Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

1948-03-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:118, Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående understöd åt

efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer;

given Stockholms slott den 10 mars 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt

under punkterna l:o—4:o.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Ericsson, Mossberg, Kock.

Statsrådet Ericsson anmäler uppkomna frågor om understöd åt efterlevande

till vissa i statens tjänst anställda personer och anför därvid följande.

1 :o.

Sektionschefen vid arméns fortifikationsförvaltnings byggnadskontor civilingenjören

Svante Vilhelm Carlsson Lovéns änka och barn. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Lovén var född den 17 juli 1904 och avled den 12 november 1946;

att han under tiden 4 juli 1927—30 april 1937 under sammanlagt 7 år

9 månader tjänstgjorde såsoin studieelev vid statens järnvägar (2 månader),

1 Mhang till riksdagens protokoll 19A8. 1 saml. Nr 118.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

assistent hos statens provningsanstalt (2 år) och högre platsledare vid statens

arbetslöshetskommission (5 år 7 månader);

att han under tiden 2 mars—19 augusti 1925 och 1 maj 1937—20 november

1940 eller sammanlagt omkring 4 år innehade anställning hos Stockholms

stads gatukontor, stadsingenjörskontoret i Karlstad, Mölndals stad

samt Göteborgs hamnstyrelse;

att han sedan den 21 november 1940 intill sin död eller under i det närmaste

6 år var anställd hos arméns fortifikationsförvaltning (intill utgången

av år 1943 arméförvaltningens fortifikationsstyrelse), dämdd han intill

utgången av år 1942 tjänstgjorde hos ämbetsverkets byggnadschef i Norrbotten

såsom kontrollant, chef för kalkylavdelningen eller såsom byggnadschefens

ställföreträdare och under tiden därefter eller alltså från och med

den 1 januari 1943 innehade anställning såsom sektionschef å ämbetsverkets

byggnadskontor;

att hans avlöning under anställningen hos arméns fortifikationsförvaltning

(fortifikationsstyrelsen) utgick i form av arvode, som till en början

utgjorde 850 kronor för månad och efter olika löneförhöjningar från och

med den 1 juli 1946 uppgick till 1 155 kronor för månad, varjämte han

från och med den 1 januari 1943 åtnjöt förmåner enligt kungörelsen den

18 april 1941 (nr 215) med vissa avlöningsbestämmelser för befattningshavare

vid statens krisorgan;

att han vid sin död efterlämnade änkan Greta Linnéa Lovén, född Krantz,

vilken är född den 13 maj 1905, samt minderåriga döttrarna Ulla Marie,

född den 11 februari 1938, Magdalena Lucie, född den 21 april 1942 och

Ebba Christina, född den 30 maj 1944;

att bouppteckningen efter Lovén upptog en behållning av omkring 7 100

kronor jämte en livförsäkring å 10 000 kronor, till vilken den avlidnes

hustru och barn insatts såsom förmånstagare;

samt att änkefru Lovén på grund av livförsäkring är berättigad till livränta

med ett månatligt belopp av 120 kronor.

Änkefru Lovén har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av

pension för sig och sina tre minderåriga barn.

Arméns fortifikationsförvaltning har — under framhållande, bland annat,

att vårdnaden om de tre barnen förminskade möjligheten för änkefru Lovén

att genom eget arbete tillföra familjen inkomster — tillstyrkt pension åt såväl

änkefru Lovén som barnen. Såsom särskilt stöd för sitt tillstyrkande har

ämbetsverket framhållit, att Lovéns tjänstgöring hos byggnadschefen i

Norrbotten under åren 1941 och 1942 varit synnerligen krävande och att det

icke vore uteslutet, att hans hälsa härunder tagit sådan skada, att hans

tidiga död blivit en följd därav.

I ett av förutvarande chefen för byggnadskontoret vid arméns fortifikationsförvaltning

Ragnar Lindquist utfärdat intyg anföres beträffande sist

avsedda förhållande bland annat följande.

Särskilt under åren 1941—1942 var Lovén sysselsatt vid befästningsarbeten

av synnerligen brådskande natur, vilket nödvändiggjorde onormalt lång

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

daglig tjänstgöring och långa besvärliga resor, mången gång i stark kyla

och under i övrigt vidriga förhållanden. Loven som säkerligen icke hade

någon stark konstitution sparade sig aldrig och hängav sig, med eftersättande

av privata intressen, alltid åt sitt arbete i statens tjänst. Han var outtröttlig

i sin verksamhet och hans ambition tvingade honom, trots varningar, till

åtgärder som icke stodo i rimligt förhållande till hans krafter. Hans nerver

togo också märkbar inverkan härav och det synes mycket troligt, att de

båda svåra åren i Norrland och ett fortsatt hårt arbete i fortsättningen undergrävde

hans hälsa och krafter i så hög grad, att hans för tidiga bortgång

i stor utsträckning orsakats av sviterna från denna hans tjänstgöring.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att ämbetsverket i likhet

med försvarets civilförvaltning ansåge skäligt, att Lovéns efterlevande erhölle

årligt understöd av statsmedel. Då änkefru Loven endast vore 42 år

gammal och arbetsför, syntes enligt statskontorets förmenande någon pension

dock icke böra ifrågakomma för hennes del. De tre minderåriga barnen

borde däremot erhålla uppfostringsbidrag med i likartade fall förekommande

belopp eller för varje barn 630 kronor för år, motsvarande före den

1 juli 1946 utgående understöd å 384 kronor och efter omreglering från

och med den 1 juli 1947 enligt kungörelsen nr 657/1947 understöd å 840

kronor jämte rörligt tillägg enligt 1947 års grunder. Uppfostringsbidragen

syntes böra få utgå till och med utgången av den månad, varunder vederbörande

barn uppnådde 19 års ålder.

Även jag anser billigheten bjuda, att Lovéns efterlämnade familj kommer

i åtnjutande av understöd av statsmedel. Med hänsyn till föreliggande

omständigheter vill jag härvid i likhet med fortifikationsförvaltningen förorda,

att ekonomiskt stöd beredes familjen såväl i form av pension åt änkan

som genom uppfostringsbidrag åt barnen. Såsom stöd för beviljande av

pension åt änkefru Lovén kan — utöver vad fortifikationsförvaltningen anfört

— framhållas, att Lovéns tjänstgöring hos fortifikationsförvaltningen

varit av sådan natur, att det kan förutsättas att han skulle hava erhållit

pensionsberättigande anställning, därest icke vissa avsedda organisationsåtgärder,

möjliggörande dylik anställning, blivit fördröjda. Såsom skälig

pension för änkefru Lovén vill jag förorda ett belopp av 1 284 kronor, att

utgå från och med den 1 december 1946. Efter omräkning enligt kungörelsen

nr 657/1947 kommer pensionen att utgöra 1 715 kronor jämte rörligt tillägg

enligt 1947 års grunder. Beträffande storleken av uppfostringsbidragen åt

barnen och den tidpunkt, intill vilken desamma böra få åtnjutas, ansluter

jag mig till statskontorets förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att sektionschefen vid arméns fortifikationsförvaltnings

byggnadskontor civilingenjören Svante Vilhelm Carlsson Lovéns

änka Greta Linnéa Lovén, född Ivrantz, samt makarnas

minderåriga barn Ulla Marie, Magdalena Lucie och Ebba

Christina må från och med den 1 december 1946 från ansla
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

get till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära, änkan

en årlig pension å 1 284 kronor under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, samt vart och ett av barnen

ett årligt uppfostringsbidrag å 630 kronor till och med utgången

av den kalendermånad, varunder barnet uppnår 19

års ålder.

2:o.

Arbetschefen hos byggnadsstyrelsen Josef Jonssons änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Jonsson var född den 25 januari 1878 och avled den 21 december 1947;

att han under tiden november 1909—april 1925 hade anställning hos arméns

kasernbyggnadsnämnd och därvid huvudsakligen tjänstgjorde såsom

kontrollant eller arbetschef vid olika byggnadsföretag;

att han under tiden maj 1925—augusti 1927 samt från och med oktober

1928 intill sin död tjänstgjorde hos byggnadsstyrelsen såsom arbetschef vid

olika för statsverkets räkning utförda byggnadsföretag;

att tjänstgöringen hos byggnadsstyrelsen helt tog hans arbetstid i anspråk;

att han under sin tjänstgöring uppbar arvode, vilket senast uppgick till

1 200 å 1 300 kronor för månad;

att han vid sin död efterlämnade änkan Anna Natalia Elfrida Jonsson,

född Engqvist, vilken är född den 28 november 1885, samt fyra gifta döttrar;

att bouppteckningen efter Jonsson utvisade en behållning av 15 000 kronor;

att inbördes testamente icke fanns upprättat mellan makarna;

samt att änkefru Jonsson icke äger några tillgångar utöver de i bouppteckningen

upptagna och icke heller åtnjuter livränta el. dyl.

Genom beslut av 1945 års riksdag (prop. nr 53, p. 4; bankoutsk. uti. nr 13,

p. 6; riksd. skr. nr 122) tillerkändes Jonsson en årlig pension av 5 160

kronor.

Byggnadsstyrelsen har hos Kungl. Maj :t gjort framställning om utverkande

av pension åt änkefru Jonsson.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket med hänsyn till föreliggande

omständigheter icke ville motsätta sig, att pension bereddes änkefru Jonsson.

Med tillämpning av hittills gällande grunder för bestämmande av dylik riksdagspension

syntes med hänsyn till mannens löneställning pensionen i förevarande

fall i första hand böra bestämmas till 804 kronor för år. Vid omräkning

av detta belopp enligt regleringskungörelserna n:ris 508/1939, 575/

1946 och 657/1947 borde detsamma slutligt fastställas till 1 715 kronor, varå

borde utgå rörligt tillägg enligt vad som gäller för på angivet sätt reglerade

pensioner.

Med biträdande av statskontorets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

5

att arbetschefen hos byggnadsstyrelsen Josef Jonssons

änka Anna Natalia Elfrida Jonsson, född Engqvist, må från

och med den 1 januari 1948 under sin återstående livstid, så

länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. in. uppbära en årlig pension av 1 715

kronor.

3:o.

Förre läraren i musikens historia och estetik vid musikhögskolan, professorn

Johan Henrik Tobias Norlinds änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Norlind var född den 6 maj 1879 och avled den 13 augusti 1947;

att han den 28 maj 1909 promoverats till filosofie doktor och den 22 juni

samma år förordnats till docent i litteratur- och musikhistoria vid universitetet

i Lund;

att han från och med höstterminen 1909 till och med vårterminen 1913

samt från och med höstterminen 1914 till och med höstterminen 1918 hållit

föreläsningar och lett seminarieövningar vid universitetet;

att han under tiden 1 november 1918—30 juni 1945 innehaft befattningen

såsom lärare i musikens historia och estetik vid musikhögskolan (tidigare

musikkonservatoriet);

att sistnämnda befattning, som tidigare varit uppförd å ordinarie stat och

förenad med pensionsrätt enligt 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, i samband med lönereglering från och med den 1

juli 1926 omändrats till arvodesbefattning samt att arvodet å befattningen

senast utgjort 4 700 kronor för år, varå icke utgått dyrtids- eller kristillägg;

att Norlind under åren 1903—1917 innehaft befattningar såsom lärare,

föreståndare eller rektor vid olika folkhögskolor eller folkhög- och lantmannaskolor

samt under åren 1919—1931 förestått Stockholms borgarskolas

folkhögskolelinje;

att han från och med år 1919 intill sin död varit föreståndare för musikhistoriska

museet, i vilken egenskap han senast åtnjutit ett arvode av 4 000

kronor för år;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Anna Elina Norlind, född

Lindh, vilken är född den 16 maj 1873, och en gift dotter, vilken saknar egen

inkomst;

att bouppteckningen utvisade en behållning av omkring 5 000 kronor, inberäknat

kapitalvärdet av royalty på grund av Norlinds författarverksamhet,

vilken royalty för år 1946 utgått med omkring 180 kronor;

samt att änkefru Norlind därutöver icke äger andra tillgångar eller inkomster

än en årlig livränta å omkring 80 kronor ävensom folkpension.

Genom av Kungl. Maj :t och riksdagen meddelat beslut (prop. nr 192, p. 5;

bankoutsk. uti. nr 26, p. 8; riksd. skriv, nr 220) tillerkändes Norlind år

1945 en pension å 2 400 kronor för år.

Beträffande änkefru Norlinds rätt till pension inhämtas av handlingarna,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

att Norlind i egenskap av lärare vid inusikkonservatoriet varit delägare i

civilstatens änke- och pupillkassa till och med den 30 juni 1926, att delaktigheten

i kassan upphört sistnämnda dag i samband med förut omförmälda

lönereglering, att Norlind sedermera återfått matematiska värdet av inbetalda

pensionsavgifter samt att änkefru Norlind författningsenligt icke är

berättigad till någon pension på grund av Norlinds anställning i statens

tjänst.

Hos Kungl. Maj :t har musikaliska akademien — under åberopande av

vad akademien anfört hos Kungl. Maj :t i samband med utverkande av pensionen

åt Norlind — hemställt, att med hänsyn till dennes långa verksamhet

och betydelsefulla insats på musikforskningens område samt alldeles

särskilt till hans uppoffrande arbete såsom föreståndare för musikhistoriska

museet en efter förhållandena avvägd pension måtte tillerkännas hans

efterlevande änka.

Jämväl änkefru Norlind har därefter hos Kungl. Maj :t anhållit att komma

i åtnjutande av pension.

Statskontoret har tillstyrkt pension åt änkefru Norlind till belopp av 1 284

kronor för år jämte rörligt tillägg och därvid i fråga om pensionsbeloppets

storlek anfört följande.

Därest Norlind intill sin död kvarstått såsom delägare i civilstatens änkeoch

pupillkassa med oförändrat delaktighetsbelopp, skulle pensionen åt hans

efterlevande hustru hava efter omräkning enligt kungörelserna nr 508/

1939 och nr 575/1946 uppgått till 960 kronor för år, varmed skulle hava

följt rörligt tillägg och kristillägg enligt tidigare gällande grunder. Efter

omräkning jämväl enligt kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen hava

utgjort 1 283 kronor för år jämte rörligt tillägg enligt 1947 års grunder.

Erinras må, att det pensionsbelopp å 600 kronor för år jämte dyrtidstillägg,

som tidigare varit den reguljära riksdagspensionen åt änka efter

statlig beställningshavare i motsvarande löneställning, efter här angivna

omregleringar för tiden efter den 1 juli 1947 uppgår till 1 323 kronor för år

jämte rörligt tillägg enligt 1947 års grunder.

I betraktande av storleken av det belopp, varmed Norlinds egen pension

utgått efter den 1 juli 1947 — 3 852 kronor för år jämte rörligt tillägg —

vill statskontoret föreslå, att pensionen åt änkefru Norlind bestämmes till

1 284 kronor för år jämte rörligt tillägg enligt 1947 års grunder.

Med hänsyn till i nu förevarande sammanhang åberopade omständigheter

och under hänvisning tillika till den i propositionen angående pension åt

professor Norlind förebragta utredningen förordar jag, att pension utverkas

åt Norlinds änka. Beträffande avvägningen av pensionen finner jag mig

kunna biträda statskontorets förslag. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre läraren i musikens historia och estetik vid musikhögskolan

Johan Henrik Tobias Norlinds änka Anna

Elina Norlind, född Lindh, må från och med den 1 september

1947 under sin återstående livstid, så länge hon förblir

änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd

in. m. uppbära en årlig pension av 1 284 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

7

4:o.

Förste schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader Carl August Widerströms

änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Widerström var född den 24 september 1872 och avled den 17 november

1946;

att han var anställd vid statens järnvägsbyggnader — senast såsom förste

schaktmästare — från april 1891 till utgången av september 1935;

att Widerström under tiden 1 januari 1918—30 juni 1935 var delägare i

statens järnvägars pensionskassa för pensionering av icke-ordinarie personal

(kungörelsen nr 441/1917);

att han jämlikt av Kungl. Maj :t den 31 maj 1935 meddelat beslut angående

pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet för fast anställda

tjänstemän vid statens järnvägsbyggnader blev underkastad nämnda reglemente

från och med ikraftträdandet den 1 juli 1935 och efter avgången ur

tjänst kom i åtnjutande av pension enligt reglementets bestämmelser med

ett belopp av 3 036 kronor, motsvarande tjänstepensionsunderlaget för dåvarande

15 lönegraden, jämte därå belöpande tilläggsförmåner;

att han vid sin död efterlämnade änkan Elin Augusta Widerström, född

Lundberg, vilken är född den 25 november 1876, samt fem vuxna barn i ett

tidigare äktenskap;

att änkefru Widerström, som år 1917 ingick äktenskap med Carl August

Widerström, har en i tidigare äktenskap år 1906 född dotter, vilken är gift

med en förste postiljon;

att bouppteckningen efter Widerström utvisade en brist i boet å omkring

3 300 kronor, dock att genom försäljning av en i boet ingående fastighet

uppkommit en behållning, varav omkring 6 000 kronor tillfallit änkefru Widerström

;

samt att sistnämnda kontanta tillgång numera i det närmaste förbrukats.

Enär Widerström såsom tjänsteman vid statens järnvägsbyggnader icke

kunnat vinna inträde i statens järnvägars änke- och pupillkassa och då

han avgått ur tjänst före ikraftträdandet den 1 juli 1937 av allmänna familjepensionsreglementet,

är änkefru Widerström författningsenligt icke berättigad

till någon änkepension.

I motion nr 1: 93 till 1947 års riksdag hemställdes, att pension till belopp,

som kunde befinnas skäligt, måtte tillerkännas änkefru Widerström.

I utlåtande nr 27, p. 12, anförde bankoutskottet, att, då det i motionen

väckta förslaget enligt utskottets mening i första hand borde bli föremål

för prövning av Kungl. Maj :t, utskottet icke kunde tillstyrka någon åtgärd i

motionens syfte. I anslutning härtill hemställde utskottet, att motionen icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

7.947 års riksdag (skriv, nr 145) beslöt i enlighet med bankoutskottets

hemställan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 118-

Änkefru Widerström har nu hos Kungl. Maj :t anhållit att bliva tillerkänd

pension.

Järnvägsstyrelsen har tillstyrkt utverkande av pension åt änkefru Widerström,

att utgå från och med den 1 januari 1947, och därvid anfört, bland

annat, följande.

Med hänsyn till att mannen Widerström varit delägare i statens järnvägars

pensionskassa för pensionering av icke ordinarie personal under tiden

1 januari 1918—30 juni 1935 samt därefter intill avgången ur tjänst innehaft

med pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet förenad befattning

och i betraktande av hans långvariga anställning — 44 år 6 månader

— i statens tjänst finner styrelsen billighetsskäl tala för att änkefru

Widerström konnner i åtnjutande av en årlig pension med skäligt belopp. Av

i ärendet verkställd utredning har framgått, att änkefru Widerström synes

vara i behov av understöd och att hon icke har anhöriga i det släktskapsförhållande

och den ekonomiska ställning, att de kunna anses böra bidraga

till hennes uppehälle. Vidare har utrönts, att änkefru Widerström på grund

av sjukdom är ur stånd att försörja sig själv.

Statskontoret har i ärendet anfört, att ämbetsverket i likhet med järnvägsstyrelsen

ansåge änkefru Widerström böra komma i åtnjutande av pension

samt att ämbetsverket, ehuru det icke syntes vara uteslutet, att dottern

kunde lämna änkefru Widerström något underhållsbidrag, icke ville motsätta

sig att pensionsbeloppet fastställdes till 630 kronor.

Även jag anser mig böra tillstyrka, att pension utverkas åt änkefru Widerström.

Det av statskontoret ifrågasatta pensionsbeloppet synes mig emellertid

väl lågt i förhållande till Widerströms tjänsteställning. För egen del

vill jag förorda, att pensionen bestämmes till 990 kronor för år, jämte rörligt

tillägg och kristillägg, att utgå från och med månaden näst efter Widerströms

frånfälle eller sålunda från och med den 1 december 1946. Efter omräkning

enligt kungörelsen nr 657/1947 kommer pensionen att utgöra 1 320 kronor

jämte rörligt tillägg enligt 1947 års grunder. Jag hemställer sålunda, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förste schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader

Carl August Widerströms änka Elin Augusta Widerström,

född Lundberg, må från och med den 1 december 1946 under

sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, uppbära

en årlig pension av 990 kronor, att utgå av trafikmedel.

Vad föredraganden under punkterna l:o—4:o hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

487348 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1948:17 Utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar beträffande understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer, att ut s. 16 i texten