Sök i Ratio Lex

Angående eftergift av viss ogulden arvsskatt för Fliseryds fideikommiss

3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:120, Angående eftergift av viss ogulden arvsskatt för Fliseryds fideikommiss

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

1

Sr 120.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående eftergift av

viss ogulden arvsskatt för Fliseryds fideikommiss;

given Stockholms slott den 20 februari 19b8.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

februari 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Statsrådet Ericsson anmäler fråga om eftergift till viss del av ogulden

arvsskatt för Fliseryds fideikommiss och anför därvid följande.

Den 15 januari 1946 avled laboratorn, leg. läkaren C. F. Richard Nordenankar

från Stockholm, vilken sedan sin faders död den 18 februari 1941

varit, innehavare av Fliseryds fideikommiss (numera bestående av fastigheten

nr 9 i kv. Guldfisken, Grevturegatan 38 i Stockholm och vissa lösören).

Han efterlämnade såsom dödsbodelägare änkan Agnes M. Nordenankar,

född Wirgin, samt tre omyndiga barn, nämligen två döttrar och sonen

Johan F. G. Nordenankar, till vilken fideikommisset numera övergått.

Sedan boet efter dr Nordenankar enligt beslut av Stockholms rådhusrätt

avträtts till förvaltning av boutredningsman, advokaten Carl Norström i

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 120.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Stockholm, har denne i en till Kungl. Maj :t ställd, den 25 juni 1946 dagtecknad

skritt, vari dödsbodelägarna instämt, under förmälan att enligt den efter

dr Nordenankar upprättade bouppteckningen brist förelåge i boet,

hemställt, att Kungl. Maj :t måtte eftergiva det dr Nordenankar åvilande

arvsskattebelopp, som återstått oguldet vid dödsfallet, eller 39 840 kr. jämte

ränta. Den arvsskatt, som denne haft att erlägga för fideikommissfastigheten

— skatten å lösegendomen hade redan tidigare erlagts — uppginge

till 47 812 kr. Kungl. Maj :t hade genom resolution den 22 januari 1943

medgivit en fördelning av arvsskatten å högst aderton årliga inbetalningar,

och det oguldna kapitalbeloppet utgjorde vid dödsfallet 39 840 kr.

Ansökningen tillstyrktes av Stockholms rådhusrätt och av överståthållarämbetet.

Däremot förklarade statskontoret sig på anförda skäl icke kunna

tillstyrka densamma.

Dödsboet hade dessförinnan i en den 2 mars 1946 till överståthållarämbetet

inkommen skrift anhållit om eftergift av arvsskattebeloppet in. in.

överståthållarämbetet fann enligt resolution den 8 april 1946 ansökningen

icke kunna lagligen bifallas. Efter besvär av dödsboet ha såväl kammarrätten

som regeringsrätten prövat ärendet och ej funnit skäl göra ändring

härutinnan.

Sedermera har Norström i en till Kungl. Maj :t ställd, den 20 december

1947 dagtecknad skrift anfört, att dödsboets ekonomiska ställning i någon

mån förbättrats, bl. a. genom försäljning av viss fast egendom, samt

att dödsboet på grund härav kunde erbjuda icke förmånsberättigade fordringsägare

— till vilka statsverket hörde beträffande ifrågavarande oguldna

arvsskatt — ett ackord av 27 procent. Statsverkets fordran uppginge

vid slutet av år 1947 till 43 539 kr. 58 öre, varav 39 840 kr. kapitalskuld

och 3 699 kr. 58 öre ränta. Norström hemställde, med ändring av sin tidigare

framställning, att Kungl. Maj :t måtte, utan att dödsboet försattes i

konkurs, såsom full betalning för arvsskatten godtaga nyssnämnda ackordserbjudande.

Enligt en av Norström upprättad tablå avseende dödsboets ställning vid

1947 års utgång skulle i händelse av en då inträffande konkurs dess tillgångar

utgöra 36 936 kr. 95 öre och dess skulder sammanlagt 82 225 kr.

19 öre, varav 20 139 kr. vore prioriterade och 62 086 kr. 19 öre, däribland

arvsskatten, icke prioriterade fordringar. De oprioriterade fordringsägarna

skulle således vid en eventuell konkurs erhålla en utdelning av i runt tal

27 procent. Statsverket uppnådde således icke någon fördel genom att låta

försätta dödsboet i konkurs. Däremot skulle ett sådant förfaringssätt medföra

stora såväl personliga som ekonomiska besvärligheter för dödsbodelägarna.

Statskontoret har i utlåtande över sistnämnda framställning med åberopande

av vad dess ombudsman yttrat i ärendet förordat bifall till densamma.

Ombudsmannen har i betraktande av föreliggande särskilda omständigheter

funnit övervägande skäl tala för ett bifall till den gjorda framställningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

3

Föredraganden. Även om jag i princip anser stor återhållsamhet påkallad

vid beviljande av undantag i speciella fall från gällande skattelagstiftning,

har jag ansett mig böra tillstyrka, att i förevarande fall förslag framlägges

för riksdagen om viss eftergift av ogulden arvsskatt. I sak innebär

den av dr Nordenankars dödsbo gjorda framställningen, sådan den nu

fullföljts, icke något egentligt efterskänkande av skatt utan endast att statsverket

skulle utan att sätta dödsboet i konkurs godtaga en sådan reglering

av den oguldna arvsskatten, som kan beräknas motsvara den sannolika

utdelningen i en eventuell konkurs. Dödsboet har bjudit ett ackord av

27 procent, vilket jag i likhet med statskontoret anser böra godtagas, då

ett konkursförfarande, som icke medför någon fördel ur statens synpunkt,

bör undvikas. Vid bifall härtill kan av arvsskatten för fideikommissfastigheten

beräknas bli gäldat ett belopp av sammanlagt nära 20 000 kr.

Det har synts mig desto mera skäligt att tillmötesgå dödsboets i och för

sig rimliga begäran, som både den nu avlidne dr Nordenankar och dennes

fader onekligen kommit att träffas förhållandevis tungt av arvsskatten på

grund av sina kortvariga innehav av Fliseryds fideikommiss. Fadern innehade

detta endast i icke fullt tre år och dr Nordenankar själv i knappt

fem år. För lindrande av arvsskattens tryck vid kortvariga fideikommissinnehav

har i 1941 års arvsskatteförordning stadgats eftergift av skatt vid

dödsfall inom fem år — mot tidigare i ett fall som dr Nordenankars två

år — efter skattskyldighetens inträde. På grund av övergångsbestämmelserna

till nämnda förordning har emellertid detta stadgande prövats icke

vara tillämpligt i förevarande fall. Om nyssnämnda stadgande hade varit

tillämpligt, skulle arvsskatten på grund därav ha begränsats till ett belopp,

som endast obetydligt överstiger vad dödsboet enligt förut angivna förslag

skulle komma att sammanlagt få gälda.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att såsom full betalning för den arvsskatt för Fliseryds

fideikommiss, jämte ränta, som återstod ogulden vid laboratorn,

leg. läkaren C. F. Richard Nordenankars död, må

godtagas ett ackord om 27 procent av det vid 1947 års utgång

beräknade skuldbeloppet å 43 539 kr. 58 öre.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1948:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till landsfogdarna m. fl.: avlöningar. a1 i texten