i 3 § föreskrives. Såsom förutsättning härför skall emellertid
gälla, att delägaren ej före den tidpunkt, då han först erhöll anställning av
nyss angivna art, uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern jämlikt
föreskrifterna i 3 § 2 punkten första stycket här nedan skolat vid vederbörande
tjänstepensionsreglementes tillämpning inträda, samt, vad angår
den, som innehar i 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare avsedd
anställning, att andra för reglementets tillämpning stadgade förutsättningar
än den, som avser viss högsta levnadsålder, föreligga.
1
2 §•
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
3 §•
Vid tillämpning av de i 2 § denna överenskommelse angivna tjänste- och
familjepensionsreglementena å anställningshavare, som i sagda § avses,
skola följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:
1. Därest tjänsteman berättigats att utöver avlöning enligt den lönegrad,
vartill den av honom innehavda befattningen hör, erhålla personligt lönetillägg
med sådant belopp, att de sammanlagda löneförmånerna minst motsvara
avlöningen i slutlöneklassen i en lönegrad, för vilken tjänstepensionsunderlaget
är högre än för förstnämnda lönegrad, skall tjänstemannen i
fråga om tjänste- och familjepensionsunderlag hänföras till den lönegrad,
som för honom i överenskommelsen om järnvägarnas övertagande av staten
särskilt angives.
2. Pensionsåldern skall inträda, då rätt till pension, motsvarande ålderspension
enligt vederbörande tjänstepensionsreglemente, skulle inträtt vid
tillämpning av kassans stadgar, dock senast vid utgången av den kalendermånad,
under vilken anställningshavaren fyller 63 år, eller den senare tidpunkt,
då tre år förflutit efter det tjänstepensionsreglementet erhöll tilllämpning
å anställningshavaren. Pensionsåldern skall likväl icke i något
fall inträda tidigare än som skolat ske vid tillämpning av bestämmelserna i
vederbörande tjänstepensionsreglemente.
Bestämmelserna i första stycket skola icke tillämpas för det fall, att
tjänsteman vid den tidpunkt, då 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
blivit å honom tillämpligt eller senare vinner befordran, som medför
att högre tjänstepensionsunderlag'' blir för honom gällande än som skulle
hava varit tillämpligt, därest befordringen ej skett och hänsyn ej tagits till
föreskriften i 1 punkten här ovan, och ej heller för det fall att tjänsteman,
omedelbart innan 1947 års tjänstepensionsreglemente blivit å honom tilllämpligt,
varit underkastad 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare.
Anställningshavare, för vilken pensionsåldern enligt bestämmelserna i
första stycket inträder senare än som följer av bestämmelserna i vederbörande
tjänstepensionsreglemente, skall vara pliktig underkasta sig framdeles
meddelad föreskrift om tillämpning av sistnämnda bestämmelser, dock
med den begränsningen, att pensionsåldern därvid, i den mån den för anställningshavaren
tidigare gällande pensionsåldern därigenom ej överskrides,
skall inträda först då tre år förflutit efter det sådan föreskrift trätt
i kraft.
3. För bestämmande av tjänste- eller familjepensions grundbelopp eller av
tjänste- eller familjelivräntas belopp må såsom tjänstår tillgodoräknas, utöver
vad som följer av vederbörande tjänste- respektive familjepensionsreglementes
bestämmelser,
a) tid, för vilken anställningshavaren erlagt pensionsavgift enligt stadgarna
för enskild pensionsinrättning, som överlåtits till staten, sådan tid
likväl undantagen, för vilken återbetalning av erlagda avgifter ägt rum, samt
b) två tredjedelar av tid, som anställningshavaren icke äger tillgodoräkna
jämlikt a) men varunder han efter fyllda 18 år och innan vederbörande
tjänstepensionsreglemente blev å honom tillämpligt innehaft anställning av
stadigvarande natur antingen vid enskilt företag, som varit anslutet till enskild
pensionsinrättning, vilken överlåtits till staten eller vid trafikföretag,
som ägts av nyssnämnt företag.
4. Vid tillämpning av stadgandet i 14 § 1 mom. andra stycket 1947 års
allmänna tjänstepensionsreglemente skall tjänsteman anses hava innehaft
med tjänstepensionsrätt förenad anställning under tid, som han äger tillgodoräkna
såsom tjänstår enligt 3 punkten första stycket a) här ovan, sko
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 116.
lande det ankomma på kungl. järnvägsstyrelsen att i förekommande fall
fastställa det tjänstepensionsunderlag, som under sådan tid skall anses hava
varit gällande för honom.
5. Vid tillämpning av stadgandena i 24 § 1 mom. andra stycket a) 1947
års allmänna tjänstepensionsreglemente, 1 § 1 mom. första stycket c) 1947
års allmänna familjepensionsreglemente och 1 § 1 mom. andra stycket d)
1947 års tjänstepensionsreglemente för arbetare skall med anställning, som
i nämnda författningsrum avses, likställas sådan anställning, för vilken
tjänstårsberäkning må ske enligt 3 punkten första stycket a) här ovan. ^
6. Vid tillämpning av stadgandet i 6 § 1 mom. första stycket c) 1947 års
tjänstepensionsreglemente för arbetare skall anställningshavaren anses hava
varit underkastad reglementet under tid, för vilken tjänstårsberäkning ma
ske enligt 3 punkten första stycket a) här ovan.
7. Vid tillämpning av stadgandena i 17 § 1 mom. andra stycket a) 1947
års tjänstepensionsreglemente för arbetare och 1 § 1 mom. första stycket c)
1947 års familj epensionsreglemente för arbetare skall med tid, varunder arbetare
varit underkastad förstnämnda reglemente likställas tid, som han
äger tillgodoräkna såsom tjänstår enligt 3 punkten första stycket a) här
ovan.
8. Familjepensionstalet för familjepension skall lägst motsvara det familj
epensionsunderlag, som blev för anställningshavaren gällande vid den
tidpunkt, då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse blevo å honom
tillämpliga.
4 §•
I andra fall än då bestämmelserna i 2 § av denna överenskommelse bliva
tillämpliga skola beträffande den, vilken är eller varit delägare i kassan,
ävensom beträffande sådan delägares efterlevande i pensionshänseende, såvitt
angår rättigheter och skyldigheter, bestämmelserna i de för kassan vid
övertagandet gällande stadgarna i tillämpliga delar alltjämt gälla.
Därvid skola likväl, utom i fall som i 5 § av denna överenskommelse sägs,
följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:
1. Med tillämpning av kassans stadgar beräknad pension skall ökas, pension
till delägare med 12 procent och pension till delägares efterlevande
med 16 procent, samt i förekommande fall därutöver med
a) fasta pensionstillägg, som bolagets styrelse må hava utfäst sig att utbetala
till pensionstagare, samt
b) särskilda tillägg enligt i 7 § av kungl. kungörelsen nr 500/1945 angående
reglering av pensionsförhållandena för vissa anställningshavare och
pensionärer vid statens järnvägar m. fl. under H angivna grunder.
2. Har delägare övergått i statens järnvägars tjänst, skola tilläggsförmåner
enligt i 9 respektive 10 § kungl. kungörelsen nr 500/1945 angivna
förutsättningar och grunder utgå å honom och hans efterlevande enligt 1
punkten tillkommande förmåner.
3. I andra fall än i 2 punkten sägs skall dyrtidshjälp enligt i kungl. kungörelsen
nr 520/1946 angivna förutsättningar och grunder utgå å vederbörande
enligt 1 punkten tillkommande förmåner.
4. De enligt bestämmelserna i 2 och 3 punkterna beräknade sammanlagda
förmånerna skola utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungl.
kungörelsen nr 657/1947.
5. Därest för tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension
enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente, beloppet för år
räknat, av pensionstagare enligt 4 punkten tillkommande förmåner under
!5
Pihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 116.
34
Kungl. Mcij.ts proposition nr 116.
siiger med tillämpning av kassans stadgar beräknad pension, ökad med
V8 jämte 300 kronor, dock lägst med 400 och högst med 1 200 kronor, skall
pensionstagaren äga uppbära skillnadsbeloppet. Vid tillämpning härav skola
i 1 punkten a) angivna förmåner inräknas i kassapensionen.
6. Delägare, vilken innehar anställning, som avses i 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemcnte eller 1947 års tjänstepensionsregleinente för arbetare,
skall vara befriad från att erlägga avgifter enligt kassans stadgar.
5 §•
1. Vill anställningshavare, beträffande vilken i 2 § av denna överenskommelse
angivna förutsättningar för tillämpning av 1947 års allmänna
tjänstepensionsregleinente eller 1947 års tjänstepensionsregleinente för arbetare
föreligga, att kassans stadgar skola äga tillämpning å honom och
gör anställningshavaren anmälan därom till kungl. järnvägsstyrelsen före
den 1 oktober 1948 eller, för det fall han först erhållit i nämnda paragraf
avsedd anställning efter den 1 juli 1948, inom tre månader efter anställningens
erhållande, skall anställningshavaren icke bliva underkastad vederbörande
tjänstepensionsregleinente utan skola beträffande honom och
hans efterlevande de närmast före statens övertagande av kassan för denna
gällande stadgar i tillämpliga delar alltjämt gälla.
Därvid skola likväl följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:
a)
Delaktighetsbeloppet skall anses utgöra det delaktighetsbelopp, som
skulle varit för anställningshavaren gällande, därest kassan icke övertagits
av staten och anställningshavaren med åtnjutande av avlöning enligt vid
bolaget den 30 juni 1947 gällande lönebestämmelser kvarstått i tjänst hos
bolaget, ankommande det på kungl. järnvägsstyrelsen att efter anställningshavarens
befordran till högre tjänst vid statens järnvägar fastställa höjningarna
av delaktighetsbeloppet till belopp, som vid tillämpning av nämnda
lönebestämmelser skulle hava gällt för närmast motsvarande tjänst vid
bolagets järnvägar.
b) I fråga om anställningshavarens skyldighet att avgå från tjänsten
skola de bestämmelser lända till efterrättelse, vilka enligt vederbörande
tjänstepensionsregleinente i sådant hänseende gälla beträffande innehavare
av anställningen. Pensionsåldern skall dock anses inträda tidigast vid den
levnadsålder, då rätt till pension enligt § 5 mom. 1 a) kassans stadgar inträder
eller skulle inträtt för anställningshavaren.
c) Med tillämpning av kassans stadgar beräknad pension skall ökas,
pension till anställningshavare med 12 procent och pension till anställningsliavares
efterlevande med 16 procent.
d) Därest för tid, då rörligt tillägg med lägst sex procent utgår å pension
enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsregleinente, i c) angiven förhöjning
understiger 1/0 av den med tillämpning av kassans stadgar beräknade
pensionen jämte 300 kronor, dock lägst 400 och högst 1 200 kronor,
skall pensionstagaren uppbära skillnadsbeloppet.
e) Kungl. kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 657) angående omreglering
av tjänste- och familjepension in. in. skall icke äga tillämpning.
f) Anställningshavare skall vara befriad från att erlägga avgifter enligt
kassans stadgar i den mån dessa avgifter för år räknat icke överstiga den
årliga pensionsavgift, som han enligt uppgjord bruttolönetabell skulle förutsatts
hava erlagt, därest vederbörande tjänstepensionsregleinente varit å
honom tillämpligt och bestämmelsen i 3 g 1 punkten icke varit gällande.
2. Inträder beträffande anställningshavare, för vilken 1 punkten här
Kupfll. Maj:ts proposition nr 116.
35
ovan är gällande, till följd av befordran eller eljest sådant förhållande, att
han, därest han varit underkastad vederbörande tjänstepensionsreglemente,
skulle erhållit förhöjning av tjänstepensionsunderlaget, skall 1947 års
allmänna tjänstepensionsreglemente respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare därmed bliva å anställningshavaren tillämpligt,
därest han inom tre månader efter det berörda förhållande inträffat till
kungl. järnvägsstyrelsen gör framställning därom. Ändock att vederbörande
tjänstepensionsreglemente till följd av i 1 punkten här ovan avsedd anmälan
icke vunnit tillämpning å anställningshavaren under dennes tjänstetid,
må tjänstepension utgå enligt bestämmelserna i 1947 års allmänna
tjänstepensionsreglemente respektive 1947 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare samt familjepension utgå enligt bestämmelserna i 1947 års allmänna
familjepensionsreglemente respektive 1947 års familjepensionsreglemente
för arbetare, dock under förutsättning, att framställning därom
gjorts till kungl. järnvägsstyrelsen inom tre månader efter det rätt att komma
i åtnjutande av pension inträtt för anställningshavaren respektive för
hans efterlevande samt att sammanlagda beloppet för år räknat av de avgifter,
som enligt kassans stadgar vid avgången respektive frånfället skulle
ålegat anställningshavaren icke understigit den i 1 punkten andra stycket
f) omförmälda årliga pensionsavgiften.
6 §.
Kassan överlåter vid statens övertagande av densamma samtliga tillgångar
till svenska staten.
7 §•
Följande av kassan förvaltade donationsfonder, nämligen Gävle—Dala
järnvägs gåvofond, Ellen Askers julgåvofond till barnen, J. D. Simonssons
fond samt August Hjelmérs minnesfond, överlämnas vid statens övertagande
av kassan till statsbanepersonalens pensions- och understödsfond för
förvaltning i enlighet med för nämnda fonder vid överlämnandet gällande
bestämmelser.
8 §•
Beträffande redovisning för kassans förvaltning under tid, för vilken
förvaltningen ej förut blivit behörigen granskad, och revisorernas granskning
av redovisningen ävensom i fråga om avvecklingen i övrigt av kassans
verksamhet skall lagen om understödsföreningar i tillämpliga delar gälla.
Kungl. järnvägsstyrelsen svarar för alla kostnader, som från och med
dagen för övertagandet räknat äro erforderliga för överenskommelsens genomförande.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 116.
Bilaga C.
Förslag
till
överenskommelse mellan staten och styrelsen för Gävle—Dala
järnvägsaktiebolags pensionsinrättning, stiftelse.
Mellan 1943 års järnvägspensionsutredning å svenska statens vägnar,
under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,
samt styrelsen för Gävle—Dala järnvägsaktiebolags pensionsinrättning, stiftelse,
här nedan kallad stiftelsen, å andra sidan, har överenskommelse träffats
om statens övertagande av stiftelsens tillgångar och förpliktelser på
villkor, som här nedan angivas.
1 §•
Staten övertager från och med den 1 juli 1948 stiftelsens alla rättigheter
och förpliktelser enligt stadgarna för stiftelsen eller på annan grund.
2 §•
1. Från och med den 1 juli 1948 skola de stiftelsens intressenter jämlikt
§ 4 stiftelsens stadgar tillkommande pensionerna ökas med trettio procent
samt i förekommande fall därutöver med
a) fasta pensionstillägg, som styrelsen för Gävle—Dala järnvägsaktiebolag
må hava beviljat intressent, och
b) särskilda tillägg enligt i 7 § av kungl. kungörelsen nr 500/1945 under
H angivna grunder.
2. Dyrtidshjälp enligt i kungl. kungörelsen nr 520/1946 angivna förutsättningar
och grunder skall utgå å de i 1 punkten angivna förmånerna.
3. De enligt bestämmelserna i 1 och 2 punkterna beräknade sammanlagda
förmånerna skola utbytas mot omreglerade pensioner enligt kungl.
kungörelsen nr 657/1947.
3 §•
Stiftelsens tillgångar överlämnas den 30 juni 1948 till staten.
4 §•
Sedan stiftelsen på ovan angivet sätt blivit övertagen av staten, skall stiftelsen
upplösas. Kostnaden härför bestrides av staten.
487197. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till ersättning för skador våUade av personer som avviki s. 13 i texten
- BU 1948:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av tjänsteoch familjepensioneringen för personal vid Bergslagernas och därmed samförvaltad s. 1 i texten